FöU 1980/81:19

Försvarsutskottets betänkande
1980/81:19

om planering och anslag för det militära försvaret, m. m. (prop.
1980/81:100 och 1980/81:124)

I betänkandet behandlas förslag sorn regeringen - efter föredragning av
försvarsministern, statsrådet Eric Kronmark - har förelagt riksdagen i
propositionerna 1980/81:100 bilaga 7 och 1980/81:124 (försvarsdepartementet).
Såvitt propositionerna gäller civilförsvaret behandlas de i ett senare
betänkande.

Vidare behandlas i detta betänkande motionerna 1980/81:246, 349, 523,
696,697,700,701,855,917-919,1083,1212-1215,1217,1601-1603,1604 och
1867 - som väcktes under den allmänna motionstiden - samt motion
1980/81:2042, väckt med anledning av proposition 1980/81:124. En sammanställning
av alla motionsyrkanden finns i bilaga 1.

1. Säkerhets- och försvarspolitiken

Regeringen har i proposition 1980/81:100 bilaga 7 - i det följande kallad
budgetpropositionen - (s. 7-10) berett riksdagen tillfälle att yttra sig över vad
föredragande statsrådet har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

Föredragande statsrådet

Enligt försvarsministern har utvecklingen i världen under det gångna året
präglats av tilltagande spänning och osäkerhet både på det politiska och på
det ekonomiska området. 1970-talets avspänningspolitik mellan öst och väst
har utsatts för ett svårt bakslag. Efter Sovjetunionens invasion av Afghanistan
har förhållandet mellan de båda supermakterna råkat in i en kris som fått
betydande återverkningar på det internationella politiska klimatet. Ömsesidig
misstro och rivalitet tycks enligt försvarsministern i allt högre grad styra
supermakternas säkerhetspolitiska beslut. Båda supermakterna fullföljer
dock sin tidigare inriktning att söka förhindra en direkt militär konfrontation
dem emellan, då en sådan skulle komma att få katastrofala följder. Deras
försämrade relationer och den ökade internationella spänningen i övrigt kan
- uttalar försvarsministern - emellertid innebära att riskerna ökat för misstag
och felbedömningar i deras säkerhetspolitik. Sådana misstag skulle kunna få
allvarliga konsekvenser för en fortsatt fredlig utveckling.

Försvarsministern konstaterar att kapprustningens tempo har ökat ytterligare,
medan praktiskt taget inga framsteg kunnat noteras i centrala
rustningskontroll- och nedrustningsfrågor. Han kommenterar ett antal
sådana frågor.

1 Riksdagen 1980/81. 10 sami. Nr 19

FöU 1980/81:19

2

Den ökade strategiska betydelse som vårt eget närområde har fått under
senare år, och särskilt det stegrade stormaktsintresset för Norska havet och
Barents hav, beror enligt försvarsministern framför allt på den militärtekniska
utvecklingen hos supermakterna och därmed sammanhängande bedömningar
av ett framtida krigs karaktär. Detta har kommit att få betydelse för de
nordiska ländernas säkerhetspolitiska situation. Som ett led i strävan att
anpassa sitt försvar till dessa ändrade förhållanden utan att därmed ändra de
grundläggande principerna för norsk försvarspolitik har den norska regeringen
under 1980 bl. a. fattat principbeslut om förhandslagring av militär
utrustning vid Tröndelag i mellersta Norge. Utrustningen är avsedd att
användas av amerikanska marinkårsförband i händelse av att Norge utsätts
för angreppshot. Även åtgärder för att underlätta en snabb tillförsel av
NATO-styrkor till Danmark i en krissituation är under övervägande.

Enligt försvarsministern framstår våra grannländers intresse av en fortsatt
fast svensk utrikes- och försvarspolitik, inriktad på att vidmakthålla
stabiliteten i det nordiska området, som oförändrat högt.

Den storpolitiska utvecklingen ställer enligt försvarsministern allt större
krav på den svenska säkerhetspolitiken. Supermakternas relationer till
varandra befinner sig i en kris och spänningarna i världen har ökat på ett
oroväckande sätt. Inom såväl NATO som Warszawapakten ökar rustningarna
i omfattning och nya, mer avancerade vapen tas i bruk. Samtidigt
framgår det i många sammanhang att de båda maktblocken inte ser
utvecklingen i Norden som isolerad från utvecklingen i Europa i övrigt.

I denna situation måste vi - uttalar försvarsministern - från svensk sida
med fasthet uppfylla våra säkerhetspolitiska förpliktelser i Norden. Vi gör
detta genom en konsekvent neutralitetspolitik och genom att upprätthålla ett
försvar som även i framtiden kan medverka till fred och stabilitet i det
nordiska området.

Motionerna

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvitt gäller yrkande 1 att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
säkerhets- och försvarspolitiken.

1980/81:697 av Anders Gernandt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande
terapeutiskt skydd mot kemiska och biologiska stridsmedel.

1980/81:1212 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om utredning av förutsättningarna och formerna för
en obligatorisk samhällstjänst (militär eller civil) för män och kvinnor.

1980/81:1601 av Sture Korpås m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande grunderna för
och utformningen av Sveriges säkerhetspolitik.

FöU 1980/81:19

3

Utskottet

Sveriges säkerhetspolitik syftar till att bevara landets fred,
frihet och oberoende. Enligt 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74, FöU
1976/77:13, rskr 1976/77:311) kommer säkerhetspolitiken till uttryck i den
alliansfria utrikespolitiken, stödd av ett totalförsvar som är förankrat i folket,
och i strävandena att minska riskerna för krig och andra konflikter i världen.
Vår säkerhetspolitik formas genom en samverkan mellan utrikespolitiken,
försvarspolitiken, vår politik i internationella nedrustningsfrågor, handelspolitiken
och biståndspolitiken.

Den svenska försvarspolitiken syftar till att försvaret vid en
konflikt i Europa mellan stormaktsblocken skall ha sådan styrka, sammansättning
och beredskap att hot, påtryckningar eller angrepp mot Sverige inte
av någon kan bedömas vara lönsamt. Totalförsvaret har i så fall den önskade
fredsbevarande förmågan. Totalförsvaret är ett uttryck för vår vilja att slå
vakt om nationens säkerhet och oberoende. Det är därför en hela folkets
angelägenhet och bygger på ätt varje medborgare efter förmåga bidrar till
landets försvar.

Kombinationen av en fast, förtroendeingivande utrikespolitik och ett efter
våra förhållanden starkt försvar skall inge omvärlden respekt för Sveriges
neutralitetsvilja och förmåga att stå emot påtryckningar och andra aggressiva
handlingar. Det måste stå klart för alla att vi dels för en konsekvent alliansfri
politik som syftar till neutralitet i händelse av krig i vår omvärld, dels
målmedvetet skapar sådana försvarsresurser som ingen kan bortse från i ett
krigsläge. Våra långsiktiga försvarsbeslut är uttryck för denna målmedvetenhet.

Utvecklingen i världen ger anledning till oro. I budgetpropositionen
kommenterar försvarsministern utvecklingen under det gångna året och
följderna i olika avseenden av de försämrade relationerna mellan supermakterna,
bl. a. för nedrustningssträvandena. I motion 349 (s) lämnas en
säkerhetspolitisk redogörelse som understryker behovet av att Sverige för en
aktiv utrikespolitik som tar sikte på att arbeta för en värld i fred.

I motion 349 tar motionärerna särskilt upp försvarsministerns uttryck
”våra säkerhetspolitiska förpliktelser i Norden”, som har använts av
försvarsministern i budgetpropositionerna 1980 och 1981. Motionärerna
framhåller att uttrycket är ägnat att skapa betydande oklarhet åt innebörden
av vår neutralitetspolitik. ”Säkerhetspolitiska förpliktelser” kan enligt
motionärerna tolkas som om det funnes några bestämda krav, utöver dem
som kan härledas ur folkrätten, på vårt lands säkerhetspolitik - krav som vi
skulle vara skyldiga att uppfylla. Om man använder sådana uttryck finns
risken, hävdar motionärerna, att andra länder kan göra gällande att vi inte
uppfyller sådana krav. Därmed skulle det inte längre vara vi själva utan andra
stater som tolkade innebörden i vår alliansfria politik. Enligt motionärerna
finns det inga skäl att använda nya begrepp för att uttrycka att vi genom vår

FöU 1980/81:19

4

alliansfria politik, stödd på ett efter våra förhållanden starkt totalförsvar,
också bidrar till en lugn och stabil situation i Norden.

Även motion 1601 (c) tar upp säkerhetspolitiken i stort. Enligt motionen
måste den svenska säkerhetspolitiken hävdas med skärpa och fasthet så att
dess mål aldrig kan ifrågasättas. Sveriges hållning spelar en särskilt viktig roll
för att vidmakthålla stabiliteten i det nordiska området. Väsentliga
försvagningar av vårt försvar skulle kunna rubba den säkerhetspolitiska
balansen i Norden. Motionärerna framhåller att formuleringen ”säkerhetspolitiska
förpliktelser” i budgetpropositionen inte får tolkas så att Sverige
skulle ha någon bindande muntlig eller skriftlig överenskommelse med en
eller flera utomstående parter, i vilken vi skulle åta oss att vidta den ena eller
andra åtgärden om den utrikespolitiska situationen förändras i en eller annan
riktning. En sådan tolkning har självklart inte avsetts av regeringen, uttalar
motionärerna.

Statssekreteraren i försvarsdepartementet har inför utskottet klargjort att
redogörelsen i budgetpropositionen om säkerhets- och försvarspolitiken har
avsetts beskriva den politik som gäller sedan länge. Formuleringen ”våra
säkerhetspolitiska förpliktelser i Norden” - som förekom redan i budgetpropositionen
1980 och som riksdagen under föregående riksmöte enhälligt
lämnade utan erinran (FöU 1979/80:13 s. 1-6, rskr. 1980/81:316) - syftar på
huvudtanken i svensk säkerhetspolitik att det ligger i Sveriges intresse att på
allt sätt bidra till fortsatt säkerhetspolitisk stabilitet i det nordiska området.

Den fastlagda svenska säkerhetspolitiken är enligt utskottets mening
ändamålsenlig även vid en utveckling som präglas av kriser, tilltagande
spänning och betydande osäkerhet. Den alliansfria politiken förenas med att
Sverige uthålligt och efter måttet av sin förmåga bidrar till kampen för fred
och mot upprustning i världen. Aktiva insatser av olika slag i detta syfte är
angelägna både i medvind och motvind för sådana strävanden. Konsekvent
och efter eget bedömande måste landet dessutom vidmakthålla och utveckla
ett efter våra förhållanden starkt totalförsvar. Uppgiften att kunna avhålla
från hot och angrepp men även att verkligen kunna möta sådana situationer
måste vara styrande för totalförsvarets utveckling.

Som 1978 års försvarskommitté nyligen har framhållit (Ds Fö 1981:1 s. 46)
råder det inte något motsatsförhållande mellan å ena sidan våra åtgärder i
internationellt samarbete för att på sikt undanröja konfliktorsaker och
minska rustningarna i världen och å andra sidan våra åtgärder för att trygga
vår egen säkerhet och bidra till fortsatt stabilitet i vårt närområde.

Det råder heller ingen motsättning mellan vår beslutsamhet att slå vakt om
Sveriges säkerhet och vår vilja att ta hänsyn till de övriga nordiska ländernas
intressen och till den hävdvunna säkerhetspolitiska situationen i Norden.
Några förpliktelser i form av traktat eller andra bindande löften att ta sådana
hänsyn finns självfallet inte. Som framgår av motionerna 349 och 1601 kan
ordet ”förpliktelser” möjligen ändå missförstås. Utskottet fastslår därför att

FöU 1980/81:19

5

det inte råder några delade meningar om svensk säkerhetspolitik. Ansvaret
för fortsatt lugn och stabilitet i det nordiska området vilar såväl på oss som på
våra grannländer och på andra stater som skulle kunna påverka utvecklingen
där. Sverige tar sitt ansvar genom att föra en konsekvent neutralitetspolitik
och genom att upprätthålla ett försvar som även i framtiden kan medverka till
fred och stabilitet i det nordiska området.

Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört anser utskottet att
riksdagen bör lämna utan erinran vad föredragande statsrådet har uttalat om
säkerhets- och försvarspolitiken. Motionerna 349 och 1601 bör avslås,
motion 349 i denna del.

I motionerna 697 (c) och 1212 (m) tas upp frågor som rör försvarspolitiken.

Som komplement till hittills planerade skydd mot kemiska och biologiska
stridsmedel behövs enligt motion 697 någon lättillgänglig form av terapeutiskt
verkande skyddsmedel. Medlet bör vara inriktat på såväl hud- eller
nervskadande ämnen som prestationsnedsättande medel av psykofarmakatyp.
Det behövs enligt motionärerna också motmedel mot den biologiska
krigföringens smitto- och infektionseffekter.

I flera försvarsbeslut har uttalats att totalförsvarets behov av skydd mot
kärnvapen samt mot biologiska och kemiska stridsmedel kan och bör
tillgodoses till måttliga merkostnader. Meningen har varit att detta behov
skall beaktas vid utvecklingen av vårt totalförsvar, som primärt är inriktat på
det konventionella kriget. Nuvarande brister i skyddet bör enligt försvarskommittén
avhjälpas. Kommittén redovisar förutsättningar för planeringen i
detta syfte (Ds Fö 1980:1 s. 127-136). Härvid anges både förebyggande
åtgärder och åtgärder för att lindra och begränsa uppkomna effekter.

Utskottet har inhämtat synpunkter på motion 697 från försvarets
forskningsanstalt, som följer utvecklingen när det gäller medicinsk behandling
av skador som vållas av biologiska och kemiska stridsmedel. Forskningsanstalten
bedriver även viss egen forskning på området. Anstalten framhåller
betydelsen av att Sverige är aktivt i nedrustningsfrågor. De viktigaste
skyddskomponenterna är enligt anstalten sådana som förhindrar att skador
uppkommer. Förebyggande åtgärder reducerar behovet av medicinsk
behandling.

Synpunkter har också inhämtats från civilförsvarsstyrelsen, som anser att
det är av stor vikt att resurser avsätts för att utveckla och ta fram lätt
användbara medel mot c-stridsmedlens verkningar. Det motmedel (atropin)
som nu är tillgängligt och som verkar mot vissa nervgaser måste användas av
personal med medicinsk utbildning.

Utskottet konstaterar att frågor som gäller skydd mot biologiska och
kemiska stridsmedel har behandlats ingående av försvarskommittén. Härigenom
står det klart att sådana frågor, efter remissbehandling och planering
under 1981, kommer att behandlas i regeringens kommande förslag till nytt

FöU 1980/81:19

6

försvarsbeslut. Riksdagen bör inte göra något uttalande med anledning av
motion 697.

I motion 1212 föreslås utredning av förutsättningarna och formerna för en
obligatorisk samhällstjänst (militär eller civil) för män och kvinnor. Enligt
motionären bör övervägas om inte de ”samhällstjänster” som värnplikt för
män och moderskap för kvinnor utgör i rättvisans namn borde motsvaras av
andra former av samhällstjänst för dem som inte fullgör värnpliktstjänstgöring
eller spädbarns vård. En sådan ordning skulle - menar motionären -konkretisera jämställdhetssträvandena och kunna bidra till en lösning av de
mycket stora sociala problem som det framtida behovet av personliga
tjänster mot många svaga och behövande innebär. Vidare skulle en
obligatorisk samhällstjänst för män och kvinnor kunna bidra till en bättre
beredskap inför de påfrestningar som ett totalt krig innebär.

Under riksmötet 1978/79 behandlades en motion (mot. 1978/79:693) med
likartat yrkande rörande utredning om samhällstjänst för både män och
kvinnor. Försvarsutskottet (FöU 1978/79:23 s. 20) påminde om att 1978 års
försvarskommitté är ålagd att ägna särskild uppmärksamhet åt frågor om
plikttjänstgöring och är oförhindrad att överväga även långtgående förändringar.
Något utredningsarbete därutöver var utskottet inte berett att
förorda. Motionen avslogs av riksdagen.

Försvarskommittén har i sitt första delbetänkande Vår säkerhetspolitik
(SOU 1979:42) kommenterat sitt fortsatta arbete angående bl. a. hur man
bör utnyttja de samlade personaltillgångarna inom totalförsvaret. Härvid
tillbakavisade kommittén (s. 133) tanken - framförd i den allmänna debatten
- att utnyttja totalförsvarets pliktlagar för att tillgodose det fredstida
samhällets behov av arbetskraft.

I sitt nyligen avgivna delbetänkande Säkerhetspolitik och totalförsvar (Ds
Fö 1981:1) uttalar försvarskommittén att totalförsvaret även i fortsättningen
bör bygga på den allmänna värnplikten, civilförsvarsplikten och andra
former för tjänstgöringsskyldighet. Genom pliktlagarna är alla medborgare,
män och kvinnor, mellan 16 och 70 års ålder skyldiga att i krig vid behov
medverka inom totalförsvaret. I den meningen kan sägas att vi har
”totalförsvarsplikt”. Kommittén lämnar en rad förslag som syftar till att
bättre tillgodose de samlade personalbehoven inom totalförsvaret.

Sekretariatet för framtidsstudier har i mars 1981 publicerat en samling
uppsatser - Tankar om den framtida vården - inom ramen för sitt projekt
Omsorgen i samhället. Bland uppsatserna finns en med rubriken Samhällstjänst
för omsorgen? Sekretarietet har i ett pressmeddelande gjort följande
sammanfattning av uppsatsens innehåll:

Som en följd av den ökande produktiviteten i näringslivet och den
minskande arbetstiden blir den betalda tiden för vård och omsorg allt dyrare.
I framtiden kommer det att bli nödvändigt att på ett eller annat sätt engagera
lekmän i vårdarbetet. Att söka lösa detta enbart genom frivillighet kan bli

FöU 1980/81:19

7

besvärligt. Ett intressant alternativ kan då vara en utbyggnad av värnplikten
till en allmän samhällstjänst för män och kvinnor. En stor del av denna kan då
tänkas inriktad just på vård- och omsorgsarbetet. Samhällstjänsten innebär
helt enkelt att en del av beskattningen byts ut mot arbete. Effekterna av en
sådan lösning stannar emellertid inte vid det ekonomiska. Förslaget har
också många andra konsekvenser: samhällstjänsten ger möjlighet till
demokratisk insyn i och kontroll av det professionella vårdarbetet. Den
innefattar en omfattande lekmannautbildning osv. Mest väsentligt är kanske
förslagets ideologiska innebörd: att vård och omsorg om medmänniskorna
blir något som alla engageras i och blir direkt medansvariga för - inte bara
något man köper sig fri från via skattsedeln.

Utskottet delar uppfattningen att de tjänstgöringsplikter som finns i olika
lagar och som syftar till att tillgodose skilda behov inom totalförsvaret
sammantagna kan sägas innebära att det råder totalförsvarsplikt för landets
medborgare. Helt undantagna är i princip endast personer i åldersskiktet
0-15 år och personer som är äldre än 70 år, sammanlagt ca 30 % av hela
befolkningen. Liksom försvarskommittén anser utskottet att totalförsvarets
pliktlagar inte bör användas för att tillgodose fredstida behov av arbetskraft.

I motion 1212 åsyftas en tjänstgöringsskyldighet som skulle kunna
åberopas för olika former av samhällsnyttigt arbete redan under ordinära
förhållanden. Ett förslag till sådan tjänstgöringsskyldighet (samhällstjänst)
har skisserats inom sekretariatet för framtidsstudier. Tanken bearbetas
vidare inom ytterligare en delstudie hos sekretariatet. Studien beräknas bli
redovisad under våren 1981. En slutrapport om projektet Omsorgen i
samhället kan väntas hösten 1981. Slutrapporten liksom tidigare redovisningar
syftar till att ge underlag för tänkande och debatt på lång sikt.
Riksdagen bör enligt utskottets mening inte besluta om utredning enligt
motionsförslaget.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motion 1980/81:697 om terapeutiskt skydd
mot kemiska och biologiska stridsmedel,

2. att riksdagen avslår motion 1980/81:1212 om en obligatorisk
samhällstjänst för män och kvinnor,

3. att riksdagen avslår motion 1980/81:349, yrkande 1, om
säkerhets- och försvarspolitiken,

4. att riksdagen avslår motion 1980/81:1601 om grunderna för och
utformningen av Sveriges säkerhetspolitik,

5. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

FöU 1980/81:19

2. Besparingar m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde Regeringen

har i budgetpropositionen (s. 11-12)

1. föreslagit riksdagen att godkänna vad föredragande statsrådet har
anfört om besparingar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde för
budgetåret 1981/82,

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om översynsprojekt.

Motionen

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvitt gäller yrkande 4 i denna del
att riksdagen - med avslag på propositionen i denna del - godkänner vad som
anförts i motionen om besparingar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
för budgetåret 1981/82.

Utskottet

Såvitt gäller besparingar budgetåret 1981/82 hänvisar
försvarsministern till riksdagens beslut (prop. 1980/81:20 bil. 3, FöU
1980/81:9, rskr 1980/81:68) under hösten 1980 om riktlinjer för besparingar
inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Riktlinjerna innebär
bl. a. att utgifterna begränsas med totalt 300 milj. kr. Besparingarna skall
genomföras så att de inte får negativa effekter för försvarets beredskap och
styrka.

Försvarsministern förordar att hela den avsedda besparingen görs inom
det militära försvaret.

I motion 349 (s) hävdas att det är möjligt och lämpligt med besparingar
inom det militära försvaret som går längre än regeringen föreslår. I särskilda
yrkanden, som utskottet behandlar under punkt 11 i det följande, föreslår
motionärerna för budgetåret 1981/82 utgifter för det militära försvaret som
understiger regeringens förslag med sammanlagt ca 750 milj. kr.

