KU 1980/81:10

Konstitutionsutskottets betänkande
1980/81:10

om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen i fråga om hälso- och
sjukvården samt den allmänna försäkringen (prop. 1980/81:28)

I detta betänkande behandlas proposition 1980/81:28 och följdmotionen
1980/81:120 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) samt den under den allmänna
motionstiden väckta motionen 1979/80:768 av Knut Wachtmeister m. fl. (m,
c, fp, s och vpk).

Propositionens hemställan

I propositionen föreslås att riksdagen antar följande i propositionen
framlagda lagförslag, nämligen

1. Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (1968:231)

2. Förslag till lag om ändring i förordningen (1961:87) om registrering och
mönstring av sjömän (mönstringsförordningen)

3. Förslag till lag om ändring i lagen (1964:542) om personundersökning i
brottmål

4. Förslag till lag om ändring i lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk
undersökning i brottmål

5. Förslag till lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m. fl.

6. Förslag till lag om ändring i lagen (1980:12) om förtroendenämnder
inom hälso- och sjukvården

7. Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

8. Förslag till lag om ändring i lagen (1980:623) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring

9. Förslag till lag om upphävande av lagen (1980:203) om ändring i lagen
(1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda

10. Förslag till lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till vissa följdändringar med anledning
av den nya sekretesslag som riksdagen har antagit.

Ändringarna rör hälso- och sjukvården i fråga om vissa regler om
skyldighet att lämna uppgifter till myndigheter. Det föreslås även regler som
avser socialvårdens (socialtjänstens) uppgiftslämnande, när det behövs för
en rättspsykiatrisk undersökning m. m.

1 Riksdagen 1980181. 4 sami. Nr 10

KU 1980/81:10

Det föreslås också följdändringar i lagen (1980:11) om tillsyn över hälsooch
sjukvårdspersonalen m. fl. och i lagen (1980:12) om förtroendenämnder
inom hälso- och sjukvården. Dessa ändringar rör personalens tystnadsplikt
m. m.

Vidare föreslås följdändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring i
fråga om uppgiftslämnande från de allmänna försäkringskassorna m. fl.

Slutligen föreslås i fråga om personalens tystnadsplikt en ändring i lagen
(1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.

Bestämmelserna är avsedda att träda i kraft samtidigt som den nya
sekretesslagen, den 1 januari 1981.

Motionernas hemställan

I motion 1980/81:120 hemställs ”att riksdagen måtte vidtaga de ändringar i
lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen samt i
förslagen till ändringar av lagen (1962:381) om allmän försäkring resp. av
lagen (1967:940) angående vissa omsorger etc., jämte ev. förändring av
förvaltningslagen (1980:11) som föreslagits i denna motion”.

I motion 1979/80:768 hemställs ”att riksdagen begär förslag syftande till att
förordnande om helt eller delvis förstörande av journal också skall avse
kopior som förvaras av myndighet utanför hälso- och sjukvården”.

Motion 1980/81:120

I motionen godtas i allt väsentligt propositionens förslag men föreslås vissa
språkliga ändringar. Sålunda riktas kritik mot utformningen av 6 § lagen
(1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl. och yrkas att
uttrycket ”fått veta” ersätts med ”erfarit” eller ”själv iakttagit eller fått
veta”, eftersom ”fått veta” språkligt knappast kan anses omfatta även vad
hälso- och sjukvårdspersonalen själv iakttagit beträffande patientens hälsotillstånd.
Vidare framhålls att i förslaget till lydelse av 20 kap. 9 a § i lagen
(1962:381) om allmän försäkring används uttrycket ”internationell överenskommelse
som Sverige har tillträtt”. I enlighet med de allmänna strävandena
att förenkla lagspråket bör man i stället för ”tillträtt” använda ord som
”biträtt, ratificerat” eller ”undertecknat”. Beträffande den föreslagna
formuleringen i 58 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda framhålls formuleringen ”verksam inom de omsorger
etc.” som språkligt groteska. Det framhålls som illa nog att man gör våld på
substantivet omsorg genom att använda dess pluralform omsorger. Men lika
litet som man kan vara verksam inom en omsorg kan man vara det inom flera.
Under alla omständigheter bör därför enligt motionen den nuvarande
formuleringen ”den verksamhet för omsorg(er) om etc.” bibehållas. Av
samma skäl som anförts ovan bör vidare ordet ”erfarit” i paragrafen behållas
och inte ersättas med ”fått veta”.

KU 1980/81:10

Förutom de nu återgivna invändningarna riktas i motionen kritik mot
föreskriften i 5 § lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen
m. fl. att den som tillhör denna krets ”skall visa patienten omtanke och
respekt”. Enligt motionärens uppfattning hör en sådan föreskrift närmast
hemma i förvaltningslagen (1971:290) som en föreskrift för alla offentliganställda.

