JoU 1980/81:10

Jordbruksutskottets betänkande
1980/81:10

om besparingar i statsverksamheten, m. m., inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1980/81:20)

Propositionen

I proposition 1980/81:20 (bilaga 9) har regeringen (jordbruksdepartementet)
föreslagit riksdagen att godkänna de allmänna riktlinjer för det
fortsatta statliga stödet till miljövårdsinvesteringar som redovisats i propositionen.

I övrigt bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad jordbruksministern
anfört om nödvändigheten av att inom förevarande avsnitt av statsverksamheten
genomföra olika besparingar och om inriktningen av de föreslagna
besparingarna m. m. De besparingsåtgärder som berörs i propositionen
faller delvis inom regeringens eget kompetensområde. Andra kommer att
tas upp i budgetpropositionen 1981 eller i annat sammanhang.

Inom jordbruksdepartementets område föreslås besparingar i första
hand på jordbruksprisregleringens område. Genom en nedtrappning av
livsmedelssubventionerna med 250 milj. kr. den I januari 1981 och med
ytterligare 300 milj. kr. den 1 januari 1982 beräknas en besparing med 550
milj. kr. per år fr. o. m. år 1982. Besparingen för budgetåret 1981/82 beräknas
bli 400 milj. kr. Konsumtionsmjölken berörs inte av den föreslagna
nedtrappningen av livsmedelssubventionerna. Inom jordbruksprisregleringen
föreslås vidare att den s. k. prisstoppsersättningen på vissa livsmedel
slopas till följd av slopandet av prisstoppet på baslivsmedel och att en
ändrad finansiering övervägs för prisutjämningen till viss livsmedelsindustri.
Besparingseffekten härav beräknas uppgå till sammanlagt ca 160 milj.
kr. Övriga förslag till besparingar inom jordbruksdepartementets område
uppgår till närmare 100 milj. kr. Därav utgörs ca 50 milj. kr. av slopande av
generella bidrag till kommunala avloppsreningsverk och avfallshantering.
Återstående besparingar avser bl. a. minskat bidrag till skördeskadefonden
och minskade bidrag på skogsbrukets område.

Motioner

I motion 1980/81:81 av Svante Lundkvist m.fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att livsmedelssubventionerna
inte bör minskas med 250 milj. kr. den I januari 1981,

2. avslår regeringens förslag till allmänna riktlinjer för det fortsatta
statliga stödet till miljövårdsinvesteringar,

I Riksdagen 1980181. 16 sami. Nr 10

JoU 1980/81:10

3. beslutar att anslaget Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m. fr. o. m. budgetåret 1981/82 bestrids av medel som anvisas inom den
ram av införselavgiftsmedel som tillerkänns jordbruket,

4. beslutar att statsbidrag till fonden för permanent skördeskadeskydd
ej skall utgå för budgetåret 1981/82,

6. i enlighet med vad som ovan anförts hemställer att regeringen ger
berörda myndigheter i uppdrag att utforma förslag till bestämmelser för
avgiftsfinansiering av kostnaderna för tillståndsgivning och kontroll av
sådan miljöfarlig verksamhet som omfattas av miljöskyddslagens bestämmelser.

I motion 1980/81: 106 av Lars Werner m. fl (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1980/81:20 i vad avser

a) minskat anslag till jordbruksprisregleringen,

b) minskat anslag till miljövårdsinvesteringar,

2. att riksdagen uttalar att det minskade anslaget till jordfonden godtas
endast under förutsättning att det finns erforderliga medel i jordfonden.

Motion 1980/81:81 har i vad avser yrkande 5 om höjning av skogsvårdsavgiften
överlämnats till skatteutskottet för beredning.

Inkommen skrift

I en framställning den 5 november 1980 hemställer Föreningen Svenska
konservtillverkare att riksdagens jordbruksutskott måtte föreslå att budgetmedel
får utgå även under 1981/82 och 1982/83 för råvarukostnadsutjämning
för frukostflingor, soppor, såser och fiskkonserver.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet de synpunkter och förslag om
besparingar i statsverksamheten, m.m., som framförs i proposition
1980/81:20 beträffande jordbruksdepartementets verksamhetsområde (bil.
9) jämte i ämnet väckta motioner.

Utskottet diskuterar i det följande först de frågor som tas upp i propositionen
och i de till dessa hänförliga motionsyrkandena och behandlar
därefter några motionsyrkanden i frågor som ej berörs i propositionen.

Markförvärv för jordbrukets rationalisering. Under anslaget anvisas
medel till jordfonden. Fonden används för att finansiera lantbruksnämndernas
köp av mark i samband med yttre rationalisering inom jordbruk och
skogsbruk.

För vartdera av budgetåren 1979/80 och 1980/81 har fonden tillförts 25
milj. kr. Den uppgår nu till ca 340 milj. kr. För samma ändamål disponeras
också en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 25 milj. kr. intill den 30 juni
1982.

