Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1980/81:13

om ändring i lagen (1973:370) öm arbetslöshetsförsäkring, m m. (prop. 1980/81:85)


AU 1980/81:13


I betänkandet behandlas proposition 1980/81:85 utom såvitt angår en fråga om utbildningsbidrag till doktorander. I den delen hai" propositionen hänvisats till utbildningsutskottet. I betänkandet behandlas dessutom de med anledning av propositionen väckta motionerna 1980/81:1434 av Olof Palme m. fl. (s) yrkandena 2 och 3 samt 1980/81:1835 av Lars Werner nri; fl. (vpk). Propositionen har föredragits i regeringen av statsrådet ÉliassOri.

Sammanfattning

I propositionen föreslås att från den I april i år högsta ersättningen för dag från arbetslöshetsförsäkringen skall höjas från 195 till 210 kr. Utskottet biträder förslaget och avstyrker därmed krav från socialdemokrater och vpk om höjning till 230 kr. Utskottet avstyrker dessutom yrkanden om höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) - som utgår till arbetslösa som ej är berättigade fill kassaersättning - från nuvarande 75 kr. till 85 kr. enligt socialdemokraternas förslag och 120 kr. enligt vpk:s.

Socialdemokraterna reserverar sig till förmän för förslagen i partimo­tionen.

Vid behandlingen av besparingspropositionen i december 1980 beslöt riksdagen påbörja avvecklingen av det s. k. stimulansbidrag om 10 kr. per dag som utgår vid arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilite­ring. 1 den nu aktuella propositionen föreslås att stimulansbidraget skall avvecklas för återstående grupper från den I april i år. Förslaget berör också vuxenstudiestödet enligt studiestödslagen. Utskottet godtar propo­sitionen även i denna del och avstyrker ett motionsyrkande från vpk att stimulansbidraget skall finnas kvar. Likaså avstyrker utskottet ett yrkande från vpk om höjning till 190 kr. av de i samband med arbetsmarknadsut­bildning utgående utbildningsbidragen till sådana elever som ej är berätti­gade till ersättning frän arbetslöshetskassa.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen skall dels antaga de inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslagen till

1.    lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring,

2.    lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

I.    Riksdagen 1980/81. 18 saml. Nr 13


 


AU 1980/81:13                                                                         2

dels

3. godkänna den i propositionen förordade ändringen i grunderna för beräkning av bidrag vid arbetsmarknadsutbildning att tillämpas fr. o.m. 1 april 1981,

5. till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1980/81 under tolfte huvudtiteln utöver i prop. 1979/80: 100 bil. 15 föreslaget förslagsanslag anvisa ytteriigare 39000000 kr.

Lagförslagen

1    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs all 17 S lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäk­ring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

I7S'
Dagpenning får utges i dagpen-
     Dagpenning får utges i dagpen-

ningklasser om 80. 90. 100. 110, ningklasser om 80, 90, 100, 110. 120, 130, 140, 150, 160, 170, 180, 120, 130, 140, 150, 160, 170, 180, 190 oc/i/95 kronor. Erkänd arbets- 190. 200 och 210 kronor. Erkänd löshelskassa beslutar om försäk- arbetslöshetskassa beslutar om för­rads placering i dagpenningklass, säkrads placering i dagpenning-Arbetsmarknadsstyrelsen kan före- klass. Arbetsmarknadsstyrelsen skriva att gällande lägsta dagpen- kan föreskriva att gällande lägsta ningklass ej längre skall tillämpas. dagpenningklass ej längre skall till-lämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1981. Erkänd arbetslöshetskassa, som vid ikraftträdandet tillämpar dagpenningklassen 195 kronor, får göra det även i fortsättningen.

' Senaste lydelse 1979: .'(85.


 


AU 1980/81:13                                                                     3

2    Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973; 349)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 och 8 SS samt 8 kap. 80 a § studie­stödslagen (1973: 349)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

7 kap.

