Prop. 1979/80:32 2

Förslag (ill

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 53 § 1 mom. kommunalskallelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 f;

/ mom. Skyldighel all eriägga skall för inkomsl åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslul, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för lid, under vilken han varil här i rikel bosall:

för all inkomst, som av honom här i rikel eller å ulländsk ort förvärvals; saml

/()/■ lid, under vilken han ej varil här i rikel bosall:

för inkomsl av här belägen faslighet:

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som ulgått av anslällning eller uppdrag hos svenska slaten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämföriig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket,

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring lill den del beloppet översliger 4 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anslällning eller uppdrag hos svenska slaten eller svensk kommun;

för belopp, som ulgår på grund av annan pensionsförsäkring än ijänste-pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöringeller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersällning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligl lagen (1973:371) om konlant arbetsmarknadsstöd;

för limstudiestöd och inkomstbidrag enligt studieslödslagen (1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i rikel

'Lydelse enligl prop. 1978/79:165.

eller tillbehör lill sådan fasrighet eller rörelse; samt

för belopp varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter, samt restiluerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter, allt i den omfallning, som anges i anvisningarna lill 41 b §;

b) staten:

för inkomsl av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätl upplåtna fasligheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflulit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikaiionsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssäll
skap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen beslämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d)akademier, Nobelstiftelsen sami d) akademier, allmänna undervis-sliftelsen Dag Hammarskjölds Min- ningsverk, sådana sammanslut-

nesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av siuderande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundäriånekassa, företagareförening som erhåller slatsbidrag, regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond, norrlandsfonden, slalens utvecklingsfond, Apotekarsocieletens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m., Svenska Bibelsällskapels bibelfond. Bokbranschens Finansieringsinstitut Akiiebolag, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen

ningar av studerande vid rikets universilel och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar or skyldiga att vara medlemmar, samarbelsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål atl fullgöra uppgiftersom enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504)om överförande av vissa uppgifler från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar som Inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats

Niivuraiule lydelse

IndustrielU Utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen för produklutvecklingscenlrum i Göteborg, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd, järnkontoret och SlS-Standardis-eringskommissionen i Sverige, så länge kontorels respektive kommissionens vinstmedel användas lill all-rhänt nylliga ändamål och utdelning icke lämnas lill delägare eller medlemmar, aktiebolaget tipstjänsl, svenska penninglotteriet akiiebolug, allmänna pensionsfonden, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m., allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar, som Icke bedriva till livförsäkring hänföriig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande atl lämna understöd vid arbetslöshet,sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligl avtal mellan organisationer av arbelsgivare och arbelslagare med ändamål all utgiva avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder lill förmån för arbetstagare som blivil uppsagd eller löper risk all bliva uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

Föreslagen lydelse

enligt avtal mellan organisationer av arbelsgivare och arbelslagare med ändamål att utge avgångsersättning lill friställd arbetstagare eller främja ålgärder lill förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att all bli uppsagd lill följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna pensionsfonden, Allmänna sjukförsäkringsfonden, Apotekarsocieletens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m.. Bokbranschens Finansieringsinstitut Akiiebolag, Dag Hammarskjölds minnesfond. Fonden för industriellt utvecklingsarbete. Fonden för industriellt samarbete med u-länder, Järnkontoret och SlS-Stan-dardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används lill allmänl nyiriga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Skeppsfartens sekundärlånekassa, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt ut-vecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg, Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska Pen-ninglotieriet Akiiebolag, Svenska skeppshypotekskassan. Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exporlråd, Sveriges turisträd och Aktiebolaget Tipstjänst:

för inkomst av fastighet;

Prop. 1979/80:32 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhänighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligl ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller alt, ulan begränsning till viss familj, vissa familjer eller beslämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna undersiöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomsl av fastighet och av rörelse;

O svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligl särskild författning äro skyldiga all avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänföriig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligl författning eller på därmed jämföriigt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet, samlliga här under O avsedda bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punklerna d) och e):

för all inkomsl, som här i riket eller å ulländsk ort förvärvals;

g) Ulländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomsl av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i rikel eller lillbehör lill sådan faslighet eller rörelse.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål all främja nordiskt samarbele, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i försia styckel vid e) angives. Sådanl beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligl uppgifl på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången vid 1980 års taxering.