JoU 1980/81:10

För större förvärv av skogsmark från bolag och domänverket disponerar
lantbruksstyrelsen intill utgången av år 1981 en rörlig kredit i riksgäldskontoret
på 200 milj. kr. Även om anspråken på jordfonden har ökat bör enligt
jordbruksministerns mening av besparingsskäl fonden inte ges ytterligare
tillskott för budgetåret 1981/82.

Utskottet finner för sin del inte någon anledning till erinran mot jordbruksministerns
uttalanden under förevarande punkt. Ett genomförande
av vad jordbruksministern förordar medför som framgår av det föregående
en anslagsminskning med 25 milj. kr.

I motion 106 föreslås (yrkande 2) att riksdagen uttalar att det minskade
anslaget till jordfonden godtas endast under förutsättning att det finns
erforderliga medel i jordfonden. Utskottet vill i anslutning härtill nämna att
lantbruksstyrelsen i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 bl. a.
räknat med att den reguljära inköpsverksamheten skall kunna bedrivas i
erforderlig omfattning utan kapitaltillskott över budgeten. Bl. a. mot bakgrund
härav finnér utskottet inte anledning att förorda något sådant uttalande
från riksdagens sida som förordats i motion 106 i förevarande del.

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Under anslaget anvisas
medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget bestrids kostnaderna
för livsmedelssubventioneringen inkl. prisstoppsersättningen till
jordbruket. Vidare utgår medel till låginkomstsatsningen, avbytarverksamheten
och andra sociala åtgärder inom jordbruket samt medel som ersättning
för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Från anslaget bestrids
även kostnaderna för prisutjämning till viss livsmedelsindustri och
teknisk industri.

Sedan den 1 juli 1980 kan livsmedelssubventionerna för helt år
beräknas ta i anspråk ca 4 100 milj. kr. av budgetmedel, vartill kommer 425
milj. kr. i form av låginkomstsatsning m. m. Av det förstnämnda beloppet
faller ca 2495 milj. kr. på mejeriprodukter, ca 690 milj. kr. på kött och ca
725 milj. kr. på fläsk. I delbeloppen ingår den s.k. prisstoppsersättningen
som berörs i det följande.

Som ett led i regeringens ansträngningar att reducera budgetunderskottet
bör enligt propositionen en nedtrappning av livsmedelssubventionerna
ske. Därvid bör särskild hänsyn tas till deras betydelse för barnfamiljer.
Konsumtionsmjölken bör därför inte beröras av nedtrappningen. Fr. o. m.
budgetåret 1982/83 bör besparingen uppgå till ca 550 milj. kr. per år.
Nedtrappningen bör ske med 250 milj. kr. den 1 januari 1981 och med
ytterligare 300 milj. kr. den 1 januari 1982, allt beräknat på helt år.

Jordbruksministern tar härefter upp den s.k. prisstoppsersättningen.
Det erinras om att jordbruket under prisstoppsperioden av budgetmedel
har tillerkänts viss ersättning för prisstoppets verkningar till följd
av världsmarknadsprisernas utveckling på vissa kött- och mejerivaror.
Bakgrunden till att jordbruket tillerkänns sådan ersättning är att de inhemska
priserna genom prisstoppet på vissa baslivsmedel i de fall stoppri -

JoU 1980/81:10

serna ligger under övre prisgränsen inte längre vid stigande världsmarknadspriser
kan röra sig ända upp till denna på det sätt som förutsätts enligt
jordbruksprisregleringen.

Kostnaderna för prisstoppsersättningen varierar mellan åren. För innevarande
budgetår har statens jordbruksnämnd i sin anslagsframställning
beräknat kostnaderna till 120 milj. kr., varav 50 milj. kr. för ost och 70 milj.
kr. för kött och fläsk.

Enligt jordbruksministerns mening bör sådana förändringar i prisstoppet
göras att ersättningen kan upphöra.

Under förevarande punkt tas vidare upp Finansieringen av pri sutjämning
en — eller råvarukostnadsutjämningen som den också benämns -till viss livsmedelsindustri och teknisk industri.

Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för s. k. intern prisutjämning
(utom i vad avser fettvaror för fiskkonserver). Från anslaget utgår
också kompensation för den kostnadsfördyring som tullskyddet på vissa
fettvaror medför för livsmedelsindustrin och den tekniska industrin. För
budgetåret 1980/81 har under anslaget upptagits 200 milj. kr. för prisutjämning.
Intern prisutjämning medges f. n. för choklad- och konfektyrvaror,
biscuits och vvafers, frukostflingor, såser, soppor m.m., fiskkonserver
o. d. samt för starköl. För att finansiera kostnaderna för prisutjämning
för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och vvafers samt för starköl
uttas en särskild utjämningsskatt på dessa varor såväl för inhemsk produktion
som vid import. För övriga varor inom systemet uttas inte någon
utjämningsskatt. Kostnaderna finansieras således direkt av budgetmedel.

