KrU 1980/81:8

Kulturutskottets betänkande
1980/81:8

med anledning av motion om inrättande av ett svenskt skolmuseum i
Göteborg

Motionen

I motion 1979/80:1682 av Jan Prytz (m) och Bertil Hansson (fp) yrkas att
riksdagen hos regeringen hemställer om förslag att det planerade statliga
skolmuseet förläggs till Göteborg.

Av motionen framgår att frågan om inrättande av ett svenskt skolmuseum
f. n. diskuteras på det statliga planet. Olika alternativ till förläggning, i första
hand Stockholm, Göteborg och Malmö, har därvid nämnts. De överväganden
som motionärerna avser har gjorts av en arbetsgrupp för reaktivering av
Svenska skolmuseet, vilken presenterat sina förslag i en rapport 1978.

Som motivering för sitt förslag om Göteborg som förläggningsort åberopar
motionärerna de starkt positiva yttranden till förmån för ett skolmuseum i
Göteborg som såväl styrelsen för Göteborgs skolmuseum som kommunens
museinämnd och skolstyrelse avgivit över nyssnämnda rapport.

Enligt i motionen citerade uttalanden är skolmuseet i Göteborg f. n. det
enda separata skolmuseet i funktion i Sverige. Museets samlingar är
placerade i lokaler inom Engelbrektsskolan, en f. d. flickskola. Detta
skolhus är ett kulturminnesmärke som rymmer utomordentligt fina väggmålningar
av Carl Larsson.

Skolmuseets samlingar skildrar framför allt den svenska folkskolan från
1840-talet och framåt till dagens skola. Även samlingar från flickskolor,
realskolor och gymnasier har införlivats med skolmuseet. Samlingarna, som
är unika för landet, och det arkiv som byggs upp på skolmuseet belyser
skolans del i samhällsutvecklingen och innehåller ett rikt material för
forskningen.

Motionärerna hänvisar också till att skolstyrelsen i Göteborg anser att
museet synes kunna bli en riksangelägenhet, eftersom det är det enda museet
i landet där man kan ägna sig åt studier av skolans betydelse för
samhällsutvecklingen från den första folkskolestadgan fram till skolväsendet
i dagens samhälle.

Reaktivering av Svenska skolmuseet

Svenska skolmuseet var fram till 1965 inrymt i skolöverstyrelsens (SÖ)
dåvarande lokaler på Hantverkargatan 29 i Stockholm. När SÖ flyttade
därifrån 1965 överfördes ansvaret för Svenska skolmuseet till Nordiska
museet som då fick viss personalförstärkning. De samlingar museet övertog

1 Riksdagen 1980181. 13 sami. Nr 8

KrU 1980/81:8

har kompletterats och uppgår f. n. till ca 18 000 nummer, vartill kommer
äldre och nyare läroböcker. Huvuddelen av föremålen är magasinerade,
medan handlingar, dokument, läroböcker m. m. finns arkiverade i Stockholms
stadsarkiv samt i statens pedagogisk-psykologiska bibliotek och på
Nordiska museet.

SO sammankallade i januari 1978 en konferens för reaktivering av Svenska
skolmuseet. Konferensen utsåg en arbetsgrupp på sex personer med
företrädare för museisidan, arkivaliesidan, den skolhistoriska forskningen,
lärarna, läromedelsproducenterna och SÖ. Gruppen fick av konferensen i
uppdrag att utarbeta förslag till lösning av frågan om ett svenskt skolmuseum
och presenterade i oktober 1978 sina förslag och synpunkter i rapporten
Svenska skolmuseet. Förslagen innebär i korthet att Svenska skolmuseet
borde reaktiveras. Skolmuseet borde organiseras som en stiftelse med en
kommun som stiftare. Gruppen ansåg att någon av Stockholms, Göteborgs
eller Malmö kommuner (eventuellt tillsammans) i första hand skulle vara
stiftare.

Rapporten har inte varit föremål för någon formell remissbehandling.
Arbetsgruppen har emellertid varit i kontakt med skilda intressenter och fått
stöd för de synpunkter och förslag som framförs i rapporten. Gruppen har
också sänt rapporten till skolförvaltningarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö. Svar har erhållits från Stockholm och Göteborg. Därefter togs
kontakt med företrädare för dessa båda kommuner för en fördjupad
diskussion om ett eventuellt samarbete med staten vid reaktivering och drift
av Svenska skolmuseet.

Arbetsgruppen har nyligen avslutat sitt arbete och överlämnat en skrivelse
till regeringen den 12 september 1980. I denna föreslår arbetsgruppen att
staten skall ta initiativ till att Svenska skolmuseet reaktiveras och att det
arrangeras i form av en stiftelse i samarbete mellan staten och Stockholms
kommun.

De viktigaste statliga uppgifterna anser gruppen vara

• att bevaka att en systematisk insamling av föremål och arkivalier sker och

att dessa registreras,

• att ge service åt lokala skolmuseer och skolsamlingar,

• att ta initiativ till och stödja produktion av utställningar,

• att ge information till forskare och andra intressenter,

• att på olika sätt bidra till ett ökat intresse för pedagogikhistoria.

