NU 1980/81:18

Näringsutskottets betänkande
1980/81:18

över del av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,
m. m., jämte motioner (energifrågor)
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1980/81:20 bilaga 13 (industridepartementet) punkt 4
(åtgärder för att spara energi i näringslivet m. m.),

dels tre motioner som har väckts med anledning av propositionen.

Propositionen och motionerna redovisas nedan.

Propositionen

I proposition 1980/81:20 bilaga 13 har regeringen under punkt 4 (s. 10 f.)
föreslagit riksdagen att godkänna av föredragande statsrådet förordade
ändringar av grunderna för stöd till energibesparande åtgärder i näringslivet.

Regeringens förslag avser dispositionen av två anslag för budgetåret
1980/81 på industridepartementets huvudtitel, nämligen E 6 (energibesparande
åtgärder inom näringslivet m. m.) och E 7 (vissa utbildningsåtgärder
m. m. i energibesparande syfte). Förslagets innebörd redovisas i det följande
under rubriken Utskottet.

Proposition 1980/81:20 bilaga 13 behandlas i övrigt i betänkandena NU
1980/81:18 och AU 1980/81:11.

Motioner

Motionerna är följande:

1980/81:91 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. hemställer att regeringen snarast lämnar förslag om en plan och ett
program för oljeersättning,

2. begär att regeringen prövar förutsättningarna att förstärka den svenska
oljeberedskapen genom att staten i samarbete, eventuellt delägarskap med
OK, bygger en s. k. katalytisk kracker för att inom landet kunna
vidareförädla tunga eldningsoljor till lätta oljeprodukter,

3. begär att regeringen snarast låter utarbeta en plan för utvecklingen av
den svenska raffinaderiverksamheten och den petrokemiska industrin,

4. hemställer att regeringen snarast lämnar förslag till principbeslut om

1 Riksdagen 1980181. 17 sami. Nr 18

NU 1980/81:18

introduktion av metanol och etanol samt fattar beslut om lokaliseringen av en
försöksansläggning för metanol,

5. begär att regeringen snarast presenterar riktlinjer för den svenska
kolanvändningen samt olika åtgärder för att dessa riktlinjer skall kunna bli
verklighet,

6. hemställer att regeringen snarast lämnar förslag om ett upphandlingsbolag
inom energiområdet, i vilket samhället skall ha det dominerande
inflytandet,

7. begär att regeringen snarast verkställer tidigare riksdagsbeslut om en
beredskapsplan för en akut oljeförsörjningskris; utvecklingsbolag på energiområdet
samt beskattning av övervinster i vattenkraftsproduktionen,

1980/81:96 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan (3) att
riksdagen uttalar att kärnkraftverken 11 och 12 icke skall byggas och begär
att regeringen vidtar erforderliga åtgärder i enlighet därmed,

1980/81:112 av Birgitta Johansson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
begär att regeringen beviljar Svensk Alunskifferutveckling AB 93 milj. kr.
under budgetåren 1981/82-1983/84, fördelade i belopp om 31 milj. kr. per
budgetår, för att i pilotskala förgasa alunskiffer.

I övrigt behandlas motion 1980/81:96 av konstitutionsutskottet, finansutskottet
och skatteutskottet i betänkandena KU 1980/81:9 (yrkande 12), FiU
1980/81:10 (yrkande 1 delvis), FiU 1980/81:15 (yrkande 1 delvis samt
yrkandena 2, 4-7 och 9-11) och SkU 1980/81:9 (yrkandena 8 och 13-20).

Utskottet

I avsnittet Åtgärder för att spara energi i näringslivet föreslås i
propositionen vissa ändringar av grunderna för stöd till energibesparande
åtgärder. Sådant stöd lämnas för åtgärder i företagens byggnader, processer
m. m. och åtgärder rörande små vattenkraftverk samt till prototyper och
demonstrationsanläggningar. Vidare utgår stöd till trädgårdsnäringen för
olika energibesparande åtgärder. Sammanlagt har för dessa ändamål 225
milj. kr. anvisats för budgetåret 1980/81.

