JuU 1980/81:8

Justitieutskottets betänkande
1980/81:8

om isolering m. m. inom kriminalvården (prop. 1980/81:1 jämte
motioner)

Propositionen

I proposition 1980/81: I har regeringen (justitiedepartementet) efter hörande
av lagrådet föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagda
förslag till

1. lag om ändring i lagen (1974: 203) om kriminalvård i anstalt

2. lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och
anhållna m. fl.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisar utskottet till vad
som anförs nedan under rubriken Utskottet.

De vid propositionen fogade lagförslagen är av följande lydelse.

I Hik.ultiKcn IWOIfil. 7 soini. Nr K

Juli 1980/81:8

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt

Härigenom föreskrivs i frågii om lagen (1974:203) om kriminalvård i
anstalt

dels att 3. 17, 18. 20—23, 50, 51, 52 d och 60 SS skall ha nedan angivna
lydelse,

dels ali i lagen skall införas en ny paragraf, 20 a§, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslaxen lydelse

3 §'

Kriminalvårdsanstall är riksanstalt

Riksanstalt, lokalanstalt eller avdelning
av anstalt är öppen eller
sluten.

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer, förordnar
vilka anstalter som är riksanstaitcr
eller lokalanstalter och vilka anstalter
eller anstaltsavdclningar som är
öppna eller slutna.

Vad i denna lag siigs om öppen eller
sluten avdelning av anstalt.

Inlagen skall arhela tillsammans
med andra intagna, om ej annat
följer av bestämmelserna i denna
lag eller av arbetets särskilda beskaffenhet.

Pii fritiden får inlånen i den utsträckning
han önskar det vistas

eller lokalanstalt.

Riksanstalt, lokalanstalt eller avdelning
av anstalt är öppen eller
sluten. För placerinn av sådana öltunna
sorn avses i 20 a 8 kan sluten
avdelninn inråttas som specialavdelning
med särskild övervakninn
och henränsad ncmensamhet mellan
de in tanna.

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer, förordnar
vilka anstalter som är riksanstalter
eller lokalanstalter, vilka anstalter
eller anstaltsavdclningar som är
öppna eller slutna och vilka slutna
avdelninnar som är speciulavdelninnar.

sluten anstalt gäller även öppen eller

Fn intagen skall under tid dä han
är skyldin att utföra arbete vistas
tillsammans med andra intagna, om
ej annat följer av bestämmelserna i
denna lag eller av arbetets särskilda
beskaffenhet. Vänrar ett större antal
av de intanna vid en sluten anstalt
samtidint att utföra det arbete
som har älants dem. får dock n<‘-mensamheten mellan dem inskränkas
i den män det är oundnännlincn
påkallat med hänsyn till förhållandena
på anstalten.

Pä fritiden får den intanne i den
utsträckning han önskar det vistas

1 Senaste lydelse 1976:506.

JuU 1980/81:8

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tillsammans med andra intagna, om
ej annat följer av bestämmelserna i
denna lag. I sluten anstalt får dock
gemenskapen mellan intagna på fritid
inskränkas, om det är oundgängligen
påkallat med hänsyn till förhållandena
på anstalten.

tillsammans med andra intagna, om
ej annat följer av bestämmelserna i
denna lag. I sluten anstalt får dock
geniensamheten mellan intagna på
fritiden inskränkas, om det är oundgängligen
påkallat med hänsyn till
förhållandena på anstalten.

/ anslutning till dygnsvilan får de
intagna hållas avskilda från varandra.

18 §

Intagen får på egen begäran arbeta
i enrum, om heaktansvärda skäl
talar härför.

Läkare skall yttra sig över begäran
sorn avses i första stycket, ont
möjligt innan ärendet avgöres och
annars inom en vecka därefter.
Medgivande skall omprövas så ofta
anledning därtill föreligger, dock
minst en gång i månaden.

En intagen får på egen begäran
arbeta i enrum, om lämplig plats
kan beredas honom och särskilda
skäl inte talar mot det. Medgivande
härtill skall omprövas så ofta det
finns anledning till det. dock minst
en gång i månaden.

Läkare skall undersöka en intagen
som arbetar i enrum, om det
behövs med hänsyn till dennes tillstånd.
Har den intagne arbetat i
enrum under en sammanhängande
tid av en månad, skall en sådan
undersökning alltid äga rum.

20 §

Om det är nödvändigt med hänsyn
till rikets säkerhet, föreliggande
fara för intagens egen eller annans
säkerhet till liv eller hälsa eller för
allvarlig skadegörelse på anstaltens
egendom eller för att hindra att intagen
utövar menligt inflytande på
andra intagna, får intagen hållas
avskild från andra intagna.

En intagen får hållas avskild frän
andra intagna, om det är nödvändigt 1.

med hänsyn till rikets säkerhet
eller föreliggande fara för den intagnes
eller annans säkerhet till liv
eller hälsa eller för allvarlig skadegörelse
på anstaltens egendom.

2. för att hindra att den intagne
påverkar någon annan intagen att
allvarligt störa ordningen inom anstalten,

3. för att hindra att den intagne
medverkar till att en annan intagen
får tillgång till berusningsmedel,

4. för att hindra att den intagne
allvarligt ofredar en annan intagen.

Intagen som avses i 7 § tredje stycket och på skäl som där anges är
placerad i sluten anstalt får hållas avskild från andra intagna, om det kan
befaras att han planlägger rymning eller att annan planlägger fritagningsförsök
och avskildheten är nödvändig för att hindra att sådan plan sättes i
verket.

+ 1 Riksdagen 1980181. 7 sami. Nr 8

JuU 1980/81:8

Nuvarande lydelse

Beslut enligt första eller andra
stycket skall omprövas så ofta anledning
därtill föreligger, dock
minst en gång i månaden.

Intagen som hålles avskild från
andra intagna enligt 20 § skall erhålla
sådan lättnad i avskildheten som
kan ske utan olägenhet.

Innan beslut meddelas om åtgärd
enligt 20 § eller vid omprövning av
sådant beslut skall utredning ske
rörande de omständigheter som inverkar
på frågans avgörande. Läkare
skall yttra sig i frågan, om möjligt
innan åtgärden vidtages och
annars inom en vecka därefter.

Föreslagen lydelse

Ett beslut enligt första eller andra
stycket skall omprövas så ofta det
finns anledning till det, dock minst
var tionde dag.

a§

Finns det i fall som avses i 20 §
andra stycket anledning anta att de
förhållanden som där avses kommer
att bestå en längre tid, får den
intagne placeras på en specialavdelning.

En intagen får också placeras på
en specialavdelning, om det finns
särskild anledning anta att det är
påkallat för att hindra honom från
brottslig verksamhet av allvarligt
slag under vistelsen i anstalt.

Ett beslut om placering på en
specialavdelning skall omprövas så
ofta det finns anledning till det,
dock minst en gång i månaden.

§2

En intagen som hålls avskild från
andra intagna enligt 20 § skall få
den lättnad i avskildheten som är
möjlig.

Innan beslut meddelas om en åtgärd
enligt 20 eller 20a § och vid
omprövning av ett sådant beslut
skall utredning ske rörande de omständigheter
som inverkar på frågans
avgörande.

Den som hålls avskild på grund
av att han är farlig för sin egen
säkerhet till liv eller hälsa skall undersökas
av läkare så snart det kan
ske. Annan intagen som hålls avskild
enligt 20 § och sådan intagen
som är placerad på en specialavdelning
skall undersökas av läkare,
om det behövs med hänsyn till den
intagnes tillstånd. Har en intagen
hållits avskild under en sammanhängande
tid av en månad skall en
sådan undersökning alltid äga rum.