Kostnaderna för prisutjämningen uppgick för budgetåret 1979/80 till 191
milj. kr., varav för de varor som finansieras med utjämningsskatt till 149
milj. kr.

Som anförs i propositionen utreds industrins råvarukostnadsutjämning
f. n. av en särskild kommitté. Kommittén skall bl. a. undersöka möjligheterna
att finna ett förenklat och om möjligt enhetligt system. Finansieringsfrågan
skall ägnas särskild uppmärksamhet. Kommittén beräknas lägga
fram sitt förslag hösten 1980.

Enligt jordbruksministerns mening bör utgångspunkten fr. o.m. budgetåret
1981/82 vara att den nu aktuella råvarukostnadsutjämningen utformas
på ett sådant sätt att den inte medför några nettoutgifter på statsbudgeten.
Jordbruksministern anmäler att han har för avsikt att återkomma till denna
fråga när kommitténs betänkande har avgetts och remissbehandlats.

I motion 81 motsätter man sig regeringens avsikt att den 1 januari 1981
påbörja en nedtrappning av livsmedelssubventionerna med 250 milj. kr.
Motionärerna påpekar att jordbruket vid samma tidpunkt skall kompenseras
för bl. a. höjda produktionsmedelspriser. Tillgängliga beräkningar
visar att denna kompensation kommer att uppgå till knappt 1 miljard
kronor den 1 januari 1981. Därigenom kommer matpriserna att höjas
avsevärt. Att i detta läge belasta konsumentpriserna med ytterligare 250

JoU 1980/81:10

milj. kr. anser motionärerna inte vara möjligt. Om regeringen genomför
detta skulle prishöjningarna på de reglerade jordbruksprodukterna inkl.
moms och ökade handelsmarginaler den 1 januari 1981 enligt motionen
komma att uppgå till 1,3-1.4 miljarder kronor. Konsumentprishöjningarna
på de enskilda produkterna skulle bli avsevärda. I motionen tar man inte
nu ställning till vad regeringen i förevarande avseende förordat i fråga om
den 1 januari 1982. Enligt motionärernas mening finns det bl. a. skäl att
avvakta resultatet av kommande överläggningar mellan konsumentdelegationen
och lantbrukarnas förhandlingsdelegation innan ställning tas till
frågan om livsmedelssubventionernas storlek efter sistnämnda tidpunkt.

1 motion 81 noteras att prisstoppet på bl. a. ost, kött och fläsk numera
genom beslut av regeringen upphävts. Härigenom har behovet av ersättning
för prisstoppets verkningar sålunda bortfallit. Motionärerna har därför
ingen erinran mot regeringens förslag i nu förevarande avseende.

I motion 106 avvisas förslaget om nedtrappning av livsmedelssubventionerna.
Enligt motionärernas mening bör ifrågavarande subventioner
med dagens ordning i fråga om jordbrukspolitik och prisreglering av jordbrukets
produkter behållas på nuvarande nivå och efter hand ökas. Alternativt
kan momsen på livsmedel helt tas bort och en viss subvention ändå
behållas på några baslivsmedel. Propositionen bör därför enligt motionärernas
mening i förevarande del avslås.

Utskottet finner för sin del inte anledning till erinran mot i propositionen
gjorda uttalanden under förevarande punkt. Som där anförs bör det såsom
hittills ankomma på regeringen att besluta i frågor rörande livsmedelssubventionering
och prisstopp. Till frågan om nya finansieringsvägar för prisutjämningen
beträffande vissa varor blir det som framgår av propositionen
tillfälle att återkomma.

Vad utskottet här anfört innebär bl. a. att utskottet avstyrker motion 81
yrkande 1 och motion 106 yrkande 1 a.

Som nämns i propositionen beräknas de förslag som här redovisats
sammanlagt medföra en besparing på statsbudgeten med ca 710 milj. kr.
per år.

Bidrag till permanent skördeskadeskydd. Statens bidrag till skördeskadefonden
är f. n. 30 milj. kr. per år. Fonden, som f. n. uppgår till drygt 400
milj. kr. tillförs, utöver statsbidraget, årligen minst 15 milj. kr. av skördeskadeavgifter
från jordbruket samt f. n. ca 40 milj. kr. i räntor.

Med hänsyn till fondens storlek och de räntor som f. n. tillförs bör enligt
jordbruksministerns mening statens bidrag till fonden för nästa budgetår
kunna minskas med en tredjedel, dvs. 10 milj. kr. Även skördeskadeavgifterna
anses i enlighet med gällande fördelningsprincip böra minskas med
en tredjedel.

Utskottet har vid tidigare tillfällen, när förevarande anslag behandlats,
starkt ifrågasatt om det är förenligt med skördeskadeskyddets försäkringsmässiga
karaktär att låta finansieringen av detsamma fluktuera i takt med

JoU 1980/81:10

tillfälliga förändringar i skadeutfallet olika år emellan. Med beaktande av
det ansträngda statsfinansiella läget och med hänsyn till skördeskadefondens
betydande storlek bör det dock enligt utskottets mening kunna godtas
att medelstillförseln till fonden för nästa budgetår minskas något, förslagsvis
med i propositionen angivna belopp. Det kan noteras att statens jordbruksnämnd
i årets anslagsframställning redovisar samma uppfattning.
Frågan får emellertid som sägs i propositionen slutligt avgöras i samband
med behandlingen av budgetpropositionen 1981. Frågan om skördeskadeskyddets
framtida utformning och finansiering bereds f. n. inom jordbruksdepartementet.

