Försvarsutskottets betänkande 1980/81:19

om planering och anslag för det militära försvaret, m. m. (prop. 1980/81:100 och 1980/81:124)

I betänkandet behandlas förslag som regeringen - efter föredragning av försvarsministern, statsrådet Eric Krönmark - har förelagt riksdagen i propositionerna 1980/81:100 bilaga 7 och 1980/81:124 (försvarsdepartementet). Såvitt proposifionerna gäller civilförsvaret behandlas de i ett senare betänkande.

Vidare behandlas i detta betänkande motionerna 1980/81:246, 349, 523, 696,697,700,701,855,917-919,1083,1212-1215,1217,1601-1603,1604 och 1867 - som väcktes under den allmänna motionstiden - samt motion 1980/81:2042, väckt med anledning av proposifion 1980/81:124. En sammanställning av alla motionsyrkanden finns i bilaga 1.

1. Säkerhets- och försvarspolitiken

Regeringen har i proposition 1980/81:100 bilaga 7 - i det följande kallad budgetpropositionen - (s. 7-10) berett riksdagen tillfälle att yttra sig över vad föredragande statsrådet har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

Föredragande statsrådet

Enligt försvarsministern har utvecklingen i världen under det gångna året präglats av tilltagande spänning och osäkerhet både på det politiska och på det ekonomiska området. 1970-talets avspänningspolitik mellan öst och väst har utsålts för ett svårt bakslag. Efter Sovjetunionens invasion av Afghanistan har förhållandet mellan de båda supermakterna råkat in i en kris som fått betydande återverkningar på det internationella politiska klimatet. Ömsesidig misstro och rivalitet tycks enligt försvarsministern i allt högre grad styra supermakternas säkerhelspolifiska beslut. Båda supermakterna fullföljer dock sin tidigare inriktning alt söka förhindra en direkt militär konfrontafion dem emellan, då en sådan skulle komma att få katastrofala följder. Deras försämrade relationer och den ökade internationella spänningen i övrigt kan - uttalar försvarsministern - emellerfid innebära att riskerna ökat för misstag och felbedömningar i deras säkerhetspolifik. Sådana misstag skulle kunna få allvarliga konsekvenser för en fortsatt fredlig utveckling.

Försvarsministern konstaterar att kapprustningens tempo har ökat ytterligare, medan praktiskt taget inga framsteg kunnat noteras i centrala rustningskontroll- och nedrustningsfrågor. Han kommenterar ett antal sådana frågor.

1 Riksdagen 1980/81. 10 saml. Nr 19

FöU 1980/81:19

FöU 1980/81:19 2

Den ökade strategiska betydelse som vårt eget närområde har fått under senare år, och särskilt det stegrade stormaklsinlresset för Norska havet och Barents hav, beror enligt försvarsministern framför allt på den militärtekniska utvecklingen hos supermakterna och därmed sammanhängande bedömningar av ett framlida krigs karaktär. Detta har kommit all få betydelse för de nordiska ländernas säkerhelspolifiska situation. Som ett led i strävan att anpassa sitt försvar fill dessa ändrade förhållanden utan all därmed ändra de grundläggande principerna för norsk försvarspolitik har den norska regeringen under 1980 bl. a. faltat principbeslut om förhandslagring av militär utrustning vid Tröndelag i mellersta Norge. Utrustningen är avsedd att användas av amerikanska marinkårsförband i händelse av att Norge utsätts för angreppshot. Även åtgärder för all underlätta en snabb tillförsel av NATO-styrkor lill Danmark i en krissituation är under övervägande.

Enligt försvarsministern framstår våra grannländers intresse av en fortsatt fast svensk utrikes- och försvarspolitik, inriktad på att vidmakthålla stabiliteten i det nordiska området, som oförändrat högt.

Den storpolitiska utvecklingen ställer enligt försvarsministern allt större krav på den svenska säkerhetspolifiken. Supermakternas relafioner till varandra befinner sig i en kris och spänningarna i världen har ökat på ett oroväckande sätt. Inom såväl NATO som Warszawapakten ökar rustningarna i omfattning och nya, mer avancerade vapen tas i bruk. Samtidigt framgår det i många sammanhang att de båda maktblocken inte ser utvecklingen i Norden som isolerad från utveckhngen i Europa i övrigt.

I denna situation måste vi - uttalar försvarsministern - från svensk sida med fasthet uppfylla våra säkerhetspolitiska förpliktelser i Norden. Vi gör detta genom en konsekvent neutralitetspolitik och genom att upprätthålla ett försvar som även i framtiden kan medverka lill fred och stabilitet i det nordiska området.

Motionerna

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvitt gäller yrkande 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om säkerhets- och försvärspolifiken.

1980/81:697 av Anders Gernandl m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande terapeutiskt skydd mot kemiska och biologiska stridsmedel.

1980/81:1212 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning av förutsättningarna och formerna för en obligatorisk samhällstjänst (militär eller civil) för män och kvinnor.

1980/81:1601 av Sture Korpås m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande grunderna för och utformningen av Sveriges säkerhetspolitik.

FöU 1980/81:19

Utskottet

Sveriges säkerhetspolitik syftar till alt bevara landels fred, frihet och oberoende. Enligt 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) kommer säkerhetspolitiken fill uttryck i den alliansfria utrikespolitiken, stödd av ett totalförsvar som är förankrat i folket, och i strävandena att minska riskerna för krig och andra konflikter i världen. Vår säkerhetspolitik formas genom en samverkan mellan utrikespolitiken, försvärspolifiken, vår polifik i iniernalionella nedrustningsfrågor, handelspolitiken och biståndspolifiken.

Den svenska försvarspolitiken syftar lill att försvaret vid en konflikt i Europa mellan slormaktsblocken skall ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att hot, påtryckningar eller angrepp mot Sverige inte av någon kan bedömas vara lönsamt. Totalförsvaret har i så fall den önskade fredsbevarande förmågan. Totalförsvaret är ett uttryck för vår vilja alt slå vakt om nafionens säkerhet och oberoende. Del är därför en hela folkets angelägenhet och bygger på att varje medborgare efter förmåga bidrar till landets försvar.

Kombinationen av en fast, förtroendeingivande utrikespolitik och ett efter våra förhållanden starkt försvar skall inge omvärlden respekt för Sveriges neulralitetsvilja och förmåga alt slå emot påtryckningar och andra aggressiva handlingar. Det måste stå klart för alla all vi dels för en konsekvent alliansfri politik som syftar till neutralitet i händelse av krig i vår omvärld, dels målmedvetet skapar sådana försvarsresurser som ingen kan bortse från i ett krigsläge. Våra långsiktiga försvarsbeslut är uttryck för denna målmedvetenhet.

Utvecklingen i världen ger anledning till oro. I budgetproposifionen kommenterar försvarsministern utvecklingen under det gångna året och följderna i olika avseenden av de försämrade relationerna mellan supermakterna, bl. a. för nedrustningsslrävandena. I motion 349 (s) lämnas en säkerhetspolitisk redogörelse som understryker behovet av att Sverige för en aktiv utrikespolitik som tar sikte på att arbeta för en värld i fred.

I motion 349 tar motionärerna särskilt upp försvarsministerns uttryck "våra säkerhetspolitiska förpliktelser i Norden", som har använts av försvarsministern i budgetpropositionerna 1980 och 1981. Motionärerna framhåller att uttrycket är ägnat att skapa betydande oklarhet åt innebörden av vår neutralitetspolifik. "Säkerhetspolitiska förpliktelser" kan enligt motionärerna tolkas som om det funnes några bestämda krav, utöver dem som kan härledas ur folkrätten, på vårt lands säkerhetspolitik - krav som vi skulle vara skyldiga att uppfylla. Om man använder sådana ullryck finns risken, hävdar motionärerna, att andra länder kan göra gällande all vi inte uppfyller sådana krav. Därmed skulle det inte längre vara vi själva utan andra stater som tolkade innebörden i vår alliansfria politik. Enligt motionärerna finns det inga skäl all använda nya begrepp för alt uttrycka att vi genom vår

FöU 1980/81:19 4

alliansfria politik, stödd på ett efter våra förhållanden starkt totalförsvar, också bidrar till en lugn och stabil situation i Norden.

Även motion 1601 (c) lar upp säkerhelspolifiken i stort. Enligt motionen måste den svenska säkerhetspolitiken hävdas med skärpa och fasthet så att dess mål aldrig kan ifrågasättas. Sveriges hållning spelar en särskilt viktig roll för alt vidmakthålla stabiliteten i del nordiska området. Väsentliga försvagningar av vårt försvar skulle kunna rubba den säkerhetspolitiska balansen i Norden. Motionärerna framhåller att formuleringen "säkerhetspolitiska förpliktelser" i budgetpropositionen inte får tolkas så all Sverige skulle ha någon bindande munflig eller skriftlig överenskommelse med en eller flera utomstående parter, i vilken vi skulle åta oss att vidta den ena eller andra åtgärden om den utrikespolitiska situationen förändras i en eller annan riktning. En sådan tolkning har självklart inte avsetls av regeringen, uttalar mofionärerna.

Statssekreteraren i försvarsdepartementet har inför utskottet klargjort att redogörelsen i budgetpropositionen om säkerhets- och försvarspolitiken har avsetts beskriva den politik som gäller sedan länge. Formuleringen "våra säkerhetspolitiska förpHklelser i Norden" - som förekom redan i budgetpropositionen 1980 och som riksdagen under föregående riksmöte enhälligt lämnade utan erinran (FöU 1979/80:13 s. 1-6, rskr. 1980/81:316) - syftar på huvudtanken i svensk säkerhetspolifik att det ligger i Sveriges intresse att på allt sätt bidra till fortsatt säkerhetspolifisk stabilitet i det nordiska området.

Den fastlagda svenska säkerhetspolitiken är enligt utskottets mening ändamålsenlig även vid en utveckling som präglas av kriser, tilltagande spänning och betydande osäkerhet. Den alliansfria politiken förenas med att Sverige uthålligt och efter måttet av sin förmåga bidrar fill kampen för fred och mot upprustning i världen. Aktiva insatser av olika slag i delta syfte är angelägna både i medvind och motvind för sådana strävanden. Konsekvent och efter eget bedömande måste landet dessutom vidmakthålla och utveckla ett efter våra förhållanden starkt totalförsvar. Uppgiften att kunna avhålla från hot och angrepp men även att verkligen kunna möta sådana situationer måste vara styrande för totalförsvarets utveckling.

Som 1978 års försvarskommitté nyligen har framhållit (Ds Fö 1981:1 s. 46) råder det inte något motsatsförhållande mellan å ena sidan våra åtgärder i internationellt samarbete för att på sikt undanröja konfliktorsaker och minska rustningarna i världen och å andra sidan våra åtgärder för att trygga vår egen säkerhet och bidra till fortsatt stabilitet i vårt närområde.

Det råder heller ingen motsättning mellan vår beslutsamhet all slå vakt om Sveriges säkerhet och vår vilja all la hänsyn till de övriga nordiska ländernas intressen och till den hävdvunna säkerhetspolitiska situafionen i Norden. Några förpliktelser i form av traktat eller andra bindande löften alt ta sådana hänsyn finns självfallet inte. Som framgår av motionerna 349 och 1601 kan ordet "förpliktelser" möjligen ändå missförstås. Utskottet fastslår därför att

FöU 1980/81:19 5

det inte råder några delade meningar om svensk säkerhetspolitik. Ansvaret för fortsatt lugn och stabilitet i det nordiska området vilar såväl på oss som på våra grannländer och på andra stater som skulle kunna påverka utvecklingen där. Sverige tar sitt ansvar genom att föra en konsekvent neutralitetspolifik och genom att upprätthålla ett försvar som även i framtiden kan medverka till fred och stabilitet i det nordiska området.

Med hänvisning fill vad utskottet nu har anfört anser utskottet att riksdagen bör lämna utan erinran vad föredragande statsrådet har uttalat om säkerhets- och försvärspolifiken. Mofionerna 349 och 1601 bör avslås, mofion 349 i denna del.

I mofionerna 697 (c) och 1212 (m) tas upp frågor som rör försvarspolitiken.

Som komplement till hittills planerade skydd mot kemiska och biologiska stridsmedel behövs enligt motion 697 någon lättillgänglig form av lerapeu-fiskt verkande skyddsmedel. Medlet bör vara inriktat på såväl hud- eller nervskadande ämnen som prestationsnedsättande medel av psykofarmakatyp. Det behövs enligt motionärerna också motmedel mot den biologiska krigföringens smitto- och infektionseffekter.

I flera försvarsbeslut har uttalats att totalförsvarets behov av skydd mot kärnvapen samt mot biologiska och kemiska stridsmedel kan och bör tillgodoses lill måttliga merkostnader. Meningen har varit att delta behov skall beaktas vid utvecklingen av vårt totalförsvar, som primärt är inriktat på det konventionella kriget. Nuvarande brister i skyddet bör enligt försvarskommittén avhjälpas. Kommittén redovisar förutsättningar för planeringen i detta syfte (Ds Fö 1980:1 s. 127-136). Härvid anges både förebyggande åtgärder och åtgärder för att lindra och begränsa uppkomna effekter.

Utskottet har inhämtat synpunkter på mofion 697 från försvarets forskningsanstalt, som följer utvecklingen när det gäller medicinsk behandling av skador som vållas av biologiska och kemiska stridsmedel. Forskningsanstalten bedriver även viss egen forskning på området. Anstalten framhåller betydelsen av att Sverige är aktivt i nedrustningsfrågor. De viktigaste skyddskomponenterna är enligt anstalten sådana som förhindrar att skador uppkommer. Förebyggande åtgärder reducerar behovet av medicinsk behandling.

Synpunkter har också inhämtats från civilförsvarsstyrelsen, som anser att det är av stor vikt att resurser avsätts för att utveckla och ta fram lätt användbara medel mot c-stridsmedlens verkningar. Det motmedel (atropin) som nu är tillgängligt och som verkar mot vissa nervgaser måste användas av personal med medicinsk utbildning.

Utskottet konstaterar att frågor som gäller skydd mot biologiska och kemiska stridsmedel har behandlats ingående av försvarskommittén. Härigenom står det klart att sådana frågor, efter remissbehandling och planering under 1981, kommer att behandlas i regeringens kommande förslag till nytt

FöU 1980/81:19 6

försvarsbeslut. Riksdagen bör inte göra något uttalande med anledning av motion 697.

I mofion 1212 föreslås utredning av förutsättningarna och formerna för en obligatorisk samhällstjänst (militär eller civil) för män och kvinnor. Enligt motionären bör övervägas om inte de "samhällstjänster" som värnplikt för män och moderskap för kvinnor utgör i rättvisans namn borde motsvaras av andra former av samhällstjänst för dem som inte fullgör värnpliktstjänstgöring eller spädbarnsvård. En sådan ordning skulle - menar motionären -konkretisera jämställdhelssträvandena och kunna bidra lill en lösning av de mycket stora sociala problem som det framfida behovet av personliga tjänster mot många svaga och behövande innebär. Vidare skulle en obligatorisk samhällstjänst för män och kvinnor kunna bidra till en bättre beredskap inför de påfrestningar som ett totalt krig innebär.

Under riksmötet 1978/79 behandlades en mofion (mot. 1978/79:693) med likartat yrkande rörande utredning om samhällstjänst för både män och kvinnor. Försvarsutskottet (FöU 1978/79:23 s. 20) påminde om a« 1978 års försvarskommitté är ålagd att ägna särskild uppmärksamhet åt frågor om plikttjänstgöring och är oförhindrad att överväga även långtgående förändringar. Något utredningsarbete därutöver var utskottet inte berett att förorda. Motionen avslogs av riksdagen.

Försvarskommittén har i sitt första delbetänkande Vår säkerhetspolitik (SOU 1979:42) kommenterat sitt fortsatta arbete angående bl. a. hur man bör utnyttja de samlade personallillgångarna inom totalförsvaret. Härvid tillbakavisade kommittén (s. 133) tanken - framförd i den allmänna debatten - att utnyttja totalförsvarets pliktlagar för alt tillgodose det fredslida samhällets behov av arbetskraft.

I sitt nyligen avgivna delbetänkande Säkerhetspolitik och totalförsvar (Ds Fö 1981:1) uttalar försvarskommiltén att totalförsvaret även i fortsättningen bör bygga på den allmänna värnplikten, civilförsvarsplikten och andra former för tjänstgöringsskyldighet. Genom pliktlagarna är alla medborgare, män och kvinnor, mellan 16 och 70 års ålder skyldiga att i krig vid behov medverka inom totalförsvaret. I den meningen kan sägas att vi har "tolalförsvarsplikt". Kommittén lämnar en rad förslag som syftar fill att bättre tillgodose de samlade personalbehoven inom totalförsvaret.

Sekretariatet för framtidsstudier har i mars 1981 publicerat en samling uppsatser - Tankar om den framfida vården - inom ramen för sitt projekt Omsorgen i samhället. Bland uppsatserna finns en med rubriken Samhällstjänst för omsorgen? Sekretarietet har i ett pressmeddelande gjort följande sammanfattning av uppsalsens innehåll:

Som en följd av den ökande produktiviteten i näringslivet och den minskande arbetstiden blir den betalda tiden för vård och omsorg allt dyrare. I framtiden kommer det att bli nödvändigt alt på ett eller annat sätt engagera lekmän i vårdarbetet. Att söka lösa detta enbart genom frivillighet kan bli

FöU 1980/81:19 7

besvärligt. Ett intressant alternativ kan då vara en utbyggnad av värnplikten till en allmän samhällstjänst för män och kvinnor. En stor del av denna kan då tänkas inriktad just på vård- och omsorgsarbetel. Samhällstjänsten innebär helt enkelt att en del av beskattningen byts ut mot arbete. Effekterna av en sådan lösning stannar emellertid inte vid del ekonomiska. Förslaget har också många andra konsekvenser: samhällstjänsten ger möjlighet lill demokratisk insyn i och kontroll av det professionella vårdarbetet. Den innefattar en omfattande lekmannautbildning osv. Mest väsentligt är kanske förslagets ideologiska innebörd: att vård och omsorg om medmänniskorna blir något som alla engageras i och blir direkt medansvariga för - inte bara något man köper sig fri från via skattsedeln.

Utskottet delar uppfattningen att de tjänstgöringsplikter som finns i olika lagar och som syftar till att tillgodose skilda behov inom lolalförsvarel sammanlagna kan sägas innebära att det råder tolalförsvarsplikt för landets medborgare. Helt undantagna är i princip endast personer i åldersskiktet 0-15 år och personer som är äldre än 70 år, sammanlagt ca 30 % av hela befolkningen. Liksom försvarskommittén anser utskottet att totalförsvarets pliktlagar inte bör användas för att tillgodose fredstida behov av arbetskraft.

1 mofion 1212 åsyftas en tjänstgöringsskyldighet som skulle kunna åberopas för olika former av samhällsnytfigt arbete redan under ordinära förhållanden. Ett förslag till sådan tjänstgöringsskyldighet (samhällstjänst) har skisserats inom sekretariatet för framtidsstudier. Tanken bearbetas vidare inom ytterligare en delstudie hos sekretariatet. Studien beräknas bH redovisad under våren 1981. En slutrapport om projektet Omsorgen i samhället kan väntas hösten 1981. Slutrapporten liksom tidigare redovisningar syftar till alt ge underlag för länkande och debatt på lång sikt. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte besluta om utredning enligt motionsförslaget.

Med hänvisning lill det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motion 1980/81:697 om lerapeutiskl skydd mot kemiska och biologiska stridsmedel,

2. att riksdagen avslår motion 1980/81:1212 om en obligatorisk samhällstjänst för män och kvinnor,

3. all  riksdagen  avslår  motion   1980/81:349,  yrkande   1,  om säkerhets- och försvarspolitiken,

4. alt riksdagen avslår motion 1980/81:1601 om grunderna för och utformningen av Sveriges säkerhetspolifik,

5. all riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört om säkerhets- och försvärspolifiken.

FöU 1980/81:19 8

2. Besparingar m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 11-12)

1. föreslagit riksdagen att godkänna vad föredragande statsrådet har anfört om besparingar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1981/82,

2. berett riksdagen tillfälle all la del av vad föredragande statsrådet har anfört om översynsprojekt.

Motionen

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvitt gäller yrkande 4 i denna del att riksdagen - med avslag på propositionen i denna del - godkänner vad som anförts i motionen om besparingar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1981/82.

Utskottet

Såvitt gäller besparingar budgetåret 1981/82 hänvisar försvarsministern lill riksdagens beslut (prop. 1980/81:20 bil. 3, FöU 1980/81:9, rskr 1980/81:68) under hösten 1980 om riktlinjer för besparingar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Riktlinjerna innebär bl. a. att utgifterna begränsas med totalt 300 milj. kr. Besparingarna skall genomföras så att de inte får negativa effekter för försvarets beredskap och styrka.

Försvarsministern förordar all hela den avsedda besparingen görs inom del militära försvaret.

I motion 349 (s) hävdas all del är möjligt och lämpligt med besparingar inom det militära försvaret som går längre än regeringen föreslår. I särskilda yrkanden, som utskottet behandlar under punkt 11 i det följande, föreslår motionärerna för budgetåret 1981/82 utgifter för det militära försvaret som understiger regeringens förslag med sammanlagt ca 750 milj. kr.

Utskottet förordar liksom försvarsministern alt hela den tidigare beslutade besparingen om 300 milj. kr. görs inom det militära försvaret. Enligt ulskotlels mening bör riksdagen godkänna vad försvarsministern har anfört om besparingar under budgetåret 1981/82 och därmed avslå motion 349 i denna del.

Beträffande översynsprojekt i besparingssyfte lämnar försvarsministern en kortfattad redovisning för arbetsläget. Han räknar med alt få anledning återkomma till dessa frågor bl. a. i den totalförsvarsproposifion som skall föreläggas riksdagen under våren 1982. Utskottet har inte något att erinra med anledning av redovisningen.

