CU 1980/81:37

Civilutskottets betänkande
1980/81:37

om riktlinjer för energisparverksamheten i byggnader m. m. (prop.
1980/81:133 m. fl.)
1 Propositionerna

Regeringen har i proposition 1980/81:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet)
under B 16 och B 17 (s. 97) föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild
proposition inom området, för budgetåret 1981/82 beräkna

1. för Lån till experimentbyggande inom energiområdet m. m. ett
reservationsanslag av 31 000000 kr.,

2. för Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. ett
reservationsanslag av 800 000 000 kr.

I proposition 1980181:133 om riktlinjer för energisparverksamheten i
byggnader m. m. föreslår regeringen riksdagen att

1. anta förslaget till lag om ändring i byggnadsstadgan (1956:612),

2. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om inriktningen och
omfattningen av energisparverksamheten,

3. godkänna vad i regeringsprotkollet förordats dels i fråga om en
vidgning av energisparstödets tillämpningsområde till nya åtgärder, dels i
fråga om ändringar i grunderna för statligt stöd till energibesparande
åtgärder i bostadshus och i kommunala och landstingskommunala byggnader
m. m.,

4. bemyndiga regeringen att besluta dels om särskilda villkor för lån till
övergång till användning av nya energikällor, dels införandet av krav på
besiktning som förutsättning för lån,

5. godkänna den vidgning av energisparstödets tillämpningsområde till
vissa anläggningar som förordats i regeringsprotokollet samt bemyndiga
regeringen att besluta om grunderna för ett sådant stöd,

6. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om ändrade förutsättningar
för bostadslån vid nybyggnad i vissa fall,

7. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats beträffande avskaffande
av planeringsreserven,

8. medge att lån för energibesparande åtgärder i bostadshus m. m.
beviljas intill ett belopp av 2 125 000 000 kr. under budgetåret 1981/82,

9. medge att bidrag för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler
beviljas intill ett belopp av 5 000 000 kr. under budgetåret 1981/
82,

10. medge att stöd för energibesparande åtgärder i statliga byggnader
beviljas intill ett belopp av 60 000 000 kr. under budgetåret 1981/82,

11. medge att bidrag och lån för energibesparande åtgärder i kommunala

1 Riksdagen 1980181. 19 sami. Nr 37

CU 1980/81:37

och landstingskommunala byggnader m. m. beviljas intill ett belopp av
175 000 000 kr. under budgetåret 1981/82,

12. bemyndiga regeringen att besluta om utbyte mellan de under 8-11
angivna ramarna,

13. medge att bidrag till kommunerna för rådgivnings- och besiktningsverksamhet
m. m. beviljas intill ett belopp av 130 000 000 kr. under
budgetåret 1981/82,

14. medge att beslut om bidrag till kommunerna för rådgivnings- och
besiktningsverksamhet m. m. under vart och ett av budgetåren 1982/83,
1983/84, 1984/85 och 1985/86 preliminärt får meddelas intill ett belopp av
130 000 000 kr.,

15. medge att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m. disponeras för stöd till energiutbildning m. m. intill ett belopp
av 3 000 000 kr. under budgetåret 1981/82,

16. medge att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m. disponeras för energiinriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet
m. m. intill ett belopp av 22 000 000 kr. under budgetåret
1981/82,

17. medge att beslut om stöd under budgetåren 1982/83 och 1983/84 till
energiinriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet preliminärt får
meddelas intill ett belopp av 15 000 000 kr. resp. 10 000 000 kr.,

18. medge att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m. disponeras för information m. m. intill ett belopp av 5 000 000
kr. under budgetåret 1981/82,

19. medge att beslut om bidrag till statens provningsanstalt för utveckling
av metoder för provning och kontroll av åtgärder inom energisparområdet
beviljas intill ett belopp av 3 000 000 kr. under budgetåret 1981/82,

20. medge att beslut om bidrag under budgetåret 1982/83 till statens
provningsanstalt för utveckling av metoder för provning och kontroll inom
energisparområdet preliminärt får meddelas intill ett belopp, av 2 600 000
kr.,

21. medge att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m. disponeras för vissa undersökningar m. m. intill ett belopp av
6 000 000 kr. under budgetåret 1981/82,

22. medge att beslut om lån till experimentbyggande inom energiområdet
m. m. får meddelas intill ett belopp av 65 000 000 kr. under budgetåret
1981/82 samt att outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under
budgetåret 1982/83,

23. medge att beslut om lån till experimentbyggande inom energiområdet
m. m. under vart och ett av budgetåren 1982/83 och 1983/84 preliminärt får
meddelas intill ett belopp av 45 000 000 kr.,

24. under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1981/82 anvisa

a. till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. ett
reservationsanslag av 800 000 000 kr.,

CU 1980/81:37

b. till Lån till experimentbyggande inom energiområdet m. m. ett
reservationsanslag av 65 000 000 kr.

Näringsutskottet har till civilutskottet överlämnat proposition 1980/81:90
om riktlinjer för energipolitiken bilaga 1 moment 9 såvitt gäller direktverkande
elvärme samt motionerna 1980/81:1970 yrkande 1 delvis, 1973 (s),
1976 (s) yrkande 11, 1983 (m) och 1999 (vpk) yrkande 41.

I propositionen 1980181:90 bilaga 1 föreslår regeringen riksdagen, såvitt nu
är i fråga, att

(9) godkänna de riktlinjer som förordats i regeringsprotokollet för
användning av el för att ersätta olja (avsnitt 8.5).

Näringsutskottet har till civilutskottet även överlämnat propositionen 90
bilaga 1 moment 29 såvitt gäller prövningen enligt vattenlagen. Detta
behandlas i betänkande CU 1980/81:31.

2 Motionerna

I detta sammanhang behandlas

dels den under allmänna motionstiden 1980 väckta motionen 1979180:

1511 av Kjell A. Mattsson m. fl. (c) vari, med hänvisning till motiveringen i
motion 1979/80:1407, hemställs att riksdagen beträffande direktverkande
elvärme som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts,

dels de under allmänna motionstiden 1981 väckta motionerna 1980181:

286 av Knut Wachtmeister (m) vari hemställs att riksdagen uttalar att
något förbud mot direktverkande elvärme i nyproducerade småhus inte
införs,

631 av Ove Karlsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen anhåller att
regeringen ger bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna direktiv att se
över lånebestämmelserna om tillämpningarna i vad gäller energiåtgärder i
fastighetsbeståndet på det sätt som anförts i motionen,

632 av Helge Klöver m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av lånebestämmelser
angående uppvärmningssystem för bostadsbebyggelse,

835 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari föreslås att riksdagen hemställer att
regeringen tar initiativ till att i Svensk byggnorm införs ett krav om att alla
nyinstallerade ventilationssystem skall förses med effektiva värmeväxlare för
värmeåtervinning,

1445 av Margareta Gard (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär sådan ändring av bostadsförordningen (1979:30) att eldstadsvolymen
inte blir avgörande för möjligheten till lån och bidrag vid övergång till
vedeldning,

dels de med anledning av proposition 1980/81:90 väckta motionerna
1980/81:

CU 1980/81:37

1970 av Egon Jacobsson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att
riksdagen uttalar sig för

(I) att riksdagen vid beredningen i regeringskansliet av frågan om
styrmedel för att underlätta den avsedda gasintroduktionen beaktar vad som
framförts i motionen (såvitt avser lagen om allmänna fjärrvärmeanläggningar;
yrkandet i övrigt behandlas av näringsutskottet),

1973 av Essen Lindahl (s) vari hemställs att riksdagen uttalar att lagen
(1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar ändras så att den blir
obligatorisk för distribution av hetvatten för uppvärmningsändamål,

1976 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(II) att riksdagen begär att regeringen snarast lämnar förslag till
riksdagen om förändringar av byggnormen och införande av s. k. lågtemperatursystem,
där så är lämpligt,

1983 av Per Unckel m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen avslår
proposition 1980/81:90 såvitt avser förslaget om särskilda villkor för
användning av direktverkande elradiatorer i viss nytillkommande permanent
bebyggelse,

1999 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås att
riksdagen beslutar

(41) att uttala sig för ett förbud mot direktverkande elvärme i enlighet
med vad som anförs i motionen och hos regeringen begära åtgärder i enlighet
därmed,

samt dels de med anledning av proposition 1980/81:133 väckta motionerna
1980/81:

2031 av Anna Wohlin-Andersson (c) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett tillägg till
högsta kostnadsbelopp för bostadslån i samband med nybyggnad av småhus
med panna för fastbränsleeldning,

2081 av Kerstin Andersson i Hjärtum m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär översyn av beräkningsmetoderna för låneunderlaget
vid statlig bostadsbelåning,

2082 av Kerstin Ekman (fp) och Gabriel Romanus (fp) vari hemställs att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförts angående den långsiktiga målsättningen för användningen av
direktverkande elvärme i särskilt energisnåla bostadshus,

2083 av Pär Granstedt (c) vari föreslås att riksdagen beslutar att som sin
mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om undantag för
särskilt energisnåla hus från förbudet mot direktverkande elvärme,

2084 av Åke Green (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att grunderna för energisparstödet snarast bör
omprövas,

2085 av Per Olof Håkansson (s) vari föreslås att riksdagen antar det vid
proposition 1980/81:133 fogade förslaget till lag om ändring i byggnadsstad -

CU 1980/81:37

gan och därvid som sin mening ger regeringen till känna att riksdagen inte
godkänner vad i propositionen (s. 38) anförts om vad som skall anses vara
uppvärmningssnåla byggnader,

2087av Åke Polstam m. Q. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att som
sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder
för att minska års- och dygnsvariationen i vår elströmsanvändning,

2088 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:133 i motsvarande
delar uttalar sig för den inriktning och omfattning av energisparverksamheten
i byggnader m. m. som anges i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning som krävs för
genomförande av de i motionen ställda förslagen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om de ökade ramar och
anslag som erfordras för ett genomförande av motionsförslagen.

3 Utskottet

3.1 Mål för energisparverksamheten i byggnader

Regeringen föreslår i proposition 133 att riksdagen godkänner vad
bostadsministern förordat om inriktningen och omfattningen av energisparverksamheten.

Bostadsministern förordar bl. a. att målet för sparandet skall formuleras så
att riktpunkten är en nivå som motsvarar en minskning av den årliga
energianvändningen i byggnadsbeståndet med ca 48 TWh brutto, varav en
mindre del efter år 1988. Det anges att en förnyad omprövning av sparmålet
bör ske i samband med den omprövning av det samlade energihushållningsprogrammet
som enligt förslaget i proposition 90 skall äga rum omkring år
1985.

Häremot ställs motion 2088 (vpk) yrkande 1 vari föreslås att riksdagen
skall avslå proposition 133 i motsvarande delar och uttala sig för den
inriktning och omfattning av energisparverksamheten i byggnader som anges
i motionen. I vad gäller energisparmålet uttalas härvid att ambitionsnivån
bör ställas högre, dock utan att den exakta nivån anges.

Utskottet ansluter sig till vad bostadsministern förordat. Civilutskottet
betonar, i anslutning till vad som anförts i yttrande CU 1980/81:5 y, att de
energianvändningsnivåer i form av intervall som anges i proposition 90 - och
som behandlas av näringsutskottet - inte avsetts innebära att sparmålet som
sådant frånfalls. Sparmålet och inte de redovisade intervallsangivna användningsnivåerna
bör vara utgångspunkt för de fortsatta åtgärderna på
hushållningsområdet. Härvid måste också bostadsbeståndets utveckling
beaktas. En sänkning av energiåtgången i bostadssektorn till följd av att den
av långtidsutredningen antagna utvecklingen inte fullföljs bör inte räknas in
som ett uppfyllande av sparmålet.

1* Riksdagen 1980181. 19 sami. Nr 37

CU 1980/81:37

Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag om sparmålet och
avstyrker motion 2088 (vpk) yrkande 1 i motsvarande delar.

3.2 Allmän inriktning av energisparandet och energihushållningen

Regeringens förslag att riksdagen godkänner uttalanden om energisparstödets
inriktning hänförs i första hand till bostadsministerns uttalanden om
programinriktningen. Hon anför i denna del sammanfattningsvis att energisparverksamheten
i byggnader bör bedrivas i två program - ett energihushållningsprogram
som omfattar såväl enklare som mer omfattande energisparåtgärder
och ett konverteringsprogram som omfattar åtgärder för en
övergång från i första hand olja till andra energislag. Under ett övergångsskede
bör enligt bostadsministern konverteringsprogrammet även innefatta
övergång från olje- till elanvändning.

En fortlöpande utvärdering och uppföljning av de föreslagna programmen
avses ske. Energihushållningsdelegationen (EHD) ansvarar enligt sina
direktiv för detta. Den omprövning av energisparmålet som förordats ske
omkring år 1985 skall också avse inriktning och omfattning av konverteringsprogrammet.

Utskottet har ingen erinran mot att verksamhetens allmänna inriktning
beskrivs i programtermer - något som inte anger en särskild typ av
budgetbehandling utan en anknytning till språkbruket i forskningssammanhang.
Det är emellertid programmens sakliga innehåll och viljan att hävda
dem som kommer att avgöra möjligheterna att nå det uppsatta sparmålet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i sak i denna del och avstyrker
motion 2088 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga.

Enligt utskottets mening vore det emellertid såväl informationsmässigt
som språkligt mer korrekt att se på den totala verksamheten som ett
energihushållningsprogram, uppdelat på ett energisparprogram och ett
konverteringsprogram - konvertering sparar inte alltid energi men bidrar till
en lämpligare hushållning med den energitillförsel som står till buds. Detta är
dock knappast en fråga för riksdagen att ta ställning till.