I motion 81 upprepar motionärerna ett vid flera tidigare tillfällen framlagt
förslag om att skördeskadefonden beroende på fondens storlek inte
bör tillföras ytterligare statsbidragsmedel och att jordbrukets skördeskadeavgift
minskas i motsvarande mån. Mot bakgrund av vad nyss anförts
avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Skogsbruk. I propositionen förutskickas att regeringen i budgetpropositionen
1981 bl. a. kommer att på skogsbrukets område ta upp frågan om att
fr. o. m. nästa budgetår slopa bidragsgivningen för skogsodlingsåtgärder på
nedlagd jordbruksmark. I fråga om byggande av skogsvägar kommer vidare
att föreslås en omfördelning mellan gällande stödformer som innebär
att bidragsramen fr. o. m. den 1 juli 1981 minskas med 5 milj. kr. samtidigt
som ramen för statlig lånegaranti ökas med samma belopp.

Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen anförts.

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. För att analysera
möjligheterna att begränsa statens utgifter när det gäller att bekämpa
salmonella hos husdjur och i övrigt få en belysning av aktuella problem
inom området tillsattes i december 1979 en arbetsgrupp. Arbetsgruppen
har den 5 augusti 1980 överlämnat betänkandet (Ds Jo 1980:5) Salmonella
hos djur.

Arbetsgruppen konstaterar att det är möjligt att i större utsträckning än
hittills anpassa bekämpningsåtgärderna till behovet i det enskilda fallet. En
sådan anpassning bör enligt arbetsgruppen leda till minskade kostnader för
statsverket och lättnader för djurägarna utan att risken för salmonellainfektioner
hos människor för den skull behöver öka. Den ändring av tilllämpningsreglerna
som förslaget medför kan göras inom ramen för gällande
lagstiftning. Arbetsgruppen har med utgångspunkt i kostnaderna för
salmonellabekämpningen under budgetåret 1978/79 beräknat att dessa årligen
bör kunna minska med ca 5 milj. kr.

Betänkandet är föremål för remissbehandling. Om denna inte motsäger
arbetsgruppens bedömning bör enligt jordbruksministerns uppfattning nya
tillämpningsregler kunna införas redan under innevarande budgetår.

Uttalandena under denna punkt i propositionen föranleder inte utskottet
till någon erinran. Riksdagen får tillfälle att återkomma till frågan i samband
med behandlingen av kommande budgetproposition.

JoU 1980/81:10

Statsbidrag till m iljö vårds in ves t erin ga r. Medel för statliga bidrag till
miljövårdsinvesteringar utgår f. n. över anslagen Bidrag till kommunala
avloppsreningsverk m. m. och Stöd till avfallsbehandling m. m.

1 fråga om statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk anser jordbruksministern
mot bakgrund av det nuvarande budgetläget och det förhållandet
att bidragets stimulanseffekt har minskat samt att det under de
kommande åren blir nödvändigt att prioritera statliga insatser när det gäller
andra angelägna miljövårdsfrågor att bidragsgivningen i dess nuvarande
form bör upphöra. Han föreslår därför att generella statsbidrag inte skall
utgå efter budgetåret 1980/81 för byggande av avloppsreningsverk. Ett
särskilt stimulansbidrag skall dock kunna utgå även i fortsättningen när det
gäller utprovning av ny teknik inom avloppsreningsområdet. Vissa bidrag
bör också efter särskild prövning kunna utgå för avloppsanläggningar inom
områden där särskilda vattenskyddsåtgärder erfordras, dvs. närmast inom
sådana områden där förhöjda statsbidrag f. n. kan utgå.

När det gäller stödet till avfallsbehandling innebär nuvarande regler att
anläggningar för behandling av hushållsavfall med redan etablerad teknik i
allmänhet inte kan prioriteras vid bidragsgivningen. Enligt jordbruksministerns
mening bör nu även den formella möjligheten att erhålla bidrag för
sådana anläggningar upphöra. Bidrag till anläggningar för behandling av
hushållsavfall kommer därvid endast att kunna utgå för utprovning av nya
tekniska lösningar.

Vad i propositionen anförts innebär att båda de anslag som här behandlas
i fortsättningen skall användas i första hand för stöd till anläggningar
där ny teknik provas ut. Jordbruksministern förordar därför att dessa
anslag slås samman till ett nytt anslag för stöd till utprovning av ny teknik
inom miljövårdsområdet m. m.

