AU 1980/81:2

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1980/81:2

om datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö
Sammanfattning

I betänkandet behandlas tre motioner om effekterna i arbetslivet av den
ökade användningen av datatekniken. Förslagen har samband med dataeffektutredningens
uppdrag.

Ivan Svanström m.fl. (c) har i motionen 1979/80:1484 synpunkter på vilka
frågor som, utredningen bör ta upp. Särskilt trycker man på behovet av
kartläggning av frågan hur den nya tekniken påverkar sysselsättningen i olika
branscher. Även arbetsmiljöfrågor och behovet av utbildningsinsatser
berörs. Märta Fredrikson m.fl. (c) föreslår i motionen 1979/80:1877 att
utredningen särskilt skall behandla problemet med synbesvär för dem som
arbetar vid bildskärmar. Utskottet anser att de frågor som motionärerna tar
upp täcks av utredningens direktiv och avstyrker därför att riksdagen skall
göra en framställning till regeringen.

Utskottet avstyrker också motionen 1979/80:1857 av Lars Werner m.fl.
(vpk). Motionärerna vill att dataeffektutredningen skall få direktiv att lägga
fram sina förslag senast den 1 juli 1981. Vidare innehåller motionen förslag
om det fackliga inflytandet i datafrågor. Utskottet förutsätter att utredningen
arbetar skyndsamt. I inflytandefrågan hänvisar utskottet till pågående
utrednings- och forskningsarbete samt till möjligheten att reglera frågor av
detta slag i medbestämmandeavtal.

Motionerna

1979180:1484 av Ivan Svanström m.fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till
känna

1. att dataeffektutredningen med förtur bör kartlägga och redovisa i vilka
yrken, branscher och regioner sysselsättningen kan påverkas mest av
datoriseringen,

2. att dataeffektutredningen bör överväga och belysa olika åtgärder som
kan bli aktuella för att påverka utvecklingen,

3. vad som i övrigt anförts i motionen om sysselsättning och arbetsmiljö.

Motionärerna framhåller att det är angeläget att statsmakterna söker
förbättra kunskaperna om de problem och svårigheter som datatekniken kan
väntas medföra för sysselsättning, arbetsmiljö och arbetets innehåll. Det är
viktigt att man snabbt får kartlagt och redovisat vilka yrken, branscher och

1 Riksdagen 1980/81. 18 sami. Nr 2

AU 1980/81:2

regioner som löper större risk att drabbas sysselsättningsmässigt vid
införande av ADB-teknik. Motionärerna vill därför att utredningen om
datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö (dataeffektutredningen)
med förtur skall behandla dessa frågor. Utredningen bör överväga
olika åtgärder för att motverka sysselsättningsproblemen.

Motionärerna föreslår vidare att dataeffektutredningen bör ta initiativ till
utbildningsinsatser för att ge företag, myndigheter, anställda och fackliga
organisationer bättre möjligheter att skapa en god arbetsmiljö vid användning
av ADB.

Slutligen föreslår de att dataeffektutredningen skall kartlägga hur ADBsystemen
påverkat arbetets innehåll. Utredningen bör initiera försök som
kan skapa underlag för handlingsprogram för hur ADB-systemen kan berika
arbetet för enskilda och grupper av användare.

1979/80:1857 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller att dataeffektutredningen får i
uppdrag att skyndsamt och senast den 1 juli 1981 avge betänkande angående
datorernas effekter på sysselsättningen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en lag om anmälningsplikt
vid införande av datorsystem i enlighet med motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning innebärande a)

vetorätt för de anställdas lokala fackliga organisationer vid införande av
datorsystem i arbetslivet,

b) rätt för lokal facklig organisation att för egna bearbetningar på
arbetsköparens bekostnad utnyttja den dator som denne har tillgång till,

c) rätt för lokal facklig organisation att på arbetsköparens bekostnad
utnyttja arbetstagarkonsulter vid införande och förändring av datorsystem
och för utredning av möjliga förändringar i redan befintliga datorsystem,

d) rätt för lokal facklig organisation till fullständig tillgång till underlag och
utredningar som ligger till grund för föreslagna och befintliga datorsystem.

Motiveringen återfinns i motionen 1979/80:1855. som behandlas av
finansutskottet i betänkandet FiU 1979/80:27.

Motionärerna betonar att det är viktigt att det fackliga inflytandet över
datoriseringen snarast förstärks. De hänvisar till de krav på arbetstagarinflytande
i sådana frågor som tidigare ställts i LO/PTK: s förslag till
medbestämmandeavtal. Enligt motionärerna bör man nu lagstifta i dessa
frågor. Motionärerna föreslår sålunda att det skall krävas godkännande av
arbetstagarnas organisationer vid införande av datasystem eller förändringar
i befintliga system. Organisationerna bör vidare få laglig rätt att för egen
materialinsamling och bearbetning och på arbetsgivarnas bekostnad få

AU 1980/81:2

utnyttja den dator arbetsgivaren har tillgång till.

