Prop. 1979/80:58 Regeringens proposition

1979/80:58

om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m.

beslutad den 8 november 1979.

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens Iiuvudsakiiga innehåll

I propositionen lämnas förslag om en fortsatt reformering av inkomstskatten. Marginalskattesänkningar föreslås för 1980 års inkomster mellan ca 35000 kr.och 116000 kr. Den största sänkningen, med 4 procentenheter, genomförs i skikten mellan 58000 kr. och 75 000 kr. Vidare föreslås atl en marginalskattespärr införs, enligt vilken den sammanlagda statliga och kommunala marginalskatten inte får överstiga en viss gräns. Denna föreslås utgöra 80% i inkomstskikt upp till 30 basenheter - 174000 kr. år 1980 - och 85% för inkomstdelar därutöver. Den gällande regeln om begränsning av det totala skatteuttaget, den s. k. 80/85-procentregeln, föreslås anpassad till marginalskattetaket.

I propositionen redovisas den lagtekniska regleringen av den reform av det kommunala skatteunderlaget som utgjorde ett led i propositionen om den kommunala ekonomin (prop. 1978/79:95). Grundavdraget vid den kommunala inkomsttaxeringen föreslås i det sammanhanget höjt från 4 500 kr. till 6000 kr., medan det statliga grundavdraget föreslås slopat. Den särskilda skattereduktionens storlek anpassas till de nya reglerna för grundavdragen och en teknisk anpassning av den statliga inkomstskatteskalan genomförs.

Även utformningen av folkpensionäremas skattelättnader behandlas i propositionen. För år 1980 föreslås en höjning av det extra avdraget. Vidare läggs förslag fram om deklarationspliklsgränsen för folkpensionärer vid 1980 års taxering.

Slutligen föreslås i propositionen att avgift för arbetslöshetsförsäkring, som tidigare har varit avdragsgill endast inom ramen för det s. k. kapital-försäkringsavdraget, skall få dras av från inkomsten i förvärvskällan.

De nya reglema föreslås träda i kraft den 1 januari 1980. 1 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 58

Prop. 1979/80:58 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt'

dels att 8§, 9§ 2 och 3 mom., I0§ I mom. samt 11 § I mom. skall ha nedan angivna lydelse,

(/(7.S att i lagen skall införas en ny paragraf 10 a§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §2 Skallskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under he-skallningsårel, äger alt å den taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag, varvid 48a 2 och 3 mom. samt 49 § kommunalskaltelagen skola äga motsvarande tilllämpning.

Förening, som är hänföriig under 53 § I mom. första stycket e) kommunalskattelagen, äger atl från den taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag med 2000 kronor.

9§

2 mom.'' För skaltskyldig fy- 2 mom. Har skattskyldig varit

sisk person, som varit här i riket bosatt här i riket under hela eller

hosail under hela eller någon del någon del av beskattningsåret och

av heskaiiningsårel. utgöres den har skatieförmågan varit väsentli-

hcskallningsharu inkomsten av den gen nedsatt av sådan anledning,

taxerade inkomsten, minskad med sotn anges i 50§ 2 mom. andra,

(/('/ statliga grundavdrag, vartill tredje eller fjärde stycket kommu-

dcn skatlskyldige är berättigad. nalskattelagen (1928: 370),/år efter

Den hcskaiiningshcira inkomsten taxeringsnämndens eller, om be-

skall angivas i hell hundratal kro- svär anförts eller särskild framställ-

nor. så alt övcrskjuUinde belopp. ning därom gjorts senast den 30 juni

som icke uppgår lill hell hundratal året näst efter taxeringsåret, läns-

kronor. bortfaller. rättens praiTi/Vrg den skattskyldiges

Finnes skallskyldigs skaileför- taxerade inkomst minskas ned av-

måga hava varit väsentligen ned- drag enligt bestämmelserna i nämn-

satt av anledning, varom i 50 § 2 da lagrum. Vad härefter återstår

mom. andra, tredje eller fjärde avrundas nedåt till helt hundratal

stycket kommunalskattelagen kronor och utgör beskattningsbar

(1928: 310)j'örmäles. mä efter taxe- inkomst,
ringsnämndens eller, om besvär an
förts eller ock särskild framställ
ning därom gjorts senast den 30 juni
året näst efter taxeringsåret, läns-

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770.

2 Senaste lydelse 1977: 573.
Senaste lydelse 1979: 171.

3 men		ic	ke	5 basenheter
5 '				6
6 •				7
7 ■				8
8 ■				9
9 •				10
10 •				II
ll ■				12
12 ■				13
13 ■				14
14 ■				16
16 ■				20
20 ■■				30
iO ba	sent-		eter

grundbeloppet för

3 basenheter och 4% av återstoden
5	8% ■'
6	■ 13% "
7	• /6% ••
8	■ 207c ■•
9	' 25% •'
10	■ 29% "
11	■ 33% "
12	• 359o ••
13	■ 40% ••
14	• 45% ■•
16	• 49% •'
20	' 53%' ■■
30	' 55% ••

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lyddse 10 §

/ mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger / basenhet enligt lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:

/ procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

/ men icke 4 baser		heter	grundbeloppet f	ör / basenhet och	2 % av åters	oden
4 "	5			■# basenheter och 4%)'
5 ■• •	6			5	5% '
6 ■' •	7			6	8%, '
7 •■ •	8			7	• 11%'
*8 ■■ ■*	9			8	' 14% '
9 •• ■	10			9	■ 20% '
10 •• '	■ 11			10	• 22%, •
// •■ ■	• 12			11	' 26 % '
12 •■ •	• 13			12	• 30 %o •
13 ■■ ■	14			13	• 34%. •
14 ■■ ■	15			14	' 39 %c '
15 •• •	■ 16			15	' 44 %c •
16 ■• •	■ 17			16	• 45%,-
17 ■■ ■	• 20			17	■ 48 %c '
20 '• '	■ 30			20	• 53%,'
30 basenh	eter			30	' 58%, '

Prop. 1979/80:58 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 a .«■

Vid beräkning av statlig inkomsiskalt gäller följande i jråga om fysisk person, som varit hosail här i riket under hela eller någon del av heskaiiningsårel. och för oskiflat dödsbo efter den som vid sin död var bosatt här.

Statlig inkomstskall las inte ut i den mån den tillsammans med kommunal inkomstskall överstiger 80 procent av någon del av den beskattningsbara inkomsten upp till 30 basenheter och 85 procent av någon del av den beskattningsbara inkomsten därutöver.

Har skattskyldig inkomsl som enligt kommunalskaltelagen (1928: 370) heskallas i annan kommun än hemortskommunen anses inkomst i hemortskommunen utgöra den högsla delen av den sammanlagda inkomsten. Har skaltskyldig inkomsl i två eller flera kommuner utom hemortskommunen skall den största av dessa inkomster anses utgöra den högsta delen av den sammanlagda inkomsten i nämnda kommuner. Uppgår inkomst i Ivå eller flera kommuner lill samma belopp skall inkomsl i den kommun som har den högsla skallesatsen, anses utgöra den högsla delen av den sammanlagda inkomsten. Molsvarande skall gälla vid sådan fördelning som avses 160 kommunalskaltelagen.

Skall makars inkomster läggas samman enligt 11 H I mom. beräknas statlig inkomstskatt med utgångspunkt i de regler som enligt tredje styckel ovan gäller Jör make

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4500 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersätlning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4500 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962; 381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977; 267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

Prop. 1979/80:58 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

ersättning på grund av skadeförsäkring, dock ej i den mån köpeskilling, som skulle hava influtit därest försäkrad egendom i stället försålts, varit att hänföra till intäkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse eller i den mån ersättningen eljest motsvarar sådan skattepliktig intäkt eller motsvarar sådan avdragsgill omkostnad, vilken är att hänföra till någon av nämnda förvärvskällor;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sädan sjuk- elier olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956: ersättning jämlikt lagen (1956:
293) om ersättning åt smittbärare 293) om ersättning åt smittbärare
om icke ersättningen grundas på om icke ersättningen grundas på
förvärvsinkomst av 4 500 kronor el- förvärvsinkomst av 6 000 kronor el
ler högre belopp för år; ler högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmedjämförlig periodisk intäkt, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973: 349), internatbi-drag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. lagen om allmän försäkring, så ock hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976: 263) om statliga bostadsbidrag till bamfamiljer, förordningen (1976:262) om statskommunala bostadsbidrag eller förordningen (1977:392) om statskommunala bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m.fl.;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del

Prop. 1979/80:58 10

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna goltgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg.

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare m. fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 §.

tSe vidare anvisningarna.)

46 § 2 tnorn. X hemortskommunen äger skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag;

1) för periodiskt understöd eller därmed jämföriig periodisk utbetalning, som icke får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b §;

3) för premier och andra av- 3) för premier och andra avgifter, gifter, som skattskyldig eriagt för som skattskyldig eriagt för försäk-försäkringar av följande slag, vilka ringar av följande slag, vilka ägas ägas av honom själv eller, i före- av honom själv eller, i förekom-kommande fall, hans make eller mande fall, hans make eller hans hans omyndiga barn, nämligen ka- omyndiga barn, nämligen kapital-pitalförsäkring, till den del avdrag försäkring, till den del avdrag för för premien ej medges enligt punkt premien ej medges enligt punkt 2 av

2 av anvisningarna till 22 § eller        anvisningarna till 22 § eller punkt 9
punkt 9 av anvisningarna till 29 §,      av anvisningarna till 29 §, arbetslös-
arbetslöshetsförsäkring samt sådan hetsförsäkring, om avdrag ej
sjuk- eller olycksfallsförsäkring, medges enligt nyssnämnda lagrum
därunder inbegripen avgift till sjuk-    eller punkt 6 av anvisningarna till
kassa för begravningshjälp, som ej    33 §, samt sådan sjuk- eller olycks-
avses i 33 § och som ej utgör sjuk-    fallsförsäkring, därunder inbegri-
försäkring enligt 2-4 kap. lagen om    pen avgift till sjukkassa för begrav-
allmän försäkring;                      ningshjälp, som ej avses i 33 § och

som ej utgör sjukförsäkring enligt 2-4 kap. lagen om allmän försäkring;

4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklaration fogat
intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret utgivit för eller
tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess bar
net fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola,
gymnasieskola eller därmed jämföriig grundutbildning, dock högst med

3 000 kronor för varje barn;

6) för under beskattningsåret av den skattskyldige eriagd avgift avseende annan pensionförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som äges av arbetsgivare, om försäkringen äges av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig eriägga sjömansskatt, skall avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring

' Senaste lydelse 1978:913.

Prop. 1979/80:58 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och underhållsbidrag, som i första stycket 4) och 6) här ovan sägs, åtnjutas allenast i den mån hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt icke tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig endast under en del av beskattningsåret varit här i riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas allenast i den mån det belöper å nämnda tid.

Avdrag för premier och andra avgifter, som avses i första stycket 3) här ovan, må ej för skattskyldig åtnjutas till högre belopp än 250 kronor; dock att, om skaltskyldig under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem båda gemensamt må åtnjutas med högst 500 kronor. Avdrag, som nu sagts, med högst 500 kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig under beskattningsåret varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild) och haft hemmavarande barn under 18 år.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får ej överstiga den skaitskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och icke är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna lill 29§, får avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den icke överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med A-inkomst enligt föregående mening icke överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen pä inkomst som skall upptagas till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 9§ 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får åtnjutas med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skaltskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänsl men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får medges avdrag högst med belopp, beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Sådant avdrag får dock icke beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte styckel av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig, som drivit jordbruk, skogsbruk

Prop. 1979/80:58 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig elt betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9§ 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576)omstatliginkomstskatt äratt anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år varunder den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tagas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock ej överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gänger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari månad det år varunder driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får lalan ej föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första siycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis icke kunnat åtnjutas enligt bestämmelserna i femte stycket, medgives avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag får dock icke åtnjutas med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som angives i femte stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena får avdrag för avgift som avses i första stycket 6) ej åtnjutas till högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som äro skattepliktiga i hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) icke utnyttjas i hemortskommunen, må avdrag för återstoden av vad sålunda beräknats åtnjutas i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som åtnjutes vid taxeringen i kommunen. Vad som sålunda ej kunnat avdragas får den skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter det år då avgiften erlades. Ej heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf åtnjutits.

48 §

2 mom. Skattskyldig fysisk 2 mom. Skaltskyldig fysisk
person, som varit här i riket bosatt person, som varit här i riket bosatt
under hela beskattningsåret, äger under hela beskattningsåret, äger
att å den i hemortskommunen taxe- att å den i hemortskommunen taxe
rade inkomsten åtnjuta kommunalt rade inkomsten åtnjuta kommunalt
grundavdrag med4500 kronor. grundavdrag medö000 kronor.

Har skattskyldig under beskatt- Har skattskyldig under beskatt
ningsåret uppburit lön eller annan ningsåret uppburit lön eller annan
gottgörelse som utgör skattepliktig gottgörelse som utgör skattepliktig
inkomst enligt lagen (1958: 295) om inkomst enligt lagen (1958: 295) om
sjömansskatt skall grundavdraget sjömansskatt skall grundavdraget

' Senaste lydelse 1974:769.

Prop. 1979/80:58 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersättning ät smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973: 349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eiler rörelse; samt

för belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter, samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter, allt i den omfattning, som anges i anvisningarna till 41 b §;

b) staten:

för inkomsl av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avseratt tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållnings
sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som re
geringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan
för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som
enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, pensionsstiftelser som avses i lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna pensionsfonden. Allmänna sjukförsäkringsfonden, Apolekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m., Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Dag Hammarskjölds minnesfond, Fonden för industriellt utvecklingsarbete, Fonden för industriellt

Prop. 1979/80:58 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samarbete med u-länder, Järnkontoret och SlS-Standardiseringskommis-sionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Skeppsfartens sekundärlånekassa. Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg, Svenska bibelsällskapets bibelfond. Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan. Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd och Aktiebolaget Tipstjänst: för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinst
syfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt än
damål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets
försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller be
stämda personer, främja vård och uppfostran av bam eller lämna under
stöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverk
samhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ide
ella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningama angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, sam
fund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hän
förlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska perso
ner, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller
på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om
samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser mark
samfällighet eller regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bo
lag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under
punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Prop. 1979/80:58 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 4500 kronor eller högre belopp till 6000 kronor eller högre belopp
för år. Till intäkt av tjänst hänföres för år. Till intäkt av tjänst hänföres
under nämnda förutsättningar ock- under nämnda förutsättningar ock
så ersättning enligt lagen                 så ersättning enligt lagen
(1956:293) om ersättning åt smitt- (1956:293) om ersättning ål smitt
bärare samt annan lag eller författ- bärare samt annan lag eller författ
ning, som utgåtl annoriedes än på ning, som utgått annorledes än på
grund av försäkring, som nyss   grund av försäkring, som nyss
sagts, till någon vid sjukdom eller sagts, till någon vid sjukdom eller
olycksfall i arbete eller på gmnd av olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring.                                       militärtjänstgöring.

Föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.

Timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973: 349), utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknadsstöd räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser ulgå till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda.

lill 33 §

6. Avdrag medges för avgift tdl erkänd arbetslöshetskassa. Kan sådant avdrag ifrågakomma i flera förvärvskällor skad det i första hand hänföras tid den förvärvskälla där bruttointäkten är störst.

lill 50 § 2.' Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke bampension eller vårdbidrag. Den omständigheten att folkpension under ett beskattningsår utgått med ett ringa belopp, t. ex. till följd av atl folkpensionen icke åtnjutits under hela året, utgör icke hinder mot att medgiva den skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är humvida folkpensionen, om den utgått i full utsträckning, utgjort en icke obetydlig del av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna gmnder.

" Senaste lydelse 1978:913.

Prop. 1979/80:58

Nuvarande lydelse

Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst icke visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige icke skall påföras statligt beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig, som under beskattningsåret icke haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2§ första stycket lagen (1962: 381) om allmän försäkring och därutöver skattepliktiga intäkter av tjänst om sammanlagt 3600 kronor samt åtnjutit avdrag endast med 100 kronor enligt 33 § 2 mom. första stycket. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 77,5 procent av basbe loppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Föreslagen lydelse

Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst icke visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige icke skall påföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 6000 kronor. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig, som under beskattningsåret icke haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 § försia siycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och därutöver skattepliktiga intäkter av tjänst om sammanlagt 5200 kronor samt åtnjutit avdrag endast med 100 kronor enligt 33 § 2 mom. första stycket. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 77,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Prop. 1979/80:58 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dige eller hans make flera fastigheter av sådant slag gälla bestämmelsema enbart en fastighet. 1 första hand avses fastighet som utgör stadigvarande bostad för den skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås, när särskilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelsema i 52 § 1 mom. sista stycket.

Denna lag träder i krafl den 1 Januari 1980 och tillämpas första gången vid 1981 års taxering.

