FöU 1980/81:9

Försvarsutskottets betänkande
1980/81:9

om besparingar m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
(prop. 1980/81:20)

I betänkandet behandlas proposition 1980/81: 20 bilaga 3 samt motionerna
1980/81:78 (yrkande l)och 1980/81:100.

1. Besparingar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
för budgetåret 1981/82

I proposition 1980/81:20 bilaga 3 (s. 1-3) har regeringen - efter föredragning
av försvarsministern, statsrådet Eric Kronmark - föreslagit riksdagen
att godkänna de riktlinjer för besparingar inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1981/82 som föredragande statsrådet
har redovisat.

Motionerna

1980/81: 78 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvitt gäller yrkande 1 att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
besparing inom det militära försvaret budgetåret 1981/82.

1980/81:100 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar sänka anslagsramen för budgetåret 1981/82 till
12400000000 kr. för det militära försvaret,

2. att riksdagen uttalar att civilförsvarets anslag inte skall minskas.

Utskottet

I propositionen framhåller försvarsministern att den statsfinansiella situationen
nödvändiggör besparingsåtgärder inom Qärde huvudtiteln. Han
förordar därför att utgifterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
för budgetåret 1981/82 begränsas med totalt 300 milj. kr.

För att åtgärderna inte skall ge negativa konsekvenser för vårt försvars
beredskap och styrka avses besparingarna inriktas mot byggnadsverksamheten
och mot ytterligare rationaliseringar inom området Ledning och
förbandsverksamhet. Förslag till fördelning av besparingarna mellan i första
hand det militära försvaret och civilförsvaret kommer att lämnas i
budgetpropositionen 1981.

1 motion 78 erinras om att socialdemokraterna i annat sammanhang
(mot. 1980/81: 26) föreslogen ekonomisk planeringsram för militärt försvar
t Riksdagen I980I81. 10 sami. Nr 9

FöU 1980/81:9

femårsperioden 1980/81 -1984/85 som med ca 2 miljarder kronor understeg
regeringens förslag till sådan ram. I konsekvens härmed föreslås nu att
besparingen för budgetåret 1981/82 skall inriktas mot ett belopp om ca 600
milj. kr. (prisläge februari 1980).

Vänsterpartiet kommunisterna hänvisar också till tidigare förslag från
partiet (mot. 1980/81:9) och föreslår att besparingen för det militära försvaret
budgetåret 1981/82 skall ökas jämfört med regeringens förslag. Besparingen
bör enligt motionärerna uppnås genom att riksdagen för budgetåret
fastställer en anslagsram om 12400 milj. kr.

Riksdagen har den 19 november 1980 beslutat om riktlinjer för det
militära försvarets fortsatta utveckling (prop. 1980/81:4, FöU 1980/81: 1,
rskr 1980/81: 11). Beslutet innebär att riksdagen har angett planeringsförutsättningar
som bygger på 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74. FöU
1976/77:13, rskr 1976/77:311). För perioden 1980/81-1984/85 gäller en
planeringsram om 68247 milj. kr., varav 13690 milj. kr. hänför sig till
budgetåret 1981/82 (prisläge februari 1979). I samband med beslutet den 19
november 1980 avslogs förslag från vänsterpartiet kommunisterna om en
ekonomisk ram för budgetåret 1981/82 om 12400 milj. kr. Även det upprepade
förslaget från partiet bör avslås av riksdagen.

Enligt propositionen kan regeringen komma att föreslå att del av den
förutsatta besparingen skall gälla civilförsvaret. Enligt vad utskottet har
inhämtat torde hela besparingen komma att läggas på det militära försvaret.
Utskottet anser att riksdagen inte nu bör uttala sig i denna fråga. Även
yrkande 2 i motion 100 (vpk) bör därför avslås.

Förslaget i motion 78 innebär i medelprisläget för budgetåret 1981/82 en
mer än dubbelt så stor besparing som regeringen föreslår. En besparing
underlättas om priskompensationen för budgetåret blir större än den faktiska
prisutvecklingen för försvarsmakten. Så kan f. n. bedömas bli fallet.
För hela försvarsbeslutsperioden 1977/78-1981/82 väntas emellertid resurserna
inte räcka för den verksamhet som förutsattes i försvarsbeslutet.

Som finansutskottet nyligen har framhållit (FiU 1980/81: 10, rskr 1980/
81:23) är besparingsåtgärder nu nödvändiga i statsverksamheten. Åtgärder
för besparingar genom rationaliseringar och ambitionssänkningar är sedan
länge en viktig och ofta uppmärksammad del av det militära försvarets
verksamhet. Under september 1972-mars 1977 uppnåddes en personalminskning
med 2890 anställda. För perioden 1977/78-1981/82 gäller ett
minskningsmål om 2500 anställda. Minskningar härutöver är också inplanerade
(jfr FöU 1977/78: 19 bil. 4 och FöU 1979/80: 19 s. 13).

