KrU 1980/81:22

Kulturutskottets betänkande
1980/81:22

med anledning av proposition 1980/81:100 såvitt gäller medelsanvisningen
till radio och television, m. m., jämte motioner

I detta betänkande behandlas de förslag beträffande Sveriges Radio och
dess verksamhet som lagts fram i budgetpropositionen samt de i anslutning
härtill väckta motionerna.

En sammanställning som visar var i betänkandet olika motioner behandlas
ingår i betänkandet som bilaga.

1. Radio och television. Regeringen har i proposition 1980/81:100 bilaga 12
(utbildningsdepartementet) s. 71-96 föreslagit riksdagen att

1. antaga förslag till lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för
innehav av televisionsmottagare,

2. godkänna i propositionen angivna riktlinjer i fråga om reformverksamhet,
rationaliseringskrav, kompensation för kostnadsökningar och om
planeringsförutsättningar för radio- och TV-verksamheten,

3. godkänna i propositionen förordad sammanslagning av anslagen för
drift och investering i medelstilldelningen till Sveriges Radio,

4. godkänna i propositionen angivet förslag till den på grundval av
investeringsplanen beräknade medelsförbrukningen för byggnadsstyrelsen,

5. godkänna vad som i propositionen förordats angående investeringsnivå
och planeringsförutsättningar för televerket,

6. godkänna i propositionen angivna förslag till medelsberäkningar för
televerket,

7. bemyndiga regeringen att av konjunkturmässiga eller andra skäl anvisa
ytterligare högst 10 % av föreslagna totala investeringsmedel till televerket
och byggnadsstyrelsen,

8. medge att televerket lämnas det beställningsbemyndigande som
förordats i propositionen,

9. godkänna i propositionen angivet förslag till medelsberäkning för den
avgiftsfinansierade delen av verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

10. godkänna i propositionen angivet förslag till medelsberäkning för
radionämndens verksamhet.

Propositionen

Det framlagda lagförslaget har följande lydelse

1 Riksdagen 1980181. 13 sami. Nr 22

KrU 1980/81:22

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare Härigenom

föreskrivs att 6 § lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

Den som bryter mot 2 § dömes till Den som bryter mot 2 § döms till
böter, högst femhundra kronor. böter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

I propositionen erinras om att 1978 års riksdagsbeslut om radions och
televisionens verksamhet under perioden 1978/79-1985/86 innebär att
verksamheten skall byggas ut och förbättras. En regional utbyggnad
skall ske, så att distriktens andel av riksprogramproduktionen för radio och
TV ökar från ca 30 % till ca 40 %. Satsningen innebär också att de regionala
nyhetssändningarna i TV - regional-TV - byggs ut så att de omfattar samtliga
distrikt. Denna senare utbyggnad behöver dock inte vara helt genomförd vid
avtalsperiodens slut. En rad kvalitetsförbättringar skall vidare
genomföras. Bl. a. motiverar radions och televisionens kulturansvaren ökad
frilansmedverkan, liksom en större andel gestaltande inslag. Sändningstiden
i TV skall i stort vara oförändrad, bortsett från att ett mindre dagblock med
repriser på försök skall införas. En ökad programverksamhet för vissa
publikgrupper såsom språkliga och etniska minoriteter, hörselhandikappade
och synskadade skall också eftersträvas. Riksdagen har vidare
betonat att det är angeläget att lokalradioverksamheten tillförs
personella och ekonomiska resurser, som gör det möjligt att successivt
förverkliga de mål som sattes upp för lokalradion i 1975 års riksdagsbeslut.

I förra årets budgetproposition uttalades att det med hänsyn till beräknade
kostnadsökningar fanns risk för att reforminsatserna måste begränsas eller
fördelas över en betydligt längre tidsperiod än som ursprungligen var
avsikten.

Mot bakgrund av de kostnadsberäkningar som nu föreligger och det
samhällsekonomiska läget anses det i årets budgetproposition vara nödvändigt
att regering och riksdag omprövar sina ställningstaganden till den
framtida radio- och TV-verksamheten. En sådan omprövning bör omfatta
Sveriges Radios verksamhet, men också den radio- och TV-verksamhet som
handhas av televerket och byggnadsstyrelsen. Ställningstagandet bör gälla

KrU 1980/81:22

bl. a. reformverksamheten, frågan om rationaliseringskrav på radio- och
TV-verksamheten, formerna för kostnadsökningskompensation samt förutsättningarna
för planering m. m. I det senare avseendet delar föredragande
statsrådet Sveriges Radios bedömning att det är angeläget att koncernen kan
bygga sin planering på en realistisk uppfattning om hur medelstilldelningen
kan komma att utvecklas.

En omprövning av reforminsatserna bör enligt propositionen innebära att
dessa slås ut över en längre period. En treårig förlängning innebär att
förverkligandet skjuts fram från budgetåret 1985/86 till budgetåret 1988/
89.

Sveriges Radio har beräknat att ett förverkligande 1985/86 förutsätter ett
årligt reformmedelstillskott om 4,3 %. Ökas perioden med tre år, skulle
motsvarande tillskott behöva bli 2,6 %. I propositionen görs den bedömningen
att ett årligt påslag under den aktuella perioden om 2,3 % bör
möjliggöra ett genomförande av det i radiopropositionen angivna reformprogrammet.
Därvid har beaktats att det ligger stora fördelar i att Sveriges
Radio känner till hur medelstilldelningen kan komma att utvecklas. Det
förordas därför att regering och riksdag ger Sveriges Radio uppdraget att
planera sin verksamhet efter förutsättningen att företaget erhåller ett årligt
reformtillskott om 2,3 %. Om statens avtal med Sveriges Radio och dess
programbolag skulle komma att förlängas efter budgetåret 1985/86 bör
företaget kunna räkna med samma årliga reformtillskott för perioden fram
t. o. m. budgetåret 1988/89.

I propositionen uttalas vidare att det är naturligt att radio- och
TV-verksamheten liksom andra verksamheter i samhället omfattas av ett
rationaliseringskrav. Den nivå som har tillämpats på den statliga sektorn bör
inledningsvis tillämpas även för Sveriges Radio och televerket. Med tanke
bl. a. på att planeringsförutsättningarna för Sveriges Radio kommer att
förbättras genom de åtgärder som föreslås, förutskickas dock att rationaliseringskraven
bör ställas högre under kommande budgetår.

Den årliga kompensationen av Sveriges Radios automatiska pris- och
löneökningar på driftsidan har sedan år 1978 bestämts av den allmänna
kostnadsutvecklingen som den avspeglar sig i konsumentprisindex (KPI).

För Sveriges Radios del innebär KPI-kompensationen f. n. en mycket
förmånlig behandling. Enligt gjorda beräkningar kan skillnaden mellan
KPI-utveckling och faktisk kostnadsutveckling beräknas bli sådan att
Sveriges Radio för innevarande budgetår erhåller en överkompensation om
ca 3 %. Detta motsvarar ca 35 milj. kr. Även för kommande budgetår kan
man räkna med att KPI-relaterade driftmedel skulle ge en överkompensation.

Mot denna bakgrund uttalas i propositionen att det är nödvändigt att lägga
om det nu gällande kompensationssystemet. Man bör emellertid, bl. a. med
hänsyn till Sveriges Radios planeringsförutsättningar, behålla ett automatiskt
verkande system. I detta läge har det befunnits lämpligt att preliminärt

KrU 1980/81:22

knyta an till den nya index som regeringen har föreslagit skall gälla för
basbeloppsberäkningarna. Härvidlag hänvisas till proposition 1980/81:20,
SfU 1980/81:14 och rskr 1980/81:84.