FöU 1980/81:19 9

Med hänvisning till del anförda hemställer ulskollel

1. all riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med avslag på mofion 1980/81:349, yrkande 4 i denna del, såvilt gäller det militära försvaret godkänner vad föredragande statsrådel har anförl om besparingar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1981/82,

2. att riksdagen lägger till handlingarna vad föredragande statsrådet har anförl om översynsprojekt.

3. Verksamheten  inom  det  militära  försvaret  under  budgetåret
1979/80

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 13-16) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1979/80.

Utskottet

I propositionen lämnas en sammanfallande redogörelse för myndigheternas årsredovisningar och för det ekonomiska utfallet.

Ulskollel har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1979/80 och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

4. Verksamheten  inom  det  militära  försvaret  under  budgetåret
1980/81

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 17) berett riksdagen tillfälle all ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom del militära försvaret under budgetåret 1980/81.

Utskottet

Verksamheten under innevarande budgetår bedrivs enligt de riktlinjer som finns angivna i propositionerna 1979/80:100 och 1979/80:117 (FöU 1979/80:13 och 19, rskr 1979/80:316 och 326).

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1980/81 och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen lill handlingarna.

FöU 1980/81:19 10

5. Det militära försvarets fortsatta utveckling

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 18-34) föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta utveckling som föredragande statsrådet har angell.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern påminner om att 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/ 77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) avser perioden 1977/78-1981/82. Nästa försvarsbeslut skall fattas under våren 1982 och avse perioden 1982/83-1986/87.

Överbefälhavaren har i juni 1980 redovisat den andra delen av sin perspektivplan för det militära försvaret (ÖB 80). Planen omfattar överbefälhavarens förslag till handlingsvägar för perioden 1982/83-1991/92 på olika ekonomiska nivåer. Den har överlämnats lill 1978 års försvarskommitlé.

I oktober 1980 här överbefälhavaren redovisat programplan för del militära försvaret (ÖB 81-86). Han framhåller alt det vikfigaste syftet med programplanen är att ge en grund för arbetet med anslagsframställningarna för budgetåret 1981/82. Han framhåller vidare att planen - som i fråga om inriktning och femårig planeringsram utgår från 1977 års försvarsbeslut - inte kan ses som ett förslag lill handlingsväg inom ramen för perspektivplaneringen.

Försvarsministern delar överbefälhavarens uppfattning om programplanen. Han finner därför inte skäl att la mera detaljerad ställning fill planeringen än vad som behövs för beslut om verksamhet, anslagsbelopp och bemyndiganden under anslagen för budgetåret 1981/82.

I budgetproposifionen 1980 (prop. 1979/80:100 bil. 7 s. 57-58) redovisade försvarsministern den ekonomiska situafionen inom det militära försvaret som den då kunde bedömas. Han anförde därvid bl. a. att den planering som låg till grund för 1977 års försvarsbeslut inte helt kunde genomföras under försvarsbeslutsperioden inom den ekonomiska ram som angavs i beslutet och att repelilionsutbildningen och materielanskaffningen hade drabbats särskilt hån.

Överbefälhavaren har i programplanen redovisat den ekonomiska situationen som han bedömde den när planen lämnades. Bedömningen svarar i stort sett rhot den som gjordes för ett år sedan. Den dämpade löneutvecklingen i förhållande till den allmänna prisutvecklingen har medfört att överbefälhavaren har kunnat planera in en viss förstärkning av repetitionsutbildningen och materielanskaffningen under budgetåret 1981/82.

För egen del bedömer försvarsministern alt löneutvecklingen kommer att vara något mera dämpad i förhållande till den allmänna prisutvecklingen än vad överbefälhavaren har förutsatt vid sin beräkning av anslagsbeloppen.

FöU 1980/81:19 11

Därigenom har försvarsministern i viss ulslräckning kunnat föra över medel till de verksamhetsområden där de största behoven finns.

Försvarsministern behandlar härefter olika områden inom del militära försvaret. Vid redogörelsen berörs bl. a.

o planeringen för arméförbanden, marinförbanden och flygvapenförban
den

o bristerna inom materielområdet

o beredskapsfrågor

o värnphktsutbildningen

o de frivilliga försvarsorganisafionerna

o fredsorganisationens utveckling

o personalfrågor

o informationen om säkerhetspolitiken och totalförsvaret

o den ekonomiska planeringen.

Försvarsministern förordar för budgetåret 1981/82 en utgiftsram som svarar mot 1977 års försvarsbeslut. En femårig planeringsram som bygger på en sådan utgiftsram uppgår till ca 76 850 milj. kr. Enligt försvarsministern finns det emellerfid inte anledning att nu föreslå riksdagen en planeringsram för perioden 1981/82-1985/86. Det bör enligt hans mening ankomma på regeringen att besluta om vilken planeringsram som skall ligga till grund för överbefälhavarens planering för nästa försvarsbeslutsperiod.

Motionerna

Beträffande planeringsfrågor behandlar utskottet följande mofioner.

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvilt gäller yrkandena 5 och 6, nämligen

5. att riksdagen godkänner de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta utveckling som angetts i motionen,

6. att riksdagen beslutar all planeringsramen för det militära försvaret för 1981-1986 skall fastställas av riksdagen samt uppgå fill 74 697 milj. kr.

1980/81:701 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att pågående och planerat samarbete med industri- och försvarsintressen inom NATO, framför allt på det flygtekniska området, snarast avbryts,

2. alt riksdagen som sin mening uttalar att något nytt militärflygplan, typ JAS eller annat, inte skall utvecklas vare sig inom Sverige eller i samarbete med andra stater,

3. att riksdagen med ändring av proposifion 1980/81:100 bil. 7 avslår förslaget om modernisering av äldre stridsvagnar och utveckling och produktion av nya ubåtar.

FöU 1980/81:19 12

Beträffande försvarsmaktens fredsorganisation behandlar utskottet motion 1980/81:855 av Eric Holmqvist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående önskvärdheten av alt bibehålla existerande militärförband i Skåne.

Beträffande värnpliktsutbildning behandlar ulskollel följande mofioner.

1980/81:917 av Arne Fransson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur bestämmelser om värnplikfigas rätt till ledighet för folkrörelseuppdrag skall utformas.

1980/81:1215 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av nuvarande beslämmelser

1. att den svenska försvarsmakten kan nyttiggöra sig tidigare utbildning hos nyblivna svenska medborgare i de fall delta kan ge ett stort tillskott av kunnande till krigsorganisationen i förhållande till kostnaderna för den kompletterande utbildningen,

2. att nyblivna icke militärt utbildade svenska medborgare inte bör ges militär grundutbildning om de vid tidpunkten för svenskt medborgarskap

„uppnått högre än 23 års ålder.

Beträffande hemvärnets personal behandlar utskottet följande motioner.

•

1980/81:523 av Magnus Persson (s) och Sune Johansson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär ändring av nuvarande arvodesregler för hemvärnsbefälet i enlighet med vad som ovan anförts, samt begär översyn av resekostnadsersältningen för hemvärnsbefäl.

1980/81:918 av Anders Gernandt m. fl. (c) vari yrkas all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om möjlighet för kvinnor att genomföra frivilhg verksamhet inom hemvärnet.

Beträffande information om säkerhetspolitiken och totalförsvaret behandlar utskottet följande motioner.

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvitt gäller yrkande 2 att riksdagen godkänner de åtgärder som föreslagils i motionen om vidgad säkerhetspolifisk debatt.

1980/81:1867 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen vid anvisning av medel enligt A 2 Försvarshuvudfiteln beaktar vad som anförts i motionen och lar särskilt hänsyn till svensk säkerhetspolitik.

FöU 1980/81:19 13

Utskottet

Planeringsfrågor

Utskoftet har fidigare (FöU 1979/80:13 s. 13) konstaterat att 1977 års försvarsbeslut inte skapade balans mellan uppgifter och resurser för det militära försvaret. Särskilda svårigheter för planering och verksamhet sammanhänger med det nuvarande systemet för prisreglering. 1978 års försvarskommitté avser (Ds Fö 1981:1 s. 142) att lägga fram förslag om nytt prisregleringssystem i sitt slutbetänkande hösten 1981.

Enligt motion 1980/81:701 (vpk) bör utgifterna för det militära försvaret, fill en början, frysas på nuvarande nivå. Det skulle enligt motionärerna ge utrymme för en omstrukturering som bl. a. innebär att brigadförbanden utgår ur organisationen, först och främst pansarförbanden men senare också infanleribrigaderna, samt alt anskaffningen av nya ubåtar stoppas och en avveckling av ubåtsvapnet förbereds. Beträffande det påbörjade utvecklingsarbetet för att på 1990-talet ersätta Viggensystemet uttalar mofionärerna att vänsterpartiet kommunisterna skarpt protesterar "mot det samarbete som här inletts med framför allt västtyska industri- och försvarsintressen".

Riksdagen har fidigare under riksmötet (prop. 1980/81:101, FöU 1980/ 81:16, rskr 1980/81:164) beslutat om beslällningsbemyndiganden för bl. a. modernisering av stridsvagnar. Utskottet har inte något att erinra mot att anskaffningen av ubåtar typ A 17 påbörjas. Beträffande ersättning av Viggensystemet gäller att olika alternativ skall presenteras för regeringen under hösten 1981. Frågan om fortsatt handlingsväg skall underställas riksdagen våren 1982. Som utskottet tidigare har konstaterat (FöU 1979/80:13 s. 17) kan utveckling och produktion av ett svenskt JAS-flygplan inte ske oberoende av utlandet. Beroende av utländsk kapacitet vid drift och underhåll av färdiga flygplan bör dock motverkas.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå yrkandena 1-3 i motion 701 (vpk).

I mofion 1980/81:349 (s) hävdas att säkerhetspolitiska, tekniska och ekonomiska motiv talar för att starkare än tidigare omstrukturera det militära försvaret till ett folkförsvar, som tar lill vara de personella tillgångarna inom landet och de möjligheter som den tekniska utvecklingen ger. Enligt motionärerna bör riksdagen fastställa en ekonomisk planeringsram för budgetåren 1981/82-1985/86. De föreslår att en sådan ram, i prisläge februari 1980, skall bestämmas till 74 697 milj. kr., varav 14 921 milj. kr. budgetåret 1981/82 och 14 944 milj. kr. vart och ett av de fyra sista budgetåren i perioden.

Inför ett nytt långsikfigt försvarsbeslut av riksdagen våren 1982 tillförs efter hand nytt underlag för planeringen såvilt avser tiden efter nästa budgetår. 1978 års försvarskommitté har nyligen lämnat delbetänkandet Säkerhetspolitiken och totalförsvaret. Med delta som grund har regeringen

FöU 1980/81:19 14

den 5 mars 1981 ulfärdal anvisningar för totalförsvarets planering under 1981 för perioden 1982/83-1986/87. För del militära försvaret har angetts en planeringsram om 15 400 milj. kr. för varje budgetår i perioden, totalt 77 000 milj. kr. Överbefälhavaren skall belysa utvecklingen och konsekvenserna om planeringsramen minskas eller ökas med 400 milj. kr. per budgetår.

Utskottet vill för sin del tillstyrka att planering och verksamhet för det militära försvaret bedrivs enligt de riktlinjer som föredragande statsrådet har angett. Detta innebär att utskottet avstyrker bifall till yrkandena 5 och 6 i motion 349 (s).

Fredsorganisation

I motion 1980/81:855 (s) föreslås all riksdagen hos regeringen skall framhålla önskvärdheten av all behålla nuvarande fredsförband i Skåne. Vid ulredning och överväganden om förbandsindragningar och andra organisationsförändringar inom det militära försvaret bör enligt motionärerna beaktas bl. a. att många värnplikfiga i Skåne redan får sin militära utbildning på andra håll i landet, att behovet av försvar i Sydsverige betonas i all försvarsplanering saml att en nedläggning av förband i Skåne skulle innebära stora olägenheter för de värnpliktiga där och dessutom hårt drabba kommuner som Hässleholm i ett redan besvärligt sysselsättningsläge.

1978 års försvarskommitté skall enligt lilläggsdirekfiv (Dir. 1980:27) överväga förändringar i det militära försvarets fredsorganisation för att åstadkomma en nödvändig begränsning av kostnaderna för denna. Fredsorganisationen skall enligt direktiven anpassas så att det blir möjligt att långsiktigt genomföra utbildning och materielanskaffning för krigsorganisationens behov på den ekonomiska nivå som kommittén utgår ifrån i sina förslag.

Som preliminär utgångspunkt för utredningen om vilka militära förband och skolor som kan behöva läggas ned eller slås ihop har försvarskommiltén vall handlingsväg 2 i överbefälhavarens perspektivplan. Handlingsvägen innebär besparingar som motsvarar avveckling av ett femlontal enheter.

För alt förbereda kommitténs överväganden och ställningstaganden i frågorna om fredsorganisationen har inom kommittén utsetts ett särskilt arbetsutskott som svarar för nödvändiga överläggningar med berörda kommuner, regionala och lokala myndigheter samt personalorganisationer. I arbelsutskollel ingår fem ledamöter av kommittén.

Försvarsutskottet har förståelse för de synpunkter som förs fram i motion 855. Liknande argument kan emellerfid åberopas också av företrädare för andra regioner i landet, till stöd för att man där bör gå varsamt fram med organisationsförändringar.

Nedläggningar och sammanslagningar av lokala enheter inom försvarsmakten kan självfallet inte genomföras utan vissa svårigheter och nackdelar både för det militära försvaret och för samhället i övrigt. Försvarskommiltén

FöU 1980/81:19 15

skall nu, med underlag från ansvariga myndigheter och efter samråd med berörda kommuner m. fl., göra en avvägning mellan alla de synpunkter och önskemål som är naturliga i sammanhanget. Genom att försvarskommiltén är pariamenlariskt sammansatt och genom uppläggningen av kommitténs arbete i denna del finns det goda förutsättningar för att regionalpolitiska m. fl. synpunkter blir både observerade och värderade redan på utrednings-stadiet.

LItskottel vill här gärna tillägga att det från värnpliktssocial synpunkt givetvis är en fördel om den militära grundutbildningen kan bedrivas nära de värnpliktigas hemorter. En sådan strävan bör så långt möjligt liksom hittills finnas vid planeringen och i möjlig mån vara vägledande vid ulredning och beslut om organisationsförändringar.

Till det militära försvarets fredsorganisation hör också centrala och regionala staber saml gemensamma myndigheter. Överbefälhavaren är ålagd av regeringen att för perioden 1982/83-1986/87 så långt möjligt planera in ytterligare besparingar för --ådana enheter enligt handlingsväg 3 i perspekfivplanen.

Riksdagen bör inte nu uttala sig om försvarsmaktens fredsorganisation. Någon framställning lill regeringen i enlighet med förslaget i motion 855 anser sig utskottet inte böra tillstyrka.

Värnpliktsutbildning

I motion 1980/81:1215 (fp) föreslås att det militära försvarets nuvarande beslämmelser om nyligen naturaliserade manliga svenska medborgare av samhällsekonomiska skäl ändras i vissa avseenden. En värnpliktig som nyligen blivit svensk medborgare och som fått militär utbildning i sill tidigare hemland bör enligt motionärerna krigsplaceras i det militära försvaret om delta kan göras möjligt genom en begränsad kompletterande utbildning. Delta skulle eftersträvas beträffande män upp lill 30 års ålder. Möjligheterna och behovet av kompletterande utbildning bör, anser motionären, prövas i varje särskilt fall.

En manlig invandrare som inte tidigare fått militär utbildning bör enligt motionären inte kostas på svensk militär grundutbildning om hans fyllt 23 år.

En man som nyligen blivit svensk medborgare har i princip samma rättigheter och skyldigheter när det gäller värnplikten som andra svenska värnpliktiga. Enligt värnpliktslagen (1941:967) får helt eller delvis befrias från värnpliktstjänstgöring bl. a. den som blir svensk medborgare det kalenderår då han fyller 25 år eller senare samt den som styrker att han gjort militärtjänst utomlands (1 kap. 5 §).

Enligt bestämmelser av värnpliktsverket kan män som naluraliseras del år de fyller 28 år eller senare efter ansökan befrias från vårnpliktstjänslgöring i fredstid.

FöU 1980/81:19 16

I slutet av 1970-talel fick varje år omkring 23 000 invandrare svenskt medborgarskap. Av dessa var ca 6 000 män i värnpliktsåldern, 18-47 år. Av de värnpliktiga var ca 2 000 yngre än 27 år. Omkring 400 män i åldersläget 25-27 år fick årligen svenskt medborgarskap och inkallades lill grundutbildning.

Värnplikfiga som har genomfört militär utbildning i annat land befrias från grundutbildning i Sverige om den genomförda utbildningen har haft en längd av minst 200 dagar, om den kan styrkas med intyg och om den enskilde ansöker om befrielse. Omkring 50 värnpliktiga uppfyller varje år dessa krav och är under 28 år vid naturalisafionen, dvs. är tjänstgöringsskyldiga redan i fred. Ytterligare ca 50 värnpliktiga är äldre än 28 år men vill göra svensk militärtjänst trots tidigare militär utbildning. Sammanlagt är det alltså ca 100 naturaliserade män, med utländsk grundutbildning, som varje år skrivs in i försvarsmakten och kan krigsplaceras där. Många av dessa överförs sedan fill arbetsmarknadsstyrelsen för placering inom totalförsvarets civila delar. En av anledningarna till detta är alt man har svårt att avgöra på vilken befattning en värnpliktig kan placeras om man endast vet att han tidigare är utbildad i t. ex. pansarvärnstjänst. Strävan uppges dock vara att finna placeringar inom försvarsmakten.

Särskilda överenskommelser om tillgodoräknande av fullgjord militärutbildning har träffats mellan Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Överbefälhavaren har ännu inte slutfört den undersökning om de värnpliktigas ekonomiska förhållanden som han bedriver i samarbete med statistiska centralbyrån (jfr FöU 1979/80:13 s. 38). Enligt anvisningar av regeringen har han vidare att i anslutning till programplaneringen för perioden 1982/83-1986/87 tillsammans med övriga berörda myndigheter se över och komma med förslag beträffande inskrivningen av värnpHkfiga. Syftet har angetts vara att minska avgångarna under grundutbildningen.

De problem av främst ekonomisk natur som kan vara förknippade med att fullgöra grundutbildning i åldersläget 23-28 år torde vara likartade för alla värnpliktiga. Resultaten av nämnda undersökning om de värnpHktigas ekonomiska förhållanden bör därför föreligga innan statsmakterna tar ställning till om det är lämpligt att utan individuell prövning befria värnpliktiga från grundutbildning i fredstid redan innan de fyllt 28 år. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte bifalla mofion 1215.

I mofion 1980/81:917 (c) efterlyser mofionärerna klara regler för rätt till ledighet från värnpliktsutbildning för folkrörelseuppdrag.

Reglerna för tjänstledighet under värnpUktsulbildning ingår i Tjänstereglemente för försvarsmakten (TjRF), som har utfärdats av Konungen i kommandoväg. Bestämmelserna i reglementet är sedan länge föremål för en total översyn. Remissbehandlingen av ijänslereglementsutredningens förslag (Ds Fö 1979:4) har förlängts men är helt nyligen avslutad.

Enligt Ijänslereglementsutredningens förslag skall värnpliktiga under vissa förutsättningar beviljas tjänsfledighet bl. a. för dellagande som ombud

FöU 1980/81:19 17

eller förbundsstyrelseledamot i en distrikts- eller rikskongress, om kongressen anordnas av ett polifiskt parti som är representerat i riksdagen eller av ett sådant partis ungdomsförbund eller specialförbund eller av en facklig organisation.

Utskottet vill inte tillstyrka att rätten till tjänstledighet utvidgas mer än tjänstereglementsutredningen har föreslagit. Regeringen kan väntas utfärda ett nytt ijänstereglemente inom ett år. Riksdagen bör avslå motion 917.

Hemvärnets personal

Motion 918 (c) syftar lill alt ge kvinnor möjlighet att direktanslutas till det allmänna hemvärnet. Motionärerna pekar ut vissa uppgifter som bedöms vara lämpade för kvinnor, t. ex. viss stabstjänst, sambandstjänst, underhålls-tjänst, viss inlendenlurtjänsl samt sjukvårdstjänst.

Redan i dag ingår kvinnor i hemvärnets krigsorganisation med i huvudsak de uppgifter som motionärerna anger. Dessa kvinnor är lottor, bilkårisler eller tillhör andra frivilligorganisationer. I driftvärnet finns försöksvis kvinnor som är direktanslutna med anknytning till sin anställning. De har samma uppgifter som manliga driflvärnsmän, dvs. även slridsuppgifter.

Frågan om att direktrekrytera kvinnor fill hemvärnet har övervägts tidigare. En direkt rekrytering har bedömts innebära risk för att de övriga frivilligorganisationerna försvagas. Dessa har också motsatt sig en sådan ordning.

Utskottet bedömer att kvinnornas insatser tillvaratas på ett tillfredsställande sätt inom hemvärnet i den form som nu fillämpas och föreslår att motion 918 avslås.

I motion 1980/81:523 (s) behandlas vissa frågor rörande hemvärnsbefälens arvoden och reseersättningar. De avdrag som hemvärnsbefäl gör i sina självdeklarationer för kostnader de haft i samband med sina arvoderade uppgifter inom hemvärnet bedöms, uppger motionärerna, oUka av taxeringsnämnderna. I motionen efterlyses en central rekommendation för att komma ifrån variationerna i praxis i delta hänseende.

Motionärerna anser också alt det arvode som utgår skall delas upp i en skattepliktig del, som avser ersättning för arbetsinsatsen, och en annan icke skatleplikfig del som utgör gottgörelse för beräknade kostnader med anledning av uppdraget. De åberopar som exempel den ersättning som utgår till övervakare. I motionen föreslås också en översyn av resekostnadsersättningen lill hemvärnsbefäl.

