AU 1980/81:4

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1980/81:4

om vissa villkor för svenskt medborgarskap
Sammanfattning

I betänkandet behandlas två motioner som rör medborgarskapslagen.
Utskottet tar först upp en motion av Daniel Tarschys (fp) och Olle
Wästberg i Stockholm (fp) i vilken yrkas att kravet på viss tids vistelse i
Sverige för erhållande av medborgarskap bör sänkas från fem till fyra år för
utomnordiska invandrare. Utskottet avstyrker motionen och hänvisar bl. a.
till att för flyktingar och statslösa gäller i praktiken fyra år enligt de principer
för dispensgivning som invandrarverket tillämpar.

Även den andra i betänkandet behandlade motionen avstyrks. Motionen
som väckts av Sture Palm (s) och Olle Göransson (s) går ut på att man bör
undersöka möjligheterna att bevilja en i Sverige bosatt medborgare från
annat nordiskt land medborgarskap här utan att kräva att vederbörande
avstår från sitt tidigare medborgarskap. Syftet med motionen är att på detta
sätt införa rösträtt vid riksdagsval för denna kategori invandrare.

Motionerna

1979180:198 av Daniel Tarschys (fp) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).

I motionen yrkas att riksdagen beslutarom ändring av 6 § lagen (1976:469)
om svenskt medborgarskap enligt följande:

Nuvarande lydelse

Utlänning, som

1. fyllt aderton år;

2. sedan fem år eller, i fråga om
dansk, finländsk, isländsk eller
norsk medborgare, sedan två år har
hemvist här i riket; samt

3. fört en hederlig vandel, kan på
ansökan upptagas till svensk medborgare
(naturaliseras). Fråga om
naturalisation prövas av den centrala
utlänningsmyndighet som avses i 3 §
utlänningslagen den 30 april 1954
(193).

Finnes det aderton år.

1 Riksdagen 1980181. 18 sami. Nr 4

Föreslagen lydelse

Utlänning, som

1. fyllt aderton år;

2. sedan fyra år eller, i fråga om
dansk, finländsk, isländsk eller
norsk medborgare, sedan två år har
hemvist här i riket; samt

AU 1980/81:4

1979/80:570 av Sture Palm (s) och Olle Göransson (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära
utredning av förutsättningarna för att ge nordisk medborgare rätt att
förvärva svenskt medborgarskap utan att uppge sitt ursprungliga medborgarskap.

Avsikten med motionen är att öppna möjligheter för här i riket bosatta
medborgare från annat nordiskt land att utöva rösträtt i riksdagsval i
Sverige.

Konstitutionsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över motionen men
avstått från detta.

Gällande bestämmelser

Enligt 6 § medborgarskapslagen kan en utlänning efter ansökan beviljas
svenskt medborgarskap (naturalisation). Som förutsättningar gäller att
sökanden fyllt 18 år, fört en hederlig vandel samt bott här i landet i minst fem
år, eller i minst två år, om sökanden är medborgare i annat nordiskt land. Det
finns möjligheter för den beslutande myndigheten, invandrarverket, att
bevilja dispens från dessa krav.

Sedan länge har inom svensk medborgarskapsrätt den principen gällt att
dubbelt medborgarskap bör undvikas. Sverige har anslutit sig till 1963 års
Europarådskonvention om begränsning av fall av flerfaldigt medborgarskap.

I enlighet med den nämnda principen gäller att myndig svensk medborgare
som efter ansökan förvärvar annat medborgarskap automatiskt förlorar sitt
svenska. Likaså skall vid naturalisation till svenskt medborgarskap sökanden
som regel avsäga sig sitt utländska medborgarskap.

I viss omfattning godtas dubbelt medborgarskap. Det kan exempelvis gälla
flyktingar och en del andra fall där befrielse från det utländska medborgarskapet
inte beviljas. Ett icke ringa antal barn som föds i äktenskap mellan
svensk kvinna och utländsk man får dessutom numera dubbelt medborgarskap.