Sveriges Radio har planerat sin verksamhet för innevarande budgetår med
hänsyn till gällande kompensationsförutsättningar. Någon ändring förutsätts
därför inte beträffande den överkompensation som radiokoncernen kan
beräknas få under innevarande år. Däremot bör denna överkompensation
inte följa med som bas i kommande års medelstilldelning.

De medel som hittills ställts till radiokoncernens förfogande för den
avgiftsfinansierade verksamheten har fördelats på anslag till drift och anslag
till investeringar. Nu föreslås en sammanslagning till ett anslag. Avsikten är
bl. a. att öka koncernens möjlighet att hantera ett rationaliseringskrav på ett
meningsfullt sätt.

I propositionen uttalas att ett genomförande av de olika förslag som lagts
fram och som nu i huvudsak redovisats av utskottet bör ge Sveriges Radio
väsentligt förbättrade planeringsförutsättningar. Samtidigt betonas vikten av
att Sveriges Radio och programbolagen utnyttjar dessa förutsättningar och
att de utåt redovisar sina planer.

Det nuvarande finansieringssystemet innebär att avgiftsmedel inte kommer
verksamheten till godo i avsedd omfattning. Detta beror dels på att
kostnaderna för uppbördsadministrationen är alltför höga, dels på att skolket
från betalningen av mottagaravgifterna är otillständigt högt. I propositionen
redovisas olika förslag till förändringar i uppbördsorganisationen men
slutsatsen blir att nuvarande organisation t. v. bör behållas dock med
genomförande av vissa rationaliseringar.

Vad beträffar avgiftsskolket framhålls i propositionen vikten av information
från såväl televerket som programbolagen. Vidare betonas den
möjlighet som numera finns att använda s. k. pejling, dvs. ett förfarande som
innebär att man använder särskilda mätinstrument för att utröna om det finns
en påslagen TV-apparat i en viss lokal. Slutligen uttalas att en allmän
skärpning av den straffrättsliga påföljden för underlåten anmälan av innehav
av TV-mottagare bör kunna verksamt bidra till att avgiftsskolket nedbringas.
Med hänsyn härtill förordas att påföljden i lagen (1978:478) om avgift för
innehav av televisionsmottagare ändras från böter, högst femhundra kronor,
till dagsböter.

Televerket har i sin anslagsframställning tagit upp frågan om ett fjärde och
ett femte FM-nät. I denna fråga erinras i propositionen om att förberedelser
pågår inom berörda internationella organ inför den frekvensplaneringskonferens
som äger rum åren 1982 och 1983 och vid vilken fördelningen
av frekvenser för FM-ljudradio inom ett nytt frekvensområde skall göras.
För Sveriges del finns här möjlighet att inrymma ett fjärde och ett femte
FM-nät. Eftersom förberedelserna till konferensen redan har börjat anses
det nödvändigt att televerket nu erhåller riktlinjer beträffande önskad
utformning av näten. Televerket förordar i sin anslagsframställning att det

KrU 1980/81:22

fjärde FM-nätet utformas så att en långtgående regionalisering av sändningarna
blir möjlig och föreslår liksom Sveriges Radio att FM 4-nätet utformas
så att det i princip medger sändningar på kommunnivå.

Föredragande statsrådet delar Sveriges Radios och televerkets syn på
önskvärdheten av en långtgående regionalisering av eventuella nya nät. De
frekvensplaner som fastställs vid 1982/83 års planeringskonferens kommer
att för lång tid bestämma förutsättningarna för programverksamheten. De
nya näten bör därför planeras så att de medger sändningar såväl av
riksprogram och lokalradioprogram över nuvarande områden - dvs. i
huvudsak län - som av lokalradioprogram över mindre områden än länen.
Huruvida sådana nät skall byggas ut samt hur de i så fall skall utnyttjas bör
enligt propositionen prövas i det beredningsarbete som kommer att föregå
ett nytt radioavtal.

Under vissa speciella förutsättningar bör det nya frekvensområdet kunna
användas heter det vidare. Det nuvarande FM 3-nätet är i några områden av
landet föga lämpat för lokalradions täckningsbehov. I stället för att göra
kostsamma omplaneringar inom FM 3-nätet, bör nytt frekvensutrymme
kunna användas. Ett sådant användande bör dock ske på sådant sätt att det
inte försvårar utbyggnaden av eventuellt kommande FM 4- eller FM
5-kanaler.

Medelsberäkningen i propositionen innebär för den avgiftsfinansierade
radio- och TV-verksamheten att för televerkets investeringar beräknas 87,7
milj. kr. och för dess driftkostnader 219,3 milj. kr., medan för Sveriges
Radios driftkostnader och investeringar beräknas sammanlagt 1 466,9 milj.
kr. För byggnadsstyrelsens investeringar beräknas 16,0 milj. kr. Kostnaderna
för radionämndens verksamhet beräknas till 1,37 milj. kr. Sammanlagt
innebär detta utgifter om 1 791,27 milj. kr.

I propositionen erinras om att det i proposition 1980/81:101 föreslagits en
höjning av den allmänna mottagaravgiften från 412 till 508 kr. per år medan
avgiften för innehav av färg-TV förutsatts vara oförändrad, dvs. 160 kr./år.
Med de villkor som i budgetpropositionen angivits beträffande ambitioner
för radio- och TV-verksamheten och de förutsättningar man i övrigt har att
räkna med bör den avgiftsnivå som därmed uppnås enligt statsrådets
bedömning kunna hållas oförändrad under budgetåren 1981/82 och
1982/83.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1980/81:306 av Margot Håkansson m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att Sveriges Radio/TV inom befintliga resurser textar
program för döva enligt de intentioner som framförts i motionen.

1* Riksdagen 1980/81. 13 sami. Nr 22

KrU 1980/81:22

1980/81:307 av Margot Håkansson m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att TV-program för de döva på teckenspråket utformas hos
Sveriges Radio/TV inom befintliga resurser,

1980/81:438 av Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om lokalisering av en planerad uppbördsorganisation för TV-avgifter till
Gotland,

1980/81:540 av Kerstin Andersson i Kumla m. fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om nödvändigheten av att den successiva utbyggnaden av lokalradions
sändarnät påbörjas,

1980/81:542 av Kerstin Göthberg (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om initiativ till överläggningar mellan Sveriges Radio
och Operan och Dramaten om samarbetsavtal angående överförande av
scenföreställningar till TV,

1980/81:724 av Lahja Exner m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen uttalar vikten
av omfördelning av befintliga mediaresurser så att barnprogrammen på
invandrarspråk tillförs ökade resurser,

1980/81:725 av Sven Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att andelen kristna program - i synnerhet för barn
och ungdom - i Sveriges Radio bör ökas väsentligt med tanke på
radioavtalets krav på balans och objektivitet,

1980/81:726 av Sven Johansson (c) och Martin Olsson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om en framställning till Sveriges Radio/TV
om utökning av textade program i TV,