Utskottet behandlade arvodena till hemvärnsbefäl i sitt betänkande FöU 1976/77:8 (s. 8). Utskottet ansåg därvid att sådana arvoden skall regleras av regeringen i likhet med andra arvoden som utgår enligt det s. k. bisysslobrevet. Utskottet finner inte skäl all arvodet till hemvärnsbefäl skall utformas annorlunda än övriga arvoden som utgår enligt nämnda brev. En framställning om anvisningar för en enhetlig behandling i taxeringsnämn-2 Riksdagen 1980/81. 10 saml. Nr 19

FöU 1980/81:19 18

derna av hemvärnsbefälens avdragsyrkanden har avslagils av riksskaliever-ket. Utskottet är inte berett att förorda en översyn av resekostnadsersältningen fill hemvärnsbefäl. Enligt utskoltels mening bör även motion 523 avslås av riksdagen.

Information om säkerhetspolitiken

I juni 1980 lämnade försvarskommiltén delbelänkandet (Ds Fö 1980:2) Vidgad säkerhetspolitisk debatt. I betänkandet finns förslag om bl. a. mål för informafionen om säkerhetspolitiken och åtgärder som syftar till att stimulera den allmänna debatten om säkerhetspolifik och totalförsvar.

Försvarsministern tar inte ställning till de förslag som försvarskommiltén har lämnat, eftersom han anser alt målen för och inriktningen av olika lotalförsvarsgrenar och funktioner inom dessa bör vägas samman och fastställas i ett sammanhang. Detta sker enligt hans mening lämpligen i samband med nästa försvarsbeslut. Han uttalar sig emellertid om betydelsen av information om säkerhetspolitiken och totalförsvaret. Sådan information är enligt hans mening nödvändig som en grund för opinionsbildningen och för att ge människorna möjlighet att påverka den politiska beslutsprocessen i dessa frågor. Detta är särskilt viktigt inför ett nytt försvarsbeslut. Försvarsministern har därför beräknat medel under anslaget Vissa nämnder m. m. för att regeringen skall ha möjlighet alt ge stöd åt organisationer och projekt som har lill syfte att sprida kunskap om vår säkerhetspolitik och totalförsvaret.

Enligt motion 1980/81:349 (s) borde det ha varit möjligt för regeringen att redovisa ett ställningstagande fill riksdagen, i varje fall i de delar belänkandet avser åtgärder i syfte att stimulera debatten införl982 års försvarsbeslut. På grundval av försvarskommitténs betänkande bör riksdagen enligt motionärerna besluta all Centralförbundet Folk och Försvar tilldelas ökat ekonomiskt stöd för att stimulera debatt och information genom kurser, konferenser etc, att Folk och Försvar får ökade resurser för all anordna pressresor och presseminarier saml alt det inrättas journaliststipendier för vidareutbildning på det säkerhetspolitiska området.

Samhällsinformationen om landets säkerhetspolitik tas upp också i motion 1980/81:1867 (m). Enligt motionärerna finns röster i debatten om Sveriges säkerhet, om fred, nedrustning och svensk försvarsförmåga som grundar sig på dåliga insikter om hur det ser ut i världen och på okunnighet om avsikten med och styrkan i det svenska försvaret. Det måste därför, menar motionärerna, vara en huvuduppgift för det svenska samhället all informera om vår säkerhetspolitik. De anser alt det inför försvarsbeslutet 1982 är viktigt att en debatt kommer till stånd om den säkerhetspolitiska bakgrunden till vårt försvars uppbyggnad, särskilt med hänsyn till den pågående debatten om en ensidig svensk nedrustning.  Mofionärerna finner det angeläget att

FöU 1980/81:19 19

regeringen vid fördelning av medel som är tillgängliga för att ge stöd ål organisationer och projekt som har fill syfte att sprida kunskap om säkerhetspolitiken och totalförsvaret tar särskild hänsyn till behovet av information om sambandet mellan den säkerhetspolitiska situationen i världen och vårt totalförsvars struktur, uppbyggnad och styrka samt våra fastställda principer för alliansfrihet och neutralitet.

Liksom försvarsministern och motionärerna vill ulskollel framhålla angelägenheten av information och debatt om säkerhetspolitiken och totalförsvaret inför nästa försvarsbeslut. Det är också viktigt att sprida lättillgänglig informafion om beslutet sedan det är fatlat. '

Utskottet kan för sin del godta att försvarskommilténs förslag om information och debatt underställs riksdagen i samband med övriga förslag från kommittén. Från regeringens sida finns uppenbarligen både vilja och handlingsberedskap att stödja organisationer och projekt som syftar till alt sprida kunskap om säkerhetspolitiken och totalförsvaret. Medel finns tillgängliga under anslaget Vissa nämnder m. m., som är ett förslagsanslag.

Enligt utskottets mening bör ifrågavarande yrkanden i motionerna 349 och 1867 avslås av riksdagen. Ett yrkande i motion 349 om ökning av anslaget Vissa nämnder behandlar utskottet under punkt 13 i det följande.

Utskottets hemställan

Med hänvisning fill det anförda hemställer utskottet

1.              beträffande planeringsfrågor

a.                  att riksdagen avslår motion 1980/81:701, yrkandena 1-3, om
stridsvagnar, ubåtar och flygplan,

b.                  att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med
avslag på motion 1980/81:349, yrkandena 5 och 6, godkänner de
riktlinjer för det militära försvarets fortsatta utveckling som
föredragande statsrådet har angett,

2.              beträffande fredsorganisation

att riksdagen avslår mofion 1980/81:855 om de militära fredsförbanden i Skåne,

3.              beträffande värnpliktsutbildning

a.                  att riksdagen avslår motion 1980/81:1215 om militärutbild
ningen av nyblivna svenska medborgare,

b.                  att riksdagen avslår motion 1980/81:917 om ledighet för
folkrörelseuppdrag,

4.              beträffande hemvärnets personal

a. alt riksdagen avslår motion 1980/81:918 om kvinnor i hemvärnet.

FöU 1980/81:19 20

b. att riksdagen avslår motion 1980/81:523 om hemvärnsbefäls rätt till arvode och resekostnadsersältning,

5.   beträffande information om säkerhetspolitik och totalförsvar att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 samt med avslag på motionerna 1980/81:349, yrkande 2, och 1980/81:1867 godkänner vad föredragande statsrådet har anfört.

6. Intäktsfinansiering av viss verksamhet

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 35) berett riksdagen tillfälle att yttra sig över vad föredragande statsrådet har anfört om intäktsfinansiering av viss verksamhet.

Utskottet

Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde tillämpas i olika omfattning intäktsfinansiering av verksamheten vid vissa myndigheter. Vid försvarets datacentral finansieras hela verksamheten genom intäkter. Verksamheten vid försvarets läromedelscentral kommer också på sikt att bli helt intäktsfinansierad. Vissa myndigheter har en del av sin verksamhet intäktsfinansierad, bl. a. försvarets forskningsanstalt och försvarels rationaliseringsinstitut.

Försvarsministern anser att ytterligare delar av verksamheten vid försvarets rationaliseringsinstitut bör kunna intäktsfinansieras. Enligt hans uppfattning bör intäktsfinansiering också tillämpas resp. titökas för vissa delar av verksamheten vid bl. a. försvarets civilförvaltning, försvarets materielverk, försvarets forskningsanstalt och försvarets förvaltningsskola. I vilken utsträckning och vid vilka myndigheter inläktsfinansiering skall införas kommer, anför han vidare, att studeras närmare.

Enligt försvarsministerns uppfattning bör dock redan under budgetåret 1981/82 intäktsfinansieringen vid försvarets rationaliseringsinstitut kunna utökas med den verksamhet som avser stöd fill lokala myndigheters rafionahsering samt utbildning m. m. På samma sätt anser han att intäktsfinansieringen bör kunna utökas vid försvarets civilförvaltning och sådan finansiering införas vid förvaltningsskolan under budgetåret 1981/82.

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern har anfört om intäktsfinansiering av viss verksamhet och hemställer att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

7. Lekmän i försvaret på regional och lokal nivå

Regeringen har i budgetproposifionen (s. 36) berett riksdagen fillfälle alt ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om lekmän i försvaret på regional och lokal nivå.

FöU 1980/81:19 21

Bakgrund

I sitt slutbetänkande (SOU 1979:84) Lekmän i försvaret har försvarsmaktens ledningsutredning (FLU 74) lagt fram förslag om lekmannainflytande inom försvarsmakten på regional och lokal nivå.

Utredningen räknar med att ett lekmannainflytande inom försvarsmakten kan få positiva effekter såväl för försvarsmakten som för samhället som helhet. Ett sådant inflytande bedöms ge fördelar som motiverar de ökade kostnader och det merarbete som beräknas följa. Merkostnaderna har av FLU 74 uppskattats till 7-10 milj. kr. per år. Ett lekmannainflytande vid militära förband är emellertid något nytt och oprövat, anför utredningen. Den vill därför inte förorda att ett lekmannainflytande omgående införs vid alla de 70 myndigheter som utredningen anser lämpa sig för ett lekmannainflytande. FLU 74 rekommenderar försöksverksamhet vid ett begränsat antal förband. Försöken bör efter utvärdering läggas till grund för ett slutUgt ställningstagande. Lekmannaorganen bör enligt utredningen i.regel bestå av myndighetens chef, fillika ordförande, och sex lekmän som väljs av landsfinget. Minst en av lekmännen bör representera den kommun där myndigheten ligger.

Försöksverksamheten bör enligt utredningens mening i första hand avse beslutande organ, knutna till enskild myndighet, eftersom detta är det normala inom statsförvaltningen. Det ger lekmännen maximalt ansvar och kan därför förväntas ge den bästa motivationen. Försöken föreslås också omfatta ett rådgivande organ med anknytning till garnison. Det finns, anser utredningen, vissa fördelar med att ha ett gemensamt organ för en hel garnison.

För att ge ett fillräckligt stort underlag för ett slutligt ställningstagande föreslås försöken med beslutande organ omfatta minst fem förband. Försök med rådgivande organ i garnison föreslås genomföras i minst två garnisoner. Den ena garnisionen bör, anser utredningen, bestå av enbart arméförband och den andra av förband ur olika försvarsgrenar. Försöksverksamheten föreslås pågå omkring fyra år och ledas av överbefälhavaren och berörda landsting i samråd. Inför utskottet har upplysts att en försöksverksamhet av den omfattning som FLU 74 har förordat beräknas kosta ca 1 milj. kr. per år.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern påminner om att han i proposition 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m. anförde att det med hänsyn till kostnadsutvecklingen var nödvändigt att så långt möjligt begränsa sådana kostnader för försvarsmaktens fredsadministration som inte gav direkta bidrag till försvarseffekten. I ett läge där strukturomvandlingar och rationaliseringar måste drivas mycket hårt inom försvaret är han inte beredd

FöU 1980/81:19 22

att inrymma några kostnadskrävande reformer som inte ger direkt utslag i krigsorganisafionens försvarseffekt. Han ifrågasätter inte värdet av lekman-naorgan men måste vid en vägning mellan denna typ av fredsreformer och t. ex. repetitionsutbildning eller materielanskaffning, som direkt bidrar lill försvarseffeklen, i nuvarande ekonomiska situation prioritera de senare. Mot bakgrund av det ekonomiska läget finner han del därför inte möjligt alt ta ställning fill utredningens förslag innan förutsättningarna för dess genomförande har klarlagts i samband med nästa försvarsbeslut.

Motionen

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvitt avser yrkande 15 alt riksdagen beslutar att en försöksverksamhet med lekmannainflytande på lokal nivå skall inledas i enlighet med vad som förordas i mofionen.

Utskottet

Riksdagen har i olika sammanhang behandlat frågan om lekmannainflytande inom försvarsmakten. Bl. a. har den anmodat regeringen att låta utreda de praktiska förutsättningarna för och konsekvenserna av ett lekmannainflytande på central och högre regional nivå (FöU 1973:19, rskr 1973:289). Utredningsuppdraget har åvilat FLU 74 inom ramen för en översyn av det militära försvarets centrala och högre regionala ledningsorganisation. Med anledning av ett senare beslut av riksdagen fick utredningen i uppdrag att behandla lekmannainflytandet även på den lokala nivån i försvarsmaktens organisation (FöU 1975/76:9, rskr 1975/76:42).

Sina överväganden och förslag i fråga om lekmannainflytandet på den centrala nivån redovisade utredningen i sitt första betänkande (SOU 1976:64) Försvarsmaktens centrala ledning. På grundval av utredningsarbetet lade regeringen i proposition 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m. fram sitt förslag i frågan. Våren 1978 beslutade riksdagen i enlighet med regeringsförslaget att på den centrala nivån skulle inrättas en rådgivande nämnd som skulle vara gemensam för överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna (FöU 1977/78:9, rskr 1977/78:174).

FLU 74 har - som framgår av den föregående redogörelsen - numera slutfört sitt utredningsarbete rörande lekmannainflytande på regional och lokal nivå inom den militära organisafionen. Av redogörelsen framgår också att försvarsministern av anförda skäl inte är beredd all nu biträda utredningens förslag.

I motion 349 (s) vänder sig motionärerna mot försvarsministerns ställningstagande som de anser vara kortsynt och beklagligt. Det kommer givelvis alltid att kunna hävdas all ett lekmannainflytande inte ger samma utslag i krigsorganisatorisk effekt som inköp av materiel, repetilionsövning-ar, etc. Värdet av ökad insyn från lekmannahåll och en breddad kontaktyta

FöU 1980/81:19 23

för försvaret får ses som en mer långsiktig fråga, menar de. En begränsad försöksverksamhet på det sätt som FLU 74 förordar kan enligt deras mening inte heller avvisas av ekonomiska skäl. Motionärerna anser därför att en försöksverksamhet bör organiseras enligt det förslag FLU 74 har lagt fram, med början den 1 januari 1982.

Utskottet är positivt lill ett ökat lekmannainflytande på regional och lokal nivå inom försvarsmakten. Del utredningsarbete vars resultat försvarsministern anmäler har fillkommit på förslag av utskottet. Utskottet finner starka skäl för uppfattningen att ett slutligt ställningstagande fill utredningens förslag bör föregås av försöksverksamhet vid ett begränsat antal förband. Utskottet godtar emellertid försvarsministerns uppfattning att frågan lämpligen bör prövas i anslutning till nästa försvarsbeslut. Större klarhet föreligger då rörande de ekonomiska förutsättningarna för reformen. Med hänvisning till del anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av proposifion 1980/81:100 och med avslag på motion 1980/81:349, yrkande 15, lämnar utan erinran vad försvarsministern har anfört om lekmän i försvaret på regional och lokal nivå.

8. Avveckling av personalkassorna inom försvarsmakten

Regeringen har i budgetproposifionen (s. 37-42) föreslagit riksdagen att godkänna vad föredragande statsrådet har förordat om avveckling av personalkassorna inom försvarsmakten.

Bakgrund

Personalkassorna inrättades i slutet av 1800-talet för att genom inkomster från olika verksamheter bidra med medel lill personalvården vid försvarsmaktens förband. Kassornas verksamhetsfält var omfattande. De drev olika rörelser, t. ex. bagerier, skrädderier och snickerier. Vid fem förband har personalkassorna fortfarande bagerirörelser. Andra inkomstkällor kunde vara så vitt skilda verksamheter som nöjestillställningar och försäljning av köksavfall. Alltjämt drivs 38 biografer av personalkassor. Den huvudsakliga och i många fall enda inkomstkällan blev så småningom marketenterirörelser. Ökade personalkostnader medförde att dessa blev alltmera olönsamma med förluster för många personalkassor som följd. Marketenterirörelserna inlöstes av statsverket och drivs fr. o. m. den 1 juli 1973 i förbandens egen regi.

Personalkassorna har för sina olika rörelsegrenar och för frifidsändamål mark, byggnader och anläggningar. Dessa ligger huvudsakligen inom kasernområdena och bekostas av personalkasse- och donationsmedel eller genom statsbidrag. Angivna tillgångar jämte vissa inventarier hade år 1970 ett brandförsäkringsvärde av sammanlagt ca 16,4 milj. kr. Personalkassorna

FöU 1980/81:19 24

har också tillgångar i form av bankmedel m. m. som uppgår till ca 11 milj. kr.

Föredragande statsrådet

I budgetpropositionen föreslår försvarsministern att personalkassorna avvecklas. Enligt hans uppfattning ankommer det på staten att sörja för personalvården inom försvarsmakten. Han biträder ett förslag rörande avveckling av personalkassorna som försvarets materielverk (FMV) har utarbetat på uppdrag av regeringen. Hans ställningstagande innebär bl. a. all personalkassemedel under en femårig övergångstid skall disponeras av förbanden för trivseländamål för såväl värnplikfiga som anställda, i huvudsak enligt nuvarande principer. Under awecklingstiden föreslås överbefälhavaren vara huvudman för kassorna. Medel som eventuellt återstår efter övergångsperioden skall förvaltas av överbefälhavaren och användas för personalvårdsändamål.

Mark, byggnader och anläggningar som tillhör personalkassorna föreslås antingen överlåtas utan ersättning fill förbanden eller inlösas av staten. I de fall byggnader och anläggningar står på fri grund och det inte är avsikten att utnyttja dem inom försvarsmakten, beräknas de kunna försäljas på den öppna marknaden. Försvarsministern utgår från att berörda myndigheter noga prövar den awecklingsform som är lämpligast för resp. objekt. Vid avveckling av byggnader och objekt av kulturhistoriskt intresse utgår han från att erforderligt samråd sker med riksanfikvarieämbetet och statens försvarshistoriska museer.

De bagerier som drivs av personalkassor föreslås föras över till resp. myndighet. Frågan om bageriernas fortsatta verksamhet får därefter bedömas med utgångspunkt i de långsikfiga behoven och de personella och ekonomiska förutsättningarna.

Biografverksamheten föreslås övergå till resp. förband med överbefälhavaren som huvudman för verksamheten. Kassornas inventarier bör, anför försvarsministern, överlåtas fill förbanden utan ersättning.

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis peka på att personal- och värnpliktsfrågorna har stor betydelse inom försvarsmakten. Det sätt på vilket de handläggs påverkar i hög grad effektiviteten i bl. a. utbildningsverksamheten. Mot denna bakgrund finner utskottet det vara naturligt att de personalvårdande åtgärderna integreras i försvarsmaktens verksamhet och att de medel som behövs för ändamålet anvisas över statsbudgeten. Så sker också redan i dag. Personalkassornas betydelse har därigenom minskat. Mot denna bakgrund delar utskottet försvarsministerns bedömning att personalkassorna bör

FöU 1980/81:19 25

avvecklas. Utskottet har inte heller någon erinran mot vad försvarsministern har förordat rörande formerna för avvecklingen. Med hänvisning fill det anförda hemställer utskottet

att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har förordat om avveckling av personalkassorna inom försvarsmakten.

9. Värnpliktigas medinflytände

Regeringen har i budgetproposifionen (s. 436) berett regeringen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om värnpliktigas medinflytande.

Bakgrund

I mars 1977 fillsatte försvarsministern en kommitté med uppdrag att utreda formerna m. m. för de värnpliktigas medinflytande. Kommittén, som kallade sig värnpliktsinflytandekommittén, har i ett huvudbetänkande (Ds Fö 1979:2) lagt fram förslag rörande innehållet i och formerna för värnplikfigas medinflytande under grundutbildning.

Huvuddragen i kommitténs förslag är följande.

Den organisatoriska formen för de värnpliktigas medinflytande bör även i fortsättningen bestämmas av statsmakterna och myndigheterna under dessa. De värnpliktiga bör dock - som hittills - ha rätt att bilda och verka i frivilliga intresseorganisationer vid sidan av de fastställda samverkansformerna.

De värnpliktiga föreslås få beslutanderätt när det gäller inriktningen av fritidsaktiviteter. Likaså bör innehållet i vissa ordningsbestämmelser enligt kommittén kunna bestämmas av de värnplikfiga själva liksom hur de lokaler som efter samråd har tilldelats dem för användning under fritid skall utnyttjas. Vidare skall enligt kommitténs förslag berörda chefer efter mönster från medbestämmandelagen ha en allmän skyldighet att samråda med de värnpliktiga innan viktigare beslut fattas. När det gäller den egentliga utbildningsverksamheten lämnas vissa detaljförslag beträffande medinfly-tandets omfattning.

I fråga om formerna för medinflytandet föreslås all varje pluton och motsvarande enhet vid förbandet utser en ledamot i ett organ som kommittén kallar värnpliktsrådet. Rådet avses utgöra de värnplikfigas högsta representativa organ vid förbandet och utöva t. ex. den beslutanderätt som fillkommer de värnplikfiga vid förbandet som helhet. Rådet föreslås bestå uteslutande av värnpliktiga och bör enligt kommitléförslaget få sammanträda på tjänstetid.

De nuvarande förbandsnämnderna bör enligt kommittén avskaffas. I stället använder kommittén denna benämning på det särskilda organ som den föreslår skall inrättas för samverkan mellan förbandscheferna och de värnplikfiga, dvs. främst för samrådsöverläggningar. Denna nämnd föreslås

FöU 1980/81:19 26

bestå av tre företrädare för myndigheten och fyra för de värnpliktiga, vilka bland sig utser en ordförande.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern förklarar att enligt hans uppfattning bör tyngdpunkten i medinflytandet ligga på lokal nivå. Det bör utformas så att det direkt berör de värnpliktiga och kan omfatta deras egen arbetsmiljö. Medinflytandet bör således, anser han, förankras i plutons- och kompaninivån. Han framhåller vidare att de förslag som han anser bör genomföras inte innehåller några frågor som enligt hans mening behöver underställas riksdagens prövning. Han anser emellertid att de värnpliktigas medinflytande är så viktigt att riksdagen bör informeras om de åtgärder inom området som han avser att föreslå regeringen.

