KU 1980/81:19

Konstitutionsutskottets betänkande
1980/81:19

angående stöd till dagspressen m. m. (dels prop. 1980/81:100, bil. 12,
punkterna B 22-25 och 27 dels prop. 1980/81:137 samt motioner)

Propositionerna

I proposition 1980/81:100, bilaga 12 (utbildningsdepartementet) föreslår
regeringen riksdagen att
till Presstödsnämnden för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av
1 815 000 kr. (punkten B 22 s. 97)
godkänna den i propositionen föreslagna förändringen av grunderna för
stödet till organisationstidskrifter

till Stöd för organisationstidskrifter för budgetåret 1981/82 anvisa ett
förslagsanslag av 48 000 000 kr. (punkten B 25 s. 99)
till Stöd till tidningar på annat språk än svenska för budgetåret 1981/82
anvisa ett förslagsanslag av 4 575 000 kr. (punkten B 27 s. 102).

I proposition 1980/81:137 föreslår regeringen riksdagen att
till Stöd till dagspressen för budgetåret 1981/82 under nionde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 337 600 000 kr.

till Län till dagspressen för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 000 kr.

Motionerna

I motion 1980/81:862 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen

1) under utbildningsdepartementet bilaga 12 B 23 Stöd till dagspressen
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag i prop. 1980/81:100 med
12 000 000 kr. förhöjt belopp

2) under samma huvudtitel bilaga 12 B 25 Stöd till organisationstidskrifter
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 15 000 000 kr. förhöjt
belopp.

I motion 1980/81:863 av Hilding Johansson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen

1) avslår den av regeringen förordade ändringen i grunderna för stödet till
organisationstidskrifter

2) till Stöd för organisationstidskrifter för budgetåret 1981/82 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 15 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 63 000 000 kr.

1 Riksdagen 1980/81. 4 sami. Nr 19

KU 1980/81:19

I motion 1980/81:1120 av Rune Rydén m. fl. (m, fp) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en allsidig översyn av den bristande
likställigheten i utgivningen av periodiska publikationer.

I motion 1980/81:1126 av Olle Wästberg i Stockholm (rp) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en sådan ändring i bestämmelserna om
stöd till invandrartidningar att all medieproduktion kan innefattas i stödet
inom ramen för nuvarande anslag.

I följdmotion 1980/81:2034 till proposition 1980/81:137 av Gösta Andersson
m. fl. (c, s) hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 54 § i
presstödsförordningen kompletteras på sätt som finns beskrivet i motionen.

I följdmotion 1980/81:2051 till proposition 1980/81:137 av Hilding
Johansson m. fl. (s) hemställs att riksdagen

1) med avslag på propositionen i motsvarande delar godkänner de i
motionen förordade ändringarna i grunderna för produktionsbidragen

2) till Stöd till dagspressen för budgetåret 1981/82 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 8 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av
345 600 000 kr.

3) som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
utredning av stöd till kvällstidningar.

I följdmotion 1980/81:2093 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen beslutar

att för budgetåret 1981/82 under nionde huvudtiteln punkt B 23 Stöd till
dagspressen slutligen anvisa 338 275 000 kr., utgörande ett i förhållande till
regeringens förslag med 675 000 kr. förhöjt belopp avseende ökat bidrag till
fådagarstidning med riksspridning.

Stöd till dagspressen

Gällande regler

Statligt stöd till dagspressen utgår enligt förordningen (1976:336) om
statligt stöd till dagstidningar (ändrad 1977:524, 1977:1051, 1978:240,
1979:269 och 1980:146). Stöd kan utgå i form av produktionsbidrag,
etableringsstöd, utvecklingsbidrag, samverkansbidrag och samdistributionsrabatt.
Vidare kan dagstidningarna erhålla lån från pressens lånefond.

Produktionsbidrag beviljas enligt generellt verkande regler. Rätten till
bidrag är bl. a. beroende av tidningens hushållstäckning på utgivningsorten.
Olika regler gäller för flerdagarstidningar och för fådagarstidningar. För
flerdagarstidningar, dvs. tidningar som utkommer minst fyra gånger i
veckan, beräknas bidragets storlek inom vissa minimi- och maximigränser

KU 1980/81:19

efter tidningens genomsnittliga pappersförbrukning under de tre senaste
kalenderåren. För fådagarstidningar, dvs. tidningar som utkommer en till tre
gånger per vecka, utgår produktionsbidraget med ett fast belopp. Presstödsnämnden
har en viss begränsad rätt att bevilja produktionsbidrag även till
tidningar som inte är berättigade till detta enligt de allmänna reglerna.

Etableringsstöd kan beviljas för nyetablering av dagstidning som bedöms
ha möjligheter att efter ett års utgivning uppfylla villkoren för produktionsbidrag.

Utvecklingsbidrag kan beviljas tidningsföretag som är i tillfälligt behov av
stöd för åtgärder som syftar till att stärka företagets konkurrensförmåga på
längre sikt. Samverkansbidrag kan utgå för samverkan inom teknisk
produktion, annonsförsäljning eller större branschprojekt. Samdistributionsrabatt
utgår för varje abonnerat exemplar av dagstidning som distribueras
av distributionsföretag eller av postverkets lantbrevbäringsturer under
förutsättning att minst två tidningsföretag deltar i samdistributionen.

