JuU 1980/81:12

Justitieutskottets betänkande 1980/81:12

om skärpt lagstiftning mot dobbleri (prop. 1979/80:179)

Propositionen m. m.

I proposition 1979/80: 179 har regeringen (justitiedepartementet) efter hörande av lagrådet föreslagit riksdagen all anta i propositionen framlagda förslag lill

1. lag om ändring i brottsbalken

2. lag om ändring i jordabalken

3. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479).

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisar utskottet till vad utskollel anför under rubriken Utskottet.

1 samband med propositionen behandlar utskottet den med anledning av propositionen väckta motionen 1980/81:20 av Allan Ekström m.fl. (m). Molionsyrkandet redovisas på s. 7.

Lagutskottet har avgetl yttrande över propositionen i de delar som berör lagutskottets beredningsomräde (LU 1980/81 I y). Yttrandet fogas som bilaga till detta betänkande.

De vid propositionen fogade lagförslagen är av följande lydelse.

Riksdagen 1980/81. 7 .saml. Nr 12. Omtryckning

JuU 1980/81:12 2

1 Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att i brottsbalken skall införas en ny paragraf, 16 kap. 18 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap. 18 §

Insåg den som med nyttjanderätt har upplåtit en lägenhet, som helt eller till väsentlig del används för dobbleri eller grovt dobbleri eller för försök eder förberedelse tid grovt dobbleri, inte vid upplåtelsen att lägenheten skulle användas för sådan brottslig verksamhet men får han därefter vetskap om verksamheten och underlåter han att göra vad som skäligen kan begäras för att få upplåtelsen att upphöra, skall han. om verksamheten fortsätter eller återupptas i lägenheten, anses ha främjat denna och dömas till ansvar enligt vad som föreskrivs om medverkan 123 kap.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981.

2 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 42 och 43 §§ jordabalken' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

12 kap. 42 § Hyresrätten är förverkad och hyresvärden således berättigad att uppsäga avtalet,

1. om hyresgästen dröjer med betalning av hyra som utgår i pengar utöver två vardagar efter förfallodagen och annat ej följer av 53 S, dock, i fall då hyran skall betalas i förskott för längre tid än en månad, endast om

' Omtryckt 1971: 1209. 12 kap. omtryckt 1979:252.

JuU 1980/81:12 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hyresgästen dröjer med betalning av den på en kalendermånad belöpande hyran utöver två vardagar efter månadens början eller, såvitt angår hyran för första kalendermånaden under hyresförhållandet, efter förfallodagen,

2. om hyresgästen utan behövligt samtycke eller tillstånd överlåter hyresrätten eller eljest sätter annan i sitt ställe eller upplåter lägenheten i andra hand och ej efter tillsägelse vidtager rättelse utan dröjsmål,

3. om lägenheten användes i strid med 23 eller 41 § och hyresgästen icke efter dllsägelse vidtager rättelse utan dröjsmål,

4. om hyresgästen eller annan, till vilken hyresrätten överlåtits eller lägenheten upplåtits, genom vårdslöshet är vållande till atl ohyra förekommer i lägenheten eller genom underlåtenhet atl underrätta hyresvärden därom bidrager till att ohyran sprides i fastigheten,

5. om lägenheten på annat sätt vanvärdas eller om hyresgästen eller annan, till vilken hyresrätten överlåtits eller lägenheten upplåtits, åsidosätter något av vad som enligt 25 § skall iakttagas vid lägenhetens begagnande eller brister i den tillsyn som enligt nämnda paragraf åligger hyresgäst och rättelse icke utan dröjsmål sker efter dllsägelse,

6. om i strid med 26 § tillträde till lägenheten vägras och hyresgästen ej kan visa gildg ursäkt,

7. om hyresgästen åsidosätter av- 7. om hyresgästen åsidosätter av-talsenlig skyldighet, som går utöver talsenlig skyldighet, som går utöver hans åligganden enligt detta kapitel, hans åligganden enligl detta kapitel, och det måste anses vara av syn- och det måste anses vara av synnerlig vikt för hyresvärden att skyl- nerlig vikt för hyresvärden att skyldigheten fullgöres. dighelen fullgöres,

8. om lägenheten helt eder tid väsentlig del nyttjas för näringsverksamhet eller därmed likartad verksamhet, vilken utgör eller i vilken till ej oväsentlig del ingår brottsligt förfarande.

