KrU 1980/81:26

Kulturutskottets betänkande
1980/81:26

med anledning av proposition 1980/81:100 såvitt gäller anslag till
kulturändamål och internationellt-kulturellt samarbete jämte motioner Utskottet

behandlar i detta betänkande

dels de förslag som lagts fram i följande avsnitt av budgetpropositionen,
bilaga 12 (utbildningsdepartementet), nämligen

Allmänna kulturändamål,

Teater, dans och musik.

Film,

Dagspress och tidskrifter (dock endast anslaget Stöd till kulturtidskrifter1),

Litteratur och folkbibliotek,

Bildkonst,

Arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar (utom anslagen
Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader och Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla
byggnader vilka behandlats i betänkandet KrU 1980/81:23),

Kulturellt utbyte med utlandet,

Nordiskt kulturellt samarbete (utom anslaget Nordiska ministerrådets
kulturbudget som behandlas i betänkandet KrU 1980/81:28),

dels motioner med anknytning till de nu angivna delarna av propositionen.

Av innehållsförteckningen sist i betänkandet framgår vilka anslag som
behandlas och deras plats i betänkandet.

I bilaga lämnas en redovisning över motionerna innehållande dels en
sammanställning av motionärernas/huvudmotionärernas namn och resp.
motionsnummer, dels en tabell som visar var i betänkandet de olika
motionerna behandlas.

1 Övriga anslag under denna rubrik behandlas av konstitutionsutskottet.

1 Riksdagen 1980181. 13 sami. Nr 26

KrU 1980/81:26

NIONDE HUVUDTITELN
Allmänna kulturändamål

1. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Regeringen har i proposition
1980/81:100 bilaga 12 (ubildningsdepartementet) under punkt B 4 (s. 18-20) föreslagit riksdagen att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för
budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 11 226 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1980/81:728 av Lars-Ingvar Sörenson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

1. att riksdagen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 1,1 milj. kr. minskat anslag för
budgetåret 1981/82,

1980/81:961 av Bertil Zachrisson (s) vari yrkas att riksdagen från
anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål till Baltiska institutet
anvisar 300 000 kr. för budgetåret 1981/82 för grundkostnader och verksamhet,

1980/81:1658 av Georg Andersson m. fl. (s) vari - med hänvisning till
vad som anförts i motion 1980/81:1655 - såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret
1981/82 beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
1 881 000 kr. minskat anslag.

Utskottet

Ur detta reservationsanslag, det s. k. kulturmedelsanslaget, utgår f. n.
bidrag till vissa organisationer och institutioner. Vidare utgår bidrag genom
beslut av regeringen efter ansökan i varje särskilt fall. 1 årets budgetproposition
föreslås bl. a. följande förändringar för nästa budgetår.

Medel avsedda för vissa särskilda ändamål förs över till andra anslag
under kulturbudgeten, medan medel för engångsanvisningar i huvudsak
inom arkiv- och museiområdet förs samman under kulturmedelsanslaget
genom främst överföringar från andra anslag.

För att medel skall bli disponibla för omfördelning inom kulturavsnittet
förordas en minskning av anslaget med 1,7 milj. kr., varav 1 milj. kr. avser
investeringsändamål. Vidare föreslås att ett belopp om 3 milj. kr., vilket
frigjorts genom vissa omdisponeringar inom statsbudgeten, förs upp under
anslaget för att stå till regeringens disposition för särskilda ändamål av

KrU 1980/81:26

allmänkulturell natur. Föredragande statsrådet anför i anslutning härtill att
han har för avsikt att senare återkomma till regeringen med förslag rörande
användningen av ifrågavarande belopp.

Minskningar av förevarande anslag föreslås i motion 728 med 1 100000
kr. och i motion 1658 med 1 881 000 kr. I stället föreslås anvisande av
motsvarande belopp - sammanlagt inemot 3 milj. kr. - under anslagen
Vissa bidrag till bildkonst (1 100 000 kr.), Statens kulturråd: Utrednings-,
utvecklings- och informationsverksamhet (300000 kr.), Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (581 000 kr.) och Vissa
bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet (1000000 kr.). Dessa
yrkanden behandlar utskottet i det följande.

De i motionerna 728 och 1658 föreslagna minskningarna motiveras i
motion 1655. Det framgår där att minskningen avses gå ut över det belopp
om 3 milj. kr. som i propositionen föreslås anvisat för att stå till
regeringens disposition för särskilda ändamål av allmänkulturell natur.
Motionärerna anser det nämligen direkt olämpligt att genom omdisponeringar
inom statsbudgeten frigöra ett reformutrymme, över vilket riksdagen
inte ges möjlighet att utöva inflytande.

I en skrivelse till utskottet från vederbörande statssekreterare i utbildningsdepartementet
har meddelats att ifrågavarande 3 milj. kr. avsetts bli
tagna i anspråk för att kompensera Svenska akademien för det fall
akademiens inkomster från Post- och Inrikes Tidningar skulle komma att
minska eller upphöra vid ett eventuellt bortfall av patent- och registreringsverkets
annonsering i Posttidningen. Enligt skrivelsen har en närmare
utredning inom regeringens kansli gett till resultat att patentverkets
bolagsbyrå även fortsättningsvis skall annonsera i Posttidningen. Akademiens
inkomster från tidningen blir alltså inte påverkade. Till följd härav
meddelas att något bidrag från förevarande anslag inte kommer att
behövas, varför statssekreteraren anhåller om att det på anslaget uppförda
beloppet om 3 milj. kr. ej tas i anspråk av riksdagen. Regeringen kommer,
uppges det, att i regleringsbrevet för budgetåret 1981/82 innehålla beloppet.

Utskottet anser att de omständigheter som redovisats i statssekreterarskrivelsen
bör föranleda en minskning av förevarande anslag med 3 milj.
kr. i förhållande till regeringens förslag. Vid bifall härtill blir de i
motionerna 728 och 1658 framförda minskningsyrkandena tillgodosedda
ehuru av ett helt annat skäl än motionärerna avsett.

Från kulturmedelsanslaget har lämnats vissa bidrag till Baltiska institutets
verksamhet. Institutet är enligt sina stadgar en vetenskaplig sammanslutning
med uppgift att genom forskning, undervisning och annan verksamhet
sprida kännedom om de baltiska folken samt att etablera samarbete
med vetenskapliga, litterära och konstnärliga rörelser - främst inom de
nordiska länderna - som vill främja institutets målsättning.

KrU 1980/81:26

I motion 961 framhålls att Baltiska institutet har ytterst begränsade
ekonomiska resurser och att det i längden är omöjligt för institutet att
fortsätta verksamheten utan någon som helst fast årlig inkomst. Motionären
hemställer att riksdagen från anslaget Bidrag till särskilda kulturella
ändamål till Baltiska institutet anvisar 300 000 kr. för budgetåret 1981/82
för grundkostnader och verksamhet.

Utskottet får med anledning av motionen anföra följande.

Genom regeringens beslut att till Stockholms unversitet för innevarande
budgetår anslå 500 000 kr. har vid universitetet nyligen kunnat inrättas ett
centrum för baltiska studier. Genom tillkomsten av detta centrum har en
fast organisation tillkommit för forskning, utbildning och dokumentation
kring frågor som rör Balticum. Institutionen skall verka för tvärvetenskaplig
verksamhet med avseende på estnisk, lettisk och litauisk historia, kultur
och samhällsliv samt för samordning av resurser och arbetsinsatser
härvidlag.

Vad beträffar Baltiska institutets ekonomiska resurser är utskottet inte
berett förorda att riksdagen i enlighet med önskemålet i motion 961 gör
något uttalande om storleken av bidragsbelopp från förevarande anslag.
Ett bifall till motionen skulle innebära att staten ges ett ansvar för
finansieringen av institutets grundkostnader. Med hänsyn till det väsentligt
ökade åtagande staten nyligen gjort för baltisk forskning genom det nyinrättade
Centrum för baltiska studier bör riksdagen inte fatta beslut om en
bidragsgivning i enlighet med yrkandet i motionen. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 961.

Utskottet hemställer

Latt riksdagen avslår motion 1980/81:961 om stöd till Baltiska
institutets verksamhet,

2. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 samt vad
utskottet anfört ävensom motionerna 1980/81:728 yrkande 1 och
1980/81:1658 yrkande 2 till Bidrag till särskilda kulturella ändamål
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
8 226000 kr.

2. Statens kulturråd: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt Bl (s. 11 — 13) och hemställer

att riksdagen till Statens kulturråd: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 10 322 000 kr.

3. Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings- och informationsverksamhet.
Regeringen har under punkt B 2 (s. 13-15) föreslagit riksdagen att till
Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings- och informationsverksamhet
för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 4467 000 kr.

KrU 1980/81:26

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1980/81:378 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om en parlamentarisk utredning med uppgift att
bearbeta kommersialismens negativa verkningar på kulturområdet, varvid
särskilt bör beaktas problem som är gemensamma för olika kulturområden,
ägandeförhållanden, import och nationell produktion, stödformer samt
restriktioner,

1980/81:441 av Roland Sundgren m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att försöksverksamhet med kultur i bostadsområden
inleds i enlighet med vad som sagts i motionen,

1980/81:1257 av Georg Andersson m. fl. (s) vari - med hänvisning till
vad som anförts i motion 1980/81:1251 — såvitt nu är i fråga yrkas

4. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motion 1251 anförts om insatser för barnen vid kulturinstitutioner
med statligt stöd,

5. att riksdagen till Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings- och
informationsverksamhet för budgetåret 1981/82 beslutar anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 5 467 000 kr. för utvecklingsarbete avseende barn och kultur,

1980/81:1655 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
kulturrådets utredning om att motverka kommersialismens negativa verkningar,

1980/81:1657 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om det fortsatta
arbetet med utvecklingsprojektet Kultur i arbetsliv,

1980/81:1658 av Georg Andersson m. fl. (s) vari - med hänvisning till
vad som anförts i motionerna 1980/81:1655 och 1980/81:1657 - såvitt nu är
i fråga yrkas

1. att riksdagen till Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings- och
informationsverksamhet för budgetåret 1981/82 beslutar anvisa 300 000 kr.
utöver regeringens förslag.

Enligt den socialdemokratiska partimotionen 1251 om insatser för barns
och ungdomars levnadsmiljö och uppväxtvillkor m. m. krävs åtgärder över
ett brett register i samhällsarbetet för att komma till rätta med de problem
som finns. Motionen spänner över flera olika områden såsom barnhälsovården,
barnomsorgen och skolan. När det gäller barnkulturen föreslås en
omfattande satsning. Ett resurstillskott på sammanlagt ca 27 milj. kr. begärs

KrU 1980/81:26

för att stödja insatser för barn och ungdom inom olika sektorer av
kulturområdet. Ungdomsorganisationernas verksamhet uppmärksammas
också i motionen. Vidare hemställs att regeringen skall lägga fram förslag
om begränsningar av videovåldet samt att åtgärder vidtas för att göra
värdefull TV-produktion tillgänglig för allmänheten.

Under avsnittet Kultur för barn och ungdom anförs som motivering för
de föreslagna insatserna inom olika kulturområden bl. a. följande.

Barnen är utsatta för ett starkt kommersiellt tryck på kulturområdet.
Kraftfulla åtgärder behövs för att förhindra att kulturverksamheten reduceras
till konsumtion av färdiga produkter och ett passivt mottagande.
Bland dessa åtgärder måste ingå stöd både till opinionsbildning och till
insatser för att utveckla barns egen kulturskapande förmåga. Därtill
kommer att samhället måste satsa på att utveckla attraktiva alternativ till
det kommersiella utbudet, vilket förslagen syftar till.

De kulturaktiviteter som riktas till barn och ungdom är enligt motionärerna
för få. 1979 års barnkulturproposition blev en engångsföreteelse utan
några mer genomgripande effekter i fråga om att öka barns och ungdomars
möjligheter att få tillgång till utvecklande kulturaktiviteter. I motionen
hävdas att satsningen på kulturområdet helt avstannat och att den negativa
anslagsutveckling som nu är märkbar också minskar ett redan alltför
begränsat utbud för barn och ungdom. Enligt motionärernas mening är det
trots ett mycket bekymmersamt budgetläge nödvändigt att medel avsätts
för fortsatta satsningar på kulturområdet, varvid kultur för barn och
ungdom bör prioriteras.

Beträffande inriktningen av de åtgärder som föreslås har motionärerna
främst valt att satsa nya resurser på områden där man redan har en väl
utvecklad barnverksamhet, men där medel saknas för att utvidga densamma.
1 en del fall avser tillskottet en planerad verksamhet för barn och
ungdom, för vilken medel inte anvisats i regeringens budgetförslag.
Avsikten är, anges det, att de nya resurser som föreslås skall gå till
verksamhet för barn och inte utnyttjas för att kompensera statsbidragsförluster,
t. ex. i administrationen av verksamheten.

De satsningar som föreslås i motion 1251 följs upp med yrkanden i
motion 1257 om medelsanvisningar utöver regeringens förslag avseende ett
tjugotal ändamål, vilka återfinns under 18 av de anslag som utskottet
behandlar i detta betänkande. Yrkanden som gäller ungdomsorganisationernas
verksamhet och videogramfrågor kommer utskottet att behandla i
andra sammanhang.

Utskottet

Av innevarande års anslag på 4 467 000 kr. avser 2 529 000 kr. medel för
kulturrådets allmänna utrednings- och utvecklingsverksamhet och 1 milj.
kr. sådan verksamhet jämte informationsverksamhet inom barnkulturom -

KrU 1980/81:26

rådet. Resten av anslaget avser rådets informations-, kontakt- och konferensverksamhet
samt kulturpolitiskt erfarenhetsutbyte. Kulturrådet föreslår
för budgetåret 1981/82 en ökning av anslaget med 2 322 000 kr.

Regeringens förslag till medelsanvisning för kulturrådets verksamhet
nästa budgetår innebär en besparing med 2 % under förvaltningskostnadsanslaget,
vilket utskottet behandlat under punkt 2, medan nu förevarande
anslag föreslås utgå med oförändrat belopp. Det bör enligt propositionen
ankomma på rådet att i anslutning till att myndigheten redovisar sina
förslag till regleringsbrevsbestämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur
besparingen skall fördelas på de båda anslag rådet disponerar.

I fråga om utredningsverksamheten har kulturrådet begärt en ökad
medelsanvisning som skall göra det möjligt att bl. a. inleda en utredning om
initiativ för att motverka kommersialismens negativa verkningar. Frågor
som gäller utredningsarbete med denna inriktning behandlas i motionerna
378 och 1655.

I den förstnämnda motionen återkommer vänsterpartiet kommunisterna
för femte året i följd med hemställan om en parlamentarisk utredning som
skall ha till uppgift att bearbeta kommersialismens negativa verkningar.

I motion 1655 (s) anförs att det från olika håll kommer oroande rapporter
om maktkoncentration inom den privata kulturindustrin och om Sveriges
växande beroende av multinationella intressen. Exempel ges från bl. a.
litteratur- och filmområdena. Till bilden hör enligt motionen de omfattande
satsningar som görs av företag vilkas enda syfte är att göra betydande
vinster genom att sprida konstnärligt undermåliga produkter. Dessa
produkter kännetecknas dessutom, heter det, av ett tilltagande våld i olika
former, vilket bl. a. utvecklingen på videogramområdet ger belägg för.
Motionärerna finner det mot bakgrund av de förhållanden som redovisas i
motion 1655 märkligt att kulturrådet inte får de ytterligare medel som rådet
bedömt vara nödvändiga för att dess utredningsarbete om kulturkommersialismen
skall kunna fullföljas.

Enligt motionen bör utredningen inriktas på bl. a. en utvärdering av den
hittills förda kulturpolitikens effekter. På grundval av utredningsarbetet
bör också övervägas vilka åtgärder som är möjliga att vidta i syfte att öka
medvetenheten om vår kulturella identitet och vidga yttrandefriheten.
Dessutom bör en plan för framtida reformer i detta syfte utarbetas, varvid
särskilt skolans, folkrörelsernas och kulturarbetarnas roll beaktas. Motionen
utmynnar i ett yrkande att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad som i motionen anförts angående kulturrådets
utredning om att motverka kommersialismens negativa verkningar.

Utskottet har vid upprepade tillfällen, senast våren 1980, behandlat
motionsvis framförda förslag om tillsättande av en särskild parlamentarisk
utredning angående den kommersiella kulturindustrin och dess verkningar.
Med hänsyn främst till att utredningar och undersökningar med likartat

KrU 1980/81:26

syfte pågick i olika sammanhang, bl. a. inom kulturrådet, avstyrkte
utskottet förra året de då aktuella motionsyrkandena, vilka även avslogs av
riksdagen. Utskottet finner inte anledning frångå sin tidigare intagna
ståndpunkt och avstyrker därför motion 378 om en parlamentarisk utredning.

Det utredningsarbete kulturrådet planerar angående åtgärder för att
motverka kommersialismens negativa verkningar innebär att rådet har för
avsikt att inledningsvis presentera en grundläggande analys av de begrepp
som förekommer i diskussionen. Avsikten är att belysa debatten från både
ideologisk och ekonomisk synpunkt. Med utgångspunkt i analysen räknar
rådet med att under budgetåret 1981/82 inleda en egentlig förstudie,
inriktad på åtgärder av såväl övergripande som sektoriell karaktär.

Utskottet har tidigare ställt sig bakom den uppläggning som kulturrådets
utredningsarbete inom det kulturkommersiella fältet hittills haft och sett
ett fortsatt arbete med den inriktning som nyss angivits som en angelägen
utveckling och fördjupning av detsamma (KrU 1979/80:26 s. 5).

Utskottet anser inte att riksdagen med anledning av motion 1655 bör
göra några uttalanden som styr rådets utredningsarbete angående kommersialismens
negativa verkningar. Inte heller är utskottet berett förorda att
riksdagen framför några synpunkter på vad utredningen bör leda fram till.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1655.

Förutom till utredningsverksamhet utnyttjas anslagsposten Utredningsoch
utvecklingsverksamhet till kulturpolitisk forskning och utvecklingsverksamhet.
Medlen används för de två utvecklingsprojekten
Kultur i arbetslivet och Kultur i boendemiljö samt för information och
kontaktarbete för kulturpolitisk forskning och utveckling.

Den praktiska försöksverksamheten avseende projektet Kultur i arbetslivet
böijade i slutet av 1979 efter ett inledande planeringsarbete. Syftet
med projektet är ”att främja ett arbetsplatsanknutet kulturliv, med ett
sådant innehåll och en sådan utformning, att det kan bidra till individens
utveckling och till förbättrade kontakter mellan och inom olika grupper av
anställda”. Verksamheten har kommit i gång vid sju arbetsplatser på fyra
orter.

För innevarande budgetår har under detta anslag avsatts 925 000 kr. för
Kultur i arbetslivet. Därtill har kulturrådet av bidragsmedel till experiment-
och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet bland amatörer,
som hittills anvisats under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer, avsatt 156 000 kr. och av konferensmedel ca 50000 kr.

Enligt motion 1657 (s) hotas de ekonomiska förutsättningarna att driva
projektet vidare dels genom att regeringens budgetförslag inte innebär
någon ökning av kulturrådets anslag, dels genom att anslaget till experiment-
och utvecklingsarbete inom amatörområdet förutses upphöra i
nuvarande form. Motionärerna föreslår ett uttalande av riksdagen av

KrU 1980/81:26

innebörd att utvecklingsprojektet Kultur i arbetslivet bör tilldelas resurser
i sådan omfattning att det kan fullföljas enligt den uppgjorda planen.

Utskottet utgår från att det inom ramen för ett oförändrat anslag kan
beredas utrymme för att driva projektet Kultur i arbetslivet vidare, även
om ambitionsnivån kan komma att behöva sänkas i förhållande till
kulturrådets planer. Något särskilt uttalande från riksdagens sida om
resurstilldelningen är utskottet med hänsyn till kulturrådets uppgift att
avväga resursfördelningen inom givna anslagsramar inte berett förorda.
Det bör också uppmärksammas att regeringen i den nyligen avlämnade
propositionen om folkbildning m. m. (prop. 1980/81:127) föreslagit ett nytt
bidrag till kulturverksamhet inom studieförbund och andra föreningar som
avses ersätta bl. a. bidragen till experiment och utvecklingsarbete inom
kulturell verksamhet bland amatörer. Med hänsyn till det anförda avstyrker
utskottet motion 1657.

I motion 1658 (s) föreslås en höjning av förevarande anslag med 300000
kr. Beloppet är avsett som en förstärkning av kulturrådets resurser för
genomförande av utredningen om kommersialismens negativa verkningar
och för arbetet med projektet Kultur i arbetslivet. Utskottet anser det i
nuvarande ekonomiska läge inte möjligt att tillstyrka denna anslagshöjning.
Motion 1658 yrkande 1 avstyrks alltså.

Projektet Kultur i boendemiljö bedriver kulturrådet i samverkan med
studieförbundet Vuxenskolan. Syftet med projektet är att inom ramen för
ett studieförbunds möjligheter att arbeta i boendemiljö genom uppsökande
och aktiverande verksamhet nå ut till grupper som i alltför liten utsträckning
tar del i kulturlivet och samhällsutvecklingen och att genom nya
arbetsformer utveckla kulturarbetet på basplanet i syfte att skapa större
gemenskap och ett rikare liv. Ett centralt mål är att skapa betingelser för
att människor i sin boendemiljö får uttrycka sig genom olika kulturformer
och stimuleras att själva omforma närmiljön i psykisk och fysisk bemärkelse.

Projektet bedrivs f. n. inom sex olika områden i Sverige. Dessa har valts
så att man bland dem kan se exempel på olika samhällsförhållanden. Ett
antal byar i Storumans kommun liksom Norra Ny församling i Torsby
kommun representerar gles- och avfolkningsbygder. Problem i tätortsmiljöer
med många invandrare kan studeras i två områden, nämligen Hammarkullen
i Göteborg och Romberga i Enköping, medan Villberga utanför
Enköping karaktäriseras av äldre och nyare villabebyggelse. I Ljungby
slutligen prövar man särskilt att ta till vara ett uppvaknande intresse för
hur man förr levde på landsbygden.

Enligt motion 441 (s) är det angeläget att stöd lämnas från samhällets
sida så att de boende och organisationerna inom bostadsområdena i
samverkan kan finna former för en lokal kulturverksamhet som är direkt
förankrad hos de boende och som grundas på de mål som gäller för den

KrU 1980/81:26

statliga kulturpolitiken. En sådan verksamhet skulle, menar motionärerna,
på ett verkningsfullt sätt kunna bidra till att förändra och förbättra
boendemiljöerna. Motionärerna anser att HSB, Riksbyggen och hyresgäströrelsen
har gynnsamma förutsättningar att genomföra ett försöksprojekt
och föreslår att riksdagen anhåller hos regeringen om att en verksamhet
enligt de i motionen angivna önskemålen inleds.

Det grundläggande syftet med det försöksprojekt som förordas i motion
441 har enligt utskottets mening starka beröringspunkter med det som
gäller för projektet Kultur i boendemiljö. I båda fallen vill man nå
människor som tar liten del i det etablerade kulturlivet och stimulera dem
att i olika kulturella aktiviteter använda sina egna kunskaper och erfarenheter.
Den kulturella verksamhet projektet inriktas på förutsätts ligga nära
människomas vardagsliv och ha förankring i deras närmiljö. Med hänsyn
till projektens likartade inriktning och till de begränsade resurser för nya
initiativ inom kulturområdet som står till buds kan utskottet inte ställa sig
bakom att riksdagen anhåller om att ännu ett försöksprojekt avseende
kulturell verksamhet i bostadsområden inleds innan projektet Kultur i
boendemiljö slutförts. I sammanhanget bör nämnas att kulturrådet har för
avsikt att på grundval av erfarenheterna av det nu pågående projektet ge ut
en praktisk vägledning om hur man kan bedriva kulturarbete ute bland
människor i deras boendemiljöer.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 441.