Proposition 1980181:137

I propositionen läggs fram förslag till vissa ändringar i stödet till
dagspressen. Förslagen, som till övervägande del bygger på dagspresskommitténs
betänkande Stödet till dagspressen (SOU 1980:32), innebär bl. a. att
få- och flerdagarstidningar med högst 20 % i hushållstäckning erhåller en viss
begränsad höjning av produktionsbidragen.

Den sammanlagda kostnaden härför uppgår till 21,4 milj. kr. Samtidigt
föreslås mindre reduceringar av samdistributionsrabatten, utvecklingsbidraget
och etableringsstödet. Detta ger en sammanlagd besparing på 12,1 milj.
kr.

Frågan om stöd till dagspressen behandlades senast av riksdagen i
samband med besparingspropositionen (prop. 1980/81:20, KU 1980/81:9).

Motionsyrkandena, hänförliga till dagspresstödet

Motion 1980/81:862, yrk. 1, av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) utgår från det
preliminära förslag som framläggs i budgetpropositionen och det yrkas ett i
förhållande härtill med 12 milj. kr. förhöjt anslag. Yrkandet understiger
anslagsäskandet i prop. 1980/81:137 med omkring 48 milj. kr.

I motion 1980/81:2034 av Gösta Andersson m. fl. (c, s) pekas på de
betydande fördelarna med samverkan mellan olika företag för tidningsframställning.
Det framhålls att enligt 54 § presstödsförordningen lån kan beviljas
tidningsföretag som ger ut dagstidning eller företag som ägs gemensamt av
två eller flera tidningsföretag och svarar för produktionen av de samverkande
tidningarna. Med tanke på värdet av en ökad samverkan i fråga om
tidningsframställning bör enligt motionen 54 § förses med ett tillägg, som
möjliggör att lånefonden efter prövning av presstödsnämnden kan användas

KU 1980/81:19

även för företag, som inte är tidningsägt men som svarar för sätteri- och/eller
tryckeriproduktionen av dagstidningar med produktionsbidrag.

I motionen åberopas 54 § presstödsförordningen. Stadgandet har följande
lydelse:

Tidningsföretag som ger ut dagstidning kan få lån såväl för investering som
för annan åtgärd som bedömes vara nödvändig för att stärka företagets
konkurrensförmåga på längre sikt. Lån får även beviljas företag som äges
gemensamt av två eller flera tidningsföretag och svarar för sådan produktion
av dagstidningar som sker i samverkan mellan två eller flera tidningsföretag.
Lån får dock ej beviljas för sådant projekt som bedömes kunna finansieras på
den allmänna kreditmarknaden till normala marknadsmässiga villkor och på
ett från företagets synpunkt betryggande sätt.

Lån skall företrädesvis ges för projekt som syftar till kostnadsbesparingar
genom samverkan mellan tidningsföretag. Lån för investering på ort, där
presstödsnämnden bedömer teknisk samverkan mellan tidningsföretag som
möjlig, får ej beviljas till projekt som ej avser sådan samverkan. Detta gäller
dock ej i sådana fall där berörda tidningsföretag allvarligt har prövat
förutsättningarna för samverkan men ej kunnat enas om formerna för
denna.

I motion 1980/81:2051 av Hilding Johansson m. fl. (s) godtas de föreslagna
höjningarna av stödet till flerdagarstidningar med högst 20 % hushållstäckning
liksom förslaget om förhöjda maximibelopp för storstadstidningar som
kommer ut minst fyra gånger i veckan. Propositionens förslag om en
uppräkning av produktionsbidragen till fådagarstidningar är enligt motionen
välmotiverat. Men lika starka skäl talar enligt motionen för en uppräkning av
stödet för flerdagars lågtäckningstidningar i landsorten med en hushållstäckning
mellan 20 och 40 %. Det erinras om att för denna tidningsgrupp har
någon uppräkning inte skett sedan 1978. Det föreslås därför att riksdagen
beslutar om en uppräkning av produktionsbidragen för nu angivna tidningsgrupper
med 10 %. Detta innebär att produktionsbidragen för fådagars
lågtäckningstidningar höjs från 750 000 kr. till 825 000 kr. för icke
rikstidningar och från 1,5 milj. kr. till 1,65 milj. kr. för rikstidningar som
utkommer en dag i veckan. För rikstidning som utkommer två dagar i veckan
bör produktionsbidraget enligt motionen höjas från 1,5 milj. kr. till 2,4 milj.
kr., vilket dagspresskommittén föreslog. För flerdagars landsortstidningar
föreslås i motionen en höjning av maximibeloppet från nuvarande 6,3 milj.
kr. till 6,93 milj. kr. Sammantaget innebär de i motionen föreslagna
höjningarna en merkostnad i förhållande till regeringsförslaget med ca 8 milj.
kr.