I propositionen erinras om att stödet till omställningsåtgärder i näringslivets
byggnader och processanläggningar kommer att trappas ner. Enligt de
riktlinjer för energipolitiken som riksdagen antog våren 1980 skall stödet -med hänsyn till att oljeprishöjningarna under de senaste åren har medfört att
den företagsekonomiska avkastningen av och intresset för investeringar i
oljebesparande syfte har ökat - successivt ändra inriktning och föras över till
att genom information, utbildning och rådgivning få näringslivet självt att ta
ett ökande ansvar för att hushålla bättre med energi. Föredragande
statsrådet förordar nu att statsbidrag till energibesparande åtgärder i
näringslivets byggnader och processer inte skall förekomma efter utgången

NU 1980/81:18

av år 1980. I detta sammanhang erinras om att stöd framöver kommer att
lämnas från den avgiftsfinansierade fond för åtgärder som kan ersätta olja,
vilken föreslås i proposition 1980/81:49. Bidrag till åtgärder i trädgårdsnäringens
byggnader och till åtgärder för mindre vattenkraftverk skall däremot
kunna utgå även under första halvåret 1981. Finansieringen av stödet till
mindre vattenkraftverk liksom stödet till prototyper och demonstrationsanläggningar
skall ske via oljeersättningsfonden. Även verksamheten med
utbildnings- och rådgivningsåtgärder i energibesparande syfte avses fr. o. m.
budgetåret 1981/82 bli finansierad från oljeersättningsfonden.

Förslagen beräknas leda till en besparing om ca 40 milj. kr. under
innevarande budgetår. För budgetåret 1981/82 skulle de innebära att
anspråken på medel för energibesparande åtgärder m. m. över statsbudgeten
minskas med sammanlagt 231 milj. kr. i förhållande till innevarande
budgetår.

Utskottet, som konstaterar att förslagen i propositionen inte har mött
någon invändning, finner de förordade ändringarna av grunderna för stöd till
energibesparande åtgärder inom näringslivet välgrundade. Riksdagen bör
alltså godkänna dem.

De tre motioner som utskottet behandlar i detta sammanhang anknyter
inte direkt till förslagen i propositionen. I stället aktualiseras andra
energipolitiska frågor. Principiella synpunkter på och förslag om energipolitikens
framtida inriktning förs fram av socialdemokraterna i motion
1980/81:91. Utskottet behandlar i det följande först förslagen i denna motion
och därefter det krav på att kärnkraftsreaktorerna 11 och 12 ej skall byggas
som vänsterpartiet kommunisterna för fram i motion 1980/81:96. Avslutningsvis
tar utskottet upp motion 1980/81:112, som rör ett speciellt
utvecklingsproj ekt.

I motion 1980/81:91 föreslås en rad konkreta åtgärder för att minska
Sveriges beroende av importerade oljeprodukter. Motionärerna refererar
även utförligt de synpunkter och förslag om möjligheterna att spara olja som
elanvändningskommittén lagt fram i betänkandet (Ds 1 1980:22) El och olja.
Regeringen har vid flera tillfällen aviserat att förslag om energipolitiska
riktlinjer kommer att föreläggas riksdagen i början av år 1981. Motionärerna
kritiserar regeringen för att försitta tid och efterlyser en handlingskraftig
energipolitik. Flera av de frågor som tas upp i motionen har utskottet under
innevarande år redan behandlat vid två tillfällen (NU 1979/80:70, NU
1980 U:ly).

Ett krav i motionen är att regeringen snarast skall presentera en plan och ett
program för oljeersättning. I denna plan skulle målen för oljeersättning inom
olika samhällssektorer på både kort och lång sikt anges. Programmet bör,
säger motionärerna, innefatta ett flertal styrmedel och stimulansåtgärder, så
att den önskade utvecklingen kan bli verklighet.

NU 1980/81:18

Utskottet vill erinra om att oljeersättningsdelegationen (OED) och statens
industriverk nyligen har presenterat utredningsmaterial och förslag om hur
samhället skall främja en omställning av energipolitiken. I rapporten (Ds I
1980:23) Program för oljeersättning skisserar OED en plan för hur
oljeberoendet fram till år 1985 kan minskas. Enligt OED bör samhället ställa
krav på oljeersättning och skapa rimliga förutsättningar för dess genomförande.
Att statsmakterna sanktionerar en sådan plan är, säger OED,
nödvändigt för att beslut om energiinvesteringar skall fattas i kommunerna
och inom näringslivet i den omfattning som OED åsyftar. Det är främst
genom dessa beslut som planen kan förverkligas.

