KU 1980/81:9
Konstitutionsutskottets betänkande
1980/81:9
om besparingar i statsverksamheten, m. m. (prop. 1980/81:20)
Propositionen
I proposition 1980/81:20 föreslår regeringen riksdagen
att bemyndiga regeringen att besluta om avgifter för handläggningen vid
datainspektionen i enlighet med vad jag har förordat i det föregående
(bilaga 1, justitiedepartementet, p. 7 s. 13) samt
att anta förslaget till lag om ändring i datalagen (1973:289) (bilaga 1,
justitiedepartementet, p. 8. s. 16).
I propositionen (bilaga 7, budgetdepartementet, p. 7 s. 11) tas vidare upp
vissa frågor rörande disposition av anslaget Viss informationsverksamhet
m. m.
I propositionen (bilaga 8, utbildningsdepartementet, p. 1.1 s. 2) bereder
regeringen riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförs om stödet till
dagspress och organisationstidskrifter.
Motionerna
I motion 1980/81:65 av Kurt Hugosson (s) hemställs "att riksdagen
beslutar 1. att avslå propositionens förslag om ändring av 10 § datalagen, 2.
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
ökad information till allmänheten om datoriseringen av vårt samhälle”.
I motion 1980/81:66 av Kurt Hugosson (s) och Lennart Pettersson (s)
hemställs "att riksdagen beslutar I. att avslå propositionens förslag till
avgiftssystem för datainspektionens verksamhet, 2. att begära av regeringen
att ett förslag till avgiftssystem i enlighet med de riktlinjer som förordats
i motionen snarast föreläggs riksdagen”.
I motion 1980/81:79 av Hilding Johansson m.fl. (s) hemställs ”att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna 1. vad som i motionen
anförs om stödet till dagspressen och organisationstidskrifterna, 2. vad
som i motionen anförs om översynen av samhällsinformationen".
1 motion 1980/81:96 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs ”att riksdagen
beslutar 12. att hos regeringen hemställa om erforderliga åtgärder
för att avbryta flyttningen av riksdagen”.
I motion 1980/81:102 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs ”2. att
riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition 1980/81:20 bilaga 1 om en
ändring i datalagen (1973:289), 4. att riksdagen hos regeringen
hemställer om förslag om förenkling för den enskilde när det gäller att få
tillgång till registerutdrag enligt datalagen i enlighet med vad som anförts i
motionen”.
1 Riksdagen 1980181. 4 sami. Nr 9
KU 1980/81:9
2
I motion 1980/81:104 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs ”1. att
riksdagen beslutar avslå proposition 1980/81:20 vad avser a) minskat stöd
till dagspress och organisationstidskrifter”.
Avgifter för datainspektionens verksamhet
Propositionen
Enligt kungörelsen (1973:1209) om avgift hos datainspektionen skall
avgift utgå för handläggning av ansökan eller anmälan som avses i 1 §
datakungörelsen (1973:291), 1 § kreditupplysningskungörelsen (1974:326)
och 1 § inkassokungörelsen (1974:327) samt av ansökan om medgivande
enligt 11 § datalagen (1973:289).
Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om föreskrifter om
dessa avgifter. Avgifterna är avsedda att i princip ge täckning för datainspektionens
tillståndsverksamhet. Avgiften tas ut med ett visst belopp för
varje påbörjad handläggningstimme.
I propositionen föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att
fatta beslut om avgifter för handläggningen vid datainspektionen enligt en
alternativ modell som innebär att datainspektionens verksamhet i dess
helhet kommer att täckas genom avgifter. Enligt förslaget skall för det
stora antal ärenden som handläggs enligt det s. k. förenklade förfarandet en
engångsavgift tas ut i samband med att tillstånd ges. För övriga ärenden
bör årliga avgifter tas ut av dem som har ett tillstånd eller har gjort en
anmälan. Dessa årliga avgifter bör bestämmas enligt schabloner som innebär
att ärenden delas in i några få avgiftsklasser. Klasserna bör innefatta
ärenden enligt 1. datalagen, 2. kreditupplysningslagen. 3. inkassolagen, 4.
kreditupplysningslagen och datalagen samt 5. inkassolagen och datalagen.
Inom varje klass bör finnas två avgiftsschabloner, en för normala ärenden
och en för ärenden som ställer särskilt stora krav på datainspektionens
resurser.
Motionen
I motion 1980/81:66 av Kurt Hugosson (s) och Lennart Pettersson (s)
yrkas avslag på propositionens förslag till nytt avgiftssystem med hänvisning
till att datainspektionen avrått från att genomföra ett system av detta
slag. Enligt motionärerna är det föreslagna systemet alltför arbetskrävande.
