Prop. 1979/80:30 Regeringens proposition

1979/80:30

om höjning av skatten på energi, m. m.

beslutad den 18 oktober 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att den allmänna energiskatten höjs med 1 öre per kilowattimme för elektrisk kraft och med 40 kr. per m för olja. Bensinskatten höjs enligt förslaget med 25 öre per liter. En motsvarande höjning föreslås av kilometerskatten på såväl svenska som utländska fordon och av fordonsskatten för vissa fordon.

Vidare föreslås att den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter höjs med 5 öre per liter bensin och med 5 kr. per m motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja.

Höjningarna föreslås träda i kraft den 21 december 1979. Höjningen av fordonsskatten och kilometerskatten skall dock av praktiska skäl träda i kraft först den 1 febmari 1980.

Åtgärder för att inte de som bor i glesbygden skall få en i förhållande till andra försämrad situation genom de höjda energiskatterna kommer att föreslås i annat sammanhang under hösten 1979.

1    Riksdagen 1979180. I sam. Nr 30

Prop. 1979/80:30

1    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 5 och 14 SS samt bilagan till lagen (1957: 262) om allmän energiskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande hdelse

5 S

Energiskalt utgår « bensin, utom i fall som avses i andra stycket, med 34 öre för liter och u gasol med 26 öre för liter. 1 fråga om buss, vars tjänstevikt överstiger tretusen kilogram, skall skatten å gasol dock utgöra allenast 21 öre för liter.

För bensin, som användes för framställning av stadsgas, skall skatten uigöru 1,6 öre för liter. I fråga om energiskatt u sådan bensin skall i övrigt gälla vad i denna lag stadgas om andra bränslen än bensin och gasol.

Föreslugen lydelse

Energiskatt utgår pu bensin, ulom i fall som avses i andra stycket, med 34 öre per liter och pu gasol med 39 öre per liter. I fråga om buss, vars tjänstevikt översliger tretusen kilogram, skall skatten på gasol dock ulgå med 34 öre per liter.

För bensin, som unvänds för framställning av stadsgas, skall skatten uigu med 1,6 öre per liter. I fråga om energiskatt pu sådan bensin skall i övrigt gälla vad i denna lag stadgas om andra bränslen än bensin och gasol.

14 §2

Skatten utgår för elektrisk kraft med 3 öre per kilowattimme. För elektrisk kraft, som förbmkas i industriell verksamhet, utgör skatten dock 2 öre per kilowattimme för den del av förbmkningen under ett år som överstiger 40000 kilowatttimmar.

Skatten utgår för elektrisk krafl med 4 öre per kilowattimme. För elektrisk kraft, som förbmkas i industriell verksamhel, utgår skatten dock med 3 öre per kilowattimme för den del av förbmkningen under ett år som överstiger 40000 kilowattimmar.

' Lagen omtryckt 1975: 272.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.

* Senaste lydelse 1977:57.

Prop. 1979/80:30 3

Bilaga till lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Nuvurunde lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol .................................................       12 kr. för lon

ur 27.01          Stenkolsslybb saml slenkolsbrikelter
och liknande fasta bränslen, fram
ställda av stenkol   .................................        6 kr. för lon

ur 27.02 Bmnkolsbrikeller ....................................        6 kr. för lon

ur 27.04 Koks och koksbriketter   .........................      14 kr. för ton

ur 27.04 Koksstybb .............................................        6 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör

drift av snabbgående dieselmotor  ...........      40 kr. för m'

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och

bunkeroljor   .........................................      40 kr. för m'

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådanl sätt eller sker fakturering annorledes än enligl vedertagna gmnder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen for vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe-        Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol .................................................      12 kr. för lon

ur 27.01          Stenkolsslybb samt slenkolsbrikelter
och liknande fasla bränslen, fram
ställda av stenkol   .................................        6 kr. för lon

ur 27.02 Brunkolsbrikeller ...................................        6 kr. för lon

ur 27.04 Koks och koksbriketter   ........................      14 kr. för ton

ur 27.04 Koksstybb..............................................        6 kr. för lon

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör

drift av snabbgående dieselmotor  ...........      SO kr. för m'

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och

bunkeroljor   .........................................      SO kr. för m"

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådanl sätt eller sker fakturering annorledes än enligl vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den 21 december 1979.

Prop. 1979/80:30 4

1.    Den nya skattesatsen för elektrisk kraft tillämpas för energiförbmk
ning efter den första mälaravläsningen efter ikraftträdandet, om mätarav
läsning görs undertiden den 21 december 1979-den 29 febmari 1980. Som
mätaravläsning godtas även avläsning som enligt tillämpade rutiner görs av
förbrukaren.

2.    Görs inte mätaravläsning enligl I eller sker sådan avläsning endast i
begränsad omfattning, lillämpas den nya skattesatsen på energiförbmk
ning från och med den 21 december 1979, varvid skatten beräknas efler
skälig grund. Vad nu har sagts tillämpas även i det fall mätaravläsning görs
senare under liden den 21 december 1979-den 29 febmari 1980 än som
följer av normall tillämpade rutiner.