Industriverket har i oktober 1980 redovisat ett uppdrag som verket tidigare
i år har erhållit från regeringen att göra en översyn av vissa frågor inom ramen
förden kommunala energiplaneringen. I promemorian (SIND PM 1980:15)
”Kommunal energiplanering. Slutsatser och förslag till framtida inriktning”
anger verket olika angelägna insatser och omfattningen av det statliga stöd
som det bedömer som nödvändigt för att en effektiv kommunal energiplanering
skall komma till stånd.

Industriverket har också nyligen publicerat en rapport (SIND 1980:17)
”Energi på 80-talet” I denna rapport behandlas den internationella
oljemarknaden, energianvändningen, el- och fjärrvärmeproduktion och
bränsleförsörjningen.

Regeringens energipolitik debatterades den 24 november 1980 i riksdagen.

I sitt svar på en interpellation (1980/81:34) av Ingvar Carlsson (s) om
energipolitiken anförde statsminister Thorbjörn Fälldin bl. a. att energipolitiken
även i fortsättningen måste inriktas på att skapa ett bättre
energisystem - ett energisystem som är mindre sårbart, som är mindre
betungande för landet, som ger god försörjningstrygghet, som är mer
miljövänligt än det nuvarande och som kännetecknas av ett ansvar mot
framtida generationer. Han meddelade vidare att arbetet på att förbereda en
proposition för hela energiområdet pågår som aviserat. Politiken för bl. a.
olja, kol, vattenkraft och förnybara energikällor kommer att behandlas i
denna proposition. Den kommer också att innehålla ett program för såväl
energihushållning som oljeersättning.

En viktig del av de kommande riktlinjerna för utredningen på energiområdet
kommer alltså att gälla olika åtgärder för att minska vårt beroende av
olja. Det är enligt utskottets mening nödvändigt att kraftfulla åtgärder vidtas
i detta syfte. Av rapporten från OED framgår att delegationen bedömer det
som nödvändigt att en plan för hur oljan kan ersättas läggs fast för att
kommunerna och näringslivet i tillräcklig omfattning skall fatta beslut om
energiinvesteringar. Även industriverket påtalar i den i det föregående
nämnda promemorian behovet av fortsatt planering på energiområdet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen snarast måste
presentera en rikstäckande plan och ett program för oljeersättning. Planen

NU 1980/81:18

bör precisera målen för oljeersättning inom olika samhällssektorer på både
kort och lång sikt. Programmet bör ange nödvändiga styrmedel och
stimulansåtgärder för att sparmålen skall uppnås.

I detta sammanhang vill utskottet även framhålla vikten av att regeringen
på olika sätt stimulerar kommunerna att bygga ut och förstärka den
kommunala energiplaneringen. Det är därför angeläget att överläggningar
mellan regeringen och kommunerna snarast kommer till stånd. Vad utskottet
anfört om plan och program för oljeersättning bör riksdagen i ett uttalande ge
regeringen till känna som sin mening.

Tre förslag i motionen syftar till att försörjningen på oljeområdet skall
tryggås.

För att det svenska samhället skall kunna möta en allvarlig kris i
oljeförsörjningen föreslås att en beredskapsplan för en akut oljeförsörjningskris
snarast utarbetas. Med anledning av ett liknande förslag våren 1980
uttalade riksdagen (NU 1979/80:70, rskr 1979/80:410) att en analys bör göras
av vilka hot vår oljeförsörjning är utsatt för, vilka effekter en betydande
minskning av oljetillförseln skulle få och vilka åtgärder som bör vidtas för att
minska de negativa verkningarna av en djupgående oljekris.

Enligt vad utskottet har erfarit avser regeringen att inom kort tillkalla en
utredare med uppgift bl. a. att analysera möjligheterna att tillgodose
Sveriges behov av i första hand importerad olja med hänsyn till utvecklingen
på de internationella marknaderna. Utskottet förutsätter att utredaren
kommer att behandla samtliga de frågor som utskottet i sitt uttalande från
våren 1980 särskilt pekade på. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker
utskottet motionsyrkandet i nu nämnd del.

Ett annat förslag är att regeringen skall pröva förutsättningarna för att
förstärka den svenska oljeberedskapen genom att staten i samarbete,
eventuellt delägarskap, med Oljekonsumenternas förbund (OK) bygger en
s. k. katalytisk kracker för att tunga eldningsoljor inom landet skall kunna
vidareförädlas till lätta oljeprodukter.

