NU 1980/81:17

Näringsutskottets betänkande
1980/81:17

över del av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,
m. m., jämte motioner (industripolitik m. m.)
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1980/81:20 bilaga 13 (industridepartementet) punkterna
1,2 och 3, punkt 5 i vad avser anslagen B 1 och B 2 (statens industriverk), B 6
(sprängämnesinspektionen), B 7 (branschfrämjande åtgärder) och D3
(uranprospektering) samt punkt 6,

dels två motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels en motion som har väckts under allmänna motionstiden 1980.

Propositionen och motionerna redovisas i det följande.

Propositionen

I proposition 1980/81:20 bilaga 13 redovisar industriministern - under
punkterna 1-3 och 5 - sina överväganden beträffande besparingar inom
industridepartementets område.

Under punkt 3 har regeringen föreslagit riksdagen att anta ett inom
industridepartementet upprättat förslag till lag om upphävande av lagen
(1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor.

Punkt 6 utgör en sammanfattning.

Lagförslaget återges på s. 53 i bilaga 13 till propositionen.

Proposition 1980/81:20 bilaga 13 punkt 4 behandlas i betänkandet NU
1980/81:18. Vissa delar av punkt 5 i bilaga 13 behandlas av arbetsmarknadsutskottet
i betänkandet AU 1980/81:11.

Motionerna
Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen och som
behandlas i detta betänkande är följande:

1980/81:84 av Ingvar Svanberg m. fl. (s) - med motivering delvis i motion
1980/81:71 - såvitt avser hemställan att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
behovet av bättre underlag för industri- och regionalpolitiska beslut,

1 Riksdagen 1980/81. 17 sami. Nr 17

NU 1980/81:17

3. sorn sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
[1980/81:71] anförs om överläggningar mellan statsmakterna och näringslivet,

4. inrättar en särskild struktur- och utvecklingsfond i enlighet med vad
som anförs i motionen [1980/81:71],

5. till Struktur- och utvecklingsfonden (industridepartementet) på tillläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
om 1 000 000 000 kr.,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
[1980/81:71] anförs om offentlig teknikupphandling och samhällsägda
utvecklingsbolag,

7. till Grundkapital för samhällsägda utvecklingsbolag (industridepartementet)
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisar
ett reservationsanslag om 25 000 000 kr.,

8. inrättar en särskild delegation för att leda arbetet med stora utvecklingsprojekt
av nationell betydelse i enlighet med vad som anförs i motionen
[1980/81:71],

9. begär att regeringen utarbetar förslag till former för stöd till teknisk
upphandling från privata beställare i enlighet med vad som anförs i motionen
[1980/81:71],

10. begär att regeringen inför riksdagen redovisar ett investerings- och
utvecklingsprogram för de statliga företagen,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
[1980/81:71] anförs om de statliga affärsverkens och myndigheternas egna
verkstadsrörelser,

12. ändrar reglementet angående allmänna pensionsfondens förvaltning i
enlighet med vad som anförs i motionen [1980/81:71],

13. begär att regeringen utarbetar ett särskilt handlingsprogram för
underleverantörsföretagen,

1980/81:107 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan att
riksdagen

1. avslår proposition 1980/81:20 vad avser

a) minskat anslag till regionala utvecklingsfonder,

b) minskat anslag till sprängämnesinspektionen,

c) minskat anslag till statens industriverk,

2. med avslag på proposition 1980/81:20 beslutar minska anslaget för
enkäter rörande företagens framtidsplaner med 1 milj. kr.

Den motion från allmänna motionstiden 1980 som behandlas i detta
betänkande är

1979/80:391 av Carl-Henrik Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär

1. tillsättande av en utredning om verktygsmaskinindustrin,

NU 1980/81:17

2. initiativ för att i Lidköping skapa en statligt ägd verktygsmaskinindustri.

Motion 1980/81:84 har i övrigt (yrkande 2) behandlats av försvarsutskottet
(FöU 1980/81:10). Motion 1980/81:107 har i övrigt (yrkandena 1 d, 3 och 4)
hänvisats till arbetsmarknadsutskottet (se AU 1980/81:11).

Motivering

I detta avsnitt återges endast motiveringen för förslagen i motion
1979180:391. Motiveringen för förslagen i övriga motioner återges i det
följande under rubriken Utskottet.

Sverige har en viss avancerad produktion av verktygsmaskiner för
bearbetning av metaller, konstateras det i motionen. Den svenska marknadens
månatliga förbrukning av verktygsmaskiner har stagnerat under de
senaste åren, vilket gör att en del företag måste öka sina exportandelar, anför
motionärerna. Då en avancerad inhemsk verktygsindustri är av stort värde
för industrins utveckling bör branschens framtidsutsikter kartläggas.

Även om läget för verktygsmaskinbranschen inte är alltigenom dåligt finns
det företag med problem, påpekar motionärerna och tar upp förhållandena
vid Lidköpings Mekaniska Verkstads AB (LMV) som ingår i SKFkoncernen.
Den kraftiga neddragning av sysselsättningen vid LMV som
aviserats och delvis redan genomförts samt riskerna för en avveckling av
företaget är ett hårt slag mot Lidköpings kommun och mot hela näringsstrukturen
i denna del av Skaraborgs län, sägs det i motionen. Motionärerna
anser att SKF måste ta sitt ansvar för att säkra fortsatt sysselsättning åt alla
anställda vid LMV. Om SKF inte kan tvingas att göra detta måste stat och
kommun ta sitt ansvar för att den yrkesskicklighet som finns i LMV inte går
till spillo, hävdar motionärerna. Detta kan, menar de, ske genom att staten
startar ett företag för tillverkning av verktygsmaskiner i Lidköping, antingen
såsom självständigt företag eller i samverkan med något företag som redan
ägs av staten.

Uppgifter i anslutning till vissa motionsyrkanden
Struktur- och utvecklingsfond

Förslag om inrättande av en struktur- och utvecklingsfond har sedan år
1977 framförts i en rad socialdemokratiska partimotioner. År 1979 använde
motionärerna beteckningen struktur- och industriutvecklingsfond. Förslagen
har avstyrkts av näringsutskottet (NU 1976/77:35, NU 1977/78:24, NU
1977/78:3 y, NU 1978/79:1 y, NU 1978/79:59, NU 1979/80:43) - vid två
tillfällen även av finansutskottet (FiU 1977/78:15, FiU 1978/79:10) - med
reservation av de socialdemokratiska ledamöterna och avslagits av riksdagen.

NU 1980/81:17

Våren 1980 hänvisade näringsutskottet (NU 1979/80:43 s. 29 f.) till
tidigare uttalanden och anförde att förslaget innebar att regeringen skulle få
ett långtgående bemyndigande att för kapitalinsatser inom näringslivet
inrätta en ny institution vid sidan av dem som redan finns och vid sidan av den
omfattande verksamhet till stöd för särskilda branscher och företag som
statsmakterna är engagerade i. Utskottet ansåg ”liksom tidigare” att det inte
fanns underlag för ett sådant beslut av riksdagen. Utskottet erinrade i
sammanhanget om att riksdagen våren 1979 anslog 300 milj. kr. för stöd till
industriellt utvecklingsarbete (prop. 1978/79:123, NU 1978/79:59, rskr
1978/79:415). Medlen disponeras av Industrifonden, som förmedlar statligt
stöd till utvecklingsprojekt med sådana tekniska och kommersiella risker att
de inte kan få stöd av styrelsen för teknisk utveckling (STU), de regionala
utvecklingsfonderna, Sveriges Investeringsbank AB eller banker i övrigt.
Stödet skall, anförde utskottet, bidra till att öka den totala volymen av
utvecklingsarbete i svensk industri och inriktas mot projekt som bedöms vara
väsentliga för svensk industris utvecklings- och konkurrensförmåga på
sikt.

I enlighet med utskottets hemställan avslog riksdagen förslaget.

En utförligare redogörelse för den tidigare riksdagsbehandlingen av
förslag av samma innebörd finns i utskottets betänkande NU 1979/80:43
(s. 13).

Vissa uppgifter om allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses verksamhet Det

grundkapital som har överförts till förvaltning av allmänna pensionsfondens
fjärde fondstyrelse har under år 1979 utgjort 1 250 milj. kr. Under
tidigare år uppsamlade överskottsmedel uppgår till inemot 100 milj. kr. Det
totala fondkapitalet var alltså vid 1979 års början 1 350 milj. kr. 1979 års
verksamhet gav ett överskott på 67 milj. kr. Fondens värdepappersinnehav
ökade med 82 milj. kr. Marknadsvärdet av fondens portfölj uppgick till drygt
1 miljard kronor. Fondens aktieinnehav motsvarar drygt 5 % av det totala
börsvärdet av de 36 företag som ingår i fondens portfölj.

Frågor om bestämmelser rörande fjärde fondstyrelsens verksamhet
behandlades av riksdagen hösten 1979. Regeringen föreslog i proposition
1978/79:165 om den svenska kapitalmarknaden att en gräns vid 10 % skulle
sättas för pensionsfondens innehav av aktier i ett och samma bolag. Förslaget
tillstyrktes av näringsutskottet (NU 1979/80:10 s. 33) med reservation av de
socialdemokratiska ledamöterna och bifölls av riksdagen.

I en socialdemokratisk motion vid detta tillfälle begärdes att ytterligare 1
miljard kronor skulle ställas till fjärde fondstyrelsens förfogande. Som motiv
angavs den svaga utvecklingen av industriinvesteringarna, vilken enligt
motionärerna gjorde det angeläget att fjärde fondstyrelsen fick ökade
resurser. Utskottet ansåg (s. 34) att något omedelbart behov av medelstill -

NU 1980/81:17

skott inte förelåg. Vidare hänvisades till att regeringen planerade fortsatta
överväganden om en femte delfond, likaledes avsedd för aktieplaceringar.
Utskottet avstyrkte mot denna bakgrund motionsförslaget. Enligt utskottet
skulle det få ankomma på regeringen att, när så syntes påkallat, aktualisera
frågan om avsättande av ytterligare medel ur allmänna pensionsfonden till
aktieköp. Riksdagen följde utskottet.