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 22 § 3 mom. taxeringslagen (1956: 623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

22 §

3 mom.Skaltskyldig, som upp- 3 mom. Skattskyldig, som upp-

burit folkpension, är med undantag burit folkpension, är med undantag
som anges i andra stycket skyldig som anges i andra stycket skyldig
att utan anmaning avlämna själv- atl utan anmaning avlämna själv
deklaration endast om hans bmt- deklaration endast om hans bmt-
tointäkt av en eller flera förvärvs- tointäkt av en eller flera förvärvs
källor under året uppgått till minst källor under året uppgått till minst
16000 kronor, eller, om hans make 17500 kronor, eller, om hans make
uppburit folkpension, lill minsl uppburit folkpension, till minst
13800 kronor. Med folkpension 15 200 kronor. Med folkpension
avses folkpension i form av ålders- avses folkpension i form av ålders
pension, förtidspension, änkepen- pension, förtidspension, änkepen
sion och hustrutilllägg. Som folk- sion och hustrutilllägg. Som folk
pension räknas icke bampension el- pension räknas icke barnpension el
ler vårdbidrag. ler vårdbidrag.

Bestämmelsema i första stycket gälla icke om den skattskyldiges make är skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration, om den skattskyldige har varit bosatt i riket endast en del av beskattningsåret, om han har skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstigande 75 000 kronor eller om garanlibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för honom. I fråga om makar gälla beslämmelserna i 1 mom. tredje stycket såvitt avser förmögenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 Januari 1980.

' Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. Senaste lydelse 1978:914.

I mom. Har lokal skattemyndighet ej annorledes förordnat, skall, då inkomst av tjänst hänför sig till arbetsanställning som är avsedd att vara kortare tid än en vecka eller då inkomsten eljesl avser bestämd tidsperiod och uppbäres vid regelbundet återkommande tillfällen, preliminär A-skatt utgår med belopp, som angivas i skattetabeller. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.

Skattetabellerna skola för olika inkomstbelopp, beräknade för vecka eller den längre tid som bestäms av regeringen eller den myndighet regeringen utser, angiva därå belöpande preliminär skatt. Tabellerna skola grundas på följande förutsättningar, nämligen

a 11 inkomsten samt grundavdraget äro oförändrade under inkomståret,

Si t den skattskyldige icke kommer att taxeras för annan inkomst än som i tabellen angives. ej heller för garantibelopp för fastighet eder för förmögenhet.

atl den skatlskyldige icke har att erlägga socialförsäkringsavgift lill folkpensioneringen eidigt 19 kap. 3§ lagen (1962:381) om allmän försäkring, tilläggspensions-avgift eller sjukförsäkringsavgift,

alt skattskyldig, som avses i 2 mom. första stycket 2) och 4) erhåller skattereduktion, samt

1 mom. För inkomst av tjänst som hänför sig //// bestämd tidsperiod och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen eller till arbetsanställning som är avsedd att vara kortare lid än en vecka skall preliminär A-skatt utgå med belopp, som anges i skattetabeller, om inte lokal skattemyndighet har bestämt annat. Skattetabellerna skall ange den preUminära skatt som belöper på olika inkomstbelopp, beräknade för månad eller den kortare tid som anges i tabellerna. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.

Tabellerna skall grundas på följande fömtsättningar, nämligen

a 11 inkomsten är oförändrad under inkomståret,

alt den skattskyldige endast kommeratt taxeras förden inkomst som anges i tabellen,

att den skatlskyldige inte skall erlägga annan skatt eller avgift som avses i denna lag än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt,

alt skaltskyldig som avses i 2 mom. försia stycket 2 och 4 erhåller skattereduktion,

att den skattskyldige vid taxering för inkomsten inte erhåller andra avdrag än grundavdrag och, såvitt gäller skattskyldig som avses i 2 mom. första siycket 3 och 4, förvärvsavdrag.

Prop. 1979/80:58

Nuvarande lydelse

att vid taxering för inkomsten icke andra avdrag medgivas den skattskyldige än dds grundavdrag, och, såvitt gäller i 2 mom. första stycket 3) och 4) avsedd skattskyldig, avdrag enligt 46 § 3 mom. kommunalskaltelagen.

2 mom. I skattetabellernai/:o/a i
särskilda kolumner upptagas skat
tebelopp för följande gmpper av
skattskyldiga, nämligen

1) ogift inkomstagare, som icke avses Under 4), och gift inkomsttagare, vars make har en sammanräknad nettoinkomst på minst tvåtusen kronor;

2) gift inkomstagare, vars make saknar sammanräknad nettoinkomst eller har sådan inkomst understigande tvåtusen kronor;

3) gift inkomsttagare, som är berättigad till avdrag enligt 46 § 3 mom. kommunalskattelagen;

4) ogift inkomsttagare, som är berättigad till avdrag enUgt 46 § 3 mom. kommunalskattelagen.

Ogift inkomsttagare, som har hemmavarande barn och som icke är hänförlig till under 4) upptagen grupp av skattskyldiga, skall likställas med inkomsttagare som under 2) avses.

3 mom.* Skattetabellerna skola
angiva den preliminära skatten un
der förutsättning att statlig in
komstskatt beräknas med tillämp
ning av det procenttal av gmndbe-
loppet, som bestämts för inkomst
året saml alt det sammanlagda be
loppet av kommunal inkomstskatt
och landstingsmedel beräknas för
skattekrona och skatteöre till vissa
i hela krontal bestämda belopp,
vilka regeringen eller den myndig
het regeringen besiämmer fast
ställer för varje inkomstår.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer mö dock beträffande Slockholm, Göteborg eller Malmö, efler framställning av

" Senaste lydelse 1974:771.

Föreslagen lydelse

2 mom. I skattetabellernasA:a// i
särskilda kolumner tas upp skatte
belopp för följande gmpper av
skattskyldiga, nämligen

1) ogift inkomsttagare, som inie avses under 4, och gift inkomsttagare, vars make har en sammanräknad nettoinkomst på minst 3000 kronor,

2) gift inkomstagare, vars make saknar sammanräknad nettoinkomst eller har sådan inkomst understigande 3 000 kronor,

3) gift inkomsttagare, som är berättigad tiXlförvärvsavdrag,

4) ogift inkomsttagare, som är berättigad till förvärsavdrag.

Ogift inkomsttagare, som är berättigad till skattereduktion men inte till förvärvsavdrag skall jämställas med inkomsttagare som avses under 2.

3 mom. Skattetabellerna skall
ange den preliminära skatten under
förutsättning att statlig inkomst
skatt beräknas med tillämpning av
det procenttal av grundbeloppet,
som har bestämts för inkomståret
saml att kommunal inkomstskatt
beräknas för skattekrona och skat
teöre till vissa i hela krontal be
stämda belopp, som regeringen el
ler myndighet som regeringen be
stämmer fastställer för varje in
komstår.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer/år dock beträffande Stockholm, Göteborg eller Malmö, efter framställning av

Prop. 1979/80:58

Nuvarande lydelse

vederbörande kommun, upprätta särskild tabell för inom kommunen skattskyldiga, avseende en utdebitering för kommunalt ändamål i femtiotal ören, samt meddela de närmare föreskrifter, som må erfordras för tillämpning av tabellen. Den merkostnad, som kan uppkomma för upprättandet av sådan tabell, skall gäldas av vederbörande kommun.

4 mom. 1 skattetabellerna skall därjämte intagas en särskild kolumn, vari angives det belopp varmed preliminär A-skatt skall beräknas å inkomst för dag av sådan anslällning som är avsedd vara kortare lid än en vecka. För samtliga skattetabeller skola enahanda belopp angivas i den särskilda kolumnen att tillämpas oberoende av arbetstagarens civilstånd och annan i 2 mom. angiven omständighet. Skattebeloppen .yAo/aberäknas på grundval av beräknelig genomsnittlig sysselsättning under året och av den utdebitering till kommunal inkomstskatt och landstingsmedel, som riksskatteverket bestämmer för varje år. Den särskilda skattekolumnen skall avse en lägsta dagsinkomst av tio kronor. X övrigt skall vad ovan i denna paragraf sägs i tillämpliga delar gälla vid skattebeloppens beräkning.

Föreslagen lydelse

vederbörande kommun, upprätta särskild tabell för inom kommunen skattskyldiga, avseende en skattesats för kommunalt ändamål i femtiotal ören, samt meddela de närmare föreskrifter, som kan behövas för tillämpning av tabellen. Den merkostnad, som kan uppkomma för upprättandet av sådan tabell, skall betalas av vederbörande kommun.

4 mom. 1 skattetabellerna skall också tas in en särskild kolumn, vari anges det belopp varmed preliminär A-skatt skall beräknas på inkomst för dag av sådan anslällning som är avsedd vara kortare tid än en vecka. För samtliga skattetabeller skall samma belopp anges i den särskilda kolumnen att tillämpas oberoende av arbetstagarens civilstånd och annan i 2 mom. angiven omständighet. Skattebeloppen skall beräknas på gmndval av beräknelig genomsnittlig sysselsättning under året och med ledning av för riket genomsnittlig skattesats till kommunal \nkomstskaltföregående år. X övrigt skall vad ovan i denna paragraf sägs i tillämpliga delar gälla vid skattebeloppens beräkning.

Prop. 1979/80:58 27

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att anvisningama till 12 § samt de tabeller som avses i 7 § 1 mom. och 8 § lagen (1958:295) om sjömansskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 12 §2

Jämkning i fall som avses i 12 § 1 Jämkning i fall som avses i I2S 1

mom. vid e) må för år räknat med- mom. vid e)får för år räknat medgi-
givas med högst etl belopp, som vas med högst etl belopp, som
motsvarar summan av icke utnytt- motsvarar summan av 6 000 kronor
jai grundavdrag och det belopp. och det belopp, med vilket avdrag
med vilket avdrag för väsentligen för väsentligen nedsatt skatteför-
nedsatt skatleförmåga högst skulle måga högst skulle/?« kunnal medgi-
hava kunnal medgivas vid taxering vas vid taxering till statlig inkomst
till statlig inkomstskatt, skatt.

1 fråga om sjöman, som utan att vara bosatt i Sverige har att betala sjömansskatt enligt 7 S. må vid jämkning enligt 12 § 1 mom. hänsyn tagas till sådana i sistnämnda författningsrum omförmälda avdrag, vilka sjömannen med tillämpning av grunderna för lagen om statlig inkomstskatt skulle hava kunnat påräkna vid taxering i det land. där sjömannen är bosatt. Har vid nämnda taxering avdrag kunnat utnyttjas av sjömannen själv eller hans make skall jämkning dock ej medgivas.

Vid jämkning enligt 12 S 3 och 5 mom. för i Sverige icke bosatt sjöman skall slutlig skatt beräknas med tillämpning av svenska beskattningsregler.

Med deltidstjänstgöring enligt 12 § 5 mom. förstås tjänstgöring som enligt anställningsavtal skall fullgöras på kortare tid än hellid.

' Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777. ' Senasie lydelse 1978:916.

Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst,	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
1 710— 1 800	10,20	-1-32,0%
1 800— 2 400	39	+ 32,0%
2 400— 3 000	231	+ 36,5%
3 000— 3 600	450	+ 42,0%
3 600— 4 200	702	+ 47,0%
4 200— 4 800	984	+ 53,0%
4 800— 5 400	1302	+ 59,0%
5 400— 6000	1656	+ 62,0%
6 000— 6 600	2 028	+ 68,5%
6 600— 7 200	2 439	+ 73,0%
7 200— 7 800	2 877	+ 75,5%
7 800— 8 400	3 330	+ 77,0%
8 40O- 9 000	3 792	+ 77,0%
9 000— 9 600	4 254	+ 80,0%
9 600—10 000	4 734	+ 81,0%
10 000—13 800	5 058	+ 81,0%
13 800—	8136	+ 86,0%

Tabell F kolumn 2—3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.	Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.	Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
2 200— 2 400 2400— 3 000 3 000— 3 600 3 600- 4 200	11,00 75 294 546	+ 32,0% + 36,5% +42,0 % + 46,5 %
4 200— 4 800 4 800— 5 400 5 400— 6 000 6 000— 6 600	825 1143 1494 1869	+ 53,0% + 58,5% + 62,5% + 68,0%
6 600— 7 200 7 20O- 7 800 7 800- 8 400 8 400— 9 000	2 277 2 715 3168 3 630	+ 73,0% +75,5 % + 77,0 % + 77,0%
9 000— 9 600 9 600-10 000 10 000—13 800 13 800—	4 092 4 569 4 893 7 971	+ 79,5% + 81,0% + 81,0% + 86,0%

» Senaste lydelse 1978:916.

Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar	Skatt pä inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
2 370— 2 400	12,40	+ 32,0%
2 400— 3 000	22	+ 34,5%
3 000— 3 600	229	+ 40,5%
3 60O— 4 200	472	+ 45,5 %
4 200— 4 800	745	+ 51,0%
4 800— 5 400	1051	+ 57,0%
5 40O- 6 000	1393	+ 61,5%
6 000— 6 600	1762	+ 66,5%
6 600— 7 200	2 161	+ 72,0%
7 200— 7 800	2 593	+ 74,5%
7 800— 8 400	3 040	+ 77,0%
8 400— 9 000	3 502	+ 77,0%
9 000- 9 600	3 964	+ 78,5 %
9 600—10 000	4 435	+ 81,0%
10 000—14 000	4 759	+ 81,0%
14 000—	7 999	+ 86,0%

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.	Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.	Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
1 790— 2 400 2 400— 3 000 3 000— 3 600 3 600— 4 200	10,05 68 263 491	+ 9,5% + 32,5% + 38,0% + 42,0%
4 200— 4 800 4 800— 5 400 5 400— 6 000 6 000— 6 600	743 1028 1346 1682	+ 47,5% + 53,0% + 56,0% + 61,0%
6 600— 7 200 7 200— 7 800 7 800— 8 400 8 40O- 9 000	2 048 2 444 2 852 3 266	+ 66,0% + 68,0% + 69,0% + 69,5 %
9 000— 9 600 9 600—10 000 10 000-13 800 13 800—	3 683 4 112 4 404 7 178	+ 71,5% + 73,0% +73,0 % + 77,5 %

Nuvarande lydelse

Närfart

Tabell N kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst,	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
810— 1 200	12,00	+ 30,0%
1200— 1800	129	+ 31,5%
1 800— 2 400	318	+ 32,5%
2 40O— 3 000	513	+ 38,5%
3 000— 3 600	744	+ 43,0%
3 600— 4 200	1002	+ 48,5%
4 200— 4 800	1293	+ 55,0%
4 80O— 5 400	1623	+ 59,5%
5400— 6000	1980	+ 64,0%
600O— 6600	2 364	+ 70,5 %
6 600— 7200	2 787	+73,0 %
7 200- 7 800	3 225	+ 76,5%
7 800— 8 400	3 684	+ 77,0%
8 400— 9000	4146	+ 77,0%
9 000— 9 600	4 608	+ 81,0%
9 600—10 000	5 094	+ 81,0%
10 000—13 600	5 418	+ 81,0%
13 600—	8 334	+ 86,0%

Tabell N kolumn 2—3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar månadsinkomst,	Skatt på inkomst vid skiktets nedre	Skatt pä inkomst utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
1 330— 1 800 1 800— 2 400 2 400— 3 000 3000— 3600 3 600— 4 200	11,60 162 357 585 843	+ 32,0% + 32,5% + 38,0% + 43,0% + 48,5 %
4200— 4 800 4 800— 5 400 5 400— 6000 6 000— 6 600	1134 1464 1821 2 202	+ 55,0% + 59,5% + 63,5% + 70,5 %
6 600— 7 200 7 200— 7 800 7 800- 8 400 8 400- 9 000	2 625 3 063 3 522 3 984	+ 73,0% + 76,5 % + 77,0% + 77,0%
9 000— 9 600 9 600-10 000 10 000—13 600 13 60O—	4 446 4 929 5 253 8 169	+ 80,5% + 81,0% + 81,0% + 86,0%

Nuvarande lydelse

Tabell N kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar	Skatt pä inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
1490— 1800	10,35	+ 31,5%
1 800— 2 400	108	+ 32,0%
2 400— 3 000	300	+ 36,5%
3 OOO- 3 600	519	+ 42,0%
3 600— 4 200	771	+ 46,5 %
4 200— 4 800	1050	+ 53,0%
4 800— 5 400	1368	+ 58,5%
5 400— 6 000	1719	+ 62,5%
6 000— 6 600	2 094	+ 68,0 %
6 600— 7 200	2 502	+ 73,0%
7 200— 7 800	2 940	+ 75,5 %
7 800— 8 400	3 393	+ 77,0%
8 400— 9 000	3 855	+ 77,0%
9 000— 9 600	4 317	+ 79,5 %
9 600—10 000	4 794	+ 81,0%
10 000—13 800	5118	+ 81,0%
13 800—	8 196	+ 86,0%

Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)

Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
830— 1200	10,70	+19,0 %
1 200— 1 800	81	+19,5 %
1 800- 2 400	198	+ 20,5 %
2 400— 3 000	321	+ 34,5%
3 000— 3 600	528	+ 38,5%
3 600— 4 200	759	+ 43,5%
4 200— 4 800	1020	+ 49,5%
4 800— 5 400	1317	+ 53,5%
5 400— 6 000	1638	+ 57,5%
6 000- 6 600	1983	+ 63,0%
6 600— 7 200	2 361	+ 66,0%
7 200— 7 800	2 757	+ 69,0%
7 800- 8 400	3 171	+ 69,0%
8 400— 9 000	3 585	+ 69,5%
9 000— 9 600	4 002	+ 72,5 %
9 600—10 000	4 437	+ 73,0 %
10 000—13 600	4 729	+ 73,0%
13 600—	7 357	+ 77,5%

Föreslagen lydelse Tabeller för beräkning av sjömansskatt

Fjärrfart

TabeU F kolumn I

(Ogift sjöman ulan bam)

Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
mänadsinkomst,	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
1770- 1800	12,40	+ 32,0%
1800- 2400	22	4-32,5%
2400- 3000	217	-t-34,0%
3000- 3600	421	+ 38,0%
3600- 4200	649	+ 42,0%'
4 200- 4 800	901	+ 48,5%
4 800- 5400	1 192	+ 51,5%
5400- 6000	1501	*+ 5(,.5%c*
6000- 6600	1840	+ 61,5%
6600- 7200	2209	+ 68,0%
7200- 7 800	2617	+ 72,5%
7800- 8400	3 052	+ 74.5%
8400- 9000	3499	+ 76,0%
9000- 9600	3 955	+ 77,0%
9600-10000	4417	+ 81,0%
10000-14400	4741	+ 80,0%
14400-	8261	+ 85,0%
TabeU F kolumn 2-3
(Gift sjöman)
Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt pä Inkomst
mänadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
2 250- 2 400	11,25	+ 32,5%
2 400- 3 000	60	+ 34,5%
3000- 3600	267	+ 37,5%.
3600- 4200	492	+ 42,0%
4200- 4 800	744	+ 48,0%
4800- 5400	1032	+ 52,0%
5400- 6000	1344	+ 56,0%
6000- 6600	1680	+ 61.5%
6600- 7200	2049	+ 67,5%
7200- 7800	2454	+ 72,5%
7800- 8400	2 889	+ 75,0%
8400- 9000	3 339	+ 76,0%
9000- 9600	3 795	+ 76.5%
9600-10000	4 254	+ 81,0%
10000-14400	4 578	+ 80,0%
14400-	8098	+ 85,0%

Föreslagen lydelse

Tabell F kolumn 4

(Ogift sjöman med bam)

Beskattningsbar		Skatt på inkomst	Skatt pä inkomst
mänadsinkomst.		vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.		gräns, kr.	nedre gräns
2420-	3000	11,70	+ 33,5%
3 000-	3600	206	+ 37,0%
3 600-	4200	428	+ 40,5%
4200-	4800	671	+ 46,5%
4800-	5400	950	+ 50,5%
5400-	6000	1253	+ 55,0%
6000-	6600	1583	+ 60,5%.
6600-	7 200	1946	+ 65,5%.
7200-	7800	2339	+ 71,5%
7800-	8400	2768	+ 74,0%
8400-	9000	3212	+ 76,0%
9000-	9600	3668	+ 76,0%
9600-	10000	4124	+ 80,0%
10000-	14600	4444	+ 80,0%
14600-		8124	+ 85,0%

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar mänadsinkomst, kr.

2400 3000 3600 4200

4800 5400 6000 6600

7200 7800 8400 9000

9600 10000 14400

1850-2400-3000-3600-

4 200-4800-5400-6000-

6600-7200-7800-8400-

900Ö-9600-10000-14400-

Skatt pä inkomst	Skatt pä inkomst
vid skiktets nedre	utöver skiktets
gräns, kr.	nedre gräns
10,00	+ 8,0%
54	+ 31,0%.
240	+ 34,0%
444	+ 37,5%
669	+ 43,5%
930	+ 46.5%
1209	+ 50,5%
1512	+ 55,0%
1842	+ 61,0%
2 208	+ 65,5%.
2601	+ 67,0%
3003	+ 68,5%
3414	+ 69,0%
3 828	+ 73,0%
4 120	+ 72,0%
7288	+ 76,5%

Föreslagen lydelse

Närfart

Tabell N kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
850- 1200	11,00	+ 30,0%>
1200- 1800	116	+ 31,0%
1800- 2400	302	+ 32,5%
2400- 3 000	497	+ 35,0%
3000- 3600	707	+ 39,0%
3600- 4200	941	+ 44,0%
4 200- 4800	1205	+ 49,0%
4800- 5400	1499	+ 53,0%
5400- 6000	1817	+ 58,0%
6000- 6600	2 165	+ 63,5%
6600- 7200	2 546	+ 69,5%
7200- 7800	2963	+ 72,5%
7800- 8400	3 398	+ 75,5%
8400- 9000	3851	+ 76,0%
9000- 9600	4 307	+ 78,5%
9600-10000	4775	+ 80,5%
10000-14200	5 100	+80,0%
14200-	8460	+85,0%

Tabell N kolumn 2-3 (Gitt sjöman)

Beskattningsbar		Skatt pä inkomst	Skatt på inkomst
mänadsinkomst.		vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.		gräns, kr.	nedre gräns
1370-	1800	11,70	+ 31,0%
1800-	2400	145	+ 32,5%
2400-	3000	340	+ 35,0%
3000-	3600	550	+ 39,0%
3600-	4 200	784	+ 44,0%
4 200-	4 800	1048	+ 49,0%
4 800-	5400	1342	+ 52,5%
5 400-	6000	1657	+ 58,0%
6000-	6600	2005	+ 63,0%
6600-	7 200	2 383	+ 69,5%
7200-	7 800	2800	+ 72,5%
7 800-	8400	3235	+ 75,5%
8400-	9000	3 688	+ 76,0%
9000-	9600	4144	+ 78,5%
9600-	10000	4615	+ 80,5%
10000-	14 200	4937	+80,0%
14 200-		8297	+ 85,0%

Föreslagen lydelse

Tabell N kolumn 4

(Ogift sjöman med bam)

Beskattningsbar		Skatt pä inkomst	Skatt pä inkomst
månadsinkomst.		vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.		gräns, kr.	nedre gräns
1530-	1800	11,00	+ 30,0%
1800-	2400	92	+ 32,0%
2400-	3000	284	+ 34,5%
3000-	3 600	491	+ 38,0%
3600-	4 200	719	+ 41,5%
4 200-	4 800	968	+ 48,5%
4 800-	5 400	1259	+ 51,5%
5 400-	6000	1568	+ 56,5%
6000-	6600	1907	(-61,0%
6600-	7 200	2 273	+ 68,0%
7200-	7 800	2681	+ 72,0%
7 800-	8400	3113	+ 75,0%
8400-	9000	3 563	+ 76,0%
9000-	9600	4019	+ 76,5%
9600-	10000	4478	+ 81,0%
10000-	14400	4802	+80,0%
14400-		8322	+85,0%

Tabell N kolumn U

(UUändsk sjöman)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

1200 1800 2400 3000 3600

4 200 4 800 5400 6000 6600

7 200 7800 8400 9000

9600 10000 14 200

870-1200-1800-2400-3000-

3600-4 200-

4 800-

5 400-6000-

6600-7 200-7 800-8400-

9000-9600-10000-14 200-

Skatt pä inkomst	Skatt pä Inkomst
vid skiktets nedre	utöver skiktels
gräns, kr.	nedre gräns
10,95	+ 18,5%
72	+ 19,0%
186	+ 20,0%
306	+ 31,5%
495	+ 35,0%
705	+ 39,5%
942	+ 44,0%
1206	+ 47,5%
1491	+ 52,0%
1803	+ 57,0%
2145	+ 62,5%
2520	+65,5%
2913	+ 68,0%
3321	+ 68,0%
3 729	+ 70,5%
4152	+ 73,0%
4444	+72,0%
7468	+76,5%

Prop. 1979/80:58 37

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om ki'mmuns och annan menighets utdebitering av skatt. m. m.' dds alt 2 vj skall upphöra att gälla. dds att 1. 3 och 4 S§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

I §2

Skattesatsen för kommuns och    Skattesatsen för kommuns och
annan   menighets   uttag av   skatt annan   menighets   uttag   av   skatt
skall bestämmas i förhållande till skall bestämmas i förhållande till
det antal skattekronor och skat- det antal skattekronor och skat
teören, som enligt länsstyrelsens teören, som enligt länsslyrelsens
beräkning kommer atl påföras de beräkning kommer att påföras de
skattskyldiga vid taxeringen det år skattskyldiga vid taxeringen det år
skattesatsen skall fastställas, just- skattesatsen skall fastställas, ökat
eral enligi 2 § och ökat med det an- med det antal skattekronor, som
tal skattekronor, som staten upp- staten uppskattas skola tillskjuta
skattas skola tillskjuta enligt lagen enligt lagen (1979: 362) om skatteut-
(1979:362) om skatteuljämningsbi-                    Jämningsbidrag.
drag och med hidragsunderlag en
ligt beslämmelserna om skattebort
fallsbidrag.

Om enligt 4 kap. 4 § andra stycket kommunallagen (1977: 179) annan skattesats slutligt fastställs än den som har bestämts tidigare, skall den nya skattesatsen om möjligt bestämmas med hänsyn till det antal skattekronor och skatteören som har påförts de skattskyldiga vid taxeringen det år skattesatsen skall fastställas.

3 P

Länsstyrelsen skall senast den 10 Länsslyrelsen skall senasi den 10

september varje år lämna kommun. september varie år lämna kommun,

landstingskommun och församling landstingskommun och församling

uppgifl om det skdilcunderlag. som uppgifl om det beräknade antalet

enligi 2 <> skall beaktas vid bestäm- skallekronor och skalleören som

mande av utdchitcring. avses i I försia slyckel.

' Lagen omtryckt 1973:437 Senasie lydelse av lagens rubrik 1977: 191 2§ 1977: 1076.

' Senaste lydelse 1979: 392.

'Senastelydel.se 1976: 198.

Prop. 1979/80:58 39

Belopp, som vid ingången av ett år utgör kommunens fordran hos staten enligt denna paragraf, skall länsstyrelsen under samma år ulanordna till kommunen med en sjättedel på åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj, juli. september och november. Är kommunens fordran icke uträknad vid utbetalningstillfället ijanuari månad, skall vid detta tillfälle utbetalas samma belopp som har utbetalats i november månad det föregående årel. När särskilda skäl föranleder det får länsstyrelsen dock förordna att utbetalning skall ske med annat belopp. Om det belopp som utbetalades i januari månad icke motsvarar en sjättedel av kommunens fordran, skall den jämkning som föranledes härav ske i fråga om det belopp, som utbetalas i mars månad.

Vad som har sagts om kommunalskatt tillämpas på motsvarande sätt i fråga om landstingsskatt. 1 fråga om församlingsskatt gäller däremot bestämmelsema i 84 § lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980. Äldre bestämmelser om bestämmande av utdebitering samt förskottsutbetalning av allmän kommunalskatt gäller fortfarande i fråga om åren 1980 och 1981.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse

Härigenom föreskrivs atl 84§ lagen (1961:436) om församlingsstyrelse' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

84 §2
Församling är berättigad alt un- Församling är berättigad att un
der visst år av staten uppbära för-      der visst år av staten uppbära för
samlingsskall med belopp som mol-     samlingsskall med belopp som mot
svarar   vad   som   skulle   utgå   på   svarar   vad   som   skulle   utgå   på
gmndval av antalet skattekronor      grundval av antalet   skattekronor
och skatteören i församlingen vid och skatteören i församlingen vid
det föregående årets (taxeringsåret) det föregående årets (taxeringsåret)
taxering, beräknat efter den skatte-   taxering, beräknat efler den skatte
sats som har bestämts för årel före    sals som har bestämts för året före
laxeringsåret. Vid beräkningen av taxeringsåret. Har skattskyldig en-
antalet skattekronor och skatteören   ligt lagen (1951:691) om viss lind-
beaktas bestämmelserna i 2 § lagen   ring i skattskyldigheten för den som
(1965:269) med särskilda bestäm-      inte tillhör svenska kyrkan åtnjutit
melser om kommuns och annan lindring i skattskyldigheten till för-
menighets utdebitering av skatt.      samlingen, skall belopp, som för-
Har    skaltskyldig    enligt    lagen samlingen annars skulle ha varit be-
(1951:691) om viss lindring i skatt-     rättigad att uppbära av staten, ned-
skyldighelen för den som inte till-   sältas i motsvarande mån.
hör svenska kyrkan åtnjutit lindring
i skattskyldigheten till församling
en, skall belopp, som församlingen
annars skulle ha varit berättigad att
uppbära av staten, nedsättas i mot
svarande mån.

' Lagen omtryckt 1976:500. ' Senaste lydelse 1979:391.

Prop. 1979/80:58 41

8 Förslag tiU

Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § Vid prövning av skattebegränsningen fastställes ett spärrbelopp med hänsyn till den beskattningsbara inkomst som beräknats förden skattskyldige enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt för det år vartill skatten hänför sig.

Den beskattningsbara inkomsten Den beskattningsbara inkoms-

skall ten, minskad med 4500 kronor,

skall

ökas med avdrag enligt lagen (1975:1147) om särskilt invesleringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt eller därmedjämförlig författning,

ökas med sådant schablonavdrag för egenavgifter som avses i punkt 2 a av anvisningama till 22 § och punkt 9 a av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928: 370), saml

ökas med avdrag och minskas med intäkt som avses i andra och tredje styckena av anvisningarna till 41 b § nämnda lag,

allt under förutsättning atl den skattskyldige vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten erhållit avdrag eller beskattats för inläkt av här angivet slag.

Om den skattskyldige erlagt sjömansskatt under beskattningsåret, skall den beskattningsbara inkomsten ökas med den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten och enligt 1 S 2 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt skattepliktig dagpenning.

Spärrbeloppet utgör 80 procent Spärrbeloppet utgör 80 procent

av den del av den skattskyldiges av den del av den skattskyldiges
enligt försia siycket beskattnings- enligt första stycket beskattnings
bara inkomsl, ökad eller minskad bara inkomst, ökad eller minskad
enligt andra och tredje styckena, enligt andra och tredje styckena,
som ej överstiger 200000 kronor som e överstiger30 basenheter en-
och 85 procent av överskjutande ligt lagen (1977:1071) om basen
belopp, het enhgt 10 § 1 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt och 85 procent av överskjutande belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 Januari 1980 och tillämpas första gången i fråga om skatt som påförs på grund av 1981 års taxering.

' Senaste lydelse av lagens riibiik 1974: 772. ' Senaste lydelse 1976:109

Prop. 1979/80:58 43

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6S och 4 kap. 6S lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lyddse

3 kap.
6 (}

Sjukpenningunderlag utgöres av

1. för den som är sjukpenningförsäkrad enligi 3 kap. lagen (1962:381)
om allmän försäkring:

hans sjukpenninggrundande inkomst enligt 3 kap. 2 S nämnda lag.

2. för den som ej är sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap. lagen om allmän
försäkring men likväl har inkomst av förvärvsaibete:

den inkomsl som skulle ha ut- den inkomst som skulle ha ut
gjort sjukpenninggrundande in- giorl sjukpenninggrundande in
komsl för honom enligt 3 kap. 2§ komst för honom enligt 3 kap. 2§
nänmda lag. om han hade varit nämnda lag. om han hade varit
sjukpenningförsäkrad. dock lägst sjukpenningförsäkrad. dock lägsl
4 500 kronor, 6 000 kronor,

3. för försäkrad som avses i I kap. 1 S andra slyckel eller som i annat fall
genomgick yrkesutbildning när skadan inträffade:

hans livränleunderlag enligt 4 kap.

Beslämmelserna i 4 kap. 8S äger motsvarande tillämpning i fråga om sjukpenningunderlag. Sjukpenningimdcrlaget får ej beräknas till högre belopp än som motsvarai' sju och en halv gånger det basbelopp enligt 1 kap. 6<} lagen om allmän försäkring som gällde vid årets början.

4 kap.
6 S

För den som ej är sjukpenning- För den som ej ar sjukpenning
försäkrad enligt 3 kap. lagen försäkrad enligt 3 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring (1962:381) om allmän försäkring
men likväl har inkomst av förvärvs- men likväl har inkomsl av förvärvs
arbete utgöres livränteundeilaget arbete utgöres livränteunderiaget
av den inkomst som skulle ha ut- av den inkomst som skulle ha ut
gjort sjukpenninggrundande in- gjort sjukpenninggrundande in
komst för honom enligt 3 kap. 2*} komst för honom enligt 3 kap. 2S
nämnda lag. om han hade varit nämnda lag. om han hade varit
sjukpenningförsäkrad. dock lägst sjukpenningföisäkrad, dock lägst
4 500 kronor. 6 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Betriiffande sjukpenning lill skadad vars sjukpenningundcrlag vid utgången av fir 1979 ej uppgår till 6 000 kronor skall äldre bestämmelser alltjämt äga tillämpning.