Avsikten är att den förordade inriktningen av det fortsatta statliga stödet
till miljövårdsinvesteringar skall gälla fr. o. m. budgetåret 1981/82. Till den
närmare inriktningen av användningen av det nya anslaget avser jordbruksministern
att återkomma i 1981 års budgetproposition, varvid också
den slutliga resursavvägningen för anslagen inom miljövårdsområdet kommer
att ske. Det bedöms dock möjligt att uppnå en besparingseffekt på
totalt ca 50 milj. kr. genom den omläggning av bidragsgivningen till miljövårdsinvesteringar
som här har förordats.

1 motion 81 erinras om att frågan om fortsatta statsbidrag till kommunala
avloppsreningsverk behandlades bl. a. av riksdagen år 1979. Riksdagen
beslöt då att bidraget skulle vara kvar ytterligare ett antal år (FiU 1978/
79:35). Kommunerna har därför i sin planering utgått från att riksdagsbeslutet
gäller och att bidraget därmed skulle finnas kvar. Motionärerna
framhåller att bidraget till de kommunala avloppsreningsverken har haft
stor betydelse för vattenvården. Takten i utbyggnaden av de kommunala
reningsverken har tack vare bidraget varit hög. Enligt motionärernas mening
bör riksdagens beslut från 1979 fortsätta att gälla. Motionärerna

JoU 1980/81:10

motsätter sig således att det generella statsbidraget för byggnade av avloppsreningsverk
tas bort, i all synenrhet som detta bl. a. skulle medföra
stora ekonomiska konsekvenser för de kommuner som byggt ut reningsverk
och därvid räknat med att få ut gällande statsbidrag. I motion 81 yrkas
därför avslag på regeringens förslag till allmänna riktlinjer för det fortsatta
statliga stödet till miljövårdsinvesteringar. Även i motion 106 yrkas avslag
på propositionen i nu förevarande del.

Utskottet delar för sin del den i propositionen redovisade uppfattningen
att bl. a. behovet att minska det betydande budgetunderskottet gör det
nödvändigt att frågan om formerna för fortsatta statsbidrag till kommunala
avloppsreningsverk redan nu på nytt prövas, även om riksdagen föregående
år fattade beslut i annan riktning. Utskottet har vid sin prövning också
funnit sig i allt väsentligt kunna ansluta sig till de synpunkter som jordbruksministern
anfört till stöd för sitt förslag om nya riktlinjer för den
statliga stödgivningen på nu ifrågavarande område.

1 likhet med jordbruksministern är utskottet självfallet medvetet om de
problem en avveckling av den nuvarande bidragsgivningen kan medföra
för vissa kommuner. Som framhålls i propositionen innebär dock skatteutjämningssystemet
ett finanseringsstöd till kommunerna också när det gäller
reningsanläggningar. Vid prövningen av extra skatteutjämningsbidrag
bör, som jordbruksministern anför, de ändrade bidragsreglerna för reningsanläggningar
kunna beaktas de närmaste åren för de mest utsatta
kommunerna. I vissa fall kan möjligheter också finnas att finansiera utbyggnad
av reningsverk med arbetsmarknadsmedel. Utskottet utgår från
att man från regeringens och berörda myndigheters sida tar till vara alla
möjligheter att göra övergången till ny finansieringsform så smidig som
möjligt.

Med hänvisning till vad här anförts förordar utskottet att riksdagen
godkänner regeringens förslag till allmänna riktlinjer för det fortsatta statliga
stödet till miljövårdsinvesteringar. Avslagsyrkandena i motionerna 81
och 106 avstyrks alltså.

Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m.m. Förevarande anslag
används för att bestrida kostnaderna för kursverksamhet m. m. i syfte
att främja rationaliseringen inom jordbruket och trädgårdsnäringen samt
den yttre rationaliseringen inom skogsbruket.

Riksdagen har för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag av
4733000 kr. för nämnda ändamål. I sin anslagsframställning för nästa
budgetår har lantbruksstyrelsen beräknat anslagsbehovet till 5 197 000 kr.

I motion 81 yrkas att riksdagen beslutar att förevarande anslag fr. o.m.
budgetåret 1981/82 skall bestridas av medel som anvisas inom den ram av
införselavgiftsmedel som tillerkänns jordbruket. Enligt motionärernas mening
är ifrågavarande verksamhet ett viktigt inslag i en aktiv jordbrukspolitik.
Genom kursverksamheten förbättras den enskilde jordbrukarens möjlighet
att bedriva ett effektivt jordbruk. Detta bör höja effektiviteten och

JolJ 1980/81:10

därmed inkomsterna för den enskilde brukaren. Motionärerna anser därför
att det är rimligt att kostnaderna för verksamheten bestrids av jordbrukarna
kollektivt.

Utskottet vill erinra om att motionsyrkanden av motsvarande innebörd
tidigare på förslag av utskottet avvisats av riksdagen. Från utskottets sida
har därvid bl. a. framhållits (JoU 1978/79:20) att en övergång till finansiering
av rådgivnings- och kursverksamheten med införselavgiftsmedel i
stället för med budgetmedel i och för sig inte medför någon nettobesparing
för statsverket, då det i båda fallen rör sig om ianspråktagande av statliga
medel.