3.3 Allmänna frågor om genomförandet

Näringsutskottet behandlar (NU 1980/81:60) bl. a. regeringens förslag till
riktlinjer som rör inriktningen av styrmedlen för 1980-talets energihushållning.
Utgångspunkten anges vara prissättningen på energin. Därutöver bör
tyngdpunkten ligga på rådgivning, utbildning och information, ekonomiskt
stöd för sparåtgärder i befintlig bebyggelse och stöd till introduktion m. m. av
ny teknik. Även styrmedel av regleringskaraktär bör kunna användas när det
gäller nya anläggningar. Restriktioner och förbud bör däremot enligt
riktlinjerna användas med yttersta sparsamhet men kan dock bli aktuella
under krisperioder.

CU 1980/81:37

Bostadsministern anför i proposition 133 (s. 20) att gällande riktlinjer för
verksamheten även i fortsättningen bör vara vägledande: stimulans för
fastighetsägarna att vidta i första hand de åtgärder som är mest samhällsekonomiskt
lönsamma på ett sådant sätt att de aktivt bidrar till att utjämna
svängningen i sysselsättningen. Hon preciserar i detta sammanhang något de
konkreta formerna för verksamheten och anger att denna bör baseras på
fastighetsägarens intresse av att hålla nere energikostnaderna samtidigt som
hans kunskaper om den egna fastigheten tillvaratas. Kommunernas roll är att
informera om lämpliga åtgärder samt bistå med teknisk besiktning och
rådgivning som underlag för fastighetsägarnas investeringsbeslut. Dessa
riktlinjer måste enligt utskottets mening ses mot bakgrund av och i samband
med de utgångspunkter för det allmänna energihushållningsprogrammet och
de styrmedel för att genomföra detta som föreslås i proposition 90 och som
närmast ovan återgetts.

I de allmänna sammanhangen har genom motion 2088 (vpk) yrkande 2
föreslagits att riksdagen hos regeringen begär förslag till den lagstiftning som
krävs för genomförande av de i motionen ställda förslagen - förslag som
enligt vad ovan angetts i första hand innebär en ytterligare ökad om än
opreciserad ambitionsnivå. Förslagen innebär också allmänna hänvisningar
till att inriktningen av åtgärderna när det gäller bostäder, service m. m. borde
bindas genom generella programuttalanden om samhällsstrukturen med
betoning av planmässiga, bostadspolitiska, trafikpolitiska och miljömässiga
förhållanden.

Det är enligt civilutskottets mening inte svårt att allmänt peka på möjliga
energipolitiska vinster av strukturella ändringar inom skilda sektorer.
Meningsfulla och i praktiken omsättbara ställningstaganden förutsätter
emellertid att dessa fördelar i sak vägs mot motstående intressen innan en
riktlinje formuleras. Vissa av de sektorer som motionärerna berör faller
beslutsmässigt inom andra utskotts beredningsområden - vissa andra
behandlas av civilutskottet i andra sammanhang.

Utskottet delar, som ovan anförts, meningen att viljan att uppnå ett
mycket ambitiöst sparmål måste omsättas i konkreta beslut. Dessa beslut
måste emellertid vara i sådan mening konkreta att de inte endast hänvisar till
vikten av samhälleliga åtgärder och ensidiga fördelar från energisparsynpunkt
av skilda samhällsstrukturer. Med hänsyn därtill har utskottet inte
funnit att uttalanden enligt motionsförslaget kan leda till genomförbara
åtgärder utan endast till mycket allmänna programmatiska deklarationer
eller till hänvisningar om att skärpta och preciserde krav kan komma att
ställas av statsmakterna i framtiden. Motionsförslaget avstyrks därför.

Bostadsministerns överväganden i dessa delar (s. 30) - mot bakgrund av
att tecken tyder på att energisparverksamheten inte ökar i tillräcklig takt -utmynnar i bedömningen att målet bäst nås med nuvarande ansvarsfördelning
mellan stat, kommun och fastighetsägare. Hon förutsätter dock att - om
energisparandet inte ökar tillräckligt - energihushållningsdelegationen

CU 1980/81:37

analyserar och föreslår vilka förbättringar av stödsystemet som kan behöva
vidtas samt, vid behov, utformar förslag till kompletterande styrmedel och
stimulanser och belyser effekterna av dessa.

Utskottet erinrar - även i detta sammanhang - om att det mycket ambitiösa
målet för energisparandet accepteras i syfte att även reellt uppnås. Detta
innebär att ett väsentligt ansvar, i enlighet med regeringens förslag, i dessa
delar läggs på delegationen och i sista hand regeringen när det gäller att möta
tendenser som visar på att måluppfyllelsen framstår som osäker. Det innebär
också ett konstaterande av att det inte råder delade meningar i fråga om att
bedömningar bör göras fortlöpande så att ytterligare åtgärder snarast kan
initieras vid behov.

Utskottet konstaterar att det mot regeringens förslag i dessa delar inte
ställts något konkret alternativ som faller under utskottets prövning.
Regeringsförslaget lägger ett fortsatt ansvar på energihushållningsdelegationen,
det förordar en fortlöpande översyn och det förordar en mer generell
översyn i mitten på 1980-talet.

Näringsutskottet har med anledning av motion 2086 (s) föreslagit att
riksdagen begär att en parlamentarisk kommitté tillkallas med uppgift att
ytterligare analysera vilka åtgärder som snarast kan vidtas för att säkra
kärnkraftens avveckling och ett fortsatt minskat oljeberoende. Regeringen
skall ha att utforma närmare direktiv. Civilutskottet noterar att vid ett bifall
till förslaget kommittén kan komma att tillföras uppgifter inom den sektor av
energihushållningsfrågorna som behandlas i detta betänkande.

3.4 Kommunernas roll

3.4.1 Kommunal planering m. m.

Lagen om kommunal energiplanering innebär att kommunerna ålagts ett
ansvar för att i sin planering - fysisk, ekonomisk eller specifikt verksamhetsanknuten
- främja hushållningen med energi samt verka för en säker och
tillräcklig energitillförsel. Byggnadsstadgans 9 § anger att planeringen enligt
byggnadslagstiftningen skall ske med tillbörlig hänsyn till bl. a. energihushållningens
behov - hänsyn som i närmast motsvarande grad och specificerade
genom normer skall beaktas även vid byggnadslovsprövningarna.
Kommunernas väsentliga roll som informatörer, besiktningsansvariga och
rådgivare visavi den enskilde fastighetsägaren har berörts ovan (3.3) i
anslutning till uttalanden om vikten av att ta till vara och stimulera
fastighetsägarens intressen i detta avseende - och initiativ från fastighetsägarens
sida.

Bostadsministern betonar (s. 27) vikten av att de kommunala insatserna
inriktas på att ta till vara och stimulera fastighetsägarnas intresse att vidta
åtgärder. Kommunala insatser bör ske i ett samspel mellan staten och
kommunerna. Det hänvisas till att frågan om sambandet mellan kommunal

CU 1980/81:37

energiplanering och den fysiska riksplaneringen övervägs, bl. a. i arbetet
med en ny plan- och bygglag. Slutligen erinras om de förslag i proposition 90
som avser kommunala planer för att minska oljeanvändningen.

Något specifikt förslag läggs inte fram i denna del.