2 Senaste lydelse 1976:506.

Juli 1980/81:8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Över vad som förekommit vid utredning enligt första stycket skall protokoll
föras.

23 §3

Intagen som uppträder våldsamt eller som är så påverkad av alkoholhaltiga
drycker eller annat berusningsmedel att han kan befaras störa ordningen
på anstalten får tillfälligt hållas avskild från andra intagna så länge det är
nödvändigt för att betvinga det våldsamma uppträdandet eller tills påverkan
har upphört.

Visar sig andra medel otillräckliga
för att betvinga våldsamt uppträdande
av intagen, får denne beläggas
med fängsel, om säkerheten
oundgängligen kräver det.

Läkare skall så snart det kan ske
yttra sig över åtgärd enligt första
eller andra stycket. Sådant yttrande
behövs dock ej i fråga om den
som hålles avskild därför att han är
påverkad av berusningsmedel, om
ej särskilda skäl föreligger. Över
vad som förekommit skall protokoll
föras.

50 §

Under utredning av disciplinärende
får intagen tillfälligt hållas
avskild från andra intagna i den
mån det är oundgängligen nödvändigt
för att syftet med utredningen
ej skall äventyras. Åtgärden får i
intet fall bestå längre än fyra dagar.
Den intagne skall erhålla sådan
lättnad i avskildheten som kan ske
utan olägenhet.

Visar sig andra medel otillräckliga
för att betvinga våldsamt uppträdande
av en intagen, får han hållas
belagd med fängsel, om det är
oundgängligen nödvändigt med
hänsyn till hans egen eller annans
säkerhet till liv eller hälsa.

Kan en intagen ifall som anges i
första eller andra stycket inte hållas
avskild på anstalten får han placeras
i allmänt häkte i högst två
dygn, om detta är lämpligare än att
han förs över till en annan anstalt.

Läkare skall så snart det kan ske
undersöka den som är föremål för
åtgärd enligt denna paragraf. I fråga
om den som hälls avskild därför
att han är påverkad av berusningsmedel
skall en sådan undersökning
dock äga rum endast om det behövs
med hänsyn till hans tillstånd.
Över vad som förekommit skall
protokoll föras.

Under utredningen av ett disciplinärende
får en intagen tillfälligt
hållas avskild från andra intagna i
den mån det är oundgängligen nödvändigt
för att syftet med utredningen
ej skall äventyras. Åtgärden
får i intet fall bestå längre än fyra
dygn. Kan den intagne inte hållas
avskild på anstalten, får han placeras
i allmänt häkte, om detta är
lämpligare än att han förs över till
en annan anstalt. Den intagne skall
få den lättnad i avskildheten som är
möjlig.

3 Senaste lydelse 1976: 506.

4 Senaste lydelse 1976:506.

JuU 1980/81:8

Nuvarande lydelse

511

Disciplinärende skall avgöras
skyndsamt. Innan beslut meddelas
enligt 47 § skall förhör hållas med
den intagne. Läkare skall så snart
det kan ske yttra sig rörande åtgärd
enligt 50 §. Över vad som förekommit
vid förhör och annan undersökning
skall protokoll förås.

52 d

Intagen som kan misstänkas
vara påverkad av narkotika får
föreläggas att lämna urinprov.

Den som är intagen i anstalt, i
vilken företrädesvis placeras intagna
som icke eller i endast ringa
mån har tagit befattning med narkotika,
får föreläggas att lämna
urinprov, även om han ej misstänkes
vara påverkad av narkotika.

Regeringen kan förordna om
överflyttning till tjänsteman inom
kriminalvården av övervakningsnämnds
befogenhet enligt 54 och
55 §§ samt av kriminalvårdsstyrelsens
befogenhet enligt denna lag i
annat fall än som avses i 20 § andra
stycket samt < 35 och'39§§.

Föreslagen lydelse
\*

Disciplinärenden skall avgöras
skyndsamt. Innan beslut meddelas
skall förhör hållas med den intagne.
Över vad som förekommit vid förhör
och annan undersökning skall
protokoll föras.

§6

En intagen får föreläggas att
lämna urinprov för kontroll av huruvida
han är påverkad av narkotika.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

5 Senaste lydelse 1976:506.

6 Senaste lydelse 1976:901.

7 Senaste lydelse 1976:506.

JuU 1980/81:8

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och
anhållna m. fl.

Härigenom föreskrivs att 15 och 17 §§ lagen (1976: 371) om behandlingen
av häktade och anhållna m. fl. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 §

Häktad får beläggas med fängsel

1. under transport och eljest under vistelse utom förvaringslokalen, om
det är nödvändigt av säkerhetsskäl samt

2. i övrigt för att betvinga våldsamt
uppträdande av den häktade,
om andra medel visar sig otillräckliga
och säkerheten oundgängligen
kräver det.

Läkare skall så snart det kan ske
yttra sig över åtgärd enligt första
stycket 2.

2. i övrigt för att betvinga våldsamt
uppträdande av den häktade,
om andra medel visar sig otillräckliga
och det är oundgängligen nödvändigt
med hänsyn till den häktades
egen eller annans säkerhet till
liv eller hälsa.

Läkare skall så snart det kan ske
undersöka den som är föremål för
åtgärd enligt första stycket 2.

17 §

Vad som sägs i denna lag om häktad har motsvarande tillämpning på

1. den som har anhållits eller gripits på grund av misstanke om brott,

2. den som har intagits i häkte eller polisarrest för förpassning till
kriminalvårdsanstalt och

3. den som har tillfälligt placerats 3. den som har tillfälligt placerats
i häkte med stöd av 43 § första i häkte med stöd av 23 § tredje

stycket tredje meningen lagen stycket, 43 § första stycket tredje

(1974:203) om kriminalvård i an- meningen eller 50 § tredje meningen

stalt. lagen (1974: 203) om kriminalvård i

anstalt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

12 Riksdagen 1980/81. 7 sami. Nr 8

JulJ 1980/81:8

Motioner

I motion 1980/81:24 av Arne Nygren (s) hemställs att riksdagen beslutar

1. som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
lekmannaprövning av isoleringsåtgärder inom kriminalvården samt 2. att
intagna får möjlighet att få offentligt biträde i enlighet med förslaget från
utredningen om isolering inom kriminalvården.

I motion 1980/81:25 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs 1. att riksdagen
antar förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i
anstalt m.m. enligt bilaga I, 2. att riksdagen antar förslag till lag om
ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna enligt
bilaga 2, 3. att riksdagen antar förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen
(1972:429) enligt bilaga 3, 4. att riksdagen uttalar att senareläggning av
inlåsningen vid kriminalvårdsanstalterna till senast kl. 21.00 bör genomföras
snarast, 5. att riksdagen uttalar att införande av s.k. mjukceller vid
kriminalvårdsanstalterna bör vara genomfört senast den 1 januari 1983.

Utskottet

Inledning

I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1974:203) om kriminalvård
i anstalt (KvaL). Flertalet av ändringarna berör reglerna om isolering
och andra begränsningar av gemensamheten för de intagna i kriminalvårdsanstalt.

