Prop. 1979/80:39

Regeringens proposition

1979/80:39

om avdrag för avskrivning på skeppskontrakt m. m.;

beslutad den 25 oktober 1979.

Regeringen föreslär riksdagen atl anta de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

Pä regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den som driver rederirörelse, yrkesmässigt fiske eller luflfartsrörelse kan f n. fl avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning på konlraklerade fartyg och luftfartyg med sammanlagl högsl 30 % av kontraktsprisel. Reglerna är tidsbegränsade och gäller t. o. m. 1980 års taxering. I fråga om fysiska personer och s. k. flmansbolag kompletteras reglerna med bestämmelser om alt underskott, som uppkommit lill följd av konlraktsavskrivning på annal farlyg än fiskefartyg, inte flr kvittas mot annan inkomst än inkomsl av rederi-, luftfarts- och varvsrörelse. Samma kviilningsförbud gäller i fräga om underskott som uppkommit genom att avdrag för avskrivning pä fartyget som sådant har yrkats med mer än 10 96 av fartygels anskaffningsvärde eller-beträffande luftfartyg-med mer än 15 96 av anskaffningsvärdet. Syftel med nu nämnda bestämmelser är atl motverka att reglerna om konlraktsavskrivning och reguljär avskrivning används för alt uppnå ej avsedda skatteförmåner.

I propositionen föreslås aU reglerna om rätt lill konlraktsavskrivning på sådana fartyg som är aU anse som skepp görs permanenta. Permanenta regler föreslås också beträffande kontrakt pä luftfartyg. Vidare läggs fram förslag om alt kvittningsförbudet skall utvidgas till aU omfatta alla skattskyldiga utom börsnoterade svenska aktiebolag och dotterföretag till sådana bolag. Kvittningsförbudet skall enligt förslagel gälla också fiskeskepp och kontrakt på sådana skepp i de fall då den skattskyldige inte är yrkesfiskare.

De nya beslämmelserna skall enligt förslagel tillämpas första gången vid 1981 års taxering.

1 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 39

Prop. 1979/80:39 2

1 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1966:172) om avdrag vid inkomsttaxeringen rör avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1966:172) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning pä köpekontrakt som avser fartyg m. m.',

dels alt 3 § skall upphöra att gälla,

dels att rubriken till förordningen samt 1 och 2 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om avdrag för avskrivning på skeppskontrakt m. m.

Nuvarande lydelse

Den som driver rederirörelse eller yrkesmässigt fiske och som under beskattningsår, för vilket taxering till statlig och kommunal inkomstskatt I första instans sker något av åren 1967-1980, slutit skriftligt avtal om leverans av fartyg med en bruttodräktighet av minst 20 registerton avsett för stadigvarande bruk i rörelsen fär utan hinder av punkt I av anvisningarna till 41 § kommunalskallelagen den 28 september 1928 (nr 370) vid taxeringen nämnda dr åtnjuta avdrag för avskrivning pä det ej fullgjorda köpekontraktet med sammanlagt högsl 30 proceni av det avtalade priset.

Avdrag enligt första stycket får åtnjutas även av den som driver luftfartsrörelse och som under beskattningsår, för vilket taxering till statlig och kommunal inkomstskatt i första instans sker nägot av åren 1969-1980. slutit skriftligt avtal om

Föreslagen lydelse

Den som driver rederirörelse eller yrkesmässigt fiske och som har sluia skriftligt avtal om leverans av skepp avsett för stadigvarande bruk i rörelsen, har, ulan hinder av punkt 2 av anvisningarna till 41 § kommunalskallelagen (1928:370), vid beräkning av rörelsens nettointäkt rätt till avdrag för avskrivning på del ej fullgjorda köpekontraktet med sammanlagl högst 30 procent av det avtalade priset. Vad som avses med skepp framgår av sjölagen (1891:35 s. 1).

Avdrag enligt första styckel medges även den som driver luftfartsrörelse och som har slufit skriftligt avtal om leverans av luftfartyg avsett för stadigvarande bmk i rörelsen.

Nuvarande lydelse

leverans av luftfartyg avsell för stadigvarande bruk i rörelsen.

//örskatlskyldig erhållit avdrag för avsättning lill investeringsfond enligt förordningen den 19 februari 7954(nr-/Oom särskild investeringsfond för avyttrat fartyg m. m.,/aV avdrag enligt denna paragraf åtnjutas endasi med belopp varmed 30 procent av det avtalade priset översliger beloppet av fondavsättningen vid beskattningsårels utgång.

Vid beräkning av värdeminskningsavdrag enligt kommunalskattelagen skall avdrag enligt denna förordningattses åtnjutet enligt punkt 1 av anvisningarna fill 41 § nämnda lag.

Föreslagen lydelse

Skattskyldig som har medgetts avdrag för avsättning till investeringsfond enligl förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg m. m., har rätt Ull avdrag er\liglförsta eller andra stycket med högst det belopp varmed 30 procent av det avtalade priset överstiger beloppet av fondavsättningen vid beskattningsårets ut-gäng.

Vid beräkning av värdeminskningsavdrag enligl kommunalskallelagen skall avdrag enligt/ors/o eller andra stycket anses ha medgetts enligt punkl 2 av anvisningarna fill 41 § nämnda lag.

2 §3

Har den som åtnjutit avdrag enligt denna förordning avyttrat del köpekontrakt som avdraget avser eller det fartyg eller luftfartyg som köpekontraktet gäller eller andel av tillgång av nu nämnt slag utan vederlag eller till pris, som väsentligen understiger det i köpekontraktet avtalade priset, och motsvarar ej det pris vartill avyttringen skett tillgångens verkliga värde vid tidpunkten för avyttringen, skall det belopp som motsvarar tillgångens verkliga värde, dock högst det i köpekontraktet avtalade priset, upptagas som intäkt av rörelse för honomför del beskattningsår då avyttringen ägde rum.

Har den som är beräuigad till avdrag enligl 1 § denna förordning

3 Senaste lydelse 1973:28.

1* Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 39

Har skattskyldig fått avdrag enligt 1 § och överlåts kontraktet, skeppet eller luftfartyget eller andel av sådan tillgång utan vederlag skall som intäkt av rörelse tas upp eu belopp motsvarande det lägsta av egendomens marknadsvärde vid överlåtelsetillföllet och det 1 köpekontraktet avtalade prisei. Vad nu sagts gäller också om överlåtelsen har skett till ett pris som är lägre än marknadsvärdet och dessutom väsentligt understiger det i köpekontraktet avtalade priset.

Avdrag enligt 1 § medges Inte om den skatlskyldige har flyttat ulom-

Nuvurunde lydelse

eller som åtnjuUt sådant avdrag flyttat utomlands eller har fasl driftställe för den förvärvskälla vari tillgång, som avses i första slyckel. Ingår flyttats ulomlands, skall avdragel ej medges och redan åtnjutet avdrag återföras till taxering hos den som åtnjutit avdraget såsom intäkt av rörelse för det beskattningsår då flyttningen skedde.

Första och andra slyckena lillämpas icke i fråga om avyttring eller flyttning ulomlands, som skell senare än fem år efter leveransen av fartyget eller luftfartyget, oc/i ej heller i fråga om avdrag för köpekontrakt beträffande fartyg, som är avsett att användas eller som användes för yrkesmässigt fiske, eller I fråga om svenskt aktiebolag eller svensk ekonomiskförening utom 1 fall då aktierna eller andelarna till huvudsaklig del ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer.

Föreligger synnerliga skäl flr Konungen eller myndighet, som Konungen bestämmer, för särskih fall medge undantag från första eller andra stycket. Bryter skattskyldig mol villkor som uppställts vid medgivandet, skall taxering ske enligt första eller andra slycket på samma sätt som vid eflertaxering för beskattningsår som medgivandet avser.

Föreslagen lydelse

lands. Avdrag medges Inle heller om fast driftställe för förvärvskälla, /' vilken ingår egendom som avses i försia slycket, har flyttats ulomlands. Har avdrag medgetts för tidigare beskattningsår skall elt belopp motsvarande avdragel tas upp som intäkt av rörelse för det beskaUningsår då flyttningen ägde rum.

Första och andra styckena tillämpas inte i fräga om

1) överlåtelse eller flyttning utomlands som har skett senare än fem år efter leveransen av skeppet eller luftfartyget,

2) svenskt akUebolag vars aktier noteras på börs eller är föremål för liknande notering eller dotterföretag till sådant bolag,

3) den som har licens enligt förordningen (1978:517) om licens för yrkesfiske eller är medlem i fiskelag som har sådan licens, såvida köpekontraktet avser ett skepp som är avsett att användas eller som används för yrkesmässigt fiske.

Föreligger synneriiga skäl fkr regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge undantag från första eller andra slycket. Bryter skattskyldig mot villkor, som har uppställts vid medgivandel, skall taxering ske enligt första eller andra stycket pä samma sätt som vid eflertaxering för det beskattningsår som medgivandet avser.