' Lagen omlrycki 1977: 264.

Prop. 1979/80:58 44

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-11-08

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m.

1 Inledning

I prop. 1978/79: 160 om fortsatt reformering av inkomstskatten, m.m. framlades förslag om bl.a. marginalskattelättnader för är 1980, marginalskattespärr och lagteknisk reglering av den förenkling av det kommunala skatteunderiaget som utgjorde etl led i prop. 1978/79: 95 om den kommunala ekonomin. Förslagen om en förenklad beräkning av det kommunala skatteunderlaget gmndade sig på förslag som lagts fram av 1976 års kommunalekonomiska utredning (KEU 76) i dess slutbetänkande (SOU 1977:78-79) "Kommunema. Utbyggnad, utjämning, finansiering" och förslagen i övrigt på 1972 års skatteutrednings slutbetänkande (SOU 1977:91) "Översyn av skattesystemet". X prop. 1978/79: 160 behandlades också på gmndval av sistnämnda betänkande folkpensionäremas skattelättnader.

Riksdagen avslog propositionen 1978/79: 160 såvitt avser de fömt nämnda förslagen och begärde att förslag lill skatteomläggning avseende 1980 års inkomster skulle föreläggas riksdagen i höst (SkU 1978/79:55, rskr 1978/79: 334).

Jag avser atl nu åter ta upp de förut angivna frågoma. En sammanfattning av KEU 76:s förslag i dessa delar och av remissyttrandena däröver finns intagen i bilagorna 8 och 9 till prop. 1978/79:95 och av 1972 års skatteutrednings förslag i dessa delar och remissyttrandena däröver i bila-goma 2:1 och 2:2 till prop. 1978/79:50, vartill kan hänvisas.

I 1972 års skalteutrednings slutbetänkande föreslogs också en utvidgning av rätten lill avdrag för avgift för arbetslöshetsförsäkring. Jag avser att nu ta upp denna fråga och kommer att i samband därmed redogöra för förslaget och remissyttrandena i denna del.

Prop. 1979/80:58 45

2 Föredragandens överväganden

2.1 Utgångspunkter för den ekonomiska politiken

Inledningsvis vill jag efter samråd med chefen för ekonomidepartementet anlägga några synpunkter på utgångspunkterna för den ekonomiska politiken.

I regeringsförklaringen konstateras att Sveriges ekonomi i betydelsefulla avseenden förbättrats sedan 1976. Detta gäller bl.a. vår inlemationella konkurrenskraft som i sin tur är av avgörande betydelse för sysselsättning och välfärd. Möjlighetema att nå balans i ekonomin tedde sig också vid böljan av innevarande år relativt ljusa. Krisen i Iran och den därpå följande oljeprisstegringen har emellertid kraftigt förändrat förutsättningarna för den svenska ekonomins utveckling.

För det första ser vi nu en avmattning i den internationella konjunkturen med en dämpad tillväxt på våra exportmarknader. För det andra har oljeprisslegringarna påtagligt ökat inflationstrycket i den svenska ekonomin. För det tredje har de höjda oljepriserna lett till en kraftig försvagning av bytesbalansen.

Det bör också tilläggas att osäkerheten om den framtida ekonomiska utvecklingen nu är stor och att risken för fortsatta oljeprisstegringar är betydande. En sådan utveckling skulle ytterligare försvåra vår situation.

Svårighelema har alltså uppträtt på Just de punkter som är särskilt viktiga för alt vi skall nå balans i ekonomin. En god exportutveckling, en förbättrad bytesbalans och låg inflationstakt är nödvändiga villkor för all klara de övriga centrala målen för den ekonomiska politiken: full sysselsättning, god tillväxt, regional balans och en rättvis inkomstfördelning.

Om vi inte på annat sätt kan komma tillrätta med underskottet i bytesbalansen kommer vi förr eller senare att tvingas lill drastiska åtstramningsåtgärder, som genom att skära ner den privata konsumtionen visserligen håller tillbaka importen och därigenom förbättrar bytesbalansen, men som då också måste gå ut över sysselsättning och välfärd.

För alt undvika att vi kommer i en sådan situation måsle den ekonomiska politiken inriktas på att skapa fömtsättningar för en successivt ökad export och för en dämpad utveckling av importen. Del är emellertid en väg som ställer stora krav och som är förenad med belydande svårigheter. En markanl nedgång i den internationella konjunkturen kan fömtses under 1980. BNP-tillväxten i OECD-området beräknas enligt konjunkturinstitutets bedömningar minska från ca 3 % 1979 lill ca 2 % 1980. Världshandeln fömtses komma att expandera relativt långsamt eller med 4 % i volym 1980 Jämfört med 6 % innevarande år. Marknadstillväxten inom OECD-området för våra bearbetade varor, dvs. ungefär tre fjärdelar av vår export, fömtses i konjunkturinstitutets höstrapport sjunka från ca 9 % 1978-1979 till ca 5% 1979-1980.

Prop. 1979/80:58 46

Orsakerna lill uppbromsningen i världshandeln är framför allt att söka i förändringama på oljemarknaden med kraftiga prishöjningar och stor osäkerhet om den framtida utbudssituationen. Således lägger många länder om politiken i restriktiv riktning i syfle alt minska risken för en inflatorisk utveckling till följd av oljeprishöjningarna. 1 länder som redan i utgångsläget har bytesbalansproblem motiveras åtstramningen även av behovet att motverka belastningen av de ökade oljekostnaderna.

I vissa hänseenden måste man räkna med att de i år inträffade oljepris-höjningarna får allvarligare effekter än vad som var fallet efler oljeprischocken 1973-1974. Den gången räknade man med att de ökade prisema skulle medföra en relativt snabb ökning av utbudet på olja. Enligt OECD:s bedömningar beräknas Ökningen av oljeproduktionen nu stanna vid ca 2 % per år. Del ligger dessutom i sakens natur att denna prognos är ytterst osäker och att riskerna för att den nämnda siffran kommer att underskridas torde vara siörre än utsikterna för atl den kommer att överskridas.

Tillgången på olja uppfattas därmed denna gång som en absolut restriktion för den möjliga BNP-tillväxten i den industrialiserade väriden. Enligt OECD:s bedömningar begränsas medlemsländernas potentiella tillväxt till ca 3 % per år vid en ökad tillgäng på olja om 2 % per år. Tillväxtutsiktema på medellång sikl är därmed sämre än vad tidigare prognoser givit vid handen.

De omedelbara effekterna av oljeprishöjningarna i år torde bli mindre dramatiska än efter 1973-1974. Dessa beräknas denna gång medföra ett relativt sett mindre efterfrågebortfall - ca 1,5 % av BNP mot då ca 3 %. Dessutom kom konjunkturutvecklingen då att bli nära synkroniserad i de viktigaste OECD-ländema. Denna gång är recessionstendenserna starkast i Förenta staterna och där har uppbromsningen blivit påtaglig redan innevarande år. Tillväxten i Västeuropa beräknas enligt konjunkturinstitutets höstrapport däremot bli ungefär oförändrad 1979 eller ca 3 %. För OECD-länderna sammantagna fömtser konjunkturinstitutet en BNP-ökning om ca 2 % 1980. De internationella utsikterna är f. n. utomordentligt osäkra. Alla bedömningar måste därför omgärdas med osedvanligt kraftiga reservationer; i första hand föreligger risker för att utvecklingen blir sämre än vad ovan angivna siffror anger.

Regeringen avser att i finansplanen i januari mer fullständigt redovisa uppläggningen av den ekonomiska politiken. Då kommer beslulsunderiaget att på viktiga punkter vara mer fullständigt än del som f n. föreligger. Det gäller bl. a. OECD: s bedömningar av den internationella utvecklingen för 1980, en mer definitiv redovisning av betalningsbalansdelegationens slutsatser i vad avser vår egen bytesbalans och resultatet av OPEC-mötet i december samt därav föranledda Justeringar i prognoserna för bl. a BNP-och exportutveckling.

På vissa punkter måste emellertid åtgärder vidtas redan dessförinnan. Det gäller bl.a. den höjning av energiskatterna, om vilken förslag redan

Prop. 1979/80:58 47

förelagts riksdagen (prop. 1979/80: 30), och den omläggning av den statliga inkomstskatten till vilken jag återkommer i det följande.

Enligt konjunkturinstilutets beräkningar kommer underskottet i bytesbalansen att uppgå lill ca 12,8 miljarder kr. 1979, en markant försämring från föregående år då underskottet stannade vid 3,4 miljarder kr. För 1980 fömtser konjunkturinstitutet, under förutsättning av oförändrad ekonomisk politik, all bytesbalansunderskottet blir drygt 16 miljarder kr. Enligt betalningsbalansdelegationens preliminära slutsatser bör bytesbalansstatistiken korrigeras så att nivån på de nämnda siffrorna sjunker med mellan 2,5 och 5 miljarder kr. Delegationens definitiva rapport väntas föreligga inom kort. När så är fallet kommer statistiska centralbyrån också att vidta motsvarande förändringar i nationalbudgetens BNP-, export-, import- och produktionssiffror m. m.

Även om således nivån i bylesbalansunderskollen under de olika åren härigenom sänks är det oroande att underskotten återigen växer. För att vi skall kunna bryta denna utveckling måste den utlandskonkurterande sektorn vinna marknadsandelar. För varje procentenhet som exporten kan ökas förbättras bytesbalansen med drygt 1 miljard kr. En nödvändig fömtsättning för att detla skall ske är givetvis atl vår internationella konkurrenskraft ytterligare förstärks. Detta innebär i sin tur atl vi måste söka uppnå en långsammare kostnadsökning och en snabbare produktivitetsförbättring än jämförbara länder. I detta perspektiv har skattepolitiken en viktig uppgift. Del är av flera skäl angeläget att fortsätta det inledda reformarbetet på att sänka marginalskatterna. Vid utformningen av förslaget till ny skatteskala, för vilken jag kommer att redogöra i det följande, har Jag också beaktat behovet atl genom inkomslskatlesänkningar underlätta avtalsförhandlingarna på arbelmarknaden och möjliggöra en rimlig reallöneutveckling utan starkt kostnadsuppdrivande effekter.

Att framgångsrikt kunna bekämpa inflationen är av vikt inte endast för atl försvara den utlandskonkun-erande sektorns konkurrenskraft utan också därför att de fördelningspolitiska verkningarna av en hög inflationstakt är starkt negativa. Företagen och arbetsmarknadens parter har i lika hög grad som regeringen möjlighet att genom sitt handlande påverka denna utveckling.

Vi vet inte i dag vilka oljepriser vi har alt räkna med den närmaste tiden; sedan december förra året har prisökningen varit nära 70 %. Del innebär en överföring av årliga inkomster i storleksordningen 90 miljarder dollar från oljekonsumenter till oljeproducenler. För Sveriges del innebär det en förlust för folkhushållet molsvarande närmare 2 % av BNP. Det är självklart atl vi inte kan kompensera oss för denna reala inkomstminskning på något annat sätt än genom en ökad export och en dämpad importutveckling.

På längre sikt är en förutsättning för alt bytesbalansen skall kunna förbättras alt den utlandskonkurrerande sektorn, i första hand industrin.

Prop. 1979/80:58 48

byggs ut. Detta ställer bestämda krav på industripolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Den nödvändiga stmkturomvandlingen måste underlättas samtidigt som man säkerställer atl processen äger mm i socialt godtagbara former så att enskilda människor eller regioner inte utsätts för oacceptabla påfrestningar.

En viktig fömtsättning för industrins utbyggnad är att investeringarna stimuleras, vilket bl.a. fömtsätter bättre villkor för sådant sparande som inriktas på produktiva ändamål.

I syfte att främja investeringarna har regeringen nyligen beslutat att investeringsfonderna skall få tas i anspråk också under 1980. Däremot har del inte ansetts lämpligt atl ytterligare förlänga det särskilda investeringsavdrag på 25 % (med motsvarande bidragsmöjlighet) som infördes 1976.

I en period av svag tillväxt i världshandeln är det inte möjligt att uppnå den nödvändiga förbättringen av bytesbalansen enbart genom att vinna andelar på exportmarknadema. Vi måste också dämpa den snabba importtillväxten. Även härvidlag spelar den utlandskonkurrerande sektom en ceniral roll. Del är viktigt att den svenska industrin vinner marknadsandelar också på hemmamarknaden.

Dämtöver är del av stor vikt att vi på alla sätt försöker nedbringa kostnaderna för vår ökande oljenota. En minskning av oljeimporten ligger också i linje med våra internationella åtaganden. Åtgärder för att spara energi och för att utveckla säkra inhemska energikällor måste mot denna bakgmnd ges högsta prioritet.

Även beskattningen av energiförbrukningen måste utformas för att premiera sparande och hushållning. Regeringen har därför nyligen föreslagit riksdagen att skatten på olja höjs med 40 kr. per m på bensin med 25 öre per liter (med en motsvarande höjning av kilometerskatten) och på el med 1 öre per kWh. Regeringen avser att vidta särskilda åtgärder så att inte de som bor i glesbygden skall få en i förhållande till andra försämrad situation genom de höjda energiskatterna. I samband med skattehöjningarna ökas också bredskapsavgiften med 5 kr. per molja resp 5 öre per liter bensin.

Totalt beräknas skattehöjningama öka statsinkomsterna med ca 2900 milj. kr. per år vid oförändrad förbrukning. De prishöjningar som skalte-och avgiftsökningarna medför, drygt 4 % på oljan, ca 13 % på bensin och knappt 5 % för el, kommer givetvis atl ha en dämpande effekt på efterfrågan. Hur stor minskningen blir beror på priselasticiteten. Det kan nämnas att för varje procentenhet som förbmkningen av olja, bensin och el sjunker minskas belastningen på bytesbalansen med uppskattningsvis 375 milj. kr. och statsinkomsterna går ned med ca 100 milj. kr. Det är naturiigtvis angeläget att spareffekten blir så stor som möjligt men med alla rimliga antaganden får höjningarna en klart positiv effekt för budgetbalansen.

De ökande oljepriserna, behovet alt skapa realt utrymme för en ökande export och för den nödvändiga strukturomvandlingen och kapacitetsutbyggnaden av den utlandskonkurrerande sekiorn medför - vilket också

Prop. 1979/80:58 49

ströks under i regeringsförklaringen att utrymmet för inhemsk konsumtionsökning, såväl offentlig som privat, blir ytterst begränsat under de närmaste åren. Självfallet finns härvidlag ett samband: Ju mer den offentliga utgiftsökningen kan hållas tillbaka desto större blir utrymmet för reallöneökningar.

F. n. växer utgifterna i den konsoliderade offentliga sektorn (summan av staten, kommunema och socialförsäkringssektorn) trendmässigi med drygt 6 % i volym. Utvecklingen är mycket stabil sedan 1960-talet. Samtidigt beräknas BNP i konjunkturinstitutets höstrapport öka med ca 4 % i volym 1980. Eftersom de offentliga utgifterna motsvarar närmare 2/3 av BNP skulle detla, vid oförändrad utgiftspolitik, innebära att dessa i stort sett loge i anspråk hela den ekonomiska tillväxten 1980. Dessutom torde den långsiktigt möjliga tillväxttakten i BNP ligga lägre, eller på ca 3 % per år i volym. Vid oförändrad utgiftspolitik skulle därför de ofTentliga utgifterna på sikt ta i anspråk betydligt mer än hela den ekonomiska tillväxten. Självfallet vore en sådan utveckling orimlig; den skulle bl.a. leda till växande bytesbalansunderskott, förvärrad inflation och sjunkande reallöner.

Om de offentliga utgifterna fortsatte att öka i samma takt skulle också mycket stora krav på skattehöjningar komma att ställas. De skulle i sin tur leda till ökad inflation som riskerar att underminera konkurrenskraften. I en ond cirkel skulle därmed tillväxten i ekonomin minska vilket i sin tur sänker de reala skatteinkomsterna. Möjlighetema att genom höjda skatter minska budgetunderskotten är starkt begränsade.

Årets budgetarbete måste mot denna bakgmnd präglas av mycket stor restriktivitet och åtgärder måste vidtas för att minska automatiken i utgiftsökningarna.

Kravet på en lägre takt i utgiftsökningen gäller inte minst den kommunala sektorn. För 1979 uppskattar konjunkturinstitutet kommunernas ökningstakt till 5,4 % vilket är avsevärt mer än de 3 % varom regeringen och kommunförbunden slutit en av de fyra största partierna godkänd överenskommelse. Visserligen kan enligt preliminära beräkningar kanske en procentenhet av den höga ökningslakten förklaras av särskilda insatser för att motverka ungdomsarbetslösheten, men det är likväl uppenbart att ökningen ligger klart över den överenskomna ramen.

I regeringsförklaringen erinras om att riksdagen i våras uttalade atl ytterligare ålgärder för atl begränsa den kommunala tillväxten måste prövas, om den kommunala expansionen visar tecken att fortsätta i samma snabba takt som hittills.

