FiU 1980/81:12

Finansutskottets betänkande
1980/81:12

med anledning av proposition 1980/81:45 med förslag till ändring i
lagen (1978:428) om aktiesparfonder, m. m., jämte motioner

I proposition 1980/81:45 har regeringen (ekonomidepartementet)

dels - efter hörande av lagrådet - föreslagit riksdagen att anta vid
propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1978:428) om aktiesparfonder,

2. lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931),

dels föreslagit riksdagen att godkänna vad som förordats i propositionen
om administrationen av skattesparsystemet såvitt avser de företagsanknutna
aktiesparfonderna och uppdra åt fullmäktige i riksgäldskontoret att handha
administrationen.

De i propositionen framlagda lagförslagen är av följande lydelse:

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:428) om aktiesparfonder

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:428) om aktiesparfonder
dels att 1 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 9-12 §§, och närmast före
dem en rubrik av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Med aktiesparfond avses aktiefond
för lönsparande som sker enligt
lagen (1978:423) om skattelättnader
för vissa sparformer. I fråga om
aktiesparfond gäller aktiefondslagen
(1974:931) med de avvikelser som
följer av denna lag.

1 §

Föreslagen lydelse

Med aktiesparfond avses fond för
lönsparande som sker enligt lagen
(1978:423) om skattelättnader för
vissa sparformer. I fråga om aktiesparfond
tillämpas vad i aktiefondslagen
(1974:931) och annan författning
föreskrivs om aktiefond, dock
med de avvikelser från aktiefondslagen
som följer av denna lag.

1 Riksdagen 1980181. 5 sami. Nr 12

FiU 1980/81:12 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Särskilda bestämmelser för företagsanknuten
aktiesparfond.

9 §

En företagsanknuten aktiesparfond
bildas genom kapitaltillskott
endast frän anställda i ett visst aktiebolag
eller inom en viss koncern.

10 §

Förvaltar ett fondbolag uteslutande
en eller flera företagsanknutna
aktiesparfonder, gäller i stället för 2 §
andra och tredje styckena att styrelsen
för fondbolaget skall bestå av minst
fem ledamöter och att minst hälften
av styrelseledamöterna skall utses av
fondandelsägarna eller intressesammanslutning
för dem.

Om ett fondbolag förvaltar flera
aktiesparfonder, skall för varje företagsanknuten
fond i fondbolagets styrelse
ingå minst en ledamot, som
utsetts av delägarna i denna fond eller
av intressesammanslutning för dem.
Ett beslut om utövande av rösträtt för
aktier i en sådan fond skall ha biträtts
av mer än hälften av de ledamöter
som utsetts för fondens delägare.

Utan hinder av 8 § fjärde stycket
första meningen aktiefondslagen
(1974:931) får till styrelseledamöter i
fondbolag, som förvaltar en företagsanknuten
aktiesparfond för anställda
hos ett bankaktiebolag, utses anställda
i bankbolaget.

11 §

Ett fondbolag får inte förvärva
andra aktier till en företagsanknuten
aktiesparfond än aktier i det aktiebolag,
i vilket de som tillskjuter kapital
till fonden är anställda eller - om
bolaget ingår som moderbolag i en
koncern - i vars dotterbolag de är
anställda. Av andra värdepapper får

FiU 1980/81:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till fonden förvärvas endast sådana
konvertibla skuldebrev eller skuldebrev
förenade med optionsrätt till
nyteckning som har utfärdats av det
bolag i vilket aktier får förvärvas.

Av fondens beteckning skall framgå
vilket bolags aktier som får förvärvas
till fonden.

12 §

Bankinspektionen får efter ansökan
medge att fondbolag som förvaltar
uteslutande företagsanknutna aktiesparfonder
inte avger kvartalsredogörelser
för fonderna.

Inspektionen får avstå från att för
fondbolaget förordna revisor som
avses i 46 § tredje stycket aktiefondslagen
(1974:931).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

2 Förslag till

Lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931)

Härigenom föreskrivs att 1 § aktiefondslagen (1974:931) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

I denna lag förstås med

1. aktiefond, en huvudsakligen av aktier eller andra värdepapper
bestående fond, som uppkommit genom kapitaltillskott från allmänheten
och som äges av dem som tillskjutit kapital,

2. aktiefondsverksamhet, sådan förvaltning av aktiefond samt försäljning
och inlösen av andelar i fonden som bedrives av fondbolag,

3. fondbolag, aktiebolag som fått tillstånd att utöva aktiefondsverksamhet,

4. förvaringsbank, bank som förvarar tillgångarna i aktiefond samt
mottager inbetalningar och ombesörjer utbetalningar som avser fonden.

