Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Civilutskottets betänkande 1980/81:29

om anslag till bostadsförsörjningen m. m. (prop. 1980/81:100)

1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1980/81:100 bilaga 16 (bostadsdepartemen­tet) under B 1-B 15 (s. 11-96) och B 18 (s. 98-101) föreslagit riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen att ta ut och bestämma storleken av en aviseringsavgift vid statlig bostadslångivning,

2.    godkänna vad i regeringsprolokollet anförts i fråga om ramar för beslut om bostadslån lill ny- och ombyggnad,

3.    godkänna vad i regeringsprolokollet förordats i fråga om länsstyrelsens rätt att fastställa ramar för bostadslån till nybyggnad,

4.    medge att bostadslån för sådana boendemiljöförbättringar för vilka boendemiljöbidrag inle lämnas får medges intill ett belopp av 35 000 000 kr. under budgetåret 1981/82 och preliminärt intill ett belopp av 35 000 000 kr. under budgetåret 1982/83,

5.    godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om kommunal revisor i vissa bostadsrättsföreningar,

6.    godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om förstärkt konsu­mentskydd för småhusköpare,

7.    godkänna de ändringar av reglerna för räntebidrag som förordats i regeringsprotokollet,

8.    medge all ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av sådana ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och tilläggslån bestäms lill 30 000 000 kr. för år 1981 och fill preliminärt 30 000 000 kr. för år 1982,

9.    medge att den under 8 angivna ramen får vidgas om det behövs av sysselsätlningsskäl,

10.    godkänna vad i regeringsprolokollet förordats i fråga om studiemedel
vid inkomstprövningen,

11.    godkänna de ändringar beträffande fördelningen av kostnadsansvaret
mellan staten och kommunerna som förordats i regeringsprolokollet i fråga
om statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. och till vissa
folkpensionärer m. fl.,

12.   godkänna de ändringar i fråga om inkomslgränser som förordats i regeringsprotokollet,

13.   godkänna de ändringar i fråga om hyresgränser för statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. samt till vissa folkpensionärer m. fl. som förordats i regeringsprotokollet,

1 Riksdagen 1980/81. 19 saml. Nr 29

CU 1980/81:29

 

CU 1980/81:29                                                                        2

14.   godkänna den höjning av det statliga bostadsbidraget som förordats i regeringsprotokollet.

15.   godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränser för förbättringslån som förordals i regeringsprotokollet,

16.   godkänna de ändringar i fråga om beräkning av ränta på förbättrings­lån som förordats i regeringsprolokollet,

17.   medge alt råntefria förbättringslån beviljas inom en ram av högst 40 000 000 kr. under vart och elt av åren 1981 och 1982,

18.   bemyndiga regeringen att besluta om ändringar av den under 17 upptagna ramen för långivningen under år 1981, om del behövs av sysselsättningsskäl,

19.   medge att beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön får meddelas infill ett belopp av 60 000 000 kr. under budgetåret 1981/82 och preliminärt intill ett belopp av 60 000 000 kr. under budgetåret 1982/83.

20.   medge att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1981/82 meddelas inom en ram av 30 000 000 kr., varav högst 20 000 000 kr. får tas i anspråk för bidrag,

21.    medge att den under 20 angivna ramen får överskridas om det behövs
av sysselsättningsskäl,

22.   medge att beslut om uppruslningsbidrag m. m. till allmänna samlings­lokaler meddelas inom en ram av 12 000 000 kr. under budgetåret 1981/82,

23.   medge att den under 22 angivna ramen får överskridas om det behövs av sysselsältningsskäl,

24.   bemyndiga regeringen att besluta om avskaffande av prövningsnämn­den för forskningsinriktat experimentbyggande,

25.   godkänna de riktlinjer för stöd till experimentbyggande inom bostads­försörjningen som förordats i regeringsprotokollet,

26.   medge att beslut om lån till experimentbyggande inom bostadsförsörj­ningen får meddelas intill ett belopp av 5 000 000 kr. under budgetåret 1981/82,

27.   medge alt beslut om lån lill experimenlbyggande inom bostadsförsörj­ningen preliminärt får meddelas intill ett belopp av 5 000 000 kr. under vartdera budgetåret 1982/83 och 1983/84,

28.   under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1981/82 anvisa

a.    till Bostadsslyrelsen ett förslagsanslag av 40 376 000 kr.,

b.    till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag av 37 330 000 kr.,

c.  till Lån till bostadsbyggande ett reservationsanslag av 5 700 000 000
kr.,

d.    lill Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 7 100 000 000 kr..

e.    till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av 100 000 000 kr.,

f.  lill Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse ett
reservationsanslag av 12 000 000 kr.,

g.    till Bostadsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 100 000 000 kr..

 

CU 1980/81:29                                                                        3

h. till Viss bostadsförbättringsverksamhet.m. m. ett förslagsanslag av
120 000 000 kr.,                                                         .         ,

i. till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett reservationsanslag av 1000 kr.,

j. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reserva­tionsanslag av 25 000 000 kr.,

k. till Lån fill allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag av
13 000 000 kr.,                     .                                          .   ,      ,

1. till Uppruslningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reserva­tionsanslag av 12 000 000 kr.,

m. till Lån till kommunala markförvärv ett reservationsanslag av 72 000 000 kr.,

n. till Lån till inventarier i vissa specialbostäder ett reservationsanslag av' 720 000 kr.,

0.    till Byggnadsforskning elt anslag av 8 500 000 kr.,

p. lill Lån till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen ett reser­vationsanslag av 5 000 000 kr.

2 Motionerna

Utskottet behandlar i delta sammanhang motionerna 1980/81:.

251 av Ove Karlsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av bidragen till boendeservice för personer med grava funktionshinder,

485 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i.motionen anförts om

1.    bostadsförmedling som en helt .frivillig kommunal serviceverksam­het,    ,

2.    avgifter vid kommunal bostadsförmedling,          ,      .   .,  : ;    ,■

629 av Per Olof Håkansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om utvidgning av räntebidrag m. m. att även omfatta bidrag till kostnader för projektering för vissa bostäder i enlighet med vad som anges i motionen,

834 av Bertil Danielsson m. fl. (m) vari hemställs

1.    att riksdagen hos regeringen hemställer att forskningen om fukt- och mögelskador i byggnader'intensifieras och att en'bred information om dess resultat genomförs,

2.    att riksdagen hos regeringen hemställer.om överväganden om möjliga åtgärder i syfte att stödja särskilt :Svårt drabbade, ägare till mögelangripna hus,

838 av Mona S:t Cyr m. fl. (ni) vari hemställs att riksdagen hos regeringen

 

CU 1980/81:29                                                                        4

begär ett aktivt stimulanssystem för ett meningsfullt flergenerationsboende, där man tillvaralar de både sociala och ekonomiska resurser och fördelar som denna boendeform erbjuder,

839 av Margot Wallström m. fl. (s) vari hemställs alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utredning av ungdomars situation på bostadsmarknaden,

849 av Raul Blucher (vpk) vari, mec hänvisning till motiveringen i mofion 1980/81:847, föreslås att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om åtgärder för att öka bostadsbyggandet i Värmlands län med inriktning på en ökad andel bostäder i flerfamiljshus,

853 av Eric Holmqvist m.fl. (s) vari; såvitt nu är i fråga och med hänvisning till motiveringen i motion 1980/81:851, hemställs

(1) alt riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att bostadsbyggandet snarast ökas i riket,

1071 av Per Bergman m. fl. (s) vari hemställs

1.    att riksdagen hos regeringen begär att regeringen sammankallar företrädarna för samtliga riksdagspartier till en överläggning i syfte att lägga fast riktlinjerna för en omprövning av bostadspolitiken för att skapa ekonomisk och social rättvisa mellan alla boende och mellan olika besittningsformer,

2.    att riksdagen begär förslag om en tvåårig uthyrningsgaranti i enlighet med vad som anförs i motionen,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om skärpt kostnadskontroll,

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna att de ungas bostadsbehov omedelbart bör kartläggas och att åtgärder snarast vidtas för att minska bostadslösheten bland ungdomen,

5.    att riksdagen godkänner de ändringar i fråga om inkomstgränserna som förordas i motionen,

6.    att riksdagen inte godkänner vad som i budgetpropositionen förordas om studiemedel vid inkomstprövningen fr. o. m. bidragsåret 1983,

7.    att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 50 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 1 150 000 000 kr.,

8.    att riksdagen beslutar att medge att beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön får meddelas intill ett belopp av 85 000 000 kr. under budgetåret 1981/82,

9.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om grunderna för lån och bidrag till förbättring av boendemiljön,

10. att riksdagen beslutar att till Bidrag till förbättring av boendemiljön
för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr..

 

CU 1980/81:29                                                                        5

11.    att riksdagen medger att under budgetåret 1981/82

a. beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för allmänna
samlingslokaler meddelas inom en ram av 41 000 000 (+ 11 000 000) kr.,
varav högst 27 000 000 (-(- 7 000 000) kr. får tas i anspråk för bidrag,

b. beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån
meddelas inom en ram av 16 000 000 (-t- 4 000 000) kr.,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om krediter för kommunala markförväfy,

7076 av Margareta Palmqvist m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om försöksverksamhetens utformning,;

2. att riksdagen beslutar att av det av regeringen föreslagna anslaget för
budgetåret 1981/82 Lån till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen
2 000 000 kr. skall användas till försöksverksamhet med hissinstallationer
enligt i motionen angivna grunder,

1077 av Christina Rogestam (c) vari hemställs att riksdagen i avvaktan på den i motionen föreslagna översynen inte godkänner propositionens förslag om studielån i bostadsbidragsberäkningen,

/OZSavLars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1.    att all mark som enligt planläggningsbeslut e. d. avses för samhällsbyg­gande skall föras över i kommunal ägo,

2.    att enskilt ägda hyreshus successivt bör föras över i kommunal ägo och att en plan för detta snarast bör utarbetas,

1079 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär

1.    att kommunal mark endast skall få upplåtas till nyttjande med tomträtt,

2.    att tomträttslån bör lämnas på samma villkor sorri vid varje tillfälle gäller för bostadslån till allmännyttiga bostadsföretags nybyggnad av flerfamiljshus,

3.    att riksdagen underställs förslag om de ytterligare anslag som kan påkallas av yrkandena 1 och 2,

1091 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari, med hänvisning till motiveringen i motion 1980/81:1088, föreslås att riksdagen uttalar sitt stöd till handikapprö­relsens krav beträffande rätten till eget boende,

7449 av Stig Josefson m. fl. (c, s, m, fp) vari hemställs att riksdagen uttalar att länsstyrelsen i Malmöhus län skall få rätt att fördela bostadsbyggandet inom sitt län,

1450 av Ewy Möller (m) och Allan Åkerlind (m) vari hemställs att

 

CU 1980/81:29                                                                        6

riksdagen hos regeringen begär förslag till avveckling av de statskommunala bostadsbidragen till hushåll utan barn,    .

1451  av Per Stenmarck (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till försöksverksamhet med bostadsanskaffningslån för finan­siering av insats lill egen bostad åt i första hand barnfamiljer och ungdomar,

1452  av Ivan Svanström (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att bostadsbidragssökande medger samköming i tillgängliga dataregister för kontroll av lämnade uppgifter,

1453  av Rune Torwald (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande lånemöjligheter m. m. för dem som drabbats av sättningsskadortill följd av tunnelbyggen ' etc,

1454  av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen med avslag på vad i budgetpropositionen föreslagits i
motsvarande delar beslutar godkänna vad i denna motion föreslagits

a.    om ändrade inkomstgränser,

b.    om att studiemedel inte skall inräknas vid inkomstprövningen,

c.  om ändrade hyresgränser för statskommunalt bostadsbidrag till barn­
familjer m. fl. samt till vissa folkpensionärer,

d. om oförändrad fördelning av kostnadsansvaret mellan staten och
kommunerna i fråga om statskommunalt bostadsbidrag fill barnfamiljer
m. fl. samt till vissa folkperisionärer,

2. att riksdagen under bil. 16 B 7 Bostadsbidrag m. m. för budgetåret
1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 200 000 000 kr.
förhöjt förslagsanslag,

1455  av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1.    alt riksdagen hos regeringen hemställer, om att ett program för vidareutveckling av redan befintliga flerfamiljshusområden lill mer kollek­tiva boendeformer utarbetas,

2.    alt riksdagen under bilaga 16 B 15 Byggnadsforskning anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 10 000 000 kr. förhöjt belopp för att utveckla kollektivhusen och andra kollekliva boendeformer,

3.    att riksdagen uttalar att statliga lån bör utgå till utrustning och inventarier i kollekfivhus;, ,       i

A. att riksdagen hos regeringen begär att de'samhällsekonomiska och sociala konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande utreds,

1456  av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs:    ;

1.    att riksdagen uttalar att bidrag till miljöförbättrande åtgärder i bostadsområdena skall kunna utgå med upp till 100 % i vissa fall,

2.    att  riksdagen  beslutar  att  begränsningarna  i  bidragsgivningen  till

 

CU 1980/81:29                                                                        7

bostadsområden med speciella uthyrningsproblem slopas,

3. att riksdagen med ändring i proposition 1980/81:100,bostadsdeparte­mentet bilaga 16 B 9 Bidrag lill förbättring av boendemiljön anvisar ett reservationsanslag av 10 001 000 kr.,

1457 av Lars Werner m.fl. vari hemställs

1.    att riksdagen uttalar

a)    alt bostadsbyggnadsplanen som mål bör omfatta igångsättning av 70 000 lägenheter per år genom nybyggnad och av 20 000 lägenheter per år genom ombyggnad exkl. energisparåtgärder.

b)    att nyproduktionen främst skall avse hyresbostäder som förvaltas av allmännyttiga bostadsföretag,

 

2.    alt riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag snarast föreläggs riksdagen om sådana ändrade förutsättningar och villkor för finansieringen av bostadsbyggandet som kan såväl stimulera bostadsbyggandet som ge lägre hyror,

3.    att riksdagen hos regeringen hemställer om alt förslag läggs fram om en statlig tolalfinansiering av bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar genom en statlig bostads- och samhällsbyggnadsbank,

4.    att riksdagen beslutar uttala sig för all

 

a)    bostadslånen lill allmännyttiga bostadsföretag skall undantas från årlig upptrappning av räntenivån,

b)   en extra upptrappning av räntenivån på bostadslån till privata hyreshus och småhus som bebos av låntagaren t. v. skall ske med 0,35 % årligen,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag snarast föreläggs
riksdagen om ett statligt stöd genom ränte- och amorteringsfria lån till de
allmännyttiga bostadsföretagen avsett att täcka dels deras reguljära kost­
nadshöjningar från 1980 års nivå, dels deras särskilda, ökade kostnader och
därmed åstadkomma ett hyresstopp,

1460 av Lena Öhrsvik (s) vari hemställs att rik,sdagen hos regeringen hemställer alt äldreberedningen får i uppdrag att utreda konsekvenserna för samhället och för de äldre av bostadsbyggandets omfattning,

1842 av Lahja Exner m.fl. vari hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av genomgångsbostäder för utländska medborgare, som vistas i Sverige i väntan på uppehålls- och arbetstillstånd,

1846 av Wiggo Komstedt m. fl. vari hemställs alt riksdagen hos regeringen anhåller att formerna för anmälan av bosladsbidragsgrundande inkomst överses så att olägenheter av i motionen nämnt slag i största möjliga utsträckning kan undvikas,

1847 av Oskar Lindkvist (s) och Valter Kristenson (s) vari föreslås att

 

CU 1980/81:29                                                                        8

riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av samordning av lånereglerna för garage till bostäder,

1852  av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås

(2) att riksdagen, som sin mening ger regeringen till känna att förslag snarast bör läggas fram om åtgärder som dels hindrar tillkomsten av bostadsrätts- och andelshus med s. k. strimlade lån, dels leder till en avveckling av sådana låneförhållanden,

1853  av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna att markför-värvslånemöjligheten bör kvarstå även efter utgången av budgetåret 1980/81,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna alt markför­värvslån bör vara amorteringsfria under fem år för att därefter amorteras under de följande tio åren,

3.    att riksdagen medger att beslut om markförvärvslån meddelas intill ett belopp av 365 000 kr. under budgetåret 1981/82,

1854  av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

a)    att lånemöjligheten i form av underhållslån skall bibehållas så att lån kan utgå även för år 1982,

b)   att underhållslånen skall utgå lill allmännyttiga bostadsföretag och avse alla statligt belånade hyreshus,

c)    att underhållslånen till nämnda företag skall vara ränte- och amorteringsfria och att detta skall gälla även för tidigare beviljade underhållslån,

2. att riksdagen under bilaga 16 B 3 Lån till bostadsbyggande på
statsbudgeten för 1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag

med 200 000 000 kr. förhöjt belopp avseende underhållslån,

1

1855  av Lars Werner m.fl. (vpk) vari föreslås

1.    att riksdagen beslutar

a)    att uttala sig för att möjligheterna till hyresförlustlån skall återinfö­ras så att lån skall kunna utgå till hyresförluster som uppkommer efter år 1980 hos allmännyttiga bostadsföretag och att tidigare beviljade hyresförlustlån till allmännyttiga bostadsförelag efterges i sin helhet,

b)    att under bil. 16 B 5 Eftergift av hyresförlustlån anvisa ett förslagsanslag av 50 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att reglerna för eftergift av
beviljade hyresförlustlån ändras i enlighet med vad som anförs i motio­
nen,

1863 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, med hänvisning lill motiveringen i

 

CU 1980/81:29                                                                         9

motion 1980/81:1503, föreslås att riksdagen beslutar att uttala alt bostads­byggnadsplanen bör omfatta igångsättning av 70 000 lägenheter per år genom nybyggnad och ombyggnad av 20 000 lägenheter, exkl. energisparåt­gärder.

3 Statistiska uppgifter om bostadsproduktionen m. m. 3.1 Bostadsproduktionen

Produktionen av nya bosläder med fördelning på hustyper under åren 1960-1980 illustreras i följande figur.

Figur 1.  Påbörjade lägenheter totalt samt med fördelning på småhus och flerbostadshus åren 1960-1980

1000-tal lijgenheter

100

Fler­bostads­hus

1980 ar

 

CU 1980/81:29

10

Den ombyggnad som finansierats med statliga bostadslån framgår av nedanstående figur.

Figur 2. Antal lägenheter,  efter ombyggnad, som erhållit bostadslån till ombyggnad åren 1970-1980

1 000-tal lägenheter

Tofalt

20-

10-

Flerbostadshus Småhus

 

0-1970

Källa: Bostadsstvrelsen

1975

->

1980     år

Bosiadsbyggnadsvolymen kan mätas med flera olika variabler. I nedan­stående tabell, som tagits fram av bostadsslyrelsen, redovisas bostadsbyg­gandet mätt i antalet påbörjade lägenheter, antalet färdigställda lägenheter samt som summan av antalet lägenheter med preliminära beslut om bostadslån och antalet lägenheter utan statlig belåning som erhållit byggnadstillstånd.

 

CU 1980/81:29                                                                        11

Tabell 1. Påbörjade och färdigställda lägenheter, lägenheter med prellminäri beslut om bostadslån samt lägenheter ulan statligt lån som erhållit byggnadstillstånd åren 1976-1980

 

 

Antal 1;

iigenheter år

 

 

 

 

1976

1977

1978

1979

1980

Preliminära beslut om

 

 

 

 

 

bostadslån

 

 

 

 

 

Flerbostadshus

15 600

13 800

17 600

18.500

16 400

Småhus

36 000

35 100

38 300

34 600

29 6(10

Totalt

51600

48 900

55 900

53 100

46 000

Beviljade byggnads-

 

 

 

 

 

tillstånd

6 600

6 800

4 900

3 600

2 40(1

Lån + tillst.ind

58 200

55 700

60 800

.56 700

48 400

Påbörjade

57 100

54 000

57 300

55 700

49 000

Färdigställda

55 800

54 900

53 700

55 500

51 400

Källa: Bostadsstvrelsen

Som framgår av figur 1 och delvis också tabell 1 har bostadsbyggandet minskal under hela 1970-talel. Endast mellan åren 1977 och 1978 har antalet påbörjade lägenheter ökat. För de inflyllningsfärdiga lägenheterna kom denna uppgång med ett års eftersläpning, dvs. den skedde mellan åren 1978 och 1979. Sedan år 1976 har antalet påbörjade småhus legat relativt konstant omkring 40 000 per år. Denna trend bryts dock definitivt år 19801 och med all antalet minskar till drygt 32 000.