Utskottet förordar liksom försvarsministern att hela den tidigare beslutade
besparingen om 300 milj. kr. görs inom det militära försvaret. Enligt
utskottets mening bör riksdagen godkänna vad försvarsministern har anfört
om besparingar under budgetåret 1981/82 och därmed avslå motion 349 i
denna del.

Beträffande översynsprojekt i besparingssyfte lämnar försvarsministern
en kortfattad redovisning för arbetsläget. Han räknar med att få
anledning återkomma till dessa frågor bl. a. i den totalförsvarsproposition
som skall föreläggas riksdagen under våren 1982. Utskottet har inte något att
erinra med anledning av redovisningen.

FöU 1980/81:19

9

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:349, yrkande 4 i denna del, såvitt
gäller det militära försvaret godkänner vad föredragande
statsrådet har anfört om besparingar inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1981/82,

2. att riksdagen lägger till handlingarna vad föredragande statsrådet
har anfört om översynsprojekt.

3. Verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret
1979/80

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 13-16) berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom
det militära försvaret under budgetåret 1979/80.

Utskottet

I propositionen lämnas en sammanfattande redogörelse för myndigheternas
årsredovisningar och för det ekonomiska utfallet.

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern
har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret
1979/80 och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

4. Verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret
1980/81

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 17) berett riksdagen tillfälle att
ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom det
militära försvaret under budgetåret 1980/81.

Utskottet

Verksamheten under innevarande budgetår bedrivs enligt de riktlinjer
som finns angivna i propositionerna 1979/80:100 och 1979/80:117 (FöU
1979/80:13 och 19, rskr 1979/80:316 och 326).

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern
har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret
1980/81 och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

FöU 1980/81:19

10

5. Det militära försvarets fortsatta utveckling

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 18-34) föreslagit riksdagen att
godkänna de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta utveckling som
föredragande statsrådet har angett.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern påminner om att 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/
77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) avser perioden 1977/78-1981/82.
Nästa försvarsbeslut skall fattas under våren 1982 och avse perioden
1982/83-1986/87.

Överbefälhavaren har i juni 1980 redovisat den andra delen av sin
perspektivplan för det militära försvaret (ÖB 80). Planen omfattar överbefälhavarens
förslag till handlingsvägar för perioden 1982/83-1991/92 på olika
ekonomiska nivåer. Den har överlämnats till 1978 års försvarskommitté.

I oktober 1980 har överbefälhavaren redovisat programplan för det
militära försvaret (ÖB 81-86). Han framhåller att det viktigaste syftet med
programplanen är att ge en grund för arbetet med anslagsframställningarna
för budgetåret 1981/82. Han framhåller vidare att planen - som i fråga om
inriktning och femårig planeringsram utgår från 1977 års försvarsbeslut - inte
kan ses som ett förslag till handlingsväg inom ramen för perspektivplaneringen.

Försvarsministern delar överbefälhavarens uppfattning om programplanen.
Han finner därför inte skäl att ta mera detaljerad ställning till
planeringen än vad som behövs för beslut om verksamhet, anslagsbelopp och
bemyndiganden under anslagen för budgetåret 1981/82.

I budgetpropositionen 1980 (prop. 1979/80:100 bil. 7 s. 57-58) redovisade
försvarsministern den ekonomiska situationen inom det militära försvaret
som den då kunde bedömas. Han anförde därvid bl. a. att den planering som
låg till grund för 1977 års försvarsbeslut inte helt kunde genomföras under
försvarsbeslutsperioden inom den ekonomiska ram som angavs i beslutet och
att repetitionsutbildningen och materielanskaffningen hade drabbats särskilt
hårt.

Överbefälhavaren har i programplanen redovisat den ekonomiska situationen
som han bedömde den när planen lämnades. Bedömningen svarar i
stort sett mot den som gjordes för ett år sedan. Den dämpade löneutvecklingen
i förhållande till den allmänna prisutvecklingen har medfört att
överbefälhavaren har kunnat planera in en viss förstärkning av repetitionsutbildningen
och materielanskaffningen under budgetåret 1981/82.

För egen del bedömer försvarsministern att löneutvecklingen kommer att
vara något mera dämpad i förhållande till den allmänna prisutvecklingen än
vad överbefälhavaren har förutsatt vid sin beräkning av anslagsbeloppen.

FöU 1980/81:19

11

Därigenom har försvarsministern i viss utsträckning kunnat föra över medel
till de verksamhetsområden där de största behoven finns.

Försvarsministern behandlar härefter olika områden inom det militära
försvaret. Vid redogörelsen berörs bl. a.

o planeringen för arméförbanden, marinförbanden och flygvapenförbanden o

bristerna inom materielområdet
o beredskapsfrågor
o värnpliktsutbildningen
o de frivilliga försvarsorganisationerna
o fredsorganisationens utveckling
o personalfrågor

o informationen om säkerhetspolitiken och totalförsvaret
o den ekonomiska planeringen.

Försvarsministern förordar för budgetåret 1981/82 en utgiftsram som
svarar mot 1977 års försvarsbeslut. En femårig planeringsram som bygger på
en sådan utgiftsram uppgår till ca 76 850 milj. kr. Enligt försvarsministern
finns det emellertid inte anledning att nu föreslå riksdagen en planeringsram
för perioden 1981/82-1985/86. Det bör enligt hans mening ankomma på
regeringen att besluta om vilken planeringsram som skall ligga till grund för
överbefälhavarens planering för nästa försvarsbeslutsperiod.

Motionerna

Beträffande planeringsfrågor behandlar utskottet följande motioner.

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena 5 och 6,
nämligen

5. att riksdagen godkänner de riktlinjer för det militära försvarets
fortsatta utveckling som angetts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att planeringsramen för det militära försvaret för
1981-1986 skall fastställas av riksdagen samt uppgå till 74 697 milj. kr.

1980/81:701 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att pågående och planerat
samarbete med industri- och försvarsintressen inom NATO, framför allt på
det flygtekniska området, snarast avbryts,

2. att riksdagen som sin mening uttalar att något nytt militärflygplan, typ
JAS eller annat, inte skall utvecklas vare sig inom Sverige eller i samarbete
med andra stater,

3. att riksdagen med ändring av proposition 1980/81:100 bil. 7 avslår
förslaget om modernisering av äldre stridsvagnar och utveckling och
produktion av nya ubåtar.

FöU 1980/81:19

12

Beträffande försvarsmaktens fredsorganisation behandlar
utskottet motion 1980/81:855 av Eric Holmqvist m. fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen angående önskvärdheten av att bibehålla existerande militärförband
i Skåne.

Beträffande värnpliktsutbildning behandlar utskottet följande
motioner.

1980/81:917 av Arne Fransson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om hur bestämmelser om värnpliktigas rätt till
ledighet för folkrörelseuppdrag skall utformas.

1980/81:1215 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär sådan ändring av nuvarande bestämmelser

1. att den svenska försvarsmakten kan nyttiggöra sig tidigare utbildning
hos nyblivna svenska medborgare i de fall detta kan ge ett stort tillskott av
kunnande till krigsorganisationen i förhållande till kostnaderna för den
kompletterande utbildningen,

2. att nyblivna icke militärt utbildade svenska medborgare inte bör ges
militär grundutbildning om de vid tidpunkten för svenskt medborgarskap
uppnått högre än 23 års ålder.

Beträffande hemvärnets personal behandlar utskottet följande
motioner.

1980/81:523 av Magnus Persson (s) och Sune Johansson (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär ändring av nuvarande arvodesregler för
hemvärnsbefälet i enlighet med vad som ovan anförts, samt begär översyn av
resekostnadsersättningen för hemvärnsbefäl.

1980/81:918 av Anders Gernandt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om möjlighet för
kvinnor att genomföra frivillig verksamhet inom hemvärnet.

Beträffande information om säkerhetspolitiken och
totalförsvaret behandlar utskottet följande motioner.

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvitt gäller yrkande 2 att
riksdagen godkänner de åtgärder som föreslagits i motionen om vidgad
säkerhetspolitisk debatt.

1980/81:1867 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen vid
anvisning av medel enligt A 2 Försvarshuvudtiteln beaktar vad som anförts i
motionen och tar särskilt hänsyn till svensk säkerhetspolitik.

FöU 1980/81:19

13

Utskottet

Planeringsfrågor

Utskottet har tidigare (FöU 1979/80:13 s. 13) konstaterat att 1977 års
försvarsbeslut inte skapade balans mellan uppgifter och resurser för det
militära försvaret. Särskilda svårigheter för planering och verksamhet
sammanhänger med det nuvarande systemet för prisreglering. 1978 års
försvarskommitté avser (Ds Fö 1981:1 s. 142) att lägga fram förslag om nytt
prisregleringssystem i sitt slutbetänkande hösten 1981.

Enligt motion 1980/81:701 (vpk) bör utgifterna för det militära försvaret,
till en början, frysas på nuvarande nivå. Det skulle enligt motionärerna ge
utrymme för en omstrukturering som bl. a. innebär att brigadförbanden
utgår ur organisationen, först och främst pansarförbanden men senare också
infanteribrigaderna, samt att anskaffningen av nya ubåtar stoppas och en
avveckling av ubåtsvapnet förbereds. Beträffande det påbörjade utvecklingsarbetet
för att på 1990-talet ersätta Viggensystemet uttalar motionärerna
att vänsterpartiet kommunisterna skarpt protesterar ”mot det samarbete
som här inletts med framför allt västtyska industri- och försvarsintressen”.

Riksdagen har tidigare under riksmötet (prop. 1980/81:101, FöU 1980/
81:16, rskr 1980/81:164) beslutat om beställningsbemyndiganden för bl. a.
modernisering av stridsvagnar. Utskottet har inte något att erinra mot att
anskaffningen av ubåtar typ A 17 påbörjas. Beträffande ersättning av
Viggensystemet gäller att olika alternativ skall presenteras för regeringen
under hösten 1981. Frågan om fortsatt handlingsväg skall underställas
riksdagen våren 1982. Som utskottet tidigare har konstaterat (FöU
1979/80:13 s. 17) kan utveckling och produktion av ett svenskt JAS-flygplan
inte ske oberoende av utlandet. Beroende av utländsk kapacitet vid drift och
underhåll av färdiga flygplan bör dock motverkas.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå yrkandena 1-3 i motion 701
(vpk).

I motion 1980/81:349 (s) hävdas att säkerhetspolitiska, tekniska och
ekonomiska motiv talar för att starkare än tidigare omstrukturera det
militära försvaret till ett folkförsvar, som tar till vara de personella
tillgångarna inom landet och de möjligheter som den tekniska utvecklingen
ger. Enligt motionärerna bör riksdagen fastställa en ekonomisk planeringsram
för budgetåren 1981/82-1985/86. De föreslår att en sådan ram, i prisläge
februari 1980, skall bestämmas till 74 697 milj. kr., varav 14 921 milj. kr.
budgetåret 1981/82 och 14 944 milj. kr. vart och ett av de fyra sista
budgetåren i perioden.

Inför ett nytt långsiktigt försvarsbeslut av riksdagen våren 1982 tillförs
efter hand nytt underlag för planeringen såvitt avser tiden efter nästa
budgetår. 1978 års försvarskommitté har nyligen lämnat delbetänkandet
Säkerhetspolitiken och totalförsvaret. Med detta som grund har regeringen

FöU 1980/81:19

14

den 5 mars 1981 utfärdat anvisningar för totalförsvarets planering under 1981
för perioden 1982/83-1986/87. För det militära försvaret har angetts en
planeringsram om 15 400 milj. kr. för varje budgetår i perioden, totalt 77 000
milj. kr. Överbefälhavaren skall belysa utvecklingen och konsekvenserna om
planeringsramen minskas eller ökas med 400 milj. kr. per budgetår.

Utskottet vill för sin del tillstyrka att planering och verksamhet för det
militära försvaret bedrivs enligt de riktlinjer som föredragande statsrådet har
angett. Detta innebär att utskottet avstyrker bifall till yrkandena 5 och 6 i
motion 349 (s).

Fredsorganisation

I motion 1980/81:855 (s) föreslås att riksdagen hos regeringen skall
framhålla önskvärdheten av att behålla nuvarande fredsförband i Skåne. Vid
utredning och överväganden om förbandsindragningar och andra organisationsförändringar
inom det militära försvaret bör enligt motionärerna
beaktas bl. a. att många värnpliktiga i Skåne redan får sin militära utbildning
på andra håll i landet, att behovet av försvar i Sydsverige betonas i all
försvarsplanering samt att en nedläggning av förband i Skåne skulle innebära
stora olägenheter för de värnpliktiga där och dessutom hårt drabba
kommuner som Hässleholm i ett redan besvärligt sysselsättningsläge.

1978 års försvarskommitté skall enligt tilläggsdirektiv (Dir. 1980:27)
överväga förändringar i det militära försvarets fredsorganisation för att
åstadkomma en nödvändig begränsning av kostnaderna för denna. Fredsorganisationen
skall enligt direktiven anpassas så att det blir möjligt att
långsiktigt genomföra utbildning och materielanskaffning för krigsorganisationens
behov på den ekonomiska nivå som kommittén utgår ifrån i sina
förslag.

Som preliminär utgångspunkt för utredningen om vilka militära förband
och skolor som kan behöva läggas ned eller slås ihop har försvarskommittén
valt handlingsväg 2 i överbefälhavarens perspektivplan. Handlingsvägen
innebär besparingar som motsvarar avveckling av ett femtontal enheter.

För att förbereda kommitténs överväganden och ställningstaganden i
frågorna om fredsorganisationen har inom kommittén utsetts ett särskilt
arbetsutskott som svarar för nödvändiga överläggningar med berörda
kommuner, regionala och lokala myndigheter samt personalorganisationer.
I arbetsutskottet ingår fem ledamöter av kommittén.

Försvarsutskottet har förståelse för de synpunkter som förs fram i motion
855. Liknande argument kan emellertid åberopas också av företrädare för
andra regioner i landet, till stöd för att man där bör gå varsamt fram med
organisationsförändringar.

Nedläggningar och sammanslagningar av lokala enheter inom försvarsmakten
kan självfallet inte genomföras utan vissa svårigheter och nackdelar
både för det militära försvaret och för samhället i övrigt. Försvarskommittén

FöU 1980/81:19

15

skall nu, med underlag från ansvariga myndigheter och efter samråd med
berörda kommuner m. fl., göra en avvägning mellan alla de synpunkter och
önskemål som är naturliga i sammanhanget. Genom att försvarskommittén
är parlamentariskt sammansatt och genom uppläggningen av kommitténs
arbete i denna del finns det goda förutsättningar för att regionalpolitiska
m. fl. synpunkter blir både observerade och värderade redan på utredningsstadiet.

Utskottet vill här gärna tillägga att det från värnpliktssocial synpunkt
givetvis är en fördel om den militära grundutbildningen kan bedrivas nära de
värnpliktigas hemorter. En sådan strävan bör så långt möjligt liksom hittills
finnas vid planeringen och i möjlig mån vara vägledande vid utredning och
beslut om organisationsförändringar.

Till det militära försvarets fredsorganisation hör också centrala och
regionala staber samt gemensamma myndigheter. Överbefälhavaren är
ålagd av regeringen att för perioden 1982/83-1986/87 så långt möjligt planera
in ytterligare besparingar för •'ådana enheter enligt handlingsväg 3 i
perspektivplanen.

Riksdagen bör inte nu uttala sig om försvarsmaktens fredsorganisation.
Någon framställning till regeringen i enlighet med förslaget i motion 855
anser sig utskottet inte böra tillstyrka.

Värnpliktsutbildning

I motion 1980/81:1215 (fp) föreslås att det militära försvarets nuvarande
bestämmelser om nyligen naturaliserade manliga svenska medborgare av
samhällsekonomiska skäl ändras i vissa avseenden. En värnpliktig som
nyligen blivit svensk medborgare och som fått militär utbildning i sitt tidigare
hemland bör enligt motionärerna krigsplaceras i det militära försvaret om
detta kan göras möjligt genom en begränsad kompletterande utbildning.
Detta skulle eftersträvas beträffande män upp till 30 års ålder. Möjligheterna
och behovet av kompletterande utbildning bör, anser motionären, prövas i
varje särskilt fall.

En manlig invandrare som inte tidigare fått militär utbildning bör enligt
motionären inte kostas på svensk militär grundutbildning om hans fyllt 23
år.

En man som nyligen blivit svensk medborgare har i princip samma
rättigheter och skyldigheter när det gäller värnplikten som andra svenska
värnpliktiga. Enligt värnpliktslagen (1941:967) får helt eller delvis befrias
från värnpliktstjänstgöring bl. a. den som blir svensk medborgare det
kalenderår då han fyller 25 år eller senare samt den som styrker att han gjort
militärtjänst utomlands (1 kap. 5 §).

Enligt bestämmelser av värnpliktsverket kan män som naturaliseras det år
de fyller 28 år eller senare efter ansökan befrias från värnpliktstjänstgöring i
fredstid.

FöU 1980/81:19

16

I slutet av 1970-talet fick varje år omkring 23 000 invandrare svenskt
medborgarskap. Av dessa var ca 6 000 män i värnpliktsåldern, 18—47 år. Av
de värnpliktiga var ca 2 000 yngre än 27 år. Omkring 400 män i åldersläget
25-27 år fick årligen svenskt medborgarskap och inkallades till grundutbildning.

Värnpliktiga som har genomfört militär utbildning i annat land befrias från
grundutbildning i Sverige om den genomförda utbildningen har haft en längd
av minst 200 dagar, om den kan styrkas med intyg och om den enskilde
ansöker om befrielse. Omkring 50 värnpliktiga uppfyller varje år dessa krav
och är under 28 år vid naturalisationen, dvs. är tjänstgöringsskyldiga redan i
fred. Ytterligare ca 50 värnpliktiga är äldre än 28 år men vill göra svensk
militärtjänst trots tidigare militär utbildning. Sammanlagt är det alltså ca 100
naturaliserade män, med utländsk grundutbildning, som varje år skrivs in i
försvarsmakten och kan krigsplaceras där. Många av dessa överförs sedan till
arbetsmarknadsstyrelsen för placering inom totalförsvarets civila delar. En
av anledningarna till detta är att man har svårt att avgöra på vilken befattning
en värnpliktig kan placeras om man endast vet att han tidigare är utbildad i
t. ex. pansarvärnstjänst. Strävan uppges dock vara att finna placeringar inom
försvarsmakten.

Särskilda överenskommelser om tillgodoräknande av fullgjord militärutbildning
har träffats mellan Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Överbefälhavaren har ännu inte slutfört den undersökning om de
värnpliktigas ekonomiska förhållanden som han bedriver i samarbete med
statistiska centralbyrån (jfr FöU 1979/80:13 s. 38). Enligt anvisningar av
regeringen har han vidare att i anslutning till programplaneringen för
perioden 1982/83-1986/87 tillsammans med övriga berörda myndigheter se
över och komma med förslag beträffande inskrivningen av värnpliktiga.
Syftet har angetts vara att minska avgångarna under grundutbildningen.

De problem av främst ekonomisk natur som kan vara förknippade med att
fullgöra grundutbildning i åldersläget 23-28 år torde vara likartade för alla
värnpliktiga. Resultaten av nämnda undersökning om de värnpliktigas
ekonomiska förhållanden bör därför föreligga innan statsmakterna tar
ställning till om det är lämpligt att utan individuell prövning befria
värnpliktiga från grundutbildning i fredstid redan innan de fyllt 28 år.
Riksdagen bör enligt utskottets mening inte bifalla motion 1215.

I motion 1980/81:917 (c) efterlyser motionärerna klara regler för rätt till
ledighet från värnpliktsutbildning för folkrörelseuppdrag.

Reglerna för tjänstledighet under värnpliktsutbildning ingår i Tjänstereglemente
för försvarsmakten (TjRF), som har utfärdats av Konungen i
kommandoväg. Bestämmelserna i reglementet är sedan länge föremål för en
total översyn. Remissbehandlingen av tjänstereglementsutredningens förslag
(Ds Fö 1979:4) har förlängts men är helt nyligen avslutad.

Enligt tjänstereglementsutredningens förslag skall värnpliktiga under
vissa förutsättningar beviljas tjänstledighet bl. a. för deltagande som ombud

Föll 1980/81:19

17

eller förbundsstyrelseledamot i en distrikts- eller rikskongress, om kongressen
anordnas av ett politiskt parti som är representerat i riksdagen eller av ett
sådant partis ungdomsförbund eller specialförbund eller av en facklig
organisation.

Utskottet vill inte tillstyrka att rätten till tjänstledighet utvidgas mer än
tjänstereglementsutredningen har föreslagit. Regeringen kan väntas utfärda
ett nytt tjänstereglemente inom ett år. Riksdagen bör avslå motion 917.

Hemvärnets personal

Motion 918 (c) syftar till att ge kvinnor möjlighet att direktanslutas till det
allmänna hemvärnet. Motionärerna pekar ut vissa uppgifter som bedöms
vara lämpade för kvinnor, t. ex. viss stabstjänst, sambandstjänst, underhållstjänst,
viss intendenturtjänst samt sjukvårdstjänst.

Redan i dag ingår kvinnor i hemvärnets krigsorganisation med i huvudsak
de uppgifter som motionärerna anger. Dessa kvinnor är lottor, bilkårister
eller tillhör andra frivilligorganisationer. I driftvärnet finns försöksvis
kvinnor som är direktanslutna med anknytning till sin anställning. De har
samma uppgifter som manliga driftvärnsmän, dvs. även stridsuppgifter.