Enligt arbetsgruppen synes förutsättningarna för ett samarbete med
Stockholm och Göteborg i och för sig likvärdiga, men då övriga intressenter i
museet är lokaliserade till Stockholm och då Nordiska museets och
riksarkivets samlingar finns där torde det vara mest praktiskt att förlägga
verksamheten dit. Gruppen föreslår att en organisationskommitté tillsätts
efter sedvanlig behandling och riksdagsbeslut.

KrU 1980/81:8

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från statens kulturråd,
Göteborgs universitet, Stiftelsen Nordiska museet, Länsmuseernas samarbetsråd
och arbetsgruppen för reaktivering av Svenska skolmuseet.

Kulturrådet anmäler i sitt yttrande den 27 augusti 1980 att rådet under
hösten 1980 kommer att diskutera de problem som hänger samman med
behov, ansvarsfördelning och ekonomiska förutsättningar för specialmuseerna.
I avvaktan på en framställning till regeringen från arbetsgruppen för
reaktivering av Svenska skolmuseet vill kulturrådet inte ta ställning till frågan
om inrättande av ett svenskt skolmuseum i Göteborg.

Göteborgs universitet (rektorsämbetet) hänvisar till ett yttrande av
avdelningen för tvärvetenskapliga studier i utbildningshistoria, daterat den
27 augusti 1980. Avdelningen, som leds av en styrelse bestående av
representanter för historisk och pedagogisk forskning, betraktar Göteborgs
skolmuseum som en värdefull tillgång. Avdelningen tillstyrker livligt att det
planerade skolmuseet förläggs till Göteborg, varigenom Göteborgs skolmuseum
omvandlas till ett statligt skolmuseum eller ombildas till en stiftelse i
vilken staten ingår som en av intressenterna.

Beträffande Göteborgs skolmuseum anförs i yttrandet bl. a. följande.

Museet fyller huvudsakligen två viktiga funktioner. Den ena består i att för
vår tids människor - och inte minst barn och ungdom - levandegöra gångna
tiders skolmiljöer. Eftersom museet har en stor samling föremål från äldre
tiders skolor - samlade och pedagogiskt riktigt ordnade i olika skolsalar från
skilda tider - har det utomordentligt goda möjligheter att väl fylla denna
uppgift. Genom att skolmuseet är inrymt i en centralt belägen skola från
sekelskiftet och därtill har pedagogiskt intressanta och konsthistoriskt
värdefulla alseccomålningar av Carl Larsson föreligger nära nog idealiska
förutsättningar för ett skolmuseum.

Den andra funktionen består i att utgöra en bas för skolhistorisk forskning.
Av intresse är därvid - utöver den kunskap de autentiska skolmiljöerna gerfrämst
det stora beståndet av läroböcker och andra läromedel från skilda
skolor och skilda perioder av den svenska skolans historia, läroplaner och
skolförordningar av olika slag samt det otryckta material som emanerar från
främst enskilda personers verksamhet.

Avdelningen för tvärvetenskapliga studier i utbildningshistoria framhåller
att en omvandling av Göteborgs skolmuseum till ett riksskolmuseum skulle
innebära att ett gammalt problem äntligen skulle få sin lösning. Det skulle
också innebära en markering av att det är ett statligt intresse att goda
förutsättningar skapas för en aktiv och verklighetsnära forskning om den
svenska skolans historia. Det skulle slutligen innebära en stark stimulans för
de forskare och studerande vid Göteborgs universitet som visat intresse för
forskning och studier inom ett område som otvivelaktigt länge varit starkt
eftersatt i Sverige.

KrU 1980/81:8

Nordiska museet, som varit representerat i arbetsgruppen för reaktivering
av Svenska skolmuseet, hänvisar i sitt yttrande av den 11 september 1980 till
gruppens skrivelse till regeringen.

Länsmuseernas samarbetsråd, som avgivit yttrande den 15 september
1980, konstaterar att skolans och undervisningens område på ett ovanligt rikt
sätt dokumenterats genom museer. Sålunda har arbetsgruppen för reaktivering
av Svenska skolmuseet i sin rapport 1978 redovisat att det finns 168
skolmuseer av olika dignitet spridda över hela landet och att ytterligare 25 då
planerades. För länsmuseernas samarbetsråd synes däremot många områden
i industrialismens samhällsutveckling sakna dokumentation.

Samarbetsrådet delar uppfattningen att ett centralt musealt organ är
värdefullt för samordning av lokala skolmuseiaktiviteter och för forskning
inom det skolhistoriska området men anser att huvudansvaret även i
framtiden bör ligga hos Nordiska museet, som har ansvaret som centralmuseum
för hela det kulturhistoriska området. En uppsplittring i mindre
museienheter kommer enligt samarbetsrådets uppfattning ännu mer att
försvåra samordning och överblick av kulturhistorisk dokumentation och
forskning, vilken samordning ännu endast påbörjats. Länsmuseernas samarbetsråd
har dock intet att erinra mot att en skolmuseiavdelning inom
Nordiska museet förläggs till Göteborg eller annan lämplig ort.