I motionen uttalas vidare sympati för dagspresskommitténs förslag om ett
automatiskt uppräkningssystem baserat på annonsprisutvecklingen. I detta
hänseende framställs inget yrkande i motionen med hänsyn till att detta
skulle kunna innebära en risk för att nödvändiga uppräkningar av produktionsbidragen
inte skulle komma till stånd redan för 1981.

Vidare kritiseras i motionen det i propositionen framförda kravet att för

KU 1980/81:19

fullt produktionsbidrag skall krävas 65 % unikt material. I motionen föreslås
att gränsen i stället sätts till 60 %. Det framhålls att även denna nivå kan vara
för hög men att den får accepteras i avvaktan på närmare studier av frågan.
Sådana studier torde enligt motionen komma att initieras av de tidningar som
berörs av de nya reglerna. Motionsförslaget innebär på denna punkt att
produktionsbidrag till en självständig edition skall utgå i proportion till
andelen unikt material på så sätt att bidraget börjar utgå vid 51 % och
därefter stegvis höjs med en tiondel för varje procent unikt material upp till
60 %, som skall utgöra gränsen för att fullt produktionsbidrag skall utgå.

Slutligen tar den socialdemokratiska motionen upp frågan om presstöd till
kvällstidningar och hänvisar till ett uttalande i frågan i proposition
1975/76:131 s. 136, där det förutskickades att frågan om produktionsbidrag
till kvällstidningar fick tas upp till förnyade överväganden om situationen för
kvällstidningarna skulle förändras på ett avgörande sätt. Mot bakgrund av att
åtminstone en av kvällstidningarna har ekonomiska problem föreslås i
motionen att regeringen skyndsamt utreder frågan med sikte på att
komplettera presstödssystemet så att det blir möjligt att stödja även en i
huvudsak lösnummerförsåld dagstidning, om den på sin marknad har samma
ekonomiska svårigheter som lågtäckningstidningar inom gruppen abonnerade
dagstidningar.

Motion 1980/81:2093 av Lars Werner m. fl. (vpk) behandlar frågan om
stöd till fådagarstidningar med riksspridning. Det framhålls att dagspresskommittén
föreslagit ett högre bidrag till sådana tidningar men att regeringen
utan motivering frångår kommitténs förslag på denna punkt. Motionsförslaget
skulle medföra en ökning av dagspresstödet med 675 000 kr.

Vidare påtalas i motionen att propositionen inte omfattar något förslag om
att göra dagstidningar tillgängliga för synskadade.

Frågan om dagstidningsdistribution till synskadade kommer att behandlas
särskilt under innevarande riksmöte (prop. 1980/81:164 och 166).

Stöd till organisationstidskrifter (Prop. 1980/81:100 bil. 12 B 25)

Stödet till organisationstidskrifter utgår enligt förordningen (1977:607) om
stöd till organisationstidskrifter (ändrad senast 1980:147).

Förslaget i budgetpropositionen går ut på att en besparing skall göras på
anslaget med 15 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. Besparingen
uppnås genom att ett tak för stödet på 1 milj. kr. sätts för den enskilda
tidskriften. Det framhålls i propositionen som angeläget att besparingen inte
drabbar tidskrifter som för sin existens är beroende av det utgående stödet.
Reduktionen bör därför i första hand omfatta stödet till tidskrifter som utges
av stora och ekonomiskt starka organisationer och då gälla de tidskrifter som
har stora upplagor och utges med hög frekvens.

Den nu föreslagna besparingen omnämndes i besparingspropositionen
(prop. 1980/81:20). I sitt av riksdagen godkända betänkande förklarade sig

KU 1980/81:19

konstitutionsutskottet godta att besparingar kunde göras också på presstödsområdet.
Utskottet uttalade därvid att det fanns anledning återkomma till
besparingarnas fördelning och inriktning när det aviserade förslaget förelädes
riksdagen. Detta gavs regeringen till känna (KU 1980/81:9 s. 10).
Utskottets socialdemokratiska ledamöter reserverade sig. Beträffande
organisationstidskrifterna uttalade reservanterna följande: ”Det är inte
heller möjligt att generellt minska stödet till organisationstidskrifterna. De
fyller en väsentlig funktion i det demokratiska samhället” (s. 13).

Organisationstidskriftsstödet tas upp i motionerna 1980/81:862, yrk. 2, av
Eva Hjelmström m. fl. (vpk) och 1980/81:863 av Hilding Johansson m. fl. (s).
I båda motionerna yrkas avslag på den i propositionen föreslagna reduceringen
av organisationstidskriftsstödet. I den senare motionen framhålls
bl. a. att kostnadsutvecklingen, inte minst på grund av postverkets taxehöjningar,
egentligen skulle motivera en uppräkning av stödet.

Stöd till tidningar på andra språk än svenska (Prop. 1980/81:100 bil. 12 B
27)

Förslaget i budgetpropositionen innebär en uppräkning av stödet till
tidningar på andra språk än svenska med 350 000 kr. i förhållande till
nuvarande budgetår.