Frågan om att direktrekrytera kvinnor till hemvärnet har övervägts
tidigare. En direkt rekrytering har bedömts innebära risk för att de övriga
frivilligorganisationerna försvagas. Dessa har också motsatt sig en sådan
ordning.

Utskottet bedömer att kvinnornas insatser tillvaratas på ett tillfredsställande
sätt inom hemvärnet i den form som nu tillämpas och föreslår att
motion 918 avslås.

I motion 1980/81:523 (s) behandlas vissa frågor rörande hemvärnsbefälens
arvoden och reseersättningar. De avdrag som hemvärnsbefäl gör i sina
självdeklarationer för kostnader de haft i samband med sina arvoderade
uppgifter inom hemvärnet bedöms, uppger motionärerna, olika av taxeringsnämnderna.
I motionen efterlyses en central rekommendation för att komma
ifrån variationerna i praxis i detta hänseende.

Motionärerna anser också att det arvode som utgår skall delas upp i en
skattepliktig del, som avser ersättning för arbetsinsatsen, och en annan icke
skattepliktig del som utgör gottgörelse för beräknade kostnader med
anledning av uppdraget. De åberopar som exempel den ersättning som utgår
till övervakare. I motionen föreslås också en översyn av resekostnadsersättningen
till hemvärnsbefäl.

Utskottet behandlade arvodena till hemvärnsbefäl i sitt betänkande FöU
1976/77:8 (s. 8). Utskottet ansåg därvid att sådana arvoden skall regleras av
regeringen i likhet med andra arvoden som utgår enligt det s. k. bisysslobrevet.
Utskottet finner inte skäl att arvodet till hemvärnsbefäl skall
utformas annorlunda än övriga arvoden som utgår enligt nämnda brev. En
framställning om anvisningar för en enhetlig behandling i taxeringsnämn2
Riksdagen 1980181. 10 sami. Nr 19

FöU 1980/81:19

18

derna av hemvärnsbefälens avdragsyrkanden har avslagits av riksskatteverket.
Utskottet är inte berett att förorda en översyn av resekostnadsersättningen
till hemvärnsbefäl. Enligt utskottets mening bör även motion 523
avslås av riksdagen.

Information om säkerhetspolitiken

I juni 1980 lämnade försvarskommittén delbetänkandet (Ds Fö 1980:2)
Vidgad säkerhetspolitisk debatt. I betänkandet finns förslag om bl. a. mål för
informationen om säkerhetspolitiken och åtgärder som syftar till att
stimulera den allmänna debatten om säkerhetspolitik och totalförsvar.

Försvarsministern tar inte ställning till de förslag som försvarskommittén
har lämnat, eftersom han anser att målen för och inriktningen av olika
totalförsvarsgrenar och funktioner inom dessa bör vägas samman och
fastställas i ett sammanhang. Detta sker enligt hans mening lämpligen i
samband med nästa försvarsbeslut. Flan uttalar sig emellertid om betydelsen
av information om säkerhetspolitiken och totalförsvaret. Sådan information
är enligt hans mening nödvändig som en grund för opinionsbildningen och för
att ge människorna möjlighet att påverka den politiska beslutsprocessen i
dessa frågor. Detta är särskilt viktigt inför ett nytt försvarsbeslut. Försvarsministern
har därför beräknat medel under anslaget Vissa nämnder m. m. för
att regeringen skall ha möjlighet att ge stöd åt organisationer och projekt som
har till syfte att sprida kunskap om vår säkerhetspolitik och totalförsvaret.

Enligt motion 1980/81:349 (s) borde det ha varit möjligt för regeringen att
redovisa ett ställningstagande till riksdagen, i varje fall i de delar betänkandet
avser åtgärder i syfte att stimulera debatten införl982 års försvarsbeslut. På
grundval av försvarskommitténs betänkande bör riksdagen enligt motionärerna
besluta att Centralförbundet Folk och Försvar tilldelas ökat ekonomiskt
stöd för att stimulera debatt och information genom kurser,
konferenser etc, att Folk och Försvar får ökade resurser för att anordna
pressresor och presseminarier samt att det inrättas journaliststipendier för
vidareutbildning på det säkerhetspolitiska området.

Samhällsinformationen om landets säkerhetspolitik tas upp också i motion
1980/81:1867 (m). Enligt motionärerna finns röster i debatten om Sveriges
säkerhet, om fred, nedrustning och svensk försvarsförmåga som grundar sig
på dåliga insikter om hur det ser ut i världen och på okunnighet om avsikten
med och styrkan i det svenska försvaret. Det måste därför, menar
motionärerna, vara en huvuduppgift för det svenska samhället att informera
om vår säkerhetspolitik. De anser att det inför försvarsbeslutet 1982 är viktigt
att en debatt kommer till stånd om den säkerhetspolitiska bakgrunden till
vårt försvars uppbyggnad, särskilt med hänsyn till den pågående debatten om
en ensidig svensk nedrustning. Motionärerna finner det angeläget att

FöU 1980/81:19

19

regeringen vid fördelning av medel som är tillgängliga för att ge stöd åt
organisationer och projekt som har till syfte att sprida kunskap om
säkerhetspolitiken och totalförsvaret tar särskild hänsyn till behovet av
information om sambandet mellan den säkerhetspolitiska situationen i
världen och vårt totalförsvars struktur, uppbyggnad och styrka samt våra
fastställda principer för alliansfrihet och neutralitet.

Liksom försvarsministern och motionärerna vill utskottet framhålla
angelägenheten av information och debatt om säkerhetspolitiken och
totalförsvaret inför nästa försvarsbeslut. Det är också viktigt att sprida
lättillgänglig information om beslutet sedan det är fattat.

Utskottet kan för sin del godta att försvarskommitténs förslag om
information och debatt underställs riksdagen i samband med övriga förslag
från kommittén. Från regeringens sida finns uppenbarligen både vilja och
handlingsberedskap att stödja organisationer och projekt som syftar till att
sprida kunskap om säkerhetspolitiken och totalförsvaret. Medel finns
tillgängliga under anslaget Vissa nämnder m. m., som är ett förslagsanslag.

Enligt utskottets mening bör ifrågavarande yrkanden i motionerna 349 och
1867 avslås av riksdagen. Ett yrkande i motion 349 om ökning av anslaget
Vissa nämnder behandlar utskottet under punkt 13 i det följande.

Utskottets hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande planeringsfrågor

a. att riksdagen avslår motion 1980/81:701, yrkandena 1-3, om
stridsvagnar, ubåtar och flygplan,

b. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:349, yrkandena 5 och 6, godkänner de
riktlinjer för det militära försvarets fortsatta utveckling som
föredragande statsrådet har angett,

2. beträffande fredsorganisation

att riksdagen avslår motion 1980/81:855 om de militära
fredsförbanden i Skåne,

3. beträffande värnpliktsutbildning

a. att riksdagen avslår motion 1980/81:1215 om militärutbildningen
av nyblivna svenska medborgare,

b. att riksdagen avslår motion 1980/81:917 om ledighet för
folkrörelseuppdrag,

4. beträffande hemvärnets personal

a. att riksdagen avslår motion 1980/81:918 om kvinnor i
hemvärnet,

FöU 1980/81:19

20

b. att riksdagen avslår motion 1980/81:523 om hemvärnsbefäls
rätt till arvode och resekostnadsersättning,

5. beträffande information om säkerhetspolitik och totalförsvar
att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 samt med
avslag på motionerna 1980/81:349, yrkande 2, och 1980/81:1867
godkänner vad föredragande statsrådet har anfört.

6. Intäktsfinansiering av viss verksamhet

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 35) berett riksdagen tillfälle att
yttra sig över vad föredragande statsrådet har anfört om intäktsfinansiering
av viss verksamhet.

Utskottet

Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde tillämpas i olika
omfattning intäktsfinansiering av verksamheten vid vissa myndigheter. Vid
försvarets datacentral finansieras hela verksamheten genom intäkter.
Verksamheten vid försvarets läromedelscentral kommer också på sikt att bli
helt intäktsfinansierad. Vissa myndigheter har en del av sin verksamhet
intäktsfinansierad, bl. a. försvarets forskningsanstalt och försvarets rationaliseringsinstitut.

Försvarsministern anser att ytterligare delar av verksamheten vid försvarets
rationaliseringsinstitut bör kunna intäktsfinansieras. Enligt hans uppfattning
bör intäktsfinansiering också tillämpas resp. utökas för vissa delar av
verksamheten vid bl. a. försvarets civilförvaltning, försvarets materielverk,
försvarets forskningsanstalt och försvarets förvaltningsskola. I vilken
utsträckning och vid vilka myndigheter intäktsfinansiering skall införas
kommer, anför han vidare, att studeras närmare.

Enligt försvarsministerns uppfattning bör dock redan under budgetåret
1981/82 intäktsfinansieringen vid försvarets rationaliseringsinstitut kunna
utökas med den verksamhet som avser stöd till lokala myndigheters
rationalisering samt utbildning m. m. På samma sätt anser han att intäktsfinansieringen
bör kunna utökas vid försvarets civilförvaltning och sådan
finansiering införas vid förvaltningsskolan under budgetåret 1981/82.

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern
har anfört om intäktsfinansiering av viss verksamhet och hemställer
att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

7. Lekmän i försvaret på regional och lokal nivå

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 36) berett riksdagen tillfälle att
ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om lekmän i försvaret på
regional och lokal nivå.

FöU 1980/81:19

21

Bakgrund

I sitt slutbetänkande (SOU 1979:84) Lekmän i försvaret har försvarsmaktens
ledningsutredning (FLU 74) lagt fram förslag om lekmannainflytande
inom försvarsmakten på regional och lokal nivå.

Utredningen räknar med att ett lekmannainflytande inom försvarsmakten
kan få positiva effekter såväl för försvarsmakten som för samhället som
helhet. Ett sådant inflytande bedöms ge fördelar som motiverar de ökade
kostnader och det merarbete som beräknas följa. Merkostnaderna har av
FLU 74 uppskattats till 7-10 milj. kr. per år. Ett lekmannainflytande vid
militära förband är emellertid något nytt och oprövat, anför utredningen.
Den vill därför inte förorda att ett lekmannainflytande omgående införs vid
alla de 70 myndigheter som utredningen anser lämpa sig för ett lekmannainflytande.
FLU 74 rekommenderar försöksverksamhet vid ett begränsat
antal förband. Försöken bör efter utvärdering läggas till grund för ett slutligt
ställningstagande. Lekmannaorganen bör enligt utredningen i regel bestå av
myndighetens chef, tillika ordförande, och sex lekmän som väljs av
landstinget. Minst en av lekmännen bör representera den kommun där
myndigheten ligger.

Försöksverksamheten bör enligt utredningens mening i första hand avse
beslutande organ, knutna till enskild myndighet, eftersom detta är det
normala inom statsförvaltningen. Det ger lekmännen maximalt ansvar och
kan därför förväntas ge den bästa motivationen. Försöken föreslås också
omfatta ett rådgivande organ med anknytning till garnison. Det finns, anser
utredningen, vissa fördelar med att ha ett gemensamt organ för en hel
garnison.

För att ge ett tillräckligt stort underlag för ett slutligt ställningstagande
föreslås försöken med beslutande organ omfatta minst fem förband. Försök
med rådgivande organ i garnison föreslås genomföras i minst två garnisoner.
Den ena garnisionen bör, anser utredningen, bestå av enbart arméförband
och den andra av förband ur olika försvarsgrenar. Försöksverksamheten
föreslås pågå omkring fyra år och ledas av överbefälhavaren och berörda
landsting i samråd. Inför utskottet har upplysts att en försöksverksamhet av
den omfattning som FLU 74 har förordat beräknas kosta ca 1 milj. kr. per
år.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern påminner om att han i proposition 1977/78:63 om
försvarsmaktens centrala ledning m. m. anförde att det med hänsyn till
kostnadsutvecklingen var nödvändigt att så långt möjligt begränsa sådana
kostnader för försvarsmaktens fredsadministration som inte gav direkta
bidrag till försvarseffekten. I ett läge där strukturomvandlingar och
rationaliseringar måste drivas mycket hårt inom försvaret är han inte beredd

FöU 1980/81:19

22

att inrymma några kostnadskrävande reformer som inte ger direkt utslag i
krigsorganisationens försvarseffekt. Han ifrågasätter inte värdet av lekmannaorgan
men måste vid en vägning mellan denna typ av fredsreformer och
t. ex. repetitionsutbildning eller materielanskaffning, som direkt bidrar till
försvarseffekten, i nuvarande ekonomiska situation prioritera de senare.
Mot bakgrund av det ekonomiska läget finner han det därför inte möjligt att
ta ställning till utredningens förslag innan förutsättningarna för dess
genomförande har klarlagts i samband med nästa försvarsbeslut.

Motionen

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvitt avser yrkande 15 att
riksdagen beslutar att en försöksverksamhet med lekmannainflytande på
lokal nivå skall inledas i enlighet med vad som förordas i motionen.

Utskottet

Riksdagen har i olika sammanhang behandlat frågan om lekmannainflytande
inom försvarsmakten. Bl. a. har den anmodat regeringen att låta
utreda de praktiska förutsättningarna för och konsekvenserna av ett
lekmannainflytande på central och högre regional nivå (FöU 1973:19, rskr
1973:289). Utredningsuppdraget har åvilat FLU 74 inom ramen för en
översyn av det militära försvarets centrala och högre regionala ledningsorganisation.
Med anledning av ett senare beslut av riksdagen fick utredningen
i uppdrag att behandla lekmannainflytandet även på den lokala nivån i
försvarsmaktens organisation (FöU 1975/76:9, rskr 1975/76:42).

Sina överväganden och förslag i fråga om lekmannainflytandet på den
centrala nivån redovisade utredningen i sitt första betänkande (SOU
1976:64) Försvarsmaktens centrala ledning. På grundval av utredningsarbetet
lade regeringen i proposition 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala
ledning m. m. fram sitt förslag i frågan. Våren 1978 beslutade riksdagen i
enlighet med regeringsförslaget att på den centrala nivån skulle inrättas en
rådgivande nämnd som skulle vara gemensam för överbefälhavaren och
försvarsgrenscheferna (FöU 1977/78:9, rskr 1977/78:174).

FLU 74 har - som framgår av den föregående redogörelsen - numera
slutfört sitt utredningsarbete rörande lekmannainflytande på regional och
lokal nivå inom den militära organisationen. Av redogörelsen framgår också
att försvarsministern av anförda skäl inte är beredd att nu biträda
utredningens förslag.

I motion 349 (s) vänder sig motionärerna mot försvarsministerns
ställningstagande som de anser vara kortsynt och beklagligt. Det kommer
givetvis alltid att kunna hävdas att ett lekmannainflytande inte ger samma
utslag i krigsorganisatorisk effekt som inköp av materiel, repetitionsövningar,
etc. Värdet av ökad insyn från lekmannahåll och en breddad kontaktyta

FöU 1980/81:19

23

för försvaret får ses som en mer långsiktig fråga, menar de. En begränsad
försöksverksamhet på det sätt som FLU 74 förordar kan enligt deras mening
inte heller avvisas av ekonomiska skäl. Motionärerna anser därför att en
försöksverksamhet bör organiseras enligt det förslag FLU 74 har lagt fram,
med början den 1 januari 1982.

Utskottet är positivt till ett ökat lekmannainflytande på regional och lokal
nivå inom försvarsmakten. Det utredningsarbete vars resultat försvarsministern
anmäler har tillkommit på förslag av utskottet. Utskottet finner starka
skäl för uppfattningen att ett slutligt ställningstagande till utredningens
förslag bör föregås av försöksverksamhet vid ett begränsat antal förband.
Utskottet godtar emellertid försvarsministerns uppfattning att frågan lämpligen
bör prövas i anslutning till nästa försvarsbeslut. Större klarhet
föreligger då rörande de ekonomiska förutsättningarna för reformen.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:349, yrkande 15, lämnar utan erinran
vad försvarsministern har anfört om lekmän i försvaret på
regional och lokal nivå.

8. Avveckling av personalkassorna inom försvarsmakten

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 37-42) föreslagit riksdagen att
godkänna vad föredragande statsrådet har förordat om avveckling av
personalkassorna inom försvarsmakten.

Bakgrund

Personalkassorna inrättades i slutet av 1800-talet för att genom inkomster
från olika verksamheter bidra med medel till personalvården vid försvarsmaktens
förband. Kassornas verksamhetsfält var omfattande. De drev
olika rörelser, t. ex. bagerier, skrädderier och snickerier. Vid fem förband
har personalkassorna fortfarande bagerirörelser. Andra inkomstkällor
kunde vara så vitt skilda verksamheter som nöjestillställningar och försäljning
av köksavfall. Alltjämt drivs 38 biografer av personalkassor. Den
huvudsakliga och i många fall enda inkomstkällan blev så småningom
marketenterirörelser. Ökade personalkostnader medförde att dessa blev
alltmera olönsamma med förluster för många personalkassor som följd.
Marketenterirörelserna inlöstes av statsverket och drivs fr. o. m. den 1 juli
1973 i förbandens egen regi.

Personalkassorna har för sina olika rörelsegrenar och för fritidsändamål
mark, byggnader och anläggningar. Dessa ligger huvudsakligen inom
kasernområdena och bekostas av personalkasse- och donationsmedel eller
genom statsbidrag. Angivna tillgångar jämte vissa inventarier hade år 1970
ett brandförsäkringsvärde av sammanlagt ca 16,4 milj. kr. Personalkassorna

FöU 1980/81:19

24

har också tillgångar i form av bankmedel m. m. som uppgår till ca 11 milj.
kr.

Föredragande statsrådet

I budgetpropositionen föreslår försvarsministern att personalkassorna
avvecklas. Enligt hans uppfattning ankommer det på staten att sörja för
personalvården inom försvarsmakten. Han biträder ett förslag rörande
avveckling av personalkassorna som försvarets materielverk (FMV) har
utarbetat på uppdrag av regeringen. Hans ställningstagande innebär bl. a. att
personalkassemedel under en femårig övergångstid skall disponeras av
förbanden för trivseländamål för såväl värnpliktiga som anställda, i huvudsak
enligt nuvarande principer. Under awecklingstiden föreslås överbefälhavaren
vara huvudman för kassorna. Medel som eventuellt återstår efter
övergångsperioden skall förvaltas av överbefälhavaren och användas för
personal vårdsändamål.

Mark, byggnader och anläggningar som tillhör personalkassorna föreslås
antingen överlåtas utan ersättning till förbanden eller inlösas av staten. I de
fall byggnader och anläggningar står på fri grund och det inte är avsikten att
utnyttja dem inom försvarsmakten, beräknas de kunna försäljas på den
öppna marknaden. Försvarsministern utgår från att berörda myndigheter
noga prövar den awecklingsform som är lämpligast för resp. objekt. Vid
avveckling av byggnader och objekt av kulturhistoriskt intresse utgår han
från att erforderligt samråd sker med riksantikvarieämbetet och statens
försvarshistoriska museer.

De bagerier som drivs av personalkassor föreslås föras över till resp.
myndighet. Frågan om bageriernas fortsatta verksamhet får därefter
bedömas med utgångspunkt i de långsiktiga behoven och de personella och
ekonomiska förutsättningarna.

Biografverksamheten föreslås övergå till resp. förband med överbefälhavaren
som huvudman för verksamheten. Kassornas inventarier bör, anför
försvarsministern, överlåtas till förbanden utan ersättning.

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis peka på att personal- och värnpliktsfrågorna
har stor betydelse inom försvarsmakten. Det sätt på vilket de handläggs
påverkar i hög grad effektiviteten i bl. a. utbildningsverksamheten. Mot
denna bakgrund finner utskottet det vara naturligt att de personalvårdande
åtgärderna integreras i försvarsmaktens verksamhet och att de medel som
behövs för ändamålet anvisas över statsbudgeten. Så sker också redan i dag.
Personalkassornas betydelse har därigenom minskat. Mot denna bakgrund
delar utskottet försvarsministerns bedömning att personalkassorna bör

FöU 1980/81:19

25

avvecklas. Utskottet har inte heller någon erinran mot vad försvarsministern
har förordat rörande formerna för avvecklingen.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har förordat
om avveckling av personalkassorna inom försvarsmakten.

9. Värnpliktigas medinflytande

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 43-46) berett regeringen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om värnpliktigas
medinflytande.

Bakgrund

I mars 1977 tillsatte försvarsministern en kommitté med uppdrag att utreda
formerna m. m. för de värnpliktigas medinflytande. Kommittén, som
kallade sig värnpliktsinflytandekommittén, har i ett huvudbetänkande (Ds
Fö 1979:2) lagt fram förslag rörande innehållet i och formerna för
värnpliktigas medinflytande under grundutbildning.

Huvuddragen i kommitténs förslag är följande.

Den organisatoriska formen för de värnpliktigas medinflytande bör även i
fortsättningen bestämmas av statsmakterna och myndigheterna under dessa.
De värnpliktiga bör dock - som hittills - ha rätt att bilda och verka i frivilliga
intresseorganisationer vid sidan av de fastställda samverkansformerna.

De värnpliktiga föreslås få beslutanderätt när det gäller inriktningen av
fritidsaktiviteter. Likaså bör innehållet i vissa ordningsbestämmelser enligt
kommittén kunna bestämmas av de värnpliktiga själva liksom hur de lokaler
som efter samråd har tilldelats dem för användning under fritid skall
utnyttjas. Vidare skall enligt kommitténs förslag berörda chefer efter
mönster från medbestämmandelagen ha en allmän skyldighet att samråda
med de värnpliktiga innan viktigare beslut fattas. När det gäller den egentliga
utbildningsverksamheten lämnas vissa detaljförslag beträffande medinflytandets
omfattning.