1 Senaste lydelse 1978:429.

FiU 1980/81:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt är icke tillämplig på delägarskap i
aktiefond.

/ fråga om aktiefond för lönsparande
finns särskilda bestämmelser i
lagen (1978:428) om aktiesparfonder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

I motion 1980/81:149 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
beslutar

1. att avslå förslagen i proposition 1980/81:45,

2. att uttala att systemet med skattesubventionerat aktiesparande snarast
bör upphöra och hos regeringen hemställa om nödvändiga åtgärder i
anledning därav.

I motion 1980/81:154 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar avslå proposition 1980/81:45.

Propositionen

Det system för skattesparande, som infördes år 1978 (prop. 1977/78:165,
FiU 1977/78:37), står öppet för yrkesverksamma med A-inkomst. De kan
spara i bank eller i en aktiesparfond eller i en kombination av båda dessa
former. Om sparandet dels sker regelbundet och omfattar minst sex
månadsinsättningar under ett år på minst 75 kr. och högst 400 kr., dels binds i
fem år utöver sparåret, har spararen rätt tills. k. sparskattereduktion. Denna
utgör 20 % av det sammanlagda sparbeloppet för banksparandet och 30 % av
sparbeloppet för fondsparandet. Räntan på skattesparkontot i banken och
värdestegringen på fondandelarna är skattefri. Ränta och utdelning som
tillfaller en aktiesparfond är inte heller skattepliktig. I fråga om aktiesparfonderna
finns en särskild lag, lagen (1978:428) om aktiesparfonder, som
innebär att det med vissa undantag gäller samma regler för dem som för
vanliga aktiefonder. Reglerna för aktiefonder finns i aktiefondslagen
(1974:931).

Skattefondsparandet vänder sig till förvärvsarbetande som är intresserade
av aktiesparande i allmänhet. Systemet är däremot inte anpassat för anställda
som uteslutande eller främst vill spara i aktier i det företag där de arbetar.
Det sammanhänger med de regler om riskspridning som gäller för
aktiefonderna inkl. aktiesparfonderna. Värdepapper med samma utfärdare
får ingå i fonden till högst 10 % av fondens hela värde.

Det är angeläget att tillgången på riskkapital ökas och att företagen

FiU 1980/81:12

stimuleras att göra de investeringar som är nödvändiga för att balansen i den
svenska ekonomin skall återvinnas. Det gäller att på olika sätt söka
åstadkomma en sådan ökning. Ett sätt att bidra härtill är att sparande i det
egna företagets eller koncernens aktier uppmuntras. Denna möjlighet att
förbättra tillgången på riskkapital bör inte försummas. Det betydande
intresse för sådant aktiesparande som många anställda har visat bör tas till
vara. Förutom det tillskott av riskkapital det kan ge är detta sparande ägnat
att förstärka de anställdas känsla av samhörighet med företaget, vilket har ett
stort värde i sig. På längre sikt kan sparandet också i ej oväsentlig mån öka de
anställdas inflytande i företaget.

En fördel med att ansluta aktiesparandet inom företagen till det färdiga
system som skattefondsparandet utgör är att den avsedda sparstimulansen
kan införas relativt snabbt och enkelt. Däremot skulle det uppstå både
administrativa olägenheter och betydande kontrollsvårigheter för skattemyndigheterna
om en separat sparform infördes. Dessutom skulle hushållens
överblick över de olika existerande sparformerna försvåras.