Enligt utskottets mening har några nya omständigheter, som skulle tala
för en ändrad finansieringsform, inte förebragts. Utskottet, som också vill
erinra om att frågan om anslagsanvisning för nu berörda verksamhet under
nästa budgetår kommer att slutligt prövas i samband med den sedvanliga
budgetbehandlingen, avstyrker därför motion 81, såvitt nu är i fråga (yrkande
3).

Avgifter för tillståndsprövning och kontroll av miljöfarlig verksamhet.
Enligt motion 81 är samhällets kostnader för den tillståndsgivning för
miljöfarlig verksamhet som miljöskyddslagen (1969: 387) föreskriver betydande.
Dessa kostnader bör i fortsättningen bäras av dem som söker
tillstånd för sådan verksamhet. Motionärerna erinrar om att miljöskyddslagen
också föreskriver att verksamheten skall kontrolleras på i koncessionsbeslutet
föreskrivet sätt. Även kostnaderna för denna kontroll bör
enligt motionen fullt ut bäras av aktuella företag. Motionen utmynnar i
denna del i en hemställan att regeringen ger berörda myndigheter i uppdrag
att utarbeta förslag till de bestämmelser som erfordras för att här förordade
avgifter skall kunna tas ut.

Utskottet får erinra om att riksdagen tidigare detta år på utskottets
hemställan lämnat ett motsvarande motionsyrkande utan vidare åtgärd.
Utskottet (JoU 1979/80: 25) fäste vid nämnda tillfälle uppmärksamheten på
att 1971 års miljökostnadsutredning i sitt slutbetänkande Miljökostnader
(SOU 1978:43) framlagt förslag angående en s. k. prövnings- och tillsynsavgift.
Utredningen föreslog att principbeslut skulle fattas om att införa
avgift på prövnings- och tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen, lagen
om hälso- och miljöfarliga varor samt 3 § lagen om förbud mot dumpning
av avfall i vatten och att naturvårdsverket i samarbete med övriga berörda
myndigheter skulle ges i uppdrag att utarbeta förslag till avgiftssystem.

Det redovisades i nyssnämnda sammanhang att regeringen under sommaren
1979 uppdragit åt statens naturvårdsverk att i samråd med riksrevisionsverket
närmare utreda ett system för avgiftsfinansieringen av det slag
utredningen avsett. Syftet med den då ifrågavarande motionen var härigenom
tillgodosett.

Sedan frågan sist behandlades har naturvårdsverket redovisat vissa förslag
i ämnet, som f. n. är föremål för remissbehandling. Remisstiden går ut
den 1 december 1980.

JoU 1980/81:10

Mot bakgrund av vad nu anförts finner utskottet inte skäl förorda någon
särskild riksdagens åtgärd med anledning av motion 81 i förevarande del.
Motionsyrkandet avstyrks således.

Hemställan. Med hänvisning till vad i det föregående anförts hemställer
utskottet

1. beträffande markförvärv för jordbrukets rationalisering
att riksdagen avslår motion 1980/81: 106 yrkande 2,

2. beträffande prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

a) att riksdagen avslår motion 1980/81:81 yrkande 1,

b) att riksdagen avslår motion 1980/81: 106 yrkande 1 a.

3. beträffande bidrag till permanent skördeskadeskydd
att riksdagen avslår motion 1980/81:81 yrkande 4,

4. beträffande statsbidrag till miljövårdsinvesteringar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1980/81:81 yrkande 2 och 1980/81:106 yrkande 1 b
godkänner de allmänna riktlinjer för det fortsatta statliga stödet
till miljövårdsinvesteringar som redovisats i propositionen,

5. beträffande kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m.

att riksdagen avslår motion 1980/81:81 yrkande 3,

6. beträffande avgifter för tillståndsgivning och kontroll av miljöfarlig
verksamhet

att riksdagen lämnar motion 1980/81:81 yrkande 6 utan ytterligare
åtgärd.

Stockholm den 25 november 1980

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c). Svante Lundkvist (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Börje Stensson (fp). Grethe Lundblad (s), Sven Lindberg (s).
Filip Johansson (c). Sven Eric Lorentzon (m), Märta Fredrikson (c).
Håkan Strömberg (s), Jens Eriksson (m), Stig Alftin (s), Wivi-Anne
Radesjö (s) och Ingvar Eriksson (m).

Reservationer

Svante Lundkvist, Grethe Lundblad, Sven Lindberg, Håkan Strömberg,
Stig Alftin och Wivi-Anne Radesjö (alla s) har avgett följande sex reservationer
till betänkandet.