Han delar kommitténs uppfattning att samverkan mellan värnpliktiga och myndigheter även fortsättningsvis bör ske i de former som regering och myndigheter har bestämt. Denna princip framhåller han, påverkas inte om de värnpliktiga bildar frivilliga organisationer för att främja sina intressen.

Han kan inte dela kommitténs uppfattning att de värnpliktiga bör ges rätt att själva besluta om inriktningen av fritidsaktiviteter, eftersom dessa grundas på individuella önskemål som bör prövas i särskild ordning. Denna fråga liksom medelstilldelningen för ändamålet bör enligt hans uppfattning dock göras till föremål för samråd.

Han biträder kommitténs övriga förslag om beslutanderätt för de värnpliktiga men understryker att denna beslutanderätt inte är beslutanderätt i förvaltningsrättslig mening utan får betraktas som rekommendationer.

När det gäller formerna för de värnpliktigas inflytande framför han en från kommittén avvikande uppfattning. Han är sålunda inte beredd all biträda förslaget om s. k. värnpliktsråd och om förbandsnämnder i den nya utformningen. Han finner del svårt alt se att dessa organ skulle bidra fill alt ytterligare fördjupa medinflytandet för samtliga värnpliktiga. Alt inrätta värnpliklsråd innebär enligt hans uppfattning en formalisering av den normala samverkan som finns mellan värnpliktiga i frågor av gemensamt intresse. Han anser därför att förbandsnämnderna i deras nuvarande form också i fortsättningen bör vara huvudorganet för förbandsledningens samverkan med de värnpliktiga. De värnpliktiga representanterna i nämnden bör dock enligt hans mening ges möjlighet att förbereda sig vid särskilda sammanträden.

Försvarsministern delar kommitténs uppfattning alt de nuvarande militärområdesvisa konferenserna skall ersättas med konferenser som organiseras försvarsgrensvis. Han anser också som kommittén att antalet ombud vid värnpliktskonferensen bör minskas från 200 lill 160. Ett förslag av kommittén

FöU 1980/81:19 27

om  ytterligare  personalresurser för  värnpliktiga  arbetsgrupper är han däremot inte beredd all biträda.

Motionen

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvitt avser yrkande 13 all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i mofionen anförts om utveckling av de värnpliktigas inflytande.

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis erinra om att del i olika sammanhang har behandlat frågan om de värnplikfigas medinflytande.

I betänkandet FöU 1971:19 lämnade utskottet en ingående redogörelse för de former för samråd och medinflytande som då hade utvecklats inom försvarsmakten. Frågan behandlades också ulförhgt av utskottet i samband med 1977 års försvarsbeslut (FöU 1976/77:13 s. 60-62). Utskottet har även därefter på grund av mofionsyrkanden i ämnet haft anledning att ägna uppmärksamhet åt medinflytandefrågan (FöU 1977/78:19 s. 16, FöU 1978/79:23 s. 23 och FöU 1979/80:19 s. 28).

Värnpliktsinflytandekommittén har numera lämnat sitt huyudbetänkande (Ds Fö 1979:2). I budgetpropositionen har försvarsministern tagit ställning till kommitténs förslag (s. 43-46). En kortfattad redogörelse för försvarsministerns ställningstagande har lämnats i det föregående.

I mofion 349 (yrkande 13) utvecklar socialdemokraterna i försvarsutskottet sin syn på utvecklingen av de värnpliktigas inflytande. De anser - i likhet med kommittén och försvarsministern - att den organisatoriska ramen för detta också i fortsättningen skall bestämmas av statsmakterna. De framhåller emellertid att om det visar sig att de värnpliktigas intresseorganisationer når en omfattning och stabilitet som gör det möjligt för dem att på ett representativt sätt företräda de värnpliktigas intresse så kan frågan komma i ett annat läge. Man anser vidare att det klarare än vad som sker i propositionen bör exemplifieras i vilka frågor ett obligatoriskt samråd bör komma till stånd. Vad kommittén har föreslagit bör enligt motionärerna vara vägledande i detta hänseende.

I motionen anförs vidare motiv för att genomföra kommitténs förslag all inrätta värnpliktsråd som representativt organ för de värnpliktiga vid förbanden. Motionärerna understryker emellertid att detta inte får leda till att val av ombud till värnpliktskonferensen sker inom detta organ utan dessa skall såsom f. n. ske genom direkta val.

Motionärerna biträder ett förslag av flera remissinstanser om all inrätta en särskild utbildningsnämnd - vid sidan av förbandsnämnden - där utbildningsfrågor som är gemensamma för förbandet kan behandlas. Genom delta

FöU 1980/81:19 28

förslag markeras, framhåller motionärerna, utbildningsfrågornas vikt på ett särskilt sätt.

I mofionen föreslås vidare i linje med värnpliktsinflytandekommitténs förslag en viss utökning av resurserna för bilrädeshjälp åt den värnpliktiga arbetsgruppen. Enligt motionärerna bör 50 000 kr. avses för ändamålet under anslaget Operafiv ledning m. m.: Ledning och förbandsverksam-het.

Utskottet delar försvarsministerns uppfattning att den organisatoriska ramen för de värnpliktigas medinflytande liksom hitfills bör bestämmas av stalsmaklerna och myndighelerna. Liksom försvarsministern anser utskottet att medinflytåndels tyngdpunkt bör ligga på lokal nivå.

Enligt utskottets uppfattning bidrar de förslag som framförs i motion 349 inte till att fördjupa medinflytandet för de värnpliktiga. De kan snarare innebära en formalisering av medinflytandet som onödigt binder den pågående demokrafiseringsproeessen. Utskottet stöder därför i delta hänseende försvarsministerns synpunkter. I detta sammanhang vill utskottet särskilt understryka betydelsen av att de värnplikfigas representanter i förbandsnämnderna ges möjlighet att förbereda sig vid särskilda sammanträden.

Utskottet är inte berett att fillstyrka motionärernas förslag om ytterligare medel till den värnpliktiga arbetsgruppens verksamhet. Frågan bör, som försvarsministern anför, prövas senare mot bakgrund av en ökad erfarenhet av medinflylandeverksamhelen.

Med hänvisning fill det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och med avslag på motion 1980/81:349, yrkande 13, lämnar utan erinran vad försvarsministern har anfört om värnplikfigas medinflytande.

10. Förbättrade värnpliktsförmåner m. m.

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 47-48) föreslagit riksdagen att

1. anta förslag till lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),

2. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat om förmåner åt värnpHkfiga m. fl.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena 11 och 12, nämligen

11. att riksdagen beslutar uttala sig för att dagersättningen höjs med 2 kr. fill 18 kr. per dag.

FöU 1980/81:19 29

12. att riksdagen beslutar uttala sig för att förplägnadsersätlningen höjs med 5 kr. till 15 kr. per dag.

1980/81:696 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) vari yrkas alt riksdagen hemställer hos regeringen att nuvarande regler i fråga om utbildningspremier ändras så att man undviker negafiva konsekvenser för rekrytering av yrkesbefäl.

1980/81:1217 av Ivan Svanström (c), vari yrkas att riksdagen uttalar sig för att helt fria hemresor för värnpliktiga i enlighet med vad som anförs i motionen införs fr. o. m. den 1 juli 1981.

1980/81:1602 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att försöksverksamhet påbörjas med krav på all de värnpliktiga vid utnyttjande av tiokronorsresa skall bära uniform.

Utskottet

I budgetproposifionen förordas att dagersättningen till värnplikfiga fr. o. m. den 1 juli 1981 höjs från 16 kr. lill 17 kr. Detta innebär att den sammanlagda ersättningen - dagersättningen och tillägg lill dagersättningen - blir (17 -t- 15) 32 kr. fr. o. m. 231 :a t. o. m. 300:e tjänstgöringsdagen om höjningen kommer till stånd. För tjänstgöringstid därefter blir den sammanlagda ersättningen för dag (17-1-30) 47 kr.

Regeringen föreslår vidare att maximibeloppet för familjepenning för maka höjs från 1 140 kr. till 1 290 kr. för månad och för barn från 510 kr. till 570 kr. för månad. Försvarsministern framhåller all genom dessa höjningar kommer familjepenningen för maka all ligga över del grundbelopp som nu utgår till ensamstående enligt socialhjälpsnormen i Stockholms kommun och familjepenningen för barn att ligga över nuvarande nivå för bidragsförskott och barnpension. Ändringen förutsätter att familjebidragslagen (1978:520) ändras i detta avseende.

Enligt gällande bestämmelser kan värnpliktig få näringsbidrag lill avlö-ningskoslnader som uppkommer lill följd av att särskild arbetskraft måste anhtas för alt under den värnplikfiges tjänstgöring hejt eller delvis ersätta honom. Det maximerade dagsbeloppet för näringsbidrag är sedan den 1 juli 1977 100 kr. I budgetpropositionen föreslås alt näringsbidrag fr. o. m. den 1 juli 1981 skall kunna utgå med 150 kr. för dag. Även en sådan ändring påverkar familjebidragslagen.

I motion 349 (s) föreslåsen höjning av dagersättningen lill 18 kr., dvs. med 1 kr. mer än regeringen föreslår. Motionärerna yrkar vidare att den s. k. förplägnadsersätlningen höjs från 10 kr. till 15 kr. De föreslagna höjningarna medför enligt motionärernas beräkningar ökade utgifter med ca 19 milj. kr.

FöU 1980/81:19 30

Motion 1217 (c) innehåller ett tidigare framfört yrkande om helt fria hemresor för de värnpliktiga. Motionären anser att kostnaderna för de värnpHktigas resor numera uppgår till så stora belopp att den ytterHgare kostnad som reformen eventuellt medför kan inrymmas inom försvarets samlade kostnadsram.

Utskottet har vid behandling av tidigare motionsyrkanden om förbätlrade förmåner lill de värnpliktiga utöver regeringens förslag hänvisat lill en undersökning om de värnpliktigas ekonomiska förhållanden som överbefälhavaren efter förslag av utskottet utför i samarbete med statistiska centralbyrån (FöU 1978/79:23 s. 28 och FöU 1979/80:13 s. 38). Utskottet har bedömt alt denna ulredning skulle komma att ge ett värdefullt faktamaterial för prioriteringar och beslut när det gäller de värnpliktigas förmåner.

I budgetpropositionen uppges att utredningsarbetet - vars resultat skulle ha redovisats senast i mitten av september 1980 - av olika anledningar har försenals. Det har därför inte kunnat ligga till grund för övervägandena i budgetarbetet för budgetåret 1981/82. Försvarsministern erinrar också om den översyn av familjebidragslagen som utskottet har förordat (FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316). Med anledning av riksdagens beslut och erfarenheterna av familjebidragslagens tillämpning avser försvarsministern att under våren 1981 föreslå regeringen att förelägga riksdagen en proposition i frågan. Han utgår från alt han i detta sammanhang även får möjlighet att kommentera och behandla den värnpliktsekonomiska undersökningen.

Med hänsyn lill all en särskild proposition rörande de värnpliktigas förmåner är att vänta senare i år - där bl; a. resultatet av den pågående undersökningen av de värnpliktigas ekonomiska förhållanden avses behandlas - är utskottet inte heller nu berett att tillstyrka några ändringar av de värnpliktigas ekonomiska förmåner utöver regeringens förslag. Motion 349, yrkandena 11 och 12, och motion 1217 bör avslås.

Utskottet vill i detta sammanhang också behandla mofion 1602 (m) som även den rör resor för tjänstgörande värnpliktiga.

I motionen anförs all de värnpliktiga under sina resor genom alkoholförtäring, förstörelse och högljudd samvaro stör andra passagerare. Motionärerna pekar på åtgärder som har vidtagits eller övervägts för att komma fill rätta med detta missförhållande. De anser det vara angeläget all även andra vägar prövas för alt förbättra ordningen vid de värnpliktigas resor. I delta syfte förordas att de värnpliktiga på försök åläggs alt bära uniform i samband med s. k. liokronorsresor.

Det är självklart önskvärt alt de värnpliktiga vid sina resor inte stör andra resenärer. Trafikföretagen har genom olika åtgärder sökt förbättra ordningen bland de värnpliktiga liksom bland andra ungdomar som reser i grupp. Inför utskottet har upplysts att ordningen vid de värnpliktigas resor har förbättrats under det senaste året. Utskottet anser inte all man bör försöka förbättra ordningen genom alt införa en skyldighet för de värnpliktiga att

FöU 1980/81:19 31

bära uniform vid s. k. liokronorsresor. En sådan allmän skyldighet vid resor skulle inte ligga i linje med den avveckling av uniformspliklen och andra föreskrifter rörande de värnpliktigas frilid som har präglat utvecklingen under senare år. Utskottet anser också all de värnplikfiga i princip inte skall särbehandlas som resenärer. Motion 1602 bör alltså avslås.

I motion 696 (fp) yrkas en ändring av nuvarande regler rörande utbildningspremier till vissa värnpliktiga som efter grundutbildningen börjar att utbilda si'g lill yrkesofficerare. Som bakgrund lill behandlingen av detta yrkande vill utskottet något uppehålla sig vid gällande principer för rekryteringen lill yrkesofficersulbildning.

Enligt den nya befälsordningen (prop. 1977/78:24, FöU 1977/78:10, rskr 1977/78:179) skall yrkesbefäl rekryteras bland alla kategorier befälsutlagna värnpliktiga. Särskilda aspirantlinjer förekommer alltså inte.

Värnpliktiga som anmäler intresse för officersyrket i samband med inskrivningen och bedöms lämpliga tas ut för utbildning till gruppbefäl eller plulonsbefäl. Dessa värnpliktiga övergår när de har avslutat sin grupp- eller plutonsbefälsulbildning lill en förberedande officersskola. Detsamma gäller dem som först sedan de påbörjat grupp- eller plutonsbefälsutbildningen anmäler intresse att bli yrkesofficer.

Rekryteringen bland kompanibefälsullagna värnpliktiga regleras genom riktlinjer av överbefälhavaren som regeringen har godtagit den 12 juni 1980. Enligt dessa bör värnpliktiga som under utbildning till kompanibefäl kommer till insikt om att de vill bli yrkesofficerare och bedöms vara lämpliga fördetia överföras till förberedande officerskurs innan kompanibefälsutbild-ningen (kadettskolan) börjar. De som i ett sent skede av utbildningen lill kompanibefäl eller försl när den har avslutats bestämmer sig för en framfid som yrkesofficerare får tillgodoräkna kadettskolan som förberedande officersskola.

Under de utbildningsskeden som nyss beskrivits - alltså även under utbildningen vid förberedande officersskola - utgår värnpliklsförmåner. Värnpliktiga som efter avslutad kompanibefälsutbildning utbildas lill yrkesofficer vid officershögskola får enligt gällande riktlinjer inte den utbildnings-premie om 5 000 kr. som utgår till andra värnpliktiga som godkända har genomgått kompanibefälsutbildning. De värnpliktiga som redan fåll premier skall enligt regeringens beslut återbetala dem.

I motion 696 (fp) vänder sig motionärerna mot regeringens beslut om återbetalningsskyldighet, som de anser bör omprövas. Denna ordning har, anför de, fått negativa konsekvenser för rekryteringen bland berörda värnpliktiga. Motionärerna anser det strida mot en grundtanke i den nya befälsordningen att ha föreskrifter som på detta sätt begränsar de faktiska möjligheterna att rekrytera bland alla befälsuttagna värnpliktiga.

Utskottet har förståelse för alt det kan te sig egendomligt för den enskilde all behöva återbetala en premie som han har fått. Det är också olyckligt om den föreskrivna ålerbetalningsskyldigheten skulle ha den rekryteringshäm-

FöU 1980/81:19 32

mande effekt som mofionärerna hävdar. Bland värnpliktiga med kompanibefälsutbildning torde finnas många som väl lämpar sig som yrkesofficerare. Utskottet har därför ingående övervägt den fråga som aktualiserats genom motionen.

Utskottet konstaterar att värnpliktiga som enligt den nya befälsordningen rekryteras till yrkesofficerare som regel först utbildas fill grupp- eller plutonsbefäl och därefter fortsätter sin utbildning vid förberedande officersskola. Rekrytering av yrkesofficerare kan också på nyss beskrivet sätt ske bland värnpliktiga under kompanibefälsutbildning. Denna utbildning är dock i första hand avsedd att täcka krigsorganisafionens behov och fullföljs endast av de yrkesofficersaspiranter som sent under kompanibefälsulbild-ningen, eller först sedan den är avslutad, bestämmer sig för officersyrket.

Om riksdagen skulle bifalla motion 696 uppkommer enligt utskottets mening en obalans i fråga om förmåner som - förutom att den innebär orättvisa mellan olika yrkesofficersaspiranter - skulle kunna påverka den avsedda utbildningsgängen enligt den nya befälsordningen. Utskottet kan därför inte fillstyrka mofionen, som syftar fill likstälhghel mellan å ena sidan vissa yrkesofficersaspiranter och å andra sidan kompanibefälsutbildade värnpliktiga. Kompanibefälsutbildningen skall förse krigsorganisationen med värnpliktiga plutonchefer. Utbildningspremierna för sådan utbildning motiveras främst av alt det råder brist på plulonehefer i krigsförbanden.

Inte heller har utskottet funnit tillräckliga skäl för att särbehandla sådana värnpliktiga som redan hade påbörjat kompanibefälsutbildning när regeringen tog ställning den 12 juni 1980. De som därefter fullföljer utbildningen, får premie och sedan ansöker om att bli antagna som yrkesofficersaspiranter gör ett val i medvetande om de regler som gäller. Utskottet vill dock understryka att del är angelägel att man finner former för återbetalningen av utbildningspremierna som blir så litet kännbara för den värnpliktige som möjligt, t. ex. genom avbetalningar inom viss lid.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen antar inom försvarsdepartementet upprättat och fill budgetpropositionen som bilaga 7.1 fogat förslag till ändring av familjebidragslagen (1978:520),

2. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med avslag på mofion 1980/81:349, yrkande 11, godkänner vad föredragande statsrådet har förordat om dagersättningen till värnpliktiga m. fl.,

3. att riksdagen avslår motion 1980/81:349, yrkande 12, om förplägnadsersättning till värnpliktiga m. fl.,

4. all riksdagen avslår motion 1980/81:1217 om fria hemresor för värnpliktiga,

5. att riksdagen avslår motion 1980/81:1602 om försöksverksamhet vid värnpliktigas hemresor,

6.              att riksdagen avslår mofion 1980/81:696 om ändrade regler för
• utbildningspremier till värnpliktiga.

FöU 1980/81:19 33

11. Luftförsvarssektorernas organisation

Regeringen har i proposition 1980/81:124 (s. 3) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat om vilka flottiljer
som skall vara luftförsvarssektorförband från den 1 juli 1981,

2. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att
omorganisafionen skall kunna genomföras.

Utskottet

Sverige är f. n. indelat i sju luftförsvarsseklorer (S 1, S 2, W 2, O 1, O 5, N 3 och ÖN 3). Ledning i fred av verksamheten inom sektorerna är knuten till vissa flottiljer, luftförsvarssektorförband. De sju luftförsvarssektorför-banden är Västmanlands flygflotfilj (Fl), Jämtlands flygflottilj (F4), Skaraborgs flygflotfilj (F7), Skånska flygflottiljen (F 10), Bråvalla flygflotfilj (F 13), Blekinge flygflotfilj (F 17) och Norrbottens flygflottilj (F 21).

I propositionen förordar försvarsministern att sektorerna S 1, S 2 och W 2 förs samman till en sektor benämnd Syd samt sektorerna O 1 och O 5 till en sektor kallad Mitt. I den förordade organisafionen avses F 4, F 10, Upplands flygflottilj (F 16) och F 21 vara luftförsvarssektorförband. Den nya sektorindelningen och seklorstabsorganisationen föreslås gälla från.den 1 juli 1981.

Utskottet har ingen erinran mot vad försvarsministern har anfört och hemställer

1. att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har förordat om vilka flottiljer som skall vara luftförsvarssektorförband från den 1 juli 1981,

2. all riksdagen bemyndigar regeringen alt vidta de åtgärder som behövs för alt omorganisationen skall kunna genomföras.

12. Ramberäkning för budgetåret 1981/82 m. m. - militära försva
ret

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 49-54), med ändring i fråga om utgiftsramens storlek i proposifion 1980/81:124 (s. 5-6), föreslagit riksdagen att

1. för budgetåret 1981/82 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret till 15 416 430 000 kr. i prisläget februari 1980,

2. bemyndiga regeringen alt justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1981/82 med hänsyn till prisutvecklingen enligt netloprisindex korrigerad med de besparingar som föredragande statsrådet har förordat för det militära försvaret,

3 Riksdagen 1980/81. 10 saml. Nr 19

FöU 1980/81:19 34

3. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1981/82 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1980/81,

4. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1981/82 medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt av lämnade beslällningsbemyndiganden, om del behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Motionerna

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena 7-10, yrkande 10 såvitt nu är i fråga, nämligen

7. all riksdagen beslutar fastställa utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1981/82 till 14 921 578 000 kr. i prisläge februari 1980,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om förändringar av bemyndiganderamar och betalningsmedel,

9. att riksdagen - med avslag på propositionen i denna del - beslutar bemyndiga regeringen justera utgiftsramen för 1981/82 på grund av över-eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1980/81 i den utsträckning som godkändes vid 1977 års försvarsbeslut,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen
anförts om begränsning av priskompensationen för 1981/82 för militärt
försvar och civilförsvar.

1980/81:701 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 4 att riksdagen med ändring av proposition 1980/81:100 bil. 7 beslutar att det föreslagna anslaget för del militära försvaret för budgetåret 1981/82 minskas med 1 900 000 000 kr. till 15 412 000 000 kr.