2    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:533) om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1979: 533) om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslugen lydelse

2 S
Skatten utgår med sextioåiiu öre Skatten utgår med nittiotre öre
per liter/ör vara som avses i I § per liter. För metanol, etanol, pro-
förstu slycket u) och med sjutton pylalkohol och isopropylalkohol ul-
öre per liter för metanol, etanol, gur dock skutten med trettio öre per
propylalkohol och isopropylalko- liter. Ingår alkohol som nu har
hol. Blundus alkohol som nu har sagts i blundning som avses i I §
sagts i bensin eller annan vuru ut- försia slycket u) eller b) ulgär skul-
går skutt med sjutton öre per liter len för den inblandade alkoholen
för den inblandade alkoholen och med trettio öre per liter och med
med sextiatittu öre per liter för niltiolre öre per liter för blandning-
blandningen i övrigt. en i övrigl.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. 1 denna skall dock icke inräknas smörolja som tillsatts bensin för motordrift. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa gmnder för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den 21 december 1979.

Prop. 1979/80:30 5

3    Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagén (1973:601)

Härigenom föreskrivs att bilagorna  I  och 2 till vägtrafikskattelagén (1973: 601)' skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga 1 till vägtraflkskattelagen (1973:601)

Nuvurunde lydelse
Fordonsskatt
Fordonsslag	Skattevikt,	Skall, kronor
	kilogram
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt hundratal kilogram över den lägsta viklen i klassen
A Motorcyklar
1 Tvåhjulig motorcykel	0-      75	75	0
utan sidvagn	76-	100	0
2 Annan motorcykel	0-	150	0
B Personbilar	0-    900	280	0
	901-	355	75
C Bussar
1 Buss som är inrättad	0-  1600	280	0
för drift endast med	I 601- 3000	309	29
bensin eller gasol	3001-	715	0
2 Annan buss	0-  1600	280	0
	1601- 3000	309	29
	3001- 7000	715	11
	7001-10000	1155	28
	10001-30000	1995	49
	30001-	11795	0
D Lastbilar
1 Lastbil som är inrättad	0-  1600	280	0
för drift endast med	1601- 3000	309	29
bensin eller gasol	3001-	715	0
2 Annan lastbil
2.1 med anordning för
påhängsvagn
med två hjulaxlar	0-  1600	280	0
	1601- 3000	309	29
	3001- 7000	715	16
	7001-10000	1355	47
	10001-15000	2 765	84
	15001-20000	6965	113
	20001-	/26/5	0

' Lagen omtryckt 1979:280.

It   Riksdagen 1979180. I saml. Nr30

Prop. 1979/80:30

grundbelopp

Fordonsslag

Skallevikt, kilogram

SkaU, kronor

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

med tre eller flera hjulaxlar

2.2 utan anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar

E Traktorer och motorredskap

1 Trafiktraktor och registrerat motorredskap som inrättats för drift med annat drivmedel än brännolja

2 Trafiktraktor och registrerat motorredskap som inrältals för drift med brännolja

3 Traktor klass II

0-	1600	280
1601-	3 000	309
3001-	8000	715
8001-	12000	1365
12001-	18000	2765
18001-	27000	6965
27 001-		14705
0-	1600	280
1601-	3000	309
3001-	6000	715
6001-	10000	865
10001-	14000	1625
14001-	• 17000	3 905
17001-		7025
0-	- 1600	280
1601-	- 3000	309
3001-	- 6000	714
6001-	-11000	804
11001-	-15000	1254
15001-	-18000	3054
18001-	-27000	5 454
27001-	-	14724
0-	- 1300	300
1301-	- 3000	345
3001-	- 7000	1 140
7001-	-	4 200
0-	- 1300	388
1301-	- 3000	450
3001-	- 7000	1487
7001-	-	5447
0	- 2500	120
2 501	-	180

O 29 13 35 70 86

O

O 29

19

57

104

136

O 29

3

9 45 80 103

O

O

45 75 135

O

6/

99

175

O O

F Släpvagnar

1        Släpvagnar med skatte
vikl högst 3 000 kilogram
påhängsvagn

annan släpvagn

2        Släpvagnar med skatte
vikt över 3000 kilogram,
som dragés uteslutande av
bensin- eller gasoldrivet
motorfordon'

O-  1000 1001- 3000

O- 1000 1001- 3000

180 205

120 137

O

25

O 17

' Dragés släpvagn även av kilometerskaltepliktigt fordon utgår skatt enligt 3. Dragés släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap ulgår skatt enligt 4.