Mot förslaget att ansluta till skattefondsparandet invänds bl. a. att varken
detta eller skattesparsystemet i övrigt torde ha gett eller kan påräknas ge
något nysparande och att effekten på näringslivets försörjning med
riskkapital är marginell. Skattesparsystemet är emellertid ännu ganska nytt
och det är för tidigt att göra en slutlig utvärdering av det. Vissa preliminära
beräkningar som har gjorts tyder på att systemet har gett en nettospareffekt.
När det gäller nyttan av skattefondsparandet bör det vidare påpekas att det
för bedömningen avgörande strängt taget inte är huruvida en nettospareffekt
uppnås. Det väsentliga är att systemet bidrar till att ge ett tillskott av
riskkapital. Så blir fallet om sparmedel i större utsträckning än tidigare
placeras i aktier.

Vid remissbehandlingen av den departementspromemoria som legat till
grund för propositionen har framförts betänkligheter mot att den anställde
placerar hela sitt sparande i det egna företaget och därmed tar en stor risk.
Det innebär dock inga större praktiska svårigheter att medge anställda att
spara i både en fond för det egna företagets aktier och i en vanlig
aktiesparfond. Vill en anställd spara i en fond för det egna företagets aktier,
men också ha möjlighet att få en viss riskspridning, bör man därför medge att
han sparar både i den nämnda fonden och i en vanlig aktiesparfond. Som f. n.
bör han också kunna inneha ett banksparkonto. Hans sammanlagda
skattesparande per månad måste dock givetvis hålla sig inom den fastställda
beloppsgränsen.

I propositionen förordas att aktiesparfonderna för anställda vid ett visst
företag eller inom en viss koncern skall kunna placeras endast i värdepapper i
det aktuella företaget eller koncernen. Bl. a. risken för förväxling med andra
aktiesparfonder och aktiefonder blir mindre om de företagsinriktade
fonderna renodlas.

De föreslagna fondernas konstruktion avviker så mycket från hur

FiU 1980/81:12

aktiefonder skall vara utformade enligt aktiefondslagen att de inte kan
betraktas som aktiefonder. De nya fonderna avses emellertid likaväl som de
nuvarande aktiesparfonderna ingå i skattesparsystemet. Att lagtekniskt
arbeta med två slag av aktiesparfonder, varav det ena anses hänförligt till
aktiefonderna, det andra anses falla utanför detta institut, är emellertid inte
nödvändigt och framstår inte heller som någon lämplig lösning. Den
juridisk-tekniska lösning som förordas i propositionen är, att aktiesparfonderna
inte längre uttryckligen betecknas som aktiefonder utan som ”fonder
för lönsparande” och att det föreskrivs att bestämmelserna om aktiefonder
skall tillämpas i fråga om aktiesparfonderna med särskilt angivna avvikelser.

För fondbolag som skall förvalta fonder bestående av aktier i ett enda
företag föreslås vissa förenklingar i de regler som eljest gäller för
fondbolag.

När det gäller den övervakning och kontroll av skattesparsystemet som
riksgäldskontoret f. n. utövar är det önskvärt att redan existerande system
inom förvaringsbanker eller existerande fondbolag för exempelvis rapportering,
återföring av sparavdrag vid förtida inlösen och utsändning av sparbevis
utnyttjas även av fondbolag som bildas för att förvalta företagsanknutna
aktiesparfonder.

Riksgäldskontoret föreslås administrera även detta sparsystem.

Motionerna

I motion 149 (vpk) anser man sig kunna konstatera att den kritik som
riktades mot systemet med aktiesparfonder när detta infördes 1978 har visat
sig vara riktig. Kritiken gäller således också det nu lagda förslaget som skall
utvidga denna sparform. Olika löntagare har olika möjligheter att spara,
främst beroende på olika inkomster men också beroende på olika konsumtionsbehov.
Speciellt i en tid då de arbetandes reallöner pressas ned gäller att
särskilda förmåner för dem som kan spara i aktier särskilt kommer att gynna
de bättre ställda.

Dessutom strider det nu aktuella förslaget mot den skatterättsliga
principen om en rättvis och likformig beskattning, menar motionärerna.

Motionärerna kan inte heller acceptera den korporativistiska grundsyn
som ligger i regeringens motiv för det nya förslaget.

I motion 154 (s) anses den argumentering som förs i propositionen vara i
många avseenden mycket dåligt underbyggd. Det är anmärkningsvärt att
regeringen lägger fram förslag som bygger på en rad obestyrkta påståenden
och där man inte försökt att hjälpligt belysa konsekvenserna av om förslaget
genomförs, anför motionärerna. Det vore rimligt att först utvärdera det
nuvarande systemet för skattesparande, innan man föreslår förändringar och
utvidgningar av detta.

