AU 1980/81:11

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1980/81:11

om besparingar i statsverksamheten (prop. 1980/81:20)

I betänkandet behandlas proposition 1980/81:20 såvitt angår
bilaga 7 (budgetdepartementet) punkterna 3—6, med statsrådet Johansson
som föredragande,
bilaga 11 (arbetsmarknadsdepartementet) punkterna 1-7, med statsrådet
Eliasson som föredragande,
bilaga 13 (industridepartementet) del av punkten 5, med statsrådet Åsling
som föredragande.

Punkten 5 i bilaga 13 behandlas i övrigt av näringsutskottet.

Därjämte behandlar utskottet följande motioner som väckts med anledning
av propositionen i de aktuella delarna:

1980/81:80 av Anna-Greta Leijon m.fl. (s),

1980/81: 107 yrkandena 1 d och 3 av Lars Werner m. fl. (vpk),

1980/81:108 av Lars Werner m.fl. (vpk).

Motion 107 yrkande 4 behandlas i ett senare betänkande.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet det förslag till besparingsåtgärder
som regeringen har redovisat i proposition 1980/81:20 inom arbetsmarknadspolitiken,
regionalpolitiken och den statliga personalpolitiken.

De frågor som tas upp på de regional- och personalpolitiska områdena
avser regeringen att återkomma till, och utskottet har därför inte funnit
anledning att nu gå närmare in på dem. Besparingseffekten av de aviserade
förslagen på det personalpolitiska fältet har inte preciserats. Inom regionalpolitiken
räknar industriministern med att till våren lägga fram förslag
som innebär minskning av anslagen för nästa budgetår med 15 milj. kr.

Besparingsförslagen inom arbetsmarknadspolitiken framgår av följande
tabell:

Besparingseffekt (milj. kr.)

Åtgärder	Helår	1980/81
Forskning och utveckling	1.0
Begränsning i utgivning av ADB-
platslistor	5,0	2.5
Arbetsmarknadsutbildning:
Stimulansbidrag	110,0	15,0
Begränsning av förskott på utbild-
ningsbidrag	0.2
Avgiftsbeläggning av barntillsyn	0,3
Projekteringsbidrag inom bostadssektorn	4,0	1.3
Arbetslöshetsersättning för personer med
tjänstepension	8,0
Summa	128,5	18,8

1 Riksdagen 1980/81. 18 sami. Nr II

Kartong: S. 1, rad 14 Står: behandlas näringsutskottet. Rättat till: yrkande 4

betänkande.

AU 1980/81:11

Det ekonomiskt mest betydelsefulla förslaget gäller arbetsmarknadsutbildningen.
Regeringen föreslår bl. a. att det s. k. stimulansbidraget om 10
kr. per dag som ingår i utbildningsbidraget avvecklas från årsskiftet för en
kategori elever, nämligen de som har ett grundbidrag (dagpenning) om f. n.
155 kr. per dag. Utskottets majoritet tillstyrker detta förslag. För elever,
vilkas utbildningsbidrag reduceras av samtidigt utgående sjukpenning,
pension eller liknande förmån, föreslår utskottet dock att regeringens
förslag modifieras så att bidragsnivån för dem blir oförändrad. Vidare
tillstyrker utskottsmajoriteten att den barntillsyn som arbetsmarknadsverket
tillhandahåller vissa deltagare skall avgiftsbeläggas. Socialdemokraterna
reserverar sig för avslag och ansluter sig därmed till sina och vpk:s
motionsyrkanden om bibehållande av stimulansbidraget och den avgiftsfria
barntillsynen.

Arbetsmarknadsministern anmäler i propositionen att förslag kan väntas
under nästa år om höjda ersättningar vid arbetslöshet och vid arbetsmarknadsutbildning.
Utskottet noterar detta. Socialdemokraterna anför i en
reservation att riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag så
att höjda ersättningar kan träda i kraft redan i början av år 1981.

Övriga förslag i propositionen på arbetsmarknadsområdet godtas av ett
enigt utskott.

I den socialdemokratiska motionen finns också ett yrkande att regeringen
skall iaktta en skärpt arbetsmarknadspolitisk beredskap inför en väntad
försvagning av arbetsmarknaden under den kommande vintern. Utskottet
anser det vara självklart att regeringen har en sådan beredskap och finner
inte skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av yrkandet. Socialdemokraterna
reserverar sig för bifall till motionsyrkande!.

