Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1979/80:24

Regeringens proposition

1979/80:24

om de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för det all­männa tull- och handelsavtalet (GATT), m. m.;

beslutad den 25 oktober 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

STAFFAN BURENSTAM LINDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att riksdagen godkänner de överenskommelser om Uillmedgivanden och åtaganden på det icke-tariffära området och jord­bruksområdet som för Sveriges del har träffats i de multilaterala handels­förhandlingarna inom ramen för GATT.

De icke-tariffära överenskommelserna berör områdena lekniska han­delshinder, statlig upphandling, subventioner och utjämningsiullar, anti-dumping, tullvärde, importlicensiering och handeln inom den civila flyg-industrisektorn. Den sislnämnda överenskommelsen omfattar även tull­medgivanden. Jordbmksöverenskommelserna berör nötkötts- och mejeri­varuhandeln.

I propositionen föreslås vidare all tullpreferenser införs för Folkrepubli­ken Kina.

1    Riksdagen 1979180:24 Del A

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

1    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs att 12 kap., 16 kap., 20 kap., 22 kap., 25 kap., 27— 46 kap., 48-50 kap., 63-71 kap. och 73-98 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa' skall ha nedan angivna lydelse.

' Senasle lydelse av 12, 20, 32, 40,42,63.66, 70, 71, 73, 74, 82-84, 90-93, 97 och 98 kap. 1979:514.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                     3

12 kap. Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter; diverse andra frön och frukter; växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foder­växter

Anmärkningar

!. Nr 12.01 skall anses tillämpligt för bl.a. jordnötter, sojabönor, senapsfrön, vall­mofrön och kopra. Del skall ej anses tillämpligt för kokosnötter och andra produkter enligl nr 08.01 eller för oliver (7 eller 20 kap.).

2.  För tillämpning av nr 12.03 gäller all belfrön, gräsfrön och andra vallväxlfrön,
frön av prydnadsblommor, köksväxlfrön, frön av skogsträd, frön av fmktlräd
saml frön av vicker (andra än frön av anen V i c i a fa b a) och lupiner skall anses
som frön av sådana slag som användes som utsäde.

Nr 12.03 skall dock ej anses tillämpligt för följande produkter, även om de är avsedda alt användas som utsäde:

a.  baljväxtfrön av sådana slag som användes lill människo- eller djurföda (7
kap.);

b.  kryddor och andra produkter enligl 9 kap.;

c.  spannmål (10 kap.);

d.  produkter hänföriiga lill nr 12.01 eller 12.07.

3.  Nr 12.07 skall anses tillämpligt för bl. a. följande växter och delar därav; basilik-
örl, gurkön, isop, mynta av alla slag. rosmarin, vinruta, salvia och malört.

Nr 12.07 skall däremot ej anses tillämpligt för:

a.  oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter (nr 12.01);

b.  medikamenter hänförliga till 30 kap.;

c.  parfymer och loalettmedel hänföriiga till 33 kap.;

d. desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel saml lik­
nande produkter, hänförliga lill nr 38.11.

12.1               Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, hela eller sönder­delade              fri

12.2               Mjöl, ej avfettat, av oljeväxtfrön eller oljehaltiga fruk­ter (med undantag av senapspulver)                       fri

12.3               Frön, frukter och sporer av sådana slag som användes

som utsäde   ......................................................................... ............ fri

12.04   Sockerbetor, hela eller skurna, färska, torkade eller
pulveriserade; sockerrör........................................................ ............ fri

12.6      Humle och lupulin   ..............................................................              fri

12.7      Växter samt delar (inbegripet frön och frukter) av träd, buskar eller andra växter, utgörande varor av sådana slag som användes främst för framställning av par­fymer, för famaceutiskt bruk eller för insektsbekämp­ning, svampbekämpning eller liknande ändamål, färska eller torkade, hela, skurna, krossade, malda eller pul­veriserade   ............... ............ fri

12.8      Cikoriarötter, färska eller torkade, hela eller skurna, orostade; johannesbröd, färskt eller torkat, även kros­sat eller målet men ej vidare bearbetat; fruktkämoroch andra vegetabiliska produkter av sådana slag som an­vändes främst till människoföda, ej hänförliga till annat nummer   ............................................................................................... fri

12.9      Halm, agnar och skal av spannmål, obearbetade eller hackade men ej bearbetade på annal sätt                                 fri

12.10   Foderbetor, kålrötter och andra foderrotfrukler; hö, lusern, klöver, esparsett, foderkål, lupin, vicker och liknande djurfoder                  ............................................................................................... fri

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                      5

16 kap. Beredningar av kött, fisk, kräftdjur eller blötdjur

Anmärkning

Delta kapitel omfatlar ej kön, andra djurdelar, fisk, krältdjur och blöidjur. beredda eller konserverade på sätl som anges i 2 och 3 kap.

16.1                 Korv o. d. av kött, andra djurdelar eller blod ........................              fri

16.2       Kött och andra djurdelar, beredda eller konserverade

på annat sätl   ........................................................................ ............ fri

16.3                 Kötlextrakl och költsaft; fiskexlrakl  .....................................              fri

16.4       Fisk, beredd eller konserverad, inbegripet kaviar och kaviarersätlning:

A.  fiskrom:

1.         störrom  ..................................... *...............   100 kg            750: —

2.         annan:

a.   i förpackningar med en netlovikl av minsl 45

kg..........................................................................              fri

b.   andraslag..................................................    100 kg             65: —

B.  kryddad fisk, även saltad eller sockersallad men ej

på annat sätt beredd, ej i hermetiskt slutna de­taljhandelsförpackningar:

1.   skarpsill och sardeller:

a.   i förpackningar med en neltovikt av minst 45

kg.......................................................................... ............ fri

b.  andra slag................................................   100 kg'              25: —

2.  annan.......................................................................... ............ fri

C.  fisk, behandlad med enbart salt och ättika, i för­
packningar med en nettovikt av minst 45 kg.................... ............ fri

D.  andra slag:

1.         inläggningar av sardintyp; tonfisk...............    100 kg'               15

2.    inläggningar av ansjovistyp; inkokt lax    100 kg'                      25

3.    andra............................................................   100 kg'               40

16.05    Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade:

A.  ostron................................................................    100 kg'              60

B.  krabbor och hummer.........................................   100 kg'               38:70

C.  andra slag ..........................................................    100 kg'              40

' Tullen beräknas efter varomas vikt inkl. sädant förefiniligl emballage, med vilkel varor av ifrågavarande slag bmkar försäljas i detaljhandeln.

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                      7

20 kap. Beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar

Anmärkningar

1.   Delta kapitel omfattar ej:

a.  köksväxter och frukter, beredda eller konserverade på sätt som anges i 7 och 8
kap.;

b.  fruklgeléer, fruklpastor o.d. i form av sockerkonfektyrer (nr 17.04) eller
chokladkonfektyrer (nr 18.06).

2.      Köksväxler enligt nr 20.01 och 20.02 är sådana som skulle vara hänförliga till nr 07.01 -07.05 om de vid förtullningen förelåg i där angivet skick.

3.      Ätbara växter, rötter och andra växtdelar (1. ex. ingefära och angelika) inlagda i sockerlag skall tulllaxeras som konserverad frukt enligt nr 20.06; även rostade jordnötter skall tulllaxeras enligl 20.06.

4.      Tomatsaft i vilken torrsubstansen uppgår till minsl 7 viktprocent skall tulllaxeras enligl nr 20.02.

20.01  Köksväxler och fmkler, beredda eller konserverade
med ättika eller ättiksyra, även med tillsats av socker,

salt, kryddor eller senap........................................    100 kg'               20: —

20.02  Köksväxter beredda eller konserverade på annat sätl
än med ättika eller ättiksyra:

A. tomatpulp och tomatpuré................................................                     fri

B.  svampar och tryffel..........................................   100 kg'                65: —

C.  potatisprodukter ............................................................. ................... fri

D. oliver................................................................   100 kg'                  12: 50

E.  sparris .............................................................   100 kg'                  48:70

F.  andra slag .........................................................    100 kg'               20: —

20.03  Fmkler, frysta, med tillsals av socker:

A. jordgubbar .........................................................    100 kg              50: —

B. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid des­sa är högst tullbelagda

20.4       Fmkter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade, gla­serade eller på liknande säll beredda med soc­ker        100 kg'  40: —

20.5       Sylter, fmktgeléer, marmelader, fmktmos och fmkt­pastor, beredda genom kokning, med eller utan tillsats

av socker................................................................   100 kg'                35: —

20.06  Fmkter, beredda eller konserverade på annat sätl, med
eller ulan tillsals av socker eller spril:

A.  kasjunötter, jordnötter, kokosnötter och paranötter
samt nötter och liknande frukter av de slag som

avses i nr 08.05   .............................................................                    fri

B.  ananas.............................................................................. ................... fri

C.  aprikoser och persikor ....................................    100 kg'                 10: 60

D.  blandade frukter (fruktsallad)  ........................    100 kg'                 9: 30

E.  andra ...............................................................    100 kg'                 12: 50

' Tullen beräknas efter varomas vikt inkl. sådant förefmtligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

20.07 Fruktsaft (inbegripet druvmust) och köksväxtsaft, även med tillsats av socker men ojäsl och ej innehållan­de spril:

A.  osockrad, på kärl vägande brutto:

1.   över 3 kg:

a.   av passionsfrukt, mango eller guava......................

b.   av citmsfmkter.........................................   100 kg

c.   av ananas.................................................    100 kg

d.   annan........................................................   100 kg

2.  3 kg eller dämnder;

a.   av passionsfrukt, mango eller guava......................

b.   av citmsfmkter.......................................   100 kg'

c.   av köksväxler..........................................   100 kg'

d.   av ananas................................................   100 kg'

e.   annan  ....................................................   100 kg'

B.  sockrad:

1.   av passionsfmkt, mango eller guava............................

2.          av ananas......................................................   100 kg'

3.          annan  ..........................................................   100 kg'

 

fri

 

5:

—

7:

50

10;

—

fri

 

7:

50

10:

—

9:30

12

50

 

fri

22

50

30

—

' Tullen beräknas efler varomas vikl inkl. sådant förefmtligt emballage, med vilkel varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                       9

22 kap. Drycker, sprit och ättika Anmärkningar

1.   Delta kapiiel omfallar ej:

a.  havsvatten (nr 25.01);

b.   destillerat vatten, ledningsförmågevatlen och vallen av molsvarande renhels-
grad (nr 28.58):

c.  utspädd ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14);

d.   medikamenter enligl nr 30.03:

e.  parfymer och loalettmedel (33 kap.).

2.  För tillämpning av nr 22.08 och 22.09 gäller atl alkoholstyrkan skall anses vara
den som erhålles genom mätning med Gay-Lussacs alkoholomeler vid en tempe­
ratur av + I5°C.

2:1 För tillämpning av underavdelningar av lulltaxenummer, där alkoholhall uttryc­kes i volymprocent, gäller att hallen skall beräknas vid + 15°C.

22.01   Vallen, inbegripet mineralvaiten och kolsyrai vallen;

is och snö...............................................................................           'fri

22.02   Lemonad, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat
kolsyrai vallen och andra alkoholfria drycker, med un­
dantag av fmktsaft och köksväxtsaft hänförliga till nr

20.07 .....................................................................................              fri

22.03   Maltdrycker:

med en alkoholhalt:

A.  ej överstigande 1,8 viktprocent (lättöl)..................    100 1        '   10: —

B.   överstigande 1,8 men ej 2,8 viktprocent (öl).   100 1                      12: —

C.  överstigande 2,8 viktprocent (starköl)  .................    100 1              14: —

22.04   Druvmust i jäsning, ävensom dmvmust vars jäsning
avbmiits på annat sätt än genom tillsats av alkohol:

A.  på kärl rymmande högsl 10 liter...........................    100 I      -25: —

B.   pä andra käri .........................................................    100 1              10: —

22.05   Vin av färska dmvor; druvmust vars jäsning avbmtits
genom tillsats av alkohol:

A. musserande.............................................................    100 I              85: —

B.  andra slag. med en alkoholhalt:

1.   ej överstigande 15 volymprocent:

a.   pä käri rymmande högst 10 liter.................    100 I              22: 50

b.   på andra käri...............................................    100 1      '      9:20

2.   överstigande 15 volymprocent:

a.   på käri rymmande högst 10 liter.................    100 I              60: 60

b.   på andra käri...............................................    100 1              45: —

22.06   Vermut och annal vin av färska druvor, smaksatt med
aromatiska extrakter:

med en alkoholhalt:

A. ej överstigande 15 volymprocent:

1.   på käri rymmande högst 10 liter.......................    100 1             22: 50

2.   pä andra käri  ...................................................    100 I                9: 20

B.  överstigande 15 volymprocent:

1.   på käri rymmande högst 10 liter.......................    100 I              60:60

2.   på andra käri  ...................................................    100 I              45: —

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                     10

22.07  Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin
och mjöd:

A.  musserande, andra än äppel- och päronvin ..   100 1                   100: —

B.   andra slag, med en alkoholhall:

1.   ej överstigande 15 volymprocent:

a.   på kärl rymmande högst 10 liter................    100 1             25: —

b.  på andra käri...............................................   100 1               10: —

2.   överstigande 15 volymprocent:

a.   på kärl rymmande högst 10 liter................   100 I               67: 50

b.  på andra käri................................................. 100 1              50: —

22.08  Elanol (eiylalkohol) och finsprit, odenaturerade, med
en slyrka av 80° eller högre; denalurerad spril (inbegri­
pet etanol och finsprit), oavsett styrkan;

A.  avsedda all användas uleslutande för kemisk om­
vandling .......................................................................... ............. fri

B.  andra................................................................................                6 7f

22.09  Spril (etanol, eiylalkohol), ej hänföriig till nr 22.08; li­
kör och andra spritdrycker; sammansatta alkoholhalti­
ga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för fram­
ställning av drycker:

A. likör, bitter och liknande drycker .........................   100 I               92: 50

B.  andra drycker, inbegripet odenaturerad spril med
en Slyrka understigande 80°:

1.   på kärl rymmande högst 10 liter:

a.   whisky;  brännvin, okryddat  eller kryddat;

vodka..........................................................   100 I              60:60

b.   andra slag....................................................   100 1               67: 50

2.   på andra kärl:

a.   whisky; brännvin,  okryddat  eller  kryddat;
vodka ....................................................   100 lav

50% alkoholhall vid + I5°C.................................. ............. 16: 80

b.   andra slag...............................................  100 1 av

50% alkoholhalt vid -■ I5°C................................. .............. 17:50

C.  sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. kon­
centrerade extrakt) för framställning av drycker  ..                             5%

22.10   Ättika ................................................................................... ................ 6'7r

Anm'. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges 18 § 3. lagen (1977: 293) om handel med drycker, utgår, om tullfrihet ej ålnjutes. tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 cenlililer:

Cognac ......................................................................................... .... 81: —

Armagnac. brandy. eau-de-vie och whisky  ................................ .... 74: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08  ..............      64: —

Vin:

musserande:

champagne............................................................................. .... 30: —

annat...................................................................................... .... 21: —

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 15 volymprocent .............................................      24: —

ej överstigande 15 volymprocent .........................................      II: —

' Senaste lydelse enligt prop. 1979/80:28.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                            11

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 S 4. lagen (1977: 293) om handel med drycker, ulgår tull med av partihandelsbo-laget för alkoholdrycker fastställt belopp, motsvarande:

1.       lull enligt vad i 22 kap. sägs;

2.       skatt enligt 10 § lagen (1977: 306) om dryckesskatt; saml

3.       mervärdeskatt enligt lagen (l%8;430)om sådan skatt.

För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår lull med 6 kronor per liter.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                             12

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                     13

25 kap. Salt; svavel; jord och sten; gips, kalk och cement

Anmärkningar

1. Där ej annat följer av tulltaxenumrens lydelse eller av anm. 3 lill delta kapitel skall tulltaxenumren i delta kapitel anses tillämpliga endasi för varor som förelig­ger i obearbetat skick eller som ivätlats (även med kemikalier för avlägsnande av föroreningar utan att förändra produktens struktur), krossals, malts, pulverise-rals, sållats, siktats, anrikats genom flotation, magnetisk separering eller med andra mekaniska eller fysikaliska processer (med undanlag av krislallisalion), men däremot ej produkter som bränts eller underkastats någon ytterligare bear­betning, annan än en bearbetning som är särskilt nämnd i något lulltaxenummer med avseende på däri upptagna varor.

2.       Delta kapitel omfatlar ej:

a.  sublimerat svavel, fällt svavel och kolloidall svavel (nr 28.02);

b.  jämoxidhaltiga jordpigment innehållande minst 70 viktprocent bundet järn,
räknat som FcjOj (nr 28.23);

c.  medikamenter och andra produkter enligt 30 kap.;

d.  parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel enligl nr 33.06;

e.  gatsten, kantsten och troltoarslen (nr 68.01), mosaikbitar (nr 68.02) saml tak-
och väggplattor av skiffer (nr 68.03);

f.   ädelstenar (nr 71.02);

g.  odlade kristaller (andra än optiska element) av natriumklorid eller magnesi­
umoxid, vägande minsl 2,5 g per styck, enligl nr 38.19; optiska element av na­
triumklorid eller magnesiumoxid (nr 90.01);

h. skriv-, rit-, skräddar- och biljardkrita (nr 98.05).

3.  Nr 25.32 skall anses tillämpligt för bl. a.: jordpigment, även brända eller blandade
med varandra; naturlig jämglimmer; sjöskum (även i form av polerade stycken)
och bärnsten; rekonstruerat sjöskum och rekonstruerad bärnsten i plattor, stäng­
er eller liknande former, ej bearbelade efter formningen; gagal (jet); stronlianil
(även bränd), dock ej strontiumoxid; skärv och brottstycken av keramiskl gods,

25.01  Koksalt (inbegripet bergsalt, havssalt och bordssalt);

ren natriumklorid; koksaltlösningar; havsvatten.................... .......... fri

25.2       Svavelkis och andra naturliga jämsulfider, orostade . .                       fri

25.3       Svavel av alla slag, annat än sublimerat svavel, fällt svavel och kolloidalt svavel                      fri

25.4       Naturlig grafit ........................................................................            fri

25.5       Naturlig sand av alla slag, även färgad, annan än me-tallhaltig sand hänförlig till nr 26.01                        fri

25.6       Kvarts (annan än naturlig sand); kvartsit, även grovt tillformad genom klyvning,  huggning eller sågning,

dock ej vidare än till rätblock................................................. ........... fri

25.07  Lera (t. ex. kaolin och bentonit), andalusit, cyanit och
sillimanit, även brända, med undantag av expanderade

leror hänföriiga till nr 68.07; mullit; chamotte och dinas                    fri

25.08  Krita:

A.  obearbetad........................................................................            fri

B.  målen eller slammad.........................................................         2,4%

25.10    Naturliga kalciumfosfater, naturliga kalciumalumini-umfosfater, apatit och fosfatkrita                           fri

25.11             Naturligt bariumsulfai (tungspat); naturligt bariumkar-

bonat (witherit), även bränt, dock ej bariumoxid...................              fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                     14

25.12   Kiseldioxidhalliga fossilmjöl och liknande kiseldioxid-
haliiga jordarter (t.ex. kiselgur, trippel och diatomit),

även brända, med en skrymdensitel av I eller dämnder                       fri

25.13   Pimsten; smärgel; naturlig korund, naturlig granat och

andra naturiiga slipmedel, även värmebehandlade ....                          fri

25.14     Skiffer, även grovt tillformad genom klyvning, hugg­ning eller sågning, dock ej vidare än till rätblock                       fri

25.15     Marmor, travertin, s.k. belgisk granit och annan mo­nument- eller byggnadskalksten med en skrymdensitet av 2.5 eller däröver samt alabaster, även grovt tillfor-made genom klyvning, huggning eller sågning, dock ej

vidare än till rälblock.............................................................              fri

25.16     Granit, porfyr, basall, sandslen och annan monument-eller byggnadssten. även grovt tillformade genom klyvning, huggning eller sågning, dock ej vidare än till rätblock  ........................................................... ............ fri

25.17     Småsten och krossad sten (även värmebehandlade), grus, makadam och tjärmakadam av sådana slag som vanligen användes för inblandning i betong eller för vägbyggen, banbyggen e.d.; flinta och singel, även värmebehandlade; krosskorn och skärv (även värme­behandlade) saml pulver av stenarter hänförliga till nr

25.15 eller 25.16  ..................................................................              fri

25.18   Dolomit, även bränd och även grovt tillformad genom  •
klyvning, huggning eller sågning, dock ej vidare än till
rälblock; siampmassa av dolomit (inbegripet tjärdolo-

mit) ....................................................................................... ............ fri

25.19   Naturligt magnesiumkarbonal (magnesil); smält mag-
nesia; dödbränd (sintrad) magnesia, även innehållande
små mängder av andra oxider, tillsatta före sintringen;

annan magnesiumoxid, även kemiskt ren...............................              fri

25.20     Gipsslen; anhydrit; bränd gips, även färgad eller för­salt med mindre mängd acceleratorer eller fördröj­ningsmedel, med undantag av gips speciellt beredd för dentalbruk ........................................................... ............. fri

25.21     Kalksten med användning som flussmedel samt sädan kalksten som vanligen användes för framställning av

kalk eller cement.................................................................... ............. fri

25.22     Osläckt kalk, släckt kalk och hydraulisk kalk, dock ej kalciumoxid och kalciumhydroxid                        fri

25.23     Portlandcement, aluminatcement, slaggcement och liknande hydraulisk cement, även färgad eller i form av

klinker.....................................................................    100 kg               0:30

25.24   Asbest.................................................................................... ............ fri

25.26     Glimmer, även kluven; glimmeravfall....................................              fri

25.27     Talk (inbegripet naturiig sieatil), även grovt tillformad genom klyvning, huggning eller sågning, dock ej vidare

än lill rälblock........................................................................               fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                      15

25.28   Naturiig kryolit och naturiig chiolit........................................ ............ fri

25.30     Råa nalurliga borater och koncentrat därav (även brän­da), med undantag av borater utvunna ur naturliga salt­lösningar; rå naturlig borsyra innehållande högst 85 viktprocent H3BO3, beräknat på torrsubstansen                   fri

25.31     Fältspat, leucit, nefelin och nefelinsyenil; flusspat   ...                        fri

25.32     Mineraliska ämnen, ej annorstädes nämnda eller inbe­gripna . ............ fri

 

 

 

Prop. 1979/80: 24.    Del A                                                                                    17

27 kap. Mineraliska bränslen, mineraloor och destillationsproduk­ter därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1.  Detta kapitel omfattar ej;

a.   isolerade kemiskt definierade organiska föreningar andra än kemiskt renl me­
tan och kemiskt renl propån, vilka skall tulllaxeras enligl nr 27.11;

b.  medikamenter hänförliga till nr 30.03;

c.  blandningar av omättade kolväten, hänföriiga till nr 33.01, 33.04 eller 38.07.

2.        Nr 27.07 skall anses inbegripa produkter som liknar dem som erhålles genom destillation av högtemperaturtjära från stenkol men som erhålles genom destilla­tion av lågtemperalurtjära från stenkol eller av andra mineralljäror eller genom framställning ur petroleum eller på annat säll, under förutsättning alt viklen av de aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de icke-aromatiska be­ståndsdelarna.

3.        Uttrycket "oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral" i nr 27.10 skall anses inbegripa ej endasi oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mi­neral utan även, oavsett framställningssättet, liknande oljor ävensom oljor beslå­ende av blandningar av omättade kolväten, under förutsältning att vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de aromatiska beståndsde­larna.

4.        Nr 27.13 skall anses inbegripa ej endast paraffin och andra idetia nummer nämn­da produkter utan även liknande produkter erhållna genom syntes eller på annat sätt.

27.01   Stenkol; briketter och liknande fasta bränslen fram­
ställda av stenkol  ................................................................ ........... fri

27.2        Bmnkol, även briketterai ..................................................... ............ fri

27.3        Torv (inbegripet torvströ), även brikellerad.........................              fri

27.4        Koks (inbegripet lågtemperaturkoks) av stenkol, brun­kol eller torv, även agglomererad; retortkol                           fri

27.06   Stenkols-, brunkols- och torvtjära samt andra mine­
ralljäror, inbegripet delvis destillerade (toppade) tjäror
samt blandningar av beck med kreosotolja eller med
andra destillationsprodukter ur stenkolsljära (s. k. pre­
parerad tjära):

A.råtjära, även separerad (centrifugerad)  ........................... ............ fri

B. andra slag............................................................   100 kg                1: —

27.7       Oljor och andra produkter erhållna genom destillation av högtemperaturtjära från stenkol; liknande produk­ter enligt definition i anm. 2 till detta kapitel.................................................................................. ............ fri

27.8       Stenkolstjärbeck och annat mineraltjärbeck samt koks

av sådant beck......................................................................             fri

27.9       Råolja erhållen ur petroleum eller ur bituminösa mine­ral  ....             fri

27.10    Oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mine­ral, andra än råolja; produkter, ej annorstädes nämnda eller inbegripna, innehållande som karakteriserande beståndsdel minst 70 viktprocent oljor erhållna ur pe­troleum eller ur bituminösa mineral:

A.  smörjfelter..........................................................    100 kg               1: —

B.  andra slag........................................................................              fri

2    Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                18

I 27.11   Peiroleumgaser och andra gasformiga kolväten  100 kg            2:30

27.12              Vaselin ..................................................................................           fri

27.13              Paraffin, mikrovax, "släck wax", ozokerit, montan-vax (lignitvax), lorvvax och andra mineralvaxer, även färgade             fri

27.14              Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks och andra återstoder från petroleum eller från oljor erhållna ur bi­tuminösa mineral         ........................................................................ fri

27.15              Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar, asfaltsten och naturlig bitumenhaltig sand                     fri

27.16              Bituminösa blandningar på basis av nalurasfall, nalur­lig bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mi­neraltjärbeck (t.ex. asfaltmastix, "'cut-backs"):

A.  flytande produkter; fasta produkter, direkt emul-

gerbara med vatten..........................................    100 kg             1: —

B.   andra slag....................................................................... ......... fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                             19

28 kap. Oorganiska kemikalier; organiska och oorganiska förening­ar av ädla metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva grundämnen och av isotoper

Anmärkningar

1.   Där ej annal följer av lydelsen av lulltaxenumren eller anmärkningarna till detta
kapiiel skall lulltaxenumren i detta kapitel anses lillämpliga endast för:

a.  isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar,
även innehållande föroreningar;

b.  produkter nämnda i a ovan. lösta i vatten;

c.  produkter nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel, under förutsältning
att lösningen är en för dessa produkter normal och nödvändig handelsform,
som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av iransporttekniska skäl, och
att lösningsmedlet ej gör produkten lämpligare för speciell användning än för
allmänt bruk;

d.  produkter nämnda i a, b eller c ovan, försatta med stabiliseringsmedel nöd­
vändigl för konservering eller transport av dessa produkter;

e.  produkter nämnda i a, b, c, eller d ovan, försatta med dammningshindrande
medel eller försatta med färgämne för atl underlätta deras identifiering eller av
säkerhetsskäl, under förutsätlning all tillsatserna ej gör produkten lämpligare
för speciell användning än för allmänl bruk.

2.   Föruiom ditioniter (hydrosulfiler), stabiliserade med organiska ämnen, och sulf-
oxylaler (nr 28.36). karbonater och peroxikarbonater av oorganiska baser (nr
28.42), cyanider och komplexa cyanider av oorganiska baser (nr 28.43), fulmina-
ter. cyanaler och tiocyanaler av oorganiska baser (nr 28.44), organiska produkter
inbegripna i nr 28.49-28.52 samt karbider av metaller eller icke-melaller (nr
28.56) skall endasi följande kolföreningar tulllaxeras enligt delta kapitel:

a.  koloxider; hydrogencyanid (cyanvätesyra), fulminsyra. isocyansyra, liocyan-
syra och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.13);

b.  karbonylhalogenider (nr 28.14);

c.  koldisulfid (nr 28.15);

d.  liokarbonater. selenokarbonaler, tellurokarbonater, selenocyanater, lelluro-
cyanater, letraliocyanatodiamminkromater ("reineckaler") och andra kom­
plexa cyanaler av oorganiska baser (nr 28.48);

e.  hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid, liokarbonylhalogeni-
der, cyan och cyanhalogenider saml cyanamid och metallderival därav
(nr 28.58), andra än kalciumcyanamid innehållande högsl 25 viktprocent nitro-
gen, beräknat på vattenfri torrsubstans (31 kap.).

3.   Della kapitel omfallar ej:

a.  natriumklorid och magnesiumoxid, även kemiskt rena, saml andra produkter
hänföriiga till femte avd.;

b.  metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar andra än dem som är
nämnda i anm. 2 ovan;

c.  produkter nämnda i anm. I, 2, 3 och 4 lill 31 kap.;

d.  oorganiska produkter av sådana slag som användes som luminoforer, hänför-
liga lill nr 32.07;

e.  konstgjord grafit (nr 38.01); produkter föreliggande som laddningar till
brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber, enligt nr 38.17;
bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar, enligt nr 38.19; odlade
kristaller (andra än optiska element) av halogenider av alkalimetaller eller al­
kaliska jordartsmelaller, vägande minsl 2.5 g per styck, enligt nr 38.19;

f.   ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) samt stoft och pulver
av sådana stenar (nr 71.02-71.04) ävensom ädla metaller och legeringar av
ädla metaller, hänföriiga till 71 kap.;

g.   metaller, även kemiskt rena, och meiallegeringar, hänföriiga lill någol num­
mer i femtonde avd.;

h. optiska element, t.ex. av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jord­artsmelaller (nr 90.01).

4.   Kemiskt definierade komplexa syror beslående av en syra hänförlig till underav­
delning 11 lill detta kapitel och en metalloxidsyra hänföriig till underavdelning IV
skall tulltaxeras enligt nr 28.13.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                     20

5.   Nr 28.29-28.48 skall anses tillämpliga endast för sälter (inbegripet peroxisalter)
av metaller eller ammonium.

Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren skall dubbelsalter och kom­plexa sälter tulltaxeras enligl nr 28.48.

6.  Nr 28..SO skall anses tillämpligt endast för:

a.  följande klyvbara kemiska grundämnen och isotoper: naturligt uran och uran-
isotoperna 233 och 235 samt plutonium och pluloniumisotoper;

b.  följande radioaktiva kemiska grundämnen: leknetium, prometium, polonlum,
asiat, radon, francium, radium, aktinium, protaktinium, neptunium, americi-
um och andra gmndämnen med högre alomnummer;

c.  alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, inbegripet isoto­
per av ädla och oädla metaller enligt fjortonde och femtonde avd.;

d.  oorganiska och organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper,
även om de ej är kemiskt definierade och även om de är blandade med varand­
ra:

e.  legeringar (andra än ferrouran), dispersioneroch kermeler innehållande dessa
grundämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar därav;

{.   förbrukade bränsleelement till kärnreaktorer.

Ordet "isotoper", nämnl ovan och i nr 28.50 och 28.51, inbegriper "anrikade iso­toper" men inbegriper ej kemiska gmndämnen, vilka förekommer i naturen som rena isotoper, och ej heller utan utarmat på U 235.

7.   Nr 28.55 skall anses inbegripa fosfooäm Oämfosfid) innehållande minsl 15 vikt­procent fosfor samt fosforkoppar (kopparfosfid) innehållande mer än 8 viktpro­cent fosfor.

8.   Kemiska grundämnen (t.ex. kisel och selen), dopade för användning inom elek­troniken, skall hänföras till detta kapitel under fömlsätlning atl de föreligger obearbetade i den form de erhållil vid dragningen eller i form av cylindrar eller stavar. Skurna till skivor, plattor eller liknande former hänföres de till nr 38.19.

I    Kemiska grundämnen

28.01   Halogener (fluor, klor, brom och jod):

A.  klor .................................................................................             5,1%

B.  andra................................................................................ ........... fri

28.2       Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidalt svavel......................... ........... fri

28.3       Kol (inbegripet kimrök).......................................................... ........... fri

28.4       Hydrogen (väte), ädelgaser och andra icke-melaller:

A.  oxygen (syre)................................................................... .............. 7,3 %

B.  kisel....................................................................    100 kg               5: 70

C.  andra................................................................................ ............ fri

28.05  Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta
jordartsmetaller, yttrium och skandium samt bland­
ningar och legeringar av dessa ämnen med varandra;
kvicksilver.............................................................................. ............ fri

II    Oorganiska syror och oxygenföreningar av icke-metaller

28.06 Hydrogenklorid (klorväte) och saltsyra samt klorosva-

velsyra   .................................................................................               3,8%

28.8        Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra)..................................               3,8%

28.9        Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpeter­syra ........                8 %

28.10     Fosforpentoxid och fosforsyror (meta-, orio- och py-ro-):

A.  ortofosforsyra..................................................................                4%

B.  andra................................................................................            4.3 %

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    21

28.12     Bortrioxid och borsyra  ........................................................ ........... fri

28.13     Andra   oorganiska   syror   och   oxygenföreningar   av, icke-metaller (med undantag av vatten):

A.  svaveldioxid och svavellrioxid.........................................             3,8%

B.  koldioxid (kolsyra) och perklorsyra................................            8,2 %

C.  andra................................................................................             fri

III     Halogen- och svavelföreningar av icke-metaller

28.14  Halogenider, oxidhalogenider och andra halogenför­
eningar av icke-metaller:

A.  fosforklorider och fosforylklorid.....................................             8,2 %

B.   andra................................................................................             fri

28.15  Sulfider av icke-metaller; fosfortrisulfid:

A.  koldisulfid (kolsvavla).....................................................            4,2 %

B.   andra................................................................................             fri

IV     Oorganiska baser samt oxider, hydroxider och peroxider av metaller

28.16    Ammoniak, vattenfri eller i vattenlösning..............................            10,5%

28.17    Natriumhydroxid (kaustik soda); kaliumhydroxid (kaustikt kali); natrium- och kaliumperoxid:

A.  natriumhydroxid i fast form .......................................               5 %

B.  andra slag.......................................................................           4,2 %

28.18    Hydroxid och peroxid av magnesium; oxider, hydroxi­der och peroxider av stronlium eller barium                            fri

28.19    Zinkoxid och zinkperoxid .....................................................           fri

28.20   Aluminiumoxid  och  aluminiumhydroxid;  konstgjord

korund   ................................................................................ .............. fri

28.21     Kromoxider och kromhydroxider.......................................... .............. fri

28.22     Manganoxider....................................................................... .............. fri

28.23     Järnoxider och järnhydroxider; jordpigment innehål­lande minst 70 viktprocent bundet järn, räknal som

FCjOa....................................................................................               fri

28.24     Koboltoxider och kobolthydroxider; kommersiella ko­boltoxider               fri

28.25     Titanoxider  .......................................................................... ............. fri

 

28.27     Blyoxider; mönja och orangemönja....................................... .............. fri

28.28     Hydrazin och hydroxylamin saml deras oorganiska sälter; andra oorganiska baser saml meialloxider, me-lallhydroxider och metallperoxider:

A.  hydrazin och oorganiska sälter därav..............................              4,7 %

B.   andra................................................................................                fri

V    Metallsalter (inbegripet peroxisalter) av oorganiska syror

28.29  Fluorider;   fluorosilikater,   fluoroborater  och   andra

fluorkomplexa saller  ............................................................                fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

T>

28.30   Klorider, oxidklorider och hydroxidklorider: bromider

och oxidbromider; jodider och oxidjodider............................. ............... fri

28.31   Hypokloriter; kommersiellt kalciumhypokloril; klori-
ter; hypobromiter:

A.  kalciumhypokloril och klorkalk; hypobromiter. . . .                        fri

B.  andra................................................................................. ............ 8,2%

28.32   Kloraier och perklorater; bromater och perbromater;
jodater och perjodater:

A.  perklorater........................................................................ ............ 8,2 %

B.  andra................................................................................. ............... fri

28.35     Sulfider; polysulfider..............................................................                 fri

28.36     Ditioniter (hydrosulfiler), inbegripet ditioniter stabili­serade med organiska ämnen; sulfoxylaier:

A.  natriumformaldehydsulfoxylai.........................................               3,8%

B.  andra.................................................................................                 fri

28.37     Sulfiter och tiosulfater............................................................                 fri

28.38     Sulfater (inbegripet alunarter) och peroxisulfater (per-sulfater):

A.  aluminiumsulfat................................................................               4,2 %

B.  kaliumaluminiumsulfat (kalialun),järn(Il)sulfat (fer-

rosulfat) och koppar(II)sulfai..........................................               3,8%

C.  andra................................................................................. ............... fri

28.39     Nitriter och nitrater................................................................. ............... fri

28.40     Fosfiter, hypofosfiter och fosfater:

A.  natrium- och kaliumfosfater samt kalciumfosfater.

andra än kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat).                       4,2 %

B.   andra................................................................................. ............... fri

28.42   Karbonater och peroxikarbonater (perkarbonater);
kommersielll ammoniumkarbonat innehållande ammo-
niumkarbamat:

A.  ammoniumkarbonat,  även  innehållande ammoni-
umkarbamal.......................................................................              8,2 %

B.  andra.................................................................................                fri

28.43     Cyanider och komplexa cyanider  ..........................................                fri

28.44     Fulminaier. cyanaler och tiocyanater......................................                fri

28.45     Silikater; kommersiella natrium- och kaliumsilikater:

A.  natrium- och kaliumsilikater.............................................              3,8%

B.  andra.................................................................................                fri

28.46   Borater och perborater:

A.  nairiumperborat  ..............................................................              4,2 %

B.   andra.................................................................................                fri

28.47   Saller av metalloxidsyror (t.ex. kromaler, permanga-

naier och siannaier)................................................................. .............. fri

28.48   Andra saller (inbegripet peroxisalter) av oorganiska

syror med undantag av azider  ...............................................                fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    23

VI    Diverse

28.49   Ädla metaller i kolloidal förin; amalgamer av ädla me­
taller; saller och andra oorganiska eller organiska för­
eningar av ädla metaller, inbegripet albuminater. pro-
leinaier. lannater och liknande föreningar, även om de

ej är kemiskt definierade........................................................               fri

28.50    Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper; andra ra­dioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva isoto­per; oorganiska och organiska föreningar av ifrågava­rande grundämnen eller isotoper, även om de ej är ke­miskt definierade; legeringar, dispersioneroch kerme­ler, innehållande dessa grundämnen, isotoper eller för­eningar ..................................               fri

28.51             Isotoper samt oorganiska och organiska föreningar därav, även om de ej är kemiskt definierade, andra än isotoper och föreningar hänförliga till nr 28.50......................................................................................               fri

28.52    Oorganiska och organiska föreningar av torium, av uran utarmat på U 235, av sällsynta jordartsmetaller el­ler av yttrium eller skandium, även blandade med var­andra ......................................................... ............. fri

28.54  Hydrogenperoxid (väteperoxid), inbegripet hydrogen­
peroxid i fasl form  ...............................................................              8,2 %

28.55       Fosfider, även icke kemiskt definierade...............................                fri

28.56       Karbider, även icke kemiskt definierade:

A.  kalciumkarbid ..................................................................                 5%

B.  andra................................................................................               fri

28.57   Hydrider, niirider, azider, silicider och borider, även

icke kemiskt definierade........................................................               fri

28.58   Andra oorganiska föreningar (inbegripet destillerat
vatten och ledningsförmågevatten samt annat vatten
av motsvarande renhetsgrad); flytande luft (även med
ädelgaserna avlägsnade); komprimerad luft; amalga­
mer, med undantag av amalgamer av ädla metaller ...                             fri

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                            25

29 kap. Organiska kemikalier

Anmärkningar

1.  Där ej annat följer av lydelsen skall lulltaxenumren i detta kapitel anses tillämpli­
ga endasi för:

a.  isolerade kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande förore­
ningar;

b.  blandningar av två eller flera isomerer av samma organiska förening (även in­
nehållande föroreningar), med undantag av blandningar av isomerer (andra än
stereoisomerer) av mättade eller omättade acykliska kolväten (27 kap.);

c.  produkter enligt nr 29.38-29.42, sockereirar. sockerestrar och deras saller.
enligt nr 29.43, samt produkter enligl nr 29.44. även om de ej är kemiskt defi­
nierade;

d.  produkter nämnda i a, b eller c ovan, lösta i vallen:

e.  produkter nämnda i a, b eller c ovan, lösta i andra lösningsmedel, under förut­
sättning alt lösningen är en för dessa produkter normal och nödvändig han­
delsform, som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av iransporttekniska
skäl och att lösningsmedlet ej gör produkten lämpligare för speciell använd­
ning än för allmänt bruk;

f.  produkter nämnda i a, b, c, d eller e ovan, försatta med stabiliseringsmedel
nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter:

g.  produkter nämnda i a, b, c, d, e eller f ovan. försatta med dammningshindran­
de medel eller försalta med färgämne eller luktämne för att underlätta deras
identifiering eller av säkerhetsskäl, under fömtsättning all tillsatserna ej gör
produklen lämpligare för speciell användning än för allmänt bruk;

h. följande produkter, utspädda till standardstyrka, för framställning av azofärg-ämnen: diazoniumsaller, kopplingskomponenter för sådana saller saml diazo-terbara aminer och deras saller.

2.  Delta kapitel omfattar ej:

a.  varor hänföriiga lill nr 15.04 saml glycerol (glycerin) (nr 15.11);

b.  etanol (eiylalkohol) (nr 22.08 eller 22.09);

c.  metan och propån (nr 27.11);

d.  kolföreningar nämnda i anm. 2 tiil 28 kap.;

e.  karbamid (urinämne) (nr 31.02 eller 31.05 alltefter beskaffenhelen);

f.   färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt urspmng (nr 32.04); syntetiska or­
ganiska färgämnen (inbegripet organiska pigment), syntetiska organiska pro­
dukter av sädana slag som användes som luminoforer, produkter utgörande
på textilfibrer fixerbara s. k. optiska blekmedel samt nalurlig indigo (nr 32.05)
ävensom färgämnen i former eller förpackningar av sådana slag som försäljes i
detaljhandeln (nr 32.09);

g.  enzymer (nr 35.07);

h. metaldehyd, hexametylenletramin och liknande ämnen föreliggande i former (t. ex. tabletter, stavar eller liknande former) för användning som bränsle samt flytande bränslen av sädana slag som användes i cigarettändare o.d., i behållare rymmande högst 3(X) cnV (nr 36.08);

ij. produkter föreliggande som laddningar till brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber, enligt nr 38.17; bläckborttagningsmedel i detalj-handelsförpackningar, enligl nr 38.19;

k. optiska element, l. ex. av etylendiaminlartrat (nr 90.01).

3.  Varor som skulle kunna inbegripas i två eller flera tulltaxenummer i delta kapitel skall tulltaxeras enligt det sista av de nummer som kan ifrågakomma.

4.  I nr 29.03-29.05, 29.07-29.10 och 29.12-29.21 skall alla omnämnanden av halo­gen-, sulfo-, nitro- eller nitrosoderivat anses inbegripa alla kombinationer av dessa derivat (t. ex. sulfohalogen-, nilrohalogen-, nitrosulfo- och nilrosulfohalo-genderivat).

Nitro- och nitrosogmpper skall ej anses som nitrogenfunklioner enligl nr 29.30.

5.  a. Estrar bildade av organiska föreningar med syrafunktion, hänförliga lill un-

deravdelning 1-VII till della kapitel, och organiska föreningar enligt dessa underavdelningar skall tulltaxeras enligt samma nummer som den förening. vilken är placerad sist i dessa underavdelningar.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

26

b.  Estrar bildade av etanol eller glycerol och organiska föreningar med syrafunk­
tion enligt underavdelning 1-VII till detta kapitel skall tulllaxeras enligt sam­
ma nummer som molsvarande förening med syrafunklion.

c.  Saller av estrar som avses i a eller b ovan med oorganiska baser skall tulllaxe­
ras enligl samma nummer som molsvarande estrar.

d.  Saller bildade av andra organiska föreningar med syra- eller fenolfunktion,
hänförliga till underavdelning 1-VIl till della kapitel, och oorganiska baser
skall tulllaxeras enligl samma nummer som molsvarande organiska förening
med syra- eller fenolfunklion.

e.  Halogenider av karboxylsyror skall tulltaxeras enligt samma nummer som
motsvarande syror.

5: 1. Anm. 5 lillämpas ej på underavdelningar av lulltaxenummer (sådana underav­delningar tillämpas enligt sin ordalydelse).

6.   Föreningar enligl nr 29.31 -29.34 är organiska föreningar, vilkas molekyler, ulom hydrogen-, oxygen- eller nitrogenatomer, innehåller atomer av andra icke-metal­ler eller av metaller (såsom svavel, arsenik, kvicksilver eller bly), direkt bundna vid kolatomer. Nr 29.31 (svavelorganiska föreningar) och nr 29.34 (andra metall­organiska och icke-metallorganiska föreningar) skall ej anses inbegripa sulfo- och halogenderival (inbegripet kombinerade derivat) vilka, bortsett från hydrogen, oxygen och nitrogen, endast innehåller sådana vid kol direkt bundna svavel- och halogenatomer som ger dem karaktär av sulfo- eiler halogenderivat (eller kombi­nerade derivat).

7.   Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) skall ej anses inbegripa inre etrar, inre hemi-acetaler, metyleneirar av ivåvärda ortofenoler, epoxider med tre eller fyra ato­mer i ringen, cykliska acelaler, cykliska polymerer av aldehyder, av lioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider av flerbasiska syror, cykliska eslrar av flervärda alkoholer med flerbasiska syror, cykliska ureider och cykliska tioureider, imider av flerbasiska syror, hexametylenletramin och trimetylentrinitramin.

I    Kolväten samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.01  Kolväten:

A.  nonen, dodecen, bensen (bensol), toluen (toluol),
xylen (xylol), cymen (cymol), styrener (slyroler)
och cyklohexan; neiftalen (naftalin), tetrahydronaf-
talen (tetralin), dekahydronaftalen (dekalin), anlra-

cen och fenantren.............................................................                fri

B.   andra................................................................................. ............ 9,8%

29.02  Halogenderivat av kolväten:

A.  mättade klorfluorkolväten................................................. .............. fri

B.  trikloretylen och tetrakloretylen (perkloretylen)                           11,7%

C.  andra slag:

1.   vinylklorid  .................................................................             fri

2.    andra halogenderival av acykliska kolväten ....                          11 %

3.    andra  ...........................................................................            9,8%

29.03  Sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av kolväten:

A.  sulfoderivat........................................................................ ........... 10,7%

B.  nitro-och nitrosoderivat   .................................................. ........... 11,2%

11    Alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.04  Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat därav:
A. envärda alkoholer med minst 10 kolatomer........................


9,8%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    27

B.  propanol (propylalkohol) och pentanol (amylalko-
hol), avsedda att användas uteslutande för tillverk­
ning av natrium- eller kaliumxantogenat  ........................                fri

C.  metanol; propanol och pentanol, ej hänförliga till B                     10,5%

D.  butanol; oktanol; flervärda alkoholer .............................. ............... 11 %

E.  andra.................................................................................              9,8%

29.05  Cykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav:

A. cyklohexanol. melylcyklohexanol, dimetylcyklo-
hexanol och mentol .........................................................               fri

B.  andra................................................................................              9,8%

III     Fenoler och fenolalkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderi­
vat därav

29.06  Fenoler och fenotalkoholer:

A. fenol,  kresol.  xylenol,  butylfenol och amylfenol
samt saller därav; resorcinol (resorcin), hydroki-

non, naflol och pyrogallol samt saller därav................... ............. fri

B.  andra................................................................................              9,8%

29.07  Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av fenoler

eller fenolalkoholer................................................................              9,8%

IV     Etrar, alkoholperoxider, eterperoxider, epoxider med tre eller fyra
atomer i ringen, acetaler och hemiacetaler samt halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat därav

29.08  Etrar. eieralkoholer, eterfenoler, eteralkoholfenoler,
alkoholperoxider och  eterperoxider samt   halogen-,

sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav .................................             10,5%

29.09  Epoxider, epoxialkoholer, epoxifenoler och epoxietrar
med tre eller fyra atomer i ringen samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav..............................................              9,8%

29.10  Acelaler, hemiacetaler och andra föreningar med ace-
talfunktion jämte annan enkel eller sammansatt oxy-
genfunktion saml halogen-, sulfo-, nitro- och nitroso­
derivat därav...........................................................................              8,2 %

V    Föreningar med aldehydfunktion

29.11    Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehydetrar, aldehyd-
fenoler och andra föreningar med aldehydfunktion
jämte annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion;
cykliska polymerer av aldehyder; paraformaldehyd:

A.  formaldehyd,     trioximetylen,     paraformaldehyd,
acelaldehyd, paraldehyd, butyraldehyd, akrylalde-

hyd, krotonaldehyd och aldol.......................................... ........... 10,5%

B.   vanillin och etylvanillin ...................................................              9,8 %

C.  andra................................................................................ ............. 8,2 %

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    28

29.12   Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av produk­
ter hänförliga lill nr 29.11   ................................................... ........... 10,7%

VI     Föreningar med keton- eller kinonfunktion

29.13   Kftoner, keionalkoholer. kelonfenoler, ketonaldehy-
der. kinoner. kinonalkoholer. kinonfenoler, kinonalde-
hyder saml andra föreningar med keton- eller kinon­
funktion jämte annan enkel eller sammansatt oxygen­
funktion ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitroso­
derivat därav:

A. cyklohexanon, metylcyklohexanon och kamfer ...                           fri

B.  aceton och metyleiylketon .............................................. ........... 10,7%

C.  andra................................................................................ ............. 8,2%

VII     Karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och per-
oxisyror samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.14   Enbasiska karboxylsyror och deras anhydrider. halo­
genider. peroxider och peroxisyror samt halogen-, sul­
fo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

A.  myrsyra och bensoesyra samt saller därav även­
som blyacetater; acykliska syror med minst 10 kol­
atomer  ............................................................................ .............. fri

B.   vinylacetat ....................................................................... ................ 9%

C.  ättiksyra samt estrar därav med undantag av vinyl­
acetat ...............................................................................                11 %

D.  andra.................................................................................              9,8 %

29.15   Flerbasiska karboxylsyror och deras anhydrider, halo­
genider, peroxider och peroxisyror samt halogen-, sul­
fo-. nitro- och nitrosoderivat därav:

A.  oxalsyra och bärnstenssyra samt saller därav.................. .............. fri

B.   maleinsyraanhydrid   .......................................................              9,8 %

C.  andra ................................................................................                11 %

29.16   Karboxylsyror med alkohol-, fenol-, aldehyd- eller ke-
tonfunktion och andra karboxylsyror med annan enkel
eller sammansatt oxygenfunktion samt dessa förening­
ars anhydrider. halogenider, peroxider och peroxisy­
ror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat
därav:

A.  mjölksyra, vinsyra, citronsyra, salicylsyra. acetyl-
salicylsyra och gallussyra samt saller därav ....................             fri

B.  andra syror och saller därav ävensom estrar....................             9,8%

C.  andra................................................................................             8,2%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    29

VIII      Estrar av oorganiska syror och deras sälter samt halogen-, sulfo-, nit­
ro- och nitrosoderivat därav

29.19 Eslrar av fosforsyra och deras saller, inbegripet lakto-fosfaler samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

A.  estrar med fenoler.............................................................              9,8%

B.   andra................................................................................. ............ 8-2%

29.21   Estrar av andra oorganiska syror (med undantag av
estrar av hydrogenhalogenider) och deras saller samt
halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

A.  eslrar av salpelersyriighel eller salpetersyra samt
halogen-, sulfo-. nitro-och nitrosoderivat därav  ..                         9,8%

B.  andra.................................................................................             10,7%

IX     Föreningar med nitrogenfunktion

29.22   Föreningarmed aminofunktion:

A.  anilin, nitranilin, naftylamin. fenylendiamin. toly-
lendiamin, toluidin och xylidin samt saller därav ..                         fri

B.  andra................................................................................ ........... 10,5%

29.23   Aminoföreningar med enkel eller sammansatt oxygen­
funktion:

A.  dimetylaminoättiksyra och  alkalisalier därav:  p-
(N-metylamino)fenolsulfat (metol) ................................ ............. fri

B.  andra................................................................................ ............ 9,8%

29.24   Kvatemära ammoniumsalter och ammoniumhydroxi-

der; lecitiner och andra fosfoaminolipider.............................. ............ 8,2 %

29.25   Föreningar med  karboxamidfunktion;  föreningar av

kolsyra med amidfunktion.....................................................              9,8%

29.26   Föreningar med karboximidfunklion (inbegripet orto-
bensoesyrasulfimid och dess saller) och föreningar
med iminofunktion (inbegripet hexametylenletramin
och trimetylentrinitramin);

A.  sackarin och alkalisalter därav..........................................                    fri

B.   hexametylenletramin........................................................ ............ 10,7%

C.  andra................................................................................                9,8%

29.27    Föreningar med nitrilfunktion  .............................................. .............. 8,2%

29.28    Diazo-, azo- och azoxiföreningar...........................................                9,8%

29.29    Organiska derivat av hydrazin eller hydroxylamin________                8,2%

29.30    Föreningar med annan nitrogenfunktion:

A. cyklohexylsulfaminsyra och dess saller........................... ............. fri

B.  andra................................................................................ .......... 10,7%

X     Metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar samt heterocyklis­
ka föreningar

29.31   Svavelorganiska föreningar:

A. tiokarbanilid   (difenyltiokarbamid);   natrium-  och

kaliumxantogenaler.......................................................... ............. fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                     30

B. andra................................................................................. ............ 8,2%

29.33     Kvicksilverorganiska föreningar............................................ .......... 10,7%

29.34     Andra metallorganiska och icke-metallorganiska för­eningar:

A.  arsenikorganiska föreningar.............................................. ............. fri

B.  andra................................................................................ ............ 8,2%

29.35   Heterocykliska föreningar; nukleinsyror:

A.  innehållande enbart oxygen eller enbart svavel som
heteroatom....................................................................... ............ 8,2 %

B.   andra:

1.   pyridin.................................................................. ................... fri

2.    pyridinhomologer................................................. ............... 8,2%

3.         andra  ....................................................................                9,8%

 

29.36     Sulfonamider..........................................................................              10,7%

29.37     Sultoner och sultamer............................................................              10,7%

XI    Provitaminer, vitaminer och hormoner, naturliga eller syntetiskt repro­
ducerade

29.38    Provitaminer och vitaminer, nalurliga eller syntetiskt reproducerade (inbegripet naturliga koncentrat), deri­vat därav använda främst som vitaminer samt bland­ningar av dessa ämnen med varandra, även i lösning, oavsett lösningsmedlets art                   fri

29.39    Hormoner, naturliga eller syntetiskt reproducerade; derivat därav använda främsl som hormoner; andra steroider använda främsl som hormoner ...............................................................................................                fri

XII    Glykosider och växtalkaloider, naturliga eller syntetiskt reproducera­
de, samt sälter, etrar, estrar och andra derivat därav

29.41   Glykosider, naturliga eller syntetiskt reproducerade.

samt saller, etrar, estrar och andra derivat därav....................                fri

29.42   Växtalkaloider, naturliga eller syntetiskt reproducera­
de, samt saller, etrar, estrar och andra derivat därav  .                           fii

XIII    Andra organiska föreningar

29.43   Sockerarter, kemiskt rena. andra än sackaros. glukos
och laktos; sockereirar. sockerestrar och deras saller,

andra än produkter enligt nr 29.39. 29.41 och 29.42 ...                       9,8%

29.44    Antibiotika.............................................................................              fri

29.45    Andra organiska föreningar  ...................................................             10,7%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                            31

30 kap. Farmaceutiska produkter

Anmärkningar

1.  Med "medikamenter" i nr 30.03 förstås varor (andra än födoämnen och drycker,
såsom dietiska, berikade, eller för diabeliker avsedda födoämnen, stärkande
drycker och mineralvatten), som ej är hänförliga till nr 30.02 eller 30.04 och som
utgör antingen:

a.  produkter beslående av två eller flera beståndsdelar som blandats med var­
andra för terapeutiskt eller profylaktiskl bruk: eller

b.  oblandade produkter lämpliga för sådant bruk, föreliggande i avdelade doser
eller i former eller förpackningar av sådana slag som försäljes i detaljhandeln
för terapeutiskt eller profylaktiskl ändamål.

Vid tillämpning av dessa bestämmelser och av anm. 3 d lill delta kapitel skall föl­jande produkter anses som:

A. oblandade:

1.  oblandade produkter lösta i vatten;

2.       alla varor hänförliga lill 28 eller 29 kap.;

3.       enkla växlextrakter hänförliga till nr 13.03. endast standardiserade eller i lösning, oavsett lösningsmedlets art;

B.  blandade:

1.  kolloidala lösningar och suspensioner (andra än kolloidalt svavel);

2.        växlextrakter erhållna genom behandling av blandningar av vegetabiliska material;

3.        saller och koncentrat erhållna genom indunstning av naturligt mineralvat­ten.

2.  Tulltaxenumren i delta kapitel skall ej anses lillämpliga för:

a.  vallen från destillation av eteriska oljor och vallenlösningar av sådana oljor,
lämpliga för medicinskt bruk (nr 33.()6);

b.  tandkräm och andra landrengöringsmedel av alla slag. inbegripet sådana med
terapeutiska eller profylaktiska egenskaper, vilka skall anses hänföriiga lill nr
33.06;

c.  tvål och såpa och andra produkter enligt nr 34.01 med tillsals av medikamen­
ter.

3.  Nr 30.05 skall anses tillämpligt endasi för:

a.   steril kimrgisk kalgul och liknande sterilt suturmaterial;

b.   steril laminaria och sterila laminariaslift;

c.   sterila resorberbara blodstillande medel för kimrgiskl bruk;

d.   röntgenkontrastmedel samt diagnostiska reagens (med undanlag av sådana
som är hänförliga lill nr 30.02) för invärtes eller utvärtes bruk, utgörande
oblandade produkter i avdelade doser eller bestående av två eller flera pro­
dukter som blandats med varandra för sådant bruk;

e.   blodgmpperingsreagens;

(.   tandcement och andra tandfyllningsmedel:

g.  lådor, askar, etuier o. d. med utmstning för första förband.

30.1        Körtlar och andra organ för organoterapeutiskl bruk, torkade, även pulveriserade; extrakt av körtlar eller andra organ eller av deras sekret, för organoterapeu­tiskl bruk; andra animaliska ämnen och material, be­redda för terapeutiskt eller profylaktiskl bruk, ej an­norstädes nämnda eller inbegripna  ............................................................................................... .............. fri

30.2        Immunsera; mikrobvacciner, toxiner och mikrobkultu­rer  (inbegripet jäsningsframkallande   mikrobkulturer

med undantag av jäst) saml liknande produkter.......................                fri

30.03   Medikamenter (inbegripet veterinärmedicinska medi­
kamenter) ..............................................................................                fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                     32

30.04   Vadd. förbandsgns. bindor och liknande artiklar (t. ex.
färdiga förband, häftplåster och kalaplasmer), impreg­
nerade eller överdragna med farmaceutiska produkter
eller föreliggande i delaljhandelsförpackningar för
medicinskl eller kimrgiskl ändamål, andra än varor
nämnda i anm. 3 till della kapitel:

A.  vadd saml varor av vadd................................................... ................ 9%

B.   andra slag.......................................................................... ............... 12%

30.05   Andra farmaceutiska varor:

A.  tandcemeni och andra tandfyllningsmedel; lådor,

askar, etuier o. d. med utrustning för första förband                      5,6%

B.   undra slag........................................................................                fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                            33

31 kap. Gödselmedel

Anmärkningar

1.  Nr 31.02 skall anses tillämpligt endast för följande varor, under fömtsättning alt
de ej föreligger i sädana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 31.05:

A. varor som molsvarar någon av nedan angivna beskrivningar:

1.      natriumnitrat innehållande högst 16,3 viktprocent nitrogen;

2.      ammoniumnitrat, även renl;

3.      ammoniumsulfatnitrat, även rent;

4.  ammoniumsulfat, även rent;

5.  kalciumnitrat innehållande högst 16 viktprocent nitrogen;

6.      kalciummagnesiumnitral, även renl;

7.  kalciumcyanamid innehållande högst 25 viktprocent nitrogen,, även be­handlad med olja;

8.  kåii>amid (urinämne), även ren;

B. gödselmedel bestående av varor beskrivna i A ovan (oavsell där angivna
kvantitativa kriterier), blandade med varandra;

C. gödselmedel bestående av ammoniumklorid eller av varor beskrivna i A eller
B ovan (oavsett där angivna kvantitativa kriterier), blandade med krita, gips­
sten eller andra oorganiska ämnen utan gödsel verkan;

D. flytande gödselmedel bestående av varor enligt punkt 1 A 2 eller 1 A 8 ovan
eller av blandningar av dessa varor, lösta i vatten eller ammoniak.

2. Nr 31.03 skall anses tillämpligt endast för följande varor, under fömtsättning att
de ej föreligger i sädana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 31.05:

A.  varor som molsvarar någon av nedan angivna beskrivningar:

1.      basisk slagg;

2.      termiskt uppsluina kalciumfosfater (termofosfater, smältfosfater) och ter­miskt behandlade naturliga kalciumaluminiumfosfater;

3.      superfosfater (även dubbel- och trippelsuperfosfater);

4.      kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat) innehållande minsl 0,2 viktpro­cent fluor;

B.  gödselmedel bestående av varor beskrivna i A ovan (oavsett där angivel kvan­
titativt kriterium), blandade med varandra;

C.  gödselmedel bestående av varor beskrivna i A eller B ovan (oavsett där angi­
vet kvantitativt kriterium), blandade med krita, gipssten eller andra oorganis­
ka ämnen utan gödselverkan.

3. Nr 31.04 skall anses tillämpligt endast för följande varor, under fömtsättning att
de ej föreligger i sädana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 31.05:

A. varor som motsvarar någon av nedan angivna beskrivningar:

1.      råa naturliga kaliumsalter (t. ex. kamallit, kainii och sylvinii);

2.      råa kaliumsalter erhållna genom behandling av återstoder av sockerbeis-melass;

3.      kaliumklorid, även ren, annan än som avses i anm. 6 c nedan;

4.  kaliumsulfat innehållande högst 52 viktprocent KO;

5.  kaliummagnesiumsulfat innehållande högsl 30 viktprocent KjO;

B.  gödselmedel bestående av varor beskrivna i A ovan (oavsett där angivna
kvantitativa kriterier), blandade med varandra.

4.  Monoammonium- och diammoniumortofosfater, även rena, saml blandningar av dessa föreningar med varandra skall tulltaxeras enligt nr 31.05.

5.  Vid tillämpning av de kvantitativa kriterier som anges i anm. 1 A. 2 A och 3 A ovan skall beräkningen utföras pä vattenfri torrsubstans.

6.  E>etta kapitel omfattar ej:

a.  djurblod enligt nr 05.15;

b.  isolerade kemiskt definierade föreningar (andra än sådana som molsvarar be­
skrivningarna i anm. 1 A, 2 A, 3 A eller 4 ovan);

c.  odlade kaliumkloridkrislaller (andra än optiska element) vägande minst 2,5 g
per styck, enligt nr 38.19; optiska element av kaliumklorid (nr 90.01).

3   Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                     34

31.1        Guano och andra naturliga animaliska eller vegetabilis­ka gödselmedel, även blandade med varandra men ej kemiskt behandlade                             fri

31.2        Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska:

A.  karbamid (urinämne), blandningar med karbamid;

flytande gödselmedel enligt anm. ID ...............................              9,5 %

B.   ammoniumnitrat och ammoniumsulfatnitrat saml
blandningar med ammoniumnitrat, innehållande
mer än 15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräk­
nat på vattenfri torrsubstans.............................................              9,1 %

C.  ammoniumsulfat; produkter innehållande över 1,8
viktprocent ammoniumnitrogen. beräknal på vat­
tenfri torrsubstans, ej hänförliga till B ....  100 kg                           2:40

D.   andra slag..........................................................................                fri

31.3        Fosforgödselmedel, mineraliska eller kemiska.......................                fri

31.4        Kaligödselmedel, mineraliska eller kemiska ..........................                fri

3 1.05   Andra gödselmedel; varor enligl detta kapitel i form av

tabletter, pastiller e.d. eller i förpackningar med en bruttovikt ej överstigande 10 kg:

A. varor enligt detta kapitel i form av tabletter, pastil­
ler e.d. eller i förpackningar med en bruttovikt ej
överstigande 10 kg............................................................               7,7%

B.   andra slag:

1.   niirogenhaltiga:

a.   monoammonium- och  diammoniumortofos­
fater samt blandningar av dessa föreningar

med varandra........................................................               4,2%

b.   andra  ................................................................... ............. 7,7%

2.   andra...........................................................................                fr'

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                            35

32 kap. Garvämnes- och fårgämnesextrakter; garvsyror och derivat därav; färgämnen, läcker och andra beredda färger; kitt, utfyll-ningsmedel och tätningsmedel; tryckfarger, bläck och tusch

Anmärkningar

1.   Detta kapitel omfatlar ej:

a.  isolerade kemiska gmndämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar
(med undantag av sådana som är hänförliga lill nr 32.04 eller 32.05, oorganiska
produkter av sådana slag som användes som luminoforer, enligt nr 32.07, samt
färgämnen i former eller förpackningar av sådana slag som försäljes i detalj­
handeln, hänförliga till nr 32.09);

b.  lannater och andra tanninderivat av produkter hänförliga till nr 29.38-29.42,
29.44 eller 35.01-35.04.

2.        Nr 32.05 skall anses inbegripa för framslällning av azofärgämnen avsedda bland­ningar av stabiliserade diazoniumsaller med kopplingskomponenler.

3.        Nr 32.05, 32.06 och 32.07 skall även anses tillämpliga för preparal på basis av syntetiska organiska färgämnen (inbegripet pigment), substratpigment eller andra färgämnen av sådana slag som användes för färgning i massan av plaster, gummi eller liknande malerial eller som beståndsdelar i preparat for tryckning av textil­varor. Dessa nummer skall dock ej tillämpas för beredning av pigment, hänförliga till nr 32.09.

4.        Nr 32.09 skall anses inbegripa lösningar (andra än kollodium) av produkter nämnda i nr 39.01-39.06 i flyktiga organiska lösningsmedel, endasi om lösnings­medlets vikl överstiger 50% av lösningens vikl.

5.        Ordel "färgämnen" i della kapitel inbegriper ej produkter av sådana slag som användes som fyllmedel i oljefärger, även om de skulle vara lämpliga som pigment i kallvattenfärger.

6.        Uttrycket "brons- och färgfolier" i nr 32.09 skall anses tillämpligt endasi för produkter av sådana slag som användes för tryckning av t.ex. bokomslag och mössband och som beslår av:

a.  tunna blad bestående av metallpulver (inbegripet pulver av ädel metall) eller
pigment agglomererade med lim, gelatin eller annat bindemedel;

b.  metall (t. ex. guld eller aluminium) eller pigment anbragt på papper, plast eller
annal underlag.

32.01 Garvämnesextrakter av vegetabiliskt ursprung; garv­
syror (tannin), inbegripet vattenextraherat galläpple-
tannin, samt saller, etrar, estrar och andra derivat där­
av ........................................................................................... ............ fri

32.03  Syntetiska organiska garvämnen saml oorganiska garv­
ämnen; garvningspreparal, även innehållande naturliga
garvämnen; enzymatiskagarveripreparal (t. ex. pyrme-
del av enzymatiskt, pankreatiskl eller bakteriellt ur­
sprung);

A.  syntetiska organiska garvämnen med en askhalt av

högst 20 viktprocent, beräknat på torrsubstansen ..                       4,7%

B.  andra slag..........................................................................              fri

32.4       Färgämnen av vegetabiliskt ursprung (inbegripet färg-träextrakter och andra vegetabiliska färgämnesex-irakter med undantag av indigo) eller animaliskt ur­sprung ............................................................... ............ fri

32.5       Syntetiska organiska färgämnen (inbegripet organiska pigment); syntetiska organiska produkter av sådana

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                     36

slag som användes som luminoforer; produkter utgö­
rande på lextilfibrer fixerbara s.k. optiska blekmedel;
naturlig indigo......................................................................... ............ fri

32.6       Substratpigment  ...................................................................              fri

32.7       Andra färgämnen; oorganiska produkter av sådana slag

som användes som luminoforer.............................................. ............. fri

32.08   Produkter av sådana slag som användes inom kera­
mik-, emaijerings- eller glasindustrin och utgör beredda
pigment, beredda opakmedel, beredda färger, icke frit-
tad emalj- och glasyrmassa, flytande lysterfärger eller
liknande produkter; engober; fritta och annat glas i

form av pulver, kom eller flingor............................................ ............. fri

32.09   Läcker; kallvattenfärger (även för färgning av läder);
andra målningsfärger; pigment dispergerade i linolja,
lacknafta, terpentinolja eller andra media av sådana
slag som användes vid tillverkning av målningsfärger;
brons- och färgfolier; färgämnen i former eller förpack­
ningar av sådana slag som försäljes i detaljhandeln;
lösningar enligl definition i anm. 4 till detta kapitel:

A. läcker; lösningar enligt anm. 4 till detla kapitel ....                         10,7%

B.   emulsionsfärger; bronspasta och till läcker ej hän­
föriiga bronsfärger............................................................. ............. 7,5 %

C.  andra slag.......................................................................... ............. 4,7%

32.10   Konstnärsfärger, färger för skolbmk, plakatfärger,
brytningsfärger, hobbyfärger och liknande färger i form
av tabletter eller i tuber, burkar, flaskor, skålar eller i
liknande form eller förpackning, inbegripet sådana
färger i satser, med eller utan penslar, paletter eller

andra tillbehör......................................................................... ............. 5,6%

32.11    Beredda sickativ...................................................................... ............. 4,7%

32.12    Fönsterkitt; ympvax; spackelfärger; icke eldfasta pre­paral för ytbeläggning; utfyllningsmedel, tätningsmedel

o.d., inbegripet hartskitt och hartscement.............................. ............. 4,7%

32.13   Bläck, tryckfärger och liknande färger:

A.  tryckfärger och dupliceringsfärger.................................... ............. 6,4%

B.  andra slag.......................................................................... ............. 3,8%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   37

33 kap. Eteriska oljor och resinoider; parfymer, kosmetiska prepa­rat och toalettmedel

Anmärkningar

1.   Detta kapitel omfattar ej:

a.  sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s.k. koncentrerade extrakt) för
framställning av drycker, enligl nr 22.09;

b.  tvål och såpa saml andra produkter hänförliga lill nr 34.01;

c.  terpentinolja och andra produkter hänförliga till nr 38.07.

2.  Uttrycket "parfymer, kosmetiska preparat och loalettmedel" i nr 33.06 skall an­
ses tillämpligt för bl. a.:

a.  beredda mmsdesodoriseringsmedel, även oparfymerade;

b.  produkter, även oblandade (andra än vatten från destillation av eteriska oljor
och vattenlösningar av sådana oljor), lämpliga för användning som parfymer,
kosmetiska preparal eller loalettmedel eller som mmsdesodoriseringsmedel,
föreliggande i förpackningar av sådana slag som försäljes i detaljhandeln för
sådan användning.

33.01 Eteriska oljor (även terpenfria); "concretes" och "ab-
solutes"; resinoider; koncentrat av eteriska oljor i fett,
icke flyktig olja, vax e, d., erhållna genom s. k. enfleu-
rage eller maceration; terpenhaltiga biprodukter erhåll­
na vid avterpenisering av eteriska oljor................................. .............. fri

33.04 Blandningar av två eller flera luktämnen (naturliga eller
konstgjorda) samt blandningar (inbegripet alkohollös­
ningar) på basis av etl eller flera av dessa ämnen, av
sådana slag som användes som råvaror inom parfymin­
dustrin eller livsmedelsindustrin, vid industriell till­
verkning av drycker eller inom andra industrier....................               fri

33.06 Parfymer, kosmetiska preparat och loalettmedel; vat­ten från destillation av eteriska oljor och vattenlös­ningar av sådana oljor, inbegripet produkter lämpliga för medicinskt bmk:

A.  parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel:

1.         rakkräm......................................................................              5,6%

2.         andra.......................................................................... ............. 8,6%

B.  andra slag........................................................................ .............. fri

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    39

34 kap. Tvål och såpa, organiska ytaktiva ämnen, tvätt- och rengö­ringsmedel, smörjmedel, konstgjorda växer, beredda växer, puts-och skurmedel, ljus och liknande artiklar, modelleringspastor och s. k. dentalvax

Anmärkningar

1.   Delta kapitel omfallar ej:

a.   isolerade kemiskt definierade föreningar;

b.  tandkräm och andra tandrengöringsmedel, rakkräm och schamponeringsme-
del, innehållande tvål eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06).

2.        Uttrycket "tvål och såpa" i nr 34.01 skall anses tillämpligt endasi för vattenlöslig tvål och såpa. Tvål och såpa samt andra produkter hänförliga till nr 34.01 får in­nehålla tillsats av andra ämnen (t. ex. desinfektionsmedel, slippulver, fyllmedel eller medikamenter). Produkter innehållande slippulver tulltaxeras enligl nr 34.01 endast om de föreligger i form av slänger, kakor eller gjutna siycken. I and­ra former skall de tulltaxeras enligl nr 34.05 som "skurpulver och liknande pre­paral".

3.        Uttrycket "oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral" i nr 34.03 skall anses tillämpligt för de produkter som är definierade i anm. 3 lill 27 kap.

4.        Uttrycket "beredda växer, ej emulgerade och ej innehållande lösningsmedel" i nr 34.04 skall anses tillämpligt endast för:

A. blandningar av animaliska växer, blandningar av vegetabiliska växer eller
blandningar av konstgjorda växer;

B. blandningar av olika slags växer (animaliska, vegetabiliska, mineraliska.
konstgiorda);

C. blandningar med vaxkonsistens, ej emulgerade och ej innehållande lösnings­
medel, pä basis av ett eller flera växer och innehållande fett, harts, mineral­
ämnen eller andra ämnen.

Numret skall ej anses tillämpligt för:

a.   växer hänförliga till nr 27.13;

b.  oblandade animaliska växer och oblandade vegetabiliska växer, endast färga­
de.

34.01  Tvål och såpa; organiska ytaktiva produkter och pre­
parat avsedda att användas som tvål, i form av stänger,
kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål:

A.  toalettvål (inbegripet raktvål) i form av stänger, ka­
kor eller gjutna stycken; organiska ytaktiva pro­
dukter och preparat avsedda att användas som toa­
lettvål, i form av stänger, kakor eller gjutna styc­
ken, även innehållande tvål................................   100 kg'              38: 70

B.  andra slag..........................................................................                9%

34.02  Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt
tvätt- och rengöringsmedel, även innehållande tvål el­
ler såpa:

A. organiska ytaktiva ämnen, ej i detaljhandelsför­
packningar ........................................................................              8,5 %

B.  andra..................................................................................               8,2%

34.03  Beredda smörjmedel samt preparat av sådana slag som
användes för olje- eller fettbehandling av textilvaror,

' Tullen beräknas efter varomas vikt inkl. sädani förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag bmkar försäljas i detaljhandeln.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                              40

läder eller andra material, dock med undantag av pro­dukter innehållande minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral:

A.  smörjfeUer .......................................................   100 kg             1: —

B.   andra slag.......................................................................           fri

34.04     Konstgjorda växer (inbegripet vattenlösliga växer); be­
redda växer, ej emulgerade och ej innehållande lös­
ningsmedel:

A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt
emulgerbara växer.........................................................          8,2%

B.   andra slag.......................................................................           fri

34.05     Puls- och polermedel för skodon, möbler och golv, me-
lallpuismedel, skurpulver och liknande preparat, dock

med undantag av beredda växer hänförliga till nr 34.04         3,8%

34.6                   Stearinljus, paraffinljus, vaxljus o. d................................ ........ 6%

34.7                   Modelleringspastor (inbegripet modelleringspastor av­sedda för barn saml modelleringspastor i satser); s. k. dentalvax saml avirycksmassor för dentaibmk. i form

av plattor, hästskoformade stycken, stänger e.d..........           fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   41

35 kap. Proteiner; lim och klistei*; enzymer

Anmärkningar

1.   Detta kapitel omfattar ej:

a.  jäst (nr 21.06);

b.  medikamenter (nr 30.03);

c.  enzymaliska garveripreparal (nr 32.03);

d.  enzymaliska blötläggnings- eller tvättmedel saml andra produkter enligt 34
kap.;

e.  grafiska produkter av gelatin (49 kap.).

2.  Ordet "dextrin" i nr 35.05 skall anses tillämpligt för nedbrytningsprodukler av
stärkelse med en halt av reducerande socker, uttryckt som dexlros, ej översti­
gande 10% av torrsubstansen.

Produkter av delta slag med en hall av reducerande socker överstigande 10% hänföres lill nr 17.02.

35.01   Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim:

A.  kasein.............................................................................. ............ fr'

B.  andra slag...........................................................   100 kg               15: 50

35.02   Albuminer, albuminater och andra albuminderivat:

A.  åggalbumin, tjänligt till människoföda:

1.   torkat...........................................................   100 kg            300: —

2.  annat  ..........................................................   100 kg             100: —

B.  andra slag......................................................................... ............ fri

35.3        Gelatin (inbegripet gelatinfolier med kvadratisk eller rektangulär form, även färgade eller ytbehandlade) och gelatinderivat; lim från ben, hudar, senor eller från lik­nande produkter samt fisklim; husbloss                             100 kg           15:50

35.4        Peptoner och andra proteinämnen (med undantag av enzymer enligt nr 35.07) samt derivat därav; hudpul­ver, även behandlat med kromsalt                                                                                                       fri

35.5        Dextrin och dextrinklister; löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelseklister:

A.  innehållande mer än 20% stärkelse eller stärkelse-
produkter .........................................................    100 kg             40:40

B.  andra slag........................................................................ .............. 9 %

35.06   Lim och klister, beredda, ej annorstädes nämnda eller
inbegripna; produkter lämpliga för användning som lim
eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln
som lim eller klister i förpackningar med en netlovikl
av högst I kg;

A.  i detaljhandelsförpackningar med en neltovikt av

högst I kg........................................................................             9,8%

B.  andra slag...........................................................   100 kg             15; 50

35.07   Enzymer; enzympreparal, ej annorstädes nämnda eller
inbegripna  ............................................................................ ........... fri

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                     43

36 kap. Krut och sprängämnen; pyrotekniska produkter; tändstic­kor; pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

Anmärkningar

1.      Detta kapitel omfattar ej isolerade kemiskt definierade föreningar andra än såda­na som är nämnda i anm. 2 a och b nedan.

2.      Uttrycket "varor av brännbara ämnen" i nr 36.08 skall anses tillämpligt endast för:

a.  metaldehyd, hexametylenletramin och liknande ämnen föreliggande i former
(t.ex. lablelter, stavar eller liknande former) för användning som bränsle;
bränslen på basis av alkohol och liknande beredda bränslen i fasl form eller i
pastaform;

b.  flytande bränslen (t. ex. t)ensin) av sådana slag som användes i cigarettändare
o. d., i behållare rymmande högsl 300 cm;

c.  tjärfacklor, braständare o.d.

36.01   Kmt:

A.  svartkmt...........................................................................              3,8 %

B.  andra slag......................................................................... ............ 8,6%)

36.02   Beredda sprängämnen............................................................ ............ 8,6%

36.04   Stubin; tändhattar, rivtändare, sprängkapslar och lik­
nande tändmedel:

A.  svartkmtsslubin ............................................................... ............ 3,8%

B.  annan stubin.....................................................................              8,6%

C.  andra slag......................................................................... ............ fri

36.05   Pyrotekniska artiklar (t.ex. fyrverkeripjäser, knalldo­
sor, vissa paraifinerade remsor, regnraketer):

A.  pyrotekniska artiklar för signalerings- eller livrädd­
ningsändamål .................................................................. ............ fri

B.  andra slag.........................................................................              6,9%

36.06   Tändstickor (med undantag av bengaliska tändstic­
kor) ........................................................................   100 kg'                4:—

36.08 Jämcerium (ferrocerium) och andra pyrofora legering­
ar i alla former; varor av brännbara ämnen.............................              fri

' Tullen beräknas efter varomas vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilkel varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   45

37 kap. Varor for foto- eller kinobruk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfallar ej avfall och skrot.

2.       Nr 37.08 skall anses lillämpligl endasi för:

a.  kemiska produkter utgörande blandningar för folobmk (t.ex. ljuskänsliga
emulsioner, framkallare och fixeringsmedel);

b.  oblandade produkter lämpliga för folobmk, föreliggande i avdelade doser el­
ler i detaljhandelsförpackningar i bmksfärdigl skick.

Numret är ej tillämpligt för fotoklisler. läcker och liknande produkter.

37.01   Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm, ljuskäns­
liga, oexponerade, av annat material än papper, papp

eller vävnad........................................................................... ............ fri

37.2        Film i rullar, ljuskänslig, oexponerad, även perforerad                        fri

37.3        Papper, papp och väv, ljuskänsliga, även exponerade men ej framkallade:

A.  innehållande silverförening som Ijuskänsligt ämne                        fri

B.  andra slag;

1.   papper och papp ......................................................             3,8%

2.  väv.............................................................................             4,7%

37.4        Plåtar och film, ljuskänsliga, exponerade men ej fram­kallade, negativa eller positiva                 fri

37.5        Plåtar, operforerad film och perforerad film (annan än kinofilm), exponerade och framkallade, negativa eller positiva                            fri

37.07   Kinofilm, med eller utan ljudspår eller med enbart
ljudspår, exponerad och framkallad, negativ eller posi­
tiv:

A.  kinofilm med enbart ljudspår...........................................              fri

B.  annan kinofilm:

1.   negativ film, ävensom positiv film avsedd att an­
vändas uteslutande för kopiering.............................. ............ fri

2.  andra slag .....................................................   100 kg            387: 50

37.08   Kemiska produkter och blixtljuspreparat av sådana
slag och i sådana former som är lämpliga för fotobmk:

A.  ljuskänslig kollodiumemulsion.........................................            7,3%

B.  andra................................................................................              fri

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   47

38 kap. Diverse kemiska produkter

Anmärkningar

1.   Detta kapitel omfatlar ej:

a.  isolerade kemiska gmndämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar
med undantag av följande:

1. konstgjord grafit (nr 38.01);

2.        desinfektionsmedel, insekts- och svampbekämpningsmedel, råttgifl, ogräs-bekämpningsmedel, groningshindrande medel, tillväxtreglerande medel för växter samt liknande produkter, föreliggande i former eller förpack­ningar av sådana slag som är beskrivna i nr 38.11;

3.        produkter föreliggande som laddningar till brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber (nr 38.17);

4.       produkter nämnda i anm. 2 a, 2 c, 2 d och 2 f nedan;

b.  blandningar av kemikalier och födoämnen, av sådana slag som användes vid
beredning av livsmedel (i allmänhel nr 21.07);

c.   medikamenter (nr 30.03).

2.  Nr 38.19 skall anses inbegripa följande varor, vilka ej skall anses hänförliga lill
någol annal nummer i tulltaxan:

a.  odlade kristaller (andra än optiska element) av magnesiumoxid eller av halo­
genider av alkalimetaller eller alkaliska jordansmetaller, vägande minsl 2,5 g
per styck;

b.  finkelolja;

c.  bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar;

d.  stencillack i detaljhandelsförpackningar;

e.  smältbara artiklar för temperalurbeslämning vid keramisk bränning (t.ex.
segerkäglor);

f.  gips specielll beredd för dentaibmk;

g.   kemiska gmndämnen enligl 28 kap. (t.ex. kisel och selen), dopade för an­
vändning inom elektroniken, i form av skivor, plattor eller i liknande former,
även polerade eller överdragna med ett enhetligt epitaxialskikt.

38.01   Konstgjord grafit; kolloidal grafit med undantag av

grafitsuspensioner i olja........................................................                 fri

38.03 Aktiverat kol; aktiverade naturliga mineraliska pro­
dukter; djurkol, inbegripet använt djurkol............................ ............... fri

38.5       Tallölja (tallsyra) och lågraffinerad tallfettsyra..................... ............... fri

38.6       Indunstad sulfitlut................................................................. ............... fri

38.7       Terpentinolja och andra lösningsmedel av terpener, framställda genom destillation eller annan behandling av barrträ (t. ex. balsamterpentin, extraherad terpentin och sulfatterpentin); rå dipenten; rå cymen (rå cymol); "pine oil" (med undantag av terpineolfattig "pine

oil")....................................................................................... ............... fri

38.8       Kolofonium och hartssyror samt derivat därav, andra än hartsestrar inbegripna i nr 39.05; hartssprit och hartsoljor                              fri

38.9       Träljära; trätjäroljor (andra än sammansatta lösnings-och spädningsmedel hänförliga till nr 38.18); trätjärkre-osot; rå metanol; acetonolja; vegetabiliskt beck av alla slag; bryggeriharts och liknande produkter på basis av kolofonium eller vegetabiliskt beck; kärnbindemedel

på basis av naturliga hartsartade produkter.......................... ............... fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                     48

38.11     Desinfektionsmedel, insekts- och svampbekämpnings­medel, råttgifl, ogräsbekämpningsmedel, gronings­hindrande medel, tillväxtreglerande medel för växter saml liknande produkter, föreliggande i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln eller som preparat eller som utformade artiklar (t.ex. band, ve­kar och ljus, preparerade med svavel, samt flugpapper) 8,2%

38.12     Beredda glatt-, apprelur- och betmedel av sådana slag som användes inom textil-, pappers- eller läderindu­strin eller inom liknande industrier:

A.  glatt- och appreturmedel baserade på stärkelse eller
stärkelseprodukter;

1.   i detaljhandelsförpackningar, vägande per styck

högst 1 kg netto .......................................................... ............. 8,2%

2.   andra:

a.   innehållande mer än 20% stärkelse eller stär­
kelseprodukter ........................................    100 kg              40: 40

b.   andra.......................................................................                  9%

B.  andra slag...........................................................................              8,2 %

38.13   Betmedel för metaller; flussmedel och andra preparat,
utgörande hjälpmedel vid lödning eller svetsning; pul­
ver och pastor för lödning eller svetsning, bestående
av metall och andra ämnen; preparat av sådana slag
som användes för fyllning eller beläggning av svetsiråd

eller svetselektroder............................................................... ............. 2,4%

38.14     Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korrosion eller hartsbildning, viskositelshöjande pre­paral och liknande beredda lillsatsmedel för mineralol­jor .......................................................................              fri

38.15     Beredda vulkningsacceleratorer...............................................              fri

38.16     Beredda närsubstral för odling av mikroorganismer                              fri

38.17     Preparal och laddningar lill brandsläckningsapparaler; brandsläckningsbomber                         2,8%

38.18     Sammansalla lösnings- och spädningsmedel för läcker

eller liknande produkler  ........................................................ ........... 10,5%

38.19   Kemiska produkler saml preparat från kemiska eller
närstående industrier (inbegripet sådana som består av
blandningar av naturprodukter), ej annorstädes nämn­
da eller inbegripna; restprodukter från kemiska eller
närstående industrier, ej annorstädes nämnda eller in­
begripna:

A.  nafien- och sulfonafiensyror samt till nr 34.02 ej
hänförliga alkalisalter av dessa syror................................              fri

B.  beredda katalysatorer; beredda antioxidanier för
gummiinduslrin.................................................................               fri

C.  icke sintrade blandningar innehållande metallkarbi­
der, för framställning av hårdmetall ................................. ............. fri

D.  murbruk, även hydrauliskt eller eldfast ........................... ............. fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                               49

E.  gasvatten och gasreningsmassa; elektrodmassa och
andra blandningar av kol, koks och beck, inbegri­
pet förkoksad dylik massa; block, plattor, stänger

0. d. av kol..................................................................... ......... fri

F.   restprodukter från kemiska eller närstående indust­
rier...................................................................................           fri

G.   kärnbindemedel innehållande stärkelse eller stär­
kelseprodukter:

1.   innehållande mer än 20 % stärkelse eller stärkel­
seprodukter ...............................................   100 kg            40:40

2.   andra..........................................................................            9%.

H. blandningar, ej hänföriiga till A-G, bestående av

oorganiska ämnen (t.ex. mineraliska produkter, oorganiska kemikalier, glas- eller metallpulver), med undantag av blandningar i förpackningar vä­gande per styck högst 10 kg bmtto:

belägges med tull som den beståndsdel vars tull­sats medför högsta tullen, dock högst 10,5%; hänsyn skall dock ej tagas till ringa mängd äm­nen som ej väsentligen inverkar på varans be­skaffenhet IJ. blandade alkylbensener och blandade alkylnafta-lener; kisel, dopad för användning i elektroniken, i

skivor eller plattor eller liknande former.....................           9,8 %

K. andra slag........................................................................          10,5%

4   Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                            51

39 kap. Plaster (inbegripet konsthartser, cellulosaestrar och cellulo-saetrar); varor därav

Anmärkningar

1.  Detta kapitel omfattar ej:

a. brons- och fEirgfolier enligt nr 32.09; b- konstgjorda växer (nr 34.04);

c.  syntetiskt gummi enligl definition i 40 kap. samt varor därav;

d.  sadelmakeriarbeten (nr 42.01) saml reseffekter, handväskor och andra aniklar
hänförliga till nr 42.02;

e.  flätor, korgmakeriarbeten och andra artiklar hänförliga till 46 kap.;

f.  varor hänföriiga till elfte avd. (textilvaror);

g.  skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och
ridspön samt delar därtill ävensom andra aniklar hänförliga till tolfte avd.:

h. bijoulerivaror hänförliga lill nr 71.16;

ij. aniklar hänföriiga till sextonde avd. (maskiner samt mekaniska och elektriska apparater);

k. delar lill luftfartyg eller fordon, hänföriiga till sjuttonde avd.;

I. optiska element av plast, glasögoninfattningar, ritinstmment och andra artik­lar hänförliga till 90 kap.;

m. artiklar hänförliga till 91 kap. (t. ex. urfoder och boeiier);

n. musikinstmment och delar dänill saml andra artiklar hänföriiga till 92 kap.:

o. möbler och andra aniklar enligt 94 kap.;

p. borstar, penslar och andra aniklar hänförliga till 96 kap.;

q. aniklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker, spel och sponaniklar);

r. knappar, blixtlås, kammar, munstycken och skaft till rökpipor, cigaretlmun-stycken o.d., delar lill termosflaskor o.d., reservoarpennor, kulpennor, stiftpennor och andra artiklar hänförliga till 98 kap.

2. Nr 39.01 och 39.02 skall anses lillämpliga endasi för varor som framslällls genom
kemisk syntes och som molsvarar någon av följande beskrivningar:

a.  plaster, inbegripet konsthartser;

b.  silikoner;

c.  resoler, flytande polyisobuien och liknande konstgjorda polykondensations-
och polymerisationsprodukler.

3.  Nr 39.01 —39.06 skall anses tillämpliga endasi för produkter i följande former:

a.  vätskor och pastor (inbegripet emulsioner, dispersioner och lösningar);

b.  block, stycken, pulver (inbegripet press-och spmlmassor), korn, flingor o. d.;

c.  enfibertråd med ett största ivärmått av mer än I mm; sömlösa slangar och rör
samt stavar, stänger och strängar, även ytbehandlade men ej på annat sätt be­
arbetade;

d.  plattor, duk, film, folier och remsor (andra än sådana som tulllaxeras enligt nr
51.02 med tillämpning av anm. 4 till 51 kap.), även tryckta eller på annat sätt
ytbehandlade, oskuma eller nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form
men ej vidare bearbetade (även om en sådan nedskäming gör dem till bmks-
färdiga artiklar);

e.  avfall och skrot.

Med obearbetade produkter i nämnda nummer avses produkter i de under a, b och e upptagna formema.

39.01 Kondensations-, polykondensations- och polyaddi-tionsprodukter (inbegripet linjära produkter), även modifierade eller polymeriserade (t.ex. fenoplaster, aminoplaster, alkyder, polyallylestrar och andra omät­tade polyestrar, silikoner):

A.  obearbetade......................................................................               9,7%

B.  andra slag................................................................. .................... 12,7%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                      52

39.02   Polymerisations- och sampolymerisationsprodukter
(t.ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuien.
polystyren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvi-
nylkloridacetai och andra polyvinylderivat, polyakryl-
syra- och polymetakrylsyraderivat, kumaroninden-
hariser):

A.  obearbetade...................................................................... ............. 9,7%

B.  andra slag..........................................................................              12,7%

39.03   Cellulosaregenerat; cellulosanilral, cellulosaacelat och
andra cellulosaestrar, cellulosaetrar och andra kemis­
ka cellulosaderivat, även mjukgjorda (t. ex. kollodium,
celluloid); vulkanfiber:

A.  obearbetade:

1.         celiulosaacetat, cellulosapropionat, cellulosabu-tyrat och blandestrar därav, utan tillsals av and­ra ämnen                    fri

2.         andra........................................................................... .............. 9,7%

B.  andra slag:

1.   cellulosanitrat.............................................................. ............... fri

2.         vulkanfiber.................................................................. .............. 3,8%

3.    andra:

a.   plattor, duk och remsor med en tjocklek av

1,5 mm eller däröver............................................ ............... fri

b.   plattor, duk, film, folier och remsor, lamine-
rade med annat ämne än plast, ej hänförliga

lilla ....................................................................... ................ 12%

c.   andra:

a. avsedda att användas uteslutande för till­
verkning av ljuskänslig film............................ ............... fri

fi. konsttarmar.......................................................               9,7%

y. andra.................................................................. ............ 12,7%

39.04   Härdade proteiner (t.ex. härdat kasein och härdat ge­
latin):

A.  konsttarmar...................................................................... ............ 10,7%

B.  andra slag.......................................................................... ............... fri

39.05   Naturhartser modifierade genom utsmältning; konst­
hartser erhållna genom förestring av naturhartser eller
hartssyror (hartsestrar); kemiska derivat av naturgum­
mi (t.ex. klorkautschuk, hydroklorkautschuk, oxi-
kautschuk, cyklokautschuk):

A.  obearbetade.......................................................................             7,3%

B.  andra slag..........................................................................              9,4%

39.06   Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och
plaster, inbegripet alginsyra samt saller och estrar där­
av; linoxyn:

A. obearbetade;

1. alginsyra samt saller och estrar därav; växtslem,

företrät, förestrat eller på annat sätt modifierat.                        fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                               53

2.   stärkelse, företräd, förestrad eller på annat sätl
modifierad:

a.   innehållande     mer     än     20%     stärkelse

eller stärkelseprodukter ......................   100 kg             40:40

b.   annan...................................................................               9 %

3.   andra.......................................................................... ........... 7,3 %

B. andra slag........................................................................ .......... 9,4%

39.07  Varor av material av sådana slag som är nämnda i nr 39.01-39.06:

A.  stenciler .......................................................................... ........... 8 %

B.  andra................................................................................         12,7%

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                            55

40 kap. Naturgummi, syntetiskt gummi och faktis samt varor därav

Anmärkningar

1.      Där ej annal är föreskrivel förstås i hela taxan med ordel "gummi" följande produkter, även vulkade (mjukgummi eller hårdgummi): nalurgummi, balala, gullaperka och liknande nalurliga produkler, syntetiskt gummi, faktis framställd av oljor samt regeneral av dessa produkter.

2.  Detla kapitel omfattar ej följande produkter av gummi och textilvara, vilka i allmänhet hänföres lill elfte avd.:

a.  trikåväv och andra irikåvaror, elastiska eller gummibehandlade (andra än driv-
och Iransportremmar av gummigehandlad trikåväv, enligl nr 40.10); andra
elastiska vävnader saml artiklar därav;

b.  brandslangar och liknande slangar av lextilmaterial, invändigt belagda med
gummi eller försedda med foder av gummi (nr 59.15);

c.  textil vävnader (med varp och inslag), andra än varor enligt nr 40,10, impregne­
rade, överdragna, belagda eller laminerade med gummi:

-    vägande högsl 1 500 g/m*; eller

-    vägande mer än 1 500 g/m*och innehållande mer än 50 viktprocent lextilma­terial;

saml artiklar tillverkade av sådana vävnader;

d.  filt, impregnerad eller överdragen med gummi och innehållande mer än 50
viktprocent textilmaterial, samt artiklar därav;

e.  fiberduk och liknande duk av gam impregnerade eller överdragna med gummi
eller i vilka gummi utgör bindemedlet, oavsett vikten per m saml artiklar
därav;

{. vävnadsliknande varor beslående av parallelll ordnade trådar av lextilmate­rial, sammanklistrade med gummi, oavsett vikten perm samt artiklar därav. Plattor, duk och remsor av cellgummi, skumgummi eller svampgummi i förening med lexlilvävnad, filt, fiberduk (inbegripet liknande duk av gam) eller liknande textilvara saml artiklar därav skall dock tulltaxeras enligt 40 kap., under föml­sätlning all textilvarorna utgör endast förslärkning.

3. Följande artiklar omfattas ej heller av detla kapitel:

a. skodon och delar därtill, hänförliga lill 64 kap.;

b. huvudbonader och delar därtill (inbegripet badmössor), hänförliga lill 65 kap.;

c.  mekaniska eller elektriska maskiner och apparater samt delar därtill (inbegri­
pet elektrisk materiel av alla slag) av hårdgummmi, hänförliga lill sextonde
avd.;

d. artiklar hänföriiga till 90, 92, 94 eller 96 kap.;

e.  artiklar hänföriiga till 97 kap. (andra än idrotlshandskar och varor hänförliga
lill nr 40.11);

f.  knappar, kammar, skaft lill rökpipor, reservoarpennor, kulpennor och andra
artiklar hänförliga till 98 kap.

4. I anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 skall uttrycket "synte­
tiskt gummi" anses tillämpligt för:

a.  omättade syntetiska ämnen som genom vulkning med svavel kan irreversibell
överföras till icke termoplasliska ämnen och vilka, när de på della säll vulkas
oplimalt (utan tillsats av andra ämnen, såsom mjukningsmedel, fyllmedel eller
förstärkningsmedel som ej är nödvändiga för bildningen av bryggbindningar),
kan bilda ämnen, som vid en temperatur mellan 18° och 29° C ej brisier då de
sträckes till tre gånger sin urspmngliga längd och som efter atl ha sträckts till
två gånger sin urspmngliga längd inom fem minuter återgår lill en längd av
högsl en och en halv gång den urspmngliga längden.

Bland sådana ämnen märkes cis-polyisopren (IR), polybuiadien (BR), polyklor-butadien (CR), polybutadien-slyren (SBR), polyklorbutadienakrylnitril (NCR), polybuladien-akrylnitril (NBR) och butylgummi (IIR);

b.  lioplasler (TM);

c.  nalurgummi modifierat genom inympning eller inblandning av plast, depoly-
meriseral naturgummi samt blandningar av omättade synleliska ämnen med
mättade syntetiska högpolymerer, under fömtsättning att alla ovannämnda
produkler uppfyller villkoren beträffande vulkning, töjning och återhämtning i
a ovan.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                             56

5.  Nr 40.01 och 40.02 skall ej anses tillämpliga för:

a.   naturlig eller syntetisk gummilatex (inbegripet förvulkad gummilatex) försatt
med vulkmedei, vulkningsacceleratorer, fyllmedel, förslärkningsmedel, mjuk­
ningsmedel, färgämnen (andra färgämnen tillsatta enbart för indentifieringsän-
damål) eller något annat ämne;

latex, endasi stabiliserad eller koncentrerad, samt värmekänslig och elektro-positiv latex skall dock tulltaxeras enligt nr 40.01 eller 40.02, alltefter beskaf­fenheten;

b.  gummi som före koaguleringen försatts med kimrök (med eller utan tillsats av
mineralolja) eller kiseldioxid (med eller utan tillsats av mineralolja) eller som
efter koaguleringen försalls med annal ämne än gummi:

c.   blandningar av produkter nämnda i anm. 1 till detta kapitel med eller utan
tillsats av annat ämne.

6.      Tråd, hell av mjukgummi, med största tvärmått av mer än 5 mm, skall (oavsett tvärsnittets form) tulltaxeras som remsor, stänger eller strängar, hänförliga till nr 40.08.

7.      Nr 40.10 skall anses inbegripa driv- och transportremmar av textilvävnad, im­pregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med gummi, eller tillverkad av texlilgam, impregnerat eller överdraget med gummi.

8.      För tillämpning av nr 40.06 gäller att förvulkad gummilatex skall anses utgöra ovulkad gummilatex.

För tillämpning av nr 40.07-40.14 gäller att balata, gullaperka och liknande naturliga produkter, faktis framställd av oljor samt regeneral av dessa produkter skall anses utgöra mjukgummi även om de är ovulkade.

9.  1 nr 40.05, 40.08 och 40.15 skall orden "plattor", "duk" och "remsor" anses
lillämpliga endasi för plattor, duk och remsor (även försedda med tryck eller pä
annat sätt ytbehandlade) som ej tillformats eller på annat sätt bearbetats, samt för
kvadratiska eller rektangulära artiklar skurna därur, ej vidare bearbetade.

I nr 40.08 skall orden "stänger" och "strängar" och i nr 40.15 orden "stänger" och "rör" anses lillämpliga även för produkter av delta slag, som nedskurits till viss längd eller ytbehandlats men som ej bearbetats pä annat sätt.

I    Rågummi

40.1       Naturlig gummilatex, även med tillsats av syntetisk gummilatex; förvulkad naturlig gummilatex; natur­gummi, balata, gullaperka och liknande naturliga pro­dukter ................................................................ ............. fri

40.2       Syntetisk gummilatex; förvulkad syntetisk gummila­tex; syntetiskt gummi; faktis framställd av oljor                       fri

40.3       Gummiregenerat...................................................................... ............. fri

40.4       Avklipp och annat avfall av annat gummi än hård­gummi; skrot av annat gummi än hårdgummi, använd­bart endast för återvinning av gummi; pulver framställt

av avfall eller skrot av annat gummi än hårdgummi   ..                          fri

II    Ovulkat gummi

40.05  Plattor, duk och remsor av ovulkat naturgummi eller
ovulkat syntetiskt gummi, andra än rökt arkgummi och
kräppgummi enligt nr 40.01 eller 40.02; kom av ovulkat
naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi, färdigblan-
dat för vulkning; förrådsblandningar bestående av
ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi,
före eller efter koaguleringen försatta antingen med
kimrök (med eller utan tillsats av mineralolja) eller med

 

Prop. 1979/80:24.   Del A                                                                                     57

kiseldioxid (med eller utan tillsats av mineralolja), oav­sett varans form:

A.  förrådsblandningar   ........................................................              fri

B.   andraslag   .......................................................................               3,8%

40.06  Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi,
inbegripet gummilatex, i andra former eller tillstånd
(t. ex. strängar och rör, lösningar och dispersioner);
varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt
gummi (t.ex. överdraget eller impregnerat textilgam;
ringar och rondeller);

A.  överdraget eller impregnerat textilgam:

belägges med samma tull som motsvarande icke överdragna eller icke impregnerade garn

B.  andra varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat
syntetiskt gummi i förening med annat material   ..                       4,7%

C.  andra slag   ...................................................................... ............. 3,8%

ni    Varor av mjukgummi (vulkat)

40.07  Tråd och rep av mjukgummi, även med överklädnad av
textilmaterial, samt textilgam, överdraget eller impreg­
nerat med mjukgummmi:

A.  tråd av mjukgummi, utan överklädnad   .......................... ............ fri

B.   andra slag   ...................................................................... ................ 9%

40.08  PlaUor, duk, remsor, stänger och strängar, av mjuk­
gummi:

A.  stänger och strängar   ......................................................               5,6%

B.  andra slag   ......................................................................               7,3 %

40.09  Rör och slangar av mjukgummi;

A.  spiral- och pansarslangar:    ............................................               6,7 %

B.  andra   ............................................................................. ............. 7,7 %

40.10    Driv- och transportremmar av mjukgummi  .......................... ................ 9%

40.11    Ringar, däck, utbytbara slitbanor till däck samt slangar och fälgband, av mjukgummi, för alla slags hjul:

A.  massiva ringar   ............................................................... ............. 7,3 %

B.   andra   .............................................................................                 9%,

dock minst

70:- per

100 kg

40.12  Hygieniska och farmaceutiska artiklar (inbegripet di-
nappar) av mjukgummi, även med delar av hårdgummi:

A.  preventivmedel   ............................................................. ............. 1,8 %

B.   andra   ............................................................................. ............. 2,4%

40.13  Beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder (inbegripet
handskar), för alla ändmål, av mjukgummi:

A.  handskar  ........................................................................               4,7%

B.   andra   ............................................................................. ............. 6,9%

40.14  Andra varor av mjukgummi  ..................................................               4,7%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                            58

IV    Hårdgummi (ebonit); varor därav

40.15    Hårdgummi (ebonit), obearbetat; plattor, remsor,
stänger och rör av hårdgummi; avfall, skrot och pulver
av hårdgummi:

A.   avfall, skrot och pulver................................................ ......... fri

B.    andra slag   ................................................................... ......... 3,8%

40.16    Andra varor av hårdgummi (ebonit)  .............................. ......... 3,8%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                            59

41 kap. Oberedda hudar och skinn (andra än pälsskinn) samt läder

Anmärkningar

1.   Detta kapitel omfattar ej:

a.   avklipp och liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.05 eller 05.15);

b.  fågelskinn och delar av fågelskinn med kvarsiltande fjädrar eller dun. hänför­
liga till nr 05.07 eller 67.01;

c.  hudar och skinn med härbeklädnad, oberedda, garvade eller på annat sätt be­
redda (43 kap.); följande varor skall dock tulllaxeras enligt nr 41.01, nämligen
oberedda, med hårbeklädnad försedda hudar och skinn av nötkreatur, buffel
och hästdjur, av får och lamm (med undanlag av persian. astrakan, karakul
och liknande lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt
lamm samt av tibellamm), av get och killing (med undantag av yemenget.
mongolgel och libelgel eller -killing), av svin (inbegripet navelsvin), ren,
gems, gasell, hjort, älg, rådjur och hund.

2.   1 hela tulltaxan skall med ordet "konstläder" förslås endast material av sådant
slag som är omnämnt i nr 41.10.

41.1       Oberedda hudar och skinn (färska, saltade, torkade, picklade eller kalkade), även spaltade, inbegripet får­skinn med ull                          fri

41.2       Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, med undan­tag av läder hänförligt till nr 41.06 eller 41.08:

A.  förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare
garvning............................................................................              fri

B.  andra slag.........................................................................             5,6%

41.03   Läder av fiir och lamm, med undantag av läder hänför-

ligt till nr 41.06 eller 41.08:

A.  förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare
garvning............................................................................              fri

B.  andra slag.........................................................................             5,6%

41.04   Läder av get och killing. med undantag av läder hänför­
ligt till nr 41.06 eller 41.08:

A.  förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare
garvning............................................................................              fri

B.  andra slag.........................................................................             5,6%

41.05   Andra slag av läder, med undantag av läder hänförligt
till nr 41.06 eller 41.08:

A.  förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare
garvning............................................................................                     fri

B.  andra slag   ...................................................................... .............. 5,6%

41.06   Sämskläder  ........................................................................... .............. 5,6%

41.8       Lackläder och imiterat lackläder; metalliserat läder  ..                          5,6%

41.9       Avklipp och annal avfall av läder, konstläder eller per­gament, olämpligt för tillverkning av lädervaror; läder­pulver                                fri

41.10    Konstläder på basis av läder eller läderfibrer, i plattor,

skivor eller mllar  ..................................................................              5,6%

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                           61

42 kap. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

Anmärkningar

1. Della kapitel omfattar ej:

a.  steril kimrgisk katgul och liknande sterilt suturmaterial (nr 30.05);

b.  beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder (med undanlag av handskar), fod­
rade med pälsskinn eller konstgjord päls eller med beklädnad av pälsskinn
eller konstgjord päls på utsidan, ej utgörande endast besättning (nr 43.03 eller
43,04);

c.  nätkassar enligt elfte avd.;

d.  artiklar hänförliga till 64 kap.;

e.  huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.;
(. piskor, ridspön och andra artiklar enligt nr 66.02;

g. strängar, skinn lill tmmmor och liknande instmment saml andra delar till

musikinstmment (nr 92.10); h. möbler och delar till möbler (94 kap.);

ij. artiklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar); k. knappar (inbegripet  kragknappar,  manschettknappar,  tryckknappar o.d.)

samt ämnen och delar till sådana artiklar, hänföriiga till nr 98.01 eller 71 kap. 1:1. Flaskor, borstar, saxar och andra föremål, som är avsedda för och anges till förtullning gemensaml med reseffekter, necessärer eller liknande artiklar, tulltax­eras tillsammans med dessa artiklar.

2. Uttrycket "beklädnadsaniklar och tillbehör till kläder" i nr 42.03 skall anses tillämpligt för bl.a. handskar (inbegripet idrotsshandskar), förkläden och andra skyddskläder, hängslen, bälten, sabelkoppel och armband, inbegripet urarm­band.

42.01 Sadelmakeriarbeten (t.ex. sadlar, seldon, halsband,
draglinor och knäskydd) av alla slags material och för

alla slags djur   ...................................................................... ............. 6,4 %

42.02 Reseffekter (t. ex. koffertar, resväskor, hattaskar, natt­
säckar och ryggsäckar), shoppingväskor, handväskor,
skolväskor, portföljer, plånböcker, portmonnäer,
necessärer, verktygsväskor, tobakspungar samt fodral,
etuier och askar (för t.ex. vapen, musikinstmment,
kikare, smycken, flaskor, kragar, skodon eller borstar)
och liknande förvaringspersedlar, av läder, konstläder,
vulkanfiber, plast (i form av plattor, duk eller folier),
papp eller textilvara;

A.  handväskor ......................................................................                9%,

dock högst

550:- per

100 kg

B.  andra   ............................................................................. ................ 9%;

42.03 Beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder, av läder
eller konstläder:

A.  handskar  ........................................................................ ............. 9,8%

B.   kläder............................................................................... ................ 7%

C.   andra   .............................................................................              6,4%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                     62

42.4       Varor av läder eller konstläder, av sådana slag som användes i maskiner, apparater eller mekaniska red­skap eller för annat tekniskt ändamål        ............................................................................................... 6,4 %

42.5       Andra varor av läder eller konstläder..................................... ............ 6,4%

42.6       Varor tillverkade av tarmar, guldslagarhinna, blåsor

eller senor   ............................................................................ ............ fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                            63

43 kap. Pälsskinn och konstgjord päls; varor därav

Anmärkningar

1. I hela tulltaxan skall, med undanlag för oberedda pälsskinn enligt nr 43.01, ordet "pälsskinn" anses tillämpligt för garvade eller på annat sätt beredda hudar och skinn med hårbeklädnad, av alla slags djur.

2.       Detla kapitel omfattar ej:

a.   fågelskinn och delar av fågelskinn med kvarsiltande fjädrar eller dun, hänför­
liga till nr 05.07 eller 67.01;

b.  oberedda hudar och skinn med hårbeklädnad, av sådana slag som är hänförli­
ga lill 41 kap. (se anm. I c till 4! kap.);

c.   handskar beslående av läder och pälsskinn eller av läder och konstgjord päls
(nr 42.03);

d.  artiklar hänföriiga lill 64 kap.;

e.   huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.;

f.   aniklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportarliklar).

3.       Med uttrycket "tavlor, kors eller liknande former" i nr 43.02 förslås pälsskinn el­ler delar därav (med undanlag av s. k. utryckta skinn), hopsydda lill kvadratiska, rektangulära, korsformade eller irapelsformade stycken utan förening med annat malerial. Andra hopfogade skinn, som är färdiga för omedelbar användning (eller som endast behöver klippas för atl bli färdiga för användning), saml skinn och delar av skinn, hopsydda till kläder eller lill delar eller tillbehör till kläder eller lill andra aniklar, hänföres lill nr 43.03.

4.       Beklädnadsaniklar och tillbehör lill kläder (med undanlag av sådana som är ute­slutna genom anm. 2), fodrade med pälsskinn eller konstgjord päls eller med be­klädnad av pälsskinn eller konstgjord päls på utsidan, ej utgörande endast besätt­ning, skall tulllaxeras enligt nr 43.03 eller 43.04 alltefter beskaffenheten.

5.       I hela tulltaxan förstås med ullrycket "konstgjord päls" sådana imitationer av pälsskinn som beslår av ull, hår eller andra fibrer fastklistrade eller faslsydda på läder, vävnad eller annal malerial, men ej imitationer av pälsskinn erhållna ge­nom vävning (l. ex. nr 58.04).

 

43.1                 Pälsskinn, oberedda............................................................... ............. fri

43.2       Pälsskinn, garvade eller på annat sätt beredda, inbegri­pet pälsskinn hopfogade till tavlor, kors eller liknande former; bitar och avklipp av pälsskinn, garvade eller på annat sätt beredda, inbegripet huvuden, tassar, svansar o. d. (ej sydda):

A. lösa pälsskinn, ävensom bitar och avklipp av päls­
skinn ............................................................................... ............ 2,8 %

B.   pälsskinn, hopfogade till tavlor, kors eller liknande

former.............................................................................. ............ 3,8%

43.03  Varor av pälsskinn:

A.  handskar...........................................................................               6,4 %

B.  andra.................................................................................                  7%

43.04  Konstgjord päls och varor tillverkade därav:

A.  konstgjord päls ...............................................................               7,3 %

B.  varor tillverkade av konstgjord päls ................................ ........... 11,5 %

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                            65

44 kap. Trä och varor av trä; träkol

Anmärkningar

1.  Detta kapitel omfallar ej:

a.  trä av sådanl slag som användes främsl för framställning av parfymer, farma­
ceutiska produkter, insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande
ändamål (nr 12.07);

b.  trä av sådant slag som användes främst vid färgning eller garvning (nr 14.05);

c.  aktiverat kol (nr 38.03);

d.  varor hänförliga till 46 kap.;

e.  skodon och delar därtill, hänförliga till 64 kap.;

f.  varor hänförliga till 66 kap. (t. ex. paraplyer och promenadkäppar samt delar
därtiU);

g.  varor hänförliga till nr 68.09:

h. bijoulerivaror hänförliga till nr 71.16;

ij. varor hänförliga lill sjuttonde avd. (t. ex. vagnmakeriarbeien); k. varor hänföriiga till 91 kap. (i.ex. ur och urfoder); I.   musikinstmment och delar därtill (92 kap.); m. delar till eldvapen (nr 93.06); n. möbler och delar därtill, hänförliga till 94 kap; o. artiklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportaniklar); p. rökpipor o.d. saml delar därtill, knappar, blyertspennor och andra artiklar, hänförliga lill 98 kap.

2.  Med ultryckel "specialbehandlal trä" i detta kapitel förslås trä som underkastats en kemisk eller fysikalisk behandling (som då del gäller varor beslående av flera sammanlimmade lager går längre än den behandling som behövs för alt erhålla god sammanhållning) och som därigenom erhållil ökad densitet eller hårdhet jämte förbällrad mekanisk styrka eller motståndskraft mol kemisk eller elektrisk påverkan.

3.  Nr 44.19-44.28 skall anses tillämpliga för artiklar av träfiberskivor och liknande skivor, kryssfaner, cellplallor, specialbehandlal trä eller konstgjort trä i samma utsträckning som de är tillämpliga för artiklar av trä.

4.  Nr 44.25 skall ej anses lillämpligl för verktyg och redskap i vilka blad, egg, bear­betande yta eller annan verksam del beslår av metall.

44.01   Brännved i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar

eller risknippen; träavfall, inbegripet sågspån..........................                fri

44.2        Träkol (inbegripet kol av nötskal), även briketterai                                fri

44.3        Virke, obearbetat eller barkat eller grovt avjämnai på

ytan........................................................................................ ............... fri

44.04   Virke, bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor men

ej vidare bearbetat .................................................................. ............... fri

44.05   Virke, sågat i längdriktningen eller skuret eller svarvat
till skivor men ej vidare bearbetat, med en tjocklek
överstigande 5 mm..................................................................                 fri

44.07 Järnvägs- och spårvägssliprar av trä.......................................... ............... fri

44.09 Tunnbandsvidjor av trä; kluvna störar; pålar och stö­rar av trä, tillspetsade men ej sågade i längdriktningen; träspån av sådana slag som användes för tillverkning av korgar, askar, siktar o.d.; trätråd; flis och spån av trä för tillverkning av pappersmassa, spånskivor o.d.; träspån av sådana slag som är lämpliga atl användas vid tillverkning av ättika eller för klaming av vätskor; träkäppar, grovt tillformade men ej svarvade, böjda el-5   Riksdagen I979I80. Nr 24. Del A

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                     66

ler på annat sätl bearbelade, lämpliga för tillverkning

av promenadkäppar, paraplyskaft, verkiygsskaft o. d.                         fri

44.11     Träfiberskivor och liknande skivor av annal vegetabi­liskt malerial än trä, även innehållande nalurharts, konstharls eller andra organiska bindemedel . .   100 kg                                                                                                   2:30

44.12     Träull och trämjöl..................................................................             fri

44.13     Virke (inbegripet icke sammansatt parkellstav), hyv­lat, sponlat, falsat, fasat, försett med pärlstav, mittstav e.d., men ej vidare bearbetat:

A.  parkettstav....................................................................... ........... 2,8%

B.   annat................................................................................             fri

44.14   Virke, sågat i längdriktningen eller skuret eller svarvat
till skivor men ej vidare bearbetat, med en tjocklek av

högsl 5 mm; faner med en tjocklek av högsl 5 mm ....                          1,4%

44.15   Kryssfaner. lamellträ och liknande skikllrä (inbegripet
fanerade skivor); trä med inläggningar:

A. kryssfaner  ....................................................................... ............ 2,8%

B.  andra slag.......................................................................... ............ 4,2%

44.16     Cellplallor av trä, även belagda med oädel metall ....                            4,2%

44.17     Specialbehandlal trä i skivor, block e.d..................................             fri

44.18     Konstgjort trä, framställt genom agglomererjng av trä­spån, sågspån, trämjöl eller annat vedartat avfall med naturhartser, konsthartser eller andra organiska binde­medel, i skivor, block e.d...............................              2,4%

44.19     Profilerade trälister, inbegripet profilerade golvlister

och andra profilerade bräder  .................................................              3,8%

44.20     Ramar av trä för tavlor, fotografier, speglar e. d.................... ............ 3,8%

44.21     Kompletta packlådor, förpackningsaskar, häckar, cy­lindriska tunnor, ej hänförliga till nr 44.22, saml liknan­de förpackningar, av trä:

A.  varor, bestående huvudsakligen av skivor hänförli­
ga till nr 44.11  ................................................................ ............. 3,8%>

B.   andra slag.............................................    ........................ ............ fr'

44.22   Fat, tunnor, kar, baljor, ämbar och andra tunnbinderi-

arbeien samt delar därtill, av trä, inbegripet lunnstav .                        2,8%

44.23   Timmermansarbeten och byggnadssnickerier (inbegri­
pet monterade eller monteringsfärdiga byggnader samt
sammansatt parkettstav):

A.  varor bestående huvudsakligen av skivor hänförli­
ga till nr 44.11 ................................................................. ............ 3,8%

B.   andra slag:

1.         sammansatt parkellstav.............................................. ............ 2,8%

2.    andra........................................................................... ........... fri

 

44.24     Hushållsutensilier av trä......................................................... ............ 4,7%

44.25     Verklyg och redskap, infattningar, handtag och skaft lill verktyg eller redskap, borstträn samt borst- och kvastskaft, av trä; skoläster och skoblock av trä:

A. verklyg och  redskap,  infattningar,  handtag och

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    67

skafi   lill  verktyg  eller redskap,  borslträn  saml borst- och kvastskaft:

1.   av hickory.................................................................. ............ fri

2.   av annal träslag........................................................... ............ 2,4 %

B. skoläster och skoblock:

1.   grovt tillformade ämnen...........................    ..............             fri

2.   andra slag...................................................................              4,7%)

44.26     Spolar, cops, bobiner. trådrullar o.d., av svarval irä                            2.4%

44.27     Golvlampor, bordlampor och andra belysningsartiklar, av trä; rumsinventarier av trä, ej hänförliga till 94 kap.; skrin, serveringsbrickor, fruktskålar, prydnadsföremål och liknande artiklar, av trä; etuier och fodral för mat­silver, rilbeslick eller violiner saml liknande förva­ringspersedlar. av trä; artiklar av trä av sådana slag som användes för personligt bmk och normall bäres i fickan eller i handväskan samt artiklar av trä för per­sonlig prydnad; delar av trä till i detta nummer nämnda

artiklar ..................................................................................              4.7 %

44.28   Andra varor av trä ............................................................... ............ 4,7%

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   69

45 kap. Kork och varor av kork

Anmärkningar

1.   Detta kapitel omfattar ej:

a.  skodon och delar till skodon, hänförliga till 64 kap.;

b.  huvudbonader och delar lill huvudbonader, hänförliga lill 65 kap.;

c.   artiklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker, spel och sporlartiklar).

2.   Nalurkork som grovsågats eller grovskurits till plattor med ungefärligen rätvink­
ligt tvärsnitt eller som befriats från del yllre barlclagrel skall anses hänförlig till nr
45.02 och ej lill nr 45.01.

45.1        Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller må­len; korkavfall          fri

45.2        Naturkork i block, plattor, skivor eller remsor, inbe­gripet kuber och fyrkantiga plattor för tillverkning av

korkar..................................................................................... ............. fri

45.03   Varor av naturkork................................................................. ............. fri

I 45.04  Presskork (dvs.  kork som agglomererats med eller

I            utan bindemedel) och varor av presskork  ............................              3,3 %

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                            70

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                           71

46 kap. Varor av halm, esparto eller andra flätningsmaterial; korg­makeriarbeten

Anmärkningar

1. Ordet "flälningsmateriar' i detta kapitel inbegriper halm, vide, pil, bambu, säv. vass, träspån, remsor av vegetabiliska fibrer eller bark, ospunna textilfibrer, en­fibertråd och remsor av plast samt remsor av papper, men däremot ej remsor av läder, konstläder eller filt, människohår, tagel, förgam och garn av lextilmaterial samt enfibertråd och remsor enligl 51 kap.

2.      Delta kapitel omfattar ej:

a.   bind- och segelgam, tågvirke och linor, även flätade (nr 59.04);

b.  skodon och huvudbonader saml delar dänill, hänförliga till 64 eller 65 kap.;

c.   fordon och vagnskorgar av flälningsmaterial (87 kap.);

d.  möbler och delar därtill (94 kap).

3.  Med uttrycket "flätningsmaterial hopbundet i parallella paner" i nr 46.02 förslås
flätningsmaterial som lagis sida vid sida och hopbundits till platta produkter,
även med användande av textilgam.

46.02   Flätor och liknande produkter av flätningsmaterial, för
all slags användning, även sammanfogade till band;
flätningsmaterial hopbundet i parallella parter eller
vävt till platta produkter, inbegripet mattor och galler­
verk; halmhylsor för flaskor:

A.  av plast........................................................................... ........... 11.5 %.

B.   av annat ämne.................................................................              4,7 %

46.03   Korgmakeriarbeten och andra artiklar, formade direkt
av flätningsmaterial; artiklar tillverkade av varor hän­
förliga lill nr 46.02; artiklar av luffa:

A. av plast............................................................................             11,5%

B.  av annal ämne..................................................................              4,7%

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    73

48 kap. Papper och papp; varor av pappersmassa, papper eller papp

Anmärkningar

1.  Detta kapitel omfattar ej:

a.  brons- och färgfolier enligl nr 32.09;

b.  parfympapper och sminkpapper (nr 33.06);

c.  Ivålpapper (nr 34.01), papper impregnerat eller överdraget med rengöringsme­
del (nr 34.02) samt cellulosavadd impregnerad med polermedel, putskräm el­
ler liknande preparal (nr 34.05);

d.  papper och papp, ljuskänsliga (nr 37.03);

e.  pappersförstärkta laminerade plaslplattor (nr 39.01-39.06). vulkanfiber (nr
39.03) saml varor av dessa malerial (nr 39.07);

r   varor hänförliga till nr 42.02 (t. ex. reseffekter);

g.  varor hänförliga till något nummer i 46 kap. (varor av flälningsmaterial);

h. pappersgam och textilvaror av pappersgam (elfte avd.);

ij. slippapper (nr 68.06) samt glimmerblad anbringade på underlag av papper (nr 68.15) (papper överdraget med glimmerpulver skall dock tulllaxeras enligt nr 48.07);

k. metallfolier på baksidan förstärkta med papper eller papp (femionde avd.):

I.   papper och papp, perforerade, för musikinstmment (nr 92.10);

m. varor hänföriiga lill något nummer i 97 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportar­tiklar) eller 98 kap. (t.ex. knappar).

2.   Om ej annat följer av anm. 3 skall nr 48.01 anses inbegripa papper och papp som underkastats kalandrering. glättning eller liknande eflerbehandling, inbegripet anbringande av oäkta vattenmärken, samt papper och papp som färgats eller marmorerats i massan, oberoende av förfaringssällel. Detta nummer är ej till-lämpligt för papper och papp som ytterligare bearbetats, t. ex. försetts med över­drag eller impregnering.

3.   Papper och papp som molsvarar vambeskrivningen i två eller flera av numren 48.01 -48.07 skall tulllaxeras enligl det av dessa nummer som står sisl i tulltaxan.

4.   Nr 48.01 -48.07 skall ej anses lillämpliga för papper, papp och cellulosavadd:

a.  i remsor eller mllar med en bredd ej överstigande 15 cm;

b.  i kvadratiska eller rektangulära ark som (i ovikl skick) ej har någon sida större
än 36 cm;

c.  skurna lill annan form än kvadratisk eller rektangulär.

Handgjort papper med alla råkanter kvarsiltande tulllaxeras dock, om ej annat följer av anm. 3, enligt nr 48.01, oavsell form och storlek. 4:1. Till nr 48.01 A hänföres endasi sådanl olimmal eller svagt limmat, ogiättal eller svagt glättat (maskinglättat) papper med en vikl per m av minst 45 g men ej mer än 55 g och en slipmassehalt, ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående fibermaterialet, som är avsett för tryckning av tidningar.

5. Uttrycket "papperstapeler och linkmsta" i nr 48.11 skall anses tillämpligt endast
för:

a.  papper i mllar, lämpligt för dekorering av väggar eller tak och utgörande:

-    papper med en eller två s. k. slädkanter, med eller ulan passmärken; eller

-    papper utan s. k. slädkanter, ytfärgat eller mönsienryckt, försett med över­drag eller mönsterprägling, med en bredd av högsl 60 cm;

b.  bårder, friser och hörn av papper, av sådana slag som användes för dekore­
ring av väggar eller tak.

6.   Nr 48.15 skall anses tillämpligt för bl.a. pappersull, pappersremsor (även vikta eller försedda med överdrag) av sådana slag som användes till flälning saml toa­lettpapper i mllar eller buntar, men ej för sådana artiklar som är nämnda i anm. 7.

7.   Nr 48.21 skall anses tillämpligt för bl. a. kort för stalistikmaokiner. perforerade kort av papper eller papp för jacquardmaskiner eller liknande maskiner, pappers-spetsar, hyllremsor, borddukar av papper, servetter, näsdukar, papperspack­ningar, gjutna eller pressade varor av pappersmassa samt tillskärningsmönsler.

8.   Papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med sådant bok-stavsiryck e. d. eller med sådant bildtryck, som ej är av endasi underordnad be­tydelse i förhållande lill varomas huvudsakliga användning, anses som tryckals­ter hänföriiga lill 49 kap.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   74

I  Papper och papp i rullar eller ark

48.01 Papper och papp (inbegripet cellulosavadd), i mllar el­ler ark:

A.  tidningspapper................................................................ ............ fri

B.  grålumppapp och grålumppapper; kondensatorpap-

per..................................................................................               1,4%

C.  karbonråpapper...............................................................               1,9%

D.  andra slag.........................................................................               2,4 %

48.3       Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper samt imitationer därav ävensom pergamyn, i mllar el­ler ark                   2,4%

48.4       Papper och papp, sammansalla (bestående av med bin­demedel förenade skikt), ulan överdrag eller impregne­ring, även med invändig förslärkning, i mllar eller ark                                                                                        2,4%

48.5       Papper och papp, vågade (även med plana ytskikt), kräppade, plisserade, mönslerpressade, mönsterpräg-

lade eller perforerade, i rullar eller ark.................................               2,4%

48.07   Papper och papp. impregnerade, försedda med över­
drag, yifärgade, yldekorerade eller tryckta (ej utgöran­
de tryckalster hänförliga lill 49 kap.), i mllar eller ark:.

A.  papper och papp, impregnerade eller överdragna
med asfalt eller bitumen eller överdragna med gra­
fit (skifferimilation) ........................................................                  2%

B.   papper och papp, linjerade eller miade men ej för­
sedda med annal tryck.....................................................               2,3 %

C.  andra slag.........................................................................               2,7%

48.08   Filterblock och filierplattor av pappersmassa......................               fri

II   Papper och papp, tillskurna (ill bestämd storlek eller form, samt varor av
papper eller papp

48.10   Cigareiipapper, tillskuret, även i häften; cigaretthyl­
sor ........................................................................................ .............. 2,4%

Anm. För cigareiipapper i detaljförpackning och cigarelthyl-sor, vilka införes i den ordning som avses i I § andra slyckel förordningen om tobaksskatt eller i förordningen om rätt för resande m.fl. att införa varor tull- och skattefritt, skall, där tullfrihet ej ålnjutes. lull ulgå med 5 öre för varie påbörjad längd av 100 millimeter av elt blad eller en hylsa för framsläll­ning av en cigarett.

48.11    Papperstapeler och linkrusla; s. k. fönsterpapper.................              4,7%

48.12     Golvbeläggningsmaierial med botten av papper eller papp, även tillskuret, med eller ulan överdrag av lino-leummassa                         4,7%

48.13     Karbonpapper och annal kopieringspapper (inbegripet papperssienciler) saml övertryckspapper, tillskurna,

även förpackade i askar.........................................................               3,8%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                           75

48.14     Brevpapper i block, kuvert, kortbrev. brevkort ulan bild saml korrespondenskort; askar, mappar o.d. av papper eller papp. endasi innehållande ell sortiment av brevpapper, kuvert e.d....................................               3.8%

48.15     Annal papper och annan papp. tillskurna till beslämd sloriek eller form:

A.  kondensaiorpapper.........................................................               1,4%

B.   andra slag........................................................................               2,8%

48.16   Kartonger, askar, säckar, påsar och andra förpack­
ningar, av papper eller papp; korlregisierlådor, brev­
korgar och liknande artiklar av sådana slag som vanli­
gen användes på kontor, i butiker e. d., av papper eller

papp   ....................................................................................               3,8%

48.18   Kontorsböcker, skrivböcker. anteckningsböcker, an­
teckningsblock, orderböcker, kvittensböcker, dagböc­
ker, skrivunderlägg, samlingspärmar (för lösblad och
andra) saml andra liknande artiklar av papper eller
papp för skolor, kontor e.d.; provalbum och andra al­
bum saml bokpärmar och bokomslag, av papper eller

papp   .................................................................................. ............. 3,8%

48.19   Etiketter av papper eller papp. även tryckta eller gum-

merade ................................................................................. ............. 3,8%

48.20     Bobiner, spolar, cops och liknande artiklar av pappersmassa, papper eller papp (även perforerade el­ler härdade)                 3,8%

48.21     Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cel­lulosavadd              3,8%

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    77

49 kap. Tryckta böcker, tidningar, bilder och andra produkter av den grafiska industrin; handskrifter, maskinskrivna texter samt rit­ningar

Anmärkningar

1.   Detta kapitel omfallar ej:

a.   papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck av en­
dast underordnad betydelse i förhållande till varornas huvudsakliga använd­
ning ( 48 kap.);

b.  spelkort och andra varor hänförliga till någol nummer i 97 kap.;

c.   konstgrafiska originalblad (nr 99.02), frimärken, beläggningsslämplar o.d.,
hänförliga till nr 99.04, anlikvileter med en ålder av över 100 år saml andra ar­
tiklar hänförliga till någol nummer i 99 kap.

2.      Tidningar och tidskrifter som är bundna på annat sätt än i papper samt satser av tidningar eller tidskrifter omfaltande mer än etl nummer i gemensaml omslag skall anses hänföriiga till nr 49.01 och ej till nr 49.02.

3.      Nr 49.01 skall anses lillämpligl även för:

a.   samlingar av tryckta reproduktioner av t. ex. konstverk eller teckningar med
tillhörande text, föreliggande som paginerade blad i sådan form alt de är lämp­
liga för bindning i ett eller flera band;

b.  bildbilagor till samtidigt inkommande böcker;

c.   tryckta delar lill böcker eller broschyrer, i form av hopfogade eller lösa blad
eller ark, utgörande kompletta verk eller delar därav och avsedda alt bindas
eller häftas.

Tryckta bilder ulan text, iform av ark eller lösa blad. hänföres dock till nr 49.11.

4.      Nr 49.01 och 49.02 skall ej anes tillämpliga för publikationer utgivna i reklamsyf­te av däri nämnd firma eller för dennas räkning och ej heller för publikationer som främsl är avsedda för reklamändamål (inbegripet turislpropaganda). Sådana publikationer skall anses hänförliga lill nr 49.11.

5.      Med uttrycket "bilderböcker för bam" i nr 49.03 förslås böcker för bam i vilka bilderna utgör huvudsaken och texten är av underordnad betydelse.

6.      Uttrycket "handskrifter och maskinskrivna texter" i nr 49.06 skall även anses in­begripa karbonkopior och kopior på Ijuskänsligt papper av handskrifter och ma­skinskrivna texter. Omnämnanden i della kapitel av olika slags tryckalster inbe­griper kopior av dessa framställda med dupliceringsmaskiner.

7.      Med uttrycket "vykort" i nr 49.09 förstås kon huvudsakligen bestående av en bild och försedda med postalt tryck.

 

49.1       Tryckta böcker, broschyrer, häften och liknande tryckalster, även i form av enstaka blad                        fri

49.2       Tidningar och tidskrifter, även illustrerade  ...........................               fri

49.3       Bilderböcker och målarböcker för barn   ................................ ............. fri

49.4       Musiknoter, tryckta eller handskrivna, även häftade, bundna eller illustrerade                          fri

49.5       Kartor av alla slag, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor, tryckta; tryckta glober Oord- och himmelsglober)                 fri

49.6       Kartor, ritningar och teckningar för industriellt, arki­tektoniskt, tekniskt, kommersiellt eller liknande ända­mål, i original eller som reproduktioner på Ijuskänsligt papper; handskrifter och maskinskrivna texter                   fri

49.7       Omakulerade frimärken, beläggningsstämplar o.d., gångbara eller avsedda som nyutgåva i det land till vil­ket de sändes; stämpelpapper; sedlar, aklier, obligatio­ner och liknande värdehandlingar; checkhäften                    fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    78

49.8       Dekalkomanier.......................................................................              3,8 %

49.9       Vykort, julkort, gralulationskort o.d.. försedda med bild. oavsett framställningsmetoden, med eller ulan ut­styrsel                                 3,8%

49.10    Almanackor av alla slag, av papper eller papp, inbegri­pet almanacksblock                               fri

49.1 I Andra tryckalster, inbegripet tryckta bilder saml foto­
grafier .................................................................................. .............. fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    79

50 kap. Natursilke

50.1        Silkeskokonger. lämpliga för avhaspling ,...............................                fri

50.2        Råsilke. ej snott eller tvinnat .................................................                fri

50.3        Avfall av natursilke (inbegripet schappesilke och bou-reltesilke samt silkeskokonger, ej lämpliga för avhasp­ling, och riven lump)                        fri

50.4        Garn av natursilke, annal än schappesilke och bourei-

lesilke, ej i delaljhandelsuppläggningar .................................. ............. 2,2%

50.05   Garn spunnet av bourelle- eller schappesilke. ej i de­
laljhandelsuppläggningar ....................................................... ............. 2,2 %

50.07 Garn av natursilke i detaljhandelsuppläggningar; gut;

imiterad katgul av natursilke  ................................................ ............. 2,2 %■

50.09  Vävnader av natursilke:

A. innehållande enbarl natursilke........................................... ............ 3,7%

B.  andra................................................................................. ............. 6,7%

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   81

63 kap. Begagnade kliider och andra begagnade textilvaror; lump

63.1       Kläder och lillbehör därtill, res- och sängfiltar samt hushalls- och rumsinredningsartiklar. av lextilmaierial (andra än artiklar hänföriiga lill nr 58.01, 58.02 eller 58.03). ävensom, oavsell materialet, skodon och hu­vudbonader, under fömtsättning atl varorna är synbar­ligen begagnade och vid förtullningen föreligger oför­packade eller föreligger i balar, säckar eller liknande förpackningar                                6,9%

63.2       Lump, inbegripet klipp och liknande avfall av textil­varor (även av bind- och segelgarn, tågvirke och linor)             fri

6   Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                            83

64 kap. Skodon, damasker o. d.; delar till sådana artiklar

Anmärkningar

1.   Detta kapitel omfattar ej:

a.   skodon ulan påsatt sula, av trikå (nr 60.03) eller av annan textilvara (utom fill,
fiberduk eller liknande duk av gam) (nr 62.05);

b.  begagnade skodon hänförliga lill nr 63.01;

c.  artiklar av asbest (nr 68.13);

d.  Ortopediska skodon och andra onopediska artiklar saml delar därtill (nr
90.19);

e.  leksaker saml skor med fastsatta skridskor eller milskridskor (97 kap.).

2.      Ordet "delar" i nr 64.05 och 64.06 skall ej anses inbegripa pligg, skoskyddare, snörhålsringar, hakar, spännen och prydnader samt snören, tofsar och andra snörmakeriarbeten och besättningsartiklar (vilka skall tulllaxeras enligl de num­mer lill vilka de i och för sig är hänförliga) och ej heller knappar och andra varor hänföriiga lill nr 98.01.

3.      Ullryckel "gummi eller plast" i nr 64.01 skall anses inbegripa vävnad eller annan textilvara utvändigt överdragen eller belagd med gummi eller plast eller med bå­da dessa material.

64.01  Skodon med yttersulor och överdelar av gummi eller

plast   ....................................................................................                 14%

64.2       Skodon med yttersulor av läder eller konstläder; sko­don (andra än skodon hänförliga till n 64.01) med ytter­sulor av gummi eller plast                 14 %

64.3       Skodon med yttersulor av trä eller kork.................................               8,2 %

64.4       Skodon med yttersulor av annat material...............................               8,2 %

64.5       Delar till skodon (inbegripet överdelar, inläggssulor och klackar för fastskruvning) av annat material än metall:

A.  nåtlade överdelar ............................................................. ............ 11,5 %

B.  andra slag.........................................................................               8,2 %

64.06  Damasker, benläder, benlindor, benskydd och liknan­
de artiklar samt delar därtill;

A.  av textilmaterial  .............................................................. ............ 11,5%

B.  av annat material.............................................................. ............. 6,4%

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   85

65 kap. Huvudbonader och delar därtill

Anmärkningar

1.   Detta kapitel omfatlar ej:

a.  begagnade huvudbonader hänförliga till nr 63.01;

b.  hårnät av människohår (nr 67.04);

c.  huvudbonader av asbest (nr 68.13);

d.  dockhaltar och andra leksakshattar samt kamevalsartiklar, enligt 97 kap.

2.   Nr 65.02 skall ej anses tillämpligt för hattslumpar tillverkade genom sömnad
(andra än hatlslumpar tillverkade genom hopsyning i spiral av flätade band eller
andra band eller remsor).

65.1       Hallstumpar av filt, varken formpressade eller försed­da med brätte; plana eller cylindriska hattämnen (inbe­gripet uppskurna hattämnen) av fili ............................................................................................... 9%

65.2       Hattslumpar, flätade eller tillverkade av flätade band eller andra band eller remsor, oavsell materialet, var­ken formpressade eller försedda med brätte...............................................................................................                 9%

65.3       Filthattar och andra huvudbonader av filt, tillverkade av hattstumpar eller plana hattämnen hänförliga till nr 65.01, även ofodrade och ogarnerade:

A. capeliner av hårfilt ..........................................................                 9%

B.  andra slag.........................................................................                9%,

dock högst

4: 50 per

styck

65.04  Hattar och andra huvudbonader, flätade eller tillverka­
de av flätade band eller andra band eller remsor, oav­
sett materialet, även ofodrade och ogamerade....................... .............. 9%,

dock högst

4: 50 per

styck

65.05  Hattar och andra huvudbonader (inbegripet hårnät), av
trikå eller tillverkade av spetsar, spetsvävnader, filt el­
ler annan textilvara i längder (dock ej av band eller

remsor), även ofodrade och ogamerade   .............................. ............. 10 %,

dock högst

5: — per

styck

65.6       Andra huvudbonader, även ofodrade och ogamerade .                            8%

65.7       Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, hattstommar, hattställningar (inbegripet hopfällbara ställningar för chapeau-claquer), mösskärmar och hakremmar för hu­vudbonader:

A. svettremmar..................................................................... ............ fri

B.  andra slag.........................................................................              5,6%

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                            87

66 kap. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt delar därtill

Anmärkningar

1.   Detta kapitel omfattar ej:

a.   promenadkäppar o. d. med gradering för mätning (nr 90.16);

b.   promenadkäppar med skjutvapen eller stilett, förtyngda käppar för använd­
ning som slagvapen o.d. (93 kap.);

c.   varor hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaksparaplyer och leksaksparasoller).

2.  Nr 66.03 skall ej anses tillämpligt för delar och tillbehör av textilmaterial och ej
heller, oavsett materialel, för övertyg, tofsar, remmar, paraplyfodral o.d. Så­
dana varor skall tulllaxeras för sig även om de anges till förtullning gemensamt
med men ej är anbringade på artiklar hänföriiga lill nr 66.01 eller 66.02.

66.01    Paraplyer och parasoller (inbegripet käpparaplyer, pa-
rasolllält saml trädgåidsparasoller och liknande paia-

.soller)  ..................................................................................            10,7%,

dock minsl

2: 50 per

styck

66.02  Promenadkäppar (inbegripet alpstavar och sittkäppar),

piskor, ridspön o. d..............................................................              4,7%

66.03  Delar, beslag och tillbehör till artiklar hänförliga tili nr

66.01 eller 66.02   ................................................................. ............. 4,7%

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                           89

67 kap. Bearbetade fjädrar och dun samt varor tillverkade av fjäd­rar eller dun; konstgjorda blommor; varor av människohår

Anmärkningar

1.   Detta kapitel omfallar ej:

a.   filterduk av människohår (nr 59.17);

b.  blommotiv av spetsar, broderier eller annan textilvara (elfte
avd.):

c.   skodon (64 kap);

d.  huvudbonader (65 kap.);

e.   pudervippor (nr %.05) och hårsiklar (nr %.06);

f.   leksaker, sponaniklar och kamevalsartiklar (97 kap).

2.  Nr 67.01 skall ej anses tillämpligt för:

a.   varor (t.ex. sängkläder) i vilka Qäder eller dun ingår endast
som stoppning:

b.  beklädnadsartiklar och tillbehör dänill i vilka fjäder eller dun
utgör endast besättning eller stoppning;

c.   konstgjorda blommor eller blad saml delar dänill ävensom and­
ra varor enligt nr 67.02.

3.  Nr 67.02 skall ej anses tillämpligt för:

a.   aniklar av glas (70 kap);

b.  konstgjorda blommor, blad eller frukter av keramiskl malerial,
sten, metall, trä eller annat material, framställda i ett stycke ge­
nom gjutning. smidning, snidning, prägling eller annat förfaran­
de eller bestående av delar sammanfogade på annat sätl än ge­
nom bindning, klistring eller liknande meloder.

67.1        Skinn och andra delar av fåglar med kvarsiltande Ijäd-rar eller dun, fjädrar, delar av fjädrar, dun saml varor därav (andra än varor hänförliga lill nr 05.07 saml bear­belade spolar och skaft)...............................              4,7%

67.2        Konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar där­till: artiklar tillverkade av konstgjorda blommor, blad

eller frukter...........................................................................              6,9%

67.03   Människohår, rotvänt. lunnat. blekt eller på annat sätt
bearbetat; ull, andra djurhår och andra lextilmaterial,
bearbelade för användning vid tillverkning av peruker

o.d.........................................................................................                fri

67.04   Pemker, lösskägg, lösa ögonbryn och ögonfransar,
lösflälor o. d. av människohår, djurhår eller lextilmate­
rial; andra varor av människohår (inbegripet hårnät)..                          fri

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                           91

68 kap. Varor av sten, gips, cement, asl>est, glimmer eller liknande material

Anmärkningar

1.   Detta kapitel omfallar ej:

a.   varor hänförliga till 25 kap.;

b.  papper med överdrag eller impregnering, hänförligt till nr 48.07 (t. ex. papper
överdraget med glimmerpulver eller grafit eller behandlat med bitumen eller
asfalt):

c.   lexlilvävnad med överdrag eller impregnering hänförlig till 59 kap. (t. ex. väv­
nad överdragen med glimmer eller behandlad med bitumen eller asfalt);

d.  aniklar hänförliga till 71 kap.:

e.   verktyg och delar lill verktyg, hänförliga till 82 kap.;

f.   litografiska stenar enligl nr 84.34;

g.   elektriska isolatorer (nr 85.25) samt elektriska isolerdetaljer hänföriiga till nr
85.26:

h. sliplrissor för dentaibmk (nr 90.17);

ij. varor hänförliga till 91 kap. (t. ex. ur och urfoder);

k. varor hänförliga till nr 95.08 om de är tillverkade av material nämnda i anm. 2

b till 95 kap; I.   aniklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker, spel och sponaniklar); m. varor hänförliga till nr 98.01 (t. ex. knappar), nr 98.05 (t. ex. grifllar) eller nr

98.06 (t. ex. skrivtavlor); n. konstverk, föremål för samlingar samt anlikvileter (99 kap.).

2.   Uttrycket "bearbetad monument- eller byggnadssten" i nr 68.02 skall anses till-
lämpligt ej endast förde stenarter som avses i nr 25.15 och 25.16 utan även för all
annan naturlig sten (t.ex. kvartsit. flinta, dolomit och sieatil) bearbetad på lik­
nande sätt: nr 68.02 skall dock ej anses tillämpligt för skiffer.

68.01   Gatsten,  kantslen och trottoarsten av naturiig sten

(utom skiffer)........................................................................               fri

68.02   Bearbetad monument- eller byggnadssten och varor
därav (inbegripet mosaikbitar), andra än varor hänför­
liga lill nr 68.01 eller 69 kap.:

A.  opolerade och oslipade  ..................................................             fri

B.   polerade eller slipade.......................................................              4,7%

68.03   Bearbetad skiffer och varor av skiffer, inbegripet varor
av agglomererad skiffer:

A. opolerade och oslipade ...................................................             fri

B.  polerade eller slipade....................................................... ............ 4,7%

68.04   Polersienar, brynsienar och andra liknande handverk­
tyg saml kvarnstenar, slipstenar, slipskivor o. d. (inbe­
gripet skivor, huvuden, trissor och stift för slipning,
skärpning, polering, riktning eller skäming), av natur­
lig sten (även agglomererad). av agglomererade natur­
liga eller konstgjorda slipmedel eller av keramiskl ma­
lerial, även med kärna, skaft, hylsa, axel e.d. av annat
malerial men ulan slällning; segment och andra färdiga
delar lill sådana stenar och skivor, av naturlig sten
(även agglomererad), av agglomererade naturiiga eller
konstgjorda slipmedel eller av keramiskl material:

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    92

A. av naturlig sten; ävensom irippelsten och wiener-
pimsien............................................................................                fri

B.  andra slag:

1.   kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar .....................              fri

2.    diamanlslipverkiyg  .................................................... ............ fri

3.    polersienar,   brynsienar   och   andra   liknande handverktyg         4,7 %

4.    andra  .........................................................................              6,9%

68.06   Nalurliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver
eller korn på underlag av vävnad, papper, papp eller
annat material, även tillskuret, sytt eller på annat sätl
utformat:

A.  på papper, papp eller vulkanfiber ..................................               2,4%

B.   pä annal underlag.............................................................               4,7%

68.07   Slaggull, sienull och liknande mineralull; expanderad
vermikulit. expanderade leror, skumslagg och liknan­
de expanderade mineraliska material; blandningar och
varor av värmeisolerande, ljudisolerande eller Ijudab­
sorberande mineraliska material, andra än sådana som
är hänföriiga till nr 68.12 eller 68.13 eller till 69 kap.:

A.  slaggull, stenull och liknande mineralull samt varor

därav................................................................................               3,8%,

B.  andra slag....................................................................... ............ fri

68.8        Varor av asfalt eller liknande material (t. ex. av petro­leumbitumen eller stenkolstjärbeck)                        fri

68.9        Plattor, skivor, block och liknande varor av träfibrer, andra vegetabiliska fibrer, halm, träspån eller träavfall (inbegripet sågspån), agglomererade med cement, gips

eller annat mineraliskt bindemedel ........................................ ............. 3,8%

68.10     Varor av gips eller av blandningar på basis av gips ...                          3,8%

68.11     Varor av cement (inbegripet slaggcemenl), betong eller konstgjord sten (inbegripet marmorskärv agglomere­rad med cement), även armerade         ............................................................................................... fri

68.12     Varor av asbeslcement, cellulosacement e.d. .  100 kg                           0:60

68.13     Bearbetad asbest och varor därav (t.ex. plattor, garn och vävnader av asbest; asbestkläder och asbesttät-ningar), även armerade, andra än varor hänförliga till nr 68.14; blandningar på basis av asbest samt bland­ningar på basis av asbest och magnesiumkarbonal ävensom varor av sådana blandningar:

A. packningar och tätningar, även i längder.......................... ............. 2,4%

B.  andra slag.........................................................................              fri

68.14   Friktionsmaterial (segment, skivor, ringar, band, plat­
tor, rullar o.d.) av sådana slag som är lämpliga för
bromsar, kopplingar e.d., på basis av asbest, andra
mineraliska ämnen eller cellulosa, även i förening med
lextilmaterial eller annat material:

A. bromsbelägg......................................................................              2,4%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                              93

I         B. andra slag....................................................................... ......... 4,7%

68.15    Bearbetad glimmer och varor av glimmer, inbegripet
glimmerblad på underlag av papper eller textilvara

(t. ex. mikanitplatlor och mikafolier).................................            fri

68.16    Varor av sten eller andra mineraliska ämnen (inbegri­
pet varor av torv), ej annorstädes nämnda eller inbe­
gripna ................................................................................... .......... fri

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   95

69 kap. Keramiska produkter

Anmärkningar

1. Tulltaxenumren i detta kapiiel skall anses lillämpliga endast för keramiska pro­dukler som bränts efter formgivning. Nr 69.04-69.14 skall anses lillämpliga en­dast för andra keramiska produkter än värmeisolerande eller eldfasta varor.

2.      Detta kapitel omfattar ej:

a.  varor hänförliga till 71 kap. (I. ex. bijouterivaror);

b.  kermeler hänförliga till nr 81.04;

c.  elektriska isolatorer (nr 85.25) samt elektriska isolerdetaljer hänförliga lill nr
85.26;

d.  konstgjorda länder (nr 90.19);

e.  varor hänförliga till 91 kap. (t. ex. ur och urfoder):

f.   artiklar hänförliga lill 97 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar);

g.   rökpipor, knappar och andra artiklar hänförliga till 98 kap.;

h. originalskulplurer, föremål för .samlingar samt anlikvileter (99 kap.).

I    Värmeisolerande och eldfasta produkter

69.1       Värmeisolerande murstenar, block, plattor och andra värmeisolerande varor av kiseldioxidhalliga fossilmjöl eller av liknande kiseldioxidhalliga jordarter (t.ex. ki­selgur, trippel eller diatomit)  ....................                fri

69.2       Eldfasta murstenar, block, plattor och liknande eldfasi konstruklionsmateriel, annan än varor hänförliga till nr 69.01:

A.  magnesit-. magnesitkrom- och krommagnesitpro-
dukter............................................................................. ............ fri

B.  andra slag........................................................................ ............ 2,4%

69.03   Andra eldfasta varor (t.ex. retorter, deglar, mufflar,
munstycken, stoppare, stöd, skålar, rör, hylsor och
stänger), andra än varor hänförliga till nr 69.01   .................. ........... fri

II     Andra keramiska produkter

69.04   Murtegel (inbegripet bjälklagstegel, hållegel o.d.):

A.  av syrafast malerial  .......................................................              2,4%

B.  av annal malerial..............................................................              fri

69.5       Takpannor, skorstenspipor, rökhuvar, skorstensfoder, gesimser och andra varor för byggnadsändamål, inbe­gripet byggnadsornament                 .............................................................................................. 2,4%

69.6       Ledningsrör och rännor (inbegripet vinklar, krökar och liknande delar):

A.  av syrafast stengods........................................................              2,4%

B.   av annal malerial..............................................................             fri

69.07   ■"Gatsten", trottoarplattor, golvplattor, plattor för eld­
släder saml väggplattor, oglaserade:

A.  av 3 cm tjocklek eller däröver .........................................                fri

B.  av mindre tjocklek .......................................................... ............... 10%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                     96

69.8       "Galsten", troiioarplatior, golvplattor, plattor för eld­städer samt väggplatior, glaserade                           11,7%

69.9       Laboratorieariiklar samt artiklar för kemiskt eller an­nat tekniskt bmk; hoar, kar och liknande behållare av sådana slag som användes inom lantbmket; kmkor, burkar och liknande artiklar av sådana slag som vanli­gen användes för transport eller förpackning av varor:

A.  av syrafast stengods.........................................................               2,4%

B.  av annat material.............................................................. ............. fri

69.10    Diskhoar, tvättställ, bidéer, wc-stolar, urinaler, bad­kar och liknande sanitetsartiklar för installation                        7,7%

69.11    Bordsartiklar och andra artiklar av sådana slag som vanligen användes för hushålls- eller toalettändamäl, av porslin (inbegripet biskviporslin och parian):

A.  vita eller enfärgade............................................................ ............... 10%

B.  två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade eller

på annat likartat sätt dekorerade..................................... .............. 10%,

dock minst

75;— per

100 kg

69.12   Bordsartiklar och andra artiklar av sådana slag som
vanligen användes för hushålls- eller toalettändamål,
av andra keramiska material:

A. vita eller enfärgade............................................................ ................ 10%

B.  två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade eller

på annat likartat sätt dekorerade..................................... .............. 10%,

dock minst

25:— per

100 kg

69.13    Statyetter och andra prydnadsföremål samt prydnads­artiklar för personligt bmk; inredningsartiklar                       10%

69.14    Andra varor............................................................................. ................. 9%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   97

70 kap. Glas och glasvaror

Anmärkningar

1.   Della kapitel omfattar ej:

a.  emaljmassor och andra varor enligl nr 32.08;

b.  varor hänförliga lill 71 kap. (t. ex. bijouterivaror);

c.  elektriska isolatorer (nr 85.25) samt elektriska isolerdetaljer hänförliga till nr
85.26;

d.  injektionsspmtor, konstgjorda ögon, termometrar, barometrar, areomelrar,
optiskt bearbetade optiska element och andra artiklar hänförliga till 90 kap.;

e.  leksaker, spel, sportartiklar, julgransprydnader och andra artiklar hänförliga
till 97 kap. (med undantag av ögon av glas utan mekanism för dockor eller
andra artiklar enligl 97 kap.);

(. knappar, hopsatta termosflaskor, rafräschissörer och andra artiklar hänförliga till 98 kap.;

2.        Vambeskrivningen "planglas, gjutet, valsat, draget eller blåsl (inbegripet över-fångsglas och trådglas), skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär eller böjt eller på annal säll bearbetat (t.ex. bearbetat på kantema eller graverat), även ytslipat eller ytpolerat" i nr 70.07 skall även anses lillämplig för artiklar tillverkade av sådant glas, under fömtsättning atl artiklarna ej är försedda med ram och ej är i förening med annal material.

3.       Med ordet "glasull" i nr 70.20 förstås:

a.   mineralull med en hall av kiseldioxid (SiOz) av minsl 60 viktprocent;

b.   mineralull med en halt av kiseldioxid (SiOj) av mindre än 60 viktprocent men
med en hall av alkalioxid (KJO och/eller NajO) av mer än 5 viktprocent eller
en hall av bortioxid (B2O3) av mer än 2 viktprocent.

Mineralull som ej överensstämmer med ovanstående beskrivningar hänföres till nr 68.07.

4.  Vid tillämpning av tulltaxan skall ordet "glas" även anses inbegripa smält kvarts
och smält kiseldioxid.

70.01  Glasavfall: glasmassa (med undantag av optiskt glas) .                        fri

70.3       Glas i form av kulor, stänger eller rör, obearbetat (ej utgörande optiskt glas)                            fri

70.4       Planglas, gjulet eller valsal (inbegripet överfångsglas och trådglas), obearbetat, även mönstrat, av kvadra­tisk eller rektangulär form                       7,3 %

70.5       Planglas, draget eller blåst (inbegripet överfångsglas), obearbetat, av kvadratisk eller rektangulär form                   8,2%

70.6       Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (inbegripet överfångsglas och trådglas), av kvadratisk eller rektan­gulär form, ytslipat eller ytpolerat men ej vidare bear­betat   ..................................................................               7,3 %

70.7       Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (inbegripet överfångsglas och trådglas), skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär eller böjt eller på annat sätl bearbetat (t.ex. bearbetat på kanterna eller graverat), även ytslipat eller ytpolerat; flerväggiga isolermtor av glas; s. k. blyinfattade rutor:

A.  planglas och isolermtor....................................................               8,2%

B.  s. k. blyinfattade rutor..................................................... ................ 9%.

7   Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    98

70.08   Säkerhetsrutor bestående av härdat eller laminerat
glas, även tillformade:

A.  av härdat glas  ................................................................. ............ 8,2%

B.   av laminerat glas...............................................................                  9%

70.9       Speglar av glas (inbegripet backspeglar), även inrama­de eller försedda med baksida av annal malerial                       9%i

70.10    Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör och liknande kärl av glas, av sådana slag som vanligen användes  för transport eller förpackning av varor;

proppar och andra tillslutningsanordningar av glas ....                         7,3 %

70.11   Glashöljen (inbegripet kolvar och rör) till elektriska
glödlampor, elektronrör e.d.:

A.  kolvar  ................................................................   100 kg             29: 30

B.  andra höljen...................................................................... ............ fri

70.12   Glas till termosflaskor eller andra termoskärl;

A.  utan metallbeläggning ...................................................... ............ 5,6%

B.  andra................................................................................              6,9%

70.13    Glasvaror (andra än artiklar hänförliga till nr 70.19) av sådana slag som vanligen användes som bords-, köks-, loalett- eller kontorsartiklar, för prydnadsändamål inomhus eller för liknande ändamål........... .............. 12 %

70.14    Glasvaror för belysnings- eller signaleringsändamål samt optiska element av glas, ej optiskt bearbetade och

ej tillverkade av optiskt glas.................................................. ................ 9%

70.15    Urglas och liknande glas (inbegripet glas av sådana slag som användes till solglasögon, dock ej glas lämpliga till synkorrigerande linser), böjda, kupiga eller formade på liknande sätt; glasglober och segment av glasglober, av sådana slag som används för tillverkning av urglas e.d.  fri

70.16    Murstenar, plattor, block och andra artiklar av pressat eller formgjutet glas, av sådana slag som vanligen an­vändes för byggnadsändamål; poröst glas (skumglas) i

form av block, plattor, skivor e.d..........................................              fri

70.17   Laboratorieartiklar samt hygieniska och famaceutiska
artiklar av glas, även graderade eller kalibrerade; glas-
ampuller:

A.  laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceu­
tiska artiklar........................................................................... ................ 99f

B.   glasampuller..................................................................... ............ fri

70.18   Optiskt glas samt optiska element av optiskt glas, and­
ra än optiskt bearbetade element; ämnen till synkorri­
gerande glasögonlinser............................................................. ............ fri

70.19  Glaspärlor, imitationer av naturpärlor, imitationer av
ädelstenar samt liknande smärre prydnadsartiklar av
glas ävensom varor tillverkade därav; glaslämingar
och små glasplattor, även på underlag, för mosaikarbe­
ten eller liknande dekorationsändamål; konstgjorda
ögon av glas, inbegripet sådana för leksaker men ej

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    99

sådana som är avsedda för människor; prydnader och andra dekorationsartiklar framställda genom s.k. lamparbete; reflexpärlor:

A. glaspärlor, imitationer av naturpärlor, imitationer
av ädelstenar saml liknande smärre prydnadsartik­
lar av glas ävensom varor tillverkade därav......................              4.79r

B.  andra slag, inbegripet reflexpärlor.....................................              6,9%

70.20   Glasfibrer (inbegripet glasull) saml garn, vävnader och
andra varor tillverkade därav:

A. garn, vävnader, band, flätor o.d. samt artiklar där­
av   ...................................................................................             10.5%

B.  andra slag..........................................................................                  7%

70.21   Andra varor av glas   ............................................................. ................. 9%

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                          101

71 kap. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel m«tall samt varor därav; bijouterivaror

Anmärkningar

1.   Om ej annat följer av anm. I a till sjätte avd. eller av nedansiående bestämmel­
ser skall alla varor som helt eller delvis består:

a.  av naturpärlor eller av ädelstenar (naturiiga, syntetiska eller rekonstmerade)

eller

b.  av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall, tulltaxeras enligl
detta kapitel och ej enligt något annat kapitel.

2.   a.  Nr 71.12. 7).13 och 71.14 omfattar ej varor i vilka ädel metall eller metall

med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsenllig beståndsdel, såsom smärre beslag eller smärre ornament (t.ex. monogram, skoningar och kantbeslag), b. Nr 71.15 omfattar ej varor i vilka ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår (på annat sätt än som mindre väsentlig beståndsdel).

3.   Detla kapitel omfallar ej:

a.  amalgamer av ädla metaller saml ädla metaller i kolloidal form (nr 28.49);

b.  sterilt kirurgiskt suturmalcrial, landfyllningsmedel och andra varor hänförii­
ga lill 30 kap.:

c.  varor hänförliga lill 32 kap. (t. ex. glansmelallpreparat);

d.  handväskor och andra aniklar hänföriiga lill nr 42.02 eller 42.03;

e.  varor enligt nr 43.03 eller 43.04;

f.   varor hänföriiga lill elfte avd. (textilvaror);

g.  skodon (64 kap.) och huvudbonader (65 kap.);

h. paraplyer, promenad käppar och andra artiklar hänförliga till 66 kap.;

ij. mynt (72 eller 99 kap.);

k. slipskivor och liknande artiklar hänföriiga till nr 68.04, 68.06 eller 82 kap., in­nehållande stoft eller pulver av ädelstenar (naturiiga eller syntetiska); varor enhgl 82 kap. med verksam del av ädelstenar (naturiiga, syntetiska eller re­konstmerade) på underiag av oädel metall; maskiner, apparater och elektrisk materiel samt delar därtill, hänföriiga till sextonde avd., ej utgörande artiklar helt bestående av ädelstenar (naturiiga, syntetiska eller rekonstmerade);

I. varor hänförliga till 90, 91 eller 92 kap. (vetenskapliga instmment, ur och musikinstmment);

m. vapen och delar därtill (93 kap);

n. artiklar enligl anm. 2 lill 97 kap.;

o. artiklar hänförliga lill lulltaxenumren i 98 kap., andra än nr 98.01 och 98.12;

p. originalskulplurer (nr 99.03), föremål för samlingar (nr 99.05) saml anlikvile­ter med en ålder av över 100 år (nr 99.06), andra än nalurpärlor och ädelste­nar.

4.  a. Ordet "nalurpärlor" skall anses inbegripa odlade pärlor.

b.  Med uttrycket "ädla metaller" förstås silver, guld, platina och andra platina­
metaller.

c.  Med Ullryckel "andra plalinametaller" förstås iridium, osmium, palladium,
rodium och mlenium.

5.  För tillämpning av della kapitel gäller att en legering (inbegripet en sintrad
blandning eller en intermelallisk förening) innehållande en eller flera ädla metal­
ler skall tulltaxeras som legering av ädel metall endasi om någon ädel metall in­
går i legeringen med minsl 2 viktprocent. Legeringar med ädla metaller skall
tulllaxeras enligl följande regler:

a.  en legering innehållande minsl 2 viktprocent platina skall tulltaxeras som
platinalegering;

b.  en legering innehållande minst 2 viktprocent guld men ingen eller mindre än
2 viktprocent platina skall tulllaxeras som guldlegering;

c.  andra legeringar innehållande minsl 2 viktprocent silver skall tulllaxeras som

silverlegeringar. Vid tiUämpning av denna anmärkning skall alla plalinametaller anses utgöra pla­tina.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                           102

6.   Där ej annat är föreskrivet skall omnämnanden i anmärkningarna lill detta kapitel eller annorstädes i tulltaxan av ädla metaller eller av viss ädel metall an­ses inbegripa legeringar som enligt anm. 5 ovan behandlas som legeringar av äd­la metaller eller av viss ädel metall, men skall ej anses inbegripa metall med plä­tering av ädel metall och ej heller oädla metaller eller icke metalliska ämnen som är förgyllda, försilvrade eller plalinerade.

7.   Med uttrycket "metall med plätering av ädel metall" förstås en produkt av me­tall som på en eller flera sidor belagts med ädel metall genom lödning, svets­ning, varmvalsning eller liknande mekaniskt förfarande. Uttrycket skall även anses omfatta oädel metall med inläggningar av ädel metall.

7:1. Med ordet "halvfabrikat" i nr 71.05-71.10 förstås stång, plåt, tråd, rör och andra formvaror samt pulver, paljetter och kanliljer.

8.   Med ordet "bijouterivaror" i nr 71.12 förstås:

a.  smärre aniklar till personlig prydnad, även med infattade stenar (t. ex. ring­
ar, armband, halsband, broscher, örhängen, urkedjor, berlocker och andra
hängsmycken, kravattnålar, manschettknappar och bröslknappar samt me­
daljer och märken, även av religiös karaklär);

b.  aniklar för personligt bmk av sådana slag som normall bäres exempelvis i
fickan eller handväskan (såsom cigareltetuier, puderdosor, börsar av metall-
flätning samt tableltdosor).

9.  Ordel "guldsmedsvaror" i nr 71.13 inbegriper bl.a. prydnadsföremål, bords-,
loalett- och rökbordsartiklar samt andra aniklar för hushålls- eller kontorsbmk
eller för religiöst bmk.

10.  Med uttrycket "bijoulerivaror, ej hänförliga lill nr 71.12 eller 71.15" i nr 71.16
förstås artiklar av de slag som avses i anm. 8 a ovan (dock med undantag av
manschettknappar och andra artiklar enligt nr 98.01 samt kammar, hårspännen
o.d. enligl nr 98.12) men i vilka ej ingår naturpärlor eller ädelstenar (naturliga,
syntetiska eller rekonstmerade) och ej heller (bortsett från mindre väsenlliga
beståndsdelar) ädel metall eller metall pläierad med ädel metall och som beslår:

a.   hell eller delvis av oädel metall, även förgylld, försilvrad eller platinerad; el­
ler

b.   av minst Ivå material (t.ex. trä och glas, ben och bärnsten, pärlemor och
plast), varvid avseende ej skall fästas vid anordningar (t.ex. tråd i halsband)
som användes enbart för alt hålla samman i varoma ingående beståndsde­
lar.

11.  Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till
förtullning gemensaml med aniklar enligt detta kapitel skall tulllaxeras tillsam­
mans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normall åtföljer artiklarna
vid försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar
som anges till förtullning särskill skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i
och för sig är hänförliga.

I    Naturpärlor och ädelstenar

71.01  Naturpärlor, obearbetade eller bearbelade (inbegripet
osorterade pärlor, temporärt uppträdda för att under­
lätta transporten) men ej infattade, monterade eller på

annat säll uppträdda................................................................ .............. fri

71.02  Ädelstenar, naturiiga, obearbetade eller slipade eller
på annat sätt bearbetade (inbegripet osorterade ädel­
stenar, temporärt uppträdda för att underlätta trans­
porten) men ej infattade, monterade eller på annat säll
uppträdda................................................................................                fri

71.03  Ädelstenar, syntetiska eller rekonstruerade, obearbe­
tade eller slipade eller på annat säll bearbetade (inbe­
gripet osorterade ädelstenar, temporärt upplrädda för
all underlätta transporten) men ej infattade, monterade

eller på annat sätt uppträdda  ................................................. .............. fri

71.04  Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelste­
nar ..........................................................................................               fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   103

II     Adla metaller och metaller med plätering av ädel metall, obearbetade,
samt halvfabrikat därav

71.05   Silver, inbegripet förgyllt eller plalineral silver, obear­
betat, samt halvfabrikat därav:

A.  obearbetat ....................................................................... .............. fri

B.  rör ................................................................................... .............. fri

C.  andra slag......................................................................... ............. 1,4%

71.6        Oädel metall med plätering av silver, obearbetad, samt halvfabrikat därav                                1,4%

71.7        Guld, inbegripet plalineral guld, obearbetat, samt halvfabrikat därav         fri

71.8        Oädel metall eller silver med plätering av guld, obear­betade,, samt halvfabrikat därav                              fri

71.9        Platina och andra platinametaller, obearbetade, samt halvfabrikat därav                    fri

71.10     Oädel metall eller ädel metall med plätering av platina eller annan platinamelall, obearbetade, samt halvfabri­kat därav                           fri

71.11     Guldsmedssopor, annat avfall och skrot, av ädel metall                       fri

III      Bijouterivaror, guldsmedsvaror och andra varor

71.12   Bijouterivaror och delar därtill, av ädel metall eller av

metall med plätering av ädel metall....................................... ............ 4,7%

71.13     Guldsmedsvaror och delar därtill, av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall, andra än varor hänföriiga till nr 71.12       ............................................................................................... 4,7%

71.14     Andra varor av ädel metall eller av metall med pläte­ring av ädel metall;

A. artiklar för lekniskl bmk...................................................             fri

B.  andra slag.........................................................................             4,7%

71.15     Varor bestående av naturpärlor eller ädelstenar (natur­liga, syntetiska eller rekonstruerade) samt varor i vilka sådana ingår                     fri

71.16     Bijouterivaror, ej hänföriiga till nr 71.12 eller 71.15 ...                       4,7%

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                          105

73 kap. Järn och stål samt varor därav

Anmärkningar

I. 1 detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges:

a.  Tackjärn och gjutjärn (nr 73.01):

jäm som innehåller, efter vikten räknal, minsl 1,9 % kol och som kan innehålla etl eller flera av följande ämnen inom nedan angivna gränser:

mindre än 15 % fosfor,

högst 8% kisel,

högst 6% mangan,

högsl 30% krom,

högst 40% volfram och

sammanlagt högst 10% andra legeringsämnen (t.ex. nickel, koppar, alumi­nium, titan, vanadin och molybden).

Sådana jämlegeringar innehållande minsl 1,9 viktprocent kol som företer de för Slål karakteristiska kännetecken (s.k. krympfrilt stål) skall dock tulltax­eras enligt lulltaxenumren för slål.

b.  Spegeljärn (nr 73.01):

jäm som innehåller, efter viklen räknat, mer än 6% men högsl 30% mangan och som i övrigl motsvarar definitionen i a ovan.

c.  Ferrolegeringar (nr 73.02):

jämhalliga legeringar (andra än koppartillsalslegeringar, definierade i armn. 1 till 74 kap.) som ej är lämpliga för valsning eller smidning, som vanligen användes som råmaterial vid jäm- och stålframställning och som innehåller, efter viklen räknat, ett eller flera av följande ämnen i nedan angivna mängder:

mer än 8% kisel,

mer än 30% mangan,

mer än 30% krom,

mer än 40% volfram eller

sammanlagt mer än 10% andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadrn,

koppar, molybden, niob eller andra ämnen, i fråga om koppar dock högst

10%) och som av gmndämnet jäm innehåller, efter vikten räknat, i fråga om ferrole­geringar innehållande kisel minsl 4%, i fråga om ferrolegeringar innehållande mangan men ej kisel minst 8% och i fråga om andra ferrolegeringar minst 10%.

d. Legerat stål (nr 73. \5):

stål som innehåller, efter vikten räknal, ett eller flera ämnen i följande mängder:

sammanlagl mer än 2% mangan och kisel,

minsl 2% mangan,

minst 2% kisel,

minst 0,50% nickel,

minsl 0,50% krom,

minst 0,10% molybden,

minsl 0,10% vanadin

minst 0,30% volfram,

minst 0,30% kobolt,

minsl 0,30% aluminium,

minst 0,40% koppar,

minsl 0,10% bly,

minst 0,12% fosfor,

minsl 0,10% svavel,

sammanlagt minsl 0,20% fosfor och svavel,

minst 0,10% av något annat legeringsämne.

e.  Å:o/riA:/i;å/(nr73.l5):

stål som innehåller, efter vikten räknal, minsl 0,60% kol och som har en halt, efter vikten räknat, av mindre än 0,04 % fosfor och mindre än 0,04 % svavel samt en sammanlagd halt av mindre än 0,07 % av fosfor och svavel.

f.  Smältstycken och roskenor (nr 73.06):

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                           106

produkter för valsning, smidning eller omsmältning som erhållils antingen;

-    genom hopsmidning av välljämssmällor, varigenom slaggen pressats ut, eller

-    genom hopvällning med hjälp av  varmvalsning av paket av jäm- eller stålskrol eller av välljäm.

g. Gör (nr 73.06):

produkter för valsning eller smidning, som erhållits genom gjutning i kokiller.

h. Biooms oeh billets (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, med en tväryta av mer än 1 225 mm' och med sådana dimensioner att tjockleken överstiger en fjärdedel av bredden.

ij. Slahs och platiner (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med rektangulärt ivärsnill, med en tjocklek av minst 6 mm, med en bredd av minst 150 mm och med sådana dimensioner all tjockle­ken ej överstiger en fjärdedel av bredden.

k. Plålämnen i rullar (nr 73.08):

halvfärdiga varmvalsade produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjock­lek av minst 1,5 mm och med en bredd av mer än 5(K) mm, i mllar med en vikt av minsl 500 kg per styck.

I.  Universaljärn och universalslål (nr 73.09):

produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i längdriktningen i slutna spår eller i universalvalsverk, med en tjocklek av mer än 5 mm men ej mer än 100 mm och med en bredd av mer än 150 mm men ej mer än 1 200 mm.

m.BöHj (nr73.12):

valsade produkler med klippta eller oklippta kanter, med rektangulärt tvär­snitt, men en tjocklek av högsl 6 mm, med en bredd av högst 500 mm och med sådana dimensioner all tjockleken ej överstiger en tiondel av bredden, i raka längder eller i mllar eller ringar, även tillplattade.

n. Plåt (nrl2.ny.

valsade produkter (andra än plåtämnen i mllar enligt definilion i k ovan), oavsett tjockleken och, om de föreligger i kvadratiska eller rektangulära styc­ken, med en bredd av mer än 500 mm. Nr 73.13 skall även anses tillämpligt för plåt som skurits lill annan form än kvadratisk eller rektangulär eller som perforerats, korrugerats, rafflats, polerats eller försetts med överdrag, under fömtsättning alt den ej därigenom fött karaktär av till annal nummer hänförlig vara.

o. TratV (nr73.l4):

kalldragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvär­mått av högst 13 mm. Beträffande nr 73.26 och 73.27 gäller dock att ordel "tråd" anses inbegripa valsade produkler av samma dimension.

p. Släng (inbegripet valslråd), annan än profilslång (nr 73.10):

massiva produkter som ej helt motsvarar någon av definitionerna i h, ij, k. I, m, n eller o ovan och som har tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent triangel, kvadrat, rektangel, sexhöming, åttahöming eller likbenl par­allelltrapets.

Ordet "stång" inbegriper även slänger för armering av betong, vilka bortsett från smärre räfflor, kammar, skåror e.d. åstadkomna under valsningen, mot­svarar ovanstående derinilion.

q. Ihåligt bergborrstål (nr 73.10):

ihålig slålstång, oavselt tvärsnittets form, lämplig för tillverkning av bergbor­rar, med elt största yttre tvärmått av mer än 15 mm men ej mer än 50 mm och med del siörsta inre tvärmåttet ej överstigande en tredjedel av del siörsta yttre ivärmåtlet. Annan ihålig slålstång skall tulllaxeras enligt nr 73.18.

r. Profilslång (nr 73.11):

produkter, andra än sådana som är hänförliga till nr 73.16, som ej helt motsva­rar någon av definitionerna i h, ij, k. I, m, n eller o ovan, som ej har tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent triangel, kvadrat, rektangel, sex­höming, åttahöming eller likbent parallelltrapets och som ej är ihåliga.

2.  Nr 73.06-73.14 skall ej anses tillämpliga för produkler av legerat stål eller kolrikt släl (nr 73.15).

3.  Produkter av jäm eller stål av sådana slag som är nämnda i nr 73.06-73.15, med plätering av jäm eller stål av annat slag, skall tulllaxeras som produkler av del slag avjäm eller stål som dominerar viktmässigt.

4.  Jäm framställt på elektrolytisk väg tulllaxeras, alltefter sin form och sina dimen­sioner, som motsvarande produkter framställda på annal sätt.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    107

5. Med uttrycket "högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftverk" (nr 73.19) förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör och rörböjar med mnt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm och en godstjocklek av mer än 10,5 mm.

73.1      Tackjärn, gjutjärn och spegeljärn, i form av tackor, block, oregelbundna stycken e.d                                fri

73.2      Ferrolegeringar:

3:50

fri

fri

3%

fri

fri

3%

4%

4%

6%

A.  kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer än
15% kisel   .........................................................   100 kg

B.  andra slag..........................................................................

73.3      Avfall och skrot av järn eller stål   .........................................

73.4      Granuleral järn och stål, även krossat eller sorterat; korta avhugg av järn- eller ståltråd ("wire pellets")   ..

73.5      Pulveriserat järn och stål; järnsvamp  ....................................

73.6      Smältstycken och råskenor; göt, block, oregelbundna stycken o. d. av järn eller stål:

A.  smältstycken och råskenor...............................................

B.  andra slag..........................................................................

73.7      Biooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen, grovt tillformade genom smidning, av järn eller stål     

73.8      Plålämnen i rullar, av järn eller stål   ......................................

73.9      Universaljärn och universalstål  .............................................

73.10   Stång (inbegripet valslråd), annan än profilstång, av järn eller stål, varmvalsad, smidd, slrängpressad eller tillformad eller färdigbehandlad (även kalibrerad) i kallt tillstånd; ihåligt bergborrstål:

A.  valslråd    ......................................................................... ................ 5%

B.  ihåligt bergborrstål, varmvalsat, strängpressat eller

smitt, ej pläleral eller överdraget med metall   ................. ................ 5 %

C.  andra slag..........................................................................                  6 %

73.11   Profilstång av jäm eller stål, varmvalsad, smidd,
slrängpressad eller tillformad eller färdigbehandlad i
kallt tillstånd; spontpålar av järn eller stål, även med
borrade eller stansade hål eller sammanfogade:

A.  profilstång:

1.    pläierad, överdragen eller på annat sätt ytbe-

handlad   ..................................................................... ................ 6%

2.    andra slag:

a.   varmvalsad, slrängpressad eller smidd:

a. bredflänsig I-balk, oavsett vikten per löp-
meter; annan profilstång vägande minst 60
kg per löpmeter  ............................................. ............ fri

/3. annan  .............................................................. ................ 6%

b.   tillformad eller färdigbehandlad  i  kallt till­
stånd   .................................................................. ................ 6%

B.  spontpålar   ..................................................................... ............ fri

73.12   Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat;

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   108

A. pläterat med eller överdraget med aluminium, bly

eller tenn   .......................................................................              fri

B.  andra slag.........................................................................                  6%

73.13  Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad:

A. pläierad med eller överdragen med aluminium, bly

eller tenn   .......................................................................              fri

B.  andra slag..........................................................................                  6%

73.14  Tråd av järn eller stål, även med överdrag men utan

elektrisk isolering ................................................................. ................ 6%

73.15  Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som är
nämnda i nr 73.06-73.14:

A.  ihåligt bergborrstål ..........................................................                  6%

B.  plåt och band av rostfritt eller eldhärdigt stål   ...............                  5%

C.  andra slag:

belägges med samma tull som motsvarande pro­dukter hänföriiga till nr 73.06-73.14

73.16  Banbyggnadsmaterial av jäm eller stål för järnvägar
eller spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor,
korsningsspetsar, spårkorsningar, spårväxlar, växel­
stag, kuggskenor, sliprar, rälskarvjäm, underläggsplal-
tor, klämplattor, spårhållare, spårplatlor och annan
speciell materiel för sammanbindning eller fästande av
räler;

A.  räler   ...............................................................................              fri

B.  andra slag......................................................................... ................ 5 %

73.17  Rör av gjutjärn;

A.  med en invändig diameter av 510 mm eller däröver                       fri

B.  andra................................................................................ ................ 8%

73.18  Rör och rörämnen av järn (annat än gjutjärn) eller stål,
med undantag av högtrycksrör för elektriska vatten­
kraftverk:

A.  med överdrag av metall:

1.    med överdrag av zink..................................................                  7 %

2.    med överdrag av annan metall   .................................. ................ 8 %

B.  andra slag:

1.          ej kallbearbetade .........................................................                  7%

2.          kallbearbetade  ........................................................... ................ 8%

73.19  Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftverk,

även med förstärkning........................................................... ................ 8 %

73.20  Rördelar (t.ex. skarvrör, knärör, muffar och flänsar)

av järn eller stål   ...................................................................                  8 %

73.21  Konstmktioner och delar till konstmktioner (t.ex.
skjul och andra byggnader, broar och brosektioner,
slussportar, tom, fackverksmaster, tak, fackverk till
tak, dörr- och fönsterkarmar, fönsterluckor, räcken
och pelare) av jäm eller stål; plåt, band, stång, rör o.d.
av järn eller stål, bearbetade för användning i konstruk­
tioner......................................................................................               5,6 %

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                  109

73.22    Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av jäm eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 liter, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men ej försedda med maskinell utmstning eller utmst­ning för uppvärmning eller avkylning...............................................................................               5,6%

73.23    Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av järn- eller stålplåt, av sådana slag som vanligen an­vändes för transport eller förpackning av varor                                                                                                                5,6%

73.24    Behållare av järn eller stål för komprimerad eller till

vätska förtätad gas ...............................................................               5,6%

73.25    Tvinnad tråd, kablar, linor, flätade band, slingor o.d., av jäm- eller ståltråd, dock med undantag av isolerade elektriska kablar                                5,6%

73.26    Taggtråd av jäm eller stål: vridet band eller vriden enkel flat tråd, med eller utan taggar, samt löst tvinnad dubbel tråd, av sådana slag som användes till stängsel,

av järn eller stål   ..................................................................               5,6%

73.27  Duk, galler, nät (inbegripet stängselnäl och armerings-
nät) och liknande produkter, av järn- eller ståltråd;

klippnät av järn eller stål   ...................................................               5,6 %

73.29    Kättingar och kedjor saml delar därtill, av järn eller slål                      5,6%

73.30    Ankaren och draggar samt delar därtill, av järn eller

stål   .....................................................................................               3,8%

73.31   Spik, stift (inbegripet häftstift), märlor, spetsade kro­
kar och öglor samt spickbleck, krampor och broddar,
av jäm eller stål, även med huvud av annat material,

dock ej sädana med huvud av koppar   ................................ ............. 5,6 %

73.32   Bultar (inbegripet bultar utan huvud samt pinnbultar
och pinnskruvar) och muttrar, även ogängade, skmvar
(inbegripet skmvkrokar och skmvöglor), nitar, kilar,
sprintar, saxsprintar och liknande artiklar, av järn eller
stål; underläggsbrickor (inbegripet Ijäderbrickor), av

jäm eller stål  ........................................................................               5,6%

73.33   Nålar för handsömnad (inbegripet brodering), nålar för
handknytning av mattor, stickor, snörnålar, virknålar
o.d. samt broderprylar, av järn eller stål;

A.  synålar och stoppnålar samt ämnen därtill   ..................              fri

B.  andra slag........................................................................ ............. 3,8%

73.34   Knappnålar, säkerhelsnålar, hårnålar, hårklämmor,
papiljotter och liknande artiklar (med undantag av hatt­
nålar och andra prydnadsnålar), av järn eller stål:

A.  knappnålar och säkerhetsnålar   .....................................               4,7%

B.  andra slag.........................................................................               3,8%

73.35    Fjädrar och fjäderblad, av järn eller stål   ............................. ............. 5,6%

73.36    Kaminer och andra artiklar för rumsuppvärmning, spi­sar (inbegripet värmeledningsspisar), kokapparater, gaskök, tallriksvärmare med brännare, tvättgrytor med

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    110

eldstad eller annan uppvärmningsanordning samt lik­
nande artiklar, ej elektriska, av sådana slag som an­
vändes i hushåll, ävensom delar därtill, av jäm eller
stål   .......................................................................................               5,6%

73.37  Värmepannor (med undantag av pannor enligl nr 84.01)
och radiatorer för centraluppvärmning, ej försedda
med elektrisk uppvärmningsanordning, samt delar där­
till, av järn eller stål; luftvärmare och varmluflsförde-
lare (inbegripet apparater som även kan fördela sval
eller konditionerad luft), ej försedda med elektrisk upp­
värmningsanordning men utmstade med motordriven
fläkt eller blåsmaskin, samt delar därtill, av jäm eller

stål   ....................................................................................... ............. 5,6%

73.38  Artiklar av sådana slag som vanligen användes för hus-
hållsbmk, sanitetsgods samt delar till sädana varor, av
jäm eller stål; stälull; diskbollar, putsvantar o.d., av
jäm eller stål:

A.  stålull; diskbollar, putsvantar o.d..................................... ............. 3,8%

B.  andra slag...........................................................................               5,6%

73.40 Andra varor avjäm eller stål  ...................................................               5,6%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

74 kap. Koppar och varor därav

Anmärkningar

1.      Med ordet "koppanillsatslegeringar" i nr 74.02 förslås legeringar (med undantag av fosforkoppar innehållande mer än 8 viktprocent fosfor) som jämte andra legeringsämnen innehåller mer än 10 viktprocent koppar och ej är lämpliga för valsning eller smidning och som vanligen användes som råmaterial vid framsläll­ning av andra legeringar eller som desoxidationsmedel eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid framställning av andra metaller än jäm. Fosforkoppar (kopparfosfid) innehållande mer än 8 viktprocent fosfor hänföres till nr 28.55 och ej lill detta kapitel.