1980/81:729 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar ange nya riktlinjer för SR-koncernens verksamhet
innebärande

a) att moderbolaget ges övergripande ansvar för verksamheten och
utökade funktioner, bl. a. genom att koncerngemensamma operativa organ
förläggs dit,

b) att omorganisationen snarast stoppas och att utvärdering av den
sker,

c) att utbyggnaden av regional-TV uppskjuts till nästa avtalsperiod,

d) att kvalitetshöjning genom ökad inhemsk teater- och underhållningsproduktion,
mer genomarbetade kultur- och samhällsprogram m. m. prioriteras
och skall ske med tillvaratagande av resurser i Stockholm, vars
sändningstid inte minskas,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att ett avtal för hela koncernen skall
slutas mellan staten och Sveriges Radio med riktlinjer som innebär

KrU 1980/81:22

a) att kravet på opartiskhet i programverksamheten skall gälla det totala
utbudet,

b) att yttrandefriheten i rundradion skall gälla lika för alla,

c) att demokratistadgandet bibehåller sin hävdvunna innebörd men med
tillämplighet också på jämlikhet mellan könen och andra jämlikhetsfrågor,

3. att riksdagen beslutar uttala sig för att närradion skall upphöra,

4. att riksdagen uttalar att Sveriges Radio bör utträda ur Svenska
arbetsgivareföreningen,

1980/81:954 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen uttalar att
Utbildningsradion i högre utsträckning tar ansvar för teckenspråksutbildning
och att Sveriges Television producerar ett större antal textade program,

1980/81:956 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utvecklingsplan för
lokalradion och om avveckling av närradion,

2. att riksdagen uttalar att Sveriges Lokalradio AB bör utträda ur Svenska
arbetsgivareföreningen,

3. att riksdagen hemställer hos regeringen om åtgärder för att målsättningarna
för minoritetsspråksändningar inom lokalradion uppfylls,

1980/81:1258 av Ingrid Diesen m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna dels vad som i motionen anförts angående
en framtida reklamfinansiering av radio och TV, dels vad som anförts
angående ett förverkligande av Nordsat1,

1980/81:1266 av Börje Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en fristående
organisation för administration av uppbörden av TV-avgifter bör förläggas
till Sorsele kommun,

1980/81:1267 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen uttalar att
Sveriges Television noga överväger möjligheten att regelbundet sända
TV-gudstjänster varje söndag förmiddag,

1980/81:1269 av Eivor Nilson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen sagts rörande betydelsen av
kristna barn- och ungdomsprogram i TV,

1980/81:1270 av Gunnar Oskarson (m) och Mårten Werner (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar att starkt understryka att Sveriges Radio och TV i sina
sändningar skall använda ett vårdat språk, undvika svordomar, förråande
och stötande uttryck samt iaktta stor försiktighet när det gäller våldsskild 1

Den del av motionens yrkande som gäller Nordsat behandlas i annat sammanhang.

KrU 1980/81:22

ringar och våldsinslag och särskilt beakta detta i program som är riktade till
barn och ungdom,

1980/81:1665 av Gunnel Liljegren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
uttalar att programföretagen i sin gemensamma planering för program för
språkliga och etniska minoriteter beaktar vad som anförts i motionen,

1980/81:1669 av Gunnar Oskarson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
uttalar att rationaliseringarna inom Sveriges Radio bör uppgå till 5 % under
de två nästkommande budgetåren.

Beträffande motiveringen till de motionsvis framförda yrkandena hänvisar
utskottet till motionerna.

Utskottet

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare Utskottet

delar den i propositionen uttalade uppfattningen att en
skärpning av den straffrättsliga påföljden för underlåten anmälan av innehav
av TV-mottagare bör kunna verksamt bidra till att avgiftsskolket nedbringas.
Utskottet tillstyrker den föreslagna ändringen i lagen om avgift för innehav
av televisionsmottagare.

Radiokoncernens organisation, ansvarsfördelningen och verksamhetens
inriktning samt ett för hela koncernen gemensamt avtal med staten

1978 års riksdagsbeslut angående radions och televisionens fortsatta
verksamhet (prop. 1977/78:91, KrU 1977/78:24, rskr 1977/78:337) fastslog att
någon ändring av de grundläggande principerna för radio- och TVverksamheten
inte var aktuell inför den då förestående nya avtalsperioden.
Däremot innebar riksdagsbeslutet stora organisatoriska förändringar.

I motion 729 (vpk) redovisas starkt kritiska synpunkter på den nya
organisationen. Den anses ha medfört en rad negativa effekter, både
integritetsmässiga och ekonomiska. Moderbolaget bör inte urholkas, vilket
enligt motionen nu håller på att ske, utan i stället förstärkas med
övergripande funktioner och befogenheter. Motionärerna yrkar, såvitt nu är
i fråga, att riksdagen dels anger nya riktlinjer för radiokoncernens
verksamhet (yrkande 1), dels uttalar sig för att ett avtal för hela koncernen
skall slutas mellan staten och Sveriges Radio (yrkande 2).

Det förstnämna yrkandet preciseras i fem punkter av vilka den första
innebär att moderbolaget skall ges övergripande ansvar för verksamheten
och utökade funktioner bl. a. genom att koncerngemensamma operativa
organ förläggs dit (yrkande 1 a). I övrigt yrkas att omorganisationen snarast
stoppas och att utvärdering av den sker (yrkande 1 b), att utbyggnaden av

KrU 1980/81:22

regional-TV uppskjuts till nästa avtalsperiod (yrkande 1 c), att kvalitetshöjning
genom ökad inhemsk teater- och underhållningsproduktion samt mer
genomarbetade kultur- och samhällsprogram m. m. prioriteras och skall ske
med tillvaratagande av resurser i Stockholm, vars sändningstid inte minskas
(yrkande 1 d). Utskottet återkommer i det följande till de två sistnämnda
yrkandena.

Det avtal för hela radiokoncernen som avses i yrkande 2 i
motionen förutsätts innebära riktlinjer om att kravet på opartiskhet i
programverksamheten skall gälla det totala utbudet, att yttrandefriheten i
rundradion skall gälla lika för alla och att demokratistadgandet (i 6 §
radiolagen) skall behålla sin hävdvunna innebörd men med tillämplighet
också på jämlikhet mellan könen och andra jämlikhetsfrågor.

De nu redovisade yrkandena i motion 729 framfördes även vid förra
riksmötet i en motion av vänsterpartiet kommunisterna (1979/80:509). De
behandlades av kulturutskottet i betänkande 1979/80:24. Utskottet anförde
därvid bl. a. följande.

I det beslut om en ny organisation för Sveriges Radio som år 1978 fattades
av riksdagen ingår ansvarsfördelningen mellan moderbolaget och de olika
programbolagen som en principiellt betydelsefull del. Ett beslut om en
ändring av denna ansvarsfördelning i enlighet med yrkande 1 a i motion 509
skulle innebära att man i väsentlig mån rubbade grunderna för den nya
organisation som numera är i huvudsak genomförd. Detsamma gäller
yrkande 2 om ett för hela koncernen gemensamt avtal.

Utskottet erinrade vidare såvitt gäller omorganisationens genomförande
om att utskottet i sitt betänkande 1978/79:20 (s. 16) förutsatt att återstående
organisationsförändringar inom Sveriges Radio genomfördes på ett ändamålsenligt
sätt i huvudsak enligt tidigare angivna intentioner men att man
därvid borde ha en viss frihet att pröva även andra lösningar. Utskottet
avstyrkte och riksdagen avslog de då föreliggande och nu upprepade
yrkandena om att moderbolaget bör ges ett övergripande ansvar, att
omorganisationen bör stoppas och utvärderas och att ett nytt avtal bör slutas
för hela koncernen.