Förslaget grundar sig i dessa delar på förslag som lagts fram av utredningen
om isolering inom kriminalvården i betänkandet (SOU 1979:4)
Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården (isoleringsutredningen). 1
betänkandet lämnades förslag till åtgärder för att förebygga behovet av
isolering och till alternativa åtgärder för att begränsa isoleringsinstitutets
användning. Förslagen till förebyggande och alternativa åtgärder har, iden
mån de har bedömts ha budgetmässiga konsekvenser, behandlats av riksdagen
i samband med förslagen till anslagsberäkning för kriminalvården
för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100 bil. 5, s. 72-82, JuU 34, rskr
282). De frågor som i övrigt har aktualiserats genom betänkandet och som
främst gäller ändringar i gällande bestämmelser tas upp i den nu förevarande
propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås bl. a. att den nuvarande huvudregeln om gemensamhet
under arbete utsträcks till att gälla även vid arbetsvägran. För
kollektiv arbetsvägran vid en sluten anstalt föreslås dock en särskild undantagsregel.
Vidare föreslås att en intagen på egen begäran skall fa arbeta
i enrum, om lämplig plats kan beredas honom och särskilda skäl inte talar
emot det. Nuvarande bestämmelser om isolering för att hindra att en
intagen utövar menligt inflytande på en annan samt om förutsättningar för

JuU 1980/81:8

att använda fängsel föreslås få en mera restriktiv formulering. I syfte att
motverka onödiga förflyttningar mellan anstalterna föreslås att tillfälliga
avskiljanden skall kunna ske i allmänt häkte. Förutsättningarna för placering
på s. k. specialavdelning föreslås bli lagreglerade.

I propositionen föreslås också en generell bestämmelse om att intagna i
kriminalvårdsanstalter skall få föreläggas att lämna urinprov för kontroll
av eventuell narkotikapåverkan.

Slutligen föreslås följdändringar i lagen (1976:371) om behandlingen av
häktade och anhållna.

Avskiljande vid kollektiv arbetsvägran m. m.

Enligt 12 § KvaL gäller att en intagen är skyldig att utföra det arbete
eller delta i den undervisning eller utbildning som åläggs honom.

I 17 § KvaL finns bestämmelser om att den intagne skall arbeta tillsammans
med andra intagna, om inte annat följer av bestämmelserna i KvaL
eller av arbetets särskilda beskaffenhet. I propositionen föreslås att bestämmelsen
skall ändras så att det klart framgår att principen om att de
intagna skall vistas tillsammans också gäller för en intagen som vägrar
utföra ålagd sysselsättning.

Vägran att utföra ålagd sysselsättning kan medföra disciplinstraff. Avskiljande
vid arbetsvägran har enligt den nu gällande ordningen i vissa fall
beroende på omständigheterna ansetts kunna ske med stöd av 20 § eller
50 § KvaL. Enligt vad departementschefen uttalar är det emellertid uppenbart
att tillämpningsområdet för dessa regler vid arbetsvägran är begränsat.
För att göra det möjligt för personalen vid anstalterna att klara av den
situation som uppstår vid kollektiv arbetsvägran föreslås i propositionen
att det i 17 § KvaL införs ett undantag från principen om gemensamhet
under arbetstid för fall då ett större antal av de intagna vid en sluten anstalt
samtidigt vägrar att utföra det arbete som har ålagts dem. Gemensamheten
föreslås i sådant fall få inskränkas i den mån det är oundgängligen påkallat
med hänsyn till förhållandena på anstalten.

I motion 25 förespråkas att det föreslagna undantaget från gemensamhet
inte skall genomföras.

Det föreslagna undantaget är tillkommet på förslag av kriminalvårdsstyrelsen.
Kriminalvårdsstyrelsen uttalade sålunda under remissbehandlingen
av isoleringsutredningens förslag att behandlingen av arbetsvägrare har
kommit att bli ett allvarligt problem, i första hand vid vissa slutna anstalter.
Problemen beror enligt kriminalvårdsstyrelsen främst på att anstalternas
resurser är dimensionerade med utgångspunkt från att alla intagna
under arbetstid arbetar, studerar, deltar i annan verksamhet eller vistas på
särskild avdelning. Eftersom det vid flertalet anstalter inte finns någon
annan utväg än att låta arbetsvägrare vistas på respektive bostadsavdelning
under arbetstid uppstår, anförde kriminalvårdsstyrelsen, svårigheter
i behandlingen av dem redan när antalet sådana intagna uppgår till ett

JuU 1980/81:8

fåtal på varje avdelning. Enligt kriminalvårdsstyrelsens mening borde det
införas en bestämmelse som gjorde det möjligt att i undantagssituationer
tillfälligt begränsa gemensamheten mellan de intagna (prop. s. 65-66).

Utskottet, som anser det värdefullt att gemensamhetsprincipen uttryckligen
anges gälla också under arbetsvägran, delar kriminalvårdsstyrelsens
och departementschefens uppfattning om behovet av en undantagsregel
från gemensamhetsprincipen vid kollektiv arbetsvägran och godtar den
lydelse av 17 § KvaL som i detta hänseende föreslås i propositionen.
Yrkandet i motion 25 om avslag på propositionen i denna del avstyrks
därför.

Utskottet avstyrker vidare ett förslag i motion 25 om slopande av den
nuvarande bestämmelsen om att gemensamheten mellan intagna på fritid
får inskränkas i sluten anstalt om det är oundgängligen påkallat med
hänsyn till förhållandena på anstalten. Bestämmelsen utgör stöd för den
begränsning av intagnas fritidsgemenskap till viss avdelning som förekommer
på många anstalter men som i praxis inte används till stöd för beslut
om enrumsplacering (se SOU 1979:4, s. 114 f.).

Avskiljande av skydds- och säkerhetsskäl

Enligt 20 § KvaL kan tvångsmässig avskildhet förekomma som en säkerhets-
eller skyddsåtgärd, om det är nödvändigt med hänsyn till rikets
säkerhet, fara för en intagens egen eller annans säkerhet eller för allvarlig
skadegörelse på anstaltens egendom eller för att hindra att en intagen
utövar menligt inflytande på andra intagna.

För dem som har dömts till fängelse lägst två år eller till internering med
en minsta tid av två år eller mer och som med tillämpning av 7 § tredje
stycket KvaL har placerats i sluten anstalt gäller särskilda bestämmelser
om isolering.

I propositionen föreslås i det nu aktuella hänseendet ändring i bestämmelsen
såvitt den avser avskiljande på grund av risk för den intagnes
menliga inflytande på annan intagen. Ändringen föreslås mot bakgrund av
att den nuvarande bestämmelsen anses ha fått en alltför allmänt hållen
avfattning. Enligt vad som föreslås i propositionen preciseras bestämmelsen
till att avse situationer då avskiljande är nödvändigt för att hindra att
den intagne påverkar någon annan intagen att allvarligt störa ordningen
inom anstalten, för att hindra att den intagne medverkar tili att en annan
intagen får tillgång till berusningsmedel samt för att hindra att den intagne
allvarligt ofredar en annan intagen.

I motion 25 föreslås att de i 20 § första stycket KvaL i förslaget upptagna
grunderna för avskildhetsåtgärder skall inskränkas till att endast gälla den
situationen att avskildheten är nödvändig med hänsyn till påtaglig fara för
den intagnes eller annans säkerhet till liv eller hälsa. Motionsyrkandet
innebär bl. a. att hänsyn till rikets säkerhet inte längre skall vara grund för
avskiljande.

JuU 1980/81:8

Grunden hänsynen till rikets säkerhet för avskiljande, som varit nödvändig
att tillämpa i praktiken, bör enligt utskottets mening behållas, och även
i övrigt bör stadgandet ges den utformning som föreslås i propositionen.
Till följd härav avstyrker utskottet bifall till motion 25 i dessa delar.

I anlutning till vad departementschefen anför (s. 20) angående tillämpningen
av avskildhetsgrunden att hindra den intagne att allvarligt ofreda en
annan intagen vill utskottet understryka att en intagen naturligtvis ej skall
behöva tåla något som helst brottsligt angrepp mot sin person från en
annan intagen, exempelvis ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken. Ett
sådant förfarande torde alltid kunna bedömas som brott mot anbefalld
ordning eller meddelade anvisningar och aktualisera disciplinära åtgärder
enligt 47 § KvaL. Om angreppet inebär allvarligare trakasserier i enlighet
med vad som utvecklas av departementschefen kan till skydd för den
angripne tillgripas avskiljande enligt den nu föreslagna grunden.