Budgetdepartementet

1. Statlig personalpolitik m. m.

Propositionen

Under rubriken Statlig personalpolitik m. m. redovisas i propositionen
tänkbara besparingsmöjligheter inom fyra områden. Det gäller

— förenklade rutiner för rapportering av sjuk- och föräldraledighet för
statsanställda m.fl. som omfattas av arbetsgivarinträde,

- ändrad finansiering av pensionsadministrationen för affärsverk m. fl.,

— användningen av medel från anslaget Lönekostnader vid omskolning
och omplacering,

- avveckling av driftbidraget till statens institut för personaladministration
och personalutbildning (SIPU).

1 samtliga fall anmäls att regeringen ämnar återkomma till frågan, i första
hand i budgetpropositionen för nästa budgetår. Något ställningstagande
från riksdagens sida begärs alltså inte nu.

AU 1980/81:11

Utskottet

Med hänsyn till att föredragande statsrådet aviserat att han återkommer
med förslag i de aktuella frågorna anser sig utskottet inte nu böra gå
närmare in på dessa.

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförs i proposition
1980/81:20 bilaga 7 avsnittet Statlig personalpolitik m. m.

Arbetsmarknadsdepartementet

2. Minskade insatser för forskning och utveckling

Propositionen

Under departementets anslag till Kommittéer m. m. beräknas medel
även för forsknings- och utvecklingsarbete. Beloppet är för innevarande
budgetår 3072000 kr. Föredragande statsrådet räknar med att kunna spara
1 milj. kr. genom noggrann prövning av forskningsobjekten och genom
utnyttjande av reserverade medel från föregående budgetår.

Motion

Vpk yrkar i motion 1980/81:108 avslag på propositionen i vad avser
minskat anslag till forskning och utveckling. Avslagsyrkandet motiveras
med att vpk inte kan acceptera en nedskärning av forskningen inom arbetarskyddet.

Utskottet

Den forskningsverksamhet som stöds av medel från departementets
kommittéanslag avser inte arbetarskydd utan andra arbetsmarknadsfrågor
samt invandring. Det är fråga om projekt som initieras av expertgruppen
för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA) och expertgruppen
för invandringsforskning (E1FO). Motionärerna synes alltså ha missuppfattat
innebörden av den besparingsåtgärd som anmäls i propositionen.
Utskottet avstyrker därför motionen.

Utskottet vill tillägga att staten stöder forskning om arbetarskydd, bl. a.
via arbetarskyddsfonden som finansieras med arbetsgivaravgifter. Viss
arbetsmedicinsk forskning bekostas förutom av bidrag från fonden av
medel från anslaget till Arbetarskyddsstyrelsen. Föredragande statsrådet
förespråkar i den förevarande bilagan till propositionen (punkt 8) att arbetarskyddsfonden
skall ta på sig en ökad kostnadsandel för den arbetsmedicinska
forskning det nu gäller. Denna fråga faller inom socialutskottets
beredningsområde.

AU 1980/81:11

I övrigt har utskottet inte funnit anledning att yttra sig över propositionens
förslag utan hemställer

att riksdagen - med avslag på motion 1980/81:108 i motsvarande
del - lägger till handlingarna vad som anförts i propositionen om
minskade insatser för forskning och utveckling på arbetsmarknadsområdet
m. m.

3. Begränsning i utgivandet av ADB-platslistor

Propositionen

Under anslaget till Arbetsmarknadsservice är upptaget ett belopp —
innevarande budgetår beräknat till 58,7 milj. kr. - för att bekosta arbetsförmedlingens
utgivning länsvis av platslistor. Dessa listor framställs med
hjälp av ADB-teknik. I propositionen (punkt 2) räknar regeringen med att
utgivningen av platslistorna bör kunna begränsas genom att arbetsförmedlarna
nu i större utsträckning än tidigare via dataterminaler kan få information
om lediga platser. Begränsningen i utgivningen av platslistor beräknas
ge en besparing som för återstoden av innevarande budgetår uppgår till 2,5
milj. kr. och för helt budgetår till 5 milj. kr.