Med den motivering som lämnas i motion 1251 (s) och som utskottet i
korthet återgivit hemställs i motion 1257 om ökade resurser för kulturverksamhet
som riktar sig till barn och ungdom. Drygt 27 milj. kr.
utöver regeringens förslag föreslås anvisade under olika anslag som
utskottet behandlar i detta betänkande. Av de 22 yrkandena i motion 1257
behandlar utskottet två under nu förevarande anslag, nämligen yrkandena
4 och 5. I det förstnämnda hemställs om ett uttalande från riksdagen om
insatser för barnen vid kulturinstitutioner med statligt stöd. Yrkande 5
avser en medelsanvisning på ytterligare 1 milj. kr. för utvecklingsarbete
avseende barn och kultur.

Med anledning av det socialdemokratiska förslaget om kultur för barn
och ungdom får utskottet - utan specificering på de enskilda yrkandena i
motion 1257 — anföra följande.

Riksdagen fattade våren 1979 (prop. 1978/79:143, KrU 1978/79:30, rskr
1978/79:336) beslut om särskilda kulturella insatser för barn. Som en
allmän utgångspunkt för sådana insatser slogs därvid fast att de kulturpolitiska
mål som antogs av 1974 års riksdag givetvis skulle vara vägledande
även när det gällde kulturinsatser bland barn. I anslutning till ett resonemang
om målfrågorna betonade utskottet kraftigt den betydelse det har för
barnens personliga utveckling att de får växa upp under goda förhållanden
och i innehållsrika och stimulerande miljöer. Utskottet anförde som sin

KrU 1980/81:26

mening att det är en angelägen samhällsuppgift att verka för att så blir fallet
och uttalade vidare: ”Det väsentliga i kulturpolitiskt hänseende är därvid
både att skapa verksamhetsformer som är särskilt avsedda för barn och att
göra mer i kulturlivet tillgängligt för barn. Ansvaret för barnens miljö delas
av många och gäller inom vidsträckta områden av samhällslivet. Det vilar
på enskilda människor, på hem, förskola och skola, på andra institutioner
och på olika organisationer.” Vad utskottet sålunda anförde om kulturinsatser
bland barn gav riksdagen som sin mening till känna för regeringen.

Riksdagsbeslutet med anledning av barnkulturpropositionen och de med
anledning av denna väckta motionerna innebar vidare att 8 435 000 kr.
anvisades för att förstärka olika institutioners och organisationers verksamhet
inom barnkulturområdet. Avsikten var att genom medelstillskott
på strategiskt viktiga punkter stimulera till experiment och förnyelse i
fråga om kulturaktiviteter för barn samt att ge incitament till fortsatta
satsningar på sådana aktiviteter.

Även i andra avseenden har barnkulturfrågorna ägnats en ökad uppmärksamhet
under senare tid. Härtill har bl. a. de aktiviteter bidragit som
startade under internationella barnåret 1979. Ökade statliga insatser för
barnkulturen de båda senaste budgetåren har i huvudsak avsett filmområdet.
Detsamma gäller även förslagen i årets budgetproposition.

Med anledning av det socialdemokratiska förslaget att satsa ytterligare
resurser på kulturverksamhet för barn och ungdom av den omfattning som
yrkas i motion 1257 finner utskottet anledning konstatera att utrymmet för
förstärkningar på kulturområdet — i likhet med vad som gäller inom andra
områden - måste präglas av det samhällsekonomiska läget. Vissa reformförslag
presenteras dock i budgetpropositionen, och utskottet vill framhålla
att dessa förslag bör ses mot bakgrund av att kulturområdet under de tre
senaste budgetåren tillförts reformmedel av storleksordningen 30, 50 resp.
15 milj. kr. Utskottet är medvetet om att det återstår behov som är
angelägna att tillgodose och noterar att årets budgetproposition trots det
ansträngda ekonomiska läget redovisar ett reformtillskott på 3,5 milj. kr.
Det har därmed, samt genom omfördelningar inom den givna ekonomiska
ramen eller genom att kostnadsökningar inte kompenserats fullt ut, blivit
möjligt att föreslå ökningar av stödet till fria teater-, dans- och musikgrupper
samt till import och distribution av barnfilm, att höja biblioteksersättningen,
att införa ett distributionsstöd till bokhandeln samt att lägga fram
förslag till en byggnadsvårdsreform. Vidare har mot bakgrund bl. a. av att
Sverige deltar i arbetet inför det internationella handikappåret 1981 medel
avdelats för vissa satsningar på handikappområdet.

Vad beträffar utrymmet för ytterligare anslagshöjningar får utskottet
erinra om det beslut riksdagen fattade i februari med anledning av
finansutskottets betänkande 1980/81:20. I detta betänkande framhålls att
det i nuvarande läge inte finns något utrymme för ökade utgifter i

KrU 1980/81:26

statsbudgeten. Vidare förklaras att det, om riksdagen vid behandlingen av
olika frågor skulle fatta beslut som innebär utgiftsökningar utöver budgetförslaget,
är nödvändigt att även ange hur besparingar av motsvarande
storleksordning kan göras. Detta har utskottet beaktat vid bedömningen av
förslagen i motion 1257 och övriga motionsvis framförda förslag om ökade
medelsanvisningar till kulturändamål.

Enligt motion 1251 framstår det klart att planeringen för barn inom
kulturområdet och genomförandet av uppgjorda planer måste bedrivas
med långt större allvar och målmedvetenhet än hittills. Varje institution
eller grupp som verkar på kulturområdet bör därför enligt motionärerna i
samband med sin årliga anslagsframställning ange ett mål och en utvecklingsplan
för sitt arbete bland barn. Motionärerna föreslår att riksdagen
som sin mening skall ge till känna för regeringen vad de i detta hänseende
anfört. Hemställan härom görs i motion 1257 yrkande 4.

Utskottet behandlade i samband med barnkulturpropositionen ett motionsyrkande
av samma innebörd som det nyss angivna. Därvid hänvisade
utskottet till vad som i nämnda proposition uttalats om ansvaret för att
kulturverksamheten i ökad utsträckning utformas med utgångspunkt i
barns erfarenheter och önskemål. Detta ansvar kunde, framhölls det i
propositionen, inte överlåtas på särskilda institutioner och personer. Det
måste delas av alla som är verksamma på kulturområdet, om ett snabbt och
bra resultat skall uppnås. Erfarenheterna av hur man bäst intresserar och
engagerar barn finns inom de institutioner, grupper, organisationer och
föreningar som svarar för kulturverksamhetens genomförande. Därför är
det naturligt att ett stort ansvar för att barns behov blir tillgodosedda läggs
hos dem som är praktiskt verksamma. Stat, kommuner och landstingskommuner
har att svara för att kulturen får resurser. De som i praktiskt arbete
förvaltar resurserna får ansvara för att barnen tillgodoses med en rimlig
andel.

Utskottet instämde i de sålunda redovisade synpunkterna på ansvaret
inom kulturområdet. Enligt utskottets bedömning låg samma synsätt
bakom det då aktuella motionsyrkandet om skyldighet för institutioner
m. fl. att årligen redovisa ett mål och en utvecklingsplan för sitt arbete
bland barn. Med hänsyn härtill ansåg utskottet inte att det behövdes något
formligt riksdagsuttalande enligt motionsyrkandet, som därför avstyrktes.
I betänkandet KrU 1978/79:30 tog utskottet även avstånd från tanken på
att genom kvoteringsbestämmelser skapa garantier för att kulturinsatserna
för barn får en rimlig omfattning.

Utskottet vill understryka vad utskottet sålunda anfört i fråga om
ansvaret på barnkulturområdet. Utskottet utgår från att det synsätt och de
värderingar som utskottet markerade i nyssnämnda betänkande är vägledande
i det praktiska arbetet ute på fältet. I sammanhanget måste även
beaktas att det enligt beslut av riksdagen år 1979 åvilar statens kulturråd

KrU 1980/81:26

att följa utvecklingen under perioden 1979/80—1981/82, att göra en sammanfattande
beskrivning av denna utveckling samt att därefter bedöma om
det finns anledning att aktualisera frågan om tvingande bestämmelser i
fråga om resursernas omfattning. Enligt vad utskottet erfarit kommer
kulturrådets summering och värdering av barnkulturinsatserna att göras i
samarbete med berörda institutioner, grupper m. fl. Rådet har också
förklarat sig ha för avsikt att i anslagsframställningen för budgetåret 1982/
83 rapportera hittills vunna erfarenheter av insatserna i syfte att lyfta fram
barnkulturfrågorna i budgetsammanhang. Med stöd av det anförda avstyrker
utskottet motion 1257 yrkande 4.

Kulturrådet har fr. o. m. budgetåret 1979/80 erhållit särskilda medel för
utrednings-, utvecklings- och informationsverksamhet inom barnkulturområdet.
Innevarande budgetår har ett oförändrat belopp om 1 milj. kr. tagits
upp för ändamålet. Enligt yrkande 5 i motion 1257 bör för utvärdering,
experiment och utveckling inom barnkulturområdet ytterligare 1 milj. kr.
ställas till kulturrådets disposition. Yrkandet motiveras bl. a. med att det är
nödvändigt att utvärdera en satsning av den storleksordning som föreslås i
motionen.

Med hänsyn till bl. a. den ståndpunkt utskottet intagit till motionskraven
på kraftigt ökade medelsanvisningar till barnkulturändamål avstyrker
utskottet, som nyss berört kulturrådets utvärderingsarbete, det förslag om
anvisande av ytterligare medel som ligger i yrkande 5 i motion 1257.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motion 1980/81:378 om en parlamentarisk
utredning angående kommersialismens negativa verkningar på
kulturområdet,

2. att riksdagen avslår motion 1980/81:1655 om ett uttalande angående
kulturrådets utredning om kommersialismens negativa
verkningar,

3. att riksdagen avslår motion 1980/81:1657 om ett uttalande angående
projektet Kultur i arbetslivet,

4. att riksdagen beträffande frågan om anvisande av en i förhållande
till vad som beräknats i propositionen ökad medelsanvisning till
vissa utrednings- och utvecklingsprojekt avslår motion 1980/
81:1658 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen avslår motion 1980/81:441 om försöksverksamhet
med lokal kulturell verksamhet i bostadsområden,

6. att riksdagen avslår motion 1980/81:1257 yrkande 4 om insatser
för barnen vid kulturinstitutioner med statligt stöd,

7. att riksdagen beträffande frågan om en i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökad medelsanvisning till utvecklingsarbete
avseende barn och kultur avslår motion 1980/81:1257
yrkande 5 såvitt nu är i fråga,

KrU 1980/81:26

8. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till proposition
1980/81:100 och med avslag på motionerna 1980/81:1257
yrkande 5 och 1980/81:1658 yrkande 1, båda yrkandena såvitt nu
är i fråga, till Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings- och
informationsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 4 467 000 kr.

4. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer. Regeringen har under
punkt B 3 (s. 15-18) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kulturverksamhet
inom organisationer för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag
av 10 004 000 kr.

Regeringens förslag innebär en anslagsminskning med 2 650 000 kr.
Föredragande statsrådets förslag avseende olika anslagsposter framgår av
följande sammanställning, i vilken också redovisas hur innevarande års
anslag disponerats och de förändringar för nästa budgetår som föreslagits
av statens kulturråd.

1980/81 Beräknad ändring 1981/82

Statens Före kulturråd

draganden

1. Centrala amatörorganisationer
2 355 000 + 636 000 + 90 000

2. Experiment och utvecklingsarbete
inom kulturell

verksamhet bland amatörer 2 600 000 -1 060 000 -2 600 000

3. Centrumbildningar på
teaterns, dansens, musikens,
filmens, bildkonstens
och litteraturens
områden

4. Folkparkernas centralorganisation
för central
service och andra gemensamma
insatser samt
för Folkparkernas artistförmedling därav

engångsanvisning

5. Folkets husföreningarnas
riksorganisation
för anordnande av bl. a.
konstutställningar och
s. k. kulturhörnor

6. Kurser, konferenser,
resor, festivaler och
gästspel

7. Kulturverksamhet bland
språkliga minoriteter

8. Särskilda kulturprojekt

2803 000 -2803000 + 110000

3 258 000 +1 126 000 - 250 000

(250 000)

1015 000 + 352 000 of.

623 000 + 362 000 of.

— + 500 000

12 654 000 +1733 000 -2 650 000

KrU 1980/81:26

I propositionen redovisar föredragande statsrådet sin avsikt att föreslå
regeringen att under våren 1981 lägga fram en särskild proposition om
folkbildning m. m. I denna proposition, som nyligen avlämnats till riksdagen,
behandlas bl. a. de ändamål för vilka hittills beräknats medel under
anslagsposten Experiment och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet
bland amatörer.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1980/81:959 av Lars Werner m. fl.(vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000
kr. förhöjt belopp avseende kulturverksamhet bland språkliga minoriteter,

2. att riksdagen uttalar att medlen för kulturverksamhet bland språkliga
minoriteter bör fördelas av en särskild nämnd inom statens kulturråd, där
invandrarorganisationerna bör vara företrädda,

1980/81:1257 av Georg Andersson m. fl. (s) vari — med hänvisning till
vad som anförts i motion 1980/81:1251 - såvitt nu är i fråga yrkas

6. att riksdagen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer för
budgetåret 1981/82 beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 5 600 000 kr. (250000 + 1000 000 + 350 000 + 4 000000) förhöjt
förslagsanslag av 15 604 000 kr., varvid anslagsposten 3 skall utgå med
3 163 000 kr., anslagsposten 4 med 4 008 000 kr., anslagsposten 5 med
1 365 000 kr. samt att en ny anslagspost, Barn- och ungdomsorganisationernas
kulturella verksamhet, förs upp med 4000 000 kr.,

1980/81:1275 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 400 000 kr. förhöjt
belopp avseende Centrumbildningar inom teaterns, dansens, musikens,
filmens, litteraturens och bildkonstens områden.

Utskottet

De motionsyrkanden som utskottet behandlar under denna punkt går
alla ut på ökningar av medelsanvisningen i förhållande till regeringens
förslag. Önskemålen avser utom i ett fall ändamål som redovisats i
sammanställningen i det föregående.

Medel till centrumbildningar på olika konstnärliga områden beräknas
under anslagsposten 3. Statens kulturråd föreslår att bidragen till centrumbildningar
höjs med 1 679 000 kr., varav 279 600 kr. utgör kompensation för
pris- och löneökningar. Kulturrådets förslag grundas på det förslag om en
utbyggnad av statsstödet till centrumbildningarna som redovisats i prome -

KrU 1980/81:26

morian Nytt statsbidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. Kulturrådet
föreslår vidare att medel till centrumbildningarna förs över till andra
anslag för att redovisas och behandlas under budgetavsnitt där de sakligt
hör hemma. Den ökning med 1 400 000 kr. som föreslås i motion 1275 (vpk)
överensstämmer beloppsmässigt med kulturrådets förslag till reell ökning.
Beloppet i motion 1257 överstiger med 250 000 kr. vad som beräknats i
propositionen och motiveras med att ökade krav kommer att ställas på
olika centrumbildningar i det förnyelsearbete för att stärka barnkulturen
som den socialdemokratiska satsningen syftar till.

Av propositionen framgår att regeringen inte funnit det möjligt att
beträffande stödet till de fria grupperna lägga kulturrådets reformförslag
till grund för åtgärder på området. Därmed har inte heller ett kraftigt ökat
stöd till centrumbildningarna kommit att aktualiseras i propositionen.
Utskottet är i nuvarande ekonomiska läge inte berett göra någon annan
bedömning beträffande utrymmet för en reform och avstyrker av detta skäl
yrkande 2 i motion 1275. Med hänvisning till vad utskottet under punkt 3 i
det föregående anfört om ökade resurser för insatser inom barnkulturområdet
avstyrker utskottet även yrkande 6 i motion 1257 i vad det avser
ytterligare medel till centrumbildningarna.

De förstärkningar av stödet till Folkparkernas centralorganisation och
till Folkets husföreningamas riksorganisation på 1 milj. kr. resp. 350000
kr. som föreslås i motion 1257 är avsedda att utveckla organisationernas
verksamhet bland barn och ungdom. Förslagen i propositionen innebär i
realiteten oförändrade stödbelopp, då minskningen om 250000 kr. under
anslagsposten 4 motsvaras av en indragen engångsanvisning. Utskottet
ansluter sig till propositionen och avstyrker sålunda förslaget i motion 1257
om höjningar av anslagsposterna 4 och 5.

Vid sin behandling av proposition 1978/79:143 om barn och kultur
avstyrkte utskottet ett motionsvis framfört yrkande om medel till barn- och
ungdomsorganisationernas kulturella verksamhet. Yrkandet avslogs därefter
av riksdagen (KrU 1978/79:30, rskr 1978/79:336). Ett motsvarande
yrkande avslogs i enlighet med utskottets förslag även vid förra riksmötet
(KrU 1979/80:26, rskr 1979/80:249). Utskottet har inte funnit skäl att
föreslå riksdagen att inta någon annan ståndpunkt till det nu aktuella
önskemålet i motion 1257 om en medelsanvisning på 4 milj. kr. för
motsvarande ändamål. Motionen avstyrks därför i denna del.

Statens kulturråd har för fjärde året i följd begärt särskilda medel för
kulturverksamhet bland språkliga minoriteter. Kulturrådet begär 500000
kr. för ändamålet. För samma ändamål hemställs i motion 959 (vpk) om en
medelsanvisning på 3 milj. kr.

Den statliga kulturpolitiken för språkliga minoriteter bygger i sina
huvuddrag på att sådan kulturverksamhet skall främjas inom ramen för de
allmänna anslag som utgår till olika kulturella ändamål. Inom delar av

KrU 1980/81:26

kulturlivet är situationen emellertid sådan att särskilda insatser bedömts
nödvändiga för att ge förutsättningar för aktiviteter som vänder sig till
speciella grupper. Exempel härpå är särskilda medel för inköp av litteratur
på invandrar- och minoritetsspråk, bidrag till finsk teaterverksamhet och
särskilt stöd till den samiska kulturen. Vidare har programbolagen inom
Sveriges Radio i ökande utsträckning sökt tillgodose de språkliga minoriteternas
önskemål om sändningar. Nämnas bör också att kulturrådet genom
olika informationsinsatser - symposier och skrifter - orienterat invandrarorganisationerna
om det statliga bidragssystemet m. m. Sedan ett par år
har rådet också ett mer utvecklat samarbete med statens invandrarverk.

Utskottet anser det angeläget att även i ett läge då möjligheterna att öka
medelsanvisningarna till olika kulturella ändamål är begränsade söka
tillgodose jämlikhets- och rättvisekrav inom kulturlivet. Att kulturpolitiken
utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov har
också lagts fast som ett väsentligt mål för den statliga kulturpolitiken. Då
resurserna och deras realvärde i vissa fall urholkas framstår behovet av
prioriteringar som särskilt viktiga. Detsamma gäller samverkan och samråd
mellan myndigheter m. fl. i syfte att få ut bästa möjliga effekt av
anvisade medel. Utskottet har förståelse för önskemålen om särskilda
insatser för kulturverksamhet bland språkliga minoriteter. Med hänsyn till
kravet på största återhållsamhet i fråga om utgiftsökningar kan utskottet
emellertid inte tillstyrka att särskilda medel under förevarande anslag
anvisas för ändamålet. Med det anförda avstyrker utskottet motion 959.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i proposition 1980/81:100 ökat bidrag till centrumbildningarna
avslår motionerna 1980/81:1275 yrkande 2 och 1980/
81:1257 yrkande 6, båda yrkandena såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad sorn
beräknats i proposition 1980/81:100 ökat bidrag till Folkparkernas
centralorganisation avslår motion 1980/81:1257 yrkande 6 såvitt
nu är i fråga,

3. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i proposition 1980/81:100 ökat bidrag till Folkets husföreningarnas
riksorganisation avslår motion 1980/81:1257 yrkande
6 såvitt nu är i fråga,

4. att riksdagen beträffande anvisande av en ny anslagspost till bamoch
ungdomsorganisationernas kulturella verksamhet avslår motion
1980/81:1257 yrkande 6 såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen beträffande anvisande och fördelning av särskilda
medel till kulturverksamhet bland språkliga minoriteter avslår
motion 1980/81:959 såvitt nu är i fråga,

6. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till propo2
Riksdagen 1980/81. 13 sami. Nr 26

KrU 1980/81:26

sition 1980/81:100 samt med avslag på motionerna 1980/81:959,
1980/81:1257 yrkande 6 och 1980/81:1275 yrkande 2, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 10 004 000 kr.

5. Bidrag till samisk kultur m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna B 5-B 7 (s. 20-25) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1981/82
anvisar ett anslag av 1 696 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till konstnärer m. m. för budgetåret 1981/
82 anvisar ett reservationsanslag av 25 387 000 kr.,

3. att riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 5 586000 kr.

6. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m. m. Regeringen har under punkt B 8 (s. 25-28) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts om biblioteksersättningens
grundbelopp,

2. till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av
34 279000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1980/81:949 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående de
ersättningar som utgår till kulturarbetare för utnyttjande av deras verk,

1980/81:960 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att biblioteksersättningen bör fastställas till 35
öre,

2. att riksdagen till Ersättning åt författare m. fl. beslutar anvisa ett med
3 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag förhöjt belopp,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om att en plan bör utarbetas
för att till år 1985 återställa biblioteksersättningens värde samt att denna
plan bör tillämpas fr. o. m. budgetåret 1982/83,

1980/81:1261 av Stina Eliasson (c) och Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar hos regeringen begära att organisationen för stödet till
konstnärerna ses över,

KrU 1980/81:26

1980/81:1864 av Margaretha af Ugglas (m) och Sten Svensson (m) vari
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att det nuvarande
litteratur- och tidskriftsstödet omvandlas till en nedsättning av mervärdeskatten
för böcker och tidskrifter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
granskning av de statliga stödinsatserna på kulturområdet bör vidtas och
att denna granskning ges direktiv i enlighet med vad som i motionen
framförts.

Av de motioner utskottet behandlar under denna punkt i betänkandet
gäller motion 960 biblioteksersättningens storlek och värde, medan motionerna
949, 1261 och 1864 avser mer allmänna frågor om det statliga stödet
till konstnärer och om kulturarbetarnas ekonomiska villkor, inkl. trygghetsfrågor
m. m.

I motion 949 konstateras att de kulturarbetare som är anställda vid
statliga och kommunala institutioner under 1960-talet fick sina förhållanden
reglerade på ett i huvudsak tillfredsställande sätt. Även för de icke
anställda kulturarbetarna har det under de gångna två decennierna gjorts
statliga insatser. Dessa har emellertid, anför motionärerna, inte systematiserats
i egentlig mening. Framför allt saknas för dessa grupper alltjämt
grunden för en verklig ekonomisk och social trygghet i yrkesutövningen. I
motionen redovisas att enligt undersökningar beträffande de fria kulturarbetarnas
inkomster har medianinkomsterna för författare, tonsättare och
bildkonstnärer i realvärde sjunkit med i genomsnitt ca 50 % från slutet av
1960-talet till 1980.

Enligt motionärernas uppfattning är det uppenbart att de statliga
insatserna är av central betydelse för kulturarbetarnas möjligheter att
utöva sina respektive yrken. I den mån de med stöd av statliga insatser
kunnat bygga upp ett trygghetssystem är det därför av yttersta vikt att
detta system inte försvagas.

Mot denna bakgrund diskuteras i motionen kulturarbetarnas inkomstförhållanden.
Bl. a. tar motionärerna upp frågan om de skatte- och avgiftsregler
som gäller med anledning av att fritt verksamma kulturarbetare i
skattehänseende betraktas som rörelseidkare. I anslutning härtill för
motionärerna fram synpunkter på kulturskattekommitténs uppgifter.