7S=

För varje lidsperiod om 15 kalenderdagar utgår till heltidsstudei-ande

1. vuxensludiebidrag med 65 pro- , I. vuxensludiebidrag rned 65 pro­
cent av del belopp som den slude-
      cent av det belopp sorn den stude­
rande skulle ha fått i ulbildningsbi-
      rande skulle ha fått i utbildningsbi­
drag, enligt bestämmelserna om
         drag. enhgt bestämmelserna om
dagpenning och stimulansbidrag.
        dagpenning, för heltidsstudier un-
för heltidsstudier under en lika lång
    der en lika läng sammanhängande
sammanhängande lidsperiod, om
        lidsperiod, om han kunnat få sådant
han kunnat få sådant bidrag.
     bidrag,

2. återbetalningsplikliga studiemedel med del belopp som motsvarar
skillnaden mellan följande två tal, nämligen

a)  det utbildningsbidrag som avses under I efter aydrag för preliminär A-skatt,

b)  vuxenstudiebidraget enligt I efter avdrag för preliminär A-skatt.

För tidsperiod som omfattar mindre än 15 dagar utgår för varje kalender­dag vuxenstudiebidrag och återbetalningsplikliga studiemedel till heltids­studerande med en femtondel av de i första stycket angivna beloppen.

8S- För varje tidsperiod om 30 kalenderdagar utgår lill deUidssluderande

1. vuxenstudiebidrag med 65 pro-    1. vuxensludiebidrag med 65 pro­
cent av det belopp som den stude-
     cent av det belopp som den stude­
rande skulle ha fått i ulbildningsbi-
rande skulle ha fåft i utbildningsbi­
drag, enligt bestämmelserna om
    drag. enligt bestämmelserna om
dagpenning och stimulansbidrag.
   dagpenning, för heltidsstudier un-
för heltidsstudier under en sam-
    der en sarnmanhängitnde lidsperiod
manhängande lidsperiod av 15 da-
     av 15 dagar, om han kunnat få så­
gar, om han kunnat få sådant bidrag,
dant bidrag,

2. återbetalningsplikliga studiemedel med del belopp som motsvarar
skillnaden mellan följande två tal. nämligen

a)  det utbildningsbidrag som avses under I efter avdrag för preliminär A-skatt.

b)  vuxensludiebidraget enligt I efter avdrag för preliminär A-skatt.

För tidsperiod som omfattar mindre än 30 dagar utgår för varje kalender­dag vuxenstudiebrdrag och återbetalningspliktiga studiemedel fill deltids­studerande med en trettiondel av de i första stycket angivna beloppen.

' Lagen omtryckt senast 1975: .59. - Senaste lydelse 1979:206. ' Senaste lydelse 1979:206.

fl    Riksdagen 1980/81. 18 sand. Nr 13


 


AU 1980/81:13                                                                         4

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

8 kap.

80 a     §•*

Återbetalningsplikliga studieme- Återbetalningspliktiga studieme­
del, som belöper på tid under vilken
    del, som belöper på lid under vilken
den studerande har uppburit utbild-
   den studerande har uppburit utbild­
ningsbidrag, enligt bestämmelserna
    ningsbidrag, enligt bestämmelserna
om dagpenning och stimulanshi-
    om dagpenning, medräknas ej vid
drag. medräknas ej vid tillämpning
      tillämpning av bestämmelserna i
av bestämmelserna i detta kapitel
delta kapitel om återhetalningsbe-
om återbelalningsbelopp och frivil-
lopp och frivillig återbetalning, i
lig återbetalning, i den mån de ätet-
   den män de återbetalningspliktiga
betalningsplikiiga studiemedlen har
    studiemedlen har återbetalats ge-
äterbelalals genom avdrag från ut-
     nom avdrag från utbildningsbidra-
bildningsbidraget.
                       get.

Denna lag träder i kraft den I april 1981. De nya bestämmelserna tillämpas dock ej på särskilt vuxenstudiestöd som har beviljats genom beslut dessförinnan.

* Senaste lydelse 1975:1186.

