AU 1980/81:7

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1980/81:7

om översyn av ledighetslagstiftningen m. m.
Sammanfattning

I betänkandet behandlas fyra motioner som rör frågan om anställdas
rätt till ledighet.

I en av motionerna, 1979/80:572 av Sten Svensson (m) och Bengt Wittbom
(m), begärs en översyn av de lagstadgade ledighetsformerna. Utskottet anser
det inte behövligt med någon framställning på grund av motionen med
hänsyn till att man nyligen inom regeringens kansli satt i gång ett omfattande
utredningsarbete av ledighetslagarnas effekter, tekniska konstruktion,
m. m.

Socialdemokraterna delar uppfattningen att motion 572 bör avslås men
anför i en reservation en egen motivering för ställningstagandet.

Två motioner behandlar konkreta förslag om vidgad rätt till ledighet. I
vpk-motionen 1979/80:574 yrkas att förslag skall läggas fram om rätt till
tjänstledighet för arbete inom fackliga och politiska organisationer samt
inom folkrörelser. Kerstin Ekman (fp) och Karin Ahrland (fp) föreslår i
motion 1979/80:725 att s. k. A-personal inom frivilligförsvaret skall få rätt till
ledighet från arbetet vid fullgörande av repetitionstjänstgöring. Utskottet
avstyrker båda motionerna. Utskottet är med hänsyn till det nyligen
igångsatta utredningsarbetet inte berett att föreslå utvidgning av de
lagstadgade ledighetsformerna. Utskottet hänvisar också till de möjligheter
parterna på arbetsmarknaden har att genom avtal reglera dessa frågor.

Slutligen tar utskottet upp motion 1979/80:726 av Lahja Exner m. fl. (s).
Motionärerna ville ha lagregler om anställningsskydd för här i landet
anställda utländska medborgare som skall fullgöra militärtjänst i hemlandet.
Utskottet finner inte skäl att föreslå någon åtgärd på grund av motionen utan
hänvisar till att frågan kan tas upp av anställningsskyddskommittén.

Motionsyrkandena

1979180:572 av Sten Svensson (m) och Bengt Wittbom (m).

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om översyn av de
lagstadgade ledighetsformerna i avsikt att få enhetligare regler och minimala
negativa följdverkningar.

1979180:574 av Lars Werner m. fl. (vpk).

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt till
tjänstledighet för arbete inom fackliga och politiska organisationer och inom
folkrörelser i enlighet med vad som anförts i motionen.

1 Riksdagen 1980/81. 18 sami. Nr 7

AU 1980/81:7

1979/80:725 av Kerstin Ekman (fp) och Karin Ahrland (fp).

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag
angående rätt till ledighet för A-personal från ordinarie arbete vid
fullgörande av repetitionstjänstgöring.

1979/80:726 av Lahja Exner m. fl. (s).

I motionen yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen begära en
lagändring innebärande rätt för utländska medborgare till fortsatt anställning
vid militärtjänst i hemlandet.

De viktigaste lagstadgade ledighetsformerna

I den följande sammanställningen redovisas ett tiotal lagstadgade ledighetsformer.
I sammanställningen anges även om ledigheten är förenad med
rätt till ekonomisk ersättning.

De viktigaste lagstadgade ledighetsformenta

Ledighet för	Gällande lag	Rätt till ersättning
Facklig verksamhet	Förtroendemannalagen	Delvis från arbetsgivaren
Offentliga förtroende-uppdrag	Regeringsformen, kommu-nallagen m. fl.	Delvis från det allmänna
Semester	Semesterlagen	Från arbetsgivaren
Sjukdom	Lag om allmän försäkring, smittskyddslagen	Från det allmänna. från arbetsgivaren enl. avtal
Amning	Arbetsmiljölagen	Inte enl. lagen
Svenskundervisning för invandrare	Svenskundervisningslagen	Från arbetsgivaren
Sökande av arbete	Anställningsskyddslagen	Från arbetsgivaren
Totalförsvaret	Bl. a. lag om förbud mot arbetstagares avske-dande med anledning av militärtjänstgöring, m. m	Delvis från det allmänna.del-vis från arbetsgivaren enl. rekommendation
Utbildning	Studieledighetslagen	Delvis från det allmänna
Vissa föreningsuppdrag inom skolan	Lag om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan m. m.	Nej
Vård av barn	Föräldraledighetslagen	Delvis från det allmänna, delvis från arbets-givaren enl. avtal
Delpension	(Lagen om delpensions-försäkring)	Från det allmänna