De anställda bör få rätt att på arbetsgivarens bekostnad anlita expertis i
form av arbetstagarkonsulter. De lokala fackliga organisationerna bör också
få tillgång till det underlag och de utredningar som ligger till grund för
utformningen av föreslagna och befintliga datorsystem.

Lagstiftningens syfte skall vara att datatekniken används till att införa
mera stimulerande arbetsuppgifter och skapa nya organisationsformer inom
näringsliv och förvaltning, innebärande att de anställda får kontroll över
arbetets ledning och fördelning.

1979180:1877 av Märta Fredrikson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att få motionen
beaktad i utredningen om datateknikens effekter på sysselsättning och
arbetsmiljö.

Motiveringen återfinns i motionen 1979/80:1876, som behandlats av
socialutskottet i betänkandet SoU 1979/80:32. Motionärerna tar upp
problemet med s. k. synstress som kan drabba personer som arbetar vid
bildskärmar.

Antalet personer som drabbats av synstress har enligt motionärerna ökat
under senare år. Bl. a. hänvisas till undersökningsresultat som visar att över
90 % av dem som arbetar regelbundet vid längre pass vid bildskärmar
drabbas av ögontrötthet, huvudvärk och andra besvär.

Dataeffektutredningen

I direktiven till utredningen (Dir 1978:76) redovisas översiktligt den
snabba utvecklingen på datateknikens område och vilka problemställningar
man hittills kunnat notera. Det framhålls att det finns ett behov av en samlad
utredning av datateknikens framtida effekter på sysselsättning och arbetsmiljö.
Man hoppas också därav kunna få underlag för principiella ställningstaganden
för den närmaste 5-10-årsperioden men också med utblick över de
kommande 15 åren. Dessutom behöver statsmakterna fortlöpande kunna
bevaka datateknikens arbetsmarknadseffekter.

Samarbete skall enligt direktiven ske med kommittén för utredning av
datateknikens och elektronikens effekter på näringslivets utveckling (I
1978:04). Material som den kommittén samlar in skall även kunna utnyttjas
av dataeffektutredningen.

I övrigt skall dataeffektutredningens kartläggning och faktainsamling avse
datorernas användning i nuläget, planer på vidgad användning samt
uppskattningar om framtida användning av datateknik. Analyser av effekterna
skall främst beröra sysselsättning och arbetsmiljö.

När det gäller sysselsättningen skall utredningen försöka bedöma effekterna
totalt på arbetsmarknaden, för olika yrkesgrupper, för olika näringsgre -

AU 1980/81:2

nar och för olika regioner. Kommittén skall diskutera såväl önskade som
oönskade effekter på sysselsättningen och dels överväga vilka påverkansmöjligheter
som finns, dels överväga eventuella statliga åtgärder. Direktiven
nämner ökade utbildningsinsatser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

När det gäller effekterna på arbetsmiljön skall analyserna behandla
bl. a.

- ergonomiska problem på arbetsplatserna

- kontaktproblem

- risken för ökad kontroll av de anställda (integritetsproblem)

- möjligheten till förbättringar av arbetsmiljön

- informationsflödet inom företag och förvaltning

- de anställdas möjlighet att hävda medbestämmanderätten

Även på detta område skall dataeffektutredningen överväga behoven av
åtgärder från statens sida för att främja en god arbetsmiljö.

Slutligen nämner direktiven att resultat bör tas fram ”inom en relativt snar
framtid” och att resultaten kan redovisas i form av rapporter och
delbetänkanden.

Dataeffektutredningen startade sitt arbete på våren 1979. Nyligen har en
rapport om bankernas datorisering under 1980-talet publicerats. Enligt nu
föreliggande tidplan för utredningens arbete skall ett slutbetänkande
avlämnas under år 1981.

Utskottet

Utvecklingen inom datatekniken har accelererat allt snabbare under
senare år. Datorernas användningsområden vidgas fortlöpande. Ett väl
utvecklat område är administration och kontorssektorn. De stora företagen
har sedan länge tagit datorer i bruk för bokföring, budgetering, löneutbetalning
m. m. Inom den offentliga förvaltningen läggs stora uppgifter som
folkbokföring, personregister, beskattning m. m. på data.