Prop. 1979/80:30

Fordonsslag	Skattevikt. kilogram	Skall.ki	onor
		grundbelopp	tilläggsbelopp för varie helt hundralal
			kilogram över den
			lägsla viklen i klassen
2.1 påhängsvagnar med en hjulaxel	3 001-	693	13
med två eller flera	3001-13000	690	10
hjulaxlar	13001-	1680	0
2.2 andra släpvagnar med en hjulaxel	3 001-	469	9
med två hjulaxlar	3001-13000 13001-	467 1 160	7 0
med tre eller flera	3001-13000	465	5
hjulaxlar	13001-	960	0

3 Kilometerskatle-

pliktiga släpvagnar 3.1 påhängsvagnar

med en hjulaxel	3 001- 6000	315	25
	6001- 8000	1065	37
	8001-	1805	57
med två eller flera	3001- 8000	309	19
hjulaxlar	8001-10000	1259	30
	10001-14000	1859	50
	14001-19000	3 859	65
	19001-	7109	0
3.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel	3001- 5000	215	20
	5001- 8000	615	22
	8001-	1275	41
med två hjulaxlar	3001- 8000	207	13
	8001-11000	857	21
	11001-14000	1487	33
	14001-17000	2477	41
	17001-	3 707	56
med tre eller flera	3001-11000	204	9
hjulaxlar	11001-17000	924	17
	17001-25 000	1944	30
	25001-32000	4 344	48
	32001-	7704	0

4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dragés av trafik-traktor eller registrerat molorredskap

4.1 påhängsvagnar med en hjulaxel

med två eller flera hjulaxlar

3001-	■ 6000	890
6001-	- 8000	2330
8001-		3830
3001-	- 8000	880
8001-	-11 000	2830
IIOOI-	-20000	5560
20001-		16090

48 75 98

39

91

117

II

■ Dragés släpvagn även av kilomelerskattepliktigl fordon utgår skatt enligt 3.

Prop. 1979/80:30

Fordonsslag	Skauevikt,	Skall, kronor
	kilogram
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varie hell hundralal kilogram över den lägsta vikten 1 klassen
4.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel	3001- 8000	600	37
	8001-	2450	73
med två hjulaxlar	3001- 8000	590	25
	8001-11000	1840	54
	11001-17000	3460	109
	17001-	10000	119
med tre eller flera	3001- 8000	585	21
hjulaxlar	8001-11000	1635	28
	11001-14000	2475	44
	14001-20000	3 795	69
	20001-25 000	7935	88
	25 001-30000	12335	116
	30001-35000	18135	74
	35001-	21835	8

Föreslagen lydelse
Fordonsskatt
Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt, kronor
	kilogram
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
A Motorcyklar
1 Tvåhjulig motorcykel	0-      75	75	0
utan sidvagn	76-	100	0
2 Annan motorcykel	0-	150	0
B Personbilar	0-    900	280	0
	901-	355	75
C Bussar
I Buss som är inrättad	0-  1600	280	0
för drift endast med	1601- 3000	309	29
bensin eller gasol	3001-	715	0
2 Annan buss	0-  1600	280	0
	1601- 3000	309	29
	3001- 7000	715	11
	7001-10000	1155	28
	10001-30000	1995	49
	30001-	11795	0

Prop. 1979/80:30

Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt, kronor
	kilogram
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för vaqe hell hundralal kilogram över den lägsta vikten i klassen
D Lastbilar
1 Lastbil som är inrättad	0-  1600	280	0
för drift endast med	1601- 3000	309	29
bensin eller gasol	3001-	715	0
2 Annan lastbil
2.1 med anordning för
påhängsvagn
med två hjulaxlar	0-  1600	280	0
	1601- 3000	309	29
	3001- 7000	715	16
	7001-10000	1355	47
	10001-15000	2765	84
	15001-	6965	113
med tre eller flera	0-  1600	280	0
hjulaxlar	1601- 3000	309	29
	3001- 8000	715	13
	8001-12000	1365	35
	12001-18000	2765	70
	18001-27000	6965	86
	27001-	14705	0
2.2 utan anordning för
pähängsvagn
med två hjulaxlar	0-  1600	280	0
	1601- 3000	309	29
	3001- 6000	715	5
	6001-10000	865	19
	10001-14000	1625	57
	14001-17000	3905	104
	17001-	7025	136
med tre eller flera	0-  1600	280	0
hjulaxlar	1601- 3000	309	29
	3001- 6000	714	3
	6001-11000	804	9
	11001-15000	1254	45
	I5001-I8000	3054	80
	18001-27000	5454	103
	27001-	14724	0
E Traktorer och
motorredskap
1 Trafiktraktor och regi-	0-  1300	300	0
strerat motorredskap	1301- 3000	345	45
som inrättats för drift	3001- 7000	1 140	75
med annat drivmedel	7001-	4200	135
än brännolja
2 Trafiktraktor och regi-	0-  1300	425	0
strerat motorredskap	1301- 3000	494	68
Som inrättats för	3001- 7000	1650	110
drift med brännolja	7001-	6050	195
3 Traktor klass II	0- 2500	120	0
	2501-	180	0

Prop. 1979/80:30

10

Fordonsslag	Skattevikl,	Skalt, kronor
	kilogram
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varie helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
F Släpvagnar
1 Släpvagnar med skatte-
vikt högst 3000 kilogram
påhängsvagn	0-  1000	180	0
	1001- 3000	205	25
annan släpvagn	0-  1000	120	0
	1001- 3000	137	17