Förslaget om förstärkning av fjärde fondstyrelsens resurser med 1 miljard
kronor upprepades i en socialdemokratisk motion våren 1980 om näringspolitiken.
Motionärerna upprepade även sin kritik mot den år 1979 beslutade
begränsningen för allmänna pensionsfondens innehav av aktier i ett och
samma bolag och föreslog att reglerna härom skulle upphävas. Näringsutskottet
(NU 1979/80:43 s. 42) avstyrkte förslagen, och de avslogs av
riksdagen.

Samhällsägda nationella utvecklingsbolag

Riksdagen uttalade våren 1979 med anledning av förslag från socialdemokraterna
och från centerpartiet att nationella samhällsägda utvecklingsbolag
skulle inrättas, i första hand inom områdena energi, miljövård och
transportsystem (NU 1978/79:59 s. 42, rskr 1978/79:415). Det borde ankomma
på regeringen att närmare utforma föreskrifter för verksamheten. För
vart och ett av de tre bolagen anvisades ett grundkapital av 5 milj. kr.

I januari 1980 redovisade regeringen i budgetpropositionen (bilaga 17
s. 260) att den ansåg att de nämnda bolagen inte borde inrättas vid denna
tidpunkt. Skälen för detta ställningstagande utvecklades av statsminister
Thorbjörn Fälldin i ett interpellationssvar i riksdagen den 26 februari 1980
(RD 1979/80:93 s. 87). Statsministern konstaterade där att regeringens
ståndpunkt inte betydde att tanken som sådan var avskriven. Det fanns enligt
regeringens uppfattning skäl bl. a. att avvakta resultatet av den verksamhet
som STU bedriver inom områdena energi, miljövård och transportsystem
innan man bestämmer sig för vilka organisatoriska förändringar beträffande
utvecklings- och forskningsverksamheten som borde göras inom dessa
områden. Statsministern pekade också på möjligheten att utnyttja redan
existerande utvecklingsbolag. En ytterligare precisering av regeringens
planer redovisades i ett brev i mitten av april 1980 från statssekreteraren i
industridepartementet till planeringsdirektören vid styrelsen för teknisk
utveckling Jan Olof Carlsson, som i september 1979 hade fått i uppdrag att
t. v. biträda i industridepartementet med vissa arbetsuppgifter rörande
nationella utvecklingsbolag. Av brevet framgick att avsikten är att frågan om
det energiinriktade bolaget skall kunna behandlas i samband med regeringens
förslag år 1981 om ett nytt energiforskningsprogram och om den fortsatta
verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB. Frågorna om de två övriga
bolagen borde också behandlas år 1981 och i anslutning till frågan om ett
treårsprogram för STU:s verksamhet.

NU 1980/81:17

Med anledning av en socialdemokratisk partimotion under allmänna
motionstiden 1980 med krav på att de tre nämnda utvecklingsbolagen skulle
inrättas utan dröjsmål uttalade näringsutskottet i maj 1980 (NU 1979/80:43
s. 31) att det godtog regeringens redovisade uppfattning i frågan om
tidpunkten för inrättande av de tre beslutade utvecklingsbolagen. I en
reservation föreslog de socialdemokratiska ledamöterna i utskottet att
riksdagen skulle begära att de beslutade bolagen skulle inrättas av regeringen
utan dröjsmål. Riksdagen följde utskottet.

Vissa uppgifter om verktygsmaskinindustrin m. m.

Allmänt

Svensk verktygsmaskinindustri består av ett drygt 30-tal företag. Flertalet
är relativt små familjeföretag. Drygt 60 % av de omkring 4 000 sysselsatta
inom verktygsmaskinindustrin är emellertid anställda inom större koncerner.

Den totala omsättningen i branschen i Sverige kan beräknas uppgå till ca
800 milj. kr. Det största företaget är SMT-Pullmax AB, helägt dotterbolag
till Statsföretag AB, med omkring 1 000 anställda och en omsättning på ca
350 milj. kr. Ett av de övriga större företagen inom verktygsmaskinindustrin
är Lidköpings Mekaniska Verkstads AB.

En betydande del av den svenska produktionen av verktygsmaskiner
exporteras. Under perioden 1973-1977 varierade exportandelen mellan
70 % och 80 % av produktionen. Samtidigt förekom en omfattande import
av verktygsmaskiner till Sverige. För vart och ett av åren 1973-1976 översteg
värdet av importen exportvärdet. Åren 1977 och 1978 var dock den svenska
handelsbalansen för verktygsmaskiner positiv. Detta kan delvis förklaras av
den nedgång i maskininvesteringar i Sverige som ägde rum under åren 1977
och 1978.

Inom branschorganisationen Föreningen Svenska verktygsmaskintillverkare
finns uppfattningen att branschen behöver omstruktureras för att få
god förmåga att utnyttja elektronikens landvinningar och för att möta den
hårdnande internationella konkurrensen. Därför pågår diskussioner inom
branschorganisationen om vilka strukturgrepp som kan vara lämpliga.
Vidare behandlar data- och elektronikkommittén (1 1978:04) tekniken för
numerisk styrning av verktygsmaskiner och hur denna teknik påverkar
branschens utveckling i olika hänseenden. Kommittén beräknar att avge sitt
betänkande under första halvåret 1981.

Statens industriverk om maskinindustrin

I statens industriverks höstrapport 1980, Industriutvecklingen i Sverige
(SIND 1980:12), behandlas bl. a. maskinindustrins lönsamhetsutveckling

NU 1980/81:17

under 1970-talet (s. 73). Därvid analyseras bl. a. sambandet mellan industrins
investeringar och maskinindustrins lönsamhet. Den svenska maskinindustrins
ökade beroende av den internationella investeringsutvecklingen
belyses i rapporten. Industriverket anför att den snabba utvecklingen på
elektronikområdet har spritt sig till maskinindustrin och att detta har lett till
att tillverkning av produkter som numeriskt styrda maskiner har blivit allt
viktigare. Den tekniska utvecklingen på halvledarområdet har på många
områden revolutionerat produktions- och efterf rågeförutsättningarna, säger
verket. Elektroniken och datateknikens snabba framväxt har fått en allt
större betydelse. För att svensk maskinindustri även i fortsättningen skall
kunna hävda sig internationellt krävs enligt industriverket en fortsatt intensiv
forskning inom branschen. Utvecklingen kommer troligen att leda till ökad
specialisering men också till ökat samarbete mellan olika företag. För att
djupare analysera maskinindustrin bör man därför inrikta sig på studier av
hur tekniskt avancerade produkterna är hos den svenska maskinindustrin
jämfört med våra främsta konkurrenter. I fortsatta studier av maskinindustrins
utvecklingsmöjligheter kan, uttalar industriverket, det traditionella
branschbegreppet visa sig otillräckligt. Det bör då kompletteras med en
produktorienterad analys.

Lidköpings Mekaniska Verkstads AB

Lidköpings Mekaniska Verkstads AB (LMV) är dotterbolag till AB SKF,
Göteborg. LMV tillverkar i Lidköping slipmaskiner för rullningslagertillverkningen
i SKF:s fabriker, centerlesslipmaskiner, finborrmaskiner och
gjutgods. Företaget är också SKF-koncernens utvecklingscentrum för
slipmaskiner och för elektroniska kontrollsystem för maskiner.

LMV:sförsäljning uppgick år 1979 till 93 milj. kr. Medelantalet anställda i
Lidköping var år 1978 ca 660 och år 1979 ca 550. LMV:s resultat före
extraordinära intäkter och kostnader, bokslutsdispositioner och skatter
uppgick år 1979 till drygt -23 milj. kr. Som koncernbidrag från moderbolaget
AB SKF erhöll företaget drygt 29 milj. kr. Av LMV:s årsredovisning för
år 1979 framgår att 130 anställda vid företaget, efter förhandlingar med de
anställdas organisationer, sagts upp omkring årsskiftet 1979-1980. Tillsammans
med pensioneringar och naturlig avgång beräknades detta enligt
årsredovisningen leda till att LMV:s personalstyrka skulle reduceras med ca
200 personer från halvårsskiftet 1979 till slutet av år 1980. Efter vissa
återanställningar av tidigare uppsagd personal beräknar LMV:s företagsledning
i december 1980 att den totala personalreduktionen vid företaget
kommer att uppgå till ca 165 personer, räknat från mitten av år 1979 till och
med första kvartalet 1981.

NU 1980/81:17

Interpellationsdebatt om Lidköpings Mekaniska Verkstads AB och om
verktygsmaskinindustrin

Industriminister Nils Åsling besvarade den 18 december 1979 (RD
1979/80:56 s. 136) en interpellation (1979/80:71) av Carl-Henrik Hermansson
(vpk) om verktygsmaskinindustrin. Interpellanten hade frågat dels om
regeringen var beredd att tillsätta en utredning om den verkstadsindustri som
producerar avancerade verktygsmaskiner, dels om regeringen skulle vidta
några åtgärder för att förhindra att avskedshoten vid Lidköpings Mekaniska
Verkstads AB (LMV) gick i verkställighet. Vid samma tillfälle besvarade
industriministern en fråga (1979/80:166) av Jan Fransson (s) om arbetsmarknadsproblemen
i Lidköping. Frågan gällde dels om industriministern ansåg
att STAB- och SKF-koncernerna borde ta sitt ansvar och skapa ny
produktion i stället för att avskeda folk, dels vilka konkreta åtgärder
industriministern skulle vidta för att hindra en fortsatt minskning av antalet
arbetstillfällen i Lidköping.

