KrU 1980/81:13

Kulturutskottets betänkande
1980/81:13

med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,
m. m., jämte motioner, såvitt propositionen och motionerna
hänvisats till kulturutskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels de delar av proposition 1980/81: 20 som gäller följande frågor inom
kulturutskottets område, nämligen barnfilmrådet, ungdomsorganisationerna
och lokaliseringen av Sveriges Utbildningsradio,

dels vissa med anledning av propositionen motionsvis framförda förslag
och synpunkter vilka gäller ovannämnda tre frågor samt därjämte frågorna
om finansieringen av radio/TV-verksamheten och om en nordisk TVsatellit,

dels den under allmänna motionstiden i januari 1980 väckta motionen
1979/80:511 om Nordsatprojektet.

Utskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig angående
frågan om Utbildningsradions lokalisering. Med anledning härav
har detta utskott avgivit yttrandet AU 1980/81:5 y (se Bilaga).

Kulturändamå)

1. Barnfilmrådet. Regeringen har i proposition 1980/81:20 bilaga 8 (utbildningsdepartementet)
under punkt 1.2 (s. 2-3) berett riksdagen tillfälle att
ta del av vad föredragande statsrådet anfört om barnfilmrådets verksamhet.

Det åberopade anförandet av föredragande statsrådet har följande lydelse.

Barnfilmrådet är tillsatt av regeringen och administrativt knutet till statens
ungdomsråd. Under barnfilmrådets ledning bedrivs verksamhet med
granskning av barnfilm, informations- och kontaktverksamhet samt utredningar
och försöksverksamhet. Statsbidraget till verksamheten uppgår till
800000 kr. för innevarande budgetår.

Utformningen av den framtida statliga filmpolitiken övervägs f. n. under
medverkan av den filmpolitiska beredningen. Jag har för avsikt att, i
anslutning till dessa överväganden, föreslå regeringen att barnfilmrådet
skall upphöra och att ansvaret för barnfilmfrågor överförs till andra organ.

I Riksdagen 1980181.13 sami. Nr 13

KrU 1980/81:13

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1980/81:64 av Eva Hjelmström m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
avslår regeringens förslag i proposition 1980/81: 20 att barnfilmrådets verksamhet
skall upphöra,

1980/81:73 av Georg Andersson m. fl. (s) i vilken motionärerna, såvitt nu
är i fråga, utan att något yrkande framställs uttalar att något sakligt underlag
för nedläggningen av bamfilmrådet inte presenterats av regeringen och
att förslaget härom därför inte går att bedöma,

1980/81:104 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1980/81:20 i vad avser

b. indragning av statsbidraget till barnfilmrådet.

I motion 64 uttalas bl. a. att barn och ungdomar i dag översvämmas av
undermålig skräpkultur och att detta inte minst gäller inom filmområdet.
Som en motvikt mot detta finns barnfilmrådet som ger råd och tips om bra
filmer för barn. Ett avskaffande av bamfilmrådet är helt i strid med av
riksdagen fastställda kulturpolitiska mål.

1 fråga om bamfilmrådet uttalas i motion 73 - utöver det som nyss
nämnts - att regeringen synes ha bestämt sig för att barnfilmrådets verksamhet
skall upphöra utan att kunna ange vare sig tidpunkten för detta
eller hur barnfilmfrågorna fortsättningsvis skall beredas. Ändå tillgodoräknar
regeringen sig genom nedläggningen en besparing redan budgetåret
1981/82.

Till stöd för nu ifrågavarande yrkande i motion 104 uttalas att en nedläggning
av bamfilmrådet är ett led i en borgerlig kulturpolitik som främjar
kommersiella intressen och försvagar de alternativ som bl. a. folkrörelserna
skulle kunna utveckla.

Utskottet

Utskottet är väl medvetet om att det i dagens läge är ofrånkomligt att
ompröva olika statliga utgifter och åtaganden och att denna omprövning
också måste gälla utgiftsändamål inom kulturutskottets arbetsområde.
Vikten av besparingsåtgärder har också fastslagits vid riksdagens behandling
av finansutskottets med anledning av propositionen avgivna betänkande
FiU 1980/81: 10. Vad angår de olika besparingsåtgärder som aktualiserats
i propositionen ligger det i åtskilliga fall till så att den närmare prövningen
av vilka åtgärder som måste genomföras och hur de bör utformas
kommer att ske i samband med behandlingen av den budgetproposition
som läggs fram i januari 1981. Utskottet finnér inte anledning att nu ta
ställning i sådana besparingsfrågor där åtgärder aviserats från regeringens
sida men konkreta förslag ännu inte lagts fram för riksdagen. Vad beträffar
barnfilmrådet vill utskottet erinra om att det vid behandlingen av proposi -

KrU 1980/81:13

tion 1978/79:143 förutsattes att uppgifts- och ansvarsfördelningen för barnfilmen
skulle övervägas inom ramen för den filmpolitiska översyn som då
planerades dvs. den nuvarande filmpolitiska beredningen.

Den ståndpunkt utskottet intagit innebär att vad som i propositionen och
motion 73 anförts om barnfilmrådet inte bör föranleda något uttalande från
riksdagens sida.

Vad beträffar de i motionerna 64 och 104 framförda avslagsyrkandena
får utskottet erinra om att propositionen inte i den del som utskottet nu
behandlar innehåller något formligt förslag utan endast att regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet anfört
beträffande bamfilmrådet. Såväl av formella skäl som med hänvisning till
vad utskottet ovan anfört om barnfilmrådet bör riksdagen avslå motionerna
64 och 104 yrkande I b.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:64 och 1980/81:104 yrkande
1 b.

2. Ungdomsorganisationerna. Regeringen har under punkt 1.3 (s. 3) berett
riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet anfört om
bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.

Det åberopade anförandet av föredragande statsrådet har följande lydelse.

Bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet har ökat
mycket kraftigt under de senaste åren, från 22644000 kr. budgetåret 1975/
76 till 46315000 kr. innevarande budgetår. Genom en begränsad sänkning
av framförallt grundbidraget per organisation och en reduktion av det
rörliga bidraget kan en besparing om 5 milj. kr. genomföras. Den föreslagna
besparingen är således måttlig i förhållande till anslagets utveckling och
bör till stor del kunna kompenseras genom rationaliseringar och omprioriteringar
inom befintlig verksamhet hos berörda organisationer. Till den
tekniska utformningen av besparingsförslaget avser jag att återkomma i
budgetpropositionen.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1980/81:73 av Georg Andersson m. fl. (s) i vilken motionärerna, såvitt nu
är i fråga, utan att något yrkande framställs uttalar att något sakligt underlag
för den föreslagna nedskärningen av stödet till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet inte presenterats av regeringen och att förslaget
härom därför inte går att bedöma,

1980/81:104 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1980/81:20 i vad avser

c. sänkning av grundbidraget till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet.

tl Riksdagen 1980/81.13 sami. Nr 13

KrU 1980/81:13

I motion 73 uttalas att motionärerna avser att återkomma till frågan om
stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet när ett genomarbetat
förslag presenterats för riksdagen. Redan nu vill motionärerna dock
understryka att besparingar i statsbudgeten inte i första hand bör gå ut över
verksamhet som riktar sig till barn och ungdomar vilket förefaller vara
regeringens mening.