OK bedriver f. n. ett projekt som rör förprojektering av en anläggning för
katalytisk krackning vid Skandinaviska Raffinaderi AB (Scanraff). De två
övriga delägarna i Scanraff - Svenska Petroleum AB och Texaco Oil AB -har ännu inte tagit slutlig ställning till om de skall delta i projektet. Det är
fråga om en investering av ca 1 miljard kronor (i 1979 års priser).
Industriverket undersöker i samband med prognosverksamheten bl. a.
frågan om den framtida marknaden för bensin. Näringsutskottet har tre
gånger under den senaste ettårsperioden (NU 1979/80:25, NU 1979/80:70,
NU 1980 U:1 y) behandlat motionsyrkanden som i huvudsak varit identiska
med det som nu föreligger. Utskottet, som avstyrkt förslagen, har utgått från
att regeringen utan anmaning av riksdagen prövar möjligheterna att
förstärka den svenska oljeberedskapen genom statligt deltagande i en
eventuell anläggning för katalytisk krackning. Socialdemokraterna i utskottet
har reserverat sig till förmån för motionsyrkandena.

NU 1980/81:18

Näringsutskottet hänvisar ånyo till sitt tidigare ställningstagande och
avstyrker motionen i nu aktuell del.

Även önskemålet att regeringen skall presentera förslag till principbeslut
om introduktion av metanol och etanol ingår som en del av motionärernas
program för att minska vårt beroende av olja. Motionärerna anför att
samfärdseln är nästan totalt beroende av olja och att en snabb oljeersättning
inom denna sektor är nödvändig för att inte allvarliga kriser skall uppstå i
framtiden. I detta sammanhang föreslår de även att regeringen snarast skall
besluta om var en försöksanläggning för metanol skall lokaliseras.

Dessa frågor har utskottet (NU 1979/80:35) behandlat våren 1980. Härvid
erinrade utskottet om att ett omfattande utredningsarbete rörande syntetiska
drivmedel pågår. Utskottet anförde vidare att det är nödvändigt att det
arbete som f. n. bedrivs kan leda fram till att syntetiska drivmedel med det
snaraste införs i Sverige. Ett program härför bör, sade utskottet, utan
dröjsmål upprättas i anslutning till pågående utredningar och verksamheten i
övrigt rörande syntetiska drivmedel. Riksdagen gjorde i enlighet med
utskottets förslag ett uttalande av denna innebörd.

I fråga om lokaliseringen av en försöksanläggning för metanol erinrade
utskottet om att regeringen i februari 1980 beslutat att industrins medverkan i
ett projekt för förgasning av torv och ved för framställning av metanol skulle
undersökas i detalj och att förhandlingar om finansiering och lokalisering av
anläggningen skulle inledas. Utskottet framhöll betydelsen av att detta
arbete snabbt kan leda fram till att en fullskaleanläggning för metanol i
huvudsak baserad på inhemska råvaror kommer till stånd.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer resultatet av detta förhandlingsuppdrag
att redovisas i december 1980. Det tekniska underlag som erfordras
för att man skall kunna ta slutlig ställning till uppbyggnaden av den planerade
demonstrationsanläggningen kommer dock inte att föreligga förrän tidigast
vid mitten av år 1981.

I fråga om introduktion av alternativa drivmedel vill utskottet erinra om att
OED i rapporten (Ds 11980:19) Introduktion av alternativa drivmedel anför
att det är väsentligt att statsmakterna snarast tar ställning till införande av
alternativa drivmedel i Sverige. Detta ställningstagande bör enligt OED:s
mening innebära principiellt val av huvudlinje, beslut om och genomförande
av ytterligare detaljutredningar samt försök och förberedande introduktionsåtgärder
under en begränsad tidsperiod efter vilken beslut om fullföljande,
modifiering eller avbrytande av metanolinförandet kan tas. I rapporten
redovisar OED en plan för en introduktion etappvis av alternativa drivmedel
i Sverige. OED anser att introduktionen av alternativa drivmedel skall
inriktas på metanol.

