CU 1980/81:29

Civilutskottets betänkande
1980/81:29

om anslag till bostadsförsörjningen m. m. (prop. 1980/81:100)

1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1980/81:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet)
under B 1-B 15 (s. 11-96) och B 18 (s. 98-101) föreslagit riksdagen
att

1. bemyndiga regeringen att ta ut och bestämma storleken av en
aviseringsavgift vid statlig bostadslångivning,

2. godkänna vad i regeringsprotokollet anförts i fråga om ramar för beslut
om bostadslån till ny- och ombyggnad,

3. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om länsstyrelsens
rätt att fastställa ramar för bostadslån till nybyggnad,

4. medge att bostadslån för sådana boendemiljöförbättringar för vilka
boendemiljöbidrag inte lämnas får medges intill ett belopp av 35 000 000 kr.
under budgetåret 1981/82 och preliminärt intill ett belopp av 35 000 000 kr.
under budgetåret 1982/83,

5. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om kommunal
revisor i vissa bostadsrättsföreningar,

6. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om förstärkt konsumentskydd
för småhusköpare,

7. godkänna de ändringar av reglerna för räntebidrag som förordats i
regeringsprotokollet,

8. medge att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av
sådana ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och
tilläggslån bestäms till 30 000 000 kr. för år 1981 och till preliminärt
30 000 000 kr. för år 1982,

9. medge att den under 8 angivna ramen får vidgas om det behövs av
sysselsättningsskäl,

10. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om studiemedel
vid inkomstprövningen,

11. godkänna de ändringar beträffande fördelningen av kostnadsansvaret
mellan staten och kommunerna som förordats i regeringsprotokollet i fråga
om statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. och till vissa
folkpensionärer m. fl.,

12. godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränser som förordats i
regeringsprotokollet,

13. godkänna de ändringar i fråga om hyresgränser för statskommunalt
bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. samt till vissa folkpensionärer m. fl.
som förordats i regeringsprotokollet.

1 Riksdagen 1980181. 19 sami. Nr 29

CU 1980/81:29

14. godkänna den höjning av det statliga bostadsbidraget som förordats i
regeringsprotoko! let,

15. godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränser för förbättringslån
som förordats i regeringsprotokollet,

16. godkänna de ändringar i fråga om beräkning av ränta på förbättringslån
som förordats i regeringsprotokollet,

17. medge att räntefria förbättringslån beviljas inom en ram av högst
40 000 000 kr. under vart och ett av åren 1981 och 1982,

18. bemyndiga regeringen att besluta om ändringar av den under 17
upptagna ramen för långivningen under år 1981, om det behövs av
sysselsättningsskäl,

19. medge att beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön får
meddelas intill ett belopp av 60 000 000 kr. under budgetåret 1981/82 och
preliminärt intill ett belopp av 60 000 000 kr. under budgetåret 1982/83,

20. medge att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för
allmänna samlingslokaler under budgetåret 1981/82 meddelas inom en ram
av 30 000 000 kr., varav högst 20 000 000 kr. får tas i anspråk för bidrag,

21. medge att den under 20 angivna ramen får överskridas om det behövs
av sysselsättningsskäl,

22. medge att beslut om upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler
meddelas inom en ram av 12 000 000 kr. under budgetåret
1981/82,

23. medge att den under 22 angivna ramen får överskridas om det behövs
av sysselsättningsskäl,

24. bemyndiga regeringen att besluta om avskaffande av prövningsnämnden
för forskningsinriktat experimentbyggande,

25. godkänna de riktlinjer för stöd till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen
som förordats i regeringsprotokollet,

26. medge att beslut om lån till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen
får meddelas intill ett belopp av 5 000 000 kr. under budgetåret
1981/82,

27. medge att beslut om lån till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen
preliminärt får meddelas intill ett belopp av 5 000 000 kr. under
vartdera budgetåret 1982/83 och 1983/84,

28. under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1981/82 anvisa

a. till Bostadsstyrelsen ett förslagsanslag av 40 376 000 kr.,

b. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag av 37 330 000 kr.,

c. till Lån till bostadsbyggande ett reservationsanslag av 5 700 000 000
kr.,

d. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 7 100 000 000 kr.,

e. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av 100 000 000 kr.,

f. till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse ett
reservationsanslag av 12 000 000 kr.,

g. till Bostadsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 100 000 000 kr.,

CU 1980/81:29

h. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av
120 000 000 kr.,

i. till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett reservationsanslag av
1000 kr.,

j. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag
av 25 000 000 kr.,

k. till Lån till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag av
13 000 000 kr.,

1. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag
av 12 000 000 kr.,

m. till Lån till kommunala markförvärv ett reservationsanslag av
72 000 000 kr.,

n. till Lån till inventarier i vissa specialbostäder ett reservationsanslag av
720 000 kr.,

0. till Byggnadsforskning ett anslag av 8 500 000 kr.,

p. till Lån till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.

2 Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1980/81:

251 av Ove Karlsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av bidragen till boendeservice för personer med grava
funktionshinder,

485 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

1. bostadsförmedling som en helt frivillig kommunal serviceverksamhet,

2. avgifter vid kommunal bostadsförmedling,

629 av Per Olof Håkansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om utvidgning av räntebidrag m. m. att även
omfatta bidrag till kostnader för projektering för vissa bostäder i enlighet
med vad som anges i motionen,

834 av Bertil Danielsson m. fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att forskningen om fukt- och
mögelskador i byggnader intensifieras och att en bred information om dess
resultat genomförs,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om överväganden om möjliga
åtgärder i syfte att stödja särskilt svårt drabbade ägare till mögelangripna
hus,

838 av Mona S:t Cyr m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen

CU 1980/81:29

begär ett aktivt stimulanssystem för ett meningsfullt flergenerationsboende,
där man tillvaratar de både sociala och ekonomiska resurser och fördelar som
denna boendeform erbjuder,

839 av Margot Wallström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utredning av
ungdomars situation på bostadsmarknaden,

849 av Raul Blucher (vpk) vari, med hänvisning till motiveringen i motion
1980/81:847, föreslås att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om
åtgärder för att öka bostadsbyggandet i Värmlands län med inriktning på en
ökad andel bostäder i flerfamiljshus,

853 av Eric Holmqvist m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga och med hänvisning
till motiveringen i motion 1980/81:851, hemställs

(1) att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att bostadsbyggandet
snarast ökas i riket,

1071 av Per Bergman m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen sammankallar
företrädarna för samtliga riksdagspartier till en överläggning i syfte att lägga
fast riktlinjerna för en omprövning av bostadspolitiken för att skapa
ekonomisk och social rättvisa mellan alla boende och mellan olika
besittningsformer,

2. att riksdagen begär förslag om en tvåårig uthyrningsgaranti i enlighet
med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om skärpt kostnadskontroll,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de ungas
bostadsbehov omedelbart bör kartläggas och att åtgärder snarast vidtas för
att minska bostadslösheten bland ungdomen,

5. att riksdagen godkänner de ändringar i fråga om inkomstgränserna som
förordas i motionen,

6. att riksdagen inte godkänner vad som i budgetpropositionen förordas
om studiemedel vid inkomstprövningen fr. o. m. bidragsåret 1983,

7. att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett
i förhållande till regeringens förslag med 50 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 1 150 000 000 kr.,

8. att riksdagen beslutar att medge att beslut om bidrag till förbättring av
boendemiljön får meddelas intill ett belopp av 85 000 000 kr. under
budgetåret 1981/82,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om grunderna för lån och bidrag till förbättring av
boendemiljön,

10. att riksdagen beslutar att till Bidrag till förbättring av boendemiljön
för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

CU 1980/81:29

11. att riksdagen medger att under budgetåret 1981/82

a. beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för allmänna
samlingslokaler meddelas inom en ram av 41 000 000 (+ 11 000 000) kr.,
varav högst 27 000 000 (+ 7 000 000) kr. får tas i anspråk för bidrag,

b. beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån
meddelas inom en ram av 16 000 000 (+ 4 000 000) kr.,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om krediter för kommunala markförvärv,

1076 av Margareta Palmqvist m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om försöksverksamhetens utformning,

2. att riksdagen beslutar att av det av regeringen föreslagna anslaget för
budgetåret 1981/82 Lån till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen
2 000 000 kr. skall användas till försöksverksamhet med hissinstallationer
enligt i motionen angivna grunder,

1077 av Christina Rogestam (c) vari hemställs att riksdagen i avvaktan på
den i motionen föreslagna översynen inte godkänner propositionens förslag
om studielån i bostadsbidragsberäkningen,

1078 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna

1. att all mark som enligt planläggningsbeslut e. d. avses för samhällsbyggande
skall föras över i kommunal ägo,

2. att enskilt ägda hyreshus successivt bör föras över i kommunal ägo och
att en plan för detta snarast bör utarbetas,

1079 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen hos regeringen
hemställer om förslag som innebär

1. att kommunal mark endast skall få upplåtas till nyttjande med
tomträtt,

2. att tomträttslån bör lämnas på samma villkor som vid varje tillfälle
gäller för bostadslån till allmännyttiga bostadsföretags nybyggnad av
flerfamiljshus,

3. att riksdagen underställs förslag om de ytterligare anslag som kan
påkallas av yrkandena 1 och 2,

1091 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, med hänvisning till motiveringen i
motion 1980/81:1088, föreslås att riksdagen uttalar sitt stöd till handikapprörelsens
krav beträffande rätten till eget boende,

1449 av Stig Josefson m. fl. (c, s, m, fp) vari hemställs att riksdagen uttalar
att länsstyrelsen i Malmöhus län skall få rätt att fördela bostadsbyggandet
inom sitt län,

1450 av Ewy Möller (m) och Allan Åkerlind (m) vari hemställs att

CU 1980/81:29

riksdagen hos regeringen begär förslag till avveckling av de statskommunala
bostadsbidragen till hushåll utan barn,

1451 av Per Stenmarck (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag till försöksverksamhet med bostadsanskaffningslån för finansiering
av insats till egen bostad åt i första hand barnfamiljer och
ungdomar,

1452 av Ivan Svanström (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär åtgärder i syfte att bostadsbidragssökande medger samköming i
tillgängliga dataregister för kontroll av lämnade uppgifter,

1453 av Rune Torwald (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande lånemöjligheter
m. m. för dem som drabbats av sättningsskador till följd av tunnelbyggen
etc.,

1454 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen med avslag på vad i budgetpropositionen föreslagits i
motsvarande delar beslutar godkänna vad i denna motion föreslagits

a. om ändrade inkomstgränser,

b. om att studiemedel inte skall inräknas vid inkomstprövningen,

c. om ändrade hyresgränser för statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer
m. fl. samt till vissa folkpensionärer,

d. om oförändrad fördelning av kostnadsansvaret mellan staten och
kommunerna i fråga om statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer
m. fl. samt till vissa folkpensionärer,

2. att riksdagen under bil. 16 B 7 Bostadsbidrag m. m. för budgetåret
1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 200 000 000 kr.
förhöjt förslagsanslag,

1455 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att ett program för
vidareutveckling av redan befintliga flerfamiljshusområden till mer kollektiva
boendeformer utarbetas,

2. att riksdagen under bilaga 16 B 15 Byggnadsforskning anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 10 000 000 kr. förhöjt belopp för att
utveckla kollektivhusen och andra kollektiva boendeformer,

3. att riksdagen uttalar att statliga lån bör utgå till utrustning och
inventarier i kollektivhus,

4. att riksdagen hos regeringen begär att de samhällsekonomiska och
sociala konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande utreds,

1456 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen uttalar att bidrag till miljöförbättrande åtgärder i
bostadsområdena skall kunna utgå med upp till 100 % i vissa fall,

2. att riksdagen beslutar att begränsningarna i bidragsgivningen till

CU 1980/81:29

bostadsområden med speciella uthyrningsproblem slopas,

3. att riksdagen med ändring i proposition 1980/81:100 bostadsdepartementet
bilaga 16 B 9 Bidrag till förbättring av boendemiljön anvisar ett
reservationsanslag av 10 001 000 kr.,

1457 av Lars Werner m. fl. vari hemställs

1. att riksdagen uttalar

a) att bostadsbyggnadsplanen som mål bör omfatta igångsättning av
70 000 lägenheter per år genom nybyggnad och av 20 000 lägenheter per år
genom ombyggnad exkl. energisparåtgärder,

b) att nyproduktionen främst skall avse hyresbostäder som förvaltas av
allmännyttiga bostadsföretag,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag snarast föreläggs
riksdagen om sådana ändrade förutsättningar och villkor för finansieringen
av bostadsbyggandet som kan såväl stimulera bostadsbyggandet som ge lägre
hyror,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag läggs fram om en
statlig totalfinansiering av bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar
genom en statlig bostads- och samhällsbyggnadsbank,

4. att riksdagen beslutar uttala sig för att

a) bostadslånen till allmännyttiga bostadsföretag skall undantas från
årlig upptrappning av räntenivån,

b) en extra upptrappning av räntenivån på bostadslån till privata
hyreshus och småhus som bebos av låntagaren t. v. skall ske med 0,35 %
årligen,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag snarast föreläggs
riksdagen om ett statligt stöd genom ränte- och amorteringsfria lån till de
allmännyttiga bostadsföretagen avsett att täcka dels deras reguljära kostnadshöjningar
från 1980 års nivå, dels deras särskilda, ökade kostnader och
därmed åstadkomma ett hyresstopp,

1460 av Lena Öhrsvik (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
hemställer att äldreberedningen får i uppdrag att utreda konsekvenserna för
samhället och för de äldre av bostadsbyggandets omfattning,

1842 av Lahja Exner m. fl. vari hemställs att riksdagen beslutar att som sin
mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
genomgångsbostäder för utländska medborgare, som vistas i Sverige i väntan
på uppehålls- och arbetstillstånd,

1846 av Wiggo Komstedt m. fl. vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller att formerna för anmälan av bostadsbidragsgrundande inkomst
överses så att olägenheter av i motionen nämnt slag i största möjliga
utsträckning kan undvikas,

1847 av Oskar Lindkvist (s) och Valter Kristenson (s) vari föreslås att

CU 1980/81:29

riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av samordning av lånereglerna för garage till
bostäder,

1852 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås

(2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag
snarast bör läggas fram om åtgärder som dels hindrar tillkomsten av
bostadsrätts- och andelshus med s. k. strimlade lån, dels leder till en
avveckling av sådana låneförhållanden,

1853 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att markförvärvslånemöjligheten
bör kvarstå även efter utgången av budgetåret
1980/81,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att markförvärvslån
bör vara amorteringsfria under fem år för att därefter amorteras
under de följande tio åren,

3. att riksdagen medger att beslut om markförvärvslån meddelas intill ett
belopp av 365 000 kr. under budgetåret 1981/82,

1854 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

a) att lånemöjligheten i form av underhållslån skall bibehållas så att lån
kan utgå även för år 1982,

b) att underhållslånen skall utgå till allmännyttiga bostadsföretag och
avse alla statligt belånade hyreshus,

c) att underhållslånen till nämnda företag skall vara ränte- och
amorteringsfria och att detta skall gälla även för tidigare beviljade
underhållslån,

2. att riksdagen under bilaga 16 B 3 Lån till bostadsbyggande på
statsbudgeten för 1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 200 000 000 kr. förhöjt belopp avseende underhållslån,

1855 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen beslutar

a) att uttala sig för att möjligheterna till hyresförlustlån skall återinföras
så att lån skall kunna utgå till hyresförluster som uppkommer efter år 1980
hos allmännyttiga bostadsföretag och att tidigare beviljade hyresförlustlån
till allmännyttiga bostadsföretag efterges i sin helhet,

b) att under bil. 16 B 5 Eftergift av hyresförlustlån anvisa ett
förslagsanslag av 50 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att reglerna för eftergift av
beviljade hyresförlustlån ändras i enlighet med vad som anförs i motionen,

1863 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, med hänvisning till motiveringen i

CU 1980/81:29

motion 1980/81:1503, föreslås att riksdagen beslutar att uttala att bostadsbyggnadsplanen
bör omfatta igångsättning av 70 000 lägenheter per år
genom nybyggnad och ombyggnad av 20 000 lägenheter, exkl. energisparåtgärder.

3 Statistiska uppgifter om bostadsproduktionen m. m.

3.1 Bostadsproduktionen

Produktionen av nya bostäder med fördelning på hustyper under åren
1960-1980 illustreras i följande figur.

Figur 1. Påbörjade lägenheter totalt samt med fördelning på småhus och
flerbostadshus åren 1960-1980

1 000-tal
lägenheter

100 —

Totalt

50-

Småhus

■"* Fler -bostads
r hus

1980 Sr

1975

1970

1960

1965

Källa: SCB

CU 1980/81:29

Den ombyggnad som finansierats med statliga bostadslån framgår av
nedanstående figur.

Figur 2. Antal lägenheter, efter ombyggnad, som erhållit bostadslån till
ombyggnad åren 1970-1980

1 000-tal
lägenheter

Tofalt

20-

Flerbostadshus

Småhus

10-

1980 år

1970

1975

Källa: Bostadsstyrelsen

Bostadsbyggnadsvolymen kan mätas med flera olika variabler. I nedanstående
tabell, som tagits fram av bostadsstyrelsen, redovisas bostadsbyggandet
mätt i antalet påbörjade lägenheter, antalet färdigställda lägenheter
samt som summan av antalet lägenheter med preliminära beslut om
bostadslån och antalet lägenheter utan statlig belåning som erhållit
byggnadstillstånd.

CU 1980/81:29

Tabell 1. Påbörjade och färdigställda lägenheter, lägenheter med preliminärt
beslut om bostadslån samt lägenheter utan statligt län som erhållit
byggnadstillstånd åren 1976-1980

Antal lägenheter år

	1976	1977	1978	1979	1980
Preliminära beslut om bostadslån Flerbostadshus	15 600	13 800	17 600	18 500	16 400
Småhus	36 000	35 KM)	38 300	34 600	29 600
Totalt	51 600	48 900	55 900	53 100	46 000
Beviljade byggnads-tillstånd	6 600	6 800	4 900	3 600	2 400
Lån + tillstånd	58 200	55 700	60 800	56 700	48 400
Påbörjade	57 100	54 000	57 300	55 700	49 000
Färdigställda	55 800	54 900	53 700	55 500	51 400

Källa: Bostadsstyrelsen

Som framgår av figur 1 och delvis också tabell 1 har bostadsbyggandet
minskat under hela 1970-talet. Endast mellan åren 1977 och 1978 har antalet
påbörjade lägenheter ökat. För de inflyttningsfärdiga lägenheterna kom
denna uppgång med ett års eftersläpning, dvs. den skedde mellan åren 1978
och 1979. Sedan år 1976 har antalet påbörjade småhus legat relativt konstant
omkring 40 000 per år. Denna trend bryts dock definitivt år 1980 i och med att
antalet minskar till drygt 32 000.

Däremot ligger de påbörjade lägenheterna i flerbostadshus kvar på en nivå
på omkring 17 000 lägenheter. Minskningen i bostadsbyggandet år 1980
faller alltså i huvudsak på småhusen. Den procentuella fördelningen av de
påbörjade lägenheterna på flerbostadshus respektive småhus har under de
senaste åren varit följande.