Den i propositionen angivna sänkningen av bidraget till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet betecknas i motion 104 som ett bidrag till
en borgerlig kulturpolitik som främjar kommersiella intressen och försvagar
de alternativ som bl. a. folkrörelserna skulle kunna utveckla.

Anslagsutvecklingen i fråga om det statliga stödet till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet

Statsbidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet utgår i
form av grundbidrag och rörligt bidrag. Grundbidrag utgår för innevarande
budgetår med 295000 kr. vilket innebär praktiskt taget en fördubbling
sedan budgetåret 1975/76 då motsvarande belopp var 150000 kr. Även det
rörliga bidraget har sedan sistnämnda budgetår höjts betydligt. Det uppgick
då till 20 kr./medlem i intervallet 3001 — 15000 medlemmar, till 15 kr./
medlem i intervallet 15001—40000 medlemmar och till 10 kr./medlem i
intervallet över 40000 medlemmar. De två lägre intervallen har numera
slagits ihop till ett. Det rörliga bidraget utgår i år med 27 kr./medlem i det
lägre och 21 kr./medlem i det högre intervallet.

Utskottet

Statens ungdomsråd har i en till utbildningsdepartementet ingiven skrivelse,
som tillställts utskottet för kännedom, redovisat en vikande tendens
i fråga om antalet medlemmar. Enligt vad utskottet inhämtat underhand
kan denna vikande tendens tillsammans med en minskning i antalet av de
aktiviteter som påverkar medelsbehovet i fråga om det s.k. lokala aktivitetsstödet
väntas medföra en minskning i den faktiska medelsåtgången
under nästa budgetår som motsvarar minst den besparing som förutsätts i
propositionen.

Utskottet hänvisar till vad som anförts under närmast föregående punkt
om att det inte finns anledning att nu ta närmare ställning i besparingsfrågor
där konkreta förslag ännu inte lagts fram för riksdagen. Vad beträffar
ungdomsorganisationerna har det i propositionen förutsatts att ett konkret
besparingsförslag kommer att läggas fram i budgetpropositionen. Vid behandlingen
av denna fråga bör det övervägas även vilken betydelse i
sammanhanget man bör tillägga den minskade medelsåtgång som följer av
ett något vikande medlemsunderlag och en minskning i antalet lokala
aktiviteter.

Vad utskottet nu anfört innebär att utskottet anser att vad som i proposi -

KrU 1980/81:13

tionen och motion 73 anförts om ungdomsorganisationerna inte bör föranleda
något uttalande från riksdagens sida.

Vad beträffar yrkande 1 c i motion 104 föreligger samma formella läge
som under närmast föregående punkt redovisats beträffande yrkande 1 b i
motionen. Såväl av formella skäl som med hänvisning till vad utskottet
ovan anfört om ungdomsorganisationerna bör riksdagen avslå motion 104
yrkande 1 c.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motion 1980/81: 104 yrkande 1 c.

3. Lokaliseringen av Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Regeringen har
under punkt 4.3 (s. 29—30) föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer
för fortsatt lokalplanering för Sveriges Utbildningsradio AB som förordats
i propositionen.

Av propositionen inhämtas i denna fråga i huvudsak följande.

Regeringen beslöt den 9 juni 1977 att lokalisera Utbildningsradion till
Tyresö. Projektering av en nybyggnad för företaget har påbörjats och
systemhandlingar med kostnadskalkyl har beräknats föreligga i november
1980. Enligt beräkningar redovisade vid tiden för propositionens framläggande
uppgår den totala investeringskostnaden till drygt 290 milj. kr.

Föredragande statsrådet uttalar att investeringskostnaderna visat sig bli
oväntat stora. En betydande del av merkostnaderna avser egna tekniska
resurser inom Utbildningsradion. Det har nämligen endast i starkt begränsad
omfattning visat sig möjligt att vid den beslutade lokaliseringen till
Tyresö använda radiokoncernens nuvarande tekniska resurser m. m. på
Östermalm i Stockholm. Även personalkostnaderna beräknas öka avsevärt
vid en lokalisering till Tyresö.

Statsrådet har mot den redovisade bakgrunden funnit anledning att
allvarligt överväga ett alternativ till den beslutade lokaliseringen av Utbildningsradion
till Tyresö och därvid kommit till den slutsatsen att betydande
vinster kan uppnås om möjligheterna till samordning av i första hand de
tekniska resurserna inom Sveriges Radio-koncernen i Stockholm tillvaratas.
Detta förutsätter att beslutet om lokalisering av Utbildningsradion till
Tyresö upphävs och att Utbildningsradion permanent bereds lokaler i
närheten av radio- och TV-husen på Östermalm i Stockholm. Den vinst
genom samordning av främst studio- och ateljéproduktion, som därmed
skulle kunna uppnås, har bedömts uppgå till ca 15 milj. kr. årligen i
minskad driftkostnad. Under de två närmast följande budgetåren bortfaller
investeringar om sammanlagt ca 150 milj. kr. Statsrådet förordar därför att
beslutet om att Utbildningsradion skall lokaliseras till Tyresö kommun
upphävs.

Huvuddelen av Utbildningsradions verksamhet kan enligt statsrådets
mening stanna kvar i de nyligen förhyrda lokalerna i kvarteret Amsterdam
eller i alternativa lokaler på Östermalm (jfr prop. 1979/80:25, bil. 6, s. 48).
Behoven av permanenta tekniklokaler för Utbildningsradions produktion
kan tillgodoses i samband med en planerad nybyggnad av ersättningslokaler
för Sveriges Television AB inom kvarteret Förrådsbacken.

KrU 1980/81:13

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1980/81:57 av Ingvar Carlsson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att lokaliseringen av Sveriges Utbildningsradio
till Tyresö fullföljs på tidigare planerat sätt,

2. att om riksdagen ändå ansluter sig till regeringens uppfattning riksdagen
måtte uttala att annan statlig verksamhet utlokaliseras till Tyresö,

1980/81:73 av Georg Andersson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om Utbildningsradion.