Utskottet saknar anledning att i år i dessa frågor inta någon annan
ståndpunkt än förra året. Utskottet avstyrker därför yrkandena 1 a och b
samt 2 a, b och c i motion 729.

Yrkande 4 i motion 729 innebär att riksdagen bör uttala att Sveriges Radio
bör gå ut ur Svenska arbetsgivareföreningen. Samma
yrkande beträffande lokalradion framförs i motion 956 av vänsterpartiet
kommunisterna (yrkande 2). Utskottet har inhämtat att frågan om vilken
organisation som radiokoncernen lämpligast bör tillhöra f. n. övervägs inom
koncernen. Den har också föranlett uttalanden vid senaste bolagsstämma.
Utskottet anser att riksdagen med hänsyn till radiokoncernens självständighet
inte bör göra något uttalande i denna fråga. Utskottet avstyrker därför
såväl yrkande 4 i motion 729 som yrkande 2 i motion 956.

KrU 1980/81:22

Reformverksamhet, rationaliseringskrav, kompensation för kostnadsökningar
samt planeringsförutsättningar i övrigt

Utskottet har i det föregående redovisat huvuddragen av vad som i
propositionen anförts om reformverksamheten inom Sveriges Radio, om
formerna för kostnadsökningskompensation, om rationaliseringskrav samt
om planeringsförutsättningar i övrigt. Vad först beträffar reformverksamheten
tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner de i propositionen
angivna riktlinjerna och alltså ansluter sig till uppfattningen att reformperioden
bör förlängas med tre år.

Yrkande 1 d i motion 729 innebär att som en ny riktlinje för radiokoncernens
verksamhet skall gälla att en kvalitetshöjning bör eftersträvas genom
en ökning av den inhemska teater- och underhållningsproduktionen och
genom en prioritering av mer genomarbetade kultur- och samhällsprogram
samt därjämte att denna kvalitetshöjning skall åstadkommas med tillvaratagande
av resurser i Stockholm och utan minskning av sändningstiden där.

Utskottet konstaterar nu liksom förra året, då samma yrkande förelåg, att
motionärernas allmänt formulerade önskemål inte i förhållande till vad som
redan gäller innebär något nytt som bör markeras som en ny ”riktlinje” för
verksamheten. Vad beträffar programproduktionens fördelning mellan
Stockholm och övriga delar av landet gäller enligt 1978 års riksdagsbeslut om
radion och televisionen att den regionala programproduktionen skall byggas
ut under den nu löpande avtalsperioden. Utskottet avstyrker motion 729
yrkande 1 d.

De i propositionen anförda synpunkterna i fråga om en förändring av det
nuvarande systemet för kostnadsökningskompensation föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker därför propositionens
hemställan om godkännande av de riktlinjer som angivits i denna
fråga.

Som framgått av det föregående har föredragande statsrådet i propositionen
angett att rationaliseringskravet i fråga om Sveriges Radio för
nästa budgetår bör vara 2 %. Samtidigt har han förutskickat att kravet enligt
hans mening bör ställas högre under kommande budgetår. I motion 1669 (m)
anses detta otillräckligt. Motionärerna uttalar att Sveriges Radio på senare år
expanderat kraftigt inte minst på personalsidan vilket lett till kostnadsökningar
och därav följande ständiga avgiftshöjningar. De ser i detta en
utveckling som måste hejdas och yrkar därför att riksdagen uttalar att
rationaliseringarna inom Sveriges Radio bör uppgå till 5 % under de två
nästkommande budgetåren, dvs. åren 1981/82 och 1982/83.

Utskottet får med anledning av motionen erinra om att det i propositionen
i samband med behandlingen av frågorna om kostnadsökningskompensation
och om rationaliseringskrav också görs vissa uttalanden som föreslås bli
godkända av riksdagen och som enligt föredragande statsrådet syftar till att
ge radiokoncernen radikalt förbättrade planeringsförutsättningar. Sålunda

KrU 1980/81:22

uttalas att Sveriges Radio under den aktuella, förlängda reformperioden bör
kunna påräkna ett årligt reformmedelstillskott om 2,3 % samt att anslagen
till driftkostnader och till investeringar skall slås samman till ett anslag som i
sin helhet skall behandlas som ett driftmedelsanslag.

Utskottet vill vidare i anslutning till motionärernas uttalande om de senare
årens utveckling inom Sveriges Radio nämna att det av radiokoncernens
senaste årsberättelse framgår att antalet anställda inom koncernen den 30
juni åren 1978,1979 och 1980 uppgått till 5 031,5 331 resp. 5 779. Av samma
årsberättelse framgår att antalet sändningstimmar under motsvarande
budgetår för riksradions del uppgått till 18 284,18 409 resp. 18 495 per år och
för televisionens del till 83,9, 84,6 resp. 82,6 per vecka.

Vad beträffar lokalradion inhämtas av årsberättelserna att den sammanlagda
sändningstiden per vecka för de tre senaste budgetåren uppgått till
325,5, 359,1 resp. 380,7 timmar.

För utbildningsradions del redovisas att den sammanlagda sändningstiden
för utbildningsprogrammen under tiden den 1 januari-den 30 juni 1978
uppgått till 232,8 timmar såvitt gällerTV och 297,7 timmar såvitt gäller radio.
För budgetåret 1978/79 är motsvarande siffror 456,6 för TV resp. 702,4 för
radio. För budgetåret 1979/80 slutligen är TV-siffran 472,2 och radiosiffran
702,7.

Motionen ger också anledning att framhålla att varje rationaliseringskrav
måste bygga på en bedömning av vilka reella rationaliseringsmöjligheter som
föreligger. En viktig faktor härvidlag är frågan om hur lång planeringstid som
står till förfogande innan rationaliseringsåtgärderna skall börja ge resultat. I
det nu aktuella fallet rör det sig endast om tre å fyra månader.

Utskottet anser det självklart att radio- och TV-verksamheten liksom
andra verksamheter i samhället bör omfattas av ett rationaliseringskrav men
har inte funnit anledning att föreslå riksdagen att avvika från den i
propositionen gjorda bedömningen av de krav som i detta hänseende bör
ställas på Sveriges Radio. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna
del och avstyrker motion 1669.

Utskottet tillstyrker de riktlinjer i fråga om planeringsförutsättningar
som angivits i propositionen och även vad som förordats angående
sammanslagning av anslagen för drift och investering i medelstilldelningen
till Sveriges Radio.

Som framgått av det föregående har i propositionen framhållits vikten av
att Sveriges Radio och programbolagen utnyttjar de förbättrade planeringsförutsättningarna
och att de utåt redovisar sina planer. I detta sistnämnda
ingår att även rationaliseringsplaner bör redovisas. Utskottet förutsätter för
sin del att de beräknade konsekvenserna av den planerade anslagsutvecklingen
och reformperiodens förlängning redovisas. Denna redovisning bör
bl. a. innehålla en bedömning av möjligheterna att fullfölja utbyggnaden av
regional-TV. De olika alternativ i fråga om denna utbyggnad som kan vara
tänkbara bör därvid anges.

KrU 1980/81:22

Yrkande 1 c i motion 729 innebär att utbyggnaden av regional-TV skall
uppskjutas till nästa avtalsperiod. Under den nu löpande perioden bör alltså
enligt motionen inga resurser satsas på ett fullföljande av utbyggnaden av
regional-TV. Som redan framgått av vad utskottet anfört om planeringen för
den förlängda reformperioden kan utskottet inte dela motionärernas
uppfattning härvidlag. Utskottet avstyrker därför motion 729 yrkande 1 c.

