JuU 1980/81:12

Justitieutskottets betänkande
1980/81:12

om skärpt lagstiftning mot dobbleri (prop. 1979/80:179)

Propositionen m. m.

I proposition 1979/80:179 har regeringen (justitiedepartementet) efter
hörande av lagrådet föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagda
förslag till

1. lag om ändring i brottsbalken

2. lag om ändring i jordabalken

3. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479).

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisar utskottet till vad
utskottet anför under rubriken Utskottet.

1 samband med propositionen behandlar utskottet den med anledning av
propositionen väckta motionen 1980/81:20 av Allan Ekström m.fl. (m).
Motionsyrkandet redovisas på s. 7.

Lagutskottet har avgett yttrande över propositionen i de delar som berör
lagutskottets beredningsområde (LU 1980/81 I y). Yttrandet fogas som
bilaga till detta betänkande.

De vid propositionen fogade lagförslagen är av följande lydelse.

I Riksdagen 1980/81. 7 sami. Nr 12. Omtryckning

Juli 1980/81:12

1 Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att i brottsbalken skall införas en ny paragraf, 16
kap. 18 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.

18 §

Insåg den som med nyttjanderätt
har upplåtit en lägenhet, som helt
eller till väsentlig del används för
dobbleri eller grovt dobbleri eller
för försök eller förberedelse till
grovt dobbleri, inte vid upplåtelsen
att lägenheten skulle användas för
sådan brottslig verksamhet men får
han därefter vetskap om verksamheten
och underlåter han att göra
vad som skäligen kan begäras för
att få upplåtelsen att upphöra, skall
han, om verksamheten fortsätter
eller återupptas i lägenheten, anses
ha främjat denna och dömas till ansvar
enligt vad som föreskrivs om
medverkan i 23 kap.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

2 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 42 och 43 §§ jordabalken1 skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.

42 §

Hyresrätten är förverkad och hyresvärden således berättigad att uppsäga
avtalet,

1. om hyresgästen dröjer med betalning av hyra som utgår i pengar
utöver två vardagar efter förfallodagen och annat ej följer av 53 §, dock, i
fall då hyran skall betalas i förskott för längre tid än en månad, endast om

1 Omtryckt 1971:12Ö9. 12 kap. omtryckt 1979:252.

JuU 1980/81:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hyresgästen dröjer med betalning av den på en kalendermånad belöpande
hyran utöver två vardagar efter månadens böljan eller, såvitt angår hyran
för första kalendermånaden under hyresförhållandet, efter förfallodagen,

2. om hyresgästen utan behövligt samtycke eller tillstånd överlåter hyresrätten
eller eljest sätter annan i sitt ställe eller upplåter lägenheten i
andra hand och ej efter tillsägelse vidtager rättelse utan dröjsmål,

3. om lägenheten användes i strid med 23 eller 41 § och hyresgästen icke
efter tillsägelse vidtager rättelse utan dröjsmål,

4. om hyresgästen eller annan, till vilken hyresrätten överlåtits eller
lägenheten upplåtits, genom vårdslöshet är vållande till att ohyra förekommer
i lägenheten eller genom underlåtenhet att underrätta hyresvärden
därom bidrager till att ohyran sprides i fastigheten,

5. om lägenheten på annat sätt vanvårdas eller om hyresgästen eller
annan, till vilken hyresrätten överlåtits eller lägenheten upplåtits, åsidosätter
något av vad som enligt 25 § skall iakttagas vid lägenhetens begagnande
eller brister i den tillsyn som enligt nämnda paragraf åligger hyresgäst och
rättelse icke utan dröjsmål sker efter tillsägelse,

6. om i strid med 26 § tillträde till lägenheten vägras och hyresgästen ej
kan visa giltig ursäkt,

7. om hyresgästen åsidosätter av- 7. om hyresgästen åsidosätter avtalsenlig
skyldighet, som går utöver talsenlig skyldighet, som går utöver

hans åligganden enligt detta kapitel, hans åligganden enligt detta kapitel,

och det måste anses vara av syn- och det måste anses vara av synnerlig
vikt för hyresvärden att skyl- nerlig vikt för hyresvärden att skyldigheten
fullgöres. digheten fullgöres,

8. om lägenheten helt eller till väsentlig
del nyttjas för näringsverksamhet
eller därmed likartad verksamhet,
vilken utgör eller i vilken
till ej oväsentlig del ingår brottsligt
förfarande.