46 §

1 mom.' Därest vid beräkning enligt ovan angivna grunder av skattskyldigs inkomst från särskild förvärvskälla uppkommer underskou, må, med nedan i detta mom. angivna undantag och med iaktiagande av föreskriften i 74 ,sådant underskou, i den mån det med tillämpning av de i 56-59 §§ meddelade bestämmelser om beskattningsort är att hänföra Ull en kommun, avräknas å sådan den skattskyldiges inkomst, som skall tagas till beskattning i samma kommun.

Avdrag är icke medgivet för underskott o icke yrkesmässig avyttring av fasl eller lös egendom eller å dellagande i lotteri,yö> underskott å fastighet och rörelse i utlandet eller för underskott, som uppstått därigenom, atl avdrag, varom förmötes i 45 §, överstigit nettointäkten av förvärvskällan, och ej heller för underskott i den mån hänsyn därtill taghs vid beräkning av sjömansskatt.

Har /' rederi- eller luftfartsrörelse avdrag gjorls för värdeminskning av fartyg eller luftfartyg eller för avskrivning på köpekontrakt enligl 1 § förordningen (1966:172) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning pä köpekontrakt som avser fartyg m. m..

I mom. Uppkommer underskott vid beräkningen av inkomst av förvärvskälla får, med de undantag som anges i detla moment och med iaktiagande av föreskriften i 74 §, underskottet avräknas från den skaltskyldiges Inkomst från andra förvärvskällor i den mån underskottet och inkomsten enligt 56-59 §§ hänför sig till samma kommun.

Avdrag medges inie för

1) underskott av icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom eller av deltagande i lotteri,

2) underskott av fastighet eller rörelse i utlandet,

3) underskott som har uppkommit på grund av atl avdrag enligt 45 § överstigit nettointäkten av förvärvskällan,

4) underskott i den mån hänsyn Ull det har tagils vid beräkning av sjömansskatt.

Har avdrag gjorts enligt 1 § lagen (1966:172) om avdrag för avskrivning på skeppskontrakt m. m. och uppkommer underskou i förvärvskällan flr den del av underskottet som svarar mot avdraget avräknas endast från inkomst av rederi-, luft-

Nuvarande lydelse

flr underskott I sådan förvärvskälla med belopp som motsvarar slörre avskrivning för år räknal än 10 procent av anskaffningsvärdetyöy/orryg eller 15 procent av anskaffningsvärdet för luftfartyg eller avskrivning på köpekontrakt enligt nyssnämnda förordning avräknas endast från Inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. För underskott som sålunda Icke kunnat utnyttjas/ar avdrag åtnjutas senast det beskaUningsår, för vilket taxering sker sjätte kalenderåret efter det kalenderår då taxering sker för del beskattningsår då underskottet uppkom. Avdrag får därvid icke åtnjutas med belopp som överstiger sammanlagda beloppet av inkomst av rederi-, luftfarts- och varvsrörelse / den mån därifrån ej avräknats annat underskott som avses i detta stycke.

Vid tillämpning av tredje styckel anses koncernbidrag enligt 43 § 3 mom. som intäkt av rederirörelse, varvsrörelse eller luftfartsrörelse endast i den mån bidraget lämnals av rederiföretag, varvsföretag eller luftfartsföretag och bidragsgivaren under det beskattningsår då bidraget lämnals ej mottagit sådant bidrag.

Tredje och fjärde styckena tillämpas ej ifråga om fartyg som användes för yrkesmässigt fiske eller I fråga om avskrivning på köpekontrakt för fartyg som är avseU för sådant ändamål. I fråga om svenskt akUebolag och svensk ekonomisk förening tillämpas tredje och Jjärde styckena endast om aktierna eller andelarna Ull huvudsaklig del ägas eller på därmed jämförligt säu Innehavas - direkt eller genom för-

Föreslagen lydelse

farts- eller varvsrörelse. Har avdrag gjorts för värdeminskning av skepp eller luftfartyg och överstiger avdraget för år räknat 10 procent av anskaffningsvärdet av skepp eller 15 proceni av anskaffningsvärdet ov luftfartyg gäller samma begränsning av rälten att avräkna underskott Ifråga om den överskjutande delen av avdraget. För underskott som Inte har kunnat utnyttjas föreligger rätl till avdrag senast vid den taxering som sker sjätte kalenderåret efter del kalenderår dä taxering skeu för det beskaUningsår då underskottet uppkom. Sådant avdrag flr dock inte överstiga det sammanlagda beloppel av inkomst av rederi-, luftfarts- och varvsrörelse sedan denna inkomst i förekommande fall minskats med annat underskott som avses i delta stycke.

Vid tillämpning av tredje stycket anses koncernbidrag enligt 43 § 3 mom. som intäkt av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse endast om bidraget utgör avdragsgill omkostnad för givaren i rörelse av angivet slag.

Tredje stycket Ullämpas inte ifråga om svenskt aktiebolag vars aktier noteras på börs eller är föremål för liknande notering eller Ifråga om dotterföretag Ull sådant bolag. Tredje stycket tillämpas inte heller på fiskeskepp eller köpekontrakt som avser fiskeskepp, om den skattskyldige har licens enligt förordningen (1978:517) om licens för yrkesfiskare eller är medlem i fiskelag som har sådan licens.

Prop. 1979/80:39 7

Nuvurunde lydelse Föreslagen lydelse

medling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer.

Föreligger synneriiga skäl, äger Föreligger synneriiga skäl, får
regeringen eller myndighet, som      regeringen eller (Sew myndighet som
regeringen bestämmer, för särskdt   regeringen bestämmer medge
fall medge undantag från tillämp-    undantag från tillämpning av iredje
ning av tredje stycket. Bryler skatt-          stycket. Bryter skattskyldig mot vill-
skyldig mol villkor som uppställts     kor som/tar uppställts för medgivan
för medgivandet, skall taxering ske det, skall taxering ske enligt tredje
enligt tredje stycket på samma sätt stycket på samma sätt som vid efter
som vid eflertaxering för beskatt-    taxering för det beskattningsår som
ningsår som medgivandel avser.      medgivandet avser.

Anvisningar

lill 28 §

1. Till intäkt av rörelse hänföras samtliga intäkter i penningar eller varor, som influtit i rörelsen. Detta innebär, alt intäkten skall vara av sådan beskaffenhel, all den normalt är att räkna med och ingår såsom ett led i den förvärvsverksamhet, varom fråga är. Hit räknas alltså inflytande betalning för varor eller produkler, som den skattskyldige för i handel eller tillverkar, och gäller detta även för del fall, att rörelseidkaren vid överlåtelse av rörelsen till annan låter i överiåtelsen ingå befintliga varor eller produkter. Denna överlåtelse utgör dä sä att säga den sista affärshändelsen i hans rörelse. Däremol räknas icke hil sådan intäkt, som till den skatlskyldige kan inflyta vid sidan av rörelsen eller utanför vad som normalt är att anse såsom driftinkomst, såsom exempelvis vid avyttring av personlig lösegendom eller för stadigvarande bmk i rörelsen avsedda fastigheter eller andra tillgängar -angående för sådant bruk avsedda maskiner och andra invenlarier så ock patenträtter och liknande tidsbegränsade rälligheler ävensom hyresrätter och rättigheter av goodwills natur, se dock andra och tredje styckena här nedan. Den intäkt, som erhålles genom en dylik, oberoende av rörelsen verkställd avyttring, skall tagas i betraktande vid inkomstberäkningen för förvärvskällan tillfällig förvärvsverksamhet och bedömas efter de för denna förvärvskälla stadgade gmnder. Såsom skattepliktig intäkt räknas icke statligt avgångsvederiag i form av engångsbelopp till renskötselutövare i samband med att han upphör med sin renskötsel.

Till intäkt av rörelse hänföres in- Till intäkt av rörelse l;än/ö>s intäkt

2 Senasle lydelse 1973:26.

!•• Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 39

Prop. 1979/80:39 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

läkt vid avyttring av för stadigvaran- vid avyttring av för stadigvarande de bruk avsedda maskiner och andra bruk avsedda maskiner och andra invenlarier samt därmed vid beräk- invenlarier samt därmed vid beräkning av värdeminskningsavdrag lik- ning av värdeminskningsavdrag likställda tillgängar (jfr punklerna 7 och ställda tillgångar (jfr punkterna 7 och 16 av anvisningarna till 29 §). Till 16 av anvisningarna lill 29 §). Till intäkt av rörelse hänföres även intäkt intäkt av rörelse hänförs även intäkt vid avyttring av patentrält eller vid avyttring av patenträtt eller liknande tidsbegränsad rättighet, liknande tidsbegränsad rättighet. Detsamma gäller intäkt vid avyttring Detsamma gäller intäkt vid avyttring av hyresrätt och av varumärke, fir- av hyresrätt och av vammärke, firmanamn eller annan rättighet av manamn eller annan rättighet av goodwills natur. Om beräkning i goodwills natur Om beräkning i vissa fall av intäkt vid överiåtelse av vissa fall av intäkt vid överiåtelse av fartyg och luftfartyg m. m. finnas skepp och luftfartyg m. m. finns bestämmelser i 2§ förordningen bestämmelser i 2 §/agen (1966:172) (1966:l72)om avdrag vid inkomsttax- om avdrag för avskrivning på s/cepps-eringen för avskrivning på köpekon- kontrakt m. m. trakt som avser.fartyg m. m.