Industriministern beklagade i sitt svar de nedskärningar som genomförts
och planerats vid LMV. Han framhöll att det pågick ett intensivt arbete på
det lokala och regionala planet för att med arbetsmarknadspolitiska åtgärder
mildra effekterna av nedskärningen vid företaget. Vidare pekade han på att
Lidköpings kommun och den regionala utvecklingsfonden i Skaraborgs län
hade upprättat en näringspolitisk plan i syfte att främja bl. a. nyetablering,
produktutveckling och marknadsföring. Ett samarbete hade etablerats med
SKF:s utvecklingsbolag SKF Nova, syftande till att tillverkningen av
produkter som tas fram inom bolaget skall förläggas till Lidköping. Med
hänsyn till det arbete som sålunda pågick med att skaffa ny industrisysselsättning
till Lidköpings kommun ansåg industriministern att det inte var
påkallat med några särskilda åtgärder från regeringens sida. Han bedömde
det inte heller som motiverat att nu tillsätta en statlig utredning om
verktygsmaskinindustrin, eftersom det inom branschens egen organisation
pågick analys och diskussion av vilka strukturgrepp som var lämpliga att
ta.

Av den fortsatta debatten framgick att industriministern ansåg att SKF
borde lämna ett verksamt bidrag för att skaffa alternativ sysselsättning för de
människor som blir friställda vid LMV. Han sade också att det är självklart
att regeringen, när det föreligger konkreta projekt från de regionala och
lokala myndigheternas sida, är beredd att med de instrument som står till
förfogande hjälpa till att förverkliga den alternativa produktion som kan
komma i fråga. Han pekade vidare på att data- och elektronikkommittén i sitt
utredningsarbete behandlar tekniken för numerisk styrning av verktygsmaskiner
och i samband därmed också vissa aspekter på verktygsmaskinbranschens
struktur.

NU 1980/81:17

Utskottet

Propositionen jamte vissa motionsyrkanden

Inledning

I den del av proposition 1980/81:20 bilaga 13 som behandlas i detta
betänkande aviserar regeringen dels att den avser att i budgetpropositionen
1981 inte föreslå någon medelsanvisning under anslaget Medelstillskott till
regionala utvecklingsfonder (detta anslag uppgår innevarande budgetår till
125 milj. kr.), dels att den i budgetpropositionen 1981 ämnar föreslå
minskningar under följande anslag med ”i huvudsak angivna belopp” (s.
12):

Anslag	Belopp milj. kr.	Kommentar
B 1. Statens industriverk: ^		Inkl. kostnader för
Förvaltningskostnader		informationssystemet
	5	företag-samhälle
B 2. Statens industriverk: Utredningar '	1
B 6. Sprängämnesinspektionen	3	Övergång till avgifts-finansiering
B 7. Branschfrämjande åtgärder	2
D 3. Sveriges geologiska under-
sökning: Prospektering	10	Uranprospektering
Summa	20

Av det i tablån vid anslagen B 1 och B 2 upptagna beloppet av sammanlagt
5 milj. kr. utgör ca 2 milj. kr. en beräknad besparing som följd av att
regeringen avser att avveckla informationssystemet företag-samhälle (DISsystemet).
I propositionen föreslår regeringen att lagen (1976:349) om
uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor upphävs vid utgången av innevarande
år.

DIS-systemet

Utskottet behandlar först vad som anförs i propositionen om avveckling av
DIS-systemet (bilaga 13 punkt 3). Som skäl för en sådan åtgärd anges
sammanfattningsvis (s. 8) att de väsentligaste delarna av systemet inte har
fungerat effektivt och att målet med verksamheten inte har uppnåtts. Enligt
industriministern uppstår inte några omedelbara nackdelar med en nedläggning
av DIS-systemet. På sikt torde emellertid, fortsätter han, systemet
behöva ersättas med andra och effektivare former för informationsutbyte
mellan företag och samhälle.

Socialdemokraterna motsätter sig inte förslaget om nedläggning av
DIS-systemet i dess nuvarande utformning, sägs det i motion 1980/81:84.
Motionärerna föreslår ett riksdagsuttalande av innebörd att regeringen bör 1**

Riksdagen 1980181. 4 sami. Nr 17

NU 1980/81:17

i sina aviserade propositioner angående industri- och regionalpolitikens
utformning - redovisa förslag till hur behoven av bättre underlag för industrioch
regionalpolitiska beslut skall tillgodoses.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion 1980/81:107 att riksdagen
skall minska anslaget för enkäter rörande företagens framtidsplaner med 1
milj. kr.

Som tidigare angetts beräknas i propositionen att en avveckling av
DIS-systemet innebär en årlig besparing av 2 milj. kr. Den sakliga
innebörden av förslaget i den nyss nämnda motionen 1980/81:107 (vpk) synes
vara att vissa delar av DIS-systemet skall behållas.

Utskottet delar regeringens uppfattning att DIS-systemet i nuvarande
form bör avvecklas. Förslaget till lag om upphävande av lagen (1976:349) om
uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor ger inte utskottet anledning till erinran.
Av vad utskottet här anfört följer att motion 1980/81:107 (vpk) avstyrks i
motsvarande del.

Något riksdagens uttalande av den innebörd som föreslås i motion
1980/81:84 (s) är enligt utskottets mening inte behövligt. Utskottet vill peka
på att det framgår av propositionen att regeringen avser att återkomma till
frågan om andra och effektivare former för ett förtroendefullt samråd och
informationsutbyte mellan samhälle, fack och näringsliv. Motionen avstyrks
alltså i här behandlad del.

Övrigt

De i detta sammanhang aktuella delarna av bilaga 13 till propositionen har
presenterats i det föregående (s. 9). Utskottet tar nu upp dessa frågor.

I den socialdemokratiska partimotionen 1980/81:71 - som innehåller
motiveringen för flertalet yrkanden i motion 1980/81:84 - anförs (s. 13) att
åtskilliga förslag från regeringen inte är möjliga att bedöma till innehåll eller
konsekvenser. Motionärerna syftar bl. a. på de avsnitt inom industridepartementets
område där regeringen förklarar sig avse att återkomma med
konkreta förslag vid en senare tidpunkt. Socialdemokraterna har i allmänhet
valt att avstå från att nu ta ställning i dessa frågor, uttalar motionärerna.

De regionala utvecklingsfonderna kan besluta om dels egna krediter i form
av rörelselån eller produktutvecklingslån, dels garantier för lån på den
ordinarie kreditmarknaden. Fondernas egen långivning finansieras främst av
medel som tillförts dem över statsbudgeten. För budgetåret 1980/81 har för
detta ändamål uppförts 125 milj. kr. under anslaget B 13. Medelstillskott till
regionala utvecklingsfonder. Sammanlagt har på detta sätt hittills ca 1,5
miljarder kronor tillförts fonderna. Möjligheten för fonderna att ställa
garantier för lån på den ordinarie kreditmarknaden infördes våren 1980
(prop. 1979/80:101 bil. 8, NU 1979/80:32, rskr 1979/80:172). Fondernas
sammanlagda garantiutrymme uppgår f. n. till ca 300 milj. kr.

Av propositionen (bil. 13 s. 3) framgår att regeringen anser att i nuvarande

NU 1980/81:17

statsfinansiella läge en större andel av fondernas kreditstöd bör lämnas i form
av garantier. Industriministern avser att i budgetpropositionen 1981 föreslå
en ökning med 125 milj. kr. av fondernas garantiutrymme samtidigt som han
avser att inte förorda något ytterligare medelstillskott till fonderna. Om
något sådant medelstillskott inte sker för budgetåret 1981/82 innebär det en
minskning av anslagen under industridepartementet med 125 milj. kr.
jämfört med budgetåret 1980/81.

Vänsterpartiet kommunisterna motsätter sig i motion 1980/81:107 tanken
på minskade anslag till de regionala utvecklingsfonderna. Enligt motionärerna
är fonderna trots alla brister en betydelsefull källa för en aktiv
länspolitik i uppbyggande och nyskapande syfte. Det förefaller inte framsynt
att här göra stora reduceringar, uttalar de och föreslår att riksdagen skall
avslå propositionen i den nu aktuella delen.

Vidare aviseras i propositionen (bil. 13 s. 12) att förslag kommer att läggas
fram i budgetpropositionen 1981 om minskning av anslagen till statens
industriverk med 5 milj. kr. (inkl. bortfallet av kostnader för DIS-systemet),
till sprängämnesinspektionen med 3 milj. kr. (varvid en övergång till
avgiftsfinansiering skall ske), till branschfrämjande åtgärder med 2 milj. kr.
och till uranprospektering med 10 milj. kr.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion 1980/81:107 att riksdagen
skall avslå propositionen i vad avser minskade anslag till statens industriverk
och till sprängämnesinspektionen.

Av utskottets redogörelse framgår sålunda sammanfattningsvis att regeringen
avser att för budgetåret 1981/82 föreslå riksdagen vissa minskningar i
förhållande till innevarande budgetår av anslagen till regionala utvecklingsfonder,
statens industriverk, sprängämnesinspektionen, branschfrämjande
åtgärder och uranprospektering. Dessa förslag avses bli framlagda i
budgetpropositionen 1981. Deras sammanlagda besparingseffekt anges i
propositionen till 145 milj. kr. Den sakliga innebörden av yrkandena i motion
1980/81:107 (vpk) är att motionärerna motsätter sig att de i propositionen
aviserade förslagen beträffande de regionala utvecklingsfonderna, statens
industriverk och sprängämnesinspektionen läggs fram.

Vad regeringen uttalat om de regionala utvecklingsfonderna föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Härav följer att utskottet avstyrker motion
1980/81:107 (vpk) i motsvarande del.