Motionerna

1980181:1434 av Olof Palme m. fl. (s) 1 motionen yrkas att riksdagen

2.    beslutar att bestämmelser rörande fyra nya dagpenningklasser om 200, 210, 220 och 230 kr. införs i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäk­ring,

3.    beslutaratt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd ändras i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motionen innehåller också ett yrkande (1) om riktlinjer för planering och genomförande av sysselsättningsskapande åtgärder under år 1981 saml yrkanden (4, 5 och 6) om finansiering för nästa budgetår av de föreslagna höjda ersättningsbeloppen vid arbetslöshet och motsvarande höjningar av bidragen vid arbetsmarknadsutbildning. Dessa motionsyrkanden lar ut­skottet upp senare i samband med behandlingen av budgetpropositionens motsvarande förslag (AU 1980/81:21).

1980/81:1835 av Lars Werner m. fl. (vpk) 1 motionen yrkas

1.    alt riksdagen med ändring i proposition 1980/81:85 beslutar uttala sig för att utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning fr.o.m. den 1 april 1981 lägst skall utgå med 190 kr. per dag. fem dagar i veckan,

2.    att riksdagen beslutar uttala sig för att stimulansbidraget på 10 kronor per dag i arbetsmarknadsutbildning återinförs, alt gälla från den 1 april 1981 och alt regeringens förslag om borttagande av stimulansbidraget avslås.


 


AU 1980/81:13                                                                         5

3.    att riksdagen avslår regeringens förslag om ändringar i sludiestödsla-gen,

4.    att riksdagen beslutar anta följande såsom Motionärernas förslag betecknade förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd alt gälla från den I april 1981.

Nuvarande lydelse                        Motionärernas förslag

18 §
Kontant arbetsmarknadsstöd ut-
   Kontant arbetsmarknadsstöd ut-

går med 75 kronor för dag.         går med 120 kronor för dag.

Till den--------------------------- fastställd omräkningstabell.

5. alt riksdagen beslutar anta följande såsom Motionärernas förslag
betecknade förslag till lag om ändring i lagen (1973: 375) om arbetslöshets­
försäkring, att gälla från den I april 1981;

Regeringens förslag                      Motionärernas förslag

17 S

Dagpenning får utges i dagpen- Dagpenning får utges i dagpen­
ningklasser om 80. 90, 100, 110,
ningklasser om 100, 110, 120, 130.
120, 130, 140, 150, 160, 170, 180,
140, 150, 160, 170, 180, 190, 200,
190, 200 och 210 kronor. Erkänd
210, 220 och.230 kronor. Erkänd
arbetslöshetskassa beslutar om för-
arbetslöshetskassa beslutar om för-
säkrads placering i dagpenning-
säkrads placering i dagpenning­
klass. Arbetsmarknadsstyrelsen
klass. Arbetsmarknadsstyrelsen
kan föreskriva att gällande lägsta
kan föreskriva alt gällande lägsta
dagpenningklass ej längre skall till-
dagpenningklass ej längre skall till-
lämpas,
                                                                          lämpas.

Utskottet

Den gällande lagen om arbetslöshetsförsäkring trädde i kraft den I januari 1974. Det högsta ersättningsbeloppet för dag var då 130 kr. Dag­penning utgår under fem dagar i veckan. 1 takt med de ökade levnadskost­naderna har maximiersätlningen därefter räknats upp vid tre olika tillfäl­len, senast från den I juli 1979 då högsta dagpenningen bestämdes till 195 kr.

I propositionen föreslås nu alt två nya dagpenningklasser om 200 och 210 kr. skall inrättas från den 1 april i år. Förslaget grundar sig på framställ­ningar från Arbetslöshetskassornas samorganisalion. som dock begärt att högsta dagpenningbeloppet skall bestämmas till 230 kr.

Socialdemokraterna och vpk ansluter sig i sina motioner 1434 resp. 1835 till samorganisationens förslag. Socialdemokraterna framhåller alt utveck­lingen inneburit att arbetslöshetsersättningens värde efter hand minskats och att man inte kan godta denna urholkning av de arbetslösas ekonomiska grundtrygghet. Socialdemokraterna anser att regeringen genom sitt förslag


 


AU 1980/81:13                                                         6

åsidosatt dels principen att arbetslösa skall kunna köhipenseras för in­komstbortfall intill 91,7 pföÉéhl av den föriorade arbetsinkomsten, dels utgångspunkten att grundtryggheten iiiöm aj-betslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen skall kunria iitVecklas paiällellt.