Skattskyldig, som driver tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, skall såsom intäkt av rörelsen upptaga vad som influtit vid försäljning av sådan fastighet eller del därav, oberoende av sättet för fastighetens förvärvande och tiden för innehavet, varefter frägan om och i vad mån nettointäkt uppstått genom försäljningen kommer all bero på resultatet av rörelsen i dess helhet under beskattningsåret. Därvid iakttages utöver vad som gäller enligt anvisningarna lill 27 § följande. Om fastighet, som utgör lagertillgång i tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, förvärvats innan rörelsen påbörjats, beräknas fastighetens värde vid tiden för rörelsens påbörjande pä samma sätt som vid beräkning av realisationsvinst enligt punklerna 1 och 2 av anvisningarna till 36 §. Detta värde utgör fastighetens uppräknade ingångsvärde i rörelsen även vid senare års taxeringar. Om en skattskyldig, som bedriver eller tidigare bedrivit rörelse, avyttrar fastighet eller del av fastighet som han för stadigvarande bruk använt i rörelsen, skall den del av försäljningssumman som belöper på sädana till fastigheten hörande tillgängar, vilka vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföras eller hänförts till maskiner och andra inventarier (jfr punkterna 7 och 16 av anvisningarna till 29 §), upptagas såsom intäkt av rörelse, varemot återstående delen av försäljningssumman skall upptagas säsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet, i den mån de i 35 § angivna förutsättningarna för skattepliktig realisationsvinst föreligga.

Utskiftar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening tillgång på annat sätl än genom sädan fusion som avses i 28 § 3 mom. och skulle vid en

Prop. 1979/80:39 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

försäljningav tillgången köpeskillingen ha varit skattepliktig i förvärvskällan, anses bolaget eller föreningen ha åtnjutit skattepliktig inkomsl, som om tillgången sålts. Som köpeskilling gäller därvid tillgångens verkliga värde vid utskiftningen.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1980 och tillämpas försia gången vid 1981 ärs taxering. Äldre bestämmelser i 46 § 1 mom. tredje-femte styckena lillämpas dock alltjämt i fräga om avtal om leverans av fartyg och luftfartyg som har slutits före utgången av år 1979.

Nuvarande lydelse

4§

1 m o m . 1 Från sammanlagda beloppet av den skaltskyldiges inkomster från olika förvärvskällor flr, med iakttagande av föreskriften i 22 §, avdrag ske för

underskott, som uppkommit vid beräkning av skattskyldigs inkomst från annan förvärvskälla än fastighet och rörelse i utlandet, dock att avdrag Icke får göras för underskon Iden mån hänsyn därtill tagits vid beräkning av sjömansskau eller för underskou av rederi- eller luftfartsrörelse i vidare mån än som följer av 46§ 1 mom. tredje-sjätte styckena kommunalskattelagen, samt au avdragför realisationsförlust får göras endast från realisationsvinst eller lotterivinst;

allmän kommunalskatt, som påförts den skattskyldige under årel näst före taxeringsåret, dock endast såvitt gäller annan skattskyldig än fysisk person, oskiftat dödsbo och familjestiftelse.

Skatlskyldig, som varil här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret, äger åtnjuta avdrag som avses i 46 §2 mom. första stycket 2) kommunalskattelagen (1928:370) saml, i den omfattning som i nämnda moment sägs, jämväl för periodiskt

Föreslagen lydelse

1 mom. Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor flr, med iaktiagande av föreskriften i 22 §, avdrag göras för underskott 1 förvärvskälla. Vidare får annan skattskyldig än fysisk person, dödsbo och familjestiftelse avdrag för allmän kommunalskatt som har påförts den skattskyldige under året före taxeringsåret. I fräga om underskott i förvärvskälla iakttas au

1) avdragför realisationsförlust fär göras endast frän realisationsvinst eller lotterivinst,

2) avdrag inte får göras för underskott av fastighet eller rörelse i utlandet,

3) avdrag inte får göras för underskott på grund av avskrivning av skepp eller luftfartyg eller på köpekontrakt, som avser sådan tillgång, i vidare mån än som följer av 46 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370),

4) avdrag Inte får göras för underskou i den mån hänsyn till det har tagits vid beräkning av sjömansskatt.

Skattskyldig, som har varil bosalt här i riket under hela beskattningsåret eller del av detta får avdrag för periodiskt understöd, egenavgifter, försäkringspremier m. m. i den omfattning som anges 1 46 § 2 mom. kommunalskattelagen.

Prop. 1979/80:39 11

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning samiför avgifter för pensionsförsäkring och för annan personförsäkring ävensom för underhåll åt ej hemmavarande barn.

Har sådan fusion mellan aktiebolag eller föreningar ägt rum, som i 28 § 3 möm. första eller andra stycket kommunalskallelagen avses, äger moderbolaget eller den övertagande föreningen åtnjuta avdrag för sådan dotterbolagets eller den övertalande föreningens skalt, vilken enligl försia slyckel skulle hava varit avdragsgill för dotterbolaget eller den överiåtande föreningen. Vad nu sagts skall äga molsvarande tillämpning vid fusion mellan sparbanker enligt 78 § lagen den 3 juni 1955 om sparbanker saml då ell bankaktiebolags hela bankrörelse övertagits av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagils av ett annat försäkringsbolag och det överlåtande bolaget avstår frän atl yrka avdraget i fräga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Prop. 1979/80:39 13

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-10-25

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och stalsråden Ullslen, Bohman, Mundebo, Wikslröm, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om avdrag för avskrivning på skeppskontrakt m. m.

1 Inledning

Enligl förordningen (1966:172) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning på köpekontrakt som avser farlyg m. m., FAK, kan den som har träffat avtal om förvärv av ell fartyg eller ell luftfartyg fl avdrag med sammanlagl högsl 30 96 av det avtalade priset. Förordningen gäller t. o. m. 1980 års taxering.

Budgetdepartementet har getl vissa myndigheler och organisationer lillfälle atl lämna synpunkter inför en eventuell föriängning av giltighetstiden av de särskilda reglerna om konlraktsavskrivning. Till budgetdepartemenlets förfrågan fogades en inom departementet upprättad promemoria om reglerna om kontraktsavskrivning och vissa bestämmelser som nära anknyler till dessa regler. Promemorian bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 1.

Med anledning av budgetdepartemenlets förfrågan har yttranden avgetts av riksskatteverket (RSV), kommerskollegium, länsstyrelserna i Stockholms samt Göieborgs och Bohus län, sjöfartspoliliska ulredningen (K 1977: 05), AB Aerotransport (ABA) och Sveriges redareförening. Kommerskollegium har fill silt yUrande fogat yttranden från Sveriges varvsinduslriförening samt Stockholms och Skånes handelskammare.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill prolokollet i della ärende som bilaga 2.

2 Föredragandens överväganden

Den svenska rederinäringen arbetar under stark internalionell konkurrens. Konkurrensläget påverkas av att många sjöfartsländer ger sina inhemska

Prop. 1979/80:39 14

rederier stalligl slöd och lättnader i beskaltningen. Rederinäringen kännetecknas också av all investeringsobjekten är fl men mycket kapilalkrävande.

Mol bakgrund av dessa förhållanden infördes är 1966 regler om rätl till avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning på fartygskontrakt. Reglerna, som ursprungligen gällde t. o. m. 1974 ärs taxering och sedermera har förlängts till atl gälla 1. o. m. 1980 års taxering, ger rederiföretag möjlighet lill avskrivning redan pä konlraklsstadiet med belopp motsvarande 30 96 av det avtalade priset för etl farlyg. De allmänna bestämmelserna i punkl 2 (tidigare punkl l)av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928: 370), KL,om alt sädan avskrivning flr ske bara när prisfall inträffat eller risk för prisfall föreligger, gäller således inte i fråga om farlyg. Med hänsyn till alt luflfartsnäringen i de angivna hänseendena företer stora likheter med rederinäringen utvidgades tillämpningsområdet av FAK är 1969 till atl gälla också luftfartyg.