I motion 57 framhålls att Tyresö är den kommun i Stockholms län som
har den lägsta arbetsplatskvoten dvs. andelen arbetsplatser i förhållande
till antalet förvärvsarbetande. En lokalisering av Utbildningsradion till
Tyresö skulle innebära ett värdefullt tillskott av arbetsplatser. Kommunen
har därför satsat helhjärtat på denna lokalisering och avsatt mark inom
Lindalens arbetsplatsområde. Därmed har ett viktigt markområde låsts för
statens räkning.

Motionärerna anser att det inte finns några som helst skäl att ändra
beslutet om lokalisering av Utbildningsradion till Tyresö. Skulle riksdagen
gå emot denna uppfattning bör regeringen enligt motionärerna ta initiativ
till att annan statlig verksamhet förläggs till Tyresö.

De synpunkter på Utbildningsradion som förs fram i motion 73 innebär
följande.

Genom förläggningen av Utbildningsradion till Östermalm enligt regeringens
förslag skapas nya förutsättningar för ett närmare samarbete mellan
radio- och TV-företagen och Utbildningsradion i själva produktionen. I
fortsatta överväganden om Utbildningsradion bör undersökas om inte ett
sådant samarbete kan vidareutvecklas i syfte att nedbringa kostnaderna för
verksamheten. Därtill kommer vissa möjligheter att utnyttja lokaler i Filmhuset
på Östermalm som f. n. disponeras av Dramatiska institutet och
Svenska Filminstitutet. Enligt uppgift används f. n. inte dessa i full utsträckning.
Detta skulle i så fall betyda lägre kostnader för Filminstitutet
och Dramatiska institutet.

Sådana alternativ bör således närmare övervägas, innan det av regeringen
antydda investeringsprogrammet påbörjas. Till grund för fortsatta bedömningar
av Utbildningsradions lokal- och utrustningsbehov bör också
ligga en utvärdering av den nuvarande verksamhetens inriktning, innehåll
och omfattning samt i vilken utsträckning utbudet utnyttjas i olika utbildningar.

Med hänvisning till vad som anförts i motionen uttalar motionärerna att
en sammanlagd besparing på 60 milj. kr. budgetåret 1981/82 bör kunna
komma till stånd.

KrU 1980/81:13

Yttrande av arbetsmarknadsutskottet

I det i inledningen till detta betänkande nämnda yttrandet AU 1980/81:5 y
har arbetsmarknadsutskottet betonat att det är betydelsefullt att man skapar
bättre balans mellan boende och arbetsplatser i Tyresö liksom i andra
kranskommuner i Stockholmsområdet. Sammantaget har utskottet dock
gjort den bedömningen att det får anses rimligt att nu ompröva Utbildningsradions
lokaliseringsfråga. Arbetsmarknadsutskottet har därför inte
velat motsätta sig att så sker och följaktligen inte kunnat ställa sig bakom
yrkande 1 i motion 57.

Vad beträffar yrkande 2 i samma motion erinrar arbetsmarknadsutskottet
om att länsstyrelsen i Stockholms län i samråd med landstinget och
byggnadsstyrelsen arbetat med frågan om möjliga decentraliseringar av
statlig verksamhet från Stockholm-Solna till andra delar av länet. Ett
liknande arbete bedrivs av den till budgetdepartementet knutna decentraliseringsdelegationen.
Om Utbildningsradion inte förläggs till Tyresö bör det
vara en angelägen uppgift att i de nämnda sammanhangen noga överväga
möjligheterna till alternativa lokaliseringar till Tyresö. Detta bör rimligen
ske utan något särskilt initiativ från riksdagen. Yrkande 2 i motion 57 bör
därför inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Utskottet

Den i propositionen förordade nya lokalplaneringen för Utbildningsradion
beräknas medföra betydande kostnadsminskningar i jämförelse med
en lokalisering till Tyresö. Enligt motion 73 bör det därutöver finnas
möjligheter till ytterligare besparingar. Motionärerna anser nämligen att
det vid fortsatta överväganden om Utbildningsradion bör undersökas om
inte det i propositionen förutsatta samarbetet mellan de olika radio- och
TV-företagen kan vidareutvecklas i syfte att minska kostnaderna för verksamheten.

I motionen pekas också på möjligheten att för Utbildningsradions räkning
använda vissa lokaler i Filmhuset på Östermalm som f. n. disponeras
av Dramatiska institutet och Svenska filminstitutet. Det har nämligen
enligt motionärerna uppgivits att dessa lokaler f. n. inte utnyttjas i full
utsträckning. En omdisponering skulle betyda lägre kostnader för Filminstitutet
och Dramatiska institutet.

Motionärerna uttalar också att till grund för fortsatta bedömningar av
Utbildningsradions lokal- och utrustningsbehov bör ligga även en utvärdering
av den nuvarande verksamhetens inriktning, innehåll och omfattning
samt i vilken utsträckning utbudet utnyttjas i olika utbildningar.

Utskottet har förståelse för de skäl mot en ändring i fråga om Utbildningsradions
lokalisering som anförts i motion 57 men anser dock övervägande
skäl tala för ett upphävande av beslutet att Utbildningsradion skall
förläggas till Tyresö. Företaget bör enligt utskottets uppfattning permanent
beredas lokaler i närheten av radio- och TV-husen på Östermalm i Stock -

KrU 1980/81:13

holm. I det kommande planeringsarbetet bör ingå att noga pröva även den i
motion 73 angivna möjligheten att utnyttja vissa lokaler i Filmhuset.

Vid ett upphävande av beslutet att Utbildningsradion skall förläggas till
Tyresö ställs företaget inför en helt ny situation. Det är enligt utskottets
uppfattning angeläget att de överväganden angående behovet av personal,
lokaler och utrustning som i så fall förestår grundar sig på noggranna
interna analyser och värderingar av den nuvarande verksamhetens inriktning,
innehåll och omfattning. Utskottet avser härmed bl. a. frågan om
avvägningen mellan regional och central verksamhet. Vid nämnda analyser
och överväganden är det naturligt att man också uppmärksammar
frågan om i vilken omfattning företagets utbud kommer till användning. I
detta sammanhang finnér utskottet anledning betona värdet av samarbete
mellan Utbildningsradion och bildningsförbunden.