Riksdagen har redan en gång i år uttalat att ett program för introduktion av
syntetiska drivmedel snarast bör upprättas och att det är betydelsefullt att
pågående överväganden om uppförande av en förgasningsanläggning snabbt
kan leda till resultat. Regeringen bör alltså så snart det nödvändiga

NU 1980/81:18

underlaget för ett beslut föreligger föreslå åtgärder för införande av
syntetiska drivmedel i Sverige. Den bör också besluta om uppförande och
lokalisering av en försöksanläggning. Utskottet vill betona att det är
angeläget att beslutsunderlaget snabbt färdigställs så att ett beslut kan fattas
snarast möjligt. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av denna
innebörd.

Motionärerna begär vidare att regeringen snarast skall presentera riktlinjer
för användning av kol i Sverige samt förslag till de åtgärder som behövs för att
dessa riktlinjer skall förverkligas. I motionen uttalas att kol till en del
kommer att bli ett alternativ för att ersätta olja. Det är därför viktigt, säger
motionärerna, att forskning om och utveckling av bl. a. bättre reningsteknik
får erforderliga resurser. Motionärerna åberopar den socialdemokratiska
partimotionen 1979/80:2056, där det bl. a. sägs att det är motiverat att vänta
några år med beslut om en kraftig kolintroduktion i vårt land. I samma
motion uttalas att elproduktion genom kolkondenskraftverk över huvud ej
bör komma i fråga och att en massiv satsning på koleldade kraftvärmeverk
bör undvikas. I motion 1980/81:91 anförs vidare att det är angeläget att
regeringen snarast lägger fram förslag om hur den svenska importen av kol
skall ske. I rapporten (Ds 11979:9) Förutsättningar för ökad kolanvändning i
Sverige har OED bedömt i vilken utsträckning kol kan introduceras och vilka
hinder för kolanvändning som föreligger. OED lämnar dock inte något
förslag i kvantitativa termer. OED tar inte heller ställning till frågan om det
är önskvärt med en omfattande kolanvändning eller om en sådan erfordras
för energiförsörjningen.

Kolets roll i den svenska energiförsörjningen berördes i det tidigare
nämnda interpellationssvaret. Statsminister Fälldin anförde att det enligt
hans mening finns anledning att vara försiktig med att föra in kol i det svenska
energisystemet. Kol bör, sade han, användas där inhemska bränslen inte är
ett lämpligt substitut för olja. Det är också nödvändigt att berättigade
miljökrav tillgodoses vid kolanvändning. Vidare förklarade statsministern
att regeringens syn i denna fråga kommer att redovisas i den aviserade
energipropositionen.

Uppenbarligen föreligger det inte några större meningsskiljaktigheter i
fråga om introduktion av kol i Sverige. Det tycks råda enighet om att kol
kommer att spela en större roll för den svenska bränsleförsörjningen än vad
hittills varit fallet. Samtidigt understryker man att en kraftig satsning på kol
bör undvikas inte minst av hänsyn till miljön. Den ökade användningen och
importen av kol kommer, som motionärerna påpekar, otvivelaktigt att föra
med sig en rad problem. Med hänsyn bl. a. till kommunernas energiplanering
är det angeläget att regeringen drar upp riktlinjer och presenterar en plan för
den roll som kol bör spela i vår energiförsörjning. Utskottet föreslår att
riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.

Enligt ytterligare ett yrkande bör regeringen snarast låta utarbeta en plan
för utvecklingen av den svenska raffinaderiverksamheten och den petrokemis -

NU 1980/81:18

ka industrin. Motionärerna säger att planen bör syfta bl. a. till att minska vårt
beroende av import av förädlade oljeprodukter och att även i övrigt öka vår
energipolitiska handlingsfrihet. De anser att fortsatta energipolitiska överläggningar
med Norge skulle underlättas väsentligt om det fanns ett klart
utformat program för den svenska petrokemiska industrins utveckling.
Denna fråga behandlade utskottet (NU 1980 U:ly) i september 1980.
Utskottet hänvisade härvid till de förslag som lagts fram i betänkandet (SOU
1976:59) Petroindustrin i Sverige - petrokemisk industri. Vidare erinrade
utskottet om att det pågår överläggningar på departemental nivå mellan
Norge och Sverige om samarbete på energiområdet och att överläggningar
förekommer mellan berörda företag. Detta samarbete har ytterligare byggts
ut. Två arbetsgrupper har tillsatts av de svenska och norska industridepartementen.
Dessa grupper skall närmare analysera förutsättningarna för dels
ett utvidgat svensk-norskt samarbete i forsknings- och utvecklingsfrågor,
dels ett särskilt program för svensk-norsk exportsamverkan. På anmodan av
Nordiska ministerrådet har den nordiska ämbetsmannakommittén för
industri- och energipolitik tillsatt en särskild utredning för att klarlägga
möjligheter och former för ett nordiskt samarbete på Nordkalotten om
utnyttjande av eventuella olje- och gasfyndigheter utanför Nordnorge. I
detta sammanhang skall även det samarbete som diskuteras mellan det
norska statliga oljebolaget Statoil, Svenska Petroleum AB och AB Volvos
dotterbolag Volvo Energi tas med i bilden.