I samband med atl giltighetstiden av FAK förlängdes är 1973 infördes vissa begränsningsregler i FAK och i 46 § 1 mom. KL. Bestämmelserna gäller i princip för fysiska personer och s. k. flmansbolag. Reglerna i FAK är avsedda alt förebygga atl den skattskyldige gör en definitiv skattevinst genom atl flytta utomlands eller genom all överlåla den ifrågavarande lillgången utan vederiag eller till underpris. Reglerna i 46 § 1 mom. KL innehåller vissa begränsningar i rälien alt kvitta underskou i rederi- och luftfartsrörelse mot inkomst av annan verksamhet. Avsikten är att motverka uppkomsten av skatlekrediler som inte är motiverade frän konsolideringssynpunkt.

Flertalet av de myndigheter och organisationer som har getts tillfälle aU lämna synpunkler inför en eventuell föriängning av giltighetstiden av FAK tillstyrker all de särskilda reglerna flr tillämpas även efler 1980 års taxering och att avskrivningsrätten pä konlraklsstadiet behälls vid 30 % av det avtalade priset. Vid remissbehandlingen har också förts fram önskemål om atl reglerna skall göras permanenta. I nägra av de yttranden som kommerskollegium har överiämnat framhålls att det med hänsyn till sjöfartsnäringens kapitalanskaffningsproblem finns anledning alt överväga att mjuka upp eller helt slopa de regler som begränsar möjligheten atl kvitta underskott i rederi-och luflfartsrörelse mot annan inkomst. RSV och länsstyrelserna anser däremot att ytterligare begränsningsregler är motiverade. Begränsningsreglerna föreslås t. ex. göras tillämpliga på fiskefartyg och kontrakt på sådana fartyg. Det anges också som angeläget att begränsningsreglerna ändras så all de kan lillämpas även på vissa bolag som inle kan hänföras lill kategorin flmansbolag.

För egen del vill jag anföra följande. Förhållandena inom rederi- och luftfartsnäringarna måste alltjämt betecknas som särpräglade. Investeringarnas storiek i förening med den länga lid som förflyter mellan beställning och leverans ställer mycket slora krav på förelagens finansiella styrka. Reglerna om kontraktsavskrivning ger företagen ökade möjligheter till resultalutjäm-

Prop. 1979/80:39 15

ning och kan därmed förbättra likviditeten på kort sikt. Kontraklsavskriv-ningen leder också till slörre flexibilitet i fråga om valel av beställnings- och leveranstidpunkt. Till della kan läggas att de senasle årens erfarenheler visar att fartygspriserna reagerar kraftigt även på små ändringar i balansen mellan ulbud och efterfrågan på fraktmarknaden. Så skulle t. ex. sannolikl mänga rederiföretag-även om de särskilda konlraktsavskrivningsreglerna inte hade funnits - under senare år ha haft möjlighet atl göra avskrivningar pä kontrakterade fartyg enligt de allmänna reglerna i anvisningarna lill 41 § KL.

Del anförda visar enligt min mening att goda skäl kan anföras föratt rederi-och luftfartsförelag även i fortsättningen bör ha rätl lill en schablonmässig avskrivning pä kontrakterade fartyg resp. luftfartyg. Av vikt i sammanhanget är också atl liknande regler finns i åtskilliga andra länder. Jag föreslär därför att de särskilda reglerna om konlraktsavskrivning skall gälla framdeles i slort sell som hittills. Den största tillåtna kontraklsavskrivningen bör sälunda behållas vid 30 96 av det avtalade priset. All, som RSV har ifrågasatt, göra rätten till kontraktsavskrivning beroende av att bankgaranti lämnas skulle i viss Ulsträckning molverka syftet alt underiätta finansieringen av en fartygsanskaffning. Av bl. a. detla skäl bör ell sådant krav inle ställas.

Föriängningen bör denna gång inte begränsas lill all gälla eU vissl anlal års taxeringar. Rälien till avdrag för konlraktsavskrivning på fartyg m. m. bör alltså göras permanenl. Jag vill dock betona all della naturiigtvis inle hindrar alt reglerna senare kan komma aU ändras eller upphävas om förhållandena motiverar det.

De skäl som låg till grund för 1973 års begränsningar i rätten aU kvitta underskott, som uppkommit till följd av överavskrivning, har fortfarande giltighet. Jag är därför inle beredd au tillmötesgå önskemålen om lättnader i dessa regler. De erfarenheter rörande utnyttjandet av avskrivningsreglerna som har redovisais av RSV och länsstyrelserna motiverar enligt min mening i stället en viss utvidgning av kvittningsförbudet. Jag återkommer strax lill detla.

Länsslyrelsen i Göieborgs och Bohus län har tagit upp frågan om inrättande av ett centralt regisler för kontrakt på fartyg som byggs i Sverige och i Ullandet. Utan elt sädani regisler finns del enligt länsstyrelsen risk för aU taxeringsmyndigheterna inte kan följa upp vad som händer med de i kontrakten angivna byggena. Jag anser atl det bör ankomma på RSV aU bedöma om det är lämpligt alt föra elt centralt regisler eller om konirollfrä-gorna kan klaras ulan större ändringar i nuvarande administrativa rutiner.

I det följande kommer jag något mer ingående att redogöra för de ändringar i nuvarande regler som jag anser bör göras. Jag inleder med bestämmelserna i FAK. Därefter behandlar jag ändringama i 46 § 1 mom. KL och övriga lagändringar. De ändringar som jag inte kommenlerar särskill är av redaktionell natur.

Prop. 1979/80:39 16

Ändringar i FAK

Enligt / § kan kontraktsavskrivning f n. medges i fräga om farlyg med en brultodräktighet av minst 20 regislerton. Flertalet fartyg med en sådan dräkfighet varenligt äldre regler registreringspliktiga. Numera knyts registreringsplikten till begreppet skepp. Med skepp förstås enligl sjölagen (1891: 35 s.l) fartyg med en minsla storiek av 12 x 4 meter medan fartyg av mindre sloriek kallas båt. I praktiken sammanfaller gränsen 12x4 meter ganska väl med gränsen 20 brultoregisterton. Jag föreslär att den särskilda avskrivnings-rätten förbehålls sådana fartyg som enligt sjölagen utgör skepp. Liksom hittills bör även utländska fartyg och fartygsbyggen, om storiekskraven är uppfyllda, ge rält lill kontraktsavskrivning.

1 2 § första stycket finns en regel som kan lillämpas om den som har medgells avdrag enligl 1 § överiäter kontraktet, fartyget eller andel av delta utan vederiag eller till underpris. Med bortseende från det vid överiåtelsen avtalade vederlaget skall dä elt belopp motsvarande marknadsvärdet tas upp som intäkt av rörelse. Är det i det ursprungliga köpekontraktet avtalade priset lägre än marknadsvärdet skall i stället detta lägre värde vara avgörande för beskallningen. Syftet med dessa regler är att garantera aU överiåtelsen skall medföra att åtminstone lidigare medgivna överavskrivningar återförs lill beskattning. Detta hindrar emellertid inte atl tillämpningen av andra skattebestämmelser kan föranleda atl överiåtelser av nu nämnt slag skall Iräffas av en högre beskattning. Här kan erinras t. ex. om de allmänna principerna för beskattning vid uttag ur rörelse och de särskilda regler som gäller vid överlåtelser mellan ett flmansföretag och förelagsledaren i förelagel eller denne närstående personer. Jag saknar dock anledning att nu gå in pä frågan om behovet av samordning mellan, reglerna i FAK och andra beskattningsregler som lar sikle på överiåtelse lill underpris. Denna fråga flr i slällel behandlas av den kommitté som jag nyligen filt bemyndigande att tillkalla för atl se över beskattningsreglerna för familjeförelag (Dir 1979: 106). Jag begränsar mig därför i delta sammanhang lill att föreslå att bestämmelsen i 2 § första stycket ändras i redaktionellt hänseende.

2 § andra stycket innehåller regler om att medgivna avdrag för kontrakts-avskrivning skall återföras till beskattning vid flyllning utomlands. Jag föreslår inga ändringar i sak av dessa bestämmelser. Däremol bör undantagen i 2§ iredje styckel inskränkas. Således bör endast börsnoterade svenska aktiebolag och vissa närslående företag till sådana bolag vara generellt undanlagna från tillämpningen av 2 § första och andra slyckena. För övriga skattskyldiga bör dispens krävas. Vidare bordet i fråga om avdrag som hänför sig lill fiskeskepp eller kontrakt pä sädana skepp göras skillnad mellan yrkesfiskare och "passiva" ägare. Jag återkommer till den närmare utformningen av och skälen för dessa ändringsregler vid min behandling av bestämmelserna i 46 § 1 mom. KL.