1980/81:2042 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 1 all riksdagen avslår förslaget i proposition 1980/81:124 om ökning av utgiftsramen för det militära försvaret.

Utskottet

Regeringen föreslår i proposition 1980/81:124 all utgiftsramen för budgetåret 1981/82 skall uppgå Ull 15 416 430 000 kr. i prisläget februari 1980. Beloppet är framräknat med gällande metod för ramberäkningarna, med stöd av riksdagens beslut om riktlinjer för del militära försvarets fortsatta utveckling (prop. 1980/81:4, FöU 1980/81:1, rskr 1980/81:11) saml med utgångspunkt i basbeloppet för budgetåret 1980/81.

Utgiftsramen är på vanligt sätt beräknad i ett känt prisläge (februari 1980). Liksom tidigare år anges därutöver en beräknad priskompensalion, enligt gällande system för sådan kompensation, för tiden fram lill genomförandeårets medelprisläge. Priskompensalionen är beräknad lill 2 200 milj. kr.,

FöU 1980/81:19 35

vilket med en utgiftsram om 15 416 430 000 kr. motsvarar en utveckling av netloprisindex (NPI) med 14,27 %. Efter avdrag av 300 milj. kr. för den besparing som har beslutats av riksdagen anges ett beräknat betalningsutfall för del militära försvaret den 30 juni 1982 om (15 416 430 000 -I-2 200 000 000 - 300 000 000) 17 316 430 000 kr.

Bland övriga regeringsförslag under denna punkt ingår, på samma sätt som tidigare år, att riksdagen skall bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1981/82 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1980/81. Enligt gällande regler för överföring av betalningsmedel mellan budgetår (prop. 1976/77:74 bil. 1 s. 142) får ett underutnyttjande av utgiftsramen tillgodoräknas kommande budgetår upp fill 2 % av basbeloppet. Försvarsministern uttalar nu att prisutvecklingen inom det militära försvaret under senare fid har skapat svårigheter att utnyttja tillgängliga betalningsmedel på ett helt rafionellt sätt. Han förordar därför (prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 34 och 53) all betalningsmedel som svarar mot 4 % av den till genomförandeprislägel omräknade utgiftsramen för budgetåret 1980/81 vid behov får föras över från budgetåret 1980/81 lill budgetåret 1981/82.

I mofion 1980/81:701 (vpk) föreslås att utgifterna för nästa budgetår skall minskas med 1 900 milj. kr. Som motiv åberopas bl. a. att det militära försvaret bör bära sin del av det försämrade samhällsekonomiska lägel. Liksom beträffande den inriktning av verksamheten som har föreslagits av vänsterpartiet kommunisterna anser utskottet att yrkande 4 i vpk-motionen bör avslås av riksdagen. Delsamma gäller yrkande 1 i vpk:s motion 2042, som väcktes med anledning av proposition 1980/81:124.

Enligt mofion 1980/81:349 (s) bör utgiftsramen för del militära försvaret nästa budgetår bestämmas lill 14 921 578 000 kr. (prisläge februari 1980). Beloppet understiger regeringens förslag med ca 495 milj. kr. Med priskompensation för budgetåret beräknad på samma sätt som av regeringen (NPI -1- 14,27 %) anger motionärerna ett beräknat utfall den 30 juni 1982 om 17 050 887 000 kr. Utfallet understiger del som anges i proposition 1980/ 81:124 med ca 265,5 milj. kr.

Enligt utskottets mening bör utgiftsramen för nästa budgetår bestämmas till det belopp som regeringen föreslår, dvs. 15 416 430 000 kr.

I motion 349 föreslås vidare alt riksdagen inte skall medge regeringen alt föra över medel från innevarande budgetår till budgetåret 1981/82 i större utsträckning än som medges av gällande regel, grundad på 1977 års försvarsbeslut.

Skillnaden mellan regeringens och motionärernas förslag i denna del bör belysas närmare. 2 % av basbeloppet för innevarande budgetår motsvarar ca 272 milj. kr. Beloppet utgör maximum för överföring till nästa budgetår enligt gällande regler.

4 % av den till genomförandeprisläget omräknade utgiftsramen för innevarande budgetår kan f. n. inte bestämmas utan ett anlagande om

FöU 1980/81:19 36

genomförandeprisläget, dvs. genomsnittet av prislägena för augusti och november 1980 och för februari och maj 1981 (bas februari 1979). I budgetproposifionen 1980 beräknades storleken av priskompensationen för budgetåret 1980/81 efter en utveckling av NPI med 15,3 %. Prisutvecklingen hittills gör det rimligt att i stället räkna med ett NPI-medeltal på ca 22 % för tiden februari 1979-medelprisläget för budgetåret 1980/81.

Utgiftsramen för innevarande budgetår är bestämd lill avrundat 13 688 milj. kr. (prisläge februari 1979). Vid en NPI-utveckling med 22 % blir utfallet den 30 juni 1981 avrundat 16 700 milj. kr. 4 % härav är 668 milj. kr.

Skillnaden i överföringsmöjlighet blir med angivet antagande om prisutvecklingen (668-272) 396 milj. kr. Med hänsyn till bristen på betalningsmedel tidigare under försvarsbeslutsperioden, till de angelägna behov som finns inom utbildnings- och malerielområdena samt för att det skall bli möjligt all utnyttja tillgängliga medel på ett rationellt sätt tillstyrker utskottet alt överföring till nästa budgetår får ske i den ulslräckning som försvarsministern har förordat.

I motion 349 (s) diskuleras i delta sammanhang i vad mån regeringen gör realistiska prognoser om prisutvecklingen när den anger en beräknad prisutveckling för nästkommande budgetår och föreslår läckningsanslag för budgetåret. I följande tabell redovisar utskottet därför hur regeringens antaganden om prisutvecklingen har utfallit fr. o. m. 1972 års försvarsbeslut, uttryckt i procentenheter. Av redovisningen framgår att prisutvecklingen varje budgetår men i varierande grad har översfigit regeringens antagande.

Prisutveckling från basmånad (februari kalenderåret före budgetårets början) till medelprisläge, procentenheter NPI

	Mot prisreglerings-		Utfall NPI	Skillnad
	anslaget	svarande
	NPl-prognos
1972/73	7,4		10,6	+ 3,2
1973/74	7,7		15,2	+ 7,5
1974/75	13,4		22,6	4-9,2
1975/76	17,4		19,4	-2.0
1976/77	15,3		19,7	-1- 4,4
1977/78	14,5   '		21.6	+ 7,1
1978/79	17,6		19,1	+ 1,5
1979/80	10.8		16,9	-1- 6,1
1980/81	15,3		(ca 22)	(ca + 6,7)
1981/82	14,3

FöU 1980/81:19 37

Som framgår av tabellen har olika regeringar redovisat försikliga anlaganden om prisutvecklingen. Den kraftiga prisökningen på oljeprodukter har haft sin betydelse. Eftersom prisregleringsanslagen är förslagsvis betecknade täckningsanslag uppstår inga budgeltekniska komplikationer.

För budgetåret 1981/82 grundas - som förut nämnts - regeringens beräkning av prisregleringsanslaget på ett antaget NPI-medeltal om 14,27 % för liden februari 1980 fill medelkostnadsläget för budgetåret. Eftersom NPI har utvecklats med 11,16 % mellan februari 1980 och februari 1981 måste bedömas att utvecklingen från februari 1980 till medelprisläget för budgetåret 1981/82 - i det närmaste två år - kommer att bli större än 14,27 %.

I besparingssyfte föreslås i motion 349 en ytterligare begränsning av utgifterna för militärt försvar med 150 milj. kr. Utskottet kan inte heller i denna del tillstyrka bifall till motionen. Yrkandena 7-10 i motionen bör avslås av riksdagen, yrkande 10 såvilt nu är i fråga.

Utskottet vill här också något behandla bemyndigandeskuldens utveckling.

•i

Utveckling och anskaffning av materiel till försvarsgrenarna och till vissa staber m. m. måste ske enligt långsikfiga planer. För många objekt går lång tid från beställningen fill utvecklingsarbetets avslutande eller leveransen av materiel. Betalningsmedel kan förbrukas bl. a. i form av förskott vid beställning, successivt under utvecklingsarbete och i samband med leveranser. Verksamheten inriktas med hjälp av beslällningsbemyndiganden medan dess takt bestäms av tillgången på betalningsmedel.

Skillnaden mellan ditfills lämnade bemyndiganden och anvisade betalningsmedel vid en viss tidpunkt brukar benämnas bemyndigandeskuld. Förhållandel mellan bemyndigandeskulden vid budgetårsskifte och beräknad tillgång på betalningsmedel - inkl. prisregleringsmedel -r under budgetåret före budgetårsskiflet kallas bemyndigandekvot.

I betänkande FöU 1976/77:13 (s. 70) om 1977 års försvarsbeslut lämnade utskottet en redovisning för bemyndigandeskulder och bemyndigandekvoter för de tre försvarsgrenarnas anslag till utveckling och anskaffning av materiel. Bemyndigandeskulderna beräknades öka påtagligt från den 30 juni 1976 till samma tidpunkt 1978. Utskottet anförde alt en ökning av bemyndigandeskulder och bemyndigandekvoter är naturlig i samband med ett nytt försvarsbeslut.

Regeringens förslag om bemyndiganden och anslag till utveckling och anskaffning av materiel för försvarsgrenarna i budgetpropositionen och i proposition 1980/81:124 gäller det sista året i perioden för 1977 års försvarsbeslut. Med hänsyn lagen lill de ytterligare beslällningsbemyndiganden som riksdagen har lämnat efter förslag i proposition 1980/81:101 (FöU 1980/81:16, rskr 1980/81:164) och med en antagen prisreglering av anslagen för innevarande och nästa budgetår med 15 % kan beräknas följande bemyndigandekvoter den 30 juni 1982. Som jämförelse anges de faktiska kvoterna den 30 juni åren 1977 och 1978.

FöU 1980/81:19 38

Utveckling och anskaffning av materiel

Armé- Marin- Flyg- Samman
förband förband förband lagt

Bemyndigandekvot 1977-06-30   3,0 4,0 1,8 2,4

Bemyndigandekvot 1978-06-30   2,4 4,2 3,0 3,0
Beräknad bemyndigandekvot

1982-06-30 2,3 3,4 2,3 2,4

Bemyndigandekvoter uttrycker storleken av riksdagens betalningsålagan-den i form av beslällningsbemyndiganden till regeringen vid utgången av ett visst budgetår, jämförda med den medgivna medelsförbrukningen för samma ändamål under budgetåret. Som framgår av sammanställningen kan den sammanlagda kvoten för försvarsgrenarna vid utgången av perioden för 1977 års försvarsbeslut beräknas bli densamma som vid utgången av perioden för 1972 års försvarsbeslut. Kvoten vid utgången av del första året i perioden för 1977 års försvarsbeslut var naturligt nog större.

Med hänvisning lill del anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall lill propositionerna 1980/81:100 och 1980/81:124 samt med avslag på mofionerna 1980/81:349, yrkandena 7 och 8, 1980/81:701, yrkande 4, och 1980/81:2042, yrkande 1, för budgetåret 1981/82 fastställer utgiftsramen för det militära försvaret fill 15 416 430 000 kr. i prisläget februari 1980,

2. alt riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med avslag på mofion 1980/81:349, yrkande 10 i denna del, bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1981/82 med hänsyn lill prisutvecklingen enligt nettoprisindex korrigerad med en besparing om 300 000 000 kr.,

3. att riksdagen med bifall fill proposition 1980/81:100 och med avslag på motion 1980/81:349, yrkande 9, bemyndigar regeringen att med den begränsning som föredragande statsrådet förordar justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1981/82 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1980/81,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1981/82 medge överskridande av utgiftsramen för del militära försvaret samt av lämnade beslällningsbemyndiganden, om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

FöU 1980/81:19

39

13. Anslagsfrågor för det militära försvaret

FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen och proposifion 1980/81:124 föreslagit riksdagen att för budgetåret 1981/82 anvisa medel, lämna beslällningsbemyndiganden m. m. enligt följande sammanställning.

Anslag

Belopp (kr.)

Al. Försvarsdepartementet (prop. 1980/81:100

bil. 7 s. 56)
A 2. Vissa nämnder m. m. (prop. 1980/81:100

bil. 7 s. 57-60)
A 3. Kommittéer m. m. (prop. 1980/81:100

bil. 7 s. 60)
A 4. Extra utgifter (prop. 1980/81:100

bil. 7 s. 61)
A 5. Reglering av prisstegringar för

det militära försvaret (prop.

1980/81:100 bil. 7 s. 61-63)
B 1. Arméförband: Ledning och för-

bandsverksamhet (prop. 1980/81:100

bil. 7 s. 64-70)
B 2. Arméförband; Materielanskaffning

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 70-74)

B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 74-86)
B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 86-88)

C 1. Marinförband: Ledning och törbandsverksamhet

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 91-94)
C 2. Marinförband: Materielanskaffning

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 95-98)

C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 98-105)
C 4. Marinförband: Forskning och utveckling

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 106-108)

D 1. Flygvapenförband: Ledning och törbandsverksam-

het (prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 109-115)

D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

(prop. 1980/81:124 8. 7-10)

D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 115-126)

D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 126-129)

E 1. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverk-

samhet (prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 130-136)

E 2. Operativ ledning m. m.: Materielanskaffning

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 136-138)

förslagsanslag	25 600 000
förslagsanslag	15 100 000
förslagsanslag	5 100 000
reservationsanslag	750 000
förslagsanslag	1 900 000 000
förslagsanslag	3 971 000 000
bemyndigande förslagsanslag	1 708 000 000 1 170 000 000
förslagsanslag	460 000 000
bemyndigande förslagsanslag	227 000 000 148 200 000
förslagsanslag	1 283 900 000
bemyndigande förslagsanslag	1 692 000 000 657 000 000
förslagsanslag	120 400 000
bemyndigande förslagsanslag	71 100 000 75 000 000
förslagsanslag	2 306 200 000
bemyndigande förslagsanslag	2 321800 000 2 455 850 000
förslagsanslag	236 600 000
bemyndigande förslagsanslag	378 800 000 407 984 000
förslagsanslag	512 540 000
bemyndigande förslagsanslag	106 700 000 77 800 000

FöU 1980/81:19

40

Anslag

Belopp (kr.)

E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggning-

ar (prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 139-145)

Fl. Försvarets civilförvaltning

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 146-149)

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse (prop.

1980/81:100 bil. 7 s. 149-152)

F 3. Fortifikationsförvaltningen (prop.

1980/81:100 bil. 7 s. 153-157)

F4. Försvarets materielverk (prop.

1980/81:100 bil. 7 s. 157-162)

F5. Gemensam försvarsforskning (prop.

1980/81:100 bil. 7 s. 162-166)

F6. Försvarets radioanstalt (prop.

1980/81:100 bil. 7 s. 166-168)
F7. Värnpliktsverket (prop. 1980/81:100

bil. 7 s. 168-171)
F 8. Försvarets rationaliseringsinstitut

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 172-175)
F9. Försvarshögskolan (prop.

1980/81:100 bil. 7 s. 175-178)
F 10. Militärhögskolan (prop. 1980/81:100

bil. 7 s. 178-182)
Fil. Försvarets gymnasieskola (prop.

1980/81:100 bil. 7 s. 182-185)
F 12. Försvarets förvaltningsskola (prop.

1980/81:100 bil. 7 s. 185-189)
F 13. Försvarets läromedelscentral (prop.

1980/81:100 bil. 7 s. 189-191)

F14. Krigsarkivet (prop. 1980/81:100

bil. 7 s. 192-194)
F15. Statens försvarshistoriska museer

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 194-198)
F 16. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

(prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 198-200)
F 17. Försvarets datacentral (prop. 1980/81:100

bil. 7 s. 200-204)

F 18. Anskaffning av anläggningar för

försvarets forskningsanstalt (prop. 1980/81:124 s. 11-13)

förslagsanslag	79 700 000
förslagsanslag	92 650 000
förslagsanslag	21 865 000
godkännande förslagsanslag	1 • 142 590 000
bemyndigande förslagsanslag	650 000 000 520 300 000
förslagsanslag bemyndigande	267 300 000 8 000 000
förslagsanslag	140 850 000
förslagsanslag	74 000 000
förslagsanslag	21440 000
förslagsanslag	2 560 000
förslagsanslag	27 000 000
förslagsanslag	2 400 000
förslagsanslag	4 900 000
bemyndigande förslagsanslag	2 3 360 000
förslagsanslag	4 840 000
förslagsanslag	7 600000
förslagsanslag	53 700 000
bemyndigande förslagsanslag	2 8 651000
förslagsanslag	11700 000

1 Avser resultaträkning för förvaltningen av fastigheter.

2 Gäller inrättande av tjänst.

FöU 1980/81:19 41

Regeringen har vidare (prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 60) berell riksdagen tillfälle all ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om försvarels personalvårdsnämnd.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang följande mofioner.

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena 3, 14, 16 'och 17, nämligen

3. att riksdagen begär hos regeringen att frågan om försvarsforskningens ställning utreds i enlighet med vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om försvarets personalvårdsnämnd,

16. att riksdagen till Vissa nämnder m. m. (försvarsdepartementet) för budgetåret 1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringen med 100 000 kr. ökat förslagsanslag av 15 200 000 kr.,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till de frivilliga försvarsorganisationerna.

1980/81:700 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag fill omorganisation
av underrättelsetjänsten till ett civilt organ som skall lyda direkt under
försvarsdepartementet,

2.  att riksdagen beslutar att hos regeringen begära åtgärder för en
omorganisation av underrättelsenämnden, innebärande att samtliga riks
dagspartier där blir representerade, samt att nämnden görs ansvarig inför
riksdagen och dess konstitufionsulskott,

3. all riksdagen hemställer hos regeringen om en redovisning över hur stort
anslag som föreslås till den militära underrättelsetjänsten.

1980/81:919 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning av möjligheterna att förändra tidningen Värnplikts-Nytt till ett organ för all personal inom försvarsmakten.

1980/81:1083 av Birgitta Hambraeus (c) och Margit Odelsparr (c) vari yrkas att riksdagen beslutar begära att regeringen ändrar inriktningen av FOA:s verksamhet.

1980/81:1213 av Lennart Brunander (c) och Arne Fransson (c) vari yrkas att regeringen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om bibehållande av försvarels personalvårdsnämnd.

1980/81:1214 av Anders Gernandt (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att förslag utarbetas i syfte att reglera all all forskning med djur som utförs av FOA utanför dess egen verksamhet ej får sekretessbe-läggas ulan måste bli föremål för etisk bedömning.

FöU 1980/81:19 42

1980/81:1603 av Olle Svensson m. fl. (s,c,fp) alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avvägningen mellan anställning av egen personal och köp av tjänster inom fortifikalionsförvalt-ningen.

1980/81:1604 av Olle Svensson m. fl. (s) vari yrkas

1.      att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen
anförts om byggstart för ny mililärreslaurang vid P 10 i Strängnäs,

2. att riksdagen beslutar att medel härför orhdisponeras ur anslaget
Arméförband: Anskaffning av anläggningar.

1980/81:2042 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena 2 och 3, nämHgen

2. att riksdagen bemyndigar regeringen medge beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband inom en kostnadsram av 1 941 800 000 kr.,

3. att riksdagen beslutar att anslaget till Flygvapenförband: Materielanskaffning för budgetåret 1981/82 sätts lill 2 300 000 000 kr.

Utskottet

Vid beräkningen av anslaget Vissa nämnder m. m.för budgetåret 1981/82 har försvarsministern reserverat 200 000 kr. med hänsyn fill vad han har anförl beträffande information om säkerhetspolitik och totalförsvar (budgetprop. s. 32-33).

I motion 349, yrkande 16, föreslår motionärerna att ytterligare 100 000 kr. skall beräknas för information om säkerhetspolitiken. De hänvisar därvid till vad 1978 års försvarskommitté i sill betänkande (Ds Fö 1980:2) Vidgad säkerhetspolitisk debatt har anförl om åtgärder i syfte alt stimulera debatten inför 1982 års försvarsbeslut. Medlen avses för vissa åtgärder som regeringen enligt motionen bör vidta på grundval av kommiltébetänkandet. Centralförbundet Folk och Försvar föreslås få ytterligare ekonomiskt stöd för att stimulera den säkerhetspolitiska debatten och informationen i dessa frågor saml för att anordna pressresor och presseminarier. Vidare bör enligt motionen inrättas journalistslipendier för vidareutbildning på det säkerhetspolitiska området.

Utskottet har under punkt 5 i det föregående behandlat informafionen om säkerhetspolitiken och totalförsvaret. Med hänvisning till vad ulskollel har anfört i det sammanhanget anser utskottet att riksdagen bör avslå motionsyrkandet (s).

I anslutning till anslaget Vissa nämnder m. m. har regeringen berett riksdagen tillfälle all la del av vad försvarsministern har anfört om försvarets personalvårdsnämnd. Försvarsministern erinrar bl. a. om att riksdagens beslut om en ny organisation för försvarsmaktens centrala ledning (prop. 1977/78:63, FöU 1977/78:9, rskr 1977/78:174 och prop. 1979/80:100 bil. 7, FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) innebär att försvarsstabens personal-

FöU 1980/81:19 43

vårdsbyrå den 1 juli 1981 inordnas i försvarsstabens planeringsledning. Enligt försvarsministern kan personalvårdsnämndens ställning och arbetsuppgifter inte ses isolerade från den verksamhet som kommer att bedrivas inom planeringsledningen. De senare årens utveckling inom bl. a. det arbetsrättsliga området måste också enligt hans uppfattning beaktas. Mot denna bakgrund avser försvarsministern att överväga om den verksamhet som nu ankommer på försvarels personalvårdsnämnd kan knytas till funktioner inom ramen för den kommande stabsorganisationen. Han erinrar avslutningsvis om all det ankommer på regeringen att besluta i ärendet.