Hyresrätten är icke förverkad, om det som ligger hyresgästen till last är av ringa betydelse.

Uppsäges avtalet, har hyresvärden rätt till ersättning för skada.

43 S År hyresrätten förverkad på grund av förhållande som avses i 42 S första stycket 1-3,5 eller 6 men sker rättelse innan hyresvärden gjort bruk av sin rätt att uppsäga avtalet, kan hyresgästen icke därefter skiljas från lägenheten på den grunden. Detsamma gäller om hyresvärden icke uppsagt avtalet inom två månader från det han fick kännedom om förhållande som avses i 42 S första stycket 4 eller 7 eller hyresvärden icke inom två månader från det han erhöll vetskap om förhållande som avses i nämnda stycke under 2 tillsagt hyresgästen att vidtaga rättelse.

En hyresgäst kan skiljas från lägenheten på grund av förhållande som avses i 42 § första stycket 8 endast om hyresvärden har sagt upp avtalet inom två månader från

JuU 1980/81:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

det att han fick kännedom om förhållandet. Om den brottsliga verksamheten har angetts till åtal eller förundersökning rörande denna annars har inletts inom samma tid. har hyresvärden dock kvar sin rätt att säga upp avtalet intill dess att två månader har förflutit från det att domen i brottmålet har vunnit laga kraft eller det rättsliga förfarandet har avslutats på annat sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas även på avtal som har slutits före lagens ikraftträdande. Till grund för förverkande enligt 12 kap. 42 S första stycket 8 får läggas endast brottsligt förfarande begånget efter lagens ikraftträdande.

3 Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom föreskrivs att 33, 34 och 36§§ bostadsrättslagen (1971:479) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 S' Nyttjanderätten till lägenhet som innehas med bostadsrätt och som tillträtts är förverkad och föreningen således berättigad atl uppsäga bostadsrättshavaren till avflyttning,

1. om bostadsrättshavaren dröjer med betalning av grundavgift eller upplåtelseavgift utöver två veckor eller den längre tid som kan vara bestämd i stadgarna från det att föreningen efter förfallodagen anmanat honom att fullgöra sin betalningsskyldighet eller om bostadsrättshavaren dröjer med betalning av årsavgift utöver två vardagar efter förfallodagen,

2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upplåter lägenheten i andra hand,

3. om lägenheten användes i strid med 25 eller 31 §,

4. om bostadsrättshavaren eller den, till vilken lägenheten upplåtits i andra hand, genom vårdslöshet är vållande till atl ohyra förekommer i lägenheten eller om bostadsrättshavaren genom underiåtenhet att utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om förekomst av ohyra i lägenheten bidrager till att ohyran sprides i fastigheten,

5. om lägenheten på annat sätt vanvärdas eller om bostadsrättshavaren eller den, till vilken lägenheten upplåtits i andra hand, åsidosätter något av vad som enligt 28 § skall iakttagas vid lägenhetens begagnande eller brister i den tillsyn som enligt nämnda paragraf åligger bostadsrättshavare,

' Lydelse enligt 1980:96.

JuU 1980/81:12 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6. om i strid med 29 S tillträde till lägenheten vägras och bostadsrättshavaren ej kan visa gildg ursäkt,

7. om bostadsrättshavaren åsido- 7. om bostadsrättshavaren åsidosätter skyldighet, som går utöver sätter skyldighet, som går utöver hans åligganden enligt denna lag, hans åligganden enligt denna lag, och det måste anses vara av syn- och det måste anses vara av synnerlig vikt för föreningen att skyl- nerlig vikt för föreningen att skyldigheten fullgöres; dock kan skyl- dighelen fullgöres; dock kan skyldighet för bostadsrättshavaren att dighet för bostadsrättshavaren att inneha anställning i visst företag el- inneha anställning i visst företag eller liknande skyldighet ej åberopas ler liknande skyldighet ej åberopas som grund för förverkande. som grund för förverkande,

8. om lågenheten helt eUer tid väsentlig del nyttjas för näringsverksamhet eller därmed likartad verksamhet, vilken utgör eller i vilken till ej oväsentlig del ingår brottsligt förfarande.