2.      I delta kapitel har följande ord och utlryck den betydelse som nedan anges:

a.  Triid (nr 74.03):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med etl största tvärmått av högst 6 mm.

b.  Stång (nr 74.03):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkler, vilkas siörsta ivärmått överstiger 6 mm och som, om de är platta, har en tjocklek överstigan­de en tiondel av bredden. Som stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension, vilka bearbelas efler formningen (på annal sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under fömlsätl­ning av de ej genom bearbetningen fött karaktär av lill annat nummer hänför­liga varor.

Trådämnen och billets med ändarna avfasade eller på annat sätl bearbetade enbart för att underiätta deras insättning i maskiner för omformning till exem­pelvis valslråd eller rör skall dock anses utgöra obearbetad koppar enligt nr 74.01.

c.  Plåt och band (nr 74.04):

platta produkter (andra än obearbetade produkler enligl nr 74.01), även i mllar

eller ringar, med ell största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av

mer än 0,15 mm, dock ej överstigande en tiondel av bredden.

Nr 74.04 skall även anses tillämpligt för produkler av delta slag som tillskurits,

perforerats, kormgerats, rafflats, polerats eller försetts med överdrag, under

fömtsättning atl de ej därigenom fått karaklär av till annat nummer hänförliga

varor.

3. Nr 74.07 skall även anses lillämpligl för rör och ihålig stång som polerats eller
försetts med överdrag eller som tillformats eller på annal säll bearbetats, t.ex.
böjts, formats till spiraler, gängats, borrals, förträngts, bearbetats lill konisk form
eller försetts med kamflänsar. Nr 74.08 skall även anses tillämpligt för rördelar
som behandlats på liknande sätl.

fri

1,4%

2,8%

1,4%

2,8%

74.1       Kopparskärsten; obearbetad koppar (även raffinerad); avfall och skrot av koppar         

74.2       Koppartillsalslegeringar   ................................................

74.3       Stång av koppar; tråd av koppar:

A.  av legerad koppar innehållande mer än 10 viktpro­
cent nickel  ...................................................................

B.  andra slag.........................................................................

74.04  Plåt och band av koppar:

A.  av legerad koppar innehållande mer än 10 viktpro­
cent nickel  ...................................................................

B.  andra slag......................................................................

74.05  Folier av koppar (även mönslerpressade, tillskurna,
perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller på
baksidan förstärkta med papper eller annat material)

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    112

med en tjocklek (förstärkningsmaterial ej inräknat) av högst 0,15 mm:

A. av legerad koppar innehållande mer än 10 viktpro­
cent nickel   ......................................................................               1,4%

B.  andra slag..........................................................................              2,8%

74.06   Pulver och fjäll av koppar:

A.  användbara till bronsering   ..............................................             4,7%

B.   andra slag.......................................................................... ........... fri

74.7        Rör och rörämnen av koppar; ihålig stång av koppar   .                     2,8%

74.8        Rördelar (t.ex. skarvrör, knärör, muffar och flänsar)

av koppar............................................................................... ............. 3,8 %

74.10   Tvinnad tråd, kablar, linor, flätade band o.d., av kop­
partråd, dock med undantag av isolerad elektrisk tråd

och kabel   .............................................................................. ............ 2,8%

74.11   Duk, galler, nät (inbegripet stängselnät och armerings-
nät) och liknande produkter (även ändlösa), av koppar­
tråd; klippnäi av koppar  ....................................................... ............ 3,8%

74.15     Spik, stift (inbegripet häftstift), märlor, spetsade kro­kar och öglor samt krampor och broddar av koppar eller av jäm eller stål med huvud av koppar; bultar (inbegripet bultar utan huvud samt pinnbultar och pinnskruvar) och muttrar, även ogängade, skmvar (in­begripet skruvkrokar och skruvöglor), nitar, kilar, sprintar, saxsprintar och liknande artiklar, av koppar; underläggsbrickor (inbegripet fjäderbrickor), av kop­par                    3,8%o

74.16     Fjädrar av koppar   ................................................................              3,8%

74.17     Kokapparater och andra uppvärmningsapparater, ej elektriska, av sådana slag som användes i hushåll saml

delar därtill, av koppar  .......................................................... ............ 3,8%

74.18   Andra artiklar av sådana slag som vanligen användes
för hushållsbruk, sanitetsgods samt delar till sådana

varor, av koppar..................................................................... ............. 3,8 %

74.19   Andra varor av koppar:

A.  knappnålar och säkerhetsnålar   ...................................... ............ 4,7%

B.  andra slag..........................................................................              3,8%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                            113

75 kap. Nickel och varor därav

Anmärkningar

1.   I detla kapitel har följande ord och uttryck den belydelse som nedan anges:

a.   Tråd (nr 75.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkler, oavsell tvärsnittets form, med elt största Ivärmått av högsl 6 mm.

b.  Stång (nr 75.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter, vilkas störs­ta tvärmått överstiger 6 mm och som. om de är platta, har en tjocklek översti­gande en tiondel av bredden. Som stång anses även gjutna eller sintrade pro­dukter av samma form och dimension, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån).

c.  Plål och band (m 15.0?:)'.

platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 75.01), även i rul­lar eller ringar, vilkas största tvärmått överstiger 6 mm och som har en tjock­lek ej överstigande en tiondel av bredden.

Nr 75.03 skall även anses tillämpligt för produkter av detta slag som tillsku­rils, perforerats, korrugerats, rafflats, polerats eller försetts med överdrag, under fömtsättning att de ej därigenom rätt karaktär av till annat nummer hän­förliga varor.

2.   Nr 75.04 skall även anses tillämpligt för rör, ihålig stång samt rördelar, som pole­
rats eller försetts med överdrag eller som lillformals eller på annat sätt bearbe­
tats, t. ex. böjts, formats till spiraler, gängats, borrats, förträngts, bearbetats till
konisk form eller försetts med kamflänsar.

75.01    Nickelskärsten, nickelspeis och andra mellanproduk-
ter vid framställning av nickel; obearbetad nickel (med
undantag av anoder för förnickling); avfall och skrot av

nickel  ....................................................................................             fri

75.2        Stång av nickel; tråd av nickel................................................               1,4%

75.3        Plål och band av nickel; folier av nickel; pulver och fjäll av nickel:

A.  plåt, band och folier.........................................................               1,4%

B.   pulver och fjäll................................................................. ............ fri

75.04   Rör och rörämnen av nickel; ihålig stång samt rördelar

(t.ex. skarvrör, knärör, muffar och flänsar), av nickel                           1,4%

75.05    Anoder för förnickling, bearbetade eller obearbetade,
inbegripet sådana som framställts genom elektrolys ..                        fri

I 75.06  Andra varor av nickel  ............................................................               3,8%

8   Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

 

 

Prop. 1979/80:24,    Del A                                                             115

76 kap. Aluminium och varor därav Anmärkningar

1.  I detla kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges:

a.  Tråd (nr 76.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter", oavsett tvärsnittets form, med elt största tvärmått av högst 6 mm.

b.  Stång (nr 76.02);

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter, vilkas störs­ta tvärmått överstiger 6 mm och som. om de är platta, har en tjocklek översti­gande en tiondel av bredden. Som stång anses även gjutna eller sintrade pro­dukter av samma form och dimension, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätl än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån).

c.  Plih och band (r\r Ib.Oi)'.

platta produkter (andra än obearbetade produkler enligl nr 76.01), även i rul­lar eller ringar, med ett siörsta tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av mer än 0,20 mm. dock ej överstigande en tiondel av bredden. Nr 76.03 skall även anses tillämpligt för produkler av detta slag som lillsku-rits, perforerats, korrugerats, rafflats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning att de ej därigenom fått karaktär av till annat nummer hän­förliga varor.

2.  Nr 76.% skall även anses tillämpligt för rör och ihålig stång som polerats eller
försetts med överdrag eller som tillformats eller på annal sätt bearbetats, t.ex.
böjts, formats lill spiraler, gängats, borrals, förträngts, bearbetats lill konisk
form eller försetts med kamflänsar. Nr 76.07 skall även anses tillämpligt för rör-
delar som behandlals på liknande sätt.

76.1        Obearbetat aluminium; avfall och skrot av aluminium                          fri

76.2        Stång av aluminium; tråd av aluminium..................................              2,8%

76.3        Plåt och band av aluminium...................................................              2,8%

76.4        Folier av aluminium (även mönslerpressade, tillskur­na, perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller på baksidan förstärkta med papper eller annat materi­al) med en tjocklek (förstärkningsmaterial ej inräknat)

av högst 0,20 mm ................................................................               2,8%

76.05   Pulver och fjäll av aluminium:

A.  användbara till bronsering, dock med undantag av
varor avsedda alt användas uteslutande vid till­
verkning av gasbetong................................................. ............ 4,7%

B.  andra slag...................................................................... ............ fri

76.6        Rör och rörämnen av aluminium; ihålig stång av alumi­nium  .              2,8%

76.7        Rördelar (I.ex. skarvrör, knärör, muflar och flänsar)

av aluminium.........................................................................              3,8%

76.8        Konstruktioner och delar till konstmktioner (t.ex. skjul och andra byggnader, broar och brosektioner, torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörr- och fönsterkarmar, räcken och pelare) av aluminium; plåt, stång, rör o.d. av aluminium, bearbetade för använd­ning i konstmktioner                        3,8 %

76.9        Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av alumi­nium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

116

till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 li­
ter, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men
ej försedda med maskinell utrustning eller ulrustning
för uppvärmning eller avkylning ........................................... ............. 3,8%

76.10   Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare (in­
begripet förpackningsrör och förpackningstuber), av
aluminium, av sådana slag som vanligen användes för
transport eller förpackning av varor:

A.  förpackningstuber............................................................. ............. 4,7%

B.   andra slag.......................................................................... ............. 3,8%

76.11     Behållare av aluminium för komprimerad eller till väts­ka förtätad gas       3,8%

76.12     Tvinnad tråd, kablar, linor, flätade band o.d., av alu-miniumtråd, dock med undanlag av isolerad elektrisk

tråd och kabel......................................................................... ............. 2,8%

76.15     Artiklar av sådana slag som vanligen användes för hus­hållsbruk, sanitetsgods samt delar till sädana varor, av aluminium                       3,8%

76.16     Andra varor av aluminium  .................................................... ............. 3,8%

 

Prop. 1979/80: 24.    Del A                                                                                  117

77 kap. Magnesium och beryllium samt varor därav

77.1                  Obearbetat magnesium; avfall (med undantag av jämn­stora spån) och skrot av magnesium                      fri

77.2       Stång av magnesium; tråd av magnesium; plåt och band av magnesium; folier av magnesium; jämnstora spån samt pulver och fjäll, av magnesium; rör och rör­ämnen av magnesium; ihålig stång av magnesium; and­ra varor av magnesium:

A.  stång, tråd, plål, band, folier, rör, rörämnen och

ihålig stång.......................................................................               1,4%

B.   pulver och fjäll samt jämnstora spån...............................                    fri

C.  andra varor.......................................................................               3,8%

77.04  Beryllium, obearbetat eller bearbetat, samt varor av

beryllium  .............................................................................             fri

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                          119

78 kap. Bly och varor därav Anmärkningar

1.   1 detla kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges:

a.   Tråd (nr 78.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b.   Slang (nr 78.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter, vilkas störs­ta tvärmått överstiger 6 mm och som, om de är platta, har en tjocklek översti­gande en tiondel av bredden. Som stång anses även gjutna eller sintrade pro­dukler av samma form och dimension, vilka bearbetats efter formningen (på annat säll än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån).

c.   Plål och band (nr 78.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 78.01), även i rul­lar eller ringar, vilkas siörsta tvärmått överstiger 6 mm och som har en tjock­lek ej överstigande en tiondel av bredden och en vikt av mer än I 700 g/m. Nr 78.03 skall även anses tillämpligt för produkler av delta slag som tillsku­rits, perforerats, konugerats, räfllals, polerats eller försetts med överdrag, under förutsätlning alt de ej därigenom fått karaklär av till annat nummer hän­förliga varor.

2.  Nr 78.05 skall även anses tillämpligt för rör, ihålig stång samt rördelar, som pole­
rats eller försetts med överdrag eller som tillformats eller på annat sätt bearbe­
tats, t.ex. böjts, formats till spiraler, gängals, borrats, förträngts, bearbetats till
konisk form eller försetts med kamflänsar.

78.01   Obearbetat bly (inbegripet silverhaltigt bly); avfall och

skrot av bly ..........................................................................               fri

78.2        Stång av bly; tråd av bly.......................................................               fri

78.3        Plåt och band av bly............................................................. ............. fri

78.4        Folier av bly (även mönslerpressade. tillskurna, perfo­rerade, försedda med överdrag, tryckta eller på baksi­dan förstärkta med papper eller annat material) med en vikt (förstärkningsmaterial ej inräknat) av högsl I 700

g/m; pulver och fjäll av bly ..................................................               fri

78.05   Rör och rörämnen av bly; ihålig stång samt rördelar
(t.ex. skarvrör, knärör, muffar, flänsar och S-rör), av

bly......................................................................................... ............. fti

78.06   Andra varor av bly:

A. blyull samt linor av bly .................................................. ............. fri

B.  förpackningstuber............................................................              4,7%

C.  andra slag.........................................................................              3,8 %

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                          121

79 kap. Zink och varor därav Anmärkningar

1.   1 detla kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges:

a.   Tråd {nr 19.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ell största tvärmått av högst 6 mm.

b.   Stång (nr 79.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkler, vilkas störs­ta tvärmått överstiger 6 mm och som, om de är platta, har en tjocklek översti­gande en tiondel av bredden. Som stång anses även gjutna eller sintrade pro­dukler av samma form och dimension, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån).

c.  Plåt och band (nr 19.03y.

platta produkter (andra än obearbetade produkter enligl nr 79.01), även i ml­lar eller ringar, vilkas största tvärmått överstiger 6 mm och som har en tjock­lek ej överstigande en tiondel av bredden.

Nr 79.03 skall även anses tillämpligt för produkter av delta slag som tillsku­rils, perforerats, korrugerats, rafflats, polerats eller försetts med överdrag, under fömtsättning att de ej därigenom fått karaktär av till annat nummer hän­förliga varor.

2.  Nr 79.(M skall även anses tillämpligt för rör, ihålig stång samt rördelar, som pole­
rats eller försetts med överdrag eller som tillformats eller pä annal sätt bearbe­
tats, t.ex. böjts, formals till spiraler, gängals, borrats, förträngts, bearbetats till
konisk form eller försetts med kamflänsar.

79.1       Obearbetad zink; avfall och skrot av zink.............................               fri

79.2       Stång av zink; tråd av zink....................................................               fri

79.3       Plåt och band av zink; folier av zink; pulver och fjäll av

zink.......................................................................................               fri

79.04   Rör och rörämnen av zink; ihålig stång samt rördelar

(t. ex. skarvrör, knärör, muffar och flänsar), av zink ..                        fri

79.06 Andra varor av zink;

A.  spik, stift, bultar och nitar; takrännor, nockplåtar,

ramar till takfönster samt andra färdiga byggvaror                         fri

B.  andra slag..........................................................................               3,8%

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                          123

80 kap. Tenn och varor därav

Anmärkningar

1.   1 detta kapitel har följande ord och ultryck den betydelse som nedan anges:

a.   Tråd (nr 80.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ell största tvärmått av högsl 6 mm.

b.   Stång (nr 80.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter, vilkas störs­ta tvärmått överstiger 6 mm och som, om de är platta, har en tjocklek översti­gande en tiondel av bredden. Som stång anses även gjutna eller sintrade pro­dukter av samma form och dimension, vilka bearbetats efler formningen (på annal sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån).

c.   Plåt och band tnr %0.07i)'.

platta produkter (andra än obearbetade produkler enligt nr 80.01), även i ml­lar eller ringar, vilkas siörsta tvärmått överstiger 6 mm och som har en tjock­lek ej överstigande en tiondel av bredden och en vikt av mer än I kg/m'. Nr 80.03 skall även anses tillämpligt för produkter av detta slag som tillsku­rits, perforerats, kormgerats, rälflats, polerats eller försetts med överdrag, under fömtsättning atl de ej därigenom fått karaktär av till annat nummer hän­förliga varor.

2.  Nr 80.05 skall även anses tillämpligt för rör, ihålig stång saml rördelar, som pole­
rats eller försetts med överdrag eller som tillformals eller på annal sätt bearbe­
tats, t.ex. böjts, formats till spiraler, gängats, borrals, förträngts, bearbetats till
konisk form eller försetts med kamflänsar.

80.1                  Obearbetat tenn; avfall och skrot av tenn .............................             fri

80.2       Stång av tenn; tråd av tenn....................................................             fri

80.3       Plåt och band av tenn............................................................             fri

80.4       Folier av tenn (även mönslerpressade, tillskurna, per­forerade, försedda med överdrag, tryckta eller på bak­sidan förstärkta med papper eller annat material) med en vikt (förstärkningsmaterial ej inräknat) av högst 1 kg/m*; pulver och fjäll av tenn:

A.  folier................................................................................              1,4%

B.  pulver och fjäll.................................................................             fri

80.05   Rör och rörämnen av tenn; ihålig stång samt rördelar

(t. ex. skarvrör, knärör, muffar och flänsar), av tenn ..                       fri

80.06   Andra varor av tenn;

A.  förpackningstuber............................................................              4,7 %

B.  andra slag.........................................................................              3,8%

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                          125

81 kap. Andra oädla metaller och varor därav

Anmärkning

Nr 81.04 skall anses tillämpligt endasi för följande oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt, krom, gallium, germanium. hafnium, indium, mangan, niob, rhenium, anli-mon, titan, torium, tallium, uran utarmat på U 235 samt vanadin och zirkonium. Numret omfallar även koboltskärsten, kobollspeis och andra mellanprodukter vid framslällning av kobolt, ävensom kermeler.

81.01   Volfram, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

A.  tråd, inbegripet spiraler...................................................              1,4%

B.  andra slag.........................................................................              fri

81.02   Molybden, obearbetat eller bearbetat, samt varor där­
av:

A.  tråd, inbegripet spiraler...................................................             1,4%

B.   andra slag......................................................................... ........... fri

81.3       Tantal, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav ..                       fri

81.4       Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt varor därav; kermeler, obearbetade eller bearbe­tade, samt varor därav                             fri

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   127

82 kap. Verktyg, redskap, knivar, skedar och gafflar av oädel me­tall; delar därtill

Anmärkningar

1.  Bönset från blåslampor, transportabla smidesässjor, slipstenar och slipskivor
med ställning, manikyr- eller pedikyrsatser samt varor hänförliga till nr 82.07
eller 82.15 omfattar delta kapitel endast artiklar med blad, skär, bearbetande yla
eller annan verksam del av;

a.  oädel metall;

b.  hårdmetall;

c.   ädelstenar (naturiiga. syntetiska eller rekonstmerade) på underlag av oädel
metall;

d.  slipmedel på underlag av oädel metall, under fömtsättning all varoma har
skärande länder, spår, räfflor e.d. av oädel metall, vilka behållit sin funktion
efter det att slipmedlet lagts på.

2.     Delar av oädel metall till artiklar hänförliga lill tulltaxenummer i delta kapitel skall tulllaxeras enligl samma nummer som de artiklar lill vilka de ulgör delar, med undantag av delar som är särskilt nämnda som sädana saml verktygshållare för handverktyg (nr 84.48). Delar med allmän användning enligl definition i anm. 2 till femtonde avd. är dock under alla förhållanden uteslutna ur delta kapitel. Saxar till elektriska hårklippningsmaskiner skall tulltaxeras enligt nr 82.13 och blad och skärhuvuden lill elektriska rakapparater skall tulllaxeras enligt nr 82.11.

3.     Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning gemensamt med artiklar enligl detla kapitel skall tulltaxeras tillsam­mans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulllaxeras enligl de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

 

82.1      Följande handverktyg och handredskap: spadar, skyff­lar, korpar, hackor, högafflar, grepar, krattor, räfsor och räkor; yxor, röjknivar och liknande huggverktyg; liar, skaror, höknivar, grässaxar, fäll- och klyvkilar samt andra verktyg och redskap av sådana slag som användes för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogs­bruk   .......................................... ............. 3,8%

82.2      Sågar (icke mekaniska) samt blad för hand- eller ma­skinsågar (inbegripet otandade sågblad):

A. sågkedjor för motorsågar samt delar därtill  ....................               4,5 %

B.  andra................................................................................. ............. 5,6%

82.03  Följande handverktyg: tänger (inbegripet avbitar-
tänger), pincetter, plåtsaxar, bultsaxar o.d.; huggpi-
por; röravskärare; skmvnycklar; filar och raspar:

A. röravskärare samt delar därtill .........................................               3,8%

B.  andra slag.......................................................................... ............. 5,6%

82.04  Handverklyg, inbegripet glasmästardiamanler, och
handredskap, ej hänförliga till annat nummer i detta
kapitel; blåslampor och smidesstäd; skmvstycken och
skruvtvingar, andra än tillbehör och delar till verktygs­
maskiner; transportabla smidesässjor; slipstenar och
slipskivor med ställning (hand- eller pedaldrivna):

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   128

A.  handborrar (andra än spiralborrar), skruvmejslar,
borr- och sparrsockar, tubpressar och skärcirklar

samt delar till sådana artiklar ..........................................              3,8 %

B.  andra slag.........................................................................               5,6%

82.5       Utbytbara verktyg för verktygsmaskiner, för mekanis­ka handverklyg eller för andra handverktyg (t.ex. för pressning, stansning, borrning, gängning, brotschning, fräsning, skärning, svarvning eller skmvidragning), in­begripet dragskivor för iråddragning, matriser för strängpressning av metall samt bergborrar   ........................................................................... ............. 3,8%

82.6       Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska appa­rater                       3,8%

82.7       Skär, plattor, stavar och liknande omonterade delar till verktyg,   av   hårdmetall  (sintrade  metallkarbider  av

t. ex. volfram, molybden eller vanadin)  ............................... ............. 3,8 %

82.08   Kaffekvarnar, köttkvarnar, saftpressar och andra me­
kaniska apparater och redskap med en vikt av högst 10
kg och av sådana slag som användes i hushåll för be­
redning eller servering av matvaror eller drycker   ....                           3,8%

82.09   Knivar med skärande egg, även landad, ej hänförliga

lill annat nummer, samt blad därtill   .................................... ................ 7%

82.11  Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektris­
ka) saml blad därtill (inbegripet ämnen till rakblad,
även i bandform):

A.  rakknivar samt blad och andra delar därtill  ....................              3,8%

B.  rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt
delar dänill, andra än blad till rakhyvlar; blad och
skärhuvuden till elektriska rakapparater   ....................... ................ 6%

C.  blad till rakhyvlar (inbegripet ämnen till rakblad,

även i bandform)   ........................................................... ............ 6,9 %

82.12    Saxar, ej hänförliga till annat nummer, och skär därtill                         3,8%

82.13    Andra skär- och klippverktyg, t.ex. sekatörer, hår­klippningsmaskiner (icke elektriska), huggknivar för slakterier och charkuterier saml pappersknivar; artik­lar och satser för manikyr eller pedikyr (inbegripet nagelfilar)                  3,8%

82.14    Skedar, gafflar, fisk- och smörknivar, slevar och lik­nande köks- och bordsartiklar                   7 %

82.15    Handtag och skaft av oädel metall till artiklar hänför­liga till nr 82.09, 82.13 eller 82.14                           3,8%

 

Prop. 1979/80:24.   Del A                                                                                    129

83 kap. Diverse varor av oädel metall

Anmärkning

1 detta kapitel skall etl omnämnande av delar till artiklar ej i något fall anses tillämpligt för kablar, kedjor, spik, bultar, mullrar, skruvar, fjädrar eller andra aniklar av jäm eller slål av sådana slag som är nämnda i nr 73.25, 73.29. 73.31,73,32 eller 73.35 och ej heller för molsvarande aniklar av andra oädla metaller (74-81 kap.).

83.01  Lås (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) och
delar därtill, av oädel metall; med lås försedda byglar
till handväskor, koffertar o.d. samt delar till sådana
byglar, av oädel metall; nycklar av oädel metall till i
detta nummer nämnda artiklar:

A.  kappsäcks-, koffert- och portföljläs saml delar där­
till   ..................................................................................              7.3%

B.  andra slag..........................................................................              5,6%

83.02  Beslag och liknande tillbehör av oädel metall, av sådana
slag som är lämpliga för möbler, dörrar, trappor, föns­
ter, rullgardiner, persienner, karosserier, sadelmakeri­
arbeten, koffertar, skrin o.d. (inbegripet automatiska
dörrstängare); hatthyllor, hatthängare, konsoler o.d.,

av oädel metall  ......................................................................              3,8%

83.03  Kassaskåp, kassakistor, kassavalv, kassavalvsbekläd­
nader och kassavalvsdörrar, armerade eller på annal
sätt förstärkta, samt kassaskrin, dokumentskrin o.d..

av oädel metall   ..................................................................... ............ 3,8 %

83.04  Dokumentskåp, förvaringsfack, sorteringslådor, brev­
korgar, manuskripthållare och liknande kontorsartik­
lar, av oädel metall, andra än kontorsmöbler hänföriiga

till nr 94.03   ......................................................................... ............ 3,8%

83.05  Mekanismer och beslag till samlingspärmar, brevord-
nare, kontorsböcker e.d., av oädel metall; pappers-
klämmor, gem, häftklammer, ryttare till kortregisler

o. d. samt liknande konlorsartiklar, av oädel metall   ..                         3,8%

83.06  Stalyeller och andra prydnadsföremål av sådana slag
som användes inomhus, av oädel metall; fotografira­
mar, tavelramar och liknande ramar, av oädel metall;
speglar av oädel metall:

A.  statyetter och andra prydnadsföremål   ..........................                  3 %

B.  andra...........................    ..................................................              3,8%

83.07  Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar, av o-
ädel metall, samt delar därtill av oädel metall (dock ej
strömställare, glödlampshållare, elektriska lyktor för
fordon, elektriska lampor med batteri eller generator
och andra aniklar hänförliga lill 85 kap. med undanlag

av nr 85.22)   .........................................................................              3,8%

9   Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    130

83.8       Böjliga slangar och rör av oädel metall   .................................               3,8 %

83.9       Knäppen, byglar med knäppe för handväskor o.d., spännen med eller ulan knäppe, hakar, hyskor, snör­hålsringar o.d., av oädel metall, av sådana slag som vanligen användes till kläder, reseffekter, handväskor eller andra textil- eller lädervaror; rörnitar och ivå-spetsnitar av oädel metall; pärlor och paljetter av oädel

metall   ................................................................................... ............. 3,8%-

83.11 Ringklockor, bjällror och gonggonger, icke elektriska, av oädel metall, samt delar därtill av oädel metall:

A.  cykelringklockor samt delar därtill   .................................              6,9%

B.  andra slag.......................................................................... ............. 1,8%

83.13  Proppar, kapsyler, sprundplåiar, plomber, hörnskydd
till lådor samt andra tillbehör till förpackningar, av

oädel metall ............................................................................ ............. 3,8 %

83.14  Skyltar, namnplåtar, siffror, bokstäver o. d., av oädel

metall   ................................................................................... ............. 3,8%

83.15  Tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande pro­
dukter av oädel metall eller hårdmetall, överdragna
eller fyllda med flussmedel, av sådana slag som an­
vändes för lödning eller svetsning eller för pålödning
eller påsvetsning av metall eller hårdmetall; tråd och
stavar av agglomererat pulver av oädel metall, för me­
tallsprutning   ......................................................................... ............. 3,8%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                          131

84 kap. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska red­skap; delar därtill

Anmärkningar

1.   Detta kapitel omfattar ej:

a.  kvarnstenar, slipstenar och andra aniklar hänförliga lill 68 kap.;

b.  maskiner och apparater (t.ex. pumpar) samt delar dänill, av keramiskl male­
rial (69 kap.);

c.  laboratorieartiklar av glas enligl nr 70.17; maskiner och apparater samt delar
därtill, av glas (nr 70.20 eller 70.21);

d.  aniklar hänförliga lill nr 73.36 eller 73.37 samt motsvarande artiklar av andra
oädla metaller (74-81 kap.);

e.  handverktyg enligt nr 85.05 samt elektromekaniska hushållsapparater enligl nr
85.06.

2.  Om ej annal följer av anm. 3 eller 4 till sextonde avd. skall en maskin eller
apparat som molsvarar en vambeskrivning i ett eller flera av numren 84.01-
84.21 och samtidigt motsvarar en vambeskrivning i ett eller flera av numren
84.22-84.60 tulltaxeras enligt tillämpligt nummer i den förra gmppen och ej i den
senare.

Nr 84.17 skall dock ej anses tillämpligt för:

a.  gioningsapparater, äggkläckningsapparaler och kycklingmödrar (nr 84.28);

b.  spannmålsfuktningsmaskiner (nr 84.29);

c.  diffusörer för extraktion av sockersaft (nr 84.30);

d.  maskiner för värmebehandling av texlilgam. textilvävnader eller andra textil­
varor (nr 84.40);

e.  maskiner och apparater för mekanisk bearbetning i vilka en temperaturänd­
ring, även om den är nödvändig, är av underordnad betydelse.

Nr 84.19 skall ej anses tillämpligt för:

a.  symaskiner för tillslulning av säckar eller liknande förpackningar (nr 84.41);

b.  kontorsmaskiner enligl nr 84.54.

3.  A. Med ullrycket "automatiska databehandlingsmaskiner" i nr 84.53 förstås:

a.  digitalmaskiner med minnen som kan lagra ej endast ett eller flera bearbet­
ningsprogram och de dala som skalll bearbetas utan även ett program för
översättning av det programmeringsspråk på vilket programmen är skrivna
till maskinspråk. Dessa maskiner måsle vara försedda med ett primär­
minne som är direkl åtkomligt för utförandet av elt program och som har en
kapacilet som åtminstone är lillräcklig för att lagra de delar av bearbet­
nings- och översättningsprogrammen jämte de data, som är omedelbart
nödvändiga forden aktuella körningen. De måste också själva vara i stånd
att på gmndval av instruktionerna i det ursprungliga programmel genom
logiskt beslut modifiera utförandet under pågående köming;

b.  analogimaskiner som kan simulera matematiska modeller och som består
av minst analogielemet. styrelement och programelemenl;

c.  hybridmaskiner bestående av antingen en digitalmaskin med analogiele­
ment eller en analogimaskin med digitalelement.

B. Automatiska databehandlingsmaskiner kan förekomma som system beståen­de av elt variabelt antal enheter i separata höljen. En enhet skall anses utgöra en del av det kompletta systemet om den uppfyller samtliga följande villkor:

a.  den kan anslutas lill centralenheten antingen direkl eller via en eller flera
andra enheter;

b.  den är specielll konslmerad som del till etl sådant system; den måste i
synnerhet, såvida den ej utgör en strömförsöoningsenhet, kunna moltaga
eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas i
systemet.

Även sådana enheter av della slag som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligl nr 84.53.

4.   Nr 84.62 skall anses lillämpligl bl.a. för polerade slålkulor, vilkas största och minsta diameter ej avviker från den nominella diametern med mer än 1 %, dock högst med 0,05 mm. Andra stålkulor skall tulllaxeras enligl nr 73.40.

5.        En maskin som användes för mer än en uppgift skall i tulltaxeringshänseende behandlas som om dess huvuduppgift vore dess enda uppgift.

 

Prop. 1979/80: 24.    Del A                                                                                  132

Om ej annat följer av anm. 2 till detta kapitel, anm. 3 till sextonde avd. eller andra föreskrifter skall en maskin, vars huvuduppgift ej är beskriven i något tulltaxe­nummer eller för vilken huvuduppgiften ej kan fastslällas, tulllaxeras enligl nr 84.59. Nr 84.59 skall även anses omfatta maskiner för tillverkning av linor och tågvirke av metalltråd, textilgam eller annat material eller av en kombination av flera material (t. ex. dukt-, tvinn- och kablingsmaskiner).

84.01   Ångpannor och andra ånggeneratorer (med undantag
av   varmvattenpannor  for  centraluppvärmning  som

även kan producera lågtrycksånga); hetvattenpannor .                        4,7%

84.2        Hjälpapparater för användning tillsammans med ång­generatorer eller helvattenpannor enligt nr 84.01 (t. ex. economisers, överhettare, sotningsapparater, anord­ningar för stoftåterföring o.d.); kondensorer för ång­maskiner                           4,7 %

84.3        Generatorer för gengas eller vattengas, även med gas-renare; generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmeloden) saml liknande gasgeneratorer,

även med gasrenare ................................................................ ............ 4,7 %

84.5        Ångmaskiner, även hopbyggda med ångpanna...................... ............ 4,7%

84.6        Förbränningskolvmotorer:

A.  motorer till luftfartyg samt delar därtill   .........................              3,7%

B.  utombordsmotorer; motorer med gnisttändning för
fartygsdrift ...................................................................... ............ 4,5 %

C.  andra................................................................................. ............ 4,7%

84.7        Hydrauliska motorer (inbegripet vattenhjul och vatten-turbiner)              4,7%

84.8        Andra motorer:

A. turbopropmotorer, turbojetmotorer och andra reak-
lionsmotorer samt delar därtill .........................................              3,7%

B.   andra ................................................................................              4,7%

84.9        Maskindrivna vägvältar   .......................................................              4,7 %

84.10     Vätskepumpar (inbegripet pumparmed motor eller tur­bin), även försedda med mäianordningar; vätskeeleva-

lorer med skopor, kedjor, skruvar, band e.d........................... ............ 4,5%

84.11   Luftpumpar och vakuumpumpar samt kompressorer
för luft eller andra gaser (inbegripet pumpar och
kompressorer med motor eller lurbin samt frikolvs-
kompressorer för gasturbiner); fläktar, blåsmaskiner

o.d.......................................................................................... ............ 4,5%

84.12     Luftkonditioneringsapparater bestående av motordri­ven fläkt och anordningar för reglering av luftens tem­peratur och fuktighet, allt hopbyggt till en enhet   .................................................................................... ............. 4,5 %

84.13     Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle eller gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater, mekaniska eldstadsrostar, mekaniska anordningar för avlägsnande av aska saml liknande anordningar:

A.  rostar till mekaniska eldstadsrostar   ...............................              fri

B.   andra   .............................................................................. ............ 4,7 %

84.14   Industri-och laboratorieugnar, icke elektriska......................... ............ 4.7%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   133

84.15    Kylskåp, kylmaskiner och annan kylutrustning (elek­triska och andra)                      4,7 %

84.16    Kalandrar och liknande valsmaskiner (andra än maski­ner för bearbetning eller valsning av metall eller för bearbetning av glas) samt valsar därtill   ................................................................................................              4,7%

84.17    Maskiner och apparater, även för laboratorier och även med elektrisk uppvärmning, för behandling av material genom förfaranden som inbegriper temperaturändring, säsom uppvärmning, kokning, röstning, destillering, rektifiering, sterilisering, pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning, förångning, kondensering eller avkylning, ej utgörande maskiner eller apparater av sådana slag som användes för hushållsbruk; varmvat­tenberedare, icke elektriska ........................................................................ ............ 4,7 %

84.18    Centrifuger; maskiner och apparater (andra än filter­trattar, mjölksilar o.d.) för filtrering eller rening av

vätskor eller gaser   ............................................................... ............ 4,7 %

84.19   Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av
flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater för
påfyllning, tillslulning, kapsylering eller etikettering av
flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, säckar eller andra
förpackningar; andra maskiner och apparater för för­
packning eller inslagning av varor; apparater för in-
pressning av kolsyra i drycker; diskmaskiner:

A. maskiner och apparater för rengöring, torkning, på­
fyllning, tillslutning, kapsylering eller etikettering

av flaskor eller andra förpackningar  ............................... ............ 3,7%

B.   andra................................................................................. ............ 4,7%

84.20   Vågar (med undantag av vågar känsliga för 0,05 g eller
mindre), inbegripet räkne- och kontrollvågar; vikter av

alla slag för vågar  ..................................................................              4,7%

84.21    Mekaniska apparater (även för handkraft) för uisprut-ning, spridning eller finfördelning av vätskor eller pulver; brandsläckningsapparaler (även laddade); sprutpistoler och liknande apparater; ångbläster- och sandblästerapparaler samt liknande apparater                       4,7%

84.22    Maskiner och apparater för lyftning eller annan hante­ring, lastning, lossning eller transport (t.ex. hissar, lyftblock, vinschar, lyftkranar, transportkranar, dom­krafter, taljor, telfrar, bandtransportörer och linbanor), ej utgörande maskiner eller apparater hänförliga till nr

84.23  ....................................................................................              4,7%

84.23   Maskiner och apparater, stationära eller rörliga, för
grävning, schaktning, planering, stampning, borrning
eller brytning av jord, sten, mineral eller malm (t.ex.
schaktmaskiner, kolbrytningsmaskiner, grävmaskiner,
skrapor, väghyvlar och sk. bull-dozers); pålningsma-
skiner; snöplogar utan egen framdrivningsanordning
(inbegripet utrustning till snöplogar).....................................              4,7%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   134

84.24    Maskiner och redskap för lantbruk eller trädgårdssköt­sel, avsedda för jordens beredning eller odling (t.ex. plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödsel-spridare); vältar för gräsmattor och idrottsplatser  ....              4,7%

84.25    Maskiner och redskap för skörd eller tröskning; halm-och foderpressar; slåttermaskiner och gräsklippnings-maskiner; rensningsmaskiner för spannmål, baljväxt­frön eller andra frön samt äggsorteringsmaskiner och andra sorteringsmaskiner för lantbmksprodukter (and­ra än maskiner av sådana slag som användes inom kvarnindusirin, hänförliga till nr 84.29)                                  4,7%

84.26    Maskiner och apparater för mejerihanteringen (inbegri­pet mjölkningsmaskiner)                       4,7%

84.27    Pressar och krossar samt andra maskiner och apparater av sådana slag som användes vid framställning av vin

eller cider eller vid beredning av fruktsaft e. d....................... ............. 4,7%

84.28    Andra maskiner och apparater för lantbruk, träd­gårdsskötsel, fjäderfäavel eller biodling; groningsap-parater försedda med maskinell utrustning eller upp­värmningsanordning; äggkläckningsapparaler och kycklingmödrar                      4,7 %

84.29    Maskiner och apparater av sådana slag som användes inom kvarnindustrin samt andra maskiner och appara­ter (andra än av lantbrukstyp) för bearbetning av spannmål eller torkade baljväxtfrön   ............              4,7%

84.30    Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat num­mer i detta kapitel, av sådana slag som användes inom följande livsmedelsindustrier: bageri-, konfektyr- och chokladindustrierna, industrier för tillverkning av ma­karoner, ravioli och liknande spannmålsbaserade fö­doämnen, industrier för beredning av kött, fisk, frukt eller köksväxter (inbegripet köttkvarnar och skärma­skiner) samt socker-och bryggeriindustrierna                             4,7%

84.31    Maskiner och apparater för tillverkning eller eflerbe­handling av pappersmassa, papper eller papp                         4,7%

84.32    Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, inbegri­pet trådhäftmaskiner                              4,7%

84.33    Skärmaskiner av alla slag, för papper eller papp; andra maskiner och apparater för bearbetning av pappers­massa, papper eller papp                   ................................................................................................ 4,3 %

84.34    Maskiner, apparater och redskap för typgjutning eller sättning; maskiner och apparater, andra än verktygs­maskiner enligt nr 84.45, 84.46 eller 84.47, för tillverk­ning av klichéer eller andra tryckformar (även cylin­driska); typer, matriser, klichéer och andra tryckfor­mar (även cylindriska); plåtar, cylindrar och litogra­fiska sienar, preparerade för grafiskt ändamål (t.ex. slipade, kornade eller polerade):

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                  135

A. klichéer och andra tryckformar  ......................................               4,7 %

B.  andra slag.............................................................................           fri

84.35   Tryckmaskiner (tryckpressar); hjälpapparater för an­
vändning vid tryckning:

A. cylinderpressar och rotaiionspressar samt hjälpap­
parater lill sådana pressar; delar därtill   .........................              fri

B,  andra   slag,   inbegripet   iläggningsapparater   som

anges till förtullning särskilt   .........................................               3,7%.

84.36    Maskiner för framställning av syntetiska eller regene-rerade lextilfibrer; maskiner av sådana slag som an­vändes för förarbetning av naturliga, syntetiska eller regenererade lextilfibrer; maskiner för spinning, tvin-ning, dubblering, spolning, rullning eller haspling av texlilgam (inbegripet inslagsspolningsmaskiner)   ..................................................               4,7%

84.37    Vävstolar, trikåmaskiner saml maskiner för tillverk­ning av överspunnet gam, tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten, flätor eller nätknytningar; maski­ner (inbegripet varpmaskiner och varpklistringsma-skiner) för förberedning av garn för användning i till

detla nummer hänförliga maskiner  .......................................               4,7%.

84.38   Hjälpmaskiner och hjälpapparater för användning till­
sammans med maskiner enligt nr 84.37 (t. ex. skaftma­
skiner, jacquardmaskiner, varp- och skottväktare samt
anordningar för skytlelväxling); delar och tillbehör
lämpliga atl användas uteslutande eller huvudsakligen
lill maskiner enligl detta nummer eller till maskiner
hänföriiga lill nr 84.36 eller 84.37 (t. ex. spindlar, spinn­
vingar, kardbeslag, kammar, spinnmunstycken, skytt-
lar, solv, skaftramar och trikåmaskinsnålar):

A.  trikåmaskinsnålar ............................................................              fri

B.   skyttlar och andra delar och lillbehör, av trä   ................ ............. 2,4%

C.  andra slag.........................................................................              4,7 %

84.39   Maskiner och apparater för tillverkning eller eflerbe­
handling av fill som längdvara eller i avpassade siyc­
ken, inbegripet maskiner för tillverkning av filthallar

samt hattformar   ..................................................................               4,7 %

84.40   Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengö­
ring, torkning, blekning, färgning, appretering, belägg­
ning eller annan eflerbehandling av textilgarn, textil­
vävnader eller andra textilvaror, även konfektionerade
(inbegripet IväUmaskiner för vållvätl och kemisk
tvätt); lägg-, rull- och skärmaskiner för vävnader e.d.;
maskiner av sådana slag som vid tillverkning av lino-
leummaltor eller andra golvbeläggningsmaterial an­
vändes för att anbringa massa på underlag av textilvara
eller på annat underlag; maskiner av sådana slag som
användes för tryckning av textilvaror, läder, tapeter,
omslagspapper,  linoleummattor eller annal  material

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   136

med likformigt återkommande mönster eller ord eller
med färg som läcker hela ytan samt graverade eller
etsade iryckplätar och tryckvalsar därtill    ...........................              4,7%

84.41   Symaskiner; möbler specielll konstruerade för syma­
skiner; symaskinsnålar:

A.  symaskinsnålar  ............................................................... ............ fri

B.  andra slag.......................................................................... ............. 7,3%

84.42    Maskiner och apparater (andra än symaskiner) för be­redning eller bearbetning av hudar, skinn eller läder (inbegripet skomaskiner)                      4,7 %

84.43    Konverlrar, gjutskänkar, gölkokiller och gjutmaskiner av sådana slag som användes inom metallindustrin:

A.  kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar

därtill................................................................................ ........... fri

B.   gölkokiller samt delar därtill    ......................................... ........... 2,4%

C.  andra slag.......................................................................... ........... 4,7 %

84.44   Valvsverk och valsar därtill:

A. obearbetade gjuigodsdelaljer   ...........................................              3,8%

B.  andra slag.......................................................................... ............ 4,7%

84.45   Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hård­
metall, ej utgörande maskiner hänförliga till nr 84.49
eller 84.50:

A.  spånavskiljande maskiner vägande per styck mer än

10000 kg..................................................................................... fri

B.   andra slag.......................................................................... ............ 4,7%

84.46    Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter, betong, asbestcement eller liknande mine­raliska material eller för bearbetning av glas i kallt tillstånd, andra än maskiner hänförliga till nr 84.49 ...             4,7%

84.47    Verktygsmaskiner för bearbelning av trä, kork, ben, hårdgummi, styv plast eller liknande hårda material, andra än maskiner hänförliga lill nr 84.49:

A.  barknings-. hyvel-, såg-, lim- och  pressmaskiner

samt svarvar   .................................................................              7,3 %

B.   andra:

1.    spånavskiljande verktygsmaskiner, ej hänförliga

till A   ......................................................................... ................ 6%

2.   andra maskiner   ......................................................... ............. 7,3 %

84.48    Tillbehör och delar lämpliga all användas uleslutande eller huvudsakligen till maskiner hänförliga till nr 84.45-84.47. inbegripet hållare för arbetsstycken eller veiklyg, självöppnande gänghuvuden, delningsdockor och annan hjälputrustning för verktygsmaskiner; verk­tygshållare lill alla slags handverktyg .................................................................. ............ 4,7%

84.49    Handverktyg, pneumatiska eller hopbyggda med icke elektrisk motor                      4,7%

84.50   Maskiner och apparater för svetsning, hårdlödning,

skäming eller yihärdning med gas .......................................... ............. 4,7%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   137

84.51   Skrivmaskiner, andra än skrivmaskiner med inbyggl räkneverk: chcckstämplingsapparatef                      4,7%

84.52   Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollap-parater,    frankostämplingsmaskiner,    biljettmaskiner

saml liknande m;iskiner med inbyggl räkneverk    ................................ 4,7%

84.53   Automatiska databehandlingsmaskiner och enheler därtill; magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data lill databäiare i kodad form saml maskiner för bearbelning av sådana data, ej annorstä­des nämnda ellci' inbegripna                          4,7 %

84.54   Andra maskiner och appaiatei för kontorsbruk (t.ex. hektografcr och stencilapparater, adresseringsma­skiner, maskiner för sortering, räkning eller förpack­ning av mynt, pennformeringsapparalei, hålslag och häftapparater)                              4,7%,

84.55   Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor o.d.) lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner av sådana slag som är hänförliga till nr

84.51. 84.52, 84.53 eller 84.54   ......................................................... 4.7%

84.56   Maskiner och apparater för sortering, siktning, avskilj­ning, tvättning, krossning, målning eller blandning av jord. sten. malm eller andra mineraliska ämnen i fasl form (inbegripet pulver- och pastaform); maskiner och apparater för agglomerering, gjutning eller formning av fasta mineraliska bränslen, keramiska massor, icke hårdnad betong, gips eller andra mineraliska produkter i pulvei- eller pastaform; maskiner för tillverkning av gjutformar av sand  ................................................................               4,7 %

84.57   Glasbearbetningsmaskiner (andra än maskiner för be­arbetning av glas i kallt lillslånd); maskiner för sam­mansättning av elektriska glödlampor och gasurladd-ningslampor eller av elektronrör och liknande rör:

A.  maskiner    ........................................................................               4,7%

B.  delar   ...............................................................................               3,7%

84.58   Försäljningsaulomaler (t.ex. frimärks-, cigarett-, choklad- och livsmedelsautomater), ej utgörande spel­automater                                 4,7 %

84.59   Maskiner och mekaniska apparater med självständiga arbelsuppgifter, ej hänförliga lill annat nummer i detta kapitel:

A.  slagg-granuleringsmaskiner samt delar därtill   ...............              fri

B.  andra slag.........................................................................              4,7%

84.60  Formflaskor för metallgjuterier; gjutformar av sådana
slag som användes för metall (andra än gölkokiller),
hardmetall, glas. mineraliska ämnen (t.ex. keramiska

massor, betong eller cement), gummi eller plast   .................              4,7%

84.61  Kranar, ventiler och liknande anordningar för rörled-
ningai. ångpannor, tankar, kar e.d., inbegripet redu-
cerventiler och lermoslatreglerade ventiler.............................              4,7%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   138

84.62    Kullager, rullager och nållager   ............................................. ............. 4,7%

84.63    Transmissionsaxlar, vevaxlar, lagerhus, glidlager, kugghjul, friktionshjul, kuggväxlar, växellådor och andra variabla utväxlingar, svänghjul, remskivor, lin­skivor, block, blockskivor och axelkopplingar................... ............. 4,7%

84.64    Packningar av metallplåt i förening med annat material (t. ex. asbest, filt eller papp) eller av flera skikt metall­folier; satser av packningar av skilda material, för ma­skiner, rörledningar e.d., i påsar, kuvert eller liknande förpackningar                                 4,7 %

84.65    Delar till maskiner eller apparater, ej försedda med elektriska kopplingsanordningar, isolatorer, spolar, kontaktelement eller andra elektriska anordningar och

ej hänförliga till annat nummer i detla kapitel .......................              4,7%.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                          139

85 kap. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel; delar därtUl

Anmärkningar

1.  Detta kapitel omfattar ej:

a.   filtar, dynor, fotpåsar o. d. med elektrisk uppvärmning; kläder, skodon, öron-
skydd och liknande artiklar avsedda att bäras av användaren, med elektrisk
uppvärmning;

b.   artiklar av glas enligl nr 70.11;

c.   möbler med elektrisk uppvärmning, enligt 94 kap.

2.        Nr 85.01 skall ej anses tillämpligt för varor nämnda i nr 85.08, 85.09 eller 85.21; kvicksilverströmriktare med metallbehållare tulllaxeras dock enligl nr 85.01.

3.        Nr 85.06 skall anses tillämpligt endasi för följande elektromekaniska maskiner och apparater av sädana slag som vanligen användes för hushållsbruk:

a.   dammsugare, golvbonare, maskiner för målning eller blandning av livsmedel,
fmktpressar och fläktar, oavsett viklen;

b.  andra maskiner och apparater under fömtsättning att vikten ej överstiger 20
kg per styck.

Numret är dock ej tillämpligt för diskmaskiner (nr 84.19), tvättcentrifuger och tvättmaskiner (nr 84.18 och 84.40), manglar och strykmaskiner (nr 84.16 och 84.40), symaskiner (nr 84.41) saml elektriska värmeapparater (nr 85.12).

4.   Med "tryckta kretsar" i nr 85.19 skall förstås kretsar, som med något trycknings-
förfarande (t.ex. prägling, plätering eller etsning) eller med filmkretsleknik er­
hållits genom utformning på etl isolerande underiag av ledande element, kontak­
ter eller andra tryckta komponenler (t.ex. induktansspolar, motstånd och kon-
densatorer), ensamma eller sammanbundna enligt ett fömtbestäml mönster, and­
ra än element som kan alstra, likrikta, modulera eller förstärka en elektrisk signal
(t. ex. halvledarelement).

Uttrycket "tryckta kretsar" omfallar ej kretsar i förening med andra element än sådana som erhållits under tryckningsprocessen. Tryckta kretsar får dock vara försedda med icke tryckta förbindningselemenl. Tunn- eller tjockfilmskretsar in­nehållande passiva och aktiva element erhållna under samma tekniska process skall tulltaxeras enligt nr 85.21.

5.  För tillämpning av nr 85.21 gäller:

A.  Med "dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenler eller halvle­
darelement" skall förstås sädana komponenler eller element, vilkas funktion
är t>eroende av förändringar i resistiviteten under inverkan av ett elektriskt
fält;

B.  Med "elektroniska mikrokretsar" skall förstås:

a.  byggblock av typen knippemoduler, gjutna moduler, mikromoduler och
liknande, bestående av diskreta, aktiva eller både aktiva och passiva mi­
niatyrkomponenter som kombinerats och sammankopplats;

b.  integrerade monolitkretsar i vilka kretselemenlen (dioder, transistorer,
motstånd, kondensatorer, förbindelseledningar etc.) framställs i massan
(huvudsakligen) och på ytan av etl halvledande material (t. ex. dopad kisel)
och är oskiljaktigt förbundna med varandra;

c.  integrerade hybridkretsar i vilka passiva och aktiva element, en del erhåll­
na genom tunn-eller tjockfllmsleknik (motstånd, kondensatorer, förbindel­
seledningar etc), andra genom halvledarteknik (dioder, transistorer, integ­
rerade monolitkretsar etc), kombinerats praktiskt taget odelbart på etl en­
da isolerande underlag (glas, keramik elc). Dessa kretsar kan även inne­
hålla diskreta miniatyrkomponenler.

Vid tulltaxering av i denna anmärkning definierade aniklar skall nr 85.21 äga fö­reträde framför vaoe annat lulltaxenummer som skulle kunna ifrågakomma med hänsyn särskill till artiklamas funktion.

85.01 Följande elektriska artiklar: generatorer, motorer, om­
formare (roterande eller statiska), transformatorer, lik-
riktare och induktansspolar .................................................              4,7 %

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   140

85.02   Elektiomagneter; permanenta magneier saml varor av
speciella malerial. utgörande ämnen till sådana magne-
ter: magnetchuckar och andra elektromagnetiska eller
permanentmagnetiska uppspänningsanordningar för
arbetsstycken: elektromagnetiska kopplingar; elektro­
magnetiska bromsar; elektromagnetiska lyftdon.................... ............. 4,7%

85.03   Galvaniska element och batterier  ..........................................               7,3%

85.4        Elektriska ackumulatorer........................................................              4,7%

85.5        Hand verktyg med inbyggd elektrisk motor...........................              4,7%

85.6        Elektromekaniska   hushållsapparater   med    inbyggd

elektrisk motor....................................................................... ............. 5,6%

85.07   Rakapparater och hårklippningsmaskiner med inbyggd

elektnsk motor .......................................................................              4,7 %

85.8        Elektrisk start- och tändningsutrustning för förbrän­ningsmotorer (inbegripet tändmagneter, tändgenerato-rer. tändspolar, startmotorer, ländslifl och glödtänd-slift): generatorer (för likström eller växelström) och bakströmsreläer för användning tillsammans med för­bränningsmotorer                 ................................................................................................ 4,7%

85.9        Elektrisk belysnings- och signalutmstning, elektriska vindruietorkare samt elektriska avfrostnings- och av-imningsanordningar, för cyklar eller motorfordon ....                                                                                     4,7%

85.10     Bärbara elektriska batteri- eller generatorlampor, and­ra än lampor hänföriiga till nr 85.09                       4,7%

85.11     Elektriska ugnar samt apparater för induktiv eller di-elcktrisk uppvärmning, för industri- eller laboratorie­bruk; elektriska eller med laser arbetande maskiner

och apparater för svetsning, lödning eller skäming ...                            4,7%

85.12   Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare;
elektriska apparater för uppvärmning av marken samt
elektriska apparater för rumsuppvärmning; elektriska
apparater för hårbehandling (t.ex. hårtorkningsappa-
rater, onduleringsapparater och hårtångs varmare)
samt elektriska stryk- och pressjärn; elektriska vär­
meapparater för hushållsbruk; elektriska värmemol-
stånd. andra än sådana av kol;

A. elektriska stryk- och pressjärn saml delar därtill

(andra än värmemotstånd) ............................................... ............ 5,6%

B.  andra slag.......................................................................... ............ 4,7%

85.13     Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådlelegrafi (inbegripet sådana apparater för bärfrekvenssystem) .       4,7%

85.14     Mikrofoner och stativ därtill; högtalare; tonfrekvens-förstärkare:

A.  mikrofoner och mikrofonstativ samt delar därtill ..                         6,4%

B.  högtalare  och  tonfrekvensförstärkare  samt  delar

därtill  ...............................................................................              9,8%

85.15   Apparater för sändning eller mottagning av radiotele-
foni eller radiotelegrafi; apparater för sändning eller

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    141

mottagning av rundradio eller television (inbegripet mottagare hopbyggda med apparater för upptagning el­ler återgivning av ljud) samt lelevisionskameror; appa­rater för radionavigering, radarapparater samt appara­ter för radiomanövrering, radiostyming e. d.:

A.  apparater för mottagning av radiotelegrafi eller ra-
diotélefoni, inbegripet kombinerade sändare-mot­
tagare; rundradiomottagare; lelevisionsmotlagare,
inbegripet monitorer; kombinerade rundradio- och
televisionsmottagare, inbegripet mottagare med in­
byggd graminofon eller bandspelare; delar till appa­
rater för mottagning av radiotelegrafi, radiotelefoni.
rundradio eller television   ............................................... ............. 9.8%

B.  andra slag, inbegripet reläapparaler  ................................ ............ 6,4%

85.16   Elektrisk trafikövervakningsutrustning för järnvägar,
landsvägar, gator, floder eller kanaler samt ulrustning

för liknande ändamål i hamnar eller på flygfält......................              4.7%

85.17   Elektriska signalapparater, akustiska eller visuella (så­
som ringklockor, sirener, signaltablåer samt tjuv- och
brandlarmsapparater), andra än apparater enligt  nr

85.09 eller 85.16  ..................................................................              6,4%

85.18   Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla:

A.  kondensatorer och delar därtill vägande högst 250 g

per styck  ....................................................................... ............ 7.7 %

B.  andra slag.........................................................................              4,7 %

85.19   Elektriska apparater och andra artiklar för slulning och
brytning av elektriska kretsar, för skyddande av elek­
triska kretsar eller för åstadkommande av anslutning
till eller förbindelse i elektriska kretsar (t. ex. ström­
ställare, reläer, säkringar, överspänningsavledare,
stölvågsfilter, stickproppar, glödlampshållare och
kopplingsdosor); motstånd, fasta eller variabla (inbe­
gripet potentiometrar), andra än värmemotstånd;
tryckta kretsar; kopplingstavlor och manöverpaneler:

A.  smältsäkringar:

1.   av keramiskl material............................................                 9 %

2.   av annat material................................................... ............ 7,3 %>

B.  motstånd.......................................................................... ............. 7.3 %

C.  glödlampshållare, vägande per styck;

1.          högsl 500 g  ......................................................... ............... 9 7t

2.    mer än 500 g..........................................................              7,3 %

D.  andra slag, inbegripet delar till artiklar enligt A-C                        6,4%

85.20   Elektriska glödlampor och elektriska gasurladdnings-
lampor (inbegripet lampor för infrarött eller ultravio-
leti ljus); båglampor:

A.  meialltrådslampor ...............................................  100 kg               215: -

B.  socklar till glödlampor...................................................... .................. fri

C.  andra slag, inbegripet delar, andra än socklar, till
glödlampor....................................................................... ............. 4,7 %

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   142

85.21   Elektronrör (glödkatodrör, kallkatodrör och fotoka-
lodrör), inbegripet gasfyllda rör, katodstrålerör, rör för
lelevisionskameror och för kvicksilverströmriktare;
fotoceller: monterade piezoelektriska kristaller; dio­
der; transistorer och liknande halvledarkomponenler
eller halvledarelement; lysdioder; elektroniska mik­
rokretsar:

A.  ventilrör till röntgenapparater samt delar därtill ...                        fri

B.  katodstrålerör saml rör för televisionskameror   ...                         3,7%

C.  elektroniska mikrokretsar; dioder, transistorer och

liknande halvledarkomponenler; lysdioder   ................... ............. 4,3%

D.  andra slag.........................................................................              4,7 %

85.22   Elektriska maskiner och apparater med självständiga
arbetsuppgifter, ej hänförliga till annat nummer i detta

kapitel...................................................................................               6,4%

85.23   Isolerad elektrisk tråd, kabel (även koaxialkabel),
stång o. d. (inbegripet lackerade eller anodoxiderade),
även med kopplingsanordningar:

A. med mantel av bly eller annan metall.............................. ................ 6%

B.  andra slag.........................................................................              7,3 %

85.24   Kolborstar, båglampskol, kol för galvaniska element,
kolelektroder och andra artiklar av kol, av sådana slag
som användes för elektriskt ändamål:

A.  vägande per styck 3 kg eller däröver:

1.   grafiterade  ..................................................  100 kg                 2: -

2.   andra slag .................................................................              fri

B.   vägande per styck mindre än 3 kg:

1.   kolborstar............................................................................... 4,7 %

2.   andra slag..................................................... 100 kg                10: -

85.25   Eleklriska isolatorer, oavsett materialet:

A.  av keramiskl material   ....................................................                  8%

B.  av annat material   ...........................................................              7.3 %

85.26   Isolerdetaljer (med undanlag av isolatorer hänförliga
lill nr 85.25) för elektriska maskiner eller apparater el­
ler för annat elektriskt ändamål, utgörande detaljer
hell av isolermaterial bortsett från mindre metalldelar
som ingjutits eller inpressals i massan i samband med
tillverkningen och som är avsedda uteslutande för
sammanfogning:

A.  av plast ........................................................................... ............ 11,5 %

B.  av keramiskl material   ....................................................                   8 %

C.  av annal material   ........................................................... .............. 7,3 %

85.27   Elektriska isolerrör samt förbindningsdetaljer därtill,

av oädel metall, invändigt belagda med isolermaterial.                         3,8%

85.28   Elektriska delar till maskiner och apparater, ej utgö­
rande varor hänförliga till något av de föregående num­
ren i detta kapitel ..................................................................              6,4 %

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   143

86 kap. Lok och annan rullande järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar därtill; stationär järnvägs- och spårvägsmateriel; traFik-signalutrustning (ej elektriskt manövrerad) av alla slag

Anmärkningar

1.   Detta kapitel omfatlar ej:

a.   järnvägs- och spårvägssliprar av trä eller betong saml spårbanesektioner av
betong för svävlåg (nr 44,07 eller 68. II);

b.  banbyggnadsmateriel avjäm eller stål för jäm vägar eller spårvägar, hänföriig
lill nr 73.16;

c elektriskt manövrerade signalapparater hänförliga till nr 85.16.

2.  Nr 86.09 skall anses tillämpligt för bl. a.:

a.   hjulaxlar, hjul, hjulringar av metall, fälgar, nav och andra delar lill hjul;

b.   ramar, underteden och boggier;
c  lagerboxar; bromsapparater;

d.  buffertar för rollande materiel; koppelanordningar och vagnsbälgar;

e.  vagnskorgar.

3.   Om ej annat följer av bestämmelsema i anm. 1 ovan skall nr 86.10 anses tillämp­
ligt för bl. a.:

a.  sammansatta spär, vändskivor, stoppbockar och lastmallar;

b.   semaforer och mekaniska signalskivor saml mekaniska manövreringsanord­
ningar för plankorsningar, signaler eller spårväxlar, även om de är försedda
med elektriska belysningsanordningar.

86.02   Elektriska lok för ackumulatordrift eller drivna med

kraft från yttre elektrisk kraftkälla .......................................               4,7%

86.3        Andra lok; tendrar.................................................................. ............. 4,7%

86.4        Motorvagnar för jämvägar eller spårvägar samt mo-lordressiner                5,6%

86.5        Personvagnar och resgodsvagnar för järnvägar eller spårvägar; sjukvagnar, fångvagnar, undersökningsvag­nar, postvagnar och andra liknande specialvagnar för jämvägar  ................................................... ............. 3,8%

86.6        Rullande järnvägs- och spårvägsmateriel av följande slag; verkstadsvagnar, kranvagnar och andra service­vagnar; dressiner, andra än motordressiner............................................................................................... ............. 3,8%

86.7        Godsvagnar för jämvägar eller spårvägar  .............................. ............. 3,8%

86.8        Godsbehållare (containers) speciellt konstmerade och utmstade för befordran med ett eller flera slag av transportmedel                        3,8 %

86.9        Delar till lok eller annan rullande järnvägs- eller spår­vägsmateriel:

A.  bromsapparater samt delar därtill .................................... ............ 4,7%

B.  andra slag.......................................................................... ............. 3,8%

86.10   Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel; mekanisk
utmstning, ej elektriskt manövrerad, för signalering till
eller övervakning av vägfordon, rälgående fordon eller
andra fordon, fartyg eller luftfartyg; delar till i detla

nummer nämnd materiel eller utmstning................................               3,8%

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                             145

87 kap. Fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel, samt delar därtill

Anmärkningar

Tulllaxenumren i detta kapitel skall ej anses tillämpliga för mllande järnvägs- eller spårvägsmateriel avsedd att framföras uteslutande på räls.

1. För tillämpning av detta kapitel gäller atl traktorer anses utgöra fordon som är konstmerade huvudsakligen för dragande eller skjutande av annat fordon eller av maskiner, redskap eller last, även om de har smärre utrymmen som gör det möj­ligt att i samband med deras huvudsakliga användning medföra verklyg. utsade, gödselmedel eller andra varor,

2.      Motorfordonsunderreden försedda med motor och förarhytt skall hänföras till nr 87.02 och ej lill nr 87.04.

3.      Nr 87.10 skall ej anses tillämpligt för bamcyklar som ej är försedda med kullager och ej heller för bamcyklar som. trots att de är utmstade med kullager, ej är konstmerade som vanliga cyklar för vuxna. Sådana bamcyklar skall hänföras till nr 97.01.

 

87.1        Traktorer (andra än draglmckar hänförliga lill nr 87.07), även försedda med kraflutiag. vinschar eller remskivor                     7,3 %

87.2        Motorfordon för person- eller godsbefordran (inbegri­pet sportfordon, andra än fordon enligl nr 87.09):

A.  personbilar, även i delar för sammansättning  ................                  9%

B.  andra slag.........................................................................             13,1 %.

87.03   Bilar för speciella ändamål (såsom bärgningsbilar,
brandbilar, slegbilar, bilar med anordning för sopning.
snöplogning eller spolning, kranbilar, sirälkastarbilar.
verkstadsbilar och röntgenbilar), ej hänförliga till nr

87.02..................................................................................... ............. 9,8%

87.04   Underreden försedda med motor, lill motorfordon
hänföriiga till nr 87.01, 87.02 eller 87.03:

A.  underreden till traktorer   ............................................... ............. 7.3 %

B.  underreden till andra fordon:

1.    till personbilar  ..........................................................               9,8 %

2.   till andra fordon.........................................................             13.1 %

87.05   Karosserier (inbegripet förarhytter) till molorfordon
hänföriiga till nr 87.01, 87.02 eller 87.03:

A.  till personbilar ................................................................               9,8%

B.  till andra fordon   ............................................................             13.1%

87.06   Delar och tillbehör till molorfordon hänförliga till nr
87.01, 87.02 eller 87.03:

A.  till traktorer ....................................................................               7,3%

B.  till andra fordon   ............................................................ ................ 9%

87.07   Truckar av sådana slag som användes i fabriker, maga­
sin eller hamnområden eller pa flygplatser för korla
transporter eller för hanlering av gods (t.ex. flakiruc-
kar, gaffehmckar och gränsleiruckar); dragiruckar av

10   Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    146

sädana slag som användes pä järnvägsperronger; delur

till i della nummer nämnda fordon   .......................................              4,7%

87.8        Stridsvagnar och andra motordrivna pansrade strids-fordon, även utmstade med vapen, samt delar lill såda­na fordon                         fri

87.9        Motorcyklar och mopeder saml cyklar försedda med hjälpmotor, med eller utan sid vagn: sidvagnar av alla slag:

A.  mopeder, cyklar försedda med hjälpmotor samt
motorcyklar med förbränningskolvmotor med en
cylindervolym av högsl 245 cm  ...................................... ............. 6,9%

B.  andra motorcyklar; särskilt inkommande sidvagnar                         4,7%

87.10     Cyklar (inbegripet trehjuliga iransporicyklar) utan mo­tor                         1 st.          9:20

87.11     Invalidvagnar med eller utan molor eller annan meka­nisk framdrivningsanordning:

A. invalidvagnar med molor eller annan mekanisk
framdrivningsanordning  .................................................. ............ fri

B.  andra slag..........................................................................               4,7%

87.12   Delar och lillbehör till artiklar hänföriiga till nr 87.09,

87.10 eller 87.11   ..................................................................              6,9%

87.13     Barnvagnar och delar därtill.....................................................              4,7%

87.14     Andra fordon (inbegripet släpfordon) utan mekanisk framdrivningsanordning saml delar därtill                              4,7%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                              147

88 kap. Luftfartyg och delar därtill; fallskärmar; katapulter och lik­nande startanordningar för luftfartyg; markträningsapparater för flygutbildning

Anmärkning

Till luftfartyg hörande och med dem inkommande lillbehör och invenlarier tulllaxe­ras tillsammans med luftfartygen; för tillbehör och inventarier som för varaktigt än­damål föres från luftfartyg skall erläggas tull enligl vad i taxan annars föreskrives för varor av ifrågavarande slag. om ej generaltullslyrelsen med hänsyn till omständighe­tema finner att tull ej bör utgå.

88.1                   Ballonger och luftskepp..................................................... ......... fri

88.2                   Flygmaskiner, segel- och glidflygplan  saml drakar;

s. k. rolochuies....................................................................           fri

88.3                   Delar lill varor hänföriiga lill nr 88.01 eller 88.02............           fri

88.4                   Fallskärmar samt delar och lillbehör därtill......................            4,7%

88.5                   Katapulter och liknande siartanordningar för luftfar­tyg; markträningsapparater för flygutbildning; delar till

i della nummer nämnda artiklar...............................................               fri

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                  149

89 kap. Fartyg samt annan flytande materiel Anmärkning

Fartygsskrov, ej färdigbyggda eller ej kompletta fartyg i sammansatt, i ej samman­satt eller i isärtaget skick saml kompletta fartyg i ej sammansatt eller i isärtaget skick skall tulltaxeras enligt nr 89.01 om de ej har huvudsaklig karaklär av fartyg av speciellt slag.

Till fartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier tulltaxeras tillsammans med fartygen; för tillbehör och inventaner som föres i land för varaktigt ändamål från tullfria eller ofönullade fartyg, ävensom för sådana artiklar som för­värvats särskilt i ullandet och som inkommer med här tillverkade eller fömt förtuUa-dc fartyg av tullbelagt slag, erlägges tull enligl vad i taxan annars föreskrives för va­ror av ifrågavarande slag, om ej generaltullstyrelsen med hänsyn till omständighe­tema finner att tull ej bör utgå.

89.01   Fartyg, ej hänförliga till någol av de följande numren i
detta kapitel:

A.  krigsfartyg ......................................................................             fri

B.  fiskefartyg  .....................................................................             fri

C.  lustfartyg  ......................................................................             4,7%

D.  andra slag:

1.         avjäm, med en bmtlodräktighel av högst 70 ton                      4,7%

2.         andra......................................................................... ............ fri

89.02   Farlyg speciellt konstmerade för bogsering (bogserbå­
tar) eller påskjutning av andra fartyg:

A.  av järn, med en bmllodräktighet av högst 70 ton ..                       4,7%

B.  andra...............................................................................              fri

89.3       Fyrskepp, flodspmlor, mudderverk av alla slag, pon-tonkranar och andra fartyg i fråga om vilka förflytt­ningen är av underordnad betydelse i förhållande till deras huvuduppgift; flytdockor; flytande eller ned-sänkbara borrnings- eller produktionsplattformar ....        fri

89.4       Fartyg avsedda att upphuggas..............................................                fri

89.5       Annan flytande materiel än fartyg (t.ex. kassuner, bryggor, bojar och sjömärken)                     fri

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                           151

90 kap. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instruinent och apparater fbr mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater; delar därtill

Anmärkningar

1.  Detta kapitel omfattar ej:

a.  aniklar av sådana slag som användes i maskiner, apparater eller instmment.
av nijukgummi, hänförliga till nr 40,14. av läder eller konstläder, hänförliga till
nr 42,04. eller av textilmaterial (nr 59.17);

b.  eldfasta varor enligl nr 69,03; laboratorieartiklar samt aniklar för kemiskt el­
ler annal tekniskt bmk. enligt nr 69.09;

c.  speglar av glas, ej optiskt bearbetade, hänförliga till nr 70.09. och speglar av
oädel eller ädel metall, ej utgörande optiska element, hänförliga lill nr 83.06
eller 71 kap.;

d.  varor hänförliga till nr 70.07. 70.11. 70,14, 70,15. 70.17 eller 70.18:

e.  delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av
oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmän­
het tulltaxeras enligl nr 39.07);

f.  pumpar försedda med mäianordningar, enligt nr 84,10; räkne- och kontrollvä­
gar samt särskilt inkommande vikter för vågar (nr 84.20); maskiner och appa­
rater för lyftning eller annan hanlering. enligl nr 84.22; hjälputrustning för in­
slällning av arbetsstycken eller verktyg i verktygsmaskiner, enligt nr 84.48.
inbegripet hjälpulmstning med optiska skalavläsningsanordningar (t.ex. op­
tiska delningsdockor), dock med undantag av sådana som i sig själva huvud­
sakligen utgör optiska instmment (t. ex. inställningsmikroskop); ventiler och
andra artiklar enligt nr 84,61;

g.  sökarlyklor och strålkastare av sådana slag som användes på motorfordon,
enligl nr 85.09, ävensom apparater för radionavigering samt radarapparaler.
enligt nr 85.15;

h. kinoapparater för upptagning, återgivning eller åtempptagning av ljud helt på magnetisk väg (nr 92.11). magnetiska tonhuvuden (nr 92,13);

ij. aniklar enligt 97 kap.;

k. mälkärl, vilka skall tulllaxeras som varor av det material varav de är tillverka­de;

I, spolar, rullar och liknande artiklar (vilka skall tulllaxeras efter materialets be­skaffenhet, t. ex. enligl nr 39.07 eller femionde avd.).

2.  Om ej annat följer av anm. I ovan skall delar och tillbehör som är lämpliga att an­
vändas uleslutande eller huvudsakligen till maskiner, apparater, instmment eller
andra artiklar, hänförliga till något nummer i detta kapitel, tulltaxeras på följande
sätt:

a.  delar och lillbehör som i sig själva utgör maskiner, apparater, instmment eller
andraaniklar (inbegripet optiska element enligt nr 90.01 eller 90.02) enligt nå­
got särskill nummer i delta kapitel eller i 84, 85 eller 91 kap. (annat än nr 84.65
och 85.28) skall tulllaxeras enligt ifrågavarande nummer;

b.  andra delar och tillbehör skall tulllaxeras enligl nr 90.29 om de motsvarar be­
skrivningen i detta nummer; i annat fali skall de tulllaxeras enligt samma num­
mer som den maskin, apparat, instrumenl eller annan artikel för vilken de är
avsedda.

2: 1 Beslämmelsen i tolkningsregel 2 a (se allmänna bestämmelser i böoan av tull­taxan) angående vara som vid förtullningen är isärtagen eller icke hopsatt lillämpas även för vara enligt 90 kap. vars delar anges lill förtullning vid skilda tillfällen, om den tullskyldige yrkar det.

3.       Nr 90.05 skall ej anses tillämpligt för astronomiska kikare av sådana slag som ej är lämpliga för observationer på jordytan (nr 90,061 och ej heller för kikarsikten för montering på eldvapen, periskop för montering i ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för maskiner, apparater eller instmment enligt detta kapitel: sådana kikarsikten, periskop och kikare skall tulllaxeras enligt nr 90.13,

4.   Optiska apparater och instmment för mätning eller kontroll som enligt lydelsen av tulltaxenumren skulle kunna tulltaxeras både enligt nr 90,13 och enligl nr 90.16 skall tulltaxeras enligt nr 90.16,

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   152

5.   Nr 90,28 skall anses tillämpligt endasi för:

a,  instrument och apparater för mätning eller kontroll av elektriska storheter;

b,   maskiner, apparater och instmment av sådana slag som är beskrivna i nr
90,14. 90,15. 90,16. 90.22. 90.23. 90,24. 90,25 och 90 27 (andra än strobo-
skop). vilkas funktion är beroende av ett elektriskt fenomen som varierar med
den faktor som skall sökas eller automatiskt regleras:

c instmment och apparater för mätning eller påvisande av alfa-, beta-, gamma-eller röntgenstrålning, kosmisk strålning eller liknande strålning;

d, instrument och apparater för automatisk reglering av elektriska storheter ävensom instmment och apparater för automatisk reglering av icke elektriska storheter, vilkas funktion är beroende av etl elektriskt fenomen som vanerar med den faktor som skall regleras.

6.   Lådor, askar, etuier, fodral och Uknande förvaringspersedlar som anges lill
förtullning gemensamt med aniklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsam­
mans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna
vid försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som
anges lill förtullning särskill skall tulllaxeras enligt de nummer till vilka de i och
för sig är hänförliga.

90.01   Linser, prismor, speglar och andra optiska element,
oavsett materialet, omonterade, andra än sådana ele­
ment av glas som ej är optiskt bearbetade; skivor och

plattor av polariserande malerial...........................................                 fri

90.02   Linser, prismor, speglar och andra optiska element,
oavsett materialel, monterade, utgörande delar eller
tillbehör till instrument eller apparater, andra än såda­
na element av glas som ej är optiskt bearbelade:

A.  kameraobjekliv samt delar och lillbehör därtill, vä­
gande mer än 3 kg per styck; optiska sökare lill ka­
meror samt delar och lillbehör därtill............................... ............. 2,4%

B.   andra slag........................................................................               4,1%

90.3        Bågar och infattningar samt delar därtill, för glasögon, pincenéer, lomjeiler e.d                         3,8%

90.4        Glasögon, pincenéer. lornjeiter o.d., avsedda för syn-korrektion , som skydd för ögonen eller för annat ända­mål                 3,8%

90.5        Kikare (monokulära och binokulära), inbegripet pris­makikare                   fri

90.6        Astronomiska instmment (t.ex. spegelieleskop, meri­diancirklar och ekvaiorialer) saml stativ därtill, med undanlag av radioastronomiska inslmmenl...............................................................................              fri

90.7        Siillbildskameror; blixtljusapparaler och blixtlampor för fotografiskt bruk. andra än gasurladdningslampor enligt nr 85.20:

A.  siillbildskameror saml delar och lillbehör därtill, ej
hänförliga lill B:

1.   vägande högsl 3 kg per styck..................................... ............ 4,7%

2.   andra .........................................................................               2,4%

B.   kassetter, slutare. bländare och icke optiska sökare

till stillbildskameror saml delar och tillbehör därtill                      2,4%

C.  blixtljusapparaler och blixllampor för fotografiskt

bruk saml delar och lillbehör därtill ............................... ............. 4,7%

90.08    Kinokameror. kinoprojektorer samt ljudupptagnings-

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                  153

och   Ijudatergivningsapparaier   för   kinematografiski bmk: alla slags kombinationer av dessa apparater:

A.  kinokameror, även kombinerade med Ijudupptag-
ningsapparaier. saml delar och lillbehör därtill, ej
hänförliga lill B:

1.   vägande högsl 3 kg per styck  ................................... ............ 4,7 %

2.   andra .........................................................................              2,4%

B.   kassetter, sluiare. bländare och icke optiska sökare

lill kinokameror sami delar och tillbehör därtill ...                         2,4%

C.  andra slag.........................................................................              4,7%

90.9       Stillbildsprojektorer; fotografiska (andra än kinemato-grafiska) förstorings- och förminskningsapparater ....           4,7%

90.10    Apparater och utmstning av sådana slag som användes i foio- eller kinolaboralorier, ej hänförliga lill annat nummer i detta kapitel; fotokopieringsapparater (med opiiski system eller av kontakttyp) och värmekopie­ringsapparater; projektionsdukar:

A.  foiokopieringsapparater med optiskt syslem..................              2,4%

B.  andra slag, inbegripet delar och tillbehör till appara­
ter enligl A ......................................................................              4,7 %

90.11    Elektron- och protonmikroskop samt elektron- och prolondiffraktionskameror                       fri

90.12    Optiska mikroskop, även försedda med anordningar

för fotografering eller projicering av bilden...........................              4,7%

90.13  Optiska apparater och instmment samt andra optiska
artiklar (inbegripet strålkastare men ej andra belys­
ningsartiklar), ej hänföriiga till annat nummer i detta

kapiiel: lasrar, andra än laserdioder.......................................              4,7%

90.14  Inslmmenl för geodesi (inbegripet fotogrammetrisk
geodesi), lantmäteri, hydrografi, navigation, meteoro­
logi, hydrologi och geofysik; kompasser; avslåndsmä-

lare   ......................................................................................              4,7%

90.15    Vägar känsliga för 0.05 g eller mindre, även med tillhö­rande vikter             4,7%

90.16    Ritinsirumenl, rilsinsimmenl, räkneinstmment, ritap-paraier, paniografer. räkneslickor, räkneskivor o.d.; instrument och apparater för mätning eller kontroll, ej hänförliga lill annat nummer i delta kapitel (t.ex. mik­rometrar, skjutmåti, tolkar, mätstockar och balanse-ringsapparaler); profilprojeklorer ................................................................... ............ 4,7%

90.17    Medicinska och kimrgiska instmment och apparater (även för landläkar- eller veterinärbmk), inbegripet elektromedicinska apparater samt instmment för ögon­undersökning .........................................              4,7%

90.18    Apparater för mekanoterapi; massageapparater; appa­rater för psykotekniska undersökningar; apparater för konstgjord andning, ozonlerapi, syreterapi eller aero-sollerapi samt liknande apparater; andningsapparater (inbegripet gasmasker o.d.)                   4,7%

 

Prop. 1979/80: 24.    Del A                                                                                   154

90.19   Ortopediska artiklar, medicinsk-kimrgiska gördlar,
brockband o. d., spjälor och andra artiklar för behand­
ling av fraklurer; konstgjorda lemmar, ögon, länder
och andra kroppsdelar; hörapparater för hörselskada­
de och andra artiklar avsedda au bäras av användaren,
att hållas i handen eller alt inplateras i kroppen för att
kompensera en defekt eller etl handikapp:

■A. hörapparater för hörselskadade saml delar därtill                          2,4%

B. andra slag........................................................................... ............. fri

90.20   Apparater baserade pa utnyltjandel av röntgenstrålar
eller av strålning frän radioakliva ämnen (inbegripet
radiografi- och radiolerapiapparater); röntgengenera­
torer: röntgenrör; röntgenskärniar; högspänningsgene-
ratorer för röntgen; manöverpaneler och manöverpul-
peter för röntgenapparaiur; bord, stolar o.d. för rönt­
genundersökning eller röntgenbehandling:

A.  rönlgenrör samt delar därtill.............................................. ............ fri

B.  apparater baserade på utnyltjandel av strålning från
radioaktiva ämnen   .......................................................... ............. 4,7 %

C.  andra slag...........................................................................               4,2 %

90.21    Insuumeni. apparater, modeller o.d. avsedda enbarl för demonsiralionsändamäl (t.ex. vid undervisning el­ler pä utställningar), ej lämpliga för annan användning                                                                                   fri

90.22    Maskiner och apparater för mekanisk provning av h;irdhei. hållfasthet, sammanpressbarhet, elasticilet eller liknande egenskaper hos material (t. ex. metaller,

trä. textilvaror, papper eller plaster)...................................... .............. 4,7%

90.23   Areometrar och liknande instrument; termometrar,
pyromeirar. barometrar, hygromeirar och psykromel-
rar, även registrerande; alla slags kombinationer av

dessa instrumenl.....................................................................                4,7%

90.24     Inslmmenl och apparater för mätning, kontroll eller automatisk reglering av gasers eller vätskors ström­ning, nivä. tryck e. d. eller för automatisk temperatur-reglering (t.ex. manometrar, termostater, nivåmäiare. genomströmningsmätare. värmeförbmkningsmätare och automatiska dragregulatorer). ej utgörande artiklar hänföriiga till nr 90.14                    6,2%;

90.25     Instrumenl och apparater för fysikalisk eller kemisk analys (såsom polarimeirar, refrakiometrar, spektro­metrar och gasanalysapparaler); instmment och appa­rater för mätning eller kontroll av viskositet, porositei, dilatation, ytspänning e.d. (säsom viskosimeirar, po-rosiietsmetrar och dilaiomeirar); instmment och appa­rater för mätning eller konlroll av värmemängd, Ijusin-lensiiei eller ljudnivå (såsom folometrar, inbegripet exponeringsmätare, och kalorimeirar); mikrotomer. ..                            6,2%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                  155

90.26    Förbruknings- och produkiionsniätare för gaser. v;its-kor eller elektricitet; kalibreringsmätare för sädana in­slmmenl                              4,7 %.

90.27    Varvräknare, produklionsräknare. taxametrar, vägmä-tare. stegräknare o.d. samt hastigheismätare (inbegri­pet   magnetiska   hastigheismätare)   och   takometrar

(andra än artiklar hänförliga till nr 90.14): slroboskop .                     4,7%.

90.28   Elektriska instmment och apparater för mätning, kon­
troll, analys eller automatisk reglering:

A. instmment för lödning......................................................              fri

B.  andra slag.........................................................................               6,2%

90.29   Delar och lillbehör som är lämpliga atl användas uie­
slulande eller huvudsakligen lill en eller flera aniklar
hänföriiga lill nr 90.23, 90.24, 90.26. 90.27 eller 90.28 .                     6,2%

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                  157

91 kap. Ur och delar därtill

Anmärkningar

1, Med ordet 'Tickursverk" i nr 91.02 och uttrycket "verk till fick- eller armbands-ur" i nr 91.07 förstås urverk reglerade av balans och spiralfjäder eller av nägot annat system som kan fastställa lidsintervaller och med en tjocklek ej överstigan­de 12 mm, då de mätes inklusive verkbotten, bryggor och eventuella ytterbott-nar.

2,        Nr 91,07 och 91.08 skall ej anses tillämpliga för mekaniska verk, drivna av fjäder eller lod men ej försedda eller avsedda att förses med gångsegment (nr 84,08),

3,        Della kapitel omfattar ej delar med allmän användning enligl definitionen i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmänhet tulllaxeras enligt nr 39.07). Kapitlet omfattar ej heller lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk utrustning, kullager och kullagerkulor. Urfjädrar skall tulllaxeras som urdelar (nr 91.11).

4,        Med de undanlag som följer av anm. 2 och 3 skall verk och andra delar som är lämpliga alt användas såväl i ur som i andra artiklar (t. ex. precisionsinstrument) anses hänförliga lill detla kapiiel och ej till någol annat kapitel.

5,        Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges lill förtullning gemensamt med aniklar enligt detla kapitel skall tulltaxeras tillsam­mans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskill skall tulllaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

 

91.1       Fickur, armbandsur och liknande ur, inbegiipel stopp­ur ....... ............ 2,4%

91.2       Vägg- och bordsur med fickursveik (med undanlg av ur

enligl nr 91.03)   ....................................................................              2.4 %

91.3       Ur till instmmenlbräden och liknande ur för fordon, luftfartyg eller fartyg                                2,4 %.

91.4       Andra ur:

A.  väckarur och skeppskronometrar   ..................................              2,4%

B.   andra................................................................................. ................ 6%

91.05  Apparater för registrering av tid på dygnet; apparater
med urverk (inbegripet sekundämrverk) eller synkron­
motor för mätning, registrering eller annan indikering

av tidsintervaller   .................................................................. ............ 6,4 %

91.6       Tidslrömslällare med urverk (inbegripet sekundärur­verk) eller synkronmotor                           6,4 %

91.7       Verk till fick- eller armbandsur (inbegripet verk till stoppur), sammansatta                              2,4%

91.8       Andra urverk, sammansatta:

A.  till ur enligt nr 91.03 och 91.04 A  ..................................                2,4%

B.  till ur enligt nr 91.04 B   .................................................. ................. 6%

C.  till ur enligt nr 91.05 och 91.06........................................               4,7%

91.09  Boetter till ur enligt nr 91.01  samt delar till sådana

boetter   .................................................................................              2,4%

91.10  Urfoder och andra höljen till varor enligt detta kapitel

samt delar därtill   .................................................................. ............ 4,7%

91.11    Andra urdelar  .......................................................................              fri

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                          159

92. kap. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgiv­ning av ljud; apparater för upptagning eller återgivning av bilder och ljud för television; delar och tillbehör till sådana artiklar

Anmärkningar

1.   Detla kapitel omfattar ej:

a.  film, helt eller delvis ljuskänslig, avsedd för fotografisk eller fotoelektrisk
upptagning samt exponerad sådan film, även framkallad (37 kap.);

b.  delar med allmän använding enligl definition i anm. 2 till femionde avd., av
oädel metall (femionde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmän­
het tulltaxeras enligt nr 39.07);

c.  mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörtelefoner, strömställare, slroboskop
och andra instmment, andra apparater eller annan utmstning, hänförliga tiJI
85 eller 90 kap. och avsedda att användas tillsammans med artiklar enligt detta
kapitel men ej hopbyggda med eller inneslutna i samma hölje som dessa;
apparater för upptagning eller återgivning av ljud, kombinerade med radio-
eller lelevisionsmotlagare (nr 85.15);

d.  borstar (för rengöring av musikinstrument) hänföriiga lill nr 96.01;

e.  leksaksinstmment (nr 97.03)

f   föremål för samlingar samt anlikvileter (nr 99.05 och 99.06); g. spolar, mllar och liknande artiklar (vilka skall tulllaxeras efter materialets beskaffenhet, t. ex. enligt nr 39.07 eller femtonde avd.).

2.   Stråkar, tmmslockar och liknande artiklar som användes vid spelning på musik­
instmment enligl nr 92.02 eller 92.06, och som anges till förtullning gemensaml
med sådana instmment till ett antal som är normalt för dessa saml klart avsedda
att användas tillsammans med dessa instmment, skall tulllaxeras enligt samma
nummer som ifrågavarande instmment.

Rullar av perforerat papper för mekaniska spelapparaler (nr 92.10) saml grammo­fonskivor o. d. (nr 92.12), som anges till förtullning gemensamt med den apparat för vilken de är avsedda, skall tulllaxeras som särskilda artiklar och ej som delar till ifrågavarande apparat.

3.Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till för­tullning gemensamt med artiklar enligt delta kapitel skall tulltaxeras tillsammans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

92.01   Pianon (inbegripet mekaniska pianon, med eller utan
klaviatur); cembalor och andra stränginstrument med
klaviatur; harpor, andra än eolsharpor:

A.  pianon...............................................................................              6,9%

dock

högst

143:70

per

styck

B.  andra slag..........................................................................              fri

92.02   Andra stränginstmment:

A.  stråkinstmment.................................................................             fri

B.  andra.................................................................................             5,6%

92.3       Piporglar, orgelharmonier o.d.................................................             5,6%

92.4       Dragspel, concertinor och liknande musikinstrument;

munspel   ...............................................................................              5,6%

92.05   Andra blåsinslmment   ............................................................              fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    160

92.06  Slaginstmment (t. ex. trummor, xylofoner, cymbaler

och kasianjetter)......................................................................               4,5 %

92.7       Elektromagnetiska, elektrostaliska, elekironiska och liknande musikinstmment (t.ex. pianon, orglar och dragspel)                                5,6%

92.8       Musikinstrument, ej hänförliga till annat nummer i det­ta kapitel (t. ex. orkestrion, positiv, speldosor och mu­siksågar); mekaniska sångfåglar; lockpipor och andra redskap av alla slag för härmning av djurläten; ljudsig­nalredskap som blåses med munnen (t. ex. båtsmanspi­por och andra visselpipor)   ..........................................................................               5,6%

92.10  Delar och tillbehör till musikinstmment, inbegripet ml­
lar av perforerat papper för mekaniska spelapparater
samt mekanismer till speldosor; melronomer, stäm­
gafflar och stämpipor av alla slag:

A.  strängar   .......................................................................... ............. 5,6%

B.  andra slag:

1.   höljen och stomryggar till pianon samt delar där­
till ...............................................................................               6,9%

2.    klaviaturer till instmment enligt nr 92.01, 92.03 eller 92.07 samt delar till sådana klaviaturer; andra delar och tillbehör till instmment enligt nr 92.01; tonbord till orgelharmonier och delar till sådana tonbord                       fri

3.    delar och tillbehör till stråkinstmment samt delar

och tillbehör till instrument enligt nr 92.05................. ............ fri

4.   andra  .......................................................................... ............. 5,6%

92.11  Grammofoner, dikteringsmaskiner och andra apparater
för upptagning eller återgivning av ljud, inbegripet
skivspelare och band- och trådspolningsapparater, med
eller utan pick-up eller tonhuvud; apparater för upptag­
ning eller återgivning av bilder och ljud för television:

A. grammofonautomater   ..................................................... ............. 3,8%

B.  andra slag...........................................................................               7,3%

92.12  Grammofonskivor och andra ljudupptagningar samt
liknande upptagningar; matriser för tillverkning av
grammofonskivor, oinspelade preparerade grammo­
fonskivor, film för mekanisk ljudupptagning; band,
tråd, remsor och liknande artiklar, preparerade, av så­
dana slag som vanligen användes för ljudupptagning
eller liknande upptagning:

A. grammofonskivor:

1.   för språkundervisning   ...............................................             fri

2.   andra   ..........................................................    100 kg'             25:-

B.  andra slag.............................................................    ..........              fri

92.13  Andra delar och tillbehör till apparater hänförliga till nr

92.11   .................................................................................... ............. 4,7%

' Tullen beräknas efter varomas vikt inkl. sådanl förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag bmkar försäljas i detaljhandeln.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    161

93 kap. Vapen och ammunition; delar därtill

Anmärkningar

1.  Detta kapitel omfattar ej:

a.  varor hänförliga till 36 kap. (t, ex, tändhattar, sprängkapslar och signalrake­
ter);

b,  delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av
oädel metall (femtonde avd.) samt molsvarande varor av plast (vilka i allmän­
het tulltaxeras enligt nr 39.07);

c,  pansrade stridsfordon (nr 87,08):

d.  kikarsikten och andra optiska artiklar, lämpliga att användas till vapen, med
undantag av sädana som är monterade på eldvapen eller införes tillsammans
med de eldvapen på vilka de är avsedda att monteras (90 kap.);

e.  pilbågar och pilar därtill, fäklvapen för sponändamål samt leksaksvapen, hän­
förliga till 97 kap.:

f,   föremål för samlingar samt anlikvileter (nr 99,05 och 99,06),

2.      Ullryckel "delar därtill" i nr 93.07 skall ej anses inbegripa radio- och radarappa­rater enligl nr 85.15.

3.  Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning gemensaml med artiklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsam­mans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normall åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

93.01   Hugg- och stickvapen (t.ex. värjor, sablar och bajo­
netter) samt delar därtill; slidor och baljor till hugg-

och siickvapen  ......................................................................               fri

93.2       Revolvrar och pistoler, utgörande eldvapen ........................... .............. fri

93.3        Artillerivapen, kulsprutor, kulsprutepistoler och andra eldvapen och utskjulningsanordningar för militärt bruk

(andra än revolvrar och pistoler)............................................ .............. fri

93.04   Andra eldvapen, inbegripet signalpisloler, pistoler och
revolvrar för enbart lösa skott, linkastningsapparaler

o.d.......................................................................................... ............ 2,8%

93.05   Andra vapen, inbegripet luftpistoler och luftgevär, fjä­
derpistoler och fjäderbössor samt liknande pistoler och

gevär...................................................................................... ............ 3,8 %

93.06   Delar till vapen, inbegripet ämnen till eldrör för eldva­
pen men ej delar till hugg- och stickvapen:

A.  delar till vapen för militärt bruk; delar till revolvrar

och pistoler enligt nr 93.02...............................................                fri

B.  andra slag:

1.   delar av trä..................................................................                fri

2.  andra:

a.   till eldvapen  ......................................................... ............ 2,8%

b.   till andra vapen......................................................              3,8%

93.07   Bomber, granater, torpeder, minor och robotprojekti­
ler samt liknande krigsammunition, ävensom delar
därtill; annan ammunition samt delar därtill, inbegripet
förladdningar; blyhagel till ammunition:

A.  ammunition och delar därtill, för militärt bruk eller

för revolvrar och pistoler enligt nr 93.02 ........................                fri

B.  andra slag.......................................................................... ............. 3,8%

11    Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                           163

94 kap. Möbler och delar därtill; sängkläder, madrasser, resårbott­nar till sängar, kuddar och liknande stoppade inredningsartiklar

Anmärkningar

1,  Delta kapitel omfattar ej:

a.  madrasser, dynor och kuddar, avsedda alt fyllas med luft eller vatten, hänför-
liga till 39. 40 eller 62 kap.;

b.  golvlampor, bordlampor, lampeller och andra belysningsartiklar; dessa tull­
taxeras enligl materialets beskaffenhet (t.ex. enligt nr 44.27, 70.14 eller
83.07):

c.  aniklar av sten, keramiskl material eller annat material som avses i 68 och 69
kap., med användning som stolar, bänkar, bord eller pelare och av sådana
slag som användes i parker, trädgårdar eller veslibuler (68 eller 69 kap.);

d.  speglar avsedda att placeras på golvet eller marken (t. ex. slora svängbara toa­
lettspeglar), hänföriiga till nr 70.09;

e.  delar med allmän användning enligl definilion i anm. 2 lill femionde avd., av
oädel metall (femtonde avd.) samt molsvarande varor av plast (vilka i allmän­
het tulltaxeras enligl nr 39.07);

(. möbler speciellt konstmerade för all utgöra delar lill kylskåp eller andra kylapparater enligt nr 84.15; möbler specielll konstmerade för symaskiner (nr 84.41);

g. möbler speciellt konstmerade för atl utgöra delar till radiogrammofoner, ra­dioapparater eller televisionsapparater (nr 85.15);

h. spoUkoppar till tandläkarstolar (nr 90.17);

ij. varor hänförliga till 91 kap. (t. ex. ur och urfoder);

k. möbler speciellt konstmerade för att ulgöra delar till grammofoner, dikterings­maskiner eller andra apparater för upptagning eller återgivning av ljud, hänför­liga till nr 92.13;

I. leksaksmöbler (nr 97.03), biljardbord och andra möbler specielll konstmerade för spel (nr 97.04) eller för trollerikonsler (nr 97.05).

2,  De aniklar (andra än delar) som avses i nr 94.01, 94.02 och 94.03 skall tulllaxeras
enligt dessa nummer, endast om de är avsedda att placeras på golvet eller mar­
ken.

Denna bestämmelse skall dock ej anses tillämplig för följande aniklar, vilka skall tulllaxeras enligl ovannämnda nummer, även om de är avsedda atl hängas upp, all fästas på vägg eller alt slällas på varandra:

a.  köksskåp och liknande skåp;

b.  siolar, bänkar och sängar;

c.  bokhyllor och liknande möbler, beslående av flera sammanhörande delar.

3,  a. Omnämnanden i delta kapitel av delar till varor inbegrif>er ej skivor (även till-

skurna men ej förenade med andra delar) av glas (inbegripet speglar) eller av marmor eller annan sten, b. Varor beskrivna i nr 94.04, särskill inkommande, skall ej tulltaxeras enligt nr 94.01. 94.02 eller 94.03 som delar till där avsedda varor.

94.1        Stolar och andra sittmöbler (andra än sådana som är hänförliga till nr 94.02), även bäddbara, samt delar där­till                            4,7%

94.2        Möbler för medicinskt eller kimrgiskl bruk (även för landläkar- eller veterinärbruk), t.ex. opera­tionsbord samt sjukhussängar med mekaniska anord­ningar; tandläkarstolar och liknande stolar med meka­niska anordningar för höjning, vridning eller tillbaka­lutning; delar till i detta nummer nämnda artiklar   ............................................................................................... 3,8%

94.3        Andra möbler samt delar därtill............................................... ........... 4,7%

94.4        Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artik­lar, försedda med resårer, stoppning eller inlägg av vil-

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   164

ket material som helst eller tillverkade av poröst gum­mi eller porös plast, med eller utan överdrag (t.ex. madrasser, sängtäcken och kuddar):

A.  med överdrag av textilvara, utan fjädrar, ramar el­
ler andra väsentliga delar av metall eller trä:

1.   med överdrag av textilvara av ändlösa regenere­
rade fibrer....................................................................                 14 %

2.   med överdrag av annan textilvara  ..............................             11,5 %

B.   eleklriska värmedynor......................................................               7,3 %

C.  andra slag:

1.         av metall eller trä, ulan överdrag................................. ............. 5,6%

2.         av poröst gummi, utan överdrag................................. ............. 4,7%

3.         andra............................................................................             11,5%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                          165

95 kap. Varor av snidningsmaterial m. m.

Anmärkningar

1,   Detta kapitel omfatlar ej:

a.   artiklar hänförliga till 66 kap, (t, ex. paraplydelar och promenadkäppar);

b.   aniklar hänföriiga till 71 kap. (t.ex. bijoulerivaror);

c.   knivar och andra artiklar hänförliga till 82 kap., med skaft eller andra delar av
material som avses i detta kapitel: tulllaxenumren i detta kapitel tillämpas
dock för särskilt inkommande skaft och andra delar till sådana aniklar;

d.  aniklar hänförliga till 90 kap, (t.ex. glasögonbågar);

e.   aniklar hänföriiga till 91 kap. (t. ex. urboetler och urfoder);

f.   aniklar hänföriiga till 92 kap. (t. ex. musikinstrument och delar dänill):

g.   aniklar hänföriiga till 93 kap. (vapen och delar därtill):
h. aniklar hänförliga lill 94 kap. (möbler och delar därtill);

ij, borstar, penslar, pudervippor och andra artiklar hänförliga till 96 kap,:

k. aniklar hänförliga tili 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar):

I.   aniklar hänförliga till 98 kap. (t.ex. manschettknappar och andra knappar.

rökpipor och kammar); m. föremål för samlingar samt anlikvileter (99 kap.),

2,  Uttrycket "vegetabiliska eller mineraliska snidningsniaterial" i nr 95.08 skall an­
ses tillämpligt för:

a,   hårda frön. fmklkämor, skal och nötter saml liknande vegetabiliska material
av sådana slag som användes för snidning (t.ex. stennöt och fruklkärnor av
dumpalmen);

b.  gagat (och mineraliska ersäuningsmaterial för gagal), bärnsten, sjö­
skum. rekonstmerad bärnsten och rekonslmeral sjöskum.

95,05 Sköldpadd, pärlemor, elfenben, ben, hom, korall (även rekonstmerad) och andra animaliska snidnings­material, bearbetade, samt varor av dessa material:

A.  plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare
bearbetning...................................................................... ............. fri

B.  andra slag.........................................................................              4,7 %

95.08 Vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial. be­arbetade saml varor av dessa material; varor, gjutna

eller genom snidning eller på annat sätt formade av vax. paraffin, stearin, naturiiga gummiarter eller natur­liga hartser (t.ex. kopal och kolofonium) eller av mo­delleringspastor saml andra gjutna eller genom snid­ning eller på annat sätt formade varor, ej annorstädes nämnda eller inbegripna; bearbetat, icke härdal gelatin (med undanlag av gelatin hänförligt till nr 35.03) saml varor av icke härdat gelatin:

A. vegetabiliska  eller mineraliska  snidningsmaterial
samt varor därav:

1.   plalior,   skivor och  liknande  halvfabrikat   för

vidare bearbetning  .................................................... ............. fri

2.   andra slag.................................................................... ............ 4,7%

B.  andra varor.......................................................................               fri

 

 

 

Prop. 1979/80:24.   Del A                                                                                    167

96 kap.  Kvastar, borstar, penslar, pudervippor och siktar

Anmärkningar

1.   Detta kapitel omfattar ej:

a,   artiklar hänförliga till 71 kap.;

b,  borstar av sådana slag som är specialgjorda för landläkarbruk eller för medi­
cinskl. kirurgiskt eller veterinärmedicinskt ändamål, hänförliga till nr 90.17;

c,   leksaker (97 kap,),

2.  Uttrycket "bindlar för borsttillverkning" i nr 96,01 skall anses tillämpligt endasi
för oinfattade knippen av djurhår. vegetabiliska fibrer eller andra malerial, som
är färdiga atl utan isärtagning insättas i kvastar eller borstar eller som endasi be­
höver en kompletterande mindre bearbelning såsom limning eller beläggning av
rotändarna eller avjämning av topparna för alt göra dem färdiga för sådant ända-
mal,

96.01 Kvastar, borstar och viskor av endasi hopbundna kvis­tar eller annat vegetabiliskt malerial. ulan infattning, med eller ulan skaft; andra kvastar, borstar och pens­lar (inbegripet borstar av sådana slag som användes som delar lill maskiner): bindlar för borsllillverkning; målningsrullar; avlorkare o.d. av gummi eller annat mjukt malerial samt moppar:

A.  kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna
kvistar eller annat vegetabiliskt material, utan in­
fattning, med eller ulan skaft ........................................... ............ 4,7%

B.   bindlar för borsttillverkning:

belägges   med   samma   tull   som   motsvarande borstmalerial

C.  andra slag......................................................................... ............ 7,3%

96.5        Pudervippor och liknande varor för anbringande av kosmetiska preparal eller loalettmedel, oavsett materi­alet                       4,7%

96.6        Handsiklar och handsäll. oavsell materialet............................              4,7%

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                          169

97 kap. Leksaker, spel och sporlartiklar; delar därtill

Anmärkningar

1,  Detta kapitel omfattar ej:

a.  julgransljus (nr 34,06);

b.  fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar hänförliga till nr 36,05;

c. garn, enfibertråd, linor, gul o. d. för fiske, i avpassade längder men ej montera­
de till fiskrevar, hänföriiga till 39 kap., nr 42.()6 eller elfte avd.;

d. väskor för sportartiklar saml andra förvaringspersedlar enligt nr 42.02 och
43.03;

e. idrottsdräkter samt maskeraddräkter o. d. av textilvara, hänförliga till 60 eller
61 kap.;

f.  flaggor och flaggställ av textilvara samt segel för fartyg, isjakter e.d., hänför­
liga till 62 kap.;

g. idrottsskodon (andra än skodon med fastsatta skridskor) samt benläder, ben­
skydd o.d., hänförliga till 64 kap., ävensom huvudbonader för idrott hänför­
liga till 65 kap.;

h. alpstavar, piskor, ridspön o. d. (nr 66.02) samt delar därtill (nr 66,03);

ij, omonterade konstgjorda ögon av glas för dockor eller andra leksaker, hänför­liga till nr 70.19;

k. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt molsvarande varor av plast (vilka i allmän­het tulltaxeras enligt nr 39.07);

I.  aniklar hänförliga till nr 83.11;

m. sportfordon (andra än bobbar, sportkälkar o. d.) hänförliga lill sjuttonde avd.:

n. bamcyklar försedda med kullager och konstmerade som vanliga cyklar för vuxna (nr 87.10);

o. sportbåtar, såsom kanoter och kapproddbåtar (89 kap.), saml redskap för framdrivning av dessa (44 kap. för sådana artiklar som är gjorda av trä);

p. skyddsglasögon för sport och ulomhusspel (nr 90.04);

q. lockpipor och visselpipor (nr 92.08);

r. vapen och andra artiklar enligt 93 kap.;

s. rackelsträngar saml tält och andra campingartiklar ävensom handskar (vilka i allmänhet tulltaxeras som varor av det material varav de är tillverkade).

2.  Tulllaxenumren i detla kapitel skall anses inbegripa aniklar i vilka pärlor, ädel­stenar (nalurliga, syntetiska eller rekonstmerade), ädel metall eller metall med plätenng av ädel metall ingår endast som mindre väsentlig beståndsdel.

3.  Ordet "dockor" i nr 97.02 skall anses tillämpligt endast för sådana artiklar som föreställer människor.

4, Om ej annat följer av anm. 1 ovan skall delar och tillbehör som är lämpliga att
användas uteslutande eller huvudsakligen till artiklar hänförliga lill något lull­
taxenummer i detla kapitel tulllaxeras enligl samma nummer som dessa artiklar.

97.1       Leksaksfordon med hjul, avsedda för barn (t. ex. två-och trehjuliga leksakscyklar samt trampbilar); dock­vagnar                          5,6%

97.2       Dockor ..................................................................................                  9%

97.3       Andra leksaker; modeller av sådana slag som användes

för förströelse .......................................................................               5,6%

97.04  Utmstning för inomhusspel för vuxna eller barn (inbe­
gripet spelapparater för nöjesfält e.d., bordtennisspel
samt biljardbord och andra för spel speciellt konstm­
erade möbler):

A.  spelautomater och andra spelapparater med mynt-

eller pollettinkast, för kaféer, nöjesfält e.d.......................               5,1%

B.  andra slag..........................................................................               5,6%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    170

97.5       Karnevalsartiklar; trolleri- och skämtartiklar; julgrans­prydnader och andra julprydnader (t.ex. konstgjorda julgranar, julstrumpor samt julkrubbor och figurer där­till)   ....................................................................... ............. 5,6%

97.6       Redskap och annan utrustning för gymnastik, idrott, sport, ulomhusspel eller utomhuslek (andra än artiklar hänföriiga till nr 97.04):

A. av trä:

1.          tennisracketar och ramar därtill   ................................               1,8%

2.          andra  ..........................................................................              2,4%

B.  av läder eller metall:

1.   tennisracketar och ramar därtill; fotbollar, hand­
bollar och andra bollar av läder   ................................. ................ 3 %

2.   andra  .......................................................................... ............. 3,8%

C.  av annat material:

1.          tennisracketar och ramar därtill   ................................ ............. 4,5%

2.          andra  .......................................................................... ............. 5,6%

97.07  Fiskkrokar, spön och andra redskap för fiske med rev;
landningshåvar och Qärilshåvar; lockfliglar, lärkspeglar
och liknande artiklar för jakt:

A.  fiskkrokar   ....................................................................... ............ fri

B.  andra slag.......................................................................... ............. 4,7 %

97.08  Kamseller, gungor, skjutbanor och annan utmstning
för nöjesfält e. d.; ambulerande cirkusar, ambulerande
menagerier och ambulerande teatrar   .....................................              4,7%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                           171

98 kap. Diverse artiklar

Anmärkningar

1.  Delta kapitel omfattar ej:

a.   ögonbrynsstift och andra stift för kosmetiskt bmk (nr 33.06);

b.  knappar (inbegripet kragknappar, manschettknappar o.d.) samt andra artiklar
av sådana slag som är nämnda i nr 98.01 och 98.i2, om de är helt eller delvis
tillverkade av ädel metall eller metall med plätering av ädel metall (dock med
de undanlag som följer av bestämmelsema i anm. 2 a lill 71 kap.) eller om i
desamma ingår naturpärlor eller ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekon­
stmerade) (71 kap.);

c.  delar med allmän användning enligl definition i anm. 2 till femtonde avd., av
oädel metall (femtonde avd.) saml motsvarande varor av plast (vilka i allmän­
het tulltaxeras enligt nr 39.07);

d.  dragslift (nr 90.16);

e.  leksaker hänförliga till 97 kap.

2.      Om ej annal följer av anm. 1 ovan skall tulllaxenumren i detta kapitel anses tillämpliga för varor av i numren nämnda slag, även om varoma hell eller delvis beslår av ädel metall, metall med plätering av ädel metall, nalurpärlor eller ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstmerade).

3.      Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning gemensamt med artiklar enligt detta kapitel skall tulllaxeras tillsam­mans med dessa artiklar om de är av sådana slag som norma/l åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskill skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

98.01   Knappar (inbegripet kragknappar, manschettknappar,
tryckknappar o. d.) och knappformar; ämnen och delar
till sådana artiklar:

A.  knappar av plast  ............................................................ ................ 9%

B.  andra................................................................................. ............. 5,6%

98.2       Blixtlås och delar därtill   ...................................................... ................ 9%

98.3       Reservoarpennor (inbegripet kulpennor) och liknande pennor samt pennskaft, pennförlängare o.d. ävensom stiftpennor; delar och tillbehör därtill, andra än sådana

som är hänföriiga till nr 98.04 eller 98.05  .............................               4,2 %

98.04   Skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar därtill:

A.  av ädel metall   ................................................................. ............. 4,7%

B.  andra slag..........................................................................              fri

98.05   Blyens-, anilin- och färgpennor (andra än pennor enligl
nr 98.03), blyerts-, anilin- och färgstift, grifflar, pas­
tellkritor och andra färgkritor, ritkol samt skriv- och

ritkriia; skräddar- och biljardkrita...........................................               4,7 %

98.6       Skrivtavlor, även försedda med ram   .................................... ............. 4,7%

98.7       Datumstämplar, sigillstämplar, pagineringsstämplar och dylika handstämplar (inbegripet handverktyg för tryckning eller prägling av etiketter); s. k. typtryckerier                                                                                        3,8 %

98.8       Färgband  för skrivmaskiner och liknande färgband,

även på spolar; färgdynor, med eller utan ask   .................... ............. 7,3 %

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   172

98.09   Sigill- och buteljlack i form av stänger, plattor e.d.;
hektografmassa, valsmassa o.d. på basis av gelatin,

även på underlag av papper eller textilvara............................               4,7 %

98.10    Cigarettändare, gaständare och liknande tändare, inbe­gripet kemiska och elektriska tändare, samt delar där­till, andra än tändstenar och vekar       .............................................................................................. 3,8%

98.11    Rökpipor; huvuden, skaft och andra delar till rökpipor (inbegripet grovt tillformade ämnen av trä eller rot); cigarr- och cigarettmunstycken samt delar därtill:

A.  ämnen och icke färdigarbetade huvuden av trä eller

rot till rökpipor ...............................................................              fri

B.  andra slag......................................................................... ............. 4,7%

98.12   Kammar, hårspännen o.d....................................................... ................ 9%

98.14    Rafräschissörer och beslag därtill  ......................................... ............. 6,9%

98.15    Termosflaskor och andra termoskärl, kompletta med ytterhölje; delar därtill, andra än lösa glas                              7,3%

98.16    Provdockor, skyltdockor o. d.; rörliga figurer och ställ

av sådana slag som användes i skyltfönster   .......................               4,7%

Denna lag träder i kraft den I januari 1980.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                             173

2    Förslag tiU

Lag om ändring i lagen (1979:514) om ändring i lagen (1977:975)

med tulltaxa

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:514) om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa

dels att 6-8 kap. skall ha nedan angivna lydelse,

dels att lagens ikraftträdandebestämmelse skall ha nedan angivna ly­delse.

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                  175

6 kap. Levande träd och andra levande växter; lökar, rötter, o.d.; avskurna blommor och prydnadsblad

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfallar endasi levande träd och varor (inbegripet köksväxtplan-tor) av sådana slag som vanligen levereras av trädgårdsmästare, plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändmål; kapillel inbegriper dock ej potatis, ätbar lök och andra produkter enligt 7 kap.

2.      Till nr 06.03 och 06.04 hänföres även buketter, blomsterkorgar, kransar och liknande artiklar, hell eller delvis tillverkade av i dessa nummer omnämnda varor, även om artiklama är försedda med lillbehör av andra material.

06.01   Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila, un­
der tillväxt eller i blomning:

A.  inkommande utan jord:

1.   med blommor eller blomknoppar   ............... 100 kg             350: —

2.   andra slag:

a.   gladiolus och liljekonvalje  ................................... ............ fri

b.   andra........................................................ 100 kg                18; 70

B.  inkommande med jord;

1.   gladiolus och liljekonvalje  ........................................              fri

2.   andra slag  ................................................... 100 kg'                30: --

06.02   Andra levande växter, inbegnpet träd, buskar, rötter,
sticklingar och ympkvislar;

A. al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran,

lind, lärk, lönn, poppel och tall   ....................................              fri

B.  azalea, erica, kamelia och rododendron........................... ............ fri

C.  körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd:

1.   förädlade....................................................................                  6 %

2.   andra slag ..................................................................                  3 %

D. andra växter   ..................................................................                  8 %

E.  rötter, sticklingar och ympkvistar ..................................              fri

06.03   Avskurna blommor och blomknoppar av sådana slag
som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsända­
mål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade el­
ler på annat sätt preparerade:

A. friska:

1.   mimosa, ljung och ginst  ............................................ ............ fri

2.   nejlikor:

a.   under tiden I mars-30 november  ... 100 kg       1000: —

b.   under tiden 1 december-29 februari . 100 kg                    400; —

3.   gladiolus:

a.   under tiden I maj-30 september_______ 100 kg             300; —

b.   under tiden 1 oklober-30 april .............................              fri

' Tullen beräknas efter varomas vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor eller kmkor med jord, korgar och bastmattor.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   176

4.   rosor:

a.   under tiden 1 mars-30 november   ... 100 kg                     1000: —

b.   under tiden 1 december-31 januari  ....................... .................... fri

c.   under tiden 1 febmari-29 febmari   .. 100 kg                       500: —

5.   tulpaner:

a.   under tiden 1 mars-31 maj ........................ 100 kg             750: —

b.   under tiden 1 juni-30 september  ..........................                     fri

c.   under tiden 1 oktober-30 november    100 kg                    750; —

d.   under tiden 1 december-29 febmari   .lOOkg                     500: —

6.   andra:

a.   under tiden I mars-30 november  ...100 kg       1000; —

b.   undertiden 1 december-29 febmari . 100 kg........... 500; —
B. andra slag........................................................................... .......... fri

06.04 Blad, kvistar och andra delar (andra än blommor och knoppar) av träd, buskar och andra växter samt mossa, lavar och gräs, utgörande varor av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade:

A.  adiantum och asparagus, friska............................. 100 kg             350: —

B.  andra slag.......................................................................... ............ fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    177

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar

Anmärkning

Ordet "köksväxter" i nr 07.01, 07.02 och 07.03 skall anses inbegripa ätbara svam­par, tryffel, oliver, kapris, tomater, potatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika, fänkål, persilja, körvel, dragon, krasse, mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana), pepparrot och vitlök.

Nr 07.04 omfattar alla torkade, dehydratiserade eller evaporerade köksväxter av sådana slag som är hänförliga till nr 07.01 -07.03 andra än:

a.   torkade spritade baljväxtfrön (nr 07.05);

b.  målen sötpaprika (nr 09.04);

c mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.05 (nr 11.04); d. mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01  Köksväxter, färska eller kylda;

A.  kål:

1.    blomkål:

a.   under tiden I juni-30 november   ..........................                10%

b.   under tiden 1 december-31 maj .............................              fri

2.   vitkål och rödkål:

a.   under tiden 1 maj-30 november   .......................... .............. 10%

b.   under tiden I december-30 april ........................... ............... 17%

3.   grönkål och brysselkål:

a.   under tiden I juni-31 december..............................                20%

b.   under tiden 1 januari-31 maj   ............................... ............ fri

4.   salladskål:

a.   under tiden 1 april-3I december ............................ .............. 20%

b.   under tiden 1 januari-31 mars                                              fri

5.   annan:

a.   under tiden 1 mars-31 december............................                20%

b.   under tiden 1 januari—29 febmari   ......................              fri

B.  gurkor:

1.   slanggurkor;

a.   under tiden 16 mars-30 september  ...................... .............. 20%

b.   under tiden 1 oktober—15 mars   ......................... ............ fri

2.   andra:

a.   under tiden 16 juni-30 september  ........................ .............. 20%

b.   under tiden 1 oktober—15 juni   .......................... ............ fri

C.  lök:

1.           vitlök .......................................................................... ............ fn

2.     purjolök, buntlök och gräslök:

a.   under tiden 1 maj-30 november   _______ 100 kg               40: —

b.   under tiden 1 december—30 april  ....................... ............ fri

3.   annan:

a. under tiden 16 juli-29 febmari ................................ ............. 20%,

dock minst 25: — per 100 kg 12    Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

178

b. under tiden I mars- 15 juli    .................................              fri

D.  potatis:

1.    nyskördad, under tiden 6 juni-5 juli  .........................               20%,

dock minsl

25: — per

100 kg

2.    annan.......................................................................... ............ fri

E.  sparris:

1.          undertiden 1 maj-30 juni................................ 100 kg              100: —

2.          under tiden 1 juli-30 april .......................................... ............ fri

F.  svampar och tryffel  ........................................... 100 kg               75: —

G.  tomater:

1.          under tiden 16 maj-31 oktober  .................. ; 100 kg                50: —

2.          under liden 1 november- 15 maj   ..............................              fri

H. sallad:

1.   isbergssallad:

a.   under tiden I april-30 april   .................... 100 kg               30: —

b.   under tiden 1 maj-30 november   ..........................                11 %

c.   under tiden I december-31 mars............................              fri

2.   annan:

a.   under tiden I mars-15 december............................                 11 %

b.   under tiden 16 december-29 febmari  ...................              fri

IJ. baljfmkter:

1.   ärter:

a.   under tiden 1 mars-31 december...........................                  5%

b.   under liden 1 januari-29 februari   ........................ ............ fri

2.   andra:

a.   under tiden 1 mars-31 december........................... ................ 7%

b.   under tiden 1 januari-29 febmari    ....................... ............ fri

K. sötpaprika   .....................................................................              fri

L. rotfmkter:

1.          morötter   ................................................................... ............... 10%

2.          pepparot  ...................................................................                  3 %

3.    rödbetor:

a.   nyskördade, undertiden 1 maj—30juni

............................................................... 100 kg               20: —

b.   andra......................................................... 100 kg                10: —

4.  andra  ..........................................................................                  5 %

M. kronärtskockor:

1.          under tiden Ijuli-30 november   ..................... 100 kg               40: —

2.          under tiden I december-30 juni   ................................ ............ fri

N. andra slag:

1.   under tiden 1 maj-30 november  ................... 100 kg               40: —

2.   under tiden I december-30 april .................................              fri

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:

A. morötter, ärter, bönor, spenat och broccoli samt

morötter och ärter, blandade  ..........................................                 16%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                             179

B. andra slag;

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid des­sa är högst tullbelagda

07.03    Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, sva-
velsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösning­
ar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion:

belägges under hela året med samma tull som mot­svarande färska produkler under den tid dessa är högst tullbelagda

07.04   Torkade, dehydratiserade eller evaporerade köks­
växter, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulverise­
rade, men ej vidare beredda:

A.  potatis............................................................................ ......... fri

B.   vitlök   ...........................................................................           fri

C.   andra slag......................................................................              3 %

07.5                  Torkade spritade baljväxtfrön av sådana slag som an­vändes till människo- eller djurföda, även skalade eller kluvna           ....................................................................... fri

07.6                  Maniok-, arrow-och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och andra liknande rötter, stam- eller rot­knölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska

eller torkade, hela eller i bilar; märg av sagopalm  ...•.             fri

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                    181

8 kap. Ätbara frukter och nötter; skal av meloner eller citrusw-ukter

Anmärkningar

1.   Detla kapitel omfatlar ej icke ätbara nötter och fhjkter.

2.  Ordet "färska" skall även anses avse kylda varor.

 

08.01  Dadlar, bananer, kokosnötter, paranötter

kasj

iinöUer,

 

ananas, avokadofmkter, mango, guava

och

mango-

 

stan, färska eller torkade, även skalade .

 

 

fri

08.02 Citmsfmkter, färska eller torkade   ..................

 

 

fri

08.03 Fikon, färska eller torkade ...............................

 

 

fri

08.04 Vindmvor, färska eller torkade:

 

 

 

A. färska:

 

 

 

1.  under tiden 1 juli—31 oktober   ...

 

. 100 kg

12:50

2.  undertiden 1 november-30juni   .

 

 

fri

B. torkade ........................................................

 

 

fri

08.05 Nötter och liknande frakter, andra än sådana

som är

 

hänföriiga till nr 08.01, färska eller torkade, även ska-

 

lade ..................................................................

 

 

fri

08.06 Äpplen, päron och kvittenfmkter, färska;

 

 

 

A. äpplen:

 

 

 

1.  undertiden 16juli —29 febmari

 

. 100 kg

25: —

2.  undertiden 1 mars-15juli   .....................

 

 

fri

B. päron och kvittenfmkter:

 

 

 

1.  under tiden 16 juli-31 december .

 

. 100 kg

25: —

2.  under tiden 1 januari—15 juli................

 

 

fri

08.07 Stenfmkter, färska:

 

 

 

A. körsbär:

 

 

 

1.  under tiden 16 juni-31 juli   ..................

 

. 100 kg

30; —

2.  undertiden 1 augusli-15juni ....

 

 

fri

B. plommon:

 

 

 

1.  under tiden 16 juli-30 september

 

. 100 kg

35: —

2.  under tiden 1 oktober- 15 juli  -----------

 

 

fri

C. andra ...........................................................

 

 

fri

08.08 Bär, ej hänföriiga till nr 08.07, färska:

 

 

 

A. hallon, kmsbär och vinbär, andra än s

/arta vinbär:

 

1.  under tiden 1 juni-31 augusti ________

 

 

7%

2. undertiden I september-31 maj   .

 

 

fri

B. svarta vinbär;

 

 

 

1.  under tiden 1 juni-31 augusti  ________

 

 

11%

2.  undertiden I september-31 maj   .

 

 

fri

C. jordgubbar;

 

 

 

1.  under tiden 8 juni—31 augusti   ...

 

. 100 kg

100: —

2.  under tiden I seplember-7 juni   ..

 

 

fri

D. andra............................................................

 

 

fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   182

08.09   Andra färska frukter:

A.  meloner:

1.           under tiden 16 juni-30 september  ............................ ................ 18%

2.     under tiden 1 oktober-15 juni   ................................. ................... fri

B.  andra................................................................................                      fri

08.10   Frukter (även kokta), frysta, utan tillsats av socker;

A.  jordgubbar........................................................... 100 kg               50: —

B.  andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid des­sa är högst tullbelagda

08.11   Frukter, tillfälligt konserverade (t. ex med svaveldi­
oxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvallen eller
andra konserverande lösningar) men i föreliggande
skick olämpliga för direkt konsumtion:

A.  jordgubbar  ......................................................................                17%

B.  äpplen .............................................................................                20%

C.  andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid des­sa är högst tullbelagda

08.12   Frukter, torkade, andra än sådana som är hänförliga till

nr 08.01, 08.02, 08.03, 08.04 eller 08.05   ............................ ............ fri

08.13   Skal av meloner eller cilmsfrukler, fårska, frysta, tor­
kade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavel­
syrlighetsvallen eller andra konserverande lösningar  .                         fri

I     Denna lag träder i kraft, såvitt avser 6-8 kap. utom tulltaxenummer I 07.04 A, den I januari 1980, och i övrigl den Ijuli 1979.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                  183

3   Förslag till

Lag om ändring i tullförordningen (1973:979)

Härigenom föreskrivs att 6 § tullförordningen (1973:979) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                       Föreslugen lydelse

6§'

Hår lull skull utgå efter värde un-                      När tull ulgär efler varas värde
ses varans normalpris som dess                      beräknas värdet enligt de föreskrif-
värde. Normalpriset beräknas en-                      ter regeringen meddelar på grund­
ligt de föreskrifter regeringen med-                      val av överenskommelsen om till­
delar på grundval av konventionen                        länipning uv uriikel VII i det ud­
den 15 december 1950 ungäende                            manna tull- och handelsavtalet,
varors tullvärde.

När tull skall utgå efter vikt be-                        Här tull utgår efter vurus vikt be­
räknas den på varans nettovikt om                       räknas tullen på varans neltovikt
annat ej anges.                                                                              om annat ej anges.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Senaste lydelse 1975:94.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                              184

Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET                     PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1979-10-25

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Äsling, Sö­der, Krönmark, Burenslam Linder, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Win­berg, Adelsohn, Danell Föredragande: statsrådet Burenstam Linder

Proposition om de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för det aUmänna tull- och handelsavtalet (GATT), m. m.

1. Inledning

De multilaterala handelsförhandlingarna (the Multilateral Trade Nego-liations, MTN) inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (the General Agreement on Tariffs and Trade, GATT) avslutades vid halvårs­skiftet detta år. Förhandlingama inleddes vid ett ministermöte i Tokyo i september 1973, då riktlinjer för förhandlingarna fastlades i en gemensam deklaration.

Förhandlingarna har syftat till en ökad liberalisering av världshandeln varvid u-ländernas handel skulle försäkras särskilda fördelar. 1 förhand­lingarna har man strävat efter såväl all uppnå tullsänkningar som att un­danröja andra, s. k. icke-tariffära handelshinder samt att nå överenskom­melser på jordbruksområdet, för tropiska produkter och om tolkningen av reglerna i GATT-avlalel om skyddsåtgärder vid marknadsstörning. 1979 års Genéveprotokoll med därtill fogade nationella listor med tullmedgivan­den öppnades för undertecknande i Geneve den 11 juli 1979. Flertalet i för­handlingarna dellagande industriländer, inklusive de nordiska länderna, undertecknade därefter protokollet, för svensk del med förbehåll för riks­dagens godkännande. Följande överenskommelser, utöver tullprotokol-lel, ingår i förhandlingsresultatet;

a)     överenskommelse om tekniska handelshinder,

b)    överenskommelse om statlig upphandling,

c)  överenskommelse om lolkning och tillämpning av artiklama VI, XVI och XXllI i det allmänna tull- och handelsavtalet (den s. k. subventionsko­den).

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                             185

d)  ett internationellt nötköttsavtal,

e)  ett internationellt mejerivamavtal,

O överenskommelse om tillämpning av artikel VII i det allmänna tull-och handelsavtalet (den s. k. tullvärdekoden),

g) överenskommelse om procedurer vid importlicensiering,

h) överenskommelse om handel inom den civila flygindustrisektorn och

i) överenskommelse om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och handelsavtalet (den s.k. antidumpingkoden).

Dessa överenskommelser kan för svensk del inom kort komma att un­dertecknas med förbehåll för riksdagens godkännande.

Till protokollet i detta ärende bör fogas en allmän redogörelse för för­handlingarna som bilaga I samt texter till överenskommelserna, inklusive tullprotokollet, i engelsk version jämte svensk översättning som bilaga 2.

Förhandlingarna har ställt stora anspråk på det svenska utrednings- och förberedelsearbetet. En särskild beredningsgrupp tillsattes i mars 1973 med uppdrag att utarbeta förslag till de ställningstaganden som krävdes un­der förhandlingarnas gång. I gmppen har deltagit representanter för utri­kes-, jordbruks-, handels- och industridepartementen samt för generaltull­styrelsen, kommerskollegium och jordbruksnämnden. Arbetet inom grup­pen har fortgått till förhandlingarnas slut.

Kommerskollegium har under förberedelsearbetet och under forhand-lingamas gång utfört ett stort antal utredningar och avgett en rad yttran­den. Kollegiets utredningsverksamhet har bedrivits i nära samverkan med olika organisationer inom näringslivet och på arbetsmarknaden. Detta har skelt främst genom en särskilt för dessa förhandlingar tillskapad kontakt­grupp samt det till kollegiet knutna handelspolitiska rådet. Kollegiet har även haft ett nära samarbete med andra myndigheter, främst generaltull­styrelsen och statens jordbruksnämnd, där också ett omfaltande utred­ningsarbete har bedrivits. Genom denna uppläggning av arbetet har det varit möjligt att snabbt få berörda intressenters bedömning av aktuella for-handlingsproblem.

Sedan förhandlingarna avslutats har kommerskollegium efter remiss kommit in med en redogörelse för konsekvenserna för svensk del av över­enskommelser som ingår i förhandlingsresultatet. Vidare har efler remiss yttrande avgetts av riksrevisionsverket över överenskommelsen om statlig upphandling, av jordbmksnämnden över de intemationella nötkötts- och mejerivamavtalen och av generaltullstyrelsen över överenskommelsen om tullvärde. Till kollegiets redogörelse har fogats yttranden från televerket, statens trafiksäkerhetsverk, sjöfartsverket, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, statens naturvårdsverk, produktkontrollnämnden, gene­raltullstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskl försvar, konsumentverket, arbetarskyddsstyrelsen, statens planverk, statens industriverk. Standardi­seringskommissionen i Sverige, AB Statens anläggningsprovning. Svenska elektriska kommissionen, Svenska elektriska materielkonlrollanslalten.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   186

Sveriges exportråd. Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas riks­förbund, Stockholms handelskammare, Sveriges industriförbund, Jern­kontoret, Sveriges grossistförbund, Sveriges kemiska industrikonlor, Sve­riges mekanförbund, Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening saml Textilrådet/Konfektionsinduslriföreningen.

Efter remiss har generaltullstyrelsen dessulom avgett yttrande över ge­nomförandet av de svenska tullsänkningarna. Till generaltullstyrelsens yttrande har fogats yttranden från kommerskollegium, Sveriges industri­förbund och Sveriges kemiska industrikontor.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i det­ta ärende som bilagu 3.

En sammanställning över i förhandlingarna nytillkomna eller ändrade svenska lullmedgivanden inom GATT bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 4.

Kommerskollegium har gjort sammanställningar över sådana tullmedgi­vanden från andra länders sida som har särskild belydelse för svensk ex­port samt över svenska tullmedgivanden i förhandlingarna. Dessa bör fo­gas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.

Folkrepubliken Kina har gjort en framställning om att fä åtnjuta tullpre­ferenser vid import till Sverige. Yttrande i frågan har avgetts av kommers­kollegium som har inhämtat synpunkter från generaltullstyrelsen, statens jordbmksnämnd och närmasl berörda näringslivsorganisationer. Förteck­ning över varor på jordbmkets området som föreslås bli preferensberätti­gade samt över industrivaror som bör undantas från preferensbehandling vid import från Folkrepubliken Kina får fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 6 —7. I detta sammanhang har aktualiserats en viss utökning av antalet preferensberättigade varor vid import från Rumänien och Bulgari­en. Förteckning över de varor som föreslås blir berättigade till tuUprefe-rens bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 8.

2    Föredragandens överväganden

2.1 De multilaterala handelsförhandlingarna

2.1.1  Tullförhandlingarna 2.1.1.1  Bakgrund

Inom GATT har under åren 1947-1967 förts sex allmänna tullförhand-lingsomgångar, av vilka Sverige deltagit i fem (se prop. 1950: 53, BeU 33, rskr 103; prop. 1951: 209, BeU 57, rskr 288; prop. 1951:210, BeU 58, rskr 289; prop. 1956; 191, BeU 60, rskr 414; prop. 1962: 186, BeU 63, rskr 417; prop. 1967: 150, BeU 63, rskr 348). De deltagande ländema gjorde därvid ömsesidiga åtaganden om tullsänkningar. Tullförhandlingsresultaten var betydande. Det stod dock klart sedan den s.k. Kennedyronden hade

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                   187

avslutats är 1967, att det fanns utrymme för ytterligare liberalisering av världshandeln, bl.a. genom tullsänkningar.

Under de nu avslutade tullförhandlingamas inledande skede diskutera­des olika tullsänkningsmetoder. Detta arbete baserades på en detaljerad sludie om tullar i flertalet industriländer samt omfattande handelsstatistik. Bland de olika metoder som diskuterades kan nämnas den s.k. vara-för-vara-meioden. Vid tillämpning av denna förhandlar varje deltagarland med övriga länder bilateralt för alt uppnä tullsänkningar beträffande varor för vilka landet har betydande exportintressen i utbyte mot egna tullsänkning­ar av motsvarande värde. De tullsänkningar ell land genomför blir i enlig­hel med mesl-gynnad-nationsprincipen i GATT tillämpliga på handeln med alla övriga GATT-länder. En annan metod är den linjära, vilken användes i Kennedyronden. Denna innebär att tullsänkning sker med en fast procent­sats för alla varor. Harmoniseringsmetoden slutligen medför att höga tull­satser sänks mer än låga. Dessutom diskuterades möjligheten alt avskaffa alla tullar för industrivaror.

I början av år 1975 upprättades en särskild arbetsgrupp för tullar med uppgift att utarbeta en tullförhandlingsplan av så allmän tillämpning som möjligt. Samtidigt upprättades arbetsgmpper för de övriga ämnesområden som enligt Tokyodeklarationen omfattades av förhandlingama. Förhand­lingarna i gruppema för sektorer, jordbruksprodukter och tropiska pro­dukter inbegrep även tullar. När del gäller tropiska produkter, elt område som prioriterades till förmån för u-ländema, vidtog redan år 1975 en procedur enligt vilken i-ländema mottog konkreta önskemål från u-län­derna om medgivanden på såväl tullområdet som det icke-tariffära områ­det. De åtaganden som gjordes av Sverige i detla sammanhang sattes i krafl den 1 januari 1977 (prop. 1976/77: 28, SkU 13, rskr 80).

Under åren 1975-1977 diskuterades i tullgmppen olika tullsänknings­formler, tekniska problem rörande bl.a. bastullar samt frågan om särskild och mer förmånlig behandling av u-länder. Några beslut kunde dock av olika skäl inle fattas. USA, Canada, EG, Japan och Schweiz förde fram konkreta förslag till tullsänkningsformler. EG liksom Japan och Schweiz förordade harmoniseringsmetoden. USA önskade nu som i Kennedyron­den en formel enligt den linjära metoden. Sverige lade inte fram något eget förslag men förordade en formel baserad på harmoniseringsprincipen och avsedd att leda till väsentliga tullsänkningar. Parallellt härmed fördes en diskussion mellan USA och EG om vilka procedurer som borde gälla i förhandlingarna. USA ansåg att en tullsänkningsformel borde tillämpas likformigt för såväl industri- som jordbmksvaror. EG önskade däremot att jordbrukssektorn skulle behandlas separat med hänsyn till de särskilda problem man ansåg föreligga i fråga om denna sektor.

Under hösten 1977 enades EG och USA om en arbetshypotes för tull­sänkningar på industrivaruområdet. Man hade då redan enats om atl behandla jordbruksvarorna för sig.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A                                                                                    188

Utgångspunkten för tullsänkningserbjudandena på industrivamområdet i förhandlingama blev den av Schweiz presenterade formeln. 1 början av år 1978 hade flertalet industriländer accepterat denna formel.

a-x

Schweiz' formel beskrivs algebraiskt z =------------    där x betecknar bastull-

a-l-x

satsen, z tullsatsen efter genomförd sänkning och a en koefficient som kan variera och som bestämmer djupet i tullsänkningen (ju lägre koefficient, desto större tullsänkning). En viktig egenskap hos formeln är att höga tullsatser sänks procentuellt mer än låga, vilket är en fordel for Sverige som har en jämförelsevis låg tullnivå. Uppgörelsen mellan USA och EG var också betydelsefull genom att USA for första gången accepterade harmoniseringsmetoden. Vissa variationer kom att uppstå vid formelns tillämpning. Sålunda valde EG, de tre nordiska ländema Finland, Norge och Sverige samt Österrike koefficienten 16 medan USA, Japan och Schweiz valde koefficienten 14. Canada och Australien tillämpade med utgångspunkl i den schweiziska formeln egna varianter med avsevärt hög­re koefficienter. Som en illustration till hur formeln verkar kan nämnas att med koefficient 16 sänks en tullsats på 20% till 8,9%, en på 10% till 6,2% och en på 5% till 3,8%.

Nya Zeeland, Sydafrika, Island och Spanien var inte beredda att använ­da någon generell formel utan lämnade istället medgivanden för enskilda varor.

Utgångspunkten fÖr tullsänkningarna, den s. k. bastullen, skulle i före­kommande fall vara den tidigare GATT-bundna nivån. I övriga fall tilläm­pades en bastull enligt respektive lands unilaterala beslut.

I början av år 1978 lade industriländerna fram sina tullerbjudanden. USA:s erbjudande innehöll redan från början vissa undanlag. Övriga länder kom senare in med preciseringar av sina undantag. Sverige presen­terade sin undantagslista i juni samma år. Denna var till sin karaktär indikativ och förhandlingsbar. Sverige var berett att minska listans omfatt­ning i samma utsträckning som de stora handelsnationerna var villiga att reducera sina undantag. Efler omfaltande bilaterala förhandlingar i syfte att uppnå förbättringar för från exportsynpunkt viktiga varor slutfördes förhandlingama mellan de viktigaste industriländerna ijuli 1979.

2,1.1.2 Resultatet av förhandlingama

Av en import av industrivaror till de viktigare industriländema beräknad enligt GATT-slalislik till 190 miljarder dollar (1976) är 60 miljarder (ca 32 %) redan tullfri. Import värdel av de varor som berörs av medgivanden i dessa tullförhandlingar uppgår till ca 112 miljarder dollar (ca 60% av totalimporten). På jordbruksområdet uppgick nämnda länders import till 48 miljarder dollar (1976) varav ca 15 miljarder (ca 30%) berörs av tullmed­givanden. Sammanlagt har således förhandlingama påverkat tullskyddet i dessa länder för importvaror till ett värde av mer än 125 miljarder dollar.

 

Prop. 1979/80:24   Del A                                                              189

När det gäller hela industrivamområdet tyder grova beräkningar på en genomsnittlig tullsänkning för de viktigare industriländema sammantagna på ca 33%. Den genomsnittliga tullsänkningen uppskattas till 29% i EG, 32% i USA, 49% i Japan och 38% i Canada. För Sveriges del innebär medgivandena i förhandlingama en sänkning av tullskyddet med i genom­sniu 28%.

Tullsänkningama är i genomsnitt större för helfabrikat än för halvfabri­kat. Råvaror är i allmänhet redan tullfria eller belagda med mycket låga tullar.

När det gäller de viktigaste vamsektorema inom industrivaruområdet avser de mest långtgående tullsänkningama maskiner, trävaror, kemiska produkter och transportutrustning medan mindre sänkningar än genom­snittligt har gjorts för varor inom textil-, läder- och gummivamsektorema.

På jordbmksområdet (i princip varor inom 1-24 kap. i tulltaxan) har det inle varit meningsfullt att beräkna några tullgenomsnilt eftersom handeln med många av dessa varuslag påverkas av andra åtgärder än tullar. Räknat enbart på de positioner där tullmedgivanden har lämnats (och som utgör 30% av handeln med jordbmksvaror) uppskattas emellertid den genom­snittliga tullsänkningen i berörda länder till ca 40%.

2.1.1.3     Genomförandet

De tullsänkningar som man nu har kommit överens om skall enligt huvudregeln i 1979 års Genéveprotokoll genomföras i åtta lika steg med början den 1 januari 1980. Sluttullama kommer således att sättas i kraft senast den 1 januari 1987. De länder som så önskar kan i stället genomföra de första två avvecklingsstegen samtidigt mellan den 1 januari 1980 och den I juli 1980 och de övriga sex stegen med början den 1 januari 1982. Enligt tullprotokollet är det inget som hindrar att sänkningarna görs snab­bare eller i färre steg.

EG har angett att man efter fem år, i ljuset av den ekonomiska, sociala och monetära situationen, kommer att bestämma om de tre återstående stegen kan genomföras. Främst mot bakgmnd härav har Sverige i likhet med andra länder förbehållit sig rätten att vidta lämpliga åtgärder om andra parter inte helt uppfyller sina åtaganden.

Till tullprotokollet har de länder som undertecknat överenskommelsen fogat sina respektive listor med tullmedgivanden. Den svenska listan fram­går av bilaga 4.

Tullprotokollet träder i kraft den 1 januari 1980 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt det.

Ett tilläggsprotokoll har också öppnats för att göra det möjligt för vissa u-länder att slutföra förhandlingama på tullområdet.

2.1.1.4   Resultatet av förhandlingama för svensk del

Det svenska intresset för tullförhandlingarna får ses mot bakgmnd av

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   190

export- och importbilden i stort sådan den tedde sig efter det all frihandels­avtalet med EG kom till. Av Sveriges totala export av industrivaror går över 70% till ländema i EFTA och EG. Dessa varor åtnjuter redan, med några enstaka tidsbestämda undantag, tullfrihet. Ca 15% av exporten går till statshandelsländer och u-länder. När del gäller statshandelsländer är tullar av mindre betydelse vid sidan av andra för importen bestämmande faktorer. U-ländema, vilka enligt Tokyodeklarationen intar en särställning i förhandlingarna, kommer att göra mycket begränsade tullmedgivanden. Detta betyder att tullförhandlingama i realiteten för svensk del endast har berört de återstående ca 15 % av exporten. De avsättningsmarknader som i första hand har varit av intresse för Sverige är USA, Canada, Japan, Australien och Spanien.

Värdet för den svenska exporten av uppnådda fördelar i förhandlingarna växlar för olika länderområden och branscher. Bland de länder där Sverige har haft störst intresse av att uppnå tullsänkningar har omfattande medgi­vanden lämnats av USA, Canada och Japan. Från övriga länder, dvs. Australien, Nya Zeeland och u-ländema, har erhållits medgivanden av begränsat värde. De önskemål om tullsänkningar i Spanien som Sverige hade i förhandlingamas inledningsskede kan sägas till största delen ha blivit infriade på annat sätt genom det år 1979 mellan EFTA-länderna och Spanien slutna frihandelsavtalet. Vidare kan nämnas att EG som ett resul­tat av de förhandlingar som har forts med andra länder har medgivit tullsänkningar för vissa livsmedel som inte omfattas av Sveriges frihandelsavtal med EG. Dessa tullsänkningar kommer även Sverige till godo.

För svensk del har förhandlingarna på industrivamområdet berört en­dast ca 10% av den svenska totalimporten. Utöver varor som redan i dag är tullfria har då fränräknats preferensberättigad import från EFTA- och EG-länder samt u-länder.

Tullmedgivandena på industrivamområdet innebär i allmänhel atl bas­tullarna sänks i enlighet med den generella tullsänkningsformeln. För vissa verkstadsindustriprodukter har tullsänkningama gått längre än enligt for­meln. Detta är ett resultat av förhandlingar med främst USA och Canada. Vissa känsliga varor har undantagits helt från tullsänkningar eller har endast i ringa grad berörts av sådana. Dessa inskränkningar avser främst sektorerna kemi, teko, skor, porslin samt jäm och stål. Härigenom berörs t.ex. tullskyddet i Sverige för textilvaror endast obetydligt. Det genom­snillliga tullskyddel för denna sektor minskas från 12,6% till 12,2%. Tullskyddet för halvfabrikat avjäm och stål sänks från 5,9 till 5,1 %.

De svenska medgivandena på jordbmksområdet avser ett begränsat antal varor och är resultatet av förhandlingar med främst USA, Canada och vissa u-länder. På trädgårds- och fruktområdet medges tullfrihet för vissa varor som inte är föremål för svensk produktion såsom vitlök och persikor. För isbergssallad utsträcks tullfriheten till atl omfatta månaderna mars, april och december.Vissa medgivanden till förmån för u-länderna

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                              191

avseende främst tropiska produkter har som nämnts redan satts i kraft. Tullen för konserverad hummer och krabba sänks i enlighet med den generella tullsänkningsformeln. När det gäller livsmedelsindustriprodukter kan nämnas att tullen tas bort för konserverad sparris och fruktsallad. För övriga tullbelagda fmklkonserver sänks tullama till 5 öre per kg.

Såsom tidigare har berörts har generaltullstyrelsen utarbetat en sam­manställning över de genom förhandlingama nytillkomna eller ändrade svenska tullmedgivandena i GATT (bilaga 4). Medgivanden av betydelse för svensk export samt svenska medgivanden i förhandlingama har som jag fömt har nämnt redovisats i en av kommerskollegium utarbetad sam-manstäljning (bilaga 5).

I förhandlingama har Sverige även erbjudit tullfrihet för vissa varor inom ramen för det allmänna tullpreferenssystemet (GSP). Tullfrihet enligt detta system lämnas ensidigt av varje enskilt industriland till skillnad från de tullmedgivanden som efter förhandlingar inom GATT lämnas på mest-gynnad-nalionsbasis. Sverige har således förklarat sig berett alt inom ramen för GSP bevilja tullfrihet för Anlhurium (ur tulltaxenr 06.03) och för vattenmeloner (ur tulltaxenr 08.09).

2.1.1.5 Genomförandet för svensk del

De svenska medgivandena på tullområdet innebär att fr.o.m. den 1 januari 1987 högre tullsatser inte får tillämpas för enskilda varor än som anges i den till tullprotokollet fogade svenska listan med tullmedgivanden.

Som redan har nämnts skall enligt tullprotokollet en anpassning av tullarna lill den nya nivån i regel ske i åtta lika sleg med början den 1 januari 1980 eller med tvä steg samtidigt senast den I juli 1980 och övriga sex steg med början den 1 januari 1982. Enligt överenskommelsen är det dock inget som hindrar att sänkningarna sker snabbare eller i färre steg. 1 likhet med flertalet andra länder har Sverige ännu inte preciserat hur tullavtrappningen skall genomföras inom den ram som anges i tullprotokol­let. Sverige har dock angett att tullsänkningama för textilvaror inom 51-62 kap. och jäm- och stålprodukter inom nr 73.01-73.20 i tulltaxan inte skall påbörjas förrän den 1 januari 1982.

Generaltullstyrelsen har i yttrande efter samråd med kommerskollegium föreslagit att beslut nu fattas med avseende på de fem första stegen. Dessa borde genomföras så att de två första tas den I januari 1980. Tre steg skulle därefter tas den I januari 1982. Man föreslår också att de tre sista stegen tas först efter förnyad prövning av riksdagen för att göra det möjligt att bedöma resultatet av EG:s översyn av tullsänkningama efter fem år. Härtill kommer atl en ny tullnomenklatur, vilken är under utarbetande inom tullsamarbetsrådel i Bryssel, vänlas träda i kraft den 1 januari 1985. Dessa ändringar kommer att påverka den svenska tulltaxan.

Sveriges industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Jernkon­toret, Textilrådet och Kooperativa förbundet förordar i remissyttranden

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                              192

över generaltullstyrelsens förslag att tullmedgivandena i princip genomförs i form av årliga sänkningar under en ättaårsperiod. Man kan dock accepte­ra avsleg från denna princip innebärande att en sänkning sker med två åttondelar vid första sänkningstillfället för tullar som totalt skall sänkas med mindre än två procentenheter. I fråga om tullsänkningar som totalt understiger en halv procentenhet kan man acceplera atl tullsänkningen den 1 januari 1980 görs med fem åttondelar av tullmedgivandet. Organisatio­nerna anser atl även om de svenska tullarna redan nu är låga är de ofta av stor betydelse som skydd mot import från vissa länder uianför EFTA- och EG-området.

Sveriges grossistförbund och Svenska cellulosa- och pappersbmksför-eningen har inget att erinra mot generaltullstyrelsens förslag. Grossistför­bundet anser det i högsta grad angeläget att genomförandet av tullreduk­tionerna begränsas till så få tillfällen som möjligt. Sveriges mekanförbund ser inget hinder mot att godta generaltullstyrelsens förslag men förordar att beslut nu fattas endast i vad avser de två första årens sänkningar.

För egen del villjag peka på att Sverige har ett lågt tullskydd. Tullsänk­ningama blir genom den tillämpade harmoniseringsformeln därför jämfö­relsevis lägre här än i andra industriländer. De mest importkänsliga pro­dukterna inom teko-, jäm- och stål- samt kemiområdena har undantagits helt från tullsänkningar eller berörs enbart i ringa grad därav. Dessutom är ju en slörre del av importen redan idag tullfri. Jag förordar därför att tullsänkningen sker med två åttondelar den 1 januari 1980.

Med hänsyn till den osäkerhet som för närvarande föreligger när det gäller andra industriländers tullavvecklingslakt anser jag att beslut nu inte bör fattas om tullsänkningar dämtöver. Tillfälle ges härigenom att närmare studera effektema för Sverige av en snabbare avvecklingstakt innan riks­dagen fattar beslut om tullavvecklingen fr.o.m. den 1 januari 1982. Jag delar också generaltullstyrelsens och kommerskollegiets uppfattning att det finns anledning att år 1984 for riksdagen redovisa en ny bedömning angående genomförandet av de tre sista stegen.

Generaltullstyrelsen har vidare föreslagit ett fåtal avsteg från en strikt matematisk avveckling. Ett användande av en tidigare GATT-bindning som ligger över nu utgående tullsats (s. k. takbindning) som utgångspunkt för tullavtrappningen skulle i dessa fall under avvecklingsperioden kunna medföra en uppsplittring av enskilda tulltaxenummer. Det kunde också medföra differentierade tullsatser för likartade varor, vilket skulle medföra onödiga komplikationer ur lullbehandlingssynpunkt. I likhet med remissin­stanserna förordar jag därför att generaltullstyrelsens förslag till avsteg från en strikt matematisk avveckling följs. Avstegen gäller vissa varor hänföriiga till tulltaxenr 20.06, 27.11, 31.02, 31.05, 33.06, 34.01, 50.09 och 98.11.

Jag föreslår vidare att det svenska GSP-systemet utvidgas med Anl­hurium (ur tulllaxenr 06.03) och vattenmeloner (ur tulltaxenr 08.09). Detta kräver riksdagens godkännande.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   193

Jag går här över till det tekniska genomförandet av de svenska medgi­vandena på tullområdet.

Tullmedgivandena är baserade på den tulltaxa som gällde den 1 januari 1979. Emellertid har riksdagen med anledning av propositionen 1978/ 79: 136 om trädgårdsnäringen beslutat om vissa ändringar i 6-8 kap. tull­taxan som i huvudsak skulle träda i kraft den dag regeringen beslämmer. Dessa ändringar, som innebar att riksdagen på vissa punkter beslöt om en övergång till värdetullar och som togs in i lagen (1979:514) om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa, har ännu inte satts i kraft med anledning av att vissa av dem inte kan genomföras utan omförhandlingar i GATT. Sådana förhandlingar har inletts.

Eftersom nämnda förhandlingar enligt den bedömning som nu kan göras kommer att dra ul på tiden, föreslår jag att de av riksdagen beslutade ändringama i 6-8 kap. tulltaxan där så är möjligt sätts i kraft samtidigt som de svenska medgivandena på tullområdet börjar genomföras. Därigenom skulle genomförandet av tullmedgivandena och uppställningen av tulltaxan förenklas. Undantag måste göras för de tullsatser som är bundna i GATT, varför tulllaxeförslaget innebär att vikttullar temporärt bibehålls i de un­dantagna fallen. Så snart omförhandlingarna är avslutade bör resultatet av dessa redovisas för riksdagen med bl. a. förslag om ändringar i tulltaxan på dessa punkter i enlighet med vad riksdagen har beslutat med anledning av propositionen om trädgårdsnäringen.

Jag vill i detta sammanhang även ta upp frågan om vissa redaktionella ändringar i tulltaxan.

Tulltaxan är utformad i överensstämmelse med konventionen den 15 december 1950 angående nomenklatur för klassificering av varor i tulltarif­ferna. Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 7 september 1979 föreslagit vissa redaktionella ändringar i den svenska tulltaxan för att avhjälpa vissa brister i den svenska översättningen av nomenklaturen. Ändringarna avser tulltaxenr 12.07 och 49.01 samt anm 1 f, 1 g och 1 k till 94 kap. tulltaxan. Efter remiss har yttrande avgetts av kommerskollegium. Kollegiet har inget alt erinra mot de föreslagna ändringama, som inte innebär några ändringar i sak. Även jag finner att ändringama bör göras.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättats två lagförslag, det ena om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa och det andra om ändring i lagen (1979:514) om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa. Vid utformningen av del förstnämnda lagförslagel har även beaktats den ändring i tulltaxan som har föreslagits av regeringen i prop. 1979/80: 28 om höjning av skattema på drycker och tobak.

2.1.2 Jordbruksförhandlingarna

Beträffande de överenskommelser som behandlas i detta avsnitt har samråd ägt rum med chefen för jordbruksdepartementet. 13   Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                    194

2.1.2.1  Bakgrund

Handelsliberaliseringarna inom GATT:s ram de senaste decennierna har inte i någon nämnvärd utsträckning omfattat jordbmksprodukter. Även om jordbruksproblemen spelade stor roll i Kennedyronden blev resultaten små.

1 Tokyodeklarationen uttalades bl.a. alt det under tullförhandlingarna skulle tas hänsyn till jordbrukssektorns särart och problem samtidigt som de allmänna målen för förhandlingama skulle beaktas. Denna formulering var en kompromiss som speglar de gmndläggande motsättningarna mellan främst USA och EG i frågan om i vilken utsträckning jordbmkssektom skulle bli föremål för handelsliberalisering under förhandlingama. De stora jordbmksexporterande ländema USA, Australien, Nya Zeeland m.fl. har traditionellt hävdat att det i princip inte skall råda någon skillnad mellan jordbruks- och industrivaror i detta avseende. EG, de nordiska ländema m.fl. har däremot hävdat alt jordbmksproduklion i många avseenden skiljer sig från industriproduktion och därför måste behandlas separat. Motsättningarna mellan EG och USA verkade under lång tid fördröjande på förhandlingarna. År 1975 upprättades en särskild jordbmksgrapp som skulle behandla tullar och icke-tariffära handelshinder vad gäller jord­bruksvaror. Dessutom upprättades tre undergmpper för respektive mejeri­varor, kött och spannmål, vilka fungerade som självständiga förhandlings­grupper för dessa vamslag. I spannmålsgmppen fördes dock inte några egentliga förhandlingar, eftersom intresset på ett tidigt stadium flyttades över till förhandlingama i UNCTAD:s regi om ett nytt intemationellt spannmålsavtal.

Trots detta förhandlingsmaskineri gjordes inte några egentliga framsteg i jordbruksförhandlingarna förrän år 1977. EG ansåg med stöd av bl.a. de nordiska ländema och Japan att alla frågor som berörde jordbruksvaror skulle behandlas i jordbruksgruppen. USA däremot hävdade atl även andra förhandlingsgrupper skulle kunna ta upp icke-tariffära problem som berörde jordbruksvaror.

I juni 1977 kunde egentliga förhandlingar påbörjas. Enligt den procedur man enats om i jordbruksgruppen skulle de enskilda ländema inom en begränsad period lägga fram önskemål om medgivanden både vad gällde tariffära och icke-tariffära handelshinder samt lämna erbjudanden om lätt­nader på dessa områden.

I förhandlingarnas slutfas lade USA fram förslag om att upprätta ett internationellt råd för jordbruksfrågor i GATT vilket skulle ta sikte på ett bredare internationellt samarbete och konsultationer på del jordbrukspoli­tiska området.

2.1.2.2 Resultatet av förhandlingama

Förhandlingarna på jordbruksområdet har resulterat dels i undanröjande eller sänkning av tariffära och icke-tariffära handelshinder för olika jord-

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  195

bruksvaror, dels i två intemationella vamavtal för mejerivaror respektive nötköu.

Förhandlingarna om minskade handelshinder på jord­bruksområdet har sketl i två etapper. Försia elappen, somjag redan berört i min redogörelse för tullförhandlingarna, omfattade förhandlingarna under år 1976 i den s.k. tropiska gruppen rörande lättnader för u-ländernas handel. De tullnedsättningar som blev resultatet av denna förhandlingsom­gång sattes i kraft av de berörda i-ländema redan under år 1977. Andra etappen omfattade de förhandlingar om önskemål och erbjudanden enligt jordbruksgruppens procedur som slutfördes år 1979. Med begreppet jord­bruksvaror avsågs i förhandlingama i princip alla de varuslag som faller inom I -24 kap. i tulltaxan.

Även om det är förenat med vissa svårigheter att värdera förhandlingsre­sultatet när det gäller sänkta handelshinder på jordbruksområdet så kan det ändå konstateras att betydande resultat har uppnåtts med tanke på jordbrukssektorns speciella karaklär. Enligt GATT-sekretariatets beräk­ningar kommer tullnedsättningar att tillämpas på ca 30% av totalimporten av jordbruksprodukter till de länder som har lämnat erbjudanden. Import till eU värde av 15 miljarder dollar (1976) berörs härmed. I genomsnitt uppgår nedsättningama till ca 40%.

I anslutning till tullförhandlingama har även ingåtts överenskommelser mellan USA och ett antal länder, däribland Sverige, Norge och Finland, angående exporten av ost lill den amerikanska marknaden. Genom dessa överenskommelser lillförsäkras deltagande länder tull- och avgiftsfria kvoter vid export av ost till USA. Avgifisfriheten är knuten till villkoret att deltagande länder inte subventionerar produktionen eller exporten på så­dant sätt att prisema underskrider de intema amerikanska partihandelspri-sema för samma ostslag.

Det internationella mejerivaruavtalet består av en allmän del och en varuavlalsdel. Den allmänna delen upptar bestämmelser röran­de information, konsultationer, multilaterala uppföranderegler m.m. och omfattar färskvaror, mjölkpulver, smör, ost och kasein. De i avtalet delta­gande ländema åtar sig att regelbundet lämna upplysningar om utveckling­en beträffande produktion, konsumtion, priser, lager och handel. De skall vidare lämna redogörelse för den inhemska politiken på varuområdet samt för handelspolitiska åtgärder.

Vamavtalsdelen omfattar tre protokoll, vilka har formen av avtal om minimipriser vid export av mjölkpulver, mjölkfett och ost, men inte inne­håller några köp- eller säljåtaganden.

Minimipriserna kommer att ses över minst en gång om året varvid bl. a. kriterier som produktionskostnader, relevanta ekonomiska faklorer på väridsmarknaden, den rådande marknadssituationen samt behovet av att på lång sikt upprätthålla en minimiavkastning för de mest effektiva produ­centerna skall beaktas.

 

Prop. 1979/80: 24    Del A                                                                                  196

Undanlag från minimiprisbeslämmelserna gäller för skummjölkspulver och kärnmjölkspulver för foderändamål. Även livsmedelsbistånd är un­dantaget från minimiprisbeslämmelserna.

Elt mejerivaruråd bestående av representanter för alla i avtalet deltagan­de länder skall inrättas. Rådet, som skall mötas minst Ivå gånger per år, skall svara för bevakning av världsmarknaden för mejeriprodukter, mark­nadsbedömning och övervakning av mejerivaruavtalels funktion. Det skall dessutom fungera som forum för konsultationer. Om rådet finner att en allvarlig marknadsstöring eller risk härför föreligger, skall rådet ange möj­liga lösningar som regeringarna sedan kan ta ställning till.

Under mejerivarurådet skall kommittéer upprättas för respektive proto­koll vilka skall övervaka avtalets funktion och mötas när någon deltagares handelsintressen hotas eller minst en gång per kvartal.

Etl land kan ansluta sig till den allmänna delen av avtalet jämte ett eller flera av protokollen eller helt stå utanför de senare. Ett inskränkt deltagan­de skall godkännas av övriga deltagande länder. Vidare skall det vara möjligt för ett land att med 60 dagars varsel frånlräda den allmänna delen eller något av protokollen, i sistnämnda fall enligt de villkor som delta­garna i respektive protokoll kan enas om.

Det internationella nölköttsavtalet är utformat i stort sett som mejerivaruavtalets allmänna del. Varuavlalsdel saknas sålunda. Syf­tet med avtalet är bl.a att få till stånd en ökad liberalisering och stabilise­ring av världshandeln med kött samt att främja en expansion därav. Lik­som när det gäller mejerivaruavtalet anses det angeläget att särskilt främja u-länderna.

Avtalet omfattar nötkött samt levande nötkreatur. De avtalsslulande länderna åtar sig att regelbundet lämna upplysningar om utvecklingen beträffande produktion, konsumtion, priser, lager och handel. De skall vidare lämna redogörelser för den inhemska politiken på varuområdet samt för handelspolitiska åtgärder.

Ett köttråd bestående av representanter för alla i avtalet dellagande länder skall inrättas. Dess uppgifter skall vara att bevaka tillgångs- och efterfrågesituationen på världsmarknaden för nötkött och att övervaka köllavlalels säll all fungera. Dessutom kommer köttrådet att fungera som forum för konsultationer i frågor rörande handeln med nötkött. Om rådet finner att en allvarlig störning eller risk härför föreligger på väridsmarkna­den för nötkött, skall rådet ange möjliga lösningar som regeringarna sedan kan ta slällning till. Rådet skall mötas minst två gånger per år.

Såväl det intemationella mejerivam- som nötköttsavtalet träder i kraft den 1 januari 1980 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt respektive avtal.

På framför allt amerikansk tillskyndan föreslogs i förhandlingarnas slut­skede, som jag nyss nämnt, att ett särskilt råd för jordbruk s-frågor skulle upprättas inom GATT. Rådel skulle mötas med jämna

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   197

mellanrum för jordbrukspolitiska konsultationer och även i syfte att koor­dinera och följa utvecklingen vad gäller de internationella varuavtalen på jordbruksområdet. Även om EG lill en början verkade berett att acceptera förslaget var många länder, även de nordiska, tveksamma. Förhandlingar­na på detta område utmynnade endast i en rekommendation till GATT:s avtalsslutande parter att vidareutveckla samarbetet på jordbruksområdet i ett rådgivande organ och att detta samarbete och dess uppgifter så snart som möjligt borde fastläggas.

De multilaterala överenskommelser på det icke-tarif­fära området som har uppnåtts i förhandlingama berör även jord­bmkssektom. Av särskild betydelse är överenskommelsema om subven­tioner och utjämningstullar, tekniska handelshinder samt importlicenspro-cedurer. 1 överenskommelsen om subventioner och utjämningstullar har en precisering skett beträffande reglema för exportsubventioner avseende jordbruksprodukter.

2.1.2.3 Resultatet av förhandlingama för svensk del

De erbjudanden som Sverige gav u-länderna när det gäller tropiska produkter genomfördes, somjag redan nämnt, den I januari 1977. Möjlig­heterna att härutöver tillmötesgå enskilda GATT-länders önskemål om svenska medgivanden beträffande vamslag som omfattas av jordbruks-och fiskregleringen var starkt begränsade. De svenska insatsema på jord­bruksområdet koncentrerades därför på arbetet att söka åstadkomma in­ternationella marknadsstabiliserande vamavtal.

En redogörelse för de medgivanden på tullområdet som Sverige har erhållit från vissa länder respektive de som lämnats från svensk sida beträffande varor under 1-24 kap. i tulltaxan lämnas i bilaga 5. Som framgår där har Sverige åtagit sig att binda den nuvarande tullfriheten för bl.a. popcom-majs (ur tulltaxenummer 10.05) och vegetabiliskt protein­koncentrat (ur tulltaxenummer 21.07) i detaljhandelsförpackningar. Detta innebär att fr. o. m. den 1 januari 1980 kommer någon införselavgift inte att tas ut vid import av berörda produkter. Sverige har förbehållit sig rätten att förverkliga åtagandet antingen genom att efter skriftlig ansökan medge avgiftsbefrielse eller genom att återbetalning sker av redan erlagd införsel­avgift.

Vidare har Sverige åtagit sig att med verkan från den 1 januari 1980 binda omräkningskoefficienten mellan råvara och förädlad vara vid 1,6 med avseende på vissa produkter av fjäderfä (ur tulltaxenummer 16.02).

I sammanhanget kan nämnas att Sverige, inom ramen för den tidigare berörda överenskommelsen med USA rörande exporten av ost till den amerikanska marknaden, erhöll en totalkvot uppgående till 1 350 ton upp­delad på följande delkvoter: Edam och Gouda 41 ton, andra inle särskilt nämnda ostsorter 1 059 ton saml lågfettost, även kallad margarinost, 250 ton. Arrangemanget träder i kraft den 1 januari 1980. Överenskommelsen,

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                             198

som inte behöver prövas av riksdagen, undertecknades ijuli 1979. Bedöm­ningen var härvid atl den totalkvot som tillerkändes Sverige något översteg den genomsnittliga exporten under åren 1976- 1978 och därför fick anses tillfredsställande. Även om det hade varit önskvärt au USA avstått från tillämpningen av kvantitativa importbegränsningar fick det anses utgöra ett framsteg alt hotet om utjämningstullar kunde undanröjas. 1 sammanhanget bör dock observeras att krav ställdes på en begränsning av exportländer­nas subventionering av produktionen och exporten av ost.

Som tidigare nämnts har Sverige under förhandlingama aktivt medver­kat i arbelet på att åstadkomma internationella vamavtal, i första hand för spannmål och mejeriprodukter, syftande till att uppnå så stabila prisförhål­landen som möjligt på världsmarknaden. Delta är av intresse för såväl import- som exportländer. Ett problem för Sverige och övriga nordiska länder var under förhandlingama om ett mejerivaruavtal länge det förhål­landel att minimipriserna förutsågs bli fastställda fob exportlandet. En renodlad fob-prislinje skulle ge de nordiska länderna en ogynnsam export­situation i jämförelse med andra ur geografisk synpunkt mera fördelaktigt belägna exportländer. 1 förhandlingama lyckades dock Sverige, Finland och Norge få gehör för sina synpunkter, vilket resulterade i att Hamburg, Rotterdam och Antwerpen kommer att gälla som referenspunkter för såväl mjölkpulver som smör och ost. För smörexporten till Schweiz kommer dessutom Basel att gälla som referenspunkt.

Lantbrukarnas riksförbund och Svenska mejeriemas riksförening var under förhandlingarna till en början tveksamma till en anslutning till meje­rivaruavtalets vamprotokoll med tanke på den länge osäkra prisbasfrågan. Organisationerna har emellertid sedermera förklaral sig beredda all till­styrka en svensk anslutning inte enbart lill den allmänna delen av avtalet utan även till de tre varuprotokollen. Denna inställning har dock varit förbunden med kraven att avtalet skall få en bred anslutning, dvs. att de nordiska länderna och de väsentligaste export- och importländema anslu­ter sig, samt att Sverige ges möjlighet att utan alltför stora svårigheter lämna avtalet om det skulle visa sig att andra länder otillböriigt utnyttjar detta eller för det fall att Sveriges export av mejeriprodukter skulle långsik­tigt försämras.

Atl Sveriges export av mejeriprodukter skulle försämras långsiktigt till följd av avtalet anser jag osannolikt med lanke på de referenspunkter de nordiska länderna får utnyttja och de låga minimipriser som har överens­kommits i inledningsskedet. Ett deltagande i avtalet kommer att ge Sverige och andra anslutna länder förbättrad tillgång till information om den inter­nationella marknaden på varuområdet ifråga.

Nölköttsavtalet omfattar liksom mejeri vama vtalet ett informations- och konsultationsmaskineri. Däremot innehåller det inga åtaganden på prisom­rådet. Genom alt de viktigaste export- och importländema knyts till avtalet skapas förutsättningar för en effektiv diskussion av ålgärder för alt för-

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  199

hindra allvariiga kriser på marknaderna. Detta bör gynna samlliga delta­gande länder. Lantbrukarnas riksförbund tillstyrker en anslutning till del internationella nötköttsavtalet och anför att det kan vara skäl att se över avtalet när ytterligare erfarenheter vunnits av samarbetet på detta område. 1 likhet med remissinstanserna finner jag att Sverige bör ansluta sig till avtalen. Någon ändring av gällande lagstiftning krävs inte.

2.1.3. Överenskommelsen om lolkning och tillämpning av artiklurnu VI, XVI och XXIII i GATT (den s. k. subventionskoden)

2.1.3.1  Bakgrund

Enligt 3 § tullförordningen (1973: 979, senaste lydelse 1975: 94) kan rege­ringen förordna att en vara som förtullas skall beläggas med antidumping-elier utjämningstull för att motverka att dumping eller subventionering i ut­landet skadar svenskt näringsliv. Förordnande får meddelas även för att motverka att dumping eller subventionering skadar näringslivel i annat land. Förordnande får meddelas för tid under vilken närmare utredning på­går. Visar utredningen att förutsättning för förordnande inte finns, skall det tillfälliga förordnandet upphävas. Tullbelopp som har tagits ut på grund av förordnandet skall då återbetalas utan dröjsmål. Några närmare bestämmelser som reglerar förfarandet i anslutning till uttagande av anti-dumping- eller utjämningstull har inte utfärdats.

GATT-avtalel innehåller vissa allmänna bestämmelser om såväl sub­ventioner som utjämningstullar. I avtalets artikel XVI föreskrivs en allmän notifikations- och konsultationsplikt för sådana stödåtgärder som "direkt eller indirekt har till verkan att öka exporten eller minska importen av en vara" på en avtalsslutande parts område. Härutöver har ett antal GATT-anslutna industriländer gjort ålaganden om förbud mot exportsubventio­ner för industrivaror. Dessa har exemplifierats i en särskild lista, den s. k. 1960 års förbudslista. Ett lands rätt att ta ut utjämningstullar regleras i arti­kel VI, där det bl.a. föreskrivs att utjämningstull inte får påläggas med mindre subventioneringen "förorsakar eller hotar att förorsaka väsentlig skada på en befintlig industri eller avsevärt försenar upprättandet av in­hemsk industri". Detta s.k. skadekriterium har tillämpats av flertalet GATT-medlemmar. USA:s lagstiftning på detta område har dock saknat skaderekvisil.

För flertalet länder var den huvudsakliga målsättningen under förhand­lingarna på detta område att förmå USA att införa ett skadekriterium i sin lagstiftning om utjämningsiullar. USA å andra sidan eftersträvade framför allt en ökad internationell disciplin när det gäller bmket av statliga stödåt­gärder.

Dessa skiljaktiga utgångspunkter gjorde till en början förhandlingar omöjliga och ledde till ett dödläge vilket blev bestående ända fram till år

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                             200

1978, Först då kunde enighet nås om att förhandlingarna skulle omfatta en tolkning och precisering av gällande GATT-regler rörande såväl subven­tioner som utjämningstullar.

När det gäller subventioner enades man på ett tidigt stadium om att dessa inte i sig kan betraktas som skadliga utan används av regeringar i fullt legitima syften och att en överenskommelse därför endast borde avse de verkningar på andra länders handelsintressen som subventioner kan ge upphov till. En viktig fråga kom i sammanhanget att röra intema stödåtgär­der lill vilka är att räkna regionalpolitiskt och arbetsmarknadspolitiskt mo­tiverade stödåtgärder m.m. av det slag som tillämpas bl.a. i Sverige. Främsl USA önskade se en ökad inlernationell disciplin när det gäller bm­ket av sådana stödåtgärder och ville i förhandlingarna utarbeta en särskild lista över potentiellt skadliga interna subventioner. Detta motsatte sig fler­talet västeuropeiska länder som värnade om sin handlingsfrihet när del gäl­ler att med hjälp av subventioner säkra cenirala mål för den egna sociala och ekonomiska politiken. En kompromiss på denna punkt kunde dock slutligen nås.

I fråga om utjämningstullar koncentrerades intresset till utformningen av det kriterium på väsentlig skada som skall vara uppfyllt för att ett land skall få vidta unilaterala motåtgärder mol subventionerad import. En kompromiss fick här sökas för att å ena sidan tillfredsställa vissa västeuro­peiska länders önskemål om ett strikt kriterium och å den andra skapa för­utsättningar för att USA:s kongress skulle godkänna en ny amerikansk lag om utjämningstullar.

En annan viktig fråga rörde subventioner på jordbmksområdet, där för­handlingarna avsåg en närmare precisering av GATT-avtalets artikel XVI: 3 enligt vilken länder inte får ge subventioner till råvamexport på sätt som får till följd att de erhåller "mer än en skälig andel av världsexpor­ten".

2.1.3.2 Resultatet av förhandlingama

Den nu föreliggande överenskommelsen baseras på och utgör en tolk­ning av artiklarna VI, XVI och XXIII i GATT-avtalet. Dess syfte är aU till­se att användningen av subventioner inte negativt påverkar annat lands in­tressen och att utjämningsåtgärder när de vidlas inte ulgör onödiga hinder för handeln.

Parterna i överenskommelsen fastslår att subventioner används av rege­ringar som legitima instrumenl för all främja betydelsefulla sociala och ekonomisk-politiska mål. De erkänner emellertid att subventioner kan ha negativa verkningar på andra länders handelsintressen och de åtar sig atl söka undvika att genom bmk av subventioner, vare sig exportsubventio­ner eller intema stödåtgärder, vålla annan part skada. I överenskommel­sen ges exempel på sådana interna stödåtgärder som kan vålla skada. 1960 års illustrativa lista över förbjudna exportsubventioner har moderniserats

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                              201

och utvidgats. När det gäller subventioner till råvamexport har uttrycket "skälig andel av världsexporten" närmare preciserats, dock utan alt några nya förpliktelser accepterats.

För ett land som anser sig negativt påverkat av ett annat lands subven­tioner står enligt överenskommelsen två vägar öppna för att vinna rättelse. Om regeringen enligt vissa överenskomna principer och kriterier kan be­lägga att subventionen i fråga förorsakar eller hotar att förorsaka väsentlig skada ("material injury") på den egna marknaden skall den ha rätt att uni-laleralt ingripa med utjämningstullar mot den subventionerade importen. I överenskommelsen definieras uttrycket skada och föreskrivs att skada skall fastställas genom en objektiv undersökning av den subventionerade importen och dess effekter på priserna liksom dess inverkan på inhemska producenter av varan.

I de fall väsentlig skada på den inhemska marknaden inte kan påvisas men landet likväl anser sig negativt påverkat av en subvention på det egna landets, det subventionerande landets eller etl tredje lands marknad, är dess regering däremol hänvisad till att i en multilateral prövning i en sär­skilt upprättad kommitté för subventioner och utjämningsåtgärder söka ut­verka godkännande för att inskrida mot den subventionerade importen. 1 granskningen prövas huruvida allvarlig skada ("serious prejudice") enligt artikel XVI eller "upphävande eller minskning av förmåner" enligt artikel XXIII föreligger. I exceptionella fall kan dock provisoriska motåtgärder få vidtas i avvaktan på kommitténs granskning.

Möjligheten att vidta unilaterala åtgärder har i överenskommelsen om­gärdats av notifikations- och konsullationsförpliktelser liksom av särskilda föreskrifter om den inhemska procedur som skall följas vid fastställande av väsentlig skada.

Överenskommelsen innehåller också procedurer för att lösa tvister. Om en ömsesidigt godtagbar lösning av en fråga inte har nåtts inom en viss tid kan den hänskjutas till kommittén, som i sin tur kan upprätta en särskild panel för att granska ärendet. Kommittén kan utfärda rekommendationer till partema och kan, om dessa inte följs, tillåta den förfördelade parten att vidta åtgärder.

Överenskommelsen erkänner att subventioner utgör en integrerande del av u-ländemas ekonomiska utvecklingsprogram. Förbudet mot exportsub­ventioner skall därför inte vara tillämpligt på u-länder, under fömtsättning att dessa inte använder subventioner på sätt som vållar en annan part ska­da och att de åtar sig att i möjligaste mån avveckla sådana subventioner som inte längre är motiverade av deras utvecklings- eller konkurrensbe­hov.

Överenskommelsen träder i kraft den 1 januari 1980 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt den.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  202

2.1.3.3 Resultatet av förhandlingarna för svensk del

Enligl min bedömning är det resultat som föreligger på detta område till­fredsställande för svensk del. Viktigast är alt USA genom överenskom­melsen åtar sig att i framtiden tillämpa skadekriteriet och därmed under­kastar sig en striktare disciplin vid bruket av utjämningstullar. Det finns för ett litet, handelsberoende land som Sverige även anledning all välkom­na en ökad internationell disciplin vid bmket av subventioner. Detta inne­bär naturiigtvis också att reglema måste beaktas när svenska stödåtgärder utformas. Handlingsfriheten när det gäller att använda intema stödåtgär­der för väsentliga sociala och ekonomisk-politiska mål kvarstår dock oför­ändrad.

Enligt momenl 2 i artikel 2 i överenskommelsen skall part till kommittén lämna uppgift om dels vilken myndighet som är behörig att inleda och ge­nomföra sådana undersökningar rörande utjämningstullar som avses i den­na artikel, dels de interna procedurer som skall gälla för dessa undersök­ningar.

I likhet med remissinstansema finner jag att Sverige bör ansluta sig till överenskommelsen. Nuvarande bestämmelser i 3 § tullförordningen ger utrymme för att beakta Sveriges åtaganden enligt subventionskoden. Nå­gon ändring i denna lagstiftning är inte påkallad.

2.1.4 Överenskommelsen om liUämpning uv artikel VI i GATT (den s.k. antidumpingkoden)

2.1.4.1 Bakgmnd

Jag har tidigare berört den i 3 § tullförordningen intagna bestämmelsen om att regeringen kan förordna att vara som förtullas skall beläggas med antidumping- eller utjämningstull för att motverka att dumping eller sub­ventionering i utlandet skadar svenskt näringsliv. Därvid behandlade jag den överenskommelse som har träffats rörande subventioner och utjämn­ingstullar.

När det gäller antidumpingtullar finns bestämmelser i artikel VI i GATT.

Sverige har tillsammans med tjugofem andra GATT-länder, huvudsakli­gen i-länder, anslutit sig till GATT:s antidumpingkod som förhandlades fram i Kennedyronden. Koden innehåller regler om tolkning och tillämp­ning av artikel VI. När antidumpingkoden förelades riksdagen för godkän­nande (prop. 1967:150) konstaterade departementschefen att de i Sverige då gällande reglerna om antidumpingåtgärder väl anslöt sig till bestämmel­serna i koden. Dessa regler överfördes sedermera i allt väsentligt till 3 § tullförordningen.

De flesta u-länder som deltog i förhandlingama om antidumpingkoden ansåg sig efter Kennedyrondens slut inte kunna ansluta sig till koden. Mo­tiveringen var all vissa bestämmelser inle tog lillräcklig hänsyn till deras

 

Prop. 1979/80:24   Del A                                                             203

ekonomiska situation. U-länderna tog år 1975 upp frågan om en revidering av antidumpingkoden i de multilaterala handelsförhandlingarna.

Efter del att antidumpingkoden hade varit i kraft nära ett decennium in­ledde dess signatärer ett arbete att kartlägga hur kodens bestämmelser ha­de tillämpats. Erfarenhelerna därvidlag pekade på elt behov av all uppnå en mer enhetlig tolkning och tillämpning av kodens bestämmelser. Mot slutet av år 1978 beslöt signatärema att se över kodens bestämmelser i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna och att därvid har­monisera antidumpingbestämmelserna med de motsvarande bestämmelser som samtidigt utarbetades angående subventioner och utjämningstullar. Anledningen var att antidumping- och uljämningstullar har närbesläktad karaktär och att båda dessa typer av tullar behandlas i GATT: s artikel VI.

Antidumpingkodens signatärer färdigställde ijuli 1979 en reviderad text av koden.

2.1.4.2   Resultatet av förhandlingarna

Revisionen av 1967 års antidumpingkod berör ett flertal centrala artiklar i koden. Den internationella disciplinen på området har förstärkts bl. a. ge­nom nya och utförligare bestämmelser om påbörjande och genomförande av undersökningar, om publicering av preliminära och slutliga beslut om antidumpingåtgärder samt om avbrytande av undersökningar genom pris-åtaganden. Den nya koden innehåller också utförligare bestämmelser om övervakning, konsultation och biläggande av tvister. Vissa uppmjukningar har emellertid skett av skadekrileriet och definitionen av begreppet indu­stri. I förhandlingarna har dock hävdats att tidigare bestämmelser var orealistiskt strikta och att uppmjukningen innebär en anpassning till hur dessa regler i verkligheten har tillämpats. Till detta kommer att vissa be­stämmelser har förtydligats, nämligen reglema för bedömningen av den dumpade importens omfattning och dess effekter på prisema samt för be­dömningen av hur den berörda importen därigenom har skadat inhemska producenter.

Den reviderade koden innehåller vidare bestämmelser om att i-ländema måste ta särskild hänsyn till u-ländernas ekonomiska situation när anti­dumpingåtgärder övervägs och att möjligheterna att vidta andra åtgärder skall utrönas innan sådana antidumpingtullar läggs på som kan skada u-ländemas väsentliga intressen.