Vad utskottet anfört i fråga om lokalplaneringen för Utbildningsradion
innebär att utskottet tillstyrker nu förevarande förslag i propositionen och
därmed avstyrker motion 57 yrkande 1. De kompletterande synpunkter
som utskottet anfört, i första hand med anledning av motion 73 yrkande 1,
förutsätts bli beaktade utan någon särskild hänvändelse från riksdagen till
regeringen. Utskottet avstyrker därför detta yrkande.

Vad därnäst angår yrkande 2 i motion 57 delar utskottet den uppfattning
som kommit till uttryck i arbetsmarknadsutskottets yttrande. Om riksdagen
bifaller propositionen bör alternativa lokaliseringar till Tyresö övervägas,
men detta bör rimligen ske utan något särskilt initiativ från riksdagen.
Yrkande 2 i motion 57 avstyrks därför.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:20 och med

avslag på motion 1980/81:57 yrkande 1 godkänner de riktlinjer
för fortsatt lokalplanering för Sveriges Utbildningsradio som förordats
i propositionen,

2. att riksdagen avslår motion 1980/81:57 yrkande 2,

3. att riksdagen avslår motion 1980/81:73 yrkande 1.

4. Motion om finansieringen av radio/TV

I motion 1980/81:73 av Georg Andersson m.fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge till känna för regeringen
vad som i motionen anförts om finansieringen av radio/TV.

1 det avsnitt av motion 73 som utskottet nu behandlar uttalar motionärerna
sin oro för den utveckling av TV-avgifterna som anges i Sveriges Radios
anslagsframställning för nästa budgetår. Motionärerna anser att de ytterligare
resurser som radio/TV-verksamheten kan komma att kräva under de
närmaste budgetåren i första hand bör åstadkommas genom en minskning

KrU 1980/81:13

av kostnaderna för administrationen av avgiftsuppbörden och genom åtgärder
mot avgiftsskolket. Motionärerna anser också att regeringen i syfte
att dämpa kostnadsutvecklingen bör pröva att senarelägga genomförandet
av delar av 1978 års riksdagsbeslut om radio/TV.

Vad angår avgiftsuppbörden och avgiftsskolket anförs vidare bl.a. följande
i motionen.

En särskild utredare har på regeringens uppdrag lagt fram förslag rörande
nuvarande avgiftsfinansiering (Ds U 1980:7). Förslaget har remissbehandlats.
Utredaren uppskattar avgiftsskolket till 250 milj. kr. årligen. Den
nuvarande avgiftsfinansieringen är också en dyrbar form för att finansiera
verksamheten. Debitering, uppbörd och kontroll med nuvarande system
medför kostnader som enligt utredaren uppgår till 66 milj. kr. årligen.

I de remissyttranden som avgivits med anledning av den nämnda utredningen
Avgiftsfinansiering av radio/TV framförs olika förslag i syfte att
minska kostnaderna för avgiftsuppbörden och öka intäkterna. Det finns
därmed enligt vår mening ett underlag för att öka inkomsterna till radio/
TV-verksamheten.

Utskottet

Med anledning av vad i motion 73 anförts om avgiftsskolket och systemet
för uppbörd av mottagaravgifter vill utskottet understryka angelägenheten
av snara åtgärder både för att i möjligaste mån komma till rätta med
avgiftsskolket och för att minska kostnaderna för uppbörden av mottagaravgifterna.
Eftersom utskottet är medvetet om att regeringen har sin uppmärksamhet
riktad på dessa båda frågor anser utskottet det dock inte
erforderligt att riksdagen beträffande dem gör det i motionen yrkade särskilda
uttalandet till regeringen.

Vad beträffar motionärernas uttalande om att regeringen i syfte att
dämpa kostnadsutvecklingen bör pröva att senarelägga genomförandet av
delar av 1978 års riksdagsbeslut om radio/TV utgår utskottet från att detta
är en synpunkt som i nuvarande ekonomiska läge beaktas av regeringen
utan något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Sammanfattningsvis anser utskottet alltså att det inte är erforderligt att
riksdagen gör det i motion 73 yrkande 2 angivna uttalandet.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1980/81:73 yrkande 2.

5. Motioner om frågan om en nordisk TV-satellit

I motion 1979/80:511 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att planerna på
en nordisk radio- och TV-satellit bör avskrivas,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att en utredning tillsätts
för att snarast ta fram alternativa förslag i enlighet med vad som anförts i
motionen.

KrU 1980/81:13

I motion 1980/81:73 av Georg Andersson m.fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om Nordsat.

Till stöd för de i motion 511 framställda yrkandena har i huvudsak
följande motivering lämnats.

Motionärerna anser inte att nordsatutredningen lyckats göra sannolikt
att satelliten skulle stärka den nordiska gemenskapen eller främja de kulturpolitiska
målen. Bl. a. hävdas att den ökade valfrihet som åberopats
som ett motiv för Nordsat för de allra flesta tittarna skulle utnyttjas som en
möjlighet att se fler av de program som kan bedömas som kulturpolitiskt
tvivelaktiga. Motionärerna anser en sådan utveckling särskilt allvarlig för
barnens TV-tittande.

Enligt motionärerna uppfyller Nordsat i första hand den multinationella
elektronikindustrins behov av nya marknader och högre vinster samt vissa
politiska krafters önskan om en ytterligare passivisering av människorna.
Nordsatutredningen kan sägas utgöra ett typexempel på att man ensidigt
inriktat utredningen på en teknik, nämligen en nordisk satellit, men försummat
att studera vilka alternativa möjligheter som finns för att tillgodose
de målsättningar som en satellit påstås uppfylla. Det finns, anser motionärerna,
alternativa och mycket billigare utvecklingsvägar för radio och TV i
Sverige och i Norden. Som en möjlighet nämner de att bygga ut Nordvisionen
kraftigt. Motionärerna koncentrerar sig emellertid främst på sådana
alternativ som kan aktivera större befolkningsgrupper än de som nu kommer
till tals i massmedierna. En ordentlig satsning på en allemansradio
inom ramen för lokalradion skulle vara ett sådant alternativ. De önskar
också att medlen till Sveriges Radio-koncernen ökas för att ge möjlighet att
upprätta fasta eller mobila bandverkstäder där allmänheten kan göra program.
På sikt bör ett sådant system utvecklas till att också omfatta filmoch
videoverkstäder.

I motion 73 uttalas att Nordiska ministerrådet inom kort skall ta ställning
till frågan om en gemensam nordisk satellit för radio- och TV-sändningar
och lägga fram ett förslag för Nordiska rådet. Motionärerna anser att
riksdagen bör få tillfälle att uttala sig i denna fråga innan regeringen gör
ställningstaganden som kan bli bindande i det nordiska samarbetet. I
motionen anförs vidare följande.