Medelstilldelning och medelsförbrukning

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad i propositionen
anförts och föreslagits i fråga om den beräknade medelsförbrukningen för
byggnadsstyrelsen samt investeringsnivå, planeringsförutsättningar och
medelsberäkningar för televerket. Utskottet tillstyrker därför propositionen
i dessa delar. Likaså tillstyrker utskottet att riksdagen lämnar regeringen det
begärda bemyndigandet att anvisa ytterligare investeringsmedel till televerket
och byggnadsstyrelsen och att riksdagen medger att televerket lämnas det
beställningsbemyndigande som förordas i propositionen. Slutligen tillstyrker
utskottet att riksdagen godkänner dels det i propositionen angivna förslaget
till medelsberäkning för den avgiftsfinansierade delen av verksamheten inom
Sveriges Radio-koncernen, dels förslaget till medelsberäkning för radionämndens
verksamhet.

Närradion

Yrkande 3 i motion 729 (vpk) innebär att riksdagen bör göra ett uttalande
om att närradion skall upphöra. Samma fråga återkommer i motion 956 (vpk)
i vilken yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om avveckling av
närradion. Med anledning härav får utskottet erinra om att den pågående
försöksverksamheten med närradio enligt riksdagens beslut får äga rum intill
utgången av juni 1982 och att närradiokommittén enligt sina direktiv har att
göra en utvärdering av densamma. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motion 729 yrkande 3 och motion 956 yrkande 1, såvitt detta gäller
närradion.

Lokalradion

I betänkandet KrU 1979/80:24 uppehöll sig utskottet utförligt vid frågan
om lokalradions fortsatta utveckling. Utskottet erinrade bl. a. om tidigare
uttalanden om den väsentliga uppgift som lokalradion har att fylla när det
gäller att vidga yttrandefriheten och bredda den politiska debatten och likaså
om vikten av att lokalradion inte av brist på resurser hindras att pröva olika
vägar att nå det mål som gäller för verksamheten.

I motion 956 (vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om en
utvecklingsplan för lokalradion (del av yrkande 1). Utskottet får med

KrU 1980/81:22

anledning härav erinra om att det i propositionen redovisas att lokalradions
utveckling baseras på en utvecklingsplan som arbetats fram inom företaget
och som siktar till att skapa förutsättningar för nyhets- och allmän
programverksamhet sju dagar i veckan och för att decentralisera verksamheten
till redaktioner utanför huvudorterna. De resurstillskott som lokalradion
hittills tillförts har använts för att konsolidera verksamheten och för att
påbörja genomförandet av utvecklingsplanen. Utskottet vill också erinra om
att det är Sveriges Radio som själv har att besluta om fördelningen mellan
programföretagen av de medel som ställs till förfogande för den avgiftsfinansierade
verksamheten. Med hänvisning till vad som nu anförts om
lokalradions utveckling avstyrker utskottet motion 956 yrkande 1 i den del
som nu är i fråga.

Som framgått av det föregående har i propositionen gjorts vissa uttalanden
om planeringen av ett fjärde och femte FM-nät. Frågan om en
utbyggnad av sådana nät samt hur de i så fall skall utnyttjas förutsätts bli
prövad i det utredningsarbete som kommer att föregå ett nytt radioavtal.

I motion 540 (s) framhålls att lokalradions utvecklingsplan förutsätter ett
nytt sändarnät. Särskilt viktigt är detta i storstadsområdena där det behövs
decentraliserade sändningar, mer utrymme för minoritetssändningar och
flexibla sändningstider. När Sverige som resultat av den internationella
planeringen får tillgång till ytterligare frekvensutrymme för FM-ljudradio
bör enligt motionärerna en successiv utbyggnad av ett nytt sändarnät för
lokalradion få påbörjas i den omfattning som resurser kan ställas till
förfogande.

Yrkandet i motionen innebär att riksdagen som sin mening skall ge till
känna för regeringen vad motionärerna anfört om nödvändigheten av att den
successiva utbyggnaden av lokalradions sändarnät påbörjas.

Utskottet får med anledning av motionen erinra om det i propositionen
gjorda uttalandet att frågan huruvida ifrågavarande FM-nät skall byggas ut
samt hur de i så fall skall utnyttjas bör prövas i det beredningsarbete som
kommer att föregå ett nytt radioavtal. Utskottet anser för sin del att den
ståndpunkt som föredragande statsrådet intagit i denna fråga är väl
motiverad. Utskottet avstyrker därför motion 540.

A vgiftsuppbörden

Som framgått av det föregående har i propositionen inte tagits ställning till
frågan om ett nytt system för uppbörd av mottagaravgifterna. Det förutsätts
att beredningen av denna fråga skall fortsätta inom regeringskansliet. Med
hänsyn härtill avstyrker utskottet de i motionerna 438 (c, s) och 1266 (c)
framförda yrkandena om lokalisering av en eventuell ny uppbördsorganisation
till Gotland resp. Sorsele.

KrU 1980/81:22

Finansieringsformen

I motion 1258 (m) framförs synpunkter på monopolsituationen på
etermedieområdet, på sättet att finansiera radio- och TV-verksamheten och
på ett förverkligande av planerna på en nordisk TV-satellit (Nordsat).
Motionen utmynnar i en hemställan att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna dels vad som i motionen anförts angående en framtida
reklamfinansiering av radio och TV, dels vad som anförts angående ett
förverkligande av Nordsat.

Utskottet kommer att längre fram i ett kommande betänkande behandla
motionsyrkandet såvitt gäller Nordsat.

I finansieringsfrågan framhålls i motionen att kostnaderna för radio- och
TV-verksamheten stigit snabbt och att man inte kan räkna med någon lägre
ökningstakt i fortsättningen. Motionärerna anser att behovet av ökade
inkomster inte kan tillgodoses genom avgiftshöjningar och inte heller genom
en övergång till skattefinansiering eller genom införande av en avgift på
apparatinköp. Den realistiska utvägen är enligt motionärernas uppfattning
reklamfinansiering. I motionen skisseras ett system som innebär att
reklaminslagen koncentreras till block om högst fem minuter per sändningstimma
vilka placeras så att de inte bryter pågående program. Reklaminslagens
placering skall anges i programannonseringen och reklamtiden säljas av
ett fristående bolag för att köparna av reklamtid inte skall kunna påverka
programmen. Reklaminkomsterna beräknas kunna gå upp till 500 milj.
kr./år. Motionärerna gör den bedömningen att eventuella negativa effekter
för dagspressen av att reklam införs i TV relativt lätt kan kompenseras.
Slutligen uttalas att genomförda publikundersökningar visat att en majoritet
av befolkningen är positivt inställd till ett införande av reklamfinansiering.

Utskottet vill först med anledning av motionsyrkandet om reklamfinansiering
erinra om att regeringen i proposition 1975:13 föreslog riksdagen
bl. a. att godkänna vad i propositionen anförts i fråga om avvisande av
kommersiell reklam mot vederlag i televisions- och ljudradioprogram.
Förslaget i propositionen byggde på utredningen (SOU 1973:10) Reklam III
och det anfördes att denna utredning visat att införandet av TV-reklam skulle
komma att allvarligt försämra pressens ekonomiska situation genom ett
bortfall av annonsintäkter. Utredningen hade också visat hur svårt det är att,
om TV-reklam tillåts, skydda programmen från en negativ påverkan.
Slutligen hade i utredningen pekats på de negativa effekterna från
konsumentpolitisk synpunkt av reklam i televisionen.