Det kommer att ta en stor del av inspektionens resurser i anspråk vilket
kan förväntas medföra en starkt försämrad service till tillståndssökande
och till allmänheten. Motionärerna anser det vara rimligt och riktigt att
samhällets kostnader för datoriseringen, bl. a. datainspektionens verksamhet,
betalas av datoranvändarna. jtionärerna föreslår därför att förslaget
återförvisas till regeringen för ny beredning.
KU 1980/81:9
3
Frågans tidigare behandling
Ett nytt avgiftssystem vid datainspektionen av i princip samma slag som
det nu föreliggande förslaget presenterades av regeringen i budgetpropositionen
1979 (1978/79: 100 bilaga 5 p. A 9). Konstitutionsutskottet tillstyrkte
förslaget i sitt av riksdagen godkända betänkande (KU 1978/79:22).
Även vid 1979/80 års riksmöte tog regeringen i budgetpropositionen upp
denna fråga och anförde att det nya avgiftssystemet borde kunna tillämpas
fr. o. m. den 1 juli 1980. I en motion föreslogs att det nya avgiftssystemet
skulle börja tillämpas först fr. o.m. årsskiftet 1980-1981. Motiveringen för
detta var att datainspektionen behövde mer tid för att konstruera ett
system som upplevdes som rättvist av olika kategorier tillståndssökande.
Konstitutionsutskottet, som var enigt, anförde i sitt av riksdagen godkända
betänkande bl. a. (KU 1979/80:48).
Enligt utskottets mening är det angeläget att en övergång till det nya
avgiftssystemet sker så snart det pågående utredningsarbetet medger. Utskottet
delar samtidigt motionärernas uppfattning att det är väsentligt att
ett nytt avgiftssystem upplevs som rimligt och att tillräcklig tid ges för
information till de registeransvariga. Det ankommer på regeringen att
bedöma om förberedelsearbetet medger en övergång till det nya systemet
den 1 juli 1980, som planerat, eller först vid en senare tidpunkt. Något
särskilt uttalande från riksdagens sida om tidpunkten för det nya systemets
införande är därför inte nödvändigt.
Underrättelse enligt 10 § datalagen m.m.
Propositionen
Enligt 10 § datalagen är den som är registeransvarig skyldig att på begäran
av enskild person så snart det kan ske underrätta denne antingen om
innehållet i personuppgifter som ingår i personregistret och innefattar
upplysningar om honom eller om att sådana uppgifter inte förekommer i
registret. Sådan underrättelse behöver endast lämnas vid ett tillfälle under
en 12-månadersperiod. Underrättelsen skall normalt lämnas utan kostnad
för den enskilde.
I propositionen föreslås att begäran om upplysningar ur personregister
skall framställas skriftligen och vara egenhändigt undertecknad av den
enskilde. Bakgrunden till förslaget är att olika företag etablerat sig för att
mot ersättning ombesörja beställningar av registerutdrag ur ett stort antal
register. Genom uppkomsten av dessa s. k. ombudsföretag har antalet
förfrågningar om registerutdrag ökat i betydande utsträckning. En stor del
av dessa beställningar har enligt föredraganden inte i första hand sin grund
i en önskan från den enskilde om att få uppgifter om sig själv ur ett visst
eller vissa register. De är snarare en konsekvens av ombudsföretagens sätt
att arbeta. Sådana beställningar bör därför enligt propositionen undvikas.
KU 1980/81:9
4
Motionerna
I motion 1980/81:65 av Kurt Hugosson (s) yrkas avslag på propositionens
förslag till ändring av 10 § datalagen. Samtidigt föreslås att datainspektionen
ges större resurser för att informera om datoriseringen i samhället.
Motionären anför att ändringsförslaget i propositionen medför att
möjligheten för registrerad att begära registerutdrag per telefon inte längre
kan upprätthållas samtidigt som det torde vara lätt för ombudsföretagen att
anpassa sina rutiner till den föreslagna bestämmelsen så att det avsedda
syftet inte nås.
Även i motion 1980/81:102 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas avslag på
den föreslagna ändringen i datalagen. Motionärerna föreslåratt en översyn
i stället skall göras av bestämmelserna i syfte att förenkla för den enskilde
att få tillgång till registerutdrag. Exempelvis kunde enligt motionen någon
samhällsinstans svara för den service som ombudsföretagen nu står för.
Disposition av anslaget Viss informationsverksamhet m. m.
Propositionen
I denna del informerar regeringen riksdagen om att den har för avsikt att
avstå från att utnyttja 1 milj. kr. av de medel (sammanlagt 2.3 milj. kr.) som
anvisats i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 till de särskilda informationsprojekt
inom samhällsinformationens område som statsmyndigheterna
inte själva disponerar medel över.
I propositionen berörs vidare frågan om samhällsinformationens administration.