En lägre tillväxt i den offentliga sektorn är också nödvändig för atl industrin skall kunna rekrytera den arbetskraft som behövs för en fortsatt expansion. Behovet av en växande utlandskonkurrerande sektor har starkt ökat genom de ökade oljekostnadema. Som etl räkneexempel kan nämnas alt en ca lO-procentig ökning av förädlingsvärdet i den utlandskonkurre-4 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 58

Prop. 1979/80:58 50

rande sektom skulle förbättra bytesbalansen med ungefär 10 miljarder kr. och innebära ca 90000 nya sysselsättningstillfällen inom första hand industrin.

När det gäller den privata konsumtionen ligger gjorda åtaganden gentemot pensionärer och bamfamiljer m.fl. fast. Detta innebär att uppskattningsvis 1,5 % av det utrymme som kan avsättas för en privat konsumtionsökning är intecknat. Det ytterligare utrymme som kan stå till förfogande för reallöneökningar blir under dessa fömtsättningar med nödvändighet synnerligen begränsat.

2.2 Fortsatt reformering av inkomstskatten

Med 1977 års beslut om sänkning av den statliga inkomstskatten och införande av ett inflationsskydd for skatteskalan inleddes ett långsiktigt reformarbete beträffande inkomstbeskattningen. År 1978 beslöts om en utvidgning av inflalionsskyddet så att den särskilda skattereduktionens belopp anpassas till penningsvärdets utveckling. Alla skattskyldiga ges därmed, oavsett inkomst, samma kompensation för inflationens urholkning av grundavdragets värde. Samtidigt beslöts om vissa marginalskattelättnader för år 1979.

Det är angeläget att nu fortsätta det inledda reformarbetet. Ett primärt mål är att dämpa marginalskatteeffektema. I detta avseende innebär mina förslag dels fortsatta sänkningar av skattesatserna i ett brett inkomstskikt, dels införande av en s. k. marginalskaitespärr, dvs. en regel om begränsning av den sammanlagda statliga och kommunala marginalskatten. Vid utformningen av förslaget till ny skatteskala har jag också beaktat behovet av att genom inkomstskattesänkningar underlätta avtalsförhandlingama på arbetsmarknaden.

Ändringar av inkomstbeskattningen är aktuella även av andra skäl. I prop. 1978/79:95 uttalade Jag att det kommunala skatteunderlaget för framtiden bör beslämmas på ett betydligt enklare sätt än f n. Den lagtekniska regleringen av denna förenklade beräkning bör tas upp i detta sammanhang, varvid bl.a. frågor som rör det statliga och det kommunala gmndavdraget och den särskilda skattereduktionen aktualiseras.

En ytterligare punkt där tiden nu enligt min mening är mogen för en reform gäller den skattemässiga behandlingen av avgifter till de erkända arbetslöshetskassorna. F. n. ses dessa som likställda med premier för s. k. K-försäkringar och de får endast dras av tillsammans med sådana premier inom en total ram av 250/500 kr. Som bl.a. 1972 års skatteutredning påpekat ligger det numera, sedan utfallande ersättningar från arbetslöshetskassorna blivit skattepliktiga, närmare till hands att göra avgifter till dessa obegränsat avdragsgilla. Jag tar i detla sammanhang upp förslag till en sådan ändring.

På andra områden krävs ytterligare överväganden innan ställning kan tas

Prop. 1979/80:58 51

till olika reformönskemål. I prop. 1978/79: 160 angav jag några sådana områden, där utredningsarbete redan inletts eller inom kort skall påbörjas. Jag vill nu siirskilt peka på problemet med stimulanser till hushållens sparande. Ett fortsatt högt och om möjligt ökat sådant sparande är av samhällsekonomiska skäl ytteriigt önskvärt. Samtidigt är det angeläget atl detta sparande kan kanaliseras till de områden där det särskilt behövs, t.ex. som riskvilligt kapital i näringslivet. Ett faktum är emellertid att dagens beskattningsregler i förening med inflationen relativt sett missgynnar Just de sparformer som är de samhällsekonomiskt viktigaste och som i första hand står öppna för småsparare, medan spekulativa och från samhällelig synpunkt mer onyttiga placeringar kommer att framstå som gynnade.

Olika mer genomgripande förslag har framförts om hur dessa problem skall kunna angripas. Jag vill här bl. a. hänvisa till den progressiva utgiftsskatten, som har belysts genom 1972 års skalteutrednings försorg, och den s. k. reala inkomstbeskattningen, som f. n. undersöks av realbeskattnings-utredningen (B 1978:07). Studierna av dessa och andra tänkbara alternativ bör drivas vidare. Det är emellertid uppenbart att sådana mer genomgripande lösningar endast kan vara aktuella på förhållandevis lång sikt. Insatser för att komma till rätta med de värsta snedvridningarna måste emellertid göras så snabbt som möjligt. Införandet av del s. k. skattesparandet (prop. 1977/78:165. FiU 1977/78:37, rskr 1977/78:346, SFS 1978:423-429) är exempel på en åtgärd i detta syfte, varigenom möjlighet har öppnats för ett visst begränsat sparande på bank eller i särskilda aktiefonder med en nettoavkastning som ligger betydligt över vad man normall kan räkna med i dessa sammanhang. Men ylterligar åtgärder behövs, inte minst för att öka intresset för aktiesparande. Jag avser att nästa år återkomma i denna fråga.

I det följande tar Jag först upp frågan om det kommunala skatteunderlaget eftersom denna sammanhänger med vissa gmndläggande moment vid inkomstbeskattningen. Därefter behandlar Jag skatteskalans närmare utformning m. m. och i det sammanhanget tar jag också upp folkpensionärernas särskilda skattelättnader för år 1980. Slutligen tar jag upp utformningen av avdragsrälten för avgifter till arbetslöshetskassa.

2.3 Det kommunala skatteunderlaget

Enligt 2§ lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. inräknas inte i del kommunala skatteunderlaget vissa skattepliktiga förmåner. Så är bl.a. fallet med sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, AFL. Reglerna om detta tillkom genom lagstiftning år 1973 (prop. 1973:49, SkU 1973:30, rskr 1973:199, SFS 1973:434 och 437) när sjukpenningen m.fl. liknande ersättningar gjordes skattepliktiga. Skälet härtill var att staten, som skulle finansiera de ökade kostnaderna för sjukpenningreformen,

Prop. 1979/80:58 52

skulle ges kompensation härför i samband med avräkningen av kommunalskattemedel mellan staten och kommunerna. Denna modell har sedan kommit till användning i fråga om ytterligare skattepliktiga ersättningar.

Det kommunala skatteunderlaget skall f. n. även ändras med hänsyn till vissa bidrag. Så skall enligt 1 § nyssnämnda lag underiaget ökas med skatteborlfallsbidrag i anledning av 1970 års skattereform; förordningen (1972: 140) om skattebortfallsbidrag. Även i anledning av 1974 års skattereform tillförsäkrades kommunerna kompensation och bestämmelser om detta logs in i den tidigare angivna 2 § (prop. 1975/76: 147, FiU 1975/76: 30, rskr 1975/76:258, SFS 1976: 198).

Dessa olika justeringar gör f n. beräkningen av det kommunala skatteunderlaget komplicerad och svåröverskådlig. KEU 76 ansåg en förenkling angelägen, varigenom å ena sidan särbehandlingen av skatteunderlaget från de nämnda förmånerna upphör och å andra sidan skattebortfallsbidraget och kompensationen i anledning av 1974 års skattereform slopas. Nettoeffekten av dessa åtgärder innebär emellertid en betydande omedelbar ökning av det kommunala skatteunderlaget och en motsvarande ökad kostnad för staten. KEU 76 pekade på hur denna effekt skulle kunna balanseras genom avräkning mot vissa statsbidrag, men som Jag närmare redovisat i propositionen om den kommunala ekonomin står denna väg inte längre öppen. I stället bör en annan lösning väljas som bygger på att gmndavdraget vid den kommunala inkomsttaxeringen höjs från 4500 kr. till 6000 kr. samtidigt som den av staten finansierade särskilda skattereduktionen minskas i motsvarande mån. Denna minskning bör därvid motsvara genomsnittlig kommunalskatt på mellanskillnaden 1 500 kr., dvs. 435 kr. Genom en sådan omläggning minskar det kommunala skatteunderlaget medan statens skatteinkomster ökar. Förändringens storlek har avpassats så all övergången till de nya reglerna skall bli neutral i fråga om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. På sikt innebär däremot den förenklade skatteunderlagsberäkningen enligt de prognoser som redovisades i den nyss nämnda propositionen en växande inkomstöverföring till kommunsektorn. I de överläggningar om den kommunala ekonomin som regelbundet skall hållas i fortsättningen mellan regeringen och förelrädare för kommunförbunden får detla förhållande givelvis beaktas. Om i framliden de skattepliktiga förmånernas omfattning ökar mer markant kan det t.ex. bli aktuellt med en ny anpassning av det kommunala gmndavdraget resp. den särskilda skattereduktionen.

För de enskilda skattskyldiga innebär omläggningen ingen ändring av skallen i kommuner med genomsnittlig utdebitering. I kommuner med högre utdebitering sjunker däremot skatten något, medan den blir något högre i kommuner med lägre utdebitering än genomsnittet. Avvikelsema kan beräknas uppgå till högst ca 60 kr.

Höjningen av det kommunala gmndavdraget aktualiserar frågan om det statliga grundavdragets utformning. Det statliga grundavdraget får sägas

Prop. 1979/80:58 53

utgöra en del av den statliga skatteskalan. Detta gmndavdrag skulle för framtiden kunna undvaras, genom att skalan i stället ändras samtidigt som den särskilda skattereduktionen anpassas härtill. Dessa Justeringar avser Jag att närmare behandla i följande avsnitt om teknisk anpassning av skatteskalan, m.m.

Höjningen av det kommunala gmndavdraget till 6000 kr. påkallar ytterligare ändringar. Jag har tidigare föreslagit (prop. 1978/79: 111, bil. 7) att deklarationspliklsgränsen höjs till 6000 kr. Motsvarande höjning bör ske även i fråga om andra gränser med anknytning till gmndavdragets storlek. Även i fråga om det s. k. hemmamakeavdraget i 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272), UL, får en ändring göras. Också dessa frågor avser Jag att ta upp i närmasl följande avsnitt.

Mina förslag i förevarande avsnitt föranleder följande lagändringar. 1 lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skall, m.m. bör 2§ upphävas. Följdändringar får göras i 1, 3 och4§§ samt i 84 § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse.

Ändringarna i fråga om gmndavdragen bör las in i 48 § kommunalskaltelagen (1928: 370), KL, och 8 § lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. Si. 1 fråga om den särskilda skattereduktionen föranleder de nya bestämmelsema ändringar i 2 § 5 mom. UL. Jag återkommer i ett senare avsnitt till de närmare detaljerna i dessa ändringar, liksom lill de följdändringar som blir behövliga.

De nya reglerna bör såvitt gäller grundavdrag och skaltereduktion till-lämpas första gången vid 1981 års taxering. Delta bör också gälla i fråga om det ändrade kommunala skatteunderlaget. De nya bestämmelsema tillämpas första gången i fråga om utdebitering för år 1982. Denna skall beräknas på gmndval av 1981 års taxering. Jag föreslår att ikraftträdandet bestäms till den 1 Januari 1980.

I fråga om utdebiteringslagen bör äldre bestämmelser om utdebitering samt om förskoltsulbetalning av allmän kommunalskatt tillämpas i fråga om åren 1980 och 1981. 1 dessa delar är det fråga om åtgärder som bygger på 1979 och 1980 års taxeringar. Under åren 1980 och 1981 skall dessutom länsslyrelsen lämna de uppgifier som nu är föreskrivna i 3 §. Detta följer av vad Jag nyss sagt om att äldre bestämmelser om utdebitering m. m. skall tillämpas under dessa år. På motsvarande sätt bör övergångsbestämmelser finnas i fråga om Justering av det kommunala skatteunderiaget enligt 2 § i den nyss nämnda uldebiteringslagen. Nuvarande bestämmelser skall alltjämt gälla vid 1979 och 1980 års taxeringar.

2.4 Teknisk anpassning av skatteskalan, m. m.

Som jag redan nämnt bör det statliga grundavdraget slopas i samband med reformeringen av det kommunala skatteunderiaget. Isolerad skulle denna ålgärd leda till skatteskärpningar som varierar från 90 kr. i skatte-5 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 58

10000	985
20000	4085
30 000	7347
40000	10942
50000	15289
60000	20318
70000	26086
80000	32409
90000	39524
100000	47032
120000	62632
150000	87212
200000	129287
300000	216287

- 3

- 19

- 6

- II

- 50

- 54 + 15

- 40

- 34

+ 126 + 146 + 371

+ 371

Prop. 1979/80:58 55

lättnader som mer än väl uppväger den skärpning som den tekniska anpassningen här medför. Sammantaget kommer mina förslag alltså atl medföra en skattesänkning även i de högsta inkomstskikten. De nu nämnda ändringarna bör tillämpas första gången på 1980 års inkomster. Jag avser att i elt senare avsnitt ta upp de ytteriigare ändringar av teknisk natur som föranleds av mitt förslag.

2.5 Margirialskattefrågor, m. m.

2.5.1 Sänkta marginalskatter för år 1980

Jag har i fiera tidigare sammanhang deklarerat att en sänkning av margi-nalskattema är en av de mest angelägna skattefrågorna i dag. Skatteutskottet anförde också i sitt betänkande med anledning av prop. 1978/79: 160 (SkU 1978/79: 55) att en sänkning av marginalskatterna numera är angelägnare än någonsin tidigare under 1970-lalel.

Av internationellajämförelser som utförts, t. ex. av OECD:s sekretariat, framgår att den svenska inkomstbeskattningen är unik framför alll genom den starka progressiviteten redan i normala inkomstlägen för heltidsarbe-tande. Det finns andra länder i OECD-redovisningen som har ett högt genomsnittligt inkomstskalteuttag, men inget med så hög marginalskatt för inkomster motsvarande den genomsnittlige industriarbetarens eller något därutöver. I någon mån återspeglar detta en hög utjämningsambilion i vårt land. Till stor del är det emellertid ett resultat av mänga års alltför kortsiktigt inriktad skattepolitik. Till följd av de starka höjningarna av de kommunala skattesatserna och den lidigare avsaknaden av ett inflationsskydd för skatteskalan har denna successivt kommit att ändra karaktär. Genom att den högsta skiktgränsen i den statliga skatteskalan legal stilla i nominella termer under lång tid före innevarande år har skatteskalan kommit alt bli allt mer sammanträngd. Marginalskatten stiger snabbt med smala skikt i de normala inkomstlägena, medan någon differentiering mellan höga och myckel höga inkomster knappast finns kvar. Skattesatser som fömt varit avsedda som utjämningsfaktor beträffande ett begränsat antal personer med särskilt höga inkomster har kommit alt bli aktuella för allt större gmpper.

För att komma ur denna situation fordras en flerårig målmedveten reformpolitik. Ett avgörande steg har lagits genom beslutet alt införa ett in-fiationsskydd för skatteskalan (prop. 1977/78:49, SkU 1977/78:14, rskr 1977/78: 48. SFS 1977:1070 och 1071). Därmed har en fast grund lagls för successiva sänkningar av marginalskatlesaiserna. Man riskerar inte längre att inflationen varje år raserar vad som i detta avseende vunnits genom lidigare års beslul.

1972 års skatteulredning har lagt fram eii förslag till marginalskatlesänk-ningar i tre steg. 1 förhållande till 1978 års skala innebar detta sammanlagda sänkningar med upp till 14 procentenheter. Resultatet skulle bl.a. bli alt marginalskatten när förslagel genomförts kommer att ligga under 50

Prop. 1979/80:58 56

% för inkomster upp lill ca 64000 kr. i nuvarande penningvärde och överstiga 60% först vid ca 75 000 kr. inkomst. Enligt min mening bör etl program av minst denna omfattning genomföras. Ett mindre steg har tagits redan genom beslutet om 1979 års skatt (prop. 1978/79:50 bil. 2, SkU 1978/ 79: 19, rskr 1978/79: 107, SFS 1978:912-915). Utrymmet för en skatteomläggning var då med hänsyn till det samhällsekonomiska läget mycket begränsat. Också för 1980 är det samhällsekonomiska läget ansträngt, men samtidigt är inkomstskatlelältnader angelägna för att underlätta avtalsförhandlingarna på arbetsmarknaden. Elt ytterligare steg bör därför tas i fråga om marginalskattesänkningarna. Tyngdpunkten bör ligga i de skikt där de stora gmppema av heltidsarbetande befinner sig. Jag föreslår därför alt den statliga inkomstskatten sänks med 4 procentenheter i skikten mellan 10 och 13 basenheter, vilket med hänsyn tagen till det slopade gmndavdraget beräknas motsvara inkomster mellan 58000 kr. och 75400 kr. för år 1980. Såväl under som över de nu nämnda skikten bör mindre Justeringar ske och i allt berör mina förslag inkomstskikt som för år 1980 beräknas sträcka sig från 34800 kr. upp till 116000 kr. Det kan visseriigen göras gällande att marginalskatterna redan är förhåUandevis måttliga i skikten upp till 10 basenheter (58000 kr.) men Jag vill erinra om att de sammanlagda marginaleffekterna med hänsyn tagen till förekomsten av inkomstprövade bidrag trots detta kan bli besvärande höga. Insatser här har också särskild betydelse från de synpunkter som sammanhänger med avtalsförhandlingarna. Lättnader är därför motiverade även i dessa skikt.