Diskussionen om behovet av ytterligare styrmedel har redan tidigare förts
även i termer om kommunernas roll - en diskussion som bl. a. utmynnat i
energihushållningsdelegationens förslag att frågan om en energihushållningslag
bör utredas samt att det bör ske en regelbunden besiktning av
värmeanläggningar. Lagen skulle syfta till att öka och precisera kommunens
skyldigheter och befogenheter.

Några konkreta förslag har inte lagts fram från något håll i dessa
sammanhang.

3.4.2 Besiktning och rådgivning

I proposition 133 anför bostadsministern (s. 28) att ett eventuellt vikande
intresse för energisparandet i första hand bör motverkas med hjälp av
förstärkta insatser i fråga om information, besiktning och rådgivning.

Utskottet behandlar nedan frågan om besiktning som villkor för energisparstöd.

Vad bostadsministern förordat (s. 33) om finansieringen av besiktningsoch
rådgivningsverksamheten föranleder inte någon erinran från utskottets
sida.

3.5 Uppvärmning av byggnader m. m.

3.5.1 Lagförslaget

I proposition 133 lämnas förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan
(s. 2). Det innefattar en ändring i 44 a § som ställer vissa krav på byggnader
och på byggnaders uppvärmningssystem samt anger särskilda villkor för
installation av direktverkande elvärme. Lagen föreslås träda i kraft den 1
januari 1983.

3.5.2 Krav på uppvärmningssystem

Enligt lagförslaget skall en byggnads uppvärmningssystem i ”skälig”
utsträckning utformas så att det utan omfattande ändringar kan användas för
uppvärmning med skilda energislag som är lämpliga från allmän energisynpunkt.
I sin motivering om skälighetskravet uttalar bostadsministern
(s. 35-36) att lågtemperatursystem har stora fördelar och att tillkommande
vattenburna uppvärmningssystem därför normalt bör dimensioneras för
lågtemperatur. Hon anför vidare att det bör krävas att oljepannor som
installeras vid nybyggnad av småhus skall vara förberedda för användning av

CU 1980/81:37

elenergi. Bostadsministern noterar att de flesta oljepannor redan i dag är
förberedda för elanvändning.

Kraven föreslås gälla sådana byggnader för stadigvarande bruk som
innehåller bostads- eller arbetsrum. Fritidshus som utnyttjas stadigvarande
är undantagna. Enligt bostadsministern bör dock krav på åtgärder för att öka
uppvärmningssystemets flexibilitet i befintlig bebyggelse endast kunna
aktualiseras när det i en byggnad görs sådana ändringar av någon betydelse
som berör byggnadens uppvärmningssystem.

I motion 1976 (s) yrkande 11 föreslås riksdagen begära att regeringen
snarast lämnar förslag till riksdagen om förändringar av byggnormen och
införande av s. k. lågtemperatursystem där så är lämpligt.

En dimensionering av vattenburna uppvärmningssystem för lågtemperatur
är en förutsättning för att flera nya energikällor, som solvärme och
värmepumpar, skall kunna användas. Det är enligt utskottets mening därför
nödvändigt att tillkommande vattenburna uppvärmningssystem dimensioneras
för lågtemperatur. Också det föreslagna kravet på att oljepannor som
installeras vid nybyggnad av småhus skall vara förberedda för användning av
elenergi är enligt utskottets mening nödvändigt för att skapa den eftersträvade
flexibiliteten. Mot bakgrund av att flertalet oljepannor redan i dag är
förberedda på detta sätt torde kravet inte heller medföra några mera
betydande merkostnader. Utskottet tillstyrker det i proposition 133 framlagda
lagförslaget i denna del. Därmed får också förslaget i motion 1976
yrkande 11 om införande av s. k. lågtemperatursystem där så är lämpligt
anses tillgodosett.

3.5.3 Krav på byggnader

Det nämnda lagförslaget innefattar också krav på att bostadsbyggnad med
högst två lägenheter som i huvudsak skall värmas upp med elenergi eller
naturgas i skälig omfattning skall anordnas så att ett byte till uppvärmning
genom annat energislag underlättas. Härvid anför bostadsministern
(s. 36-38) att det är väsentligt att nytillkommande småhus som huvudsakligen
skall värmas upp genom vattenburen elvärme förbereds på ett sådant sätt
att skorsten och uppvärmningskomponenter i efterhand kan installeras
förhållandevis enkelt. Enligt statsrådets mening bör det i detta avseende vara
tillräckligt om byggnadens planlösning är sådan att t. ex. skorsten eller
värmepanna relativt enkelt kan sättas in i efterhand. Samma krav föreslås
också gälla för nytillkommande småhus som skall värmas upp med direktel
eller naturgas.

Kraven på planlösning föreslås endast gälla småhus för permanentboende
som utnyttjas stadigvarande. Fritidshus undantas sålunda även om de
utnyttjas stadigvarande. Krav på förberedelser i befintlig bebyggelse föreslås
slutligen kunna aktualiseras endast när det i en byggnad görs sådana
ändringar av någon betydelse som berör byggnadens planlösning.

CU 1980/81:37

De föreslagna kraven på förberedelser i byggnader för att möjliggöra byte
till uppvärmning med annat energislag möter inga invändningar från
utskottets sida. Genom att kraven begränsas till att avse byggnadens
planlösning för småhus för stadigvarande bruk torde de i hög grad kunna
beaktas inom ramen för nuvarande byggnadsytor.

3.5.4 Villkor för installation av direktverkande elvärme

För bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter som är avsedd för
annat än fritidsändamål stadgas i lagförslaget att den inte får utföras med ett
uppvärmningssystem med direktverkande elvärme, pm det inte finns
”särskilda skäl”. Bostadsministern anger i prop. 133 (s. 39 m-40 n) motivledes
när sådana särskilda skäl skall anses föreligga vid nybyggnad. Vad som
anförs torde först innebära att särskilda skäl inte föreligger där det är möjligt
och rationellt att ansluta till fjärrvärme eller andra centraliserade uppvärmningssystem.
I övrigt skall särskilda skäl för att medge installation av
direktverkande elvärme kunna anses föreligga

- för småhus som är energisnålt utformade

- för hus av experimentkaraktär efter bedömning från fall till fall

- i andra fall där det är uppenbart orimligt att inte tillåta direktel.

Med energisnålt utformade hus synes ha avsetts de hus som, i enlighet med
ELAK:s förslag, i proposition 90 bil. 1 (s. 256 m) angetts som upvärmningssnåla:
behovet av elenergi för radiatorer och tappvarmvatten kan genomsnittligt
minskas med 40 % av behovet av elenergi för radiatorerna om
byggnaden varit utförd enligt minimikraven på värmeisolering och luftomsättning
i SBN 75. Denna uppfattning styrks av att bostadsministern i fråga
om utformningen av tillämpningsföreskrifterna (s. 42 m) hänvisat till det
citerade avsnittet i proposition 90.

Begreppet energisnålt utformat hus preciseras (s. 40 ö) så att det avser dels
hus där väl utprovade energisparåtgärder vidtagits utöver gällande normkrav,
dels hus som är särskilt utformade, orienterade och förlagda så att de
utnyttjar s. k. passiv solanvändning och får den angivna minskningen av
energiåtgången jämfört med normhuset.