Härutöver finns särskilda ledighetsbestämmelser i kollektivavtal samt en
SAF-rekommendation om rätt till ledighet för biståndsverksamhet.

AU 1980/81:7

Studier om ledighet m. m.

I det följande redovisas ett par studier vilka belyser dels disponibel
arbetstid och frånvaro vid ett statligt verk, dels nettoarbetstiden inom
verkstadsindustrin i olika länder, enligt en sammanställning som Verkstadsföreningen
presenterat.

Undersökning vid riksrevisionsverket

Riksrevisionsverket har i dag ca 270 anställda. I verkets anslagsframställning
för budgetåret 1981/82 redovisas en undersökning som verket utfört om
den disponibla arbetstiden. Resultatet redovisas i följande sammanställning.

Tabell. Förändringen i fördelningen mellan disponibel arbetstid och frånvaro
1974/75-1979/80 vid riksrevisionsverket.

Budgetår	Disponibel tid %	Sjuk- frånvaro %	Semester %	Annan frånvaro1 %
1974/75	80	6	12	2
1975/76	78	7	12	3
1976/77	79	5	13	3
1977/78	78	5	13	4
1978/79	75	7	13	5
1979/80	76	6	13	52

1 Under rubriken förs all ledighet enligt bestämmelserna i lagen om allmän försäkring
och de statliga löneavtalen - utom sjukledighet och semester.

- Motsvarar ca 4 000 dagar. 3 000 av dessa har utnyttjats vid barns födelse samt för
vård och tillsyn av barn. Ca 900 av dagarna har medfört helt löneavdrag (för ca
hälften av dessa har föräldrapenning utgått).

Enligt verket innebär minskningen av den disponibla arbetstiden med
fyra-fem procent att de resurser verket kan disponera minskat med
motsvarande 13-14 årsarbetskrafter. Fr. o. m. budgetåret 1980/81 budgeterar
verket 190 arbetsdagar per heltidsarbetande och år mot tidigare 200
dagar.

I sin verksamhetsberättelse för 1980 redovisar verket den totala frånvaron
för budgetåret 1979/80 med fördelning på olika komponenter.

1* Riksdagen 1980181. 18 sami. Nr 7

AU 1980/81:7

Tabell. Total frånvaro vid riksrevisionsverket under budgetåret 1979/80 med fördelning
på olika komponenter.

Handläggare Baspersonal Samtliga anställda

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Summa

Semester	5028	1690	391	2467	5419	4157	9576
Sjukledighet	2155	561	167	2556	2322	3117	54391
Övrig frånvaro	1706	1053	24	968	1730	2021	37512
Föräldraledighet	1129	729	12	875	1141	1604	2745
Militärtjänst	224	-	-	-	224	-	224
Studier	114	38	-	5	114	43	157
Övrigt3	239	286	12	88	251	374	625
Summa	8889	3304	582	5991	9471	9295	18766

Anm. Här avses antal dagar där ersättning utgått enligt statliga lönebestämmelser
(vilket innebär att i vissa fall även lördagar och söndagar är medräknade).

1 Inkl. sjukledighet för fyra personer som varit sjuka hela året.

2 Motsvarar 13 dagar i genomsnitt per anställd.

3 Häri ingår även viss ledighet utan ersättning (ledighet med C-avdrag).

Av sammanställningen framgår att semesteruttaget svarar för ca 50 % av
den totala frånvaron, sjukledigheten för ca 30 % och övrig frånvaro för ca
20%.