Placering på specialavdelning
Vid kriminalvårdsanstalterna Kumla, Hall och Norrköping finns f. n.
specialavdelningar med sammanlagt 24 platser för särskilt rymningsbenägna
eller farliga intagna med långa strafftider. Placering på sådan avdelning
utgör inte avskiljande i den mening som avses i KvaL.

I propositionen föreslås en särskild reglering i KvaL beträffande placering
på specialavdelning. En sådan avdelning skall enligt KvaL kunna
inrättas med särskild övervakning och begränsad gemensamhet mellan de
intagna. Enligt en föreslagen ny bestämmelse i KvaL, 20 a§, skall intagen,
som avskilts med hänsyn till rymningsfara eller fritagningsförsök, få placeras
på en specialavdelning om det finns anledning anta att de förhållanden
som föranlett avskiljandet kommer att bestå en längre tid. En intagen
föreslås också få placeras på specialavdelning om det finns särskild anledning
anta att det är påkallat för att hindra honom från brottslig verksamhet
av allvarligt slag under vistelsen i anstalt.

I motion 25 föreslås att den sist nämnda grunden för placering på
specialavdelning skall utgå.

Såsom departementschefen uttalar har den föreslagna bestämmelsen om
placering på specialavdelning vid risk för allvarlig brottslig verksamhet
inte någon direkt motsvarighet bland bestämmelserna om avskiljande enligt
20 § KvaL. Särskilt i belysning av att avskiljande som regel inte kan
tillgripas i den nu angivna situationen delar utskottet departementschefens
uppfattning att placering på specialavdelning skall kunna ske i de avsedda
fallen. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag rörande specialavdelningar
och avstyrker bifall till motion 25 i denna del.

Läkares medverkan vid avskildhetsåtgärder

Enligt 22 § KvaL skall innan beslut meddelas om avskildhetsåtgärd av
skydds- eller säkerhetsskäl eller vid omprövning av sådant beslut utred -

Jul) 1980/81:8

ning ske rörande omständigheter som inverkar på frågans avgörande.
Läkare skall yttra sig i frågan, om möjligt innan åtgärden vidtas och annars
inom en vecka därefter.

I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna rörande läkares
medverkan vid beslut om avskildhetsåtgärder. Den föreslagna ordningen
innebär att läkare ej längre skall vara skyldig att yttra sig i frågan. Läkarundersökning
skall alltid äga rum så snart det kan ske beträffande den som
hålls avskild på grund av att han är farlig för sin egen säkerhet till liv eller
hälsa. Annan intagen som hålls avskild enligt 20 § KvaL och sådan intagen
som är placerad på specialavdelning skall undersökas av läkare om det
behövs med hänsyn till den intagnes tillstånd. Har en intagen hållits avskild
under en sammanhängande tid av en månad skall en sådan undersökning
enligt förslaget alltid äga rum. 1 detta hänseende uttalade isoleringsutredningen
bl. a. att de skäl som ligger bakom föreskrifterna om läkarmedverkan
bygger på en övertro på läkarens förmåga att förutse den
intagnes möjligheter att uthärda en enrumsplacering. Utredningens förslag
grundade sig på att läkares medverkan skulle få motiveras endast med
medicinska skäl. Läkares medverkan borde enligt utredningen inte göra
honom delaktig i själva avskildhetsbeslutet. Departementschefen uttalar
att de nuvarande bestämmelserna om läkarmedverkan i samband med
isolering kan innebära risk för att undersökningen i åtskilliga fall kan bli en
tom formalitet som i onödan tar de knappa medicinska resurserna i anspråk.
Departementschefen understryker att läkarundersökning givetvis
alltid bör ske så snart en intagen som har avskilts visar tecken på sjukdom.

I motion 25 avstyrks den föreslagna ändringen beträffande läkares medverkan
vid avskildhetsåtgärder.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen i nu förevarande hänseende.
Härvid beaktar utskottet särskilt vad departementschefen framfört
rörande angelägenheten av bestämmelser som garanterar att läkarundersökning
äger rum när det behövs för att utröna om det beteende från den
intagnes sida som ligger till grund för ett beslut om isolering kan tillskrivas
sjukdom eller insufficiens eller för att säkerställa att isoleringen inte är
skadlig från medicinsk synpunkt (s. 27). Med det anförda avstyrker utskottet
således bifall till motion 25 i denna del.

Avskiljande på grund av våldsamt uppträdande m. m.

Enligt 23 § första stycket KvaL får intagen som uppträder våldsamt eller
som är så påverkad av alkoholhaltiga drycker eller annat berusningsmedel
att han kan befaras störa ordningen på anstalten tillfälligt hållas avskild
från andra intagna så länge det är nödvändigt för att betvinga det våldsamma
uppträdandet eller tills påverkan har upphört. I propositionen
föreslås inte någon ändring av det angivna lagrummet.

I motion 25 föreslås att en förutsättning för avskiljande i det nu aktuella
fallet skall vara att den intagne kan befaras allvarligt störa ordningen.

JuU 1980/81:8

En ändring enligt motionsförslaget kan enligt utskottets mening minska
anstaltsledningens möjlighet att för upprätthållande av ordningen inom
anstalten tillgripa avskiljande i de situationer som avses i lagrummet. Med
hänsyn härtill anser sig utskottet inte kunna tillstyrka bifall till motionen i
denna del.

Häktesplacering

Avskiljanden enligt KvaL sker f. n. i regel på särskilda avdelningar,
”roavdelningar”, när åtgärden grundas på egen begäran från den intagnes
sida. Annars verkställs åtgärderna i allmänhet på s.k. observations- eller
isoleringsavdelningar. I propositionen föreslås att intagen som skall avskiljas
enligt 23 § KvaL på grund av våldsamt uppträdande eller påverkan av
alkohol eller andra berusningsmedel och som inte kan hållas avskild på
anstalten där han vistas, skall få placeras i allmänt häkte i högst två dagar
om detta är lämpligare än att han förs över till annan anstalt. Motsvarande
möjlighet till placering på allmänt häkte föreslås beträffande den som hålls
avskild under utredningen av ett disciplinärende.

I motion 25 yrkas avslag på propositionen i dessa delar. Motionärerna
menar att i de få fall av avskildhet som kommer att finnas kvar enligt
motionärernas förslag möjlighet måste finnas till avskildhet på den intagnes
egen anstalt.

Förslaget om placering i häkte av intagna som har avskilts grundar sig på
en framställning från kriminalvårdsstyrelsen och har behandlats av isoleringsutredningen.
Utredningen ansåg att förslaget skulle vara ägnat att
minska antalet tvångsförflyttningar av disciplinära skäl från en anstalt till
en annan. Sådana förflyttningar uppfattas enligt utredningen mycket negativt
av de intagna och har enligt utredningens mening ännu större nackdelar
än i varje fall de kortvariga avskiljandena.

Utskottet biträder regeringens förslag och avstyrker bifall till motion 25 i
dessa delar.

Beläggning med fängsel

Enligt nuvarande regler kan den som avskilts med stöd av 23 § KvaL
beläggas med fängsel om andra medel visar sig otillräckliga för att betvinga
våldsamt uppträdande och säkerheten oundgängligen kräver det. I propositionen
föreslås att det som en förutsättning för beläggning med fängsel
skall gälla att detta är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till den
intagnes egen eller annans säkerhet till liv eller hälsa.