Stödet utgår enligt förordningen (1977:523) om stöd till tidningar på andra
språk än svenska. Stödet beviljas av statens invandrarverk efter samråd med
presstödsnämnden. Förutsättningarna för att stödet skall utgå är att

1) publikationen vänder sig till invandrare och språkliga minoriteter i
Sverige

2) publikationens innehåll i huvudsak berör förhållanden i Sverige

3) publikationen har sin huvudredaktion i Sverige

4) annonsdelen i publikationen inte överstiger 25 % i genomsnitt för
kalenderår.

Motion 1980/81:1126 av Olle Wästberg i Stockholm (fp) syftar till en
utvidgning av stödet till andra medieformer än det skrivna ordet. I motionen
framhålls närradions och även ”allemansradions” roll för att nå invandrarorganisationernas
medlemmar. Radioproduktionen är emellertid enligt
motionen en stor ekonomisk belastning för invandrarorganisationerna.
Bl. a. av detta skäl bör, anförs det i motionen, bestämmelserna om stöd till
invandrartidningar omformuleras så att de medger för invandrarverket att ge
stöd till all medieproduktion som bedrivs av invandrarnas organisationer,
vilket bör kunna ske inom ramen för nuvarande ekonomiska anslag.

KU 1980/81:19

Övriga frågor

Motion 1980/81:1120 av Rune Rydén m. fl. (m, fp) tar upp frågan om en
översyn av de periodiska publikationernas utgivningsförhållanden mot
bakgrund av presstödets negativa effekter på främst fackpress och populärpress
som inte uppbär sådant stöd.

De i motionen upptagna problemen behandlades av utskottet under
1979/80 års riksmöte med anledning av motioner i ämnet (m, fp). I sitt av
riksdagen godkända betänkande avstyrkte utskottet motionerna under
hänvisning till att det inte fanns anledning att innan dagspresskommittén och
mervärdeskatteutredningen avslutat sitt arbete ta initiativ till ytterligare
utredningar (KU 1979/80:41 s. 13).

Mervärdeskatteutredningens arbete beräknas pågå under hela 1981.
Dagspresskommittén avgav som framgår av det föregående slutbetänkande
under 1980.

Utskottet

Stödet till dagspressen

I proposition 1980/81:137 föreslås vissa ändringar i det statliga stödet till
dagstidningarna. Förslaget, som till stor del bygger på dagspresskommitténs
betänkande Stödet till dagspressen (SOU 1980:32) innebär dock inte några
ändringar i presstödets utformning och allmänna inriktning. I stort sett råder
allmän enighet om att de nuvarande stödformerna är ändamålsenliga och
uppfyller sitt syfte att verka för konkurrens och mångfald i pressutbudet.

I den s. k. besparingspropositionen (prop. 1980/81:20) förutskickades
vissa reduceringar i bl. a. stödet till dagspressen. I sitt betänkande med
anledning av propositionen förklarade sig konstitutionsutskottets majoritet
beredd till besparingar inom presstödsområdet. Utskottet ville dock på det
stadiet inte binda sig genom att ta ställning till hur dessa besparingar skulle
uppnås (KU 1980/81:9).

I proposition 1980/81:137 förklarar sig utbildningsministern inte längre
anse det möjligt att göra en besparing på produktionsstödet. Hans
ställningstagande baserar sig i första hand på att en vikande tendens
förmärkts på annonsmarknaden. Eftersom detta hårdast drabbar lågtäckningstidningarna
föreslås i stället en viss uppräkning av stödet till dessa
tidningar. Den sammanlagda kostnaden härför uppskattas till 21,4 milj.
kr.

Frågan om produktionsstödet tas upp i motionerna 862 av Eva Hjelmström
m. fl., 2051 av Hilding Johansson m. fl. och 2093 av Lars Werner m. fl. I de
båda sistnämnda motionerna yrkas vissa höjningar i förhållande till
propositionens förslag.

Utskottet ansluter sig till den i propositionen framförda uppfattningen att
utvecklingen gjort det nödvändigt med en viss ökning av produktionsbidra -

KU 1980/81:19

get till de tidningar som träffas hårdast av en vikande annonsmarknad, dvs.
lågtäckningstidningarna. Härmed har man emellertid sträckt sig så långt som
det ekonomiska läget kan medge. Även om skäl kan anföras för ytterligare
höjningar finns det enligt utskottets mening inte något ekonomiskt utrymme
härför.

Under avsnittet Dagstidningsbegreppet föreslås i propositionen en precisering
av detta begrepp till att avse allmän nyhetstidning och publikation av
dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling och/eller allmänpolitisk
opinionsbildning.

Vidare innebär regeringsförslaget att kravet på andelen s. k. unikt
material höjs från 51 till 65 % för att fullt produktionsbidrag skall utgå.
Mellan 51 och 65 % skall produktionsbidrag enligt propositionen utgå i
relation till andelen unikt material på så sätt att varje procent unikt material
skall öka bidraget med en femtondel. För tidningar som hitills uppburit fullt
stöd genom 50-procentsregeln föreslås övergångsbestämmelser 30m innebär
att de nya skärpta reglerna inte kommer att börja tillämpas förrän på
utgivningar efter den 1 januari 1984.