Den närmare innebörden av övriga besparingsåtgärder kan utskottet inte
ta ställning till i detalj, eftersom regeringen ännu inte har redovisat sina
slutliga förslag. Utskottet har emellertid inte någon erinran mot att
regeringen utarbetar detaljförslag med i stort den inriktning och besparingseffekt
som redovisas i propositionen.

I konsekvens härmed avstyrker utskottet förslagen i motion 1980/81:107
(vpk) såvitt de avser anslagen till statens industriverk och till sprängämnesinspektionen.

NU 1980/81:17

Motionsyrkanden i vissa industripolitiska frågor

Motion 1980/81:84 (s) innehåller en rad yrkanden om ”offensiva”
industripolitiska åtgärder i syfte att stimulera en expansion inom utvecklingsbara
delar av industrin. Nästan alla förslagen - vilka redovisas närmare i
motion 1980/81:71 (s) - innebär upprepningar av förslag som åren 1979 och
1980 har avstyrkts av näringsutskottet och avslagits av riksdagen. De kan
sammanfattas i följande punkter:

- Överläggningar bör inledas mellan företrädare för statsmakterna och för
näringslivet i syfte att uppnå konkreta lösningar på uppgiften att snabbt
återskapa utvecklingskraften i svensk industri.

- En struktur- och utvecklingsfond bör inrättas från den 1 januari 1981 med
uppgift bl. a. att förbättra företagens försörjning med riskkapital. Fonden
bör tilldelas ett anslag av 1 000 milj. kr. och genom statliga garantier ges
möjligheter att genom egen upplåning öka volymen av sin finansieringsverksamhet.

- Fem samhällsägda utvecklingsbolag bör inrättas under innevarande
budgetår inom områdena transportsystem, hjälpmedel inom utbildningsområdet,
medicinsk teknik, miljövårdsteknik och energiteknik. Bolagen,
som vart och ett bör få ett aktiekapital av 5 milj. kr., skall bygga upp ett
samarbete mellan forskare, användare och producenter och genom statliga
finansiella insatser stödja utveckling och upphandling av produkter och
systemlösningar.

- En särskild delegation, bestående av företrädare för forskningen, stat och
kommuner samt industrin och de anställda, bör inrättas med uppgift att
leda arbetet med stora utvecklingsprojekt av nationell betydelse.

- Förslag till former för stöd till teknisk upphandling från privata beställare
bör utarbetas av regeringen. Vid de ovan nämnda överläggningarna
mellan statsmakterna och näringslivet bör möjligheterna att styra den
svenska basindustrins köp av utrustning till svenska tillverkare tas upp.

- Ett investerings- och utvecklingsprogram för de statliga företagen bör
redovisas för riksdagen. Förslag bör också läggas fram i syfte att stimulera
produktion och sysselsättning vid de statliga affärsverkens och myndigheternas
verkstadsrörelser.

- Till allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning bör ett
ytterligare belopp av 1 miljard kronor överföras. Vidare bör fjärde
fondstyrelsen få tillfälle till större placeringar i samma företag än vad en
hösten 1979 beslutad begränsningsregel medger.

- Ett särskilt handlingsprogram för underleverantörsföretagen bör utarbetas
av regeringen. Programmet bör syfta till att bl. a. stärka underleverantörernas
ställning gentemot enskilda köpare och underlätta deras
finansieringssituation.

Utskottet behandlar i det följande dessa förslag. I detta sammanhang tar
utskottet också upp motion 1979/80:391, som bl. a. innehåller förslag om en
utredning om verktygsmaskinindustrin.

NU 1980/81:17

Riksdagens tidigare ställningstaganden till förslag av likartad innebörd har
som nämnts skett på grundval av avstyrkande uttalanden av näringsutskottet.
Som motiv har i vissa fall anförts principiella skäl, medan andra åtgärdsförslag
har avstyrkts på grund av bristfälligt utredningsunderlag.

Utskottet kan för sin del inte finna att de skäl som tidigare anförts mot de
olika förslagen nu skulle ha mist sin bärkraft. Utskottet delar sålunda inte
motionärernas uppfattning att dessa förslag bör genomföras i syfte att
stimulera en expansion inom industrin. Mot denna bakgrund vill utskottet
anföra följande när det gäller de olika förslagen.

Ett yrkande i motionen går ut på att riksdagen skall uppmana regeringen
att ta initiativ till överläggningar mellan företrädare för statsmakterna och
näringslivet om hur de expansionsmöjligheter som finns inom industrin
praktiskt skall tas till vara.

Utskottet vill peka på att det under 1970-talet har skapats en rad organ -med anknytning till industridepartementet - för löpande samråd och
överläggningar mellan företrädare för regeringen, näringslivet, olika
branscher och fackliga organisationer. Bland sådana organ märks näringspolitiska
rådet, regionalpolitiska rådet, småföretagsdelegationen och ett
antal s. k. branschråd. Det finns alltså redan i nuläget ett flertal institutionaliserade
kontaktpunkter för överläggningar mellan företrädare för stat och
näringsliv. Självfallet är det regeringens uppgift att även i andra sammanhang
ta kontakt med företrädare för näringslivet när så erfordras. Mot bl. a. denna
bakgrund anser utskottet att något uttalande av riksdagen enligt motionärernas
förslag inte behövs.

Förslag om inrättande av en särskild struktur- och utvecklingsfond har, som
redovisats i det föregående (s. 3), sedan år 1977 lagts fram av socialdemokraterna
ett flertal gånger men avvisats av riksdagen. Förslaget upprepas nu
åter.

Fondens uppgift skall vara att förbättra företagens försörjning med
riskkapital. Den skall också kunna spela en viktig roll i samband med
strukturförändringar inom näringslivet. Fonden föreslås få formen av en
stiftelse, i vars styrelse skall finnas representanter för löntagarnas och
näringslivets organisationer samt för statliga myndigheter. Löntagarorganisationerna
bör tilldelas ett betydande inflytande i fondens styrelse. Fonden
bör inrättas den 1 januari 1981 och tilldelas ett anslag av 1 000 milj. kr. En
statlig garanti bör utfärdas som ger fonden möjligheter att genom egen
upplåning öka volymen av sin finansieringsverksamhet.

Som utskottet anfört vid tidigare tillfällen innebär förslaget att regeringen
skall få ett långtgående bemyndigande att för kapitalinsatser inom näringslivet
inrätta en ny institution vid sidan av dem som redan finns och vid sidan
av den omfattande verksamhet till stöd för särskilda branscher och företag
som statsmakterna är engagerade i. Betydande kapitalresurser måste
tillföras fonden antingen på bekostnad av företagen själva eller genom

NU 1980/81:17

direkta statsanslag varigenom budgetunderskottet ökas. Det specifika för
den föreslagna fonden blir dock inte dess kapitalresurser utan de särskilda
regler och former som skall gälla för beslut om kapitaltillskott från fonden.
Utskottet anser fortfarande att det inte finns underlag för ett beslut av
riksdagen att inrätta en sådan fond och avstyrker därför motionen i här
behandlad del.

I motion 1980/81:84 (s) föreslås också vissa ändringar i reglementet
(1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning. Förslagen, vilka
utgör upprepningar av tidigare socialdemokratiska förslag som avslagits av
riksdagen senast våren 1980 (jfr NU 1979/80:43 s. 19 f., 41 f.), går ut på dels
att allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse skall få ytterligare 1 miljard
kronor att förvalta, dels att fondens möjligheter till engagemang i samma
bolag inte som f. n. skall begränsas till högst 10 % av aktierna.

En redogörelse för behandlingen i riksdagen hösten 1979 och våren 1980 av
förslag av samma innebörd har lämnats i ett föregående avsnitt (s. 4).

Av ekonomiministerns uttalande på annan plats i den här behandlade
propositionen 1980/81:20 framgår (s. 33 f.) att regeringen avser att lägga fram
förslag om en successiv höjning av fjärde fondstyrelsens placeringsförmåga
med 600 milj. kr. Avsikten med en sådan utökning är att ytterligare stödja
näringslivets utveckling genom att öka tillgången på riskvilligt kapital. Mot
denna bakgrund avstyrker utskottet förslaget i motionen om att ytterligare 1
miljard kronor nu skall tillföras fonden.

Vad gäller frågan om begränsning av fjärde fondstyrelsens engagemang i
samma företag anser utskottet nu som förut att en regel om sådan
begränsning är motiverad. Den gräns vid 10 % av aktiekapitalet - eller, när
det finns aktier med olika röstvärde, av röstetalet - som riksdagen fastställde
hösten 1979 finns det enligt utskottets mening ingen anledning att nu ändra.
Utskottet avstyrker förslaget i motion 1980/81:84 (s) att denna begränsningsregel
skall upphävas.

Av den föregående redogörelsen (s. 5) framgår att riksdagen år 1979
uttalade sig för att tre samhällsägda nationella utvecklingsbolag skulle
inrättas. För vart och ett av de tre bolagen - vilka skulle inriktas på områdena
energi, miljövård och transportsystem - anslogs 5 milj. kr. som grundkapital.
Näringsutskottet redovisade i ett betänkande våren 1980 (NU 1979/80:43 s.
31) att regeringen avsåg att behandla frågan om inrättande av det
energiinriktade bolaget i samband med sitt förslag år 1981 om ett nytt
energiforskningsprogram och om den fortsatta verksamheten vid Studsvik
Energiteknik AB. I en interpellationsdebatt i riksdagen den 24 november
1980 (RD 1980/81:32) har statsminister Thorbjörn Fälldin uttalat att denna
fråga kommer att tas upp i den energiproposition som skall läggas fram under
våren 1981. - Frågorna om de två övriga bolagen avses också komma att
behandlas under år 1981 i anslutning till frågan om ett treårsprogram för
STU:s verksamhet.