Utskottet

Som påpekas i propositionen kan regeringen själv besluta om begränsningar
av utgivningen av arbetsförmedlingens platslistor under nu löpande
budgetår. Härtill skall fogas att utskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande AU 1978/79:34 understrukit betydelsen av att man prövar
varje möjlighet att genom ändrade metoder och olika slag av förenklingar
göra besparingar i framställningen av platslistor. Med erinran härom hemställer
utskottet

att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i propositionen
om begränsning i utgivandet av ADB-platslistor.

4. Avveckling av stimulansbidrag

De utbildningsbidrag som utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning
anknyter till ersättningsbeloppen inom kontantstödet vid arbetslöshet. Bidragen
består av dagpenning, stimulansbidrag och särskilt bidrag.

Dagpenningen är f. n. lägst 155 och högst 195 kr. för deltagare som har
rätt till ersättning från arbetslöshetskassa. I annat fall är dagpenningen 155
kr. för deltagare som är 20 år eller äldre. Ungdomar under 20 år får som
regel dagpenning med samma belopp som det kontanta arbetsmarknadsstödet,
f. n. 75 kr. per dag. Dagpenningen reduceras för deltagare som
uppbär sjukpenning, pension, livränta eller liknande ersättning.

AU 1980/81:11

Deltagare som utbildas utom hemorten kan få särskilt bidrag i form av
traktamente. Det särskilda bidraget ges vidare för resekostnader och andra
extra kostnader i samband med utbildningen.

Till samtliga deltagare utgår oavsett dagpenningens storlek stimulansbidrag
om 10 kr. per dag.

Propositionen

Regeringen föreslår under punkten 3 att riksdagen skall godkänna i
propositionen förordad ändring i grunderna för bidrag vid arbetsmarknadsutbildning
att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1981.

Regeringens förslag innebär att stimulansbidraget avvecklas. Denna avveckling
skall från årsskiftet omfatta icke-arbetslöshetsförsäkrade som
från den tidpunkten antas till utbildning och beviljas utbildningsbidrag med
155 kr. per dag. Personer som vid årsskiftet redan deltar i utbildning
föreslås alltså få behålla bidraget. Frågan om stimulansbidraget för övriga
elever skall enligt föredragande statsrådet tas upp vid budgetarbetet tillsammans
med frågan om en höjning av ersättningarna vid arbetslöshet och
dagpenningen vid arbetsmarknadsutbildningen.

En avveckling av stimulansbidraget beräknas medföra en besparing av
110 milj. kr. för helår. För andra hälften av budgetåret 1980/81 anges
besparingen till 15 milj. kr.

Motioner

I motion 1980/81:80 av Anna-Greta Leijon m. fl. (s) yrkas att riksdagen

2. avslår regeringens förslag att avskaffa det s. k. stimulansbidraget för
vissa kursdeltagare i arbetsmarknadsutbildningen,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om snara
höjningar av ersättningen vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning.

Motionärerna anför bl. a. att ersättningarna vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning
har kraftigt urholkats under de gångna åren. 1 stället
för att följa tidigare principer för uppräkning av bidragen väljer regeringen
nu att ytterligare sänka utbildningsbidraget. Motionärerna motsätter sig
denna nedskärning och föreslår att riksdagen avvisar regeringsförslaget. —
I propositionen aviseras förslag om en höjning av ersättningarna vid arbetslöshet
och utbildning. Regeringen bör bereda ersättningsfrågan så att
höjningen kan träda i kraft redan tidigt kalenderåret 1981.

I motion 1980/81: 108 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen
beslutar avslå proposition 1980/81:20 i vad avser nedskärning av stimulansbidraget.

Utskottet

Vid arbetsmarknadsutbildning får eleverna studiesocialt stöd i form av
utbildningsbidrag. Detta består av dagpenning med varierande belopp,
särskilt bidrag för resor m. m. samt ett stimulansbidrag om 10 kr. per dag.

AU 1980/81:11

Regeringen anser att stimulansbidraget bör avvecklas och föreslår att så
sker från årsskiftet för en kategori elever, nämligen de som är 20 år eller
äldre och inte är berättigade till ersättning från arbetslöshetskassa. Dessa
elever uppbär en dagpenning med f. n. 155 kr. per dag. De som vid
årsskiftet redan är i utbildning får behålla sitt stimulansbidrag.

Anna-Greta Leijon m. fl. (s) och Lars Werner m. fl. (vpk) yrkar i motionerna
80 resp. 108 avslag på regeringens förslag.