1 motion 25 föreslås att intagen som belagts med fängsel skall undersökas
av läkare inom en timme. Vidare anser motionärerna att reglerna om
beläggande av fängsel bör upphöra att gälla den 1 januari 1983. Enligt
motionärerna bör dessförinnan dessa frågor ha kunnat ordnas på annat
sätt.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i nu förevarande hänseende och
avstyrker motionen i motsvarande del.

Juli 1980/81:8

Avskiljande under utredning av disciplinärende

Under utredningen av ett disciplinärende får enligt 50 § KvaL en intagen
tillfälligt avskiljas i den mån det är oundgängligen nödvändigt för att syftet
med utredningen inte skall äventyras. Åtgärden får bestå högst fyra dagar.
I propositionen föreslås inte annan ändring i bestämmelsen än att uttrycket
dagar ersätts av uttrycket dygn.

I motion 25 yrkas att bestämmelserna om avskiljande under utredning av
disciplinärende tas bort. Enligt motionärerna finns inga skäl för ett avskiljande
vid utredning av disciplinärende.

I linje med vad isoleringsutredningen har anfört (s. 246) anser utskottet
att önskemålet om undvikande av avskildhetsåtgärder är mindre starkt i nu
förevarande fall; det rör sig uteslutande om mycket kortvariga avskiljanden
och riskerna för negativa effekter för den intagnes psykiska eller
fysiska tillstånd eller för hans samhällsanpassning måste bedömas som
små. Härtill kommer att kriterierna för avskiljande i detta fall efter 1976 års
lagändring är mycket restriktiva. Bestämmelsen innebär sålunda att avskildhet
inte får användas för att förebygga oro i samband med disciplinära
förseelser utan endast av utredningstekniska skäl.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 25 i
denna del och tillstyrker den i propositionen föreslagna ändringen i 50 §
KvaL.

Urinprovskontroll

Enligt 52 d § KvaL får en intagen som kan misstänkas vara påverkad av
narkotika föreläggas att avlämna urinprov. Den som är intagen i anstalt i
vilken företrädesvis placeras intagna som inte eller endast i ringa mån har
tagit befattning med narkotika får föreläggas att lämna urinprov även om
han inte misstänks vara påverkad av narkotika.

Syftet med bestämmelsen, som tillkom genom ändringar år 1978 (prop.
1978/79:62, JuU 15 rskr 90), är att det genom urinanalys skall kunna
anskaffas ett tillförlitligt underlag för en önskvärd differentiering av de
intagna.

I propositionen uttalar departementschefen att det - med hänsyn till att
hittills använda metoder att spåra upp narkotika inom anstalterna har visat
sig klart otillräckliga — finns anledning att i nu förevarande sammanhang ta
upp frågan om en utvidgning av det förhållandevis snäva tillämpningsområde
som bestämmelsen har erhållit; bestämmelsen ger sålunda inte möjlighet
att generellt eller stickprovsvis göra kontroller med hjälp av urinprovsanalys
på andra kriminalvårdsanstalter än sådana där företrädesvis icke
narkotikamissbrukare placeras. Enligt departementschefen skulle det vara
en fördel som ett led i uppspårandet av narkotika om det blev möjligt att på
samtliga anstalter göra urinprovsanalyser generellt eller stickprovsvis när
det finns anledning tro att narkotika förekommer på en anstalt men tillräcklig
grund att misstänka någon speciell person för att vara narkotikapåverkad
inte föreligger.

JuU 1980/81:8

I propositionen förordas med hänvisning till det anförda att 52 d § KvaL
ändras så att en generell möjlighet ges till urinprovskontroll av intagna för
bedömning av huruvida narkotikapåverkan föreligger.

Den föreslagna utvidgningen av möjligheten att ta urinprov för kontroll
av narkotikapåverkan avstyrks i motion 25. Enligt motionärerna kommer
bestämmelsen enbart att innebära ytterligare förnedringar för de intagna,
och den kommer inte att ha någon inverkan när det gäller att komma till
rätta med narkotikaproblemen.

Utskottet har vid behandlingen av en motion vid föregående riksmöte
uttalat sig för en sådan utvidgning av möjligheterna att göra urinprovskontroller
som nu föreslås i propositionen (JuU 1979/80:34 s. 13). Enligt
utskottets mening kan den i propositionen föreslagna bestämmelsen verksamt
bidra till att motverka användningen av narkotika inom kriminalvårdsanstalterna.
Utskottet förutsätter att kriminalvårdsstyrelsen i samband
med meddelandet av närmare föreskrifter rörande verkställigheten av
bestämmelsen kommer att beakta de integritetsfrågor som blir aktuella i
sammanhanget.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen
rörande kontroll av urinprov. Motion 25 avstyrks i motsvarande
del.

Häkteslagen

I propositionen föreslås ändringar i lagen (1976: 331) om behandlingen av
häktade och anhållna m. fl.

I motion 25 föreslås ändringar i regeringens förslag i denna del som följer
av motionärernas förslag i övrigt. Av utskottets ställningstaganden i det
föregående följer att utskottet med avstyrkande av motion 25 i denna del
tillstyrker bifall till propositionen i motsvarande del.

Offentligt biträde

Isoleringsutredningen föreslog att det i vissa avseenden skulle införas en
rätt för den intagne till offentligt biträde i ärenden rörande avskildhetsfrågor.
Förslaget har inte förts vidare i propositionen.

I motion 25 föreslås att rätt till offentligt biträde tillerkänns den intagne i
ärenden hos kriminalvårdsstyrelsen enligt 18, 20, 23 eller 47 § KvaL.
Vidare föreslås att offentligt biträde i sådana fall skall utses för den som
åtgärden avser om det behövs för tillvaratagande av dennes rätt.

I motion 24 hemställs att riksdagen skall besluta att intagna får möjlighet
att få offentligt biträde i enlighet med förslag från isoleringsutredningen.

Isoleringsutredningens förslag motiverades bl. a. med att man därigenom
klarare skulle ge uttryck för ärendets vikt och för betydelsen av att
den rättssökande får stöd av ett biträde. Rätten till offentligt biträde skulle
dock begränsas till ärenden hos kriminalvårdsstyrelsen, dvs. ärenden rörande
besvär eller beslut vid anstalt, underställning av omprövningsbeslut

JuU 1980/81:8

rörande fortsatt avskildhet enligt 20 § första stycket KvaL samt ärenden
rörande 20 § andra stycket KvaL liksom ärenden som rör placering på
specialavdelning. Också vid disciplinärenden skulle offentligt biträde kunna
erhållas enligt utredningens förslag.

Departementschefen uttalar att han har stor förståelse för de motiv som
ligger till grund för förslaget om rätt för den intagne att fa offentligt biträde.
1 sammanhanget måste emellertid enligt departementschefen beaktas att
det nuvarande statsfinansiella läget gör det nödvändigt att eftersträva
besparingar inom hela statsförvaltningen. Även om ett genomförande av
utredningens förslag inte är ägnat att leda till annat än förhållandevis
begränsade kostnadsökningar delar departementschefen mot denna bakgrund
den uppfattning som uttalats av kriminalvårdsstyrelsen att frågan
inte lämpligen bör bedömas isolerad. Departementschefen erinrar om att
de intagna redan nu i mån av behov har rätt till allmän rättshjälp efter
prövning av rättshjälpsnämnd i sedvanlig ordning.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att det av hänsyn till
det statsfinansiella läget nu ej är möjligt att utvidga möjligheterna att få
offentligt biträde på sätt som föreslagits i motionerna. Utskottet avstyrker
därför motionsyrkandena i denna del.