Koden träder i kraft den 1 januari 1980 för de länder som vid denna tid­punkt godkänt den. Anslulning till den nya koden innebär samtidigt upp­sägning av 1967 års kod.

2.1.4.3   Resultatet av förhandlingarna för svensk del

Det är inte uteslutet att ändringen av skadekrileriet och definitionen av begreppet industri kan leda till att svensk industri i framtiden kommer att mötas av ett ökat antal antidumpingåtgärder på sina exportmarknader. De

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   204

förbättringar som har skett, särskilt vad avser antidumpingkommitténs ökade befogenheter, balanserar emellertid överenskommelsen på ett så­dant sätt att den som helhet får anses vara tillfredsställande för Sverige. Jag förordar därför att Sverige ansluler sig till överenskommelsen. 1 likhet med vad jag tidigare har anfört i fråga om subventionskoden gäller att 3 § tullförordningen ger utrymme för att beakta åtagandena i antidumpingko­den och att någon ändring i denna lagstiftning inte är påkallad,

2.1.5 Överenskommelsen om statUg upphandUng

Beträffande denna överenskommelse har samråd ägt rum med chefen för budgetdepartemenlet.

2.1.5.1  Bakgrund

Riktlinjer för statlig upphandling redovisas i prop. 1973: 73 på grundval av upphandlingskommitténs förslag i betänkandet (SOU 1971: 88) Offentlig upphandling. Liksom tidigare skulle kravet på affärsmässighet vara den grundläggande principen för den slatliga upphandlingen. Föredraganden framhöll dock alt del i vissa fall finns skäl att lägga vidare bedömningar på ett upphandlingsärende än vad som en strikt tillämpning av denna princip tillåter. I det sammanhanget nämndes särskilt försvars-, sysselsättnings-och försörjningsberedskapsskäl. Det ankommer på regeringen all falla be­slut i upphandlingsärenden där sådana vidare bedömningar kan komma ifråga. Upphandlingskungörelsen (1973:600) innehåller författningsbe­stämmelserna på området. Där anges bl.a. att statliga myndigheter skall iaklla affärsmässighet och behandla anbud och anbudsgivare objektivt. Detta innebär således att svenska myndigheter inte får diskriminera ul­ländska anbudsgivare.

Statlig upphandling har inle hittills i någon större utsträckning varil före­mål för internationell reglering. I EFTA-konventionen finns dock bestäm­melser som innebär ett principiellt förbud mot diskriminering av övriga EFTA-länders företag vid offentlig upphandling. I början av 1960-talet på­börjades ell arbete inom OECD i syfte att minska handelshinder till följd av diskriminerande statlig upphandling. Det arbetet resulterade i ett inte helt fullbordat utkast till en multilateral kod som syftade till att reglera och harmonisera OECD-ländernas regler för offentliga inköp.

Frågan om statlig upphandling introducerades i de multilaterala handels­förhandlingarna genom alt en särskild förhandlingsgmpp etablerades i juli 1976. Kodutkastet från överiäggningarna inom OECD utgjorde ett av grundelementen i förhandlingsgruppens arbete. Under förhandlingarnas gång kompletterade enskilda länder materialet med olika delförslag, sär­skilt vad beträffar särbehandling av u-länder.

2.1.5.2 Resultatet av förhandlingarna

1  artikel  1  definieras  överenskommelsens omfattning och täckning.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                    205

Överenskommelsen omfattar all vamupphandling som verkställs av myn­digheter som ingår i överenskomrhelsen. De berörda myndigheterna finns för varje part upptagna i en särskild bilaga. Överenskommelsen tillämpas enbart på upphandlingar vilkas värde är minst 150000 SDR (Internationel­la valutafondens särskilda dragningsrätter). Detta motsvarar ca 825 000 svenska kronor. Myndigheter som inte omfattas av överenskommelsen skall informeras om dess innehåll och syften.

I artikel II fastläggs principerna för den statliga upphandlingen. Där framgår att lagar, förordningar, förfaranden och tillämpningar rörande varuupphandling verkställd av de berörda myndigheterna skall vara icke­diskriminerande. Detta innebär att parterna i överenskommelsen i detta avseende skall bevilja varandra en behandling som inte är mindre förmån­lig än vare sig den som beviljas inhemska varor respektive leverantörer, s.k. nationell behandling, eller den som beviljas varje annan parts varor respektive leverantörer.

Artikel III innehåller reglerom särskild och mer förmånlig behandling av u-länder som ansluter sig till överenskommelsen. Förmånema i överens­kommelsen förutses också kunna beviljas de minst utvecklade bland u-län­derna även om de inte ansluter sig till överenskommelsen.

I artikel IV återfinns bestämmelser avsedda att förhindra att tekniska specifikationer används i diskriminerande syfte vid statlig upphandling.

Artikel V behandlar anbudsförfaranden. Anbud kan infordras genom ett öppet eller ett selektivt förfarande. Det finns även möjlighet att under vissa omständigheter göra en formfri anbudsinfordran. I regel avses då anbuds-infordran från endast en anbudsgivare. Vid en öppen eller en selektiv an­budsinfordran skall den upphandlande myndigheten tillkännage den plane­rade upphandlingen i särskilda publikationer (för Sveriges del Tidning för leveranser till staten, bilaga till Post- och Inrikes tidningar).

I artikel VI regleras frågor avseende information och översyn rörande regelsystem och genomförda upphandlingar. En viktig del av denna artikel berör behovet av statistik.

Artikel VII redovisar de institutioner som skall upprättas samt anvisar tillvägagångsätt för konsultationer och biläggande av tvister mellan parter­na.

Artikel Vill överensstämmer i stort med de allmänna undantag som även återfinns i GATT-avtalet. Detta innebär bl.a. att upphandlingar som är oundgängliga för den nationella säkerheten eller för nationella försvars­syften har undantagits. För de militära myndigheter som omfattas av över­enskommelsen bifogas en särskild förteckning över de varor för vilka över­enskommelsen gäller. 1 bl. a. den svenska vamförteckningen återfinns inte textilvaror eller skodon.

Artikel IX innehåller slutbestämmelser. Därav framgår att förhandlingar skall inledas inle senare än tre år efter ikraftträdandet i syfte att vidga överenskommelsen till att bl.a. omfatta tjänster. Dessa nya förhandlingar

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  206

skall även kunna omfalta ändring av tröskelvärdet på 1500(K) SDR samt i myndighetslistorna.

Överenskommelsen träder i kraft den I januari 1981 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt den.

2.1.5.3 Resultatet av förhandlingarna för svensk del

För svensk del skall överenskommelsen tillämpas på följande myndighe­ter och affärsverk: rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, fortifika­tionsförvaltningen, sjukvårdsstyrelsen, försvarets materielverk, civilför­svarsstyrelsen, socialstyrelsen, postverket, statens vägverk, statens tra­fiksäkerhelsverk, sjöfartsverket, luftfartsverket, statistiska centralbyrån, statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksskatteverket, skolöverstyrelsen, skogsstyrelsen, statens industriverk, domänverket och förenade fabriks­verken. Även dessa myndigheters och affärsverks regionala och lokala en­heter omfattas av överenskommelsen.

I likhet med övriga nordiska länder och Schweiz har Sverige förbehållit sig rätten att för enskilda upphandlingar avvika från principen om nationell behandling i överenskommelsen när väsentliga ekonomisk-politiska mål­sätlningar påverkas. Beslut i upphandlingsärenden där sådana vidare be­dömningar kan ifrågakomma skall fattas på regeringsnivå.

Jag anser det vara värdefullt att en övergripande internationell överens­kommelse har träffats vad beträffar statlig upphandling. De nu gällande svenska beslämmelserna innebär att statliga myndigheter inte får diskrimi­nera utländska anbudsgivare. Överenskommelsen kommer således i detta avseende inte att medföra några egentliga förändringar för de upphandlan­de myndigheterna. I fråga om procedurregler föranleder den dock vissa ändringar i upphandlingskungörelsen med anvisningar. För svenska före­tags vidkommande bör överenskommelsen, trots begränsningar i täck­ningsgraden, medföra förbättrade möjligheter att exportera.

I likhet med remissinstansema finner jag att Sverige bör ansluta sig till överenskommelsen.

2.1.6 Överenskommelsen om lillåmpning av artikel VII i GATT (den s. k. tullvärdekoden)

2.1.6.1.  Bakgrund

Sverige har i likhet med ett tretliotal andra länder antagit konventionen den 15 december 1950 angående varors tullvärde, den s. k. Brysselkonven­tionen. Den innehåller en central värderegel, nämligen att tullvärdet skall molsvara del pris som varan skulle betinga vid försäljning mellan säljare och köpare som är oberoende av varandra (normalpriset). 1 anvisningar och rekommendalioner har en mängd delaljföreskrifter ulformals.

Den grundläggande svenska tull värdebestämmelsen finns i 6 § tullför­ordningen (1973:979, ändrad senast 1975:94). Där anges aU när tull skall

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   207

utgå efter värde anses varans normalpris som dess värde och att normal­priset beräknas enligt de föreskrifter regeringen meddelar på grundval av Brysselkonvenlionen. Sådana föreskrifter finns i 3-9 §§ tullkungörelsen (1973: 1014).

Artikel VII i GATT jämle därtill hörande anmärkningar innehåller regler för bestämmande av tullvärde. Dessa regler är ganska allmänt hållna och medger i viss utsträckning alternativa värderingsmetoder enligt importlan­dets val. De GATT-anslutna länder som inte har antagit Brysselkonventio­nen kan inom ramen för artikel VII ha värdesyslem som sinsemellan varie­rar inom ganska vida gränser. Detta har lett till att från exportsynpunkt viktiga länder som USA och Canada samt flera u-länder tillämpar tullvär­deregler som de svenska exportörerna anser vara komplicerade och pro­tektionistiska. Tullvärderingsmetoderna i dessa länder baseras ofta på hemmamarknadspriset i exportlandet och i vissa fall på priserna på mot­svarande varuslag producerade i importlandet (t.ex. American Selling Pri­ce, ASP). Minimivärden och andra liknande system förekommer också.

Sverige och övriga nordiska länder samt EG arbetade i förhandlingamas början för en vidgad anslutning till Brysselkonvenlionen. Då man från ame­rikansk och kanadensisk sida motsatte sig en sådan lösning inriktades ar­betet på att skapa ett nytt internationellt tullvärdesystem baserat på de er­farenheter som har gjorts vid tillämpningen av de deltagande ländernas oli­ka tullvärdesystem.

2.1.6.2. Resultatet av förhandlingarna

Huvudregeln i den överenskommelse som nu föreligger finns i dess första artikel där det i korthet fastslås att tullvärdet skall vara varans trans­aktionsvärde, dvs. det pris som betalas för varan vid export till del land där förtullningen skall ske. Vissa klarläggande bestämmelser finns i samma artikel och i artikel 8, t. ex. att en förutsättning är att säljare och köpare är sinsemellan oberoende. Som nyss har berörts finns en motsvarande före­skrift i Brysselkonventionen. Huvudfallen, dvs. transaktioner mellan köpa­re och säljare som är oberoende av varandra, behandlas sålunda i stort sett lika enligt de båda systemen. Även för det fall att säljare och köpare är sinsemellan beroende finns enligt artikel 1 i överenskommelsen möjlighe­ter att godta transaktionsvärdet.

Artiklama 2-3 och 5-7 innehåller värderingsmetoder när artikel 1 inte kan tillämpas. Detta blir fallet när köpare och säljare är sinsemellan be­roende och det fakturerade priset inte kan användas eller det är fråga om vara som vid införseln inte är såld för export till importlandet. Artiklarna skall tillämpas i nummerordning. I första hand prövas alltså om artikel 2 kan tillämpas och om så inte är fallet prövas de övriga artiklarna en efter en i ordningsföljd. 1 artikel 4 finns emellertid en särbestämmelse enligt vilken importören har rätt att kräva att artikel 6 skall prövas före artikel 5.

Värderingsmetoden enligt artikel 2 bygger på värdet hos vara som kom-

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                             208

mer från samma produktionsland och är identisk med importvaran ("iden­lical goods"). Värderingsmetoden enligt artikel 3 bygger på värdet hos va­ra från samma produktionsland som liknar importvaran ("similar goods").

Artikel 5 innebär att man som utgångspunkt tar priset vid varans försälj­ning i importlandet till oberoende personer och därifrån gör avdrag för vinst, försäljningskostnader, transportkostnader och andra allmänna om­kostnader i samband med försäljning inom landet samt vidare importtullar, importskatter och försäljningsskatter. Om importvaran inte säljs i oför­ändrat skick kan importören enligt moment 2 i artikel 5 begära att försälj­ningspriset på den bearbetade varan, med iakttagande av nyssnämnda av­drag och dessutom avdrag för bearbetningskostnaden, skall läggas till grund för tullvärdet.

Värdebestämning enligt artikel .6grundar sig på produktionskostnadema jämte vinst och allmänna omkostnader i produktionslandet. Etl praktiskt problem i detta sammanhang är hur undersökningen i produktionslandet skall äga rum. Enligt moment 2 i artikeln har ingen part rätt att kräva att någon som inte är bosatt inom partens område skall tillhandahålla räken­skapsmaterial för bestämmande av tullvärde. Om emellertid producenten samtycker får sådant material granskas inom den andra partens område av importlandels myndigheter. Ett villkor är i detta fall alt importlandets myndigheler i god lid i förväg lämnar meddelande därom till den andra partens regering och att denna accepterar att granskning görs. Det är tro­ligt att denna metod främst kommer att användas när det gäller handel mellan moderbolag och dotterbolag samt andra företag i ekonomisk intres­segemenskap, eftersom risken att produktionshemligheter röjs till utom­stående därvidlag inte är så stor.

Om inte någon värderingsmetod enligt artiklarna 1-6 kan användas skall värdel enligl artikel 7 i sisla hand beslämmas i överensslämmelse med de principer och allmänna bestämmelser som finns i GATT:s artikel VII. Moment 2 i artikel 7 anger vissa värderingsmetoder som inte får an­vändas. Som exempel kan nämnas värdering med utgångspunkt från pri­serna på motsvarande inhemska varor (t.ex. ASP), hemmamarknadspriset i exportlandet, pris vid export till annat land än det aktuella importlandet samt fastställda minimiiullvärden.

Artiklarna 8-17 saml en bilaga lill överenskommelsen innehåller olika detaljföreskrifter om värdeberäkningen.

Artiklarna 18-20 innehåller bestämmelser om de institutioner som skall handlägga internationella frågor om tullvärde. Avsikten är att frågor av mer teknisk natur i första hand skall utredas av en teknisk kommitté inom Tullsamarbetsrådel i Bryssel. Frågor av handelspolitisk karaktär och det slutliga avgörandet i tvistefrågor skall åligga en tullvärdekommitté i GATT.

U-länder kan enligt artikel 21 uppskjuta tillämpningen av överenskom­melsen under fem år från den tidpunkt då överenskommelsen träder i kraft

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  209

för u-landet i fråga. Enligt samma artikel skall i-länder vara beredda att ge u-länder teknisk hjälp i tullvärdefrågor.

U-ländema har rest vissa frågor som rör deras intema tillämpning av överenskommelsen. De överläggningar som har ägt rum under hösten 1979 i dessa frågor kommer sannolikt att resultera i ett tillägg till överenskom­melsen. Av överläggningarna har framgått att tillägget i sak endast torde beröra moment 2 (b) (iv) i artikel I, som kan komma att utgå. I övrigt torde tillägget tili överenskommelsen komma att gälla vissa tillämpningsfrågor. Vidare ges u-länderna möjlighet att göra begränsade reservationer beträf­fande tillämpningen av vissa bestämmelser i överenskommelsen.

Överenskommelsen träder i kraft den 1 januari 1981 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt den.

2.1.6.3. Resultatet av förhandlingama för svensk del

Som har nämnls i del föregående bygger överenskommelsen på lidigare gjorda erfarenheter vid lullvärdeberäkning i olika länder. Den kommer därför inte att medföra några mer betydande förändringar i fråga om tull-värdeberäkningen vid import till Sverige.

I artikel 15, moment 5, föreskrivs alt ensamagenter och ensamförsäljare inte enbart på grund av sådan ställning skall anses beroende av exportören utan att de kriterier som anges i artikel 15, moment 4, skall vara avgörande för bedömningen. Brysselkonventionen har tolkats olika på denna punkt. Den svenska tillämpningen stämmer i stort sett överens med föreskrifterna i överenskommelsen.

Till skillnad från vad som gäller enligt Brysselkonventionen föreskrivs i överenskommelsen att sådan annonskostnad för varumärkesannonsering som importören står för i importlandet inte skall inräknas i tullvärdet. Den­na förändring stämmer överens med ett svenskt förhandlingsönskemäl.

I likhet med remissinstansema finner jag att Sverige bör ansluta sig till överenskommelsen. 1 fråga om det tillägg som har aktualiserats gäller att ändringama från svensk synpunkt är av mindre betydelse. Det får bedö­mas ankomma på regeringen atl ta ställning till dem. För ett genomförande av överenskommelsen krävs att 6 § tullförordningen ändras så att varas värde beräknas enligt de föreskrifter regeringen meddelar på grundval av tullvärdekoden. I enlighet härmed har inom handelsdepartementet uppräl­tats förslag till lag om ändring i tullförordningen (1973:979). Jag förordar att den ändring jag nu har föreslagit får iräda ikraft den 1 januari 1981. Sverige bör säga upp Brysselkonventionen senast den 31 december 1979, då upp­sägningstiden enligt konventionens bestämmelser är ett år. Bemyndigande av riksdagen krävs för atl regeringen skall få verkslälla uppsägningen.

14   Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                    210

2.1.7 Överenskommelsen otn teknisku hundelshinder

2.1.7.1   Bakgrund

Tekniska föreskrifter och standarder spelar en viktig roll i dagens sam­hälle. Sådana föreskrifter kan ha lill syfte att skydda människors liv och hälsa, konsumenternas intresse av kvalitet och säkerhel, miljön m.m. Standarder kan dessutom bidra lill att förenkla och förbilliga produktio­nen. Olikheter mellan länders tekniska föreskrifter och standarder kan komplicera och hindra handeln över gränsema. Sådana lekniska handels­hinder har ökat i belydelse under 1970-talet. Gällande GATT-regler, främst artikel 111 angående nationell behandling i fråga om intern beskatt­ning och regleringar, har inte varit lillräckliga för att man skulle kunna ta sig an de ökande problemen för handeln på detta område. Behovet att nå en överenskommelse, som skulle ge handelssynpunkter ett ökat inflytande när länder utarbetar tekniska föreskrifter och därigenom undvika oberätti­gade tekniska handelshinder, har visat sig stort bland GATT-länderna. Bl. a. inom EFTA har under många år pågått etl arbete i syfte atl minska tekniska handelshinder. Överenskommelsen i GATT innebär etl utvidgan­de av de åtaganden som Sverige redan har gjort i EFTA.

2.1.7.2   Resultatet av förhandlingarna

Överenskommelsen gäller varor och omfattar tekniska föreskrifter, standarder och system för provning av varor (certifieringssysiem) utarbe­tade av statliga och lokala myndigheter och enskilda organ. Endast när det gäller statliga myndigheter innebär överenskommelsen direkta åtaganden. 1 övriga fall skall regeringama vidla rimliga åtgärder som står lill buds för att säkerställa att överenskommelsens bestämmelser efterlevs.

Tekniska föreskrifter och standarder får inte utarbetas, antas eller till-lämpas med avsikt att skapa hinder för den intemationella handeln. Impor­terade varor får inte heller diskrimineras lill förmån för inhemskl produce­rade varor. Om det finns lämpliga internationella standarder skall dessa läggas till gmnd för nationella tekniska föreskrifter eller standarder. Un­dantag från denna bestämmelse gäller t.ex. då en intemationell standard inte är ändamålsenlig för att skydda människors hälsa och säkerhet eller då den är tekniskt föråldrad. För att underlätta harmoniseringen av tekniska föreskrifter och standarder skall parterna inom ramen för sina resurser delta i respektive internationellt standardiserande organs arbete med att utarbeta internalionella standarder.

En allmän undantagsklausul finns dock. I den sägs att inget land bör va­ra förhindrat atl vidta ålgärder som är nödvändiga för atl skydda männi­skors, djurs eller växters liv och hälsa, för atl skydda miljön eller för all förhindra bedrägliga förfaranden, under förutsättning att de inte tillämpas på ett säll som utgör en form av godtycklig eller orättvis diskriminering mellan länder i vilka samma betingelser råder eller en förläckt begränsning av den internationella handeln.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                    211

Tekniska föreskrifter och standarder som är under utarbetande, och som bedöms få en väsentlig inverkan pä andra parters handel, skall anmä­las i en publikation. Sådana uppgifter som avser tekniska föreskrifter skall också notifieras andra parter via GATT-sekrelariatet. Part har därefter rätt att begära närmare upplysningar och lämna skriftliga kommentarer. När del gäller brådskande problem rörande bl. a. säkerhet kan en föreskrift sättas i kraft omedelbart, Notifiering skall då ske till GATT-sekretariatel i efterhand. Kopia av den tekniska föreskriften och standarden skall tillhan­dahållas på begäran. Samtliga tekniska föreskrifter och standarder skall publiceras. Med undantag för brådskande ärenden skall skälig tid anslås mellan en teknisk föreskrifts publicering och dess ikraftträdande så att pro­ducenter får tid att anpassa sina varor till importlandets krav. Notifiering till GATT-sekretariaiel skall göras på engelska, franska eller spanska. Öv­rig information och dokumenlation ges på det nationella språket.

När det gäller provning av importvaror i syfte att säkerställa atl dessa överensslämmer med tekniska föreskrifter eller standarder får ingen dis­kriminering ske till förmån för inhemskt producerade varor. Provningsre­sultaten skall på begäran göras tillgängliga så alt eventuella ändringar kan ske. Konfidentiell information skall respekteras. För att underlätta för handeln skall provningsresultat i andra länder godtas när detta bedöms möjligt av importlandet.

När statliga myndigheter tillämpar certifieringssysiem får dessa inte ut­formas eller tillämpas med avsikt att skapa handelshinder. Detla innebär bl. a. att utländska leverantörer kan utnyttja systemet på ett sätt som inte är mindre förmånligt än vad som medges inhemska leverantörer. Även cer-tifieringssystemets regler skall anmälas, publiceras och notifieras på sam­ma sätl som gäller för tekniska föreskrifter. Överenskommelsen innehåller dessutom vissa regler avseende internationella och regionala certifierings­sysiem. Också sädana certifieringssysiem skall tillämpas på ett icke­diskriminerande sätt.

En eller flera upplysningscentraler för tekniska föreskrifter, standarder och certifieringssysiem skall inräUas.

Parterna förbinder sig atl, enligt ömsesidigt överenskomna villkor, ge råd och tekniskt bistånd, särskilt till u-länderna. Detla kan t. ex. gälla hur man inrättar en föreskriftsgivande myndighet.

Överenskommelsen innehåller också ett avsnitt om särskild och mer för­månlig behandling av u-länder. Hänsyn skall tas såväl till dessa länders särskilda utvecklings- och handelsmässiga behov som lill deras leknologis­ka utvecklingsnivå. För att möjliggöra för dessa länder att ansluta sig till överenskommelsen ges den kommitté som skall övervaka överenskom­melsen möjlighet att på begäran helt eller delvis bevilja specificerade och tidsbegränsade undantag från skyldigheter enligt överenskommelsen. Kommittén skall därvid ta särskild hänsyn till problemen för de minst ut­vecklade bland u-länderna.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                             212

Överenskommelsen innehåller även bestämmelser om konsultation, bi­läggande av tvister och sanktioner.

Kommittén skall sammanträda minst en gång per år. Den kan tillsätta ar­betsgrupper, tekniska expertgrupper eller paneler om så erfordras.

Överenskommelsen träder i kraft den I januari 1980 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt den.

2.1.7.3 Resultatet av förhandlingarna för svensk del

Vid en allmän värdering av slutresultatet av förhandlingama på detta område bör intresset av att tekniska föreskrifter inte onödigtvis tillåts hindra vamutflödet över gränsema vägas mot myndighetemas intresse av att relativt fritt få agera på föreskriftsområdet i syfte att ta tillvara säker­hets-, miljö-, hälso- och konsumentintressen. Flera av de myndigheter som har yttrat sig under de gångna årens förhandlingar har understmkit vikten av atl överenskommelsen inte får inverka på den skydds- och säkerhets­nivå som vi bör upprätthålla här i landet.

Genom överenskommelsens utformning och den allmänna undantags­klausul som finns intagen i inledningen torde överenskommelsen inte inne­bära en inskränkning av myndighelernas rätl alt på sakliga gmnder relativt fritt agera inom sina respektive ansvarsområden.

Överenskommelsen kommer att innebära ytterligare arbetsuppgifter för svenskt vidkommande. Genom arbelel i EFTA på detla område är Sverige väl förberett för att ta på sig dessa nya uppgifter. Det är inte möjligt att nu bedöma i vilken utsträckning andra länder kommer att utnyttja överens­kommelsens bestämmelser om upplysningar och konsultationer i anled­ning av svenska tekniska föreskrifter, standarder eller certifieringssysiem.

1 likhet med remissinstansema finner jag att Sverige bör ansluta sig till överenskommelsen, som inte kräver lagstiftningsåtgärder.

2.1.8 Överenskommelsen om importUcensprocedurer

2.1.8.1 Bakgrund

Det förekommer i allmänhet två typer av importlicenser, s. k. automatis­ka licenser som beviljas utan begränsning samt licenser som används för att administrera kvoter. Genom automatiska licenser kan importen av en viss vara övervakas effektivt och de används i allmänhet för att följa im­portutvecklingen av känsliga varor.

I Sverige finns allmänna föreskrifter om import och export i kungörelsen (1947:82) angående allmänt importförbud (omtryckt 1971; 1178, ändrad se­nast 1979:629) och kungörelsen (1950:324) angående allmänt exportförbud (omtryckt 1971:1177, ändrad senasl 1977:1082). Del lagstöd för dessa före­skrifter som är påkallat till följd av regeringsformen finns i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor. Från förbuden, som avser införsel resp. utförsel av varor ulan imporl-resp. exportlicens, undantas ett antal särskilt angivna varuslag. Vidare

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  213

har licenskravet numera upphävts i stor omfattning. Huvudregeln är därför att import och export är tillåten utan licens. Med stöd av den nu berörda regleringen ulfärdas ibland också föreskrifier som avser övervakning. I sammanhanget bör nämnas att regelsystemet f. n. övervägs av utredningen om import- och exportförfatlningar (H 1978:03).

GATT-avtalet innehåller inte några mer detaljerade procedurregler som gäller licensgivning i samband med import. Artikel VIII innehåller vissa bestämmelser angående avgifter och formaliteter i samband med import och export. Artikel XIII behandlar icke-diskriminerande tillämpning av kvantitativa restriktioner. Flertalet i-länder ansåg mot denna bakgrund be­hov föreligga att utarbeta procedurregler i syfle att undanröja onödig byrå­krati och ge insyn i tillämpningen av olika länders licenssystem.

ImportUcensprocedurer kan vara tidskrävande, komplicerade och kost­nadskrävande samt förorsaka den svenska exporten problem. 1 värsta fall kan proceduren utnyttjas föratt begränsa importen. Importlicenser tilläm­pas i flertalet länder. Det var därför en viktig förhandlingsmålsättning för Sverige och flera andra i-länder att nå en uppgörelse, vilken kunde erhålla så vid anslutning som möjligt.

2.1.8.2 Resultatet av förhandlingama

Överenskommelsen behandlar såväl automatisk som icke-automatisk importlicensiering. Automatisk importlicensiering definieras som importli­censiering där ansökan beviljas utan begränsning medan övriga typer av li-censieringssysiem faller under kategorin icke-aulomatisk licensiering.

Enligt de inledande bestämmelserna skall ett lands regler för importU­censprocedurer tillämpas på ett opartiskt och rättvist sätt. Bestämmelser som rör ansökningar om importlicens och förteckningar över licensbelagda varor skall publiceras och dessutom sändas till GATT-sekretariatet. An­sökningsblanketter och procedurer skall vara så enkla som möjligt. En en­da myndighet bör svara för utfärdandet av licens för en viss vara. En ansö­kan får inte avslås på gmnd av smärre fel i ansökningshandlingarna. Li-censbelagd import skall inte heller avvisas på gmnd av smärre avvikelser i värde, kvantitet eller vikt från de uppgifter som har angivits i licensen. Va­luta skall tillhandahållas licensinnehavare på samma grunder som valula tillhandahålls importörer av varor som inle kräver licens.

När det gäller automatiska licensprocedurer får dessa inte administreras på sådant sätt att de haren handelshindrande effekt. De får endast upprätt­hållas så länge som de omständigheter som ledde till procedurernas infö­rande består eller deras bakomliggande administrativa syften inte kan upp­nås på lämpligare sätt.

Licensansökningar får inlämnas alla arbetsdagar fram till varornas för­tullning. Korrekta licensansökningar skall beviljas inom en tidsrymd av tio arbetsdagar.

Icke-automatisk licensiering används för att administrera kvoter och

 

Prop, 1979/80:24    Del A                                                                                    214

andra importrestriktioner. Systemet får inte ha någon hindrande effekl på importen utöver den som orsakas av restriktionerna ifråga. På begäran skall alla erforderliga upplysningar ges som rör administreringen av re­striktionerna, såsom fördelningen av licenser bland leverantörländer och importstatistik. Kvoternas totalbelopp och eventuella fördelning på länder skall publiceras, Uppgifter av konfidentiell natur behöver dock inte utläm­nas. Om en licensansökan inte har beviljats skall den sökande på begäran få reda på orsakerna och ha rätt att överklaga beslutet. Tiden för behand­ling av ansökningar skall vara så kort som möjlig. Giltighetstiden fär inte vara så korl att licensen inte kan utnyttjas. Vid tilldelning av licenser bör hänsyn las lill lidigare import av varan. En rimlig andel bör dock tillför­säkras nya importörer. 1 detta avseende bör särskild hänsyn tas till impor­törer av varor från u-länder.

En kommitté skall upprättas och mötas när så erfordras för att ge parter­na möjlighet alt samråda i frågor som rör tillämpningen av överenskom­melsen.

Överenskommelsen träder i kraft den 1 januari 1980 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt den.

2.1.8.3 Resultatet av förhandlingarna för svensk del

1 likhet med remissinstanserna finner jag att Sverige bör ansluta sig till överenskommelsen. De svenska licensmyndigheterna, kommerskollegium och jordbruksnämnden, har funnil alt procedurreglerna i stort överens­stämmer med dem som redan tillämpas i Sverige. Även Sveriges valuta­bestämmelser uppfyller de krav om tilldelning av valuta som ställs i över­enskommelsen. Överenskommelsen föranleder inga ändringar i gällande lagstiftning.

2.1.9 Överenskommelsen om hondel intmi den civila ftygindiislrisektorn

2.1.9.1  Bakgrund

En betydande ökning av antalet flygpassagerare samt bl.a. nya buller­gränser och krav på bällre bränsleekonomi har skapat ell slort behov av nya passagerarflygplan. Enligt en studie som företagits i Förenta Staterna på uppdrag av internationella luftfartsorganisationen (ICAO) kommer den civila flygindustrisektorn under den närmaste tioårsperioden att nå etl för­säljningsvärde motsvarande omkring 2000 miljarder kronor varav 440 mil­jarder hänför sig till flygplan, 460 miljarder till service och reservdelar och 1 100 miljarder till markutmstning, bränsle- och utbildningskostnader.

De större handelsnationerna på della område har mol denna bakgrund önskat skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för en störningsfri utveckling av världshandeln inom den civila flygindustrisektorn. Under hösten 1978 inleddes i detta syfte förhandlingar inom ramen för de multila­terala handelsförhandlingarna om en särskild frihandelsöverenskommelse för denna sektor.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   215

Canada, EG. Förenta staterna. Japan och Sverige deltog i förhandlingar­na som resulterade i en överenskommelse i april 1979. Ulöver dessa länder har även Norge och Schweiz meddelat sin avsikt att ansluta sig till över­enskommelsen.

2.1.9.2  Resultatet av förhandlingarna

Enligl överenskommelsens artiklar 1 - 2 omfatlar denna i huvudsak civi­la flygplan, flygplansdelar och reparationer av flygplan. Fr. o. m. den 1 ja­nuari 1980 skall tullfrihet medges för vissa flygindustriprodukter. Tullfri­heten binds i GATT och kommer därmed samtliga GATT:s avtalsslutande parter till del. Tullfrihetens omfattning framgår av en bilaga till överens­kommelsen. Den täcker ett stort antal produkter från färdiga flygplan till motorer, instmment, komponenter och andra delar till flygplan. Överens­kommelsen medför också att tullar för reparationer utomlands, vilka bl. a. tagits ut av Förenta täterna, avskaffas.

Artiklama 3-7 omfattar den icke-tariffära delen av överenskommelsen och berör bl. a. tekniska handelshinder, statlig upphandling och kvantitati­va restriktioner på importen respektive exporten.

Flygplansupphandlare skall enligl artikel 4 fritt kunna välja leverantörer med ledning av kommersiella och teknologiska faktorer. Regeringar skall inte kräva av flygbolag eller andra som köper flygplan, att de skall köpa dessa från ell vissl håll som skulle diskriminera någon av de lill överens­kommelsen anslutna länderna. Inte heller skall de "utöva orimliga på­tryckningar" i detla syfle.

1 artikel 6 konstateras att även flygindustrisektorn täcks av subventions­koden.

Artiklama 8-9 behandlar vissa procedurfrågor. En kommitté bestående av representanter för samtliga signatärer upprättas för att övervaka över­enskommelsens tillämpning. Regler finns också för hur eventuella tvister skall biläggas.

Överenskommelsen har i moment 3 i artikel Sen utvecklingsklausul som föreskriver att nya förhandlingar skall upptas senast efler tre år och pe­riodvis därefter i syfte att bredda och förbättra överenskommelsen.

Överenskommelsen träder i kraft den 1 januari 1980 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt den.

2.1.9.3  Resultatet av förhandlingarna för svensk del

Mot bakgrund av det intresse den civila nygindustrisektorn har för Sve­rige bör denna överenskommelse tillmätas belydelse. Överenskommelsen har därutöver intresse från handelspolitisk synpunkt då den är den första sektoröverenskommelsen i sitt slag inom GATT. I likhet med remissin­slanserna finner jag atl Sverige bör anslula sig lill överenskommelsen.

En stor del av de varor som omfattas av överenskommelsen är redan tullfria enligl tulltaxan. F. n. tillämpas härutöver enligt tullförordningen ett restituiionsförfarande för varor som används vid byggnad, ombyggnad, re-

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   216

paration, inredning eller utrustning av luftfartyg eller av delar eller tillbe­hör lill luftfartyg, s. k. flygrestilution. De svenska reglerna går längre än flygindustriöverenskommelsen. Tullfriheten för flygindustriprodukter som inte redan är tullfria i tulltaxan bör även fortsättningsvis bygga på restitu-tionsmetoden.

Vad beträffar överenskommelsens icke-tariffära del sammanfaller be­stämmelserna så gotl som helt med bestämmelser i GATT-avtalet eller i andra överenskommelser som har slutits inom ramen för de multilaterala handelsförhandlingarna.

2.1.10 Förslug till ändringar i och lilla gg till GATT:s regelverk

2.1.10.1   Bakgrund

När riktlinjerna för de multilaterala handelsförhandlingarna fastställdes i Tokyodeklarationen, enades man bl.a. om att "i ljuset av förhandlingar­nas framåtskridande även beakta önskvärda förbättringar i det internatio­nella system som reglerar världshandeln". Man var allmänt överens omatt GATT:s regelverk såsom det hade tillämpats och utvecklats under trettio år var i behov av en översyn och att anpassningar borde övervägas för att bättre möta framtida behov. Särskilt hävdade u-länderna att GATT;s re­gelsystem inle i lillräcklig utsträckning var anpassat till deras särskilda handels- och utvecklingsbehov.

På förslag av Brasilien upprättades i november 1976 en särskild förhand­lingsgmpp, den så kallade frameworkgruppen, som fick i uppgifl all för­handla om förbättringar i reglerna för den internationella handeln, särskilt i vad avsåg handeln mellan i- och u-länder. Gruppens arbetsprogram omfat­tade följande punkter:

-     den legala ramen för särskild och mer förmånlig behandling av u-Iänder i förhållande till GATT-bestämmelserna, speciellt mest-gynnad-nations­klausulen;

-     skyddsålgärder för betalningsbalansen och ekonomisk utveckling;

-     konsultationer, biläggande av tvister och övervakning i enlighet med ar­tikel XXII och XXIII i GATT;

-     reciprocitetsprincipens tillämpning i handeln mellan i- och u-länder saml ökat deltagande av u-länderna i ett förbättrat system av rättigheter och skyldigheter i GATT vilket lar hänsyn till deras utvecklingsbehov;

-    en undersökning av existerande GATT-regler rörande tillämpning av
exportkontrollåtgärder med hänsyn tagen till u-ländernas utvecklingsbe­
hov.

Regelrätta förhandlingar på detta område kom igång först under år 1978 och fördes sedan fram lill april 1979, då överenskomna texter kunde fär­digställas på samtliga punkter.

2.1.10.2   Resultatet av förhandlingarna

Resultatet på detta område skiljer sig från övriga överenskommelser i förhandlingarna såtillvida alt de överenskomna texterna inte ulgör frislå-

 

Prop. 1979/80: 24    Del A                                                            217

ende multilaterala avtal, avsedda att undertecknas och sättas i kraft av de parter som deltagit i förhandlingäina. Texterna utgör istället förslag från i förhandlingarna deltagande länder till ändringar i eller kompletteringar av GATT-avtalet. Huruvida och i vilken form de skall inkorporeras i GATT:s regelsystem är emellertid avgöranden som det ankommer på GATT:s avtalsslutande parter att träffa. Även om det således inte i nuva­rande skede är aktuellt att Sverige skall ta slällning till de överenskomna texterna, finner jag del lämpligt att här översiktligt redovisa dem såsom en del av förhandlingsresultatet.

Särbehandlingsklausul ("enabling clause") och reciprocitelsprincipen

En grundläggande princip i GATT:s regelsystem för världshandeln ut­görs av regeln om mest-gynnad-nationsbehandling, dvs. att förmåner som utsträcks till en handelspartner automatiskt skall utsträckas till samtliga andra GATT-länder. Att särbehandla u-länder i handelspolitiken slår där­för formellt i konflikt med GATT-avtalet. När det allmänna tullpreferens­systemet för u-Iandsprodukter (GSP) infördes genom beslut i UNCTAD löstes detla genom att GATT;s avtalsslulande parter beviljade systemet ett särskilt tidsbegränsat undantag från GATT-avtalets bestämmelser.

U-ländema har länge eftersträvat att särbehandling av dem skulle ges en mer permanent juridisk grundval i GATT-avtalet. I förhandlingama lade Brasilien på u-ländernas vägnar fram förslag till en särbehandlingsklausul, en s. k. enabling clause, avsedd att inkorporeras i GATT-avtalet och där­med göra särbehandling uttryckligen förenlig med avtalet. I-länderna ställ­de sig i allmänhet positiva till en sådan klausul men insisterade på atl er­kännande i så fall samtidigt skulle ges i en sådan klausul åt det faktum att olika u-länder befinner sig på olika utvecklingsnivå och att särbehandling endast bör ges så länge den kan anses motiverad av u-landets utvecklings­behov.

Enighet kunde slutligen nås om en särbehandlingsklausul vars tillämp­ning har begränsats till följande åtgärder;

a)     tullpreferenser som i-Iänder beviljar u-länder inom ramen för GSP;

b)    särskild och mer förmånlig behandling när det gäller bestämmelser i GATT rörande de icke-tariffära åtgärder som regleras av överenskommel­ser vilka multilateralt har framförhandlats inom ramen för GATT;

c)     regionala eller globala arrangemang mellan u-länder på tullområdet och, i enlighet med kriterier och villkor som kan föreskrivas av GATT:s avtalsslutande parter, även på det icke-tariffära området;

d)  särskild behandling av de minst utvecklade bland u-Iänderna i sam­
band med varje allmän eller specifik åtgärd till förmån för u-länderna.

Enligt klausulen skall särbehandlingen kunna anpassas till förändringar i u-ländernas behov. Härmed öppnas möjlighet till en differentierad behand­ling av u-länder alltefter utvecklingsnivå. Procedurer för konsultationer om de nya reglernas tillämpning fastställs också i klausulen.

I en andra del av klausulen behandlas reciprocitetsprincipens tillämp-

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                              218

ning pä u-länderna, dvs. deras möjlighet att i handelsförhandlingar lämna motprestationer lill erbjudna medgivanden. Där preciseras tillämpliga be­stämmelser i GATT-avtalet rörande reciprocilet och sägs bl.a. att u-Iän-derna med stigande utvecklingsnivå förväntas kunna lämna successivt allt större bidrag i form av egna medgivanden samt i ökad utsträckning delta i GATT:s system av rättigheter och förpliktelser.

Skyddsåtgärder för betalningskursen och för ekonomisk utveckling

Enligt GATT-avtalets bestämmelser har regeringar rätl all under sär­skilda omständigheter använda kvantitativa restriktioner till skydd för be­talningsbalansen. Länder som tillämpar dylika restriktioner har skyldighet att slälla sig till förfogande för konsultationer, och sådana ordnas regelbun­det i GATT:s betalningsbalanskommilté i enlighet med vissa överenskom­na procedurer. Åtskilliga länder har emellertid funnit det mera ändamåls­enligt att, när de befinner sig i betalningsbalanssvårigheler, tillgripa andra åtgärder än kvantitativa restriktioner, exempelvis importavgifter och im­portdepositioner. Sådana åtgärder är inte på samma sätt legaliserade i GATT-avtalet och därmed inte heller underkastade granskning i betal­ningsbalanskommittén.

Enligt den text som har överenskommits i förhandlingarna på detta om­råde skall de procedurer i GATT som gäller för granskning av betalnings­balansåtgärder tillämpas på alla former av åtgärder, dock utan att detta prejudicerar frågan om åtgärdernas GATT-förenlighet.

Den överenskomna texten innehåller vidare vissa förenklingar av proce­duren för u-ländernas betalningsbalanskonsultationer liksom utfästelser av i-länderna att såvitt möjligt undvika att vidta handelsbegränsande åtgärder av betalningsbalansskäl. Utfästelser görs också av samtliga länder att för de fall åtgärder likväl blir nödvändiga ge företräde åt sådana ålgärder som innebär minst avbräck för handeln.

U-länderna har hittills i enlighet med artikel XVIII i GATT haft möjlig­het att vidta skyddsåtgärder även för att främja sin ekonomiska utveckling. Denna möjlighet har dock begränsats till att gälla i de fall då en industri upprättas. I den nu föreslagna texten utvidgas rätlen till att gälla mer all­männa utvecklingsmål. Vidare tillåts u-länderna göra avsteg från vissa all­mänt gällande procedurbestämmelser i de fall då ingångna förpliktelser bryts. Notifikation, konsultation, biläggande av tvister samt övervakning

I GATT-avtalet finns en lång rad bestämmelser om notifikation, konsul­tation och biläggande av tvister. De återfinns dels i anslutning till enskilda bestämmelser, dels i mer allmän form i artiklarna XXil och XXIII. De pro­cedurer som följts enligl artikel XXII och XXIII har utvecklats genom praxis, och den nu överenskomna texten utgör i huvudsak en kodifiering av denna praxis. 1 texten påtar sig också parterna en utvidgad notifika-tionsplikt när det gäller åtgärder på handelsområdel med relevans för GATT:s verksamhet.

 

Prop. 1979/80: 24    Del A                                                                                 219

Ett område som har varit i särskill behov av precisering rör upprättandet av paneler för att studera frågor varom tvisl uppstått och föreslå lösningar i fall där sådana inte har kunnat nås mellan parterna. 1 den överenskomna texten har mer detaljerade regler fastställts för sådana panelers upprättan­de, sammansättning och arbele.

Exportrestriktioner

GATT-avtalet innehåller en rad bestämmelser om användning av ex­portrestriktioner och exportavgifter. Exportrestriktioner har emellertid traditionellt inte uppmärksammats i samma utsträckning som importre­striktioner. Bl.a. i och med oljekrisen kom problemet rörande försörjning med råvaror och färdigvaror i blickpunkten. Framförallt USA har visat ett ökat intresse för frågan och önskade i de multilaterala handelsförhandling­arna förhandla om preciserade och utbyggda GATT-regler på detta områ­de.

Andra länder, främst råvaruproducerande u-länder samt Canada och Australien, vände sig mot detta förslag, då de ansåg atl marknadstillträdet i andra länder fortfarande var det dominerande problemet i världshandeln.

Det visade sig heller inte vara möjligt att nå enighet om en uppslramning av GATT:s regler rörande olika former av exportkontrollåtgärder. I en överenskommen text har dock parterna enats om alt i en nära framtid åter granska dessa GATT-regler och anmodar i detta syfte GATT:s avtalsslu­tande parter att ta sig an uppgiften som en fråga av hög prioritet.

2.1.11. Sammanfallande slutsatser

De förhandlingar som nu har avslutats har varit de mest omfattande hit­tills i GATT:s historia. Tullförhandlingama har i jämförelse med tidigare förhandlingsomgångar relativt sett mindre betydelse för Sverige men med­för ändå avsevärda tullsänkningar på de för svensk export viktiga markna­derna utanför det västeuropeiska frihandelsområdet. Av på sikt större be­tydelse blir enligt min mening de olika multilaterala överenskommelserna vid sidan av tullprotokollet. I och med dessa regleras olika former av icke-tariffära åtgärder som kan ha inverkan på handeln. I vissa fall, exempelvis i fråga om subventioner, rör det sig om tolkningar av gällande GATT-be-stämmelser. I andra fall regleras vissa handelshinder för första gången i GATT-sammanhang. Så är fallet beträffande tekniska handelshinder och statlig upphandling. För ett exportberoende land som Sverige är det av stor betydelse att steg på detla sätt tas mot ett fastare regelsystem till för­svar för en fortsatt frihandel.

De nya icke-tariffära överenskommelserna har mänga gemensamma ele­ment. De kan sägas innebära atl de deltagande länderna på en rad områden binder sig lill en ökad internationell disciplin och mer omfattande multila­teral kontroll av nationella åtgärder som kan påverka handeln. En följd blir atl GATT härmed tillförs ett väsentligt utökat förhandlingsmaskineri för

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   220

bevakning av väridshandeln. Genom denna utvidgade roll för GATT är det min förhoppning att den dämpande och kontrollerande effekt som de mul­tilaterala handelsförhandlingarna onekligen har haft på de senaste årens protektionistiska tendenser skall bestå även i framliden. Som även kom­merskollegium påpekar i sitt remissyttrande medför emellertid samtidigt de utvidgade arbetsuppgifterna inom GATT att dess övervakande och be­slutsfattande funktioner sprids ul i olika kommittéer, paneler och andra organ. Därför är det viktigt att Sverige noga följer samt aktivt stöder och deltar i arbelel all effektivt tillämpa de olika överenskommelserna. Detta kommer att kräva ett samordnat handelspolitiskt handlande från officiell svensk sida liksom ett fortsatt arbete från myndigheters och organisatio­ners sida för att förbereda svenska slåndpunktstaganden. De olika över­enskommelsernas tillämpning kommer att för svenskt vidkommande med­föra nya arbelsuppgifter vars omfattning inte kan bedömas nu. Särskilda ansträngningar bör omedelbart göras för att informera berörda företag och organisationer om innehållet i de olika överenskommelserna.

Om således min uppfattning är att förhandlingsresultatet utgör en bety­dande framgång på den internalionella handelspolitikens område hindrar detta inte att förhandlingarna har lämnat flera frågor olösta som måste an­gripas på nytt. Dit hör framför allt de resultatlösa förhandlingarna om en tolkning och utvidgning av reglerna för skyddsåtgärder vid marknadsstör­ning i GATT-avtalets artikel XIX. Det är av största vikt, i synnerhet för länder som Sverige där den egna marknaden är liten och exportberoendet stort, att klara regler läggs fast på detta område. Annars finns risken att de handelspolitiska stormakterna tillskansar sig övertag inte minst genom att, som redan sker i flera fall, låta reglera delar av sitt handelsutbyte med and­ra länder eller sinsemellan genom olika former av s. k. frivilliga exportbe­gränsningar eller andra marknadsreglerande arrangemang.

Även om u-ländema har riktat kritik mot förhandlingsresultatet, inte minst vid UNCTAD-konferensen i Manila i maj 1979, måste ändå konstale­ras att dessa förhandlingar mer än någon tidigare förhandlingsomgång i GATT har ägnat uppmärksamhet åt u-Iändernas särskilda handelspro­blem. Det är min övertygelse att dessa länder har stora fördelar att vinna av de överenskomna tullsänkningarna liksom av den förstärkta multilate­rala disciplin på handelns område som bör bli resultatet av de nya överens­kommelserna. Dessutom har u-länderna, i överensstämmelse med Tokyo­deklarationens målsättningar, på de områden i förhandlingarna där det be­funnits möjligt och lämpligt erhållit särskild och mer förmånlig behandling.

Jag vill slutligen tillägga att utöver de redovisade lagförslagen ytterligare åtgärder krävs för att säkerställa att Sveriges förpliktelser till följd av åta­gandena i förhandlingarna fullgörs. Bla. gäller detta i fråga om berörda myndigheters administrativa förfaranden. Det ankommer på regeringen att vidta dessa åtgärder. Vidare bör det ankomma på regeringen att godkänna de ändringar av de nu träffade överenskommelserna som kan behöva vid-

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   221

tas och som inte är av sådan beskaffenhet att frågan bör underställas riks­dagen.

2.2    TuUpreferenser för Folkrepubliken Kina m. m.

Det allmänna tullpreferenssystemet (GSP), som för svensk del trädde i kraft den 1 januari 1972, innebär tullfnhet vid import frän u-ländema av flertalet industriella hel- och halvfabrikat samt vissa livsmedels- och jord­bruksvaror. Liksom i andra preferensgivande i-länder har undantag gjorts för varor som är särskilt utsatta för lågpriskonkurrens, t. ex. kläder, hand­skar och skor. De svenska preferensema avser i stort seU alla självständiga utomeuropeiska u-länder samt Jugoslavien, Malta och Turkiet. Preferens­berättigade är vidare vissa icke självständiga utomeuropeiska områden, bl.a. Hongkong och Macao. Dessutom medges i särskild ordning tullpre­ferenser för Rumänien och Bulgarien. Bestämmelsema i ämnet finns i förordningen (1971:963) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna (omtryckt 1975:579, ändrad senast 1979:219) samt i kungörelsen (1974:919) om tullfrihet för varor från Bulgarien och Rumänien (ändrad senast 1977:1136).

Som berörts tidigare har Folkrepubliken Kina gjort en framställning om att få åtnjuta tullpreferenser vid import till Sverige. Som därvid anfördes har frågan remissbehandlats. Flertalet remissinstanser har inte haft något att invända mot att preferenssystemet utvidgas till att omfatta även Folkre­publiken Kina. Kemikontoret är dock av uppfattningen att GSP-behandling bör medges Folkrepubliken Kina endast under fömtsättning att EG medger sådan förmån.

Beträffande varaomfattningen har följande synpunkter redovisats. Gros­sistförbundet finner det angeläget att varaomfattningen blir så stor som möjligt. Om begränsningar måste ifrågakomma bör vid prövningen av detta hänsyn även tas till att åtskilliga andra asiatiska länder som har kommit ganska långt på vägen till industriell utveckling åtnjuter sedvanliga GSP-förmåner. Mekanförbundet anser att någon inskränkning av vamomfatt­ningen inom dess intresseområde knappast är nödvändig. Dock utgår förbundet ifrån att samtliga varor som vid import från Folkrepubliken Kina är licensbelagda kommer att undantas. Svenska garveriidkare- och skofa­brikantföreningen samt Pälsbranschens centralkommitté anser det inte behövligt att undanta ytterligare varor utöver dem som gäller enligt den s. k. u-landsförordningen. Några krav på undantag uppställs inte heller av Sveriges möbelindustriförbund.

Kemikontoret är av uppfattningen att de varor för vilka importlicens-tvång fortfarande gäller inte bör omfattas av förmånen. Kemikontoret liksom Jernkontoret anser att de varor som har undantagits gentemot Rumänien och Bulgarien även bör undantas från GSP-behandling när det gäller Folkrepubliken Kina. Textilrådet anser det nödvändigl att undanta

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   222

hela tekosektorn från GSP-behandling gentemot Folkrepubliken Kina. En­ligt Indusiriförbundei måste man noga överväga vilka varor som bör un­dantas från systemet. Sådana varor som är föremål för importbegränsning vid import från Folkrepubliken Kina bör ej åtnjuta tullpreferens. I motsats till vissa branschföreningar anser man däremot inte att någon vara skall undanlas enbart därför att den har undanlagits gentemot Rumänien och Bulgarien.

Jordbruksnämnden anser att, vid elt svenskt beviljande av GSP för Folkrepubliken Kina, de vegetabiliska oljorna och fetlema bör undantas.

KommerskoUegium förutsätter att, om Folkrepubliken Kina skulle be­viljas GSP, undantag görs för de varor som är undantagna i det svenska preferenssystemet enligt u-landsförordningen samt för varor som är före­mål för kvantitativa begränsningar gentemot Folkrepubliken Kina, dvs. en rad textilprodukter och porslin. Vidare anser kollegiet att, liksom genl­emot Rumänien och Bulgarien, samtliga licensbelagda tullbelagda industri­varor vid import från statshandelsländema i Östeuropa och Östasien bör undantas.

Kollegiet förordar att man i övrigt för Folkrepubliken Kina tillämpar samma undantag som för Rumänien och Bulgarien med motiveringen att en ökad användning av särskilda undantagslistor gentemot enskilda mottagar­länder ytterligare skulle urgröpa GSP:s ursprungliga generella och icke­diskriminerande karaklär. Kollegiet finner del i sådanl fall angelägel med en översyn av mot Rumänien och Bulganen gällande undantagslista. I denna lista upptas f.n. motorfordon. Licenskravet för motorfordon upp­hävdes den 15 juli 1975 för import frän alla länder utom Rhodesia. Det ursprungliga motivet för undantag för dessa varor kvarstår därför inte. Listan upptar även varor som under senare år har inkluderats i GSP-systemet för övriga mottagarländer, bl. a. som ett resultat av de erbjudan­den på tullområdet som Sverige har lämnat i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna i GATT. Dessa varor, bl. a. lökar, vissa fruktträd, matbröd, bakverk, vissa beredda köksväxter, saft av ananas, icke alkohol­haltiga beredningar för framställning av drycker, glass, glasspulver m. m. samt stärkelseprodukter, bör enligt kommerskollegium kunna omfattas av GSP även vid import från Bulgarien, Rumänien och Folkrepubliken Kina. När det gäller andra i listan upptagna - inte licensbelagda varor - anser kollegiet att behovet av fortsatta undantag bör bedömas utifrån skydds­intresset, branschemas synpunkter och importutvecklingen. Med denna utgångspunkt förestår kollegiet att följande industrivaror avförs från un­dantagslistan: kalciumkarbid, ortoftalsyraanhydrid, cellulosaregenerat, varor av plast, planglas, damejeanner etc. av glas, stång och tråd av koppar, kranar elc. av gjutjärn, kullager, vissa elmotorer, batterier, isole­rad elektrisk tråd, cyklar, delar till cyklar samt möbler av annat material än trä.

F.n. ger Australien, Nya Zeeland, Norge och Schweiz lullpreferenser

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   223

till Folkrepubliken Kina. EG avser att bevilja Folkrepubliken Kina prefe­renser år 1980.

Folkrepubliken Kina uppvisar i ekonomiskt avseende stora likheter med de länder som för svensk del f.n. kommer ifråga beträffande tullpre­ferenser för u-länder. Med hänsyn härtill föreslår jag att Folkrepubliken Kina får tullpreferenser i Sverige. I likhet med kommerskollegium anser jag dock att beträffande Folkrepubliken Kina bör göras motsvarande un­dantag från preferensbehandling i allmänhet som nu tillämpas i fråga om Rumänien och Bulgarien.

Preferenserna bör utformas så att Sverige - på sätl som redan gäller för nu medgivna preferenser - har rätt att vid behov vidta åtgärder för att hindra eller motverka marknadsstöming.

I fråga om villkoren i övrigt för import av preferensberättigade varor från Folkrepubliken Kina bör de allmänna bestämmelserna i gällande preferenssystem tillämpas.

Vissa jordbruksvaror har under senare år inkluderats i GSP-systemet och vissa andra varor avses, såsom jag tidigare anfört, inkluderas som elt resultat av de erbjudanden på tullområdet Sverige har lämnat i samband med de multilaterala handelsförhandlingama. Dessa varor bör kunna om­fattas av preferenser även vid import från Bulgarien, Rumänien och Folkre­publiken Kina. Detta kräver riksdagens godkännande.

Liksom kommerskollegium anser jag vidare att ett antal industrivaror bör avföras från gällande undantagslista för Rumänien och Bulgarien. Den­na fråga faller under regeringens kompetens. I nu förevarande samman­hang föreslär jag att nämnda varor även bör beviljas preferensbehandling vid import från Folkrepubliken Kina.

Svenska skyddsintressen är endast i liten utsträckning berörda av de föreslagna ätgärdema. Dessa beräknas leda till etl bortfall av tullintäkter på ca 0,7 miljoner kronor per år, varav bortfallet gentemot Folkrepubliken Kina uppskattas till 0,5 miljoner kronor.

Formellt bemyndigande för regeringen all medge tullpreferenser för varor från utvecklingsländer finns i 4§ tullförordningen (1973: 979, ändrad senast 1977: 977). Av prop 1971: 93 framgår att bemyndigandet får utnytt­jas för vissa särskilt angivna länder och gäller med vissa begränsningar beträffande varuområdet. Förslaget om tullpreferenser för Folkrepubliken Kina bör därför underställas riksdagen. Förteckning över preferensberätti­gade varor på jordbmkets område och över industrivaror som bör undan­tas från preferensbehandling vid import från Folkrepubliken Kina bör. som har nämnts, fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 6 och 7.1 den mån konkurrensförhållandena ger anledning härtill bör regeringen i likhet med vad som gäller i fråga om redan preferensberättigade länder ha rätt att slopa undantag i bilaga 7.

Av proposition 1974: 176 framgår också att regeringens bemyndigande att medge Rumänien och Bulgarien tullpreferenser gäller med vissa be-

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                              224

gränsningar belräffande varuområdet. Frågan om utökning av anlalel pre­ferensberättigade varor på jordbrakets område för dessa länder bör därför underställas riksdagen. Förteckning över dessa varor bör, som har nämnts, fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 8.

Preferensbehandlingen av Folkrepubliken Kina liksom utökningen av antalet preferensberättigade varor för Rumänien och Bulgarien bör gälla från den 1 januari 1980.

3.     Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa,

2.        lag om ändring i lagen (1979; 514) om ändring i lagen (1977; 975) med tulltaxa,

3.   lag om ändring i lullförordningen (1973: 979).

4.     Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att

dels

1.   godkänna följande till protokollet i detta ärende såsom bilaga 2
fogade överenskommelser:

a)        1979 års Genéve-protokoll till det allmänna tull- och handelsavta­let,

b)       överenskommelse om tekniska handelshinder,

c)        överenskommelse om statlig upphandling,

d)  överenskommelse om tolkning och tillämpning av artiklarna VI,
XVI och XXIIl i det allmänna tull- och handelsavtalet (den s. k.
subventionskoden),

e)   internationellt nötköttsavtal,

O internationellt mejerivaruavtal,

g) överenskommelse om tillämpning av artikel VII i det allmänna

tull- och handelsavtalet (den s. k. tullvärdekoden), h) överenskommelse om procedurer vid importlicensiering, i) överenskommelse om handel inom den civila flyginduslrisektorn, j) överenskommelse om tillämpning av artikel VI i det allmänna

tull- och handelsavtalet (den s.k. antidumpingkoden),

2.   bemyndiga regeringen att säga upp konventionen den 15 decem­
ber 1950 angående varors tullvärde (den s.k. Brysselkonventio­
nen),

dels antaga förslagen till

3.   lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                             225

4.   lag om ändring i lagen (1979: 514) om ändring i lagen (1977: 975)
med tulltaxa,

5.   lag om ändring i tullförordningen (1973: 979),
dels

6.        godkänna att Folkrepubliken Kina ges tullpreferenser i enlighet med vad jag har anfört i det föregående,

7.        godkänna den utvidgning av tullpreferenseraa för Bulgarien och Rumänien samt den tullfrihet för ytterligare varor från utveck­lingsländerna somjag har förordat i det föregående.

5.    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att anlaga de förslag som föredra­ganden har lagt fram.

15   Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

 

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                             227

BILAGA I

Allmän redogörelse för de multilaterala handelsförhand­lingarna

Underbilaga: Tokyodeklarationen (engelsk version)

1.    Bakgrund och förhandlingsförlopp

De multilaterala handelsförhandlingama inom ramen för GATT inleddes formelit i september 1973. Förberedelserna för denna förhandlingsomgäng hade emellertid inletts redan år 1967, strax efter den s. k. Kennedyronden, vilken hade omfattat förhandlingar om tullar och i viss utsträckning icke-tariffära handelshinder. Förberedelsearbetet tog formen av ett s. k. koordi­nerat arbetsprogram med tre huvuddelar, nämligen industrivaror, jordbruk samt handel och utveckling. Den bakgrundsinformation man därvid tog fram var belydligl mer omfaltande än vad som hade förekommit vid lidiga­re GATT-förhandlingar. På tullområdet utarbetades en s. k. tullstudie som redovisade tullarnas struktur i alla mer betydande industriländer samt im­portstatistik. Detta material, som möjliggjorde en analys av tullarnas in­verkan på handeln och därmed val av tullsänkningsmelod, hölls aktuellt under förhandlingarnas lopp. På det icke-tariffära området sammanställ­des en Omfattande katalog med sammanlagt ca. 800 åtgärder som en.skilda GATT-länder hade notifierat som handelshindrande. Denna katalog hölls också aktuell under förhandlingarna och utgjorde granden för dessa.

Åren närmast efter Kennedyronden präglades av ökande ekonomiska svårigheter liksom av tilltagande inflation och stigande arbetslöshet. Det var under sädana omständigheter svårt, framför allt i USA, atl få gehör för en ytterligare liberalisering av världshandeln. Medlemskapsförhandling­arna mellan de ursprungliga sex medlemsländema i EG och Storbritanni­en, Danmark och Iriand samt övriga EFTA-länders förhandlingar om fri­handelsavtal med EG bidrog också till återhållsamhet när det gällde nya förhandlingsinitiativ i GATT. I februari 1972 skedde dock ett genombrott i och med atl gemensamma handelspolitiska deklarationer gjordes av USA och Japan samt USA och EG. I dessa deklarationer förklarade man sig vil­ja förhandla inom ramen för GATT om alla intemationella handelsproblem och därvid ta särskild hänsyn till u-länderna. Vid ett möte med GATT:s råd i mars 1972 ställde sig flertalet övriga GATT-länder, däribland de nor­diska, positiva till deklarationerna och uttalade sitt fulla stöd för de före­slagna förhandlingarna. Ett antal u-landsrepresentanler välkomnade också initiativet till en ny förhandlingsomgång. Även u-länder som inte var GATT-anslutna inbjöds att delta i det förberedelsearbete som nu vidtog.

Vid GATT:s årssession i november 1972 upprättades en förberedande kommitté med uppdrag att analysera och tolka det material som hade fram-

 

Prop. 1979/80: 24    Del A                                                                                  228

kommit i förberedelsearbetet. Man beslutade samtidigt att inkalla ett mi­nistermöte i september 1973 för att ta ställning till den förberedande kom­mitténs rapport och ge vidare riktlinjer för förhandlingarna.

Tokyodeklarationen

Ministermölel hölls i Tokyo den 12-14 seplember 1973. Del avslutades med att den s.k. Tokyodeklarationen antogs enhälligt av sammanlagt 102 länder. I deklarationen angavs riktlinjer och mål för de s.k. multilaterala handelsförhandlingarna (Multilateral Trade Negotiations, MTN). För­handlingama skulle syfta till att genomföra tullsänkningar men också till att minska eller avskaffa icke-tariffära hinder för handeln samt underkasta dessa en mer effektiv internationell kontroll. Vidare skulle man få en ända­målsenlig tolkning av reglerna för skyddsåtgärder vid marknadsstöming (artikel XIX i GATT-avtalet). Förhandlingarna skulle även omfatta jord­brukssektorn samt tropiska produkter. U-ländema gavs en framträdande plats i dokumentet. Detta medförde att u-Iändema allmänt kunde ansluta sig till målsättningarna för förhandlingarna.

Det fortsatta förhandlingsförloppet

Enligt Tokyodeklarationen skulle förhandlingarna vara avslutade år 1975. De slutfördes dock försl sommaren 1979. Det fanns flera skäl för denna tidsförskjutning. Strax efter ministermötet i Tokyo i september 1973 inträffade oljekrisen efler kriget i Mellersta Östern. De ekonomiska om­välvningar som följde i dess spår fick en omedelbar inverkan på förhand­lingstakten. Oljekrisen och också frånvaron av ett amerikanskt förhand­lingsmandat under hela år 1974 ledde till att endast mycket blygsamma framsteg kunde göras i förhandlingarna. Under den ekonomiskt svåra per­iod som följde efter ministermötet i Tokyo rådde dock allmän enighet om att förhandlingarna skulle drivas vidare vilket i sig tjänade syftet att mot­verka protektionistiska strömningar. De politiska åtagandena i Tokyode­klarationen ifrågasattes således aldrig. Fortsatt förberedelsearbete ägde därför rum fram till början av år 1975 då USA:s kongress godkände en ny handelslag (Trade Act of 1974), genom vilken den amerikanska admini­strationen fick mandat för förhandlingarna. Vid ungefår samma tidpunkt enades EG:s ministerråd om ett förhandlingsmandat för EG-kommissio­nen.

Under våren 1975 kunde därför förhandlingarna gå in i en mer aktiv fas. Särskilda grupper upprättades för de olika områden som förhandlingarna avsågs omfatta, nämligen:

1.        Tropiska produkler

2.        Tullar

3.        Icke-lariffära åtgärder (fem undergrupper upprättades efter hand)

4.        Jordbruk (tre undergrupper upprättades efter hand)

5.        Skyddsåtgärder vid marknadsstörning

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  229

6. Minskning eller avveckling av handelshinder inom särskilda sektorer

1 slutet av året fastställdes år 1977 som nytt slutdatum för förhandlingar­na. Några väsentliga genombrott kunde dock inte heller ske under år 1976.

Tropiska produkter gavs särskild prioritet i förhandlingarna och vid års­skiftet 1976- 1977 kunde väsentliga medgivanden rörande dessa produkter göras från i-ländernas sida. Vid ett loppmöte i London i maj 1977 uttalade sig stats- och regeringscheferna för de större industrinationerna till förmån för att påskynda förhandlingarna. Framsteg i såväl procedurer som sakfrå­gor kunde därefter göras och i början av år 1978 lade i-länderna fram sina erbjudanden på tullområdet och särskilda erbjudanden rörande icke-tarif­fära ålgärder. Intensiva förhandlingar fortsatte därefter under hela år 1978. Nyckelländerna enades om att på nytt söka avsluta förhandlingarna i hu­vudsak vid utgången av detta år. Slutgiltiga genombrott på flerlalel för­handlingsområden kunde göras. Någon definitiv avslutning av förhandling­arna uppnåddes emellertid inte. Särskilt på de väsentliga områdena skyddsåtgärder och tullar återstod problem att lösa.

I början av år 1978 fördes sakförhandlingar i informella gmpper med be­gränsat deltagande. Under årets senare hälft fortsatte dessa förhandlingar med deltagande av en utvidgad länderkrets, inklusive ledande u-länder. Förhandlingsarbetet under perioden oktober—december innebar på så sätl för u-ländernas del ett aktivt engagemang på flertalet förhandlingsområ­den.

1 början av år 1979 inleddes detaljutformningen av de överenskommelser som hade nåtts på politisk nivå i december 1978. Samtidigt inleddes kon­sultationer om utformningen av ett slutdokument för förhandlingarna. 1 början av april 1979 hade de utestående frågorna i avtalstexterna lösts och enighet nåtts om en procés-verbal genom vilken de olika avtalstexterna öppnades för parafering. Den 12 april 1979 paraferade sjutton länder hu­vuddelen av texterna. Med undantag för Argentina avstod dock u-länderna från parafering. Dessa ansåg att förhandlingarna borde fortsätta på vissa områden för att ytteriigare tillgodose deras önskemål.

Tullförhandlingama, som enligt procs-verbal skulle slutföras till halv­årsskiftet 1979, fortsatte fram till den 11 juli 1979 då slutresultatet i form av ett protokoll med lullåtaganden lades fram för undertecknande. Tjugo av förhandlingsparterna undertecknade protokollet, varav endast några få u-länder. Ett tilläggsprotokoll kommer att öppnas under hösten 1979, i första hand för att ge ett tjugotal u-länder möjlighet att lägga fram sina listor över medgivanden.

Under våren 1979 inleddes en teknisk-juridisk granskning av texterna till de multilaterala överenskommelserna. Från mitlen av juli har överens­kommelserna efterhand som granskningen har slutförts lagts fram i slutliga versioner. Härigenom har förhandlingarna avslutats på område efter områ­de så snart respektive överenskommelse blivit klar. Slutpunkt för för­handlingarna blir en session med GATT:s avtalsslutande parter i novem-

 

Prop. 1979/80: 24    Del A                                                                                  230

ber 1979. Därmed sätts punkt för vad som allmänt har ansetts som de mest komplicerade och omfattande handelsförhandlingarna hittills i GATT:s historia.

2.      Nordiskt samarbete i MTN

1 Kennedyronden företräddes de nordiska länderna av en gemensam för­handlingsdelegation ledd av en gemensam chefsförhandlare. Framför allt mot bakgrund av de multilaterala handelsförhandlingarnas mycket breda ämnesomfalining skulle en sådan organisationsform ha krävt en betydligt större delegation än under Kennedyronden. Det visade sig därför mer än­damålsenligt att bygga upp förhandlingsorganisationen kring de nordiska ländernas* permanenta delegationer i Geneve. Man genomförde en arbets­fördelning där samordningsansvar och lalesmannaskap delades upp mel­lan Finland, Norge och Sverige. Härigenom skapades resurser för ett in­tensivt deltagande i allt förhandlingsarbete, medan flera andra mindre län­der tvingades till en hårdare prioritering av sina insatser.

Nordiska ställningstaganden utarbetades genom täta samordningsmöten dels i huvudstäderna, dels mellan de nordiska delegationema i Geneve. Talesmannaskapen har även medfört ansvar för förberedelsearbetet, kon­takterna med övriga förhandlingsparter, utarbetandet av förslag till stånd­punkter, samordning och rapportering till hemmamyndigheterna. Respek­tive delegation rapporterade sålunda på sina områden till samtliga fyra nordiska huvudstäder. Sverige företrädde de nordiska länderna på områ­dena tullar, sektorförhandlingar, tekniska handelshinder och statlig upp­handling.

Genom sitt goda samarbele har de nordiska länderna kunnal lämna för­slag och kompromisslösningar på ett sätl som har givit ell större inflyiande över förhandlingsresultaten än som hade varit möjligt om de nordiska län­derna uppträtt var för sig.

3.      U-länderna i MTN

I Tokyodeklarationen ägnades särskild uppmärksamhet åt u-ländernas silualion. Där erkändes behovet av särskilda ålgärder i förhandlingama för att bistå u-länderna i deras ansträngningar att öka sina exportintäkter och främja sin ekonomiska utveckling liksom vikten av att behålla och förbätt­ra det allmänna preferenssystemet. Vidare erkändes vikten av att på de områden av förhandlingarna där det var möjligt och lämpligt ge u-länderna särskild och mer förmånlig behandling. Slutligen erkändes de minst ut­vecklade u-ländernas särskilda problem och betonades vikten av att dessa länder skulle erhålla särskild behandling inom ramen för de allmänna eller speciella åtgärder som vidtogs till förmån för u-länder i förhandlingarna.

' Dvs. Finland, Island, Norge och Sverige. Danmark samordnar sin handelspolitik med övriga EG-länder.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   231

Förhandlingarna kom också att mer än tidigare förhandlingsomgångar behandla u-ländernas problem och u-länderna själva kom i förhandlingar­nas slutfas att utöva etl inte obetydligt inflytande över utformningen av förhandlingsresultatet på flertalet områden. Under förhandlingarnas gång upprättades en särskild förhandlingsgrupp, den s. k. frameworkgruppen, med uppgift att se över det internationella regelsystemet för världshandeln med särskild betoning på de regler som gäller för handeln mellan i- och u-länder.

Även om slutresultatet av förhandlingarna inle kan sägas ha helt till­godosett u-ländernas önskemål, torde dessa länder ha fördelar att vinna av de väsentliga tullsänkningar som förhandlingarna kommer att leda till och av den förstärkta multilaterala disciplin på handelns område som bör bli re­sultatet av de nya överenskommelserna. Härutöver har u-länderna, i över­ensstämmelse med Tokyodeklarationens målsättningar, på de områden i förhandlingarna där del har befunnits möjligt och lämpligt erhållit särskild och mer förmånlig behandling. Slulligen har genom arbetet i framework­gruppen förändringar överenskommits i GATT:s regelverk i avsikt att un­derlätta och ge ökad säkerhet åt förmånsbehandling av u-länder.

När det gäller vissa icke-tariffära frågor har u-ländernas förväntningar inte helt infriats. Särskilt kan nämnas önskemålet att avskaffa eller begrän­sa möjligheterna att använda kvantitativa restriktioner.

På tullområdet har i-länderna gjort omfattande medgivanden för tropiska produkter. Redan under åren 1976 och 1977 genomfördes här en lång rad tullsänkningar som svar på önskemål framställda av u-länderna. Tullför­handlingama på övriga områden har lett till tullsänkningar på i-landsmark­naderna för exporten från u-ländema på i genomsnitt 25 procent vilket är något mindre än motsvarande sänkningar för handeln mellan i-länderna (omkring 35 procent). Skillnaden har i första hand uppkommil genom att de varor som helt eller delvis undantagits från den av i-ländema allmänt tillämpade tullformeln har haft en relativt större betydelse för u-ländernas export (exempelvis textil- och lädervaror samt skor.)

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  232

U nderbdaga

Ministerial meeting Tokyo, 12—14 september 1973 Declaration

1.  The Ministers, having considered the report of the Preparatory Com­
mittee for the Trade Negotiations and having noted Ihat a number of
govemments have decided to enter into comprehensive multilateral trade
negotiations in the framework of GATT and that other govemments have
indicated their intention to make a decision as soon as possible, declare the
negotiations officially open. Those govemments which have decided to
negoliale have notified the Director-General of GATT lo this effect, and
the Ministers agree thal il will be open lo any other govemment, through a
notification to the Director-General, to participate in the negotiations. The
Ministers hope that the negotiations will involve the active participation of
as many countries as possible. They expect the negotiations to be engaged
effectively as rapidly as possible, and that, lo that end, the govemments
concerned will have such authority as may be required.

2.  The negotiations shall aim lo;

-     achieve the expansion and ever-greater liberalization of worid trade and improvement in the standard of living and welfare of the people of the worid, objectives which can be achieved, inter alia, through the progres­sive dismantling of obstacles to trade and the improvement of the intema­tional framework for the conduct of worid trade.

-     secure additional benefils for the intemational trade of developing countries so as to achieve a substantial increase in their foreign exchange eamings, the diversification of their exports, the acceleration of the råte of growth of their trade, taking into account their development needs, an improvement in the possibilities for these countries to participate in the expansion of worid trade and a better balance as between developed and developing countries in the sharing of Ihe advanlages resulting from this expansion, through, in the largest possible measure, a substantial improve­ment in the conditions of access for the products of interest to the develop­ing countries and, wherever appropriate, measures designed to attain stable, equitable and remunerative prices for primary products.

To this end, co-ordinated efforts shall be made to solve in an equitable way the trade problems of all participating countries, taking into account the specific trade problems of the developing countries.

3.  To this end the negotiations should aim, inter alla, to:

(a)  conduct negotiations on tariffs by employment of appropriate formu-lae of as general application as possible;

(b) reduce or eliminate non-tariff measures or, where this is not appro­priate, to reduce or eliminate their trade restricting or distorting effects, and to bring such measures under more effeclive intemational discipline;

(c)  include an examination of the possibilities for the co-ordinated reduc-

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  233

tion or elimination of all barriers to trade in selected sectors as a comple-mentary technique;

(d)  include an examination of the adequancy of the multilateral safe­
guard system, considering particularly the modalities of application of
Artide XIX, with a view to furthering trade liberalization and preserving
its resulis;

(e)   include, as regards agriculture, an approach to negotiations which,
while in line with the general objectives of the negotiations, should take
account of the special characteristics and problems in this sector;

(O treat tropical products as a special and priority sector.

4.   The negotiations shall cover tariffs, non-tariff barriers and other measures which impede or distort intemational trade in both industrial and agricullural products, induding tropical products and raw materials, whether in primary form oral any stage of processing induding in particu­lar products of export interest to developing countries and measures af­fecting their exports.

5.   The negotiations shall be conduded on the basis of the principles of mutual advantage, mutual commilmenl and overall reciprocity, while ob-serving the most-favoured-nation clause, and consistently with the provi­sions of the General Agreement relating to such negotiations. Participants shall joinlly endeavour in the negotiations to achieve, by appropriate methods, an overall balance of advantage at the highesl possible level. The developed countries do not expect reciprocity for commitments made by them in the negotiations to reduce or remove tariff and other barriers to the trade of developing countries, i.e., the developed cuontries do not expect the developing countries, in the course of the trade negotiations, to make contributions which are inconsistent with their individual development, financial and trade needs. The Ministers recognize the need for special measures to be laken in the negotiations to assist the developing countries in their efforts to increase their export eamings and promote their econom­ic development and, where appropriate, for priority attention to be given to products or areas of interest to developing countries. They also recog­nize the importance of mainlaining and improving the Generalized System of Preferences. They further recognize the importance of the application of differential measures to developing countries in ways which will provide special and more favourable treatment for them in areas of the negotiation where this is feasible and appropriate.

6.   The Ministers recognize that the particular situation and problems of the least developed among the developing countries shall be given special attention, and stress the need to ensure that these countries receive special treatment in the context of any general or specific measures taken in favour of the developing countries during the negotiations.

7.   The policy of liberalizing worid trade cannot be carried out success-fully in the absence of parallel efforts lo set up a monetary system which

 

Prop. 1979/80: 24    Del A                                                                                  234

shields the worid economy from the shocks and imbalances which have previously occurred. The Ministers will not lose sight of the facl that the efforts which are to be made in the trade field imply continuing efforts lo maintain orderly conditions and to establish a durable and equitable mone­tary system.

The Ministers recognize equally that the new phase in the liberalization of trade which it is their intention to undertake should facilitate the orderly functioning of the monelary system.

The Ministers recognize that they should bear these considerations in mind both at the opening of and throughout the negotiations. Efforts in these two fields will thus be able to contribute effectively to an improve­ment of intemational economic relations, taking into account the sptecial characteristics of the economies of the developing countries and their problems.

8.         The negotiations shall be considered as one undertaking, the various elements of which shall move forward togelher.

9.    Support is reaffirmed for the principles, mles and disciplines pro­vided for under the General Agreement.' Consideration shall be given to improvements in Ihe intemational framework for the conduct of worid trade which might be desirable in the light of progress in the negotiations and, in ihis endeavour, care shall be laken to ensure that any measures introduced as a result are consistent wilh the overall objectives and princi­ples of the trade negotiations and particularly of trade liberalization.

10.   A Trade Negotiations Committee is established, with authority,
taking into account the present Declaration, inter alia:

(a) to elaborate and put into effect detailed trade negotiating plans and to
establish appropriate negotiating procedures, induding special procedures
for the negotiations between developed and developing countries;

(b)  to supervise the progress of the negotiations.

The Trade Negotiations Committee shall be open to participating gov­emments. The Trade Negotiations Committee shall hold its opening meeting not laler than 1 November 1973.

11.   The Ministers intend that the trade negotiations be conduded in
1975.

' This does not necessarily represen! the views of representatives of countries nol now parties to the General Agreement.  Induding the European Communities,

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                    235

Bdaga3

SAMMANSTÄLLNING AV REMISSYTTRANDEN

1    Inledning

Kommerskollegium gör följande bedömning av förhandlingsresultatet belräffande i första hand överenskommelsema på del icke-tariffära områ­det:

De nu avslutade tull- och handelsförhandlingama inom ramen för GATT skiljer sig i flera avseenden från tidigare GATT-förhandlingar. Den enligt kollegiet viktigaste skillnaden gäller förhandlingarnas omfattning eftersom denna gång en rad icke-lariffära områden inkluderats vid sidan av tullama som man traditionellt brakat förhandla om i GATT. Genom att förhand­lingama på det icke-tariffära området i viss utsträckning även avsett frågor som inte regleras i GATT-avtalet, såsom tekniska handelshinder och stat­lig upphandling, innebär förhandlingsresultatet dessutom en ny inriktning av GATT-arbetet. Det är mot den bakgmnden och med hänsyn lagen även till de svårigheter som präglat utvecklingen av världsekonomin under senare år knappast förvånande att förhandlingama denna gång också med avseende på förhandlingsperiodens längd avvikit från tidigare GATT-för­handlingar och sålunda pågått under betydligt längre tid än som kunde fömtses vid den officiella förhandlingsstarten hösten 1973.

Även om förhandlingsresultatet på flera enskilda punkter har karaktären av kompromisslösning, något som i och för sig ter sig naturligt med hänsyn till de komplicerade problem man haft att ta stäUning till och de skiftande intressen som gjort sig gällande under förhandlingama, får resultatet anses utgöra en betydande framgång för strävandena att åstadkomma en fortsatt frigörelse av världshandeln och att motverka protektionism. Inte minst det sista är betydelsefuUt då ett misslyckande i rådande osäkra läge i världs­ekonomin hade kunnat få ödesdigra konsekvenser.

Det bör emeUertid understrykas att vad man genom det uppnådda resul­tatet i första hand åstadkommit är nödvändiga instmment för att kunna ta itu med problemen. För en lösning av dessa fordras hämtöver att instm­menten verkligen används på det sätt som varit avsikten. Detta kräver av aUa förhandlingsparter att de aktivt verkar för all överenskommelsema efterlevs, vilket i sin tur fömtsätter att det finns en politisk vilja att engagera sig i arbetet och att erforderliga resurser ställs till förfogande för detta ändamål. Om så sker bör del uppnådda förhandlingsresultatet kunna bli av stor betydelse inte minst för ett land som Sverige med dess stora utrikeshandelsberoende.

Karakteristiskt för flertalet överenskommelser är tillskapandet av sepa­rata permanenta förhandlingsmaskinerier som har till uppgift att admini­strera och övervaka tillämpningen av koderna. På viktiga handelspolitiska avsnitt kommer sålunda diskussioner och förhandlingar om konkreta pro-

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   236

blem i framtiden atl föras inom dessa kommittéer från att tidigare ha förts i Conlracting Parties (CP:s) och i rådet. Beslutsfattandet i GATT blir där­med mindre centraliserat än tidigare. Denna fragmentering av den handels­politiska ramen illustreras av de bestämmelser som gäller för biläggande av tvister. Förutom den i 'Tramework"-gruppen överenskomna texten som närmare beskriver hur bestämmelsema i GATT:s artikel XXII/XXIII "normalt" bör tillämpas har i de olika koderna tillskapats inle mindre än sex olika procedurer för biläggande av tvister. Detla innebär att hela GATT-systemet blir mera komplext och svåröverskådligt samtidigt som regeringama i olika länder måste sälla sig in i en mängd olika procedurer. Särskilt för små länder kan detta bli problematiskt ur resurssynpunkt.

Man bör således räkna med att koderna för exempelvis Sveriges del kommer att medföra avsevärt merarbete inom berörda departement och myndigheler. Hur stort detta merarbete blir är f n. svårt att bedöma. Det synes emellertid realistiskt an räkna med alt kollegiet i egenskap av central utredningsmyndighet i Sverige när det gäUer handelspolitik, successivt fär förstärkas alltefter de löpande erfarenhetema av administrationen av ko-dema. Det bör noteras att kodemas innehåll inte är givet en gång för alla utan att kodema dels föreskriver åriig översyn, dels beträffande statlig upphandling och tekniska handelshinder föreskriver en mer omfattande översyn och/eUer omförhandling efter tre år.

Sveriges industriförbund m.fl.': Även om man i förhandlingama inte helt kunnat realisera de målsättningar som ställdes upp då de inleddes 1973 måste det ändå anses som en framgång att man kunnat nå fram till betydan­de resultat när det gäller världshandelns frigörande. Inte minst för Sverige som ett litet utrikeshandelsberoende industriland borde uppnådda resulta­ten bli av betydelse, förulsall all de träffade överenskommelsema efter­levs av främst de stora industrinationema. Det måste därför vara ett väsentligt svensk intresse att de övervakningsorgan etc. som är avsedda att sättas upp för att administrera de olika överenskommelserna fär till­räcklig auktoritet så att de verkligen effektivt kan ingripa vid eventuella överträdelser eller försök lill kringgående av åtagandena.

Allt sedan Tokyo-rundan inleddes har inom KommerskoUegium funnits en särskild kontaktgrupp med representanter för ett antal näringslivsorga-nisaiioner, i vilken GATT-arbetet och dess resultat fortlöpande diskute­rats. Vi räknar med att behov framöver kommer att finnas att meUan Kollegium och näringslivet diskutera i första hand kodemas tillämpning. Därför vill vi föreslå all konlaktgmppen bibehålles tills vidare.

' Sveriges industriförbund, Sveriges exportråd, Sveriges kemiska industrikontor och Sveriges n\ekarvförbuv\d har avgelt gemensamt yttrande.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  237

Sveriges grossistförbund: Resultatet av de mångåriga MTN-förhandling-ama är naturligt nog i åtskilliga stycken präglat av kompromisser. De svårigheter, som kännetecknat utvecklingen av världsekonomin under större delen av 70-talet, har medfört att de uppnådda målen blivit mer begränsade än vad man utgick ifrån, då förhandlingama inleddes 1973. Då levde ett mer optimistiskt synsätt kvar sedan den framgångsrika ekonomis­ka utvecklingen under 50-och 60-talen.

Det är emellertid av väsentlig belydelse, atl man nu kunnat uppnå en uppgörelse av substantiellt innehåll trots dessa besvärliga förhållanden. Ett sammanbrott i förhandlingama skulle sannolikt ha lett tiU att protek­tionismen, som vuxit sig allt starkare i många länder, Sverige ej undanla­get, kunnat bryta igenom på ett helt annat sätt och medfört en återgång till ett bilateralt synsätt. Detta skulle säkert varit till stor skada för ett litet utrikeshandelsberoende land som Sverige med begränsade möjligheter att med lyngd kunna hävda egna inlressen i elt bilateralt system.

Den viktigaste delen av förhandlingsresultatet representerar de olika uppförandekodema inom det non-tariffära området. Möjligen frånsett ko­den om licensprocedurer, som särskilt vad gäller begränsande importli-censgivning är alltför urvattnad för att kunna bli av större betydelse, är övriga koder - eller riktigare kan bli under fömtsättning av en effektiv tillämpning - av väsentlig betydelse för att begränsa handelshindrande åtgärder respektive återverkningarna för importen av andra bestämmelser, som kan påverka ulrikeshandeln. Vi avser då kodema rörande statlig upphandling, lullvärdeberäkning, tekniska föreskrifier samt subventioner och utjämningstullar. Klart är att man på en rad punkter i dessa koder skulle velat nå längre än som nu kunnat överenskommas. Men kodema innebär dock en grand för en fastare disciplin i ett intemationeUl samarbe­te och en bättre förankring av principen, att handel och import i skilda sammanhang skall likställas med inhemsk produktion. Det är emeUertid angeläget att hålla möjlighetema öppna till en översyn om några år i ljuset av då vunna erfrenheter for att komma fram tiU ytterligare preciseringar och begränsa undantagen.

Vi vill i detta sammanhang starkt understryka betydelsen av att man från svensk sida i de olika organ, som kommer att anförtros övervakningen av de olika kodemas tillämpning, så kraftfuUt som möjligt går in för att göra denna intemationeUa övervakning effektiv och verkar for en praxis, som möjliggör, att organen verkligen kan ingripa och påverka utvecklingen i önskad riktning. Vi vill se kodema som forsla steget i ett system, som vi hoppas skall kunna ytterligare utbyggas och förbättras inom en ej alltför avlägsen framtid.

Även svenska myndigheter skall framdeles tillämpa de uppförandekoder som nu förhandlats fram i GATT. Detta gäller t. ex. i fråga om utformning­en av liknande slöd som under senare år seleklivt lämnats svensk industri

 

Prop, 1979/80:24    Del A                                                                                    238

liksom vad avser utfärdande av nationella normer, föreskrifter eUer be­stämmelser angående tillämpningen av sådana. I detta sammanhang kan finnas behov atl överse och stärka de regler, som nu gäller samarbetet i fråga om normer och föreskrifter mellan fackmyndigheier och Kommers­kollegium för att hävda, att de intemationella handelssynpunktema vinner tillbörligt beaktande.

Slutligen vill vi understryka betydelsen av alt ett fortlöpande samarbete etableras mellan näringslivets organisationer och ansvarig statlig myndig­het, sannolikt KommerskoUegium, för att bereda näringslivet tillfäUe aU följa och medverka i den praxis, som de olika intemationella övervak­ningsorganen kommer att utbilda i fråga om tiUämpningen av kodema.

Slockholms handelskammare: Handelskammaren anser att GATT-för-handlingama gett värdefulla resultat för att vidmakthålla stabiliteten i världshandeln. Förhandlingama och akti vitetema kring dessa har haft stort värde i sig, särskilt som de försiggått under en tid av väridsvid ekonomisk recession.

Handelskammaren anser därför att man från svensk sida bör försöka vidmakthåUa den positiva GATT-andan så att inte ländema var för sig på sitt håll, nöjda med denna rond, sätter sig ned och väntar in nästa rond.

Handelskammaren viU därför betona angelägenheten av att den svenska GATT-delegationen också fortsättningsvis blir väl beman­nad att regeringen bibehåller intresset för uppföljningen av överenskommelsen att näringslivet blir erforderligt representerat i tiUämpningsorganen.

Med hänsyn till att Kommerskollegium är expertmyndighet i dessa frå­gor finner Handelskammaren det nöjaktigt att i punktform kortfattat redo­visa sina synpunkter på kodemas implementering och framtida admini­slrering.

Behov av svenska tillämpningsföreskrifter

Myndigheter som i sin verksamhel skapar standards bör ges information om överenskommelsens principiella förbud mot standards som avviker från fastslagna intemationella standards eller vars tillämpning innebär tekniska handelshinder.

Myndighetsorgan som administrerar stödåtgärder för svensk industri bör ges utförlig information och direktiv om vilka stödåtgärder som bör undvikas för att inte komma i konflikt med överenskommelsen om subven­tioner.

GATT-handbok i någon form bör utarbetas, som företagen och myndig­helema kan använda för att se om deras handlande strider mot dessa och tidigare överenskommelser. Dessutom bör information om hur anmälan för brolt mot överenskommelsema skall utformas och vilka myndigheter som svarar för vidare rådgivning i dessa frågor.

 

Prop. 1979/80:24   Del A                                                                                   239

Behov av svenskt engagemang utåt

Svenska representationer i ullandet bör ges direkliv orn alt noga upp­märksamma tillämpningen av stödåtgärder, statlig upphandling och licen­siering samt rapportera eventuella regelbrott. Likaså bör framväxandet av nationella standards - inklusive EG - noga övervakas i tillbakahåUande syfte.

Stockholms Handelskammare vill slutligen föreslå att de kanaler Kom­merskollegium upparbetat i näringslivet, bl.a. i form av en kontaktgmpp, bör hållas öppna för ömsesidig information om tillämpningen av de olika överenskommelserna.

Landsorganisationen: Ambifionen i förhandlingama på det icke-tariffära området har varit att komplettera GATT-avtalet med överenskommelser i syfte att göra regelsystemet bättre anpassat tiU de förändrade fömtsätt­ningar för världshandeln som har inträtt sedan avtalets tiUkomst. I vissa stycken har denna anpassning kunnat åstadskommas och de tillämpnings­föreskrifter och koder som framförhandlats inom ramen för MTN synes från LOs ulgångspunkt i huvudsak vara av positivt värde.

I några väsentliga avseenden har dock förhandlingsresultatet inte inne­burit att en önskvärd anpassning av regelsystemet för handeln skett.

En avgörande förändring i föralsällningama för handelsutbytet har in­trätt i och med att en växande del av industrivamimporten kommer från utvecklingsländer, med i många avseenden från industriländema skilda ekonomiska, sociala och politiska förhåUanden. Denna utveckling kan i många fall vara positiv för såväl u- som i-länderaa. I flera faU har företag i u-länder kunnat utnyttja den stora arbetslösheten och avsaknaden av fria fackföreningar för att genomföra industriproduktionen under arbetsvillkor och arbetsförhåUanden som från aUa utgångspunkter måste betraktas som uppenbart oacceptabla. Detta kan inte befrämja en sund ekonomisk ut­veckling och är också negativt för de industrianställda i u-ländema. Dess­utom blir anpassningsbördan i importländema orimligt stor såväl ur social som ur samhällsekonomisk synvinkel. Om inle regler mot dessa missför­hållanden införs i reglema för världshandeln riskerar hela det relativt öppna handelsutbytet att misskrediteras och därmed befrämjas en allmänt protektionistisk utveckling.

LO beklagar att de nu i stort sett avslutade GATT-förhandlingama inte resulterat i regler till skydd mot en sådan exploatering av arbetskraften och understryker vikten av att Sverige aktivt verkar för att sådana regler införs i GATT-avtalet.

En annan viktig förändring i fömtsättningama för världshandeln är att en allt större del av denna genomförs i form av intemleveranser inom samma företag. Enligt LOs uppfattning har konsekvensema av detta förhåUande för handelsströmmar, konkurrensförhåUanden och förändringama i den internationella arbetsfördelningen inte tillräckligt belysts. Även på detta

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   240

område bör Sverige ta initiativ för att regelsystemet för världshandeln anpassas till den aktuella situationen.

De tills vidare resultatslösa förhandlingama om en reglering om skyddsåtgärder vid marknadsstörning kommenteras på föl­jande sätt av kommerskollegium:

Vid bedömningen ovan av förhandlingsresultatet har koUegiet bortseU från händelseutvecklingen på skyddsklausulområdet. I en allmän värde­ring om förhandlingsresultatet måste emellertid även vägas in konsekven­sema av att en uppgörelse icke kunnat nås på detta synnerligen betydelse­fulla område i förhandlingama.

Kollegiet anser del utomordentligt beklagligt att motsättningarna här, som främst gäller frågan om och under vilka fömtsättningar åtgärder skaU kunna vidlas selektivt endast mot skadevållande import när sådan import klart kan urskiljas, inte kunnat överbryggas under förhandlingama. KoUe-giets instäUning i denna fråga liksom motiven bakom detta stäUningstagan­de har framförts tiU departementet vid flera tidigare tillfällen, bl.a. i yttrande till statsrådet och chefen för handelsdepartementet 1976.11.04, dnr H 301, och skall därför inte närmare beröras i detta sammanhang. KoUegiet vill här endast ånyo understryka den betydelse som en tillfreds­ställande lösning av denna fråga efter de linjer koUegiet föreslagit skulle fä såväl från import- som från exportsynpunkt. Även vad gäUer frågan om införande av en "socialklausul" i GATT, något som tas upp i LO;s yttrande, får kollegiet hänvisa tiU de synpunkter som lämnats i nämnda yttrande. En reflektion som redan nu kan göras är att möjlighetema for att åtminstone delvis täcka in de problem som en socialklausul är avsedd att komma till rätta med knappast har förbättrats genom den låsning som f. n. uppstått i "safeguard"-frågan.

En annan viktig fråga i skyddsklausulsammanhanget som inte heUer kunnat lösas gäller om och i vilken utsträckning åtgärder i form av s. k. frivilliga exportbegränsningar, OMA;s etc skall omfattas av bestämmelser­na i en överenskommelse om skyddsklausuler. Enligl koUegiet är del viktigt att också skyddsarrangemang av detta slag inkluderas och blir föremål för den strängare disciplin som varit en viktig målsättning i för­handlingsarbetet på detta område. Även här är det fråga om åtgärder med selektiv verkan varför villkoren bör vara desamma som beträffande selek­tiva åtgärder i andra former.

Det förhållandet atl man i MTN inte lyckats avhjälpa bristema i GATT:s skyddsklausulsyslem, dvs liUämpningen av artikel XIX, är enligl koUegiet den tyngst vägande negativa faktorn i förhandlingsbilden. Detta misslyc­kande ger upphov till viss oro för framtiden inte minst med hänsyn till möjligheterna all motstå det ökade tryck i protektionistisk riktning som under senare tid gjort sig gällande på olika håll i världen och som lätt kan äventyra också de resultat som man nått på andra förhandlingsområden i MTN. Mot den bakgrunden anser kollegiet det angeläget att man inom

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                    241

ramen för GATT fortsätter arbelet med atl komma till rätta med pro­blemen på skyddsklausulområdet efter MTN:s avslutande. Syftet bör där­vid vara att åstadkomma ett ändamålsenligt skyddsklausulsyslem och en förbättrad disciplin som bla gör det möjligt alt på ett effektivare sätt än fömt övervaka att överenskomna regler följs.

Sveriges grossistförbund: Vid förhandlingarna har enighet ej kunnat uppnås om koden för skyddsåtgärder vid sk marknadsstörning. Visserli­gen kan det vara riktigt, atl en skyddsklausul mol import i sin tillämpning borde kunna begränsas i första hand till den införsel, som aktualiserat tanken på ingrepp. Å andra sidan är mest-gynnad-nations-principen en grundpelare i GATT och innebär i nu aktuella hänseende en viss garanti för att ingrepp ej sker annat än i fall, då en produktionsgren mycket allvarligt hotar att skadas. Som bekant har olika länder dock lyckats kringgå de krav, som en global tillämpning säkert innebär i åtskilliga fall, genom sk frivilligaexportbegränsningsavtal respektive sk orderly market­ing-avtal, något som hittills fallit utanför GATTs bestämmelser och kon­troll.

Skulle man genom medgivande av selektiva ingrepp kunna få in även exportbegränsningsavtal och OMAs under en uppförandekods kontroll­bestämmelser, finns myckel som talar för en sådan ordning. 1 så fall måste dock möjlighetema till selektiva ingrepp omgärdas med strikta bestämmel­ser på grand av den relativa lätthet, med vilken sådana åtgärder skulle kunna tillgripas. Vissa uttalanden från i-landshåll skulle kunna tyda på att Sverige, när man hittiUs drivit möjligheten till selektiv tillämpning, ställt sig alltför avvisande till effektiva kontrollmöjligheter. Det finns därför anledning understryka, att det måste vara väsentligt att regler skapas, som verkligen förhindrar missbrak. Selektiva ingrepp bör sålunda endast vara möjliga efler godkännande av ett föratsatt internationellt övervakningsor­gan. Om det anses att ett land bör ha rätl vidta ett sådant ingrepp på egen hand i lägen, som bedöms som särskill brådskande, skall ett sådant beslut samtidigt underställas övervakningsorganet för godkännande i efterhand. Möjligheter till selektiva ingrepp får inte tillåtas utveckla sig till en genväg tiU protektionistiska åtgärder av långvarig eller rent permanent natur.

Sveriges industriförbund m.ft.': Tyvärr har man ännu inte lyckats att komma överens om en uppförandekod beträffande GATTs artikel XIX. För svensk industri är det av väsentligt intresse att ansträngningarna att uppnå en lösning fortsattes. Om strävandena mot en friare världshandel skall kunna förverkligas är det enligt vår mening nödvändigt att en skärpt disciplin och övervakning införs när det gäller olika länders möjlighet all vidta skyddsåtgärder. De stora länderna, inkl EG, har av naturliga skäl lättare än etl litet land som Sverige all få till ständ sk frivilliga exportbe­gränsningsavtal. Risken är då stor all den export som utestängs av de slörre länderna i stället söker sig till små öppna marknader, där den kan åstadkomma skada för den inhemska industrin. Att vid fall av marknads-16   Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   242

störningar inte ha möjlighel att vidta selektiva åtgärder mot det marknads­störande landet måste betraktas som en slor svaghet i det nuvarande regelsystemet. Om en överenskommelse på detta område inte kan uppnås ser vi del som en stor risk atl olika länder söker att i ökande omfattning kringgå GATT genom bilaterala överenskommelser eller unilaterala be­slut, vilkel kan leda till att handelns frigörelse allvariigt sätts i fara. EG har i GATT deklarerat alt man avser fortsätta tillämpa artikel XIX selektivt. Om så sker finns inte anledning fÖr Sverige att inta en annan ställning.

Landsorganisationen: Inför de nu pågående slutförhandlingama beträf­fande en överenskommelse om skyddsklausulsfrågan viU LO framföra följande. Den uppfattning som de nordiska ländema hittills följt, att skyddsåtgärder ska kunna tillämpas selektivt mot den import som förorsa­kar skada finner LO vara väl gmndad. Selektiva ätgärder är dock förenade med betydande risker. Bestämmelser rörande krav pä skada i importlandet och konsultationer bör införas i klausulen för att minimera möjligheten av godtyckliga missbruk av skyddsklausulen. Sverige bör vidare enligt LOs mening aktivt verka för att begränsningsåtgärder av typen "orderly mar-keling agreements" och friviUiga begränsningsavtal inordnas under GATT-disciplinen.

2   Tullförhandlingarna:  genomförandet  av  tullsänkningarna för svensk del.

Generaltullstyrelsen: De under 1979 avslutade tullförhandlingama inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) innebär för Sveri­ges del atl de överenskomna luUsänkningama för de flesla varoma skaU påbörjas den I januari 1980 och vara genomförda senast den 1 januari 1987. För TEKO-varor under 51-62 kap i tulltaxan och jäm- och stålprodukter under numren 73.01-73.20 skall de påbörjas den 1 januari 1982.

De sänkningar som påböijas den I januari 1980 skaU i princip göras i form av åtta lika, årliga rater, dvs en sänkning per den I januari vatje år. För de sänkningar som påbörjas den 1 januari 1982 finns emellertid inga motsvarande föreskrifter. Det synes emellertid rimligt att anta att dessa sänkningar skall ske i sex steg under perioden 1 januari 1982-1 januari 1987.

De lullsalser som lillämpas under de olika avirappningsslegen bör ran­das av till en decimal. För varor belagda med tull som beräknas efter vikt, volym eller stycketal bör härmed avses en decimal av kronan, dvs en avmndning till jämnt I O-tal ören.

För Sveriges del innebär förhandlingsresultatet i allmänhet mycket små tullsänkningar uttryckt i procentenheter. Inom det kemiska varaområdet exempelvis är tullsänkningarna för de varor där tullsänkningar göras i genomsnitt ca 2 procentenheter och för verkstadsprodukter drygt 1 %.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   243

Endast för ett fåtal varor är tullsänkningen uttryckt i procentenheter stör­re. Härtill kommer alt de mest importkänsliga produktema helt undanta­gits från tullsänkningar eller endast i ringa grad berörs härav.

Huvudregeln är sålunda att sänkningarna skall ske i lika, årliga avtrapp-ningssteg. Det är emellertid inget som hindrar att sänkningar görs snab­bare. Liksom fallet var vid genomförandel av tullsänkningama inom ramen för den s k Kennedy-ronden kan frågan ställas om det från olika utgångs­punkter finns skäl att dela upp sänkningarna på så många steg som åtta stycken under åtta år. En bedömning härav bör göras med hänsyn tagen till de följder som olika sänkningslakier kan få lex i handelspolitiskt, ekono­miskt och näringspolitiskt hänseende men även med beaktande av de olägenheter och kostnader som det för med sig vid redigeringen, tryckning­en och det praktiska handhavandet av tulltaxan.

Tullamas skyddsverkan i Sverige är numera allmänt sett begränsad. Detta hänger inte enbart samman med de allmänt sett låga tullsalsema i Sverige utan i högre grad med att importen från EFTA- och EG-länder -och även i stor utsträckning från u-länder - i praktiken är tuUfri. För vissa varor från östländer och sk lågprisländer har tullskyddet alltfort viss betydelse, men det har ändock för särskilt känsliga produkter måst kom­pletteras med importrestriktioner eller motsvarande åtgärder i exportlän­derna. Vad nyss sagts utesluter givetvis inte att exempelvis enskilda trans­oceana industriländer kan uppfatta tullsänkningama i Sverige på vissa varor som värdefulla.

Vissa skäl talar i och för sig för att tullsänkningarna i Sverige genomförs i samma takt som i de viktigaste konkurrentländerna, där svenska varor möter tuUar. Eftersom vi i Sverige inte kan påverka sänkningstakten i andra länder är frågan isolerad tiU skyddsaspekten för svensk industri. Det skulle kunna hävdas att vad som eventuellt kan förloras på hemmamarkna­den som en följd av sänkt tullskydd borde man kunna kompensera vid samma tidpunkt på exporten. Den verkan som en snabbare sänkning i Sverige kan fä på samhäUsekonomin är emeUertid snarast gynnsam i rå­dande läge eftersom den fär motsvarande verkan som en revalvering, dock utan de negativa följdverkningar som en sådan medför för exporten. Från handelspolitisk utgångspunkt kan en snabbare sänkningstakt i Sverige knappast få nägon betydelse, bortsett möjligen från den markering som den kan innebära av de svensk strävandena mot en fri världshandel.

Vid en strikt matematisk avtrappning i åtta steg kan tuUbortfallet vid oförändrad importvolym och oförändrat prisläge beräknas uppgå till högst 15 milj kronor per steg. Vid jämförelse med totala tuUuppbörden får detta belopp anses vara ringa. En utebliven tullintäkt måste dessutom vägas mot de totala samhällskostnaderna, dvs de merkostnader för statsverket och näringslivet som uppkommer i samband med varje sänkning.

Tullverkets kostnader för redigering och tryckning av varje edition av tulltaxan med statistisk vamförteckning uppgår till ca 325000 kronor. De

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                    244

direkta kostnaderna för näringslivel för inköp av ny edition av tulltaxan kan beräknas till ca 1 milj kronor. För näringslivels del torde akluella versioner av tulltaxan vara oundgängliga med hänsyn till den nuvarande tullproceduren, enligt vilken importörerna själva skall deklarera bla tull­sats och tullbelopp för införda varor. Härtill kommer kostnader för ompro­grammering av datorer både hos tullverket och hos importföretag samt det extraarbete som uppstår vid handhavandet av tulltaxan när täta ändringar görs. Tullmyndighetens arbete ökar även pä grand av att flera rättelser måste göras i samband med kontrollen av tulldeklarationer och som en följd av ökat antal omlulltaxeringar och besvärsärenden.

Sverige har i likhet med andra länder förbehållit sig rätten att vidta lämpliga åtgärder om andra avtalsparter inte helt uppfyller sina åtaganden. Detta är främst motiverat av att EG-ländema angivit att de efter en tid­rymd av fem år kommer att granska utfallet av avtalet och att de då med hänsyn till den ekonomiska, sociala och monetära situationen skall be­slämma i vad mån de kommer att fortsätta med tullsänkningama. Av intresse i sammanhanget är vidare det arbete med omarbetning av CCC-nomenklaturen som pågår i Bryssel inom Harmonized Syslem Committee. Avsikten är all en ny nomenklatur skall träda i kraft den 1 januari 1985.

Den prövning som skall göras av EG inför fortsatta tullsänkningar efter år 1984 samt tillkomsten av en ny nomenklatur den I januari 1985 - vilken i sig kräver en proposition tiU riksdagen — lalar enligl styrelsens mening för att nägot definitivt beslut om tullsänkningama under de tre sista stegen inte bör fattas under riksdagens höstmöte i är utan anstå till hösten 1984.

Varie enskilt steg innebär i allmänhet en myckel begränsad nedjustering av tullsalsema. För exempelvis en tullsänkning på två procentenheter som delas upp på åtta sänkningar skulle sänkningen bli 0,2 % i vart annat steg och 0,3 i vart annat. Enligt styrelsens mening kan det varken med hänsyn till tillämpningen av tulltaxan eller från skyddssynpunkt vara av intresse att dela upp de begränsade tullsänkningarna t o m 1984 i så många som fem olika sleg. Inte heller slalsfinansiella skäl synes tala därför. Styrelsen anser därför att de första fem stegen bör genomföras så att de två försia tas den 1 januari 1980 och de tre återstående den I januari 1982. I samband med införandet av en ny tullnomenklatur den I januari 1985 bör riksdagen ta ställning till sänkningarna och taklen i dessa i vad avser de tre sista stegen. Detta bör ske i ljuset av i första hand vad EG kommer fram till i frågan.

Som påpekats i del föregående börjar för Sveriges del sänkningen för varor inom 51-62 kap i tulltaxan och för järn- och stålprodukter under tulllaxenr 73.01-73.20 först den I januari 1982. Att märka är att tullsänk­ningarna inom teko-områdel för Sveriges del antingen görs med utgångs­punkl i takbindningar och därför får liten eller ingen effekt på utgående tullar eller avser varor som är av ringa intresse från skyddssynpunkt. För jäm- och stålprodukter är sänkningen överlag liten, ofla endast en proceni-

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                    245

enhet utsträckt över sex år. Atl slå ihop de tre stegen för åren 1982- 1984 får sålunda ringa verkan från skyddssynpunkt även för de känsliga vara­områdena teko och järn och stål.

Avtalet avser för de flesta vamslagen tullsänkningar med utgångspunkt från i tulltaxan angivna tullsatser. I vissa fall är emellertid utgångspunkten en lidigare GATT-bunden tullsats som ligger över ulgående tullsats (sk lakbindning). Som huvudregel bör i sådana fall gälla att tuUavtrappning-ama skall utgå från takbindningama. Detla innebär att en reell tuUsänkning för några varor inte behöver påbörjas förrän efter det första steget.

I nedan angivna fall har avsteg gjorts från en strikt matematisk av­trappning. Ett användande av takbindning som utgångspunkt för tullav-irappning skulle nämligen i vissa fall kunna medföra en betydande upp­splittring av ett enskilt tuUtaxenummer. Det kan också tänkas medföra differentierade lullsalser för likartade varor vilket, enligl styrelsens upp­fattning, skuUe medföra onödiga komplikationer.

Som exempel härpå kan nämnas stat nr 20.06.500 och 20.06.600. Alt utgå från takbindningama skulle här innebära ett temporärt tillskapande av nya undernummer för de två ointressanta varoma aprikospulp och persi-kopulp. Dessa varor har f n samma tullsats som konserverade hela apri­koser och persikor.

För urea innehållande högst 45 % nitrogen är tullsatsen tidigare bunden vid 9,5 %. TuUsatsen för hela nummer 31.02.701 bör därför sänkas fiU 9,5 % redan i första steget.

Ett annat exempel kan stat nr 31.05.303 utgöra. Om takbindningen vid 8 % för andra varor under detta statistiska nummer än rena monoammo­nium- och diammoniumortofosfater skulle tas till utgångspunkt för tuU­sänkning skuUe luHen för dessa andra varor under de första 6 stegen kvariigga vid tullsatsen 4,5 %, medan tullsatsen för de rena föreningarna samtidigt stegvis skulle gä ned från 4,5 % till 3,7 %, dvs med en högsta skillnad av 0,8 %. 1 näsla steg skulle skiUnaden minskas till 0,4 % för att i det sista steget upphöra. Problemet kompliceras ytterligare av att någon allmänt accepterad slandard för ultryckel "ren" inte finns i CCC-nomen­klaturen.

Under stat nr 33.06.904 gäller en takbindning vid 11 % för endast mmsdesodoriseringsmedel men icke för rumsparfymeringsmedel. Det skulle innebära en onödig komplikation att under en övergångsperiod införa två olika tullsatser för vamslag som i många fall är likartade till sin sammansättning. Utgångspunkt för tullsänkningen bör vara nu utgående tull (9,5 %) för hela detta statistiska nummer.

Under nummer 50.09.001 finns en takbindning vid 9 % för vävnader av 100 % bourettesilke. Den är en kvarleva från en tidigare uppdelning av nomenklaturen. Nu aktuell tuUsats för varan är 5 %, liksom för övriga silkevävnader under detta nummer. Då tuUen på varan saknar intresse från skyddssynpunkt bör utgångspunkten för tullsänkningen vara 5 % för hela

 

Prop. 1979/80:24   Del A                                                                                   246

numret. Härigenom undviks tillskapandet av ett nytt undemummer i tull­taxan.

Under 55.06.900 finns för sådanl bomullsgam i delaljhandelsupplägg­ningar, som är blandat på annat sätt än med högsl 10 % kortfibrigt konstmaterial, en takbindning om 12 %. Nuvarande tullsats för hela nr 55.06.900 är 8 %. Koncessionen innebär sänkning till 7 % för hela numret. Importen kommer praktiskt taget helt från EG- och EFTA-länder och är därmed i stor utsträckning redan tullfri. Aktuell tuUsats, dvs 8 %, bör tas som utgångspunkt vid tullsänkningen för hela nr 55.06.900.

Under nr 60.06 finns en takbindning om 20 % för sydda artiklar. De tre tullsatser - 12 %, 18 % och 13 % - som finns under numret är beroende av textilmaterialet och motsvaras av bindningar for andra varor än sydda. För att undvika tillskapandet av tre nya undemummer bör utgående tullsatser tas till utgångspunkt för tullsänkningar.

För fisknät under nr 58.08 gäller i dag två olika bindningar, 20 % och 16%. Sänkningen skall i bägge fallen gå ned tiU 8 %. TuU enligt tuUtaxan utgår nu efter två olika vikttuUsatser, nämligen 25 kr. per 100 kg och 45 kr per 100 kg. Varaomfattningen enligt tulltaxan har icke sin direkta motsva­righet i de båda bindningama. För fisknät och andra fiskredskap av nät under nr 59.05 finns två olika bindningar - 25 kr per 100 kg och 45 kr per 100 kg. Enligt avtalet skall båda dessa resultera i en tuUsats om 8 % av värdet. Då en övergång tiU 8 % värdetull i alla dessa fall synes motsvara en avsevärd tullhöjning finns ingen anledning att i detta sammanhang genom­föra den.

Den minimitull om 17 kronor per kg som hiuills funniis som lakbindning för en del av stat nr 60.03.102 och 60.03.902 har nu utökats tiU att omfatta hela dessa båda statistiska nummer. Då en sådan tuUsats synes motsvara en viss tuHhöjning finns ingen anledning att i delta sammanhang genomföra den.

Etl annat problem som bör ges en praktisk lösning utgör de fall dä en specifik tullsats skall övergå tiU värdetull eller vice versa, dvs fall då det i praktiken är omöjligt att göra en stegvis övergång.

För nummer 27.11 utgör tullen 2:50 kronor per 100 kg och skall sänkas till 2:- kronor per 100 kg. Man bör i detta sammanhang bortse från den takbindning vid 11 % för kemiskt ren propån som härstammar från en tidigare uppställning av tulltaxan. Utgångspunkten för sänkningen bör för hela numret vara 2:50 kronor per 100 kg.

Även takbindningen vid 10 % för vissa varor under stat nr 34.01.700 beror på tidigare annorlunda uppställning av tulltaxan. Utgångspunkt för sänkningen bör för hela stat numret 34.01.700 vara nu utgående tuU 40:-kronor per 100 kg.

Bindningen för stat nr 98.11.901 ligger vid samma nivå som nu utgående tull dvs 250:- kronor per 100 kg. Överenskommen sluttuU är 3,8 %, dvs samma som för de varor under nummer 98.11 som nu är belagda med 5 %

 

Prop. 1979/80:24   Del A                                                                                   247

lull. 1 detta fall bör man som utgångspunkt för tullsänkningen ta 5 % även för nummer 98.11.901.

Slutligen finns några nummer där föratom en värdetuUsats också finns en bindning vid viss minimitull beräknad efler vikten, som enligt förhand­lingama skall gå ned Ull noll. Då den sålunda kommer att helt försvinna medan värdetullsatsen endast undergår en relativt liten totalsänkning finns knappast någon anledning att behålla minimitullen ens vid första sänk­ningssteget. Jämförelsen mellan de båda avgiftsslagen kommer nämligen då att halta. De nummer som avses är ex 51.01.700-900, 51.04.600, 53.12.000, 55.09.801, 55.09.802, 56.07.401, 56.07.402, 56.07.911 och 56.07.912.

Före avslutandet av GATT-förhandlingama har vissa tuUsänkningar för varor inom 6-8 kap i tuUtaxan faststäUts i SFS 1979:514. Bestämmelsen skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Om avsikten är att de tullsänkningar som där finns noterade för nummer 06.03 A 3 b, 07.01 C 1, 07.01 H, 07.04 B och 08.07 C skall genomföras utan stegvis avtrappning den I januari 1980 underlättas uppställningen av tulltaxan och den statistiska vamförteckningen väsentligt i dessa delar. För nummer 06.01 A 2 b måste den i SFS 1979: 514 angivna tuUsatsen ändras senast den 1 januari 1980.

Kommerskollegium: Kollegiet har under hand erhållit synpunkler från statens jordbmksnämnd, Sveriges industriförbund, Sveriges grossislför­bund, Sveriges mekanförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Jemkon-toret, Textilrådet-Konfektionsindustriföreningen, Svenska cellulosa- och pappersbraksföreningen samt Kooperativa förbundet.

Textilrådet, Jernkontoret och KF instämmer i huvudsak i industriför­bundets yttrande. Mekanförbundet ser idag inget hinder att godta tullsty­relsens avtrappningsförslag men förordar atl beslut nu enbart fattas för de två första årens sänkningar.

Grossistförbundet och cellulosa- och pappersbruksföreningen har inget att erinra mot tullstyrelsens förslag. Grossistförbundet anser det i högsta grad angeläget att genomförandet av tullreduktionerna begränsas till så få tiUfällen som möjligt.

När det gäller tullstyrelsens förslag om avsteg från en strikt matematisk avtrappning för vissa i yttrandet speciellt uppräknade varor, har de när­mast berörda remissinstansema, dvs. jordbruksnämnden, kemikontoret och textilrådet inget att erinra.

Som bekräftelse på vad som under hand meddelats kan kollegiet ansluta sig till tullstyrelsens synpunkter och förslag i fråga om metoderna för avtrappningen av Sveriges tullmedgivanden i MTN.

Sveriges industriförbund: Även om de svenska tullama redan nu är låga är de ofta av stor betydelse som skydd mot import från vissa länder utanför EFTA och EG. Flertalet av dessa länder har dessutom inle gett Sverige några koncessioner på tullområdet i förhandlingarna, varför det också av

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                     248

denna anledning principiellt inte finns något skäl till att Sverige sänker tullama i snabbare takt än som överenskommits, även om avtalet inte uppställer något hinder häremot. För tullar som skall sänkas med mindre än två procentenheter är industriförbundet dock berett att tillstyrka avsteg från principen att tullarna skaU sänkas i ålta likformiga sleg. Delta avsteg innebäratt om den totala tullsänkningen underåttaärsperioden understiger två procentenheter bör vid första sänkningstillfallet en sänkning med 2/8 kunna ske. I fråga om tuUsänkningar som understiger en halv procentenhet kan industriförbundet emellertid tillstyrka att tuUen den 1 januari 1980 sänkes med 5/8 av koncessionen. Någon anledning att redan nu fatta beslut om sänkningstakten efter 1981 års utgång beträffande varor för vilka de totala luUsänkningama ligger mellan en halv och två procentenheter finns enligl industriförbundets mening inle. Slällning härtill bör las under 1981, sedan man förhoppningsvis fått kännedom om den tullsänkningstakt som kommer att tiUämpas av EG, USA etc. Där de svenska medgivandena innebär tullsänkningar med två procentenheter och däröver bör däremol huvudprincipen om sänkning i åtta lika rater tillämpas.

Beslut om tullsänkningstakten från 1982 för teko-varor inom kapitlen 51—62 i tuUtaxan och för jäm-och stålprodukter under nr 73.01-73.20 bör fattas först under 1981. TuUsänkningarna inom teko-området är förhåUan­devis stora uttryckta i procentenheter och industriförbundet anser det fullkomligt uteslutet att de genomfors i snabbare takt än som överenskom­mits. Inte minst när det gäller jäm- och stålområdet har man eftersträvat en harmonisering av de svenska tuUama i förhåUande till EGs. Därför bör heller inte beslut fattas om dessa tullsänkningar förrän 1981, då man möjligen fått kännedom om i vilken takt EG avser att sänka sina tullar inom även della område.

Generaltullstyrelsen har beräknal all vatje tullsänkningssteg vid åtta likformiga tuUsänkningar innebär ett tullbortfall på ca 15 milj. kr. Mot detta ställer man som ett skäl till en snabbare tullavveckling än som överens­kommits tullverkets kostnader för framtagning av nya tuUtaxor om ca 325 000 kr. per år, vartiU kommer de kostnader som faller på näringslivet som följd av tullsänkningarna. Även om de kostnader som drabbar vissa industriföretag i samband med omprogrammering av datorer m. m., inte är försumbara bör varken dessa eUer tullverkets förhållandevis små koslna­der i förhåUande till tuUbortfallet tillmätas någon avgörande betydelse då beslut fattas om tullsänkningstakten.

Sveriges kemiska industrikontor har i ett tidigare yllrande kritiserat förslag atl sänka tuUarna i färre steg än de åtta som tullprotokollet anger, utom när det är fråga om klart definierade avsteg från huvudprincipen. I sitt senaste yttrande anför kemikontoret;

De nya argument som nu anföres i GeneraltuUstyrelsens skrivelse till förmån för en accelererad tullavtrappning för svensk del är inle överty­gande. Sålunda anför Generaltullslyrelsen bl.a., att ett genomförande av

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   249

de svenska tuUkoncessionerna i åtta årliga steg innebär att statsverket årligen går miste om en inkomst av 15 mkr i tull. En accelerering i tiden av tullsänkningen och deras gruppering till några få steg innebär alltså, att statsverkets "förlust" av tuUintäkter i motsvarande mån påskyndas. GeneraltuUstyrelsen framhåller att den uteblivna tuUintäkten måste vägas mot de tolala samhällskostnaderna, dvs. de merkostnader för statsverket och näringslivet som uppkommer i samband med varje sänkning. Här kvantifierar GeneraltuUstyrelsen endast 0,325 mkr. i tuUverkets kostnader för redigering och tryckning av varje ny edition av tulltaxan, liksom nä­ringslivets ökade koslnader med 1 mkr/år för inköp av ny edition av tulltaxan. Övriga kostnader för statsverket och näringslivet uppskattas inte - liksom inte heller vad förlusten i skyddseffekt innebär för industrin genom en accelererad tuUsänkning. Det finns dock inte någol i tuUverkets utredning som tyder på att "vinslen" av en accelerering skulle motsvara "kosinadema" härför. Kemikontoret vidhåller därför sin uppfattning i denna fråga, vilken innebär att den 1 januari 1980 accepterar organisatio­nen en tullsänkning motsvarande två åttondelar av hela koncessionen under fömtsättning att den senare icke uppgår till 2 procentenheter eller däröver.

Kemikontoret accepterar även i fortsättningen en accelerering av tull­sänkningama när den totala koncessionen understiger en halv procenten­het. I övriga fall bör koncessionema i princip genomföras i form av årliga sänkningar under en åttaärsperiod. I alla händelser är detta ett oeftergivUgt krav när det lotala koncessionsbeloppet uppgår till 2 procentenheter eller däröver.

3   Jordbruksförhandlingarna

Statens jordbruksnämnd har lämnat följande komentarer till förhand­lingen på jordbmksområdet och då främst de två avtalen om mejerivaror och nötkött:

Inledningsvis vill nämnden erinra om att man under de nu avslutade GATT-förhandlingama från svensk sida endast i mycket begränsad ut­sträckning ansett sig kunna tillmötesgå de 'requests' beträffande gräns­skyddet vilka riktats till Sverige på jordbmksområdet. Under förhandling­amas gång har, då propåer av detta slag gjorts, framhållits att vi avsett att lämna vårt bidrag i förhandlingama på jordbrakssidan främst genom med­verkan i förhandlingsarbetet beträffande varaavtal för olika jordbrukspro­dukter. Sverige har sålunda aktivt engagerat sig i arbetet på atl åstadkom­ma intemationella varuavtal, i första hand för spannmål och mejeripro­dukter. Detta har för övrigt legat i linje med den traditionella, positiva svenska inställningen till åtgärder för att åstadkomma sä stabila prisförhål-

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   250

landén som möjligt på världsmarknaden, vilket är av intresse för såväl import- som exportländer.

Intemationellt mejerivaraavtal

Avtalet består av en allmän del och en varaavtalsdel. Den allmänna delen upptar bestämmelser rörande information, konsultafioner, multila­terala uppföranderegler m. m. och omfattar färskvaror, mjölkpulver, smör, ost och kasein. De i avtalet deltagande ländema åtager sig att regelbundet lämna upplysningar om utvecklingen beträffande produktion, konsumfion, priser, lager och handel (inkl. icke-kommersiella transaktioner). De skall vidare lämna redogörelser för den inhemska politiken på varaområdet samt för handelspolitiska åtgärder (bl. a. i avseende på ingångna bilaterala och mulfilaterala åtaganden). Från notifikationsplikten har undantag gjorts i de fall detta skulle strida mot gällande lag eller skada enskilda företags legitima, kommersiella intressen.

Vamavtalsdelen omfallar tre protokoU, vilka har formen av minimipris-avtal för respektive mjölkpulver, mjölkfett och ost men inte innehåUer några köp- eller säljåtaganden.

Följande minimipriser skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1980, den tid­punkt då det intemationella mejerivamavtalet träder i kraft:

US $/ton        kr/dt"

Skummjölkspulver   ....................................................          425           179

Helmjölkspulver   .......................................................          725          306

Kärnmjölkspulver .......................................................          425           179

Smörolja  .....................................................................       1000          464

Smör   .........................................................................          925          390

Ost  ........................................... ;............................... ....... 800          338

" I US dollar=4.2225 kr.

Minimipriserna är beräknade med avseende på s. k. pilotprodukter med viss fetthall (ost undantaget) och paketering samt under fömtsättning av atl produktema exporteras "fob ocean-going vessels from the exporting country". Om de exporterade produktema skiljer sig från pilotproduk-tema i något av nämnda avseenden skall minimipriserna justeras därefter.

Minimiprisema fömlses bli föremål för översyn minsl en gång om året. Följande kriterier skall därvid beaktas: produktionskostnader, relevanta ekonomiska faktorer på väridsmarknaden, behovet av att på lång sikt upprätlhålla en minimiavkastning för de mest effektiva producentema, behovet av att upprätthålla stabilitet i utbudet och av att tillförsäkra konsumentema acceptabla priser, den rådande marknadssituationen samt önskvärdheten av att förbättra förhållandet mellan avtalets minimipriser och stödnivåema i de största producentländerna.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   251

Beträffande fob-reglema har Sverige (tillsammans med Finland och Norge) krävt atl få tillämpa vissa referenspunkter (hamnar) utanför landets gränser där minimiprisema skall gäUa. Detta har skett i syfte att förhindra att Sverige kommer i en ofördelaktig exportsituation i relation tiU andra exportörer som är bättre geografiskt gynnade. Utan sådana referens­punkter skulle del i en situation med världsmarknadspriser vid eller strax över minimiprisema vara närmast omöjligt för den svenska exporten att konkurrera med t.ex. EG;s. För Sverige (Finland och Norge) kommer Hamburg, Rotterdam och Antwerpen att gälla som referenspunkter för såväl mjölkpulver som smör och ost. För smör kommer dessutom Basel att gälla som referenspunkt för exporten till Schweiz.

Undantag från minimiprisbestämmelsema gäller för skummjölkspulver och kämmjölkspulver till foderändamål. Även livsmedelsbistånd är undan­taget från minimiprisbestämmelsema.

Ett mejerivararåd bestående av representanter för alla deltagande länder skall inrättas. Rådet skall svara för bevakning av världsmarknaden för mejeriprodukter, marknadsbedömning, övervakning av mejerivamavtalets funktion. Det skall dessutom fungera som foram för konsultationer. Om rådet finner att en allvarlig marknadsstöming eller nsk härför föreligger, skall rådet identifiera möjliga lösningar som regeringama sedan kan ta ställning till. Det skall mötas minst två gånger per år och beslut skall fattas enhälligt.

Under mejerivarurådet förutses kommittéer för respekUve protokoll. Dessa kommittéer, i vilka ingär representanter för aUa i respektive proto­koll deltagande länder, skall övervaka avtalets funktion och möts när någon deltagares handelsintressen hotas. Möten skall hållas minst en gång per kvartal och beslut fattas enhäUigt.

Avtalstexten föratser att ett land skall kunna ansluta sig fill den aUmänna delen av avtalet jämte ett eller flera av protokollen eller helt stå utanför de senare. Ett inskränkt deltagande skall godkännas av övriga deltagande länder. Vidare skall det vara möjligt för ett land att med 60 dagars varsel utträda ur den allmänna delen eUer ur något av protokollen, i sistnämnda fall enligt de villkor som deltagarna i respektive protokoU kan enas om.

I sitt yttrande till jordbmksdepartementet den 10 november 1978 (H 52-935/78) har nämnden lämnat en aUmän översikt rörande det då föreliggan­de avtalsutkastet och i anslutning därtill närmare behandlat prisbasfrågan. Som framgår av den tiU citerade yttrande fogade skrivelsen från Lantbm­karnas Riksförbund krävde organisationema vid denna tidpunkt atl de fömtsedda minimiprisema för svensk del skulle gälla "fob fritt vald hamn inom EG" eller alternativt "fritt Hamburg, Rotterdam, Antwerpen, Basel och Trieste". Oavsett den lösning som kunde nås beträffande prisbas ansåg organisationerna att man från svensk sida borde kunna ansluta sig till mejerivaruavtalets allmänna del. Organisationema har emellertid se­dermera förklarat sig beredda att tillstyrka en svensk anslutning inte enbart

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                              252

till den allmänna delen i avtalet utan jämväl till protokollen rörande mjölk­pulver, mjölkfett och ost trots en viss inskränkning i avtalets referens­punkter (jfr sid. 3 tredje slycket). Organisationernas inslällning har dock varit förbunden med att avtalet skall få "en bred anslutning, dvs. att de nordiska ländema och de väsentligaste export- och importländema ställer sig bakom avtalet, och att Sverige har möjligheter att utan alltför stora svårigheter lämna detsamma, om det skulle visa sig att andra länder otillbörligt utnyttjar avtalet eller all Sveriges export av mejeriprodukter försämras långsiktigt". Kravet på bred anslutning torde ha tiUgodosetls genom all följande länder per den 11 maj paraferal avtalet:

 

Argentina

Ungern

Schweiz

Australien

Japan

USA

Österrike

Nya Zeeland

EG

Bulgarien

Norge

Rumänien

Canada

Spanien

 

Finland

Sverige

 

Intemationellt köttavtal

Det intemationella köttavtalet är utformat i stort sett som mejerivaraav-talets allmänna del. Varaavtalsdel saknas sålunda. Syftet med avtalet är bl.a. alt få tiU stånd en ökad liberalisering och stabilisering av världshan­deln med kött samt att främja en expansion därav. Liksom när det gäller mejerivaraavtalet anses det angeläget att särskilt främja utvecklingsländer­nas slällning.

Avtalet omfattar färskt, kylt och fryst nötkött (inkl. ätbara djurdelar); saltat, torkat och rökt nötkött (inkl. ätbara djurdelar) samt levande nöt­kreatur. De avtalsslutande ländema åtager sig att regelbundet lämna upp­lysningar om utvecklingen i respektive länder beträffande produktion (inkl. kreatursbeståndets sammansättning), konsumtion, priser, lager och handel. De skall vidare lämna redogörelser för den inhemska politiken på vamområdet samt för handelspolitiska ätgärder (bl.a. i avseende på in­gångna bilaterala och multilaterala åtaganden). Från notifikationsplikten har liksom i mejerivaruavtalet undantagits vissa upplysningar.

Ett köttråd bestående av representanter för alla deltagande länder skaU inrättas. Dess uppgifter skall vara att bevaka tillgångs- och efterfrågesitua­tionen på världsmarknaden för nötkött och att övervaka köllavlalels sätt att fungera. Dessutom kommer köttrådet att fungera som foram för konsul­tationer i frågor rörande handeln med nötkött. Om rådet finner att en allvarlig stöming eller risk härför föreligger på världsmarknaden för nöt­kött, skaU rådet identifiera möjliga lösningar som regeringama sedan kan ta ställning till. Rådet skall mötas minst två gånger per år. Besluten skall fattas enhälligt.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  253

Per den 11 maj 1979 hade kötlavtalet paraferats av samtliga länder som paraferal mejeriavtalet med undantag föf Spanien.

Trots att de för olika mejeriprodukter fastställda exportminimiprisema är mycket låga i förhållande till f n rådande intemationella priser och det inom köttavtalet inte fömtses några minimipriser överhuvudtagel bör avta­let genom sina konsultationsmekanismer utgöra välkomna instmment i arbetet på atl förbättra förhållandena på den internationella marknaden. Genom atl till avtalen knyta de viktigaste export-och importländema har man skapat föratsättningar för en effektiv diskussion av åtgärder för att förhindra allvarliga kriser på marknaderna, vilket bör gynna samtliga delta­gande länder.

Etl deltagande i de båda avtalen kommer för svensk del att innebära en viss arbetsbelastning i form av framtagning och bearbetning av olika upp­gifter för vidarebefordran till avtalssekretariatet samt förberedelser inför och medverkan i sammanträden med respektive råd och kommittéer. När del gäller mejerivaruavtalet tillkommer övervakning av att avtalets minimi­priser och andra särskilda bestämmelser respekteras. Deltagandet i avtalen kommer emellertid samtidigt att för Sverige och andra anslutna länder ge förbättrad tillgång till informalion om den intemationella marknaden på berörda vamområden.

Eftersom de båda avtalen direkl berör den svenska jordbmksprisregle­ringen faller de arbetsuppgifter som följer av Sveriges anslutning till dessa på ett naturiigt sätt in i jordbmksnämndens verksamhet. Vad speciellt gäller övervakningen av att de fastställda minimiprisema respekteras kan detta lämpligen ske genom särskilda överenskommelser mellan nämnden och Scandmilk AB, Svenska Kontrollanstalten för Mejeriprodukter och Ägg respektive Föreningen för Mejeriprodukter, ek för.

Mot bakgmnd av de bedömningar som gjorts av de berörda jordbraksor-ganisationema och de synpunkter i övrigt som anförts i det föregående vill nämnden tillstyrka att man från svensk sida ansluter sig lill del intematio­nella mejeri vamarrangemanget (allmänna delen jämte varaprolokoll) även­som till det intemationeUa köttavtalet.

4   Subventioner och utjämningstullar

Kommerskollegium: Kollegiets allmänna bedömning och värdering av överenskommelsen sammanfaller i allt väsenlligl med de synpunkler som framförts av remissinstansema. Som ett särskilt betydelsefullt inslag i överenskommelsen ser kollegiet den precisering och uppslramning som åstadkommits i fråga om användningen av uljämningstullar och i det sam­manhanget framför allt del förhållandel att det i GATT:s artikel VI upp­ställda skaderekvisiiel för uttagande av utjämningstullar nu accepterats av USA, åtminstone i förhållande till de länder som ansluter sig till överens-

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                             254

kommelsen. Det hade dock varit önskvärt om begreppet "material injury" i den amerikanska lagstiftningen "Trade Agreements Act of 1979" givits en annan mer konkret innebörd.

När det gäller förbudet mot exportsubventioner för andra varor än vissa råvaror (artikel 9) kan noteras att detta är strängare än lydelsen i artikel XVI: 4 i så måtto att tvåpriskriteriet nu ej längre är ensamt avgörande för om en exportsubvenlion skall anses utgå. Vilka praktiska konsekvenser delta kan få är osäkert. Det hade enligt kollegiet varit att föredra om det i den slutliga överenskommelsen hade ingått en allmän definition av begrep­pet exportsubvention av ungefår den lyp som förekom i tidigare versioner. Som överenskommelsen nu är ulformad är gränsdragningen oklar mellan "rena" exportsubventioner och andra subventioner som fär till effekt att exporten ökas.

Den illustrativa förteckningen över förbjudna exportsubventioner som fogats som bilaga till överenskommelsen utgör en uppdaterad och utvidgad version av 1960 års förbudslista. Förteckningen bör kunna bidra tiU en bältre efterlevnad av förbudet mot exportsubventioner men har, som ett resultat av nödvändiga kompromisser under förhandlingamas gång, på några punkter fått en inte hell tiUfredsstäUande utformning. Exempel på detta är, som koUegiet vid tidigare tillfäUen framfört tiU departementet, fotnot 2 till punkt e) som berör det av USA tillämpade sk DISC-systemet och som innebär att en avveckling av della enligt punkl e) icke tiUålna system skjuts på framtiden. Andra tveksamma avsnitt, som också påtalats av exportkreditnämnden, är sista satsen i första stycket under punkt k) ("in so fas as ... on export credits terms") samt punkt 1) som båda är alltför vaga och som, när det gäller den senare punkten, därmed också kan ges en alltför vid tolkning.

Statens jordbruksnämnd har i silt yllrande pekat på vissa oklarheter i det avsnitt av överenskommelsen som berör exportsubventioner. Detla gäller bl a begreppet "vissa råvaror" under artikel 10 och mer konkret frågan om detla begrepp skall anses inbegripa även livsmedelsindustriprodukter. Med ledning av den definition som finns av begreppet "råvara" i anmärk­ningen till GATT:s artikel XVI: 3 anser kollegiet att livsmedelsindustripro­dukter ej torde kunna hänföras till denna kategori varor och att de därför omfattas av det strängare exportsubventionsförbudet enligt artikel 9. Vad beträffar de i överenskommelsen under artikel 10:2 och 3 angivna krite­rierna för fastställande av ej tillåtna exportsubventioner delar kollegiet jordbruksnämndens uppfattning atl dessa är vaga och lätt kan ge upphov till olika tolkningar. Särskilt gäller detta uttrycket "... prices materially below ..." i artikel 10.3.

En annan fråga som tagits upp av Jemkontoret gäller frågan om vederbö­rande myndighet självständigt skall kunna ingripa mot marknadsstörning som orsakas av subventionering i exportlandet eller dumping. Möjlighet härtill bör enligt Jemkontoret finnas för atl skyddet skall bli effektivt, då

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                             255

det för den berörda industrin i allmänhet stäUer sig svårt att framskaffa nödvändigt bevismaterial. I den män man frän Jemkontorets sida avser inledandet av undersökning enligt artikel 2: 1 i överenskommelsen är sådan möjlighet inte utesluten såvitt kollegiet kan finna. Samtidigt torde det bli svårt att få fram erforderligt bevismaterial utan industrins medverkan.

Kollegiet bedömer det som sannolikt att det i kommittén på subventions­området kommer att föras intensiva diskussioner och överläggningar om olika åtgärders förenlighet med den nu träffade överenskommelsen. Bla tyder olika uttalanden från amerikanskt håll på att USA avser att akfivt utnyttja de nya möjligheter som nu ges att påtala och söka beivra sådana subventioner i andra länder som skadar amerikanska intressen. Det blir mot den bakgranden angeläget att för svensk del tiUräckJiga resurser avdelas för att aktivt följa och delta i kommitténs arbete, något som också flera remissinstanser framhållit.

1 det gemensamma yttrande som lämnats av Industriförbundet med flera näringslivsorganisationer har framhållits att de av USA Ullämpade subven-tionema för mineralolja snarast bör avvecklas med åberopande av kodens bestämmelser. Enligt dessa organisationer bör Sverige i samförstånd med EG anhängiggöra denna fråga i GATT. För att ta ställning härtill fordras enligt koUegiet närmare uppgifter om beskaffenheten hos den påtalade subvenlionenngen och om de skadeverkningar denna eventuellt har med­fört för svensk del. Det bör observeras att blotta förekomsten av en subvention i sig själv ej ger någon grand för ell land att vidta motåtgärder, varken med stöd av artikel XVI eller av subventionskoden. Härför krävs att subventionen ifråga antingen förorsakar skada på ett annat lands indu­stri, upphäver eller minskar de förmåner som fiUfaller det enligt GATT eller innebär allvarligt förfång ("serious prejudice") för dess intressen.

En allmän kommentar som kan göras när det gäller avsnittet om intema subventioner i överenskommelsen är att det hade varit värdefullt om man kunnat komma fram till vissa riktlinjer som grand för regeringamas hand­lande. Den skrivning som nu finns är aUtför vag för att fyUa den funktio­nen. Betecknande är att den exemplifiering av intema subventioner som ges i den i USA nyligen antagna "Trade Agreements Act of 1979" på flera punkter skiljer sig från den som förekommer i GATT-överenskommelsen. De utbyggda och skärpta procedurreglema i överenskommelsen, bla i form av övervakning genom en särskilt upprättad kommitté, öppnar emel­lertid möjlighet för diskussion av olika problem föranledda av intema subventioner och förhoppningsvis kan det här på sikt utvecklas en praxis som kan ge viss vägledning för vad som kan anses vara tolerabelt eller ej.

Del III i överenskommelsen utgörs av ett särskilt avsnitt om utvecklings­länder. Såvitt kollegiet kan bedöma innebär delta ingen inskränkning av Sveriges möjligheter att i händelse av skada ingripa med uljämningstullar mot subventionerad import från utvecklingsländer. En viss reservation får dock göras när det gäller den framtida tillämpningen av paragraf 6.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   256

För implemenieringen av överenskommelsen om subventioner och ul­jämningstullar torde det för Sveriges del, såvitt kollegiet kan bedöma, inte erfordras någon ny eller ändrad lagstiftning. Gällande bestämmelser om uttagandet av utjämningstullar på importen ålerfinns i tullförordningen 3 §, som således bör kunna kvarstå oförändrad. - Enligt artikel 2: 2 i överens­kommelsen skall part lill kommittén lämna uppgift om dels vilken myndig­het som är behörig atl inleda och genomföra sådana undersökningar som avses i denna artikel och dels de inlema procedurer som skall gälla för dessa undersökningar. Kollegiet torde få anledning att återkomma till dessa frågor när Sverige slutgiltigt anslutit sig till överenskommelsen och när det blivit närmare klarlagt hur denna skall adminislreras på svensk sida. Med hänsyn till atl de frågor rörande subventioner och utjämningstul­lar som kommer att aktualiseras i GATT-sammanhang till övervägande del kommer att avse effekterna på handeln av vidtagna åtgärder ter det sig naturligt att kollegiet ges en central roll i fråga om implemenieringen och administreringen av GATT-överenskommelsen på detta område. Liknan­de synpunkt gör sig gällande när det gäller administreringen av den revide­rade antidumpingkoden.

Statens jordbruksnämnd: Beträffande tillämpningen av artikel VI an­gående utjämningstullar synes, som nämnden anfört i sitt yttrande till kommerskollegium den 31 augusti 1978 (dnr 52-664/78), de föreslagna kodbestämmelserna inle medföra några speciella problem på jordbruks­området. I huvudsak gäller delta även tilllämpningen av artikel XVI an­gående subventioner. Kodtexlen innehåller dock vissa avsnitt som föranle­der kommentarer från nämndens sida.

När det gäller exportsubveniioner råder oklarhel om vilka varor som omfattas av begreppet "vissa råvaror" under ariikel 10. Härmed skall enligt koden avses "varje produkt av jordbruk, skogsbruk eller fiske, i sin naturliga form eller efter sådan bearbetning som vanligen krävs för alt bereda varan för saluförande i väsentliga kvantiteter i internationell han­del". Jordbruksprodukter och fisk omfattas sålunda av denna definition. 1 vilken utsträckning bearbelade jordbruksprodukter, s k livsmedelsindustri­produkter, också täcks av definitionen framgår inte. 1 den mån de ej betraktas som råvaror faller de under de strängare reglerna rörande export­subventioner vilka gäller för industrivaror. Del hade varil önskvärt att känna till hur denna varusektor kan komma att behandlas, inte minst med lanke på de propåer som under senare tid framkommit angående en even­tuellt utökad svensk export av förädlade jordbruksvaror. Såsom förhållan­det är för närvarande lorde man fä klarhel på denna punkt först sedan prejudikat skapals pä områdel.

De under artikel 10. punktena 2 och 3, angivna kriterierna för faststäl­lande av ej lillåtna exportsubventioner på vissa råvaror är utomordentligt vaga och ger lätt upphov till varierande tolkningar. Den framtida tillämp­ningen torde här få ge vägledning. Det är därför av slor vikl att nämnden bereds tillfälle att följa tillämpningen av kodbestämmelserna i GATT.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  257

Det torde få anses värdefullt för etl exportland som Sverige att USA accepteral denna tillämpningskod till GATT:s bestämmelser, inbegripet det s k skadekrileriet för uttagande av uljämningstullar. Dock måsle nämn­den beklaga att USA, såvitt kan bedömas, anser alt koden ej är tillämplig på ost som faller inom den ostkvot som kommer att inskrivas i de bilaterala ostprotokoll med olika länder, inklusive Sverige, varom förhandlingar för närvarande pågår med USA. I dessa protokoll fömtses en särskild tvistlös-ningsmekanism.

Slalens industriverk: Industriverket framförde i skrivelse den 24 augusti 1978 vissa kritiska synpunkter på ett vid den tidpunkten föreliggande utkast till överenskommelse avseende subventioner och uljämningstullar. I den nu träffade slutliga överenskommelsen har väsentliga ändringar vidtagits i jämförelse med det tidigare utkastet, varför industriverket ej har några erinringar all göra mot den slutliga överenskommelsen.

Sveriges industriförbund m.ft.': Ett stort framsteg är att det skall visas att subventionen åsamkar ett annat lands industri skada för alt motåtgärder skall få vidtas. Den nya koden kan väntas medföra en väsentlig uppslram­ning och ökad disciplin när det gäller att införa utjämningstullar. De av USA tillämpade subvenlionema för olja - den viktigaste råvaran för organisk kemisk industri — bör med åberopande av koden snarast avveck­las. I samförstånd med EG bör Sverige anhängiggöra denna fråga i GATT.

Det torde vara uppenbart att både svensk och utländsk industri även i framliden kan behöva statligt ekonomiskt stöd. Enligt vår mening är det av stor vikl att svenska stödåtgärder inte utformas på ett sådant sätt att de kan komma att negativt påverka svenska företags möjligheter att ostört kunna avsätta vissa produkter i andra länder. Samtidigt är det av största betydel­se att svenska myndigheter är beredda att med kraft ingripa om svenska företag skadas av utländska statliga stödåtgärder.

Slockholms handelskammare: Myndighetsorgan som administrerar stödåtgärder för svensk industri bör ges utförlig informalion och direktiv om vilka stödåtgärder som bör undvikas för att inte komma i konflikt med överenskommelsen om subventioner.

Jernkoniorel: Kontoret vill instämma i de synpunkter som framförts i ett gemensamt yttrande av Sveriges industriförbund, Sveriges exportråd, Sve­riges kemiska industrikontor och Sveriges mekanförbund den 15 juni 1979. Därutöver vill kontoret framföra följande synpunkter såviit gäller tillämp­ningen i Sverige av GATT-kodema vid marknadsstörningar till följd av subventioner i exportlandet eller dumping.

En nödvändig förutsättning för att etl skydd av detta slag skall bli effektivt är enligt kontorets mening atl vederbörande myndighel självstän­digl skall kunna ingripa. För den berörda inhemska induslrin ställer det sig i allmänhet svårl atl framskaffa nödvändigt bevismaterial. Vederbörande myndighet har i della avseende slörre möjligheter, i synnerhet om den har lillgång lill erforderliga data från importlicenser. Det är angelägel att klar-

17    Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                    258

het skapas att en sådan möjlighet att ingripa föreligger. Den bör i förelig­gande fall lämpligen tiUkomma Kommerskollegium.

Landsorganisationen: För atl vara effektiv kommer enligt LO tillämp­ningen av de bestämmelser som ryms inom överenskommelsen om sub­ventioner och utjämningstullar att ställa stora krav på de svenska myndig­helema att följa utvecklingen på subventionsområdet i konkurrenslän­derna samt att bevaka konsekvensema på den svenska marknaden. Ytter­ligare resurser för denna verksamhet synes bli nödvändiga.

Lantbrukarnas riksförbund: De överenskommelser som i första hand berör lantbmket är subventioner och utjämningsavgifter.

De regler som föreslås för användningen av subventioner och utjämningsavgifter är mer preciserade än tidigare bestämmelser i GATT. Enligl förbundels bedömning kommer föreslagna riktlinjer emellertid inle att få någon omedelbar betydelse för den svenska jordbmkspolitiken. Eftersom reglema är vagt avfattade får man först en uppfattning om hur de kommer alt tillämpas när erfarenhet har vunnits. Förbundet utgär därför ifrån att möjlighet ges att lämna synpunkter inför beslul om hur bestäm­melsema skall tolkas.

Det är enligt förbundets mening, vilket också framhållits tidigare, posi­tivt att skada skall kunna påvisas innan utjämningsavgifter införs för att motverka en ökad import.

TextilrådetjKonfektionsindustriföreningen: Textilrådel/KIF har haft förmånen att vid löpande kontakter med Kommerskollegium underhand framföra sina synpunkter i de aktuella frågorna. Vi har dessutom i yttran­den tillsammans med Sveriges industriförbund m. fl., samt i separat yttran­de haft tillfälle framföra våra synpunkter på de aktuella frågeställningarna. Vi vill i detta sammanhang hänvisa till dessa yttranden.

Sedan dessa yttranden avlämnats har under årets vårriksdag lämnats proposition om olika stöd för den svenska tekoproduktionen. Propositio­nen har resulterat i yttrande från Näringsutskottet och helt nyligen i beslut från riksdagens sida. 1 såväl proposition som vid riksdagsbehandlingen har konstaterats att det gällande stödpaketet för tekoindustrin måste bibehål­las, icke minsl med lanke på den låga försörjningsberedskapsgrad som finns inom tekosektom. Enligt Näringsutskottets uttalande och sedermera riksdagens beslut bör den nuvarande produktionskapaciteten i allt väsent­ligt bibehållas. En förutsättning för detta är emellertid att med de olika handikapp inte minst på kostnadssidan som den svenska produktionen har, det gällande stödpaketet bibehålles i varje fall under planeringsperioden, dvs. under de närmaste 3 budgetåren.

Stödpaketet innehåller som bekant åtgärder av olika slag, lönebidrag, upphandlingsregler, exportstöd m.m. Vi utgår ifrån att man från svensk sida under åberopande av vårt prekära försörjningsläge bevakar atl det gällande stödprogrammet utan hinder av de olika kodema kan fortsättas.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  259

5   Antidumping

KommerskoUegium: Överenskommelsen om antidumping är en modi­fiering av 1967 års överenskommelse på detta område (antidumpingko­den), som var resultat av förhandlingarna under Kennedy-ronden. Under det decennium som 1967 års överenskommelse varit i kraft har förslag rests lill ändringar, förtydliganden och tillägg till överenskommelsen. Des­sa förslag har heift sitt ursprung i skilda ulgångspunkter. 1 Sveriges fall har del rört sig om missnöje från exportörhåll med en del parters vida tolkning­ar av vissa kodbestämmelser, medan andra parter, t. ex. EG, Canada och USA, vid sin aktiva tillämpning av antidumpingvapnet funnil alt vissa kodföreskrifter varit för långtgående i den andra riktningen. Den revidera­de antidumpingkoden utgör således en kompromiss mellan dessa bägge intressen med den tidigare överenskommelsen som grand.

Bland de modifieringar som från kollegiets utgångspunkter utgör förbätt­ringar av den tidigare överenskommelsen märks:

-    bestämmelsema angående information om vidtagna antidumpingåt­gärder, vUka förbättras genom utökade krav vad det gäller publicering, notifiering och rapportering

-    mer preciserade bestämmelser som reglerar hur undersökningar skall avbrytas genom prisöverenskommelser mellan importlandets myndig­heter och exportörerna

-    ett skärpt övervakningsmaskineri genom de ökade befogenheter som getts kommittén

Förhandlingsresultatet påverkas emellertid i från liberaliseringssyn­punkt negativ riktning av vissa andra förändringar, bland vilka märks:

-    vissa uppmjukningar av skade- och kausalitetsbegreppen, som tyvärr förstärks av det sätt på vilket USA uttryckt dessa begrepp i sin inhems­ka lagstiftning

-    modifierade regler som gör det lättare att vidtaga antidumpingåtgärder liU förmån för tillverkare inom viss region av importlandet

En svensk anslutning till den modifierade överenskommelsen torde för Sveriges del inte kräva någon ny eller förändrad lagstiftning. GäUande bestämmelser återfinns i tullförordningen 3 §, som således bör kunna kvarstå oförändrad.

Det kan inle uteslutas att ovanstående uppmjukningar av koden leder till att svensk industri i framtiden kommer att mötas av ett ökal antal antidum­pingåtgärder på sina exportmarknader. Uppmjukningarna kan även kom­ma att medföra att antalet antidumpingframställningar kommer att öka i Sverige. Industriförbundet har i det remissyurande som avgivits tillsam­mans med vissa andra näringslivsorganisationer understmkit viklen av atl kollegiet äger tillräckliga resurser för "att snabbt undersöka anmälda fall av exempelvis marknadsstörande import och om den skadar svensk indu­stri vidtaga de åtgärder som är tillåtna och som kan befinnas befogade och

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  260

möjliga. Sådana marknadsstörningar kan uppkomma bl. a. genom dumping eller lill följd av subventioner i exportlandet". Man har vidare funnil "del angelägel atl en instruktion utarbetas om hur sådana ärenden skall hand­läggas". Enligt kollegiet torde dock en dylik höjning av beredskapen att vidtaga åtgärder mot dumping och andra slag av marknadsstöming ej kunna ske inom ramen för de resurser som idag finns tillgängliga.

Sveriges industriförbund m.ft.' har lämnal följande kommenlarer lill hur överenskommelserna på subventions- och antidumpingområdena bör till-lämpas i Sverige:

Koderna är ett medel att åstadkomma en sundare intemationell konkur­rens och därmed en friare världshandel. Det är därför viktigt att kodema verkligen också tillämpas. Detta innebär bl.a. att det måste vara en skyl­dighet även för svenska myndigheter atl snabbt undersöka anmälda fall av exempelvis marknadsstörande import och om den skadar svensk industri vidta de åtgärder som är tillåtna och som kan befinnas befogade och möjliga. Sådana marknadsstörningar kan uppkomma bl. a. genom dumping eller till följd av subventioner i exportlandet. För att möjliggöra snabba och effektiva ingripanden finner vi det angeläget att en instmktion utarbetas om hur sådana ärenden skall handläggas. Skulle det visa sig att Kommers­kollegiums nuvarande personella resurser inte förslår för denna handlägg­ning bör verkel tillföras ytterligare personal.

Vi vill också peka på vikten av att svenska stödåtgärder, som kan avses nödvändiga att införa, inte utformas på ett sådant sätt att risk uppstår för all svenska företag skall kunna anklagas för all åstadkomma skadliga marknadsstörningar för utländska förelag. Att märka är atl åtskilliga av de selekliva statliga stöd som under senare år getts åt svensk industri torde kunna inrymmas bland sådana subventioner som enligl koden om subven-tioner/uljämningslullar kan medföra motåtgärder eller för företagen besvä­rande undersökningar från andra länders sida.

6    Statlig upphandling

Riksrevisionsverkei har angett beträffande de uppgifter som följer av överenskommelsen:

Tidsuspekt

Om de internationella reglerna fulll ul skall lillämpas fr.o.m. 1981-01-01, måste det svenska regelsystemet med bl.a. upphandlingskungörelsen (UK) och anvisningarna lill denna före della dalum anpassas lill reglerna i GATT-avtalet. Vidare måste etl antal administrativa mtiner utarbetas saml information lämnas lill myndigheler och ulbildning av berörd perso­nal äga rum.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  261

Uppgifier

Mol bakgmnd av befintlig information om GATT-avtalel görs i det följande ell försök till beskrivning av därav föranledda arbetsuppgifter samt en preliminär tidsplanering.

Upphandlingsdelegationen

Under genomförandet av de skilda arbetsuppgifter som blir en följd av GATT-avtalet kommer den erfarenhet som ledamötema i den till RRV knutna rådgivande delegationen för upphandlingsfrågor har att kontinuer­ligt utnyttjas.

Översättning

Snarast efter det att GATT-avtalet undertecknats bör en ofndell svensk översättning utges.

Revidering av UK med tillämpningsanvisningar

Det kan vara svårt att redan nu bedöma hur omfattande revidering av UK och anvisningarna till denna som måsle genomföras med anledning av GATT-avtalet. Sannolikt blir behovet av ändringar i UK så stora att det ter sig ändamålsenligt att regeringen låter utfärda en ny upphandlingsförord­ning (UF) och att RRV utger tillämpningsanvisningar till denna.

Inom RRV kommer en arbelsgmpp att tillsättas som får till uppgifl atl föreslå de ändringar som bör vidtas för att GATT-avtalet skall kunna lillämpas. 1 arbetsgruppen kommer representanter för upphandlande myn­digheler att ingå.

Gmppen bör vidare ta ställning till om det kan finnas skäl att de myndig­heter som inte omfattas av GATT-avtalet även i fortsättningen skall följa nuvarande UK och att en ny UF med tillämpningsanvisningar utges av­sedd för de myndigheler som omfattas av GATT-avtalet.

Den reviderade UK eller helt nya UF med tillämpningsanvisningar bör översättas till engelska.

Statistikkrav

1 GATT-avtalet deltagande parter, dvs. regeringar, skall årligen förse Kommittén i Geneve med statistik över av berörda myndigheter gjorda inköp. Statistiken skall avse dels tolal upphandling under året, dels upp­handling över tröskeln på f n. 150000 SDR, fördelad på myndigheter, produktgmpper och ursprangsland. Vidare skall statistik lämnas i de fall s. k. single tendering använts.

Ställning bör tas till om statistikinsamlingen från de upphandlande myn­dighelema helt eller delvis kan ske via det statliga redovisningssystemet, system S, eller om ett manuellt rapporteringssystem bör införas. Troligen kan begärda uppgifter om total upphandling redan i dagsläget erhållas från system S. Det bör utredas om de ytteriigare kraven på statistik kan uppfyl-

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   262

las via etl manuellt förfarande eller om system S bör utvecklas för alt även innefatta denna statistik. Vidare bör utredas på vilket sätt och hur ofla myndigheterna skall inlämna statistik till en mottagande myndighet.

För affärsdrivande verk och myndigheter med eget redovisningssystem måste speciella mtiner skapas.

Vidare bör utredas behovet av att alla eller vissa av de myndigheter som inle omfattas av GATT-avtalet även ingår i statistikinsamlingssystemet. Det kan eventuellt anses vara värdefullt för statsmaktema att få kunskap om den totala statliga upphandlingen. Insamlad statistik kan vidare komma till användning när förnyade förhandlingar i syfte att utvidga och förbättra avtalet skall inledas senast vid utgången av det tredje året från avtalets ikraftträdande.

För att söka besvara de ovan släUda frågoma avser RRV alt lillsätta en arbelsgmpp med representanter för RRV, upphandlande myndigheter och statistiska centralbyrån.

Annonsförfarande

Av GATT-avtalet framgår att myndighelema skall annonsera varje pla­nerad upphandling överstigande tröskelvärdet i en i GATT-avlalel angiven publikation. Annonsen utgör inbjudan att delta i öppet eller selektivt anbudsförfarande.

Tidning för leverans till staten, bilaga till Post- och Inrikes Tidningar, har ansetts vara en lämplig publikation för en sådan annonsering. Kontakt bör därför tas med Post- och Inrikes Tidningar för information om den troliga framtida rollen som annonsorgan.

Ställning måste tas fill var översättning av annonsen till något av de officiella GATT-språken - engelska, franska och spanska — skall göras. Det torde vara ändamålsenligt att respektive upphandlande myndighet ombesöijer översättningen.

Konsultationer på myndighetsnivå

Enligt GATT-avtalet skall det på varje myndighet finnas tillfälle för konsultationer med mottagande och granskning av klagomål på någon del av upphandlingsförfarandet. Det bör klarläggas hur myndigheterna på ett praktiskt säll skall kunna skola förfrågningarna rörande skilda faser av upphandlingsprocessen. Även RRV kan komma att få förfrågningar hum­vida en myndighel har handlat enligt gällande upphandlingsregler. Dessa frågor behöver klarläggas ytteriigare.

Information och utbildning

Slalliga myndigheter

I samband med att proposition om GATT-överenskommelserna före­läggs riksdagen bör myndighelema få en första information om GATT-

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  263

avtalets innebörd och konsekvenser för den statliga upphandlingen. När den i punkt 2.3 nämnda arbetsgmppen är klar med sitt arbete bör utbild­ning genomföras av berörd personal vid de myndigheter som omfattas av GATT-avtalel.

RRV kommer att tillsätta en arbelsgmpp med uppgift att utarbeta mate­rial och ange tidsplan för den information som bör riktas till de statliga myndigheterna.

Landslingsförbundet och Svenska kommunförbundet

Det åligger avtalsslutande parter, dvs. regeringama, att informera regio­nala och lokala myndigheler om GATT-avtalets mål, principer och regler, särskilt reglema om nationell handläggning och icke-diskriminering. Detta åtagande innebär för Sveriges del att förutom statliga myndigheter även landsting och kommuner skall informeras. Kontakt bör således tas med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Kommerskollegium: Statlig upphandling har hittills varit praktiskt taget helt oreglerat av GATT. Sedan ett flertal år tillbaka har man från svensk sida, först i OECD och därefter i GATT (MTN), eftersträvat en bred internationell uppgörelse på detta område. Med hänsyn härtill anser koUe­giet det vara värdefullt att en övergripande intemafioneU överenskom­melse nu iräffas inom MTN vad gäller statlig upphandling.

Det har ej varit möjligt atl nä ett avtal som täcker all statlig upphandling. Detta hänger samman med de stora skillnader främsl i konstitutionellt hänseende som föreligger mellan olika länder. Verksamheler som i ett land ombesörjs på central statlig nivå kan i andra länder ligga på delstatsnivå eller bedrivas i enskild regi. Till bilden hör också att EG i sina nyligen antagna intema regler för vamupphandling undantagit sektorer som trans­porter, energi och telekommunikationer och därmed ej varit beredd att inkludera dessa i en MTN-uppgörelse. Föratt uppnå reciproka, balansera­de åtaganden har därför valts metoden att i en särskild bilaga till överens­kommelsen för varje land ange de myndigheter som skaU omfattas av dess bestämmelser. Statliga myndigheler etc. som bedriver sin verksamhet inom de av EG intemt undantagna sektorerna har därmed i stor utsträck­ning kommit att undantas.

Överenskommelsen avser varaupphandling men även tjänster täcks i de fall där tjänsteandelen är mindre än vamandelen i ett kontrakt. Vidare gäller att överenskommelsen endast omfattar upphandlingskontrakt på 150.000 SDR (ca 840.000 kronor) och däröver. Under denna värdegräns gäller inga som helst åtaganden för de i bilagan uppräknade myndigheter­na.

I fråga om statliga myndigheter som ej täcks av överenskommelsen samt regeringar och myndigheter på regional och lokal nivå inom delstater, kommuner etc. gäller att partema skall informera dessa om kodens regler, särskilt de som avser nationell behandling och icke-diskriminering, samt

 

Prop. 1979/80: 24    Del A                                                                                  264

uppmärksamma dem på fördelarna med en liberalisering av offentlig upp­handling.

I avtalet föreskrivs att parterna före den 1 januari 1984, dvs. ej senare än tre år efter ikraftträdandet samt periodvis därefter, skall genomföra ytterli­gare förhandlingar i syfte att utvidga och förbättra avtalet på basis av ömsesidig reciprocilet. Den i avtalet upprättade övervakande kommittén skall i detta sammanhang i ett tidigt skede undersöka möjlighetema att ulvidga avlalel till att även inkludera kontrakt avseende tjänster.

Kollegiet ser den träffade överenskommelsen som ett betydelsefullt första steg för att åstadkomma en övergripande liberalisering inom den viktiga marknad som ulgörs av statlig och annan offenllig upphandling. För speciellt svenskt vidkommande bör den trots de begränsningar i dess täckningsgrad som ovan redovisats medföra förbättrade möjligheter för exporten, något som svensk industri med sin förhållandevis väl differentie­rade struktur bör ha föralsällningar alt dra nytta av.

Kollegiet hade helst sett att man redan från ikraftträdandet kunnat nå fram till en täckningsgrad för överenskommelsen som ligger över den nivå som uppnåtts, något som också eftersträvades från svensk sida. Då detta inte visade sig vara möjligt bör man från svensk sida inrikta sig på att med liden söka utvidga överenskommelsen inom ramen för tidigare nämnda omförhandlingsklausul. Det kan erinras om att kollegiet senast i yttrande 1978-09-29, dnr H 474, H 489, pekat på olika möjligheler för au öka täckningsgraden.

Såvitt kollegiet nu kan bedöma förefaller det svenska behovet av en viss handlingsfrihet, dvs. att i ensiaka fall kunna göra avsteg från principen om affärsmässighet vid statlig upphandling, tillgodosett. Denna bedömning baseras främst på det förhållandet att överenskommelsen innehåUer elt särskilt undantag för nationell säkerhet som är så utformat att det också kan tolkas inbegripa försörjningsberedskapshänsyn ("procurement indis-pensable for national security or for national defense purposes") samt att den svenska myndighetslistan innehåller en särskilt undantagsklausul, som ger den svenska regeringen möjlighet all i enstaka fall avvika från överens­kommelsens regel om nationeU behandling.

Överstyrelsen för ekonomisk försvar anför i sitt yttrande bl. a. alt över­styrelsen räknar med att bestämmelsen om nationell säkerhet skall kunna möjliggöra för kommerskollegium att i ökad omfattning stäUa sig positiv tiU strävandena att av försörjningsberedskapsskäl stödja den svenska indu­strin i samband med offentlig upphandling. Härtill kan den kommentaren göras att kollegiets bedömningar även i fortsättningen kommer alt ske med utgångspunkt från gällande intemationella åtaganden. Enligl kollegiets mening får tillkomsten av de nya internationella reglema avseende statlig upphandling inte den verkan som här förutses av överstyrelsen eftersom möjlighetema alt av försörjningsberedskapsskäl stödja den svenska indu­strin inle päverkas när del gäller EFTA-länderna och i vart fall inte ökar

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   265

när del gäller övriga GATT-länder som ansluter sig till upphandlingsöver­enskommelsen.

Till skillnad mot EFTA;s regler täcker den nya överenskommelsen ej all statlig upphandling. 1 gengäld innhåller den i motsats till EFTA-reglerna detaljerade procedurbestämmelser för själva upphandlingsförfarandel av­sedda att tillse att huvudprinciperna om nationell behandling och icke­diskriminering kommer att förverkligas. Överenskommelsen kan således ge ökade garantier för att EFTA-reglerna följs. När det gäller EG kan konstateras att GATT-överenskommelsen i stor ulslräckning överens­stämmer med de procedurregler som gäller enligt det s. k. andra vamdirek-tivet som tillämpas av EG-ländema från den 1 juli 1978. Efter GATT-kodens ikraftträdande bör svenska företag således få ökade möjligheter att konkurrera med EG-leverantörer när det gäller statlig upphandling av varor.

Det kan tilläggas att den offentliga upphandlingen är ett av de områden som nämnts inom ramen för de pågående diskussionema om utvidgade förbindelser meUan EFTA-ländema och EG. Sålunda sägs i den senaste COREPER-rapporten atl COREPER sedan GATT-överenskommelsen trätt ikraft kommer att, inom ramen för relationerna med EFTA-ländema, undersöka utfallet av förhandlingama i syfte att om möjligt förbättra detta. Från svensk sida har i olika sammanhang uttryckts intresse för utökat samarbete med EG på upphandlingsområdel.

Kollegiet bedömer det som sannolikt att ett omfattande arbete för över­vakning av överenskommelsens tillämpning kommer alt erfordras inom den särskilda kommitté som upprättats härför. Härtill kommer att denna kommitté också älagts uppgiften atl genomföra förhandlingar i syfte att udvidga överenskommelsens täckningsgrad. Med hänsyn härtill är det enligt kollegiet angeläget att för svensk del tillräckliga resurser avdelas för att följa och delta i kommitténs arbete. Kollegiet förutsätter att det på detta område fåren central roll, i vart fall när det gäller andra länders tillämpning av överenskommelsen.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvor: Överstyrelsen anser det mycket tillfredslällande att i överenskommelsens del VIII medgivits undantag inle blott för inköp för det militära försvarel ("arms, ammunition or war materials") utan även för upphandlingar som är av väsentlig betydelse för den nafionella säkerheten eUer för nationella försvarsändamål ("indispens-able for national security or for national defense purposes") vari alltså torde fä inbegripas upphandlingar av väsenllig belydelse för försörjnings­beredskapen i hela dess vidd.

Överstyrelsen räknar med att denna bestämmelse skall kunna möjliggöra för kommerskollegium att i ökad omfattning ställa sig posiliv till strävan­dena att av försörjningsberedskapsskäl stödja den svenska industrin i samband med offentlig upphandling. Vad speciellt gäller tekovaror torde det av riksdagen nyligen fattade beslutet om åtgärder för tekoindustrins

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   266

bevarande i ungefär nuvarande omfattning på molsvarande sätt böra på­verka de handelspolitiska ställningstagandena i samband med upphandling av sådana varor.

Sveriges industriförbund m.fi.': Koden om statlig upphandling kan om den efterievs få stor betydelse för svensk exportindustri genom alt förelag från alla länder som undertecknar koden skall få delta på lika villkor i statliga upphandlingar av produkter som uppgår till ett värde av minst 150.000 SDR. Beklagligtvis har emellertid flera länder undantagit för svensk industri intressanta varaområden, I.ex. ulruslning för telekom­munikationer och engergiproduktion. Som följd härav har även Sverige undantagit motsvarande varuområden. Det bör vara en svensk strävan att vid de återkommande omförhandlingama söka åstadkomma att avtalet utökas att omfatta även sädana för svensk export inlressania vamområden som nu undantagits.

Lundsorganisutionen: LO har tidigare framhållit betydelsen av att den offentliga upphandlingen ska kunna användas som ett näringspolitiskt me­del. I vissa fall kan den slalliga upphandlingen också behöva användas för att stödja försörjningsviktig produktion. Enligt LOs bedömning har den föreliggande koden utformats så att dessa syften kan nås utan att överens­kommelsen överträds. LO utgår från att dessa aspekter bevakas då den tiU överenskommelsen fogade listan över upphandlade myndigheter revide­ras.

7   Tollvärde

Kommerskollegium: Näringslivet har sedan länge anfört kritik mot han­delshindrande effekter hos en del länders tullvärdesystem. Detta har främst gäUt tullvärdelagsliflningen och dess tillämpning i USA, Canada och en del andra översjöiska industriländer samt i vissa utvecklingsländer. Inte heUer de höjningar av tullvärdel, s.k. up lift, som en del av de liU Bryssel-konventionen anslutna länderna utfört har undandragit sig kritik från exportörhåll.

I och med tillkomsten av GATT-överenskommelsen på detta område torde fömtsättningar ha skapats för att undanröja de flesta problem svens­ka exportörer mött vid lullvärdeberäkning i andra länder. Följande ele­ment i överenskommelsen är enligt kollegiet särskilt betydelsefulla:

-     all det mellan köpare och säljare fakturerade priset i de flesta fall läggs till grund för tullvärdet, vilket torde minska risken för oberättigade höj­ningar av tuUvärdet, särskilt vid transaktioner mellan företag i ekonomisk intressegemenskap

-     att tullvärdering med utgångspunkt från hemmamarknadsprisema i ex­portlandet inte längre tillåts

-     att tullvärdering med utgångspunkt från priserna på motsvarande in-

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   267

hemska varor på importlandets marknad, American Selling Price (ASP) o. dyl., inte längre tillåts

-   att tullvärdering med utgångspunkt från officiellt fastställda minimivär­
den inte längre tillåts

-   att köpare och säljare vid ensamrepresentation, inte endast på grund av
detta förhållande, skall anses vara sinsemellan beroende

-   att vissa annonskosinader etc, köparen bestrider i importlandet ej skall
inräknas i tullvärdet.

Under förhandlingama har viss tveksamhet rått på svensk sida när det gäller den tullvärderingsmetod som grundar sig pä produktionsvärdet (computed value), dvs. artikel 6 och den valmöjlighet importören bereds vad det gäller den ordningsföljd i vilken artikel 5 (substraktionsmetoden) och artikel 6 (produktionskostnadsmetoden) skall tillämpas. Vad beträffar produktionskostnadsmetoden torde de säkerhetsåtgärder som byggs in i överenskommelsen, inklusive valbarheten i artikel 4, göra att de flesla av de farhågor som tidigare kunde resas från exportsynpunkt inte längre äger någon giltighet. Medan näringslivsorganisationema under förhandlingama uttalade sitt stöd för valmöjligheten enligt artikel 4 förordade generaltull­styrelsen en strikt hierarkisk ordning mellan de olika metodema. Som kollegiet tidigare anfört torde de handelsmässiga fördelama med kodens nuvarande utformning uppväga de nackdelar av tullteknisk natur, som sammanhänger med importörens ökade möjligheter att fä tullvärdet fast­ställt på grundval av varans produktionskostnad i ett annat land. Det synes ej heller ha förelegat något förhandlingsmässigt utrymme för en lösning utan ovan nämnda valmöjlighet.

Sammanfattningsvis utfaller således en allmän handelspolitisk värdering av överenskommelsen angående tullvärde mycket tillfredsställande från de utgångspunkter Sverige haft inför förhandlingarna. Ett problem med detta förhandlingsresultat är att det skapat svårigheter för vissa länder, främst utvecklingsländer, att ansluta sig till överenskommelsen. Dessa svårighe­ter beror på att ifrågavarande länders syn på detta område i alltför hög grad präglas av intressen av allmänt protektionistiskt slag eller av fiskal eller tullteknisk natur. Överenskommelsen har således från deras utgångspunk­ter gått för längt i handelsliberaliserande riktning. Detta har lett till att vissa u-länder lagt fram altemativa texter till en del avsnitt av överenskom­melsen.

Sedan överenskommelsen paraferades har diskussioner pågått om hur dessa u-landsönskemål skall kunna tillgodoses. Kollegiet vill i detta sam­manhang framhålla vikten av att dessa förhandlingar inte får tillåtas att urholka tullvärdeöverenskommelsens mera centrala element, t.ex. genom atl u-ländemas m.fl. önskemål beträffande t.ex. valmöjligheten enligt artikel 4, minimivärden, ensamimportörer och rabatter som inte är fritt tillgängliga till samtliga köpare, tillmötesgås.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   268

Som redan anförts utgör en aktiv uppföljning av överenskommelsen i GATT och CCC en av förulsältningarna för att syftel med koden skall uppnås. Del har från näringslivel betonats vikten av att det handelspolitis­ka inflytandet över CCC:s arbete på detta område stärks. Kollegiet delar denna uppfattning och anser att detta lämpligen bör kunna ske genom att kollegiet ges en utökad roll i CCC-arbetet, t.ex. genom deltagande i möten.

Generaltullstyrelsen: GATT:s artikel VII jämte därtill hörande anmärk­ningar innehåller regler för bestämmande av tullvärde. Dessa regler är relativt allmänt hållna och medger i viss utsträckning altemativa värde­ringsmetoder enligt importlandets skön.

Sverige har i likhet med elt trettiotal andra länder antagit konventionen den 15 december 1950 angående varors tullvärde, nedan kallad Bryssel­konventionen. Den innehåller strängt taget en enda värderegel, nämligen att det värde som skall användas vid tullberäkning, det s. k. normalpriset, skall vara det pris som varan skulle betinga vid försäljning mellan en säljare och en köpare som är oberoende av varandra.

Då en avsevärd del av handeln sker pä annat sätt finns i anvisningar och rekommendationer en mängd detaljföreskrifter som skall leda tiU faststäl­landet av "riktigt" normalpris. Samtidigt innebär dessa anvisningar och rekommendationer i många hänseenden inskränkningar i värderingsregler som skulle kunna tillåtas enligt artikel VII i GATT.

Den grundläggande svenska tullvärdebestämmelsen finns i 6 § lullförord­ningen (1973:979) där det sägs att värdetull skall beräknas enligt föreskrif­ter meddelade på gmndval av Bryssel-konventionen. Sådana föreskrifter finns i 3-9 §§ tullkungörelsen (1973: 1014). Med stöd av 9S har generaltull­styrelsen i sina tullanvisningar (tuUverkets författningssamling 1973: 197) meddelat vissa bestämmelser om omräkningskurs för utländsk valuta.

De GATT-anslutna länder som inte antagit Bryssel-konventionen kan inom ramen för GATT:s artikel VII ha värdesystem som sinsemeUan varierar inom ganska vida gränser.

Det nu framlagda förslagel till avtal (GATT-dokumentet MTN/NTM/W/ 229/Rev. 1), nedan kallat GATT-värdeavlalel, anges ulgöra etl avtal om tillämpningen av GATT:s artikel VII. 1 likhet med Bryssel-konventionen och dess anvisningar och rekommendationer är det mycket detaljerat och innebär i många hänseenden en inskränkning i de värderingsmöjligheter som skuUe kunna tillåtas enligt artikel VII.

GATT-värdeavtalets huvudregel finns i dess första artikel där del i korthet fastslås att tullvärdet skall vara varans transaktionsvärde, dvs. del pris som betalas för varan vid export till det land där förtullningen skall ske. Vissa klarläggande bestämmelser finns i samma artikel och i artikel 8, t. ex. att en fömtsättning är all säljare och köpare är sinsemellan oberoen­de (en motsvarande föreskrift finns i Bryssel-konventionen).

I anmärkning 5 i bilaga 11 till Bryssel-konventionen föreslås också att det

 

Prop. 1979/80:24   Del A                                                                                     269

avtalade priset (varmed närmast avses fakturabeloppet) i praktiken skall godtagas när det är fråga om en bona fide försäljning. En motsvarande bestämmelse finns i 3 S tullkungörelsen.

Huvudfallen, dvs. transaktioner mellan köpare och säljare som är obero­ende av varandra, behandlas sålunda i stort sett lika enligt de båda syste­men. Även för det fall att säljare och köpare är sinsemellan beroende finns enligt artikel 1 i GATT-värdeavtalet vissa möjligheter att godta transak­tionsvärdet.

Artiklarna 2-3 och 5-7 innehåller värderingsmetoder för de fall då artikel 1 inte kan tillämpas. Delta blir fallet när köpare och säljare är sinsemellan beroende och det fakturerade priset inte kan justeras enligt artikel 1. Artiklarna skall tillämpas i nummerordning dvs. i första hand skall undersökas om artikel 2 kan tillämpas och om så inte är fallet går man till artikel 3 osv. I artikel 4 finns emellertid en särbestämmelse enligt vilken importören har rätt att kräva atl artikel 6 skall prövas före artikel 5.

Värderingsmetoden enligt artikel 2 bygger på värdet hos vara som kom­mer från samma produktionsland till annan importör i importlandet och är identiskt med importvaran. Värderingsmetoden enligt artikel 3 bygger på värdet hos vara från samma produktionsland som liknar ("similar") im­portvaran. Avgörandet om en vara liknar importvaran kan i många fall leda lill svårigheter (jfr artikel 15, punkt 2). Om det emellertid i ett speciellt fall anses atl sådan vara inte finns får man som ovan nämnts i allmänhet tillämpa artikel 5.

Artikel 5 innebär att man som utgångspunkt tar försäljningspriset i importlandet och därifrån gör avdrag för förtjänst, försäljningskostnader, transportkostnader och andra aUmänna omkostnader i samband med för­säljningen inom landet, importtullar, importskatter och försäljningsskatter.

Om importvaran inte säljs i oförändrat skick kan importören enligt punkt 2 av artikel 5 fordra att försäljningspriset på den bearbetade varan med avdrag enligt punkt 13 ovan och dessutom för bearbetningskostnaden läggs till gmnd för tullvärdel.

Systemet enligt artikel 5 överensstämmer med en metod som enligt kapitel IX i Bryssel-konventionens Explanatory Notes skall utgöra rikt­linjer för tillämpningen av konventionen.

Värdebestämning enligt artikel 6 gmndar sig på tillverkningskostnaderna jämte vinst och allmänna omkostnader i produktionslandet. Ett praktiskt problem i detta sammanhang är hur undersökningen i produktionslandet skall äga rum. Enligl punkl 2 i artikeln har ingen avtalspart rätt atl kräva att någon som icke är bosatt i partens område för granskning tillhandahåller räkenskapsmaterial för bestämmande av lullvärde. Om emellertid produ­centen samtycker får sådant malerial granskas i den andra partens område av importlandets myndigheter. Ett villkor är i detta fall atl importlandets myndigheter i god tid i förväg lämnar meddelande därom till den andra partens regering och att denna accepterar att granskning görs.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   270

Det kan tänkas att denna metod främst kommer att användas när det gäller handel mellan moderbolag och dotterbolag, eftersom risken att pro-dukfionshemligheier röjes till utomstående därvidlag inte är så stor.

Om någon värderingsgrund enligt artikel 1-6 ej kan användas skall värdet enligt artikel 7 i sisla hand bestämmas efter skälig grand i överens­stämmelse med de principer och allmänna föreskrifter som finns i GATT:s artikd VII.

Punkl 2 av artikel 7 anger vissa värderingsmetoder som inte får använ­das. Som exempel kan nämnas:

hemmamarknadspriset för varor tillverkade i importlandet;

hemmamarknadspriset i exportlandet;

pris vid export till annat land än del akluella importlandet;

fastställda minimituUvärden.

Artiklama 8-17 innehåller olika detaljföreskrifter om värdeberäkning­en. Sådana finns också i bilaga I till GATT-värdeavtalet som enligt artikel 14 utgör en integrerad del av överenskommelsen.

1 artiklama 18-20 lämnas föreskrifter om de institutioner som skall handlägga intemationella frågor om tullvärde. Avsikten är att sådana frå­gor av mer teknisk natur i första hand skall utredas av en "Technical Committee on Customs Valuation" (den tekniska kommittén) delvis un­derställd TuUsamarbetsrådet i Bryssel (CCC). Det slutliga avgörandet i tvistefrågor skall ligga hos en "Committee on Customs Valuation" (värde-kommittén) med säte i Geneve och i direkt samarbete med GATT-sekre­tariatet.

Enligt bilaga II skall varje part som anslutit sig till GATT-värdeavtalet ha rätt att vara representerad i den tekniska kommittén. Dessutom får andra medlemmar i CCC deltaga i kommitténs sammanträden som obser­vatörer.

1 punkt 22 i bilaga II fastslås att de officiella språken i tekniska kommit­tén förutom engelska och franska också skall vara spanska.

Varje part som anslutit sig lill GATT-överenskommelsen skaU ha rält att vara representerad i värdekommittén, som i allmänhet skall sammanträda en gång om året.

Värdekommittén har också möjlighet att för utredning tiUsätta en sär­skild panel beslående av tre eller fem ledamöler (jfr artikel 20, punkt 5 och bilaga III).

U-länder kan enligt artikel 21 uppskjuta ikraftträdandet av GATT-vär­deavtalet.

Enligt samma artikel skaU i-länder vara beredda att ge u-länder teknisk hjälp i värdefrågor,

Artiklama 22-31 innehåller bestämmelser om anslutning, reservationer, ändringar etc. 1 artikel 24 sägs att avtalet träder i kraft den I januari 1981 för de regeringar som godtagit det till denna tidpunkt. För regering som godtar avtalet senare skall det träda i kraft 30 dagar efter dagen för godtagandel.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   271

Av den beskrivning som lämnats ovan framgår att - med få undantag -de nya värdereglerna inte innebär några mer betydande ändringar i förhål­lande till nuläget.

1 artikel 15, punkt 5, föreskrivs att ensamagenter, ensamförsäljare och ensamkoncessionärer inte enbart på gmnd av sådan ställning skall anses beroende av exportören utan att de kriterier som anges i artikel 15, punkt 4, är avgörande för bedömningen.