De närmare effekterna av milt förslag framgår av följande uppställningar. 1 den första, som anger den föreslagna nya skatteskalan, redovisas ocksä resultatet av den tekniska anpassning av nuvarande skatteskala som jag redogjort för i ett tidigare avsnitt. I den andra uppställningen anges nuirgi-nalskatlesänkningarnas effekl och i den tredje redovisas den skallelälinad som uppstår i olika inkomstlägen. Hänsyn är därvid lagen lill såväl effekten av den tekniska anpassningen som inverkan av de sänkta marginalskatterna. De ytterligare verkningarna av den marginalskaitespärr jag avser ati föreslå och effekterna av denna kommer jag alt redovisa i följande avsnitt. Uppställningarna bygger på en kommunal utdebitering om 29 kr. Skattebeloppen har beräknats för skattskyldiga ulan rätt till skattereduktion om 1 800 kr.

Vad som här redovisats hänför sig till effekten av stalsskalteförändring-arna. Under senare år har emellejlid människorna vid flera tillfällen kunnat konslaiera att minskningarna i statlig skatt helt eller delvis kommit att uppvägas av höjd kommunal skatt. Enligt de bedömningar som nu kan göras är emellertid kommunsektorns finansiella utgångsläge inför år 1980 re-laiivi gotl. Enligt en överenskommelse mellan regeringen och kommunförbunden skall en fortsatt dämpning av den kommunala expansionen efter-suävas. Den väsentliga utbyggnad av de statliga skatleutjämningsbidragen som riksdagen beslöt om vid föregående riksmöte (prop. 1978/79: 95, FiU

7- 8

8- 9 9-10

10-11 11-12

12-13 13-14 14-15 15-16

16-17 17-20 20-30 30-

J	2
4	4
5	5
9	8
14	11
16	14
21	20
26	22
30	26
34	30
36	34
41	39
45	44
46	45
49	48
53	53
58	58

6-	- 7	34800-40600
7-	- 8	40600-46400
8-	- 9	46400-52200
9-	-10	52 200-58000
10-	11	58000-63800
11-	-12	63800-69600
12-	-13	69600-75400
13-	-14	75400-81200
14-	-15	81200-87000
15-	-16	87000-92800
16-	-17	92800-98600
17-	-20	98600-116000

38 43 45 50

55 59 63 65

70 74 75 78

1	37
3	40
■2	43
1	49
4	51
4	55
4	59
2	63
2	68
1	73
1	74
1	77

Prop. 1979/80:58 58

Skaiicniinskiiing ur 1980 genom ändringen av skatteskala, grundavdrag och särskild skattereduktion

Taxerad inkomsl	Tolul skatt r	Därav statlig	Ändring enligt
år 1980. kr.	1980 enligt gällande regler, kr.	skatt. kr.	förslaget, kr.
40000	10942	647	-58
45 000	13042	1297	-176
50000	15 289	2094	-315
55 OOO	17703	3 058	-411
60000	20318	4223	-536
65 000	23 118	5573	-738
70000	26086	7091	-940
75 000	29204	8759	-1 108
SO 000	32409	10514	-1 179
90000	39524	14729	-1404
100000	47032	19337	-1498
IIOOOO	54832	24237	-1598
120000	62632	29137	-1498
150000	87212	45017	-1478
200000	129287	72 592	-1253

Särskild skatiereduklion har avräknats från statlig skatt.

1978/79:35, rskr 1978/79:335, SFS 1979:362) innebär en avsevärd inkomstökning för ett stort antal kommuner och landstingskommuner redan år 1980. Jag framhöll i det sammanhanget att de ökade statliga bidragen inte får utnyttjas till att driva upp den kommunala expansionstakten. Enligt de uppgifter som föreligger om det kommunala budgetarbetet fmns det inte heller någon anledning att räkna med att kommunala skattehöjningar denna gång skall behöva omintetgöra skallelättnaden.

Innan jag övergår till alt behandla frågan om en marginalskattespärr vill jag nägot återvända till del tidigare resonemanget om behovet av en flerårig målmedveten reformpolitik för alt pressa ned marginalskatterna. 1 ytterligare en uppställning belyses nämligen de sammanlagda skatteförändringarna mellan ar 1976 och år 1980 i de inkomstlägen som är aktuella för heltidsarbetande. Alla belopp är därvid uttryckta i fasl penningvärde (1980 ärs) sä atl de reala förändringarna framgår. Jag vill understryka att uppställningen inte gör anspråk på alt visa vad som hänt individuella inkomsttagare, som ju kan ha haft mycket varierande inkomstutveckling under perioden. I stället är det skatten pä en given inkomst år 1980 och den däremol med hiinsyn lill konsumentprisutvecklingen svarande inkomsten år 1976 som jämförs. Priserna anlas därvid schematiskt komma atl sliga med 6 'y i ärslakl under aiersUlende del av perioden.

45000 50000 55000 60000

65000 70000 75000 80000

90000 100000 150000 200000

- 592

- 970 -1551 -1898

-2292 -2667 -3067 -3283

-3093 -2523 -1097 + 205

+ 578

+ 350

- 81

- 278

- 522

- 747

- 997 -1063

- 573 + 297 +3223 +6025

46 48 48 54

59 64 64 64

64 69 79 79

37 -9

40 -8

46 -2

48 -6

52 -7

56 -8

60 -4

70 +6

74 +5

79 ±0

84 +5

40	-6
43	-5
49	+ 1
51	-3
55	-4
59	-5
59	-5
63	-1
73	+9
77	+8
82	+ 3
87	+ 8

Av materialet framgår alt det trots en höjning av den genomsnittliga kommunala skattesatsen från 26 till 29 kr. varit möjligt alt åstadkomma inte obetydliga marginalskattelällnader i de inkomslskikt som omfattar de största grupperna av heltidsarbetande. För inkomster däröver har däremot niarginalskatteskärpningar inte kunnat undvikas, vilka delvis varit avse-väitla. Orsaken är här framför allt att under periodens förra del inget infla-lionsskydd för skalleskalan funnits. Om man ser till de absoluta skattebeloppen, sa visar del sig alt mindre sänkningar uppstått endasl i inkomst-skalans mitt. medan höjningar inträffat såväl under som över denna. Betydelsen av den konmiunala skattesatsens utveckling framstår här tydligt. Uppställningen visar också klart all föreslällningen om att skattepolitiken imder perioden leil lill slora skattesänkningar i de högsla inkomstlägena saknar grund.

De ändringar som jag föreslagit i fråga om inkomstbeskattningen bör till-lämpas iivcn i fråga om dem som erlägger skatt enligi reglerna i lagen (1958: 295) om sjömansskatt. SjL. I samband med ändringarna av sjömansskallen för ar 1979 öppnades en möjlighel för riksskatteverket all utan riksdagens medverkan fastställa de sjömansskattetabeller som avses i 9 a S SjL och som alllsä används för beräkningen av sjömansskatten i de enskilda fallen (prop. 1978/79: 56, SkU 1978/79: 20, rskr 1978/79:103. SFS 1978:916-918). Denna befogenhet har riksskatteverket i den mån sjömansskatten påverkas av ändringar i fräga om uttaget av statlig inkomstskatt eller storieken av den skaltereduktion som medges enligt UL. Emellertid går de ändringar som Jag nu föreslår längre än så genom att även t. ex. det kommunala grundavdraget ändras. Även för år 1980 bör därför riksdagen medverka vid sjömansskattens fastställande. Jag föreslår därför

Prop. 1979/80:58 60

att sjömansskatten anpassas lill de förslag som Jag nu har lagt fram i fråga om skatteskala, gmndavdrag och särskild skattereduktion. Med tanke på att sjömansskatten nyligen har ändrats bör enligt min mening inga ytterligare justeringar göras, t. ex. på gmndval av höjda skattesatser för kommunal inkomstskatt. Å andra sidan avser Jag inte heller att föreslå att den ändring av rätten till avdrag för avgift till erkänd arbetslöshetskassa, som Jag återkommer till i det följande, utsträcks att gälla även sjömansbeskattningen.

2.5.2 Marginalskattespärr

I propositionen 1978/79; 50 bil. 2 med förslag bl. a. om 1979 års skatter uttalade Jag avsikten atl senare behandla frågan om en marginalskattespärr. I 1972 års skalteutrednings slutbetänkande (SOU 1977:91) framfördes reservationsvis förslag om en sådan spärr. Flertalet av de remissinstanser som tog upp denna fråga tillstyrkte förslaget. Jag vill här redovisa följande överväganden.

Enligi min mening framstår det som ett rimligl krav att en skaltskyldig som får en inkomstökning alltid skall kunna få behålla en viss minsta del av denna. Givetvis kan man ha olika åsikter om hur stor en sådan del lämpligen bör vara. I den nyss nämnda reservationen förordades en spärr vid 85 Vf. dvs. den skatlskyldige skulle alllid få behålla minsl 15 '/r av en inkomstökning. Under remissbehandlingen uttrycktes också önskemål om en spärr på lägre nivå, I. ex. 50, 60 eller 70 9? marginalskatt.

Jag vill här återknyta lill min tidigare diskussion om skatteskalans ändrade karaktär. Del är enligt min mening svårt att se det berättigade i en extremt hög marginalbeskattning som är riktad mot löneökningar som är en följd av befordran eller en extra arbetsinsats. Inte heller ter det sig rimligt i fråga om t.ex. upphovsmän eller uppfinnare att praktiskt taget hela ersättningen för en framgång skall gå bort i skatt. Men situationen har, som Jag tidigare har nämnt, numer blivit den att de högsta marginalskatterna i stor utsträckning träffar Just dessa kategorier av inkomster.

Åtgärder bör enligt min mening nu vidtas för alt se till att problemen på denna punkt i vart fall inte ytlerligare förvärras. På någon sikt hör man sträva efter att upphäva den sammanpressning av skatteskalan som uppstått. Skatteskikten bör göras bredare och de högsta skattesatserna komma in först vid betydligt större inkomster än i dag. Detta är emellertid någol som inte kan genomföras snabbt. De alternativ som står öppna på kort sikt är att sänka skattesatsema i statsskatteskalans topp eller att införa en marginalskattespärr, dvs. en bestämmelse om att summan av statlig och kommunal skattesats inte får överstiga en viss gräns. Tanken på en sådan spärr får ses mot bakgrund av de slora variationerna i kommunala skattesatser. Vore dessa överallt ungefär desamma, så skulle givetvis del riktiga vara att sälla de statliga skattesatserna på en sådan nivå atl den sammanlagda marginalskatten inte blir för hög. Så är emellertid inte fallet, utan de

Prop. 1979/80:58 61

konmiunala skallesalserna varierar mellan ca 25 kr. och ca 33 kr. Om man da vill kunna garantera all maiginalskalien ingenslans skall översliga i. ex. 85 '"f så måsle statsskatten anpassas till del högsta av dessa värden. I förhållande till dagens skala skulle en avsevärd sänkning krävas i högsta skiktet och en mindre i del näst högsla. Men större delen av skaitelällnaden till följd av en skidan åtgärd skulle komma att tillfalla personer som bor i kom-nuiner med lägre skallesals och där sänkningen inte behövt vara så stor för att nå det asyflade lesulialel. MaiginalskatiespäiTen kan alltså sägas vara en ålgärd som mer precisl än cn generell sänkning av statsskalteii ger ui-iiyck jusi för vad man vill ,'isiadkomina. nämligen en garanti för all en viss niiiisia del av en inkomstökning alllid skall kunna behållas av den skall-skyldige.

Mol tienna hakgruiul fiirordar jag ;ilieinalivel med en marginalskalle-späi r. Bedömningen kan emellertid i en framtiti bli en annan imi ulveckling-en gär mol minskade skillnader i de kommunala skallesalserna. bl.a. lill följd av utbyggnaden och förbättringen av den kommunala skatteutjämningen. Som Jag skall återkomma till uppstår nämligen vissa tekniska komplikationer vid tillämpningen av en spärr, som inte skulle uppkomma vid en genereli skattesalssänkning.

Fr<'igan äi' nu på vilken niv;'i niarginalskailespärren bör ligga. I likhet med reservanlerna i skatleuiredningen finner Jag alt en iiigångspunkl föi' be d()mningen häi' ges av den s. k. 80/85-proceniregeln enligi vilken summan av inkomsl- och lorniögcnhelsskatl inie får översliga vissa andelar av in-komsien. Närmare besiänmielsei om della finns i lagen (1970: 172) om begränsning av skall i vissa fall. Den siini ijänar högsl 2()0()()() kr. skall normalt alllid få behålla minsl 20 ''', av sina inkomsier och den som har högre inkomsler minsl 15 '; av (iveiskjulande del. Regeln har belydelse främsl för den som ägei' lormögenhel. När regeln blir lillämplig tor en skaltskyldig kommer don emellertid i praktiken också all fungera som marginalskalle-spärr. Den skaltskyldige får regelmässigt behiilla 20 'v eller- 15 % av en in-konisiökniiig även om den lillämpliga maiginalskatlesalsen i princip skulle vara högre än 80 'i lesp. 85 'i. 1-nligl min mening ar del naUriligl all länka sig all en molsvarande förmån höi" kunna kornma även löntagare ulan lormögenhel lill del.

Jag är medvclen orn all piohlenrel med de exlreml höga marginaleffekterna finns inie bara i inkomslskalans övre delar. Kombinationen av marginalskatt och irikomslpvövavle bidrag kan i vissa situationer ge upphov lill vill sn kraftiga effekler iiven i liigre inkomslskikt. Framför allt gäller detla barnfamiljer, däi bosiadsbidragens aviriippning sker i skiki där marginal-skailema redan himriii bli hiiga. I vissa fall kan problemen ytterligare för-Niirras genom an avgifieriia i den ki)riinurriala barnlillsynen sliger vid en in-komsliikning. Moi dessa ftirhallanden är en spiiir- som eiihail avser" niargi-nalskailen inte effektiv. Jag vill emellertrd cMriia imi all del här-iir- l'r-åga om iirkonrslskikl diir jag i del föiegaerrdc har- foreslagil niarginalskallesiir-ik-6 Riksdagen 1979180. I .mml. Nr 58

Prop. 1979/80:58 62

ningar och där fortsatta sådana bör genomföras under de kommande åren. Renl lekniskl torde del också vara irtomordentligi svårt att göra en spärr tillämplig på sirmman av marginalskatt, bidragsavirappning och avgiftsök-niiig eftersom inkomstprövningen sker efter helt olika regler och vid skilda lidpirnkter. .lag vill här peka på all flera utredningar, däribland också 1972 års skatteulredning, undersökt möjligheten all mildra de särskilda margi-naleffekierna för barnfamiljer genom all göra bostadsbidragen skattepliktiga. Någon tillfredsställande lösning efter denna linje har emellertid inte kirnnal kt)nslrueras.

Sökandel efter en bättre utformning av bidragen måsie givetvis forisätla. Dåvarande chefen för socialdepartementet har den 28 augusti 1979 tillkallat en kommitté (S 1979:06) för översyn av det ekonomiska stödet till bamfamiljerna med särskild inriktning på flerbarnsfamiljerna. Kommittén skall enligt sina direktiv (Dir 1979:48) bl.a. analysera de tröskel- och marginaleffekter som de nuvarande stödformerna medför. Jag vill emellertid erinra om att de höga marginaleffekterna för vissa bamfamiljer delvis är etl uttryck för en målkonflikt. Samhället har ambitionen att genom olika bidragsformer garantera en tillräcklig disponibel inkomst för hushåU där den egna inkomsten är otillräcklig i förhållande till försörjningsbördan. Dessa bidrag behöver med hänsyn till de mest utsatta fallen göras så höga att det inte är rimligt att de utgår generellt, oberoende av inkomsten. Att en extra marginaleffekt då uppstår när hushållet ökar sin egen inkomst är oundvikligt. Vad man kan sträva efter är emeUertid att genom successiva marginalskattesänkningar komma ned lill en nivå där den sammanlagda marginaleffekten inte längre kan bli så extremt hög som i dag i vissa fall kan förekomma. Ett steg i denna riktning tas genom mitt förslag i dag om sänkning av den statliga inkomstskatten.