Tabell 2. Procentuell fördelning mellan påbörjade flerbostadshus och småhus
åren 1975-1980

År	Procentuell andel påbörjade
Flerbostadshus	Småhus
1975	30	70
1976	25	75
1977	25	75
1978	29	71
1979	32	68
1980	34	66

Källa: SCB

CU 1980/81:29

3.2 Kommunernas bostadsförsörjningsprogram 1981-1985

Alla kommuner har nu till länsbostadsnämnderna redovisat sina bostadsförsörjningsprogram
avseende perioden 1981-1985.

En första sammanställning av programmen avseende det planerade
påbörjandet visar att programnivån totalt har minskat med 11 % jämfört
med föregående programomgång. Det innebär att den genomsnittliga
programnivån för åren 1981-1985 är 56 000 lägenheter jämfört med
föregående års programnivå om 63 000 lägenheter. Minskningen avser helt
det planerade småhusbyggandet medan redovisningen av lägenheter i
flerbostadshus har lika stor omfattning som föregående år.

Uppgifter om det planerade påbörjandet under programperiodens olika år
pekar på att påbörjandet under år 1981 kommer att bli lägre än under 1980.
Då påbörjades 49 000 lägenheter. Med ledning av de nu redovisade
uppgifterna går det dock inte att närmare bedöma hur stor minskningen kan
bli.

3.3 Bostadsinvesteringar

Bostadsbyggandet i ekonomiska termer ger en något annorlunda bild
jämfört med volymen mätt i antal lägenheter. Under åren 1970-1980 uppgick
sålunda investeringarna i ny- och ombyggnad till följande belopp i miljoner
kronor. I sammanhanget redovisas också underhållskostnaderna respektive
år.

Tabell 3. Investeringar och underhåll i permanenta bostäder åren 1970-1980
i 1975 års priser (i milj. kronor)

År	Nybyggnad av bostäder		Byggnadsverksamhet i beståndet av bo-städer		Totalt, nybyggnad och beståndet
Småhus	Flerbostads- hus	Summa	Ombygg nåd	Underhåll Summa
1970	5 450	7 050	12 500	900	3 000	3 900	16 400
1971	5 250	7 200	12 450	900	3 200	4 100	16 550
1972	6 650	6 200	12 850	750	3 450	4 200	17 050
1973	7 600	4 750	12 350	850	3 700	4 550	16 900
1974	7 900	3 100	11 000	1 100	3 950	5 050	16 050
1975	7 800	2 400	10 200	1 900	4 250	6 150	16 350
1976	7 600	1 650	9 250	1 800	4 450	6 250	15 500
1977	7 300	1 600	8 900	1 900	4 550	6 750	15 650
1978	7 650	1 950	9 600	2900	5 050	7 950	17 550
1979	7 400	2 300	9 700	3 200	5 250	8 450	18 150
19801	6 550	2 150	8 700	3 100	5 350	8 450	17 150

1 Prognos

Källa: Nationalräkenskaperna, SCB och bostadsdepartementet.

CU 1980/81:29

De reala investeringarna (dvs. investeringarna mätta i fast penningvärde) i
permanentbebyggelsen har gått ned sedan 1970, men minskningen är
betydligt mindre än motsvarande nedgång i antalet nyproducerade bostäder.
En av förklaringarna härtill är att ombyggnadsinvesteringarna har ökat.
Samtidigt har de bostäder som producerats blivit dyrare per enhet genom en
ökad standard i fråga om utrymme och utrustning.

3.4 Byggkostnaderna

Kostnadsutvecklingen för statligt belånade flerbostadshus i exploateringsområden
samt gruppbyggda småhus såsom den redovisas i preliminära beslut
om statliga lån framgår av nedanstående tabell. De för år 1980 lämnade
uppgifterna är preliminära. Redovisningen detta år avser dessutom produktionskostnaden
per kvadratmeter primär bruksarea (BRA, p). De skillnader
som kan finnas mellan den primära bruksarean och de tidigare använda
begreppen bostadsyta och lägenhetsyta torde dock inte vara större än att
uppgifterna i stort sett är jämförbara.

Tabell 4. Kostnadsutvecklingen för flerbostadshus inom exploateringsområden
och gruppbyggda småhus åren 1976-1980 samt förhållandet
mellan produktionskostnad (Pk) och pantvärde (Pv)

År	Flerbostadshus			Gruppbyggda	småhus
	Genomsnittlig	Ökning i %	Pk/Pv	Genomsnittlig	Ökning i % Pk/Pv
	Pk kr/m2	från före-	%	Pk kr/m2	från före-	%
	lägenhetsyta	gående år		bostadsyta	gående år
1976	1 945	16,7	104,8	1 899	13,0	104.0
1977	2 393	23.0	103,8	2 291	20,6	105.1
1978	2 799	17.0	105.8	2 654	15,8	105.8
1979	3 214	14,8	106,8	2 996	12,9	107,0
1980'	3 6972	15.0	110,1	3 4702	15,8	108,8

1 Preliminära uppgifter

- Kr/m2 BRA, p (BRA. p = primär bruksarea)
Källa: Bostadsstyrelsen

En ytterligare illustration till kostnadsutvecklingen ges i figurerna 3 och 4.
Här redovisas produktionskostnadsnivån och den s. k. pantvärdenivån för
flerbostadshus inom exploateringsområden respektive gruppbyggda småhus.

I ärenden om statliga bostadslån fastställs ett pantvärde (Pv) som
bestämmer lånets förmånsrättsläge. Ett låneunderlag utifrån vilket det
statliga lånets storlek bestäms fastställs också. Utgångspunkten för beräkning
av låneunderlaget för flerfamil jshus och småhus som inte skall bebos av
sökanden är ett s. k. grundbelopp. Detta grundbelopp är olika för
flerfamiljshus och småhus. Vissa tillägg till grundbeloppet får göras bl. a. för

CU 1980/81:29 14

Figur 3. Samband mellan godkänd produktionskostnad och pantvärde för

flerbostadshus inom exploateringsområden

12 •/.

1980

1979

1977

1978

Källa: Bostadsstyrelsen

Figur 4. Samband mellan godkänd produktionskostnad och pantvärde för

gruppbyggda småhus

1.70

.60

1.30

1.20

1.10

1.00

19 78

1977

1979

1980

Källa: Bostadsstyrelsen

CU 1980/81:29

extra värmeisolering. Summan av grundbeloppet och tilläggen multipliceras
med en ortskoefficient, och det så erhållna beloppet multipliceras med en

tidskoefficient (Tik).

Utvecklingen av produktionskostnaderna för bostadsbyggandet i relation
till den totala kostnadsutvecklingen mätt med konsumentprisindex illustreras
i figur 5. Produktionskostnaderna har härvid räknats om till en index med
år 1970 som basår. Det bör dock noteras att vissa förändringar vidtogs i
produktionskostnadsstatistiken år 1973.

Figur 5. Index (1970 = 100) för produktions kostnadsutvecklingen för flerbostadshus
i exploateringsområden samt gruppbyggda småhus
under perioden 1970-1980 i jämförelse med utvecklingen av
konsumentprisindex

Index

Flerbostadshus
y i exploaterings/
områden

Gruppbyggda

småhus

Konsumentpris -

1970

Källa: SCB och bostadsstyrelsen

CU 1980/81:29

3.5 Byggarbetsmarknaden

Antalet sysselsatta byggnadsarbetare enligt statistiska centralbyråns byggnadsinventeringar
under 1980 och hittills under 1981 redovisas i tabell 5.

Tabell 5. Antal sysselsatta byggnadsarbetare enligt byggnadsinventeringarna
under 1980 och 1981 (feb.)

Byggnadsobjekt1	Antal sysselsatta år/månad
1980			1981
Feb.	Aug.	Nov.	Feb.
Bostadshus	28 514	25 467	27 420	26913
därav småhus	13 283	10 296	10 716	9 661
Samtliga objekt	68 994	65 923	70 330	68 589

1 Häri ingår ej styckebyggda statligt belånade småhus.
Källa: SCB

Arbetslösheten bland byggnadsarbetarna som den återspeglas i anmälningarna
till deras arbetslöshetskassa framgår av figur 6.

Figur 6. Antal arbetslösa i byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa under
åren 1977-1980

1 000 tal

RIKET

20-

16 -

14-

12 -

1980

10-

1979

1978

1977

Feb

Okt

Nov

Mar

Maj

Aug Sep

Dec

Jul

Apr

Jun

Jan

Källa: AMS

CU 1980/81:29 17

Förändringarna i antalet kvarstående platser för träarbetare illustreras i
figur 7.

Figur 7. Kvarstående lediga platser för träarbetare åren 1977-1980

1 000 tal

RIKET

10-

/ 1977

/ .1978
'// 1979

1980

Okt

Dec

Jan

Mar

Maj

Jun

Sep

Nov

Feb

Apr

Aug

Jul

Källa: AMS

Byggnadsdetaljen vid arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) redovisar och
sammanfattar regelbundet situationen på byggarbetsmarknaden i stencilen
AMS byggnadsdetaljen informerar. I den senaste av dessa redogörelser
(daterad 1981-01-23) sägs att länsarbetsnämnderna i sina översikter hävdar
att det är den minskande bostadsbyggnadsvolymen som är främsta orsaken
till de allt större sysselsättningssvårigheterna inom byggnadsbranschen.
Enligt nämnderna finns det inte heller några tecken på att bostadsbyggandet
skall öka det närmaste året, utan att det snarare är risk för en minskning
jämfört med 1980, främst på grund av den höga kostnadsnivån.

Avslutningsvis anförs att det finns risk för en påtaglig ökning av
arbetslösheten under 1981 jämfört med tidigare år. Det påpekas dock att
betydande regionala skillnader kommer att råda. Stimulansåtgärder kommer
enligt AMS därför att behövas i varierande utsträckning i hela landet med
undantag av Stockholms, Uppsala, Kalmar och Malmöhus län.

2 Riksdagen 1980/81. 19 sami. Nr 29

CU 1980/81:29

3.6 Bostadskostnaderna

Hyresutvecklingen sedan år 1971 belyses av nedanstående uppgifter
avseende genomsnittliga hyror för bostäder i SABO-företagen.

Tabell 6. Kallhyra, avgifter för värme och varmvatten samt varmhyra för
bostäder i SABO-företagen åren 1971-1981 (kr/m2)

År	Kallhyra bostäder	Avgift värme o. varmvatten	Varmhyra bostäder
1971	74:82	6:39	81:21
1972	78:94	6:14	85:08
1973	83:75	6:57	90:32
1974	89:17	10:96	100:13
1975	93:32	12:52	105:84
1976	102:42	15:01	117:43
1977	114:56	16:38	130:94
1978	128:51	18:98	147:49
1979	137:04	23:66	160:71
19801	147:90	35:00	182:90
19811	163:50	41:00	204:50

1 Preliminär uppskattning
Källa: SABO

Omräknat till 1979 års penningvärde med hjälp av konsumentprisindex har
hyresutvecklingen inom SABO-företagen varit följande.

Tabell 7. Kallhyra, avgifter för värme och varmvatten samt varmhyra för
bostäder i SABO-företagen åren 1971-1980 omräknat till 1979 års
penningvärde (krim2)

År	Kallhyra bostäder	Avgifter värme o. varmvatten	Varmhyra bostäder
1971	148	13	161
1972	147	12	159
1973	146	12	158
1974	142	17	159
1975	135	18	153
1976	135	20	155
1977	135	19	154
1978	137	20	157
1979	137	24	161
1980'	130	31	161
19811	131	33	164

1 Preliminär uppskattning

Källa: SABO

CU 1980/81:29

En uppdelning av de tre senaste årens hyreshöjningar på kallhyra,
bränsleavgifter och den totala varmhyran ger följande resultat.

Tabell 8. De procentuella hyresförändringarna sedan 1978 inom SABOföretagen
med fördelning på kallhyra, bränsleavgifter och total
varmhyra

År	Hyresändringar i procent
Kallhyra	Bränsleavgifter	Varmhyra
1978-1979	6,6	24,7	9,0
1979-1980'	7,9	48	13,8
1980-1981'	10,5	17	11,8

1 Preliminära uppskattningar
Källa: SABO

Av tabellen framgår att ökningen av bränslekostnaderna haft stor
betydelse för hyresutvecklingen. Mellan åren 1979 och 1980 kan således
bränsleavgifterna beräknas ha ökat med närmare 50 procent. Också mellan
de övriga redovisade åren har bränslekostnaderna ökat betydligt mer än
kallhyran.

En bild av de kostnader som ligger bakom förhandlingarna om hyror ges av
de uppgifter rörande fastighetsförvaltningens kostnader inom SABO-företagen
som lämnas i följande tabell.

Tabell 9. SA BO-företagens kapital-, underhålls- och driftkostnader åren
1971-1979 (krim2)

År Kostnader

	Kapital	Underhåll	Bränsle	Drift övr.	Summa
1971	49:31	10:05	6:78	20:29	86:43
1972	50:17	10:30	6:28	22:71	89:46
1973	52:63	10:51	7:01	24:57	94:72
1974	54:56	11:95	11:92	26:15	104:58
1975	55:58	14:98	12:54	30:39	113:49
1976	56:29	18:78	15:08	35:17	125:32
1977	61:79	22:53	16:93	40:60	141:85
1978	65:73	27:72	18:95	45:88	158:28
1979	69:67	35:35	24:05	49:48	178:55

Källa: SABO

CU 1980/81:29

Under senare år har det skett en förskjutning i fastighetsförvaltningskostnaderna
från en hög kapitalkostnadsandel mot framför allt en ökande
kostnadsandel för underhåll och bränsle. Även driftkostnadernas andel av
totalkostnaden har ökat. Detta förhållande illustreras i nedanstående figur,
som är baserad på fastighetsförvaltningskostnadsuppgifterna för SABOföretagen
från tabell 9.

Figur 8. SABO-företagens förvaltningskostnader med fördelning pä kostnadsandelar
(i %) åren 1971-1979

Drift

Övrigt

Bränsle

Underhåll

Kapital

1971 72 73 74 75 76 77 78 79 År

Källa: SABO

3.7 Det totala bostadsstödet

Stödet till bostadssektorn kan i princip fördelas på tre olika typer, det
gäller bostadsbidrag, räntebidrag samt skattesubventionerna till egnahemsägare.
Sedan år 1975 har detta stöd uppgått till följande belopp (i miljarder
kronor).

13,5

19,5

CU 1980/81:29 21

Tabell 10. Bostadsstödets storlek (i miljarder kronor) åren 1975-1980

	1975	1976	1977	1978	1979	1980
Bostadsbidrag1	3,6	4,5	4,8	5,3	5,0	5,6
Räntebidrag Skattesubvention2 till	1,8	2,2	2,8	3,1	3,6	5,2
egnahemsägare	2,7	3,5	4,8	6,0	7	9
Summa	8,1	10,2	12,4	14,4	15,6	19,8

1 Innefattar såväl de statliga och de statskommunala bostadsbidragen som de
kommunala bostadstilläggen till folkpension.

2 Med skattesubvention avses den skatteeffekt som är betingad av skillnaden mellan
den schablonmässigt beräknade intäkten och dels avdraget för räntor i fastigheten, dels
det extra avdraget. Beräkningarna bygger bl. a. på uppgifter från riksrevisionsverkets
taxeringsstatistiska undersökningar avseende åren 1975-1977 och statistiska centralbyråns
bostads- och hyresundersökning avseende år 1978. Såväl fastigheter med
underskott som fastigheter med överskott har beaktats. I sammanhanget kan noteras
att en del av skattebortfallet motsvaras av en skatteintäkt, eftersom långivarnas
ränteinkomster tas upp till beskattning. Denna skatteintäkt har inte beaktats vid
beräkningarna.

Källa: Bostadsdepartementet

3.8 Bostadsmarknaden

Bostadsstyrelsen insamlar halvårsvis uppgifter om outhyrda lägenheter i
statsbelånade flerbostadshus färdigställda år 1967 eller senare. Enligt den
senaste av dessa undersökningar fanns det den 1 september 1980 sammanlagt

11 040 eller 1,9 procent outhyrda lägenheter i de aktuella fastigheterna. Den
1 september 1979 var antalet 10 750 motsvarande 1,9 procent av beståndet.

Under åren 1972-1974 steg antalet outhyrda lägenheter i hela riket, men
det sjönk därefter successivt från totalt 26 630 den 1 september 1974 till

12 070 den 1 mars 1978, dvs. från 5,9 % till 2,3 % av de lägenheter som
färdigställts från och med 1967. Därefter har både ökningar och minskningar
förekommit.

Antalet outhyrda lägenheter i storstadsområdena samt vissa kommuner
under åren 1975-1980 kan illustreras med följande exempel. Gemensamt för
redovisade kommuner är att de någon gång sedan 1972 haft mer än 150
outhyrda lägenheter.

CU 1980/81:29

Tabell 11. Outhyrda lägenheter under åren 1975-1980 i storstadsområdena
samt vissa kommuner

Storstads- område Kommun	Antal outhyrda lägenheter
1975 09-01	1976 09-01	1977 09-01	1978 09-01	1979 09-01	1980 03-01	09-01	I procent1 1980-09-01
Stor-Göteborg	4 810	3 860	3 000	2510	2 390	2 230	2 510	3,9
Stor-Malmö	2 330	2 360	2 140	1 430	1 090	980	900	2,3
Landskrona	150	220	220	330	370	430	500	14,5
Luleå	-	-	370	760	580	460	430	6,7
Borås	860	600	570	520	550	330	320	5,5
Södertälje	1 420	1 120	1 290	1010	480	350	310	2,6
Jönköping	240	260	230	250	160	170	250	3,0
Stor-Stockholm	6 680	6 330	3 720	1 880	690	340	210	0,2
Västerås	310	80	< 10	60	170	180	200	2,1
Skellefteå	-	-	-	130	110	160	190	3,3
Hallstahammar	250	180	140	130	100	120	160	13,3
Köping	270	270	250	240	130	140	150	11,6
Oskarshamn	150	160	170	230	230	250	150	6,8
Karlskoga	100	50	50	70	130	110	150	8,0
Trollhättan	250	140	30	90	140	170	150	3,4
Helsingborg	-	-	-	-	80	170	140	1,3
Hultsfred	220	140	120	140	140	150	130	14,6
Mariestad	150	160	90	80	110	130	120	10,1
Piteå	60	20	80	120	150	100	110	5,1
Norrköping	660	500	250	90	110	90	110	1,0
Boden	_	-	40	130	100	80	110	6,1
Finspång	150	190	80	80	90	100	100	6,4
Karlskrona	190	120	60	50	80	70	70	2,2
Mjölby	170	170	90	60	30	40	60	4.8
Växjö	90	30	10	30	< 10	40	30	0,7
Hässleholm	120	10	10	20	20	< 10	20	1,4
Kalmar	180	< 10	-	60	10	< 10	10	0,3
Nynäshamn	130	60	-	-	-	-	< 10	0,9
Eslöv	150	10	< 10	10	-	< 10	< 10	0.3
Ljungby	90	30	10	20	30	20	< 10	0.7

11 procent av det under åren 1967-1980 färdigställda antalet lägenheter
Källa: Bostadsstyrelsen

Också bostadsmarknadsläget vad avser möjligheten att inom viss tid
erhålla bostad undersöks årligen av bostadsstyrelsen. Undersökningarna
avser läget vid respektive årsskifte. Vid de senaste årsskiftena har
bostadsmarknadsläget varit följande:

CU 1980/81:29 23

Tabell 12. Bostadsmarknadsläget vid årsskiftena 1978-1979, 1979-1980 samt
1980-1981

	Årsskifte	Antal kommuner	Bostad kan erhållas	Ej en-tydigt svar
		prak- tiskt taget genast	efter 3-4 mån. väntetid	efter lång väntetid
Samtliga kommuner	1978-1979	277	57	94	108	18
	1979-1980	279	56	95	124	4
	1980-1981 1 procent	279	81	91	96	11
	1978-1979	100	21	34	39	6
	1979-1980	100	20	34	44	1
	1980-1981	100	29	33	34	4
Storstadsområdena	1978-1979	40	2	11	23	4
	1979-1980	40	2	9	27	2
	1980-1981	40	2	6	28	4
Övriga kommuner	1978-1979	237	55	83	85	14
1979-1980	239	54	86	97	2
	1980-1981	239	79	85	68	7

Källa: Bostadsstyrelsen

Förändringen av bostadsmarknadsläget mellan årsskiftena 1979-1980 och
1980-1981 belyses av följande tabell där uppgifterna från 1980-1981
kombinerats med dem från ett år tidigare.