Slutligen påtalas i motionen, att riksdagen inte ”fått veta” vad föredragande
statsrådets på s. 18 i propositionen uttalade avsikt att ta kontakt med
justitieministern resulterat i.

Motion 1979/80:768

I motionen kritiseras det förhållandet att en patient har möjlighet att få sin
sjukjournal förstörd enligt 11 § lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m. fl. endast när det gäller en journal som förvaras
inom hälso- och sjukvården.

Som framhålls i motionen har nämnda förhållande kritiserats av JO i ett
remissyttrande till medicinalansvarskommitténs betänkande Hälso- och
sjukvårdspersonalen etc. (SOU 1978:26). JO anförde därvid följande:

Kommitténs förslag stannar vid en möjlighet att förstöra journalmaterial
som finns hos sådan yrkesutövare eller inom sådan verksamhet för vilken
socialstyrelsen har en tillsyns- eller beslutandefunktion. Det är tveksamt om
man skall låta förslaget stanna vid detta. I många fall har journal i kopia eller
transumt tillställts andra myndigheter, t. ex. försäkringskassa, socialförvaltningar
och domstol. I de fall där man anser att journal skall kunna förstöras
borde möjlighet finnas att förstöra alla exemplar av journalen. Det kan
nämnas att i det ovan relaterade JO-ärendet uppgavs att ett exemplar av
journalen också förvarades hos en angiven familjerådgivningsbyrå. Med fog
skulle kunna göras gällande att även detta exemplar borde kunna förstöras.

I proposition 1978/79:220 med förslag till ifrågavarande lagförslag anförde
föredragande statsrådet följande beträffande förstöring av journaler
m. m.:

Enligt föreskrifter i t. ex. läkar- och tandläkarinstruktionerna skall
patientjournaler i öppen vård bevaras i minst tio år från det den sista
anteckningen har gjorts. På grund av anvisningar från riksarkivet bevaras
dock journalhandlingar i offentlig vård i allmänhet under betydligt längre
tid.

Under senare tid har önskemål framkommit om att patientjournaler under
vissa förutsättningar skall kunna helt eller delvis förstöras betydligt tidigare.
Somliga har menat att journalen alltid skall förstöras efter viss kort tid för att
skydda patienterna. Andra har menat att eventuella nedsättande eller
kränkande omdömen bör kunna tas bort.

I sammanhanget bör nämnas att socialstyrelsen år 1973 har meddelat
föreskrifter om hur journaler skall föras. Vidare har såväl JO som
ansvarsnämnden gjort uttalanden mot användningen i journaler av yttranden
som kan uppfattas som kränkande av patienten.

1* Riksdagen 1980181. 4 sami. Nr 10

KU 1980/81:10

Kommittén anser visserligen att riskerna för att nedsättande yttranden tas
in i journaler har minskat genom vad nyss har sagts. Vetskapen om att
ömtåliga personliga uppgifter finns bevarade kan emellertid ändå enligt
kommittén innebära stora påfrestningar för vissa människor. I värsta fall kan
vetskapen om att personliga uppgifter måste dokumenteras avhålla en
människa från att söka vård eller lämna uppgifter av betydelse.

Kommittén föreslår därför att socialstyrelsen på ansökan av en patient
skall få förordna att en journal skall helt eller delvis förstöras om inte
journalen uppenbarligen behövs för patientens vård eller behandling eller
det av allmänna skäl är påkallat att journalen bevaras.

Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser.
Flera är dock negativa eller tveksamma till förslaget, bland dem arbetarskyddsstyrelsen,
riksförsäkringsverket och de fackliga organisationerna.
Skälen är främst hänsyn till forskningen om miljöbetingade sjukdomar
exempelvis inom arbetsmiljöområdet och möjligheten att i framtiden utreda
arbetssjukdomsärenden.

Jag har stor förståelse för de skäl som har åberopats för att införa en
möjlighet att få en journal eller del därav förstörd. Med hänsyn till den kritik
som har framkommit under remissbehandlingen anser jag dock att förutsättningarna
för ett beslut om förstöring bör skärpas i förhållande till kommitténs
förslag. Förstöring bör få ske endast om patienten har godtagbara skäl för sin
ansökan och det är uppenbart dels att journalen inte behövs för patientens
vård eller behandling, dels att det inte av allmänna skäl är påkallat att den
bevaras.

Ett par remissinstanser har ifrågasatt om beslut om förstörande bör
meddelas av socialstyrelsen. Sålunda ifrågasätter Landstingsförbundet om
inte huvudmannen bör fatta beslutet. Riksarkivet anser att arkivet bör fatta
beslut i frågan. Jag delar kommitténs förslag att det bör ankomma på
socialstyrelsen att besluta i sådana ärenden. Styrelsen skall självklart ge den
som ansvarar för journalen liksom, när skäl föreligger, huvudmannen tillfälle
att yttra sig innan ärendet avgörs. Vid behov bör styrelsen också samråda
med riksarkivet.