Brysselkonventionen har tolkats olika på denna punkt. Den svenska tillämpningen stämmer i stort sett överens med föreskrifterna i GATT-värdeavtalet.

Till skillnad från Bryssel-konventionen föreskrivs i GATT-värdeavtalet att sådan annonskostnad för varumärkesannonsering som importören står för i importlandet skall inräknas i transaktionsvärdet (jfr artikel 8, punkt 4).

Enligl artikel 8, punkt 2, medges varje importland valfrihet beträffande inräknande av fraktkostnad lill importorten och av försäkringskostnad.

En övergång till GATT-värdeavtalet innebär stora ändringar av svenska författningsbestämmelser.

Grundläggande är att Sverige inte samtidigt kan tillämpa två olika värde­system. Enligt artikel XVI i Brysselkonventionen har avtalsslutande part rätt att frånträda konventionen. Uppsägningstiden är emellertid enligt sam­ma artikel ett år från den dag då belgiska utrikesdepartementet fått anmä­lan om fränträdandel.

Om Sverige räknar med att ansluta sig till GATT-värdeavtalet från och med den I januari 1981 (jfr artikel 24) erfordras således en uppsägning av Bryssel-konventionen senast vid innevarande års utgång.

De författningar som anges i punkt 5 ovan mäste givetvis ändras. Änd­ringen i 6§ tullförordningen innebär i och för sig inget större problem.

Som framgår av punkt 3 ovan innehåller Bryssel-konventionen strängt taget en enda värderegel. De anvisningar och rekommendationer som under årens lopp utfärdats inom tuUsamarbetsrådet i Bryssel är i och för sig icke avtalstext. På svensk sida har man sökt lösa författningsproblemet genom atl i 3-9§§ lullkungörelsen ta in vissa grandläggande föreskrifter från dessa anvisningar och rekommendationer. Tillkomsten under årens lopp av nya anvisningar och rekommendationer kan emellertid medföra att den svenska författningstexten inle helt kommer atl stå i överensstäm­melse med sådana ändringar.

Själva GATT-värdeavtalet innehåller ca 13 A4-sidor text som direkt behandlar tull värdefrågan. Enligt artikel 14 utgör bl.a. bilaga 1 till avtalet en intregrerande del av avtalet vilket innebär ytterligare ca 22 A4-sidor text av direkt betydelse i tullvärdefrägan.

Den första frågan som mäste lösas är om hela denna text i översatt form skall utgöra svensk författningstext. Om så blir fallet torde den vara alltför omfattande för att utgöra en del av tullkungörelsen. En lösning vore i så fall att låta texten ulgöra en självständig författning.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   272

Om man å andra sidan i officiell förfallingslexl med egna formuleringar tar in endasi en del av de ca 35 A4-sidorna kan man löpa risk att få en text som i sak kan skilja sig från den enligt avtalet officiella texten. Dessutom lär man likväl bli tvungen atl på ett eller annal sätl offentliggöra avtalstex­ten.

Ytterligare en möjlighet är atl göra en direktöversättning av de delar av avtalstexten och bilaga 1 som är av väsentlig belydelse för lullvärdebered-ningen. Eventuellt kunde den utgöra en del av nuvarande tullkungörelsen men förmodligen skulle även denna version bli så omfattande att det vore lämpligare att låta den utgöra en särskild förordning om tullvärde.

En stor del av bilaga I innehåller emellertid text av sådant slag att den inte lämpligen kan inlagas i svensk författningstext. Här avses bl.a. de exempel som angivits för tolkningen av artiklarna 2, 3 och 5 men ocksä åtskilligt av den övriga texten i bilagan. En lämplig metod för denna del av avtalet torde vara att generallullstyrelsen ges i uppdrag att publicera inne­hållet i form av anvisningar (Jfr 71 § tullkungörelsen).

De delar av avtalet som behandlar administrativa frågor torde icke behöva återfinnas i svensk författningstext. Däremot bör en avstämning göras mellan GATT-värdeavtalet och reglerna för besvär, publicering etc. i den svenska lagstiftningen.

Det nya avtalet innebär givetvis också att av tullverket hittills utfärdade anvisningar med prejudicerande betydelse måste ses över och rättas upp. Således blir det nödvändigl atl göra upp en helt ny version av den av generaltullstyrelsens tariffbyrå utgivna handledningen för beräkning av varas lullpliktiga värde (ca 30 sidor).

Det torde också få förutsättas atl tullsamarbetet i Bryssel kommer alt göra en motsvarande genomgång av de anvisningar som utfärdats för Bryssel-konventionen för att fastställa vilka av dem som kan accepteras även för GATT-värdeavtalet. Tullstyrelsen dellar aktivt i Brysselarbetel.

Dä lulltaxering sedan år 1974 bygger på deklarationsförfarande måste det också förutsättas att tullverket får lämna viss information till importö­rer om de nya värdereglerna. Givetvis erfordras likaledes undervisning för tullverkets egen personal.

Enligt artikel 21, punkt 3, kan u-länder begära hjälp med undervisning från i-länder.

En kontroll från svensk sida av sådana importvärden som kan komma atl fastslällas enligl ariikel 6 torde redan för behandlingen av begärd skriftlig information från tillverkare i utlandel i inledningsskedet kräva en förstärkning av generaltullstyrelsens resurser med två på det bokförings-tekniska områdel väl kvalificerade handläggare, som dessutom har till­räckliga språkkunskaper för att meningsfullt kunna arbeta med åtminstone de viktigaste främmande språken.

Om konlrollen förulsäUs ulvidgas lill all även avse besök i utlandet kan ylleriigare någon eller några sädana handläggare bli erforderliga.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  273

Slyrelsen vill slutligen framhålla vikten av att författningsbestämmel­serna fastställs av regeringen i god tid före ikraftträdandet för att möjliggö­ra erforderlig utbildning och information inom och utom tullverket.

Sveriges industriförbund m.fi.': Tullvärdekoden bygger på att det fak­turerade värdel i första hand skall utgöra granden för tull värdet. Genom avtalet blir del i fortsättningen inte möjligt att använda t.ex. American Selling Price (ASP), minimivärden och hemmarknadspriset i exportlandet som tullvärderingsmetoder, vilket måste hälsas med stor tiUfredställelse. Vad särskill gäller ASP måste dock beklagas atl USA för många väsentliga positioner inom det organiska kemiska området icke lämnat nägra erbju­danden om sänkningar av de uppräknade tullsalsema.

Tullvärdekoden skall administreras av GATT men CCCs tullvärdekom­mitté skall knytas till GATT som leknisk kommitté. För näringslivet är det av största betydelse att tullvärdekoden kommer att tillämpas på ett sätt som verkligen medför förenklingar i förhållande till de regler som utarbe­tats inom CCC och som efter hand blivit allt krångligare med ökad osäker­het forden intemationella handeln som följd. Från svensk sida bör det vara en huvuduppgift att medverka till att den tekniska kommittén lever upp till kodens målsättning om förenkling av tull värdeberäkningen. Detta torde kunna uppnås bl.a. genom att regeltillämpningen inte som hittills helt domineras av representanter för de olika ländernas tullmyndigheter. Nä­ringslivet bör i större utsträckning än hittills beredas möjlighet att påverka tillämpningen.

Stockholms hundelskummure: Arbetet med utformandet av tullvär­deregler samt tillämpningsföreskrifter bör inte anförtros en kommitté som endast representerar medlemsländemas cenirala tulladministrationer. Nä­ringslivet önskar och kan deltaga i detta arbete.

8    Tekniska handelshinder

Kommerskollegium: Vid en allmän värdering av slutresultatet av för­handlingama inom detta område får näringslivets intresse av att tekniska föreskrifer, standarder och provningskrav etc. inte onödigtvis skall tillåtas hindra varuflödet över gränsema vägas mot våra myndigheters möjligheter att relativt fritt agera på föreskriftsområdet i syfte att ta till vara säkerhets-, miljö-, hälso- och konsumentintressen. Flera av de myndigheter som yttrat sig under de gångna årens förhandlingar har understmkit vikten av att koden inte fär inverka på den skydds- och säkerhetsnivå som man önskar upprätthålla här i landet. Som kollegiet lidigare framhållit torde överens­kommelsen med sådana förhållandevis "mjuka" skrivningar som "un-necessary", "inappropriate", "where appropriate" och "wherever possi­ble" etc, knappast kunna sägas innebära en inskränkning av myndigheter­nas rätt att på sakliga grunder relativt fritt agera inom sina respektive 18   Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   274

ämbetsområden. Från handelssynpunkt skulle sälunda kritik kunna riktas mot att vissa av kodens bestämmelser ej utformats utan ovanstående förbehåll och inskränkningar. Å andra sidan hävdar vissa föreskriftsgi­vande myndigheter, t.ex. arbetarskyddsstyrelsen, från sina utgångspunk­ter, alt vissa av de skyldigheter som gäller enligt överenskommelsen, t. ex. på informationsområdet, är alltför långtgående och betungande. Vid en allmän värdering av överenskommelsen finner kollegiet, i ljuset av det ovan sagda, att de olika bestämmelserna sedda som en helhet balanserar tämligen väl.

Kollegiet anser att man för svensk del kan väkomna att GATT:s regel­verk i och med tillkomsten av denna uppförandekod kompletteras med bestämmelserom:

-     att tekniska föreskrifier och standarder ej får skapa oberättigade han­delshinder

-     att nationella standarder och tekniska föreskrifter, med vissa undantag, skall baseras på intemationella standarder

-     att partema skall främja harmonisering av sina standarder och föreskrif­ter genom deltagande i intemationellt standardiseringsarbete

-     att provning skall ske på ell icke-diskriminerande sätt, om möjligt, genom s. k. egencertifiering eller vid provplatser i exportlandet

-     att certifieringssysiem på ett icke-diskriminerande sätt skall vara öppna för användning för leverantörer hos andra parter

-     att en kommitté för tekniska handelshinder med därtill hörande över-vakningsmaskineri upprättas

-     att informationssystem belräffande standarder, föreskrifter, certifier­ingssysiem etc upprättas

Implementering och framtida adminislrering

Liksom vad gäller andra överenskommelser på del icke-tariffära områ­det är denna kods betydelse i hög grad beroende på framtida implemente­ring och adminislrering såväl nationellt som i GATT och andra internatio­nella fora. Detta gäller kanske denna överenskommelse i högre grad än de flesta andra just genom de "mjuka" formuleringar som omnämnts ovan.

Kollegiet finner det angeläget att del på tidigast möjliga stadium klar­läggs hur dessa arbetsuppgifter skall fullgöras och organisatoriskt fördelas samt vilka resurser som erfordras för att Sverige skall kunna fullgöra skyldigheter enligt koden och samtidigt så långt möjligt söka tillvarata de fördelar överenskommelsen erbjuder svensk export.

Överenskommelsen om tekniska handelshinder utgör ett handelspoli­tiskt instrument, som är avsett att komplettera det tekniska arbete som bedrivs inom detla område av ett flertal internationella organisationer. Eftersom kodens syfte är handelspolitiskt finner kollegiet det naturligt att huvudansvaret för kodens tillämpning inrymmes bland de uppgifter som idag ankommer på UHD och kollegiet. Nedan följer en schematisk sam-

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                    275

manfatlning av dessa nu förutsebara arbetsuppgifter samt vissa synpunkter på hur dessa bör fullgöras och fördelas organisatoriskt.

UHD har underhand givit kollegiet och Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) uppdrag att gemensaml undersöka organisation och tilllämp­ning av vissa informationsfunktioner (publicerings- och upplysningsverk­samhet), varför några mer detaljerade synpunkter på dessa avsnitt ej lämnas i detta sammanhang.

Tillämpningen av överenskommelsen kommer att föranleda elt fortlö­pande arbete i GATT. Den kommitté som förutses enligt koden kommer att ha ständigt återkommande möten. Det kommer även att vid behov kunna tillsättas paneler och tekniska expertgrupper som etl led i maskine­riet för biläggande av tvister. Kollegiet finner att detta arbete även fortsätt­ningsvis borde delas mellan Genéve-delegalionen, UHD och kollegiet. På ad hoc-basis bör också sakkunniga inom särskilt behandlat ämnesområde kunna dellaga. Dessa sakkunniga skulle kunna utgöras av representanter för både näringsliv och föreskriftsgivande myndigheter.

Vad gäller utredningsarbetet kommer detta att beslå dels av förberedel­ser inför de ovan nämnda förhandlingama dels av utarbetande av yttran­den över både svenska och utländska föreskrifters, standarders och certi-fieringssystems m.m, överensstämmelse med överenskommelsen. Denna typ av handelspolitiska utredningar bör i första hand ankomma på kolle­giet.

Kollegiet anser det utomordentligt viktigt att förhandlingsresultatet på detta område följs upp genom bevakning av händelseutvecklingen interna­tionellt och att vi från svensk sida går in för att göra övervakningen i GATT effektiv och verkar för en praxis som möjliggör att kommittén och dess underorgan kan ingripa och påverka utvecklingen i önskad riktning. Ulan en tillräcklig salsning pä förberedelser och genomförande av det framtida arbetet i GATT finns ingen möjlighet att uppnå överenskommel­sens syften.

Notifiering till GATT-sekretariatet av nya föreskrifter och certifierings­sysiem är ylterligare en arbetsuppgift som föranleds av koden. Denna uppgift ansluter nära till det arbete som idag åligger kollegiet i samband med INST-proceduren i EFTA. Enligt nuvarande ordning skall de före­skrivande myndigheterna enligl särskild förordning (SFS 1973: 233) under­rätta kollegiet om nya föreskrifter m.m. Enligt regeringsbrev 1973-04-13 skall kommerskollegium pröva huruvida och i vilken omfattning övriga medlemsländer inom EFTA skall notifieras. Finner kollegiet att notifika­tion skall ske, skall kollegiet efter samråd med myndigheten ifråga inkom­ma med förslag till notifikation. Utarbetandet av dessa notifikaiioner krä­ver handelspolitiska överväganden, bl.a. krävs en bedömning av om de nya föreskrifierna kommer att ha en väsenllig inverkan på inlernationell handel. Kollegiet finner i ljuset av ovanstående det naturligt atl kollegiets nuvarande arbetsuppgifter på detta omräde utökas att även gälla motsva­rande notifikationsprocedur i GATT.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   276

Överenskommelsen i GATT föreskriver vidare att ett eller flera upplys­ningsställen lenquiry points) upprättas, som kan lämna upplysningar an­gående säväl antagna som föreslagna föreskrifter, standarder och certifie­ringssysiem saml var man kan hitta de notiser om nya föreskrifter etc, som skall publiceras enligt koden. Koden kräver upprättandet av en cen­tral "enquiry point", som läcker föreskrifier och certifieringssysiem. Det­ta upplysningsslälle kan i sin tur hänvisa till andra "enquiry points" när det gäller del frivilliga området. Som ovan nämnts uireds denna fräga i särskild ordning av kollegiet och SIS.

Enligl överenskommelsen om lekniska handelshinder skall publicering ske beträffande alla nya standarder, föreskrifter och certifieringssysiem. I vissa fall skall denna publicering ske redan på förberedelsestadiet. Det sistnämnda gäller alla nya certifieringssysiem samt - om de nya tekniska specifikationerna bedöms ha väsentlig inverkan på andra länders handel -i de fall nya standarder och föreskrifter avviker från existerande intematio­nella standarder eller då inlernationell standard saknas. Undantag härifrån medges i de fall de nya bestämmelsema måste införas brådskande av säkerhets-, hälso- eller miljöskäl. Även denna fråga är för närvarande föremål för diskussioner mellan kollegiet och SIS.

Del bör vidare understrykas att motsvarande verksamhet, dvs publice­ring, notifiering etc. som verkställs av andra länder, även torde föranleda åtskilligt bevaknings- och utredningsarbele vilket mot bakgrand av hittills­varande erfarenheter (ex. vad gäller EG:s harmoniseringsverksamhet) bör samordnas och då naturligen inrymmas bland kollegiets arbetsuppgifter.

Sammanfattningsvis kan beträffande tillämpningen av de informations­funktioner som koden förutsätter beträffande föreslagna och antagna tek­niska föreskrifter, standarder och certifieringssysiem anföras att denna måste utgå från det mest långlgående kravel som gäller enligl överenskom­melsens bestämmelser. Detta synes vara kravet på att upplysningar skall kunna lämnas om samtliga föreslagna tekniska föreskrifter, standarder etc.

För att möjliggöra uppfyllandet av dessa informationsfunktioner måste den förordning (SFS 1973: 233), som idag reglerar de föreskriftsgivande myndigheternas underrättande av kollegiet om nya föreskrifter m.m. och det regeringsbrev (1974-04-13) belräffande kollegiets roll vid utarbetandet av notifikaiioner enligt INST-proceduren i EFTA, omarbetas. Vid utfor­mandet av den nya förordningen får hänsyn tas till resultatet av den nu pågående utredningen av kollegiet och SIS. Det kan dock redan nu konsta­teras all ovanstående förordning fortsättningsvis, förutom tekniska före­skrifter, även bör täcka standarder och certifieringssysiem på förslagssla-diei och all skyldigheten att underrätta kollegiet i vissa fall bör utsträckas all utöver myndigheter även gälla icke statliga organ verksamma på stan-dardiseringsomrädet.

Slutens jordbruksnämnd: Såvitt nämnnden kan bedöma medför de före-

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  277

slagna kodbestämmelserna inte några speciella problem på nämndens verksamhetsområde. När del gäller skyldigheten att använda sig av even­tuella internationella standards vid uppsättandet av kvalitetskrav, exem­pelvis vid köttklassificeringen, torde detta inte medföra några svårigheter med tanke på de undantagsfall beträffande hälsoskäl m.m. som införts i koden. Också bestämmelserna angående accepterande av andra länders testresultat och certifikat är så utformade att de är fullt godtagbara vad jordbruksnämnden angår.

Beträffande bestämmelserna om information åligger del som bekant jord­bruksnämnden, enligt kungörelsen (1973:233) om skyldighet för myndig­het att underrätta kommerskollegium om vissa föreskrifter m.m., att un­derrätta kommerskollegium om nämnden meddelar föreskrift eller anvis­ning i fråga om leknisk utformning, märkning eller beskaffenhet i övrigt av vara som är föremål för intemationell handel. Om föreskriften eller anvis­ningen kan medföra handelshinder av väsentlig betydelse, skall nämnden samråda med kommerskollegium före beslul.

Slutens trafiksäkerhetsverk: Målsättningen med den aktuella överens­kommelsen att föreskrifter och standarder inte skall utgöra tekniska han­delshinder, är i överensstämmelse med vår slrävan att i möjligaste mån anpassa våra svenska föreskrifter till de intemationella.

Som kommenlar till 5.2 kan dock nämnas att för att kunna acceplera utländska certifikat och märkningar måste respektive certifieringsmyn-dighet eller laboratorium vara accepterat av svenska myndigheter. I de fall det finns internationella föreskrifter och märkningar respektive internatio­nellt accepterade laboratorier skall dessa användas. Vidare bör vi förbe­hålla oss rätten att kräva dokumentation som underlag, främst i samband med intyganden samt i vissa fall även på hur länge sådan dokumentation skall finnas tillgänglig.

Statens planverk: Överenskommelsen enligt GATT-koden aktualiserar frågan om principema och formema för etl ralionelll intemationellt samar­bete mellan GATT-ländernas föreskriftsgivande myndigheler i syfte att med lämpliga medel undanröja exislerande lekniska handelshinder och förebygga nya sådana hinder. En väsentlig förutsättning för ett sådanl samarbete är all GATT-ländema på nationell nivå medvetet utformar regelsystemet så att det underlättar en intemationell harmonisering.

Tekniska handelshinder inom byggnadsverksamheten konstitueras främst av bindande krav på egenskaper hos byggnader och produkter samt av tillhörande meloder och procedurer för verifikation av atl kraven är uppfyllda. Sådana bindande krav och procedurregler ingår normalt i sam­hälleliga föreskrifter rörande säkerhet, hälsa och trevnad saml energihus­hållning och därtill hörande godkännandekriterier och verifikationsme­toder. I viss omfattning kan tekniska handelshinder givetvis också orsakas

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                    278

av privata överenskommelser och modeller för upphandlingsregler m.m. Av formella skäl är det dock vanskligt att genom intemationella överens­kommelser ingripa i och slyra privata avtal om sådana kvalitetsegenskaper som går utanför vad som normall regleras i samhälleliga föreskrifter. Däremol är det angeläget att se lill alt kvalitetsegenskaper inom den "fria seklorn" inte läses genom branschregler och liknande som kan komma att uppfattas som tvingande och därigenom ge upphov till tekniska handels­hinder.

Med hänsyn till det ovan anförda och eflersom problemkomplexet rö­rande undanröjande av tekniska handelshinder är mycket komplicerat och arbetskrävande, är det lämpligt att koncentrera del intemationella har-moniseringsarbelel på sådana handelshinder som orsakas av bindande krav och tillhörande procedurer. Samtidigt bör man sträva efler alt begrän­sa omfattningen av de bindande kraven till vad som är nödvändigt från samhällels sida.

De principer som fastlagts i en PM 1977-05-12, utarbetad inom bostads-, industri- och handelsdepartementen, bör vara vägledande vid fastläggande av svensk policy forden internationella harmoniseringen. Denna verksam­het bör sålunda i försia hand ske genom direkt samarbele mellan de för myndighetsföreskrifter ansvariga organen. Vid utformningen av harmoni­serande kravnivåer och rikllinjer för föreskrifier bör de principer som man enats om inom ECE (Working Party on Building) och inom Nordiska Kommittén för Byggbestämmelser (NKB) utnyttjas. Detla innebär sam­manfattningsvis i stort sett följande:

1.  Föreskrifterna bör ges som kvanlifierade krav rörande egenskaper
knuina lill objektiva verifikationsmetoder. Kraven bör formuleras så att de
ger största möjliga frihet att utforma produkterna och att välja material och
produktionsmetod.

2.  Tekniska lösningar bör inte föreskrivas men däremot kan exempel ges på lösningar som bedömts uppfylla kraven i anslutning till föreskrifierna. Sådana lösningar i lypbegränsande och rationaliserande syfte standardi­seras eller typgodkännas. I bestämmelsema kan hänvisas till sådana stan­darder enligl principen "deemed-lo-satisfy". Däremot bör inte standarder fastställas som tvingande regler, eftersom detta kan läsa den lekniska ulvecklingen.

3.  Nationella system för tygpgodkännande i relation till bindande krav bör etableras.

1 detta sammanhang bör också erinras om att "Working Party on Build­ing" inom ECE har genomfört en enkät om "reference to standards" i byggbeslämmelser samt en analys av svaren. Som ett resultat av denna analys har vissa generella konklusioner lagts fram och godtagits vid elfte sessionen med Working Party i juni 1979. Av intresse för internationellt samarbele för att undanröja tekniska handelshinder är följande slutsats (i svensk version) rörande ett lämpligl system för nationella dokument som påverkar kvaliteten hos byggnader och byggprodukter:

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   279

a)  Bindande regler (föreskrifter) utges av myndigheter med kompetens alt klarlägga tillämpningen av reglerna, att utge ändringar och atl medge generella undanlag

b)  Anvisningar med godtagna lösningar och rådgivande regler utges direkt i anslutning till föreskriftema eller i separata publikationer, t.ex. standarder, till vilka kan hänvisas ("reference to standards")

c)  Handboksuppgifter och andra nyttiga fakta (som inte är bindande eller utgör anvisningar) utges av praktiska skäl i separata publikationer. Nor­malt är ingen officiell referens till dessa dokument nödvändig. I speciella fall kan emellertid referens vara motiverad, t.ex. rörande beräkningsme­toder.

Vid planering av samarbete i anslutning till GATT-överenskommelsen bör vidare erinras om det nivåsystem för byggregler som pä svenskt initiativ utarbetats inom NKB och som också tagits upp till studium inom ECE. Denna studie har avslutats och redovisats i HBP/WP.2/R.87/Add.l. Resultatet refereras också i NKB-rapport nr 34. I detta nivåsystem indelas reglerna i följande nivåer:

Nivå 1            Krav

a)   Överordnade krav (lagstiftning)

b)  Definitioner och principer (förordning)

c)   Kvanlifierade krav (tillämpningsföreskrifter) Nivå 2          Godkännanderegler och verifikationsmetoder Nivå 3          Exempel på tekniska lösningar

Med utnyttjande av detta nivåsystem, som närmare kommenteras i NKB-rapporten, kan det intemationella samarbetet underlättas och sam­arbetspartners och -uppgifter identifieras även om de administrativa syste­men är olika i de deltagande ländema.

Vad gäller innehållet i de olika artiklama i GATT-koden har planverket följande kommentarer och synpunkter.

Artide I

De definitioner för "technical regulations" och "standards" som skall tillämpas enligt GATT-överenskommelsen är i stort sett desamma som anges i det Policy Statement som ligger till grund för ECEs program för harmonisering av byggbeslämmelser. Dessa definitioner överensstämmer också i princip med vad som anges i planverkets överenskommelse 1976-06-14 med SIS.

I detta sammanhang kan nämnas att Working Party on Building inom ECE tagit upp ett projekt rörande definitioner av "legal terms" enligl rapport HBP/WP.2/R. 112, som godkänts vid elfte sessionen i juni 1979.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   280

Artide 2

Av väsentlig betydelse för atl underlätta internationell harmonisering av "regulations" är atl kraven anges i - med GATT-kodens terminologi -"terms of performance". Detta innebär, som anges inledningsvis, att egenskapskraven skall anges i kvanlifierade termer - relaterade lill objek­tiva verifikationsmetoder - så formulerade att de medger största möjliga frihet alt utforma produkten och att välja material och produktionsmetod. Denna princip tillämpas i Svensk byggnorm och har på förslag från svensk sida lagts fast som en gmndregel för ECEs harmoniseringsarbete.

I anslutning till punklerna 2.3 och 2.10 bör uppmärksammas det samar­bete som pågår inom ECE rörande harmonisering av tekniska byggbestäm­melser avseende säkerhet, hälsa och trevnad samt energihushållning. Det är nödvändigt att resultatet av detta harmoniseringsarbete, som syftar till harmonisering av bindande regler, i första hand beaktas vid utarbetande av nationella bindande regler. Detta bör föranleda kompletteringar av GATT-koden eller vägledande kommentarer till denna. Vidare bör frågan tas upp om en vidgning av del harmoniseringsarbete som nu pågår inom ECE till att omfatta regioner inom FN. Om inte detta visar sig möjligt, bör undersö­kas om samarbetet inom GATT kan omfatta även ett direkt harmoniseringsarbete på myndighetsnivå. Av flera skäl (se bl. a. bostads-, industri- och handelsdepartementens PM 1977-05-12) är det, som utveck­lats inledningsvis i detta yttrande, angeläget att harmonisering av samhäl­leliga byggbestämmelser sker genom direkt medverkan av de myndigheter som är ansvariga för de nationella bestämmelserna.

I de fall rekommendationer för harmonisering av nationella föreskrifter utarbetas av icke slalliga organisationer, t.ex. ISO, är del angelägel all dokumenten ges en neutral form, så att de kan användas på ett flexibelt sätt på nationell nivå. Denna princip har på förslag från svensk sida rekommenderats för harmoniseringsarbetet inom ECE.

Vad gäller ikraftträdande av byggbestämmelser, som behandlas i punkl 2.8, kan nämnas att planverket eftersträvar en övergångstid på ett år för nya eller ändrade krav. Ofta blir dock tidpunkten för när nya krav träder ikraft beroende av riksdagens eller regeringens beslut.

Artide 3

Det bör observeras att byggbestämmelser inte utfärdas av lokala myn­digheter (byggnadsnämnder) i Sverige. Det synes motiverat att man i fortsatta överiäggningar inom GATT från svensk sida hävdat" att medlems­länderna skall åläggas restriktioner rörande utfärdande av lokala bestäm­melser.

Artide 4

Vad gäller utfärdande av bindande bestämmelser (technical regulations) genom icke-statliga organ förekommer detta inte inom byggnadsområdet i

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  281

Sverige Ofr regeringsformens fömtsättningar rörande normgivningsmakten och de restriktioner som ges rörande utfärdande av föreskrifter). Det synes önskvärt att Sverige verkar för att detta inte heller bör accepteras i andra medlemsländer i GATT. Om bindande krav utfärdas genom t.ex. standar­diseringsorgan eller institutioner där branschorganisationer eller företag kan ha det avgörande inflytandet, föreligger erfarenhetsmässigt risk för att kraven, utan sakliga skäl, kan komma att medföra komplikationer för länder som önskar exportera produkter till landet ifråga. Orsaken härtill kan vara att reglema t. ex. kan komma att bli alllför detaljerade samt inte alltid neutrala i förhållande till material och produktionsmetod.

Artide 5

I anslutning till punkt 5.1.2 och 5.2 bör observeras behovet av alt internationellt samordna provningsmetoder och att kalibrera officiella provningslaboratorier. Detta bör ske genom direkt medverkan av de för provningsverksamheten ansvariga statliga institutionema. Inom Norden bedriver Nordtest och i viss mån Normel en sådan verksamhel. Sverige bör verka för att detta samarbete på lämpligt sätt vidgas till ett inlematio­nelll samarbete. Härvid bör det samarbele som etablerats genom Interna­tional Laboratory Accreditation Conference (ILAC) utnyttjas.

Artide 6 Se ovan vad som sägs i anslutning till Artide 3-5.

Artide 7

Det bör uppmärksammas att nationella godkännandesystem, enligt vilka produkter kan generellt (typ-)godkännas i relation till bindande krav i de nationella bestämmelserna, kan underlätta en intemationell handel. En exportör kan nämligen på så sätt få sin produkt centralt prövad och accepterad i importlandet. Han behöver sålunda inte i varje särskilt fall få produkten prövad lokalt, varvid också risk kan föreligga att produklen kan bli bedömd på olika sätt av de skilda lokala organen.

ECEs Working Party on Building har på svenskt inilialiv rekommenderat ECE-ländema att etablera centrala (typ-)godkännandesystem. Sverige bör inom GATT agera för att en sådan rekommendation ges till alla GATT-länderna.

De regler som redovisar nationella system för godkännande i relation lill bindande krav bör publiceras, helsl pä någol av arbetsspråken inom GATT.

Artide 8

Enligl svenska byggbestämmelser existerar lokala certifieringssystem inte vid sidan av den byggnadslovsprövning som äger rum för varje objekt. De lokala myndigheterna (byggnadsnämnderna) får inte skärpa de krav

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                    282

som ges i de centrala bestämmelserna. Centralt godkända lösningar i form av anvisningar och typgodkännanden skall godtas av byggnadsnämnderna.

Vad gäller certifieringssystem genom privata (icke statliga) institutioner synes sådana böra undvikas, eflersom de kan medföra restriktioner som ofta kan uppfattas som tvingande. System av detta slag torde också kunna leda till ytterligare lekniska handelshinder, eftersom icke tvingande regler genom certifieringssystemet kommer att fungera som tvingande.

De ovan anförda synpunktema bör tas upp från svensk sida i fortsatta överläggningar inom GATT.

Artide 9

En förutsältning för att internationella certifieringssystem skall kunna etableras är att nationella system existerar. Såsom påpekas i anslutning till Artide 7 kan nationella syslem för (typ-)godkännande av produkter i relation till krav i nationella bestämmelser underlätta intemationell handel. ECE (Working Party on Building) har rekommenderat att medlemsländerna etablerar sådana system.

Länder som har fungerande system för godkännande av produkler bör kunna komma överens om att samarbeta när det gäller att ömsesidigt acceptera godkännanden. Inom NKB pågår en studie rörande ömsesidigt accepterande av typgodkännande och tillverkningskontroll i de nordiska länderna. ECEs Working Party on Building har rekommenderat att ECE skall utnyttja riktlinjer och regler från de subregionala organisationerna, alltså bl. a. NKB, på det internationella planet. ECE har också konstaterat att det är önskvärt atl man kommer överens om principer för ömsesidigt accepterande av provningsresultat. I detta sammanhang har "Nordtest guidelines for the acceptance of test results" (Doc Gen 012) åberopats.

Från svensk sida bör man verka för att principema för det tämligen väl utvecklade systemet för typgodkännande och tillverkningskontroll i Sveri­ge accepteras i andra länder. Därigenom bör en svensk export av byggpro­dukter, t. ex. småhus, dörrar, fönster och andra prefabricerade byggnads­delar samt installationsenheter och system för uppvärmning och ventila­tion, kunna underlättas. I första hand bör den svenska aktiviteten kunna ske genom samarbete inom NKB och Nordtest. Resultatet härav bör ut­nytljas i harmoniseringsarbetet inom ECE.

Artide 10

Det är nödvändigt med information om nationella regel- och godkännan­desystem i syfle att underlätta internationell handel. Denna informalion bör i första hand ske genom respektive land samt omfatta förteckning över myndighetsföreskrifter inom olika verksamhetsområden och tillhörande anvisningar ("deemed-to-satisfy-rules") jämte sökregister (alfabetiskt och systematiskt). Vidare bör information ges om procedurer vid typgodkän­nande och tillverkningskontroll. Det är ocksä önskvärt att sammanställnin-

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   283

gar - directories och guides — ges för grupper av länder på engelska och evenluelll även andra arbetsspråk inom internationella organisationer.

För Sveriges del har planverket sedan flera år publicerat Svensk bygg­normindex och SBN Godkännanderegler samt förteckningar över typgod­kännanden. Inom BKB har sammanställts och publicerats information om godkännande- och kontrollsystem i de nordiska ländema pä skandinaviska och engelska (NKB-skrift nr 30 resp. 31).

Dessa informationsfrågor har också tagits upp i ECEs arbetsprogram för harmonisering av byggbestämmelser (1974). De flesta av de individuella projekten rörande information har nu avslutats och resulterat i följande dokument:

1.      Building regulations in ECE countries (ECE/HBP/7) New York 1974. Finns även i en franskspråkig utgåva. En ryskspråkig utgåva skall fram­ställas genom USSR. Avsikten är att ge ut en reviderad, uppdaterad utgåva när resurser härför föreligger inom ECE.

2.  Directory of building regulations information centres and approval and control systems for building and building products in ECE countries. Denna publikation föreligger sedan 1976 i manuskript (engelska, franska och ryska) men har tyvärr inte kunnat tryckas på grund av vissa komplika­tioner rörande institutioner i Väst-Berlin. På förslag av den svenska delega­tionen (januari 1979) har ECE rekommenderats sammanställa en guide över godkännandeinstitutioner och godkännandesystem i ECE-länderna. På grund av resursbrist har denna rekommendation inte ännu kunnat effektureras.

3.  Model guide to national building regulations (HBP/WP.2/R.92/Rev. 1). Finns även på franska och ryska. Innehåller i ett annex som ett exempel Guide to national building regulations in Sweden. ECE-länderna har re­kommenderats att med ledning av modellguiden utarbeta nationella guider (i första hand på engelska).

4.  Model of a catalogue of basic structures, parts and elements approved at the national level and intended for intemational trade exchange (HBP/ WP.2/R.93/Rev.l). Finns även på franska och ryska. Industrier inom ECE-länderna har rekommenderats att i samarbete med byggtjänstorgan publi­cera kataloger över produkter lämpade för export. Genom medverkan av Stiftelsen för trämanufakturteknisk forskning inom STU kommer Svensk Byggtjänst att hösten 1979 ge ut en katalog på engelska avseende ett lO-tal varugrupper med typgodkända träprodukter.

Det synes lämpligt att i det fortsatta samarbelel inom GATT ta upp frågan om publicering av information om myndighetsregler saml proce­durer rörande typgodkännande och lillverkningskontroll. Det bör därvid undersökas om ett samarbete bör etableras mellan ECE och GATT på basis av hittills framkomna resultat inom ECE.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   284

Artide 11

Eu lämpligt sätt att lämna råd till andra länder "on preparation of technical regulations" torde vara att publicera information om det egna landets system för myndighetsregler, typgodkännande och tillverknings­kontroll på sätt som redovisas under Artide 10. Det torde också kunna vara motiverat att tillhandahålla översättningar av valda delar av normer m. m. i samband med introduktion av produkter lämpade för export eller licenstillverkning.

1 de fall speciella insatser fömtsätts i något land, t.ex. genom engage­mang av byggnormexpert från planverket, måste givetvis särskilda medel anvisas härför.

Artide 12

Vad gäller speciella insatser för utvecklingsländer hänvisas till Artide 11 med det tillägget att kontakter och överenskommelser lämpligen torde träffas genom SIDA.

Artide 13

Som framgåll av denna redogörelse förekommer f.n. inom byggnads­facket ett ganska begränsat intemationellt samarbete rörande myndighets­regler inklusive tillhörande provningsmeloder. Del synes därför angeläget att man inom GATT, lämpligen genom en expertgrapp i anslutning till "The Committee on Technical Barners to Trade", klarlägger hur ett sådant samarbete rörande byggbestämmelser bör bedrivas för att ge gott resultat. Härvid bör erfarenhetema från ECE las tillvara liksom från NKB och Nordtest inklusive Normel. Man bör även studera hur samarbetet ordnats inom andra verksamhetsområden, t. ex. rörande bestämmelser för farlygsbyggande (IMCO) och livsmedel (Codex Alimenlarius).

Med utnyttjande av de resultat som är avsedda atl tas fram inom ECEs harmoniseringsprogram torde "Model Building Regulations" eller en "Co­dex Edificium" kunna utarbetas. Det synes emellertid önskvärt att detta samarbete vidgas utanför ECE.

Artide 14

De tämligen omfattande och detaljerade reglerna rörande förfarande vid tvister synes motivera att vissa restriktioner införs beträffande vilka frågor som kan tas upp lill behandling. Med hänsyn till vad som har framhållits tidigare i detta yttrande rörande skillnaden mellan bindande myndighets­regler och frivilliga regler bör endasi tvist som avser bindande regler och deras tillämpning behandlas enligt procedurerna i Artide 14. Möjligen kan en sådan begränsning behöva föregås av vissa ändringar i Artide 2 och 4 eller begränsningar av giltigheten av dessa artiklar när det är fråga om icke tvingande regler.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   285

Artide 15

Del bör klarläggas vad som bör ingå i den information som enligt 15.6 skall lämnas till GATT-kommittén rörande "measures in exisience or tak­en" för att säkerställa implemenieringen och administrationen av GATT-överenskommelsen.

Med hänvisning till det anförda föreslår planverket att följande åtgärder vidtas med ledning av ovan framförda förslag och synpunkter:

1.       Ett "policy statement" rörande utformning av nationella regler sam­manställs på basis av bostads-, handels- och industridepartementens PM 1977-05-12 i syfte att underlätta en intemationell harmonisering av tvingan­de krav rörande säkerhet, hälsa och trevnad samt energihushållning. Här­vid beaktas de rekommendationer som föreligger inom ECE (Working Party on Building) och NKB.

2.   Ett handlingsprogram utarbetas rörande den praktiska tillämpningen av GATT-koden i syfte att få till stånd smidiga och meningsfulla former för samarbetet. Härvid bör beaktas att de tillgängliga resursema för arbetsin­satserna i Sverige - liksom iroligen i många andra länder - är begränsade. Förslag till modifierad tillämpning av koden eller helst vissa justeringar av texten för atl åstadkomma förenklingar i procedurerna bör las upp i pro­grammet.

3.       Förslag väcks inom GATT att en expertgrupp för byggbestämmelser tillsätts med uppgift att i anslutning till samarbetet inom ECE (Working Party on Building) studera hur harmoniseringsarbetet bör bedrivas. Inom denna grupp bör från svensk sida de i punkt 1 och 2 ovan föreslagna dokumenten läggas fram som arbetsmaterial.

Arbetarskyddsstyrelsen: Styrelsen har tidigare yttrat sig över förslag till ifrågavarande kod. I skrivelse 1972-04-24 beträffande preliminärt forslag bejakade styrelsen syftet med koden, nämligen att tekniska föreskrifter inte skall utfärdas eller tillämpas i avsikt att skapa tekniska handelshinder. Styrelsen förklarade sig även vara positivt inställd till samordning av olika länders tekniska föreskrifter. Dock framhölls att avvikelser måste medges för all, i styrelsens fall, bibehålla uppnådd arbetarskyddsnivå och om utvecklingen motiverade det förbättra denna nivå. Om ett land uppnått en god skyddsnivå, ansågs det nödvändigl att denna inle måtte sänkas för att underlätta handel med länder vilkas arbetarskydd var mindre väl utveck­lat. Andra nationella hänsyn kunde också medföra behov av avvikelse. Styrelsen vill inte underlåta att framhålla att arbetsmiljölagen är det under­lag som styrelsen har att arbeta vidare på.

I skrivelse 1978-09-22 över ett nytt utkast till kod förklarade sig styrelsen hysa betänkligheter mot de tunga notifieringsprocedurer som i kodförsla­get angivits som ett led att uppnå syftet med koden. Styrelsen anförde bl.a. att den procedur som i koden angivits för notifiering av förslag till tekniska föreskrifter föreföll resurskrävande, tidsödande och praktiskt ogenomförbar under rådande förhållanden. Utbytet ansågs ej heller mot-

 

Prop. 1979/80: 24    Del A                                                                                   286

svara de resurser som skulle behöva satsas. Snarare skulle utvecklingen hämmas. En jämförelse gjordes med EFTA:s INST-procedur där det visat sig att trots att den endast omfattar ett fåtal länder en strikt tillämpning ej kunnat genomföras.

Nu föreliggande överenskommelse överensstämmer i stora drag med det senaste utkast styrelsen yttral sig över vad beträffar notifieringsproce­durer. Styrelsens betänkligheter kvarstår således på denna punkt. Styrel­sen vill framhålla att beslutsprocessen i föreskriftsarbetet redan är kompli­cerad och lidspressen stor. 1 föreskriftsarbetet deltager som regel arbets­marknadens parter, branschorganisationer, tillverkare, importörer, bru­kare och myndigheter. Styrelsen eftersträvar all i siörsta möjliga utsträck­ning följa existerande intemationella normer och deltager även i det inter­nationella normarbetet. Vid utarbetande av föreskrifter inhämlar även styrelsen upplysningar om motsvarande bestämmelser utfärdade av andra länder med en utvecklingsnivå jämförbar med Sveriges. Som tidigare fram­hållits medför emellertid nationella hänsyn eller slrävan efler hög säker­hetsnivå ibland avvikelser. Exempel kan ges pä områden där Sverige spelat en ledande roll i arbetarskyddssammanhang och där handelshänsyn skulle ha bromsat utvecklingen. Att mot denna bakgrand binda sig för en nolifieringsprocedur enligl koden och således redan på förslagsstadiet notifiera de föreskrifter som avses i koden till GATT, avvakta yttranden från avtalsslulande parter, diskutera dessa saml slulligen beakla inkomna synpunkter förefaller vara en tids- och resurskrävande satsning som inte skulle stå i rimlig proportion till utbytet. Det är oklart i vilken utsträckning arbetarskyddsföreskrifter kan undantagas från notifieringsproceduren vad avser förslag till föreskrifter (artikel 2.6) och huruvida ikraftträdandedatum av styrelsens föreskrifter kan påverkas av bestämmelsema i artikel 2.8.

Även övriga artiklar i överenskommelsen kan innebära åtaganden från arbetarskyddsstyrelsens sida för vilka i dag ej finns resurser. Etl exempel härpå är artikel 11.3 om tekniskt bistånd från föreskriftsgivande myndig­het.

Från sina utgångspunkter har arbetarskyddsstyrelsen svårt att bilda sig en uppfaUning om i vilken utsträckning överenskommelsen kommer att ratificeras, tillämpas eller ge anledning till tvister. Det ankommer ej heller på styrelsen att i första hand ha en uppfattning om den organisation som angivits för lösning av tvister. Då de procedurer som här angivits emeller­tid kan innebära att tekniska experter kommer att konsulteras och inbjudas att deltaga i möten vill styrelsen redan på detta sladium anföra att proce­durerna som angivits för lösning av tvister även de förefaller omständliga, resurs- och tidskrävande och att styrelsen saknar resurser för att deltaga i sådana procedurer.

Televerkets standardiseringskonlor: Som vi lidigare framhållil i sam­band med förarbetena lill avtalet har televerket sedan många år aktivt deltagit i internationell standardiseringsverksamhet och direkt anpassat

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   287

sina föreskrifter till internationella regler inom telekommunikationsområ­det. Vi har ocksä etablerat rutiner för den redan befintliga skyldigheten att till kommerskollegium rapportera våra tvingande tekniska föreskrifter. Tillkomsten av avtalet medför därför inga väsentliga förändringar för vare sig vårt nuvarande arbetssätt, våra resursbehov eller våra tekniska före­skrifter och standarder. De eventuella modifieringar som kommerskolle­gium kan anse behövliga avseende publicerings- och notifikationsproce-durer bör inte heller bli särskilt svåra atl uppfylla för televerkets del. Den osäkraste faktorn är hur framtida certifieringssystem kan komma alt på­verka vår verksamhet. Certifiering är oprövat i praktiken, varför det är svårt atl bedöma hur det kommer att fungera när del skall lillämpas. Vi är dock beredda att medverka i sådana system som berör vår verksamhet.

Revideringarna i avtalstexten föranleder inga nya synpunkter från vår sida. Dokumentet kan accepteras utan invändningar för televerkets del.

Standurdiseringskommissionen i Sverige: SIS hälsar med tillfredsställel­se det resultat av GATT-förhandlingarna som nu utmynnat i överenskom­melsen om tekniska handelshinder. SIS fäster sig särskilt vid den betydelse överenskommelsen får för intemationell standardisering och certifiering samt för utvecklingen av internationella standarder och certifieringssy­stem. Överenskommelsens parter förbinder sig enligt artikel 2.2 i princip atl använda intemationell standard som underlag för föreskriftsarbete då sådan standard finns. Vidare understrykes i artikel 2.3 att parterna inom ramen för sina resurser skall aktivt deltaga i utarbetandet av intemationell standard för produkter som berörs eller bedöms komma att beröras av medlemsstaternas myndighetsregler.

SIS vill betona vikten av att svenska myndigheter så långt möjligt får möjlighet att i ökad utsträckning medverka i det internationella standardi­seringsarbele som SIS och dess fackorgan deltager i.

Reglema i artikel 2.5 om åtgärder som part skall vidtaga när internatio­nell standard ej kan användas i föreskriftsarbetet och då en planerad föreskrift kan få betydande inverkan på annan parts handel, ställer stora krav på planeringen av föreskriftsarbetet, på information angående denna planering samt på publicering av uppgifler om föreslående föreskrifter.

SIS har redan tidigare föreslagit att den uppgiftspublicering som avses i artikel 2.5.1 med fördel skulle kunna ske i de nordiska slandardiseringsor-ganens gemensamma tidskriftsbilaga Ny Standard vilken sex gånger årli­gen inhäftas i standardiseringsorganens tidskrifter (i Sverige i tidskriften STANDARD).

Denna typ av publicering lorde också tillgodose det i artikel 4.1 uttalade önskemålet att partema skall följa samma regler som de statliga och kommunala föreskriftsgivande instanserna.

SIS finner sig också kunna under vissa förutsättningar ställa sin distribu-lionskapacitet till förfogande för tillgodoseende av kraven i artikel 2.5.3 på leverans av dokument.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                     288

Beträffande de upplysningscentraler som omnämns i artikel 10.1 och 10.2 vill SIS omtala att ISO håller på att bygga upp ett väridsomspännande nät av upplysningscentraler (ISONET) som delvis skall fylla den funktion som avses i GATT-överenskommelsen. ISONET-samarbetet innefattar också åtaganden att upplysa om statliga tekniska föreskrifter och standard-liknande regler. Stora möjligheter finns alltså för SIS att som svensk ISONET-medlem fylla funktionen som upplysningscenlral i GATT-ko­dens mening.

SIS avser, i anslutning till de överläggningar som ägt ram mellan företrä­dare för handelsdepartementet, industridepartementet, kommerskollegium och SIS, att undersöka möjligheten alt skapa en samordning av standardi­seringsorganens och myndighetemas upplysningstjänst. En sädan samord­ning skulle ligga hell i linje med den i artikel 10.7 ullalade önskvärdheten av ett samordnat informationssystem för alla slag av tekniska regler.

Vad slutligen gäller de termdefinitioner som finns i överenskommelsens text vill SIS understryka angelägenheten av att inte bara term för term direkl översätts utan också att hänsyn tas till arbetet inom det svenska terminologiarbete som bedrivs inom SIS samarbetsdelegation för harmo­nisering och certifiering. För en riktig tiUämpning av överenskommelsen i Sverige torde bl. a. de i lagen (SFS 1976: 633) om kungörande av lagar och andra författningar använda termema behöva ses över sä att all tveksam­het om termernas rätta innebörd undanröjs.

Svensko elekirisku kommissionen: De strävanden som ges uttryck för i koden är samma som gäller inom standardiseringsverksamheten, särskilt för de omiåden där aktiviteten är inriklad pä utarbetande av intemationella standarder och, som ett viktigt moment i samband därmed, ensartat över­förande av resultaten till nationell nivå inom ländema. Under de senaste lio åren har även underlag för myndighetsföreskrifter kommit med i bilden i siandardiseringsorganens arbete eftersom gränsdragningen mellan före­skrifter och standarder ej alltid är entydig, och framförallt, ej är lika i alla länder. - I syfte att verka för god tillämpning av koden torde således standardiseringsorganens aktivitet kunna utnyttjas såsom en integrerad del i vart och ett av ländema.

Vid accepterande av koden ingår i överenskommelsen en uppbyggnad av administrativa funktioner, bl. a. för det erforderiiga informationsutbytet med GATT-sekretaritet såsom centralt organ. Vi vill uttrycka förhopp­ningen att vid denna uppbyggnad redan befintliga organs administrativa resurser utnyttjas i den mån dessa visat sig fungera väl. De administrativa funktioner som erfordras för elsidan bör relativt lätt kunna anpassas till redan existerande system inom lEC, CEE och CENELEC, i vilka organ Statens Industriverk, SEMKO och SEK medverkar kontinuerligt.

De syften som anges i koden torde inte innebära något väsentligt nytt inom områden där standardiseringsverksamheten är starkt intemationellt inriktad, såsom fallet är på exempelvis elområdet. Redan nu gäller att

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  289

arbetet på elsidan är i närmast full utsträckning inriktat på internationell samverkan, och därtill kommer att samarbelel på regional nivå i den västeuropeiska kretsen (genom CENELEC) ivingar medlemsländema till stor restriktivitet vid utarbetande av nationella normer och bestämmelser genom s. k. Standstill Agreement.

Det notifikationsförfarande som beskrivs i avsnitt 2.5 torde vara av värde för informationsutbytet. Dock tyder erfarenheterna från molsvaran­de verksamhet inom EFTA och, för elsidan CENELEC, på atl detta ej kan utgöra ett remissinstilut i vanlig bemärkelse. Inget land synes vid exempel­vis föreskriftsändring, annat än i mindre väsentliga ärenden, kunna av­vakta remissyttranden från andra länder och därtill ta hänsyn till syn­punkter och önskemål inom den tänkta tidsperioden. Andra länders reak­tioner är emellertid av värde för att erforderliga åtgärder i syfte att ernå harmonisering mellan länderna skall kunna vidtas, dock mera sällan i samband med nolifikationsförfarandet, utan däremot genom det kontinuer­liga arbetet i standardiseringsorgan på intemationell nivå.

Det textavsnitt som avser regional verksamhet - det gäller såväl stan­dardiseringsverksamhet som certifiering - skulle kunna tolkas som om det i framtiden icke vore i linje med GATT-kodens text, eller i varje fall anda, att medverka i regionala organ för vilka medlemsskap ej är helt öppet. Sådan tolkning torde dock kunna betraktas såsom alltför slräng, då viss regional verksamhel anses vara ett steg på vägen till den globala täckning som klart ligger inom kodens syfte.

I avsnitt 13.3 framhålls vikten av att undvika onödigt dubbelarbete och som exempel anges verksamheten inom Codex Alimenlarius. Ett andra exempel skulle kunna hämlas från elsidan där de föreskriftsgivande par­terna inom ländema i stor utsträckning samarbetar inom det allparts-sammansatta standardiseringsorganet lEC, och med avseende på elsäker-heten CEE med dess certifieringssystem CB.

Svenska elektriska materialkontrollanslallen AB: Vi finner det vara ett utomordentligt viktigt uppdrag att ge en redogörelse för avtalets innebörd for vårt arbete och hur detsamma skall administreras. Tyvärr har liknande dokument, t. ex. de från ECE stannat i en trång krets medan de myndighe­ter som skulle leva efter dem saknat kännedom om dem.

Vi vill särskilt trycka på nödvändigheten att sprida kännedom och åstad­komma efterlevnad av artikel 2.7. Tyvärr är det många myndigheter som icke har klart för sig betydelsen av att formulera sina krav i explicit form, vilkel avsevärt försvårar för alla parter som skall leva efler dem, i synner­het för utländska företag som med sina produkter skall uppfylla dem.

GATT-koden är icke nägon lättillgänglig text och för dem som icke har arbetat med den är det svårt att vara klar över vilka krav som är bindande och vad som är rekommendationer. Det är angeläget att detta klargöres och att alla berörda parter i landet får klart för sig vad som förväntas just av dem. 19   Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   290

Sveriges industriförbund rn.fi.: I likhet med vad som gäller i andra länder finns i Sverige en rad nationella föreskrifter som inte överensstäm­mer med internationella normer. Detta kan innebära all krav utifrån kom­mer att ställas på en svensk anpassning lill internationella standards etc. Sådana krav bör enligt vår mening i möjligaste mån tillgodoses. Om så sker bör det bli lättare att från svensk sida få gehör för krav på ändringar i andra länders föreskrifter som är i krafl eller planeras om dessa inte överens­stämmer med intemationella normer. Om internationella standards och föreskrifier ännu inte finns men är under utarbetande i ell intemationellt organ bör man söka förhindra att nya nationella förskrifter utfärdas. Som exempel härpå kan nämnas det förslag till direktiv som EG-kommissionen utarbetat rörande provning och märkning av byggnadsmaterial.

Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening: En fråga som frän svensk sida kan ställas i sammanhanget är vilka konsekvenser svenska särbestäm­melser inom fordonsområdet kan fä - i synnerhet då de svenska bilavgasbestämmelsema F40-1974. Den pågående typbesiktningsutred­ningen har glädjande nog genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att undersö­ka möjligheten att i större utsträckning söka harmonisera trafiksäkerhets­verkets Bestämmelser om Fordon med de internationella regelsystemen (ECE/EG). Bilavgasbestämmelsema omfallas emellertid ej av della upp­drag.

Lundsorgunisutionen: LO ser positivt på att Internationella standards utformas för produkter av betydelse för konsumenters och arbetstagares hälsa och säkerhet. LO utgår dock från att de koder som behandlar tekniska handelshinder utformats så att gällande och framtida svenska bestämmelser instiftade för att skydda väsenlliga konsument- och arbets­miljöintressen inte hindras av beslämmelserna. 1 annat fall kan LO inte tillstyrka att Sverige biträder överenskommelserna på detta område.

9    Importlicensiering

Kommerskollegium: De svenska licensmyndighetema, jordbruksnämn­den och kommerskollegium, har granskat överenskommelsen och dess bestämmelser och därvid har framkommit att procedurreglerna i stort överensstämmer med dem som redan lillämpas i Sverige. Enligl vad kolle­giet inhämtat från Riksbanken uppfyller Sveriges valutabestämmelser ock­så de krav som ställs i överenskommelsen, varför, såvitt kollegiet kan bedöma, en svensk anslutning till överenskommelsen inte innebär att några ändringar i nu gällande lagar och förordningar behöver göras.

Grossistförbundet anför i sitt remissyttrande att koden är alltför urvatt­nad för att kunna bli av någon större betydelse. Ur svensk exportsynpukt hade det enligt kollegiet onekligen varit önskvärt med något mer uppstra­made regler i överenskommelsen. Detta gäller speciellt med tanke på de problem som ofta uppträder för svenska exportörer främst i u-länderna.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                            .;                                     291

Samtidigt bör det genom den flexibilitet som överenskommelsen erbjuder vara möjligt för flertalet GATT-länder all ansluta sig därtill.    ,

Överenskommelsen innebär att publikationer om licensbestämmelser skall sändas till GATT-sekretariatet. Det finns inget krav på att dessa publikationer skall översättas till något av GATT-språken. Ur exportsyn­punkt hade det varit en fördel med ett sådant krav för Sveriges del, men en sådan förpliktelse skulle samtidigt ha inneburit en ökad arbetsbelastning.

Jordbruksnämnden hyser vissa farhågor för den beslämmelse som stäl­ler krav på licensmyndigheterna att utfärda automatiska licenser inom maximalt tio dagar, vilket skulle kunna lolkas så alt licens i vissa fall måste slällas ul längl före det evenluella importtillfället. Några bestämmelser om giltighetstidens längd utöver att den skall vara skälig finns dock inte, varför kollegiet föruisätter att denna även i fortsättningen får bestämmas av licensmyndigheten.

Slutens jordbruksnämnd: Det kan konstateras att föreliggande överens­kommelse angående importUcensprocedurer är tämligen allmänt hållen och att lill den del nämndens verksamhet berörs en svensk anslutning inle lorde medföra några svårigheter. Nämnden vill dock kommentera följande två punkter.

AUmänna bestämmelser. Under punkt 4 föreskrivs att information om liksom ändringar av licensbestämmelser och vamlistor skall publiceras på ett sådant sätt att regeringar och handelsidkare snabbt kan få tillgång till dem. Kopior av nämnda publikationer skall dessutom tillsändas GATT-sekretariatet. Nämnden föratsälter att detta innebär att varulislor och kungörelser och licensbestämmelser i fortsättningen skall dllsändas GATT-sekretariatet på svenska. Om det emellertid fordras att dessa publi­kationer översätts tiU ett GATT-språk innebär detla givetvis ökad arbets­belastning for nämnden.

Automatisk licensgivning. Enligt punkterna 13 d och 13 e i överenskom­melsen skall ansökan om licens fä lämnas till berörd licensmyndighet vilken arbetsdag som helst innan varan tuUklarerats. Sådan ansökan skall beviljas omedelbart vid mottagandet eller efter maximall 10 arbetsdagar. Detta kan tolkas på sädani sätt att licens i vissa fall måste slällas ut långt före det eventuella importliUfället. Nämnden utgår dock ifrån att licensens giltighetstid även i fortsättningen kan avgöras av licensmyndigheten.

Sveriges industriförbund m.fi.': De nya reglerna syftar till att undanröja onödig byråkrati och ge insyn i tillämpningen av ländemas licensierings-system. Den för svensk del viktigaste överenskommelsen i frågan om licensiering gäller s. k. automatisk licensgivning, d. v. s. licenser som utfär­das för att övervaka och följa importen men utan att begränsa den. För svensk del gäller också här att se till att ländema verkligen följer överens­kommelsen och alt de inte - som hittills i åtskilliga fall kunnat konstateras — försvårar eller försenar importen genom administrativt krångel i sam­band med utfärdandet av övervakningslicenser.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   292

10    Flygindustri

KommerskoUegium: Överenskommelsen har framför allt sin betydelse genom den tullfrihet på bunden basis som fr.o.m. den 1 januari 1980 kommer att gälla för civila flygplan och delar därtill i de länder som ansluter sig till överenskommelsen. Beträffande de eventuella konsekven­sema för svensk tullagstiftning får hänvisas till yttrande från generaltull­styrelsen. Övriga remissinstanser har ej haft något att anföra med anled­ning av överenskommelsen. Kollegiet får för egen del inskränka sig Ull den kommentaren att resultatet av överenskommelsen bör beaktas vid en aUmän värdering av de tullmedgivanden som MTN resulterat i av betydel­se för svensk export.

De avsnitt i överenskommelsen som rör förpliktelsema på det icke lariffära området är föga subsianlieUa och beslår huvudsakligen av hänvis­ningar till gällande GATT-regler och de överenskommelser som i MTN träffats på vissa icke-tariffära områden såsom subventioner, slallig upp­handling och tekniska handelshinder.

Generaltullstyrelsen: Beträffande Agreement on Trade in Civil Aircraft prepared by a number of delegations, kan för Sveriges del konstateras att förslaget, som avser tullfrihet för civil luftfart, i allt väsentligt täckes dels av redan tullfria rabriker i den svenska tuUtaxan, dels av föreskrifter i tullförordningen (1973:979, 8§ första stycket, punkt 7 och 17-22 §§) och därtill knutna författningar. Den del av det svenska systemet som grandas på tullförordningen synes motsvara ett "end-use system" enligt punkt 2.2 i avtalet. Det finns därför ingen anledning att ändra systemet. Därmed kan också konstateras att någon ny svensk lagstiftning icke är erforderlig och att icke heller någon väsentligt ökad belastning på det svenska tullverket kan bli följden av avtalet. Den beskrivning av det svenska systemet som skall göras enligt sista meningen i punkt 2.2 bör anslå lill dess avtalet har antagits.

11    Ändringar i och tiUägg till GATT:s regelverk

Kommerskollegium: KoUegiet har svårt att göra någon samlad värdering av resultatet i "framework"-gmppen med hänsyn till att de olika textema så kraftigl skiljer sig från varandra när det gäller såväl inriktning som innehåll. Som kollegiet tidigare framhållit för departementet hade arbetet i gmppen sannolikt vunnit på en prioritering till förmån för de frågor, där det bland såväl i-länder som u-länder redan från böijan fanns en viss lyhördhet för behovet att få till stånd vissa ändringar och/eller förbättringar av gällande GATT-regler i någon form. Exempel på två sådana områden är åtgärder till skydd för betalningsbalansen och reglema i GATT rörande

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                 293

biläggande av tvister. Texterna på dessa områden (punkt 2 (a) respektive punkl 3 i dokument MTN/FR/6) är ur såväl saklig som formell synpunkt mer fullödiga än resultatet på övriga områden.

U-ländema (med Brasilien som tongivande talesman) har sett arbetet i grappen som etl tillfälle atl revidera GATT-avtalet då man ansett att handeln mellan i- och u-länder inte kan styras av regler som innehåller samma rättigheter och skyldigheter för i-länder som för u-länder. Tidigare diskussioner i olika fora inom och utanför GATT och som kan sägas bekräftas av diskussionema i "framework"-grappen visar enligt kollegiet att de problem som u-länderna gett uttryck för på flera punkter inte så mycket bottnar i en brist i GATT-reglerna som sådana utan snarare i en brislande tillämpning av dessa.

1 det följande lämnas mer specifika synpunkter på de enskilda texiav-snill som förberetts av "framework"-gruppen.

"Differential and more favourable treatment, reciprocity and fuller partici­pation of developing countries"

Som framgår av rubriken sönderfaller denna text egentligen i två delar. Den första delen (para 1-4) avser den s. k. enabling clause, enligt vilken differentierad och mer förmånlig (dvs. preferentiell) behandling utan hinder av bestämmelsema i GATT:s artikel I kan beviljas u-länder.

Klausulen innebär att det genereUa tullpreferensystemet (GSP) fram­deles ges en legal bas i GATT till skillnad frän den tidsbegränsade "waiver" för GSP som gäller fram tiU juni 1981. Klausulen påverkar emellertid ej GSP:s autonoma och icke-bindande karaktär eUer givarlän-demas möjligheter att när som helst upphöra att bevilja sådan preferensbe­handling.

Kollegiet ser det som positivt att den särbehandling som kan bli aktueH på det icke-tariffära området genom paragraf 2(b) begränsas till de koder och överenskommelser som multilateralt förhandlats fram i GATT-sam­manhang. Det är för övrigt oklart om dessa koder säsom de nu är utfor­made i nägot hänseende verkligen strider mot artikel I och således i praktiken täcks av "enabling clause".

Som tidigare framhållits för departementet hade koUegiet helst sett att paragraf 2(c) som behandlar inter-u-landsarrangemang på tuU- och NTM-området helt hade utgått. Genom detta stadgande "legaliseras" bl. a. avtal som tripartitavtalet, Bangkok-avtalet och preferensarrangemanget mellan ASEAN-ländema vilka i sin nuvarande utformning är ytterst ofullständiga såväl vad gäller varatäckning som beträffande storleken på tullsänkningar. En annan brist är att någon klar gränsdragning ej gjorts mellan denna punkt och bestämmelsema i GATT:s artikel XXIV angående tuUunioner och frihandelsområden.

Beträffande paragraf 2(d) om MUL anser kollegiet fortfarande att det bl.a. ur prejudikalssynpunkt är tveksamt att i GATT-sammanhang knyta

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   294

särbehandling permanent till en särskild kategori av länder, vilken dessut­om avgränsats enligt kriterier som utformats i ett annat forum och för andra syften är renl handelspolitiska.

De bestämmelser som intagits i nämnda "enabling clause" och i vissa av MTN-överenskommelserna på det icke-lariffära området om särskild och mer förmånlig (eller differentierad) behandling av u-ländema innebär for­mellt en ändring av artikel I i GATT, vilket enligt artikel XXX torde kräva ett godkännande av GATT;s avtalsslulande parter (CP:s) med 2/3 majori­tet.

En annan aspekt som bör uppmärksammas är att u-ländema genom de olika texter som framförhandlats i MTN getts en prefererad stäUning i olika avseenden i förhållande till övriga länder utan all man samtidigt försökt att definiera vad som skaU förstås med begreppet u-länder. Någon aUmänt fastställd u-landsdefinition, varom talas i LO:s skrivelse, finns heller inte. Detta definitionsproblem har hittills ej behövt ställas på sin spels i GATT-sammanhang. Det s. k. u-landskapitlet, del IV, gäller visser­ligen de avtalsslutande parter som är "less developed" men utan att detta implicerar någon särbehandling i strid med GATT:s artikel I. Bestämmel­sema i artikel XVIII om statlig hjälp till ekonomisk utveckling är vidare tillämpliga på en grupp av länder, vilken genom en särskild definifion kan inbegripa även länder som ej i traditionell mening är att betrakta som u-länder. Konkret gäller problemel vilka länder som skall komma i åtnjutan­de av den särbehandling som nu föraises på de olika MTN-områdena och framför allt hur denna över tiden skall trappas av eller avvecklas (s. k. phasing out) för länder som ej längre kan beiraktas som u-länder.

KoUegiet delar LO:s uppfattning att Sverige bör verka för atl de spe­ciella förmåner som tillerkänts u-länderna anpassas så att de fortsättnings­vis endasi tillerkänns u-länder för vilka en sådan särbehandling är sakligt motiverad. I flera av överenskommelsema på del icke-tariffära området torde denna princip kunna tiUämpas på ett relativt enkelt sätt genom att de länder som ansluter sig fömtsätts omfattas av samtliga förpliktelser i respektive kod. Särbehandlingen beviljas i dessa fall endast under begrän­sad tid efter prövning multilateralt och efter begäran av det land/de länder som önskar komma i åtnjutande härav. Det åligger således berörda u-land all själv styrka att man uppfyller vissa krav som motiverar den eftersträ­vade särbehandlingen. Problemet att tillämpa denna s.k. negativa "gra-duation"-princip gör sig dock och har redan gjort sig gällande i fråga om de tullförmåner som beviljas u-ländema enligt GSP. I OECD har bl.a. på svenskt initiativ startats diskussioner om på vilket sätt en "phasing out" av erbjudna förmåner bör ta sig uttryck, på produktbasis eller länderbasis. Som kollegiet tidigare framhållit synes den senare metoden ur både saklig och rättvisesynpunkt mer lämpad.

1 ett tidigt skede i "framework"-grappens överläggningar försökte bl. a. de nordiska länderna få in en passus i "enabling clause" av innebörd att

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   295

den särbehandling som i-länderna beviljar och kan komma atl bevilja u-länderna på olika områden endast skall vara i kraft så länge den kan anses motiverad med hänsyn till de enskilda u-ländernas ekonomiska, finansiella och handelsmässiga situation, dvs, i princip samma tanke som finns reflek­terad i GATT:s artikel XXXVI:8 när det gäller u-ländernas möjligheler all lämna motprestationer i samband med handelsförhandlingar. Kollegiet anser del beklagligt att det ej gått atl nä enighel om en sädan formulering, vilken i GSP-sammanhang skulle inneburit etl slarkare stöd för en "phas­ing out" på länderbasis än den nu ytterligt vaga formuleringen i paragraf (c). Ett annat problem är att del av främsl politiska skäl torde bli mycket svårt för Sverige att på egen hand företa en sådan "graduering". Kollegiet anser därför alt Sverige i lämpliga fora (OECD och i GATT, främst handels- och utvecklingskommiltén) snarasl bör la upp detta frågekomplex med sikte på att internationellt få till stånd vissa kriterier och normer för en sådan "phasing out" som stöd för enskilda länders handlande. Detta torde dessutom vara en förutsättning för all åtgärder innebärande särbehandling på handelsområdet verkligen skall bli effektiva och politiskt accepteras i de länder som beviljar sådan behandling.

Den andra delen i texten avser frågan om u-ländemas möjligheter att lämna motprestationer i handelsförhandlingar samt mer allmänt om dessa länders ökade deltagande i GATT:s rättigheter och förpliktelser (s.k. "phasing in"). Avsnittet är mycket allmänt hållet och innebär i sak ingen egentlig förändring i förhållande till gällande bestämmelser i GATT.

I paragraf 9 i texten fömtses multilateral granskning av de frågor som tagits upp i tidigare paragrafer. Som kollegiet tidigare framhåUit ter det sig naturiigt att GATT;s handels- och utvecklingskommitté (CTD) liksom hittills fär bli det organ som tar sig an dessa frågor. Genom de texter som tagits fram under punkt 1 och 4 i "framework"-gmppens arbetsprogram bör kommande granskningar i CTD inte bara som hittills beröra de utveck­lade ländemas förpliktelser och åtaganden mot u-ländema utan även de senare ländemas skyldigheter att med ökad utvecklingsgrad leva upp till GATT-stadgans bestämmelser, något som principiellt är myckel betydel­sefuUt.

"Draft declaration on trade measures taken for balance-of-paymenis pur­poses"

Till största delen regleras i detta utkast närmare proceduren för behand­lingen i GATT av handelsålgärder som vidtas av betalningsbalansskäl (BOP-åtgärder). I ett tidigt skede i förhandlingarna om detta avsnitt i "framework"-gmppen försökte USA uppnå ett uttryckligt godkännande av att även andra åtgärder än de kvantitativa restriktioner som föreskrivs enligt artikel XII och XVllLB skuUe få tillåtas i betalningsbalanskriser. Detta motsatte sig främst EG och resultatet har blivit en som kollegiet ser det rimlig kompromiss, enligt vilken gällande procedurer i GATT för

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                  296

granskning av BOP-åtgärder skall tillämpas pä alla former av åtgärder, dvs. även importavgifter, importdepositionssystem och andra s.k. sofistike­rade åtgärder, ulan alt detla prejudicerar frågan om de senares eventuella GATT-förenlighet.

Dock anser kollegiet alt formuleringen i paragraf Ka) i deklarationsut­kastet är mindre lyckad. Det heter där att de avtalsslulande parterna vid tillämpningen av restriktiva importåtgärder bl.a. skall ge företräde åt den ålgärd som innebär minsla avbräck för handeln. Hur detta stadgande kommer atl lillämpas är osäkert. I vissa amerikanska kommentarer med anledning av MTN har man pekat på att delta avsnitt indirekt förordar importavgifter framför kvantitativa begränsningar. Sådant förord ges för övrigl i USA:s "Trade Act of 1974". Kollegiets uppfattning, som tidigare redovisats, är atl i ett sådanl allvarligt läge som en betalningsbalanskris utgör, måsle det primära vara att vidta åtgärder som på kortast möjliga tid är ägnade att återställa balansen även om detta temporärt skulle innebära ett avbräck för det normala handelsutbytet.

"Safeguard action for development purposes"

Denna text utgör en tolkning och bearbetning av vissa bestämmelser i GATT:s artikel XVIILA och C när det gäller möjlighetema för vissa länder (företrädesvis u-länder) att vidta skyddsåtgärder för att främja sin ekonomiska utveckling.

Som kollegiet tidigare påpekal har nuvarande bestämmelser, vilka för övrigt ändrades i samband med 1955 års revisionskonferens i GATT, knappast alls utnyttjats. Enligt kollegiet hade det varit lämpligt om man i "framework"-gruppen försökt reda ut orsakerna till att dessa regler ej utnyttjats. Renl allmänl är u-ländemas möjligheter att skydda sin in­hemska industri mycket viltgående enligt GATT-avtalel. De ändringar av artikel XVIII som fömtses i texten och som bla innebär att man tiUåter avsteg från vissa av de i denna artikel nedlagda procedurbestämmelsema då u-ländema önskar bryta ingångna förpliktelser synes i ljuset härav sakligt sett ej motiverade. Enligt kollegiet går den föreslagna texten sfick i stäv mot strävandena att skapa föratsättningar så att u-ländema bättre kan inlegreras och delta mer aktivt i världshandelssystemet samt gradvis åta sig ökade förpliktelser i GATT.

"Draft understanding regarding notification, consultation, dispute settle­ment and surveillance"

Denna text utgör i huvudsak en kodifiering av den praxis som under årens lopp utvecklat sig när det gäller tillämpningen av bestämmelsema i GATT:s artiklar XXII och XXIII om biläggande av tvister på handelsom­rådet. Utkastet till överenskommelse, som till vissa delar bildat mönster för motsvarande avsnitt i vissa överenskommelser i MTN på det icke-

 

Prop. 1979/80:24   Del A                                                                                  297

tariffära området, innebär således ingel egenlligen nyll. Följande punkter bör dock noteras:

I paragraf 3 åtar sig de avtalsslutande parterna att så långt möjligt notifiera CP:s om åtgärder på handelsområdet med relevans för GATT:s verksamhet under förutsättning att en sådan notifikation i sig själv ej prejudicerar frågan om dessa åtgärder är förenliga med GATT. Formule­ringen är vag och försiklig men kan ändå sägas innebära en ökad moralisk förpliktelse för GATT:s medlemsländer att informera varandra om vid­tagna ätgärder på handelsområdet.

1 paragraf 24 talas om att CP:s är överens om att företa en regelbunden och systematisk översyn av utvecklingen i handelssystemet. GATT-sekre­tariatet har föreslagil att CP:s upprättar en arbelsgrupp som skulle få till uppgift all bl, a. sludera hur en sådan översyn lämpligast borde genomfö­ras. Arbetsgruppen skulle även få till uppgift att i ljuset av bl.a. paragraf 3 ovan se över gällande notifikationsbeslämmelser i GATT. En sådan ar­betsgrupp förefaller kollegiet väl motiverad.

"Understanding regarding expori restrictions and charges"

På grund av stora motsättningar mellan de i MTN deltagande länderna, inte minsl mellan olika i-länder, kunde ingen överenskommelse nås om ens en proceduren uppslramning av GATT:s regler rörande olika former av exporlkonlrollålgärder. Kollegiet anser detta högsl beklagligt. Det enda parlerna enals om är att i en nära framtid åter granska dessa GATT-regler. I detla syfte anmodas CP:s i GATT atl la itu med bl. a. denna uppgift efter MTN som en fråga av hög prioritet.

GATT-sekretariatet har även på denna punkt föreslagit att CP:s upprät­tar en arbetsgrupp som skulle få till uppgift att genomföra denna fömyade granskning och lämna försiag om hur dessa problem borde lösas. Arbels­gruppen skulle lämna en rapport härom vid CP:s 36:e session i slutet av 1980. Kollegiet anser atl detta förslag, när det blir aktuelll att ta definitiv slällning lill det, bör stödjas från svensk sida.

Landsorganisuiionen: I framework-gruppens texter samt i övriga över­enskommelser på det icke-tariffära området tillerkänns u-länderna speciell och förmånligare behandling. För det stora flertalet u-länders vidkom­mande kan detta vara väl motiverat.

För det fätal u-länder som under l%0- och 70-talen - ofta genom utländska direktinvesteringar - kraftigt ökat sin industrivamexport och vars konkurrenskraft inom många produktområden är jämförbar eller överlägsen den i många industriländer, är denna förmånliga särbehandling inte motiverad. Enligt LO bör Sverige aktivt verka för en strikt tillämpning av de bestämmelser som finns rörande avveckling av preferensbehandling­en i takt med att ländernas utvecklingsnivå höjs. Vidare bör Sverige

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                             298

fortlöpande revidera den i handelssammanhang tillämpade u-landsdefini-tionen. Det vore orimligt att länder som Hongkong och Singapore räk­nades som u-länder samtidigt som Portugal och Turkiet med lägre BNP/capita räknades till i-landsgruppen.

I många av de mer utvecklade u-länderna erhåller förelagen direkta exportsubventioner inte minst i samband med lokalisering till exportfri-zoner. Sverige bör bevaka att information enligt överenskommelsens be­stämmelser lämnas över dessa exportsubventioner och atl i fall av mark­nadsstöming på den svenska marknaden till följd av dessa aktualisera frågan om handelspolitiska motåtgärder.

Även vad gäller övriga koders tillämpning bör Sverige verka för att de specieUa förmåner som tillerkänts u-länderna anpassas så att de fortsätt­ningsvis enbart tillerkänns de u-länder för vilka en sådan särbehandling är sakligt motiverad.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

299

Bilugu 4

1 de multilaterala handelsförhandlingarna nytillkomna eller ändrade svenska tullmedgivanden inom GATT

Anm. Tullsats markerad med aslerisk (*) har satts i kraft den 1 januari 1977.

Tull­taxe­nummer

Varu­nummer

Varuslag

Bastull-satser i förhandl.

Gällande tull­satser

Överens­komna med­givanden

 

1

03.01 06.01

06.03 07.01

07.04

08.07

09.01

10.05 16.05

18.03

950 009

ur 005

301 302 303 ur 853

001

ur 200

301

ur 900

100 200,300

ur 009

120 191

ur 299 ur 299 000

3

Fisk, färsk Oevande eller död), kyld eller fryst:

akvariefisk   ..................................................

Lökar,  stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila, under tillväxt eller i blomning: ej planterade, utan blommor eller blomknop­par, andra än gladiolus och liljekonvalje

.......................................................... 100 kg

Avskurna blommor och blomknoppar av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat pryd­nadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eUer på annat sätt preparerade: friska gladiolus under tiden 1 oktober-30 april

........................................................... 100 kg

Köksväxter, färska eller kylda: vitlök:

undertiden 1 juli-31 december .... 100 kg under tiden 1 januari-29 februari   .. 100 kg

under tiden 1 mars-30 juni................ 100 kg

isbergssallad under tiden 1 mars-30 april

och 1-31 december  ......................... 100 kg

Torkade, dehydratiserade eller evaporerade köksväxter, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men ej vidare beredda:

vitlök .................................................. 100 kg

Stenfrukter, färska:
aprikoser under tiden I maj - 31 januari 100 kg
persikor under tiden 1 juli- 15 oklober 100 kg
andra stenfrukter än körsbär, aprikoser, persi­
kor och plommon under liden I maj-31 janua­
ri .......................................................... 100 kg

Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor av kaffe; kaffesurrogal innehållande kaffe, oavsett mängden;

orostat kaffe ........................................ 100 kg

rostat kaffe; kaffesurrogat innehållande kaffe

........................................................... 100 kg

Majs:

majs fbr popcorn i delaljhandelsförpackningar Kräftdjur och blöidjur, beredda eller konserver­ade; i hermetiskt slulna kärl:

krabbor  .......................................... 100 kg'

hummer........................................... 100 kg'

på annat sätl beredda eller konserverade:

krabbor  .......................................... 100 kg'

hummer........................................... 100 kg'

kakaomassa (i bulk eller block), även avfel-
tad  ..................................................  100 kg

fri

25: —

300:

20: 15: fri

40:

25:

10: 10:

10:

20: 25: fri

40: 40;

40: 40:

10:

fri

25:

300:

20: 15: fri

40:

25: —

fri 10: —

fri

fri fri fri

40: 40:

40: 40:

fri

fri

fri

fri

fri fri fri

fri

fri

fri fri

fri

fri* fri* fri

35: 35:

35: 35:

fri*

' Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilkel varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

300

 

fri fri

100:

20.02

20.06

20.07

21.07

22.05

22.06

22.09

500

 

ur

200

ur

200

 

300

 

400

ur

500

ur

500

ur

600

ur

600

 

809

900

ur 801 ur 801 ur 801

602 603 608

903 ur  905

100

300 400

500 600

101 901

105 905

Köksväxter beredda eller konserverade pä annat sätt än med ättika eller ättiksyra:

sparris   ..............................................  100 kg'

Frukter, beredda eller konserverade på annal sätt, med eller ulan tillsats av socker eller sprit:

ananas pulp ........................................ 100 kg'

ananas, ej i form av pulp   .................. 100 kg'

citrusfrukter   ..................................... 100 kg'

päron   ...............................................  100 kg'

aprikospulp ......................................... 100 kg'

aprikoser, ej i form av pulp   ............... 100 kg'

persikopulp ........................................ 100 kg'

persikor, ej i form av pulp   ................ 100 kg'

andra frukter....................................... 100 kg'

blandade frukter (fruktsallad)   ............ 100 kg'

Fruktsaft (inbegripet druvmust) och köksväxt­saft, även med tillsats av socker men ojäst och ej innehållande sprit: saft av passionsfrukl, mango eller guava: osockrad, på kärl vägande brutto:

över 3 kg .................................... 100 kg

3 kg eller därunder   ..................... 100 kg'

sockrad   ......................................... 100 kg'

saft av ananas: osockrad, på kärl vägande bmtto:

över 3 kg ............. 100 kg

3 kg eller därunder   ..................... 100 kg'

sockrad  .......................................... 100 kg'

Livsmedelsberedningar, ej annorstädes nämnda
eller inbegripna:
majskolvar och majskorn i detaljhandelsför­
packningar   ........................................................

vegetabiliska proteinkoncentrat, även textur-

erade, i detaljhandelsförpackningar  .................

Vin av färska druvor; druvmust vars jäsning av­brutits genom tillsals av alkohol:

musserande  ............................................ 100 I

ej musserande, med en alkoholhalt: ej överstigande 15 volumprocent:

på käri rymmande högst 10 liter   ....... 100 I

på andra kärl ....................................... 100 I

överstigande 15 volymprocent:

på kärl rymmande högst 10 liter   ....... 100 I

på andra kärl....................................... 100 I

Vermut och annal vin av färska druvor, smaksatt med aromatiska extrakter: med en alkoholhalt ej överstigande 15 volym­procent:

på käri rymmande högst 10 liter   ....... 1001

på andra käri....................................... 100 I

med en alkoholhall överstigande 15 volympro­cent:

på käri rymmande högsl 10 liter   ....... 1001

på andra kärl........................................ 100 I

Spril (elanol, eiylalkohol), ej hänförlig lill nr 22.08; likör och andra spritdrycker; sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s.k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker;

65: —

50

50

10: — 12:50 30: —

10

50

12: 30

fri fri

100: —

25: — 10: —

67: 50 50: —

25: — 10: —

67:50 50: —

fri

65: —

 

fri

fri*

fri

fri*

15: —

5:

15: —

5:

12:50

5:

12:50

5:

12:50

5:

12:50

5;

15: —

5:

12:50

fri

fri fri fri

fri* fri* fri*

10: — 12:50 30: —

fri fri fri

fri fri

40: —

15:

7;

40; 30:

25: — 10: —

67: 50 50: —

15;

7:

25: — 10: —

40: 30:

67:50 50: —

' Tullen beräknas efler varomas vikt inkl. sådanl förefmtligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

301

1

(22.09)

410 490

25.08 27.11

610 690

009

ur   100, ur 300

28.01 28.04

28.06

28.08 28.10

28.13

ur   100,200, ur  300

200

300 800 200,300

100,200

001

 

28.14

200

100, 500-903, ur 909 001-009

28.15

28.16 28.17

200 100,900

28.28

110 120-130

28.29

301

28.31

901-909

28.32

100, 302, 309

28.36

900

28.38

001

Whisky:

på käd rymmande högsl 10 liter   ....... 100 I

på andra kärl........................................ 100 I

Brännvin, okryddat eller kryddat; vodka:

på kärl rymmande högst 10 liter   ...... 100 I

på andra kärl...................................... I (K) I

Krita:

målen eller slammad  .....................................

Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten:

kemiskt rent propån   ....................................

andra  .................................................  100 kg

Halogener (fluor, klor, brom och jod):

klor ...............................................................

Hydrogen (väte), ädelgaser och andra icke-me­taller:

oxygen (syre)   ..............................................

kisel ........    ........................    ............ 100 kg

Hydrogenklorid   (klorväte)   och   saltsyra   samt

klorsvavelsyra   .................................................

Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra) ............

Fosforpentoxid och fosforsyror (meta-, orto- och pyro-):

fosforpentoxid; meta- och pyrofosforsyra .... Andra oorganiska syror och oxygenföreningar av icke-metaller (med undanlag av vatten):

svaveldioxid och svavellrioxid   .....................

andra än svaveldioxid, svavellrioxid, arsenik-

trioxid, arsenikpentoxid och arseniksyra ....
Halogenider, oxidhalogenider och andra halo­
genföreningar av icke-metaller   ........................

Sulfider av icke-melaller; fosfortrisulfid:

koldisulfid (kolsvavla).....................................

Ammoniak, valtenfri eller i vallenlösning .........

Natriumhydroxid (kaustik soda); kaliumhy­droxid (kaustikt kali); natrium- och kaliumper­oxid:

natriumhydroxid i fast form ...........................

andra slag........................................................

Hydrazin och hydroxylamin samt deras oorgan-isl

hydrazin och oorganiska saker därav   ............

Fluorider; fluorosilikater, fluoroborater och and­ra fluorkomplexa saller:

andra än fluorider   .........................................

Hypokloriter; kommersiellt kalciumhypokloril; kloriier; hypobromiter:

andra än kalciumhypokloril och klorkalk saml

hypobromiter  ...............................................

Klorater och perklorater; bromater och perbro­mater; jodater och peoodater:

perklorater   ..................................................

Ditioniter (hydrosulfiler), inbegripet ditioniter stabiliserade med organiska ämnen; sulfoxylaier:

natriumformaldehydsulfoxylai   .....................

Sulfater (inbegripet alunarter) och peroxisulfater (persulfater):

67: 50 17:50=

67: .50 17:50

2,5%

\\%

2:50

5,5%

8% 6: —

4% 4%

4,5%

4%

9%

9%

4,5% 11%

9% 4,5%

5%

9%

9%

4%

67:50 17:50'

67:50 17: 50=

2,5%

2:50

per

100 kg

2:50

5,5%

8%;

6: —

4% 4%

4,5%

4%

fri; 9%

fri; 9%

4,5% 11%

5% 4,5%

5%

fri

9%

9%

4%

40: — 15:—2

40: — 15:—'

per 100 kg

2: —

4,1%

5,3%. 5: —

3,2% 3,2 %■

4%

3,2%

5,8%

5,8%

3,5% 9%

5,8% 3,5%

3,8%

3,8%

5,8%

5,8%

3,2%

' Tullen beräknas efter en alkoholhalt av 50 volymprocent vid 15° C.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

302

 

4,5% 4% 9%

4,5%

9%

4%

4,5%

9%

1,5%

11%

(28.38)

28.39 28.40

28.42

28.45 28.46 28.48

28.49 28.50

28.51

28.52

28.54

28.55 28.56

28.57

29.01

29.02

400

650, 904, 905

901,ur 909

241,242, ur  249,290,

300,409, ur  900

100 100-900

201

ur  000

001 000

000

001,009

000

000

200 000

400-530 ur  303

120-302, 309,

560-901, 909

140, 160

170 501, 509

aluminiumsulfat   ............................................

jäm (II) sulfat (ferro-sulfat); koppar (II) sulfat;
kaliumaluminiumsulfat (kalialun)   ..................

Nitriter och nitrater:
nitriter  ...........................................................

Fosfiter, hypofosfiter och fosfater;
ammonium-, natrium- och kaliumfosfater samt
kalciumfosfater andra än kalciumhydrogenfos­
fat (dikalciumfosfat)   .....................................

Karbonater och  peroxikarbonater (perkarbon­
ater); kommersielll ammoniumkarbonat innehål­
lande ammoniumkarbamat:
ammoniumkarbonat,  även   innehållande am­
moniumkarbamat ................................................

Silikater; kommersiella natrium- och kaliumsili­
kater ..................................................................

Borater och perboraler:

nairiumperborat...............................................

Andra saller (inbegripet peroxisalter) av oorga­niska syror med undantag av azider:

andra än arseniter och arsenaler........................

Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla metaller; saller och andra oorganiska eller orga­niska föreningar av ädla metaller, inbegripet al­buminater, proteinater, lannater och liknande föreningar, även om de ej är kemiskt definierade:

silvemitrat.......................................................

Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper; andra radioaktiva kemiska grundämnen och ra­dioaktiva isotoper; oorganiska och organiska för­eningar av ifrågavarande grundämnen eller iso­toper, även om de ej är kemiskt definierade; lege­ringar, dispersioner och kermeler, innehållande dessa grundämnen, isotoper eller föreningar ... Isotoper saml oorganiska och organiska för­eningar därav, även om de ej är kemiskt definie­rade, andra än isotoper och föreningar hänförliga

till nr 28.50   ......................................................

Oorganiska och organiska föreningar av torium, av uran utarmat på U 235, av sällsynta jordarts­metaller eller av yttrium eller skandium, även

blandade med varandra   ......................................

Hydrogenperoxid (väteperoxid), inbegripet hyd­
rogenperoxid i fast form......................................

Fosfider, även icke kemiskt definierade   ............

Karbider, även icke kemiskt definierade:

kalciumkarbid .................................................

Hydrider, niirider, azider, silicider och borider,

även icke kemiskt definierade .............................

Kolväten:

bensen, loluen, xylen och cyklohexan..............

andra isomerer av dodecen än 1-dodecen ....
andra kolväten är bensen, toluen, xylen, cyk­
lohexan, nonen, dodecen, cymen (cymol), naf-
lalen (naftalin), tetrahydronaftalen och deka­
hydronaftalen (dekalin), antracen och fenan­
tren .................................................................

Halogenderival av kolväten:
trikloretylen och tetrakloretylen (perklorety­
len)  ..................... ,.........................................

vinylklorid (monoklorefen)   ...........................

halogenderivat av cykliska kolväten   ..............


4,5% 4% fri

fri; 4,5%

9%

fri;4%

4,5%

fri

fri

fri

9%

fri

9%

fri

9%

5%

9%

 

9% 9%

1 fri

8%

 

5%

fri

ri 11%

fri fri

fri; 11%

12% 11% 11%

12% fri 11%

3,5% 3,2% 5,8%

3,5%

5,8% 3,2% 3,5%

fri

1,4%

fri

fri

fri

5,8% fri

5%

fri

fri fri

6,5%

11%

9%

6,5%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

303

 

 

1

2

3

4

5

6

29.03

 

Sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av kolväten:

 

 

 

 

100

sulfoderivat .......................................................

12%

12%

6,9%

 

901-909

nitro- och nitrosoderivat ..................................

12%

12%.

9%

29.04

201,401

Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro-

och nitrosoderivat därav: propanol (propylalkohol) och pentanol (amyl-alkohol). avsedda alt användas uteslutande för tillverkning  av   natrium-   eller  kaliumxanto-

 

 

 

 

 

genat   ..............................................................

9%

fri

5,8%

 

100. 209,

409

701,709,

metanol, annan propanol och annan pentanol

11%

11%

9%

 

andra än  propanol,  pentanol,  melanol,  bu-

 

 

 

 

900

tanol, oktanol och flervärda alkoholer...............

11%

11%

6,5%

29.05

901

Cykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nilro-och nitrosoderivat därav: cyklohexanol. melylcyklohexanol och dime-

 

 

 

 

 

tylcyklohexanol  ..............................................

fri

fri

fri

 

909

andra  än  cyklohexanol,   melylcyklohexanol.

 

 

 

 

 

dimetylcyklohexanol och mentol   ...................

11%

11%

6,5%

29.06

100, 809

Fenoler och fenolalkoholer: andra än  kresol,  xylenol,  butylfenol.  amyl­fenol, naflol, resorcinol, hydrokinon och pyro-

 

 

 

 

 

gallol samt saller därav ......................................

11%

fri; 11%

6,5%

29.07

100,500

Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av fen-

 

 

 

 

 

oler eller fenolalkoholer  .....................................

11%

11%

6,5%

29.08

110-900

Etrar, eieralkoholer, eterfenoler, eteralkoholfen­oler, alkoholperoxider och eterperoxider saml

 

 

 

 

 

halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav .

11%

,11%

9%

29.09

100-909

Epoxider,   epoxialkoholer,    epoxifenoler   och epoxietrar med tre eller fyra atomer i ringen samt

 

 

 

 

 

halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav .

11%

11%

6,5%

29.10

000

Acetaler, hemiacetaler och andra föreningar med acelalfunktion jämle annan enkel eller samman­satt oxygenfunktion samt halogen-, sulfo-, nitro-

 

 

 

 

 

och nitrosoderivat därav    ...................................

9%

9%

5,8%

29.11

100-903

Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehydetrar, al-dehydfenoler och andra föreningar med aldehyd­funktion jämte annan enkel  eller sammansatt oxygenfunktion;  cykliska  polymerer av  alde­hyder; paraformaldehyd: formaldehyd, trioximetylen, paraformaldehyd, acelaldehyd, paraldehyd, butyraldehyd, akryl-

 

 

 

 

 

aldehyd, krotonaldehyd och aldol   ....................

11%

11%

9%

 

904

vanillin och etylvanillin   ..................................

11%

11%

6,5%

 

909

andra   ..............................................................

9%

9%

5,8%

29.12

000

Halogen-, sulfo-, nitro- och  nitrosoderivat av

 

 

 

 

 

produkler hänföriiga till nr 29.11    .....................

12%

12%.

6,9%

29.13

 

Keloner, keionalkoholer, kelonfenoler, ketonal-dehyder, kinoner, kinonalkoholer, kinonfenoler, kinonaldehyder saml andra föreningar med ke­ton- eller kinonfunktion jämte annan enkel eller sammansall oxygenfunktion ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

 

 

 

 

100,200

aceton och metyleiylketon ...............................

12%

12%

6,9%

 

901

cyklohexanon och metylcyklohexanon   ..........

fri

fri

fri

 

909

andra än aceton, metyleiylketon, cyklohexa-

 

 

 

 

 

non, metylcyklohexanon och kamfer................

9%

9%

5,8%

29.14

251,

Enbasiska karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror samt ha­logen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav: blyacetater, bensoesyra, natriumbensoal och

 

 

 

 

801-803

andra sälter av bensoesyra..................................

fri

fri

fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

304

1

(29.14)

29.15

29.16

29.19

29.21

29.22

29.23

29.24 29.25 29.26

29.27 29.28 29.29

29.30

29.31

29.33

102-104, 259,

400-709, 809-909

120

112, 132,

ur   141, 142,

803, 804

809

001 009

001

009 001

002-009

100,909 100.900 000

901 902,909

100,900

000

000

001 002,009

002 009

000

andra än ättiksyra, estrar av ättiksyra, blyace­
tat, bensoesyra, natriumbensoal och andra
saller av bensoesyra   ......................................

Flerbasiska karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror samt ha­logen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

maleinsyraanhydrid .........................................

Karboxylsyror med alkohol-, fenol-, aldehyd- el­ler ketonfunktion och andra karboxylsyror med annan enkel eUer sammansatt oxygenfunktion samt dessa föreningars anhydrider, halogenider, peroxider och  peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav: syror samt saller därav, andra än citronsyra, mjölksyra, vinsyra, salicylsyra, gallussyra och acetylsalicylsyra saml saller därav; citronsyra;

estrar   ............................................................

andra än syror saml saller och eslrar därav .. Estrar av fosforsyra och deras saller, inbegripet laktofosfater saml halogen-, sulfo-, nitro- och ni­trosoderivat därav:

eslrar med fenoler   .........................................

andra   .............................................................

Estrar av andra oorganiska syror (med undanlag av estrar av hydrogenhalogenider) och deras saller samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitroso­derivat därav: estrar av salpelersyriighel eller salpetersyra samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat

därav   .............................................................

andra   .............................................................

Föreningar med aminofunklion: anilin,  nitranilin,  naftylamin, fenylendiamin, tolylendiamin, toluidin och xylidin samt sälter

därav   .............................................................

andra   .............................................................

Aminoföreningar med enkel eller sammansatt oxygenfunktion:

andra än p-(N-metylamino)fenolsulfat (metol),

dimetylaminoättiksyra och alkalisalter därav  .

Kvatemära ammoniumsalter och ammoniumhy-

droxider; lecitiner och andra fosfoaminolipider .

Föreningar med karboxamidfunktion; föreningar

av kolsyra med amidfunktion   ...........................

Föreningar med karboximidfunklion (inbegripet ortobensoesyrasulfimid och dess sälter) och för­eningar med iminofunktion (inbegripet hexame­tylenletramin och trimetylentrinitramin):

hexametylenletramin    ...................................

andra än sackarin och alkalisalter därav saml

hexametylenletramin    ...................................

Föreningar med nitrilfunktion  ...........................

Diazo-, azo- och azoxiföreningar  ......................

Organiska derivat av hydrazin eller hydroxyl­
amin   .................................................................

Föreningar med annan nitrogenfunktion:

cyklohexylsulfaminsyra och dess saller   .........

andra   ...........................................................

Svavelorganiska föreningar;

tiokarbanilid (difenyltiokarbamid)   .................

andra  än   natrium-  och   kaliumxantogcnater

samt tiokarbanilid   .........................................

Kvicksilverorganiska föreningar .........................


11%

11%

11%

9%

11%

9%>

11% 12%

9% 11%

11% 9% 11%

12%

11% 9% 11%

9%

9% 12%

9%

9% 12%

fri; 11%

11%

fri; 11% 9%

11% 9%

11%

12%

fri

11%

11% 9% 11%

12%

11% 9% 11%

9%

fri

1%

fri

9% 12%

6,5%

6,5%

6,5% 5,8%

6,5% 5,8%

6,5% 6,9%

5,8% 9%

6,5% 5,8% 6,5%

6,9%

6,5% 5,8% 6,5%

5,8%

fri 6,9%

5,8 %>

5,8% 6,9%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

305

 

29.34

 

 

009

 

29.35

 

 

 

901,

903

 

906

 

 

100,

904

 

909

 

29.36

000

 

29.37

000

 

29.43

000

 

29.45

000

 

30.05

200,

901

31.02

200, 300, 901

ur 701

31.05

901

ur 303 ur  303

32.03

200, 305, 400,907

32.04

001

32.09

ur 000

Andra metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar:

andra än arsenikorganiska föreningar   ............

Heterocykliska föreningar: nukleinsyror: innehållande enbart oxygen eller enbart svavel

som heteroatom  .............................................

andra:

pyridinhomologer   .....................................

andra än pyridin och pyridinhomologer   .. .

Sulfonamider   .....................................................

Sultoner och sultamer..........................................

Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros. glukos och laktos: sockereirar. sockerestrar och deras saller. andra än produkler enligt nr 29.39,

29.4! och 29.42 .................................................

Andra organiska föreningar   ..............................

Andra farmaceutiska varor:
tandcement och andra tandfyllningsmedel: lå­
dor, askar, etuier o. d. med ulrustning för förs­
ta förband   .....................................................

Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska:
ammoniumnitrat och ammoniumsulfatnitrat
saml blandningar med ammoniumnitrat, inne­
hållande mer än 15 viktprocent ammoniumni­
trogen, beräknat på vattenfri torrsubstans ...
urea, innehållande mer än 45 viktprocent nitro­
gen   ................................................................

Andra gödselmedel; varor enligt delta kapitel i
form av tabletter, pastiller e.d. eller i förpack­
ningar med en bruttovikt ej överstigande 10 kg:
varor enligt della kapitel i form av tabletter,
pastiller e. d. eller i förpackningar med en brut­
tovikt ej överstigande 10 kg  ..............................

niirogenhaltiga gödselmedel:

monoammonium- och diammoniumortofos­
fater, rena ...................................................

andra monoammonium- och diammo­
niumortofosfater; blandningar av mono­
ammonium- och diammoniumortofosfater .
andra niirogenhaltiga gödselmedel  ..............

Syntetiska  organiska  garvämnen   saml   oorga­
niska garvämnen; garvningspreparal. även inne­
hållande naturliga garvämnen; enzymaliska gar­
veripreparal  (t.ex.  pyrmedel  av  enzymatiskt.
pankreatiskl eller bakteriellt ursprung):
synleliska organiska garvämnen med en ask­
hall av högsl 20 viktprocent, beräknat på torr­
substansen   .........................................................

Färgämnen av vegetabiliskt ursprung (inbegripet färgträexlrakter och andra vegetabiliska färgäm-nesexlrakter med undantag av indigo) eller ani­maliskt ursprung: oljebaserade produkter för smör- och ostfärg-

ning   ..............................................................

Läcker; kallvatlenfärger (även för färgning av läder); andra målningsfärger; pigment i linolja, lacknafta, terpentinolja. klarlack eller liknande vid tillverkning av målningsfärger använda pro­dukter; brons- och färgfolier; färgämnen i former eller förpackningar av sådana slag som försäljes i

9%

9%. 11%

12% 12%

11% 12%

6%.

9.5% 12%

4,5%

5%

fri

9%

9%

9% 11%

12% 12%

11% 12%

6%

9,5 % 12%

4.5%

4,5% 8%

5%

fri

5.8-;

5,8%

5.8% 6,5%

6,9% 6.9%.

6,5% 6.9%

4,4%

8%- 9.5%.

7%. 3.5 7c

3.5% 7%.

3.8%

fri

20   Riksdagen I979I80. Nr 24. Del A

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

306

 

(32.09)

32.10

 

110-

-190

400.

702.

703

 

.301.

704

200.

."00,

709-

-9.'i0

000

 

 

32.11

000

 

32.12

001-

-009

32.13

 

 

 

111-

-901

 

200.

909

33.04

000

 

33.06

700 ur  904

110-690.

901,903. ur  904. 909

34.01

ur  700 ur  700

100, 200, 900

34.02

111-190

detaljhandeln; lösningar enligl definition i anm. 4 till delta kapitel: läcker; lösningar enligt anm. 4 lill detta kapitel

cmulsionsfärger; bronspasta och till läcker ej

hänförliga bronsfärger .....................................

andra slag   ......................................................

Konstnärsfargei, färger för skolbruk, plakat-färger, brytningsfärger, hobbyfärger och liknan­de färger i form av tabletter eller i tuber, burkar, flaskor, skålar eller i liknande form eller förpack­ning, inbegripet sädana färger i satser, med eller

utan penslar, paletter eller andra lillbehör   .........

Beredda sickativ   ................................................

Fönsterkitt: ympvax; spackelfärger; icke eldfasta
preparat för ytbeläggning; utfyllningsmedel, tät­
ningsmedel o.d., inbegripet hartskitt och harts­
cement  ...............................................................

Bläck, tryckfärger och liknande färger:

tryckfärger och dupliceringsfärger   .................

andra slag   ......................................................

Blandningar av två eller flera luktämnen (natur­
liga eller konstgjorda) saml blandningar (inbegri­
pet alkohollösningar) på basis av ett eller flera av
dessa ämnen, av sådana slag som användes som
råvaror inom parfymindustrin eller livsmedelsin­
dustrin, vid industriell tillverkning av drycker el­
ler inom andra industrier   ...................................

Parfymer, kosmeiiska preparal och loalettmedel; vatten från destillation av eteriska oljor och vat­tenlösningar av sådana oljor, inbegripet pro­dukter lämpliga för medicinskt bruk:

parfymer, kosmetiska preparat och toalettme­del:

rakkräm .......................................................

rumsdesodoriseringsmedel ............................

andra slag   .................................................

Tvål och såpa; organiska yiaktiva produkter och preparat avsedda att användas som tvål, i form av stänger, kakor eller gjutna stycken, även inne­hållande tvål:

toalettvål i form av kakor; raklvål ... 100 kg'
toalettvål (inbegripet raklvål) i form av stänger
eller gjutna stycken; organiska ytaktiva pro­
dukler och preparat avsedda att användas som
toalettvål, i form av slänger, kakor eller gjutna
stycken, även innehållande tvål   ....................

andra slag

Organiska  ytaktiva   ämnen;   ytaktiva  preparat
samt tvätt- och rengöringsmedel, även innehål­
lande tvål eller såpa:
organiska ytaktiva ämnen, ej i detaljhandels­
förpackningar .......................................................


11%

8%

5%

6%

5%

5%>

7% 4%

5%

6%

11%

9,5%

40: —

10%

10%

9%

11%

5%

6%

5%

5%

7% 4%

fri

6% 9,5% 9,5%

40: —

40:—'

per

100 kg

9%

9%

10%

6%.

3,8%

4,4% 3,8%

3,8%.

4,9%

3,2%

3,8%

4,4% 6% 6%

35:

35;—'

per

100 kg

6,2%

7%

' Tullen beräknas efler vätornas vikl inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

307

 

1

2

3

4

5

6

(34.02)

211-900

andra slag   .......................................................

9%

9%

5,8%

34.04

001

Konstgjorda    växer    (inbegripet    vattenlösliga växer); beredda växer, ej emulgerade och ej inne­hållande lösningsmedel; vaxliknande glycerider; i vallen lösliga eller

 

 

 

 

 

direkl emulgerbara växer ...................................

9%

9%

5,8%

34.05

100-900

Puts- och polermedel för skodon, möbler och golv, metallpulsmedel, skurpulver och liknande preparat, dock med undanlag av beredda växer

 

 

 

 

 

hänförliea till nr 34 04                 ........................

4%

4%

3,2%

34.06

000

Stearinljus, paraffinljus, vaxljus o. d......................

6,5%

6,5%

4,6%

35.01

500,700

Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; ka­seinlim: kaseinater och andra kaseinderivat; kasein-

 

 

 

 

 

lim   ...................................................... 100 kg

16: —

16: —

14: —

35.03

101-500

Gelatin (inbegripet gelalinfolier med kvadratisk eller rektangulär form, även färgade eller ytbe­handlade) och gelatinderivat; lim från ben, hu­dar, senor eller från liknande produkter samt

 

 

 

 

 

fisklim; husbloss  ......................................  100 kg

16: —

16: —

14: —

35.06

001

Lim och klister, beredda, ej annorstädes nämnda eller inbegripna; produkter lämpliga för använd­ning som lim eller klister, förpackade för försälj­ning i detaljhandeln som lim eller klister i för­packningar med en netlovikl av högst 1 kg: i detaljhandelsförpackningar med en neltovikt

 

 

 

 

 

av hÖ2sl 1 kc                        ............................

11%

11%

6 5%

 

009

andra slag .............................................. 100 kg

16: —

16: —

14: —

36.01

 

Krut:

 

 

 

 

001

svartkmt  .........................................................

4%

4%

3,2%

 

009

andra slag   .......................................................

9,5%

9,5%

6%

36.02

000

 

9,5%

9,5%

6%

36.04

 

Stubin;   tändhattar,   rivtändare,   sprängkapslar och liknande tändmedel:

 

 

 

 

201

svartkrulsslubin ................................................

4%

4%

3,2%

 

209

annan stubin  ....................................................

9,5%

9,5%

6%

36.05

100,900

Pyrotekniska   artiklar   (t.ex.   fyrverkeripjäser, knalldosor, vissa paraffinerade remsor, regnra-

 

 

 

 

 

keler)  .................................................................

7,5%

fri; 7,5%

5,1%

37.03

005

Papper, papp och väv, ljuskänsliga, även expo­nerade men ej framkallade: papper och papp ej innehållande silverförening

 

 

 

 

 

som Ijuskänsligt ämne ......................................

4%

4%

3,2%

 

009

väv, ej innehållande silverförening som Ijus-

 

 

 

 

 

känsligt ämne  .........             ............................

5%

5%

3 8%

37.07

009

Kinofilm, med eller ulan ljudspår eller med en­bart ljudspär, exponerad och framkallad, negativ eller positiv: annan än kinofilm med enbart ljudspår, negativ film, även som positiv film avsedd atl använ-

 

 

 

 

 

das uleslutande för kopiering   ............... 100 kg

400: —

400: —

350: —

37.08

 

Kemiska produkter och blixlljuspreparal av så­dana slag och i sådana former som är lämpliga för fotobruk:

 

 

 

 

001

ljuskänslig kollodiumemulsion   ........................

8%

8%

5,3%

38.11

100-509

Desinfektionsmedel, insekts- och svampbekämp­ningsmedel,   råttgifl,   ogräsbekämpningsmedel, groningshindrande medel, tillväxtreglerande me­del för växter saml liknande produkler, förelig­gande i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln eller som preparat eller som utfor­made artiklar (t. ex. band, vekar och ljus, prepa-

 

 

 

 

 

rerade med svavel, samt flugpapper)  ..................

9%

9%

5,8%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

308

 

38.12

38.13

38.17 38.18 38.19

001

009 100,900

000

000

100, 200, 991

700, 908, 995,999

Beredda glatt-, apprelur- och betmedel av sådana slag som användes inom textil-, pappers- eller läderinduslrin eller inom liknande industrier: glatt-  och  appreturmedel  innehållande  stär­kelse eller slärkelseprodukler:

i  detaljhandelsförpackningar  vägande  per

styck högsl 1 kg netto..................................

andra slag   ......................................................

Betmedel för metaller; flussmedel och andra pre­
parat, utgörande hjälpmedel vid lödning eller
svetsning; pulver och pastor för lödning eller
svetsning, beslående av metall och andra ämnen;
preparat av sådana slag som användes för fyll­
ning eller beläggning av svetsiråd eller svetselek­
troder  .................................................................

Preparat och laddningar till brandsläckningsap­
parater; brandsläckningsbomber............................

Sammansatta lösnings- och spädningsmedel för

läcker eller liknande produkter  ..........................

Kemiska produkter samt preparat från kemiska eller närstående  industrier (inbegripet  sådana som består av blandningar av natuiprodukter), ej annorstädes nämnda eller inbegripna; restpro­dukter från kemiska eller närstående industrier, ej annorstädes nämnda eller inbegripna: beredda katalysatorer; blandade ailkylbensener och blandade alkylnaflalener; kisel, dopad för användning i elektroniken, i skivor eller plattor

eller liknande former .......................................

andra än kärnbindemedel innehållande stär­
kelse eUer slärkelseprodukler, naften- och sul­
fonafiensyror samt till nr 34.02 ej hänföriiga
alkalisalter av dessa syror, icke sintrade bland­
ningar innehållande metallkarbider, för fram­
ställning av hårdmetall, murbruk, även hyd­
rauliskt eller eldfasi, gas vatten och gasrenings­
massa, eleklrodmassa och andra blandningar
av kol, koks och beck, inbegripet förkoksad
dylik massa, block, plattor, stänger o.d. av
kol, restprodukter från kemiska eller när­
stående industrier samt beredda anlioxidanter
för gummiindustrin   ........................................


9% 9%

2,5%

3%

11%

11%

11%.

9%

9%.

2,5% 3% 11%

fri; 11%

11%; samma tull som den bestånds­del, vars tullsats medför högsla tullen (varu-nr995)

5,8%

5,8%

2,2%

2.5%

9%

6,5%

9%

 

39.01

100-219, 311-319, 411-419, 512,519, 611-619, 707, 708, 811,819, 911-919

Kondensations-, polykondensations- och polyad-
ditionsprodukler (inbegripet linjära produkler),
även modifierade eller polymeriserade (i.ex. fe­
noplaster, aminoplasler, alkyder, polyallylestrar
och andra omättade polyestrar, silikoner):
obearbetade   .......................................................


10%

10%

9%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

309

 

(39.01)

39.02

39.03

39.04

39.05

231-250, 331-350, 431-450, 530, 550, 620, 630, 709, 850, 990

100-219.

290,310,

361-369,

390-418,

490-569,

610,

690-719,

902-905

231-250,

330, 350,

371-380,

421-450,

590,

620-650,

730, 750,

909

401,611

 

202, 300, 502, 692,

712

203 402 612 711

304 800

 

103, 693

503

106, 506,

107 507

108 509

 

001 ur 009

 

andra slag

Polymerisations- och sampolymerisationspro­
dukter (t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, po­
lyisobuien, polystyren, polyvinylklorid, polyvi­
nylacetat, polyvinylkloridacetat och andra poly­
vinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakryl­
syraderivat, kumaronindenhartser):
obearbetade   ......................................................

andra slag

Cellulosaregenerat; cellulosanitrat, cellulosaace­tat och andra cellulosaestrar, cellulosaetrar och andra kemiska cellulosaderivat, även mjukgjorda (t.ex. koUodium, celluloid); vulkanfiber: obearbetade:

cellulosaacelat, cellulosapropionat, cellulo-
sabulyrat och blandestrar därav, utan till­
sats av andra ämnen  ...................................

andra  .........................................................

andra slag:

av cellulosanilral  ........................................

av vulkanfiber   ...........................................

av andra material:

plattor, duk,  film  och  remsor med  en

tjocklek av 1,5 mm eller däröver   ..........

plattor, duk, film, folier och remsor med en tjocklek understigande 1,5 mm: andra än laminerade eller avsedda ule­slutande för tillverkning av ljuskänslig

film   ..................................................

konsttarmar   ..........................................

andra  ......................................................

Härdade proteiner (t.ex. härdat kasein och här­dat gelatin):

konsttarmar   ..................................................

andra slag än konsttarmar eller avfall och skrot Naturhartser modifierade genom utsmältning; konsthartser erhållna genom förestring av natur­hartser eller hartssyror (hartsestrar); kemiska derivat av naturgummi (t.ex. klorkautschuk, hy-

13%

10%

13%

fri 10%

fri

4%

fri

13% 13% 13%

12% fri

13%

;o%

13%

fri

10%

fri

4%

fri

13% 13% 13%

12% fri

12%,

9%

12%

fri

9%

12% 3,2%

12%

12% fri

12%

6,9% fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

310

 

(39.05)

39.06

39.07

40.05

40.06

100-400 900

409

500

601

210-500,

609-909

009

901

droklorkautschuk, oxikautschuk, cyklokaut­schuk):

obearbetade   ..................................................

andra slag   .....................................................

Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster, inbegripet alginsyra samt saller och estrar därav; linoxyn;

obearbetade:

andra än alginsyra saml sälter och eslrar därav, växtslem och stärkelse, företrade, föreslrade eller på annat sätt modifierade ..

andra   ............................................................

Varor av malerial av sådana slag som är nämnda i nr 39.01-39.06:

stenciler..........................................................

andra   ............................................................

Plattor, duk och remsor av ovulkat naturgummi eiler ovulkat syntetiskt gummi, andra än rökt arkgummi och kräppgummi enligt nr 40.01 eller 40.02; kom av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi, färdigblandat för vulkning; ovulkat nalurgummi eller ovulkat syntetiskt gum­mi, före eller efter koaguleringen försalt antingen med kimrök (med eller utan tillsals av mineral­olja) eller med kiseldioxid (med eller ulan tillsals av mineralolja), oavsett varans form (s.k. mas-terbatch):

andra än förrådsblandningar   ..........................

Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gum­mi inbegripet gummilatex, i andra former eller tillstånd (t. ex. strängar och rör, lösningar och dispersioner); varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t.ex. överdraget eller impregnerat texlilgam; ringar och rondeller):

överdraget eller impregnerat textilgam   .........


8% 10,5%

8% 10,5%

12% 13%

4%

samma tuU som motsva­rande icke över­dragna eller icke impreg­nerade gam

8% 10,5%

8% 10,5%

8% 13%

4%

samma lull som motsva­rande icke över­dragna eller icke impreg­nerade gam

5,3% 6,3%

5,3% 6,3%

6,9%

12%

3,2%

samma bindning som motsva­rande icke över­dragna eller icke impreg­nerade gam

 

40.07

40.08

902

100, 200, 909

009

509 200

501, 100.

andra varor av ovulkat naturgummi eller ovul­
kat syntetiskt gummi i förening med annat ma­
lerial ...............................................................

andra slag  ......................................................

Tråd och rep av mjukgummi, även med överkläd­
nad av lextilmaterial, samt texlilgam, överdraget
eller impregnerat med mjukgummi:
andra än tråd av mjukgummi, utan överkläd­
nad   ...................................................................

Plattor, duk, remsor, slänger och strängar, av mjukgummi:

stänger och strängar   .....................................

andra slag   .....................................................


5% 4%

\0%

6% 8%

5% 4%

10%

6% 8%

3,8% 3.2%

6,2%

4,4% 5,3%>

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

311

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

2

3

4

5

6

40.09

 

Rör och slangar av mjukgummi:

 

 

 

 

500

spiral- och pansarslangar   ................................

7%

7%

6%

 

100,910, 990

andra   ..............................................................

8%,.

8%

7 %.

 

 

 

40.11

 

Ringar, däck, utbytbara slitbanor till däck saml slangar och fälgband, av mjukgummi, för alla slags hjul:

 

 

 

 

100

massiva rincar                        ...........................

8%

8%

5,3%

40.12

 

LIIClCli-llTCl.llllUl              ...    .    *•    1    1     .    -          •                                                     ••          ...

Hygieniska och farmaceutiska artiklar (inbegri­pet dinappar) av mjukgummi, även med delar av hårdgummi:

 

 

 

 

100

preventivmedel    .............................................

2.5%

2.5%

fri

 

900

andra   ..............................................................

2.5%

2.5%

2.2%.

40.13

Beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder (inbe-

 

 

 

gripet  handskar), för alla ändamål, av  mjuk-

 

 

 

 

 

gummi:

 

 

 

 

100

handskar   ........................................................

5%

5%

3,8%

 

900 100-900

andra   ..............................................................

7.5% 5%.

7.5% 5%,

5,1%

40.14

Andra varor av mjukgummi ................................

3.8%

40.15

 

Hårdgummi (ebonit), obearbetat; plalior. rem­sor, stänger och rör av hårdgummi; avfall, skrot och pulver av härdgummi:

 

 

 

 

KX)

annat än avfall   skrot och nulver                   ....

4%

4%

3.2%.

40.16

000

Andra varor av hårdgummi (ebonit) ...................

4%

4%

3,2%

41.02

401-909

Läder av nötkreatur, buffel och häsidjur, med undantag av läder hänföriigt till nr 41.06 eller 41.08:

andra än förgarvade hudar och skinn avsedda

 

 

 

 

 

för vidare carvninc              .............................

6%.

6%

4.4%

41.03

200-909

X v/I        • l\.lUt VfUITIIlllg            ....    -

L.äder av får och lamm, med undantag av läder hänföriigt lill nr 41.06 eller 41.08: andra än förgarvade hudar och skinn avsedda

 

 

 

 

 

för vidare 2Rrvnin2                ..........................

6%

6%

4.4%

41.04

200-900

L.ader av get och killing, med undantag av läder hänföriigt lill nr 41.06 eller 41.08;

andra än förgarvade hudar och skinn avsedda

 

 

 

 

 

för vidaresarvninc  ...........................................

6%

6%.

4,4%,

41.05

009

Andra slag av läder, med undanlag av läder hän­förligt lill nr 41.06 eller 41.08;

andra än förgarvade hudar och skinn avsedda

 

 

 

 

 

för vidare carvninc   ........................................

6%

6%

4,4%,

41.06

000

1VI       ' M**t4.J V..    U J    Tlllll

Sämskläder .........................................................

6%

6%

4,4%

41.08

000

Lackläder och  imiterat lackläder;  metalliserat

 

 

 

 

000

läder ...................................................................

6%

6%

4,4%

41.10

Konstläder på basis av läder eller läderfibrer, i

 

 

 

plattor, skivor eller rullar ...................................

6%

6%r

4,4%

42.01

000

Sadelmakeriarbeten (t.ex. sadlar, seldon, hals­band, draglinor och knäskydd) av alla slags mate-

 

 

 

 

 

rial och för alla slags djur ....................................

7%

7%

4,9%

42.02

 

Reseffekter (t.ex. koffertar, resväskor, hattas­kar, nattsäckar och ryggsäckar), shoppingväs­kor, handväskor, skolväskor, ponföljer, plån­böcker, portmonnäer, necessärer, verktygsväs­kor, lobakspungar samt fodral, etuier och askar (för    t.ex.    vapen,    musikinstrument,    kikare, smycken, flaskor, kragar, skodon eller borstar) och   liknande   förvaringspersedlar,   av   läder, konstläder, vulkanfiber, plast (i form av plattor, duk eller folier), papp eller textilvara;

 

 

 

 

210,510,

handväskor ......................................................

10%,.

10%,.

6,2%,

 

910

 

dock

dock

dock

 

 

 

högst

högst

högsl

 

 

 

600; —

600: —

400: —

per 100 kg

per 100 kg

per 100 kg

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

312

 

(42.02)

120.

42.03

220-420. 520-800. 991,999

100-209

900

42.04

001,009

000

42.05 43.02

 

 

200-709,

 

950

 

905,909

43.03

 

 

003,004

43.04

 

 

100

 

900

44.11

111-200

44.13

44.14

44.15

100 110-990

44.16 44.18

210-290 400.900 000 001,009

44.19

44.20 44.21

000 000

44.22 44.23

005 000

andra slag

Beklädnadsartiklar och tillbehör lill kläder, av läder eller konstläder:

handskar...........................................................

andra än handskar och kläder............................

Varor av läder eller konslläder, av sådana slag som användes i maskiner, apparater eller meka­niska redskap eller for annal tekniskt ändamål ..

Andra varor av läder eller konslläder....................

Pälsskinn, garvade eller på annal säll beredda, inbegripet pälsskinn hopfogade till tavlor, kors eller liknande former; bitar och avklipp av päls­skinn, garvade eller på annat sätt beredda, inbe­gripet huvuden, tassar, svansar o.d. (ej sydda): pälsskinn, ej hopfogade lill tavlor, kors eller

liknande former................................................

pälsskinn, hopfogade till tavlor, kors eller lik­
nande former....................................................

Varor av pälsskinn;

handskar...........................................................

Konstgjord päls och varor tillverkade därav:

konstgjord päls ................................................

varor tillverkade av konstgjord päls .................

Träfiberskivor och liknande skivor av annat ve­
getabiliskt material än trä, även innehåUande na­
turharts, konstharts eller andra organiska binde­
medel ...................................................... 100 kg

Virke (inbegripet icke sammansatt parkellstav), hyvlat, sponlat, falsal, fasat, försett med päri-siav, mitlstav e.d., men ej vidare bearbetat:

parkellstav.......................................................

Virke, sågat i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor men ej vidare bearbetat, med en tjocklek av högsl 5 mm; faner med en tjocklek

av högst 5 mm.....................................................

Kryssfaner. lamellträ och liknande skiktträ (inbe­gripet fanerade skivor); trä med inläggningar;

kryssfaner .......................................................

andra slag.........................................................

Cellplallor av trä, även belagda med oädel metall Konstgjort trä, framställt genom Eigglomerering av träspån, sågspån, trämjöl eller annal vedartat avfall med naturhartser, konsthartser eller andra

organiska bindemedel, i skivor, block e.d..............

Profilerade trälister, inbegripet profilerade golv-
lister och andra profilerade bräder  ......................

Ramar av trä för tavlor, fotografier, speglar e.d.
Kompletta packlådor, fbrpackningsaskar, häc­
kar, cylindriska tunnor, ej hänföriiga till nr 44.22,
samt liknande förpackningar, av trä:
varor, bestående huvudsakligen av skivor hän­
förliga till nr 44.11..............................................

Fat, tunnor, kar, baljor, ämbar och andra tunn-
binderiarbeten samt delar därtill, av trä, inbegri­
pet tunnslav.........................................................

Timmermansarbeten och byggnadssnickerier (in­begripet monterade eller monleringsfärdiga bygg­nader saml sammansall parkellstav):

10%

11%

7%

7% 7%

3% 4%

7%

8% 13%

2:50

3% 1,5%

3% 4,5% 4,5%

2,5%

4% 4%

4%

3%

10%

11%

7%

7% 7%

3%

4%

7%,

8% 13%

2:50

3% 1,5%

3% 4,50 4,5%

2,5%

4% 4%

4%

3%

6,2%

6,5% 4,9%

4,9% 4,9%

2,5%.

3,2%

4,9%

5,3% 7,2%

2; —

2,5% 1,4%

2,5% 3,5% 3,5%

2,2%

3,2% 3,2%

3,2 %>

2,5 %

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

313

 

(44.23)

44.24 44.25

44.26 44.27

44.28 45.04

46.02

46.03

48.01

48.03 48.04

48.05

005

200 100, 900

109

309 000 100, 900

200,900 101-900

101, 109 901,909

001 002,009

310,491

250

170-210,

260, 280,

340, 360,

412-442,

492-900

001-009

001-009

100-900

varor bestående huvudsakligen av skivor hän­
föriiga till nr 44. II..........................................

andra slag:

sammansatt parkettslav  .............................

Hushållsutensilier av trä......................................

Verktyg och redskap, infattningar, handtag och
skaft till verklyg eller redskap, borstträn samt
borst- och kvastskaft, av trä; skoläster och sko­
block av trä;
verktyg och redskap, infattningar, handlag och
skaft till verktyg eller redskap, borslträn samt
borst- och kvastskaft av annal träslag än hick­
ory .....................................................................

skoläster och skoblock, andra än grovt tillfor­
made ämnen....................................................

Spolar, cops, bobiner, trådrullar o.d., av svarvat

trä ......................................................................

Golvlampor, bordlampor och andra belysnings­artiklar, av trä; rumsinventarier av trä, ej hänför­liga till 94 kap.; skrin, serveringsbrickor, frukt-skålar, prydnadsföremål och liknande artiklar, av trä; etuier och fodral för matsilver, rilbeslick el­ler violiner saml liknande förvaringspersedlar, av trä; artiklar av trä av sådana slag som användes för personligl bruk och normall bäres i fickan eller i handväskan samt artiklar av trä för person­lig prydnad; delar av trä till  i detta nummer

nämnda artiklar...................................................

Andra varor av trä .............................................

Presskork (dvs. kork som agglomererats med el­ler utan bindemedel) och varor av presskork ... Flätor och liknande produkler av flätningsmateri­al, för all slags användning, även sammanfogade till band; flälningsmaterial hopbundet i parallella parter eller vävt lill platta produkter, inbegripet mattor och gtillerverk; halmhylsor för flaskor;

av plast............................................................

av annat ämne.................................................

Korgmakeriarbeten och andra artiklar, formade direkl av flätningsmaterial; artiklar tillverkade av varor hänförliga till nr 46.02; artiklar av luffa;

av plast............................................................

av annat ämne.................................................

Papper och papp (inbegripet cellulosavadd), i rul­
lar eller ark;
grålumppapp och grålumppapper; kondensa­
iorpapper ...........................................................

karbonråpapper...............................................

andra än tidningspapper, grålumppapp, grå­
lumppapper, kondensaiorpapper och karbon­
råpapper   .......................................................

Pergamenlpapper, pergamentpapp och smörpap­per saml imitationer därav ävensom pergamyn, i

rullar eller ark ....................................................

Papper och papp, sammansatta (bestående av
med bindemedel förenade skikt), utan överdrag
eller impregnering, även med invändig förstärk­
ning, i rullar eller ark...........................................

Papper och papp, vågade (även med plana yl-skikt), kräppade. plisserade, mönslerpressade.

4%

3% 5%

2.5%

5%

2,5 %

5% 5%

3,5%

13% 5%

13% 5%

1,5%

2%

2,5%

2,5%

2,5%

4%

3% 5%

2.5%

5%

2.5%

5% 5%.

3,5%

13% 5%

13% 5%

1,5% 2%

2,5%

2,5%

2,5%

3,2 %

2.5 % 3,8%

2,2% 3,8%

7 7%

3,8% 3,8%

2,9%

7,2% 3,8%

7,2% 3,8%

1,4% 1,8%

2,2%

2,2%

2,2%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

314

1

2,5'

903

100-400. 909 110-900

001-009

802

200-801, 809-909

(48.05) 48.07

000

000 000

48.10

100-900 100-900

48.11 48.12

48.13 48.14

48.15 48.16 48.18

48.19 48.20

48.21

000 000

100-990

 

49.08

 

000

49.09

 

000

50.04

 

000

50.05

 

000

50.07

 

000

50.09

 

 

 

ur

001

 

ur

001,009

mönsterpräglade eller perforerade, i rullar eller

ark.....................................................................

Papper och papp, impregnerade, försedda med överdrag, yifärgade. yldekorerade eller tryckta (ej utgörande tryckalster hänförliga till 49 kap.), i mllar eller ark; papper och papp, linjerade eller rutade men ej

försedda med annat tryck ...............................

andra än papper och papp impregnerade eller överdragna med asfalt eller bitumen eller över­dragna med grafit, linjerade eller rutade men ej

försedda med annat tryck ...............................

Cigarettpapper, tillskuret, även i häften; cigar­
etthylsor ............................................................

Papperstapeter och linkmsta; s. k. fonsterpapper
Golvbeläggningsmaterial med bollen av papper
eller papp, även tillskuret, med eller utan över­
drag av linoleummassa........................................

Karbonpapper och annat kopieringspapper (inbe­gripet papperssienciler) samt övertryckspapper,

tillskurna, även förpackade i askar......................

Brevpapper i block, kuvert, kortbrev, brevkort utan bild saml korrespondenskort; askar, mappar o.d. av papper eller papp, endast innehållande

etl sortiment av brevpapper, kuvert e.d..............

Annat papper och annan papp. tillskurna till be­slämd storlek eller form;

kondensaiorpapper..........................................

andra slag........................................................

Kartonger, askar, säckar, påsar och andra för­packningar, av papper eller papp: kortregisterlå-dor, brevkorgar och liknande artiklar av sådana slag som vanligen användes på kontor, i butiker

e. d., av papper eller papp..................................

Kontorsböcker, skrivböcker, antecknings­böcker, anteckningsblock, orderböcker, kvit­tensböcker, dagböcker, skrivunderiägg. sam­lingspärmar (för lösblad och andra) samt andra liknande artiklar av papper eller papp för skolor, kontor e.d.; provalbum och andra album samt bokpärmar och bokomslag, av papper eller papp Etiketter av papper eller papp, även tryckta eller

gummerade  .......................................................

Bobiner, spolar, cops och liknande artiklar av
pappersmassa, papper eller papp (även perfore­
rade eller härdade)..............................................

Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller

cellulosavadd......................................................

Dekalkomanier ..................................................

Vykort, julkort, gratulationskort o.d., försedda
med bild. oavselt framställningsmetoden, med el­
ler utan utstyrsel.................................................

Gam av natursilke, annat än schappesilke och bourettesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar ... Gam spunnet av bourette- eller schappesilke, ej i

detaljhandelsuppläggningar..................................

Gam av natursilke i detaljhandelsuppläggningar;

gut; imiterad katgul av natursilke .......................

Vävnader av natursilke;
innehållande enbart annat natursilke än bour­
ettesilke .........................................................

andra slag........................................................


2,5 %,       2,5 %

2.5 %

3%

2,5% 5%

2,5% 5%

5%

4%

4%

4%,

4%

1,5% 3%

4%,

1.5 % 3%,

4% 4%

4%

4% 4%,

4% 3% 3%, 3%

4% 4%

4%

4% 4%

4% 3% 3% 3%

5% 9%

5% 5 %; 9 %

2,2%

2%

2%

2,2% 3,8%

3,8%

3,2 %

3,2%

1.4% 2,5 %,

3,2%

3,2 % 3,2%

3.2%

3,2 %

3,2 %

3,2% fri fri fri

fri fri

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

315

 

 

1

2

3

4

5

6

51.01

 

■ Gam av ändlösa syntetiska eller regenererade fibrer, ej i delaljhandelsuppläggningar:

 

 

 

 

110, 120,

av syntetiska fibrer, annat än cordgam  ............

12,5%

fri

7%

 

193-220,

 

 

 

 

 

293,299.

 

 

 

 

 

409

av regenererade fibrer;

 

 

 

 

001

avsell all användas uteslutande för tillverk-

 

 

 

 

 

ning av vävnader hänförliga till nr 51.04.001

7%

7%

4,9 %,

 

ur 700-900

cordgam........................................................

16%,

dock

minst

130: —

per

100 kg

16%. dock minst

130; — per

100 kg

13%.

 

ur 700-900

andra slag......................................................

16%,

16%,

8%,

 

 

 

dock

dock

dock

 

 

 

minst

minst

minst

 

 

 

130: —

130; —

130; —

 

 

 

per

per

per

 

 

 

100 kg

100 kg

100 kg

51.02

100,700

Enfibertråd, remsor (konstbast o.d.) och imite­rad kalgul av syntetiskt eller regenererat lextil-

 

 

 

 

 

material ..............................................................

12,5 %f

■i; 12,5 %

7%

51.03

 

Gam av ändlösa syntetiska eller regenererade fibrer i delaljhandelsuppläggningar:

 

 

 

 

200

av regenererade fibrer........................................

16%

16%

8%

 

101, 109

andra slag..........................................................

fri

fri

7%

51.04

 

Vävnader av ändlösa syntetiska eller regenere­rade fibrer, inbegripet vävnader av enfibertråd eller remsor enligt nr 51.01 eller 51.02; av regenererade texlilmalerial:

 

 

 

 

600

cordväv ............................................................

andra slag:

16%, dock minst

150;-per

100 kg

16%. dock minsl

150; — per

100 kg

13%

 

001

vägande per m 500 gram eller mer................

7%

7%

4,9%,

52.01

001,009

MelaUiserat gam, dvs. textilgam hopspunnet el­ler överspunnet med metalltråd eller överdraget

 

 

 

 

 

med metall...........................................................

12,5 %f

i; 12,5%

7%

52.02

000

Vävnader av  metallträd  eller av  metalliserat gam, av sådana slag som användes i beklädnads-

 

 

 

 

 

artiklar, som heminredningsvävnader e.d............

12,5 %

12,5 %

7%

53.06

 

Kardgarn av färull, ej i detaljhandelsuppläggning­ar: gam innehållande silke eller ändlösa syntetiska

 

 

 

 

ur   101-509

 

 

 

 

 

eller regenererade fibrer eller mer än  10 %

 

 

 

 

 

korta syntetiska eller regenererade fibrer...........

5%

5%

3,8%

 

ur  101-509

andra.................................................................

5%

5%

3,8%

53.07

101-509

Kamgam av fårull, ej i detaljhandelsuppläggning-

 

 

 

 

 

ar ........................................................................

6%

6%

4,4%

53.08

ur 001

Gam av fina djurhår (kardade eller kammade), ej

i delaljhandelsuppläggningar: kardgarn, ej innehållande silke eller ändlösa syntetiska eller regenererade fibrer eller mer än  10 % korta syntetiska eller regenererade

 

 

 

 

 

fibrer ................................................................

5%

5%

3,8%

 

ur 001

annat kardgarn  ................................................

5%

5%

3,8%

 

005

kamgam ...........................................................

6%

6%

4,4%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

316

 

53.09

53.10 .53.11

53.12

54.03

54.04

55.04 55.05

55.06

55.07

001 005 200,800

.501

502

000

001 007 000

000

100

ur  709

100 ur 900 ur 900

ur 900 ur 900

ur   100, ur   100,

ur   100, ur 900

ur 900 ur 900

ur   100, ur   100,

Gam av tagel eller andra grova djurhår, ej detalj­handelsuppläggningar:

t. o. m. nr 6 metrisk numrering........................

andra slag.........................................................

Gam av fämll, tagel eller andra djurhår (fina eller

grova) i detaljhandelsuppläggningar .....................

Vävnader av fårull eller fina djurhår;

innehållande   minsl   40   viktprocent   ändlösa

regenererade fibrer:

vägande per rrf 200 g eller däröver..............

vägande per nf mindre än 200 g

Vävnader av tagel eller andra grova djurhår

Gam av lin eller rami. ej i detaljhandelsupplägg­ningar:

enkell, t. o. m. nr 35 engelsk numrering...........

flertrådigt.........................................................

Gam av lin eller rami i detaljhandelsuppläggning­
ar .......................................................................

BomuU, kardad eller kammad  ............................

Gam av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar:

sytråd ..............................................................

annat gam, över nr 89 engelsk numrering:
blandal, annat än gam blandat med högst
10% korta syntetiska eller regenererade fib­
rer   .............................................................

Gam av bomull i detaljhandelsuppläggningar;

sytråd ..............................................................

annal:

gam, oblandat eller blandat med högst 10% korta syntetiska eller regenererade fibrer ..

annat blandat gam........................................

Gasvävnader av bomuU: oblandade eller blandade med högst 10% korta syntetiska eller regenerarade fibrer, vägande per m*:

mer än 125 gram   .......................................

minst 75 gram men ej mer än 125 gram  .... mindre än 75 gram:

s.k. fbrbandsgas, blekt eller enfärgad; andra vävnader, för så vitt hela ytan är till vävnadssättei likartad, som på en yta av 1 cm i kvadrat innehåUer sammanlagt mer än 60 varp- och inslagstrådar, ej vävda i två eller flera färger eller tryckta; oblekta och ofärgade vävnader, miinstervävda  ..

andra  ......................................................

andra blandade vävnader  .................................


5% fri

6%

16%,

dock

minst

400: —

per

100 kg

16%>,

dock

minsl

560; —

per

100 kg

8%,

dock

minst

300: —

per

100 kg

8%. 8%

8% 5%.

13%

fri

13%

8%

12%

14% 16%

16% 18% 13%

5% fri

6%

16%,

dock

minst

400: —

per

100 kg

16%,

dock

minst

560: —

per

100 kg

8%,

dock

minst

300: —

per

100 kg

8% 8%

8% 5%

13%

fri

13%

8% 8%

13% 13%

13% 13% 13%

3,8% fri

4,4%

14%, dock minst

400: — per

100 kg 14%, dock minsl

400: —

per

100 kg

5,3%

5,3% 5,3%

5,3% 3,8%

13%

fri

13 %>

7% 7%

13% 13%

13% 13% 13%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

317

 

1

2

3

4

5

6

55.08

 

Handduksfrollé och liknande frottévävnader, av

bomull: oblandade eller blandade med högst 10% korta syntetiska eller regenererade fibrer, vägande per m':

 

 

 

 

ur   100, ur 900

mer än 125 gram   .........................................

14%.

13%,

13%

 

ur   100, ur 900

minst 75 gram men ej mer än 125 gram   .... mindre än 75 gram;

16%

13%.

13%

 

ur   100, ur 900

vävnader, för så vitt hela ytan är till väv­nadssättei likartad, som på en yla av 1 cm i kvadrat innehåller sammanlagt mer än 60 varp- och inslagstrådar, ej vävda i två el­ler flera färger eller tryckta; oblekta och

 

 

 

 

 

ofärgade vävnader, mönstervävda ..............

16%

13%

13%

 

ur   100, ur 900

andra   .......................................................

18%

13%

13%

 

ur   100 ur 900

andra blandade vävnader  ...................................

13%

13%,

13 %i

55.09

%J 1               i  \J'       %,M 1        .\f\J

Andra vävnader av bomull; innehållande   minst   40   viktprocent   ändlösa regenererade fibrer;

 

 

 

 

801

vägande per nV 200 g eUer däröver   .............

16%. dock minst

400: — per

100 kg

16%.. dock minst

400: — per

100 kg

13%

 

802

vägande per m mindre än 200 g .........................

andra vävnader oblandade eller blandade med högst 10% korta syntetiska eller regenererade fibrer, vägande per m';

16%, dock minst

560: — per

100 kg

16%, dock minsl

560; — per

100 kg

13%

 

ur   100-209

mer än 125 gram   .........................................

14%

13%

13%

 

ur   100-209

minsl 75 gram men ej mer än 125 gram  .... mindre än 75 gram;

16%

13%

13%.

 

ur   100-209

s.k.  förbandsgas,  blekt  eller enfärgad: andra vävnader, för sä vitt hela ytan är till vävnadssättet likartad, som på en yta av 1 cm i kvadrat innehåller sammanlagt 60 varp- och inslagstrådar, ej vävda i två el­ler flera färger eller tryckta; oblekta och

 

 

 

 

 

ofärgade vävnader, mönstervävda ..............

16%

13%

13%

 

ur   100-209

andra  ........................................................

18%

13%

13%

 

ur   100-209,

andra blandade vävnader  ...................................

13%

!3%

13%

 

700,

 

 

 

 

 

803-809

 

 

 

 

56.01

 

Korta syntetiska eUer regenererade fibrer, ej kar­dade, kammade eller på annat säll beredda för spinning:

 

 

 

 

120-190

syntetiska fibrer ................................................

4%

fri

3.2%,

 

200

regenererade fibrer   ...........................................

7%

7%

4,9%

56.02

 

Fiberknippen for framställning av korta synte­tiska eller regenererade fibrer;

 

 

 

 

120-190

av syntetiska fibrer   ..........................................

4%

fri

3.2%

 

200

av regenererade fibrer.........................................

7%

7%.

4'9%

56.03

 

Avfall (inbegripet gamavfall och riven lump) av syntetiska eller regenererade fibrer (ändlösa eller korta), ej kardat, kammat eller på annal säll be­rett för spinning;

 

 

 

 

101, 109

av syntetiskt texlilmalerial ...............................

4%

fri

3.2%,

 

201,209

av konstgjort texlilmalerial   ............................

7%

fri

49%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

318

 

.56.04

56.05

56.07

57.06 57.07

57.11

58.02

190

120-200

ur  001

40!

402

103-309, 407-508

911

912

605-809,

918,990

001,005

301-905

001

002 009

Korta syntetiska eller regenererade fibrer och avfall av syntetiska eller regenererade fibrer, kar­dade, kammade eller på annal säll beredda för spinning;

syntetiska fibrer .............................................

regenererade fibrer   .......................................

Gam av korta syntetiska eller regenererade fibrer eller av avfall av syntetiska eller regenererade fibrer, ej i delaljhandelsuppläggningar: över nr 89 engelsk numrering:

sytråd; gam innehållande silke eller ändlösa

synleliska eller regenererade fibrer  ............

Vävnsider av korta syntetiska eller regenererade fibrer eller av avfall av syntetiska eUer regene­rerade fibrer: av syntetiska fibrer;

innehållande minst 40 viktprocent ändlösa regenererade fibrer, vägande per m';

200 gram eller däröver   .........................

mindre än 200 gram

andra

av regenererade fibrer;

innehållande minst 40 viktprocent ändlösa regenererade fibrer, vägande per m';

200 gram eller däröver   .........................

mindre än 200 gram

andra  ........................................................

Gam av jute eller av andra bastfibrer för textilt

ändamål enligt nr 57.03 .....................................

Gam av andra vegetabiliska textilfibrer; pappers­gam;

av andra fibrer än kokosfibrer.........................

Vävnader av  andra  vegetabiliska  textilfibrer;
vävnader av pappersgam:
av kokosfibrer utan inblandning av andra tex­
tilfibrer .............................................................

av mjukhampa   ..............................................

andra vävnader   .............................................

Andra mattor (även konfektionerade) ävensom kelim-, soumak- och karamanievävnader samt liknande vävnader (även konfektionerade):

4% 1%

fri

16%,

dock

minsl

400; —

per

100 kg

16 %o,

dock

minst

560; —

per

100 kg

13%

16%,,

dock

minst

400; —

per

100 kg

16%,

dock

minsl

560: —

per

100 kg

13%

8%

8%

4% 13%. 10%

fri

7%

fri

16%,

dock

minsl

400: —

per

100 kg

16%,

dock

minst

560; —

per

100 kg

13%

I6%>,

dock

minsl

400: —

per

100 kg

16%,

dock

minsl

560; —

per

100 kg

13%

fri

8%

fri

\%

10%

3.2% 4,9%

fri

13%

13%

13% \5%

15%

15% fri*

5,3%

3,2% 7,2% 6,2%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

319

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

2

3

4

5

6

(58.02)

100

kelim-, soumak- och karmanievävnader samt

 

 

 

 

 

liknande vävnader (även konfektionerade) ...

12%

12%

6,9%

58.03

000

Handvävda   tapisserier   av   typerna   Gobelins, Flandern, Aubusson, Beauvais och liknande samt handbroderade   tapisserier   (t.ex.   med   petits points eller korsslygn), även i konfektionerade

 

 

 

 

 

stycken   .............................................................

10%

10%

6,2 %

58.04

 

Sammets-,  ögle-  och  sniljvävnader (andra än handduksfrollé och liknande frottévävnader av bomull, hänföriiga till nr 55.08, samt band hän­föriiga till nr 58.05);

 

 

 

 

100

med flor av natursilke .......................................

13%

13%

7,2%

58.07

Sniljgarn (inbegripet sniljgam framställt av textil-

 

 

 

stoft): överspunnet garn (annat än metalliserat

 

 

 

 

 

gam enligt nr 52.01 och överspunnet tagelgarn);

 

 

 

 

 

flätor, snörmakeriarbeten och liknande arbeten.

 

 

 

 

 

som längdvara; tofsar, pomponger o. d.;

 

 

 

 

(H)l

sniljgam av bomull   ..........................................

8%

8%

7%

58.08

ur 001-005

Tyll,    trådgardinsvävnad    och    nätknytningar, omönstrade; fisknät:

innehållande natursilke eller ändlösa synte-

 

 

 

 

 

tiska eller regenererade fibrer ........................

20%

25:—;

45; —

per

100 kg

8%

 

ur 001-005

av annat texlilmalerial   ................................

16%

25:—;

45: —

per

8%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100 kg

 

 

 

andra slag;

 

 

 

 

006

av ändlösa syntetiska fibrer............................

12%

12%

6,9%

 

007

av ändlösa regenererade fibrer  ......................

16%

16%

8%

 

009

av annat textilmaterial   ...............................

13%

13%

7,2%

58.09

 

Tyll,    trådgardinsvävnad    och    nätknytningar, mönstrade; hand- eller maskingjorda spetsar och spetsvävnader, som längdvara eller i form av mo­liv:

av ändlösa syntetiska fibrer  ................................

 

 

 

 

001

12%

12%

6,9%

8%

 

002

av ändlösa regenererade fibrer   .........................

16%

16%

 

003,009

av annat textilmaterial   ...................................

13%

13%

7,2%

58.10

 

Broderier som längdvara eller i form av motiv:

 

 

 

 

002

av ändlösa regenererader fibrer   ........................

16%

16%

8%

 

001,003, 009

av annal texlilmalerial   ....................................

9%

9%

5,8%.

 

 

59.01

 

Vadd saml varor av vadd; stoft, noppor o.d. av textilmaterial: vadd samt varor av vadd:

 

 

 

 

210,220

sanitelsbindor och sanitetstamponger  ...........

12%

12%

9%

59.04

 

Bind- och segelgam, tågvirke och linor, även flä­tade;

 

 

 

 

004

av jute   ............................................................

8%

fri

fri*

59.05

 

Nät som längdvara eller i avpassade stycken och varor av nät, tillverkade av bind- eller segelgam. lågvirke eller linor, ävensom avpassade fisknät och andra fiskredskap av nät tillverkade av gam, bind- eller segelgam, tågvirke eller linor: fisknät samt andra fiskredskap av näl:

 

 

 

 

001

av syntetiska fibrer   ............................ 100 kg

45; —

45: —

8%

 

002

av bomull ............................................ 100 kg

25; —

25; —

8%

 

005

av annat lextilmaterial    ......................... 100 kg

andra slag:

45; —

45; —

8%

 

006

av ändlösa syntetiska fibrer............................

15%

15%

13%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

320

I

(59.05) 59.06

59.07

59.10

59.12

59.14

59.15

59.16 59.17

60.01 60.02

60.03

007 009

001 002 009

001 009 100,900

000

100,200

000

001,009

001 006

101-103

002 003 009

ur   102, ur 902

ur   102, ur 902

av ändlösa regenererade fibrer  ....................

av annal textilmaterial   .............................

Andra varor tillverkade av gam, bind- eller segel­gam, tågvirke eller linor, andra än textilvävnader och varor av sådana vävnader:

av ändlösa syntetiska fibrer ............................

av ändlösa regenererade fibrer   ......................

av annat textilmaterial   .................................

Textilvävnader överdragna med gummi arabi-
cum e.d. eller med slärkelseprodukler, av så­
dana slag som användes till bokpärmar o.d.; kal-
kerväv; preparerad målarduk; kanfas och liknan­
de vävnader for tillverkning av hattstommar eller
liknande ändamål:
bokbindarklot  ...................................................

andra slag   .....................................................

Linoleummattor och med linoleummassa belagda vävnader, även i tillskurna siycken och även av andra slag än sådana som användes till golvbe­läggning; golvbeläggningsmaterial beslående av textilbollen med överdrag av annan massa, även

i tillskurna siycken   ..........................................

Textilvävnader med annan impregnering eller an­nat överdrag; målade lealerkulisser, ateljéfonder

o. d., av textilvävnad    ......................................

Vekar av vävt, flätat eller stickat texlilmalerial, för lampor, kaminer, tändare, ljus e.d.; rund-

stickad glödstmmpväv samt glödstrumpor .........

Brandslangar och liknande slangar av texlilmale­
rial, även med invändig beläggning, armering el­
ler lillbehör av annat material  ...........................

Driv- och transportremmar av lextilmaterial, även förstärkta med metall eller annal malerial . Textilvävnader och artiklar av texlilmalerial av sådana slag som vanligen användes for tekniskt bmk:

siktduk ...........................................................

filter-, tryck- och pressduk    .........................

Trikåväv, ej elastisk och ej gummibehandlad:

av ändlösa syntetiska fibrer ............................

Vantar av trikå, ej elastiska och ej gummibehand­lade:

av ändlösa syntetiska fibrer ............................

av ändlösa regenererade fibrer   ......................

av annat textilmaterial   ................................

Strumpor, understrumpor, sockor, ankelsockor, stmmpskyddare o. d. av trikå, ej elastiska och ej gummibehandlade:

av ändlösa syntetiska fibrer, andra än dam-

slmmpor;

hell eller delvis av nylon.............................

andra slag

20% 10%

13%

16%

8%

%%

12%

8,5%

12%

6,5%

10%

9%

7% 10%

10%

10% 20% 15%

25%,

dock

minst

1700: -

per

100 kg

15%

20% 10%

13% 16%

8%, 12%

8,5%

12%

6,5%

10% 9%

7% 9%

10%

10% 20% 15%

15%,

15%

13% 10%

7,2%

8%

5,3%

5,3% 6,9%

5,6%

6,9%

4,6%

6,2% 5,8%

4.9% 9%

13%

6,2% 8,9% 7,7%

15%,

dock

minst

1700; -

per

100 kg

15%,

dock

minst

1700;-

per

100 kg

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

321

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

2

3

4

5

6

60.04

ur ur

104, 214,

Underkläder av trikå, ej elastiska och ej gummi­behandlade: av fåmll eller fina djurhår;

andra än mansskjortor med fastsatt krage och underkläder vägande per dussin mer än

 

 

 

 

ur

254,

1 kg   ............................................................

15%

15%

15%

 

ur

604,

 

 

 

 

 

ur

704,

 

 

 

 

 

ur

804,

 

 

 

 

 

ur

904

 

 

 

 

60.05

ur ur

304, 604,

Överkläder av trikå samt andra Irikåvaror, ej elastiska och ej gummibehandlade:

överkläder av ull andra än följande kläder av ull utan inblandning av natursilke eller ändlösa syntetiska eller regenererade fibrer:

blusar, jumprar och koftor, vägande högst 3 kg per dussin, kjolar, klänningar, morgon-

 

 

 

 

ur

804

rockar och kappor, tillverkade av trikåväv .

15%

15%.

15%

60.06

 

 

Trikåväv och andra irikåvaror, elastiska eller gummibehandlade (inbegripet elastiska knäskydd och elastiska slmmpor); sydda varor:

 

 

 

 

ur

902

av ändlösa syntetiska fibrer...........................

20%

12%

6,9%

 

ur

903

av ändlösa regenererade fibrer  ......................

20%

18%

8.5%

 

ur

909

av annat texlilmalerial   ................................

20%

13%

7,2%

 

 

 

andra varor;

 

 

 

 

 

102, 302,

av ändlösa syntetiska fibrer...........................

12%

12%

6,9%

 

ur

902

 

 

 

 

 

 

103, 303,

av ändlösa regenererade fibrer  ......................

18%

18%

8,5%

 

ur

903

 

 

 

 

 

ur

109, 309, 909

av annat texlilmalerial   ................................

13%

13%

7,2%

 

 

 

61.02

 

 

Överkläder fbr kvinnor, flickor eller småbarn:

 

 

 

 

ur

119, ur 159,

av natursilke .....................................................

17%

15%,

15%

 

ur

209, ur 309,

 

 

 

 

 

ur

409, ur 509,

 

 

 

 

 

ur

609, ur 809,

 

 

 

 

 

ur

909, ur 999

 

 

 

 

61.05

 

 

Näsdukar:

 

 

 

 

 

002

av ändlösa synleliska fibrer ...............................

10%

10%

6,2%

 

 

003

av ändlösa regenererade fibrer   .........................

16%

16%

8%,

 

 

009

av annat lextilmaterial   ...................................

13%

13%

7,2%

61.06

Själar, scarfar, halsdukar, manliljer, slöjor o.d.;

 

 

 

002

av ändlösa syntetiska fibrer ..............................

12%

12%

6,2%

 

 

003

av ändlösa regenererade fibrer   .........................

16%,

16%

8%

 

 

004,009

av annat texlilmalerial   ....................................

13%

13%

7,2%

61.07

 

000

Slipsar och liknande artiklar   ..............................

14%

14%,

7,5%

61.10

 

 

Vantar, strumpor, sockor och stmmpskyddare, ej utgörande Irikåvaror:

 

 

 

 

 

002

av ändlösa syntetiska fibrer ..............................

10%

10%

6.2%

 

 

003

av ändlösa regenererade fibrer............................

16%

16%,

8%

 

 

009

av annat textilmaterial   ...................................

13%

13%

7,2%

62.03

Säckar och påsar av sådana slag som användes

 

 

 

 

for forpackning av varor:

 

 

 

 

 

 

andra än synbarligen begagnade:

 

 

 

 

ur

703

tillverkade av juteväv vägande per m minsl

 

 

 

 

 

 

310 gram   ...................................................

8%

fri

fri*

 

ur

703

tillverkade av annan juteväv  ........................

\0%

fri

fri*

 

 

709

andra slag  ....................................................

10%

10%

6,2%

62.04

 

 

Presenningar, segel, markiser, tält och kamping-artiklar;

 

 

 

 

 

410, 490

luflmadrasser och luftkuddar..............................

13%

13%

4%

 

 

 

21    Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

322

 

62.05

63.01

64.03 64.04 64.05

64.06

65.01 65.02

65.03

65.04

65.07

66.01

102, ur 902 000

000 001,009

310 200, 390-900

001 009 000

000

001 002-004

000

009 100,200

Andra konfektionerade textilvaror (inbegripet lillskämingsmönster):

av ändlösa syntetiska fibrer;

damm- och skurtrasor, poler- och putsdu­kar; lillskämingsmönster; s. k. " wrappers'" Kläder och tillbehör därtill, res- och sängfiltar saml hushålls- och mmsinredningsartiklar, av lextilmaterial (andra än aniklar hänförliga till nr 58.01, 58.02 eller 58.03), ävensom, oavsett mate­rialet, skodon och huvudbonader, under förut­sättning all varoma är synbarligen begagnade och inkommer oförpackade eller i balar, säckar

eller liknande förpackningar   .............................

Skodon med yttersulor av trä eller kork   ............

Skodon med yttersulor av annat malerial   ..........

Delar till skodon (inbegripet överdelar, inläggs­sulor och klackar för fasiskmvning) av annat ma­terial än metall:

nåtlade överdelar .............................................

andra slag   ......................................................

Damasker, benläder, benlindor, benskydd och liknande artiklar samt delar därtill:

av lextilmaterial  .............................................

av annat material  ...........................................

Hatlslumpar av filt, varken formpressade eller försedda med brätte; plana eller cylindriska hatt-ämnen (inbegripet uppskuma hallämnen) av filt . Hattstumpar, flätade eller tillverkade av flätade band eller andra band eller remsor, oavsell mate­rialel, varken formpressade eller försedda med

brätte   ................................................................

Filthattar och andra huvudbonader av filt, tillver­kade av hattstumpar eller plana hattämnen hän­förliga till nr 65.01, även ofodrade och ogarne­rade:

capeliner av hårfilt ..........................................

andra slag   ......................................................

Hattar och andra huvudbonader, flätade eller till­
verkade av flätade band eller andra band eller
remsor, oavsett materialet, även ofodrade och
ogamerade   .........................................................

Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, haltslom-mar, hattslällningar (inbegripet hopfällbara ställ­ningar för chapeau-claquer), mösskärmar och hakremmar för huvudbonader;

andra än svellremmar ......................................

Paraplyer och parasoller (inbegripet käppara­
plyer, parasollläjl samt Irädgårdsparasoller och
liknande parasoller) ............................................


12%

7,5% 9% 9%

13% 9%

13%

7%

10%

10%

10% 10 %c, dock högsl 5: — per styck

10%, dock högst 5: — per styck

6%

12%, dock minsl 3: — per styck

11%

7,5% 9% 9%

13% 9%

13%

7%

10%

10%

10% 10%, dock högst 5: — per styck

10%, dock högst 5; per styck

6%

12%, dock minst 3: — per styck

11%

5,1% 5,8% 5,8%

7,2% 5,8%

7,2% 4,9%

6,2%

6,2%

6,2% 6,2%, dock högsl 3: — per styck

6,2%,

dock

högst

3: — per

styck

4,4%

6,9%,

dock

minst

1; — per

styck

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

323

 

 

 

 

1

2              j

3

4

5

6

66.02

000

Promenadkäppar (inbegripet alpstavar och sitt-

 

 

 

 

 

käppar), piskor, ridspön o. d................................

5%,

5%

3,8%

66.03

000

Delar, beslag och tillbehör till artiklar hänförliga

 

 

 

 

000

till nr 66.01 eller 66.02........................................

5%

5%

3,8%

67.01

Skinn och andra delar av fåglar med kvarsiltande

 

 

 

fjädrar eller dun, fjädrar, delar av Qädrar, dun

 

 

 

 

 

saml varor därav (andra än varor hänförliga till nr

 

 

 

 

 

05.07 saml bearbelade spolar och skaft)   ............

5%

5%

3,8%

67.02

000

Konstgjorda blommor, blad och frukter samt de­lar därtill;  artiklar tillverkade  av  konstgjorda

 

 

 

 

 

blommor, blad eller fmkter   ................................

7,5%

7,5%

5,1%

68.02

 

Bearbetad monument- eller byggnadssten och varor därav (inbegripet mosaikbilar), andra än varor hänförliga till nr 68.01 eller 69 kap.:

 

 

 

 

201-209

polerade eller slipade   .......................................

5%

5%

3,8%

68.03

 

Bearbetad skiffer och varor av skiffer, inbegripet varor av agglomererad skiffer:

 

 

 

 

002

polerade eller slipade   .......................................

5%

5%

3,8%

68.04

005

Polersienar,   brynsienar   och   andra   liknande handverktyg samt kvarnstenar, slipstenar, slip­skivor o.d. (inbegripet skivor, huvuden, trissor och stift för slipning, skärpning, polering, rikt­ning eller skäming). av nalurlig sten (även agglo­mererad),    av   agglomererade   naturliga   eller konstgjorda slipmedel eller av keramiskt materi­al, även med käma, skaft, hylsa, axel e.d. av annat material men ulan ställning; segment och andra färdiga delar till sådana sienar och skivor, av naturlig sten (även agglomererad), av agglo­mererade naturliga eller konstgjorda slipmedel eller av keramiskt malerial;

andra slag än av nalurlig sten, irippelsten och

wienerpimsten:

polersienar, brynsienar och andra liknande

 

 

 

 

 

handverklyg ..................................................

5%

5%

3,8%

 

900

andra än kvarn-, defibrör- och kollergångs­stenar,    diamanlslipverkiyg,    polersienar.

 

 

 

 

 

brynsienar och andra liknande handverklyg

7,5 %

7,5%

5,1%

68.06

 

Naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller kom på underiag av vävnad, papper, papp eller annat material, även tillskuret, sytt eller på annat sätt utformat;

 

 

 

 

901

på papper, papp eller vulkanfiber ......................

2,5%

2,5%

2,2%

 

100,909

på annat underlag   ............................................

5%

5%

3,8%

68.07

301,309

Slaggull, stenull och liknande mineralull; expan­derad vermikulit, expanderade leror, skumslagg och liknande expanderade mineraliska material; blandningar och varor av värmeisolerande, ljud­isolerande   eller   Ijudabsorberande   mineraliska malerial, andra än sådana som är hänförliga till nr 68.12 eller 68.13 eller till 69 kap.: slaggull, stenull och liknande mineralull samt

 

 

 

 

 

varor därav  .......................................................

4%

4%

3,2%

68.09

000

Plattor, skivor, block och liknande varor av trä­fibrer, andra vegetabiliska fibrer, halm, träspån eller träavfall (inbegripet sågspån), agglomere­rade med cement, gips eller annat mineraliskt

 

 

 

 

 

bindemedel   ........................................................

4%

4%

3,2%

68.10

100,900

Varor av gips eller av blandningar på basis av

 

 

 

 

 

gips .....................................................................

4%

4%

3,2%

68.12

101-900

Varor     av     asbeslscement,     cellulosacemenl

 

 

 

 

 

ed............................................................. 100 kg

0:625

0:625

0:600

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

324

 

68.13

701

68.14

 

 

001

 

 

009

 

69.02

 

 

 

200-

-909

69.04

100

 

69.05

100,

900

69.06

100

 

69.07

 

 

 

501,

509

69.08

001-

-005

69.09

 

 

69.10

101,901 100-900

69.14 70.04

000 001,009

70.05

100-900

70.06

70.07

001,009

Bearbetad asbest och varor därav (t.ex. plattor, gam och vävnader av asbest; asbestskläder och asbesttälningar), även armerade, andra än varor hänförliga till nr 68.14; blandningar på basis av asbest samt blandningar på basis av asbest och magnesiumkarbonal ävensom varor av sådana blandningar;

packningar och tätningar, även i längder.........

Friktionsmaterial (segment, skivor, ringar, band, plattor, mllar o. d.) av sådana slag som är lämpli­ga för bromsar, kopplingar e.d., på basis av as­best, andra mineraliska ämnen eller cellulosa, även i förening med texlilmalerial eller annat ma­terial;

bromsbelägg   .................................................

andra slag   .....................................................

Eldfasta murstenar, block, plattor och liknande eldfast konstmktionsmateriel, annan än varor hänföriiga lill nr 69.01;

andra än magnesil-, magnesitkrom- och krom-

bjälklagslegel,    hållegel

magnesitprodukler . Murtegel (inbegripet o.d.);

av syrafast material .......................................

Takpannor, skorstenspipor, rökhuvar, skor­stensfoder, gesimser och andra varor for bygg­nadsändamål, inbegripet byggnadsomament .. . Ledningsrör och rännor (inbegripet vinklar, krö­kar och liknande delar):

av syrafast stengods   .....................................

"Galsten", trottoarplattor, golvplattor, plattor för eldstäder samt väggplattor, oglaserade:

av mindre tjocklek än 3 cm   ..........................

"Galsten", irottoarplaltor, golvplattor, plattor

för eldstäder samt väggplattor, glaserade   ..........

Laboratorieartiklar saml artiklar för kemiskt el­ler annat tekniskt bmk; hoar, kar och liknande behållare av sådana slag som användes inom lantbmket; krukor, burkar och liknande artiklar av sådana slag som vanligen användes för trans­port eller förpackning av varor:

av syrafast stengods   .....................................

Diskhoar, tvättställ, bidéer, wc-stolar, urinaler,
badkar och liknande sanitetsartiklar för installa­
tion  ..................................................................

Andra varor   .....................................................

Planglas, gjutet eller valsal (inbegripet över­
fångsglas och Irådglas), obearbetat, även möns­
trat, av kvadratisk eller rektangulär form   ........

Planglas, draget eller blåst (inbegripet överfångs­glas), obearbetat, av kvadratisk eller rektangulär

form   ................................................................

Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (inbe­gripet överfångsglas och irådglas), av kvadratisk eller rektangulär form, ytslipat eller ytpolerat

men ej vidare bearbetat   ...................................

Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (inbe­gripet överfångsglas och Irådglas), skuret till an­nan form än kvadratisk eller rektangulär eller böjt eller på annal sätt bearbetat (t. ex. bearbetat på kanterna eller graverat), även ytslipat eller ytpolerat; flerväggiga isolermtor av glas; sk. blyinfattade mtor:

2,5%

2,5%,

2,5% 5%

2,5% 5%

 

2,5%

2,5%

2,5%

2,5%

2,5%

2,5%

2,5%

2,5%

13%

10%

13%

13%

2.5%

;%

2,5%

 

8%

8%

0%

10%

S%

8%

9%

9%

8%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

325

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

T

3

4

5

6

(70.07)

150,300

planglas och isolermtor   ..............................

9%

9%

5,8%

 

400

s.k. blyinfattade mtor   ......................................

10%

10%

6,2%,

70.08

 

Säkerhetsmlor bestående av härdat eller lamine­rat glas, även tillformade;

 

 

 

 

001

av härdat glas  ...................................................

9%

9%

5,8%

 

002

av laminerat elas   .............................................

10%

10%

6,2%

70.09

001-009

%A,   T       141 lilltå"  **»     **J               ..-...-.-                     .............

Speglar av glas (inbegripet backspeglar), även inramade eller försedda med baksida av annat

 

 

 

 

 

material   ...........................................................

10%

10%

6,2%

70.10

200-900

Damejeanner, flaskor, burkar, kmkor, tablettrör och liknande käri av glas, av sådana slag som vanligen användes för transport eller förpackning av varor; proppar och andra tillslutningsanord-

 

 

 

 

 

ningar av glas  ....................................................

8%

8%

5,3%

70.11

 

Glashöljen (inbegripet kolvar och rör) till elek­lriska glödlampor, elektronrör e.d.:

 

 

 

 

100

kolvar                   .................................. 100 kg

32:50

32; 50

20;-

70.12

Glas till termosflaskor eller andra termoskärl:

 

 

001

ulan metallbeläggning  .......................................

6%

6%

4,4%.

 

009 101-900

andra   ...............................................................

7,5%

7,5%

5,1%

70.14

Glasvaror för belysnings- eller signaleringsända-

 

 

 

mål saml optiska element av glas, ej optiskt bear-

 

 

 

 

 

betade och ej tillverkade av optiskt glas   ............

10%

10%

6,2%

70.17

001

Laboratorieartiklar samt hygieniska och farma­ceutiska artiklar av glas, även graderade eller kalibrerade; glasampuller;

laboratorieartiklar samt hygieniska och farma-

 

 

 

 

 

ceutiska artiklar                  ...............................

10%

10%

6,2%

70.19

001

Glaspärior, imitationer av nalurpärlor, imitatio­ner av ädelstenar saml liknande smärre pryd­nadsartiklar av glas ävensom varor tillverkade därav; glaslämingar och små glasplaltor, även på underiag, fbr mosaikarbeten eller liknande de-koralionsändamål; konstgjorda ögon av glas, in­begripet sådana för leksaker men ej sådana som är avsedda för människor; prydnader och andra dekorationsartiklar framställda genom s. k. lamp­arbete; reflexpärlor (ballotini); glaspärlor, imitationer av nalurpärlor, imitatio­ner av ädelstenar saml liknande smärre pryd­nadsartiklar av glas ävensom varor tillverkade

 

 

 

 

009

därav   ...............................................................

5% 7,5%

5% 7,5%

3,8%

 

andra slag, inbegripet reflexpärlor (ballotini)  .

5,1%

70.20

201-400

Glasfibrer (inbegripet glasull) samt gam, väv­nader och andra varor tillverkade därav: gam, vävnader, band, flätor o. d. saml artiklar

 

 

 

 

 

därav   ...............................................................

11%

11%

9%

70.21

000

Andra varor av das ..............................................

10%

10%

6,2%

71.05

 

Silver, inbegripet förgyllt eller platinerat silver, obearbetat, samt halvfabrikat därav:

 

 

 

 

909

halvfabrikat  andra än rör    ...         ..............

1,5%

1,5%

1,4%

71.06

000

Mal v idL/i ifvaL, Oiiiuici aii i v/i       .....

Oädel metall med plätering av silver, obearbetad.

 

 

 

 

 

saml halvfabrikat därav   .....................................

1,5%

1,5%

1,4%

71.12

100-400

Bijouterivaror och delar därtill, av ädel metall

 

 

 

 

 

eller av metall med plätering av ädel metall   ....

5%

5%

3,8%

71.13

110-400

Guldsmedsvaror och delar därtill, av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall, and-

 

 

 

 

 

ra än varor hänförliga lill nr 71.12   ...................

5%

5%

3,8%

71.14

 

Andra varor av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall;

 

 

 

 

009

andra än artiklar för tekniskt bruk   ..................

5%

5%

3,8%

71.16

000

Bijouterivaror, ej hänförliga lill nr 71.12 eller

 

 

 

 

 

71.15 ..................................................................

5%

5%

3,8%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

326

 

73.01

 

73.02

103-109

205, 209, 305

73.04

000

73.06

 

73.07

600,701 100,500

73.08 73.09 73.10

000 001,005

 

901,902, ur 909

 

ur   100,120, 130,295,

299,       ur 909

300,       ur 909

73.11

73.12

101-950

101-304, ur 903, ur 904

905-907, ur 908,909

73.13

101-559, 701-906,

ur 907, 908-910,

73.14 73.15

ur 913, 914-919 100,500

ur 381-401,

402, ur  404-407

110-150 221-280

311-330 340

Tackjärn, gjutjärn och spegeljäm, i form av tackor, block, oregelbundna stycken e. d.:

tackjärn och gjuljäm  ......................................

Ferrolegeringar:

kiseljäm (ferrokisel) och kiselmanganjärn (fer-

rokiselmangan) innehållande mer än 15 % kisel

..........................................................  100 kg

Granuleral jäm och stål. även krossat eller sor­terat; korta avhugg avjäm- eller ståltråd ("wire

pellets")   ............................................................

Smältstycken och råskenor; göt. block, oregel­bundna siycken o.d. av jäm eller slål;

göt, block, oregelbundna stycken o. d...............

Biooms, billets, slabs och platiner av jäm eller stål; ämnen, grovt tillformade genom smidning,

av jäm eller slål   .................................................

Plåtämnen i mllar, av jäm eller stål   ...................

Universaljäm och universalstål ...........................

Stång (inbegripet valslråd), annan än profilslång. avjäm eller stål, varmvalsad, smidd, slrängpres­sad eller tillformad eller färdigbehandlad (även kalibrerad) i kallt tillstånd; ihåligt bergborrstål:

med överdrag av metall   .................................

andra:

varmvalsade, smidda eller strängpressade: andra än valslråd och ihåligt bergborrstål

tillformade eller färdigbehandlade i kalll till­
stånd   ........................................................

Profilslång avjäm eller stål, varmvalsad, smidd,
slrängpressad eller tillformad eller färdigbehand­
lad i kalll tillstånd; spontpålar avjäm eller slål,
även med borrade eller stansade hål eller sam­
manfogade ..........................................................

Band av jäm eller stål, varm- eller kallvalsat:
andra än band med överdrag av tenn  ...............

Plåt avjäm eller slåi, varm- eller kallvalsad;
annan än plåt med överdrag av tenn   ..............

Tråd av jäm eller stål, även med överdrag men

utan elektrisk isolering  ......................................

Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som

är nämnda i nr 73.06-73.14:

ihåligt bergborrstål, varmvalsat, smitt eller
strängpressat   .................................................

andra varor än ihåligt bergborrstål, varmval-sal, smitt eller strängpressat eller band och plål, av rostfritt eller eldhärdigt slål:

göt, block, oregelbundna siycken o.d............

biooms, billets, slabs och platiner; ämnen

grovt tillformade genom smidning   .............

plåtämnen i mllar   .....................................

universalstål ...............................................


3%

3:50

3%, 3%

4% 4% 6%

6% 6% 6%

6% 6%

6%

6%

6%

3%

4% 4% 6%

3:50

3%, 3%

4% 4% 6%

6%. 6% 6%

fri; 6% fri; 6%

fri; 6%

6%

6%

3%

4% 4% 6%

2,5%

3:-

2.5% 2,5%

3,2% 3,2%, 4.4%

5% 5% 5%

5% 5%

5%

5%

5%

2.5%

3,2% 3,2% 4,4%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

327

 

 

 

 

 

 

 

 

1

2

3

4

5

6

(73.15)

ur  381-401,

403. ur 404-407,

andra än göt, block, oregelbundna stycken 0. d., biooms, billets, slabs och platiner. äm­nen grovt tillformade genom smidning, plåt-

 

 

 

 

471-503,

ämnen i mllar, universalslål och valslråd  . .

samma

samma

samma

 

551-555.

 

tull

tull

bindning

 

601-607.

 

som för

som för

som för

 

710-723,

 

mot-

mot-

mot-

 

742-753,

 

svarande

svarande

svarande

 

771-813.

 

varor

varor

varor

 

831-844,

 

enligt nr

enligl nr

enligl nr

 

862-864,

 

73.10-

73.10-

73.10-

 

911-939

 

73.14

73.14

73.14

73.16

 

Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för jämvä­gar eller spårvägar,  nämligen  räler.  moträler. växeltungor,  korsningsspelsar.  spårkorsningar, spårväxlar, växelstag. kuggskenor, sliprar. räl­skarvjäm. underläggsplattor, klamplaltor, spår­hållare, spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fästande av räler;

 

 

 

 

901-909

andra än räler  ...................................................

5%

5%

3.8%

73.17

005-009

Rör av gjuljäm: andra än rör med en invändig diameter av 510

 

 

 

 

 

mm eller däröver  .............................................

8%

8%

7%

73.18

 

Rör och rörämnen avjäm (annat än gjuljäm) eller stål, med undanlag av högtrycksrör för elektriska vattenkraftverk: med överdrag av metall:

 

 

 

 

209, 509,

med överdrag av annan metall än zink   ....

8%

8%.

7%

 

904

andra;

 

 

 

 

206, 207, 212.232,

kallbearbetade   ..........................................

8%

8%

7%o

 

 

 

 

507, 526,

 

 

 

 

 

527, 532,

 

 

 

 

 

902

 

 

 

 

73.19

000

Högtrycksrör av stål för eleklriska vattenkraft-

 

 

 

 

 

verk, även med förstärkning   ..............................

8%

8%

7%

73.20

100-908

Rördelar (t.ex.  skarvrör,  knärör,  muffar och

 

 

 

 

 

flänsar) avjäm eller stål  ......................................

8%

8%

7%

73.21

100-900

Konstmktioner   och   delar   till   konstmktioner (1. ex. skjul och andra byggnader, broar och bro­sektioner,  slussportar,  tom,   fackverksmaster, lak, fackverk till tak, dörr- och fönsterkarmar, fönsteriuckor, räcken och pelare) av jäm eller slål; plåt, band, stäng, rör o.d. avjäm eller slål.

 

 

 

 

 

bearbetade för användning i konstmktioner ....

6%

6%

4,4 %o

73.22

000

Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av jäm eller slål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 liter, även med inre be­klädnad eller värmeisolerade men ej försedda med  maskinell  utmstning eller  utmstning för

 

 

 

 

 

uppvärmning eller avkylning  ..............................

6%

6%

4,4%

73.23

101-909

Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behål­lare, av jäm- eller stålplåt, av sådana slag som vanligen användes for transport eller förpackning

 

 

 

 

 

av varor...............................................................

6%

6%

4,4%

73.24

000

Behållare avjäm eller stål för komprimerad eller

 

 

 

 

 

lill vätska förtätad gas .........................................

6%

6%

4.4 %o

73.25

102-209

Tvinnad tråd. kablar, linor, flätade band, slingor o.d., avjäm- eller ståltråd, dock med undantag

 

 

 

 

 

av isolerade elektriska kablar   .............................

6%

6%

4,4%

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

328

 

73.26

001,005

 

73.27

100-

-900

73.29

151-

-909

73.30

000

 

73.31

100-

-909

73.32

73.33

110-900

73.34

900

100 900

73.35 73.36

100-900 151-800

73.37

73.38

110-900

950

120-940

73.40 74.03

200-900

400

Taggtråd av järn eller stål; vridet band eller vri­
den enkel flat tråd, med eller utan taggar, samt
löst tvinnad dubbel tråd, av sådana slag som an­
vändes till stängsel, av jäm eller slål   .....................

Duk, galler, nät (inbegripet stängselnät och arme-ringsnät) och liknande produkler, av jäm- eller

ståltråd; klippnät avjäm eller slål    ..........................

Kättingar och kedjor samt delar dänill. av järn

eller slål ...............................................................

Ankaren och draggar samt delar dänill, av jäm

eller slål ...............................................................

Spik, stift (inbegripet häftstift), märlor, spetsade krokar och öglor samt spikbleck, krampor och broddar. av jäm eller slål, även med huvud av annal malerial, dock ej sådana med huvud av

koppar   ...............................................................

Bultar (inbegripet bultar ulan huvud samt pinn­
bultar och pinnskruvar) och muttrar, även ogäng­
ade, samt skmvar (inbegripet skmvkrokar och
skmvöglor), avjäm eller stål; nitar, kilar, sprin­
tar, saxsprintar och underläggsbrickor (inbegri­
pet Qäderbrickor), av jäm eller stål   ........................

Nålar för handsömnad (inbegripet brodering), nå­lar för handknytning av mattor, stickor, snömå-lar, virknålar o.d. saml broderprylar, avjäm el­ler slål; andra än synålar och stoppnålar saml ämnen

därtill   .............................................................

Knappnålar, säkerhelsnålar, håmålar. hårkläm­mor, papiljotter och liknande artiklar (med un­danlag av hallnålar och andra prydnadsnålar), av jäm eller slål:

knappnålar och säkerhetsnålar   ..........................

andra slag   ......................................................

Fjädrar och fjäderblad. av jäm eller stål   .................

Kaminer och andra artiklar för rumsuppvärm­ning, spisar (inbegripet värmeledningsspisar), kokapparater, gaskök, tallriksvärmare med brän­nare, tvättgrytor med eldstad eller annan uppvärmningsanordning saml liknande artiklar, ej eleklriska, av sådana slag som användes i hus­håll, ävensom delar därtill, av jäm eller stål .... Värmepannor (med undantag av pannor enligt nr 84.01) och radiatorer för centraluppvärmning, ej försedda med elektrisk uppvärmningsanordning, samt delar därtill, avjäm eller stål; luftvärmare och varmluftsfördelare (inbegripet apparater som även kan fördela sval eller konditionerad luft), ej försedda med elektrisk uppvärmningsanordning men utmstade med motordriven fläkt eller blås­maskin, saml delar därtill, avjäm eller stål .... Artiklar av sådana slag som vanligen användes för hushållsbmk, sanitetsgods samt delar till så­dana varor, av jäm eller stål; stålull; diskbollar, pulsvanlar o.d., avjäm eller stål:

stålull; diskbollar, pulsvanlar o.d...........................

andra slag   ......................................................

Andra varor av jäm eller slål ...................................

Stång av koppar; tråd av koppar;

av legerad koppar innehållande mer än 10 vikt­
procent nickel ...................................................


6%

6% 6% 4%

6% 6% 4%

5% 4% 6%

6%

6%

4% 6% 6%

1,5%

6%

6% 6%, 4%

6%

6% 4%

5% 4% 6%

6%

6%

4% 6% 6%,

1,5%

4,4%.

4,4% 4,4% 3.2%.

4,4% 4.4% 3,2%

3,8% 3.2% 4,4%

4,4%

4,4%

3,2% 4,4% 4,4%

1,4%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

329

 

(74.03)

jr   100-309, ur  500-658

ur 100-309, ur .500-658, 710-809

74.04

L50

101-109, 201-209

74.05

004

 

 

001,

002,

 

009

 

74.06

001

 

74.07

101-

-209

74.08

100-

-209

74.10

100,

200

74.11

100.

900

74.15

110

-900

74.16 74.17

000 001,009

74.18 74.19

101-500

901

75.02 75.03

100, 200, 909 001,002

75.04

201,202 000

75.06 76.02 76.03 76.04

000

100-309 001-012 100-909

tråd med ett tvärsnitt av minst 0,5 mm, annan än tråd av legerad koppar innehållande mer än

10 viktprocent nickel ....................................

andra slag   .....................................................

Plål och band av koppar:
av legerad koppar innehållande mer än 10 vikt­
procent nickel ................................................

andra slag   ......................................................

Folier av koppar (även mönslerpressade, till­
skurna, perforerade, försedda med överdrag,
tryckta eller på baksidan förstärkta med papper
eller annal material) med en tjocklek (förstärk­
ningsmaterial ej inräknat) av högst 0.15 mm:
av legerad koppar innehållande mer än 10 vikt­
procent nickel ....................................................

andra slag   ......................................................

Pulver och fjäll av koppar:

användbara till bronsering   .............................

Rör och rörämnen av koppar; ihålig stång av

koppar  ..............................................................

Rördelar (t.ex.  skarvrör,  knärör,  muffar och

flänsar) av koppar   ............................................

Tvinnad tråd. kablar, linor, flätade band o. d., av
koppartråd, dock med undantag av isolerad elek­
trisk tråd och kabel   ...........................................

Duk, galler, näl (inbegripet stängselnät och arme-ringsnät) och liknande produkter (även ändlösa),

av koppartråd; klippnät av koppar  ....................

Spik, stift (inbegripet häftstift), märlor, spetsade krokar och öglor samt krampor och broddar av koppar eller av jäm eller stål med huvud av kop­par; bultar (inbegripet bultar ulan huvud samt pinnbultar och pinnskmvar) och muttrar, även ogängade, saml skmvar (inbegripet skmvkrokar och skmvöglor), av koppar; nitar, kilar, sprintar, saxsprintar  och   underläggsbrickor   (inbegripet

fjäderbrickor), av koppar  ...................................

Fjädrar av koppar   .............................................

Kokapparater och andra uppvärmningsappa-raler, ej elektriska, av sådana slag som användes

i hushåll samt delar därtill, av koppar   ...............

Andra aniklar av sådana slag som vanligen an­vändes for hushållsbmk, sanitetsgods samt delar

lill sådana varor, av koppar .................................

Andra varor av koppar:

knappnålar och säkerhelsnålar   ......................

andra slag   ......................................................

Stång av nickel; tråd av nickel   ..........................

Plåt och band av nickel; folier av nickel; pulver och fjäll av nickel:

plål. band och folier   ......................................

Rör och rörämnen av nickel; ihålig stång samt
rördelar (t. ex. skarvrör, knärör, muffar och flän­
sar), av nickel .....................................................

Andra varor av nickel  .......................................

Stång av aluminium; tråd av aluminium   ............

Plåt och band av aluminium ................................

Folier av aluminium (även mönslerpressade, till-skuma,   perforerade,   försedda   med  överdrag.

3% 3%

1,5% 3%,

1,5%

3%

5% 3% 4%

3%

4%

4% 4%

4%

4%

5% 4%

1,5%

1,5%

1,5% 4% 3% 3%

3% 3%

1,5% 3%

1.5% 3%

5% 3% 4%

3%

4%

4% 4%

4%

4%

5% 4%.

1,5% 1,5%

1,5% 4% 3% 3%

2,5% 2,5%

1,4%

2,5%

1,4% 2,5%

3,8% 2,5% 3.2%

2,5%

3,2%

3,2% 3,2%

3.2%

3,2%

3,8% 3,2%

1,4% 1,4%

1,4% 3,2% 2,5%

2,5%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

330

 

(76.04) 76.05

76.06 76.07 76.08

76,09

76.10

76.11 76.12

76.15

76.16

77.02

78.06

79.06

80.04

002

001,009

000

200-909

000

100

200-900

000

001,009 100-500 100-900

001 009

001 009

009

tryckta eller på baksidan förstärkta med papper eller annat malerial) med en tjocklek (förstärk­ningsmaterial ej inräknat) av högst 0.20 mm ... Pulver och fjäll av aluminium: användbara till bronsering, dock med undan­tag av varor avsedda att användas uteslutande

vid tillverkning av gasbetong ..........................

Rör och rörämnen av aluminium; ihålig stång av

aluminium  .........................................................

Rördelar (t.ex.   skarvrör,   knärör,  muffar och

flänsar) av aluminium   .......................................

Konstruktioner och delar lill konstmktioner
(t. ex. skjul och andra byggnader, broar och bro-
sektioner, tom. fackverksmaster. tak, fackverk
lill lak, dörr- och fönsterkarmar, räcken och pe­
lare) av aluminium; plåt, stång, rör o. d. av alumi­
nium, bearbetade för användning i konstmk­
tioner   ...............................................................