I den socialdemokratiska motionen föreslås, att fullt bidrag skall utgå vid
60 % unikt material. Mellan 51 och 60 % skall stödet öka med en tiondel för
varje procents ökning av det unika materialet. Med hänsyn till vikten av
samverkan mellan olika tidningsföretag kan det enligt motionen ifrågasättas
om inte också 60 % är för högt. Motionärerna kan dock i avvaktan på
närmare studier av frågan acceptera en 60-procentsgräns.

Utskottet anser i likhet med den uppfattning som redovisats i propositionen
och av presstödsnämnden att det finns behov av en viss rörlighet i
regelsystemet i vad gäller andelen unikt material. På så sätt blir det möjligt
både att minska den kraftiga trappstegseffekt som den nuvarande ordningen
innebär och att förhindra spekulativa dagstidningsetableringar.

Hur en stegvis höjning av produktionsbidraget närmare skall vara
konstruerad kan givetvis diskuteras. Enligt utskottets mening får regeringsförslaget
anses utgöra en rimlig avvägning. Skulle det efter en tids
tillämpning av de nya reglerna finnas anledning ifrågasätta den nu föreslagna
gränsen för fullt produktionsbidrag, får frågan självfallet tas upp till förnyade
överväganden.

Med det anförda godtar utskottet prop. 137 i vad gäller stödet till
dagspressen och avstyrker yrkandena 1 och 2 i motion 2051 liksom motion
2093.

Yrkande 1 i motion 862, som hänför sig till det i budgetpropositionen
preliminärt föreslagna anslaget till stöd till dagspressen, får anses tillgodosett
genom proposition 137.

Motion 2051 tar slutligen upp frågan om stöd till kvällstidningar. I
motionen hänvisas till ett uttalande i proposition 1975/76:131, vari konstaterades
att de svårigheter som i en framtid skulle kunna drabba kvällstidningarna
torde vara av en så speciell karaktär att de knappast skulle kunna

KU 1980/81:19

lösas inom ramen för det föreslagna systemet för produktionsbidrag. I
princip borde dock övriga former av presstöd stå öppna för kvällstidningarna.
Om situationen för kvällstidningarna skulle förändras på ett avgörande
sätt fick frågan tas upp på nytt.

Enligt utskottets mening finns det inte ekonomiskt utrymme till att utvidga
produktionsstödet till nya tidningsgrupper. Motionsyrkandet avstyrks således.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om. att dagspresskommittén
analyserat gruppen kvällstidningar men inte funnit skäl föreslå några
förbättringar i dessa tidningars möjligheter att få presstöd.

Motion 2034 av Gösta Andersson m. fl. (c och s) har till syfte att öppna
pressens lånefond för icke dagspressägda företag.

Utskottet vill erinra om att dagspresskommittén inte föreslagit någon
principiell ändring av lånebestämmelserna. Lånemöjligheterna skall alltså
vara förbehållna dagspressföretagen. Att utan föregående utredning vidga
bestämmelserna så som föreslagits i motionen kan enligt utskottets mening
leda till konsekvenser som är svåra att överblicka. Motionen avstyrks.

Utskottet vill emellertid starkt understryka vad i propositionen anförts om
betydelsen av att det statliga stödet till dagspressen i högre grad än vad som
hittills varit fallet används för att stimulera olika samverkansformer.

Stöd till organisationstidskrifter

Utskottet godtar propositionens förslag, som står i överensstämmelse med
den principiella inställning som utskottet gav uttryck för vid behandlingen av
den s. k. besparingspropositionen (prop. 1980/81:20) nämligen att besparingar
kan göras även på presstödsområdet. Motionerna 862, yrk. 2, och 863
avstyrks därför.

Stöd till tidningar på andra språk än svenska

Utskottet har inte något att invända mot förslaget i budgetpropositionen
om en viss uppräkning av ifrågavarande stöd.

Motion 1126 av Olle Wästberg i Stockholm syftar till att låta stödet omfatta
all medieproduktion som bedrivs av invandrarnas organisationer.

Det särskilda stödet till invandrartidningar är konstruerat efter presstödsprinciperna
och vilar på samma ideologiska grundsyn som övriga former av
presstöd. En utvidgning av stödet till andra medier än tidningar skulle enligt
utskottets mening helt ändra presstödets karaktär. Motionen avstyrks
följaktligen.

KU 1980/81:19

Övriga frågor

Motion 1120 av Rune Rydén m. fl. (m, fp) siktar till en översyn av de
periodiska publikationernas utgivningsförhållanden mot bakgrund av pressstödets
negativa effekter på främst fackpress och populärpress som inte
uppbär sådant stöd.