FiU 1980/81:12

Motionärerna påpekar att det inte görs någon seriös analys av de
grundläggande frågor som berörs av det nya förslaget, såsom kapitalbildningen
i samhället, företagens behov av riskvilligt kapital och hur man skall
kunna åstadkomma en demokratisering av ägande och inflytande i näringslivet.
Dessa frågor utreds f. n. i den s. k. löntagarfondsutredningen, som
väntas bli klar i december i år. Motionärerna ser förslaget i propositionen
som ett försök att utifrån ett bristfälligt underlag föregripa denna utredning.

I motionen erinras om de argument som framförts från socialdemokratiskt
håll mot skilda slag av skattesparande.

I fråga om de motiv som anförts i propositionen för företagsbundna
aktiesparfonder bemöter motionärerna synpunkten att det är angeläget att
förstärka de anställdas känsla av samhörighet med företaget. Motionärerna
menar för sin del att ökad samhörighet med företaget måste förenas med
möjligheter till ett reellt inflytande. Detta viktiga krav tillgodoses på intet
sätt av några aktiesparfonder.

När skattesparandet introducerades, hävdade man från regeringens sida
att ett viktigt motiv var just att öka nysparandet, påpekas det i motionen. Nu
påstås i stället att det väsentliga är att systemet bidrar till att ge ett tillskott av
riskkapital. Om detta, numera, är det främsta motivet, så finns det, menar
motionärerna, förvisso för samhället billigare metoder att öka utbudet av
riskvilligt kapital än att göra det till priset av dels ett minskat totalt sparande i
samhällsekonomin, dels ett ökat budgetunderskott.

Ett av de motiv som anges för det nya förslaget är att det ursprungliga
skattefondsystemet uppges ha en negativ inverkan på aktieägarföreningar i
företag, dvs. föreningar för anställda som köper aktier i det egna företaget.
Det är möjligt, medger motionärerna, att en sådan effekt kan ha uppkommit
och det visar vilka problem som uppstår med den typ av selektiva
sparstimulanser som skattesparandet utgör. Det är dock ingen lösning på
problemet att utsträcka skattesparandet till att även omfatta aktiesparande
för anställda i det egna företaget. Nya skevheter och orättvisor kommer då i
stället att uppkomma gentemot andra sparformer som nu inte omfattas av
skattesparandet. Krav har redan rests att även andra sparformer skall åtnjuta
särskilda skattesubventioner.

Motionärerna avvisar regeringens förslag om företagsinriktade aktiesparfonder
och förordar i stället den form av sparstimulanser som presenterats i
den socialdemokratiska partimotionen 1980/81:71.

Utskottet

Det i propositionen framlagda förslaget att möjlighet skall öppnas för
anställda i ett företag att spara i en aktiesparfond, i vilken ingår uteslutande
aktier i företaget, är ett led i en samlad strävan att stimulera aktiesparandet. I
proposition 1980/81:39 har regeringen föreslagit en rad andra åtgärder i

FiU 1980/81:12

samma syfte, nämligen en skattereduktion med 30 % av mottagen aktieutdelning
upp till ett visst högsta belopp, höjt schablonavdrag vid beräkning av
realisationsvinst vid aktieförsäljning samt höjt maximibelopp för aktiesparande
inom ramen för skattesparandet från 400 till 600 kr. per månad.
Finansutskottet har, mot bakgrund av hur angeläget det är att främja
tillgången på riskkapital i näringslivet, i yttrande till skatteutskottet tillstyrkt
att aktiesparandet stimuleras på de föreslagna vägarna (FiU 1980/81:4 y).