Cistemer, tankar, kar och liknande behållare av
aluminium, för alla slags ämnen (andra än kom­
primerad eller till välska förtätad gas), med en
rymd av mer än 300 liter, även med inre bekläd­
nad eller värmeisolerade men ej försedda med
maskinell utmstning eller ulruslning för upp­
värmning eller avkylning   ..................................

Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behål­lare (inbegripet förpackningsrör och förpack-ningsluber). av aluminium, av sådana slag som vanligen användes för transport eller förpackning av varor:

förpackningstuber   ..........................................

andra slag   ......................................................

Behållare av aluminium för komprimerad eller lill vätska förtätad gas

Tvinnad tråd, kablar, linor, flätade band o.d., av aluminiumtråd, dock med undantag av isolerad

elektrisk tråd och kabel   ....................................

Artiklar av sådana slag som vanligen användes
för hushållsbmk, sanitetsgods samt delar till så­
dana varor, av aluminium    ................................

Andra varor av aluminium  .................................

Stång av magnesium; tråd av magnesium; plåt och band av magnesium; folier av magnesium; jämnstora spån samt pulver och fjäll, av magne­sium; rör och rörämnen av magnesium; ihålig stång av magnesium; andra varor av magnesium; stång, tråd, plål. band, folier, rör, rörämnen och ihålig stång

andra varor än stång, tråd, plåt, band, folier, rör, rörämnen, ihålig stång, pulver, fjäll och

jämnslora spån  ................................................

Andra varor av bly;

förpackningstuber   .........................................

andra än bly ull, linor av bly och förpacknings-
tuber ...............................................................

Andra varor av zink: andra an spik, stift, bultar, nitar, takrännor, nockplåtar, ramar lill takfönster saml andra

färdiga byggvaror.............................................

Folier av tenn (även mönslerpressade, lillskuma, perforerade, försedda med överdrag, tryckta el­ler på baksidan förstärkta med papper eller annat material) med en vikt (förstärkningsmaterial ej

3%

5% 3% 4%

4%

4%

5% 4%

4%

3%,

4% 4%

1,5%.

4% 5% 4%

4%

3%

5% 3% 4%

4%

4%,

5% 4%

4% 3%

4% 4%

1,5 %

4% 5%, 4%

4%

3,2%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

331

 

 

 

1

2

3

4

5

6

(80.04)

 

inräknat) av högsl  1 kg/m-'; pulver och fjäll av
tenn:
folier...................................................................

 

 

 

 

100

1.5 7o

1.5 %.

1.4%

80.06

 

Andra varor uv tenn:

 

 

 

 

001

förpackningstuber   ...........................................

5%.

5%

3,8%

 

009

andra slag   .......................................................

4%,.

4%

3.2%

81.01

 

Volfram, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav;

 

 

 

 

300

tråd, inbegripet spiraler   ...................................

1,5 %

1,5%

1,4%

81.02

 

Molybden, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

 

 

 

 

300 100-909

tråd, inbegripet spiraler   ...................................

1.5 %.

1,5%

1,4%

82.01

Följande handverktyg och handredskap; spadar.

 

 

 

 

 

skyfflar, korpar, hackor, högafflar, grepar, krat-

 

 

 

 

 

tor, räfsor och räkor; yxor, röjknivar och liknan-

 

 

 

 

 

de  huggverktyg;  liar,  skaror,   höknivar,  gräs-

 

 

 

 

 

saxar, fäll- och klyvkilar samt andra verktyg och

 

 

 

 

 

redskap av sädana slag som användes för lant-

 

 

 

 

 

bmk, trädgårdsskötsel eller skogsbmk   ................

4%

4%

3,2%

82.02

 

Sågar (icke mekaniska) samt blad för hand- eller maskinsågar (inbegripet otandade sågblad):

 

 

 

 

600

sågkedjor för motorsågar saml delar därtill

t%

6%

fri

 

110-400,

andra slag   .......................................................

6%

6%

4,4%

 

701-800

 

 

 

 

82.03

 

Följande handverktyg; tänger (inbegripet avbi-tartänger), pincetter, plåtsaxar, bultsaxar o.d.; huggpipor; röravskärare; skmvnycklar; filar och raspar:

 

 

 

 

251

röravskärare  ....................................................

4%

4%

3,2%

 

120-199,

andra slag   .......................................................

6%

6%

4,4%

 

252-800

 

 

 

 

82.04

340, 391

Handverklyg,   inbegripet  glasmästardiamanler, och handredskap, ej hänföriiga till annal nummer i   detta   kapitel;   blåslampor   och   smidesstäd; skmvstycken och skmvtvingar, andra än tillbe­hör och delar till verktygsmaskiner;- transpor­tabla smidesässjor; slipstenar och slipskivor med ställning (hand- eller pedaldrivna): handborrar (andra än spiralborrar), skmvmejs-lar,   borr- och   sparrsockar,   tubpressar  och

 

 

 

 

 

skärcirklar samt delar till sådana artiklar   ....

4%

4%

3,2%

 

100-330,

andra slag   ........................................................

6%

6%

4,4%

 

350, 360,

 

 

 

 

 

399-800

 

 

 

 

82.05

101-809

Utbytbara verktyg för verktygsmaskiner, för me­kaniska handverklyg eller för andra handverktyg (t.ex. för pressning, stansning, borrning, gäng-ing, brotschning, fräsning, skäming, svarvning eller skmvidragning), inbegripet dragskivor för tråddragning,  matriser för  strängpressning  av

 

 

 

 

 

metall samt bergborrar ........................................

4%

4%

3,2%

82.06

000

Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska

 

 

 

 

 

apparater ............................................................

4%

4%

3,2%

82.07

000

Skär, plattor, stavar och liknande omonterade delar till verktyg, av hårdmetall (sintrade metall-karbider av t.ex. volfram, molybden eller vana-

 

 

 

 

 

din) .....................................................................

4%

4%

3,2%

82.08

001,009

Kaffekvarnar, köttkvamar, saftpressar och and­ra mekaniska apparater och redskap med en vikl av högsl 10 kg och av sådana slag som användes i hushåll för beredning eller servering av matvaror

 

 

 

 

 

eller drycker ........................................................

4%

4%

3,2%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

332

 

82.11

82.12 82.13

82.15 83.01

83.02

83.03

83.04

83.05

83.06

83.07

83.08

100 200

300,400

000

100-700

000

802

100, 200, 809-100 100-'J09

000

000

000

100 900 100-909

001-009

Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke
eleklriska) saml blad därtill (inbegripet ämnen till
rakblad, även i bandform);
rakknivar samt blad och andra delar därtill
rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska)
samt delar dänill, andra än blad till rakhyvlar;
blad och skärhuvuden lill eleklriska rakappa­
rater  ..................................................................

blad lill rakhyvlar (slipade); ämnen till rakblad,

även i bandform  .............................................

Saxar, ej hänföriiga lill annat nummer, och skär

därtill   ................................................................

Andra skär- och klippverktyg, t.ex. sekatörer, hårklippningsmaskiner (icke eleklriska), hugg­knivar för slaktener och charkuterier samt pap­persknivar; artiklar och salser för manikyr eller

pedikyr (inbegripet nagelfilar)  ...........................

Handtag och skaft av oädel metall till artiklar

hänföriiga till nr 82.09, 82.13 eller 82.14   ........

Lås (nyckellås, kombinationslås och eleklriska lås) och delar därtill, av oädel metall; med lås försedda byglar lill handväskor, koffertar o.d. saml delar lill sådana byglar, av oädel metall; nycklar av oädel metall lill i detta nummer nämnda artiklar: kappsäcks-, koffert- och portföljlås saml delar

därtill   ............................................................

andra slag   ......................................................

Beslag och liknande lillbehör av oädel metall, av
sådana slag som är lämpliga för möbler, dörrar,
trappor, fönster, milgardiner, persienner, karos­
serier, sadelmakeriarbeten, koffertar, skrin o.d.
(inbegripet automatiska dörtslängare); halthyl­
lor, hatthängare, konsoler o. d., av oädel metall
Kassaskåp, kassakistor, armerade eller på annat
sätt förstärkta kassavalv, kassavalvsbeklädnader
och kassavalvsdörrar samt kassaskrin, doku­
mentskrin o. d., av oädel metall   ........................

Dokumentskåp, förvaringsfack, sorteringslådor,
brevkorgar, manuskripthållare och liknande kon­
torsartiklar, av oädel metall, andra än kontors­
möbler hänförliga till nr 94.03   .........................

Mekanismer och beslag lill samlingspärmar,
brevordnare, kontorsböcker e.d., av oädel me­
tall; pappersklämmor, gem, häftklammer, ryttare
lill kortregisler o. d. saml liknande konlorsartik­
lar, av oädel metall   ...........................................

Slalyetter och andra prydnadsföremål av sådana
slag som användes inomhus, av oädel metall;
fotografiramar, tavelramar och liknande ramar,
av oädel metall; speglar av oädel melaJ):
stalyeller och andra prydnadsföremål av så­
dana slag som användes inomhus .........................

folografiramar,  tavelramar och liknande ra­
mar; speglar   ..................................................

Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar,
av oädel metall, samt delar därtill av oädel metall
(dock ej strömställare, glödlampshållare, elek­
triska lyktor fbr fordon, eleklriska lampor med
batteri eller generator och andra artiklar hänför-
liga till 85 kap. med undanlag av nr 85.22)   .......

Böjliga slangar och rör av oädel metall   .............


4%

6,5%

7,5%

4%

4% 4%

8% 6%

4%

4%

4%

4%

4% 4%

4% 4%

4%

6,5%

7,5%

4%

4% 4%

8% 6%

4%

4%

4%

4%

4% 4%

4% 4%

3,2%

4,6% 5,1% 3,2%

3,2 %o 3,2%

5,3% 4,4 %c

3,2%

3,2%

3,2%

3,2%

fri

3,2%

3,2% 3,2%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

333

 

83.09

83.11

83.13

83.14 83.15

84.01

84.02

84.03

84.05 84.06

84.07 84.08

84.09 84.10

84.11

84.12

100,900

001 009 110-900

000 I00-3(K)

100,900

301-900

102-900

200,900

150,910

211,215,

291,295

301-809,

950,990

400-900

110, 190,

910

810, 890,

930,990

100,900

050-900

102-950

000

Knäppen, byglar med knäppe för handväskor
o.d., spännen med elierutan knäppe, hakar, hys­
kor, snörhålsringar o.d., av oädel metall, av så­
dana slag som vanligen användes till kläder, res­
effekter, handväskor eller andra textil- eller lä­
dervaror; rörnitar och tvåspetsnitar av oädel me­
tall; pärlor och paljetter av oädel metall   ...........

Ringklockor, bjällror och gonggonger, icke elek­lriska, av oädel metall, samt delar därtill av oädel metall:

cykelringklockor samt delar därtill ..................

andra slag   ......................................................

Proppar, kapsyler, sprandplålar, plomber, hörn-
skydd till lådot samt andra lillbehör till förpack­
ningar, av oädel metall   ......................................

Skyltar, namnplåtar, siffror, bokstäver o.d., av

oädel metall    .....................................................

Tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknan­
de produkter av oädel metall eller hårdmetall,
överdragna eller fyllda med flussmedel, av så­
dana slag som användes för lödning eller svets­
ning eller för pålödning eller påsvetsning av me­
tall eller hårdmetail; tråd och stavar av agglomer­
erat pulver av oädel metall, för metallspratning
Ängpannor och andra änggeneratorer (med un­
dantag av varmvattenpannor for centralupp­
värmning som även kan producera lågtrycks-
ånga); hetvatlenpannor........................................

Hjälpapparater för användning tillsammans med ånggeneratorer eller helvattenpannor enligt nr 84.01 (t.ex. economisers, överhettare, sotnings­apparater, anordningar för stoftåterföring o.d.);

kondensorer för ångmaskiner   ............................

Generatorer for gengas eller vattengas, även med gasrenare; generatorer för framställning av ace­tylengas (enligt vattenmetoden) samt liknande

gasgeneratorer, även med gasrenare   ..................

Ångmaskiner, även hopbyggda med ångpanna Förbränningskolvmotorer:

motorer till luftfartyg samt delar därtill  ..........

utombordsmotorer;  motorer   med  gnisttänd­
ning för fartygsdrift  .......................................

andra slag   ......................................................

Hydrauliska motorer (inbegripet vattenhjul och

vattenturbiner)  ..................................................

Andra motorer: turbopropmotorer, turbojetmotorer och andra

reaklionsmotorer samt delar därtill   ................

£mdra   ...........................................................

Maskindrivna vägvältar   ....................................

Vätskepumpar (inbegripet pumpar med motor el­ler turbin), även försedda med mäianordningar; välskeelevalorer med skopor, kedjor, skmvar,

band e. d..............................................................

Luftpumpar och vakuumpumpar samt kompres­sorer för luft eller andra gaser (inbegripet pumpar och kompressorer med motor eller turbin samt frikolvskompressorer för gasturbiner); fläktar,

blåsmaskiner o. d.................................................

Luftkonditioneringsapparater bestående av mo­tordriven fläkt och anordningar för reglering av

4%

7,5% 2.5%

4% 4%

4%

5%

5%

5% 5%

5%

5% 5%

5%

5% 5%

5%

5%

5%

4%

7,5% 2,5%

4% 4%

4%

5%

5%

5% 5%

5%

5%

5%

5%

5% 5%

5%

5%

5%

3,2%

5,1% fri

3,2% 3,2%

3,2%

3,8%

3,8%

3,8% 3,8%

fri

3% 3,8%

3,8%

fri

3,8%

3,8%

3%

3%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

334

1

(84.12) 84.13

84.14 84.15

84,16

84,17

84.18 84.19

84.20 84.21

84.22

84.23

110-901. 909

201-909 110-999

100-909 100-909

110-990

300

101-200, 401-909 100-900

100-900

101-900

110-909

luftens temperatur och fuktighet, allt hopbyggt

till en enhet  .......................................................

Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fasl bränsle eller gas, till eldstäder; mekaniska eld­ningsapparater, mekaniska eldstadsrostar, meka­niska anordningar för avlägsnande av aska samt liknande anordningar;

andra varor än rostar till mekaniska eldstads­
rostar  .............................................................

Industri- och laboratorieugnar, icke elektriska Kylskåp, kylmaskiner och annan kylulrasining

(elektriska och andra)  ........................................

Kalandrar och liknande valsmaskiner (andra än maskiner för bearbetning eller valsning av metall eller fbr bearbetning av glas) saml valsar därtill . Maskiner och apparater, även för laboratorier och även med elektrisk uppvärmning, för be­handing av material genom förfaranden som in­begriper temperalurändring, såsom uppvärm­ning, kokning, röstning, destillering, rektifiering, sterilisering, pastörisering, ångbehandling, tork­ning, indunstning, förångning, kondensering eller avkylning, ej utgörande maskiner eller apparater av sådana slag som användes för hushållsbmk;

varmvattenberedare, icke elektriska   .................

Centrifuger; maskiner och apparater (andra än fillrertraltar, mjölksilar o.d.) för fillrering eller

rening av vätskor eller gaser   .............................

Maskiner och apparater för rengöring eller tork­ning av flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater fbr påfyllning, tillslutning, kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, säckar eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för förpackning eller in­slagning av varor; apparater för inpressning av kolsyra i drycker; diskmaskiner;

maskiner och apparater för rengöring, tork­
ning, påfyllning, tillslutning, kapsylering eller
etikettering av flaskor eller andra förpackning­
ar   ..................................................................

andra slag   ......................................................

Vågar (med undantag av vågar känsliga för 0,05 g
eller mindre), inbegripet räkne- och kontrollvå­
gar; vikter av alla slag för vågar   ........................

Mekaniska apparater (även för handkraft) för ut-
spmtning. spridning eller finfördelning av väts­
kor eller pulver; brandsläckningsapparater (även
laddade); spmtpistoler och liknande apparater;
ängbläsier- och sandblästerapparaler samt lik­
nande apparater ..................................................

Maskiner och apparater för lyftning eller annan
hanlering, lastning, lossning eller transport (t.ex.
hissar, lyflblock, vinschar, lyftkranar, Irans-
portkranar, dornkrafler, taljor, telfrar, band-
transportörer och linbanor), ej utgörande maski­
ner eller apparater hänförliga lill nr 84.23  .........

Maskiner och apparater, stationära eller rörliga, för grävning, schaktning, planering, stampning, borrning eller brytning av jord, sten, mineral eller malm (t.ex. schaktmaskiner, kolbrytningsmas­kiner, grävmaskiner, skrapor, väghyvlar och s, k. bull-dozers); pålningsmaskiner; snöplogar utan

5%

5% 5%

5% 5%

5% 5%

5% 5%

5%

5%

5%

5%

5% 5%

5% 5%

5% 5%

5% 5%

5%.

5%

5%

3%

3,8% 3,8%

3,8%

3,8%

3,8% 3,8%

fri

3,8%

3,8%

3,8%

3,8%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

335

1

(84.23) 84.24

84.25

84.26 84.27

84.28

84.29 84.30

84.31

84.32 84.33

84.34

84.35

100-990

100-909

100-950 100-900

100,900

100,900 100-900

101-905

100,900 101-900

400

300, 509, 601,609

egen framdrivningsanordning (inbegripet utmst­
ning lill snöplogar) .............................................

Maskiner och redskap för lantbmk eller
trädgårdsskötsel, avsedda för jordens beredning
eller odling (I.ex. plogar, harvar, kultivatorer,
såmaskiner och gödselspridare); vältar för gräs­
mattor och idrottsplatser   ..................................

Maskiner och redskap för skörd eller tröskning; halm- och foderpressar; slåttermaskiner och gräsklippningsmaskiner; rensningsmaskiner för spannmål, baljväxtfrön eller andra frön saml äggsorteringsmaskiner och andra sorteringsma­skiner för lantbmksprodukter (andra än maskiner av sådana slag som användes inom kvamindu-

strin, hänförliga lill nr 84.29)  ............................

Maskiner och apparater för mejerihanteringen

(inbegripet mjölkningsmaskiner) .........................

Pressar och krossar saml andra maskiner och apparater av sådana slag som användes vid fram­ställning av vin eller cider eller vid beredning av

fruktsaft e.d.........................................................

Andra maskiner och apparater för lantbmk, träd­
gårdsskötsel, fjäderfäavel eller biodling; gro-
ningsapparater försedda med maskinell utmst­
ning eller uppvärmningsanordning; äggkläck­
ningsapparaler och kycklingmödrar .....................

Maskiner och apparater av sådana slag som an­vändes inom kvamindustrin saml andra maskiner och apparater (andra än av lanlbmkslyp) för be­arbetning av spannmål eller torkade baljväxtfrön Maskiner och apparater, ej hänförliga lill annal nummer i della kapitel, av sådana slag som an­vändes inom följande livsmedelsindustrier: bage­ri-, konfektyr- och chokladindustriema, industri­er fbr tillverkning av makaroner, ravioli och lik­nande spannmålsbaserade födoämnen, industrier för beredning av kött, fisk, fmkt eller köksväxter (inbegripet köttkvarnar och skärmaskiner) samt

socker- och bryggeriindustriema   ........................

Maskiner och apparater för tillverkning eller ef­lerbehandling  av   papp>ersmassa,   papper  eller

papp.................................................................

Bokbindenmaskineroch bokbinderiapparater, in­
begripet trådhäftmaskiner   .................................

Skärmaskiner av alla slag, för papper eller papp; andra maskiner och apparater för bearbetning av

pappersmassa, papper eller papp   .......................

Maskiner, apparater och redskap för lypgjutning eller sättning; maskiner och apparater, andra än verktygsmaskiner enligt nr 84.45, 84.46 eller 84.47, för tillverkning av klichéer eller andra tryckformar (även cylindriska); lyper, matriser, klichéer och andra tryckformar (även cylin­driska); plåtar, cylindrar och litografiska stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade, komade eller polerade):

klichéer och andra tryckformar........................

Tryckmaskiner   (tryckpressar);   hjälpapparater

för användning vid tryckning:

tryckmaskiner, andra än cylinderpressar och

rotaiionspressar;     iläggningsapparater    som

anges lill förtullning särskill; hjälpapparater lill

5%

5%

5% 5%

5%

5% 5%

5%

5% 5%

5%

5%

5%

5%

5% 5%

5%

5% 5%

5%

5% 5%

5%

5%

3,8%

3,8%

3,8% 3,8%

3,8%

3,8% 3,8%

3,8%

3,8% 3,8%

2,5%

3,8%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

336

 

(84.35)

84.36

84.37

84.38

84.39

84.40

84.4)

84.42

903,904,

909

100-300

100-800

907

100, 202, 208, 903, 908 100,900

110-909

801,809,

909

100-909

andra tryckmaskiner än cylinderpressar och

rotaiionspressar  .............................................

delar till ovan specificerade maskiner, inbegri­
pet delar till iläggningsapparater .....................

Maskiner för framställning av syntetiska eller regenererade textilfibrer; maskiner av sådana slag som användes för förarbetning av nalurliga, syntetiska eller regenererade lextilfibrer; maski­ner för spinning, tvinning, dubblering, spolning, mllning eller haspling av textilgam (inbegripet

inslagsspolningsmaskiner)   .................................

Vävstolar, trikåmaskiner samt maskiner for till­
verkning av överspunnet gam, tyll, spetsar, bro­
derier, snörmakeriarbeten, flätor eller nätknyt­
ningar; maskiner (inbegripet varpmaskiner och
varpklislringsmaskiner) för förberedning av gam
för användning i till detta nummer hänförliga ma­
skiner ..................................................................

Hjälpmaskiner och hjälpapparater för använd­ning tillsammans med maskiner enligt nr 84.37 (t. ex. skaftmaskiner, jacquardmaskiner, varp-och skottväktare samt anordningar för skytlel­växling); delar och tillbehör lämpliga att använ­das uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt detla nummer eller till maskiner hänJbrliga till nr 84.36 eller 84.37 (l. ex. spindlar, spinnving­ar, kardbeslag, kammar, spinnmunslycken, skyttlar, solv, skaftramar och trikåmaskinsnå­lar): delar och tillbehör av trä till maskiner och ap­parater, hänföriiga till nr 84.36, 84.37 eller

84.38...............................................................

andra varor än trikåmaskinsnålar saml delar och tillbehör av trä till maskiner och apparater,

hänföriiga lill nr 84.36, 84.37 eller 84.38   .....

Maskiner och apparater för tillverkning eller ef­
lerbehandling av filt som längdvara eller i avpas­
sade stycken, inbegripet maskiner för tillverk­
ning av filthattar samt hattformar ......................

Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring, torkning, blekning, färgning, apprete­ring, beläggning eller annan eflerbehandling av texlilgam. textilvävnader eller andra textilvaror, även konfektionerade (inbegripet tvättmaskiner för våttvält och kemisk tvätt); lägg-, mil- och skärmaskiner fbr vävnader e. d.; maskiner av så­dana slag som vid tillverkning av linoleummattor eller andra golvbeläggningsmaterial användes för atl anbringa massa på underiag av textilvara eller på annal underlag; maskiner av sådana slag som användes för tryckning av textilvaror, läder, ta­peter, omslagspapper, linoleummattor eller annal malerial med likformigt återkommande mönster eller ord eller med färg som täcker hela ytan saml graverade eller etsade tryckplåtar och Iryckval-

sar därtill  ...........................................................

Symaskiner; möbler specielll konstmerade för
symaskiner; symaskinsnålar:
andra varor än symaskinsnålar  ...........................

Maskiner och apparater (andra än symaskiner)
för beredning eller bearbetning av hudar, skinn
eller läder (inbegripet skomaskiner) ....................


5%

5%

5%

5%

2,5%

5%

5%

5%

8%

5%

5%

5%

5%

2,5%

5%

5%

5%

5%,

fri

fri

3,8%

3,8%

2,2% 3,8%

3,8%

3,8

5,3%

3,8%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

337

 

1

2

3

4

5

6

84.43

 

Konvertrar, gjutskänkar, gölkokiller och gjutma­skiner av sådana slag som användes inom metall­industrin:

 

 

 

 

303, 903

gölkokiller samt delar därtill   ............................

2,5%.

2,5%

2,2%

 

30L302,

andra varor än kontinuerliga roterande gjutma-

 

 

 

 

402, 409,

skiner saml gölkokiller eller delar till dessa

 

 

 

 

909

varor   ...............................................................

5%

5%.

3,8%

84.44

 

Valsverk och valsar därtill;

 

 

 

 

901

obearbetade gjuigodsdelaljer................................

4%

4%

3,2%

 

100,902,

andra slag   ........................................................

5%

5%

3,8%

 

909

 

 

 

 

84.45

059, 107,

Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall, ej utgörande maskiner hänförliga till nr 84.49 eller 84.50: andra  verktygsmaskiner  än   spånavskiljande

 

 

 

 

108, 117,

maskiner vägande per styck mer än 10000 kg

5%

5%,

3,8%

 

118, 155,

 

 

 

 

 

207, 208,

 

 

 

 

 

257, 258,

 

 

 

 

 

305,415,

 

 

 

 

 

425, 435,

 

 

 

 

 

500,610,

 

 

 

 

 

630,651,

 

 

 

 

 

659, 802,

 

 

 

 

 

806,809

 

 

 

 

84.46

001,002

Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, kera­miska produkler, betong, asbeslcement eller lik­nande mineraliska material eller för bearbetning av glas i kallt tillstånd, andra än maskiner hänför-

 

 

 

 

 

liea till nr 84 49                                           ......

5%

5%

3,8%

84.47

100-803

IJI     M.MMM      lif       *-*    'r     '          ...........i.      ......      .-..*.....

Verktygsmaskiner för bearbelning av trä, kork, ben, hårdgummi, styv plast eller liknande hårda malerial, andra än maskiner hänförliga till nr 84.49; barknings-, hyvel-,  såg-, lim- och pressma-

 

 

 

 

 

skiner saml svarvar ...........................................

8%

8%

5,3%

 

ur 809

andra spånavskiljande verktygsmaskiner   ....

8%

8%

fri

 

ur 809

andra maskiner..................................................

8%

S%

5,3%

84.48

101-605

Tillbehör och delar lämpliga all användas uteslu­tande eller huvudsakligen till maskiner hänförliga till nr 84.45-84.47, inbegripet hållare för arbets­stycken eller verktyg, självöppnande gänghuvu­den, delningsdockor och annan hjälpulmstning för verktygsmaskiner;  verktygshållare  till  alla

 

 

 

 

 

slags handverklyg   ..............................................

5%,

5%

3,8%

84.49

101-900

Handverklyg, pneumatiska eller hopbyggda med

 

 

 

 

 

icke elektrisk motor   ..........................................

5%

5%

3,8%

84.50

100,900

Maskiner och apparater for svetsning, hårdlöd-

 

 

 

 

 

ning, skäming eller yihärdning med gas   ..............

5%

5%

3,8%

84.51

211-300

Skrivmaskiner, andra än skrivmaskiner med in-

 

 

 

 

 

byggt räkneverk; checkstämplingsapparaler   ...

5%

5%

3,8%

84.52

241-800

Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakon-troUapparater,   frankostämplingsmaskiner,   bil-jeltmaskiner samt liknande  maskiner med in-

 

 

 

 

 

byggt räkneverk ..................................................

5%

5%

3,8%

84.53

001-008

Automatiska daiabehandlingsmaskiner och enhe­ler därtill; magnetiska och optiska läsare, maski­ner för överföring av dala till databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana

 

 

 

 

 

data, ej annorstädes nämnda eller inbegripna ...

5%.

5%

3,8%

84.54

100-800

Andra maskiner och apparater för kontorsbmk (t. ex. heklografer och stencilapparater, adresse-

 

 

 

22   Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

338

 

1

(84.54) 84.55

84.56

84.57

84.58 84.59

84.60 84.61

84.62 84.63

84.64

84.65

85.01 85.02

100-400

200-909

101, 102

900

100,900

110-700, 809-960, 992-999 201-409

301-809

100-909 100-503

000

100-909

120-990

100,800

ringsmaskiner, maskiner för sortering, räkning eller förpackning av mynt, pennformeringsappa-

rater, hålslag och häftapparater)  ........................

Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor o. d.) lämpliga all användas uleslutande eller hu­vudsakligen till maskiner av sådana slag som är hänföriiga lill nr 84.51, 84.52. 84.53 eller 84.54 . . Maskiner och apparater för sortering, siktning, avskiljning, tvättning, krossning, målning eller blandning av jord, sten, malm eller andra minera­liska ämnen i fast form (inbegripet pulver- och pastaform); maskiner och apparater för agglo­merering, gjutning eller formning av fasta mine­raliska bränslen, keramiska massor, icke hård­nad betong, gips eller andra mineraliska pro­dukter i pulver- eller pastaform; maskiner för

tillverkning av gjutformar av sand   ....................

Glasbearbetningsmaskiner (andra än maskiner för bearbetning av glas i kallt tillstånd); maskiner för sammansättning av eleklriska glödlampor och gasurladdningslampor eller av elektronrör och liknande rör:

maskiner   .......................................................

delar ................................................................

Försäljningsautomater (t. ex. frimärks-, cigarett-, choklad- och livsmedelsautomatei), ej utgörande

spelaulomater .....................................................

Maskiner och mekaniska apparater med själv­
ständiga arbetsuppgifter, ej hänförliga till annat
nummer i delta kapitel;
andra maskiner och apparater än slagg-gra­
nuleringsmaskiner saml delar därtill   ...................

Formflaskor för metallgjuterier; gjutformar av sådana slag som användes för metall (andra än gölkokiller), hårdmetall, glas, mineraliska ämnen (t.ex. keramiska massor, betong eller cement),

gummi eller plast   ...............................................

Kranar, ventiler och liknande anordningar för rörledningar, ångpannor, tankar, kar e.d., inbe­gripet   reducerventiler   och   lermoslatreglerade

ventiler   ............................................................

Kullager, mllager och nållager   ...........................

Transmissionsaxlar, vevaxlar, lagerhus, glid­
lager, kugghjul, friktionshjul, kuggväxlar, växel­
lådor och andra variabla utväxlingar, svänghjul,
remskivor, linskivor, block, blockskivor och ax­
elkopplingar   .....................................................

Packningar av metallplåt i förening med annat malerial (t.ex. asbest, fill eller papp) eller av flera skikt metallfolier; satser av packningar av skilda malerial, för maskiner, rörledningar e. d., i

påsar, kuvert eller liknande förpackningar  .........

Delar till maskiner eller apparater, ej försedda med elektriska kopplingsanordningar, isolatorer, spolar, kontaktelement eller andra elektriska an­ordningar och ej hänförliga lill annat nummer i

detta kapitel   .....................................................

Följande elektriska artiklar: generatorer, mo­torer, omformare (roterande eller statiska), transformatorer, likriklare och induktansspolar . Elektromagneter; permanenta magneier samt varor av speciella material, utgörande ämnen till

5%

5%

5%

5% 5%

5%

5%

5% 57c

5%

5%

5%

5%

5%

5% 5%

5%

5%

5%

5% 5%,

5%

5%

5%

5%

3,8%

3,8%

3,8%

3,8% fri

3,8%

3,8%

3,8%

3,8% 3,8%,

3,8%

3,8%

3.8% 3,8%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

339

 

5%

5%

5%

5%

7% 11%

(85.02)

85.03 85.04 85.05 85.06

85.07

85.08

85.09

85.10 85.11

85.12

85.13 85.14

85.15

400-909 110-990 100-900 100-990

100-900

300-900

100-900

100, 900 101-990

400,991

100-390, 510-910, 999 100-9Ö0

100,901

200, 300, 909

sådana magneier; magnetchuckar och andra
elektromagnetiska eller permanentmagnetiska
uppspänningsanordningar för arbetsstycken;
elektromagnetiska kopplingar; elektromagne­
tiska bromsar; elektromagnetiska lyftdon  ..........

Galvaniska element och batterier  .......................

Elektriska ackumulatorer ....................................

Handverklyg med inbyggd elektrisk motor...........

Elektromekaniska hushållsapparater med in­
byggd elektrisk motor .........................................

Rakapparater och hårklippningsmaskiner med in­
byggd elektrisk molor .........................................

Elektrisk start- och tändningsutmstning för för­bränningsmotorer (inbegripet tändmagneter, tändgeneratorer, tändspolar, startmotorer, tänd­stift och glödtändstift); generatorer (för likström eller- växelström) och bakströmsreläer för an­vändning tillsammans med förbränningsmotorer Elektrisk belysnings- och signalutmstning, elek­triska vindmletorkare samt elektriska avfrost­nings- och avimningsanordningar, för cyklar eller

motorfordon   ....................................................

Bärbara elektriska batteri- eller generalorlampor,

andra än lampor hänförliga lill nr 85.09 .............

Eleklriska ugnar samt apparater för induktiv eller dielektrisk uppvärmning, för industri- eller labo-ratoriebmk; elektriska eller med laser arbetande maskiner och apparater för svetsning, lödning

eller skäming   ....................................................

Elektriska varmvattenberedare och doppvär­
mare; elektriska apparater för uppvärmning av
marken saml elektriska apparater för mmsupp-
värmning; elektriska apparater för hårbehandling
(t.ex. hårtorkningsapparater, onduleringsappa­
rater och hårtångsvärmare) samt elektriska
stryk- och pressjärn; elektnska värmeapparater
för hushållsbmk; elektriska värmemotstånd,
andra än sådana av kol:
eleklriska stryk- och pressjärn saml delar där­
till  .....................................................................

andra slag   ......................................................

Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådte­
legrafi (inbegripet sådana apparater för bärfrek­
venssystem)   ......................................................

Mikrofoner och stativ därtill; högtalare; tonfrek-
vensförstärkare:
mikrofoner och mikrofonslativ samt delar där­
till  .....................................................................

andra slag   ......................................................

Apparater for sändning eller mottagning av radio­telefoni eller radiotelegrafi; apparater för sänd­ning eller mottagning av mndradio eller televi­sion (inbegripet mottagare hopbyggda med appa­rater för upptagning eller återgivning av ljud) samt televisionskameror; apparater för radiona­vigering, radarapparater samt apparater för ra­diomanövrering, radiostyming e. d.;

 

5% 8% 5% 5%

5% 8% 5% 5%

3,8% 5,3% 3,8% 3,8%

6%

6%

4,4%

5%

5%

3,8%

5%

5% 5%

5%

3,8%

3,8% 3,8%

3,8%

6% 5%

6% 5%

4,4% 3,8%

5%

5%

3,8%

7% 11%

4,9% 6,5%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

340

 

(85.15)

85.16

85.17

85.18

85.19

85.20

85.21

120, 130, 430-590, 901,902

110,

201-350,

701,709,

909

501-900

101-900

101-106,

901

108,909

 

421-

-424,

511

 

425,

426,

512,

630,

690

 

101-

-312

431-

-499

517-

-599

700-

-900

110

-190

201

-800

990

 

310-390 610-699

509, 700, 800,909

apparater för mottagning av radiotelegrafi eller
radiotelefoni. inbegripet kombinerade sända­
re-mottagare; mndradiomottagare; lelevi­
sionsmotlagare, inbegripet monitorer; kombi­
nerade mndradio- och lelevisionsmotlagare,
inbegripet moltagare med inbyggd grammofon
eller bandspelare; delar till apparater for mot­
tagning av radiolelegrafi, radiotelefoni, mnd­
radio eller television   .....................................

andra slag   ......................................................

Elektrisk trafikövervakningsutmstning fbr järn­vägar, landsvägar, gator, floder eller kanaler samt utmstning för liknande ändamål i hamnar

eller på flygfält  .................................................

Elektriska signalapparaler, akustiska eller vi­suella (såsom ringklockor, sirener, signaltablåer saml ljuv- och brandlarmsapparater), andra än

apparater enligt nr 85.09 eller 85.16  .................

Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla: kondensatorer och delar därtill vägande högst

250 g per styck  ..............................................

andra slag   ......................................................

Elektriska apparater och andra artiklar för slul­ning och brytning av eleklriska kretsar, för skyd­dande av elektriska kretsar eller för åstadkom­mande av anslulning till eller förbindelse i elek­triska kretsar (t.ex. strömställare, reläer, säk­ringar, överspänningsavledare, stölvågsfilter, stickproppar, glödlampshållare och kopplingsdo­sor); motstånd, fasla eller variabla (inbegripet polentiometrar), andra än värmemotslånd; tryckta kretsar; kopplingstavlor och manöver­paneler; glödlampshållare, vägande per styck högst 500 gram; smältsäkringar av keramiskt material . . motstånd; smältsäkringar av annat material än keramiskt malerial; glödlampshållare, vägande

per styck mer än 500 gram  ............................

andra slag   ......................................................

Elektriska glödlampor och elektriska gasuriadd-ningslampor (inbegripet lampor för infrarött eller ultraviolett ljus); båglampor;

metalltrådslampor   ...........................     100 kg

andra varor än meialltrådslampor och socklar

därtill   ............................................................

Elektronrör (glödkatodrör, kallkatodrör och fo-tokalodrör), inbegripet gasfyllda rör, katodstrå­lerör, rör för lelevisionskameror och för kvicksil­verströmriktare; fotoceller;  monterade piezoe­lektriska kristaller; dioder; transistorer och lik­nande halvledarkomponenler eller halvledarele­ment; lysdioder; elektroniska mikrokretsar: katodstrålerör samt rör för televisionskameror elektroniska mikrokretsar, dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenler; lysdioder andra varor än ventilrör lill röntgenapparater och delar dänill, katodstrålerör samt rör för lelevisionskameror,   elektroniska   mikrokret-

11%

7%

5%

7%

8,5% 5%

10%

8%

7%

220;

5%

5% 5%

11%

7%

5%

7%

1,5% 5%

10%

8% 7%

220:-

5%

5% 5%

6,5% 4,9%

3,8%

4,9%

5,6%. 3,8%

6,2%

5,3% 4,9%.

200:-3,8%

fri

2,5%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

341

 

1

3

 

(85.21) 85.22

85.23

85.24

85.25 85.26

85.27 85.28

86.02

86.03 86.04

86.05 86.06

86.07 86.08

86.09 86.10

87.01 87.02

200-990 200-900

100 300,900

200

300,900

000

000

001-005

100,900 000

000

000

101-900 000

300

100, 200, 400,900 001,005

200-900

sar, dioder, transistorer och liknande halvle­
darkomponenler och lysdioder  ......................

Elektriska maskiner och apparater med själv­ständiga arbetsuppgifter, ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel   ....................................

Isolerad elektrisk tråd, kabel (även koaxialka­bel), stång o.d. (inbegripet lackerade eller anodoxiderade), även med kopplingsanordningar Kolborstar, båglampskol, kol för galvaniska ele­ment, kolelektroder och andra artiklar av kol, av sådana slag som användes förelektriskt ändamål: kolborstar. vägande per styck mindre än 3 kg . Elektriska isolatorer, oavsell materialet:

av annat material än keramik   ......................

Isolerdetaljer (med undantag av isolatorer hän­förliga till nr 85.25) för elektriska maskiner eller apparater eller för annat elektriskt ändamål, ut­görande detaljer helt av isolermaterial bortsett från mindre metalldelar som ingjutits eller inpres­sats i massan i samband med tillverkningen och som är avsedda uteslutande för sammanfogning;

av plast   ........................................................

av annat material än keramik eller plast   ......

Eleklriska isolenör samt förbindningsdetaljer därtill, av oädel metall, invändigt belagda med

isolermaterial   ..................................................

Eleklriska delar till maskiner och apparater, ej
utgörande varor hänföriiga lill något av de före­
gående numren i detla kapitel  ...........................

Eleklriska lok för ackumulatordrift eller drivna

med kraft från yttre elektrisk kraftkälla.............

Andra lok; tendrar .............................................

Motorvagnar för jämvägar eller spårvägar saml

motordressiner ..................................................

Personvagnar och resgodsvagnar för jämvägar eller spårvägar; sjukvagnar, fångvagnar, under­sökningsvagnar, postvagnar och andra liknande

specialvagnar för järnvägar  ..............................

Rullande järnvägs- och spårvägsmateriel av föl­
jande slag: verkstadsvagnar, kranvagnar och
andra servicevagnar; dressiner, andra än mo­
tordressiner ........................................................

Godsvagnar för jämvägar eller spårvägar  ..........

Godsbehållare (containers) speciellt konstmera­de och utmstade för befordran med ell eller flera

slag av transportmedel   ....................................

Delar till lok eller annan mllande järnvägs- eller spårvägsmateriel;

bromsapparaler saml delar därtill ...................

andra slag   ....................................................

Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel; meka­
nisk utmstning, ej elektriskt manövrerad, för sig­
nalering till eller övervakning av vägfordon, räl­
gående fordon eller andra fordon, fartyg eller
luftfartyg; delar till i detla nummer nämnd male­
riel eller utmstning   ..........................................

Traktorer (andra än dragtmckar hänföriiga till nr 87.07), även försedda med kraflutiag, vinschar

eller remskivor ..................................................

Motorfordon för person- eller godsbefordran (in­begripet sportfordon, andra än fordon enligt nr 87.09);

5% 7% 8%

5% 8%

13% 8%

4%

7%

5% 5%

6%

4%

4% 4%

4%

5% 4%

4%

8%

5% 7% 6%; 8%

5% 8%

13% 8%

4%

7%

5% 5%

6%

4%

4% 4%

4%,

5%

4%

4%

8%

3,8% 4,9% 5,3%

3,8% 5,3%

7,2% 5,3%

3,2%

4,9%

3,8% 3,8%

4,4%

3,2%

3,2% 3,2%

3,2%

3,8% 3,2%

3,2%

5,3%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

342

 

(87.02)

111-129, 510

250

231,232, 270-390, 591-609 002,009

87.03

87.04

906 200 301-905

87.05

100 300-909

100

201-209

100-900

87.06

87.07

87.09

110. 120

 

87.10

131-

200

000

140

87.11

009

 

87.12

lOO-

-209

87.13 87.14

OOO 310-

-900

88.02

 

 

88.04 89.01

ur 400,

ur 500

000

 

 

151-701, 901

-155 808,

personbilar; omonterade personbilar för sam­
mansättning ....................................................

specialfordon för personbefordran såsom am­
bulanser, med undanlag av bussar.......................

andra slag..........................................................

Bilar för speciella ändamål (såsom bärgningsbilar, brandbilar, stegbilar, bilar med anordning för sopning, snöplogning eller spolning, kranbilar, strålkasiarbilar, verksladsbilar och röntgenbilar),

ej hänförliga lill nr 87.02 ....................................

Underreden försedda med motor, till molorfor­don hänföriiga till nr 87.01, 87.02 eller 87.03;

till traktorer.....................................................

lill personbilar..................................................

till andra fordon  .............................................

Karosserier (inbegripet förarhytter) till motorfor­don hänföriiga till nr 87.01, 87.02 eller 87.03:

till molorfordon för personbefordran, andra än

bussar ..............................................................

till andra fordon  .............................................

Delar och tillbehör till molorfordon hänförliga till nr 87.01, 87.02 eller 87.03:

till traktorer.....................................................

till andra fordon  .............................................

Tmckar av sådana slag som användes i fabriker, magasin eller hamnområden eller på flygplatser för korta transporter eller för hantering av gods (t.ex. flaklmckar, gaffehmckar och gränsle-imckar); dragtmckar av sådana slag som an­vändes på jämvägsperronger; delar till i della

nummer nämnda fordon   ....................................

Motorcyklar och mopeder saml cyklar försedda med hjälpmotor, med eller utan sidvagn; sidvag­nar av alla slag;

motorcyklar,  mopeder  och  cyklar försedda

med hjälpmotor;

med fbrbränningskolvmotor med en cylin­
dervolym av högst 245 cm'...........................

andra............................................................

andra slag..........................................................

Cyklar   (inbegripet   trehjuliga   transportcyklar)

utan molor..................................................   1 st.

Invalidvagnar med eller utan motor eller annan mekanisk framdrivningsanordning:

invalidvagnar utan motor eller annan mekanisk

framdrivningsanordning....................................

Delar och tillbehör till artiklar hänföriiga till nr

87.09, 87.10 eller 87.11 .....................................

Bamvagnar och delar därtill..................................

Andra fordon (inbegripet släpfordon) utan meka­nisk framdrivningsanordning saml delar därtill .. Flygmaskiner, segel- och glidflygplan samt dra­kar; s.k. rolochuies: flygmaskiner (andra än helikoptrar och aulo-

giros), med en lomvikt av högst 4000 kg..........

Fallskärmar samt delar och tillbehör därtill...........

Fartyg, ej hänförliga till  något av de följande

numren i detla kapitel:

luslfartyg; fartyg, avjäm, med en bmttodräk-

lighet av högsl 70 ton, andra än krigsfartyg och

fiskefartyg .......................................................


 

10%

10%

10%

10%

15%

15%

11%

10%

8%

8%

11%

10%

15%

15%

11%

10%

15%

15%

8%

8%

10%

10%

5%

5%

7,5% 5% 5%

10: —

7,5% 5% 5%

10; —

5%

7,5% 5%

5%

5%

7,5% 5%

5%

fri

5%

6% 5%

5%

5%

6,2%

6.2%

7,7%

6,5%

5,3% 6,5% 7,7%

6,5% 7,7%

5,3% 6,2%

3,8%

5,1% 3.8%. 3,8%

7; —

3,8%

5,1% 3,8%

3,8%

fri

3,8%

3,8%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

343

 

 

 

 

 

 

 

 

1

2

3

4

5

6

89.02

001

Fartyg speciellt konstmerade för bogsering (bog­serbåtar) eller påskjutning av andra fartyg: av jäm, med en bmllodräktighet av högst 70

 

 

 

 

 

ton.....................................................................

5%

5%

3,8%

90.02

001

Linser, prismor, speglar och andra optiska ele­ment, oavsell matenalet, monterade, utgörande delar eller tillbehör till instmment eller appara­ter, andra än sådana element av glas som ej är optiskt bearbetade: kameraobjektiv samt delar och tillbehör där­till, vägande mer än 3 kg per styck; optiska sökare till kameror samt delar och lillbehör

 

 

 

 

 

därtill.................................................................

2,5%

2,5 %

2,2%

 

002,009

andra slag...........................................................

5%

5%

3,8%

90.03

001-009

Bågar och infattningar samt delar dänill, för glas-

 

 

 

 

 

ögon, pincenéer, lornjeiter e.d.............................

4%

4%

3,2%

90.04

200,900

Glasögon, pincenéer, lornjeiter o. d., avsedda för synkorreklion, som skydd för ögonen eller för

 

 

 

 

 

annat ändamål......................................................

4%

4%

3,2%

90.07

109-290, 903,905

Siillbildskameror;  blixtljusapparaler och  blixt­lampor fbr fotografiskt bmk, andra än gasuriadd-ningslampor enligt nr 85.20:

stillbildskameror samt delar och tillbehör där­till (andra än kassetter, slutare, bländare och icke optiska sökare saml delar och tillbehör därtill) vägande högsl 3 kg per styck; blixtljus­apparater och blixllampor för fotografiskt bmk

 

 

 

 

101,901

samt delar och tillbehör därtill............................

5% 2,5%

5% 2,5%

3.8%

 

andra slag...........................................................

2,2%

90.08

111, 196, 901

Kinokameror, kinoprojektorer saml ljudupptag­nings- och Ijudålergivningsapparaler för kinema­tografiski bmk; alla slags kombinationer av dessa apparater; kinokameror, även kombinerade med Ijudupp-lagningsapparaler,   samt   delar  och  tillbehör därtill, vägande mer än 3 kg per styck; kasset­ter, slutare, bländare och icke optiska sökare

 

 

 

 

 

lill kinokameror samt delar och lillbehör därtill

2,5%

2,5%

2,2%

 

112, 118,

andra slag............................................................

5%

5%

3,8%

 

197-290,

 

 

 

 

 

903,909

 

 

 

 

90.09

110-900

Stillbildsprojektorer; fotografiska (andra än kine-matografiska) förstorings- och förminskningsap-

 

 

 

 

 

parater .................................................................

5%

5%

3,8%

90.10

 

Apparater och utmstning av sådana slag som an­vändes i foto- eller kinolaboralorier, ej hänförliga till annat nummer i detla kapitel; fotokopierings­apparater (med optiskt system eller av kontakt­typ) och värmekopieringsapparater; projektions­dukar:

 

 

 

 

101

fotokopieringsapparater med optiskt system ..

2,5%

2,5%

2,2%

 

105-800

andra slag............................................................

5%

5%

3,8%

90.12

000

Optiska mikroskop, även försedda med anord-

 

 

 

 

 

ningar för fotografering eller projicering av bilden

5%

5%

3,8%

90.13

100,900

Optiska apparater och instmment saml andra op­tiska artiklar (inbegripet strålkastare men ej and­ra  belysningsartiklar),  ej  hänföriiga till annat nummer i detta kapitel; lasrar, andra än laser-

 

 

 

 

 

dioder ...................................................................

5%

5%

3,8%

90.14

100,900

Instmment för geodesi (inbegripet fotogramme­trisk geodesi), lantmäteri, hydrografi, navigation, meteorologi, hydrologi och geofysik; kompasser;

 

 

 

 

 

avslåndsmätare......................................................

5%

5%

3,8%

 

 

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

344

 

90.15 90.16

90.17

90.18

90.19

90.20

90.22

90.23

90.24

000

100-800

110-900

001,009

200 ur 900

200

100,400

000

151-909

100-909

Vågar känsliga för 0,05 g eller mindre, även med

tillhörande vikter ...............................................

Ritinstmment, rilsinstmment. räkneinstmment, ritapparaler, paniografer, räkneslickor, räkne­skivor o.d.; instmment och apparater fbr mät­ning eller kontroll, ej hänförliga lill annat num­mer i detta kapitel (t, ex. mikrometrar, skjutmåti, lolkar, mätslockar och balanseringsapparater);

profilprojektorer.................................................

Medicinska och kimrgiska instmment och appa­
rater (även för landläkar- eller veterinärbmk),
inbegripet elektromedicinska apparater samt in­
slmmenl för ögonundersökning............................

Apparater för mekanoterapi; massageapparater; apparater fbr psykotekniska undersökningar; ap­parater för konstgjord andning, ozonterapi, syre-terapi eller aerosollerapi samt liknande appara­ter;   andningsapparater   (inbegripet   gasmasker

o.d.) ...................................................................

Ortopediska artiklar, medicinsk-kimrgiska görd­lar, brockband o.d., spjälor och andra artiklar för behandling av fraklurer; konstgjorda lemmar, ögon, tänder och andra kroppsdelar; hörappar­ater för hörselskadade och andra artiklar avsedda atl bäras av användaren, alt hållas i handen eller alt implanteras i kroppen för att kompensera en defekt eller etl handikapp: hörapparater för hörselskadade och andra ar­tiklar avsedda all bäras av användaren, atl hål­las i handen eller att implanteras i kroppen för atl kompensera en defekt eller etl handikapp:

hörapparater för hörselskadade....................

andra slag.....................................................

Apparater baserade på utnyttjandet av röntgen­
strålar eller av strålning från radioaktiva ämnen
(inbegripet radiografi- och radioterapiapp£U'ater);
röntgengeneratorer; röntgenrör; röntgenskär­
mar; högspänningsgeneratorer for röntgen; man­
överpaneler och manöverpulpeter för röntgenap­
paraiur; bord, stolar o.d. för röntgenundersök­
ning eller röntgenbehandling;
apparater baserade på utnyttjandet av strål­
ning från radioaktiva ämnen................................

andra varor än apparater baserade på utnytt­
jandet av strålning från radioaktiva ämnen ...
Maskiner och apparater för mekanisk provning
av hårdhel, hållfasthet, sammanpressbarhet,
elaslicilel eller liknande egenskaper hos material
(t. ex. metaller, trä, textilvaror, papper eller plas­
ter) ....................................................................

Areometrar och liknande instmment; termome­trar, pyromeirar, barometra.-, hygromeirar och psykromelrar,   även   registrerande;   alla   slags

kombinationer av dessa instmment.....................

Instmment och apparater för mätning, kontroll
eller automatisk reglering av gasers eller vätskors
strömning, nivå, tryck e. d. eller för automatisk
lemperaturteglering (t.ex. manometrar, termos­
tater, nivåmätare, genomslrömningsmätare, vär­
meförbmkningsmätare och automatiska dragre­
gulatorer), ej utgörande artiklar hänföriiga till nr
90.14 .................................................................


5%

5%,

5%,

5%

2,5% 5%

5% 5%

5% 5%

7%

5%

5%

5%

5%

2,5% fri

5% 5%

5% 5%

7%

3,8%

3,8%,

3,8%

3,8%

2,2% 3,8%

3,8% 2%

3,8%,

3,8%

3,8%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

345

 

 

 

 

 

1

2

3

4

5

6

90.25

000

Instmment och apparater för fysikalisk eller ke­misk analys (såsom polarimetrar, refrakiometrar, spektrometrar och gasanalysapparaler); instm­ment och apparater för mätning eller konlroll av viskositet, porositei, dilatation, ytspänning e.d. (såsom viskosimeirar, porosiletsmetrar och dila­iomeirar); instmment och apparater for mätning eller kontroll av värmemängd, ljusintensitet eller ljudnivå (såsom fotometrar, inbegripet exponer-

 

 

 

 

 

ingsmätare, och kalorimetrar); mikrotomer........

7%

7%

3,8%

90.26

100-309

Förbmknings- och produktionsmätare för gaser, vätskor eller elektricitet; kalibreringsmätare för

 

 

 

 

100-900

sådana instmment...............................................

5%

5%

3,8%

90.27

Varvräknare,  produktionsräknare,  taxametrar.

 

 

 

vägmälare, stegräknare o.d. samt hastigheismä-

 

 

 

 

 

tare   (inbegripet   magnetiska   hastighetsmätare)

 

 

 

 

 

och lakometrar (andra än artiklar hänförliga till

 

 

 

 

 

nr 90.14); slroboskop..........................................

5%

5%

3,8%

90.28

 

Elektriska inslmmenl och apparater för mätning, kontroll, analys eller automatisk reglering:

 

 

 

 

ur 400

andra inslmmenl för lödning än ekolod .............

7%

fri

fri

 

100,

andra varor än inslmmenl för lödning ...............

7%

7%

3,8%

 

901-911

 

 

 

 

90.29

001-009

Delar och tillbehör som är lämpliga all användas uteslutande eller huvudsakligen till en eller flera artiklar hänföriiga till  nr 90.23, 90.24, 90.26,

 

 

 

 

 

90.27 eller 90.28 ................................................

7%

7%,

3,8%

91.01

001-008

Fickur, armbandsur och liknande ur, inbegripet

 

 

 

 

 

stoppur................................................................

1,5%

2,5%

2,2%

91.02

001,009

Vägg- och bordsur med fickursverk (med undan-

 

 

 

 

 

lag av ur enligt nr 91.03) ....................................

2,5%

1,5%

2,2%

91.03

000

Ur till instmmenlbräden och liknande ur för for-

 

 

 

 

 

don, luftfartyg eller fartyg...................................

2,5%

2,5%

2,2%

91.04

 

Andra ur;

 

 

 

 

102-109,

väckarur och skeppskronometrar .....................

2,5%

2,5%

2,2%

 

903 901,902,

andra.................................................................

6,5%

6,5%

4,6%

 

909

 

 

 

 

91.05

001-009

Apparater fbr registrering av tid pä dygnet; appa­rater med urverk (inbegripet sekundämrverk) el­ler synkronmotor fbr mätning, registrering eller

 

 

 

 

 

annan indikering av tidsintervaller ......................

7%

7%

4,9%

91.06

000

Tidströmställare med urverk (inbegripet sekun-

 

 

 

 

 

därurverk) eller synkronmotor.............................

7%

7%

4,9%

91.07

000

Verk till fick- eller armbandsur (inbegripet verk

 

 

 

 

 

till stoppur), sammansatta...................................

2,5%

2,5%

2,2%

91.08

001

Andra urverk, sammansatta: till ur hänföriiga lill nr 91.03.000, 91.04.102,

 

 

 

 

 

103, 109 eller 903............................................

2,5%

2,5% 5%

2,2%

 

002

till artiklar enligl nr 91.05 eller 91.06...............

5%

3,8 %o

 

003

lill artiklar enligl nr 91.04. 901, 902 eller 909 ..

6,5%

6,5%

4,6%

91.09

000

Boetter till ur enligl nr 91.01 saml delar till sådana

 

 

 

 

 

boetter ................................................................

2,5%

2,5%

2,2%

91.10

000

Urfoder och andra höljen till varor enligt della

 

 

 

 

 

kapitel samt delar därtill .....................................

5%,

5%

3,8%

92.01

 

Pianon (inbegripet mekaniska pianon, med eller utan klaviatur); cembalor och andra stränginstm­ment med klaviatur; harpor, andra än eolsharpor:

 

 

 

 

100,200

pianon..............................................................

7,5%,

7,5%,

5,1%,

 

 

 

dock

dock

dock

 

 

 

högst

högst

högst

 

 

 

150: —

150: —

125: —

per styck

per styck

per

styck

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

346

 

92.02

92.03 92.04

92.06

92.07

92.08

92.10

92.11

92.13 93.04

93.05

93.06

93.07

900

100,900

100,200

000

002,009

000

011

001

004,006, 008,009

120

130-809

000

201-900

000

902

909

Andra stränginstmment:

andra än stråkinstmment..................................

Piporglar, orgelharmonier o. d.............................

Dragspel, concertinor och liknande musikinstm­
ment; munspel.....................................................

Slaginstmment (t.ex. tmmmor, xylofoner, cym­
baler och kastanjetter).........................................

Elektromagnetiska, elektrostaliska, elektroniska och liknande musikinstmment ( t. ex.  pianon,

orglar och dragspel).............................................

Musikinstmment, ej hänföriiga till annat nummer
i detla kapitel (t.ex. orkestrion, positiv, speldo­
sor och musiksågar); mekaniska sångfäglar; lock­
pipor och andra redskap av alla slag för härmning
av djurläten; ljudsignalredskap som blåses med
munnen (t. ex. båtsmanspipor och andra visselpi­
por) ....................................................................

Delar och lillbehör lill musikinstmment, inbegri­pet mllar av perforerat papper för mekaniska spelapparater saml mekanismer lill speldosor; melronomer, stämgafflar och stämpipor av alla slag:

strängar............................................................

andra slag;

höljen och stomryggar lill pianon samt delar

därtill ..........................................................

andra varor än höljen och stomryggar lill pianon samt delar därtill, delar till cembalor och andra stränginstmment med klaviatur, delar till harpor andra än eolsharpor, klavia­turer och delar därtill till piporglar, orgelhar­monier o.d., tonbord till orgelharmonier och delar till sådana lonbord, klaviaturer och delar därtill till instmment enligt nr 92.07, delar till stråkinstmment, delar lill

instmment enligt nr 92.05...........................

Grammofoner, dikteringsmaskiner och andra ap­parater för upptagning eller återgivning av ljud, inbegripet skivspelare och band- och trådspol­ningsapparater, med eller utan pick-up eller ton­huvud; apparater för upptagning eller återgivning av bilder och ljud för television:

grammofonaulomater.......................................

andra slag.........................................................

Andra delar och tillbehör till apparater hänförliga

till nr 92.11.........................................................

Andra eldvapen, inbegripet signalpisloler, pis­
toler och revolvrar för enbart lösa skott, linkast­
ningsapparaler o. d...............................................

Andra vaf)en, inbegripet luftpistoler och luftge­
vär, fjäderpistoler och fjäderbössor saml liknan­
de pistoler och gevär ...........................................

Delar lill vapen, inbegripet ämnen till eldrör för eldvapen men ej delar till hugg- och stick vapen: delar lill eldvapen, andra än delar lill vapen för militärt bmk och delar till revolvrar och pis­toler enligl nr 93.02 och andra delar, av trä .. .

andra slag.........................................................

Bomber, granater, torpeder, minor och robotpro­jektiler saml liknande krigsammunition, ävensom delar därtill; annan ammunition samt delar där­till, inbegrif)et förladdningar; blyhagel till am­munition:

6%. 6%

6%

6%

6%

6%

6%

7,5%

6%

4% 8%

5%

3%

4%

3% 4%

6% 6%

6%

6%

6%

4,4% 4,4%

4,4%

fri

4,4%

6%

4,4%

6%

4,4% 5,1%

7,5%

6%    4,4%

4% 8%

5% 3% 4%

3,2% 5,3%

3,8%'

2,5% 3,2%

3% 4%

2,5% 3,2%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

347

 

 

 

 

 

1

2

3

4

5

6

(93.07)

301-309, 809

andra varor än ammunition och delar därtill för militärt bmk eller för revolvrar och pistoler

 

 

 

 

 

enligt nr 93,02 ..................................................

4%.

4%

3,2%

94.01

101-900

Stolar och andra sittmöbler (andra än sådana som är hänföriiga lill nr 94.02), även bäddbara, samt

 

 

 

 

000

delar därtill   ........................................................

5%

5%

3.8%

94.02

Möbler för medicinskt eller kimrgiskl bmk (även

 

 

 

för landläkar- eller veterinärbmk), t.ex. opera-

 

 

 

 

 

tionsbord samt sjukhussängar med  mekaniska

 

 

 

 

 

anordningar; tandläkarstolar och liknande stolar

 

 

 

 

 

med mekaniska anordningar för höjning, vridning

 

 

 

 

 

eller tillbakalulning; delar till i detta nummer

 

 

 

 

 

nämnda artiklar   .................................................

4%

4%

3,2%

94.03

110-900

Andra möbler saml delar därtill   ..........................

5%

5%

3,8%

94.04

 

Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar, försedda med resårer, stoppning eller inlägg av vilket material som helst eller tillver­kade av poröst gummi eller porös plast, med eller utan överdrag (t.ex. madrasser, sängtäcken och kuddar):

 

 

 

 

908

eleklriska värmedynor   .....................................

andra slag;

8%,

8%

5,3%

 

201,901,

med   överdrag   av   textilvara   av   ändlösa

 

 

 

 

903,905

regenererade fibrer  ........................................

16%

16%

8%

 

911

av metall eller trä, ulan överdrag ...................

6%

6%

4,4%

 

203,916

av poröst gummi, utan överdrag.....................

5%

5%

3,8%

 

202, 902,

andra  ............................................................

13%

13%

7,2%

 

904,906,

 

 

 

 

 

915,919

 

 

 

 

95.05

009

Sköldpadd, pärlemor, elfenben, ben, hom, korall (även rekonstmerad) och andra animaliska snid­ningsmaterial, bearbelade, samt varor av dessa material; andra varor än plattor, skivor och liknande

 

 

 

 

 

halvfabrikat för vidare bearbetning   ..................

5%

5%

3,8%

95.08

 

Vegetabiliska eller mineraliska snidningsmate-

 

 

 

 

rial, bearbetade samt varor av dessa material;

 

 

 

 

 

varor, gjutna eller genom snidning eller på annat

 

 

 

 

 

sätl formade av vax, paraffin, stearin, naturliga

 

 

 

 

 

gummiarter eller naturliga hartser (t.ex.  kopal

 

 

 

 

 

och   kolofonium)   eller   av   modelleringspastor

 

 

 

 

 

samt andra gjutna eller genom snidning eller på

 

 

 

 

 

annal sätl formade varor, ej annorstädes nämnda

 

 

 

 

 

eller inbegripna; bearbetat, icke härdal gelatin

 

 

 

 

 

(med undanlag av gelatin hänföriigt till nr 35.03)

 

 

 

 

 

samt varor av icke härdat gelatin:

 

 

 

 

002

vegetabiliska eller mineraliska snidningsmate­rial, bearbetade saml varor därav, andra än plattor, skivor och liknande halvfabrikat för

 

 

 

 

 

vidare bearbetning .............................................

5%

5%

3,8%

%.01

904

Kvastar,  borstar och  viskor av  endast  hop­bundna kvistar eller annal vegetabiliskt malerial, ulan infattning, med eller utan skaft; andra kvas­tar, borstar och penslar (inbegripet borstar av sådana slag som användes som delar till maski­ner); bindlar for borsttillverkning; målningsml-lar; avlorkare o.d. av gummi eller annal mjukt malerial samt moppar;

kvastar, borstar och  viskor av endast hop­bundna kvistar eller annat vegetabiliskt mate-

 

 

 

 

 

rial, utan infattning, med eller utan skaft   ....

5%

5%

3,8%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

348

 

samma bindning som för motsva­rande borst-malerial 5,3%

3,8%

3,8

6,2% 4,4%

(%.0I)

96.05

96.06 97.01

97.02 97.03

97.04

97.05

97.06

97.07

97.08

98.01

905

101-903,

907,909

000

000 000

100,900 101-109

100

910,990 100,200

 

 

310

 

102, 103,

 

391,500,

 

901

 

410

ur

905

 

105, 200,

ur

905

ur

909

 

106-108,

 

399,

 

420-494,

ur

909

 

002-009

 

000

200 300,900

bindlar för borsllillverkning

andra slag

Pudervippor och liknande varor fbr anbringande
av kosmetiska preparat eller loalettmedel, oav­
sell materialel ....................................................

Handsiktar och handsåll, oavsett materialel ....
Leksaksfordon med hjul, avsedda för bam (t. ex.
två- och trehjuliga leksakscyklar samt trampbi­
lar); dockvagnar ................................................

Dockor...............................................................

Andra leksaker; modeller av sådana slag som

användes för förströelse  ...................................

Utmstning för inomhusspel för vuxna eller bam (inbegripet spelapparaler för nöjesfall e. d., bord­tennisspel saml biljardbord och andra för spel speciellt konstmerade möbler);

spelaulomater och andra spelapparater med mynt- eller polettinkast för kafféer, nöjesfält

e.d...................................................................

andra slag   .....................................................

Kamevalsartiklar; trolleri- och skämtartiklar; jul­gransprydnader och andra julprydnader (t. ex. konstgjorda julgranar, julstmmpor samt julkmb-

bor och figurer därtill)........................................

Redskap och annan utmstning för gymnastik, idrott, sport, ulomhusspel eller utomhuslek (and­ra än artiklar hänförliga lill nr 97.04); av trä;

tennisracketar och ramar dänill   ................

andra  .........................................................

av läder eller metall:

fotbollar, handbollar och andra bollar

tennisracketar och ramar därtill  ........

andra  ................................................

av andra malerial:

tennisracketar och ramar därtill
andra  .......................................

Fiskkrokar, spön och andra redskap för fiske med rev; landningshåvar och fjärilshåvar; lock­fåglar, lärkspeglar och liknande artiklar för jakt;

andra varor än fiskkrokar................................

Kamseller, gungor, skjutbanor och annan utmst­
ning för nöjesfält e.d.; ambulerande cirkusar,
ambulerande menagerier och ambulerande teat­
rar .....................................................................

Knappar (inbegripet kragknappar, manschett­knappar, tryckknappar o.d.) och knappformar; ämnen och delar till sådana artiklar:

knappar av plast ............................................

andra   ............................................................


samma tull som för mol­svarande borst­material

8%

5% 5%

6% 10%

6%

6% 6%

6%

2,5% 2,5%.

4% 4% 4%

6% 6%

5%

5%

10%

6%

samma tull som fbr mot­svarande borst-material

8%

5% 5%

6% 10%

6%,

6% 6%

6%

2,5% 2,5%

4% 4% 4%

6% 6%

 

5%

5%

10%

1   6%

 

Prop. 1979/80:24.    Del A

349

 

98.02 98.03

98.04 98.05

98.06 98.07

98.08

98.09

98.10

98.11

98.12 98.14 98.15

98.16

100,900 100-900

001 100-900

0«) 000

100,200

000

001,009

901

200, 902, 909

001,009

000

000

001,009

Blixtlås och delar därtill  ....................................

Reservoarpennor (inbegripet kulpennor) och lik­nande pennor samt pennskaft, pennförlängare o.d. ävensom stiftpennor; delar och tillbehör dänill, andra än sådana som är hänförliga till nr

98.04 eller 98.05  ..............................................

Skrivpennor (stålpennor o. d.)och spetsar därtill:

av ädel metall  ................................................

Blyerts-, anilin- och färgpennor (andra än pennor
enligt nr 98.03), blyerts-, anilin- och färgstifl,
grifflar, pastellkritor och andra färgkriior, ritkol
samt skriv- och ritkriia; skräddar- och biljard-
krita   .................................................................

Skrivtavlor, även försedda med ram   .................

Datumstämplar, sigillstämplar, pagineringssläm-plar och dylika handstämplar (inbegripet band­verktyg för tryckning eller prägling av etiketter);

s. k. lypiryckerier   ............................................

Färgband fbr skrivmaskiner och liknande färg­band, även på spolar; färgdynor, med eller utan

ask   ...................................................................

Sigill- och buteljlack i form av stänger, plattor
e. d.; hektografmassa, valsmassa o. d. på basis av
gelatin, även på underlag av papper eller textil­
vara   .................................................................

Cigarettändare, gaständare och liknande tändare,
inbegripet kemiska och eleklriska tändare, samt
delar därtill, andra än tändstenar och vekar ...
Rökpipor; huvuden, skaft och andra delar till
rökpipor (inbegripet grovt tillformade ämnen av
trä eller rot); cigarr- och cigarelimunstycken
samt delar därtill;
cigarr- och cigarettmunstycken av sjöskum el­
ler bämslen ........................................................

andra varor än ämnen och icke färdigarbetade huvuden av trä eller rol till rökpipor samt ci­garr- och cigarettmunstycken av sjöskum eller

bämslen...........................................................

Kammar, härspännen o. d...................................

Rafräschissörer och beslag därtill ........................

Termosflaskor och andra termoskärl, kompletta
med ytterhölje; delar därtill, andra än lösa glas ,
Provdockor, skyltdockor o,d.; rörliga figurer
och ställ av sädana slag som användes i skylt­
fönster  ..............................................................


10%.

5% 5%

5% 5%

4% 8%

5% 4%

250: —

per

100 kg

5%

10%

7,5%

8% 5%

10%,

5% 5%

5%

5%,

4%

250: —

per

100 kg

5%

10%,

7.5%

8% 5%,

6,2 %6

2% 3.8%

3.8% 3,8%

5,3%

3,8% 3,2%.

3,8%

3,8% 6.2%. 5,1%

5,3% 3,8%

 

 

 

Prop. 1979/80:24                                                                                                351

Bilugu 5

Tullmedgivanden av betydelse för svensk export samt svenska tull­medgivanden i de multilaterala handelsförhandlingarna.

1.    Fördelar för svensk export

1.1 USA

Jordbruksvaror. USA:s import av jordbruksvaror från Sverige uppgick år 1976 till 28,9 milj. dollar, varav 25,2 milj. utgjordes av tullbe­lagda varor. USA har på detla område lämnal begränsade medgivanden. Bland varor av svenskt inlresse kan nämnas att tullen om 3% för biscuits och wafers kommer atl avvecklas.

Industrivaror. Allmänt sett får USA:s tullmedgivanden pä detta område betraktas som förmånliga för svensk export. Som framgår av det följande varierar dock utfallet i olika varusektorer.

Nuvarande genomsnittliga tullbelastning i USA för hela den svenska exporten av industrivaror till USA har beräknats till 5,6%. USA:s tullmed­givanden i MTN leder till att genomsniitstullen för dessa varor bringas ned till 3,4%, vilket motsvarar en sänkning med ca 39%.

1 det följande belyses närmare effekten av USA:s tullmedgivanden inom vissa varusektorer som väger tungt i den svenska exporten till USA.

USA är en förhållandevis stor exportmarknad för svensk export av orgunisku kemikulier och mottar ca 15 % av den totala svenska exporten av dessa varor. Den totala tullbelagda exporten till USA från Sverige uppgick 1976 till 8 milj. dollar. 63% av den svenska exporten utgörs av varor vilka hittills tullväiderats enligt det s. k. ASP-systemei (American Selling Price). Genom överenskommelsen i MTN om en ny tullvärdekod kommer USA alt avskaffa ASP. Detta har medfört att USA justerat upp bastullsatserna för dessa varor för att kompensera det minskade tullskydd som avskaffan­det av ASP innebär. Utifrån dessa nominellt sett höga men från ASP rensade bastullsatser har USA för vissa varor medgivit tullsänkningar enligt den av USA tillämpade allmänna tullsänkningsformeln. Detla har skett för ca 80% av den svenska tullbelagda exporten till USA. För vissa varor inom kapitel 29, vilka för svensk industri är av mindre inlresse, sker inga eller endast begränsade sänkningar. Tullama för dessa varor kommer atl ligga kvar vid omkring 20%. Genom en särskild överenskommelse med EG görs dock begränsade sänkningar för vissa "framtidsprodukter", dvs. varor som före I januari 1978 inte importerats till och före I maj 1978 inte tillverkats i USA och som därför i praktiken inle berörts av ASP. Totalt sell kommer tullskyddel i USA för svensk export av organiska kemikalier att sänkas frän 11,8 till 7%, dvs. med över 40%.

Vad gäller pupper och puppersprodukter är USA:s tullmedgivanden

 

Prop. 1979/80:24                                                                                                  352

mycket förmånliga för svensk export. För flertalet produkter sänks tullen mer än vad som skulle bli resultatet genom den allmänna formeln. Den genomsnittliga tullbelaslningen i USA för svensk export av papper och papp bringas ned från nuvarande 3% till 0,9%, vilkel innebär en sänkning med över 70%. När det gäller enstaka varor sänks tullen på karbonråpap­per från 5-6,5% till 2-2,6%. Omslagspapper av sulfalmassa som idag belastas med en lull på 4% blir tullfri. Smörpapper sänks från 4% till 0. Tullen på tryckpapper sänks från 5,6-6,2% till 2-2,5% och på hårda trafiberplattor från 7,5 lill 3%.

Sveriges tullbelagda export av hulvfubrikat av järn eller stål till USA uppgick år 1976 till 85 milj. dollar, vilkel svarade för drygt 9% av Sveriges totala export av berörda varor. Inom denna sektor anmäldes frän svensk sida i förhandlingama omfattande önskemål om tullsänkningar i USA. Totalt sett bringas tullskyddel i USA för dessa varor ned från genomsnitt­ligt 8,7 till 6,5%, dvs. med ca 25%. eller mindre än vad som blivit följden enligt den allmänna formeln. Främst beror detta på att vissa för svensk export belydelsefulla varor helt undantagils från tullsänkningar. Della gäller de specialstålprodukter som f.n. är kvolerade vid export lill USA' och som enligt amerikansk lag därför inte kunnat bli föremål för tullmedgi­vanden. Dessa varor svarade år 1976 för ett import värde från Sverige om ca 27 milj. dollar. För valslråd sänks tullen från 5,5-5,8%, till 4,5%,. För vissa stålprodukter har tullskyddet sänkts mer än enligt formeln. Här kan nämnas visst band av olegerat stål (sänkning från 6-8,5% till 2,4-3,4%), viss plåt av legerat stål (9,5-10% till 3,8-4%) samt viss flat tråd av legerat stål (8 riil 3,2%).

På verkstadsområdet är tullsänkningama för svenska exportvaror mer långtgående. För såväl elektriska som icke-elektriska maskiner bringas sålunda tullskyddet i USA ned från 5-6 5%o till 2-3%, alltså sänkningar om 55—60%. Bland varor för vilka särskilt stora sänkningar beviljats kan nämnas utombordsmotorer (sänkning från 4% till 0), vätskepumpar (5% till 3%), luftkonditioneringsapparater (5,5% till 2,2%), kylskåp (5% till 2,9%), hissar, vinschar etc. (5% till 2%), vissa grävmaskiner (5% till 0-2%), pappersmaskiner (3,5-5% till 0-3%), tvättmaskiner (7%, lill 2,8 %), verktygsmaskiner (7,5 % till 4,4 %), kassakontrollapparater (5 % till 0), växellådor (5-11% till 3,7-8%), transformatorer (6% till 2,4%) samt generatorer och svetsaggregat (7.5% till 3%). Den amerikanska tullen på bilar och andru motorfordon som redan i utgångsläget var mycket låg (3 %) sänks till 2,6%. Som en följd av flygindustriöverenskommelsen slopas den nuvarande tullen om 5% på civila jlygplan och flygplansdelar från den 1 januari 1980. Den genomsnittliga tullsänkningen för svensk export av olika typer av optiska, mäl-, medicinska och kirurgiska instrumenl uppgår till nära 55%. Den nya tullnivån kommer här att ligga vid 3,5-3,9%,.

' Nämnda kvoter förutses avskaffas i börian av 1980.

 

Prop. 1979/80:24                                                                                                353

När det gäller möbler, av vilka Sverige är 1976 exporterade lill USA för nära 7 milj. dollar, sänks tullskyddel med över 60% från i genomsnitt 7,3 till 2,8%.

Även för vissa svenska exportvaror som inte faller inom någon av ovan nämnda sektorer medges tullsänkningar som går längre än vad formeln föreskriver. Som exempel kan nämnas tändstickor (4,5% till 0), korkmat­tor (2,2%, till 0), aluminium (2,6% lill 0), magnesium (20% lill 8%), skär (15% till 7%), vissa belysningsartiklar (19%, till 7,6%) samt gaffeltruckar (4,5% till 0).

Slutligen kan nämnas alt USA, i ulbyle mol vissa särskilda tullmedgi­vanden som Sverige har beviljat USA, gett Sverige ursprunglig förhand­lingsrätt (s. k. lNR:s) för ett antal produkler, företrädesvis inom pappers-, slål- och verkstadssektorerna. Detta medgivande innebär all om USA i framtiden för någon av berörda produkter skulle bryla GATT-bindningen på den nu överenskomna lägre lullnivån, Sverige garanteras rält att för­handla med USA och begära kompensation oberoende av dess leverantör-ställning vid den aktuella tidpunkten.

1.2 Japan

När del gäller jordbruksvaror av svenskt intresse medges mindre tullsänkningar för fettsyror, chokladkonfektyrer och vissa bakverk.

Den tullsänkningsformel som Japan har använt som utgångspunkt för sina medgivanden på industri varuområdet överensstämmer med den av USA tillämpade, dvs. Schweiz' formel med koefficienten 14. 1 likhet med Sverige har Japan som baslullar, dvs. de tullar på vilka tullsänk­ningarna beräknas, utgått från de GATT-bundna tullsalsema eller, där sädana ej förekommer, de "generella" tullsatserna. För flertalet varor ligger dessa tullsatser, som ett resultat av tidigare unilaterala tullsänkning­ar från Japans sida, över de tullar som idag faktiskt tillämpas. Japans lullmedgivanden pä detta område får beiraktas som relativt förmånliga för svensk export, såväl generellt som för enskilda varusektorer.

Den totala svenska exporten till Japan av tullbelagda industrivaror upp­gick år 1976 till 194 milj. dollar. Den genomsnittliga tullbelastningen i Japan för den svenska exporten har beräknats till ca 10% om man utgår från bastullnivåerna. Japans tullmedgivanden leder till att den genomsnitt­liga tullen bringas ned till 4,2%, vilket motsvarar en sänkning om 58,4%. För flertalet viktiga svenska exportvaror till Japan har tullmedgivanden lämnats. De undantag Japan gjort berör mindre än 1 % av Sveriges totala tullbelagda export av industrivaror till Japan.

1 del följande belyses Japans lullmedgivanden i MTN i förhållande till vissa varor och seklorer av betydelse för den svenska exporlen.

Importen av pappersmussu år f.n. tullfri i Japan. Den GATT-bundna tullen ligger dock vid 5 % och sänks lill 2,2 %. 23   Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

Prop. 1979/80:24                                                                                                 354

Sveriges export av hulvfubrikat av järn och stål till Japan uppgick år 1976 till 6,2 milj. dollar. Genomsnittligt sett minskas tullbelastningen för dessa varor från 10,7% till 6% eller med 44%. Den lägie tullnivån om 6% motsvarar den faktiskt tillämpade tullen för flera stålprodukter. Särskilt stora sänkningar av GATT-tullama medges för rostfritt, kolrikt och legerat slål (utom verktygsstål). Beträffande övriga varor kan nämnas atl den tidigare obundna tullen för legerat verktygsstål om 15% nu binds vid 7,2%,.

Den värdemässigt tyngsta sektorn i den svenska exporten till Japan utgörs av icke-elekirisku maskiner, nämligen 71,4 milj. dollar under år 1976. Flertalet bastullar i Japan inom denna sektor ligger vid 7,5 eller 15 %. De tillämpade tullama ligger genomgående vid 6%,, vilka genom Japans tullmedgivanden skulle bringas ned till strax under 5%.

Sveriges export av iransportmedel till Japan består nästan helt av per­sonbilar (exportvärde 1976 7,3 milj. dollar) och lastfartyg (28,8 milj. dol­lar). Genom den överenskommelse som Japan slöt med USA vid årsskiftet 1977/78 tillämpas idag tullfrihet för personbilar och vissa andra fordon. Sedan tidigare tillämpas även tullfrihet för lastfartyg. Genom Japans tull­medgivanden i MTN bringas den GATT-bundna nivån för personbilar ned från 30 till 3% och för lastfartyg från 7,5 till 4,9%.

Den svenska exporten av målinstrument, medicinsku instrument och apparater o. dyl. till Japan belöpte sig år 1976 till i runt tal 18 milj. dollar. Tullskyddel för dessa varor sänks med 43% från genomsnittligl 8,7% till 5%. Även här tillämpas idag genomgående en tullsats om 6%.

1.3 Canada

Jordbruksvaror. Medgivanden har lämnats för samtliga varor där Sverige har begärt tullsänkningar, nämligen beträffande sillkonserver, choklad, sockerkonfektyrer samt animaliskt lim och gelatin.

Industrivaror. De kanadensiska tullmedgivandena får betraktas som relativt förmånliga för svensk export, såväl generellt som för enskilda varusektorer, även med beaktande av att progressiviteten i tullsänkningar­na blir mindre brant med den tullsänkningsformel Canada tillämpat.

Sveriges export till Canada av tullbelagda industrivaror uppgick år 1976 till ca 200 milj. dollar. Den nuvarande genomsnittliga tullnivån beräknas till 12,5%. Canadas tullmedgivanden leder till att den genomsnittliga tullen blir 7,8%, vilket motsvarar en sänkning med 37,6%.

Canadas medgivanden innebär i huvudsak en sänkning enligl formeln för varor inom för svensk export tunga sektorer. Tullen för icke-elektriska muskiner, där den tullbelagda importen från Sverige lill Canada år 1976 uppgick till 57 milj. dollar, sänks sålunda från 11,6 till 6,3%. Tullen för elekirisku muskiner (fullbelagd import 25 milj. dollar) sänks från 15,3 till 9,2% och för molorfordon (import 56 milj. dollar) från 14,3 till 8,8%. Även

 

Prop. 1979/80:24                                                                                                355

tullen för verklyg samt mäl- och kontrolllnsiruineni kommer atl sänkas enligt formeln.

Sänkningar djupare än enligt formeln görs även för vissa enskilda varor av intresse för svensk export. Tullen för kassakontrollapparater (där Sve­rige är huvudleverantör till Canada) och skrivmaskiner sänks I.ex. från 20% till 0.

Vid sidan av tullsänkningar har Canada som etl medgivande i MTN avskaffat "made-in-Canada"-begreppet för 14 positioner i sin tulltaxa, främst maskiner och apparater. "Made-in-Canada"-begreppel omfattar elt slort antal färdigvaror. Det innebär atl tullfrihet eller låga tullar utgår för varor om dessa inle tillverkas i Canada, medan liknande varor som tillver­kas i landel möler höga tullar. Kritik har riktals från andra länder mol syslemel, som innebär en osäkerhet om vilken tullsats som kommer atl lillämpas för en viss vara. Avsikten är att "made-in-Canada"-begreppet så småningom hell skall avskaffas.

1.4  Australien

Australien har ännu inte undertecknat tullprotokollet varför följande beskrivning baserar sig på senast tillgängliga uppgifler.

■Australien häri MTN på i ndustri varuområdet tillämpat Schweiz' formelkonstruktion med en koefficient om 16 och faktorn 0,57 applicerad pä tullsänkningsgraden. Det bör dessutom noteras att Australien som baslullar för beviljade lullmedgivanden utgått från de lullnivåer som tilläm­pades den I januari 1973. Man har på detta sätt velal tillgodoräkna sig den 25% tullsänkning som vidtogs i juli 1973 och även därefter genomförda tullsänkningar. Detla har för flera varor (bl.a. de positioner där Sverige har begärt tullsänkningar) endast lett till att beviljade tullsatser samman­faller med eller obetydligt understiger de tullar som idag faktiskt tillämpas. Bland varor, där Australien beviljat tullmedgivanden till följd av förhand­lingar med Sverige, kan nämnas pumpar (26%), djupborrningsmaskiner (22,5%), motorsågar (26%), automatiska databehandlingsmaskiner (6-25%), traktorer (0-20%), vissa medicinska instrument och apparater (tull­frihet) samt elektriska mätinstrument (tullfrihet).

Antalet bundna tullar i Australiens tulltaxa är mycket lågl (11-14%) jämfört med flertalet övriga industriländers (kring eller över 90%). Genom MTN-tullsänkningama kommer bindningsgraden visserligen att öka men ändå ligga långt under övriga industriländers.

1.5  Nya Zeeland

Nya Zeeland har inte sänkl tullarna enligl någon generell formell ulan i stället lämnat vissa medgivanden selektivt för enskilda varuslag såväl på jordbruks- som på industrivaruområdel. Nya Zeeland har därvid utgått

 

Prop. 1979/80:24                                                                                                 356

från de tullar som gällde den I januari 1973. Då tullsänkningar har genom­förts därefter, bl.a. i samband med införande av en ny tulltaxa den 1 juli 1978, innebär de medgivanden som lämnats i MTN i flera fall inle någon reell sänkning i förhållande till den idag faktiskt tillämpade tullen.

Nya Zeelands medgivanden har för svensk del endasi inlresse på indu­strivaruområdel. Av en total tullbelagd export från Sverige till Nya Zee­land om drygt 19 milj. dollar är 1976 berör dessa medgivanden elt export­värde av 6,8 milj. dollar. Relativt sett är medgivandena förmånligast för Sverige inom varusektorerna verklyg och Icke-elektrisku maskiner. Sälun­da omfattas 3/4 av Sveriges totala verktygsexport till Nya Zeeland av medgivanden. Bland enskilda för svensk del intressanta exportvaror för vilka tullen binds vid 5% kan nämnas hårdmetallverktyg, blåslampor, vissa pumpar, centrifuger, bergborrmaskiner, pappersmaskiner, motorså­gar och kullager.

1.6  EG

1 likhel med övriga EFTA-länder lämnade Sverige i MTN önskemål till EG om tullsänkningar för vissa jordbruksvaror vilka inte omfattas av Sveriges frihandelsavtal med EG. Genom de förhandlingar EG har fört med andra länder har dessa önskemål till en del uppfyllts och tullen kommer således atl sänkas för bl.a. torsk, vissa animaliska och vegetabi­liska oljor och fetter. barnmat saml senapspulver.

1.7  Vissa statshandelsländer i öst

De statshandelsländer i öst som är medlemmar i GATT, dvs Polen, Rumänien, Tjeckoslovakien och Ungern saml Bulgarien, som inte är GATT-medlem, har gjort medgivanden på tullområdet med Schweiz' for­mel som allmän utgångspunkt. Polen har dock ännu inte undertecknat prolokollet. Då man från svensk sida bedömt atl tullama är av underord­nad betydelse för Sveriges handel med dessa länder har några reella förhandlingar inte förts mellan dessa och Sverige.

1.8  U-länder

Bland u-länderna har hittills endast Argentina. Jamaica och Jugoslavien undertecknat 1979 års Genéveprotokoll. Dessa länder har gjort ett fåtal medgivanden vilka innebär bindningar vid relativt hög tullnivå för varor av ringa inlresse för svensk export. Det tilläggsprotokoll som nyligen har öppnats syftar främst till att göra det möjligt för vissa u-länder att slutföra förhandlingarna.

Mexico, Colombia och Filippinerna har i förhandlingarna i viss män haft en särställning jämfört med övriga u-länder genom att förhandlingen även

 

Prop. 1979/80:24                                                                            357

avsett dessa länders anslutning till GATT. Vissa önskemål om tullsänk­ningar från svensk sida synes enligt f. n. tillgängliga uppgifter bli följden av förhandlingama. Mexico erbjuder således tullsänkningar och slopande av importlicenstvång för bl.a. dextran och vissa papperskvaliteter. Även Filippinerna kommer att sänka eller åtminstone binda vissa tullar på pap­persområdet. Dessutom avser man binda tullen för vissa motordelar samt för traktorer och tandläkarinstrument. Colombia erbjuder bindning av tullen för vissa transformatorer.

2    Svenska tullmedgivanden

Jordbruksvaror. Förhandlingama på detta område fördes vara för vara och på basis av konkreta önskemål från intresserade länder. De svenska medgivandena pä detta område berör därför ett begränsat antal varor och är resultatet av förhandlingar som har förts främst med USA, Canada och vissa u-länder.

På trädgårds- och fruktområdet medges tullfrihet för vissa varor som inte är föremål för svensk produktion såsom isbergssallad (mars, april och december månad), vitlök samt vissa stenfmkter.

Som ett resultat av arbetet i den tropiska gruppen avvecklades för svensk del den 1 januari 1977 tullen för diverse tropiska produkter och enklare beredningar därav, bl. a. kaffe, kakaomassa, ananaskonserver och safter av vissa tropiska frukter (prop. 1976/77; 28).

För vissa skaldjurkonserver (hummer och krabba) har tullen sänkts i enlighet med den allmänna tullsänkningsformeln för industrivaror. I fråga om andra produkter som framställs av den svenska livsmedelsindustrin avvecklas tullen på konserverad sparris och fruktsallad. För övriga tullbe­lagda fruktkonserver sänks tullama till 5 öre/kg. Tullen på ananasjuice avvecklas medan tullfriheten binds för popcommajs, majskolvar och vege­tabiliskt proteinkoncentrat i detaljhandelsförpackningar. För vin och ver-mouth sänks tullama i enlighel med den allmänna formeln. Detta gäller även whisky, akvavit och vodka. För samtliga de varor där formeln tilläm­pats är sänkningarna procentuellt relativt små.

Industrivaror. På svensk sida erbjöd man i början av förhandlingar­na en sänkning av tullama på detta område enligt den allmänna tullsänk­ningsformeln utan några undanlag. Det visade sig emellertid atl många av de största handelsländerna helt eller delvis undantog bt tydande varuområ­den från sina formelerbjudanden. När det blev klart att ett maximalt resultat för exporten inte var att vänta omprövade Sverige sitt erbjudande för att uppnå balanserade åtaganden. De undantag från def ursprungliga formelerbjudandet som Sverige i juni 1978 presenterade baserades bl. a. på en bedömning av de önskemål om tullskydd som hade framförts av olika näringslivsorganisationer. Man tog också hänsyn till förhandlingsförhål-24   Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

 

Prop. 1979/80:24                                                                        358

landena och de erbjudanden som för motsvarande varor hade lämnats av övriga länder med vilka Sverige förhandlade samt av EG.

I förhållande till Sveriges totala import av industrivaror (exklusive mine­raloljeprodukter) år 1977 från länder utanför EG/EFTA-området innebär tullmedgivandena i MTN en genomsnittlig tullsänkning på drygt 28%. Den genomsnittliga tullnivån på industrivaruområdet kommer härigenom att utgöra 4,1 % mot tidigare 5,7 %.

Tullmedgivandena följer i princip den av Sverige tillämpade allmänna tullsänkningsformeln. Utan undantag sker detla för bl. a. trävaror, papper och papp, icke-ferro-metaller och melallprodukler, icke-elektriska och elektriska maskiner, transportmedel, diverse instrument, möbler, leksaker saml sportartiklar.

Som ett resultat av förhandlingama med USA och Canada har för vissa varuslag på främst verkstadsområdet erbjudits tullsänkningar som är mer långtgående än enligt formeln. I en del fall har tullen avvecklats. Bland här aktuella varor kan nämnas sågkedjor, flygmaskinsmotorer, utombordsmo­torer, pumpar, luftkonditioneringsapparater, växellådor, katodstrålerör, elektroniska mikrokretsar och röntgenapparater.

Som en följd av flygindustriöverenskommelsen slopas tullen för civila flygplan, flygplansdelar och reparationer av flygplan den I januari 1980. Eftersom de varor som omfattas av överenskommelsen antingen redan är tullfria i den svenska tulltaxan eller enligt föreskrifter i tullförordningen får överenskommelsen för svensk del inga praktiska konsekvenser.

De varuslag som helt har undantagits från tullsänkningar eller för vilka tullen sänks med lägre procentsats än enligt den allmänna formeln faller främst inom följande sektorer; kemi (vissa oorganiska och organiska kemi­kalier, färger, lösningsmedel, plaster, gödselmedel och vissa gummivaror), beklädnadsartiklar av läder och pälsskinn, textilvaror, skor, huvudbo­nader, porslin, glas samt jäm och stål.

Som exempel kan nämnas att genom dessa undantag tullskyddet i Sveri­ge för varor på textilområdet sänks endast obetydligt, från 12,6 till 12,2 %. Som jämförelse kan nämnas att medgivandena är mycket begränsade även i andra länder.

När det gälleryär/i och stål var en av de mer väsentliga målsättningarna för Sverige i MTN att få till stånd en sänkning av tullskyddet i USA för specialstål. USA var dock som har berörts förhindrat att sänka tullarna för de kvaliteter som är föremål för importbegränsande åtgärder. Sverige framhöll på ett tidigt stadium att man i ljuset av detta för egen del inte kunde förväntas sänka tullama på stål ulan rimliga motprestationer. Detta ledde till all Sverige helt eller delvis drog tillbaka sitt ursprungliga erbju­dande om tullsänkningar enligt den allmänna formeln. En annan faktor i bedömningen var önskemålet om en harmonisering med EG;s tullnivå. Konkret innebär detta att tullama för halvfabrikat av jäm och stål (tull­taxenr 73.08-18) i Sverige genom uppgörelsen i MTN justeras till 5 re-

 

Prop. 1979/80:24                                                                                                 359

spektive 7% från att tidigare ha legat vid 5-6 respektive 7-8%. Det genomsnittliga tullskyddet för della vamområde har härigenom sänkts med 14 % från 5,9 till 5,1 %. Som jämförelse kan nämnas att EG:s tull­skydd sänkts från 6,9 till 5,3 %, dvs till nära nog samma nivå som den svenska.

I likhet med EG kommer genomförandet av tullmedgivandena för textil­varor (kap 51 -62 i tulltaxan) och jäm och stål (tulltaxenr 73.01-18) inte att påbörjas förrän den I januari 1982.

De tullmedgivanden som Sverige och andra länder beviljat i MTN blir i enlighet med den i GATT fastslagna mesl-gynnad-nationsprincipen tillämpliga på handeln med alla GATT-länder. De genom överenskommel­serna bundna tullama får inte höjas utan kompensation enligt de bestäm­melser som gäller om detta i GATT.

I samband med MTN har Sverige även erbjudit vissa förmåner enligt det allmänna tullpreferenssystemet (GSP). Detta system är till skillnad från de tullmedgivanden som lämnas enligt GATT autonomt och inte bindande. På jordbruksområdet (kap 1-24 i tulltaxan) har Sverige sålunda förklarat sig berett att inom ramen för GSP bevilja tullfrihet för Anthurium (ur tull­taxenr 06.03) och för vattenmeloner (ur 08.09).

På industrivaruområdet har Sverige vidare vid förhandlingar med Indien och Bangladesh förklarat att man är berett att bevilja GSP-tuIlfrihet för jute vävnader (tulltaxenr 57.10), dock först fr. o. m. den I januari 1981.

 

Prop. 1979/80:24. Del A                                                                                     360

Bilaga 6

Varor hänrörliga till 1-24 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa som föreslås bli berättigade till tullpreferens vid import från Folkrepubliken Kina.

Tulltaxenr                     Vamslag

ur 03.02                       Fisk, saltad, torkad eller rökt (även varmrökt):

samtliga tullbelagda varuslag

03.03 A.2.                    Ostron, med eller utan skal, fårska (levande eller

döda), kylda, frysta, saltade eller torkade, andra än ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter eller bredd ej håller 5 cm eller som har större dimen­sion men ej uppnår en vikt av 35 kg för 1000 st., avsedda att användas uteslutande för odlingsändamål

04.06                            Naturlig honung

05.03 B.                       Tagel, annan än råtagel, även anbringat på underlag

eller mellan två skikt av annat material

06.01 A.2.b.                  Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer med un-

dantag av gladiolus och liljekonvalje, i vila eller un­ der tillväxt, inkommande utan jord, blommor eller blomknoppar

06.02.C.

ur 06.03 A.6

ur 07.03

08.04 A. 1.

ur 08.06 B. 1.

ur 08.09 A. 1

11.09

13.03 A.

15.07. A.2.

15.08 A.

15.10B.

ur 16.04

16.05 A., B.

och ur C.

Körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd

Anthurium

Oliver och kapris, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvallen eller andra konserverande lös­ningar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion

Vindruvor, färska, under liden 1 juli-31 oktober

Kvittenfmkter, färska, undertiden 16juli—31 decem­ber

Honungs- och ogenmeloner samt vattenmeloner, färska, undertiden 16 juni-30 september

Vetegluten, även torkat

Pektinämnen, peklinaler och peklaler

Linolja, blekt

Linolja, träolja, oiticicaolja och ricinolja

Feltalkoholer

Fisk, beredd eller konserverad, inbegripet kaviar och kaviarersättning: samtliga tullbelagda varuslag

Kräftdjur, andra än räkor, och blötdjur, beredda eller konserverade

 

Prop. 1979/80:24. Del A                                                                                     361

Tulltaxenr                    Varuslag

17.04                           Sockerkonfektyrer, ej innehållande kakao

18.4                                            Kakaosmör (fett eller olja)

18.5                                                                                           Kakaopulver, ej sötat

18.6                                            Choklad och andra livsmedelsberedningar innehål­lande kakao

19.02 A.                      Produkter av till nr 11.05 hänförligt mjöl av potatis

19.05                             Livsmedelberedningar erhållna genom svallning eller
röstning av spannmål eller spannmålsprodukter (ros­
tat ris, majsflingor och liknande produkter)

19.07 B.                       Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk

utan tillsats av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt

19.08                           Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande
kakao (oavsett mängden)

ur 20.01                       Köksväxter och fmkter med undantag av gurkor och

rödbetor, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, även med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap

20.02 D. och ur F.    Oliver, tomater, kapris samt röd och grön paprika,

beredda eller konserverade på annat sätt än med ät­tika eller ättiksyra

20.04                            Fmkter, fmktskal och andra växtdelar, kanderade,

glaserade eller på liknande sätt beredda med socker

20.06 C.-E.                  Fmkter, beredda eller konserverade på annat sätt,

med eller utan tillsats av socker eller sprit: samtliga tullbelagda vamslag

20.07 A.l.b..                Saft av citmsfmkter, osockrad, ojäst och ej innehål-
A.l.c, ur A.l.d., lande sprit; saft av ananas, tropiska fmkter' eller
A.2.b., A.2.c, A.2.d, köksväxter, osockrad eller sockrad men ojäst och ej
ur A.2.e., B.2. och   innehållande sprit

ur B.3.

21.3                                             Senapspulver och beredd senap

21.4                                             Såser; blandningar utgörande preparat för smaksätt­ning

21.05 A.                      Soppor eller buljonger i flytande eller fast form eller i

pulverform

21.06 A. och ur C.    Inaktiv naturiig jäst; beredda bakpulver

' Med tropiska frukter avses här papaya, kasjufrukter, lamarind, avocadofrukter, mangostan, litchi och fikon.

 

Prop. 1979/80:24. Del A                                                                                     362

Tulltaxenr                     Vamslag

ur 21.07 A.                   Icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av

drycker med undantag av sirap och andra sockerlös­ningar, aromatiserade eller färgade; konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer; glass, glasspulver, glasspasta (glassmassa) och puddingpulver

22.3                                              Maltdrycker

22.4                                              Dmvmust i jäsning, ävensom dmvmust vars jäsning avbmtits på annat sätt än genom tillsats av alkohol

22.5                                              Vin av färska dmvor; dmvmust vars jäsning avbmtits genom tillsats av alkohol

22.6                                              Vermut och annat vin av färska dmvor, smaksatt med aromatiska extrakter

22.7                                              Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd

ur 22.08 B.                   Etanol (eiylalkohol) och finsprit, odenaturerade, med

en styrka av 80° eller högre

22.9                                              Sprit (etanol, eiylalkohol), ej hänföriig till nr 22.08; likör och andra spritdrycker; sammansatta alkohol­haltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker

22.10                                           Ättika

24.02 A. -C.                 Cigarrer, cigariller, cigaretter och röktobak

 

Prop. 1979/80:24, Del A                                                                                     363

Bilaga 7

Varor hänföriiga till 25-99 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa som föreslås ej bli berättigade till tuUpreferens vid import från Folkrepubliken Kina.

Tulltaxenr                     Vamslag

29.04  A., ur C,             Acykhskaaikoholer med undantag av metanol
D. och ur E.

31.02 A.-C.                  Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska

31.05  A. och B.l       Andra gödselmedel, varor enligt detta kapitel i form

av tabletter, pastiller e.d. eller i förpackningar med en bmttovikt ej överstigande 10 kg

39.1                                             Kondensations-, polykondensations- och polyaddi-tionsprodukter (inbegripet linjära produkter), även modifierade eller polymeriserade (t.ex. fenoplaster, aminoplasler, alkyder, polyallylestrar och andra omättade polyestrar, silikoner)

39.2                                             Polymerisations- och sampolymerisationsprodukter (t.ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuien, polostyren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, poly­vinylkloridacetat och andra polyvinylderivat, poly­akrylsyra- och polymetakrylsyraderivat, kumaronin­denhartser)

40.11                            Ringar, däck, utbytbara slitbanor till däck samt slang-

ar och fälgband, av mjukgummi, för alla slags hjul

42.03                            Beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder, av läder
eller konstläder

51.01 A.l. och B. Gam av ändlösa syntetiska eller regenererade fibrer, ej i delaljhandelsuppläggningar med undantag av gam, annat än cordgam, av ändlösa synleliska fibrer

51.03  B.                       Gam av ändlösa regenererade fibrer i detaljhandels-

uppläggningar

51.04                            Vävnader av ändlösa syntetiska eller regenererade
fibrer, inbegripet vävnader av enfibertråd eller rem­
sor enligt nr 51.01 eller 51.02

53.10                                          Gam av fåmll, tagel eller andra djurhår (fina eller grova) i delaljhandelsuppläggningar

53.11                                          Vävnader av fåmll eller fina djurhår

54.03 A.l. och B. Gam av lin eller rami, ej i delaljhandelsuppläggningar med undantag av enkelt gam över nr 35 engelsk numrering

 

Prop. 1979/80:24. Del A                                                                                     364

Tulltaxenr                     Varuslag

54.4                                             Gam av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar

54.5                                             Vävnader av lin eller rami

55.05 A. och B.l.      Gam av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningarmerf

undanlag av gam, annat än sytråd, över nr 89 engelsk numrering

55.06                            Gam av bomull i detaljhandelsuppläggningar

ur 55.07                       Gasvävnader av bomull med undantag av oblekta ej

merceriserade vävnader

55.8                                             Handduksfrollé och liknande frottévävnader, av bomull

55.9                                             Andra vävnader av bomull

56.01 B.                       Korta regenererade fibrer, ej kardade, kammade eller

på annat sätt beredda för spinning

56.04 B.                       Korta regenererade fibrer och avfall av regenererade

fibrer, kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning

56.05 A.2.                   Gam av korta regenererade fibrer eller av avfall av

regenererade fibrer, ej i detaljhandelsuppläggningar

56.6                                             Gam av korta syntetiska eller regenererade fibrer eller av avfall av syntetiska eller regenererade fibrer, i detaljhandelsuppläggningar

56.7                                             Vävnader av korta syntetiska eller regenererade fib­rer eller av avfall av syntetiska eller regenererade fibrer

57.10                           Vävnader av jute eller av andra bastfibrer för textilt
ändamål enligt nr 57.03

58.02 B.                       Andra mattor (även konfektionerade) ävensom ke-

lim-, soumak- och karamanievävnader samt liknande vävnader (även konfektionerade) med undantag av mattor av kokosfibrer utan inblandning av andra fib­rer

58.4                                             Sammets-, ögle- och sniljvävnader (andra än hand­duksfrollé och liknande frottévävnader av bomull, hänföriiga till nr 55.08, samt band hänföriiga till nr 58.05)

58.5                                             Vävda band samt band bestående av sammanklist­rade parallella trådar eller fibrer, andra än varor hän­föriiga till nr 58.06

58.6                                             Vävda etiketter, märken o.d., ej broderade, som längdvara eller lillskuma

 

Prop. 1979/80:24. Del A                                                                                     365

Tulllaxenr                     Vamslag

58.08 A.                        Fisknät

ur 59.01 A.                   Varor av vadd

59.2                                              Filt samt varor av filt, även med impregnering eller överdrag

59.3                                              Fiberduk, liknande duk av gam samt varor av sådan duk, även med impregnering eller överdrag

59.04  A., B. och D.   Bind- och segelgam, tågvirke och linor, även flätade

med undantag av sådana av jute

59.05                            Nät som längdvara eller i avpassade stycken och
varor av nät, tillverkade av bind- eller segelgarn,
lågvirke eller linor, ävensom avpassade fisknät och
andra fiskredskap av nät tillverkade av gam, bind-
eller segelgam, tågvirke eller linor

59.7                                              Textilvävnader överdragna med gummi arabicum e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som användes till bokpärmar o. d.; kalkerväv; prepa­rerad målarduk; kanfas och liknande vävnader för tillverkning av hattstommar eller liknande ändamål

59.8                                              Textilvävnader, impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med cellulosaderivat eller andra plaster

59.13 A.                       Band av elastiska vävnader (andra än Irikåvaror) be-

stående av textilmaterial i förening med gummitråd

59.15                            Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial,

även med invändig beläggning, armering eller tillbe­hör av annat material

ur 59.17 B.                   Ändlös, vävd maskinfilt, vävd maskinfilt med s.k.

clippersöm hämnder inbegripen

60.01                            Trikåväv, ej elastisk och ej gummibehandlad

60.3                                             Slmmpor, understmmpor, sockor, ankelsockor, stmmpskyddare o. d. av trikå, ej elastiska och ej gummibehandlade

60.4                                             Underkläder av trikå, ej elastiska och ej gummibe­handlade

60.5                                             Överkläder av trikå samt andra Irikåvaror, ej elastis­ka och ej gummibehandlade

ur 60.06                        Trikåväv och andra irikåvaror, elastiska eller gummi-

behandlade (inbegripet elastiska knäskydd och elas­tiska strumpor) med undantag av åderbråcksstmm-por

 

Prop. 1979/80:24. Del A                                                                                       366

Tulltaxenr                     Vamslag

61.1                                              Överkläder för män eller gossar

61.2                                              Överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn

61.3                                              Underkläder för män eller gossar, inbegripet kragar, skjortbröst och manschetter

61.4                                              Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn

61.09                            Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängs-

len, stmmphållare, stmmpeband o.d. (inbegripet så­dana artiklar av trikå), även elastiska

62.1                                              Res- och sängfiltar

62.2                                              Sänglinne och bordslinne samt toaletthanddukar, kökshanddukar och liknande artiklar; gardiner och andra artiklar för rumsinredning

ur 62.04                        Presenningar och markiser

64.01-64.02                  Skodon med yttersulor av läder, konstläder, gummi

eller plast

69.11                                           Bordsartiklar och andra artiklar av sådana slag som vanligen användes för hushålls- eller toalettändamål, av porslin (inbegripet biskviporslin och parian)

69.12                                           Bordsartiklar och andra artiklar av sådana slag som vanligen användes för hushålls- eller toalettändamål, av andra keramiska material

70.11                                           Glasvaror (andra än artiklar hänförliga till nr 70.19) av sådana slag som vanligen användes som bords-, köks-, toalett- eller kontorsartiklar, för prydnadsän­damål inomhus eller för liknande ändamål

73.02 A.                       Kiseljärn och kiselmanganjäm, innehållande mer än

15% kisel

73.06  B.                       Göt, block, oregelbundna siycken o.d. av jäm eller

stål

73.7                                             Biooms, billets, slabs och plariner av järn eller stål; ämnen, grovt tillformade genom smidning, av jäm eller stål

73.8                                             Plåtämnen i mllar, avjäm eller stål

73.9                                             Universaljäm och universalstål

73.10                                          Stäng (inbegripet valstråd), annan än profilstång, av jäm eller stål, varmvalsad, smidd, slrängpressad eller tillformad eller färdigbehandlad (även kalibrerad) i kallt tillstånd; ihåligt bergborrstål

 

Prop. 1979/80:24. Del A                                                                                     367

Tulltaxenr                    Vamslag

ur 73.11                       Profilstång av jäm eller stål,  varmvalsad,  smidd,

slrängpressad eller tillformad eller färdigbehandlad i kallt tillstånd: samtliga tullbelagda vamslag

73.12 B.                      Band av jäm eller stål, varm- eller kallvalsat, ej plä-

terat med eller överdraget med aluminium, bly eller tenn

73.13 B.                      Plåt av jäm eller tål, varm- eller kallvalsad, ej plä-

ierad med eller överdragen med aluminium, bly eller tenn

73.14

73.15

ur 73.16 B

73.17 B.

73.18

Tråd av jäm eller stål, även med överdrag men utan elektrisk isolering

Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som är nämnda i nr 73.06-73.14.

Banbyggnadsmaterial av jäm eller slål för jämvägar eller spårvägar, nämligen moträler och sliprar samt valsade rälskarvjäm och valsade underläggsplattor

Rör av gjuljäm med en invändig diameter understi­gande 510 mm

Rör och rörämnen av jäm (annat än gjuljäm) eller stål, med undantag av högtrycksrör för elektriska vattenkraftverk

73.20                            Rördelar (t. ex. skarvrör, knärör, muffar och flänsar)

av jäm eller stål

73.40                            Andra varor av jäm eller stål

76.2                                            Stång av aluminium; tråd av aluminium

76.3                                            Plåt av band av aluminium

76.4                                            Folier av aluminium (även mösterpressade, lill­skuma, perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller på baksidan förstärkta med papper eller annat material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial ej inräknat) av högst 0,20 mm

76.06                            Rör och rörämnen av aluminium; ihålig stång av alu-

minium

ur 85.01                       Växelströmsmotorer, trefas

85.24 ur AI. och       Grafitelektroder

ur B.2.

ur 94.01                        Stolar och andra sittmöbler (andra än sådana som är

hänförliga till nr 94.02), även bäddbara, av trä; delar

till möbler

ur 94.03                       Andra möbler av trä; delar till möbler

 

Prop. 1979/80:24. Del A

368 BUaga8

TiUägg till förteckning över varor hänföriiga tili 1-24 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa som är berättigade till tullpreferens vid import från Bulgarien och Rumänien.

Tulltaxenr

Varuslag

06.01  A.2.b.             Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer merf un-

dantag av gladiolus och liljekonvalje, i vila eller un­der tillväxt, inkommande utan jord, blommor eller blomknoppar

06.02   C.                  Körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd
ur 06.03 A.6.            Anthurium

ur 08.09 A.l.               Vattenmeloner

ur 17.04                  Fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra lik-

nande halvfabrikat, i bulk

ur 18.06                  Choklad och andra livsmedelsberedningar innehål-

lande kakao med undantag av' blockchoklad, chok­ladkakor, konfekt och andra sötsaker av choklad eller överdragna med choklad, för direkl konsumtion

19.02 A.                   Produkter av till nr 11.05 hänförligt mjöl av potatis

19.07   B.                  Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk

utan tillsats av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt

19.08                              Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07 även innehållande
kakao (oavsett mängden) med unduntug uv' biscuits
och wafers

ur 20.01                    Köksväxter med  undantag  av  gurkor,   rödbetor,

oliver' och kapris,' beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, även med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap

20.07 B.2.                Saft av ananas, sockrad

ur 21.07 A.              Icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av

drycker med undantag av sirap och andra sockerlös­ningar, aromatiserade eller färgade; glass, glass­pulver, glasspasta (glassmassa) och puddingpulver

Redan tidigare preferensberättigade varor.

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   369

Innehåll

Propositionen   ............................................................................................... ...... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll   ........................................................... ...... 1

Lagförslag   ................................................................................................... 2- 183

Utdrag av prolokoll vid regeringssammanlräde den 25 oktober 1979 .                 184

1   Inledning  .................................................................................................... ... 184

2   Föredragandens överväganden   .................................................................. ... 186

2.1 De multilaterala handelsförhandlingama   ............................................. ... 186

2.1.1  TuDförhandlingarna ..................................................................    186

2.1.1.1     Bakgmnd ............................................................................. .. 186

2.1.1.2     Resultatet av förhandlingarna   ........................................... .. 188

2.1.1.3     Genomförandet   ................................................................. .. 189

2.1.1.4     Resultatet av förhandlingama för svensk del   .....................   189

2.1.1.5     Genomförandet för svensk del   ..........................................   191

2.1.2  Jordbruksförhandlingarna   ........................................................   193

2.1.2.1     Bakgmnd .............................................................................   194

2.1.2.2     Resultatet av förhandlingama   ............................................   194

2.1.2.3     Resultatet av förhandlingama för svensk del   .....................   197

2.1.3  Överenskommelsen om tolkning och tillämpning av artik­
lama VI, XVI och XXIII i GATT (den s. k. subven­
tionskoden)   .............................................................................. . 199

2.1.3.1     Bakgmnd ............................................................................. . 199

2.1.3.2     Resultatet av förhandlingarna   ........................................... . 200

2.1.3.3     Resultatet av förhandlingarna för svensk del   .................... . 202

2.1.4  Överenskommelsen om tillämpning av artikel VI i GATT
(den s. k. antidumpingkoden)  ................................................... . 202

2.1.4.1     Bakgrund ............................................................................. . 202

2.1.4.2     Resultatet av förhandlingarna   ........................................... . 203

2.1.4.3     Resultatet av förhandlingama för svensk del   .................... . 204

2.1.5  Överenskommelsen av statlig upphandling ............................... . 204

2.1.5.1     Bakgrund ............................................................................. .. 204

2.1.5.2     Resultatet av förhandlingama   ............................................ .. 205

2.1.5.3     Resultatet av förhandlingama för svensk del   .................... .. 206

2.1.6  Överenskommelsen om tillämpning av artikel VII i

GATT (den s. k. tullvärdekoden) .............................................. . 206

2.1.6.1     Bakgmnd .............................................................................   206

2.1.6.2     Resultatet av förhandlingama   ............................................ . 207

2.1.6.3     Resultatet av förhandlingama för svensk del   .................... . 209

2.1.7  Överenskommelsen om tekniska handelshinder   .......................   210

2.1.7.1     Bakgrund ............................................................................. . 210

2.1.7.2     Resultatet av förhandlingama   ............................................ . 210

2.1.7.3     Resultatet av förhandlingama för svensk del   .................... . 211

2.1.8  Överenskommelsen om importUcensprocedurer   .....................   212

2.1.8.1     Bakgmnd .............................................................................   212

2.1.8.2     Resultatet av förhandlingama   ............................................   213

2.1.8.3     Resultatet av förhandlingarna för svensk del   .................... . 214

2.1.9  Överenskommelsen om handel inom den civila flygin
dustrisektom  .............................................................................   214

2.1.9.1     Bakgrund .............................................................................   214

2.1.9.2     Resultatet av förhandlingarna   ............................................   215

2.1.9.3     Resultatet av förhandlingarna för svensk del   ....................   215

2.1.10   Förslag till ändringar i och tillägg till GATT:s regelverk             216

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   370

2.1.10.1    Bakgrund ........................................................................... ... 216

2.1.10.2    Resultatet av förhandlingama   .......................................... ... 216

Särbehandlingsklausul ("enabling clause") och reci­
procitelsprincipen ...............................................................    217

Skyddsåtgärder för betalningsbalansen och för ekono­
misk utveckling.....................................................................    218

Notifikation, konsultation, biläggande av tvister samt

övervakning.......................................................................... .. 218

Exportrestriktioner   ............................................................ .. 219

2.1.11 Sammanfattande slutsatser   .................................................... . 219

2.2 Tullpreferenser för Folkrepubliken Kina m.m...................................... . 221

3    Upprättade lagförslag   .............................................................................. . 224

4    Hemställan   ............................................................................................... . 224

5    Beslut ......................................................................................................... . 225

Bilaga 1

Allmän   redogörelse   för   de   multilaterala   handelsförhandlingama (MTN)

1 Bakgmnd och förhandlingsföriopp  ............................................................   227

Tokyodeklarationen   ................................................................................. . 228

Det fortsatta förhandlingsförloppet   .........................................................   228

2 Nordiskt samarbete i MTN   ......................................................................   230

3  U-ländema i MTN .....................................................................................   230

Underbilaga: Tokyodeklarationen (engelsk version)....................................... . 232

Bilaga 2'

Överenskommelsema i de multilaterala handelsförhandlingama eng­elsk version jämte svensk översättning

1979 års Genéve-protokoll till GATT

Överenskommelsen om tekniska handelshinder

Överenskommelsen om statlig upphandling

Överenskommelsen om tolkning och tillämpning av artiklama VI,

XVI och XXIII i GATT (den s. k. subventionskoden)

Det intemationella nötköttsavtalet

Det intemationella mejerivamavtalet

Överenskommelsen om tillämpning av artikel VII i GATT (den s. k.

tullvärdekoden)

Överenskommelsen om procedurer vid importlicensiering

Överenskommelsen om handel inom den civila flyginduslrisektorn

Överenskommelsen om tillämpning av artikel VI i GATT (den s. k.

antidumpingkoden)

Bilaga 3

Sammanställning av remissyttranden

1   Inledning  ..................................................................................................   235

2   Tullförhandlingama:   genomförandet   av   tullsänkningarna   för

svensk del   .............................................................................................   242

3   Jordbmksförhandlingama   .......................................................................   249

4   Subventioner och utjämningstullar ...........................................................   253

Bilaga 2 är intagen i del B

 

Prop. 1979/80:24    Del A                                                                                   371

5   Antidumping ........................................................................................... . 259

6   Statlig upphandling   ................................................................................ . 260

7   Tullvärde ................................................................................................. . 266

8   Tekniska handelshinder   ......................................................................... . 273

9   Importlicensiering   .................................................................................. . 290

 

10       Flygindustri..............................................................................................   292

11 Ändring i och tillägg till GATT:s regelverk .............................................   292

Bilaga 4

I de multilateratala handelsförhandlingarna nytillkomna eller ändrade
svenska tullmedgivanden inom GATT...........................................................   299

Bilaga 5

Tullmedgivanden av betydelse för svensk export samt svenska tull­medgivanden i de multilaterala handelsförhandlingama

1  Fördelar för svensk export.....................................................................   351

1.1   USA   .............................................................................................. . 351

1.2        Japan................................................................................................ . 352

1.3        Canada  ........................................................................................... . 354

1.4        Australien   ...................................................................................... 355

1.5        Nya Zeeland   .................................................................................. 355

1.6   EG ................................................................................................... 356

1.7        Vissa statshandelsländer i öst   ....................................................... 356

1.8        U-länder .......................................................................................... 356

2  Svenska tullmedgivanden ....................................................................... 357

Bilaga 6

Varor hänförliga till 1-24 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa som
föreslås bli berättigade till tullpreferens vid import från Folkrepubli­
ken Kina   .......................................................................................................   360

Bilaga 7

Varor hänförliga till 25-99 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa som
föreslås ej bli berättigade till tullpreferens vid import från Folkrepubli­
ken Kina   .......................................................................................................   363

Bilaga 8

Tillägg till förteckning över varor hänförliga lill 1-24 kap. tulltaxan
(1977; 975) som är berättigade till tullpreferens vid import från Bulgari­
en och Rumänien  ...........................................................................................   368

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979

 

 

 

Om

de multilaterala

handelsförhandlingama

inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), m. m.

Bilaga 2. överenskommelserna i de mul­tilaterala handelsförhandlingarna i engelsk version jämte svensk översättning

1    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 24. Del B

 

 

 

Prop. 1979/80:24    Del B

Geneva (1979) Protocol to the General Agree­ment on Tariffs and Trade

The conlracting parties to the General Agreement on Tariffs and Trade and ihe Eu­ropean Economic Communily which partici­paled in Ihe Multilateral Trade Negotiations 1973-79 (hereinafter referred to as "'partici­pants'"),

HAVING carried oui negotiations pursu­ant to Artide XXVIII bis, Artide XXXlll and other relevant provisions of Ihe General Agreement on Tariffs and Trade (hereinafter referred to as "the General Agreement""),

HAVE, through their representatives, agreed as follows:

I. The schedule of tariff concessions an­nexed to this Protocol relating to a partici­pant shall become a Schedule lo the General Agreement relating lo that participant on ihe day on which this Protocol enters into force for il pursuant lo paragraph 5.

3. (a) The reductions agreed upon by each participant shall, except as may be otherwise specified in a participant's schedule, be im­plemenled in equal annual råte reductions be­ginning I January 1980 and the lolal reduc­lion become effeclive not laler than 1 January 1987. A participant which begins råte reduc­tions on 1 July 1980 or on a date between 1 January and 1 July 1980 shall, unless other­wise specified in that participant's schedule, make effeclive two eighths of the tolal reduc­lion to the final rale on that date followed by six equal instalmenls beginning I January 1982. The reduced rale should in each stage be rounded off to the first decimal. The pro­visions of this paragraph shall nol prevent participants from implementing reductions in fewer stages or at earlier dates than indicated above.

(b) The implementation of the annexed schedules in accordance with paragraph 2(a) above shall, upon request, be subject to multilateral examination by the participants having accepted this Protocol. This would be without prejudice to the rights and obliga­tions of conlracting parties under the General Agreement.

3. Afler the schedule of tariff concessions annexed lo this Protocol relating to a partici­pant has become a Schedule to the General Agreement pursuant to the provisions of paragraph 1, such participant shall be free at

1979  års Genéveprotokoll till det allmänna
tull- och handelsavtalet (GATT)

De avtalsslutande parterna i det allmänna lull- och handelsavtalet och Europeiska ekonomiska gemenskapen vilka deltagit i de multilaterala handelsförhandlingarna 1973-79 (här nedan benämnda "deltagarna"),

vilka har genomförl förhandlingar enligt ar­tikel XXVlll bis, artikel XXXlll och andra lillämpliga bestämmelser i det allmänna tull-och handelsavtalet (här nedan benämnt "GATT").

har genom sina representanter överens­kommit om följande:

1.      Till detla prolokoll fogad lista över en deltagares tullmedgivanden skall bli denna deltagares lista i GATT den dag protokollet iräder i krafl för deltagaren i fråga enligt mo­menl 5.

2.      a) De sänkningar som varje deltagare samtyckt till skall, ulom när någol annat an­getts i deltagarens lista, genomföras i lika årliga steg med början den I januari 1980 och den samlade sänkningen träda i kraft senast den I januari 1987. Deltagare som inleder sina sänkningar den Ijuli 1980 eller vid någon tidpunkt mellan den I januari och den I juli

1980   skall, om inte något annat angetts i del­
tagarens lista, sätta i kraft två åttondelar av
den samlade sänkningen till den slutliga lull­
salsen vid denna tidpunkt följt av sex lika
sleg med början den I januari 1982. Den
sänkta tuUsatsen bör avrundas till den första
decimalen. Detta moments bestämmelser
skall inle hindra deltagare från att genomföra
sänkningar i färre steg eller vid tidigare tid­
punkt än som angetts ovan.

(b) Tillämpningen av de bifogade listorna enligt momenl 2 a) skall på begäran underkas­tas multilateral granskning av de deltagare som godkänl detla protokoll. Detta inskrän­ker dock inle avtalsslutande parters rättighe­ter och skyldigheler enligt GATT.

3. Sedan till detta protokoll fogad lista över en deltagares tullmedgivanden har blivit en lista i GATT enligt beslämmelserna i mo­menl 1, skall denna deltagare vara oförhind­rad atl när som helst helt eller delvis undan-

 

Prop. 1979/80:24    Del B

any lime to withhold or to wilhdraw in whole or in part ihe concession in such schedule wilh respect to any product for which the principal supplier is any other participant or any govemment having negotiated for acces­sion during the Multilateral Trade Negotia­tions, but the schedule of which, as estab­lished in the Multilateral Trade Negotiations, has not yet become a Schedule to the General Agreement. Such action can, however, only be laken after written notice of any such withholding or withdrawal of a concession has been given to the CONTRACTING PARTIES and after consultations have been held, upon request, with any participant or any acceding govemment, the relevant schedule of tariff concessions relating to which has become a Schedule to the General Agreement and which has a substantial inter­est in the product involved. Any concessions so withheld or withdrawn shall be applied on and after the day on which the schedule of the participant or the acceding govemment which has the principal supplying interest be­comes a Schedule to the General Agreement.

4.   (a) In each case in which paragraph 1 (b)
and (c) of Artide 11 of the General Agreement
refers to the date of that Agreement, the ap-
plicable date in respect of each product
which is the subject of a concession provided
for in a schedule of tariff concessions an­
nexed to this Protocol shall be the date of this
Protocol, but without prejudice to any obliga­
tions in effect on that date.

(b) For the purpose of the reference in paragraph 6(a) of Artide II of the General Agreement to the date of that Agreement, the applicable date in respect of a schedule of tariff concessions annexed to this Protocol shall be the date of this Protocol.

5.  (a) This Protocol shall be open for ac­
ceptance by participants, by signature or oth­
erwise, until 30 June 1980.

(b) This FYotocol shall enter into force on I January 1980 for those participants which have accepted it before that date, and for participants accepling after that date, it shall enter into force on the dates of acceptance.

6.  This F*rotocol shall be deposited with
the Director-General to the CONTRACT­
ING PARTIES who shall promptly furnish a
certified copy thereof and a notification of

hålla eller dra tillbaka medgivande i denna lista för vara för vilken den huvudsakliga le­verantören är annan dellagare eller regering som förhandlat om anslulning under de multi­laterala handelsförhandlingarna, men vars lista, såsom den fastställts i de multilaterala handelsförhandlingarna, inte ännu har blivit en lista i GATT. Sädan åtgärd kan emellertid endast vidtas sedan de AVTALSSLU­TANDE PARTERNA skriftligen har under­rättats om att medgivande på sådant sätt un­danhållits eller dragits tillbaka och sedan konsultationer på begäran har ägt rum med deltagare eller regering som anslutit sig och vars tillämpliga lista över tullmedgivanden har blivit en lista i GATT och som har ett väsentligt intresse av den berörda varan. Medgivanden som på sådant sätt undanhållits eller dragits tillbaka skall tillämpas fr.o.m. den dag då listan för den deltagare eller den regering som anslutit sig och som har ett hu­vudleverantörsintresse blir en lista i GATT.

4.  (a) I de fall där moment 1 (b) och (c) i
artikel II i GATT hänvisar till datum för detla
avtal, skall tillämpligt datum för varje vara
som är föremål för ett medgivande enligt lill
detta protokoll fogad lista vara delta proto­
kolls datum, dock utan atl detta inskränker
skyldigheter som är i kraft vid samma tid­
punkt.

(b) När det gäller hänvisningen i moment 6 (a) i artikel II i GATT till datum för detta avtal skall tillämpligt datum för till delta pro­tokoll fogad lista över tullmedgivanden vara detta protokolls datum.

5.  (a) Detta protokoll skall vara öppet för
godkännande av deltagare genom underteck­
nande eller på annat sätt fram till den 30 juni
1980.

(b) Detla protokoll skall träda i krafl den 1 januari 1980 för de deltagare som har godkänt det före denna dag och för deltagare som godkänner det efter denna dag skall del träda i kraft vid dagen för godkännandet.

6.   Detta protokoll skall deponeras hos
generaldirektören hos DE AVTALSSLU­
TANDE PARTERNA, vilken omedelbart
skall   tillställa   varje   avtalsslutande   part   i

 

Prop. 1979/80:24    Del B

each acceptance thereof, pursuant to para­graph 5, to each conlracting party to the Gen­eral Agreement and to the European Eco­nomic Communily.

7. This Protocol shall be registered in ac­cordance with the provisions of Artide 102 of the Charter of the United Nations.

DONE at Geneva this thirtieth day of June one thousand nine hundred and seventy-nine, in a single copy, in the English and French languages, both texts being authentic. The Schedules annexed hereto are authentic in the English, French and Spanish language as specified in each Schedule.

GATT och Europeisku ekonomiska gemen­skapen en bestyrkt kopia därav och en notifi­kation om varje godkännande därav enligt moment 5.

7. Detta prolokoll skall registreras enligt beslämmelserna i ariikel 102 i Förenta Na­tionernas stadga.

Upprättat i Geneve den 30 juni 1979, i ett enda exemplar på engelska och franska språ­ken, där båda texter äger samma giltighet. De listor som fogals härtill skall äga giltighet på engelska, franska och spanska språken så­som anges i varje lista.

 

Prop. 1979/80:24    DelB

Agreement on Technical Barriers to Trade

Preamble

Having regard to the Multilateral Trade Negotiations, the Parties to the Agreement on Techical Barriers to Trade (hereinafter re­ferred to as "Parties" and "this Agree­ment");

Desiring to further the objectives of the General Agreement on Tariffs and Trade (hereinafter referred lo as "General Agree­ment"" or ""GATT");

Recognizing the important contribution that inlernational standards and certificalions systems can make in this regard by improving efficiency of production and facilitating the conduct of international trade;

Desiring therefore to encourage the devel­opment of such inlernational standards and certification systems;

Desiring however to ensure that lechnical regulations and standards, induding packag-ing. marketing and labelling requirements, and methods for cerlifying conformity with technical regulations and standards do not create unnecessary obstacles to international trade;

Recognizing that no country should be pre-vented from taking measures necessary lo ensure the qualily of its exports, or for the protection of human, animal or plant life or heallh, of the environment, or for the preven­tion of deceplive praclices, subject lo the requirement that they are not applied in a manner which would constitute a means of arbitrary or unjustifiable discrimination be­tween countries where the same conditions prevail or a disguised reslriction on inlerna­tional trade;

Recognizing that no country should be pre-vented from taking measures necessary for the protection of its essential security inter­est;

Recognizing the contribution which inter­national standardizalion can make to the transfer of technology from developed to de­veloping countries;

Recognizing that developing countries may encounter special difficulties in the formula-tion and application of technical regulations

Överensltommelse om tekniska handelshinder

Inledning

Parterna i denna överenskommelse om lek­niska handelshinder (härnedan benämnda ""parterna"" och "denna överenskommelse") vilka beaktat de multilaterala handelsför­handlingarna,

vilku önskur främja syftena med del all­männa tull- och handelsavtalet (hämedan be­nämnt "GATT").

vilka erkänner att internationella stan­darder och certifieringssysiem kan ulgöra vä­sentliga bidrag till ökad effektivitet i produk­tionen och förenkling av den internationella handeln,

vilka därför önskur främja utvecklingen av sådana internationella standarder och certi­fieringssystem.

vUku emellertid önskur säkerslälla atl lek­niska föreskrifter och standarder, inklusive förpacknings-, märknings- och etikette-ringskrav, samt metoder för certifiering av överensstämmelse med tekniska föreskrifter och standarder inte skapar oberättigade hinder för internalionell handel,

vUka erkänner att inget land bör vara för­hindrat att vidta åtgärder, som är nödvändiga för atl säkerslälla kvaliteten på sin expori. eller för att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa, för att skydda miljön, eller för att förhindra bedrägliga förfaranden, under förutsättning att de inte tillämpas pä ell sätt som ulgör en form av godtycklig eller orättvis diskriminering mellan länder i vilka samma betingelser råder eller en förtäckt res­triktion på inlernationell handel,

vUku erkänner att ingel land bör vara för­hindrat att vidta åtgärder, som är nödvändiga för att skydda sitt väsentliga säkerhels-intresse.

vilku erkänner att internationell standardi­sering kan utgöra ett bidrag till överförandel av teknologi från utvecklade länder till ut­vecklingsländer,

vilku erkänner att utvecklingsländer kan möta särskilda svårigheter vid utarbetande och tillämpning av tekniska föreskrifter, stan-

 

Prop. 1979/80:24    Del B

and  standards  and   methods  for certifying conformity   with   technical   regulations  and standards, and desiring to assist them in their endeavours in this regard; Hereby ugree as follows:

darder samt metoder för certifiering av över­ensstämmelse med tekniska föreskrifter och standarder, och önskar bistå dem i deras strä­vanden i detta avseende, överensktimmer härmed om följande:

 

ARTICLE 1 Generul provisions

1.1  General lerms for standardizalion and
certification shall normally have the meaning
given to them by definitions adopted within
the United Nations system and by intema­
tional slandardizing bodies taking into ac­
count their context and in the light of the
object and purpose of this Agreement.

1.2   However, for the purposes of this
Agreement the meaning of the lerms given in
Annex I applies.

1.3       All products, induding industrial and agricullural products, shall be subject to the provisions of this Agreement.

1.4       Purchasing specifications prepared by governmental bodies for production or con­sumption requirements of govemmental bo­dies are not subject lo ihe provisions of this Agreement but are addressed in the Agree­ment on Government Procurement, accord­ing to its coverage.

1.5       All references in this Agreement to technical regulations, standards, methods for assuring conformity with technical regula­tions or standards and certification syslems shall be construed to include any amend­ments thereto and any additions to the rules or the product coverage thereof, except amendments and additions of an insignificant nature.

ARTIKEL I

Allmännu besiämmelser

1.1  Allmänna uttryck för standardisering
och certifiering skall normalt ha den belydel­
se som givits dem av de definitioner som
antagits inom Förenta Nationernas system
och av inlernalioneHa standardiserande or­
gan med hänsyn taget till deras sammanhang
och i ljuset av ändamålei och syftet med den­
na överenskommelse.

1.2        För denna överenskommelses ändamål gäller dock den betydelse, som uttrycken gi­vits i Bilaga I.

1.3        Samtliga varuslag, såväl industri- som jordbruksvaror, skall vara underkaslade be­stämmelserna i denna överenskommelse.

1.4   Inköpsspecifikationer utarbetade av
myndighetsorgan för deras krav på varor be­
träffande produktion och användning är inte
underkaslade beslämmelserna i denna över­
enskommelse utan faller under överenskom­
melsen om statlig upphandling.

1.5 Samtliga hänvisningar i denna överens­
kommelse till tekniska föreskrifier, stan­
darder, metoder för säkerställande av över­
ensstämmelse med tekniska föreskrifier eller
standarder samt certifieringssystem skall tol­
kas som om de inkluderar varje ändring och
tillägg till dessa eller deras varuomfång, med
undantag för ändringar och tillägg av obelyd­
lig natur.

 

Technical regulations and standards

ARTICLE 2

Preparation, adoption and application of technical regulations and stundurds by cen­trul govemment bodies

With respect to their central govemment bodies:

2.1 Parties shall ensure thal technical regu­lations and standards are nol prepared, adopted or applied with a view to creating obstacles   to   intemational   trade.   Further-

Tekniska föreskrifter och standarder

ARTIKEL 2

Utarbetande, antagunde och tillämpning uv tekniska föreskrifter och stundurder uv stul­ligu myndighetsorgan

Med avseende på sina statliga myndighets­organ:

2.1 Parterna skall säkerställa att tekniska föreskrifter och standarder inte utarbetas, an­tas eller tillämpas med avsikt att skapa hinder för internationell handel. Vidare skall varor

 

Prop. 1979/80:24    Del B

8

 

more, products imported from the territory of any Party shall be accorded treatment no less favourable than that accorded lo like pro­ducts of national origin and to like products originating in any other country in relation to such lechnical regulations or standards. They shall likewise ensure that neither technical regulations nor standards themselves nor their application have the effect of creating unnecessary obstacles to international trade. 2.2 Where technical regulations or stan­dards are required and relevanl inlernational standards exist or their completion is immi­nent, Parties shall use them, or the relevant parts of them, as a basis for the technical regulations or standards except where, as duly explained upon request, such intema­tional standards or relevant parts are inap­propriate for the Parties concerned, for inter alia such reasons as national security re­quirements; the prevention of deceplive praclices; protection for human heallh or safety, animal or plant life or heallh, or the environment; fundamental dimalic or other geographical factors; fundamental techno­logical problems.

2.3   With a view to harmonizing lechnical
regulations or standards on as wide a basis as
possible, Parties shall play a full part within
the limits of their resources in the preparation
by appropriate international slandardizing
bodies of international standards for products
for which they either have adopted, or expect
to adopl, technical regulations or standards.

2.4   Wherever appropriate, Parties shall
specify lechnical regulations and standards in
terms of performance rather than design or
descriptive characteristics.

2.5  Whenever a relevant inlernalional stan­
dard does not exist or the technical content of
a proposed technical regulation or standard is
not substantially the same as the lechnical
content of relevant inlernational standards,
and if the technical regulation or standard
may have a significani effect on trade of other
Parties, Parties shall:

2.5.1 publish a notice in a publication at an early appropriate stage, in such a manner as to enable interested parties to become ac-quainted with il, thal they propose lo intro-

som införts från annan parts område med av­seende på tekniska föreskrifier och stan­darder medges behandling som inte är mindre gynnsam än den som medges samma slags varor av inhemskl ursprung eller varor med ursprung i annat land. De skall pä samma sätl säkerställa att varken lekniska föreskrifter el­ler standarder i sig, eller deras tillämpning får till effekt att oberättigade hinder för interna­tionell handel skapas.

2.2   När det finns behov av tekniska före­skrifter eller standarder och det finns rele­vanta internationella standarder eller deras färdigställande är nära förestående, skall par­terna använda dessa eller relevanta delar av dem som grundval för de tekniska föreskrif­terna eller standardema, utom i de fall som på begäran vederbörligen skall kunna förkla­ras, sådana intemationella standarder eller relevanta delar av dem inte är ändamålsenliga för de berörda partema, av bland annat så­dana orsaker som nationella säkerhetsbehov; förhindrandet av bedrägliga förfaranden; skyddandet av människors hälsa eller säker­het, djurs eller växters liv eller hälsa, eller miljön; fundamentala klimatiska eller geogra­fiska faktorer; fundamentala teknologiska problem.

2.3   Med avsikt att harmonisera tekniska föreskrifter och standarder på en så bred ba­sis som möjligt, skall parterna, inom ramen för sina resurser, aktivt delta i respektive in­ternationellt standardiserande organs utarbe­tande av internationella standarder för varor, för vilka de antingen antagit eller väntar sig anta tekniska föreskrifter eller standarder.

2.4   När det är ändamålsenligt, skall par­terna specificera tekniska föreskrifter och standarder uttryckta i prestanda hellre än ul­formning eller beskrivande egenskaper.

2.5   När del inte finns någon relevant inter­nationell standard, eller det tekniska innehål­let i en föreslagen teknisk föreskrift eller standard inte väsentligen är detsamma som det tekniska innehållet i relevanta internatio­nella standarder, och om den tekniska före­skriften eller standarden kan ha en väsentlig inverkan på andra parters handel, skall par­terna:

2.5.1 publicera en notis i en publikation vid en tidig lämplig tidpunkt, så att intresserade parter ges möjlighet att bli förtrogna med, att de föreslår all införa en viss leknisk föreskrift

 

Prop. 1979/80: 24    Del B

duce a particular lechnical regulation or stan­dard;

2.5.2    notify olher Parties thmiigh the GATT secrétariat of the products lo be cov­ered by lechnical regulations logether with a brief indicaiion of the objeclive and rationale of proposed lechnical regulations;

2.5.3    upon request, provide without dis­crimination, lo other Parties in regard lo lechnical regulations and to interested parties in other Parties in regard to standards, par­ticulars or copies of the proposed technical regulation or standard and, whenever possi­ble, identify the parts which in subslance de-viaie from relevant inlernational standards;

2.5.4    in regard to technical regulations al­low. without discrimination. reasonable lime for other Parties to make comments in writ­ing, discuss these comments upon request, and lake these written comments and the re­sult of these discussions into account;

2.5.5    in regard to standards, allow reason­able time for interested parties in other Par­ties to make comments in writing, discuss these comments upon request with other Par­ties and take these written comments and the result of these discussions into account.

2.6 Subject to the provisions in the heading of Artide 2, paragraph 5, where urgent prob­lems of safety, heallh, environmental protec­tion or national security arise or threaten to arise for a Party, that Party may omit such of the sleps enumerated in Artide 2, paragraph 5 as it finds necessary provided that the Par­ty, upon adoption of a technical regulation or standard, shall;

2.6.1    notify immediately other Parties
through the GATT secrétariat of the particu­
lar lechnical regulation, the products cov­
ered, with a brief indicaiion of the objeclive
and the rationale of the technical regulation,
induding the nature of the urgent problems;

2.6.2    upon request provide, without dis­crimination olher Parties with copies of the technical regulation and interested parties in other Parties with copies of the standard;

2.6.3    allow. without discrimination, other Parties with respect to lechnical regulations and interested parties in other Parties with respect to standards, to present their com­ments in writing, upon request discuss these

eller standard;

2.5.2   notifiera andra parter genom GATT-sekretariatel om de varor som avses bli om­fattade av tekniska föreskrifter tillsammans med ell kortfattat angivande av avsikten med de föreslagna lekniska föreskrifierna och deras bakgrund;

2.5.3   på begäran, utan diskriminering till­handahålla, beträffande lekniska föreskrifter andra parter och beträffande standarder in­lresserade hos andra parter, närmare upplys­ningar om eller kopior av den föreslagna tek­niska föreskriften eller standarden och om möjligt identifiera de delar, som i sak avviker från relevanta internationella standarder;

2.5.4    beträffande tekniska föreskrifter,
utan diskriminering, medge andra parter skä­
lig tid att göra skriftliga kommentarer och på
begäran diskutera dessa kommentarer samt
ta hänsyn till kommentarerna och resultatet
av diskussionerna;

2.5.5  beträffande standarder, medge intres­
serade hos andra parter skälig tid att göra
skriftliga kommentarer och på begäran disku­
tera dessa kommentarer med andra parter
samt ta hänsyn till kommentarerna och resul­
tatet av diskussionema.

2.6 med iakttagande av bestämmelserna i inledningen till artikel 2 moment 5 får en part utelämna sådana åtaganden i artikel 2 mo­ment 5 som den finner nödvändiga, när brådskande problem rörande säkerhet, hälsa, miljöskydd eller nationell säkerhet uppstår eller hotar all uppstå, under förutsättning att parten vid antagandel av den tekniska före­skriften eller standarden;

2.6.1   omedelbart nolifierar andra parter ge­nom GATT-sekretariatet om den tekniska fö­reskriften och de varor som omfattas av den tillsammans med en kortfattad redogörelse för avsikten med den tekniska föreskriften och dess bakgrund, inklusive en beskrivning av de brådskande problemens natur;

2.6.2   på begäran, utan diskriminering, till­handahåller andra parter kopior av den lek­niska föreskriften och intresserade hos andra parter kopior av standarden;

2.6.3   utan diskriminering medger, beträf­
fande tekniska föreskrifter andra parter och
beträffande standarder intresserade hos and­
ra parter, tillfälle atl inkomma med skriftliga
kommentarer och på begäran diskuterar des-

 

Prop. 1979/80:24    Del B

10

 

comments wilh other Parties and take the written comments and the results of any such discussion into account;

2.6.4 take also into account any action by the Committee as a result of consultations carried out in accordance with the proce­dures established in Artide 14.

2.7   Parties shall ensure thal all technical regulations and standards which have been adopted are published promptly in such a manner as to enable interested parties to be­come acquainted with them.

2.8   Except in those urgent circumstances referred to in Artide 2, paragraph 6, Parties shall allow a reasonable inlerval between the publication of a technical regulation and ils entry inlo force in order to allow time for producers in exporting countries, and par­ticularly in developing countries, to adapt their products or methods of production to the requirements of the importing country.

2.9   Parties shall take such reasonable mea­sures as may be available to them to ensure that regional slandardizing bodies of which they are members comply with the provisions of Artide 2, paragraphs I to 8. In addition Parties shall nol take measures which have the effect of, directly or indirectly, requiring or encouraging such bodies to act in a manner inconsistent with those provisions.

2.10  Parties which are members of regional
slandardizing bodies shall, when adopting a
regional standard as a lechnical regulalion or
slandard fulfil the obligations of Artide 2,
paragraphs 1 lo 8 except to the extent that the
regional slandardizing bodies have fulfilled
these obligations.

sa kommentarer med andra parter samt lar hänsyn till kommentarerna och resultatet av diskussionerna;

2.6.4 även tar hänsyn lill varje åtgärd av kommittén som är resultat av konsultationer enligt procedurerna i artikel 14.

2.7   Partema skall säkerslälla alt samlliga lekniska föreskrifter och standarder som an­tagits omedelbart publiceras på ett sådant sätt att intresserade parter ges möjlighet att bli förtrogna med dem.

2.8   Utom under de brådskande omständig­heter som hänvisas till i artikel 2 momenl 6 skall parterna anslå skälig tid mellan en tek­nisk föreskrifts publicering och ikraftträ­dande för att medge producenter i export­länder, särskilt i ulvecklingsländer, tid att an­passa sina varor och produktionsmetoder till importlandets krav.

2.9   Parterna skall vidta rimliga åtgärder
som står dem till buds för att säkerställa atl
regionala standardiserande organ i vilka de är
medlemmar uppfyller bestämmelsema i arti­
kel 2 momenl I till 8. Dessutom skall partema
inte vidta åtgärder som direkt eller indirekt
har lill effekl att sådana organ avkrävs eller
uppmuntras alt handla på ett sätl som inte
slår i överensstämmelse med dessa bestäm­
melser.

2.10  Parter som är medlemmar i regionala
standardiserande organ skall, då de antar en
regional standard som teknisk föreskrift eller
standard, uppfylla förpliktelserna i artikel 2
moment I till 8 utom i den utsträckning de
regionala standardiserande organen uppfyllt
dessa förpliktelser.

 

ARTICLE 3

Preparulion, adoption and appliculion of lechnicul reguluiions and slandurds by local govemment bodies

3.1 Parties shall take such reasonable mea­sures as may be available to them to ensure that local govemment bodies within their ter­ritories comply with the provisions of Artide 2 with the exceplion of Artide 2, paragraph 3, paragraph 5. sub-paragraph 2, paragraph 9 and paragraph 10, noting that provision of information regarding technical regulations referred to in Artide 2, paragraph 5, sub-

ARTIKEL3

Utarbetande, antagande och tdlämpning uv teknisku föreskrifter och stundurder uv lokala myndighet sor gon

3.1 Parterna skall vidla rimliga åtgärder som står dem till buds för att säkerställa, alt lokala myndighetsorgan inom deras områden uppfyller bestämmelserna i artikel 2 med un­dantag för artikel 2 moment 3, moment 5 punkt 2, moment 9 och 10 och uppmärksam­ma att bestämmelserna om information om tekniska föreskrifter i artikel 2 moment 5 punkt 3 och moment 6 punkl 2 saml om kom-

 

Prop. 1979/80:24    Del B

11

 

paragraph 3 and paragraph 6, sub-paragraph 2 and comment and discussion referred lo in Artide 2, paragraph 5, sub-paragraph 4 and paragraph 6, sub-paragraph 3 shall be through Parties. In addition, Parties shall not take measures which have the effect of, di­rectly or indirectly, requiring or encouraging such local govemment bodies to act in a man­ner inconsistent with any of the provisions of Artide 2.

menlarer och diskussion i ariikel 2 moment 5 punkl 4 och momenl 6 punkt 3 skall uppfyllas av parlerna. Dessulom skall parterna inle vidta åtgärder som direkl eller indirekl har till effekl all lokala myndighelsorgan avkrävs el­ler uppmunlras att handla på etl sätt som inte står i överensslämmelse med någon av be­stämmelserna i artikel 2.

 

ARTICLE 4

Preparation, udoplion und uppliculion of lechnicul reguluiions and standards by non-governmenlul bodies

4.1 Parties shall take such reasonable mea­sures as may be available to them to ensure that non-governmental bodies within their territories comply with the provisions of Arti­de 2, with the exception of Artide 2, para­graph 5, sub-paragraph 2 and provided that comment and discussion referred to in Arti­de 2, paragraph 5, sub-paragraph 4 and para­graph 6, sub-paragraph 3 may also be with interested parties in olher Parties. In addi­tion, Parties shall not take measures which have the effect of, directly or indirectly, re­quiring or encouraging such non-governmen­tal bodies to act in a manner inconsistent with any of the provisions of Artide 2.

ARTIKEL 4

Uturbelande. uiiluguiide och liUämpning uv teknisku föreskrifier och stundurder av en­skilda orgun

4.1 Parlerna skall vidta rimliga åtgärder som slår dem till buds för all säkerställa att enskilda organ inom deras områden uppfyller beslämmelserna i artikel 2, med undanlag för artikel 2 moment 5 punkt 2 och förutsatt alt även intresserade hos andra parter ges tillfäl­le till kommenlarer och diskussion enligl arti­kel 2 moment 5 punkt 4 och moment 6 punkt 3. Dessutom skall parterna inte vidta åtgärder som direkt eller indirekl har lill effekt atl enskilda organ avkrävs eller uppmuntras att handla pä elt sätt som inle slår i överensstäm­melse med någon av beslämmelserna i artikel

 

Conformity with technical regulations and standards

ARTICLE 5

Determinulion of conformity with lechnicul reguluiions or standards by central govem­ment bodies

5.1 Parties shall ensure that, in cases where a positive assurance is required Ihat products conform with technical regulations or stan­dards, central govemment bodies apply the following provisions to products originating in the territories of other Parties:

5.1.1   imported products shall be accepted for testing under conditions no less favour­able than those accorded to like domestic or imported products in a comparable situation;

5.1.2   the test methods and administrative procedures for imported products shall be no

Överensstämmelse med tekniska föreskrifter och standarder

ARTIKEL 5

Slulligu myndigheisorguns fusisiällunde uv överensstämmelse med teknisku föreskrifter och stundurder

5.1 Parlerna skall, i de fall det krävs en uttrycklig försäkran om att varor överens­stämmer med tekniska föreskrifter eller stan­darder, säkerställa atl statliga myndighetsor­gan tillämpar följande bestämmelser beträf­fande varor med ursprung inom andra parters områden:

5.1.1   importvaror skall mottas för provning på villkor, som inte är mindre gynnsamma än de som medges samma slags inhemska eller importerade varor i en jämförbar situation;

5.1.2   provningsmeloder och administrativa procedurer för importvaror skall  inte vara

 

Prop. 1979/80:24    DelB

12

 

more complex and no less expeditions than the corresponding methods and procedures. in a comparable silualion for like pioducis of national origin or originating in any olher country;

5.1.3   any fees imposed for testing imported producls shall be equitable in relalion to any fees chargeable for testing like products of national origin or originating in any olher country;

5.1.4   the results of lesls shall be made avai­lable lo the exporter or importer or their agents, if requested. so that corrective action may be laken if necessary;

5.1.5   the siting of testing facilities and the selcction of samples for testing shall not be such as to cause unnecessary inconvenience for importers, exporters or their agents;

5.1.6    the confidentiality of information
about imported products arising from or sup-
plied in connection with such tests shall be
respected in the same way as for domestic
products.

5.2  However, in order to facilitate the de­
termination of conformity with technical reg-
ulalions and slandards where such posilive
assurance is required. Parlies shall ensure,
whenever possible. that their central govem­
ment bodies:

accept test results, cerlificaies or marks of conformily issued by relevant bodies in the territories of olher Parties; or rely upon self-certification by produc­ers in the territories of olher Parties;

even when the tesl methods differ from their own. provided they are satisfied that the methods employed in the territory of the ex­porting Party provide a sufficient means of determining conformiiy with the relevant technical regulations or standards. Il is rec-ognized that prior consultations may be nec­essary in order to arrive al a mutually satis­factory understanding regarding self-certifi-calion, tesl methods and results, and certifi-cates or marks of conformity employed in the territory of the exporting Party, in particular in the case of perishable products or of other products which are liable lo deierioraie in transit.

5.3  Parties shall ensure that test methods
and administrative procedures used by cen-

nier komplicerade och mindre snabba än motsvarande metoder och procedurer som, i en jämförbar situation, tillämpas för samma slags varor av inhemskt ursprung eller med ursprung i något annat land;

5.1.3    varje avgift, som uttas för provning av importvaror, skall vara skälig i förhållande till de avgifter som uttas för provning av sam­ma slags varor av inhemskt ursprung eller med ursprung i någol annat land;

5.1.4    provningsresultaten skall på begäran göras tillgängliga för exportörer, importörer eller deras agenter, så att korregeringar kan göras om nödvändigt;

5.1.5    provplatsemas belägenhet och urva­let av provföremål skall inte orsaka importö­rer, exportörer eller deras agenter oberätti­gad olägenhel;

5.1.6   den informalion som lämnas eller
framkommer i samband med provning av im­
portvaror skall behandlas konfidentiellt på
samma sätl som inhemska varor.

5.2  För att underlätta fastställande av över­
ensstämmelse med tekniska föreskrifter och
standarder, när en sådan uttrycklig försäkran
krävs, skall parterna när detta är möjligt sä­
kerställa att deras statliga myndighetsorgan:

godkänner   provningsresultat,   överens-stämmelse-certifikat    eller    överensstäm­melse-märken som härslammar från rele­vanla organ inom andra parters områden; eller förlitar sig på egencertifiering av pro­ducenter inom andra pariers områden; även om provningsmeloderna skiljer sig från deras egna, förutsatt alt de är övertygade om atl de metoder som tillämpats inom den exporterande partens område är tillräckliga för att fastställa överensstämmelse med tek­niska föreskrifter eller standarder. Parterna är överens om all förhandskonsultationer kan vara nödvändiga för att uppnå en ömsesidigt godtagbar    överenskommelse     beträffande egencertifiering, provningsmetoder och prov­ningsresultat samt överensstämmelse-certifi-kat eller överensstämmelse-märken som an­vänds inom den exporterande partens områ­de, särskilt belräffande lättfördärvliga varor eller andra varor som riskerar alt försämras under transporten.

5.3  Parterna skall, så långt del är praktiskt
möjligt, säkerslälla att statliga myndighetsor-

 

Prop. 1979/80: 24    Del B

13

 

trål govemment bodies are such as lo permil. so fas as praclicable, the implementation of the provisions in Artide 5, paragraph 2.

5.4 Nolhing in this Artide shall prevent Parlies from carrying out reasonable spol checks wiihin iheir lerritories.

gans provningsmeloder och adminislraliva procedurer är sådana all de tillåter liUämp­ning av artikel 5 momenl 2.

5.4 Ingen bestämmelse i denna artikel skall förhindra parterna atl ulföra rimliga stick­prov inom sina områden.

 

ARTICLE 6

Delerininulion by locul governineiil bodies and non-governmental bodies of conformity with lechnicul regulations or slandurds

6.1 Parties shall take such reasonable mea­sures as may be available lo them lo ensure thal local governmenl bodies and non-gov-ernmenlal bodies wiihin their territories com­ply with the provisions of Artide 5. In addi­tion, Parties shall not take measures which have the effect of, directly of indirectly, re­quiring or encouraging such bodies to act in a manner inconsistent wilh any of the provi­sions of Artide 5.

ARTIKEL 6

Lokala niyndighelsorgaiis och enskilda or­gans juslställande UV övercnsståinmelse ined teknisku föreskrifter och stundurder

6.1 Parterna skall vidta rimliga ätgärder som slär dem till buds för att säkerslälla att lokala myndighetsorgan och enskilda organ inom deras områden uppfyller bestämmelser­na i artikel 5. Dessutom skall parterna inte vidla ålgärder. som direkl eller indirekl har till effekt all sådana organ avkrävs eller upp­muntras handla pä ett säll. som inte slår i överensstämmelse med någon av bestämmel­serna i ariikel 5.

 

Certification systems

ARTICLE 7

Certiftcution   systems   operuled  by   centrul govemment bodies

With respect to their central governmenl bodies:

7.1          Parties shall ensure that certification systems are not formulated or applied with a view to creating obstacles to inlernational trade. They shall likewise ensure thal neither such certification systems themselves nor their application have the effect of creating unnecessary obstacles to international trade.

7.2    Parties shall ensure thal certification systems are formulated and applied so as to granl access for suppliers of like products originating in the territories of other Parties under conditions no less favourable than those accorded to suppliers of like products of national origin or originating in any other country, induding the determination that such suppliers are able and willing to fulfill the requirements of the system. Access for suppliers is obtaining certification from an importing Party under the rules of the sys­tem. Access for suppliers also includes re­ceiving the mark of the system, if any. under conditions no less favciurable than those ac-

Certifieringssystem

ARTIKEL 7

Certifteringssystem   tillämpade   av   stulligu myndighelsorgun

Med avseende på sina statliga myndighets­organ:

7.1          Parterna skall säkerslälla att certifie­ringssystem inle utformas eller lillämpas med avsikt atl skapa hinder för internationell han­del. De skall på samma säll säkerställa atl varken certifieringssystem i sig eller deras tillämpning får till effekt att oberättigade hinder för internationell handel skapas.

7.2    Parterna skall säkerslälla att certifie­ringssystem ulformas och tillämpas så atl le­verantörer av varor med ursprung inom and­ra parters områden beviljas lilllräde på vill­kor som inte är mindre gynnsamma än de som medges leverantörer av samma slags varor av inhemskt ursprung eller med ur­sprung i något annat land. inklusive faststäl­landet av atl sådana leverantörer kan och vill uppfylla kraven enligl systemet. Med tillträde för leverantörer menas erhållandet av certi­fiering av en importerande pari i enlighel med systemets bestämmelser. Tillträde för leve-ranlörer inkluderar även erhållandel av elt systems eventuella överensstämmelse-märke

 

Prop. 1979/80:24    DelB

14

 

corded to suppliers of like products of nation­al origin or originating in any other country.

7.3  Parties shall:

7.3.1   publish a notice in a publication al an early appropriate stage, in such a manner as to enable interested parlies lo become ac­quainted with it, that they propose lo intro-duce a certification system;

7.3.2   notify the GATT secreiariai of ihe products lo be covered by ihe proposed sys­tem logether with a brief descriplion of ihe objeclive of the proposed syslem;

 

7.3.3     upon request provide, without dis­crimination, to other Parties particulars or copies of the proposed rules of the syslem;

7.3.4     allow, wiihoui discrimination, rea­sonable time for other Parties lo make com­ments in writing on the formulation and op­eration of the syslem, discuss the comments upon request and take them into account.

7.4   However, where urgent problems of
safety, heallh, environmental proteciion or
national security arise or threaten to arise for
a Party, that Party may omit such of the sleps
enumeraied in Artide 7, paragraph 3 as il
finds necessary provided that ihe Party, upon
adoption of the certification system, shall:

7.4.1    notify immediately the other Parties through the GATT secrétariat of the particu­lar certification system and the products cov­ered, with a brief indicaiion of the objeclive and the rationale of the certification system induding the nature of the urgent problems;

7.4.2    upon request provide, without dis­crimination, other Parties with copies of the rules of the system;

7.4.3    allow, without discrimination, other Parties to present their comments in wriiing, discuss ihese comments upon request and take the written comments and results of any such discussion into account.

7.5   Parties shall ensure thal all adopted
rules of certification systems are published.

på villkor, som inte är mindre gynnsamma än de som medges leverantörer av samma slags varor av inhemskt ursprung eller med ur­sprung i någol annal land.

7.3  Parterna skall:

7.3.1   publicera en notis i en publikation vid en lidig lämplig lidpunki, så atl intresserade ges möjlighel att bli förtrogna med all de före­slår atl införa ell certifieringssystem;

7.3.2   notifiera GATT-sekretariatet om de varor som avses bli omfattade av det före­slagna syslemel lillsammans med en kortfat­tad beskrivning av avsiklen med det föreslag­na syslemel;

7.3.3   på begäran, utan diskriminering, till­handahålla andra parter närmare upplysning­ar om eller kopior av de bestämmelser som föreslagits för systemet;

7.3.4   medge, utan diskriminering, andra
parter skälig tid att göra skriftliga kommenta­
rer beträffande systemets utformning och
funktion saml på begäran diskutera dessa
kommenlarer och ta hänsyn till dem.

7.4  När brådskande problem rörande sä­
kerhel, hälsa, miljöskydd eller nationell sä­
kerhet uppstår eller holar att uppstå får emel­
lertid en part utelämna sådana åtaganden i
artikel 7 moment 3 som den finner nödvän­
diga, under förutsättning all parten vid anla­
gandet av certifieringssystemet:

7.4.1   omedelbart nolifierar andra parter ge­nom GATT-sekretariatet om ifrågavarande certifieringssysiem och de varor som omfat­tas av del, tillsammans med en kortfallad redogörelse för avsikten med certifierings­systemet och dess bakgrund, inklusive de brådskande problemens natur;

7.4.2   på begäran, utan diskriminering, till­handahåller andra parter kopior av systemets bestämmelser:

7.4.3   utan diskriminering medger andra
parter tillfälle att inkomma med skriftliga
kommentarer och på begäran diskuterar
kommentarerna samt tar hänsyn lill kommen­
tarerna och resultatet av eventuella diskus­
sioner.

7.5  Parterna skall säkerställa, all samlliga
bestämmelser belräffande certifieringssys­
tem publiceras.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

15

 

ARTICLE 8

Certification systems operuled by locul gov­ernmenl and nini-gt>vernniental btidies

8.1        Parties shall lake such reasonable mea­sures as may be available lo ihem lo ensure that local governmenl bodies and non-gov­ernmental bodies within their lerritories when operating certification syslems comply wilh Ihe provisions of Artide 7, except para­graph 3, sub-paragraph 2, noting that the pro­vision of information referred to in Artide 7, paragraph 3, sub-paragraph 3 and paragraph 4. sub-paragraph 2, the notification referred to in Artide 7, paragraph 4, sub-paragraph I, and the comment and discussion referred to in Artide 7, paragraph 4, sub-paragraph 3, shall be through Parties. In addition, Parties shall not take measures which have ihe effecl of. directly of indirectly, requiring or encour­aging such bodies to act in a manner inconsis­tent with any of the provisions of Artide 7.

8.2   Parties shall ensure that their central governmenl bodies rely on certification sys­lems operaled by local governmenl and non-governmental bodies only to the extent thal these bodies and systems comply with the relevant provisions of Artide 7.

ARTIKEL 8

Certijleringssysleni    tillämpude    uv    lokula niyndighetsorgun och enskildu orgun

8.1    Parterna skall vidla rimliga åtgärder
som slår dem lill buds för att säkerställa att
lokala myndighetsorgan och enskilda organ
när de tillämpar certifieringssysiem uppfyller
bestämmelserna i artikel 7, med undantag för
moment 3 punkt 2, och uppmärksamma att
beslämmelserna om information i artikel 7
moment 3 punkl 3 och moment 4 punkt 2,
notifikation i artikel 7 momenl 4 punkl 1 saml
kommentarer och diskussion i artikel 7 mo­
ment 4 punkt 3, skall uppfyllas av parterna.
Dessulom skall parterna inte vidta åtgärder,
som direkl eller indirekl har lill effekt att
sådana organ avkrävs eller uppmuntras all
handla på ett säll som inte står i överensstäm­
melse med någon av bestämmelserna i artikel
7.

8.2 Parterna skall säkerställa atl deras slat­
liga myndighetsorgan förlitar sig på certifie­
ringssystem som tillämpas av lokala myn­
dighetsorgan och enskilda organ endast i den
utsträckning dessa organ och system upp­
fyller de relevanta bestämmelsema i artikel
7.

 

ARTICLE 9

Internulionul and regional certiftcution sys­tems

9.1       Where a positive assurance, other than by the supplier, of conformity wilh a techni­cal regulation or standard is required, Parties shall, wherever praclicable, formulate inter­national certification syslems and become members thereof or participate therein.

9.2  Parties shall take such reasonable mea­sures as may be available to Ihem to ensure thal intemational and regional certification systems in which relevant bodies within their territories are members or participants com­ply with the provisions of Artide 7, with the exceplion of paragraph 2 having regard to the provisions of Artide 9, paragraph 3. In addi­tion, Parties shall nol take any measures which have the effect of, directly or indirect­ly, requiring or encouraging such systems to act in a manner inconsistent with any of the provisions of Artide 7.

ARTIKEL 9

Iniernulionellu  och  regionula  certijierings-system

9.1    När det krävs en uttrycklig försäkran av annan än leverantören om överensstäm­melse med en teknisk föreskrift eller stan­dard, skall parterna när del är praktiskt möj­ligt upprälla internalionella certifieringssys­tem och bli medlemmar av eller delta i dessa.

9.2    Parterna skall vidta rimliga ålgärder som står dem till buds för alt säkerställa att internationella och regionala certifieringssys­tem, i vilka relevanta organ inom deras områ­den är medlemmar eller deltagare, uppfyller bestämmelsema i artikel 7, med undantag för moment 2 med hänsyn tagen till bestämmel­serna i artikel 9 moment 3. Dessulom skall parterna inte vidta ålgärder som direkt eller indirekt har till effekt att sådana system av­krävs eller uppmuntras att handla pä ett sätt som inle slår i överensstämmelse med någon av bestämmelserna i artikel 7.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

16

 

9.3  Parties shall take such reasonable mea­
sures as may be available to them lo ensure
that inlernalional and regional certification
systems, in which relevant bodies within
their lerritories are members or participants,
are formulated and applied so as to grant
ccess for suppliers of like products originat­
ing in the territories of other Parties, under
conditions no less favourable than those ac­
corded to suppliers of like products originat­
ing in a member country, a participant coun­
try or in any olher country, induding the
determination that such suppliers are able
and willing to fulfill the requirements of the
syslem. Access for suppliers is obtaining cer­
tification from an importing Party which is a
member of or participant in the system, or
from a body authorized by the system to
grant certification. under the rules of the sys­
lem. Access for suppliers also includes re­
ceiving the mark of the system, if any, under
conditions no less favourable than those ac­
corded to suppliers of like products originat­
ing in a member country or a participant
country.

9.4   Parties shall ensure that their central
governmenl bodies rely on intemational or
regional certification systems only to the ex­
tent thal the systems comply wilh the provi­
sions of Artide 7 and Artide 9, paragraph 3.

Information and assistance

ARTICLE 10

Information    abt>ut    technical   regulutions. stundurds und certification systems

10.1 Each Party shall ensure that an en­quiry point exisis which is able to answer all reasonable enquiries from interested parties in other Parties regarding:

10.1.1 any technical regulations adopted or
proposed within its territory by central or
local governmenl bodies, by non-governmen­
tal bodies which have legal power lo enforce
a lechnical regulation, or by regional slan­
dardizing bodies of which such bodies are
members or participants;

10.1.2 any slandards adopted or proposed
wiihin ils terriiory by central or local govem­
ment bodies. or by regional slandardizing bo­
dies of which such bodies are members or
participants;

9.3   Parterna skall vidla rimliga ålgärder
som slår dem lill buds för att säkerställa all
internationella och regionala certifieringssys­
tem, i vilka relevanta organ inom deras områ­
den är medlemmar eller deltagare, utformas
och lillämpas så atl leverantörer av varor
med ursprung inom andra parters områden
beviljas tillträde på villkor som inte är mindre
gynnsamma än de som medges leverantörer
av samma slags varor med ursprung i ett
medlemsland, deltagarland eller något annal
land, inklusive fastställandet av att sådana
leverantörer kan och vill uppfylla systemets
bestämmelser. Med tillträde för leverantörer
menas erhållandet av certifiering från en im­
porterande part, som är medlem eller deltaga­
re i systemet eller från ett organ som bemyn­
digats enligt systemet att utföra certifiering i
enlighet med systemets bestämmelser. Till­
träde för leverantörer inkluderar även erhål­
landel av systemets eventuella överensstäm­
melse-märke på villkor som inte är mindre
gynnsamma än de som medges leverantörer
av samma slags varor med ursprung i etl
medlems- eller deltagarland.

9.4  Parterna skall säkerställa att deras stat­
liga myndighetsorgan förlitar sig på intema­
tionella och regionala certifieringssystem en­
dast i den ulsträckning dessa system upp­
fyller bestämmelserna i ariikel 7 och artikel 9
moment 3.

Upplysningar och bistånd

ARTIKEL 10

Upplysningar om tekniska föreskrifter, stun­durder och certifteringssystem

10.1 Varje part skall säkerställa att del finns en upplysningscenlral, som kan besvara alla rimliga förfrågningar från inlresserade hos andra parter beträffande:

10.1.1   samtliga lekniska föreskrifter som antagits eller föreslagits inom deras område av statliga eller lokala myndighetsorgan, av enskilda organ som är bemyndigade atl utfär­da tekniska föreskrifter eller av regionala standardiserande organ i vilka sådana organ är medlemmar eller deltagare;

10.1.2   samtliga standarder som antagits el­ler föreslagits inom deras område av statliga eller lokala myndighelsorgan eller av regiona­la standardiserande organ i vilka sådana or­gan är medlemmar eller deltagare;

 

Prop. 1979/80:24   Del B

10.1.3    any certification systems, or pro­posed certification systems, which are oper-ated within its territory by central or local governmenl bodies, or by non-governmental bodies which have legal power to enforce a technical regulation, or by regional certifica­tion bodies of which such bodies are mem­bers or participants;

10.1.4    the location of notices published pursuant to this Agreement, or the provision of informalion as to where such information can be obtained; and

10.1.5    the location of the enquiry points mentioned in Artide 10, paragraph 2.

10.2  Each Party shall take such reasonable
measures as may be available to it to ensure
that one or more enquiry points exist which
are able to answer all reasonable enquiries
from interested parties in other Parties re­
garding:

10.2.1   any standards adopted or proposed within its territory by non-governmental slandardizing bodies, or by regional slan­dardizing bodies of which such bodies are members or participants; and

10.2.2   any certification systems, or pro­posed certification systems, which are oper-ated within its territory by non- governmental certification bodies, or by regional certifica­tion bodies of which such bodies are mem­bers or participants.

10.3     Parties shall take such reasonable
measures as may be available to them to en­
sure that where copies of documents are re­
quested by other Parties, or by interested
parties in other Parties in accordance with
the provisions of this Agreement, they are
supplied at the same price (if any) as to the
nationals of the Party concerned.

10.4   The GATT secrétariat will, when it receives notifications in accordance with the provisions of this Agreement, circulate copies of the notifications to all Parties and interested international slandardizing and certification bodies and draw the attention of developing country Parties to any notifica­tions relating to products of particular inter­est to them.

10.5         Nolhing in this Agreement shall be construed as requiring:

 

10.5.1  the publication of texts other than in the language of the Party;

10.5.2  the provision of particulars or copies

10.1.3  samlliga befinlliga eller föreslagna certifieringssystem som tillämpas, eller före­slås bli tillämpade, inom deras område av statliga eller lokala myndighetsorgan, av en­skilda organ som är bemyndigade alt utfärda tekniska föreskrifter eller av regionala certi-fieringsorgan i vilka sådana organ är medlem­mar eller deltagare;

10.1.4  vilken publikation som innehåller notiserna som publiceras enligt denna över­enskommelse eller lämna upplysning var den­na information kan erhållas; och

10.1.5  belägenheten av de upplysningscen­traler som nämns i artikel 10 moment 2.

10.2  Varje part skall vidta rimliga åtgärder
som står dem till buds för au säkerslälla atl
det finns en eller flera upplysningscenttaler.
som kan besvara alla rimliga förfrågningar
från intresserade hos andra parter belräffan­
de:

10.2.1  samlliga standarder som antagits el­ler föreslagits inom deras område av enskilda standardiserande organ eller av regionala standardiserande organ i vilka sådana organ är medlemmar eller deltagare; och

10.2.2  samtliga befintliga eller föreslagna certifieringssystem som tillämpas, eller före­släs bli tillämpade inom deras område av en­skilda certifieringsorgan, eller av regionala certifieringsorgan i vilka sådana organ är medlemmar eller deltagare.

 

10.3        Parterna skall vidta rimliga åtgärder som står dem till buds för att säkerställa att, när kopior av dokument begärs av andra parter eller intresserade hos andra parter en­ligl bestämmelsema i denna överenskom­melse, dessa levereras till samma pris (om sådant förekommer) som gäller för personer i det egna landet.

10.4  GATT-sekretariatet kommer, när del mottar notifikaiioner enligt bestämmelserna i denna överenskommelse, att cirkulera kopior av notifikalionerna till samtliga parter och till inlresserade internalionella standardiserande organ och certifieringsorgan samt uppmärk­samma utvecklingsländer bland parterna på de notifikaiioner som rör varor av särskilt intresse för dem.

10.5        Inget stadgande i denna överenskom­melse skall anses kräva:

 

10.5.1   publicerande av texter på annat språk än partens;

10.5.2   lämnande av närmare upplysningar

2   Riksdagen 1979180. I Saml. Nr 24. Del B

 

Prop. 1979/80:24    DelB

18

 

of drafis other than in the language of the Party; or

10.5.3 Parties to furnish any information, Ihe disdosure of which they consider con­trary to their essential security interesls.

10.6       Notifications lo the GATT secrétariat shall be in English, French or Spanish.

10.7       Parties recognize the desirabiiity of developing centralized information systems with respect to the preparation, adoption and application ofall lechnical regulations, stan­dards and certification systems within their territories.

om eller kopior av utkast på annal språk än partens egel; eller

10.5.3 att parlerna lämnar uppgifter vars utlämnande de anser stå i strid med deras väsentliga säkerhetsintressen.

10.6  Notifikaiioner till GATT-sekretariatet skall göras på engelska, franska eller spanska.

10.7        Parterna erkänner önskvärdheten att del ulvecklas centraliserade informationssys­tem avseende utarbetande, antagande och. tillämpning av tekniska föreskrifter, stan­darder och certifieringssystem inom deras områden.

 

ARTICLE II

Technicul ussisiance to other Parties

11.1  Parties shall. if requested, advise oth­
er Parties. especially the developing coun­
tries, on the preparation of technical regula­
tions.

11.2       Parties shall, if requested, advise oth­er Parties, especially the developing coun­tries and shall grant ihem lechnical assistance on mutually agreed terms and conditions re­garding the establishment of national slan­dardizing bodies and participation in the in­ternational slandardizing bodies and shall en­courage their national slandardizing bodies to do likewise.

11.3       Parties shall, if requested, take such reasonable measures as may be available to them to arrange for the regulatory bodies within their territories to advise other Par­lies, especially the developing countries, and shall grant them technical assistance on mu­tually agreed terms and conditions regarding;

 

11.3.1   the establishment of regulatory bo­dies, or certification bodies for providing a certificale or mark of conformity wilh techni­cal regulations; and

11.3.2   the methods by which their techni­cal regulations can best be met.

11.4 Parties shall, if requested, take such
reasonable measures as may be available to
them to arrange for advice to be given lo
other Parties, especially the developing coun­
tries, and shall grant them technical assis­
tance on mutually agreed terms and condi­
tions regarding the establishment of certifica­
tion bodies for providing a certificale or mark

ARTIKEL 11

Tekniskt bislånd till andra parter

11.1       Partema skall på begäran lämna andra parter, särskilt utvecklingsländer, råd beträf­fande utarbetandet av tekniska föreskrifter.

11.2  Partema skall på begäran lämna andra parter, särskilt utvecklingsländer, råd och tekniskt bistånd enligt ömsesidigt överens­komna villkor när det gäller upprättandet av nationella standardiserande organ och delta­gande i internationella standardiserande or­gan samt skall uppmuntra deras nationella standardiserande organ att göra på samma sätt.

11.3  Parterna skall på begäran vidta rimliga ålgärder som står dem till buds för atl föran­stalta att föreskriftsgivande organ inom deras områden lämnar andra parter, särskill ut­vecklingsländer, råd och tekniskt bistånd en­ligt ömsesidigt överenskomna villkor belräf­fande:

 

11.3.1   upprättandet av föreskriftsgivande organ eller certifieringsorgan som vad det gäller överensstämmelse med tekniska före­skrifter utfärdar överensstämmelse-certifikat eller överenslämmelse-märken; och

11.3.2   de meloder enligl vilka deras tek­niska föreskrifter bäst kan uppfyllas.

11.4 Parterna skall på begäran vidta rimliga
ålgärder som står dem till buds för att arran­
gera atl råd och tekniskt bistånd enligt ömse­
sidigt överenskomna villkor ges till andra
parter, särskilt utvecklingsländer, beträffan­
de upprättandet av certifieringsorgan, som
utfärdar överensstämmelse-certifikat eller
överensstämmelse-märken  vad  gäller stan-

 

Prop. 1979/80:24   Del B

19

 

of conformity wilh standards adopted within the territory of the requesting Party.

11.5        Parties shall, if requested, advise olh­er Parties, especially the developing coun­tries, and shall granl them technical assis­tance on mutually agreed terms and condi­tions regarding the sleps ihat should be taken by their producers, if they wish to take part in certification systems operated by govem­mental or non- governmental bodies within the territory of ihe Party receiving the re-quesi.

11.6  Parties which are members or partici-panls of inlernational or regional certification systems shall, if requested, advise other Par­ties, especially the developing countries, and shall grant them technical assistance on mu­tually agreed terms and conditions regarding the establishment of the institutions and legal framework which would enable them to fulfil the obligations of membership or participa­tion in such systems.

11.7  Parties shall, if so requested, encour­age certification bodies within their territor­ies, if such bodies are members or partici­pants of international or regional certification systems to advise other Parties, especially the developing countries, and should consid­er requests for technical assistance from them regarding the establishment of the insti­tutions which would enable the relevant bo­dies within their territories to fulfil the obliga­tions of membership or participation.

11.8  In providing advice and lechnical as­sistance to other Parties in lerms of Artide 11, paragraphs I to 7, Parties shall give prior­ity to the needs of the least-developed coun­tries.

darder antagna inom den parts område som kommer med begäran.

11.5 Parterna skall på begäran lämna andra parter, särskilt ulvecklingsländer, råd och tekniskt bistånd enligt ömsesidigt överens­komna villkor belräffande de ätgärder som skall vidtas av deras producenter om de öns­kar utnyttja certifieringssysiem. som tilläm­pas av myndighetsorgan eller enskilda organ inom den parts område som mottar begäran.

11.6  Parter som är medlemmar eller delta­gare i internationella eller regionala certifie­ringssystem skall på begäran lämna andra parter, särskilt utvecklingsländer, råd och tekniskt bistånd enligt ömsesidigt överens­komna villkor beträffande upprättandel av de institutioner och den lagstiftning som skulle ge dem möjlighel att fullgöra de förpliktelser, som är förknippade med medlemskap eller deltagande i sådana system.

11.7        Parterna skall på begäran uppmuntra certifieringsorgan inom deras områden, om dessa organ är medlemmar eller deltagare i internationella eller regionala certifierings­system, atl lämna råd lill andra parter, sär­skilt utvecklingsländer, och skall överväga önskemål om tekniskt bistånd från dem be­träffande upprättandet av de institutioner som skulle ge de relevanta organen inom deras områden möjlighet att fullgöra de för­pliktelser, som är förknippade med medlem­skap och deltagande.

11.8  Parterna skall när de lämnar råd eller tekniskt bistånd enligt artikel 11 moment I till 7 ge prioritet åt de minsl utvecklade länder­nas behov.

 

ARTICLE 12

Special und differential treatment of develop­ing countries

12.1         Parties shall provide differential and more favourable treatment to developing country Parties to this Agreement, through the following provisions as well as through the relevant provisions of other Artides of this Agreement.

12.2         Parties shall give particular attention to the provisions of this Agreement concern­ing developing countries" rights and obliga-

ARTIKEL 12

Särskild och differentierad behandling av ul­vecklingsländer

12.1    Parterna skall medge utvecklings­
länder, som är parter, differentierad och mer
förmånlig behandling, såväl genom följande
bestämmelser som genom relevanta bestäm­
melser i andra artiklar av denna överenskom­
melse.

12.2 Parterna skall särskilt uppmärksamma
denna överenskommelses bestämmelser rö­
rande  utvecklingsländernas  rättigheter och

 

Prop. 1979/80:24    Del B

20

 

tions and shall take into account the special development, financial and trade needs of de­veloping countries in the implementation of this Agreement both nationally and in the operation of this Agreement"s institutional arrangements.

12.3         Parties shall, in the preparation and application of technical regulations, stan­dards, test methods and certification sys­tems, take account of the special develop­ment, financial and trade needs of developing countries, with a view to ensuring thal such lechnical regulafions, slandards, test meth­ods and certification systems and the deter­mination of conformity with technical regula­tions and standards do not create unneces­sary obstacles to exports from developing countries.

12.4   Parties recognize that, although inter­national standards may exist, in their particu­lar technological and socio-economic condi­tions, developing countries adopt certain technical regulations or standards, induding test methods, aimed at preserving indigenous technology and production methods and pro-cesses compatible with their development needs. Parties therefore recognize that devel­oping countries should not be expecled to use inlernalional standards as a basis for their technical regulations or standards, induding test methods, which are not appropriate to their development, financial and trade needs.

 

12.5           Parties shall take such reasonable measures as may be available lo them lo en­sure that international slandardizing bodies and international certification systems are or-ganized and operated in a way which facili-tates active and representative participation of relevant bodies in all Parties taking into account the special problems of developing countries.

12.6    Parties shall lake such reasonable measures as may be available to them to en­sure that international slandardizing bodies, upon request of developing countries, exam-ine the possibility of, and if praclicable, pre­pare intemational standards conceming pro­ducts of special interest to developing coun­tries.

12.7    Parties shall, in accordance with the provisions of Artide  II, provide technical

förpliktelser och skall, när de tillämpar denna överenskommelse såväl nationellt som vid tillämpningen av överenskommelsens institu­tionella bestämmelser, ta hänsyn till utveck­lingsländemas särskilda handels- och utveck-lingsmässiga samt finansiella behov.

12.3       Partema skall vid utarbetande och till­lämpning av tekniska föreskrifter, stan­darder, provningsmetoder och certifierings­system ta hänsyn till utvecklingsländemas särskilda handels- och utvecklingsmässiga samt finansiella behov, med avsikt att säker­ställa att dessa tekniska föreskrifter, stan­darder, provningsmetoder, certifieringssys­tem samt fastställande av överensstämmelse med tekniska föreskrifter och standarder inte skapar oberättigade hinder för utvecklings­ländemas export.

12.4  Partema erkänner att utvecklingslän­derna med deras speciella teknologiska och samhällsekonomiska förutsättningar antar vissa tekniska föreskrifter eller standarder, inklusive provningsmetoder, fastän intema­tionella standarder existerar, i avsikt atl be­vara inhemsk teknologi och inhemska pro­duktionsmetoder och processer som är fören­liga med deras utvecklingsbehov. Partema erkänner därför att utvecklingsländer inte skall förväntas använda intemationella stan­darder, som inte är ändamålsenliga för deras handels- och utvecklingsmässiga samt finan­siella behov, som grundval för sina tekniska föreskrifter eller standarder, inklusive prov­ningsmetoder.

 

12.5         Parterna skall vidta rimliga åtgärder som står dem lill buds för alt säkerställa att internationella standardiserande organ och internationella certifieringssystem organi­seras och bedriver sin verksamhet på ett sätt som underlättar aktivt och representativt del­tagande av relevanta organ hos alla parter, med hänsynstagande till utvecklingsländer­nas speciella problem.

12.6   Parterna skall vidta rimliga åtgärder som står dem till buds för att säkerställa att internationella standardiserande organ, på begäran av utvecklingsländer, undersöker möjlighelen, och om det är praktiskt möjligt, utarbetar internationella standarder beträf­fande varor av särskill intresse för utveck­lingsländerna.

12.7   Parterna skall, i enlighet med bestäm­melserna i artikel 11, lämna tekniskt bistånd

 

Prop. 1979/80:24   Del B

21

 

assistance to developing countries to ensure that the preparation and application of tech­nical regulations. standards, test methods and certification systems do not create un­necessary obstacles to the expansion and di­versification of exports from developing countries. In determining the terms and con­ditions of the technical assistance, account shall be taken of the stage of development of the requesting country and in particular of the least-developed countries.