Föredraganden anför att flertalet myndigheter i dag disponerar
medel för informationsverksamhet. Praktiskt taget alla större myndigheter
har informationsansvariga tjänstemän. Behovet av särskilda informationsinsatser
utöver vad som anvisas under resp. myndighetsanslag har därför
minskat. En avveckling av nämnden för samhällsinformation (NS1), vilken
har till uppgift att samordna och allmänt stödja de offentliga organens
informationsinsatser, bör därför kunna övervägas. De kvarstående behoven
av insatser för samordning och rådgivning bör kunna förläggas till en
annan befintlig myndighet. Föredraganden anför att han avser att senare ta
initiativ till en översyn med denna inriktning.
Avslutningsvis anförs under denna rubrik i propositionen att föredraganden
senare avser att ta upp frågan om inte flera av de tidskrifter som i dag
ges ut gratis av myndigheterna borde avgiftsbeläggas. Enligt föredraganden
borde detta göras för sådana tidskrifter som mera allmänt speglar en
myndighets verksamhet och inte har till direkt syfte att informera om
gällande rättsläge eller ny lagstiftning o. d.
Motionen
1 motion 1980/81:79 av Hilding Johansson m.fl. (s) framhålls att den
översyn bl. a. i syfte att avveckla NSI som aviserats i propositionen bör
KU 1980/81:9
5
göras förutsättningslös. Bl. a. förefaller regeringen enligt motionen helt ha
förbisett den funktion som gäller samordning mellan staten, kommuner
och landstingskommuner. En effektiv samordning av samhällsinformationen
framstår som särskilt angelägen i en tid då besparingar inom den
offentliga sektorn är nödvändiga.
Nämnden för samhällsinformation
Nämnden för samhällsinformation (NSI) inrättades budgetåret 1971/72 i
samband med att åtgärder vidtogs för att få till stånd en vidgad samhällsinformation
(prop. 1971:56, FiU 1971:23, rskr 1971: 182). Nämnden härtill
uppgift att verka för en samordning av de offentliga organens informationsinsatser.
Nämnden skall hålla sig underrättad om myndigheters och andra
offentliga organs informationsplaner och ta de initiativ som bedöms som
nödvändiga. Bland NSl:s uppgifter kan också nämnas rådgivning och
information till andra myndigheter, ansvar för utgivningen av den för
riksdagen och regeringskansliet gemensamma tidningen Från Riksdag &
Departement m. m.
1 samband med behandlingen av budgetpropositionen år 1979 (1978/
79: 100 bilaga 11 p. B 10) beslöts att verksamheten inom NSI skulle ges en
delvis ny inriktning. Med anledning av en diskussionspromemoria, utarbetad
inom NSI på regeringens uppdrag, och remissyttrandena över denna
anförde föredraganden i propositionen bl. a.
Formerna för nämndens verksamhet har delvis kommit att förändras
under senare år. Det finns i dag ett mycket större mått av informationsteknisk
kunskap inom statsförvaltningen än när nämnden inrättades. Särskilda
befattningar för information har inrättats vid flertalet större myndigheter.
Vidare har myndigheterna fått allt större anslag för informationsverksamhet.
Den utbildning i informationsteknik som bedrivits vid statens
personalutbildningsnämnd har också bidragit till att informationskunskaperna
inom statsförvaltningen förbättrats.
Nämnden för samhällsinformation skall enligt sin instruktion verka för
samordning av de offentliga organens informationsinsatser med utgångspunkt
i individens samlade informationsbehov och i syfte att samhällets
resurser för informationsverksamhet skall utnyttjas effektivt. De av nämnden
planerade förändringarna av verksamheten går att genomföra inom
ramen för gällande instruktion för nämnden. Jag delar nämndens uppfattning
att den fortsatta verksamheten företrädesvis bör inriktas på sådana
projekt som belyser medborgarnas rättigheter och skyldigheter. Nämnden
bör därvid koncentrera sitt arbete till sådana frågor som är av övergripande
och metodutvecklande karaktär. Genom att de offentliga organens informationstekniska
kunskap har förstärkts bör nämndens rådgivande verksamhet
kunna begränsas betydligt. Det är vidare enligt min mening angeläget
att nämnden fortlöpande håller sig underrättad om utvecklingen inom
informationsområdet. Kontakterna med forskare inom universitet och
högskolor m.m. bör därför intensifieras. Nämnden bör ha goda möjligheter
att finna former för att förmedla forskningsresultat och erfarenheter
inom informationsområdet till bl. a. de statliga myndigheterna. Det bör
KU 1980/81:9
6
vidare vara en angelägen uppgift för nämnden att samordna de informationsinsatser
som staten, landstingen och kommunerna gör.