Utbildningsbidraget som det nu är utformat kom till år 1975 och började
tillämpas från den 1 januari 1976. Den nya formen avsåg att allmänt
förbättra bidragsnivån, men man var också angelägen om att konstruera ett
bidragssystem som stimulerade arbetslösa kassamedlemmar till utbildning.
Sådana elever får förutom stimulansbidrag en dagpenning som normalt
motsvarar högsta dagersättning från en arbetslöshetskassa, f. n. 195 kr.
Den kategori elever som omfattas av det föreliggande regeringsförslaget,
dvs. vuxna, icke arbetslöshetsförsäkrade, har före utbildningen antingen
uppburit kontant arbetsmarknadsstöd med väsentligt lägre belopp än utbildningsbidraget
eller ingen arbetslöshetsersättning alls. För dem bör
utbildningsbidragets nivå och inte dess uppdelning på dagpenning och
stimulansbidrag vara avgörande. Enligt propositionen visar f. ö. gjorda
undersökningar att för arbetslösa som inte deltar i utbildning har ett stimulansbidrag
om 10 kr. endast marginell betydelse som motiv för utbildning.

På grund av det anförda ansluter sig utskottet till regeringens förslag och
avstyrker följaktligen de båda motionerna i de aktuella delarna. På en
punkt bör emellertid regeringsförslaget modifieras. Utskottet tänker på
elever som får dagpenningen helt eller delvis reducerad på grund av att de
uppbär sjukpenning, pension eller liknande förmåner. Sådana elever är
f. n. under alla förhållanden tillförsäkrade stimulansbidrag. Detsamma gäller
om arbetssökande som är inskrivna vid arbetsmarknadsinstituten. Det
synes angeläget att även i fortsättningen kunna ekonomiskt stimulera
sådana personer till en yrkesmässig rehabilitering. Detta behöver dock inte
ske genom att för dem behålla stimulansbidraget, utan man kan nå samma
effekt genom att föreskriva att dagpenningen för den aktuella gruppen
aldrig skall reduceras till lägre belopp än 10 kr. Vad utskottet anfört bör
bringas till regeringens kännedom.

I propositionen aviseras förslag om höjning av ersättningarna vid arbetslöshet
och dagpenningen vid arbetsmarknadsutbildning. 1 motion 80 finns
ett yrkande om att regeringen snabbt skall slutföra sin beredning av ärendet
så att höjningen kan genomföras tidigt kalenderåret 1981. Eftersom
ärendet bereds av regeringen i pågående budgetarbete finnér utskottet inte
skäl för riksdagen att ta ett initiativ av det begärda slaget och avstyrker
därför motionen i denna del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om utbildningsbidrag till elever med sjukpenning,
pension m. m..

AU 1980/81:11

2. att riksdagen med bifall i övrigt till regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1980/81:80 yrkande 2 och 1980/81: 108 i
motsvarande del godkänner den i propositionen förordade ändringen
i grunderna för bidrag vid arbetsmarknadsutbildning, att
tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1981,

3. att riksdagen avslår motion 1980/81:80 yrkande 3.

5. Förskott på utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning

Den som börjar en arbetsmarknadsutbildning kan få förskott på utbildningsbidraget.
1 propositionen (punkt 4) anmäls att regeringen avser att
meddela föreskrifter som kan motverka att förskottsmöjligheten missbrukas.

Anmälan avser en åtgärd som faller inom regeringens kompetensområde.
Utskottet som inte har något att erinra mot vad som anförs i propositionen
hemställer

att riksdagen lägger till handlingarna vad som i propositionen anförts
om förskott på utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning.

6. Avgift för barntillsyn inom arbetsmarknadsutbildningen

Propositionen

Regeringen föreslår under punkten 5 att riksdagen skall godkänna de i
propositionen förordade nya grunderna för barnomsorgsverksamheten
inom arbetsmarknadsutbildningen, att tillämpas fr. o.m. den 1 januari
1981.

Kursdeltagare som har barn och genomgår utbildning utanför hemortskommunen
kan erbjudas barnomsorg. Denna bekostas helt av arbetsmarknadsverket.
Propositionens förslag innebär att barnomsorgen i fortsättningen
skall erbjudas mot avgift som svarar mot vad deltagaren skulle få
betala för kommunal barntillsyn i sin hemort.