I motionen erinras om att KLYS (Konstnärliga och litterära yrkesutövares
samarbetsnämnd) de senaste två åren särskilt prioriterat biblioteksersättningen.
Motiveringen har varit dels att det här är fråga om en ersättning
för ett omfattande utnyttjande och alltså en ersättning som bör jämställas
med löner, dels att denna ersättning utgör modell för KLYS övriga
yrkanden om gottgörelse för allmänt utnyttjande.

Motionärerna tar i anslutning härtill upp frågor om utställningsersättning
samt om visningsersättning för det utnyttjande som sker av bildverk som

KrU 1980/81:26

förvärvats av det allmänna. De anser att riksdagen bör begära att regeringen
skyndsamt lägger fram förslag angående bildkonstnärernas villkor i
dessa hänseenden.

Vad beträffar statliga ersättningar och ersättningsbetonade bidrag framhåller
motionärerna som sin mening att det måste ligga i linje med den
tidigare förda kulturpolitiken att samhället i dessa fall tar ansvar för en
bibehållen realnivå på utgående ersättningar. Därvid måste emellertid
beaktas inte bara värdet av anslagen som sådana. Det måste också vara
samhällets ansvar att anslagen förknippas med skyldighet att trygga
kulturarbetarnas sociala säkerhet.

I motion 1261 uttalas inledningsvis att bidrag eller stöd till konstnärer
f. n. utgår genom en rad olika statliga institutioner. Enligt motionärernas
mening gör den splittrade organisationen det svårt att överblicka och på ett
effektivt sätt planera stödet till konstnärerna. Inte minst upplever motionärerna
en risk för att den önskvärda spridningen av stödet till konstnärer i
olika delar av landet försvåras, vilket bidrar till konstlivets koncentration
till storstadsregionerna.

Enligt motion 1864 kan man konstatera dels att det offentliga stödet till
kulturen inte haft de eftersträvade effekterna, dels att stödet i sig medfört
ett antal negativa konsekvenser och nya problem som hittills inte i
tillräcklig mån uppmärksammats. Det som håller på att ske, hävdar
motionärerna, är att den direkta kopplingen mellan skilda former av
kulturell och medial verksamhet och allmänheten - avnämarna - tenderar
att försvinna. I en tänkbar och långt ifrån otrolig förlängning skulle den
långt värre situationen hota då man direkt kommer att inrikta sig på att i
form och idéinnehåll tillfredsställa den lilla grupp yrkesmässigt bidragskontrollerande
personer som har att besluta över skilda offentliga bidragsanslag.
Det är också enligt motionärerna ett faktum att den offentliga
kulturpolitiken har en mycket starkt konserverande effekt inte bara när det
gäller vilka som får stöd utan också när det gäller utformningen av de verk
som får stöd.

Motionärerna anser att syftet på sikt bör vara att i så hög grad som
möjligt frikoppla kulturen från statlig och annan offentlig finansiering och
därigenom också från det beroende som är på väg att allvarligt hota det fria
kulturlivet och den fria kulturdebatten i vårt land. I linje med denna sin
inställning föreslår motionärerna att skattebefrielse medges stiftelser som
har till ändamål att även stödja kulturell verksamhet. Yrkande om ett
regeringsförslag i denna fråga har lagts fram i motion 1865 och behandlats
av skatteutskottet i betänkandet SkU 1980/81:35.

Vad beträffar det nuvarande kulturstödet - sådant det fördelas av
statens kulturråd - föreligger enligt motionärerna betydande problem, i

KrU 1980/81:26

synnerhet genom att alia nu förekommande stöd är selektiva. Ett första
steg på vägen mot ett återställande av balansen inom kultursektorn måste
därför vara att såvitt möjligt göra stöden generella.

Detta är inom vissa sektorer enkelt. Litteraturstödet, som f. n. tillfaller
utgivarna, skulle liksom tidskriftsstödet och distributionsstödet med fördel
kunna ersättas av en generell momsbefrielse för tidskrifter och böcker, där
den vid försäljningen uttagna mervärdeskatten i stället tillföll utgivare och
försäljare.

Andra av statens kulturråds stödåtgärder är svårare att omforma till
generella stöd. Det är exempelvis uppenbart omöjligt att helt generellt ge
pengar till alla som säger sig utgöra teatergrupper eller orkestrar.

Motionärerna förordar som en första åtgärd en noggrann utvärdering
och omprövning av statens kulturråds verksamhet under de gångna sex
åren. Vid en sådan granskning bör inte bara belysas positiva och negativa
effekter av verksamheten utan den bör också ge underlag för alternativa
och mer generellt verkande former för offentligt stöd åt kulturlivet än de
nuvarande.

Uppgifter i anslutning till motionerna
Bakgrund

Behovet av åtgärder som syftar till att stödja kulturarbetare i deras
arbete har under senare år aktualiserats i olika sammanhang. Inriktningen
av statens insatser behandlades utförligt i proposition 1975/76:135 om den
statliga kulturpolitiken 3 i vilken lades fram en rad förslag om förbättringar
av konstnärernas villkor. På grundval av förslagen i propositionen antogs
vid riksdagsbehandlingen (KrU 1975/76:35, rskr 1975/76:355) principen att
samhällets åtgärder i första hand bör inriktas på att öka arbetstillfällena för
konstnärer och förbättra möjligheterna att använda konstnärliga verk.
Kulturutskottet konstaterade i anslutning härtill att sådana åtgärder i sig
innebär att konstnärerna får ökade möjligheter att uppnå ett rimligt
ekonomiskt utbyte av sin konstnärliga verksamhet. Sagda åtgärder låg
därför i linje med riksdagsuttalanden som gjorts 1972 och 1973 om att det
allmännas insatser för kulturskaparna i första hand bör ha formen av
ersättning för utfört arbete. Vidare konstaterades att det vid sidan av
åtgärder med nämnda inriktning troligen alltid skulle komma att behövas
direkta insatser för att stödja och stimulera konstnärlig verksamhet.

Därefter har behovet av särskilda åtgärder för kulturarbetarna aktualiserats
inom bl. a. skatte- och avgiftsområdet. Vissa beslut har fattats för att
komma till rätta med delproblem i detta hänseende. Ett exempel härpå är
den vid riksmötet 1978/79 antagna lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,
genom vilken bl. a. kulturarbetare kan få uppskov med beskattning
av den del av inkomsten som sätts in på ett särskilt konto i bank.
Därigenom kan inkomsterna i skattehänseende fördelas jämnare i tiden.

KrU 1980/81:26

Riksdagen har också beslutat att konstnärer och andra som uppbär vissa
skattepliktiga bidrag skall kunna tillgodoräkna sig bidragen som pensionsgrundande
inkomst inom den allmänna försäkringen (prop. 1978/79:202,
SfU 1978/79:25, rskr 1978/79:409).

Kulturskattekommittén

Med anledning av bl. a. skrivelser från KLYS samt i enlighet med
riksdagens önskemål (KrU 1978/79:26, rskr 1978/79:261) tillkallade regeringen
i slutet av 1979 en kommitté med parlamentariskt inslag som har till
uppgift att göra en samlad översyn av de olikr regler på skatte- och
socialförsäkringsområdena m. m. vilka har betydelse för kulturarbetare
och uppfinnare. Kommittén antog benämningen kulturskattekommittén.
Enligt direktiven (Dir 1979:115) bör kommitténs arbete i första hand
inriktas på inkomstskatte- och socialförsäkringsreglerna för de fritt verksamma
yrkesutövarna. Kommittén ges dock frihet att under vissa förutsättningar
föreslå ändringar även i fråga om de kulturarbetare och
uppfinnare som är anställda. Finner kommittén att den skatte- eller
avgiftsmässiga bedömningen av en kulturarbetares verksamhet får direkta
följdverkningar på andra områden än skatte- och försäkringsområdena är
kommittén oförhindrad att lägga fram förslag även på dessa områden.
Även i övrigt bör kommittén vara fri att ta upp frågor som nära ansluter till
skatte- och avgiftssystemet, om kommittén finner att dessa frågor och
skatte- och avgiftsfrågorna bör lösas i ett sammanhang. Kommittén bör
däremot inte behandla frågor som avser mervärdeskatt. Dessa frågor
behandlas nämligen av mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05).

I direktiven förutsätts vidare att kommittén inte skall föreslå någon
allmän omläggning av skatte- och avgiftsreglerna för egenföretagare utan
inrikta sitt arbete på de problem som är specifika för kulturarbetare och
uppfinnare.

Vad beträffar principerna för inkomstberäkningen har kommittén att ur
olika aspekter undersöka behovet av ändringar. Kommittén förklaras vara
oförhindrad att överväga om en lösning i enlighet med KLYS förslag kan
vara motiverad, dvs. att fritt verksamma kulturarbetares inkomster inte
skall behandlas som inkomst av rörelse utan skall hänföras till ett särskilt
inkomstslag. Förslag till regler för inkomstberäkningar m. m. skall i så fall
utarbetas av kommittén.

Kommitténs uppdrag omspänner även frågor om avdrag och avgifter. I
sistnämnda avseende har kommittén med förtur behandlat och redovisat
förslag avseende samordning av egenföretagares skatter och socialförsäkringsavgifter
i ett delbetänkande (Ds B 1980:15). En annan fråga kommittén
har att överväga är huruvida skyldigheten att erlägga egenavgifter i
ökad omfattning kan läggas över på uppdragsgivarna.

KrU 1980/81:26

Utställningsersättning

Sedan 1978 utgår utställningsersättning, dvs. ersättning till konstnärerna
för att de ställer sina verk till förfogande för utställningar. Denna ersättning
gäller dock endast statliga utställningar. Statens kulturråd har utrett hur
staten skulle kunna stödja även kommunal och enskild utställningsverksamhet.
Utredningens resultat har presenterats i rapporten Stöd till
konstutställningsverksamhet (1979:2). Där konstateras att det finns ett
stort behov av att förstärka bildkonstens roll i samhället genom insatser av
flera olika slag. Ett första syfte med stödet är att göra det möjligt att införa
en utställningsersättning vid utställningar som staten inte har ansvar för.

Visningsersättning

Den ensamrätt att förfoga över ett litterärt eller konstnärligt verk som
enligt upphovsrättslagen tillkommer verkets upphovsman är inskränkt i
olika avseenden. Sålunda krävs inte upphovsmannens tillstånd för att
offentligt visa exemplar av konstverk som har utgivits eller överlåtits av
upphovsmannen. Konstnärernas riksorganisation m. fl. har vid flera tillfällen
krävt att ersättning skall utgå även när verk visas på detta sätt vid
offentlig förevisning. Riksdagen uttalade sig 1976 för att frågan om sådan
ersättning, s. k. visningsersättning, skulle studeras ingående i syfte att
klarlägga möjligheterna att konstruera ett system som ger bildkonstnärerna
ersättning för att verk som inte längre är i upphovsmannens ägo visas
offentligt. I arbetet med denna fråga borde dess samband med frågorna om
konstnärernas upphovsrätt och förhandlingsrätt beaktas.

Regeringen tillkallade 1977 en särskild utredare med uppgift att klarlägga
frågor som rör visningsersättning.

Utredningen om visningsersättning har i mars 1981 lagt fram sitt
betänkande (Ds U 1981:3) Visningsersättning åt bildkonstnärer. Utredningen
föreslår att ett system med visningsersättning åt bildkonstnärer
snarast möjligt införs. Enligt utredningen bör ersättningen omfatta konstverk
som förvärvats av staten, kommunerna och landstingskommunerna
samt vissa museer. Utredningen har inte funnit det möjligt att föreslå ett
ersättningssystem som grundar sig på vad som faktiskt visås offentligt.
Ersättningen bör i stället beräknas enligt ett starkt förenklat system, som
huvudsakligen bygger på förvärvet av konst. Enligt utredningen bör de
medel som beräknas genom visningsersättning förvaltas av en särskild
fond. Sveriges bildkonstnärsfond. För finansiering av reformen föreslås att
de medel som den nuvarande konstnärsnämnden har för sin verksamhet
när det gäller bild- och formkonst - f. n. 14 milj. kr. - förs över till den nya
fonden.

Utskottet

Regeringens förslag i fråga om biblioteksersättningens grundbelopp

KrU 1980/81:26

innebär att de belopp av statsmedel som förs över till författarfonden den I
januari 1981 skall höjas på följande sätt. Beloppen för originalverk höjs
från 30 till 32 öre för hemlån och från 120 till 128 öre för referensexemplar
och beloppen för översatta verk från 15 till 16 öre för hemlån och från 60
till 64 öre för referensexemplar. Det förutsätts att det skall ankomma på
regeringen att efter överläggningar med berörda upphovsmannaorganisationer
besluta om reglerna för fördelningen av det totalbelopp som tillförs
författarfonden.

I motion 960 (vpk) yrkas på en ökning av grundbeloppet för svenskt
originalverk till 35 öre. I propositionen uttalar föredragande statsrådet att
han trots.det rådande ekonomiska läget funnit det motiverat att åstadkomma
en uppräkning av biblioteksersättningen för nästa år. Samtidigt betonas
att denna uppräkning möjliggjorts genom omprioriteringar inom kultursektorn.
Utskottet kan inte tillstyrka någon höjning av ersättningsbeloppens
storlek utöver vad som föreslagits i propositionen. Utskottet avstyrker
alltså yrkande I i motion 960 och därmed också yrkande 2 om en höjning
av anslaget med 1 milj. kr. utöver det belopp som föreslagits i propositionen.

Enligt motion 960 bör riksdagen också begära att regeringen utarbetar en
plan för att till år 1985 återställa biblioteksersättningens värde till den nivå
ersättningen hade 1975 (yrkande 3). Motionärerna utgår i sin argumentering
från de förslag för en justering av biblioteksersättningens grundbelopp
i takt med den allmänna inkomstutvecklingen som förts fram av styrelsen
för Sveriges författarfond och som stötts av KLYS.

Med hänvisning till beräkningar över biblioteksersättningens sjunkande
reella värde hävdas i motion 949 (s) att samhället bör ta ansvar för en
bibehållen realnivå på ersättningar och ersättningsbetonade bidrag som
utgår till kulturarbetare för utnyttjande av deras verk. Det tillkännagivande
till regeringen som begärs i motionen avser också ett uttalande om att
anslagsmedlen bör förstärkas så att de institutioner som förvaltar ersättningarna
(motsv.) kan erlägga socialförsäkringsavgifter på utgående beskattade
ersättningar och bidrag.

Motionen innehåller även principiella synpunkter på kulturarbetarnas
ställning och ekonomiska villkor. Riksdagen bör enligt motionärernas
mening begära att regeringen skyndsamt lägger fram förslag angående
utställnings- och s. k. visningsersättning.

Vad först gäller frågan om storleken på utgående ersättningar har denna
ett samband med de upphovsrättsliga reglerna och frågan om förhandlingsrätt
för upphovsmännen till litterära och konstnärliga verk. I propositionen
om den statliga kulturpolitiken 3 (prop. 1975/76:135) behandlades önskemål
om att upphovsrättslagen skulle ändras så att där anges att upphovsmännen
har rätt till ersättning för att deras verk lånas ut från biblioteken.
En sådan lagfäst biblioteksersättning skulle ge dem rätt att förhandla om

KrU 1980/81:26

ersättningens storlek. Några förändringar av biblioteksersättningens karaktär
förordades emellertid inte i propositionen, bl. a. med hänsyn till den
då förestående översynen av upphovsrättslagstiftningen. Kulturutskottet
hade i sin behandling av nämnda proposition att ta ställning till ett
motionsyrkande om förhandlingsrätt för kulturskaparna. Detta behandlade
utskottet i samband med motioner om visningsersättning. Utskottets och
riksdagens ställningstagande i hithörande frågor (KrU 1975/76:35, rskr
1975/76:355) utmynnade i ett uttalande till regeringen om att frågan om
visningsersättning borde studeras ingående, varvid även frågorna om
konstnärernas upphovsrätt och förhandlingsrätt borde beaktas.

Som tidigare redovisats har utredningen om visningsersättning nyligen
lagt fram sitt betänkande. Utredningen föreslår att ett system med
visningsersättning åt bildkonstnärer införs snarast möjligt. I betänkandet
redogör utredningen för gällande regler om upphovsrätt och rätt till
fotografisk bild och hänvisar till att lagstiftningen om upphovsrätt och
fotografirätt f. n. ses över av upphovsrättsutredningen. Särskilt framhålls
att regeringen till sistnämnda utredning för övervägande överlämnat en
skrivelse från KLYS om förhandlingsrätt för upphovsmännens organisationer.

Utskottet vill med anledning av motionerna 949 och 960 erinra om att
biblioteksersättningens grundbelopp höjts varje år under perioden 1976-1980 och vid riksdagens bifall till propositionen kommer att höjas även
1981. Utskottet anser det angeläget att ersättningarna till kulturarbetarna
följer den allmänna löneutvecklingen i samhället men finnér det inte
möjligt för staten att utfärda garantier i detta avseende.

Utskottet avstyrker motion 960 om en planmässig ökning av biblioteksersättningens
grundbelopp fr. o. m. budgetåret 1982/83.

Vad därefter beträffar de problem på skatte- och avgiftsområdet som tas
upp i motion 949 kan utskottet inte finna annat än att de omfattas av det
utredningsarbete som pågår inom kulturskattekommittén. Som framgår av
direktiven, vilka i nu aktuella delar återgivits i det föregående, ingår det i
kommitténs omfattande utredningsuppdrag att — bl. a. mot bakgrunden av
förslag från KLYS - söka finna lösningar på de olika problem som är
förknippade med att de fria kulturarbetarna i skatte- och avgiftshänseende
betraktas som rörelseidkare. Kommittén bör också överväga huruvida
skyldigheten att erlägga egenavgifter i ökad omfattning kan läggas över på
uppdragsgivarna. Utskottet förutsätter att de problem som aktualiserats i
motionen kommer att belysas och prövas av kommittén. Några preciseringar
av direktiven erfordras enligt utskottets bedömning inte för att så
skall bli fallet.

Enligt motion 949 bör riksdagen begära att regeringen skyndsamt lägger
fram förslag angående utställningsersättning och visningsersättning. Föredragande
statsrådet har i budgetpropositionen uttalat att han anser att

KrU 1980/81:26

ställningstagande till dessa båda ersättningsfrågor bör ske samtidigt.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att förutsättningar för en snar
behandling nu föreligger sedan utredningen om visningsersättning som
tidigare nämnts nyligen presenterat sina förslag. Någon särskild begäran av
riksdagen om skyndsam behandling finner utskottet inte erforderlig.

Med hänsyn till vad utskottet anfört avstyrker utskottet motion 949 om
ett tillkännagivande till regeringen angående ersättningar till kulturarbetare
för utnyttjande av deras verk.

Motion 1261 (c) avser huvudsakligen stödet till bildkonstnärer, vilket
motionärerna finner alltför splittrat. Enligt motionärernas uppfattning
behövs en översyn av organisationen för handhavandet av det statliga
stödet.

Det direkta statliga stödet till denna konstnärsgrupp består dels av
konstnärsbidrag och projektbidrag, dels av inkomstgarantier för konstnärer.
Konstnärsbidrag och projektbidrag fördelas av konstnärsnämnden.
Innehavare av inkomstgaranti utses av regeringen efter förslag av konstnärsnämnden.

Utskottet vill med anledning av yrkandet om en översyn av de
organisatoriska förhållandena först erinra om att hithörande frågor vad
beträffar såväl stöd till bildkonstnärer som till andra grupper inom
kulturområdet ingående övervägdes i samband med de kulturpolitiska
reformerna under 1970-talet. De frågor motionärerna främst inriktat sig på
behandlades av riksdagen våren 1976 då beslut fattades om bl. a. inrättande
av konstnärsnämnden. Vidare bör nämnas att statskontoret i september
1980 fått regeringens uppdrag att se över konstnärsnämndens administrativa
rutiner och former för handläggningen av bidragsärenden. Resultatet av
denna översyn beräknas föreligga i juni 1981. Utskottet vill också peka på
att förslaget om visningsersättning åt bildkonstnärer, om det genomförs
enligt utredningens intentioner, förutsätter inrättande av en bildkonstnärsfond
som avses överta den del av konstnärsnämndens verksamhet som
avser bild- och formkonst.

Statliga åtgärder inriktas också på att öka de konstnärliga insatserna i
samhällsmiljön. Bl. a. anvisas särskilda medel till förvärv av konst för
statens byggnader m. m. Vidare utgår statligt stöd till verksamhet i olika
former som syftar till att främja intresset för bildkonst. Nu berörda insatser
görs via ett stort antal institutioner. Att så är fallet kan förutsättas främja
variation och mångfald inom det konstnärliga området. Det ligger också i
linje med det kulturpolitiska målet att decentralisera kulturlivet och med
motionärernas önskemål om spridning av stödet.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet inte att det är motiverat att
riksdagen begär någon översyn av organisationen av det statliga stödet till
konstnärerna, varför motion 1261 avstyrks.

I motion 1864 (m) förordas genomgripande förändringar av det statliga

KrU 1980/81:26

stödet på kulturområdet. Motionärerna anser att betydande problem
uppkommit genom att alla nu förekommande stödformer är selektiva. De
uttalar sig för stöd av generell natur och anser att syftet bör vara att på
längre sikt i så hög grad som möjligt frikoppla kulturen från statlig och
annan offentlig finansiering. Enligt yrkande 1 i motionen bör riksdagen hos
regeringen begära förslag om att det nuvarande litteratur- och tidskriftsstödet
omvandlas till en nedsättning av mervärdeskatten för böcker och
tidskrifter.

Statligt litteraturstöd infördes budgetåret 1975/76. Det system som då
valdes för stödets utformning byggde på ett omfattande utredningsmaterial
som lagts fram av 1968 års litteraturutredning. I betänkandet (SOU 1974:5)
Boken redovisade utredningen bl. a. sina överväganden beträffande en
eventuell momsbefrielse för bokbranschen och konstaterade därvid att ett
stöd som relaterades till omsättningens storlek skulle komma att till största
delen tillfalla den redan lättsålda litteraturen och inte främja de delar av
utgivningen som verkligen behövde ett stöd. Utredningen avvisade tanken
på att befria böcker från mervärdeskatt med den huvudmotiveringen att
inte ens betydande belopp kunde garantera kulturpolitiskt positiva effekter,
dvs. främja en mångsidig bokutgivning med bredd och kvalitet.

Frågan om formerna för ett statligt litteraturstöd fick en ingående
behandling då riksdagen tog ställning till det förslag härom som presenterades
i propositionen om den statliga kulturpolitiken 2 (prop. 1975:20. KrU
1975:12, rskr 1975:201). Därvid kom frågan om graden av selektivitet i de
olika stödformerna i förgrunden. De försöksvis tillämpade stödformer för
olika kategorier av litteratur som riksdagsbeslutet ledde till analyserades
och utvärderades sedan det varit i funktion ett par år. Den analys av
litteraturstödets effekter och prövning av stödformerna som presenterades
i betänkandet (Ds U 1977:14) Statligt litteraturstöd föranledde emellertid
inte några mer genomgripande förändringar av litteraturstödet (prop. 1977/
78:99. KrU 1977/78:22, rskr 1977/78:274). F. n. studeras litteraturstödets
effekter på prisutvecklingen av 1980 års bokbranschutredning, medan en
mer allmän utvärdering av stödordningarna görs av statens kulturråd.

Vad beträffar befrielse från mervärdeskatt för kulturtidskrifter övervägdes
denna fråga av 1976 års kulturtidskriftsutredning. 1 överensstämmelse
med utredningens förslag förordades inte någon generell befrielse
från mervärdeskatt för sådana tidskrifter i proposition 1976/77:82 om stöd
till kulturtidskrifter. Riksdagen biföll propositionen i alla delar (KrU 1976/
77:38, rskr 1976/77:219).