De i motionen upptagna problemen behandlades av utskottet under
1979/80 års riksmöte med anledning av motioner i ämnet (KU 1979/80:41).
Utskottet anser fortfarande att det inte finns anledning att ta initiativ till
ytterligare utredningar så länge ett utredningsarbete som berör de aktuella
frågorna pågår. Dagspresskommittén avslutade sitt arbete 1980 men arbetet i
mervärdeskatteutredningen beräknas pågå under i vart fall hela år 1981.
Motionen avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1) beträffande stöd till presstödsnämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 bil. 12
punkten B 22 till Presstödsnämnden för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 1 815 000 kr.,

2) beträffande stöd till organisationstidskrifter

a) att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 bil. 12
punkten B 25 och med avslag på motion 1980/81:863, yrk. 1,
godkänner den i propositionen föreslagna förändringen av
grunderna för stödet,

b) att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 bil. 12
punkten B 25 och med avslag på motionerna 1980/81:862, yrk.
2, och 1980/81:863, yrk. 2, till Stöd till organisationstidskrifter
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 48 000 000
kr.,

3) beträffande stöd till tidningar på andra språk än svenska

a) att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 bil. 12
punkten B 27 till Stöd till tidningar på andra språk än svenska
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 4 575 000
kr.,

b) att riksdagen avslår motion 1980/81:1126 angående en
utvidgning av stödet till all medieproduktion,

4) beträffande stöd till dagspressen

a) att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:137 i denna
del och med avslag på motion 1980/81:2051, yrk. 1, godkänner
de i propositionen föreslagna ändringarna i grunderna för
produktionsbidragen,

b) att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:137 i denna
del och med avslag på proposition 1980/81:100 bil. 12punktenB
23 och motionerna 1980/81:862, yrk. 1, 1980/81:2051, yrk. 2,
och 1980/81:2093 till Stöd till dagspressen för budgetåret 1981/82

KU 1980/81:19

under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
337 600 000 kr.,

c) att riksdagen avslår motion 1980/81:2051, yrk. 3 (utredning
av frågan om stöd till kvällstidningar),

5) beträffande frågan om en översyn av utgivningen av periodiska
publikationer

att riksdagen avslår motion 1980/81:1120,

6) beträffande lån till dagspressen

a) att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:100 bil. 12
punkten B 24 och med bifall till proposition 1980/81:137 i
motsvarande del till Lån till dagspressen för budgetåret 1981/82
anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

b) att riksdagen avslår motion 1980/81:2034 (utredning ang.
användningen av pressens lånefond).

Stockholm den 10 april 1981

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Per Unckel* (m), Yngve Nyquist (s),
Sven Erik Nordin (c), Wivi-Anne Cederqvist* (s), Gunnar Biörck i Värmdö
(m), Kurt Ove Johansson (s), Daniel Tarschys (fp), Kerstin Nilsson (s), Sture
Thun (s) och Stig Genitz (c). Vid beslut under mom. 6 b) har Jan Prytz (m)
ersatt Per Unckel.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av Hilding Johansson, Olle Svensson, Yngve Nyquist, Wivi-Anne Cederqvist,
Kurt Ove Johansson, Kerstin Nilsson och Sture Thun (alla s) vilka

dels ansett att utskottets yttrande som börjar på s. 7 med orden ”Utskottet
ansluter sig” och slutar på s. 9 med orden ”863 avstyrks därför” bort ha
följande lydelse:

Mot bakgrund bl. a. av den försämring av dagspressens ekonomiska
situation som inträffat under loppet av det senaste halvåret är det enligt
utskottets mening tillfredsställande att regeringen i proposition 137 begränsat
sina besparingsförslag i förhållande till de planer som redovisats i bl. a.
budgetpropositionen (1980/81:100, bil. 12). Sålunda delar utskottet bl. a.
uppfattningen om behovet av en höjning av produktionsbidraget till

KU 1980/81:19

lågtäckningstidningar med högst 20 % i hushållstäckning. Men som framhålls
i motion 2051 talar starka skäl också för en uppräkning av stödet till
flerdagarstidningar i landsorten med mer än 20 % men högst 40 % i
hushållstäckning. Utskottet vill erinra om att för denna grupp har någon
uppräkning av stödet inte skett sedan 1978.

Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 2051 och finner sålunda 10 %
vara en rimlig höjning av produktionsbidragen till de båda grupperna
fådagars lågtäckningstidningar och flerdagars landsortstidningar med en
hushållstäckning mellan 20 och 40 %. För den första gruppen innebär
utskottets förslag en höjning i förhållande till regeringsförslaget med 25 000
kr. för icke-rikstidningar och med 50 000 kr. för rikstidningar som utkommer
en dag i veckan. För rikstidningar som utkommer två dagar i veckan ansluter
sig utskottet till dagspresskommitténs förslag och anser således det motiverat
med en höjning från 1 500 000 kr. till 2 400 000 kr. I förhållande till
regeringsförslaget innebär detta en höjning med 675 000 kr. För flerdagars
landsortstidningar med ett täckningstal mellan 20 och 40 % innebär
utskottets förslag förutom en uppräkning av produktionsbidraget med 10 %
även att maximibeloppet höjs från nuvarande 6 300 000 kr. till 6 930 000
kr.

Vidare innebär regeringsförslaget att kravet på andelen s. k. unikt
material höjs från 51 till 65 % för att fullt produktionsbidrag skall utgå.
Mellan 51 och 65 % skall produktionsbidrag enligt propositionen utgå i
relation till andelen unikt material på så sätt att varje procent unikt material
skall öka bidraget med en femtondel. För tidningar som hittills uppburit fullt
stöd genom 50-procentsregeln föreslås övergångsbestämmelser som innebär
att de nya skärpta reglerna inte kommer att börja tillämpas förrän på
utgivningar efter den 1 januari 1984.