I fråga om formerna för medinflytandet föreslås att varje pluton och
motsvarande enhet vid förbandet utser en ledamot i ett organ som kommittén
kallar värnpliktsrådet. Rådet avses utgöra de värnpliktigas högsta representativa
organ vid förbandet och utöva t. ex. den beslutanderätt som
tillkommer de värnpliktiga vid förbandet som helhet. Rådet föreslås bestå
uteslutande av värnpliktiga och bör enligt kommittéförslaget få sammanträda
på tjänstetid.

De nuvarande förbandsnämnderna bör enligt kommittén avskaffas. I
stället använder kommittén denna benämning på det särskilda organ som den
föreslår skall inrättas för samverkan mellan förbandscheferna och de
värnpliktiga, dvs. främst för samrådsöverläggningar. Denna nämnd föreslås

Föll 1980/81:19

26

bestå av tre företrädare för myndigheten och fyra för de värnpliktiga, vilka
bland sig utser en ordförande.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern förklarar att enligt hans uppfattning bör tyngdpunkten i
medinflytandet ligga på lokal nivå. Det bör utformas så att det direkt berör de
värnpliktiga och kan omfatta deras egen arbetsmiljö. Medinflytandet bör
således, anser han, förankras i plutons- och kompaninivån. Han framhåller
vidare att de förslag som han anser bör genomföras inte innehåller några
frågor som enligt hans mening behöver underställas riksdagens prövning.
Han anser emellertid att de värnpliktigas medinflytande är så viktigt att
riksdagen bör informeras om de åtgärder inom området som han avser att
föreslå regeringen.

Han delar kommitténs uppfattning att samverkan mellan värnpliktiga och
myndigheter även fortsättningsvis bör ske i de former som regering och
myndigheter har bestämt. Denna princip framhåller han, påverkas inte om
de värnpliktiga bildar frivilliga organisationer för att främja sina intressen.

Han kan inte dela kommitténs uppfattning att de värnpliktiga bör ges rätt
att själva besluta om inriktningen av fritidsaktiviteter, eftersom dessa
grundas på individuella önskemål som bör prövas i särskild ordning. Denna
fråga liksom medelstilldelningen för ändamålet bör enligt hans uppfattning
dock göras till föremål för samråd.

Han biträder kommitténs övriga förslag om beslutanderätt för de
värnpliktiga men understryker att denna beslutanderätt inte är beslutanderätt
i förvaltningsrättslig mening utan får betraktas som rekommendationer.

När det gäller formerna för de värnpliktigas inflytande framför han en från
kommittén avvikande uppfattning. Han är sålunda inte beredd att biträda
förslaget om s. k. värnpliktsråd och om förbandsnämnder i den nya
utformningen. Han finner det svårt att se att dessa organ skulle bidra till att
ytterligare fördjupa medinflytandet för samtliga värnpliktiga. Att inrätta
värnpliktsråd innebär enligt hans uppfattning en formalisering av den
normala samverkan som finns mellan värnpliktiga i frågor av gemensamt
intresse. Han anser därför att förbandsnämnderna i deras nuvarande form
också i fortsättningen bör vara huvudorganet för förbandsledningens
samverkan med de värnpliktiga. De värnpliktiga representanterna i nämnden
bör dock enligt hans mening ges möjlighet att förbereda sig vid särskilda
sammanträden.

Försvarsministern delar kommitténs uppfattning att de nuvarande militärområdesvisa
konferenserna skall ersättas med konferenser som organiseras
försvarsgrensvis. Han anser också som kommittén att antalet ombud vid
värnpliktskonferensen bör minskas från 200 till 160. Ett förslag av kommittén

FöU 1980/81:19

27

om ytterligare personalresurser för värnpliktiga arbetsgrupper är han
däremot inte beredd att biträda.

Motionen

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvitt avser yrkande 13 att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utveckling av de värnpliktigas inflytande.

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det i olika sammanhang har
behandlat frågan om de värnpliktigas medinflytande.

I betänkandet FöU 1971:19 lämnade utskottet en ingående redogörelse för
de former för samråd och medinflytande som då hade utvecklats inom
försvarsmakten. Frågan behandlades också utförligt av utskottet i samband
med 1977 års försvarsbeslut (FöU 1976/77:13 s. 60-62). Utskottet har även
därefter på grund av motionsyrkanden i ämnet haft anledning att ägna
uppmärksamhet åt medinflytandefrågan (FöU 1977/78:19 s. 16, FöU
1978/79:23 s. 23 och FöU 1979/80:19 s. 28).

Värnpliktsinflytandekommittén har numera lämnat sitt huvudbetänkande
(Ds Fö 1979:2). I budgetpropositionen har försvarsministern tagit ställning
till kommitténs förslag (s. 43-46). En kortfattad redogörelse för försvarsministerns
ställningstagande har lämnats i det föregående.

I motion 349 (yrkande 13) utvecklar socialdemokraterna i försvarsutskottet
sin syn på utvecklingen av de värnpliktigas inflytande. De anser - i likhet
med kommittén och försvarsministern - att den organisatoriska ramen för
detta också i fortsättningen skall bestämmas av statsmakterna. De framhåller
emellertid att om det visar sig att de värnpliktigas intresseorganisationer når
en omfattning och stabilitet som gör det möjligt för dem att på ett
representativt sätt företräda de värnpliktigas intresse så kan frågan komma i
ett annat läge. Man anser vidare att det klarare än vad som sker i
propositionen bör exemplifieras i vilka frågor ett obligatoriskt samråd bör
komma till stånd. Vad kommittén har föreslagit bör enligt motionärerna vara
vägledande i detta hänseende.

I motionen anförs vidare motiv för att genomföra kommitténs förslag att
inrätta värnpliktsråd som representativt organ för de värnpliktiga vid
förbanden. Motionärerna understryker emellertid att detta inte får leda till
att val av ombud till värnpliktskonferensen sker inom detta organ utan dessa
skall såsom f. n. ske genom direkta val.

Motionärerna biträder ett förslag av flera remissinstanser om att inrätta en
särskild utbildningsnämnd - vid sidan av förbandsnämnden - där utbildningsfrågor
som är gemensamma för förbandet kan behandlas. Genom detta

FöU 1980/81:19

28

förslag markeras, framhåller motionärerna, utbildningsfrågornas vikt på ett
särskilt sätt.

I motionen föreslås vidare i linje med värnpliktsinflytandekommitténs
förslag en viss utökning av resurserna för biträdeshjälp åt den värnpliktiga
arbetsgruppen. Enligt motionärerna bör 50 000 kr. avses för ändamålet
under anslaget Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet.

Utskottet delar försvarsministerns uppfattning att den organisatoriska
ramen för de värnpliktigas medinflytande liksom hittills bör bestämmas av
statsmakterna och myndigheterna. Liksom försvarsministern anser utskottet
att medinflytandets tyngdpunkt bör ligga på lokal nivå.

Enligt utskottets uppfattning bidrar de förslag som framförs i motion 349
inte till att fördjupa medinflytandet för de värnpliktiga. De kan snarare
innebära en formalisering av medinflytandet som onödigt binder den
pågående demokratiseringsprocessen. Utskottet stöder därför i detta hänseende
försvarsministerns synpunkter. I detta sammanhang vill utskottet
särskilt understryka betydelsen av att de värnpliktigas representanter i
förbandsnämnderna ges möjlighet att förbereda sig vid särskilda sammanträden.

Utskottet är inte berett att tillstyrka motionärernas förslag om ytterligare
medel till den värnpliktiga arbetsgruppens verksamhet. Frågan bör, som
försvarsministern anför, prövas senare mot bakgrund av en ökad erfarenhet
av medinflytandeverksamheten.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:349, yrkande 13, lämnar utan erinran
vad försvarsministern har anfört om värnpliktigas medinflytande.

10. Förbättrade värnpliktsförmåner m. m.

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 47-48) föreslagit riksdagen att

1. anta förslag till lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),

2. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat om förmåner åt
värnpliktiga m. fl.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena 11 och 12,
nämligen

11. att riksdagen beslutar uttala sig för att dagersättningen höjs med 2 kr.
till 18 kr. per dag,

FöU 1980/81:19

29

12. att riksdagen beslutar uttala sig för att förplägnadsersättningen höjs
med 5 kr. till 15 kr. per dag.

1980/81:696 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
hemställer hos regeringen att nuvarande regler i fråga om utbildningspremier
ändras så att man undviker negativa konsekvenser för rekrytering av
yrkesbefäl.

1980/81:1217 av Ivan Svanström (c), vari yrkas att riksdagen uttalar sig för
att helt fria hemresor för värnpliktiga i enlighet med vad som anförs i
motionen införs fr. o. m. den 1 juli 1981.

1980/81:1602 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att försöksverksamhet påbörjas med krav på att de
värnpliktiga vid utnyttjande av tiokronorsresa skall bära uniform.

Utskottet

I budgetpropositionen förordas att dagersättningen till värnpliktiga
fr. o. m. den 1 juli 1981 höjs från 16 kr. till 17 kr. Detta innebär att den
sammanlagda ersättningen - dagersättningen och tillägg till dagersättningen
- blir (17 + 15) 32 kr. fr. o. m. 231:a t. o. m. 300:e tjänstgöringsdagen om
höjningen kommer till stånd. För tjänstgöringstid därefter blir den sammanlagda
ersättningen för dag (17+30) 47 kr.

Regeringen föreslår vidare att maximibeloppet för familjepenning för
maka höjs från 1 140 kr. till 1 290 kr. för månad och för barn från 510 kr. till
570 kr. för månad. Försvarsministern framhåller att genom dessa höjningar
kommer familjepenningen för maka att ligga över det grundbelopp som nu
utgår till ensamstående enligt socialhjälpsnormen i Stockholms kommun och
familjepenningen för barn att ligga över nuvarande nivå för bidragsförskott
och barnpension. Ändringen förutsätter att familjebidragslagen (1978:520)
ändras i detta avseende.

Enligt gällande bestämmelser kan värnpliktig få näringsbidrag till avlöningskostnader
som uppkommer till följd av att särskild arbetskraft måste
anlitas för att under den värnpliktiges tjänstgöring helt eller delvis ersätta
honom. Det maximerade dagsbeloppet för näringsbidrag är sedan den 1 juli
1977 100 kr. I budgetpropositionen föreslås att näringsbidrag fr. o. m. den 1
juli 1981 skall kunna utgå med 150 kr. för dag. Även en sådan ändring
påverkar familjebidragslagen.

I motion 349 (s) föreslås en höjning av dagersättningen till 18 kr., dvs. med
1 kr. mer än regeringen föreslår. Motionärerna yrkar vidare att den s. k.
förplägnadsersättningen höjs från 10 kr. till 15 kr. De föreslagna höjningarna
medför enligt motionärernas beräkningar ökade utgifter med ca 19 milj.
kr.

FöU 1980/81:19

30

Motion 1217 (c) innehåller ett tidigare framfört yrkande om helt fria
hemresor för de värnpliktiga. Motionären anser att kostnaderna för de
värnpliktigas resor numera uppgår till så stora belopp att den ytterligare
kostnad som reformen eventuellt medför kan inrymmas inom försvarets
samlade kostnadsram.

Utskottet har vid behandling av tidigare motionsyrkanden om förbättrade
förmåner till de värnpliktiga utöver regeringens förslag hänvisat till en
undersökning om de värnpliktigas ekonomiska förhållanden som överbefälhavaren
efter förslag av utskottet utför i samarbete med statistiska
centralbyrån (FöU 1978/79:23 s. 28 och FöU 1979/80:13 s. 38). Utskottet har
bedömt att denna utredning skulle komma att ge ett värdefullt faktamaterial
för prioriteringar och beslut när det gäller de värnpliktigas förmåner.

I budgetpropositionen uppges att utredningsarbetet - vars resultat skulle
ha redovisats senast i mitten av september 1980 - av olika anledningar har
försenats. Det har därför inte kunnat ligga till grund för övervägandena i
budgetarbetet för budgetåret 1981/82. Försvarsministern erinrar också om
den översyn av familjebidragslagen som utskottet har förordat (FöU
1979/80:13, rskr 1979/80:316). Med anledning av riksdagens beslut och
erfarenheterna av familjebidragslagens tillämpning avser försvarsministern
att under våren 1981 föreslå regeringen att förelägga riksdagen en
proposition i frågan. Flan utgår från att han i detta sammanhang även får
möjlighet att kommentera och behandla den värnpliktsekonomiska undersökningen.

Med hänsyn till att en särskild proposition rörande de värnpliktigas
förmåner är att vänta senare i år - där bl. a. resultatet av den pågående
undersökningen av de värnpliktigas ekonomiska förhållanden avses behandlas
- är utskottet inte heller nu berett att tillstyrka några ändringar av de
värnpliktigas ekonomiska förmåner utöver regeringens förslag. Motion 349,
yrkandena 11 och 12, och motion 1217 bör avslås.

Utskottet vill i detta sammanhang också behandla motion 1602 (m) som
även den rör resor för tjänstgörande värnpliktiga.

I motionen anförs att de värnpliktiga under sina resor genom alkoholförtäring,
förstörelse och högljudd samvaro stör andra passagerare. Motionärerna
pekar på åtgärder som har vidtagits eller övervägts för att komma till
rätta med detta missförhållande. De anser det vara angeläget att även andra
vägar prövas för att förbättra ordningen vid de värnpliktigas resor. I detta
syfte förordas att de värnpliktiga på försök åläggs att bära uniform i samband
med s. k. tiokronorsresor.

Det är självklart önskvärt att de värnpliktiga vid sina resor inte stör andra
resenärer. Trafikföretagen har genom olika åtgärder sökt förbättra ordningen
bland de värnpliktiga liksom bland andra ungdomar som reser i grupp.
Inför utskottet har upplysts att ordningen vid de värnpliktigas resor har
förbättrats under det senaste året. Utskottet anser inte att man bör försöka
förbättra ordningen genom att införa en skyldighet för de värnpliktiga att

FöU 1980/81:19

31

bära uniform vid s. k. tiokronorsresor. En sådan allmän skyldighet vid resor
skulle inte ligga i linje med den avveckling av uniformsplikten och andra
föreskrifter rörande de värnpliktigas fritid som har präglat utvecklingen
under senare år. Utskottet anser också att de värnpliktiga i princip inte skall
särbehandlas som resenärer. Motion 1602 bör alltså avslås.

I motion 696 (fp) yrkas en ändring av nuvarande regler rörande
utbildningspremier till vissa värnpliktiga som efter grundutbildningen börjar
att utbilda sfg till yrkesofficerare. Som bakgrund till behandlingen av detta
yrkande vill utskottet något uppehålla sig vid gällande principer för
rekryteringen till yrkesofficersutbildning.

Enligt den nya befälsordningen (prop. 1977/78:24, FöU 1977/78:10, rskr
1977/78:179) skall yrkesbefäl rekryteras bland alla kategorier befälsuttagna
värnpliktiga. Särskilda aspirantlinjer förekommer alltså inte.

Värnpliktiga som anmäler intresse för officersyrket i samband med
inskrivningen och bedöms lämpliga tas ut för utbildning till gruppbefäl eller
plutonsbefäl. Dessa värnpliktiga övergår när de har avslutat sin grupp- eller
plutonsbefälsutbildning till en förberedande officersskola. Detsamma gäller
dem som först sedan de påbörjat grupp- eller plutonsbefälsutbildningen
anmäler intresse att bli yrkesofficer.

Rekryteringen bland kompanibefälsuttagna värnpliktiga regleras genom
riktlinjer av överbefälhavaren som regeringen har godtagit den 12 juni 1980.
Enligt dessa bör värnpliktiga som under utbildning till kompanibefäl
kommer till insikt om att de vill bli yrkesofficerare och bedöms vara lämpliga
för detta överföras till förberedande officerskurs innan kompanibefälsutbildningen
(kadettskolan) börjar. De som i ett sent skede av utbildningen till
kompanibefäl eller först när den har avslutats bestämmer sig för en framtid
som yrkesofficerare får tillgodoräkna kadettskolan som förberedande
officersskola.

Under de utbildningsskeden som nyss beskrivits - alltså även under
utbildningen vid förberedande officersskola - utgår värnpliktsförmåner.
Värnpliktiga som efter avslutad kompanibefälsutbildning utbildas till yrkesofficer
vid officershögskola får enligt gällande riktlinjer inte den utbildningspremie
om 5 000 kr. som utgår till andra värnpliktiga som godkända har
genomgått kompanibefälsutbildning. De värnpliktiga som redan fått premier
skall enligt regeringens beslut återbetala dem.

I motion 696 (fp) vänder sig motionärerna mot regeringens beslut om
återbetalningsskyldighet, som de anser bör omprövas. Denna ordning har,
anför de, fått negativa konsekvenser för rekryteringen bland berörda
värnpliktiga. Motionärerna anser det strida mot en grundtanke i den nya
befälsordningen att ha föreskrifter som på detta sätt begränsar de faktiska
möjligheterna att rekrytera bland alla befälsuttagna värnpliktiga.

Utskottet har förståelse för att det kan te sig egendomligt för den enskilde
att behöva återbetala en premie som han har fått. Det är också olyckligt om
den föreskrivna återbetalningsskyldigheten skulle ha den rekryteringshäm -

FöU 1980/81:19

32

mande effekt som motionärerna hävdar. Bland värnpliktiga med kompanibefälsutbildning
torde finnas många som väl lämpar sig som yrkesofficerare.
Utskottet har därför ingående övervägt den fråga som aktualiserats genom
motionen.

Utskottet konstaterar att värnpliktiga som enligt den nya befälsordningen
rekryteras till yrkesofficerare som regel först utbildas till grupp- eller
plutonsbefäl och därefter fortsätter sin utbildning vid förberedande officersskola.
Rekrytering av yrkesofficerare kan också på nyss beskrivet sätt ske
bland värnpliktiga under kompanibefälsutbildning. Denna utbildning är
dock i första hand avsedd att täcka krigsorganisationens behov och fullföljs
endast av de yrkesofficersaspiranter som sent under kompanibefälsutbildningen,
eller först sedan den är avslutad, bestämmer sig för officersyrket.

Om riksdagen skulle bifalla motion 696 uppkommer enligt utskottets
mening en obalans i fråga om förmåner som - förutom att den innebär
orättvisa mellan olika yrkesofficersaspiranter - skulle kunna påverka den
avsedda utbildningsgången enligt den nya befälsordningen. Utskottet kan
därför inte tillstyrka motionen, som syftar till likställighet mellan å ena sidan
vissa yrkesofficersaspiranter och å andra sidan kompanibefälsutbildade
värnpliktiga. Kompanibefälsutbildningen skall förse krigsorganisationen
med värnpliktiga plutonchefer. Utbildningspremierna för sådan utbildning
motiveras främst av att det råder brist på plutonchefer i krigsförbanden.

Inte heller har utskottet funnit tillräckliga skäl för att särbehandla sådana
värnpliktiga som redan hade påbörjat kompanibefälsutbildning när regeringen
tog ställning den 12 juni 1980. De som därefter fullföljer utbildningen, får
premie och sedan ansöker om att bli antagna som yrkesofficersaspiranter gör
ett val i medvetande om de regler som gäller. Utskottet vill dock understryka
att det är angeläget att man finner former för återbetalningen av utbildningspremierna
som blir så litet kännbara för den värnpliktige som möjligt, t. ex.

genom avbetalningar inom viss tid.

%

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen antar inom försvarsdepartementet upprättat och
till budgetpropositionen som bilaga 7.1 fogat förslag till ändring
av familjebidragslagen (1978:520),

2. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:349, yrkande 11, godkänner vad
föredragande statsrådet har förordat om dagersättningen till
värnpliktiga m. fl.,

3. att riksdagen avslår motion 1980/81:349, yrkande 12, om
förplägnadsersättning till värnpliktiga m. fl.,

4. att riksdagen avslår motion 1980/81:1217 om fria hemresor för
värnpliktiga,

5. att riksdagen avslår motion 1980/81:1602 om försöksverksamhet
vid värnpliktigas hemresor,

6. att riksdagen avslår motion 1980/81:696 om ändrade regler för
utbildningspremier till värnpliktiga.

FöU 1980/81:19

33

11. Luftförsvarssektorernas organisation

Regeringen har i proposition 1980/81:124 (s. 3-4) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat om vilka flottiljer
som skall vara luftförsvarssektorförband från den 1 juli 1981,

2. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att
omorganisationen skall kunna genomföras.

Utskottet

Sverige är f. n. indelat i sju luftförsvarssektorer (S 1, S 2, W 2, O 1, O 5,
N 3 och ÖN 3). Ledning i fred av verksamheten inom sektorerna är knuten
till vissa flottiljer, luftförsvarssektorförband. De sju luftförsvarssektorförbanden
är Västmanlands flygflottilj (F1), Jämtlands flygflottilj (F 4),
Skaraborgs flygflottilj (F 7), Skånska flygflottiljen (F 10), Bråvalla flygflottilj
(F 13), Blekinge flygflottilj (F 17) och Norrbottens flygflottilj (F 21).

I propositionen förordar försvarsministern att sektorerna S 1, S 2 och W 2
förs samman till en sektor benämnd Syd samt sektorerna O 1 och O 5 till en
sektor kallad Mitt. I den förordade organisationen avses F 4, F 10, Upplands
flygflottilj (F 16) och F 21 vara luftförsvarssektorförband. Den nya sektorindelningen
och sektorstabsorganisationen föreslås gälla från den 1 juli
1981.

Utskottet har ingen erinran mot vad försvarsministern har anfört och
hemställer

1. att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har
förordat om vilka flottiljer som skall vara luftförsvarssektorförband
från den 1 juli 1981,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som
behövs för att omorganisationen skall kunna genomföras.