Undersökning om verkstadsindustrins faktiska arbetstid 1979

Verkstadsföreningen presenterade tidigare i höst en sammanställning över
nettoarbetstiden för heltidsarbetande i 13 olika västeuropeiska länder.
Materialet bygger på statistik från WEM, ett samarbetsorgan för de
västeuropeiska arbetsgivarorganisationerna inom verkstadsindustrin.

AU 1980/81:7 5

Tabell. Faktisk arbetstid år 1979 inom den europeiska verkstadsindustrin.

Land	Faktisk frånvaro1 Antal arbetsdagar	Faktisk övertid (tim/år)	Faktisk arbetstid2 timmar och min timmar/år kalendervecka3
Storbritannien	33	143	1 902	36:27
Schweiz	43	22	1 827	35:00
Västtyskland	46	104	1 762	33:48
Danmark	40	41	1 735	33:15
Finland	42	44	1 734	33:12
Frankrike	43	29	1 706	32:41
Österrike	38	8	1 703	32:39
Norge	50	61	1 687	32:19
Italien	48	44	1 678	32:09
Luxemburg	43	3	1 670	32:00
Nederländerna	55	35	1 622	31:50
Belgien	40	0	1 611	30:52
Sverige	66	27	1 513	29:00

1 I den faktiska frånvaron ingår semester, sjukdom, föräldraledighet, tjänstledighet,
militärtjänstgöring, permission, övrig beviljad ledighet samt ej beviljad ledighet.
Strejker och andra konflikter ingår ej.

2 Antal arbetsdagar x arbetstid per dag (inklusive övertid) minskat med total
frånvaro.

3 Faktisk arbetstid per år dividerad med 52 kalenderveckor.

Källa: West European Meta] Trades Employers' Organization (WEM) 1979.

Översyn av ledighetslagarna

I proposition 1979/80:150 (kompletteringspropositionen), s. 50, anfördes
att effekterna av ledighet och utförande av olika uppgifter på arbetstid utom
ramen för den ordinarie verksamheten bör ses över. Dåvarande statsrådet
Mundebo pekade, efter att ha samrått med cheferna för social- och
arbetsmarknadsdepartementen och statsrådet Johansson, på att en snabb
utveckling ägt rum under senare år när det gäller både möjligheterna till
ledighet från arbetet och utnyttjandet av dessa möjligheter. Det gäller bl. a.
den successivt utvidgade föräldraförsäkringen, rätten till deltidsarbete för
småbarnsföräldrar, rätt till ledighet för studier, facklig verksamhet, offentliga
förtroendeuppdrag m. m. Föredraganden framhöll vidare att syftet med
dessa reformer är att skapa ökad valfrihet och välfärd för medborgarna.
Ännu har dock inte någon samlad analys gjorts av vilka konsekvenser som
denna utveckling fört med sig. Dessa frågor borde därför studeras, menade
det föredragande statsrådet.

Enligt ett pressmeddelande från arbetsmarknadsdepartementet den 7
november skall den gällande ledighetslagstiftningen nu granskas från
samhällsekonomiska, organisatoriska och rättstekniska synpunkter. Översynen
skall göras som tre olika delprojekt. Rättssekretariatet vid arbetsmarknadsdepartementet
kommer att göra en lagteknisk översyn. Vidare har
riksrevisionsverket fått i uppdrag att genomföra en studie av de ekonomiska

AU 1980/81:7

konsekvenserna av den samlade frånvaron från arbetet. Slutligen har
studieförbundet Näringsliv och samhälle (SNS) som konsult fått i uppdrag att
studera hur verksamheten i myndigheter och företag påverkas av de
förändrade närvaromönstren.

