Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1980/81:13

om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, m. m.
(prop. 1980/81:85)

1 betänkandet behandlas proposition 1980/81:85 utom såvitt angår en
fråga om utbildningsbidrag till doktorander. I den delen har propositionen
hänvisats till utbildningsutskottet. I betänkandet behandlas dessutom de
med anledning av propositionen väckta motionerna 1980/81:1434 av Olof
Palme m. fl. (s) yrkandena 2 och 3 samt 1980/81:1835 av Lars Werner m.fl.
(vpk). Propositionen har föredragits i regeringen av statsrådet Eliasson.

Sammanfattning

I propositionen föreslås att från den 1 april i år högsta ersättningen för
dag från arbetslöshetsförsäkringen skall höjas från 195 till 210 kr. Utskottet
biträder förslaget och avstyrker därmed krav från socialdemokrater och
vpk om höjning till 230 kr. Utskottet avstyrker dessutom yrkanden orri
höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) - som utgår till
arbetslösa som ej är berättigade till kassaersättning - från nuvarande 75
kr. till 85 kr. enligt socialdemokraternas förslag och 120 kr. enligt vpk:s,

Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för förslagen i partimotionen.

Vid behandlingen av besparingspropositionen i december 1980 beslöt
riksdagen påbörja avvecklingen av det s. k. stimulansbidrag om 10 kr. per
dag som utgår vid arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering.
I den nu aktuella propositionen föreslås att stimulansbidraget skall
avvecklas för återstående grupper från den 1 april i år. Förslaget berör
också vuxenstudiestödet enligt studiestödslagen. Utskottet godtar propositionen
även i denna del och avstyrker ett motionsyrkande från vpk att
stimulansbidraget skall finnas kvar. Likaså avstyrker utskottet ett yrkande
från vpk om höjning till 190 kr. av de i samband med arbetsmarknadsutbildning
utgående utbildningsbidragen till sådana elever som ej är berättigade
till ersättning från arbetslöshetskassa.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen skall

dels antaga de inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslagen
till

1. lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring,

2. lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

1. Riksdagen 1980181. 18 sami. Nr 13

AU 1980/81:13

dels

3. godkänna den i propositionen förordade ändringen i grunderna för
beräkning av bidrag vid arbetsmarknadsutbildning att tillämpas fr. o. m. I
april 1981,

5. till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1980/81 under tolfte
huvudtiteln utöver i prop. 1979/80: 100 bil. 15 föreslaget förslagsanslag
anvisa ytterligare 39000000 kr.

Lagförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §'

Dagpenning får utges i dagpen- Dagpenning får utges i dagpenningklasser
om 80, 90. 100. 110, ningklasser om 80. 90. 100. 110,

120, 130, 140. 150, 160, 170. 180, 120, 130, 140. 150, 160, 170. 180,

190 och 195 kronor. Erkänd arbets- 190, 200 och 210 kronor. Erkänd

löshetskassa beslutar om försäk- arbetslöshetskassa beslutar om förråds
placering i dagpenningklass, säkrads placering i dagpenning Arbetsmarknadsstyrelsen

kan före- klass. Arbetsmarknadsstyrelsen

skriva att gällande lägsta dagpen- kan föreskriva att gällande lägsta

ningklass ej längre skall tillämpas. dagpenningklass ej längre skall till lämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1981. Erkänd arbetslöshetskassa,
som vid ikraftträdandet tillämpar dagpenningklassen 195 kronor, får göra
det även i fortsättningen.

1 Senaste lydelse 1979:385.

AU 1980/81:13

2 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 och 8 §§ samt 8 kap. 80 a § studiestödslagen
(1973: 349)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

7 S2

För varje tidsperiod om 15 kalenderdagar utgår till heltidsstuderande

1. vuxenstudiebidrag med 65 pro- 1. vuxenstudiebidrag med 65 procent
av det belopp som den stude- cent av det belopp sorn den studerande
skulle ha fått i utbildningsbi- rande skulle ha fått i utbildningsbidrag.
enligt bestämmelserna om drag, enligt bestämmelserna om

dagpenning och stimulansbidrag. dagpenning, för heltidsstudier un för

heltidsstudier under en lika lång der en lika lång sammanhängande

sammanhängande tidsperiod, om tidsperiod, om han kunpat få sådant

han kunnat få sådant bidrag, bidrag,

2. återbetalningspliktiga studiemedel med det belopp som motsvarar
skillnaden mellan följande två tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som avses under 1 efter avdrag för preliminär Askatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt 1 efter avdrag för preliminär A-skatt.