Prop. 1979/80:32 6

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-10-18

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och stalsråden Ullslen, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om inskränkt skattskyldighet för Fonden för industriellt utvecklingsarbete m. fl.

1 Inledning

Juridiska personer är liksom fysiska personer i regel oinskränkt skattskyldiga lill statlig och kommunal inkomsiskaii. Med undantag för aktiebolagen och de ekonomiska föreningarna är de också i allmänhet skyldiga att betala förmögenhetsskatt. Vissajuridiska personer har emellertid ansetts bedriva en så höggradigt allmännyttig verksamhet alt en begränsning av deras skattskyldighet är motiverad.

Bestämmelser om sädan begränsning av skattskyldigheten finns i bl. a. 53 § 1 mom. första stycket d)kommunalskattelagen(1928:370),KL,7 § första styckel e) lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och 6§ 1 mom. första stycket b) lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Enligl nu nämnda lagrum föreligger inskränkl skattskyldighet för de rättssubjekt som räknas upp i 53 § 1 mom. första stycket d) KL. Dessa rättssubjekt är helt befriade frän statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt och de är skattskyldiga till kommunal inkomstskatt endasi i fråga om fastighetsinkomst.

Förteckningen i 53 § 1 mom. första stycket d) KL har under årens lopp successivt utvidgats och omfattar numera elt ganska stort antal stiftelser, bolag, föreningar och andra sammanslutningar eller organ. När frågan om tillägg till förteckningen senast behandlades i riksdagen, underströk skatteutskottet angelägenhelen av att frågor om begränsad skattskyldighet behandlas restriktivt. Principen borde enligt utskottet vara att skatlelindring inte tillkommer andra rättssubjekt än sådana som ulslutaiide eller i vari fall huvudsakligen verkar på områden där positiva insatser från del allmännas sida anses ofrånkomliga och vilkas verksamhet i övrigt är organiserad så att

Prop. 1979/80:32 7

en skattebefrielse är motiverad. Vidare ifrågasatte utskottet om inle 53 §

1 mom. första slycket d) KL kan förenklas och göras mer överskådligt.
Utskottet förutsatte att frågan om den tekniska ulformningen av lagrummet
tas upp i samband med framlida utredning av stiftelsebeskatlningen (SkU
1978/79:25 s. 6).

Jag delar uppfattningen atl frågor som rör inskränkning i skattskyldigheten skall prövas restriktivt. Liksom hittills bör ett rättssubjekt kunna få skattebefrielse eller skattelindring bara under förutsättning att verksamheten tillgodoser viktiga samhällsintressen och faller inom område där det allmänna anses ha elt särskilt ansvar. Även med denna restriktiva inställning har del visat sig nödvändigt att acceptera att förteckningen i 53 § 1 mom. första styckel d) KL gång efter annan kompletteras. Den fortgående samhällsulvecklingen har bl. a. fått till följd alt det allmännas ansvarsområde utvidgats och därmed atl de ändamål som anses motivera skatlelindring ökat i antal.

I det följande kommer jag alt föreslå att ytteriigare tre organ tas med i förteckningen, nämligen Fonden för industriellt utvecklingsarbete. Svenska UNICEF-kommittén och Fonden för industriellt samarbete med u-länder (Swedfund). De befrias därmed hell från statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt och blir skattskyldiga till kommunal inkomstskatt bara såvitt avser fastighetsinkomst. Del förstnämnda organet har lill ändamål att förmedla statligt kreditstöd till industriföretag medan de båda sislnämnda skall bedriva verksamhet med anknylning till FN resp. till det internationella biståndsarbetet. Jag anser atl alla de tre här nämnda organen fullföljer sådana ändamål och samtidigt är organiserade på sådant sätt att en inskränkning i skattskyldigheten är motiverad.

Jag kommer också att föreslå att en numera avvecklad stiftelse tas borl från förteckningen och att denna samtidigt disponeras om i förtydligande syfte.