12.8 It is recognized thal developing coun­
tries may face special problems, induding
institutional and infrastructural problems, in
the field of preparation and application of
technical regulations, standards, test meth­
ods and certification syslems. Il is further
recognized thal the special development and
trade needs of developing countries, as well
as their stage of echnological development,
may hinder their ability to discharge fully
their obligations under this Agreement. Par­
ties, therefore, shall take this facl fully inlo
account. Accordingly, with a view to ensur­
ing that developing countries are able to com­
ply with this Agreement, the Committee is
enabled to grant upon request specified,
time-limited exceptions in whole or in part
from obligations under this Agreement. When
considering such requests the Committee
shall take into account the special problems,
in the field of preparation and application of
technical regulations, standards, test meth­
ods and certification systems and the special
development and trade needs of the develop­
ing country, as well as its stage of technologi­
cal development, which may hinder its ability
to discharge fully its obligations under this
Agreement. The Committee shall in particu­
lar, take into account the special problems of
the least-developed countries.

12.9     During consultations, developed
countries shall bear in mind the special diffi­
culties experienced by developing countries
in formulating and implementing standards
and technical regulations and methods of en­
suring conformity with those slandards and
technical regulations, and in their desire to
assist developing countries with their efforts
in this direction, developed countries shall
take account of the special needs of the for­
mer in regard lo financing, trade and develop­
ment.

till ulvecklingsländer för atl säkerslälla alt utarbetande och tillämpning av tekniska före­skrifter, standarder, provningsmeloder och certifieringssystem inte skapar oberättigade hinder för expansion och diversifiering av ex­porten från utvecklingsländerna. Vid faslsläl­landel av villkoren för del tekniska biståndet skall hänsyn tas till det begärande landets utvecklingsgrad och särskill till de minst ut­vecklade länderna.

12.8  Det erkänns all utvecklingsländer kan möla speciella problem, inklusive institutio­nella och infrastrukturella problem, när det gäller utarbetande och tillämpning av tek­niska föreskrifter, standarder, provningsme­loder och certifieringssystem. Det erkänns vidare atl såväl utvecklingsländernas särskil­da utvecklings- och handelsmässiga behov som deras teknologiska utvecklingsnivå kan hindra dem från all till fullo uppfylla sina förpliktelser enligt denna överenskommelse. Parterna skall därför till fullo ta hänsyn till detta faktum. I avsikt atl säkerställa atl ut­vecklingsländer skall kunna uppfylla denna överenskommelse, ges kommittén således möjlighet att på begäran, helt eller delvis, bevilja specificerade tidsbegränsade undan­tag från förpliktelser enligt denna överens­kommelse. När sådana framställningar prö­vas skall kommittén ta hänsyn till de speciella problem, som gäller för utvecklingslandet vid utarbetande och tillämpning av tekniska före­skrifter, standarder, provningsmetoder och certifieringssystem saml lill säväl landels sär­skilda av utvecklings- och handelsmässiga behov som till dess teknologiska utvecklings­nivå, som skulle kunna hindra det från alt lill fullo uppfylla sina förpliktelser enligt denna överenskommelse. Kommittén skall särskilt ta hänsyn till de minst utvecklade ländernas speciella problem.

12.9  Vid konsultationer skall de utvecklade länderna beakta utvecklingsländernas sär­skilda svårigheter med att utarbeta och im-plementera standarder, lekniska föreskrifter och metoder för säkerställande av överens­stämmelse med dessa standarder och tek­niska föreskrifter. I sin önskan att bistå ut­vecklingsländerna i deras strävanden i denna riktning skall de utvecklade länderna ta hän­syn till de förras särskilda behov vad beträf­far finansiering, handel och utveckling.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

22

 

12.10 The Committee shall examine peri­odically the special and differential treatment as laid down in this Agreement, granted to developing countries. on national and inter­national levels.

12.10 Kommittén skall periodvis granska den särskilda och differentierade behandling som, enligt vad som är fastlagt i denna över­enskommelse, beviljas utvecklingsländerna nationellt och internationellt.

 

Institutions, consultation and dispute settle­ment

ARTICLE 13

on   Technical Barriers   to

The   Conimiltee Trade

There shall be established under this Agreement:

13.1   A Committee on Technical Barriers to
Trade composed of representatives from
each of the Parties (hereinafter referred to as
"'the Committee"). The Committee shall
elect its own Chairman and shall meet as
necessary bul no less than once a year for the
purpose of affording Parties the opportunity
of Consulting on any matters relating to the
operation of this Agreement or the further-
ance of its objectives and shall carry out such
responsibiliiies as assigned lo it under this
Agreement or by the Parties;

13.2    Working parties, technical expert
groups, panels or other bodies as may be
appropriate, which shall carry out such re­
sponsibiliiies as may be assigned to them by
the Committee in accordance with the rel­
evanl provisions of this Agreement.

13.3   ll is understood that unnecessary du­
plication should be avoided between the
work under this Agreement and that of gov­
emments in olher technical bodies, e. g. the
Joint FAO/WHO Codex Alimenlarius Com­
mission. The Committee shall examine this
problem with a view to minimizing such du­
plication.

Institutioner,  konsultationer  och  biläggande av tvister

ARTIKEL 13

Kommitté för lekniska handelshinder

Enligt denna överenskommelse skall upp­rällas;

13.1        En kommitté för tekniska handels­hinder sammansatt av representanter för var och en av partema (hämedan benämnd "kommittén"). Kommittén skall utse sin egen ordförande och skall sammanträda när det är erforderligt, dock minst en gång årli­gen, för att bereda parterna tillfälle atl kon­sultera i alla frågor, som hänför sig till över­enskommelsens tillämpning eller främjandet av dess syften och skall utföra sådana upp­gifter som tilldelas den enligt denna överens­kommelse eller av parterna;

13.2  Arbetsgrupper, tekniska expertgrup­per, paneler eller andra organ som kan vara ändamålsenliga, vilka skall utföra sådana uppgifter som kan tilldelas dem av kommittén enligt relevanta bestämmelser i denna över­enskommelse.

13.3  Det är underförstått att onödig dubble­ring bör undvikas när det gäller arbetet enligt denna överenskommelse och det arbele som bedrivs i andra tekniska organ, t ex FAO/ WHO:s gemensamma Codex Alimentarius-kommission. Kommittén skall granska detta problem med avsikt att minimera sådan dubblering.

 

ARTICLE 14

Consultation and dispute settlement

Consultation

14.1 Each Party shall afford sympathetic consideration to and adequate opportunity for prompt consultation regarding represen­tations made by other Parties with respect to any malier affecting the operation of this Agreement.

ARTIKEL 14

Konsultationer och biläggande uv ivisler

Konsultationer

14.1 Varje part skall ge välvilligt beaktande ål samt erbjuda fullgoda möjligheter till ome­delbara konsultationer angående en annan parts framställningar beträffande varje fråga som rör tillämpningen av denna överenskom­melse.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

23

 

14.2 If any Party considers that any benefit accruing to it, directly or indirectly, under this Agreement is being nullified or impaired, or that the altainmenl of any objeclive of this Agreement is being impeded, by another Par­ty or Parties, and that its trade interesls are significanlly affected, the Party may make written representations or proposals to the olher Party or Parties which it considers to be concerned. Any Party shall give sympathetic consideration to the representations or pro­posals made to it. with a view to reaching a satisfactory resolution of the malier.

14.2 Om nägon part anser all förmån som direkl eller indirekl lillkommer parten enligt denna överenskommelse upphävs eller mins­kas eller atl uppnåendet av någol av överens­kommelsens syften hindras av annan part el­ler andra parter, och dess handelsintressen i belydande ulslräckning är påverkade därav, kan parlen göra skriftliga framställningar el­ler förslag lill den part eller de parter som den anser berörs. Varje pari skall ge välvilligt beaktande ål de framställningar och förslag den erhåller med avsikt att uppnå en godlag­bar lösning av frågan.

 

Dispute settlement

14.3        It is the firm intention of Parties that all disputes under this Agreement shall be promptly and expeditiously settled, particu-lariy in the case of perishable producls.

14.4  If no solution has been reached after consultations under Artide 14, paragraphs I and 2, the Committee shall meet al the re­quest of any Party to the dispute within thirty days of receipt of such a request, to investi-gate the matter with a view lo facilitating a mutually satisfactory solution.

14.5        In investigating the matter and in se-lecting, subject, inter ulia, to the provisions of Artide 14, paragraphs 9 and 14, the appro­priate procedures the Committee shall take into account whether the issues in dispute reläte to commercial policy considerations and/or to questions of a technical nature re­quiring detailed consideration by experts.

14.6  In the case of perishable products the Committee shall, in keeping with Artide 14, paragraph 3, consider the matter in the most expeditious manner possible with a view to facilitating a mutually satisfactory solution within three months of the request for the Committee investigation.

14.7  It is understood that where disputes arise affecting products with a definite crop cycle of twelve months, every effort would be made by Ihe Committee to deal with these disputes within a period of twelve months.

14.8  During any phase of a dispute settle­ment procedure induding the earliest phase, competent bodies and experts in matters un­der consideration may be consulted and invit-ed to attend the meetings of the Committee; appropriate information and assistance may be requested from such bodies and experts.

Biläggandc av ivisler

14.3         Del är parternas bestämda avsikt all samtliga tvister enligl denna överenskom­melse skall biläggas omedelbart och skynd­samt, särskilt vad gäller lättfördärvliga varor.

14.4   Om ingen lösning har uppnålts eftei konsultationer enligt ariikel 14 momenl I och 2, skall kommittén, på begäran från någon av parterna i tvisten, sammanträda inom 30 da­gar efter mottagandet av sådan begäran för all utreda frägan i syfle all underlätta en öm­sesidigl godtagbar lösning.

14.5   Vid utredning av ärendet och vid val, enligt bland annat bestämmelsema i artikel 14 momenl 9 och 14, av ändamålsenliga proce­durer skall kommittén ta hänsyn till om de omtvistade problemen hänför sig till handels­politiska överväganden och/eller till frågor av teknisk natur som fordrar noggranna övervä­ganden av experter.

 

14.6  I fall som rör lättfördärvliga varor skall kommittén, i enlighet med artikel 14 moment 3, pröva frågan på skyndsammast möjliga sätt i syfle atl underlätta en ömsesi­digl godtagbar lösning inom tre månader efter begäran om undersökning av kommittén.

14.7  Det är underförstått alt, när tvister uppstår som berör varor med tolv månaders skördecykel, alla ansträngningar skall göras av kommittén för atl behandla dessa ivisler inom en lolvmånadersperiod.

14.8  I varje skede av en procedur för biläg­gande av ivisler inklusive det lidigaste skedet kan sakkunniga organ och experter på de frå­gor som är under övervägande rådfrågas och inbjudas till kommitténs möten; erforderliga upplysningar och hjälp kan begäras från så­dana organ och experter.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

24

 

Technical issues

14.9   If no mutually satisfactory solution
has been reached under the procedures of
Artide 14, paragraph 4 within three months
of the request for the Committee investiga­
tion. upon the request of any Party to the
dispute who considers the issues to reläte to
questions of a technical nature the Commit­
tee shall establish a technical expert group
and direct il to:

examine the matter;

consult with the Parties to the dispute and give full opportunity for them to develop a mutually satisfactory solution;

make a statement conceming the facts of the matter; and

make such findings as will assist the Com­mittee in making recommendations or giving rulings on the malier, induding inter ullu, and if appropriate, findings conceming the detailed scientific judgments involved, whether the measure was necessary for the protection of human, animal or plant life or heallh, and whether a legitimate scientific judgment is involved.

14.10  Technical expert groups shall be gov-
erned by the procedures of Annex 2.

14.11         The time required by the technical expert group considering questions of a tech­nical nature will vary with the particular case. The technical expert group should aim to deliver its findings to Ihe Committee with­in six months from the date the technical issue was referred to it, unless exlended by mutual agreement between the Parties to the dispute.

14.12         Reports should sel out the rationale behind any findings that they make.

14.13         If no mutually satisfactory solution has been reached after completion of the pro­cedures in this Artide, and any Party to the dispute requests a panel, the Committee shall eslablish a panel which shall operate under the provisions of Artide 14, paragraphs 15 lo 18.

Tekniska problem

14.9  Om ingen ömsesidigt godtagbar lös­
ning, enligt procedurerna i artikel 14 momenl
4, har nåtts inom tre månader efter begäran
om att kommittén skall företa en undersök­
ning, skall kommittén på begäran av någon av
parterna, som anser alt tvisten hänför sig lill
frågor av teknisk natur, upprätta en teknisk
expertgrupp och instruera den att:

utreda frågan;

konsultera med partema i tvisten och ge dem alla möjligheter att komma fram till en ömsesidigt godtagbar lösning;

lämna en redogörelse för sakförhållandena; och

dra sådana slutsatser som kan bistå kom­mittén när den utfärdar rekommendationer eller gör utlåtanden i frågan, inklusive bland annat om det bedöms lämpligt, slutsatser rö­rande de detaljerade vetenskapliga bedöm­ningar som i sammanhanget gjorts, huruvida åtgärden var nödvändig för skydd av männi­skors, djurs och växters liv eller hälsa och huruvida en välgrundad vetenskaplig bedöm­ning gjorts.

14.10  För tekniska expertgmpper skall pro­cedurerna i bilaga 2 gälla.

14.11        Den tid som krävs för den tekniska expertgmppens behandling av frågor av tek­nisk natur kommeratt variera från fall tillfall. Den tekniska expertgmppen bör sträva efter att framlägga sina slutsatser inför kommittén inom sex månader från den dag det tekniska problemet överlämnades till den, såvida inte denna lid förlängs genom ömsesidig överens­kommelse mellan partema i tvisten.

14.12  Rapporter bör redovisa skälen till de slutsatser som dras.

14.13  Om ingen ömsesidigt godtagbar lös­ning nåtts efter det att procedurema i denna artikel slutförts, och någon av partema i tvis­ten begär en panel, skall kommittén upprätta en panel, som skall verka i enlighet med be­stämmelsema i artikel 14 moment 15 till 18.

 

Panel proceedings

14.14 If no mutually satisfactory solution has been reached under the procedures of Artide 14, paragraph 4 wiihin three months of the requesi for the Committee investiga-

Panelförfaranden

14,14 Om ingen ömsesidigt godtagbar lös­ning nåtts, enligt procedurema i artikel 14 moment 4, inom tre månader efler begäran om att kommittén skall företa en undersök-

 

Prop. 1979/80:24   Del B

25

 

tion and the procedures of Artide 14, para­graphs 9 to 13 have not been invoked, the Committee shall, upon request of any Party to the dispute, establish a panel.

14.15  When a panel is established, the Com­
mittee shall direct it to:

examine the matter;

consult with Parties to the dispute and give full opportunity for them to develop a mutu­ally satisfactory solution;

make a statement conceming the facts of the matter as they reläte to the application of provisions of this Agreement and make such findings as will assist the Committee in mak­ing recommendations or giving rulings on the matter.

14.16  Panels shall be governed by the pro­
cedures in Annex 3.

14.17  Panels shall use the report of any
lechnical expert group established under Ar­
tide 14 paragraph 9 as the basis for its consid­
eration of issues that involve questions of a
technical nature.

14.18 The time required by panels will vary
with the particular case. They should aim to
deliver their findings, and where appropriate,
recommendations to the Committee without
undue delay, normally within a period of four
months from the date that the panel was es­
tablished.

ning och procedurema i artikel 14 moment 9 till 13 inte tillämpats, skall kommittén, på begäran av någon av parterna i tvisten, upp­rätta en panel.

14.15 När en panel upprättas skall kommit­
tén instruera den att:

granska frågan;

konsultera med partema i tvisten och ge dem alla möjligheter att komma fram till en ömsesidigt godlagbar lösning;

lämna en redogörelse för sakförhållandena i den mån de berör tillämpningen av överens­kommelsens bestämmelser och dra sådana slutsatser, som kan bislå kommittén när den utfärdar rekommendationer eller gör utlåtan­den i frågan.

14.16  För paneler skall procedurerna i bi­laga 3 gälla.

14.17  Paneler skall till utgångspunkt för sin behandling av problem av teknisk natur an­vända de rapporter som eventuella tekniska expertgrupper lämnat enligt artikel 14 mo­ment 9.

14.18  Den tid som krävs för panelbehand­lingen kommer att variera från fall till fall. De bör sträva efter att framlägga sina slutsatser och när sä är ändamålsenligt rekommendatio­ner för kommittén utan oskäligt dröjsmål, normalt inom fyra månader från den dag pa­nelen upprättades.

 

Enforcement

14.19 After the investigation is complete or
after the report of a technical expert group,
working group, panel or other body is pre­
sented to Ihe Committee, the Committee
shall give the matter prompt consideration.
With respect to panel reports, the Committee
shall take appropriate action normally within
thirty days of receipt of the report, unless
exlended by the Committee, induding:

a statement conceming the facts of the matter; or

recommendations to one or more Parties; or

any other ruiing which it deems appropri­ate.

14.20  If a Party to which recommmenda-
tions are addressed considers itself unable to
implement them, il should promptly furnish
reasons in writing to the Committee. In that
event the Committee shall consider whal fur­
ther action may be appropriate.

Kommitténs åtgärder

14.19 När undersökningen avslutats eller
tekniska expertgmppens, arbetsgruppens,
panelens eller annat organs rapport har lagts
fram för kommittén, skall kommittén omedel­
bart behandla frågan. Vad gäller panelrap­
porter skall kommittén som regel inom 30
dagar från mottagandet av rapporten, om inte
denna tid förlängs av kommittén, vidta lämp­
liga åtgärder, inklusive:

en redogörelse för sakförhållandena; eller

rekommendationer till en eller flera parter;

eller

annat utlåtande som den finner lämpligt.

14.20 Om någon part till vilken rekommen­
dationer riktas inte anser sig kunna följa des­
sa, bör den omedelbart skriftligen informera
kommittén om skälen till detla. I sådant fall
skall kommittén överväga vilken ytterligare
åtgärd som kan vara lämplig.

 

Prop. 1979/80:24    DelB

26

 

14.21       If the Committee considers thal the circumstances are serious enough to justify such action, it may authorize one or more Parties to suspend, in respect of any other Party, the application of such obligations un­der Ihis Agreement as it determines to be appropriate in the circumstances. In this re­spect, the Committee may, imer alia, autho­rize the suspension of the application of obli­gations, induding those in Artides 5 to 9, in order to restore mutual economic advantage and balance of rights and obligations.

14.22 The Committee shall keep under sur­veillance any matter on which it has made recommendations or given rulings.

14.21         Om kommittén anser omständighe­terna tillräckligt allvarliga för all motivera en sådan ålgärd, kan den bemyndiga en eller flera parter atl gentemot annan part upphäva tillämpningen av sådana förpliktelser enligt denna överenskommelse, som den under fö­religgande förhållanden anser lämpliga. 1 det­ta avseende kan kommittén bland annat med­ge att tillämpningen av förpliktelser upphävs, inklusive förpliktelsema enligt artiklarna 5 till 9, i avsikt att återupprätta ömsesidiga ekono­miska fördelar och balans vad gäller rättighe­ter och förpliktelser.

14.22  Kommittén skall övervaka frågor be­träffande vilka den har lämnal rekommenda­tioner eller gjort utlåtanden.

 

Other provisions relating to dispute settle­ment

Procedures

14.23 If disputes arise between Parties re­lating to rights and obligations of this Agree­ment, Parties should complete the dispute settlement procedures under this Agreement before availing themselves of any rights which they have under the GATT. Parties recognize that, in any case so referred to the CONTRACTING PARTIES, any finding, recommendation or ruiing pursuant to Artide 14, paragraphs 9 to 18 may be laken into account by the CONTRACTING PARTIES, to Ihe extent they reläte to matters involving equivalent rights and obligations under the General Agreement. When Parties resort to GATT Artide XXIll, a determination under that Artide shall be based on GATT provi­sions only.

Övriga    bestämmelser    belräffande    biläg-gunde av tvister

Procedurer

14.23 Om tvister uppslår mellan parter som rör rättigheter och förpliktelser enligt denna överenskommelse, bör parterna uttömma procedurerna för biläggande av tvister enligt denna överenskommelse innan de utnyttjar sina rättigheter enligt GATT. Parterna erkän­ner atl DE AVTALSSLUTANDE PAR­TERNA, i fall som hänskjutits till dem, kan ta hänsyn till slutsatser, rekommendationer eller utlåtanden enligt artikel 14 moment 9 till 18 i den ulsträckning de hänför sig till frågor som gäller likvärdiga rältigheter och förplik­telser enligt GATT. När parter åberopar GATT:s artikel XXIII skall etl avgörande en­ligl denna artikel enbart baseras på GATT-bestämmelser.

 

Levels of obligation

14.24 The dispute settlement provisions set out above can be invoked in cases where a Party considers that another Party has not achieved satisfactory results under Artides 3, 4, 6, 8 and 9 and its trade interests are significanlly affected. In this respect, such results shall be equivalent to those envisaged in Artides 2, 5 and 7 as if the body in ques­tion were a Party.

Åtagandenivåer

14.24 Bestämmelserna om biläggande av tvister ovan kan åberopas i de fall part anser att en annan part inte nått tillfredsställande resultat inom ramen för artiklama 3, 4, 6, 8 och 9 och dess handelsintressen i betydande utsträckning påverkas. I detta avseende skall sådana resultat motsvara de resultat som för­utses enligt artiklarna 2, 5 och 7 om respekti­ve organ vore en part.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

27

 

Processes and production methods

14.25 The dispute setllemenl procedures set out above can be avoked in cases where a Party considers that obligations under this Agreement are being circumvented by the drafting of requirements in lerms of pro­cesses and production methods rather than in terms of characteristics of products.

Processer och produktionsmetoder

14.25 Procedurerna för biläggande av tvis­ter ovan kan tillämpas i de fall en part anser att förpliktelser enligl denna överenskom­melse kringgås genom alt krav formulerats som avser processer och produktionsme­toder i stället för varans egenskaper.

 

Retroaclivity

14.26 To the extent that a Party considers that technical regulations, standards, meth­ods for assuring conformity with technical regulations or standards, or certification sys­tems which exist at the time of entry into force of this Agreement are not consistent with the provisions of this Agreement, such regulations, standards, methods and systems shall be subject lo the provisions in Artides 13 and 14 of this Agreement, in so far as they are applicable.

Retroaktiviiel

14.26 I den ulslräckning en part anser att lekniska föreskrifier, standarder, meloder för att säkerställa överensslämmelse med tek­niska föreskrifter eller standarder eller certi­fieringssystem, som föreligger vid tiden för denna överenskommelses ikrafiirädande, inte överensstämmer med bestämmelserna i överenskommelsen, skall dessa föreskrifter, standarder, metoder och system vara under­kastade bestämmelserna i denna överens­kommelses artikel 13 och 14 i den utsträck­ning de är tillämpliga.

 

Final provisions

ARTICLE 15 Acceptance and accession

15.1       This Agreement shall be open for ac­ceptance by signature or otherwise, by gov­emments conlracting parties to the GATT, and by the European Economic Communily.

15.2  This Agreement shall be open for ac­ceptance by signature orotherwise by gov­emments having provisionally acceded to the GATT, on lerms related lo the effeclive ap­plication of rights and obligations under this Agreement, which take into account rights and obligations in the instruments providing for their provisional accession.

15.3 This Agreement shall be open to ac­cession by any other govemment on terms, relaied to the effeclive application of rights and obligations under ihis Agreement, to be agreed between that governmenl and the Par­ties, by the deposit with the Director-General to the CONTRACTING PARTIES to the GATT of an instrument of accession which

Slutbestämmelser

ARTIKEL 15 Godkännande och anslutning

15.1           Denna överenskommelse skall vara öppen för godkännande, genom underteck­nande eller på annal sätt av regeringar som är avtalsslulande parter i GATT samt av Euro­peiska ekonomiska gemenskapen.

15.2    Denna överenskommelse skall vara öppen för godkännande genom underteck­nande eller på annat sätt av regeringar som provisoriskt har anslutit sig till GATT, på sådana villkor i fråga om den faktiska tillämp­ningen av rättigheter och förpliktelser enligt denna överenskommelse som fastställts un­der hänsynstagande till rättigheter och för­pliktelser enligt de legala handlingar som re­glerar dessa regeringars provisoriska anslut­ning.

15.3           Denna överenskommelse skall vara öppen för anslutning av varje annan regering på villkor i fråga om den faktiska tillämpning­en av rättigheter och förpliktelser enligt den­na överenskommelse varom denna regering och parterna skall enas, genom deposition hos generaldirektören hos GATT:s AV­TALSSLUTANDE   PARTER   av   en   an-

 

Prop. 1979/80:24    DelB

States the terms so agreed.

15.4 In regard to acceptance, Ihe provi­sions of Artide XXVI:5(a) and (b) of the General Agreement would be applicable.

28

slutningshandling,   vari   anges   de   sålunda överenskomna villkoren.

15.4 Vad beträffar godkännande gäller be­stämmelserna i artikel XXVI: 5 (a) eller (b) i GATT.

 

Reservations

15.5 Reservations may not be entered in respect of any of Ihe provisions of this Agree­ment without the consent of the other Par­ties.

Förbehåll

15.5 Förbehåll får inte göras för någon av bestämmelserna i denna överenskommelse utan de andra partemas medgivande.

 

Entry into force

15.6 This Agreement shall enler into force on 1 January 1980 for the govemments* which have accepted or acceded to it by that date. For each other govemment it shall en­ter into force on the thirtieth day following the dale of its acceptance or accession to this Agreement.

Ikraftträdande

15.6 Denna överenskommelse skall träda i kraft den I januari 1980 för de regeringar * som har godkänt eller anslutit sig till den se­nast denna dag. För varje annan regering skall den träda i kraft den trettionde' dagen efter den dag då denna regering godkänt eller anslutit sig till överenskommelsen.

 

Review

15.7       Each Party shall, promptly after Ihe date on which this Agreement enters into force for the Party concemed, inform the Committee of measures in exisience or taken to ensure the implementation and administra­tion of this Agreement. Any changes of such measures thereafter shall also be notified to the Commitiee.

15.8       The Committee shall review annually the implementation and operation of this Agreement taking into account the objectives thereof. The Committee shall annually in­form the CONTRACTING PARTIES to the GATT of devdopments during the period covered by such reviews.

15.9  Not laler than the end of the third year from the entry into force of this Agreement and at the end of each three-year period thereafter, the Committee shall review Ihe operation and implementation of this Agree­ment, induding the provisions relating lo transparency, with a view to adjusting the rights and obligations of this Agreement where necessary to ensure mutual economic advantage and balance of rights and obliga-

* The term "govemment" is deemed to include the competent authorities of the European Eco­nomic Communily.

Översyn

15.7  Varje part skall omedelbart efter den dag då denna överenskommelse träder i kraft för parten i fråga informera kommittén om åtgärder som är i kraft eller vidtagits för atl säkerställa denna överenskommelses till­lämpning och adminislrering. Varje ändring av dessa åtgärder därefter skall också noti­fieras kommittén.

15.8  Kommittén skall årligen se över denna överenskommelses tillämpning och funktion under beaklande av dess syften. Kommittén skall åriigen underrätta DE A'VTALSSLU-TANDE PARTERNA i GATT om utveck­lingen under den tid som översynen avsett.

15.9  Inte senare än vid slutet av det tredje året från denna överenskommelses ikraftträ­dande och vid slutet av varje treårsperiod därefter skall kommittén se över denna över­enskommelses funktion och tillämpning, in­klusive bestämmelserna rörande information, i syfte att om erforderligt anpassa denna överenskommelses rättigheter och förpliktel­ser för att säkerställa ömsesidiga ekonomiska fördelar och balans vad gäller rättigheter och

* Ullryckel "regeringar" avses innefatta Europeis­ka ekonomiska gemenskapens behöriga myndighe­ler.

 

Prop. 1979/80:24   Del B

29

 

tions. without prejudice to the provisions of Artide 12, and where appropriate proposing amendments to the text of Ihis Agreement having regard, inter ullu, to the experience gained in its implementation.

förpliktelser, utan alt inskränka beslämmel­serna i artikel 12, och när så är lämpligl före­slå ändringar i överenskommelsens text un­der beaktande av bland annal de erfarenheler som vunnits vid dess tillämpning.

 

Amendments

15.10 The Parties may amend this Agree­ment having regard, inter ullu, lo Ihe exper­ience gained in its implementation. Such an amendment, once Ihe Parties have concurred in accordance with procedures established by the Committee, shall not come inlo force for any Party until it has been accepted by such Party.

Ändringar

15.10 Parterna kan ändra denna överens­kommelse med hänsyn till bland annal de erfarenheler som vunnils vid dess tillämp­ning. Sedan parterna enals om en sådan änd­ring i enlighet med av kommittén faslslällda procedurer, skall den träda i krafl för en part först när den har godkänts av denna part.

 

Withdrawal

15.11 Any Party may wilhdraw from this Agreement. The withdrawal shall take effect upon the expiralion of sixty days from the day on which written notice of withdrawal is received by the Director-General to the CONTRACTING PARTIES to the GATT. Any Party may upon such notification re­quest an immediate meeting of the Commit­tee.

Frånträdande

15.11 Varje part kan frånlräda denna över­enskommelse. Fränträdandel skall gälla efter utgången av 60 dagar från den dag då skrift­ligt meddelande om frånträdande mottagits av generaldirektören hos GATT:s AV­TALSSLUTANDE PARTER. Varje part kan efter sädant meddelande begära att kom­mittén omedelbart sammanträder.

 

Non-application of this Agreement between particular Parties

15.12 This Agreement shall not apply as between any two Parties if either of the Par­ties, at the time either accepts or accedes to this Agreement, does not consent to such application.

Undantag från tillämpningen av denna över­enskommelse mellan vissa parter

15.12 Denna överenskommelse skall inte tillämpas mellan två parter om någon av par­lerna, då endera godkänner eller ansluter sig lill denna överenskommelse, inte samtycker lill sådan tillämpning.

 

Annexes

15.13 The annexes to this Agreement con­stitute an integral part thereof

Bilagor

15.13   Bilagoma  till  denna  överenskom­melse utgör en integrerande del därav.

 

Secrétariat

15.14 This Agreement shall be serviced by the GATT secrétariat.

Sekretariat

15.14 Sekretariatsgöromål belräffande den­na överenskommelse skall handhas av GATT-sekretariatet.

 

Deposit

15.15 This Agreement shall be deposited with   the   Director-General   to   the   CON-

Deposition

15.15 Denna överenskommelse skall de­poneras hos generaldirektören hos GATT:s

 

Prop. 1979/80:24    Del B

30

 

TRACTING PARTIES lo the GATT, who shall promptly furnish to each Party and each conlracting party to Ihe GATT a certified copy thereof and of each amendment thereto pursuanl to Artide 15, paragraph 10 and a notification of each acceptance thereof or ac­cession thereto pursuanl lo Artide 15, para­graphs I to 3 and of each withdrawal there-from pursuanl to Artide 15, paragraph 11.

AVTALSSLUTANDE PARTER, vilken omedelbart skall tillställa varje part och var och en av GATT:s avtalsslutande parter en bestyrkt kopia därav och av varje ändring däri enligt artikel 15 moment 10 samt en noti­fikation om varje godkännande därav eller anslutning därtill enligt artikel 15 moment 1 till 3 eller om varje frånträdande enligt artikel 15 moment 11.

 

Regislration

15. l6This Agreement shall be registered in accordance with Ihe provisions of Artide 102 of Ihe Charter of the United Nations.

Registrering

15.16 Denna överenskommelse skall regi­streras enligt bestämmelserna i artikel 102 i Förenta nationernas siadga.

 

Done al Geneva this twelfth day of April nineleen hundred and seventy-nine in a single copy. in the English, French and Spanish languages, each text being authentic.

Upprättat i Geneve den 12 april 1979 i ett enda exemplar på engelska, franska och spanska språken, där varje text äger samma giltighet.

 

Prop. 1979/80:24    DelB

31

 

Annex I

Bilaga 1

 

Terms and their deflnitions for the specif­ic purposes of this agreement

Nole: References to ihe definilions of in­temational slandardizing bodies in Ihe ex­planatory notes are made as they stood in March 1979.

Uttryck och definitioner därav för denna överenskommelses särskilda ändamål

Anmärkning: Hänvisningar i de förklarande anmärkningarna har gjorls med hänsyn till den lydelse de internalionella standardise­rande organens definitioner hade i mars 1979.

 

/. Technical speciftculion

A specificalion conlained in a document which lays down characteristics of a product such as levels of qualily. performance, safety or dimensions. It may include, or deal exdu­sively with terminology, symbols, testing and lesl methods, packaging, marking or labelling requirements as they apply to a product.

/, Teknisk specifikulioii

Specifikation i etl dokument, som fastläg­ger en varas egenskaper t ex kvalitetsnivå, prestanda, säkerhet eller mått. Den kan inne­fatta, eller enbart behandla, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpacknings-, märknings- eller etiketie-ringskrav beträffande varan.

 

Explanatory note:

This Agreement deals only with technical specifications relating to products. Thus the wording of the corresponding Economic Commission for Europe/lniernational Orga­nization for Standardizalion definition is amended in order to exclude services and codes of practice.

Förklarande anmärkning:

Denna överenskommelse behandlar en­dast tekniska specifikationer som avser varor. Följaktligen har lydelsen av motsva­rande definition antagen av Ekonomiska kommissionen för Europa/Internationella standardiseringsorganisationen ändrals med avsikt att exkludera tjänster och regler för utövning av verksamhet.

 

2. Technical regulalion

A lechnical specificalion, induding the ap­plicable administrative provisions, with which compliance is mandatory.

2. Tekn Isk före sk rift

Teknisk specifikation, inklusive lillämpliga administrativa bestämmelser,vars uppfyl­lande är obligatoriskt.

 

Explanatory note:

The wording differs from the correspond­ing Economic Commission for Europe/lnter-national Organization for Standardizalion definition because the latter is based on the definition of regulation which is not defined in this Agreement. Furthermore the Econom­ic Commission for Europe/lnlemational Or­ganization for Standardizalion definition con-tains a normative element which is induded in the operative provisions of this Agree­ment. For the purposes of this Agreement, ihis definition covers also a standard of which the application has been made manda-

Förklarande anmärkning:

Lydelsen skiljer sig från motsvarande definition antagen av Ekonomiska kom­missionen för Europa/Intemationella standardiseringsorganisationen, pga att den senare baseras på definitionen av före­skrift som inte definieras i denna överens­kommelse. Vidare innehåller den av Eko­nomiska kommissionen för Europa/Inter­nationella standardiseringsorganisationen antagna definitionen elt normerande ele­ment som innefattas i denna överenskom­melses operativa bestämmelser. För denna överenskommelses ändamål täcker denna

 

Prop. 1979/80:24    Del B

32

 

tory not by separale regulation but by virtue of a general law.

definition även standarder, vilkas till­lämpning inte gjorts obligatorisk genom särskilda föreskrifter utan genom lagstift­ning av mer allmängiltigt slag.

 

3. Stundurd

A technical specificalion approved by a recognized slandardizing body for repeated or continuous application, with which com­pliance is not mandatory.

3. Standard

Teknisk specifikation fastställd av ett er­känt standardiserande organ för upprepad el­ler fortlöpande tillämpning och vars uppfyl­lande inte är obligatoriskt.

 

Explanatory note;

The corresponding Economic Commission for Europe/lnlemational Organization for Standardizalion definition contains several normative elements which are not induded in the above definition. Accordingly, technical specifications which are nol based on con­sensus are covered by this Agreement. This definition does not cover technical specifica­tions prepared by an individual company for its own production or consumption require­ments. The word "body" covers also a na­tional slandardizing system.

Förklarande anmärkning:

Motsvarande definition antagen av Eko­nomiska kommissionen för Europa/Inter­nationella standardiseringsorganisationen innehåller flera normerande element som inte inkluderas i ovanstående definition. Följaktligen täcker denna överenskom­melse tekniska specifikationer som inte grundas på konsensus. Denna definition täcker inte tekniska specifikationer som ut­arbetats av ett enskilt företag för eget be­hov när det gäller produktion eller använd­ning. Ordet "organ" täcker också nationel­la standardiserande syslem.

 

4. Inlernalional body or system

A body or system whose membership is open lo the relevant bodies of at least all Parties to this Agreement.

4. Internationellt organ eller syslem

Organ eller system, öppet för medlemskap för åtminstone relevanta organ hos alla parter.

 

5. Regional body or system

A body or system whose membership is open to the relevant bodies of only some of the Parties.

5. Regionalt organ eller system

Organ eller system, öppet för medlemskap för relevanta organ hos endast vissa parter.

 

6. Central governmenl body

Central governmenl, its ministries and de-partments or any body subject to the control of the central governmenl in respect of the activity in question.

6. Statligt myndighetsorgan

Den centrala regeringen, dess ministerier och departement eller andra organ, som lyder under den centrala regeringen med avseende på verksamheten i fråga.

 

Explanatory note:

In the case of the European Economic Communily the provisions goveming central governmenl bodies apply. However, regional bodies or certification systems may be estab-

Förklarande anmärkning;

Bestämmelsema,   som   gäller   statliga

m

.■lyndighetsorgan, är tillämpliga när det gäller den Europeiska ekonomiska gemen­skapen. Regionala organ och certifierings-

 

Prop. 1979/80:24   Del B

33

 

lished within the European Economic Com­munily, and in such cases would be subject to the provisions of this Agreement on regional bodies or certification syslems.

system kan emellertid upprättas inom den Europeiska ekonomiska gemenskapen och blir i så fall underkastade överenskommel­sens bestämmelser beträffande regionala organ och certifieringssystem.

 

7. Local governmenl body

A govemment other than a central govem­ment (e. g. States, provinces. Länder, can-tons, municipalities, etc), its ministries or departments or any body subject to the con­trol of such a govemment in respect of the activity in question.

7. Lokall myndighelsorgun

En regering eller styrelse annan än en cen­tral regering (t ex för delstater, provinser, kantoner, kommuner etc), dess ministerier eller avdelningar eller andra organ som lyder under en sådan regering eller styrelse med avseende pä verksamheten i fråga.

 

8. Non-governmental body

A body other than a central govemment body or a local govemment body, induding a non-govemmental body which has legal pow­er to enforce a technical regulation.

8. Enskill organ

Organ annat än ett statligt eller lokalt myn­dighetsorgan, inklusive enskilt organ som är bemyndigat att utfärda tekniska föreskrifter.

 

9. Slandardizing body

A govemmental or non-govemmental body, one of whose recognized activities is in the field of standardizalion.

9. Standurdiserunde organ

Ett myndighets- eller enskilt organ som be­driver vederbörligen erkänd verksamhel på standardiseringsområdet.

 

10. Inlernational standard

A standard adopted by an intemational slandardizing body.

10. Internationell stundurd

Standard   antagen   av   elt   internationellt standardiserande organ.

 

Explanatory note:

The wording differs from the correspond­ing Economic Commission for Europe/Inter-national Organization for Standardizalion definition in order to make it consistent with other definitions of this Agreement.

Förklarande anmärkning:

Lydelsen skiljer sig från motsvarande definition antagen av Ekonomiska kom­missionen för Europa/Jntemationella standardiseringsorganisationen för att den skall överensstämma med övriga definitio­ner i denna överenskommelse.

3   Riksdagen 1979180. 1 Saml. Nr 24. Del B

 

Prop, 1979/80: 24    Del B

34

 

Annex 2

Bilagu 2

 

Technical expert groups

Tekniska expertgrupper

 

The following procedures shall apply to technical expert groups established in accor­dance with the provisions of Artide 14.

1.  Participation in lechnical expert groups
shall be restricted to persons, preferably gov­
ernmenl officials, of professional standing
and experience in the field in question.

2.   Citizens of countries whose central gov­emments are Parties to a dispute shall not be eligible for membership of the lechnical ex­pert group concemed with that dispute. Members of technical expert groups shall serve in Iheir individual capacities and not as govemment representatives, nor as represen­tatives of any organization. Govemments or organizations shall therefore nol give them instructions with regard lo matters before a technical expert group.

3.   The Parties to a dispute shall have ac­cess to all relevant information provided lo a technical expert group, unless it is of a confi-denlial nature. Confidential informalion pro­vided to the technical expert group shall not be revealed without formål authorization from the governmenl or person providing the information. Where such information is re­quested from the lechnical expert group but release of such information by the technical expert group is not authorized, a non-confi-dential summary of the information will be provided by the govemment or person supp­lying the information.

4.   To encourage development of mutually satisfactory solutions between the Parties and with a view to obtaining their comments, each technical expert group should first sub­mit the descriptive part of its report to the Parties concerned, and should subsequenlly submit to the Parlies lo the dispute ils conclu-sions, or an oulline thereof, a reasonable pe­riod of time before they are circulaled to the Parlies.

Följande procedurer skall gälla för tek­niska expertgrupper som upprättas enligt be­stämmelsema i artikel 14.

1.    Deltagande i tekniska expertgmpper
skall begränsas till personer, helst i offentlig
tjänst, med gott yrkesanseende och erfaren­
het inom området ifråga.

2.   Medborgare i länder, vars centrala rege­ringar är parter i tvisten, skall inte vara val­bara till den tekniska expertgrupp som har att behandla tvisten i fråga. Medlemmar i tek­niska expertgrupper skall verka i personlig kapacitet och inte som ombud för sina rege­ringar eller för någon organisation. Regering­ar eller organisationer skall därför inte ge dem instruktioner i fråga som skall behandlas av en teknisk expertgrupp.

3.   Partema i en tvist skall ha tillgång till alla relevanta uppgifter som lämnas till en teknisk expertgrupp om de inte är av konfidentiell natur. Konfidentiella uppgifler som lämnas till den tekniska expertgruppen får inte ut­lämnas utan formellt tillstånd från den rege­ring eller person som lämnat uppgiftema. Då sådana uppgifter begärs från den tekniska ex­pertgruppen, men den tekniska expertgmp­pens utlämnande av uppgiftema inle medges, skall en icke-konfidentiell sammanfattning tillhandahällas av den regering eller person som lämnat uppgiftema.

4.    För att främja ömsesidigt godtagbara
lösningar mellan partema och i syfte att er­
hålla deras kommentarer, bör varje teknisk
expertgrupp först överlämna den beskri­
vande delen av sin rapport till de berörda
parterna och bör sedan överlämna sina slut­
satser, eller en sammanfattning därav, till
parterna i tvisten i rimlig lid innan de delges
parterna.

 

Prop. 1979/80:24   DelB

35

 

Annex 3

Bilugu 3

 

Panels

Paneler

 

The following procedures shall apply to panels established in accordance with the provisions of Artide 14.

1.       In order to facilitate the constitution of panels, the Chairman of the Committee shall maintain an informal indicative list of govem­ment officials knowledgeable in the area of lechnical barriers to trade and experienced in the field of trade relations and economic de­velopment. This list may also include per­sons other than govemment officials. In this connexion, each Party shall be invited to in-dicate at the beginning of every year to the Chairman of the Committee the name(s) of the one or two govemmental experts whom Ihe Parties would be willing to make available for such work. When a panel is established under Artide 14, paragraph 13 or Artide 14, paragraph 14, the Chairman, within seven days shall propose the composition of the panel consisting of three or five members, preferably govemment officials. The Parties directly concemed shall react within seven working days to nominations of panel mem­bers by the Chairman and shall not oppose nominations except for compelling reasons. Citizens of countries whose central govem­ments are Parties to a dispute shall not be eligible for membership of the panel con­cerned with that dispute. Panel members shall serve in their individual capacities and not as govemment representatives, nor as representatives of any organization. Govem­ments or organizations shall therefore not give them instructions with regard to matters before a panel.

2.       Each panel shall develop its own work­ing procedures. All Parties having a substan­tial interest in the matter and having notified this to the Committee, shall have an opportu­nity to be heard. Each panel may consult and seek information and technical advice from any source it deems appropriate. Before a panel seeks such information or technical ad­vice from a source within the jurisdiction of a Party, it shall inform the govemment of that Party. In case such consultation with compe­tent bodies and experts is necessary it should

Följande procedurer skall gälla för paneler som upprättas enligt beslämmelserna i artikel 14.

1. För att underlätta upprättandet av pa­neler, skall kommitténs ordförande föra en informell lista med förslag på personer i of­fentlig tjänst med kunskaper inom området tekniska handelshinder och erfarna när det gäller handelsförbindelser och ekonomisk ut­veckling. Listan får även uppta personer som inte är i offentlig tjänst. 1 della sammanhang skall varje part uppmanas att i början av varie år till kommitténs ordförande ange namn på den eller de Ivå experter i offentlig tjänst, som partema skulle vara villiga att slälla till förfogande för detta arbete. När en panel upprättas enligt artikel 14 moment 13 eller 14, skall ordföranden inom sju dagar föreslå pa­nelens sammansättning. Den skall bestå av tre eller fem medlemmar, helst personer i offentlig tjänst. De direkt berörda partema skall inom sju arbetsdagar reagera på ordfö­randens nominering av panelmedlemmar och skall inte motsätta sig nomineringar utom av tvingande skäl. Medborgare i de länder, vars regeringar är parter i tvisten, skall inte vara valbara till den panel som har atl behandla tvisten i fråga. Panelmedlemmar skall verka i personlig kapacilet och inte som ombud för sina regeringar eller för någon organisation. Regeringar eller organisationer skall därför inte ge dem instruktioner i fråga som skall behandlas i panelen.

2. Varje panel skall utforma sin egen ar­betsordning. Samtliga parter som har ett vä­sentligt intresse i frågan och som notifierat kommittén om detla, skall ges tillfälle att bli hörda. Varje panel kan rådfråga och begära uppgifter och teknisk hjälp frän de håll den bedömer lämpligt. Innan en panel begär upp­gifter eller leknisk hjälp från instans inom en parts jurisdikrion, skall den underrätta denna parts regering. I de fall sådant samråd med sakkunniga organ och experter är nödvän­digt, bör det ske i tidigast möjliga skede av

 

Prop. 1979/80:24    DelB

36

 

be at the earliest possible stage of the dispute settlement procedure. Any Party shall re-spond promptly and fully lo any requesi by a panel for such informalion as ihe panel con­siders necessary and appropriale. Confiden-tial information provided to the panel shall not be revealed without formål authorization from the govemment or person providing the information. Where such information is re­quested from the panel but release of such information by the panel is not authorized, a non-confidential summary of the information will be provided by the governmenl or person supplying Ihe information.

3.  Where the Parties to a dispute have failed to come to a satisfactory solution, the panel shall submit its findings in a written form. Panel reports should normally set out the ra­tionale behind any findings and recommenda­tions thal it makes. Where a bilateral settle­ment of the matter has been found, the report of the panel may be confined to a brief de­scriplion of the case and to reporting thal a solution has been reached.

4.  To encourage development of mutually satisfactory solutions between the Parties and wilh a view to obtaining their comments, each panel should first submit the descriptive part of ils report lo the Parties concemed, and should subsequenlly submit lo the Par­ties to the dispute its condusions, or an oul­line thereof, a reasonable period of time be­fore they are circulaled to the Parties.

proceduren för biläggande av tvister. Par­terna skall utan dröjsmål ocb fullständigt be­svara varje begäran från en panel om sådana uppgifler som panelen anser erforderliga och ändamålsenliga. Konfidentiella uppgiftersom lämnas till panelen får inle utlämnas ulan sär­skilt tillstånd från den regering eller person som lämnat uppgiftema. Då sådana uppgifter begärs från panelen, men panelens utläm­nande av uppgiftema inte medges, skall en icke-konfidentiell sammanfattning tillhanda­hållas av den regering eller person som läm­nat uppgifterna.

3.   I de fall partema i tvisten har misslyc­
kats med atl nå en godlagbar lösning, skall
panelen framlägga sina slutsatser skriftligt.
Panelrapporter bör normalt redovisa skälen
lill de slutsatser och rekommendationer som
görs. 1 de fall en bilateral uppgörelse nåtts i
frågan, kan panelens rapport inskränkas till
en kortfattad beskrivning av fallet och ett
meddelande om att en lösning har nåtts.

4.   För att främja ömsesidigt godtagbara
lösningar mellan partema och i syfte att er­
hålla deras synpunkter, bör varje panel först
överlämna den beskrivande delen av sin rap­
port till de berörda parterna och bör sedan
överlämna sina slutsatser, eller en samman­
fattning därav, till parterna i tvisten i rimlig
tid innan de delges parterna.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

37

 

Agreement  on  Government  Pro­ curement

Preamble

Parties to this Agreement (hereinafter re­ferred loas "Parties"),

Considering that Ministers agreed in Ihe Tokyo Declaration of 14 September 1973 that comprehensive Multilateral Trade Negotia­tions in the framework of the General Agree­ ment on Tariffs and Trade (hereinafter re­ferred to as "General Agreement" or "GATT") should aim. inter ullu, to reduce or eliminate non-tariff measures or, where Ihis is not appropriate, their trade restricting or distorting effects, and to bring such mea­sures under more effeclive intemational dis­cipline;

Considering thal Ministers also agreed that negotiations should aim to secure additional benefits for the intemational trade of devel­oping countries, and recognized the impor­tance of the application of differential mea­sures in ways which will provide special and more favourable treatment for them where this is feasible and appropriate;

Recognizing that in order to achieve their economic and social objectives to implement programmes and policies of economic devel­opment aimed at raising the standard of living of their people, taking into account their bal-ance-of-payments position, developing coun­tries may need to adopt agreed differential measures;

Considering that Ministers in the Tokyo Declaration recognized thal the particular sit­uation and problems of the least developed among the developing countries shall be giv­en special attention and stressed the need to ensure that these countries receive special treatment in the context of any general or specific measures taken in favour of the de­veloping countries during the negotiations;

Recognizing the need to establish an agreed intemational framework of rights and obligations with respect to laws, regulations, procedures and praclices regarding govem­ment procurement with a view to achieving greater liberalization and expansion of worid trade and improving the international frame­work for the conduct of worid trade;

Överenskommelse om statlig upp-handlinjg

Inledning

Parterna i denna överenskommelse (nedan benämnda "parterna"),

vilku beuktar att ministrarna i Tokyode­klarationen av den 14 seplember 1973 enals om atl de omfaltande multilaterala handels­förhandlingarna inom ramen för det All­männa tull- och handelsavtalet (nedan be­nämnt "GATT") bland annal borde syfta lill att minska eller avskaffa icke-tariffära åtgär­der eller, där så inle är lämpligl, minska eller avskaffa deras restriktiva eller slörande verk­ningar på handeln och atl bringa sådana åt­gärder under mer effektiv internationell disci­plin,

vilku beukiur att ministrarna också enals om atl förhandlingama borde syfta till att till­försäkra ytterligare fördelar för utvecklings­ländernas intemationella handel samt erkänt betydelsen av att tillämpa differentierade åt­gärder på sätt som ger särskild och mer gynn­sam behandling av utvecklingsländerna där så är möjligt och lämpligt,

vUku erkänner att ulvecklingsländema un­der beaktande av sin betalningsbalanssitua­tion kan behöva tillämpa överenskomna dif­ferentierade åtgärder för alt nå sina ekono­miska och sociala mål atl genomföra program och politik för ekonomisk utveckling som syftar till att höja befolkningens levnadsslan­dard,

vilku beukiur att ministrama i Tokyode­klarationen erkänt atl de minsl utvecklade ländernas speciella situation och problem skall ges särskild uppmärksamhet och beto­nat behovet av att se till att dessa länder får särskild behandling i samband med varje ge­nerell eller specifik ålgärd till förmån för ut­vecklingsländerna under förhandlingarna,

vilku erkänner behovet att i överenskom­melsen fastställa ett inlernalionellt system med rättigheter och skyldigheler i fråga om lagar, föreskrifter, förfaranden och tillämp­ning rörande statlig upphandling i syfte alt uppnå en högre grad av liberalisering och ut­vidgning av världshandeln och en förbättring av det internationella system som reglerar världshandeln.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

38

 

Recognizing that laws, regulations, proce­dures and praclices regarding governmenl procurement should not be prepared, adopt­ed or applied to foreign or domestic products and to foreign or domestic suppliers so as to afford protection to domestic products or suppliers and should not discriminate among foreign products or suppliers;

Recognizing that it is desirable lo provide transparency of laws, regulafions, proce­dures and praclices regarding govemmenl procurement;

Recognizing the need to establish intema­tional procedures on notification, consulta­tion, surveillance and dispute settlement with a view to ensuring a fair, prompt and effec­live enforcement of Ihe intemational provi­sions on governmenl procurement and lo maintain the balance of rights and obligations at the higest possible level;

Hereby ugree as follows:

vilku erkänner att lagar, föreskrifter, för­faranden och tillämpning rörande statlig upp­handling dels inte bör utarbetas, antas eller tillämpas gentemot ulländska eller inhemska varor och ulländska eller inhemska leveran­törer för atl skydda inhemska varor eller le­verantörer, dels inle bör diskriminera mellan utländska varor eller leverantörer,

vilku erkänner önskvärdheten av öppenhet i lagar, föreskrifter, förfaranden och till­lämpning rörande statlig upphandling,

vdku erkänner behovet av att utforma in­temationella förfaranden för notifikation, konsultation, övervakning och biläggande av tvister i syfte att säkerställa ett rättvist, skyndsaml och effektivt hävdande av inter­nationella bestämmelser om statlig upphand­ling och att vidmakthålla balansen i fråga om rättigheter och skyldigheter på högsta möjliga nivå,

överenskommer härmed om följande:

 

ARTICLE I

Scope und Coverage

1. This Agreement applies to:

(a)   any law, regulation, procedure and
practice regarding the procurement of pro­
ducts by the entities' subject to this Agree­
ment. This includes services incidental to the
supply of products if the value of these inci­
dental services does not exceed that of the
products themselves, but not service con­
tracts per se;

(b)  any procurement conlract of a value of
SDR 150,000 or more. No procurement re­
quirement shall be divided with the inlem of
reducing the value of Ihe resulting contracts
below SDR 150,000. If an individual require­
ment for the procurement of a product or
products of the same type results in the
award of more than one conlract or in con-

' Throughout this Agreement, the word entities is understood to include agencies.  For contracts below the ihreshold, the Parties shall consider, in accordance wilh paragraph 6 of Artide IX, the application in whole or in part of this Agreement. In particular, they shall review the procurement praclices and procedures utilized and the application of non-discriminalion and transpar­ency for such contracts in connexion with the pos­sible inclusion of contracts below the ihreshold in this Agreement.

ARTIKEL I

Omfattning och täckning

I. Denna överenkommelse äger tillämpning på:

(a)   lagar, föreskrifter, förfaranden och till­lämpning rörande upphandling av varor av myndigheter' som omfattas av denna över­enskommelse. Häri inbegrips tjänster som har samband med tillhandahållande av varor, förutsatt att värdet av dessa tjänster inte överskrider värdet av varan, men däremol inte upphandling av tjänster i sig;

(b)   upphandlingar till ett värde av 150 000 SDR eller mer'.Upphandling skall inte delas upp i syfte att nedbringa värdet av densamma under 150 000 SDR. Om ell särskill behov all upphandla en vara eller varor av samma slag skulle medföra mer än en upphandling, skall värdel av dessa upprepade upphandlingar un­der 12 månader efter den urspmngliga upp-

' I denna överenskommelse avses med uttrycket myndigheter även statliga verk. * Vad gäller upphandlingar till ell värde undersli-.gande tröskelvärdet skall partema i enlighel med artikel IX, momenl 6, överväga tillämpning av hela eller delar av denna överenskommelse. De skall särskilt se över rådande upphandlingsförfaranden saml tillämpningen av icke- diskriminering och öp­penhet i sädana upphandlingar i samband med att upphandlingar under tröskelvärdet evenluelll in­kluderas i denna överenskommelse.

 

Prop. 1979/80:24   Del B

39

 

träets being awarded in separale parts, the value of these recurring contracts in ihe twelve months subsequent to the initial con­lract shall be the basis for the application of this Agreement;

(c) procurement by the entilies under the direct or substantial control of Parties and other designated entilies, with re.specl to their procurement procedures and praclices. Until Ihe review and further negotiations re­ferred to in the Final Provisions, the cover­age of this Agreement is specified by the lists of entities, and to the extent thal rectifica-tions, modifications or amendments may have been made, their successor entities, in Annex I.

2. The Parties shall inform their entities not covered by this Agreement and the regional and local govemments and authorities within their territories of the objectives, principles and rules of this Agreement, in particular the rules on national treatment and non-discrimi-nation, and draw their attention to the overall benefits of liberalization of govemment pro­curement.

handlingen ulgöra grunden för tillämpning av denna överenskommelse;

(c) upphandling av de myndigheter som i fråga om upphandlingsförfaranden är direkt eller i huvudsak underställda parterna eller andra särskill ulsedda myndigheter. Fram till den översyn och de ytterligare förhandlingar som omnämns i slulbeslämmelserna anges täckningen av denna överenskommelse i lis­torna över myndigheler. samt i den utsträck­ning rättelser och ändringar gjorts ersättande myndigheter, enligt bilaga 1.

2. Parterna skall underrätta myndigheter som inte täcks av denna överenskommelse samt regionala och lokala styrelser och myn­digheter inom sina områden om målen, prin­ciperna och reglema i denna överenskom­melse, särskilt reglerna om nationell behand­ling och icke-diskriminering, och uppmärk­samma dem på de allmänna fördelarna med en liberalisering av statlig upphandling.

 

ARTICLE II

National Treatment and Non-Discrimination

1.  With respect to all laws, regulations, pro­
cedures and praclices regarding govemment
procurement covered by this Agreement, the
Parties shall provide immediately and uncon-
ditionally to the products and suppliers of
olher Parties offering products originating
within the customs territories (induding free
zones) of the Parties, treatment no less fa­
vourable than;

(a)  that accorded to domestic products and suppliers; and

(b)  that accorded to products and suppliers of any other Party.

 

2.      The provisions of paragraph 1 shall not apply to customs duties and charges of any kind imposed on or in connexion with impor-tation, the method of levying such duties and charges, and other import regulations and formalities.

3.      The Parties shall not apply mles of ori­gin to products imported for purposes of gov­emment procurement covered by this Agree­ment from other Parties, which are different

ARTIKEL 11

NationeU behandUng och icke-diskriminering

1.   1 fråga om alla lagar, föreskrifter, förfa­
randen och tillämpningar rörande statlig upp­
handling som täcks av denna överenskom­
melse skall parterna, ofördröjligen och ovill­
korligen, bevilja andra parters varor ocb le­
verantörer som utbjuder varor med ursprung
inom partemas tullområden (inklusive fri-
zoner) behandling som inle är mindre gynn­
sam än:

(a)    den som beviljas inhemska varor och leverantörer; och

(b)   den som beviljas varje annan parts varor och leverantörer.

 

2.   Bestämmelsema i moment I skall inte äga tillämpning på tullar och avgifter av andra slag som påförs vid eller i samband med im­port, på metoder att ta ut sådana tullar och avgifter eller på andra importföreskrifler och importformaliteter.

3.   Parter skall inte tillämpa ursprungsregler på varor som importeras från andra parter för statligt upphandlingsändamål enligt denna överenskommelse vilka skiljer sig från de

 

Prop, 1979/80:24    Del B

40

 

from the rules of origin applied in the normal course of trade and at the time of importation lo imports of ihe same products from the same Parties.

ursprungsregler som vid importtillfället till-lämpas i den normala handeln vid import av samma varor från samma parter.

 

ARTICLE III

Special and Differentiul Treutment for Devel­oping Countries

Objectives

1.  The Parties shall, in the implementation
and administration of this Agreement,
through the provisions set out in this Artide,
duly take into account the development, fi­
nancial and trade needs of developing coun­
tries, in particular the least-developed coun­
tries, in their need to;

(a)    safeguard their balance-of-payments
position and ensure a level of reserves ade­
quate for the implementation of programmes
of economic development;

(b)   promote the establishment or develop­ment of domestic Industries induding the de­velopment of small-scale and collage Indus­tries in rural or backward areas; and econom­ic development of other sectors of the econo­my;

(c)   support industrial unils so long as they are wholly or substantially dependent on gov­ernmenl procurement;

(d)  encourage their economic development
through regional or global artangements
among developing countries presented to the
CONTRACTING PARTIES to the GATT
and not disapproved by them.

2.  Consistently with the provisions of this
Agreement, the Parties shall, in the prepara­
tion and application of laws, regulations and
procedures affecting govemment procure­
ment, facilitate increased imports from devel­
oping countries, bearing in mind the special
problems of the least-developed countries
and of those countries at low stages of eco­
nomic development.

ARTIKEL III

Särskild och differentierad behandUng av ut­vecklingsländer

Mål

1.  Partema skall, med stöd av bestämmel­
sema i denna artikel, ta vederbörlig hänsyn
vid tillämpningen och förvaltningen av denna
överenskommelse till utvecklingsländemas
och särskilt de minst utvecklade ländemas
handels- och utvecklingsmässiga samt finan­
siella behov när det gäller deras behov atl:

(a)    trygga sin betalningsbalans och säker­ställa erforderliga finansiella reserver för ge­nomförande av ekonomiska utvecklingspro­gram;

(b)   främja etableringen eller utvecklingen av inhemska industrier, inklusive småföretag och hantverk i eftersatta områden samt eko­nomisk utveckling inom andra sektorer i eko­nomin;

(c)  stödja industriföretag så länge dessa
helt eller huvudsakligen är beroende av stat­
lig upphandling;

(d)  befordra den ekonomiska utvecklingen
genom regionala eller globala avtal mellan
utvecklingsländer som framlagts för de AV­
TALSSLUTANDE FARTERNA i GATT
och inle ogillats av dessa.

2. I enlighet med bestämmelsema i denna
överenskommelse skall partema vid utarbe­
tandet och tillämpningen av lagar, föreskrif­
ter och förfaranden rörande statlig upphand­
ling underlätta en ökning av importen från
utvecklingsländer, varvid de särskilda pro­
blemen i de minsl utvecklade ländema och de
länder som befinner sig på ett lågt stadium av
ekonomisk utveckling bör beaktas.

 

Coverage

3. With a view to ensuring that developing countries are able to adhere to this Agree­ment on terms consistent with their develop­ment, financial and trade needs, the objec­tives listed in paragraph I above shall be duly

Täckning

3. För att utvecklingsländer skall tillförsäk­ras möjlighet att ansluta sig lill denna över­enskommelse på villkor som är förenliga med deras handels- och utvecklingsmässiga samt finansiella behov, skall de mål som uppräk-

 

Prop. 1979/80:24   Del B

taken into account in the course of the negoti­ations with respect to the lists of entities of developing countries to be covered by the provisions of this Agreement. Developed countries, in Ihe preparation of Iheir lisis of entilies to be covered by the provisions of Ihis Agreement shall endeavour lo include entities purchasing producls of export inter­est to developing countries.

näts i momenl I ovan vederbörligen beaktas vid förhandlingar rörande utvecklingsländers listor över myndigheter som skall täckas av beslämmelserna i denna överenskommelse. De utvecklade länderna skall vid samman­ställning av sina listor över myndigheter som skall täckas av bestämmelserna i denna över­enskommelse bemöda sig om att inkludera sådana myndigheter som köper varor av ex­portintresse för utvecklingsländerna.

 

Agreed exdusions

4.   Developing countries may negoliale
wilh olher participants in the negotiation of
this Agreement mutually acceptable exdu­
sions from Ihe rules on national treatment
with respect to certain entilies or products
thal are induded in their lists of entities hav­
ing regard to the particular circumstances of
each case. In such negotiations, ihe consider­
ations mentioned in paragraph 1 (a)-(c)
above shall be duly taken into account. De­
veloping countries participating in regional or
global arrangements among developing coun­
tries referred to in paragraph I (d) above,
may also negoliale exdusions to their lists,
having regard to the particular circumstances
of each case, taking into account, inter ullu,
the provisions on govemment procurement
provided for in the regional or global arrange­
ments concemed and taking into account, in
particular, products which may be subject to
common industrial development pro­
grammes.

5.  After entry into force of this Agreement,
the developing country Parties may modify
their lists of entities in accordance with the
provisions for modification of such lists con­
lained in paragraph 5 of Artide IX of this
Agreement, having regard to their develop­
ment, financial and trade needs, or may re­
quest the Committee to grant exdusions from
the rules on national treatment for certain
entities or products that are induded in their
lists of entities. having regard to the particu­
lar circumstances of each case and taking
duly into account the provisions of paragraph
1 (a)-(c) above. The developing country Par­
ties may also request, after entry into force of
this Agreement, the Committee to grant ex­
dusions for certain entities or products thal
are induded in their lists in the light of their

Överenskomna undantag

4.   I samband med förhandlingar om denna överenskommelse får ulvecklingsländer för­handla med andra deltagarländer om ömsesi­digt godtagbara undantag från reglerna om nationell behandling vad gäller vissa myndig­heter eller varor som finns upptagna i deras listor med hänsyn till de särskilda omständig­heterna i varje enskill fall. Vid sådana för­handlingar skall övervägandena i momenl l(a)—(c) ovan vederbörligen beaktas. Ut­vecklingsländer som deltar i regionala eller globala avtal mellan utvecklingsländer, åsyf­tade i moment l(d) ovan, får också förhandla om undantag i sina listor med hänsyn till de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall, varvid bland annat de bestämmelser om statlig upphandling som införts i dessa regio­nala eller globala avtal skall beaktas och var­vid hänsyn särskilt bör tas till varor som kan vara föremål för gemensamma industriella ut­vecklingsprogram .

5.   Sedan denna överenskommelse trätt i kraft kan utvecklingsländer som är parter i denna överenskommelse med hänsyn lill sina handels- och utvecklingsmässiga samt finan­siella behov vidta ändringar i sina listor över myndigheter enligt bestämmelsema för änd­ringar av sådana listor i artikel IX, moment 5, i denna överenskommelse eller begära alt kommittén medger undantag från reglema för nationell behandling för vissa myndigheter, eller varor som upptagits i deras listor över myndigheter, varvid hänsyn bör tas till de särskilda omständighetema i varje enskilt fall och varvid bestämmelserna i momenl l(a)-(c) ovan vederbörligen bör beaktas. Ut­vecklingsländer som är parter i denna över­enskommelse kan, sedan denna trätt i kraft, också begära att kommittén medger undantag

 

Prop. 1979/80:24    DelB

42

 

participation in regional or global arrange­ments among developing countries, having regard to the particular circumstances of each case and taking duly into account the provisions of paragraph I (d) above. Each request to the Committee by a developing country Party relating to modification of a list shall be accompanied by documeniaiion rel­evant to the request or by such information as may be necessary for consideration of the matter.

6.   Paragraphs 4 and 5 above shall apply mututls mutundis lo developing countries ac­ceding to Ihis Agreement after its entry into force.

7.   Such agreed exdusions as mentioned in paragraphs 4, 5 and 6 above shall be subject lo review in accordance with the provisions of paragraph 13 of this Artide.

för vissa myndigheter, eller varor som uppla­gils i deras listor, på grund av deras deltagan­de i regionala eller globala avtal mellan ut­vecklingsländer, varvid hänsyn bör tas till de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall och varvid bestämmelserna i moment l(d) ovan vederbörligen bör beaktas. Varje begä­ran till kommittén från ett utvecklingsland som är part i denna överenskommelse röran­de ändring i en lista skall åtföljas av handling­ar som är relevanta för denna begäran eller av sådana uppgifter som kan vara nödvändiga vid bedömning av frågan.

6.   Moment 4 och 5 ovan skall äga analog
tillämpning på utvecklingsländer som anslu­
ter sig till denna överenskommelse efter dess
ikraftträdande.

7.   Sådana överenskomna undanlag som
nämnts i moment 4, 5 och 6 ovan skall ses
över i enlighet med bestämmelsema i mo­
ment 13 i denna artikel.

 

Technical assistance for developing country Parties

8.   Developed country Parties shall, upon request, provide all technical assistance which they may deem appropriate to devel­oping country Parties in resolving their prob­lems in the field of governmenl procurement.

9.   This assistance which shall be provided on Ihe basis of non-discriminalion among Ihe developing country Parties shall reläte, inter ullu. lo:

-   the solution of particular technical prob­
lems relating to the award of a specific con­
lract;

—       any other problem which the Party mak­
ing the request and another Party agree to
deal with in the context of this assistance.

Tekniskt bistånd till utvecklingsländer som är parter i denna överenskommelse

8.   Utvecklade länder som är parter i över­
enskommelsen skall på begäran ge allt tek­
niskt bistånd som de bedömer rimligt till ut­
vecklingsländer som är parter i överenskom­
melsen för att lösa deras problem i fråga om
statlig upphandling.

9.   Detta bistånd, som skall grundas på
icke-diskriminering mellan utvecklingsländer
som är parter i denna överenskommelse,
skall bland annat avse:

-     lösning av särskilda tekniska problem i samband med att anbud i upphandlings­ärende antas;

-     problem av varje annat slag som den biståndssökande parten och annan part enas om att ta upp inom ramen för sådant bistånd.

 

Informalion centres

10. The developed country Parties shall establish, individually or joinlly, information centres to respond to reasonable requests from developing country Parties for informa­tion relating to, inter uUu, laws, regulations, procedures and praclices regarding govem­ment procurement, notices about proposed purchases which have been published, ad-dresses of the entities covered by this Agree-

Informationscentraler

10. Utvecklade länder som är parter i den­na överenskommelse skall, enskilt eller till­sammans, upprätta informationscentraler för att tillgodose skäliga krav från de utveck­lingsländers sida som är parter i överenskom­melsen på information beträffande bland an­nat lagar, föreskrifter, förfaranden och till­lämpning rörande statlig upphandling, publi­cerade tillkännagivanden av planerade upp-

 

Prop. 1979/80:24    Del B

43

 

ment, and Ihe nature and volume of products purchased or to be purchased, including available information about fulure tenders. The Commitiee may also sel up an informa­tion cenlre.

handlingar, adresser till de myndigheler som täcks av denna överenskommelse samt be­skaffenhet och mängd av varor som har upp­handlats eller kommer alt upphandlas, inklu­sive tillgänglig informalion om framlida an­bud. Kommittén kan också upprätta en infor­mationscentral.

 

Special treatment for least-developed coun­tries

11. Having regard to paragraph 6 of the Tokyo Declaration, special treatment shall be granted to ihe least-developed country Parties and to Ihe suppliers in those countries with respect lo producls originating in those countries, in the context of any general or specific measures in favour of the developing country Parties. The Parties may also granl Ihe benefits of this Agreement to suppliers in the least-developed countries which are nol Parties, with respect to products originating in those countries.

|2. Developed country Parties shall, upon request, provide assistance which they may deem appropriate to potential tenderers in the least-developed countries in submitting their tenders and selecting the products which are likely to be of interest to entities of developed countries as well as to suppliers in the least-developed countries and likewise assist them to comply with technical regula­tions and standards relating to products which are the subject of the proposed pur­chase.

Review

13. The Committee shall review annually the operation and effecti veness of this Artide and after each three years of ils operation on the basis of reports lo be submitted by the Parties shall carry out a major review in order to evaluate its effects. As part of the three-yearly reviews and with a view to achieving Ihe maximum implementation of the provi­sions of this Agreement, including in particu­lar Artide II, and having regard to the devel­opment, financial and trade situation of the developing countries concerned, the Com­mittee shall examine whether exdusions pro­vided for in accordance with the provisions of paragraphs 4 to 6 of this Artide shall be modified or exlended.

Särskild behandling av de minst utvecklade länderna

11.       Enligl moment 6 i Tokyodeklaralionen skall särskild behandling ges de minst utveck­lade länder som är parter i denna överens­kommelse och leverantörerna i dessa länder i fråga om varor med ursprung i dessa länder i samband med generella eller specifika ålgär­der till förmån för de utvecklingsländer som är parter i denna överenskommelse. Parterna kan också bevilja leverantörer i de minsl ui­vecklade länder som inle är parter i denna överenskommelse förmånerna enligl denna överenskommelse i fråga om varor med ur­sprung i dessa länder.

12.       Utvecklade länder som är parter i den­na överenskommelse skall på begäran ge bi­slånd, som de bedömer rimligt, till potentiella anbudsgivare i de minsl utvecklade länderna i samband med anbudsgivning och val av varor som bedöms vara av intresse för myndigheter i utvecklade länder och för leverantörer i de minst utvecklade länderna och likaledes bistå dem med att uppfylla tekniska föreskrifier och standarder som gäller de varor som är aktuella för den föreslagna upphandlingen.

Översyn

13.  Kommittén skall årligen se över denna
artikels tillämpning och effektivitet och efter
vart tredje år den tillämpats genomföra en
större översyn för att utvärdera dess verk­
ningar på grundval av rapporter som skall
lämnas av parterna. Som del av översynen
vart tredje år skall kommittén undersöka om
de undantag som föreskrivs i moment 4 till 6 i
denna artikel skall ändras eller förlängas, i
avsikt att nå siörsta möjliga tillämpning av
bestämmelserna i denna överenskommelse,
särskilt vad avser artikel II, och med hänsyn
till de berörda utvecklingsländernas handels-
och utvecklingsmässiga samt finansiella läge.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

44

 

14. In Ihe course of further rounds of nego­tiations in accordance with the provisions of Artide IX, paragraph 6, the developing coun­try Parties shall give consideration to the pos­sibility of enlarging their lists of entities hav­ing regard to their economic, financial and trade situation.

14. Under loppet av ytterligare förhand­lingsomgångar i enlighet med bestämmelser­na i artikel IX, moment 6, skall de ulveck­lingsländer som är parter i denna överens­kommelse beakta möjligheten att utvidga sina listor över myndigheter med hänsyn till sin ekonomiska, finansiella och handelsmässiga situation.

 

ARTICLE IV

Technicul Specifications

1.  Technical specifications laying down the
characteristics of the products to be pur­
chased such as qualily, performance, safety
and dimensions, testing and tesl methods,
symbols, terminology, packaging, marking
and labelling, and conformity certification re­
quirements prescribed by procurement enti­
ties, shall not be prepared, adopted or ap­
plied with a view to creating obstacles to
international trade nor have the effect of cre­
ating unnecessary obstacles to inlernalional
trade.

2.   Any technical specificalion prescribed
by procurement entities shall, where appro­
priate:

(a)  be in terms of performance rather than design; and

(b)  be based on intemational standards, na­tional technical regulations, or recognized national standards.

3.  There shall be no requirement or refer­
ence to a particular trade mark or name, pat­
ent, design or type, specific origin or produc-
er unless there is no sufficiently precise or
inlelligible way of describing the procure­
ment requirements and provided that words
such as "or equivalent" are induded in the
lenders.

ARTIKEL IV

Tekniska specifikationer

1.     Tekniska specifikationer vilka fastställer egenskaper hos varor som skall köpas, exem­pelvis krav avseende kvalitet, prestanda, sä­kerhel, dimensioner, provning och prov­ningsmetoder, symboler, terminologi, för­packning, märkning och etikettering samt överensstämmelse-certifiering som föreskri­vits av upphandlingsmyndigheten får ej utar­betas, antas eller tillämpas i syfte att uppresa hinder för internationell handel eller resultera i onödiga hinder för intemationell handel.

2.  Varje teknisk specifikation som föreskri­vits av upphandlande myndighel skall, då så är lämpligt;

 

(a)   uttryckas i prestanda hellre än utform­ning; och

(b)   baseras på intemationella standarder, nationella tekniska föreskrifter eller erkända nationella standarder.

3.  Finns del inle elt tillräckligt exakt och
klart sätt att beskriva upphandlingskraven får
krav ställas på eller hänvisning göras till sär­
skilt varumärke eller namn, patent, utform­
ning eller typ, särskilt urspmng eller särskild
producent under förutsättning att orden "el­
ler likvärdig" införs i anbudsunderiaget.

 

ARTICLE V

Tendering Procedures

I. The Parties shall ensure that the tender­ing procedures of their entities are consistent with the provisions below. Open tendering procedures, for the purposes of this Agree­ment, are those procedures under which all interested suppliers may submil a lender. Se-lective tendering procedures, for the pur­poses of Ihis Agreement, are those proce-

ARTIKEL V

Anbudsförfaranden

I. Partema skall tillse att de anbudsförfa­randen som tillämpas av deras myndigheter överensstämmer med nedanstående bestäm­melser. I denna överenskommelse förstås med öppen anbudsinfordran sådant förfaran­de vid vilket alla intresserade leverantörer får inlämna anbud. Med selektiv anbudsinford­ran förstås i denna överenskommelse förfa-

 

Prop. 1979/80:24   Del B

45

 

dures under which, consistent with para­graph 7 and other relevanl provisions of this Artide, those suppliers invited to do so by the entity may submit a tender. Single tender­ing procedures, for the purposes of this Agreement, are those procedures where the entity coniacts suppliers individually, only under the conditions specified in paragraph 15 below.

rande vid vilket, i enlighet med moment 7 och andra relevanta bestämmelser i denna artikel, leverantör som av myndighet inbjudits härtill får inlämna anbud. Med anbudsfordran från endast en anbudsgivare förstås i denna över­enskommelse förfarande då myndighet tar kontakt med enskild leverantör uteslutande på villkor som anges i momenl 15 nedan.

 

Qualification of suppliers

2. Entities, in the process of qualifying sup­pliers, shall not discriminate among foreign suppliers or between domestic and foreign suppliers. Qualification procedures shall be consistent with the following:

(a)  any conditions for participation in ten­
dering procedures shall be published in ade­
quate time to enable interested suppliers to
initiate and, to the extent that it is compatible
with efficient operation of the procurement
process, complete the qualification proce­
dures;

(b)   any conditions for participation re­
quired from suppliers,including financial
guarantees, technical qualifications and in­
formation necessary for establishing the fi­
nancial, commercial and technical capacity
of suppliers, as well as the verification of
qualifications, shall be no less favourable to
foreign suppliers than to domestic suppliers
and shall not discriminate among foreign sup­
pliers;

(c)  the process of, and the time required
for, qualifying suppliers shall not be used in
order to keep foreign suppliers off a suppli­
ers' list or from being considered for a par­
ticular proposed purchase. Entities shall rec­
ognize as qualified suppliers such domestic
or foreign suppliers who meet the conditions
for participation in a particular proposed pur­
chase. Suppliers requesting to participate in a
particular proposed purchase who may not
yet be qualified shall also be considered, pro­
vided there is sufficient time to complete the
qualification procedure;

(d)  entities mainlaining permanent lists of
qualified suppliers shall ensure that all quali­
fied suppliers so requesting are induded in
the lists within a reasonably short time;

Kvalificering av leverantörer

2. Vid kvalificering av leverantörer skall myndigheter inte diskriminera mellan ut­ländska leverantörer eller mellan inhemska och ulländska leverantörer. Kvalificerings-förfarande skall överensstämma med föl­jande:

(a)   varje villkor för deltagande i anbudsför­farande skall publiceras i tillräckligt god tid för att intresserade leverantörer skall ha möj­lighet att inleda och, i den mån det är fören­ligt med ett effektivt sätt att genomföra upp­handlingsprocessen, fullborda kvalifice-ringsförfarandena;

(b)  varje villkor för deltagande som krävs av leverantör, inklusive ekonomiska garanti­er, tekniska kvalifikationer och uppgifler er­forderliga för bedömning av en leverantörs finansiella, kommersiella och tekniska kapa­citet, liksom kontroll av kvalifikationerna, skall inte vara mindre förmånligt för utländs­ka än för inhemska leverantörer och skall inte diskriminera mellan utländska leverantörer;

(c)   kvalificeringsförfarande och den härför erforderliga tiden skall inte användas i syfte all hindra ulländsk leverantör från all upptas på leverantörsförteckning eller från att kom­ma i fråga vid en viss planerad upphandling. Myndighet skall som kvalificerad leverantör erkänna sådan inhemsk eller utländsk leve­rantör som uppfyller villkoren för deltagande i en viss planerad upphandling. Leverantörer som begär att få delta i viss planerad upp­handling men som ännu inte är kvalificerade skall också komma ifråga, fömtsatt att till­räcklig tid finns för att slutföra kvalificerings-förfarandet;

(d)  myndigheter som för permanenta för­
teckningar över kvalificerade leverantörer
skall tillse att alla kvalificerade leverantörer
som så begär upptas på förteckningarna inom
rimlig tid;

 

Prop. 1979/80:24    Del B

46

 

(e) any supplier having requested lo be­come a qualified supplier shall be advised by the entities concerned of the decision in this regard. Qualified suppliers induded on per­manent lists by entities shall also be notified of the termination of any such lists or of their removal from them;

(O nolhing in sub-paragraphs (a) lo (e) above shall predude the exdusion of any supplier on grounds such as bankruptcy or false dedarations, provided that such an ac­tion is consistent with the national treatment and non-discrimination provisions of this Agreement.

(e) varje leverantör som begärt atl bli anta­gen som kvalificerad leverantör skall under­rättas av berörd myndighet om beslul härom. Kvalificerade leverantörer som upptagils på myndighelens permanenta förteckningar skall också underrättas vid avskaffande av varje sådan förteckning eller om de avförts från sådana förteckningar;

(O ingenting i punklerna (a)-(e) ovan skall ulgöra hinder för alt leverantör utesluts på sådana grunder som konkurs eller falskt inty­gande, om sådan åtgärd är förenlig med be­stämmelsema om nationell behandling och icke-diskriminering i denna överenskom­melse.

 

Notice  of proposed   purchase  and   lender documeniaiion

3.   Entities shall publish a notice of each proposed purchase in the appropriate pubH-cation listed in Annex II. Such notice shall constitute an invitation to participate in ei­ther open or selective tendering procedures.

4.   Each notice of proposed purchase shall contain the following information:

 

(a)   the nature and quantity of the products to be supplied, or envisaged to be purchased in the case of contracts of a recurring nature;

(b)  whether the procedure is open or selec­tive;

(c)   any delivery date;

(d) the address and final date for submitting
an application to be invited to tender or for
qualifying for the suppliers' lists, or for re­
ceiving tenders, as well as the language or
languages in which they must be submitted;

(e)  the address of the entity awarding the
conlract and providing any information nec­
essary for obtaining specifications and other
documents;

(O any economic and technical require­ments, financial guarantees and information required from suppliers;

(g) the amount and terms of payment of any sum payable for the tender documenia­iion.

The entity shall publish in one of the offi­cial languages of the GATT a summary of the notice of proposed purchase containing at least the following:

Tillkännagivande  av  planerad   upphandling samt anbudsunderlag

3.   Myndighet skall publicera tillkännagi­vande av planerad upphandling i lämplig pub­likation upptagen i bilaga II. Sådant tillkänna­givande skall ligga till grund för inbjudan atl delta i öppen eller selektiv anbudsinfordran.

4.   Varje tillkännagivande av planerad upp­handling skall innehålla följande uppgifter:

 

(a)   beskaffenhet och kvantitet av de varor som skall levereras eller när det gäller åter­kommande upphandlingar av de varor som beräknas bli upphandlade;

(b)   om anbudsinfordran är öppen eller se­lektiv;

(c)   eventuellt leveransdatum;

(d)   adress och sista dag för att inlämna
ansökan att bli inbjuden till anbudsgivning,
för all bli kvalificerad all upptas på leveran­
törsförteckningarna eller för atl motta anbud
samt uppgift om på vilket eller vilka språk
anbud skall avfattas;

(e) adress till den myndighet som svarar för
upphandlingen och som tillhandahåller alla
uppgifter som är nödvändiga för atl erhålla
specifikationer och andra handlingar;

(f)  eventuella ekonomiska och lekniska
krav, ekonomiska garantier och uppgifter
som leverantörerna skall lämna;

(g) belopp och betalningsvillkor för evenlu­
ell avgifl att erläggas för anbudsunderiaget.

Myndigheten skall på något av GATT:s officiella språk publicera en sammanfattning av tillkännagivandet av planerad upphand­ling, vilken skall innehålla åtminstone föl­jande:

 

Prop. 1979/80:24    Del B

47

 

(i) subject matter of the conlract;

(ii) time-limits set for the submission of tenders or an application to be invited to tender; and

(iii) addresses from which documents re­lating to the contracts may be requested.

5.         To ensure optimum effeclive interna­tional competition under seleclive tendering procedures, entities shall, for each proposed purchase, invite tenders from the maximum number of domestic and foreign suppliers, consistent with the efficient operation of the procurement system. They shall selecl the suppliers to participate in Ihe procedure in a fair and non-discriminalory manner.

6.    (a) In the case of selective tendering procedures, entities mainlaining permanenl lists of qualified suppliers shall publish an-nualy in one of the publications listed in An­nex III, a notice of the following:

(i) the enumeration of the lists main­tained, including their headings, in relation to the products orcategories of products lo be purchased through the lists;

(ii) the conditions to be filled by potential suppliers in view of their inscription on those lists and the methods according to which each of those conditions be verified by the entity concemed;

(iii) the period of validily of the lists, and the formalities for their renewal.

(b) Entities mainlaining permanent lists of qualified suppliers may selecl suppliers lo be invited lo tender from among those listed. Any selection shall allow for equita­ble opportunities for suppliers on the lists.

(c) If, after publication of the notice un­der paragraph 3 above, a supplier not yet qualified requests to participate in a par­ticular tender,  the entity shall promptly start the procedure of qualification. 7. Suppliers requesting to participate in a particular proposed purchase shall be permit-ted to submit a tender and be considered provided, in the case of those not yet quali­fied, there is sufficient time to complete the qualification   procedure   under   paragraphs 2-6 of this Artide. The number of additional suppliers permitted  to participate shall be

(i) vad upphandlingen avser; (ii) lidsgränser för lämnande av anbud eller en ansökan atl bli inbjuden att lämna anbud;och

(iii) adresser från vilka handlingar röran­de upphandlingen kan begäras. 5. För au säkerställa effektivast möjliga internalionella konkurrens vid selektiv an­budsinfordran skall myndigheter för varje planerad upphandling infordra anbud från del största antal inhemska och utländska leve­rantörer som är förenligt med en effektiv till­lämpning av upphandlingssystemel. De skall välja leverantörer för dellagande i förfarandet pä etl rättvist och icke-diskriminerande sätt. 6(a) Vad gäller selektiv anbudsinfordran skall myndighet som för permanenta förteck­ningar över kvalificerade leverantörer årligen publicera etl tillkännagivande med följande innehåll i en av de publikationer som uppta­gits i bilaga III:

(i) en uppräkning av de förteckningar som förs, inklusive deras rubriker, i rela­tion till varor eller varuslag som skall inkö­pas med ledning av förteckningama;

(ii) de villkor som skall uppfyllas av po­tentiella leverantörer för att de skall upptas på dessa förteckningar och de metoder som den berörda myndigheten kommer att an­vända för kontroll av vart och ett av dessa villkor;

(iii) förteckningarnas giltighetstid och formaiitelerna när de förnyas.

(b)   Myndigheter som för permanenta för­teckningar över kvalificerade leverantörer får utse leverantörer från vilka anbud skall in­fordras bland dem som upptagits pä dessa förteckningar. Varje urval skall medge rättvi­sa möjligheter för leverantörer som upptagils på förteckningarna.

(c)   Om en ännu inte kvalificerad leveran­tör, efler publicering av tillkännagivande en­ligt moment 3 ovan, begär att få delta i viss anbudsgivning, skall myndighelen skyndsaml inleda kvalificeringsförfarande.

7. Leverantörer som begär att få delta i anbudsgivningen för viss planerad upphand­ling skall tillåtas inlämna anbud och komma i fråga, förutsatt att vad gäller ännu inte kvali­ficerade leverantörer erforderlig tid finns att genomföra kvalificeringsförfarandet enligl moment 2-6 i denna artikel. Antalet tillkom­mande leverantörer som tillåts delta skall en-

 

Prop. 1979/80:24   Del B

48

 

limited only by the efficient operation of the procurement syslem.

8.        If after publication of a notice of a pro­posed purchase but before the time set for opening or receipt of tenders as specified in the notices or the lender documeniaiion, it becomes necessary to amend or re-issue the notice, the amendment or the re-issued no­tice shall be given the same circulation as the original documents upon which the amend­ment is based. Any significani informalion given lo one supplier with respect lo a par­ticular proposed purchase shall be given si-mulianeously to all other suppliers concemed inadequale time to permil the suppliers to consider such information and to respond to il.

9.   (a) Any prescribed lime-limit shall be adequaie lo allow foreign as well as domestic suppliers to prepare and submit tenders be­fore Ihe closing of the tendering procedures. In determining any such lime-limit, entities shall, consistent with their own reasonable needs. take into account such factors as the complexity of the proposed purchase, the ex­tent of sub-contracting anticipated, and the normal lime for transmitting tenders by mail from foreign as well as domestic points.

(b) Consistent with the entity"s own rea­sonable needs, any delivery date shall take into account the normal time required for the transport of goods from the different points of supply.

10.  (a) In open procedures, the period for
the receipt of tenders shall in no case be less
than thirty days from the dale of publication
referred to in paragraph 3 of this Artide.

(b)    In selective procedures not involving the use of a permanent list of qualified suppli­ers, the period for submitting an application to be invited to tender shall in no case be less than thirty days from the date of publication referred to in paragraph 3; the period for re­ceipt of tenders shall in no case be less than thirty days from the date of issuance of the invitation to tender.

(c)    In seleclive procedures involving the use of a permanent list of qualified suppliers, the period for receipt of tenders shall in no case be less than thirty days from the date of the initial issuance of invitations to tender.If

dast begränsas av kravet på upphandlingssys-lemets funktionsduglighet.

8. Om det efler publicering av tillkännagi­vande av planerad upphandling men före tid­punkten för öppnande eller mollagande av anbud enligl tillkännagivandet eller anbuds­underlaget skulle bli nödvändigt atl ändra el­ler på nytt publicera tillkännagivandet, skcdl ändringen eller det nya tillkännagivandet ges samma spridning som de urspmngliga hand­lingarna på vilka ändringen gmndats. Varje uppgift av betydelse som lämnas en leveran­tör med avseende på viss planerad upphand­ling skall samtidigt lämnas till alla övriga be­rörda leverantörer i tillräckligt god tid för att ge dessa leverantörer möjlighet att beakta så­dan uppgift och vidta erforderliga åtgärder.

9(a) Varje föreskriven tidsgräns skall ge såväl utländska som inhemska leverantörer möjlighet att upprätta och inlämna anbud före utgången av anbudstiden. Vid fastställandet av varje sådan tidsgräns skall myndighet, så långt delta är förenligt med dess egna rimliga behov, beakta sådana faktorer som den pla­nerade upphandlingens komplexitet, beräk­nad omfattning av underleveranser samt nor­mal tid för postbefordran av anbud från ut­ländska och inhemska orter.

(b) Då så är förenligt med myndighets egna rimliga behov skall vid fastställande av leve­ransdatum hänsyn tas till normal tid för trans­port av varorna från de olika leveransor­terna.

10(a) Vid öppen anbudsinfordran skall ti­den för mottagande av anbud inle i något fall undersliga trettio dagar från del datum då tillkännagivande publicerats enligt moment 3 i denna artikel.

(b)    Vid selektiv anbudsinfordran, då per­manent förteckning över kvalificerade leve­rantörer inte kommer till användning, skall tiden för inlämnande av ansökan att bli inbju­den till anbudsgivning inte i något fall under­stiga trettio dagar från det datum då tillkänna­givande publicerats enligt momenl 3. Tiden för mottagande av anbud skall inte i något fall understiga trettio dagar från det datum inbju­dan till anbudsgivning utfärdats.

(c)    Vid selektiv anbudsinfordran, då per­manenta förteckningar över kvalificerade le­verantörer används, skall tiden för mottagan­de av anbud inte i något fall understiga trettio dagar från det datum inbjudan till anbuds-

 

Prop. 1979/80:24   Del B

49

 

the date of initial issuance of invitations to tender does not coincide with the date of the publication referred to in paragraph 3, there shall in no case be less than thirty days be­tween those two dates.

(d) The periods referred to in (a), (b) and (c) above may be reduced either where a slale of urgency duly substantiated by the entity renders impracticable the periods in question or in the case of the second or sub­sequent publications dealing with contracts of a recurring nature within the meaning of paragraph 4 of this Artide.

11.        If, in tendering procedures, an entity allows tenders to be submitted in several lan­guages, one of those languages shall be one of the official languages of the GATT.

12.        Tender documeniaiion provided to suppliers shall contain all information neces­sary to permit them to submit responsive tenders, including the following:

(a)   the address of the entity to which
tenders should be sent;

(b)  the address where requests for supple-mentary information should be sent;

(c)   the language or languages in which tenders and tendering documents must be submitted;

(d) the closing date and time for receipt of
tenders and the length of time during which
any tender should be open for acceptance;

(e)  the persons authorized to be present at
the opening of tenders and the date, time and
place of this opening;

(O any economic and technical require­ment, financial guarantees and information or documents required from suppliers;

(g) a complete descriplion of the products required or of any requirements including technical specifications, conformity certifica­tion to be fulfilled by the products, necessary plans, drawing and instmctional materials;

(h) the criteria for awarding the conlract, including any factors other than price that are to be considered in Ihe evaluation of lenders and the cost elements to be induded in evalu-ating tender prices, such as transport, insur­ance and inspeciion cosls, and in the case of foreign products, customs duties and other import charges, taxes and currency of pay­ment; 4   Riksdagen 1979180. I Saml. Nr 24. Del B

givning ursprungligen utfärdals. Om det da­tum då inbjudan ursprungligen utfärdats inte sammanfaller med det datum tillkännagivan­det publicerats enligt moment 3, skall inte i något fall mindre än trettio dagar förflyta mel­lan de båda lidpunkiema.

(d) De tider som angivits i (a), (b) och (c) ovan kan minskas, antingen då nödfallssitua­tion som vederbörligen belagts av myndighe­len omöjliggör tiderna i fråga, eller då det är fråga om ett andra eller därpå följande publi­cerat tillkännagivande, som avser återkom­mande upphandlingar enligt moment 4 i den­na artikel.

11.      Om myndighet i samband med anbuds­infordran medger anbudsgivning på flera språk, skall etl av dessa vara officiellt GATT-språk.

12.      Anbudsunderlag som lillhandahålls le­verantörer skall innehålla alla uppgifter som behövs för atl göra del möjligt för dem att lämna in anbud, inklusive följande:

 

(a)   adress till den myndighet lill vilken an­bud skall sändas;

(b)  adress till vilken begäran om ytterligare uppgifter skall sändas;

(c)   uppgift om språk pä vilket anbud och anbudshandlingar skall avfattas;

(d) sista dag och klockslag för mottagande
av anbud samt den tidsperiod under vilken
anbud skall gälla;

(e)  uppgifter om vilka personer som äger
rätt atl närvara vid öppnandet av anbud samt
datum, tid och plats för öppnande;

(f)  evenluella ekonomiska och tekniska
krav, ekonomiska garantier och uppgifter el­
ler handlingar att tillhandahållas av leveran­
tören;

(g)  en fullständig beskrivning av de varor
som efterfrågas eller av förekommande krav
inkluderande tekniska specifikationer, över­
ensstämmelse-certifiering som skall uppfyllas
av produktema, erforderiiga skisser, ritning­
ar och instmklionsmalerial;

(h) kriterierna för antagande av anbud, in­klusive andra faktorer än pris, som kommer att beaklas vid ulvärderingen av anbuden, de kostnader som medräknas vid utvärderingen av anbudspriser, såsom transport-, försäk­rings- och avsyningskostnader saml, när det gäller utländska produkter, uppgifter om tul­lar och andra importavgifter, skatter och be­talningsvaluta;

 

Prop. 1979/80:24    Del B

50

 

(i) Ihe terms of payment;

(j) any olher terms or conditions.

13. (a) In open procedures, entities shall forward ihe lender documeniaiion at the re­quesi of any supplier participating in the pro­cedure, and shall reply promptly to any rea­sonable request for explanalions relating thereto.

(b)  ln seleclive procedures, entities shall
forward the tender documeniaiion at the re­
quest of any supplier requesting to partici­
pate and shall reply promptly to any reason­
able request for explanalions relating there­
to.

(c)  Entities shall reply promptly to any rea­
sonable request for relevant informalion sub­
mitted by a supplier participating in the ten­
dering procedure, on condition that such in­
formation does not give that supplier an ad­
vantage över its competitors in Ihe procedure
for the award of Ihe conlract.

(i) betalningsvillkor;

(j) övriga villkor och betingelser.

13(a) Vid öppen anbudsinfordran skall myndighet på begäran sända anbudsunderla­get till varje leverantör som deltar i förfaran­det samt ofördröjligen besvara varje skälig begäran om förtydligande i samband därmed.

(b)     Vid selektiv anbudsinfordran skall myndighel på begäran sända anbudsunderla­get till varje leverantör som begär att få della och skyndsamt besvara varje skälig begäran om förtydligande i samband därmed.

(c)     Myndighet skall skyndsamt besvara varje skälig begäran om relevanta uppgifter från leverantör som deltar i anbudsförfaran­det, förutsatt att sådana uppgifter inte ger denna leverantör en fördel framför konkur­renterna när det gäller antagande av anbud.

 

Submission, receipt and opening of tenders and awarding of contracts

14. The submission, receipl and opening of tenders and awarding of contracts shall be consistent with the following:

(a)   tenders shall normally be submitted in wriiing directly or by mail. If lenders by te­lex, telegram or tdecopy are permitted, the tender made thereby must include all the in­formation necessary for the evaluation of the lender, in particular the definitive price pro­posed by the tenderer and a statement that the tenderer agrees to all the terms, condi­tions and provisions of the invitation to tender. The lender must be confirmed promptly by letter or by the despatch of a signed copy of the telex, telegram or tde­copy. Tenders presented by telephone shall nol be permitted. The content of the telex, telegram or tdecopy shall prevail where there is a difference of conflict between that content and any documeniaiion received after Ihe lime-limit; requests to participate in selective tendering procedures may be sub­milted by telex, telegram or tdecopy;

(b)   the opportunities that may be given to tenderers to correct unintentional errors be­tween the opening of tenders and the award­ing of the conlract shall not be permitted to give rise to any discriminatory practice;

Inlämnande, mottagande, öppnande och an­tagande av anbud.

14. Inlämnande, mottagande, öppnande och antagande av anbud skall ske enligt föl­jande:

(a)   anbud skall normalt inlämnas skriftli­gen, antingen direkt eller per post. Medges anbudsgivning per telex, telegram eller tde­copy skall sådant anbud innehålla alla erfor­derliga uppgifter för utvärdering av anbudet, särskilt del slutgiltiga pris som erbjudits av anbudsgivaren samt en förklaring att anbuds­givaren godtar alla anbudsbetingelsema, vill­koren och beslämmelserna i anbudsinford­ran. Anbudet skall omgående bekräftas ge­nom brev eller undertecknad kopia av ifråga­varande telex, telegram eller tdecopy. An­budsgivning per telefon skall inte medges. Innehållet i telex, telegram eller telecopy skall gälla i händelse av avvikelse eller mot­sägelse mellan detta innehåll och innehållet i handlingar som mottagits efter anbudstidens utgång. Ansökan om att få delta i selektiv anbudsinfordran får avges per telex, telegram eller telecopy;

(b)   möjligheter som, under tiden från anbu­dens öppnande till antagandet av anbud, kan ges anbudsgivare att rätta till oavsiktliga fel skall inte tillåtas ge upphov till diskrimine­ring;

 

Prop. 1979/80:24   Del B

51

 

(c)  a supplier shall nol be penalized if a
lender is received in the office designated in
the lender documeniaiion after the time
specified because of delay due solely to mis-
handling on the part of the entity. Tenders
may also be considered in other exeptional
circumstances if the procedures of the entity
concerned so provide;

(d) all tenders solicited under open and se­
lective procedures by entilies shall be re­
ceived and opened under procedures and
conditions guaranleeing the regularity of the
openings as well as the availability of infor­
mation from the openings. The receipt and
opening of tenders shall also be consistent
with the national treatment and non-discrimi­
nation provisions of this Agreement. To this
effect, and in connexion with open proce­
dures, entities shall establish provisions for
Ihe opening of tenders in the presence of
either tenderers or their representatives, or
an appropriate and impanial wilness not con­
nected with the procurement process. A re­
port on the opening of tenders shall be drawn
up in writing. This report shall remain with
the entities concemed at the disposal of the
governmenl authorities responsible for the
entity in order that it may be used if required
under the procedures of Artides VI and VII
of Ihis Agreement;

(e) to be considered for award, a tender must, at the time of opening, conform to the essential requirements of the notices or tender documeniaiion and be from suppliers which comply with the conditions for partici­pation. If an entity has received a tender ab-normally lower than other tenders submitted, it may enquire with the tenderer to ensure that it can comply with the conditions of par­ticipation and be capable of fulfilling the terms of the conlract;

(O unless in the public interest an entity decided not to issue the conlract, the entity shall make the award to the tenderer who has been determined to be fully capable of under­taking the conlract and whose tender, wheth­er for domestic or foreign products, is either the lowest tender or the tender which in terms of the specific evaluation criteria set forth in the notices or tender documeniaiion is determined to be the most advantageous;

(c)  leverantör skall inte bli skadelidande
om anbud inkommer till det kontor som
anges i anbudsunderlaget efter utsatt tid på
grund av försening som uleslutande beror pä
felhantering inom myndighelen. Anbud kan
också komma i fråga vid andra exceptionella
omständigheter, om den berörda myndighe­
tens procedurer så medger;

(d)  alla anbud som infordrats av myndighe­
ten genom öppen eller selektiv anbudsinford­
ran skall mottas och öppnas under iakttagan­
de av förfaranden och förhållanden som dels
garanterar att öppnandet sker enligl gällande
regler, dels säkersiäller att informalion röran­
de öppnandet blir tillgänglig. Mottagande och
öppnande av anbud skall också ske i enlighel
med bestämmelsema i denna överenskom­
melse om nationell behandling och icke-dis­
kriminering. Vid öppen anbudsinfordran
skall myndighelerna i detta syfte faslslälla
bestämmelser för öppnande av anbud i närva­
ro av antingen anbudsgivare eller dessas re­
presentanter, eller lämpligl och opartiskt vitt­
ne, som inte har samröre med upphandling­
en. Skriftligt protokoll över öppnandet av an­
bud skall upprättas. Detta protokoll skall för­
varas hos de berörda myndighelerna samt
vara lillgängligl för de statsmyndigheter un­
der vilka myndigheten lyder, så att det vid
behov kan användas i samband med förfaran­
den enligt artikel VI och artikel VII i denna
överenskommelse;

(e)  för atl ifrågakomma för antagande skall
anbud vid tidpunkten för öppnandet uppfylla
de huvudsakliga kraven i tillkännagivandet
eller anbudsunderlaget samt vara inlämnat av
leverantör som uppfyller villkoren för della­
gande. Mottar myndighet ett i förhållande till
övriga anbud onormalt lågt anbud, kan myn­
digheten begära närmare upplysningar av an­
budsgivaren för att säkerställa att denne kan
uppfylla villkoren för dellagande och förmår
fullgöra kontraktsvillkoren;

(f) om inte myndighet beslutar att upphand­
lingen i del allmännas intresse inte bör kom­
ma till stånd, skall anbudet från den anbuds­
givare antas som bedöms vara fullt i stånd att
genomföra sitt åtagande och vars anbud, vare
sig det gäller inhemska eller utländska varor,
antingen är lägst eller bedöms som fördelakti­
gast enligt de särskilda utvärderingskriterier
som angetts i tillkännagivandet eller anbuds­
underlaget;

 

Prop. 1979/80:24    Del B

52

 

(g) if it appears from evaluation that no one tender is obviously the most advantageous in terms of the specific evaluation criteria set forth in the notices or tender documeniaiion, the entity shall, in any subsequent negotia­tions, give equal consideration and treatment lo all tenders within the competitive range;

(h) entities should normally refrain from awarding contracts on the conditions that the supplier provide offset procurement opportu­nities or similar conditions. In the limited number of cases where such requisites are part of a conlract. Parties concemed shall limit the offset lo a reasonable proportion within the contracl value and shall not favour suppliers from one Party över suppliers from any other Party. Licensing of technology should not normally be used as a condition of award bul inslances where it is required should be as infrequent as possible and sup­pliers from one Party shall not be favoured över suppliers from any other Party.

(g) visar det sig vid utvärderingen att inte något anbud otvetydigt är fördelaktigast en­ligt de särskilda utvärderingskriterier som an­getts i tillkännagivandet eller anbudsunderla­get, skall myndigheten vid eventuella efter­följande förhandlingar beakta och behandla samtliga konkurrenskraftiga anbud lika;

(h) myndighel bör normalt avhålla sig från att anta anbud på villkor alt leverantören er­bjuder möjlighet till kompensationsupphand­ling eller liknande. I de få fall där sådana krav ingår som del av en upphandling, skall berör­da parter begränsa sådan kompensationsupp­handling till att omfatta skälig andel av upp­handlingens värde och inte gynna en parts leverantörer framför andra parters leverantö­rer. Licenser i fråga om teknologi bör nor­mall inle användas såsom villkor för antagan­de av anbud, utan bör begränsas till så få fall som möjligt, varvid en parts leverantörer inte skall gynnas framför övriga parters leveran­törer.

 

Use of single tendering

15. The provisions of paragraphs 1-14 above goveming open and selective tender­ing procedures need not apply in the follow­ing conditions, provided thal single tendering is not used with a view to avoiding maximum possible competition or in a manner which would constitute a means of discrimination among foreign suppliers or protection to do­mestic producers:

(a) in the absence of tenders in response to
an open or selective tender, or when the
tenders submitted have been either collusive
or do not conform to the essential require­
ments in the tender, or from suppliers who do
not comply with the conditions for participa­
tion provided for in accordance with this
Agreement, on condition, however, that the
requirements of the initial lender are nol sub­
stantially modified in the contracl as award­
ed;

(b)  when. for work of art or for reasons connected with protection of exclusive rights, such as patents or copyrights, the pro­ducts can be supplied only by a particular supplier and no reasonable alternative or sub-stitute exists;

(c)   insofar as is strictly necessary when, for

Användning av anbudsanfordran från endast en anbudsgivare

15. På villkor att anbudsfordran från endast en anbudsgivare inte tillämpas i syfte alt und­vika största möjliga konkurrens eller på sätt som skulle innebära diskriminering mellan ut­ländska leverantörer eller skydd för inhems­ka tillverkare, är bestämmelsema i moment 1 — 14 ovan om öppen och selektiv anbudsin­fordran inte tvingande under följande fömt­sättningar:

(a)   då öppen eller selektiv anbudsinfordran inte lett till anbud eller då inlämnade anbud antingen tillkommit genom anbudskartell el­ler annan överenskommelse eller ej uppfyller de huvudsakliga kraven i anbudsunderlaget eller inlämnats av leverantörer som inte upp­fyller villkoren för deltagande enligt bestäm­melserna i denna överenskommelse, dock förutsatt atl kraven i den ursprungliga an­budsinfordran inte väsentligen ändrats i sam­band med att anbud antagils;

(b)  då varorna utgörs av konstverk, eller då de av orsaker som sammanhänger med skydd av upphovsrätt, såsom patent eller copyright, endast kan tillhandahållas av en viss leveran­tör och skäligt altemativ eller substitut inte finns;

(c)   i den utsträckning så är absolut nödvän-

 

Prop. 1979/80:24   Del B

53

 

reasons of extreme urgency brought about by events unforeseeable by the entity, the pro­ducls could not be obtained in lime by means of open or seleclive tendering procedures;

(d)  for additional deliveries by the original
supplier which are intended either as parts
replacement for existing supplies or installa­
tions, or as the extension of existing supplies
or installations where a change of supplier
would compel the entity to purchase equip­
ment not meeting requirements of inter-
changeability with already existing equip­
ment;

(e)  when an entity purchases prototypes or
a first product which are developed at ils
requesi in the course of, and for, a particular
contracl for research, experiment, study or
original development. When such contracts
have been fulfilled, subsequent purchases of
products shall be subject to paragraphs 1-14
of this Artide.'

16. Entities shall prepare a report in writing on each contracl awarded under the provi­sions of paragraph 15 of this Artide. Each report shall contain the name of the purchas­ing entity, value and kind of goods pur­chased, country of origin, and a statement of the conditions in paragraph 15 of this Artide which prevailed. This report shall remain with the entities concemed at the disposal of the govemment authorities responsible for the entity in order that it may be used if required under the procedures of Artides VI and VII of this Agreement.

digt, då varorna inte skulle kunna erhållas i tid vid tillämpning av öppen eller selektiv anbudsinfordran på grund av extrem tidsbrist till följd av händelser som inte kunnal för­utses av myndigheten;

(d)  då det gäller tilläggsleveranser från den
ursprungliga leverantören, vilka avser anting­
en varor för ersättning av befintliga lager eller
installationer eller varor för ulökning av be­
fintliga lager eller installationer, och då etl
byle av leverantör skulle tvinga myndigheten
att inköpa varor som inte uppfyller kraven på
utbytbarhet med redan befintlig utrustning;

(e)  dä myndighet inköper prototyper eller
en ny vara som utvecklats på dess begäran i
samband med och för bestämd upphandling
avseende forskning, försöksverksamhet, un­
dersökning eller grundläggande utvecklings­
arbete. När sådana upphandlingar fullgjorts
skall efterföljande inköp av varoma ske enligl
moment 1 - 14 i denna artikeP.

16. Myndighet skall utarbeta en skriftlig rapport om varje anbud som antagits enligt bestämmelserna i moment 15 i denna artikel. Varje rapport skall innehålla namn pä upp­handlande myndighet, inköpssumma och va­ruslag, ursprungsland samt en redogörelse för de villkor i moment 15 i denna artikel som tillämpats. Rapporten skall förvaras hos de berörda myndighelema och var tillgänglig för de statliga myndigheter under vilka myndig­heten lyder så atl den vid behov kan använ­das i samband med förfarande enligl artik­larna VI och VII i denna överenskommelse.

 

ARTICLE VI

Information and Review

I. Any law, regulation, judicial decision, administrative mling of general application, and any procedure (including standard con­lract clauses) regarding govemment procure­ment covered by this Agreement, shall be published promptly by the Parties in the ap-

ARTIKELVI

Information och översyn

I. Lagar, föreskrifter, rättsliga beslut, ad­ministrativa utlåtanden med allmän tillämp­lighet samt förfaranden (inkl. standardkon-traktsklausuler) rörande statlig upphandling enligt denna överenskommelse skall skynd­samt publiceras av parterna i lämpliga publi-

 

3 Original development of a first product may in­clude limited production in order lo incorporale the results of field testing and to demonstrale thal the product is suitable for production in quantity to acceptable qualily slandards. It does not exlend lo quantity production to eslablish commercial viabil­ity or to recover research and development costs.

' Ursprunglig utveckling av en ny vara kan omfalta en begränsad tillverkning för att kunna ta hänsyn till resullal av utprovning och för alt demonstrera att varan kan serietill verkas i godlagbar kvalitet. Delta gäller inle serietillverkning i syfte atl påvisa varans kommersiella möjligheler eller för atl täcka utvecklingskostnader.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

54

 

propriate publications listed in Annex IV and in such a manner as to enable other Parties and suppliers to become acquainted with them. The Parties shall be prepared, upon request, to explain to any other Party their governmenl procurement procedures. Enti­ties shall be prepared, upon requesi, to ex­plain to any supplier from a country which is a Party to this Agreement their procurement praclices and procedures.

2.   Entities shall, upon request by any sup­plier, promptly provide pertinent information concerning the reasons why that supplier's application lo qualify for the suppliers' list was rejected, or why that supplier was not invited or admiited to tender.

3.   Entities shall promptly, and in no case laler than seven working days from the date of the award of a conlract, inform the unsuc­cessful tenderers by written communication or publication that a contracl has been awarded.

4.   Upon request by an unsuccessful ten­derer, the purchasing entity shall promptly provide that tenderer wilh pertinent informa­tion conceming the reasons why the tender was not selected, including information on the characteristics and the relative advan­lages of the tender selected, as well as the name of the winning tenderer.

5.   Entities shall establish a contact point to provide additional information to any unsuc­cessful tenderer dissatisfied with the explana-tion for rejeclion of his tender or who may have further questions about the award of the contracl. There shall also be procedures for the hearing and reviewing of complaints aris­ing in connexion with any phase of the pro­curement process, so as to ensure that, to the grealest extent possible, disputes under this Agreement will be equitably and expeditious­ly resolved between the suppliers and the entities concerned.

6.   The governmenl of the unsuccessful ten­derer, which is a Party to this Agreement, may seek, without prejudice to the provisions under Artide VII, such additional informa­tion on the conlract award as may be neces­sary lo ensure that the purchase was made fairly and impartially. To this end, the pur­chasing govemment shall provide informa­tion on both the characteristics and relative advanlages of the winning tender and the

kationer som angivits i bilaga IV på sätt som möjliggör för andra parter och leverantörer att ta del därav. Partema skall vara beredda att på begäran förklara för annan part sina förfaranden vid statlig upphandling. Myndig­heter skall vara beredda att på begäran för­klara gällande upphandlingsförfaranden för leverantör från ett land som är part i denna överenskommelse.

2.   Myndighet skall på begäran från leveran­tör skyndsamt tillhandahålla relevanta upp­gifter om skälen till att leverantörens ansökan att bli upplagen på leveranlörsförteckning avslagits eller till att leverantören inte inbju­dits till eller antagits för anbudsgivning.

3.   Myndighet skall skyndsamt och aldrig senare än sju arbetsdagar efter den dag ett anbud antagits genom skriftligt meddelande eller publicering underrätta de anbudsgivare vars anbud inte antagits om att anbud från annan anbudsgivare antagits.

4.   På begäran av anbudsgivare vars anbud inte antagits skall den upphandlande myndig­heten skyndsamt lämna relevanla uppgifter till denna anbudsgivare om skälen till att an­budet inte antagits, inklusive uppgifter om det utmärkande för det antagna anbudet och dess relativa fördelar samt namnet på den vinnande anbudsgivaren.

 

5.   Myndighet skall upprätta ett upplys­ningsslälle för att tillhandahålla yllerligare uppgifter till anbudsgivare vars anbud inte antagils och som inte är nöjd med förklaring­arna till att hans anbud avslagits eller som har ytterligare frågor rörande antagande av anbu­det. Det skall också finnas förfaranden för hörande och granskning av klagomål med av­seende på varje del av upphandlingsförfaran­det för att säkerställa att tvister avseende denna överenskommelse så långt möjligt av­görs rättvist och skyndsamt mellan berörda leverantörer och myndigheter.

6.   Den regering som är part i denna över­enskommelse och i vars land den anbudsgi­vare vars anbud inte antagits är hemmahö­rande kan utan inskränkning av bestämmel­sema i artikel VII begära sådana ytterligare uppgifter om ifrågavarande upphandling som kan erfordras för att säkerslälla alt upphand­lingen sketl på rättvist och opartiskt sätt. Re­geringen i den upphandlande myndighetens land skall i detta syfte tillhandahålla uppgifter

 

Prop. 1979/80:24    Del B

55

 

conlract price. Normally this latter informa­tion may be disdosed by the governmenl of the unsuccessful tenderer provided it exer­cises this right with discretion. In cases where release of this information would prejudice competition in future tenders this information shall not be disdosed except after consultation with and agreement of the Party which gave Ihe information to the gov­ernmenl of the unsuccessful tenderer.

7.        Available information concerning indi­vidual conlract awards shall be provided, upon a request, to any other Party.

8.   Confidential informalion provided to any Party which would impede law enforce­ment or otherwise be contrary to the public interest or would prejudice the legitimate commercial interest of particular enlerprises, public or private, or might prejudice fair com­petition between suppliers, shall not be re­vealed without formål authorization from the party providing the information.

9.   The Parties shall collecl and provide to the Committee on an annual basis statistics on their purchases. Such reports shall con­tain the following information with respect to contracts awarded by all procurement enti­ties covered under this Agreement:

 

(a)   global statistics on estimated value of contracts awarded, both above and below the Ihreshold value;

(b)  statistics on number and total value of contracts awarded above the Ihreshold value, broken down by entities, categories of pro­ducts and either nationality of the winning tenderer or country of origin of the product, according to a recognized trade or olher ap­propriate dassification system;

(c)   statistics on the total number and value of contracts awarded under each of the cases of Artide V, paragraph 15.

om bäde vad som varit utmärkande för det anlagna anbudet, dess relativa fördelar och inköpssumman. 1 normala fall får regeringen i det land i vilket anbudsgivare vars anbud inle antagits är hemmahörande lämna ut dessa uppgifter, förutsa» all denna rättighet tilläm­pas med urskiljning. I de fall då utlämnande av dessa uppgifter skulle skada konkurrensen vid framtida anbudsförfarande, skall dessa uppgifler inte lämnas ul ulan föregående kon­sultation med och godkännande från den part som lämnat uppgifterna till regeringen i den anbudsgivares land vars anbud inte antagits.

7.    Tillgängliga uppgifter om enskilda an­tagna anbud skall på begäran ges varje annan part.

8.    Sekretessbelagd information som getts någon part och som kan utgöra hinder för upprätthållande av lag eller på annat sätt stri­da mot del allmännas intresse eller som kan skada vissa offentliga eller enskilda företags legitima kommersiella intressen eller skulle kunna skada sund konkurrens mellan leve­rantörer skall inte röjas utan uttrycklig tillå­telse från den part som gett informationen.

9.    Parterna skall insamla och årligen till­ställa kommittén statistik rörande sina upp­handlingar. Sådana rapporter skall innehålla följande uppgifter i fråga om anbud som anta­gits av samtliga upphandlande myndigheter som omfattas av denna överenskommelse:

 

(a)   total statistik rörande uppskallai värde av antagna anbud, både över och under trös­kelvärdet;

(b)  statistik rörande antal och sammanlagl värde av antagna anbud över tröskelvärdet, uppdelad på myndigheter, varuslag och vin­nande anbudsgivares nationalitet eller varans ursprungsland, i enlighet med erkänt handels-dier annat lämpligt klassificeringssystem;

(c)   statistik över del totala antalet och vär­det av antagna anbud enligt vart och ett av fallen i artikel V, moment 15.

 

ARTICLE VII

Enforcement of ObUgations Institutions

1. There shall be established under this Agreement a Committee on Govemment Pro­curement (referred to in this Agreement as

ARTIKEL VII

Fullgörunde av skyldigheter

Institutioner

I. Enligt denna överenskommelse skall en kommitté för statlig upphandling (i denna överenskommelse   benämnd   "kommittén")

 

Prop. 1979/80:24    Del B

56

 

"the Committee") composed of representa­tives from each of the Parties. This Commit­tee shall elect its own Chairman and shall meet as necessary but not less than once a year for the purpose of eiffording Parties Ihe opportunity to consult on any matters relat­ing to the operation of this Agreement or the furtherance of its objectives, and to carry out such other responsibiliiies as may be as­signed to it by the Parties.

2. The Committee may establish ad hoc panels in the manner and for the purposes set out in paragraph 8 of this Artide and working parties or other subsidiary bodies which shall carry out such functions as may be given to them by the Committee.

upprättas, bestående av representanter för var och en av partema. Denna kommitté skall utse sin egen ordförande och sammanträda när så är nödvändigt, dock minst en gång per år, i syfte all bereda parterna tillfälle att sam­råda i alla frågor som hänför sig till tillämp­ningen av denna överenskommelse eller främjandet av dess syften samt för att fullgö­ra andra uppgifler som partema kan ålägga den.

2. Kommittén kan på sätt och för ändamål som anges i moment 8 i denna artikel upprät­ta ad hoc-paneler samt arbetsgmpper eller andra underordnade organ, vilka skall utföra sådana uppgifter som kommittén kan tilldela dem.

 

Consultations

3.       Each Party shall afford sympathetic con­sideration to, and shall afford adequate op­portunity for consultations regarding, repre­sentations made by another Party with re­spect to any matter affecting the operation of this Agreement.

4.   If any Party considers that any benefit accruing to it, directly or indirectly, under this Agreement is being nullified or impaired, or that the achievement of any objeclive of this Agreement is being impeded, by another Party or Parties, it may, with a view to reach­ing a mutually satisfactory resolution of the matter, requesi in writing consultations with the Party or Parties in question. Each Party shall afford sympathetic consideration to any request from another Party for consultations. The Parties concemed shall initiate request­ed consultation promptly.

5.   The Parties engaged in consultations on a particular matter affecting the operation of this Agreement shall provide information concerning the matter subject to the provi­sions of Artide VI, paragraph 8, and attempt to condude such consultations within a rea­sonably short period of time.

Konsultationer

3. Varje part skall ge välvilligt beaktande åt
och skall erbjuda ftillgoda möjligheter till
konsultationer angående framställningar från
annan part beträffande varje fråga som rör
denna överenskommelses tillämpning.

4.   Om någon part anser att förmån som
direkt eller indirekt tillkommer den enligt
denna överenskommelse upphävs eller mins­
kas, eller att uppnåendet av något av denna
överenskommelses mål hindras av annan part
eller andra parter, kan parten, i syfte att upp­
nä en ömsesidigt godtagbar lösning av frågan,
skriftligen begära konsultationer med ifråga­
varande part eller parter. Varje part skall ge
välvilligt beaklande åt begäran om konsulta­
tioner från annan part. Berörda parter skall
inleda begärda konsultationer skyndsamt.

5.  Parter inbegripna i konsultationer om en
särskild fråga som påverkar denna överens­
kommelses tillämpning skall lämna uppgifter
i frågan i enlighet med bestämmelsema i arti­
kel VI, moment 8, samt sträva efter att slutfö­
ra konsultationerna på så kort tid som möj­
ligt.

 

Dispute settlement

6. If no mutually satisfactory solution has been reached as a result of consultations un­der paragraph 4 between the Parties con­cerned, the Committee shall meet at the re-

Biläggande av tvister

6. Om inte någon ömsesidigt godtagbar lös­ning har uppnåtts mellan partema i fråga efter konsultationer enligt moment 4, skall kom­mittén på begäran av endera parten i tvisten

 

Prop. 1979/80:24   Del B

57

 

quest of any party to the dispute within thirty days of receipt of such a request to investi-gate the matter, with a view to facilitating a mutually satisfactory solution.

7.  If no mutually satisfactory solution has
been reached after detailed examination by
the Committee under paragraph 6 within
three months. the Committee shall, at the
request of any party to the dispute establish a
panel to:

(a)   examine the malier;

(b)  consult regularly with the parties to the dispute and give full opportunity for them to develop a mutually satisfactory solution;

(c)   make a statement conceming the facts of the matter as they reläte to application of this Agreement and make such findings as will assist the Committee in making recom­mendations or giving mlings on Ihe matter.

8.  In order to facilitate the constitution of
panels, the Chairman of the Committee shall
maintain an informal indicative list of govem­
mental officials experienced in the field of
trade relations.This list may also include per­
sons other than govemmental officials. In
this connexion, each Party shall be invited to
indicale at the beginning of every year to the
Chairman of the Committee the name(s) of
the one or two persons whom the Parties
would be willing to make available for such
work. When a panel is established under para­
graph 7, the Chairman, within seven days,
shall propose to the parties to the dispute the
composition of the panel consisting of three
or five members and preferably govemment
officials. The parties directly concerned shall
react within seven working days to nomina­
tions of panel members by the Chairman and
shall nol oppose nominations except for com­
pelling reasons.

Citizens of countries whose govemments are parties to a dispute shall not be eligible for membership of the panel concemed with that dispute. Panel memebers shall serve in their individual capacities and not as govem­mental representatives nor as representatives of any organization. Govemments or organi­zations shall therefore not give them instmc-tions with regard to matters before a panel.' 9. Each panel shall develop its own proce­dures. All Parties, having a substantial inter­est in the matter and having notified this to

sammanträda inom trettio dagar efter motta­gandet av sådan begäran för atl utreda frågan i syfte att underlätta en ömsesidigl godtagbar lösning.

7.  Om ingen ömsesidigt godlagbar lösning
nåtts inom tre månader efter en ingående
granskning av kommittén enligt moment 6,
skall kommittén på begäran av endera parten
i tvisten upprätta en panel med uppgift att:

(a)  ulreda frågan;

(b)   regelbundet samråda med parterna i tvisten och bereda dem alla möjligheter att nå fram till en ömsesidigt godlagbar lösning;

(c)    göra etl uttalande om de sakförhållan­den som berör tillämpningen av denna över­enskommelse samt dra sådana slutsatser som kan vara kommittén till hjälp när det gäller atl lämna rekommendationer eller avge utlåtan­den i frågan.

8.  För att underlätta upprättandet av så­
dana paneler skall kommitténs ordförande
föra en informell lista med förslag pä stats­
tjänstemän med erfarenhet av handelsfrågor.
Denna lista kan också uppta andra personer
än statstjänstemän. I detla sammanhang skall
varje part uppmanas atl i början av varje år
till kommitténs ordförande inkomma med
namn på en eller två personer som partema
är beredda att ställa till förfogande för sådana
uppgifter. När en panel upprättas enligt mo­
ment 7 skall ordföranden, inom sju dagar,
föreslå partema i tvisten panelens samman­
sättning. En panel skall bestå av tre eller fem
medlemmar, helst statstjänstemän. De direkl
berörda parterna skall inom sju arbetsdagar
yttra sig över ordförandens nomineringar av
panelmedlemmar och skall inte motsätta sig
nomineringama annat än i tvingande fall.

Medborgare i länder vars regeringar är parter i tvisten skall inle vara medlemmar i den panel som behandlar tvisten. Pandleda-mötema skall utföra sitl uppdrag i personlig kapacitet och inte som regeringsrepresen­tanter eller som representanter för en organi­sation. Regeringar eller organisationer skall därför inte ge dem instruktioner rörande frå­gor som förelagts en panel.

9. Varje panel skall upprätta sin egen ar­betsordning. Alla parter som har väsentligt intresse i frågan och som meddelat kommit-

 

Prop. 1979/80:24    Del B

58

 

the Commitiee, shall have an opportunity to be heard. Each panel may consult with and seek information from any source it deems appropriate. Before a panel seeks such infor­mation from a source within the jurisdiction of a Party it shall inform the governmenl of that Party. Any Party shall respond promptly and fully to any request by a panel for such information as the panel considers necessary and appropriale. Confidential information provided to the panel shall not be revealed without formål authorization from the gov­ernmenl or person providing the information. Where such information is requested from the panel but release of such information by the panel is not authorized, a non-confidential summary of the information, authorized by the governmenl or person providing the in­formation, will be provided.

Where a mutually satisfactory solution to a dispute cannot be found or where the dispute relätes to an interpretation of this Agree­ment, the panel should first submit the de­scriptive part of its report to the Parties con­cerned. and should subsequenlly submil to the parties to the dispute its condusions, or an outline thereof, a reasonable period of time before they are circulaled to the Com­mittee. Where an interpretation of this Agree­ment is not involved and where a bilateral settlement of the matter has been found, the report of Ihe panel may be confined to a brief descriplion of the case and lo reporting ihat a solution had been reached.

10. The time required by panels will vary wilh the particular case. Panels should aim to deliver their findings, and where appropriate, recommendations, to the Committee without undue delay, taking into account the obliga­tion of the Committee to ensure prompt set­tlement in cases of urgency, normally within a period of four months from the date the panel was established.

tén detta skall beredas tillfälle att bli hörda. Varje panel får rådgöra med och söka upplys­ningar från varje källa den bedömer lämplig. Innan panel begär upplysningar från källa inom parts lagstiftningsområde skall denna parts regering underrättas härom. Part skall skyndsamt och fullständigt efterkomma begä­ran från panel om sådana upplysningar som panelen bedömer erforderliga och ändamåls­enliga. Konfidentiella upplysningar som ut­lämnas till panelen får inte utlämnas utan for­mellt tillstånd från den regering eller de per­soner som tillhandahäller upplysningama ifråga. Då sådana upplysningar begärs från panelen, men panelen inte får tillåtelse att lämna ut dessa, skall en icke-konfidentiell sammanfattning lämnas av den regering eller person som gett upplysningama.

Då en ömsesidigt godtagbar lösning av en tvist inte kan nås eller då tvisten avser en tolkning av denna överenskommelse, bör pa­nelen först lämna den beskrivande delen av sin rapport till de berörda partema och däref­ter avlämna sina slutsatser eller utkast till slutsatser till partema i tvisten inom en rimlig tidsperiod innan de avges till kommittén. Då del inte är fråga om en tolkning av denna överenskommelse och då en bilateral lösning av frågan har nåtts, kan panelens rapport be­gränsas till en kort beskrivning av fallet och till en förklaring att en lösning har uppnåtts.

10. Panelers behov av tid varierar från fall till fall. Panelerna skall eftersträva att avge sina slutsatser och, i förekommande fall, re­kommendationer till kommittén utan oskäligt dröjsmål med hänsyn till kommitténs skyldig­het att i brådskande fall nå skyndsam uppgö­relse, i regel inom fyra månader från den dag panelen upprättats.

 

Enforcement

11. After the examination is complete or after the report of a panel, working party or other subsidiary body is presented to the Committee, the Committee shall give the matter prompt consideration. With respect to these reports, the Committee shall take ap­propriate action normally within thirty days

Kommitténs åtgärder

11. Sedan utredning avslutats eller sedan rapport från en panel, arbelsgmpp eller annat underordnat organ framlagts för kommittén skall kommittén skyndsamt behandla ären­det. Kommittén skall med avseende på dessa rapporter inom normalt 30 dagar efter det att rapport mottagits, såvida tiden inte utsträckts

 

Prop. 1979/80:24   Del B

59

 

of receipl of the report unless exlended by the Committee, including:

(a)   a statement concerning the facts of the matter;

(b)  recommendations to one or more Par­ties; and/or

(c)   any olher ruiing which it deems appro­priate.

Any recommendations by the Committe shall aim al the positive resolution of the malier on the basis of the operative provi­sions of this Agreement and ils objectives set out in Ihe Preamble.

12.        If a Party to which recommendations are addressed considers itself unable to im­plement them, il should promptly fumish rea­sons in writing lo the Committee. In that event, the Committee shall consider whal further action may be appropriale.

13.        The Committee shall keep under sur­veillance any malier on which il has made recommendations or given rulings.

av kommittén, vidla lämpliga ålgärder inne­fattande:

(a)  en redogörelse för fakta i ärendei;

(b)   rekommendationer till en eller fiera
parter; och/eller

(c)  evenluellt annat ullåtande som bedöms
lämpligt.

Rekommendationer från kommittén skall syfta till en positiv lösning av ärendet på grundval av tillämpningsbestämmelserna i denna överenskommelse och de mål som an­givits i inledningen.

12.       Om part, till vilken rekommendationer har riktats, anser sig oförmögen att efter­komma desamma, skall den skyndsamt in­lämna skriftliga skäl härför till kommittén. 1 händelse av detta skall kommittén överväga vilka ylterligare åtgärder som kan vara lämp­liga.

13.       Kommittén skall övervaka varje ärende beträffande vilket den avgivit rekommenda­tioner eller utlåtanden.

 

Balance of rights and obligations

14. If the Committee's recommendations are not accepted by a party, or parties, lo the dispute, and if the Committee considers that the circumstances are serious enough to justi­fy such action, it may authorize a Party or Parties to suspend in whole or in part, and for such time as may be necessary, the applica­tion of this Agreement to any other Party or Parties, as is determined to be appropriate in the circumstances.

Avvägning mellan rättigheter och skyldighe­ter

14. Om part eller parter i tvistemål inte godtar kommitténs rekommendationer och om kommittén anser atl omsländighelerna är tillräckligt allvariiga för att rättfärdiga sådana åtgärder, kan kommittén ge part eller parter tillstånd att helt eller delvis och under den tid som kan erfordras upphäva tillämpningen av denna överenskommelse genlemot annan part eller parter på sätt som fastställs som lämpligl under omständigheterna.

 

ARTICLE VIII

Exceptions to the Agreement

1.  Nothing in this Agreement shall be con­
strued to prevent any Party from taking any
action or not disdosing any information
which it considers necessary for the protec­
tion of its essential security interests relating
to the procurement of arms, ammunition or
war materials, or to procurement indispens-
able for national security or for national de­
fence purposes.

2.   Subject to the requirement that such
measures are not applied in a manner which

ARTIKEL VIII

Undanlag från överenskommelsen

1.    Ingenting i denna överenskommelse
skall tolkas som hinder för part att vidta åt­
gärd eller att inte lämna upplysningar som
den bedömer som erforderliga för skydd av
dess grundläggande säkerhetsintressen i sam­
band med upphandling av vapen, ammunition
och krigsmateriel eller med upphandling som
är oundgänglig för den nationella säkerheten
eller för nationella försvarssyften.

2.  Med reservation för kravet att åtgärder­
na inte används på sätt som skulle ulgöra en

 

Prop. 1979/80:24    Del B

60

 

would constitute a means of arbitrary or un­justifiable discrimination between countries where the same conditions prevail or a dis­guised reslriction on international trade, nothing in this Agreement shall be construed lo prevent any Party from imposing or en-forcing measures necessary to protecl public morals, order or safety, human, animal or planl life or heallh, intellectual property, or relating to the products of handicapped per­sons, of philanthropic institutions or of pris-on labour.

godtycklig eller oberättigad diskriminering mellan länder i vilka samma villkor råder el­ler en förtäckt restriktion i intemationell han­del, skall ingenting i denna överenskommelse tolkas som hinder för någon part att vidta eller genomdriva nödvändiga åtgärder till skydd för allmän moral, ordning eller säker­het, av människors, djurs eller växters liv eller hälsa, immateriella rättigheter, eller åt­gärder avseende varor tillverkade av handi­kappade, av filantropiska institutioner eller inom kriminalvården.

 

ARTICLE IX

Final Provisions

1. Acceptance and accession

(a)  This Agreement shall be open for ac­
ceptance by signature or otherwise, by gov­
emments conlracting parties to the GATT
and by the European Economic Communily
whose agreed lists of entities are conlained in
Annex I.

(b)  Any govemment conlracting party to
the GATT not a Party to this Agreement may
accede to it on terms to be agreed between
that govemment and the Parties. Accession
shall take place by the deposit with the Direc­
tor-General to the CONTRACTING PAR­
TIES to the GATT of an instrument of acces­
sion which States the lerms so agreed.

(c)  This Agreement shall be open for ac­
ceptance by signature or otherwise by gov­
emments having provisionally acceded to Ihe
GATT, on terms related to the effeclive ap­
plication of rights and obligations under this
Agreement, which take into account rights
and obligations in the instruments providing
for their provisional accession, and whose
agreed lists of entities are conlained in Annex
1.

(d) This Agreement shall be open to acces­sion by any other governmenl on terms, re­lated to the effeclive application of rights and obligations under this Agreement, to be agreed between that governmenl and the Par­ties, by the deposit with the Director-General to the  CONTRACTING  PARTIES to the

ARTIKEL IX

Slutbestämmelser

1. Godkännande och anslutning

(a)  Denna överenskommelse skall vara öp­
pen för godkännande genom undertecknande
eller på annat sätt av regeringar som är av­
talsslulande parter i GATT samt av Europe­
iska ekonomiska gemenskapen vilkas över­
enskomna myndighetsförteckningar återfinns
i bilaga I.

(b)   Varje regering som är avtalsslutande
part i GATT och som inte är part i denna
överenskommelse kan ansluta sig till den på
villkor varom denna regering och partema
skall enas. Anslutning skall äga mm genom
deposition hos generaldirektören hos
GATT:s AVTALSSLUTANDE PARTER
av en anslulningshandling vari anges de sä­
lunda överenskomna villkoren.

(c)  Denna överenskommelse skall vara öp­
pen för godkännande genom undertecknande
eller på annal sätt av regeringar som proviso­
riskt har anslutit sig till GATT, på sådana
villkor i fråga om den faktiska tillämpningen
av rättigheter och skyldigheter i denna över­
enskommelse som fastställts under hänsyns­
tagande till rättigheter och skyldigheter i de
legala handlingar som reglerar dessa rege­
ringars provisoriska anslutning, och vilkas
överenskomna myndighelslislor ålerfinns i
bilaga I.

(d)  Denna överenskommelse skall vara öp­
pen för anslutning av varje annan regering på
villkor i fråga om den fakliska tillämpningen
av rättigheter och skyldigheter i denna över­
enskommelse varom denna regering och par­
terna skall enas, genom deposition hos gene­
raldirektören  hos  GATT:s  AVTALSSLU-

 

Prop. 1979/80:24   Del B

61

 

GATT of an instrument of accession which States the terms so agreed.

(e) In regard to acceptance, the provisions of Artide XXVI:5(a) and (b) of the General Agreement would be applicable.

TÄNDE PARTER av en anslutningshandling vari anges de sålunda överenskomna vill­koren.

(e) Vad beträffar godkännande gäller be­stämmelsema i artikel XXVI:5(a) och (b) i GATT.

 

2. Reservations

Reservations may nol be entered in respect of any of the provisions of this Agreement.

2. Förbehåll

Förbehåll får inte göras för någon av be­stämmelserna i denna överenskommelse.

 

3. Entry into force

This Agreement shall enter into force on 1 January 1981 for the govemments'' which have accepted or acceded to it by that date. For each other govemment, it shall enter into force on the thirtieth day following the date of its acceptance or accession to this Agree­ment.

3. Ikraftträdande

Denna överenskommelse skall träda i kraft den 1 januari 1981 för de regeringar som har godkänt eller anslutit sig till den senast denna dag. För varje annan regering skall den träda i kraft den trettionde dagen efter den dag då denna regering godkänl eller anslutit sig till överenskommelsen.

 

4. National legislation

(a)   Each governmenl accepling or acceding to this Agreement shall ensure, not laler than the date of entry into force of this Agreement for it, the conformity of its laws, regulations and administrative procedures, and the rules, procedures and praclices applied by the enti­ties conlained in its list annexed hereto, with the provisions of this Agreement.

(b)   Each Party shall inform the Committee of any changes in its laws and regulations relevant to this Agreement and in the admin­istration of such laws and regulations.

4. Nationell lagstiftning

(a)   Varje regering som godkänt eller anslu­tit sig till denna överenskommelse skall se­nast dagen för denna överenskommelses ikraftträdande säkerslälla att dess lagar, för­ordningar och administrativa förfaranden lik­som de regler och förfaranden och den praxis som tillämpas av i härtill fogad förteckning upptagna myndigheter överensslämmer med bestämmelserna i denna överenskommelse.

(b)   Varje part skall underrätta kommittén om ändringar i dess lagar och förordningar som har samband med denna överenskom­melse samt om ändringar i tillämpningen av dessa lagar och förordningar.

 

5. Rectifications or modifications

(a)  Rectifications of a purely formål nature
and minor amendments relating to Annexes
I-l V to this Agreement shall be notified to
the Committee and shall become effeclive
provided there is no objection within thirty
days to such rectifications or amendments.

(b)   Any modifications to lists of entities

5. Rättelser eller ändringar

(a)    Rättelser av renl formell karaktär samt mindre ändringar i bilagoma I-IV till denna överenskommelse skall notifieras kommittén och skall träda i kraft, förutsatt att inga in­vändningar görs inom trettio dagar mot infö­randet av sådana rättelser eller ändringar.

(b)   Andra ändringar i myndighetslistorna

 

■• For the purpose of this Agreement, the term "govemment" is deemed lo include the competent authorities of the European Economic Communi-

■* 1 denna överenskommelse avses uttrycket "rege­ringar" innefatta Europeiska ekonomiska gemen­skapens behöriga myndigheler.

ly.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

62

 

other than those referred to in sub-paragraph (a) may be made only in exceptional circum­stances. In such cases. a Party proposing to modify its list of entities shall notify the Chairman of the Committee who shall promptly convene a meeting of Ihe Commit­tee. The Parties shall consider Ihe proposed modificalion and consequeni compensatory adjustments, with a view to mainlaining a comparable level of mutually agreed cover­age provided in this Agreement prior to such modificalion. In the event of agreement not being reached on any modificalion taken or proposed. the matter may be pursued in ac­cordance with Ihe provisions conlained in Artide VII of this Agreement. taking into account the need to maintain the balance of rights and obligations at ihe highesl possible level.

än de som nämns i punkl (a) får göras endast då synnerliga skäl föreligger. Part som önskar ändra sin myndighetslista skall notifiera kom­mitténs ordförande som omedelbart skall sammankalla ett möte med kommittén. Par­terna skall pröva den föreslagna ändringen och därav följande erforderliga justeringar i syfte atl upprätthålla en ömsesidigt överens­kommen täckningsgrad som är jämförbar med vad denna överenskommelse innebar före ändringen. I händelse överenskommelse inte kan nås om ändring som gjorts eller före­slagits, kan frågan behandlas i enlighet med bestämmelserna i artikel VII i denna överens­kommelse under beaktande av behovet att upprätthålla balansen mellan rättigheter och skyldigheter på högsta möjliga nivå.

 

6. Reviews and negotiations

(a)   The Committee shall review annually the implementation and operation of this Agreement taking into account Ihe objectives thereof. The Committee shall annually in­form the CONTRACTING PARTIES to the GATT of devdopments during Ihe periods covered by such reviews.

(b)   Nol låter than the end of the third year from the entry into force of this Agreement and periodically thereafter, the Parties there­to shall undertake further negotiations, with a view to broadening and improving this Agreement on the basis of mutual reciproc­ity, having regard to Ihe provisions of Artide III relating to developing countries. In this connexion, the Committee shall, at an early stage, explore the possibilities of expanding the coverage of this Agreement to include service contracts.

6. Översyn och förhandlingar

(a)  Kommittén skall årligen se över denna
överenskommelses tillämpning och funktion
under beaktande av dess syften. Kommittén
skall årligen underrätta de AVTALSSLU­
TANDE PARTERNA i GATT om utveck­
lingen under den tid som översynen avsett.

(b)    Parterna i denna överenskommelse
skall senast vid utgången av det tredje året
från avtalets ikraftträdande och därefter re­
gelbundet genomföra vidare förhandlingar i
syfte att utvidga och förbättra denna överens­
kommelse på basis av ömsesidighet under be­
aktande av bestämmelserna i artikel III be­
träffande utvecklingsländer. I detta samman­
hang skall kommittén på ett tidigt stadium
undersöka möjligheterna att utöka överens­
kommelsens täckning till att inkludera upp­
handling av tjänster.

 

7. Amendments

The parties may amend this Agreement having regard, inter ullu, to the experience gained in its implementation. Such an amend­ment, once the Parties have concurred in ac­cordance with the procedures established by the Committee, shall not come inlo force for any Party until it has been accepted by such Party.

7. Ändringar

Parterna kan ändra denna överenskom­melse med hänsyn till bland annat de erfaren­heler som vunnils vid dess tillämpning. Se­dan parterna enats om en sådan ändring i enlighet med av kommittén fastställda proce­durer, skall den träda i kraft för en part törst när den har godkänls av denna part.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

63

 

8. Withdrawal

Any Party may wilhdraw from this Agree­ment. The withdrawal shall take effecl upon the expiralion of sixty days from the day on which written notice of withdrawal is re­ceived by the Director-General lo the CON­TRACTING PARTIES to the GATT. Any Party may upon such notification requesi an immediate meeting of the Committee.

8. Frånträdande

Varje part kan frånträda denna överens­kommelse. Fränträdandel skall gälla efter ut­gången av 60 dagar frän den dag då skriflligl meddelande om frånträdande mottagits av generaldirektören hos GATT:s AVTALS­SLUTANDE PARTER, Varje part kan efter sådanl meddelande begära att kommittén omedelbart sammanträder.

 

9. Non-application of this Agreement be­tween particular Parties

This Agreement shall nol apply as between any two Parties if either of the Parties. at the time either accepts or accedes to this Agree­ment, does not consent lo such application.

9.   Undantag  från  tillämpningen  av  denna överenskommelse mellan vissa parter

Denna överenskommelse skall inte tilläm­pas mellan två parter om någon av parlerna, då endera godkänner eller ansluter sig till denna överenskommelse, inte samtycker till sådan tillämpning.

 

10. Notes and Annexes

The notes and annexes to this Agreement constitute an integral part thereof.

10. Anmärkningar och bilagor

Anmärkningarna och bilagoma till denna överenskommelse utgör en integrerande del därav.

 

11. Secrétariat

This Agreement shall be serviced by the GATT secrétariat.

11. Sekretariat

Sekretariatsgöromål belräffande denna överenskommelse skall handhas av GATT-sekretariatet.

 

12. Deposit

This Agreement shall be deposited with the Director-General to the CONTRACTING PARTIES to the GATT, who shall promptly fumish to each Party and each conlracting party to the GATT a certified copy thereof, of each rectification or modification thereto pursuant to paragraph 5 and of each amend­ment thereto pursuant to paragraph 7, and a notification of each acceptance thereof or ac­cession thereto pursuant to paragraph I and of each withdrawal therefrom pursuant to paragraph 8, of this Artide.

12. Deposition

Denna överenskommelse skall deponeras hos generaldirektören hos GATT:s AV­TALSSLUTANDE PARTER, vilken ome­delbart skall tillställa varje part och var och en av GATT:s Avtalsslutande parter en be­styrkt kopia därav och av varje rättelse eller ändring däri enligt momenl 5 och av varje ändring enligl momenl 7 samt en notifikation om varje godkännande därav eller anslutning därtill enligt moment I och om varje frånträ­dande enligt moment 8 i denna artikel.

 

13. Regislration

This Agreement shall be registered in ac­cordance with the provisions of Artide 102 of the Charter of the United Nations.

Done at Geneva this twelfth day of April nineleen hundred and seventy-nine in a single

13. Registrering

Denna överenskommelse skall registreras enligl beslämmelserna i artikel 102 i Förenta Nationernas stadga.

Upprättat i Geneve den 12 april 1979 i ell enda  exemplar   på  engelska,   franska  och

 

Prop. 1979/80:24    Del B

64

 

copy, in the English, French and Spanish languages, each text being authentic, except as otherwise specified with respect to the lists of entilies annexed hereto.

spanska språken, där varje text äger samma giltighet, utom vad som på annat sätt anges beträffande bilagda myndighetslisla.

 

NOTES

Artide I, purugruph 1

Having regard to general policy consider­ations relaling to tied aid,including the objec­live of developing countries with respect to the untying of such aid, this Agreement does not apply to procurement made in further­ance of tied aid to developing countries so long as it is praclised by Parties.

Anmärkningar

Artikel I, momenl 1

Med hänsyn lill allmänna politiska övervä­ganden i samband med bundet bistånd, inklu­sive utvecklingsländemas mål att omvandla sådant bistånd till obundet bistånd, äger den­na överenskommelse inte tillämpning på upp­handling som sker för att främja bundet bi­stånd till utvecklingsländer så länge sådant tillämpas av partema.

 

Artide V, purugruph I4(h)

Having regard to the general policy consid­erations of developing countries in relation to governmenl procurement, it is noted that un­der Ihe provisions of paragraph I4(h) of Arti­de V, developing countries may require in-corporation of domestic content, offset pro­curement, or transfer of technology as criie-ria for award of contracts. It is noted thal suppliers from one Party shall not be fa­voured över suppliers from any other Party.

Artikel V, momenl I4(h)

Med hänsyn till allmänna politiska övervä­ganden hos utvecklingsländer i fråga om stat­lig upphandling konstateras att utvecklings­länder, enligl bestämmelserna i moment 14(h) i artikel V, som villkor för att anbud skall antas får begära att upphandlingen delvis skall ske på den inhemska marknaden eller kopplas till kompensationsköp eller till över­föring av teknologi. Det konstateras att en parts leverantörer inte skall gynnas framför övriga parters leverantörer.

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                     65

ANNEX I

Lists of entities referred to in artide I, paragraph 1 (c)

BILAGA I

Listor över i artikel 1, moment 1 (c) åsyftade myndigheter

Austria

This List is authentic in the English language

I.      Federal Chancellery

Austrian Central Statistical Office

II.       Federal Ministry of Foreign Affairs Procurement Office

III.     Federal Ministry of the Interiör Procurement Office

IV.     Federal Ministry of Justice Procurement Office

V.       Federul Ministry of Social Affairs Procurement Office

VI.     Federal Ministry of Health and Environment Procurement Office

Austria

This List is authentic in the English language

I.         Bundeskanzleramt Oesterreichisches Statistisches Zentralamt

II.       Bundesministerium fur Auswärtige Angelegenheiten Oeffentliche Vergabestelle

III.     Bundesministerium fur Inneres

Oeffentliche Vergabestelle beziehungsweise zentrale Beschaffungs-stelle

IV.     Bundesministerium fur Justiz Amtswirtschaftsstelle

V.       Bundesministerium fur Soziale Verwahung Zentralslelle

VI.     Bundesministerium fur Gesundheit und Umweltschutz Zentralslelle

Canada

This List is authentic in the English and French languages

1.         Department of Agriculture

2.    Department of Consumer and Corporate Affairs

3.    Department of Energy, Mines and Resources including; Atomic Energy Control Board

Energy Supplies Allocation Board National Energy Board

4.  Department of Employment and Immigration
including:  Immigration Appeal Board

Canada Employment and Immigration Commission

5.         Department of Extemal Affairs

6.    Department of Finance including: Department of Insurance

Anti-Inflation Board

5   Riksdagen 1979180. 1 Saml. Nr 24. Del B

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                     66

Anti-Dumping Tribunal

Municipal Development and Loan Board

Tariff Board

7.    Department of Fisheries and Environment (excepl Fisheries and Marine Service) induding: Fisheries Price Support Board

8.    Department of Indian Affairs and Northern Development

9.    Department of Industry, Trade and Commerce including:  Statistics Canada

Machinery and Equipment Advisory Board

10.   Department of Justice

including: Canadian Human Rights Commission Criminal Code Revision Commission Staluie Revision Commission Supreme Court of Canada

11.   Department of Labour

including: Canada Labour Relations Board

12.         Department of National Defence* induding; Defence Construction (1951) Limited

13.         Department of National Health and Welfare including:  Medical Research Council

Office of Ihe Coordinator, Status of Women

14.          Department of National Revenue

15.          Department of Post Office'

16.          Department of Public Works

17.          Department of Regional Economic Expansion

18.           Department of Secretary of State of Canada including: National Library

National Museums of Canada

Public Archives

Public Service Commission

Office of the Representation Commissioner

19.    Department of Solicitor General
including:  Royal Canadian Mounted Police*

Canadian Penitentiary Service National Parole Board

20.   Department of Supply and Services (on ils own account)
including: Canadian Govemment Specifications Board

21.   Department of Veterans Affairs
including: Director of Veterans Land Act

Director of Soldier Settlement

22.    Auditor General of Canada

23.    National Research Council

24.    Privy Council Office

including: Canada Intergovemmental Conference Secrétariat Commissioner of Official Languages Economic Council Public Service Staff Relations Board Federal Provincial Relations Office

' The Department of the Post Office is on Ihis List of entities on the understanding thal, should il cease to be a govemmenl departmenl, the provisions of Artide IX, paragraph 5(b) would nol apply.

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                    67

Office of the Govemor Generafs Secretary Task Force on Canadian Unity

25.    National Capital Commission

26.    Ministry of State for Science and Technology including: Science Council

27.    National Battlefields Commission

28.    Office of the Chief Electoral Officer

29.    Treasury Board

30.    Canadian Intemational Development Agency (on its own account)

31.    Nalural Sciences and Engineering Research Council

32.    Social Sciences and Humanities Research Council

* The following products purchased by the Department of National De­fence and the RCMP are induded in the coverage of this Agreement, subject to the application of paragraph 1 of Artide VIII. (Numbers refer to the Federal Supply Classification Code)

22.    Railway equipment

23.    Motor vehides, trailers and cycles

(excepl buses in 2310, military trucks and trailers in 2320 and 2330 and tracked combat, assault and tactical vehides in 2350)

24.    Traclors

25.    Vehicular equipment components

26.    Tires and tubes

 

29.    Engine accessories

30.    Mechanical power transmission equipment 32. Woodworking machinery and equipment

 

34.    Melal working machinery

35.    Service and trade equipment

36.    Special industry machinery

37.    Agricullural machinery and equipment

38.    Construction, mining, excavating and highway maintenance equip­ment

39.    Materials handling equipment

40.    Rope, cable, chain and fitlings

41.    Refrigeration and air conditioning equipment

42.    Fire fighting, rescue and safety equipment (except 4220 Marine lifesaving and diving equipment

4230 Decontaminating and impregnating equipment)

43.    Pumps and compressors

44.    Furnace, steam plant, drying equipment and nuclear reactors

45.    Plumbing, heating and sanitation equipment

46.    Waler purification and sewage treatment equipment

47.    Pipe, tubing, hose and fitlings

48.    Valves

49.    Maintenance and repair shop equipment

 

52.    Measuring tools

53.    Hardware and abrasives

54.    Prefabricated structures and scaffolding

55.    Lumber, millwork, plywood and veneer

56.    Construction and building materials

 

61.    Electric wire and power and distribution equipment

62.    Lighting fixtures and lamps

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                       68

63. Alarm and signal systems

65.    Medical, dental and veterinary equipment and supplies

66.    Instruments and laboratory equipment

(except 6615: Automatic pilot mechanisms and airborne Gyro com­ponents 6665: Hazard-detecting instruments and apparalus)

67.    Photographic equipment

68.    Chemicals and chemical products

69.    Training aids and devices

70.    General purpose automatic data processing equipment, Software, sup­plies and support equipment (except 7010 ADPE configurations)

71.    Furniture

72.    Household and commercial fumishings and appliances

73.    Food preparation and serving equipment

74.    Office machines, visible record equipment and automatic data pro­cessing equipment

75.    Office supplies and devices

76.    Books, maps and other publications (except 7650; Drawings and specifications)

77.    Musical instruments, phonographs and home-type radios '

78.    Recreational and athletic equipment

79.    Cleaning equipment and supplies

80.    Brushes, paints, sealers and adhesives

81.   Containers, packaging and packing supplies
85. Toiletries

87.    Agricullural supplies

88.    Live animals

91.  Fuels, lubricants, oils and waxes

93.    Non-metallic fabricaled materials

94.    Non-metallic cmde materials

96. Öres, minerals and their primary products 99. Miscellaneous

General note

Notwithstanding the above, this Agreement does not apply to contracts set aside for small businesses.

Canada

Les versions frangaise et anglaise de cette liste font foi

1.          Ministére de fagriculture

2.    Ministére de la consommation et des corporations

3.    Ministére de fénergie, des mines et des ressources

y indus: Commission de controle de fénergie atomique

Office de répartition des approvisionnements d'énergie Office national de fénergie

4.  Ministére de femploi et de Timmigralion

y indus: Commission d'appel de 1'immigration

Commission de femploi et de fimmigration du Canada

5.  Ministére des affaires extérieures

 

Prop. 1979/80:24   Del B                                                                                      69

6.  Ministére des finances

y indus : Departement des assurances

Commission de lulte conlre finflation

Tribunal anti-dumping

Office du développement municipal et des préts aux munici-

palités

Commission du tarif

7.   Ministére des péches et de 1'environnement
(sauf le Service des péches et de la mer)

y indus : Office des prix des produits de la péche

8.   Ministére des affaires indiennes et du Nord

9.    Ministére de 1'industrie et du commerce y indus : Statistiques Canada

Conseil consultatif de la machinerie et de féquipemeni

10.   Ministére de la justice

y indus: Commission canadienne des droits de la personne Commission de revision du Code pénal Commission de revision des lois Cour supréme du Canada

11.   Ministére du travail

y indus : Conseil canadien des relations du travail

12.   Ministére de la defense nationale*

y indus : Constmction de defense (1951) limitée

13.   Ministére de la santé nationale et du bien-étre social
y indus: Conseil de recherches médicales

Bureau du coordonnateur de la situation de la femme

14.         Ministére du revenu national

15.         Ministére des postes'

16.         Ministére des travaux publics

17.         Ministére de fexpansion économique régionale

18.         Secrétariat d'Etat

y indus : Bibliothéque nationale

Musées nalionaux du Canada

Archives publiques

Commission de la fonction publique

Bureau du commissaire åla representation

19.   Ministére du Solliciteur general

y indus: Gendarmerie royale du Canada* Service canadien des pénitenders Commission nationale des libérations conditionnelles

' Le Ministére des postes est indus dans celle liste d'enlilés, étant enlendu que les dispositions de Particle IX, paragraphe 5 b), ne s'appliqueraienl pas dans Téventua-lilé oil celle enlité cesserail d'étre un ministére.

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                     70

20.  Ministére  des   approvisionnements   et  services  (pour  son   propre
compte)

y indus : Office des normes du gouvemement canadien

21.  Ministére des affaires des andens combattants

y indus; Office de fétablissemenl agricole des andens combattants Directeur des établissements de soldats

22.    Vérificateur general du Canada

23.    Conseil national de recherches

24.    Bureau du Conseil privé

y indus: Secrétariat des conférences intergouvemementales cana-diennes

Commissaire aux langues officielles Conseil économique

Commission des relations de travail dans la fonction publi­que

Bureau des relalons fédérales-provinciales Bureau du secrétaire du Govemeur-Général Commission sur 1'unité canadienne

25.    Commission de la capitale nationale

26.    Ministére d'Elat aux sciences et ä la technologie y indus : Conseil des sciences du Canada

27.    Commission des champs de bataille nalionaux

28.    Bureau du directeur general des élections

29.    Conseil du Trésor

30.    Agence canadienne de développement intemational (pour son propre compte)

31.    Conseil de recherches en sciences naturelles et en génie

32.    Conseil de recherches en sciences humaines du Canada

* Les produits suivants achetés par le Ministére de la defense nationale et la GRC fonl partie du champ d'applicalion de cel accord, sous reserve de fapplication de fartide VIII, paragraphe I.

(Les numéros soni ceux de la Classification fédérale des approvisionne­ments)

22.    Materiel ferroviaire

23.    Véhicules automobiles, remorques et cycles

(sauf les autobus compris dans 2310, les camions et remorques militar-ires compris dans 2320 et 2330, et les véhicules chenillés de combat, d'attaque el de tactique compris dans 2350)

24.    Tracteurs

25.    Piéces de véhicules

26.    Envoloppes et chambres ä air

 

29.    Accessoires de moteurs

30.    Materiel de transmission de fénergie mécanique

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                       71

32. Machines et materiel pour le travail du bois

34.   Machines pour le travail des métaux

35.         Materiel de service el de commerce

36.   Machines industridles spéciales

37.   Machines et materiel agricoles

38.         Materiel de construction, d"extraction. d'excavalion el d'entrelien routier

39.   Materiel de manulenlion des materiaux

40.   Cordages, cäbles, chaines et accessoires

41.   Materiel de refrigeration et de dimatisation

42.   Materiel de lutte contre fincendie, de sauvelage el de sécuriié (sauf 4220 Equipement de plongée el de sauvelage en mer

4230 Equipement d'imprégnalion et de décontaminalion)

43.   Pompes et compresseurs

44.   Materiel de fours, de générateurs de vapeur, de séchage. et réacteurs nucléaires

45.   Materiel de plomberie, de chauffage et sanitaire

46.   Materiel d'épuration de feau et de trailement des eaux usées

47.   Elements de canalisations, tuyaux et accessoires

48.   Robinets-vannes

49.   Materiel d'ateliers d'entrelien el de reparation

 

52.         Instruments de mesure

53.   Artides de quincaillerie et abrasifs

54.         Elements de construction préfabriqués el elements d'échafaudages

55.   Bois de construction, sciages, contre-plaqués et bois de placage

56.         Materiaux de construction

 

61.    Fils électriques, materiel de production et de distribution d'énergie

62.    Lampes el accessoires d'éclairage

63.    Systémes d'alarme et de signalisalion

 

65.   Foumitures et materiel médicaux, dentaires et vélérinaires

66.   Instmments, materiel de laboratoire

(sauf 6615 Mécanismes de pilotage automatique et elements de gyro-scopes d'aéronefs 6665 Instmments et appareils de détection des dangers)

67.   Materiel photographique

68.   Substances et produits chimiques

69.   Materiels et appareils d'enseignement

70.   Materiel d'informatique general, logiciel, foumitures et materiel auxi-liaire

(sauf 7010 Configurations d'équipement de trailement automatique des données)

71.         Meubles

72.   Artides et appareils pour féquipemeni des ménages et des lieux publics

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                     72

73.    Materiels de cuisine el de table

74.    Machines de bureau, materiel de bureaumalique et d'informatique de bureau

75.    Foumitures el appareils de bureau

76.    Livrés, caries el publicalions diverses (sauf 7650 Plans et spécificalions)

77.    Instruments de musique, phonographes et récepteurs radiophoniques domestiques

78.    Materiel de plaisance et d'alhlétisme

79.    Materiel et foumitures de netloyage

80.    Pinceaux, peinlure, produits d"obluration et adhésifs

81.   Conteneurs, materiaux et foumitures d'emballage
85. Artides de toilelte

87.    Foumitures pour fagriculture

88.    Animaux vivants

91. Combuslibles, lubrifianls, huiles et cires

93.    Fabrications non-métailiques

94.    Matiéres brutes non-métalliques

96. Minerals, minéraux et leurs dérivés primaires 99. Divers

Note générale

Nonobstant ce qui précéde, le present accord ne s'applique pas aux marchés réservés aux petites entreprises.

European economic communily

Part I Notes:

1.         This Agreement does nol apply to procurement by entities otherwise falling under this Agreement made on behalf of and under the specific procedure of an international organization.

2.    This Agreement shall not apply to procurement by entities falling under this Agreement of agricullural products made in furtherance of agricul­lural support programmes and human feeding programmes.

Belgium

This list is authentic in the French language

I. Ministerial depuriments

1.          Administrative services of the Prime Minister

2.    Ministry of Economic Affairs

3.    Ministry of Foreign Affairs, External Trade and Co-operation for Development

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                     73

4.    Ministry of Agriculture

5.    Ministry of the Middle Classes

6.    Ministry of Communications

7.    Ministry of National Defence'

8.          Ministry of National Education and Culture

9.    Ministry of Employment and Labour

 

10.         Ministry of Finance

11.         Ministry of the Interiör

12.         Ministry of Justice

13.         Ministry of Social Welfare

14.         Ministry of Public Health and Ihe Environment

15.         Ministry of Public Works

 

-     Road Fund

-     Building Construction Fund

16.   Postal Administration

II. List of actual Ministries, purchasing through entities listed under NO. I

Prime Minister

Vice-Premier and Minister for the Civil Service

Vice-Premier and Minister for National Defence

Minister for Justice

Minister for Foreign Affairs

Minister for Economic Affairs

Minister for Social Welfare and Secretary of State for Social Affairs,

attached to the Minister for Walloon Affairs

Minister for Communications

Minister for National Education (Dulch-language)

Minister for Agriculture and the Middle Classes

Minister for Dutch Culture and Minister for Flemish Affairs

Minister for National Education (French-language)

Minister for Public Health and the Environment

Minister for Finance

Minister for Extemal Trade

Minister for Co-operation for Development

Minister for Postal, Telegraph and Telephone Services and Minister

for Bmssels Affairs

Minister for Pensions

Minister for Employment and Labour

Minister for the Interiör

' Non-warlike materials conlained in Part 11 of this List,  Poslal business only.

' Non-warlike materials contained in Part 11 of Ihis List. ■* Postal business only.

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                       74

Minister for Scientific Policy Minister for French Culture

Minister for Fiblic Works and Minister for Walloon Affairs Secretary of State for Regional Economy, atlached to the Minister for Walloon Affairs

Secretary of State for the Budget, attached lo the Prime Minister, and Secretary of Slale for Regional Economy, atlached to the Minister for Flemish Affairs

Secretary of State for Ihe Reform of Institutions, attached to the Prime Minister

Secretary of State for French Culture, attached to the Minister for French Culture

Secretary of State for Economic Affaires, attached to the Minister for Economic Affairs, and

Secretary of State for Social Affairs, atlached to the Minister for Flemish Affairs

Secretary of State for Reform of Institutions, attached lo the Vice-Premier

Secretary of Slale for Dutch Culture, attached to the Minister for Dutch Culture, and

Secretary of State for Social Affairs, atlached to the Minister for Brussels Affairs

III.  Other Government agencies

1.         Refrigeration Services Administration of the Belgian State

2.         State General School Buildings Fund

3.         Hospital and Medico-Social Construction Fund

4.    National Housing Institute

5.    National Land Society

6.    National Social Security Agency

7.    National Institute of Social Insurance for Ihe Self-Employed

8.    National Institute of Sickness and Disability Insurance

9.    National Retirement and Survivors' Pension Fund

 

10.        National Bureau of Pensions for Wage-Earners

11.        Auxiliary Fund for Sickness and Disability Insurance

12.        Occupational Diseases Fund

13.        National Occupational Credit Fund

14.        General Savings and Retirement Fund

15.        National Agricullural and Horticultural Märkets Agency

16.        National Milk and Dairy Products Agency

17.        National Employment Agency

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                    75

Belgique

La version frangaise de cette liste fail foi

I. Dépurtemenls minislériels

1.         Services du Premier Ministre

2.         Ministére des Affaires économiques

3.         Minisiére des Affaires étrangéres, du Commerce exiérieur et de la Cooperation au Développement

4.    Ministére de 1'Agriculture

5.         Minisiére des Classes moyennes

6.    Ministére des Communications

7.         Minisiére de la Defense nationale'

8.         Minisiére de TEducation nationale et de la Culture

9.    Ministére de 1'Emploi et du Travail

10.   Ministére des Finances

11.   Minisiére de I' Inlérieur

12.        Ministére de la Justice

13.        Ministére de la Prévoyance sociale

14.        Ministére de la Santé publique et de 1'Environnement

15.        Ministére des Travaux publics

 

-     Fonds des routes

-     Fonds des båtiments

16.   Régie des pöstes

11. Liste des ministéres el secrélariuis d'Etut dont les achals som effectués

par Tintermédiuire des enlités énumérées sous I

Premier Ministre

Vice-Premier Ministre et Ministre de la Fonction publique

Vice-Premier Ministre et Ministre de la Defense nationale

Minislre de la Justice

Ministre des Affaires étrangéres

Ministre des Affaires économiques

Ministre de la Prévoyance sociale et Secrétaire d'Etat aux Affaires so-

ciales, adjoint au Ministre des Affaires wallonnes

Ministre des Communications

Ministre de 1'Education nationale (Néerlandaise)

Ministre de 1'Agriculture et des Classes Moyennes

Ministre de la Culture néerlandaise et Ministre des Affaires flamandes

Ministre de 1'Education nationale (Franijaise)

Ministre de la Santé publique et de 1'Environnement

Ministre des Finances

Ministre du Commerce extérieur

Ministre de la Cooperation au Développement

Ministre des Postes, Télégraphes et Téléphones et Ministre des Affaires

bruxelloises"

Ministre des Pensions

Ministre de 1'Emploi et du Travail

' Achals civils repris dans la Partie II de la présenle liste.  Pöstes seulemenl.

' Achals civils repris dans la Partie II de la présenle liste. ■■ Postes seulemenl.

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                     76

Ministre de finlérieur Ministre de la Politique scientifique Ministre de la Culture frangaise

Ministre des Travaux publics et Ministre des Affaires wallonnes Secrétaire d'Elat ä 1'Economic régionale, adjoint au Minislre des Affaires wallonnes

Secrétaire d'Etat au Budget, adjoint au Premier Minislre, el Secrétaire d'Etal å 1'Economie régionale, adjoint au Ministre des Affaires fiamandes Secrétaire d'Etal å la Réforme des Institutions, adjoint au Premier Mi­nislre

Secrétaire d'Etat ä la Culture frangaise, adjoint au Ministre de la Culture franqaise

Secrétaire d'Etat aux An''aires économiques, adjoint au Ministre des Af­faires économiques, et

Secrétaire d'Etat aux Affaires sociales, adjoint au Ministre des Affaires fiamandes

Secrétaire d'Etat å la Réforme des Institutions, adjoint au Vice-FVemier Ministre

Secrétaire d'Etat ä la Culture néerlandaise adjoint au Ministre de la Cul­ture néerlandaise, et

Secrétaire d'Elat aux Affaires sociales, adjoint au Ministre des Affaires bruxelloises.

III. Institutions relevunt de lu competence du Gouvemement

1.   Régie des Services frigorifiques de 1'Etat beige

2.    Fonds general des båtiments scolaires de 1'Etal

3.    Fonds de construction d'institutions hospitaliéres et médico-sociales

4.    Institut national du Logement

5.    Société nationale terrienne

6.    Office national de Sécurité sociale

7.    Institut national d'Assurances sociales pour travailleurs indépendants

8.    Institut national d'Assurance Maladie-Invalidité

9.    Caisse nationale des Pensions de Relraite et de Survie

10.   Office national des pensions pour Travailleurs salaries

11.   Caisse auxiliaire d'assurance Maladie-Invalidité

12.         Fonds des Maladies professionndles

13.         Caisse nationale de Credit professionnel

14.         Caisse générale d'Epargne et de Relraite

15.         Office national des débouchés agricoles et horiicoles

16.         Office national du Lait et de ses dérivés

17.         Office national de TEmploi

Denmark

This List is authentic in the English language

Danish Governmenl procurement entities

1.       Prime Minister's Office

2.   Ministry of Labour                               - 4 directorates and institutions

3.   Ministry of Foreign Affairs                  - 2 departments

4.   Ministry of Housing                             -   I directorale

 

Prop. 1979/80:24   Del B

77

 

5. Ministry of Finance (3 departments)

6.      Ministry of Taxes and Duties (2 departments)

7.      Ministry of Fisheries

8.  Minislry of Commerce

9.  Ministry of the Interiör

10. Ministry of Justice

11.      Ministry of Religions Affairs

12.      Ministry of Agriculture

13.      Ministry of Environment

14.      Minislry of Greenland

15. Ministry of Cultural Affairs

16.      Ministry of Social Affairs

17.      Ministry of Education

18.  Ministry of Economic Affairs

(3 departments)

19.  Ministry of Public Works'

20. Ministry of Defence

-     Directorale for Governmnel Procurement with Governmenl Prinling Office

-     3 olher insiiluiions

-     5 directorates and insiiluiions

-     4 institutions

-     Research Establishment Risoe

-     20 directorates and institutions

-     Slale Serum Institute

-     Danish National Civil Defence Directorale

-     3 olher directorates and institutions

-     Office of the Chief of Danish Police

-     3 olher directorales and insiiluiions

-     19 directorales and institutions

-     5 directorates

-     Royal Greenland Trade Department'

-     Greenland Technical Organization

-     2 other institutions

-     2 directorates and several Stale-owned     museums     and

higher

educational institutions

-     5 directorales

-     University Hospital of Copenha-gen

-     6 directorales

-     11 universities and other higher educational institutions

 

-    State harbours and Slale airporls

-    4 directorates and several institutions

' Producls for resale or for use in Ihe production of goods for sale are nol induded. ' Wilh the exceplion of Danish State Railways. Poslal business only. ' Non-warlike materials contained in Part 11 of this list.

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                     78

France

This List is authentic in the French language

List of entities

i 1) Muin purchasing entities

A. Generul Budget Prime Minister

Minister for the Status of Women, attached to the Prime Minisler"s Office Minister for Justice Minister for Heallh and the Family Minister for the Interiör Minister for Foreign Affairs Minister for Defence' Minister for Labour and Participation Minister for Co-operation Minister for the Economy Minister for the Budget

Minister for Ihe Environment and Qualily of Living Minister for Education Minister for Universities Minister for Agriculture Minister for Industry Minister for Transport Minister for Trade and Crafts Minister for Foreign Trade Minister for Youth, Sport and Recreation Minister for Culture and Communication

Secretary of State for Postal and Telecommunication Services Secretary of State for War Veterans Secretary of State attached to the Prime Minister's Office Secretary of State attached to the Prime Minister's Office (Relations with Parliament)

Secretary of State attached to the Prime Minister's Office (Research) Secretary of State attached to the Office of the Keeper of the Seals, Minister for Justice

Secretary of State attached to the Office of the Minister for Health and the Family

Secretary of State attached to the Office of the Minister for the Interiör (Overseas Departements and Territories)

Secretary of State attached to the Office of the Minister for the Interiör (local governmenl)

Secretary of State attached to the Office of the Minister for Foreign Affairs Secretary of State attached lo the Office of the Minister for Labour and Participation (vocational training)

' Non-wariike materials contained in Part II of this List.  Postal business only.

 

Prop. 1979/80:24   DelB                                                                                      79

Loan Fund for Low-Cost Housing Agencies Casa de Valesquez Zootechnical Institute, Rambouillet

Centre for Study of the Environment and Applied Pedagogy, Ministry for Agriculture

Centre for Advanced Studies on Social Security Agricullural Vocational Training Centres Georges Pompidou National Centre for Art and Culture National Centre for French Cinematography National Study and Training Centre for Handicapped Children National Centre for the Design and Testing of Agricullural Machinery National Study and Training Centre for Schooling Adjuslment and Spe­cialized Education (C.N.E.F.A.S.E.S.)

National Centre for Basic and Advanced Training of Teachers of Domestic Science and of Farm Housekeeping National Centre for the Advancemenl of Literature National Centre for Educational Documeniaiion

National Centre of Benevolent Agencies for Schools and Universities (C.N.O.U.S.)

National Centre of Ophthalmology, Quinze-Vingts Hospital National Centre for the Preparatory Training of Teachers of Handicrafts and Domestic Science

National Centre for Rural Development, Marmilhat National Scientific Research Centre (C.N.R.S.) Regional Teacher Training Centres Regional Centres for Adult Education

Regional Centres for Physical Education and Sports Training (C.R.E.P.S.) Regional Centres of Benevolent Agencies for Universities (C.R.O.U.S.) Regional Centres for Forested Estates Social Security Centre for Migrant Workers University Centres University Chancelleries High Schools Agricullural Schools Stock Exchange Commission Fisheries Board

Agency for the Protection of Seashores and Lakefronts National Conservatory of Technology and Engineering National Higher Conservatory of Music National Higher Conservatory of Dramatic Art Pompadour Estate Cenlral School, Lyons Central School of Arts and Manufactures French School of Archaeology, Athens French School of the Far East French School, Rome

School of Higher Studies in the Social Sciences National School of Administration National School of Civil Avialion (E.N.A.C.) National School of Palaeography and Librarianship National Riding School National Women's School of Agronomy, Marmilhat (Puy-de-Döme)

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                     80

Secretary of State attached lo the Office of the Minister for Labour and Participation (Manual workers and immigrant labour) Secretary of State attached to the Office of the Minister for Labour and Participation (Female employment)

Secretary of State attached to the Office of the Minister for the Envi­ronment and Qualily of Living (Housing)

Secretary of State attached to the Office of Ihe Minister for the Envi­ronment and Qualily of Living (Environment)

Secretary of State atlached to the Office of the Minister for Education Secretary of State attached to the Office of the Minister for Agriculture Secretary of State attached to the Office of the Minister for Industry (Small and medium-sized enlerprises)

B. Budget unnex
Mention may be made of:

-   National Prinling Office

C. Speciul Treusury uccounts
Mention may be made of

-     National Forestry Fund

-     Financial support for the Film Industry

-     Special Road Inveslment Fund

-     National Town and Country Planning Fund

-     Union for Pooled procurement in Ihe Public Sector (UGAP)

(2) Nuiionul public institutions of un administrative character French Academy in Rome Naval Academy Academy of Science Overseas

Central Registry of Social Security Agencies (A.C.O.S.S.) Financing Agencies for River Basins

National    Agency    for    the    Improvement    of   Working    Conditions (A.N.A.C.T.)

National Agency for the Improvement of Housing (A.N.A.H.) National Agency for Employment (A.N.P.E.)

National Agency for the Compensation of Overseas French Nationals (A.N.I.F.O.M.)

Standing Assembly of Chambers of Agriculture (A.P.C.A.) National Library

National and University Library, Strasbourg

Research Department of Overseas Postal and Telecommunication Ser­vices (B.E.P.T.O.M.)

Aid Fund for Capital Improvements by Local Govemment Authorities (C.A.E.C.)

Independent Fund for Reconstruction Escrow Fund

National Family Allowances Fund (C.N.A.F.) National Molorways Fund (C.N.A.)

Employees' National Sickness Insurance Fund (C.N.A.M.) Employees' National Old-Age Insurance Fund (C.N.A.V.T.S.) National Military Social Security Fund (C.N.M.S.S.) National Historie Monuments and Natural Sites Fund National Telecommunicalions Fund'

■ Postal business only

 

Prop. 1979/80:24   DelB

81

National Women's School of Agronomy, Toulouse (Haute-Garonne) National School of Rural Engineering and Forestry (E.N.G.R.E.F.) National Schools of the Dairy Industry National Schools of Engineers

National School of Engineers of the Agricullural and Food Technology Industries

National Schools of Engineers of Agricullural Works National Schools of Engineers of Rural Works and Sanitation Technology National School of Engineers of Forestry Works (E.N.I.T.E.F.) National School of the Judiciary National Merchant Marine Schools National School of Public Health (E.N.S.P.) National Skiing and Mouniain-Climbing School National Higher School of Agronomy, Montpellier National Higher School of Agronomy, Rennes National Higher School of Decorative Arts National Higher School of Arts and Industries, Strasbourg National Higher School of Textile Arts and Industries, Roubaix National Higher School of Technology and Engineering National Higher School of the Beaux-Arts National Higher School of Librarianship National Higher School of Industrial Ceramics, Sévres National   Higher  School   of Electronics  and   Electronic   Applications (E.N.S.E.A.)

National Higher School of Horticulture National Higher School of Agro-Industries National Higher School of Landscaping

National Higher School of Applied Agronomical Sciences (E.N.S.S.A.A.) National Veterinary Schools National Further Training Schools National Schools of Primary Grades National School of Street Sanitation and Maintenance Teacher Training Schools

National Training Schools for Apprenticeship Teachers Higher Teacher Training Schools Polytechnic School

School of Sylviculture, Crogny (Aube)

Agriculture and Forestry Vocational Technical School. Meymac (Corréze) School of Viticulture and Oenology, La Tour Blanche (Gironde) School of Viticulture, Avize (Mame) National Convalescents' Home, Le Vésinet (E.N.C.V.) National Convalescents" Home, Saint-Maurice National Disabled Sailors' Home (E.N.I.M.) Koenigs Warter National Institution Carnegie Foundation Singer-Polignac Foundation Social Action Fund for Migrant Workers Dufresne-Sommeiller National Hospital and Shelter Instiluie of Animal Husbandry and Veterinary Medicine in Tropical Coun­tries (I.E.M.V.P.T.)

French Institute of Oriental Archaeology, Cairo National Geographical Institute

6   Riksdagen 1979)80. 1 Saml. Nr 24. Del B

 

Prop. 1979/80:24   Del B                                                                                      82

Industrial Institute of the North

International Institute of Public Administration (I.I.A.P.).

National Institute of Agronomy, Paris-Grignon

National   Institute  of Designations  of Origin   of Wines  and   Liquors

(l.N.A.O.V.E.V.)

National Institute of Astronomy and Geophysics (I.N.A.G.)

National Institute for ihe Prolection of Consumers (l.N.C.)

National Institute of Adult Education (l.N.E.P.)

National Institute of Population Studies (l.N.E.D.)

National Institute for ihe Youthful Blind, Paris

National Institute for Deaf Girls, Bordeaux

National Institute for the Youthful Deaf, Chambéry

National Institute for the Youthful Deaf, Metz

National Institute for the Youthful Deaf, Paris

National Institute of Nuclear Physics and Particle Physics (1.N2.P3.)

National Institute of Advanced Agricullural Promotion

National Industrial Property Institute

National Agronomy Research Institute (l.N.R.A.)

National Paedagogical Research Institute (I.N.R.P.)

National Health and Medical Research Institute (l.N.S.E.R.M.)

National Sports Institute

National Polytechnic Institutes

National Applied Sciences Institutes

Higher National Institute of Industrial Chemistry, Rouen

Data-Processing and Automation Research Institute (I.R.l.A.)

Transport Research Institute (I.R.T.)

Regional Institutes of Administration

Scientific and Technical Institute of Fisheries (I.S.T.P.M.)

Higher Institute of Materials and Machine-Building, Saint-Ouen

Agricullural Lycées

Classical and Modem Lycées

Vocational Education Lycées

Technical Lycées

Army Museum

Gustave Moreau Museum

Navy Museum

J.J. Henner National Museum

National Museum of the Legion of Honour

Postal Museum

National Museum of Natural History

Auguste Rodin Museum

Observatory of Paris

Office of Co-operation and University Reception

French Agency for the Protection of Refugees and Repalriated Persons

National War Veterans Agency

National Game Hunting Agency

National Educational and Vocational Information Agency (O.N.I.S.E.P.)

National Immigration Agency (O.N.I.)

Overseas Scientific and Technical Research Agency (O.R.S.T.O.M.)

French University and Cultural Agency for Algeria

Palace of Discovery

National Parks

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                     83

Conference of National Museums

National Service for Driving Licence Examinations

Paris Transport Syndicate

National Thermal Baths, Aix-les-Bains

Universities

France

La version franqaise de cette liste fail foi

Lisle des entités

1) Principales entités acheteuses

A. Budget générul Premier Ministre

Ministre délégué auprés du Premier Ministre, chargé de la condition femi­nine

Ministre de la justice Minislre de la santé el de la famille Ministre de rintérieur Ministre des affaires étrangéres Ministre de la defense' Ministre du travail et de la participation Ministre de la cooperation Ministre de 1'économie Ministre du budget

Ministre de fenvironnement et du cadre de vie Ministre de féducation Ministre des universités Ministre de fagriculture Ministre de 1'industrie Ministre des transports Ministre du commerce et de 1'artisanat Ministre du commerce extérieur Ministre de la jeunesse, des sports et des loisirs Minislre de la culture et de la communication Secrétaire d'Etat aux postes et telecommunicalions Secrétaire d'Etat aux andens combattants Secrétaire d'Elal auprés du Premier Minislre

Secrétaire d'Etat auprés du Premier Minislre (Relations avec le Parlement) Secrétaire d'Etat auprés du Premier Ministre (Recherche) Secrétaire dElat auprés du Garde des sceaux. Ministre de la justice Secrétaire d'Etat auprés du Ministre de la santé et de la famille Secrétaire d'Etat auprés du Ministre de finlérieur (Departements et terri-toires d'outre-mer)

Secrétaire d'Etat auprés du Ministre de finlérieur (Collectivités locales) Secrétaire d'Etat auprés du Minislre des affaires étrangéres Secrétaire d'Etat auprés du Ministre du travail et de la participation (Formation professionndle)

' Achals civils du Minisiére de la defense repris dans la Partie II de la présenle liste, ' Postes seulemenl.

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                     84

Secrétaire d'Etal auprés du  Minislre du  travail et de la participation

(Travailleurs manuels et immigrés)

Secrétaire d'Etat auprés du Ministre du travail et de la participation

(Emploi feminin)

Secrétaire d'Etat auprés du Ministre de fenvironnement et du cadre de vie

(Logement)

Secrétaire d'Etal auprés du Ministre de fenvironnement et du cadre de vie

(Environnement)

Secrétaire d'Elat auprés du Ministre de féducation

Secrétaire d'Etat auprés du Ministre de fagriculture

Secrétaire d'Etat auprés du Ministre de 1'induslrie (Pelile el moyenne

Industrie)

B.   Budget annexe

on peut notamment signaler: - Imprimerie Nationale

C.  Comptes spéciuux du Trésor
On peut notamment signaler:

-     Fonds forestier national

-     Soutien financierde f Industrie cinématographique

-     Fonds special d'investissement routier

-     Fonds national d'aménagement fonder et d'urbanisme

-     Union des groupemenls d'achais publics (UGAP)

2) EtubUssernents publics nalionaux ä caractére administrutif

Académie de France å Rome

Académie de Marine

Académie des Sciences d'outre-mer

Agence centrale des organismes de sécurité sociale (A.C.O.S.S.)

Agences financiéres de bassins

Agence    nationale    pour    famélioration    des    conditions    de    travail

(A.N.A.C.T.)

Agence nationale pour famélioration de fhabitat (A.N.A.H.)

Agence nationale pour femploi (A.N.P.E.)

Agence    nationale    pour    findemnisation    des    Frangais   d'outre-mer

(A.N.I.F.O.M.)

Assemblée permanente des chambres d'agriculture (A.P.C.A.)

Bibliothéque nationale

Bibliothéque nationale et universitaire de Strasbourg

Bureau    d'études    des    postes    et    telecommunicalions    d'outre-mer

(B.E.P.T.O.M.)

Caisse d'aide å féquipemeni des collectivités locales (C.A.E.C.)

Caisse autonome de la reconstruction

Caisse des dépöts et consignations

Caisse nationale des allocations familiales (C.N.A.F.)

Caisse nalionale des auloroutes (C.N.A.)

Caisse nationale d"assurance-maladie des travailleurs salaries (C.N.A.M.)

Caisse     nationale    d"assurance-vieillesse     des    travailleurs    salaries

(C.N.A.V.T.S.)

Caisse nationale militaire de sécurité sociale (C.N.M.S.S.)

Caisse nationale des monuments historiques et des sites

Caisse nationale des telecommunicalions

' Pöstes seulemenl.