I sitt av riksdagen godkända betänkande (KU 1978/79: 27) hade konstitutionsutskottet
inget att erinra mot vad föredragande statsrådet anfört beträffande
samhällsinformationens inriktning m. m. Utskottet föreslog riksdagen
att godkänna propositionens förslag i denna del.
Stöd till dagspress och organisationstidskrifter
Propositionen
I propositionen anförs att förslag senare kommer att framföras innebärande
besparingar på dagspress- och organisationstidskriftsområdena. Besparingarna
kan beräknas bli sammanlagt 45 milj. kr. Av dessa bör 30 milj.
kr. komma från dagspresstödet och 15 milj. kr. från organisationstidskriftsstödet.
Reduktionen av dagspresstödet bör enligt propositionen till sin huvuddel
kunna tas genom en sänkning av samdistributionsrabatten. Eftersom i det
närmaste samtliga dagstidningar nu deltar i samdistributionsarrangemang
räknar föredraganden med att samdistribution skall kunna upprätthållas
även om stimulansbidraget till denna i viss utsträckning reduceras. Enligt
propositionen har pressens ekonomiska situation allmänt förbättrats under
åren 1979 och 1980. Det bör därför vara möjligt att utöver minskningen av
samdistributionsrabatten något dra ned på produktionsbidragen.
Beträffande stödet till organisationstidskrifterna anförs i propositionen
att det för den enskilda tidningen inte är så stort att det - annat än i rena
undantagsfall — är avgörande för om tidningen kan utkomma eller ej.
Motionerna
I motion 1980/81: 79 av Hilding Johansson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
skall ge regeringen till känna vad som anförs i motionen angående
stödet till dagspressen och organisationstidskrifterna. Enligt motionen kan
en sänkning av samdistributionsrabatten i den storleksordning som propositionen
antyder inte göras utan att hela samdistributionssystemet äventyras.
Stödets storlek är i dag enligt motionärerna väl avvägd.
Beträffande produktionsbidragen anförs i motionen att det med den
bedömning som nu kan göras för 1981 föreligger ett klart behov av uppräkning
av dessa. Något utrymme finns inte för någon sänkning av produktionsbidragen
utan att detta får allvarliga konsekvenser för åtskilliga tidningar.
Motionärerna anser att det tvärtom är angeläget att dagspresskommitténs
förslag till förbättringar av dagspresstödet genomförs.
I motion 1980/81:104 av Lars Werner m. fl. (vpk) anförs att samdistributionsrabatten
liksom dagspresstödet i sin helhet är ägnat att främja mångsidigheten
i informationsutbudet och samhällsdebatten och motverka mono
-
KU 1980/81:9
7
polisering inom dagspressen. Likartade synpunkter kan anföras till stöd
för det utgående distributionsstödet till organisationstidskrifterna. Motionärerna
yrkar avslag på propositionens text i denna del.
Dagspresskommittén
Dagspresskommittén tillkallades i januari 1978 med uppdrag att göra en
allmän översyn av bestämmelserna om statligt stöd till dagspressen (Dir.
1978:3). Utredningen delade in sitt arbete i två etapper. Till den första
hänfördes sådana frågor som bedömdes angelägna att behandlas snabbt.
Dit hörde t. ex. frågan om stödet till flerdagarstidningar (4-7 nummer per
vecka) med mycket låg hushållstäckning på utgivningsorten, stödets effekter
på tidningar som inte erhåller bidrag samt produktionsbidragen till
fådagarstidningar (1-3 nummer per vecka).
Resultaten av den första utredningsetappen redovisades i delbetänkandet
(Ds B 1978: 10) Översyn av presstödet. Genom riksdagsbeslut år 1979
(prop. 1978/79: 100 bilaga 12, KU 1978/79: 24, rskr 1978/79: 203) har utredningens
förslag från denna utredningsetapp i allt väsentligt genomförts.
Under det fortsatta arbetet har utredningen presenterat två forskningsrapporter
- (Ds U 1979:9) Dagspressens struktur och ekonomi samt (Ds U
1979: 10) Annonsbladen och dagspressen — samt slutbetänkandet (SOU
1980:32) Stödet till dagspressen. Utredningens förslag till förändringar i
presstödsreglerna, innefattande en metod för automatisk uppräkning av
produktionsbidragen och etableringsstödet, är f. n. föremål för remissbehandling.
Riksdagens flyttning till Helgeandsholmen
Motionen
1 motion 1980/81:96 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs att åtgärder
vidtas för att avbryta flyttningen av riksdagen till Helgeandsholmen. Flyttningen
är enligt motionen ett utslag av skryt- och lyxekonomi på det
offentliga området som måste bekämpas.