Tabell 13. Kommunernas bedömning avförändringarna i bostadsmarknadsläget
mellan årsskiftena 1979-1980 och 1980-1981

Bedömning av Antal Bedömning av läget vid års läget

vid års- kom- skiftet 1980-1981

skiftet 1979-1980 muner

Bostad kan erhållas Ej en

tydigt

Bostad kan er-hållas		praktiskt taget genast	efter 3-4 mån. väntetid	efter lång väntetid	svar
praktisk taget genast	56	52	4	-	-
efter 3-4 mån. väntetid	95	23	62	7	3
efter lång väntetid	124	6	25	89	4
ej entydigt svar	4	-	-	-	4
Summa	279	81	91	96	11

Källa: Bostadsstyrelsen

CU 1980/81:29

Enligt kommunernas egna bedömningar var bostadsmarknadsläget under
år 1980 oförändrat i flertalet kommuner. I de fall läget förändrades är det fler
kommuner som anger att det blev lättare för hushållen att erhålla lämplig
bostad än som anger att det blev svårare. Denna förändring har också tagit sig
uttryck i att andelen kommuner, som anger att bostadssökande praktiskt
taget genast kan få bostad, har ökat.

Vissa kommuner som anger en lättare bostadsmarknad motiverar detta
med att antalet färdigställda lägenheter ökat. Andra orsaker är att de
stigande bostadskostnaderna dämpat efterfrågan och skapat avsättningssvårigheter
i nyproduceradebostadsområden. Vidare har situationen i en del fall
påverkats av utflyttning från orten på grund av försämrat arbetsmarknadsläge.

Bland de kommuner som anser att det blivit svårare att erhålla bostad
anges som orsak härtill bl. a. brist på smålägenheter, minskning av antalet
outhyrda lägenheter och ingen eller minskad nyproduktion bl. a. på grund av
den kraftiga kostnadsstegringen.

Att läget i en del kommuner anses ha blivit lättare innebär inte alltid att
valmöjligheterna ökat i samma grad. Det finns inte i alla dessa kommuner ett
utbud som motsvarar de sökandes önskemål. Som en del kommuner
framhåller kan bostad erhållas genast endast under förutsättning att
sökanden tar ett erbjudande om bostad i ett visst område utan att ha några
alternativ att välja emellan eller är beredd att acceptera lägenhet i
nyproduktionen oavsett läge, storlek och pris.

I sina svar får kommunerna dessutom göra en bedömning av bostadsmarknadsläget
under det kommande året. Bedömningen avser huruvida kommunen
anser att det blir lättare eller svårare att erhålla bostad eller om ingen
förändring väntas. I tabell 14 (s. 25) redovisas kommunernas bedömningar
för år 1981.

3.9 Tidigare behandling av frågor om bostadsbidrag

Proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m.
behandlades av riksdagen hösten 1980. I propositionen föreslogs - på
socialministerns föredragning - ändrade inkomstprövningsregler för kommunalt
bostadstillägg till folkpension (KBT) och ändrade statsbidragsregler.
De ändrade inkomstprövningsreglerna borde träda i kraft den 1 juli 1981.
Besparingen som uppgavs till 180 milj. kr. ansågs i sin helhet böra tillföras
statsbudgeten. Tillsammans med av bostadsministern i samma proposition
aviserade förslag (se nedan) om ändringar av vissa regler för de statskommunala
bostadsbidragen (SKBB) föreslogs procentsatsen för statsbidraget
till KBT och SKBB ändrad från 43 % till 38 % den 1 juli 1981. De nu
refererade förslagen behandlades av socialförsäkringsutskottet (SfU 1980/
81:14) vars majoritet (c, m, fp) tillstyrkte propositionsförslagen. Reservanter
(s) yrkade avslag på propositionen i denna del. Riksdagen följde utskottet.

CU 1980/81:29

Tabell 14. Bedömning av hur bosladsmarknadsläget kan komma att förändras
under år 1981

Kommungrupper	Antal kommuner	Därav som svarat att det under år 1981 blir	Ej en-tydigt
		lättare att er-hålla bostad	svårare att er-hålla bostad	ingen föränd- ring
Storstadsområden
Stor-Stockholm	20	2	8	10	_
Stor-Göteborg	11	1	3	7	-
Stor-Malmö	9	4	1	4	-
Summa	40	7	12	21	-
Övriga kommuner Kommuner med
30 000-w inv.	53	20	5	27	1
10 000-29 999 inv.	126	36	9	81	-
mindre än 10 000 inv.	60	19	4	37	-
Summa	239	75	18	145	1
Samtliga kommuner	279	82	30	166	1

Källa: Bostadsstyrelsen

Bostadsministern anmälde i den ovannämnda propositionen att hon hade
för avsikt att i 1981 års budgetproposition bl. a. föreslå sänkt nedre
inkomstgräns för ensamstående utan barn vid bestämning av SKBB.
Besparingen i denna del beräknades till ca 30 milj. kr. per år. Förslag
aviserades om att vid inkomstprövning skulle beaktas studiemedel enligt 4
kap. studiestödslagen. Besparingen av detta förslag hade uppskattats till 70
milj. kr. De anmälda förslagen avsågs träda i kraft den 1 januari 1982. Vidare
redovisades i propositionen ett regeringens beslut den 18 september 1980
(SFS 1980:708) om beräkning av bostadskostnad för ägda småhus vid
bestämning av SKBB. Beslutet innebar att fr. o. m. den 1 januari 1981
kostnader för avskrivning inte skall räknas med när den bidragsgrundande
bostadskostnaden bestäms. Besparingen på grund av detta beslut uppskattades
till 130 milj. kr. De totala besparingarna inom SKBB-systemet med
anledning av fattade beslut och aviserade förslag beräknades i propositionen
totalt till 260 milj. kr., varav 115 milj. kr. faller på statsverket med nuvarande
statsbidragsregler. För att besparingarna i sin helhet skall tillföras staten
anmälde bostadsministern sin avsikt att i budgetpropositionen föreslå sänkt
statsbidrag till SKBB den 1 juli 1981 fran 43 % till 38 %.

CU 1980/81:29

Civilutskottet tog i betänkande CU 1980/81:5 upp vad bostadsministern
anmält. Därvid erinrade utskottet bl. a. om att bostadsstyrelsen i juni 1980
beslutat att fr. o. m. den 1 januari 1981 höja schablonbeloppet för andra
driftkostnader än avskrivning för ägda småhus, vilket angetts öka utgifterna
för bostadsbidragen med 110 milj. kr. Vidare noterade utskottet att
sänkningen av statsbidragsandelen hade beräknats utifrån gemensamma
uppgivna besparingar för KBT om 180 milj. kr. och för SKBB om 260 milj.
kr., tillsammans 440 milj. kr. Slutligen anförde utskottet att riksdagen i 1981
års budgetproposition skulle få del av ytterligare beräkningar i avsikt att
belysa besparingseffekterna. I ett särskilt yttrande (s) till civilutskottets
betänkande anfördes bl. a. att beräkningarna av besparingarna var osäkra,
något som i sin tur påverkade den gemensamma statsbidragsnivån för KBT
och SKBB.

I 1981 års budgetproposition (bil. 16 s. 62-64) behandlades de tidigare
aviserade förslagen om sänkt nedre inkomstgräns för ensamstående utan
barn från 29 000 kr. till 26 000 kr. samt om att studiemedel enligt 4 kap.
studiestödslagen (1973:349) skall räknas in i den inkomst som ligger till grund
för bostadsbidraget. Förslaget innebär i denna del att hälften av ett hushålls
samlade studiemedel räknas in fr. o. m. bidragsåret 1982 och hela beloppet
fr. o. m. bidragsåret 1983. Den totala besparingseffekten beräknas i
budgetpropositionen för år 1983 till 70 milj. kr. Sedermera har vid ytterligare
bearbetningar av delvis nytt statistiskt material framkommit att den totala
besparingseffekten år 1983 kan beräknas till ca 40 milj. kr. Nedan visas
storleken av de olika besparingsförslagen samt tiden för ikraftträdande av
dem.

Tabell 15. Totalbesparingar per helår inom KBT-och SKBB-systemen (milj.
kr.) enligt beräkningar i regeringskansliet i mars 1981

	Besparing	Ikraftträdande
KBT-systemet	180	1 juli 1981
SKBB-systemet sänkt nedre inkomstgräns för ensamstående utan barn	30	1 jan. 1982
hälften av ett hushålls samlade studiemedel medräknas när bostadsbidraget bestäms	20	1 jan. 1982
hela beloppet av ett hushålls samlade studie-medel räknas med när bostadsbidraget bestäms	20	1 jan. 1983
beräkning av bostadskostnad, avskrivnings-posten får inte tas med bland driftkostnaderna när bostadsbidrag för ägda småhus skall beräknas	130	1 jan. 1981
Summa besparingar enligt beräkningar i rege-ringskansliet	380

Tabell 16. Fördelning av de föreslagna besparingarna (milj. kr.) på budgetår

	Statsbidrags-	Statens andel	Kommunernas andel	Besparing/budgetåret
	grundande to-					(milj. kr)
			Absolut	I % av total-	Absolut	I % av total-
	talkostnad		kostnaden		kostnaden
1. Budgetåret 1981/82						in 90
SKBB	1 565	585	37,4	980	62,8	155 (130 + ^ + ^)
KBT	3 318	1330	40,1	1 988	59,9	170
Summa	4 883	1 915	39,2	2 968	60,8
2. Budgetåret 1982/83						5JH 90 90
SKBB	1 530	550	35,9	980	64,1	190 (155 + ^ + £")
KBT	3 313	1325	40,0	1 988	60,0	175
Summa	4 843	1 875	38,7	2 968	61,3
3. Budgetåret 1983/84						90
SKBB	1 520	540	35,5	980	64,5	200 (190 + =%)
KBT	3 313	1 325	40.0	1 988	60,0	175
Summa	4 833	1 865	38,6	2 968	61.4

-o

CU 1980/81:29

De ovan redovisade besparingarna innebär att statens andel av kostnaderna
för SKBB och KBT sjunker med 375 milj. kr. fr. o. m. budgetåret
1983/84. Under nästa budgetår blir sänkningen 325 milj. kr. Om hela denna
besparing skall tillföras staten skulle statsbidragsandelen varit 39,2 % i stället
för av regeringen föreslagna 38 %. Skillnaden 1,2 % motsvarar knappt 60
milj. kr.

Som framgått ovan beslöt bostadsstyrelsen att fr. o. m. den 1 januari 1981
höja schablonbeloppet för andra driftkostnader än avskrivning, något som
angetts öka utgifterna med 110 milj. kr./år. Om denna ökade utgift skall
belasta anslaget blir statens andel av totalkostnaden för nästa budgetår
40,6 % i stället för 39.2 %. Skillnaden mellan 40.6 % och 38 % motsvarar ca
125 milj. kr.

3.10 Vissa villkor för ombyggnadslån, energilån och radonlån

Bostadsstyrelsen har tillhandahållit nedanstående uppställning som anger
skillnader i förutsättningar och villkor för sedvanliga ombyggnadslån (Omb),
energilån (EN) och radonlån (Rad). Kombination av sådana lån är mycket
vanlig. I den mån radonlån söks är kombination med energilån i regel
oundviklig. Uppställningen anger också några generella förutsättningar, som
synes inte alltid böra gälla för här ifrågavarande typer av lån.

Tabellen är avsedd att illustrera läget för det fall att förslagen i
budgetpropositionen (1980/81:100) och energipropositionen (1980/81:133)
genomförs.

Förkortningar

Omb	= ”sedvanlig" ombyggnad	Bos	= bostadsstyrelsen
EN	= energilån	påb	= arbetenas påbörjande
Rad	= radonlån	Ibn	= länsbostadsnämnd
sm	— småhus	fo	= förmedlingsorgan
fh	= flerfamiljshus	und	= undantag
lu	= låneunderlag	komb	= kombinationsfall

Omb

Rad

Låntagarkategorier

Beräkning av lu

I princip alla som kan ställa Därutöver: = Omb

egen säkerhet o. har rätts- bostadsrättshakap.
(+ und) vare, förvaltare

av gemens, ani.
m. fl.

Godkänd kostnad

Schabloner (i = Omb
vissa fall skälighetsprövade
o.
maximerade)

CU 1980/81:29

Omb

Rad

Avdrag för eget Nej
arbete (sm)

Låneandel

Automatisk

fördjupning

22,25,29 el. 30 '

Fh:lu högst
100 000
Sm:lu högst
25 000

30%

= Omb

Nej

= Omb
= Omb

vid komb. fall avses summan av resp. lu;
i övriga fall krav på bottenlån

Lägsta kostnad

Amort. tider

Säkerhet,
krav på

Säkerhet,

placering

Påbörjande

Markvillkor
(6 § andra st. 3)

Anslutning till
fjärrvärme
(9 a §)

Ej ringa omf.

Sm 10 000 kr. j fastFh
25 000 kr. > ställt

) av bos

Lu högst 25 000:
högst 20 år

Lu över 25 000:
högst 30 är

Alltid

5 000 kr.

(und 3 000 kr.,
om lånet avser
elpatroner
m. m. eller om
arb. utförs av
sök.)

riksd.

= Omb

Inom 92, 95, 99 eller 100 %
av pv

Hinderförlån, om påb. före = Omb
beslut (+ und)

Ja Nej

Ja, formellt = Omb

(und i särskilda skäl)

Ej ringa omf.

7 000 kr.: fastställt
av bos

Ej inom
3 000-4 900 kr.

(i komb.fall eller
om tidigare ENlån
finns avses
summan)

Inom 100 % av
pv

Högst 20 år
(nettokostnad
lika för alla)

Obs! komb.
med räntefritt
st lån

= Omb

Utanför “normal''
placering,
om godtagbart Får

påbörjas,
när fo tillstyrktKom fall

= Omb
Nej

= Omb

CU 1980/81:29

Omb

Rad

Lgh till bostadsför- Ja, formellt
medi.

(64 §); fh

Ingångsvärde
i lu; fh
(24 § tredje st 1)

Besvärsordning

(und: gårdssanering)
Ibn

Bos

Reg

Omb

Nej

Omb

Nej

lbn

Bos

(avser även komb
EN + Rad)

= EN

Komb fall med Omb till Reg

Räntebidrag: lu högst sm: nej lu högst

ej komb 25 000:nej (und vissa fall av 25 000:

sm för uthyr- nej

ning)

sm sm lu över

lu över 25 000: ja

25 000: ja räknas

räknas från från

25 000- 25 000-

fh: alltid, räknas från 0- fh: om över fh: endast för

25 000 räk- del över

nas från 0- 25 000

Räntebidrag: komb

Sm: ingen sammanläggning av lu, så att man därigenom kommer över 25 000.
Varje del räknas för sig.

Ex: lu 70 000 Omb EN Rad

20 000 30 000 20 000 = ej räntebidrag

30 000 10 000 30 000 = räntebidrag på 10 000 (5+5)

Fh: samma, utom: även EN under 25 000 skall läggas ihop med Omb
Ex: Omb EN Rad

100 000 10 000 30 000 = räntebidrag på 115 000

(100+10+15)

CU 1980/81:29

4 Utskottet

4.1 Förslag om överläggningar angående bostadspolitiken

I motion 1071 (s) yrkande 1 föreslås att riksdagen begär att regeringen
sammankallar företrädare för samtliga riksdagspartier till en överläggning i
syfte att lägga fast riktlinjerna för en omprövning av bostadspolitiken för att
skapa ekonomisk och social rättvisa mellan alla boende och mellan olika
besittningsformer. Motionärerna anför att det är av stort värde att klarlägga
de parlamentariska förutsättningarna för enighet om hur den framtida
bostadspolitiken skall utformas. De förordar vidare, dock utan särskilt
yrkande i detta sammanhang, en övergripande parlamentarisk utredning.

I proposition 1980/81:118 om ekonomisk-politiska åtgärder (regeringsprotokollet
den 26 februari 1981) har budgetministern (s. 8-9) redovisat vad han
tidigare anfört, bl. a. att man måste fortsätta strävandena att upprätthålla en
neutralitet i kostnadshänseende mellan olika boendeformer, vilket kan
innebära att en samordning bör ske på beskattningens område med åtgärder
som vidtas på andra. Budgetministern anmäler att han och bostadsministern
inom kort skall ha närmare överläggningar om de nu berörda skatte- och
bostadspolitiska frågorna och att ärendet därefter kommer att anmälas för
regeringen. Enligt vad utskottet inhämtat pågår överväganden om utformningen
av direktiv för ett utredningsuppdrag. Utskottet noterar också att
utredningar och överväganden pågår i relativt många bostadspolitiska
frågor. Flera av dessa utredningar torde bli färdiga inom överskådlig tid.

Frågan om en mer övergripande parlamentarisk utredning behandlades av
utskottet senast i betänkande CU 1980/81:7 (s. 3-4. 11-12). En sådan
utredning hade förordats i motion (s). Utskottet avstyrkte förslaget bl. a.
med hänvisning till att förslaget var oklart och saknade precisa handlingslinjer.
Utskottet förutsatte dock att övervägandena inom regeringen om
fortsatta samordnade åtgärder inom såväl finansierings- som skattesystemen
kommer att fortsätta - något som skulle tillgodose motionärernas principiella
önskemål om ytterligare övergripande bedömningar.