12. Ramberäkning för budgetåret 1981/82 m. m. - militära försvaret Regeringen

har i budgetpropositionen (s. 49-54), med ändring i fråga om
utgiftsramens storlek i proposition 1980/81:124 (s. 5-6), föreslagit riksdagen
att

1. för budgetåret 1981/82 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret
till 15 416 430 000 kr. i prisläget februari 1980,

2. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret
för budgetåret 1981/82 med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex
korrigerad med de besparingar som föredragande statsrådet har förordat för
det militära försvaret,

3 Riksdagen 1980181. 10 sami. Nr 19

Föll 1980/81:19

34

3. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret
för budgetåret 1981/82 på grund av över- eller underutnyttjande av
utgiftsramen för budgetåret 1980/81,

4. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1981/82 medge överskridande
av utgiftsramen för det militära försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden,
om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Motionerna

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena 7-10,
yrkande 10 såvitt nu är i fråga, nämligen

7. att riksdagen beslutar fastställa utgiftsramen för det militära försvaret
för budgetåret 1981/82 till 14 921 578 000 kr. i prisläge februari 1980,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar av bemyndiganderamar och betalningsmedel,

9. att riksdagen - med avslag på propositionen i denna del - beslutar
bemyndiga regeringen justera utgiftsramen för 1981/82 på grund av övereller
underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1980/81 i den
utsträckning som godkändes vid 1977 års försvarsbeslut,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om begränsning av priskompensationen för 1981/82 för militärt
försvar och civilförsvar.

1980/81:701 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 4 att
riksdagen med ändring av proposition 1980/81:100 bil. 7 beslutar att det
föreslagna anslaget för det militära försvaret för budgetåret 1981/82 minskas
med 1 900 000 000 kr. till 15 412 000 000 kr.

1980/81:2042 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 1 att
riksdagen avslår förslaget i proposition 1980/81:124 om ökning av utgiftsramen
för det militära försvaret.

Utskottet

Regeringen föreslår i proposition 1980/81:124 att utgiftsramen för
budgetåret 1981/82 skall uppgå till 15 416 430 000 kr. i prisläget februari
1980. Beloppet är framräknat med gällande metod för ramberäkningarna,
med stöd av riksdagens beslut om riktlinjer för det militära försvarets
fortsatta utveckling (prop. 1980/81:4, FöU 1980/81:1, rskr 1980/81:11) samt
med utgångspunkt i basbeloppet för budgetåret 1980/81.

Utgiftsramen är på vanligt sätt beräknad i ett känt prisläge (februari 1980).
Liksom tidigare år anges därutöver en beräknad priskompensation, enligt
gällande system för sådan kompensation, för tiden fram till genomförandeårets
medelprisläge. Priskompensationen är beräknad till 2 200 milj. kr.,

FöU 1980/81:19

35

vilket med en utgiftsram om 15 416 430 000 kr. motsvarar en utveckling av
nettoprisindex (NPI) med 14,27 %. Efter avdrag av 300 milj. kr. för den
besparing som har beslutats av riksdagen anges ett beräknat betalningsutfall
för det militära försvaret den 30 juni 1982 om (15 416 430 000 +
2 200 000 000 - 300 000 000) 17 316 430 000 kr.

Bland övriga regeringsförslag under denna punkt ingår, på samma sätt som
tidigare år, att riksdagen skall bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen
för det militära försvaret för budgetåret 1981/82 på grund av över- eller
underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1980/81. Enligt gällande
regler för överföring av betalningsmedel mellan budgetår (prop. 1976/77:74
bil. 1 s. 142) får ett underutnyttjande av utgiftsramen tillgodoräknas
kommande budgetår upp till 2 % av basbeloppet. Försvarsministern uttalar
nu att prisutvecklingen inom det militära försvaret under senare tid har
skapat svårigheter att utnyttja tillgängliga betalningsmedel på ett helt
rationellt sätt. Han förordar därför (prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 34 och 53) att
betalningsmedel som svarar mot 4 % av den till genomförandeprisläget
omräknade utgiftsramen för budgetåret 1980/81 vid behov får föras över från
budgetåret 1980/81 till budgetåret 1981/82.

I motion 1980/81:701 (vpk) föreslås att utgifterna för nästa budgetår skall
minskas med 1 900 milj. kr. Som motiv åberopas bl. a. att det militära
försvaret bör bära sin del av det försämrade samhällsekonomiska läget.
Liksom beträffande den inriktning av verksamheten som har föreslagits av
vänsterpartiet kommunisterna anser utskottet att yrkande 4 i vpk-motionen
bör avslås av riksdagen. Detsamma gäller yrkande 1 i vpk:s motion 2042, som
väcktes med anledning av proposition 1980/81:124.

Enligt motion 1980/81:349 (s) bör utgiftsramen för det militära försvaret
nästa budgetår bestämmas till 14 921 578 000 kr. (prisläge februari 1980).
Beloppet understiger regeringens förslag med ca 495 milj. kr. Med
priskompensation för budgetåret beräknad på samma sätt som av regeringen
(NPI + 14,27 %) anger motionärerna ett beräknat utfall den 30 juni 1982 om
17 050 887 000 kr. Utfallet understiger det som anges i proposition 1980/
81:124 med ca 265,5 milj. kr.

Enligt utskottets mening bör utgiftsramen för nästa budgetår bestämmas
till det belopp som regeringen föreslår, dvs. 15 416 430 000 kr.

I motion 349 föreslås vidare att riksdagen inte skall medge regeringen att
föra över medel från innevarande budgetår till budgetåret 1981/82 i större
utsträckning än som medges av gällande regel, grundad på 1977 års
försvarsbeslut.

Skillnaden mellan regeringens och motionärernas förslag i denna del bör
belysas närmare. 2 % av basbeloppet för innevarande budgetår motsvarar ca
272 milj. kr. Beloppet utgör maximum för överföring till nästa budgetår
enligt gällande regler.

4 % av den till genomförandeprisläget omräknade utgiftsramen för
innevarande budgetår kan f. n. inte bestämmas utan ett antagande om

FöU 1980/81:19

36

genomförandeprisläget, dvs. genomsnittet av prislägena för augusti och
november 1980 och för februari och maj 1981 (bas februari 1979). I
budgetpropositionen 1980 beräknades storleken av priskompensationen för
budgetåret 1980/81 efter en utveckling av NPI med 15,3 %. Prisutvecklingen
hittills gör det rimligt att i stället räkna med ett NPI-medeltal på ca 22 % för
tiden februari 1979-medelprisläget för budgetåret 1980/81.

Utgiftsramen för innevarande budgetår är bestämd till avrundat 13 688
milj. kr. (prisläge februari 1979). Vid en NPI-utveckling med 22 % blir
utfallet den 30 juni 1981 avrundat 16 700 milj. kr. 4 % härav är 668 milj.
kr.

Skillnaden i överföringsmöjlighet blir med angivet antagande om prisutvecklingen
(668-272) 396 milj. kr. Med hänsyn till bristen på betalningsmedel
tidigare under försvarsbeslutsperioden, till de angelägna behov som finns
inom utbildnings- och materielområdena samt för att det skall bli möjligt att
utnyttja tillgängliga medel på ett rationellt sätt tillstyrker utskottet att
överföring till nästa budgetår får ske i den utsträckning som försvarsministern
har förordat.

I motion 349 (s) diskuteras i detta sammanhang i vad mån regeringen gör
realistiska prognoser om prisutvecklingen när den anger en beräknad
prisutveckling för nästkommande budgetår och föreslår täckningsanslag för
budgetåret. I följande tabell redovisar utskottet därför hur regeringens
antaganden om prisutvecklingen har utfallit fr. o. m. 1972 års försvarsbeslut,
uttryckt i procentenheter. Av redovisningen framgår att prisutvecklingen
varje budgetår men i varierande grad har överstigit regeringens antagande.

Prisutveckling från basmånad (februari kalenderåret före budgetårets början)
till medelprisläge, procentenheter NPI

	Mot prisreglerings-anslaget svarande NPI-prognos	Utfall NPI	Skillnad
1972/73	7,4	10,6	+ 3,2
1973/74	7,7	15,2	+ 7,5
1974/75	13,4	22,6	+ 9,2
1975/76	17,4	19,4	+ 2,0
1976/77	15,3	19,7	+ 4,4
1977/78	14,5	21,6	+ 7,1
1978/79	17,6	19,1	+ 1,5
1979/80	10,8	16,9	+ 6,1
1980/81	15,3	(ca 22)	(ca + 6,7)
1981/82	14,3

FöU 1980/81:19

»

37

Som framgår av tabellen har olika regeringar redovisat försiktiga
antaganden om prisutvecklingen. Den kraftiga prisökningen på oljeprodukter
har haft sin betydelse. Eftersom prisregleringsanslagen är förslagsvis
betecknade täckningsanslag uppstår inga budgettekniska komplikationer.

För budgetåret 1981/82 grundas - som förut nämnts - regeringens
beräkning av prisregleringsanslaget på ett antaget NPI-medeltal om 14,27 %
för tiden februari 1980 till medelkostnadsläget för budgetåret. Eftersom NPI
har utvecklats med 11,16 % mellan februari 1980 och februari 1981 måste
bedömas att utvecklingen från februari 1980 till medelprisläget för budgetåret
1981/82 - i det närmaste två år - kommer att bli större än 14,27 %.

I besparingssyfte föreslås i motion 349 en ytterligare begränsning av
utgifterna för militärt försvar med 150 milj. kr. Utskottet kan inte heller i
denna del tillstyrka bifall till motionen. Yrkandena 7-10 i motionen bör
avslås av riksdagen, yrkande 10 såvitt nu är i fråga.

Utskottet vill här också något behandla bemyndigandeskuldens utveckling.

Utveckling och anskaffning av materiel till försvarsgrenarna och till vissa
staber m. m. måste ske enligt långsiktiga planer. För många objekt går lång
tid från beställningen till utvecklingsarbetets avslutande eller leveransen av
materiel. Betalningsmedel kan förbrukas bl. a. i form av förskott vid
beställning, successivt under utvecklingsarbete och i samband med leveranser.
Verksamheten inriktas med hjälp av beställningsbemyndiganden medan
dess takt bestäms av tillgången på betalningsmedel.

Skillnaden mellan dittills lämnade bemyndiganden och anvisade betalningsmedel
vid en viss tidpunkt brukar benämnas bemyndigandeskuld.
Förhållandet mellan bemyndigandeskulden vid budgetårsskifte och beräknad
tillgång på betalningsmedel - inkl. prisregleringsmedel - under
budgetåret före budgetårsskiftet kallas bemyndigandekvot.

I betänkande FöU 1976/77:13 (s. 70) om 1977 års försvarsbeslut lämnade
utskottet en redovisning för bemyndigandeskulder och bemyndigandekvoter
för de tre försvarsgrenarnas anslag till utveckling och anskaffning av
materiel. Bemyndigandeskulderna beräknades öka påtagligt från den 30 juni
1976 till samma tidpunkt 1978. Utskottet anförde att en ökning av
bemyndigandeskulder och bemyndigandekvoter är naturlig i samband med
ett nytt försvarsbeslut.

Regeringens förslag om bemyndiganden och anslag till utveckling och
anskaffning av materiel för försvarsgrenarna i budgetpropositionen och i
proposition 1980/81:124 gäller det sista året i perioden för 1977 års
försvarsbeslut. Med hänsyn tagen till de ytterligare beställningsbemyndiganden
som riksdagen har lämnat efter förslag i proposition 1980/81:101 (FöU
1980/81:16, rskr 1980/81:164) och med en antagen prisreglering av anslagen
för innevarande och nästa budgetår med 15 % kan beräknas följande
bemyndigandekvoter den 30 juni 1982. Som jämförelse anges de faktiska
kvoterna den 30 juni åren 1977 och 1978.

FöU 1980/81:19

38

	Utveckling och anskaffning av materiel
Armé- förband	Marin- förband	Flyg- förband	Samman- lagt
Bemyndigandekvot 1977-06-30	3,0	4,0	1,8	2,4
Bemyndigandekvot 1978-06-30	2,4	4,2	3,0	3,0
Beräknad bemyndigandekvot
1982-06-30	2,3	3,4	2,3	2,4

Bemyndigandekvoter uttrycker storleken av riksdagens betalningsåtaganden
i form av beställningsbemyndiganden till regeringen vid utgången av ett
visst budgetår, jämförda med den medgivna medelsförbrukningen för
samma ändamål under budgetåret. Som framgår av sammanställningen kan
den sammanlagda kvoten för försvarsgrenarna vid utgången av perioden för
1977 års försvarsbeslut beräknas bli densamma som vid utgången av perioden
för 1972 års försvarsbeslut. Kvoten vid utgången av det första året i perioden
för 1977 års försvarsbeslut var naturligt nog större.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till propositionerna 1980/81:100 och
1980/81:124 samt med avslag på motionerna 1980/81:349,
yrkandena 7 och 8, 1980/81:701, yrkande 4, och 1980/81:2042,
yrkande 1, för budgetåret 1981/82 fastställer utgiftsramen för
det militära försvaret till 15 416 430 000 kr. i prisläget februari
1980,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:349, yrkande 10 i denna del,
bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för det militära
försvaret för budgetåret 1981/82 med hänsyn till prisutvecklingen
enligt nettoprisindex korrigerad med en besparing om
300 000 000 kr.,

3. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:349, yrkande 9, bemyndigar regeringen
att med den begränsning som föredragande statsrådet
förordar justera utgiftsramen för det militära försvaret för
budgetåret 1981/82 på grund av över- eller underutnyttjande av
utgiftsramen för budgetåret 1980/81,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1981/82 medge överskridande av utgiftsramen för det militära
försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om det
behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

FöU 1980/81:19

39

13. Anslagsfrågor för det militära försvaret

FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen och proposition 1980/81:124
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1981/82 anvisa medel, lämna
beställningsbemyndiganden m. m. enligt följande sammanställning.

Anslag

Belopp (kr.)

A 1. Försvarsdepartementet (prop. 1980/81:100
bil. 7 s. 56)

A 2. Vissa nämnder m. m. (prop. 1980/81:100

bil. 7 s. 57-60)

A 3. Kommittéer m. m. (prop. 1980/81:100

bil. 7 s. 60)

A 4. Extra utgifter (prop. 1980/81:100

bil. 7 s. 61)

A 5. Reglering av prisstegringar för

det militära försvaret (prop.

1980/81:100 bil. 7 s. 61-63)

B 1. Arméförband: Ledning och för bandsverksamhet

(prop. 1980/81:100
bil. 7 s. 64-70)

B 2. Arméförband: Materielanskaffning

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 70-74)

B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 74-86)

B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 86-88)

C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 91-94)

C 2. Marinförband: Materielanskaffning

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 95-98)

C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 98-105)

C 4. Marinförband: Forskning och utveckling

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 106-108)

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksam het

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 109-115)

D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

(prop. 1980/81:124 s. 7-10)

D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 115-126)

D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 126-129)

E 1. Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverk samhet

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 130-136)

E 2. Operativ ledning m. m.: Materielanskaffning

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 136-138)

förslagsanslag

förslagsanslag

förslagsanslag

reservationsanslag

förslagsanslag

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

25 600 000
15 100 000
5 100 000
750 000

1 900 000 000

3 971 000 000

1 708 000 000
1 170 000 000

460 000 000

227 000 000
148 200 000

1 283 900 000

1 692 000 000
657 000 000

120 400 000

71 100 000
75 000 000

2 306 200 000

2 321 800 000
2 455 850 000

236 600 000

378 800 000
407 984 000

512 540 000

106 700 000
77 800 000

FöU 1980/81:19

40

Anslag			Belopp (kr.)
E 3.	Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggning-
	ar (prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 139-145)	förslagsanslag	79 700 000
Fl.	Försvarets civilförvaltning
	(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 146-149)	förslagsanslag	92 650 000
F 2.	Försvarets sjukvårdsstyrelse (prop.
	1980/81:100 bil. 7 s. 149-152)	förslagsanslag	21 865 000
F 3.	Fortifikationsförvaltningen (prop.
	1980/81:100 bil. 7 s. 153-157)	godkännande förslagsanslag	1 142 590 000
F 4.	Försvarets materielverk (prop.
	1980/81:100 bil. 7 s. 157-162)	bemyndigande förslagsanslag	650 000 000 520 300 000
F 5.	Gemensam försvarsforskning (prop.
	1980/81:100 bil. 7 s. 162-166)	förslagsanslag bemyndigande	267 300 000 8 000 000
F 6.	Försvarets radioanstalt (prop.
	1980/81:100 bil. 7 s. 166-168)	förslagsanslag	140 850 000
F7.	Värnpliktsverket (prop. 1980/81:100
	bil. 7 s. 168-171)	förslagsanslag	74 000 000
F 8.	Försvarets rationaliseringsinstitut
	(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 172-175)	förslagsanslag	21 440 000
F 9.	Försvarshögskolan (prop.
	1980/81:100 bil. 7 s. 175-178)	förslagsanslag	2 560 000
no.	Militärhögskolan (prop. 1980/81:100
	bil. 7 s. 178-182)	förslagsanslag	27 000 000
F 11.	Försvarets gymnasieskola (prop.
	1980/81:100 bil. 7 s. 182-185)	förslagsanslag	2 400 000
F 12.	Försvarets förvaltningsskola (prop.
	1980/81:100 bil. 7 s. 185-189)	förslagsanslag	4 900 000
F 13.	Försvarets läromedelscentral (prop.
	1980/81:100 bil. 7 s. 189-191)	bemyndigande förslagsanslag	2 3 360 000
F 14.	Krigsarkivet (prop. 1980/81:100
	bil. 7 s. 192-194)	förslagsanslag	4 840 000
F 15.	Statens försvarshistoriska museer
	(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 194-198)	förslagsanslag	7 600 000
F 16.	Frivilliga försvarsorganisationer m. m.
	(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 198-200)	förslagsanslag	53 700 000
F 17.	Försvarets datacentral (prop. 1980/81:100
	bil. 7 s. 200-204)	bemyndigande förslagsanslag	2 8 651 000
F 18.	Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt (prop.
	1980/81:124 s. 11-13)	förslagsanslag	11 700 000

1 Avser resultaträkning för förvaltningen av fastigheter.

2 Gäller inrättande av tjänst.

FöU 1980/81:19

41

Regeringen har vidare (prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 60) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om försvarets
personalvårdsnämnd.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang följande motioner.

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena 3, 14, 16
och 17, nämligen

3. att riksdagen begär hos regeringen att frågan om försvarsforskningens
ställning utreds i enlighet med vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försvarets personalvårdsnämnd,

16. att riksdagen till Vissa nämnder m. m. (försvarsdepartementet) för
budgetåret 1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringen med 100 000 kr.
ökat förslagsanslag av 15 200 000 kr.,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel till de frivilliga försvarsorganisationerna.

1980/81:700 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag till omorganisation
av underrättelsetjänsten till ett civilt organ som skall lyda direkt under
försvarsdepartementet,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära åtgärder för en
omorganisation av underrättelsenämnden, innebärande att samtliga riksdagspartier
där blir representerade, samt att nämnden görs ansvarig inför
riksdagen och dess konstitutionsutskott,

3. att riksdagen hemställer hos regeringen om en redovisning över hur stort
anslag som föreslås till den militära underrättelsetjänsten.

1980/81:919 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär utredning av möjligheterna att förändra tidningen Värnplikts-Nytt
till ett organ för ali personal inom försvarsmakten.

1980/81:1083 av Birgitta Hambraeus (c) och Margit Odelsparr (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar begära att regeringen ändrar inriktningen av
FOA:s verksamhet.

1980/81:1213 av Lennart Brunander (c) och Arne Fransson (c) vari yrkas
att regeringen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibehållande av försvarets personalvårdsnämnd.

1980/81:1214 av Anders Gernandt (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att förslag utarbetas i syfte att reglera att all forskning med
djur som utförs av FOA utanför dess egen verksamhet ej får sekretessbeläggas
utan måste bli föremål för etisk bedömning.

FöU 1980/81:19

42

1980/81:1603 av Olle Svensson m. fl. (s, c, fp) att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avvägningen mellan
anställning av egen personal och köp av tjänster inom fortifikationsförvaltningen.

1980/81:1604 av Olle Svensson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggstart för ny militärrestaurang vid P 10 i Strängnäs,

2. att riksdagen beslutar att medel härför omdisponeras ur anslaget
Arméförband: Anskaffning av anläggningar.

1980/81:2042 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena 2 och 3,
nämligen

2. att riksdagen bemyndigar regeringen medge beställningar av materiel
m. m. för flygvapenförband inom en kostnadsram av 1 941 800 000 kr.,

3. att riksdagen beslutar att anslaget till Flygvapenförband: Materielanskaffning
för budgetåret 1981/82 sätts till 2 300 000 000 kr.

Utskottet

Vid beräkningen av anslaget Vissa nämnder m. m.för budgetåret
1981/82 har försvarsministern reserverat 200 000 kr. med hänsyn till vad han
har anfört beträffande information om säkerhetspolitik och totalförsvar
(budgetprop. s. 32-33).

I motion 349, yrkande 16, föreslår motionärerna att ytterligare 100 000 kr.
skall beräknas för information om säkerhetspolitiken. De hänvisar därvid till
vad 1978 års försvarskommitté i sitt betänkande (Ds Fö 1980:2) Vidgad
säkerhetspolitisk debatt har anfört om åtgärder i syfte att stimulera debatten
inför 1982 års försvarsbeslut. Medlen avses för vissa åtgärder som regeringen
enligt motionen bör vidta på grundval av kommittébetänkandet. Centralförbundet
Folk och Försvar föreslås få ytterligare ekonomiskt stöd för att
stimulera den säkerhetspolitiska debatten och informationen i dessa frågor
samt för att anordna pressresor och presseminarier. Vidare bör enligt
motionen inrättas journaliststipendier för vidareutbildning på det säkerhetspolitiska
området.