Hyresrätten är icke förverkad, om det som ligger hyresgästen till last är
av ringa betydelse.

Uppsäges avtalet, har hyresvärden rätt till ersättning för skada.

43 §

Är hyresrätten förverkad på grund av förhållande som avses i 42 § första
stycket 1—3,5 eller 6 men sker rättelse innan hyresvärden gjort bruk av sin
rätt att uppsäga avtalet, kan hyresgästen icke därefter skiljas från lägenheten
på den grunden. Detsamma gäller om hyresvärden icke uppsagt avtalet
inom två månader från det han fick kännedom om förhållande som avses i

42 § första stycket 4 eller 7 eller hyresvärden icke inom två månader från

det han erhöll vetskap om förhållande som avses i nämnda stycke under 2
tillsagt hyresgästen att vidtaga rättelse.

En hyresgäst kan skiljas från lägenheten
på grund av förhållande
som avses i 42 § första stycket 8
endast om hyresvärden har sagt
upp avtalet inom två månader från

Föreslagen lydelse

det att han fick kännedom om förhållandet.
Om den brottsliga verksamheten
har angelis till åtal eller
förundersökning rörande denna annars
har inletts inom samma tid,
har hyresvärden dock kvar sin rätt
att säga upp avtalet intill dess att
två månader har förflutit från det
att domen i brottmålet har vunnit
laga kraft eller det rättsliga förfarandet
har avslutats på annat sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas även på avtal
som har slutits före lagens ikraftträdande. Till grund för förverkande enligt
12 kap. 42 § första stycket 8 får läggas endast brottsligt förfarande begånget
efter lagens ikraftträdande.

3 Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom föreskrivs att 33, 34 och 36 §§ bostadsrättslagen (1971:479)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 §'

Nyttjanderätten till lägenhet som innehas med bostadsrätt och som
tillträtts är förverkad och föreningen således berättigad att uppsäga
bostadsrättshavaren till avflyttning,

1. om bostadsrättshavaren dröjer med betalning av grundavgift eller
upplåtelseavgift utöver två veckor eller den längre tid som kan vara bestämd
i stadgarna från det att föreningen efter förfallodagen anmanat
honom att fullgöra sin betalningsskyldighet eller om bostadsrättshavaren
dröjer med betalning av årsavgift utöver två vardagar efter förfallodagen,

2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upplåter
lägenheten i andra hand,

3. om lägenheten användes i strid med 25 eller 31 §,

4. om bostadsrättshavaren eller den, till vilken lägenheten upplåtits i
andra hand, genom vårdslöshet är vållande till att ohyra förekommer i
lägenheten eller om bostadsrättshavaren genom underlåtenhet att utan
oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om förekomst av ohyra i lägenheten
bidrager till att ohyran sprides i fastigheten,

5. om lägenheten på annat sätt vanvårdas eller om bostadsrättshavaren
eller den, till vilken lägenheten upplåtits i andra hand, åsidosätter något av
vad som enligt 28 § skall iakttagas vid lägenhetens begagnande eller brister
i den tillsyn som enligt nämnda paragraf åligger bostadsrättshavare,

JuU 1980/81:12

Nuvarande lydelse

1 Lydelse enligt 1980:96.

JuU 1980/81:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6. om i strid med 29 § tillträde till lägenheten vägras och bostadsrättshavaren
ej kan visa giltig ursäkt,

7. om bostadsrättshavaren åsidosätter
skyldighet, som går utöver
hans åligganden enligt denna lag,
och det måste anses vara av synnerlig
vikt för föreningen att skyldigheten
fullgöres; dock kan skyldighet
för bostadsrättshavaren att
inneha anställning i visst företag eller
liknande skyldighet ej åberopas
som grund för förverkande.