När det s. k. skattesparandet infördes år 1978 blev sparande i särskilda
aktiesparfonder en av sparformerna. Den ursprungliga skattereduktion om
20 % som aktiesparandet berättigade till har sedermera höjts till 30 %.
Aktiesparfonderna är ett slags aktiefonder och bestämmelserna för aktiesparfonder
föreskriver i enlighet härmed riskspridning. Värdepapper med
samma utfärdare får ingå i en aktiefond eller aktiesparfond med högst 10 %
av hela fondens värde. Det aktiesparande som sedan lång tid tillbaka skett i
aktiesparklubbar vid företag kunde sålunda inte fogas in i det nya
skattefondsparandet. Mot bakgrund av risken för att de anställdas sparande i
det egna företaget stagnerar föreslås nu en sådan komplettering av
lagstiftningen att man även vid sparande enbart i aktier i det företag där man
är anställd skall komma i åtnjutande av den skattefavör som skattefondsparandet
ger. Lagtekniskt föreslås detta ske på så sätt att i lagen om
aktiesparfonder tas in särskilda bestämmelser för företagsanknutna aktiesparfonder.

Utskottet delar den mening som kommer till uttryck i propositionen att
aktiesparande i det egna företaget inte bör diskrimineras i skattehänseende
jämfört med annat aktiesparande. Sparandet möjliggör tillskott av riskkapital
till företagen, något som är mycket angeläget. Aktiesparandet i det egna
företaget är vidare ägnat att stärka de anställdas känsla av samhörighet med
företaget, vilket är av stort värde i sig. Ägandet ger också på sikt de anställda
ett ökat inflytande i företaget.

Utskottet kan inte dela den negativa syn på aktiesparande och på ett ökat
aktieägande från de anställdas sida som kommer till uttryck i motionerna 149
och 154. I motion 149 ställs ett ökat ägarinflytande via företagsanknutna
aktiesparfonder i motsättning tili strävandena att allmänt öka de anställdas
inflytande i näringslivet. Utskottet kan inte se någon sådan motsättning utan
betraktar ett ökat inflytande via anställdas aktieägande som en viktig
komplettering av det inflytande som de anställda har på andra vägar.
Utskottet kan heller inte dela motionärernas mening att ett på detta sätt spritt
aktieägande rent av skulle underlätta för ett fåtal aktieägare att skaffa sig ett
avgörande inflytande i ett företag. Enligt utskottets bestämda mening är en
spridning av aktieägande till de anställda ägnad att minska maktkoncentrationen
i näringslivet samtidigt som det ökar de anställdas engagemang i
företagets drift och skötsel.

De invändningar mot skattesparandet som sådant som också kommer till
uttryck i de båda motionerna har utskottet bemött i det yttrande FiU
1980/81:4 y som åberopats i det föregående.

FiU 1980/81:12

Med det anförda tillstyrker utskottet att anställda som sparar i företagsanknutna
aktiesparfonder skall åtnjuta de skatteförmåner som skattefondsparandet
erbjuder, på sätt som föreslås i propositionen. Motionerna 149 och
154 avstyrks. Utskottet har inga erinringar mot vad som i övrigt sägs i
propositionen rörande förenklade regler för redovisning och revision m. m. i
fondbolag av det nu aktuella slaget. Vad föredraganden anfört rörande
kostnader för information m. m. om de företagsbundna aktiesparfonderna
möter heller inga invändningar från utskottets sida.

Utskottet tillstyrker den lagtekniska lösning som föreslås i propositionen
och att lagen om aktiesparfonder sålunda kompletteras med särskilda
bestämmelser för företagsanknuten aktiesparfond.

Det kan tas för givet att det fondbolag som skall förvalta en företagsanknuten
aktiesparfond i regel kommer att bildas på initiativ av det företag eller
den koncern, vars anställda avses bli delägare i fonden, och att detta företag
respektive ett företag inom den berörda koncernen i dessa fall avses förvärva
aktierna i fondbolaget. En komplikation kan därvid uppkomma till följd av
att det i 4 § andra stycket aktiefondslagen föreskrivs att i fondbolags
bolagsordning skall tas in en s. k. utlänningsklausul, dvs. ett förbehåll enligt
2§ andra stycket lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att
förvärva fast egendom m. m. Ett sådant förbehåll innebär i princip att endast
en mindre del av aktierna i bolaget - motsvarande mindre än 1/5 av röstetalet
för samtliga aktier i bolaget - får förvärvas av utländska rättssubjekt. Med
utländskt rättssubjekt jämställs i detta sammanhang bl. a. svenska aktiebolag
vars bolagsordning inte innehåller en utlänningsklausul. Enligt vad
utskottet inhämtat saknas emellertid utlänningsklausul i bolagsordningen för
åtskilliga av de större svenska börsnoterade företag, som kan vara
intresserade av att - var för sig eller eventuellt gemensamt - bilda ett
fondbolag. Dessa företag skulle således kunna förvärva endast en mindre del
av aktierna i fondbolaget. Detta innebär en avsevärd olägenhet, eftersom
många av de aktuella företagen sannnolikt också har intresse av att helt äga
de nybildade fondbolagen. Någon annan torde för övrigt inte vara
intresserad av att förvärva de övriga aktierna i ett sådant fondbolag, utom
möjligen en bank som biträtt företaget i saken.