Lekmannamedverkan i ärende om avskiljande

I motion 24 hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad som anförs i motionen om lekmannaprövning av
isoleringsåtgärder inom kriminalvården.

I motionen erinras om att regeringen frångått isoleringsutredningens
förslag att ärenden om avskiljande skulle få prövas av ett lekmannaorgan.
Motionären anför att förslaget om lekmannaprövning behandlats i två av
utredningsbetänkanden, dels i isoleringsutredningens betänkande och dels
i betänkandet (SOU 1977:76) Personalen vid kriminalvårdens anstalter.
Motionären uttalar att därvid gjorts samstämmiga bedömningar om värdet
av att införa lekmannaprövning. Enligt motionären bör frågan behandlas
med förtur av fangelsestraffkommittén (Ju 1979:04) som enligt sina direktiv
särskilt skall uppmärksamma de synpunkter som har förts fram av
isoleringsutredningen.

Departementschefen uttalar i propositionen att frågan om lekmannamedverkan
på lokal och regional nivå bör avgöras i samband med att
ställning tas till fangelsestraffkommitténs kommande förslag.

Utskottet, som hyser sympati för motionsönskemålet, delar departementschefens
uppfattning att frågan om lekmannamedverkan bör avgöras i
samband med att ställning tas till fängelsestraffkommitténs kommande
förslag. Med hänsyn till frågans samband med de övriga förslag som
kommittén beräknas framlägga finns enligt utskottets mening ej anledning
att nu begära att förslag i denna fråga framläggs särskilt med förtur.
Utskottet avstyrker bifall till motion 24 i denna del.

JuU 1980/81:8

Kvällsinlåsning

I motion 25 yrkas att riksdagen uttalar att senareläggning av inlåsning
vid kriminal vårdsanstalterna till senast kl. 21 snarast bör genomföras.

Önskemål om senare kvällsinlåsning på sluten anstalt har tidigare prövats
av riksdagen, senast med anledning av en motion vid 1979/80 års
riksmöte. I sitt av riksdagen godkända betänkande i saken (JuU 1979/
80:34) avstyrkte utskottet bifall till motionen. Till stöd härför åberopades
att de negativa effekterna av den nuvarande ordningen var högst begränsade.
Därjämte hänvisades till de prioriteringar som måste göras i det statsfinansiella
läget.

Utskottet vidhåller sin i betänkandet JuU 1979/80:34 framförda uppfattning
och avstyrker bifall till motionen 25 i denna del.

Mjukceller

I motion 25 hemställs att riksdagen skall uttala att införande av s.k.
mjukceller vid kriminalvårdsanstalterna bör vara genomfört senast den 1
januari 1983.

Frågor som införande av s. k. mjukisolerade celler som alternativ till
spännbälte behandlades av departementschefen i budgetpropositionen
1979/80:100 bilaga 5 (s. 81). Frågan hade remissbehandlats på grund av
isoleringsutredningens förslag om försök med sådana celler. 1 budgetpropositionen
uttalade departementschefen att han hade förståelse för den
tveksamhet som ett par av remissinstanserna redovisat med hänsyn till att
celler av denna typ inte hittills hade prövats inom den svenska kriminalvården.
Departementschefen ansåg emellertid med hänsyn till de positiva
erfarenheter av användningen av mjukceller som har redovisats från andra
länder, framför allt Storbritannien, att en försöksverksamhet borde komma
till stånd. Departementschefen underströk att han helt delade socialstyrelsens
uppfattning att placering i mjukisolerade celler borde fa tillgripas
endast i de fall där spännbälte annars skulle ha använts.

Enligt utskottets mening bör den av departementschefen förordade försöksverksamheten
avvaktas innan beslut fattas om inrättande av mjukisolerade
celler. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motion 25 i denna
del.

Övrigt

1 övrigt föranleder propositionen eller motionerna inte något uttalande
från utskottets sida.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avskiljande vid kollektiv arbetsvägran

att riksdagen med avslag på motion 1980/81:25 i denna del (yrkande
I delvis) antar 17 § första stycket och 60 § i det genom

JuU 1980/81:8

propositionen 1980/81:1 framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,

2. beträffande avskiljande under fritid

att riksdagen med avslag på motion 1980/81:25 i denna del (yrkande
1 delvis) antar 17 § andra stycket i det under 1 angivna
lagförslaget,

3. beträffande avskiljande av skydds- eller säkerhetsskäl

att riksdagen med avslag på motion 1980/81:25 i denna del (yrkande
1 delvis) antar 20 § första stycket i det under 1 angivna
lagförslaget,

4. beträffande placering på specialavdelning

att riksdagen med avslag på motion 1980/81:25 i denna del (yrkande
1 delvis) antar 20 a § andra stycket i det under 1 angivna
lagförslaget,

5. beträffande läkares medverkan vid avskildhetsåtgärder

att riksdagen med avslag på motion 1980/81:25 i denna del (yrkande
1 delvis) antar 22 § andra stycket i det under 1 angivna
lagförslaget,

6. beträffande avskiljande vid våldsamt uppträdande m. m.

att riksdagen med avslag på motion 1980/81:25 i denna del (yrkande
1 delvis) antar 23 § första stycket i det under 1 angivna
lagförslaget,

7. beträffande häktesplacering

att riksdagen med avslag på motion 1980/81:25 i denna del (yrkande
1 delvis) antar 23 § tredje stycket och 50 § tredje meningen
i det under 1 angivna lagförslaget,

8. beträffande beläggning med fängsel

att riksdagen med avslag på motion 1980/81:25 i denna del (yrkande
1 delvis) antar 23 § fjärde stycket i det under 1 angivna
lagförslaget,

9. beträffande avskiljande under disciplinärende

att riksdagen med avslag på motion 1980/81; 25 i denna del (yrkande
1 delvis) antar 50 § första meningen i det under 1 angivna
lagförslaget,

10. beträffande urinprovskontroll

att riksdagen med avslag på motion 1980/81:25 i denna del (yrkande
1 delvis) antar 52 d § i det under 1 angivna lagförslaget,

11. beträffande lagen om kriminalvård i anstalt i övrigt

att riksdagen antar det under 1 angivna lagförslaget i den mån det
inte omfattas av utskottets hemställan ovan,

12. beträffande häkteslagen

att riksdagen med avslag på motion 1980/81:25 i denna del (yrkande
2) antar det i proposition 1980/81:1 upptagna förslaget till
lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade
och anhållna m. fl.,

JuU 1980/81:8

13. beträffande offentligt biträde

att riksdagen avslår motion 1980/81:24 i denna del (yrkande 2)
och motion 1980/81:25 i denna del (yrkande 3),

14. beträffande lekmannamedverkan i ärende om avskiljande

att riksdagen avslår motion 1980/81:24 i denna del (yrkande 1),

15. beträffande kvällsinlåsning

att riksdagen avslår motion 1980/81:25 i denna del (yrkande 4),

16. beträffande mjukceller

att riksdagen avslår motion 1980/81:25 i denna del (yrkande 5).

Stockholm den 11 november 1980

På justitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Åke Polstam (c). Eric Jönsson (s). Hans
Petersson i Röstånga (fp). Arne Nygren (s). Björn Körlof (m), Lilly Bergander
(s), Gunilla André (c), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Helge
Klöver (s). Ella Johnsson (c), Karl-Gustaf Mathsson (s), Arne Svensson
(m), Maja Ohlin (s) och Allan Ekström (m).