8. om lägenheten helt eller till väsentlig
del nyttjas för näringsverksamhet
eller därmed likartad verksamhet,
vilken utgör eller i vilken
till ej oväsentlig del ingår brottsligt
förfarande.

Nyttjanderätten är icke förverkad, om det som ligger bostadsrättshavaren
till last är av ringa betydelse. Inte heller är nyttjanderätten till en
bostadslägenhet förverkad på grund av att en skyldighet som avses i första
stycket 7 åsidosätts, om bostadsrättshavaren är en kommun och skyldigheten
inte kan fullgöras av en kommun.

Uppsägning på grund av förhållande som avses i första stycket 2, 3 eller
5-7 får ske endast om bostadsrättshavaren underlåter att på tillsägelse
vidtaga rättelse utan dröjsmål.

Uppsäges bostadsrättshavaren till avflyttning, har föreningen rätt till
ersättning för skada.

34 §

Är nyttjanderätten förverkad på grund av förhållande som avses i 33 §
första stycket 1—3 eller 5—7 men sker rättelse innan föreningen gjort bruk
av sin rätt till uppsägning, kan bostadsrättshavaren icke därefter skiljas
från lägenheten på den grunden. Detsamma gäller om föreningen icke
uppsagt bostadsrättshavaren till avflyttning inom tre månader från det
föreningen fick kännedom om förhållande som avses i 33 § första stycket 4
eller 7 eller icke inom två månader från det den erhöll vetskap om förhållande
som avses i nämnda stycke 2 tillsagt bostadsrättshavaren att vidtaga
rättelse.

En bostadsrättshavare kan skiljas
från lägenheten på grund av
förhållande som avses i 33 § första
stycket 8 endast om föreningen har
sagt upp bostadsrättshavaren till
avflyttning inom två månader från
det att föreningen fick kännedom
om förhållandet. Om den brottsliga
verksamheten har angetts till åtal
eller förundersökning rörande den -

JuU 1980/81:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

na annars har inletts inom samma
tid, har föreningen dock kvar sin
rätt till uppsägning intill dess att
två månader har förflutit från det
att domen i brottmålet har vunnit
laga kraft eller det rättsliga förfarandet
har avslutats på annat sätt.

Uppsäges bostadsrättshavaren
till avflyttning av orsak som anges i
33 § första stycket 1 eller 4-6, är
han skyldig att genast avflytta, om
ej annat följer av 35 §. Uppsäges
bostadsrättshavaren av annan i 33 §
angiven orsak, får han kvarbo till
den fardag för avträdande av hyrd
lägenhet som inträffar närmast efter
tre månader från uppsägningen, om
ej rätten eller överexekutor prövar
skäligt ålägga honom att avflytta tidigare.

Uppsäges bostadsrättshavaren
till avflyttning av orsak som anges i
33 § första stycket 1, 4-6 eller 8, är
han skyldig att genast avflytta, om
ej annat följer av 35 §. Uppsäges
bostadsrättshavaren av annan i 33 §
angiven orsak, får han kvarbo till
den fardag för avträdande av hyrd
lägenhet som inträffar närmast efter
tre månader från uppsägningen, om
ej rätten eller överexekutor prövar
skäligt ålägga honom att avflytta tidigare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas även på avtal
som har slutits före lagens ikraftträdande. Till grund för förverkande enligt
33 § första stycket 8 får läggas endast brottsligt förfarande begånget efter
lagens ikraftträdande.

JuU 1980/81:12

Motionen

I motion 1980/81: 20 av Allan Ekström m. fl. (m) hemställs att riksdagen
beslutar att 16 kap. 18 § brottsbalken skall erhålla den ändrade lydelse som
framgår av motionen.

Utskottet

Inledning

Inom ramen för den översyn av lagstiftningen mot den organiserade och
den ekonomiska brottsligheten som pågår inom brottsförebyggande rådet
(BRÅ) lade en arbetsgrupp i mars 1979 fram en promemoria (BRÅ PM
1979:4) Dobbleri. I promemorian föreslogs vissa författningsändringar,
som syftade till att skärpa lagstiftningen mot dobbleribrott. Promemorian
har remissbehandlats av justitiedepartementet och ligger till grund för de
förslag som läggs fram i propositionen.