Utskottet noterar först att det finris gfuridläggande skillnader mellan konstruktionen av sjukföisäkfiHgehs öéh arbetslöshetsförsäkringens er­sättningssystem och att dessa skillnadét blev särskilt markanta genom de reformer som år 1973 genoffiföidés bettäffaride de båda försäkringarna. Sjukförsäkringen ger i princip kohipensation för 90% av inkomstbortfallet för inkomster upp till 7,5 basbelopp pel-år (f. n. 110700 kr.). Försäkringen avpassas alltså automatiskt till Itikörnstiitvecklingéh och ersättningsnivån bibehålls därmed för det stöfä flertalet försäkrade. För arbetslöshetsför­säkringen ställer det sig annöfltinda. Det fordras sålunda särskilda beslut i riksdugen för att höja maxinriietsättningen. Deh Viktigaste skillnaden är emellertid att den högsta dagpehnirigen i arbetslöshetsförsäkringen alltid legat på en väsentligt lägre nivå än i sjukförsäkringen. Det innebär att den i den socialdemokratiska rnotionen apostroferade överförsäkringsregeln i arbetslöshetsförsäkringen sorti innebär att försäkringsersättningen inte får överstiga 91,7 procent av irikomstborlfallet nli liksom tidigare endast får betydelse för försäkrade rned låg inkomst. Flertalet försäkrade får en kompensation som är väsentligt lägre än 90 procent av inkomstbortfallet. Den nivåskillnad som alltså sedaii länge ftrins mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen består sålUnda vare sig man genomför proposi­tionens eller motionernas förslags

De höjningar av högsta dagpenriingbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen som genomförts under 1970-talet hat- i stort inneburit att ökade levnads­kostnader såsom de återspeglas i förändringar i basbeloppet blivit kompen­serade. Den höjning som nu föreslås i propositionen genom införande av två nya dagpenningklasser har samma inriktning även om den inte ger fullständig kompensation för de levnadskostnadsförändringar som inträffat sedan förra höjningen. Förslaget måste emellertid ses mot bakgrund av det utomordentligt ansträngda statsfifiansiella läget och bör därför enligt ut­skottets mening godtas. Motionsyrkandena avstyrks alltså mot denna bak­grund. Utskottet vill emellertid betona alt det — med hänsyn till den låga nivå som arbetslöshetsförsäkringen har i förhållande till andra socialför­säkringar — är angeläget att överväga fortsatta insatser även i lägen med knappa ekonomiska resurser. Utskottet räknar med att regeringen ägnar denna fråga fortlöpande uppmärksamhet.

I propositionen föreslås inle någon ändring av det kontanta arbetsmark­nadsstödet (KAS) som utgår fill icke-försäkrade arbetslösa. Stödet som var 35 kr. då det infördes 1974 har under årens lopp höjts till 75 kr. Socialde­mokraterna föreslår att KAS skall höjas till 85 kr. medan vpk vill ha en höjning fill 120 kr.

Såsom anförs i propositionen har KAS sedan det infördes höjts relativt


 


AU 1980/81:13                                                                        7

mer än dagpenningen i försäkringen. Med hänsyn härtill och tiU vad ovan sagts om det statsfinansiella läget ansluter sig utskottet till propositionen och avstyrker de båda aktuella motionsyrkandena.

Nivån på utbildningsbidraget I arbetsmarknadsiithildningcn är knuten till ersättningen vid arbetslöshet. Det innebär bl. a. att den som är berätti­gad till arbetslöshetsersättning får motsvarande belopp under den tid han genomgår arbetsmarknadsutbildning. Därutöver har hittills utgått stimu­lansbidrag med 10 kr. för dag. I propositionen anmäler statsrådet Eliasson att han under förutsättning att riksdagen godkänner de föreslagna dagpen­ningklasserna senare kommer att anmäla frågan om höjda utbildningsbi­drag. I den frågan kan regeringen besluta på egen hand.