2       Släpvagnar med skatte
vikt över 3000 kilogram,
som dragés uteslutande av
bensin- eller gasoldrivet
motorfordon'

2.1  påhängsvagnar
med en hjulaxel

med två eller flera hjulaxlar

2.2  andra släpvagnar
med en hjulaxel

med två hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar

3       Kilometerskatte
pliktiga släpvagnar

3.1 påhängsvagnar med en hjulaxel

med två eller flera hjulaxlar

3.2 andra släpvagnar med en hjulaxel

med två hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar

693

690 1680

469

467 1160

465 960

3001-

3001-13001-	-13000
3001-
3001-13001-	-13000
3001-13001-	-13000

3001-	6000	315
6001-	• 8000	1065
8001-		1805
3001-	8000	309
8001-	•10000	1259
10001-	■14000	1859
14001-	-19000	3 859
19001-		7109
3001-	- 5000	215
5001-	- 8000	615
8001-		1275
3001-	- 8000	207
8001-	-11000	857
11001-	-14000	1487
14001-	-17000	2477
17001-	-	3 707
3001-	-11000	204
11001-	-17000	924
17001-	-25000	1944
25001-	-32000	4344
32001-	-	7704

13

10 O

25 37 57

19 30 50 65 O

20

22 41

13 21 33 41 56

9

17

30

48

O

' Dragés släpvagn även av kilometerskaltepliktigt fordon utgår skatt enligt 3. Dragés släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 4.

Prop. 1979/80:30

11

Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt, kronor
	kilogram
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varie helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
4 Släpvagnar med skatte-
vikt över 3 000 kilogram.
som dragés av trafik-
traktor eller registrerat
motorredskap*
4.1 påhängsvagnar
med en hjulaxel	3001- 6000	955	54
	6001-	2575	110
med två eller	3001- 8000	945	45
flera	8001-11000	3195	no
hjulaxlar	11001-20000	6495	140
	20001-	19095	5
4.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel	3001- 8000	645	44
	8001-	2845	93
med två hjulaxlar	3001- 8000	630	27
	8001-11000	1980	65
	11001-17000	3 930	151
	17001-	12990	158
med tre eller	3001- 8000	625	23
flera	8001-11000	1775	26
hjulaxlar	11001-14000	2555	49
	14001-20000	4025	80
	20001-25000	8825	100
	25001-30000	13825	136
	30001-35000	20625	82
	35001-	24 725	5

■ Dragés släpvagn även av kilometerskaltepliktigt fordon utgår skatt enligt 3.

Prop. 1979/80:30

Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973:601)

Nuvurunde lydelse Kilometerskatt

12

Fordonsslag	Skattevikl, kilogram	Skall, öre	för 10 kilometer
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varie helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
1 Personbil	0-    900	62	0
	901-	67,50	5,50
2 Buss	0-  1600	80	0
	1601-	80,50	0,50
3 Lastbil	0-  1600	80	0
	1601- 9000	80,75	0,70
	9001-	132,55	0,80
4 Släpvagnar med skatte-
vikt över 3000 kilogram.
som dragés av kilometer-
skattepliktigt fordon
med en hjulaxel	3001-	44	0,35
med två hjulaxlar	3001-11000	43	0,23
	11001-	67	0,58
med tre eller flera	3001-11000	41	0,23
hjulaxlar	11001-	60	0,46

Är kilometerskattepliktig bil inrättad för drift med annat drivmedel än brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.

Prop. 1979/80:30

13

Föreslugen lydelse Kilometerskatt
Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skall, öre	för 10 kilometer
		grundbelopp	tilläggsbelopp för varie helt hundratal kilogram över den lägsla vikten i klassen
1  Personbil 2  Buss 3  Lastbil	0-    900 901- 0-  1600 1601- 0-  1600 1601-	81 88 100 100,40 100 100,90	0 7 0 0,40 0 0,90

4 Släpvagnar med skattevikl över 3(XX) kilogram, som dragés av kilometer-skattepliktigt fordon

med en hjulaxel

med två hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar

3001-

11000

3001-11001-

3001-11000 11001-

53

52 82,40

50 74

0,45

0,38 0,72

0,30 0,57

Är kilometerskattepliktig bil inrättad för drift med annat drivmedel än brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1980.

Prop. 1979/80:30 14

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga 2 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke ar registrerade i riket'

Nuvurunde lydelse Kilometerskatt

Fordonsslag

Total vikt, kilogram

Skatt, kronor för 10 kilometer

1. Brännoljedriven lastbil

2. Brännoljedriven buss

Släpvagn kopplad till eller avsedd att kopplas lill brännoljedriven lastbil eller brännoljedriven buss

0-	-10000	1,10
lOOOI-	-15000	1,60
15001-	-20000	2,00
20001-		2,40
0-	-10000	0,90
10001-	-15000	1,35
15001-	-20000	1,60
20001-		1,85
10001-	-15000	0,30
15001-	-20000	0,45
20001-	-	0,75

Föreslugen lydelse Kilometerskatt

Fordonsslag

Brännoljedriven lastbil

2. Brännoljedriven buss

Släpvagn kopplad till eller avsedd att kopplas till brännoljedriven lastbil eller brännoljedriven buss

Totalvikt,	Skatt, kronor för
kilogram	10 kilometer
0-10000	1,40
10001-15000	2,00
15001-20000	2,45
20001-	2,90
0-10000	1,10
10001-15000	1.45
15001-20000	1,65
20001-	1,85
10001-15000	0,40
15001-20000	0,65
20001-	1,00

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1980.