Reservationer

1. Offentligt biträde (mom. 13)

Eric Jönsson (s). Arne Nygren (s), Lilly Bergander (s). Hans Pettersson i
Helsingborg (s). Helge Klöver (s), Karl-Gustaf Mathsson (s) och Maja
Ohlin (s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

De skäl som isoleringsutredningen har anfört för att införa rätt för den
intagne att få offentligt biträde i ärenden rörande avskiljande har enligt
utskottets mening stor tyngd. De kostnadsökningar som det innebär att
införa en sådan rätt i den begränsade omfattning som utredningen har
föreslagit bör inte hindra att beslut fattas härom. Den närmare utformningen
av regler i ämnet bör dock prövas i regeringens kansli. Ett förslag bör
därefter snarast föreläggas riksdagen.

Vad utskottet nu har anfört med anledning av motion 24 i denna del och
motion 25 i denna del om rätt för intagen att få offentligt biträde bör såsom
riksdagens mening ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande offentligt biträde

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:24 i denna del

JuU 1980/81:8

(yrkande 2) och motion 1980/81:25 i denna del (yrkande 3) såsom
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
rätt för intagen att få offentligt biträde i ärende om avskiljande.

2. Lekmannamedverkan i ärende om avskiljande (mom. 14)

Eric Jönsson (s), Arne Nygren (s), Lilly Bergander (s), Hans Pettersson i
Helsingborg (s), Helge Klöver (s), Karl-Gustaf Mathsson (s) och Maja
Ohlin (s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Utskottet
som” och slutar med "denna del” bort ha följande lydelse:

I direktiven till fängelsestraffkommittén har angetts att kommittén bör
arbeta skyndsamt och noggrant pröva möjligheterna att med förtur lägga
fram förslag till dellösningar. Enligt utskottets mening får ett införande av
lekmannamedverkan i ärenden rörande avskiljanden anses vara så angeläget
att frågan härom bör behandlas med förtur av kommittén, antingen
separat eller i samband med det förslag till en organisation med förtroendemannastyrelser
inom kriminalvården som utredningen har fått till uppdrag
att lägga fram. Tilläggsdirektiv härom bör utfärdas för utredningen.

Vad utskottet sålunda med tillstyrkande av motion 24 har anfört om
förslag rörande lekmannamedverkan i ärenden om avskiljanden bör såsom
riksdagens mening ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande lekmannamedverkan i ärende om avskiljande

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:24 i denna del (yrkande
1) såsom sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört om förslag rörande lekmannamedverkan i ärende om
avskiljande.

Juli 1980/81:8

Bilaga I

Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt

Propositionens förslag Motionärernas förslag

3 §

Kriminalvårdsanstalt är riksanstalt avdelning av anstalt.

17 §

En intagen skall arbetets särskilda beskaffenhet.

Vägrar ett större antal av de intagna
vid en slaten anstalt samtidigt
att utföra arbete som har
ålagts dem, får dock gemensamheten
mellan dem inskränkas i den
mån det är oundgängligen påkallat
med hänsyn till förhållandena på
anstalten.

På fritiden får i denna lag.

/ sluten anstalt får dock gemensamheten
mellan intagna på fritiden
inskränkas om det är oundgängligen
påkallat med hänsyn till
förhållandena på anstalten.

I anslutning till avskilda från varandra.

18 §

En intagen får alltid äga rum.

En intagen får hållas avskijd från
andra intagna, om det är nödvändigt 1.

med hänsyn till rikets säkerhet
eller föreliggande fara för den intagnes
eller annans säkerhet till liv
eller hälsa eller för allvarlig skadegörelse
på anstaltens egendom,

2. för att hindra att den intagne
påverkar någon annan intagen att
allvarligt störa ordningen inom anstalten,

3. för att hindra att den intagne
medverkar till att en annan intagen
får tillgång till berusningsmedel,

4. för att hindra att den intagne
allvarligt ofredar en annan intagen.

Intagen som avses sättes i verket.

Ett beslut enligt var tionde dag.

En intagen får hållas avskild från
andra intagna om det är nödvändigt
med hänsyn till påtaglig fara för
den intagnes eller annans säkerhet
till liv eller hälsa.

Juli 1980/81:8

Propositionens förslag Motionärernas förslag

20a §

Finns det i fall på en specialavdelning.

En intagen får också placeras på
en specialavdelning, om det finns
särskild anledning anta att det är
påkallat för att hindra honom från
brottslig verksamhet av allvarligt
slag ander vistelsen i anstalt.

Ett beslut om gång i månaden.

21 §

En intagen som som är möjlig.

22 8

Innan beslut meddelas på frågans avgörande.

Den som hålls avskild på grand Läkare skall yttra sig i frågan,
av att han är farlig för sin egen om möjligt innan åtgärden vidtages

säkerhet till liv eller hälsa skall an- och annars inom en vecka därefter,

dersökas av läkare så snart det kan
ske. Annan intagen som hålls avskild
enligt 20 § och sådan intagen
om är placerad på specialavdelning
skall andersökas av läkare, om det
behövs med hänsyn till den intagnes
tillstånd. Har en intagen
hållits avskild ander en sammanhängande
tid av en månad skall en
sådan andersökning alltid äga ram.

Över vad som förekommit skall protokoll föras.

23 §

Intagen som uppträder våldsamt Intagen som uppträder våldsamt

eller som är så påverkad av alko- eller som är så påverkad av alkoholhaltiga
drycker eller annat be- holhaltiga drycker eller annat berusningsmedel
att han kan befaras rusningsmedel att han kan befaras

störa ordningen på anstalten får till- allvarligt störa ordningen på anstal fälligt

hållas avskild från andra in- ten får tillfälligt hållas avskild från

tagna så länge det är nödvändigt för andra intagna så länge det är nöd att

betvinga uppträdandet eller tills vändigt för att betvinga uppträdan påverkan

har upphört. det eller tills påverkan har upphört.

Visar sig andra liv eller hälsa.

Kan en intagen i fall som anges i
första eller andra stycket inte hållas
avskild på anstalten får han placeras
i allmänt häkte i högst två
dygn, om detta är lämpligare än att
han förs över till en annan anstalt.

Läkare skall så snart det kan ske Läkare skall så snart det kan ske

undersöka den som är föremål för undersöka den som är föremål för

JuU 1980/81:8

Propositionens förslag

åtgärd enligt denna paragraf. I fråga
om den som hålls avskild därför att
han är påverkad av berusningsmedel
skall en sådan undersökning
dock äga rum endast om det behövs
med hänsyn till hans tillstånd. Över
vad som förekommit skall föras
protokoll.

Under utredningen av ett disciplinärende
får en intagen tillfälligt
hållas avskild från andra intagna i
den mån det är oundgängligen nödvändigt
för att syftet med utredningen
ej skall äventyras. Åtgärden
får i intet fall bestå längre än fyra
dygn. Kan den intagne inte hållas
avskild på anstalten, får han placeras
i allmänt häkte om detta är
lämpligare än att han förs över till
en annan anstalt. Den intagne skall
få den lättnad i avskildheten som är
möjligt.

52 d

En intagen får föreläggas att
lämna urinprov för kontroll av huruvida
han är påverkad av narkotika.

Motionärernas förslag

åtgärd enligt denna paragraf. I fråga
om intagen som belagts med
fängsel skall sådan undersökning
ske inom en timme. 1 fråga om den
som hålls avskild därför att han är
påverkad av berusningsmedel skall
en sådan undersökning dock äga
rum endast om det behövs med
hänsyn till hans tillstånd.

Över vad som förekommit skall
föras protokoll.

Regeringen kan förordna om
överflyttning till tjänsteman inom
kriminalvården av övervakningsnämnds
befogenhet enligt 54 och
55 SS samt av kriminalvårdsstyrelsens
befogenhet enligt denna lag i
annat fall än som avses i 20 S andra
meningen samt 20a, 35 och 39SS.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981

23 § andra stycket upphör att gälla
den I januari 1983.