Utskottet har under punkt 5 i det föregående behandlat informationen om
säkerhetspolitiken och totalförsvaret. Med hänvisning till vad utskottet har
anfört i det sammanhanget anser utskottet att riksdagen bör avslå motionsyrkandet
(s).

I anslutning till anslaget Vissa nämnder m. m. har regeringen berett
riksdagen tillfälle att ta del av vad försvarsministern har anfört om försvarets
personalvårdsnämnd. Försvarsministern erinrar bl. a. om att riksdagens
beslut om en ny organisation för försvarsmaktens centrala ledning (prop.
1977/78:63, FöU 1977/78:9, rskr 1977/78:174 och prop. 1979/80:100 bil. 7,
FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) innebär att försvarsstabens personal -

FöU 1980/81:19

43

vårdsbyrå den 1 juli 1981 inordnas i försvarsstabens planeringsledning. Enligt
försvarsministern kan personalvårdsnämndens ställning och arbetsuppgifter
inte ses isolerade från den verksamhet som kommer att bedrivas inom
planeringsledningen. De senare årens utveckling inom bl. a. det arbetsrättsliga
området måste också enligt hans uppfattning beaktas. Mot denna
bakgrund avser försvarsministern att överväga om den verksamhet som nu
ankommer på försvarets personalvårdsnämnd kan knytas till funktioner
inom ramen för den kommande stabsorganisationen. Han erinrar avslutningsvis
om att det ankommer på regeringen att besluta i ärendet.

I motion 349 (s) framhåller socialdemokraterna i försvarsutskottet att man
kan befara att försvarsministerns uttalande avser en avveckling av personalvårdsnämnden.
Motionärerna anser att en sådan åtgärd vore felaktig
eftersom personalvårdsnämnden enligt deras mening utgör ett värdefullt
kontaktorgan mellan företrädare för de politiska partierna, personalorganisationerna,
de värnpliktiga och myndigheterna. Även allmänna insynsskäl
talar enligt motionärerna för att man inte avvecklar det lekmannainflytande
som utövas genom nämnden.

Även i motion 1213 (c) hävdas att försvarets personalvårdsnämnd bör
bestå och även i fortsättningen lyda direkt under försvarsdepartementet.
Enligt motionärernas uppfattning har personalvårdsnämnden en stor uppgift
i det arbete som följer av de omfattande organisationsändringar försvarets
fredsorganisation står inför under de närmaste åren.

Försvarets personalvårdsnämnd inrättades år 1962. Sedan dess har flera
förändringar skett beträffande personalvårdsfunktionen inom försvarsmakten.
Utöver dem som försvarsministern pekar på kan erinras om den
väsentliga förändring som skedde genom tillkomsten av försvarsstabens
personalvårdsbyrå. Till bilden hör också utvecklingen mot ett ökat medinflytande
för de värnpliktiga.

Försvarsministern anser att bl. a. personalvårdsbyråns inordnande i
försvarsstabens planeringsledning motiverar att man överväger personalvårdsnämndens
fortsatta existens. Utskottet kan inte dela denna uppfattning.
Omorganisationen är inte mer genomgripande än att den liksom
tidigare förändringar som har berört personalvården inom försvarsmakten
lämnar utrymme för en fortsatt verksamhet av nämnden. Utskottet bedömer
det också vara olyckligt om nämnden skulle avvecklas inför de personalproblem
som kan förutses på grund av ändringar i fredsorganisationen. Vad
utskottet har anfört rörande överväganden om personalvårdsnämndens
avveckling bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Chefen för armén har i sina anslagsframställningar rörande anslaget
Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåren
1980/81 och 1981/82 begärt medel för att påbörja uppförandet av en ny
militärrestaurang vid Södermanlands regemente (P 10) i Strängnäs (prop.
1979/80 bil. 7 s. 110 och 1980/81:100 bil. 7 s. 79).Försvarsministern har hittills
inte beräknat några medel för ändamålet (prop. 1979/80:100 bil. 7 s. 113 och

FöU 1980/81:19

44

prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 80).

I motion 1604 (s) anser motionärerna att man bör påbörja uppförandet av
militärrestaurangen vid P 10 under nästa budgetår. Ett ytterligare uppskov är
enligt deras mening inte acceptabelt bl. a. av hänsyn till dem som arbetar och
intar sina måltider i nuvarande starkt nedslitna lokaler. Medel för ändamålet
bör, anser motionärerna, kunna skaffas genom omdisponeringar inom
anslaget.

Enligt vad utskottet inhämtat har uppförandet av militärrestaurang vid
P 10 ännu inte kunnat påbörjas till följd av viss omprojektering för en enklare
och billigare lösning än den ursprungligen tänkta. Projekteringsarbetena
beräknas bli klara i sådan tid att byggnadsarbeten kan påbörjas under
budgetåret 1982/83. Utskottet anser det angeläget att byggnationen kommer
till stånd och inte fördröjs mer än nödvändigt. Motionen bör dock avslås
eftersom viss omprojektering pågår.

I motion 2042 (vpk) föreslås ändringar i förhållande till regeringens förslag
beträffande anslaget Flygvapenförband: Materielanskaffning.
Enligt motionärerna bör beställningsbemyndigandet minskas med
380 000 000 kr. till 1 941 800 000 kr. Anslaget föreslås bestämmas till
2 300 000 000 kr. Yrkandena har samband med hur motionärerna anser att
det militära försvaret bör utformas. Sådana frågor har utskottet behandlat
under punkt 5 i det föregående. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
anser att motionsyrkandena bör avslås.

Under anslaget Operativ ledning m. m.: Ledning och
förbandsverksamhet beräknas bl. a. medel för den militära underrättelsetjänsten.
Vänsterpartiet kommunisterna har i anslutning till budgetpropositionen
1977, 1978, 1979 och 1980 framfört yrkanden om ändring av
organisationen av denna verksamhet. Riksdagen har på förslag av försvarsutskottet
avslagit dessa yrkanden (FöU 1976/77:9 s. 10-11, rskr 1976/77:54,
FöU 1977/78:19 s. 30-31, rskr 1977/78:240, FöU 1978/79:23 s. 39, rskr
1978/79:327, FöU 1979/80:13 s. 46-47, rskr 1979/80:316). Utskottet - som på
vanligt sätt har fått särskild information om uppgifter och resurser för
underrättelsetjänsten - vidhåller sin uppfattning och föreslår att även
yrkandena i motion 700 (vpk) avslås.

Från sistnämnda anslag bekostas också utgivandet av publikationen
Värnplikts-Nytt. Tidningen - som kostnadsfritt tilldelas värnpliktiga under
utbildning - skall vara ett forum för information och åsiktsutbyte inom
försvaret. De värnpliktiga är tillförsäkrade inflytande över tidningens
utformning och innehåll. För dess framställning och distribution m. m. får för
budgetåret 1980/81 utnyttjas högst 1,2 milj. kr. av anslaget.

I motion 919 (m) pekar motionärerna på att det i olika sammanhang har
förts fram kritik mot innehållet i Värnplikts-Nytt. Tidningen anses bl. a.
sabotera strävandena att skapa och utveckla samhörighetskänslan mellan de
värnpliktiga och deras befäl. Dess kritik mot missförhållanden, hävdas det
vidare, ges en ensidig och/eller osaklig utformning. Enligt motionen bör

FöU 1980/81:19

45

övervägas åtgärder som kan ändra den nuvarande negativa inställningen till
tidningen i positiv riktning. I detta syfte föreslås att den omdanas till ett
allmänt forum för information och åsiktsutbyte för all personal inom
försvarsmakten. Som exempel framhåller motionärerna omvandlingen av
Värnplikts-Nytts norska motsvarighet, Manskaps-Avisa, till Försvarets
Forum. Den nya norska publikationen har en utformning som motionärerna
anser vara riktig. De föreslår att det utreds om Värnplikts-Nytt kan ändras på
liknande sätt.

Utskottet har ingående diskuterat Värnplikts-Nytts syfte och innehåll. Det
har därvid funnit att de förändringar som motionärerna eftersträvar
lämpligen inte bör åstadkommas genom en sådan omdaning av tidningen som
motionärerna åsyftar. Utskottet anser att tidningen bör behålla sin uppgift
som språkrör för de värnpliktiga. Motionärernas önskemål om en mer
konstruktiv inställning till försvaret bör enligt utskottets mening kunna
tillgodoses inom ramen för tidningens nuvarande uppgift att vara ett forum
för information och åsiktsutbyte. Enligt grundtanken för tidskriften åvilar
ansvaret för att detta sker de värnpliktiga själva.

Utskottet har ofta kontakter med värnpliktsutbildningen landet runt. Inte
sällan har observerats att värnpliktiga anser att Värnplikts-Nytt har lågt
läsvärde. Om tidningen på grund av sitt innehåll inte uppskattas av flertalet
värnpliktiga under grundutbildning måste detta antas kunna påverka
redaktionen. Motion 919 bör avslås.

I motion 1603 (s, c, fp) behandlas den framtida organisationen av
Fortifikationsförvaltningen (FortF) i fråga om fördelningen av
ämbetsverkets arbetsuppgifter på egen personal och på köp av tjänster.

Frågan om personalstyrkan i FortF:s organisation hänger enligt motionärerna
samman med denna fördelning. FortF anser, uppger motionärerna,
utifrån egna och andras erfarenheter det vara mest rationellt att högst 70 %
och minst 30 % av den långsiktiga genomsnittliga projekteringen utförs av
egen personal. Det anses generellt riktigt att söka sig närmare 70 än 30 %. I
dag är läget vid FortF det omvända. Utnyttjandet av konsulter närmar sig
mera 70 än 30 %. Motionärerna anser i likhet med FortF att den kostnad som
följer av ett så högst konsultutnyttjande inte balanseras av den kostnadssänkning
som en nedskärning av egen personal medför.

Avvägningen mellan försvarsmaktens köp av tjänster och verksamhet i
egen regi har utskottet behandlat tidigare i olika sammanhang (FöU
1976/77:13 s. 54, FöU 1979/80:13 s. 50). Denna avvägning har bedömts som
väsentlig, inte minst i samband med minskningen av personal inom
försvarsmakten. Både överbefälhavaren och statssekreteraren i försvarsdepartementet
har inför utskottet understrukit betydelsen av en lämplig
avvägning i detta hänseende i det fortsatta rationaliseringsarbetet inom
försvarsmakten. 1978 års försvarskommitté måste överväga frågan i sitt
arbete med fredsorganisationen inför 1982 års försvarsbeslut. Utskottet
anser att personalminskningen inom det militära försvaret inte får leda till

FöU 1980/81:19

46

bestående kostnadsökningar, vilket skulle kunna ske genom ökat anlitande
av konsulter. Något uttalande av riksdagen i enlighet med motion 1603
behövs inte. Motionen bör avslås.

Motion 1083 (c) och yrkande 3 i motion 349 (s) gäller Gemensam
försvarsforskning. Båda motionerna syftar till att de frågor som där
tas upp skall utredas.

I motion 349 framförs bl. a. synpunkter om att FOA inte bör vara knuten
till en viss totalförsvarsgren. Mot den bakgrunden ifrågasätts FOA:s
nuvarande anknytning till det militära försvaret.

Motion 1083 tar sikte på en förstärkning av den säkerhetspolitiskt
inriktade forskningen vid FOA. Motionärerna anser också att forskningen
kring upprustningen i världen successivt bör förstärkas. De vill också att man
undersöker förutsättningarna för en överföring av huvudmannaskapet för
FOA till utrikesdepartementet.

I proposition 1980/81:124 uppger försvarsministern att han avser att inför
1982 års försvarsbeslut ta fram ett allsidigt underlag rörande försvarsforskningens
framtida roll och inriktning. Utskottet har inhämtat att de frågor
rörande FOA och dess forskningsuppgift som har aktualiserats i motionerna
349 och 1083 kommer att bli belysta i detta sammanhang. Motionerna bör
därför avslås.

I motion 1980/81:1214 (c) anser motionären att användning av försöksdjur
i samband med uppdragsforskning hos FOA bör bli föremål för etisk
bedömning.

Enligt vad utskottet har inhämtat finns en etisk nämnd som granskar alla
djurförsök vid FOA. Med hänvisning till detta anser utskottet att motion
1214 bör avslås.

De frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet finansieras från anslaget
Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

I motion 349 (s) framhålls de frivilliga försvarsorganisationernas viktiga
roll inom försvaret. Motionärerna konstaterar att ifrågavarande anslag i
budgetpropositionen föreslås ökas med endast 300 000 kr. De anser det vara
rimligt att riksdagen i varje fall anslår de medel som överbefälhavaren har
begärt för utbildning till och av fast anställd personal. Detta är enligt dem
motiverat även av att utfallet för budgetåret 1979/80 överstiger 1980/81 års
anslag med ca 1 milj. kr. Regeringen bör vid sin fördelning av prisregleringsmedel
enligt motionen beakta vad motionärerna har anfört. Detta bör,
föreslår de, ges regeringen till känna.

Utskottet har i olika sammanhang framhållit frivilligorganisationernas
stora betydelse för vårt försvar. Det statliga stödet till deras verksamhet är
sedan länge ett prioriterat ändamål. I den mån det föreslagna anslaget för
nästa budgetår visar sig vara otillräckligt bör regeringen i samband med
prisregleringen medge överskridande av anslaget för angelägen verksamhet.
Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

FöU 1980/81:19

47

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Försvarsdepartementet för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 25 600 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande Vissa nämnder m. m.

a. med bifall till proposition 1980/81:10 och med avslag på
motion 1980/81:349, yrkande 16, för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag av 15 100 000 kr.,

b. med anledning av proposition 1980/81:100 och med bifall till
motionerna 1980/81:349, yrkande 14, och 1980/81:1213, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
försvarets personalvårdsnämnd,

3. att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 5 100 000 kr.,

4. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1981/82 anvisar ett
reservationsanslag av 750 000 kr.,

5. att riksdagen till Reglering av prisstegringar för det militära
försvaret för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
1 900 000 000 kr.,

6. att riksdagen till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
3 971 000 000 kr.,

7. att riksdagen beträffande Arméförband: Materielanskaffning

a. bemyndigar regeringen att medge att beställningar av
materiel m. m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram
av 1 708 000 000 kr.,

b. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
1 170 000 000 kr.,

8. att riksdagen beträffande Arméförband: Anskaffning av
anläggningar

a. avslår motion 1980/81:1604 om en ny militärrestaurang vid
P 10,

b. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av

460 000 000 kr.,

9. att riksdagen beträffande Arméförband: Forskning och utveckling a.

bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för
arméförband får beställas inom en kostnadsram av 227 000 000
kr.,

b. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av

148 200 000 kr.,

10. att riksdagen till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av

1 283 900 000 kr.,

FöU 1980/81:19

48

11. att riksdagen beträffande Marinförband: Materielanskaffning

a. bemyndigar regeringen att medge att beställningar av
materiel m. m. för marinförband får läggas ut inom en
kostnadsram av 1 692 000 000 kr.,

b. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
657 000 000 kr.,

12. att riksdagen till Marinförband: Anskaffning av anläggningar
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 120 400 000
kr.,

13. att riksdagen beträffande Marinförband: Forskning och utveckling a.

bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för
marinförband får beställas inom en kostnadsram av 71 100 000
kr.,

b. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
75 000 000 kr.,

14. att riksdagen till Flygvapenförband: Ledning ochförbandsverksamhet
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
2 306 200 000 kr.,

15. att riksdagen beträffande Flygvapenförband: Materielanskaffning a.

med bifall till proposition 1980/81:100 och med avslag på
motion 1980/81:2042, yrkande 2, bemyndigar regeringen att
medge att beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband
får läggas ut inom en kostnadsram av 2 321 800 000 kr.,

b. med bifall till proposition 1980/81:100 och med avslag på
motion 1980/81:2042, yrkande 3, för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag av 2 455 850 000 kr.,

16. att riksdagen till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
236 600 000 kr.,

17. att riksdagen beträffande Flygvapenförband: Forskning och
utveckling

a. bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för
flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av
378 800 000 kr.,

b. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
407 984 000 kr.,

18. att riksdagen beträffande Operativ ledning m. m.

a. avslår motion 1980/81:700 om den militära underrättelsetjänsten,

b. avslår motion 1980/81:919 om tidningen Värnplikts-Nytt,

c. till Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 512 540 000
kr.,

FöU 1980/81:19

49

19. att riksdagen beträffande Operativ ledning m. m.: Materielanskaffning a.

bemyndigar regeringen att medge att beställningar av
materiel m. m. för operativ ledning m. m. får läggas ut inom en
kostnadsram av 106 700 000 kr.,

b. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
77 800 000 kr.,

20. att riksdagen till Operativ ledning m. m.: Anskaffning av
anläggningar för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 79 700 000 kr.,

21. att riksdagen till Försvarets civilförvaltning för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 92 650 000 kr.,

22. att riksdagen till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 21 865 000 kr.,

23. att riksdagen beträffande Fortifikationsförvaltningen

a. avslår motion 1980/81:1603 om fortifikationsförvaltningens
framtida organisation,

b. godkänner den av föredragande statsrådet beräknade
resultaträkningen för förvaltning av fastigheter för försvarsmakten,

c. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
142 590 000 kr.,

24. att riksdagen beträffande Försvarets materielverk

a. bemyndigar regeringen att medge att för budgetåret 1981/82
förnödenheter för fredsutbildningen får beställas så att vid varje
tillfälle en kostnadsram av 650 000 000 kr. inte överskrids,

b. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
520 300 000 kr.,

25. att riksdagen beträffande Gemensam försvarsforskning

a. avslår motion 1980/81:349, yrkande 3, om försvarsforskningens
ställning,

b. avslår motion 1980/81:1083 om inriktningen av verksamhet
vid försvarets forskningsanstalt,

c. avslår motion 1980/81:1214 om användningen av försöksdjur
vid försvarets forskningsanstalt,

d. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
267 300 000 kr.,

e. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1981/82 medge
att materiel för forskningsändamål beställs inom en kostnadsram
av 8 000 000 kr.,

26. att riksdagen till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 140 850 000 kr.,

27. att riksdagen till Värnpliktsverket för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 74 000 000 kr.,

4 Riksdagen 1980181. 10 sami. Nr 19

FöU 1980/81:19

50

28. att riksdagen till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 21 440 000 kr.,

29. att riksdagen till Försvarshögskolan för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 2 560 000 kr.,

30. att riksdagen till Militärhögskolan för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 27 000 000 kr.,

31. att riksdagen till Försvarets gymnasieskola för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 2 400 000 kr.,

32. att riksdagen till Försvarets förvaltningsskola för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 4 900 000 kr.,

33. att riksdagen beträffande Försvarets läromedelscentral

a. bemyndigar regeringen att inrätta en ordinarie tjänst som
chef för försvarets läromedelscentral med beteckningen p,

b. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 3 360 000
kr.,

34. att riksdagen till Krigsarkivet för budgetåret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 4 840 000 kr.,

35. att riksdagen till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 7 600 000 kr.,

36. att riksdagen beträffande Frivilliga försvarsorganisationer
m. m.

a. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
53 700 000 kr.,

b. med anledning av proposition 1980/81:100 och motion
1980/81:349, yrkande 17, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört om stödet till frivilligorganisationer,

37. att riksdagen beträffande Försvarets datacentral

a. bemyndigar regeringen att i utbyte mot en extra ordinarie
tjänst för chef för försvarets datacentral inrätta en ordinarie
tjänst med beteckningen p,

b. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 8 651 000
kr.,

38. att riksdagen till Anskaffning av anläggningar för försvarets
forskningsanstalt för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 11 700 000 kr.

FöU 1980/81:19

51

14. Övrigt totalförsvar m. m.

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 232-234) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om övrigt
totalförsvar m. m.

Propositionen

Med övrigt totalförsvar avses de delar av totalförsvaret som inte ingår i det
militära försvaret, civilförsvaret och det ekonomiska försvaret. Denna
försvarsverksamhet bedrivs av olika myndigheter. Medel för verksamheten
anvisas under särskilda anslag eller delar av anslag. I budgetpropositionen
redovisas dessa i en särskild tabell (s. 232).

Den fortsatta utvecklingen av de olika verksamheter som övrigt totalförsvar
omfattar anmäls dels såvitt gäller försvarsdepartementets verksamhetsområde
av försvarsministern i bilaga 7 till budgetpropositionen, dels av annat
ansvarigt statsråd i vederbörande departements bilaga till propositionen.

De sammanlagda kostnaderna över statsbudgeten för verksamheten inom
övrigt totalförsvar föreslås för nästa budgetår uppgå till ca 326 milj. kr.

Försvarsministern - som i fred svarar för samordningen av totalförsvaret -anser att regeringens olika förslag står i överensstämmelse med den
inriktning som har angetts i 1977 års totalförsvarsbeslut.

Försvarsministern anmäler i detta sammanhang att vissa anslag som
varken avser det militära försvaret, civilförsvaret eller övrigt totalförsvar för
nästa budgetår har tagits upp med sammanlagt 79 990 000 kr. i budgetpropositionen.

Utskottet

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern
har anfört om övrigt totalförsvar m. m. och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

15. Anslagsfrågor för övrigt totalförsvar
FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budgetåret
1981/82 beträffande till övrigt totalförsvar hänförda anslag inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde anvisa medel enligt följande
sammanställning.