Utskottet sade sig i september räkna med att de aktuella frågorna skulle
komma att beröras i regeringens kommande energipolitiska förslag. Med
hänvisning härtill avstyrktes motionsyrkandet. Häremot reserverade sig det
socialdemokratiska partiets företrädare. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet utgår från att de här aktuella frågorna noga följs av berörda
myndigheter och inom regeringskansliet och att de kommer att beröras i den
kommande energipolitiska propositionen. Med hänvisning till vad som
anförts avstyrker utskottet det nu ifrågavarande yrkandet i motion 1980/
81:91.

Ett annat krav i motionen är att riksdagen skall begära att regeringen
snarast verkställer tidigare riksdagsbeslut om ett utvecklingsbolag på
energiområdet. Riksdagen uttalade sig år 1979 för att tre samhällsägda
utvecklingsbolag för områdena energi, miljövård och teknik skulle inrättas.
För vart och ett av bolagen anslogs 5 milj. kr. som grundkapital.
Motionärerna hänvisar nu till detta riksdagsbeslut. I motionen 1980/81:84
förordar samma motionärer att riksdagen skall uttala sig för att fem
utvecklingsbolag - de tre nämnda och två för utbildningsområdet och för
medicinsk teknik - inrättas under innevarande budgetår. Som grundkapital
för bolagen föreslås riksdagen anvisa ett anslag om totalt 25 milj. kr. Dessa
förslag behandlar utskottet i betänkandet (NU 1980/81:17) över de motioner
på det industripolitiska området som har väckts med anledning av
proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m.

NU 1980/81:18

Vid flera tillfällen och senast i det tidigare nämnda interpellationssvaret
har redovisats att regeringen kommer att behandla frågan om inrättande av
ett utvecklingsbolag på energiområdet i den aviserade energipropositionen.
Med hänsyn härtill finner utskottet att riksdagen inte har anledning att nu
göra någon framställning till regeringen i detta ämne.

En effektiv och samordnad teknikupphandling är en viktig del i arbetet för
att introducera förnybara energikällor på marknaden. Motionärerna önskar
därför att regeringen snarast skall föreslå att ett upphandlingsbolag för
energiteknik inrättas. I detta bolag skulle staten och kommunerna ha ett
dominerande inflytande. Motionärerna tänker sig att bolaget skall hjälpa
bl. a. mindre kommuner med en samordnad upphandling av produkter med
god kvalitet.

Otvivelaktigt kan, som utskottet också framhåller i betänkandet 1980/
81:17, offentlig teknikupphandling stimulera utveckling av produkter och
system. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att det är viktigt att
skapa en god kontakt mellan beställare och tillverkare för att härigenom
främja marknadsföringen av förnybara energikällor. På detta område har
inte minst kommunala samverkansorgan en viktig uppgift att fylla som
företrädare för stora konsumenter av olika tekniksystem. Utskottet utgår
från att frågan om upphandling av ny teknik uppmärksammas vid beredningen
av förslag om inrättande av utvecklingsbolaget för energiteknik. Ett
särskilt uttalande från riksdagen i denna fråga synes inte påkallat.

Ett yrkande går ut på att riksdagen skall begära att regeringen snarast
verkställer tidigare riksdagsbeslut om beskattning av övervinster i vattenkraftsproduktionen.
Motionärerna erinrar om att riksdagen tidigare i år på
utskottets förslag (NU 1979/80:70, rskr 1979/80:410) uttalade sig för att
energiskattekommittén (B 1979:06) snarast skulle ta upp frågan om
beskattning av s. k. övervinster i vattenkraftsproduktionen. Utskottet
förutsatte även att regeringen på grundval av kommitténs överväganden
skyndsamt skulle utarbeta förslag om den närmare utformningen av en
särskild skatt på dessa vinster. Moderata samlingspartiets representanter
reserverade sig mot att kommitténs förslag föregreps på detta sätt.