Nyttjanderätten är icke förverkad, om del som ligger bostadsrättshavaren till last är av ringa betydelse. Inte heller är nyttjanderätten till en bostadslägenhet förverkad på grund av att en skyldighet som avses i första stycket 7 åsidosätts, om bostadsrättshavaren är en kommun och skyldigheten inte kan fullgöras av en kommun.

Uppsägning på grund av förhållande som avses i första stycket 2, 3 eller 5—7 får ske endast om bostadsrättshavaren underlåter att pä tillsägelse vidtaga rättelse utan dröjsmål.

Uppsäges bostadsrättshavaren till avflyttning, har föreningen rätt till ersättning för skada.

34 S Är nyttjanderätten förverkad på grund av förhållande som avses i 33 § första stycket 1-3 eller 5—7 men sker rättelse innan föreningen gjort bruk av sin rätt till uppsägning, kan bostadsrättshavaren icke därefter skiljas från lägenheten på den grunden. Detsamma gäller om föreningen icke uppsagt bostadsrättshavaren till avflyttning inom tre månader från del föreningen fick kännedom om förhållande som avses i 33 § första stycket 4 eller 7 eller icke inom två månader från det den erhöll vetskap om förhållande som avses i nämnda stycke 2 tillsagt bostadsrättshavaren att vidtaga rättelse.

En bostadsrättshavare kan skiljas från lägenheten på grund av förhållande som avses i 33 § första stycket 8 endast om föreningen har sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning inom två månader från det att föreningen fick kännedom omförhållandet. Om den brottsliga verksamheten har angetts tid åtal eller förundersökning rörande den-

Uppsäges bostadsrättshavaren till avflyttning av orsak som anges i 33 § första stycket 1 eller 4—6, är han skyldig att genast avflytta, om ej annat följer av 35 §. Uppsäges bostadsrättshavaren av annan i 33 S angiven orsak, får han kvarbo dll den fardag för avträdande av hyrd lägenhet som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen, om ej rätten eller överexekutor prövar skäligt ålägga honom att avflytta tidigare.

Uppsäges bostadsrättshavaren till avflyttning av orsak som anges i 33 § första stycket I, 4-6 eller8, är han skyldig alt genast avflytta, om ej annat följer av 35 S. Uppsäges bostadsrättshavaren av annan i 33 S angiven orsak, får han kvarbo till den fardag för avträdande av hyrd lägenhet som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen, om ej rätten eller överexekutor prövar skäligt ålägga honom atl avflytta tidigare.

JuU 1980/81:12

Motionen

I motion 1980/81: 20 av Allan Ekström m. fl. (m) hemställs all riksdagen beslutar all 16 kap. 18 S brottsbalken skall erhålla den ändrade lydelse som framgår av motionen.

Utskottet

Inledning

Inom ramen för den översyn av lagstiftningen mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten som pågår inom brottsförebyggande rådet (BRÅ) lade en arbetsgrupp i mars 1979 fram en promemoria (BRÅ PM 1979:4) Dobbleri. I promemorian föreslogs vissa författningsändringar, som syftade dll atl skärpa lagstiftningen mol dobbleribrotl. Promemorian har remissbehandlats av justitiedeparlemenlel och ligger till grund för de förslag som läggs fram i propositionen.

Dobbleri

Den som för allmänheten anordnar äventyrligt spel om penningar eller penningvärde eller som tillåter sådant spel i lokal som han har upplåtit åt allmänheten kan enligl 16 kap. 14 S brottsbalken (BrB) dömas för dobbleri. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader. Den som deltar i sådanl spel som anordnats för allmänheten eller annars äger rum i en lokal lill vilken allmänheten har tillträde kan enligt samma lagrum också dömas för dobbleri. Straffet är i delta fallet böter.