För tidsperiod som omfattar mindre än 15 dagar utgår för varje kalenderdag
vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel till heltidsstuderande
med en femtondel av de i första stycket angivna beloppen.

8 §3

För varje tidsperiod om 30 kalenderdagar utgår till deltidsstuderande

1. vuxenstudiebidrag med 65 pro- 1. vuxenstudiebidrag med 65 procent
av det belopp som den stude- cent av det belopp sorn den studerande
skulle ha fått i utbildningsbi- rande skulle ha fått i utbildningsbidrag,
enligt bestämmelserna om drag, enligt bestämmelserna om

dagpenning och stimulansbidrag, dagpenning, för heltidsstudier unior
heltidsstudier under en sam- der en sammanhängande tidsperiod

manhängande tidsperiod av 15 da- av 15 dagar, om han kunnat få sågar,
om han kunnat få sådant bidrag, dant bidrag,

2. återbetalningspliktiga studiemedel med det belopp som motsvarar
skillnaden mellan följande två tal. nämligen

a) det utbildningsbidrag som avses under 1 efter avdrag för preliminär Askatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt 1 efter avdrag för preliminär A-skatt.

För tidsperiod som omfattar mindre än 30 dagar utgår för varje kalenderdag
vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel till deltidsstuderande
med en trettiondel av de i första stycket angivna beloppen.

' Lagen omtryckt senast 1975:359.

2 Senaste lydelse 1979: 206.

1 Senaste lydelse 1979:206.

+ 1 Riksdagen 1980/81. 18 sami. Nr 18

AU 1980/81:13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

80 a S4

Återbetalningspliktiga studieme- Återbetalningspliktiga studiemedel.
som belöper på tid under vilken del, som belöper på tid under vilken

den studerande har uppburit utbild- den studerande har uppburit utbildningsbidrag,
enligt bestämmelserna ningsbidrag. enligt bestämmelserna

om dagpenning och stimulansbi- om dagpenning, medräknas ej vid

drag, medräknas ej vid tillämpning tillämpning av bestämmelserna i

av bestämmelserna i detta kapitel detta kapitel om återbetalningsbe om

återbetalningsbelopp och frivil- lopp och frivillig återbetalning, i

lig återbetalning, i den mån de åter- den mån de återbetalningspliktiga

betalningspliktiga studiemedlen har studiemedlen har återbetalats ge återbetalats

genom avdrag från ut- nom avdrag från utbildningsbidra bildningsbidraget.

get.

Denna lag träder i kraft den I april 1981. De nya bestämmelserna
tillämpas dock ej på särskilt vuxenstudiestöd som har beviljats genom
beslut dessförinnan.

4 Senaste lydelse I97.S: 1186.

Motionerna

1980181:1434 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen

2. beslutar att bestämmelser rörande fyra nya dagpenningklasser om
200, 210, 220 och 230 kr. införs i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring.

3. beslutar att lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd ändras i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Motionen innehåller också ett yrkande (I) om riktlinjer för planering och
genomförande av sysselsättningsskapande åtgärder under år 1981 samt
yrkanden (4, 5 och 6) om finansiering för nästa budgetår av de föreslagna
höjda ersättningsbeloppen vid arbetslöshet och motsvarande höjningar av
bidragen vid arbetsmarknadsutbildning. Dessa motionsyrkanden tar utskottet
upp senare i samband med behandlingen av budgetpropositionens
motsvarande förslag (AU 1980/81: 21).

1980181:1835 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen med ändring i proposition 1980/81: 85 beslutar uttala sig
för att utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning fr. o.m. den I
april 1981 lägst skall utgå med 190 kr. per dag. fem dagar i veckan,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att stimulansbidraget på 10 kronor
per dag i arbetsmarknadsutbildning återinförs. att gälla från den I april
1981 och att regeringens förslag om borttagande av stimulansbidraget
avslås.

AU 1980/81:13

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen,

4. att riksdagen beslutar anta följande såsom Motionärernas förslag
betecknade förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd att gälla från den 1 april 1981.

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

18 §

Kontant arbetsmarknadsstöd ut- Kontant arbetsmarknadsstöd utgår
med 75 kronor för dag. går med 120 kronor för dag.

Till den fastställd omräkningstabell.