Det nu framlagda motionsförslaget är begränsat jämfört med det tidigare
förslaget från motionärernas sida. Yrkandet är nu att regeringen skall initiera
överläggningar mellan riksdagspartierna för att då lägga fast riktlinjerna för
en omprövning av bostadspolitiken. Enligt utskottets mening är det
självfallet av värde om synpunkter från en bred parlamentarisk opinion kan
beaktas när ett utredningsuppdrag formuleras. Det skulle emellertid enligt
utskottets mening vara främmande för riksdagen att i sin avsedda roll ge
direktiv till regeringen om hur den skall bereda frågor av denna art. Utskottet
avstyrker därför motionsyrkandet. De partier som inte är företrädda i
regeringen är självfallet bibehållna vid sina möjligheter att i den bostadspolitiska
debatten m. m. hävda eventuella mer konkretiserade synpunkter på
frågor som anses behöva ytterligare belysning genom en utredning.

CU 1980/81:29

4.2 Vissa allmänna förutsättningar för bostadsbyggandet

4.2.1 Finansiering m. m.

Frågan om statlig totalfinansiering av bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar
genom en statlig bostads- och samhällsbyggnadsbank tas ånyo
upp i motion 1457 (vpk) yrkande 3. Riksdagen har redan en gång tidigare
under innevarande riksmöte (CU 1980/81:6 s. 17) tagit ställning till ett
identiskt förslag och därvid avstyrkt detsamma. Mot bakgrund av detta och
med hänsyn till pågående utredningsarbete finns det enligt utskottets mening
inte anledning till ytterligare överväganden enligt motionsförslaget.

I motion 1451 (m) föreslås en försöksverksamhet med bostadsanskaffningslån
för finansiering av insats till egen bostad åt i första hand barnfamiljer
och ungdomar. I sin motivering anför motionären bl. a. att lånen bör inriktas
på anskaffning av ny- och ombyggda lägenheter. Redan i dag gäller för dessa
lägenheter - under förutsättning att de är statligt belånade - att låneandelen
är 99 % vid bostadsrätt och 95 % vid äganderätt. Enligt utskottets mening
avspeglar dessa låneandelar en rimlig avvägning mellan lånat kapital och
egen insats. Möjligheterna att effektivt utnyttja tillgängligt utrymme för
oprioriterad fastighetsbelåning får självfallet löpande beaktas. Vissa kommuner
ställer säkerhet vid köp av bostadsrätter. Med hänvisning till det
anförda och till bostadsrättskommitténs arbete finner utskottet inte att
riksdagen har anledning att påkalla en föreslagen försöksverksamhet.

4.2.2 Byggnadspriser m. m.

I likhet med bostadsministern (s. 35) anser utskottet att de ökade
kostnaderna inom bostadsproduktionen är oroande. Det torde i dag vara en
allmän uppfattning att de av byggkostnadernas stegring påverkade bostadskostnaderna
utgör en grundläggande begränsning för bostadsefterfrågan och
därmed bygginitiativen. Det begränsade utrymmet för samhälleliga bostadssubventioner
medför också att kostnadsökningar i produktionsledet kommer
att i stort få ett omedelbart genomslag i bostadens pris och därigenom i
möjligheterna för den enskilde att efterfråga en bostad av önskad
standard.

Det är utskottets förhoppning att pågående utredningsarbete skall ge
underlag för en bättre bedömning av bl. a. orsakerna till byggprisutvecklingen
och därmed möjligheterna att förebygga en fortsatt utveckling som
hittills.

Krav på att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad
som anförts om skärpt kostnadskontroll ställs i motion 1071 (s) yrkande 3.
Motionärerna pekar på behovet av en sådan kontroll inte minst i samband
med produktionskostnadsanpassad belåning. Utskottet vill i anledning härav
åter notera att kostnadskontrollen vid den statliga långivningen ansetts som
effektiv utifrån sina förutsättningar. I likhet med bostadsministern (s. 36)

CU 1980/81:29

anser dessutom utskottet att det ännu är för tidigt att bedöma vilka^effekter
de gynnsammare lånereglerna haft. Med hänvisning till det här anförda
avstyrker utskottet motionsyrkandet.

4.2.3 Bostadens pris - subventionsnivån

För att stoppa hyresutvecklingen och kraftigt begränsa hyreshöjningar
föreslås i motion 1457 (vpk) yrkande 5 ett statligt stöd genom ränte- och
amorteringsfria lån till de allmännyttiga bostadsföretagen avsett att täcka dels
deras reguljära kostnadshöjningar från 1980 års nivå, dels deras särskilda,
ökade kostnader och därmed åstadkomma ett hyresstopp. Utskottet tog så
sent som hösten 1980 ställning till ett identiskt förslag (CU 1980/81:6 s. 16).
Motionsyrkandet avstyrks.

Ett bibehållande av underhållslänen under 1982 och i samband därmed
vissa ändringar i lånevillkor m. m. föreslås i motion 1854 (vpk) yrkande 1.
Även i detta fall har riksdagen helt nyligen tagit ställning (CU 1980/81:8 s. 1).
och avstyrkt ett likalydande motionskrav. Några nya sakskäl förs inte fram i
den nu väckta motionen. Ytterligare överväganden avseende underhållsfinansieringen
bör anstå tills ett definitivt förslag föreligger. Nu pågående
utredningsarbete får enligt utskottets mening förutsättas ge underlag för ett
sådant beslut.

4.3 Bostadsbyggandets omfattning m. m.

4.3.1 Bostadsbyggnadsbehovet

I propositionen (s. 28-32) redovisar bostadsministern vissa överväganden
om bostadsbyggnadsbehovet och redogör för olika beräkningar av nybyggnadsbehovet.
Framställningen utmynnar i slutsatsen att det inte är möjligt att
mer exakt ange hur många bostäder som behöver byggas under den
kommande femårsperioden. Det anges emellertid som rimligt att som
riktmärke för planeringen t. v. ange ett påbörjande om ca 55 000 lägenheter
per år. Något förslag att riksdagen skall godkänna denna bedömning läggs
inte fram.

När det gäller ombyggnads- och underhållsbehovet görs inte heller några
preciseringar.

Inte heller enligt utskottets mening finns det anledning för riksdagen att nu
göra några andra preciserade uttalanden i denna del. Utskottet konstaterar
att bostadsbyggnadsbehovet under alla förhållanden är märkbart större än
det byggande som, såvitt nu kan bedömas, kan väntas den närmaste
överblickbara tiden med nu rådande förutsättningar.

3 Riksdagen 1980/81. 19 sami. Nr 29

CU 1980/81:29

4.3.2 Bostadsbyggnadsplanen - ramar

Riksdagen föreläggs genom propositionen inte något förslag till en
bostadsbyggnadsplan i tidigare använd mening.

Genom i det närmaste likalydande yrkanden föreslås i motionerna 1863
(vpk) och 1457 (vpk) yrkande 1 a att bostadsbyggnadsplanen bör omfatta
igångsättning av 70 000 lägenheter per år genom nybyggnad och av 20 000
lägenheter per år genom ombyggnad exkl. energisparåtgärder. Motionärerna
pekar bl. a. på bostadsbyggandets roll för samhällsutvecklingen och dess
betydelse för sysselsättningen.

Enligt utskottets uppfattning finns det inte någon praktisk anledning för
riksdagen att lägga fast en antalsmässigt preciserad bostadsbyggnadsplan.
Det bör vara tillräckligt att konstatera att utvecklingen mot ett än ytterligare
sjunkande bostadsbyggande under alla förhållanden pekar mot en nyproduktion
år 1981 avsevärt under det av bostadsministern biträdda planeringsmålet
55 000 lägenheter per år och att nybyggandet helt ostridigt bör öka
väsentligt. Därmed får förslagen i motionerna 1863 (vpk) och 1457 (vpk)
yrkande 1 a när det gäller nybyggnad, anses tillgodosedda utan något
riksdagens beslut i denna del. Detsamma gäller även förslagen i motionerna
1457 (vpk) yrkande 1 a och 1863 (vpk) trots att den där angivna önskade
ombyggnadsnivån ligger under en förutsebar utveckling.

I budgetpropositionen (s. 39) föreslås inte heller att några ramar för det
statligt belånade bostadsbyggandet skall fastställas f. n. för vare sig
nybyggnad eller ombyggnad. Samtidigt förordar bostadsministern att det
nuvarande systemet med ramfördelning på län slopas. Länsstyrelserna skall
dock ges rätt att fastställa ramar om det behövs med hänsyn till regionalpolitiska
eller andra intressen. Besluten kan efter besvär prövas av regeringen.
Utskottet har uppfattat förslaget så att det för Göteborgsregionen inte
avsetts medföra någon principiell ändring. Däremot föreslås ingen ändring i
ramen för beslut om byggnadstillstånd för nybyggnad av inte statligt
finansierade bostäder för år 1981. Denna ram medger beslut om byggnadstillstånd
för 4 500 lägenheter.

Utskottet delar bedömningen att några ramar för bostadsbyggandet f. n.
inte är nödvändiga. Utskottet ansluter sig också till förslaget om att slopa
ramfördelningen på län. Systemet har under rådande förutsättningar kommit
att få en allt mindre praktisk funktion.

I motion 1449 (c,s,m,fp) föreslås att länsstyrelsen i Malmöhus län skall få
rätt att fördela bostadsbyggandet inom sitt län - sålunda en fördelning på
kommuner även inom det gemensamma kommunala organets verksamhetsområde.
Med hänsyn till nyssnämnda förslag om ramsystemet kommer
emellertid behovet av ytterligare överväganden i denna fråga att minska.
Motionen avstyrks därför.

CU 1980/81:29

4.3.3 Åtgärder för att öka byggandet

I motionerna 1071 (s) yrkande 2 och även 1855 (vpk) förs fram förslag mot
bakgrund av syftet att främja ytterligare bygginitiativ - initiativ som nu hålls
tillbaka genom osäkerhet om möjligheterna att hyra ut lägenheterna till det
pris de borde betinga för att täcka väntade kostnader. Dessa förslag
behandlas nedan under 4.5.3. Skatteutskottet har (SkU 1980/81:26 och 37)
behandlat förslag i motionerna 510 (vpk) och 1565 (s) om att slopa
mervärdeskatten för vissa hyres- och bostadsrättslägenheter. Civilutskottet
kommer senare att behandla förslag i motion (s) om att sänka den
garanterade räntan i nyare årgångar hyreshus.

I 1980 års budgetproposition redovisade bostadsministern bedömningen
att några generella åtgärder för att stimulera ombyggnadsverksamheten inte
behövdes. Hon ansåg det emellertid finnas behov av omedelbara stimulansåtgärder
för nybyggandet. Regeringen föreslog mot denna bakgrund den
produktionskostnadsbelåning som riksdagen sedermera godkänt.

Enligt vad utskottet erfarit övervägs inom regeringens kansli bl. a.
möjligheten till ändringar i mark- och konkurrensvillkoren.

Också i motion 853 (s) yrkande 1 begärs åtgärder för att bostadsbyggandet
snarast ökas i riket. Något kvantitativt mål ställs dock inte upp. I sin
motivering pekar motionärerna på byggnadsverksamhetens betydelse för
trä- och möbelindustrin särskilt avseende Skåne. Lokalt förankrat är också
kravet i motion 849 (vpk) på åtgärder för att öka bostadsbyggandet i
Värmlands län med inriktning på en ökad andel bostäder i flerfamiljshus.

Enligt utskottets mening skulle ett bifall till förslagen inte tjäna något
praktiskt syfte. Önskemålen om ett ökat bostadsbyggande är obestridda.
Motionärernas allmänna syfte får därmed anses tillgodosett.

I motion 1457 (vpk) yrkande 2 föreslås att riksdagen hos regeringen
hemställer om att förslag snarast föreläggs riksdagen om sådana ändrade
förutsättningar och villkor för finansieringen av bostadsbyggandet som kan
såväl stimulera bostadsbyggandet som ge lägre hyror. Ett motsvarande
yrkande avslogs av riksdagen senaste riksmöte (CU 1979/80:22 s. 31-32).

Utskottet har inte heller nu funnit skäl förorda en sådan allmänt hållen
begäran.

4.4 Bostadsbyggandets inriktning

Utskottet noterade i betänkande CU 1979/80:22 (s. 32) att fördelningen av
nyproduktionen läggs fast genom kommunala beslut, vilkas innehåll
förutsatts påverkas av den lokala efterfrågan på skilda bostadstyper. Inte
från något håll torde krävas möjlighet till direkta statliga ingripanden som
begränsar dessa kommunala befogenheter.

Statsmakterna har gjort uttalanden om bostadsbyggandets inriktning på
olika hus- och lägenhetstyper, uttalanden som avsetts vara vägledning för
kommunerna. Även dessa uttalanden utmynnar i hänvisningar till efterfrå -

CU 1980/81:29

gemönstret. Statsmakterna har också gjort allmänna uttalanden om riktlinjer
för markfördelningen. De innebär bl. a. dels att strävan att fördela marken
rättvist mellan byggherrarna bör underordnas de krav som en rationell
produktion ställer, dels att de allmännyttiga och kooperativa bostadsföretagen
bör ha en dominerande ställning inom produktionen av flerbostadshus.
Samtidigt har dock strukits under det önskvärda i att behålla det konkurrenselement
som ligger i att byggandet sker i olika företagsformer. Till detta
kommer att statsmakterna i skilda sammanhang har sökt påverka produktionens
inriktning genom lånevillkor m. m. som påverkar byggherrarna.

I motion 1457 (vpk) yrkande 1 b föreslås riksdagen uttala att nyproduktionen
främst skall avse hyresbostäder som förvaltas av allmännyttiga
bostadsföretag. I motion 1455 (vpk) yrkande 4 föreslås vidare riksdagen
begära att de samhällsekonomiska och sociala konsekvenserna av ett ökat
småhusbyggande utreds.

När det gäller fördelningen mellan flerbostadshus och småhus liksom
beträffande de allmännyttiga företagens andel finns enligt utskottets mening
inte anledning att göra några ytterligare uttalanden från riksdagens sida. De
tidigare uttalandena har inte ändrats genom några beslut och får anses i viss
mån tillgodose även motionärernas intressen. Det finns enligt utskottets
mening inte heller anledning att i ett läge när småhusbyggandet minskar
påkalla en särskild utredning om konsekvenserna av ett ökande sådant
byggande. Motionsförslagen avstyrks därför.

Vidare har i flera motioner tagits upp förslag om att byggandet skall
inriktas så att det tillgodoser olika angivna efterfrågeintressen.

I motion 839 (s) föreslås riksdagen påkalla en utredning av ungdomars
situation på bostadsmarknaden: i första hand vill man få en klar bild av
situationen för att få planering och åtgärder som hindrar att 1960-talets
bostadsproblem upprepas. Den socialdemokratiska gruppmotionen 1071
innehåller i yrkande 4 förslaget att riksdagen skall påkalla en kartläggning av
de ungas bostadsbehov och begära att åtgärder snarast vidtas för att minska
bostadslösheten bland ungdomen.

Utskottet delar den i motionerna uttryckta uppfattningen att det i vissa
kommuner visat sig en brist på bostäder. Utskottet delar också bostadsministerns
uppfattning att det är angeläget att kommunerna i sin planering
särskilt beaktar bl. a. ungdomarnas behov av bostäder. Detta kan ta sig
uttryck i att man för bl. a. ungdomarnas behov behöver bygga fler mindre
lägenheter, något som kan påverka även fördelningen mellan småhus och
flerbostadshus. Frågan faller, enligt tidigare samstämda uppfattningar, inom
ramen för den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen. Särskilda åtgärder
har vidtagits för att regeringen skall kunna följa bostadsbyggnadsfrågorna
i Storstockholmsområdet. Det finns emellertid inte anledning för
riksdagen att nu påkalla någon generell kartläggning eller utredning.

Behovet av bostäder för äldre tas också upp i flera motioner. I motion 1460
(s) föreslås riksdagen begära att äldreberedningen får i uppdrag att utreda

CU 1980/81:29

konsekvenserna för samhället och för de äldre. De frågeställningar som
motionären tar upp faller emellertid redan inom ramen för beredningens
direktiv. Motionärens intresse får därmed anses tillgodosett utan någon
åtgärd från riksdagens sida.

Ett stimulanssystem för ett meningsfullt flergenerationsboende föreslås i
motion 838 (m). Motionärerna anför bl. a. att det inte är tillräckligt att i
denna fråga hänvisa till kommunernas planering och till att låneregler och
byggnormer inte hindrar ett sådant byggande. Det behövs ett statligt
engagemang på bostadsplaneringssidan.

Utskottet kan ansluta sig till motionärernas uppfattning att ett byggande,
liksom ombyggnad, i motionärernas anda kan vara ett medel att tillgodose
krav på smålägenheter för såväl äldre som ungdomar med de speciella
fördelar det erbjuder ur omsorgssynpunkt. Utskottet är emellertid inte
berett att förorda någon statlig styrning, ens genom särskilda stimulanser, av
bostadsbyggandet i denna del. Motionärernas intressen torde få tillgodoses
inom ramen för den påverkan som efterfrågan kan ge.

I motion 1842 (s) föreslås riksdagen begära åtgärder för att tillgodose
behovet av genomgångsbostäder för invandrare som väntar på uppehålls- och
arbetstillstånd. Motionärerna anger som en möjlighet att det upprättas en
bostadsbank i lämpliga kommuner.

Den nya utlänningslagen innebär bl. a. att det successivt skall införas en
ordning som innebär att uppehållstillstånd skall ha ordnats före inresan om
det inte gäller flyktingar och vissa anhöriga till invandrare.

Bostadsbehov av ,i motionen angiven typ kan naturligen inte alltid få
uttryck i en konkret lokal efterfrågan som påverkar den kommunala
planeringen och bostadsbyggandet. Det finns i många kommuner tillgång på
lediga bostäder av god kvalitet som i många fall kan utnyttjas för detta
ändamål och därmed tillgodose ett, som motionärerna anför, växlande
behov. Frågan om statliga åtgärder torde prövas i det löpande arbetet. Den
invandrarpolitiska utredningen prövar övergripande frågor som bl. a. den
fortsatta inriktningen av åtgärder för invandrare.

Riksdagen föreslås genom motion 1091 (vpk) uttala sitt stöd till
handikapprörelsernas krav beträffande rätten till eget boende för handikappade.
I motiven för yrkandet, intagna i motion 1088, hänvisas till
motionärernas och handikapprörelsens allmänna syn på bostadspolitiken.
Det anförs att motionärerna sett det som väsentligt att även i en motion om
åtgärder för handikappade betona anslutningen till dessa bostadspolitiska
krav.

Utskottet har ingen invändning mot vad motionärerna anför när de avser
att stryka under vikten av att kommunerna beaktar behovet av egna bostäder
för människor som tvingas acceptera institutionsvård därför att det saknas för
dem lämpliga bostäder och serviceinsatser. Detta kan emellertid inte
rimligen leda till att riksdagen skulle godkänna motionärernas allmänna
bostadspolitiska krav. I den mån de konkretiserats i motionsyrkanden

CU 1980/81:29

sakbehandlas dessa i övriga delar av detta betänkande.