Frågans tidigare behandling
Riksdagen beslöt i maj 1975 (Framst. 1974:20, KU 1975:13, rskr
1975:207) att flytta tillbaka till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen. I
samband därmed uppdrog riksdagen åt förvaltningsstyrelsen att föranstalta
om fortsatt arbete med riksdagens lokalfrågor. 1978 redovisade förvaltningsstyrelsen
resultatet av det fortsatta utredningsarbetet med lokalfrågorna.
Förslaget innebar att det principbeslut som fattats av 1975 års
riksdag skulle fullföljas. Riksdagen beslöt i allt väsentligt i enlighet med
förslaget (Framst. 1977/78:5, KU 1977/78:23, rskr 143. 152). I samband
därmed redogjorde utskottet i betänkandet utförligt för frågans tidigare
behandling.
KU 1980/81:9
8
Vid 1979/80 års riksmöte avstyrkte konstitutionsutskottet (KU 1979/
80:44) ett motionsyrkande som innebar att riksdagen skulle stanna kvar
vid Sergels torg. I en reservation (2 fp) hemställdes att riksdagen skulle
besluta om ett uppskov med byggnadsprojektet. Ett sådant rådrum skulle
enligt reservanterna ge möjlighet till en förnyad prövning av lokalprogrammet
samtidigt som ombyggnadsarbetena skulle konkurrera i mindre utsträckning
med andra byggprojekt. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets
förslag.
Utskottet
Avgifter för datainspektionens verksamhet
I propositionen (bilaga 1, justitiedepartementet p. 7) föreslås att regeringen
skall bemyndigas att besluta om avgifter för handläggningen vid
datainspektionen i enlighet med vad som förordas i propositionen. Förslaget
innebär att datainspektionens verksamhet i sin helhet, dvs. både tillstånds-
och tillsynsverksamheten, skall finansieras genom avgifter. Enligt
den ordning som tillämpas f. n. utgår avgifter endast för datainspektionens
handläggning av tillstånds- och anmälningsärenden. Förslaget i propositionen
medför att årliga avgifter skall tas ut enligt schabloner som innebär att
ärendena indelas i 10 avgiftsklasser. Undantagsvis skall lägre eller högre
avgifter än vad som följer av dessa schabloner kunna fastställas för enskilda
registerinnehavare.
I motion 1980/81:66 av Kurt Hugosson (s) och Lennart Pettersson (s)
yrkas avslag på propositionens förslag till nytt avgiftssystem med hänvisning
till att systemet blir alltför komplicerat och därmed arbetskrävande
för datainspektionen.
Riksdagen har vid behandlingen av budgetpropositionerna vid 1978/79
och 1979/80 års riksmöten uttalat sig för en övergång till ett nytt avgiftssystem
av i princip samma slag som det nu aktuella. Vid det senare tillfället
anförde regeringen i propositionen att det nya systemet borde kunna
tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1980. Utskottet, som var enigt i sitt betänkande,
tillstyrkte propositionens förslag. Utskottet anförde i samband därmed
att det är väsentligt att ett nytt avgiftssystem upplevs som rimligt och att
tillräcklig tid ges för information till de registeransvariga. Det ankom enligt
utskottets mening på regeringen att bedöma när förberedelsearbetet
medger en förändring av avgiftssystemet.
Det förslag som regeringen nu redovisar i propositionen är konstruerat i
enlighet med riktlinjer som riksdagen redan tidigare ställt sig bakom. Det
är enligt utskottets mening svårt att innan det nya systemet prövats i
praktiken beöma hur arbetskrävande det blir för datainspektionen. Det får
förutsättas att datainspektionen och regeringen utvärderar systemet då
tillräcklig erfarenhet vunnits och i samband därmed föreslår de förändring
-
KU 1980/81:9
9
som kan visa sig motiverade. Utskottet tillstyrker med hänsyn till det
anförda propositionen och avstyrker motion 1980/81:66.
Underrättelse enligt 10 § datalagen m.m.
Enligt 10 § datalagen (1973:289) är den som är registeransvarig skyldig
att på begäran av enskild person så snart det kan ske underrätta denne
antingen om innehållet i personuppgifter som ingår i personregistret och
innefattar upplysningar om honom eller om att sådana uppgifter inte förekommer
i registret. Sådan underrättelse behöver endast lämnas vid ett
tillfälle under en tolvmånadersperiod. Underrättelsen skall normalt lämnas
utan kostnad för den enskilde.
I propositionen (bilaga 1, justitiedepartementet p. 8) föreslås ett tillägg
till dessa bestämmelser som innebär att ansökan om upplysningar ur personregister
skall framställas skriftligen och vara egenhändigt undertecknad
av den enskilde. I propositionen anförs att regeln i 10 § datalagen är en av
de från integritetssynpunkt viktigaste bestämmelserna i denna lag. Eftersom
insynsrätten medför betydande kostnader för de registeransvariga,
dvs. i stor utsträckning staten och kommunerna, är det angeläget att
insynsrätten utnyttjas endast i sådana fall där den registrerade verkligen
har ett intresse av att få uppgifterna. Den verksamhet som under senare år
bedrivits av särskilda ombudsföretag vilka mot ersättning från de enskilda
genomför massbeställningar från ett stort antal register fyller enligt propositionen
inte en sådan funktion. Genom den föreslagna lagändringen undviks
sådana beställningar.