5. att riksdagen beslutar anta följande såsom Motionärernas förslag
betecknade förslag till lag om ändring i lagen (1973: 375) om arbetslöshetsförsäkring,
att gälla från den 1 april 1981:

Regeringens förslag Motionärernas förslag

17 §

Dagpenning får utges i dagpenningklasser
om 80, 90, 100, 110,
120, 130, 140, 150, 160, 170. 180.
190, 200 och 210 kronor. Erkänd
arbetslöshetskassa beslutar om försäkrads
placering i dagpenningklass.
Arbetsmarknadsstyrelsen
kan föreskriva att gällande lägsta
dagpenningklass ej längre skall tilllämpas.

Dagpenning får utges i dagpenningklasser
om 100. 110, 120, 130,
140, 150, 160. 170. 180, 190, 200.
210, 220 och 230 kronor. Erkänd
arbetslöshetskassa beslutar om försäkrads
placering i dagpenningklass.
Arbetsmarknadsstyrelsen
kan föreskriva att gällande lägsta
dagpenningklass ej längre skall tilllämpas.

Utskottet

Den gällande lagen om arbetslöshetsförsäkring trädde i kraft den 1
januari 1974. Det högsta ersättningsbeloppet för dag var då 130 kr. Dagpenning
utgår under fem dagar i veckan. 1 takt med de ökade levnadskostnaderna
har maximiersättningen därefter räknats upp vid tre olika tillfällen,
senast från den 1 juli 1979 då högsta dagpenningen bestämdes till 195
kr.

I propositionen föreslås nu att två nya dagpenningklasser om 200 och
210 kr. skall inrättas från den 1 april i år. Förslaget grundar sig på framställningar
från Arbetslöshetskassornas samorganisation, som dock begärt att
högsta dagpenningbeloppet skall bestämmas till 230 kr.

Socialdemokraterna och vpk ansluter sig i sina motioner 1434 resp. 1835
till samorganisationens förslag. Socialdemokraterna framhåller att utvecklingen
inneburit att arbetslöshetsersättningens värde efter hand minskats
och att man inte kan godta denna urholkning av de arbetslösas ekonomiska
grundtrygghet. Socialdemokraterna anser att regeringen genom sitt förslag

AU 1980/81:13

åsidosatt dels principen att arbetslösa skall kunna kompenseras för inkomstbortfall
intill 91,7 procent av den förlorade arbetsinkomsten, dels
utgångspunkten att grundtryggheten inom arbetslöshetsförsäkringen och
sjukförsäkringen skall kunna utvecklas parallellt.

Utskottet noterar först att det finns grundläggande skillnader mellan
konstruktionen av sjukförsäkringens och arbetslöshetsförsäkringens ersättningssystem
och att dessa skillnader blev särskilt markanta genom de
reformer som år 1973 genomfördes beträffande de båda försäkringarna.
Sjukförsäkringen ger i princip kompensation för 90% av inkomstbortfallet
för inkomster upp till 7,5 basbelopp per år (f. n. 110700 kr.). Försäkringen
avpassas alltså automatiskt till inkomstutvecklingen och ersättningsnivån
bibehålls därmed för det stora flertalet försäkrade. För arbetslöshetsförsäkringen
ställer det sig annorlunda. Det fordras sålunda särskilda beslut i
riksdagen för att höja maximiersättningen. Den viktigaste skillnaden är
emellertid att den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen alltid
legat på en väsentligt lägre nivå än i sjukförsäkringen. Det innebär att den i
den socialdemokratiska motionen apostroferade överförsäkringsregeln i
arbetslöshetsförsäkringen som innebär att försäkringsersättningen inte får
överstiga 91,7 procent av inkomstbortfallet nu liksom tidigare endast får
betydelse för försäkrade med låg inkomst. Flertalet försäkrade får en
kompensation som är väsentligt lägre än 90 procent av inkomstbortfallet.
Den nivåskillnad som alltså sedan länge finns mellan sjukförsäkringen och
arbetslöshetsförsäkringen består sålunda vare sig man genomför propositionens
eller motionernas förslag.

De höjningar av högsta dagpenningbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen
som genomförts under 1970-talet har i stort inneburit att ökade levnadskostnader
såsom de återspeglas i förändringar i basbeloppet blivit kompenserade.
Den höjning som nu föreslås i propositionen genom införande av
två nya dagpenningklasser har samma inriktning även om den inte ger
fullständig kompensation för de levnadskostnadsförändringar som inträffat
sedan förra höjningen. Förslaget måste emellertid ses mot bakgrund av det
utomordentligt ansträngda statsfinansiella läget och bör därför enligt utskottets
mening godtas. Motionsyrkandena avstyrks alltså mot denna bakgrund.
Utskottet vill emellertid betona att det - med hänsyn till den låga
nivå som arbetslöshetsförsäkringen har i förhållande till andra socialförsäkringar
- är angeläget att överväga fortsatta insatser även i lägen med
knappa ekonomiska resurser. Utskottet räknar med att regeringen ägnar
denna fråga fortlöpande uppmärksamhet.