Jag vill i sammanhanget nämna all utebliven leverans normalt lorde

Prop. 1979/80:39 17

medföra beskattning som vid avyuring. Någon särskild regel om au medgivna avdrag skall ålerföras till beskattning om köpekontraktet annulleras e. d. behövs således enligt min mening inle. Denna fråga bör överiåtas lill de rättstillämpande myndigheternas prövning. Delsamma gäller det vid remissbehandlingen väckta problemel om hur reglerna om kvitlningsförbud skall lillämpas i de fall då den skatlskyldige bedriver flera av varandra oberoende rederirörelser.

Enligt regeringsformen ankommer del på regeringen alt beslula om verkslällighetsföreskrifter till lagar. Beslämmelsen i i # om alt regeringen Hr meddela närmare föreskrifter för fillämpningen av FAK är därför obehövlig och kan upphävas.

Andringar I 46 § 1 mom. KL

Som jag tidigare nämnt anser jag det inte påkallat att göra nägra mer genomgripande ändringar i de regler i tredje stycket som begränsar rätten att utnyttja underskott i rederi- och luftfartsrörelse. Liksom tidigare bör ett underskott, som föranleds av konlraktsavskrivning, inle fl utnyttjas mot annan inkomst än inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. Motsvarande kvitlningsförbud bör också i fortsättningen gälla i fråga om underskott som uppkommil lill följd av större åriig avskrivning än 10 96 av anskaffningsvärdet av skepp och 15 % av anskaffningsvärdet av luftfartyg. Vidare bör den särskilda föriustuljämningsregeln behållas. Jag anser det säledes inle befogal all - i syfle alt nä överensstämmelse med reglerna i lagen (1960: 63) om rält till föriustutjämning vid taxering för inkomst - förlänga föriusl-uljämningsperioden för aktiebolag och ekonomiska föreningar från sex till fio år.

Enligt fjärde stycket kan ett mottaget öppet koncernbidrag kvittas mot underskott i rederi- eller luftfartsrörelse endast under förutsättning alt bidraget har lämnats av etl rederi-, luftfarts- eller varvsförelag. Om en sådan regel inte fanns skulle kvittningsförbudet kunna kringgås i en koncern med flera verksamhetsgrenar. För alt bidragel skall kunna utnyttjas för kvittning krävs f n. ocksä alt givaren inte har mottagit öppet koncernbidrag under det beskattningsår då bidraget har lämnats.

Reglerna om beskattning av öppna koncernbidrag har nyligen ändrats (prop. 1978/79:210, SkU 57, rskr 389, SFS 1979:612). Fr.o.m. 1981 års taxering gäller bl. a. att den som mottar etl öppet koncernbidrag för vilket givaren fått avdrag inte själv under samma beskattningsår kan fl avdrag för elt sädant bidrag. Bestämmelsen i fjärde stycket bör redan av detta skäl ändras. Enligl min mening bör vidare bidraget fl beaktas vid prövning av mollagarens kviltningsrätt endast om bidragel hos givaren ulgör omkostnad i rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. För delta krävs normalt att givarens huvudsakliga verksamhet avser rörelse av någol av de angivna slagen.

Prop. 1979/80:39 18

Jag har lidigare förklarat att jag anser det befogat att i några avseenden skärpa de år 1973 införda reglerna om förbud alt kvitta underskott lill följd av överavskrivning mot annan inkomst. Dessa regler bör liksom hittills samordnas med reglerna i FAK om skatteeffekten vid överiåtelse av skepp till underpris m. m.

Enligt/em/e stycket i 46 § 1 mom. KL träffas akiiebolag och ekonomiska föreningar f n. av kvittningsförbudet endasi om aktierna resp. andelarna lill huvudsaklig del innehas - direkl eller genom förmedling av juridisk person -av en fysisk person eller eU fltal fysiska personer. Del kan, som RSV och länsstyrelsen i Slockholms län påpekat, förekomma att bolag bildas med en vidsträcki ägarkrets i syfte bl. a. att undvika förbudet mot kvittning. Slarka skäl talar därför föratt undantaget från kvittningsförbudet bör begränsas. Jag föreslär au reglerna om förbud mot kvittning i fortsäUningen skall tillämpas på alla skattskyldiga föruiom svenska aktiebolag som är noterade på börs eller föremål för liknande notering och dotterföretag till sådana bolag. Vad som avses med dotterföretag framgår av 1 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975: 1385). Jag vill i sammanhanget framhålla att möjligheten lill dispens bör finnas kvar.

F, n. undanlas också avskrivning på fartyg som används för yrkesmässigt fiske och köpekontrakt avseende sådant farlyg från kvittningsförbudet. Länsstyrelserna i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län har föreslagit alt detta undanlag slopas. Länsstyrelserna framhåller bl. a. alt många av de personer som tecknar kontrakt pä fiskefartyg inte själva är yrkesfiskare och att det vidare kan vara svårt att kontrollera alt fartyget inte byggs om för att användas för annat ändamål än fiske.

Jag instämmer i stort med de synpunkter som länsstyrelserna har fört fram. Jag anser det dock inte riktigt att helt slopa förmånsbehandlingen av fartygsförvärv till fiskenäringen. Enligt min mening bör nägot kvitlningsförbud inte gälla i fråga om yrkesfiskares förvärv av fiskeskepp. Med yrkesfiskare avses den som har licens enligt förordningen (1978: 517) om licens för yrkesfiske eller som är medlem i fiskelag som har sådan licens.

Reglerna i tredje-sjätte styckena gäller f n. enbart i fräga om avskrivning i rederi- och luftfartsrörelse. Del kan förekomma att avdrag för avskrivning av t. ex. etl fiskeskepp inte skall göras frän intäkt av rederirörelse. Av bl. a. detta skäl bör kopplingen i tredje stycket till viss förvärvskälla tas bort.

Övergångsbeslämmelser

Som jag redan nämnt gäller de nuvarande reglerna om kontraktsavskrivning t. o. m. 1980 års taxering. De nya reglerna bör därför tillämpas försia gången vid 1981 års taxering. För atl undvika risken för effekter av retroaktiv natur bör dock nuvarande avdrags- och begränsningsregler tillämpas även vid 1981 och senare års taxeringar såvida avtalet om fartygsförvärvet har träffals före utgången av är 1979.

Prop. 1979/80:39 19

Övriga lagändringar

Ändringarna i FAK föranleder konsekvensändringar i punkl 1 av anvisningarna lill 28 § KL och i 4 § 1 mom. lagen (1947: 576) om slafiig inkomstskatt.

I detla lagstiftningsärende bör slulligen en felaktigt utformad hänvisning i ikrafllrädandebestämmelserna till lagen (1979: 612)om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) rättas.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen atl anta inom budgetdepartementet upprätlade förslag fill

1. lag om ändring i förordningen (1966: 172) om avdrag för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg m. m.,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

3. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1979: 612) om ändring i kommunalskallelagen (1928: 370).

4 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular att genom proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1979/80:39 20

Bilaga 1

PM om avdrag för avskrivning på fartygskontrakt m.m.

1 Inledning

Allmänna bestämmelser om avdrag för nedskrivning av värdel på rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligl ej fullgjorda köpekontrakt finns i punkl 1 tolfte slyckel av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928: 370), KL. Sådant avdrag får endast medges under fömtsäUning alt den skatlskyldige visar alt inköpspriset för tillgängar av samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset eller del görs sannolikt atl dylikt prisfall kommer alt inträffa innan tillgångarna levereras. Erhålls avdrag för nedskrivning pä leveranskontrakt kommer anskaffningsvärdet för tillgången i fråga - på vilkel värdeminskningsavdrag efter leverans kommer alt baseras - alt utgöras av den faktiska anskaffningskostnaden för tillgången minskad med kontrakts-avskrivningen. Med stöd av bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 41 § KL utfärdade dåvarande riksskattenämnden till ledning vid 1952-1968 års laxeringar anvisningar beträffande avskrivning på kontraherade fartyg. De procentsatser som föreskrevs varierade frän år lill år.

Genom lagstiftning år 1966 (prop. 1966: 88, BeU 1966: 37, rskr 1966: 225, SFS 1966: 172) infördes särskilda regler för avskrivning pä köpekontrakt som avser fartyg. Reglerna finns intagna i förordningen (1966: 172) om avskrivning pä köpekontrakt som avser fartyg m. m., FAK. År 1969 utsträcktes bestämmelserna fill all omfatta även luftfartyg. Lagstiftningen var urspmngligen begränsad i tiden lill 1966-1974 års taxeringar. År 1973 föriängdes giltighetstiden av bestämmelserna t. o. m. 1980 års taxering (prop. 1972: 147, SkU 1973: 2, rskr 1973: 9, SFS 1973: 28). 1 detta sammanhang infördes vissa begränsningar i rätten att göra avdrag för underskott i rederi- och luftfartsrörelse mot inkomst av andra förvärvskällor saml vissa andra bestämmelser som var riktade mot skallenyktsålgärder. Dessa nya regler finns dels i FAK, dels i 46 § 1 mom. KL. Lagstiftningen gmndades på en av företagsskatlebe-redningen avgiven promemoria (Ds Fi 1972: 8).