Propositionens förslag i denna del avstyrks i motionerna 1980/81:65 av
Kurt Hugosson (s) och 1980/81:102 av Lars Werner m.fl. (vpk). I motion
65 anförs att allmänhetens oro över den alltmer utbredda registreringen av
personuppgifter på data bör mötas med bättre information om datoriseringen
av samhället. I motion 102 föreslås en översyn av bestämmelserna i
syfte att förenkla för den enskilde att få uppgifter ur registren.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen att det är av stor betydelse
från integritetssynpunkt att den enskilde har rätt till insyn i de aktuella
personregistren såvitt gäller uppgifter om honom själv. Det är därför en
viktig uppgift både för datainspektionen och för de registeransvariga att på
olika sätta informera om denna rättighet och underlätta för medborgarna
att utnyttja den möjlighet till insyn i personregister av olika slag som
bestämmelsen i 10 § datalagen öppnar. Datainspektionen förbereder enligt
vad utskottet erfarit under beredningen av ärendet en ny och aktualiserad
upplaga av informationsskriften Personregister i Sverige. Från olika myndigheters
sida görs också informationsinsatser av liknande slag. Utskottet
vill understryka att datainspektionen och de registeransvariga informerar
allmänheten om betydelsen av möjligheterna att utnyttja den insynsrätt
som följer av datalagen i detta avseende.
KU 1980/81:9
10
Utskottet ansluter sig till bedömningen i propositionen att s. k. massbestämningar
via ombudsföretag inte i första hand har sin grund i en önskan
från den enskilda om att få uppgifter om sig själv ur ett visst eller vissa
register utan snarare är en konsekvens av ombudsföretagens sätt att arbeta.
Dessa beställningar medför stora kostnader för de registeransvariga.
Det finns därför en risk för att insynsbestämmelsen som sådan kan komma
att ifrågasättas om beställningar av detta slag blir allt vanligare i framtiden.
Genom den föreslagna lagändringen undviks massbeställningar med bibehållande
av den enskildes insynsmöjligheter.
Något behov av en översyn av bestämmelserna av det slag som föreslås i
motion 102 finns enligt utskottets mening inte nu. Utskottet tillstyrker med
hänsyn till det anförda propositionens förslag och avstyrker motionen.
Disposition av anslaget Viss informationsverksamhet m.m.
I propositionen (bilaga 7, budgetdepartementet p. 7) anförs att den
utbyggnad av myndigheternas informationsresurser som skett sedan
nämnden för samhällsinformation inrättades motiverar en översyn av
nämnden. I motion 1980/81: 79 av Hilding Johansson m. fl. (s) anförs att en
sådan utvärdering bör göras förutsättningslöst.
Utskottet tillstyrker för sin del den översyn av NSI:s ställning och
verksamhet som föreslås i propositionen. Som framgår i motionen bör en
sådan utvärdering genomföras förutsättningslöst och med beaktande av
föreliggande behov av samordning av olika informationsinsatser, bl. a.
mellan statliga och kommunala instanser.
Vad utskottet anfört i denna del bör ges regeringen till känna.
Stöd till dagspress och organisationstidskrifter
Regeringen har genom proposition 1980/81:20 berett riksdagen tillfälle
att ta del av planerade förslag till vissa reduceringar av stödet till dagspressen
och organisationstidskrifterna. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen med förslag i ärendet.
I motion 1980/81:104 av Lars Werner m. fl (vpk) yrkas avslag på propositionens
text i vad avser stöd till dagspressen och organisationstidskrifterna.
I motion 1980/81:79 av Hilding Johansson m.fl. (s) hemställs att
riksdagen skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen.
Utskottet anser att besparingar kan göras även inom presstödsområdet.
Besparingarnas fördelning och inriktning blir det anledning att återkomma
till när det aviserade förslaget föreläggs riksdagen. Det anförda bör ges
regeringen till känna. Något tillkännagivande från riksdagens sida därutöver
bör enligt utskottets mening inte göras nu. Detta ställningstagande
innebär att utskottet avstyrker avslagsyrkandet i motion 104.
KU 1980/81:9
Riksdagens flyttning till Helgeandsholmen
1 motion 1980/81:96 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs att åtgärder
skall vidtas för att avbryta flyttningen av riksdagen till Helgeandsholmen.