1 16 kap. 14 a S BrB föreskrivs ansvar för grovt dobbleri. Straffet är fängelse i högst tvä år. Vid bedömande av om brottet ärgrovi skall särskilt beaktas om verksamheten bedrivits yrkesmässigt, omfattat avsevärda belopp eller annars varit av särskilt farlig art.

Bestämmelsen i 16 kap. 14 a S BrB om ansvar för grovt dobbleri infördes genom lagstiftning år 1972 (prop. 1972:96. JuU 15, rskr 206). Bakgrunden till den lagstiftningen var att organiserat dobbleri börjat bedrivas i en omfattning och i former som dittills varit okända i vårt land. Utmärkande för verksamheten, som dittills koncentrerats till de största städerna, var att den ägde rum i för ändamålet särskilt iordningställda, ofta mycket dyrbart inredda lokaler och med som regel avsevärda penningbelopp som insatser. Av utredningar rörande bl. a. spelets omfattning som företagits av riksåklagaren och rikspolisstyrelsen framgick all verksamheten hade samband med annan brottslighet av allvarlig beskaffenhet; bl.a. hade narkotikabrott, olaga vapeninnehav samt befattning med stulen eller smugglad sprit kunnat påvisas. En straffskärpning ansågs därför motiverad för all möta denna yrkesmässigt organiserade dobbleriverksamhet.

De undersökningar som BRÅ:s arbetsgrupp redovisade i sin promemoria i mars 1979 utvisade alt dobbleriverksamheten hade en oförändrat

JuU 1980/81:12 8

stor eller möjligen en något ökad omfattning jämfört med år 1972. I propositionen föreslås mot denna bakgrund alt ytterligare åtgärder sålts in för atl motverka dobbleribroltsligheten. Sålunda föreslås lagstiftning som syftar lill alt underlätta ingripanden mot de personer som, enligl vad som erfarenhetsmässigt har kunnat konstateras, inte sällan ligger bakom den brottsliga verksamheten utan atl direkt delta i eller synas som organisatörer av själva spelet.

1 propositionen föreslås en ny bestämmelse i BrB. 16 kap. 18S. som innebär etl vidgat ansvar för medverkan till dobbleri för den som har upplåtit en lägenhet som används för dobbleriverksamhet. Sådant straffansvar föreslås sålunda för den som med nyttjanderätt har upplåtit lägen-hel. som helt eller lill väsentlig del används för dobbleri eller grovt dobbleri eller för försök eller förberedelse lill grovt dobbleri och som inle vid upplåtelsen insåg all lägenheten skulle användas för sådan brottslig verksamhet men som därefter får vetskap om verksamheten och underlåter att göra vad som skäligen kan begäras för atl få upplåtelsen atl upphöra.

Som komplettering till den nya straffbestämmelsen föresläs all det i 12 kap. 42 S första stycket jordabalken förs in en ny grund för förverkande av hyresrätt. Enligl förslaget skall hyresrätten vara förverkad om en lägenhet helt eller till väsentlig del nyttjas för näringsverksamhet eller därmed likartad verksamhet, vilken utgör eller i vilken lill ej oväsentlig del ingår brottsligt förfarande. Vidare föreslås atl i 43 S förs in ett andra stycke som reglerar inom vilken tid en hyresvärd får säga upp ett hyresavtal med hänvisning till att lägenheten nyttjas lill brottslig verksamhet. Motsvarande ändringar föreslås i bosladsrällslagen.

I motion 20 förespråkas en annan lagteknisk lösning för all nå syftet all komma äl dem som upplåter lägenheter för dobbleriverksamhet.

Enligt motionärernas mening bör. i stället för den föreslagna konstruktionen med medverkansansvar, införas en bestämmelse, vari det föreskrivs ansvar för underlåtenhet all avslöja dobbleribrotl.