Inriktningen och formerna för det statliga litteraturstödet har således
prövats av statsmakterna vid två tillfällen under 1970-talet. medan formerna
för stödet till kulturtidskrifter behandlades senast 1977. I dessa
sammanhang har frågan om mervärdeskatt på böcker resp. kulturtidskrifter
uppmärksammats. Utskottet anser inte att vad som anförts i motion

KrU 1980/81:26

1864 ger riksdagen anledning att från kulturpolitiska utgångspunkter begära
förslag från regeringen om radikalt ändrade former för det statliga
litteratur- och tidskriftsstödet. Med det anförda avstyrker utskottet yrkande
1 i motion 1864.

1 samma motion föreslås att en granskning görs av de statliga stödinsatserna
på kulturområdet (yrkande 2). Den förordade granskningen bör
enligt motionen innefatta en noggrann utvärdering och omprövning av
kulturrådets verksamhet sedan rådets tillkomst 1974.

Med anledning av detta yrkande vill utskottet upplysa om att kulturrådet
påböijat en intern översyn av rådets organisation. Översynen avser att
belysa bl. a. effektiviteten i rådets arbete, budgetprocessen samt rådets
organisation med avseende på såväl förtroendemannasidan som kansliorganisationen.

Vidare bör uppmärksammas den kontinuerliga utvärdering och uppföljning
av de statliga stödinsatserna på kulturområdet som sker inom bl. a.
kulturrådet. Som exempel kan nämnas rådets rapporter om stödet till
kulturprogram inom föreningslivet och om statsbidrag för experiment och
utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet bland amatörer samt de
tidigare nämnda analyserna och utvärderingarna av litteraturstödet.

Utskottet förutsätter att en granskning av de statliga stödinsatsernas
effekter fortlöpande sker utan särskilda påpekanden från riksdagens sida.
Med hänsyn härtill och till nämnda översyn av kulturrådets organisation
avstyrker utskottet yrkande 2 i motion 1864.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:960 yrkande 1 godkänner vad i propositionen
anförts om biblioteksersättningens grundbelopp,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:960 yrkande 2 till Ersättning åt författare
m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 34 279 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motion 1980/81:960 yrkande 3 om en plan för
återställande av biblioteksersättningens värde och motion 1980/
81:949 om ersättningen till kulturarbetare för utnyttjande av
deras verk,

4. att riksdagen avslår motion 1980/81:1261 om det statliga stödet
till konstnärer,

5. att riksdagen avslår motion 1980/81:1864 om det statliga stödet på
kulturområdet.

KrU 1980/81:26

Teater, dans och musik

7. Bidrag till Svenska riksteatern. Regeringen har under punkt B 9 (s. 29-32) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret
1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 81 790 000 kr.

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1980/81:1257 av Georg
Andersson m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som anförts i motion
1980/81:1251 — såvitt nu är i fråga yrkas
20. att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1981/
82 beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 84 790 000 kr.

Utskottet

Utskottet, som får erinra om vad utskottet under punkt 3 anfört med
anledning av motion 1257, tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
därmed den i nämnda motion föreslagna anslagshöjningen med 3 000 000
kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med avslag
på motion 1980/81:1257 yrkande 20 till Bidrag till Svenska
riksteatern för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 81 790000 kr.

8. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 10 (s. 32-35) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 161 660000
kr.

9. Rikskonsertverksamhet. Regeringen har under punkt Bil (s. 35-38)
föreslagit riksdagen att till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1981/82
anvisa ett reservationsanslag av 35 527 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1980/81:439 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande

KrU 1980/81:26

fortsatt försöksverksamhet med ett ökat regionalt ansvarstagande och
samordning inom musikområdet,

1980/81:1257 av Georg Andersson m. fl. (s) vari — med hänvisning till
vad som anförts i motion 1980/81:1251 - såvitt nu är i fråga yrkas

18. att riksdagen till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1981/82
beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med I 500 000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 37 027 000 kr., varvid anslagsposten I skall
utgå med lilli 000 kr..

1980/81:1856 av Sten Svensson m. fl. (m. c. fp) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om ändrade direktiv till Rikskonserter.

Med anledning av motion 439 har den inom kulturrådet verksamma
utredningen angående den regionala musikplaneringen inkommit till
utskottet med en skrivelse.

Utskottet

Som stöd fördel i motion 1257 framförda yrkandet om en anslagshöjning
med 1,5 milj. kr. har i motion 1251 uttalats att Rikskonserter har en väl
utvecklad musikverksamhet för barn och ungdom och att det finns goda
förutsättningar för att ytterligare utveckla denna och därmed öka möjligheterna
för barn och ungdom att uppleva olika former av musik. Att
verksamheten ofta är inriktad på de små barnen framhåller motionärerna
som särskilt viktigt.

Utskottet, som får erinra om vad utskottet under punkt 3 anfört med
anledning av motion 1257. kan inte tillstyrka den i denna motion föreslagna
höjningen av anslaget till Rikskonserter. Utskottet tillstyrker för nästa
budgetår anvisande av det i propositionen föreslagna beloppet 35 527 000
kr.

I propositionen berörs såväl under det anslag som utskottet nu behandlar
som under anslaget Regionmusiken en ansökan av kulturrådet om att få
genomföra en försöksverksamhet med ökat regionalt musikpolitiskt ansvar,
bl. a. i Norrbottens län. Föredragande statsrådet uttalar som sin
uppfattning att det är angeläget att ett ökat regionalt ansvarstagande och en
ökad regional samordning kommer till stånd på musikområdet. Han anser
därför att den föreslagna försöksverksamheten i bl. a. Norrbottens län bör
påbörjas. Landstinget i Norrbottens län har förklarat sig berett att ta ett
ökat ansvar för den verksamhet som regionmusiken och Rikskonserter
bedriver inom regionen. 1 propositionen förutsätts att Rikskonserter
kommer att medverka i försöksverksamheten och att regionmusiken, om
försöksverksamheten visar sig ställa krav på ökade insatser i Norrbotten,

KrU 1980/81:26

beaktar detta inom ramen för sitt totala anslag.

1 motion 439 erinras om kulturrådets utredning angående den regionala
musikverksamheten, den s. k. regionala musikplaneringen. Motionären
anser att det råder oklarhet om inriktningen och kanske än mer om de
långsiktiga effekterna av den pågående utredningen och att detta har
negativa följder för den aktuella verksamheten. 1 motionen förutses att det
kan uppkomma ett tioårigt vakuum mellan ett system och ett annat. Det
uttalas att åtgärder därför måste vidtas för att minska de negativa
effekterna, bl. a. för den symfoniska musiken. Särskilt framhålls svårigheterna
för den verksamhet som bedrivs av de till Sveriges orkesterföreningars
riksförbund anknutna orkestrarna, de s. k. SOR-orkestrarna.

Motionären framhåller vidare att det inte är givet att erfarenheter från
det regionaliseringsarbete som bedrivs i ett län kan överföras till ett annat
län. Benämningen försöksverksamhet i bl. a. Norrbottens län får därför
inte innebära att denna verksamhet skall genomföras och utvärderas innan
projekt kan komma till stånd på andra håll. En parallellagd försöksverksamhet
är — framhåller motionären — i linje med de kulturpolitiska målen.

I motionen framhålls slutligen att de statliga organen och inte minst
kulturrådet bör ges en mera verksam och rörlig roll i syfte att initiera ett
aktivt regionalt ansvarstagande. Motionären anser att det pågående arbetet
med den regionala musikplaneringen redan i dag bör innehålla ett erforderligt
underlag för bedömningar av var rådet i samråd med vederbörande
region kan föreslå ytterligare försöksverksamhet.

1 ovannämnda skrivelse från utredningen om den regionala musikplaneringen
uttalas bl. a. att utredningen finner det angeläget att den regionala
samordningen, där det statliga stödet via regionmusiken och Rikskonserter
spelar en viktig roll, kan utvecklas steg för steg. Både regionmusiken och
Rikskonserter förväntas aktivt medverka till en ökad regionalisering. Även
SOR-orkestrarna bör givetvis delta i utformningen av ett sådant regionalpolitisk!
program. Utredningen finner inte någon motsättning mellan
motionens anda och den som präglar utredningsarbetet i dess nuvarande
inriktning.

Utskottet har ingen erinran mot de uttalanden som i propositionen görs
om försöksverksamhet med ökat regionalt musikpolitiskt ansvar i bl. a.
Norrbottens län. Vad beträffar motion 439 ser utskottet ingen motsättning
mellan de uttalanden som görs i denna och vad som sägs i propositionen.
Med hänsyn härtill och till vad som anförts i skrivelsen från utredningen
om den regionala musikplaneringen anser utskottet det inte behövligt att
riksdagen gör det i motion 439 yrkade uttalandet. Utskottet avstyrker
därför motionen.

Yrkande 1 i motion 1856 innebär att riksdagen bör göra ett uttalande om
ändrade direktiv för Rikskonserter. Av motionstexten framgår att vad som
åsyftas är de direktiv som gäller för Rikskonserters fonogramverksamhet.

KrU 1980/81:26

Av gällande bestämmelser angående dispositionen av förevarande anslag
framgår att de medel som finns anvisade under anslagsposten
7. Produktion av fonogram är avsedda som bidrag till Rikskonserters
försöksverksamhet med produktion och distribution av fonogram. Produktionen
skall främst inriktas på att vara repertoarkompletterande och avse
utgivning av svensk musik som är orepresenterad eller ofullständigt
representerad på fonogram samt utgivning av fonogram med svenska
artister vilkas konstnärskap inte kan anses vara tillräckligt dokumenterat
på fonogram.

I nyssnämnda motion betonas att det finns flera mindre fonogrambolag
som gör en viktig och vital kulturinsats. Motionärerna framhåller angelägenheten
av att Rikskonserter medverkar till att fristående bolag får
möjlighet att delta i den fonogramutgivning som måste stimuleras med
skattemedel. I detta avseende anknyter motionärerna till ett uttalande i
propositionen om att Rikskonserter förutsätts kunna fördela smärre
stödbelopp till enskilda fonogramproducenter. Motionärerna vill emellertid
också understryka att försiktighet måste iakttas med bidragsgivning och
att det inte kan accepteras att likviditetstillskott sätts in i friska företag.

I motionen betonas vikten av att även den musik som inte längre är
upphovsrättsligt skyddad ges ut. Det saknas specialdestinerade stödinsatser
för skivutgivning av äldre svensk musik av bl. a. Berwald, Söderman,
Roman och Kraus. De strävanden att lösa problem av denna art som
görs bör uppmuntras av statsmakterna och fullföljas.

Vikten av en effektiv distribution och marknadsföring betonas också i
motionen. Rikskonserter har sin stora uppgift i att få ut konsertmusiken till
den stora allmänheten, heter det vidare. Rikskonserter bör utan olägenhet
kunna göra omläggningar av sin produktionsplan för att bättre kunna
uppfylla statens målsättningar på detta område i samarbete med fristående
producenter.

Motionärerna anser att direktiven för Rikskonserter bör ses över och ges
en sådan utformning att det mera explicit framgår att fonogramutgivningen
skall koncentreras på "svensk musik som är orepresenterad eller ofullständigt
representerad på fonogram och med svenska artister vilkas konstnärskap
inte kan anses tillräckligt dokumenterat på fonogram”. Av denna
formulering synes framgå att vad motionärerna avser är att det starkare än
hittills bör betonas att utgivningen skall koncentreras på svensk musik
framförd av svenska artister. Omvänt innebär detta att fonogram med
utländsk musik enligt motionärernas uppfattning bör ingå i Rikskonserters
fonogramutgivning endast i speciella fall och alltså i betydligt mindre
omfattning än hittills.

Utskottet anser att gällande direktiv möjligen kan tolkas något olika
såvitt gäller frågorna om i vilken omfattning fonogramutgivningen bör få
omfatta inspelningar av utländsk musik och inspelningar med utländska

KrU 1980/81:26

artister men att de sammanfattningsvis bör anses ge uttryck åt en
uppfattning som ligger nära motionärernas. Någon särskild hänvändelse till
regeringen om ändring i direktiven anser utskottet inte behövlig. Utskottet
avstyrker därför motion 1856 yrkande 1.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:1257 yrkande 18 till Rikskonsertverksamhet
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
35 527 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1980/81:439 om regionalt ansvarstagande
och samordning inom musikområdet,

3. att riksdagen avslår motion 1980/81:1856 yrkande I om ändrade
direktiv för Rikskonserters fonogramutgivning.

10. Regionmusiken. Regeringen har under punkt B 12 (s. 38-41) föreslagit
riksdagen att till Regionmusiken för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag
av 81 388 000 kr.

Motionen

1 detta sammanhang behandlar utskottet motion 1980/81:1257 av Georg
Andersson m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som anförts i motion
1980/81:1251 - såvitt nu är i fråga yrkas

19. att riksdagen till Regionmusiken för budgetåret 1981/82 beslutar
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 (XX) kr. förhöjt
förslagsanslag av 84 388 000 kr., varvid anslagsposten 1 skall utgå med
17 428 000 kr.

Utskottet

Den i motion 1257 föreslagna anslagshöjningen motiveras av motionärerna
med behovet av ökade möjligheter för barn och ungdom att få uppleva
olika former av musik, dvs. på samma sätt som deras i motionen framförda
förslag om en höjning av anslaget till Rikskonserter. Utskottet kan i dagens
läge inte föreslå någon ökning av den i propositionen föreslagna medelsanvisningen.
Utskottet hänvisar till vad utskottet med anledning av motion
1257 anfört under punkt 3. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen
och avstyrker motion 1257 yrkande 19.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med avslag
på motion 1980/81:1257 yrkande 19 till Regionmusiken för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 81 388 000 kr.

3 Riksdagen 1980/81. 13 sami. Nr 26

KrU 1980/81:26

11. Regionmusiken: Inköp av musikinstrument. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 13 (s. 41-42) och hemställer

att riksdagen till Regionmusiken: Inköp av musikinstrument för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 840000 kr.

12. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.

Regeringen har under punkt B 14 (s. 42-45) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för
budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 163 143 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1980/81:1257 av Georg Andersson m. fl. (s) vari — med hänvisning till
vad som anförts i motion 1980/81:1251 - såvitt nu är i fråga yrkas

21. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner för budgetåret 1981/82 beslutar anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 1830 000 kr. förhöjt förslagsanslag av
164 973 000 kr.,

1980/81:1656 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att 10 grundbelopp anvisas till en ny länsteater i Gävleborgs län,

1980/81:1658 av Georg Andersson m. fl. (s) vari — med hänvisning till
vad som anförts i motion 1980/81:1656 - såvitt nu är i fråga yrkas

3. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner för budgetåret 1981/82 beslutar anvisa 581 000 kr.
utöver regeringens förslag.

Utskottet

Av propositionen framgår att kulturrådet i sin anslagsframställning för
nästa budgetår föreslagit att medel beräknas bl. a. till en planerad ny
länsteater i Gävleborgs län. I propositionen har emellertid uttalats att det
inte finns utrymme att öka antalet grundbelopp för budgetåret 1981/82 och
att det därför inte är möjligt att föra in en ny teaterinstitution i nämnda län i
statsbidragssystemet. Föredragande statsrådet anmäler emellertid sin
avsikt att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt kulturrådet
att i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1982/83 redovisa
om det är motiverat att inom ramen för ett oförändrat antal grundbelopp
göra en annan fördelning mellan institutionerna och om det därvid skulle
kunna bli möjligt att ge grundbidrag till en ny institution i Gävleborgs län.

Förslag om medelsanvisning till den planerade nya Gävleborgsteatern
har framförts även i motion 1656 med följdyrkande i fråga om anslagsbe -

KrU 1980/81:26

loppet i motion 1658.1 den första av dessa båda motioner framhålls att ett
mycket omfattande och kostnadskrävande planeringsarbete genomförts. I
detta har ingått att försäkra sig om att teatern garanteras ändamålsenliga
och funktionella produktionslokaler och rimliga arbetsvillkor. All planering
har skett i samförstånd och i nära kontakt med statliga myndigheter
och departement.

Den i motion 1257 föreslagna anslagshöjningen med 1 830000 kr. har i
motion 1251 motiverats med att det finns starka skäl att skapa ytterligare
utrymme för teater för barn och ungdom. Motionärerna anger som
målsättning att alla barn i förskole- och skolåldern skall få uppleva en
teaterföreställning per termin. Anslagsförstärkningen förutsätts bli utnyttjad
till 30 nya grundbelopp främst avsedda för mindre institutioner.

De förslag om anslagshöjningar som förts fram i motion 1257 gäller
sammanlagt betydande belopp. Utskottet har i det föregående under punkt
3 gett uttryck åt sin uppfattning om möjligheterna att i nuvarande
ekonomiska läge tillgodose motionärernas önskemål. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motion 1257 yrkande 21.

Av samma skäl avstyrker utskottet de motionsförslag som gäller en
länsteater i Gävleborgs län, nämligen motion 1656 och yrkande 3 i motion
1658.

Vad beträffar det i propositionen antydda uppdraget till kulturrådet att
undersöka möjligheten att inom ramen för ett oförändrat antal grundbelopp
bereda plats även för en ny teater i Gävle finner utskottet inte anledning att
göra något annat uttalande än att det i detta som i andra sammanhang finns
anledning att pröva hur statens insatser bör fördelas för att bäst komma till
nytta.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande frågan om en ökning av medelsanvisningen
med hänsyn till behovet av teater för barn och ungdom
avslår motion 1980/81:1257 yrkande 21 såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen beträffande frågan om statsbidrag till en ny länsteater
i Gävle avslår motionerna 1980/81:1656 och 1980/81:1658
yrkande 3, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till proposition
1980/81:100 och med avslag på motionerna 1980/81:1257
yrkande21 och 1980/81:1658 yrkande 3, båda yrkandena såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 163 143 000 kr.

13. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. Regeringen har under
punkt B 15 (s. 45—50) föreslagit riksdagen att till Bidrag till fria teater-,

KrU 1980/81:26

dans- och musikgrupper för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag
av 18 385 000 kr.

Motionerna

1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1980/81:1257 av Georg Andersson m. fl. (s) vari - med hänvisning till
vad som anförts i motion 1980/81:1251 - såvitt nu är i fråga yrkas

22. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för
budgetåret 1981/82 beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 2 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 20 885 000 kr.,

1980/81:1268 av Grethe Lundblad m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
uttalar att vid fördelningen av det i årets budget utökade anslaget till fria
teatergrupper den framtida verksamheten vid Skånska teatern måtte
säkras,

1980/81:1275 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen under Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
upptar ett i förhållande till regeringens förslag med 11 125 000 kr. förhöjt
belopp.

Utskottet

I propositionen betonas att de fria grupperna har stor betydelse för den
konstnärliga utvecklingen och förnyelsen på teaterns, dansens och musikens
område och att de spelar en stor roll när det gäller att nå ut med ett
levande kulturutbud över hela landet och när det gäller verksamhet för
barn och andra kulturellt eftersatta grupper. Samtidigt konstateras att ett
av kulturrådet framlagt och i propositionen redovisat reformförslag beträffande
stödet till de fria grupperna innebär så stora anspråk på statsmedel
att det inte kunnat läggas till grund för åtgärder på området. Däremot har
det ansetts möjligt med en utbyggnad av stödet till de fria grupperna i dess
nuvarande form. För nästa budgetår föreslås sålunda en anslagsökning
med 2,5 milj. kr. Denna ökning är avsedd för grupper vilkas verksamhet
kan bedömas vara av stort konstnärligt eller kulturpolitiskt värde. Det
betonas att bidragsgivningen även i övrigt särskilt bör inriktas mot sådana
grupper så att de kan få bättre ekonomiska villkor för sin verksamhet än
f. n.

I motion 1275 (vpk) uttalas att det förslag om ett nytt statsbidragssystem
för de fria grupperna som kulturrådet lagt fram bör genomföras. Förevarande
anslag bör därför höjas med 11 125 000 kr. över regeringens förslag.
Motionärerna gör också invändningar mot det nyss redovisade uttalandet i
propositionen om inriktningen av bidragsgivningen och betonar att just
bredden i stödet innebär att förutsättningar skapas för ett stort konstnärligt

KrU 1980/81:26

och framför allt kulturpolitiskt värde. Det går inte, säger motionärerna, att
ta bort basen, mångfalden, och enbart satsa på de grupper som för tillfället
haft stora och omskrivna konstnärliga framgångar.

Utskottet delar den i propositionen uttalade uppfattningen att det i
nuvarande ekonomiska läge inte är möjligt att lägga kulturrådets förslag till
nytt statsbidragssystem för de fria grupperna till grund för åtgärder.
Utskottet avstyrker därför motion 1275 yrkande 1.

Det i motion 1257 (s) framförda yrkandet om en anslagshöjning med 2,5
milj. kr. är liksom de övriga yrkandena i denna motion som gäller
teateranslagen motiverat med önskemålet om att öka möjligheterna för
barn och ungdom att få tillgång till teater. Utskottet har härvidlag samma
uppfattning som i fråga om yrkanden i motionen som utskottet redan
behandlat, först under punkt 3 i detta betänkande. Utskottet anser det inte
möjligt att tillstyrka någon anslagshöjning utöver den som föreslagits i
propositionen. Utskottet avstyrker därför motion 1257 yrkande 22.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts om inriktningen av den
framtida bidragsgivningen.

I fråga om det för nästa budgetår föreslagna anslaget yrkas i motion 1268
(s) att riksdagen skall göra ett uttalande om att anslaget bör fördelas på
sådant sätt att den framtida verksamheten vid Skånska teatern säkras.
Motionärerna framhåller att denna teater utvecklat en konstnärligt högtstående
och samtidigt för stora befolkningsgrupper lättillgänglig teaterverksamhet.
Det ekonomiska läget för teatern är emellertid sådant att det finns
risk för att den måste läggas ned.

Utskottet anser inte att riksdagen genom ett uttalande om en av de
grupper och ensembler som hittills erhållit bidrag ur förevarande anslag
bör föregripa bidragsfördelningen för nästa budgetår. Utskottet finner
emellertid anledning att i detta sammanhang hänvisa till propositionens, av
utskottet biträdda uttalande att bidragsgivningen bör inriktas på grupper
vilkas verksamhet kan bedömas vara av stort konstnärligt eller kulturpolitiskt
värde. Med det nu anförda avstyrker utskottet motion 1268.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motionerna 1980/81:1257 yrkande 22 och 1980/81:1275
yrkande 1 till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 18 385 000
kr..

2. att riksdagen avslår motion 1980/81:1268.

14. Bidrag till Musikaliska akademien m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna B 16-B 18 (s. 50-59) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Musikaliska akademien för budget -

KrU 1980/81:26

året 1981/82 anvisar ett anslag av 1 454 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna de mellan
staten och Musikaliska akademien. Stiftelsen Musikhistoriska
museet och Svenskt musikhistoriskt arkiv träffade avtalen i vad
de innebär ekonomiska åtaganden för staten,

3. att riksdagen godkänner de riktlinjer för organisationen av den
nya myndigheten statens musiksamlingar som förordats i proposition
1980/81:100,

4. att riksdagen till Statens musiksamlingar: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 8 439000 kr.,

5. att riksdagen till Statens musiksamlingar: Bokinköp, utställningar
samt underhåll och ökande av samlingarna för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 720 000 kr.

15. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet. Regeringen har
under punkt B 19 (s. 59—62) föreslagit riksdagen att till Vissa bidrag till
teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa ett
reservationsanslag av 7 814 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1980/81:1658 av Georg Andersson m. fl. (s) vari - med hänvisning till
vad som anförts i motion 1980/81:1657 - såvitt nu är i fråga yrkas

4. att riksdagen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
för budgetåret 1981/82 beslutar anvisa 1000 000 kr. utöver regeringens
förslag, varvid delposten 7 skall utgöra 1 431 000 kr.,

1980/81:1664 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet.
Arrangerande musikföreningar, anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 2 000 000 kr. förhöjt belopp,

2. att riksdagen uttalar att Kontaktnätet skall erkännas och i bidragssammanhang
behandlas som såväl kultur- som ungdomsorganisation.