I propositionen tar man också upp frågan om stimulansbidragets fortsat­ta bestånd. Riksdagen har redan beslutat att avveckla delta tilläggsbidrag för elever som får 155 kr. för dag och inte är arbetslöshetsförsäkrade. Regeringen går nu vidare och föreslår alt stimulansbidraget fr.om. den I april skall avvecklas även för övriga elevkategorier. Ändringen skall dock inte medföra att elever som påbörjat utbildning före detta datum får sitt utbildningsbidrag sänkt. Som en konsekvens av avvecklingen av stimu­lansbidraget inom arbetsmarknadsutbildningen föreslås att motsvarande åtgärd skall vidtas i fråga orii särskilt vuxensludiestöd enligt studieslödsla-gen. Utskottet biträder propositionens förslag att stimulansbidraget helt bör avvecklas. Det innebär att utskottet motsätter sig vpk:s yrkanden om dels avslag på propositionen i denna fråga, dels återinförande av stimulans­bidraget i de hänseenden del avvecklades från årsskiftet. Inte heller är utskottet berett att biträda vpk:s förslag orri höjning av utbildningsbidraget från 155 till 190 kr. för sådana elever som ej är berättigade till kassaersäii-ning.

När det gäller kostnaderna för den föreslagna höjningen av högsta dag­penningen i arbetslöshetsförsäkringen framhålls i propositionen att dessa endast kan beräknas överslagsmässigt med hänsyn till ovissheten om den framtida ersättningsnivån, som kassorna beslutar om. och om arbetslöshe­tens omfattning. Under innevarande budgetår beräknas statens utgifter till arbetslöshetsförsäkringen öka med 39 milj. kr. Regeringen föreslår att detta belopp skall anvisas som ett påslag på statsbudgeten.

Utskottet godtar den beräknade ökade medelsåtgången. Beloppet kan emellertid inte såsom föreslås i propositionen anvisas på den ordinarie statsbudgeten för 1980/81, utan i stället bör anslag med del begärda belop­pet föras upp på tilläggsbudget 11 för innevarande budgetår.

Höjningen av utbildningsbidragen beräknas för innevarande budgetår, sedan hänsyn tagils till besparingar till följd av indragningen av stimulans­bidraget, medföra en nettokostnad av 3 milj. kr. Föredragande statsrådet anmäler alt han ämnar återkomma till anslagsfrågan i samband med till-läggsbudgel III för innevarande budgetår.

Socialdemokraterna lägger i sin motion inte fram något förslag om höj-


 


AU 1980/81:13                                                                        8

ning av anslagen för innevarande budgetår utan menar att den. frågan bör tas upp i samband med beredningen av tilläggsbudget 111. När det gäller de ekonomiska konsekvenserna för nästa budgetår föreslår socialdemokrater­na påslag med sammanlagt 320 milj. kr. på de i budgetpropositionen presenterade anslagen. Dessutom förordas att arbetsgivaravgiften till ar­betslöshetsförsäkringen skall höjas med 0.2 procent. Till dessa yrkanden återkommer utskottet senare i samband med behandlingen av budgetpro­positionens förslag till anslag till arbetsmarknadspolitiken (AU 1980/ 81:21).

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1.   beträffande Införande av nya dagpenningklasser all riksdagen med avslag på motionerna 1980/81: 1434 yrkande 2 och 1980/ 81: 1835 yrkande 5 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.

2.   beträffande höjning tiv del kontanta arhetsnuirknadsstödet all riksdagen avslår motionerna 1980/81: 1434 yrkande 3 och 1980/ 81: 1835 yrkande 4.

3.   beträffande slopande av stiimil(insbldrag'et alt riksdagen med avslag på motion 1980/81: 1835 yrkimdenu 2 och 3

dels godkänner den i propositionen förordade ändringen i grunderna för beräkning av bidrag vid arbetsmarknadsutbildning att tillämpas fr. o. m. den I april 1981.

dels antar det i propositionen framlagda föislaget lill lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349).

4.   beträffande höjning till 190 kr. av utbildningsbidrag vid arheis-murknadsuthildnlng till Icke arbetslöshetsförsäkrade att riksda­gen avslår motion 1980/81: 1835 yrkande 1.