JoU 1980/81:10

1. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
finnér” och slutar med "förevarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner för sin del inte någon anledning att nu kommentera
jordbruksministerns uttalanden under förevarande punkt. En'igt utskottets
mening bör prövningen av jordfondens anslagsbehov för nästa budgetår
lämpligen anstå till den kommande budgetregleringen, då mera fullständigt
underlag bör finnas för riksdagens beslut. Bl. a. mot bakgrund härav finner
utskottet inte anledning att förorda något sådant uttalande från riksdagens
sida som föreslagits i motion 106 i förevarande del.

När det gäller anslagen Bidrag till skogsvård m. m., Stöd till byggande av
skogsvägar samt Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar m. m.
avser regeringen att återkomma med mera detaljerade förslag i anslutning
till budgetpropositionen 1981. Utskottet tar därför inte heller här ställning
till de förslag regeringen nu framlägger i fråga om dessa anslag. Utskottet
kommer att redovisa sina ställningstaganden då regeringen i 1981 års
budgetproposition lägger fram mera precisa och detaljerade förslag också i
fråga om dessa anslag.

dels att de delar av utskottets yttrande som på s. 6 återfinns under
rubrikerna Skogsbruk och Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
m. m. bort utgå ur yttrandet.

2. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”per år” bort ha följande lydelse:

När det gäller nedtrappningen av livsmedelssubventionerna med 250
milj. kr. den 1 januari 1981 och med ytterligare 300 milj. kr. den I januari
1982 tar utskottet i detta sammanhang endast ställning till den del av
förslaget som avser innevarande budgetår, dvs. nedtrappningen med 250
milj. kr. den 1 januari 1981. Den del av förslaget som rör nedtrappningen
med 300 milj. kr. från den 1 januari 1982 berör budgetåret 1981/82. Ställningstagandet
i detta avseende bör därför anstå till behandlingen av 1981/
82 års budget. För detta talar dessutom, såsom också framhålls i motion
81, att nu gällande jordbruksreglering löper ut den 30 juni 1981. Nedtrappningen
per den 1 januari 1982 berör därför en ny regleringsperiod för
jordbruket. Överläggningarna om ett nytt jordbruksavtal mellan konsumentdelegationen
och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation kommer att
avslutas under våren. Det finns därför skäl att avvakta resultatet av dessa
överläggningar innan ställning tas till frågan om livsmedelssubventionernas
storlek efter den 1 januari 1982.

JoU 1980/81:10

1 fråga om finansieringen av prisutjämningen (råvarukostnadsutjämningen)
blir det som anges i propositionen tillfälle att återkomma i denna fråga
när den kommitté, som f. n. utreder industrins råvarukostnadsutjämning,
avgett sitt betänkande och detta remissbehandlats. Utskottet finnér därför
inte skäl för riksdagen att nu ta ställning till hithörande frågor.

Som nyss redovisats anmäler regeringen sin avsikt att minska livsmedelssubventionerna
med 250 milj. kr. den 1 januari 1981. Vid samma
tidpunkt skall jordbruket kompenseras för bl. a. höjda produktionsmedelspriser.
Tillgängliga beräkningar visar att denna kompensation kommer att
uppgå till nära 1 miljard kronor den 1 januari 1981. Därigenom kommer
matpriserna att höjas avsevärt. Att i detta läge belasta konsumentpriserna
med ytterligare 250 milj. kr. anser utskottet inte rimligt. Utskottet avvisar
bestämt den av regeringen redovisade avsikten att nu minska livsmedelssubventionerna
med 250 milj. kr. Om regeringen genomför detta skulle
prishöjningarna på de reglerade jordbruksprodukterna inkl. moms och
ökade handelsmarginaler den 1 januari 1981 komma att uppgå till 1,3—1.4
miljarder kronor. Konsumentprishöjningarna på de enskilda produkterna
skulle bli avsevärda. Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att det
framför allt är barnfamiljer, pensionärer och låginkomsttagare som drabbas
hårt när matpriserna stiger. I nuvarande läge synes det inte möjligt att
lägga på konsumenterna prishöjningar i den aktuella storleksordningen.

Genom beslut av regeringen har prisstoppet på bl. a. ost, kött och fläsk
upphävts. Därmed bortfaller, som regeringen redovisar i propositionen,
behovet av ersättning för prisstoppets verkningar till följd av världsmarknadsprisernas
utveckling på vissa kött- och mejerivaror. Regeringen räknar
med att man på detta sätt kan spara 120 milj. kr. per år.

Mot bakgrund av regeringens beslut att slopa prisstoppet på vissa varor
bortfaller självfallet ersättningsbehovet för prisstoppets verkningar. Regeringens
förslag att ta bort prisstoppsersättningen föranleder därför ingen
erinran från utskottets sida.