De äldre bestämmelserna tillämpas dock fortfarande vid beskattning av fordon som har införts till landet före ikraftträdandet.

' Senasle lydelse 1979:281.

Prop. 1979/80:30 15

5    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

Härigenom föreskrivs all 2 § lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvurunde lydelse Föreslugen lydelse

2 P
Särskild  beredskapsavgift  utgår Särskild  beredskapsavgift  ulgår

för bensin med sju öre för liter och för bensin med tolv öre för liter och
för motorbrännolja, eldningsolja för motorbrännolja, eldningsolja
och bunkerolja med tjugotvå kro- och bunkerolja med (/'«goj/w kronor
nor för kubikmeter. för kubikmeter.

Denna lag träder i kraft den 21 december 1979.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 275. ' Senaste lydelse 1978:409.

Prop. 1979/80:30 16

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-10-18

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo. Winberg, Adelsohn, Danell

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om höjning av skatten på energi, m. m.

1    Inledning

Den senaste tidens utveckling på oljemarknaden har visat hur utsatt vårt land är på grund av sitt stora oljeberoende. Oljeprishöjningarna innebär en mycket kraftig extra belastning för bytesbalansen. Stora krav kommer mot denna bakgrund att ställas på den ekonomiska politiken om den samhällsekonomiska balansen skall kunna förbättras och sysselsättningen tryggas. Det är därför angeläget att på olika sätt åstadkomma en minskning av oljeförbrukningen. De långsiktiga åtgärderna gäller utveckling av ny teknik för hushållning med energi och av alternativa energikällor. Men även kortsiktigt finns möjligheter till sparåtgärder och ändrade förbrukningsvanor. Det är angelägel att även beskattningen används som ett medel att stimulera konsumenterna till ökad hushållning med energi. Skatten på energi bör därför nu höjas.

En höjning av skatten på bensin, elektrisk kraft och olja leder till en ökning av konsumenternas kostnader och även till något högre kostnader för näringslivet. Den väsentliga del av näringslivet som konkurrerar med utländska företag på exportmarknaden eller här hemma och som har en hög energiskatlebelastning kommer dock i realiteten inte att träffas av ökade energiskattekostnader, eflersom nedsättning av energiskatt f. n. medges så atl energiskattebelastningen inte överstiger 1,3 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde.

I samband med höjningen av bensinskatten bör även kilometerskatten för de dieseldrivna fordonen och fordonsskatten för vissa trafiktraktorer m. fl. fordon höjas.

Mot bakgrund av framför allt de kraftigt höjda priserna på oljeprodukter

Prop. 1979/80:30 17

och det därav föranledda behovet att tillföra oljelagringsfonden ytterligare medel tar jag i det följande även upp frågan om en höjning av den särskilda beredskapsavgiften på oljeprodukler.

2   Gällande bestämmelser

Skall på energi utgår enligt lagen (1957:262) om allmän energiskalt (omtryckt 1975: 272, ändrad senasl 1979: 532). Skatten utgår med 6-14 kr. per ton för stenkol, koks och andra fasta bränslen och med 40 kr. per m för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja samt för fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotor. För elektrisk kraft i allmänhet utgår skatten med 3 öre per kilowattimme och för elektrisk kraft, som förbrukas i industriell verksamhet, med 2 öre per kilowattimme för den del av förbrukningen som under ett år överstiger 40000 kilowattimmar.

Energiskatten på bensin utgör 34 öre per liter och på gasol 26 öre per liter. Används gasol för drift av tyngre buss är skatten på gasol dock endast 21 öre per liter.

Utöver energiskatt tas särskild skatt ut på bensin och gasol. Enligt lagen (1961:372) om bensinskatt (omtryckt 1975:274, ändrad senasl 1979:533) utgår sådan skatt med 68 öre per liter och enligt förordningen (1964: 352) om gasolskatt (ändrad senast 1974: 863) utgår sådan skatt med 29 öre per liter utom i fråga om tyngre buss, då skatten utgör 22 öre per liter.

Som en motsvarighet till beskattningen av bensin tas kilometerskatt ut för dieseldrivna personbilar, bussar och lastbilar och tyngre släpvagnar till sådana fordon. Kilometerskatten varierar med fordonsslag, fordonsvikt och axelarrangemang. Reglerna om kilometerskatt finns i vägtrafikskattelagen (1973: 601) (omtryckt 1979: 280), VSL.

Enligt lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter (ändrad senast 1978:409) utgår avgift med sju öre per liter på bensin och med 22 kr. per m på motorbrännolja. eldningsolja och bunkerolja.