Motioner

I motion 1980/81: 80 av Anna-Greta Leijon m.fl. (s) yrkas att riksdagen

4. avslår regeringens förslag om avgift för barntillsyn inom arbetsmarknadsutbildningen.

Motionärerna anser att den enskilde bör hållas skadeslös för att utbildning
inte kan erbjudas på hemorten, att de avgifter som skall tas ut kommer
att variera, att avgiftssättningen medför en byråkratisering av verksamheten
och att hanteringen av avgiftssystemet kommer att dra kostnader som
reducerar intäkterna av avgifterna.

AU 1980/81:11

I motion 1980/81:108 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
beslutar avslå proposition 1980/81:20 i vad avser avgifter för viss barntillsyn.

Utskottet

Sedan mitten av 1960-talet har deltagare i arbetsmarknadsutbildning
möjlighet att få tillsyn av barn ordnad genom arbetsmarknadsverkets försorg.
En förutsättning är att deltagaren måste placeras i utbildning utanför
hemortskommunen. Verksamheten började på försök i liten skala, och det
är fortfarande inte mer än ett hundratal platser som tas i anspråk. Barntillsynen
är i de fall det nu gäller kostnadsfri för deltagaren. Om utbildningen
däremot sker i hemkommunen får deltagaren i vanlig ordning betala avgift
för kommunal barntillsyn.

Enligt utskottets mening är det rimligt att de som utbildas utom hemorten
får bära kostnader för barntillsyn liksom de som utbildas i hemorten.
Det är givetvis förenat med merkostnader att utbildas utanför hemorten,
men dessa merkostnader skall kompenseras genom rätten till traktamente
och bidrag till resor. Utskottet biträder sålunda propositionens förslag och
avstyrker de båda motionerna, 80 och 108, i de aktuella delarna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1980/81:80 yrkande 4 och 1980/81:108 i motsvarande
del godkänner de i propositionen förordade nya grunderna för
barnomsorgsverksamheten inom arbetsmarknadsutbildningen,
att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1981.

7. Slopat detalj planeringsbidrag för byggnadsarbeten inom bostadssektorn

Propositionen

1 propositionen föreslår regeringen under punkten 6 att riksdagen skall
godkänna vad som anförs om möjligheterna till detaljplaneringsbidrag för
arbeten inom bostadssektorn.

Från anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder kan beviljas detaljplaneringsbidrag
till projekt avsedda att utföras som beredskapsarbeten. Bidrag
har under senare år även kunnat ges för projektering av bostadshus
och förbättring av boendemiljöer. Dessa bidrag till projektering av arbeten
inom bostadssektorn föreslås nu bli slopade.

Motion

I motion 1980/81: 108 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen
beslutar avslå proposition 1980/81:20 i vad avser avskaffande av detaljplaneringsbidrag.

AU 1980/81:11

Utskottet

Den möjlighet att ge projekteringsbidrag för arbeten inom bostadssektorn
som regeringen vill slopa ger inte några nämnvärda sysselsättningseffekter
eller stimulans för bostadsbyggandet. Med avstyrkande av
motionen biträder utskottet regeringsförslaget och hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på
motion 1980/81:108 i motsvarande del godkänner vad som anförts
i propositionen om slopande av möjligheterna till detaljplaneringsbidrag
för arbeten inom bostadssektorn.

8. Arbetslöshetsersättning till tjänstepensionärer

Propositionen

1 propositionen föreslår regeringen under punkten 7 att riksdagen skall
anta ett inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring.

Lagförslaget har följande lydelse:

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 21 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 §'

Sedan försäkrad erhållit ålderspension skall han, när ansökan om ersättning
därefter första gången görs under verksamhetsåret, inplaceras i avdragsklass
enligt en av regeringen fastställd pensionsavdragstabell. Dagpenning
skall nedsättas med det mot avdragsklassen svarande avdragsbeloppet.
Ersättning som understiger fyra kronor för dag utbetalas ej.

Rätten till ersättning upphör, när
den försäkrade börjar uppbära ålderspension
med en tjänstetidsfaktor
som uppgår till 0,8 eller mer och
pensionen utgår på grund av förvärvsarbete.
Vad som nu har sagts
gäller dock inte tilläggspension i
form av ålderspension enligt lagen
<1962:381) om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1 Senaste lydelse 1974:783.