På förslag av utskottet i betänkandet KrU 1975:6 biföll riksdagen
propositionen i den angivna delen. Innebörden härav är att riksdagen ansåg
att övertygande skäl anförts för att awisa reklam i radio- och TVprogram.

Utskottet anser att riksdagen med den motivering som låg till grund för

KrU 1980/81:22

nyssnämnda riksdagsbeslut även nu bör avvisa tanken på införande av
kommersiell reklam mot vederlag i TV- och radioprogram.

Utskottet avstyrker därför motion 1258 i denna del.

Programfrågor

1978 års riksdagsbeslut om radion och televisionen byggde på grundprincipen
att radio- och TV-verksamheten i Sverige i fortsättningen liksom dittills
skulle vara anförtrodd åt ett företag i allmänhetens tjänst som inom ramen
för allmänna riktlinjer arbetade fritt och självständigt. Detta system med en
fri och i publicistiskt avseende oberoende radio och television innebär att det
ankommer på programföretagen ensamma att utforma programverksamheten
inom de gränser som följer av radiolagen och avtalen med staten. En följd
härav är att regering och riksdag inte bör kunna anlägga synpunkter på t. ex.
enskildheter i programutbudet. Som kontrollinstans i systemet finns
radionämnden vars uppgift är att övervaka att rätten till radio- och
TV-sändningar utövas enligt bestämmelserna i 6 § radiolagen och i gällande
avtal.

Ett viktigt underlag för tolkning av de allmänna regler för programverksamheten
som ges i radiolagen och i avtalen mellan staten och radioföretagen
är vissa av de uttalanden som finns i proposition 1977/78:91 och i
utskottsbetänkandet KrU 1977/78:24. Utskottet vill här erinra om några av
dessa uttalanden vilka fortfarande äger full giltighet.

Kulturutskottet betonade programföretagens oavvisliga skyldighet att låta
programutbudet präglas av stor försiktighet när det gäller våldsskildringar
och våldsinslag. Utskottet framhöll - i likhet med vad
konstitutionsutskottet även anfört - att inslagen av våld i underhållningsprogrammen
så långt möjligt borde begränsas. Vidare uttalade utskottet att
försiktighet i alldeles särskild grad borde iakttas i fråga om program som är
avsedda för barn eller som genom sin placering kan beräknas bli sedda av
barn. De forskningsresultat som publicerades på detta område borde
studeras inom programföretagen och beaktas i de interna diskussioner i
programpolitiska frågor som förutsattes äga rum.

Utskottet vill också erinra om att utskottet förra året i betänkandet KrU
1979/80:24 som sin mening uttalade att det inte kan råda någon tvekan om
vad programföretagen har att iaktta när det gäller våldsskildringar och
våldsinslag i programmen. Utskottet betonade det stora ansvar som
programföretagen har i detta avseende, inte minst mot bakgrund av de inslag
av spekulativt våld som förekommer i dagens samhälle.

Vad beträffar förekomsten i programmen av svordomar samt ord och
uttryck i övrigt som kan betecknas som vanhedrande, förråande eller
stötande anslöt sig utskottet i betänkande 1977/78:24 till ett uttalande i den då
aktuella propositionen. Detta uttalande innebar att dylika ord och uttryck
borde undvikas i andra sammanhang än där konstnärliga krav eller

KrU 1980/81:22

äkthetsvärde motiverade dem samt att särskild restriktivitet borde iakttas i
fråga om program för barn.

I fråga om program för invandrare och andra minoritetsgrupper
i samhället betonade utskottet i samma betänkande kraftigt
vikten av att man inom radioföretagen ägnar särskild uppmärksamhet åt att
studera och sätta sig in i den situation vari invandrare och medlemmar av
andra minoritetsgrupper befinner sig när det gäller att lyssna på radio och se
på TV. Utskottet framhöll en förstärkning av insatserna i fråga om program
för invandrare och andra minoritetsgrupper i samhället som angelägen.
Programmen för dessa grupper borde breddas till innehållet och sändas på
fler språk än dittills. Det borde bli fler program både för och om invandrare
från skilda länder.

Utskottet framhöll också vikten av att man på olika sätt sökte förbättra
lyssnar- och tittarsituationen för olika handikappgrupper.

Gällande avtal med televisionsbolaget, riksradiobolaget och lokalradiobolaget
innehåller föreskrifter bl. a. om att resp. bolag i skälig omfattning skall
tillgodose olika intressen i fråga om bl. a. religion, kultur och vetenskap.
Beträffande Utbildningsradion gäller att bolaget i skälig omfattning skall
tillgodose olika utbildningsbehov och intressen.

Av de motioner som i år väckts i radio- och TV-frågor är flera av den arten
att riksdagen inte bör göra några uttalanden, eftersom det är programföretagen
ensamma som har att utforma programverksamheten. Detta gäller
yrkanden som framställts i följande motioner, nämligen

724 (om barnprogram på invandrarspråk)

725 (om kristna program)

956 (yrkande 3 om program på minoritetsspråk)

1267 (om TV-gudstjänster)

1269 (om kristna barn- och ungdomsprogram)

1270 (om svordomar m. m. samt våldsinslag)

1665 (om program för språkliga och etniska minoriteter).

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet de nu angivna
motionsyrkandena.

Det nyss redovisade uttalandet av utskottet om vikten av att lyssnar- och
tittarsituationen för olika handikappgrupper förbättras (KrU 1977/78:24) var
närmast föranlett av motionsyrkanden som gällde de dövas och hörselskadades
situation och tog sikte dels på att fler TV-program borde textsättas dvs.
förses med textremsa, dels på att försöksverksamhet med text-TV snarast
borde komma i gång. Uttalandet som var allmänt formulerat avsåg
emellertid även andra handikappgrupper.

Frågan om en ökning av antalet textsatta program har aktualiserats i
motioner även i år. Såväl i motion 306 (fp) som i motion 726 (c) har
framställts yrkanden som innebär att regeringen bör göra en framställning i
denna fråga till Sveriges Radio. I den förstnämnda motionen preciseras
yrkandet så att alla förproducerade program inom ramen för befintliga

KrU 1980/81:22

resurser bör förses med text. I motion 954 (m) yrkas bl. a. att riksdagen gör
ett uttalande om att Sveriges Television bör producera ett större antal
textade program.

Utskottet vill med anledning av de nu redovisade yrkandena först
framhålla att man på senare år inom Sveriges Television dels undersökt
möjligheterna att förbättra textsättningen av TV-program, dels ytterligare
utvidgat utbudet av textsatta program.

Nämnas bör emellertid i detta sammanhang också att den konventionella
textsättningen av TV-program har bestämda begränsningar som hjälpmedel
för döva och hörselskadade. Detta har bl. a. beskrivits i videogramutredningens
betänkande (Ds U 1980:9) De hörselhandikappade och videogrammen.
I denna utredning föreslås bl. a. att Sveriges dövas riksförbund skall få
statsbidrag till videogramproduktion och därmed möjlighet att sprida
information, underhållning och debatt m. m. på teckenspråk. Förslaget
behandlas i budgetpropositionen bilaga 12 punkt B 35 där 500 000 kr. föreslås
anvisade för ändamålet.

Försök med text-TV har sedan 1979 bedrivits inom Sveriges Radio och
förslag om detta nya medium beräknas under innevarande år bli framlagt av
informationsteknologiutredningen.