3   Föredragandens överväganden

3.1 Allmän energiskatt och bensinskatt

Som jag redan har nämnt talar slarka skäl för etl högre skatteuttag på energin. Höjningen bör träffa både elektrisk kraft, bensin och olja. Jag anser att en lämplig avvägning uppnås om skatten höjs på elektisk kraft med I öre per kilowattimme, på bensin med 25 öre per liter och på oljor med 40 kr. per m. Höjningen bör göras i lagen om bensinskatt när det gäller bensin och i övrigl i lagen om allmän energiskatt. De nya skattesatserna bör träda i krafl den 21 december 1979.

Prop. 1979/80:30 18

1 prop. 1978/79: 115 (Bil. 4) ultalades atl den sammanlagda skatten på metanol och andra s. k. motoralkoholer skulle sänkas till hälften av skatten på bensin och att sänkningen skulle åstadkommas genom en nedsättning av den skatt på motoralkohol som tas ut enligt lagen om bensinskatt. Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget. Den föreslagna höjningen av skatten på bensin med 25 öre per liter bör därför ge upphov till en höjning av skatten på motoralkoholer med 13 öre per liter. I samband därmed föreslår jag i förtydligande syfte en omformulering av 2 § lagen om bensinskatt.

1 samma prop. uttalades vidare atl nuvarande relation mellan gällande skatte- och avgiftsuttag på bensin och gasol tills vidare i huvudsak skulle behållas. Uttalandet godtogs av riksdagen. Den sammanlagda skatten är f. n. 102 öre per liter bensin och 55 öre per liter för gasol, utom när del gäller tyngre bussar då skatten på gasol är 43 öre per liter. Skatten på gasol bör därför nu höjas med 13 öre per liter.

Åtgärder för atl inte de som bor i glesbygden skall få en i förhållande till andra försämrad situation genom de höjda energiskatterna kommer att föreslås i annat sammanhang under hösien 1979.

3.2 Vägtrafikskatt

En höjning av skatten på bensin med 25 öre per liter bör, för att inte rubba konkurrensförhållandet mellan olika fordon eller förhållandet mellan deras bidrag till kostnaderna för vägväsendet, förenas med en ökad beskattning av de brännoljedrivna fordonen och släpvagnarna till sådana fordon. Enligt VSL utgår skatt i form av fordonsskatt och kilometerskatt. Av intresse i detta sammanhang är främst de skatter som motsvarar tidigare bränslebeskattning. Dessa skatter är kilometerskatten för brännoljedrivna personbilar, bussar och lastbilar samt för släpvagnar med skattevikt över tre ton lill sådana fordon och fordonsskatterna för trafiktraktorer, registrerade motorredskap och släpvagnar med skattevikt över tre ton till sådana fordon. Den fordonsskatt som utgår för bensindrivna fordon och för övriga släpvagnar, dvs. släpvagnar med skattevikt om högst tre ton och släpvagnar som dras endast av bensindrivet fordon, är däremot inte en ersättning för bränslebeskattning.

Jag förordar att kilometerskatten för de kilometerskattepliktiga fordonen och fordonsskatten för trafiktraktorer, motorredskap och deras släpvagnar i princip höjs i samma mån som bensinskatten. Den föreslagna höjningen av energiskatten på brännolja bör därvid beaktas.

1 det följande behandlar jag de olika fordonskategorierna för sig eftersom förhållandena för dem är olika.

3.2.1 Personbilar

Bensinskatten och energiskatten på bensin beräknad per kilometer är f. n. högre än skatten för en brännoljedriven personbil med samma skatte-

Prop. 1979/80:30 19

vikt. För den sistnämnda personbilen utgår skatten i form av kilometerskatt och energiskatt på brännolja. 1 likhet med vad som beslöts våren 1978 bör för varje viktklass kilometerskatten höjas med ett belopp för kilometer som svarar mot höjningen av bensinskatten omräknat till öre för kilometer. I det författningsförslag som upprättats inom budgetdepartementet har denna metod använts.

3.2.2    Lastbilar

Vid ändringarna av kilometerskatten våren 1978 beaktades bl.a. att skatten på bensindrivna lastbilar då var högre än på brännoljedrivna med samma skattevikt och att de lättaste lastbilarna i viss utsträckning är substitut till personbilar. De lättaste lastbilamas kilometerskatt höjdes därför med ett belopp för kilometer som svarade mot höjningen av bensinskatten beräknad för kilometer. För de tyngre fordonen höjdes skattesatserna i slort sett procentuellt lika mycket som bensinskatten. Samma princip bör följas även vid de nu behandlade höjningsförslagen.

3.2.3    Bussar

I likhet med vad jag anförde i prop. 1977/78:94 anser jag att starka skäl talar för att begränsa skattehöjningen när det gäller bussar som används för kollektivtrafik och annan yrkesmässig passagerarbefordran. Med hänsyn till att de lättaste bussarna, de lättaste lastbilarna och en del personbilar i viss mån är utbytbara bör kilometerskatten för de lättaste bussarna bestämmas till omkring samma belopp som för de lättaste lastbilarna. Skattesatserna bör sedan även i fortsättningen bestämmas så att flertalet bussar, vilka återfinns mellan 13 och 16 ton, får måttliga skattehöjningar och de tyngsta bussarna, med en skattevikt omkring 23-24 ton, får små skattehöjningar.