I motion 349 (s) framhåller socialdemokraterna i försvarsutskottet att man kan befara alt försvarsministerns uttalande avser en avveckling av personalvårdsnämnden. Motionärerna anser all en sådan åtgärd vore felaktig eftersom personalvårdsnämnden enligt deras mening utgör ett värdefullt kontaktorgan mellan företrädare för de politiska partierna, personalorgani-safionerna, de värnpliktiga och myndighelerna. Även allmänna insynsskäl talar enligt mofionärerna för att man inte avvecklar det lekmannainflytande som utövas genom nämnden.

Även i motion 1213 (c) hävdas att försvarets personalvårdsnämnd bör bestå och även i fortsättningen lyda direkt under försvarsdepartementet. Enligt motionärernas uppfattning har personalvårdsnämnden en stor uppgift i det arbete som följer av de omfattande organisationsändringar försvarets fredsorganisation står inför under de närmaste åren.

Försvarets personalvårdsnämnd inrättades år 1962. Sedan dess har flera förändringar skett beträffande personalvårdsfunktionen inom försvarsmakten. Utöver dem som försvarsministern pekar på kan erinras om den väsentliga förändring som skedde genom tillkomsten av försvarsstabens personalvårdsbyrå. Till bilden hör också utvecklingen mot ett ökat medinflytande för de värnpliktiga.

Försvarsministern anser att bl. a. personalvårdsbyråns inordnande i försvarsstabens planeringsledning motiverar att man överväger personalvårdsnämndens fortsatta existens. Utskottet kan inte dela denna uppfattning. Omorganisafionen är inte mer genomgripande än att den liksom tidigare förändringar som har berört personalvården inom försvarsmakten lämnar utrymme för en fortsatt verksamhet av nämnden. Utskottet bedömer det också vara olyckligt om nämnden skulle avvecklas inför de personalproblem som kan förutses på grund av ändringar i fredsorganisalionen. Vad utskottet har anfört rörande överväganden om personalvårdsnämndens avveckling bör riksdagen som sin mening ge regeringen fill känna.

Chefen för armén har i sina anslagsframställningar rörande anslaget Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåren 1980/81 och 1981/82 begärt medel för att påbörja uppförandet av en ny militärrestaurang vid Södermanlands regemente (P 10) i Strängnäs (prop. 1979/80 bil. 7 s. 110 och 1980/81:100 bil. 7 s. 79).Försvarsministern har hitfills inte beräknat några medel för ändamålet (prop. 1979/80:100 bil. 7 s. 113 och

FöU 1980/81:19 44

prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 80).

I motion 1604 (s) anser motionärerna att man bör påbörja uppförandel av mililärreslaurangen vid P 10 under nästa budgetår. Ett ytterligare uppskov är enligt deras mening inte acceptabelt bl. a. av hänsyn lill dem som arbetar och intar sina måltider i nuvarande starkt nedslitna lokaler. Medel för ändamålet bör, anser motionärerna, kunna skaffas genom omdisponeringar inom anslaget.

Enligt vad utskottet inhämtat har uppförandet av mililärreslaurang vid P 10 ännu inte kunnat påbörjas lill följd av viss omprojektering för en enklare och billigare lösning än den ursprungligen tänkta. Projekteringsarbetena beräknas bli klara i sådan tid att byggnadsarbeten kan påbörjas under budgetåret 1982/83. Utskottet anser det angeläget att byggnationen kommer fill stånd och inte fördröjs mer än nödvändigt. Motionen bör dock avslås eftersom viss omprojektering pågår.

I motion 2042 (vpk) föreslås ändringar i förhållande till regeringens förslag beträffande anslaget Fly gvapen f ör ban d : Materielanskaffning. Enligt motionärerna bör beslällningsbemyndigandel minskas med 380 000 000 kr. fill 1 941 800 000 kr. Anslagel föresläs beslämmas lill 2 300 000 000 kr. Yrkandena har samband med hur motionärerna anser all det militära försvaret bör utformas. Sådana frågor har utskottet behandlat under punkt 5 i det föregående. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och anser att motionsyrkandena bör avslås.

Under anslaget Operativ ledning m. m.: Ledning och förbands verksamhet beräknas bl. a. medel för den militära underrättelsetjänsten. Vänsterpartiet kommunisterna har i anslutning till budgetpropositionen 1977, 1978, 1979 och 1980 framfört yrkanden om ändring av organisationen av denna verksamhet. Riksdagen har på förslag av försvarsutskottet avslagit dessa yrkanden (FöU 1976/77:9 s. 10-11, rskr 1976/77:54, FöU 1977/78:19 s. 30-31, rskr 1977/78:240, FöU 1978/79:23 s. 39, rskr 1978/79:327, FöU 1979/80:13 s. 46-47, rskr 1979/80:316). Ulskollel -som på vanligl sätt har fått särskild information om uppgifter och resurser för underrättelsetjänsten - vidhåller sin uppfattning och föreslår alt även yrkandena i mofion 7(X) (vpk) avslås.

Från sistnämnda anslag bekostas också utgivandet av publikationen Värnplikts-Nytt. Tidningen - som kostnadsfritt tilldelas värnpliktiga under utbildning - skall vara ett forum för informafion och åsiktsutbyte inom försvaret. De värnplikfiga är tillförsäkrade inflytande över fidningens utformning och innehåll. För dess framställning och distribufionm. m. får för budgetåret 1980/81 utnyttjas högsl 1,2 milj. kr. av anslaget.

I mofion 919 (m) pekar motionärerna på att det i olika sammanhang har förts fram kritik mot innehållet i Värnplikts-Nytt. Tidningen anses bl. a. sabotera strävandena att skapa och utveckla samhörighetskänslan mellan de värnpliktiga och deras befäl. Dess kritik mot missförhållanden, hävdas det vidare, ges en ensidig och/eller osaklig utformning. Enligt motionen bör

FöU 1980/81:19 45

övervägas åtgärder som kan ändra den nuvarande negativa inställningen lill tidningen i positiv riktning. I delta syfle föreslås att den omdanas lill ett allmänt forum för information och åsiktsutbyte för all personal inom försvarsmakten. Som exempel framhåller motionärerna omvandlingen av Värnplikls-Nytls norska motsvarighet, Manskaps-Avisa, fill Försvarets Forum. Den nya norska publikationen har en utformning som motionärerna anser vara riklig. De föreslår all del utreds om Värnplikts-Nytt kan ändras på liknande sätt.

Utskottet har ingående diskuterat Värnplikls-Nytls syfte och innehåll. Del har därvid funnit att de förändringar som motionärerna eftersträvar lämpligen inte bör åstadkommas genom en sådan omdaning av tidningen som motionärerna åsyftar. Utskottet anser att tidningen bör behålla sin uppgifl som språkrör för de värnpliktiga. Motionärernas önskemål om en mer konstruktiv inställning till försvaret bör enligt utskottets mening kunna tillgodoses inom ramen för tidningens nuvarande uppgift all vara ett forum för information och åsiktsutbyte. Enligt grundtanken för tidskriften åvilar ansvaret för alt delta sker de värnpliktiga själva.

Utskottet har ofta kontakter med värnpliktsutbildningen landet runt.. Inte sällan har observerats att värnplikfiga anser att Värnplikts-Nytt har lågt läsvärde. Om tidningen på grund av sitt innehåll inte uppskattas av flertalet värnplikfiga under grundutbildning måste detta antas kunna påverka redaktionen. Motion 919 bör avslås.

I motion 1603 (s, c, fp) behandlas den framtida organisationen av Fortifikationsförvaltningen (ForlF) i fråga om fördelningen av ämbetsverkets arbetsuppgifter på egen personal och på köp av tjänster.

Frågan om personalstyrkan i FortF:s organisation hänger enligt motionärerna samman med denna fördelning. ForlF anser, uppger mofionärerna, utifrån egna och andras erfarenheter det vara mest rationellt att högst 70 % och minst 30 % av den långsikliga genomsnittliga projekteringen utförs av egen personal. Del anses generellt rikligt alt söka sig närmare 70 än 30 %. I dag är läget vid ForlF del omvända. Utnyttjandet av konsulter närmar sig mera 70 än 30 %. Motionärerna anser i likhet med ForlF alt den kostnad som följer av ett så högst konsullulnyttjande inte balanseras av den kostnadssänkning som en nedskärning av egen personal medför.

Avvägningen mellan försvarsmaktens köp av tjänster och verksamhet i egen regi har utskottet behandlat tidigare i olika sammanhang (FöU 1976/77:13 s. 54, FöU 1979/80:13 s. 50). Denna avvägning har bedömts som väsentlig, inte minst i samband med minskningen av personal inom försvarsmakten. Både överbefälhavaren och statssekreteraren i försvarsdepartementet har inför utskottet understrukit betydelsen av en lämplig avvägning i detta hänseende i del fortsatta rationaliseringsarbelel inom försvarsmakten. 1978 års försvarskommitlé måste överväga frågan i sitt arbete med fredsorganisalionen inför 1982 års försvarsbeslut. Utskottet anser alt personalminskningen inom det militära försvaret inte får leda lill

FöU 1980/81:19 46

beslående kostnadsökningar, vilket skulle kunna ske genom ökat anlitande av konsulter. Något uttalande av riksdagen i enlighet med motion 1603 behövs inte. Motionen bör avslås.

Motion 1083 (c) och yrkande 3 i motion 349 (s) gäller Gemensam försvarsforskning. Båda motionerna syftar till att de frågor som där tas upp skall utredas.

I motion 349 framförs bl. a. synpunkter om att FOA inte bör vara knuten till en viss totalförsvarsgren. Mot den bakgrunden ifrågasätts FOA:s nuvarande anknytning till det militära försvaret.

Motion 1083 tar sikte på en förstärkning av den säkerhetspolitiskt inriktade forskningen vid FOA. Motionärerna anser också att forskningen kring upprustningen i världen successivt bör förstärkas. De vill också att man undersöker förutsättningarna för en överföring av huvudmannaskapet för FOA fill utrikesdepartementet.

I proposition 1980/81:124 uppger försvarsministern all han avser att inför 1982 års försvarsbeslut ta fram ett allsidigt underlag rörande försvarsforskningens framfida roll och inriktning. Utskottet har inhämtat alt de frågor rörande FOA och dess forskningsuppgift som har aktualiserats i mofionerna 349 och 1083 kommer att bli belysta i detta sammanhang. Motionerna bör därför avslås.

I motion 1980/81:1214 (c) anser mofionären att användning av försöksdjur i samband med uppdragsforskning hos FOA bör bli föremål för etisk bedömning.

Enligt vad ulskollel har inhämtat finns en etisk nämnd som granskar alla djurförsök vid FOA. Med hänvisning till detta anser utskottet all motion 1214 bör avslås.

De frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet finansieras från anslaget Frivilliga försvarsorganisationer m.   m.

I motion 349 (s) framhålls de frivilliga försvarsorganisationernas viktiga roll inom försvaret. Motionärerna konstaterar att ifrågavarande anslag i budgetproposifionen föreslås ökas med endast 300 000 kr. De anser det vara rimligt att riksdagen i varje fall anslår de medel som överbefälhavaren har begärt för utbildning till och av fast anställd personal. Detta är enligt dem motiverat även av att utfallet för budgetåret 1979/80 överstiger 1980/81 års anslag med ca 1 milj. kr. Regeringen bör vid sin fördelning av prisregleringsmedel enligt motionen beakta vad motionärerna har anfört. Detta bör, föreslår de, ges regeringen till känna.

Utskottet har i olika sammanhang framhållit frivilligorganisationernas stora betydelse för vårt försvar. Del statliga stödet lill deras verksamhet är sedan länge ett prioriterat ändamål. I den mån del föreslagna anslaget för nästa budgetår visar sig vara otillräckligt bör regeringen i samband med prisregleringen medge överskridande av anslaget för angelägen verksamhet. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

FöU 1980/81:19 47

Med hänvisning fill det anförda hemställer utskottet

1.   att riksdagen fill Försvarsdepartementet för budgetåret 1981/82

anvisar ett förslagsanslag av 25 600 000 kr., 2'.   att riksdagen beträffande Vissa nämnder m. m.

a.                 med bifall till proposifion 1980/81:10 och med avslag på
motion 1980/81:349, yrkande 16, för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag av 15 100 000 kr.,

b.                 med anledning av proposifion 1980/81:100 och med bifall fill
mofionerna 1980/81:349, yrkande 14, och 1980/81:1213, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
försvarets personalvårdsnämnd,

3. att riksdagen fill Kommittéer m. m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 5 100 000 kr.,

4. att riksdagen fill Extra utgifter för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 750 000 kr.,

5. att riksdagen till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1900 000 000 kr.,

6. att riksdagen till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 3 971000 000 kr.,

7. alt riksdagen beträffande Arméförband: Materielanskaffning

a.                  bemyndigar regeringen att medge att beställningar av
materiel m. m. för arméförband får läggas ut inom en kostnads
ram av 1 708 000 000 kr.,

b.                  för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
1 170 000 000 kr.,

8. att riksdagen beträffande Arméförband: Anskaffning av
anläggningar

a.                 avslår motion 1980/81:1604 om en ny militärrestaurang vid
PIO,

b.                   för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
460 000 000 kr.,

9. att riksdagen beträffande Arméförband: Forskning och utveck
ling

a.                 bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för
arméförband får beställas inom en kostnadsram av 227 000 000
kr.,

b.                   för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
148 200 000 kr.,

10. att riksdagen till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1283 900 000 kr.,

FöU 1980/81:19 48

11.         att riksdagen beträffande Marinförband: Materielanskaffning

a.              bemyndigar regeringen att medge alt beställningar av
materiel m.m. för marinförband får läggas ut inom en
kostnadsram av 1 692 000 000 kr.,

b.              för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
657 000 000 kr.,

12. att riksdagen till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 120 400 000 kr.,

13. att riksdagen beträffande Marinförband: Forskning och utveckling

a.             bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för
marinförband får beställas inom en kostnadsram av 71 100 000
kr.,

b.              för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
75 000 000 kr.,

14. att riksdagen till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 2 306 200 000 kr.,

15. att riksdagen beträffande Flygvapenförband: Materielanskaffning

a.              med bifall till proposifion 1980/81:100 och med avslag på
motion 1980/81:2042, yrkande 2, bemyndigar regeringen att
medge att beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband
får läggas ut inom en kostnadsram av 2 321 800 000 kr.,

b.              med bifall till proposition 1980/81:100 och med avslag på
motion 1980/81:2042, yrkande 3, för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag av 2 455 850 000 kr.,

16. att riksdagen till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 236 600 000 kr.,

17. att riksdagen beträffande Flygvapenförband: Forskning och utveckling

a.             bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för
flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av
378 800 000 kr.,

b.               för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
407 984 000 kr.,

18.         att riksdagen beträffande Operativ ledning m. m.

a.              avslår motion 1980/81:700 om den militära underrättelse
tjänsten,

b.              avslår motion 1980/81:919 om tidningen Värnplikts-Nytt,

c.             till Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 512 540 000
kr.,

FöU 1980/81:19 49

19. att riksdagen beträffande Operativ ledning tn. m.: Materielan
skaffning

a.                   bemyndigar regeringen att medge att beställningar av
materiel m. m. för operativ ledning m. m. får läggas ut inom en
kostnadsram av 106 700 000 kr.,

b.                   för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
77 800 000 kr.,

20. alt riksdagen fill Operativ ledning m.rn.: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 79 700 000 kr.,

21. att riksdagen till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 92 650 000 kr.,

22. att riksdagen till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 21 865 000 kr.,

23. att riksdagen beträffande Fortifikationsförvaltningen

a.                  avslår motion 1980/81:1603 om fortifikalionsförvaltningens
framtida organisafion,

b.                   godkänner den av föredragande statsrådet beräknade
resultaträkningen för förvaltning av fastigheter för försvars-
maklen,

c.                   för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
142 590 000 kr.,

24.            att riksdagen beträffande Försvarets materielverk

a.                 bemyndigar regeringen att medge att för budgetåret 1981/82
förnödenheter för fredsulbildningen får beställas så att vid varje
fillfälle en kostnadsram av 650 000 000 kr. inte överskrids,

b.                   för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
520 300 000 kr.,

25.            att riksdagen beträffande Gemensam försvarsforskning

a.                 avslår motion 1980/81:349, yrkande 3, om försvarsforskning
ens ställning,

b.                 avslår motion 1980/81:1083 om inriktningen av verksamhet
vid försvarets forskningsanstalt,

c.                 avslår motion 1980/81:1214 om användningen av försöksdjur
vid försvarets forskningsanstalt,

d.                   för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
267 300 000 kr.,

e.                 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1981/82 medge
att materiel för forskningsändamål beställs inom en kostnads
ram av 8 000 000 kr.,

26. att riksdagen fill Försvarets radioanstalt för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 140 850 000 kr.,

27. alt riksdagen fill Värnpliktsverket för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 74 000 000 kr.,

4 Riksdagen 1980/81. 10 saml. Nr 19

FöU 1980/81:19 50

28. all riksdagen lill Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 21 440 000 kr.,

29. att riksdagen till Försvarshögskolan för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 2 560 000 kr.,      .

30. all riksdagen till Militärhögskolan för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 27 000 000 kr.,

31. alt riksdagen lill Försvarets gymnasieskola för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 2 400 000 kr.,

32. all riksdagen till Försvarets förvaltningsskola för budgetåret, 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 4 900 000 kr.,

33. all riksdagen beträffande Försvarets läromedelscentral

a.                 bemyndigar regeringen att inrätta en ordinarie tjänst som
chef för försvarets läromedelscentral med beteckningen p,

b.                 för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 3 360 000
kr.,

34. att riksdagen till Krigsarkivet för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 4 840 000 kr.,

35. att riksdagen lill Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 7 600 000 kr.,

36. att riksdagen beträffande Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

a.                  för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
53 700 000 kr.,

b.                  med anledning av proposition 1980/81:100 och motion
1980/81:349, yrkande 17, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört om stödet fill frivilligorganisa
tioner,

37.            att riksdagen beträffande Försvarets datacentral

a.                 bemyndigar regeringen att i utbyte mot en extra ordinarie
tjänst för chef för försvarets datacentral inrätta en ordinarie
tjänst med beteckningen p,

b.                 för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 8 651 000
kr.,

38. alt riksdagen till Anskaffning av anläggningar för försvarets
forskningsanstah för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsan
slag av 11700 000 kr.

FÖU 1980/81:19 51

14. Övrigt totalförsvar m. m.

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 232-234) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om övrigt totalförsvar m. m.

Propositionen

Med övrigt totalförsvar avses de delar av totalförsvaret som inte ingår i det militära försvaret, civilförsvaret och det ekonomiska försvaret. Denna försvarsverksamhet bedrivs av olika myndigheter. Medel för verksamheten anvisas under särskilda anslag eller delar av anslag. I budgetpropositionen redovisas dessa i en särskild tabell (s. 232).

Den fortsatta utvecklingen av de olika verksamheter som övrigt totalförsvar omfattar anmäls dels såvitt gäller försvarsdepartementets verksamhetsområde av försvarsministern i bilaga 7 till budgetpropositionen, dels av annat ansvarigt statsråd i vederbörande departements bilaga till proposifionen.

De sammanlagda kostnaderna över statsbudgeten för verksamheten inom övrigt totalförsvar föreslås för nästa budgetår uppgå fill ca 326 milj. kr.

Försvarsministern - som i fred svarar för samordningen av totalförsvaret -anser att regeringens olika förslag står i överensstämmelse med den inriktning som har angetts i 1977 års tolalförsvarsbeslul.

Försvarsminislern anmäler i detta sammanhang all vissa anslag som varken avser det militära försvaret, civilförsvaret eller övrigt totalförsvar för nästa budgetår har tagits upp med sammanlagt 79 990 000 kr. i budgetpropositionen.

Utskottet

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern har anfört om övrigt totalförsvar m. m. och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

15. Anslagsfrågor för övrigt totalförsvar

FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budget
året 1981/82 beträffande till övrigt totalförsvar hänförda anslag inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde anvisa medel enligt följande
sammanställning. ,

FÖU 1980/81:19 52

	Anslag		Belopp (kr.)
H I.	Beredskapsnämnden för psykologiskt för-
	svar (prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 235-237)	förslagsanslag	2 725 000
H5.	Signalskydd (prop. 1980/81:100 bil. 7	bemyndigande	100 000
	s. 248-250)	förslagsanslag	1 050 000
H6.	Vissa teleanordningar (prop. 1980/81:100
	bil. 7 s. 2.50-251)	förslagsanslag	27 160 000
H7.	Vissa skyddsrumsanläggningar (prop.
	1980/81:100 bil. 7 s. 251-253)	förslagsanslag	1 915 000
H8.	Identitetsbrickor (prop. 1980/81:100
	bil. 7 s' 253-255)	förslagsanslag	805 000

Utskottet

Till försvarsutskottet har hänförts de anslag inom området Övrigt totalförsvar som anmäls i budgetpropositionen bilaga 7. Under dessa anslag las i budgetpropositionen upp sammanlagt 33 655 000 kr. Anslagsbeloppen räknas inte in i någon av ramarna för det militära försvaret och civilförsvaret. Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen har föreslagit i denna del.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 2 725 000 kr.,

2. all riksdagen beträffande Signalskydd

a.                   bemyndigar regeringen att medge att beställningar av
signalskyddsmaleriel får läggas ut inom en kostnadsram av
100 000 kr.,

b.                   för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
1 050 000 kr.

3. att riksdagen till Vbsa teleanordningar för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 27 160 000 kr.,

4. att riksdagen till Vbsa skyddsrumsanläggningar för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1 915 000 kr.,

5. alt riksdagen till identitetsbrickor för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 805 000 kr.