Utskottet

I betänkandet behandlas fyra motioner om rätt till ledighet för anställda. I
en motion begärs att de befintliga lagstadgade ledighetsformerna skall ses
över. De tre övriga motionerna innehåller förslag om vidgade möjligheter till
ledighet för skilda ändamål.

De anställdas rätt att av olika orsaker få ledigt från arbetet har successivt
byggts ut och som framgår tidigare i betänkandet finns i dag åtskilliga
lagstadgade ledighetsformer. Genom kollektivavtal finns därutöver ytterligare
möjligheter till ledighet.

Som framgår av vad tidigare redovisats i betänkandet har arbetsmarknadsdepartementet
satt i gång ett utrednings- och kartläggningsarbete som ligger i
linje med önskemålen i motion 572.

En lagteknisk översyn görs sålunda inom arbetsmarknadsdepartementets
rättssekretariat. en ekonomisk och organisatorisk granskning av konsekvenserna
utförs av riksrevisionsverket och en kartläggning av hur lagarna
fungerar på olika typer av arbetsplatser har SNS fått i uppdrag att utföra.

När det gäller utredningsarbetets inriktning vill utskottet framhålla att
arbetsmarknadsministern i riksdagen uttalat att översynen inte tar sikte på
ledighetslagstiftningens materiella innehåll. Utskottet utgår vidare från att
det igångsatta utredningsarbetet bedrivs i sådana former att arbetsmarknadens
parter får fullständig insyn i arbetet och möjligheter att påverka
detsamma. Utskottet räknar med att frågor av detta slag klaras ut i samband
med att arbetet kommer i gång. Den form som valts för utredningsarbetet bör
också vara ägnad att leda till snabba resultat. Sedan detta utredningsskede av
kartläggande och teknisk natur är avslutat kan det vara lämpligt att låta det
framkomna materialet ligga till grund för en mer övergripande bedömning
med parlamentarisk medverkan och i samverkan med arbetsmarknadens
parter.

AU 1980/81:7

Med hänvisning till det anförda synes motion 572 inte behöva föranleda
någon åtgärd.

Utskottet går härefter över till att behandla de motioner som innehåller
krav om nya lagfästa ledighetsformer.

Inom frivilligorganisationerna i försvaret, t. ex. Lottarörelsen och Blå
Stjärnan, finns personal som genom skriftligt avtal åtagit sig att frivilligt
tjänstgöra inom totalförsvaret och som därmed blir skyldiga att med jämna
mellanrum fullgöra viss repetitionsutbildning. Denna personal indelas i Aoch
B-personal. A-personal placeras för ständig tjänstgöring medan Bpersonal
står till förfogande för tillfällig tjänstgöring i eller i närheten av
bostadsorten. Repetitionsutbildningen omfattar för A-personal 6-10 dagar
för varje fyraårsperiod.

Arbetsgivare harf. n. inte skyldighet enligt lag att bevilja tjänstledighet för
sådan repetitionsutbildning. Kerstin Ekman (fp) och Karin Ahrland (fp)
föreslår i motion 725 ändring på denna punkt så att en lagfäst rätt till ledighet
för frivillig A-personal införs.

Frågan behandlades vid riksmötet 1978/79 (AU 1978/79:8). Arbetsmarknadsutskottet
uttryckte då förståelse för det syfte som låg bakom motionen
men avstyrkte att frågan löstes genom lagstiftning. Utskottet har samma
inställning i dag.

I avvaktan på resultatet av det utredningsarbete som igångsatts av
ledighetslagstiftningen bör inte nya ledighetsformer införas, såvida det inte
föreligger utomordentligt starka skäl. Frågan om ledighet i samband med den
aktuella repetitionsutbildningen bör i första hand klaras ut mellan berörda
parter. Utskottet avstyrker sålunda motionen.