Under senare år har datorerna kommit till allt större användning inom
industrin. Inom tillverkningsindustrin ökar datoranvändningen för bl. a.
processtyrning och kontroll vid tillverkning av papper, stål, cement och
kemikalier. Datorer används dessutom i konstruktionsarbete samt för
styrning av produktion inom bil-, varvs-, gruv- och tryckerisektorerna.

Ett annat karaktäristiskt drag är att mindre datorer - s. k. mini- och
mikrodatorer - fått en allt större betydelse. Detta hänger bl. a. samman med
att integrerade kretsar har inneburit kraftigt förbättrade prestanda till lägre
priser.

I likhet med andra tekniska förändringar påverkar datatekniken sysselsättningen.
En omedelbar effekt har varit ett minskat behov av vissa grupper
av anställda. Datorerna har sålunda direkt tagit över arbetsuppgifter som
tidigare utfördes av människor. Vidare finns indirekta effekter genom att nya

AU 1980/81:2

arbetsuppgifter som annars skulle ha utförts av människor läggs på
datorerna. I anslutning till datatekniken har det emellertid samtidigt
tillkommit nya arbetstillfällen, såväl av kvalificerat som av mindre kvalificerat
slag. Datatekniken har därutöver effekter på angränsande yrkesområden.
Genom förändrade informations- och planeringsunderlag kan ofta
anställda utföra sina vanliga arbetsuppgifter på kortare tid än tidigare.

Enligt en undersökning utförd av statistiska centralbyrån (SCB) har i
Sverige ca 1 000 stordatorer successivt tagit över arbete motsvarande
60 000-90 000 arbetstillfällen. Samtidigt har 30 000 nya arbetstillfällen
skapats. I runda tal uppskattas nettominskningen till 40 000 arbetstillfällen.

En rad utredningar i Sverige och i andra länder pekar på att den mycket
snabba utvecklingen på datorområdet kommer att få betydande konsekvenser
för sysselsättningen under 1980-talet. Det är uppenbart att tjänstesektorn
är mest utsatt och att sysselsättningsproblemen i den sektorn riskerar att bli
omfattande. Å andra sidan medför som tidigare sagts den nya tekniken
behov av nya yrkeskategorier. Nya behov och arbetsuppgifter tillkommer,
och bedömningen av sysselsättningseffekterna är därför vansklig att göra.

Datateknikens inverkan på arbetsorganisationen och arbetsmiljön är
omfattande. Många kvalificerade yrkesuppgifter kan komma att förvandlas
och kräva mindre kompetens. Ibland kan de övergå i rena rutinsysslor. Å
andra sidan kommer, som tidigare sagts, nya arbetsuppgifter att skapas som
ger personalen ökat ansvar och möjligheter till utveckling. De personliga och
sociala kontakterna i arbetet kan som en följd härav komma att minska. En
positiv faktor är den nya teknikens möjligheter att ta över riskfyllda och
arbetsmiljömässigt undermåliga arbetsuppgifter.

En särskild aspekt på den nya tekniken är dess inverkan på kvinnors
möjligheter att få arbete. Kvinnorna dominerar nämligen i några av de yrken
som berörs mest av datortekniken. En annan viktig faktor att uppmärksamma
är att konsekvenserna för sysselsättningen kan komma att bli ojämnt
fördelade över landet. Regioner med en stor andel utlandskonkurrerande
industri torde beröras mer än andra regioner.

Det anförda visar enligt utskottets uppfattning på betydelsen av en hög
beredskap för att möta de omställningar på arbetsmarknaden som blir
nödvändiga till följd av den nya teknikens frammarsch. Nya krav på
utbildning kommer att resas och behovet av en flexibel arbetsmarknad
kommer att öka. Det är viktigt att de anställda får inflytande över
utvecklingen så att den nya tekniken blir ett positivt inslag i arbetslivet. Det
är mot denna bakgrund som, efter initiativ av utskottet, dataeffektutredningen
har tillsatts för att utreda hithörande frågor. Som tidigare nämnts
skall utredningen studera effekterna av den nya datatekniken på sysselsättningen
totalt samt för olika yrkesgrupper, näringsgrenar och regioner.
Vidare skall effekterna på den enskildes arbetsmiljö genomlysas. Slutligen
vill utskottet peka på att utredningen även skall studera hur de anställdas

AU 1980/81:2

inflytande och medbestämmande påverkas då datortekniken successivt
vinner insteg på skilda områden i samhället.

Frågan om datorteknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö tas
upp i tre motioner. I två av motionerna läggs fram förslag om uppdrag till
dataeffektutredningen.