Bestämmelsen om förstöring av journalkopior kommenterades inte
närmare under riksdagsbehandlingen (SOU 1979/80:16, rskr 130).

Utskottet

I propositionen läggs fram förslag till vissa lagändringar inom hälso- och
sjukvården och inom den allmänna försäkringen. Förslagen utgör följdändringar
till den nya sekretesslagen, som skall träda i kraft den 1 januari
1981.

I första hand är syftet med ändringarna att undanröja vissa olägenheter
inom sjuk- och hälsovårdsområdet som uppstått på grund av att sekretesslagen
är tillämplig också på förhållandet mellan olika myndigheter inbördes
och att den s. k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen inte gäller inom
denna sektor av samhället. För att inte ett nödvändigt uppgiftslämnande skall
förhindras av sekretesskäl föreslås därför i överensstämmelse med bestämmelsen
i 14 kap. 1 § sekretesslagen införande av en uppgiftsskyldighet för

KU 1980/81:10

bl. a. personal inom hälso- och sjukvården på vissa områden, nämligen enligt
smittskyddslagen (1968:231), förordningen (1961:87) om registrering och
mönstring av sjömän, lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål
och lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål.

Genom propositionen sker också en anpassning i lagen (1980:11) om
tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl. (tillsynslagen) av sekretessbestämmelserna
för personal inom den enskilda sjukvården till sekretesslagens
regler.

Slutligen läggs förslag, som reglerar visst uppgiftslämnande enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring och lagen (1967:940) angående omsorger
om vissa psykiskt utvecklingsstörda.

Utskottet godtar i sak propositionens förslag och tar endast upp några
detaljfrågor som berörts i motion 1980/81:120 av Gunnar Biörck i Värmdö
(m). I sammanhanget behandlar utskottet också motion 1979/80:768.

I motion 120 kritiseras det i 6 § tillsynslagen och i 58 § lagen angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda använda uttrycket ”fått veta”.
Enligt vad som anförts i motionen täcker inte begreppet ”fått veta” vad
sjukvårdspersonalen själv iakttagit. I lagtexten borde följaktligen i stället
orden ”fått veta eller själv iakttagit” eller annat uttryck med samma innebörd
ha använts.

Enligt utskottets mening får uttrycket ”fått veta” anses innefatta alla
former av kunskapsinhämtande, således även egna iakttagelser. Då det
emellertid kan finnas risk för att uttrycket ändå missförstås i det sammanhang
det här används, finner utskottet det motiverat att byta ut det mot ordet
”erfarit”. Utskottet instämmer i den kritik i övrigt som framförts i motionen
angående den språkliga utformningen i ett par av de framlagda lagförslagen.
Utskottet lägger därför i bilaga 1 fram förslag till viss ändrad lydelse av 6 §
lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl., 20
kap. 9 a § i lagen (1962:381) om allmän försäkring och 58 § i lagen (1967:940)
angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.

Enligt gällande regler kan socialstyrelsen på ansökan av en patient
förordna att journal som förvaras inom hälso- och sjukvården skall helt eller
delvis förstöras. Förutsättningarna härför är bl. a. att handlingen uppenbarligen
inte behövs för patientens vård eller behandling eller att det inte
föreligger allmänna skäl för att journalen skall bevaras.

Motion 1979/80:768 syftar till att införa möjlighet för den enskilde att få sin
sjukjournal förstörd även när det är fråga om journal som inte förvaras inom
hälso- och sjukvården.

Samma uppfattning som framförs i motionen gav JO uttryck för i ett
remissvar beträffande medicinalansvarskommitténs betänkande Hälso- och
sjukvårdspersonalen ansvarsfrågor, samverkan personal-patienter (SOU
1978:26). JO Leif Ekberg pekade därvid på att journal i kopia eller transumt i
många fall tillställts andra myndigheter, t. ex. försäkringskassa, socialförvaltningar
och domstol. I de fall där man ansåg att journal skulle kunna

KU 1980/81:10

förstöras borde enligt hans mening möjlighet finnas att förstöra alla exemplar
av journalen.

Våren 1980 tillkallade regeringen en särskild utredningsman för att se över
reglerna om gallring av medicinska arkiv m. m. Enligt vad som upplysts från
socialdepartementet kommer utredningsmannen inom kort att erhålla
tilläggsdirektiv att göra en översyn av utformningen av den grundläggande
patientdokumentationen inom hälso- och sjukvården med hänsyn såväl till
patienternas intresse av god och säker vård som till deras integritets- och
rättssäkerhetsintresse.