Med hänsyn till de vittgående ekonomiska konsekvenser som ett genomförande
av Nordsat skulle få är det motiverat att frågan prövas i anslutning
till regeringens förslag om besparingar.

Frågan om Nordsat har varit föremål för ett omfattande och mångårigt
utredningsarbete. Det förslag som presenterades hösten 1979 har remissbehandlats.
De svenska myndigheter och organisationer som yttrat sig i
frågan är till helt övervägande del negativa till förslaget om Nordsat. Bland
dem som avstyrker återfinns bl. a. Landsorganisationen, Tjänstemännens
Centralorganisation, kulturrådet, Sveriges Radio, Statens ungdomsråd,
skolöverstyrelsen, de flesta studieförbunden, Riksidrottsförbundet, organisationerna
för kulturarbetare m. fl.

KrU 1980/81:13

Det står alltmer klart att planerna på en gemensam nordisk radio/TVsatellit
kommer att kräva sådana investeringar och driftkostnader att projektet
enbart av ekonomiska skäl inte bör genomföras. Det rör sig om
kostnader som uppgår till miljardbelopp. Därtill kommer kulturpolitiska
skäl. Därest man vill främja det nordiska kulturella samarbetet på radio/
TV-området, står det efter hittillsvarande utredningar om Nordsat klart att
detta kan göras bättre på andra sätt än genom en gemensam satellit.

Det finns således enligt vår mening ingen anledning att driva detta arbete
vidare. Insatserna bör i stället inriktas på ett ökat kulturpolitiskt samarbete
inom Norden på annat sätt än genom gemensamma satellitsändningar.
Radio/TV-företagens egna möjligheter att fördjupa det nordiska samarbetet
bör därvid tas till vara och stimuleras.

Utskottet

Då utskottet våren 1979 i sitt betänkande KrU 1978/79:33 behandlade
Nordiska ministerrådets kulturbudget gjorde utskottet vissa uttalanden
angående frågan om en nordisk TV-satellit, det s.k. Nordsatprojektet.
Utskottet förutsatte därvid att det pågående utredningsarbetet i denna
fråga skulle slutföras enligt den ursprungliga planen. Samtidigt uttalades
att några bindningar från den svenska regeringens sida självfallet inte fick
komma i fråga innan avsett underlag för frågans vidare behandling hade
redovisats för riksdagen. Svenska projekt och aktiviteter i övrigt med
inriktning på ett eventuellt satellitprojekt fick givetvis inte heller medföra
några utfästelser eller bindningar för framtiden från regeringens sida.

Sedan detta uttalande gjordes har utredningsarbetet i fråga om Nordsat
redovisats i form av en huvudrapport och fyra delrapporter (Nordisk radio
och television via satellit, NU A 1979:4—8). Rapporterna har remissbehandlats
varefter frågan diskuterats i Nordiska ministerrådet. Rådet har
vid en överläggning den 21 november 1980 konstaterat att viktiga aspekter
på ett nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit fått en inträngande
behandling i det genomförda utredningsarbetet om Nordsat men att det
ändå kvarstår frågor som kräver närmare värderingar och överväganden.
Avsikten är att den fortsatta beredningen av ärendet primärt skall ske
genom överläggningar mellan nationella delegationer. Arbetet skall samordnas
av ministerrådet och ha som mål att frambringa ett slutgiltigt
underlag för ett ställningstagande i rådet före utgången av 1981.

Bestämda uttalanden mot ett fullföljande av Nordsatprojektet har gjorts
i de två motioner som utskottet behandlar under denna punkt i betänkandet.
Utskottet får för egen del anföra följande i denna fråga.

Utskottet anser det vara viktigt att åtgärder vidtas i syfte att öka det
nordiska kultursamarbetet. En satsning på en gemensam nordisk satellit
kan emellertid beräknas komma att medföra så stora kostnader att det av
den anledningen måste anses tveksamt om projektet kan och bör realiseras.
Vad beträffar den kulturpolitiska bedömningen av projektet konstaterar
utskottet att remissbehandlingen i de olika länderna gett vid handen
att uppfattningarna går vitt isär.

KrU 1980/81:13

Mot bakgrund av det nu anförda vill utskottet som sin uppfattning uttala
att ministerrådet i sitt arbete på att öka det nordiska kultursamarbetet även
bör pröva andra lösningar innan slutlig ställning tas till Nordsatprojektet.
Utskottet anser att riksdagen med avslag på motionerna 73 yrkande 3 och
511 yrkande 1 som sin mening bör ge till känna för regeringen vad utskottet
nu anfört om Nordsatprojektet och inriktningen av det nordiska samarbetet
på kulturområdet.

Yrkande 2 i motion 511 innebär att riksdagen hos regeringen bör begära
att en utredning tillsätts med uppgift att snarast utarbeta alternativa förslag
i enlighet med vad som anförts i motionen. Motionärerna pekar på olika
former av nordiskt samarbete på radio/TV-området och framhåller behovet
av ökade resurser för radiokoncernen för att dels möjliggöra alternativ
som kan aktivera större befolkningsgrupper än de som nu kommer till tals i
massmedierna, dels ge människorna möjlighet till egen skapande aktivitet.
I sammanhanget nämns såväl allemansradio som bandverkstäder samt på
längre sikt film- och videoverkstäder.

Utskottet anser inte att riksdagen nu bör begära en dylik utredning.
Ifrågavarande yrkande avstyrks därför.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:511 yrkande 1
och 1980/81:73 yrkande 3 som sin mening ger till känna för
regeringen vad utskottet anfört om Nordsatprojektet och inriktningen
av det nordiska samarbetet på kulturområdet,

2. att riksdagen avslår motion 1979/80:511 yrkande 2.

Stockholm den 2 och 4 december 1980

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Åke Green (s), Tyra Johansson (s), Ingrid Diesen (m), LarsIngvar
Sörenson (s), Hans Alsén (s), Lars Ahlmark (m), Catarina Rönnung
(s), Anna Eliasson (c). Kerstin Andersson i Kumla (s), Bertil Hansson (fp),
Elisabeth Fleetwood (m), Stina Eliasson (c) och Per Arne Aglert (fp).

Vid punkterna 3 och 4 ersattes Tyra Johansson (s) av Ing-Marie Hansson

(s).