2 Fonden för industriellt utvecklingsarbete

1 prop. 1978/79:123 om riktlinjer för industripolitiken, m. m. framhölls att teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete har särskild betydelse för den svenska industrins internationella konkurrenskraft. Det konstaterades alt behov förelåg av riskfinansiering av olika utvecklingsprojekt och att dillills använda stödformer i regel inte läckte projekt som befann sig i ett utvecklingsskede nära marknadsintroduktion eller projekt som bestod av vidareutveckling av redan känd teknik. Med hänsyn till det stora behovel av industriellt ulvecklingsarbete och de dåvarande stödformernas begränsning förordades alt etl särskill stöd till industriellt utvecklingsarbele i större projekt skulle införas. Stödet borde komplettera del slöd och den finansiering som lämnades av Styrelsen för teknisk utveckling (STU), de regionala utvecklingsfonderna och Sveriges Investeringsbank.

Prop. 1979/80:32 8

1 propositionen angavs rikllinjer fördel nya stödel. Sedan riksdagen hade godkänl riktlinjerna(NU 1978/79:59, rskr 1978/79:415), utfärdade regeringen föreskrifter om slödels utformning och dess administration (SFS 1979:630). Föreskrifierna innebär i huvudsak följande. Stödet lämnas i form av lån för finansiering av projekl som syflar till alt ulveckla nya produkter, processer eller syslem för industriell produktion. Lån får lämnas för projekt som innefaltar etl ur kommersiell eller teknisk synvinkel högl risklagande och som bedöms kunna ge förelagsekonomisk lönsamhet. Lånet får i regel inte översliga 50 % av kostnaderna för del utvecklingsarbete som del avser och får inte överstiga 50 milj. kr. Lånetid och amorieringsvillkor bestäms med hänsyn till projektets risk och beräknade ekonomiska ulfall. På lånet utgår i princip marknadsmässig ränta. Återbelalningsskyldighelen kan hell eller delvis efterges, om företagel visar au del uppenbarligen inte finns förutsättningar att utnyttja projektets resultat lönsamt.

Långivningen handhas av stiftelsen Fonden för industriellt utvecklingsarbele. Sladgar för stiftelsen fastställdes av regeringen den 28 juni 1979. Stiftelsen leds av en styrelse och en verkställande direktör. Styrelsen beslår av sju ledamöler. Beslul om anställning av verkställande direktör skall underslällas regeringen för godkännande. Verkslällande direktören är ledamot av slyrelsen. Övriga ledamöler utses av regeringen. Verksamheten finansieras med medel som tillskjuts av staten eller på annat sätt tillförs stiftelsen samt med medel som uppkommer i stiftelsens verksamhet. Riksdagen har för budgetåret 1979/80 anslagit 300 milj. kr. för stiftelsens verksamhel.

Av min redogörelse har framgått att stiftelsens kreditgivning skall inriktas på alt lillgodose behovel av riskfinansiering av större projekl i företag med goda produktions- och marknadsförutsättningar. För mindre projekt kan redan nu sådant stöd lämnas av de regionala utvecklingsfonderna. Dessa fonder är befriade från statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt och är bara begränsat skattskyldiga till kommunal inkomstskatt. Jag anser att Fonden för industriellt ulvecklingsarbete bör behandlas på samma sätt. De medel stiftelsen kommer alt ha lill sitt förfogande ulgörs huvudsakligen av slalsbidrag. 1 den mån vinst uppkommer skall den användas i den fortsatta verksamheten. En beskattning av stiftelsens avkastning får därför, på samma sätl som en beskattning av dess förmögenhet, direkt belydelse för storieken av de medel som finns lillgängliga för kreditgivning. Del är angelägel atl stiftelsen får en sådan skattemässig ställning alt de näringspolitiska intentioner som ligger lill grund för dess bildande så långt möjligt främjas. Stiftelsen, bör därför tas med i förteckningen över begränsat skattskyldiga rättssubjekt i 53 § 1 mom. försia stycket d) KL.

3 Svenska UNICEF-kommittén

Förenta Nationernas barnfond, UNICEF, är en integrerad del av FN. Den tillkom år 1946 föratt bislå barnen i de krigshärjade länderna. Verksamhelen

Prop. 1979/80:32 9

har senare kommit all inriklas främsl på u-länderna där UNICEF dellar i planläggningen av en utökad och förbättrad barnomsorg samt utbildar bl. a. lärare och hälsovårdspersonal. Stort arbele läggs ned på bekämpning av sådana sjukdomar som främsl drabbar barn, t. ex. tuberkulos, malaria och difteri. Sverige bidrog under budgetåret 1978/79 med 100 milj. kr till UNlCEF:s verksamhet.