Dobbleri

Den som för allmänheten anordnar äventyrligt spel om penningar eller
penningvärde eller som tillåter sådant spel i lokal som han har upplåtit åt
allmänheten kan enligt 16 kap. 14 § brottsbalken (BrB) dömas för dobbleri.
Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader. Den som deltar i sådant
spel som anordnats för allmänheten eller annars äger rum i en lokal till
vilken allmänheten har tillträde kan enligt samma lagrum också dömas för
dobbleri. Straffet är i detta fallet böter.

I 16 kap. 14a§ BrB föreskrivs ansvar för grovt dobbleri. Straffet är
fängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt
beaktas om verksamheten bedrivits yrkesmässigt, omfattat avsevärda belopp
eller annars varit av särskilt farlig art.

Bestämmelsen i 16kap. 14 a § BrB om ansvar för grovt dobbleri infördes
genom lagstiftning år 1972 (prop. 1972: 96, JuU 15, rskr 206). Bakgrunden
till den lagstiftningen var att organiserat dobbleri börjat bedrivas i en
omfattning och i former som dittills varit okända i vårt land. Utmärkande
för verksamheten, som dittills koncentrerats till de största städerna, var att
den ägde rum i för ändamålet särskilt iordningställda, ofta mycket dyrbart
inredda lokaler och med som regel avsevärda penningbelopp som insatser.
Av utredningar rörande bl. a. spelets omfattning som företagits av riksåklagaren
och rikspolisstyrelsen framgick att verksamheten hade samband
med annan brottslighet av allvarlig beskaffenhet; bl. a. hade narkotikabrott,
olaga vapeninnehav samt befattning med stulen eller smugglad sprit
kunnat påvisas. En straffskärpning ansågs därför motiverad för att möta
denna yrkesmässigt organiserade dobbleriverksamhet.

De undersökningar som BRÅ:s arbetsgrupp redovisade i sin promemoria
i mars 1979 utvisade att dobbleriverksamheten hade en oförändrat

JuU 1980/81:12

stor eller möjligen en något ökad omfattning jämfört med år 1972. I propositionen
föreslås mot denna bakgrund att ytterligare åtgärder sätts in för att
motverka dobbleribrottsligheten. Sålunda föreslås lagstiftning som syftar
till att underlätta ingripanden mot de personer som, enligt vad som erfarenhetsmässigt
har kunnat konstateras, inte sällan ligger bakom den brottsliga
verksamheten utan att direkt delta i eller synas som organisatörer av själva
spelet.

I propositionen föreslås en ny bestämmelse i BrB. 16 kap. 18 §, som
innebär ett vidgat ansvar för medverkan till dobbleri för den som har
upplåtit en lägenhet som används för dobbleri verksamhet. Sådant straffansvar
föreslås sålunda för den som med nyttjanderätt har upplåtit lägenhet,
som helt eller till väsentlig del används för dobbleri eller grovt dobbleri
eller för försök eller förberedelse till grovt dobbleri och som inte vid
upplåtelsen insåg att lägenheten skulle användas för sådan brottslig verksamhet
men som därefter får vetskap om verksamheten och underlåter att
göra vad som skäligen kan begäras för att få upplåtelsen att upphöra.

Som komplettering till den nya straffbestämmelsen föreslås att det i 12
kap. 42 § första stycket jordabalken förs in en ny grund för förverkande av
hyresrätt. Enligt förslaget skall hyresrätten vara förverkad om en lägenhet
helt eller till väsentlig del nyttjas för näringsverksamhet eller därmed
likartad verksamhet, vilken utgör eller i vilken till ej oväsentlig del ingår
brottsligt förfarande. Vidare föreslås att i 43 S förs in ett andra stycke som
reglerar inom vilken tid en hyresvärd får säga upp ett hyresavtal med
hänvisning till att lägenheten nyttjas till brottslig verksamhet. Motsvarande
ändringar föreslås i bostadsrättslagen.