Vad utskottet nu redovisat till belysning av frågan om textsättning av
TV-program visar att åtskilligt arbete - helt i enlighet med riksdagens
intentioner - lagts ner på att förbättra de hörselhandikappades möjligheter
att få del av information, debatt och underhållning direkt via TV eller i form
av videogram. Utskottet förutsätter att man inom Sveriges TV fortsatt ägnar
stor uppmärksamhet åt de hörselhandikappades situation. Eftersom det
ankommer på Sveriges Television att själv bedöma hur tilldelade resurser
skall användas inom den ram som anges av gällande lag och avtal anser
utskottet emellertid att riksdagen inte i denna fråga bör göra några
framställningar till regeringen. Utskottet avstyrker därför motionerna 306,
726 och 954, den sistnämnda i den del den gäller produktion av textade
program.

De hörselhandikappades situation i förhållande till TV har också tagits upp
i motion 307 (fp). I denna yrkas att riksdagen hos regeringen begär att
TV-program för de döva på teckenspråk utformas hos Sveriges TV inom
befintliga resurser. Motion 954 innehåller, förutom det yrkande om
textsättning som utskottet redan behandlat, ett yrkande om att riksdagen
uttalar att Utbildningsradion i högre utsträckning bör ta ansvar för
teckenspråksutbildning.

Den principiella uppfattning som utskottet nyss redovisat i fråga om
textsättning av TV-program gäller också TV-program på teckenspråk. Som
bl. a. framhållits av videogramutredningen erkänns numera detta språk
allmänt som de dövas eget språk. I viss utsträckning förekommer också
TV-program på teckenspråk vilket utskottet noterar med tillfredsställelse.
Eftersom det ankommer på radioföretagen att själva bedöma hur tilldelade

KrU 1980/81:22

resurser skall användas anser utskottet emellertid inte att riksdagen bör göra
den framställning till regeringen om program på teckenspråk som föreslås i
motion 307 och inte heller det uttalande om teckenspråksutbildning som
yrkas i motion 954. Utskottet avstyrker alltså motionerna 307 och 954, den
sistnämnda i den del som nu är i fråga.

TV-utsändning av teaterföreställningar

I motion 542 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ
till överläggningar mellan Sveriges Radio och Operan resp. Dramaten om
samarbetsavtal angående överförande av scenföreställningar till TV. Till
stöd för yrkandet anförs att tidigare framförda önskemål om TVutsändningar
från teatrarna inte haft tillräcklig effekt.

Utskottet får med anledning av denna motion erinra om att utskottet förra
året i betänkandet KrU 1979/80:26 framhöll vikten av att en stor publik ute i
landet via TV får ta del av de statliga teatrarnas föreställningar. Utskottet
erinrade därvid också om ett tidigare uttalande om värdet av ett samarbete
härvidlag även med regionala teatrar, riksteaterensembler och fria grupper.

Utskottet som konstaterar att samarbetet mellan Operan och TV de
senaste åren ökat i omfattning vill ånyo betona angelägenheten av att publik i
hela landet bereds möjlighet att genom TV ta del av föreställningar som ges
av Operan och Dramatiska teatern och även av Riksteatern samt regionteatrar
och fria grupper. Utskottet anser det emellertid inte behövligt att
riksdagen gör någon framställning till regeringen i frågan. Utskottet
avstyrker därför motion 542.

Övriga frågor

Vad som anförts och föreslagits i propositionen utöver det som behandlats
i det föregående har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilda
uttalanden.

Hemställan

Under åberopande av vad som anförts i det föregående hemställer
utskottet

1. att riksdagen antar det i proposition 1980/81:100 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för
innehav av televisionsmottagare,

2. att riksdagen avslår motion 1980/81:729 yrkandena 1 a och 1 b
om nya riktlinjer för Sveriges Radios verksamhet, yrkande 2 om
ett nytt avtal mellan staten och Sveriges Radio och yrkande 4

KrU 1980/81:22

om Sveriges Radios medlemskap i Svenska arbetsgivareföreningen,

3. att riksdagen avslår motion 1980/81:956 yrkande 2 om Sveriges
Lokalradios medlemskap i Svenska arbetsgivareföreningen,

4. att riksdagen godkänner de riktlinjer i fråga om reformverksamhet
för radio- och TV-verksamheten som angetts i proposition
1980/81:100,

5. att riksdagen avslår motion 1980/81:729 yrkande 1 d om
kvalitetshöjande åtgärder i fråga om programmen i radio och
TV,

6. att riksdagen godkänner de riktlinjer i fråga om kompensation
för kostnadsökningar för radio- och TV-verksamheten som
angetts i proposition 1980/81:100,

7. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:1669 godkänner de riktlinjer i fråga
om rationaliseringskrav för radio- och TV-verksamheten som
angetts i propositionen,

8. att riksdagen godkänner de riktlinjer i fråga om planeringsförutsättningar
för radio- och TV-verksamheten som angetts i
proposition 1980/81:100,

9. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1980/81:100
förordats angående sammanslagning av anslagen för drift och
investering i medelstilldelningen till Sveriges Radio,

10. att riksdagen avslår motion 1980/81:729 yrkande 1 c om att
utbyggnaden av regional-TV skall uppskjutas till nästa avtalsperiod,

11. att riksdagen godkänner det i proposition 1980/81:100 angivna
förslaget till den på grundval av investeringsplanen beräknade
medelsförbrukningen för byggnadsstyrelsen,

12. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1980/81:100
förordats angående investeringsnivå och planeringsförutsättningar
för televerket,

13. att riksdagen godkänner i proposition 1980/81:100 angivna
förslag till medelsberäkningar för televerket,

14. att riksdagen bemyndigar regeringen att av konjunkturmässiga
eller andra skäl anvisa ytterligare högst 10 % av föreslagna
totala investeringsmedel till televerket och byggnadsstyrelsen,

15. att riksdagen medger att televerket lämnas det beställningsbemyndigande
som förordats i proposition 1980/81:100,

16. att riksdagen godkänner det i proposition 1980/81:100 angivna
förslaget till medelsanvisning för den avgiftsfinansierade delen
av verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

KrU 1980/81:22

17. att riksdagen godkänner det i proposition 1980/81:100 angivna
förslaget till medelsberäkning för radionämndens verksamhet,

18. att riksdagen avslår motionerna 1980/81:729 yrkande 3 och
1980/81:956 yrkande 1 om närradion, sistnämnda yrkande såvitt
nu är i fråga,

19. att riksdagen avslår motion 1980/81:956 yrkande 1 om en
utvecklingsplan för lokalradion (del av yrkande 1),

20. att riksdagen avslår motion 1980/81:540 om en successiv
utbyggnad av lokalradions sändarnät,

21. att riksdagen avslår motionerna 1980/81:438 och 1980/81:1266
om lokaliseringen av en eventuell ny organisation för uppbörd
av TV-avgifter,

22. att riksdagen avslår motion 1980/81:1258 i den del motionen
gäller reklamfinansiering av radio- och TV-verksamheten,

23. att riksdagen avslår motion 1980/81:724 om ökade resurser för
barnprogram på invandrarspråk,

24. att riksdagen avslår motion 1980/81:725 om en ökad andel
kristna program i Sveriges Radio,

25. att riksdagen avslår motion 1980/81:956 yrkande 3 om minoritetsspråksändningar
i lokalradion,

26. att riksdagen avslår motion 1980/81:1267 om regelbundna
söndagsgudstjänster i TV,

27. att riksdagen avslår motion 1980/81:1269 om betydelsen av
kristna barn- och ungdomsprogram i TV,

28. att riksdagen avslår motion 1980/81:1270 om svordomar m. m.
samt om våldsinslag i radio och TV,

29. att riksdagen avslår motion 1980/81:1665 om program för
språkliga och etniska minoriteter,

30. att riksdagen avslår motionerna 1980/81:306, 1980/81:726 och
1980/81:954 om textsättning av TV-program, sistnämnda
motion såvitt nu är i fråga,

31. att riksdagen avslår motionerna 1980/81:307 och 1980/81:954
om teckenspråk i TV, sistnämnda motion såvitt nu är i
fråga,

32. att riksdagen avslår motion 1980/81:542 om överförande av
scenföreställningar till TV.