Svenska UNICEF-kommittén bildades den 6 november 1954 på initiativ av Rädda barnens centralstyrelse efter en förfrågan från UNICEF. I samband med alt kommittén ombildades år 1958 beslutade regeringen all kommitténs ledamöter skulle erhålla ersättning enligt föreskrifierna i kommitlékungörelsen. I beslutet ålades kommittén atl vara FN:s barnfond behjälplig all sprida kunskap om dess verksamhet och syften, atl vara de svenska myndigheterna behjälplig med granskning av barnfondens budget och arbetsprogram samt all granska och inkomma med förslag rörande framställningar i frågor rörande fondens verksamhel.

Kommittén består sedan år 1977 av fjorton ledamöter som utses av regeringen. Bland dem återfinns riksdagsmän, representanler för olika departement och SIDA samt Rädda barnen. Svenska FN-förbundet och andra enskilda organisationer. Etl åriigt statligt adminislralionsbidrag, för år 1979/80 uppgående till 110 000 kr., utgår lill kommittén. I enlighel med regeringens beslut består verksamheten huvudsakligen i att sprida upplysning i Sverige om UNICEF:s arbete. Medel för detla erhåller kommittén främsl genom försäljningen i Sverige av UNICEF:s julkort. Av intäkterna från denna försäljning får kommittén enligt avtal med UNICEF behålla 5 % som används för framställning av informationsmaterial och för annan upplysningsverksamhet. Någon insamlingsverksamhet bedrivs inte. Däremot mottar kommittén spontana gåvor från allmänheten vilka oavkortade slussas vidare till UNICEF.

Kommittén har vid taxeringen behandlals som oinskränkt skatlskyldig till inkomst- och förmögenhetsskatt. Hittills har detta saknat större betydelse eflersom kommitténs inkomster av verksamheten varit blygsamma. Enligt vad som uppgivits av företrädare för kommittén kommer förhållandet att ändras i år. Kommittén beräknas nämligen uppbära vissa royalty-inkomsler som är att betrakta som skattepliktig inkomsl av rörelse. Enligt min mening lalar mycket starka skäl för atl undanta kommitténs inkomsler från beskattning så att dessa ograverade kan användas för del avsedda ändamålet. Jag föreslår därför att kommittén tas med i förteckningen i 53 § 1 mom. första stycket d) KL.

4 Fonden för industriellt samarbete med u-länder (Swedfund)

År 1978 beslutade statsmakterna (prop. 1977/78:135, UU 1978/79:1, rskr 1978/79:9) atl inrälla Fonden för industriellt samarbete med u-länder (Swedfund). Stadgar för fonden som är en självständig statlig stiflelse antogs

Prop. 1979/80:32 10

av regeringen den 2 november 1978.

Stiftelsens ändamål ärenligt stadgarna atl främja tillkomst och utveckling av tillverkande företag i u-länderna. Delta skall ske bl. a. genom atl stiftelsen förmedlar kontakter mellan intressenter i u-länder och svenska företag och finansierar förinvesteringsstudier och investeringar i u-länderna. Till huvuduppgifterna hör också att finansiellt medverka i s. k. joint ventures samt atl tillhandahålla riskkapital och lånegarantier för projekt som styrelsen beslutar all slödja. Enligl de av riksdagen godkända riktlinjerna för verksamhelen bör stiftelsen stödja projekt som främjar en industriell utveckling i linje med svenska bistånds- och utvecklingspoliiiska mål. Föreiräde bör ges projekt i de länder med vilka Sverige redan bedriver ell långsiktigt utvecklingsarbete. Stiftelsen skall arbela ulan vinstsyfte och förvänlas inte ge någon ränta eller annan avkastning på det inbetalade grundkapitalet.