I propositionen föreslås inte någon ändring av det kontanta arbetsmarknadsstödet
(KAS) som utgår till icke-försäkrade arbetslösa. Stödet som var
35 kr. då det infördes 1974 har under årens lopp höjts till 75 kr. Socialdemokraterna
föreslår att KAS skall höjas till 85 kr. medan vpk vill ha en
höjning till 120 kr.

Såsom anförs i propositionen har KAS sedan det infördes höjts relativt

AU 1980/81:13

mer än dagpenningen i försäkringen. Med hänsyn härtill och till vad ovan
sagts om det statsfinansiella läget ansluter sig utskottet till propositionen
och avstyrker de båda aktuella motionsyrkandena.

Nivån på utbildningsbidraget i arbetsmarknadsutbildningen är knuten
till ersättningen vid arbetslöshet. Det innebär bl. a. att den som är berättigad
till arbetslöshetsersättning får motsvarande belopp under den tid han
genomgår arbetsmarknadsutbildning. Därutöver har hittills utgått stimulansbidrag
med 10 kr. för dag. I propositionen anmäler statsrådet Eliasson
att han under förutsättning att riksdagen godkänner de föreslagna dagpenningklasserna
senare kommer att anmäla frågan om höjda utbildningsbidrag.
I den frågan kan regeringen besluta på egen hand.

I propositionen tar man också upp frågan om stimulansbidragets fortsatta
bestånd. Riksdagen har redan beslutat att avveckla detta tilläggsbidrag
för elever som får 155 kr. för dag och inte är arbetslöshetsförsäkrade.
Regeringen går nu vidare och föreslår att stimulansbidraget fr. om. den I
april skall avvecklas även för övriga elevkategorier. Ändringen skall dock
inte medföra att elever som påbörjat utbildning före detta datum får sitt
utbildningsbidrag sänkt. Som en konsekvens av avvecklingen av stimulansbidraget
inom arbetsmarknadsutbildningen föreslås att motsvarande
åtgärd skall vidtas i fråga om särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen.
Utskottet biträder propositionens förslag att stimulansbidraget helt
bör avvecklas. Det innebär att utskottet motsätter sig vpk.s yrkanden om
dels avslag på propositionen i denna fråga, dels återinförande av stimulansbidraget
i de hänseenden det avvecklades från årsskiftet. Inte heller är
utskottet berett att biträda vpk:s förslag om höjning av utbildningsbidraget
från 155 till 190 kr. för sådana elever som ej är berättigade till kassaersättning.

När det gäller kostnaderna för den föreslagna höjningen av högsta dagpenningen
i arbetslöshetsförsäkringen framhålls i propositionen att dessa
endast kan beräknas överslagsmässigt med hänsyn till ovissheten om den
framtida ersättningsnivån, som kassorna beslutar om, och om arbetslöshetens
omfattning. Under innevarande budgetår beräknas statens utgifter till
arbetslöshetsförsäkringen öka med 39 milj. kr. Regeringen föreslår att
detta belopp skall anvisas som ett påslag på statsbudgeten.

Utskottet godtar den beräknade ökade medelsåtgången. Beloppet kan
emellertid inte såsom föreslås i propositionen anvisas på den ordinarie
statsbudgeten för 1980/81, utan i stället bör anslag med det begärda beloppet
föras upp på tilläggsbudget 11 för innevarande budgetår.

Höjningen av utbildningsbidragen beräknas för innevarande budgetår,
sedan hänsyn tagits till besparingar till följd av indragningen av stimulansbidraget,
medföra en nettokostnad av 3 milj. kr. Föredragande statsrådet
anmäler att han ämnar återkomma till anslagsfrågan i samband med tillläggsbudget
III för innevarande budgetår.