Juli 1980/81:8

Bilaga 2

Lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och
anhållna m. fl.

Propositionens förslag Motionärernas förslag

15 §

Häktad får beläggas liv eller hälsa.

Läkare skall så snart det kan ske Läkare skall så snart det kan ske,
undersöka den som är föremål för dock senast inom en timme, underåtgärd
enligt första stycket 2. söka den som är föremål för åtgärd

enligt första stycket 2.

17 §

Vad som sägs i denna lag om häktad
har motsvarande tillämpning på

1. den som har anhållits eller gripits
på grund av misstanke om
brott,

2. den som har intagits i häkte
eller polisarrest för förpassning till
kriminalvårdsanstalt och

3. den som har tillfälligt placerats
i häkte med stöd av 23 § tredje
stycket, 43 § första stycket tredje
meningen eller SOS tredje meningen
lagen (1974:203) om kriminalvård i
anstalt.

Vad som sägs i denna lag om häktad
har motsvarande tillämpning på

1. den som har anhållits eller gripits
på grund av misstanke om
brott,

2. den som har intagits i häkte
eller polisarrest för förpassning till
kriminalvårdsanstalt och

3. den som har tillfälligt placerats
i häkte med stöd av 43 § första
stycket tredje meningen lagen
(1974:203) om kriminalvård i anstalt.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981

15 § andra stycket nppliör att gälla
den I januari 1983.

JuU 1980/81:8

Bilaga 3

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Härigenom föreskrivs att 41 och 42 §§ rättshjälpslagen (1972:429) skall ha
nedan angivna lydelse.

Propositionens förslag

Rättshjälp genom offentligt biträde
lämnas i mål eller ärende

1. hos utskrivningsnämnd eller
psykiatriska nämnden angående intagning
enligt 8 eller 9 § eller utskrivning
enligt 16 eller 19 §§ lagen
(1966:293) om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall,

2. hos beslutsnämnd eller psykiatriska
nämnden angående inskrivning
i eller utskrivning från vårdhem
eller specialsjukhus enligt lagen
(1967:940) angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda eller
placering av särskoleelev enligt 28 §
samma lag.

3. hos förvaltningsdomstol angående
tvångsintagning i allmän vårdanstalt
för alkoholmissbrukare enligt
18 eller 55 § lagen (1954:579) om
nykterhetsvård eller kvarhållande
enligt 45 § samma lag.

4. angående omhändertagande
för samhällsvård enligt 29 § barnavårdslagen
(1960:97) eller utredning
enligt 30 § samma lag eller angående
sådan samhällsvårds slutliga upphörande
enligt 42 § samma lag,

5. hos förvaltningsdomstol angående
intagning i eller utskrivning
från ungdomsvårdsskola enligt barnavårdslagen
(1960:97).

Motionärernas förslag
§'

Rättshjälp genom offentligt biträde
lämnas i mål eller ärende

5. hos förvaltningsdomstol angående
intagning i eller utskrivning
från ungdomsvårdsskola enligt barnavårdslagen
(1960:97),

1 Lydelse enligt prop. 1978/79:90.

JuU 1980/81:8

Propositionens förslag

6. angående förpassning eller utvisning
enligt utlänningslagen
(1954:193) samt vid utredning hos
polismyndighet när fråga har uppkommit
om förpassning eller utvisning,

7. angående avvisning enligt utlänningslagen,
dock ej hos polismyndighet,
såvida icke anledning föreligger
att underställa ärendet den centrala
utlänningsmyndigheten eller
utlänningen enigt 35 § samma lag
hållits i förvar längre än en vecka,

8. angående verkställighet enligt
utlänningslagen, om anledning föreligger
att underställa ärendet den
centrala utlänningsmyndigheten
med stöd av 58 § andra stycket
samma lag eller hänskjuta ärendet
dit med stöd av 58 § tredje stycket
samma lag eller om utlänningen
enligt 35 § samma lag hållits i förvar
längre än en vecka,

9. angående föreskrifter som
meddelats enligt 10 §, 34 § eller 51 §
femte stycket utlänningslagen,

10. angående hemsändande av
utlänning med stöd av 71 8 första
stycket utlänningslagen,

11. angående förverkande av villkorligt
medgiven frihet enligt 26
kap. brottsbalken,

12. angående återintagning i anstalt
enligt 29 eller 30 kap. brottsbalken,

13. angående verkställighet
utomlands av frihetsberövande påföljd
enligt lagen (1963:193) om
samarbete med Danmark, Finland,
Island och Norge angående verkställigheten
av straff m. m. eller lagen
(1972:260) om internationellt samar -

Motionärernas förslag

6. angående förpassning eller utvisning
enligt utlänningslagen
(1954:193) samt vid utredning hos
polismyndighet när fråga har uppkommit
om förpassning eller utvisning,

7. angående avvisning enligt utlänningslagen,
dock ej hos polismyndighet,
såvida icke anledning föreligger
att underställa ärendet den centrala
utlänningsmyndigheten eller
utlänningen enligt 35 § samma lag
hållits i förvar längre än en vecka,

9. angående föreskrifter som
meddelats enligt 10 §, 34 § eller 51 §
femte stycket utlänningslagen,

10. angående hemsändande av
utlänning med stöd av 71 § första
stycket utlänningslagen,

11. angående förverkande av villkorligt
medgiven frihet enligt 26
kap. brottsbalken,

12. angående återintagning i anstalt
enligt 29 eller 30 kap. brottsbalken,

JuU 1980/81:8

Propositionens förslag

bete rörande verkställighet av
brottsmålsdom,

14. angående utlämning enligt lagen
(1970:375) om utlämning till
Danmark, Finland, Island eller Norge
för verkställighet av beslut om
vård eller behandling,

15. angående kastrering enligt lagen
(1944:133) om kastrering, om
giltigt samtycke till åtgärden ej lämnats,

16. hos regeringen enligt 1 § andra
stycket lagen (1975:1360) om
tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa
fall.

I ärende som anges i 41 § 1-5 och
11-15 skall offentligt biträde utses
för den som åtgärden avser, om det
behövs för tillvaratagande av dennes
rätt. Vid bedömningen av behovet
skall särskilt beaktas om i väsentligt
hänseende motstridiga sakuppgifter
lämnats under utredningen eller
betydelsefulla sakförhållanden i övrigt
är oklara.

I ärende som a'

Motionärernas förslag

bete rörande verkställighet av
brottsmålsdom,

14. angående utlämning enligt lagen
(1970:375) om utlämning till
Danmark, Finland, Island eller Norge
för verkställighet av beslut om
vård eller behandling,

15. angående kastrering enligt lagen
(1944:133) om kastrering, om
giltigt samtycke till åtgärden ej lämnats,

16. hos regeringen enligt 1 § andra
stycket lagen (1975:1360) om
tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa
fall,

17. hos kriminalvårdsstyrelsen enligt
18, 20, 23 eller 47 § lagen
(1974:203) om kriminalvård i anstalt.

§'

I ärende som anges i 41 § 1-5,
11-15 och 17 skall offentligt biträde
utses för den som åtgärden avser, om
det behövs för tillvaratagande av
dennes rätt. Vid bedömningen av
behovet skall särskilt beaktas om i
väsentligt hänseende motstridiga
sakuppgifter lämnats under utredningen
eller betydelsefulla sakuppgifter
i övrigt är oklara.

biträde saknas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1 Lydelse enligt prop. 1978/79:90.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

“a

:,-'V 1 > A -

• i--;, ■■ *»;■

iva

.*> -

• •





	': "y







•

■ ■ ■

m *■ 'V