Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1979/80:44

Regeringens proposition

1979/80:44

om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges sladshypo­tekskassa och om stadshypoteksföreningar;

beslutad den 25 oklober 1979.

Regeringen föreslår riksdagen alt anlaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

GÖSTA BOHMAN

Propositionens huvudsakliga innehåU

I propositionen föresläs att gmndfonden för Konungariket Sverige sladshypotekskassa höjs från 7 miljarder kr. Ull 8,5 miljarder kr.

I   Riksdagen 1979180. I saml.    Nr 44

 

Prop. 1979/80:44

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges slads­hypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1968: 576) om Konungariket Sveri­ges sladshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

13 f
Som grundfond för kassan ställer  Som grundfond för kassan ställer

staten till förfogande en av riks-     slaten till förfogande en av riks­gäldsfullmäktige  utfärdad  garanti-     gäldsfullmäklige  utfärdad  garanti­förbindelse på sju miljarder kronor.      förbindelse på uttu och en hulv mil­jarder kronor.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, dä lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

' Lagen omtryckt 1974:261. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:653. ' Senasle lydelse 1978:213.

 

Prop. 1979/80:44                                                                     3

Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET                     PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-10-25

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo. Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Sö­der, Krönmark, Burenslam Linder, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Win­berg, Adelsohn, Danell

Föredragande: statsrådet Bohman

Proposition om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges slads­hypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.

Stadshypoteksinslitutionen beslår av en cenlral kassa - Konungariket Sveriges sladshypotekskassa-och tjugo regionalt verksamma stadshypoteksföreningar. Genom föreningarna lämnar institutionen lån i huvudsak mot säkerhet av inteckning i bostads- och affärsfasligheler. Lån kan dessulom lämnas utan särskild säkerhet när det gäller samfällighetsför-eningar och kommuner. Stadshypotekskassan har till uppgift att skaffa medel lill föreningamas kreditgivning genom upplåning mot obligationer eller genom annan upplåning. Kassans upplåningsrätl bestäms av storle­ken av den grundfond som staten ställer lill kassans förfogande. Upplå­ningen får inle översliga tio gånger gmndfondens storlek. Grundfonden uppgår f n. lill 7 miljarder kr. och beslår av en garantiförbindelse som fullmäktige i riksgäldskontoret har utfärdat. Den senaste gmndfondshöj-ningen skedde år 1978 med 1 miljard kr. (prop. 1977/78: 133, NU 52, rskr 237, SFS 1978:213).

Stadshypotekskassan har i en skrivelse lill regeringen den 8 maj 1979 hemställt alt kassans grundfond höjs från 7 miljarder kr. till 8,5 miljarder kr.

Yttranden över stadshypolekskassans framställning har avgelts av bank­inspektionen, bostadsslyrelsen, fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäk­tige i riksgäldskontoret och delegationen för bostadsfinansiering.

Bestämmelser för sladshypoleksinstitutionens verksamhet finns i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges sladshypotekskassa och om stads-

 

Prop. 1979/80:44                                                                     4

hypoteksföreningar (SL, omtryckt 1974:261, ändrad senast 1978:213). Enligt 13 § SL ställer staten fill förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse som grundfond för kassan. Grundfonden är avsedd att i sisla hand användas för atl fullgöra stadshypolekskassans förbindelser gentemot obligationsinnehavare. Efter anmälan till riksgälds­kontoret får grundfonden tas i anspråk för att fullgöra kassans förbindelser om kassan tillfälligtvis saknar medel. Annars får grundfonden användas endast vid kassans likvidation. Tas grundfonden i anspråk i annat fall än vid likvidation, skall det använda beloppet snarast möjligt återbetalas lill staten. Vid återbetalning skall staten ersäUas för den ränta som staten kan ha ulgett med anledning av att fonden har använts. Vid likvidation får grundfonden utnyttjas endast i den mån annan tillgång saknas som svarar för kassans förbindelser.

Enligt 7 § andra slycket SL krävs tillstånd av regeringen för alt kassan skall få ta upp nytt lån, om grundfonden genom föriuster på kassans rörelse i dess helhet går ned med mer än 5 %. Är nedgången större än 10 % krävs dessutom riksdagens medgivande. Enligl 7 § tredje slycket skall kassan göra anmälan till regeringen om gmndfonden tas i anspråk för att täcka förlust.