Motionärerna vänder sig mot formuleringen i den föreslagna bestämmelsen i 16 kap. 18 S BrB atl upplälaren skall göra vad som skäligen kan begäras för alt få upplåtelsen alt upphöra. Formuleringen ger enligt motionärernas mening inle klart besked om vad som fordras av upplåtaren för atl denne skall undvika ansvar för medverkan till dobbleri. Detta finner motionärerna olyckligt med hänsyn till alt bestämmelsen handlar om brott och straff. Om man i stället inför straffansvar för underlåtenhet alt avslöja dobbleri sä uppnår man enligt motionärernas mening samma syfte med bestämmelsen som enligt förslaget i propositionen, nämligen att förmå upplälaren alt avslöja brottet. Enligt motionärerna bör underlåtenhet all säga upp hyresavtalet inte föranleda straffansvar enligl BrB: bestämmelser i jordabalken bör inte fungera som utfyllnad lill straffbestämmelser i BrB.

Utskollel, som delar departementschefens uppfattning om behovet av ytterligare åtgärder mol dobbleriverksamhet. anser del i sak befogal med

JuU 1980/81:12 9

en lagstiftning som i enlighet med vad som föreslås i propositionen lar sikte på dem som upplåter lokaler för dobbleriverksamhet.

Beträffande konstruktionen av den föreslagna straffbestämmelsen vill utskottet med anledning av motion 20 anföra följande.

1 23 kap. 4S BrB finns allmänna bestämmelser om medverkan till broll. Enligt lagrummets första stycke skall ansvar som i BrB är stadgat för viss gärning ådömas inte endast den som utfört gärningen utan också annan som främjat gärningen med råd eller dåd. Den som inte är alt anse som gärningsman skall om han förmått annan till utförandet dömas för anstiftan av brottet och annars för medhjälp lill del.

Regler om underlåtenhet atl avslöja broll finns i 23 kap. 6S BrB. Enligl den bestämmelsen skall, i de fall särskilt stadgande har givits därom, den straffas för underlåtenhet atl avslöja brotl som underlåter alt i lid anmäla eller eljest avslöja brott som är å färde, når det kan ske utan fara för honom själv eller någon av hans närmaste.

Bestämmelsen i 23 kap. 6S BrB är inle tillämplig på brotten dobbleri eller grovt dobbleri. Yrkandet i motion 20 går ut på alt det i propositionen åsyftade straffansvaret för upplåtare av lokal för dobbleriverksamhet skall uppnås genom att 23 kap. 6§ BrB görs tillämplig på sådan brottslighet.

En förutsättning för straffbarhet enligt 23 kap. 6S BrB är alt det varit möjligt att avslöja brottet med verkan all detta inte skulle ha kommit lill stånd; del fordras också att man kan utgå från all brottet inte skulle ha kommit till stånd om del underlåtna avslöjandet skett (Beckman m.fl. Brottsbalken II 4:e upplagan 1978 s. 616).

Den angivna begränsningen medför enligl utskottets mening atl en straffbestämmelse i enlighet med molionsförslagel skulle ha mindre effekt än den ordning som föreslås i propositionen. Härtill kommer atl den åtgärd som skulle komma alt åligga upplälaren skulle begränsas lill att avslöja brottet, exempelvis genom polisanmälan eller dylikt. Enligl del förslag som läggs fram i propositionen är emellertid de åtgärder som upplåtaren till fredande från ansvar kan vidta inle begränsade till polisanmälan eller dylikt. 1 enlighet med vad som utvecklas av departementschefen (prop. s. 27) kan upplälaren också säga upp innehavarens hyresavtal och eventuellt lyckas få lägenhetsinnehavaren alt avflytta frivilligt.

Med hänvisning lill del anförda anser utskollel all den laglekniska konstruktionen av del föreslagna utökade straffansvar som föreslås i propositionen är atl föredra, och utskottet avstyrker därför bifall till motion 20 i denna del.