Utskottet

Förslaget i propositionen innebär bl. a. att medel beräknas till en höjning
av anslagsposten 6. Arrangerande musikföreningar med 87 000 kr. till
1 327 000 kr., medan under anslagsposten 7. Teater- och musikorganisationer
m. m. beräknas en oförändrad medelsanvisning av 392 000 kr.

1 motion 1664 framhålls att jazzmusiken har en stor och intresserad
publik i landet. Emellertid har kostnaderna för arrangerande av konserter

KrU 1980/81:26

ökat kraftigt, och den ökade publiktillströmningen har inte kunnat kompensera
detta. Det behövs enligt motionärerna ett ökat statligt stöd, och de
föreslår därför en höjning med 2 milj. kr. av medelsanvisningen till
arrangerande musikföreningar.

Ett bifall till detta förslag skulle innebära betydligt mer än en fördubbling
av anslagsposten 6 vilket utskottet inte kan tillstyrka. Yrkande 1 i motion
1664 avstyrks därför.

Det i samma motion framförda yrkandet om riksorganisationen Kontaktnätet
för icke-kommersiell kultur förelåg även i en motion förra året. Det
avstyrktes då av utskottet och avslogs av riksdagen. Utskottet kan inte
dela motionärernas uppfattning att organisationen, som nu erhåller bidrag
som ungdomsorganisation, i bidragssammanhang också bör behandlas som
kulturorganisation. Utskottet avstyrker även yrkande 2 i motion 1664.

Den i yrkande 4 i motion 1658 föreslagna anslagshöjningen motiveras i
motion 1657 med behovet av ökade medel till s. k. arbetarspel. Motionärerna
betonar det stora värdet av dessa spel. De leder ofta till ett kulturellt och
socialt uppvaknande för de deltagande och har många gånger föregåtts av
ett omfattande forskningsarbete kring bygdens och arbetets historia.

Motionärerna nämner att kulturrådet tidigare kunnat ge vissa bidrag till
arbetarspel ur anslagsposten Experiment och utvecklingsarbete under
anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer. Eftersom det i
budgetpropositionen föreslås att denna anslagspost skall upphöra anser
motionärerna att särskilda medel nu bör anvisas för ändamålet.

Med anledning av detta yrkande får utskottet erinra om att det i
proposition 1980/81:127 om folkbildning m. m. förutsatts att de syften som
legat till grund för bidraget till experiment och utvecklingsarbete skall
beaktas inom ramen för den bidragsgivning som föreslås i denna proposition.
Därmed åsyftas bidrag ur den i propositionen föreslagna anslagsposten
Bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen m. m. Denna post ingår i
det i propositionen föreslagna anslaget Bidrag till folkbildning. Med
hänvisning till det nu sagda avstyrker utskottet motion 1658 yrkande 4.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Arrangerande musikföreningar
avslår motion 1980/81:1664 yrkande 1 såvitt nu är i fråga.

2. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Teater- och musikorganisationer
m. m. avslår motion 1980/81:1658 yrkande 4 såvitt
nu är i fråga,

3. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till proposition
1980/81:100 och med avslag på motionerna 1980/81:1658
yrkande 4 och 1980/81:1664 yrkande 1, båda yrkandena såvitt nu
är i fråga, till Vissa bidrag lill teater-, dans- och musikverksamhet

KrU 1980/81:26

för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 7 814 000
kr.,

4. att riksdagen avslår motion 1980/81:1664 yrkande 2.

Film

16. Statens biografbyrå. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt B 20 (s. 63 - 64) och hemställer

att riksdagen till Statens biografbyrå för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag av 2 295 000 kr.

17. Filmstöd. Regeringen har under punkt B 21 (s. 65—70) föreslagit
riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att säga upp 1963 års filmavtal om regeringen
bedömer det erforderligt,

2. till Filmstöd för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av
24 229000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1980/81:844 av Per Stenmarck (m) vari — med hänvisning till vad som
anförts i motion 1980/81:842 — yrkas att riksdagen anhåller att regeringen
lägger fram förslag om nedläggning av statens ungdomsråd och barnfilmrådet,

(Den del av motionens yrkande som gäller statens ungdomsråd behandlas
i betänkandet KrU 1980/81:25.)

1980/81:1257 av Georg Andersson m. fl. (s) vari - med hänvisning till
vad som anförts i motion 1980/81:1251 — såvitt nu är i fråga yrkas

7. att riksdagen till Filmstöd för budgetåret 1981/82 beslutar anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr. (200 000 + 400 000 +
400 000) förhöjt reservationsanslag av 25 229 000 kr., varvid posten 4 skall
utgå med 1000 000 kr., posten 5 med 1360000 kr. samt att den nya
anslagsposten avseende bidrag till Konstnärsnämnden förs upp med
I 400000 kr.

Utskottet

År 1977 inleddes inom utbildningsdepartementet en översyn av den
statliga filmpolitiken. En filmpolitisk beredning har vidare tillkallats för att
delta i beredningen av vissa filmpolitiska frågor, främst sådana som
aktualiseras i anslutning till att 1963 års filmavtal löper ut den 30 juni 1983.

KrU 1980/81:26

Enligt nuvarande regler förlängs avtalsperioden automatiskt med fem år
om inte avtalet sägs upp senast två år före utgången av avtalstiden. Det
framgår av propositionen att vissa kontakter i avtalsfrågan under hösten
1980 ägt rum mellan företrädare för utbildningsdepartementet och filmbranschen.
Enligt vad utskottet erfarit har ett konkret förhandlingsarbete
nyligen påbörjats. 1 propositionen förklarar sig föredragande statsrådet ha
för avsikt att, för den händelse förhandlingarna inte kan fullföljas i sådan
tid att resultatet kan anmälas till riksdagen under riksmötet 1980/81. föreslå
regeringen att nu gällande filmavtal sägs upp före utgången av juni 1981.
Ett bemyndigande till regeringen att säga upp 1963 års filmavtal om
regeringen bedömer det erforderligt begärs i propositionen. Utskottet har
ingen erinran mot att riksdagen ger regeringen ett sådant bemyndigande.

Många organisatoriska frågor inom filmområdet är beroende av förhandlingarna
mellan staten och filmbranschen, bland dem barnfilmfrågor. 1
avvaktan på att förhandlingarna slutförs och att de förslag som föranleds
av förhandlingarna lagts fram för riksdagen beräknas i propositionen ett
oförändrat statsbidrag på 800 000 kr. till barnfilmrådets verksamhet.
Föredragande statsrådet erinrar i samband härmed om att han i sin
anmälan till proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,
m. m., gav uttryck för uppfattningen att barnfilmrådet borde upphöra och
att ansvaret för barnfilmfrågor borde överföras till andra organ.

Utskottet framförde i betänkandet KrU 1980/81:13 sina synpunkter på
detta uttalande och förutsatte därvid att uppgifts- och ansvarsfördelningen
för barnfilmen skulle övervägas av den filmpolitiska beredningen. Det kan
nu konstateras att förslaget i budgetpropositionen innefattar statsbidrag till
barnfilmrådets verksamhet även för budgetåret 1981/82 och att regeringen
avser att återkomma till riksdagen med förslag om bl. a. barnfilmrådet. I
detta läge finns inte anledning för riksdagen att göra något särskilt
uttalande om barnfilmrådet. Utskottet avstyrker alltså motion 844 (m) i vad
den avser en anhållan härom.

I budgetpropositionen föreslås inte obetydliga resursförstärkningar för
barnfilmen. Sålunda förordas att bidraget till Svenska filminstitutet för
produktion av film ökas med 400 000 kr. Ökningen anges gälla den del av
statsbidraget som är avsedd för produktion av kortfilm, företrädesvis för
barn. Därjämte beräknas medel för en ökning av bidraget till Filminstitutet
för import och distribution av barnfilm med 200 000 kr. Vidare bör enligt
propositionen de medel (1 965 000 kr.) för försöksverksamhet med projektbidrag
till produktion av film som fördelas av konstnärsnämnden och som
f. n. anvisas under anslaget Bidrag till konstnärer m. m. flyttas över till
anslaget Filmstöd och för nästa budgetår ökas med 400 000 kr. Föredragande
statsrådet anser att ökningen i sin helhet bör användas för produktion av
barnfilm och uttalar i anslutning härtill att det sammanlagda bidragsbeloppet
för produktion av barnfilm nästa budgetår inte bör understiga I milj. kr.

KrU 1980/81:26

Den i motion 1257 (s) föreslagna ytterligare anslagshöjningen med I milj.
kr. motiveras med att tillgången på kvalitativt högtstående filmer för barn
är alltför begränsad. En förstärkning av stödet till såväl produktion som
import av film bör därför ske. Av höjningen avses 400 000 kr. utgå till
konstnärsnämnden för produktion av barnfilm, 200 000 kr. till barnfilmrådet
och 400000 kr. för visning av barnfilm.

Enligt utskottets bedömning innebär förslaget i propositionen en klar
prioritering av barnfilmområdet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
och avstyrker — med erinran om vad utskottet under punkt 3 i detta
betänkande anfört med anledning av motion 1257 - den i denna motion
föreslagna anslagshöjningen med 1 000 000 kr.

Utskottet hemställer

1.att riksdagen bemyndigar regeringen att säga upp 1963 års
filmavtal om regeringen bedömer det erforderligt,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:1257 yrkande 7 till Filmstöd för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 24 229000 kr.,

3. att riksdagen avslår motion 1980/81:844 i den del motionen gäller
barnfilmrådet.

Dagspress och tidskrifter

18. Stöd till kulturtidskrifter. Regeringen har under punkt B 26 (s. 100—
101) föreslagit riksdagen att

1. godkänna den i propositionen förordade ändringen av grunderna för
stödet till kulturtidskrifter,

2. till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag
av 8 264 000 kr.

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1980/81:1257 av Georg
Andersson m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som anförts i motion
1980/81:1251 — såvitt nu är i fråga yrkas

9. att riksdagen till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1981/82
beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 200 000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 8 464 000 kr.

Utskottet

Den i propositionen angivna ändringen av grunderna för stödet till
kulturtidskrifter innebär att stöd till barntidskrifter på invandrarspråk i
fortsättningen skall kunna beviljas ur förevarande anslag. Utskottet har

KrU 1980/81:26

ingen erinran häremot och tillstyrker därför propositionen i denna del.

Det i motion 1257 framförda yrkandet om en anslagshöjning med 200 000
kr. motiveras i motion 1251 med att det finns angelägna behov att
tillgodose också i vad gäller tidskrifter som vänder sig till barn och
ungdom.

Utskottet hänvisar till vad utskottet i det föregående under punkt 3
anfört om möjligheten att tillgodose de många yrkanden om anslagshöjningar
som framförts i motion 1257. Utskottet kan inte tillstyrka någon
ändring i den i propositionen föreslagna medelsanvisningen och avstyrker
därför motion 1257 yrkande 9.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner den i proposition 1980/81:100 förordade
ändringen av grunderna för stödet till kulturtidskrifter,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:1257 yrkande 9 till Stöd till kulturtidskrifter
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
8 264 000 kr.

Litteratur och folkbibliotek

19. Litteraturstöd. Regeringen har under punkt B 28 (s. 104—108) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats angående stöd till
översättning av svensk barn- och ungdomslitteratur,

2. bemyndiga regeringen att förlänga avtalet med Stiftelsen Litteraturfrämjandet
om utgivning av prisbilliga barn- och ungdomsböcker med två
år,

3. till Litteraturstöd för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag
av 25 678 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1980/81:1257 av Georg Andersson m. fl. (s) vari - med hänvisning till
vad som anförts i motion 1980/81:1251 - såvitt nu är i fråga yrkas

8. att riksdagen till Litteraturstöd för budgetåret 1981/82 beslutar anvisa
ett i förhållande till regeringens förslag med 1200000 kr. (400 000 +
100000 + 200 000 + 500 000) förhöjt reservationsanslag, varvid posten 1
skall utgå med 17 794 000 kr., posten 5 med 400000 kr. samt posten 6 med
6045 000 kr.,

1980/81:1265 av Carl-Henrik Hermansson (vpk) och Eva Hjelmström

KrU 1980/81:26

(vpk) vari yrkas att riksdagen för budgetåret 1981/82 till Litteraturstöd
anvisar 1 500000 kr. utöver regeringens förslag avseende stöd till utgivning
och lagerhållning av klassisk litteratur sammanhållen i serier, ett svenskt
klassikerbibliotek,

1980/81:1660 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Pär Granstedt (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att kulturrådet får fullfölja
verksamheten med läsfrämjande verksamhet bland barn och ungdom.

Ur detta anslag bestrids dels kostnaderna för statligt stöd till utgivning
av olika kategorier av litteratur, däribland barn- och ungdomslitteratur och
litteratur på invandrar- och minoritetsspråk, dels kostnaderna för en rad
andra stödåtgärder på litteraturområdet, däribland Utgivning och distribution
av prisbillig kvalitetslitteratur, En bok för alla, och massmarknadsutgivning
av kvalitetslitteratur för barn och ungdom. Utgivningen av En bok
för alla sköts av Stiftelsen Litteraturfrämjandet enligt ett efter riksdagens
bemyndigande mellan regeringen och stiftelsen träffat avtal. Även utgivningen
av kvalitetslitteratur för barn och ungdom regleras av ett avtal med
Litteraturfrämjandet vars giltighetstid nu i propositionen föreslås förlängd
med två år.

Utskottet

Kulturrådet har påtalat att det råder stor brist på barnböcker på flera
invandrarspråk och framhållit att det är svårt att importera böcker från
vissa invandrarländer och även att få fram en tillräcklig egenproduktion
från resp. invandrargrupper. Rådet har därför föreslagit att medel från
stödordningen Barn- och ungdomslitteratur delvis får användas till utgivning
av översättningar av lämpliga svenska barnböcker. Föredragande
statsrådet har anslutit sig till denna tanke, och i propositionen föreslås
därför att riksdagens godkännande av denna medelsdisposition inhämtas.
Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar det begärda godkännandet.

Utskottet tillstyrker också att riksdagen bemyndigar regeringen att med
två år förlänga avtalet med Stiftelsen Litteraturfrämjandet om utgivning av
prisbilliga barn- och ungdomsböcker.

Till stöd för det i motion 1257 framförda yrkandet om en höjning av
förevarande anslag med 1 200 000 kr. anförs i motion 1251 att det finns
starka skäl att stärka det tryckta ordets ställning. Detta måste ske på olika
sätt, bl. a. i förskola och skola, samt genom en kulturpolitik som gör böcker
lättare tillgängliga. Motionärerna framhåller att det är fråga om ett arbete
på lång sikt och att den sittande biblioteksutredningen härvidlag har
betydelsefulla uppgifter. Det mest angelägna i dagens läge är enligt
motionen att ytterligare utveckla nuvarande stödformer. Av den föreslagna
anslagshöjningen avses 400 000 kr. till förbättring av utgivningsstödet för
barn- och ungdomslitteratur, 100000 kr. till produktion av kvalitetsserier.

KrU 1980/81:26

500 000 kr. till massmarknadsutgivning av kvalitetslitteratur för barn och
ungdom och 200 000 kr. till läsfrämjande åtgärder. För dessa ändamål har
inte i propositionen beräknats någon ökning av nuvarande medelsanvisningar.

Även i detta sammanhang får utskottet i fråga om de i motion 1257
föreslagna ökade medelsanvisningarna hänvisa till vad utskottet anfört
under punkt 3 i det föregående. Det finns enligt utskottets uppfattning i
nuvarande ekonomiska läge inte något utrymme för en höjning av förevarande
anslag utöver den höjning med 249 000 kr. som föreslagits i propositionen.
Utskottet avstyrker därför motion 1257 yrkande 8.

Det i motion 1265 framförda yrkandet om anvisande av 1 500000 kr. till
stöd till utgivning och lagerhållning av klassisk litteratur sammanhållen i
serier, ett svenskt klassikerbibliotek, framfördes även i en motion vid
riksmötet 1979/80. Kulturutskottet betonade då vikten av att klassisk
litteratur finns tillgänglig men ansåg sig med hänsyn till den nödvändiga
återhållsamheten i fråga om utgiftsökningar inte kunna tillstyrka den
föreslagna medelsanvisningen (KrU 1979/80:26).

När yrkandet om stöd till ett svenskt klassikerbibliotek nu upprepas i
motion 1265 är det med samma motivering som förra året. Motionärerna
hänvisar sålunda bl. a. till ett uttalande av litteraturutredningen om att det
är ”en självklar och angelägen uppgift för samhället att ta till vara och
levandegöra äldre tiders litteratur”.1 För att de föreslagna klassikerserierna
inte skall försvinna från marknaden lika fort som dagens nyutgivning
uttalas i motionen att stödformen bör vara förknippad med villkor om fem
års lagerhållning.

Utskottet får med anledning av motionen först erinra om att det i
medelsanvisningen till utgivningsstöd för innevarande budgetår ingår ett
belopp av 1 900 000 kr. till utgivning av klassiker och att det därutöver
under förevarande anslag anvisats 700 000 kr. till utgivning av August
Strindbergs samlade verk. Förstnämnda belopp beräknas i propositionen
kvarstå oförändrat för nästa budgetår, medan för Strindbergsutgivningen
föreslås en höjning till 884 000 kr., varav 100 000 kr. till engångsutgifterför
tidigarelagda redaktionella kostnader.

Utskottet har liksom motionärerna den uppfattningen att det är av stor
betydelse för ett lands litterära och kulturella liv att den klassiska litteraturen
ständigt finns tillgänglig, dvs. både ges ut och hålls i lager. Riksdagen
har genom sina beslut om det stöd till utgivning av klassiker som redan nu
finns, däri inräknat den påbörjade satsningen på en utgivning av Strindbergs
samlade verk, gett uttryck för samma uppfattning. Utskottet har
förståelse för önskemålet om en större satsning på klassikerutgivning men
kan i dagens läge inte tillstyrka en medelsanvisning för detta ändamål som
går utöver vad som föreslagits i propositionen. Utskottet
1 Litteraturutredningens huvudbetänkande (SOU 1974:5) Boken, s. 310.

KrU 1980/81:26

avstyrker därför motion 1265. Utskottet viii i detta sammanhang också
erinra om att 1980 års bokbranschutredning enligt meddelade direktiv är
oförhindrad att också pröva förändringar i litteraturstödet.

Med anledning av beslut vid 1975 års riksdag har under några år
bedrivits en försöksverksamhet med läsfrämjande åtgärder bland barn och
unga. I motion 1660 betonas att verksamheten gett värdefulla resultat och
att den därför bör få fortsätta. Yrkandet i motionen innebär att riksdagen
hos regeringen bör begära att kulturrådet får fullfölja verksamheten.

Utskottet får med anledning av motionen nämna dels att medel för
ändamålet - som redan framgått i det föregående - ingår i det för nästa
budgetår beräknade anslaget, dels att det inom kulturrådet f. n. pågår en
utvärdering av verksamheten. Denna utvärdering torde komma att visa att
verksamheten med läsfrämjande åtgärder gett goda resultat. Med hänsyn
till det nu anförda anser utskottet inte att riksdagen har anledning att göra
någon framställning till regeringen om fullföljande av verksamheten. Utskottet
avstyrker därför motion 1660.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1980/81:100 förordats
angående stöd till översättning av svensk barn- och ungdomslitteratur,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att förlänga avtalet med
Stiftelsen Litteraturfrämjandet om utgivning av prisbilliga barnoch
ungdomsböcker med två år,

3. att riksdagen beträffande frågan om en i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökad medelsanvisning till de i motion
1980/81:1257 yrkande 8 angivna ändamålen avslår motionsyrkandet
såvitt nu är i fråga,

4. att riksdagen beträffande frågan om en särskild medelsanvisning
till utgivning och lagerhållning av klassisk litteratur sammanhållen
i serier avslår motion 1980/81:1265 såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till proposition
1980/81:100 och med avslag på motionerna 1980/81: 1257
yrkande 8 och 1980/81:1265, båda motionerna såvitt nu är i fråga,
till Litteraturstöd för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 25 678 000 kr.,

6. att riksdagen avslår motion 1980/81:1660 om läsfrämjande verksamhet.

20. Bokhandelsstöd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
B 29 (s. 108-116) och hemställer

1. att riksdagen godkänner de i proposition 1980/81:100 förordade
riktlinjerna för stöd till bokhandel,

KrU 1980/81:26

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Aktiebolaget
Seelig & Co om användningen av stödet till Seeligs
kompletteringsiager i enlighet med vad som förordats i proposition
1980/81:100,

3. att riksdagen till Bokhandelsstöd för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag av 2 700 000 kr.

21. Kreditgarantier till förlag och bokhandel. Regeringen har under punkt
B 30 (s. 116-118) föreslagit riksdagen att

1. medge att statsgaranti för lån till nyetablering av förlag m. m. under
budgetåret 1981/82 får beviljas intill ett belopp av 2 000000 kr..

2. medge att statsgaranti för lån till bokhandel under budgetåret 1981/82
får beviljas intill ett belopp av 1 500 000 kr.,

3. till Kreditgarantier till förlag och bokhandel för budgetåret 1981/82
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1980/81:730 av Lars
Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar att statsgaranti till
bokförlag även bör omfatta femåriga avskrivningslån intill ett belopp av
3 000000 kr. särskilt avsett för mindre, kvalitetsinriktade förlag och
hemställer hos regeringen om förslag härom.

Utskottet

Vad som anförts och föreslagits under denna punkt i propositionen har
inte gett utskottet anledning till erinran.

I motion 730 har uttalats att marknadssituationen för små kvalitetsinriktade
förlag i dag är mycket svår. Som följd av bokhandelns ändrade
försäljningsformer har dessa förlag under de senaste åren fått se sin
bokhandelsförsäljning gå ner på ett närmast katastrofalt sätt. För att trygga
en för det svenska kulturlivet och den svenska debatten ytterst angelägen
bredd i bokutgivningen och för att trygga de små seriösa förlagens
utvecklingsmöjligheter är det enligt motionärerna nödvändigt med statliga
stödåtgärder av en helt annan kraft, konsekvens och omfattning än hittills.
Yrkandet i motionen innebär att riksdagen hos regeringen bör begära
förslag om införande av femåriga avskrivningslån avsedda för kvalitetsinriktade
mindre förlag. Låneramen bör enligt motionen vara 3 milj. kr.

Utskottet får med anledning av motionen erinra om att det i direktiven
för 1980 års bokbranschutredning uttalats att utredningen i sina överväganden
angående bokhandelsstödet bör vara oförhindrad att också pröva
förändringar av litteraturstödet och att därvid också kreditstödet till

KrU 1980/81:26

mindre och medelstora förlag bör kunna behandlas. Enligt vad utskottet
inhämtat arbetar utredningen för närvarande med dessa frågor. Utskottet
anser att riksdagen inte bör föregripa resultatet av utredningens arbete och
avstyrker därför motion 730.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen medger att statsgaranti för lån till nyetablering av
förlag m. m. under budgetåret 1981/82 får beviljas intill ett belopp
av 2 000 000 kr.,

2. att riksdagen medger att statsgaranti för lån till bokhandel under
budgetåret 1981/82 får beviljas intill ett belopp av 1 500 000 kr.,

3. att riksdagen till Kreditgarantier till förlag och bokhandel för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. att riksdagen avslår motion 1980/81:730 om avskrivningslån till
kvalitetsinriktade mindre förlag.

22. Lån för investeringar i bokhandel. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 31 (s. 118- 119) och hemställer

1. att riksdagen antar i proposition 1980/81:100 angivet förslag till
lag om ändring i lagen (1977:485) om tillfälligt överlämnande av
förvaltningsuppgift inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde,

2. att riksdagen godkänner att försöksverksamheten med kreditstöd
till bokhandel utsträcks till att gälla till utgången av juni 1984,

3. att riksdagen godkänner de riktlinjer för ändring av försöksverksamheten
med kreditstödet till bokhandel som förordats i proposition
1980/81:100,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som förordats i proposition 1980/81:100 träffa
avtal med Bokbranschens finansieringsinstitut AB om bolagets
handhavande av stödet till bokhandel,

5. att riksdagen till Lån för investeringar i bokhandel för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 2 200000 kr.