Energiskatteutredningens uppdrag när det gäller de s. k. övervinsterna vid
viss kraftproduktion har vidgats genom tilläggsdirektiv som regeringen
nyligen har lämnat (Dir. 1980:73). Kommittén skall enligt dessa direktiv
presentera tekniska modeller för hur ett ingripande mot sådana övervinster
kan vara utformat. Det är enligt utskottets mening angeläget att kommittén
snarast behandlar denna fråga, så att regeringen snabbt kan presentera ett
förslag för riksdagen. Utskottet konstaterar att motionärernas önskemål är
tillgodosett och att det alltså inte finns någon anledning för riksdagen att nu
göra någon framställning i ämnet till regeringen.

I motion 1980/81:96 begär vänsterpartiet kommunisterna ett uttalande av
riksdagen att kärnkraftsreaktorerna 11 och 12 inte skall byggas och att

NU 1980/81:18

regeringen skall vidta erforderliga åtgärder i enlighet härmed.

Motsvarande yrkanden har avvisats av utskottet (NU 1979/80:70, NU 1980
U:1 y) vid två tillfällen under år 1980. Utskottet har hänvisat till att samtliga
riksdagspartier utom vänsterpartiet kommunisterna anser att inriktningen av
den framtida energipolitiken bör grundas på resultatet av folkomröstningen.
Med hänvisning härtill avstyrks motionsyrkandet.

Förslaget i motion 1980/81:112 tar sikte på stöd till ett utvecklingsprojekt
rörande försök med förgasning av alunskiffer. Motionärerna vill att Svensk
Alunskifferutveckling AB (ASA) under budgetåren 1981/82-1983/84 skall få
93 milj. kr. (31 milj. kr. per budgetår) för att i pilotskala förgasa alunskiffer.
De redovisar att ASA planerar att vidareutveckla en process för förgasning
av kerogen och att ASA har begärt medel härför. De utredningar som
bolaget utfört visar att det kan vara tekniskt och ekonomiskt möjligt att
utnyttja kerogenet för förgasning för bl. a. metanolframställning.

ASA har i skrivelse till regeringen i augusti 1980 anhållit om anslag på
sammanlagt 93 milj. kr. under treårsperioden 1981/82-1983/84 för att
uppföra och driva en större försöksanläggning för förgasning av alunskiffer.
Skrivelsen har remissbehandlats. Ärendet bereds f. n. inom regeringskansliet.

Det är enligt utskottets mening angeläget att tillgängliga resurser för
utveckling och demonstration av ny energiteknik utnyttjas så effektivt som
möjligt. Det projekt som aktualiseras i motionen bör bedömas i samband
med de i det föregående (s. 6) behandlade planerna på insatser för att
uppföra en försöksanläggning för produktion av syntetgas och eventuellt
framställning av metanol baserad på annan inhemsk råvara.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande energibesparande åtgärder

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:20 bilaga 13
punkt 4 godkänner de i propositionen angivna ändringarna av
grunderna för stöd till energibesparande åtgärder inom näringslivet,

2. beträffande plan för oljeersättning

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:91 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande beredskapsplan för en akut oljeförsörjningskris
att riksdagen avslår motion 1980/81:91 yrkande 7 i ifrågavarande
del,

4. beträffande katalytisk kr acker

att riksdagen avslår motion 1980/81:91 yrkande 2,

5. beträffande introduktion av metanol och etanol

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:91 yrkande 4

NU 1980/81:18

sorn sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. beträffande riktlinjer för användning av kol

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:91 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7. beträffande plan för raffinaderier och petrokemisk industri
att riksdagen avslår motion 1980/81:91 yrkande 3,

8. beträffande utvecklingsbolag på energiområdet

att riksdagen avslår motion 1980/81:91 yrkande 7 i ifrågavarande
del,

9. beträffande upphandlingsbolag på energiområdet
att riksdagen avslår motion 1980/81:91 yrkande 6,

10. beträffande övervinster i vattenkraftsproduktionen

att riksdagen avslår motion 1980/81:91 yrkande 7 i ifrågavarande
del,

11. beträffande byggande av reaktorerna 11 och 12
att riksdagen avslår motion 1980/81:96 yrkande 3,

12. beträffande anslag till Svensk Alunskifferutveckling AB
att riksdagen avslår motion 1980/81:112.