NU 1980/81:17

I motionen föreslås nu att riksdagen skall uttala sig för att såväl de tre
nämnda som ytterligare två utvecklingsbolag inrättas under innevarande
budgetår. De två sistnämnda bolagen skall enligt förslaget avse områdena
hjälpmedel inom utbildningsområdet och medicinsk teknik. Varje bolag
skulle tillföras ett aktiekapital av 5 milj. kr. Mot denna bakgrund föreslår
motionärerna att riksdagen skall anvisa ett anslag av totalt 25 milj. kr. som
grundkapital för de fem utvecklingsbolagen. I detta sammanhang föreslår
motionärerna också ett riksdagsuttalande av innebörd att offentlig teknikupphandling
stimulerar till utveckling av produkter och system som sedan
kan bli intressanta på exportmarknaden.

Motionärernas förslag om samhällsägda utvecklingsbolag överensstämmer
med vad som föreslogs i en socialdemokratisk motion tidigare i år.
Denna motion avslogs av riksdagen i juni 1980.

Vid behandlingen av motionen uttalade utskottet (NU 1979/80:43 s. 31) att
det godtog regeringens uppfattning i fråga om tidpunkten för inrättande av
de tre beslutade nationella utvecklingsbolagen inom områdena energi,
miljövård och transportsystem. Det har enligt utskottets uppfattning inte
sedan dess framkommit något skäl som föranleder en annan bedömning. I
avvaktan på regeringens fortsatta beredning av frågan om dessa bolag bör
riksdagen enligt utskottets mening inte göra något sådant uttalande i ämnet
som föreslås i motionen.

Inte heller bör riksdagen, innan regeringen återkommit till frågan om de
tre redan beslutade bolagen, rikta någon framställning till den om inrättande
av ett fjärde och ett femte utvecklingsbolag. I detta sammanhang vill
utskottet erinra om att ett betydande utvecklingsarbete på området
medicinsk teknik redan bedrivs av Landstingens inköpscentral (LIC). Innan
beslut fattas om nya utvecklingsbolag torde det vidare vara lämpligt att
närmare undersöka i vilken utsträckning resurserna inom Statsföretags
dotterbolag Svenska Utvecklings AB kan utnyttjas. Utskottet avstyrker
alltså också den del av förslaget som går ut på att ytterligare två
utvecklingsbolag skall inrättas.

Offentlig teknikupphandling utgör ett väsentligt led i en aktiv industripolitik.
Genom sådan upphandling stimuleras utvecklingen av produkter och
system som kan bli nya värdefulla exportvaror för ett högindustrialiserat
samhälle som det svenska. Regeringen har också betonat detta i skilda
sammanhang, bl. a. i den proposition (1980/81:66) om vissa åtgärder på
teleområdet som f. n. bereds inom trafikutskottet. Ett särskilt uttalande av
riksdagen i hithörande frågor behövs därför inte, och utskottet avstyrker
alltså motionärernas förslag även i denna del.

Ytterligare frågor kring det beslutade utvecklingsbolaget på energiområdet
behandlar utskottet i ett särskilt betänkande (NU 1980/81:18) över de
motioner på det energipolitiska området som har väckts med anledning av
proposition 1980/81:20.

NU 1980/81:17

Motion 1980/81:84 (s) innehåller också förslag om att en särskild delegation
skall inrättas med uppgift att leda arbetet med stora utvecklingsprojekt av
nationell betydelse. I delegationen skall ingå företrädare för forskningen,
staten och kommunerna, industrin och de anställda. Delegationen bör enligt
motionärerna också ha som uppgift att utverka tillräckliga ekonomiska
resurser för sina projekt genom samarbete med den av socialdemokraterna
också föreslagna struktur- och utvecklingsfonden. Denna bör, uttalar
motionärerna, kunna bidra med större delen av den nödvändiga finansieringen.

Näringsutskottet avstyrkte våren 1979 (NU 1979/80:59 s. 38 f.) ett
socialdemokratiskt förslag av samma innebörd. Utskottet hänvisade därvid
till att det ställde sig bakom ett regeringsförslag om inrättande av en stiftelse
för industriellt utvecklingsarbete och att inget hindrade att denna stiftelse
bidrog till finansieringen av sådana utvecklingsprojekt som motionärerna
åsyftade. De socialdemokratiska ledamöterna reserverade sig. Riksdagen
följde utskottet.

Den 1 juli 1979 inrättades Fonden för industriellt utvecklingsarbete -Industrifonden (prop. 1978/79:123, NU 1978/79:59, rskr 1978/79:415).
Fonden disponerar f. n. 300 milj. kr., vilka medel används som stöd i form av
lån eller i form av bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet (prop.
1979/80:100 bil. 17 punkt F 19, NU 1979/80:43 s. 32, rskr 1979/80:395).

Utskottet anser med hänsyn till det anförda att det inte finns behov av en
sådan delegation som föreslås i det aktuella yrkandet i motion 1980/81:84 (s).
Motionen avstyrks därför i denna del.

I motion 1980/81:84 (s) föreslås också att riksdagen skall begära att
regeringen utarbetar förslag till former för stöd till teknisk upphandling från
privata beställare. Utskottet tar i detta sammanhang också upp det tidigare
nämnda yrkandet i motion 1979/80:391 om en utredning om verktygsmaskinindustrin.

Som skäl för förslaget i motion 1980/81:84 (s) anför motionärerna i
huvudsak följande. Den svenska basindustrins köp av ny utrustning sker nu i
allt högre grad från utländska tillverkare. Detta leder till en utarmning av den
svenska utrustningsindustrin. Genom att svensk tillverkningsindustri inte har
några referensanläggningar för sin teknik får den inga exportorder.
Basindustrierna skall självfallet köpa bästa möjliga utrustning. Men med en
fortsatt oplanerad utveckling förlorar vi för alltid möjligheterna att tillverka
denna utrustning i Sverige.

Förslaget i motion 1979/80:391 om en utredning om verktygsmaskinindustrin
motiveras med att den svenska förbrukningen av verktygsmaskiner har
stagnerat under de senaste åren. Motionärerna framhåller särskilt att en
avancerad inhemsk verktygsindustri är av stort värde för industrins
utveckling.

En av orsakerna till verktygsmaskin- och utrustningsindustrins bekymmer -

NU 1980/81:17

samma läge är den allt hårdare konkurrensen från utländska tillverkare.
Därför framstår en förbättring av lönsamheten i dessa branscher som mycket
angelägen.

Frågan om åtgärder för att främja den utrustningstillverkande industrin
behandlades av riksdagen våren 1980. Riksdagen avslog därvid på förslag av
näringsutskottet (NU 1979/80:43 s. 25) ett socialdemokratiskt motionsyrkande
om ett riksdagsuttalande av liknande innebörd som det nu föreslagna.
Utskottet ville inte förorda särskilda statliga åtgärder för att styra basindustriernas
köp av ny maskinutrustning till svenska leverantörer. Samtidigt
förklarade utskottet att förutsättningarna för fortsatt utveckling av den
utrustningstillverkande industrin - en väsentlig del av vår verkstadsindustri -givetvis är ett viktigt industripolitiskt spörsmål. Utskottet utgick från att
regeringen och de ansvariga myndigheterna har sin uppmärksamhet riktad
på den utrustningstillverkande industrins problem. Något särskilt uttalande
av riksdagen om denna industri fann utskottet alltså inte motiverat.

Utskottet förutsätter att regeringen följer frågan och tar de initiativ som
erfordras. Yrkandet i motion 1980/81:84 (s) att riksdagen skall begära att
regeringen utarbetar former för stöd till teknisk upphandling från privata
beställare avstyrks sålunda.

Utskottet avstyrker vidare att en särskild utredning tillsätts med uppgift att
kartlägga förhållandena inom verktygsmaskinindustrin. Det är givetvis
väsentligt att Sverige har en verktygsmaskinindustri som kan hävda sig i
konkurrensen såväl på den svenska marknaden som internationellt. Utskottet
förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen inom denna bransch
och att statens industriverk inom sitt kompetensområde beaktar de resultat
som har kommit fram i verkets höstrapport 1980 och som avser bl. a.
verktygsmaskinindustrin (jfr s. 6). Av den tidigare redogörelsen framgår
vidare att strukturfrågorna inom branschen f. n. analyseras av branschens
egen organisation. De för branschens utveckling viktiga frågorna om bl. a.
teknik för numerisk styrning av verktygsmaskiner behandlas av data- och
elektronikkommittén (I 1978:04). I samband därmed behandlar kommittén
också vissa aspekter på verktygsmaskinbranschens struktur och förutsättningar
i framtiden inom detta område. Utskottet anser mot här angiven
bakgrund att det därför f. n. inte är motiverat med en särskild utredning om
verktygsmaskinindustrin. Utskottet avstyrker sålunda yrkandet härom i
motion 1979/80:391.

Motion 1980/81:84 (s) innehåller också förslag att regeringen skall
uppmanas att omedelbart inleda överläggningar med de statliga företagen i
syfte att ett investerings- och utvecklingsprogram skall utarbetas för de
närmaste tre åren. Resultatet av denna verksamhet bör redovisas för
riksdagen, anför motionärerna. Därvid bör också förslag om nödvändiga
åtgärder för att säkra investeringsprogrammets finansiering läggas fram.

Ett socialdemokratiskt motionsyrkande av liknande innebörd avstyrktes

NU 1980/81:17

av utskottet våren 1979 (NU 1979/80:59 s. 59 f.) och avslogs av riksdagen.