Däremot ligger de påbörjade lägenheterna i flerbostadshus kvar på en nivå på omkring 17 000 lägenheter. Minskningen i bostadsbyggandet år 1980 faller alltså i huviidsak på småhusen. Den procentuella fördelningen av de påbörjade lägenheterna på flerbostadshus respektive småhus har under de senaste åren varit följande.

Tabell 2.  Procentuell fördelning mellan påbörjade flerbostadshus och små­hus åren 1975-1980

Är                   Procentuell andel påbörjade

Flerbostadshus .                         Småhus

1975                                 30                           70

1976                                 25                           75

1977                                 25                           , ,   75

1978                                 29                           71

1979                                 32                           68

1980                                 34                           66

Källa: SCB

 

CU 1980/81:29

12

3.2 Kommunernas bostadsförsörjningsprogram 1981-1985

Alla kommuner har nu till länsbostadsniimnderna redovisat sina boslads-försörjningsprogratn avseende perioden 1981-1985.

En första sammanställning av programmen avseende det planerade påbörjandet visar att programnivån totalt har minskal med 11 % jämfört med föregående programomgång. Del innebär alt den genomsnittliga programnivån för åren 1981-1985 år 56 000 lägenheter jämfört med föregående års programnivå om 63 000 lägenheter. Minskningen avser helt del planerade småhusbyggandet medan, redovisningen av lägenheter i flerbostadshus har lika slor omfattning som föregående år.

Uppgifter om det planerade påbörjandet under programperiodens olika år pekar på att påbörjandet under år 19S1 kommer att bli lägre än under 1980. Då påbörjades 49 000 lägenheter. Med ledning av de nu redovisade uppgifterna går det dock inle alt närmare bedöma hur slor minskningen kan bli.

3.3 Bostadsinvesferingar

Bostadsbyggandet i ekonomiska termer ger en något annorlunda bild jämfört med volymen mätt i antal lägenheter. Under åren 1970-1980 uppgick sålunda investeringarna i ny- och ombyggnad lill följande belopp i miljoner kronor. 1 sammanhanget redovisas också underhållskostnaderna respektive år.

Tabell 3.  Investeringar och underhåll i permanenta bostäder åren 1970-1980 i 1975 års priser (i milj. kronor)

 

Är

Nybyggn;

id av bostäder

 

Byggnadsverksaml

fiet

 

Totalt, nybyggnad

 

 

 

 

i

 

 

 

och beståndet

 

 

 

 

beståndet

av

bo-

 

 

 

 

 

 

städer

 

 

 

 

 

Småhus

Flerbostads-

Summa

Ombygg

Underh

lån Summa

 

 

 

hus

 

nad

 

 

 

 

1970

5 450

7 050

12 500 ■

900

3 000

 

3 900

16 400

1971

5 250

7 200

12 450

900

3 200

 

4 100

16 .S50

1972

6 650

6 200

12 850

750

3 450

 

4 200

17 050

1973

7 600

4 750

12 350

850

3 700

 

4 550

16 900

1974

7 900

3 100

11 000

I 100

3 950

 

5 050

16 050

1975

7 800

2 400

10 200

1900

4 2.50

 

6 150

16 350

1976

7 600

1 650

9 250

1 800

4 450

 

6 250

15 500

1977

7 300

1600

8 900

1900

4 550

 

6 750

15 650

1978

7 650

1950

9 600

2 900

5 050

 

7 950

17 550

1979

7 400

2.300

9 700

3 200

5 250

 

8 450

18 150

19801

6 550

2 150

8 700

3 100

5 350

 

8 450

17 150

' Prognos

Källa: Nationalräkenskaperna. SCB och bostadsdepartementet.

 

CU 1980/81:29                                                                        13

De reala investeringarna (dvs. investeringarna mätta i fast penningvärde) i permanenlbebyggelsen har gått ned sedan 1970, men minskningen är betydligt mindre än motsvarande nedgång i antalet nyproducerade bosläder. En av förklaringarna härtill är alt ombyggnadsinvesleringarna har ökat. Samtidigt har de bostäder som producerats blivit dyrare per enhet genom en ökad standard i fråga om utrymme och utrustning.

3.4 Byggkostnaderna

Kostnadsutvecklingen för statligt belånade flerbostadshus i exploaterings­områden samt gruppbyggda småhus såsom den redovisas i preliminära beslut om statliga lån framgår av nedanstående tabell. De för år 1980 lämnade uppgifterna är preliminära. Redovisningen detta år avser dessutom produk­tionskostnaden per kvadratmeter primär bruksarea (BRA, p). De skillnader som kan finnas mellan den primära bruksarean och de tidigare använda begreppen bostadsyta och lägenhetsyta torde dock inte vara större än all uppgifterna i stort sett är jämförbara.

Tabell 4. Kostnadsutvecklingen för flerbostadshus inom exploateringsområ­den och gruppbyggda småhus åren 1976-1980 saml förhållandet mellan produktionskostnad (Pk) och panivärde (Pv)

 

Är

Flerbostadshus

 

 

Gruppbyggda sm

åhus

 

 

Genomsnittlig

Ökning i %

Pk/Pv

Genomsnittlig

Ökning i %

Pk/Pv

 

Pk kr/m-

från före-

%

Pk kr/m-

från före-

%

 

lägenhetsyta

gående år

 

bostadsyta

gående år

 

1976

1945

16.7

104.8

1 899

13.0

104.0

1977

2 393

23.0

103.8

2 291

20.6

105.1

1978

2 799

17.0

105.8

2 654

15.8

105.8

1979

3 214

14.8

106.8

2 996

12.9

107.0

19801

3 6972

1.5.0

110.1

3 470=

15.8

108.8

' Preliminära uppgifter

- Kr/m- BRA. p (BRA. p = primär bruksarea)

Källa: Bostadsstyrelsen

En ytterligare illustration till kostnadsutvecklingen ges i figurerna 3 och 4. Här redovisas produktionskoslnadsnivån och den s. k. pantvärdenivån för flerbostadshus inom exploateringsområden respektive gruppbyggda små­hus.

1 ärenden om statliga bostadslån fastställs ett pantvärde (Pv) som bestämmer lånels förmånsrättsläge. Ett låneunderlag utifrån vilket det statliea lånets storlek bestäms fastställs också. Uteånespunkten för beråk-ning av låneunderlagel för flerfamiljshus och småhus som inte skall bebos av sökanden är elt s. k. grundbelopp. Detta grundbelopp är olika för flerfamiljshus och småhus. Vissa tillägg till grundbeloppet får göras bl. a. för

 

CU 1980/81:29

14

Figur 3. Samband mellan godkänd produktionskostnad och pantvärde för flerbostadshus inom exploateringsområden

76                    1977

Källa: Bostadsstyrelsen

1978

1979

1980

Figur 4.  Samband mellan godkänd produktionskostnad och pantvärde för gruppbyggda småhus

76                   1977

Källa: Bostadsstvrelsen

1978

1979

1980

 

CU 1980/81:29

15

extra värmeisolering. Summan av grundbeloppet och tilläggen multipliceras med en ortskoefficient, och del så erhållna beloppet multipliceras med en lidskoefficienl (Tik).

Utvecklingen av produktionskostnaderna för bostadsbyggandet i relation till den totala kostnadsutvecklingen mätt med konsumentprisindex illustre­ras i figur 5. Produktionskostnaderna har härvid räknats om lill en index med år 1970 som basår. Det bör dock noteiras att vissa förändringar vidtogs i produktionskostnadsstatisliken år 1973.

Figur 5. Index (1970 = 100) för produkilonskostnadsulvecklingen för fler­bostadshus i exploateringsområden saml gruppbyggda småhus under perioden 1970-1980 i jämförelse med utvecklingen av konsumentprisindex

Flerbostadshus . I exploaterings-/    områden

Gruppbyggda ..'   småhus

Konsumentpris, index

Källa: SCB och bostadsstyrelsen

 

CU 1980/81:29

16

3.5 Byggarbetsmarknaden

Antalet sysselsatta byggnadsarbetare enligt statistiska centralbyråns bygg­nadsinventeringar under 1980 och hittills under 1981 redovisas i tabell 5.

Tabell 5.  Antal sysselsalta byggnadsarbetare enligt byggnadsinvenieringarna under 1980 och 1981 (feb.)

Byggnadsobjekt'

Antal sysselsatta år/månad

 

1980

Feb.

Aug.

Nov.

1981 Feb.

 

Bostadshus

därav småhus Samtliga objekt

28 514       25 467       27 420       26 913
13 283        10 296        10 716           9 661

68 994       65 923       70 330       68 589

' Hiiri ingår ej styckebyggda statligt belånade småhus. Källa: SCB

Arbetslösheten bland byggnadsarbetarna som den återspeglas i anmälning­arna till deras arbetslöshetskassa framgår av figur 6.

Figur 6. Antal arbetslösa i byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa under åren 1977-1980

RIKET

Källa: AMS

 

CU 1980/81:29

17

Förändringarna i antalet kvarstående platser för iräarbetare illustreras t figur 7.

Figur 7. Kvarstående lediga platser för träarbetare åren 1977-1980

1 000 tal 10-

RIKET

9-

--------- 1---- \----- 1---- 1----- 1---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1

Jan          Feb      Mar       Apr     Maj      Jun       Jul       Aug      Sep        Okt        Nov        Dec

Källa: AMS

Byggnadsdeialjen vid arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) redovisar och sammanfattar regelbundet situationen på byggarbelsmarknaden i stencilen AMS byggnadsdetaljen informerar. I den senaste av dessa redogörelser (daterad 1981-01-23) sägs att länsarbetsnämnderna i sina översikter hävdar att det är den minskande bostadsbyggnadsvolymen som är främsta orsaken till de allt större sysselsättningssvårigheterna inom byggnadsbranschen. Enligt nämnderna finns det inte heller några tecken på alt bostadsbyggandet skall öka det närmaste året, utan att del snarare är risk för en minskning jämfört med 1980, främst på grund av den höga kostnadsnivån.

Avslutningsvis anförs att det finns risk för en påtaglig ökning av arbetslösheten under 1981 jämfört med tidigare år. Det påpekas dock all betydande regionala skillnader kommer att råda. Stimulansåtgärder kommer enligt AMS därför alt behövas i varierande utsträckning i hela landet med undantag av Stockholms, Uppsala, Kalmar och Malmöhus län.

2 Riksdagen 1980/81. 19 .saml. Nr 29

 

CU 1980/81:29                                                                    18

3.6 Bostadskostnaderna

Hyresutvecklingen sedan  år  1971   belyses  av  nedanstående  uppgifter avseende genomsnittliga hyror för bostäder i SABO-företagen.

Tabell 6.  Kallhyra, avgifter för värme och varmvatten samt varmhyra för bostäder i SABO-företagen åren 1971-1981 (kr/uf-)

 

Är

Kallhyra

Avgift värme

Varmhvra

 

bostäder

0. varmvatten

bostäder

1971

74:82

6:39

81:21

1972

78:94

6:14

85:08

1973

83:75

6:57

90:.32

1974

89:17

10:96

100:13

1975

93:32

12:52

105:84

1976

102:42

15:01

117:43

1977

114:56

16:38

130:94

1978

128:51

18:98

147:49

1979

137:04

23:66

160:71

198(|i

147:90

35:00

182:90

1981'

163:50

41:00

204:.S0

' Preliminär uppskattning Källa: SABO

Omräknat till 1979 års penningvärde med hjälp av konsumentprisindex har hyresutvecklingen inom SABO-företagen varit följande.

Tabell 7. Kallhyra, avgifter för värme och varmvatten samt varmhyra för bostäder I SABO-företagen åren 1971-1980 omräknat lill 1979 års penningvärde (kr/m-)

 

Är

 

Kallhvra

Avg

ifter

värme

Varmhvra

 

 

bostäder

0. v;

nniv

ätten

bostiider

1971

 

148

13

 

 

161

1972

 

147

12

 

 

159

1973

 

146

12

 

 

158

1974

 

142

17

 

 

159

1975

 

135

18

 

 

153

1976

 

L35

20

 

 

155

1977

 

135

19

 

 

154

1978

 

137

20

 

 

157

1979

 

137

24

 

 

161

1980'

 

130

31

 

 

161

198 P

 

131

33

 

 

164

1 Prel:

iminär u

ppskattning

 

 

 

 

Källa:

: SABO

 

 

 

 

 

 

CU 1980/81:29                                                                        19

En uppdelning av de  tre senaste  årens hyreshöjningar på  kallhyra, bränsleavgifter och den totala varmhyran ger följande resultat.

Tabell 8. De procentuella hyre.sförändringarna sedan 1978 inom SABfi-företagen med fördelning på kallhyra, bränsleavgifler och total varmhyra

 

År

Hyresändringar

i procent

 

 

Kallhyra

Bränsleavgifler

Varmhyra

1978-1979 1979-19801 1980-1981'

6.6 7.9 10,5

24.7

48

17

9.0 13.8 11,8

' Preliminära Källa: SABO

uppskattningar

 

 

Av tabellen framgår alt ökningen av bränslekostnaderna haft slor betydelse för hyresutvecklingen. Mellan åren 1979 och 1980 kan således bränsleavgifierna beräknas ha ökat med närmare 50 procent. Också mellan de övriga redovisade åren har bränslekoslnaderna ökat betydligt mer än kallhyran.

En bild av de kostnader som ligger bakom förhandlingarna om hyror ges av de uppgifter rörande fasllghelsförvaliningens kostnader inom SABO-företa­gen som lämnas i följande tabell.

Tabell 9. SABO-företagens kapital-,  underhålls- och driftkostnader åren 1971-1979 (kr/m)

 

Är

Kostnader

 

 

 

 

 

Kapital

Underhåll

Bränsle

Drift övr.

Summa

1971

49:31

10:05

6:78

20:29

86:43

1972

50:17

10:.W

6:28

22:71

89:46

1973

52:63

10:51

7:01

24:57

94:72

1974

54:.56

11:95

11:92

26:15

104:58

1975

55:58

14:98

12:.54

30:.39

113:49

1976

56:29

18:78

15:08

.3.S:17

125:32

1977

61:79

22:53

16:93

40:60

141:85

1978

65:73

27:72

18:95

45:88

158:28

1979

69:67

35:35

24:05

49:48

178:55

Källa:

SABO

 

 

 

 

 

CU 1980/81:29

20

Under senare år har det skett en förskjutning i fastighetsförvallningskost-naderna från en hög kapitalkostnadsandel mot framför allt en ökande kostnadsandel för underhåll och bränsle. Även driftkostnadernas andel av totalkostnaden har ökat. Delta förhållande illustreras i nedanstående figur. som är baserad på faslighetsförvallningskostnadsuppgiflerna för SABO-företagen från tabell 9.

Figur 8. SABO-företagens förvaltningskostnader med fördelning på kost­nadsandelar (i %) åren 1971-1979

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23

25

26

25

27

28

28

29

28

8

7

7

11

11

12

----

12

13,5

12

12

12

11

12

13

15

16

17

19,5

57

56

56

52

49

45

44,

42

39

77

72

73

74

75

76

78

79

1971

Drift Övrigt

Bränsle

Underhåll

Kapital

Källa: SABO

3.7 Det totala bostadsstödet

Stödet till bostadssektorn kan i princip fördelas på tre olika typer, det gäller bostadsbidrag, räntebidrag saml skaltesubventionerna till egnahems­ägare. Sedan år 1975 har detta stöd uppgått till följande belopp (i miljarder kronor).

 

CU 1980/81:29                                                                       21

Tabell 10.  Bostadsstödets storlek (I miljarder kronor) åren 1975-1980

 

 

1975

1976

1977

1978

1979

1980

Bostadsbidrag'

3,6

4,5

4,8

5.3

5.0

5.6

Räntebidrag

1,8

2,2

2,8

3,1

3,6

5,2

Skattesubvention till

 

 

 

 

 

 

egnahemsägare

2,7

3,5

4.8

6,0

7

9

Summa

8,1

10,2

12,4

14,4

15,6

19,8

' Innefattar  såväl  de  statliga  och  de  statskommunala  bostadsbidragen  som  de kommunala bostadstilläggen lill folkpension.

- Med skattesubvention avses den skatteeffekt som är betingad av skillnaden mellan den schablonmässigt beräknade intäkten och dels avdraget för räntor i fastigheten, dels det extra avdraget. Beräkningarna bygger bl. a, på uppgifter frän riksrevisionsverkets taxeringsstatistiska undersökningar avseende åren 1975-1977 och statistiska central­byråns bostads- och hyresundersökning avseende år 1978. Såväl fastigheter med underskott som fastigheter med överskott har beaktats. I sammanhanget kan noteras att en del av skattebortfallet motsvaras av en skatteintäkt, eftersom långivarnas ränteinkomster tas upp till beskattning. Denna skatteintäkt har inte beaktats vid beräkning,rna. Källa: Bostadsdepartementet

3.8 Bostadsmarknaden

Bostadsslyrelsen insamlar halvårsvis uppgifter om oulhyrda lägenheter i statsbelånade flerbostadshus färdigställda år 1967 eller senare. Enligt den senaste av dessa undersökningar fanns del den 1 september 1980 sammanlagt

11        040 eller 1,9 procent outhyrda lägenheter i de aktuella fastigheterna. Den
1 september 1979 var antalet 10 750 motsvarande 1,9 procent av bestån­
det.

Under åren 1972-1974 steg antalet outhyrda lägenheter i hela rikel, men det sjönk därefter successivt från totalt 26 630 den 1 september 1974 till

12        070 den 1 mars 1978, dvs. från 5,9 % lill 2,3 % av de lägenheter som
färdigställts från och med 1967. Därefter har både ökningar och minskningar
förekommit.

Antalet outhyrda lägenheter i storstadsområdena samt vissa kommuner under åren 1975-1980 kan illustreras med följande exempel. Gemensamt för redovisade kommuner är att de någon gång sedan 1972 haft mer än 150 oulhyrda lägenheter.

 

CU 1980/81:29

22

Tabell II.  Outhyrda lägenheter under åren 1975-1980 i storstadsområdena saml vissa kommuner

 

 

Storstads-

Antal 1

outhyrd

la lägen

heter

 

 

 

 

område

 

 

 

 

 

 

 

 

1975

1976

1977

1978

1979

1980

 

I procent'

Kommun

09-01

09-01

09-01

09-01

09-01

03-01

09-01

1980-09-01

Stor-Göteborg

4 810

3 860

3 000

2 510

2 390

2 230

2 510

3.9

Stor-Malmö

2 330

2 360

2 140

1430

1 090

980

900

2.3

Landskrona

KSO

220

220

330

370

430

500

14,5

Luleå

-

-

370

760

580

460

430

6.7

Borås

860

600

570

520

550

330

320

5.5

Södertälje

1 420

1 120

1290

1 010

480

350

310

2.6

Jönköping

240

260

230

250

160

170

2.S()

3,0

Stor-Stockholm

6 680

6 330

3 720

1 880

690

340

210

0.2

Västerås

310

80

< 1(1

60

170

180

200

2.1

Skellefteå

-

-

-

130

110

160

190

3.3

Hallstahammar

250

180

140

130

100

120

160

13.3

Köping

270

270

250

240

1.30

140

150

11.6

Oskarshamn

L50

160

170

230

2.30

2.')0

LSO

6,8

Karlskoga

100

50

50

70

L30

110

150

8,0

Trollhättan

250

140

30

90

140

170

150

3.4

Helsingborg

-

-

-

■    -

80

170

140

1.3

Hultsfred

220

140

120

140

140

150

1.30

14,6

Mariestad

150

160

90

80

110

1.30

120

10.1

Piteå

60

20

80

120

LSO

100

110

5.1

Norrköping

660

500

250

90

110

90

110

1,0

Boden

-

-

40

130

100

80

110

6.1

Finspång

KSO

' 190

80

80

90 .