Det föreslås i motion 1455 (vpk) yrkande 1 att riksdagen skall begära ett
program för vidareutveckling av redan befintliga flerbostadsområden till mer
kollektiva boendeformer.

De flesta konkreta komponenter som motionärerna anger i ett sådant
program behandlas, om än separat, i skilda sammanhang. Frågan om översyn
av hyreslagen i angivet syfte har väckts i en till lagutskottet hänvisad motion
(s). Bostadsförmedlingens anvisningsmöjligheter liksom boendeinflytandefrågorna
knyter direkt an därtill. Frågan om lån till inventarier m. m.
behandlas nedan (4.8). Nedan behandlas också frågan om byggnadsforskningen
på området. Motionärernas reella önskemål behöver därför inte
täckas in av ett särskilt programarbete.

Slutligen, i detta sammanhang, föreslås i motion 1852 (vpk) yrkande 2 att
riksdagen bör begära förslag om åtgärder som hindrar byggande med s. k.
strimlade län och leder till en avveckling av denna finansieringsform.

Åtgärder som begränsar de skattemässiga fördelarna av en sådan belåning
vidtogs år 1980 (SkU 1979/80:11). Frågan har, även när det gäller eventuella
åtgärder inom bostadslångivningens ram, anknytningar till skattemässiga
avgöranden. Frågan kan även påverkas av aviserade mer allmänna bedömningar
av skattepolitisk/bostadspolitisk karaktär. Det finns därför nu inte
anledning till ytterligare åtgärder från riksdagens sida.

4.5 Statliga lån och generella bidrag till bostadsbyggande

4.5.1 Bostadslån m. m.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad bostadsministern förordat
i fråga om kommunal revisor i vissa bostadsrättsföreningar och förstärkt
konsumentskydd för småhusköpare.

Förslaget i motion 834 (m) yrkande 2 innebär att riksdagen skulle påkalla
överväganden om möjliga åtgärder i syfte att stödja särskilt svårt drabbade
ägare till mögelangripna hus - husägare som inte kan få ersättning via
skadestånd e. d. Motionärerna anger inte närmare om syftet är ett rent
kreditstöd, krediter med räntebidrag som vid ombyggnad eller en särskild
kompensation.

Möjligheterna att få bostadslån vid ombyggnad i dessa fall begränsas nu
utom av lånereglerna bl. a. av svårigheterna att ställa den säkerhet som
krävs. Utskottet anser för sin del dock inte att det bör övervägas något
särskilt generellt ansvarsövertagande från statens sida. Det kan emellertid
förutsättas att staten som långivare kan kombinera sitt bostadspolitiska
ansvar med åtgärder för att i angivna och liknande fall skydda redan gjorda
åtaganden i de relativt nya hus det är fråga om och att detta skulle kunna
motivera undantagsregler för vissa fall. Detta får emellertid prövas av
regeringen i den löpande verksamheten. Det finns inte tillräckliga skäl för
riksdagen att begära en särskild översyn.

CU 1980/81:29

Härtill knyter an också förslaget i motion 1453 (c) där det föreslås att
fastighetsägare som drabbats av sättningsskador eller motsvarande skall
kunna få bostadslån för reparationer.

Utskottet noterar att ersättningsmöjligheterna vid sättningsskador genom
sprängning också kan vara små genom svårigheten att konstatera ett
erforderligt samband. Ansvarsmässigt finns dock i dessa fall ett strikt ansvar
(se LU 1976/77:3). Svårigheterna är här inte lika ofta som vid mögelskador
knutna till relativt nya hus med därav följande svårigheter att ställa säkerhet.
Motionären betonar också syftet att få lån till mer förmånliga villkor än vad
som kan erbjudas på den oprioriterade marknaden. Även dessa frågor torde
få övervägas i det löpande arbetet utan någon begäran om utredning från
riksdagens sida.

4.5.2 Räntebidrag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om räntebidrag för vissa lokaler
som tillkommer med stöd av boendemiljöbidrag. Förslaget torde vara avsett
att medföra ändringar i bostadsfinansieringsförordningen och motsvarande
äldre bestämmelser.

Utskottet har inte heller någon erinran mot regeringens förslag beträffande
räntebidraget vid ombyggnad av småhus som skall bebos av låntagaren.

I motion 1457 (vpk) yrkandena 4 a och b föreslås ändrade regler för
upptrappning av den garanterade räntan. Utskottet konstaterar att förslagen
beträffande flerbostadshus inte utgår från eljest gällande principer med syfte
att åstadkomma utjämning över tiden. När det gäller egnahem bör principen
som tidigare också vara att få neutralitet mellan olika boendeformer.
Motionsförslagen avstyrks.

Utskottet noterar att frågan om de garanterade räntenivåerna för hyreshus
fr. o. m. år 1983 kommer att behandlas i ett senare betänkande med
anledning av förslag i proposition 1980/81:118 jämte motioner.

Motion 1847 (s) utmynnar i förslag om ett uttalande att lånereglerna för
garage till bostäder bör samordnas. Utgångspunkten är att gränsen för att
lokaler skall kunna belånas som bostadskomplement är att låneunderlaget är
högst 20 000 kr. per ärende - inte per lägenhet. Därmed gynnas småhus som
skall bebos av låntagaren i jämförelse med flerbostadshus och småhus som
upplåts med bostads- eller hyresrätt.

Enligt även utskottets mening bör reglerna ses över. Det torde kunna vara
möjligt att utan administrativa negativa effekter åstadkomma en belåning av
egnahem som inte ger dem fördelar i dessa hänseenden före andra
boendeformer. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motionen som sin mening ge regeringen till känna.

Förslaget i motion 629 (s) är att ett bidrag motsvarande räntebidrag skulle
lämnas för projekteringskostnader under viss tid i avvaktan på att kostna -

CU 1980/81:29

derna kommer att beaktas vid en senare belåning. Syftet är att därmed
stimulera en projektreserv.

Ett stöd till projekteringskostnader har tidigare getts från arbetsmarknadsmässiga
utgångspunkter. Utskottet vill inte utesluta att ett lämpligt uppbyggt
sådant stöd kan ha vissa stimulanseffekter. Detta får emellertid bedömas i
mer generella sammanhang. Utskottet har för sin del inte ansett att riksdagen
genom ett bifall till motionen bör ta ställning för det där framlagda
förslaget.

4.5.3 Hyresförlustlän m. m.

Hyresförlustlångivningen har upphört i och med utgången av år 1980. För
att stimulera produktionen av lägenheter i flerfamiljshus föreslås dock i
motion 1071 (s) yrkande 2 att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
tvåårig uthyrningsgaranti i enlighet med de regler som gällt för hyresförlustlån.
I motion 1855 (vpk) yrkandena 1 a och 2 föreslås att riksdagen skall
uttala sig för återinförandet av hyresförlustlån för förluster som uppkommer
efter år 1980 hos de allmännyttiga bostadsföretagen. Samtidigt föreslås i
motionen att hittills beviljade lån till dessa företag efterges i sin helhet och att
reglerna för eftergift av redan beviljade lån ändras.

Några nya skäl att förlänga hyresförlustlångivningen förs inte fram i den
angivna (vpk)-motionen. Utskottet har därför inte funnit anledning frångå
sitt tidigare beslut. Inte heller har utskottet funnit det motiverat ändra
eftergiftsreglerna. Motionsförslagen avstyrks därför.

Den temporära hyresgaranti som föreslås i (s)-motionen syftar till att
stimulera nyproduktionen av lägenheter i flerbostadshus. Enligt utskottets
mening bör eventuella stimulansåtgärder avseende bostadsbyggandet ges en
inriktning som innebär att produktionen kommer att avse bostäder som
efterfrågas. Den av utskottet tidigare intagna ståndpunkten att en bostadsproduktion
på lager för senare behov inte främjar de verkliga bostadsbehoven
står därmed fast.

4.6 Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.

4.6.1 Förbättringslån

I regeringens förslag förordar bostadsministern (s. 62-71) att inkomstgränserna
för förbättringslånen skall höjas till 33 000 för ensamstående och
till 49 000 för gifta. Samtidigt föreslås attén räntesats på 5,5 % skall tillämpas
endast på den del av förbättringslånet som avser kostnader över 25 000 kr. I
sin motivering anför bostadsministern att nu gällande regler har skapat en
tröskeleffekt vad gäller räntekostnaderna vid en godkänd kostnad på 40 000
kr. och däromkring.

Utskottet tillstyrker förslagen i denna del. Anslagsfrågorna behandlas
nedan.

CU 1980/81:29

4.6.2 Bostadsanpassningsbidrag

I motion 251 (s) hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära en
översyn av bidragen till boendeservice för personer med grava funktionshinder.
Motionärerna pekar bl. a. på att statsbidrag bör kunna utgå för de
merkostnader som uppkommer då lägenheter med boendeservice uppförs.
Enligt motionärernas mening bör dessutom bostadsanpassningsbidrag kunna
utgå även till icke-individanpassad handikappbostad.

Vid 1979/80 års riksmöte väcktes en motion (s) vari begärdes en skyndsam
översyn av de statliga bidragen för produktion och drift av lägenheter för
boendeservice åt personer med svårt handikapp. I anledning av motionen
anförde civilutskottet (CU 1980/81:22 s. 49) att det delade motionärens
bedömning att det fanns oklarheter i fråga om bostadsanpassningsbidragens
faktiska effekter. Utskottet ansåg därför att regeringen på lämpligt sätt borde
föranstalta om en utvärdering av bidragssystemet. Detta gav också riksdagen
fegeringen till känna.

Den begärda översynen har påbörjats, och en redogörelse för dess
huvudsakliga inriktning och genomförande lämnas i propositionen (s. 70).

Den av handikappinstitutet genomförda kartläggning som översynens
första del innefattar är nu i princip avslutad, och en rapport väntas inom kort.
Den närmare inriktningen av översynens andra etapp kommer att bedömas
med utgångspunkt bl. a. i resultatet av den genomförda kartläggningen.

Genom nu pågående översyn får motionens krav vad avser bostadsanpassningsbidragen
anses vara tillgodosett.

4.7 Bidrag och lån till förbättring av boendemiljön

I motion 1071 (s) yrkande 9 föreslås att grunderna för lån och bidrag
ändras så att möjligheten till stöd inte begränsas av de nu gällande, vid
föregående riksmöte införda spärreglerna (se CU 1979/80:22 s. 50 ff.). Stödet
bör enligt motionärerna kunna ges redan i förebyggande syfte innan bristerna
blivit alltför svåra. Motsvarande förslag förs också fram i motion 1456 (vpk)
yrkande 2.

De nu gällande begränsade reglerna har tillkommit föregående år. Det har
inte anförts några nya skäl utöver de redan då anförda och beaktade för
motionärernas ståndpunkt. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Motion 1456 (vpk) innefattar i yrkande 1 förslaget att bidrag skall kunna
utgå med upp till 100 % i vissa fall. Den högsta bidragsandelen är nu 75 % av
godkänd kostnad, dock högst 3 000 kr./lägenhet.

Bidragsreglerna förbättrades i denna del så sent som år 1980. Det finns
enligt utskottets mening inte tillräcklig anledning att nu överväga ytterligare
förbättringar.

Ram- och anslagsfrågorna behandlas nedan.

CU 1980/81:29

4.8 Lån till inventarier i vissa specialbostäder

Inventarielån utgår för inventarier i bostad som är avsedd att hyras ut i
möblerat skick och tillgodoser ett mera kortvarigt behov för ensamstående
person eller annat mindre hushåll. Långivningen omfattade budgetåret
1979/80 drygt 300 bostäder.

Något förslag till ändringar i de ovan nämnda reglerna lämnas inte i
propositionen. Däremot föreslås i motion 1455 (vpk) yrkande 3 att statliga
lån bör utgå till utrustning och inventarier i kollektivhus. Civilutskottet
avstyrkte under föregående riksmöte (CU 1979/80:22 s. 52) ett likalydande
motionsförslag (vpk). Den av utskottet härvid framförda synpunkten att
tillhörande frågor får belysas i pågående försök och forskning om kollektivbostäder
står fast. Motionsyrkandet avstyrks därför.

4.9 Bostadsbidrag

4.9.1 Statligt bostadsbidrag

I budgetpropositionen föreslås en höjning av det statliga bostadsbidraget
med 300 kr. per barn och år från 1 860 kr. till 2 160 kr.

Utskottet biträder förslaget i propositionen. Vid behandling av motsvarande
förslag åren 1978, 1979 och 1980 har utskottet enhälligt tillstyrkt en
höjning av det statliga bostadsbidraget.

4.9.2 Statskommunalt bostadsbidrag (SKBB)

4.9.2.1 Bidragsgivningens omfattning

Statskommunalt bostadsbidrag (SKBB) kan utgå till barnfamiljer och
hushåll utan barn.

I motion 1450 (m) begärs förslag till avveckling av SKBB till hushåll utan
barn.

Frågan om utformningen och inriktningen av bostadsbidragen utreds f. n.
av bostadsbidragskommittén. Kommittén avser att under sommaren 1981
avge ett principbetänkande.

Bostadsbidragskommitténs förslag och behandlingen av det bör avvaktas.
Mot bakgrund av pågående utredningsarbete avstyrks motionen.

4.9.2.2 Hyresgränser

SKBB utgår med 80 % av bostadskostnaden mellan vissa s. k. hyresgränser.
Den nedre hyresgränsen är gemensam för alla grupper för vilka SKBB
kan utgå. F. n. är den 500 kr. per månad. I budgetpropositionen föreslås att
den höjs till 550 kr. fr. o. m. den 1 januari 1982. I motionen 1454 (vpk)

CU 1980/81:29

yrkande 1 c föreslås att gränsen behålls oförändrad på 500 kr. per
månad.

De övre hyresgränserna varierar beroende på antalet personer i hushållet. 1
budgetpropositionen och i motion 1454 (vpk) yrkande 1 c föreslås att
gränserna höjs.

De olika förslagen samt gränsernas nuvarande nivå framgår av nedanstående
sammanställning.

Övre hyresgränser kr/månad

	Nuvarande	Förslag i budgetpro-positionen	Förslag i motion 1454 (vpk)
Ensamstående utan barn	750	800	800
Makar utan barn	850	950	950
Hushåll med 1 barn	1 250	1 400	1 400
Hushåll med 2 barn	1 250	1 400	1 450
Hushåll med 3 barn	1 500	1 750	1 750
Hushåll med 4 barn	1 500	1 750	1 800
Hushåll med 5 eller flera barn	1 800	2 100	2 150

Förslagen i budgetpropositionen anges innebära att de övre hyresgränserna
för barnfamiljerna ligger 14 % över 1981 års nivå.

Vad i budgetpropositionen föreslagits om ändrade hyresgränser innebär
sammanfattningsvis följande. För de hushåll som år 1982 får boendekostnader
som ligger 50 kr. per månad över 1981 års övre hyresgränser utgår
oförändrat bostadsbidrag. För de barnfamiljer och makar utan barn som år
1982 får en större ökning av boendekostnaderna medför förändringarna av
hyresgränserna ett ökat bostadsbidrag eftersom den övre hyresgränsen
föreslås höjas mera än den nedre. För dem som för år 1982 får boendekostnader
under 1981 års övre hyresgräns minskar bidraget med 40 kr. per månad
på grund av höjningen av den nedre inkomstgränsen. Detta minskade bidrag
kompenseras dock för hushåll med 2 barn eller flera om den i budgetpropositionen
föreslagna och av utskottet ovan tillstyrkta höjningen av det
statliga bostadsbidraget genomförs.

Som framgår ovan medför förslagen i budgetpropositionen om ändrade
hyresgränser att bostadsstödet kommer att förbättras för det stora flertalet
bostadsbidragstagare. Totalkostnaden för staten och kommunerna av
förslagen i motion 1454 (vpk) om oförändrade nedre hyresgränser samt om
höjda övre hyresgränser ligger i storleksordningen 300 milj. kr. Enligt
utskottets mening får de ändringar av hyresgränserna som föreslås i
budgetpropositionen godtas inom ramen för tillgängliga resurser. Motion
1454 (vpk) yrkande 1 c avstyrks med hänvisning till det anförda.

CU 1980/81:29

4.9.2.3 Inkomstprövningen

I budgetpropositionen (s. 62-63) behandlas frågan om inkomstprövning
för bidragstagare med studiemedel. Till grund för inkomstprövningen i
bostadsbidragssystemet ligger den taxerade inkomsten. Studiemedel ingår
sålunda inte i den bidragsgrundande inkomsten. Bostadsministern, som i
budgetpropositionen konstaterar att studerande följaktligen har större
disponibla medel och en bättre ekonomisk situation än vad som framgår av
den bidragsgrundande inkomsten anser att studiemedel enligt 4 kap.
studiestödslagen (1973:349) bör räknas in i den inkomst som ligger till grund
för bostadsbidrag. Förslaget anges emellertid få vissa negativa engångseffekter
om det genomförs omedelbart. Därför förordas att hälften av ett
hushålls samlade studiemedel räknas in i den bidragsgrundande inkomsten
för bidragsåret 1982 och hela beloppet fr. o. m. bidragsåret 1983.

I tre motioner behandlas frågan om beräkning av studiemedel vid
bestämning av bostadsbidrag. I motion 1071 (s) yrkande 6 föreslås att
riksdagen inte godkänner vad i budgetpropositionen förordas om att hela
beloppet av ett hushålls samlade studiemedel skall räknas in i den
bidragsgrundande inkomsten fr. o. m. bidragsåret 1983. Motionärerna
accepterar däremot regeringens förslag för år 1982. I motion 1454 (vpk)
yrkande 1 b yrkas avslag på förslaget i propositionen om att studiemedel skall
räknas med i den bidragsgrundande inkomsten. Slutligen hemställs i motion
1077 (c) att riksdagen i avvaktan på en i motionen föreslagen översyn inte
godkänner vad i propositionen förordats om studiemedel vid beräkningen av
bostadsbidrag. Motionären anför att kritik av principiell karaktär riktats mot
förslaget i budgetpropositionen.

Den i motionen begärda översynen anges av motionären kunna göras i
sådan tid att eventuella förändringar ändock kan genomföras i planerad
tid.

Vad gäller förslaget i budgetpropositionen om att hälften av ett hushålls
samlade studiemedel räknas in i den bidragsgrundande inkomsten fr. o. m.
bidragsåret 1982 får utskottet anföra följande. Mot förslaget har - som
framgått ovan - invändningar rests i motionerna 1077 (c) och 1454 (vpk)
yrkande 1 b.

De motiv som i budgetpropositionen framförts för förslaget om beräkning
av studiemedel vid bestämning av bostadsbidrag fr. o. m. år 1982 accepteras
av utskottet. Utskottet kan sålunda inte biträda förslaget i motion 1077 (c)
om att i avvaktan på en i motionen föreslagen översyn inte godkänna
propositionens förslag om beräkning av studiemedel i bostadsbidragssammanhang
såvitt avser bidragsåret 1982. Liksom motionären anser emellertid
utskottet det viktigt att en översyn av inkomstprövningsbegreppet görs bl. a.
utifrån de i motionen behandlade utgångspunkterna. Som framgått ovan
kommer bostadsbidragskommittén att under sommaren 1981 avge ett
principbetänkande i vilket frågan om inkomstprövningen behandlas. Syftet

CU 1980/81:29

med motion 1077 (c) är sålunda delvis tillgodosett utan någon riksdagens
vidare åtgärd. Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrks även motion 1454
(vpk) yrkande 1 b såvitt däri behandlas frågan om beräkning av studiemedel
fr. o. m. bidragsåret 1982.