Som utskottet då anförde torde alla större företag numera göra upp kortoch
långsiktiga investeringsprogram. Utskottet förutsätter att detta även
gäller i fråga om statliga företag. Något behov av ett uttalande från
riksdagens sida i denna fråga föreligger fortfarande inte. I den mån en
investering i ett statligt företag kräver att medel beviljas av riksdagen bör
framställning därom ske i vanlig ordning. Utskottet anser det orimligt att
riksdagen generellt skulle göra utfästelser om finansiering av projekt som
ligger flera år framåt i tiden. Det nu aktuella motionsyrkandet avstyrks
följaktligen.

Motion 1980/81:84 (s) innehåller vidare ett yrkande som går ut på att
riksdagen skall uppmana regeringen att lägga fram förslag i syfte att genom
en aktiv upphandlingsverksamhet stimulera produktion och sysselsättning
vid de statliga affärsverkens och myndigheternas verkstadsrörelser. Vid dessa
finns, anför motionärerna, en naturlig och organisatoriskt fast koppling
mellan användar- och producentsidan. Enligt motionärerna är förutsättningarna
för ett samarbete i produktutvecklingsfrågor därmed särskilt gynnsamma.

Den s. k. Samverk-utredningen (K 1976:01) har till uppgift bl. a. att se
över möjligheterna att utveckla ny produktion vid de statliga affärsverkens
och myndigheternas verkstäder. Utredningen har under år 1980 avgett
betänkandet (Ds K 1980:4) Fordonsunderhåll i statliga verkstäder. Den
avser att i senare betänkanden behandla ”frågan om samordning av verkens
forsknings- och utvecklingsarbete, något som naturligen hänger samman
med möjligheterna att utveckla och marknadsföra nya produkter” (Ds K
1980:4 s. 9).

Den fråga som aktualiseras i motionen behandlas f. n. av Samverkutredningen.
I den nyligen framlagda propositionen 1980/81:66 om vissa
åtgärder på teleområdet har regeringen behandlat en rad frågor som hänger
samman med televerkets verkstadsrörelser. Härav framgår att de frågor som
tas upp i motionen redan är föremål för regeringens uppmärksamhet. Något
uttalande enligt motionärernas förslag behövs därför inte. Utskottet
avstyrker sålunda motionen i här behandlad del.

Slutligen begärs i motion 1980/81:84 (s) att regeringen skall utarbeta ett
särskilt handlingsprogram för underleverantörsföretagen. Som motivering
anförs att ställningen som underleverantör skapar ett beroende som kan
medföra särskilda problem. Ett exempel är att dessa företag är känsliga för
konjunktursvängningar, ett annat att underleverantörer kan komma att
pressas till orimligt hårda avtalsvillkor. Mot denna bakgrund föreslår
motionärerna att möjligheterna att förbättra underleverantörernas situation
skall ses över. En viktig uppgift måste därvid, betonar de, vara att utarbeta
förslag till åtgärder för att stärka underleverantörernas ställning gentemot

NU 1980/81:17

enskilda köpare. En annan viktig uppgift är, framhåller motionärerna, att
underlätta underleverantörernas finansieringssituation. Motionärerna erinrar
om tidigare förslag från socialdemokratiskt håll om factoringverksamhet i
anslutning till de regionala utvecklingsfonderna.

Förslag av samma innebörd har behandlats av riksdagen såväl våren 1979
som våren 1980 och därvid avslagits på förslag av näringsutskottet (NU
1978/79:59 s. 64 f., NU 1979/80:43 s. 46). Vad utskottet då anförde äger
fortfarande giltighet. Utskottet instämmer således nu som tidigare i
motionärernas uppfattning att underleverantörer, vilka vanligen tillhör
kategorin mindre och medelstora företag, inte sällan har en svår ställning
gentemot sina kunder, som ofta är storföretag. Vid inrättandet av de
regionala utvecklingsfonderna underströks (prop. 1977/78:40 bil. Is. 171) att
fondernas insatser på underleverantörsområdet borde systematiseras och
intensifieras. Utskottet förutsätter att regeringen har frågan om underleverantörernas
ställning under uppsikt.

När det gäller förslaget i motionen att staten skulle engagera sig i
factoringverksamhet vill utskottet erinra om att det senast våren 1980
uttalade (NU 1979/80:43 s. 47) att det inte finns behov av ytterligare statliga
insatser utöver den verksamhet som bedrivs med anknytning till Post- och
Kreditbanken, PKbanken.

Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet förslaget i motion
1980/81:84 (s) om ett riksdagsuttalande med begäran om ett handlingsprogram
för underleverantörsföretagen.

Lidköpings Mekaniska Verkstads AB

I motion 1979/80:391 föreslås att riksdagen skall begära att regeringen tar
initiativ för att i Lidköping skapa en statligt ägd verktygsmaskinindustri.
Lidköpings Mekaniska Verkstads AB (LMV), vars moderbolag är AB SKF,
har haft problem som har lett till betydande personalinskränkningar.

Som har framgått av den föregående redogörelsen (s. 8) har åtgärder
vidtagits på såväl det lokala som det regionala planet för att med
arbetsmarknadspolitiska åtgärder mildra effekten av nedskärningarna vid
LMV. En näringspolitisk plan har vidare utarbetats av Lidköpings kommun
och den regionala utvecklingsfonden i Skaraborgs län i syfte att främja bl. a.
nyetablering, produktutveckling och marknadsföring. Initiativ har tagits till
att förlägga utveckling och tillverkning av vissa nya produkter inom
SKF-koncernen till Lidköping. SKF har tillfört LMV betydande koncernbidrag.
Enligt utskottets mening bör fortsatta ansträngningar göras såväl av
berörda myndigheter som av SKF-koncernen för att så långt möjligt begränsa
den negativa effekten av nedskärningarna vid LMV. Utskottet förutsätter att
regeringen följer utvecklingen vid LMV. Det finns dock enligt utskottets
mening f. n. inte anledning att på grund av nedskärningarna vid LMV
förlägga statlig verktygsmaskinindustri till Lidköping. Utskottet avstyrker
sålunda detta motionsyrkande.

NU 1980/81:17

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande informationssystemet företag-samhälle
att riksdagen

a) avslår motion 1980/81:107 yrkande 2,

b) antar det i proposition 1980/81:20 bilaga 13 punkt 3
framlagda förslaget till lag om upphävande av lagen (1976:349)
om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor,

c) avslår motion 1980/81:84 yrkande 1,

2. beträffande vissa besparingar inom industridepartementets
område

att riksdagen

a) avslår motion 1980/81:107 yrkandena 1 a-c,

b) lägger proposition 1980/81:20 bilaga 13 punkterna 1 och 2,
punkt 5 såvitt här är i fråga och punkt 6 till handlingarna,

3. beträffande överläggningar mellan statsmakterna och näringslivet att

riksdagen avslår motion 1980/81:84 yrkande 3,

4. beträffande struktur- och utvecklingsfond

att riksdagen avslår motion 1980/81:84 yrkandena 4 och 5,

5. beträffande överföring av medel till allmänna pensionsfondens
fjärde fondstyrelses förvaltning

att riksdagen avslår motion 1980/81:84 yrkande 12 i ifrågavarande
del,

6. beträffande begränsningen av fjärde fondstyrelsens placeringar i
samma företag

att riksdagen avslår motion 1980/81:84 yrkande 12 i ifrågavarande
del,

7. beträffande inrättande av samhällsägda utvecklingsbolag
m. m.

att riksdagen avslår motion 1980/81:84 yrkandena 6 och 7,

8. beträffande särskild delegation för stora utvecklingsprojekt av
nationell betydelse

att riksdagen avslår motion 1980/81:84 yrkande 8,

9. beträffande stöd till teknisk upphandling frän privata
beställare

att riksdagen avslår motion 1980/81:84 yrkande 9,

10. beträffande utredning om verktygsmaskinindustrin
att riksdagen avslår motion 1979/80:391 yrkande 1,

11. beträffande investerings- och utvecklingsprogram för de statliga
företagen

att riksdagen avslår motion 1980/81:84 yrkande 10,

12. beträffande de statliga affärsverkens och myndigheternas verkstadsrörelser -

NU 1980/81:17

att riksdagen avslår motion 1980/81:84 yrkande 11,

13. beträffande handlingsprogram för underleverantörsföretagen
att riksdagen avslår motion 1980/81:84 yrkande 13,

14. beträffande en statligt ägd verktygsmaskinindustri i Lidköping att

riksdagen avslår motion 1979/80:391 yrkande 2.

Stockholm den 2 december 1980

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af
Ugglas (m), Birgitta Hambraeus (c), Thage Peterson (s), Lennart Pettersson
(s), Bengt Sjönell (c), Rune Jonsson (s). Hadar Cars (fp), Birgitta Johansson
(s) och Lennart Blom (m).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Thage Peterson,
Lennart Pettersson, Rune Jonsson och Birgitta Johansson (alla s)

1. Informationssystemet företag-samhälle (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Något
riksdagens” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

I detta sammanhang vill utskottet emellertid understryka att de informationsbehov
som DIS-systemet varit avsett att tillgodose kvarstår. Här åsyftas
dels behovet av regional och lokal sysselsättningsstatistik, dels behovet av
uppgifter om planerade förändringar i de större företagens verksamhet.
Utskottet förutsätter att riksdagen får förslag i hithörande frågor i de
propositioner om industri- och regionalpolitikens utformning som regeringen
avser att lägga fram år 1981 resp. år 1982. Vidare förutsätter utskottet att
befintliga informationssystem vid statistiska centralbyrån och vid länsstyrelserna
underhålls i avvaktan på ett slutligt ställningstagande.

Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.
Därmed tillgodoses önskemålet i ifrågavarande del av motion 1980/81:84.