I motiven till 4 § aktiefondslagen anförde departementschefen att möjligheten
för en utlänning att genom förvärv av aktier i ett svenskt fondbolag
skaffa sig ett dominerande intresse över svenskt företag torde få bedömas
som ringa (prop. 1974:128 s. 143). Departementschefen pekade bl. a. på en
regel som begränsar rätten att till en aktiefond förvärva aktier i ett och
samma aktiebolag och som innebär att fondbolaget kan utöva rösträtt för
högst 5 % av röstvärdet i varje aktiebolag. För att en icke avsedd väg att
erhålla en sådan ekonomisk makt inte skulle öppnas ansåg departementschefen
det emellertid motiverat att en utlänningsklausul obligatoriskt
infördes för fondbolag.

FiU 1980/81:12

Risken för utländskt inflytande i fondbolag som förvaltar uteslutande
företagsanknutna aktiesparfonder måste bedömas som synnerligen ringa
med tanke på att minst hälften av styrelseledamöterna skall utses av
fondandelsägarna eller intressesammanslutning för dem och att beslut om
utövande av rösträtt för aktierna i sådana fonder skall ha biträtts av en
majoritet inom denna grupp av styrelseledamöter. Utskottet anser därför att
ett undantag från bestämmelsen i 4 § andra stycket aktiefondslagen kan och
bör göras i fråga om fondbolag som förvaltar uteslutande företagsanknutna
aktiesparfonder. Undantaget kan lämpligen göras i form av ett nytt första
stycke i den föreslagna nya 12 § i lagen om aktiesparfonder.

I anslutning till det anförda vill utskottet erinra om att det i 1916 års lag om
inskränkning i rätten att förvärva fast egendom m. m. finns särskilda
bestämmelser som klarlägger att utlännings förvärv av andel i svensk
aktiefond och förvärv av bundna aktier till sådan fond inte står i strid med
utlänningsklausul. Beträffande bankaktiebolag gäller enligt 18 § lagen
(1955:183) om bankrörelse att aktier i bankaktiebolag bara får förvärvas av
svenska medborgare, av svenska bolag och föreningar, som utan hinder av
1916 års lag får förvärva fast egendom eller gruva, samt av andra svenska
samfälligheter och stiftelser. Paragrafen kan tolkas så att bankaktier inte kan
förvärvas till en aktiefond och att utlänning inte får förvärva andel i en
aktiefond, vari ingår bankaktier. I propositionen (s. 19) föreslås bl. a. en
lagändring som skall underlätta att företagsanknutna aktiesparfonder bildas
för de anställda i en bank. Enligt utskottets mening bör banklagen ändras så
att det klart framgår att bankaktier får förvärvas av aktiefonder, inberäknat
företagsanknutna aktiesparfonder, och att utländsk anställds förvärv av
andel i sådana fonder inte strider mot banklagen. Lagtekniskt bör frågan
lösas så att i 18 § banklagen görs ett tillägg av innebörd att aktie i
bankaktiebolag även får förvärvas av aktiefond enligt aktiefondslagen. I
samband härmed bör hänvisningen i lagrummet till 1916 års lag ändras så att
den överensstämmer med lagens nuvarande rubrik.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionerna 1980/81:149 yrkande 1
och 1980/81:154 antar det i propositionen 1980/81:45 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1978:428) om aktiesparfonder
med den ändringen att 12 § erhåller följande som
Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

12 §

Bankinspektionen får efter ansö- Förvaltar ett fondbolag uteslutankan
medge att fondbolag som förval- de företagsanknutna aktiesparfon tar

uteslutande företagsanknutna ak- der, gäller inte 4 § andra stycket

tiesparfonder inte avger kvartalsre- aktiefondslagen (1974:931).