Vad utskottet här anfört innebär bl. a. att utskottet förordar att riksdagen
med bifall till motion 81 yrkande 1 och med anledning av motion 106
yrkande 1 a som sin mening ger regeringen till känna att livsmedelssubventionerna
inte bör minskas med 250 milj. kr. den 1 januari 1981.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande prisreglerctnde åtgärder pä jordbrukets område
att riksdagen med bifall till motion 1980/81:81 yrkande 1 och med
anledning av motion 1980/81: 106 yrkande 1 a som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Bidrag till permanent skördeskadeskydd (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet

JoU 1980/81:10

har” och på s. 6 slutar med "utskottet motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finnér i nuvarande ansträngda budgetläge att det är ytterst
angeläget att budgeten inte belastas med utgifter som inte är absolut
nödvändiga. Som i det föregående anförts uppgår behållningen på skördeskadefonden
f. n. till omkring 400 milj. kr. Regeringens aviserade förslag
framstår mot bl. a. denna bakgrund som alltför begränsat. 1 motion 81
upprepas ett från socialdemokratiskt håll vid flera tillfällen framlagt förslag
om att beroende på fondens storlek inte tillföra densamma ytterligare
statsbidragsmedel. Utskottet anser att motionärernas bedömning är riktig.

I likhet med motionärerna anser således utskottet att skördeskadefonden
för budgetåret 1981/82 inte bör tillföras ytterligare budgetmedel. I enlighet
med gällande fördelningsprincip bör därmed också jordbrukets skördeskadeavgift
minskas med motsvarande belopp.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande bidrag till permanent skärdeskadeskydd

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:81 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Statsbidrag till miljövårdsinvesteringar (mom. 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att bidraget till de kommunala avloppsreningsverken
har haft stor betydelse för vattenvården. Takten i utbyggnaden av
de kommunala reningsverken har tack vare bidraget varit högt.

Enligt utskottets mening bör riksdagens beslut från år 1979 äga fortsatt
giltighet. Utskottet motsätter sig således att det generella statsbidraget för
byggande av avloppsreningsverk tas bort. Som sägs bl. a. i motion 81
skulle ett borttagande medföra svåra ekonomiska konsekvenser för många
kommuner.

Regeringen avser att i anslutning till budgetpropositionen 1981 återkomma
till den närmare utformningen av statsbidragen till reningsverk och
avfallsbehandling. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt
att stimulera teknisk förnyelse och finna nya lösningar på såväl avloppsreningsverkens
konstruktion som formerna för avfallsbehandlingen. Det
kan därför finnas skäl att överväga om särskilt generösa bidrag skall utgå i
samband med teknisk förnyelse. Utskottet anser att riksdagen bör ta
ställning till detta när regeringen preciserat sina förslag i samband med
1981 års budgetproposition.

Utskottet är därför inte berett att nu förorda ett godkännande av de
allmänna riktlinjer för det fortsatta statliga stödet till miljövårdsinveste -

JoU 1980/81:10

ringar som regeringen redovisat i propositionen. Avslagsyrkandena i motionerna
81 och 106 tillstyrks alltså.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande statsbidrag till miljövårdsinvesteringar

att riksdagen med bifall till motionerna 1980/81:81 yrkande 2 och
1980/81: 106 yrkande 1 b avslår propositionen i förevarande del,

5. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. (mom. 5)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”fråga (yrkande 3)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att ifrågavarande kursverksamhet
är ett viktigt inslag i en aktiv jordbrukspolitik. Genom kursverksamheten
förbättras den enskilde jordbrukarens möjlighet att bedriva ett
rationellt jordbruk. Detta bör höja effektiviteten och därmed inkomsterna
för den enskilde brukaren. Det är därför rimligt att kostnaderna för verksamheten
bestrids av jordbrukarna kollektivt. Medel bör avsättas för ändamålet
i samband med jordbruksöverläggningarna inom den ram av införselavgiftsmedel
som tillerkänns jordbruket. Lantbruksstyrelsen bör dock liksom
hittills vara huvudman för verksamheten.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet delar den i motion 81
uttryckta uppfattningen att budgetmedel inte bör anvisas för denna kursverksamhet
för nästa budgetår. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:81 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Avgifter för tillståndsprövning och kontroll av miljöfarlig verksamhet

(mom. 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 böljar med ”Utskottet
får” och på s. 10 slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att starka skäl talar för ett införande av ett
avgiftssystem i enlighet med motionärernas förslag. Utskottet ansluter sig
alltså till förslaget att regeringen ger berörda myndigheter i uppdrag att
utarbeta förslag till de bestämmelser som erfordras för att här förordade
avgifter skall kunna tas ut. Bestämmelserna bör utfärdas av regeringen.

JoU 1980/81:10

Avgifterna bör sättas så, att de täcker samtliga till tillståndsgivningen och
kontrollverksamheten hörande kostnader. Miljökostnadsutredningen har i
sitt slutbetänkande - Miljökostnader (SOU 1978:43) - beräknat att intäkterna
från här nämnd verksamhet år 1977 skulle ha uppgått till ca 100 milj.
kr. Detta belopp kan år 1981 uppräknas med 25 milj. kr. till 125 milj. kr.
vilken summa bör tillföras statskassan för år 1981.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande avgifter för tillståndsprövning och kontroll av miljöfarlig
verksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:81 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

■