I den socialdemokratiska motionen föreslås att fullt bidrag skall utgå vid
60 % unikt material. Mellan 51 och 60 % skall stödet öka med en tiondel för
varje procents ökning av det unika materialet.

Hur en stegvis höjning av produktionsbidraget närmare skall vara
konstruerad kan givetvis diskuteras. Enligt utskottets mening är det viktigt
att sätta gränsen så att den inte får en hämmande inverkan på den samverkan
som är önskvärd mellan olika tidningsföretag. Utskottet ifrågasätter mot
denna bakgrund om inte den i propositionen föreslagna gränsen för fullt
produktionsbidrag är för hög och föreslår i likhet med motion 2051 att
gränsen sätts till 60 % med en tiondels ökning för varje procentenhet över
51 %. Skulle det efter en tids tillämpning av de nya reglerna visa sig att även
denna gräns är för hög får frågan självfallet tas upp till förnyat övervägande.

KU 1980/81:19

Utskottet vill framhålla att utskottet betraktar de nu föreslagna höjningarna,
som från statsfinansiell synpunkt får ses som marginella, som helt
nödvändiga för att man inte skall riskera den viktigaste effekten som
presstödet hittills haft, nämligen att hindra tidningsnedläggelser.

Utskottet vill vidare framhålla att de av utskottet nu föreslagna höjningarna
bör ses mot bakgrund av dagspresskommitténs förslag om ett
automatiskt uppräkningssystem, baserat på annonsprisutvecklingen. Enligt
utskottets mening bör en sådan ordning prövas under en försöksperiod.
Utskottet vill emellertid avvakta med att föreslå en reform av denna
innebörd.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion 2051 yrkandena 1
och 2. Motion 2093 får anses tillgodosedd genom detta ställningstagande.

Motion 2051 tar också upp frågan om stöd till kvällstidningar. I motionen
hänvisas till ett uttalande i proposition 1975/76:131, vari konstaterades att de
svårigheter som i en framtid skulle kunna drabba kvällstidningarna torde
vara av en så speciell karaktär att de knappast skulle kunna lösas inom ramen
för det föreslagna systemet för produktionsbidrag. I princip borde dock
övriga former av presstöd stå öppna för kvällstidningarna. Om situationen
för dessa tidningar skulle förändras på ett avgörande sätt fick frågan tas upp
på nytt.

Som framhålls i motionen har ekonomiska svårigheter uppstått för
åtminstone en kvällstidning, och uttalandena i nyssnämnda proposition har
således fått ny aktualitet. Enligt utskottets mening finns det därför anledning
att nu se över presstödsreglerna i avsikt att skapa möjligheter även för
lösnummerförsålda dagstidningar att få produktionsbidrag eller därmed
jämförligt statligt stöd. Utskottet förordar således att frågan om stöd till
kvällstidningar blir föremål för regeringens överväganden. Detta bör med
bifall till motion 2051 yrkande 3 ges regeringen till känna.

Motion 2034 av Gösta Andersson m. fl. (c och s) har till syfte att öppna
pressens lånefond för icke dagspressägda företag, som producerar tidningar.

Utskottet vill starkt understryka vad i propositionen anförts om betydelsen
av att det statliga stödet till dagspressen i högre grad än vad som hittills varit
fallet används för att stimulera olika samverkansformer. En komplettering
av presstödsförordningen enligt motionen ligger väl i linje med dessa
önskemål. Enligt uppgifter från presstödsnämndens kansli blir konsekvenserna
av att öppna fonden för företag som legotrycker flerdagarstidningar
små. Det i motionen omtalade Örebro-fallet torde vara unikt. Däremot
förekommer legoproduktion av endagstidningar på flera håll i landet. Av
detta skäl förordar utskottet att den nya utlåningsmöjligheten bör begränsas
till flerdagarstidningar. Författningsmässigt skulle detta kunna lösas genom
att första meningen i 54 § presstödsförordningen får följande lydelse:
”Tidningsföretag, som ger ut dagstidningar och annat företag som producerar
flerdagarstidningar kan få lån såväl för investering som för annan åtgärd som

KU 1980/81:19

bedömes vara nödvändig för att stärka företagets konkurrensförmåga på
längre sikt.”

Det anförda bör med anledning av motion 2034 ges regeringen till
känna.

Stöd till organisationstidskrifter

I budgetpropositionen (1980/81:100, bil. 12 B 25) föreslås en sänkning av
organisationstidskriftsstödet med 15 milj. kr., vilket uppnås genom att ett tak
på 1 milj. kr. sätts för stödet till den enskilda tidskriften. Organisationstidskriftsstödet
tas upp i motionerna 862 (vpk) och 863 (s). I båda motionerna
yrkas avslag på den föreslagna reduceringen av stödet.