I yttrande den 15 september 1980 hänvisar arbetsgruppen för reaktivering
av Svenska skolmuseet beträffande behovet av ett statligt skolmuseum och
dess lokalisering till sin skrivelse till regeringen den 12 samma månad.

Utskottet

Utskottet har i det föregående kortfattat redogjort för det förslag som
utarbetats om en reaktivering av Svenska skolmuseet på initiativ av en av
skolöverstyrelsen sammankallad konferens 1978. Den arbetsgrupp som på
konferensens uppdrag utrett frågan har nyligen avslutat sitt arbete och den 12
september 1980 överlämnat en skrivelse till regeringen. I denna skrivelse
föreslås att staten tar initiativ till att Svenska skolmuseet reaktiveras och att
museet arrangeras i form av en stiftelse i samarbete mellan staten och
Stockholms kommun.

I motion 1979/80:1682, som väcktes innan arbetsgruppen lagt fram sitt
slutliga förslag, yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag att
det planerade statliga skolmuseet förläggs till Göteborg. Som motivering för
yrkandet framhålls bl. a. att skolmuseet i Göteborg är det enda museum i
landet, där man kan ägna sig åt studiet av skolans betydelse för samhällsutvecklingen
från den första folkskolestadgan fram till skolväsendet i dagens
samhälle. Museet är inrymt i en kulturhistoriskt intressant skolbyggnad som
innehåller värdefulla väggmålningar av Carl Larsson. Motionärerna understryker
också att såväl styrelsen för Göteborgs skolmuseum som kommunens

KrU 1980/81:8

museinämnd och skolstyrelse med anledning av motion i ärendet i
kommunfullmäktige avgivit starkt positiva yttranden till förmån för ett
svenskt skolmuseums placering i Göteborg. Sedan motionen väcktes har
Göteborgs kommunfullmäktige i enlighet med en hemställan från kommunstyrelsen
föreslagit att det reaktiverade svenska skolmuseet förläggs till
Göteborg. Kommunfullmäktiges beslut jämte andra handlingar i ärendet har
översänts till kulturutskottet.

I sin skrivelse till regeringen har arbetsgruppen för reaktivering av Svenska
skolmuseet redovisat sina överväganden i lokaliseringsfrågan. Under arbetets
gång har en förläggning till någon av Stockholms, Göteborgs eller Malmö
kommuner i första hand undersökts. Såväl Stockholm som Göteborg har
understrukit sitt intresse för Svenska skolmuseet med den inriktning och
organisation som arbetsgruppen föreslagit. Enligt arbetsgruppen är förutsättningarna
för ett samarbete i stiftelseform med Stockholm och Göteborg i
och för sig likvärdiga. Förordandet av Stockholm som lokaliseringsort
motiveras med att övriga intressenter i museet är lokaliserade till Stockholm
och att det torde vara praktiskt att förlägga verksamheten dit, eftersom
Nordiska museets och riksarkivets samlingar finns där.

Vad beträffar remissinstansernas syn på förläggningsort kan konstateras
att Nordiska museet och arbetsgruppen för reaktivering av Svenska
skolmuseet hänvisar till arbetsgruppens förslag, medan statens kulturråd inte
tagit ställning i frågan. I det av Göteborgs universitet avlämnade yttrandet
tillstyrks motionärernas förslag. Länsmuseernas samarbetsråd anser att
huvudansvaret för samordning av lokala skolmuseiaktiviteter även i framtiden
bör ligga hos Nordiska museet men har ingenting att erinra mot att en
skolmuseiavdelning inom detta museum förläggs till Göteborg eller annan
lämplig ort.

Utskottet anser inte att de motiv för en lokalisering till Stockholm
arbetsgruppen anfört kan vara avgörande. Anledning finns att ytterligare
överväga en placering av ett eventuellt omorganiserat svenskt skolmuseum i
Stockholm eller Göteborg eller på annan lämplig ort. Därvid bör även ett
arrangemang av den art länsmuseernas samarbetsråd antytt vara av intresse
att närmare undersöka.

Arbetsgruppens skrivelse bereds f. n. inom utbildningsdepartementet.
Utskottet utgår från att de olika frågor - däribland lokaliseringsfrågan - som
är förknippade med en reaktivering av Svenska skolmuseet kommer att
prövas noga av regeringen. I avvaktan på den fortsatta beredningen av
ärendet anser utskottet inte att riksdagen behöver göra något särskilt

KrU 1980/81:8

uttalande om museets förläggning. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet
motion 1979/80:1682.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1979/80:1682.

Stockholm den 21 oktober 1980

På kulturutskottets vägnar
KARL-ERIC NORRBY

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Karl-Eric Norrby (c), Tore Nilsson
(m), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra Johansson (s), Ingrid Diesen
(m), Olle Eriksson (c), Hans Alsén (s), Lars Ahlmark (m), Catarina
Rönnung (s), Anna Eliasson (c), Kerstin Andersson i Kumla (s), Bertil
Hansson (fp), Ing-Marie Hansson (s) och Maja Bäckström (s).

GOTAB 65714