3.2.4 Traflktruktorer och registrerude motorredskap Kilometerskatt utgår inte för trafiktraktorer och registrerade motorredskap. En del av fordonsskatten för dessa fordon svarar mot förutvarande brännoljebeskattning. Denna del bör höjas i ungefär samma utsträckning som bensinskatten. Höjningen bör dock inte omfatta de bensindrivna fordonen eftersom dessa träffas av höjningen av bensinskatten.

3.2.5 Släpvagnar

Släpvagnar upp till en skattevikt om 3 ton beskattas lika oavsett dragfordon. Flertalet av dessa släpvagnar är husvagnar och mycket små släpvagnar, som till en helt dominerande del dras av bensindrivna personbilar.

Bensinskaltehöjningen träffar indirekt de flesta av dessa släpvagnar. De bör därför, i överensstämmelse med vad som beslöts våren 1978, inte omfattas av någon särskild skattehöjning. Detsamma gäller släpvagnar över 3 tons skattevikt som dras av bensindrivet fordon.

Prop. 1979/80:30 20

Däremot bör vägtrafikskatten för släpvagnar över 3 tons skattevikt som dras av kilometerskaltepliktigt fordon (kilometerskattepliktiga släpvagnar) eller av trafiktraktor eller registrerat motorredskap höjas.

Kilomelerskatten för de kilometerskaltepliktiga släpvagnarna har i anledning av den närmast föregående bensinskattehöjningen höjts i ungefär samma mån som skatten på de kilomelerskalleplikiiga lastbilarna. Höjningen genomfördes i två steg. Våren 1978 höjdes skatten i samband med bensinskattehöjningen och den 1 juli 1979 höjdes den med ca 15% i samband med att femte och sista etappen av den år 1971 inledda omfördelningen av vägtrafikskatten genomfördes. Kilometerskatten på släpvagnarna bör nu åler höjas i ungefär samma utsträckning som skatten på lastbilarna.

Släpvagnar till trafiktraklorer och registrerade motorredskap beskattas lika oavsett dragfordonels drivmedel. Del är med nuvarande fordonsindelning inte möjligt att vid beskattningen göra skillnad mellan släpvagnar som dras av bensindrivna trafiktraklorer eller motorredskap och släpvagnar som dras av brännoljedrivna sådana fordon. Jag förordar därför en procentuellt sett lika stor skattehöjning för samtliga dessa fordon som för trafiktraktorerna och de registrerade motorredskapen.

3.2.6 Utlandsregislreradefordon

Enligt lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket (ändrad senast 1979:281) utgår kilometerskatt för brännoljedrivna lastbilar och bussar och för släpvagnar som har högre totalvikt än 10 ton och som dras av sådan lastbil eller buss.

Kilometerskatten utgör för de utländska fordonen en motsvarighet till den skatt som tidigare togs ul på brännolja. Jag anser alt kilometerskatten för dessa fordon bör höjas i samma ufsträckning som för fordon, registrerade i Sverige. Av praktiska skäl bör dock skattesatserna kunna avrundas.

3.2.7 Ikruft trädande

Höjningen av kilometerskatten bör av praktiska skäl träda i kraft först den 1 februari 1980. Det ankommer på regeringen att utfärda föreskrifter om extra uppbörd av fordonsskatt och extra avstämpling i kilometerräknare, m.m.

3.3 Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, m. m.

Individuell kompensation för bensinskatt utgår f. n. till vissa handikappade fordonsägare, till den som förbrukat bensin vid användning i jordbruk av bensindriven traktor eller skördetröska samt till den som yrkesmässigt använder motorsåg.

De föreslagna höjningarna av olika skatter på energi är framför allt energipolitiskt motiverade. Mot den bakgrunden krävs enligl min mening

Prop. 1979/80:30 21

starka skäl för att med anledning av den föreslagna höjningen av bensinskatten öka den individuella kompensationen lill olika förbrukargrupper. Jag anser atl sådana skäl föreligger endast när del gäller handikappade fordonsägare. De nuvarande beslämmelserna i lagen (1960: 603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon innebär alt en höjning av bensinskatten automatiskt ger motsvarande höjning av kompensationsbeloppen. Merkostnaden för den höjda kompensationen beräknar jag till ca 1,9 milj. kr. för helt bidragsår. Höjningen får effekt på statsbudgeten först under budgetärel 1980/81.

De nuvarande beslämmelserna i kungörelsen (1968:440) om kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg (omtryckt 1979: 398) är så utformade att en höjning av bensinskatten delvis medför en höjning av kompensationsbeloppen. Jag anser dock att detla förhållande kan godtas tills vidare.