I motion 20 förespråkas en annan lagteknisk lösning för att nå syftet att
komma åt dem som upplåter lägenheter för dobbleri verksamhet.

Enligt motionärernas mening bör, i stället för den föreslagna konstruktionen
med medverkansansvar, införas en bestämmelse, vari det föreskrivs
ansvar för underlåtenhet att avslöja dobbleribrott.

Motionärerna vänder sig mot formuleringen i den föreslagna bestämmelsen
i 16 kap. 18 § BrB att upplåtaren skall göra vad som skäligen kan
begäras för att få upplåtelsen att upphöra. Formuleringen ger enligt motionärernas
mening inte klart besked om vad som fordras av upplåtaren för att
denne skall undvika ansvar för medverkan till dobbleri. Detta finnér motionärerna
olyckligt med hänsyn till att bestämmelsen handlar om brott och
straff. Om man i stället inför straffansvar för underlåtenhet att avslöja
dobbleri så uppnår man enligt motionärernas mening samma syfte med
bestämmelsen som enligt förslaget i propositionen, nämligen att förmå
upplåtaren att avslöja brottet. Enligt motionärerna bör underlåtenhet att
säga upp hyresavtalet inte föranleda straffansvar enligt BrB; bestämmelser
i jordabalken bör inte fungera som utfyllnad till straffbestämmelser i BrB.

Utskottet, som delar departementschefens uppfattning om behovet av
ytterligare åtgärder mot dobbleriverksamhet, anser det i sak befogat med

JuU 1980/81:12

en lagstiftning som i enlighet med vad som föreslås i propositionen tar sikte
på dem som upplåter lokaler för dobbleri verksamhet.

Beträffande konstruktionen av den föreslagna straffbestämmelsen vill
utskottet med anledning av motion 20 anföra följande.

1 23 kap. 4§ BrB finns allmänna bestämmelser om medverkan till brott.
Enligt lagrummets första stycke skall ansvar som i BrB är stadgat för viss
gärning ådömas inte endast den som utfört gärningen utan också annan
som främjat gärningen med råd eller dåd. Den som inte är att anse som
gärningsman skall om han förmått annan till utförandet dömas för anstiftan
av brottet och annars för medhjälp till det.

Regler om underlåtenhet att avslöja brott finns i 23 kap. 6§ BrB. Enligt
den bestämmelsen skall, i de fall särskilt stadgande har givits därom, den
straffas för underlåtenhet att avslöja brott som underlåter att i tid anmäla
eller eljest avslöja brott som är å färde, när det kan ske utan fara för honom
själv eller någon av hans närmaste.

Bestämmelsen i 23 kap. 6§ BrB är inte tillämplig på brotten dobbleri
eller grovt dobbleri. Yrkandet i motion 20 går ut på att det i propositionen
åsyftade straffansvaret för upplåtare av lokal för dobbleriverksamhet skall
uppnås genom att 23 käp. 6§ BrB görs tillämplig på sådan brottslighet.

En förutsättning för straffbarhet enligt 23 kap. 6§ BrB är att det varit
möjligt att avslöja brottet med verkan att detta inte skulle ha kommit till
stånd; det fordras också att man kan utgå från att brottet inte skulle ha
kommit till stånd om det underlåtna avslöjandet skett (Beckman m.fl.
Brottsbalken II 4:e upplagan 1978 s. 616).

Den angivna begränsningen medför enligt utskottets mening att en straffbestämmelse
i enlighet med motionsförslaget skulle ha mindre effekt än
den ordning som föreslås i propositionen. Härtill kommer att den åtgärd
som skulle komma att åligga upplåtaren skulle begränsas till att avslöja
brottet, exempelvis genom polisanmälan eller dylikt. Enligt det förslag
som läggs fram i propositionen är emellertid de åtgärder som upplåtaren till
fredande från ansvar kan vidta inte begränsade till polisanmälan eller
dylikt. I enlighet med vad som utvecklas av departementschefen (prop. s.
27) kan upplåtaren också säga upp innehavarens hyresavtal och eventuellt
lyckas få lägenhetsinnehavaren att avflytta frivilligt.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att den lagtekniska
konstruktionen av det föreslagna utökade straffansvar som föreslås i propositionen
är att föredra, och utskottet avstyrker därför bifall till motion 20
i denna del.