Förslaget om att hela studiemedelsbeloppet fr. o. m. bidragsåret 1983 skall
räknas med i den bidragsgrundande inkomsten behandlas förutom i
budgetpropositionen även i motionerna 1071 (s) yrkande 6,1077 (c) och 1454
(vpk) yrkande 1 b. Utskottet får med anledning av de olika förslagen anföra
följande.

Som framgått ovan kommer bostadsbidragskommittén att avge ett
betänkande under sommaren 1981. En av kommitténs huvuduppgifter är att
lägga fram förslag till utformning av ett inkomstprövningsbegrepp inom
bostadsbidragssystemet - en fråga som f. ö. tidigare övervägts av olika
utredningar. När bostadsbidragskommitténs förslag och beredningen av det
föreligger finns det ytterligare material som belyser inkomstprövningsbegreppet.
Vid dessa kommande överväganden inom regeringskansliet är det
också naturligt att ställning tas till i vilken omfattning studiemedel skall
beaktas fr. o. m. bidragsåret 1983 när bostadsbidraget bestäms. Det är
nämligen inte nödvändigt för riksdagen att under våren 1981 fatta beslut i
denna fråga. Om riksdagen skjuter upp sitt ställningstagande i frågan till
våren 1982 kommer sålunda ytterligare utredningsmaterial m. m. att kunna
vägas in. Vad utskottet med anledning av förslaget i budgetpropositionen och
i motionerna 1071 (s) yrkande 6, 1077 (c) och 1454 (vpk) yrkande 1 b anfört
om beräkning av studiemedel i bostadsbidragssammanhang fr. o. m. bidragsåret
1983 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Det bör noteras att socialförsäkringsutskottet i sitt betänkande SfU
1980/81:23 behandlar förslag om ändring av inkomstprövningsreglerna för
inkomstprövat tillägg inom studiemedelssystemet. Detta betänkande har
ännu inte behandlats av riksdagen.

Fr. o. m. år 1981 gäller följande reduktionsregler för inkomstprövningen.
Bostadsbidragen reduceras med 15 % (= den nedre inkomstgränsen) av den
bidragsgrundande inkomsten över 29 000 kr. för hushåll utan barn.
Motsvarande reducering för ensamstående med barn inträder vid en inkomst
över 30 000 kr. och för makar med barn vid en inkomst över 38 000 kr. För
samtliga bidragstagare gäller att bidraget reduceras med 24 % (= den övre
inkomstgränsen) av den bidragsgrundande inkomsten över 59 000 kr.

1 budgetpropositionen förs fram förslag om höjda inkomstgränser. Som
motiv för höjningarna anges penningvärdeförändringen. Emellertid anser
bostadsministern att en större del av de tillgängliga bidragsmedlen bör läggas
på en höjning av det statliga bidraget. Följande höjningar av den nedre
inkomstgränsen föreslås: för ensamstående med barn från 30 000 kr. till
33 000 kr., för makar med barn från 38 000 kr. till 41 000 kr., medan
oförändrad inkomstgräns, 29 000 kr., föreslås för makar utan barn.

För ensamstående utan barn föreslås i budgetpropositionen en sänkning av

CU 1980/81:29

inkomstgränsen med 3 000 kr. till 26 000 kr. Som motiv för detta förslag
anförs bl. a. att ett hushåll med två vuxna har större konsumtionsbehov än ett
hushåll med en vuxen.

1 budgetpropositionen föreslås att den övre inkomstgränsen höjs med
3 000 kr. till 62 000 kr.

Även i motionerna 1071 (s) yrkande 5 och 1454 (vpk) yrkande 1 a föreslås
ändrade inkomstgränser. Av nedanstående sammanställning framgår nuvarande
inkomstgränser samt i budgetpropositionen och i motionerna föreslagna
förändringar. De föreslagna gränserna föreslås gälla fr. o. m. den 1
januari 1982.

	Inkomst-gränser fr. o. m. 81-01-01	Förändringar enl. förslag i
	budget- prop.	motion 1071 (s)	motion 1454 (vpk)
Nedre inkomstgräns ensamst. utan barn	29 000	- 3 000	+ 3 000	+ 4 000
makar m. fl. utan barn	29 000	-	+ 3 000	+ 4 000
ensamst. med barn	30 000	+ 3 000	+ 11000	+ 14 000
makar m. fl. m. barn	38 000	+ 3 000	+ 3 000	+ 6 000
Ovre inkomstgräns	59 000	+ 3 000	+ 6 000	+ 6 000

Utskottet har tidigare (CU 1979/80:16 s. 7) accepterat att den principiella
inriktningen av reformerna inom bostadsbidragssystemet bör vara att i första
hand stödja trångbodda hushåll och hushåll med stor försörjningsbörda. En
sådan inriktning innebär att tillgängliga medel för förändringar i systemet bör
läggas så att i första hand de övre hyresgränserna och det statliga
bostadsbidraget höjs. Härigenom utformas stödet enligt de tidigare godtagna
principerna.

Som emellertid bostadsministern anför bör inkomstgränserna höjas mot
bakgrund av inträffade penningvärdeförändringar. Utskottet har ingen
erinran mot förslagen i budgetpropositionen om förändringar av de nedre
inkomstgränserna. Detta innebär även att utskottet ställer sig bakom
förslaget att den nedre inkomstgränsen differentieras även för hushåll utan
barn till 29 000 kr. för makar och till 26 000 kr. för ensamstående. Genom den
nu föreslagna differentieringen av den nedre inkomstgränsen kommer
fr. o. m. år 1982 skilda inkomstgränser att gälla för barnfamiljer såväl som för
hushåll utan barn beroende på om hushållet består av en eller två vuxna.
Utskottet har redan förra året (CU 1979/80:16 s. 11) uttalat sig för
differentierade nedre inkomstgränser. Mot bakgrund av det anförda
avstyrker utskottet bifall till motionerna 1071 (s) yrkande 5 och 1454 (vpk)
yrkande 1 a såvitt i motionerna behandlas frågan om de nedre inkomstgränserna.

Utskottet är heller inte berett att förorda ökningar av den övre
inkomstgränsen utöver förslaget i budgetpropositionen om en höjning av

CU 1980/81:29

gränsen med 3 000 kr. till 62 000 kr. Motionerna 1071 (s) yrkande 5 och 1454
(vpk) yrkande 1 a avstyrks i motsvarande delar.

4.9.2.4 Kostnadsfördelningen staten/kommunerna

F. n. utgår statsbidrag till kommunerna med 43 % av kostnaderna för
SKBB och för kostnaderna för kommunalt bostadstillägg till folkpension
(KBT). Som framgått ovan (s. 25) beslöt riksdagen hösten 1980 att
statsbidraget inom KBT-systemet från den 1 juli 1981 skall sänkas från 43 %
till 38 % för att på så sätt tillföra statsbudgeten hela den besparing som
kommer att göras genom de nyligen beslutade ändringarna inom detta
system.

Bostadsministern förordar i budgetpropositionen att även statsbidragsandelen
till SKBB ändras från 43 % till 38 %. Ändringen föreslås träda i kraft
den 1 juli 1981. En följd av förslaget bör bli att den del av SKBB som
kommunerna skall stå för enligt förordningen (1977:392) om SKBB till vissa
folkpensionärer m. fl. höjs från 57 % till 62 %.

Uppgifter om de samlade besparingarna inom de båda systemen har
lämnats ovan (s. 26). Av dessa uppgifter framgår att statsbidragsandelen för
nästa budgetår bör vara ca 39 % om den totala besparingen inom de båda
systemen helt skall tillföras statsbudgeten. För budgetåret 1983/84 blir
statsbidragsandelen drygt 38 %. Med hänsyn till beräkningarnas osäkerhet
kan utskottet godta vad i budgetpropositionen anförts om fördelningen
mellan staten och kommunerna beträffande SKBB till barnfamiljer m. fl.
och till vissa folkpensionärer m. fl. Utskottet kan sålunda inte biträda
förslaget i motion 1454 (vpk) yrkande 1 d om oförändrad kostnadsfördelning.

4.9.3 Övriga frågor

I motion 1452 (c) begärs åtgärder för att göra det möjligt att samköra
tillgängliga dataregister för kontroll av lämnade uppgifter vid ansökan om
bostadsbidrag. Enligt motionären skall den bostadsbidragssökande lämna ett
skriftligt medgivande om samköming. Bl. a. skulle enligt motionären en
samköming av bostadsbidragen mot t. ex. sjukförsäkringsregistret förenkla
och förbilliga kontrollen av bidragen.

I budgetpropositionen (bil. 16 s. 61-62) erinrar bostadsministern att
regeringen uppdragit åt riksförsäkringsverket att till kommunerna lämna ut
uppgifter på medium för ADB om vissa bostadsbidragstagare. Uppdraget
avsåg en försöksperiod som omfattade åren 1979 och 1980. I avvaktan på
förslag från bostadsbidragskommittén har liknande uppdrag lämnats avseende
åren 1981 och 1982.

Enligt utskottets mening bör resultatet av bostadsbidragskommitténs
förslag och beredningen av det avvaktas innan beslut fattas om utformningen

CU 1980/81:29

av ett eventuellt kontrollsystem. Motion 1452 (c) avstyrks med hänvisning till
det anförda.

Hemställan i motion 1846 (m) innebär att formerna för anmälan av
bostadsbidragsgrunderna bör ses över bl. a. vad rör frågor om väsentliga
inkomstförändringar.

Även motion 1846 (m) omfattas av bostadsbidragskommitténs uppdrag
vars förslag bör avvaktas.

Vad i övrigt i budgetpropositionen anförts om bostadsbidrag har inte givit
utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

4.10 Byggnadsforskning

I propositionen (s. 95) anför bostadsministern att hon delar byggforskningsrådets
uppfattning att prövningsnämnden för forskningsinriktat experimentbyggande
inom energiområdet inte avses vara ett permanent organ, men
att nämnden inte bör avskaffas nu. Däremot förordar bostadsministern att
regeringen bemyndigas att - då nämndens arbete kan anses slutfört - besluta
om avskaffande av prövningsnämnden. Utskottet har ingen erinran häremot.

Motion 834 (m) yrkande 1 tar upp de problem som finns i ett ökande antal
fukt- och mögelskadade hus. Mot denna bakgrund hemställs i motionen att
forskningen om fukt- och mögelskador i byggnader intensifieras och att en
bred information om dess resultat genomförs. Den forskning som av statens
råd för byggnadsforskning initierats och finansierats på detta område är
enligt utskottets mening av en sådan omfattning att motionärernas intresse
får anses tillgodosett utan någon riksdagens åtgärd. Anslagsfrågan behandlas
nedan.

4.11 Experimentbyggande

För att stimulera experimentverksamheten inom bostadsförsörjningen
föreslås i propositionen (s. 100) att möjlighet skapas för särskilda lån till
sådan verksamhet. De riktlinjer bostadsministern förordar innebär att
experimentverksamheten skall ses som ett medel i den redan bedrivna
verksamheten på området och att den bör omfatta alla bostadshus. Dess syfte
anges vidare vara att ge goda bostadskvaliteter till lägre kostnader.

Medel för ändamålet upptas därför under ett nytt anslag benämnt B 18.
Lån till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen. Ansvaret för
verksamheten skall enligt förslaget åvila byggforskningsrådet.

Slutligen uttalas att stödet bör beviljas i form av ränte- och amorteringsfria
lån och att frågan om lånen skall återbetalas helt eller till någon del bör
prövas senast inom tio år efter utbetalandet på grundval av en fastighetsekonomisk
bedömning. Låneverksamheten föreslås utvärderad efter en
treårsperiod.

CU 1980/81:29

Utrymmet för experimentellt betonat byggande är i dag begränsat inom
ramen för gängse stödformer. Det i propositionen föreslagna stödet fyller
enligt utskottets mening därför ett angeläget behov.

I motion 1076 (s) lämnas dels förslag till försöksverksamhetens allmänna
utformning, dels förslag om att 2 miljoner av anslaget Lån till experimentbyggande
inom bostadsförsörjningen skall användas till försöksverksamhet
med hissinstallationer. I sin motivering pekar motionärerna på att det under
senare år presenterats alternativa förslag till tekniska lösningar för att lösa
handikapptillgängligheten i den totala boendemiljön, men att önskvärda
erfarenheter av ett genomförande saknas. Enligt motionärerna måste därför
en försöksverksamhet snarast startas och även avse sådana lösningar som inte
till alla delar stämmer med dagens normkrav.

De allmänt hållna riktlinjer för försöksverksamheten som förs fram i
regeringsförslaget innebär enligt utskottets mening att stödet också kan
innefatta projekt med den utformning och inriktning som angivits i
motionen. Utskottet är dock inte berett att göra den prioritering av
anslagsanvändningen som en tillstyrkan till motionen skulle innebära.

4.12 Markförvärvslån m. m.

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1980/81:20 bil. 12. CU 1980/81:5 och
11) skall långivningen till kommunala markförvärv upphöra. 1 motion 107!
(s) yrkande 12 föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförs att möjligheten att tillgodose dessa viktiga kreditanspråk
bör främjas såväl i budgetarbetet som genom andra möjliga åtgärder
från regeringens sida. 1 motion 1853 (vpk) föreslås inte endast att låneformen
skall bibehållas utan också att lånevillkoren bör förbättras.

Utskottet har inte funnit skäl tillstyrka att markförvärvslånen skall
bibehållas. Denna fråga har nyligen prövats och beslut har fattats med bred
enighet. Motion 1853 (vpk) avstyrks därför.

Det i motion 1071 (s) yrkande 12 föreslagna uttalandet skulle även vid ett
bifall därtill inte ha annan effekt än att en ståndpunkt markerades.
Motionärernas syfte får förutsättas komma att tillgodoses genom att även
dessa kredibehov beaktas i de kreditpolitiska bedömningarna sä långt det
låter sig göra med hänsyn till konkurrerande anspråk.

Utskottet tar i detta sammanhang också upp förslaget i motion 1078 (vpk)
yrkandena 1 och 2 om att mark och hyreshus bör föras över i kommunal
ägo.

Förslagen avstvrks med hänvisning till tidigare hedömnincar.

4 Riksdagen 1980/81. 19 sami. Sr 29

CU 1980/81:29

4.13 Tomträtt/tomträttslån

Genom motion 1079 (vpk) yrkandena 1-3 förs fram förslag om att
kommunal mark endast skall få upplåtas med tomträtt samt om villkoren för
tomträttslån m. m. Tomträttskommittén har i januari 1980 lagt fram sina
förslag (SOU 1980:49). Enligt utskottets mening finns inte anledning till
några överväganden i ämnet förrän kommittéförslaget beretts och regeringen
lagt fram sina förslag i ämnet.

4.14 Bostadsförmedling

I motion 485 (m) föreslås riksdagen uttala sig för att bostadsförmedlingen
blir en helt frivillig kommunal serviceverksamhet och därigenom även skapas
förutsättningar för att verksamheten skall kunna avgiftsfinansieras.

Enligt utskottets mening kan det nu inte anses lämpligt att avstå från
nuvarande möjligheter att ålägga kommun att anordna avgiftsfri bostadsförmedling.
Det ges fortfarande exempel på situationer där en fungerande
bostadsförmedling har väsentliga uppgifter att fylla och där de nuvarande
reglerna är en markering av kommunernas ansvar även i denna del.

4.15 Övrigt

Utskottet har ovan (3.10) återgett en redovisning av de olika lånevillkor
och låneförutsättningar som gäller vid skilda typer av lån för ombyggnad.
Enligt utskottets mening bör det i det fortsatta löpande arbetet prövas om
inte en del av dessa skillnader kunde avstås för att lånesystemet skall bli
enklare att hantera. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Utskottet har vidare noterat att de räntevillkor o. d. som erbjuds i
samband med byggnadskrediter och bostadsbelåning utanför bostadsinstitutens
ram avviker från de villkor som eljest har ansetts godtagbara. Vissa
kostnadsdelar fångas därigenom inte upp av lånesystemet och räntebidragsreglerna.
Utskottet har emellertid utgått från att även dessa kostnadsfaktorer
kommer att ytterligare belysas av byggprisutredningen och därmed komma
att bedömas utan någon riksdagens direkta åtgärd.

4.16 Ramar och anslag m. m.

4.16.1 Administrationsavgift/aviseringsavgift

Ingen erinran har gjorts i motioner mot förslaget (prop. s. 16-17) att
regeringen skall bemyndigas att ta ut och bestämma storleken av en
aviseringsavgift vid statlig bostadslångivning - en aviseringsavgift som skall
utgå vid sidan av den tidigare administrationsavgiften.

Utskottet tillstyrker förslaget.

CU 1980/81:29

4.16.2 Övrigt

I fråga om ramar och anslag för allmänna samlingslokaler ansluter sig
utskottet till tidigare bedömningar (CU 1979/80:24) av likartade yrkanden.

Vad utskottet nedan eljest hemställer i fråga om ramar och anslag där
skilda förslag föreligger bl. a. beträffande bostadsbidrag och boendemiljö
återförs till vad utskottet ovan redovisat i fråga om föreslagna ändringar i
grunderna för skilda verksamheter, m. m. I övrigt har utskottet inte haft
någon erinran mot regeringens förslag.

4.17 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande överläggningar om bostadspolitiken att riksdagen
avslår motion 1980/81:1071 yrkande 1.

2. beträffande en statlig totalfinansiering av bostadsbyggandet att
riksdagen avslår motion 1980/81:1457 yrkande 3,

3. beträffande bostadsanskaffningslän att riksdagen avslår motion
1980/81:1451,

4. beträffande kostnadskontroll att riksdagen avslår motion 1980/
81:1071 yrkande 3,

5. beträffande särskilda lån till de allmännyttiga bostadsföretagen
att riksdagen avslår motion 1980/81:1457 yrkande 5,

6. beträffande underhållslån för år 1982 att riksdagen avslår
motion 1980/81:1854 yrkande 1,

7. beträffande en bostadsbyggnadsplan att riksdagen avslår motionerna
1980/81:1863 och 1457 yrkande 1 a,

8. beträffande ramar för ny- och ombyggnad m. m. att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet anförts,

9. beträffande fördelning av ramar inom Malmöhus län att
riksdagen avslår motion 1980/81:1449,

10. beträffande ett ökat bostadsbyggande att riksdagen avslår
motion 1980/81:853 yrkande 1.

11. beträffande ett ökat bostadsbyggande i Värmlands län m. m. att
riksdagen avslår motion 1980/81:849,

12. beträffande begäran om vissa förslag från regeringen att
riksdagen avslår motion 1980/81:1457 yrkande 2,

13. beträffande inriktningen av nyproduktionen samt utredning om
konsekvenser av ett ökat småhusbyggande att riksdagen avslår
motionerna 1980/81:1457 yrkande 1 b och 1455 yrkande 4.