Utskottet anser att en undersökning bör göras om möjligheten för en
patient att få sin journal förstörd även när denna eller kopior av den förvaras
annorstädes än inom hälso- och sjukvården. En sådan undersökning kan
enligt utskottets mening falla inom ramen för utredningsmannens uppgifter.
Utskottet förutsätter därför att frågan blir föremål för överväganden
antingen av utredningsmannen eller i annat sammanhang. Det anförda bör
ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:28 och med
bifall till motion 1980/81:120 i motsvarande del antar den i
bilaga 1 såsom utskottets förslag betecknade lydelsen av 6 §
lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen
m. fl.,

2. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1980/81:120 i motsvarande del antar den i bilaga 2 såsom
utskottets förslag betecknade lydelsen av 20 kap. 9 a § i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

3. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1980/81:120 i motsvarande del antar den i bilaga 3 som
utskottets förslag betecknade lydelsen av 58 § lagen (1967:940)
angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda,

4. att riksdagen med bifall till propositionen i dessa delar antar de i
propositionen framlagda lagförslagen i övrigt,

5. att riksdagen med anledning av motion 1979/80:768 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
översyn av reglerna om den enskildes möjlighet att få sin
sjuk journal eller kopior av denna förstörda.

Stockholm den 27 november 1980

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

KU 1980/81:10

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar
Biörck i Värmdö (m), Kurt Ove Johansson (s), Bengt Kindbom (c), Daniel
Tarschys (fp). Kerstin Nilsson (s), Britta Hammarbacken (c), Sture Thun (s),
Lahja Exner (s) och Kerstin Sandborg (fp).

KU 1980/81:10

Bilaga 1

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m. fl.

Nuvarande lydelse

Den som tillhör eller har tillhört
hälso- och sjukvårdspersonalen får
inte röja något som i arbetet har
meddelats honom i förtroende eller
obehörigen uppenbara vad han i
arbetet har fått veta om någons hälsotillstånd
eller personliga förhållanden
i övrigt. Vad som har sagts nu
medför dock ej någon inskränkning i
den skyldighet att lämna uppgifter
som följer av någon annan författning.

Av utskottet föreslagen lydelse

Den som tillhör eller har tillhört
hälso- och sjukvårdspersonalen får
inte obehörigen röja vad han i sin
verksamhet har erfarit om en enskilds
hälsotillstånd eller andra personliga
förhållanden. Som obehörigt röjande
anses inte att någon fullgör uppgiftsskyldighet
som följer av lag eller
förordning.

Tystnadsplikt gäller i förhållande
till den vård- eller behandlingsbehövande
själv i fråga om uppgift om
hans hälsotillstånd, om det med hänsyn
till ändamålet med vården eller
behandlingen är av synnerlig vikt att
uppgiften inte lämnas till honom.

I det allmännas verksamhet tillämpas
i stället bestämmelserna i sekretesslagen
(1980:100).

KU 1980/81:10

Bilaga 2

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att i lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall
införas en ny paragraf, 20 kap. 9 a §, av nedan angivna lydelse.

Av utskottet föreslagen lydelse

20 kap.

9 a §

En allmän försäkringskassa, riksförsäkringsverket
och enförsäkringsdomstol
får utan hinder av sekretess
lämna ut uppgifter om sådana ersättningar
ät enskilda, som utbetalas
enligt lagstiftningen om allmän försäkring
eller arbetsskadeförsäkring
eller enligt lagstiftning om annan
jämförbar ekonomisk förmån för
enskilda, under förutsättning att en
försäkringsinrättning, ett försäkringsbolag,
en erkänd arbetslöshetskassa
eller en arbetsgivare behöver
uppgiften för samordning med ersättning
därifrån. Till ett utländskt socialförsäkringsorganfår
utan hinder av
sekretess lämnas sådana upgifter om
enskilda, som behövs vid tillämpningen
av en internationell överenskommelse
som Sverige har anslutit
sig till. Dessa bestämmelser gäller
även utlämnande av uppgift från
varje annan myndighet, på vilken det
ankommer att handlägga ärenden
enligt den lagstiftning som avses i
första meningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1 Lagen omtryckt 1977:630.

KU 1980/81:10

Bilaga 3

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda

Härigenom föreskrivs att 58 § lagen (1967:940) angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Av utskottet föreslagen lydelse

58 §'

Den som är eller varit verksam
inom den verksamhet för omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda som
avses i denna lag får ej obehörigen
yppa vad han därvid erfarit om
enskilds personliga förhållanden.

Den som är eller har varit verksam
inom det område för omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda som avses
i denna lag får inte obehörigen
röja vad han därvid erfarit om
enskilds personliga förhållanden.

I det allmännas verksamhet tillämpas
i stället bestämmelserna i sekretesslagen
(1980:100).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1 Senaste lydelse 1975:724.