23. Bidrag till regional biblioteksverksamhet. Regeringen har under punkt
B 33 (s. 123—126) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts om depåfunktioner vid
lånecentralerna i Malmö, Stockholm och Umeå,

2. till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret 1981/82
anvisa ett förslagsanslag av 10 944 000 kr.

1 propositionen föreslås att staten skall åta sig det ekonomiska ansvaret
för vissa depåfunktioner vid folkbiblioteken. Konkret innebär detta att

KrU 1980/81:26

dylika funktioner inrättas vid lånecentralerna i Malmö. Stockholm och
Umeå. För bestridande av kostnaderna härför föreslås överförande av

955 000 kr. från biblioteksanslaget till förevarande anslag. Syftet med depåfunktionerna
är att omfördela lokalt övertalig litteratur till bibliotek
som saknar den och i annat fall om möjligt genom köp skulle förvärva den.
Detta bedöms som en viktig rationaliseringsåtgärd och beräknas för den
första fyraårsperioden medföra en besparing om totalt ca 4 milj. kr. per år.

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1980/81:1257 av Georg
Andersson m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som anförts i motion
1980/81:1251 - såvitt nu är i fråga yrkas

11. att riksdagen till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret
1981/82 beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
500000 kr. förhöjt förslagsanslag av 11 444 000 kr., varvid anslagsposten I
skall utgå med 8 231 000 kr.

Utskottet

Förslaget om införande av depåfunktioner vid lånecentralerna i Malmö,
Stockholm och Umeå tillstyrks av utskottet.

Den i motion 1257 föreslagna anslagshöjningen motiveras i motion 1251
med behovet av stöd till olika projekt för barn och ungdom. Motionärerna
framhåller att länsbiblioteken har viktiga uppgifter när det gäller att
utveckla barn- och ungdomsverksamheten i respektive regioner. Utskottet
anser sig även i detta sammanhang böra hänvisa till vad utskottet i det
föregående under punkt 3 anfört om möjligheterna att tillgodose de många
önskemål om anslagshöjningar som framförts i motion 1257. Utskottet kan
inte tillstyrka att förevarande anslag höjs i förhållande till vad som
föreslagits i propositionen. Utskottet avstyrker därför motion 1257 yrkande
11.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner vad i proposition 1980/81:100 anförts om
depåfunktioner vid lånecentralerna i Malmö. Stockholm och
Umeå,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:1257 yrkande 11 till Bidrag till regional
biblioteksverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 10 944 000 kr.

24. Bidrag till folkbibliotek. Regeringen har under punkt B 32 (s. 120- 123)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1981/82
anvisa ett reservationsanslag av 17 155 000 kr.

4 Riksdagen I9K0/HI. t i samt Nr2f>

Kartong: S. 49. rad 3 Står: 855 000 Rättat till: 955 000

KrU 1980/81:26

Under närmast föregående punkt i detta betänkande har utskottet
tillstyrkt att staten åtar sig det ekonomiska ansvaret för vissa depåfunktioner
vid folkbiblioteken. Detta åtagande avses bli finansierat genom
överförande av medel från folkbiblioteksanslaget. 1 anslutning härtill
föreslås beträffande förevarande anslag att anslagspost I. Lokal biblioteksverksamhet
minskas med 955 000 kr. till 12 055 000 kr. Vad gäller anslagspost
2. Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk föreslås i
propositionen anvisande av oförändrat belopp dvs. 4 473 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1980/81:443 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för en lagstiftning på folkbiblioteksområdet,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att utredningen om folkbibliotek
får tilläggsdirektiv att behandla frågan om bibliotekslag.

1980/81:1257 av Georg Andersson m. fl. (s) vari - med hänvisning till
vad som anförts i motion 1980/81:1251 - såvitt nu är i fråga yrkas

10. att riksdagen till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1981/82
beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 2 500000 kr.
(2 000000 + 500 000) förhöjt reservationsanslag av 19 655 000 kr., varvid
posten I skall utgå med 14 055 000 kr. och posten 2 med 4 973 000 kr.

Utskottet

I motion 1257 föreslås en höjning av detta anslag med 2 500 000 kr. Därav
avses 500 000 kr. till inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk,
medan huvuddelen av den föreslagna höjningen enligt motivering i motion
1251 bör utnyttjas för att öka möjligheterna att ge stöd till olika projekt för
barn och ungdom.

Utskottet hänvisar i fråga om detta yrkande till vad utskottet under
punkt 3 i det föregående anfört. Det finns enligt utskottets bedömning inte
något utrymme för den i motionen föreslagna anslagsökningen. Utskottet
avstyrker därför motion 1257 yrkande 10.

Den i motion 443 aktualiserade frågan om en lagstiftning på folkbiblioteksområdet
har upprepade gånger behandlats av riksdagen. I betänkandet
KrU 1979/80:26 redovisade utskottet frågans tidigare riksdagsbehandling
och nämnde därvid även uttalanden som gjorts av kulturrådet och av
Kommunförbundet. Utskottet nämnde också att tanken på en bibliotekslagstiftning
avvisats i direktiven till den sittande folkbiblioteksutredningen.
Sammanfattningsvis anförde utskottet att vad som anförts i de då aktuella
motionerna om en bibliotekslagstiftning inte övertygat utskottet om lämpligheten
av en dylik.

KrU 1980/81:26

Som stöd för den ståndpunkt i fråga om bibliotekslagstiftning som
intagits i motionen har bl. a. hänvisats till erfarenheter från Danmark där
det finns en dylik lagstiftning. Enligt motionärerna är det endast tack vare
bibliotekslagen som biblioteken i Danmark under svåra krisförhållanden
kunnat bibehålla sin styrka och möta medborgarnas ökade krav. Utskottet
vill med anledning härav nämna att det i direktiven för folkbiblioteksutredningen
förutsätts att utredningen skall ta del av erfarenheter av utvecklingen
på biblioteksområdet i andra länder. Enligt vad utskottet inhämtat har
utredningen ägnat uppmärksamhet bl. a. åt biblioteksförhållandena i Danmark.
Det finns därför anledning att räkna med att utredningen kommer att
analysera effekterna av den danska bibliotekslagen.

Utskottet anser sig inte ha anledning att avvika från den ståndpunkt i
fråga om bibliotekslagstiftning som utskottet intog förra året. Utskottet
avstyrker därför motion 443.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag pä motion 1980/81:1257 yrkande 10 till Bidrag till folkbibliotek
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
17 155 000 kr..

2. att riksdagen avslår motion 1980/81:443 om bibliotekslagstiftning.

25. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader m. fl. anslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 34-B 36
(s. 126-138) och hemställer

1.att riksdagen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 8 576 000 kr..

2. att riksdagen godkänner de i proposition 1980/81:100 förordade
riktlinjerna för videogramverksamhet för döva.

3. att riksdagen medger att talboks- och punktskriftsbiblioteket
lämnas det beställningsbemyndigande som förordats i proposition
1980/81:100,

4. att riksdagen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 11 769 000 kr.,

5. att riksdagen till Bidrag till Svenska språknämnden för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1 003 000 kr.

Bildkonst

26. Statens konstråd m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna B 37-B 39 (s. 139- 142) och hemställer

KrU 1980/81:26

1. att riksdagen till Statens konstråd för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag av 1 508 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner vad sorn i proposition 1980/81:100
anförts angående beställningar av konst som föranleder utgifter
under senare budgetår än budgetåret 1981/82,

3. att riksdagen till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 16 230 000
kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för
budgetåret 1981/82 anvisar ett anslag av I 042 000 kr.

27. Vissa bidrag till bildkonst. Regeringen har under punkt B 40 (s. 142—
144) föreslagit riksdagen att till Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret
1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 5 966000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1980/81:728 av Lars-Ingvar Sörenson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

2. att riksdagen till Vissa bidrag till bildkonst till konstnärskooperativ
för budgetåret 1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
1,1 milj. kr. förhöjt anslag,

1980/81:952 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
beslutar att under Vissa bidrag till bildkonst på statsbudgeten för budgetåret
1981/82 uppta ett i förhållande till regeringens förslag med 1 866 000 kr.
förhöjt belopp avseende konstnärskooperativ,

1980/81:1257 av Georg Andersson m. fl. (s) vari — med hänvisning till
vad som anförts i motion 1980/81:1251 - såvitt nu är i fråga yrkas

17. att riksdagen till Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret 1981/82
beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 500 000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 6 466000 kr., varvid anslagsposten 1 skall
utgå med 4 547 000 kr.

Utskottet

Från detta anslag utgår verksamhetsbidrag till vissa organisationer med
uppgifter inom konstbildning och konstförmedling samt formgivning.
Konstfrämjandet erhåller innevarande budgetår ett bidrag på 3 967 000 kr.
För nästa budgetår beräknas i propositionen en ökning med 80 000 kr. 1
syfte att utvidga den verksamhet som Konstfrämjandet bedriver för barn
föreslås i motion 1257 att organisationen tillförs 500 000 kr. utöver vad som

KrU 1980/81:26

beräknats i propositionen.

Med hänsyn till den återhållsamhet med utgiftsökningar som är ofrånkomlig
i dagens läge och med hänvisning till vad utskottet under punkt 3
anfört med anledning av motion 1257 avstyrker utskottet yrkande 17 i
motionen.

Statens kulturråd har i rapporten (1979:2) Stöd till konstutställningsverksamhet
framhållit att ett bidrag bör inrättas till de fria grupperna på
bildkonstens områden. Med hänvisning till detta förslag har kulturrådet i
sin anslagsframställning för nästa budgetår föreslagit att en ny anslagspost
Bidrag till konstnärskooperativ förs upp under nu förevarande anslag. 1
överensstämmelse med kulturrådets förslag föreslås i motion 952 att
1 866000 kr. anvisas för ändamålet. En medelsanvisning av 1 100000 kr.
begärs i motion 728 yrkande 2.

Det framgår av budgetpropositionen att kulturrådets nämnda rapport har
remissbehandlats. Föredragande statsrådet uppger att remissopinionen
varit splittrad och att förslagen i rapporten enligt hans mening bör
övervägas ytterligare. Statsrådets avsikt anges vara att längre fram samtidigt
ta ställning till kulturrådets förslag om konstutställningsverksamhet
och till den nyligen avlämnade utredningen om visningsersättning (prop.
1980/81:100 bil. 12, s. 9).

Utskottet har ingen erinran mot att de nämnda utredningarna som båda
berör bildkonstnärerna behandlas i ett sammanhang. Med hänsyn till det
ytterst begränsade utrymmet för reformer anser utskottet inte att frågan
om bidrag till konstnärskooperativ bör särbehandlas. Med anledning
härav, och med erinran om utskottets ställningstagande under punkt 1 till
den i motion 728 yrkande 1 föreslagna finansieringen av höjningen av nu
förevarande anslag, avstyrker utskottet yrkande 2 i denna motion. Även
motion 952 avstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Konstfrämjandets verksamhet
för barn avslår motion 1980/81:1257 yrkande 17 såvitt nu
är i fråga,

2. att riksdagen beträffande anvisande utöver vad som föreslagits i
propositionen av särskilda medel till konstnärskooperativ avslår
motionerna 1980/81:728 yrkande 2 och 1980/81:952, båda motionerna
såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till proposition
1980/81:100 och med avslag på motionerna 1980/81:728
yrkande 2, 1980/81:952 och 1980/81:1257 yrkande 17, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, till Vissa bidrag lill bildkonst för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 5 966 000 kr.

KrU 1980/81:26

Arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar

28. Riksarkivet: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna B 41-B 43 (s. 145-149) och hemställer 1.

att riksdagen till Riksarkivet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 23 488 000 kr.,

2. att riksdagen till Riksarkivet: Datamediekontroll m. m. för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 330000 kr..

3. att riksdagen till Riksarkivet: Inköp av arkrutlier och böcker
m.m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
275 000 kr.

29. Landsarkiven. Regeringen har under punkt B44(s. 150-151) föreslagit
riksdagen att till Landsarkiven för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag
av 17 601 000 kr.

Motionen

1 detta sammanhang behandlar utskottet motion 1980/81:541 av NilsOlof
Grönhagen m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om att landsarkivets
registreringsbas i Ramsele snarast ges en permanent organisation.

Utskottet

Regeringens förslag till medelsanvisning under detta anslag tillstyrks av
utskottet.

Registreringsbasen i Ramsele har ordnats i samarbete mellan länsarbetsnämnden
i Västernorrlands län och landsarkivet i Härnösand. Den
sysselsätter ett tjugotal personer. Vid registreringsbasen registreras äldre
handskrivet källmaterial och där görs erforderliga utdrag. I motion 541
framhålls att tillgången till registreringsbasen är utomordentligt viktig för
landsarkivet. Det finns enligt motionärernas uppfattning såväl klara sysselsättningsmässiga
som uppenbara fackmässiga skäl att ge registreringsbasen
i Ramsele en fast och långsiktig organisation. Detta har också
förordats av länsstyrelsen i Västernorrlands län, vilken enligt vad utskottet
erfarit föreslagit regeringen att medel för verksamheten fortsättningsvis
skall anvisas under utbildningsdepartementets huvudtitel. Detta förslag
har nyligen avvisats av regeringen.

Otvivelaktigt är det arbete som utförs vid registreringsbasen av värde
både för arkivväsendet och för forskningen. Något förslag om en permanentning
av verksamheten genom ett inlemmande av densamma i arkivor -

KrU 1980/81:26

ganisationen har emellertid inte föreslagits av riksarkivet. Det synes för
övrigt ovisst om ett serviceorgan av denna typ har större beröringspunkter
med arkivväsendet än med forskningsorganisationen.

Utskottet vill inte förorda att riksdagen med anledning av motion 541
uttalar sig för att registreringsbasen i Ramsele bör ges en permanent
organisation. Utskottet avstyrker alltså motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Landsarkiven för budgetåret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 17 601 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1980/81:541.

30. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Förvaltningskostnader
m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
B 45-B 50 (s. 151-161) och hemställer

1. att riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt
visarkiv: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag av 8 890 000 kr.,

2. att riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt
visarkiv: Insamlingsverksamhet m.m. för budgetåret 1981/82
anvisar ett reservationsanslag av 1 495 000 kr.,

3. att riksdagen till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1981/
82 anvisar ett förslagsanslag av 1 563 000 kr.,

4. att riksdagen till Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 5 071 000 kr.,

5. att riksdagen till Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet
m. m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
427 000 kr.,

6. att riksdagen till Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1981/82
anvisar ett anslag av 3 635 000 kr.

31. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 53 (s. 161-162) och hemställer

att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 12 491 000 kr.

32. Statens historiska museer: Förvaltningskostnader. Regeringen har under
punkt B 54 (s. 163-166) föreslagit riksdagen att till Statens historiska
museer: Förvaltningsskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag
av 13 497 000 kr.

KrU 1980/81:26

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1980/81:1257 av Georg
Andersson m. fl. (s) vari — med hänvisning till vad som anförts i motion
1980/81:1251 - såvitt nu är i fråga yrkas

12. att riksdagen till Statens historiska museer för budgetåret 1981/82
beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 100000 kr.
förhöjt förslagsanslag av 13 597 000 kr.

Utskottet

I budgetpropositionen har för statens historiska museers verksamhet
medel beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget, dvs. med en besparing
på 2 % av innevarande års anslag uppräknat med löne- och prisomräkning.
Samma beräkningsgrunder har tillämpats beträffande förvaltningskostnadsanslagen
till flertalet centrala museer. Utskottet har. liksom
bl. a. museerna själva, uppmärksammat att besparingskraven drabbar
museerna osedvanligt hårt genom att andelen fasta kostnader vid dessa
institutioner är mycket hög. Detta beror främst på att lokalkostnaderna,
vilka ingår i det belopp på vilket besparingen beräknas, utgör så mycket
som 30-60% av förvaltningskostnadsanslagen. Lokalkostnaderna kan
inte - åtminstone i ett kortare perspektiv — påverkas av museerna. Detta
innebär att besparingskrav på 2% i realiteten är mycket hårdare för
museerna och vissa arkiv än för övriga myndigheter (motsv.) under utbildningshuvudtiteln.
vilka har en betydligt lägre lokalkostnadsandel. Utskottet
förutsätter att de reella möjligheterna för olika institutioner och
myndigheter att påverka sina kostnader beaktas vid regeringens fortsatta
överväganden av olika besparingsalternativ. Utskottet vill också nämna att
utskottet uppmärksammat att det inom byggnadsstyrelsen tillsatts en
utredning med uppgift att studera lokalkostnadernas behandling i budgetsammanhang
m. m.

Som stöd för det i motion 1257 framförda yrkandet om en anslagshöjning
med 100000 kr. uttalas att det inom flera museer pågår en upprustning av
den verksamhet som riktar sig till barn och ungdom. Motionärerna anser
att det finns skäl att ytterligare stödja denna verksamhet bl. a. genom att
anvisa medel för de museipedagogtjänster (motsv.) som begärs av vissa
museer, däribland statens historiska museum.

Av samma skäl som redovisats under punkt 3 kan utskottet inte föreslå
någon ökning av den i propositionen föreslagna medelsanvisningen.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen och avstyrker motion 1257
yrkande 12.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med avslag
på motion 1980/81:1257 yrkande 12 till Statens historiska museer:

KrU 1980/81:26

Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 13 497 000 kr.

33. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer: Tekniska institutionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 55 (s. 167—
168) och hemställer

att riksdagen till Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museer: Tekniska institutionen för budgetåret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.

34. Statens konstmuseer: Förvaltningskostnader. Regeringen har under
punkt B 56 (s. 168-173) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för en omorganisation av statens konstmuseer
som förordats i propositionen,

2. till Statens konstmuseer: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/
82 anvisa ett förslagsanslag av 25 201 000 kr.

Organisationskommittén för statens konstmuseer har avgivit förslag till
vissa förändringar i ledningsorganisationen vid statens konstmuseer. I
propositionen föreslås att konstmuseerna får en ledningsorganisation i
enlighet med kommitténs förslag, vilket i huvudsak innebär att överintendentens
(myndighetschefens) nuvarande uppgifter fördelas mellan överintendenten
och en ställföreträdare för denne i funktionen som museidirektör.
Vidare föreslås vissa organisatoriska förändringar avseende gemensamma
servicefunktioner och uppgifter inom myndigheten.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot de riktlinjer för en omorganisation av
statens konstmuseer som förordas i propositionen.

Den medelsanvisning för nästa budgetår som föreslås under denna
anslagspunkt tillstyrker utskottet.

Utskottet hemställer

Latt riksdagen godkänner de riktlinjer för en omorganisation av
statens konstmuseer som förordas i proposition 1980/81:100,

2. att riksdagen till Statens konstmuseer: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 25 201 000 kr.

35. Statens konstmuseer: Utställningar samt underhåll och ökande av samlingarna
m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna B57-B63 (s. 173-185) och hemställer

KrU 1980/81:26

1. att riksdagen till Statens konstmuseer: Utställningar samt underhåll
och ökande av samlingarna m.m. för budgetåret 1981/82
anvisar ett reservationsanslag av 3 220 000 kr.,

2. att riksdagen till Utställningar av nutida svensk konst i utlandet
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 966000
kr.,

3. att riksdagen till Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska
museet för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 104180Ö0 kr.,

4. att riksdagen till Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av

25 240000 kr.,

5. att riksdagen till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 1 177 000 kr.,

6. att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av

10 576000 kr.,

7. att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 kr.

36. Etnografiska museet. Regeringen har under punkt B 64 (s. 186-187)

föreslagit riksdagen att till Etnografiska museet för budgetåret 1981/82

anvisa ett förslagsanslag av 11 059 000 kr.

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1980/81:1257 av Georg
Andersson m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som anförts i motion
1980/81:1251 - såvitt nu är i fråga yrkas

13. att riksdagen till Etnografiska museet för budgetåret 1981/82 beslutar
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 100000 kr. förhöjt
förslagsanslag av 11 159 000 kr.

Utskottet

Den i motion 1257 föreslagna medelsanvisningen är avsedd att möjliggöra
inrättande av en museipedagogtjänst, vilket skulle bidra till att utveckla
museets verksamhet för barn och ungdom. Utskottet har behandlat ett
motsvarande motionsyrkande under punkt 32. Av samma skäl som där
anförts avstyrker utskottet yrkande 13 i motion 1257. Utskottet tillstyrker
förslaget i propositionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med avslag

KrU 1980/81:26

på motion 1980/81:1257 yrkande 13 till Etnografiska museet för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 11 059 000 kr.

37. Arkitekturmuseet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt B 65 (s. 188-189) och hemställer

att riksdagen till Arkitekturmuseet för budgetåret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 1 112 000 kr.

38. Bidrag till Nordiska museet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt B 66 (s. 189-191) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 27 561 000 kr.

39. Bidrag till Tekniska museet. Regeringen har under punkt B 67 (s. 191 —
194) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Tekniska museet för budgetåret
1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 5 849 000 kr.

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1980/81:1257 av Georg
Andersson m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som anförts i motion
1980/81:1251 — såvitt nu är i fråga yrkas

14. att riksdagen till Bidrag till Tekniska museet för budgetåret 1981/82
beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 125 000 kr.
förhöjt förslagsanslag av 5 974 000 kr.

Utskottet

Tekniska museet har prioriterat barn- och ungdomsverksamheten och
lägger också vikt vid en decentralisering av aktiviteterna. Den anslagshöjning
som begärs i motion 1257 motsvarar vad statens kulturråd förordat för
att museets lokalt drivna projekt skall kunna dokumenteras och konsolideras.

Med hänsyn till vad utskottet anfört under punkt 3 kan utskottet inte
föreslå någon ökning av den i propositionen föreslagna medelsanvisningen.
Utskottet tillstyrker alltså förslaget i propositionen och avstyrker motion
1257 yrkande 14.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med avslag
på motion 1980/81:1257 yrkande 14 till Bidrag till Tekniska
museet för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
5 849 000 kr.

KrU 1980/81:26

40. Bidrag till Skansen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt B 68 (s. 195-198) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna ett i proposition
1980/81:100 angivet avtal om fördelning av bidrag till
stiftelsen Skansen för uppförande av nya lokaler för klädkammare,

2. att riksdagen till Bidrag till Skansen för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 7 304 000 kr.

41. Bidrag till vissa museer. Regeringen har under punkt B 69 (s. 198-203)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1981/82
anvisa ett anslag av 4 225 000 kr.

Utskottet

Enligt vad utskottet inhämtat har det bidrag som i propositionen
beräknats för Dansmuseet tagits upp med ett belopp som med 250 000 kr.
överstiger vad som avses utgå för nästa budgetår. Till följd härav bör
riksdagen anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 250 000 kr.
minskat anslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 samt vad
utskottet anfört till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1981/82
anvisar ett anslag av 3 975 000 kr.

42. Bidrag till regionala museer. Regeringen har under punkt B 70 (s. 203—
207) föreslagit riksdagen att till Bidrag till regionala museer för budgetåret
1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 24 012 000 kr.

Från detta anslag utgår statsbidrag enligt förordningen (1977:547) om
statsbidrag till regionala museer till regionalt verksamt museum som
regeringen har förklarat berättigat till sådant bidrag. Statsbidrag utgår
endast till museum som också får bidrag från landstingskommun eller
kommun.

Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkningen är
det antal grundbelopp som varje år fastställs för museerna. Grundbeloppet
beräknas med utgångspunkt i den genomsnittliga lönekostnaden per
anställd vid museerna. Grundbidrag utgår med 55 % av bidragsunderlaget.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1980/81:1257 av Georg Andersson m. fl. (s) vari - med hänvisning till

KrU 1980/81:26

vad som anförts i motion 1980/81:1251 - såvitt nu är i fråga yrkas

15. att riksdagen till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1981/82
beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med I 375 000 kr.
förhöjt förslagsanslag av 25 387 000 kr..