Reservationer

1. Barnfilmrådet (punkt 1)

Ingrid Diesen (m). Lars Ahlmark (m), Bertil Hansson (fp), Elisabeth
Fleetwood (m) och Per Arne Aglert (fp) anser att den del av utskottets

KrU 1980/81:13

yttrande som på s. 2 börjar ”Utskottet är” och på s. 3 slutar ”yrkande 1 b”
bort ha följande lydelse:

Med anledning av vad i propositionen anförts om barnfilmrådet får
utskottet erinra om att frågan om barnfilmrådets ställning berördes även
vid behandlingen av proposition 1978/79:143 om barn och kultur och att
det därvid förutsattes att uppgifts- och ansvarsfördelningen för barnfilmen
skulle övervägas inom ramen för den filmpolitiska översyn som då planerades,
dvs. den nuvarande filmpolitiska beredningen. Utskottet vill också
peka på den omständigheten att barnfilmrådet som tillkom den 1 juli 1975
med uppgift att på barnfilmens område fungera bl. a. som samrådsorgan åt
Svenska filminstitutet redan ett år senare på grund av vissa samarbetssvårigheter
administrativt knöts till statens ungdomsråd. Barnfilmrådet kom
därmed i en situation som avviker från vad som ursprungligen avsetts.
Utskottet gör den bedömningen att det finns utrymme för en rationalisering
och därmed en besparing i anslutning till vad som anförts under nu
förevarande punkt i propositionen. Utskottet delar alltså inte den uppfattning
i denna fråga som kommit till uttryck i motion 73.

Vad beträffar de i motionerna 64 och 104 framförda avslagsyrkandena
får utskottet erinra om att propositionen inte i den del som utskottet nu
behandlar innehåller något formligt förslag utan endast att regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet anfört
beträffande barnfilmrådet. Redan formella skäl gör alltså att de båda yrkandena
inte kan bifallas. I sak innebär den ståndpunkt som utskottet
intagit att riksdagen inte bör ansluta sig till den uppfattning som motionärerna
gett uttryck åt. Motionerna 64 och 104 yrkande 1 b avstyrks.

2. Ungdomsorganisationerna (punkt 2)

Ingrid Diesen (m). Lars Ahlmark (m), Bertil Hansson (fp). Elisabeth
Fleetwood (m) och Per Arne Aglert (fp) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet hänvisar” och på s. 5 slutar
”yrkande 1 c” bort ha följande lydelse:

Yrkande 1 c i motion 104 innebär att riksdagen bör avvisa propositionen
i den del den för fram tanken på en sänkning av grundbidraget till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet. I sak torde motionen emellertid
innebära ett ogillande över huvud taget av vad som i propositionen
uttalas om besparingsåtgärder på detta område.

Vad beträffar motion 73 innebär den att det i propositionen redovisade
underlaget för besparingsåtgärder i fråga om ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet är otillräckligt för ett ställningstagande.

Utskottet anser för sin del att det i fråga om den samlade anslagsgivningen
till ungdomsorganisationerna bör finnas utrymme för en besparing av
den storleksordning som angivits i propositionen. Den är som framhållits

KrU 1980/81:13

av föredragande statsrådet måttlig i förhållande till den anslagsökning som
organisationerna erhållit under senare år.

Vad beträffar yrkande 1 c i motion 104 föreligger samma formella läge
som under närmast föregående punkt redovisats beträffande yrkande 1 b i
motionen. Redan av formella skäl kan yrkandet alltså inte bifallas. I sak
innebär den ståndpunkt som utskottet intagit att riksdagen inte bör ansluta
sig till den uppfattning som motionärerna gett uttryck åt. Utskottet avstyrker
motion 104 yrkande 1 c.

3. Finansieringen av radio/TV (punkt 4)

Georg Andersson, Åke Green, Lars-Ingvar Sörenson, Hans Alsén, Catarina
Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson (alla
s) anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är nödvändigt med
snara och kraftfulla åtgärder såväl för att komma till rätta med avgiftsskolket
som för att minska kostnaderna för uppbörden av mottagaravgifterna.
Ökade resurser kan därigenom tillföras radiokoncernen. Som motionärerna
framhållit ankommer det givetvis på radioföretagen själva att i sin
verksamhet sträva efter största möjliga effektivitet i utnyttjandet av tilldelade
resurser och samtidigt efter en allt bättre programkvalitet. För att
dämpa kostnadsutvecklingen anser utskottet också att regeringen bör pröva
att senarelägga genomförandet av delar av 1978 års riksdagsbeslut om
radio/TV.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion 73 bör riksdagen som
sin mening ge till känna för regeringen.

Utskottet hemställer

att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet med anledning av motion 1980/81:73 yrkande 2 anfört
om radioföretagens ekonomiska resurser.

4. Nordisk TV-satellit (punkt 5)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Hans Alsén, Catarina Rönnung och Kerstin Andersson i Kumla (alla s)
anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet
anser” och på s. 12 slutar ”på kulturområdet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det vara viktigt att åtgärder vidtas i syfte att öka det
nordiska kultursamarbetet. En satsning på en gemensam nordisk satellit
beräknas emellertid komma att medföra så stora kostnader att det redan av
den anledningen måste anses ytterst tveksamt om projektet bör realiseras.
Redan i nuvarande läge brottas Sveriges Radio med betydande ekonomis -

KrU 1980/81:13

ka problem som enligt utbildningsministerns uttalande kräver en kraftig
höjning av mottagaravgiften. Förverkligande av Nordsat skulle medföra
behov av ytterligare avgiftshöjningar. Därtill kommer konsumenternas
kostnader för den tekniska mottagarutrustningen.

Vad beträffar den kulturpolitiska bedömningen av projektet konstaterar
utskottet att remissbehandlingen i de olika länderna gett vid handen att
uppfattningarna går vitt isär. Den svenska remissopinionen har till övervägande
del varit negativ. Bland de remissinstanser som ställt sig avvisande
kan nämnas LO, TCO, Sveriges Radio, Konstnärliga och litterära yrkesutövares
samarbetsorganisation (Klys), statens kulturråd samt flertalet ungdomsorganisationer
och studieförbund.

Utskottet anser att det nordiska kultursamarbetet kan främjas bättre på
andra sätt än genom det planerade Nordsatprojektet. Mot bakgrund av det
nu anförda vill utskottet som sin uppfattning uttala att det fortsatta arbetet
på att öka det nordiska kultursamarbetet bör inriktas på andra åtgärder än
ett förverkligande av Nordsatprojektet. Utskottet anser att riksdagen som
sin mening bör ge till känna för regeringen vad utskottet nu med anledning
av motionerna 73 yrkande 3 och 511 yrkande 1 anfört om Nordsatprojektet
och inriktningen av det nordiska samarbetet på kulturområdet.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet med anledning av motionerna 1979/80:511 yrkande 1
och 1980/81:73 yrkande 3 anfört om Nordsatprojektet och om
inriktningen av det nordiska samarbetet på kulturområdet,

KrU 1980/81:13

Bilaga

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1980/81:5 y

över proposition 1980/81:20 såvitt avser lokaliseringen av Sveriges
Utbildningsradio AB jämte motion

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1980/81:20, bilaga 8 punkt 4:3 (Lokaliseringen av Sveriges
Utbildningsradio AB) jämte motion 1980/81:57. Arbetsmarknadsutskottet
får anföra följande.