Den i propositionen föreslagna straffrättsliga regleringen förutsätter atl den som upplåtit en lägenhet som används för dobbleri har möjlighet atl bringa upplåtelseavtalel all upphöra. Sådan möjlighet skapas genom de i propositionen föreslagna ändringarna i jordabalken och bosladsrällslagen. Gränsen för upplålarens möjligheter atl få nyttjanderätten förverkad bestämmer gränsen för straffbarheten: saknar han möjlighet alt få nyttjande-

JuU 1980/81:12 10

rätten förverkad är han inte heller underkastad straff (prop. s. 109). Av vad nyss sagts framgår emellertid alt även mindre ingripande åtgärder från upplåtarens sida kan vara lill fyllest. Under hänvisning till vad lagutskottet har anfört i sitt yttrande över propositionen i denna del tillstyrker utskollel bifall lill de föreslagna ändringarna i jordabalken och bosladsrällslagen och avstyrker motion 20 såvitt däri har kritiserats den föreslagna straffbestämmelsens anknytning till jordabalken.

Av departementschefens uttalanden framgår all hyresvärden ej blir skyldig all säga upp eller avhysa lägenhetsinnehavaren förrän han har klara bevis för all hyresrätten är förverkad enligt den föreslagna nya regeln i jordabalken. Vidare framgår det att hyresvärden inte själv behöver göra någon utredning för alt styrka den brottsliga verksamheten. Vilka åtgärder för atl få upplåtelsen atl upphör'a'som skäligen kan begäras av hyresvärden får härigenom och genom departementschefens uttalanden i övrigt i denna del anses erforderligt klarlagt. Utskottet frnner inte anledning till erinran mot uttalandena och avstyrker bifall till motion 20, såvitt däri kritiserats uttryckssättet "göra vad som skäligen kan begäras'" i 16 kap. 18 S BrB.

Beträffande den närmare utformningen av 16 kap. 18 S BrB gör utskollel följande bedömning.

Paragrafen är i den föreslagna lydelsen svårtillgänglig. En enklare lagtext bör eftersträvas. Härvid har utskottet fäst sig vid all del i den föreslagna lagtexten uttryckligen utsågs all upplälaren vid upplåtelsen inle insett alt lägenheten i angiven omfattning skulle användas för dobbleriverksamhet. Av lagrådels uttalanden i detta hänseende, vilka ligger lill grund för förslaget i propositionen och som utskottet inte har något alt erinra emot, framgår emellertid alt en upplåtare som vid upplåtelsen haft vetskap om den planerade verksamheten kan fällas till ansvar enligt allmänna medverkansregler. Någon särskild ny straffbestämmelse härom har därför inle ansetts erforderlig. Med hänsyn härtill bör beskrivningen i den nya bestämmelsen omedelbart riktas in på den situationen alt upplälaren efter upplåtelsen får vetskap om verksamheten.

Med hänsyn till det sagda föreslär utskollel alt 16 kap. 18 S BrB får den lydelse som framgår av utskottets hemställan nedan.

1 övrigt föranleder propositionen eller motionen inle något yttrande frän utskottels sida.

Utskottets hemställan Utskottet hemställer

I. beträffande brottsbalken

all riksdagen med avslag på modon 1980/81: 20 antar det i proposition 1979/80: 179 framlagda förslaget lill lag om ändring i brottsbalken med den ändringen atl 16 kap. 18 S erhåller följande som Utskottets förslag betecknade lydelse.

JuU 1980/81:12 11

Regeringens förslag Utskottets förslag

16 kap.
18§
Insåg den som med nyttjanderätt        Får den som med nyttjanderätt
har upplåtit en lägenhet, som helt         har upplåtd en lägenhet vetskap
eller till väsentlig del används för om att lägenheten helt eder till vä-
dobbleri eller grovt dobbleri eller   sentlig del används för dobbleri el-
för försök   eller förberedelse   tid ler grovt dobbleri eder för försök
grovt dobbleri, inte vid upplåtelsen         eller förberedelse till grovt dobbleri
att lägenheten skulle användas för        och underlåter han att göra vad
sådan brottslig verksamhet men får      som skäligen kan begäras för att få
han därefter vetskap om verksarri-        upplåtelsen att upphöra, skall han,
heten och underlåter han att göra         om   den   brottsliga   verksamheten
vad som skäligen kan begäras för          fortsätter eller återupptas i lägen
att få upplåtelsen att upphöra, skall       heten, anses ha främjat denna och
han. om   verksamheten fortsätter      dömas till ansvar enligt vad som
eller återupptas i lägenheten, anses      föreskrivs om medverkan i 23 kap.
ha främjat denna och dömas till an
svar enligt vad som föreskrivs om
medverkan i 23 kap.