I motionen 1484 begär Ivan Svanström m. fl. (c) att utredningen med förtur
skall kartlägga och redovisa i vilka yrken, branscher och regioner sysselsättningen
kan påverkas mest av datoriseringen. Utredningen bör även överväga
och belysa olika åtgärder som kan bli aktuella för att påverka utvecklingen.
Slutligen framhålls vikten av utbildningsinsatser då datateknik införs samt
behovet av kartläggning av hur den nya tekniken påverkat arbetets
innehåll.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att studier om
datateknikens konsekvenser för olika branscher, yrken och regioner har hög
prioritet i utredningens arbete. Enligt vad utskottet inhämtat är så också
fallet. F. n. undersöks bl. a. verkstads- och processindustrin. En branschstudie
inom bankväsendet publicerades för kort tid sedan. Av direktiven till
utredningen framgår att även motionens övriga förslag kan väntas bli
beaktade i utredningsarbetet. Motionen får alltså redan anses tillgodosedd,
och någon åtgärd från riksdagens sida är därför inte erforderlig.

I den andra motionen (1877) som berör dataeffektutredningens uppdrag
yrkar Märta Fredrikson m. fl. (c) att datateknikens inverkan på synstress skall
utredas. Även denna fråga får anses falla inom ramen för utredningens
uppdrag, och motionen behöver därför inte föranleda någon åtgärd.

Utskottet tar härefter upp motionen 1857 av Lars Werner m. fl. (vpk).
Motionärerna begär först att riksdagen skall anhålla att dataeffektutredningen
får i uppdrag att arbeta skyndsamt och senast den 1 juli 1981 avge sitt
betänkande.

Det finns anledning utgå från att utredningen bedriver sitt arbete
skyndsamt. Utskottet är emellertid inte berett att föreslå att riksdagen skall
söka styra utredningsarbetet genom att fixera viss tidpunkt för arbetets
slutförande.

Som tidigare redovisats beräknar utredningen att avge sitt slutbetänkande
under år 1981. Utredningen arbetar emellertid med delrapporter som
redovisas successivt. Tre sådana har lämnats och fler kan väntas inom en
relativt snar framtid. Utskottet avstyrker det aktuella yrkandet.

Övriga yrkanden i motionen tar upp frågor som rör de anställdas
möjligheter till inflytande över datateknikens införande och användning.
Motionärerna reser krav på lag om anmälningsplikt vid införande av
datorsystem och vetorätt för lokala fackliga organisationer. Man vill ha laglig
rätt för lokala fackliga organisationer att för egna bearbetningar på
arbetsgivarens bekostnad utnyttja företagens datorer. Vidare begär motionärerna
att de anställda skall få, likaså på arbetsgivarens bekostnad, utnyttja
arbetstagarkonsulter vid införande och förändring av datorsystem och för

AU 1980/81:2

utredning av möjliga förändringar i redan befintliga datorsystem. Slutligen
yrkas att lokala fackliga organisationer skall ha rätt till fullständig tillgång till
underlag och utredningar som ligger till grund för föreslagna och befintliga
datorsystem.

Som utskottet tidigare framhållit är det viktigt att de anställda har ett
inflytande över den nya tekniken. Utskottet vill erinra om att det i
dataeffektutredningens uppdrag ingår att också studera de anställdas
möjligheter till inflytande över datoranvändningen. Frågor av det slag
motionärerna berör faller därför inom ramen för arbetet. I detta sammanhang
vill utskottet peka på att problemen även kommer att belysas inom ett
forskningsprojekt vid Arbetslivscentrum. Inom det projektet, Demokratisk
styrning och planering i arbetslivet (Demos), undersöks särskilt problem som
hänger samman med datoranvändning i arbetslivet. Det bör också betonas
att de fackliga organisationerna ägnar ett betydande intresse åt frågan om
datoriseringen i arbetslivet. De medbestämmandeavtal som tecknats på
kooperationens och de statliga företagens område innehåller bestämmelser
om införande av datorer och anlitande av arbetstagarkonsulter. Frågorna har
också tagits upp i samband med förhandlingar inom SAF:s avtalsområde.

Med hänvisning till det anförda avvisar utskottet de krav på lagstiftning
som förs fram i vpk-motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande dataeffektutredningens utredningsuppdrag

att riksdagen avslår motionerna 1979/80:1484 och 1979/
80:1877,

2. beträffande de anställdas medbestämmande vid införande av ny
datateknik m. m.

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1857.

Stockholm den 21 oktober 1980

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Alf Wennerfors
(m), Arne Fransson (c), Erik Johansson (s). Frida Berglund (s), Pär
Granstedt (c), Lars Ulander (s), Margit Odelsparr (c), Marianne Stålberg
(s), Sune Johansson (s), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp), Bengt
Wittbom (m), Nils-Olof Grönhagen (s) och Sonja Rembo (m).

GOTAB 65699 Stockholm 1980