Den besparing inom fjärde huvudtiteln som regeringen föreslår i detta
sammanhang innebär att utgifterna under budgetåret 1981/82 minskas med
300 milj. kr. i förhållande till de utgifter som medges enligt 1977 års
försvarsbeslut och senare beslut som bygger på detta. Budgettekniskt sker
minskningen genom att regeringen håller inne 300 milj. kr. av den priskom -

FöU 1980/81:9

pensation som svarar mot utvecklingen enligt nettoprisindex från februari
1980 till medelprisläget för budgetåret 1981/82.

Utskottet räknar med att en besparing nästa budgetår om 300 milj. kr.
kan genomföras. Konsekvenserna av ett sådant avsteg från den ekonomiska
inriktningen enligt 1977 års försvarsbeslut torde som försvarsministern
framhåller kunna styras till byggnadsverksamheten eller mötas genom
ytterligare rationaliseringar inom ledning och förbandsverksamhet. Byggnadsverksamheten
reduceras i första hand för fredsförband som kan bli
aktuella att läggas ned. Utskottet räknar med att denna besparingsform är
den minst skadliga för försvarets styrka. En besparing som i samma
prisläge är mer än dubbelt så stor kan utskottet däremot inte tillstyrka.

Av det sagda framgår att utskottet med hänsyn till behovet av besparingar
godtar regeringens förslag men avstyrker bifall till motion 78 i denna del.

Frågan om uppgifter och resurser för det militära försvaret efter budgetåret
1981/82 behandlas av 1978 års försvarskommitté.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motion 1980/81: 100, yrkande 1, om anslagsram
för det militära försvaret budgetåret 1981/82.

2. att riksdagen avslår motion 1980/81: 100, yrkande 2, om ett uttalande
angående civilförsvarets anslag.

3. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1980/81:78, yrkande 1, godkänner de riktlinjer för besparingar
inom försvarsdepartementets verksamhetsområde för
budgetåret 1981/82 som föredragande statsrådet har redovisat.

2. Översynsprojekt

I proposition 1980/81:20 bilaga 3 (s. 3-4) har regeringen berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om översynsprojekt.

Utskottet

Föredragande statsrådet redovisar att en avsevärd besparing genom
rationalisering är förutsatt i det militära försvarets planering. Han anmäler
att han avser att ta initiativ till ytterligare översynsprojekt som syftar till
besparingar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och som
kan medföra besparingar även inom andra områden. Anmälan gäller bl. a.
en kartläggning av besparingsmöjligheter som finns inom området samverkan
mellan försvaret och övriga samhällssektorer. Kartläggningen avses
genomföras med inriktning mot nästa försvarsbeslut. Vidare gäller anmälan
en översyn i syfte att nedbringa kostnaderna för det militära försvarets
materielunderhåll.

FöU 1980/81:9

Finansutskottet har med anledning av proposition 1980/81:20 uttalat
(FiU 1980/81:10) att det nu är mindre fråga om huruvida omfattande
besparingar kan accepteras än vilka besparingar som måste komma i första
hand och vilka besparingar man kan genomföra först senare och efter visst
utredningsarbete.

Försvarsutskottet konstaterar att den noggranna planeringen för det
militära försvaret och civilförsvaret ger goda utgångspunkter för besparingar
genom rationalisering. Myndigheterna är också i stor utsträckning
engagerade i arbete med olika rationaliseringsprojekt och biträds därvid av
försvarets rationaliseringsinstitut. Genom kommittéarbete bearbetas åtskilliga
områden där rationaliseringar är tänkbara.

Med bibehållen ambition för vår säkerhetspolitik och vårt totalförsvar
kan mot denna bakgrund nya områden för översynsprojekt knappast leda
till snabba besparingar. De projekt som anges av försvarsministern har
också en långsiktig inriktning.

Utskottet anser liksom försvarsministern och överbefälhavaren att ett
ökat samutnyttjande av resurser mellan försvaret och det övriga samhället
bör eftersträvas. Redan 1974 uttalade sig riksdagen för en kartläggning av
det slag som försvarsministern nu förordar (FöU 1974:22, rskr 1974:193).
Med anledning av motionsförslag anförde utskottet (s. 4):

Motionärerna tillmäter samspelet mellan fredssamhället och det militära
försvaret stor betydelse. Frågan om försvarets integration med samhället
har enligt motionärerna fått en alltmer ökad aktualitet. Redan i det starka
betonandet av totalförsvaret ligger en skillnad i synsätt i förhållande till
tidigare försvarsdoktriner, påpekar motionärerna. Utvecklingen mot en
ökad integration i samhället anser de vara till stor fördel från både
försvarsekonomiska och försvarspsykologiska synpunkter.