 

Prop. 1979/80:24   Del B                                                                                       85

Caisse de préls aux organismes H.L.M.

Casa de Velasquez

Centre d"enseignement zootechnique de Rambouillet

Centre d'études du milieu et de pédagogie appliquée du Ministére de

fagriculture

Centre d'études supérieures de sécuriié sociale

Centres de formation professionndle agricole

Cenlre national d'art et de culture Georges Pompidou

Centre national de la cinématographie frangaise

Centre national d'éiudes et de formation pour f enfance inadaptée

Centre national d'études et d'expérimentation du machinisme agricole

Centre national d'études et de formation pour fadaptaiion scolaire et

féducation spécialisée (C.N.E.F.A.S.E.S.)

Centre national de formation el de perfectionnement des professeurs d"en-

seignemenl ménageret ménager agricole

Centre national des lellres

Centre national de documeniaiion pédagogique

Cenlre national des oeuvres universitaires et scolaires (C.N.O.U.S.)

Centre national d"ophtalmologie des Quinze-Vingts

Centre national de preparation au professorat de travaux manuels éduca-

tifs et d'enseignement ménager

Centre national de la promotion rurale de Marmilhat

Centre national de la recherche scientifique (C.N.R.S.)

Centres pédagogiques régionaux

Centres régionaux d'éducation populaire

Centres régionaux d'éducation physique et sportive (C.R.E.P.S.)

Centres régionaux des ceuvres universitaires (C.R.O.U.S.)

Centres régionaux de la propriété forestiére

Cenlre de sécuriié sociale des travailleurs migranls

Centres universitaires

Chancelleries des universités

Colleges

Colleges agricoles

Commission des operations de Bourse

Conseil supérieur de la péche

Conservatoire de fespace littoral et des rivages lacustres

Conservatoire national des arts et métiers

Conservatoire national supérieur de musique

Conservatoire national supérieur d'art dramatique

Domaine de Pompadour

Ecole centrale - Lyon

Ecole centrale des arts et manufactures

Ecole frangaise d'archéologie d'Athénes

Ecole franqaise d'Extréme-Orient

Ecole frangaise de Rome

Ecole des hautes études en sciences sociales

Ecole nationale d'administration

Ecole nationale de favialion civile (E.N.A.C.)

Ecole nationale des Charles

Ecole nationale d'équilalion

Ecole nationale feminine d'agronomie de Marmilhat (Puy-de-Döme)

Ecole nationale feminine d"agronomie de Toulouse (Hte-Garonne)

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                     86

Ecole nationale du génie rural el des eaux el foréts (E.N.G.R.E.F.) Ecoles nalionales de findustrie laitiére Ecoles nalionales d'ingénieurs

Ecole nationale d'ingénieurs des induslries des lechniques agricoles et alimentaires

Ecoles nalionales d"ingénieurs des iravaux agricoles Ecole nationale des ingénieurs des travaux ruraux el techniques sanitaires Ecole   nalionale   des   ingénieurs   des    travaux   des   eaux   et   foréts (E.N.I.T.E.F.)

Ecole nationale de la magistralure Ecoles nalionales de la marine marchande Ecole nalionale de la santé publique (E.N.S.P.) Ecole nationale de ski et d"alpinisme Ecole nalionale supérieure agronomique - Montpellier Ecole nationale supérieure agronomique - Rennes Ecole nalionale supérieure des arts décoratifs Ecole nationale supérieure des arts et induslries - Strasbourg Ecole nationale supérieure des arts et induslries textiles — Roubaix Ecole nalionale supérieure d"arts el métiers Ecole nationale supérieure des beaux-arts Ecole nalionale supérieure des bibliothécaires Ecole nationale supérieure de céramique industrielie — Sévres Ecole   nalionale   supérieure  de  félectronique   et   de   ses  applications (E.N.S.E.A.)

Ecole nalionale supérieure d'horticulture Ecole nationale supérieure des induslries agricoles alimentaires Ecole nationale supérieure du paysage

Ecole   nationale   supérieure   des   sciences   agronomiques   appliquées (E.N.S.S.A.A.) Ecoles nalionales vélérinaires Ecoles nalionales de perfectionnement Ecoles nalionales de premier degré Ecole nationale de voirie

Ecoles normales d'instituteurs et d'institutrices Ecoles normales nalionales d'apprenlissage Ecoles normales supérieures Ecole Polytechnique Ecole de sylviculture - Crogny (Aube)

Ecole lechnique professionndle agricole et forestiére de Meymac (Cor­réze)

Ecole de viticulture et d'cenologie de la Tour Blanche (Gironde) Ecole de viticulture - Avize (Mame)

Etablissement national de convalescentes du Vésinet (E.N.C.V.) Etablissement national de convalescents de Saint-Maurice Etablissement national des invalides de la Marine (E.N.I.M.) Etablissement national de Koenigs Warter Fondation Carnegie Fondation Singer-Polignac

Fonds d'aclion sociale pour les travailleurs migranls Höpital-Hospice national Dufresne-Sommeiller

Institut   d'élevage   et   de   médecine   vélérinaires   des   pays   tropicaux (I.E.M.V.P.T.)

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                      87

Institut frangais d'archéologie orientale du Caire Institut géographique national Institut industriel du Nord

Institut international d'administration publique (I.I.A.P.) Institut national agronomique de Paris-Grignon

Institut   national   des   appellations  d'origine   des   vins  et  eaux-de-vie (l.N.A.O.V.E.V.)

Institut national d"astronomie et de géophysique (I.N.A.G.) Institut national de la consommation (l.N.C.) Institut national d'éducation populaire (l.N.E.P.) Institut national d"éludes démographiques (l.N.E.D.) Institut national des jeunes aveugles - Paris Institut national des jeunes sourdes - Bordeaux Institut national des jeunes sourds - Chambéry Institut national des jeunes sourds - Metz Institut national de,s jeunes sourds - Paris

Institut  national de physique nudéaire et de physique des particules (I.N2.P3)

Institut national de promotion supérieure agricole Institut national de la propriété industrielie Institut national de la recherche agronomique (l.N.R.A.) Institut national de recherche pédagogique (I.N.R.P.) Institut national de la santé et de la recherche médicale (l.N.S.E.R.M.) Institut national des sports Instituts nalionaux polytechniques Instituts nalionaux des sciences appliquées Institut national supérieur de chimie industridle de Rouen Institut de recherches d'informatique et d'automatique (I.R.l.A.) Institut de recherche des transports (I.R.T.) Instituts régionaux d'administration

Institut scientifique et technique des péches maritimes (l.S.T.P.M.) Institut supérieur des materiaux et de la construction mécanique de Saint-Ouen

Lycées agricoles Lycées dassiques et mödernes Lycées d'enseignement professionnel Lycées techniques Musée de 1'Armée Musée Gustave Moreau Musée de la Marine Musée national J.J. Henner Musée national de la Legion d'Honneur Musée postal

Museum national d'histoire naturdle Musée Auguste Rodin Observatoire de Paris

Office de cooperation el d'accueil universitaire Office frangais de protection des réfugiés et rapatriés Office national des andens combattants Office national de la chasse

Office national d'information sur les enseignements et les professions (O.N.I.S.E.P.)

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                     88

Office national d'immigraiion (O.N.I.)

Office    de     la    recherche     scientifique     et     technique    d"oulre-mer

(O.R.S.T.O.M.)

Office universitaire el culturel franqais pour fAlgérie

Palais de la Découverle

Parcs nalionaux

Réunion des musées nalionaux

Service national des examens du permis de conduire

Syndical des Iransporls parisiens

Thermes nalionaux - Aix-les-Bains

Universilés

Federal Republic of Germany

This List is authentic in the English language

List of Centrul Purchasing Emilies

1.   Federal Foreign Office

2.    Federal Minislry of Labour and Social Affairs

3.    Federal Minislry of Education and Science

4.    Federal Ministry of Food, Agriculture and Forestry

5.    Federal Ministry of Finance

6.    Federal Ministry for Research and Technology

7.    Federal Ministry for Intra-German Relations

8.    Federal Ministry of the Interiör (civil goods only)

9.    Federal Ministry for Youth, Family Affairs and Health

 

10.         Federal Ministry of Justice

11.         Federal Ministry for Regional Planning, Building and Urban Develop­ment

12.         Federal Ministry of Posts and Telecommunicalions'

13.         Federal Ministry of Economies

14.         Federal Ministry for Economic Co-operation

15.         Federal Ministry of Defence

Note:

According to existing national obligations, the entilies conlained in this List shall, in conformity with special procedures, award contracts in certain regions which, as a consequence of the division of Germany, are confronted with economic disadvantages.

The same applies to the awarding of contracts to remove the difficulties of certain groups caused by the last war.

Federal Republic of Germany

This List is authentic in the English language

List of Central Purchasing Entilies

1.   Auswärtiges Ami

2.         Bundesministerium fiir Arbeil und Sozialordnung

3.         Bundesministerium fiir Bildung und Wissenschaft

' Postal business only.

 Non-warlike materials conlained in Part 11 of this List.

 

Prop. 1979/80:24   Del B                                                                                      89

4.    Bundesministerium fiJr Ernährung, Landwirtschaft und Forsten

5.    Bundesministerium fiir Finanzen

6.    Bundesministerium fur Forschung und Technologie

7.    Bundesministerium fiir innerdeutsche Beziehungen

8.    Bundesministerium des Innern (nur ziviles Material)

9.    Bundesministerium fiir Jugend, Familie und Gesundheit

 

10.        Bundesministerium der Justiz

11.        Bundesministerium fur Raumordnung, Bauwesen und Slädlebau

12.        Bundesministerium fördas Post- und Femmeldewesen'

13.        Bundesministerium fiir Wirtschaft

14.        Bundesministerium fiir Wirtschaflliche Zusammenarbeit

15.        Bundesministerium der Verteidigung''

Ireland

This List is authentic in the English language

1.   Muin purchusing entities

(a)    Office of Public Works

(b)   Stationery Office

2.   Olher departments
President's Establishment

Office of the Houses of Ihe Oireachtas (Parliament)

Department of the Taoiseach (Prime Minister)

Central Statistics Office

Departmenl of Finance

Office of the Comptroller and Auditor General

Office of the Revenue Commissioners

State Laboratory

Office of the Allomey General

Office of the Director of Public Prosecuiions

Valuation Office

Ordnance Survey

Department of the Public Service

Civil Service Commission

Department of Economic Planning and Development

Department of Justice

Land Registry

Charitable Donations and Bequests Office

Department of the Environment

Department of Education

National Gallery of Ireland

Department of the Gaelteacht (Irish-speaking areas)

Department of Agriculture

Department of Fisheries and Forestry

Department of Labour

Department of Industry, Commerce and Energy

Departmenl of Tourism and Transport

Departmenl of Foreign Affairs

' Postal business only.

2 Non-warlike materials conlained in Pari II of Ihis List.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

90

Department of Social Welfare Department of Health Departmenl of Defence' Department of Posts and Telegraphs

Italy

This List is authentic in the English and French languages

Purchasing entities

1.   Ministry of the Treasury'

2.    Minislry of Finance

3.    Ministry of Justice

4.    Ministry of Foreign Affairs

5.    Ministry of Public Instruction

6.    Ministry of the Interiör

7.    Ministry of Public Works

8.    Ministry of Agriculture and Forestry

9.    Ministry of Industry, Trade and Crafts

 

10.         Ministry of Labour and Social Affairs

11.         Ministry of Health

12.         Ministry of Cultural Affairs and the Environment

13.         Ministry of Defence"

14.         Budget and Planning Ministry

15.         Ministry of State Participation in Enterprises

16.         Ministry of Tourism

17.         Ministry of Foreign Trade

18.         Ministry of Poslal Services and Telecommunicalions"

Note:

This Agreement shall nol prevent the implementation of provisions contained in Ilalian Law No. 835 of 6 October 1950 (Official Gazette No. 245 fo 24 October 1950 of the Italian Republic) and in modifications thereto in force on the date on which this Agreement is adopted.

Italy

This List is authentic in the English and French languages

Purchus

1.          Min

2.    Min

3.    Min

4.    Min

5.    Min

6.    Min

7.    Min

8.    Min

'ng entities

stero del tesoro'

siero delle finanze

stero di grazia e giustizia

stero degli affari esteri

stero della publica istmzione

stero delfinterno

istero di lavori pubblici

stero delfagricoltura e delle foreste

Acting as centralized purchasing entity for most of other Ministries or entities. Except for purchases by the monopoly administration for lobacco and salt. Non-warlike materials conlained in Part II of this List. Postal business only.

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                       91

9.   Ministero delf industria, commercio e artigianato

10.   Ministero del lavoro e della previdenza sociale

11.   Ministero della sanitå

12.         Ministero dei beni culturali e ddfambiente

13.         Ministero della difesa

14.         Ministero del bilancio

15.         Ministero delle partecipazioni statali

16.         Ministero del lurismo

17.         Ministero del commercio con festero

18.         Ministero delle pöste e delle telecomunicazioni''

Luxembourg

This List is authentic in the French language

List of central procurement entities to which the Agreement may apply:

1.          Ministry of State: Central Service for Printed Matterand Supplies

2.    Minislry of Agriculture: Agricullural Technical Services Administra­tion

3.    Ministry of National Education: secondary, intermediate and voca­tional schools

4.    Minislry of the Family and Social Solidarily: old-people's homes

5.    Minislry of Public Forces; Army' - Gendarmerie - Police

6.    Ministry of Justice: Penal institutions

7.    Ministry of Public Health: Mondorf-Elat, Neuropsychiatry Hospital

8.    Ministry of Public Works: Public buildings —  Bridges and Roads Administration

9.    Ministry of Finance: Postal and Telecommunication Services

 

10.          Ministry of Transport and Energy: dectric power stations of the Upper and Lower Saar

11.          Ministry of the Environment: Office of the High Commissioner for Waler Protection

Luxembourg

La version franaise de cette liste fail foi

Liste des entités acheteuses centrales susceptibles de relever du champ d'application de finstmment:

1.          Ministére d'Etat; Service central des imprimés et des foumitures de fEtat

2.    Ministére de f Agriculture: Administration des Services techniques de f Agriculture

3.    Ministére de 1'Education Nationale: Ecoles d'enseignement secon-daire, d'enseignement moyen, d'enseignement professionnel

4.    Ministére de la Famille et de la Solidarité sociale: Maisons de retraite

5.    Ministére de la Force publique: Armée' - Gendarmerie - Police

6.    Ministére de la Justice; Établissements pénitenliaires

' Non-warlike materials contained in Part II of ihis List.  Postal business only.

' Achals civils repris dans la Partie II de la présenle lisle. ' Non-wariike materials contained in Part II of this List. ■* Poslal business only.

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                    92

7.    Ministére de la Santé Publique: Mondorf-Elat. Höpital neuropsychia-trique

8.         Minisiére des Travaux publics: Båtiments publics - Ponts et Chaus-sées

9.    Ministére des Finances: Postes et Telecommunicalions

 

10.           Minisiére des Transports et de 1'Energie: Centrales électriques de la Hauie el Basse Sarre

11.           Ministére de 1'Environnement; Commissariat general ä la Proteciion des Eaux

Netherlands

This List is aulhenlic in Ihe English language

Lists t)f entities

A.   Ministries und centrul governmental bodies

1.   Minislry of General Affairs

2.         Minislry of Foreign Affairs

3.    Ministry of Justice

4.    Ministry of Home Affairs

5.    Ministry of Defence'

6.    Ministry of Finance

7.    Minislry of Economic Affairs

8.    Ministry of Education and Science

9.    Ministry of Housing and Physical Planning

10.   Ministry of Transport and Public Works, including postal, telephone
and telegraph services

11.   Ministry of Agriculture and Fisheries

12.          Ministry of Social Affairs

13.          Ministry of Cultural Affairs, Recreation and Social Work

14.          Ministry of Public Health and Environmental Hygiéne

15.          Ministry of Development Co-operation

16.          Ministry of Science Policy

17.          Cabinet of Netheriands Antilles Affairs

18.          Higher Colleges of State

B.   Central procurement offices

Entities listed above in A generally make their own specific purchases; other general purchases are effected through the entities listed below:

1.         The Netherlands Government Purchasing Office

2.    Directorale of Waler Control

3.    Quarter Master Generafs Office'

4.    Air Malerial Directorale'

5.    Procurement Division of the Royal Netheriands Navy'

6.    Slale Prinring and Publishing Office

7.    Poslal, Telephone and Telegraph Services, Central Purchasing and Materials Testing Department

8.    Governmental Motor Vehicle Department

9.    Governmental Centre for Office Mechanization and Automation

 

10.         Governmental Forestry Directorale

11.         Directorale for IJssdmeer Folders

' Postes seulemenl.

 Non-wariike malerials conlained in Part 11 of Ihis List.

' Postal business only.

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                    93

Netheriands

This List is authentic in the English language

Lisis t>f entities

A.   Ministries and central govemment bodies

1.          Ministerie van Algemene Zaken

2.    Ministerie van Buitenlandse Zaken

3.    Ministerie van Justitie

4.    Ministerie van Binnenlandse Zaken

5.          Ministerie van Defensie'

6.    Ministerie van Financién

7.    Ministerie van Economische Zaken

8.    Ministerie van Onderwijs en Wetenschappen

9.    Ministerie van Volkshuisvesting en Ruimtelijke Ordening

 

10.        Ministerie van Verkeer & Waterstaal, waaronder de P.T.T.-

11.        Ministerie van Landbouw en Visserij

12.        Ministerie van Sociale Zaken

13.        Ministerie van Cultuur, Recrealie en Maatschappelijk Werk

14.        Ministerie van Volksgezondheid en Milieuhygiéne

15.        Ministerie van Ontwikkelingssamenwerking

16.        Ministerie van Wetenschapsbdeid

17.        Kabinet vad de Nederlandse Antillen

18.        Höge Colleges van Staat

B.   Central procurement offices

Entities listed above in A generally make their own specific purchases; other general purchases are effected through the entities listed below:

1.         Rijksinkoopbureau

2.    Directoraal-Generaal voorde Waterstaal

3.    Dienst van de Kwartiermeester-Generaal'

4.    Directie (Materieel Koninklijke Luchtmacht'

5.    Hoofdafdeling Materieel Koninklijke Marine'

6.    Staatsdrukkerij - en - uitgeverijbedrijf

7.    Centrale Afdeling Inkoop en Materieel controle van het Staatsbedrijf der P.T.T.2

8.    Rijksautomobielcentrale

9.         Rijkskantoormachinecentrale

 

10.        Staatsbosbeheer

11.        Rijksdienst IJsselmeerpolder.

United Kingdom

This List is authentic in the English language

Lisi of entities

Board of Inland Revenue

British Museum

British Museum (Nalural History)

' Non-warlike materials contained in Part 11 of this List.  Poslal business only.

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                      94

Cabinet Office

Central Office of Information Charity Commission Civil Service Department

Ancienl Monuments (Scotland) Commission

Ancient Monuments (Wales) Commission

Boundary Commission for England and Wales

Boundary Commission for Nothern Ireland

Cenlral Compuler Agency

Chessinglon Computer Centre

Civil Service Calering Organisation

Civil Service College

Civil Service Commission

Civil Service Pay Research Unit

Historical Manuscripis Commission

Historical Monuments (England) Commission

Medical Advisory Service

Museums and Galleries Standing Commission

Office of the Parliamentary Counsel

Review Board for Government Contracts

Royal Commission on Criminal Procedure

Royal Commission on Environmental Pollution

Royal Commission on Gambling

Royal Commission on Legal Services (England, Wales and Northern

Ireland)

Royal Commission on Legal Services (Scotland)

Royal Fine Arl Commission (England)

Royal Fine Art Commission (Scotland) Crown Estate Office (Vote-borne services only) Crown Office, Scotland Customs and Excise Departmenl Department for National Savings Departmenl of Agriculture and Fisheries for Scotland

Artificial Insemination Service

Crofters Commission

Red Deer Commission

Royal Botanic Garden. Edinburgh elc. Department of Education and Science

University Grants Committee Department of Employment

Duchess of Gloucester House

Employment Appeal Tribunal

Industrial Tribunals

Office of Manpower Economies

Royal Commission on the Distribution of Income and Wealth Departmenl of Energy Department of Health and Social Security

Allendance Allowance Board

Central Council for Education and Training in Social Work

Council for the Education and Training of Health Visitors

Dental Estimates Board

Joint Board of Clinical Nursing Studies

Medical and Dental Referee Service

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                      95

Medical Boards and Examining Medical Officers (War Pensions)

National Health Service

National Heallh Service Authorities

National Insurance Commissioners

Occupational Pensions Board

Prescription Pricing Authority

Public Health Laboratory Service Board

Supplemenlary Benefits Appeal Tribunals

Supplementary Benefits Commission Department of Industry

Computer-Aided Design Centre

Laboratory of the Government Chemist

National Engineering Laboratory

National Maritime Institute

National Physical Laboratory

Warren Spring Laboratory Department of Prices and Consumer Protection

Domestic Coal Consumers' Council

Electricily Consultative Councils for England and Wales

Gas Consumers' Councils

Metrication Board

Monopolies and Mergers Commission Department of the Environment

British Urban Development Services Unit

Building Research Establishment

Commons Commissioners - (excepl payment of råtes)

Countryside Commission

Directorale of Estate Management Overseas

Fire Research Station/Boreham Wood

Hydraulics Research Station

Local Valuation Panels

Location of Offices Bureau

Property Services Agency

Rent Control Tribunals and Rent Assessment Panels and Committees Department of the Govemment Actuary Department of the Registers of Scotland Department of Trade

Coastguard Services

British Export Marketing Centre, Tokyo

Märket Entry Guarantee Sheme

Patent Office Department of Transport

Road Construction Units and Sub-Units

Transport and Road Research Laboratory

Transport Tribunal - (except payment of råtes)

Transport Users Consultative Committees - (except payment of råtes) Director of Public Prosecuiions Exchequer and Audit Departmenl Exchequer Office Scotland Export Credits Guarantee Department Foreign and Commonwealth Office

Government Communications Headquarters

Middle East Centre for Arab Studies

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                    96

Wiston House Conference and European Discussion Centre Home Office

Gäming Board for Greal Britain

Immigration Appeals Tribunal

Inspectors of Conslabulary

Parole Board and Local Review Committees House of Commons House of Lords Imperial War Museum Intervention Board for Agricullural Produce Legal Aid Funds Lord Chancellor's Department

Council on Tribunals

Country Courts

Courts Martial Appeal Court

Crown Courls

Judge Advocate General and Judge Advocate of the Fleet

Lands Tribunal

Law Commission

Pensions Appeal Tribunals

Supreme Court Ministry of Agriculture, Fisheries and Food

Advisory Services

Agricullural Development and Advisory Service

Agricullural Dwdling House Advisory Committees

Agricullural Land Tribunals

Agrucultural Wages Board and Committees

Artificial Insemination Research Centres

Central Council for Agricullural and Horticultural Co-operation

Plant Pathology Laboratory

Planl Variely Rights Office

Royal Botanic Gardens, Kew Ministry of Defence'

Procurement Executive Meteorological Office Ministry of Overseas Development

Centre for Overseas Pest Research

Directorale of Overseas Surveys

Land Resources Division

Tropical Products Institute National Debi Office and Pensions Commutation Board National Gallery National Galleries of Scotland National Library of Scotland National Maritime Museum National Museum of Anliquities of Scotland National Porlrait Gallery Nothern Ireland Government Departments and Public Authorities

Department of the Civil Service

Department of Agriculture

Department of Commerce

' Non-warlike malerials conlained i Part II of List (pages 188- 192).

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                    97

Departmenl of Education

Department of Ihe Environment

Department of Finance

Departmenl of Health and Social Services

Departmenl of Manpower Services

Northern heland Police Authority Northern Ireland Office

Coroners Courls

Couniy Courls

Crown Soliciior's Office

Department of the Director of Public Prosecuiions

Enforcement of Judgements Office

Forensic Science Service

Magislrales Courts

Pensions Appeal Tribunals

Probalion Service

Regislration of Eleclors and Conduct of Eleclions

Slate Pathologisl Service

Supreme Couri of Judicature and Court of Criminal Appeal of Northern

Ireland Office of Fair Trading Office of Population Censuses and Surveys

National Health Service Cenlral Register Office of the Parliamentary Commissioner for Administration and Heallh

Service Commissioners Pay master Generafs Office Postal Business of the Post Office Privy Council Office Public Record Office Public Trustee Office Public Works Loan Commission Queen's and Lord Treasurer's Remembrancer

Crown Office

Department of Procuralors Fiscal

Lord Advocate's Department

Lands Tribunal Registrar Generafs Office, Scotland

National Heallh Service Central Register Registry of Friendly Societies Royal Commission, etc. (see references under Civil Service Department)

Commission on the Constitution

Royal Commission on the National Health Service

Royal Commission on Gambling Royal Hospital, Chelsea Royal Mint

Royal Scottish Museum Science Museum Scottish Courts Administration

Court of Session

Court of Justiciary

Accountani of Court's Office

Sheriff Courts

Scottish Land Court

7   Riksdagen 1979180. 1 Saml. Nr 24, Del B

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                       98

Scoiiish Law Commission

Pensions Appeal Tribunals Scoltish Development Department

Local Governmenl Reorganisalion Commissions etc.

Renl Assessment Panel and Committees, etc. Scottish Economic Planning Departmenl

Scotiish Eleclricity Consultative Councils Scoiiish Educalion Department

Royal Scotiish Museum Scottish Home and Heallh Departmenl

Common Services Agency

Council for ihe Educalion and Training of Health Visitors

Fire Service Training School

Inspectors of Conslabulary

Local Heallh Councils

Mental Welfare Commission Ioj Scotland

National Heallh Service

National Heallh Service authorities

Parole Board for Scotland and Local Review Committees

Planning Council

Scotiish Antibody Production Unit

Scottish Crime Squad

Scottish Criminal Record Office

Scottish Council for Post-Graduate Medical Education and Training

Scottish Police College Scottish Land Court Scottish Office Scottish Record Office Stationery Office Tåte Gallery Treasury

Exchequer Office, Scotland

National Economic Development Council

Rating of Govemment Property Department Treasury Solicitor's Department

Department of the Director of Public Prosecuiions

Law Officers' Department

Department of the Procurator-General and Treasury Solicitor Victoria and Albert Museum Wallace Collection Welsh Office

Central Council for Education and Training in Social Work

Commons Commissioners

Council for the Education and Training of Health Visitors Dental Estimates Board Local Government Boundary Commission Local Valutation Panels and Courts National Health Service National Health Service authorities Public Health Laboratory Service Board Rent Control Tribunals and Rent Assessment Panels and Committees

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                     99

European Economic Communily

Part II

Lisl of supplies and equipment purchased by ministries of defence that are

covered by the agreement

This List is authentic in the English and French languages

Chapter 25:       Sall; sulphur; earths and stone; plastering materials, lime

and cement Chapter 26:        Metallic öres, slag and ash Chupter 27:       Mineral fuels, mineral oils and products of their distilla-

tion; bituminous substances; mineral waxes

except:
ex 27.10               special engine fuels

Chupier28:       Inorganic chemicals; organic and inorganic compunds of

precious metals, of rare earth metals, of radio-aclive

elements and of isotopes

excepl:
ex 28.09               explosives

ex 28.13               explosives

ex 28.14               tear gas

ex 28.28              explosives

ex 28.32               explosives

ex 28.39               explosives

ex 28.50               toxic products

ex 28.51               toxic products

ex 28.54               explosives

Chupter 29:       Organic chemicals

except:
ex 29.03               explosives

ex 29.04               explosives

ex 29.07               explosives

ex 29.08               explosives

ex 29.11               explosives

ex 29.12               explosives

ex 29.13               toxic products

ex 29.14               toxic products

ex 29.15               toxic products

ex 29.21               toxic products

ex 29.22               toxic producls

ex 29.23               toxic products

ex 29.26               explosives

ex 29.27               toxic producls

ex 29.29               explosives

Chapler 30:       Pharmaceutical products Chupter 31:       Fertilizers Chapter 32:       Tanning and dyeing extracts; tannins and their deriva-

tives; dyes. colours, paints and varnishes; putty, fillers

and stoppings; inks Chupter 33:       Essential oils and resinoids; perfumery, cosmelics and

toilet preparations

 

Prop. 1979/80:24    Del B

100

Chapter 34:       Soap. organic surface-active agents, washing prepara­tions, lubricaling preparations, artificial waxes, prepared waxes, polishing and scouring preparations, candles and similar artides, moddling pasles and "denlal waxes"

Chapler 35:        Albuminoidal subslances; glues; enzymes

Chapter 37:       Photographic and cinématographie goods

Chapter 38:        Miscellaneous chemical producls except: ex 38.19: toxic producls

Chupter 39:       Artificial resins and plastic materials, cdlulose esters and ethers; artides thereof e.Kcept: ex 39.03: explosives

Chupter 40:       Rubber, synlhelic rubber, faclice, and artides thereof except: ex 40.11: bullel-proof lyres

Chupter 41:       Raw hides and skins (other than furskins) and leather

Chupter42: Artides of leather; saddlery and harness; travel goods, handbags and similar containers; artides of animal gut (other than silk-worm gut)

Chapler 43:        Furskins and artificial fur; manufactures thereof

Chapter 44:       Wood and artides of wood; wood charcoal

Chapter 45:       Cork and artides of cork

Chupter46: Manufactures of straw, of esparto and of other plaiting malerials; baskelware and wickerwork

Chupter 47:       Paper-making material

Chapter 48: Paper and paperboard; artides of paper pulp, of paper or of paperboard

Chupter 49: Printed books, newspapers, pictures and other products of the prinling industry; manuscripis, typescripts and plans

Chupter 65:       Headgear and parts thereof

Chapter 66: Umbrellas, sunshades, walking-sticks, whips, riding-crops and parts thereof

Chupter 67: Prepared feathers and down and artides made of feathers or of down; artificial fiowers; artides of human hair

Chapter 68: Artides of stone, of plaster, of cement, of asbestos, of mica and of similar materials

Chapter 69:       Ceramic products

Chupter 70:       Glass and glassware

Chapter 71:        Pearls, precious and semi-precious stones, precious met­als, rolled precious metals, and artides thereof; imitation jewellery

Chapler 73:        Iron and steel and artides thereof

Chapler 74:        Copper and artides thereof

Chapter 75:       Nickel and artides thereof

Chapter 76:        Aluminium and artides thereof

Chapter 77:        Magnesium and beryllium and artides thereof

Chapler 78:       Lead and artides thereof

Chupter 79:        Zinc and artides thereof

Chapter 80:       Tin and artides thereof

Chapter 81: Other base metals employed in metallurgy and artides thereof

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                     101

Chapler82:       Tools, implements, cutlery, spoons and torks, of base

melal; parts thereof

except:

ex 82.05: tools

ex 82.07; tools. parts Chupter 83:       Miscellaneous artides of base melal Chapter 84:        Boilers,   machinery   and   mechanical   appliances;   parts

thereof

excepl:

ex 84.06: engines

ex 84.08: other engines

ex 84.45: machinery

ex 84.53; automatic dala-processing machines

ex 84.55: paris of machines under heading No. 84.53

ex 84.59: nuclear reactors Chupier 85:        Eleclrical machinery and equipment; parts thereof

excepl:

ex 85.13: telecommunication equipment

ex 85.15: transmission apparalus Chapter 86:       Railway and tramway locomotives, rolling-slock and parts

thereof; railway and tramway Iracks fixtures and fitlings;

iraffic signalling equipment of all kinds (not electrically

powered)

except:

ex 86.02: armoured locomotives, dectric

ex 86.03: other armoured locomotives

ex 86.05: armoured wagons

ex 86.06: repair wagons

ex 86.07: wagons Chupier 87:       Vehides, other than railway or tramway rolling-slock, and

parts thereof

except:

87.08: tanks and other armoured vehides

ex 87.01: traclors

ex 87.02: military vehides

ex 87.03: breakdown lorries

ex 87.09: motorcydes

ex 87.14: trailers Chapter 89:       Ships, boats and fioating structures

except:

89.01 A: warships Chapter 90:       Optical,    photographic,    cinématographie,    measuring,

checking, precision, medical and surgical instruments and

apparalus; parts thereof

except:

ex 90.05: binoculars

ex 90.13: miscellaneous instruments, lasers

ex 90.14: tdemeters

ex 90.28: electrical and declronic measuring instruments

ex 90.11: microscopes

ex 90.17: medical instruments

ex 90.18: mechano-therapy appliances

ex 90.19: orthopaedic appliances

ex S>0.20: X-ray apparalus

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                     102

Chapler 91:       Clocks and watches and parts thereof

Chapler 92:       Musical instruments; sound recorders and reproducers;

television image and sound recorders and reproducers,

magnetic; parts and accessories of such artides Chupier 94:        Furniture and parts thereof; bedding, maltresses, mattress

supports, cushions and similar stuffed fumishings

except:

ex 94.01 A: aircraft seals Chupier 95:       Artides and manufactures of carvingor moulding material Chupier 96:        Brooms, brushes, featherdusters, powder-puffs and sieves Chupter 98:       Miscellaneous manufaclured artides

Finland

This Lisl is authentic in the English language

1.         Agricullural Research Centre

2.         National Board of Navigation

3.         Institute of Meteorology

4.    Government Prinling Centre

5.    Minislry of Justice

6.    Finnish Mint

7.    National Board of Avialion

8.    National Board of Forestry

9.    National Waler Administration Board

 

10.        National Board of Vocational Education

11.        Government Fuel Centre

12.        Government Margarine Factory

13.        Government Nutrition Centre

14.        Government Purchasing Centre

15.        Governmenl Technical Research Centre

16.        General Headquarters*

Nole I The listed entities include regional and local subdivisions.

Nole 2

When a specific procurement decision may impair important national policy objectives the Finnish Government may consider it necessary in singular procurement cases to deviate from the principle of national treat­ment in the Agreement. A decision to this effect will be taken at the Finnish cabinet level.

Nole 3

Procurement by defence entities (marked with*) covers the following products:

Minor vehides

-     delivery cars

-     light trucks

-     motorcydes

-     buses

-     ambulances

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                    103

Spore purts Foodstuffs

-     coffee, tea

-     rice

-     frozen fish

-     dried fruits

-     spices

Machines

-     office machines

-     laundry machines

Miscelluneous

Finland

This List is authentic in the English language

1.         Maatalouden tutkimuskeskus

2.         Merenkulkuhallitus

3.         Ilmatieteen laitos

4.    Vallion Painaluskeskus

5.    Oikeusministeriö

6.         Suomen Rahapaja

7.         Ilmailuhallilus

8.         Metsähallitus

9.    Vesihallitus

 

10.        Ammattikasvatushallitus

11.        Vallion Polttoainekeskus

12.        Vallion margariinitehdas

13.        Valtion ravitsemuskeskus

14.        Valtion hankintakeskus

15.        Valtion tekninen tutkimuskeskus

16.        Pääesikunta*

Hong Kong

This List is authentic in the English language.

Entity

Hong Kong Govemment Supplies Department.

India

This List is authentic in the English Language.

No.    Purchasing entity                    Categories of goods

1.         Oil and Natural Gas              Offshore oil well drilling rigs and spares
Commission                          thereof and seamless steel casing pipes in

the sizes above 5 1/2" O.D. for onshore and offshore drilling.

2.         All India Radio                      Medium-wave   transmitters   above   300

KW, shortwave transmitters above 250

3.         Doordarshan                          KW, special type of short-wave reversible

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                     104

broad band arrays for very high power
transmitters.   16 mm.  cine cameras and
video tapes.
4.         Minislry of Railways        Wheels and axles for rolling stock.

I.   This Agreement is limited lo the categories of gods stated in column
3.

II.   Purchases on behalf of All India Radio and Doordarshan are made by
the Director General of Supplies and Disposal.

III.     This Agreement does not apply to procurement by entities other­wise falling under this Agreement made under the specific procedure of credit from the International Development Association.

IV.     This Agreement does not extend lo purchases in the context of bilateral arrangements that provide for balanced trade through a clearing system.

Jamaica

This Lisl is authentic in the English language. Jamaica Building Materials. (Division of the Jamaican State Trading Corporation Ltd.).

Japan

This Lisl is authentic in the English language. Entities covered by the Accounts Law. House of Representatives House of Councillors Supreme Court Board of Audit Prime Minisier's Office

Fair Trade Commission

National Public Safety Commission (National Police Agency)

Environmental Disputes Coordination Commission

Imperial Household Agency

Administrative Management Agency

Hokkaido Development Agency

Defense Agency

Economic Planning Agency

Science and Technology Agency

Environment Agency

Okinawa Development Agency

National Land Agency Ministry of Justice Minislry of Foreign Affairs Ministry of Finance Minislry of Education Ministry of Heallh and Welfare Minislry of Agriculture, Forestry and Fisheries Ministry of International Trade and Industry Ministry of Transport

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                    105

Ministry of Posts and Telecommunicalions

Ministry of Labour

Ministry of Construction

Ministry of Home Affairs Japanese National Railways* Japon Tobacco and Salt Public Corporation Nippon Telegraph & Telephone Public Corporation* People"s Finance Corporation Housing Loan Corporation

Agriculture, Forestry and Fisheries Finance Corporation Small Business Finance Corporation Finance Corporation of Local Public Enterprise Hokkaido and Tohoku Development Corporation Medical Care Facilities Financing Corporation Small Business Credit Insurance Corporation Environmental Sanitation Business Financing Corporation Okinawa Development Finance Corporation Japan Development Bank Export-Import Bank of Japan

Noles

1.   Enlilies covered by the Accounts Law include all their intemal subdivi­
sions, independent organs, attached organizations and other organiza­
tions and local branch offices provided for in the National Governmenl
Organization Law.

2.         Producls for resale or for use in the production of goods for sale are not induded.

3.         Where it is so provided under the laws and regulations existing at the lime of the entry into force of this Agreement for Japan, entities con­tained in Ihis list may award contracts to specific co-operatives or associations thereof in accordance with the special procedures.

4.         This Agreement will generally apply to procurement by the Defense Agency of the following Federal Supply Classification (ESC) categories subject to the Japanese Govemment determinations under the provi­sions of Artide VIII, paragraph 1:

FSC   Descriplion

22       Railway Equipment

24       Traclors

32       Woodworking Machinery and Equipment

34                        Metalworking Machinery

35                        Service and Trade Equipment

36                        Special Industry Machinery

37                        Agricullural Machinery and Equipment

38                        Construction, Mining, Excavating, and Highway Maintenance

Equipment

39                        Malerials Handling Equipment

40           Rope, Cable, Chain, and Fitlings

41                        Refrigeration, Air Conditioning, and Air Circulating

Equipment 43       Pumps and Compressors

45                         Plumbing, Heating, and Sanitation Equipment

46                         Waler Purification and Sewage Treatment Equipment

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                    106

47            Pipe, Tubing, Hose, and Fitlings

48            Valves

 

51                          Hand Tools

52            Measuring Tools

55       Lumber, Millwork, Plywood, and Veneer

61                          EIctric Wire, and Power and Distribution Equipment

62            Lighting Fixtures and Lamps

65        Medical. Denlal, and Veterinary Equipment and Supplies

6630    Chemical Analysis Instruments

6635   Physical Properties Testing Equipment

6640    Laboratory Equipment and Supplies

6645   Time Measuring Instruments

6650   Optical Instruments

6655   Geophysical and Astronomical Instruments

6660   Meteorological Instruments and Apparalus

6670   Scales and Balances

6675   Drafting, Surveying, and Mapping Instruments

6680   Liquid and Gas Flow, Liquid Level, and Mechanical Motion

Measuring Instruments

6685   Pressure, Temperature, and Humidity Measuring and Controlling

Instruments

6695   Combination and Miscellaneous Instmments

67            Photographic Equipment

68            Chemicals and Chemical Products

 

71                          Furniture

72            Household and Commercial Fumishings and Appliances

73                          Food Preparation and Serving Equipment

74            Office Machines and Visible Record Equipment

75            Office Supplies and Devices

76            Books, Maps, and Other Publications

77            Musical Instruments, Phonographs, and Home-type Radios

 

79            Cleaning Equipment and Supplies

80            Brushes, Paints, Sealers, and Adhesives 8110   Drums and Cans

8115   Boxes, Cartons, and Crates

8125   Bottles and Jars

8130   Reds and Spools

8135   Packaging and Packing Bulk Materials

85       Toiletries

87       Agricullural Supplies

93        Non-metallic Fabricaled Materials

94       Non-metallic Crude Materials
99       Miscellaneous

5. The application of this Agreement to the entities marked with asterisk (*) is subject to the following terms and conditions specified by the Japanese Government:

(a)   Japanese National Railways

Materials connected with operational safety of transportation is not induded.

(b)  Nippon Telegraph & Telephone Public Corporation

(i ) Public telecommunicalions equipment is nol induded. (ii) Procurement by local branch offices is not induded.

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                    107

(iii) If agreement on the coverage in the field of lelecommunicalions under this Agreement is reached by 31 December 1980 in the light of I. (A) of Ihe Joinl Statement by the negotiators of the Govem­ments of Japan and the United States issued on 2 June 1979. this Agreement shall apply to the procurement subject lo the above Agreement.

Republic of Korea

This Lisl is aulhenlic in the English language

1,   Purchusing Entity
Office of Supply

2.   Classification of Purchases

CCCN     EX 6902 Silicon carbide refractory bricks

CCCN EX 73 16 Railway and tramway track construction malerial of iron or steel, the following: switch blades, crossing (or frogs), crossing pieces, point rods, sleepers, fishplates, chairs, chair wedges, sole plates (base plates), rail clips, bedplates, lies and other material specialised for joining or fixing rails.

CCCN EX 8509 Lighting lamp, signalling lamp, sound signalling equipment, windscreen wipers, defrosters and demisters

CCCN 8607 Railway and tramway goods vans, goods wagons and trucks

CCCN 8609 Parts of railway and tramway locomotives and rolling-slock

CCCN     EX 9028

0101 Automatic voltage regulators

0200 Electronic instmments and apparalus for measuring or

detecting ionising radiations

302     Circuit testers

303     Oscilloscopes

304     Frequency measuring apparalus

305     Frequency or period counters

Nigeria

This List is authentic in the English language

1. Nigeriu National Supplies Company For purchases of the following products:

(a)    Power generating equipment

(b)    Telecommunicalions equipment

(c)    Railway and stmctural parts and equipment

(d)  Public clearing equipment

(e)  Contractors plant

(O   Drilling equipment for waler, oil and geological surveys

(g)  Scientific instruments for survey

(h)  Aircraft and equipment

(i)   Fire fighting vehides and equipment

(j)   Petrol industrial engines

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                      108

Norway

This List is authentic in the English language

1.   National Road Services

2.    Central Governmenl Purchasing Office

3.          Poslal Services Administration

4.    State Hospital

5.    University of Oslo

6.    Police Services

7.    Norwegian Broadcasting Corporation

8.    University of Trondheim

9.    University of Bergen

 

10.         Coastal Directorale

11.         University of Tromsö

12.         State Pollution Control Authority

13.         National Civil Avialion Administration

14.         Ministry of Defence*

15.         Norwegian Defence Medical Service*

16.         Airforce Malerial Command*

17.         Army Malerial Command*

18.         Navy Material Command*

19.         Defence Combined Material Agency*

Nole I

The listed entities include regional and local subdivisions.

Nttte 2

When a specific procurement decision may impair important national policy objectives the Finnish Govemmenl may consider it necessary in singular procurement cases lo deviate from the principle of national treat­ment in the Agreement. A decision lo this effecl will be taken at the Finnish cabinet level.

Nole 3

Procurement by defence entities (marked with *) covers the following producls:

Repleishment maleriul

-   office machines and equipment, furniture, material for education, sport,
welfare, and other non-iechnical malerial

Running supplies

-      lechnical consumption material

-      medical and dental supplies and dressings

-      kilchen and mess inventory

-      stationery and office supply

-    publications

-    musical instruments

Fuels

-    fuels, lubricants and other oil products

Motor vehides

-    passenger cars and transport vehides

 

Prop. 1979/80:24   DelB                                                                                      109

-     ambulances

-     fire engines

-     aircraft service vehides

-     special purpose vehides

Olher lechnicul equipment

-     pilot equipment

-     parachute equipment

-     rescue equipment

-     photo equipment

-     pyrolechnical equipment

-     emergency electricily aggregate

-     base, workshop, hangar and store equipment

-     chemical/radiological equipment

-     abc-safely prolection equipment, workshops and stores

Mcdicul und denlul instruments Calering equipment

- permanent operational equipmenl for kilchens. canleens, confer­ence rooms, calering workshops and slores

Norway

This Lisl is authentic in the English language

1.         Statens vegvesen

2.    Statens Innkjopssenlral

3.         Postverket

4.         Rikshospitalet

5.         Universitetet i Oslo

6.    Politiet

7.    Norsk Rikskringkasling

8.    Universitetet i Trondheim

9.    Universitetet i Bergen

10.   Kystdirektoratet

11.   Universitetet i Tromse

12.        Statens forurensningstilsyn

13.        Luftfartsverket

14.        Försvarsdepartementet*

15.        Försvarets Saniiet*

16.        Luftförsvarets Forsyningskommando*

17.        Haerens Forsyningskommando*

18.        Sjeforsvarels Forsyningskommando*

19.        Forsvarets Felles Materielltjeneste*

Singapore

This List is authentic in the English language

Purchasing Entity

Central Supplies Department

Nme:

The offer is conditional on the right of the Singapore Governmenl lo grant tenderers from the ASEAN countries a two and a half per cenl or USS 40,000 preferential margin in accordance wilh the provisions of ihe Agreement on ASEAN Preferential Trading Arrangements.

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                    HO

Sweden

This List is authentic in the English language

1.          Defence Material Administration*

2.    National Road Administration

3.    National Board of Public Building

4.    National Induslries Corporation*

5.    Posl Office Administration

6.    Swedish Förest Service

7.          National Civil Avialion Adminislralion

8.    Royal Fortifications Administration*

9.    National Board of Education

10.   National Poice Board

11.   Agency for Administrative Development

12.         National Prison and Probalion Adminislralion

13.         National Administration of Shipping and Navigation

14.         National Tax Board

15.         National Board of Forestry

16.         Medical Board of the Armed Forces*

17.         National Road Safety Office

18.         Royal Civil Defence Board*

19.         National Industrial Board

20.   National Board of Health and Welfare

21.   Central Bureau of Statistics

Ntile 1

The listed entities include regional and local sub-divisions.

Nole 2

When a specific procurement decision may impair important national policy objectives the Swedish Government may consider it necessary in singular procurement cases to deviate from the principle of national treat­ment in the Agreement. A decision to this effecl will be laken at the Swedish cabinet level.

Note 3

Procurement by defence enlilies (marked with a *) covers products falling under the following CCCN chapters:

CCCN chapters   Exceptions

25-26

27                                      ex 27.10     special fuels

28                                                                             ex 28.09     explosives ex 28.13 explosives ex 28.14 lear gas ex 28.28      explosives ex 28.32                   explosives ex 28.39 explosives

ex 28.50     toxic products

ex 28.51     toxic products

ex 28.54     explosives

 

Prop. 1979/80:24    Del B

29

ex 29.03

explosives

 

ex 29.04

explosives

 

ex 29.07

explosives

 

ex 29.08

explosives

 

ex 29.11

explosives

 

ex 29.12

explosives

 

ex 29.13

toxic products

 

ex 29.14

toxic products

 

ex 29.15

toxic products

 

ex 29.21

toxic products

 

ex 29.22

toxic products

 

ex 29.23

toxic products

 

ex 29.26

explosives

 

ex 29.27

toxic products

 

ex 29.29

explosives

30-49

 

 

65-81

 

 

82

ex 82.05

tools

 

ex 82.07

tools, parts

83

 

 

84

ex 84.06

engines

 

ex 84.08

other engines

 

ex 84.45

machinery

 

ex 84.53

ADP-machines

85

ex 85.13

telecommunication equipment

 

ex 85.15

transmission apparalus

86

ex 86.02

armoured locomotives, dectric

 

86.03

other armoured locomotives

 

86.05

armoured wagons

 

86.06

repair wagons

 

86.07

wagons

87

87.08

tanks and armoured vehides

 

ex 87.01

tractors

 

ex 87.02

military vehides

 

ex 87.03

breakdown lorries

 

ex 87.09

motor cycles

 

ex 87.14

trailers

89

ex 89.01

warships

90

ex 90.05

binoculars

 

ex 90.13

miscellaneous instruments, lasers

 

ex 90.14

telemeters

 

ex 90.28

dectric and declronic  measurements ments

91-92

 

 

94

ex 94.01

aerodynamic seals

95-98

 

 

instru-

Sweden

This list is authentic in the English language

1.  Försvarets materialverk*

2.         Statens vägverk

3.         Byggnadsstyrelsen

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                     112

 

4.

Förenade fabriksverken*

5.

Postverket

6.

Domänverket

7.

Luftfartsverket

8.

Fortifikationsförvaltningen*

9.

Skolöverstyrelsen

10.

Rikspolisstyrelsen

II.

Statskontoret

12.

Kriminalvårdsslyrelsen

13.

Sjöfartsverket

14.

Riksskatteverket

15.

Skogsstyrelsen

16.

Försvarets sjukvårdsstyrelse

17.

Statens trafiksäkerhetsverk

18,

Civilförsvarsslyrelsen*

19.

Slalens industriverk

20.

Socialslyrelsen

21.

Statistiska cenlralbyrån

Nm 1

1 de uppräknade myndigheterna och affärsverken ingår regionala och lokala enheter.

Not 2

När etl visst upphandlingsbeslut kan påverka väsenlliga ekonomiskt politiska målsättningar kan den svenska regeringen i enskilda upphandlingsärenden anse det nödvändigl alt avvika från principen om nationell behandling i denna överenskommelse. Ett sådant beslut kommer all tas på regeringsnivå.

Nol 3

Upphandling av försvarsmyndigheter (markerade med*) täcker pro­dukter som faller under följande CCCN-kapild:

 

CCCN-kapitd

unduntug

 

25-

-26

 

 

 

27

 

ex

27.10

särskilda eldningsoljor

28

 

ex

28.09

sprängämnen

 

 

ex

28.13

sprängämnen

 

 

ex

24.14

tårgas

 

 

ex

28.28

sprängämnen

 

 

ex

28.32

sprängämnen

 

 

ex

28.39

sprängämnen

 

 

ex

28.50

giftiga ämnen

 

 

ex

28.51

giftiga ämnen

 

 

ex

28.54

sprängämnen

29

 

ex

29.03

sprängämnen

 

 

ex

29.04

sprängämnen

 

 

ex

29.07

sprängämnen

 

 

ex

29.08

sprängämnen

 

 

ex

29.11

sprängämnen

 

 

ex

29.12

sprängämnen

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                    113

 

29

ex 29.13

giftiga ämnen

 

ex 29.14

giftiga ämnen

 

ex 29.15

giftiga ämnen

 

ex 29.21

giftiga ämnen

 

ex 29.22

giftiga ämnen

 

ex 29,23

giftiga ämnen

 

ex 29.26

sprängämnen

 

ex 29.27

giftiga ämnen

 

ex 29.29

sprängämnen

30-49

 

 

65-81

 

 

82

ex 82.05

verktyg

 

ex 82.07

verktyg, delar

83

 

 

84

ex 84.06

motorer

 

ex 84.08

andra motorer

 

ex 84.45

maskiner och apparater

 

ex 84.53

automatiska databehandlingsmaskiner

85

ex 85.13

ulruslning för telekommunikationer

 

ex 85.15

apparater för sändning

86

ex 86.02

pansarlokomotiv, elektriska

 

ex 86.03

andra pansariokomotiv

 

ex 86.05

bepansrade vagnar

 

ex 86.06

verkstadsvagnar

 

ex 86.07

godsvagnar

87

ex 87.08

stridsvagnar och bepansrade fordon

 

ex 87.01

traktorer

 

ex 87.02

militära fordon

 

ex 87.03

bärgningsbilar

 

ex 87.09

motorcyklar

 

ex 87.14

släpfordon

89

ex 89.01

krigsfartyg

90

ex 90.05

kikare (binokulär)

 

ex 90.13

diverse instrumenl, lasrar

 

ex 90.14

avståndsmätare.

 

ex 90.28

elektriska och elektroniska mätinstrument

91-92

 

 

94

ex 94.01

aerodynamiska sittmöbler

95-98

 

 

Switzerland

This Lisl is authentic in the French language

(1)   Federal Central Agency for Prinling, Supplies and Equipment

(2)         Central Library of Parliament and the Federal Administration

(3)         Federal Constmctions Agency

(4)         Federal Polytechnic School, Zurich

(5)   Federal Polytechnic School, Lausanne

(6)   Federal Reaclor Research Institute

(7)         Federal Forestry Research Institute

(8)         Inslitue for the Study of Snow and Avalanches

8   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 24. Del B

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                     114

(9)  Swiss Nuclear Research Institute

(10)    Swiss Meteorological Institute

(11)    Federal Institute for Waler Planning, Purification and Proteciion

(12)    Federal public Heallh Agency

(13)    Swiss National Library

(14)    Federal Civil Defence Agency'

(15)   Federal Customs Administration-
Il 6)   Federal Alcohol Monopoly

(17)    Mint

(18)    Federal Metrology Agency

(19)    Federal Agriculture Agency

(20)    Federal Civil Avialion Agency

(21)    Federal Water-Economy Agency

(22)    Armaments Group'

(23)    Postal Administration

When a specific procurement decision may impair important national policy objectives, the Swiss Governmenl may consider it necessary in singular procurement cases to deviate from the principle of national treat­ment in the Agreement. A decision to Ihis effect will be taken at the Swiss Government level.

List of non-warlike supplies and equipment used for defence and civil

defence covered by the agreement

Chapter 25:       Salt, sulphur; earths and stone; plastering materials, lime

and cement Chapter 26:       Metallic öres, slag and ash Chapter 27:       Mineral fuels, mineral oils and products of their distilla-

tion; bilumunous substances; mineral waxes Chapter 28:       Inorganic chemicals; organic and inorganic compounds of

precious metals, of rare earth metals, of radio-aclive ele­ments and of isotopes.

except:

ex 28.09    explosives

ex 28.13    explosives

ex 28.14    tear gas

ex 28.28    explosives

ex 28.32   explosives

ex 28.39    explosives

ex 28.50   toxic products

ex 28.51    toxic products

ex 28.54   explosives Chapler 29:       Organic chemicals

except:

ex 29.03    explosives

ex 29.04    explosives

ex 29.07   explosives

ex 29.08   explosives

ex 29.11    explosives

ex 29.12    explosives

' For producls, see the list of non-warlike supplies and equipment used for defence and civil defence.

- For börder guards and customs officers, see the list of non-warlike malerials used for defence and civil defence.

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                     115

ex 29.13    toxic products

ex 29.14    toxic products

ex 29.15    toxic products

ex 29.21    toxic products

ex 29.22    toxic products

ex 29.23    toxic products

ex 29.26    explosives

ex 29.27    toxic products

ex 29.29   explosives Chapler 30:       Pharmaceutical products Chupter 31:        Fertilizers Chupier 32:       Tanning and dyeing extracts; tannins and Iheir deriva-

tives; dyes, colours, paints and varnishes; putiy, fillers

and stoppings; inks Chupter33:       Essential oils and resinoids; perfumery; cosmelics and

toilet preparations Chupter 34:       Soap, organic surface-active agents, washing preparations

lubricaling preparations, artificial waxes, prepared waxes,

polishing and scouring preparations, candles and similar

artides, modelling pastes and "dental waxes"" Chupter 35:       Albuminoidal substances; glues; enzymes Chupter 36:       Explosives; pyrotechnic products; matches; pyrophoric

alloys; certain combustible preparations

except:

ex 36.01:    propellern powders

ex 36.02:    prepared explosives

ex 36.04:    delonalors

ex 36.08:    explosives Chupter 37:       Photographic and cinématographie goods Chupter 38:       Miscellaneous chemical products

except:

ex 38.19:    toxic products Chupter 39:       Artificial resins and plastic materials, cdlulose esters and

ethers; artides thereof

except:

ex 39.03:    explosives Chupier 40:       Rubber, synlhelic rubber, faclice, and artides thereof

except:

ex 40.11:    tyres Chupter 43:       Furskins and artificial fur; manufactures thereof Chapter 45:       Cork and artides of cork Chupter 46:       Manufactures of straw, of esparto and of olher plaiting

materials; baskelware and wickerwork Chupter 47:       Paper-making material Chapter 65:       Headgear and parts thereof Chupter 66:        Umbrellas, sunshades, walking-sticks, whips, riding-crops

and parts thereof Chupter 67:       Prepared feathers and down and artides made of feathers

or of down; artificial fiowers; artides of human hair Chupter 68:       Artides of stone, of plaster, of cement, of asbestos, of

mica and of similar materials Chupier 69:       Ceramic products Chupter 70:       Glass and glassware

 

Prop. 1979/80:24    Del B

116

 

Chapter 71 :

Chupter 73. Chapler 74. Chapter 75 Chupter 76 Chupier 77 Chupier 78 Chupier 79 Chupier 80 Chupter 81

Chupter 82:

Chupter 83: Chapler 84:

Chapler 85:

Chupier 86:

Chupier 87:

Chupter 88:

Chapler 89: Chapter 90:

Pearls. precious and semi-precious stones. precious met­als. rolled precious metals, and artides thereof; imitation jewellery

Iron. steel and artides thereof Copper and artides Ihereof Nickel and artides thereof Aluminium and artides thereof Magnesium and beryllium and artides ihereof Lead and artides thereof Zinc and artides ihereof Tin and artides thereof

Olher base metals employed in metallurgy and artides Ihereof

Tools. implements, cutlery, spoons and forks, of base melal; parts thereof Miscellaneous artides of base melal Boilers,  machinery,  and  mechanical  appliances;   parts Ihereof

Electrical machinery and eqiupment; parts thereof except:

ex 85.03:    primary cells and primary batteries ex 85.13:    telecommunication equipment ex 85.15:    transmission apparalus

Railway and tramway locomotives, rolling-slock and parts thereof; railway and tramway track fixtures and filtings; Iraffic signalling equipment of all kinds (not electrically powered) excepl:

ex 86.02:    armoured locomotives, dectric ex 86.03:    olher armoured locomotives ex 86.05:    armoured wagons ex 86.06:    repair wagons ex 86.07:    wagons

Vehides, olher than railway or tramway rolling-slock, and paris thereof excepl:

87.08:    tanks and other armoured vehides ex 87.02:    heavy lorries ex 87.09:    motorcydes ex 87.14:    trailers Aircraft and parts thereof excepl:

ex 88.02:    aircraft Ships. boats and fioating structures Optical,    photographic,    cinématographie,    measuring, checking, precision, medical and surgical instruments and apparalus; parts thereof e.vcepi:

ex 90.05:    binoculars

ex 90.13:    miscellaneous instruments, lasers ex 90.14:    telemeters

ex 90.28: electrical and declronic measuring instru­ments

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                    117

Chupter 91:       Clocks and watches and parts ihereof

Chupier 92:       Musical instruments; sound recorders and reproducers;

television image and sound recorders and reproducers.

magnetic; parts and accessories of such artides Chupier 93:       Arms and ammunilion; paris Ihereof

exiepl:

ex 93.01:    side-arms

ex 93.02:    pistols

ex 93.03:    military firearms and projeclors

ex 93.04:    olher firearms

ex 93.05:    arms of olher descripiions

ex 93.07;    bombs, grenades, torpedoes.  mines,  guided

weapons and missiles and similar munilions ot

war

Chupter 95:       Artides and manufaclures of carving or moulding malerial

Chupier 96:       Brooms, brushes, featherdusters, powder-puffs and sieves

Chupier 98:       Miscellaneous manufaclured artides

Suisse

La version franqaise de cette liste fail foi

1)         Office cenlral federal des imprimés et du materiel

2)         Bibliothéque centrale du Parlement el de fadminislration fédérale

3)         Office des construciions fédérales

4)         Ecole polytechnique fédérale Zurich

5)         Ecole polytechnique fédérale Lausanne

6)         Institut federal de recherches en matiére de réacteurs

7)         Institut federal de recherches forestiéres

8)         Institut pour félude de la neige el des avalanches

9)         Institut suisse de recherches nucléaires

 

10)         Institut suisse de météorologie

11)         Institut federal pour faménagement, fépuration et la protection des eaux

12)         Office federal de la santé publique

13)         Bibliothéque nationale suisse

14)         Office federal de la protection civile'

15)         Administration fédérale des douanes

16)         Régie fédérale des alcools

17)         Monnaie

18)         Office federal de métrologie

19)         Office federal de fagriculture

20)   Office federal de favialion civile

21)   Office federal de 1'économie des eaux

22)   Groupment de farmement'

23)   Entreprise des postes

Si une decision particuliére concernant un marché peut comprometlre la realisation d'importants objectifs de politique nationale, le gouvemement suisse pourra juger nécessaire de déroger, dans le cas de marchés deter­mines. au principe du trailement national inscril dans faccord. Une deci­sion ä cet effet sera prise ä féchelon du gouvemement suisse.

' Pour les produits. voir liste des materiels civils de la defense el de la prolection

civile.

' Pour le corps des gardes frontiére et les douaniers, voir liste des materiels civils de

la defense el de la protection civile.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

118

Liste des materiels civils de la defense et de la prolection civile soumis å Taccord

Chupilre 25:      Sel; soufre; lerres el pierres; plälres; chaux el cimenls

Chupilre 26:      Minerals métallurgiques, scories el cendres

Chupilre 27:      Combuslibles minéraux, huiles minérales el produits de

ex 28.13: ex 28.14: ex 28.28: ex 28.32: ex 28.39: ex 28.50: ex 28.51: ex 28.54:

leur distillation; matiéres bitumineuses; cires minérales Chupilre 28:       Produits chimiques inorganiques; composés inorganiques ou organiques de métaux prédeux. d'éléments radioactifs, de métaux des lerres rares el d'isotopes. å T exceplion de: ex 28.09:    explosifs explosifs gaz lacrymogénes explosifs explosifs explosifs

Chupilre 29:

ex 29.04: ex 29.07: ex 29.08: ex 29.11: ex 29.12: ex 29.13: ex 29.14: ex 29.15: ex 29.21: ex 29.22: ex 29.23: ex 29.26: ex 29.27: ex 29.29:

produits toxicologiques produits toxicologiques explosifs Produits chimiques organiques u Texcepiion de: ex 29.03:    explosifs explosifs explosifs explosifs explosifs explosifs

produits toxicologiques produits toxicologiques produits toxicologiques produits toxicologiques produits toxicologiques produits toxicologiques explosifs

produits toxicologiques explosifs

Chupilre 30:       Produits pharmaceuliques Chupilre 31:       Engrais

Chupilre 32:      Extraits lannants et tinctoriaux; lanins et leurs dérivés; matiéres colorantes, couleurs, peintures, vernis et tein-tures; maslics; encres Chupilre 33:      Huiles essentielles el résinoides; produits de parfumerie

ou de toilelte et cosmétiques Chupilre 34:      Savons,  produits organiques tensio-actifs, preparations pour lessives, preparations lubrifianles, cires artificielles, cires préparées, produits d'entretien, bougies et artides similaires, påles ä modeler et "cires pour fart dentaire" Chupilre 35:      Matiéres albuminoides; colles; enzymes Chupilre 36:       Poudres et explosifs; artides de pyrotechnic; allumettes; alliages pyrophoriques; matiéres inflammables å Texcepiion de: ex 36.01:    poudres

 

Prop. 1979/80:24    Del B

119

ex 36,02:    explosifs préparés ex 36.04:    délonanis ex 36.08:    explosifs

Chupilre 37: Chupilre 38:

Produils pholographiques el cinématographiques Produils divers des induslries chimiques a 1'exceplion de:

ex 38.19:    produils toxicologiques

Chupilre 39:

Matiéres plastiques artificielles, ethers el esters de la cd­lulose, résines artificielles el ouvrages en ces matiéres ä Texcepiion de: ex 39.03:    explosifs

Chupilre 40:

Caoulchouc naturel ou synthétique, faclice pour caoui-chouc el ouvrages en caoulchouc u T exceplion de: ex 40.11:    pneus

Chupilre 43: Chapitre 45: Chupttre 46: Chupilre 47: Chupilre 65: Chupilre 66:

Chupilre 67:

Chupilre 68:

Chapitre 69: Chupilre 70: Chupttre 71:

Pelleteries el fourrures; pelleteries factices Liége el ouvrages en liége Ouvrages de sparterie el de vannerie Matiéres servant å la fabrication du papier Coiffures et parties de coiffures

Parapluies, parasols. cannes, fouets, cravaches et leurs parties

Plumes et duvel apprétés et artides en plumes ou en duvel; fleurs artificielles; ouvrages en cheveux (ouvrages en pierres, plälre, cimenl, amiante, mica et ma­tiéres analogues Produits céramiques Verre et ouvrages en verre

Chupilre 73 Chapitre 74 Chupilre 75 Chapitre 76. Chapitre 77 Chapitre 78. Chapitre 79 Chapitre 80 Chapitre 81 Chupttre 82:

Chupilre 83: Chupilre 84: Chupilre 85:

Perles fines, pierres gemmes et similaires, métaux pré­deux, plaqués ou doublés de métaux prédeux et ouvrages en ces matiéres; bijouierie de fantaisie Fonte, fer et acier Cuivre Nickel Aluminium

Magnesium, beryllium (glucinium) Plomb Zinc Etain

Autres métaux communs

Outillage:    artides de coutellerie et couverts de table, en métaux communs

Ouvrages divers en métaux communs Chaudiéres, machines, appareils et engins mécaniques Machines et appareils électriques et objets servant å des usages électrolechniques å Texcepiion de: ex 85.03:    Piles électriques ex 85.13:    Telecommunicalions ex 85.15:    Appareils de transmission Chapitre 86:      Véhicules et materiel fixe pour voies ferrées; appareils de signalisalion non électriques pour voies de communication

 

Prop. 1979/80:24    Del B

120

u Texcepiion de:

ex 86.02:    Locomotives blindées

ex 86.03:    Autres locoblindés

ex 86.05:    Wagons blindes

ex 86.06:    Wagons aleliers

ex 86.07:    Wagons

Chapitre 87:

Voilures automobiles, tracteurs, cycles el autres véhicules

terrestres

å Texcepiion de:

87.08:    Chars et automobiles blindes

ex 87.02:    Camions lourds

ex 87.09:    Molocydes

ex 87.14;    Remorques

Chupttre 88:

Navigation aérienne

å Texcepiion de:

ex 88.02:    Avions

Chupilre 89: Chupttre 90:

Navigation maritime et fiuviale

Instruments et appareils d'optique, de photographic et de

cinématographie, de mesure, de verification, de precision;

instruments et appareils médico-chirurgicaux;

fl Texcepiion de:

ex 90.05:    Jumdles

ex 90.13;    Instruments divers, lasers

ex 90.14:    Télémétres

ex 90.28;    Instruments de mesure électriques ou électro-niques

Chapitre 91: Chapitre 92:

Horlogerie

Instruments de musique; appareils d'enregistrement ou de

reproduction du son; appareils d'enregislremenl ou de

reproduction des images et du son en television; parties et

accessoires de ces instruments et appareils

Chapitre 93:

Armes et munilions

å Texcepiion de:

ex 93.01:    Armes blanches

ex 93,02:    Pistolets

ex 93.03:    Armes de guerre

ex 93.04:    Armes ä feu

ex 93.05:    Autres armes

ex 93.07;    Projectiles et munilions Chupilre 95:      Matiéres å tailler et å mouler, å 1'état travaillé (y compris

les ouvrages) Chupilre 96:      Ouvrages de brosserie et pinceaux, balais, houppes et

artides de tamiserie Chupilre 98:      Ouvrages divers

United States

This List is authentic in the English language

The following entities are induded in the coverage of this Agreement by

the United States: 1. Department  of Agriculture  (This   Agreement  does  not  apply   to

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                     121

procurement of agricullural products made in furtherance of agricul­lural support programmes or human feeding programmes)

2.    Departmenl of Commerce

3.    Departmenl of Health, Education and Welfare

4.    Department of Housing and Urban Development

5.    Department of the Interiör (exduding the Bureau of Redamation)

6.    Department of Justice

7.    Department of Labour

8.    Departmenl of State

9.    Department of the Treasury

 

10.           General Services Administration (Purchases by the Automated Data and Telecommunicalions Service are not induded; purchases by the National Tool Centre are not induded; purchases by the Regional 9 Office of San Francisco, California are not induded)

11.          National Aeronautics and Space Administration

12.          Veterans Administration

13.          Environmenlal Proteciion Agency

14.          United States Intemational Communication Agency

15.          National Science Foundation

16.          Panama Canal Company and Canal Zone Govemment

17.          Executive Office of the President

18.          Farm Credit Administration

19.          National Credit Union Administration

20.    Merit Systems Protection Board

21.    ACTION

22.    United States Arms Control and Disarmament Agency

23.    Civil Aeronautics Board

24.    Federal Home Loan Bank Board

25.    National Labour Relations Board

26.    National Mediation Board

27.    Railroad Retirement Board

28.    American Battle Monuments Commission

29.    Federal Communications Commission

30.    Federal Trade Commission

31.  Indian Claims Commission

32.    Inter-State Commerce Commission

33.    Securities and Exchange Commission

34.    Office of Personnel Management

35.    United States Intemational Trade Commission

36.    Export-Import Bank of the United States

37.    Federal Mediation and Conciliation Service

38.    Selective Service System

39.    Smithsonian Institution

40.    Federal Deposit Insurance Corporation

41.    Consumer Product Safety Commission

42.    Equal Employment Opportunity Commission

43.    Federal Maritime Commission

44.    National Transportation Safety Board

45.    Nuclear Regulatory Commission

46.    Overseas Private Inveslment Corporation

47.    Renegotiation Board

48.    Administrative Conference of the United States

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                    122

49.    Board for International Broadcasting

50.    Commission on Civil Rights

51.    Commodity Futures Trading Commission

52.    Communily Services Administration

53.    Department of Defence (exduding Corps of Engineers)

This Agreement will not apply to the following purchases of the DOD;

(a)    Federal Supply Classification (FSC) 83-all elements of this classi­fication other than pins, needles. sewing kils, fiagstaffs, fiagpoles, and fiagslaff trucks;

(b)    FSC 84-all elements other than sub-dass 8460 (luggage);

(c)    FSC 89-all elements other than sub-dass 8975 (lobacco pro­ducts);

(d)  FSC2310-(busesonly);

(e)   Speciaity metals, defined as steels melted in steel manufacturing
facilities located in the United States or its possessions, where the
maximum alloy content exceeds one or more of the following limits,
must be used in producls purchased by DOD: (1) manganese, 1.65 per
cent; silicon, 0.60 per cent; or copper, 0.06 per cent; or which contains
more than 0.25 per cent of any of the following elements: aluminium,
chromium. cobalt, columbium, molybdenum, nickel, titanium, tung­
sten, or vanadium; (2) melal alloys consisting of nickel, iron-nickel and
coball base alloys containing a total of other alloying metals (except
iron) in excess of 10 per cent; (3) titanium and titanium alloys; or, (4)
zirconium base alloys;

(O ESC 19 and 20-lhat part of these dassifications defined as naval vessels or major components of the hull or superstmcture thereof; (g) FSC 51;

(h) Following FSC categories are not generally covered due to appli­cation of Artide VIII, paragraph 1: 10, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 19, 20, 28, 31, 58, 59, 95. This Agreement will generally apply to purchases of the following FSC categories subject lo United States Governmenl delerminations under the provisions of Artide Vill, paragraph 1:

22.    Railway Equipment

23.    Molor Vehides, Trailers, and Cycles (except buses in 2310)

24.    Traclors

25.    Vehicular Equipment Components

26.    Tyres and Tubes

 

29.    Engine Accessories

30.    Mechanical Power Transmission Equipment 32. Woodworking Machinery and Equipment

 

34.    Metalworking Machinery

35.    Service and Trade Equipment

36.    Special Industry Machinery

37.    Agricullural Machinery and Equipment

38.    Construction, Mining, Excavating, and Highway Maintenance Equip­ment

39.    Materials Handling Equipment

40.    Rope, Cable, Chain and Fitlings

41.    Refrigeration and Air Conditioning Equipment

42.    Fire Fighting, Rescue and Safety Equipment

43.    Pumps and Compressors

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                    123

44.    Furnace, Steam Plant, Drying Equipment and Nuclear Reactors

45.    Plumbing, Heating and Sanitation Equipmenl

46.    Waler Purification and Sewage Treatment Equipment

47.    Pipe, Tubing, Hose and Fitlings

48.    Valves

49.    Maintenance and Repair Shop Equipmenl

 

52.    Measuring Tools

53.    Hardware and Abrasives

54.    Prefabricated Structures and Scaffolding

55.    Lumber, Millwork, Plywood and Veneer

56.    Construction and Building Malerials

 

61.    Electric Wire. and Power ahd Distribution Equipmenl

62.    Lighting Fixtures and Lamps

63.    Alarm and Signal Systems

 

65.    Medical, Dental, and Veterinary Equipmenl and Supplies

66.    Instruments and Laboratory Equipmenl

67.    Photographic Equipmenl

68.    Chemicals and Chemical Producls

69.    Training Aids and Devices

70.    General Purpose ADPE, Software, Supplies and Support Equipment

71.    Furniture

72.    Household and Commercial Fumishings and Appliances

73.    Food Preparation and Serving Equipment

74.    Office Machines, Visible Record Equipment and ADP Equipment

75.    Office Supplies and Devices

76.    Books, Maps and Other Publications

77.    Musical Instruments, Phonographs, and Home Type Radios

78.    Recreational and Athletic Equipmenl

79.    Cleaning Equipmenl and Supplies

80.    Brushes, Painls, Sealers and Adhesives

81.  Containers, Packaging and Packing Supplies
85.  Toiletries

87.    Agricullural Supplies

88.    Live Animals

91.  Fuels, Lubricants, Oils and Waxes

93.    Non-metallic Fabricaled Materials

94.    Non-metallic Cmde Materials

96.  Öres, Minerals and their Primary Pruducts

99.  Miscellaneous

General Notes

1.         Notwithstanding the above, this Agreement will not apply to set asides on behalf of small and minority businesses.

2.    Pursuant to Artide I, paragraph I (a), transportation is not induded in services incidental to procurement contracts.

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                     124

ANNEX II

Publications utilized by parties for the publication of notices of pro­posed purchases — artide V, paragraph 3

BILAGA II

Av parterna använda publikationer för publicering av tillkännagi­vande av planerad upphandling — artikel V, moment 3

Austria

Amtsblatt zur Wiener Zeitung

Canada

The Canada Gazette

European Economic Communily

Belgium                      _  Official Joumal of the European Communities

-    Le Bulletin des Adjudications

-     Olher publicalions in the specialized press Denmark                 -  Official Joumal of the European Communities France                     -                                      Official Joumal of the European Communities

-     Bulletin officiel des annonces des marchés publics Germany, Federal   -           Official Joumal of the European Communities Republick of

Ireland                        - Official Joumal of the European Communities

-    Daily Press: "Irish Independant", "Irish Times",
"Irish Press", "Cork Examiner"

Italy                            - Official Joumal of the European Communities

Luxembourg                - Official Joumal of the European Communities

-    Daily Press

Netherlands                — Official Joumal of the European Communities

United Kingdom      — Official Joumal of the European Communities

-    The London Gazette

Finland

Virallinen Lehti (Official Gazette of Finland)

Hong Kong

Hong Kong Government Gazette

India

Indian Trade Journal

Japan

Kanpö

Korea, Republic of

Daily English Newspapers (Korea Herald and Korea Times alternativdy)

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                      125

Nigeria

Federal Government Gazette

Norway

Norsk Lysningsblad (Official Gazette of Norway)

Singapore

Government Gazette

Sweden

Tidning för leveranser lill Staten (bilaga till Post- och Inrikes Tidningar) (Gazette of Government Contracts (Supplement to the Official Gazette))

Switzerland

Feuille officielle suisse du commerce

United States

Commerce Business Daily

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                               126

ANNEX III

Publications utilized by parties for the publications annually of infor­mations on permanent lists of suppliers in the case of selective tender­ing procedurs - artide V, paragraph 6

BILAGA III

Av parterna använda publikationer för årlig publicering av uppgifter och permanenta förteckningar över leverantörer vid selektiv anbuds­infordran - artikel V, moment 6

Austria

Amtsblatt zur Wiener Zeitung (at present, however, no such lists exist)

Canada

The Canada Gazette

Finland

No list existing

Hong Kong

Hong Kong Govemment Gazette

India

Indian Trade Joumal where applicable

Japan

Kanpö

Korea, Republic of

Daily English Newspapers (Korea Herald and Korea Times, altematively)

Norway

No list existing

Singapore

CSD mainly open tendering

Sweden

No lisl existing

Switzeriand

Feuille officielle suisse du commerce

United States

Commerce Business Daily

 

Prop. 1979/80:24   DelB

127

ANNEX IV

Publications utilized by parties for the prompt publication of laws, regulations, judicial decisions, administrative rulings of general ap­plication and any procedure regarding government procurement cov­ered by this agreement - artide VI, paragraph 1

BILAGA IV

Av parterna använda publikationer. För skyndsam publicering av lagar, föreskrifter, rättsliga och administrativa beslut med allmän tillämpning samt förfarande rörande statlig upphandling som täcks av denna överenskommelse — artikel VI, moment I

Austria

-      Oesterreichisches Bundesgeselzsblatt

-      Amtsblatt zur Wiener Zeitung

-      Jurisprudence - no official publication

Canada

-      The Canada Gazette

-      Conlracting

-      The Federal Govemment: Your Client

European Economic Community

Belgium

Denmark

France

Germany Federal Republic of

Ireland Italy

Laws, royal regulations, ministerial regulations, minis­terial circulars - Le Moniteur Beige Jurisprudence - Pasicrisie Laws and regulations - Lovtidende Judicial decisions - Ugeskrift for Retsvaesen Administrative rulings and procedures - Ministerialti-dende

Legislation - Bulletin officiel

Jurisprudence - Recueil des arréts du Conseil d'Elat Revue des marchés publics

Legislation and regulations - Bundesgesetzblatt - Herausgeber: Der Bundesminister der Justiz Ver-

lag: Bundesanzeiger

Bundesanzeiger

Postfach 108006

5000 Köln I Judicial decisions; Entscheidungsammlungen des

-      Bundesverfassungsgerichts

-      Bundesgerichtshofs

-    Bundesverwaltungsgerichls

-    Bundesfinanzhofs sowie der Oberiandesgerichte
Legislation and  regulations  -   Iris Oifigiuil  (official
Gazette of the Irish Govemment)

Legislation - Gazetta Ufficiale Jurisprudence - no official publication

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                      128

Luxembourg       -  Legislation - Memorial

-    Jurisprudence — Pasicrisie

Netherlands       -  Legislation    -    Nederiandse    Staatscouranl    and/or Staatsblad

-    Jurisprudence - no official publication
United

Kingdom              - Legislation - no such legislation

-      Jurisprudence - Law Reports

-      Slandard Contracl conditions

Document GC/Stores/l obtainable from the Ministry of Defence. It should be noted that special conditions may apply lo some contracts: details may be ob­tained from the departmenl concemed.

Finland

Suomen Asetuskokoelma - Finlands Författningssamling (The Collection of the Stalutes of Finland)

Hong Kong

Hong Kong Govemmenl Gazette

India

(a)    "Gazette of India" in respect of procurement by Ministry of Rail­ways;

(b)    "Indian Trade Journal" in respect of procurement by Oil and Na­tural Gas Commission and the Director General of Supplies and Disposal.

(c)    "Conditions of Contracl" (a priced publication available wilh Con-Iroller of Publications, Delhi 110006), contains the laws, regulations, etc. in respect of purchases by the Director General of Supplies and Disposal. Any amendments hereto will be published in the Indian Trade Journal.

Japan

Kanpö and/or Höreizensho

Korea, Republic of

Kwanpo (Official Gazette)

Nigeria

Federal Government Gazette

Norway

Norsk Loviidend (Norwegian Law Gazette)

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                     129

Singapore

Laws/Regulations and judicial decisions - Government Gazette Administrative rulings - Minislry of Finance Circulars and Instruction Manual No. 3

Sweden

1.        Svensk författningssamling, SFS (The Swedish Code of Stalutes)

2.         Riksrevisionsverkets tillämpningsanvisningar till upphandlingskungö­relsen (Instructions to ihe Royal Prodamations on Government Procur­ement, issued by the National Audit Bureau)

Switzerland

Recueil officiel des lois et ordonnances de la Confederation suisse (RO)

Arréts du Tribunal federal suisse

Jurisprudence des autorilés adminisiraiives de la Confederation

United States

All U.S. laws, regulations, judicial decisions, administrative rulings and procedures regarding government procurement covered by Ihis Agreemenl are codified in the Defense Acquisitions Regulation (DAR) and the Federal Procurement Regulations (FPR), both of which are published as a part of the United States Code of Federal Regulations (CFR). The DAR is pub­lished in Title 32 of CFR and the FPR is in lille 41, Chapter 1 (CFR). Copies may be purchased from Ihe Governmenl Prinling Office. These regulations are also published in loose leaf versions which are available by subscription from the Government Prinling Office. Changes are provided lo subscribers as they are issued.

For those who wish to consult original sources, the following published sources are provided:

Maleriul                                                     Publicution Noine

U.S. Laws                                                  U.S. Stalutes al Large
Decisions;

-      U.S. Supreme Court                              U.S. Reports

-      Circuit Court of Appeals                      Federal Reporter - 2nd Series

-      District Courts                                      Federal Supplement Reporter

-      Court of Claims                                    Court of Claims Reports Decisions:

-      Boards of Conlract Appeals                 Unofficial   publication   by    Com-

merce Clearing House Decisions:

-    Comptroller General of the U.S.      Those not officially published  as

decisions of the Comptroller Gene­ral are published unofflcially by Fe­deral Publications, Inc.

9   Riksdagen 1979180. I saml. Nr24. DelB

 

Prop. 1979/80:24    Del B

130

 

Agreement on Interpretation and Application of Artides VI, XVI and XXIII of the General Agree­ment on Tariffs and Trade

The signalories' to this Agreemenl, Noting thal Ministers on 12- 14 September 1973 agreed ihat the Multilateral Trade Nego­tiations should, inter alia, reduce or eliminate the trade restricting or distorting effects of non-tariff measures, and bring such measures under more effeclive inlernational discipline.

Recognizing that subsidies are used by govemments to promote important objec­tives of national policy,

Recognizing ulso Ihat subsidies may have harmful effects on trade and production,

Recognizing that the emphasis of this Agreement should be on the effects of subsi­dies and that these effects are to be assessed in giving due account to the intemal econo­mic situation of the signatories concemed as well as to the slale of intemational economic and monetary relations,

Desiring to ensure that the use of subsidies does not adversely affect or prejuduce the interests of any signatory lo this Agreement, and that countervailing measures do not un-justifiably impede international trade, and thal relief is made available to producers ad­versely affected by the use of subsidies with­in an agreed international framework of rights and obligations,

Toking into account the particular trade, development and financial needs of develop­ing countries,

Desiring to apply fully and to interpret the provisions of Artides VI. XVI and XXIII of the General Agreemenl on Tariffs and Trade

' The term "signalories" is hereinafter used to mean Parlies to this Agreemenl.  Whereever in this Agreement there is reference lo "the lermsof this .Agreemenl" or (he "anicles"or "provisions of this Agreement" it shall be taken lo mean, as the context requires, the provisions of the General Agreement as interpreied and applied by Ihis Agreement.

Överenskommelse om tolkning och tillämpning av artiklarna VI, XVI och XXIII i det allmänna tull- och handelsavtalet (den s. k. subven­tionskoden)

Denna överenskommelses signatäreri, vilka konstaterar alt ministrarna den 12-14 september 1973 enats om att de multilaterala handelsförhandlingama borde leda till bl. a. en minskning eller avveckling av icke-tarif­fära åtgärders begränsande eller snedvri­dande effekter på handeln och till alt sådana åtgärder underkastas en mer effektiv intema­tionell disciplin,

vilka erkänner att subventioner används av regeringar för att främja viktiga mål för det egna landets politik,

vilka tillika erkänner alt subventioner kan ha skadliga verkningar på handel och produk­tion,

vilka erkänner att tyngdpunklen i denna överenskommelse bör ligga på verkningama av subventioner och att dessa verkningar skall bedömas under vederböriigt hänsynsta­gande till de berörda signaläremas inre eko­nomiska läge liksom till den intemationella ekonomiska och monetära situationen,

vilka önskar säkerslälla att bmket av sub­ventioner inle inverkar negativt eller medför skada på någon signatärs intressen och att utjämningsåtgärder inte utgör oberättigade hinder för internationell handel och att möj­ligheter till skyddsåtgärd, inom en överens­kommen internationell ram av rättigheter och skyldigheter, ställs till förfogande för produ­center som negativt påverkas av bruket av subventioner,

vilka beaktar utvecklingsländernas särskil­da handels- och utvecklingsmässiga samt fi­nansiella behov,

vilka önskar till fullo tillämpa och tolka bestämmelserna i artikel VI,XVI och XXIII i det allmänna tull- och handelsavtalet (här

' Uttrycket "signatärer" avser här nedan Partema i denna överenskommelse.

 Varhelst i denna överenskommelse hänvisning görs (ill "denna överenskommelses villkor" eller "denna överenskommelses artiklar" eller "be­stämmelser" skall därmed avses, alllefler samman­hanget, bestämmelsema i GATT så som de tolkas och lillämpas i denna överenskommelse.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

131

 

(hereinafter referred lo as "General Agree­menl" or "GATT") only wilh respecl lo sub­sidies and counlervaliling measures and to elaborate rules for their application in order to provide greater uniformity and certainiy in their implementation,

Desiring to provide for the speedy, effec­live and equitable resolution of disputes aris­ing under this Agreemenl,

nedan benämnt "GATT") endasi belräffan­de subvenlioner och uljämningsåtgärder och utarbeta regler för deras användning i syfte att skapa slörre enhetlighet och säkerhet i tillämpningen,

vilka önskur skapa förutsäitningar för en snabb, effektiv och rättvis lösning av tvister som uppstår inom ramen för denna överens­kommelse.

 

Huve ugreed as follows:

hur överenskommit om följande:

 

PARTI

ARTICLE 1

Application   of Artide   VI  of the  Generul Agreement

Signatories shall take all necessary steps to ensure that the imposition of a countervailing duty* on any product of the territory of any signatory imported into the terriiory of an­other signatory is in accordance with the pro­visions of Artide VI of the General Agree­ment and the terms of this Agreemenl.

DEL I

ARTIKEL 1

Tillämpning av ariikel VI i GATT''

Signatärema skall vidta alla nödvändiga åt­gärder för att säkerställa att uttagandet av en utjämningstull'' på vara från en signatärs om­råde vilken införes till en annan signatärs om­råde står i överensslämmelse med bestäm­melserna i artikel VI i GATT och med vill­koren i denna överenskommelse.

 

ARTICLE 2

Domestic procedures and related mallers

1. Countervailing duties may only be im­posed pursuant to investigations initiated and conduded in accordance with the provi­sions of this Artide. An investigation lo de­termine the exisience, degree and effect of any alleged subsidy shall normally be initial-ed upon a written request by or on behalf of the industry affected. The requesi shall in-

' The provisions of both Part 1 and Part II-of ihis Agreemenl may be invoked in parallel: however, with regard to the effects of a particular subsidy in Ihe domestic märket of the importing country, only one form of relief (either a countervailing duly or an authorized countermeasure) shall be available. ■* The term "countervailing duly" shall be under­stood to mean a special duiy levied for the purpose of off-setting any bounty or subsidy bestowed di­rectly or indirectly upon the manufacture, produc­tion or export of any merchandise, as provided for in Artide VI: 3 of Ihe General Agreemenl. * The term "iniliated" as used hereinafter means procedureal action by which a signatory formally commences an investigation as provided in para­graph 3 of Ihis Artide.

ARTIKEL 2

Inhemska procedurer och därmed saminun-hångande frågor

1. Utjämningstullar får endast uttas efler undersökningar som påbörjats och genom­förts i enlighet med bestämmelsema i denna artikd. En undersökning för atl fastställa fö­rekomst, grad och verkan av en påstådd sub­vention skall vanligtvis inledas efter skriftlig framställning härom av den berörda industrin eller dess ombud. Framställningen skall inne-

' Bestämmelserna i såväl del 1 som del 11 i denna överenskommelse kan åberopas samlidigl: dock skall, när det gäller en viss subventions verkningar på importlandets inhemska marknad, endast en form av skyddsåtgärd vara lillgänglig (antingen en uljämningslull eller en bemyndigad motåtgärd). ■* Ullrycket "uljämningslull" skall, i enlighel med vad som föreskrivs i artikel Vl:3 i GATT, avse en särskild lull pålagd i syfte all uppväga en premie eller subvention som direkt eller indirekl beviljats tillverkning, produktion eller export av en vara.

'' Uttrycket "påböria" såsom del används här ne­dan avser förfarande med vilket en signatär for­mellt inleder en undersökning enligl moment 3 i denna artikel.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

132

 

clude sufficient evidence of the exisience of (a) a subsidy and. if possible. its amounl. (b) injury within the meaning of Artide VI of the General Agreement as inlerpreted by this Agreement" and (c) a causal link between the suhsidized imports and the alleged injury. If in special circumstances the authorities con­cerned decide to initiate an investigation without having received such a request, they shall prcceed only if they have sufficient evi­dence on all points under (a) lo (c) above.

2.     Each signatory shall notify the Commit­tee on Subsidies and Countervailing Mea­sures' (a) which of its auihorilies are compe-lenl to initiate and conduct investigations re­ferred lo in this Artide and (b) ils domestic procedures governing the initialion and con­duct of such investigations.

3.     When the investigating authorities are satisfied that there is sufficient evidence to justify initiating an investigation, the signato­ry or signatories, the products of which are subject to such investigation and the export­ers and importers known to the investigating authorities lo have an interest therein and the complainanls shall be notified and a public notice shall be given. In determining whether to initiate an investigation, the investigating authorities should lake into account the posi­tion adopled by the affiliates of a complainant party" which are resident in the territory of another signatory.

4.     Upon initialion of an investigation and thereafter, the evidence of both a subsidy and injury caused thereby should be considered simultaneously. In any event the evidence of bolh the exisience of subsidy and injury shall be considered simultaneously (a) in the deci­sion whether or nol to initiate an investiga-

hålla tillräcklig bevisning om förekomsten av

(a)  en subvention och, om möjligt, dess be­
lopp, (b) skada enligt artikel VI i GATT som
den tolkas i denna överenskommelse" och (c)
ett orsakssamband mellan den subventione­
rade importen och den påstådda skadan. Om
de berörda myndigheterna på grund av sär­
skilda omständigheter beslutar att påbörja en
undersökning utan att ha mottagit en fram­
ställning härom, skall de fortsätta endasi om
de har tillräcklig bevisning på alla punkter
under (a) till (c) ovan.

2.  Varje signatär skall underrätta kommit­
tén för subventioner och utjämningsåtgärder'
om (a) vilka av dess myndigheter som är be­
höriga att påbörja och genomföra undersök­
ningar av slag som anges i denna artikel och

(b)  de inhemska procedurer som gäller för
påbörjande och genomförande av sådana un­
dersökningar.

3.    När de undersökande myndighelema
har försäkrat sig om att tillräcklig bevisning
föreligger för att motivera att en undersök­
ning påbörjas skall den signatär eller de sig­
natärer vars varor är föremål för sådan un­
dersökning och de exportörer och importörer
som de undersökande myndighelema vel har
intresse av undersökningen, samt klagandena
notifieras och meddelande härom offentlig­
göras. När den undersökande myndigheten
avgör om en undersökning skall påbörjas, bör
den beakta det ställningstagande som gjorts
av personer i ekonomisk intressegemenskap
med klagande part* som är bosatta inom en
annan signatärs område.

4. När en undersökning påbörjas och däref­
ter bör bevis om subvention och skada orsa­
kad därav prövas samtidigt. Under alla för­
hållanden skall bevisningen om förekomsten
av subvention och skada prövas samtidigt (a)
då beslut fattas huruvida en undersökning
skall påbörjas eller inte samt (b) därefter un-

 

' Under Ihis Agreemenl ihe lerm "injury" shall, unless otherwise specified, be laken to mean male­rial injury lo a domestic industry, threat of malerial injury to a domestic industry or material retarda-tion of Ihe establishment of such an industry and shall be inlerpreted in accordance wilh the provi­sions of Artide 6.

' As established in Part V of this Agreemenl and hereinafter referred to as "the Commitiee". * For  Ihe  purpose  of this   Agreemenl   "party" means any nalural or juridical person resident in ihe territory of any signatory.

' Enligt denna överenskommelse skall ultryckel "skada", om inle annat anges, avse väsenUig ska­da på inhemsk industri, hot om väsentlig skada på inhemsk industri eller avsevärd försening av upp­rättande av sådan industri och skall lolkas i enlig­hel med bestämmelsema i artikel 6.

' Upprättad i enlighel med del V av denna överens­kommelse och här nedan benämnd "kommittén".

' 1 denna överenskommelse avser "part" en fysisk eller juridisk person som är bosatt pä en signatärs område.

 

Prop. 1979/80:24   Dd B

133

 

tion and (b) thereafter during the course of the investigation, slarting on a dale not laler than the earliest dale on which in accordance with the provisions of this Agreemenl provi­sional measures may be applied.

5.   The public notice referred to in para­graph 3 above shall describe the subsidy practice or praclices to be investigated. Each signatory shall ensure that the investigating authorities afford all interested signatories and all interested parties' a reasonable oppor­tunity, upon request, to see all relevant infor­mation thal is not confidential (as indicaled in paragraphs 6 and 7 below) and that is used by the investigating authorities in the investiga­tion, and to present in writing, and uponjusti-fication orally, their views to the investigat­ing authorities.

6.   Any information which is by nature confidential or which is provided on a confi­dential basis by parties to an investigation shall, upon cause shown, be treated as such by the investigating authorities. Such infor­malion shall not be disdosed withoui specific permission of the party submitting it.'" Par­ties providing confidential information may be requested to furnish non-confidential sum-maries thereof In the event such parties indi­cale that such information is not susceptible of summary, a statement of reasons why summarization is not possible must be pro­vided.

7.        However, if the investigating authori­ties find thal a request for confidentiality is not wartanted and if the party requesting confidentiality is unwilling to disdose the in­formation, such authorities may disregard such information unless it can otherwise be demonstrated to their salisfaction that the in­formation is correct."

8.   The investigating authorities may carry out investigations in the territory of other

der undersökningens lopp senasl frän den tid­punkt då provisoriska åtgärder tidigast får tillämpas enligt beslämmelserna i denna överenskommelse.

5.   Det offentliga meddelande som nämns i moment 3 ovan skall beskriva den eller de subventioner som skall undersökas. Varje signatär skall säkerslälla att de undersökande myndigheterna erbjuder alla berörda signa­tärer och alla berörda parter en rimlig möjlig­het att på begäran få ta del av alla relevanla uppgifter som inte är konfidentiella (i enlighel med vad som anges i momenl 6 och 7 här nedan) och som används av de undersökande myndighelerna i undersökningen och att framlägga skriftligen, och om motiverat munlligen, sina synpunkler för de undersö­kande myndigheterna.

6.   Varje uppgift som till sin natur är konfi­dentiell eller som lämnats som konfidentiell uppgift av parter i en undersökning skall be­handlas som sådan av de undersökande myn­dighelema när det har visats att det finns grund för det. Sådana uppgifter skall inte ut­lämnas utan särskilt tillstånd av den part som lämnat dem'". Parter som lämnal konfiden­tiella uppgifler kan anmodas att lämna icke­konfidentiella sammanfattningar därav. I de fall partema visar att sådana uppgifter inte kan sammanfattas, måste en redovisning läm­nas av skälen till varför en sammanfattning är omöjlig att göra.

7.   Om de undersökande myndighelema
emellertid finner att en begäran om konfiden­
tiell behandling inte är motiverad, och om
parten som begär konfidentiell behandling är
ovillig att utlämna uppgiftema, kan dessa
myndigheter bortse från sådana uppgifter,
om det inte på annat sätt tillfredsställande
kan visas att uppgiftema är riktiga."

8.  De undersökande myndigheterna får när
så krävs företa undersökningar inom andra

 

' Any "interested signatory" or "interested par­ty" shall refer lo a signatory or a party economical-ly affected by Ihe subsidy in question. '" Signalories are aware that in the territory of cer­tain signalories disdosure pursuant to a narrowly-drawn protective order may be required.

" Signalories agree that requests for confidential­ity should not be arbilrarily rejected.

' En "berörd signatär" eller "berörd part" skall avse signatär eller pan som ekonomiskl berörs av subventionen i fråga.

'° Signatärema är medvetna om att pä vissa signa-tärers områden utlämnande av uppgifter kan krä­vas enligl restriktivt urformade regler för dess skydd.

" Signatärema är överens om all framställningar om konfidentiell behandling inle bör avslås god­tyckligt.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

134

 

signalories as required, provided they have nolified in good time the signatory in ques­tion and unless the latler objecls to ihe inves-tigation. Further. the investigating authori­ties may carry out investigations on the premises of a firm and may examine the re-cords of a firm if (a) the firm so agrees and (b) Ihe signatory in question is notified and does not object.

9. In cases in which any interested party or signatory refuses access to.or otherwise does not provide, necessary informalion within a reasonable period or significanlly impedes the investigation, preliminary and final findings", affirmative or negative, may be made on the basis of the facts available.

10.         The procedures set out above are not intended to prevent the authorities of a signa­tory from proceeding expeditiously with re­gard lo initiating an investigation, reaching preliminary or final findings, whether affir­mative or negative, or from apply ing provi­sional or final measures, in accordance with relevant provisions of this Agreement.

11.         In cases where products are not im­ported directly from the country of origin but are exported to the country of importation from an intermediate country. the provisions of this Agreement shall be fully applicable and the transaction or transactions shall, for the purposes of this Agreement, be regarded as having taken place between the country of origin and the counlry of importation.

12.         An investigation shall be lerminated when the investigating authorities are satis­fied either that no subsidy exisis or thal the effect of the alleged subsidy on the industry is not such as to cause injury.

13.         An investigation shall not hinder the procedures of customs clearance.

14.         Investigations shall, except in special circumstances, be conduded within one year afler their initialion.

15.         Public notice shall be given of any pre­liminary or final finding whether affirmative or negative and of the revocation of a finding. In the case of an affirmative finding each such notice shall sel forth the findings and

' Because of different lerms used under different syslems in various countries Ihe lerm "finding" is hereinafter used to mean a formål decision or de­termination.

signatärers område, förulsall all de i god tid har underiältat signalären i fråga oeh all den senare inte motsätter sig undersökningen. Dessulom får de undersökande myndigheter­na företa undersökningar hos ell företag och granska etl förelags handlingar om (a) företa­get samtycker härtill och (b) signalären i frå­ga är underrättad och inte motsätier sig della.

9.  I de fall berörd part eller signatär vägrar
tillgång till eller på annat sätt inte lämnar ut
nödvändiga uppgifter inom rimlig tid eller av­
sevärl hindrar undersökningen, kan prelimi­
nära och slutliga beslut, positiva eller nega­
tiva, grundas på tillgängliga fakta.

10.   De procedurer som beskrivits ovan
avser inle att hindra en signatärs myndigheler
från att förfara skyndsaml när det gäller att
inleda en undersökning, fatta preliminära el­
ler slulliga beslut', vare sig positiva eller ne­
gativa, eller från att tillämpa provisoriska el­
ler slutliga åtgärder enligt relevanta bestäm­
melser i denna överenskommelse.

11.       I de fall då varor inte importeras direkt från ursprungslandet ulan exporteras till im­portlandet från ett mellanliggande land skall bestämmelserna i denna överenskommelse vara lill fullo lillämpliga och transaktionen eller transaktionerna skall, för denna över­enskommelses ändamål, anses ha ägl rum mellan ursprungslandet och importlandet.

12.       En undersökning skall avslutas när de undersökande myndigheterna är övertygade om antingen att ingen subvention föreligger eller alt verkan av den påstådda subven­tionen på industrin inte är sådan att den orsa­kar skada.

13.       En undersökning skall inte hindra tull-klareringen.

14.       Undersökningar skall, ulom under sär­skilda omständigheter, avslutas inom etl år efter det att de har påbörjats.

15.    Meddelande skall offentliggöras om
preliminärt eller slutligt beslut, antingen det
är positivt eller negativt, och om upphävande
av beslut. När det gäller positiva beslut skall i
varje sådant meddelande anges de beslut och

' Då olika ullryck används i skilda syslem i olika länder, används här nedan ultryckel "beslul" i belydelsen av formellt beslut eller avgörande.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

135

 

condusions reached on all issues of fact and law considered material by the investigating auihorilies. and ihe reasons and basis there-for. In the case of a negative finding each notice shall set forth al least the basic condu­sions and a summary of the reasons Iherefor. All notices of finding shall be forwarded to the signatory or signatories. the products of which are subject lo such finding and to the exporters known to have an interest therein.

16. Signatories shall report wilhoul delay to the Committee all preliminary or final ac­tions taken with respect to countervailing du­ties. Such reports will be available in the GATT secrétariat for inspeciion by govern­menl representatives. The signatories shall also submit. on a semi-annual basis, reports on any countervailing duty actions taken wiihin the preceding six months.

slutsatser som nåtts i alla sakfrågor och rätts­liga frågor, vilka av de undersökande myn­dighelerna anses väsentliga, samt skälen och grunden för dessa. När det gäller negativa beslut skall i varje sådanl meddelande anges åtminstone de grundläggande slutsatserna saml en SammanfaUning av skälen till dessa. Alla meddelanden om beslul skall översändas till den signatär eller de signatärer vars varor är föremål för sådanl beslut och till de expor­törer som man vet har ett intresse i saken.

16. Signatärema skall utan dröjsmål lill kommittén rapportera samtliga preliminära eller slutliga åtgärder som vidtagils i fråga om uljämningstullar. Sådana rapporter kommer all vara tillgängliga i GATT-sekretariatel för granskning av regeringsrepresentanler. Sig­natärema skall även halvårsvis inlämna rap­porter om varje ålgärd i fråga om uljämnings­tullar som vidtagits under den föregående sexmänadersperioden.

 

ARTICLE 3 Consuliations

1.   As soon as possible after a request for
initialion of an investigation is accepted, and
in any event before the initialion of any in­
vestigation, signatories the products of which
may be subject to such investigation shall be
afforded a reasonable opportunity for consul­
tations with the aim of clarifying the situation
as to the matters referred lo in Artide 2,
paragraph 1 above and arriving at a mutually
agreed solution.

2.    Furthermore, throughout Ihe period of investigation, signatories the products of which are the subject of the investigation shall be afforded a reasonable opportunity to continue consultations with a view to clarify­ing the factual situation and to arriving at a mutually agreed solution.'

3.    Without prejudice to the obligation to afford reasonable opportunity for consulta­tion, these provisions regarding consultations

ARTIKEL 3 Konsultulioner

1.   Så snart som möjligt efter det all en
framställning om att påbörja en undersökning
har accepterats, och i varje fall innan en un­
dersökning påbörjas, skall signatärer vars
varor kan komma atl bli föremål för sådan
undersökning ges en rimlig möjlighel till kon­
sultationer i syfte att klargöra situationen när
det gäller de frågor som nämns i artikel 2,
momenl I ovan och att nå en ömsesidigt god­
lagbar lösning.

2.   Vidare skall under den period undersök­ningen pågår signatärer vars varor är föremål för undersökning ges en rimlig möjlighet att fortsätta konsultationer i syfte att klargöra den faktiska situationen och att nå en ömsesi­digt godtagbar lösning.'

3.   Utan att inskränka skyldigheten att er­bjuda rimliga möjligheter lill konsultationer är   dessa   bestämmelser   rörande   konsulta-

 

" ll is particularly important, in accordance with Ihe provisions of this paragraph, that no affirma­tive finding whether preliminary or final be made wilhoul reasonable opportunity for consultations having been given. Such consultations may eslab­lish the basis for proceeding under the provisions of Part VI of this Agreemenl.

" Del är, i enlighet med bestämmelserna i detta momenl, särskilt vikligl att ingel positivt beslul, vare sig preliminärt eller slutligt, fattas ulan atl rimliga möjligheler lill konsultationer har erbjudits. Sådana konsultationer kan utgöra grund för förfa­rande enligt bestämmelserna i del VI i denna över­enskommelse.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

136

 

are nol iniended lo prevenl Ihe auihorilies of a signatory from proceeding expeditiously wilh regard to initiating the investigation, reaching preliminary or final findings, wheth­er affirmative or negative, or from applying provisional or final measures, in accordance with the provisions of this Agreement.

4. The signatory which intends to initiate any investigation or is conduding such an investigation shall permit, upon request, the signatory or signalories the products of which are subject lo such investigation ac­cess to non-confidential evidence including the non-confidential summary of confidential data being used for initiating or conducting the investigation.

tioner inte avsedda alt hindra en signatärs myndigheler från all förfara skyndsaml när det gäller all påbörja en undersökning, fatta preliminära eller slutliga beslut, positiva eller negativa, eller vidta provisoriska eller slutliga ålgärder i enlighet med beslämmelserna i denna överenskommelse.

4. Den signatär som avser att påbörja en undersökning eller är i färd med alt genomfö­ra en sådan undersökning skall på begäran tillåla den signatär eller de signatärer vars varor är föremål för sådan undersökning att ta del av icke-konfidentiell bevisning inklusi­ve den icke-konfidentidla sammanfattning av konfidentiella uppgifter som används när un­dersökningen påbörjas eller genomförs.

 

ARTICLE 4

Imposition of countervuiling duties

1.   The decision whether or not to impose a
countervailing duty in cases where all re­
quirements for Ihe imposilion have been ful­
filled and Ihe decision whether the amount of
the countervailing duty lo be imposed shall
be the full amounl of the subsidy or less are
decisions to be made by the authorities of the
importing signatory. It is desirable that the
imposilion be permissive in the territory ofall
signalories and thal the duty be less than the
tolal amount of the subsidy if such lesser
duty would be adequate to remove the injury
to the domestic industry.

2.    No countervailing duty shall be levied''' on any imported product in excess of the amount of the subsidy found to exist, calcu-lated in terms of subsidizalion per unit of the suhsidized and exported product.'

3.         When a countervailing duty is imposed in respecl of any product, such countervail­ing duly shall be levied, in the appropriate amounts. on a non-discriminalory basis on imports of such producl from all sources found lo be suhsidized and to be causing in-

ART1KEL4

Införunde uv utjämningstidlur

I. Del ankommer på den importerande signa-lärens myndighet att besluta dels om utjäm­ningstull skall införas eller inte i de fall då alla krav har uppfyllts för att utta sådan lull, dels om utjämningstullens belopp skall uppgå till subventionens hela belopp eller mindre. Det är önskvärt atl införandel av utjämningstull skall vara fakultativt på alla signatärers områ­den och att tullen uttas med mindre belopp än subventionens hela belopp om sådan lägre tull är tillräcklig för att häva skadan på den inhemska industrin.

2.    Utjämningstull skall inte slutligt uttas''' på importerad vara lill belopp som överstiger den konstaterade subventionens belopp, be­räknat såsom subventionering per enhet av den subventionerade och exporterade varan.'

3.    När en uljämningslull införs pä en vara skall sådan utjämningstull slutligt uttas med vederbörligt belopp på ett icke-diskrimine­rande sätl, för all import av sådan vara, oav­sett ursprung, som befinns vara subventio­nerad och förorsaka skada, ulom för import

 

'■* As used in this Agreemenl "levy" shall mean Ihe definitive or final legal assessment or collection of a duty on tax.

'■' An understanding among signalories should be developed setting out the criteria for the calcula-lion of Ihe amount of ihe subsidy.

'■• "Slulligl utta" ("levy") skall som det används i denna överenskommelse avse det definitiva eller sludiga lagliga fastställandet eller uppbärandel av tull eller skatt.

" En överenskommelse mellan signatärema bör utarbetas, i vilken kriterierna för beräkning av sub­venlionsbeloppet fastställs.

 

Prop. 1979/80:24   Del B

137

 

jury. except as to imports from those sources which have renounced any subsidies in ques­tion or from which undertakings under ihe lerms of ihis Agreement have been accepted.

4.    If after reasonable efforts have been made lo complete consultations, a signatory makes a final determination of the exisience and amount of the subsidy and that, through the effects of the subsidy, the suhsidized im­ports are causing injury, it may impose coun­tervailing duty in accordance with the provi­sions of this section unless the subsidy is withdrawn.

5.    (a) Proceedings may'" be suspended or lerminated withoui the imposilion of provi­sional measures or countervailing duties. if undertakings are accepted under which:

(i) The government of the exporting counlry agrees to eliminate or limit the subsidy or lake olher measures concerning ils effecls; or

(ii) The  exporter agrees lo revise ils prices so Ihat the investigating authorities are satisfied that the injurious effecl of the subsidy is eliminated. Price increases un­der undertakings shall nol be higher than necessary to eliminate the amount of the subsidy. Price undertakings shall nol be sought or accepted from exporters unless the importing signatory has first (1) initial-ed an investigation in accordance with the provisions of Artide 2 of this Agreemenl and (2) obtained the consent of ihe export­ing signatory. Undertakings offered need not be accepted if the authorities of the importing signatory consider their accep­tance impractical, for example if the num­ber of actual or potential exporters is too greal, or for olher reasons, (b) If the undertakings are accepted, the investigation of injury shall nevertheiess be completed if the exporting signatory so de-sires or the importing signatory so decides. In such a case, if a determination of no injury or threat thereof is made, the undertaking shall automatically lapse, except in cases where a determination of no threat of injury is due in large part to the exisience of an undertaking;

' The word "may" shall nol be inlerpreted to allow the simultaneous conlinuation of proceed­ings with the implementation of price undertak­ings, except as provided in paragraph 5(b) of this Artide.

från sådanl håll där subveniioneringen i fråga upphört eller där ålaganden godiagiis i enlig­het med villkoren i denna överenskommelse.

4. Om signatär, sedan rimliga ansträng­ningar gjorts för att slutföra konsultationer, slutgiltigt fastställer förekomsten av en sub­vention och dess belopp och all den subven­tionerade importen genom subventionens verkningar orsakar skada kan signalären in­föra en uljämningslull i enlighet med bestäm­melserna i denna del av överenskommelsen, förutsatt atl inle subventionen upphör.

5(a) Undersökningar får"* avbrytas eller avslutas ulan atl provisoriska ålgärder vidlas diet uljämningstullar införs om ålaganden godtas enligl vilka

(i) regeringen i exportlandet samlycker lill all avlägsna eller begränsa subven­tionen eller vidta andra åtgärder rörande dess verkningar; eller

(ii) exportören samlycker till atl ändra sina priser så alt de undersökande myndig­heterna övertygas om att subventionens skadliga verkan avlägsnas.  Prishöjningar enligl dessa åtaganden skall inte vara stör­re än nödvändigl för att uppväga subven­lionsbeloppet. Prisåiaganden av exportö­rer skall inte sökas eller godtas om inte den importerande signalären först har (I) på­börjat en undersökning enligt bestämmel­serna i artikel 2 i denna överenskommelse och (2) erhållit den exporterande signalä-rens samtycke. Åtaganden som erbjudils behöver inle godlas om den importerande signatärens myndigheler anser det prak­tiskt svårt att godta dem. till exempel om antalet faktiska eller möjliga exportörer är alltför stort eller av andra orsaker, (b) Om åtagandena godtas, skall undersök­ningen angående skada ändå fullföljas, om den exporterande signalären så önskar eller den importerande signalären så beslutar. Om det i elt sådanl fall fastställs att skada eller hol därom inle förelegal skall åtagandet auto­matiskt upphöra, ulom i de fall då ett faststäl­lande av all hol om skada inte föreligger i slor Ulsträckning beror på  förekomsten  av  ett

'* Ordet "får" skall inte tolkas så att det medgeratt undersökningar fortsätts samtidigt som prisåiagan­den lillämpas, med undanlag av föreskrifterna i moment 5(b) i denna artikel.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

138

 

in such cases ihe auihorilies concerned may require ihal an undertaking be maintained for a reasonable period consistent with the provi­sions of this Agreement.

(c) Price undertakings may be suggested by the authorities of the importing signatory, but no exporter shall be forced lo enler into such an undertaking. The facl that govemments or exporters do nol offer such undertakings or do not accept an invitation to do so, shall in no way prejudice the consideration of the case. However. the authorities are free to determine ihat a threat ofinjury is more like­ly to be realized if the suhsidized imports continue.

6.    Auihorilies of an importing signatory may require any government or exporter from whom undertakings have been accepted to provide periodically information relevant to the fulfilment of such undertakings, and to permit verification of pertinent data. In case of violation of undertakings. the authorities of the importing signatory may lake expedi­tious actions under this Agreement in confor­mity wilh ils provisions which may constitute immediate application of provisional mea­sures using the best informalion fivailable. In such cases definitive duties may be levied in accordance with this Agreement on goods entered for consumption not more than nine-ty days before the application of such provi­sional measures. except that any such retro-aclive assessmenl shall nol apply to imports entered before the violation of Ihe undertak­ing.

7.    Undertakings shall not remain in force any longer than countervailing duties could remain in force under this Agreement. The authorities of an importing signatory shall re­view the need for the conlinuation of any undertaking, where warranted, on their own initiative, or if interested exporters or import­ers of the product in question so request and submit positive information substantiating the need for such review.

8.    Whenever a countervailing duty investi­gation is suspended or lerminated pursuant lo the provisions of paragraph 5 above and whenever an undertaking is lerminated, this fact shall be officially notified and must be published. Such notices shall set forth at least the basic condusions and a summary of the reasons therefor.

prisåtagande; i dessa fall kan de berörda myndigheterna begära all ell åtagande bibe­hålls under en skälig tidsperiod i enlighet med denna överenskommelses bestämmelser.

(c) Prisåiaganden kan föreslås av de impor­terande signatärens myndigheter, men ingen exportör skall tvingas att göra ett sådant åta­gande. Det faktum att regeringar eller expor­törer inle erbjuder sådana åtaganden eller av­böjer förslag att göra det, skall på intet sätt inverka menligt på ställningstagandena i fal­lel. Myndighelema är emellertid oförhind­rade atl fastställa att hot om skada med större sannolikhel förverkligas, om den subventio­nerade importen fortsätter.

6.   En importerande signatärs myndigheter kan begära att en regering eller exportör, från vilken ett åtagande godtagits, regelbundet fö­reter uppgifter som är relevanta för sådana åtagandens uppfyllande, och tillåter kontroll av tillämpliga dala. I fall där åtaganden bryts kan den importerande signatärens myndighe­ter vidta skyndsamma åtgärder enligt denna överenskommelse, i enlighel med dess be­stämmelser, vilka kan utgöras av omedelbar tillämpning av provisoriska åtgärder gmn­dade på bästa tillgängliga uppgifter. I sådana fall kan slutgiltiga tullar uttas i enlighet med denna överenskommelse för varor som in­förts för konsumtion högst nittio dagar före tillämpningen av sådana provisoriska åtgär­der. Etl sådanl retroaktivt uttagande skall dock inte ske för importvaror som införts innan åtagandet bröts.

7.   Åtaganden skall inle gälla längre än ut­jämningstullar kan vara i krafl enligt denna överenskommelse. En importerande signa­tärs myndigheter skall se över behovel av etl fortsatt prisåtagande, då så är moliveral, på eget initiativ eller om berörda exportörer el­ler importörer av varan i fråga begär det och framlägger faktiska uppgifter som dokumen­terar behovet av en sådan översyn.

8.   Närhelst en undersökning om utjäm­
ningstullar avbryts eller avslulas enligt be­
slämmelserna i moment 5 ovan och närhelst
etl åtagande upphör, skall delta officiellt noti­
fieras och måste offenlliggöras. Sådana med­
delanden skall ange ålminstone de grundläg­
gande slutsatserna och en sammanfattning av
skälen för dem.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

139

 

9. A countervailing duty shall remain in force only as long as, and to the extent neces­sary lo counteract the subsidizalion which is causing injury. The investigating authorities shall review the need for continued imposi­lion of the duty. where warranted, on their own initiative or if any interested party so requests and submits positive informalion subslanlialing the need for review.

9. En utjämningstull skall endast gälla så länge och i den ulsträckning del är nödvän­digl för att motverka den subventionering som orsakar skada. När så är befogat skall de undersökande myndigheterna se över beho­vel av fortsatt uttagande av utjämningstull på eget initiativ eller om berörd part begär det och lämnar faktiska uppgifter som dokumen­terar behovet av översyn.

 

ARTICLE 5

Provisionul measures und reirouclivily

1.    Provisional measures may be laken only
afler a preliminary affirmalive finding has
been made ihal a subsidy exists and that
there is sufficient evidence of injury as pro­
vided for in Artide 2, paragraph l(a) to (c).
Provisional measures shall not be applied un­
less the authorities concerned judge that they
are necessary to prevent injury being caused
during the period of investigation.

2.         Provisional measures may take the form of provisional countervailing duties guaran­teed by cash deposits or bonds equal to the amounl of Ihe provisionally calculaled amounl of subsidizalion.

3.    The imposition of provisional measures shall be limited to as short a period as possi­ble, nol exceeding four months.

4.    The relevant provisions of Artide 4 shall be followed in the imposition of provi­sional measures.

5.    Where a final finding ofinjury (but not of a t hreat thereof or of a material retardation of the establishment of an industry) is made or in the case of a final finding of threat ofinjury where the effect of the suhsidized imports would, in the absence of the provisional mea­sures, have led to a finding ofinjury, counter­vailing duties may be levied retroactively for the period for which provisional measures, if any, have been applied.

6.         If the definitive countervailing duty is higher than the amount guaranteed by the cash deposit or bond, the difference shall not be collecled. If the definitive duly is less than the amount guaranteed by the cash deposit or bond. the excess amount shall be reimbursed or Ihe bond released in an expeditious man­ner.

ARTIKEL 5

Provisorisku ålgärder och reiruuklivilct

1.      Provisoriska ålgärder får vidtas försl ef­ler det att ett preliminärt positivt beslul fat­tats om atl en subvention föreligger och att tillräcklig bevisning om skada föreligger en­ligl ariikel 2 moment 1 (a) till (c): moment I artikel 2. Provisoriska ätgärder skall inte vid­tas om inte berörda myndigheter bedömer att de är nödvändiga för att förhindra att skada orsakas under undersökningsperioden.

2.  Provisoriska åtgärder kan ta formen av provisoriska utjämningstullar som garanteras genom kontantdeposition eller säkerhet för ett belopp motsvarande det provisoriskt be­räknade subventionsbeloppet.

3.  Provisoriska åtgärder skall begränsas till så kort tidsperiod som möjligt, inte översti­gande fyra månader.

4.  Tillämpliga bestämmelser i artikel 4 skall följas vid tillämpningen av provisoriska ål­gärder.

 

5.   När ett slulligl beslut om skada (men inte hot därom eller avsevärd försening vid upprättande av en industri) fattas, eller när det gäller ett slutligt beslut om hot om skada där verkningama av den subventionerade im­porten i frånvaro av provisoriska åtgärder skulle ha lett till ett beslut om skada, får utjämningstullar slutligt uttas retroaktivt för den period under vilken eventuella proviso­riska ålgärder har tillämpats.

6.   Om den uljämningslull som fastställts i det slutliga beslutet är högre än det belopp som garanleras av kontantdepositionen eller säkerheten, skall mellanskillnaden inte upp­bäras. Om den slutligt fastställda tullen är lägre än det belopp som garanteras av kon­tantdepositionen eller säkerheien, skall det överskjutande beloppel återbetalas eller sä­kerheten frigöras skyndsamt.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

140

 

7.    Except as provided in paragraph 5 above. where a finding of threat of injury or malerial retardation is made (but no injury has yet occurred) a definitive countervailing duty may be imposed only from the date of Ihe finding of threat of injury or material re­tardation and any cash deposit made during the period of the application of provisional measures shall be refunded and any bonds released in an expeditious manner.

8.    Where a final finding is negative any cash deposit made during the period of the application of provisional measures shall be refunded and any bonds released in an expe­ditious manner.

9.    In critical circumstances where for the suhsidized producl in question the authorities find that injury which is difficult to repair is caused by massive imports in a rdalively short period of a product benefiting from ex­port subsidies paid or bestowed inconsislenl-ly with the provisions of the General Agree­ment and of this Agreement and where it is deemed necessary, in order lo predude the recurrence of such injury, to asses counter­vailing duties retroactively on those imports, Ihe definitive countervailing duties may be assessed on imports which were entered for consumption not more than ninety days prior to the date of application of provisional mea­sures.

7.       Förutom vad som gäller enligt moment 5 ovan får i de fall beslul om hol om skada eller avsevärd försening faltals (men ingen skada ännu har uppstått) en slutgiltig utjämningstull påläggas endast från den dag då beslul om hot om skada eller avsevärd försening föreligger. Varje kontantdeposition som gjorts under den tid provisoriska åtgärder tillämpats skall ålerbeialas och varje säkerhel frigöras skynd­saml.

8.   När ett slutligt negaiivt beslut fattats, skall varje kontantdeposition som gjorts un­der den lid provisoriska åtgärder tillämpats återbetalas och varje säkerhet frigöras skynd­samt.

9.   Under kritiska omständigheter då myn­digheterna för den subventionerade varan i fråga finner att skada som är svår att reparera orsakas av import i stora mängder under en relativt kort tidsperiod av vara som åtnjuter exportsubventioner vilka betalas eller bevil­jas i strid med bestämmelserna i GATT och i denna överenskommelse och där det anses nödvändigt, för att undvika alt sådan skada upprepas, att retroaktivt fastställa uljäm­ningstullar för denna import, får de slutgiltiga utjämningstullarna fastställas för import som införls för konsumtion senast nittio dagar före det datum då provisoriska åtgärder vid­togs.

 

ARTICLE 6

Determinulion ofinjury

I. A determination of injury" for purposes of Artide VI of the General Agreemenl shall involve an objeclive examination of both (a) the volume of suhsidized imports and their effect on prices in the domestic märket for like products" and (b) the consequeni impact

" Determinations of injury under Ihe criteria sel forth in this Artide shall be based on posilive evi­dence. In determining threat of injury the investi­gating authorities, in examining Ihe factors lisled in this Artide, may take into account the evidence on the nature of the subsidy in question and the trade effects likely lo arise therefrom.

" Throughout this Agreement the lerm "like prod­ucl" ("produit similaire") shall be interpreied lo mean a producl which is idenlical, i. e. alike in all respects to Ihe producl under consideration or the absence of such a producl, another product which, although nol alike in all respects, has characteris­tics closely resembling those of Ihe producl under consideration.

ARTIKEL 6

Fusisiällunde uv skada

I. Faslslällande av skada" enligt artikel VI i GATT skall omfatta en objektiv granskning av såväl (a) omfattningen av subventionerad import och dess verkan på priserna på den inhemska marknaden för varor av samma slag", som (b) denna imports inverkan på

" Fastställande av skada enligt de grunder som anges i denna artikel skall baseras på faktisk bevis­ning. Vid faslslällande av hol om skada får de undersökande myndighelerna vid granskningen av faklorer som uppräknats i denna artikel la hänsyn lill arten av subventionen i fråga saml de verkning­ar på handeln som den kan förmodas ge upphov lill.

" "Vara av samma slag" ("produil similaire") skall genomgående i denna överenskommelse lol­kas såsom avseende en vara som är identisk, dvs i alla avseenden lik den undersökta varan eller, om sådan vara inle finns, en annan vara som faslän inle lik i alla avseenden har egenskaper som nära påminner om den undersökta varans egenskaper.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

141

 

of ihese imports on domestic producers of such products.

2.          With regard to volume of subsidized im­ports the investigating authorities shall con­sider whether there has been a significani increase in subsidized imports, either in ab-solule lerms or relalive lo production or con-sumption in Ihe importing signalory. With re­gard to the effecl of the subsidized imports on prices, the investigating authorities shall con­sider whether there has been a significani price undercutting by the subsidized imports as compared with the price of a like product of the importing signalory, or whether the effect of such imports is otherwise to depress prices lo a significani degree or prevenl price increases, which otherwise would have oc­curred, to a significani degree. No one or several of these factors can necessarily give decisive guidance.

3.          The examination of the impact on the domestic industry concerned shall include an evaluation of all relevanl economic factors and indices having a bearing on the state of the industry such as actual and potential de-cline in output, sales, märket share, profits, productivity, return on investments, or utili-zalion of capacity; factors affecting domestic prices; actual and potential negative effects on cash flow, inventories, employment, wages, growth, ability to raise capital or in­veslment and, in the case of agriculture, whether there has been an increased burden on Govemment support programmes. This list is not exhauslive, nor can one or several of these factors necessarily give decisive guidance.

4.    It must be demonstrated that the subsi­dized imports are, through the effects" of the subsidy, causing injury within the meaning of this Agreement. There may be other factors" which al the same time are injuring the do­mestic industry, and the injuries caused by

inhemska producenter av sådana varor.

2.    Den undersökande myndigheten skall
med hänsyn till den subventionerade impor­
tens omfattning pröva om det skett en bety­
dande ökning av subventionerad import an­
tingen i absoluta tal eller i förhållande till
produktion eller konsumtion i importlandet.
Vad avser den subventionerade importens in­
verkan på priserna skall de undersökande
myndigheterna pröva om de subventionerade
importvarorna sålts till betydligl lägre pris i
jämförelse med priset på en vara av samma
slag producerad i imporllandel, eller om den­
na import på annat sätl har till effekl atl i
belydande grad sänka priserna eller hindra
prisökningar som annars skulle ha ägl rum.
Ingen enskild eller flera av dessa faklorer kan
nödvändiglvis ge avgörande vägledning.

3.   Granskningen av inverkan pä den berör­da inhemska induslrin skall innefatta en upp­skattning av alla relevanla ekonomiska fakto­rer och index som har belydelse för indu­strins lillslånd, såsom faktisk och potentiell nedgång i produktion, försäljning, marknads­andel, vinster, produktivitet, avkastning på investeringar, eller kapacitetsutnyttjande; faktorer som påverkar inhemska priser; fak­tiska och potentiella negativa verkningar på penningflödet, lagerhållning, sysselsältning, löner, tillväxt, förmåga att anskaffa kapital eller investeringsmedel och, när det gäller jordbruk, om det förelegat en ökad belastning på statliga stödprogram. Denna förteckning är inle uttömmande och inte heller kan en eller fiera av dessa faktorer nödvändigtvis ge avgörande vägledning.

4.       Del måste visas atl den subventionerade importen, genom subventionens inverkan"', orsakar skada i denna överenskommelses mening. Det kan förekomma andra faktorer"' som samtidigt skadar den inhemska indu­strin, och de skador som orsakas av andra

 

" As sel fonh in paragraphs 2 and 3 of Ihis Artide. '" Such factors can include inler alia, the volume and prices of non-subsidized imports of the prod­uct in question, contraction in demand or changes in ihe pattern of consumption, trade restrictive praclices of and competition between the foreign and domestic producers, devdopments in technol­ogy and the export performance and productivity of the domestic industry.

" Som anges i moment 2 och 3 i denna artikel. '° Sådana faklorer kan innefatta bland annat om­fattningen av och priserna på icke-subventionerad impon av varan ifråga, minskning av efterfrågan eller förändringar i konsumtionsmönstret, handels-begränsande åtgärder vidtagna av och konkurrens mellan de ulländska och inhemska producentema, utveckling inom teknologi och den inhemska indu­strins exportutveckling och produktivitet.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

142

 

other factors must not be allributed to the subsidized imports.

5.         In determining injury, the term "domes­tic industry" shall, except as provided in paragraph 7 below, be inlerpreted as refer-ring lo the domestic producers as a whole of the like products or to those of them whose colleclive output of the products constitutes a major proportion of the total domestic pro­duction of those producls, excepl thal when producers are related-' to the exporters or importers or are themselves importers of the allegedly subsidized product the industry may be inlerpreted as referring to the rest of the producers.

6.    The effect of the subsidized imports shall be assessed in relation to the domestic production of the like product when available data permil the separale identificalion of pro­duction in terms of such criteria as; the pro­duction process, the producers' realization, profits. When the domestic production of the like product has no separale identity in these terms the effects of subsidized imports shall be assessed by the examination of the pro­duction of Ihe narrowesl group or range of products, which includes the like product, for which the necessary information can be pro­vided.

7.    In exceptional circumstances the terri­tory of a signatory may, for the production in question, be divided into two or more com­petitive märkets and the producers within each märket may be regarded as a separale industry if (a) the producers wiihin such mär­ket sell all or almost all of their production of the producl in question in that märket, and (b) the demand in thal märket is not to any substantial degree supplied by producers of the product in question located elsewhere in the territory. In such circumstances, injury may be found lo exist even where a major portion of th total domestic industry is not injured provided there is a concentration of subsidized imports into such an isolated mär­ket and provided further that the subsidized imports are causing injury lo the producers of all or almost all of the production wiihin such märket.

faklorer får inte tillskrivas den subventione­rade importen.

5.  Vid faslslällande av skada skall ullryc­
kel "inhemsk industri", utom enligt moment
7 nedan, avse alla inhemska producenter av
varor av samma slag eller de producenter
vars sammanlagda produktion av varorna ul­
gör en övervägande del av den totala inhems­
ka produktionen av dessa varor. När det
finns producenter som är i ekonomisk intres­
segemenskap" med exportörer eller importö­
rer eller själva är importörer av den vara som
påstås vara subventionerad kan dock indu­
strin begränsas till att avse övriga produ­
center.

6.    Verkningarna av den subventionerade importen skall bedömas i förhållande till den inhemska produktionen av vara av samma slag när tillgängliga uppgifter medger att viss produktion kan särskiljas enligt sådana krite­rier som: tillverkningsprocessen, producen­temas intäkter och vinster. Kan den inhems­ka produktionen av vara av samma slag inte särskiljas på sådant sätt skall verkningama av den subventionerade importen bedömas ge­nom undersökning av produktionen av den minsla varugrupp som innefattar vara av samma slag för vilken erforderliga uppgifter kan erhållas.

7.    I undantagsfall får en signatärs område vad beträffar den aktuella produktionen i konkurrenshänseende uppdelas i två eller fle­ra marknader och producentema inom varje marknad får betraktas som en separat indu­stri om (a) producenterna inom en sådan marknad säljer hela eller nästan hela sin pro­duktion av varan i fråga på denna marknad och (b) efterfrågan på denna marknad inle i någon väsenllig ulsträckning tillgodoses av producenter av varan i fråga som befinner sig annorstädes inom området. Under sådana omständigheter kan skada befinnas föreligga även då en övervägande del av den totala inhemska industrin inte är skadad, under för­utsättning alt subventionerad import koncen­treras till denna isolerade marknad och förut­satt dessutom alt den subventionerade im­porten orsakar skada för hela eller nästan hela produktionen inom en sådan marknad.

 

"' The Committee should develop a definition of the word "related" as used in Ihis paragraph.

" Kommittén bör utarbeta en definition av uttryc­ket "i ekonomisk intressegemenskap" såsom det används i detta momenl.

 

Prop. 1979/80:24   Dd B

143

 

8.    When the industry has been interpreied as referring to the producers in a certain area, as defined in paragraph 7 above. countervail­ing duties shall be levied only on the products in question consigned for final consumption lo that area. When ihe consiitutional law of the importing signatory does not permit the levying of countervailing duties on such a basis, the importing signatory may levy the countervailing duties withoui limitation, only if (a) ihe exporters shall have been given an opportunity to cease exporting al subsidized prices to Ihe area concerned or otherwise give assurances pursuant to Artide 4, para­graph 5, of this Agreement, and adequate assurances in this regard have nol been promptly given, and (b) such duties cannot be levied only on producls of specific producers which supply the area in question.

9.         Where two or more countries have reached under the provisions of Artide XXIV: 8(a) of the General Agreement such a level of inlegration that they have the charac­teristics of a single, unified märket Ihe indus­try in the enlire area of integration shall be taken lo be the industry referred lo in para­graphs 5 lo 7 above.

8.    När induslrin tolkats som hänföriig lill producenter inom en viss marknad enligl de­finitionen i momenl 7 ovan skall uljäm­ningstullar slutligt uttas endast på de varor som är avsedda för slutlig förbrukning inom denna marknad. När den importerande signa­tärens författning inte tillåter att uljäm­ningstullar uttas på sådan grund, kan den im­porterande signalären utta utjämningstul­larna utan begränsning endasi om (a) expor-törerna har getts möjlighel all upphöra med export till subventionerade priser lill den be­rörda marknaden eller atl på annat sätt avge åtaganden enligt artikel 4 moment 5 i denna överenskommelse och tillräckliga ålaganden i detta avseende inte omedelbarl har getts och (b) sådana tullar inle kan uttas endast på varor från vissa producenter som levererar varor lill marknaden i fråga.

9.    Om två eller flera länder enligt bestäm­melserna i artikel XXIV: 8 (a) i GATT har nått en sådan grad av inlegration att de kan betraktas som en enda enhetlig marknad, skall industrin i hela det integrerade området anses som industri enligt moment 5 och 7 ovan.

 

PART II

ARTICLE 7

Nolificatlon of subsidies''

1. Having regard to the provisions of Arti­de XVI: 1 of the General Agreement, any signalory may make a written request for in­formation on the nature and extent of any subsidy granled or maintained by another sig­natory (including any form of income or price support) which operates directly or indirectly to increase exports of any product from or reduce imports of any product into ils terri­tory.

DEL II

ARTIKEL 7

Noiifikuiitm uv subventioner'''

1. Med beaktande av bestämmelserna i ar­tikel XVI:1 i GATT kan varje signatär in­komma med en skriftlig hemställan om upp­gifter rörande arten och omfattningen av sub­vention som beviljas eller bibehålls av annan signatär (inbegripet varje form av inkomst-dier prisstöd) som direkl eller indirekt har till verkan atl öka exporten av en vara från eller minska importen av en vara till dess område.

 

" ln this Agreement, the term "subsidies" shall be deemed to include subsidies granted by any gov­emment or any public body within the lerrilory of a signalory. However, il is recognized Ihat for signa­tories with different federal syslems of govem­ment, there are different divisions of powers. Such signalories accept nonetheless the inlernalional consequences that may arise under this Agreement as a result of the granting of subsidies wiihin their lerritories.

" I denna överenskommelse skall uttrycket "sub­venlioner" anses innefatta subventioner som bevil­jas av regeringen eller offentligt organ inom signa­tärs område. Del erkänns dock att del för signa-lärer med olika federala styrelseskick finns olika lyper av maktfördelning. Sådana signatärer godlar dock de internationella påföljder som enligt denna överenskommelse kan uppstå till följd av subven­lioner som beviljas inom deras områden.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

144

 

2.    Signalories so requested shall provide such information as quickly as possible and in a comprehensive manner. and shall be ready upon request to provide additional in­formation to the requesting signatory. Any signatory which considers thal such informa­tion has not been provided may bring ihe malier lo ihe attention of the Commitiee.

3.    Any interested signatory which consid­ers thal any practice of another signalory having the effecls of a subsidy has nol been notified in accordance with the provisions of Artide XVI: I of the General Agreement may bring the matter lo the attention of such other signalory. If the subsidy practice is not there­after notified promptly, such signalory may ilself bring the subsidy practice in question to the notice of the Committee.

2.        Signatärer som mottagit en sådan hem­ställan skall så snart som möjligt och på etl tillräckligt uttömmande sätt lämna sådana uppgifter och skall vara beredda atl på begä­ran lämna ytterligare uppgifter lill signatär som så begär. Signatär som anser atl sädana uppgifter inte har lämnats kan underrätta kommittén härom.

3.   Signatär som anser sig ha etl inlresse i saken och som anser att annan signatärs åt­gärd, vilken har samma verkningar som en subvention, inte har notifierats i enlighet med artikel XVI: I i GATT kan fästa denna andra signatärs uppmärksamhet på saken. Noti­fieras inte därefter subventioneringen ome­delbart, kan signalären själv underrätta kom­mittén om denna.

 

ARTICLE 8

Subsidies - Generul Provisions

1.         Signatories recognize thal subsidies are used by govemments lo promote important objectives of social and economic policy. Sig­nalories also recognize that subsidies may cause adverse effects to the interesls of olher signalories.

2.    Signatories agree not to use export sub­sidies in a manner inconsistent with the pro­visions of this Agreement.

3.         Signatories further agree thal they shall seek to avoid causing,through the use of any subsidy

 

(a)   injury to the domeslic induslry of an­other signalory ,

(b)  nullification or impairment of the bene­fits accruing directly or indirectly to another signalory under the General Agreemenl", or

(c)   serious prejudice to the interesls of an­other signatory."

ARTIKELS

Subventioner - allmännu bestämmelser

1.      Signatärema erkänner atl subventioner används av regeringar för att främja betydel­sefulla sociala och ekonomisk-politiska mål. Signatärema erkänner även att subventioner kan ha negativa verkningar på andra signa­tärers intressen.

2.      Signatärema överenskommer alt inte an­vända exportsubveniioner på sätt som är oförenligl med bestämmelserna i denna över­enskommelse.

3.  Signatärema överenskommer vidare att söka undvika atl genom användning av sub­ventioner orsaka:

 

(a)   skada på annan signatärs inhemska in­dustri"

(b)   upphävande eller minskning av de för­måner som direkl eller indirekt tillkommer annan signatär enligt GATT''' eller

(c)    allvarlig skada på annan signatärs
intressen."

 

 Injury lo Ihe domeslic industry is used here in Ihe same sense as it is used in Part I of this Agree­ment.

" Benefits accruing directly or indirectly under the General Agreemenl include Ihe benefits of tariff concessions bound under Artide II of Ihe General Agreemenl.

" Serious prejudice lo Ihe interesls of another sig­natory is used in this Agreemenl in the same sense as il is used in Artide XVI: 1 of ihe General Agree­ment and includes threat of serious prejudice.

" Ullrycket skada på inhemsk industri används här i samma belydelse som den används i del I av denna överenskommelse.

" Förmåner som direkt eller indirekl tillkommer annan signatär enligl GATT innefatlar förmåner i form av tullmedgivanden som bundits i enlighet med artikel II i GATT.

'"' Allvarlig skada på annan signatärs inlressen an­vänds här i samma betydelse som i artikel XVI: I i GATT och innefattar hot om allvarlig skada.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

145

 

4. The adverse effects to the interests of another signatory required to demonstrale nullification or impairment* or serious preju­dice may arise through

(a)   the effects of the subsidized imports in the domestic märket of theimporting signato­ry,

(b)  Ihe effecls of the subsidy in displacing or impeding the imports of like products into the märket of the subsidizing country, or

(c)   the effects of the subsidized exports in displacing" the exports of like products of another signatory from a third country mär­ket .

4. De negativa verkningar på annan signa­tärs intressen, som krävs föratt bevisa upphä­vande eller minskning'* eller allvarlig skada kan uppstå genom:

(a)   verkningar av den subventionerade im­porten på den importerande signatärens in­hemska marknad,

(b)  verkningar av subventionen som lar sig uttryck i att import av vara av samma slag till det subventionerande landets marknad er­sätts eller hindras, eller

(c)   verkningar av den subventionerade ex­porten som lar sig uttryck i att exporten av varor av samma slag från annan signatär er­sätts" på ett tredje lands marknad.*

 

ARTICLE 9

Export subsidies on products other than cer­tain primary products

1.   Signatories shall not grant export subsi­
dies on products other than certain primary
products.

2.  The praclices listed in points (a) to (I) in
the Annex are illustrative of export subsi­
dies.

ARTIKEL 9

Exportsubveniioner för andru varor än vissa råvaror'

1.      Signatärema skall inte bevilja export­subventioner för andra varor än vissa rå­varor.

2.  De åtgärder som uppräknas i punkt a) till I) i bilagan ger exempel på exportsubven­tioner.

 

ARTICLE 10

Export subsidies on certain primary products

1. In accordance with the provisions of Artide XVI: 3 of the General Agreement, sig-

' Signatories recognize that nullification or impair­ment of benefits may also arise through the failure of a signatory to carry out its obligations under the General Agreement or this Agreement. Where such failure conceming export subsidies is determined by the Committee lo exist, adverse effects may, without prejudice to paragraph 9 of Artide 18 be­low, be presumed to exist. The olher signatory will be accorded a reasonable opportunity to rebut this presumption.

" The term "displacing" shall be interpreied in a manner which takes into account the trade and development needs of developing countries and in this connection is not iniended lo fix traditional märket shares.

** The problem of third country markels so far as certain primary producls are concemed are deall wilh exdusively under Artide 10 below.

™ For purposes of this Agreement "certain prima­ry producls" means the products referred to in Note Ad Artide XVI of the General Agreement, Section B, paragraph 2, with the deletion of the words "or any mineral".

ARTIKEL 10

Exportsubventioner för vissa råvaror

I. I enlighet med bestämmelsema i artikel XVI:3 i GATT överenskommer signatärema

*' Signatärema erkänner alt upphävande eller minskning av förmåner även kan uppslå genom signatärs underlåtenhet att uppfylla sina skyldighe­ter enligt GATT eller denna överenskommelse. 1 de fall kommittén faslsläller all sådan underlåten­het rörande exportsubventioner föreligger, får, med förbehåll för artikel 18, momenl 9 nedan, ne­gativa verkningar antas föreligga. Den andra signa­lären skall beredas rimlig möjlighet att vederlägga detta antagande.

" Uttrycket "ersälla" skall lolkas så all hänsyn tas till utvecklingsländemas utvecklings- och han­delsmässiga behov och är i detta sammanhang inte avsett att bibehålla traditionella marknadsandelar.

" Problemel rörande tredje lands marknad beträf­fande vissa råvaror behandlas uteslutande i artikel 10 nedan.

'"I denna överenskommelse avses med "vissa rå­varor" de varor som nämns i anmärkningen till artikel XVI i det allmänna avtalet, sektion B, mo­ment 2, med undanlag av orden "och varje mi­neral".

10   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 24. Del B

 

Prop. 1979/80:24    Del B

146

 

natories agree not to grant directly or indi­rectly any export subsidy on certain primary products in a manner which resulis in the signatory granting such subsidy having more than an equitable share of worid export trade in such product, account being taken of the shares of the signatories in trade in the prod­uct concerned during a previous representa­tive period, and any special factors which may have affected or may be affecting trade in such producl.

2.   For purposes of Artide XVI:3 of the
General Agreement and paragraph 1 above:

(a)   "more than an equitable share of worid export trade" shall include any case in which the effecl of an export subsidy granted by a signatory is to displace the exports of another signatory bearing in mind the devdopments on worid märkets;

(b)  with regard to new märkets traditional patlerns of supply of the product concerned to the worid märket, region or country, in which the new märket is situated shall be taken into account in determining "equitable share of worid export trade";

(c)   "a previous representative period"
shall normally be the three most recent calen­
dar years in which normal märket conditions
existed.

3.   Signatories further agree nol lo grant
export subsidies on export of certain primary
products to a particular märket in a manner
which results in prices materially below those
of olher suppliers to the same märket.

all inte vare sig direkt eller indirekl bevilja exportsubventioner för vissa råvaror på så­dant sätt att det medför all den signatär som beviljar subventionen erhåller mer än en skä­lig andel av världsexporten av denna vara, varvid hänsyn skall las lill signaläremas an­delar av handeln med den berörda varan un­der en föregående representativ period samt till alla särskilda omständigheter som kan ha påverkat eller kan påverka handeln med så­dan vara.

2.   I artikel XVI:3 i GATT och i moment 1
ovan:

(a)   skall "mer än en skälig andel av världs­exporten" innefatta varje fall där verkan av en exportsubvention som beviljas av en sig­natär är att ersätta en annan signatärs export, varvid utvecklingen på världsmarknadema bör beaklas;

(b)  skall, när det gäller nya marknader, tra­ditionella leveransmönsler för den berörda varan på världsmarknaden, i regionen eller landet, där den nya marknaden finns, beaktas vid fastställande av "skälig andel av världs­exporten";

(c)   skall "en föregående representativ peri­od" normalt utgöras av de tre senaste kalen­derår under vilka normala marknadsförhål­landen rått.

3.  Signatärema överenskommer vidare att
inle bevilja exportsubventioner för export av
vissa råvaror till en särskild marknad på så­
danl sätt att prisema blir avsevärt lägre än
andra leverantörers på samma marknad.

 

ARTICLE 11

Subsidies other than export subsidies

1. Signatories recognize that subsidies other than export subsidies are widely used as important instruments for the promotion of social and economic policy objectives and do not intend to restrict the right of signator­ies to use such subsidies to achieve these and other import policy objectives which they consider desirable. Signatories note that among such objectives are:

(a)   the elimination of industrial, economic and social disadvantages of specific regions,

(b)  to facilitate the resiructuring, under so-cially acceptable conditions, of certain sec­tors, especially where this has become neces-

ARTIKEL 11

Andra subvenlioner än exportsubveniioner

1. Signatärema erkänner att andra subven­tioner än exportsubventioner i stor utsträck­ning används som betydelsefulla medel för att främja sociala och ekonomisk-politiska mål och avser inte att inskränka signatärers rätt att använda sådana subventioner för att nå dessa och andra för sin politik betydelse­fulla mål som de anser önskvärda. Signatä­rema konstaterar alt sådana mål bl. a. är:

(a)   att undanröja industriella, ekonomiska och sociala nackdelar för särskilda regioner,

(b)   att under socialt acceptabla villkor un­derlätta en omstrukturering av vissa sek­lorer, särskilt i fall där så har blivit nödvän-

 

Prop. 1979/80:24    Del B

147

 

sary by reason of changes in trade and eco­nomic policies. including inlernalional agree-menls resulling in lower barriers lo trade,

(c) generally lo sustain employmenl and to
encourage re-iraining and change in employ­
ment,

(d) to encourage research and development
programmes, especially in the field of high-
lechnology induslries,

(e)   the implementation of economic pro­
grammes and policies to promote the eco­
nomic and social development of developing
countries,

(O redeployment of industry in order lo avoid congestion and environmental prob­lems.

2.         Signatories recognize, however, that subsidies other than export subsidies, certain objectives and possible forms of which are described, respectivdy, in paragraphs 1 and 3 of this Artide, may cause or threaten to cause injury to a domestic industry of an­other signatory or serious prejudice lo ihe inlerests of another signatory or may nullify or impair benefits accruing lo another signa­tory under the General Agreement, in par­ticular where such subsidies would adversely affect the conditions of normal competition. Signatories shall therefore seek to avoid causing such effects through the use of subsi­dies. In particular, signatories, when drawing up their policies and praclices in this field, in addition to evaluating the essential intemal objectives to be achieved, shall also weigh, as far as practicable, taking account of the nature of the particular case, possible ad­verse effects on trade. They shall also con­sider the conditions of worid trade, produc­tion (e. g. price, capacity utilization etc.) and supply in the product concerned.

3.         Signatories recognize that the objec­tives mentioned in paragraph 1 above may be achieved, inter alia, by means of subsidies granted with the aim of giving an advantage to certain enlerprises. Examples of possible forms of such subsidies are: govemment fi­nancing of commercial enlerprises, including grants, loans or guarantees; governmenl pro­vision or government financed provision of utility, supply distribution and other oper­ational or support services or facilities; gov­ernment financing of research and develop-

digt på grund av handelspolitiska och ekono­misk-politiska förändringar, inbegripet så­dana internalionella överenskommelser som medför minskade handelshinder,

(c)  att ge allmänt slöd lill sysselsättningen
och alt främja omskolning och byte av an­
ställning,

(d)  att främja forsknings- och utvecklings­
program särskilt inom industrier med avance­
rad teknologi,

(e)  att genomföra ekonomiska program och
en ekonomisk politik för att främja utveck­
lingsländers ekonomiska och sociala utveck­
ling,

(O all anpassa industri för att undvika alll­för stark koncentration och miljöproblem.

2.    Signatärema erkänner emellertid att
andra subvenlioner än exportsubventioner,
vars syften och möjliga former beskrivs i mo­
ment 1 och 3 i denna artikel, kan förorsaka
eller hota atl förorsaka skada på annan signa­
tärs inhemska industri eller allvarlig skada på
annan signatärs intressen eller kan upphäva
eller minska förmåner som enligt GATT till­
kommer annan signatär, särskilt när sådana
subventioner skulle negativt påverka nor­
mala konkurrensvillkor. Signatärema skall
därför söka undvika att ge upphov till sådana
verkningar genom användning av subven­
tioner. Särskilt skall signatärema då de drar
upp riktlinjerna för sin politik och sin till­
lämpning på detta område, förutom att bedö­
ma de centrala intema mål som skall uppnås,
även såvitt görligt och med beaktande av det
särskilda fallets art väga in möjliga negativa
verkningar på handeln. De skall även beakta
läget vad beträffar världshandeln, produk­
tionen (t. ex. pris, kapacitetsutnyttjande osv)
och tillgången på den berörda varan.

3.  Signatärema erkänner att de i moment 1
ovan nämnda målen kan nås bland annat med
hjälp av subventioner som beviljas i syfte att
ge vissa företag fördelar. Exempel på möjliga
former av sådana subvenlioner är: slallig fi­
nansiering av affärsdrivande företag, inklusi­
ve bidrag, lån eller garantier: statligt tillhan­
dahållande eller av slaten finansierat tillhan­
dahällande av nyttighet, distributionstjänster
och annan tjänst eller utrustning för driftsän­
damål eller stöd därtill; statlig finansiering av
forsknings- och utvecklingsprogram; skatte-

 

Prop. 1979/80:24    Del B

148

 

ment programmes; fiscal incentives; and gov­ernment subscription to, or provision of, eq­uity capital.

Signatories note that the above forms of subsidies are normally granted either region-ally or by sector. The enumeration of forms of subsidies set out above is illustrative and non-exhaustive, and reflects these currently granted by a number of signatories to this Agreement.

Signatories recognize, nevertheiess, that the enumeration of forms of subsidies set out above should be reviewed periodically and that this should be done, through consulta­tions, in conformily with the spirit of Artide XVI: 5 of the General Agreement.

4. Signatories recognize further that, with­out prejudice to iheir rights under this Agree­ment, nothing in paragraphs 1-3 above and in particular the enumeration of forms of sub­sidies creates, in itself, any basis for action under the General Agreement, as inlerpreted by this Agreement.

lättnader samt statligt tecknande eller tillhan­dahållande av aktiekapital.

Signatärema konstaterar att ovanstående subventionsformer normalt beviljas antingen regions- eller sektorsvis. Uppräkningen av subventionsformer ovan är illustraliv och inte uttömmande och återspeglar de subven­tioner som f n. beviljas av ett antal av denna överenskommelses signatärer.

Signatärema erkänner emellertid att upp­räkningen av subventionsformer enligt ovan bör ses över med jämna mellanmm och att detta bör göras genom konsultationer i enlig­het med andan i artikel XVI; 5 i GATT.

4. Signatärema erkänner vidare att utan att deras rättigheter enligt denna överenskom­melse inskränks, ingenting i punktema 1-3 ovan och särskilt uppräkningen av subven­tionsformer i sig skall skapa en gmndval för åtgärder i enlighet med GATT som det tolkas i denna överenskommelse.

 

ARTICLE 12

Consultations

1.   Whenever a signalory has reason to be-
lieve that an export subsidy is being granted
or maintained by another signatory in a man­
ner inconsistent with the provisions of this
Agreement, such signatory may request con­
sultations with such other signatory.

2.         A request for consultations under para­graph 1 above shall include a statement of available evidence with regard to the exis­ience and nature of the subsidy in question.

3.    Whenever a signatory has reason to be-lieve that any subsidy is being granted or maintained by another signatory and that such subsidy either causes injury to its do­mestic industry, nullification or impairment of benefits accruing to it under the General Agreement, or serious prejudice to its inter­ests, such signatory may request consulta­tions with such other signatory.

4.    A request for consultations under para­graph 3 above shall include a statement of available evidence with regard to (a) the exis­ience and nature of the subsidy in question and (b) the injury caused to the domestic industry or, in the case of nullification or

ARTIKEL 12 Konsultationer

1.      Närhelsl en signatär har anledning att anta att en exportsubvention beviljas eller bibehålls av annan signatär på ett sätt som är oförenligt med bestämmelsema i denna över­enskommelse, kan denna signatär begära konsultationer med den andra signalären.

2.  En begäran om konsultationer enligt mo­ment I ovan skall innehålla en redovisning av tillgänglig bevisning om förekomslen och ar­ten av subventionen i fråga.

3.  Närhelst en signatär har anledning att anta atl en subvention beviljas eller bibehålls av annan signatär och att sådan subvention antingen förorsakar skada på dess inhemska industri eller upphäver eller minskar förmå­ner som tillkommer den enligt GATT eller allvarligt skadar dess intressen, kan denna signatär begära konsultationer med den andra signalären.

4.  En begäran om konsultationer enligt mo­ment 3 ovan skall innehålla en redovisning av tillgänglig bevisning beträffande a) förekoms­len och arten av subventionen i fråga och b) den skada som åsamkats den inhemska indu­strin   eller,   i   fråga  om   upphävande   eller

 

Prop. 1979/80:24   Dd B

149

 

impairment, or serious prejudice, the adverse effects caused to the interests of the signato­ry requesting consultations.

5. Upon request for consultations under paragraph I or paragraph 3 above,the signa­tory believed to be granting or mainlaining the subsidy practice in question shall enter into such consultations as quickly as possi­ble. The purpose of the consultations shall be to clarify the facts of the situation and to arrive al a mutually acceptable solution.

minskning eller allvarlig skada, de negativa verkningarna på den signatärs inlressen som begärt konsultationer.

5. Efter begäran om konsultationer enligt moment I eller 3 ovan skall den signatär som antas bevilja eller bibehålla subventione­ringen i fråga inleda dessa konsultationer så snart som möjligt. Konsultationernas syfte skall vara att klarlägga den faktiska situa­tionen och att nå en ömsesidigt godlagbar lösning.

 

ARTICLE 13

Conciliation, dispute settlement and autho­rized countermeasures

1.         If, in the case of consultations under paragraph 1 of Artide 12, a mutually accept­able solution has not been reached within thirty days'° of the request for consultations, any signatory party to such consultations may refer the matter to the Committee for conciliation in accordance with the provi­sions of Part VI.

2.    If, in the case of consultations under paragraph 3 of Artide 12, a mutually accept­able solution has not been reached within sixty days of the request for consultations, any signatory party to such consultations may refer the matter to the Committee for conciliation in accordance with the provi­sions of Part VI.

3.    If any dispute arising under this Agree­ment is not resolved as aresult of consulta­tions or conciliations, the Committee shall, upon request, review the matter in accor­dance with the dispute settlement procedures of Part IV.

4.    If, as a result of its review, the Commit­tee concludes that an export subsidy is being granted in a manner inconsistent with the provisions of this Agreement or that a subsi­dy is being granted or maintained in such a manner as to cause injury, nullification or impairment, or serious prejudice,  it shall

ARTIKEL 13

Förlikning, biläggunde uv ivisler och bemyn­digade motåtgärder

1.   Har vid konsultationer en ömsesidigt
godtagbar lösning enligl moment I i artikel 12
inte nåtts inom trettio dagar*" efter begäran
om konsultationer kan signatär som deltar i
sådana konsultationer hänskjula ärendet till
kommittén för förlikning i enlighet med be­
stämmelsema i del VL

2.   Har vid konsultationer enligt momenl 3 i artikel 12 en ömsesidigt godtagbar lösning inte nåtts inom sextio dagar efter begäran om konsultationer kan signatär som deltar i så­dana konsultationer hänskjula ärendet till kommittén för föriikning i enlighet med be­stämmelsema i del VI.

3.   Om tvist som uppkommer inom ramen för denna överenskommelse inte biläggs till följd av konsultationer eller föriikning, skall kommittén på begäran granska ärendet i en­lighet med proceduren för biläggande av tvis­ter i del IV.

4.   Om kommittén som en följd av sin granskning finner att en exportsubvention be­viljas på ett sätt som är oförenligt med be­stämmelsema i denna överenskommelse eller att en subvention beviljas eller bibehålls på ett sätt som förorsakar skada, upphävande eller minskning av förmåner eller allvarlig

 

 Any time periods mentioned in this Artide and in Artide 18 may be exlended by mutual agree­menl.

'" Varje tidsperiod som nämns i denna artikel och i artikel 18 kan förlängas genom ömsesidig överens­kommelse.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

150

 

make such recommendations' to the parties as may be appropriate lo resolve the issue and. in the event the recommendations are nol followed. it may authorize such counter­measures as may be appropriale, taking into account the degree and nature of the adverse effects found to exist, in accordance with the relevanl provisions of Part VI.

skada, skall den lämna parterna sådana re­kommendationer" som kan vara lämpliga för frågans lösning och, för den händelse att re­kommendationerna inte följs, kan den be­myndiga sådana motåtgärder som kan vara lämpliga med hänsyn till graden och arten av de negativa verkningar som befunnits förelig­ga i enlighet med tillämpliga bestämmelser i dd VI.

 

PART 111

ARTICLE 14 Developing countries

1.         Signatories recognize thal subsidies are an integral part of economic development programmes of developing countries.

2.         Accordingly, this Agreemenl shall nol prevent developing country signatories from adopting measures and policies to assist their induslries, including those in the export sec­tor. In particular the commilmenl of Artide 9 shall not apply to developing country signa­tories, subject to the provisions of para­graphs 5 through 8 below.

3.         Developing country signatories agree that export subsidies on their industrial pro­ducls shall not be used in a manner which causes serious prejudice lo the trade or pro­duction of another signatory.

4.    There shall be no presumption that ex­port subsidies granted by developing country signalories result in adverse effects, as de­fined in this Agreement, to the trade or pro-ducticn of another signatory. Such adverse effects shall be demonstrated by positive evi­dence, through an economic examination of the impact on trade or production of another signatory.

5. A developing country signatory should endeavour to enter into a commitment to reduce or eliminate export subsidies when

" ln making such recommendations, Ihe Commit­tee shall take inlo account Ihe trade, development and financial needs of developing country signator­ies.

" ll is understood ihal afler this Agreement has entered into force,any such proposed commitment shall be nolified lo the Committee in good lime.

DELIU

ARTIKEL 14 Ulvecklingsländer

1.         Signatärema erkänner att subventioner utgör en integrerande del av utvecklings­länders ekonomiska utvecklingsprogram.

2.    Denna överenskommelse skall följaktli­gen inte hindra utvecklingsländer som under­tecknat överenskommelsen från att vidta åt­gärder och utforma program i syfte att bistå sina industrier, inbegripet industrier inom ex-portsektom. Särskilt skall åtagandet i artikel 9 inte tillämpas på utvecklingsländer som un­dertecknat överenskommelsen med förbehåll för bestämmelserna i moment 5 till 8 nedan.

3.    Utvecklingsländer som undertecknat
överenskommelsen samtycker till atl export­
subventioner för deras industriprodukter inte
skall användas på ett sätt som förorsakar all­
varlig skada på annan signatärs handel eller
produktion.

4.   Det skall inle fömtsättas alt exportsub­veniioner som beviljas av utvecklingsländer som undertecknat överenskommelsen med­för negativa verkningar, enligt definitionen i denna överenskommelse, på annan signatärs handel eller produktion. Sådana negativa verkningar skall påvisas med faktisk bevis­ning, genom en ekonomisk undersökning av verkningarna på annan signatärs handel och produktion.

5.   Utvecklingsland som undertecknat över­enskommelsen bör sträva efter att göra ett åtagande'' att minska eller upphöra med ex-

" Kommittén skall, då den lämnar sådana rekom­mendationer, ta hänsyn lill handels- och utveck­lingsmässiga saml finansiella behov hos de ulveck­lingsländer som undertecknat avlalel.  Del förutsätts atl sedan denna överenskommelse trätt i krafl vage föreslaget åtagande i god lid noti­fieras kommittén.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

151

 

the use of such export subsidies is inconsis­tent with its competitive and development needs.

6.    When a developing country has entered into a commitment to reduce or eliminate export subsidies, as provided in paragraph 5 above, countermeasures pursuant to the pro­visions of Parts II and VI of this Agreement against any export subsidies of such develop­ing country shall not be authorized for other signatories of this Agreement, provided that the export subsidies in question are in accor­dance wilh the terms of the commitment re­ferred to in paragraph 5 above.

7.    With respect to any subsidy, other than an export subsidy, granted by a developing country signatory, action may not be autho­rized or taken under Parts II and VI of this Agreement, unless nullification or impair­ment of tariff concessions or other obliga­tions under the General Agreemenl is found to exist as a result of such subsidy, in such a way as lo displace or impede imports of like products into the märket of the subsidizing country, or unless injury to domestic indus­try in the importing märket of a signatory occurs in terms of Artide VI of the General Agreement, as interpreied and applied by this Agreement. Signatories recognize that in de­veloping countries, govemments may play a large role in promoting economic growth and development. Intervention by such govem­ments in their economy, for example through the praclices enuinerated in paragraph 3 of Artide 11, shall not, per se, be considered subsidies.

8.    The Committee shall, upon request by an interested signatory, undertake a review of a specific export subsidy practice of a de­veloping country signatory to examine the extent to which the practice is in conformity with the objectives of this Agreement. If a developing country has entered into a com­mitment pursuant to paragraph 5 of this Arti­de, it shall not be subject to such review for the period of that commitment.

9.    The Committee shall, upon request by an interested signatory, also undertake simi­lar reviews of measures maintained or taken by developed country signatories under the provisions of this Agreement which affect in­teresls of a developing country signatory.

portsubventioner när användningen av så­dana exportsubventioner inte längre är fören­lig med dess konkurrens- och utvecklings­mässiga behov.

6.    När ett utvecklingsland har ingått en förpliktelse atl minska eller upphöra med ex­portsubventioner i enlighet med moment 5 ovan, skall motåtgärder i enlighet med be­stämmelserna i del 11 och VI i denna överens­kommelse mol exportsubventioner i detta ut­vecklingsland inte bemyndigas för denna överenskommelses övriga signatärer, fömt­satt att exportsubventionerna i fråga står i överensstämmelse med villkoren i det åta­gande som avses i moment 5 ovan.

7.    Vad beträffar annan subvention än ex­portsubvention beviljad av utvecklingsland som undertecknat överenskommelsen får åt­gärder inte bemyndigas eller vidtas enlig del II och VI i denna överenskommelse, såvida inte upphävande eller minskning av tullmed­givanden eller andra skyldigheter enligt GATT befinns föreligga som en följd av så­dan subvention, på sådant sätt att import av vara av samma slag till det subventionerande landets marknad ersätts eller hindras, eller såvida inte skada för inhemsk industri på sig­natärs importmarknad uppkommer enligt ar­tikel VI i GATT så som det tolkas och tilläm­pas i denna överenskommelse. Signatärema erkänner att regeringar i utvecklingsländer kan spela en stor roll när det gäller att främja ekonomisk tillväxt och utveckling. Statligt in­gripande på ekonomins område i dessa länder, t.ex, genom de åtgärder som uppräk­nats i moment 3 i artikel 11, skall inte i sig betraktas som subventioner.

8.    Kommittén skall på begäran av en be­rörd signatär granska en viss exportsubven-tionering som utövas av ett utvecklingsland som undertecknat överenskommelsen för alt undersöka i vilken utsträckning ätgärdema överensstämmer med denna överenskom­melses syften. Har ett utvecklingsland gjort ett åtagande enligt moment 5 i denna artikel, skall det inte bli föremål för en sådan gransk­ning under den tid åtagandet gäller.

9.    Kommittén skall på begäran av berörd signatär även på liknande sätt granska åtgär­der som av utvecklade länder som underteck­nat överenskommelsen bibehålls eller vidtas i enlighet med de bestämmelser i denna över­enskommelse som berör utvecklingsländer som undertecknat överenskommelsen.

 

Prop. 1979/80:24   Dd B

152

 

10. Signatories recognize that the obliga­tions of this Agreement with respect to ex­port subsidies for certain primary products apply to all signatories.

10. Signatärema erkänner atl skyldighe­terna i denna överenskommelse i vad avser exportsubventioner för vissa råvaror är till­lämpliga på samtliga signatärer.

 

PART IV

ARTICLE 15 Special situations

1.   In cases of alleged injury caused by im­
ports from a country described in NOTES
AND SUPPLEMENTARY PROVISIONS
to the General Agreement (Annex I, Artide
VI, paragraph I, point 2) the importing signa­
tory may base its procedures and measures
either

(a)   on this Agreement, or, altematively

(b)  on the Agreement on Implementation of Artide VI of the General Agreement on Tar­iffs and Trade.

2.   It is understood that in both cases (a)
and (b) above the calculation of the margin of
dumping or of the amount of the estimated
subsidy can be made by comparison of the
export price with

(a)   the price at which a like product of a counlry other than the importing signatory or those mentioned above is sold, or

(b)  the constructed value of a like product in a country other than the importing signato­ry or those mentioned above.

 

3.    If neither prices nor conslmcled value as established under (a) or (b) of paragraph 2 above provide an adequate basis for determi­nation of dumping or subsidizalion then the price in the importing signatory, if necessary duly adjusted to reflect reasonable profits, may be used.

4.    All calculations under the provisions of paragraphs 2 and 3 above shall be based on prices or costs ruiing at the same level of trade, normally at the ex factory level, and in respect of operations made as nearly as pos­sible at the same time. Due allowance shall be made in each case, on its merits, for the

DEL IV

ARTIKEL 15

Särskilda omständigheter

1.  I fall där skada påstås föreligga förorsa­
kad av import från ett land beskrivet i an-
märkningama och tilläggsbestämmelserna till
GATT (bilaga I, artikel VI, moment 1, punkt
2) kan den importerande signalären gmnda
sina procedurer och åtgärder antingen

a)  på denna överenskommelse, eller, alter­
nativt,

b)  på överenskommelsen om tillämpning
av artikel VI i det allmänna tull- och handels­
avtalet.

2.  I både fall a) och b) ovan kan beräkning­
en av dumpingmarginalen eller av den upp­
skattade subventionen ske genom jämförelse
av exportpriset med

a)   det pris till vilket vara av samma slag säljs från ett annat land än den importerande signalären eller de länder som omnämns ovan, eller

b)   det framräknade värdet av vara av samma slag i elt annat land än den importe­rande signalären eller de länder som om­nämns ovan.

3. Om varken priser eller framräknal värde enligt a) eller b) i moment 2 ovan utgör en tillräcklig grundval för fastställande av dum­ping eller subventionering, fär priset hos den importerande signalären användas, vid be­hov vederbörligen anpassat så att det åter­speglar skäliga vinster.

4. Alla beräkningar som görs enligl besläm­melserna i moment 2 och 3 ovan skall grun­das på priser eller kostnader som gäller i sam­ma handelsled, normalt fritt fabrik, och avse transaktioner så nära varandra i tiden som möjligt. Vederbörlig hänsyn skall efter pröv­ning av omständighetema i varje särskilt fall

 

' Conslmcled value means cost of production plus a reasonable amount for administration, selling and any olher cosls and for profils.

" Framräknal värde avser produktionskostnaden plus ett skäligt belopp för adminislralion, försälj­ning och andra koslnader saml för vinst.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

difference in conditions and terms of sale or in taxation and for the other differences af­fecting price comparability, so thät the rheth-od of comparison applied is appropriate and not unreasonable.

153

tas till olikheter i försäljningsvillkor eller be­skattning samt till andra olikheler som påver­kar priseinas jämförbarhel, så att den tilläm­pade jämförelsemetoden är lämplig och inte orimlig.

 

PART V

ARTICLE 16

Commttlee on Subsidies and CounlervaiUng Measures

1. There shall be established under this Agreement a Committee on Subsidies and Countervailing Measures composed of repre­sentatives from each of the signatories to this Agreement. The Committee shall elect its own Chairman and shall meet not less than twice a year and otherwise as envisaged by relevant provisions of this Agreement at the request of any signatory. The Committee shall carry out responsibiliiies as assigned to it under this Agreement or by the signatories and it shall afford signatories the opportunity of Consulting on any matters relating to the operation of the Agreement or the further­ance of its objectives. The GATT secrétariat shall act as the secrétariat to the Committee.

2.        The Committee may set up subsidiary bodies as appropriate.

3.        In carrying out their functions, the Committee and any subsidiary bodies may consult with and seek information from any source they deem appropriate. However, be­fore the Committee or a subsidiary body seeks such information from a source within the jurisdiction of a signalory, il shall inform the signatory involved.

DEL V

ARTIKEL 16

Kommittén för subvenlioner och utjämnings­åtgärder

1.        Enligt denna överenskommelse skall en kommitté för subvenlioner och utjämningsåt­gärder upprättas, sammansatt av represen­tanter för var och en av denna överenskom­melses signatärer. Kommittén skall utse sin egen ordförande och skall sammanträda minst två gånger årligen och annars, pä begä­ran av signatär, i enlighet med vad som för­utses i tillämpliga bestämmelser i denna över­enskommelse. Kommittén skall fullgöra de uppgifter som den är ansvarig för och som ålagts den enligt denna överenskommelse el­ler av signatärema, och den skall bereda sig­natärema tillfälle att konsultera i alla frågor som hänför sig till överenskommelsens till­lämpning eller främjandet av dess syften. GATT-sekretariatet skall fungera som kom­mitténs sekretariat.

2.   Kommittén kan upprätta underordnade organ om så är lämpligt.

3.   Vid fullgörandet av sina åligganden kan kommittén och underordnade organ samråda med och införskaffa uppgifter från alla källor de finner lämpligl. Innan kommittén eller etl underordnat organ införskaffar sådana upp­gifter från en källa inom en signatärs jurisdik­tion, skall den underrätta vederbörande sig­natär.

 

PART VI

ARTICLE 17

Conciliation

I. In cases where matters are referred to the Committee for conciliation failing a mutu­ally agreed solution in consultations under any provision of this Agreemenl, the Com­mittee shall immediately review the facts in­volved and, through its good offices, shall encourage the signatories involved to devel-

DELVl

ARTIKEL 17 Förlikning

I. I fall där frågor hänskjuts för föriikning till kommittén, i avsaknad av en ömsesidigt överenskommen lösning efter konsultationer i enlighet med någon bestämmelse i denna överenskommelse, skall kommittén omedel­bart granska föreliggande fakta och genom sina bona officia uppmuntra de berörda sig-

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

op a mutually acceptable solution.''

2.    Signalories shall make their best efforts to reach a mutually satisfactory solution throughout the period of conciliation.

3.         Should the matter remain unresolved, notwithstanding efforts at conciliation made under paragraph 2 above, any signatory in­volved may, thirty days after the request for conciliation, request Ihal a panel be estab­lished by the Committee in accordance with the provisions of Artide 18 below.

154

natärema alt söka nå en ömsesidigt godtag­bar lösning.''

2.    Signatärema skall under hela förlik­
ningsperioden göra uppriktiga ansträngningar
att nå en ömsesidigt tillfredsställande lös­
ning.

3.  Skulle frågan förbli olöst, trots ansträng­
ningar att nå förlikning enligt moment 2 ovan,
kan berörd signatär trettio dagar efter begä­
ran om föriikning begära att kommittén upp­
rättar en panel i enlighel med bestämmelser­
na i artikel 18 nedan.

 

ARTICLE 18 Dispute settlement

1.          The Committee shall establish a panel upon request pursuant to paragraph 3 of Arti­de 17.* A panel so established shall review the facts of the matter and, in light of such facts, shall present to the Committee its find­ings conceming the rights and obligations of the signatories party to the dispute under the relevant provisions of the General Agree­ment as inlerpreted and applied by this Agreement.

2.    A panel should be established within thirty days of a request therefor'" and a panel so established should deliver its findings to the Committee wiihin sixty days after its es­tablishment.

3.    When a panel is to be established, the Chairman of the Committee, after securing the agreement of the signalories concerned, should propose the composition of the panel. Panels shall be composed of three or five members, preferably governmental, and the composition of panels should not give rise to delays in their establishment. Il is understood

ARTIKEL 18 Biläggunde av tvister

1.         Kommittén skall på begäran enligt mo­ment 3 i artikel 17 upprätta en panel. En sålunda upprättad panel skall granska fakta i ärendet och i ljuset av dessa fakta för kom­mittén framlägga sina slutsatser beträffande de rättigheter och skyldigheter som tillkom­mer de signatärer som är parter i tvisten en­ligt tillämpliga bestämmelser i GATT så som detta tolkas och tillämpas i denna överens­kommelse.

2.    En panel bör upprättas inom trettio da­gar efter en begäran härom'°, och en sålunda upprättad panel bör framlägga sina slutsatser för kommittén inom sextio dagar efter det atl den upprältats.

3.    När en panel skall upprättas bör kom­mitténs ordförande, efter att ha erhållit de berörda signaläremas samtycke, föreslå pa­nelens sammansättning. En panel skall bestå av tre eller fem medlemmar, helst personer i offentlig tjänst, och dess sammansättning bör inte ge upphov till att upprättandet försenas. Medborgare  i   länder  vars  regeringar"   är

 

" ln this connexion, the Commitiee may draw sig­natories' attention to those cases in which, in Ils view, there is no reasonable basis supporting the allegations made.

" This does nol predude, however, the more rapid establishment of a panel when the Committee so decides, taking inlo account the urgency of the situation.

'' The parties lo Ihe dispute would respond wiihin a shon period of lime, i. e. seven working days, lo nominations of panel members by the Chairman of the Committee and would not oppose nominations excepl for compelling reasons.

" I detta sammanhang kan kommittén fasla signa­läremas uppmärksamhel på de fall där del enligl kommitténs förmenande inle föreligger någon skä­lig grund till slöd för de framförda påståendena. " Detta utesluter dock inle att en panel kan upprät­tas snabbare när kommittén så beslutar med hän­syn lill situationens brådskande karaktär.

'' Parterna i tvisten bör inom kort lid, dvs sju ar­betsdagar, avge sin reaktion belräffande de panel­medlemmar som ulsells av kommitténs ordförande och bör inle molsälla sig nomineringar annal än av tvingande skäl.

 

Prop. 1979/80:24   Del B

155

 

that citizens of countries whose govem­ments" are parties lo ihe dispute would nol be members of the panel concemed with that dispute.

4.    In order to facilitate the constitution of panels, the Chairman of the Commitiee should maintain an informal indicative list of governmental and non-governmental persons qualified in the fields of trade relations, eco­nomic development, and other matters cov­ered by the General Agreement and this Agreemenl, who could be available for serv­ing on panels. For this purpose, each signato­ry would be invited to indicale at the begin­ning of every year to the Chairman of the Committee the name of one or two persons who would be available for such work.

5.    Panel members would serve in their in­dividual capacities and not as govemment representatives, nor as representatives of any organization. Govemments would therefore not give them instructions with regard lo mat­ters before a panel. Panel members should be selected with a view to ensuring the indepen-dence of the members, a sufficiently diverse background and a wide spectrum of exper­ience.

6.    To encourage development of mutually satisfactory solutions between the parties to a dispute and with a view to obtaining their comments, each panel should first submit the descriptive part of its report to the parties concerned, and should subsequenlly submit to the parties to the dispute ils condusions, or an outline thereof, a reasonable period of time before they are circulaled lo the Com­mittee.

7.    If a mutually satisfactory solution is de­veloped by the parties to a dispute before a panel, any signatory with an interest in the matter has a right to enquire about and be given appropriate information about that so­lution and a notice outlining the solution that has been reached shall be presented by the panel to the Committee.

8.    In cases where the parties lo a dispute have failed to come to a satisfactory solution, the panels shall submit a written report to the Committee which should set forth the find­ings of the panel as to the questions of fact

" The term "govemments" is understood lo mean govemments of all member countries in cases of customs unions.

parter i ivisten bör inte vara medlemmar i den panel som behandlar tvisten.

4.   För att underlätta upprättandet av pa­neler bör kommitténs ordförande föra en in­formell lista med förslag över personer, i of­fentlig förvallning och annan tjänst, vilka är kompetenta inom områdena handel, ekono­misk utveckling och andra frågor som täcks av GATT och denna överenskommelse och vilka skulle kunna stå till förfogande för alt ingå i paneler. För detta ändamål bör varje signatär uppmanas atl i början av varje år lill kommilléns ordförande inkomma med namn på en eller två personer som skulle kunna stå till förfogande för sådant arbete.

5.   Panelmedlemmarna bör utföra sitt upp­drag i personlig kapacitet och inle i egenskap av ombud för sina regeringar eller för någon organisation. Regeringarna bör därför inte ge dem instruktioner rörande frågor som före­lagts en panel. Pandmedlemmama bör väljas på sådant sätt att man förvissar sig om med­lemmarnas oberoende, en tillräckligt omfal­tande bakgrund och en vidsträckt erfarenhet.

6.   För att främja ansträngningar att nå öm­sesidigl lillfredsslällande lösningar mellan parterna i en tvist och i syfte atl erhålla deras kommentarer bör varje panel först under­ställa de berörda parterna den beskrivande delen av sin rapport, och därefter underslälla parterna i tvisten sina slutsatser eller en sam­manfattning därav i rimlig lid innan de till­ställs kommittén.

7.   Om parterna i en tvist som är under behandling i en panel når en ömsesidigt god­tagbar lösning, har varje signatär som berörs av ärendet rätt att ställa frågor och erhålla lämpliga uppgifter om denna lösning, och en sammanfattande redogörelse för den lösning som nåtts skall av panelen överlämnas till kommittén.

8.   1 fall där parterna i tvisten har misslyc­kats med atl nå en tillfredsställande lösning, skall panelerna underställa kommittén en skriftlig rapport, vari bör anges panelens slut­satser i sakfrågorna och vad gäller tillämp-

" Uttrycket "regeringar" skall, då del är fråga om tullunioner, beiyda regeringar i samlliga medlems­länder.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

156

 

ningen av de relevanta bestämmelsema i GATT så som det tolkas och lillämpas i den­na överenskommelse samt orsakerna och grunderna till dessa.

9. Kommittén skall så snart möjligt be­handla panelens rapport och kan med beak­tande av slutsatserna i rapporten lämna par­terna rekommendationer i syfle att lösa tvis­ten. Efterföljs inte kommitténs rekommenda­tioner inom rimlig tid, kan kommittén bemyn­diga lämpliga motåtgärder (inklusive återta-ganden av medgivanden eller skyldigheter i GATT) med beaklande av arten och graden av den negativa verkan som befunnits förelig­ga. Kommitténs rekommendationer bör läm­nas till parterna inom trettio dagar efter mot­tagandel av panelens rapport.

and the application of the relevant provisions of the General Agreement as inlerpreted and applied by this Agreement and the reasons and bases iherefor.

9. The Committee shall consider the panel report as soon as possible and, taking into account the findings contained therein, may make recommendations to the parties with a view to resolving the dispute. If the Commit-tee's recommendations are not followed within a reasonable period, the Committee may authorize appropriate countermeasures (including withdrawal of GATT concessions or obligations) taking into account the nature and degree of ihe adverse effect found to exist. Committee recommendations should be presented to the parties within thirty days of the receipt of the panel report.

 

PART VII

ARTICLE 19

Final provisions

1.   No specific action against a subsidy of
another signatory can be taken except in ac­
cordance with the provisions of the General
Agreement, as inlerpreted by this Agree­
ment'*.

Acceptance and accession

2.   (a) This Agreement shall be open for
acceptance by signature or otherwise, by
govemments conlracting parties to the
GATT and by the European Economic Com­
munity.

(b) This Agreement shall be open for ac­ceptance by signature or otherwise by gov­emments having provisionally acceded to the GATT, on terms related to the effeclive ap­plication of rights and obligations under this Agreement, which lake into account rights and obligations in the instruments providing for their provisional accession.

(c) This Agreement shall be open to acces­sion by any other government on terms, re­lated to the effeclive application of rights and

DELVn

ARTIKEL 19 Slutbestämmelser

1.   Ingen särskild ålgärd kan vidtas mot an­
nan signatärs subvention utom i enlighet med
bestämmelsema i GATT så som de tolkas i
denna överenskommelse'*.

Godkännande och anslutning

2.  (a) Denna överenskommelse skall vara
öppen för godkännande genom underteck­
nande eller på annat sätt av regeringar som är
avtalsslulande parter i GATT samt av Euro­
peiska ekonomiska gemenskapen.

(b)   Denna överenskommelse skall vara öp­pen för godkännande genom undertecknande eller på annat sätt av regeringar som proviso­riskt har anslutit sig till GATT, på sådana villkor i fråga om den faktiska tillämpningen av rälligheler och skyldigheler enligt denna överenskommelse som fastställts under hän­synstagande till rättigheter och skyldigheter enligt de legala handlingar som reglerar dessa regeringars provisoriska anslutning.

(c)   Denna överenskommelse skall vara öp­pen för anslutning av varje annan regering på villkor i fråga om den faktiska tillämpningen

 

 This paragraph is not iniended lo predude action under other relevant provisions of the General Agreemenl, where appropriale.

 Detla momenl är inle avsett all hindra åtgärd enligl andra tillämpliga bestämmelser i GATT, där så är lämpligt.

 

Prop. 1979/80:24   Dd B

157

 

obligafions under this Agreement, to be agreed between that government and the sig­natories, by the deposit with the Director-General to the CONTRACTING PARTIES to the GATT of an instrument of accession which States the terms so agreed.

(d) In regard to acceptance, the provisions of Artide XXVI: 5(a) and (b) of the General Agreement would be applicable.

av rättigheter och skyldigheter enligt denna överenskommelse varom denna regering och signatärema skall enas, genom deposition hos generaldirektören hos GATT:s AV­TALSSLUTANDE PARTER av en anslut­ningshandling vari anges de sålunda överens­komna villkoren.

(d) Vad beträffar godkännande gäller be­stämmelsema i artikel XXVI:5 (a)och (b) i GATT.

 

Reservations

3. Reservations may not be entered in re­spect of any of the provisions of this Agree­ment without the consent of the other signa­tories.

Förbehåll

3. Förbehåll får inte göras för någon av bestämmelsema i denna överenskommelse utan de andra signaläremas medgivande.

 

Entry Inlo force

4. This Agreement shall enler into force on 1 January 1980 for the govemments" which have accepted or acceded to it by that date. For each other government it shall en­ter into force on the thirtieth day following the date of its acceptance or accession to this Agreement.

Ikraftträdande

4. Denna överenskommelse skall träda i kraft den 1 januari 1980 för de regeringar" som har godkänt eller anslutit sig till den se­nast denna dag. För varje annan regering skall den träda i kraft den trettionde dagen efter den dag då denna regering godkänt eller anslutit sig till överenskommelsen.

 

National legislation

5. (a) Each govemment accepling or ac­ceding to this Agreement shall take all neces­sary steps, of a general or particular charac­ter, to ensure, not laler than the date of entry into force of this Agreement for it, the con­formity of its laws, regulations and adminis­trative procedures with the provisions of this Agreement as they may apply to the signato­ry in question.

(b) Each signatory shall inform the Com­mittee of any changes in its laws and regula­tions relevant to this Agreement and in the administration of such laws and regulations.

Nationell lagstiftning

5. (a) Varje regering som godkänt eller an­slutit sig till denna överenskommelse skall vidta alla nödvändiga åtgärder av allmänt el­ler särskilt slag för att senast dagen för denna överenskommelses ikraftträdande för denna regering säkerställa att dess lagar, förord­ningar och administrativa förfaranden över­ensstämmer med bestämmelsema i överens­kommelsen, så som dessa är lillämpliga på signalären i fråga.

(b) Varje signatär skall underrätta kommit­tén om ändringar i dess lagar och förordning­ar som har samband med denna överenskom­melse samt i tillämpningen av dessa lagar och förordningar.

 

Review

6. The Committee shall review annually the   implementation  and  operation  of this

 The term "govemments" is deemed to include the competent authorities of Ihe European Eco­nomic Communily.

Översyn

6. Kommittén skall årligen se över denna överenskommelses tillämpning och funktion

" Utrycket "regeringar" avses innefalta Europeis­ka ekonomiska gemenskapens behöriga myndighe­ter.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

158

 

Agreement laking into account the objectives thereof. The Committee shall annually in­form the CONTRACTING PARTIES to the GATT of devdopments during the period covered by such reviews.''"

under beaklande av dess syften. Kommittén skall åriigen underrätta de AVTALSSLU­TANDE PARTERNA i GATT om ulveck­lingen under den tid som översynen avsett.''"