100

100

6.4

Karlskrona

190

120

60

50

80

70

70

2,2

Mjölby

170

170

90

60

30

40

60

4,8

Växjö

90

30

10

30

< 10

40

30

0.7

Hässleholm

120

10

10

20

20

< 10

20

1.4

Kalmar

180

< 10

-

60

10

< 10

10

0.3

Nynäshamn

130

60

-

-

-

-

< 10

0,9

Eslöv

LSO

10

< 10

10

-

< 10

< 10

0.3

Ljungby

90

30

10

20

30

20

< 10

0,7

' I procent av det under åren 1967-1980 färdigställda antalet lägenheter Källa: Bostadsstyrelsen

Också bosiadsmarknadsläget vad avser möjligheten all inoin viss tid erhålla bostad undersöks årligen av bostadsslyrelsen. Undersökningarna avser läget vid respektive årsskifte. Vid de senaste årsskiftena har bosiadsmarknadsläget varit följande:

 

CU 1980/81:29                                                                        23

Tabell 12.  Bosiadsmarknadsläget vid årsskiftena 1978-1979, 1979-1980 saml 1980-1981

 

 

 

 

Årsskifte

Antal

Bostad kan erhåll:

IS

Ej en-

 

 

kommuner

 

 

 

.   I- .

 

 

 

 

- tyaigt

 

 

 

prak-

efter

efter

svar

 

 

 

tiskt

3-4 mån.

lång

 

 

 

 

taget

väntetid

väntetid

 

 

 

 

genast

 

 

 

Samtliga kommuner

1978-1979

277

57

94

108

18

 

1979-1980

279

56

95

124

4

 

1980-1981

279

81

91

96

11

 

/ procent

 

 

 

 

 

 

1978-1979

100

21

34

39

6

 

1979-1980

100

20

34

44

1

 

1980-1981

100

29

33

34

4

Storstadsområdena

1978-1979

40

2

11

23

,4

 

1979-1980

40

2

9

27

2

 

1980-1981

40

2

6

28

4

Övriga kommuner

1978-1979

237

55

83

85

14

 

1979-1980

239

54

86

97

2

 

1980-1981

239

79

85

68

7

Källa: Bostadsstyrelsen

Förändringen av bosiadsmarknadsläget mellan årsskiftena 1979-1980 och 1980-1981 belyses av följande tabell där uppgifterna från 1980-1981 kombinerats med dem från ett år tidigare.

Tabell 13.  Kommunernas bedömning av förändringarna i bostadsmarknads-läget mellan årsskiftena 1979-1980 och 1980-1981

 

 

Bedömning av läget vid års­skiftet 1979-1980

Antal kom­muner

Bedömning skiftet 1980,

av läget vid års-•1981

 

 

 

 

Bostad kan

erh;

illas

 

Ej en-

Bostad kan er­hållas

praktis

taget

genast

,kt

 

efter 3-4 mån. viintetid

efter lång väntetid

tydigt svar

praktisk taget genast efter 3-4 mån. väntetid efter lång väntetid ej entydigt svar Summa

56 95

124

4

279

52

23

6

81

 

 

4 62

25

91

7 89

96

3 4 4 11

Källa: Bostadsstvrelsen

 

CU 1980/81:29                                                                       24

Enligt kommunernas egna bedömningar var bosiadsmarknadsläget under år 1980 oförändrat i flertalet kommuner. 1 de fall läget förändrades är del fler kommuner som anger att det blev lättare för hushållen all erhålla lämplig bostad än som anger all del blev svårare. Denna förändring har också tagit sig uttryck i att andelen kommuner, som anger alt bostadssökande praktiskt tagel genast kan få bostad, har ökat.

Vissa kommuner som anger en lättare bostadsmarknad motiverar delta med alt antalet färdigställda lägenheter ökat. Andra orsaker är att de stigande bostadskostnaderna dämpat efterfrågan och skapat avsättningssvå­righeter i nyproducerade bostadsområden. Vidare har situationen i en del fall påverkats av utflyttning från orten på grund av försämrat arbetsmarknads­läge.

Bland de kommuner som anser alt del blivit svårare all erhålla bostad anges som orsak härtill bl. a. brist på smålägenheter, minskning av antalet outhyrda lägenheter och ingen eller minskad nyproduktion bl. a. på grund av den kraftiga kostnadsstegringen.

Att läget i en del kommuner anses ha blivit lättare innebär inte alllid all valmöjligheterna ökat i samma grad. Det finns inle i alla dessa kommuner ett utbud som motsvarar de sökandes önsketnål. Som en del kotrtmuner framhåller kan bostad erhållas genast endast under förutsättning att sökanden tar ett erbjudande om bostad i elt visst område ulan alt ha några alternativ alt välja emellan eller är beredd all acceptera lägenhet i nyproduktionen oavsett läge, storlek och pris.

1 sina svar får kommunerna dessutom göra en bedömning av bosiadsmark­nadsläget under det kommande året. Bedömningen avser huruvida kommu­nen anser att det blir lättare eller svårare att erhålla bostad eller om ingen förändring väntas. 1 tabell 14 (s. 25) redovisas kommunernas bedömningar för år 1981.

3.9 Tidigare behandling av frågor om bostadsbidrag

Proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m, ni, behandlades av riksdagen hösten 1980, 1 propositionen föreslogs - på socialministerns föredragning - ändrade inkotnslprövningsregler för kom­munall bostadstillägg till folkpension (KBT) och ändrade statsbidragsregler. De ändrade inkoinslprövningsreglerna borde träda i kraft den 1 juli 1981. Besparingen som uppgavs till 180 milj. kr. ansågs i sin helhet böra tillföras statsbudgeten. Tillsammans med av bosladsministern i samma proposition aviserade förslag (se nedan) om ändringar av vissa regler för de stalskom­munala bostadsbidragen (SKBB) föreslogs procentsatsen för statsbidraget till KBT och SKBB ändrad från 43 % till 38 % den 1 juli 1981. De nu refererade förslagen behandlades av socialförsäkringsutskottel (SfU 1980/ 81:14) vars majoritet (c.m, fp) tillstyrkte proposilionsförslagen. Reservanter (s) yrkade avslag på propositionen i denna del. Riksdagen följde utskot­tet.

 

CU 1980/81:29                                                                       25

Tabell 14.  Bedömning av hur bosiadsmarknadsläget kan komma an föränd­ras under år 1981

 

Kommungrupper

Antal

Därav som svarat

att det

Ej en-

 

kommuner

under år

1981 blir

 

tydigt

 

 

 

 

 

—svar

 

 

lättare

svårare

ingen

 

 

 

att er-

att er-

föränd-

 

 

 

hålla     ■

hålla

ring

 

 

 

bostad

bostad

 

 

Siorsladsområden

 

 

 

 

 

Stor-Stockholm

20

2

8

10

-

Stor-Göteborg

11

1

3

7

-

Stor-Malmö

9

4

1

4

-

Suinma

40

7

12

21

-

Övriga kommuner

 

 

 

 

 

Kommuner med

 

 

 

 

 

30 000-w inv.

53

20

5

27

1

10 000-29 999 inv.

126

36

9

81

-

mindre än 10 000 inv.

60

19

4

37

-

SuEiima

239

75

18

145

1

Samtliga kommuner

279

82

30

166

1

Källa: Bostadsstyrelsen

Bosladsministern anmälde i den ovannämnda propositionen all hon hade för avsikt att i 1981 års budgetproposition bl, a. föreslå sänkt nedre inkoinstgräns för ensamslående utan barn vid bestämning av SKBB. Besparingen i denna del beräknades till ca 30 milj. kr. per är. Förslag aviserades om all vid inkomstprövning skulle beaktas studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen. Besparingen av delta förslag hade uppskattats till 70 inilj. kr. De anmälda förslagen avsågs tråda i kraft den 1 januari 1982. Vidare redovisades i propositionen ett regeringens beslut den 18 september 1980 (SFS 1980:708) om beräkning av bostadskostnad för ägda småhus vid bestämning av SKBB. Beslutet innebar att fr. o. m. den 1 januari 1981 kostnader för avskrivning inle skall räknas med när den bidragsgrundande bostadskostnaden bestäms. Besparingen på grund av delta beslut uppskat­tades till 130 milj. kr. De totala besparingarna inom SKBB-systemel med anledning av fattade beslut och aviserade förslag beräknades i propositionen totalt till 260 milj, kr., varav 115 milj. kr. faller på statsverket med nuvarande stalsbidragsregler. För att besparingarna i sin helhet skall tillföras staten anmälde bostadsministern sin avsikt all i budgetpropositionen föreslå sänkt statsbidrag lill SKBB den 1 juli 1981 från 43 % lill 38 %.

 

CU 1980/81:29                                                                       26

Civilulskottet log i betänkande CU 1980/81:5 upp vad bosladsministern anmält. Därvid erinrade utskottet bl. a. om all bostadsslyrelsen i juni 1980 beslutat att fr. o. m. den 1 januari 1981 höja schablonbeloppet för andra driftkostnader än avskrivning för ägda småhus, vilket angetts öka utgifterna för bostadsbidragen med 110 milj, kr. Vidare noterade utskottet att sänkningen av statsbidragsandelen hade beräknats utifrån gemensamma uppgivna besparingar för KBT om 180 milj. kr. och för SKBB om 260 milj. kr., tillsammans 440 milj. kr. Slutligen anförde iitskollet att riksdagen i 1981 års budgetproposition skulle få del av ytterligare beräkningar i avsikt all belysa besparingseffekterna. 1 ett särskilt yttrande (s) lill civilutsköttets betänkande anfördes bl. a. all beräkningarna av besparingarna var osäkra, något som i sin tur påverkade den gemensamma slatsbidragsnivån för KBT och SKBB.

I 1981 års budgetproposition (bil. 16 s. 62-64) behandlades de tidigare aviserade förslagen om sänkt nedre inkoinstgräns för ensamslående ulan barn från 29 000 kr. lill 26 000 kr. saml om att studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen (1973:349) skall räknas in iden inkomst som ligger lill grund för bostadsbidraget. Förslaget innebår i denna del all hälften av ett hushålls satnlade studiemedel räknas in fr. o. m. bidragsåret 1982 och hela beloppet fr. o. m. bidragsåret 1983. Den totala besparingseffekten beräknas i budgetpropositionen för år 1983 till 70 milj. kr. Sedermera har vid ytterligare bearbetningar av delvis nytt statistiskt material framkommit alt den totala besparingseffekten år 1983 kan beräknas lill ca 40 milj. kr. Nedan visas storleken av de olika besparingsförslagen saml liden för ikraftträdande av dem.

Tabell 15.   Totalbesparingar per helår Inom KBT-och SKBB-sysiemen (milj. kr.) enligt beräkningar i regeringskansliet I mars 1981

Besparing        Ikraftträdande

KBT-systemet                                        180            1 juli 1981

SKBB-systemet

sänkt nedre inkomstgräns för ensamstående

utan barn                                               30             1 jan, 1982

hälften av ett hushålls samlade studiemedel

medräknas när bostadsbidraget bestäms   20             1 jan. 1982

hela beloppet av ett hushålls samlade studie­medel    räknas    med    iiiir    bostadsbidraget

bestäms                                                 20             1 jan. 1983

beräkning av bostadskostnad, avskrivnings­
posten får inte tas med bland driftkostnaderna
när bostadsbidrag för ägda småhus skall
beräknas          "         "                         1.30           1 jan. 1981

Summa besparingar enligt beräkningar i rege-
rincskansliet                                          380

 

CU 1980/81:29

27

 

 

 

 

 

r

 

 

 

 

4-

 

 

 

 

 

1>

 

 

 

 

t)

 

 

-1-

-1-

■a

 

 

sr

sr

 

 

ra

+

-(-

~M

_

O

o

ty-,

.c

k.

 

r-.

 

-i«:

> 

;

 

ra

 

ra

 

 

 

■|

j

un o

o 1

 

o oc OO OO OO -sD Q\ On a

o   OO   00

00 oc -

(   Q\   On

o oc oc 00 oc

O  Oy   0\

 

= "O

 

 

 

 

 

"o   c

 

 

£

TT     —     ({

av o r--_

5 S

r-' o o"

iW o  00

 

u,  O  u-,

O   "v-j   ly

o IT) tn

oc r-,  —

m (N r~-

-TT    fN]    o

v-,   (   0\

U-)  r oc

m   ri   OO

1-

ra   3 v   o/J

T3

ra c t/1 O

o       r  r                O        rj     r

r", ■—'  Tf            CM        —    r

I/-,   r  oc              in        r~j  00

-        r  -:r             —        r-i    -Tr

 

35 03 ,     E

— pa H   c

Si« i

—   tn : en

SS m ,    E

—  V)  :>£  c/5

CO  (fl          g

m cQ r-   c

S:m i

— t/o Ä OO

 

CU 1980/81:29

28

De ovan redovisade besparingarna innebär att statens andel av kostna­derna för SKBB och KBT sjunker med 375 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1983/84. Under nästa budgetår blir sänkningen 325 milj. kr. Om hela denna besparing skall tillföras staten skulle stalsbidragsandelen varit 39.2 % i stället för av regeringen föreslagna 38 %. Skillnaden 1,2 % motsvarar knappt 60 milj. kr.

Som framgått ovan beslöt bostadsslyrelsen att fr. o. tn. den 1 januari 1981 höja schablonbeloppet för andra driftkostnader än avskrivning, något som angetts öka utgifterna med 110 milj. kr./år. Om denna ökade utgift skall belasta anslaget blir statens andel av totalkostnaden för nästa budgetår 40.6 % i stället för 39.2 %. Skillnaden mellan 40.6 % och 38 % motsvarar ca 125 milj. kr.

3.10 Vissa villkor för ombyggnadslån, energilån och radonlån

Bostadsslyrelsen har tillhandahållit nedanstående uppställning som anger skillnader i förutsättningar och villkor för sedvanliga ombyggnadslån (Omb), energilån (EN) och radonlån (Rad). Kombination av sådana lån år mycket vanlig. 1 den mån radonlån söks är kombination med energilån i regel oundviklig. Uppställningen anger också några generella förutsättningar, som synes inte alltid böra gälla för här ifrågavarande typer av lån.

Tabellen är avsedd att illustrera läget för det fall all förslagen i budgetpropositionen (1980/81:100) och energipropositionen (1980/81:133) genomförs.

 

Förk.

orlningar

 

 

 

 

Omb

= "sedvanlig" oiv

ibyggn

id

Bos

= bostadsstyrelsen

EN

= energilån

 

 

påb

= arbetenas påbörjande

Rad

= radonlån

 

 

Ibn

= länsbostadsnämnd

sm

= småhus

 

 

fo

= förmedlingsorgan

fil

= flerfamiljshus

 

 

und

= undantag

lu

= låueunderlag

 

 

kom b

= kombinationsfall

Omb

EN

Rad

 

Läntagarkategorier    1 princip alla som kan ställa   Därutöver:

egen säkerhet o. har rätts-   bostadsrättsha-
kap, (-1- und)                                      vare,   förvaltare

av gemens, anl.

m, fl.

Omb

 

Beräknina av lu

Godkänd kostnad

Schabloner (i vissa fall skälig-hetsprövade    o. ma.ximerade)

Omb

 

CU 1980/81:29

29

 

Omb

EN

Rad

 

Avdrag för eget arbete (sm)

Låneandel

Automatisk fördjupning

Nej

22,25,29 el. 30 '

Fh:lu högst 100 000 " Sm:lu högst

25 000

Ja

30% = Omb

Nej

Omb Omb

vid komb. fall avses summan av resp. lu; i övriga fall krav på bottenlån

5 000 kr.

Lägsta kostnad

Ej ringa omf.

Sm 10 000 kr. I fast-Fh 25 000 kr, [ställt ) av bos

Ej ringa omf.

(und  3 000  kr.,   7 000 kr.: fast-

om   lånet   avser   ställt av bos

elpatroner

m, m,   eller  om

arb.    utförs    av

sök.)

 

 

 

 

riksd.

 

Amort.tider

Lu högst 25 000: högst 20 år

Lu över 25 000: högst 30 år

 

= Omb

Högst 20 år .(nettokostnad lika för alla)

Obs!      komb. med räntefritt st lån

Säkerhet,

Alltid

 

Ej inom

= Omb

krav på

 

 

3 000-4 900 kr. (i komb.fall eller om tidigare EN-lån   finns   avses summan)

 

Säkerhet.

Inom92. 95. 99eller

100%

Inom   100%  av

Utanför "nor-

placering

av pv

 

pv

mal"       place­ring, om god­tagbart

Påbörjande

Hinder för lån. om på beslut (+ und)

ib. före

= Omb

Får   påbörjas.

när     fo     till-

stvrkt

Kom

fall = Omb

Markvillkor (6 S andra st. 3)

Anslutning till fjärrvärme (9 a §)

Ja

Ja. formellt

(und i särskilda skäl)

Nej

Omb

Nej

Omb

 

CU 1980/81:29

30

 

Omb

EN

Rad

 

Lgh till bostadsför-   Ja. formellt mcdl. (64§); fh

Omb

Omb

 

Ingångsvärde i lu: fil (24 § tredje st 1)

Besvärsordning

Ja

(und: gårdssanering)

Ibn

Bos

\ Reg

 

Räntebidrag:

lu högst

ej komb

25 000:nej

 

sm

 

lu över

 

25 000: ja

 

räknas från

 

25 000-

Nej

Nej

 

Ibn

+ Bos

= EN

(avser även komb EN -1- Rad)

 

Komb fall med Öi

inb till Reg

sm: nej

(imd vissa fall av sm    för    uthyr­ning)

lu     högst 25 000:  nej

 

sm lu       över 25 000: ja

 

räknas från 25 000-

fh: alltid, riiknas från O-       fh: om över                       fh: endast för

25 000 rak-                                                                     del över

nas från O-                                                                      25 000

Räntebidrag:komb

Sm: ingen sammanläggning av lu. så.att man därigenom kommer över 25 000. Varje del räknas för sig.

EN

30 000 10 000

Ex: lu 70 000      Omb   EN         Rad

20 (100 30 000

20 000        = ej räntebidrag

30 000        = räntebidrag på 10 000 (5-f-5)

Fh: samma, utom: även EN under 25 000 skall läggas ihop med Omb

Ex:                 Omh      EN         Rad

100 000  10 000   .30 000   = räntebidrag på 115 000

(100-1-10+15)

 

CU 1980/81:29                                                                    31

4 Utskottet

4.1  Förslag om överläggningar angående bostadspolitiken

I motion 1071 (s) yrkande 1 föreslås att riksdagen begär att regeringen sammankallar företrädare för samtliga riksdagspartier till en överläggning i syfte alt lägga fast riktlinjerna för en omprövning av bostadspolitiken för all skapa ekonomisk och social rättvisa mellan alla boende och mellan olika besitlningsformer. Motionärerna anför alt del är av stort värde all klarlägga de parlamentariska förutsättningarna för enighet om hur den framtida bostadspolitiken skall utformas. De förordar vidare, dock utan särskilt yrkande i detta sammanhang, en övergripande parlamentarisk utredning.

I proposition 1980/81:118 om ekonomisk-politiska åtgärder (regeringspro­lokollet den 26 februari 1981) har budgetminislern (s. 8-9) redovisat vad han tidigare anfört, bl. a. att man måste fortsätta strävandena alt upprätthålla en neutralitet i kostnadshänseende mellan olika boendeformer, vilket kan innebära all en samordning bör ske på beskattningens område med åtgärder som vidtas på andra. Budgetministern anmäler all han och bosladsministern inotn kort skall ha närmare överläggningar om de nu berörda skalle- och bostadspolitiska frågorna och all ärendet därefter kommer all anmälas för regeringen. Enligt vad utskollei inhämtat pågår överväganden om utform­ningen av direktiv för ett utredningsuppdrag. Utskottet noterar också att utredningar och överväganden pågår i relativt många bostadspolitiska frågor. Flera av dessa utredningar torde bli fiirdiga inom överskådlig tid.