AU 1980/81:11

Utskottet

Regeringens lagförslag syftar till att personer som före 65 års ålder har
fått hel eller nästan hel tjänstepension inte längre skall kunna samtidigt
uppbära ersättning från arbetslöshetskassa.

Utskottet biträder förslaget och hemställer

att riksdagen antar det genom proposition 1980/81:20 bilaga II
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring.

9. Motionsförslag om skärpning av den arbetsmarknadspolitiska beredskapen Motionen I

motion 1980/81:80 av Anna-Greta Leijon m. fl. (s) yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om skärpning
av den arbetsmarknadspolitiska beredskapen.

Motionärerna anser att det numera torde stå helt klart att arbetsmarknadsläget
går mot en försvagning. Den arbetsmarknadspolitiska beredskapen
måste omgående skärpas. Det är särskilt angeläget att den pågående
verksamhetsplaneringen inom arbetsmarknadsutbildningen revideras för
en snabb utbyggnad av utbildningen under de kommande vintermånaderna.

Utskottet

En av utgångspunkterna för propositionens besparingsprogram är att
arbetsmarknadspolitikens mål skall ligga fast. Under den senaste lågkonjunkturen
gjordes mycket omfattande insatser för att hålla uppe sysselsättningen.
I propositionen förutskickas en fortsatt hög ambitionsnivå på detta
område. Utskottet anser det vara självklart att regeringen från dessa utgångspunkter
håller en hög arbetsmarknadspolitisk beredskap med hänsyn
till att den i propositionen räknar med en svag arbetsmarknad de närmaste
åren. Anledning saknas därför att göra ett uttalande av det slag som begärs
i motionen som sålunda avstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1980/81:80 yrkande I.

Industridepartementet

10. Övrigt (vissa regionalpolitiska anslagsfrågor)

Propositionen

I propositionen redovisas i en tabellarisk uppställning bl. a. att anslagen
A 6 Åtgärder i etableringsfrämjande syfte och C 3 Åtgärder i glesbygder

AU 1980/81:11

kan minskas med 11 milj. kr. resp. 4 milj. kr. för budgetåret 1981/82.
Förslag av denna innebörd kommer att läggas fram i budgetpropositionen i
januari nästa år.

Motion

I motion 1980/81: 107 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas bl. a.

I d) att riksdagen avslår proposition 1980/81:20 i vaJ avser minskat
anslag till åtgärder i glesbygder,

3. att riksdagen beslutar minska anslagen för

a) lokaliseringsbidrag med 200 milj. kr.,

b) lokaliseringslån med 500 milj. kr.

Utskottet

Som ovan nämnts avser regeringen att återkomma med förslag till besparingar
beträffande anslagen till åtgärder i etableringsfrämjande syfte och
till åtgärder i glesbygder. Utskottet får då tillfälle att pröva de konkreta
förslag till besparingar inom regionalpolitikens område som läggs fram.
Med hänvisning därtill finns det inte anledning att nu i sak pröva motionsyrkandet
1 d. Detta avstyrks alltså. Utskottet avstyrker också motionsyrkandet
3. Enligt utskottets uppfattning bör krav på minskning av anslagen
till regionalpolitiken prövas i samband med att riksdagen tar ställning till
statsbudgeten för nästa budgetår.

Utskottet hemställer
att riksdagen

A. avslår motion 1980/81: 107 yrkandena 1 d och 3,

B. lägger till handlingarna vad som anförs i proposition 1980/81:20
bilaga 13 punkten 5 Övrigt (anslagen A 6 och C 3).

Stockholm den 25 november 1980

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Alf Wennerfors
(m), Arne Fransson (c), Erik Johansson (s), Pär Granstedt (c). Lars
Ulander (s). Anders Högmark (m). Margit Odelsparr (c), Marianne Stålberg
(s). Sune Johansson (s), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson
(fp), Lahja Exner (s), Nils-Olof Grönhagen (s) och Sonja Rembo (m).

Reservationer

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Lars Ulander, Marianne Stålberg,
Sune Johansson, Lahja Exner och Nils-Olof Grönhagen (alla s) har avgivit
följande reservationer.