Till civilutskottets beredning har hänvisats regeringens förslag i proposition
90 bil. 1 (hemställan 9 delvis) att riksdagen godkänner de riktlinjer som
förordats i regeringsprotokollet för användning av el för att ersätta olja,
såvitt de avser direktverkande elvärme. I dessa riktlinjer ingår den definition
av vad som skall anses som ett uppvärmningssnålt hus som ovan återgetts och
till vilka bostadsministern torde ha hänvisat då hon angett motiven för
föreslagen lydelse av 44 a § tredje stycket byggnadsstadgan (BS).

Bestämmelserna i 44 a § BS avser nybyggnad. Reglerna i 48 a och 49 § § BS
innebär att 44 a § BS i viss utsträckning skall tillämpas i fråga om de delar av
byggnaden som berörs av en ombyggnad eller annan ändring. Den nu

CU 1980/81:37

föreslagna lydelsen av 44 a § tredje stycket BS anges skola gälla också vid
sådana ändringar av befintliga byggnader som berör uppvärmningssystemet.

Motivledes anges (prop. 133 s. 40) att bedömningar i ändringsfallen av vad
som är särskilda skäl för att tillåta direktel skall utgöras av en vägning mellan
kostnaderna för olika alternativa uppvärmningssystem mot den återstående
användningstiden för byggnaden. Kostnadsaspekterna skall också fälla
utslaget vid mindre utvidgningar av boytan i ett småhus.

Mot regeringens förslag beträffande riktlinjer för användning av direktel
samt föreslagen lydelse av 44 a § BS tredje stycket ställs i första hand
motioner som syftar till att samhället skall förbjuda direktverkande elvärme
men även motioner om att några restriktioner mot sådana installationer inte
skall sättas upp. Till den första gruppen hör motionerna 1979/80:1511 (c) och
1980/81:1999 (vpk) yrkande 41. Till den senare gruppen hör motionerna
1980/81:286 (m) och 1983 (m).

De omfattande överväganden som redovisats i dessa frågor har lett
utskottet till uppfattningen att förutsättningarna bör anges för att installera
direktel. Utskottet avstyrker sålunda de sistnämnda fyra motionsförslagen.

I motion 1980/81:2083 (c), delvis, föreslås att den ovan nämnda
definitionen på en energisnål byggnad skall skärpas så att direktel kan
installeras endast i hus där det sammanlagda energibehovet för tappvarmvatten
och värme understiger motsvarande förbrukning i normhuset med
minst 40 %.

Utskottet har inte funnit anledning att gå ifrån de avvägningar i denna del
som förs fram i regeringsförslagen och som först formulerats av ELAK.
Härav följer att utskottet avstyrker motion 2083 (c) i här behandlad del och
tillstyrker att riksdagen godkänner de i proposition 90 intagna riktlinjerna i
motsvarande del och även antar lagförslaget i vad det avser ett nytt tredje
stycke i 44 a § BS.

I de nämnda riktlinjerna ingår också (prop. 90 bil. 1 s. 256) ett uttalande
att i ett andra steg bör kraven skärpas samt att vid mitten av 1980-talet bör
genomföras en omprövning mot bakgrund av den kunskap som då föreligger
och vad som är att anse som samhällsekonomiskt motiverat.

Förslaget i den ovan nämnda motionen 1980/81:2083 (c) torde även
innefatta att riksdagen skall uttala sig för en skärpning vid mitten av
1980-talet av motionärernas ovan behandlade förslag. Vidare föreslås i
motion 1980/81:2082 (fp) ett uttalande om att kraven enligt de ovan
behandlade regeringsförslagen skall skärpas från år 1985.

Utskottet ansluter sig till tanken att kraven skall skärpas i ett andra steg
efter en omprövning. Detta torde tillgodose även syftet med de sistnämnda
två motionerna i väsentlig grad. Det finns enligt utskottets mening inte
anledning att nu precisera dessa skärpningar och därmed föregripa den
avsedda omprövningen.

CU 1980/81:37

Vidare föreslås genom motion 1980/81:2085 (s) ett riksdagens uttalande
vars huvudsyfte är att precisera de motivuttalanden som knyts till lagkravet
på särskilda skäl för installation av direkte!. Förslaget innebär i sak att
riksdagen i sådant sammanhang inte skall binda sig till det felaktiga referat av
de i proposition 90 preciserade riktlinjerna som influtit i proposition 133
(s. 38). Genom vad utskottet ovan anfört och därmed motivmässigt bundit
till lagförslaget får motionärernas intressen anses helt tillgodosedda utan
någon riksdagens åtgärd.

Utskottet har slutligen noterat att SBN 1975 ersätts med SBN 1980.
Utskottets uttalanden ovan utgör endast en hänvisning till den sakliga
normnivån i SBN 1975.1 kommande tillämpningsföreskrifter bör hänvisning
ske till annan normutgåva med samma sakliga innehåll.

3.5.5 Försörjningsberedskap

Bostadsministern tar (s. 43-44) upp vissa frågor om försörjningsberedskap.
Några direkta förslag läggs inte fram. Det noteras att planverket i
samråd med överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) och företrädare för
elkraftproducenter har en kontinuerlig bevakning av behovet av beredskapsåtgärder.
Bostadsministern utgår från att regeringen underrättas om en ökad
användning av elvärme gör det nödvändigt med särskilda åtgärder.

Utskottet noterar att i SBN 80 som en inte tvingande bestämmelse anges
bl. a. att eluppvärmning av byggnad godtas endast under förutsättning att
sådan energi beräknas kunna tillhandahållas även vid minskad eller utebliven
tillförsel av importbränslen. Planverket och ÖEF har bedömt att dessa
förutsättningar föreligger t. o. m. år 1981. Tiden har begränsats på sådant
sätt i avvaktan på de energipolitiska besluten.

3.6 Ekonomiskt stödsystem

3.6.1 Ändringar i grunderna för energisparstödet

3.6.1.1 Bostadshus

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vissa ändringar i grunderna
för statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus. Förslaget
innebär att bidraget slopas och ersätts med lån (s. 51) samt att gränsen för
lägsta kostnad höjs (s. 57).

Förslagen har inte mött invändningar och tillstyrks av utskottet.

I motion 631 (s), väckt under allmänna motionstiden 1981, föreslås en
översyn av lånebestämmelserna m. m. för att få en inriktning mot enkla och
billiga åtgärder. Vidare föreslås i motion 2084 (s) att grunderna för
energisparstödet snarast omprövas.

Enligt utskottets mening bör motionerna inte leda till att riksdagen ger
regeringen ett särskilt uppdrag. Motionärernas syfte är till väsentliga delar

CU 1980/81:37

tillgodosett genom den programinriktning som utskottet anslutit sig till.
Motionärernas synpunkter i övrigt får vägas in i den fortlöpande uppföljning
och utvärdering av energisparverksamheten som avses ske.