2 Kontraktsavskrivning

Enligt 1 § första stycket FAK har den, som driver rederirörelse eller yrkesmässigt fiske och som sluter skriftligt avtal om leverans av fartyg med bruttodräktighet av minst 20 registerton och avsett för stadigvarande bruk i rörelsen, rält lill avdrag för avskrivning på del ej fullgjorda köpekontraktet med sammanlagt högst 30 procent av det avtalade priset. Motsvarande rält tillkommer även den som bedriver luftfartsrörelse och tecknar avlal om 'everans av luftfartyg. Som redan nämnts är förordningen tidsbegränsad. En

Prop. 1979/80:39 21

förutsättning för avdrag är atl avtalet ingås under beskattningsår för vilkel taxering i första instans sker nägot av åren 1967-1980 (för luftfartyg åren 1969-1980). Överstiger kontraktstiden ett år kan avdrag för konlraktsavskrivning komma i fråga vid flera taxeringar. Rälien till konlraktsavskrivning upphör i och med alt fartyget levereras.

Har skattskyldig erhållil avdrag för avsättning till investeringsfond enligl förordningen (1954: 40) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg m. m. medges avdrag enligt FAK endasi med den del av 30 procent av kontraktsprisel som överstiger fondavsättningen vid beskattningsårets ulgång (1 § iredje stycket FAK). Har fondavsättning gjorls med exempelvis I milj. kr. och kontrakt tecknas om leverans av fartyg för 10 milj. kr. begränsas säledes avdraget enligt FAK till 2 milj. kr. (3 milj.-l milj.).

Sedan fartyget eller luftfartyget har levererats beaktas avskrivning enligl FAK vid beräkning av värdeminskningsavdrag för fartyget eller luftfartyget genom all avskrivningsunderiagel reduceras med avskrivningen på köpekontraktet (1 § fjärde slycket FAK). Rälien till kontraktsavskrivning innebär säledes inte atl avdrag medges med högre belopp än vad som följer av vanliga regler för värdeminskningsavdrag pä maskiner och invenlarier. Effekten blir endast atl sädani avdrag kan medges lidigare än enligl annars gällande regler.

Överiåts kontraktet följer av allmänna regler att köpeskillingen utgör skattepliktig intäkt i den förvärvskälla vartill kontraktet är hänförligt. Avdrag medges i sådant fall för oavskriven del av konlraktsbeloppet.

3 Begränsningar i rätten till avdrag för underskott i rederirörelse, m. m.

Som redan antytts infördes år 1973 vissa begränsningar i rätten all avräkna underskott i rederi- och luftfartsrörelse mol inkomst som härrör från annan verksamhet. Reglerna, som finns i 46 § 1 mom. tredje-sjätte slyckena KL, gäller för alla kategorier av skattskyldiga utom sådana svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar som inte utgör flmansbolag. Reglerna är således tillämpliga bl. a. på fysisk person som bedriver rederirörelse som delägare i partrederi. Bestämmelserna är inle lillämpliga beträffande farlyg som används för yrkesmässigt fiske.

Begränsningsreglerna innebär följande. Har avdrag gjorts i rederi- eller luftfartsrörelse för värdeminskning av farlyg eller luftfartyg eller för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg eller luftfartyg flr underskott i sådan förvärvskälla med belopp som motsvarar större avskrivning för år räknat än 10 proceni av anskaffningsvärdet för farlyg eller 15 procent av anskaffningsvärdet för luftfartyg eller avskrivning på köpekontrakt endasi avräknas från inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. Har avdrag för värdeminskning gjorts med högre procenttal reduceras underskottsavdraget i motsvarande mån (se regeringsrättsavgörandet RRK R 74 1: 59). Regeln kan belysas

Prop. 1979/80:39 22

med följande exempel. Överskott i rederirörelse före avskrivningar uppgår lill 500 000 kr Värdeminskningsavdrag för fartyg yrkas med 800 000 kr. motsvarande 10 procent av anskaffningsvärdet. Underskottel 300 000 kr. får dras av mot andra inkomster. Yrkas däremol värdeminskningsavdrag med 1,2 milj. kr., vilkel medför etl underskott på 700 000 kr., begränsas den del av underskottet som får avräknas mol andra inkomster lill 300 000 kr. För underskott som på grund av begränsningsregeln inte kan utnytljas vid viss taxering medges avdrag mol inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse vid taxering för något av de sex närmasl följande åren.

En särskild regel infördes även för alt förhindra all effekten av begränsningsregeln sätts ur spel genom att koncernbidrag lämnas till den som yrkar avdrag för avskrivning på köpekontrakt, fartyg eller luftfartyg.

Enligl 46 § 1 mom. sjätte stycket KL kan regeringen medge undantag frän tillämpning av begränsningsregeln om synneriiga skäl föreligger. Vid riksdagsbehandlingen av prop. 1972: 147 underströk skatteutskollet atl lagstiftningens syfle var all förhindra uppkomsten av skatlekrediler, som inle var motiverade från konsolideringssynpunki. Dispensreglerna borde därför behandlas med erforderlig restriktivitet. Regeringen har i sin dispensprövning också varit mycket restriktiv. Frånsett elt övergångsskede i samband med alt de nya reglerna trädde i kraft har sälunda fysiska personer ej flit dispens. I de fall då dispens har medgivits har det regelmässigt varil fråga om aktiebolag vars övriga verksamhet hafl myckel nära anknytning till sjöfartsnäringen.

För atl förhindra kringgående av bestämmelserna i 46 § 1 mom. KL infördes genom 1973 års lagstiftning även vissa regler av skatteflyklskaraklär i FAK. En av dessa lar sikle på del fall atl köpekontrakt eller det fartyg eller luftfartyg som kontraktet avser avyttras till underpris lill närslående person eller till förelag med vilket överlätaren har intressegemenskap (2 § första styckel FAK). Sker sådan överlåtelse inom fem år från det fartyget eller luftfartyget levererats skall ett belopp molsvarande tillgångens verkliga värde, dock högst kontraktsprisel, upptas som intäkt av rörelse för överiåla-ren under år då avyttringen äger rum. Vidare finns i 2 § andra stycket FAK särskilda bestämmelser dels för det fall då skattskyldig som är berättigad lill avdrag enligl FAK flyttar utomlands, dels för det fall dä det fasta driftstället för den förvärvskälla vari fartyget eller luftfartyget ingår flyttas utomlands. Sker sådan utflyttning skall avdrag enligt FAK inte medges och redan medgivna avdrag ålerföras lill beskattning som inläkt av rörelse för del beskattningsår då utflyttningen sker. Bestämmelsen är tillämplig under fem år efter leverans av fartyget, I likhet med begränsningsregeln i 46 § 1 mom. KL är de här angivna beslämmelserna i FAK inte tillämpliga för sådana aktiebolag eller ekonomiska föreningar som inte är fåmansbolag eller belräffande fartyg som används för yrkesmässigt fiske.

Regeringen kan enligt 2 § fjärde stycket FAK medge undantag från tillämpning av bestämmelserna i 2 § första och andra styckena FAK. Endast ett par ärenden har varil föremål för regeringens prövning.

Prop. 1979/80:39 23

Bilaga 2

Remissammanställning

1 Inledning

Kommerskollegium, sjöfartspoliliska utredningen, Sveriges redareförening och ABA tillstyrker alt FAK: s giltighetstid föriängs. De tre sistnämnda remissinstansema - liksom Stockholms handelskammare - anser att bestämmelserna bör göras permanenta och i del sammanhanget hänvisas till atl motsvarande regler i Danmark och Norge inle är begränsade i tiden.

RSV diskuterar möjlighelen alt i olika avseenden begränsa rätlen till avdrag för avskrivning på kontrakt avseende fartyg och luftfartyg. Kan sädana åtgärder inte vidtas bör enligt RSV FAK: s giltighetstid i alla fall inte förlängas med mer än högst två år. Länsstyrelserna I Slockholms samt Göieborgs och Bohus län anser att en föriängning inte skall omfatta vissa typer av kontrakt.

2 Remissinstanser som tillstyrker förlängning av FAK

Kommerskollegium säger sig sakna erfarenheter av tillämpningen av FAK under den gångna förlängningsperioden. Med hänvisning lill inkomna yttranden från Sveriges varvsinduslriförening saml Stockholms och Malmö handelskammare tillstyrker dock kollegiet alt förordningens giltighetstid ånyo förlängs. I yttrandena anförs bl. a.

Sveriges varvsindustriförening:

I den situation som råder såväl för svensk rederirörelse som för svensk varvsindustri anser föreningen det vara av största vikl atl nybeställningar av fartyg kan stimuleras. Föreningen anser därför att nuvarande möjlighet atl göra avskrivning på fartygskontrakt enligt huvudregeln bör bibehållas.