2. beträffande jordabalken

alt riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i jordabalken.

3. beträffande bostadsrättslagen

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i bosladsrällslagen (1971:479).

Stockholm den 18 november 1980

På justitieutskottets vägnar BERTIL LIDGARD

Närvarande: Bertil Lidgard (m), Lisa Mattson (s), Åke Polstam (c), Eric Jönsson (s), Arne Nygren (s), Björn Körlof (m), Lilly Bergander (s), Gunilla André (c), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Göte Jonsson (m), Helge Klöver (s), Ella Johnsson (c), Karl-Gustaf Mathsson (s), Bonnie Bernström (fp) och Stina Eliasson (c).

JuU 1980/81:12 12

Lagutskottets yttrande Bilaga

1980/81: ly

över förslag till lag om ändring i brottsbalken och jordabalken m. m. (prop. 1979/80:179)

Till justitieutskottet

Justitieutskottet har berett lagutskottet tillfälle atl avge yttrande över proposition 1979/80: 179 med förslag lill lag om ändring i brottsbalken och jordabalken rn. m. jämte ev. motioner, allt i de delar som berör lagutskottets beredningsområde. Med anledning av propositionen har väckts motion 1980/81:20 av Allan Ekström m. fl. (m).

Lagutskottet får anföra följande.

1 propositionen föreslås alt i 16 kap. 18 S brottsbalken införs en ny regel som innebär att straffansvaret för medverkan till dobbleribrotl under vissa förutsättningar utsträcks till den som inte vid upplåtelse av lägenhet med nyttjanderätt insåg alt lägenheten skulle användas för sådan brotlslig verksamhet men som därefter får vetskap om verksamheten. Denne åläggs att göra vad som skäligen kan begäras för alt få upplåtelsen hävd. Underlåter han delta, skall han, om verksamheten fortsätter eller återupptas i lägenheten, dömas till ansvar för medverkan lill dobbleribrotl.

Som komplettering lill denna straffbestämmelse föresläs atl i 12 kap. 42 S första stycket 8. jordabalken (hyreslagen) förs in en ny grund för förverkande av hyresrätt. Enligt förslaget förverkas hyresrätten, om lägenheten helt eller till väsentlig del nyttjas för näringsverksamhet eller därmed likartad verksamhet, vilken utgör eller i vilken till ej oväsentlig del ingår brottsligt förfarande. Vidare föreslås atl i 43 S förs in ett andra stycke, som reglerar inom vilken tid en hyresvärd får säga upp ett hyresavtal med hänvisning lill atl lägenheten nyttjas till brottslig verksamhet. Slutligen föresläs i bosladsrällslagen ändringar som svarar mot ändringarna i hyreslagen.

Utskottet inskränker sitt yttrande lill de föreslagna ändringarna i hyreslagen och bostadsrältslagen.

Syftet med den nu föreslagna lagstiftningen är atl öka möjligheterna alt beivra fall där fastighetsägare medvetet bidrar lill dobbleriverksamhet och alt underlätta för seriösa fastighetsägare alt av eget initiativ vidta åtgärder för atl bringa hyresförhållandet atl upphöra. För all den nya medverkansregeln i brottsbalken skall kunna tillämpas fordras att fastighetsägare enligt hyreslagsliftningen har möjlighet all ingripa. De föreslagna ändringarna i hyreslagen och bosladsrällslagen avser atl ge honom detta. Som lagrådet påpekar blir därför dessa ändringar av grundläggande betydelse för när slrafftarhel skall inträda för nytljanderältsupplålare som först efter upplå-

JuU 1980/81:12 13

lelsen fåll kännedom om alt den upplåtna lägenheten användes för dobbleri.