1980/81:1263 av Stina Eliasson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna att stödet till de regionala
museerna bör bibehållas i oförändrad form och i möjligaste mån successivt
förstärkas,

1980/81:1672 av Ingrid Segerström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
behovet av tolv grundbelopp till Stiftelsen Stockholms läns museum.

Utskottet

Ett nytt system för statligt stöd till regionala museer infördes den 1 juli
1977. Statsbidrag utgår f. n. till 25 museer. Antalet grundbelopp för
budgetåret 1980/81 har fastställts till 424. För regional museiverksamhet i
Stockholms län har hittills inte utgått något statsbidrag enligt förordningen
(1977:547) om statsbidrag till regionala museer. Stockholms läns landsting
har till regeringen kommit in med en skrivelse vari landstinget förklarat att
en överenskommelse träffats mellan landstinget och vissa kommuner i
länet samt Stockholms läns hembygdsförbund om att Stiftelsen Stockholms
läns museum skall träda i verksamhet den I januari 1981. 1 samband
med stiftelsebildningen har preliminär överenskommelse träffats mellan
stiftelsen samt Stockholms och Södertälje kommuner om att dessa genom
Stockholms stadsmuseum resp. Södertälje konsthall skall svara för regional
kulturminnesvård och regional konst- och bildverksamhet. 1 skrivelsen
hemställer landstinget bl. a. om ett statsbidrag till stiftelsen för budgetåret
1981/82 motsvarande 24 grundbelopp.

I avvaktan på att nämnda överläggningar skulle slutföras och Stockholms
län få en regional museiorganisation som kunde förklaras bidragsberättigad
enligt förordningen om statsbidrag till regionala museer har,
som framgår av propositionen, innevarande budgetår medel för ändamålet
varit reserverade under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål. 1
propositionen föreslås att 440 000 kr., vilket motsvarar kostnaderna för
åtta grundbelopp, förs över från sistnämnda anslag och förs upp under
förevarande anslag.

Stiftelsen Hallands läns museer. Halmstad och Varberg, erhåller statsbidrag
för verksamheten vid Hallands museum från anslaget Bidrag till
regionala museer och bidrag för verksamheten vid Varbergs museum från
anslaget Bidrag till vissa museer. Föredragande statsrådet förordar att
statsbidrag även för verksamheten vid Varbergs museum för nästa

KrU 1980/81:26

budgetår skall utgå från nu förevarande anslag. I propositionen föreslås att
260 000 kr. för ändamålet förs över från anslaget Bidrag till vissa museer
och förs upp under förevarande anslag. Beloppet motsvarar kostnaderna
för fem grundbelopp.

Genom nämnda överföringar av medel möjliggörs alltså en ökning från
424 till 437 grundbelopp. I övrigt föreslås ingen ökning av detta förslagsanslag
utöver vad som beräknats som kompensation för löneutvecklingen.

I motion 1257 föreslås att ytterligare 1 375 000 kr. anvisas under detta
anslag, vilket innebär att antalet grundbelopp skulle kunna ökas med 25.
Avsikten med ökningen är att göra det möjligt för de regionala museerna
att förstärka den verksamhet som riktar sig till barn och ungdom. Med
anledning av detta yrkande vill utskottet erinra om att den ökning med 100
grundbelopp som skedde budgetåret 1979/80 bl. a. avsåg att förbättra
förutsättningarna för att vid de regionala museerna bygga ut verksamheten
för barn. Med hänvisning härtill och till vad utskottet under punkt 3 anfört
med anledning av motion 1257 avstyrker utskottet yrkande 15 i motionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för nästa
budgetår.

Propositionens förslag avseende medelsberäkningen för länsmuseiverksamhet
i Stockholms län har föranlett erinringar i motion 1672. Enligt
motionärerna är de i propositionen beräknade åtta grundbeloppen otillräckliga
för att påbörja den avsedda verksamheten. Om inte statsbidrag till
minst tolv grundbelopp utgår föreligger risk för att endast en ringa del av
verksamheten kan sättas i gång 1981 eller för att den helt skjuts upp minst
ett år. 1 motionen yrkas ett tillkännagivande till regeringen angående
behovet av tolv grundbelopp.

Yrkandet i motion 1672 är inte förenat med något förslag om ökad
medelsanvisning. Detta tolkar utskottet så att ett tillgodoseende redan
nästa budgetår av motionärernas förslag förutsätter att fyra grundbelopp
tas från redan bidragsberättigade museer och tillförs Stockholms läns
museum. Statens kulturråd, som fördelar grundbeloppen, har i sin anslagsframställning
för nästa budgetår understrukit att många av de bidragsberättigade
museerna har en mycket ansträngd arbetssituation. Samtidigt
konstaterar kulturrådet att det finns en betydande klyfta mellan personalstorlek
och antal grundbelopp vid varje museum. Kulturrådet begär för
budgetåret 1981/82 en ökning med 100 grundbelopp. Enligt utskottets
uppfattning ger rådets anslagsframställning ett klart uttryck för att det
allmänt råder en betydande brist på ekonomiska resurser vid de regionala
museerna.

Utskottet vill mot den angivna bakgrunden inte förorda att riksdagen gör
något särskilt uttalande beträffande behovet av grundbelopp för Stiftelsen
Stockholms läns museum som blir styrande vid kulturrådets fördelning av
grundbeloppen på de museer regeringen har förklarat berättigade till

KrU 1980/81:26

statsbidrag. I sammanhanget kan nämnas att det statliga stödet till regional
museiverksamhet i Stockholms län hittills begränsats till ett bidrag på ca
200 000 kr. till Stockholms stadsmuseum för detta museums kulturminnesvårdande
arbete. Förslaget i propositionen innebär alltså en ungefärlig
fördubbling av det statliga engagemanget nästa budgetår. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1672.

I motion 1263 understryks länsmuseernas viktiga roll som en basresurs
för den regionala och lokala verksamheten inom kulturminnesvården samt
för utställningar, konst och hembygdsvård liksom för många andra delar av
kulturlivet. Enligt motionärerna är det viktigt att i en tid av åtstramning
och omprioritering inom kulturbudgeten slå fast att länsmuseerna har
väsentliga uppgifter när det gäller att utveckla och vidmakthålla ett
decentraliserat kulturliv och därtill betydelse för verksamheten inom olika
föreningar och organisationer. Motionen utmynnar i en hemställan om ett
tillkännagivande till regeringen att stödet till de regionala museerna bör
bibehållas i oförändrad form och i möjligaste mån successivt förstärkas.

Utskottet delar den positiva syn på länsmuseernas verksamhet som
kommer till uttryck i motionen. Med anledning av de farhågor i fråga om
den framtida resurstilldelningen som framskymtar i motionen vill utskottet
erinra om att utskottet vid flera tillfällen uttalat som sin uppfattning att det
är önskvärt med en fortsatt utbyggnad av stödet till de regionala museerna
(KrU 1976/77:37, 1977/78:18 och 1979/80:26). I sistnämnda betänkande
framhöll utskottet att det för den fortsatta utvecklingen av verksamheten
vid de regionala museerna och för deras verksamhetsplanering är av
största betydelse att det statliga stödet i möjligaste mån successivt
förstärks och att detta sker på ett planmässigt sätt. Vad utskottet sålunda
anförde gav riksdagen som sin mening till känna för regeringen.

Utskottet som vill hänvisa till nämnda tidigare uttalande anser det inte
erforderligt att riksdagen nu gör en särskild hänvändelse till regeringen i
fråga om de regionala museernas ekonomiska betingelser. Utskottet
avstyrker därför motion 1263.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motion 1980/81:1672,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:1257 yrkande 15 till Bidrag lill regionala
museer för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
24 012 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motion 1980/81:1263.

43. Riksutställningar. Regeringen har under punkt B 71 (s. 207-209)
föreslagit riksdagen att till Riksutställningar för budgetåret 1981/82 anvisa
ett reservationsanslag av 14 728 000 kr.

KrU 1980/81:26

Motionen

1 detta sammanhang behandlar utskottet motion 1980/81:1257 av Georg
Andersson m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som anförts i motion
1980/81:1251 - såvitt nu är i fråga yrkas

16. att riksdagen till Riksutställningar för budgetåret 1981/82 beslutar
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 15 728 000 kr., varvid posten 3 skall utgå med
8 204000 kr.

Utskottet

Den i motion 1257 föreslagna anslagshöjningen motiveras med att
Riksutställningar skall kunna utvidga sin redan omfattande verksamhet för
barn och ungdom. Utskottet har under punkt 3 gett uttryck åt sin
uppfattning om möjligheterna att i nuvarande ekonomiska läge tillgodose
de önskemål om betydande anslagshöjningar som förts fram i motion 1257.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkande 16 i motionen. Utskottet
tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med avslag
på motion 1980/81:1257 yrkande 16 till Riksutställningar för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 14 728 000
kr.

44. Inköp av vissa kulturföremål. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt B 72 (s. 209-210) och hemställer

att riksdagen till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 100000 kr.

Kulturellt utbyte med utlandet

45. Kulturellt utbyte med utlandet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna G 1-G 4 (s. 664-668) och hemställer

1. att riksdagen till Kulturellt utbyte med utlandet för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 3 509000 kr.,

2. att riksdagen till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco
m. m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
11425 000 kr..

3. att riksdagen till Bidrag till internationella kongresser m. m. i
Sverige för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
544 000 kr.,

KrU 1980/81:26

4. att riksdagen till Bidrag till Svenska institut i utlandet för budgetåret
1981/82 anvisar ett anslag av 1 791 000 kr.

Nordiskt kulturellt samarbete

46. Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m. Regeringen har under punkt
G 6 (s. 669-673) föreslagit riksdagen att till Bilateralt nordiskt kultursamarbete
m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av
10 291 000 kr.

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1980/81:1662 av Anna
Eliasson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförs om Svenska Föreningen Nordens verksamhet
och det nordiska kultursamarbetet.

Utskottet

I motion 1662 betonas att Svenska Föreningen Norden spelar en
framskjuten roll när det gäller att i vårt land öka medvetenheten om och
intresset för nordisk gemenskap samt utveckla det direkta kultursamarbetet.
Även utskottet tillmäter föreningens verksamhet stor betydelse och
anser den väl förtjänt av ett verksamt stöd. Utskottet anser sig dock inte
böra tillstyrka att riksdagen gör någon särskild hänvändelse till regeringen
av den innebörd som föreslagits i motionen. Utskottet avstyrker därför
motion 1662.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsanvisningen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.att riksdagen till Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m. för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 10 291 000
kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1980/81:1662.

Stockholm den 9 april 1981

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Tore Nilsson (m), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra
Johansson (s). Ingrid Diesen (m), Lars-Ingvar Sörenson (s), Lars Ahlmark
(m), Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c), Kerstin Andersson i Kumla
(s), Bertil Hansson (fp), Ing-Marie Hansson (s) och Erik Egervärn (c).

5 Riksdagen 1980181. 13 sami. Nr 26

KrU 1980/81:26

Reservationer

1. Minskning av anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål (punkt 1,
mom. 2)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och lng-Marie Hansson
(alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”motionärerna avsett" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen med anledning av vad som förekommit i
detta ärende bör markera sin uppfattning att det inte minst i dagens läge är
direkt olämpligt att som skett i propositionen förutsätta att riksdagen inte
skall utöva något inflytande på hur det frigjorda reformutrymmet om 3
milj. kr. skall disponeras. Utskottet tillstyrker motionerna 728 yrkande 1
och 1658 yrkande 2 om minskning av förevarande anslag med 1 100000 kr.
resp. 1881 000 kr. eller sammanlagt 2981 000 kr.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81: 100 samt
med bifall till motionerna 1980/81:728 yrkande 1 och 1980/
81: 1658 yrkande 2 till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 8 245 000 kr.

2. Kulturrådets utredning om kommersialismens negativa verkningar och
dess utvecklingsprojekt Kultur i arbetslivet samt medelsanvisningen för dessa
ändamål (punkt 3, mom. 2, 3 och 4)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och lng-Marie Hansson
(alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Det utredningsarbete”
och slutar ”motion 1655” bort ha följande lydelse:

I sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 har statens kulturråd
kraftigt understrukit vikten av att rådet ges reella möjligheter att komma i
gång med det utredningsarbete om kulturkommersialismen som sedan
länge planerats. De förslag om utredningsinsatser som kulturrådet presenterat
finner utskottet starkt underbyggda. Utskottet har även tidigare ställt
sig bakom den uppläggning det förberedande utredningsarbetet haft och
sett ett fortsatt arbete med den inriktning kulturrådet planerat som en
angelägen uppgift för rådet.

Med hänsyn till de många oroande inslag i utvecklingen på kultur- och
massmedieområdena som kan iakttas och som närmare belysts i motion
1655 finner utskottet det förvånande att problemen helt förbigås i budget -

KrU 1980/81:26

propositionen och att kulturrådets nu ifrågavarande förslag över huvud
taget inte kommenterats. Utskottet anser det för sin del mycket angeläget
att kulturrådet arbetar fram den översiktliga studie över hur man skall
motverka kommersialismens negativa verkningar som rådet önskar utföra.
I enlighet med vad som framhålls i motion 1655 är det också väsentligt att
kulturrådets utredningsarbete leder fram till en plan för framtida reformer.
I detta sammanhang bör särskilt skolans, folkrörelsernas och kulturarbetarnas
roll behandlas.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1655 ger till känna
för regeringen vad som i motionen anförts om kulturrådets utredning om
att motverka kommersialismens negativa verkningar.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet utgår”
och slutar ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Utskottet bedömer att detta utvecklingsprojekt är av utomordentligt stor
betydelse för att nå nya och eftersatta grupper med kulturaktiviteter.
Projektet kom till stånd efter enträgna krav från de stora fackliga organisationerna
LO och TCO samt studieförbunden ABF och TBV. Den korta tid
som den praktiska försöksverksamheten har pågått har visat att det finns
ett betydande intresse på arbetsplatserna för de olika aktiviteter som
projektet erbjuder.

Arbetsplatsen är, som framhålls i motion 1657, en av människans viktigaste
kulturmiljöer, eftersom arbetet är ett så dominerande inslag i de
flesta människors liv. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det
skulle vara högst olyckligt om projektet Kultur i arbetslivet till följd av
brist på resurser inte skulle kunna slutföras. Enligt utskottets mening bör
riksdagen göra det i motionen yrkade tillkännagivandet.

I motion 1658 (s) föreslås en höjning av förevarande anslag med 300000
kr. Beloppet är avsett som en förstärkning av kulturrådets resurser för
genomförande av utredningen om kommersialismens negativa verkningar
och för arbetet med projektet Kultur i arbetslivet. Med hänvisning till att
utskottet tillstyrkt de i motionerna 1655 och 1657 begärda uttalandena om
nämnda utredning och projekt tillstyrker utskottet motion 1658 yrkande 1.

dels utskottets hemställan under 2, 3 och 4 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1655 som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturrådets
utredning om kommersialismens negativa verkningar,

3. att riksdagen med bifall till motion 1980/81: 1657 som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det fortsatta
arbetet med projektet Kultur i arbetslivet,

4. att riksdagen beträffande frågan om anvisande av en i förhållande
till vad som beräknats i propositionen ökad medelsanvisning
till vissa utrednings- och utvecklingsprojekt med bifall till motion
1980/81:1658 yrkande 1 såvitt nu är i fråga beslutar att för detta
ändamål skall anvisas 300000 kr.,

KrU 1980/81:26

3. Insatser för barn vid kulturinstitutioner med statligt stöd samt medelsanvisningen
till kulturrådets utvecklingsarbete avseende barn och kultur
(punkt 3, mom. 6 och 7)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Riksdagsbeslutet
med” och på s. 12 slutar ”till kulturändamål” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en successiv uppbyggnad av kultursatsningar för
barn och ungdom bör komma till stånd. De åtgärder som riksdagen beslöt
år 1979 i syfte att öka barnkulturutbudet bör enligt utskottets uppfattning
nu följas upp. Trots det nuvarande statsfinansiella läget bör nya resurser
avdelas för barnkulturområdet. I överensstämmelse med vad som framförs
i motion 1251 anser utskottet en satsning på kultur för barn så angelägen att
det ökade medelstillskottet bör beslutas av riksdagen. Barn och ungdom
tillhör en kulturellt utsatt grupp. En satsning på barnkultur kan få stor
betydelse i vad gäller barns och ungdomars förståelse för sina egna och
andras förhållanden samtidigt som olika kulturupplevelser kan leda till en
ökad självkännedom och kunskaper om gårdagens och morgondagens
samhälle.

Kultur för barn och ungdom är enligt utskottets mening mycket eftersatt.
De kulturaktiviteter som riktas till barn och ungdomar är alltför få.
Resurserna är inte heller tillräckliga för att aktiviteterna skall utvecklas på
ett sätt som är inspirerande för barnen och kulturarbetarna. Barnens egna
möjligheter till skapande verksamhet och personlighetsutveckling är alltför
begränsade.

Utskottet vill för sin del, i likhet med motionärerna, peka på den stora
brist på kultur för barn som kommer till uttryck bl. a. genom den ojämna
biblioteksstandarden. Den av statens kulturråd genomförda enkäten avseende
folkbibliotekens verksamhet för barn visar att det behövs aktiva
åtgärder för att i så stor utsträckning som möjligt säkerställa ett rikhaltigt
utbud av barn- och ungdomslitteratur runt om i landet. Uppgifter som
tagits fram av Riksteatern visar också på stora brister i utbudet av barnteater.
Målsättningen att alla barn skall få uppleva en teaterföreställning
per termin uppfylls inte i något län. Flera län uppvisar en klart nedåtgående
utveckling. En jämförelse mellan de senaste fyra åren visar att under de
två senaste spelåren antalet barnteaterföreställningar minskat i hela landet.
En sådan negativ utveckling på barnteaterområdet bör enligt utskottet
föranleda aktiva åtgärder för att hävda barnens rätt till utvecklande och
intresseväckande teater.

Kvalitetsfilm för barn, bra serier, möjligheter att få se och träna dans är
andra områden där utskottet kan konstatera att utbudet är alltför begränsat.
Andra exempel skulle kunna anföras.

KrU 1980/81:26

Försvagningen av samhällsekonomin innebär stora påfrestningar på
samhället i dess helhet. Den får direkta, negativa konsekvenser för kulturområdet
eftersom anslagen till olika kulturändamål ofta är de som först
reduceras i tider av åtstramning. Om den statliga anslagsutvecklingen helt
avstannar kommer kultur för barn och ungdom att vara ett område som
drabbas särskilt hårt.

Utskottets ställningstagande till förmån för motionärernas förslag motiveras
således främst av det stora behovet av ytterligare breddning och
fördjupning av det hittillsvarande barnkulturutbudet. Samhället måste vara
berett att avsätta tillräckliga resurser för att barn och ungdom skall få
tillgång till olika kulturyttringar i sin närmiljö, bl. a. i förskolan, i skolan
och på fritiden. Detta blir särskilt viktigt när uppväxtmiljön för barn och
ungdomar löper stora risker att bli helt dominerad av starka kommersiella
krafter. Enligt utskottets uppfattning är det nödvändigt att samhället avsätter
medel för att utveckla attraktiva alternativ till det rent kommersiella
utbudet.

Som framgår i det föregående läggs det i den socialdemokratiska motionen
1257 fram förslag om en betydande ökning av nuvarande resurser för
sådana ändamål. Således krävs en utbyggnad av kulturinsatserna för barn
och ungdom med ca 27 milj. kr. utöver regeringens förslag. Utskottet anser
i likhet med motionärerna att en sådan satsning är angelägen. Förslagen i
motionen avser i flertalet fall insatser som de anslagsbegärande myndigheterna
själva tagit upp, men som regeringen underlåtit att föreslå medel för.
Det är fråga om att utvidga befintlig verksamhet för barn och ungdom
enligt den planering som många kulturinstitutioner redan nu bedriver.
Utskottet anser det värdefullt att den sålunda inledda planeringen leder till
en utökning av kultur för barn och ungdom. Genom att verksamheten
förberetts i planeringen kan genomförandet av satsningen komma till stånd
utan tidsutdräkt.

Utskottet ställer sig mot denna bakgrund bakom förslagen i den socialdemokratiska
motionen om anvisande av ytterligare 1 milj. kr. till ökat
filmstöd, 4,4 milj. kr. till litteratur och folkbibliotek, 3,2 milj. kr. till
museer och utställningar, 4,5 milj. kr. till musikområdet, ca 7,3 milj. kr. till
teaterområdet, 5,6 milj. kr. till barn- och ungdomsorganisationernas kulturella
verksamhet m. m. samt 1 milj. kr. till utvärdering och utveckling. En
anslagsuppräkning av denna storleksordning kommer enligt utskottets mening
att få klara positiva effekter i vad gäller att öka kulturutbudet för barn
och ungdom. Utskottet vill i detta sammanhang peka på att den anslagsökning
utskottet tillstyrker också kommer att innebära ett välbehövligt tillskott
av arbetstillfällen för olika kulturarbetare, vilket i perspektivet av
krympande kulturanslag i övrigt måste anses väl motiverat.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet vill”
och på s. 13 slutar ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

KrU 1980/81:26

Utskottet har vid sin behandling av det nu aktuella motionsyrkandet
kommit fram till att det behövs mer preciserade krav för att barnens behov
i större utsträckning än hittills skall bli beaktade inom ramen för den
reguljära kulturverksamheten.

Utskottets uppfattning är att barnkulturverksamheten måste ingå som en
självklar del i all den reguljära verksamhet som olika institutioner, grupper
eller organisationer bedriver på området. Det krävs ett planmässigt arbete
för att nå dit. Planeringen för barn inom kulturområdet liksom genomförandet
av uppgjorda planer måste bedrivas med långt större allvar och
målmedvetenhet än hittills. Utskottet anser att vaije institution eller grupp
med statligt stöd som verkar på kulturområdet skall ange ett mål och en
utvecklingsplan för sitt arbete bland barn i samband med den årliga anslagsframställningen.
Med det nu anförda tillstyrker utskottet yrkande 4 i
motion 1257.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 13 bötjar ”Med hänsyn”
och slutar ”motion 1257” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till bl. a. den ståndpunkt utskottet intagit till motionerna om
ökade medelsanvisningar till barnkulturändamål tillstyrker utskottet yrkande
5 i motion 1257 om en höjning av förevarande anslag med 1 000000
kr. för utvecklingsarbete avseende barn och kultur.

dels utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1257 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 1980/
81:1251 anförts om insatser för barnen vid kulturinstitutioner
med statligt stöd,

7. att riksdagen beträffande frågan om en i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökad medelsanvisning till utvecklingsarbete
avseende barn och kultur med bifall till motion 1980/
81:1257 yrkande 5 såvitt nu är i fråga beslutar att för detta
ändamål skall anvisas 1000000 kr.,

4. Höjning av anslaget Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings- och
informationsverksamhet (punkt 3, mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 2 mom. 4 och reservation 3
mom. 7

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung. Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anser att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
proposition 1980/81: 100 och med bifall till motionerna 1980/
81: 1257 yrkande 5 och 1980/81:1658 yrkande 1, båda yrkandena
såvitt nu är i fråga, till Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings-
och informationsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisar
ett reservationsanslag av 5 767 000 kr.

KrU 1980/81:26

5. Ökning av medelsanvisningen till vissa ändamål under anslaget Bidrag till
kulturverksamhet inom organisationer (punkt 4, mom. 1, 2, 3 och 4)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar "Av propositionen”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

I den till punkt 3 i detta betänkande fogade reservationen 3 har reservanterna
(alla s) ställt sig bakom de krav på en med ca 27 milj. kr. utökad
medelsanvisning till kulturinsatser för barn och ungdom som framförts i
motion 1257. Med hänvisning till vad som anförts i nämnda reservation
tillstyrker utskottet i nu förevarande sammanhang motion 1257 yrkande 6
om en ökning av bidraget till centrumbildningarna med 250000 kr. Vid
bifall härtill blir syftet med yrkande 2 i motion 1275 såvitt gäller anslagsbeloppet
i någon mån tillgodosett.