Föreningen anser vidare att begränsningar i rätten till avdrag för underskott i rederirörelse innebär att redan etablerade redare har en icke obetydlig fördel jämfört med andra rörelseidkare och fysiska personer. Detta lorde medverka till alt nyetableringen inom rederinäringen försvåras, vilket är en av anledningarna till all begränsningsreglerna bör slopas.

Föreningen anser att begränsningsreglerna dessutom bör slopas för atl tillgodose redarnas efterfrågan på erforderiigt riskvilligt kapital.

Stockholms handelskammare:

Den ökade internationella konkurrensen inom sjöfarts- och luftfartsnäringarna ställer kontinuerligt stora krav på förnyelse och utveckling av säväl fartyg som luftfartyg. Delta sker med belydande insalser av kapilal. Konsolideringsbehovet är därför stort i dessa näringar. Härvidlag har den

Prop. 1979/80:39 24

ifrågavarande forordningen erbjudit värdefulla möjligheler för de bägge branscherna.

Del finns inle anledning förmoda att behovel av den ifrågavarande avskrivningsmöjligheten kommer alt minska i framliden. Tvärtom är det iroligt att konkurrensen från utländska rederier och flygbolag bl. a. medhjälp av olika statliga stödåtgärder kommer att öka ytterligare. Behovet av erforderiiga konsolideringsmöjligheter torde därför komma att bestå under överskådlig tid.

Skånes handelskammare:

Med hänsyn lill den situation som råder för närvarande för svensk sjöfartsnäring och för svensk varvsindustri talar enligl handelskammarens mening övervägande skäl för en förlängning av förordningen om avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning pä köpekontrakt som avser fartyg m. m. Genom en föriängning av förordningens tillämpningstid åstadkommes ett angeläget slöd till näringen och den berörda industrin.

Vad gäller skatteflykisproblematiken får handelskammaren tillfoga all nu gällande begränsningsregler jämle prisfallsrisken - om än skiftande beroende på typ av tonnage - väl torde lillgodose detta syfle hos lagstiftningen. Det kan enligl handelskammarens mening rent av ifrågasättas om ej en uppmjukning av begränsningsreglerna kunde diskuteras med hänsyn lill marknadens i gmnd ändrade karaklär.

Sjöjärispolitiska utredningen betonar risken för värdefall på fartygskontrakt. Utredningen anför vidare:

De nuvarande möjligheterna lill avskrivning på fartygskontrakt har utnyttjats av många rederier och härav dem bedömts vara värdefulla. Ett skäl härtill är att det föreligger risk för värdefall på ett beställt fartyg under den tid på ett ä två, ibland fler, år, som kan förflyta mellan kontraktstecknande och leverans. Denna risk har snarasl accentuerats genom den nuvarande internationella varvssituationen, där överkapacitet och motvilja mot marknadsbetingade nedskärningar kan leda till politiskt baserade beslut om varvssubventioner i olika länder som kan påverka prisnivån för nya kontrakt pä liknande fartyg. Ytterligare elt skäl är de kraftiga fluktuationer över liden i fraklnivåer och vinstnivåer som förekommer inom rederinäringen, framförallt inom masslaslfarten. Möjlighelen till konlraktsnedskrivning utgör en möjlighet till resultatutjämning över tiden, samtidigt som de toiala avskriv-ningsmöjligheterna inte päverkas.

Sjöfartspoliliska utredningen förordar därför alt nu gällande regler för kontraktsavskrivning föriängs. - Någol särskill skäl att ändra den hittills tillämpade procentsatsen för kontraktsavskrivning synes inte föreligga.

Sveriges redareförening anför:

Del är för svensk rederinäring av slor belydelse att nu gällande regler angående avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg ges föriängd giltighet även efter 1980 års taxering. Föreningen förordar att nu gällande regler förlänges utan begränsning av giltighetstiden och med bibehållande av nu tillämpad procentsals.

Prop. 1979/80:39 25

Uppgifler inhämtade från medlemsrederier bekräftar alt många företag regelmässigt utnyttjat möjlighelerna till kontraktsnedskrivning och att denna möjlighet av samtliga tillfrågade bedömes som värdefull och av stor praktisk belydelse. -

I bilagan till budgetdepartementets remiss behandlas i inledningen också de allmänna bestämmelserna om avdrag för nedskrivning av värdet på rättighet till leverans av maskiner och vissa andra invenlarier och del påpekas atl möjlighelen lill sådant avdrag är kopplad lill en risk för prisfall innan leverans av sådana lillgångar. Redareföreningen vill också i samband med avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg fästa departementets uppmärksamhet vid den betydande prisfallsrisk som enligt föreningens uppfattning föreligger i samband med beställningar som nu tecknas av rederier. Utbudet frän väridens varv präglas fortfarande av en mycket slor överkapacitet och en skarp konkurrens i fråga om pris och andra villkor vid fartygsbeställningar. Samtidigt har allt flera varvsländer valt att erbjuda nationella redare mycket fördelakliga villkor vid beslällningar vid flagglandets varv, låt vara aU Hertalet OECD-länder söker vid expori upprälthålla riktlinjerna för överenskommelsen angående exportkrediter för farlyg. Dessa senare villkor binder dock icke de mänga nya varvsnalioner, t. ex. Korea och Taiwan, som offererar synneriigen fördelakliga priser till redare i utlandet.

I Sverige lillämpas ell beställarslöd som innehåller ell element av indirekt subventionering i form av ell avskrivningslän. Produktionskostnaderna i Sverige är dock forlfarande så höga jämförda med prisnivån i många andra varvsnationer att etl avskrivningslån om 25 procent knappasi överbryggar existerande prisklyftor. Samtidigt som det svenska beställarstödet otvivelaktigt uppmuntrat svenska rederier alt beställa farlyg vid inhemska varv föreligger alltså en belydande risk för aU sådana fartyg vid leveranstidpunkten har elt betydligt lägre värde på den internationella marknaden än vad som molsvarar 75 procent av kontraktsprisel. Med tanke på flera varvsnationers ovilja atl effektivi reducera produklionskapacileten finnes skäl förmoda alt en sådan prisfallsrisk kommer att bestå under avsevärd lid framöver.

ABA åberopar den skrivelse frän bolaget som låg till gmnd för den år 1969 beslutade utvidgningen av FAK:s tillämpningsområde. ABA uttalar vida-

Vad som anfördes i skrivelsen angående luftfartsnäringens behov av ekonomiska resurser och konsolidering gäller alltjämt och kommer atl vara för handen även framdeles och därvid - i likhet med tidigare - i en allt stigande omfattning. Den ökande internationella konkurrensen inom näringen medför nämligen bl. a. snabba stmkturförändringar, vilka i sig medför krav på snabb kontinuerlig förnyelse av flygplansfloltan med ty åtföljande behov av kapital. Det må i sammanhanget anmärkas atl SAS vid lidpunkten för senasle bokslut hade utestående flygplansorder lill elt värde av omkring 700 milj. kr.

ABA finner sakförhållandena vara sådana alt möjlighelen lill konsolidering genom konlraktsavskrivning självfallel bör bibehållas saml aU rälien lill sådan avskrivning i vart fall inte bör inskränkas i förhållande lill vad som nu gäller

Prop. 1979/80:39 26

3 Remissinstanser som anser att en förlängning av FAK bör förenas med ytterligare begränsningsregler

RSV:

Gällande skatteregler ger förhållandevis stort utrymme för atl skapa obeskattade reserver. Största belydelsen har därvid inkomstbeskattningens reglerom av-och nedskrivning på bl. a. lager och invenlarier vid beräkning av inkomsl av rörelse saml de olika avsättnings- och uppskovsreglerna. Lagstiftningen har vanligen vissa bestämda syften, t.ex. atl påverka de skattskyldigas handlanden i vissa avseenden eller atl underlätta viss ekonomisk verksamhet. Reglerna fungerar följaktligen bl. a. som styrmedel i den ekonomiska politiken. Sålunda möjliggör exempelvis av- och nedskriv-ningsreglerna atl vinsten inom vissa givna ramar kan behällas inom förelagel ulan skattekonsekvenser sä länge medlen disponeras för investeringar i lager och maskiner. Företaget flr m a o en räntefri skatlekredit, som antas främja tillväxten av verksamheten. Det enskilda företagets tillväxt påverkas emellertid endast i den mån avskrivningarna ligger inom ramen för årsvinsten, dvs. så länge ytteriigare skatlekredit kan skapas. Om det finns andra inkomsler än av den rörelse, som de av- och nedskrivna tillgångarna tillhör, kan dessa regler innebära all skattekredilen i praktiken ändå kan skapas genom att skatten på inkomsterna lindras genom underskotts- eller förlustavdrag.