FöU 1980/81:19

52

Anslag		Belopp (kr.)
H 1. Beredskapsnämnden för psykologiskt för-
svar (prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 235-237)	förslagsanslag	2 725 000
H 5. Signalskydd (prop. 1980/81:100 bil. 7	bemyndigande	100 000
s. 248-250)	förslagsanslag	1 050 000
H6. Vissa teleanordningar (prop. 1980/81:100
bil. 7 s. 250-251)	förslagsanslag	27 160 000
H 7. Vissa skyddsrumsanläggningar (prop.
1980/81:100 bil. 7 s. 251-253)	förslagsanslag	1 915 000
H 8. Identitetsbrickor (prop. 1980/81:100
bil. 7 s. 253-255)	förslagsanslag	805 000

Utskottet

Till försvarsutskottet har hänförts de anslag inom området Övrigt
totalförsvar som anmäls i budgetpropositionen bilaga 7. Under dessa anslag
tas i budgetpropositionen upp sammanlagt 33 655 000 kr. Anslagsbeloppen
räknas inte in i någon av ramarna för det militära försvaret och civilförsvaret.
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen har föreslagit i denna
del.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 2 725 000
kr.,

2. att riksdagen beträffande Signalskydd

a. bemyndigar regeringen att medge att beställningar av
signalskyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av
100 000 kr.,

b. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
1 050 000 kr.

3. att riksdagen till Vissa teleanordningar för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 27 160 000 kr.,

4. att riksdagen till Vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1 915 000 kr.,

5. att riksdagen till Identitetsbrickor för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 805 000 kr.

16. Övriga anslagsfrågor
FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budgetåret
1981/82 beträffande vissa anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde,
som varken hör till det militära försvaret, civilförsvaret eller
övrigt totalförsvar, anvisa medel enligt följande sammanställning

FöU 1980/81:19

53

Anslag		Belopp (kr.)
H 2. Beredskapsstyrka för FN-tjänst (prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 237-240)	förslagsanslag	19 730 000
H 3. Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål (prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 240-244) reservationsanslag	58 000 000
H 4. Flygtekniska försöksanstalten (prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 244-248)	förslagsanslag	2 260 000

Motionen

1980/81:246 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen beslutar

1. att uttala att ytterligare markförvärv för utvidgning av övningsfältet i
Skövde inte får göras,

2. att avslå proposition 1980/81:100 bil. 7 i den del den gäller anslag med
500 000 kr. för förvärv av kompensationsmark i Skövde.

Utskottet

Från anslaget Anläggningar m. m. för vissa militära
ändamål finansieras bl. a. anskaffning av mark i anslutning till pansarövningsfältet
i Skövde som kompensation för övningsmark som har överlåtits
till Skövde kommun. Utskottet har i betänkande FöU 1979/80:13 (s. 68)
redogjort för bakgrunden till behovet av denna anskaffning.

Motion 246 (c) syftar till att hindra att ytterligare mark anskaffas för
utvidgning av övningsfältet i Skövde. En motion (1979/80:158) i samma syfte
behandlades av utskottet i samband med 1980 års budgetproposition.
Utskottet anförde därvid:

Utskottet anser att riksdagens beslut att anlägga ett nytt skjutfält för
Skövde garnison i omedelbar anslutning till det aktuella övningsområdet kan
ha ändrat förutsättningarna för den bedömning av behov av kompensationsmark
som gjordes för åtskilliga år sedan. Enligt vad utskottet har inhämtat
avser man inom regeringskansliet att låta närmare undersöka denna fråga. I
anslutning därtill kommer man att sträva efter att räta övningsområdets östra
gräns. Enligt utskottets mening bör i avvaktan på resultatet av sådana
åtgärder även under budgetåret 1980/81 medel stå till förfogande för
eventuella mindre förvärv som kan öka förutsättningarna för en lämplig
gränsjustering. Motionen - vars syfte till en del torde bli tillgodosett - bör
avslås.

Motionären anser att den utredning om övningsfältets östra gräns som på
initiativ av regeringen f. n. görs av fortifikationsförvaltningen i samråd med
chefen för armén är ett ytterligare skäl att avbryta vidare åtgärder när det
gäller inköp av mark för utvidgning av övningsfältet.

5 Riksdagen 1980181. 10 sami Nr 19

FöU 1980/81:19

54

Försvarsministern har i ett interpellationssvar i riksdagen den 20 november
1980 uttalat att enligt hans bedömning kommer det inte att behövas några
ytterligare markförvärv inom det aktuella området utöver vad som kan visa
sig lämpligt för att åstadkomma en rimlig gränsdragning i övningsfältets östra
del. Han uppgav vidare att avsikten är att i samarbete med lantbruksnämnden
i länet försöka få till stånd markbyten eller andra fastighetsbildningar
som skulle innebära fördelar för såväl försvaret som de brukningsenheter
som ligger utanför övningsfältet. Eftersom förvärv för försvarets räkning
endast kan ske genom frivilliga uppgörelser blir det, uppgav han vidare,
markägarna själva som får avgöra om och i vilken utsträckning de vill
medverka till den önskvärda gränsuträtningen, t. ex. genom att byta mark
med försvaret.

Något uttalande i enlighet med vad som föreslås i motionen bör riksdagen
enligt utskottets uppfattning inte göra. Utskottet anser att även för
budgetåret 1981/82 vissa medel bör ställas till förfogande för att göra lämpliga
gränsjusteringar möjliga. Motionen bör i likhet med tidigare motionsyrkanden
i frågan avslås.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda regeringens förslag
och hemställer

1. att riksdagen till Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 19 730 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:246 till Anläggningar m. m. för vissa
militära ändamål för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 58 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 2 260 000 kr.

Stockholm den 7 april 1981

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Eric Holmqvist (s), Gudrun Sundström (s),
Gunnar Oskarson (m), Åke Gustavsson (s), Ulla Ekelund (c), Evert
Hedberg (s), Göthe Knutson (m), Anders Gernandt (c), Holger Bergman
(s), Eric Hägelmark (fp), Ingemar Konradsson (s)2, Nils Erik Wååg (s)1,
Ulla-Britta Larsson (c), Margit Jonsson (fp) och Ture Ångqvist (s).

1 Närvarande vid punkterna 1-12.

2 Närvarande vid punkterna 13-16.

FöU 1980/81:19

55

Reservationer

1. Säkerhets- och försvarspolitiken (punkt 1)

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg,
Holger Bergman, Nils Erik Wååg och Ture Ångqvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 4 börjar ”Det råder” och
på s. 5 slutar ”i denna del” bort ha följande lydelse:

Den svenska säkerhetspolitiken skall bidra till en fredlig utveckling i
världen, till utjämning av motsättningar och till större förståelse och mer
jämlika förhållanden. Den skall vidare verka för internationell solidaritet
och en värld där även små stater kan hävda sina intressen. Den syftar till att
minska risken för att Sverige dras in i eventuella konflikter och att värna våra
demokratiska friheter och rättigheter i en oberoende stat. Den skall slutligen
lindra verkningarna av fredskriser i vårt land. Om dessa grundvalar för
säkerhetspolitiken råder det enighet i vårt land.

Denna inriktning av säkerhetspolitiken är enligt utskottets mening
ändamålsenlig även inför ett framtidsperspektiv där förhållandet mellan öst
och väst kan komma att i högre grad än tidigare präglas av återkommande
växlingar mellan skeden av ökade spänningar och samarbetsförsök. Säkerhetspolitiken
arbetar därvid med olika medel. Den alliansfria utrikespolitiken
har som stöd ett efter våra förhållanden starkt totalförsvar.

Som 1978 års försvarskommitté nyligen har framhållit (Ds Fö 1981:1 s. 46)
råder det inte något motsatsförhållande mellan å ena sidan våra åtgärder i
internationellt samarbete för att på sikt undanröja konfliktorsaker och
minska rustningarna i världen och å andra sidan våra åtgärder för att trygga
vår egen säkerhet och bidra till fortsatt stabilitet i vårt närområde.

Den fasta svenska utrikes- och försvarspolitiken främjar också enligt
utskottets mening fred, stabilitet och låg supermaktsnärvaro i norra Europa.
Den bidrar till stabilitet längs en stor del av den blockgräns som skiljer
Europas länder från varandra. Det är därför betydelsefullt att uttalanden inte
görs som skulle kunna skapa oklarhet om våra avsikter att i alla lägen fullfölja
en alliansfri utrikespolitik. Den formulering som finns i budgetpropositionen
- om ”att vi från svensk sida måste med fasthet uppfylla våra säkerhetspolitiska
förpliktelser i Norden” - är som påpekas i motionerna 349 och 1601
olycklig. Utskottet noterar också med tillfredsställelse vad utrikesministern
uttalat med anledning av detta begrepp vid riksdagens utrikesdebatt den 18
mars 1981.

Enligt utskottets mening behövs inga nya uttryck för att bekräfta att vi
genom vår alliansfria utrikespolitik, stödd på ett efter våra förhållanden
starkt totalförsvar, också bidrar till en lugn och stabil situation i Norden.

Vad utskottet här har anfört, med anledning av motionerna 349 och 1601,
bör ges regeringen till känna. Vad föredragande statsrådet i övrigt har uttalat
lämnar utskottet utan erinran.

FöU 1980/81:19

56

dels att utskottets hemställan (s. 7) i momenten 3-5 bort ersättas av ett
moment 3 av följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motionerna 1980/81:349, yrkande 1,
och 1980/81:1601 samt med anledning av proposition 1980/
81:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

2. Besparingar m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
(punkt 2)

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg,
Holger Bergman, Nils Erik Wååg och Ture Ångqvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 8 börjar ”Utskottet
förordar” och slutar ”i denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet förordar liksom försvarsministern att hela den tidigare beslutade
besparingen om 300 milj. kr. görs inom det militära försvaret. Härutöver är
det både möjligt och lämpligt att göra ytterligare besparingar där. Enligt
utskottets mening bör riksdagen såvitt nu är i fråga godkänna vad som anförs
i motion 349 om besparingar budgetåret 1981/82. Motionen bör alltså bifallas
i denna del.

dels att utskottets hemställan (s. 9) i moment 1 bort ha följande
lydelse:

1. att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:100 och med
bifall till motion 1980/81:349, yrkande 4 i denna del, såvitt gäller
det militära försvaret godkänner vad som anförts i motionen om
besparingar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
för budgetåret 1981/82.

3. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 5) - riktlinjer för
planeringsperioden

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg,
Holger Bergman, Nils Erik Wååg och Ture Ångqvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 14 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”motion 349 (s)” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del tillstyrka att planering och verksamhet för det
militära försvaret bedrivs enligt de riktlinjer som har angetts i motion 349.
Detta innebär bl. a. att riksdagen fastställer en ekonomisk planeringsram för
perioden 1981/82-1985/86 som uppgår till 74 697 milj. kr.

dels att utskottets hemställan (s. 19) i moment 1 b bort ha följande
lydelse:

b. att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:100 och med

FöU 1980/81:19

57

bifall till motion 1980/81:349, yrkandena 5 och 6, godkänner de
riktlinjer för det militära försvarets fortsatta utveckling som har
angetts i motion 1980/81:349.

4. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 5) - information om
säkerhetspolitiken

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg,
Holger Bergman, Nils Erik Wååg och Ture Ångqvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 19 börjar ”Utskottet
kan” och slutar ”i det följande” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att riksdagen kan vänta förslag av regeringen i denna
fråga under nästa riksmöte. I de delar som försvarskommitténs betänkande
avser åtgärder för att stimulera debatten inför nästa försvarsbeslut bör dock
riksdagen, som föreslås i motion 349, ta ställning redan nu. De åtgärder som
anges i nämnda motion är lämpliga och bör enligt utskottets mening komma
till stånd redan under nästa budgetår. Motionen bör alltså bifallas i denna
del. Ett yrkande i samma motion om ökning av anslaget Vissa nämnder
behandlar utskottet under punkt 13 i det följande.

dels att utskottets hemställan (s. 20) i moment 5 bort ha följande
lydelse:

5. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och
motion 1980/81:1867 samt med bifall till motion 1980/81:349,
yrkande 2, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om information och debatt inför nästa
försvarsbeslut.

5. Lekmän i försvaret på regional och lokal nivå (punkt 7)

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg,
Holger Bergman, Nils Erik Wååg och Ture Ångqvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets anförande på s. 23 som börjar ”Utskottet är”
och slutar ”för reformen” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte dela försvarsministerns uppfattning att ett ställningstagande
till FLU 74:s förslag mot bakgrund av det ekonomiska läget bör anstå i
avvaktan på nästa försvarsbeslut. Utredningen anser att det till en början
endast bör anordnas försöksverksamhet vid några få förband i syfte att få ett
beslutsunderlag för framtiden. Kostnaden för en försöksverksamhet i den
omfattning som FLU 74 förordar har beräknats till omkring 1 milj. kr. per år.
Eftersom försöksverksamheten avses pågå under fyra år blir kostnaderna
under nästa försvarsbeslutsperiod begränsade. Utskottet anser därför att en
försöksverksamhet bör börja den 1 januari 1982 i enlighet med vad som
föreslås i motion 1980/81:349. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

FöU 1980/81:19

58

dels att utskottets hemställan (s. 23) bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och med
bifall till motion 1979/80:349, yrkande 15, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om lekmän i
försvaret på regional och lokal nivå.

6. Värnpliktigas medinflytande (punkt 9)

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg,
Holger Bergman, Nils Erik Wååg och Ture Ångqvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 28 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”av medinflytandeverksamheten” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar försvarsministerns uppfattning att den organisatoriska
ramen för de värnpliktigas medinflytande liksom hittills bör bestämmas av
statsmakterna och myndigheterna. Utskottet vill dock framhålla att om det
visar sig att de värnpliktigas egna intresseorganisationer når en omfattning
och stabilitet som gör det möjligt för dem att på representativt sätt företräda
de tjänstgörande värnpliktigas intressen så kan frågan komma i ett annat
läge. Liksom försvarsministern anser utskottet att medinflytandets tyngdpunkt
bör ligga på lokal nivå.

Utskottet har däremot en gentemot försvarsministern avvikande uppfattning
när det gäller medinflytandets utformning. Utskottet tillstyrker de
förslag som i detta hänseende läggs fram i motion 1980/81:349, yrkande 13.
Dessa innebär bl. a. att värnpliktsråd och förbandsnämnder skall inrättas
enligt värnpliktsinflytandekommitténs förslag. Vidare bör inrättas en
särskild utbildningsnämnd vid varje utbildningsenhet.

Utskottets anslutning till motion 349 i denna del innebär vidare bl. a. en
tillstyrkan till förslaget att 50 000 kr. skall ställas till förfogande för
värnpliktiga arbetsgruppens verksamhet inom ramen för anslaget Operativ
ledning: Ledning och förbandsverksamhet.

dels att utskottets hemställan (s. 28) bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och med
bifall till motion 1979/80:349, yrkande 13, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om värnpliktigas
medinflytande.

7. Förbättrade värnpliktsförmåner m. m. (punkt 10)

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg,
Holger Bergman, Nils Erik Wååg och Ture Ångqvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets anförande på s. 30 som börjar ”Med hänsyn”
och slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

De förslag som regeringen lägger fram i budgetpropositionen om

FöU 1980/81:19

59

förbättrade förmåner åt värnpliktiga m. fl. bedömer utskottet med hänsyn
till penningvärdeförsämringen vara otillräckliga. Utskottet anser därför att
de ytterligare förbättringar av dessa förmåner som förordas i motion 349 bör
genomföras. Dagersättningen bör alltså fr. o. m. den 1 juli 1981 höjas till 18
kr. och den s. k. förplägnadsersättningen höjas till 15 kr.

Några förändringar av de värnpliktigas förmåner utöver dem som föreslås i
budgetpropositionen och motion 1980/81:349, yrkandena 11 och 12, är
utskottet inte berett att biträda. Motion 1217 om fria hemresor för
värnpliktiga bör alltså avslås. Vad utskottet har anfört om dagersättning och
förplägnadsersättning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan (s. 32) i momenten 2 och 3 bort ha följande
lydelse:

2. att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:100 och med
bifall till motion 1980/81:349, yrkande 11, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om dagersättningen
till värnpliktiga m. fl.,

3. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:349, yrkande 12,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om förplägnadsersättningen till värnpliktiga m. fl.

8. Ramberäkning för budgetåret 1981/82 m. m. - militära försvaret (punkt
12)

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg,
Holger Bergman, Nils Erik Wååg och Ture Ångqvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 35 börjar ”Enligt
utskottets mening” och slutar ”15 416 430 000 kr.” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening bör utgiftsramen för nästa budgetår bestämmas
till det belopp som föreslås i motion 1980/81:349, dvs. 14 921 578 000 kr.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 36 börjar ”Skillnaden i”
och slutar ”har förordat” bort ha följande lydelse:

Skillnaden i överföringsmöjlighet blir med angivet antagande om prisutvecklingen
(668-272) 396 milj. kr. Med hänsyn till att det nu är god tillgång på
betalningsmedel och till angelägenheten att göra ytterligare besparingar
inom det militära försvaret tillstyrker utskottet att överföring till nästa
budgetår får ske endast i den utsträckning som anges i motion 349, dvs. i
enlighet med 1977 års försvarsbeslut.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 37 börjar ”1
besparingssyfte” och slutar ”nu är i fråga” bort ha följande lydelse:

I besparingssyfte föreslås i motion 349 en ytterligare begränsning av

FöU 1980/81:19

60

utgifterna för militärt försvar med 150 milj. kr. Utskottet vill även i denna del
tillstyrka bifall till motionen. Yrkandena 7-10 i motionen bör bifallas av
riksdagen, yrkande 10 såvitt nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan (s. 38) i momenten 1-3 bort ha följande
lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:349, yrkandena 7
och 8, samt med avslag på propositionerna 1980/81:100 och
1980/81:124 ävensom motionerna 1980/81:701, yrkande 4, och
1980/81:2042, yrkande 1, för budgetåret 1981/82 fastställer
utgiftsramen för det militära försvaret till 14 921 578 000 kr. i
prisläget februari 1980,

2. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:349, yrkande 10 i
denna del, och med avslag på proposition 1980/81:100 bemyndigar
regeringen att justera utgiftsramen för det militära
försvaret för budgetåret 1981/82 med hänsyn till prisutvecklingen
enligt nettoprisindex korrigerad med en besparing om
450 000 000 kr.,

3. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:349, yrkande 9, och
med avslag på proposition 1980/81:100 bemyndigar regeringen
att med den begränsning som gäller sedan 1977 års försvarsbeslut
justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret
1981/82 på grund av över- eller underutnyttjande av
utgiftsramen för budgetåret 1980/81.

9. Anslagsfrågor för det militära försvaret (punkt 13) - anslaget Vissa
nämnder

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg,
Holger Bergman, Ingemar Konradsson och Ture Ångqvist (alla s) anser -under förutsättning av bifall till reservation 4 -

dels att den del av utskottets anförande som på s. 42 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”avslå motionsyrkandet (s)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har under punkt 5 i det föregående behandlat informationen om
säkerhetspolitiken och totalförsvaret. Med hänvisning till vad som i det
sammanhanget har anförts i reservation 4 anser utskottet att riksdagen bör
bifalla motion 1980/81:349, yrkande 16. Till Vissa nämnder bör alltså för
budgetåret 1981/82 anvisas 100 000 kr. mer än regeringen föreslår, dvs.
15 200 000 kr.

dels att utskottets hemställan (s. 47) i moment 2 a bort ha följande
lydelse:

a. med anledning av proposition 1980/81:100 och med bifall till
motion 1980/81:349, yrkande 16, för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag av 15 200 000 kr.

FöU 1980/81:19

61

10. Anslagsfrågor för det militära försvaret (punkt 13) - försvarets personalvårdsnämnd Per

Petersson, Gunnar Oskarson och Göthe Knutson (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 43 börjar ”Försvarsministern
anser” och slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

En ny organisatorisk förändring som påverkar personalvårdsnämndens
verksamhet sker den 1 juli 1981 då personalvårdsbyrån förs in i försvarsstabens
planeringsledning. Överbefälhavaren får från samma tidpunkt avsevärt
ökade resurser och möjligheter att bedriva den aktiva personaltjänst som
enligt utskottets mening är en förutsättning för att genomföra de ändringar i
försvarsmaktens fredsorganisation som kan förutses.

Personalvårdsfunktionen kan, som försvarsministern framhåller, inte ses
isolerad från personaltjänsten i övrigt. Även om man kan förutse att
kommande omorganisationer ger upphov till personalproblem av främst
administrativ natur måste de personaladministrativa åtgärderna samordnas
med bl. a. personalvårdsåtgärder. Eftersom överbefälhavaren måste ha det
omedelbara ansvaret för hela denna verksamhet anser utskottet det vara
naturligt att försvarsministern överväger om den verksamhet som nu
ankommer på försvarets personalvårdsnämnd kan knytas till funktioner
inom ramen för den kommande stabsorganisationen.

dels att utskottets hemställan (s. 47) i moment 2 b bort ha följande
lydelse:

b. med anledning av proposition 1980/81:100 och med avslag på
motionerna 1980/81:349, yrkande 14, och 1980/81:1213 lämnar
utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört om
försvarets personalvårdsnämnd.

11. Anslagsfrågor för det militära försvaret (punkt 13) - tidningen Värnplikts-Nytt Eric

Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg,
Holger Bergman, Ingemar Konradsson och Ture Ångqvist (alla s) anser att
den del av utskottets anförande som på s. 45 börjar ”Utskottet har ingående”
och slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ingående diskuterat Värnplikts-Nytts syfte och innehåll.
Tidningen bör behålla sin uppgift som språkrör för de värnpliktiga.
Motionärernas önskemål om en mer konstruktiv inställning till försvaret bör
enligt utskottets mening kunna tillgodoses inom ramen för tidningens
nuvarande uppgift att vara ett forum för information och åsiktsutbyte. Enligt
grundtanken för tidskriften åvilar ansvaret för att detta sker de värnpliktiga
själva. Motion 919 bör avslås.