Utskottet delar i huvudsak motionärernas uppfattning om fördelarna av
en integration mellan det militära försvaret och det civila samhället. Det
finns anledning att i detta sammanhang peka på 1972 års försvarsbeslut
som bl. a. grundades på förutsättningen att delar av totalförsvaret i mycket
stor utsträckning bygger på resurser som primärt har anskaffats för fredsinriktad
verksamhet. I konsekvens härmed påpekades att man vid försvarsplaneringen
måste ge akt på hur fredsresurserna utvecklas (FöU
1972:17 s. 46).

Den i motionen lämnade lägesbeskrivningen ger en god bild av det nära
sambandet mellan fredssamhället och försvaret, liksom också av möjligheterna
till en fortsatt integration dem emellan. Hur långt integrationen skall
drivas är en fråga som torde få avgöras från fall till fall. Utnyttjandet av
fredssamhällets resurser beaktas, som förut påpekats, redan i försvarsplaneringen.
Det finns emellertid anledning för riksdagen att understryka
betydelsen för samhället, främst i ekonomiskt avseende, av en ökad integration
mellan försvaret och det civila fredssamhället. En kartläggning av
möjligheterna att komma längre i detta avseende bör komma till stånd i
lämpligt sammanhang. Vad utskottet har anfört i denna del bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

FöU 1980/81:9

I samband med 1977 års försvarsbeslut påminde utskottet om nämnda
fråga (FöU 1976/77: 13 s. 17). Den berördes också i FöU 1979/80: 19 (s. 13).

Utskottet har inte något att invända mot vad försvarsministern har
anfört om översynsprojekt. Det finns goda skäl för en ökad samverkan
mellan å ena sidan olika delar av totalförsvaret och å andra sidan andra
samhällsaktiviteter. Både statsfinansiella och samhällsekonomiska besparingar
kan stå att vinna. Vid långtgående samverkan är det självfallet
viktigt med klara ansvarsförhållanden för ledning och verksamhet. För
krigsförhållanden måste folkrättsliga aspekter beaktas.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört om översynsprojekt.

Stockholm den 27 november 1980

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m). Eric Holmqvist (s). Gunnar Björk i Gävle
(c), Gudrun Sundström (s). Hans Lindblad (fp). Roland Brännström (s).
Gunnar Oskarson (m), Åke Gustavsson (s). Evert Hedberg (s). Göthe
Knutson (m), Anders Gernandt (c), Holger Bergman (s), Eric Hägelmark
(fp), Anita Johansson (s) och Eivor Nilson (c).

Reservation angående punkten 1

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström. Roland Brännström. Åke Gustavsson,
Evert Hedberg, Holger Bergman och Anita Johansson (alla s) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 3 börjar ”Utskottet
räknar med” och slutar ”motion 78 i denna del” bort ha följande lydelse:

Regeringen räknar med att en besparing under budgetåret 1981/82 om
300 milj. kr. kan genomföras utan men för det militära försvarets beredskap
och styrka. Som stöd härför har inför utskottet åberopats att priskompensationen
för nästa budgetår liksom för innevarande torde bli gynnsam i
förhållande till den faktiska prisutvecklingen för försvarsmakten. Vidare
har anförts att byggnadsverksamheten bör reduceras vid fredsförband som
kan bli aktuella att läggas ned.

Riksdagen har nyligen för perioden 1980/81 — 1984/85 beslutat om en
planeringsram om 68247 milj. kr., varav 13690 milj. kr. hänför sig till
budgetåret 1981/82. Sistnämnda belopp är 490 milj. kr. större än det motsvarande
belopp som kan härledas från vårens riksdagsbeslut (FöU 1979/
80: 19, rskr 1979/80:326) i samma fråga. Mot denna bakgrund och med
beaktande av det statsfinansiella läget anser utskottet att besparingen för

Föll 1980/81:9

budgetåret 1981/82 bör vara större än regeringen föreslår. Med hänvisning
till vad som anförts i motion 1980/81:78 förordar utskottet att utgifterna för
det militära försvaret nästa budgetår beräknas med utgångspunkt i den
planeringsram som tidigare har förordats av socialdemokraterna i motion
1979/80:482. Besparingen kan därvid beräknas bli ca 600 milj. kr.

Av det sagda framgår att utskottet med hänsyn till behovet av besparingar
tillstyrker förslaget i motion 78 i denna del.

dels att utskottets hemställan i moment 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1980/81:78, yrkande 1, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört om besparingar inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1981/82.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980