Del anförda visar atl de föreslagna ändringarna i hyreslagen och bo-stadsrällsla;?en i första hand har sin grund i kriminalpolitiska strävanden och inle är motiverade av atl del föreligger ett behov av att lösa inlresse-moisätlningar mellan fastighetsägare och nylljanderätlshavare. Enligt utskottets mening kan enbart det allmänna intresset av alt motverka brottslighet inte utgöra tillräckligt skäl för alt införa bestämmelser som ingriper i förhållanden av civilrällslig natur. En hyresvärd skall emellertid inle behöva tåla atl en lägenhet i hans fastighet utnyttjas för brottslig verksamhet. Om lägenheten utnyttjas pä sådanl sätt kan detta följaktligen betraktas som ett åsidosättande av hyresvärdens berättigade intressen i hyresförhållandet och motivera atl en bestämmelse om förverkande av hyresrätten införs.

Mol denna bakgrund saknas anledning lill atl - såsom BRÅ föreslog -begränsa förverkanderätlen lill all avse utnyttjande av lägenheten för just dobbleribrotl. Med hänsyn lill besitlningsskyddsreglernas sociala funktion kan del visserligen inle komma i fråga att införa en ordning som innebär atl hyresrätten kan förverkas enbart på den grunden atl ett brott begås i lägenheten, l.ex. ett misshandelsbrolt. När del gäller illegal spelklubbs-verksamhel är det utmärkande för brottet all själva lägenheten utnyttjas för den brottsliga verksamheten och i sig utgör en förutsättning för denna. Samma omständigheter föreligger även i andra fall. l.ex. i fråga om sprit-klubb, falskmyntarverkslad, bordellverksamhel eller laboratorium för framställande av narkotiska preparat. Om lägenheten nyttjas för en brottslig verksamhet som på sådant sätt präglas av affärsmässighet bör nyttjanderätisupplålelsen vara förverkad.

På anförda skäl tillstyrker utskollel atl i hyres- och bosladsrättslagarna förs in som grund för förverkande av upplåtelsen att lägenheten nyttjats för brottslig verksamhet av angiven art. Hyresgästernas riksförbund har i sitt remissvar framhållit alt det är nödvändigt att hyresgästen — liksom i en del andra förverkandesiluationer - ges möjlighet att undvika avhysning genom atl vidta rättelse efter tillsägelse. En sådan bestämmelse skulle emellertid vara ineffektiv när del gäller kriminell verksamhet av nu angivet slag och de personer som brukar stå bakom denna. En skenbar råtlelse kan lätt göras genom all verksamheten dämpas, maskeras eller tillfälligt inställs, vilket skulle göra det svårt för fastighetsägaren atl visa alt grund för förverkande föreligger. Utskottet kan därför inte biträda förslaget all en möjlighet lill rättelse efter tillsägelse införs. Del förtjänar att tilläggas all inte all brottslighet av affärsmässig natur behöver föranleda förverkande på grund av den nya bestämmelsen. Enligl 42 S andra stycket hyreslagen och motsvarande bestämmelse i bostadsrältslagen är upplåtelsen inle förverkad om det som ligger hyresgästen lill last är av ringa betydelse.

Utöver det anförda föranleder propositionen inle några uttalanden frän lagutskottets sida.

JuU 1980/81:12 14

1 motion 20 läggs fram förslag lill ändringar i den föreslagna medverkansregeln i brottsbalken. Däremot synes motionärerna inle beröra förslagen lill ändringar i hyreslagen och bosladsrätlslagen. Utskottet avstår därför frän all kommentera motionen.

Slockholm den 11 november 1980

LENNART ANDERSSON

Närvarande: Lennart Andersson (s). Bernt Ekinge (fp), Inger Lindquisl (m)*, Ivan Svanslröm (c)*. Elvy Nilsson (s), Joakim Ollen (m), Arne Andersson i Gamleby (s)*. Martin Olsson (c). Ingemar Konradsson (s). Owe Andréasson (s). Marianne Karlsson (c), Bengt Silfverstrand (s)*. Margot Håkansson (fp), Ingrid Segerström (s) och Göran Allmér (m).

* Ej närvar'ande vid yttrandets justering.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980