Propositionen

Sveriges Utbildningsradio AB började sin verksamhet den 1 januari
1978. I riksdagsbeslutet före inrättandet ingick ett bemyndigande för regeringen
att närmare avgöra Utbildningsradions lokalisering inom Stockholmsområdet.
Det förutsattes att regeringen därvid skulle besluta att
Utbildningsradion — som f. n. disponerar lokaler på Östermalm i Stockholm
— skulle lokaliseras utanför Storstockholms kärnområde. Med anledning
härav beslöt regeringen år 1977 att Utbildningsradion skulle förläggas
till Tyresö kommun. Projekteringsarbeten har därefter bedrivits av byggnadsstyrelsen.

Investeringskostnaderna för att förlägga Utbildningsradions verksamhet
till Tyresö sägs nu i propositionen ha blivit oväntat stora. De beräknas
totalt uppgå till 290 milj. kr. Även personalkostnaderna väntas öka avsevärt.

Om Utbildningsradion i stället får permanenta lokaler i närheten av
radio- och TV-husen på Östermalm räknar regeringen med att betydande
samordningsvinster kan uppnås och att investeringskostnaderna kan minskas
med 150 milj. kr. Enligt regeringens mening bör beslutet att lokalisera
Utbildningsradion till Tyresö kommun upphävas och lokalbehovet tillgodoses
på Östermalm. Riksdagen föreslås godkänna riktlinjer av denna
innebörd för den fortsatta lokalplaneringen.

Motionen

Ingvar Carlsson m.fl. (s) finner i motion 1980/81:57 inga som helst skäl
för att det tidigare regeringsbeslutet skall ändras. De vill i första hand att

KrU 1980/81:13

Bilaga

riksdagen skall besluta att lokaliseringen till Tyresö fullföljs på tidigare
planerat sätt. Till stöd härför anförs bl. a. att Tyresö har den lägsta arbetsplatskvoten
av kommunerna i Stockholm län.

I andra hand yrkar motionärerna att om riksdagen ändå ansluter sig till
regeringens uppfattning så bör riksdagen uttala att annan statlig verksamhet
utlokaliseras till Tyresö.

Uppgifter om Tyresö kommun

Befolkningsutveckling

År

1960

1970

1975

1979

1984

(prognos)

5000

27000

29400

31300

32500

Förvä rvsfre k vens

(procentandel sysselsatta i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder)

År 1970		1975		1980
Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor	Totalt	därav kvinnor
Tyresö 67,9	51,2	77,5	69,6	77,7	72,7
Länet 66,3	54,5	75,6	69,4	77,3	73,6
Riket 64,0	46,4	72,9	62,7	74,6	67,2
Arbetslöshet åren 1978 och 1979 i procenttal
År 1978			1979
Samtliga	Kvinnor	Ungdomar	Samtliga	Kvinnor	Ungdomar
Tyresö 0,7	0,7	1,8	0.8	0,7	1,9
Länet 1,0	0,9	2,1	0,9	0,8	2.0
Riket 2,0	2,0	3,8	1,9	2,0	3,7

Tillgången på arbetstillfällen
I motionen hävdas att Tyresö kommun har den lägsta arbetsplatskvoten
av kommunerna i Stockholms län. Kvoten anger förhållandet mellan antalet
arbetstillfällen och antalet förvärvsarbetande i kommunen. Med anledning
härav redovisas en tabell som jämför samtliga kommuner i länet.
Tabellen är hämtad från länsstyrelsens länsrapport 78 och bygger på uppgifter
ur folk- och bostadsräkningen 1975. Det året fanns i Tyresö enligt
samma källa ca 5 300 arbetstillfällen, och antalet förvärvsarbetande uppgick
till 13 300.

KrU 1980/81:13

Bilaga

Kommun	Arbetsplatskvot (antal arbetstill-fällen i kommunen per 100 förvärvs-arbetande invånare)	Andel förvärvs-arbetande som arbetar i den egna kommunen (%)	Andel arbets-tillfällen som rekryterats med kommuninvånare (%)
Botkyrka	41,6	26,6	63,9
Danderyd	74,3	29,4	39,6
Ekerö	53,7	36,1	67,1
Haninge	54,9	37,2	67,7
Huddinge	59,6	27,5	46,1
Järfälla	55,9	33,4	59,6
Lidingö	56,4	37,5	66,5
Nacka	66,9	39,8	59,5
Norrtälje	91,4	84,8	92,7
Nynäshamn	74,0	67,4	91,1
Sigtuna	94,9	57,5	60,6
Sollentuna	55,3	28,5	51,5
Solna	158,7	36,9	23,3
Stockholm	138,2	84,1	60,8
Sundbyberg	86,5	26,5	30,6
Södertälje	87,1	75,2	86,3
Tyresö	39,5	27,1	68,5
Täby	48,2	28,4	59,0
Upplands-Bro	55,1	33,9	61,4
Upplands-Väsby	61,5	42,0	68,3
Vallentuna	46,1	32,3	70,0
Vaxholm	55,5	41,7	77,9
Värmdö	63,3	53,1	83,9

Tabellen bekräftar att Tyresö år 1975 hade den lägsta arbetsplatskvoten.
Andelen förvärvsarbetande med anställningar i den egna kommunen var
också låg, vilket innebär att en motsvarande hög andel av de sysselsatta
arbetspendlar till andra kommuner. Främst sker det till Stockholm. Den
tredje kolumnen visar att drygt två tredjedelar av arbetstillfällena i Tyresö
rekryterats med kommuninvånare. Övriga platser var besatta med personer
som arbetspendlar från andra kommuner.

I kommunens bostadsförsörjningsprogram för åren 1980—1984 uppges
att antalet arbetsplatser nu är ca 6000. Antalet invånare som arbetar i
andra kommuner (utpendlare) sägs vara 10000, medan 1000 personer
pendlar in till arbetsplatser i kommunen.