Av samma skäl som nyss redovisats avstyrker utskottet motion 574 av Lars
Werner m. fl. (vpk). I motionen föreslås att rätt till ledighet för arbete inom
fackliga och politiska organisationer samt inom folkrörelser skall införas.
Avsikten med motionen är att skapa möjlighet till tidsbegränsade anställningar
hos exempelvis studieförbunden eller de politiska partierna. En sådan
ordning skulle enligt motionärerna vara till fördel för organisationslivet och
minska avståndet mellan medlemmar och funktionärer. Även arbetslivet
skulle kunna ha nytta av systemet genom de nya erfarenheter som skulle
tillföras detta. Samma möjlighet bör ges den som vill delta i ett projekt inom
en folkrörelse.

Utskottet tar slutligen upp motion 726 av Lahja Exner m. fl. (s).
Motionärerna vill att utländska medborgare som har anställning i Sverige
genom lag skall garanteras rätt till fortsatt anställning efter militärtjänst i
hemlandet. I motiveringen hänvisas bl. a. till riksdagens tidigare uttalanden
om att en strävan bör vara att avlägsna återstående skillnader i lagstiftningen
mellan utländska och svenska medborgare. På arbetsmarknaden har
utlänningar nära nog samma rättigheter som svenska medborgare. En
utländsk medborgare har dock inte, till skillnad från en svensk medborgare,
laglig rätt att behålla sin anställning vid värnpliktstjänstgöring, slutar

AU 1980/81:7

motionärerna.

Enligt 1 § lagen om förbud mot uppsägning eller avskedande av
arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m. m. får arbetstagare
inte sägas upp eller avskedas på grund av tjänstgöring enligt värnpliktslagen.
Uppsägning får dock ske om det finns annan giltig grund, t. ex. nedläggning
av ett företag.

Som motionärerna framhåller finns inte några motsvarande skyddsbestämmelser
för här i Sverige bosatt utlänning som enligt sitt hemlands
lagstiftning är skyldig att göra värnplikt där. Ett problem är att utbildningstiden
i vissa länder är mycket lång och kan omfatta flera år.

Den av motionärerna aktualiserade frågan bör enligt utskottets mening i
första hand angripas med utgångspunkt i anställningsskyddslagens bestämmelser.
Enligt 7 § i lagen skall en uppsägning vara sakligt grundad. Frågan
om frånvaro på grund av utländsk värnpliktstjänstgöring av viss längd utgör
saklig grund för uppsägning har ännu inte kommit under arbetsdomstolens
prövning, och det är därför inte möjligt att i dag uttala sig om rättsläget.
Utskottet konstaterar att anställningsskyddskommittén kan ta upp frågan
som faller inom ramen för kommitténs uppdrag.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 726.
Utskottet hemställer

E beträffande översyn av de lagstadgade ledighetsformerna
att riksdagen avslår motion 1979/80:572,

2. beträffande rätt till ledighet för arbete inom fackliga och
politiska organisationer m. m.

att riksdagen avslår motion 1979/80:574,

3. beträffande rätt till ledighet för A-personal inom frivilligförsvaret
vid repetitionstjänstgöring

att riksdagen avslår motion 1979/80:725,

4. beträffande anställningsskyddet i samband med militärtjänst i
utlandet

att riksdagen avslår motion 1979/80:726.

Stockholm den 18 november 1980

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Alf Wennerfors
(m), Arne Fransson (c), Erik Johansson (s). Sten Svensson (m). Frida
Berglund (s), Pär Granstedt (c). Lars Ulander (s). Margit Odelsparr (c).
Marianne Stålberg (s), Eva Winther (fp), Sune Johansson (s), Bengt
Wittbom (m) och Nils-Olof Grönhagen (s).

AU 1980/81:7

Reservationer

Anna-Greta Leijon. Erik Johansson, Frida Berglund, Lars Ulander,
Marianne Stålberg, Sune Johansson och Nils-Olof Grönhagen (alla s) har till
betänkandet fogat två reservationer.