Frågan om en mer övergripande parlamentarisk titredniiig behandlades av utskottet senast i belänkande CU 1980/81:7 (s. .3-4. 11-12). En sådan utredning hade förordals i motion (s). Utskottet avstyrkte förslaget bl. a. med hänvisning till alt förslaget var oklart och saknade precisa handlings­linjer. Utskottet förutsatte dock att övervägandena inom regeringen om fortsalla samordnade åtgärder inom såväl finansierings- som skattesystemen kommer att fortsåtta - något som skulle tillgodose motionärernas principiella önskemål om ytterligare övergripande bedömningar.

Del nu fraiTilagda molionsförshigel iir begränsat jämfört med det tidigare förslaget från motionärernas sida. Yrkandet iir nu att regeringen skall initiera överläggningar mellan riksdagspartierna för att då lägga fast riktlinjerna för en omprövning av bostadspolitiken. Enligt utskottets mening iir det självfallet av värde om synpunkter från en bred parlainentarisk opinion kan beaktas når ett utredningsuppdrag formuleras. Det skulle emellertid enligt ulskollets mening vara främmande för riksdagen att i sin tivsedda roll ge direktiv lill regeringen om hur den skall bereda frågor av denna art. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandét. De partier som inte år företrädda i regeringen är självfallet bibehållna vid sina möjligheter att i den bostadspo­litiska debatten m. m. hävda eventuella mer konkretiserade synpunkter på fråuor som anses behöva vltcrliutirc belvsnint: senoni en ulredninu.

 

CU 1980/81:29                                                                    32

4.2 Vissa allmänna förutsättningar för bostadsbyggandet

4.2.1    Finansiering m. m.

Frågan om statUg totalfinansiering av bostadsbyggandet och dess följdin­vesteringar genom en statlig bostads- och samhällsbyggnadsbank las ånyo upp i motion 1457 (vpk) yrkande 3. Riksdagen har redan en gång tidigare under innevarande riksmöte (CU 1980/81:6 s. 17) tagit ställning till ett identiskt förslag och därvid avstyrkt detsatnina. Mot bakgrund av detta och med hänsyn till pågående utredningsarbete finns del enligt ulskollets mening inle anledning lill ytterligare överväganden enligt motionsförslagel.

1 motion 1451 (tn) föreslås en försöksverksamhet med bostadsanskaff­ningslån för finansiering av insats lill egen bostad ål i första hand barnfamiljer och ungdomar. I sin motivering anför motionären bl. a. att lånen bör inriktas pä anskaffning av ny- och ombyggda lägenheter. Redan i dag gäller för dessa lägenheter - under förutsättning att de är statligt belånade - all låneandelen är 99 % vid bostadsratt och 95 % vid äganderätt. Enligt ulskollets mening avspeglar dessa låneandelar en rimlig avvägning mellan lånat kapital och egen insats. Möjligheterna att effektivt utnyttja tillgängligt utrymme för oprioriterad faslighelsbelåning får självfallet löpande beaktas. Vissa kom­muner ställer säkerhet vid köp av bostadsrätter. Med hänvisning till del anförda och till bosladsrättskommitléns arbete finner utskottet inle att riksdagen har anledning att påkalla en föreslagen försöksverksamhet.

4.2.2    Byggnadspriser m. m.

I likhet med bostadsministern (s. 35) anser utskottet att de ökade kostnaderna inom bostadsproduktionen är oroande. Det torde i dag vara en allmän uppfattning att de av byggkostnadernas stegring påverkade bostads­kostnaderna utgör en grundläggande begränsning för bostadsefterfrågan och därmed bygginitiativen. Det begränsade utrymmet för samhälleliga bostads­subventioner medför också att kostnadsökningar i produktionsledet kommer alt i stort få elt omedelbart genomslag i bostadens pris och därigenom i möjligheterna för den enskilde att efterfråga en bostad av önskad standard.

Det är utskottets förhoppning all pågående utredningsarbete skall ge underlag för en bättre bedömning av bl. a. orsakerna till byggprisutveckling­en och därmed inöjlighelerna att förebygga en fortsatt utveckling som hittills.

Krav på all riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförts om skärpt kostnadskontroll ställs i motion 1071 (s) yrkande 3. Motionärerna pekar på behovet av en sådan kontroll inte minst i samband med produktionskostnadsanpassad belåning. Utskottet vill i anledning härav åter notera att kostnadskontrollen vid den statliga långivningen ansetts som effektiv utifrån sina förutsättningar. I likhet med bosladsministern (s. 36)

 

CU 1980/81:29                                                                       33

anser dessutom utskottet alt det ännu är för tidigt att bedöiria vilka effekter de gynnsammare lånereglerna haft. Med hänvisning till det här anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

4.2.3 Bostadens pris - subventionsnivån

För att stoppa hyresutvecklingen och kraftigt begränsa hyreshöjningar föreslås i motion 1457 (vpk) yrkande 5 ett statligt stöd genom ränte- och amorteringsfria lån till de allmännyttiga bostadsföretagen avsett att täcka dels deras reguljära kostnadshöjningar från 1980 års nivå, dels deras särskilda, ökade kostnader och därmed åstadkomma ett hyresstopp. Utskottet tog så sent som hösten 1980 ställning till ett idenfiskt förslag (CU 1980/81:6 s. 16). Motionsyrkandet avstyrks.

Ett bibehållande av underhållslånen under 1982 och i samband därmed vissa ändringar i lånevillkor m. m. föreslås i inotion 1854 (vpk) yrkande 1. Även i detta fall har riksdagen helt nyligen tagit ställning (CU 1980/81:8 s. 1). och avstyrkt ett likalydande molionskrav. Några nya sakskäl förs inte fram i den nu väckta motionen. Ytterligare överväganden avseende underhållsfi­nansieringen bör anslå tills ett definitivt förslag föreligger. Nu pågående utredningsarbete får enligt utskottets mening förutsättas ge underlag för elt sådant beslut.

4.3 Bostadsbyggandets omfattning m. m.

4.3.1 Bostadsbyggnadsbehovet

I propositionen (s. 28-32) redovisar bostadsministern vissa överväganden om bostadsbyggnadsbehovet och redogör för olika beräkningar av nybygg­nadsbehovet. Framställningen utmynnar i slutsatsen att det inte är möjligt alt iner exakt ange hur många bostäder som behöver byggas under den kommande femårsperioden. Det anges emellertid som rimligt att som riktmärke för planeringen t. v. ange elt påbörjande om ca 55 000 lägenheter per år. Något förslag att riksdagen skall godkänna denna bedömning läggs inte fram.

När det gäller ombyggnads- och underhållsbehovet görs inte heller några preciseringar,

Inte heller enligt utskottets mening finns det anledning för riksdagen att nu göra några andra preciserade uttalanden i denna del. Utskottet konstaterar att bostadsbyggnadsbehovel under alla förhållanden är märkbart större än del byggande som, såvitt nu kan bedömas, kan väntas den närmaste överblickbara liden med nu rådande förutsättningar.

3 Riksdagen 1980/81. 19 saml. Nr 29

 

CU 1980/81:29                                                                       34

4.3.2 Bostadsbyggnadsplanen - ramar

Riksdagen föreläggs genom propositionen inte något förslag till en bosladsbyggnadsplan i tidigare använd mening.

Genom i det närmaste likalydande yrkanden föreslås i motionerna 1863 (vpk) och 1457 (vpk) yrkande 1 a att bostadsbyggnadsplanen bör omfatta igångsättning av 70 000 lägenheter per år genom nybyggnad och av 20 000 lägenheter per år genom ombyggnad exkl. energisparåtgärder. Motionärer­na pekar bl. a. på bostadsbyggandets roll för samhällsutvecklingen och dess betydelse för sysselsättningen.

Enligt utskottets uppfattning finns det inle någon praktisk anledning för riksdagen alt lägga fast en antalsmässigt preciserad bosladsbyggnadsplan. Det bör vara tillräckligt att konstalera att utvecklingen mot ett än ytterligare sjunkande bostadsbyggande under alla förhållanden pekar mot en nypro­duktion år 1981 avsevärt under det av bostadsministern biträdda planerings­målet 55 000 lägenheter per år och att nybyggandet helt ostridigt bör öka väsentligt. Därmed får förslagen i motionerna 1863 (vpk) och 1457 (vpk) yrkande 1 a när det gäller nybyggnad, anses tillgodosedda ulan något riksdagens beslut i denna del. Detsamma gäller även förslagen i motionerna 1457 (vpk) yrkande 1 a och 1863 (vpk) trots att den där angivna önskade ombyggnadsnivån hgger under en förutsebar utveckling.

I budgetpropositionen (s. 39) föreslås inte heller att några ramar för det statligt belånade bostadsbyggandet skall fastställas f. n. för vare sig nybyggnad eller ombyggnad. Samtidigt förordar bostadsministern att det nuvarande systemet med ramfördelning på län slopas. Länsstyrelserna skall dock ges rätt att fastställa ramar om det behövs med hänsyn till regionalpo­litiska eller andra intressen. Besluten kan efter besvär prövas av regeringen. Utskottet har uppfattat förslaget så att det för Göteborgsregionen inle avsetts medföra någonprincipiell ändring. Däremot föreslås ingen ändring i ramen för beslut om byggnadstillstånd för nybyggnad av inte statligt finansierade bostäderför år 1981. Denna ram medger beslut om byggnads­tillstånd för 4 500 lägenheter.

Utskottet delar bedömningen att några ramar för bostadsbyggandet f. n. inte är nödvändiga. Utskottet ansluter sig också till förslaget om all slopa ramfördelningen på län. Systemet har under rådande förutsättningar kommit att få en allt mindre praktisk funktion.

I motion 1449 (c,s,m,fp) föreslås att länsstyrelsen i Malmöhus län skall få rätt att fördela bostadsbyggandet inom sitt län - sålunda en fördelning på kommuner även inom det gemensamma kommunala organets verksamhels-område. Med hänsyn, till nyssnämnda förslag om ramsyslemet kommer emellertid behovet av ytterligare överväganden i denna fråga att minska. Motionen avstyrks därför.

 

CU 1980/81:29                                                                       35

4.3.3 Åtgärder för att öka byggandet

I motionerna 1071 (s) yrkande 2 och även 1855 (vpk) förs fram förslag mot bakgrund av syftet att främja ytterligare bygginitiativ - initiativ som nu hålls tillbaka genom osäkerhet om möjligheterna att hyra ut lägenheterna lill det pris de borde betinga för att täcka väntade kostnader. Dessa förslag behandlas nedan under 4.5.3. Skatteutskottet har (SkU 1980/81:26 och 37) behandlat förslag i motionerna 510 (vpk) och 1565 (s) om att slopa mervärdeskatten för vissa hyres- och bostadsrältslägenheter. Civilulskottet kommer senare att behandla förslag i motion (s) om att sänka den garanterade räntan i nyare årgångar hyreshus.

1 1980 års budgetproposition redovisade bosladsministern bedömningen att några generella åtgärder för att stimulera ombyggnadsverksamhelen inte behövdes. Hon ansåg det emellertid finnas behov av omedelbara stimulans­åtgärder för nybyggandet. Regeringen föreslog mot denna bakgrund den produklionskostnadsbelåning som riksdagen sedermera godkänt.

Enligi vad utskottet erfarit övervägs inom regeringens kansli bl. a. möjligheten lill ändringar i mark- och konkurrensvillkoren.

Också i motion 853 (s) yrkande 1 begärs åtgärder för att bostadsbyggandet snarast ökas i riket. Något kvantitativt mål ställs dock inte upp. I sin motivering pekar motionärerna på byggnadsverksamhetens betydelse för trä- och möbelindustrin särskilt avseende Skåne. Lokalt förankrat är också kravet i motion 849 (vpk) på åtgärder för att öka bostadsbyggandet i Värmlands län med inriktning på en ökad andel bostäder i flerfamiljshus.

Enligt utskottets mening skulle ett bifall till förslagen inte tjäna något praktiskt syfte. Önskemålen om ett ökat bostadsbyggande är obestridda. Motionärernas allmänna syfte får därmed anses tillgodosett.

I motion 1457 (vpk) yrkande 2 föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag snarast föreläggs riksdagen om sådana ändrade förutsättningar och villkor för finansieringen av bostadsbyggandet som kan såväl stimulera bostadsbyggandet som ge lägre hyror. Ett motsvarande yrkande avslogs av riksdagen senaste riksmöte (CU 1979/80:22 s. 31-32).

Utskottet har inte heller nu funnit skäl förorda en sådan allmänt hällen begäran.

4.4 Bostadsbyggandets inriktning

Utskottet noterade i betänkande CU 1979/80:22 (s, 32) all fördelningen av nyproduktionen läggs fast genom kommunala beslut, vilkas innehåll förutsatts påverkas av den lokala efterfrågan på skilda bostadstyper. Inle från något håll torde krävas möjlighet till direkta statliga ingripanden som begränsar dessa kommunala befogenheter.

Statsmakterna har gjort uttalanden om bostadsbyggandets inriktning på olika hus- och lägenhetstyper, uttalanden som avsetts vara vägledning för kommunerna. Även dessa uttalanden utmynnar i hänvisningar lill eflerfrå-

 

CU 1980/81:29                                                                      36

gemönstret. Statstnakterna har också gjort allmänna uttalanden om riktlinjer för markfördelningen. De innebär bl. a. dels att strävan att fördela marken rättvist mellan byggherrarna bör underordnas de krav som en rationell produktion ställer, dels att de allmiinnyttiga och kooperativa bostadsföre­tagen bör ha en dominerande ställning inotn produktionen av flerbostadshus. Samtidigt har dock strukits under det önskvärda i alt behålla det konkur-renselemenl som ligger i att byggandet sker i olika företagsformer. Till delta kommer att statsmakterna i skilda sammanhang har sökt påverka produk­tionens inriktning genom lånevillkor m. in. som påverkar byggherrarna.

I motion 1457 (vpk) yrkande 1 b föreslås riksdagen uttala att nyproduk­tionen främst skall avse hyresbostäder som förvaltas av allmännyttiga bostadsföretag. I motion 1455 (vpk) yrkande 4 föreslås vidare riksdagen begära att de samhällsekonomiska och sociala konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande utreds.

När det gäller fördelningen mellan flerbostadshus och småhus liksom beträffande de allmånnytliga förelagens andel finns enligt utskottets mening inte anledning alt göra några ytterligare uttalanden från riksdagens sida. De tidigare uttalandena har inte ändrats genom några beslut och får anses i viss mån tillgodose även motionärernas intressen. Det finns enligt utskottets mening inte heller anledning all i elt läge när småhusbyggandet minskar påkalla en särskild utredning om konsekvenserna av ett ökande sådant byggande. Motionsförslagen avstyrks därför.

Vidare har i flera motioner tagits upp förslag om att byggandet skall inriktas så att det tillgodoser olika angivna eflerfrågeinlressen.

I inotion 839 (s) föreslås riksdagen påkalla en utredning av ungdomars situation på bostadsmarknaden: i första hand vill man få en klar bild av situationen för att få planering och åtgärder som hindrar all 1960-lalets bostadsproblem upprepas. Den socialdemokratiska gruppmotionen 1071 innehålleri yrkande 4 förslaget att riksdagen skall påkalla en kartläggning av de ungas bostadsbehov och begära att åtgärder snarast vidtas för att minska bostadslöshelen bland ungdomen.

Utskottet delar den i motionerna uttryckta uppfattningen all det i vissa kommuner visat sig en brist på bostäder. Utskottet delar också bostadsmi­nisterns uppfattning alt det är angeläget alt kommunerna i sin planering särskilt beaktar bl. a. ungdomarnas behov av bostäder. Detta kan la sig uttryck i att man för bl. a. ungdomarnas behov behöver bygga fler mindre lägenheter, något som kan påverka även fördelningen mellan småhus och flerbostadshus. Frågan faller, enligt tidigare samstämda uppfattningar, inom ramen för den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen. Särskilda åtgär­der har vidtagits för att regeringen skall kunna följa bostadsbyggnadsfrågor­na i Storstockholmsområdet. Det finns emellertid inte anledning för riksdagen att nu påkalla någon generell kartläggning eller utredning.

Behovet av bostäder för äldre las också upp i flera motioner. I motion 1460 (s) föreslås riksdagen begära att åldreberedningen får i uppdrag att utreda

 

CU  1980/81:29                                                                      37

konsekvenserna för samhället och för de äldre. De frågeställningar som motionären tar upp faller emellertid redan inom ramen för beredningens direktiv. Motionärens intresse får därmed anses tillgodosett utan någon åtgärd från riksdagens sida.

Ett stimulanssyslem för ett meningsfullt flergenerationsboende föreslås i motion 838 (m). Motionärerna anför bl. a. att det inle är tillräckligt att i denna fråga hänvisa lill kommunernas planering och till att låneregler och byggnormer inle hindrar ett sådant byggande. Det behövs ett statligt engagemang på bostadsplaneringssidan.

Utskottet kan ansluta sig till motionärernas uppfattning att ett byggande, liksom ombyggnad, i motionärernas anda kan vara elt medel alt tillgodose krav på smålägenheter för såväl äldre som ungdomar med de speciella fördelar del erbjuder ur omsorgssynpunkt. Utskottet är emellertid inte berett alt förorda någon statlig styrning, ens genom särskilda stimulanser, av bostadsbyggandet i denna del. Motionärernas intressen torde få tillgodoses inom ramen för den påverkan som efterfrågan kan ge.

I motion 1842 (s) föreslås riksdagen begära åtgärder för att tillgodose behovet av genomgångsbostäder för invandrare som väntar på uppehålls- och arbetstillstånd. Motionärerna anger som en möjlighet att det upprättas en bosladsbank i lämpliga kommuner.

Den nya utlänningslagen innebär bl. a. att del successivt skall införas en ordning som innebär att uppehållstillstånd skall ha ordnats före inresan om del inle gäller flyktingar och vissa anhöriga till invandrare.

Bostadsbehov av i motionen angiven typ kan naturligen inte alltid få uttryck i en konkret lokal efterfrågan som påverkar den kommunala planeringen och bostadsbyggandet. Del finns i många kommuner tillgång på lediga bostäder av god kvalitet som i många fall kan utnyttjas för detta ändamål och därmed tillgodose ett, som motionärerna anför, växlande behov. Frågan om statliga åtgärder torde prövas i del löpande arbetet. Den invandrarpolitiska utredningen prövar övergripande frågor som bl. a. den fortsatta inriktningen av åtgärder för invandrare.

Riksdagen föreslås genom motion 1091 (vpk) uttala sill stöd till handikapprörelsernas krav beträffande räuen lill eget boende för handikap­pade. I motiven för yrkandet, intagna i motion 1088, hänvisas lill motionärernas och handikapprörelsens allmänna syn på bostadspolitiken. Det anförs alt motionärerna sett det som väsentligt att även i en motion om åtgärder för handikappade betona anslutningen till dessa bostadspolitiska krav.

Utskottet har ingen invändning mot vad motionärerna anför när de avser att stryka under vikten av att kommunerna beaktar behovet av egna bostäder för människor som tvingas acceptera institutionsvård därför att del saknas för dem lämpliga bostäder och serviceinsatser. Detta kan emellertid inte rimligen leda till alt riksdagen skulle godkänna motionärernas allmänna bostadspolitiska krav.  1 den mån de konkretiserats i motionsyrkanden

 

CU 1980/81:29                                                                        38

sakbehandlas dessa i övriga delar av detta belänkande.

Det föreslås i motion 1455 (vpk) yrkande 1 att riksdagen skall begära elt program förvidareulveckling av redan befintliga flerbosladsområden till mer kollektiva boendeformer.

De flesta konkreta komponenter som motionärerna anger i ett sådant program behandlas, om än separat, i skilda sammanhang. Frågan om översyn av hyreslagen i angivet syfte har väckts i en till lagutskottet hänvisad motion (s). Bostadsförmedlingens anvisningsmöjligheter liksom boendeinflytande­frågorna knyter direkt an därtill. Frågan om lån till inventarier m. m. behandlas nedan (4.8). Nedan behandlas också frågan om byggnadsforsk­ningen på området. Motionärernas reella önskemål behöver därför inle täckas in av ett särskilt programarbete.