5.   beträffande nwdelsanvisning att riksdagen med anledning av propositionens förslag till Kontant stöd vid arbetslöshet på till-läggsbudgel II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 under tolfte huvudtiteln punkten B 5 anvisar elt förslagsanslag av 39000000 kr.

Stockholm den 10 februari 1981

På arbetsmarknadsutskottets vägnar ANNA-GRETA LEIJON


 


AU 1980/81:13                                                                         9

Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Alf Wennerfors (m), Arne Fransson (c), Bernt Nilsson (s), Frida Berglund (s), Lars Ulander (s), Anders Hög­mark (m), Hans Gustafsson (s), Marianne Stålberg (s), Eva Winther (fp), Börje Hörnlund (c), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp), Nils-Olof Grönhagen (s), Sonja Rembo (m) och Görel Bohlin (m).

Reservationer

Anna-Greta Leijon, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars Ulander, Hans Gustafsson, Marianne Stålberg och Nils-Olof Grönhagen (alla s) har avgi­vit följande reservationer

1. Införande av nya dagpenningklasser (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar '"Utskottet noterar" och slutar "fortlöpande uppmärksamhet" bort ha följande ly­delse.

Utskottet delar den uppfattning som samorganisationen givit uttryck för och som återspeglas i motionernas förslag. Arbetslöshetsförsäkringen har en låg kompensationsgrad. 1 många fall ersätter den bara 50-60% av inkomstbortfallet. Försäkringen är också omgärdad av karensregler, bl. a. är de fem första arbetslöshelsdagarna inle ersättningsgilla. Även i ett pressat ekonomiskt läge är det mot denna bakgrund angeläget att man bibehåller försäkringens nivå, åtminstone så till vida att högsta dagpen­ningklassen bör följa ändringar i levnadskostnaderna. Denna princip har hittills tillämpats och regeringens begränsade förslag måste därför anses anmärkningsvärt.

Utskottet förordar att högsta dagpenningklassen såsom motionärerna föreslår bör bestämmas till 230 kr. Om man följer regeringens förslag innebär det att de arbetslösa får ta på sig en oproportionerligt hög del av de ekonomiska följderna vid arbetslöshet. En jämförelse med sjukförsäkring­en ger dessutom vid handen att den tidigare stora skillnaden mellan de båda försäkringarna ytterligare kommer att öka. Från allmänna fördel­ningspolitiska aspekter ter sig därför regeringens förslag som oacceptabelt och till sin inriktning illavarslande inför de åtstramningar på olika sam­hällsområden som i det nuvarande ekonomiska läget kan bli nödvändiga.

dels att utskottets hemställande under I bort ha följande lydelse

I. beträffande Införande av nya dagpenningklasser att riksdagen med ändring av propositionens förslag och med bifall till motio­nerna 1980/81: 1434 yrkande 2 och 1980/81: 1835 yrkande 5 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring i följande såsom "Alter­nativt förslag" betecknade lydelse:


 


AU 1980/81:13


10


Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs alt 17 S lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäk­ring skall ha nedan angivna lydelse.


17 S'

Propositionens förslag

Dagpenning får utges i dagpen­ningklasser om 80, 90. 100, 110. 120, 130. 140. 150. 160. 170. 180. 190. 200 och 210 kr. Erkänd arbets­löshetskassa beslutar om försäk-rads placering i dagpenningklass. Arbetsmarknadsstyrelsen kan före­skriva att gällande lägsta'dagpen­ningklass ej längre skall tillämpas.


Alternativt förslag

Dagpenning får utges i dagpen­ningklasser om 80. 90. 100. 110. 120. 130, 140, 1.50. 160. 170. 180. 190. 200. 210. 220 och 230 kr. Er­känd arbetslöshetskassa beslutar om försåkrads placering i dagpen­ningklass. Arbetsmarknadsstyrel­sen kan föreskriva att gällande lägs­ta dagpenningklass ej längre skall tillämpas.


Denna lag träder i kraft den I april 1981. Erkänd arbetslöshetskassa, som vid ikraftträdandet tillämpar dagpenningklassen 195 kronor, får göra del även i foitsättningen.