Den i propositionen föreslagna straffrättsliga regleringen förutsätter att
den som upplåtit en lägenhet som används för dobbleri har möjlighet att
bringa upplåtelseavtalet att upphöra. Sådan möjlighet skapas genom de i
propositionen föreslagna ändringarna i jordabalken och bostadsrättslagen.
Gränsen för upplåtarens möjligheter att få nyttjanderätten förverkad bestämmer
gränsen för straffbarheten; saknar han möjlighet att få nyttjande -

JuU 1980/81:12

rätten förverkad är han inte heller underkastad straff (prop. s. 109). Av vad
nyss sagts framgår emellertid att även mindre ingripande åtgärder från
upplåtarens sida kan vara till fyllest. Under hänvisning till vad lagutskottet
har anfört i sitt yttrande över propositionen i denna del tillstyrker utskottet
bifall till de föreslagna ändringarna i jordabalken och bostadsrättslagen och
avstyrker motion 20 såvitt däri har kritiserats den föreslagna straffbestämmelsens
anknytning till jordabalken.

Av departementschefens uttalanden framgår att hyresvärden ej blir skyldig
att säga upp eller avhysa lägenhetsinnehavaren förrän han har klara
bevis för att hyresrätten är förverkad enligt den föreslagna nya regeln i
jordabalken. Vidare framgår det att hyresvärden inte själv behöver göra
någon utredning för att styrka den brottsliga verksamheten. Vilka åtgärder
för att få upplåtelsen att upphöra som skäligen kan begäras av hyresvärden
får härigenom och genom departementschefens uttalanden i övrigt i denna
del anses erforderligt klarlagt. Utskottet finner inte anledning till erinran
mot uttalandena och avstyrker bifall till motion 20, såvitt däri kritiserats
uttryckssättet "göra vad som skäligen kan begäras" i 16 kap. 18 § BrB.

Beträffande den närmare utformningen av 16 kap. 18 § BrB gör utskottet
följande bedömning.

Paragrafen är i den föreslagna lydelsen svårtillgänglig. En enklare lagtext
bör eftersträvas. Härvid har utskottet fäst sig vid att det i den föreslagna
lagtexten uttryckligen utsägs att upplåtaren vid upplåtelsen inte insett
att lägenheten i angiven omfattning skulle användas för dobbleriverksamhet.
Av lagrådets uttalanden i detta hänseende, vilka ligger till grund för
förslaget i propositionen och som utskottet inte har något att erinra emot,
framgår emellertid att en upplåtare som vid upplåtelsen haft vetskap om
den planerade verksamheten kan fällas till ansvar enligt allmänna medverkansregler.
Någon särskild ny straffbestämmelse härom har därför inte
ansetts erforderlig. Med hänsyn härtill bör beskrivningen i den nya bestämmelsen
omedelbart riktas in på den situationen att upplåtaren efter
upplåtelsen får vetskap om verksamheten.

Med hänsyn till det sagda föreslår utskottet att 16 kap. 18 5 BrB får den
lydelse som framgår av utskottets hemställan nedan.

I övrigt föranleder propositionen eller motionen inte något yttrande från
utskottets sida.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

I. beträffande brottsbalken

att riksdagen med avslag på motion 1980/81:20 antar det i proposition
1979/80: 179 framlagda förslaget till lag om ändring i brottsbalken
med den ändringen att 16 kap. 18 S erhåller följande som
Utskottets förslag betecknade lydelse.

JuU 1980/81:12

Regeringens förslag Utskottets förslag

16 kap.