NU 1980/81:17

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande informationssystemet företag-samhälle
att riksdagen

a) (= utskottet),

b) (= utskottet),

c) med bifall till motion 1980/81:84 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Vissa besparingar inom industridepartementets område (mom. 2)
Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Vad
regeringen” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

De redogörelser för innebörden av kommande regeringsförslag som görs i
här aktuella delar av propositionen är - med ett undantag - inte underbyggda
på ett sådant sätt att utskottet kan ta ställning till dem. Undantaget utgör
avsnittet om regionala utvecklingsfonder, vilket inte föranleder någon
erinran från utskottets sida. Härav följer att utskottet avstyrker motion
1980/81:107 (vpk) såvitt gäller de regionala utvecklingsfonderna.

När det gäller anslagen till statens industriverk, sprängämnesinspektionen,
branschfrämjande åtgärder och uranprospektering bör, anser utskottet,
riksdagen inte ta ställning innan konkreta förslag föreligger. Industriministerns
uttalanden i dessa frågor är nämligen inte underbyggda på ett sådant
sätt att konsekvenserna av eventuella förslag kan bedömas. Enligt utskottets
uppfattning är det mycket otillfredsställande att regeringen redovisar ett så
dåligt beslutsunderlag för riksdagen.

Utskottet föreslår ett uttalande av riksdagen med denna innebörd.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande vissa besparingar inom industridepartementets
område

att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med anledning av proposition 1980/81:20 bilaga 13 punkterna
1 och 2, punkt 5 såvitt här är i fråga och punkt 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Överläggningar mellan statsmakterna och näringslivet (mom. 3)
Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande pås. 13 som börjar med ”Riksdagens
tidigare” och slutar med ”inte behövs” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna vill utskottet understryka att de här aktuella
förslagen i motion 1980/81:84 har en offensiv prägel och syftar till att

NU 1980/81:17

stimulera en nödvändig expansion inom utvecklingsbara delar av industrin.
Utskottet vill erinra om att en rad förslag av samma innebörd har avslagits av
riksdagen åren 1979 och 1980. Skälen för de föreslagna åtgärderna kvarstår
emellertid. Dessa skäl har utvecklats i reservationer av de socialdemokratiska
ledamöterna i näringsutskottet. När utskottet nu ånyo tar upp dessa
frågor vill utskottet slå fast att de argument som reservanterna anfört vid
tidigare tillfällen fortfarande har samma bärkraft.

En central industripolitisk uppgift är nu att samla olika krafter i samhället
till en gemensam ansträngning för att ta vara på utvecklingsmöjligheterna i
svensk industri. Från statens sida bör därför tas upp överläggningar med
näringslivet om hur de expansionsmöjligheter som finns inom industrin
praktiskt skall tas till vara. Diskussionerna bör bl. a. omfatta frågor som rör
samverkan mellan statsmakterna och företagen inom ramen för ett utbyggt
nordiskt industrisamarbete samt den svenska industrins möjligheter att i
ökad utsträckning hämta sina insatsvaror från inhemska leverantörer i stället
för att importera. Dessutom bör man se över tänkbara större investeringsprojekt
i industrin och förutsättningslöst diskutera villkoren för att olika
projekt skall komma till stånd. Möjligheterna till ett nära samarbete mellan
staten och enskilda företag bör därvid noga prövas.

Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven
innebörd.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande överläggningar mellan statsmakterna och näringslivet att

riksdagen med bifall till motion 1980/81:84 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Struktur- och utvecklingsfond (mom. 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Sorn
utskottet” och slutar på s. 14 med ”behandlad del” bort ha följande
lydelse:

Riksdagen har hittills, när förslag om inrättande av en struktur- och
utvecklingsfond lagts fram från socialdemokratiskt håll, bortsett från de
grundläggande motiven för att en sådan fond bör tillskapas. Utskottet vill
starkt understryka fondens karaktär av instrument för utveckling av svensk
industri. Fonden bör tjäna som finansieringskälla för de särskilda utvecklingssatsningar
som utskottet föreslår senare i detta betänkande. En
organiserad samverkan mellan fonden och forskningsarbetet bör byggas upp,
så att forskningsresultat på ett effektivt sätt förs vidare till praktisk industriell
produktion. En viktig uppgift för fonden blir att medverka vid finansieringen
av investeringsprojekt som på grund av sin storlek eller företagsekonomiskt

NU 1980/81:17

sett höga risknivå är svåra att finansiera. Till grund för beslut om
engagemang från fondens sida måste ligga en vid, samhällsekonomisk
bedömning av det enskilda projektet.

Stöd från fonden bör kunna utgå i olika former. Utöver aktieteckning
genom nyemission bör förärv av konvertibla skuldebrev eller motsvarande
kunna ske. Även andra former bör prövas.

Utskottet tillstyrker således i princip förslaget om en struktur- och
utvecklingsfond såsom det framställs i motion 1980/81:71 (s). Mot bakgrund
av angelägenheten - inte minst från konjunkturpolitisk synpunkt - att
industrins investeringar snabbt stimuleras bör regeringen under våren 1981
förelägga riksdagen en proposition som kan ligga till underlag för beslut om
inrättande av fonden, om dess finansiering och om den närmare inriktningen
och utformningen av dess verksamhet.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande struktur- och utvecklingsfond

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:84 yrkandena 4
och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

5. Överföring av medel till allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses
förvaltning (mom. 5)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Av
ekonomiministerns” och slutar med ”tillföras fonden” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att det är nödvändigt att allmänna
pensionsfonden får förbättrade villkor för sin verksamhet. I nuvarande läge
med otillräckliga industriinvesteringar är det ett angeläget krav att fjärde
fondstyrelsen får ökade möjligheter att tillhandahålla riskvilligt kapital. Ett
ytterligare belopp av 1 miljard kronor bör enligt utskottets mening överföras
till dess förvaltning. Utskottet föreslår en sådan ändring i reglementet
(1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning som är en
förutsättning för detta.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande överföring av medel till allmänna pensionsfondens
fjärde fondstyrelses förvaltning

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:84 yrkande 12 i
ifrågavarande del antar följande

NU 1980/81:17

Förslag tili

Lagom ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning

Härigenom föreskrivs att 1 § reglementet (1959:293) angående allmänna
pensionsfondens förvaltning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

De penningmedel, som enligt 19
kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring skola ingå till allmänna
pensionsfonden, skola på sätt nedan
stadgas förvaltas av fyra särskilda
styrelser, benämnda första, andra,
tredje och fjärde fondstyrelserna,
därvid dock de medel som överföras
till fjärde fondstyrelsens förvaltning
få uppgå till högst 1250 miljoner
kronor.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

6. Begränsningen av fjärde fondstyrelsens placeringar i samma företag

(mom. 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”skall upphävas” bort ha följande lydelse:

Någon begränsning av fjärde fondstyrelsens möjligheter att göra placeringar
i samma företag finner utskottet inte motiverad. Det torde vara svårt
att påvisa några nackdelar med att fondstyrelsen får tillfälle till större
placeringar än vad den hösten 1979 beslutade begränsningsregeln medger.
Fastmer måste konstateras att regeln förhindrar vissa engagemang som
berörda företag finner nödvändiga för sin utveckling. Utskottet föreslår
följaktligen att riksdagen nu upphäver den berörda bestämmelsen, dvs.
12 a § reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning.

1 Senaste lydelse 1979:1056.

NU 1980/81:17

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande begränsningen av fjärde fondstyrelsens placeringar i
samma företag

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:84 yrkande 12 i
ifrågavarande del antar följande

Förslag till

Lagom ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning

Härigenom föreskrivs att 12 a § reglementet (1959:293) angående allmänna
pensionsfondens förvaltning skall upphöra att gälla vid utgången av
december 1980.

7. Inrättande av samhällsägda utvecklingsbolag m. m. (mom. 7)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Vid
behandlingen” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det mycket anmärkningsvärt att regeringen inte har
vidtagit åtgärder för att genomföra riksdagens beslut i fråga om de tre
utvecklingsbolagen inom områdena energi, miljövård och transportsystem.
De motiv för detta ställningstagande som redovisades våren 1980 (NU
1979/80 s. 31) tar utskottet liksom tidigare avstånd från.

Vidare bör, anser utskottet, ytterligare två utvecklingsbolag inrättas med
inriktning på hjälpmedel inom utbildningsområdet och på medicinsk
teknik.

De väsentliga motiven för inrättande av dessa fem utvecklingsbolag är
följande.

Den offentliga sektorn utgör en allt viktigare marknad för industrin.
Genom att fungera som kompetent beställare av ny teknik kan den offentliga
sektorn också stimulera till utveckling av produkter och system som sedan
kan bli intressanta på exportmarknaden.

Teknikupphandling synes i själva verket vara ett av de bästa medlen som i
ett litet land - utan någon stor hemmamarknad - står till buds dels för att
främja landets tekniskt avancerade industri, dels för att åstadkomma att
effektiviteten är hög inom olika samhällssektorer. Exempel som kombinationerna
televerket-L M Ericsson och statens vattenfallsverk-Asea visar vad
en framgångsrik teknikupphandling kan betyda.

Ett av de mest intressanta samhällsområdena med en mycket stor potential
för en samordnad teknikupphandling utgör hälso- och sjukvårdssektorn, där
landstingen utgör de styrande organen. Inom Landstingsförbundet diskuteras
f. n. teknikupphandlingen inom hälso- och sjukvården som ett led i
näringspolitiken.

NU 1980/81:17

Enligt utskottets uppfattning har regeringen inte i tillräcklig utsträckning
beaktat skälen för en offensiv satsning på offentlig teknikupphandling.

Utskottet föreslår att riksdagen dels uttalar att de tre redan beslutade
utvecklingsbolagen jämte ytterligare två med inriktning på hjälpmedel på
undervisningsområdet resp. på medicinsk teknik skall inrättas av regeringen
under innevarande budgetår, dels anslår medel för att möjliggöra att varje
bolag får ett grundkapital av 5 milj. kr.