Slutligen, i detta sammanhang, föreslås i motion 1852 (vpk) yrkande 2 alt riksdagen bör begära förslag om åtgärder som hindrar byggande med s. k. strimlade lån och leder till en avveckling av denna finansieringsform.

Åtgärder som begränsar de skattemässiga fördelarna av en sådan belåning vidtogs år 1980 (SkU 1979/80:11). Frågan har, även när del gäller eventuella åtgärder inom bostadslångivningens ram, anknytningai- till skattemässiga avgöranden. Frågan kan även påverkas av aviserade mer allmänna bedöm­ningar av skatlepolitisk/bostadspolitisk karaktär. Det finns därför nu inte anledning till ytterligare åtgärder från riksdagens sida.

4.5 Statliga lån och generella bidrag till bostadsbyggande

4.5.1 Bostadslån m. m.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad bostadsministern föror­dat i fråga om kommunal revisor i vissa bostadsrättsföreningar och förstärkt konsumentskydd för småhusköpare.

Förslaget i motion 834 (m) yrkande 2 innebär att riksdagen skulle påkalla överväganden om möjliga åtgärder i syfte att stödja särskilt svårt drabbade ägare lill mögelangripna hus - husägare som inte kan få ersättning via skadestånd e. d. Mofionärerna anger inte närmare om syftet är ett rent kreditstöd, krediter med räntebidrag som vid ombyggnad eller en särskild kompensation.

Möjligheterna att få bostadslån vid ombyggnad i dessa fall begränsas nu utom av lånereglerna bl. a. av svårigheterna alt ställa den säkerhet som krävs. Utskottet anser för sin del dock inle att det bör övervägas något särskilt generellt ansvarsöverlagande från statens sida. Del kan emellertid förutsättas att staten som långivare kan kombinera sitt bostadspolitiska ansvar med åtgärder för att i angivna och liknande fall skydda redan gjorda åtaganden i de relativt nya hus det är fråga om och att detta skulle kunna motivera undantagsregler för vissa fall. Detta får emellertid prövas av regeringen i den löpande verksamheten. Det finns inte tillräckliga skäl för riksdagen att begära en särskild översyn.

 

CU 1980/81:29                                                                       39

Härtill knyter an också förslaget i motion 1453 (c) där det föreslås att fastighetsägare som drabbats av sättningsskador eller motsvarande skall kunna få bostadslån för reparationer.

Utskottet noterar att ersättningsmöjligheterna vid sättningsskador genom sprängning också kan vara små genom svårigheten att konstalera elt erforderligt samband. Ansvarsmässigt finns dock i dessa fall ett stfikt ansvar (se LU 1976/77:3). Svårigheterna är här inte lika ofta som vid mögelskador' knutna till relativt nya hus méd därav följande svårigheter att ställa säkerhet. Motionären betonar också syftet att få lån till mer förmånliga villkor än vad som kan erbjudas på den oprioriterade marknaden. Även dessa frågor torde få övervägas i det löpande arbetet utan någon begäran om utredning från riksdagens sida.

4.5.2 Räntebidrag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om räntebidrag för vissa lokaler som tillkommer med stöd av boendemiljöbidrag. Förslaget torde vara avsett att medföra ändringar i bostadsfinansieringsförordningen och motsvarande äldre bestämmelser.

Utskottet har inte heller någon erinran mot regeringens förslag beträffan­de räntebidraget vid ombyggnad av småhus som skall bebos åv lånlaga-ren.

I motion 1457 (vpk) yrkandena 4 a och b föreslås ändrade regler för upptrappning av den garanterade räntan. Utskottet konstaterar att förslagen beträffande flerbostadshus inte utgår från eljest gällande principer med syfte att åstadkomma utjämning över fiden. När det gäller egnahem bör principen ■ som tidigare också vara alt få neutralitet mellan olika boendeformer. Motionsförslagen avstyrks.

Utskottet noterar att frågan om de garanterade räntenivåerna för hyreshus fr. o. m. år 1983 kommer att behandlas i ett senare betänkande med anledning av förslag i proposition 1980/81:118 jämte motioner.

Motion 1847 (s) utmynnar i förslag om ett uttalande att lånereglerna för garage lill bostäder bör samordnas. Utgångspunkten är att gränsen för att lokaler skall kunna belånas som bostadskomplement är att låneunderlaget är högst 20 000 kr. per ärende - inte per lägenhet. Därmed gynnas småhus som skall bebos av låntagaren i jämförelse med flerbostadshus och småhus som upplåts med bostads- eller hyresrätt.

Enligt även utskottets mening bör reglerna ses över. Del torde kunna vara möjligt att utan administrativa negativa effekter åstadkomma en belåning av egnahem som inte ger dem fördelar i dessa hänseenden före andra boendeformer. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionen som sin mening ge regeringen till känna.

Förslaget i motion 629 (s) är att ett bidrag motsvarande räntebidrag skulle lämnas för projekteringskostnader under viss tid i avvaktan på alt kostna-

 

CU 1980/81:29           >                                                         40

derna kommer att beaktas vid en senare belåning. Syftet är alt därmed stimulera en projektreserv.

Elt stöd till projekteringskostnader har tidigare getts från arbetsmarknads-mässiga utgångspunkter. Utskottet vill inte utesluta att ett lämpligt uppbyggt sådant stöd kan ha vissa stimulanseffekter. Delta får emellertid bedömas i mer generella sammanhang. Utskottet har för sin del inte ansett att riksdagen genom ett bifall till motionen bör ta ställning för det där framlagda förslaget,

4.5.3 Hyresförlustlån m. m.

Hyresförlustlångivningen har upphört i och med utgången av år 1980. För att stimulera produktionen av lågenheter i flerfamiljshus föreslås dock i motion 1071 (s) yrkande 2 alt riksdagen hos regeringen begär förslag om en tvåårig uthyrningsgaranti i enlighet med de regler som gällt för hyresförlusl­lån. I motion 1855 (vpk) yrkandena 1 a och 2 föreslås att riksdagen skall uttala sig för återinförandet av hyresförlustlån för förluster som uppkommer efter år 1980 hos de allmännyttiga bostadsföretagen. Samtidigt föreslås i motionen att hittills beviljade lån till dessa förelag efterges i sin helhet och att reglerna för eftergift av redan beviljade lån ändras.

Några nya skäl att förlänga hyresförlusilångivningen förs inte fram i den angivna (vpk)-motionen. Utskottet har därför inte funnit anledning frångå sitt tidigare beslut. Inte heller har utskottet funnit det motiverat ändra eftergiftsreglerna. Motionsförslagen avstyrks därför.

Den temporära hyresgaranti som föreslås i (s)-motionen syftar till att stimulera nyproduktionen av lägenheter i flerbostadshus. Enligt utskottets mening bör eventuella stimulansåtgärder avseende bostadsbyggandet ges en inriktning som innebär att produktionen kommer alt avse bostäder som efterfrågas. Den av utskottet tidigare intagna ståndpunkten att en bostads­produktion på lager för senare behov inte främjar de verkliga bostadsbeho­ven står därmed fast.

4.6 Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.

4.6.1 Förbättringslån

I regeringens förslag förordar bostadsministern (s. 62-71) att inkomst-gränserna för förbättringslånen skall höjas till 33 000 för ensamslående och till 49 000 för gifta. Samtidigt föreslås att en räntesats på 5,5 % skall tillämpas endast på den del av förbättringslånet som avser kostnader över 25 000 kr. 1 sin motivering anför bosladsministern alt nu gällande regler har skapat en tröskeleffekt vad gäller räntekostnaderna vid en godkänd kostnad på 40 000 kr. och däromkring.

Utskottet tillstyrker förslagen i denna del. Anslagsfrågorna behandlas nedan.

 

CU 1980/81:29                                                                       41

4.6.2 Bosladsanpassningsbidrag

I motion 251 (s) hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära en översyn av bidragen till boendeservice för personer med grava funktionshin­der. Motionärerna pekar bl. a. på all statsbidrag bör kunna utgå för de merkostnader som uppkommer då lägenheter med boendeservice uppförs. Enligt motionärernas mening bör dessutom bosladsanpassningsbidrag kunna utgå även till icke-individanpassad handikappbostad.

Vid 1979/80 års riksmöte väcktes en motion (s) vari begärdes en skyndsam översyn av de statliga bidragen för produktion och drift av lägenheter för boendeservice åt personer med svårt handikapp. 1 anledning av motionen anförde civilulskottet (CU 1980/81:22 s. 49) att det delade motionärens bedömning att del fanns oklarheter i fråga om bosladsanpassningsbidragens faktiska effekter. Utskottet ansåg därför all regeringen på lämpligt sätt borde föranstalta om en utvärdering av bidragssystemet. Detta gav också riksdagen regeringen lill känna.

Den begärda översynen har påbörjats, och en redogörelse för dess huvudsakliga inriktning och genomförande lämnas i propositionen (s. 70).

Den av handikappinstitutet genomförda kartläggning som översynens första del innefattar är nu i princip avslutad, och en rapport väntas inom kort. Den närmare inriktningen av översynens andra etapp kommer all bedömas med utgångspunkt bl. a. i resultatet av den genomförda kartläggningen.

Genom nu pågående översyn får motionens krav vad avser bostadsanpass-ningsbidragen anses vara tillgodosett.

4.7 Bidrag och lån fill förbättring av boendemiljön   /

I motion 107] (s) yrkande 9 föreslås att grunderna för lån och bidrag ändras så att möjligheten till stöd inle begränsas av de nu gällande, vid föregående riksmöte införda5/;(7>/-eg/en7fl (se CU 1979/80:22s. 50 ff.). Slödel bör enligt motionärerna kunna ges redan i förebyggande syfte innan bristerna blivit alltför svåra. Motsvarande förslag förs också fram i motion 1456 (vpk) yrkande 2.

De nu gällande begränsade reglerna har tillkommit föregående år. Det har inte anförts några nya skäl utöver de redan då anförda och beaktade för motionärernas ståndpunkt. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Motion 1456 (vpk) innefattar i yrkande 1 förslaget all bidrag skall kunna utgå med upp lill 100 % i vissa fall. Den högsta bidragsandelen är nu 75 % av godkänd kostnad, dock högst 3 000 kr./lägenhet.

Bidragsreglerna förbättrades i denna del så sent som år 1980. Det finns enligt utskottets mening inte tillräcklig anledning all nu överväga ytterligare förbättringar.

Ram- och anslagsfrågorna behandlas nedan.

 

CU 1980/81:29                                                                    42

4.8 Lån till inventarier i vissa specialbostäder

Inventarielån utgår för inventarier i bostad som är avsedd att hyras ut i möblerat skick och tillgodoser ett mera kortvarigt behov för ensamstående person eller annat mindre hushåll. Långivningen omfattade budgetåret 1979/80 drygt 300 bostäder.

Något förslag lill ändringar i de ovan nämnda reglerna lämnas inte i propositionen. Däremot föreslås i motion 1455 (vpk) yrkande 3 att statliga lån bör utgå till utrustning och inventarier i kollektivhus. Civilulskottet avstyrkte under föregående riksmöte (CU 1979/80:22 s. 52) ett likalydande motionsförslag (vpk). Den av utskottet härvid framförda synpunkten att tillhörande frågor får belysas i pågående försök och forskning om kollektiv­bostäder står fast. Motionsyrkandet avstyrks därför.

4.9       Bostadsbidrag

4.9.1    Statligt bostadsbidrag

I budgetpropositionen föreslås en höjning av det statliga bostadsbidraget med 300 kr. per barn och år från 1 860 kr. till 2 160 kr.

Utskottet biträder förslaget i propositionen. Vid behandling av motsva­rande förslag åren 1978, 1979 och 1980 har utskottet enhälligt tillstyrkt en höjning av det statliga bostadsbidraget.

4.9.2    Statskommunalt bostadsbidrag (SKBB)

4.9.2.1 Bidragsgivningens omfattning

Statskommunalt bostadsbidrag (SKBB) kan utgå till barnfamiljer och hushåll utan barn.

I motion 1450 (m) begärs förslag till avveckling av SKBB till hushåll utan barn.

Frågan om utformningen och inriktningen av bostadsbidragen utreds f. n. av bostadsbidragskommittén. Kommittén avser att under sommaren 1981 avge elt principbetänkande.

Bostadsbidragskommitténs förslag och behandlingen av det bör avvaktas. Mot bakgrund av pågående utredningsarbete avstyrks motionen.

4.9.2.2 Hyresgränser

SKBB utgår med 80 % av bostadskostnaden mellan vissa s. k. hyresgrän­ser. Den nedre hyresgränsen är gemensam för alla grupper för vilka SKBB kan utgå. F. n. är den 500 kr. per månad. I budgetpropositionen föreslås alt den höjs till 550 kr. fr. o. m. den 1 januari 1982. I motionen 1454 (vpk)

 

CU 1980/81:29                                                                       43

yrkande 1 c föreslås att gränsen behålls oförändrad på 500 kr. per månad.

De övre hyresgränserna varierar beroende på antalet personer i hushållet. 1 budgetpropositionen och i motion 1454 (vpk) yrkande 1 c föreslås all gränserna höjs.

De olika förslagen samt gränsernas nuvarande nivå framgår av nedanstå­ende sammanställning.

 

 

Övre hyresgränser kr/månad

 

Nuvarande

Förslag i

Förslag i

 

 

budgetpro-

motion 1454

 

 

positionen

(vpk)

Ensamstående utan barn

750

800

800

Makar utan barn

850

950

950

Hushåll med 1 barn

1250

1400

1400

Hushåll med 2 barn

1250

1400

1450

Hushåll med 3 barn

1500

1750

1750

Hushåll med 4 barn

1500

1 750

1800              /

Hushåll med 5 eller flera barn

1800

2 100

2 150

Förslagen i budgetpropositionen anges innebära att de övre hyresgränser­na för barnfamiljerna ligger 14 % över 1981 års nivå.

Vad i budgetpropositionen föreslagits om ändrade hyresgränser innebär sammanfattningsvis följande. För de hushåll som år 1982 får boendekostna­der som ligger 50 kr. per månad över 1981 års övre hyresgränser utgår oförändrat bostadsbidrag. För de barnfamiljer och makar utan barn som år 1982 får en större ökning av boendekostnaderna medför förändringarna av hyresgränserna ett ökat bostadsbidrag eftersom den övre hyresgränsen föreslås höjas mera än den nedre. För dem som för år 1982 får boendekost­nader under 1981 års övre hyresgräns minskar bidraget med 40 kr. per månad pä grund av höjningen av den nedre inkomstgränsen. Detta minskade bidrag kompenseras dock för hushåll med 2 barn eller flera om den i budgetpro­positionen föreslagna och av utskollei ovan tillstyrkta höjningen av det statliga bostadsbidraget genomförs.

Som framgår ovan medför förslagen i budgetpropositionen om ändrade hyresgränser alt bostadsstödet kommer att förbättras för det stora flertalet bostadsbidragstagare. Totalkostnaden för staten och kommunerna av förslagen i motion 1454 (vpk) om oförändrade nedre hyresgränser samt om höjda övre hyresgränser ligger i storleksordningen 300 milj. kr. Enligt utskottets mening får de ändringar av hyresgränserna som föreslås i budgetpropositionen godtas inom ramen för tillgängliga resurser. Motion 1454 (vpk) yrkande 1 c avstyrks med hänvisning till del anförda.

 

CU  1980/81:29                                                                      44

4.9.2.3 Inkomstprövningen

I budgetpropositionen (s. 62-63) behandlas frågan om Inkomstprövning för bidragslagare med studiemedel. Till grund för inkomstprövningen i bostadsbidragssystemet ligger den taxerade inkomsten. Studiemedel ingår sålunda inte i den bidragsgrundande inkomsten. Bostadsministern, som i budgetpropositionen konstaterar alt studerande följaktligen har större disponibla medel och en bättre ekonomisk situation än vad som framgår av den bidragsgrundande inkomsten anser alt studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen (1973:349) bör räknas in i den inkomst som ligger lill grund för bostadsbidrag. Förslaget anges emellertid få vissa negativa engångs-effekler om det genomförs omedelbart. Därför förordas att hälften av ett hushålls samlade studiemedel räknas in i den bidragsgrundande inkomsten för bidragsårel 1982 och hela beloppet fr, o, m. bidragsårel 1983,

I tre motioner behandlas frågan om beräkning av studiemedel vid bestämning av bostadsbidrag. 1 motion 1071 (s) yrkande 6 föreslås att riksdagen inle godkänner vad i budgetpropositionen förordas om att hela beloppet av ett hushålls samlade studiemedel skall räknas in i den bidragsgrundande inkomsten fr. o. m. bidragsåret 1983. Motionärerna accepterar däremot regeringens förslag för år 1982. I motion 1454 (vpk) yrkande 1 b yrkas avslag på förslaget i propositionen om att studiemedel skall räknas med i den bidragsgrundande inkomsten. Slutligen hemställs i motion 1077 (c) att riksdagen i avvaktan på en i motionen föreslagen översyn inte godkänner vad i propositionen förordats om studiemedel vid beräkningen av bostadsbidrag. Motionären anför alt kritik av principiell karaktär riktats mot förslaget i budgetpropositionen.

Den i motionen begärda översynen anges av motionären kunna göras i sådan lid att eventuella förändringar ändock kan genomföras i planerad tid.

Vad gäller förslaget i budgetpropositionen om att hälften av ett hushålls samlade studiemedel räknas in i den bidragsgrundande Inkomsten fr. o. m. bidragsårel 1982 får utskottet anföra följande. Mot förslaget har - som framgått ovan - invändningar rests i motionerna 1077 (c) och 1454 (vpk) yrkande 1 b.

De motiv som i budgetpropositionen framförts för förslaget om beräkning av studiemedel vid bestämning av bostadsbidrag fr. o. m. år 1982 accepteras av utskottet. Utskottet kan sålunda inte biträda förslaget i motion 1077 (c) om att i avvaktan på en i motionen föreslagen översyn inte godkänna propositionens förslag om beräkning av studiemedel i bostadsbidragssam­manhang såvitt avser bidragsåret 1982. Liksom motionären anser emellertid utskottet det viktigt att en översyn av inkomslprövningsbegreppel görs bl. a. utifrån de i motionen behandlade utgångspunkterna. Som framgått ovan kommer bosiadsbidragskominiltén att under sommaren 1981 avge ett principbetänkande i vilket frågan om inkomstprövningen behandlas. Syftet

 

CU 1980/81:29                                                                       45

med motion 1077 (c) är sålunda delvis tillgodosett utan någon riksdagens vidare åtgärd. Mot bakgrund av del ovan anförda avstyrks även motion 1454 (vpk) yrkande 1 b såvitt däri behandlas frågan om beräkning av studiemedel fr. o. m. bidragsårel 1982.

Förslaget om all hela sludiemedelsbeloppetfr. o. m. bidragsåret 1983 skall räknas med i den bidragsgrundande inkomsten behandlas förutom i budgetpropositionen även i motionerna 1071 (s) yrkande 6,1077 (c) och 1454 (vpk) yrkande 1 b. Utskottet får med anledning av de olika förslagen anföra följande.

Som framgått ovan kommer bostadsbidragskoinmittén alt avge elt belänkande under sommaren 1981. En av kommitténs huvuduppgifter är att lägga fram förslag till utformning av elt inkotnslprövningsbegrepp inom bostadsbidragssyslemet - en fråga som f. ö. tidigare övervägts av olika utredningar. När bosladsbidragskommitléns förslag och beredningen av det föreligger finns det ytterligare material som belyser inkomslprövningsbe­greppel. Vid dessa kommande överväganden inom regeringskansliet år del också naturligt alt ställning las till i vilken omfattning studiemedel skall beaktas fr. o. m. bidragsåret 1983 när bostadsbidraget bestäms. Det är nämligen inle nödvändigt för riksdagen all under våren 1981 fatta beslut i denna fråga. Om riksdagen skjuter upp sill ställningstagande i frågan lill våren 1982 kommer sålunda ytterligare utredningsmaterial m. m. att kunna vägas in. Vad utskottet med anledning av förslaget i budgetpropositionen och i motionerna 1071 (s) yrkande 6, 1077 (c) och 1454 (vpk) yrkande 1 b anfört om beräkningavstudiemedel i bosladsbidragssammanhangfr. o. m. bidrags­året 1983 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Det bör noteras att socialförsäkringsutskottel i sitt betänkande SfU 1980/81:23 behandlar förslag om ändring av inkomslprövningsreglerna för inkomstprövat tillägg inom studiemedelssystemet. Detta betänkande har ännu inte behandlats av riksdagen.