Jag föreslår mol bakgrund av del anförda atl en maiginalskatlespärr införs och att den samordnas med nuvarande 80/85-procentregeln. Gränserna kan lämpligen utformas sa att statlig och kommunal inkomstskatt inte fiir Ullas med mer än 80 ''/r i inkomslskikt upptill 30 basenheter vilket för år 1980 motsvarar inkomster på högst 174000 kr. I fråga om inkomstdelar däi inöver bör gränsen sällas vid 85 '/<. Den skattenedsättning som kan bli aktuell fiir avse den statliga skatten, alltså samma modell som gäller för nuvarande 80/85-pr'ocenliegel. Beträffande 8()/85-procentregeln föreslårjag en anpassning till basenhetssystemet på så sätt atl gränsen mellan 80 och 85% i totalt skatteuttag bestäms till 30 basenheter. Detta innebär för år 1980 en sänkning från 200000 till 174000 kr. Gränsen kommer sedan suc-cessivi all sliga. En ändring med den innebörden bör göras i 3 S lagen (1970:172) on-i begränsning av skatt i vissa fall.

De nya reglerna om en niarginalskaliespärr bör lämpligen tas in i Si. Jag föreslär all en ny paragraf, 10 a S. införs med sådana regler.

I fråga om de individuella verkningarna av den nya spärren villjag nämna följande. Effekten kommer att bli beroende av skattesatsen i den kom-

Prop. 1979/80:58 63

mun där inkomsten beskattas. Understiger denna 27 kr., vilket den i dag gör i ett antal lågskattekommuner, så träder spärren inte i funktion. Vid skattesatser över denna gräns blir den aktuell för inkomstdelar över 20 basenheter. Om skattesatsen överstiger 32 kr., vilket kan förekomma i enstaka fall, kommer spärren in även i skiktet mellan 17 och 20 basenheter.

Skattenedsättningens storlek i en kommun med en skattesats om 29 kr. blir 560 kr. vid en inkomst om 150000 kr. och 1 560 kr. vid en inkomsl om 200000 kr. Vid högre skattesatser och siörre inkomster blir nedsättningen i princip större, men i sådana fall torde den många gånger inte få fullt genomslag för den enskilde. För skattskyldiga med mycket stora inkomster blir nämligen ofta också förmögenhetsskatt aktuell. Om då inte utdebiteringen är låg, så blir i dag 80/85-procenlregeln snabbt tillämplig varigenom den totala skatten sätts ned. Marginalskattespärrens effekt blir då hell eller delvis bara en omfördelning så atl inkomstskatten minskar medan fönnögenhelsskatten ökar.

Marginalskaltespärren bör tillämpas första gången i fråga om 1980 års inkomsler. Jag återkommer i elt senare avsnitt lill vissa tekniska frågor.

2.6 Folkpensionärernas skattelättnader

Sedan lång lid tillbaka beskattas folkpensionärer regelmässigt gynnsammare än inkomsttagare i aktiv ålder med motsvarande inkomst. Detta sker genom all en pensionär medges ett extra avdrag för nedsatt skalleförmåga vid inkomsttaxeringen. Del extra avdraget nedtrappas i takt med stigande inkomsl.

Från början hade skatlelättnadema en mer generell utformning, något som fär sägas ha varit naturligt eftersom en folkpensionär då ofta inte hade annan inkomst än pensionen. Folkpensionssystemet har emellertid förbättrats med liden och vidare har det sociala skyddet i övrigi byggts ul. bl. a genoni tillkomsten av ATP och andra förmåner. Jag vill här niimna de pensionslillskotl som tillkommer pensionärer ulan ATP eller med läg sådan. Dessa tillskott, som f n. utgör 37% av basbeloppet enligt AFL, höjs med fyra procentenheter varje budgetår till dess de den 1 Juli 1981 uppgår till 45 % av basbeloppet. Antalet pensionärer som bara har folkpension och pensionstillskott har också minskat starkt under årens lopp. I stället har antalet pensionärer som har ATP eller andra pensionsförmåner ökat kraftigt.

Skatteutredningen har i silt slutbetänkande behandlat även folkpensionärernas ekonomiska förhållanden. Utredningen ansåg all skattelättnader var motiverade för pensionärer med låga inkomsler, efiersom de lägsta pensionerna inte kunde anses ge full skattekraft. Däremot ansågs skäl inte föreligga för en förmånsbehandling även av pensionärer med inkomster som var Jämförbara med de aktiva gruppernas. Denna uppfattning delades av flertalet remissinstanser som yttrade sig i frågan.

Prop. 1979/80:58 64

För egen del kan jag konstatera atl frågan om folkpensionärernas ställning i skattehänseende rymmer flera, delvis svårbemästrade avvägningsproblem. Det är inte bara fråga om hur lättnader vid beskattningen bör vara utformade rent tekniskt och hur stora de lämpligen bör vara. Det finns också ett myckel nära samband med pensionsförmånernas närmare utformning och med reglerna om bl. a. kommunala bostadstillägg till folkpensionen m.m. Dessa förhållanden föranleder följande bedömning från min sida.

För inkomståret 1979 har skattelältnaderna. liksom för de närmast föregående åren, varit så avvägda all en folkpensionär med enbart ålderspension och pensicnstillskott inte påförs skall. Delsamma bör gälla för år 1980. Detta medför alt det extra avdraget måste ökas. Med hänsyn till omläggningen av gmndavdragen får den tekniska konstmktionen av avdraget samtidigt justeras något. I lagen bör anges att avdraget vid en viss högsta sidoinkomst skall medges med så stort belopp att den statligt beskattningsbara inkomsten uppgår till högst 6000 kr. Med beaktande av detta och av det lidigare förslaget i fråga om den särskilda skattereduktionen får beloppsgränsen i punkt 2 av anvisningarna till 50 § KL sättas till 5 200 kr. för att syftet skall uppnås.

Som jag nyss nämnde rymmer de nuvarande reglerna om folkpensionärernas beskattning flera problem. 1972 års skatteutredning har pekat på en del av dessa och ytterligare synpunkter framkom vid remissbehandlingen av utredningens belänkande. Likaså har man i den praktiska tillämpningen av nuvarande regler mött problem. Det gäller både frågor som hänger samman med den principiella utformningen av systemet och detaljfrågor, lessa problem kan enligt min mening inte få en mera långsiktig lösning Ulan etl ganska omfattande utredningsarbete. Jag avser att begära regeringens bemyndigande alt tillkalla en särskild kommitté för atl göra denna utredning.

Enligt 22 S taxeringslagen (1956:623) är skaltskyldig som har uppburit folkpension i regel skyldig atl avlämna deklaration endast om hans inkomst har uppgått lill minst 16000 kr. eller, om hans make har uppburit folkpension, till minsl 13 800 kr. Beloppen är avvägda med hänsyn till de reglerom extra avdrag som gällde för 1978 års inkomster. För 1980 års taxering, som avser 1979 års inkomster, kan beloppen höjas tiU 17 500 resp. 15 200 kr.

2.7 Tekniska frågor

Jag avser nu atl redovisa mina överväganden och förslag rörande de tekniska ändringar sorn föranleds av grundavdragsreformen och marginal-skallespäiren.

Höjningen av det kommunala grundavdraget och slopandet av del statliga kräver en läng rad följdändringar i KL och UL. Höjningen av grundavdraget föranleder ändringar i 48 *) 2 och 3 mom. KL. Del höjda grundav-

Prop. 1979/80:58 65

draget medför atl någon kommunal skatt inte blir aktuell förrän inkomsten överstiger 6 000 kr. Statsskatt beräknas däremot även för mindre inkomster. Till följd av den särskilda skattereduktionen kommer emellertid inte någon slutlig skatt alt påföras. Skattskyldighet inträder därför i praktiken först niir inkomsterna överstiger grundavdraget. Jag vill erinra om attjag redan i propositionen 1978/79:111 bil. 7 har föreslagit atl deklarationspliklsgränsen höjs till 6000 kr. Motsvarande beloppshöjning bör ske även pä andra håll i skattelagstiftningen där en anknytning finns till grundavdragets storlek. Så är fallet med de sociala förmåner som är inkomstskatte-plikliga, l.ex. sjukpenningen. Skatteplikt föreligger här i den mån sjukpenningen grirndas på en inkomst om 4 500 kr. eller däröver. Här bör gränsen för framtiden vara 6000 kr. 1 denna del får ändringar göras i 19 §, punkt 14 av anvisningarna till 21 §, punkt 9 av anvisningarna till 24 §, punkt 9 av anvisningarna till 28 S saml punkt 12 av anvisningarna lill 32 § KL. Likaså bör skatiefrihetsgränsen i 53 § 1 mom. KL för vissa pensionsförmåner till utomlands bosatta personer höjas från 4 500 kr. till 6000 kr.

Regler som rör det statliga grundavdraget finns i 8 §, 9 S 2 och 3 mom. samt 11 vj I mom. Si. Dessa bestämmelser får således ändras. En anknytning lill det statliga gmndavdraget finns vidare i anvisningarna till 12 S .SJL. Bestämmelsen anger högsta belopp för jämkning på grund av väsentligen nedsatt skatleförmåga vid sjömansbeskaltningen. Även här bör en ändring göras. I fråga om den särskilda skaltereduktionen får ändring göras i 2S 5 mom. UL. Jag vill samtidigt föreslå en redaktionell ändring i 2 § 4 mom. UL. Av enkelhetsskäl bör det för framtiden anges vilka skatter m. m. som kan komma i fråga för skattereduktion. F. n. anges i stället när reduktion inte skall ske.

Mina nu redovisade förslag påkallar ändringar i AFL och lagen (1976: 380) om arbelsskadeförsäkring.

Som erinrades i prop. 1973:46 angående utformningen av beskattad sjukpenning (s. 99) har, alltsedan den obligatoriska sjukpenningförsäkringen infördes, den nedre inkomstgränsen för tillhörighet lill försäkringen nära följt deklarationspliklsgränsen. I det nuvarande systemet med beskattad sjukpenning är anknytningen mellan deklarationspliklsgränsen och den reella skailepliktsgränsen å ena sidan och den nedre gränsen för tillhörighet till sjukpenningförsäkringen särskilt motiverad. Dessa båda gränser bör således överensstämma. Jag föreslår därför att den nedie gränsen för liUhörighet till sjukpenningförsäkringen i 3 kap. 1 § AFL höjs på samma säll som deklarationspliklsgränsen till 6000 kr. För den föreslagna höjningen av den nedre inkomslgränsen talar också den allmänna löneutvecklingen sedan år 1973 dn den nuvarande gränsen fastställdes. Som en konsekvens av ändringarna i APX. föreslårjag atl 3 kap. 6 § och 4 kap. 6 S lagen om arbelsskadeförsäkring ändras pä motsvarande sätl.

Vid en nedre inkomslgräns av 6000 kr. skulle försäkrade som f n. har en årlig förvärvsinkomst mellan 4 500 kr. och 6000 kr. komma att ställas utan-

Prop. 1979/80:58 66

för sjukpenningförsäkringen. För all förebygga all personer som vid tiden för lagändringens ikraftträdande är sjukpenningförsäkrade på grund av sådan inkomst får en försämring i skyddet vid sjukdom förordarjag att dessa försäkrade övergångsvis får behålla sin sjukpenningförsäkring enligi nuvarande regler så länge de har cn inkomsl som uppgår till 4 500 kr. Sliger inkomsten till 6000 kr. eller däröver kommer självfallet den nya regeln all bli lillämplig på den försäkrade.

Jag vill påpeka att ytterligare ändringar kan behöva göras i en del kungörelser. Här får regeringen utfärda nya bestämmelser längre fram om de av mig redovisade förslagen godtas av riksdagen. Likaså kan höjningen lill 6000 kr. inverka på en del dubbelbeskallningsavial. Beloppsgränser pä 4 500 kr. förekommer i vissa avtal, men gränserna har inte den omedelbara anknytning till grundavdraget som bestämmelserna i de lagrum jag redovisat i del föregående. Belräffande dubbelbeskattningsavtalen får eventuella ändringar övervägas i annat sammanhang.

Jag vill nu ta upp några speciella frågor som aktualiseras genom ändrade grundavdrag och skattereduktion och där ytterligare överviiganden är påkallade.

Först vill Jag behandla den skattereduktion på 1 8(K) kr. (s.k. hemmama-keavdrag) som enligt 2S 4 mom. UL medges bl.a. gifi skattskyldig vars make saknar taxerad inkomsl. Denna reduktion avtrappas och upphör helt närden andre makens inkomst når upp till 4 500 kr. Är makens taxerade inkomst lägre innebär avtrappningen atl skattereduktionen uppgår till 40% av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 4 500 kr. och den taxerade inkomsten. Dessa bestämmelser bör anpassas till det höjda grundavdraget men inte i övrigt ändras på sådanl sätl atl skattelättnaderna blir annorlunda än f. n. Jag föreslår atl regeln utformas så alt skattereduktionen uppgår till 30% av skillnaden mellan 6000 kr. och den lägre laxerade inkomsten. En bättre anknytning till den marginalskattesats som blir aktuell för inkomster överstigande grundavdraget uppnås därigenom. En ändring får göras även i 4§ 2 mom. UL och som rör kolumnindelningar i skattetabellerna. Den nuvarande gränsen vid 2 000 kr. har bestämts med beaktande av nuvarande skattereduktions anknytning till grundavdraget. Mina förslag medför atl gränsen för framtiden får sättas vid 3 000 kr. Jag vill i detla sammanhang föreslå redaktionella ändringar i 2§ 1 mom. och 4§ 1, 3 och 4 mom. UL.

F.n ytteriigare fråga avser beskattningen av makars B-inkomster. F. n. gäller enligt 1 1 S Si alt sådana inkomster skall sammanläggas och skatten beräknas som om hela beloppet utgjort inkomsl för den make som har den högsla A-inkomslen. Om makarnas sammanlagda B-inkomster inte uppgår till 2000 kr. behandlas de dock vid skatteberäkningen som A-inkomst. Ett slopande av del statliga grundavdraget skulle här leda till en skärpt beskalining i iitskilliga fall. Så blir genomgående fallel vid sammanläggning när makes A-inkomst inte uppgår till 4 500 kr. Detla beror på att den beskattningsbara B-inkomsten enligt 9S 3 mom. sista styckel utgörs av skill-

Prop. 1979/80:58 67

nåden mellan den beskattningsbara B-inkomslen och den beskattningsbara A-inkomsien. varvid bl.a. grundavdraget avräknas från sislnämnda inkomsl. Slopandet av det statliga grundavdraget bör inte medföra en skalleskärpning av nu nämnt slag. Jag föreslår därior alt en regel införs i 11 § om alt vid skaiteberiikningen minst 4 500 kr. av vardera makens inkomst skall behandlas som A-inkomst. Härigenom blir beskattningen i sammanläggningsfallen i princip oförändrad.

Av molsvarande skäl bör en ändring göras i 3 § lagen om begränsning av skall i vissa fall. Vid beräkning av spärrbeloppet börden beskattningsbara inkomsten minskas med 4 500 kr.

De bestämmelser som Jag nu tagit upp bör tillämpas första gången vid 1981 års taxering.

Jag övergår nu till frågan om marginalskattespärrens närmare utformning och tillämpning.

En marginalskaitespärr måsle utformas så att den blir tekniskt lätthanterlig. Del är viktigt både för skaltemyndigheterna och för de skattskyldiga som bör ha möjlighet alt .själva kunna beräkna sin skatt. Det innebär alt spärregeln bör byggas upp med utgångspirnkl i den situation som ärakluell för flertalet av de skattskyldiga som kan komma atl beröras. Det är nämligen inte möjligt alt redan från början förutse varje tänkbar variation av skilda inkomsifiirhållanden och andra omständigheter som kan påverka skattens storlek och beakta den vid bestämmelsernas utformning.

För skattskyldig vars inkomster både statligt och kommunall beskattas i hemortskommunen erbjuder tillämpningen av en spärregel inga särskilda svårigheter. Inkomsterna läggs ihop och skattesatsen sätts ned i de inkomslskikt där så skall ske för atl inte det angivna skaiteultagel skall överskridas. Detsamma gäller även i fråga om Ivå makar som båda har inkomster

Bilden kompliceras emellertid i de fall där skattskyldighet föreligger i flera kommuner. Antag att en person förutom sin löneinkomst, som skall beskallas i hemortskommunen, även har inkomsler där beskattning skall ske i annan kommun, s. k. uibokommun. Den skatlskyldige äger t. ex. en jordbruksfastighet som ligger i en uibokommun. De kommunala skattesatserna är då regelmässigt olika och man måste la ställning till hur nedsällningen av de statliga skattesatserna skall ske med hänsyn till att olika kommunala skattesatser gäller för skilda delar av den sammanlagda inkomsten. För atl nå fram till ett principiellt rikligt resultat skulle man för fall av detta slag få skapa speciella fördelningsregler av komplicerad nalur. Än siörre svårigheter uppkommer om den skaltskyldige har inkomster inte i bara en uibokommun ulan i flera. Det är emellertid inte möjligt att inom ramen för etl någorlunda lätthanterligt system skapa millimeterrältvisa i sådana fall som jag nyss berört. Dessa torde inte heller vara vanliga. Jag vill därför i förenklande syfie föreslå att man i första hand låter skattesatsen i hemortskommunen vara avgörande vid tillämpningen av marginalskaltespärren.