När det gäller erforderliga medel vill utskottet erinra om att riksdagen
våren 1979 (NU 1978/79:59, rskr 1978/79:415) anvisade ett investeringsanslag
av 15 milj. kr. för de tre då beslutade utvecklingsbolagen. Dessa medel, som
alltså ännu ej tagits i anspråk, disponeras av regeringen. Mot denna
bakgrund föreslår utskottet att riksdagen på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1980/81 under anslaget Grundkapital för samhällsägda
utvecklingsbolag anvisar ett reservationsanslag av 10 milj. kr. Om riksdagen
beslutar enligt utskottets förslag kommer regeringen härigenom att disponera
sammanlagt 25 milj. kr. för här avsedda ändamål, dvs. 5 milj. kr. för
varje utvecklingsbolag.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande inrättande av samhällsägda utvecklingsbolag
m. m.

att riksdagen

a) med bifall till motion 1980/81:84 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med anledning av motion 1980/81:84 yrkande 7 till Grundkapital
för samhällsägda utvecklingsbolag på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

8. Särskild delegation för stora utvecklingsprojekt av nationell betydelse

(mom. 8)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att den särskilda näringspolitiska delegationen i
sitt betänkande (Ds Ju 1979:1) Vägar till ökad välfärd tog upp frågan om
nationella utvecklingsprojekt. Man pekade på behovet av stora insatser på
områdena informationsteknik, mikroelektronik och bioteknik. Starka motiv
finns också för särskilda insatser inom områdena kemisk produktion från
inhemska råvaror och materialforskning. För insatser av den storleksordning
det här gäller torde stöd från Industrifonden ej vara tillräckligt. Utskottet
anser att en sådan delegation som föreslås i motionen bör kunna bli ett
värdefullt samordnande och initierande organ när det gäller sådana

NU 1980/81:17

utvecklingsprojekt som avses i motionen. Utskottet föreslår därför att
riksdagen gör ett uttalande av innebörd att förslaget i motion 1980/81:84 (s)
om en särskild delegation bör förverkligas.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande särskild delegation för stora utvecklingsprojekt av
nationell betydelse

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:84 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Stöd till teknisk upphandling från privata beställare (mom. 9)
Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”En av” och
slutar på s. 17 med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Riksdagen avslog i juni 1980 ett socialdemokratiskt motionsyrkande i
vilket begärdes åtgärder för att främja en positiv utveckling för den
utrustningstillverkande industrin. I reservation till näringsutskottets betänkande
i frågan anförde de socialdemokratiska ledamöterna (NU 1979/80:43
s. 56) att det är av avgörande betydelse för utrustningsindustrin att dess
produkter möter efterfrågan inom landet. Exportmöjligheterna betingas i
hög grad av att det finns referensanläggningar att visa upp. Att åstadkomma
avsättning utomlands för en kvalificerad utrustning som inte kunnat säljas i
Sverige kan visa sig svårt eller omöjligt. För att en hotande nedgång inom
verkstadsindustrin skall förebyggas är det angeläget att ett närmare
samarbete kommer till stånd mellan utrustningstillverkarna och de företag
inom basindustrin som är tänkbara avnämare av deras produkter. Investeringsplanerna
inom basindustrin kan på så vis sättas i relation till
utrustningsindustrins resurser. Uppslag kan därvid ges till utvecklingsinsatser
som på längre sikt kan medföra att verkstadsföretagen även får
förbättrade förutsättningar att hävda sig på exportmarknaden.

Utskottet ansluter sig till dessa synpunkter. Det är enligt utskottets mening
en angelägen uppgift för regeringen att - med hjälp av de industripolitiska
organen på myndighetsnivå-föranstalta om att kontakter av här angivet slag
skapas och ger upphov till ett fortlöpande samarbete. Riksdagen bör med
anledning av det yrkande i ämnet som framställs i motion 1980/81:84 (s) göra
ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd.
dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande stöd till teknisk upphandling från privata
beställare

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:84 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1980/81:17

10. Utredning om verktygsmaskinindustrin (mom. 10)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”motion 1979/80:391” bort ha följande lydelse:

Ett exempel på en bransch som är starkt beroende av ett nära samarbete
mellan tillverkare och avnämare är verktygsmaskinbranschen. Det är
angeläget att strukturproblem och utvecklingsmöjligheter för denna bransch
studeras och analyseras systematiskt i ett sammanhang. Utskottet anser
därför att regeringen bör låta utreda hithörande frågor närmare. De studier
som redan gjorts inom statens industriverk, branschens egen organisation
och data- och elektronikkommittén (I 1978:04) bör kunna utnyttjas.
Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven innebörd.
Ett sådant uttalande ligger i linje med önskemålet i motion 1979/80:391.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande utredning om verktygsmaskinindustrin

att riksdagen med anledning av motion 1979/80:391 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

11. Investerings- och utvecklingsprogram för de statliga företagen (mom.

11)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottet yttrande på s. 18 som börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse: Vid

behandlingen i näringsutskottet våren 1979 av det nu nämnda
motionsyrkandet uttalade de socialdemokratiska reservanterna (NU 1978/
79:59 s. 93) att det är väsentligt att de statsägda företagen spelar en aktiv roll
inom ramen för näringspolitiken. En förutsättning för att detta skall kunna
ske är att de berörda företagen har en hög beredskap när det gäller
investerings- och utvecklingsplaneringen. Detta förutsätter i sin tur att
finansieringsfrågorna är lösta i god tid. Utskottet ansluter sig till detta synsätt
och hälsar därför med tillfredsställelse det förslag om treåriga investeringsoch
utvecklingsprogram för statens företag som nu ånyo framläggs i motion
1980/81:84 (s). Det är angeläget att detta förslag genomförs.

dels att utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande investerings- och utvecklingsprogram för de statliga
företagen

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:84 yrkande 10 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1980/81:17

12. De statliga affärsverkens och myndigheternas verkstadsrörelser (mom.

12)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Den fråga”
och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas förslag. Det är viktigt att så snart
som möjligt få i gång det praktiska arbetet för att bättre än i dag ta till vara
verkstädernas utvecklingsmöjligheter och långsiktigt säkerställa tryggheten
för de anställda. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.

dels att utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande de statliga affärsverkens och myndigheternas verkstadsrörelser att

riksdagen med bifall till motion 1980/81:84 yrkande 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Handlingsprogram för underleverantörsföretagen (mom. 13)
Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Förslag av”
och slutar med ”för underleverantörsföretagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att underleverantörer,
vilka vanligen tillhör kategorin mindre och medelstora företag, inte sällan
har en svår ställning gentemot sina kunder, som ofta är storföretag. Den
verksamhet med avseende på underleverantörernas förhållanden som pågår,
bl. a. inom Sveriges exportråd och de regionala utvecklingsfonderna, är helt
otillräcklig för att på ett mer avgörande sätt förändra villkoren för
underleverantörsföretagen. Utskottet delar den i motion 1980/81:84 (s)
framförda uppfattningen att det är nödvändigt att denna företagskategoris
situation ses över. Det bör ankomma på regeringen att komma med förslag
till åtgärder. Härvid bör bl. a. undersökas möjligheterna att staten medverkar
vid bildandet av factoringbolag.

Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven
innebörd.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande handlingsprogram för underleverantörsföretagen
att riksdagen med bifall till motion 1980/81:84 yrkande 13 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1980/81:17

Innehåll g

Ärendet 1

Propositionen 1

Motionerna 1

Yrkanden 1

Motivering 3

Uppgifter i anslutning till vissa motionsyrkanden 3

Struktur- och utvecklingsfond 3

Vissa uppgifter om allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses

verksamhet 4

Samhällsägda nationella utvecklingsbolag 5

Vissa uppgifter om verktygsmaskinindustrin m. m 6

Allmänt 6

Statens industriverk om maskinindustrin 6

Lidköpings Mekaniska Verkstads AB 7

Interpellationsdebatt om Lidköpings Mekaniska Verkstads AB

och om verktygsmaskinindustrin 8

Utskottet 9

Propositionen jämte vissa motionsyrkanden 9

Inledning 9

DIS-systemet 9

Övrigt 10

Motionsyrkanden i vissa industripolitiska frågor 12

Överläggningar mellan statsmakterna och näringslivet 13

Struktur- och utvecklingsfond 13

Reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens

förvaltning 14

Samhällsägda nationella utvecklingsbolag 14

Särskild delegation för stora utvecklingsprojekt av nationell

betydelse 16

Stöd till teknisk upphandling från privata beställare 16

Utredning om verktygsmaskinindustrin 16

Investerings- och utvecklingsprogram för de statliga företagen .. 17

De statliga affärsverkens och myndigheternas verkstadsrörelser 18

Handlingsprogram för underleverantörsföretagen 18

Lidköpings Mekaniska Verkstads AB 19

NU 1980/81:17 32

Hemställan 20

Reservationer (s) 21

1. Informationssystemet företag-samhälle 21

2. Vissa besparingar inom industridepartementets område 22

3. Överläggningar mellan statsmakterna och näringslivet 22

4. Struktur- och utvecklingsfond 23

5. Överföring av medel till allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses
förvaltning 24

6. Begränsningen av fjärde fondstyrelsens placeringar i samma
företag 25

7. Inrättande av samhällsägda utvecklingsbolag m. m 26

8. Särskild delegation för stora utvecklingsprojekt av nationell
betydelse 27

9. Stöd till teknisk upphandling från privata beställare 28

10. Utredning om verktygsmaskinindustrin 29

11. Investerings-och utvecklingsprogram för de statliga företagen 29

12. De statliga affärsverkens och myndigheternas verkstadsrörelser 30

13. Handlingsprogram för underleverantörsföretagen 30

GOTAB Slockholm 1980