AU 1980/81:11

1. Vid 4. Avveckling av stimulansbidrag

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utbildningsbidraget
som” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Systemet för bidrag till elever i arbetsmarknadsutbildning är nära anknutet
till reglerna för de ersättningar som utgår vid arbetslöshet. Dessa
ersättningar har kraftigt urholkats under de gårigna åren. och det innebär
att den ekonomiska situationen har försämrats inte bara för arbetslösa utan
även för eleverna i arbetsmarknadsutbildning. Att i det läget, som regeringen
vill, minska utbildningsbidraget för vissa grupper av eleverna är
oacceptabelt. Regeringens förslag innebär onödiga komplikationer, bl.a.
för personer med sjukpenning, pension och liknande förmåner. Utskottet
avstyrker därför förslaget att stimulansbidraget skall avvecklas och ansluter
sig därmed till avslagsyrkandena i motionerna 80 och 108.

1 propositionen aviseras förslag om höjning av ersättningarna vid arbetslöshet
och dagpenningen vid arbetsmarknadsutbildning. Såsom yrkas i
motion 80 bör regeringen snabbt slutföra beredningen av ärendet med sikte
på att höjningen bör genomföras tidigt under kalenderåret 1981. Regeringen
bör underrättas härom.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionerna 1980/81:80 yrkande 2 och
1980/81: 108 i motsvarande del avslår propositionens förslag i
fråga om ändring i grunderna för bidrag vid arbetsmarknadsutbildning,

2. att riksdagen med bifall till motion 1980/81: 80 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om beredning
av frågan om höjning av arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag.

2. Vid 6. Avgift för barntillsyn inom arbetsmarknadsutbildning

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”aktuella delarna" bort ha följande lydelse:

Den avgiftsfria barntillsyn som sedan lång tid tillbaka har kunnat beredas
deltagare i arbetsmarknadsutbildning är motiverad av att behovet av
barnomsorg som regel uppstår som följd av att utbildningen inte kan ske på
hemorten. Dessutom medför regeringsförslaget en rad nackdelar av annat
slag. Konstruktionen för avgiftssättningen medför att eleverna får betala
olika avgifter för en likvärdig service, och värdet av de måttliga intäkter
som kan flyta in begränsas av en ökad byråkrati och kostnaden för hante -

AU 1980/81:11

ringen av avgiftssystemet. Slutsatsen av det sagda är att regeringens förslag
på denna punkt bör avslås.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motionerna 1980/81:80 yrkande 4 och
1980/81:108 i motsvarande del avslår propositionens förslag i
fråga om nya grunder för barnomsorgsverksamheten inom arbetsmarknadsutbildningen.

3. Vid 9. Motionsförslag om skärpning av den arbetsmarknadspolitiska
beredskapen

Reservanterna anser att utskottets yttrande och hemställan (s. 10) bort
ha följande lydelse:

Den internationella konjunkturnedgången minskar efterfrågan på svenska
varor vilket påverkar sysselsättningen inom industrin där man inom
vissa nyckelbranscher redan har svåra strukturomvandlingsproblem. De
negativa effekterna på sysselsättningen förstärks av regeringens åtgärder
att minska den inhemska efterfrågan genom en höjd mervärdeskatt och de
nu aktuella besparingsåtgärderna. Resultatet har redan börjat visa sig i
stigande arbetslöshetssiffror och sjunkande efterfrågan på arbetskraft. Särskilt
oroande är den mycket snabba ökningen av varslen om uppsägningar
och permitteringar. Vid tidigare konjunkturnedgångar har man kunnat
möta en nedgång i sysselsättningen inom det enskilda näringslivet genom
den offentliga sektorns utbyggnad, bl.a. på vårdområdet. Detta blir inte
längre möjligt med de signaler som nu hissas om restriktivitet med utgifterna
inom stat och kommun.

Om man vill undvika en snabb ökning i arbetslösheten till följd av den
ovan beskrivna utvecklingen återstår att tillgripa kraftfulla insatser av
arbetsmarknadspolitiskt slag. Utskottet delar därför uppfattningen i den
socialdemokratiska motionen att den arbetsmarknadspolitiska beredskapen
bör skärpas. Det är särskilt angeläget att revidera verksamhetsplaneringen
för arbetsmarknadsutbildningen och inrikta den på att en snabb
utbyggnad kan bli nödvändig redan under de närmaste månaderna. Detta
bör ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:80 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet
av en skärpt arbetsmarknadspolitisk beredskap.