Fr. o. m. år 1981 gäller följande redukiionsregler för inkomstprövningen. Bostadsbidragen reduceras med 15 % (= den nedre inkomstgränsen) av den bidragsgrundande inkomsten över 29 000 kr. för hushåll utan barn. Motsvarande reducering för ensamslående med barn inträder vid en inkomst över 30 000 kr. och för makar med barn vid en inkomst över 38 000 kr. För samtliga bidragslagare gäller all bidraget reduceras ined 24 % (= den övre inkomsigränsen) av den bidragsgrundande inkomsten över 59 000 kr.

I budgetpropositionen förs fram förslag om höjda inkomslgränser. Som motiv för höjningarna anges penningvärdeföriindringen. Emellertid anser bosladsministern att en större del av de tillgängliga bidragsmedlen bör låggas på en höjning av det statliga bidraget. Följande höjningar ;iv den nedre inkomsigränsen föreslås: för ensamstående med barn från 30 000 kr. till 33 000 kr., för makar med barn fiån 38 000 kr. till 41000 kr., medan oförändrad inkomslgråns. 29 000 kr., föreslås för makar ulan barn.

För ensamslående utan barn föreslås i budgetpropositionen en sänkning av

 

CU 1980/81:29                                                                       46

inkomstgränsen'med 3 000 kr. till 26 000 kr. Som motiv för detta förslag anförs bl. a. att ett hushåll med två vuxna har större konsumtionsbehov än ett hushåll med en vuxen.

1 budgetpropositionen föreslås att den övre inkomsigränsen höjs med 3 000 kr. till 62 000 kr.

Även i motionerna 1071 (s) yrkande 5 och 1454 (vpk) yrkande 1 a föreslås ändrade inkomslgränser. Äv nedanstående sammanställning framgår nuva­rande inkomslgränser samt i budgetpropositionen och i motionerna föreslag­na förändringar. De föreslagna gränserna föreslås gälla fr. o. m. den 1 januari 1982.

 

 

 

Inkomst-gränser

Förändring:

ar enl. förslag i

 

 

 

 

 

fr. 0. m.

budget-

motion

motion

 

81-01-01

prop.

1071 (s)

1454 (vpk)

Nedre inkomstgräns

 

 

 

 

ensamst. utan barn

29 000

-3 000

-H   3 000

-F   4 000

makar m. fl. utan barn

29 000

-

+   3 000

+   4 000

ensamst. med barn

30 000

-H3 000

+ 11 000

+ 14 000

makar m. fl. m. barn

38 000

-1- 3 000

+   3 000

+   6 000

Övre inkomstgräns

59 000

+ 3 000

-t-   6 000

+   6 000

Utskottet har tidigare (CU 1979/80:16 s. 7) accepterat alt den principiella inriktningen av reformerna inom bostadsbidragssyslemet bör vara att i första hand stödja trångbodda hushåll och hushåll med stor försörjningsbörda. En sådan inriktning innebär all tillgängliga medel för förändringar i systemet bör läggas så att i första hand.de övre hyresgränserna och det statliga bostadsbidraget höjs. Härigenom utformas stödet enligt de tidigare godtagna principerna.

Som emellertid bostadsministern anför bör inkomstgränserna höjas mot bakgrund av inträffade penningvärdeförändringar. Utskottet har ingen erinran mot förslagen i budgetpropositionen om förändringar av de nedre Inkomslgränserna. Detta innebär även alt utskottet ställer sig bakom förslaget att den nedre inkomstgränsen differentieras även för hushåll ulan barn till 29 000 kr. för makar och till 26 000 kr. för ensamslående. Genom den nu föreslagna differentieringen av den nedre inkomsigränsen kommer fr. o, m. år 1982 skilda inkomslgränser all gälla för barnfamiljer såväl som för hushåll ulan barn beroende på om hushållet består av en eller två vuxna. Utskottet har redan förra året (CU 1979/80:16 s. 11) uttalat sig för differentierade nedre inkomstgränser. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1071 (s) yrkande 5 och 1454 (vpk) yrkande 1 a såvitt i motionerna behandlas frågan om de nedre inkomstgrän­serna.

Utskottet är heller inte berett alt förorda ökningar av den övre Inkomstgränsen utöver förslaget i budgetpropositionen om en höjning av

 

CU 1980/81:29                                                                      47

gränsen med 3 000 kr. till 62 000 kr. Motionerna 1071 (s) yrkande 5 och 1454 (vpk) yrkande 1 a avstyrks i motsvarande delar.

4.9.2.4 Kostnadsfördelningen staten/kommunerna

F. n. utgår statsbidrag till kommunerna med 43 % av kostnaderna för SKBB och för kostnaderna för kommunall bostadstillägg till folkpension (KBT). Som framgått ovan (s, 25) beslöt riksdagen hösten 1980 att statsbidraget inom KBT-systemet från den 1 juli 1981 skall sänkas från 43 % till 38 % för alt pä så sätt tillföra statsbudgeten hela den besparing som kommer att göras genom de nyligen beslutade ändringarna inom detta system.

Bostadsministern förordar i budgetpropositionen att även stalsbidragsan­delen till SKBB ändras från 43 % till 38 %. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1981. En följd av förslaget bör bli att den del av SKBB som kommunerna skall slå för enligt förordningen (1977:392) om SKBB lill vissa folkpensionärer m. fl. höjs från 57 % till 62 %.

Uppgifter om de samlade besparingarna inom de båda systemen har lämnats ovan (s. 26). Äv dessa uppgifter framgår att stalsbidragsandelen för nästa budgetår bör vara ca 39 % om den totala besparingen inom de båda systemen helt skall tillföras statsbudgeten. För budgetåret 1983/84 blir stalsbidragsandelen drygt 38 %. Med hänsyn lill beräkningarnas osäkerhet kan utskottet godta vad i budgetpropositionen anförts om fördelningen mellan staten och kommunerna beträffande SKBB lill barnfamiljer m. fl. och till vissa folkpensionärer m. fl. Utskottet kan sålunda inte biträda förslaget i motion 1454 (vpk) yrkande 1 d om oförändrad kostnadsfördel­ning.

4.9.3 Övriga frågor

1 motion 1452 (c) begärs åtgärder för att göra det möjligt att samköra tillgängliga dataregister för kontroll av lämnade uppgifter vid ansökan om bostadsbidrag. Enligt motionären skall den bostadsbidragssökande lämna ett skriftligt medgivande om samköming. Bl, a, skulle enligt motionären en samköming av bostadsbidragen mot t, ex. sjukförsäkringsregislret förenkla och förbilliga kontrollen av bidragen.

I budgetpropositionen (bil. 16 s. 61-62) erinrar bostadsministern att regeringen uppdragit åt riksförsäkringsverket att till kommunerna lämna ut uppgifter på medium för ADB om vissa bostadsbidragstagare. Uppdraget avsåg en försöksperiod som omfattade åren 1979 och 1980. I avvaktan på förslag från bostadsbidragskommiltén har liknande uppdrag lämnats avse­ende åren 1981 och 1982.

Enligt utskottets mening bör resultatet av bosladsbidragskommitléns förslag och beredningen av det avvaktas innan beslut fattas om utformningen

 

CU 1980/81:29                                                                       48

av ett eventuellt kontrollsystem. Motion 1452 (c) avstyrks med hänvisning lill del anförda.

Hemställan i motion 1846 (m) innebär all formerna för anmälan av bostadsbidragsgrunderna bör ses över bl. a. vad rör frågor om väsentliga Inkomstföräudringar.

Även motion 1846 (m) omfattas av bostadsbidragskommitténs uppdrag vars förslag bör avvaktas.

Vad i övrigt i budgetpropositionen anförts om bosttidsbidrag har inle givit utskottet anledning lill erinran eller särskilt uttalande,

4.10    Byggnadsforskning

1 propositionen (s, 95) anför bosladsministern att hon delar byggforsk­ningsrådets uppfattning att prövningsnämnden för forskningsinriktat experi­mentbyggande inom energiområdet inte avses vara ett permanent organ, men alt nämnden inte bör avskaffas nu. Däremot förordar bosladsministern alt regeringen bemyndigas all - då nämndens arbete kan anses slutfört - besluta om avskaffande av prövningsnämnden. Utskottet har ingen erinran här­emot.

Motion 834 (tn) yrkande 1 tar upp de problem som finns i elt ökande antal fukt- och mögelskadade hus. Mot denna bakgrund hemställs i motionen att forskningen om fukt- och mögelskador i byggnader intensifieras och att en bred information om dess resultat genomförs. Den forskning som av statens råd för byggnadsforskning initierats och fintinsierals på delta område är enligt utskottets mening av en sådan omfattning att motionärernas intresse får anses tillgodosett utan någon riksdagens åtgärd. Anslagsfrågan behandlas nedan.

4.11    Experimentbyggande

För att stimulera experimenlverksamheten inom bostadsförsörjningen föreslås i propositionen (s. 100) att möjlighet skapas för särskilda lån lill sådan verksamhet. De riktlinjer bosladsministern förordar innebär att experimenlverksamheten skall ses som ett medel i den redan bedrivna verksamheten på området och att den bör omfatta alla bostadshus. Dess syfte anges vidare vara all ge goda bostadskvaliteter lill lägre kostnader.

Medel för ändamålet upptas därför under ett nytt anslag benämnt B 18. Lån till experimenlbyggande inom bostadsförsörjningen. Ansvaret för verksamheten skall enligt förslaget åvila byggforskningsrådel.

Slutligen uttalas att stödet bör beviljas i form av ränte- och amorteringsfria lån och att frågan om lånen skall återbetalas helt eller till någon del bör prövas senast inom tio år efter utbetalandet på grundval av en fastighets-ekonomisk bedömning. Låneverksamhelen föreslås utvärderad efter en treårsperiod.

 

CU  1980/81:29                                                                       49

Utrvmmet för experimentellt betonat byggande är i tlag begränsat ino ramen för giingsc stödfnrincr. Dol i priipositioneii föreslagna slödel fyller enligt ulskollets mening djirför ett angeläget behov,

1 motion 1076 (s) liiinnas tlcls förslag till försöksverksamhetens alliniinna utformning, dels förslag om att 2 iniljonci' av anslaget Lån till experiment-byggande inom hosladsförsöriningen skall anviindas lill försöksverksamhet med hissinsiallailoner. 1 sin motivering pekar inolionärcrna på att det under senare år picsentertils alternativa förslag lill tekniska lösningar för att lösa liandikapptillgiinglighcten i den totala boendemiljön, men att önskvärtla erfarenheter av ett gcnomföriinde saknas. Enligt motidiiiirerna måste diirför en försöksverksamhet snarast startas och även avse såtlana lösningar som inte till alla delar stiimmer metl dagens normkrav.

De tillmänt hållna riktlinjer för försöksvcrksainlicteii som förs fram i rcgeringsförshiget inncbiir enligt utskottets mening all stödet också kan innefatta projekt med den tiiformniiig och iniiktning som angivits i motionen. Utskottet år dock inte berett alt göra tlen prioritering av anslagsanviindningcn som en lillstvrkaii till motionen skulle innebiiia.

4.12 Markfiirvärvslån ni. m.

Enligt statsmakternas beslut (prop, lOSO/SLZO bil, 12. CU 1980/81:5 och 11) skall långivningen till koinnuinala markförvärv upphöra, 1 motion 1071 (s) yrkande 12 föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförs att möjligheten att tilluotlose dessa viktiga krcditun-språk hör friimjas såväl i budgetarbetet som genom andra möjliga åtgärder från regeringens sida, I motion 1853 (vpk) föreslås inte endast iiit låncformen skall bibehållas utan också all lånevillkoren bör förbiitlras.

Utskottet har inte funnit skäl tillstvrka att iiiarkförs ärvslånoii skall bibehållas. Denna fråga har nvligcii prö\ats och beslut har fattats nictl bred enighet. Motion 1853 (vpk) avslvrks därför.

Det i motion 1071 (s) yrkande 12 föreslagna tittalantlct skulle även vid ett bifall därtill inte ha annan effekt ;in att en slånilpiinkt niarkcrailes. Motionärernas syfte får förutsiittas komma att tilleodoses genom att iiven dessa kredibehov beaktas i de kreditpulitiska bcdömiiiiigaiii;i så långt det låter sig göra med hiinsvn till konkurrerande anspråk.

Utskottet tar i detta sammanhang också upp förslaget i motion 1078 (vpk) vrkandena 1 och 2 om att mark och hvrcsluis bör föras iner i kominiiiial ;igo.

Förskmen avslvrks med hiinvisniiii: till tidigare bcdöiiiiiiivjar.

111

4 Rik.sdaven 1980/81. 19 .saml. Nr 29

 

CU  1980/81:29                                                                   50

4.13    Tomträtt/toniträttslån

Genom motion 1079 (vpk) yrkandena 1-3 förs fram förslag om alt kommunal mark endiist skall få upplåtas med lotnlrätt stimt om villkoren för tomträttslån m, m, Tomträttskommitlén har i januari 1980 lagt fram sina förslag (SOU 1980:49). Enligt utskottets mening finns inle anledning till några överväganden i ämnet förrån kotniniltéförslaget beretts och regering­en lagt fram sina förslag i ämnet.

4.14    Bostadsförmedling

I motion 485 (tn) föreslås riksdagen uttala sig för att bostadsförmedlingen blir en helt frivillig kommunal serviceverksamhet och därigenom även skapas förutsättningar för att verksamheten skall kunna avgiflsfinansieras.

Enligt utskottets mening kan det nu inte anses lämpligt alt avslå från nuvarande möjligheter att ålägga kommun att anordna avgiftsfri bostadsför­medling. Del ges fortfarande exempel på situationer dar en fungerande bostadsförmedling har väsentliga uppgifter att fylla och där de nuvarande reglerna är en markering av kommunernas ansvar åven i denna del.

4.15    Övrigt

Utskollei har ovan (3.10) återgell en redovisning av de olika lånevillkor och låneförulsättnlngar som gäller vid skilda typer av lån för ombyggnad. Enligt utskottets mening bordet i det fortsatta löpande arbetet prövas om inle en del av dessa skillnader kunde avstås för all lånesystemel skall bli enklare att hanlera. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet har vidare noterat att de räntevillkor o. d. som erbjuds i samband med byggnadskrediter och bosladsbelåning utanför bostadsinsli-lulens ram avviker från de villkor som eljest har ansetts godtagbara. Vissa koslnadsdelar fångas därigenom inte upp av lånesystemet och räntebidrags­reglerna. Utskottet har emellertid utgått från all även dessa kostnadsfakiorer kommer att ytterligare belysas av byggprisutredningen och därmed komma all bedömas ulan någon riksdagens direkta åtgärd,

4.16    Ramar och anslag m. m.

4.16.1 Adminisirationsavgifi/aviseringsavgift

Ingen erinran har gjorts i motioner mot förslaget (prop, s. 1(5-17) all regeringen skall bemyndigas att la ut och bestännna storleken av en aviseringsavgift vid statlig bostadslångivning- en aviseringsavgift som skall utgå vid sidan av den tidigare administralionsavgiften.

Utskottet tillstvrker förslaget.

 

CU 1980/81:29                                         "                             51

4.16.2 Övrigt

I fråga om ramar och anslag för allmänna samlingslokaler ansluter sig utskottet lill tidigare bedömningar (CU 1979/80:24) av likarttide yrkan­den.

Vad utskollei nedan eljest hemställer i fråga om ramar och anslag där skilda förslag föreligger bl. a. beträffande bostadsbidrag och boendemiljö återförs lill vad utskottet ovan redovisat i fråga om föreslagna ändringar i grunderna för skilda verksamheter, m. m. I övrigt har utskottet inle haft någon erinran mot regeringens förslag.

4.17 Hemställan

Utskottet hemställer

1.     beträffande överläggningar om bosiadspolltiken alt riksdagen avslår motion 1980/81:1071 yrkande 1,

2.     beträffande en statlig tolalfinansiering av bostadsbyggandet att riksdagen avslår motion 1980/81:1457 yrkande 3,

3.     beträffande bostadsanskaffningslån att riksdagen avslår motion 1980/81:1451,

4.     beträffande kostnadskontroll att riksdagen avslår motion 1980/ 81:1071 yrkande 3,

5.     beträffande särskilda lån lill de allmännyttiga bostadsföretagen att riksdagen avslår motion 1980/81:1457 yrkande 5,

6.     beträffande underhållslån för år 1982 att  riksdagen  avslår motion 1980/81:1854 yrkande 1.

7.     beträffande en bosladsbyggnadsplan all riksdagen avslår motio­nerna 1980/81:1863 och 1457 yrkande J a,

8.     beträffande ramar för ny- och ombyggnad m. m. alt riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet anförts,

9.     beträffande fördelning  av  ramar  inom   Malmöhus  län   att riksdagen avslår motion 1980/81:1449.

10. beträffande ett ökat bostadsbyggande att riksdagen avslår
motion 1980/81:853 yrkande I.

11. beträffande ett ökat bostadsbyggande i Värmlands län m. m. all
riksdagen avslår motion 1980/81:849.

12. beträffande begäran om vissa förslag från regeringen att
riksdagen avslår motion 1980/81:1457 yrkande 2.

13.    beträffande inriktningen ay nyproduktionen samt utredning om konsekvenser av eil ökat småhusbyggande alt riksdagen avslår motionerna 1980/81:1457 yrkande 1 b och 1455 yrkande 4.

14.    beträffande ungdomars situation på bostadsmarknaden att riksdagen avslår motionerna 1980/81:839 och 1071 yrkan­de 4.

 

CU  1980/81:29                                      »                              52

15.     bcträffaiule de äldres hosuulssiliialion att riksilagcn avslår motion 1980/81:146(1.

16.     betriilTaiKlc sliniulans lill ftergciieralionsbocndi' alt rikstlagcn avslår motion 198(1/

17.     beträffande gcnomgångsbosiädcr för invaiidnnv att riksdagen avslår motion 1980/81:1842.

18.     belriiffandc handikappades boende att riksdagen avslår motion 1980/81:1091,

19.     betråffande kollektiva boendeformer att riksdagen avslår motion 1980/81:1455 yrkande 1.

20.     belriiffandc bostadsrätts- ocli andelshus med s. k. sirinilade lån att riksthigen avslår motion 1980/81:1852 yrkande 2.

21. beträffande kommunal revisor i vissa bosiadsrållsförcningar att
riksdagen godkänner vad i regeringsprolokollet förordals.

22.     betriiffande förslärki konsumentskydd för småhusköparc ;itl riksdagen godkänner vad i icgcringsprotokollct tViroidats.

23.     beträffande stöd lill mögelangripna hus att riksdagen avslår motion 1980/81:8.34 yrkande 2.

24.     betråffande låiicmöjliglicier m. ni. för säiinlngsskador att riks­dagen avslår motion 198(1/81:1453.

25.     betriiffande ändringar av reglerna för ränichidrag att riksdagen godkiinncr vad i regeringsprolokollet förordats.

26.     betriiffande upptrappning av rämenlvån att riksdagen avslår motion 1980/81:1457 yrkandena 4 a och b.

27.     betriiffande samordning av bidrags- och låncreglcriia för garage alt riksdagen med anledning ;iv motion 1980/81:1847 som sin mening ger regeringen lill kanna vad utskottet anfört.

28.     betriiffande räniehidrag för kostnader för projeklering att riksdagen avslår motion 198(1/81:629,

29.     beträffande livresjörlust/åii att riksdagen avslår motion 1980/ 81:1855 yrkandena 1 a och 2.