Stockholm den 4 december 1980

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Hugo Bengtsson (s),
Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Lennart
Pettersson (s), Bengt Sjönell (c), Rune Jonsson (s), Hadar Cars (fp), Karl
Björzén (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Birgitta Johansson (s), Per Westerberg
(m) och Lennart Blom (m).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lennart Pettersson,
Rune Jonsson, Wivi-Anne Radesjö och Birgitta Johansson (alla s)

1. Katalytisk kracker (mom. 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med
”Näringsutskottet hänvisar” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande
lydelse:

NU 1980/81:18

Det är enligt utskottets mening nödvändigt med snabba beslut om
investeringar som syftar till en ökad förädling i de svenska raffinaderierna.
Härigenom kan försörjningen av lättare oljeprodukter tryggas. En ökad
vidareförädling kan även bidra till att stärka handelsbalansen. Staten bör
därför stödja de planer som den svenska oljekooperationen, OK, har på att
bygga en krackeranläggning. Utskottet tillstyrker alltså det ifrågavarande
yrkandet i motion 1980/81:91.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande katalytisk kr acker

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:91 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Plan för raffinaderier och petrokemisk industri (mom. 7)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med ”motion 1980/81:91” bort ha följande lydelse:

Alla möjligheter att minska Sveriges beroende av import av förädlade
oljeprodukter bör tas till vara. Därmed kan även vår handlingsfrihet i
energipolitiskt hänseende ökas. En kraftfull planering av och betydande
investeringar i vårt lands petrokemiska industri och raffinaderier måste
snabbt komma till stånd. Utskottet delar även motionärernas uppfattning att
fortsatta energipolitiska överläggningar med Norge väsentligt skulle underlättas
om vi hade ett klart utformat program för utveckling av den svenska
petrokemiska industrin.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande plan för raffinaderier och petrokemisk industri
att riksdagen med bifall till motion 1980/81:91 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Upphandlingsbolag på energiområdet (mom. 9)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med
”Otvivelaktigt kan” och slutar med ”inte påkallat” bort ha följande
lydelse:

Det är enligt utskottets mening viktigt att introduktionen av förnybara
energikällor på allt sätt underlättas och påskyndas. Härför krävs bl. a. en god
kontakt mellan beställare och tillverkare och en överblick över marknaden.
Utskottet anser liksom motionärerna att en effektiv och samordnad
teknikupphandling genom ett särskilt upphandlingsbolag för ny energiteknik
skulle vara av stor betydelse i detta sammanhang. Genom ett sådant bolag

NU 1980/81:18

skulle bl. a. mindre kommuner kunna få hjälp med en samordnad
upphandling av produkter med god kvalitet. Regeringen bör alltså med det
snaraste lämna riksdagen förslag om inrättande av ett upphandlingsbolag på
energiområdet.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande upphandlingsbolag pä energiområdet

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:91 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Beredskapsplan för en akut oljeförsörjningskris (mom. 3)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lennart Pettersson,
Rune Jonsson, Wivi-Anne Radesjö och Birgitta Johansson (alla s) anför:

I juni 1980 uttalade riksdagen att en beredskapsplan för en akut
oljeförsörjningskris borde utarbetas. Utvecklingen i Mellersta Östern under
sommaren och hösten innebär att behovet av en sådan plan ytterligare har
accentuerats. Vi anser det därför synnerligen anmärkningsvärt att regeringen
sex månader efter riksdagens beslut inte har vidtagit några åtgärder i denna
fråga.

2. Upphandlingsbolag på energiområdet (mom. 9)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lennart Pettersson,
Rune Jonsson, Wivi-Anne Radesjö och Birgitta Johansson (alla s) anför:

Våren 1979 beslöt riksdagen att ett utvecklingsbolag inom energiområdet
skulle inrättas. Nu aviseras att regeringen kommer att ta upp frågan om
inrättande av detta bolag i den energiproposition som skall föreläggas
riksdagen våren 1981. Vi menar att det är olyckligt att frågan har förhalats på
det sätt som skett. Det belyser regeringens oförmåga att ta initiativ och fatta
beslut i energipolitiska frågor. Denna kraftlöshet kan få svåra konsekvenser i
framtiden.