FiU 1980/81:12

Regeringens förslag

dogörelser för fonderna.

Inspektionen får avstå från att för
fondbolaget förordna revisor som
avses i 46 § tredje stycket aktiefondslagen
(1974:931).

Utskottets förslag

Bankinspektionen får efter ansökan
medge att fondbolaget inte avger
kvartalsredogörelser för fonderna.

Inspektionen får avstå från att för
fondbolaget förordna revisor som
avses i 46 § tredje stycket aktiefondslagen.

2. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931),

3. att riksdagen antar följande av utskottet framlagt förslag till lag
om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1955:183) om bankrörelse skall ha

nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse

Aktie i bankaktiebolag må genom
teckning eller överlåtelse förvärvas
endast av svenska medborgare, av
svenska bolag och föreningar, som
utan hinder av bestämmelserna i
lagen den 30 maj 1916 om vissa
inskränkningar i rätten att förvärva
fast egendom eller gruva eller aktier i
vissa bolag äga förvärva fast egendom
eller gruva, ävensom av andra
svenska samfälligheter och stiftelser.
Har aktieförvärv skett annorledes än
genom teckning eller överlåtelse,
skall vad nyss stadgats icke i något
fall medföra hinder för aktieägaren
att med stöd av den företrädesrätt till
teckning eller erhållande av nya
aktier, vilken enligt denna lag eller
den vid förvärvet gällande bolagsordningen
är förenad med de förvär -

Föreslagen lydelse
§

Aktie i bankaktiebolag må genom
teckning eller överlåtelse förvärvas
endast av svenska medborgare, av
svenska bolag och föreningar, som
utan hinder av bestämmelserna i
lagen (1916:156) om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast
egendom m. m. äga förvärva fast
egendom eller gruva, ävensom av
andra svenska samfälligheter och
stiftelser samt till aktiefonder enligt
aktiefondslagen (1974:931). Har aktieförvärv
skett annorledes än genom
teckning eller överlåtelse, skall
vad nyss stadgats icke i något fall
medföra hinder för aktieägaren att
med stöd av den företrädesrätt till
teckning eller erhållande av nya
aktier, vilken enligt denna lag eller
den vid förvärvet gällande bolags -

FiU 1980/81:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vade aktierna, bekomma ytterligare ordningen är förenad med de förvär aktier.

vade aktierna, bekomma ytterligare

aktier.

Förvärv av aktie, som skett i strid med innehållet i första stycket, är
ogillt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

4. att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om
administrationen åv skattesparsystemet såvitt avser de företagsanknutna
aktiesparfonderna och uppdrar åt fullmäktige i
riksgäldskontoret att handha administrationen,

5. att riksdagen avslår motion 1980/81:149 yrkande 2.

Stockholm den 2 december 1980

På finansutskottets vägnar

ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s),
Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Anita Gradin (s),
Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Mona S:t Cyr (m), Karin
Flodström (s), Margareta Gard (m), Britta Hammarbacken (c), Åke Persson
(fp) och Paul Grabo (c).

Reservation

Paul Jansson, Arne Gadd, Per-Axel Nilsson, Anita Gradin, Roland
Sundgren, Christer Nilsson och Karin Flodström (alla s) anser att

dels utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att anställda inom ett företag eller en koncern skall
få möjlighet att spara i en aktiesparfond i vilken uteslutande ingår aktier i
företaget eller i ett företag inom koncernen. De anställda skall därvid åtnjuta
samma skatteförmåner som det s. k. skattefondsparandet erbjuder, dvs. en
30-procentig skatterabatt på det sparade kapitalet samt skattefrihet på
avkastningen.

FiU 1980/81:12

Förslaget är uttryck för att skattesubventioneringen av aktiesparandet tar
sig alltmer komplicerade former. Utskottet finner det anmärkningsvärt att
regeringen genom det nu aktuella förslaget och förslaget i proposition
1980/81:39 om höjt maximalt sparbelopp från 400 till 600 kr. i månaden
föreslår en utbyggnad av skattesparandet i aktier utan att någon utvärdering
av systemet som sådant skett.