30.     beträffande ulhyrningsgaranli att riksdagen avslår motion 1980/81:1071 yrkande 2.

31.     beträffande reglerna för förbällringslån att riksdaaen aodkän-ner vad i regeringsprotokollet förordats betråftitndc ändringar i fragil om inkomslgränser för lån samt om ränta på lån.

32.     beträffande översyn av hosiadsanpassningshidragcn m. m. att riksdagen avslår inotion 198(1/81:251.

33.     betråffande spärreglerna för lån och bidrag lill förhällring av boendemiljön att riksdagen avslår motionerna 198(1/81:1071 vrkande 9 och 1456 yrkande 2.

34.     beträffande bidragsundelcn för boendemilidhi/lrag att riksda-iien avslår motion 1980/81:1456 vrkande 1.

 

CU 1980/81:29                                                                       53

35.     betråffande lån till utrustning och inventarier i kollektivhus att riksdagen avslår motion 1980/81:1455 yrktinde 3.

36.     betriiffande höjning av det slutliga bostadsbidraget all riksdagen godkänner vad i regeringsprolokollet förordjits,

37.     belräffiinde avveckling av slatskommunah bostadsbidrag lill hushåll ulan barn all riksdagen itvslår motion 1980/81:1450,

38.     beträffande ändrade hyresgränser för .staiskoinmunali bostads­bidrag alt riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats samt avslår motion 1980/81:1454 yrkande 1 c.

39.     beträffande studiemedel vid inkomstprövningen fr. o. m. bidragsåret 1982 titt riksdagen godkänner vad i regeringsprolo­kollet förordats saml avslår motionerna 1980/81:1077 och 1454 yrkande 1 b, båda motionerna såvitt nu är i fråga,

40.     betråffande studiemedel vid inkomstprövningen fr. o. m. bidragsåret 1983 att riksdagen med anledning ay vad i regerings­prolokollet förordals saml motionerna 1980/81:1071 yrkande 6, 1077 och 1454 yrkande 1 b, de båda sistnämnda motionerna såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

41.     beträffande ändrade nedre inkomstgränser att riksdagen god­känner vad i regeringsprolokollet förordats saml avslår motio­nerna 1980/81:1071 yrkande 5 och 1454 yrkande 1 a, båda motionerna såvitt nu är i fråga,

42.     beträffande ändrad övre inkomstgräns att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats saml avslår motionerna 1980/81:1071 yrkande 5 och 1454 yrkande 1 a. båda motionerna såvitt nu är i fråga,

43.     beXräfSHinde fördelningen av kostnadsansvaret mellan staten och kommunerna i vissa fall att riksdagen godkänner vad i regeringsprolokollet förordals samt avslår motion 1980/81:1454 yrkande 1 d,

44.     beträffande kontroll av bostadsbidrag att riksdagen avslår motion 1980/81:1452,

45.     beträffande anmälan vid förändring av bostadsbidragsgrundan­de inkomst att riksdagen avslår motion 1980/81:1846,

46.     beträffande prövningsnämnden för forskningsinriklat experi­mentbyggande alt riksdagen bemyndigar regeringen att avskaf­fa densamma.

47.     beträffande forskning om mögelskador all riksdagen avslår motion 1980/81:834 yrkande 1,

48.     beträffande riktlinjer för stöd lill experimenlbyggande Inom bostadsförsörjningen att riksdagen godkänner vad i regerings­prolokollet förordats.

 

CU 1980/81:29                                                                      54

49.     beträffande/ör5öA' med hissinsiallailoner alt riksdagen avslår mofion 1980/81:1076,           ■        ■

50.     beträffande fortsatt •markförvärvslångivning m. m. all riksda­gen avslår motion 1980/81:1853,  ''

51.     beträffande krediter för kommunala märkförvärv att riksdagen avslår motion 1980/81:1071 yrkande 12,

52.     beträffande överförande av mark och hyreshus i kommunal ägo all riksdagen avslår inotion 1980/81:1078,

53.     beträffande upplåtelse med tomträtt samt lomträtislån att riksdagen ävslåf motion 1980/81:1079 yrkandena 1-3,

54.     beträffande frivillig''bösiadsföri7iedling m. ni. att riksdagen avslår motion 1980/81:'485 yrkandena 1 och 2-,

55.     beträffande samordning av lånevillkor vid ombyggnad att riksdagen' som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.                    .''

56.     beträffande aviseringsavgift vid statlig bosladslångivning alt riksdagen 'bemyndigar regeringen att la ut och bestämma storleken av en sådan avgift,

57.     beträffande ramar för stöd lill allmänna samlingslokaler alt riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag pä motion 1980/81:1071 yrkandena 11 a och b    ■•

a.                  medger alt beslut öm anordnings- öch invéntariebidrag samt
lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1981/82 får
meddelas inom en ram av 30 000 000 kr., varav högst 20 000 OÖO'
kr. får tas i anspråk för bidrag,

b.                  medger att beslut om uppiustningsbidrag m. m. under
budgetåret 1981/82 får meddelas inom en ram av 12 000 000
kr.,                                     ■■■   ■'

c.                  medger att de under a öch b angivna ramarna får överskridas
om det behövs av sysselsätttiingéskäl,'                ■■

58. beträffande ramar för stöd till kulturhistoriskt värdefull bostads­
bebyggelse att riksdagen'              '                     ■   '

a.                  medger alt -ramen för de antikvariska myndigheternas
tillstyrkan äv sådana ombyggnader soiiibör komma i fråga för
förhöjt låneunderlåg och- tillaggslån bestärns till 30 000 000 kr.
för år 1981 och fill préliminäi-t 30 000 000 kr. för är 1982,

b.                  medger att den under a angivna ramen får vidgas om det
behövs av sysselsätlningsskäl,

59.            beträffande ramar för råntefria förbättririgslån alt riksdagen

a.                  medger all sådana lån beviljas inom en ram av högst
40 000 000'kr. under vartoch ett'av åren 1981 och 1982.

b.                  bemyndigar regeringen ätt'besluta om ändringar av den
under a upptagna ramen för 1981 om det behövs aV Sysselsätt­
ningsskäl,

 

CU 1980/81:29                                                                       55

60.     beträffande ramar för beslut om lån illl\ experimenlbyggande inom bostadsförsörjningen all riksdagen iriedger att beslut om lån under budgetåret 1981/82 får meddelas intill ett belopp ay 5 000 000 kr. och preliminärt intill elt belopp av 5 000 000 kr. under vartdera budgetåret 1982/83 och 1983/84,

61.     beträffande bidrag och lån tUl förbättring av boendemiljön all riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1980/81:1071 yrkandena 8, och 10 samt 1456 yrkande 3,

a.                  medger alt beslut om bidrag får meddelas intill ett belopp av
60 000 000 kr. under budgetåret 1981/82 och preliminärt intill
ett belopp av 60 000 000.kr. under, budgetåret 1982/83,

b.                  medger att bostadslån för sådana boendeiniljöförbätlringar
för vilka boendemiljöbidrag inle lämnas får medges intill elt
belopp av 35 000 000 kr. under budgetåret 1981/82, och preli­
minärt intill elt belopp av 35 000 000 kr. under budgetåret
1982/83,

c.                  till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret
1981/82 under trettonde huvudtiteln anvisar elt reservationsan­
slag av 1000 kr.,

62.     att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1980/81:1854 yrkande 2 till Lån till bostadsbyg­gande för budgetåret 1981/82 under trettonde huvudtiteln' anvisar ett reservationsanslag av 5.700 000 000 kr.,

63.     att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag, på motion 1980/81:1855 yrkande 1 b till Eftergift av hyresför--lusllån för budgetåret  1981/82 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 100 000 000 kr.,

64.     att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1980/81:1071 yrkande 7 och 1454 yrkande 2 till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1981/82 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 100 000 000 kr..

65.     att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1980/81:1455 yrkande 2 till Byggnadsforskning för budgetåret 1981/82 under trettonde huvudtiteln anvisar ett' anslag av 8 500 000 kr.,

66.     beträffande anslag i övrigt för budgetåret 1981/82 under trettonde huvudtiteln att riksdagen anvisar

a.                 till Bostadsslyrelsen ett förslagsanslag av 40 376 000' kr.,

b.                 till Länsbostadsnämnderna elt förslagsanslag av 37 330 000 '
kr.,

c.                  till /?fl/3/(?/>/rfrag/?i. m'., ett förslagsanslag av 7 100 000 000
kr.,               .,.-.:'.

d.                  till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bosiadsbebyggel-

 

CU  1980/81:29                                                                       56

se ett reservationsanslag på 12 000 000 kr..

e.                  till Viss bostadsförbätlringsverksamhei m. m. elt förslagsan­
slag av 120 000 000 kr..

f.                   till Anordnlngshidrag ni. m. till allmänna sanilingslokater ett
reservationsanslag av 25 ()0() 000 kr.,

g.                  lill Lån till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag
av 13 000 000 kr..

h. lill Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag av 12 000 000 kr,.

i.  lill Lån lill kommunala mark förvärv ett reservalionsanshigav 72 000 000 kr.,

j. till Lån lill inventarier i vissa specialbostäder ett reservations­anslag av 720 000 kr.,

k. till Lån lill experimcnthyggande inom bostad.sförsörjningen ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Stockholm den 2 april 1981

På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s). Rolf Dahlberg (tn). Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Knut Billing (m). Thure Jadestig (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Beriil Danielsson (tn). Birgitta Dahl' (s). Kerstin Andersson i Hjärtum (c). Bertil Dahlén (fp). Per Olof Håkansson (s), Lennart Nilsson- (s), Mtireareta Palmqvist (s) och Kerstin Ekman (fp).

' vid behandling av p, 7-66, - vid behandling av p. 1-6.

Reservationer

1 Överläggningar angående bostadspolitiken

Per Bergman. Oskar Lindkvist, Lars Henrikson. Thure Jadestig. Per Olof Håkansson. Lennart Nilsson och Margareta Palmqvist. alla (s). anser,alt

dels den del av utskottets betänkande på s. 31 som börjar "Frågan om" och slutar "en utredning" bort lyda:

Tanken att bostadspolitiskt grundade mål skulle kunna friimjas iivcn genom åtgärder inom skatteområdet resp. att de skatlepolitiska bedömning­arna   skulle   kunna   påverkas   av   bostadspolitiska   synpunkter   tycks   så

 

CU 1980/81:29                                                                       57

småningom ha vunnit viss förankring. Del borde vara en självklarhet att den skilda departements- och utskoltsanknytningen eller administrativa gränser inte skall hindra sakliga överväganden i dessa delar. Civilulskottet har tidigare också enhälligt noterat (CU 1980/81:7) alt beredningen av frågor som bör samordnas inom det geinensamma skatte- och bostadspolitiska fältet på flera håll behöver ägnas ytterligare uppmärksamhet för att konkreta resultat skall kunna uppnås.

Ett överbryggande av dessa gränser ger förutsättningar för överväganden som kan leda lill ett fullföljande av de bosiadssociala mål som tidigare kunnat formuleras av breda parlamentariska majoriteter. Det förhällandet all även dessa centrala politiska riktlinjer numer byts bort vid överenskommelser mellan regeringspartierna har medfört att hithörande frågor nu inte får en konkret parlamentarisk prövning. Den sociala bostadspolitiken ersätts steg för steg med en marknadsmässig syn på bostaden som en handelsvara bland andra, en vara som därmed kan tillhandahållas i första hand den som har betalningsförmåga och kapital. Delta leder i sin lur lill ändrade förutsätt­ningar för boendet som också påverkar förutsättningar för planering och byggnader med långvariga skador för framtiden.

Utgångspunkten måste därför vara att så snart som möjligt bryta det rådande dödlägel och lägga grunden för en brett parlamentariskt förankrad bostadspolitik där finansieringssystemets sociala inslag kan förenas med skatte- och bosladslåneregler som garanterar också ekonomisk rättvisa mellan skilda boendeformer inom finanspolitiskt godtagbara ramar. En utredning med denna målsättning kommer alt få en övergripande karaktär. De nuvarande bostadspolitiska instrumenten har sin grund i 1946-1948 års principiella bostadspolitiska beslut och präglas nu av de förutsättningar som gällde under sjuttiotalets första del, förutsättningar som nu i väsentliga delar ändrats. I förvissningen om att ett nödvändigt arbete i sådan riktning inte kan grundas på direktiv som godkänns av samtliga regeringspartier ställer sig utskottet bakom förslaget i motion 1071 (s) att riktlinjerna skall dras upp vid överläggningar mellan samtliga riksdagspartier. Dessa riktlinjer får sedan omsättas i förslag genom en övergripande parlamentarisk utredning i ämnet. Utskottet tillstyrker sålunda motion 1071 (s), yrkande 1.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1.   beträffande överläggningar om bostadspolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1071 yrkande 1 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

5 Riksdagen 1980/81. 19 saml. Nr 29

 

CU 1980/81:29                                                                   58

2 Skärpt kostnadskontroll

Reservanterna under 1 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 32 börjar "Det är" och på s. 33 slutar "utskottet motionsyrkandét" bort lyda:

Kravet alt riksdagen skall begära en skärpt kostnadskontroll vid bostads­byggande ställs i motion 1071 (s) yrkande 3. Det är här inte fråga endast om en kontroll i samband med långivningen och vid överlagande av lån. Del gäller också att resurser skall ställas till förfogande för konkreta prisdäm-pande åtgärder. Byggprisulredningens arbete och möjligheterna att effektivt utnyttja kapaciteten inom statens pris- och karlellnämnd samt bostadsslyrel­sen bör tas till vara för detta ändamål. Den situationen får inte uppkomma att alla överväganden i sådan riktning läggs ål sidan med hänvisning till att byggprisutredningen tillkallats. Del faktum att efterfrågan sviktar bör ge ett särskilt incitament lill att utnyttja ett nytt förhandlingsläge. Utskottet tillstyrker sålunda motionsyrkandét.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande kostnadskontroll all riksdagen med bifall lill motion 1980/81:1071 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3 Ungdomars situation på bostadsmarknaden

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig. Birgitta Dahl, Per Olof Håkansson och Margareta Palmqvist, alla (s), anser alt

dels den del av utskottets betänkande på s. 36 som börjar "Utskottet delar" och slutar "eller utredning" bort lyda:

1 förslagen i de socialdemokratiska motionerna 1071 yrkande 4 och 839 krävs åtgärder för all ungdomars situation på bostadsmarknaden skall båttre beaktas. Från regeringens sida hävdas i detta och liknande sammanhang regelmässigt att det är kommunerna som har det närmaste ansvaret för bostadsbyggandet och all del faller på dem alt lösa de problem som uppkommer. När del emellertid är fråga om en situation som är gemensam för flera kommuner och där det från början kan antas att det krävs särskilda initiativ från statens sida kan statsmakterna dock inte gå ifrån sitt ansvar genom alt endast hänvisa till kommunernas roll. Riksdagen bör emellertid ta sin del av ansvaret för att åtgärder vidtas genom att med bifall lill motionsförslagen begära en kartläggning av de ungas bostadssituation och dess väntade utveckling och påkalla förslag till de åtgärder som detta aktualiserar.

 

CU  1980/81:29                                                                     59

dels utskottet under 14 bort hemställa

14.   beträffande ungdomars situation på bostadsmarknaden

alt riksdagen med bifall till motionerna 1980/81:839 och 1071 yrkande 4 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskollei anfört,

4 Genomgångsbostäder för invandrare

Reservanterna under 3 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 37 som börjar "Bostadsbehov av" och slutar "för invandrare" bort lyda:

De invandrargrupper som väntar på uppehålls- och arbetstillstånd har självfallet inga möjligheter att direkt påverka den kommunala bostadsför­sörjningsplaneringen. När det gäller alt tillgodose dessa angelägna behov är del också naturligt att det kan uppstå osäkerhet om fördelningen mellan olika kommuner av ett även som princip obestritt ansvar. I denna del krävs statliga initiativ för att åstadkomma en sådan samordning. Frånvaron av beslut från regeringens sida visar all det inte längre går att förutsätta några lösningar i det löpande arbetet med mindre än att regeringen uppfordras därtill av riksdagen. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall lill motion 1842 (s) kräver aktiva åtgärder genom att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels utskottet under 17 bort hemställa

17. beträffande genomgångsbosiäder för invandrare att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1842 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5 Byggande med s. k. strimlade lån

Reservanterna under 3 (s) anser att den del av utskottets betänkande på s. 38 som börjar "Åtgärder som" och slutar "riksdagens sida" bort lyda:

Finansieringen av bostadsrätts- och andelshus med strimlade län är ett av utflödena ur synen på bosläder som en handelsvara. Del är uppenbart att dessa finansieringsformer bör motarbetas för att man skall kunna uppnå bostadskostnader som bestäms efter solidariska bedömningar av kapitalkosl-nadsvillkoren. Detta bör ske genom åtgärder inom såväl finansierings- som skattesystemen. Sådana åtgärder får ytterligare preciseras i samband med de övergripande överväganden om bostadspolitiken som måste komma till stånd. Det finns därför inle nu anledning till någon särskild begäran från riksdagens sida.

 

CU 1980/81:29                                                                    60

6 Räntebidrag för projekteringskostnader

Reservanterna under 3 (s) anser att

dels den del av ulskotlels betänkande på s. 40 som börjar "Ett stöd" och slutar "framlagda förslaget" bort lyda:

Med den utveckling av nyproduktionen som har skett och som kan skönjas samt med de ökande anspråken på en om- och nybyggnad av flerbostadshus måste alla åtgärder vidtas för att underlätta bygginitiativen. Enligt utskottets mening är ett effektivt sådant instrument all främja planering och projeklering så alt det finns en reserv av projekt som kan tas i anspråk när så bedöms lämpligt. Del i motion 629 (s) föreslagna projekteringsslödet är ett verksamt bidrag till detta. Utskottet föreslår därför alt riksdagen tillstyrker motionen och därmed begår preciserade överväganden om förslag i ämnet från regeringen,

dels utskottet under 28 bort hemställa

28, betriiffande räntebidrag för kostnader för projeklering all riksdagen med bifall till motion 1980/81:629 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7 Hyresgaranti

Reservanterna under 3 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 40 som börjar "Den temporära" och slutar "därmed fast" bort lyda:

Den temporära hyresgaranti som föreslås i motion 1071 (s) yrkande 2 syftar lill att undanröja den osäkerhet om den framtida utvecklingen som nu hämmar bygginitiativen når det gäller flerbosttidshus. Byggherrarnas bedömningar om den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen medför att de ytterligare initiativ som garantin leder till kommer alt avse boslåder som det finns ett klart behov av. Utvecklingen av bostadsbyggandet kräver all alla möjligheter tas till vara för att öka nyproduktionen. Mot denna bakgrund bör riksdagen med bifall till motionsyrkandét begära förslag i delta ämne enligt vad som närmare utvecklats i motionen,

dels utskottet under 30 bort hemställa

30, beträffande ulhyrningsgaranli att riksdagen med bifall lill motion 1980/81:1071 yrkande 2 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

 

CU  1980/81:29                                                                     61

8 Boendemiljö

Reservanterna under 3 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 41 som börjar "De nu" och slutar "avstyrks därför" bort lyda:

Utskottet delar den mening som hävdas i motionerna 1071 (s) yrkande 9 och 1456 (vpk) yrkande 2, nämligen att slödel till förbättringar av boende­miljön nu fåll en alltför snäv och begränsad inriktning. De s. k. spärreglerna utesluter från stödet de många bostadsområden där snabba åtgärder behövs för att bryta en negativ utveckling. Del skulle i många fall kunna uppnås all utvecklingen hejdades med mindre totala kostnader om åtgärder sattes in i lid och innan de negativa sociala effekterna av miljöbrislerna lett lill situationer som del tar lång lid att ändra. När utvecklingen gått så långt all det uppstått uttalade segregationseffekter krävs åtgärder av ingripande beskaffenhet. Riksdagen bör påkalla snara förslag till ändrade grunder för stödet i denna del genom att med bifall till motionsförslagen som sin mening ge regeringen lill känna vad utskottet anfört,

dels utskottet under 33 bort hemställa

33. beträffande spärreglerna för lån och bidrag lill förbättring av boendetniljön att riksdagen med bifall till motionerna 1980/ 81:1071 yrkande 9 och 1456 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9 Ändring av de nedre inkomstgränserna

Reservanterna under 3 (s) anser alt

dels den del av ulskollets yttrande på s. 46 som börjar "Utskottet har" och slutar "nedre inkomstgränserna" bort lyda:

Som framgår av bostadsslyrelsens anslagsframställning för nästa budgetår och av motion 1071 (s) har bidragsgivningens omfattning minskal starkt. Äv statistiken framgår bl. a. alt antalet barnfamiljer med bidrag minskal med 36 000 från december 1978 till december 1979 då antalet var 412 000. Antalet hushåll utan barn har minskat med 16 000 till 101 000 under samma period. Senare företagna undersökningar visar på en fortsatt minskning.