Utskottet

Utskottet tar i detta betänkande upp två motioner som rör medborgarskapslagen.
Den ena motionen, 198 av Daniel Tarschys (fp) och Olle
Wästberg i Stockholm (fp), behandlar en fråga som varit aktuell flera gånger
under 1970-talet, nämligen kravet på viss tids vistelse i Sverige som villkor för
medborgarskap här i landet. F. n. är tidsgränsen fem år för utlänningar i
allmänhet och två år för den som är medborgare i annat nordiskt land. Dessa
regler har gällt sedan den 1 juli 1976. Dessförinnan var tiderna längre. När
lagändringen genomfördes (prop. 1975/76:136, InU 1975/76:44, rskr 400)
prövades också vissa riktlinjer för den dispensgivning som är möjlig bl. a. när
det gäller kravet på viss tids vistelse i Sverige. De av riksdagen godkända

AU 1980/81:4

riktlinjerna innebär bl. a. att statslösa och flyktingar generellt skall kunna
upptas till svenska medborgare efter fyra års vistelse här i landet.

När den nya tidsgränsen antogs prövades ett yrkande av samma slag som
det nu aktuella. Frågan återkom genom en motion år 1978 (se AU
1977/78:22). Vid båda tillfällena avslogs motionen sedan den avstyrkts av
enhälliga utskott med hänvisning till de ovan redovisade motiven som
anfördes då lagen ändrades år 1976. Det har inte framkommit något skäl
varför riksdagen skulle ändra på denna ståndpunkt. Utskottet avstyrker
därför motion 198.

Utskottet behandlar härefter motion 570 av Sture Palm (s) och Olle
Göransson (s). I den motionen begärs utredning av förutsättningarna att ge
medborgare i annat nordiskt land rätt att förvärva svenskt medborgarskap
utan att därför ge upp medborgarskapet i ursprungslandet. Syftet med
förslaget är att öppna möjligheter för nordiska medborgare, som bosatt sig
här i landet, att utöva rösträtt vid val till Sveriges riksdag. Sådan rösträtt
tillkommer f. n. endast svenska medborgare. Motionärerna anför att många
invandrare inte vill avstå från sitt ursprungliga medborgarskap, då de kan ha
en önskan att bevara sin nationalitet, som i sin tur upplevs som en väsentlig
del av den personliga identiteten. En ordning med dubbla medborgarskap
skulle kunna lösa problemet med att förena behovet av samhörighet med
ursprungslandet med önskemålet att få rösträtt i riksdagsval i vistelselandet.
Motionärerna säger avslutningsvis att en lösning efter dessa riktlinjer
förutsätter ett samarbete med övriga nordiska länder.

Frågan om rösträtt vid riksdagsval för invandrare som inte är svenska
medborgare har prövats vid flera olika tillfällen i riksdagen. Nyligen har
frågan behandlats av konstitutionsutskottet i betänkande 1980/81:3. Ett krav
på utredning avvisas av konstitutionsutskottets majoritet med hänvisning till
riksdagens tidigare ställningstaganden. De socialdemokratiska ledamöterna
i utskottet reserverar sig till förmån för utredningskravet.

Det ankommer inte på arbetsmarknadsutskottet att gå in på den allmänna
frågan om rösträtt vid riksdagsval för utlänningar som är bosatta i Sverige.
Den frågan tillhör som framgår av det sagda konstitutionsutskottets
beredningsområde. Arbetsmarknadsutskottet kan inte biträda motionärernas
förslag. Om man vill lösa rösträttsfrågan vid riksdagsval för utlänningar
bör det finnas enklare sätt än den föreslagna metoden med dubbelt
medborgarskap som står i strid med en huvudlinje i svensk medborgarrättslagstiftning.
Motionen avstyrks således.

AU 1980/81:4

Utskottet hemställer

1. beträffande sänkning av tidsvillkoret för erhållande av svenskt
medborgarskap

att riksdagen avslår motion 1979/80:198,

2. beträffande rätt till svenskt medborgarskap för den som vill
behålla sitt medborgarskap i annat nordiskt land

att riksdagen avslår motion 1979/80:570.

Stockholm den 18 november 1980

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Alf Wennerfors
(m), Arne Fransson (c), Erik Johansson (s), Sten Svensson (m), Frida
Berglund (s), Pär Granstedt (c), Lars Ulander (s), Margit Odelsparr (c),
Marianne Stålberg (s), Eva Winther (fp), Sune Johansson (s), Nils-Olof
Grönhagen (s) och Sonja Rembo (m).

GOTAB 65927 Stockholm 1980