14. beträffande ungdomars situation på bostadsmarknaden att
riksdagen avslår motionerna 1980/81:839 och 1071 yrkande
4,

CU 1980/81:29

15. beträffande de äldres bostadssituation att riksdagen avslår
motion 1980/81:1460,

16. beträffande stimulans till flergenerationsbocnde att riksdagen
avslår motion 1980/81:838,

17. beträffande genomgängsbostäder för invandrare att riksdagen
avslår motion 1980/81:1842,

18. beträffande handikappades boende att riksdagen avslår motion
1980/81:1091,

19. beträffande kollektiva boendeformer att riksdagen avslår
motion 1980/81:1455 yrkande 1,

20. beträffande bostadsrätts- och andelshus med s. k. strimlade lån
att riksdagen avslår motion 1980/81:1852 yrkande 2,

21. beträffande kommunal revisor i vissa bostadsrättsföreningar att
riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats.

22. beträffande förstärkt konsumentskydd för småhusköpare att
riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

23. beträffande stöd till mögelangripna hus att riksdagen avslår
motion 1980/81:834 yrkande 2,

24. beträffande lånemöjligheter m. m. för sättningsskador att riksdagen
avslår motion 1980/81:1453,

25. beträffande ändringar av reglerna för räntebidrag att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

26. beträffande upptrappning av räntenivån att riksdagen avslår
motion 1980/81:1457 yrkandena 4 a och b,

27. beträffande samordning av bidrags- och länereglerna för garage
att riksdagen med anledning av motion 1980/81:1847 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. beträffande räntebidrag för kostnader för projektering att
riksdagen avslår motion 1980/81:629.

29. beträffande hyresförlustlån att riksdagen avslår motion 1980/
81:1855 yrkandena 1 a och 2.

30. beträffande uthyrningsgaranti att riksdagen avslår motion
1980/81:1071 yrkande 2.

31. beträffande reglerna för förbättringslån att riksdagen godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats beträffande ändringar i
fråga om inkomstgränser för lån samt om ränta på lån.

32. beträffande översyn av bostadsanpassningsbidragen m. m. att
riksdagen avslår motion 1980/81:251.

33. beträffande spärreglerna för lån och bidrag till förbättring av
boendemiljön att riksdagen avslår motionerna 1980/81:1071
yrkande 9 och 1456 yrkande 2,

34. beträffande bidragsandelen för boendemiljöbidrag att riksdagen
avslår motion 1980/81:1456 yrkande 1.

CU 1980/81:29

35. beträffande län till utrustning och inventarier i kollektivhus att
riksdagen avslår motion 1980/81:1455 yrkande 3,

36. beträffande höjning av det statliga bostadsbidraget att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

37. beträffande avveckling av statskommunalt bostadsbidrag till
hushåll utan barn att riksdagen avslår motion 1980/81:1450,

38. beträffande ändrade hyresgränser för statskommunalt bostadsbidrag
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats samt avslår motion 1980/81:1454 yrkande 1 c,

39. beträffande studiemedel vid inkomstprövningen fr. o. m.
bidragsåret 1982 att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats samt avslår motionerna 1980/81:1077 och 1454
yrkande 1 b, båda motionerna såvitt nu är i fråga,

40. beträffande studiemedel vid inkomstprövningen fr. o. m.
bidragsåret 1983 att riksdagen med anledning ay vad i regeringsprotokollet
förordats samt motionerna 1980/81:1071 yrkande 6,
1077 och 1454 yrkande 1 b. de båda sistnämnda motionerna
såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

41. beträffande ändrade nedre inkomstgränser att riksdagen godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats samt avslår motionerna
1980/81:1071 yrkande 5 och 1454 yrkande 1 a, båda
motionerna såvitt nu är i fråga,

42. beträffande ändrad övre inkomstgräns att riksdagen godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats samt avslår motionerna
1980/81:1071 yrkande 5 och 1454 yrkande 1 a, båda motionerna
såvitt nu är i fråga,

43. beträffande fördelningen av kostnadsansvaret mellan staten och
kommunerna i vissa fall att riksdagen godkänner vad i
regeringsprotokollet förordats samt avslår motion 1980/81:1454
yrkande 1 d,

44. beträffande kontroll av bostadsbidrag att riksdagen avslår
motion 1980/81:1452,

45. beträffande anmälan vid förändring av bostadsbidragsgrundande
inkomst att riksdagen avslår motion 1980/81:1846,

46. beträffande prövningsnämnden för forskningsinriktat experimentbyggande
att riksdagen bemyndigar regeringen att avskaffa
densamma,

47. beträffande forskning om mögelskador att riksdagen avslår
motion 1980/81:834 yrkande 1,

48. beträffande riktlinjer för stöd till experimentbyggande inom
bostadsförsörjningen att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats.

CU 1980/81:29

49. beträffande försök med hissinstallationer att riksdagen avslår
motion 1980/81:1076,

50. beträffande fortsatt markförvärvslångivning m. m. att riksdagen
avslår motion 1980/81:1853,

51. beträffande krediter för kommunala markförvärv att riksdagen
avslår motion 1980/81:1071 yrkande 12,

52. beträffande överförande av märk och hyreshus i kommunal ägo
att riksdagen avslår motion 1980/81:1078,

53. beträffande upplåtelse med tomträtt samt tomträttslån att
riksdagen avslår motion 1980/81:1079 yrkandena 1-3,

54. beträffande frivillig bostadsförmedling m. ni. att riksdagen
avslår motion 1980/81:485 yrkandena 1 och 2,

55. beträffande samordning av lånevillkor vid ombyggnad att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfort,

56. beträffande aviseringsavgift vid statlig bostadslångivning att
riksdagen bemyndigar regeringen ätt ta Ut och bestämma
storleken äv en sådan avgift,

57. beträffande ramar för stöd till allmänna samlingslokaler att
riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1980/81:1071 yrkandena lia och b

a. medger att beslut om anordnihgs- och inventariebidrag samt
lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1981/82 får
meddelas inom en ram av 30 000 000 kr., varav högst 20 000 000
kr. får tas i anspråk för bidrag,

b. medger att beslut om uppiustningsbidrag m. m. under
budgetåret 1981/82 får meddelas inom en ram av 12 000 000
kr.,

c. medger att de under a och b angivna ramarna får överskridas
om det behövs av sysselsättnihgsskäl,

58. beträffande ramar för stöd till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse
att riksdagen

a. medger att ramen för de antikvariska myndigheternas'
tillstyrkan av sådana ombyggnader sorn börkommäi fråga för
förhöjt låneunderlag och tilläggslån bestäms till 30 000 000 kr.
för år 1981 och till preliminärt 30 000 000 kr. för år 1982,

b. medger att den under a angivna ramen får vidgas om det
behövs av sysselsättningsskäl,

59. beträffande ramar för räntefria förbättringslän att riksdagen

a. medger att sådana lån beviljas inom en ram av högst
40 000 000 kr. under vart och ett av åren 1981 och 1982,

b. bemyndigar regeringen'att besluta om ändringar av den
under a upptagna ramen för 1981 om det behövs av sysselsättningsskäl.

CU 1980/81:29

60. beträffande ramar för beslut om lån till experimentbyggande
inom bostadsförsörjningen att riksdagen medger att beslut om
lån under budgetåret 1981/82 får meddelas intill ett belopp av
5 000 000 kr. och preliminärt intill ett belopp av 5 000 000 kr.
under vartdera budgetåret 1982/83 och 1983/84,

61. beträffande bidrag och lån till förbättring av boendemiljön att
riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1980/81:1071 yrkandena 8 och 10 samt 1456
yrkande 3,

a. medger att beslut om bidrag får meddelas intill ett belopp av
60 000 000 kr. under budgetåret 1981/82 och preliminärt intill
ett belopp av 60 000 000 kr. under budgetåret 1982/83,

b. medger att bostadslån för sådana boendemiljöförbättringar
för vilka boendemiljöbidrag inte lämnas får medges intill ett
belopp av 35 000 000 kr. under budgetåret 1981/82 och preliminärt
intill ett belopp av 35 000 000 kr. under budgetåret
1982/83,

c. till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret
1981/82 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,

62. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1980/81:1854 yrkande 2 till Lån till bostadsbyggande
för budgetåret 1981/82 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 5 700 000 000 kr.„

63. att riksdagen med bifall till regeringens förslag öch med avslag
på motion 1980/81:1855 yrkande 1 b till Eftergift av hyresförlustlän
för budgetåret 1981/82 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 100 000 000 kr.,

64. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1980/81:1071 yrkande 7 och 1454 yrkande 2 till
Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1981/82 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 100 000 000 kr.,

65. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1980/81:1455 yrkande 2 till Byggnadsforskning för
budgetåret 1981/82 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
anslag av 8 500 000 kr.,

66. beträffande anslag i övrigt för budgetåret 1981/82 under
trettonde huvudtiteln att riksdagen anvisar

a. till Bostadsstyrelsen ett förslagsanslag av 40 376 000 kr.,

b. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag av 37 330 000
kr.,

c. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 7 100 000 000
kr.,

d. till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggel -

CU 1980/81:29

se ett reservationsanslag på 12 000 000 kr.,

e. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag
av 120 000 000 kr.,

f. till Anordrtingsbidrag m. m. lill allmänna samlingslokaler ett
reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

g. till Lån lill allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag
av 13 000 000 kr.,

h. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler
ett reservationsanslag av 12 000 000 kr.,

i. till Lån lill kommunala markförvärv ett reservationsanslag av
72 000 000 kr.,

j. till Lån till inventarier i vissa specialbostäder ett reservationsanslag
av 720 000 kr.,

k. till Lån till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen
ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Stockholm den 2 april 1981

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Per Bergman (s). Rolf Dahlberg (m).
Oskar Lindkvist (s). Lars Henrikson (s). Knut Billing (m). Thure Jadestig
(s). Sven Eric Åkerfeldt (c). Bertil Danielsson (m). Birgitta Dahl1 (s).
Kerstin Andersson i Hjärtum (c). Bertil Dahlén (fp). Per Olof Håkansson
(s), Lennart Nilsson2 (s), Margareta Palmqvist (s) och Kerstin Ekman
(fp).

1 vid behandling av p. 7-66.

2 vid behandling av p. 1-6.

Reservationer

1 Överläggningar angående bostadspolitiken

Per Bergman. Oskar Lindkvist, Lars Henrikson. Thure Jadestig. Per Olof
Håkansson, Lennart Nilsson och Margareta Palmqvist, alla (s), anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 31 som börjar "Frågan om" och
slutar ”en utredning" bort lyda:

Tanken att bostadspolitiskt grundade mål skulle kunna främjas även
genom åtgärder inom skatteområdet resp. att de skattepolitiska bedömningarna
skulle kunna påverkas av bostadspolitiska synpunkter tycks så

CU 1980/81:29

småningom ha vunnit viss förankring. Det borde vara en självklarhet att den
skilda departements- och utskottsanknytningen eller administrativa gränser
inte skall hindra sakliga överväganden i dessa delar. Civilutskottet har
tidigare också enhälligt noterat (CU 1980/81:7) att beredningen av frågor
som bör samordnas inom det gemensamma skatte- och bostadspolitiska fältet
på flera håll behöver ägnas ytterligare uppmärksamhet för att konkreta
resultat skall kunna uppnås.

Ett överbryggande av dessa gränser ger förutsättningar för överväganden
som kan leda till ett fullföljande av de bostadssociala mål som tidigare kunnat
formuleras av breda parlamentariska majoriteter. Det förhållandet att även
dessa centrala politiska riktlinjer numer byts bort vid överenskommelser
mellan regeringspartierna har medfört att hithörande frågor nu inte får en
konkret parlamentarisk prövning. Den sociala bostadspolitiken ersätts steg
för steg med en marknadsmässig syn på bostaden som en handelsvara bland
andra, en vara som därmed kan tillhandahållas i första hand den som har
betalningsförmåga och kapital. Detta leder i sin tur till ändrade förutsättningar
för boendet som också påverkar förutsättningar för planering och
byggnader med långvariga skador för framtiden.

Utgångspunkten måste därför vara att så snart som möjligt bryta det
rådande dödläget och lägga grunden för en brett parlamentariskt förankrad
bostadspolitik där finansieringssystemets sociala inslag kan förenas med
skatte- och bostadslåneregler som garanterar också ekonomisk rättvisa
mellan skilda boendeformer inom finanspolitiskt godtagbara ramar. En
utredning med denna målsättning kommer att få en övergripande karaktär.
De nuvarande bostadspolitiska instrumenten har sin grund i 1946-1948 års
principiella bostadspolitiska beslut och präglas nu av de förutsättningar som
gällde under sjuttiotalets första del, förutsättningar som nu i väsentliga delar
ändrats. I förvissningen om att ett nödvändigt arbete i sådan riktning inte kan
grundas på direktiv som godkänns av samtliga regeringspartier ställer sig
utskottet bakom förslaget i motion 1071 (s) att riktlinjerna skall dras upp vid
överläggningar mellan samtliga riksdagspartier. Dessa riktlinjer får sedan
omsättas i förslag genom en övergripande parlamentarisk utredning i ämnet.
Utskottet tillstyrker sålunda motion 1071 (s), yrkande 1.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande överläggningar om bostadspolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1071 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5 Riksdagen 1980/81. 19 sami. Nr 29

CU 1980/81:29

2 Skärpt kostnadskontroll

Reservanterna under 1 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 32 börjar ”Det är” och på
s. 33 slutar ”utskottet motionsyrkandet” bort lyda:

Kravet att riksdagen skall begära en skärpt kostnadskontroll vid bostadsbyggande
ställs i motion 1071 (s) yrkande 3. Det är här inte fråga endast om
en kontroll i samband med långivningen och vid övertagande av lån. Det
gäller också att resurser skall ställas till förfogande för konkreta prisdämpande
åtgärder. Byggprisutredningens arbete och möjligheterna att effektivt
utnyttja kapaciteten inom statens pris- och kartellnämnd samt bostadsstyrelsen
bör tas till vara för detta ändamål. Den situationen får inte uppkomma att
alla överväganden i sådan riktning läggs åt sidan med hänvisning till att
byggprisutredningen tillkallats. Det faktum att efterfrågan sviktar bör ge ett
särskilt incitament till att utnyttja ett nytt förhandlingsläge. Utskottet
tillstyrker sålunda motionsyrkandet.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande kostnadskontroll att riksdagen med bifall till
motion 1980/81:1071 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3 Ungdomars situation på bostadsmarknaden

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta
Dahl, Per Olof Håkansson och Margareta Palmqvist, alla (s), anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 36 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”eller utredning” bort lyda:

I förslagen i de socialdemokratiska motionerna 1071 yrkande 4 och 839
krävs åtgärder för att ungdomars situation på bostadsmarknaden skall bättre
beaktas. Från regeringens sida hävdas i detta och liknande sammanhang
regelmässigt att det är kommunerna som har det närmaste ansvaret för
bostadsbyggandet och att det faller på dem att lösa de problem som
uppkommer. När det emellertid är fråga om en situation som är gemensam
för flera kommuner och där det från början kan antas att det krävs särskilda
initiativ från statens sida kan statsmakterna dock inte gå ifrån sitt ansvar
genom att endast hänvisa till kommunernas roll. Riksdagen bör emellertid ta
sin del av ansvaret för att åtgärder vidtas genom att med bifall till
motionsförslagen begära en kartläggning av de ungas bostadssituation och
dess väntade utveckling och påkalla förslag till de åtgärder som detta
aktualiserar.

CU 1980/81:29

dels utskottet under 14 bort hemställa

14. beträffande ungdomars situation pä bostadsmarknaden

att riksdagen med bifall till motionerna 1980/81:839 och 1071
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4 Genomgångsbostäder för invandrare

Reservanterna under 3 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 37 som börjar ”Bostadsbehov
av” och slutar ”för invandrare” bort lyda:

De invandrargrupper som väntar på uppehålls- och arbetstillstånd har
självfallet inga möjligheter att direkt påverka den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen.
När det gäller att tillgodose dessa angelägna behov är
det också naturligt att det kan uppstå osäkerhet om fördelningen mellan olika
kommuner av ett även som princip obestritt ansvar. I denna del krävs statliga
initiativ för att åstadkomma en sådan samordning. Frånvaron av beslut från
regeringens sida visar att det inte längre går att förutsätta några lösningar i
det löpande arbetet med mindre än att regeringen uppfordras därtill av
riksdagen. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion 1842
(s) kräver aktiva åtgärder genom att som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.

dels utskottet under 17 bort hemställa

17. beträffande genomgångsbostäder för invandrare att riksdagen
med bifall till motion 1980/81:1842 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5 Byggande med s. k. strimlade lån

Reservanterna under 3 (s) anser att den del av utskottets betänkande på
s. 38 som börjar ”Åtgärder som” och slutar ”riksdagens sida” bort lyda:

Finansieringen av bostadsrätts- och andelshus med strimlade lån är ett av
utflödena ur synen på bostäder som en handelsvara. Det är uppenbart att
dessa finansieringsformer bör motarbetas för att man skall kunna uppnå
bostadskostnader som bestäms efter solidariska bedömningar av kapitalkostnadsvillkoren.
Detta bör ske genom åtgärder inom såväl finansierings- som
skattesystemen. Sådana åtgärder får ytterligare preciseras i samband med de
övergripande överväganden om bostadspolitiken som måste komma till
stånd. Det finns därför inte nu anledning till någon särskild begäran från
riksdagens sida.