Det finns tyvärr all anledning att räkna med att antalet hushåll med bostadsbidrag på grund av redan fattade beslut kommer att minska även under år 1981, beroende bl. a. på beslut i riksdagen år 1980 om sänkt nedre inkomslgråns från 38 000 kr. lill 30 000 kr. för ensamstående med barn - ett beslut bakom vilket stod representanter för (m), (c), (fp). Enligt ulskollets uppfattning finns det inga övertygande motiv att differentiera inkomstgrän­serna beroende på om hushållet beslår av en eller två vuxna, Utskollei instämmer nu liksom när motsvarande fråga behandlades förra året i vad som

 

CU 1980/81:29                                                                       62

anförts i motioner (s) om alt familjer bör ha möjlighet att efterfråga lika stora bosläder oberoende av om hushållet beslår av en eller två vuxna. Utskottet tillstyrker sålunda förslaget i motion 1071 (s) om lika nedre inkomslgränser för hushåll utan barn resp. för barnfamiljer. Förslaget i motionen innebär all den nedre inkomsigränsen för hushåll utan barn bör sältas lill 32 000 kr. och för barnfamiljer till 41 000 kr.

Som tidigare framhållits finns det anledning att ytterligare överväga hur inkomslprövningsbegreppel skall utformas så att de grupper i samhället som bäst behöver stöd erhåller detta. Denna fråga är en av huvuduppgifterna för bostadsbidragskommiltén, och den har tidigare behandlats av boendeutred-ningarna (se SOU 1975:51 s. 380).

Bostadsbidragskommittén avser alt inom några månader avlämna ett delbetänkande. 1 avvaktan på detta förslag och behandlingen av det bör förändringar av principiellt slag inte nu göras inom systemet,

Motion 1071 (s) i vad däri behandlas förändrade nedre inkomstgränser tillstyrks. Detta bör ges regeringen lill känna. Motion 1454 (vpk) får delvis anses tillgodosedd i motsvarande del.

dels utskottet under 41 bort hemställa

41. beträffande ändrade nedre inkomstgränser att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1071 yrkande 5 såvitt nu är i fråga och med anledning av vad i regeringsprotokollet förordats i motsvarande del samt motion 1980/81:1454 yrkande 1 a såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10 Ändrad övre inkomstgräns

Reservanterna under 3 (s) anser att

dels det stycke av utskottets yttrande som på s. 46 börjar "Utskottet är" och på s. 47 slutar "motsvarande delar" bort lyda:

Regeringens ekonomiska politik har bl. a. inneburit att inflationen ökat starkt och att den reala köpkraftsförstärkningen nästan helt uteblivit för stora grupper inkomsttagare i "vanliga inkomstlägen". Som anförs i motionen 1071 (s) är del därför nödvändigt att höja den övre inkomstgränsen med 3 000 kr. utöver regeringens förslag till 65 000 kr. Därmed har utskottet även ställt sig bakom förslaget i motion 1454 (vpk). Vad utskottet anfört om höjning av den övre inkomstgränsen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 42 bort hemställa

42. beträffande ändrad övre inkomstgräns alt riksdagen med bifall lill motionerna 1980/81:1071 yrkande 5 och 1454 yrkande 1 a, båda motionerna såvitt nu är i fråga, samt med anledning av vad

 

CU 1980/81:29                                                                       63

i regeringsprotokollet förordals i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11        Försök med hissinstallationer

Reservanterna under 3 (s) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 49 som börjar "De allmänt" och slutar "skulle innebära" bort lyda:

Utskottet delar motionärernas ståndpunkt all del måste anses synnerligen angeläget att medel ställs till förfogande för försök med hissinslallationer på det sätt som anges i motionen. Syftet är alt få erfarenheter av alternativa tekniska lösningar som tillgodoser lillgänglighetskraven vid ombyggnad. Denna bedömning bör rimligen beaktas vid fördelning av lån till experiment­byggande. Övervägandena därom måste samordnas med beslut om att även bidra till försöken med direkta bidrag av forskningsmedel eller eljest.

dels utskottet under 49 bort hemställa

49. beträffande försök med hissinsiallailoner att riksdagen med anledning av motion 1980/81:1076 som sin mening ger regering­en till känna vad utskottet anfört,

12        Krediter för kommunala markförvärv

Reservanterna under 3 (s) anser att

dels den del av utskottets belänkande på s. 49 som börjar "Del i" och slutar "konkurrerande anspråk" bort lyda:

Förslaget i motion 1071 yrkande 12 innebär att riksdagen skall begära att regeringen främjar åtgärder som tillgodoser kraven på krediter för kommu­nala markförvärv. Förslagets utgångspunkt är alt svårigheter på delta område kan få allvarliga konsekvenser för bostadsbyggandet. Utskottet vill för sin del stryka under vad som i denna del anförts i motionen och som borde kunna stå oemotsagt. För att grunda en aktivitet från regeringens sida som måste redovisas bör riksdagen med bifall till motionsförslagel som sin mening ge regeringen lill känna vad utskottet och motionärerna anfört.

dels utskottet under 51 bort hemställa

51. beträffande krediter för kommunala markförvärv att riksdagen med anledning av motion 1980/81:1071 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

 

CU 1980/81:29                                                                    64

13        Frivillig bostadsförmedling ni. m.

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson, alla (m), anser alt

dels den del av utskottets betänkande på s, 50 som börjar "Enligt utskottets" och slutar "denna del" bort lyda:

Redan år 1975 (prop, 1975:15 s, 13) anförde dåvarande bostadsministern att del kunde sättas i fråga om man inte borde överlämna till kommunerna själva att bedöma i vilka fall det behövs bostadsförmedling. Detta uttalades mot bakgrund av att bestämmelserna om en skyldighet att anordna bostadsförmedling tillämpats endast i fråga om ett fåtal kommuner och då endast på framställning av kommun. Statsmakterna har vid 1977/78 års riksmöte fatlat beslut om riktlinjer för ansvarsfördelning inom bostadsför­sörjningen-beslut som betonar kommunens roll. Det har inte från något håll ens påståtts att kommunerna inte skulle vara vuxna alt la sitt ansvar även i denna del. Detta leder utskottet till bedömningen att riksdagen bör ställa sig bakom förslaget att bostadsförmedlingen bör bli en frivillig kommunal servicemöjlighet. Därmed skapas också förutsättningar för alt verksamheten skall kunna avgiflsfinansieras om kommunen önskar detta. Motion 485 (m) tillstyrks sålunda.

dels utskottet under 54 bort hemställa

54.   beträffande frivillig bostadsförmedling m. m.   all  riksdagen bifaller motion 1980/81:485 yrkandena 1 och 2,

14        Ramar för allmänna samlingslokaler

Reservanterna under 3 (s) anser att

dels den del av utskottets belänkande på s. 51 som börjar "I fråga" och slutar "likartade yrkanden" bort lyda:

Behovet av att vidga stödet till allmänna samlingslokaler borde vara obestritt. Lokalerna fyller en mycket väsentlig funktion i samhällslivet. Genom motion 1071 (s) yrkande 11 föreslås ram- och anslagshöjningar som innebär ytterligare utgifter om totalt 15 milj. kr. - en i detta sammanhang samhällsekonomiskt helt acceptabel kostnad. Utskottet tillstyrker försla­gen.

dels utskottet under 57 bort hemställa

57. beträffande ramar för stöd till allmänna samlingslokaler att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1980/81:1071 yrkandena 11 a och b a. medger att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1981/82 får meddelas inom en ram av 41 000 000 kr., varav högst 27 000 000 kr. får tas i anspråk för bidrag.

 

CU 1980/81:29                                                                       65

b.                  medger all beslut om upprustningsbidrag m. m. under
budgetåret 1981/82 får meddelas inom en ram av 16 000 000
kr.,

c.                  medger att de under a och b angivna ramarna får överskridas
om del behövs av sysselsältningsskäl.

15 Anslag till bostadsbidrag

Reservanterna under 3 (s) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna 9 och 10 - att utskottet under 64 bort hemställa

64. all riksdagen med bifall till motion 1980/81:1071 yrkande 7 och med anledning av regeringens förslag saml motion 1980/81:1454 yrkande 2 till Bostadsbidrag m.m. för budgetåret 1981/82 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 150 000 000 kr..

16 Ramar och anslag till förbättring av boendemiljön

Reservanterna under 3 (s)  anser - under förutsättning av bifall till reservation 8 - att riksdagen under 61 bort hemställa

61. beträffande bidrag och lån lill förbättring av boendemiljön att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1980/81:1456 yrkande 3 samt med bifall lill motion 1980/ 81:1071 yrkandena 8 och 10

a.                  medger att beslut om bidrag får meddelas intill ett belopp av
85 000 000 kr. under budgetåret 1981/82 och preliminärt infill
ett belopp av 60 000 000 kr. under budgetåret 1982/83,

b.                  medger att bostadslån för sådana boendeiniljöförbätlringar
för vilka boendemiljöbidrag inte lämnas får medges intill ett
belopp av 59 000 000 kr. under budgetåret 1981/82 och preli­
minärt intill ett belopp av,61000 000 kr. under budgetåret
1982/83,

c.                  till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret
1981/82 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsan­
slag av 25 000 000 kr..

Särskilda yttranden

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta Dahl, Per Olof Håkansson och Margareta Palmqvist, alla (s), anför

 

CU 1980/81:29                                                                    66

1 Statlig tolalfinansiering

Vi anser fortfarande att kapitalmarknadskömmitiéns tidigare övervägan­den bör kompletteras med en ytterligare komplettering av de administrativa och organisatoriska övervägandena om bostadslångivningen. Syftet bör vara att nä fram till en lösning med integrerad fullständig finansiering.

2 Bostadsbyggandets omfattning m. m.

Bedömningarna av nybyggnadsbehovet har av skilda orsaker lett till olika resultat. Det är viktigt att skilja dessa bedömningar från dem som avser att uttrycka ett som möjligt eller sannolikt bedömt byggande.

Att döma av till intet förpliktande uttalanden även från vissa delar av regeringen tycks det finnas ett brett stöd för vår uppfattning att nybyggandet - då främst av flerbostadshus - måste öka väsentligt. Det tycks finnas samma breda enighet om att igångsättningen inte ens närmar sig önskade nivåer om inte särskilda åtgärder vidtas. Dessa förhållanden leder för många - bl. a. ungdomar och äldre - till bostadslöshet och sociala svårigheter. De leder också till att sysselsättningen drabbas och att stora delar av produktionssys­temet raseras. Allt detta har långsiktiga konsekvenser.

Trots detta för regeringen en passiv bostadsjjolitik - orh ens någon bostadspolitik alls värd namnet. Regeringspartierna tar mot bakgrund av kortsiktiga statsbudgetmässiga överväganden avstånd från socialdemokra­tins betoning av de ofifensiva insatser som lämpar sig för att bryta det nuvarande samhällsekonomiska läget. De tar också konsekvent avstånd från alla konkreta förslag för att hindra en fortsatt negativ utveckling: momsbe­frielse, uthyrningsgaranti, skärpt prisövervakning och projektstöd, allt med omedelbar verkan. De visar endast passivitet mot förslagen om mer övergripande överväganden.

Denna situation skall ses rhol bakgrund av alt del tidigare fanns en bred majoritet för en social bostadspolitik. En sådan majoritet kan inle längre göra sig gällande. De krafter som tidigare stod i opposition till de bostadspolitiska satsningarna leder nu avvecklingen.

Vi har i reservationer tilT detta betänkande och i av skatteutskottet behandlad motion ställt konkreta förslag som lédér till att utvecklingen kan brytas och en ny grund för det bostadspolitiska handlandet kan läggas: en social och framåtsyftande bostadspolitik med ekonomisk rättvisa.

 

CU 1980/81:29

67 Bilaga

Motionsyrkandenas behandling

 

Motion nr

Yrkande

Utskottets yttrande s.

Utskottets hem­ställan, punkt

Reservation nr

251.(s)

 

41

 

32

 

485 (m)

u

50

 

54

13

629 (s)

 

39

 

28

6

834 (m)

1

48

 

47

 

 

2

38

 

23

 

838 (m)

 

37

 

16

 

839 (s)

 

36

 

14

3

849 (vpk)

 

35

 

11

 

853 (s)

1

35

 

10

 

1071 (s)

1

31

 

1

1

 

2

40

 

30

7

 

3

32

 

4

2

 

4

36

 

14

3

 

5

46,

47

41,42

9, 10

 

6

44,

45

-»O        ,

 

 

7

51

 

64

15

 

8

51

 

60

16

 

9

41

 

33

8

 

10

51

 

60

15

 

Ila

51

 

57

14

 

11b

51

 

57

14

 

12

49

 

51

12

1076 (s)

1

2

49

 

49

11

1077 (c)

 

44,

45

39,40

 

1078 (vpk)

n .

49

 

52

 

1079 (vpk)

o

 

 

 

 

 

2

50

 

53

 

 

3 I

 

 

 

 

1091 (vpk)

 

37

 

18

 

1449 (c, s,

m.

34

 

9

 

fp)

 

 

 

 

 

14.50 (m)

 

42

 

37

 

1451 (m)

 

32

 

3

 

1452 (c)

 

47

 

44

 

1453 (c)

 

39

 

24

 

1454 (c)

1 a

46,

47

41,42

9, 10

 

1 b

41,

45

39,40

 

 

1 c

42,

43

38

 

 

1 d

47

 

43

 

 

2

51

 

64

15

1455 (vpk)

1

38

 

19

 

 

2

51

 

65

 

 

3

42

 

35

 

 

4

36

 

13

 

 

CU 1980/81:29                                                                    68

 

Motion nr

Yrkande

Utskottets

Utskott

ets hem-

Reservation nr

 

 

yttrande s.

stiillan.

punkt

 

14.56 (vpk)

1 2

41

41

34 33

 

8

 

3

51

60

 

16

14.57 (vpk)

1 a 1 b

34 36

7 13

 

 

 

2

35

12

 

 

 

3

32

2

 

 

 

4a 4b

39

26

 

 

 

5

33

5

 

 

1460 (s)

 

36

15

 

 

1842 (s)

 

37

17

 

4

1846 (m)

 

48

45

 

 

1847 (s)

 

39

27

 

 

1852 (vpk) 1853

2

1

38

20

 

 

 

2

49

50

 

 

 

3

 

 

 

 

1854 (vpk)

la 1 b 1 1.

33

6

 

 

 

1 c

2

51

62

 

 

1855 (vpk)

1 a 1 b

40 51

29 63

 

 

 

2

40

29

 

 

1863 (vpk)

 

34

7

 

 

 

CU 1980/81:29                                                                   69

Innehåll

s.

1   Propositionen   ..............................................................       1

2   Motionerna  ...................................................................       3

3   Statistiska uppgifter om bostadsproduktionen m. tn......       9

 

3.1      Bostadsproduktionen  ...............................................       9

3.2      Kommunernas bosladsförsörjningsprogram 1981-1985                12

3.3      Bosladsinvesteringar..................................................     12

3.4      Byggkostnaderna   .................................................... ... 13

3.5      Byggarbetsmarknaden  .............................................     16

3.6      Bostadskostnaderna  ................................................ ... 17

3.7      Del totala bostadsstödet  .......................................... ... 20

3.8      Bostadsmarknaden ................................................... ... 21

3.9      Tidigare behandling av frågor om bostadsbidrag  ..... ... 24

3.10   Vissa villkor för ombyggnttdslån, energilån och radonlån   ...       28

4 Utskottet  ...................................................................... ... 31

4.1       Förslag om överläggningar angående bostadspolitiken   ,,,.,.      31

4.2       Vissa allmänna förutsättningar för bostadsbyggandet                 32

 

4.2.1    Finansiering m. tn......................................................     32

4.2.2    Byggnadspriser m.m..................................................     32

4.2.3    Bostadens pris - subvenlionsnivån  ..........................     33

4.3     Bostadsbyggandets omfattning m.m.......................     33

4.3.1    Bostadsbyggnadsbehovet   .....................................     33

4.3.2    Bosladsbyggnadsplanen - ramar ..............................     34

4.3.3    Åtgärder för all öka byggandet    ............................. ... 35

 

4.4       Bostadsbyggandets inriktning....................................     35

4.5       Statliga lån och generella bidiag till bostadsbyggandet                38

 

4.5.1    Bostadslån m. m........................................................     38

4.5.2    Räntebidrag   ...........................................................     39

4.5.3    Hyresförlustlån m, m.................................................     40

4.6     Viss bostadsförbätlringsverksamhei m. m...............     40

4.6.1    Förbällringslån  .........................................................     40

4.6.2    Bosladsanpassningsbidrag   ....................................     41

 

4.7       Bidrag och lån lill förbättring av boendemiljön   .........     41

4.8       Lån lill inventarier i vissa specialbostäder .................     42

4.9       Bostadsbidrag   .........................................................     42

 

4.9.1    Statligt bostadsbidrag   ............................................     42

4.9.2    Statskommunalt bostadsbidrag (SKBB)   .................. ... 42

 

4.9.2.1     Bidragsgivningens omfattning   .............................     42

4.9.2.2     Hyresgränser......................................................... ... 42

4.9.2.3     Inkomstprövningen   .............................................     44

4.9.2.4     Kostnadsfördelningen staten/kommunerna  . . , ,       47

4.9.3          Övrisa frågor   ................................................     47

 

CU 1980/81:29                                                                      70

4.10    Byggnadsforskning ....................................................     48

4.11    Experimentbyggande  ...............................................     48

4.12    Markförvärvslån m. m.................................................     49

4.13    Tomlrält/tomlrättslån   ...............................................     50

4.14    Bostadsförmedling...................................................... .. 50

4.15    Övrigt.........................................................................     50

4.16    Ramar och anslag m. m........................... :..................    50

 

4.16.1    Administralionsavgift/aviseringsavgifl   ...................     50

4.16.2    Övrigt                                                                            51

4.17   Hemställan..............................................................     51

Reservationer

1   Överläggningar angående bostadspolitiken (s) ............     56

2   Skärpt kostnadskontroll (s)   .........................................     58

3   Ungdomars situation på bostadsmarknaden (s)  ..........     58

4   Genomgångsbostäder för invandrare (s)  ..................... ... 59

5   Byggande med s, k. strimlade lån (s)............................. ... 59

6   Räntebidrag för projekteringskostnader (s)   ................ ... 60

7   Hyresgaranti (s)  ........................................................... ... 60

8   Boendemiljö (s)  ............................................................     61

9   Ändring av de nedre inkomslgränserna (s).....................    61

 

10   Ändrad övre inkomstgräns (s).......................................     62

11   Försök med hissinslallationer (s)   ................................     63

12   Krediter för kommunala markförvärv (s)   .....................     63

13   Frivillig bostadsförmedling m. m. (m)  ...........................     64

14   Ramar för allmänna samlingslokaler (s)   ......................     64

15   Anslag till bostadsbidrag (s)..........................................     65

16   Ramar och anslag till förbättring av boendemiljön (s)  .     65

Särskilda yttranden                                                                66

1   Statlig totalfinansiering (s).............................................

2   Bostadsbyggandets omfattning m. m. (s)    ...................    66

Bilaga: Motionsyrkandenas behandling.............................     67