3.4 Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

Sedan år 1973 har riksdagen vid flera tillfällen, senast är 1977 (prop. 1976/77:74 bil. 2, FöU 1976/77: 13. rskr 1976/77:311), fattat beslul om uppbyggnad av särskilda beredskapslager av oljeprodukler. Lageruppbyggnaden finansieras med den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter. Inkomsterna från avgiften fonderas i oljelagringsfonden. Medel för uppbyggnad av lagringen betalas ul från fonden efter beslul av regeringen.

Överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF) har hemställt atl den särskilda beredskapsavgifien höjs så att oljelagringsfonden tillförsäkras medel i sådan omfattning alt oljelagringsprogrammet kan genomföras i enlighet med av riksdagen fattade beslut. Som skäl för en höjning av avgiften anför ÖEF de nya prognoser som ÖEF i samråd med statens industriverk har gjort för förbrukningen av vissa oljeprodukter samt de under år 1979 kraftigt höjda oljepriserna. Med oförändrat avgiftsuttag och oförändrat lagringsprogram kommer enligt ÖEF det totala underskottet i fonden under perioden 1980/81 - 1984/85 att uppgå till mellan 2 712 och 2 899 milj. kr. beroende på olika alternativ för kärnkraftens användning i Sverige.

Efter samråd med chefen för handelsdepartementet vill jag framhålla följande. Riskerna för återkommande störningar på den internationella oljemarknaden kan i dag bedömas vara större än tidigare under 1970-talet.

Med hänsyn till de allvarliga verkningar sådana stömingar skulle få för det svenska samhällel är det angeläget att. trots de ökade kostnaderna, våra oljelager ökas.

Mol bakgrund av vad jag här har anfört föreslår jag att den särskilda beredskapsavgiften bestäms till 12 öre per liter motorbensin och 27 kr. per m' motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja. En sådan höjning av avgifterna kan beräknas medföra ökade inkomster om ca 1 800 milj. kr. under perioden 1980/81-1984/85.

Prop. 1979/80:30 22

Dessa höjningar är inte tillräckliga för att helt läcka det av ÖEF beräknade underskottel i oljelagringsfonden. Det torde därför bli nödvändigl alt höja avgifterna ylterligare om det av riksdagen beslutade oljelagringsprogrammet skall kunna fullföljas.

Oljelagringsprogrammet baseras emellertid på underlag som togs fram i mitlen av 1970-talet. Mot bakgrund bl.a. av de kraftigt höjda oljepriserna och de energihushällningsåtgärder som vidlagils under senare år finns del skäl atl se över de oljeförbrukningsprognoser som ingår i detta underlag. Oljelagringsprogrammels ökade kostnader för folkhushållel talar också för en sådan översyn. Resultatet av folkomröstningen i kärnkraftsfrågan kan också komma atl påverka behovel av fredskrislagring av olja. Jag har erfarit atl chefen för handelsdepartementet avser att låta utreda frågan om en omprövning av det nu löpande oljelagringsprogrammet.

Jag är mot bakgrund härav inte beredd att nu ta ställning till frågan om en ytterligare höjning av beredskapsavgifien.

3.5 Nedsättning av den allmänna energiskatten

Enligt lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt medges sådan nedsättning så atl energiskattebelastningen inte överstiger 3% av de tillverkade produkternas försäljningsvärde fritt fabrik. Riksskatteverket handlägger frågor om nedsättning av detta slag. Regeringen kan enligt lagen medge ytterligare nedsättning. Denna möjlighet har utnyttjats under flera år. Under kalenderåren 1977-1979 har nedsättning medgetts till 1,3% av de tillverkade produkternas försäljningsvärde.

Enligt min mening är det fortfarande befogat att medge nedsättning av allmän energiskatt för den del av industrin som har hög skattebelastning. Nedsättningen bör även för år 1980 ske tiil 1,3% av försäljningsvärdet.

Höjningen av den allmänna energiskatten får inte någon ekonomisk effekt för industriföretag, vars energiskattebelastning före höjningen överstiger 1,3 % av försäljningsvärdet. Den särskilda beredskapsavgiften inräknas inte i energiskattebelastningen. Jag anser dock att den nu förordade höjningen av beredskapsavgiften bör inräknas i energiskattebelastningen och beaktas vid fastställande av nedsättningen. Beslut härom kan enligt 2 § andra stycket nyss nämnda lag meddelas av regeringen. Jag avser att föreslå regeringen att följa denna princip vid prövning av frågor om nedsättning av allmän energiskalt för industriförelag.

4   Inkomstberäkning m.m.

Den föreslagna höjningen av energiskatten, bensinskatten, kilometerskatten och fordonsskatten kan, vid oförändrad konsumtion, beräknas öka statsverkets intäkter för helt år räknal med ca 2900 milj. kr. För varje

Prop. 1979/80:30 23

procentenhet som konsumtionen minskar med anledning av skattehöjningen minskar intäkterna med ca 100 milj. kr. och belastningen på bytesbalansen med 375 milj. kr.

5    Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskalt,

2. lag om ändring i lagen (1979: 533) om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt,

3. lagom ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

4. lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskall på vissa fordon, som icke är regislrerade i riket,

5. lag om ändring i lagen (1973:216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukler.

6   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979