18 §

2. beträffande jordabalken

Får den som med nyttjanderätt
har upplåtit en lägenhet vetskap
om att lägenheten helt eller till väsentlig
del används för dobbleri eller
grovt dobbleri eller för försök
eller förberedelse till grovt dobbleri
och underlåter han att göra vad
som skäligen kan begäras för att få
upplåtelsen att upphöra, skall han,
om den brottsliga verksamheten
fortsätter eller återupptas i lägenheten,
anses ha främjat denna och
dömas till ansvar enligt vad som
föreskrivs om medverkan i 23 kap.

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i jordabalken,

3. beträffande bostadsrättslagen

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i bostadsrättslagen (1971:479).

Stockholm den 18 november 1980

På justitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Lisa Mattson (s), Åke Polstam (c), Eric
Jönsson (s), Arne Nygren (s), Björn Körlof (m), Lilly Bergander (s),
Gunilla André (c). Hans Pettersson i Helsingborg (s), Göte Jonsson (m),
Helge Klöver (s), Ella Johnsson (c), Karl-Gustaf Mathsson (s), Bonnie
Bernström (fp) och Stina Eliasson (c).

JuU 1980/81:12 12

Lagutskottets yttrande Bilaga

1980/81: ly

över förslag till lag om ändring i brottsbalken och jordabalken m. m.
(prop. 1979/80:179)

Till justitieutskottet

Justitieutskottet har berett lagutskottet tillfälle att avge yttrande över
proposition 1979/80: 179 med förslag till lag om ändring i brottsbalken och
jordabalken m. m. jämte ev. motioner, allt i de delar som berör lagutskottets
beredningsområde. Med anledning av propositionen har väckts motion
1980/81: 20 av Allan Ekström m. fl. (m).

Lagutskottet får anföra följande.

I propositionen föreslås att i 16 kap. 18 § brottsbalken införs en ny regel
som innebär att straffansvaret för medverkan till dobbleribrott under vissa
förutsättningar utsträcks till den som inte vid upplåtelse av lägenhet med
nyttjanderätt insåg att lägenheten skulle användas för sådan brottslig verksamhet
men som därefter får vetskap om verksamheten. Denne åläggs att
göra vad som skäligen kan begäras för att få upplåtelsen hävd. Underlåter
han detta, skall han, om verksamheten fortsätter eller återupptas i lägenheten,
dömas till ansvar för medverkan till dobbleribrott.

Som komplettering till denna straffbestämmelse föreslås att i 12 kap.
42 8 första stycket 8. jordabalken (hyreslagen) förs in en ny grund för
förverkande av hyresrätt. Enligt förslaget förverkas hyresrätten, om lägenheten
helt eller till väsentlig del nyttjas för näringsverksamhet eller därmed
likartad verksamhet, vilken utgör eller i vilken till ej oväsentlig del ingår
brottsligt förfarande. Vidare föreslås att i 43 § förs in ett andra stycke, som
reglerar inom vilken tid en hyresvärd får säga upp ett hyresavtal med
hänvisning till att lägenheten nyttjas till brottslig verksamhet. Slutligen
föreslås i bostadsrättslagen ändringar som svarar mot ändringarna i hyreslagen.

Utskottet inskränker sitt yttrande till de föreslagna ändringarna i hyreslagen
och bostadsrättslagen.

Syftet med den nu föreslagna lagstiftningen är att öka möjligheterna att
beivra fall där fastighetsägare medvetet bidrar till dobbleriverksamhet och
att underlätta för seriösa fastighetsägare att av eget initiativ vidta åtgärder
för att bringa hyresförhållandet att upphöra. För att den nya medverkansregeln
i brottsbalken skall kunna tillämpas fordras att fastighetsägare enligt
hyreslagstiftningen har möjlighet att ingripa. De föreslagna ändringarna i
hyreslagen och bostadsrättslagen avser att ge honom detta. Som lagrådet
påpekar blir därför dessa ändringar av grundläggande betydelse för när
straffbarhet skall inträda för nyttjanderättsupplåtare som först efter upplå -

JuU 1980/81:12

telsen fått kännedom om att den upplåtna lägenheten användes för dobbleri.