2. Sveriges Radio AB för verksamhet vid Sveriges Utbildningsradio AB.

Regeringen har under punkt E 1 (s. 599-601) föreslagit riksdagen att till
Sveriges Radio AB för verksamhet vid Sveriges Utbildningsradio AB för
budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 108 570 000 kr.

KrU 1980/81:22

I det i propositionen föreslagna anslaget ingår även en post om 15 milj. kr.
ur vilken förutsätts skola utgå kompensation till Utbildningsradion för
prisutvecklingen. I skrivelse till utskottet från statssekreteraren i utbildningsdepartementet
(dnr KrU 1980/81:51) har framhållits att kompensation för
prisutvecklingen vid Utbildningsradion skall beräknas enligt samma principer
som gäller för den avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges
Radio, att de nya grunder för kostnadsökningskompensation som föreslagits
beträffande sistnämnda verksamhet därför också bör gälla för Utbildningsradion
men att detta inte föranleder någon ändring i nyssnämnda post om 15
milj. kr.

Utskottet. Med hänvisning till vad som anförts i budgetpropositionen och
nyssnämnda statssekreterarskrivelse hemställer utskottet

att riksdagen till Sveriges Radio AB för verksamhet vid Sveriges
Utbildningsradio AB för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 108 570 000 kr.

Stockholm den 26 februari 1981

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Tore Nilsson (m), Åke Green (s), Tyra Johansson (s), Ingrid
Diesen (m), Olle Eriksson (c), Hans Alsén (s), Lars Ahlmark (m), Anna
Eliasson (c), Kerstin Andersson i Kumla (s), Bertil Hansson (fp), Maja
Bäckström (s), Börje Stensson (fp) och Helge Klöver (s).

Reservationer

1. Utbyggnad av nya FM-nät (punkt 1, mom. 20)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Hans Alsén, Kerstin
Andersson i Kumla, Maja Bäckström och Helge Klöver (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet får”
och slutar med ”motion 540” bort ha följande lydelse:

Utskottet får med anledning av motionen erinra om att föredragande
statsrådet uttalat som sin åsikt att en utbyggnad av nya FM-nät inte bör
genomföras under den reformperiod som diskuteras i propositionen, dvs.
inte förrän efter 1988/89. Utskottet kan inte dela denna uppfattning. Som
framhållits i motionen förutsätter lokalradions utvecklingsplan i vad gäller
sändningar över delar av lokalradioområdena ett nytt sändarnät. Utskottet

KrU 1980/81:22

anser det väl motiverat att riksdagen gör ett uttalande av den innebörd som
anges i motionen, nämligen att en successiv utbyggnad av ett nytt sändarnät
för lokalradion bör få påbörjas i den omfattning som resurser kan ställas till
förfogande. Utskottet tillstyrker därför motion 540.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:540 som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en
utbyggnad av lokalradions sändarnät,

2. Reklamfinansiering av radio och TV (punkt 1, mom. 22)

Tore Nilsson, Ingrid Diesen och Lars Ahlmark (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 15 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att den snabba kostnadsutvecklingen
för radion och televisionen i Sverige gör att framtida finansieringsformer
måste övervägas noga. Departementschefen konstaterar att kostnaderna
för verksamheten kan väntas öka betydligt mer än vad man tidigare
utgått från. Det är enligt utskottets uppfattning inte någon på sikt
framkomlig väg att undan för undan höja mottagaravgifterna. Att belasta
statens budget för att möta ökande kostnader är principiellt felaktigt och
dessutom med hänsyn till det statsfinansiella läget inte möjligt. En realistisk
väg ur detta dilemma är en reklamfinansierad radio och TV. Det belopp om
500 milj. kr. som beräknas flyta in vid en reklamfinansiering enligt den i
motionen skisserade modellen skulle utgöra en betydande del av Sveriges
Radios inkomster och bidra till att mottagaravgifterna kan hållas på en rimlig
nivå. Utskottet tillstyrker motion 1258 i den del som nu är i fråga.

dels utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1258, såvitt nu är i
fråga, som sin mening ger till känna för regeringen vad i
motionen anförts angående en framtida reklamfinansiering av
radio och TV,

Särskilt yttrande

Riktlinjer för radiokoncernens verksamhet (punkt 1, mom. 2)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Hans Alsén, Kerstin
Andersson i Kumla, Maja Bäckström och Helge Klöver (alla s) anför:

I motion 1977/78:1796 yrkade socialdemokraterna avslag på regeringens
förslag (prop. 1977/78:91) om att dela upp Sveriges Radio i ett moderbolag
och fyra förhållandevis självständiga programföretag. Vi ansåg att uppdelningen
av företaget i flera bolag skulle medföra betydande kostnadsfördy -

KrU 1980/81:22

ringar genom onödiga dubbleringar av tjänster och ett ökat lokalbehov.
Vidare skulle en väsentlig del av personalen bli sysselsatt med omorganisationen
under den närmaste tiden i stället för att kunna ägna sig åt
programproduktion. Enligt vår mening skulle regeringens förslag också
innebära en försämring av yttrandefriheten genom att kravet på balans i
programutbudet skulle gälla för varje programföretag och för varje TV-kanal
för sig.

De farhågor som uttalades i motion 1977/78:1796 beträffande konsekvenserna
av omorganisationen av Sveriges Radio har nu besannats. Betydande
delar av den personalökning som redovisas i betänkandet torde vara
föranledda av den nya organisation som genomdrevs av riksdagsmajoriteten
år 1978. De hårda rationaliseringskrav som regeringen redan nu aktualiserar
tyder på att också regeringen börjar inse brister i den nya organisationen.
Detta understryker vikten av att, som vi anförde i ett särskilt yttrande i
betänkandet KrU 1979/80:24, utvecklingen noga bör följas. Möjligheterna
att vidta åtgärder som så långt möjligt kan begränsa nackdelarna med den
beslutade omorganisationen bör därvid prövas.

KrU 1980/81:22

Översikt över motionernas behandling

Bilaga

Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

utskottets utskottets reservation särskilt

yttrande hemställan nr yttrande

s. mom. nr

306	16-17	punkt 1 mom. 30
307	17-18	31
438	13	21
540	13	20
542	18	32
724	16	23
725	16	24
726	16-17	30
729 yrk. 1 a	8-9	2
1 b	8-9	2
1 c	12	10
1 d	10	5
2	8-9	2
3	12	18
4	9	2
954	16-18	30, 31
956 yrk. 1	12-13	18,19
2	9	3
3	16	25
1258	14-15	22
1266	13	21
1267	16	26
1269	16	27
1270	16	28
1665	16	29
1669	10-11	7

GOTAB 66608 Stockholm 1981