Utskottet avstyrkte vid 1979/80 års riksmöte motionsyrkanden av innebörden
att riksdagen skulle stanna kvar vid Sergels torg. Utskottet har inte
funnit ansledning av nu ompröva sin inställning till riksdagens återflyttning
och avstyrker därför motionsyrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Avgifter för datainspektionens verksamhet att riksdagen
bifaller proposition 1980/81:20 i denna del (bilaga 1,
justitiedepartementet p. 7) samt avslår motion 1980/81:66,
2. beträffande Underrättelse enligt 10 § datalagen m. m. att riksdagen
a)
bifaller proposition 1980/81:20 i denna del (bilaga 1, justitiedepartementet
p. 8) samt avslår motionerna 1980/81:65 p. 1
och 1980/81:102 p. 2,
b) förklarar motion 1980/81:65 p. 2 besvarad med vad utskottet
anfört rörande information angående rätt till registerutdrag m. m.
samt
c) avslår motion 1980/81: 102 p. 4.
3. beträffande Disposition av anslaget Viss informationsverksamhet
att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:20 i
denna del (bilaga 7, budgetdepartementet p. 7) och motion 1980/
81:79 p. 2 ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande
översyn av nämnden för samhällsinformation,
4. beträffande Stöd till dagspressen och organisationstidskrifter att
riksdagen med anledning av proposition 1980/81:20 i denna del
(bilaga 8, utbildningsdepartementet p. 1) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört under denna rubrik,
förklarar motionen 1980/81:79 p. 1 besvarad med vad utskottet
anfört samt avslår motion 1980/81:104 p. 1 a,
5. beträffande Riksdagens flyttning till Helgeandsholmen att riksdagen
avslår motion 1980/81:96 p. 12.
Stockholm den 2 december 1980
På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ
Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck
(m), Olle Svensson (s), Yngve Nyquist (s), Sven-Erik Nordin (c), Kurt Ove
Johansson (s), Bengt Kindbom (c), Daniel Tarschys (fp). Kerstin Nilsson
(s), Sture Thun (s), Jan Prytz (m), Allan Ekström (m), Åke Wictorsson (s)
och Kerstin Sandborg (fp).
KU 1980/81:9
12
Reservationer
1. Underrättelse enligt 10 § datalagen m.m.
Hilding Johansson, Olle Svensson, Yngve Nyquist, Kurt Ove Johansson,
Kerstin Nilsson, Sture Thun samt Åke Wictorsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Utskottet
ansluter” och slutar på s. 10 med ”enskildas insynsmöjlighet” bort ha
följande lydelse:
Utskottet kan inte tillstyrka förslaget i propositionen om en ändring i
datalagen. Förslaget leder till ökade svårigheter för de registerade att
utnyttja insynsrättigheten. Som framhålls i motion 65 blir det t. ex. inte
längre möjligt att begära registerutdrag genom ett telefonsamtal till den
registeransvarige. Med ökade informationsinsatser från datainspektionens
och de registeransvarigas sida samt en ökad uppmärksamhet från konsumentverket
när det gäller anbudsföretagens sätt att arbeta bör vad som i
propositionen närmast beskrivs som okynnesanvändning av 10 § datalagen
minska väsentligt i omfattning utan att skyddet för den personliga integriteten
urholkas.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. beträffande Underrättelse enligt 10 § datalagen m. m. att riksdagen
a)
avslår proposition 1980/81:20 i denna del (bilaga 1, justitiedepartementet
p. 8) samt bifaller motionerna 1980/81:65 p. 1 och
1980/81:102 p. 2,
b) (= utskottet)
c) (= utskottet)
2. Stöd till dagspress och organisationstidskrifter
Hilding Johansson, Olle Svensson, Yngve Nyquist, Kurt Ove Johansson,
Kerstin Nilsson, Sture Thun samt Åke Wictorsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Regeringen
har” och slutar med ”i motion 104” bort ha följande lydelse:
Regeringen har (=utskottet) i ärendet. I motion 1980/81:79
av Hilding Johansson m.fl. (s) hemställs att riksdagen skall ge regeringen
till känna vad som anförs i motionen. Enligt motionärerna är det inte
möjligt att göra generella besparingar på detta område utan att detta får
allvarliga konsekvenser för åtskilliga tidningar. I motion 1980/81: 104 av
Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på propositionens text i vad avser
stöd till dagspressen och organisationspress.
Det statliga stödet till dagspressen har byggts ut successivt sedan år
1969. Det har som utskottet framhöll i sitt betänkande angående dessa
frågor vid föregående riksmöte varit framgångsrikt. Nedläggningen av
KU 1980/81:9
13
dagstidningar har nästan helt upphört sedan stödet tillkom. Stödet har
också gjort det möjligt för många tidningar att förnya sin tekniska utrustning
och allmänt förbättra sin ekonomi. Under den jämförelsevis goda
ekonomiska konjunkturen 1979 och 1980 har, som framhålls i propositionen,
dagstidningsbranschens ekonomiska situation varit ljusare än tidigare.