Någon seriös analys av de grundläggande frågor som berörs av det nya
förslaget, såsom kapitalbildningen i samhället, företagens behov av riskvilligt
kapital och hur man skall kunna åstadkomma en demokratisering av ägande
och inflytande i näringslivet återfinns inte i propositionen. Dessa frågor
utreds f. n. i den s. k. löntagarfondsutredningen, som väntas bli klar på
nyåret. Förslaget i propositionen måste ses som ett försök att utifrån ett
bristfälligt underlag föregripa denna utredning.

Regeringen hävdar i propositionen att det är angeläget att förstärka de
anställdas känsla av samhörighet med företaget. Enligt utskottets mening
måste ökad samhörighet med företaget förenas med möjligheter till ett reellt
inflytande. Detta viktiga krav tillgodoses på intet sätt av några aktiesparfonder.

Ett av de motiv som anges för det nya förslaget är att det ursprungliga
skattefondsystemet uppges ha en negativ inverkan på aktieägarföreningar i
företag, dvs. föreningar för anställda som köper aktier i det egna företaget.
Det är möjligt att en sådan effekt kan ha uppkommit och det visar vilka
problem som uppstår med den typ av selektiva sparstimulanser som
skattesparandet utgör. Det är enligt utskottets uppfattning dock ingen
lösning på problemet att utsträcka skattesparandet till att även omfatta
aktiesparandet för anställda i det egna företaget. Nya skevheter och
orättvisor kommer då i stället att uppkomma gentemot andra sparformer
som nu inte omfattas av skattesparandet.

Enligt utskottets mening leder de skilda åtgärderna för att stimulera
aktiesparandet till att samhällets sparstöd blir alltmer komplicerat. För
många människor torde det bli svårt att orientera sig i floran av olika typer av
skattesubventionerade sparformer. De som drar mest nytta av att systemet är
så pass komplicerat torde i allmänhet vara människor med god ekonomi,
goda förbindelser och goda möjligheter att inhämta nödvändig information.

Skattesparandet orsakar vidare betydande kostnader för statsbudgeten
utan att några garantier skapats för att ett verkligt nysparande kommer till
stånd. Risken är att skattesubventionerna huvudsakligen kommer personer
till del som antingen flyttar över befintliga sparmedel till det nya systemet
eller som även utan de nya förmånerna skulle ha genererat ett nysparande.
Det är därför fullt möjligt att reformen leder till ett minskat sparande i
samhället, nämligen om det egentliga nysparandet är mindre än det negativa
sparande som uppkommer i statsbudgeten. Utskottet har i likhet med
motionärerna i motion 154 noterat att föredraganden i propositionen gör det

FiU 1980/81:12

häpnadsväckande påståendet att detta egentligen inte spelar någon roll. Om
det är regeringens uppfattning, så innebär det en klar åsiktsförskjutning. När
skattesparandet introducerades, hävdade man nämligen från regeringens
sida att ett viktigt motiv var just att öka nysparandet. Nu påstås i stället att det
väsentliga är att systemet bidrar till att ge ett tillskott av riskkapital. Om
detta, numera, är det främsta motivet, så finns det förvisso för samhället
billigare metoder att öka utbudet av riskvilligt kapital än att göra det till priset
av dels ett minskat totalt sparande i samhällsekonomin, dels ett ökat
budgetunderskott.

Utskottet avstyrker med det anförda regeringens förslag. Det nuvarande
systemet med s. k. skattesparande bör upphöra. Utskottet vill i stället peka
på den alternativa form av sparstimulanser som presenterats i den
socialdemokratiska partimotionen 1980/81:71. I denna föreslås att det s. k.
sparavdraget görs om till en allmän skattereduktion och att omfattningen av
dessa sparstimulanser görs mera omfattande än vad som f. n. är fallet. Det
föreslagna systemet är enkelt och överskådligt. Det kommer alla sparformer
till del. Det är fördelningspolitiskt rättvist och har tyngdpunkten förlagd så
att den stora gruppen småsparare gynnas.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1-4. att riksdagen med bifall till motionerna 1980/81:149 yrkande 1
och 1980/81:154 avslår proposition 1980/81:45,

5. att riksdagen med anledning av motion 1980/81:149 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående avveckling av det s. k. skattesparandet.