Stiftelsens verksamhet finansieras av medel som anvisas av regeringen saml av medel som uppkommer i stifielsens verksamhet. Grundkapitalet i fonden skall utgöra högsl 100 milj. kr. och finansieras under uppbyggnadsskedet med biståndsmedel. Stiftelsen har rält att låna upp kapilal motsvarande högst tre gånger det vid varje tidpunkt inbetalade grundkapitalet. 1 nom samma ram får siifteLsen lämna lån och slälla garantier för lån.

Stiftelsen förvalias av en styrelse som utses av regeringen. 1 styrelsen, som består av högst elva ledamöter, skall utrikes-, handels- och industrideparlementen samt SIDA vara företrädda av vardera en ledamot. Inom styrelsen skall vidare erfarenhel från indusiri, bankväsende, kooperation och facklig verksamhel finnas representerad. Stiftelsen inledde sin verksamhel under november-december 1978.

Bildandel av Swedfund är att se mol bakgrund av de önskemål om industriellt samarbele, uianför ramen för den egentliga biståndsverksamheten, som under senare år framställts från u-ländernas siaa. U-länderna har uttryckt en vilja till ett mer direkl samarbele med svenska företag för satsning av riskkapital, drifisledning m. m., samtidigt som en svensk statlig medverkan ansetts önskvärd som garanti för samarbele. Hos svenska förelag föreligger ofla viss tvekan inför egna salsningar i u-länderna rped hänsyn till de risker och svårigheier sådana investeringar kan föra med sig. Inte minst ur denna synvinkel utgör Swedfund etl betydelsefullt instrument för den fortsatta induslriella utvecklingen i u-länderna.

Stiftelsen är enligt nuvarande regler oinskränkt skatlskyldig. I praktiken får framför allt skattskyldigheten för fondförmögenheten och avkastningen av den betydelse. Skattskyldigheten påverkar givetvis storleken av de medel som kan användas i fondens verksamhet. De syften Swedfund avser att främja ligger som redan har antytts helt i linje med målen för den svenska biståndsverksamheten. Investeringssaisningarna skall, liksom är fallel i del renodlade biståndsarbetet, primärt styras av u-ländernas intressen, önskemål och prioriteringar. Visseriigen kommer stiftelsen i princip att tillämpa affärsmässiga villkor vid utlåningen för att erhålla full täckning för adminis-

Prop. 1979/80:32 "

Iraliva kostnader och kostnaderna för den egna upplåningen. Nägon utdelning lill stiftaren är emellertid inte avsedd ulan evenluelll överskott kommeratt läggas till det arbetande kapitalet i fonden. Ett mål för stiftelsen skall vara atl överlåta sitt engagemang på u-landsparinern när stiftelsens medverkan inte längre behövs.

Ur biståndspolitisk synvinkel är del önskvärt alt stiftelsen får så goda betingelser som möjligt försin verksamhet. Stiftelsens ändamål motiverar en gynnsam behandling i skatlerätlsligl hänseende. Efter samråd med chefen för utrikesdepartementet förordar jag därför att även Swedfund tas upp i 53 § 1 mom. försia styckel d) KL.

5 Övriga frågor

Förteckningen i 53 § 1 mom. försia styckel d) KL omfatlar f n. bl. a. Statens utvecklingsfond. Delta organ har numera upplösts och dess tillgångar har fördelats på de regionala utvecklingsfonderna. Jag föreslår därför att Slalens utvecklingsfond får ulgå från förteckningen.

Som jag tidigare har framhållil är förteckningen numera mycket omfattande. Lagrummel har härigenom blivit svårläst och oöverskådligt. Jag delar skatteutskottets uppfattning att man bör pröva möjligheterna att tekniskt förenkla beslämmelserna i fråga. Som utskottet har förulsall bör en mer genomgripande överarbetning lämpligen göras i samband med framtida utredning om stiftelsebeskatlningen. Jag föreslår dock att förteckningen redan nu disponeras om och samtidigt delas upp i flera stycken. Ändringarna ökar i viss mån lagrummets överskådlighet.

6 Ikraftträdande

De nya reglerna bör tilläm.pas första gången vid 1980 års taxering. Detta innebär atl Fonden för indu.sirielli utvecklingsarbele och Swedfund blir inskränkl skattskyldiga med verkan fr. o. m. första verksamhetsåret.

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom budgetdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i kommunalskallelagen (1928:370).

8 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.