Socialdemokraterna lägger i sin motion inte fram något förslag om höj -

AU 1980/81:13

ning av anslagen för innevarande budgetår utan menar att den frågan bör
tas upp i samband med beredningen av tilläggsbudget lil. När det gäller de
ekonomiska konsekvenserna för nästa budgetår föreslår socialdemokraterna
påslag med sammanlagt 320 milj. kr. på de i budgetpropositionen
presenterade anslagen. Dessutom förordas att arbetsgivaravgiften till arbetslöshetsförsäkringen
skall höjas med 0.2 procent. Till dessa yrkanden
återkommer utskottet senare i samband med behandlingen av budgetpropositionens
förslag till anslag till arbetsmarknadspolitiken (AU 1980/
81:21).

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande införande av nya dagpenningklasser att riksdagen
med avslag på motionerna 1980/81:1434 yrkande 2 och 1980/
81: 1835 yrkande 5 antar det i propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring,

2. beträffande höjning ar del kontanta arbetsmarknadsstödet att
riksdagen avslår motionerna 1980/81: 1434 yrkande 3 och 1980/
81: 1835 yrkande 4,

3. beträffande slopande av stimulansbidraget att riksdagen med
avslag på motion 1980/81: 1835 yrkandena 2 och 3

dels godkänner den i propositionen förordade ändringen i
grunderna för beräkning av bidrag vid arbetsmarknadsutbildning
att tillämpas fr. o. m. den 1 april 1981.

dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i studiestödslagen (1973: 349).

4. beträffande höjning till 190 kr. av utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning
till icke arbetslöslietsförsäkrade att riksdagen
avslår motion 1980/81: 1835 yrkande I.

5. beträffande medelsanvisning att riksdagen med anledning av
propositionens förslag till Kontant stöd vid arbetslöshet på tillläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 under
tolfte huvudtiteln punkten B 5 anvisar ett förslagsanslag av
39000000 kr.

Stockholm den 10 februari 1981

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ANNA-GRETA LEIJON

AU 1980/81:13

Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Alf Wennerfors (m). Arne Fransson
(c). Bernt Nilsson (s). Frida Berglund (s), Lars Ulander (s), Anders Högmark
(m). Hans Gustafsson (s). Marianne Stålberg (s), Eva Winther (fp).
Börje Hörnlund (c), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp), NilsOlof
Grönhagen (s). Sonja Rembo (m) och Görel Bohlin (m).

Reservationer

Anna-Greta Leijon, Bernt Nilsson, Frida Berglund. Lars Ulander, Hans
Gustafsson, Marianne Stålberg och Nils-Olof Grönhagen (alla s) har avgivit
följande reservationer

1. Införande av nya dagpenningklasser (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar "Utskottet
noterar” och slutar ”fortlöpande uppmärksamhet” bort ha följande lydelse.

Utskottet delar den uppfattning som samorganisationen givit uttryck för
och som återspeglas i motionernas förslag. Arbetslöshetsförsäkringen har
en låg kompensationsgrad. 1 många fall ersätter den bara 50-60% av
inkomstbortfallet. Försäkringen är också omgärdad av karensregler, bl. a.
är de fem första arbetslöshetsdagarna inte ersättningsgilla. Även i ett
pressat ekonomiskt läge är det mot denna bakgrund angeläget att man
bibehåller försäkringens nivå. åtminstone så till vida att högsta dagpenningklassen
bör följa ändringar i levnadskostnaderna. Denna princip har
hittills tillämpats och regeringens begränsade förslag måste därför anses
anmärkningsvärt.

Utskottet förordar att högsta dagpenningklassen såsom motionärerna
föreslår bör bestämmas till 230 kr. Om man följer regeringens förslag
innebär det att de arbetslösa får ta på sig en oproportionerligt hög del av de
ekonomiska följderna vid arbetslöshet. En jämförelse med sjukförsäkringen
ger dessutom vid handen att den tidigare stora skillnaden mellan de
båda försäkringarna ytterligare kommer att öka. Från allmänna fördelningspolitiska
aspekter ter sig därför regeringens förslag som oacceptabelt
och till sin inriktning illavarslande inför de åtstramningar på olika samhällsområden
som i det nuvarande ekonomiska läget kan bli nödvändiga.

dels att utskottets hemställande under 1 bort ha följande lydelse

1. beträffande införande av nya dagpenningklasser att riksdagen
med ändring av propositionens förslag och med bifall till motionerna
1980/81: 1434 yrkande 2 och 1980/81: 1835 yrkande 5 antar
det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring i följande såsom "Alternativt
förslag" betecknade lydelse:

AU 1980/81:13

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
skall ha nedan angivna lydelse.