16. Övriga anslagsfrågor

FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1981/82 beträffande vissa anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, som varken hör lill del militära försvaret, civilförsvaret eller övrigt totalförsvar, anvisa medel enligt följande sammanställning

FöU 1980/81:19 53

Anslag Belopp (kr.)

H 2. Beredskapsstyrka för FN-tjiinst (prop.

1980/81:100 bil. 7 s. 237-240) förslagsanslag 19730000

H 3. Anläggningar m. m. för vissa militära

ändamål (prop. 1980/81:100 bil. 7 s. 240-244) reservationsanslag 58 000 000 H 4. Flygtekniska försöksanstalten (prop.

1980/81:100 bil. 7 s. 244-248) förslagsanslag 2 260 000

Motionen

1980/81:246 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen beslutar

1. all uttala att ytterligare markförvärv för utvidgning av övningsfältet i Skövde inte får göras,

2. alt avslå proposition 1980/81:100 bil. 7 i den del den gäller anslag med 500 000 kr. för förvärv av kompensationsmark i Skövde.

Utskottet

Från anslaget Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål finansieras bl. a. anskaffning av mark i anslutning till pansarövningsfåltel i Skövde som kompensation för övningsmark som har överlåtits fill Skövde kommun. Ulskollel har i belänkande FöU 1979/80:13 (s. 68) redogjort för bakgrunden till behovet av denna anskaffning.

Motion 246 (c) syftar till att hindra att ytterligare mark anskaffas för utvidgning av övningsfältet i Skövde. En motion (1979/80:158) i samma syfte behandlades av utskottet i samband med 1980 års budgetproposition. Utskottet anförde därvid:

Utskottet anser att riksdagens beslut att anlägga ett nytt skjutfält för Skövde garnison i omedelbar anslutning till det aktuella övningsområdet kan ha ändrat förutsättningarna för den bedömning av behov av kompensationsmark som gjordes för åtskilliga år sedan. Enligt vad utskottet har inhämtat avser man inom regeringskansliet alt låta närmare undersöka denna fråga. I anslutning därtill kommer man att sträva efter all räta övningsområdets östra gräns. Enligt utskottets mening bör i avvaktan på resultatet av sådana åtgärder även under budgetåret 1980/81 medel stå till förfogande för eventuella mindre förvärv som kan öka förutsältningarna för en lämplig gränsjustering. Motionen - vars syfte till en del torde bli tillgodosett - bör avslås.

Motionären anser att den utredning om övningsfältets östra gräns som på • initiativ av regeringen f. n. görs av fortifikalionsförvaltningen i samråd med chefen för armén är ell ytterligare skäl att avbryta vidare åtgärder när del gäller inköp av mark för utvidgning av övningsfältet.

5 Riksdagen 1980/81. 10 saml. Nr 19

FöU 1980/81:19 54

Försvarsministern har i ett interpellationssvar i riksdagen den 20 november 1980 uttalat att enligt hans bedömning kommer del inte alt behövas några ytterligare markförvärv inom det aktuella området utöver vad som kan visa sig lämpligt för att åstadkomma en rimlig gränsdragning i övningsfältets östra del. Han uppgav vidare att avsikten är att i samarbete med lantbruksnämnden i länet försöka få fill stånd markbyten eller andra fastighetsbildningar som skulle innebära fördelar för såväl försvaret som de brukningsenheter som ligger utanför övningsfältet. Eftersom förvärv för försvarets räkning endast kan ske genom frivilliga uppgörelser blir det, uppgav han vidare, markägarna själva som får avgöra om och i vilken ulslräckning de vill medverka lill den önskvärda gränsulrätningen, t. ex. genom att byta mark med försvaret.

Något uttalande i enlighet med vad som föreslås i motionen bör riksdagen enligt utskottets uppfattning inte göra. Utskottet anser all även för budgetåret 1981/82 vissa medel bör ställas till förfogande för att göra lämpliga gränsjusteringar möjliga. Motionen bör i likhet med tidigare motionsyrkanden i frågan avslås.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda regeringens förslag och hemställer

1.  att riksdagen till Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 19 730 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 och med avslag på mofion 1980/81:246 lill Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservafionsanslag av 58 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1981/82 anvisar ell förslagsanslag av 2 260 000 kr.

Slockholm den 7 april 1981

På försvarsutskottels vägnar PER PETERSSON

Närvarande: Per Pelersson (m), Eric Holmqvist (s), Gudrun Sundström (s), Gunnar Oskarson (m), Åke Gustavsson (s), Ulla Ekelund (e), Evert Hedberg (s), Göthe Knutson (m), Anders Gernandt (c), Holger Bergman (s), Eric Hägelmark (fp), Ingemar Konradsson (s), Nils Erik Wååg (s)', Ulla-Britta Larsson (c), Margit Jonsson (fp) och Ture Ångqvist (s).

1          Närvarande vid punkterna 1-12.

2          Närvarande vid punkterna 13-16.

FöU 1980/81:19 55

Reservationer

1. Säkerhets- och försvarspolitiken (punkt 1)

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg, Holger Bergman, Nils Erik Wååg och Ture Ångqvist (alla s) anser

dels att den del av ulskoltels anförande som på s. 4 börjar "Det råder" och på s. 5 slutar "i denna del" bort ha följande lydelse:

Den svenska säkerhelspolifiken skall bidra lill en fredlig ulveckling i världen, lill uljämning av motsättningar och till större förståelse och mer jämlika förhållanden. Den skall vidare verka för internationell solidaritet och en värld där även små stater kan hävda sina intressen. Den syftar till att minska risken för alt Sverige dras in i eventuella konflikter och att värna våra demokratiska friheter och rättigheter i en oberoende stat. Den skall slutligen lindra verkningarna av fredskriser i vårt land. Om dessa grundvalar för säkerhetspolitiken råder del enighet i vårt land.

Denna inriktning av säkerhetspolitiken är enligt utskoltels mening ändamålsenlig även inför ell framtidsperspektiv där förhållandel mellan öst och väst kan komma alt i högre grad än tidigare präglas av återkommande växlingar mellan skeden av ökade spänningar och samarbetsförsök. Säkerhetspolitiken arbetar därvid med olika medel. Den alliansfria utrikespolitiken har som stöd ett efter våra förhållanden starkt totalförsvar.

Som 1978 års försvarskommitté nyligen har framhållit (Ds Fö 1981:1 s. 46) råder del inte något motsatsförhållande mellan å ena sidan våra åtgärder i internationellt samarbete för alt på sikt undanröja konfliktorsaker och minska rustningarna i världen och å andra sidan våra åtgärder för att trygga vår egen säkerhet och bidra till fortsatt stabilitet i vårt närområde.

Den fasta svenska utrikes- och försvarspolitiken främjar också enligt utskottels mening fred, stabilitet och låg supermaktsnärvaro i.norra Europa. Den bidrar till stabilitet längs en stor del av den blockgräns som skiljer Europas länder från varandra. Del är därför betydelsefullt att uttalanden inte görs som skulle kunna skapa oklarhet om våra avsikter att i alla lägen fullfölja en alliansfri utrikespolitik. Den formulering som finns i budgetpropositionen - om "alt vi från svensk sida måste med fasthet uppfylla våra säkerhetspolitiska förpliktelser i Norden" - är som påpekas i mofionerna 349 och 1601 olycklig. Utskottet noterar också med tillfredsställelse vad utrikesministern uttalat med anledning av detta begrepp vid riksdagens utrikesdebatt den 18 mars 1981.

Enligt utskottets mening behövs inga nya uttryck för alt bekräfta att vi genom vår alliansfria utrikespolitik, stödd på ett efter våra förhållanden starkt totalförsvar, också bidrar till en lugn och stabil situation i Norden.

Vad utskottet här har anförl, med anledning av motionerna 349 och 1601, bör ges regeringen till känna. Vad föredragande statsrådet i övrigt har uttalat lämnar utskottet utan erinran.

FöU 1980/81:19 56

dels att utskottets hemställan (s. 7) i momenten 3-5 bort ersättas av ett moment 3 av följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motionerna 1980/81:349, yrkande 1, och 1980/81:1601 samt med anledning av proposifion 1980/ 81:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

2. Besparingar m. m.  inom försvarsdepartementets  verksamhetsområde
(punkt 2)

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg, Holger Bergman, Nils Erik Wååg och Ture Ångqvist (alla s) anser

dels alt den del av utskottets anförande som på s. 8 börjar "Utskottet förordar" och slutar "i denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet förordar liksom försvarsministern att hela den tidigare beslutade besparingen om 300 milj. kr. görs inom det militära försvaret. Härutöver är det både möjligt och lämpligt alt göra ytterligare besparingar där. Enligt utskottets mening bör riksdagen såvitt nu är i fråga godkänna vad som anförs i mofion 349 om besparingar budgetåret 1981/82. Mofionen bör alltså bifallas i denna del.

dels att utskottets hemställan (s. 9) i moment 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:100 och med bifall till motion 1980/81:349, yrkande 4 i denna del, såvitt gäller det militära försvaret godkänner vad som anförts i motionen om besparingar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1981/82.

3. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 5) - riktlinjer för
planeringsperioden

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg, Holger Bergman, Nils Erik Wååg och Ture Ångqvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 14 börjar "Utskottet vill" och slutar "motion 349 (s)" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del fillstyrka alt planering och verksamhet för det miHtära försvaret bedrivs enligt de riktlinjer som har angetts i motion 349. Detta innebär bl. a. att riksdagen fastställer en ekonomisk planeringsram för perioden 1981/82-1985/86 som uppgår till 74 697 milj. kr.

deb att utskottets hemställan (s. 19) i moment 1 b bort ha följande lydelse:

b.   att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:100 och med

FöU 1980/81:19 57

bifall till motion 1980/81:349, yrkandena 5 och 6, godkänner de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta utveckling som har angetts i motion 1980/81:349.

4. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 5) - information om
säkerhetspolitiken

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg, Holger Bergman, Nils Erik Wååg och Ture Ångqvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 19 börjar "Utskottet kan" och slutar "i del följande" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att riksdagen kan vänta förslag av regeringen i denna fråga under nästa riksmöte. I de delar som försvarskommitténs betänkande avser åtgärder för att stimulera debatten inför nästa försvarsbeslut bör dock riksdagen, som föreslås i mofion 349, la ställning redan nu. De åtgärder som anges i nämnda motion är lämpliga och bör enligt utskottets mening komma till stånd redan under nästa budgetår. Motionen bör alltså bifallas i denna del. Ett yrkande i samma mofion om ökning av anslaget Vissa nämnder behandlar utskottet under punkt 13 i det följande.

dels alt utskottels hemställan (s. 20) i moment 5 bort ha följande lydelse:

5. alt riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och mofion 1980/81:1867 saml med bifall fill mofion 1980/81:349, yrkande 2, som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet har anfört om information och debatt inför nästa försvarsbeslut.

5. Lekmän i försvaret på regional och lokal nivå (punkt 7)

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg, Holger Bergman, Nils Erik Wååg och Ture Ångqvist (alla s) anser

dels alt den del av ulskoltels anförande på s. 23 som börjar "Utskottet är" och slutar "för reformen" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte dela försvarsministerns uppfattning all ett ställningstagande till FLU 74:s förslag mot bakgrund av det ekonomiska läget bör anstå i avvaktan på nästa försvarsbeslut. Utredningen anser att det lill en början endast bör anordnas försöksverksamhet vid några få förband i syfle att få ett beslutsunderlag för framtiden. Kostnaden för en försöksverksamhet i den omfattning som FLU 74 förordar har beräknats till omkring 1 milj. kr. per år. Eftersom försöksverksamheten avses pågå under fyra år blir kostnaderna under nästa försvarsbeslutsperiod begränsade. Utskottet anser därför att en försöksverksamhet bör börja den 1 januari 1982 i enlighet med vad som föreslås i motion 1980/81:349. Vad utskottet nu har anförl bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

FöU 1980/81:19 58

deb att utskottets hemställan (s. 23) bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och med bifall fill motion 1979/80:349, yrkande 15, som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet har anfört om lekmän i försvaret på regional och lokal nivå.

6. Värnpliktigas medinflytande (punkt 9)

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg, Holger Bergman, Nils Erik Wååg och Ture Ångqvist (alla s) anser

dels all den del av ulskoltels anförande som på s. 28 börjar "Utskottet delar" och slutar "av medinflylandeverksamhelen" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar försvarsministerns uppfattning att den organisatoriska ramen för de värnpliktigas medinflytande liksom hittills bör bestämmas av statsmakterna och myndigheterna. Utskottet vill dock framhålla att om det visar sig all de värnpliktigas egna intresseorganisationer når en omfattning och stabilitet som gör det möjligt för dem all på representativt sätt företräda de tjänstgörande värnpliktigas intressen så kan frågan komma i ett annat läge. Liksom försvarsminislern anser ulskollel alt medinflytåndels tyngdpunkt bör ligga på lokal nivå.

Utskottet har däremot en gentemot försvarsminislern avvikande uppfattning när del gäller medinflytåndels utformning. Utskottet tillstyrker de förslag som i detta hänseende läggs fram i motion 1980/81:349, yrkande 13. Dessa innebär bl. a. all värnpliktsråd och förbandsnämnder skall inrättas enligt värnpliktsinflytandekommitténs förslag. Vidare bör inrättas en särskild utbildningsnämnd vid varje utbildningsenhet.

Utskottels anslutning till motion 349 i denna del innebär vidare bl. a. en tillstyrkan till förslaget alt 50 000 kr. skall ställas lill förfogande för värnpliktiga arbetsgruppens verksamhet inom ramen för anslagel Operativ ledning: Ledning och förbandsverksamhet.

dels att utskottets hemställan (s. 28) bort ha följande lydelse:

alt riksdagen med anledning av proposition 1980/81:100 och med bifall lill motion 1979/80:349, yrkande 13, som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet har anförl om värnpliktigas medinflytande.

7. Förbättrade värnpliktsförmåner m. m. (punkt 10)

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg, Holger Bergman, Nils Erik Wååg och Ture Ångqvist (alla s) anser

dels alt den del av utskottets anförande på s. 30 som börjar "Med hänsyn" och slutar "bör avslås" bort ha följande lydelse: De  förslag  som   regeringen  lägger  fram   i  budgetpropositionen  om

FöU 1980/81:19 59

förbättrade förmåner åt värnpliktiga m.fl. bedömer utskottet med hänsyn till penningvärdeförsämringen vara ofillräckliga. Utskottet anser därför att de ytterligare förbättringar av dessa förmåner som förordas i mofion 349 bör genomföras. Dagersättningen bör alltså fr. o. m. den 1 juli 1981 höjas fill 18 kr. och den s. k. förplägnadsersätlningen höjas till 15 kr.

Några förändringar av de värnpliktigas förmåner utöver dem som föreslås i budgetproposifionen och mofion 1980/81:349, yrkandena 11 och 12, är utskottet inte berett att biträda. Motion 1217 om fria hemresor för värnplikfiga bör alltså avslås. Vad utskottet har anfört om dagersättning och förplägnadsersättning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 32) i momenten 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:100 och med bifall till motion 1980/81:349, yrkande 11, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anförl om dagersättningen till värnpliktiga m. fl.,

3. alt riksdagen med bifall fill mofion 1980/81:349, yrkande 12, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om förplägnadsersätlningen fill värnplikfiga m. fl.

8. Ramberäkning för budgetåret 1981/82 m. m. - militära försvaret (punkt

12)

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg, Holger Bergman, Nils Erik Wååg och Ture Ångqvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 35 börjar "Enligt utskottets mening" och slutar "15 416 430 000 kr." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör utgiftsramen för nästa budgetår bestämmas till det belopp som föreslås i motion 1980/81:349, dvs. 14 921 578 000 kr.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 36 börjar "Skillnaden i" och slutar "har förordat" bort ha följande lydelse:

Skillnaden i överföringsmöjlighet blir med angivet antagande om prisutvecklingen (668-272) 396 milj. kr. Med hänsyn till att det nu är god tillgång på betalningsmedel och till angelägenheten att göra ytterligare besparingar inom det militära försvaret tillstyrker utskottet att överföring till nästa budgetår får ske endast i den utsträckning som anges i motion 349, dvs. i enlighet med 1977 års försvarsbeslut.

dels att den  del  av utskottets anförande som  på s.  37 börjar  "I besparingssyfte" och slutar "nu är i fråga" bort ha följande lydelse: I besparingssyfte föreslås i motion 349 en ytterligare begränsning av

FöU 1980/81:19 60

utgifterna för militärt försvar med 150 milj. kr. Utskottet vill även i denna del fillstyrka bifall till motionen. Yrkandena 7-10 i motionen bör bifallas av riksdagen, yrkande 10 såvitt nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan (s. 38) i momenten 1-3 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:349, yrkandena 7 och 8, samt med avslag på propositionerna 1980/81:100 och 1980/81:124 ävensom motionerna 1980/81:701, yrkande 4, och 1980/81:2042, yrkande 1, för budgetåret 1981/82 fastställer utgiftsramen för del militära försvaret till 14 921 578 000 kr. i prisläget februari 1980,

2. att riksdagen med bifall fill motion 1980/81:349, yrkande 10 i denna del, och med avslag på proposition 1980/81:100 bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för del militära försvaret för budgetåret 1981/82 med hänsyn lill prisutvecklingen enligt netloprisindex korrigerad med en besparing om 450 000 000 kr.,

3. att riksdagen med bifall till mofion 1980/81:349, yrkande 9, och med avslag på proposifion 1980/81:100 bemyndigar regeringen att med den begränsning som gäller sedan 1977 års försvarsbeslut justera utgiftsramen för del militära försvaret för budgetåret 1981/82 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1980/81.

9. Anslagsfrågor för det militära försvaret (punkt 13) - anslaget Vissa nämnder

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg, Holger Bergman, Ingemar Konradsson och Ture Ångqvist (alla s) anser -under förutsättning av bifall till reservation 4 -

dels alt den del av utskottets anförande som på s. 42 börjar "Utskottet har" och slutar "avslå mofionsyrkandet (s)" bort ha följande lydelse:

Utskottet har under punkt 5 i det föregående behandlat informationen om säkerhetspolitiken och totalförsvaret. Med hänvisning till vad som i det sammanhanget har anförts i reservafion 4 anser utskottet alt riksdagen bör bifalla mofion 1980/81:349, yrkande 16. Till Vissa nämnder bör alltså för budgetåret 1981/82 anvisas 100 000 kr. mer än regeringen föreslår, dvs. 15 200 000 kr.

dels att ulskoltels hemställan (s. 47) i moment 2 a bort ha följande lydelse:

a. med anledning av proposition 1980/81:100 och med bifall fill motion 1980/81:349, yrkande 16, för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 15 200 000 kr.

FöU 1980/81:19 61

10.       Anslagsfrågor för det militära försvaret (punkt 13) - försvarets perso
nalvårdsnämnd

Per Petersson, Gunnar Oskarson och Göthe Knutson (alla m) anser

dels alt den del av utskottets anförande som på s. 43 börjar "Försvarsministern anser" och slutar "till känna" bort ha följande lydelse:

En ny organisatorisk förändring som påverkar personalvårdsnämndens verksamhet sker den 1 juli 1981 då personalvårdsbyrån förs in i försvarsstabens planeringsledning. Överbefälhavaren får från samma tidpunkt avsevärt ökade resurser och möjligheter alt bedriva den aktiva personalljänsl som enligt utskottets mening är en förutsättning för att genomföra de ändringar i försvarsmaktens fredsorganisation som kan förutses.

Personalvårdsfunktionen kan, som försvarsministern framhåller, inte ses isolerad från personaltjänsten i övrigt. Även om man kan förutse att kommande omorganisationer ger upphov lill personalproblem av främst administrativ natur måste de personaladministraliva åtgärderna samordnas med bl. a. personalvårdsåtgärder. Eftersom överbefälhavaren måste ha det omedelbara ansvaret för hela denna verksamhet anser utskottet del vara naturligt att försvarsministern överväger om den verksamhet som nu ankommer på försvarets personalvårdsnämnd kan knytas lill funktioner inom ramen för den kommande stabsorganisationen.

dels all utskottels hemställan (s. 47) i moment 2 b bort ha följande lydelse:

b. med anledning av proposition 1980/81:100 och med avslag på mofionerna 1980/81:349, yrkande 14, och 1980/81:1213 lämnar ulan erinran vad föredragande statsrådet har anförl om försvarets personalvärdsnämnd.

11.       Anslagsfrågor för det militära försvaret (punkt 13) - tidningen Värn
plikts-Nytt

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg, Holger Bergman, Ingemar Konradsson och Ture Ångqvist (alla s) anser att den del av utskottels anförande som på s. 45 börjar "Utskottet har ingående" och slutar "bör avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ingående diskuterat Värnplikts-Nylls syfle och innehåll. Tidningen bör behålla sin uppgifl som språkrör för de värnpliktiga. Motionärernas önskemål om en mer konstruktiv inställning lill försvaret bör enligt utskottets mening kunna fillgodoses inom ramen för tidningens nuvarande uppgifl att vara ett forum för informafion och åsiktsutbyte. Enligt grundtanken för tidskriften åvilar ansvaret för alt detta sker de värnpliktiga själva. Motion 919 bör avslås.

6 Riksdagen 1980/81. 10 saml. Nr 19

FöU 1980/81:19 62

12.       Anslagsfrågor för det militära försvaret (punkt 13) - fortifikationsför
valtningens framtida organisation

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg, Holger Bergman, Ingemar Konradsson och Ture Ångqvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 45 börjar "Avvägningen mellan" och på s. 46 slutar "Motionen bör avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i anslutning till motion 1603 understryka viklen av att personalinskränkningar inte sker på ett sådant sätt att del uppkommer en bristande jämvikt mellan tjänster från konsulter och vad egen personal utför.