Stadshypotekskassan anför i sin skrivelse atl med gmndfondens nuva­rande storiek får kassans låneskuld uppgå lill högst 70 miljarder kr. Den utelöpande obligationsskulden den 30 april 1979 uppgick till ca 64,2 mil­jarder kr. Vid samma tidpunkt hade även sålts obligationer för ytterligare 82 miljoner kr. med likvid senare. Med hänsyn härtill uppgick den outnytt­jade upplåningsrätten till ca 5,7 miljarder kr. Dessa förhållanden aktualise­rar frågan om den återstående upplåningsrällen kan anses tillräcklig för alt möta upplåningsbehovet under den närmaste tiden.

Ulvecklingen under senare år av kassans obligalionsskuld och låneverk­samhet framgår av följande uppställning:

Belopp utelöpande obligationer       Nettoökning av ute-
(vid slutet av resp. år)       stående hypotekslån

milj. kr.                               milj. kr.          %

1970

25 951

1971

29733

1972

32364

1973

36074

1974

40622

1975

45207

1976

49452

1977

54 841

1978

61409

1979    30

i/4    64312

 

3494

15,6

4282

16,5

2901

9,6

3418

10,3

4789

13,1

4735

11,5

4512

9,8

5313

10,5

6743

12,1

2405

3,8

Anm. I beloppen utelöpande obligationer har räknats in vid resp. tidpunkt försålda men icke likviderade obligationer.

 

Prop. 1979/80:44                                                                     5

Stadshypotekskassan framhåller att låneverksamheten har ökat avsevärt under de senaste åren. Obligalionsskuldens tillväxt uppskattas för hela år 1979 till ca 7 miljarder kr. Kassan bör vara beredd alt under år 1980 möta låneanspråk av minsl samma storiek som under de senaste åren. Den 30 april 1979 hade kassan en balans av inneliggande beviljade låneansökning­ar på 8.7 miljarder kr. som kassan inle hade kunnal effektuera, huvudsakli­gen till följd av läget på kapitalmarknaden. Beloppet överstiger således den återstående outnyttjade upplåningsrätten, vilket innebär alt upplå­ningsmarginalen är otillräcklig. Kassan utgår från atl marginalen liksom tidigare bör vidgas genom en höjning av gmndfonden.

Vad gäller höjningens storlek erinrar kassan om att låneanspråken i främsta rummet beror på omfattningen av det bostadsbyggande som stats­makterna ger utrymme i investeringsplanema efler prövning från bl.a. bostadspolitiska synpunkter. En grundfondshöjning skapar endasi for­mella förulsättningar för en ökad obligationsutgivning och ger i och för sig inte möjlighel till ökad utlåning. Kreditgivningens omfattning och inrikt­ning beror på andra faktorer och måste följa de normer som förestavas av den allmänna kreditpolitiken. Med hänsyn till den emissionsverksamhet som kassan förutser under den kommande tvåårsperioden, föreslår kassan att grundfonden höjs med 1,5 miljarder kr. så att fonden blir 8,5 miljarder kr.

Samtliga remissinsianser har lillstyrkt stadshypolekskassans framställ­ning eller lämnat den utan erinran. Delegationen för bostadsfinansiering har tillagt att anspråken på bottenlån kommer att öka under de närmaste åren.

Jag delar uppfattningen alt stadshypolekskassans upplåningsrätl nu är olillräcklig med hänsyn lill den utlåningsverksamhet som kan förutses under åtminstone de närmaste två åren. I likhet med kassan och remissin­stanserna anser jag att upplåningsrätten på samma sätt som tidigare bör ökas genom en höjning av gmndfonden. Jag förordar att stadshypolekskas­sans grundfond höjs med 1,5 miljarder kr. från nuvarande 7 miljarder kr. till 8,5 miljarder kr. Detta förutsätter atl 13 § SL ändras och att fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdar en ny garantiförbindelse.

Jag vill erinra om att en höjning av grundfonden endasi formelll ökar möjlighetema till upplåning. Denna upplåning sker genom lån mot obliga­tioner men kan också - om omständigheterna påkallar det - ske genom lån mol reverser eller på annat sätt. Den faktiska upplåningen fär liksom hittills anpassas till ulvecklingen av den allmänna kredilpolitiken och den emissionskontroll som riksbanken kan utöva.

 

Prop. 1979/80:44                                                                 6

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl

1.       anlaga inom ekonomidepartemenlel upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges sladshypo­
tekskassa och om stadshypoteksföreningar,

2.       bemyndiga fullmäktige i riksgäldskonloret att ulfärda en garanti­
förbindelse på 8,5 miljarder kr. atl ulgöra stadshypolekskassans
grundfond i stället för den nuvarande förbindelsen på 7 miljarder
kr.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag föredragan­den har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979