6 Riksdagen 1980181. 10 sami Nr 19

FöU 1980/81:19

62

12. Anslagsfrågor för det militära försvaret (punkt 13) - fortifikationsförvaltningens
framtida organisation

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg,
Holger Bergman, Ingemar Konradsson och Ture Ångqvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 45 börjar ”Avvägningen
mellan” och på s. 46 slutar ”Motionen bör avslås” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill i anslutning till motion 1603 understryka vikten av att
personalinskränkningar inte sker på ett sådant sätt att det uppkommer en
bristande jämvikt mellan tjänster från konsulter och vad egen personal
utför.

Personaldimensioneringen i försvarsmaktens fredsorganisation övervägs
f. n. av 1978 års försvarskommitté.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet nu
har anfört.

dels att utskottets hemställan (s. 49) i moment 23 a bort ha följande
lydelse:

a. med bifall till motion 1980/81:1603 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om avvägningen
mellan anställning av egen personal och köp av tjänster inom
fortifikationsförvaltningen.

13. Anslagsfrågor för det militära försvaret (punkt 13) - anslaget Frivilliga
försvarsorganisationer m. m.

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg,
Holger Bergman, Ingemar Konradsson och Ture Ångqvist (alla s) anser att
den del av utskottets anförande som på s. 46 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i olika sammanhang framhållit frivilligorganisationernas
stora betydelse för vårt försvar. Det statliga stödet till dem är sedan länge ett
prioriterat ändamål. För att organisationerna skall kunna disponera medel
enligt överbefälhavarens förslag bör regeringen i samband med prisregleringen
medge överskridande av anslaget. Vad utskottet nu har anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

FöU 1980/81:19

63

Särskilda yttranden

1. Lekmän i försvaret på regional och lokal nivå (punkt 7)

av Gunnar Oskarson (m).

I en reservation till utredningen Lekmän i försvaret (SOU 1979:84) har jag
framfört mina betänkligheter mot beslutande organ på lokal och regional
nivå inom försvarsmakten. Jag är däremot överens med utredningen om att
man bör sträva efter att bredda och fördjupa kontakterna mellan försvarsmakten
och samhället i övrigt.

Detta bör dock ske genom att ytterligare utveckla det samarbete som
redan existerar och bör komma till uttryck i form av ökad information från
såväl militär som civil sida, bättre insyn, ökad försvarsupplysning och ett ökat
samarbete i konkreta frågor.

Försvaret är enligt min uppfattning i nuläget väl förankrat i samhället och
kontaktytorna är breda. Jag vill här endast peka på att alla vapenföra män gör
sin värnplikt och på den stora anslutningen av medlemmar i hemvärnet och
de frivilliga försvarsorganisationerna.

Ett ytterligare ökat och fördjupat samarbete inom de organ och i de former
som redan existerar är enligt min mening den väg man bör välja. Däremot
bör man iaktta stor försiktighet då det gäller att skapa nya organ som enbart
försvårar och byråkratiserar det samarbete som nu fungerar väl.

2. Förbättrade värnpliktsförmåner m. m. (punkt 10) - ändrade regler för
utbildningspremier till vissa värnpliktiga

av Gunnar Oskarson (m).

Värnpliktiga som genomgår kompanibefälsutbildning erhåller efter
genomförd utbildning en premie som f. n. uppgår till 5 000 kr. Om den
värnpliktige i slutskedet eller efter genomgången kompanibefälsutbildning
beslutar sig för att övergå till yrkesofficersutbildning blir han i förra fallet inte
delaktig av utbildningspremien och i andra fallet får han betala tillbaka
erhållen premie.

När den nya befälsordningen utformades var strävan att den nya ordningen
skulle vara dels rekryteringsfrämjande, dels tillföra försvaret yrkesofficerare
av god kvalitet. Departementschefen skrev i proposition 1977/78:24: ”Stor
bredd vid rekryteringen till yrkesofficersyrket är viktig i den nya befälsordningen.
Det är därför nödvändigt att kunna rekrytera yrkesbefäl från alla
kategorier av befälsutbildade värnpliktiga.”

Genom den utformning som det nuvarande premiesystemet har fått har
man lagt en hämsko på rekrytering av yrkesofficerare ur de kompanibefälsuttagnas
led. På något sätt bör man söka finna en lösning som rättar till detta
missförhållande.

FöU 1980/81:19

64

3. Förbättrade värnpliktsförmåner m. m. (punkt 10) - ändrade regler för
utbildningspremier till vissa värnpliktiga

av Eric Hägelmark (fp) och Margit Jonsson (fp).

I den nya befälsordningen betonas vikten av en stor bredd vid rekrytering
till officersyrket. Det är därför, som angavs i proposition 1977/78:24,
nödvändigt att kunna rekrytera yrkesbefäl från alla kategorier av befälsutbildade
värnpliktiga.

De värnpliktiga som i armén genomgått godkänd kompaniofficersutbildning
får en skattefri premie om 5 000 kr. oavsett om de har anmält sig frivilligt
till utbildningen. Om någon av dessa värnpliktiga sedan ansöker om och
antas till yrkesofficersutbildning så skall han betala tillbaka den premie som
har har fått. Detta upplevs mycket negativt av dem som berörs och har
givetvis negativa konsekvenser för rekryteringen av yrkesbefäl ur denna
värnpliktskategori. Det strider också mot grundtanken i den nya befälsordningen
att ha föreskrifter som begränsar rekryteringen. Rekryteringen till
den nya befälsordningen går tyvärr trögt, trots särskilda insatser för
information om utbildningen och anställningsvillkoren vid förbanden.

Vi anser det vara viktigt att kompanibefälsuttagna värnpliktiga med goda
förutsättningar att bli yrkesbefäl kan övergå till yrkesofficersutbildning utan
att möta särskilda svårigheter av ekonomisk natur.

Som utskottet har redovisat finns det skäl emot att lösa de angivna
olägenheterna på det sätt som motionärerna har tänkt sig. Även andra vägar
bör därför undersökas. Strävan bör vara att finna en lösning som inte innebär
risk för att man snedvrider den avsedda utbildningsgången för yrkesofficerare
genom att officersaspiranterna får olika förmåner beroende på när de
går över till denna utbildningsgång. Lösningen måste emellertid också medge
rekrytering bland de kompanibefälsuttagna och får inte leda till negativa
konsekvenser för den viktiga utbildningen av värnpliktiga plutonchefer, dvs.
kompanibefälsutbildningen. Viktigast av allt är kanske ändå att den främjar
rekryteringen av yrkesofficerare.

Den förberedande officersskolan för blivande yrkesofficerare pågår
liksom den avslutande kompanibefälsutbildningen (kadettskolan) under ca
tre månader. Under båda skolorna får eleverna värnpliktsförmåner. Den
särskilda utbildningspremien får dock bara de som gått igenom kompanibefälsutbildningen.
Premien har särskilt motiverats som en stimulans för att få
värnpliktiga plutonchefer till krigsförbanden. Vi menar att yrkesofficersrekryteringen
nu också är mycket brännande och att den eftersträvade
lösningen skulle kunna vara att ge också de värnpliktiga som godkända
avslutar den förberedande officersskolan en utbildningspremie om 5 000 kr.
En annan möjlighet är att slopa utbildningspremierna samtidigt som man
kraftigt ökar dagersättningen vid utbildningstider över t. ex. tolv månader.
Därmed skulle man också vinna likställdhet för vissa andra värnpliktiga med
lång grundutbildning i specialtjänster.

FöU 1980/81:19

65

4. Gemensam försvarsforskning (punkt 13) - djurförsök vid försvarets
forskningsanstalt

av Anders Gernandt (c).

För att angelägenhetsmässigt och etiskt kunna bedöma och nedbringa
antalet djurförsök inom landet har under senare år inrättats en central
försöksdjursnämnd och ett antal regionala etiska nämnder.

Motion 1980/81:1212 avsåg att verka för att inordna de vid FOA
huvudavdelning 4 (Umeå) inplanerade djurförsöken, som begärs av enskilda
beställare, under den i Umeåområdet verkande regionala etiska nämndens
bedömning. I de etiska nämnderna ingår även lekmän.

Av redogörelser i ärendet framgår att djurförsöken vid FOA bedöms
endast av ”den speciella FOA 4-nämnden” vilket anses vara till fyllest.
Denna specialnämnd består av endast tre personer (som även ingår i den
regionala djuretiska nämnden) och är - bl. a. i sekretesshänseende - helt
inriktad på FOA:s avgränsade verksamhet. Detta gäller också för de av
enskilda beställare begärda djurförsöken därstädes. Den regionala försöksdjursnämnden
anlitas ej. FOA:s djurförsök är inte heller underställda
hälsovårdsnämndens tillsyn som all annan försöksdjursverksamhet är i
Sverige. Vid FOA är det försvarsöverveterinären som svarar för övervakningen.

De djurförsök som avses i motionen är således inte underställda den
regionala etiska nämndens bedömning och utgör därmed ett markerat - men
inte medgivet - undantag från den avsikt med de regionala försöksdjursnämnderna
som riksdagen fattat beslut om, för att bl. a. nedbringa antalet
djurförsök i landet. Mot bakgrund av det som här har anförts finner jag
anledning att återkomma till frågan i annat sammanhang.

FöU 1980/81:19

66

Bilaga

Bilaga

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

Sammanställning av motionsyrkanden

Väckta under den allmänna motionstiden

1980/81:246 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar

1. att uttala att ytterligare markförvärv för utvidgning
av övningsfältet i Skövde inte får göras,

2. att avslå proposition 1980/81:100 bilaga 7 i den
del den gäller anslag med 500 000 kr. för förvärv av
kompensationsmark i Skövde.

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om säkerhets- och
försvarspolitiken,

2. att riksdagen godkänner de åtgärder som föreslagits
i motionen om vidgad säkerhetspolitisk
debatt,

3. att riksdagen begär hos regeringen att frågan
om försvarsforskningens ställning utreds i enlighet
med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen - med avslag på propositionen i
denna del - godkänner vad som anförts i motionen
om besparingar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
för budgetåret 1981/82,

5. att riksdagen godkänner de riktlinjer för det
militära försvarets fortsatta utveckling som angetts i
motionen,

6. att riksdagen beslutar att planeringsramen för
det militära försvaret för 1981-1986 skall fastställas
av riksdagen samt uppgå till 74 697 milj. kr.,

7. att riksdagen beslutar fastställa utgiftsramen för
det militära försvaret för budgetåret 1981/82 till
14 921 578 000 kr., i prisläge februari 1980,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förändringar av
bemyndiganderamar och betalningsmedel,

16:2

16:2

1:3

5:5

13:25

2:1

5:1 b

5:1 b

12:1

12:1

FöU 1980/81:19

67

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

9. att riksdagen - med avslag på propositionen i 12:3 8

denna del - beslutar bemyndiga regeringen justera
utgiftsramen för 1981/82 på grund av över- eller
underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret

1980/81 i den utsträckning som godkändes vid 1977
års försvarsbeslut,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen 12:2 8

till känna vad i motionen anförts om begränsning av
priskompensationen för 1981/82 för militärt försvar

och civilförsvar,

11. att riksdagen beslutar uttala sig för att dager- 10:2 7

sättningen höjs med 2 kr. till 18 kr. per dag,

12. att riksdagen beslutar uttala sig för att förpläg- 10:3 7

nadsersättningen höjs med 5 kr. till 15 kr. per dag,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen 9 6

till känna vad i motionen anförts om utveckling av de
värnpliktigas inflytande,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen 13:2 b 10

till känna vad i motionen anförts om försvarets
personalvårdsnämnd,

15. att riksdagen beslutar att en försöksverksam- 7 5

het med lekmannainflytande på lokal nivå skall

inledas i enlighet med vad som förordas i motionen,

16. att riksdagen till Vissa nämnder m. m. (för- 13:2 a 9

svarsdepartementet) för budgetåret 1981/82 anvisar

ett i förhållande till regeringen med 100 000 kr. ökat
förslagsanslag av 15 200 000 kr.,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen 13:36 b 13
till känna vad i motionen anförts om medel till de

frivilliga försvarsorganisationerna.

1980/81:523 av Magnus Persson (s) och Sune Johans- 5:4 b

son (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
ändring av nuvarande arvodesregler för hemvärnsbefälet
i enlighet med vad som ovan anförts, samt begär
översyn av reskostnadsersättningen för hemvärnsbefäl.

1980/81:696 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) vari yrkas 10:6
att riksdagen hemställer hos regeringen att nuvaran -

FöU 1980/81:19

68

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

de regler i fråga om utbildningspremier ändras så att
man undviker negativa konsekvenser för rekrytering
av yrkesbefäl.

1980/81:697 av Anders Gernandt m. fl. (c) vari yrkas 1:1
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts rörande terapeutiskt
skydd mot kemiska och biologiska stridsmedel.

1980/81:700 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hemställer hos regeringen om 13:18 a
förslag till omorganisation av underrättelsetjänsten

till ett civilt organ som skall lyda direkt under
försvarsdepartementet,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära 13:18 a
åtgärder för en omorganisation av underrättelsenämnden,
innebärande att samtliga riksdagspartier

där blir representerade, samt att nämnden görs
ansvarig inför riksdagen och dess konstitutionsutskott,

3. att riksdagen hemställer hos regeringen om en 13:18 a
redovisning över hur stort anslag som föreslås till den
militära underrättelsetjänsten.

1980/81:701 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att 5:1a
pågående och planerat samarbete med industri- och
försvarsintressen inom NATO, framför allt på det
flygtekniska området, snarast avbryts,

2. att riksdagen som sin mening uttalar att något 5:1 a
nytt militärflygplan, typ JAS eller annat, inte skall
utvecklas vare sig inom Sverige eller i samarbete med
andra stater,

3. att riksdagen med ändring av proposition 1980/ 5:1 a

81:100 bilaga 7 avslår förslaget om modernisering av

äldre stridsvagnar och utveckling och produktion av
nya ubåtar,

4. att riksdagen med ändring av proposition 1980/ 12:1
81:100 bilaga 7 beslutar att det föreslagna anslaget för

det militära försvaret för budgetåret 1981/82 minskas
med 1 900 000 000 kr. till 15 412 000 000 kr.

FöU 1980/81:19

69

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

1980/81:855 av Eric Holmqvist m. fl. (s) vari yrkas att 5:3
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen angående önskvärdheten
av att bibehålla existerande militärförband i Skåne.

1980/81:917 av Arne Fransson m. fl. (c) vari yrkas att 5:3 b
riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
bestämmelser om värnpliktigas rätt till ledighet för
folkrörelseuppdrag skall utformas.

1980/81:918 av Anders Gernandt m. fl. vari yrkas att 5:4 a
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om möjlighet för kvinnor
att genomföra frivillig verksamhet inom hemvärnet.

1980/81:919 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari 13:18 b 11
yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning av
möjligheterna att förändra tidningen Värnplikts-Nytt
till ett organ för all personal inom försvarsmakten.

1980/81:1083 av Birgitta Hambraeus (c) och Margit 13:25 b
Odelsparr (c) vari yrkas att riksdagen beslutar begära
att regeringen ändrar inriktningen av FOA:s verksamhet.

1980/81:1212 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari 1:2
yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om
utredning av förutsättningarna och formerna för en
obligatorisk samhällstjänst (militär eller civil) för
män och kvinnor.

1980/81:1213 av Lennart Brunander (c) och Arne 13:2 b
Fransson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
bibehållande av försvarets personalvårdsnämnd.

1980/81:1214 av Anders Gernandt (c) vari yrkas att 13:25 c
riksdagen hos regeringen begär att förslag utarbetas i
syfte att reglera att all forskning med djur som utförs
av FOA utanför dess egen verksamhet ej får sekretessbeläggas
utan måste bli föremål för etisk bedömning.

10

FöU 1980/81:19

70

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

1980/81:1215 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att
riksdagen begär sådan ändring av nuvarande bestämmelser 1.

att den svenska försvarsmakten kan nyttiggöra 5:3 a
sig tidigare utbildning hos nyblivna svenska medborgare
i de fall detta kan ge ett stort tillskott av
kunnande till krigsorganisationen i förhållande till
kostnaderna för den kompletterande utbildningen,

2. att nyblivna icke militärt utbildade svenska 5:3 a
medborgare inte bör ges militär grundutbildning om

de vid tidpunkten för svenskt medborgarskap uppnått
högre än 23 års ålder.

1980/81:1217 av Ivan Svanström (c) vari yrkas att 10:4

riksdagen uttalar sig för att helt fria hemresor för
värnpliktiga i enlighet med vad som anförs i motionen
införs fr. o. m. den 1 juli 1981.

1980/81:1601 av Sture Korpås m. fl. (c) vari yrkas att 1:4 1

riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande grunderna för och utformningen
av Sveriges säkerhetspolitik.

1980/81:1602 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas 10:5
att riksdagen hos regeringen begär att försöksverksamhet
påbörjas med krav på att de värnpliktiga vid
utnyttjande av 10-kronorsresa skall bära uniform.

1980/81:1603 av Olle Svensson m. fl. (s, c, fp) vari 13:23 a 12

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avvägningen mellan
anställning av egen personal och köp av tjänster inom
fortifikationsförvaltningen.

1980/81:1604 av Olle Svensson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till 13:8 a
känna vad i motionen anförts om byggstart för ny
militärrestaurang vid P 10 i Strängnäs,

2. att riksdagen beslutar att medel härför omdis- 13:8 a
poneras ur anslaget Arméförband: Anskaffning av
anläggningar.

FöU 1980/81:19

71

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

1980/81:1867 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas
att riksdagen vid anvisning av medel enligt A 2
Försvarshuvudtiteln beaktar vad som anförts i motionen
och tar särskild hänsyn till svensk säkerhetspolitik.

5:9

Väckt med anledning av proposition 1980181:124

1980/81:2042 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas
att riksdagen beslutar

1. att avslå förslaget i proposition 1980/81:124 om 12:1
ökning av utgiftsramen för det militära försvaret,

2. att bemyndiga regeringen medge beställningar 13:15 a
av materiel m. m. för flygvapenförband inom en
kostnadsram av 1 941 800 000 kr.,

3. att anslaget till Flygvapenförband: Materielan- 13:15 b
skaffning för budgetåret 1981/82 sätts till

2 300 000 000 kr.

FöU 1980/81:19

72

Innehållsförteckning

Säkerhets- och försvarspolitiken

Föredragande statsrådet 1

Motionerna 2

Utskottet 3

Besparingar m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde 8

Verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1979/80 9

Verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1980181 9

Det militära försvarets fortsatta utveckling

Föredragande statsrådet 10

Motionerna 11

Utskottet 13

Planeringsfrågor 13

Fredsorganisation 14

Värnpliktsutbildning 15

Hemvärnets personal 17

Information om säkerhetspolitiken 18

Hemställan 19

Intäktsfinansiering av viss verksamhet 20

Lekmän i försvaret på regional och lokal nivå 20

Avveckling av personalkassorna inom försvarsmakten 23

Värnpliktigas medinflytande 25

Förbättrade värnpliktsförmåner m. m 28

Luftförsvarssektorernas organisation 33

Ramberäkning för budgetåret 1981182 m. m. - militära försvaret ... 33

Anslagsfrågor för det militära försvaret

Regeringens förslag 39

Motionerna 41

Utskottet 42

Vissa nämnder m. m 42

Arméförband: Anskaffning av anläggningar 43

FöU 1980/81:19

73

Flygvapenförband: Materielanskaffning 44

Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet 44

Fortifikationsförvaltningen 45

Gemensam försvarsforskning 46

Frivilliga försvarsorganisationer m. m 46

Hemställan 47

Övrigt totalförsvar m. m 51

Anslagsfrågor för övrigt totalförsvar 51

Övriga anslagsfrågor 52

Reservationer

1. Säkerhets- och försvarspolitiken (s) 55

2. Besparingar m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
(s) 56

3. Det militära försvarets fortsatta utveckling - riktlinjer för
planeringsperioden (s) 56

4. Det militära försvarets fortsatta utveckling - information om
säkerhetspolitiken (s) 57

5. Lekmän i försvaret på regional och lokal nivå (s) 57

6. Värnpliktigas medinflytande (s) 58

7. Förbättrade värnpliktsförmåner m. m. (s) 58

8. Ramberäkning för budgetåret 1981/82 m. m. - militära försvaret

(s) 59

9. Anslagsfrågor för det militära försvaret - anslaget Vissa nämnder

(s) 60

10. Anslagsfrågor för det militära försvaret - försvarets personalvårdsnämnd
(m) 61

11. Anslagsfrågor för det militära försvaret - tidningen VärnpliktsNytt
(s) 61

12. Anslagsfrågor för det militära försvaret - fortifikationsförvaltningens
framtida organisation (s) 62

13. Anslagsfrågor för det militära försvaret - anslaget Frivilliga
försvarsorganisationer m. m. (s) 62

Särskilda yttranden

1. Lekmän i försvaret på regional och lokal nivå (m) 63

2. Förbättrade värnpliktsförmåner m. m. - ändrade regler för
Utbildningspremier till vissa värnpliktiga (m) 63

3. Förbättrade värnpliktsförmåner m. m. - ändrade regler för
utbildningspremier till vissa värnpliktiga (fp) 64

FöU 1980/81:19 74

4. Gemensam försvarsforskning - djurförsök vid försvarets forskningsanstalt
(c) 65

Bilaga

Sammanställning av motionsyrkanden 66

GOTAB 66905 Stockholm 1981