I motion 1445 (m) från allmänna motionstiden 1981 hemställs att
energisparbestämmelserna skall ändras så att eldstadsvolymen inte blir
avgörande för möjligheten till lån och bidrag till vedeldning.

I proposition 133 aviserar bostadsministern att hon erfarit att bostadsstyrelsen
har för avsikt att ta bort villkoren på viss eldstadsvolym och tillgång
till fri ved från sina föreskrifter. Motionsförslaget torde därmed komma att
bli tillgodosett utan någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks.

3.6.1.2 Kommunala och landstingskommunala byggnader

Regeringsförslaget (s. 59) innebär att den högsta kostnadsgränsen slopas.
Utskottet tillstyrker förslaget.

3.6.2 Vidgning av energisparstödet till nya områden

Regeringen föreslår riksdagen att godkänna att energisparstöd får lämnas i
samband med övergång från enskild till gemensam värmecentral, övergång
till fastbränsleeldning i mindre anläggningar samt övergång från olja till
el.

Utskottet har ingen invändning mot dessa förslag eller de preciseringar
därav som bostadsministern angett (s. 52-53).

3.6.3 Vissa villkor för energisparstöd

I propositionen framhålls (s. 55) att det för bostadshus så småningom bör
göras till vilkor för energisparstöd att byggnaden besiktigas. Samtidigt uttalas
att krav på besiktning inte bör ställas för mindre åtgärder som syftar till att
ersätta olja med andra energislag. Kravet bör inte heller gälla i de fall
besiktning är uppenbart onödig. Enligt bostadsministern kan detta gälla då
en byggnad nyligen besiktigats eller huset finns i ett småhusområde med flera
hus av samma typ där det är tillräckligt att ett hus i gruppen besiktigas. Mot
denna bakgrund begär regeringen riksdagens bemyndigande att införa ett
besiktningsvillkor och avgöra tidpunkten för införandet.

Även för kommunala och landstingskommunala byggnader föreslås (s. 59)
att regeringen skall ges ett motsvarande bemyndigande. Också i detta
sammanhang föreslås undantag från besiktningsvillkoret som motsvarar vad
som föreslås för bostadshusen.

Det besiktningskrav som regeringen hemställer om bemyndigande att
införa möter inga invändningar från utskottet.

CU 1980/81:37

3.6.4 Särskilda villkor för stöd vid övergång till användning av nya
energikällor

Enligt bostadsministerns mening (s. 54'och 59) finns det all anledning att
fortsätta den konverteringsverksamhet som energisparstödet hittills möjliggjort
och att stöd därför bör erbjudas i form av lån så utformade att
konvertering till sådana energikällor som bedöms kunna bli lönsamma på
någon sikt underlättas. Den nödvändiga stimulansen härför kan enligt
förslaget uppnås genom utformningen av ränte- och amorteringsvillkoren.
Räntebidrag föreslås inte utgå. Regeringen begär riksdagens bemyndigande
att närmare utforma de nämnda villkoren. Stödet är avsett att gälla såväl
bostadshus som kommunala och landstingskommunala byggnader.

Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar begärt bemyndigande.

3.6.5 Energisparstöd till vissa anläggningar

I proposition 133 (s. 59-60) uttalar statsrådet att avgörande för frågan om
en åtgärd skall ges stöd bör vara den samhällsekonomiska lönsamheten.
Regeringen föreslår därför att energisparstödets tillämpningsområde vidgas
till att innefatta även vissa anläggningar. Som exempel på anläggningar som
statsrådet anser bör få stöd nämns simbassänger och andra idrottsanläggningar.
Enligt förslaget skall stöd kunna lämnas också till andra anläggningar
än kommunala med undantag av anläggningar i näringslivet.

Utskottet tillstyrker regeringsförslaget i denna del.

3.7 Bostadslånebestämmelserna för olika uppvärmningssystem m. m.

Vissa lånefrågor i anslutning till användningen av el för uppvärmning i
bostadsbebyggelse tas också upp i proposition 133 (s. 58). Härvid uttalar
bostadsministern att hon i princip stöder ett förslag från elanvändningskommittén
om att statliga bostadslån vid nybyggnad inte skall lämnas för
oljebrännare eller oljetank. Samtidigt uttalas att frågan om lån måste kopplas
till möjligheten att använda elenergi för uppvärmning. 1 de fall då denna
låneförutsättning innebär ett krav på eluppvärmning och detta skulle leda till
en oekonomisk utbyggnad av ledningssystemet föreslås därför att lån även
fortsättningsvis skall kunna lämnas för oljebrännare och oljetank. Regeringen
föreslår riksdagen att godkänna vad sålunda anförts om ändrade
förutsättningar för bostadslån vid nybyggnad i vissa fall. Utskottet tillstyrker
detta förslag.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 632 (s) begärs att
gällande bostadslåneregler bör ses över i syfte att stimulera bostadsuppvärmning
med fjärrvärme. Motionärerna anser att schablonbeloppen för fjärrvärme
i markbostäder är för låga.

Förslag om att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad

CU 1980/81:37

som anförts om ett tillägg till högsta kostnadsbelopp för bostadslån i samband
med nybyggnad av småhus med panna för fastbränsleeldning lämnas i den
med anledning av proposition 133 väckta motionen 2031 (c). Motionären
framhåller att det för småhus med panna för fast bränsle förutom själva
värmeanläggningen också krävs utrymme för förvaring av bränslet och att
kostnaderna härför bör beaktas.

Även i motion 2081 (c), som också den väckts med anledning av
proposition 133, lämnas förslag som rör beräkningen av de statliga
bostadslånen. Det gäller en översyn av beräkningsmetoderna för låneunderlaget
så att detta inte beräknas på ett sätt som framtvingar installation av
direktverkande elvärme. Motionärerna pekar på att man i flera fall tvingats
installera elvärme för att kunna få statlig belåning.

Motionerna 632 (s), 2031 (c) och 2081 (c) har det gemensamt att kritik förs
fram mot beräkningen av schablonbelopp för låneunderlag resp. möjligheten
att överskrida högsta godtagbara kostnad för enfamiljshus. Det faller enligt
lämnade bemyndiganden på bostadsstyrelsen att fortlöpande följa den
utveckling som bestämmer låneunderlagsbeloppen. Det faller också på
regeringen och bostadsstyrelsen att på motsvarande sätt avgöra i vilken mån
vissa kostnader skall jämställas med de kostnader för anläggning för värme
m. m. som faller utanför kostnadsgränsen. Det torde vara obestritt att
låneunderlagsreglerna i här berörda hänseenden inte skall verka styrande i
valet av uppvärmningsform. Det finns enligt utskottets mening inte
anledning till någon åtgärd från riksdagens sida.

3.8 Information

Delvis som bakgrund till anslagsförslag redovisar bostadsministern
(s. 61-63) vissa informationsfrågor. Utskottet ansluter sig till dessa bedömningar.

3.9 Utbildning

Som bakgrund till anslagsyrkanden om stöd till energiutbildning m. m. tas
i proposition 133 (s. 64-67) upp vissa frågor om energiutbildning som
styrmedel. Utbildningsfrågorna behandlas också av näringsutskottet.