' Senaste lydelse 1979:385..

2. Höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Såsom anförs" och på s. 7 slutar "aktuella motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Det kontanta arbetsmarknadsstödet har betydelse främst för grupper som inte är etablerade på arbetsmarknaden och därmed inle omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Det är att märka alt rätl till försäkringsersätt­ning är beroende bl. a. av alt den arbetslöse uppfyller del s. k. medlemsvill­koret (i princip ett års medlemskap) och det s.k. arbetsvillkoret (fem månaders förvärvsarbete under den senaste tolvmänadersperioden). När regeringen nu underiåter att lägga fram förslag om höjning av KAS går det alltså ut över grupper med svag ställning på arbetsmarknaden såsom nytill-tiädande kvinnor, ungdomar och handikappade.

Det kontanta arbetsmarknadsstödet höjdes den I juli 1979 från 65 lill 75 kr. Därefter har det varit oförändrat. Under tiden har basbeloppet höjts med nära 20%.

Del är mot denna bakgrund välmotiverat att trots del ansträngda ekono-


 


AU 1980/81:13                                                                    11

miska lägel höja ersättningen med 10 kr. till 85 kr. per dag såsom föreslås i den socialdemokratiska motionen. Däremot är utskottet inle berett att biträda vpk:s förslag om höjning till 120 kr. Del skulle förutom väsentliga kostnader innebära en inle obetydlig nivåhöjning som bl. a. skulle medföra komplikationer gentemot arbetslöshelsförsäkringen. dels alt utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet alt riksdagen dels avslår motion 1980/81: 1835 yrkande 4. dels med anledning av motion 1980/81: 1434 yrkande 3 antar följande lag­förslag:

Förslag till

Lagom ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrivs alt 18 S lagen (1973:371) om kontant arbetsmark­nadsstöd skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

18 S-
Kontant arbetsmarknadsstöd ut-
   Kontant arbetsmarknadsstöd ut-

går med 75 kronor för dag.         går med 85 kronor för dag.

Till den som söker deltidsarbete eller i annat fall är arbetslös under del av vecka utgår arbetsmarknadsstöd med det antal ersättningsdagar per vecka som följer av en av regeringen fastställd omräkningstabell.

Denna lag träder i kraft den I april 1981.

= Senaste lydelse 1979:386.

3. Medelsanvisning (mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservationerna I och 2.

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "När det" och pås. 8 slutar "(AU 1980/81:21)" bort ha följande lydelse:

När del gäller kostnaderna för den föreslagna hiijningen av högsta dag­penningen i arbetslöshelsförsäkringen framhålls i propositionen att dessa endast kan beräknas överslagsmässigt med hånsyn till ovissheten om den framtida ersättningsnivån, som kassorna beslutar om. och om arbetslöshe­tens omfattning.

Utskottet delar denna uppfattning och anser för sin del det lämpligast att regeringen återkommer till finansieringsfrågan för innevarande budgetår i


 


AU 1980/81:13                                                                       12

samband med tilläggsbudget III då lägel bättre kan överblickas. Del gäller också om kostnaderna förde höjda utbildningsbidrag vid arbetsmarknads­utbildning som i enlighet med tidigare tillämpade principer blir en konse­kvens av höjningen av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsbelopp och av den nya nivån på KAS. Om höjningar av bidrag i samband med arbets­marknadsutbildning beslutar regeringen på egen hand. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet att ytterligare medel anvisas nu.

Når det gäller näsUi budgetår har socialdemokratern;i beriiknat att kost­naderna för de av dem föreslagna reformerna är omkring 400 milj. kr. För att finansiera detta föreslår sociiiklemokraterna förstiirkning av de aktuella anslagen. För att täcka statens utgifter härför föreslås dessutom en höjning av arbetsgivaravgiften lill arbetslöshetsförsäkringen med 0.2%. Dessa yr­kande behandlas senare i samband med budgetpropositionens anslag lill arbetsmarknadspolitiken (AU 1980/81:21),

dels alt utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisning att riksdagen avslår propositionens förslag om anslag till Kontant stöd vid arbetslöshet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981