Utskottet tillstyrker vidare med samma motivering motion 1257 yrkande
6 om en ökning av medelsanvisningen under förevarande anslag med
1000000 kr. till Folkparkernas centralorganisation, 350000 kr. till Folkets
husföreningarnas riksorganisation och 4000000 kr. till barn- och ungdomsorganisationernas
kulturella verksamhet.

dels utskottets hemställan under 1, 2, 3 och 4 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i proposition 1980/81:100 ökat bidrag till centrumbildningarna
med anledning av motion 1980/81: 1275 yrkande 2 och
med bifall till motion 1980/81:1257 yrkande 6, båda motionerna
såvitt nu är i fråga, beslutar att för detta ändamål skall anvisas
250000 kr.,

2. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i proposition 1980/81:100 ökat bidrag till Folkparkernas
centralorganisation med bifall till motion 1980/81:1257 yrkande
6 såvitt nu är i fråga beslutar att för detta ändamål skall
anvisas 1 000000 kr.,

3. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i proposition 1980/81: 100 ökat bidrag till Folkets husföreningarnas
riksorganisation med bifall till motion 1980/
81:1257 yrkande 6 såvitt nu är i fråga beslutar att för detta
ändamål skall anvisas 350000 kr.,

4. att riksdagen beträffande anvisande av en ny anslagspost till
barn- och ungdomsorganisationernas kulturella verksamhet med
bifall till motion 1980/81:1257 yrkande 6 såvitt nu är i fråga
beslutar att för detta ändamål skall anvisas 4000(XX) kr..

KrU 1980/81:26

6. Höjning av anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
(punkt 4, mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anser att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
proposition 1980/81: 100 och motion 1980/81: 1275 yrkande 2 samt
med bifall till motion 1980/81:1257 yrkande 6 ävensom med avslag
på motion 1980/81:959, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 15 604000
kr.

7. Ersättningar till kulturarbetare för utnyttjande av deras verk (punkt 6,
mom. 3)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson.
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 24 böljar ”Vad först” och
på s. 26 slutar ”deras verk” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar, i likhet med de motionärer som står bakom motion
949 (s), att de statliga insatserna är av central betydelse för kulturarbetarnas
möjlighet att utöva sina yrken. 1 den mån de med stöd av statliga
ersättningar kunnat bygga upp ett trygghetssystem är det därför av yttersta
vikt att detta inte försvagas.

Nyligen gjorda undersökningar utvisar alt inkomsterna för de skapande
kulturarbetarna ligger på en mycket låg nivå. Medianinkomsterna har
enligt dessa undersökningar sjunkit kraftigt för författare, tonsättare och
bildkonstnärer.

Därtill kommer att kulturarbetarnas inkomst av yrkesmässigt bedriven
litterär eller konstnärlig verksamhet är att hänföra till inkomst av rörelse.
Detta leder för kulturarbetarna till vissa ogynnsamma effekter. Dessa
problem aktualiserades i en socialdemokratisk motion till 1978/79 års riksmöte
och utreds f. n. av kulturskattekommittén. Det är enligt utskottets
mening angeläget att kommitténs arbete bedrivs skyndsamt och kan leda
fram till en acceptabel lösning.

Kulturarbetarnas ekonomiska villkor har ytterligare försämrats på grund
av att de senaste årens ekonomiska åtstramning medfört minskade avsättningsmöjligheter
för de skapande konstnärerna. Med stöd av beredskapsåtgärder
har arbetslöshet kunnat motverkas för främst musiker och bild -

KrU 1980/81:26

konstnärer. De inskränkningar i anslagen till konstnärliga beredskapsarbeten
som nu håller på att vidtas kommer dock att mycket negativt påverka
dessa gruppers ekonomiska situation. Då de skapande kulturarbetarna
betraktas som rörelseidkare kan de inte heller erhålla kontantstöd vid
arbetslöshet.

Utskottet kan konstatera att de senaste mer betydelsefulla höjningarna
av anslagen skedde 1975 i vad avser biblioteksersättningen och 1976 i vad
avser konstnärsnämnden. Därefter har anslagen ökat i väsentligt mindre
grad än arbetskostnadsutvecklingen, vilket har medfört att anslagens reella
värde har sjunkit. Detta är enligt utskottets mening klart otillfredsställande.
Om de statliga ersättningarna skall kunna spela den roll för upphovsmännens
försörjning som motsvaras av det nyttjande av deras verk som är
grunden för ersättningarna måste dessa värdesäkras i förhållande till inflationen
och arbetskostnadsutvecklingen i samhället.

Utskottet anser också att principen om ersättning för nyttjande av upphovsmäns
verk bör vidgas genom införande av visningsersättning till bildkonstnärer
och konsthantverkare. Riksdagen bör därför i enlighet med
förslag i motion 949 begära att regeringen skyndsamt lägger fram förslag
angående såväl utställningsersättning som visningsersättning. Utskottet
vill i sammanhanget erinra om socialdemokraternas förslag i motion 1978/
79:896 angående inrättande av en bildkonstnärsfond av samma typ som
Sveriges författarfond.

Utskottet instämmer med motionärerna i att samhället bör ta ansvar för
en bibehållen realnivå på utgående ersättningar till kulturarbetare. Om så
inte sker kan de uppbyggda trygghetssystemen för dessa snabbt vittra
sönder. Detta vore till allvarligt men inte bara för de individer som drabbas
utan också för samhällets kulturella liv.

Utskottet vill således betona vikten av att staten söker säkerställa värdet
av de insatser som byggdes upp under 1970-talets första hälft. Därvid
måste beaktas inte bara värdet av anslagen som sådana utan även samhällets
ansvar för att anslagen förknippas med skyldighet att trygga kulturarbetarnas
sociala säkerhet.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna 949 och 960
yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av motionerna 1980/81:949 och
1980/81:960 yrkande 3 som sin mening ger till känna för regeringen
vad utskottet anfijrt om ersättningen till kulturarbetare för
utnyttjande av deras verk,

6 Riksdagen 1980/81. 13 sami. Nr 26

KrU 1980/81:26

8. Ökning av medelsanvisningen till vissa teaterändamåi (punkt 7, punkt 12
mom. 1 och 2 samt punkt 13 mom. 1)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anser

beträffande punkt 7 (Svenska riksteatern)

att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och med
bifall till motion 1980/81: 1257 yrkande 20 till Bidrag till Svenska
riksteatern för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 84790000 kr.

beträffande punkt 12 mom. I och 2 (teater för barn och ungdom resp.
länsteater i Gävle)

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 böljar ”De förslag”
och slutar ”motion 1658” bort ha följande lydelse:

Vad beträffar de motionsförslag som gäller en länsteater i Gävleborgs
län delar utskottet motionärernas uppfattning om önskvärdheten av att
denna teater nu kommer till stånd. Utskottet anser att riksdagen med
anledning av motion 1656 och med bifall till motion 1658 yrkande 3 för
detta ändamål bör anvisa 581 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande frågan om en ökning av medelsanvisningen
med hänsyn till behovet av teater för barn och ungdom
med bifall till motion 1980/81:1257 yrkande 21 såvitt nu är i fråga
beslutar att för ändamålet skall anvisas 1 830000 kr.,

2. att riksdagen beträffande frågan om statsbidrag till en ny länsteater
i Gävle med anledning av motion 1980/81:1656 och med
bifall till motion 1980/81:1658 yrkande 3, sistnämnda motion
såvitt nu är i fråga, beslutar att för ändamålet skall anvisas
581000 kr.,

KrU 1980/81:26

beträffande punkt 13 mom. I (fria teater-, dans- och musikgrupper)

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”yrkande 22” bort ha följande lydelse:

I den till punkt 3 i detta betänkande fogade reservationen 3 har reservanterna
(alla s) ställt sig bakom de krav på en med ca 27 milj. kr. utökad
medelsanvisning till kulturinsatser för barn och ungdom som lagts fram i
motion 1257. Med hänvisning till vad som därvid anförts tillstyrker utskottet
yrkande 22 i motionen om en ökning av förevarande anslag med
2500000 kr. Detta innebär samtidigt att utskottet inte biträder det i motion
1275 framförda yrkandet om genomförande av det reformförslag i fråga om
stödet till de fria grupperna som lagts fram av kulturrådet. Utskottet
avstyrker alltså motion 1275 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100, med
bifall till motion 1980/81:1257 yrkande 22 och med avslag på
motion 1980/81: 1275 yrkande 1 till Bidrag till fria teater-, dansoch
musikgrupper för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 20885000 kr.,

9. Höjning av anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (punkt 12, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 8 i den del som gäller punkt
12 mom. 1 och 2

3. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
proposition 1980/81:100 och med bifall till motionerna 1980/
81:1257 yrkande 21 och 1980/81: 1658 yrkande 3, båda yrkandena
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag av 165 554000 kr.

10. Höjning av anslagen Rikskonsertverksamhet och Regionmusiken (punkt
9, mom 1 och punkt 10)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anser

beträffande punkt 9 (Rikskonsertverksamhet)

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 böijar ”Utskottet,
som” och slutar ”35527000 kr.” bort ha följande lydelse:

KrU 1980/81:26

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81: 100 och med
bifall till motion 1980/81:1257 yrkande 18 till Rikskonsertverksamhet
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
37027000 kr.,

beträffande punkt 10 (Regionmusiken)
att utskottets yttrande och hemställan på s. 33 bort ha följande lydelse:

I den till punkt 3 i detta betänkande fogade reservationen 3 har reservanterna
(alla s) ställt sig bakom de krav på en med ca 27 milj. kr. utökad
medelsanvisning för kulturinsatser för barn och ungdom som lagts fram i
motion 1257. Med hänvisning till vad som därvid anförts tillstyrker utskottet
yrkande 19 i motionen om en höjning av förevarande anslag med
3000000 kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81: 100 och med
bifall till motion 1980/81:1257 yrkande 19 till Regionmusiken för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 84388000 kr.

11. Höjning av anslagsposten Teater- och musikorganisationer m. m. (punkt
15, mom. 2)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-lngvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 39 böljar ”Med anledning”
och slutar ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Vad som anförts i motion 1657 om behovet av medel till s. k. arbetarspel
talar enligt utskottets mening starkt för att riksdagen bör bifalla motion
1658 yrkande 4 om en medelsanvisning av 1000000 kr. för detta ändamål.
Vid detta ställningstagande har utskottet beaktat även vad som anförts i
proposition 1980/81:127 om folkbildning m. m. om att de syften som legat
till grund för den hittillsvarande medelsanvisningen till experiment och
utvecklingsarbete skall beaktas inom ramen för den bidragsgivning som
föreslås i nämnda proposition.

KrU 1980/81:26

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Teater- och musikorganisationer
m. m. med bifall till motion 1980/81:1658 yrkande 4
såvitt nu är i fråga beslutar att för detta ändamål skall anvisas
1000000 kr.,

12. Höjning av anslaget Vissa bidrag tili teater-, dans- och musikverksamhet
(punkt 15, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation II

3. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
proposition 1980/81: 100, med bifall till motion 1980/81:1658 yrkande
4 och med avslag på motion 1980/81:1664 yrkande 1, båda
yrkandena såvitt nu är i fråga, till Vissa bidrag till teater-, dansoch
musikverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 8814000 kr.,

13. Höjning av anslaget Filmstöd (punkt 17, mom. 2)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”1000000 kr.” bort ha följande lydelse:

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och med
bifall till motion 1980/81:1257 yrkande 7 till Filmstöd för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 25229000 kr.,

14. Höjning av anslaget Stöd till kulturtidskrifter (punkt 18, mom. 2)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anser att

KrU 1980/81:26

dels den del av utskottets yttrande som på s. 43 boljar ”Utskottet
hänvisar” och slutar ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och med
bifall till motion 1980/81: 1257 yrkande 9 till Stöd till kulturtidskrifter
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
8464000 kr.

15. Höjning av anslagsposten Utgivningsstöd (punkt 19, mom. 3)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar ”Även i” och
slutar ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande frågan om en i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökad medelsanvisning till de i motion
1980/81:1257 yrkande 8 angivna ändamålen med bifall till detta
yrkande såvitt nu är i fråga beslutar att för dessa ändamål skall
anvisas 1 200000 kr.,

16. Höjning av anslaget Litteraturstöd (punkt 19, mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 15

5. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
proposition 1980/81: 100, med bifall till motion 1980/81:1257 yr -

KrU 1980/81:26

kande 8 och med avslag på motion 1980/81:1265, båda motionerna
såvitt nu är i fråga, till Litteraturstöd för budgetåret 1981/82
anvisar ett reservationsanslag av 26878000 kr.,

17. Höjning av anslagen till regional biblioteksverksamhet och till folkbibliotek
(punkt 23, mom. 2 och punkt 24, mom. 1)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anser

beträffande punkt 23 morn. 2 (regional biblioteksverksamhet)

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar ”Den i” och
slutar ”yrkande 11” bort ha följande lydelse:

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och med
bifall till motion 1980/81: 1257 yrkande 11 till Bidrag till regional
biblioteksverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 11 444000 kr.

beträffande punkt 24 mom. I (folkbibliotek)

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar ”Utskottet
hänvisar” och slutar ”yrkande 10” bort ha följande lydelse:

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81: 100 och med
bifall till motion 1980/81: 1257 yrkande 10 till Bidrag till folkbibliotek
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
19655000 kr.,

KrU 1980/81:26

18. Höjning av anslagsposten Konstfrämjandet (punkt 27, mom. 1)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar ”Med hänsyn”
och slutar ”i motionen” bort ha följande lydelse:

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Konstfrämjandets verksamhet
för barn med bifall till motion 1980/81: 1257 yrkande 17
såvitt nu är i fråga beslutar att för detta ändamål skall anvisas
500000 kr.,

19. Bidrag till konstnärskooperativ (punkt 27, mom. 2)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 53 böljar ”Det framgår”
och slutar ”952 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 728 uttalade uppfattningen att det med
tanke på konsthantverkets betydelse, på de svåra förhållanden under vilka
konsthantverkarna arbetar och på den hängivna och ideellt betingade
verksamhet som bedrivs inom deras organisationer är anmärkningsvärt att
regeringen i år liksom förra året utan kommentarer avstyrkt kulturrådets
förslag om anvisande av medel till konstnärskooperativ. Utskottet tillstyrker
den i motion 728 yrkande 2 för detta ändamål föreslagna medelsanvisningen
av 1 100000 kr. Vid bifall härtill blir även yrkandet i motion 952 i
betydande mån tillgodosett.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande anvisande utöver vad som föreslagits i
propositionen av särskilda medel till konstnärskooperativ med
anledning av motion 1980/81: 952 och med bifall till motion 1980/
81:728 yrkande 2, båda motionerna såvitt nu är i fråga, beslutar
att för detta ändamål skall anvisas 1100000 kr.,

KrU 1980/81:26

20. Höjning av anslaget Vissa bidrag till bildkonst (punkt 27, mom.3)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 18 och 19
Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
proposition 1980/81:100 och motion 1980/81:952 samt med bifall
till motionerna 1980/81:728 yrkande 2 och 1980/81:1257 yrkande
17, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Vissa bidrag till
bildkonst för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 7 566000 kr.

21. Höjning av anslagen till vissa museer m. m. (punkterna 32, 36 och 39
samt punkt 42, mom. 2 och punkt 43)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anser

beträffande punkt 32 (Statens historiska museer)

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 böljar ”Av samma”
och slutar ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och med
bifall till motion 1980/81:1257 yrkande 12 till Statens historiska
museer: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 13597000 kr.

beträffande punkt 36 (Etnografiska museet)
att utskottets yttrande och hemställan på s. 58-59 bort ha följande
lydelse:

KrU 1980/81:26

100000 kr. i syfte att bereda utrymme för en utveckling av den museipedagogiska
verksamheten för barn och ungdom.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81: 100 och med
bifall till motion 1980/81: 1257 yrkande 13 till Etnografiska museet
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 11 159000 kr.

beträffande punkt 39 (Tekniska museet)

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar ”Med hänsyn”
och slutar ”yrkande 14” bort ha följande lydelse:

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och med
bifall till motion 1980/81: 1257 yrkande 14 till Bidrag till Tekniska
museet för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
5974000 kr.

beträffande punkt 42 mom. 2 (Regionala museer)

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar ”1 motion”
och slutar ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:

1 den till punkt 3 i detta betänkande fogade reservationen 3 har reservanterna
(alla s) ställt sig bakom de krav på en med ca 27 milj. kr. utökad
medelsanvisning till kulturinsatser för barn och ungdom som lagts fram i
motion 1257. Med hänvisning till vad som därvid anförts tillstyrker utskottet
yrkande 15 i motionen om en höjning av förevarande anslag med
1 375000 kr. Vid bifall härtill bör antalet grundbelopp kunna ökas med 25
och utrymme därmed beredas för en utökning av den verksamhet som
riktar sig till barn och ungdom.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81: 100 och med
bifall till motion 1980/81: 1257 yrkande 15 till Bidrag till regionala
museer för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
25 387000 kr.,

beträffande punkt 43 (Riksutställningar)
att utskottets yttrande och hemställan på s. 64 bort ha följande lydelse:

I den till punkt 3 i detta betänkande fogade reservationen 3 har reservan -

KrU 1980/81:26

terna (alla s) ställt sig bakom de krav på en med ca 27 milj. kr. utökad
medelsanvisning till kulturinsatser för barn och ungdom som lagts fram i
motion 1257. Med hänvisning till vad som därvid anförts tillstyrker utskottet
yrkande 16 i motionen om en höjning av förevarande anslag med
1000000 kr. i syfte att bereda utrymme för en utvidgad verksamhet för
barn och ungdom.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och med
bifall till motion 1980/81: 1257 yrkande 16 till Riksutställningar för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 15728000
kr.

KrU 1980/81:26

Bilaga

Sammanställning av motionärernas/huvudmotionärernas namn och resp.
motionsnummer

Namn	Motion nr
Andersson, Georg (s)	949, 1257, 1655, 1656, 1657, 1658
Björk, Gunnar, i Gävle (c)	1660
Eliasson, Anna (c)	1662
Eliasson, Stina (c)	1261, 1263
Fiskesjö, Bertil (c)	1261
Granstedt, Pär (c)	1660
Grönhagen, Nils-Olof (s)	541
Hermansson, Carl-Henrik (vpk)	1265
Hjelmström, Eva (vpk)	952, 1265, 1664
Håkansson, Per Olof (s)	439
Lundblad, Grethe (s)	1268
Segerström, Ingrid (s)	1672
Stenmarck, Per (m)	844
Sundgren, Roland (s)	441
Svensson, Sten (m, c, fp)	1856
Svensson, Sten (m)	1864
Sörenson, Lars-Ingvar (s)	728
af Ugglas, Margaretha (m)	1864
Werner, Lars (vpk)	378, 443, 730, 959, 960, 1275
Zachrisson, Bertil (s)	961

KrU 1980/81:26

Översikt över motionernas behandling

Bilaga

Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

utskottets utskottets reservation

yttrande hemställan nr

s. s.

378		7- 8	13
439		30-31	33
441		9-10	13
443		50-51	51
541		54-55	55
728 yrk.	1	3	4	1
	2	53	53	19, 20
730		47-48	48
844 delvis	41	42
949		24-26	28	7
952		53	53	19, 20
959		16-17	17-18
960 yrk.	1	24	28
	2	24	28
	3	24-25	28	7
961		3- 4	4
1257 (allmänt)	10-12		3
yrk.	4	12-13	13	3
	5	13	13-14	3, 4
	6	15-16	17-18	5, 6
	7	42	42	13
	8	44-45	46	15, 16
	9	43	43	14
	10	50	51	17
	11	49	49	17
	12	56	56-57	21
	13	58	58-59	21
	14	59	59	21
	15	62	63	21
	16	64	64	21
	17	52-53	53	18,20
	18	30	33	10
	19	33	33	10
	20	29	29	8
	21	35	35	8, 9
	22	37	37	8
1261		26	28
1263		63	63
1265		45-46	46
1268		37	37
1275 yrk.	1	36-37	37
	2	15-16	17-18	5, 6
1655		7- 8	13	2
1656		34-35	35	8
1657		8- 9	13	2
1658 yrk.	1	9	13	2,4
	2	3	4	1
	3	34-35	35	8,9
	4	39	39	11, 12
1660		46	46
1662		65	65
1664 yrk.	1	38-39	39-40
2	39	40
1672		62-63	63
1856 yrk.	1	31-33	33
1864 yrk.	1	26-28	28
	2	28	28

KrU 1980/81:26

Innehall

Allmänna kulturändamål

Bidrag till särskilda kulturella ändamål 2

Statens kulturråd:

Förvaltningskostnader 4

Utrednings-, utvecklings- och informationsverksamhet 4

Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer 14

Bidrag till samisk kultur 18

Bidrag till konstnärer m. m 18

Inkomstgarantier för konstnärer 18

Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras

verk genom bibliotek m. m 18

Teater, dans och musik

Bidrag till Svenska riksteatern 29

Bidrag till Operan och Dramatiska teatern 29

Rikskonsertverksamhet 29

Regionmusiken 33

Regionmusiken: Inköp av musikinstrument 34

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner 34

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper 35

Bidrag till Musikaliska akademien 37

Statens musiksamlingar:

Förvaltningskostnader 37

Bokinköp, utställningar samt underhåll och ökande av

samlingarna 37

Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet 38

Film

Statens biografbyrå 40

Filmstöd 40

Dagspress och tidskrifter

Stöd till kulturtidskrifter 42

Litteratur och folkbibliotek

Litteraturstöd 43

Bokhandelsstöd 46

Kreditgarantier till förlag och bokhandel 47

Lån för investeringar i bokhandel 48

Bidrag till regional biblioteksverksamhet 48

Bidrag till folkbibliotek 49

Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

Förvaltningskostnader 51

Produktionskostnader 51

Bidrag till Svenska språknämnden 51

Bildkonst

Statens konstråd 51

Förvärv av konst för statens byggnader m. m 51

Bidrag till Akademien för de fria konsterna 51

Vissa bidrag till bildkonst 52

KrU 1980/81:26 87

Arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar
Riksarkivet:

Förvaltningskostnader 54

Datamediekontroll m. m 54

Inköp av arkivalier och böcker m. m 54

Landsarkiven 54

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv:

Förvaltningskostnader 55

Insamlingsverksamhet m. m 55

Svenskt biografiskt lexikon 55

Arkivet för ljud och bild:

Förvaltningskostnader 55

Insamlingsverksamhet m. m 55

Bidrag till vissa arkiv 55

Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet 55

Statens historiska museer: Förvaltningskostnader 55

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer: Tekniska institutionen
57

Statens konstmuseer:

Förvaltningskostnader 57

Utställningar samt underhåll och ökande av

samlingarna m. m 57

Utställningar av nutida svensk konst i utlandet 57

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska

museet 57

Naturhistoriska riksmuseet:

Förvaltningskostnader 57

Materiel m. m 57

Statens sjöhistoriska museum:

Förvaltningskostnader 57

Underhåll och ökande av samlingarna 57

Etnografiska museet 58

Arkitekturmuseet 59

Bidrag till Nordiska museet 59

Bidrag till Tekniska museet 59

Bidrag till Skansen 60

Bidrag till vissa museer 60

Bidrag till regionala museer 60

Riksutställningar 63

Inköp av vissa kulturföremål 64

Kulturellt utbyte med utlandet

Kulturellt utbyte med utlandet 64

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m 64

Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige 64

Bidrag till svenska institut i utlandet 64

Nordiskt kulturellt samarbete

Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m 65

Reservationer 66

Bilaga 84

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981