Prop. 1979/80:58 68

Det kan också uttryckas sä all inkomsterna i hemortskommunen antas ligga i toppen av den sammanlagda inkomsisumman när marginalskauen beräknas. Om inkomsterna och skattesatsen i utbokommunen är sådana all den skattskyldige fortfarande ligger inom områdel för spärren far skaiie-salsen i denna kommun vara avgörande i denna del. Etl exempel får belysa det sagda.

1 hemortskommunen där- inkomsterna uppgår till 9s()()0 kr., är skallesatsen 29 kr. och i utbokommunen, där inkomsterna är 120000 ki.. är skattesatsen 31 kr. Vid statstaxeringen är alltså inkomsten (95 t- 1201 215 000 kr. De kommunala skallesalserna är sä höga all marginalskaltespärren skall tillämpas. 1 skiktet 116000- 174000 kr. är skatten vid den statliga laxeringen 53% och 58% på beloppen däröver. Mitt förslag innebär- att hemortskommunens skattesats i första hand blir avgörande. På beloppet mellan 174 000 kr. och 215 000 kr. skall marginalskatten nedsättas från 87% (58+29) till 85%. Av inkomsten i hemortskommunen återstår nu 54000 kr. (95-41) och på denna del blir marginalskatten 80% i stället för 82%. Nu återstår i skiktet 116000-174000 kr ett belopp av 4 000 kr. och även här utlas skatt med 80%. i stället för 84% (53 + 31).

Om exemplet ändras så att skattesatsen i hemortskommunen antas vara bara 25 kr. blir marginalskattespärren bara tillämplig i fråga om del sistnämnda beloppet 4000 kr.

Hemortskommunens skallesats blir alltså avgörande i försia hand. Berörs flera uibokomriiuner bör därnäst skaltesaisen i den kommun där den högsla ulboinkomsten finns bli avgörande osv. Molsvarande bör- giilla i de sällsynta fall fysisk person har inkomsler i flera föisamlingai- irian all vara mantalsskriven i någon. Även här bör fördelningen ske efler inkomsler nas storlek i de skilda fc)rsamlingarna. Skulle i någol fall inkomslerna i olika kommuner vara lika slora. bör den högsta skattesatsen vara vägledande.

Belräffande makar uppkommer i vissa fall särskilda problem beroende pil sambeskall ningen. Sambeskallningen sker i princip så att B-inkomster-na vid beräkningen av den statliga inkomsiskallen liiggs i lopperr hos den make som har den högsla A-inkomslen. Sii länge makarna har inkomsler bara i hemortskommunen behövs inte några särskilda regler. Så är däremol fallel om den make. som har den lägre A-inkomsten har B-inkomst i annan kommun med annan skattesats än hemortskommunen. Jag har nyss föreslagit atl man för det fall maken med den högre A-inkomsten haren B-inkomsl i annan kommun låter skattesatsen i hemortskommunen vara avgörande i första hand. Denna modell är enligt min åsikt också den lämpligaste för del fall som nu avses. Även vid sambeskattning bör alltså skattesatsen 1 hen-ioitskommunen bli avgörande. För de sällsynta fall där makar, som skall sambeskatlas. är skrivna i olika kommuner bör motsvarande gälla. Del innehiiratt skatten i hemorlskommunen förden som härden högsta .'\-ink v in isten blir avgörande. Är inkomsterna lika slora bör den kommun som härden högsla skattesatsen anses som hemortskommun.

Prop. 1979/80:58 69

Vid sambeskalining i sådana fall där båda makarna har B-inkomster skall skallen fördelas dem emellan efter inkomsternas storlek. Då marginalskaltespärren lillämpas bör man försl, liksom nu, räkna ut den sammanlagda skallen på sununan av högsla A-inkomster och makarnas B-inkomster. Den skall som skall fördelas mellan makarna bör sedan motsvara skillnaden mellan denna summa och skatten på A-inkomsten. Detta följer av gällande besiämmelser i 11 § 1 mom. Si.

Genom de lösningar som jag nu har förordat i sambeskatlningsfallen er-hiills ell system som är relativt enkelt att tillämpa i praktiken. Det står ock-sii i överenssiiimmelse med reglerna för sambeskallningen av makars B-inkiimsi. Dessa regler bygger på länken att skatten så långt möjligt bör bli densamma oavsett vilken av makarna som har B-inkomslen.

En ytlerligare fråga som jag vill beröra gäller de fall där slalligt och kommunalt beskattningsbar inkomst uppgår lill olika belopp. Om den statliga beskallningsbara inkomsten är lägre än den kommunala träffas överskju-tantle kommunalt beskattningsbar inkomst bara av den kommunala skaltesaisen. Några egentliga marginalskatieproblem föreligger inte. Detsamma far siigas vara lägel i del omvända fallel. Uppgår den slatiigt beskattningsbara inkomsten lill ell högre belopp än den kommunalt beskattningsbara. niigol som lill följd av grundavdragsreformen ofta blir fallet i framtiden, så iriiflas överskjulande del bara av statlig inkomstskatt. Jag förordar därtör all marginalskallespärren lillämpas lill de delar inkomsterna sammanfaller men inte mer-. Om den statligt beskattningsbara inkomsten uppgår lill 140000 kl. och den kommunala till 200000 kr. kan spärren tillämpas i in--komsiskiklen upp till 140000 kr. och detsamma bör gälla också i det omvända fallet. Några ullryckliga besiämmelser om detta anserjag inte behövas.

Jag vill avslutningsvis ta upp några detaljfrågor som aktualiseras av den föreslagna marginalskallespärren. Försl villjag påpeka all spärren liksom den nu gällande 80/85-procenlregeln skall tillämpas bara i fråga om fysisk person som är bosalt här i landet saml dödsbo efler sådan person. Spärren anses kunna lillämpas även i fråga om preliminär skatt.

Marginalskallespärren innebären minskningav skatteuttaget. Den skall .självfallet beaktas vid tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal och vid avräkning av utländsk skatt enligt 24-28§§ Si. Skall t.ex. utländsk skatt avräknas från svensk skatt fastställs den svenska skatten med beaktande av spärregeln. Likaså skall marginalskattespärren tillämpas innan nedsättning sker enligt den nuvarande 80/85-procentregeln. För den som inte tillhör svenska kyrkan nedsätts församlingsskatten med 70%. Detta leder lill att den kommunala skattesatsen blir lägre vilket givetvis skaU beaktas vid spärrens tillämpning. Några särskilda regler för de faU jag nu behandlat lorde inte behövas.

Da maiginalskallespärren tillämpas kommer den självfallel atl någol försvara beräkningen av skatten. För flertalet fall lorde emellertid beräkning-

Prop. 1979/80:58 70

arna kunna benväsiias någorlunda enkelt. Det får bli cn uppgifl Rvr riks-sk-i>tieverket att närmare informera enskilda och niyndigheler om hur de nya reglerna skall lillämpas. Marginalskaltespärren bör irllän-ipas förslå grmgen i fråga om 1981) års inkomsler.

2.8 Avdrag för avgift för arbetslöshetsförsäkring

I princip föreligger vid den skattemässiga behandlingen av försäkringar reciprocitel mellan avdrag för försäkringspreniier och beskattning av utfallande ersättningar. Antingen medges avdrag för de erlagda avgifterna och beskattas utfallande försäkringsbelopp eller också vägras avdrag för avgifterna och är de utfallande beloppen skattefria. 1 fråga om livförsäkringar behandlas pensionsförsäkringar (P-försäkringar) på det förra sättet och kapitalförsäkringar (K-försäkringar) på det senare.

En rätt till avdrag med begränsat belopp för premier- för sådana försiik-ringar som behandlas som K-försäkringar har dock funnits alltsedan år 1910. Avdrag får således enligt 46§ 2 mom. KL göras för premier och andra avgifter för kapiialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt sjuk-eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp (kapitalförsäkringsavdragel). Rätt till avdrag enligt dessa regler föreligger dock inte i vissa fall då premien i stället är avdragsgill enligt särskilda bestämmelser och inte heller för avgift till sjukförsäkring enligt 2-4 kap. AFL. Avdraget är maximerat fill 250 kr. för ensamstående samt till 500 kr. för sammanlevande makar gemensamt och för ensamstående med hemmavarande barn. Avdraget har till syfte att stimulera försäkringssparande.

Avdrag för medlemsavgift till arbetslöshetskassa är avdragsgill endast inom ramen för kapitalförsäkringsavdiaget. Utfallande belopp är sedan år 1974 skatleplikfig inläkt (prop. 1973: 49, SkU 1973: 30, rskr 1973: 199, SFS 1973:505). Sjukpenningutredningen hade i betänkandet (SOU 1972:60) Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m.m. föreslagit införande av skatteplikt för bl. a. sjukpenning, dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd. Utredningen uttalade atl avdrag i praktiken redan erhölls inom ramen för försäkringsavdiaget och atl anledning därför inte förelåg att föreslå ändrade avdiagsiegler.

Under remissbehandlingen riktades kritik mol förslaget från bl.a. Svenska metallindustriarbelareförbundet. Arbetslöshetskassomas samorganisation och Tjänstemännens centralorganisation.

Dåvarande departementschefen anförde att. med hänsyn bl.a. till atl försäkringsavdraget var under översyn av 1972 års skatteulredning och till att utgående avgifter i regel rymdes inom maximibeloppet, skäl inte förelåg att då föreslå någon ändring.

1972 äis skatteutredning föreslog en oinskränkt avdragsrätt för avgift till arbetslöshetsförsäkringen genom att denna avgift lades utanför beloppsgränsen för försäkringsavdraget.

Prop. 1979/80:58 71

Försäkringsinspektionen, länsstyrelserna i Södermanlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län. Centralorganisationen SACOISR, Kooperativa förbundet, Svenska försäkringsbolags riksförbund och Tjänstemännens centralorganisation tillstyrkte förslagel eller lämnade det utan erinran. Några remissinstanser, däribland länsstyrelserna i Södermanlands och Östergötlands län, påpekade alt förslaget har nackdelar från administrativ synpunkt. Riksrevisionsverkel och Föreningen Sveriges fögderiljänstemän ansåg all avdraget bör slopas. Landstingsförbundet anslöt sig lill utredningens synsätt men ansåg atl frågan borde prövas i ett större sammanhang i anslutning till förslag från 1974 års utredning om en allmän arbetslöshetsförsäkring (A 1974: 08). Att resultatet av nämnda utredning borde avvaktas ansåg också bl.a. riksskatteverket. Försäkringsinspektionen och Svenska försäkringsbolags riksförbund log upp frågan om en höjning av försäkringsavdragei.

För egen del villjag anföra följande.

Den skattemässiga behandlingen av arbetslöshetsförsäkringen strider mot den princip som gäller för beskattning av försäkringar. 1 fiåga om avdrag för premier jämställs den med K-försäkringar och i fråga om utfallande ersättning med P-försäkringar. Redan delta förhållande motiverar i och för sig en ändring av avdragsrätten.

Avgifterna lill arbetslöshetskassorna varierar kraftigt, från några tiotal kronor per år till flera hundratal. Skillnaderna beror i viss mån på olikheler belräffande utfallande förmåner men till slor del på risken för arbetslöshet inom verksamhetsområdet. De tar vanligen i anspråk en belydande del av försäkringsavdraget och i vissa fall räcker delta inte till. Detta drabbar i första hand dem som har elt yrke där risken för arbetslöshet är särskill stor.

Mot bakgrund av vad Jag nu har anfört vill Jag därför föreslå alt en särskild rält till avdrag införs för avgift till erkänd arbetslöshetskassa. Den nyssnämnda utredningen har numera lagl fram belänkandet (SOU 1978:45) Allmän arbetslöshetsförsäkring. Enligt utredningens förslag skall en allmän arbetslöshetsförsäkring inte finansieras genom avgifter från de försäkrade. Del är f n. inte möjligt alt bedöma när de statsfinansiella förutsättningarna för en sådan reform kan komma alt föreligga. Jag anser det därför inte motiverat att på grund av det framlagda förslagel underlåta att nu reformera avdragsrätten.

Avdraget bör medges i förvärvskälla, i de flesta fall från tjänsteinkomst. Kan flera förvärvskällor komma i fråga bör avdraget i försia hand hänföras till den där intäkterna är störst. Förslaget medför ändringar i 46§ 2 mom. och anvisningama till 20, 22, 29 och 33 §§ KL. De nya reglema bör tillämpas försia gången vid 1981 års taxering.

Prop. 1979/80:58 72

3 Inkomsteffekter för år 1980

Demarginalskattesänkningarjagidet föregående har föreslagit kan beräknas medföra etl inkomstbortfall är 1980 för staten orn ca 2 650 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn också till effekterna av grundavLliagsrcfor-nicii och den tekniska anpassningen av skalh.-skahiii. .Skauohoi if illei lill följvl av marginalskallespärren kan uppskattas lill ca 80 nulj. kr. om man beaktar-inverkan av 80/85-procentregeln och variationerna i de kommunala skattesatsema. Slutligen beräknas omläggningen av avdragsrällen för avgift till arbetslöshetskassa ge upphov till en sådan ökning av Je skalteiniissiga avdragen att skatteboilfallel uppgår' till ca 50 milj. kr. Sammantagel blir effekten av de föreslagna åtgärderna alliså en inkomstminskning år 1980 om ca 2 780 milj. kr.

Statsbudgeten för näsla år- påverkas emellertid inie eritlasi av de här behandlade inkomslskalleförändringarna. .lag vill erinra om ai! regeringen tidigare i prop. 1979/80:30 om höjning av skallen på energi, m.m. har-föreslagil höjningar av skatten på bensin, olja och elektrisk kraft som - även om skattehöjningarna främst har ett energipolitiskt syfte - kan beräknas medföra en betydande inkomstökning för staten. Likaså innebär den höjning av skatterna på alkoholhaltiga drycker och tobak som riksdagen redan har beslutat om (prop. 1979/80:28. SkU 1979/80:8. rskr 1979/ 80: 1, SFS 1979:858-860) också en inkomstförstärkning. 1 båda fallen är etl huvudsyfte med skattehöjningarna att hålla tillbaka förbrukningen, vilket gör en noggrann beräkning av inkomsieffekternii vansklig. Effekterna vid oförändrad konsumlionsvolym uppgår till ca 2 900 milj. kr. i fiiiga om energibeskattningen och drygt 1 400 nrilj. kr. i fr-iiga om skallen på alkohol och tobak.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad Jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen atl antaga inom budgeldepartemeniei upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskall.

2. lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928: 370),

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623),

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),

5. lagom ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt,

6. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt m. m,,

7. lag om ändring i lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse,

8. lag on-| ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall.

9. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Prop, 1979/80:5H 74

Innehåll Sid.

Propositionen .................................................................. 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... ....... 1

Lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomst

skatt................................................................................. 2

2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) .. 7

3 Förslag till lag om ändring i taxeringlagen (1956: 623) 21

4 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272) 22

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt . 27

6 Förslag lill lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skall, m. m............................................... 37

7 Förslag till lag om ändring i lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse 39

8 Förslag till lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall 41

9 Förslag till lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring 42

10 Förslag till lag om ändring i lagen (1976: 380) om arbetskadeför-

säkring............................................................................. 43

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde 1979-11-08 44

1 Inledning....................................................................... 44

2 Föredragandens överväganden ................................... 45

2.1 Utgångspunkter för den ekonomiska politiken ....... ..... 45

2.2 Fortsalt reformering av inkomstskatten ................ ..... 50

2.3 Det kommunala skatteunderlaget ........................ ..... 51

2.4 Teknisk anpassning av skatteskalan m.m................ ..... 53

2.5 Marginalskaltefrågor, m.m....................................... ..... 55

2.5.1 Sänkta marginalskatter för år 1980................. ..... 55

2.5.2 Marginalskattespärr ...................................... 60

2.6 Folkpensionärernas skatleiältnader ....................... ..... 63

2.7 Tekniska frågor ..................................................... 64

2.8 Avdrag för avgift för arbetslöshetsförsäkring ......... ..... 70

3 Inkomsteffekter för år 1980 ......................................... 72

4 Hemställan ................................................................. 72

5 Beslut ......................................................................... 73

Norstedts -rryckeri, Stockholm 1979

Beskattningsbar inkomsl enligt de föreslagna reglerna	Skatteskala för år 1980, 1 procent, enligt
basenheter	omräkning av förslagel nuvarande skala
1 2 3

Marginalskatlelännaderna år	1980
Beskattningsbar inkomst enligt de föreslagna reglema		Total marginalskatt år 1980. i procent, enligt
basenheter kronor		omräkning av förslaget nuvarande skala
1 2		3 4

J	2
4	4
5	5
9	8
14	11
16	14
21	20
26	22
30	26
34	30
36	34
41	39
45	44
46	45
49	48
53	53
58	58

J	2
4	4
5	5
9	8
14	11
16	14
21	20
26	22
30	26
34	30
36	34
41	39
45	44
46	45
49	48
53	53
58	58

J	2
4	4
5	5
9	8
14	11
16	14
21	20
26	22
30	26
34	30
36	34
41	39
45	44
46	45
49	48
53	53
58	58