Vad bostadsministern förordat som riktlinjer för stöd till energiutbildning
för yrkesverksamma på byggområdet samt vissa handläggare vid kommunala
förmedlingsorgan har inte föranlett erinran. Detta gäller även den förordade
inriktningen av detta stöd.

3.10 Forskning och experimentbyggande

Utskottet har ingen invändning mot vad bostadsministern anfört (s. 75-77)
som underlag och grund för förslag om anslag inom detta område.

CU 1980/81:37

3.11 Övrigt

I motion 835 (c) från allmänna motionstiden 1981 föreslås att riksdagen hos
regeringen hemställer om initiativ till att i Svensk byggnorm införs ett krav
om att alla nyinstallerade ventilationssystem skall förses med effektiva
värmeväxlare för värmeåtervinning.

Frågan om krav på värmeåtervinningssystem har bedömts av regeringen i
samband med fastställelse av SBN 1980. Det finns nu inte anledning för
riksdagen att aktualisera frågan.

Den med anledning av proposition 133 väckta motionen 2087 (c)
innehåller krav på åtgärder för att minska års- och dygnsvariationerna i vår
elströmsanvändning. Motionärerna pekar i sin motivering på hur detta kan
främjas på flera olika sätt. Det gäller lågeffekthus, maximal effekt för
elpatroner, krav på eldstad eller dygnslagring av värme samt lågeffekttaxa.

Motionärernas obestridda syfte får beaktas i de fortsatta övervägandena
på skilda håll. Det finns inte tillräcklig anledning för riksdagen att nu ansluta
sig till de konkreta uttalandena i motionen.

Ändringar i lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar så att
den blir obligatorisk för distribution av hetvatten för uppvärmningsändamål
föreslås i den med anledning av proposition 90 väckta motionen 1973 (s).
Motionären åberopar bl. a. att det finns kommuner som har uppenbara
svårigheter att få optimal anslutning till sina fjärrvärmenät och att detta inte
är samhällsekonomiskt försvarbart genom att de stora investeringarna som
gjorts i fjärrvärmeanläggningar inte utnyttjas till fullo.

Frågan om styrmedel för att underlätta gasintroduktion tas upp i motion
1970 (s) yrkande 1 som väckts med anledning av proposition 90. De åtgärder
som härvid berörs och faller under civilutskottets beredning är ändringar av
lagen om allmänna fjärrvärmeanläggningar så att den dels omfattar
gasdistribution, dels blir obligatorisk. Motionärerna framhåller i detta
sammanhang att gasdistributörerna härigenom skulle få laglig rätt att
distribuera gas inom visst angivet område.

Enligt lagen kan statens industriverk på ansökan från den som driver en
fjärrvärmeanläggning förklara anläggningen för allmän, om det finns behov
av anläggningen från allmän synpunkt. Allmänförklaringen avser visst
angivet verksamhetsområde. Genom allmänförklaringen har ägare till
fastighet inom verksamhetsområdet rätt att få fastigheten ansluten till
fjärrvärmenätet, om fastigheten behöver anordningar för värme samt
behovet inte kan med större fördel tillgodoses på annat sätt. Samtidigt är
sådana fastighetsägare skyldiga att i princip betala avgift enligt taxa som
huvudmannen fastställer. Vid avgiftsfastställelsen skall dock såväl självkostnadsprincipen
som likställighetsprincipen tillämpas.

För att statligt bostadslån skall utgå gäller enligt bestämmelserna i 9 a §
bostadsfinansieringsförordningen att huset skall anslutas till befintlig fjärr -

CU 1980/81:37

värmeanläggning eller annan kollektiv värmeanläggning, om sådan anslutning
är möjlig och särskilda skäl mot anslutningen inte föreligger.

Lagen om allmänna fjärrvärmeanläggningar syftar till att reglera rättsförhållandet
mellan huvudman och brukare. Redan vid lagens tillkomst
noterades att åtgärder inom kommunal planering eller kommuns medverkan
i annan planering fick täcka andra aspekter. Näringsutskottet behandlar de i
proposition 90 (bil. 1 s. 227) angivna riktlinjerna för fjärrvärmeutbyggnad -riktlinjer som allmänt sett väl går att förena med syftet bakom motion 1970
(s) yrkande 1. Frågan om styrmedel för gasintroduktion, i första hand
liknande dem som kan användas för fjärrvärme, bereds inom regeringskansliet.
Avsikten har varit att förslag skulle kunna läggas fram under
innevarade år (prop. 90 bil. 1 s. 163). Utskottet vill mot denna bakgrund inte
nu föreslå något riksdagens konkreta ställningstagande enligt motionsförslagen.

3.12 Ramar och anslag m. m.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i proposition 133
(hemställan 7-25) om ramar och anslag samt beträffande planeringsreservens
avskaffande.

I motion 2088 (vpk) yrkande 3 föreslås riksdagen begära förslag om de
ökade ramar och anslag som skulle föranledas av ett bifall till yrkandena 1
och 2 i motionen. Utskottet har ovan avstyrkt dessa sistnämnda yrkanden.

3.13 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande målet för energisparverksamheten i byggnader att
riksdagen med avslag på motion 1980/81:2088 yrkande 1 i
motsvarande del godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

2. beträffande allmän inriktning av energisparande och energihushållning
i byggnader samt allmänna frågor om genomförandet
att riksdagen med avslag på motion 1980/81:2088 yrkande 1 i
ovan inte behandlad del samt yrkande 2 godkänner vad i
regeringsprotokollet förordats,

3. beträffande omfattning och inriktning av energisparandet i vad
frågan inte behandlats ovan att riksdagen godkänner vad i
regeringsprotokollet anförts,

4. beträffande krav på uppvärmningssystem och på byggnader att
riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1980/81:1976 yrkande 11 antar det framlagda förslaget
till lag om ändring i byggnadsstadgan såvitt avser ingressen,

CU 1980/81:37

föreslagen lydelse av 44 a § första och andra styckena samt
ikraftträdandebestämmelserna,

5. beträffande villkor för installation av direktverkande elvärme att
riksdagen

a. med bifall till regeringens förslag i proposition 1980/81:90
samt med avslag på motionerna 1979/80:1511, 1980/81:286,
1983 och 1999 yrkande 41 godkänner de riktlinjer i motsvarande
del som förordats i regeringsprotokollet för användning av el
för att ersätta olja,

b. med bifall till regeringens förslag i proposition 1980/81:133
och med avslag på motion 1980/81:2083 i motsvarande del och
2085 antar det framlagda förslaget till lag om ändring i
byggnadsstadgan såvitt avser 44 a § tredje stycket,

6. beträffande framtida skärpning av villkoren för installation av
direktverkande elvärme att riksdagen med bifall till regeringens
förslag i proposition 1980/81:90 och med avslag på motionerna
1980/81:2082 samt 2083 i ovan inte behandlad del godkänner
vad i regeringsprotokollet anförts,

7. beträffande ändringar i grunderna för energisparstödet att
riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