I propositionen framhålls att reduktionen i första hand kommer att drabba
stora och ekonomiskt starka organisationer som ger ut tidskrifter med både
stora upplagor och stor täthet i utgivningen. Likväl kan enligt propositionen
effekterna av den föreslagna minskningen vara svåra att överblicka.
Utbildningsministern säger sig därför ha för avsikt att noga följa utvecklingen.

Utskottet vill först erinra om de uttalanden som utskottet gjorde i samband
med att organisationstidskriftsstödet infördes 1977 (KU 1976/77:42 s. 27).
Utskottet framhöll i det sammanhanget att de fria organisationerna såsom
bärare av idéer var en garanti för en mångskiftande och allsidig samhällsdebatt
och att tidskrifterna spelade en central roll för organisationernas hela
verksamhet. Inskränkningar eller nedläggningar av folkrörelsernas tidskrifter
skulle därför få mycket allvarliga följder för debatten i det svenska
samhället.

Enligt utskottets mening vågar man nu fyra år senare påstå att organisationstidskriftsstödet
fick den avsedda effekten. Stödet räddade en del
tidningar och andra fick möjlighet att leva upp till de förväntningar som
medlemmarna ställer på sina organisationer.

En av anledningarna till organisationstidskriftsstödet var de snabbt
stigande portokostnaderna. År 1980 betalade fack- och konsumentpressen
sammanlagt 130 miljoner för postverkets tjänster. Därtill kom en mångmiljonkostnad
för transporter. Kostnadsutvecklingen på området är sådan att
under normala ekonomiska förhållanden i landet skulle en höjning av stödet
enligt utskottets mening ha varit en självklarhet.

Till skillnad från utbildningsministern kan utskottet peka på några följder
av den föreslagna minskningen av stödet. Enligt uppgifter från fackförbundspressens
samorganisation (Facksam), vilken liksom ICA-kuriren beretts
tillfälle att genom utsedda företrädare framlägga sina synpunkter inför
utskottet, skulle LO-kollektivet drabbas hårdare än andra av regeringsförslaget.
Fem tidningar skulle förlora tillhopa 7 milj. kr., vilket är hälften av
totalstödet till hela LO-gruppen. Det är också nära hälften av den totala
föreslagna besparingen på organisationstidskriftsstödet. Genom maxime -

KU 1980/81:19

ringen av stödet till lmilj. kr. skullet, ex. Metallarbetaren förlora 3 milj. kr.
och Kommunalarbetaren 2 milj. kr. Dessa båda tidningar har redaktionella
kostnader på endast 10 % medan 45 % åtgår för tryckeritjänsterna och lika
mycket för distributionen. Samma fördelning av kostnaderna gäller i stort
sett för de övriga tidningarna i gruppen - Byggnadsarbetaren, Skogsindustriarbetaren
och Statsanställd. Facksam framhöll också fackförbundstidningarnas
blygsamma annonsintäkter, som ligger på ca 5 % av tidningarnas
totalbudget.

Mot bakgrund av det anförda kan utskottet inte acceptera den föreslagna
reduceringen av organisationstidskriftsstödet. Utskottet vill särskilt peka på
fackförbundstidningarnas roll som kunskapsförmedlare, vilket väsentligt
bidrar till en fungerande arbetsmarknad. För fackförbundens medlemmar är
förbundstidningarna en viktig förutsättning för att rättigheter skall kunna
bevakas och oklarheter kring jobbet skingras.

Utskottet vill i sammanhanget slutligen peka på den snedvridning av
opinionsbildningen som kan bli en följd av regeringsförslaget, eftersom det i
första hand drabbar fackförbundstidningarna på LO-området. På många håll
är fackförbundstidningen den näst största tidningen på orten.

Med det anförda avstyrker utskottet förslaget om en reducering av
organisationstidskriftsstödet och tillstyrker motionerna 862 yrkande 2 och
863.

dels att utskottets hemställan under momenten 2, 4 och 6 b) bort ha
följande lydelse:

2. beträffande stöd till organisationstidskrifter

a) att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:100 bil. 12
punkt B 25 och med bifall till motion 1980/81:863, yrkande 1,
avslår den i propositionen föreslagna förändringen av grunderna
för stödet,

b) att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:100 bil. 12
punkt B 25 och med bifall till motionerna 1980/81:862 yrkande 2
och 1980/81:863 yrkande 2 till Stöd för organisationstidskrifter
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag på 63 000 000
kr.,

4. beträffande stöd till dagspressen

a) att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:137 i denna
del och med bifall till motion 1980/81:2051, yrkande 1,
godkänner de av utskottet förordade ändringarna i grunderna
för produktionsbidragen,

b) att riksdagen med avslag på dels proposition 1980/81:137 i
denna del, dels proposition 1980/81:100 bil. 12 punkt B 23, dels
motion 1980/81:862, yrkande 1, samt med bifall till motion
1980/81:2051, yrkande 2, och med anledning av motion

KU 1980/81:19

1980/81:2093 till Stöd till dagspressen för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 345 000 000 kr.,

c) att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2051 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om presstöd till
kvällstidningar,

6. b) att riksdagen med anledning av motion 1980/81:2034 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om användningen av
pressens lånefond.

GOTAB 66916 Stockholm 1981