Antalet statligt anställda i kommunen (inkl. lärarpersonal) uppgick år
1976 till 690. Detta motsvarar 0,5% av alla statligt anställda i Stockholms
län. Denna situation var emellertid inte speciell för Tyresö. Av länets
sammanlagt 139500 statligt anställda var nämligen 109000 eller 78% verksamma
i Stockholm och Solna. Till följd härav blir andelarna statligt
anställda låga i länets övriga 21 kommuner inkl. Tyresö. (Källa för här
redovisade data: ERU: Specialbearbetning av statstjänstemannastatistiken.
)

KrU 1980/81:13

Bilaga

Utskottet

Det ankommer på utskottet att från de synpunkter utskottet har att
företräda yttra sig över den i ärendet aktualiserade frågan om lokaliseringen
av Utbildningsradion.

Riksdagen har i ett tidigare sammanhang (UbU 1976/77:8) förutsatt att
Utbildningsradion skall förläggas inom Stockholmsregionen men utanför
dess kärnområde, dvs. utanför Stockholm, Solna och Sundbyberg. Bakgrunden
till detta ställningstagande från riksdagens sida är den kraftiga
inomregionala obalansen i fråga om arbetsplatsernas fördelning inom
länet. En mycket hög andel av arbetsplatserna är samlade i kärnområdet.
Inte minst gäller det om de statliga arbetsplatserna. Som ovan redovisats
var år 1976 inte mindre än 78% av dessa arbetsplatser koncentrerade till
Stockholm och Solna. Med anledning härav har utskottet vid olika tillfällen
uttalat sig för en jämnare spridning av de statliga arbetsplatserna. Sålunda
fastslog utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande AU 1976/77:7
om sysselsättningspolitiken att staten såsom en stor arbetsgivare i Stockholmsområdet
har ett ansvar för en förbättrad inomregional balans i området.

Det beslut regeringen fattade år 1977 om att nya lokaler för Utbildningsradion
skulle förläggas till Tyresö kommun var i god överensstämmelse
med de intentioner riksdagen givit uttryck för. Förberedelser för utlokaliseringen
har vidtagits i form av markinköp och byggnadsprojektering.
Fråga har nu emellertid uppstått om det av kostnadsskäl är försvarligt att
fullfölja utlokaliseringen. Regeringen begär med åberopande av kostnadsskäl
att riksdagen skall godkänna nya, i propositionen redovisade riktlinjer
för den fortsatta lokalplaneringen. Dessa riktlinjer innebär bl. a. att regeringen
utan hinder av riksdagens tidigare uttalanden om en lokalisering
utanför Stockholmsregionens kärnområde skall kunna upphäva sitt beslut
beträffande Tyresö. Planeringen skall i stället kunna inriktas på att tillgodose
Utbildningsradions lokalbehov på Östermalm i Stockholm.

Ingvar Carlsson m. fl. (s) vänder sig mot regeringens förslag i motion 57.
De vill i första hand att lokaliseringen till Tyresö skall fullföljas på det sätt
som tidigare planerats.

En spridning av statliga arbetsplatser till Stockholmsregionens kranskommuner
har hittills kommit till stånd i ett par fall. Stiftelsen Samhällsföretags
centraladministration har förlagts till Botkyrka kommun och försäkringsrätten
för Mellansverige till Haninge kommun. Förläggningen av
Utbildningsradion till Tyresö skulle därför vara ett betydelsefullt fortsatt
led i arbetet på en decentralisering av den statliga förvaltningen i länet.

Vad som sägs i propositionen tyder emellertid på möjligheter till samordningsvinster
och högst betydande besparingar genom en fortsatt förläggning
av Utbildningsradion till Östermalm. Detta skall vägas mot de positiva
effekter som kan uppnås genom en utlokalisering, bl. a. för sysselsätt -

KrU 1980/81:13

Bilaga

ningen i Tyresö. Utskottets tidigare redovisning av sysselsättningsförhållandena
i kommunen ger vid handen att dessa inte nämnvärt skiljer sig från
övriga kommuner i länet eller ens från andra kommuner i Stockholms
närhet. Det kan med fog hävdas att Tyresöborna på grund av bristen på
arbetsplatser i den egna kommunen är hänvisade till arbetspendling i
mycket stor omfattning. Det hör då till bilden att man måste räkna med att
en förläggning av Utbildningsradion till Tyresö leder till att de anställda
kommer att pendla till den nya arbetsplatsen och att fler sysselsättningstillfällen
för kommuninvånarna under en överblickbar tid kommer att skapas
endast i begränsad omfattning. På sikt är det dock betydelsefullt att man
skapar bättre balans mellan boende och arbetsplatser i Tyresö liksom i
andra kranskommuner i Stockholmsområdet. Sammantaget gör dock utskottet
den bedömningen att det får anses rimligt att nu ompröva Utbildningsradions
lokaliseringsfråga, och utskottet vill därför inte motsätta sig
att så sker. Mot den bakgrunden kan utskottet inte ställa sig bakom
yrkande 1 i motion 57.

1 detta sammanhang noterar utskottet också att kulturutskottet har att
behandla en motion av Georg Andersson m.fl. (s), 1980/81:73. I denna
begärs när det gäller Utbildningsradion bl. a. en utvärdering av den nuvarande
verksamhetens inriktning, innehåll och omfattning samt i vilken
utsträckning utbudet utnyttjas i olika utbildningar. Detta och andra förslag
av motionärerna med syfte att nedbringa kostnaderna synes utgå från att
Utbildningsradion stannar kvar på Östermalm.

På uppdrag av regeringen har länsstyrelsen i Stockholms län i samråd
med landstinget och byggnadsstyrelsen arbetat med frågan om möjliga
decentraliseringar av statlig verksamhet från Stockhoim-Solna till andra
delar av länet. Ett liknande arbete bedrivs av den till budgetdepartementet
knutna decentraliseringsdelegationen vid sidan av dess uppgift att bevaka
möjligheterna till decentraliseringar på en nationell nivå. Det bör vara en
angelägen uppgift att i de nämnda sammanhangen noga överväga möjligheterna
till alternativa lokaliseringar av statlig verksamhet till Tyresö om
Utbildningsradion inte förläggs dit. Sådana överväganden bör rimligen
komma till stånd utan särskilt initiativ från riksdagens sida. Utskottet
föreslår sålunda att yrkandet 2 i motion 57 med hänvisning till dessa
uttalanden inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 november 1980

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s). Alf Wennerfors
(m), Arne Fransson (c). Erik Johansson (s). Bernt Nilsson (s), Sten Svensson
(m). Pär Granstedt (c), Lars Ulander (s), Margit Odelsparr (c), Marianne
Stålberg (s), Eva Winther (fp), Sune Johansson (s), Nils-Olof Grönhagen
(s) och Sonja Rembo (m). , _ . . . ^

J Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980