Det kan visserligen hävdas att reserverna förr eller senare kommer atl tas fram lill beskattning. Från principiell synpunkl föreligger därför inle några betänkligheter med syslemel. Detla gäller emellertid endasi under förutsättning alt systemet inte ger möjlighet till kringgående eller missbruk. Att missbruksrisken är stor har uppmärksammats i skilda sammanhang. Genom att genomföra transaktioner, som i många fall inte har annat syfle än att undvika beskattningen av de uppkomna reserverna, kan den framtida beskattningen hell eller delvis elimineras. Uppenbart missbruk av reglerna kan i och för sig försvåras genom effektivare kontrollinsatser från skattemyndigheternas sida. Erfarenhelerna visar dock au dessa möjligheler Hr anses ytterst begränsade. Enligl RSVs mening bör därför dessa förhållanden noga övervägas vid en prövning av behovet alt införa och behålla stimulansåtgärder av hithörande slag.

RSV är medveten om de svårigheter som är förenade med den avvägning som här måste göras. Hittills har problemen ofta lösts genom särbestämmelser för sådana situationer där missbruk förekommer eller kan anlas förekomma. 1973 års lagstiftning för begränsning av möjlighelerna att utnyttja underskott av fartygs- och luftfartygsrörelse för avdrag mot inkomster av annal slag är ett exempel på en sådan lösning. Begränsningsreglerna är en av anledningarna lill atl reglerna utnyttjas mindre. Dessutom har sannolikl den vikande konjunkturen och överkapaciteten på fraktmarknaden bidragii till en minskning av antalet nedskrivningsobjekt.

RSV vill dock påpeka atl riskerna för missbmk inte hell kunnat elimineras genom 1973 års begränsningsregler. Begränsningarna gäller endast fysiska personer och flmansbolag. Det har sålunda förekommit att reglerna kringgåtts på så sätt att ett tillräckligt antal personer gäll samman för att undgå atl omfattas av fåmansbolagsreglerna. Det har kunnat konstaleras att reglerna för kontraktsavskrivning utnyttjats för atl eliminera beskattningen vid reservernas upplösning t. ex. i samband med avveckling av företag med slora obeskattade reserver. Riskerna för missbmk är av förklariiga skäl överhäng-

Prop. 1979/80:39 27

ande i de fall underskotten enbart har sin gmnd i avskrivning på kontrakt. Det finns nämligen exempel på fall där kontraktets reella bakgrund på goda gmnder ifrågasatts. Enligt RSVs mening kan därför ifrågasättas om stimulansåtgärderna är ändamålsenliga för atl tillgodose önskemålen från den åsyftade målgmppen, dvs. rederi- och varvsnäringen, även om RSV är medvetet om reglernas effekt alt tillföra näringarna ett ökal riskkapital.

Enligt RSVs mening bör övervägas om inte andra metoder än skattestimulanser bör användas för ändamålet. Närmast till hands ligger därvid direkta stödåtgärder. Dessa skulle kunna kombineras med ytteriigare begränsningar för rälten lill avskrivning på fartygs- och luftfartygskonlrakt. Begränsningarna vad gäller underskottsavdrag skulle exempelvis kunna innefatta en sänkning av procentsatserna för beräkning av avskrivningsbeloppet. Denna ytteriigare begränsning bör dock inte avse levererade fartyg m. m. Dessutom bör begränsningsreglerna gälla generellt dock med undanlag för börsnoterade eller därmed jämställda bolag. Möjligheterna tiil dispens bör dock behållas.

Alternativt skulle avskrivningsreglerna på kontrakt förses med vissa ytteriigare villkor. Det kunde exempelvis föreskrivas atl avdraget för kontraklavskrivning skulle återföras till beskattning om någon leverans inte kommer lill ständ. För den därav följande framlida skattebelastningen skulle kunna krävas en särskild bankgaranli, som samtidigt utgjorde ett villkor för avdragsrällen.

Om sådana ålgärder inte kan vidtas bör enligt RSVs mening giltighetstiden av nu gällande förordning i vart fall inte föriängas med mer än högsl tvä år.

Länsstyrelsen i Stockholms län erinrar om att de begränsningsregler som år 1973 infördes i 46 § 1 mom. KL inte gjordes tillämpliga på "flermansbolag" och inte heller på fartyg som används i yrkesmässigt fiske. Länsstyrelsen visar med exempel att taxeringsmyndigheterna kan ställas inför svåra utredningsproblem, särskilt när kontrakten har förvärvals utomlands. Länsstyrelsen anför vidare:

Mot bakgrund av dessa iakttagelser vill länsstyrelsen i första hand förorda den ändringen all även fiskefartyg omfattas av begränsningsreglerna saml atl i övrigt reglerna utsträcks så alt endast börsnoterade företag (inkl. företag noterade på fondhandlariistan) undantas. Anses del vara ett för slort steg atl ta föreslår länsstyrelsen i andra hand atl begränsningsreglerna utsträckas så att kontrakt förvärvade i utlandet inte grundar rätl till underskotlsavdrag. En sådan mera begränsad ändring av avskrivningsreglerna mäste, för atl bli effektiv, kompletteras med en omvänd bevisbörderegel i avytiringsfallen (2 § första slycket kontraktsavskrivningsförordningen). För räll till avdrag för föriust i samband med försäljning av fartyg eller kontrakt skall det således åvila den skattskyldige atl förete handlingar som styrker alt prissättningen är riklig. Eventuellt skulle den omvända bevisbördan kunna införas endast i de fall del är fräga om försäljningar till utlandet,

Även länsstyrelsen I Göieborgs och Bohus län anser att kontrakt på fiskefartyg bör jämställas med kontrakt på konventionella fartyg. Länsslyrelsen anför vidare:

Då begränsningsreglerna infördes 1973 undantogs köpekontrakt för fartyg

Prop. 1979/80:39 28

som användes i yrkesmässigt fiske. Det var främst sociala skäl som var anledningen lill undantaget. Fiskerinäringen utövades då av fiskelag, som för sin verksamhet anskaffade etl fiskefartyg. Fiskets karaktär har undan för undan ändrals. Sålunda användes numera fiskefartyg, som i anskaffning kan kosla tiotals millioner kronor Många av de personer som tecknar kontrakt på fiskefartyg är inte själva aktiva inom fiskerinäringen. Några fall har uppmärksammals där kontrakt tecknats för en fiskebåt men all denna, sedan den färdigställts, inte använts för yrkesmässigt fiske. Bålen har i slällel salts in i vanlig fraktfart. Undantagsregeln har i vissa fall missbmkats genom atl kontrakt tecknats för fiskebåt med de fördelar detla har fört med sig vid delägarnas laxeringar, men alt båten sedan den levererats använts för annat ändamål än yrkesmässigt fiske. Gränsen mellan vad som är fiskefartyg och handelsfartyg har genom utvecklingen blivil diffus. Detta talar för att reglerna för nedskrivning på kontrakt m. m. för konventionella fartyg även bör gälla fiskefartyg.

Länsstyrelsen vill också påminna om alt möjligheterna att avsätta lill investeringsfond för avyttrat fartyg vid fartygsförsäljning gäller alla slag av fartyg således även fiskefartyg. Även detla lalar för att kontrakt avseende fiskefartyg bör jämställas med kontrakt på andra typer av fartyg.

Länsstyrelsen I Göteborgs och Bohus län anser att möjligheterna att missbruka avskrivningsreglerna skulle bli mindre om de bara gjordes tillämpliga på beställningar vid svenska varv. Även sysselsättningsskäl kan enligl länsstyrelsen i det enskilda fallet lala för en begränsning till svenska kontrakt. Länsstyrelsen tar också upp vissa andra frågor:

En skattskyldig redovisar överskott av en rederirörelse och underskott av en annan rederirörelse, där avskrivningen uppgår till högst 10 procent av fartygets anskaffningsvärde. Han yrkar därutöver avdrag för nedskrivning av köpekontrakt för etl fartyg. Fråga uppkommer då om överskottet och underskottet av de två försia rörelserna måste kvittas mol varandra, innan någon del av kontraktsnedskrivningen får utnyttjas eller om man flr kvitta kontraktsnedskrivningen mot det redovisade överskottet för den förstnämnda rörelsen. Det är önskvärt med ett klariäggande i denna fråga.

1 2 § sjölagen föreskrives all för skepp under byggnad i Sverige skall föras ett skeppsbyggnadsregister hos myndighet som regeringen bestämmer. För att ge skaltemyndigheterna ökade möjligheler alt följa upp laxeringen i alla de fall där avdrag medgivits för nedskrivning av fartygskontrakt bör etl särskilt register upprättas för fartyg som bygges säväl i Sverige som i utlandet. Det finns exempel pä fartygskontrakt som helt enkelt "försvunnit". Den myndighel som i så fall skall föra detta register bör då också löpande följa upp vad som händer med kontrakten.

GOTAB 62702 Slockholm 1979