1. Översyn av ledighetslagstiftningen (mom. 1 - motiveringen)

Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
”Mot bakgrund” och på s. 7 slutar ”någon åtgärd” bort ha följande
lydelse:

Mot bakgrund av den utveckling som ägt rum när det gäller både
möjligheterna till ledighet och utnyttjandet av dessa möjligheter begär Sten
Svensson (m) och Bengt Wittbom (m) i motion 572 en översyn av de
lagstadgade ledighetsformerna. Syftet skall vara att åstadkomma mer
enhetliga regler och minimera negativa följdverkningar av lagarna. Motionärerna
pekar bl. a. på olägenheter i form av onödiga kostnader och
administrativt krångel till följd av bl. a. bristande samordning av lagarna. De
framhåller även de problem ur trygghetssynpunkt som uppstår för det
växande antalet vikarier som blivit en följd av det ökade ledighetsuttaget.
Slutligen anförs i motionen att det med hänsyn till det ekonomiska läget är
angeläget med en reformpaus på detta område. Under tiden bör nuvarande
lagars effekter följas upp i avsikt att åstadkomma en samordning samt
åtgärder för att nedbringa de totala samhällsekonomiska kostnaderna för de
följdverkningar som tas upp i motionen. Regeringen bör därför återkomma
till riksdagen med förslag som bl. a. bör syfta till att i möjligaste mån
begränsa de företags- och samhällsekonomiska kostnaderna.

Som framgår av vad tidigare redovisats i betänkandet har arbetsmarknadsdepartementet
satt i gång ett utrednings- och kartläggningsarbete som ligger i
linje med önskemålen i motion 572. En lagteknisk översyn görs sålunda inom
arbetsmarknadsdepartementets rättssekretariat, en ekonomisk och organisatorisk
granskning av konsekvenserna utförs av riksrevisionsverket och en
kartläggning av hur lagarna fungerar på olika typer av arbetsplatser har
Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) som konsult fått i uppdrag
att utföra.

När det gäller utredningsarbetets inriktning vill utskottet slå fast att
översynen inte får innebära att nuvarande möjligheter till ledighet för skilda
ändamål sätts i fråga. Utskottet tar därför bestämt avstånd från sådana
uttalanden i motion 572 som tyder på att inskränkningar i rätten till ledighet
kan bli aktuella av ekonomiska skäl. Utskottet förutsätter att det inledda
utredningsarbetet blir av kartläggande och teknisk natur och att det
framkomna materialet sedan får ligga till grund för en mer övergripande
bedömning med parlamentarisk medverkan och i samråd med arbetsmarknadens
parter.

Enligt utskottets uppfattning finns det anledning till anmärkningar när det

AU 1980/81:7

gäller uppläggningen av det inledda utredningsarbetet. Uppläggningen av
arbetet har skett utan ordentligt samråd med parterna på arbetsmarknaden.
Detta är anmärkningsvärt med hänsyn till ämnesområdet. Bl. a. kan erinras
om att vissa ledighetsformer regleras genom kollektivavtal eller andra
överenskommelser. Från både arbetsgivar- och arbetstagarsidan har man
också varit kritisk mot regeringens sätt att handlägga dessa frågor. Det
inträffade är olyckligt eftersom parternas medverkan är nödvändig om man
skall kunna på ett riktigt sätt utföra ett utredningsarbete på detta område.
Det är särskilt märkligt att man utan samråd med de fackliga organisationerna
anlitat SNS, eftersom den organisationen inte uppfattas ha en sådan
från arbetsgivarintressen oberoende ställning som är önskvärt.

Mot bakgrund av det anförda utgår utskottet från att frågan om parternas
inflytande klaras ut i samband med att arbetet kommer i gång.

Med hänvisning till det anförda bör motion 572 avslås.

2. Rätt till ledighet för A-personal inom frivilligförsvaret vid repetitionstjänstgöring
(mom. 3 - motiveringen)

Reservanterna anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar
”1 avvaktan” och slutar ”sålunda motionen" bort utgå.