Personaldimensioneringen i försvarsmaktens fredsorganisalion övervägs f. n. av 1978 års försvarskommitlé.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen lill känna vad utskottet nu har anförl.

dels alt ulskoltels hemställan (s. 49) i moment 23 a bort ha följande lydelse:

a. med bifall till motion 1980/81:1603 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anförl om avvägningen mellan anställning av egen personal och köp av tjänster inom forlifikalionsförvallningen.

13.       Anslagsfrågor för det militära försvaret (punkt 13) - anslaget Frivilliga
försvarsorganisationer m. m.

Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Åke Gustavsson, Evert Hedberg, Holger Bergman, Ingemar Konradsson och Ture Ångqvist (alla s) anser all den del av utskottets anförande som på s. 46 börjar "Utskottet har" och slutar "lill känna" borl ha följande lydelse:

Utskottet har i olika sammanhang framhållit frivilligorganisafionernas stora betydelse för vårt försvar. Del statliga stödet till dem är sedan länge ett prioriterat ändamål. För att organisationerna skall kunna disponera medel enligt överbefälhavarens förslag bör regeringen i samband med prisregleringen medge överskridande av anslaget. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen lill känna.

FöU 1980/81:19 63

Särskilda yttranden

1. Lekmän i försvaret på regional och lokal nivå (punkt 7)

av Gunnar Oskarson (m).

I en reservation till utredningen Lekmän i försvaret (SOU 1979:84) har jag framfört mina betänkligheter mot beslutande organ på lokal och regional nivå inom försvarsmakten. Jag är däremot överens med utredningen om all man bör sträva efter att bredda och fördjupa kontakterna mellan försvarsmakten och samhället i övrigt.

Detta bör dock ske genom alt ytterligare utveckla del samarbete som redan existerar och bör komma till uttryck i form av ökad informafion från såväl militär som civil sida, bättre insyn, ökad försvarsupplysning och ett ökat samarbete i konkreta frågor.

Försvaret är enligt min uppfattning i nuläget väl förankrat i samhället och kontaktytorna är breda. Jag vill här endast peka på att alla vapenföra män gör sin värnplikt och på den stora anslutningen av medlemmar i hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna.

Ett ytterligare ökat och fördjupat samarbete inom de organ och i de former som redan existerar är enligt min mening den väg man bör välja. Däremot bör man iaktta stor försiktighet då del gäller att skapa nya organ som enbart försvårar och byråkratiserar det samarbete som nu fungerar väl.

2. Förbättrade värnpliktsförmåner m. m. (punkt 10) - ändrade regler för
utbildningspremier till vissa värnpliktiga

av Gunnar Oskarson (m).

Värnpliktiga som genomgår kompanibefälsutbildning erhåller efter genomförd utbildning en premie som f. n. uppgår till 5 000 kr. Om den värnpliktige i slutskedet eller efter genomgången kompanibefälsutbildning beslutar sig för att övergå till yrkesofficersutbildning blir han i förra fallet inte delaktig av utbildningspremien och i andra fallet får han betala tillbaka erhållen premie.

När den nya befälsordningen utformades var strävan alt den nya ordningen skulle vara dels rekryteringsfrämjande, dels tillföra försvaret yrkesofficerare av god kvalitet. Departementschefen skrev i proposition 1977/78:24: "Stor bredd vid rekryteringen till yrkesofficersyrkel är viktig i den nya befälsordningen. Det är därför nödvändigt alt kunna rekrytera yrkesbefäl från alla kategorier av befälsutbildade värnplikfiga."

Genom den utformning som det nuvarande premiesyslemet har fåll har man lagt en hämsko på rekrytering av yrkesofficerare ur de kompanibefäls-utlagnas led. På något sätt bör man söka finna en lösning som rättar till detta missförhållande.

FöU 1980/81:19 64

3. Förbättrade värnpliktsförmåner m. m. (punkt 10) - ändrade regler för utbildningspremier till vissa värnpliktiga

av Eric Hägelmark (fp) och Margit Jonsson (fp).

I den nya befälsordningen betonas vikten av en stor bredd vid rekrytering lill officersyrket. Del är därför, som angavs i proposition 1977/78:24, nödvändigt all kunna rekrylera yrkesbefäl från alla kategorier av befälsutbildade värnpliktiga.

De värnpliktiga som i armén genomgått godkänd kompaniofficersutbildning får en skattefri premie om 5 000 kr. oavsett om de har anmält sig frivilligt till utbildningen. Om någon av dessa värnpliktiga sedan ansöker om och antas lill yrkesofficersutbildning så skall han betala tillbaka den premie som har har fått. Detta upplevs mycket negativt av dem som berörs och har givetvis negativa konsekvenser för rekryteringen av yrkesbefäl ur denna värnpliktskalegori. Det strider också mot grundtanken i den nya befälsordningen att ha föreskrifter som begränsar rekryteringen. Rekryteringen lill den nya befälsordningen går tyvärr trögt, trots särskilda insatser för information om utbildningen och anslällningsvillkoren vid förbanden.

Vi anser del vara viktigt att kompanibefälsullagna värnpliktiga med goda förutsättningar all bli yrkesbefäl kan övergå lill yrkesofficersutbildning ulan all möta särskilda svårigheter av ekonomisk natur.

Som utskottet har redovisat finns det skäl emot att lösa de angivna ölägenheterna på det sätt som motionärerna har tänkt sig. Även andra vägar bör därför undersökas. Strävan bör vara all finna en lösning som inle innebär risk för att man snedvrider den avsedda utbildningsgången för yrkesofficerare genom att officersaspiranterna får olika förmåner beroende på när de går över till denna utbildningsgång. Lösningen måste emellerfid också medge rekrytering bland de kompanibefälsullagna och får inte leda till negativa konsekvenser för den viktiga ulbildningen av värnpliktiga plutonchefer, dvs. kompanibefälsutbildningen. Vikfigast av allt är kanske ändå att den främjar rekryteringen av yrkesofficerare.

Den förberedande officersskolan för blivande yrkesofficerare pågår liksom den avslutande kompanibefälsutbildningen (kadettskolan) under ca tre månader. Under båda skolorna får eleverna värnpliktsförmåner. Den särskilda ulbildningspremien får dock bara de som gått igenom kompanibefälsutbildningen. Premien har särskilt mofiverats som en stimulans för att få värnpliktiga plutonchefer till krigsförbanden. Vi menar att yrkesoffieersre-kryteringen nu också är mycket brännande och att den eftersträvade lösningen skulle kunna vara all ge också de värnpliktiga som godkända avslutar den förberedande officersskolan en utbildningspremie om 5 000 kr. En annan möjlighet är att slopa utbildningspremierna samfidigt som man kraftigt ökar dagersättningen vid utbildningslider över 1. ex. tolv månader. Därmed skulle man också vinna likställdhet för vissa andra värnpliktiga med lång grundutbildning i specialljänster.

FöU 1980/81:19 65

4. Gemensam försvarsforskning (punkt  13) - djurförsök vid försvarets forskningsanstalt

av Anders Gernandt (c).

För att angelägenhetsmässigl och etiskt kunna bedöma och nedbringa antalet djurförsök inom landet har under senare år inrättats en central försöksdjursnämnd och ett antal regionala etiska nämnder.

Motion 1980/81:1212 avsåg alt verka för att inordna de vid FOA huvudavdelning4 (Umeå) inplanerade djurförsöken, som begärs av enskilda beställare, under den i Umeåområdet verkande regionala etiska nämndens bedömning. I de etiska nämnderna ingår även lekmän.

Av redogörelser i ärendet framgår all djurförsöken vid FOA bedöms endast av "den speciella FOA 4-nämnden" vilket anses vara lill fyllesl. Denna specialnämnd består av endast tre personer (som även ingår i den regionala djurefiska nämnden) och är - bl. a. i sekretesshänseende - helt inriktad på FOA:s avgränsade verksamhet. Detta gäller också för de av enskilda beställare begärda djurförsöken därstädes. Den regionala försöksdjursnämnden anlitas ej. FOA:s djurförsök är inte heller underställda hälsovårdsnämndens tillsyn som all annan försöksdjursverksamhet är i Sverige. Vid FOA är det försvarsöverveterinären som svarar för övervakningen.

De djurförsök som avses i motionen är således inte underställda den regionala etiska nämndens bedömning och utgör därmed ett markerat - men inte medgivet - undanlag från den avsikt med de regionala försöksdjursnämnderna som riksdagen fattat beslut om, för att bl. a. nedbringa antalet djurförsök i landet. Mot bakgrund av det som här har anförts finner jag anledning att återkomma fill frågan i annat sammanhang.

FöU 1980/81:19

Bilaga

	Bilaga
Behandlas	i betänkande
utsk.	reserv.
hemst.	nr
p.:mom.

Sammanställning av motionsyrkanden

Väckta under den allmänna motionstiden

1980/81:246 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas alt riksdagen beslutar

1. alt uttala att ytterligare markförvärv för utvidg-    16:2 ning av övningsfältet i Skövde inte får göras,

2. att avslå proposition 1980/81:100 bilaga 7 i den    16:2 del den gäller anslag med 500 000 kr. för förvärv av kompensationsmark i Skövde.

1980/81:349 av Eric Holmqvist m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till    1:3 känna vad i motionen anförts om säkerhels- och försvarspolitiken,

2. att riksdagen godkänner de åtgärder som före-     5:5 slagits   i   motionen   om   vidgad   säkerhetspolitisk debatt,

3. att riksdagen begär hos regeringen all frågan    13:25 om försvarsforskningens ställning utreds i enlighet

med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen - med avslag på propositionen i      2:1
denna del - godkänner vad som anförts i motionen

om besparingar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1981/82,

5. alt riksdagen godkänner de riktlinjer för det     5:1 b militära försvarets fortsatta utveckling som angetts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att planeringsramen för     5:1 b det militära försvaret för 1981-1986 skall fastställas

av riksdagen samt uppgå lill 74 697 milj. kr.,

7. att riksdagen beslutar fastställa utgiftsramen för    12:1
del militära försvaret för budgetåret  1981/82 till

14 921 578 000 kr., i prisläge februari 1980,

8. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till    12:1
känna vad i motionen anförts om förändringar av
bemyndiganderamar och betalningsmedel.

FöU 1980/81:19

67

Behandlas i betänkande
utsk. reserv.

hemst. nr

p.:mom.

10

9. att riksdagen - med avslag på propositionen i    12:3
denna del - beslutar bemyndiga regeringen justera
utgiftsramen för 1981/82 på grund av över- eller
underutnyttjande  av  utgiftsramen  för  budgetåret
1980/81 i den utsträckning som godkändes vid 1977

års försvarsbeslut,

10.    att riksdagen som sin mening ger regeringen    12:2
till känna vad i motionen anförts om begränsning av
priskompensafionen för 1981/82 för militärt försvar

och civilförsvar,

13:2 a

13:36 b      13

11. all riksdagen beslutar uttala sig för alt dager-    10:2 sättningen höjs med 2 kr. till 18 kr. per dag,

12. alt riksdagen beslutar uttala sig för att förpläg-    10:3 nadsersätlningen höjs med 5 kr. till 15 kr. per dag,

13. all riksdagen som sin mening ger regeringen     9 till känna vad i motionen anförts om utveckling av de värnpliktigas inflytande,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen    13:2 b lill känna vad i mofionen  anförts om försvarets personalvårdsnämnd,

15. all riksdagen beslutar att en försöksverksam-     7 het med  lekmannainflytande på lokal  nivå skall inledas i enlighet med vad som förordas i motionen,

16. att riksdagen fill Vissa nämnder m. m. (försvarsdepartementet) för budgetåret 1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringen med 100 000 kr. ökat förslagsanslag av 15 200 000 kr.,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om medel lill de frivilliga försvarsorganisationerna.

1980/81:523 av Magnus Persson (s) och Sune Johans- 5:4 b son (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär ändring av nuvarande arvodesregler för hemvärnsbefälet i enlighet med vad som ovan anförts, samt begär översyn av reskostnadsersällningen för hemvärnsbefäl.

1980/81:696 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) vari yrkas    10:6 att riksdagen hemställer hos regeringen att nuvaran-

FöU 1980/81:19 68

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

de regler i fråga om utbildningspremier ändras så att man undviker negativa konsekvenser för rekrytering av yrkesbefäl.

1980/81:697 av Anders Gernandl m. fl. (c) vari yrkas      1:1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande terapeutiskt skydd mot kemiska och biologiska stridsmedel.

1980/81:700 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen  hemställer hos regeringen om    13:18 a
förslag lill omorganisation av underrättelsetjänsten

till ett civilt organ som skall lyda direkt under försvarsdepartementet,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära    13:18 a
åtgärder för en omorganisation av underrättelse-
nämnden, innebärande alt samfiiga riksdagspartier

där blir representerade, saml att nämnden görs ansvarig inför riksdagen och dess konstitutionsutskott,

3. att riksdagen hemställer hos regeringen om en    13:18 a
redovisning över hur stort anslag som föreslås till den
militära underrättelsetjänsten.

1980/81:701 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att  riksdagen  hos  regeringen  hemställer  att      5:1 a pågående och planerat samarbete med industri- och försvarsintressen inom NATO, framför allt på det flygtekniska området, snarast avbryts,

2. att riksdagen som sin mening uttalar all något     5:1 a nytt mihtärflygplan, typ JAS eller annat, inte skall utvecklas vare sig inom Sverige eller i samarbete med andra stater,

3. att riksdagen med ändring av proposition 1980/     5:1a 81:100 bilaga 7 avslår förslaget om modernisering av

äldre stridsvagnar och utveckling och produktion av nya ubåtar,

4. all riksdagen med ändring av proposition 1980/   12:1 8
81:100 bilaga 7 beslutar att det föreslagna anslaget för

det militära försvaret för budgetåret 1981/82 minskas med 1 900 000 000 kr. till 15 412 000 000 kr.

FöU 1980/81:19 69

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

1980/81:855 av Eric Holmqvist m. fl. (s) vari yrkas all      5:3 riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som anförts i motionen angående önskvärdheten av all bibehålla existerande mililärförband i Skåne.

1980/81:917 av Arne Fransson m. fl. (c) vari yrkas att     5:3 b riksdagen  hos  regeringen  begär  förslag om   hur beslämmelser om värnpliktigas rätt lill ledighet för folkrörelseuppdrag skall utformas.

1980/81:918 av Anders Gernandl m. fl. vari yrkas att     5:4 a riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om möjlighet för kvinnor att genomföra frivillig verksamhet inom  hemvärnet.

1980/81:919 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari    13:18 b      11 yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning av möjligheterna att förändra tidningen Värnplikts-Nytt till ett organ för all personal inom försvarsmakten.

1980/81:1083 av Birgilla Hambraeus (c) och Margil    13:25 b Odelsparr (c) vari yrkas att riksdagen beslutar begära att regeringen ändrar inriktningen av FOA:s verksamhet.

1980/81:1212 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari      1:2 yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning av förutsättningarna och formerna för en obligatorisk samhällstjänst (militär eller civil) för män och kvinnor.

1980/81:1213 av Lennart Brunander (c) och Arne    13:2 b        10 Fransson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållande av försvarets personalvårdsnämnd.

1980/81:1214 av Anders Gernandt (c) vari yrkas att 13:25 c riksdagen hos regeringen begär att förslag utarbetas i syfte att reglera att all forskning med djur som utförs av FOA utanför dess egen verksamhet ej får sekre-tessbeläggas utan måste bli föremål för etisk bedömning.

FöU 1980/81:19 70

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

1980/81:1215 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen begär sådan ändring av nuvarande bestämmelser

1. att den svenska försvarsmakten kan nyttiggöra      5:3 a sig tidigare utbildning hos nyblivna svenska medborgare i de fall detta kan ge ett stort lillskoll av kunnande till krigsorganisationen i förhållande lill kostnaderna för den kompletterande utbildningen,

2. att nyblivna icke militärt utbildade svenska      5:3 a medborgare inte bör ges militär grundutbildning om

de vid tidpunkten för svenskt medborgarskap uppnått högre än 23 års ålder.

1980/81:1217 av Ivan Svanslröm (c) vari yrkas att    10:4 riksdagen uttalar sig för att helt fria hemresor för värnplikfiga i enlighet med vad som anförs i motionen införs fr. o. m. den 1 juli 1981.

1980/81:1601 av Sture Korpås m. fl. (c) vari yrkas all      1:4 1

riksdagen ger regeringen lill känna vad som anförts i motionen beträffande grunderna för och utformningen av Sveriges säkerhetspolitik.

1980/81:1602 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas    10:5 all riksdagen hos regeringen begär att försöksverksamhet påbörjas med krav på att de värnpliktiga vid utnyttjande av 10-kronorsresa skall bära uniform.

1980/81:1603 av Olle Svensson m. fl. (s, c, fp) vari    13:23 a      12 yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i mofionen anförts om avvägningen mellan anställning av egen personal och köp av tjänster inom fortifikafionsförvallningen.

1980/81:1604 av Olle Svensson m. fl. (s) vari yrkas

1. all riksdagen som sin mening ger regeringen till    13:8 a känna vad i motionen anförts om byggstart för ny mililärreslaurang vid P 10 i Strängnäs,

2. alt riksdagen beslutar all medel härför omdis-    13:8 a poneras ur anslaget Arméförband: Anskaffning av anläggningar.

FöU 1980/81:19 71

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

1980/81:1867 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas     5:9 4

att riksdagen vid anvisning av medel enligt A 2 Försvarshuvudfiteln beaktar vad som anförts i motionen och tar särskild hänsyn till svensk säkerhetspolifik.

Väckt med anledning av proposition 1980/81:124

1980/81:2042 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas all riksdagen beslutar

1. all avslå förslaget i proposifion 1980/81:124 om    12:1 ökning av utgiftsramen för det militära försvaret,

2. att bemyndiga regeringen medge beställningar    13:15 a av materiel m. m. för flygvapenförband inom en kostnadsram av 1 941 800 000 kr.,

3. att anslaget till Flygvapenförband: Materielan-    13:15 b skaffning    för    budgetåret     1981/82    sätts     lill

2 300 000 000 kr.

FÖU 1980/81:19 72

Innehållsförteckning

Säkerhets- och försvarspolitiken

Föredragande statsrådet   ............................................. 1

Motionerna   ................................................................... 2

Utskottet   ...................................................................... 3

Besparingar m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde 8

Verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1979/80 9

Verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1980/81 9

Det militära försvarets fortsatta utveckling

Föredragande statsrådet   ............................................. ..... 10

Motionerna   ................................................................... ..... 11

Utskottet   ...................................................................... ..... 13

Planeringsfrågor   ........................................................... ..... 13

Fredsorganisalion   ......................................................... ..... 14

Värnpliklsutbildning.......................................................... ..... 15

Hemvärnels personal   .................................................... ..... 17

Information om säkerhetspolitiken   ............................... 18

Hemställan ...................................................................... ..... 19

Intäktsfinansiering av viss verksarnhet .......................... 20

Lekmän i försvaret på regional och lokal nivå.................. 20

Avveckling av personalkassorna inom försvarsmakten  .. ..... 23

Värnpliktigas medinflytande   .......................................... 25

Förbättrade värnpliktsförmåner m. m............................... 28

Luftförsvarssektorernas organisation   ........................... ..... 33

Ramberäkning för budgetåret 1981/82 m. m. - militära försvaret ... 33

Anslagsfrågor för det militära försvaret

Regeringens förslag   ...................................................... 39

Motionerna   .................................................................... ..... 41

Utskottet   ....................................................................... ..... 42

Vissa nämnder m.m.......................................................... ..... 42

Arméförband: Anskaffning av anläggningar   .................. ..... 43

FöU 1980/81:19 73

Flygvapenförband: Materielanskaffning  ......................... 44

Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet        44

Fortifikalionsförvaltningen   ............................................ 45

Gemensam försvarsforskning   ....................................... 46

Frivilliga försvarsorganisationer m.m............................... 46

Hemställan ..................................................................... 47

Övrigt totalförsvar m. m................................................... 51

Anslagsfrågor för övrigt totalförsvar   ............................. 51

Övriga anslagsfrågor....................................................... 52

Reservationer

1. Säkerhets- och försvarspolitiken (s) ........................... 55

2. Besparingar m. m. inom föisvarsdepartemenlets verksamhels-område (s)             56

3. Del  militära  försvarets  fortsatta  ulveckling -  riktlinjer  för planeringsperioden (s)          56

4. Del militära försvarets fortsatta utveckling - information om säkerhetspolitiken (s)            57

5. Lekmän i försvaret på regional och lokal nivå (s)   ..... 57

6. Värnpliktigas medinflytande (s)   ................................ 58

7. Förbättrade värnpliktsförmåner m. m. (s).................... 58

8. Ramberäkning för budgetåret 1981/82 m. m. - militära försvaret

(s) .................................................................................. .... 59

9.   Anslagsfrågor för del militära försvaret - anslagel Vissa nämnder

(s) .................................................................................. .... 60

10. Anslagsfrågor för det militära försvaret - försvarels personalvårdsnämnd (m)      61

11. Anslagsfrågor för del militära försvaret - tidningen Värnplikts-Nytt (s)       61

12. Anslagsfrågor för del militära försvaret - fortifikationsförvall-ningens framlida organisation (s)     62

13. Anslagsfrågor för det militära försvaret - anslagel Frivilliga försvarsorganisationer m. m. (s)        62

Särskilda yttranden

1. Lekmän i försvaret på regional och lokal nivå (m)....... 63

2. Förbätlrade värnpliklsförmåner  m. m.  - ändrade  regler för tilbildningspremier till vissa värnpliktiga (m)   63

3. Förbättrade  värnpliktsförmåner  m. m.  -  ändrade  regler  för ulbildningspremier till vissa värnpliktiga (fp)          64

FöU 1980/81:19 74

4.  Gemensam försvarsforskning - djurförsök vid försvarels forsk
ningsanstalt (c)...............................    ........................         65

Bilaga

Sammanställning av motionsyrkanden   .........................        66