Det anförda visar att de föreslagna ändringarna i hyreslagen och bostadsrättslagen
i första hand har sin grund i kriminalpolitiska strävanden
och inte är motiverade av att det föreligger ett behov av att lösa intressemotsättningar
mellan fastighetsägare och nyttjanderättshavare. Enligt utskottets
mening kan enbart det allmänna intresset av att motverka brottslighet
inte utgöra tillräckligt skäl för att införa bestämmelser som ingriper i
förhållanden av civilrättslig natur. En hyresvärd skall emellertid inte behöva
tåla att en lägenhet i hans fastighet utnyttjas för brottslig verksamhet.
Om lägenheten utnyttjas på sådant sätt kan detta följaktligen betraktas som
ett åsidosättande av hyresvärdens berättigade intressen i hyresförhållandet
och motivera att en bestämmelse om förverkande av hyresrätten införs.

Mot denna bakgrund saknas anledning till att - såsom BRÅ föreslog -begränsa förverkanderätten till att avse utnyttjande av lägenheten för just
dobbleribrott. Med hänsyn till besittningsskyddsreglernas sociala funktion
kan det visserligen inte komma i fråga att införa en ordning som innebär att
hyresrätten kan förverkas enbart på den grunden att ett brott begås i
lägenheten, t. ex. ett misshandelsbrott. När det gäller illegal spelklubbsverksamhet
är det utmärkande för brottet att själva lägenheten utnyttjas
för den brottsliga verksamheten och i sig utgör en förutsättning för denna.
Samma omständigheter föreligger även i andra fall, t. ex. i fråga om spritklubb,
falskmyntarverkstad, bordellverksamhet eller laboratorium för
framställande av narkotiska preparat. Om lägenheten nyttjas för en brottslig
verksamhet som på sådant sätt präglas av affärsmässighet bör
nyttjanderättsupplåtelsen vara förverkad.

På anförda skäl tillstyrker utskottet att i hyres- och bostadsrättslagarna
förs in som grund för förverkande av upplåtelsen att lägenheten nyttjats för
brottslig verksamhet av angiven art. Hyresgästernas riksförbund har i sitt
remissvar framhållit att det är nödvändigt att hyresgästen - liksom i en del
andra förverkandesituationer - ges möjlighet att undvika avhysning genom
att vidta rättelse efter tillsägelse. En sådan bestämmelse skulle emellertid
vara ineffektiv när det gäller kriminell verksamhet av nu angivet slag
och de personer som brukar stå bakom denna. En skenbar rättelse kan lätt
göras genom att verksamheten dämpas, maskeras eller tillfälligt inställs,
vilket skulle göra det svårt för fastighetsägaren att visa att grund för
förverkande föreligger. Utskottet kan därför inte biträda förslaget att en
möjlighet till rättelse efter tillsägelse införs. Det förtjänar att tilläggas att
inte all brottslighet av affärsmässig natur behöver föranleda förverkande
på grund av den nya bestämmelsen. Enligt 42 § andra stycket hyreslagen
och motsvarande bestämmelse i bostadsrättslagen är upplåtelsen inte förverkad
om det som ligger hyresgästen till last är av ringa betydelse.

Utöver det anförda föranleder propositionen inte några uttalanden från
lagutskottets sida.

Juli 1980/81:12

I motion 20 läggs fram förslag till ändringar i den föreslagna medverkansregeln
i brottsbalken. Däremot synes motionärerna inte beröra förslagen
till ändringar i hyreslagen och bostadsrättslagen. Utskottet avstår därför
från att kommentera motionen.

Stockholm den II november 1980

LENNART ANDERSSON

Närvarande: Lennart Andersson (s), Bernt Ekinge (fp). Inger Lindquist
(m)*, Ivan Svanström (c)*. Elvy Nilsson (s). Joakim Ollén (m). Arne
Andersson i Gamleby (s)*, Martin Olsson (c). Ingemar Konradsson (s).
Owe Andréasson (s), Marianne Karlsson (c). Bengt Silfverstrand (s)*.
Margot Håkansson (fp). Ingrid Segerström (s) och Göran Allmér (m).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980