8. beträffande översyn av lånebestämmelser m. m. att riksdagen
avslår motion 1980/81:631,

9. beträffande omprövning av grunderna för energisparstödet att
riksdagen avslår motion 1980/81:2084,

10. beträffande eldstadsvolymen som lånevillkor att riksdagen
avslår motion 1980/81:1445,

11. beträffande vidgning av energisparstödet till nya områden att
riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

12. beträffande besiktning som förutsättning för lån att riksdagen
lämnar i regeringsprotokollet begärt bemyndigande,

13. beträffande särskilda villkor för stöd vid övergång till användning
av nya energikällor att riksdagen lämnar i regeringsprotokollet
begärt bemyndigande,

14. beträffande energisparstöd till vissa anläggningar att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats samt bemyndigar
regeringen att besluta om grunderna för sådant stöd,

15. beträffande ändrade förutsättningar för bostadslån vid nybyggnad
i vissa fall att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

16. beträffande fjärrvärme att riksdagen avlsår motion 1980/
81:632,

17. beträffande utrymme för förvaring av fastbränsle att riksdagen
avslår motion 1980/81:2031,

18. beträffande översyn av beräkningsmetoderna för löneunderlaget

CU 1980/81:37

att riksdagen avslår motion 1980/81:2081,

19. beträffande värmeväxlare att riksdagen avslår motion 1980/
81:835,

20. beträffande elströmsanvändningen att riksdagen avslår motion
1980/81:2087,

21. beträffande allmänna fjärrvärmeanläggningar att riksdagen
avslår motion 1980/81:1973,

22. beträffande gasintroduktion att riksdagen avslår motion 1980/
81:1970 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

23. beträffande avskaffande av planeringsreserven att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

24. beträffande ramar och anslag att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motion 1980/81:2088
yrkande 3,

a. medger att lån för energibesparande åtgärder i bostadshus
m. m. beviljas intill ett belopp av 2 125 000 000 kr. under
budgetåret 1981/82,

b. medger att bidrag för energibesparande åtgärder i allmänna
samlingslokaler beviljas intill ett belopp av 5 000 000 kr. under
budgetåret 1981/82,

c. medger att stöd för energibesparande åtgärder i statliga
byggnader beviljas intill ett belopp av 60 000 000 kr. under
budgetåret 1981/82,

d. medger att bidrag och lån för energibesparande åtgärder i
kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. beviljas
intill ett belopp av 175 000 000 kr. under budgetåret
1981/82,

e. bemyndigar regeringen att besluta om utbyte mellan de
under a-d angivna ramarna,

f. medger att bidrag till kommunerna för rådgivnings- och
besiktningsverksamhet m. m. beviljas intill ett belopp av
130 000 000 kr. under budgetåret 1981/82,

g. medger att beslut om bidrag till kommunerna för rådgivnings-
och besiktningsverksamhet m. m. under vart och ett av
budgetåren 1982/83, 1983/84, 1984/85 och 1985/86 preliminärt
får meddelas intill ett belopp av 130 000 000 kr.,

h. medger att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m. disponeras för stöd till energiutbildning
m. m. intill ett belopp av 3 000 000 kr. under budgetåret
1981/82,

i. medger att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m. disponeras för energiinriktad utvecklings-
och demonstrationsverksamhet m. m. intill ett belopp av
22 000 000 kr. under budgetåret 1981/82,

CU 1980/81:37

j. medger att beslut om stöd under budgetåren 1982/83 och
1983/84 till energiinriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet
preliminärt får meddelas intill ett belopp av
15 000 000 kr. resp. 10 000 000 kr.,

k. medger att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m. disponeras för information m. m. intill
ett belopp av 5 000 000 kr. under budgetåret 1981/82,

1. medger att beslut om bidrag till statens provningsanstalt för
utveckling av metoder för provning och kontroll av åtgärder
inom energisparområdet beviljas intill ett belopp av 3 000 000
kr. under budgetåret 1981/82,

m. medger att beslut om bidrag under budgetåret 1982/83 till
statens provningsanstalt för utveckling av metoder för provning
och kontroll inom energisparområdet preliminärt får meddelas
intill ett belopp av 2 600 000 kr.,

n. medger att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m. disponeras för vissa undersökningar
m. m. intill ett belopp av 6 000 000 kr. under budgetåret

1981/82,

o. medger att beslut om lån till experimentbyggande inom
energiområdet m. m. får meddelas intill ett belopp av
65 000 000 kr. under budgetåret 1981/82 samt att outnyttjad del
av denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1982/83,
p. medger att beslut om lån till experimentbyggande inom
energiområdet m. m. under vart och ett av budgetåren 1982/83
och 1983/84 preliminärt får meddelas intill ett belopp av
45 000 000 kr.,

q. till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m. för budgetåret 1981/82 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 800 000 000 kr.,
r. till Lån till experimentbyggande inom energiområdet m. m.
för budgetåret 1981/82 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 65 000 000 kr.

Stockholm den 14 maj 1981

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

CU 1980/81:37

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist (s),
Lars Henrikson (s), Knut Billing (m), Thure Jadestig (s), Sven Eric
Åkerfeldt (c), Maj-Lis Landberg (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl
(s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Bertil Dahlén (fp), Ingvar Eriksson
(m), Lennart Nilsson (s) och Kerstin Ekman (fp).

Reservation

Knut Billing, Bertil Danielsson och Ingvar Eriksson, alla (m), anser att den
del av utskottets betänkande på s. 9 som börjar ”Diskussionen om” och
slutar ”dessa sammanhang” bort utgå.

Särskilt yttrande

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis
Landberg, Birgitta Dahl och Lennart Nilsson, alla (s), anför:

Som utskottet betonat är det uppställda målet för energisparandet mycket
ambitiöst redan i sig. Detta är också nödvändigt för att energihushållningen i
byggnader m. m. skall kunna lämna sitt avsedda och väsentliga bidrag till att
uppfylla de övergripande målen för energipolitiken. Bland dessa mål ingår
som de mest centrala momenten att säkra kärnkraftens avveckling och ett
fortsatt minskat oljeberoende.

Näringsutskottet har förordat att en parlamentarisk kommitté tillkallas för
att ytterligare analysera vilka åtgärder som snarast kan vidtas för att uppnå de
sistnämnda målen.

De förslag som lagts fram genom proposition 133 säkrar inte att målet för
energisparandet i byggnader uppnås. Inte heller den uppföljning som
aviseras på vissa områden ger säkerhet i denna del. Därmed ställs också de
övergripande målen i fara.

Enligt vår mening bör det klart och uttryckligt betonas vikten av att en
förordad kommitté/kommission får ges direktiv som täcker även centrala
delar av energihushållningen i byggnader m. m. Särskilt gäller detta
genomförandeinstrumenten, den kommunala energiplaneringens utformning
samt samordningen av denna energiplanering med kommunernas
fysiska planering. På dessa områden, som berör såväl hushållningen med
resurser för nya energikällor som tätorts- och investeringsstrukturen, har
behovet av samordnade synsätt en särskild tyngd.

GOTAB 69125 Slockholm 1981