Enligt utskottets mening är det av stor vikt att denna positiva utveckling
inte nu bryts genom en urholkning av stödåtgärderna. Framför allt för
vissa storstadstidningar och för flerdagarstidningar med mindre än 20%
hushållstäckning är redan nuvarande produktionsbidrag otillräckliga för att
på längre sikt trygga utgivningen. Den försvagning av annonskonjunkturen
som inletts under 1980 kan, om den fortsätter under 1981, komma att ställa
många av tidningarna inför nya ekonomiska problem. En försämring av
samdistributionsrabatten kan enligt vad som framkommit under beredningen
inom utskottet leda till att den s.k. likaprisprincipen inom samdistributionen
överges inom vissa områden. Detta skulle i första hand komma
att leda till ökade utgifter för de tidningar som också åtnjuter produktionsbidrag.
Förutsättningarna för dagspressen inför 1981 är i dag mycket svåra att
bedöma. Dagspresskommittén har i höst presenterat sitt betänkande med
förslag till förändringar av presstödsreglerna. I avvaktan på remissbehandlingen
av kommitténs förslag och de ytterligare analyser av dagspressens
situation som kommer att tas fram av presstödsnämnden är utskottet inte
nu berett att göra några ytterligare uttalanden om presstödets nivå eller
konstruktion i framtiden. Det är inte heller möjligt att generellt minska
stödet till organisationstidskrifterna. De fyller en väsentlig funktion i det
demokratiska samhället.
Vad utskottet anfört med anledning av propositionen och motionerna
bör ges regeringen till känna.
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. beträffande Stöd till dagspressen och organisationstidskrifter
att riksdagen med bifall till motion 1980/81:79 p. 1 och med
anledning av proposition 1980/81:20 i denna del (bilaga 8, utbildningsdepartementet
p. 1) och motion 1980/81:104 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört under denna
rubrik.
3. Riksdagens flyttning till Helgeandsholmen
Daniel Tarschys (fp) och Kerstin Sandborg (fp) anser att utskottets
yttrande på s. 11 som böljar med ”1 motion” och slutar med ”därför
motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Beslutet om återflyttning till gamla riksdagshuset är olyckligt från flera
synpunkter, bl. a. statsfinansiella. De kalkyler som presenterades vid riksdagens
behandling av frågan tidigare i år har redan spruckit. Det är mot
KU 1980/81:9
14
denna bakgrund motiverat att nu undersöka möjligheten att avbryta återflyttningen.
I motion 1980/81:96 föreslås att riksdagen hos regeringen
hemställer om erforderliga åtgärder för att avbryta flyttningen av riksdagen.
En omprövning av denna fråga bör emellertid ankomma på riksdagen
själv och behövliga undersökningar bör utföras av förvaltningsstyrelsen.
På denna grund avstyrks motionen.
Särskilt yttrande
av Olle Svensson, Kurt-Ove Johansson och Åke Wictorsson (s) som
anför:
Då riksdagen år 1978 (KU 1977/78:23) fattade sitt definitiva beslut om
återflyttningen till Helgeandsholmen anfördes i reservation (5 s, 1 fp) bl. a.
följande:
Enligt utskottets mening är det otillfredsställande att riksdagen på det
utredningsmaterial som nu föreligger skall fatta ett beslut med så vittgående
konsekvenser som förvaltningsstyrelsen föreslår. Som bl. a. framgår
av flertalet av de i ärendet föreliggande motionerna har önskemålen om
att riksdagen skall kvarstanna vid Sergels torg uppenbarligen en stark
förankring hos en betydande del av riksdagens ledamöter. Den starka
opinion som i detta hänseende har kommit till uttryck har enligt utskottets
mening berättigade anspråk på att få frågan om möjligheterna att stanna
kvar vid Sergels torg ordentligt utredd, så att en prövning av ett mera
permanent kvarstannande kan göras parallellt med återflyttningsalternativet
H 2, vilket avses komma att användas åtminstone intill mitten av nästa
århundrade (med en beräknad avskrivningstid på 60 år). Det bör också
framhållas att åtgärder av den omfattning, inte minst kostnadsmässigt som
det föreliggande återflyttningsalternativet innebär, i praktiken kommer att
under mycket lång tid minska riksdagens framtida handlingsfrihet när det
gäller det egna arbetsförhållandena.
Vi vidhåller denna uppfattning. Ombyggnadsarbetena har dock efter
riksdagens beslut fortskridit så långt att de rimligen inte nu kan avbrytas.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980