CU 1980/81:29

6 Räntebidrag för projekteringskostnader

Reservanterna under 3 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 40 som börjar ”Ett stöd” och
slutar ”framlagda förslaget” bort lyda:

Med den utveckling av nyproduktionen som har skett och som kan skönjas
samt med de ökande anspråken på en om- och nybyggnad av flerbostadshus
måste alla åtgärder vidtas för att underlätta bygginitiativen. Enligt utskottets
mening är ett effektivt sådant instrument att främja planering och
projektering så att det finns en reserv av projekt som kan tas i anspråk när så
bedöms lämpligt. Det i motion 629 (s) föreslagna projekteringsstödet är ett
verksamt bidrag till detta. Utskottet föreslår därför att riksdagen tillstyrker
motionen och därmed begär preciserade överväganden om förslag i ämnet
från regeringen.

dels utskottet under 28 bort hemställa

28. beträffande räntebidrag för kostnader för projektering att
riksdagen med bifall till motion 1980/81:629 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

7 Hyresgaranti

Reservanterna under 3 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 40 som börjar ”Den
temporära” och slutar ”därmed fast” bort lyda:

Den temporära hyresgaranti som föreslås i motion 1071 (s) yrkande 2
syftar till att undanröja den osäkerhet om den framtida utvecklingen som nu
hämmar bygginitiativen när det gäller flerbostadshus. Byggherrarnas
bedömningar om den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen medför
att de ytterligare initiativ som garantin leder till kommer att avse bostäder
som det finns ett klart behov av. Utvecklingen av bostadsbyggandet kräver
att alla möjligheter tas till vara för att öka nyproduktionen. Mot denna
bakgrund bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet begära förslag i detta
ämne enligt vad som närmare utvecklats i motionen.

dels utskottet under 30 bort hemställa

30. beträffande uthyrningsgaranti att riksdagen med bifall till
motion 1980/81:1071 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

CU 1980/81:29

8 Boendemiljö

Reservanterna under 3 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 41 som börjar ”De nu” och
slutar ”avstyrks därför" bort lyda:

Utskottet delar den mening som hävdas i motionerna 1071 (s) yrkande 9
och 1456 (vpk) yrkande 2, nämligen att stödet till förbättringar av boendemiljön
nu fått en alltför snäv och begränsad inriktning. De s. k. spärreglerna
utesluter från stödet de många bostadsområden där snabba åtgärder behövs
för att bryta en negativ utveckling. Det skulle i många fall kunna uppnås att
utvecklingen hejdades med mindre totala kostnader om åtgärder sattes in i
tid och innan de negativa sociala effekterna av miljöbristerna lett till
situationer som det tar lång tid att ändra. När utvecklingen gått så långt att
det uppstått uttalade segregationseffekter krävs åtgärder av ingripande
beskaffenhet. Riksdagen bör påkalla snara förslag till ändrade grunder för
stödet i denna del genom att med bifall till motionsförslagen som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels utskottet under 33 bort hemställa

33. beträffande spärreglerna för lån och bidrag till förbättring av
boendemiljön att riksdagen med bifall till motionerna 1980/
81:1071 yrkande 9 och 1456 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9 Ändring av de nedre inkomstgränserna

Reservanterna under 3 (s) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar ”Utskottet har” och
slutar ”nedre inkomstgränserna” bort lyda:

Som framgår av bostadsstyrelsens anslagsframställning för nästa budgetår
och av motion 1071 (s) har bidragsgivningens omfattning minskat starkt. Av
statistiken framgår bl. a. att antalet barnfamiljer med bidrag minskat med
36 000 från december 1978 till december 1979 då antalet var 412 000. Antalet
hushåll utan barn har minskat med 16 000 till 101 000 under samma period.
Senare företagna undersökningar visar på en fortsatt minskning.

Det finns tyvärr all anledning att räkna med att antalet hushåll med
bostadsbidrag på grund av redan fattade beslut kommer att minska även
under år 1981, beroende bl. a. på beslut i riksdagen år 1980 om sänkt nedre
inkomstgräns från 38 000 kr. till 30 000 kr. för ensamstående med barn - ett
beslut bakom vilket stod representanter för (m), (c), (fp). Enligt utskottets
uppfattning finns det inga övertygande motiv att differentiera inkomstgränserna
beroende på om hushållet består av en eller två vuxna. Utskottet
instämmer nu liksom när motsvarande fråga behandlades förra året i vad som

CU 1980/81:29

anförts i motioner (s) om att familjer bör ha möjlighet att efterfråga lika stora
bostäder oberoende av om hushållet består av en eller två vuxna. Utskottet
tillstyrker sålunda förslaget i motion 1071 (s) om lika nedre inkomstgränser
för hushåll utan barn resp. för barnfamiljer. Förslaget i motionen innebär att
den nedre inkomstgränsen för hushåll utan barn bör sättas till 32 000 kr. och
för barnfamiljer till 41 000 kr.

Som tidigare framhållits finns det anledning att ytterligare överväga hur
inkomstprövningsbegreppet skall utformas så att de grupper i samhället som
bäst behöver stöd erhåller detta. Denna fråga är en av huvuduppgifterna för
bostadsbidragskommittén, och den har tidigare behandlats av boendeutredningarna
(se SOU 1975:51 s. 380).

Bostadsbidragskommittén avser att inom några månader avlämna ett
delbetänkande. I avvaktan på detta förslag och behandlingen av det bör
förändringar av principiellt slag inte nu göras inom systemet.

Motion 1071 (s) i vad däri behandlas förändrade nedre inkomstgränser
tillstyrks. Detta bör ges regeringen till känna. Motion 1454 (vpk) får delvis
anses tillgodosedd i motsvarande del.

dels utskottet under 41 bort hemställa

41. beträffande ändrade nedre inkomstgränser att riksdagen med
bifall till motion 1980/81:1071 yrkande 5 såvitt nu är i fråga och
med anledning av vad i regeringsprotokollet förordats i
motsvarande del samt motion 1980/81:1454 yrkande 1 a såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

10 Ändrad övre inkomstgräns

Reservanterna under 3 (s) anser att

dels det stycke av utskottets yttrande som på s. 46 börjar ”Utskottet är”
och på s. 47 slutar ”motsvarande delar” bort lyda:

Regeringens ekonomiska politik har bl. a. inneburit att inflationen ökat
starkt och att den reala köpkraftsförstärkningen nästan helt uteblivit för stora
grupper inkomsttagare i ”vanliga inkomstlägen”. Som anförs i motionen
1071 (s) är det därför nödvändigt att höja den övre inkomstgränsen med 3 000
kr. utöver regeringens förslag till 65 000 kr. Därmed har utskottet även ställt
sig bakom förslaget i motion 1454 (vpk). Vad utskottet anfört om höjning av
den övre inkomstgränsen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottet under 42 bort hemställa

42. beträffande ändrad övre inkomstgräns att riksdagen med bifall
till motionerna 1980/81:1071 yrkande 5 och 1454 yrkande 1 a,
båda motionerna såvitt nu är i fråga, samt med anledning av vad

CU 1980/81:29

i regeringsprotokollet förordats i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11 Försök med hissinstallationer

Reservanterna under 3 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 49 som börjar ”De allmänt”
och slutar ”skulle innebära” bort lyda:

Utskottet delar motionärernas ståndpunkt att det måste anses synnerligen
angeläget att medel ställs till förfogande för försök med hissinstallationer på
det sätt som anges i motionen. Syftet är att få erfarenheter av alternativa
tekniska lösningar som tillgodoser tillgänglighetskraven vid ombyggnad.
Denna bedömning bör rimligen beaktas vid fördelning av lån till experimentbyggande.
Övervägandena därom måste samordnas med beslut om att även
bidra till försöken med direkta bidrag av forskningsmedel eller eljest.

dels utskottet under 49 bort hemställa

49. beträffande försök med hissinstallationer att riksdagen med
anledning av motion 1980/81:1076 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

12 Krediter för kommunala markförvärv

Reservanterna under 3 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 49 som börjar ”Det i” och slutar
”konkurrerande anspråk” bort lyda:

Förslaget i motion 1071 yrkande 12 innebär att riksdagen skall begära att
regeringen främjar åtgärder som tillgodoser kraven på krediter för kommunala
markförvärv. Förslagets utgångspunkt är att svårigheter på detta
område kan få allvarliga konsekvenser för bostadsbyggandet. Utskottet vill
för sin del stryka under vad som i denna del anförts i motionen och som borde
kunna stå oemotsagt. För att grunda en aktivitet från regeringens sida som
måste redovisas bör riksdagen med bifall till motionsförslaget som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet och motionärerna anfört.

dels utskottet under 51 bort hemställa

51. beträffande krediter för kommunala markförvärv att riksdagen
med anledning av motion 1980/81:1071 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

CU 1980/81:29

13 Frivillig bostadsförmedling m. m.

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson, alla (m), anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 50 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”denna del” bort lyda:

Redan år 1975 (prop. 1975:15 s. 13) anförde dåvarande bostadsministern
att det kunde sättas i fråga om man inte borde överlämna till kommunerna
själva att bedöma i vilka fall det behövs bostadsförmedling. Detta uttalades
mot bakgrund av att bestämmelserna om en skyldighet att anordna
bostadsförmedling tillämpats endast i fråga om ett fåtal kommuner och då
endast på framställning av kommun. Statsmakterna har vid 1977/78 års
riksmöte fattat beslut om riktlinjer för ansvarsfördelning inom bostadsförsörjningen
- beslut som betonar kommunens roll. Det har inte från något håll
ens påståtts att kommunerna inte skulle vara vuxna att ta sitt ansvar även i
denna del. Detta leder utskottet till bedömningen att riksdagen bör ställa sig
bakom förslaget att bostadsförmedlingen bör bli en frivillig kommunal
servicemöjlighet. Därmed skapas också förutsättningar för att verksamheten
skall kunna avgiftsfinansieras om kommunen önskar detta. Motion 485 (m)
tillstyrks sålunda.

dels utskottet under 54 bort hemställa

54. beträffande frivillig bostadsförmedling m. m. att riksdagen
bifaller motion 1980/81:485 yrkandena 1 och 2,

14 Ramar för allmänna samlingslokaler

Reservanterna under 3 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 51 som börjar ”1 fråga” och
slutar ”likartade yrkanden” bort lyda:

Behovet av att vidga stödet till allmänna samlingslokaler borde vara
obestritt. Lokalerna fyller en mycket väsentlig funktion i samhällslivet.
Genom motion 1071 (s) yrkande 11 föreslås ram- och anslagshöjningar som
innebär ytterligare utgifter om totalt 15 milj. kr. - en i detta sammanhang
samhällsekonomiskt helt acceptabel kostnad. Utskottet tillstyrker förslagen.

dels utskottet under 57 bort hemställa

57. beträffande ramar för stöd till allmänna samlingslokaler att
riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1980/81:1071 yrkandena lia och b

a. medger att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt
lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1981/82 får
meddelas inom en ram av 41 000 000 kr., varav högst 27 000 000
kr. får tas i anspråk för bidrag,

CU 1980/81:29

b. medger att beslut om upprustningsbidrag m. m. under
budgetåret 1981/82 får meddelas inom en ram av 16 000 000
kr.,

c. medger att de under a och b angivna ramarna får överskridas
om det behövs av sysselsättningsskäl,

15 Anslag till bostadsbidrag

Reservanterna under 3 (s) anser - under förutsättning av bifall till
reservationerna 9 och 10 - att utskottet under 64 bort hemställa

64. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1071 yrkande 7 och
med anledning av regeringens förslag samt motion 1980/81:1454
yrkande 2 till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1981/82
under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
1 150 000 000 kr.,

16 Ramar och anslag till förbättring av boendemiljön

Reservanterna under 3 (s) anser - under förutsättning av bifall till
reservation 8 - att riksdagen under 61 bort hemställa

61. beträffande bidrag och lån till förbättring av boendemiljön att
riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1980/81:1456 yrkande 3 samt med bifall till motion 1980/
81:1071 yrkandena 8 och 10

a. medger att beslut om bidrag får meddelas intill ett belopp av
85 000 000 kr. under budgetåret 1981/82 och preliminärt intill
ett belopp av 60 000 000 kr. under budgetåret 1982/83,

b. medger att bostadslån för sådana boendemiljöförbättringar
för vilka boendemiljöbidrag inte lämnas får medges intill ett
belopp av 59 000 000 kr. under budgetåret 1981/82 och preliminärt
intill ett belopp av 61000 000 kr. under budgetåret
1982/83,

c. till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret
1981/82 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 25 000 000 kr.,

Särskilda yttranden

Per Bergman, Oskar Lindkvist. Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta
Dahl, Per Olof Håkansson och Margareta Palmqvist, alla (s). anför

CU 1980/81:29

1 Statlig totalfinansiering

Vi anser fortfarande att kapitalmarknadskommitténs tidigare överväganden
bör kompletteras med en ytterligare komplettering av de administrativa
och organisatoriska övervägandena om bostadslångivningen. Syftet bör vara
att nå fram till en lösning med integrerad fullständig finansiering.

2 Bostadsbyggandets omfattning m. m.

Bedömningarna av nybyggnadsbehovet har av skilda orsaker lett till olika
resultat. Det är viktigt att skilja dessa bedömningar från dem som avser att
uttrycka ett som möjligt eller sannolikt bedömt byggande.

Att döma av till intet förpliktande uttalanden även från vissa delar av
regeringen tycks det finnas ett brett stöd för vår uppfattning att nybyggandet
- då främst av flerbostadshus - måste öka väsentligt. Det tycks finnas samma
breda enighet om att igångsättningen inte ens närmar sig önskade nivåer om
inte särskilda åtgärder vidtas. Dessa förhållanden leder för många - bl. a.
ungdomar och äldre - till bostadslöshet och.spcislä svårigheter. De leder
också till att sysselsättningen drabbas och att stora delar av produktionssystemet
raseras. Allt detta har långsiktiga konsekvenser.

Trots detta för regeringen en passiv bostadspolitik - om ens någon
bostadspolitik alls värd namnet. Regeringspartierna tar mot bakgrund av
kortsiktiga statsbudgetmässiga överväganden avstånd från socialdemokratins
betoning av de offensiva insatser som lämpar sig för att bryta det
nuvarande samhällsekonomiska läget. De tar också konsekvent avstånd från
alla konkreta förslag för att hindra en fortsatt negativ utveckling: momsbefrielse,
uthyrningsgaranti, skärpt prisövervakning och projektstöd, allt med
omedelbar verkan. De visar endast passivitet mot förslagen om mer
övergripande överväganden.

Denna situation skall ses mot bakgrund av att det tidigare fanns en bred
majoritet för en social bostadspolitik. En sådan majoritet kan inte längre
göra sig gällande. De krafter som tidigare stod i opposition till de
bostadspolitiska satsningarna leder nu avvecklingen.

Vi har i reservationer till detta betänkande och i av skatteutskottet
behandlad motion ställt konkreta förslag som leder till att utvecklingen kan
brytas och en ny grund för det bostadspolitiska handlandet kan läggas: en
social och framåtsyftande bostadspolitik med ekonomisk rättvisa.

CU 1980/81:29

Bilaga

Motionsyrkandenas behandling

Motion nr Yrkande Utskottets Utskottets hem- Reservation nr

yttrande s. ställan, punkt

251 (s)		41	32
485 (m)	n	50	54	13
629 (s)		39	28	6
834 (m)	1	48	47
	2	38	23
838 (m)		37	16
839 (s)		36	14	3
849 (vpk)		35	11
853 (s)	1	35	10
1071 (s)	1	31	1	1
	2	40	30	7
	3	32	4	2
	4	36	14	3
	5	46, 47	41, 42	9,
	6	44, 45	40
	7	51	64	15
	8	51	60	16
	9	41	33	8
	10	51	60	15
	11 a	51	57	14
	11 b	51	57	14
	12	49	51	12
1076 (s)	1 1
	2 }	49	49	11
1077 (c)		44, 45	39, 40
1078 (vpk)	n	49	52
1079 (vpk)	f i
	21	50	53
	3 J
1091 (vpk)		37	18
1449 (c, s,	m,	34	9
fp)
1450 (m)		42	37
1451 (m)		32	3
1452 (c)		47	44
1453 (c)		39	24
1454 (c)	1 a	46, 47	41, 42	9,
	1 b	41, 45	39, 40
	1 c	42, 43	38
	1 d	47	43
	2	51	64	15
1455 (vpk)	1	38	19
	2	51	65
	3	42	35
	4	36	13

CU 1980/81:29

Motion nr Yrkande Utskottets Utskottets hem- Reservation nr

yttrande s. ställan, punkt

1456 (vpk)

1457 (vpk)

1460 (s)
1842 (s)

1846 (m)

1847 (s)

1852 (vpk)

1853

1854 (vpk)

1855 (vpk)

1863 (vpk)

1 a

1 b

4 a
4b

2
3

1 a
1 b

1 c

1 a

1 b

34
36

48
39

CU 1980/81:29 69

Innehåll

1 Propositionen 1

2 Motionerna 3

3 Statistiska uppgifter om bostadsproduktionen m. m 9

3.1 Bostadsproduktionen 9

3.2 Kommunernas bostadsförsörjningsprogram 1981-1985 12

3.3 Bostadsinvesteringar 12

3.4 Byggkostnaderna 13

3.5 Byggarbetsmarknaden 16

3.6 Bostadskostnaderna 17

3.7 Det totala bostadsstödet 20

3.8 Bostadsmarknaden 21

3.9 Tidigare behandling av frågor om bostadsbidrag 24

3.10 Vissa villkor för ombyggnadslån, energilån och radonlån ... 28

4 Utskottet 31

4.1 Förslag om överläggningar angående bostadspolitiken 31

4.2 Vissa allmänna förutsättningar för bostadsbyggandet 32

4.2.1 Finansiering m. m 32

4.2.2 Byggnadspriser m. m 32

4.2.3 Bostadens pris - subventionsnivån 33

4.3 Bostadsbyggandets omfattning m. m 33

4.3.1 Bostadsbyggnadsbehovet 33

4.3.2 Bostadsbyggnadsplanen - ramar 34

4.3.3 Åtgärder för att öka byggandet 35

4.4 Bostadsbyggandets inriktning 35

4.5 Statliga lån och generella bidrag till bostadsbyggandet 38

4.5.1 Bostadslån m. m 38

4.5.2 Räntebidrag 39

4.5.3 Hyresförlustlån m. m 40

4.6 Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m 40

4.6.1 Förbättringslån 40

4.6.2 Bostadsanpassningsbidrag 41

4.7 Bidrag och lån till förbättring av boendemiljön 41

4.8 Lån till inventarier i vissa specialbostäder 42

4.9 Bostadsbidrag 42

4.9.1 Statligt bostadsbidrag 42

4.9.2 Statskommunalt bostadsbidrag (SKBB) 42

4.9.2.1 Bidragsgivningens omfattning 42

4.9.2.2 Hyresgränser 42

4.9.2.3 Inkomstprövningen 44

4.9.2.4 Kostnadsfördelningen staten/kommunerna .... 47

4.9.3 Övriga frågor 47

CU 1980/81:29 70

4.10 Byggnadsforskning 48

4.11 Experimentbyggande 48

4.12 Markförvärvslån m. m 49

4.13 Tomträtt/tomträttslån 50

4.14 Bostadsförmedling 50

4.15 Övrigt 50

4.16 Ramar och anslag m. m. ..; • .« .... 50

4.16.1 Administrationsavgift/aviseringsavgift 50

4.16.2 Övrigt 51

4.17 Hemställan 51

Reservationer

1 Överläggningar angående bostadspolitiken (s) 56

2 Skärpt kostnadskontroll (s) 58

3 Ungdomars situation på bostadsmarknaden (s) 58

4 Genomgångsbostäder för invandrare (s) 59

5 Byggande med s. k. strimlade lån (s) 59

6 Räntebidrag för projekteringskostnader (s) 60

7 Hyresgaranti (s) 60

8 Boendemiljö (s) 61

9 Ändring av de nedre inkomstgränserna (s) 61

10 Ändrad övre inkomstgräns (s) 62

11 Försök med hissinstallationer (s) 63

12 Krediter för kommunala markförvärv (s) 63

13 Frivillig bostadsförmedling m. m. (m) 64

14 Ramar för allmänna samlingslokaler (s) 64

15 Anslag till bostadsbidrag (s) 65

16 Ramar och anslag till förbättring av boendemiljön (s) 65

Särskilda yttranden 66

1 Statlig totalfinansiering (s)

2 Bostadsbyggandets omfattning m. m. (s) 66

Bilaga: Motionsyrkandenas behandling 67