Propositionens förslag Alternativt förslag

17 §'

Dagpenning får utges i dagpen- Dagpenning får utges i dagpenningklasser
om 80. 90. 100, 110. ningklasser om 80. 90. HK). 110.

120. 130. 140. 150. 160. 170, 180. 120. 130. 140. 150. 160. 170. 180.

190. 200 och 210 kr. Erkänd arbets- 190. 200. 210. 220 och 230 kr. Er löshetskassa

beslutar om försäk- känd arbetslöshetskassa beslutar

rads placering i dagpenningklass. om försäkrads placering i dagpen Arbetsmarknadsstyrelsen

kan före- ningklass. Arbetsmarknadsstyrel skriva

att gällande lägsta' dagpen- sen kan föreskriva att gällande lägs ningklass

ej längre skall tillämpas. ta dagpenningklass ej längre skall

tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1981. Erkänd arbetslöshetskassa,
som vid ikraftträdandet tillämpar dagpenningklassen 195 kronor, får göra
det även i fortsättningen.

1 Senaste lydelse 1979:385.

2. Höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Såsom
anförs” och på s. 7 slutar ”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Det kontanta arbetsmarknadsstödet har betydelse främst för grupper
som inte är etablerade på arbetsmarknaden och därmed inte omfattas av
arbetslöshetsförsäkringen. Det är att märka att rätt till försäkringsersättning
är beroende bl. a. av att den arbetslöse uppfyller det s. k. medlemsvillkoret
(i princip ett års medlemskap) och det s. k. arbetsvillkoret (fem
månaders förvärvsarbete under den senaste tolvmånadersperioden). När
regeringen nu underlåter att lägga fram förslag om höjning av KAS går det
alltså ut över grupper med svag ställning på arbetsmarknaden såsom nytillträdande
kvinnor, ungdomar och handikappade.

Det kontanta arbetsmarknadsstödet höjdes den I juli 1979 från 65 till 75
kr. Därefter har det varit oförändrat. Under tiden har basbeloppet höjts
med nära 20%.

Det är mot denna bakgrund välmotiverat att trots det ansträngda ekono -

AU 1980/81:13

miska läget höja ersättningen med 10 kr. till 85 kr. per dag såsom föreslås i
den socialdemokratiska motionen. Däremot är utskottet inte berett att
biträda vpk:s förslag om höjning till 120 kr. Det skulle förutom väsentliga
kostnader innebära en inte obetydlig nivåhöjning som bl. a. skulle medföra
komplikationer gentemot arbetslöshetsförsäkringen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet att
riksdagen dels avslår motion 1980/81: 1835 yrkande 4. dels med
anledning av motion 1980/81: 1434 yrkande 3 antar följande lagförslag: -

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §2

Kontant arbetsmarknadsstöd ut- Kontant arbetsmarknadsstöd utgår
med 75 kronor för dag. går med 85 kronor för dag.

Till den som söker deltidsarbete eller i annat fall är arbetslös under del
av vecka utgår arbetsmarknadsstöd med det antal ersättningsdagar per
vecka som följer av en av regeringen fastställd omräkningstabell.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1981.

2 Senaste lydelse 1979: 386.

3. Medelsanvisning (mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservationerna I och 2.

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "När det" och
på s. 8 slutar "(AU 1980/81: 21)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar denna uppfattning och anser för sin del det lämpligast att
regeringen återkommer till finansieringsfrågan för innevarande budgetår i

AU 1980/81:13

samband med tilläggsbudget III dä läget bättre kan överblickas. Det gäller
också om kostnaderna för de höjda utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning
som i enlighet med tidigare tillämpade principer blir en konsekvens
av höjningen av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsbelopp och
av den nya nivån på KAS. Om höjningar av bidrag i samband med arbetsmarknadsutbildning
beslutar regeringen på egen hand. Mot bakgrund av
det anförda avstyrker utskottet att ytterligare medel anvisas nu.

När det gäller nästa budgetår har socialdemokraterna beräknat att kostnaderna
för de av dem föreslagna reformerna är omkring 400 milj. kr. För
att finansiera detta föreslår socialdemokraterna förstärkning av de aktuella
anslagen. För att täcka statens utgifter härför föreslås dessutom en höjning
av arbetsgivaravgiften till arbetslöshetsförsäkringen med 0.2 c/<. Dessa yrkande
behandlas senare i samband med budgetpropositionens anslag till
arbetsmarknadspolitiken (AU 1980/81:21).

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisning att riksdagen avslår propositionens
förslag om anslag till Kontant stöd vid arbetslöshet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981