 

Amendments

7. The signatories may amend this Agree­ment having regard, inter alia, to the exper­ience gained in its implementation. Such an amendment, once Ihe signalories have con­curred in accordance with procedures estab­lished by the Committee, shall not come into force for any signalory until it has been ac­cepted by such signatory.

Ändringar

1. Signatärema kan ändra denna överens­kommelse med hänsyn till bland annal de erfarenheter som vunnits vid dess tilllämp­ning. Sedan signatärema enals om en sådan ändring i enlighet med av kommittén fast­ställda procedurer, skall den träda i kraft för en signatär först när den har godkänts av denna signatär.

 

Wlthdruwul

8. Any signatory may wilhdraw from this Agreement. The withdrawal shall take effect upon the expiralion of sixty days from the day on which written notice of withdrawal is received by the Director-General to the CONTRACTING PARTIES to the GATT. Any signatory may upon such notification request an immediate meeting of the Commit­tee.

Frånträdunde

8. Varje signatär kan frånträda denna över­enskommelse. Frånträdandet skall gälla efter utgången av 60 dagar från den dag då skrift­ligt meddelande om frånträdande mottagits av generaldirektören hos GATT:s AV­TALSSLUTANDE PARTER. Varje signa­tär kan efter sådant meddelande begära att kommittén omedelbart sammanträder.

 

Non-application of this Agreement between particular signatories

9. This Agreement shall not apply as be­tween any two signatories if either of the signalories, al the lime either accepts or ac­cedes to this Agreement, does not consent to such application.

Unduntug från tillämpningen uv denna över­enskommelse mellan vissa signutärer

9. Denna överenskommelse skall inte till-lämpas mellan två signatärer om någon av signatärema, då endera godkänner eller an­sluter sig till denna överenskommelse, inte samlycker till sådan tillämpning.

 

Annex

10. The annex to this Agreement consti­tutes an integral part thereof

Bilaga

10. Bilagan till denna överenskommelse ul­gör en integrerande del därav.

 

Secrétariat

11. This Agreement shall be serviced by the GATT secrétariat.

" At the first such review, the Committee shall, in addition lo its general review of the operation of the Agreemenl, offer all interested signalories an opportunity lo raise questions and discuss issues concerning specific subsidy praclices and the im­pact on trade, if any, of certain direct lax praclices.

Sekreteriat

11. Sekreteriatsgöromål beträffande denna överenskommelse skall handhas av GATT-sekreteriatet.

*" Vid den första översynen skall kommittén, ul­över sin allmänna översyn av hur överenskommel­sen fungerar, bereda alla berörda signatärer tillfälle alt la upp frågor och diskutera spörsmål rörande särskilda subvenlionsälgärder och vissa direkta skatters eventuella verkningar på handeln.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

159

 

Deposit

12. This Agreemenl shall be deposited wilh Ihe Direclor-General lo Ihe CON­TRACTING PARTIES 10 the GATT, who shall promptly furnish to each signatory and each conlracting party to the GATT a certi­fied copy thereof and of each amendment thereto pursuanl to paragraph 7. and a notifi­cation of each acceptance thereof or acces­sion thereto pursuanl lo paragraph 2, and of each withdrawal therefrom pursuant to para­graph 8 of this Artide.

Deposition

12. Denna överenskommelse skall depo­neras hos generaldirektören hos GATT:s AVTALSSLUTANDE PARTER, vilken omedelbart skall tillställa varje signatär och var och en av GATT:s avtalsslutande parter en bestyrkt kopia därav och av varje ändring däri enligt moment 7 samt en notifikation om varje godkännande därav eller anslutning därtill enligt moment 2 och om varje frånträ­dande enligt denna artikels moment 8.

 

Regislration

13. This Agreement shall be registered in accordance with the provisions of Artide 102 of the Charter of the United Nations.

Done at Geneva this twelfth day of April nineleen hundred and seventy-nine in a single copy, in the English, French and Spanish languages, each text being authentic.

Registrering

13. Denna överenskommelse skall registre­ras enligt bestämmelsema i artikel 102 i För­enta Nationemas stadga.

Upprättat i Geneve den 12 april 1979 i ett enda exemplar på engelska, franska och spanska språken, där varje text äger samma giltighet.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

Annex

Illustrative List of Export Subsidies

(a) The provision by govemments of direct
subsidies to a firm or an industry contingent
upon export performance.

(b)   Currency retention schemes or any
similar praclices which involve a bonus on
exports.

(c)  Intemal transport and freight charges
on export shipments, provided or mandated
by govemments, on terms more favourable
than for domestic shipments.

(d) The delivery by govemments or their
agencies of imported or domestic products or
services for use in the production of exported
goods, on terms or conditions more favour­
able than for delivery of like or directly com­
petitive producls or services for use on the
production of goods for domestic consump­
tion, if (in the case of products) such terms or
conditions are more favourable than those
commercially available on worid märkets to
their exporters.

(e)  The full or partial exemption, remis-
sion, or deferral specifically related to ex­
ports, of direct taxes' or social welfare
charges paid or payable by industrial or com­
mercial enlerprises''.

(f)  The allowance of special deductions di­
rectly related to exports or export perfor­
mance, över and above those granted in re­
spect to production for domestic consump­
tion, in the calculation of the base on which
direct taxes are charged.

(g)  The exemption or remission in respect
of the production and distribution of export­
ed products, of indirecl taxes' in excess of
those levied in respect of the production and
distribution of like products when sold for
domestic consumption.

(h) The exemption, remission or deferral of prior stage cumulative indirecl taxes' on goods or services used in the production of exported products in excess of the exemp­tion, remission or deferral of like prior stage cumulative indirecl taxes on goods or ser­vices used in the production of like products when sold for domestic consumption; pro-

160

Biluga Illustrativ lista över exportsubventioner

(a)   Direkta statliga subventioner till ett fö­retag eller en industri knutna till företagets eller industrins exportutveckling.

(b)   System, varigenom exportör får förfoga över del av intjänad valuta, eller liknande förfarande som innebär en premiering av ex­port.

(c)   Intema transport- och fraktavgifter för exportleveranser, tillhandahållna av eller verkställda på uppdrag av regeringar på för­delaktigare villkor än de som gäller för in­hemska leveranser.

(d)  Regeringars eller dess ombuds tillhan­
dahållande av importerade eller inhemska
varor eller ijänster för användning vid till­
verkning av exportvaror på mer fördelaktiga
villkor än de som gäller vid tillhandahållande
av varor av samma slag eller direkt konkurre­
rande varor eller tjänster för användning vid
tillverkning av varor för inhemsk konsum­
tion, om (då del är fråga om varor) villkoren
är fördelaktigare än de som exportörema på
kommersiell gmnd kan erhålla på världs­
marknaden.

(e)  Hel eller delvis och till export direkt
knuten befrielse från, avskrivning av eller an­
stånd med direkta skatter' eller sociala av­
gifter som betalats eller skall betalas av indu­
stri- eller handelsföretag.

(O Medgivande av särskilda avdrag direkt knutna till export eller exportutveckling, ut­över dem som beviljas för tillverkning för inhemsk konsumtion, vid beräkningen av beskattningsunderlaget för direkta skatter.

(g) Befrielse från eller avskrivning av indi­rekta skatter', i fråga om tillverkning och dis­tribution av exportvaror utöver de skatter som utgår då det är fråga om tillverkning och distribution av varor av samma slag, när des­sa säljs för inhemsk konsumtion.

(h) Befrielse från, avskrivning av eller an­stånd med kumulativa indirekta skatter, som utgått i tidigare led på varor eller tjänster som används vid produktion av exportvaror, ut­över befrielse, avskrivning eller anstånd som medges i fråga om samma slag av kumulativa indirekta skatter som utgått i tidigare led på varor eller tjänster som används vid tillverk-

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

161

 

vided, however, thal prior stage cumulative indirecl taxes may be exempled, remilted or deferred on exported products even when nol exempled, remilted or deferred on like pro­ducts when sold for domeslic consumption. if the prior stage cumulative indirecl taxes are levied on goods thal are physically incorpo-rated (making normal allowance for wasie) in the exported producr".

(i) The remission or drawback of import charges' in excess of those levied on import­ed goods thal are physically incorporated (making normal allowance for wasle) in the exported producl; provided. however, that in particular cases a firm may use a quantity of home märket goods equal to, and having the same qualily and characteristics as, the im­ported goods as a substitute for them in order lo benefit from this provision if the import an the corresponding export operations bolh oc-cur within a reasonable time period, normally not to exceed two years.

(j) The provision by govemments (or spe­cial institutions controlled by govemments) of export credit guarantee or insurance pro­grammes, of insurance or guarantee pro­grammes against increases in the costs of ex­ported products'' or of exchange risk pro­grammes, at premium råtes, which are mani-festly inadequale to cover the long-term op­erating costs and losses of the programmes*.

(k) The granl by govemments (or special institutions controlled by and/or acting under the authority of govemments) of export cred­its at råtes below those which they actually have to pay for the funds so employed (or would have to pay if they borrowed on inter­national capital märkets in order to obtain funds of the same maturity and denominaled in the same currency as the export credit), or the payment by them of all or part of the costs incurred by exporters or financial insti­tutions in obtaining credits, in so far as they are used to secure a material advantage in the field of export credit terms.

Provided. however, that if a signatory is a party to an international undertaking on offi­cial export credits to which at least twelve original signatories" to this Agreement are

ning av varor av samma slag när dessa säljs för inhemsk konsumtion; förulsall dock atl befrielse, avskrivning eller ansländ kan medges i fräga om kumulaliva indirekla skat­ter som Ulgåll i lidigare led även om befrielse, avskrivning eller ansiånd inle medges när det är fråga om varor av samma slag när dessa säljs för inhemsk konsumlion, i del fall de kumulaliva indirekta skattema utgått i lidi­gare led pä varor som är införlivade med ex­portvaran (varvid hänsyn las lill normalt bortfall).

(i) Avskrivning eller restituiion av import­avgifter utöver dem som påförs importvaror som är införlivade med exportvaran (varvid hänsyn las till normall bortfall); förutsaii dock att etl företag i särskilda fall får använda en kvantitet hemmamarknadsvaror som mol­svarar och har samma kvalitet och egenska­per som importvarorna som ersällning för dessa i syfte atl dra fördel av denna bestäm­melse, om importen och motsvarande export båda infaller inom en rimlig tidsperiod, nor­malt inte överstigande två år.

(j) Regeringars (eller särskilda, av regering­ar kontrollerade institutioners) tillhandahål­lande av system för exportkreditgaranti eller exportkreditförsäkring, av system för försäk­ring eller garanti mot ökade koslnader för exportvaror* eller av kursrisksysiem, till pre­mier som uppenbarligen är otillräckliga för att täcka systemens långfristiga kostnader och förluster.

(k) Regeringars (eller särskilda, av rege­ringar kontrollerade och/eller under dess överinseende verksamma institutioners) be­viljande av exportkrediter till lägre räntor än de som de faktiskt måsle betala för på sådanl sätt använda medel (eller skulle nödgas beta­la om de lånade på internationella kapital­marknader för alt erhålla medel med samma förfallotid och i samma valuta som exportkre­diten), eller deras belalning av samtliga eller en del av de kostnader som burits av exportö­rer eller finansiella institutioner för atl erhålla krediter, i den mån dessa används för all säkerställa en materiell fördel när del gäller exportkredilvillkor.

Under förutsättning dock att om en signa­tär är part i en inlernationell överenskom­melse om officiella exportkrediter, i vilken minst tolv av denna överenskommelses ur-

11    Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 24. Del B

 

Prop. 1979/80: 24    Dd B

162

 

parlies as of I January 1979 (or a successor undertaking which has been adopled by those original signatories). or if in practice a signa­tory applies the interest raies provisions of ihc relevant undertaking. an export credil praclice which is in conformily with ihose provisions shall not be considered an export subsidy prohibiled by this Agreement.

(I) Any Olher charge on the public account conslituting an export subsidy in the sense of Artiele XVI of the General Agreemenl.

sprungliga signalärer per den I januari 1979 är parter (eller en efterföljande överenskom­melse som dessa ursprungliga signatärer god­känt), eller om en signatär i praktiken tilläm­par ifrågavarande överenskommelses ränte­bestämmelser, skall en exportkreditåtgärd som överensstämmer med dessa bestämmel­ser inte betraktas som en genom denna över­enskommelse förbjuden exportsubvenlion.

(1) Varje annan utgift för det offentliga som utgör en exportsubvention enligl artikel XVI i GATT.

 

Nt)tes

1.    For the purpose of Ihis Agreemenl:
The lerm "direct taxes" shall mean taxes

on wages, profils, interesi. rents, royalties, and all olher forms of income, and taxes on the ownership of real properiy;

The lerm "import charges" shall mean tar­iffs, duties. and other fiscal charges nol else­where enumerated in this note thal are levied on imports;

The lerm "indirecl laxes" shall mean sales. excise, lurnover, value added,fran-chise. stamp, transfer, inventory and equip­menl taxes. börder taxes and all taxes olher than direct taxes and import charges;

"Prior stage" indirecl laxes are those le­vied on goods or services used directly or indirectly in making the product;

"Cumulative" indirecl taxes are mulli-staged taxes levied where there is no mecha-nism for subsequent crediting of the tax if the goods or services subject to tax al one stage of production are used in a succeeding stage of production;

"Remission" of laxes includes the refund or rebate of taxes.

2.   The signatories recognize that deferral
need not amount to an expori subsidy where.
for example, appropriate interest charges are
collecled. The signatories further recognize
that nothing in this text prejudges the disposi­
tion by the CONTRACTING PARTIES of
the specific issues raised in GATT document
L/4422.

The signatories reaffirm ihe principle that prices for goods in transactions between ex­porting enlerprises and foreign buyers under

Anmärkningur

I. För denna överenskommelses ändamål:

Skall uttrycket "direkta skaller" betyda skatter på löner, vinster, räntor, hyror, royal­ties och alla andra former av inkomsl saml skatter på innehav av fasl egendom.

Skall uttrycket "importavgifter" betyda tullar, avgifter och andra fiskala pålagor som inte finns uppräknade på annan plats i dessa anmärkningar och som påförs import.

Skall uttrycket "indirekta skatter" betyda försäljnings-, tillverknings-, omsättnings-, mervärde-, koncessions-, stämpel-, överlå­telse-, lager- och utrustningsskatter, gräns-skaller och alla andra skaller än direkta skat­ter och importavgifter.

År "indirekt skatt som utgått i tidigare led" skatter som utgår på varor och Ijänster som direkt eller indirekl används för tillverk­ning av varan.

År "kumulativa" indirekta skaller sådana flerledsskatter som ulgår ulan någol system för efterföljande kreditering av skatten, om de varor och tjänster som beskattas i ell pro-duklionsled används i ell efterföljande pio-duktionsled.

Inkluderar "avskrivning" av skatter även skatteåterbetalning eller skatteavdrag.

2. Signatärema erkänner att uppskov med belalning inte behöver innebära exportsub­vention då till exempel skäliga ränteavgifter uppbärs. Signatärema erkänner vidare att ingenting i denna text prejudicerar de AV­TALSSLUTANDE PARTERNAS behand­ling av de särskilda frågor som aktualiseras i GATT-dokumenl L/4422.

Signatärema bekräftar ånyo principen att priserna på varor i samband med transaktio­ner mellan exportföretag och ulländska köpa-

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

163

 

their or under ihe same conlrol should for tax purposes be the prices which would be charged between independent enlerprises acting al arm's lenglh. Any signalory may draw the attention of another signatory lo administralive or other praclices which may conlravene this principle and which result in a significani saving of direct laxes in export transactions. In such circumstances the sig­nalories shall normally atlempt to resolve ihei differences using the facilities of existing bilateral tax ireaties or olher specific inlerna­tional mechanisms. withoui prejudice lo Ihe rights and obligations of signatories under the General Agreement, including the right of consultation crealed in ihe preceding sen-tence.

Paragraph (e) is not intended to limit a sig­nalory from laking measures to avoid the double laxalion of foreign source income earned by its enlerprises or the enlerprises of another signatory.

Where measures incompalible with the pro­visions of paragraph (e) exist. and where ma­jor practical difficulties sland in the way of Ihe signatory concerned bringing such mea­sures promptly into conformity with the Agreement, the signatory concerned shall. without prejudice to the rights of other signa­tories under ihe General Agreemenl or this Agreement, examine methods of bringing these measures into conformity wiihin a rea­sonable period of time,

ln this connection the European Economic Communily has dedared thal Ireland intends to wilhdraw by I January 1981 its system of preferential tax measures related to exports, provided for under the Corporation Tax Act of 1976. whilst continuing nevertheiess lo honour legally binding commitments entered into during ihe lifetime of this syslem.

3.         Paragraph (h) does nol apply lo value-added tax syslems and border-lax adjuslment in lieu thereof; the problem of the excessive remission of value-added taxes is exdusively covered by paragraph (g).

4.         The signatories agree that nothing in this paragraph shall prejudge or influence the ddiberations of the panel established by the GATT Council on 6 June 1978 (C/M/126).

5.         In evalualing ihe long-term ädequacy of premium råtes, cosls and losses of insurance

re under deras eller under samma kontroll bör för skatteändamål vara samma priser som skulle gälla mellan av varandra oberoende företag som självständigl avslutat affärer med varandra. Signatär kan fästa en annun signa­tärs uppmärksamhel på adminislraliva eller andra åtgärder som kan strida mol denna princip och som leder lill en betydande inbe­sparing av direkta skatter vid exportlransak-tioner. Under sådana förhållanden skall sig­natärema normall försöka lösa sina skiljak-ligheter med hjälp av befintliga bilaterala skalteavtal eller andra särskilda internatio­nella mekanismer, ulan föifång för de rättig­heter och skyldigheler som lillkommer signa­tärer enligt GATT, inklusive rätten till kon­sultationer enligt föregående mening.

Moment (e) är inte avsett all hindra signa­tär frän all vidla ålgärder i syfle all undvika dubbelbeskattning av inkomst av utländskt ursprung, förvärvad av dess företag ellei av en annan signatärs förelag.

1 fall där ålgärder som är oförenliga med bestämmelserna i (e) föreligger, och där bety­dande praktiska svårigheier slår i vägen för den berörda signalären all omedelbart bringa dessa ålgärder i överensslämmelse med över­enskommelsen, skall den berörda signalären, utan förfång för andra signatärers rättigheter och skyldigheler enligl GATT eller denna överenskommelse, undersöka meloder att bringa älgärderna i överensslämmelse med överenskommelsen inom rimlig lid .

I detta sammanhang har Europeiska eko­nomiska gemenskapen förklaral atl Irland avser all per den I januari 1981 upphäva silt system med skatteförmåner för export enligt 1976 års bolagsbeskatlningslag. men samti­digt fortsätla att uppfylla juridiskt bindande förpliktelser som ingålts under detta systems giltighetstid.

3.   Momenl (h) är inle lillämpligl på syslem för mervärdesskatt eller, i dess ställe, gräns-skattejusteringar: problemet rörande alltför stor avskrivning av mervärdesskatter täcks uteslutande av moment (g).

4.   Signatärema är överens om alt ingenting i denna punkt skall prejudicera eller påverka överläggningarna inom den av GA'fT:s råd den 6 juni 1978 upprältade panelen (C/M/ 126).

5.  Vid uppskattningen av i vad mån pre­
mier på lång sikt är tillräckligl höga liksom av

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

164

 

programmes, in principle only such contracts shall be taken inlo account thal were con­duded after the date of entry into force of this Agreement.

6. An original signatory to Ihis Agreemenl shall mean any signalory which adheres ad referendum lo the Agreement on or before 30 June 1979.

koslnader och förluster i samband med för­säkringssystem skall i princip endasi sådana kontrakt beaklas som ingicks efter denna överenskommelses ikraftträdande.

6. En ursprunglig signatär av denna över­enskommelse skall avse varje signaiär som ad referendum ansluter sig till överenskom­melsen senasl den 30 juni 1979.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

165

 

Arrangement    regarding    bovine meat

Internationella nötköttsavtalet

 

Preamble

Convinced thal increased inlernational co­operation should be carried out in such a way as to contribute to the achievement of greater liberalization. slability and expansion in in­lernalional trade in meal and live animals;

Taking into account the need lo avoid seri­ous disiurbances in international trade in bo­vine meal and live animals;

Recognizing the importance of production and trade in bovine meal and live animals for the economies of many countries, especially for certain developed and developing coun­tries;

Mindful of their obligations to the princi­ples and objectives of the General Agreement on Tariffs and Trade' (hereinafter referred to as "General Agreement" or "GATT");

Determined, in carrying out the aims of Ihis Arrangement lo implement the principles and objectives agreed upon in the Tokyo Declaration of Ministers, dated 14 Seplember 1973 concerning the Multilateral Trade Nego­tiations, in particular as concerns special and more favourable treatment for developing countries;

The participants in the present Arrange­ment huve, through their representatives, ugreed as follows:

Inledning

De i detla avtal deltagande länderna, vilku är övertygade om att ökat internationellt samar­bete bör äga mm på ett sätt som bidrar till att åstadkomma ökad liberalisering, stabilitet och expansion i den internationella handeln med kött och levande djur,

vilka beaktar behovet att undvika allvariiga stömingar i intemationell handel med nötkött och levande djur,

vilka erkänner av betydelsen av produktion av och handel med nötkött och levande djur för ekonomierna i många länder, särskill för vissa utvecklade länder och ulvecklings­länder,

vilka är medvetna om sina skyldigheler gentemot allmänna tull- och handelsavtalels principer och syften' (härnedan benämnt "GATT "),

vilka är beslutna att vid förverkligandel av della avtals syften lillämpa de principer och mål vilka överenskoms i Tokyodeklarationen av den 14 september 1973 angåendede multi­laterala handelsförhandlingama i synnerhet rörande särskild och mer gynnsam behand­ling för utvecklingsländer,

har genom sina representanter överenskom­mit om följande:

 

PART ONE General provisions

ARTICLE 1

Objectives

The objectives of this Arrangement shall be:

(1) to promote the expansion, ever greater liberalization and stabilily of the inlernalional meat and livestock märket by facilitating the progressive dismantling of obstacles and re­strictions to worid trade in bovine meal and live animals, induding those which compart-

DEL ETT

AUmänna bestämmelser

ARTIKEL 1

Syften

Syftena med detla avtal skall vara:

1. att främja en expansion av och en allt större liberalisering och stabilitet på den in­ternationella kött- och boskapsmarknaden genom att underlätta en fortgående avveck­ling av hinder och begränsningar för världs­handeln med nötkött och levande djur. inklu-

 

' This provision applies only among GATT con­lracting parties.

' Denna bestämmelse gäller endast avtalsslutande parter i GATT

 

Prop. 1979/80:24    Del B

166

 

nienlalize Ihis trade, and by improving the international framework of worid trade to the benefit of both consumer and producer, im­porter and exporter;

(2)       to encourage greater intemational co-opeiaiion in all aspects affecting the trade in bovine meat and live animals wilh a view in particular lo greater ralionalization and more efficient disiribuiion of resources in ihe inter­national meal economy;

(3)       10 secure addiiional benefils for the in­lernalional trade of developing countries in bovine meal and live animals Ihrough an im-piovement in the possibilities for these coun­tries 10 participate in the expansion of worid Hade in these products by means of inter alia:

(a)  promoting long-ierm slability of prices
in ihc contexl of an expanding worid markel
for bovine meat and live animals and

(b)   piomoling ihe maintenance and im­
provement of Ihe earnings of developing
countries ihul are exporlers of bovine meat
and live animals.

Ihc above wilh a view ihus lo deriving ad­ditional earnings. by means of securing long-term stabilily of märkets for bovine meal and live animals;

(4) to further expand trade on a competi­
tive basis laking inlo accounl ihe iradiiional
posilion of efficieni producers.

sive sådana som delar upp denna handel i separala områden och genom att förbättra det internationella system som reglerar världs­handeln lill fördel för både konsumenier och producenter, importörer och exportörer;

2. att främja större inlemationelll samarbe­le i alla avseenden som inverkar på handeln med nötkött och levande djur i synnerhet med tanke på ökad rationalisering och en mer effektiv resursfördelning inom den internatio­nella köttekonomin;

(3)  att tillförsäkra ytterligare fördelar för
utvecklingsländemas internationella handel
med nötkött och levande djur genom förbätt­
rade möjligheter för dessa länder alt della i
den expanderande världshandeln med dessa
produkler genom att bland annal:

(a)   främja långsiktig prisstabilitet i sam­band med en expanderande världsmarknad för nötkött och levande djur och

(b)   främja upprätthållandet och förbättran­det av inkomslema för ulvecklingsländer som exporterar nötkött och levande djur,

ovanstående sälunda med avsikt atl uppnå ylterligare inkomster, genom att trygga den långsiktiga marknadsstabiliteten för nötkött och levande djur;

(4)  att ytterligare utvidga handeln på en
konkurrensmässig grund med hänsyn tagen
lill effektiva producenters Iradilionella ställ­
ning.

 

ARTICLE 11

Product Coverage

This Arrangement applies lo bovine meal. For Ihe purpose of ihis Arrangemeni, the lerm "bovine meat" is considered to include:

CCCN

(a)   Live bovine animals                         01.02

(b)  Meal and edible offals of bovine animals, fresh, chilled or frozen      ex 02.01

(c)   Meal and edible offals of bovine animals, salted, in brine, dried or smoked    ex 02.06

(d)   Other  prepared  or  preserved

meat or offal of bovine animals      ex 16.02

ARTIKEL II

Varuonifultning

Detta avtal är tillämpligt i avseende på nöt­kött. För detta avtals syften skall termen "nötkött" anses omfatta:

CCCA'

(a)  levande nötkreatur                                    01,02

(b)   kött och ätbara delar av nöt­
kreatur, fårska kylda eller frysta       ex 02.01

(c)  kött och ätbara delar av nötkrea­
tur, saltade, i saltlag, torkade eller

rökta                                                         ex 02.06

(d)   annat berett eller konserverat

kött eller delar av nötkreatur                     ex 16.02

 

and any other product that may be added by the Inlernational Meal Council, as estab­lished under the lerms of Artide V of this

och varje annan vara som kan tilläggas av det internationella köttrådet, inrättat i enlig­het med bestämmelserna i detta avtals artikel

 

Prop. 1979/80:24    Del B

167

 

Arrangement, in order to acconiplish the ob­jectives and provisions of ihis Arrangemeni.

V för all förverkliga delta avials syften och besiämmelser.

 

ARTICLE III

Informution and Murkel Moiuioring

1.      All participants agree to provide regular­ly and promptly lo ihe Council, ihe informa­lion which will permit the Council to monitor and assess the overall situation of the worid märket for meat and the silualion of the worid markel for each specific meat.

2.  Participaling developing countries shall furnish the informalion available to them. In order ihal ihese countries may impiove their data collection mechanisms, developed par­ticipants, and any developing parlicipanls able to do so, shall consider sympalhelically any requesi to them for technical assistance.

3.  The informalion thal the participants un­dertake to provide pursuant to paragraph I of this Artide, according lo the modalities that the Council shall eslablish. shall include dala on pasl performance and currenl situation and an assessment of the oullook regarding production (including the evolution of the composition of herds), consumption, prices. stocks of and trade in the products referred to in Artide II, and any other information deemed necessary by the Council, in particu­lar on competing producls. Participants shall also provide information on their domeslic policies and trade measures induding bilater­al and plurilateral commitments in the bovine sector, and shall notify as early as possible any changes in such policies and measures that are likely to affect intemational trade in live bovine animals and meat. The provisions of this paragraph shall not require any partici­pant to disdose confidential information which would impede law enforcement or oth­erwise be contrary to the public interest or would prejudice the legitimate commercial interesls of particular enlerprises, public or private.

4.  The secrétariat of the Arrangemeni shall monitor variations in märket data, in particu­lar herd sizes, stocks, slaughterings and do­mestic and international prices, so as to per­mit early détection of the symptoms of any

ARTIKEL III

Inforntalion och inurknadsbevakning

1.       Alla dellagande länder ålar sig all regel­bundel och skyndsaml förse rådel med den informalion som behövs atl det skall kunna bevaka och bedöma lägel i storl på världs­marknaden för kött och lägel på världsmark­naden för varje enskill köiislag.

2.       Dellagande ulvecklingslåndei skall läm­na för dem lillgänglig informalion. För alt des­sa länder skall kunna förbällra sina datain­samlingsmekanismer, skall de deltagande ut­vecklade länderna och de deltagande ulveck­lingsländer som är i slånd därtill, välvilligt beakta varje begäran till dem om lekniskl bislånd.

3.   Den informalion som de dellagande län­derna ålar sig atl lämna enligl denna artikels moment I. och i enlighet med de villkor som rådet skall fastställa, skall omfalla uppgifter om lidigare och nuvarande förhållanden saml en uppskallning av ulsiklerna för produktion (inklusive utveckling och sammansältning av krealursbeslånd), konsumlion. priser, lager av och handel med de varor som hänvisas lill i ariikel 11, samt all annan information som bedöms nödvändig av rådet, i synnerhet vad gäller konkurrerande varor. Deltagarlän­derna skall också lämna informalion om sin inhemska politik och sina handelspolitiska ål­gärder, inklusive bilaterala och plurilaterala ålaganden inom nölköllsseklorn. och skall så snabbi som möjligt meddela eventuella för­ändringar i denna politik eller dessa ålgärder som kan väntas inverka på den internationel­la handeln med nötkött och levande nötkrea­tur. Bestämmelserna i denna paragraf skall inte tvinga etl deltagarland att avslöja konfi­dentiell information som skulle hindra ge­nomförandel av lagar och föreskrifter eller i övrigl strida mot samhällsinlressel eller ska­da legilima kommersiella intressen hos en­skilda företag, samhällsägda eller privala.

4.   Avlalssekrelariaiel skall bevaka föränd­ringar i marknadsdala, särskilt boskapsbe­ståndets storiek, lager, slakl samt nationella och inlernalioneHa priser för att på ell lidigl stadium kunna notera symlom på allvarlig

 

Prop. 1979/80: 24    Dd B

168

 

serious imbalance in the supply and demand situation. The secrétariat shall keep the Council apprized of significani devdopments on worid inarkets. as well as prospects for production. consumption, exports and im­ports.

Nole: It is understood thal under Ihe provisions of this Artide, Ihe Council inslructs the secreiariai lo draw up. and keep up lo dale, an inventory of all ' measures affecting trade in bovine meal and live animals, including commitments resulling from bi­lateral, plurilateral and multilateral negotiations.

obalans i utbuds- och efterfrågesituationen. Sekretariatet skall hålla rådel underrättat om betydande förändringar på väridsmarkna-derna, såväl som om utsikter för produktion, konsumtion, export och import.

Not: rådet skall i enlighet med bestämmelsema i denna artikel instruera sekretariatet alt upprätta och hålla aktuell en förteckning över alla åtgärder som påverkar handeln med nötkött och levande djur inklusive åtaganden som är resultat av bilate­rala, plurilaterala och multilaterala förhandlingar.

 

ARTICLE IV

Functions of the International Meal Council and Co-operalion between the Participants to this Arrangement

1. The Council shall meet in order to:

(a)   evaluate the worid supply and demand situation and oullook on the basis of an inter-pretative analysis of the present situation and of probable devdopments drawn up by the secrétariat of the Arrangemeni, on the basis of documeniaiion provided in conformity with Artide III of the present Arrangement, including that relating to the operation of do­meslic and trade policies and of any other informalion available lo the secrétariat;

(b)   proceed to a comprehensive examina­tion of the functioning of the present Ar­rangement;

(c)   provide an opportunity for regular con­sultation on all matters affecting international trade in bovine meat.

2.  If after evaluation of the worid supply
and demand situation referred to in para­
graph l(a) of Ihis Artide, or afler examina­
tion of all relevant information pursuanl lo
paragraph 3 of Artide 111, the Council finds
evidence of a serious imbalance or a threat
thereof in the inlernational meal markel, the
Council will proceed by consensus, taking
into particular account the situation in devel­
oping countries, to identify, for consideration
by govemments, possible solutions to rem-
edy the situation consistent with the princi­
ples and rules of GATT.

ARTIKEL IV

Internationella köttrådets funktioner och samarbetet mellan de dellagande länderna i detta avtul

1.  Rådet skall sammanträda för att:

(a)   bedöma den globala utbuds- och efter­frågesituationen samt dess utsikter på grund­val av en utredande analys av det aktuella läget och den troliga utvecklingen gjord av avtalssekretariatet mot bakgmnd av doku­mentation lämnad i överensstämmelse med artikel III i detta avtal, inklusive sådan som hänför sig till den inrikes- och handelspolitik som förs och mot bakgmnd av varje annan information som är tillgänglig för sekretaria­tet;

(b)  fortsätta med en omfattande granskning av hur detta avtal fungerat;

(c)   ge tillfälle till regelbundna konsulta­
tioner i alla frågor som inverkar på internatio­
nell handel med nötkött.

2.  Om rådet efter bedömning av den glo­
bala utbuds- och efterfrågesituationen som
hänvisas till i moment l(a) i denna artikel,
eller efter granskning av all relevant informa­
tion i enlighet med moment 3 i artikel III,
finner belägg för att det föreligger en allvarlig
obalans eller risk härför på den intemationel­
la köttmarknaden, kommer rådet att, under
.särskilt hänsynstagande till situationen i ut­
vecklingsländer, efter enhälligl beslut övergå
till att identifiera möjliga lösningar för att av­
hjälpa situationen. Dessa lösningar, vilka re­
geringarna har att överväga, skall stå i över­
ensstämmelse med GATT;s regler och prin­
ciper.

 

Prop. 1979/80:24   Dd B

169

 

3.       Depending on whether the Council con­siders thal the situation defined in paragraph 2 of this Artide is temporary or more dura­ble, the measures referred to in paragraph 2 of this Artide could include short-, medium-, or long-term measures taken by importers as well as exporters to contribute to improve the overall situation of the worid märket consis­tent with the objectives and aims of the Ar­rangement, in particular the expansion, ever greater liberalization, and slability of the in­ternational meat and livestock markels.

4.   When considering the suggested mea­sures pursuant to paragraphs 2 and 3 of this Artide, due consideralion shall be given to special and more favourable treatment to de­veloping countries, where this is feasible and appropriate.

5.       The participants undertake lo contribute to Ihe fullesl possible exlenl lo the implemen­tation of the objectives of this Arrangemeni set forth in Artide I. To this end, and consis­tent with the principles and rules of the Gen­eral Agreemenl, participants shall, on a regu­lar basis, enler into the discussions provided in Artide IV; l(c) wilh a view to exploring the possibilities of achieving the objectives of the present Arrangement, in particular the fur­ther dismantling of obstacles to worid trade in bovine meat and live animals. Such discus­sions should prepare the way for subsequent consideration of possible solulions of trade problems consistent with the rules and princi­ples of the GATT, which could be joinlly accepted by all the parties concerned, in a balanced context of mutual advanlages.

6.       Any participant may raise before the Council any malier' affecting this Arrange­ment, inter alia, for the same purposes pro­vided for in paragraph 2 of this Artide. The Council shall, at the request of a participant, meet within a period of not more than fifteen days to consider any matter affecting the present Arrangement.

3.   Beroende på om rådet bedömer atl den situation som definieras i denna artikels mo­ment 2 är tillfällig eller mer varaktig, kan de åtgärder som hänvisas till i denna artikels moment 2 omfatta åtgärder pä kort. medel­lång eller lång sikt vidtagna av importörer såväl som exportörer för att bidra till atl för­bättra situationen på världsmarknaden i stort i enlighet med avtalets mål och syften, i syn­nerhet när det gäller att utvidga, ytterligare liberalisera samt stabilisera de internationella marknadema för levande djur och kött.

4.   När de föreslagna åtgärderna övervägs i enlighet med paragraf 2 och 3 i denna artikel, skall vederbörlig hänsyn tas till den särskilda och mer förmånliga behandling som skall ges utvecklingsländerna, där detta är möjligt och lämpligt.

 

5.   De deltagande länderna åtar sig atl i största möjliga utsträckning bidra lill förverk­ligandet av detta avtals syften angivna i arti­kel I. I denna avsikt, och i överensstämmelse med GATT:s principer och regler, skall del­tagarna regelbundet delta i de diskussioner som förutses i artikel IV: I(c) för atl undersö­ka möjligheterna att uppnå syftena med detta avtal, i synnerhet en ytteriigare avveckling av hinder för världshandeln med nötkött och le­vande djur. Sådana diskussioner bör bereda vägen för efterföljande överväganden röran­de möjliga lösningar av handelsproblem i överensstämmelse med GATT:s regler och principer som kan accepteras gemensamt av alla berörda parter sedan ömsesidiga fördelar avvägts.

6.   Varje dellagande land kan inför rådet ta upp varje fråga som påverkar detta avtal, bland annat för samma ändamål som avses i denna artikels moment 2. Rådet skall på be­gäran av ett deltagande land sammanträda inom en tid av inte mer än femton dagar för att överväga varje fråga som påverkar detta avtal.

 

 Il is confirmed that the term "matter" in Ihis paragraph includes any malier which is covered by multilateral agreements negotiated wiihin the framework of the Mullilateral Trade Negolialions, in particular ihose bearing on export and import measures. It is further confirmed Ihal the provi­sions of Artide IV, paragraph 6, and this foolnole are wilhoul prejudice lo ihe rights and obligations of the parties to such agreements.

" Det bekräftas alt ultryckel "fråga" i della mo­ment omfattar varje fråga som läcks av mullilale-rala överenskommelser som förhandlats inom ra­men för de mullilalerala handelsförhandlingama. i synnerhet sådana som rör import- och exporlål-gärder: Del bekräftas vidare atl bestämmelsema i artikel IV, moment 6, och denna fotnot inle sätter ur spel rättigheter och skyldigheter för parlema i sådana överenskommelser.

 

Prop. 1979/80: 24    Del B

170

 

PART TWO

ARTICLE V

Adminislrution of the Arrangemeni

I.  Inlernational Meat Council

An International Meat Council shall be es­tablished within the framework of the GATT. The Council shall comprise represenlalives of all participants to the Arrangement and shall carry out all the functions which are necessary lo implement the provisions of the Arrangement. The Council shall be serviced by Ihe GATT secrétariat. The Council shall establish its own rules of procedure. in par­ticular the modalities for consultations pro­vided for in Artide IV.

DEL TVÄ

ARTIKEL V

Administration uv avtulet

1. InlernalioneHa köttrådel

Etl inlemationelll kollrad skall inrällas inom ramen för GATT. Rådel skall beslå av represenlanler för alla i avlalel dellagande länder och skall utföra alla funktioner som är nödvändiga för att verkställa avtalets bestäm­melser. Rådet skall betjänas av GATT-sekre­tariatet. Rådel skall fastställa sina egna pro­cedurregler, i synnerhet villkoren för konsul­tationer som förutses i artikel IV.

 

2. Regular and special meetings

The Council shall normally meel at least twice each year. However, the Chairman may eall a special meeting of the Council either on his own initiative, or at the requesi of a participant to this Arrangemeni.

2. Ordinarie och extra sammanträden

Rådet skall normalt sammanträda åtmins­tone två gånger om årel. Ordföranden kan emellertid kalla till extra sammanträde med rådet, antingen på eget initiativ eller på begä­ran av ett i avtalet dellagande land.

 

3. Decisions

The Council shall reach its decisions by consensus. The Council shall be deemed to have decided on a malier submitted for ils consideration if no member of the Council formally objecls to the acceptance of a pro­posal.

3. Beslut

Rådets beslut skall vara enhälliga. Rådet skall anses ha beslutat i en fråga som hän­skjutits lill rådet för övervägande om ingen medlem av rådet formellt invänder mot atl godkänna ett förslag.

 

4.  Co-operalion with other organizations

The Council shall make whalever arrange­ments are appropriate for consultation or co­operation with inlergovernmental and non-governmental organizations.

4. Samarbete med andra organisationer

Rådet skall vidta lämpliga åtgärder för kon­sultationer eller samarbele med mellanstal­liga och enskilda organisationer.

 

5.  Admission of observers

(a)  The Council may invite any non-partici-pating counlry to be represented at any of ils meetings as an observer.

(b)  The Council may also invite any of the organizations referred to in paragraph 4 of this Artide lo attend any of its meetings as an observer.

5. Tillträde för observatörer

(a)   Rådet får inbjuda varje land som inte är deltagare att vara representerat vid samman­trädena som observatör.

(b)  Rådet får också inbjuda varje organisa­tion som avses i moment 4 i denna artikel att närvara vid sammanträdena som observatör.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

171

 

PART THREE

ARTICLE VI

Final Provisions I.   Acceptance''

(a)    This Arrangemeni is open for accep-lance, by signature or otherwise, by govem­ments members of ihe United Nations, or of one of its specialized agencies and by the European Economic Community.

(b)   Any governmenl' accepling this Ar­rangement may at the time of acceptance make a reservation wilh regard to ils accep­tance of any of the provisions in the present Arrangemeni. This reservafion is subject lo Ihe approval of the participants.

(c)    This Arrangement shall be deposited with the Direclor-General lo the CON­TRACTING PARTIES lo the General Agreemenl who shall promptly furnish a cer­tified copy thereof and a notification of each acceptance thereof lo each participant. The texts of this Arrangement in the English, French and Spanish languages shall all be equally aulhenlic.

(d)  The entry into force of this Arrange­
ment shall enlail the abolition of the Interna­
tional Meat Consultative Group.

DEL TRE

ARTIKEL VI

Slulbeslämmelser I. Godkännande

(a)    Detta avlal är öppet för godkännande genom undertecknande eller på annal sätt av regeringar som är medlemmar av Förenta na­tionerna eller någol av dess fackorgan samt av Europeiska ekonomiska gemenskapen.

(b)   Varje regering' som godkänner detta avtal får vid tidpunklen för godkännandet göra förbehåll för dess godkännande av vil­ken som helsl av avtalels bestämmelser. Del­ta förbehåll är underkastat deltagarländernas godkännande.

(c) Detla avtal skall deponeras hos general­
direktören hos GATT:s AVTALSSLU­
TANDE PARTER, vilken omedelbart skall
tillställa varje deltagariand en bestyrkt kopia
därav samt en notifikation om varje godkän­
nande därav. Detla avtals texter på engelska,
franska och spanska skall alla äga lika vits­
ord.

(d)   Ikraftträdandet av delta avtal skall
medföra avskaffandet av den internationella
konsultativa kötigruppen.

 

2.  Provisional applicalion

Any government may deposit with the Di­reclor-General to the CONTRACTING PARTIES to the General Agreement a decla­ration of provisional application of this Ar­rangement. Any govemmenl depositing such a declaration shall provisionally apply this Arrangement and be provisionally regarded as participating in this Arrangement.

2. Provisorisk tillämpning

Varje regering får lill generaldirektören hos GATT:s AVTALSSLUTANDE PARTER överlämna en deklaration om provisorisk till­lämpning av della avtal. Varje regering som överlämnar en sådan deklaration skall provi­soriskt tillämpa detta avtal och skall proviso­riskt anses delta i detta avtal.

 

3.  Entry into force

This Arrangement shall enter inlo force, for those participants having accepted it, on I January 1980. For participants accepling this

 The terms "acceptance" or "accepted" as used in this Artide include the completion of any do­meslic procedures necessary lo implemenl the pro­visions of this Arrangemeni. ■* For Ihe purpose of ihis Arrangemeni, the term "governmenl" is deemed to include the competent auihorilies of the European Economic Communi­ty.

3. Ikrafiirädande

Delta avtal skall, för de deltagariänder som har godkänt det, träda i kraft den I januari 1980. För deltagarländer som godkänner detta

' Ullrycken "godkännande" eller "godkänl" som de används i denna artikel omfallar fullgörandet av de inhemska förfaranden som kan erfordras för atl verkställa bestämmelsema i detta avtal. ■* I della avlal skall uttrycket "regering" avses om­fatta Europeiska ekonomiska gemenskapens behö­riga myndigheler.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

Arrangemeni afler ihal dale, il shall be effec­live from the dale of iheir acceptance.

172

avtal efter detta datum, skall det gälla från och med den dag då respektive land godkänl avtalet.

 

4. Validily

This Arrangemeni shall remain in force for three years. The duration of this Arrange­ment shall be exlended for further periods of three years at a time, unless the Council, at least eighty days prior to each date of expiry, decides otherwise.

4. Giltighet

Detla avlal skall gälla i tre år. Avtalet skall förlängas med ytterligare perioder om tre år åt gången såvida inte rådet, minst åttio dagar före varje datum avtalet utlöper, beslutar på annat sätt.

 

5. Amendment

Excepl where provision for modification is made elsewhere in thisArrangement the Council may recommend an amendment to the provisions of this Arrangement. The pro­posed amendment shall enter into force upon acceptance by the govemments ofall partici­pants.

5. Åndringar

Utom i de fall där föreskrifter om ändring finns på annat ställe i detta avtal får rådet rekommendera en ändring av detta avtals be­stämmelser. Den föreslagna ändringen skall träda i kraft efter godkännande av samtliga deltagande länders regeringar.

 

6. Relationship   between   the   Arrangement and the General Agreement

Nothing in this Arrangement shall affect the rights and obligations of participants un­der the General Agreement.

6. Förhållandet mellan avtalet och GATf

Ingenting i detta avtal skall påverka de del­tagande ländemas rättigheter och skyldighe­ter inom ramen för GATT'

 

7. Withdrawal

Any participant may wilhdraw from this Arrangement. Such withdrawal shall lake ef­fect upon the expiralion of sixty days from the day on which wrilten notice of withdraw­al is received by the Direclor-General to the CONTRACTING PARTIES to the GATT.

7. Frånträdande

Varje deltagare kan frånträda detta avtal. Sådant frånträdande skall gälla efter utgång­en av 60 dagar från den dag då skriftligt med­delande om frånträdande mottagils av gene­raldirektören hos GATT:s AVTALSSLU­TANDE PARTER.

 

■'' This provision applies only among GATT con­lracting parties.

 Denna beslämmelse gäller endast för avtalsslu­tande parter i GATT

 

Prop. 1979/80:24   Del B

173

 

International dairy arrangement Preamble

Recognizing the importance of milk and dairy products to the economy of many coun­tries' in terms of production, trade and con­sumption;

Recognizing the need, in the mutual inler­ests of producers and consumers, and of ex­porlers and importers, lo avoid surpluses and . shoriages, and lo maintain prices al an equi­table level;

Noting the diversity and interdependence of dairy products;

Noting the situation in Ihe dairy producls markel. which is characlerized by very wide fluciualions and ihe proliferalion of export and import measures;

Considering thal improved co-operalion in the dairy products sector contributes to the altainmenl of Ihe objectives of expansion and liberalization of worid trade, and the imple­mentation of the principles and objectives concerning developing countries agreed upon in the Tokyo Declaration of Ministers dated 14 September 1973 concerning the Mullilater­al Trade Negotiations;

Determined to respect the principles and objectives of the General Agreement on Tar­iffs and Trade (hereinafter referred to as "General Agreement" or "GATT"") and, in carrying out ihe aims of this Arrangement, effectively to implement the principles and objectives agreed upon in the said Tokyo Declaration;

The participants to the present Arrange­ment have, through their representatives, agreed as follows:

Internationella mejerivaruavtalet Inledning

De i detta avtal dellagande länderna, vilku erkänner mjölk- och mejerivarornas belydel­se för ekonomin i många länder' uttryckt i produktion, handel och konsumtion,

vilku erkänner behovet all, i producenter­nas och konsumenternas liksom exportörer­nas och importörernas ömsesidiga intresse, undvika överskotts- och bristsituationer och bibehålla priserna vid en skälig nivå,

vilku konslalerar det stora antalet av och del ömsesidiga beroendet mellan olika meje­rivaror,

vilka konsiuierur läget på mejerivarumark­naden, vilket karakteriseras av mycket stora svängningar och en spridning av export- och importåtgärder,

vilka beaklar att ett förbältrat samarbete inom mejerivamsektom bidrar till att uppnå en expansion och liberalisering av världshan­deln, och till en tillämpning av de principer och mål rörande utvecklingsländer vilka överenskoms i Tokyodeklarationen den 14 september 1973 angående de multilaterala handelsförhandlingama,

vilka är beslutna alt respektera principerna och målsättningama i allmänna tull- och handelsavtalet (härmed benämnt "GATT") och atl, vid uppfyllandet av målet i förelig­gande avtal, effektivt tillämpa principerna och målsättningarna i Tokyodeklarationen,

har genom  sina representanter överens­kommit om följande:

 

' In ihis Arrangement and in ihe Prolocols annexed

ihereto, the lerm "counlry" is deemed lo include

the European Economic Community.

 This preambular provision applies only among

participants   that   are  onlracting   parties   lo   Ihe

GATT.

' I della avlal och i de närslutna protokollen, skall ullrycket "land" avses innefatta Europeiska eko­nomiska gemenskapen.

" Denna inledande bestämmelse gäller endasi de deltagarländer vilka är avtalsslulande parter i GATT.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

174

 

PART ONE General provisions

ARTICLE I

Objectives

The objeclives of this Arrangemeni shall be. in accordance wilh the principles and ob­jectives agreed upon in the Tokyo Declara­tion of Minislers daied 14 Seplember 1973 concerning the Multilateral Trade Negotia­tions,

~ lo achieve the expansion and ever great­er liberalization of worid trade in dairy pro­ducls under märket conditions as stable as possible, on the basis of mutual benefit to exporting and importing countries;

- to further the economic and social devel­opment of developing countries.

DEL ETT

Allmänna bestämmelser

ARTIKEL I

Syjien

Syftena med detta avtal skall, i överens­stämmelse med de principer och målsätlning­ar vilka överenskommits i Tokyodeklara­tionen den 14 september 1973 angående de multilaterala handelsförhandlingama, vara

-  atl uppnå en expansion och allt större
liberalisering av världshandeln med mejeri­
varor under så slabila marknadsförhållanden-
som möjligt på basis av ömsesidiga fördelar
för exporterande och importerande länder

-    att befrämja utvecklingsländernas eko­
nomiska och sociala utveckling.

 

ARTICLE II

Producl Coverage

I. This Arrangemeni applies lo the dairy producls sector. For the purpose of this Ar­rangement, the term "dairy products" is deemed lo include the following producls. as defined in the Customs Co-operation Council Nomendaiure:

ARTIKEL II

Vuruomfullning

I. Detta avtal är tillämpligt på mejerivam­sektom. 1 detta avtal skall termen "mejeri­varor" anses omfalla följande vamslag, så­som de definierats i CCC-nomenklaturen:

 

CCCN

(a)      Milk   and   cream.   fresh,   not concentraled or sweetened          04.01

(b)      Milk   and   cream,   preserved, concentraled or sweetened           04.02

(c)      Butter                                                     04.03

(d)    Cheese and curd                                     04.04

(e)    Casein                                                ex 35.01

2. The Inlernational Dairy Products Coun­cil established in terms of Artide VII: Ka) of this Arrangemeni (hereinafter referred to as the Council) may decide that the Arrange­ment is to apply to other producls in which dairy producls referred to in paragraph I of this Artide have been incorporated if it deems their inclusion necessary for the im­plementation of the objectives and provisions of Ihis Arrangement.

CCCN

(a)  Mjölk och grädde, färsk, ej kon­centrerad eller sötad         04.01

(b)  Mjölk och grädde, konserverad, koncentrerad eller sötad 04.02

(c)  Smör                                                      04.03

(d) Ost och ostmassa                                  04.04

(e) Kasein                                              ex 35.01

2. Del intemationella mejerivamråd som inrättas i enlighet med artikelVII:l(a) av detta arrangemang (hämedan benämnt rådet) kan besluta att avtalet skall vara tillämpligt på andra varor i vilka mejerivaror vilka avses i moment I av denna artikel ingår, om det bedömer att det är nödvändigl atl ta med dessa varor för att syftena och bestämmel­sema i detta avtal skall kunna förverkligas.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

175

 

ARTICLE III

Injörmulion

1.      The participants agree to provide regu­larly and promptly to the Council the infor­malion required lo permit il lo monitor and assess the overall situation of the worid mar­kel for dairy products and the worid markel situation for each individual dairy product.

2.      Participating developing countries shall furnish the information available to them. In order that these participants may improve their dala colleclion mechanisms, developed participants, and any developing participants able lo do so, shall consider sympalhelically any request to them for lechnical assistance.

3.      The information that the participants un­derlake to provide pursuant to paragraph I of this Artide, according to the modalities that the Council shall eslablish, shall include data on pasl performance, currenl silualion and oullook regarding production, consumption, prices, stocks and trade, including transac­tions olher than normal commercial transac­tions, in respect of the products referred to in Artide II of this Arrangemeni, and any other informalion deemed necessary by the Coun­cil. Participants shall also provide informa­tion on Iheir domeslic policies and irade mea­sures. and on their bilateral, plurilateral or mullilateral commitments, in the dairy sector and shall make known, as early as possible, any changes in such policies and measures thal are likely lo affecl international trade in dairy products. The provisions of this para­graph shall not require any participant lo dis­dose confidential information which would impede law enforcement or otherwise be con­trary to the public interest or would prejudice the legitimate commercial interesls of par­ticular enlerprises, public or private.

ARTIKEL III

Informution

1.      De dellagande ländema överenskommer all regelbundel och skyndsaml förse rådel med den information som behövs för att det skall kunna bevaka och bedöma läget på världmarknaden för mejerivaror i stort och läget på världsmarknaden för varje enskild mejerivaror.

2.      Deltagande utvecklingsländer skall läm­na för dem tillgänglig information. För att dessa deltagarländer skall kunna förbättra sina datainsamlingsmekanismer skall de del­tagande utvecklade länderna och de deltagan­de utvecklingsländer som är i stånd därtill, välvilligt beakla varje begäran till dem om tekniskt bislånd.

3.      Den information som de dellagande län­dema åtar sig att lämna enligt denna artikels moment 1, och i enlighet med de villkor som rådet skall fastställa, skall omfatta uppgifter om tidigare och nuvarande förhållanden och utsikter för produktion, konsumlion, priser, lager och handel, inklusive andra än normala kommersiella transaktioner, med avseende på de varor som hänvisas till i artikel II av detta avtal, samt all annan information som bedöms nödvändig av rådet. Deltagarlän­derna skall också lämna informalion om sin inhemska politik, sina handelspolitiska åtgär­der och om sina bilaterala, plurilaterala och multilaterala åtaganden inom mejerivamsek­tom, samt sä snabbt som möjligi meddela eventuella förändringar i denna politik eller dessa åtgärder som kan väntas inverka på den internationella handeln med mejerivaror. Bestämmelsema i denna paragraf skall inle tvinga ett deltagarland att avslöja konfiden-lieH information som skulle hindra genomfö­randet av lagar och föreskrifter eller i övrigt strida mot samhällsintresset eller skada legi­tima kommersiella intressen hos enskilda fö­retag, samhällsägda eller privata.

 

Nole: ll is understood Ihal under the provisions of this Artide, the Council instrucls Ihe secreiariai lo draw up, and keep up to dale, an inventory ofall measures affecting trade in dairy producls, includ­ing commitments resulting from bilateral, plurilat­eral and multilateral negotiations.

Not: Rådet skall i enlighel med bestämmelserna i denna artikel, instruera sekretariatet att upprälla och hålla aktuell en förteckning över alla ålgärder som påverkar handeln med mejerivaror inklusive ålaganden som är resultat av bilaterala, plurilate­rala och multilaterala förhandlingar.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

176

 

ARTICLE IV

Functions of the Internulionul Duiry Pro­ ducts Council und Co-operulion between the Purticipants lo this Arrangement

1. The Council shall meet in order lo:

(a)   make an evaluation of Ihe situation in and oullook for the worid märket for dairy products, on the basis of a status report pre­pared by the secrétariat with the documenia­iion furnished by participants in accordance with Artide III of this Arrangement, informa­tion arising from the operation of the Prolo­cols covered by Artide VI of this Arrange­meni, and any other information available to it;

(b)   review the functioning of this Arrange­meni.

 

2.     If after an evaluation of the worid mär­ket situation and oullook, referred to in para­graph l(a) of this Artide, ihe Council finds that serious märket disequilibrium, or threat of such a disequilibrium, which affects or may affect international trade, is developing for dairy products in general or for one or more products, the Council will proceed to identify, taking particular account of the situ­ation of developing countries, possible solu­lions for consideration by govemments.

3.     Depending on whether the Council con­siders that the situation defined in paragraph 2 of Ihis Artide is temporary or more dura­ble, the measures referred to in paragraph 2 of this Artide could include short-, medium-or long-term measures to contribute to im­prove the overall situation of the worid mär­ket.

 

4.    When considering measures that could be taken pursuant to paragraphs 2 and 3 of this Artide, due account shall be taken of the special and more favourable treatment, to be provided for developing countries, where this is feasible and appropriate.

5.         Any participant may raise before Ihe Council any matter' affecting this Arrange-

' ll is confirmed ihat Ihe term "malier" in ihis paragraph includes any matter which is covered by mullilateral agreements negotiated within Ihe framework of the Multilateral Trade Negolialions, in particular ihose bearing on export and import measures. It is further confirmed thal the provi­sions of Artide IV; 5 and this foolnole are wilhoul prejudice to Ihe rights and obligations of the parties to such agreements.

ARTIKEL IV

Inlernationellu inejerivururådets funktioner och sumurbeiei mellan de dellagande län­derna i delta avtal

1. Rådet skall sammanträda för alt: (a) bedöma läget och utsikterna på världs­marknaden för mejerivaror på basis av en av sekretariatet ularbetad lägesrapport innehål­lande den dokumentation de deltagande län­dema lämnat i enlighet med artikel III av detta avtal, information om tillämpningen av de protokoll som berörs i artikel VI i detta avtal och all annan tillgänglig information.

(b) se över hur detta avtal fungerat.

2.   Om rådet efter en sådan bedömning av läget och utsikterna på världsmarknaden som hänvisas lill i paragraf 1 (a) av denna artikel finner att en allvarlig obalans eller hol om sådan obalans på marknaden, vilken påver­kar eUer kan komma att påverka den intema­tionella handeln, håller på att utvecklas för mejerivaror i allmänhet eller för en eller flera varor skall rådet övergå till alt, med särskild hänsyn tagen till utvecklingsländemas situa­tion, identifiera möjliga lösningar för rege­ringamas övervägande.

3.   Beroende på om rådet bedömer att den situation som definieras i denna artikels mo­menl 2 är lillfällig eller mer varaktig, kan de åtgärder som hänvisas till i denna artikels moment 2 omfatta åtgärder på kort, medel­lång eller lång sikt, för att bidra till atl förbätt­ra situationen påvärldsmarknaden i slort.

4.   När ålgärder som skulle kunna vidtas i enlighet med momenten 2 och 3 av denna artikel övervägs skall vederbörlig hänsyn tas till den särskilda och mer förmånliga behand­ling som skall ges utvecklingsländerna, där detta är möjligt och lämpligt.

5.   Varje dellagande land kan i rådel ta upp varje fråga som påverkar detta avtal, bland

' Del bekräftas alt uttrycket "fråga" i della mo­ment omfallar vae fråga som täcks av multilate­rala överenskommelser som framförhandlats inom ramen för de multilaterala handelsförhandlingama, i synnerhet sådana som rör import- och exportåt­gärder. Del bekräftas vidare alt bestämmelserna i artikel 1V;S och denna folnol inte sätter ur spel rälligheler och skyldigheler för partema i sådana överenskommelser.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

177

 

ment, inter alia, for the same purposes pro­vided for in paragraph 2 of this Artide. Each participant shall promptly afford adequaie opportunity for consultation regarding such malier' affecting this Arrangement.

6. If the matter affects the application of Ihe specific provisions of the Prolocols an­nexed to this Arrangement. any participant which considers thal its trade inlerests are being seriously ihreatened and which is un­able 10 reach a mutually satisfactory solution with the other participant or participants con­cerned. may request the Chairman of the Commitiee for the relevant Protocol estab­lished under Artide VII: 2(a) of this Arrange­ment, lo convene a special meeling of the Committee on an urgent basis so as to deter­mine as rapidly as possible, and within four working days if requested, any measures which may be required lo meel the situation. If a satisfactory solution cannot be reached, the Council shall, at the request of the Chair­man of the Committee for the relevant Proto­col, meet within a period of not more than fifteen days to consider the matter with a view to facilitating a satisfactory solution.

annat för samma ändamål som avses i denna artikels moment 2. Varje deltagarland skall skyndsamt bereda fullgoda möjligheler till konsultationer angående sådan fråga som påverkar detta avtal.

6. Om frågan påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelser som finns i de till det­ta avtal närslutna protokollen, kan varje del­tagarland som bedömer sina handelsintressen vara allvarligt hotade och som inte har möj­lighet att nå en ömsesidigt tillfredsställande-lösning med del eller de övriga deltagarländer som berörs, begära att ordföranden i den kommitté för protokollet i fråga vilken inrät­tas i enlighet med artikel Vll:2(a) i detta avtal brådskande kallar lill ett extra sammanträde med kommittén för att så snabbt som möjligt, och om så begärs inom fyra arbetsdagar, be­sluta om vilka åtgärder som kan erfordras för att möta situationen, Om en tillfredsställande lösning inte kan nås skall rådel på begäran av ordföranden i kommittén för protokollet i frå­ga mötas inom en period av högst 15 dagar för att behandla frägan i syfte att underlätta en tillfredsställande lösning.

 

ARTICLE V

Food Aid and Transactions other than Nor­mal Commercial Transactions

1. The participants agree:

(a)    In co-operation with FAO and other inleresled organizations, to foster recogni-tion of the value of dairy products in improv­ing nutritional levels and of ways and means through which they may be made available for the benefit of developing countries.

(b)    In accordance with the objectives of this Arrangement, to fumish, within the lim­its of their possibilities, dairy products to de­veloping countries by way of food aid. Par­ticipants should notify the Council in ad-vance each year, as far as practicable, of the scale, quantities and destinations of their pro­posed contributions of such food aid. Partici­pants should also give, if possible, prior noti­fication to the Council of any proposed amendments to the notified programme. It would be understood that contributions could be made bilalerally or through joinl projects

ARTIKEL V

Livsmedelshjälp och undru än normala, kom-mersieUu trunsuktioner

I. De deltagande ländema överenskom­mer:

(a)   att i samarbete med FAO och andra intresserade organisationer söka skapa en större medvetenhet om den betydelse mejeri-varorna har för att höja den näringsmässiga standarden och om hur de kan göras tiUgäng-liga för att komma till nytta i ulvecklingslän­dema.

(b)   att i överensstämmelse med syftena för detta avtal och inom ramen för sina möjlig­heter förse utvecklingsländerna med mejeri­varor i form av livsmedelshjälp. De delta­gande ländema skall, såvitt detta är praktiskt möjligt, i förväg varje år underrätta rådet om omfattningen, kvantiteterna och destina­tionsorterna för sina planerade bidrag av så­dan livsmedelshjälp. De deltagande länderna skall också om möjligt i förväg underrätta rådet om tillämnade ändringar i det upp­ställda programmet. Det är underförstått att bidragen  kan lämnas bilateralt, genom ge-

12   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 24. Del B

 

Prop. 1979/80:24    Del B

178

 

or through mullilateral programmes, particu­larly the World Food Programme.

(c) Recognizing the desirabiiity of harmo­nizing their efforts in this field, as well as the need to avoid harmful interference with nor­mal patlerns of production, consumption and international trade, lo exchange views in the Council on their arrangements for the supply and requirements of dairy products as food aid or on concessional terms.

2.    Donated exports to developing coun­tries, exports destined for relief purposes or welfare purposes in developing countries, and olher transactions which are not normal commercial transactions shall be effected in accordance wilh the FAO "Principles of Sur­plus Disposal and Consultative Obligations". Consequently, the Council shall co-operate closely with the Consultative Sub-Committee on Surplus Disposal.

3.    The Council shall, in accordance with conditions and modalities that il will eslab­lish, upon request, discuss, and consult on, all transactions other than normal commer­cial transactions and other than those cov­ered by the Agreement on Interpretation and Applicalion of Artides VI, XVI and XXIII of the General Agreement on Tariffs and Trade.

mensamma projekt eller genom multilaterala program, i synnerhet Världslivsmedelspro­grammet.

(c) att, med erkännande av önskvärdheten av att samordna sina ansträngningar på detla område liksom behovet att undvika stöming­ar i de normala mönstren för produktion, konsumtion och världshandel, i rådet utbyta åsikter om sina program för tillförseln och behovet av mejerivaror som livsmedelshjälp eller för fördelning på förmånsvillkor.

2.         Exportvaror som doneras lill u-län­dema, export avsedd för biståndsändamål el­ler sociala ändamål i u-ländema samt andra transaktioner som inte är normala och kom­mersiella skall ske i enlighet med FAO:s "Principer för avyttring av överskott och konsultativa skyldigheter". Följaktligen skall rådel ha ell nära samarbele med Konsultativa underkommitten för avyttring av överskott.

3.         Rådet skall, under villkor och former som det kommer att fastställa, på begäran diskutera ocb överlägga om alla transaktioner som inte är normala och kommersiella och om sådana som inte täcks av Överenskom­melsen om tolkning och tillämpning av artik­lama VI, XVI och XXIII i GATT.

 

PART TWO Specific provisions

ARTICLE VI

Prolocols

1. Without prejudice to the provisions of Artides I to V of this Arrangement, the pro­ducts listed below shall be subject to the pro­visions of the Prolocols annexed to this Ar­rangement:

DEL TVÅ

Särskilda bestämmelser

ARTIKEL VI

ProtokoU

1. Ulan åsidosättande av bestämmelsema i artiklama I till V av detta avtal skall nedan angivna varor vara underkastade bestämmel­sema i de till detta avtal närslutna protokol­len:

 

Annex 1

Protocol Regurding Cerluin Milk Powders Milk powder and cream powder, exduding whey powder

Bilugu I

Prolokoll ungäende vissu slug av mjölkpulver Mjölkpulver och gräddpulver, utom vassle-pulver

 

Annex II

Protocol Regurding Milk Ful Milk fat

Bilugu II

Protokoll ungäende mjölkfett Mjölkfett

 

Prop. 1979/80:24    Del B

Annex III

Protocol Regurding Ceriuin Cheeses Certain cheeses

179

Bilugu 111

ProtokoU ungäende vissa osiur Vissa ostar

 

PART THREE

ARTICLE VII

Adminislrution of the Arrungeinenl

I. International Dairy Producls Council

(a)   An Inlernalional Dairy Producls Coun­cil shall be established wiihin ihe framework of the GATT. The Council shall comprise represenlalives of all participanis to the Ar­rangement and shall carry out all ihe func­tions which are necessary to implement the provisions of Ihe Arrangemeni. The Council shall be serviced by Ihe GATT secrétariat. The Council shall establish ils own rules of procedure.

(b)  Regular and special meetings

The Council shall normally meet at least twice each year. However, the Chairman may eall a special meeling of the Council either on his own initiative, at the request of the Committees established under paragraph 2(a) of this Artide, or at the request of a participant to this Arrangement.

(c)  Decisions

The Council shall reach its decisions by consensus. The Council shall be deemed to have decided on a matter submitted for its consideration if no member of the Council formally objecls to the acceptance of a pro­posal.

(d)     Co-operation with other organizations
The Council shall make whalever arrange­
ments are appropriate for consultation or co­
operation with intergovernmental and non-
governmental organizations.

(e)  Admission of observers

(i) The Council may invite any non-par-ticipating country lo be represented at any meeling as an observer.

(ii) The Council may also invite any of the organizations referred to in paragraph Kd) of this Artide to attend any meeting as an observer.

DEL TRE

ARTIKEL VII

Adminislrution ov avtalet

1. Internalionella mejerivarurådet

(a) Etl internalionellt mejerivaruråd skall inrättas inom ramen för GATT. Rådet skall bestå av represenlanler för alla i avtalet del­tagande länder och skall utföra alla funktio­ner som är nödvändiga för atl verkställa avta­lels bestämmelser. Rådet skall betjänas av GATT-sekretariatet. Rådet skall fastställa sina egna procedurregler.

(b)     Ordinarie och extra sammanlräden
Rådet skall normalt sammanträda åtmins­
tone två gånger om året. Ordföranden kan
emellertid kalla till extra sammanträde med
Rådel, antingen på eget initiativ, på begäran
av de kommittéer vilka inrättas i enlighet med
moment 2(a) i denna artikel, eller pä begäran
av ett i avtalet deltagande land.

(c) Beslut

Rådets beslul skall vara enhälliga. Rådet skall anses ha beslutat i en fråga som hän­skjutits lill rådel för övervägande om ingen medlem av rådet formellt invänder mot att godkänna etl förslag.

(d)     Samarbete med andra organisationer
Rådet skall vidla lämpliga ätgärder för kon­
sultationer eller samarbele med mellanstal­
liga och enskilda organisationer.

(e) Tillträde för observatörer

(i) Rådet får inbjuda varje land som inte är deltagare att vara representerat vid sam­manträdena som observatör.

(ii) Rådet får också inbjuda varje organi­sation som avses i moment Kd) i denna artikel atl närvara vid sammanträdena som observatör.

 

2. Committees

(a) The Council shall establish a Commit-

2. Kommittéema

(a) Rådet skall inrätta en kommitté som

 

Prop. 1979/80:24    Del B

180

 

icc lo carry oul all the functions which are necessary to implement the provisions of ihe Prolocol Regarding Certain Milk Powders. a Commillee to carry oul all the functions which are necessary lo implement the provi­sions of the Prolocol Regarding Milk Fat and a Commillee lo carry oul all Ihe funclions which are necessary lo implemenl Ihe provi­sions of the Prolocol Regarding Certain Cheeses. Each of these Committees shall comprise representatives of all participants to the relevant Protocol. The Committees shall be serviced by the GATT secrétariat. They shall report to the Council on the exer­cise of their functions. (b) Examination of the markel situation The Council shall make the necessary ar­rangements. determining the modalities for the informalion to be fumished under Artide 111 of this Arrangement, so that

-     the Committee of the Protocol Regard­ing Certain Milk Powders may keep under conslant review the situation in and the evo­lution of the international markel for the pro­ducts covered by this Protocol, and the con­ditions under which the provisions of this Prolocol are applied by participants, taking inlo accounl the evolution of prices in inter­national trade in each of the other dairy pro­ducts having implications for ihe trade in pro­ducts covered by this Protocol;

-     the Committee of the Protocol Regard­ing Milk Fat may keep under conslant review the situation in and the evolution of the inter­national markel for the producls covered by this Protocol, and the conditions under which the provisions of this Protocol are applied by participants, taking inlo account the evolu­tion of prices in international trade in each of the other dairy products having implications for the trade in products covered by this Pro­locol;

-     the Committee of the Protocol Regard­ing Certain Cheeses may keep under conslant review the situation in and the evolution of the inlernalional markel for the products cov­ered by this Protocol, and the conditions un­der which the provisions of this Protocol are applied by participants, taking into account the evolution of prices in international trade in each of the other dairy products having implications for the trade in products covered by this IVotocol.

skall utöva alla de funktioner vilka är nöd­vändiga för att tillämpa bestämmelserna i prolokollet angående vissa slag av mjölk­pulver, en kommitté som skall utöva alla de funktioner vilka är nödvändiga för atl tilläm­pa bestämmelserna i protokollet angående mjölkfett och en kommitté som skall utöva alla de funktioner vilka är nödvändiga för att tillämpa beslämmelserna i protokollet an­gående vissa ostar. Var och en av dessa kom­mittéer skall bestå av representanter för samtliga deltagande länder i protokollet i frå­ga. Kommittéema skall betjänas av GATT-sekretariatet. De skall rapportera om utföran­det av sina funktioner till rådet, (b) Undersökning av marknadslägel Rådel skall vidtaga erforderliga ålgärder och bestämma på vilket sätt information skall lämnas enligt artikel III i detta avtal så att

-  kommittén för protokollet angående vis­
sa slag av mjölkpulver kan hålla under kon­
stant uppsikt läget på och utvecklingen av
den internationella marknaden för de varor
som omfattas av detta protokoll och de för­
hållanden under vilka bestämmelsema i detta
protokoll tillämpas av de deltagande län­
dema, med beaktande av prisutvecklingen i
den intemationella handeln för var och en av
de övriga mejerivaror som har betydelse för
handeln med varor som omfattas av detta
protokoll;

-     kommittén för prolokollet angående
mjölkfett kan hålla under konstant uppsikt
läget på och utvecklingen av den internatio­
nella marknaden för de varor som omfattas
av detta protokoll och de förhållanden under
vilka bestämmelserna i della prolokoH lilläm­
pas av de deltagande länderna, med beaktan­
de av prisutvecklingen i den intemationella
handeln för var och en av de övriga mejeri­
varor som har betydelse för handeln med
varor vilka omfattas av detta protokoll;

-   kommittén för protokollet angående vis­
sa ostar kan hålla under konstant uppsikt lä­
get på och utvecklingen av den intemationel­
la marknaden för de varor som omfattas av
detta protokoll och de förhållanden under
vilka bestämmelserna i detta protokoll lilläm­
pas av de deltagande länderna, med beaktan­
de av prisutvecklingen i den intemationella
handeln för var och en av de övriga mejeri­
varor som har betydelse för handeln med
varor vilka omfattas av detta protokoll.

 

Prop. 1979/80:24   Dd B

181

 

(c)  Regular and special meetings

Each Committee shall normally meet at least once each quaner. However, the Chair­man of each Committee may eall a special meeting of the Commillee on his own inilia-live or at the request of any participant.

(d) Decisions

Each Commillee shall reach ils decisions by consensus. A Committee shall be deemed lo have decided on a malier submitted for ils consideration if no member of the Commillee formally objecls to the acceptance of a pro­posal .

PART FOUR

ARTICLE VIII

Final Provisions

I. Acceptance''

(a)    This Arrangement is open for accep­tance, by signature or otherwise, by govem­ments members of the United Nations, or or one of its specialized agencies and by the European Economic Community.

(b)   Any government accepling this Ar­rangement may at the time of acceptance make a reservation with regard to its accep­tance of any of the Prolocols annexed lo the Arrangemeni. This reservation is subject to the approval of the participants.

(c)    This Arrangement shall be deposited with the Director-General to the CON­TRACTING PARTIES to the GATT who shall promptly fumish a certified copy there­of and a notification of each acceptance thereof to each participant. The texts of this Arrangement in the English, French and Spanish languages shall all be equally authen­tic.

(d)  Acceptance of this Arrangement shall
carry denunciation of the Arrangement Con­
ceming Certain Dairy Products, done at Ge­
neva on 12 January 1970 which entered inlo

(c)      Ordinarie och extra sammanträden
Varje kommitté skall normall sammanträ­
da åtminstone en gång i kvartalet. Ordföran­
den i varje kommitté kan emellertid kalla till
extra sammanlräde med kommittén på eget
initiativ eller på begäran av något deltagar­
land.

(d) Beslut

Besluten i varje kommitté skall vara enhäl­liga. En kommitté skall anses ha beslutat i en fråga som hänskjutits till den för övervägande om ingen medlem av kommittén formellt in­vänder mot att godkänna ett förslag.

DEL FYRA

ARTIKEL VIII

Slutbestämmelser

I. Godkännande''

(a)   Detta avtal är öppet för godkännande genom undertecknande eller på annat sätt av regeringar som är medlemmar av Förenta na-tionema eller något av dess fackorgan samt av Europeiska ekonomiska gemenskapen.

(b)  Varje regering* som godkänner detta avtal får vid tidpunkten för godkännandet göra förbehåll för sitt godkännande av något eller några av de till delta avtal närslulna protokollen. Detta förbehåll är underkastat deltagarländemas godkännande.

(c)   Detta avtal skall deponeras hos general­direktören hos GATT:s AVTALSSLU­TANDE PARTER, vilken omedelbart skall tillställa varje deltagarland en bestyrkt kopia därav saml en notifikation om varje godkän­nande därav. Detta avtals texter på engelska, franska och spanska skall alla äga lika vits­ord.

(d) Godkännande av detta avtal skall med­
föra uppsägning av Avtalet angående vissa
mejeriprodukter vilket träffades i Geneve den
12 januari 1970 och trädde i kraft den 14 maj

 

*              The terms "acceptance" or "accepted" as used
in Ihis Artide include Ihe complelion of any do­
mestic procedures necessary to implement the pro­
visions of this Artangement.

*              For the purpose of ihis Arrangement, the term
"govemment" is deemed to include the competent
auihorilies of the European Economic Communi­
ty-

* Uttrycket "godkännande" eller "godkänt" så
som de används i denna artikel omfattar fullgöran­
det av de inhemska förfaranden som erfordras för
alt verkslälla bestämmelserna i detta avtal.

* 1 detla avtal skall uttrycket "regering" avses om­
fatta Europeiska ekonomiska gemenskapens behö­
riga myndigheter.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

force on 14 May 1970, for participanis having accepted that Arrangement and denunciation of the Prolocol Relating to Milk Fat, done at Geneva on 2 April 1973 which entered into force on 14 May 1973, for participanis having accepted that Protocol. Such denunciation shall take effect on the date of entry into force of this Arrangement.

1970 för de deltagarländer som har godkänl detta senare avtal och uppsägning av Proto­kollet avseende mjölkfett vilket träffades i Geneve den 2 april 1973 och trädde i kraft den 14 maj 1973 för de deltagarländer som har anslutit sig till della protokoll. Sådan upp­sägning skall äga verkan från den dag detta avtal träder i kraft.

 

2. Provisional application

Any govemmenl may deposit with the Director-General to the CONTRACTING PARTIES to the GATT a declaration of pro­visional application of this Arrangement. Any govemment depositing such a declara­tion shall provisionally apply this Arrange­ment and be provisionally regarded as par­ticipating in this Arrangement.

2. Provisorisk tillämpning

Varje regering får till generaldirektören hos GATT:s AVTALSSLUTANDE PAR­TERNA överlämna en deklaration om provi­sorisk tillämpning av detta avtal. Varje rege­ring som överlämnar en sådan deklaration skall provisoriskt tillämpa detta avtal och skall provisoriskt anses della i detta avtal.

 

3. Entry into force

(a)   This Arrangement shall enter into
force, for those participants having accepted
it, on 1 January 1980. For participants ac­
cepling this Arrangement after that date, it
shall be effeclive from the date of their accep­
tance.

(b)  The validily of contracts entered into
before the dale of entry into force of Ihis
Arrangement is not affected by this Arrange­
ment.

3. Ikraftträdande

(a)   Detta avtal skall, för de deltagarländer som har godkänt del, träda i kraft den I janu­ari 1980. För deltagarländer som godkänner detta avtal efter delta datum skall det gälla från och med den dag då respektive land god­känt avtalet.

(b)  Giltigheten av kontrakt som ingås före datum för detla avtals ikraftträdande påver­kas inte av detta avtal.

 

4. Validily

This Arrangement shall remain in force for three years. The duration of this Arrange­ment shall be exlended for further periods of three years at a lime, unless the Council, at least eighty days prior lo each date of expiry, decides otherwise.

4. Giltighet

Detta avtal skall gälla i tre år. Avtalet skall förlängas med ytterligare perioder om tre år åt gången såvida inte rådet, minst åttio dagar före varje datum avtalet utlöper, beslutar på annat sätt.

 

5. Amendment

Except where provision for modification is made elsewhere in this Arrangement the Council may recommend an amendment to the provisions of this Arrangement. The pro­posed amendment shall enter into force upon acceptance by the govemments of all partici­pants.

5. Åndringar

Utom i de fall där föreskrifter om ändring finns på annat stäUe i detta avtal får rådet rekommendera en ändring av detta avtals be­stämmelser. Den föreslagna ändringen skall träda i kraft efter godkännande av samtliga deltagande länders regeringar.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

183

 

6.    Relationship  belween  the  Arrangement
and the Annexes

The following shall be deemed to be an integral part of this Arrangement, subject to the provisions of paragraph l(b) of this Arti­de:

-   the Prolocols mentioned in Artide VI of
this Arrangemeni and conlained in its An­
nexes I, Il and HI;

 the lists of reference poinls mentioned in Artide 2 of ihe Prolocol Regarding Certain Milk Powders, Artide 2 of Ihe FYolocol Re­garding Milk Fat, and Artide 2 of the Proto­col Regarding Certain Cheeses, conlained in Annexes la. Ha and Illa respectivdy;

-   Ihe schedules of price differentials ac­
cording lo milk fal content mentioned in Arti­
de 3:4, nole 3 of Ihe Protocol Regarding
Certain Milk Powders and Artide 3; 4, nole 1
of the Protocol Regarding Milk Fat, con­
lained in Annexes Ib and Ilb respectivdy;

-    the register of processes and control
measures referred to in Artide 3: 5 of the
Protocol Regarding Certain Milk Powders,
contained in Annex le.

7.   Relationship between  the  Arrangement
and the GATT

Nolhing in this Artangement shall affect the rights and obligations of participants un­der the GATT.«

8.  Withdrawal

(a)  Any participant may wilhdraw from this Arrangement. Such withdrawal shall take ef­fect upon the expiralion of sixty days from the day on which written notice of withdraw­al is received by the Director-General to the CONTRACTING PARTIES to the GATT.

(b) Subject to such conditions as may be agreed upon by the participants, any partici­pant may wilhdraw from any of the Prolocols annexed to this Arrangement. Such with­drawal shall lake effect upon the expiralion of sixty days from the day on which written notice of withdrawal is received by the Direc­tor-General to the CONTRACTING PAR­TIES to the GATT.

Done at Geneva this twelfth day of April nineleen hundred and seventy-nine.

>• This provision applies only among participanis that are conlracting parties to the GATT.

6.  Förhållandet mellan avlalel och bilagorna

Följande skall, med förbehåll för vad som sägs i moment I (b) av denna artikel, anses vara en integrerande del av detta avtal:

-    de protokoll som nämns i artikel VI av detta avtal och som iniagits i dess bilagor I, II och IH:

-    de förteckningar över referenspunkter vilka nämns i artikel 2 av protokollet an­gående vissa slag av mjöljpulver, i artikel 2 av protokollet angående mjölkfett saml i artikel

2  av protokollet angående vissa ostar och
som intagits i bilagoma la. Ha respektive
Illa:

-   de tabeller över prisskillnader i relation
till mjölkfetthall vilka nämns i artikel 3:4, not

3  av protokollet angående vissa slag av
mjölkpulver och i artikel 3:4, not I av proto­
kollet angående mjölkfett och som intagits i
bilagorna Ib respektive Ilb.

-   det register över processer och kontroll­
åtgärder vilket hänvisas till i artikel 3:5 av
protokollet angående vissa slag av mjölk­
pulver och som intagits i bilaga Ic.

7.  Förhållandet mellan avtalet och GATT

Ingenting i detta avtal skall påverka de del­tagande ländemas rättigheter och skyldighe­ter inom ramen för GATT.*

8.  Frånträdande

(a)   Varje dellagare kan frånlräda detla av­tal. Sådant frånträdande skall gälla efter ut­gången av 60 dagar från den dag då skriftligt meddelande om frånträdande mottagits av generaldirektören hos GATT:s AVTALS­SLUTANDE PARTER.

(b)  Med reservation för sådana villkor som de dellagande ländema kan komma överens om får varje deltagande land frånträda något eller några av de till detta avtal närslutna protokollen. Sådant frånträdande skall gälla efter utgången av 60 dagar från den dag då skriftligt meddelande om frånträdande motta­gits av generaldirektören hos GATT:s AVTALSSLUTANDE PARTER.

Upprättat: Geneve den 12 april 1979.

* Denna beslämmelse gäller endasi de dellagar-länder vilka är avtalsslutande parter i GATT.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

184

 

Annex I

Bilaga I

 

Protocol Regarding Certain Milk Pow­ders

PART ONE

ARTICLE I

Product Coverage

1. This Protocol applies to milk powder and cream powder falling under CCCN head­ing No. 04.02, exduding whey powder.

Protokoll angående vissa slag av mjölk­pulver

DEL ETT

ARTIKEL 1

Varuomfaltning

1. Detta protokoll är tillämpligt på mjölk-och gräddpulver som faller under CCCN-nr 04.02, vasslepulver undantaget.

 

DEL TVÅ

ARTIKEL 2

PUotvaror

1. Inom ramen för detta protokoll skall minimiexportpriser införas för de pilotvaror vilka svarar mot följande beskrivningar:

Paketering

I förpackningar som normalt används i handeln, med ett nettoviktsinnehåll av minst 25 kg eller 50 Ibs, vilketdera som är tillämp­ligt.

Fob oceangående fartyg från det exporte­rande   landet   eller   fritt   det   exporterande

PART TWO

ARTICLE 2

Pilot Products

1. For the purpose of this Protocol, mini­mum export prices shall be established for the pilot products of the following descrip­iions:

(a)  Designation: Skimmed milk powder
Milk fat content: Less than or equal to 1.5

per cent by weight

Waler content: Less than or equal to 5 per cent by weight

(b) Designation: Whole milk powder
Milk fat content: 26 per cent by weight
Waler content: Less than or equal to 5 per

cent by weight

(c)  Designation; Buttermilk powder

Milk fat content: Less than or equal to 11 per cent by weight

Water content: Less than or equal to 5 per cent by weight

Packaging

In packages normally used in the trade, of a net content by weight of nol less than 25 kgs., or 50 Ibs., as appropriate

Terms of sale

F.o.b. ocean-going vessels from the ex­porting country or free-at-frontier exporting country.

(a)

Beteckning:

Mjölkfetthalt;

Vattenhalt:

(b)   Beteckning: Mjölkfetthalt: Vattenhalt:

(c)

Beteckning:

Mjölkfetthalt:

Vattenhalt:

Försäljningsvillkor

länder landets gräns.

skummjölkspulver högst 1,5 viktprocent högst 5 viktprocent

helmjölkspulver 26 viktprocent högst 5 viktprocent

kärnmjölkspulver' högst 11 viktprocent högst 5 viktprocent

 

' Derived from the manufacture of butter and anhy-drous milk fal.

' Härrörande från framställning av smör eller smör­olja

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

185

 

By derogation from this provision, refer­ence points are designated for the countries listed in Annex la. The Committee estab­lished in pursuance of Artide VH: 2(a) of the Arrangement (hereinafter referred to as the Commillee) may amend the conlents of that Annex.

Prompt payment against documents.

Med undantag från denna beslämmelse har referenspunkter fastställts för de länder som är uppiagna i bilaga la. Den kommitté som inrättas i enlighet med artikel Vll:2(a) i avta­let (i fortsättningen benämnd kommittén) kan ändra innehållet i denna bilaga.

Omedelbar betalning mot dokument.

 

ARTICLE 3

Minimum Prices

Level and observance of minimum prices

1.       Participants undertake to take the steps necessary to ensure that the export prices of the products defined in Artide 2 of this Pro­tocol shall not be less than the minimum prices applicable under the present Protocol. If the products are exported in the form of goods in which they have been incorporated, participanis shall take the sleps necessary to avoid the circumvention of the price provi­sions of this Protocol.

2.   (a) The minimum price levels set out in the present Artide take account, in particu­lar, of the currenl märket situation, dairy prices in producing participanis, the need to ensure an appropriate relationship between the minimum prices established in the Prolo­cols to the present Arrangement, the need to ensure equitable prices to consumers, and the desirabiiity of mainlaining a minimum re­turn to the most efficient producers in order to ensure stabilily of supply över the longer term.

(b) The minimum prices provided for in paragraph 1 of the present Artide applicable at the date of entry into force of this Protocol are fixed at:

(i) USS 425 per metric ton for the skimmed milk powder defined in Artide 2 of this Protocol.

(ii) US$725 per metric ton for the whole milk powder defined in Artide 2 of this Protocol.

(iii) US$425 per metric ton for the butter­milk powder defined in Artide 2 of this Protocol.

3.   (a) The levels of the minimum prices
specified in the present Artide can be modi­
fied by the Committee, taking into account,
on the one hand, the results of the operation

ARTIKEL 3

Minimipriser

Nivå och iakttagande av minimipriserna

1. Deltagande länder förbinder sig atl vidta nödvändiga åtgärder för atl exportpriserna för de varor vilka definieras i artikel 2 av detta prolokoll inte skall ligga lägre än de minimipriser som skall tillämpas enligt detla protokoll. Vid export av varor i vilka dessa varor ingår skall de deltagande länderna vidta nödvändiga åtgärder för att undvika att pris-bestämmelserna i detta protokoll kringgås.

2.  (a) De minimiprisnivåer som fastställs i
denna artikel tar särskilt i beaktande det nu­
varande marknadslägel, mejerivaruprisema i
dellande producentländer, behovet av en
lämplig avvägning mellan minimipriserna i de
olika protokollen lill detta avtal, behovet av
att tillförsäkra konsumenterna rimliga priser
saml önskvärdheten av att upprätthålla en
minimiavkastning för de effektivaste produ­
centerna i. syfte att säkerställa en stabil för­
sörjning på lång sikl.

(b) De minimipriser som föreskrivs i para­graf 1 av denna artikel skall den dag detta protokoll träder i kraft vara:

(i) 425 USS per ton för skummjölks­pulver såsom definierat i artikel 2 av detta protokoll

(ii) 725 USS per ton för helmjölkspulver såsom definierat i artikel 2 av detta prolo­koll

(iii) 425 USS per ton för kärnmjölks­pulver såsom definierat i artikel 2 av delta protokoll

3.  (a) De minimiprisnivåer som specificeras
i denna artikel kan ändras av kommittén, som
därvid skall ta i beaktande å ena sidan hur
protokollet fungerar under den tid del varil i

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

186

 

of the Prolocol and, on Ihe olher hand, the evolution of the situation of the international markel.

(b) The levels of the minimum prices speci­fied in the present Artide shall be subject to review at least once a year by the Committee. The Committee shall meel in September of each year for this purpose. In undertaking this review ihe Commillee shall lake accounl in particular, to the extent relevant and nec­essary, of costs faced by producers, other relevant economic factors of the worid mär­ket, the need to maintain a long-term mini­mum return to Ihe most economic producers, the need to maintain slability of supply and to ensure acceptable prices to consumers, and the currenl märket situation and shall have regard to the desirabiiity of improving the relationship belween ihe levels of the nini-mum prices sel oul in paragraph 2(b) of the present Artide and the dairy support levels in the major producing participants.

krafl och å andra sidan utvecklingen på den intemationella marknaden.

(b) De minimiprisnivåer som specificeras i denna artikel skall vara föremål för översyn av kommittén minst en gång om året. Kom­mittén skall för detta ändamål sammanträda i september varje år. I och för denna översyn skall kommittén särskilt, och i den utsträck­ning det är relevanl och nödvändigt, beakta producenlemas kostnader, övriga relevanta ekonomiska faktorer på världsmarknaden, behovet av att på lång sikl upprälthålla en minimiavkastning för de mest ekonomiska producentema, behovel av att upprätlhålla ett stabilt utbud och tillförsäkra konsumen­tema acceptabla priser samt det aktuella lä­get på marknaden, och den skall beakta önsk­värdheten av all förbällra förhållandel mellan de minimiprisnivåer som redovisas i paragraf 2(b) av denna artikel och stödnivåerna för mejerivaror i de större producerande delta­garländerna.

 

Adjuslment of minimum prices

4. If the products actually exported differ from the pilot products in respect of the fat content, packaging or terms of sale, the mini­mum prices shall be adjusted so as to protecl the minimum prices established in this Prolo­col for the products specified in Artide 2 of this Protocol according to the following provisions: Milk fat content

If the milk fat content of the milk powders described in Artide 1 of the pre­sent Protocol exduding buttermilk powder differs from the milk fat content of the pilot producls as defined in Artide 2: l(a) and (b) of the present Protocol, then for each full percentage point of milk fat as from 2 per cent, there shall be an upward adjuslment of the minimum price in pro­portion to the difference between the mini­mum prices established for the pilot pro­ducts defined in Artide 2: l(a) and (b) of the present ProtocoP.

Juslering av minimiprisema

4. Om de varor som faktiskt exporteras skiljer sig från pilotvaroma i fråga om fett­hall, paketering eller försäljningsvillkor skall minimiprisema justeras i syfte att skydda de minimipriser vilka i detta protokoll fastställs för de varor vilka specificeras i artikel 2 av detta protokoll enligt följande regler:

Mjölkfetthalt

Om mjölkfetthalten i de mjölkpulverslag som beskrivs i artikel 1 av detta protokoll med undantag för kämmjölkspulver skiljer sig från mjölkfetthalten i de pilotvaror som definieras i artikel 2:1 (a) och (b) av detta protokoll så skall, för varje hel procenten­het av mjölkfett med början vid 2 procent, minimiprisel uppjusieras i proportion till skillnaden mellan minimipriserna för de pi-lolvaror vilka definieras i artikel 2:1 (a) och (b) av detta protokoll.

 

 As defined in Artide 2: l(c) of Ihis Protocol.

' See Annex l(b), "Schedule of price differentials according to milk fal content".

 Såsom del definieras i artikel 2:1 (c) av detla pro­lokoll.

 Se bilaga l(b), "Tabell över prisskillnader i rela­tion tillmjölkfellhalt"

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

187

 

Packaging

If Ihe products are offered otherwise than in packages normally used in the trade, of a net content by weight of not less than 25 kgs. or 50 Ibs., as appropriate, the minimum prices shall be adjusted so as to reflect the difference in the cost of packag­ing from the type of package specified above. Terms of sale

If sold on lerms olher than f o.b. from the exporting counlry or free-at-frontier exporting counlry,'' the minimum prices shall be calculaled on the basis of the mini­mum f.o.b. prices specified in paragraph 2(b) of this Artide, plus the real and jusli­fied costs of the services provided; if the terms of the sale include credit, this shall be charged for at the prevailing commercial råtes in the counlry concerned.

Exports and imports of skimmed milk pow­der and buttermilk powder for purposes of animal feed

5. By derogation from the provisions of paragraphs I to 4 of this Artide participants may, under the conditions defined below, ex­port or import, as the case may be, skimmed milk powder and buttermilk powder for pur­poses of animal feed at prices below the mini­mum prices provided for in this Protocol for these products. Participants may make use of this possibility only to the extent that they subject the products exported or imported to the processes and control measures which will be applied in the country of export or destination so as to ensure that the skimmed milk powder and buttermilk powder thus ex­ported or imported are used exdusively for animal feed. These processes and control measures shall have been approved by the Committee and recorded in a register estab­lished by il.* Participants wishing to make

'' See Artide 2.

* See Annex l(c), "Register of Processes and Con­trol Measures". It is understood that exporters would be permitted lo ship skimmed milk powder and bultermilk powder for animal feed purposes in an unaliered state to importers which have had their processes and control measures inserted in the Register. In this case, exporters would inform ihe Committee of their intention to ship unaltered skimmed milk powder and/or buttermilk powder for animal feed purposes lo those importers which have Iheir processes and control measures regis­tered.

Paketering

Om varoma utbjuds i andra förpackning­ar än som normalt används i handeln med ett nettoviktsinnehåll av minst 25 kg eller 50 Ibs, vilketdera som är lillämpligl, så skall minimiprisema jusleras så atl de åler­speglar skillnaden i paketeringskostnad vi­savi den förpackningstyp som specificerats ovan.

Försäljningsvillkor

Om försäljningen sker på andra villkor än fob från det exporterande landel eller fritt det exporterande landets gräns'' skall minimipriserna beräknas på basis av de minimi-fob-priser vilka specificeras i mo­ment 2(b) av denna artikel med tillägg för de verkliga och berättigade kostnaderna för de tillhandahållna tjänsterna; om för­säljningsvillkoren inkluderar kreditgivning skall betalning för detta ske till gängse kommersiella räntor i det berörda landet.

Export och import av skummjölkspulver och kämmjölkspulver tillfoderändamål

5. Med undantag från bestämmelserna i momenten I till 4 av denna artikel får delta­gande länder under nedan definierade villkor exportera eUer importera, vilketdera som kan vara fallet, skummjölkspulver och käm­mjölkspulver för foderändamål till priser un­der de minimipriser vilka i detta protokoll fastställs för dessa varor. Deltagande länder får använda sig av denna möjlighet endast i den utsträckning de underställer de varor som exporteras eller importeras de processer och kontrollåtgärder vilka kommer att tilläm­pas i export- eller importlandet i syfte att säkerslälla att det skummjölks- eller kärn­mjölkspulver som exporteras eller importeras på detta sätt används uteslutande till foder. Dessa processer och kontrollåtgärder skall ha godkänts av kommittén och upplagils i del register som den skall upprätta.* Deltagande

* Se artikel 2.

° Se bilaga l(c), "Regisler över processer och kon­lrollåtgärder". Det är underförstått atl exportörer­na skall ha räll all skeppa skummjölks- eller käm­mjölkspulver för foderändamål och obehandlat till importörer vilka fått sina processer och kontrollåt­gärder införda i registret. I delta fall skall exportö­rema informera kommittén om sin avsikt atl skep­pa obehandlat skummjölks- och/eller kärnmjölks­pulver för foderändamål till de importörer vilka fttl sina processer och kontrollåtgärder registrerade.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

If

 

use of the provisions of this paragraph shall give ad vance notification of their intention to do so to the Committee which shall meel, at the requesi of a participant, to examine the märket situation. The participants shall fur­nish the necessary information concerning their transactions in respect of skimmed milk powder and buttermilk powder for purposes of animal feed, so that the Committee may follow devdopments in this sector and peri­odically make forecasts conceming the evo­lution of this trade.

länder som önskar använda sig av bestäm­melserna i denna paragraf skall i förväg läm­na underrällelse därom till kommittén som, om något deltagarland begär del, skall sam­manträda för att granska marknadsläget. De deltagande länderna skall tillhandahålla nöd­vändiga upplysningar rörande sina transak­tioner i skummjölks- och kärnmjölkspulver för foderändamål, så alt kommittén kan följa utvecklingen inom denna sektor och göra pe­riodiska fömtsägelser angående utvecklingen av denna handel.

 

Special conditions of sales

6. Participants undertake within the limit of their institutional possibilities to ensure that praclices such as those referred to in Artide 4 of this Protocol do not have the effect of directly or indirectly bringing the export prices of the products subject to the mini­mum price provisions below the agreed mini­mum prices.

Särskilda försäljningsbetingelser

6. Deltagande länder åtar sig att inom ra­men för sina institutionella möjligheter tillse att sådana åtgärder som avses i artikel 4 av detta protokoll inte får till effekt att, direkt eller indirekt, exportprisema för de varor som är föremål för minimiprisbestämmel­sema bringas ned under de överenskomna minimiprisema.

 

Field of application

7. For each participant, this Protocol is applicable to exports of the products speci­fied in Artide I of this Protocol manufac­lured or repacked inside its own customs ter­ritory.

Tillämpningsområde

7. För varje deltagande land är detta proto­koll tillämpligt på exporten av de varor som specificeras i artikel I av detta protokoll om de framställts eller omförpackats inom dess tullområde.

 

Transactions other than normal commercial transactions

8. The provisions of paragraphs 1 to 7 of this Artide shall not be regarded as applying to donated exports to developing countries or to exports destined for relief purposes or food-rdated development purposes or wel­fare purposes in developing countries.

Andra än normala, kommersiella transaktio­ner

8. Bestämmelserna i moment I till 7 av denna artikel skall inte anses tillämpliga i av­seende på export som doneras till utveck­lingsländer eller export som är avsedd för biståndsändamål, livsmedelsanknutna ut­vecklingsändamål eller slandardhöjande än­damål i utvecklingsländerna.

 

ARTICLE 4

Provision ofinformation

1. In cases where prices in international trade of the producls covered by Artide 1 of this Protocol are approaching the minimum prices mentioned in Artide 3: 2(b) of this Protocol, and without prejudice to the provi­sions of Artide III of the Arrangement, par-

ARTIKEL4

TUlhandahållande av informution

1. I lägen där de internationella priserna på de varor som omfattas av artikel I av detta protokoll närmar sig de minimipriser vilka nämns i artikel 3:2 (b) av detta protokoll skall de deltagande länderna, utan alt åsidosätta bestämmelsema i avtalets artikel III, förse

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

189

 

ticipanis shall notify lo ihe Committee all the relevant elements for evalualing their own markel situation and, in particular, credit or loan praclices, twinning wilh other products, barter or three-sided transactions, refunds or rebates, exdusivity contracts, packaging costs and details of the packaging, so that the Committee can make a verification.

kommittén med alla upplysningar som be­hövs för att göra en bedömning av deras marknadsläge, och framför allt om regler och praxis vid kredit- och långivning, samför­säljning med andra varor, bytes- eller tresi-diga transaktioner, restitutioner eller rabat­ter, kontrakt med ensamrätt, paketerings­kostnader samt detaljer angående paketering­en så att kommittén kan göra en kontroll.

 

ARTICLE 5

Obligulions of Exporting Participants

I. Exporting participants agree to use their best endeavours, in accordance with their in­stitutional possibilities, lo supply on a prior­ity basis the normal commercial require­ments of developing importing participanis, especially those used for food-rdated devel­opment purposes and welfare purposes.

ARTICLE 6

Co-operation of Importing Parlicipanls

I. Participanis which import products cov­ered by Artide I of this Protocol undertake in particular:

(a)   to co-operate in implementing the mini­mum prices objeclive of this FVotocol and to ensure, as far as possible, that the products covered by Artide 1 of this Protocol are not imported at less than the appropriate customs valuation equivalent to the prescribed mini­mum prices;

(b)  without prejudice to the provisions of Artide III of the Arrangement and Artide 4 of this Protocol, lo supply information con­ceming imports of products covered by Arti­de I of this Protocol from non-participants;

(c)   to consider sympalhelically proposals for appropriate remedial action if imports at prices inconsistent with the minimum prices threaten the operation of this Protocol.

(2) Paragraph I of this Artide shall nol apply to imports of skimmed milk powder and buttermilk powder for purposes of ani­mal feed, provided that such imports are sub­ject to the measures and procedures provided for in Artide 3: 5 of this Protocol.

ARTIKEL 5

Skyldigheter   för    exporterande    deltagar­länder

1. De exporterande deltagarländerna går med på alt göra alla bemödanden som är för­enliga med deras institutionella möjligheter för att på prioritetsbasis förse de importe­rande, deltagande ulvecklingsländema med deras normala, kommersiella behovskvanti­teter, i synnerhet vad beträffar sådana som används för livsmedelsanknutna utveck­lingsändamål eller slandardhöjande ändamål.

ARTIKEL 6

Medverkan av imponerande deliagarländer

1.   Deltagarländer vilka importerar varor
som omfattas av artikel I i detta protokoll
åtar sig särskilt:

(a)  att medverka till atl minimipriserna kan införas så som sägs i detta protokoll och att så långt möjligt se till att de varor som omfat­tas av artikel I av detta protokoll inte impor­teras till priser under det tillämpliga tullvärde som svarar mot de föreskrivna mi­nimiprisema;

(b)  att, utan att åsidosätta bestämmelserna i artikel III i avtalet och artikel 4 av detta protokoll, tillhandahålla information an­gående importen från icke-deltagarländer av varor som omfattas av artikel 1 av delta pro­tokoll;

(c)  att på ett välvilligt sätt beakta förslag om lämpliga motåtgärderom import till priser som inte är förenliga med minimipriserna ho­tar funktionen av detta protokoll.

2.  Moment 1 av denna artikel skall inte
vara tillämpligt på import av skummjölks­
pulver och kämmjölkspulver till foderända­
mål under fömtsättning att sådan import är
underkastad de åtgärder och procedurer som
föreskrivs i artikel 3:5 av detta protokoll.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

190

 

PART THREE

ARTICLE 7

Derogalions

1. Upon request by a participant, the Com­mittee shall have the authority to grant dero­galions from the provisions of Artide 3, para­graphs 1 lo 5 of this Protocol in order to remedy difficulties which observance of minimum prices could cause certain partici­pants. The Commitiee shall pronounce on such a request wiihin three months from the date of the request.

DEL TRE

ARTIKEL 7

Undanlag

I. På begäran av etl deltagande land skall kommittén ha befogenhet att medge undantag från bestämmelsema i moment I till 5 i artikel 3 av della prolokoll i syfle all avhjälpa svårig­heter vilka ett iakttagande av minimiprisema skulle kunna åsamka vissa deltagarländer. Kommittén skall uttala sig om en sådan begä­ran inom tre månader från dalum för begä-

 

ARTICLE 8

Emergency Action

I. Any participant, which considers that its inlerests are seriously endangered by a coun­try not bound by this Protocol, can request the Chairman of the Committee to convene an emergency meeling of the Committee wiihin two working days to determine and decide whether measures would be required lo meet the situation. If such a meeting can­not be arranged within the two working days and the commercial interests of the partici­pant concemed are likely to be materially prejudiced, that participant may take unilat­eral action to safeguard its position, on the condition thal any other participants likely to be affected are immediately nolified. The Chairman of the Committee shall also be for­mally advised immediately of the full circum­stances of the case and shall be requested to calt a special meeling of the Committee al the earliest possible moment.

ARTIKEL 8

Åtgärder i nödsituationer

1. Varje deltagande land som bedömer sina inlressen allvarligt hotade av ett land som inte är bundet av detta protokoll kan begära att kommitténs ordförande sammankallar kommittén till ett krismöte inom två arbets­dagar för att bestämma och besluta om åtgär­der behöver vidtas för att möta situationen. Om ett sådant möte inte kan arrangeras inom de två arbetsdagarna och det berörda delta­garlandets kommersieUa intressen kan vänlas bli väsentligt skadade, får detta deltagarland ensidigt vidla åtgärder på det villkor att övri­ga deltagarländer som kan väntas bli drab­bade omedelbart underrättas. Kommitténs ordförande skall oekså omedelbart underrät­tas om samtliga omständigheter i fallet och skall anmodas att kalla till ett extra samman­träde med kommittén vid tidigast möjliga till­fälle.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

191

 

Annex 1 a

Bilaga I a

 

Protocol Regarding Certain Milk Powders

List of Reference Poinls

In accordance with the provisions of Arti­de 2 of this Protocol, the following reference points are designaled for the countries lisled below:

Ausiriu:         Antwerp, Hamburg, Rotterdam

Finlund:         Antwerp, Hamburg, Rotterdam

Nonvay:        Antwerp, Hamburg, Rotterdam

Sweden:         Antwerp, Hamburg, Rotterdam

Polund:          Antwerp, Hamburg, Rotlerdam

Protokoll angående vissa slag av mjölkpulver

Lislu över referenspunkter

I enlighel med bestämmelserna i ariikel 2 av detta protokoll fastställs följande referens­punkter för de länder vilka upplagils nedan:

Österrike:   Antwerpen, Hamburg, Rotterdam

Finland:      Anlwerpen, Hamburg, Rotterdam

Norge:         Antwerpen, Hamburg, Rotlerdam

Sverige:      Antwerpen, Hamburg, Rotlerdam

Polen:         Antwerpen, Hamburg, Rotterdam

Annex I b

Protocol Regarding Certain Milk Powders

Schedule of Price Differeniiols According to Milk Fat Content

Milk fat content                                                                                 Minimum

%

Less

Equal

Equal

Equal

Equal

Equal

Equai

Equal

Equal

Equal

Equal

Equal

Equal

Equal

Equal

Equal

Equal

Equal

Equal

Equa!

Equal

Equal

Equa

Equal

Equal

Equal

Equa

than 2 1 lo or

to or 1 to or \ to or

to or I to or 1 to or I to or 1 to or

to or \ lo or

to or 1 to or I to or 1 to or I to or 1 to or

to or 1 lo or 1 to or 1 to or 1 to or 1 to or I to or 1 to or I to or

more more more more more more more more more more more more more more more more more more more more more more more more more more

than than than than than than than than than than than than than than than than than than than than than than than than than than

2,  less

3,  less

4,  less 5,less 6, less 7,less 8, less 9,less

 

10,      less

11,      less

12,      less

13,      less

14,      less

15,      less

16,      less

17,      less

18,      less

19,      less 20,less

 

21,  less

22,  less

23,  less 24,less 25,less

 

26,  less

27,  less

3 4 5 6 7 8 9

than than than than than than than than 10 than 11 than 12 than 13 than 14 than 15 than 16 than 17 than 18 than 19 than 20 than 21 than 22 than 23 than 24 than 25 than 26 than 27 than 28

pnce

US$/metric

lon

425 437 449 461 473 485 497 509 521 533 545 557 569 581 593 605 617 629 641 653 665 677 689 701 713 725 131

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                      192

Annex I c

Protocol Regarding Certain Milk Powders

Register of Processes und Control Measures

In accordance with the provisions of Artide 3:5 of this Protocol, the following processes and control measures are approved for the partici­pants listed below:

Australia

Austria

Canada

European Economic Community

Finland

Japan

New Zealand

Norway

Spain

Switzerland

AUSTRALIA

Skimmed milk powder* may be exported from the customs territory of Australia to third countries:

A. Either, after the competent Australian authorities have ensured that the skimmed milk powder has been denatured according to any one of the following processes:

1.      By the addition, per 100 kgs. of skimmed milk powder, of 2.5 kgs. of lucerne meal or grass meal, containing not less than 70 per cent of partides nol exceeding 300 microns, uniformly distributed throughout the mixture.

2.  By the addition of finely milled alfalfa flour (98 per cent to pass mesh 60, equivalent to 50 United States standard), in a proportion of 2 to 4 parts per 100 and of phenolphthalein in a proportion of 1; 20,000 (1 gr. per 20 kgs. of milk).

3.      By the addition, in the proportion of 20 per 100 by weight of the product treated (80 per 100 by weight of milk powderand 20 per cent of the denaturing agent) of a mixture composed of 80 per cent bran and 20 per cent potato flour, rice flour or other common starch (at least 10 per cent to pass mesh 60, equivalent to 50 United States standard), with phenolphtha­lein in the proportion of I: 20,000.

4.  By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milk powder, a
minimum of 35 kgs. of undeodorized fish meal and 200 grs. of carbonate of
iron or sulphate of iron and

(a)  1.5 kgs. of activated carbon;

(b)  or 100 grs. of mixture composed of four fifths of yellow tartrazine (E 102) and one fifth of patent blue V (E 131);

(c)  or 20 grs. of cochineal red A (E 124);

(d) or 40 grs. of patent blue V(E 131).

* These processes and control measures apply lo buttermilk powder as well as lo skimmed milk powder intended for animal feed.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                      193

5.      By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milk powder, a minimum of 40 kgs. of undeodorized fish meal and 300 grs. of carbonate of iron or sulphate or iron.

6.      By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milk powder, a minimum of 4.5 kgs. of fish oil or fish liveroil and 300 grs. of carbonate of iron or sulphate of iron.

The fish meal noted in processes 4 and 5 must contain at least 25 per cent of partides with dimension below 80 microns. In processes 4, 5 and 6, the iron salts have to contain at least 30 per cent of partides of a size lower than 80 microns. The colouring matters have lo contain the following percentages of the pure product:

-    at least 30 per cent for cochineal red A (E 124);

-    at least 25 per cent for the other colouring matters: colouring matters have to contain at least 30 per cent of partides having a size lower than 80 microns; the acidity of fish oil calculaled in oleic acid has to be equal to at least 10 per cent.

The products added to skimmed milk powder, according lo processes 4, 5 and 6 have to be uniformly distributed as regards in particular the activated carbon, the iron salts and the colouring matters: two samples of 50 grs. each, taken al random in a lot of 25 kgs., must give by chemical determination the same resulis within the limits of errorsadmitted by the analysis method used.

7.  Dye to be added to liquid skimmed milk before drying at the rale of 2
to 3 ozs. per 100 gallons of milk (12.5 to 18.7 grs. per hectolitre). The dye
to be one of the following colours:

English Standard Index Nos.

Lissamine green                                                                  44.090, 42.095, 44.025

Tartrazine                                                                                                        19.140

Combined with

(a)BrilliantblueF.C.F.                                                                                      42.090

or

(b) Green B.S.                                                                                                 44.090

Cochineal                                                                                                         77.289

Brilliant blue/F.C.F.                                                                                        42.090

8.  By the addition of meat and bone meal in a proportion of 2 to 4 parts of
skimmed milk powder.

The bags or containers in which the denatured powder is packed will be labelled "For Animal Feed Only".

B. Or, after its incorporation in compound or mixed stockfoods of a kindfalling within item 23.07 of the Customs Co-operation Council Nomen­daiure.

AUSTRIA

Skimmed milk powder' may be exported from the customs territory of Austria to third countries:

' These processes and control measures apply to bultermilk powder as well as lo skimmed milk powder intended for animal feed.

13   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 24. Del B

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                     194

A. Either, after the competent Austrian authorities have ensured that the skimmed milk powder has been denatured according to any one of the following processes:

1.       By the addition, per 100 kgs. of skimmed milk powder, of 2.5 kgs. of luceme meal or grass meal, containing nol less ihan 70 per cenl of partides not exceeding 300 microns, uniformly distributed throughout the mixture.

2.   By the addition of finely milled alfalfa fiour (98 per cent to pass mesh 60, equivalent to 50 United States standard), in a proportion of 2 to 4 parts per 100 and of phenolphthalein in a proportion of 1; 20,000 (I gr. per 20 kgs. of milk).

3.   By the addition, in the proportion of 20 per 100 by weight of the product treated (80 per 100 by weight of milk powderand 20percent of the denaturing agent) of a mixture composed of 80 per cent brand and 20 per cent potato flour, rice flour or other common starch (at least 10 per cent to pass mesh 60, equivalent to 50 United States standard), with phenolphtha­lein in the proportion of 1: 20,000.

4.   By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milk powder, a minimum of 35 kgs. of undeodorized fish meal and 200 grs. of carbonate of iron or sulphate of iron and:

 

(a)  1.5 kgs. of activated carbon;

(b)  or 100 grs. of mixture composed of four fiflhs of yellow tartrazine (E 102) and one fifth of patent blue V (E 131);

(c)  or 20 grs. of cochineal red A (E 124);
(d)or40grs. of patent blue V (E 131).

5.   By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milk powder, a minimum of 40 kgs. of undeodorized fish meal and 300 grs. of carbonate of iron or sulphate of iron.

6.   By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milk powder, a minimum of 4,5 kgs. of fish oil or fish liver oil and 300 grs. of carbonate of iron or sulphate of iron.

The fish meal noted in processes 4 and 5 must contain at least 25 per cent of partides with dimension below eighty microns. In processes 4, 5 and 6, the iron salts have to contain at least 30 per cent of partides of a size lo*er than eighty microns. The colouring matters have to contain the following percentages of the pure product:

-    at least 30 per cent for cochineal red A (E 124);

-    at least 25 per cent for the other colouring matters: colouring matters have lo contain at least 30 per cenl of partides having a size lower than eighty microns: the acidity of fish oil calculaled in oleic acid has to be equal to at least 10 per cent.

The products added to skimmed milk powder, according to processes 4, 5 and 6 have to be uniformly distributed as regards in particular the activated carbon, the iron salts and the colouring matters; two samples of 50 grs. each, taken at random in a lot of 25 kgs., must give by chemical determination the same results within the limits of errors admiited by the analysis method used.

7.  Dye to be added to liquid skimmed milk before drying at the rale of 2
to 3 ozs. per 100 gls. of milk (12.5 to 18.7 grs.per hectolitre). The dye to be
one of the following colours:

English Standard Index Nos.

Lissamine green                                                                 44.090, 42.095, 44.025

Tartrazine                                                                                                       19.140

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                     195

Combined with:

(a)Briniantblue F.C.F.                                                                                  42.090

or

(b) Green B.S.                                                                                               44.090

Cochineal                                                                                                      77.289

Brilliant blue/F.C.F.                                                                                      42.090

8. By the addition of meat and bone meal in a proportion of 2 to 4 parts of skimmed milk powder.

The bags or containers in which the denatured powder is packed will be labelled "For Animal Feed Only".

B. Or, after its incorporation in compound or mixed stockfoods of a kind falling within item 23.07 of the Customs Co-operation Council Nomenda­iure.

CANADA

i. By the addition of finely milled alfalfa flour (98 per cent lo pass mesh 60, equivalent lo 50 United States standard), in a proportion of 2 to 4 parts per 100 and of phenolphthalein in a proportion of 1: 20,000 (1 gramme per 20 kgs. of milk).

2.        By the addition, in the proportion of 20 per 100 by weight of the product treated (80 per 100 by weight of milk powder and 20 per 100 of the denaturing agent) of a mixture composed of 80 per cent bran and 20 per cent potato flour, rice flour or other common starch (at least 10 per cent to pass mesh 60, equivalent to 50 United States slandard) wilh phenolphtha­lein in the proportion of I: 20,000.

3.   By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milk powder, a minimum of 35 kgs. of undeodorized fish meal and 200 grammes of carbon­ate of iron or sulphate of iron and

 

(a)  1.5 kgs. of activated carbon;

(b)  or 100 grammes of mixture composed of four fifths of yellow tartra­zine (E 102) and one fifth of patent blue V (E 131);

(c)  or 20 grammes of cochineal red A (E 124);

(d) or 40 grammes of patent blue V (E 131).

4.   By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milk powder, a minimum of 40 kgs. of undeodorized fish meal and 300 grammes of carbon­ate of iron or sulphate of iron.

5.        By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milk powder, a minimum of 4.5 kgs. of fish oil or fish liver oil and 300 grammes of carbonate of iron or sulphate of iron.

The fish meal noted in processes 3 and 4 must contain at least 25 per cent of partides with dimension below 80 microns. In processes 3, 4 and 5, the iron salts have to contain at least 30 per cent of partides of a size lower than 80 microns. The colouring matters have to contain the following percentages of the pure product;

-    at least 30 per cent for cochineal red A (E 124);

-    at least 25 per cent for the other colouring matters: colouring matters have to contain at least 30 per cent of partides having a size lower than 80 microns; the acidity of fish oil calculaled in oleic acid has to be equal to at least 10 per cent.

The producls added lo skimmed milk powder, according to processes 3,4 and 5, have to be uniformly distributed as regards in particular the

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                      196

activated carbon, the iron salts and the colouring matters; two samples of 50 grs. each, taken al random in a lot of 25 kgs., must give by chemical determination the same results within the limits of errors admiited by the analysis method used.

6.  By the addition of dye to liquid skimmed milk before drying at the rale
of 2 to 3 ounces per 100 gallons of milk (12.5 to 18.7 grs. per hectolitre).

Dye to be one of the following colours:

English Standard Index Nos.

Lissamine green                                                                  44.090, 42.095, 44.025

Tartrazine                                                                                                       19.140
Combined with:

(a)   BriUiant blue F.C.F.                                                                                 42.090 or

(b)  Green B.S.                                                                                                 44.090 Cochineal            77.289 Brilliant blue/F.C.F.    42.090

 

7.  By the addition of meat and bone meal in a proportion of 2: 4 parts of skimmed milk powder.

8.  By the addition, per 100 kgs. of skimmed milk powder, of 2.5 kgs. of luceme meal or grass meal, containing not less than 70 per cent of partides not exceeding 300 microns, uniformly distributed throughout the mixture.

The bags or containers in which the denatured powder is packed will be labelled "For Animal Feed Only".

9.  Incorporation of skimmed milk powder in compound or mixed stock­
foods of a kind falling within item 23.07 of the Customs Co-operalion
Council Nomendaiure.

EUROPEAN ECONOMIC COMMUNITY

Skimmed milk powder* for use as animal feed may be exported to third countries:

(a)  either after being denatured in the customs territory of the Communi­
ty in accordance with Artide 2 of Regulation (EEC) No. 990/72*, as last
amended by Regulation (EEC) No. 804/76'".

"Skimmed milk powder shall be denatured by the addition, per 100 kgs. of skimmed milk powder, of 2.5 kgs. of lucerne meal or grass meal, containing not less than 70 per cent of partides not exceeding 300 microns, uniformly distributed throughout the mixture".

This product falls within sub-heading 04.02 A II (b) 1 of the common customs tariff:

(b)  or after being incorporated in "sweetened forage; other preparations of a kind used for animal feeding", falling within sub-heading ex 23.07 B of the common customs tariff, containing skimmed milk powder;

(c)   or after being dyed by the following dyeing process:

' These processes and control measures apply to buttermilk powder as well as lo

skimmed milk powder iniended for animal feed. (See Regulation (EEC) No. 804/68,

Artide 10:1.)

»O.J. No. L 115 of 17 May 1972, page I.

"> O.J. No. L 93 of 8 April 1976, page 22.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                     197

The dyeing is to be by means of the colouring mallers identified by the Colour Index numbers — most recent edition - and the designations indicaled hereunder.

These colouring matters

-   are lo be used alone or in combination, in the form of very fine
impalpable powder

and

-    are to be uniformly distributed in the skimmed milk powder

-    in minimum quantities of 200 grs./IOO kgs.

Designation of colouring matters:

Cl. No.       Designation

19140            Tartrazine"

42090           Brilliant blue F.C.F.

42095           Lissamine green

44090           Green B.S., Lissamine green

74260           Pigment green 7

77289           Cochineal

(d) or after denaturing in accordance with Annex III to Regulation (EEC) No. 2054/76' as last amended by Regulation (EEC) No, 2823/78'=:

1.   Homogeneous addition to the products to be denatured of I per cent
blood meal and 1 per cent non-deodorized fish-meal;the two substances
must be finely ground and 80 per cent of both must be able to pass through
the mesh of a No. 60 sieve of the Tyler fine series (0.246 mm. mesh) or
equivalent thereof

The blood meal must be of a type regarded in the trade as soluble and must satisfy the following conditions; when the meal is diluted in water to 10 per cent strength and the solution has been stirred for fifteen minutes and then centrifuged for another fifteen minutes at 2,000 revolutions per minute it must not deposit more than 5 per cent sediment.

2.   Homogeneous addition to the products to be denatured of 1 per cent
blood meal and 1 per cent non-deodorized fish solubles.

The blood meal must present the same characteristics as required in the first procedure and the fish solubles must be as fine as required in the above procedure for blood meal and fish meal.

FINLAND

Skimmed milk powder''' may be exported from the customs territory of Finland to third countries:

A. Either, after the competent Finnish authorities have ensured that the skimmed milk powder has been denatured according to any one of the following processes;

1. By the addition, per 100 kgs. of skimmed milk powder, of 2.5 kgs. of

" This colouring malier lo be used only in combination wilh one or more of the

olhers induded in the above list.

" O.J. No. L 228 of 20 August 1978, page 17.

' O.J. No. L 334 of 1 December 1978, page 84.

'" These processes and control measures apply lo buttermilk powder as well as to

skimmed milk powder iniended for animal feed.

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                      198

lucerne meal or grass meal, conlaining nol less than 70 per cent of partides not exceeding 300 microns, uniformly distributed throughout the mixture.

2.       By the addition of finely milled alfalfa flour (98 per cent to pass mesh 60, equivalent to 50 United States standard), in a proportion of 2 to 4 parts per 100 and of phenolphthalein in a proportion of I: 20,000 (I gr. per 20 kgs. of milk).

3.   By the addition, in the proportion of 20 per 100 by weight of the product treated (80 per 100 by weight of milk powderand 20 per cent of the denaturing agent) of a mixture composed of 80 per cent bran and 20 per cent potato flour, rice fiour or other common starch (al least 10 per cent to pass mesh 60, equivalent to 50 United States standard), with phenolphtha­lein in the proportion of I: 20,000.

4.  By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milk powder. a
minimum of 35 kgs. of undeodorized fish meal and 200 grs. of carbonate of
iron or sulphate of iron and:

(a)   1.5 kgs. of activated carbon;

(b)  or 100 grs. of mixlure composed of four fifths of yellow tartrazine (E 102) and one fifth of patent blue V (E 131);

(c)   or 20 grs. of cochineal red A (E 124);

(d)  or 40 grs. of patent blue V (E 131).

5.    By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milk powder, a minimum of 40 kgs. of undeodorized fish meal and 300 grs. of carbonate of iron or sulphate of iron.

6.    By Ihe addition of, for each 100 kgs. of skimmed milkpowder, a minimum of 4.5 kgs. of fish oil or fish liver oil and 300 grs. of carbonate of iron or sulphate of iron.

The fish meal noted in processes 4 and 5 must contain al least 25 per cent of partides with dimension below eighty microns. In processes 4, 5 and 6, the iron salts have to contain al least 30 per cent of partides of a size lower than eighty microns. The colouring matters have lo contain the following percentages of the pure product:

-     at least 30 per cent for cochineal red A (E 124);

-     at least 25 per cent for the other colouring malters: colouring matters have to contain at least 30 per cent of partides having a size lower than eighty microns; the acidity of fish oil calculaled in oleic acid has to be equal lo al least 10 per cent.

The products added to skimmed milk powder, according to processes 4, 5 and 6, have to be uniformly distributed as regards in particular the activated carbon, the iron salts and ihe colouring matters; two samples of 50 grs. each, taken al random in a lot of 25 kgs., must give by chemical determination the same results within the limits of errors admiited by the analysis method used.

7.  Dye to be added to liquid skimmed milk before drying at the rale of 2
to 3 ozs. per 100 gls. of milk (12.5 to 18.7 grs. per hectolitre). The dye to be
one of the following colours:

English Standard Index Nos.

Lissamine green                                                                  44.090, 42.095, 44.025

Tartrazine                                                                                                        19.140

Combined with:

(a) Brilliant blue F.C.F.                                                                                  42.090

or

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                     199

(b) Green B.S.                                                                                                 44.090

Cochineal                                                                                                        77.289

Brilliant blue/F.C.F.                                                                                        42.090

(8) By the addition of meat and bone meal in a proportion of 2 to 4 parts of skimmed milk powder.

The bags or containers in which the denatured powder is packed will be labelled "For Animal Feed Only".

B. Or, after its incorporation in compound or mixed stockfoods of a kindfalling within item 23.07 of the Customs Co-operalion Council Nomen­daiure.

JAPAN

Based on the provisions of Artide 13 of the Customs Tariff Law, he who wants to import, with customs duty exempled, skimmed milk powder so as lo produce animal feed through mixing the powder concerned with other malerials shall take the following steps so that the powder concemed will not be diverted to uses other than animal feed:

(1) He shall in ad vance make an applicalion to the Director of Customs
Office so that his factory be authorized to produce mixed feed with the
duty-exempted skimmed milk powder.

(2)  When he (himself or through his agent) imports skimmed milk powder for purposes of animal feed, he shall go through necessary importation formalities and customs officers al a port of entry shall keep a record on the quantity of the skimmed milk powder thus imported.

(3)  He shall deliver the skimmed milk powder to his factory authorized under paragraph 1 above and mix it with fish meal, chrysalis meal or fish soluble.

(4)  Afler producing mixed feed, he shall submit, for inspeciion by the Customs Office, a report which contains, among others,information on the quantities of the skimmed milk powder used in the production and of other materials mixed therewith. The customs officers shall check how much of the quantity recorded at the time of entry has been used in the production and inspect the producl concemed before its delivery from the factory.

In cases where he violates the control measures mentioned above, the authorization under paragraph 1 above shall be cancelled and the exempl­ed customs duty shall be collecled according lo the provisions of the Customs Tariff Law. In addition to the above, he shall be fined or impris-oned, as the case may be, on the ground of the evasion of customs duty as provided for by the Customs Law.

NEWZEALAND'5

1.       By the addition of finely milled alfalfa flour (98 per cent to pass mesh 60, equivalent to 50 United States standard), in a proportion of 2 to 4 parts per 100 and of phenolphthalein in a proportion of I: 20,000 (1 gr. per 20 kgs. of milk).

2.       By the addition, in the proportion of 20 per 100 by weight of the product treated (80 per 100 by weight of milk powder and 20 per 100 of the

"■ These processes and conlrol measures apply lo bultermilk powder as well as lo skimmed milk powder intended for animal feed.

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                    200

denaturing agent) of a mixlure composed of 80 per cent bran and 20 per cenl potato flour. rice flour or olher common slarch (at least 10 per cent to pass mesh 60, equivalent lo 50 United States standard), with phenolphtha­lein in the proportion of 1: 20,000.

3.  By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milk powder, a
minimum of 35 kgs. of undeodorized fish meal and 200 grs. of carbonate of
iron or sulphate of iron and

(a)   1.5 kgs. of activaled carbon;

(b)  or 100 grs. of mixture composed of four fifths of yellow tartrazine (E 102) and one fifth of patent blue V(E 131);

(c)   or 20 grs. of cochineal red A (E 124);

(d) or 40 grs. of patent blue V (E 131);

(e)  or 20 grs. of edicol lime.

4.   By the addition of. for each 100 kgs. of skimmed milk powder, a minimum of 40 kgs. of undeodorized fish meal and 300 grs. of carbonate of iron or sulphate of iron.

5.   By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milk powder, a minimum of 4.5 kgs. of fish oil or fish liver oil and 300 grs. of carbonate of iron or sulphate of iron.

The fish meal noted in processes 3 and 4 must contain at least 25 per cent of partides with dimension below 80 microns. In processes 3, 4 and 5, the iron salts have lo contain at least 30 per cent of partides of a size lower than 80 microns. The colouring matters have to contain the following percentages of the pure product:

-   at least 30 per cent for cochineal red A (E 124);

-   at least 25 per cenl for the other colouring matters; colouring matters
have to contain at least 30 per cent of partides having a size lower than 80
microns; the acidity of fish oil calculaled in oleic acid has to be equal to at
least 10 per cent.

The products added to skimmed milk powder, according to processes 3, 4 and 5, have to be uniformly distributed as regards in particular the activated carbon, the iron salts and the colouring matters; two samples of 50 grs. each, taken at random in a lot of 25 kgs., must give by chemical determination the same results within the limits of errors admitted by the analysis method used.

6.  By the addition of dye lo liquid skimmed milk before drying at the rale
of 2 lo 3 ounces per 100 gallons of milk (12.5 to 18.7 grs. per hectolitre).

Dye to be one of the following colours:

English Stundurd Index Nos.

Lissamine green                                                                  44.090, 42.095, 44.025

Tartrazine                                                                                                       19.140
Combined with:

(a)   Brilliant blue F.C.F.                                                                             42.090 or

(b)   Green B.S.                                                                                44.090 Cochineal            77.289 Brilliant blue/F.C.F.    42.090

 

7.   By the addition of meat and bone meal in a proportion of 2: 4 parts of skimmed milk powder.

8.   By the addition, per 100 kgs. of skimmed milk powder, of 2.5 kgs. of luceme meal or grass meal, containing not less than 70 per cent of partides

 

Prop. 1979/80:24    DelB                                                                                     201

not exceeding 300 microns, uniformly distributed throughout the mixture.

The bags or containers in which the denatured powder is packed will be labelled "For Animal Feed Only".

9. Incorporation of skimmed milk powder in compound or mixed stock­foods of a kind falling within item 23.07 of the Customs Co-operation Council Nomendaiure.

NORWAY

Skimmed milk powder'" may be exported from the customs terriiory of Norway to third countries:

A. Either, after the competent Norwegian authorities have ensured that the skimmed milk powder has been denatured according to any one of the following processes:

1.       By the addition, per 100 kgs. of skimmed milk powder. of 2.5 kgs. of lucerne meal or grass meal, containing not less than 70 per cenl of partides not exceeding 300 microns, uniformly distributed throughout the mixture.

2.       By the addition of finely milled alfalfa flour (98 per cent to pass mesh 60, equivalent to 50 United States standard), in a proportion of 2 to 4 parts per 100 and of phenolphthalein in a proportion of 1: 20,000 (1 gr. per 20 kgs. of milk).

3.       By the addition, in the proportion of 20 per 100 by weight of the product treated (80 per 100 by weight of milkpowder and 20 per cent of the denaturing agent) of a mixture composed of 80 per cent bran and 20 per cent potato flour, rice flour or olher common starch (al least 10 per cent to pass mesh 60, equivalent to 50 United States standard), with phenolphtha­lein in the proportion of 1: 20,000.

4.   By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milk powder, a minimum of 35 kgs. of undeodorized fish meal and 200 grs. of carbonate of iron or sulphate of iron and:

 

(a)  1.5 kgs. of activated carbon;

(b)  or 100 grs. of mixture composed of four fifths of yellow tartrazine (E 102) and one fifth of patent blue V (E 131);

(c)  or 20 grs. of cochineal red A (E 124);

(d) or 40 grs. of patent blue V(E 131).

5.       By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milk powder, a minimum of 40 kgs. of undeodorized fish meal and 300 grs. of carbonate of iron or sulphate of iron.

6.       By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milk powder, a minimum of 4.5 kgs. of fish oil or fish liver oil and 300 grs. of carbonate of iron or sulphate of iron.

The fish meal noted in processes 4 and 5 must contain at least 25 per cent of partides with dimension below eighty microns. In processes 4, 5 and 6, the iron salts have to contain at least 30 per cent of partides of a size lower than eighty microns. The colouring matters have to contain the following percentages of the pure product:

-    at least 30 per cent for cochineal red A (E 124);

-    at least 25 per cent for the other colouring matters: colouring matters have to contain at least 30 per cenl of partides having a size lower than eighty microns; the acidity of fish oil calculaled in oleic acid has to be equal to at least 10 per cent.

'" These processes and control measures apply lo buttermilk powder as well as to skimmed milk powder iniended for animal feed.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                      202

The products added to skimmed milk powder, according lo processes 4, 5 and 6 have to be uniformly distributed as regards in particular the activated carbon, the iron salt sand the colouring matters; two samples of 50 grs. each, taken at random in a lot of 25 kgs., must give by chemical determination the same results within the limits of errors admitted by the analysis method used.

7.  Dye to be added to liquid skimmed milk before drying at the rale of 2
to 3 ozs. per 100 gls. of milk (12.5 to 18.7 grs. per hectolitre). The dye to be
one of the following colours:

English Standard Index Nos.

Lissamine green                                                                   44.090, 42.095, 44.025

Tartrazine                                                                                                         19.140
Combined with:

(a)   Brilliant blue F.C.F.                                                                               42.090 or

(b)   Green B.S.                                                                                  44.090 Cochineal          77.289 Brilliant blue/F.C.F.    42.090

8.  By the addition of meat and bone meal in a proportion of 2 lo 4 parts of
skimmed milk powder.

The bags or containers in which the denatured powder is packed will be labelled "For Animal Feed Only".

B. Or, after ils incorporation in compound or mixed stockfoods of a kind falling within item 23.07 of the Customs Co-operation Council Nomenda­iure.

SPAIN

The control systems applied by Spain to imports of skimmed milk powder intended for animal feed are set forth in the following texts an­nexed hereto:

(1)  Circular No. 789 of the General Directorale of Customs, establishing rules for the denaturing of milk powder (Annex 1);

(2)  Order of Ministry of Agriculture of 30 October 1976 establishing control and surveillance of denatured milk powder and whey powder for use in animal feed (Annex 2).

In addition, other supplementary provisions are in exisience such as the Minislry of Finance Order dated 22 September 1969, determining the responsibiliiies of the customs authorities with respect to chemical analy­sis, and Customs Circular No. 626 (Official Gazette of 17 October 1969) prescribing the modalities for chemical analysis, rules for the taking of samples and the responsibility of the various laboratories.

Annex 1

General Directorale of Customs

Circular No. 789 (Officiul Guzelie of 12 October 1977) Establishing Rules for the Denaturing of Milk Powder

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                    203

The denaturing of skimmed milk powder is to be effected by either of the following two processes:

(1)  Homogeneous addition to the products to be denatured of 1 per cent
of blood flour and 1 per cent of fish flour"; both substances must be finely
ground, and each must pass through a No. 60 screen of the Tyler fine
series (0.246 millimetre mesh) or its standard equivalents, in a proportion
of not less than 80 per cent.

The blood flour shall be of a type regarded as soluble in the trade and must meet the requirement that when diluted in water in a 10 per cent solution and when the solution is shaken for fifteen minutes and centri­fuged for an additional fifteen minutes at 2,000 revolutions per minute, the sediment shall not exceed 5 per cent.

(2)  Homogeneous addition to the products to be denatured of I per cent
of blood flour and 1 per cent of non-deodorized fish solubles.

The blood flour shall have the characteristics required in the previous process and the fish solubles shall also have, so far as degree of fineness is concerned. the same characteristics as those indicated in the previous process for blood flour and fish flour.

Annex 2

Ministry of Agriculture

Order of 30 October 1976 estubUshing control und surveillance of dena­tured milk powder and whey powder for use in animal feed

The import of denatured milk powder or whey powder under the Liber-alized-Trade Regime exdusively for purposes of animal feed requires regulation of the control and surveillance of use, with the twofold objeclive of guaranleeing the qualily of both the basic product and the denaturing agents employed and of preventing uniawful competition with domestic dairy products.

Qualily standards and requirements for substances and products used in animal feed having been approved by Decree 851/1975 of 20 March and Ministerial Order of the Minister of Agriculture of 23 June 1976, it is necessary to make an order regarding procedures for testing and demand-ing the necessary quality in those products.

In pursuance of the instructions contained in Artide 21 of the said Decree regarding the control and surveillance to be exercised by the Ministry of Agriculture över the handling, transport and storage of pro­ducts for use in animal feed and by virtue of the authority vested in this Department by final provision 4 of the said Decree,! have deemed it fitting to provide as follows:

Artide I. The denatured milk powder and whey powder to be imported must meet the quality requirements laid down for those products in the Ministerial Order of 23 June 1976, taking into account any modifications in those characteristics which may result from the denaturing agent used.

" It is the understanding of the Spanish authorities thal the fish flour must be non-deodorized.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                     204

The products used as denaturing agents may be those approved by Circu­lar No. 543 of the General Directorale of Customs (Boleiin Oficial del Estado of 28 July 1966) or such olher products as may subsequenlly be approved for the purpose.

The foregoing shall be tesled by means of analyses performed by labora­tories belonging to this Department on samples taken, prior to customs clearance, by the appropriate inspeciion services from the lots being imported.

Artide 2. In order to ensure adequate preservation of the quality of these products, they may only be imported in säcks. Each of the säcks shall bear an appropriate label giving particulars conceming the type of product and the denaturing agent or agents used. Each säck shall be conspicuously marked with the words: "Products for use only in animal feed".

Artide 3. The Customs Veterinary Inspeciion Services of this Depart­ment shall take the necessary samples and shall arrange for their despatch to the appropriate laboratory for analysis.

Before issuing the Certificale of Inspeciion, they shall verify the heallh documents accompanying the lot to be imported and shall oblain from the importer complete information conceming the destination of the product in question so as to supplement the particulars on the Import and Destination Form that is to accompany the goods (Annex 1). This form shall be signed by the importer or by a person duly authorized by him.

If the imported lot has different destinations, the importer or his repre­sentative shall make a declaration for each sub-lot.

Artide 4. For purposes of subsequent control of these products, the Customs Veterinary Inspeciion Services shall send a copy of the Import and Destination Form lo the appropriate provincial branch-office for agri­culture so that the necessary verificalions and procedures may be carried out by the Service for Fraud Prevention and Agricullural Testing and Analysis.

Artide 5. Imported denatured dairy products shall be used exdusively in animal feed and accordingly, after clearance by Customs, they shall be consigned exdusively to fodder or additive plants, wholesale warehouses or stock-farmers, all of whom shall preserve the documeniaiion accompa­nying the goods since its entry in Customs. The subsequent movement of these products shall be restricted to authorized industrial and warehousing enlerprises, which must ensure that the goods are always accompanied by documents or invoices certifying the origin thereof. The consignee of the goods shall hold the original of these documents at the disposal of the inspeciion services for one year, and the consignor shall hold the copy or counterfoil for the same period of time and for the same purpose.

Artide 6. The removal or tolal or partial elimination of the denaturing substances incorporated in the dairy products referred to in this Order, and likewise any other practice that would annul effects indicative of the presence of such substances, shall be prohibiled.

Artide 7. The inspeciion services of the Department shall ensure stric-test compliance with the provisions of this Order, and any movement or possession of the said products in circumstances other than Ihose autho­rized by this Order shall be deemed dandestine.

Artide 8. Infringements of the provisions laid down in this Order shall be punished in accordance with the provisions of Decree 2177/1973, of 12 July, governing penalties for fraud in respecl of agricullural products.

Artide 9. The General Directorale of Agrarian Industries and the Gener-

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                    205

al Directorale of Agrarian Production are hereby empowered to establish additional rules for the implementation of the present Order.

Communicated for your information and action. Madrid, 30 October 1976.

SWITZERLAND

Skimmed milk powder may be exported from the customs territory of Switzerland to ihird countries:

A.Either, after the competent Swiss authorities have ensured that the skimmed milk powder has been denatured according to any one of the following processes:

1.   By the addition, per 100 kgs. of skimmed milk powder, of 2.5 kgs. of
lucerne meal or grass meal, containing not less than 70 per cent of partides
nol exceeding 300 microns, uniformly distributed throughout the mixture.

2.   By the addition of finely milled alfalfa flour (98 per cent to pass mesh 60, equivalent to 50 United States standard), in a proportion of 2 to 4 parts per 100 and of phenolphthalein in a proportion of 1: 20,000 (I gr. per 20 kgs. of milk).

3.   By the addition, in the proportion of 20 per 100 by weight of the product treated (80 per 100 by weight of milk powder and 20 per cent of the denaturing agent) of a mixture composed of 80 per cent bran and 20 per cent potato flour, rice flour or other common starch (at least 10 per cent to pass mesh 60, equivalent to 50 United States standard), with phenolphtha­lein in the proportion of I: 20,000.

4.   By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milk powder, a minimum of 35 kgs. of undeodorized fish meal and 200 grs. of carbonate of iron or sulphate or iron and;

 

(a)   1.5 kgs. of activated carbon;

(b)  or 100 grs. of mixture composed of four fifths of yellow tartrazine (E 102) and one fifth of patent blue V (E 131);

(c)   or 20 grs. of cochineal red A (E 124);

(d) or 40 grs. of patent blue V (E 131).

5.   By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milk powder, a minimum of 40 kgs. of undeodorized fish meal and 300 grs. of carbonate of iron or sulphate of iron.

6.   By the addition of, for each 100 kgs. of skimmed milkpowder, a minimum of 4.5 kgs. of fish oil or fish liveroil and 300 grs. of carbonate of iron or sulphate of iron.

The fish meal noted in processes 4 and 5 must contain at least 25 per cent of partides with dimension below eighty microns. In processes 4, 5 and 6, the iron salts have to contain at least 30 per cent of partides of a size lower than eighty microns. The colouring matters have to contain the following percentages of the pure product:

-    at least 30 per cent for cochineal red A (E 124);

-    at least 25 per cent for the other colouring matters: colouring matters have to contain at least 30 per cent of partides having a size lower than eighty microns; the acidity of fish oil calculaled in oleic acid has to be equal to at least 10 per cent.

The products added to skimmed milk powder, according to processes 4, 5 and 6 have to be uniformly distributed as regards in particular the activated carbon, the iron salts and the colouring matters; two samples of 50 grs. each, taken at random in a lot of 25 kgs., must give by chemical

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                     206

determination the same results within the limits of errors admiited by the analysis method used.

7.  Dye to be added to liquid skimmed milk before drying al the rale of 2
to 3 ozs. per 100 gls. of milk (12.5 to 18.7 grs. per hectolitre). The dye to be
one of the following colours:

English Standard Index Nos.

Lissamine green                                                                   44.090, 42.095, 44.025

Tartrazine                                                                                                       19.140
Combined with:

(a)   Brilliant blue F.C.F.                                                                                 42.090 or

(b)  Green B.S.                                                                                                44.090 Cochineal             77.289 Brilliant blue/F.C.F.    42.090

8.  By the addition of meat and bone meal in a proportion of 2 to 4 parts of
skimmed milk powder.

The bags or containers in which the denatured powder is packed will be labelled "For Animal Feed Only".

B.Or, after its incorporation in compound or mixed stockfoods of a kind falling within item 23.07 of the Customs Co-operation Council Nomenda­iure.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

207

 

Annex II

Bilagu II

 

Protocol Regarding Milk Fat

PART ONE

ARTICLE I

Product Coverage

1. This Protocol applies to milk fat falling under CCCN heading No. 04.03. having a milk fal content equal lo or greater than 50 per cent by weight.

Protokoll angående mjölkfett

DEL ETT

ARTIKEL 1

Varuomfaltning

1. Detta protokoll är tillämpligt på mjölk­fett som faller under CCCN-nr 04.03 och som har en mjölkfetthalt om lägst 50 viktprocent.

 

PART TWO

ARTICLE 2

Pilot Products

1. For the purpose of this Protocol, mini­mum export prices shall be established for the pilot products of the following descrip­iions:

(a)  Designation: Anhydrous milk fat Milk fat content: 99.5 per cent by weight

(b)  Designation: Buller

Milk fat content: 80 per cent by weight Packaging

In packages normally used in the trade, of a net content by weight of not less than 25 kgs. or 50 Ibs., as appropriate.

Terms of sale

F.o.b. from the exporting country or free-at-frontier exporting country.

By derogation from this provision, refer­ence points are designated for the countries listed in Annex II a. The Committee estab­lished in pursuance of Artide VII; 2(a) of the Arrangement (hereinafter referred to as the Committee) may amend the conlents of that Annex.

Prompt payment against documents.

ARTICLE 3

Minimum Prices

Level and observance of minimum prices

1. Participants undertake to take the steps necessary to ensure that the export prices of the products defined in Artide 2 of Ihis Pro­locol shall not be less than the minimum prices applicable under the presentProtocol.

DEL TVÅ

ARTIKEL 2

Pilotvaror

1. Inom ramen för detta prolokoll skall minimiexportpriser införas för de pilotvaror vilka svarar mot följande beskrivningar:

smörolja

99,5 viktprocent

smör

80 viktprocent

(a)       Beteckning: Mjölkfetthalt:

(b)      Beteckning; Mjölkfetthalt:

Paketering

I förpackningar som  normalt används  i handeln med ett nettoviktsinnehåll av minst 25 kg eller 50 Ibs, vilketdera som är tillämp­ligt. Försäljningsvillkor

Fob från det exporterade landet eller fritt det exporterande landets gräns.

Med undantag från denna bestämmelse har referenspunkter fastställts för de länder som är upptagna i bilaga II a. Den kommitté som inrättas i enlighet med artikel VII;2(a) i avta­let (i fortsättningen benämnd kommittén) kan ändra innehållet i denna bilaga.

Omedelbar belalning mol dokument.

ARTIKEL 3

Minimipriser

Nivå och iakttagande av minimipriserna

1. Deltagande länder förbinder sig att vidta nödvändiga åtgärder för att exportprisema för de varor vilka definieras i artikel 2 av detta protokoll inte skall ligga lägre än de minimipriser som skall tillämpas enligl detta

 

Prop. 1979/80:24    Del B

If the producls are exported in the form of goods in which they have been incorporated, participanis shall lake the steps necessary to avoid the circumvention of the price provi­sions of this Protocol.

2.  (a) The minimum price levels set out in
the present Artide take account, in particu­
lar, of the currenl markel situation, dairy
prices in producing participants, the need to
ensure an appropriale relationship between
the minimum prices established in the Prolo­
cols lo the present Arrangement, the need to
ensure equitable prices to consumers, and
the desirabiiity of mainlaining a minimum re­
turn to Ihe mosi efficient producers in order
to ensure slability of supply över the longer
term.

(b) The minimum prices provided for in paragraph I of the present Artide applicable at the date of entry into force of this Protocol are fixed al:

(i) US$1,100 per metric ton for the anhy­drous milk fat defined in Artide 2 of this Prolocol.

(ii) US$925 per metric ton for the butter defined in Artide 2 of this Protocol.

3.   (a) The levels of the minimum prices
specified in the present Artide can be modi­
fied by the Committee, taking into account,
on the one hand, the results of the operation
of the Protocol and, on the other hand, the
evolution of the situation of the international
märket.

(b) The levels of the minimum prices speci­fied in the present Artide shall be subject to review at least once a year by the Committee. The Committee shall meet in September of each year for this purpose. In undertaking this review the Committee shall take account in particular, to the extent relevant and nec­essary, of costs faced by producers, other relevant economic factors of the worid mar­kel, the need to maintain a long-term mini­mum return to the most economic producers, the need to maintain stabilily of supply and to ensure acceptable prices to consumers, and the currenl markel situation and shall have regard to the desirabiiity of improving the relationship between the levels of the mini­mum prices set out in paragraph 2(b) of the present Artide and the dairy support levels in the major producing participants.

208

protokoll. Vid export av varor i vilka dessa varor ingår skall de deltagande länderna vidta nödvändiga åtgärder för att undvika att pris-bestämmelsema i detta prolokoll kringgås.

2.   (a) De minimiprisnivåer som fastställs i
denna artikel tar särskilt i beaktande det nu­
varande marknadsläget, mejerivaruprisema i
deltagande producentländer, behovet av en
lämplig avvägning mellan minimiprisema i de
olika protokollen till detta avtal, behovet av
att tillförsäkra konsumentema rimliga priser
samt önskvärdheten av att upprätthålla en
minimiavkastning för de effektivaste produ­
centema i syfte att säkerställa en stabil för­
sörjning på lång sikt.

(b) De minimipriser som föreskrivs i mo­ment I av denna artikel skall den dag detta protokoll träder i kraft vara:

(i) 1 100 USS per ton för smörolja såsom definierad i artikel 2 av detla protokoll.

(ii) 925 USS per ton för smör såsom de­finierat i artikel 2 av detta protokoll.

3.  (a) De minimiprisnivåer som specificeras
i denna artikel kan ändras av kommittén som
därvid skall ta i beaktande å ena sidan hur
protokollet fungerat under den tid det varit i
kraft och å andra sidan utvecklingen på den
intemationella marknaden.

(b) De minimiprisnivåer som specificeras i denna artikel skall vara föremål för översyn av kommittén minst en gång om året. Kom­mittén skall för detta ändamål sammanträda i september varje år. I och för denna översyn skall kommittén särskilt, och i den utsträck­ning det är relevant och nödvändigt, beakla producentemas kostnader, övriga relevanta ekonomiska faktorer på världsmarknaden, behovet av att på lång sikt upprätthålla en minimiavkastning för de mest ekonomiska producentema, behovet av att upprätthålla ett stabilt utbud och tillförsäkra konsumen­tema acceptabla priser samt det aktuella lä­get på marknaden, och den skall beakta önsk­värdheten av all förbättra förhållandet mellan de minimiprisnivåer som redovisas i moment 2 (b) av denna artikel och stödnivåema för mejerivaror i de större producerande delta-garländema.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

209

 

Adjuslment of minimum prices

4. If the products actually exported differ from the pilot products in respecl of the fat content, packaging or terms of sale, the mini­mum prices shall be adjusted so as to protecl the minimum prices established in this Proto­col for the products specified in Artide 2 of this Protocol according to the following pro­visions: Milk fat content

If the milk fat content of the product de­fined in Artide 1 of the present Prolocol differs from the milk fat content of the pilot producls as defined in Artide 2 of the present Protocol then, if the milk fat content is equal lo or greater than 82 per cent or less than 80 per cent, the minimum price of this product shaH be, for each full percentage point by which the milk fat content is more than or less than 80 per cent, increased or reduced in proportion lo the difference between the mi­nimum prices established for the pilot pro­ducls defined in Artide 2 of the present Pro­tocol'. Packaging

If the products are offered otherwise than in packages normally used in the trade, of a net content by weight of not less than 25 kgs. or 50 Ibs., as appropriate, the minimum prices shall be adjusted so as to reflect the difference in the cost of packaging from the type of package specified above.

Terms of sale

If sold on terms other than f.o.b. from the exporting country or free-at-frontier export­ing counlry", the minimum prices shall be calculaled on the basis of the minimum f.o.b. prices specified in paragraph 2(b) of this Arti­de, plus the real and juslified costs of the services provided: if the terms of the sale include credit, this shall be charged for at the prevailing commercial råtes in the country concemed.

Justering av minimipriserna

4. Om de varor som faktiskt exporteras skiljer sig från pilotvaroma i fråga om fett­hall, paketering eller försäljningsvillkor skall minimiprisema justeras i syfte att skydda de minimipriser vilka i detta protokoll fastställs för de varor vilka specificeras i artikel 2 av detla protokoll enligt följande regler:

Mjölkfetthall

Om mjölkfetthalten i den vara som be­skrivs i artikel 1 av detta protokoll skiljer sig från mjölkfetthalten i de pilotvaror som defi­nieras i artikel 2 av detta protokoll så skall, om mjölkfetthalten är högre än eller lika med 82% eller lägre än 80% och för varje hel procentenhet varmed mjölkfetthalten över-eller understiger 80% minimiprisel för denna vara höjas eller sänkas i proportion till skill­naden mellan minimipriserna för de pilot­varor vilka definieras i artikel 2 av detta pro-tokoH.'

Paketering

Om varorna utbjuds i andra förpackning­ar än som normalt används i handeln med ett nettoviktsinnehåll av minst 25 kg eller 50 Ibs, vilketdera som är tillämpligt, så skall minimiprisema justeras så alt de åler­speglar skillnaden i paketeringskostnad vi­savi den förpackningstyp som specificerats ovan.

Försäljningsvillkor

Om försäljningen sker på andra villkor än fob från det exporterande landet eller fritt det exporterande landets gräns," skall minimiprisema beräknas på basis av de minimi-fob-priser vilka specificeras i mo­ment 2 (b) av denna artikel med tillägg för de verkliga och berättigade kostnaderna för de tillhandahållna tjänsterna; om för­säljningsvillkoren inkluderar kreditgivning skall betalning för detta ske till gängse kommersiella ränlor i del berörda landel.

 

Special conditions of sales

5. Participants undertake within the limit of their institutional possibilities to ensure that praclices such as those referred to in Artide 4 of this Protocol do not have the effect of

' See Annex 11 b, "Schedule of price differentials according lo milk fat content".  See Artide 2.

Särskilda försäljningsbetingelser

5. Deltagande länder åtar sig att inom ra­men för sina institutionella möjligheter tillse att sådana åtgärder som avses i artikel 4 av detta prolokoll inte får till effekt att, direkt

' Se bilaga II (b), "Tabell över prisskillnader i rela­lion lill mjölkfetthall". » Se artikel 2.

14   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 24. Del B

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

210

 

directly   or   indirectly   bringing  the   export prices of the producls subject to the mini­mum price provisions below the agreed mini­mum prices. Field of application

6.  For each participant, this Protocol is
applicable to exports of the products speci­
fied in Artide I of ihis Protocol manufac­
lured or repacked inside its own customs ler­
rilory.

Transactions olher than normal commercial transactions

7.  The provisions of paragraphs I lo 6 of
Ihis Artide shall not be regarded as applying
lo donaled exporis lo developing counlries or
to exports destined for relief purposes or
food-rdated development purposes or wel­
fare purposes in developing countries.

eller indirekl, exportprisema för de  varor som är föremål för minimiprisbestämmelser bringas ned under de överenskomna mini­miprisema. Tillämpningsområde

6.  För varje deltagande land är detta proto­
koll tillämpligt på exporten av de varor som
specificeras i artikel I av detta protokoll om
de framställts eller omförpackats inom dess
tullområde.

Andra än normala, kommersiella transaktio­ner

7.   Bestämmelsema i moment I till 6 av
denna artikel skall inte anses tillämpliga i av­
seende på export som doneras till utveck­
lingsländer eller export som är avsedd för
biståndsändamål, livsmedelsanknutna ut­
vecklingsändamål eller slandardhöjande än­
damål i ulvecklingsländema.

 

ARTICLE 4

Provision ofinformation

1. In cases where prices in international trade of the products covered by Artide 1 of this Protocol are approaching the minimum prices mentioned in Artide 3: 2(b) of this Prolocol. and withoui prejudice to the provi­sions of Artide III of the Arrangement, par­ticipants shall notify to the Committee all the relevant elements for evalualing their own markel-siluaiion and, in particular, credit or loan praclices, twinning with other products, barter or three-sided transactions, refunds or rebates, exdusivity contracts, packaging cosls and details of the packaging, so that the Commillee can make a verification.

ARTIKEL 4

Tillhandahållande av information

I. I lägen där de intemationella priserna på de varor som omfattas av artikel I av detta protokoll närmar sig de minimipriser vilka nämns i artikel 3:2 (b) av detta protokoll skall de dellagande ländema, utan att åsidosätta bestämmelsema i avtalets artikel III, förse kommittén med alla upplysningar som be­hövs för att göra en bedömning av deras marknadsläge och framför allt om regler och praxis vid kredit- och långivning, samför­säljning med andra varor, bytes- eUer tresi-diga transaktioner, restitutioner eller rabat­ter, kontrakt med ensamrätt, paketerings-kostnader saml detaljer angående paketering­en så alt kommittén kan göra en konlroll.

 

ARTICLE 5

Obligations of Exporting Pariicipunts

1. Exporting participants agree to use their best endeavours, in accordance with their in-sliiuiional possibilities, to supply on a prior­ity basis the normal commercial require­ments of developing importing participants, especially those used for food-rdated devel­opment purposes and welfare purposes.

ARTIKEL 5

Skyldigheter   för    exporterande    dellagar-länder

1. De exporterande deltagarländerna går med på att göra alla bemödanden som är för­enliga med deras institutionella möjligheter för att på prioritetsbasis förse de importe­rande, deltagande ulvecklingsländema med deras normala, kommersiella behovskvanti-leler, i synnerhet vad beträffar sådana som används för livsmedelsanknutna utvecklings­ändamål eUer slandardhöjande ändamål.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

211

 

ARTICLE 6

Co-operation of Importing Purticipunts

I. Participants which import products cov­ered by Artide I of this Protocol undertake in particular:

(a) to co-operate in implementing the mini­
mum prices objeclive of this Protocol and to
ensure, as far as possible, thal the products
covered by Artide I of this Protocol are not
imported at less than the appropriate customs
valuation equivalent to the prescribed mini­
mum prices;

(b)   without prejudice lo the provisions of Artide 111 of the Arrangemeni and Artide 4 of this Prolocol. to supply information con­cerning imports of products covered by Arti­de I of this Protocol from non-participants;

(c)    to consider sympalhelically proposals for appropriale remedial action if imports at prices inconsistent with the minimum prices threaten the operation of Ihis Protocol.

ARTIKEL 6

Medverkun av importeronde deltagarländer

1. Deltagarländer vilka importerar varor som omfattas av artikel I i detta protokoll åtar sig särskilt:

(a)  att medverka till att minimipriserna kan införas så som sägs i detta protokoll och att så långt möjligt se till alt de varor som omfat­tas av artikel 1 av detta protokoll inte impor­teras till priser under det tillämpliga tull värde som svarar mot de föreskrivna mi­nimiprisema;

(b)  att, utan att åsidosätta bestämmelsema i artikel HI i avtalet och artikel 4 av detta protokoll, tillhandahålla information an­gående importen från icke-deltagarländer av varor som omfattas av artikel I av detta pro­tokoll;

(c)  all på ell välvilligt sätl beakla förslag om lämpliga motåtgärder om import till priser som inte är förenliga med minimiprisema ho­lar funktionen av della prolokoll.

 

PART THREE

ARTICLE 7

Derogalions

I. Upon request by a participant, the Com­mittee shall have the authority to granl dero­galions from the provisions of Artide 3, para­graphs I to 4 of this Protocol in order to remedy difficulties which observance of minimum prices could cause certain partici­pants. The Commitiee shall pronounce on such a request within three months from the date of the request.

DEL TRE

ARTIKEL 7

Undantag

I. På begäran av ett deltagande land skall kommittén ha befogenhet att medge undantag från bestämmelsema i momenten 1 till 4 i arti­kel 3 av detta protokoll i syfte att avhjälpa svårigheter vilka ett iakttagande av mini­miprisema skulle kunna åsamka vissa delta­garländer. Kommittén skall uttala sig om en sådan begäran inom tre månader från datum för begäran.

 

ARTICLE 8

Emergency Action

I. Any participant, which considers that its interesls are seriously endangered by a coun­try not bound by this Protocol, can request the Chairman of the Committee to convene an emergency meeting of the Committee within two working days to determine and decide whether measures would be required to meet the situation. If such a meeting can­not be arranged within the two working days and the commercial interesls of the partici­pant concerned are likely to be materially

ARTIKEL 8

Åtgärder i nödsituationer

I. Varje deltagande land som bedömer sina intressen allvarligt hotade av ett land som inle är bundet av delta prolokoll kan begära att kommitténs ordförande sammankallar kommittén till ett krismöte inom två arbets­dagar för att beslämma och besluta om åtgär­der behöver vidtas för att möta situationen. Om ett sådant möte inte kan arrangeras inom de två arbetsdagarna och det berörda delta­garlandets kommersiella intressen kan väntas bli väsentligt skadade, får detta deltagariand

 

Prop. 1979/80:24    Del B

212

 

prejudiced, that participant may lake unilat­eral action lo safeguard its posilion, on the condition that any other participants likely to be affected are immediately notified. The Chairman of the Committee shall also be for­mally advised immediately of the full circum­stances of the case and shall be requested to eall a special meeting of the Committee at the earliest possible moment.

ensidigt vidta åtgärder på det villkor alt övri­ga deltagarländer som kan väntas bli drab­bade omedelbart underrättas. Kommitténs ordförande skall också omedelbart underrät­tas om samtliga omständigheter i fallet och skall anmodas att kalla till ett extra samman­träde med kommittén vid tidigast möjliga till­fälle.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

Annex II a Protocol Regarding Milk Fat

List of Reference Poinls

In accordance with ihe provisions of Arli-cle 2 of this Prolocol, the following reference poinls are designaled for the countries listed below:

213

Bilaga II a

Protokoll angående mjölkfett

Listu över referenspunkter

I enlighet med bestämmelserna i artikel 2 av detta protokoll fastställs följande referens­punkter för de länder vilka upptagits nedan:

 

Ausiriu:             Antwerp,   Hamburg,   Roller-                 Österrike:

dam
Finlund:            Antwerp,   Hamburg,   Rötter-                 Finland:

dam

Basle: for  butter exports   to

Switzerland
Non\-uy:            Antwerp,   Hamburg,   Rötter-                 Norge:

dam
Sweden:            Antwerp,   Hamburg,   Rötter-                 Sverige:

dam

Basle: for  butter exports  to

Switzerland

Anlwerpen, Hamburg,

Rotterdam

Antwerpen, Hamburg,

Rotterdam

Basel: för export av smör till

Schweiz

Antwerpen, Hamburg,

Rotterdam

Antwerpen, Hamburg,

Rotterdam Basel: för export av

smör till Schweiz

Annex II b

Protocol Regarding Milk Fat

Schedule of Price Differentials According to Milk Fal Content Milk fat content

%

Equa Equa Equa Equa Equa Equa Equa Equa Equa Equa Equa Equa Equa Equa Equa Equa Equa Equa Equa, Equa Equal

I to or I to or I to or 1 to or 1 to or 1 to or I to or 1 to or 1 to or I to or 1 to or 1 to or 1 to or 1 to or 110 or 1 lo or 1 to or 1 to or \ to or I to or 1 to or

more more more more more more more more more more more more more more more more more more more more more

than 79, than 80, than 82, than 83, than 84, than 85, than 86, than 87, than 88, than 89, than 90, than 91, than 92, than 93, than 94, than 96, than 96, than 97, than 98, than 99, than 99.

less than 80 less than 82 less than 83 less than 84 less than 85 less than 86 less than 87 less than 88 less than 89 less than 90 less than 91 less than 92 less than 93 less than 94 less than 95 less than 96 less than 97 less than 98 less than 99 less than 99.5

Minimum price

US$/metric lon

916.25

925

942.50

951.25

960

%8.75

977.50

986.25

995

1,003.75

1,012.50

1,021.25

1,030

1,038.75

1,047.50

1,056.25

1,065

1,073.75

1,082.50

1,091.25

1,100

 

Prop. 1979/80:24    Del B

!14

 

Annex HI

Bilagu III

 

Protocol Regarding Certain Cheeses

PART ONE

ARTICLE I

Producl Coveruge

I. This Protocol applies to cheeses falling under CCCN heading No. 04.04, having a fat contenl in dry malier, by weight, equal to or more than 45 per cent and a dry matter con­tent. by weight, equal lo or more than 50 per cent.

Protokoll angående vissa ostar

DEL ETT

ARTIKEL 1

Varuomfaltning

1. Detta protokoll är tillämpligt på ostar som faller under CCCN-nr 04.04 och som har en fetthall i torrsubstans om lägst 45 viktpro­cent och ell innehåll av torrsubstans om lägst 50 viktprocent.

 

PART TWO

ARTICLE 2 PUol Producl

I. For the purpose of this Protocol, a mini­mum export price shall be established for the pilot product of the following descriplion;

Designation: Cheese

Packaging: In packages normally used in the trade of a net content by weight of not less than 20 kgs. or 40 Ibs., as appropriate.

Terms of sale: F.o.b. from the exporting counlry or free-at-frontier exporting country.

By derogation from this provision, refer­ence points are designated for the countries listed in Annex Illa. The Committee estab­lished in pursuance of Artide VH: 2(a) of the Arrangement (hereinafter referred to as the Committee) may amend the conlents of thal Annex.

Prompt payment against documents.

DEL TVÄ

ARTIKEL 2 Pilotvara

1. Inom ramen för detta protokoll skall ett minimiexportpris införas för den pilotvara vilken svarar mot följande beskrivning:

Beteckning: ost

Paketering: I förpackningar som normalt används i handeln med ett nettoviktsinnehåll av minst 20 kg eller 40 Ibs, vilketdera som är tillämpligt.

Försäljningsvillkor Fob från det exporter­ande landet eller fritt det exporterande lan­dets gräns.

Med undantag från denna bestämmelse har referenspunkter faststälhs för de länder som är upptagna i bilaga III a. Den kommitté som inrättas i enlighet med artikel V1I:2 (a) i avta­let (i fortsättningen benämnd kommittén) kan ändra innehållet i denna bilaga.

Omedelbar belalning mol dokument.

 

ARTICLE 3

Minimum Price

Level and observance of minimum price

1. Participants undertake to take the steps necessary to ensure that the export prices of the products defined in Artides 1 and 2 of this Protocol shall not be less than the mini­mum price applicable under Ihe present Pro­tocol. If the products are exported in the form of goods in which they have been incor-

ARTIKEL 3

Minimipriser

Nivå och iakttagande av minimipriserna

1. Deltagande länder förbinder sig alt vidta nödvändiga åtgärder för att exportprisema för de varor vilka definieras i artiklarna I och 2 av detta protokoll inte skall ligga lägre än de minimipriser som skall tillämpas enligt detta protokoll. Vid export av varor i vilka dessa varor ingår skall de deltagande länderna vidta

 

Prop. 1979/80:24    Del B

*

porated, participants shall take the steps nec­essary lo avoid the circumvention of the price provisions of this Protocol.

2.  (a) The minimum price level set out in
the present Artide takes account, in particu­
lar, of the currenl markel silualion, dairy
prices in producing participants, the need to
ensure an appropriate relationship belween
the minimum prices established in the Prolo­
cols to the present Arrangement, the need to
ensure equitable prices to consumers, and
the desirabiiity of mainlaining a minimum re­
turn to the most efficient producers in order
to ensure slability of supply över the longer
term.

(b) The minimum price provided for in paragraph 1 of Ihe present Artide applicable al the date of entry into force of this Protocol is fixed at US$8()0 per metric ton.

3.  (a) The level of the minimum price speci­
fied in the present Artide can be modified by
the Committee, taking into account, on the
one hand, the results of the operation of the
Protocol and, on the other hand, the evolu­
tion of the situation of the inlernational mär­
ket.

(b) The level of the minimum price speci­fied in the present Artide shall be subject lo review at least once a year by the Committee. The Committee shall meet in September of each year for this purpose. In undertaking this review the Committee shall take accounl in particular, to the extent relevant and nec­essary, of costs faced by producers, other relevant economic factors of Ihe worid mär­ket, the need to maintain a long-term mini­mum retum to the most economic producers, the need to maintain slability of supply and to ensure acceptable prices to consumers, and the currenl markel situation and shall have regard to the desirabiiity of improving the relationship between the level of the mini­mum price set out in paragraph 2(b) of the present Artide and the dairy support levels in the major producing participants.

Adjuslment of minimum price

4.  If the producls actually exported differ
from the pilot product in respecl of the pack­
aging or terms of sale, the minimum price
shall be adjusted so as to protect the mini­
mum price established in this Protocol, ac­
cording to the following provisions:

215

nödvändiga åtgärder för att undvika atl pris­bestämmelserna i detta protokoll kringgås.

2. (a) Den minimiprisnivå som fastställs i denna artikel lar särskilt i beaktande det nu­varande marknadsläget, mejeri varupriserna i deltagande producentländer, behovet av en lämplig avvägning mellan minimipriserna i de olika protokollen lill delta avtal, behovel av att tillförsäkra konsumenlerna rimliga priser saml önskvärdheten av att upprållhålla en minimiavkastning för de effektivaste produ­centema i syfte att säkerställa en stabil för­sörjning på lång sikt.

(b) Del minimipris som föreskrivs i mo­ment 1 av denna artikel skall den dag detla prolokoll träder i kraft vara 800 USS per lon.

3. (a) Den minimiprisnivå som specificeras i denna artikel kan ändras av kommittén som därvid skall ta i beaktande å ena sidan hur protokollet fungerat under den tid det varit i krafl och å andra sidan ulvecklingen på den intemationella marknaden.

(b) Den minimiprisnivå som specificeras i denna artikel skall vara föremål för översyn av kommittén minst en gång om året. Kom­mittén skaH för delta ändamål sammanträda i september varje år. I och för denna översyn skall kommittén särskilt, och i den utsträck­ning det är relevant och nödvändigt, beakta producentemas kostnader, övriga relevanta ekonomiska faktorer pä världsmarknaden, behovet av att på lång sikt upprätthålla en minimiavkastning för de mest ekonomiska producenterna, behovel av att upprätthålla ett stabilt utbud och tillförsäkra konsumen­tema acceptabla priser samt det aktuella lä­get på marknaden, och den skall beakta önsk­värdheten av att förbättra förhållandet mellan de minimiprisnivåer som redovisas i moment 2 (b) av denna artikel och stödnivåema för mejerivaror i de större producerande delta-gariändema. Justering av minimiprisema

4. Om de varor som faktiskt exporteras skiljer sig från pilotvaror i fråga om pakete­ring eller försäljningsvillkor skall minimipri­sel justeras i syfte att skydda det minimipris vilket fastställs i detla prolokoll enligt föl­jande regler:

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

216

 

Packaging

If the products are offered otherwise than in packages as specified in Artide 2, the minimum price shall be adjusted so as to reflect the difference in the cost of pack­aging from the type of package specified above. Terms of sale

If sold on terms other than f.o.b. from the exporting country or free-at-frontier exporting country', the minimum price shall be calculaled on the basis of the mini­mum f.o.b. price specified in paragraph 2(b) of this Artide, plus the real and jusli­fied cosls of the services provided; if the terms of the sale include credit, this shall be charged for at the prevailing commercial råtes in the country concemed.

Special conditions of sale

5.  Participants undertake within the limit of
their institutional possibilities to ensure that
praclices such as those referred to in Artide
4 of this Prolocol do not have the effect of
directly or indirectly bringing the export
prices of the producls subject lo the mini­
mum price provisions below the agreed mini­
mum price.

Field of applicalion

6.  For each participant, this Protocol is
applicable to exports of the products speci­
fied in Artide I of this Protocol manufac­
lured or repacked inside its own customs ter­
ritory.

Transactions other than normal commercial transactions

7.  The provisions of paragraphs 1 to 6 of
this Artide shall nol be regarded as applying
to donated exports to developing countries or
lo exports destined for relief purposes or
food-rdated development purposes or wel­
fare purposes in developing countries.

ARTICLE 4

Provision ofinformation

1. In cases where prices in inlernational trade of the products covered by Artide 1 of this Protocol are approaching the minimum price mentioned in Artide 3: 2(b) of this Pro­tocol and withoui prejudice to the provisions

Paketering

Om varor utbjuds i andra förpackningar än som specificeras i artikel 2 skall mini­miprisel justeras så att det återspeglar skill­naden i paketeringskostnad visavi den för­packningstyp som specificerats ovan.

Försäljningsvillkor

Om försäljningen sker på andra villkor än fob från det expwrterande landet eUer fritt del exporterande landets gräns' skall minimiprisel beräknas på basis av det mi-nimi-fob-pris vilket specificeras i moment 2 (b) av denna artikel med tillägg för de verk­liga och berättigade kostnaderna för de till­handahållna tjänstema; om försäljningsvill­koren inkluderar kreditgivning skall betal­ning för detta ske till gängse kommersieUa ränlor i det berörda landet. Särskilda försäljningsbetingelser

5. Deltagande länder åtar sig att inom ra­
men för sina institutionella möjligheter tillse
att sådana åtgärder som avses i artikel 4 av
detta protokoU inte får tUl effekt att, direkt
eller indirekt, exportprisema för de varor
som är föremål för minimiprisbestämmelser
bringas ned under de överenskomna mini­
miprisema.

Tillämpningsområde

6. För varje deltagande land är detta proto­
koll tillämpligt på exporten av de varor som
specificeras i artikel 1 av detta protokoll om
de framställts eller omförpackats inom dess
tullområde.

Andra än normala, kommersiella transaktio­ner

7. Bestämmelsema i moment 1 till 6 av den­
na artikel skaU inle anses tillämpliga i avseen­
de på export som doneras till utvecklings­
länder eller export som är avsedd för bi­
ståndsändamål, livsmedelsanknutna utveck­
lingsändamål eller slandardhöjande ändamål i
ulvecklingsländema.

ARTIKEL 4

TillhandahåUande av information

1. I lägen där de intemationella prisema på de varor som omfattas av artikel I av detta prolokoll närmar sig de minimipriser vilka nämns i artikel 3:2 (b) av detta protokoll skall de deltagande ländema, utan att åsidosätta

 

' See Artide 2.

' Se artikel 2.

 

Prop. 1979/80:24   Del B

217

 

of Artide Hl of the Arrangemeni, partici­pants shall notify to the Commillee all the relevant elements for evaluating their own markel situation and, in particular, credit or loan praclices, iwinning wilh other products, barter or three-sided transactions, refunds or rebates, exdusivity contracts, packaging cosls and details of the packaging. so that the Committee can make a verification.

bestämmelsema i avtalets artikel 111, förse kommittén med alla upplysningar som be­hövs för att göra en bedömning av deras marknadsläge om regler och praxis vid kre­dit- och långivning, samförsäljning med andra varor, bytes- eller tresidiga transaktioner, restitutioner eller rabatter, kontrakt med en­samrätt, paketeringskostnader samt detaljer angående paketeringen så att kommittén kan göra en kontroll.

 

ARTICLE 5

Obligations of Exporting Puriicipunis

I. Exporting participanis agree to use their best endeavours, in accordance with Iheir in­stitutional possibilities, lo supply on a prior-ity basis ihe normal commercial require-menis of developing importing parlicipanls, especially those used for food-rdated devel­opment purposes and welfare purposes.

ARTIKEL 5

Skyldighet för exporterunde deltugurländer

I. De exporterande deltagarländerna går med på att göra alla bemödanden som är för­enliga med deras institutionella möjligheler för att på prioritetsbasis förse de importe­rande, deltagande ulvecklingsländema med deras normala, kommersiella behovskvanti-teler, i synnerhet vad belräffar sådana som används för livsmedelsanknutna utveck­lingsändamål eller slandardhöjande ändamål.

 

ARTICLE 6

Co-operation of Importing Puriicipunis

I. Participants which import producls cov­ered by Artide I of this Protocol undertake in particular:

(a)   to co-operate in implementing the mini­mum price objeclive of this Protocol and to ensure, as far as possible, thal the products covered by Artide I of this Protocol are not imported at less than the appropriale customs valuation equivalent to the prescribed mini­mum price;

(b)  without prejudice to the provisions of Artide III of the Arrangement and Artide 4 of this Protocol, lo supply informalion con­cerning imports of products covered by Arti­de 1 of this Protocol from non-participants;

(c)   to consider sympalhelically proposals for appropriale remedial aclion if imports al prices inconsistent with the minimum price threaten the operation of this Protocol.

ARTIKEL 6

Medverkan av importerunde deltugurländer

I. Deltagarländer vilka importerar varor som omfattas av artikel 1 i detta protokoll åtar sig särskilt:

(a)   att medverka till att minimiprisel kan införas så som sägs i detta protokoll och att så långt möjligt se till att de varor som omfat­tas av artikel 1 av detta protokoll inte impor­teras till priser under det tillämpliga tullvärde som svarar mot det föreskrivna minimiprisel;

(b)   att, utan att åsidosätta bestämmelsema i artikel III i avtalet och artikel 4 av detta protokoll, tillhandahålla information an­gående importen från icke-deltagarländer av varor som omfattas av artikel 1 av detta pro­tokoU;

(c)   atl på ett välvilligt sätl beakta förslag om lämpliga motåtgärderom import till priser som inte är förenliga med minimiprisel hotar funktionen av detta protokoll.

 

Prop. 1979/80:24   Del B

218

 

PART THREE

ARTICLE 7

Derogulions

1.  Upon request by a participant, the Com­
mittee shall have the authority to granl dero­
galions from the provisions of Artide 3, para­
graphs 1 to 4 of this Protocol in order to
remedy difficulties which observance of
minimum prices could cause certain partici­
pants. The Committee shall pronounce on
such a requesi within thirty days from the
date of the request.

2.  The provisions of Artide 3: I to 4 shall
not apply to exports, in exceptional circum­
stances, of small quantities of natural unpro-
cessed cheese which would be below normal
export quality as a result of delerioration or
production faults. Participants exporting
such cheese shall notify the GATT secrétar­
iat in advance of their intention to do so.
Participants shall also notify the Committee
quarterly ofall sales of cheese effected under
the provisions of this paragraph, specifying in
respecl of each transaction. the quantities,
prices and destinations involved.

DEL TRE

ARTIKEL 7

Unduntug

1.  På begäran av ett deltagande land skall
kommittén ha befogenhel att medge undantag
från bestämmelserna i moment 1 till 4 i artikel
3 av detla protokoll i syfle alt avhjälpa svårig­
heter vilka etl iakttagande av minimipriserna
skuUe kunna åsamka vissa deltagarländer.
Kommittén skall uttala sig om en sådan begä­
ran inom 30 dagar från datum för begäran.

2.  Bestämmelsema i artikel 3:1 lill 4 skall
inte vara tillämpliga på export som i undan­
tagsfall sker av små kvantiteter färskost vil­
ken till följd av kvalitetsförsämring eller pro­
duktionsfel är under normal exportkvalitet.
Deltagande länder vilka exporterar sådan ost
skall i förväg underrätta kommittén om sin
avsikt att göra detta. De dellagande länderna
skall även kvartalsvis informera kommittén
om all försäljning av ost som skett med ut­
nyttjande av bestämmelsema i detta moment
och därvid för varje transaktion lämna upp­
gift om kvantiteterna, priserna och destina­
tionsorterna i fråga.

 

ARTICLE 8

Emergency Action

1. Any participant, which considers that its inlerests are seriously endangered by a coun­try not bound by this Protocol, can request the Chairman of the Committee to convene an emergency meeting of the Committee within two working days to determine and decide whether measures would be required to meet the situation. If such a meeting can­not be arranged within the two working days and the commercial interests of the partici­pant concerned are likely to be materially prejudiced, that participant may take unilat­eral action to safeguard its position, on the condition that any other participants likely to be affected are immediately notified. The Chairman of the Committee shall also be for­mally advised immediately of the full circum­stances of the case and shall be requested to eall a special meeting of the Committee at the earliest possible moment.

ARTIKELS

Åtgärder i nödsituationer

1. Varje deltagande land som bedömer sina intressen allvarligt hotade av ett land som inte är bundet av detla protokoll kan begära att kommitténs ordförande sammankallar kommittén till ett krismöte inom två arbets­dagar för att bestämma och besluta om åtgär­der behöver vidtas för att möta situationen. Om ett sådant möte inte kan arrangeras inom de två arbetsdagarna och del berörda delta­garlandets kommersiella intressen kan väntas bli väsentligt skadade, får detta deltagarland ensidigt vidta åtgärder på det villkor alt övri­ga deltagariänder som kan väntas bli drab­bade omedelbart underrättas. Kommitténs ordförande skall också omedelbart underrät­tas om samtliga omständigheter i fallet och skaU anmodas att kalla till ett extra samman­träde med kommittén vid tidigast möjliga till­fälle.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

!19

 

Bilaga III a Protokoll angående vissa ostar

Lislu över referenspunkter

1 enlighet med bestämmelserna i artikel 2 av detta protokoll fastställs följande referens­punkter för de länder vilka upptagits nedan:

Annex III a Protocol Regarding Certain Cheeses

List of Reference Poinls

In accordance with the provisions of Arti­de 2 of this Protocol, the following reference points are designated for the counlries listed below:

 

Österrike: Antwerpen, Hamburg, Rotterdam                   Austria:

Finland;   Anlwerpen, Hamburg, Rotterdam                    Finland:

Norge:      Antwerpen, Hamburg, Rotlerdam                    Norway:

Sverige:   Antwerpen, Hamburg, Rotterdam                     Sweden:

Polen:       Antwerpen, Hamburg, Rotlerdam                   Poland:

Antwerp, Hamburg, Rotterdam Antwerp, Hamburg, Rotlerdam Antwerp, Hamburg, Rotterdam Antwerp, Hamburg, Rotterdam Antwerp, Hamburg, Rotterdam

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                    220

APPENDIX

Interpreiaiive Siuiemenls

The United States undertakes to implemenl ihe economic provisions of this Arrangement fully wiihin Ihe limit of its institutional possibilities.

Japan undertakes to implement the provisons of this Arrangement fully within the limit of its institutional possibilites.

Japan has accepted Artide 3: 5 of the Protocol Regarding Certain Milk Powders on the understanding that advance notification of its intention to make use of Ihe provisions of that paragraph may be made globaUy for a given period and not separately for each transaction.

The Nordic counlries have accepted Artide V: 3 of the Arrangement with the understanding that it does not in any way prejudge their posilion wilh regard lo Ihe definlion of (olher than) normal commercial transac­tions.

Switzerland has indicaled ihat it is reserving the right to request at a laler dale the designation of two or three European ports as reference poinls under Artide 2 of the Prolocol Regarding Certain Milk Powders in the event that its exports made this necessary.

New Zealand has indicated thal the annual quantities of its exports under Artide 7:2 of the Protocol Regarding Certain Cheeses should nor­mally be of the order of 1,000 metric tons and could, in exceptional circumstances, amount to some 2,000 metric tons.

 

Prop. 1979/80:24   Dd B

221

 

Agreement on Implementation of Artide VII of the General Agree­ment on Tarins and Trade

Preamble

Having regard to the Mullilateral Trade Negotiations, the Parties to this Agreemenl (hereinafter referred to as "Parties")

Desiring lo further the objectives of the General Agreemenl on Tariffs and Trade (hereinafter referred to as "General Agree­ment" or "GATT") and to secure additional benefits for the international trade of devel­oping countries;

Recognizing the importance of the provi­sions of Artide VII of the General Agree­ment and desiring to elaborate rules for their application in order lo provide greater uni­formity and certainiy in their implementa­tion;

Recognizing the need for a fair, uniform and neutral system for the valuation of goods for customs purposes that predudes the use of arbitrary or ficliiious customs values;

Recognizing that the basis for valuation of goods for customs purposes should, to the grealest extent possible, be the transaction value of the goods being valued;

Recognizing that customs value should be based on simple and equitable criteria consis­tent with commercial praclices and that valu­ation procedures should be of general appli­cation without distinction between sources of supply;

Recognizing that valuation procedures should not be used to combat dumping;

Hereby agree as follows:

Överenskommelse om tillämpning av artikel VII i det allmänna tull-och handelsavtalet

Inledning

Parterna i denna överenskommelse (härne­dan benämnda "parlerna"), vilka beaklal de multilaterala handelsförhandlingarna,

vilka önskar främja syftena med del all­männa tull- och handelsavtalet (härnedan be-nämni "GATT") och säkerslälla ökade för­måner för utvecklingsländernas internalio­nella handel,

vilka erkänner vikten av bestämmelserna i artikd VII i GATT och önskar utarbeta regler för deras användning i syfle all uppnä slörre likformighet och säkerhet vid tillämp­ningen av dem,

vilku erkänner behovet av etl rätlvist. en­helligl och opartiskt system för all värdera varor för tulländamål, som förhindrar an-' vändningen av godtyckliga eller fingerade tullvärden,

vilku erkänner att grundvalen för värdering av varor för tulländamål i siörsla möjliga ul­sträckning skall vara transaktionsvärdel för den vara som skall värderas,

vilku erkänner alt tullvärdet bör baseras på enkla och rättvisa principer som är förenliga med handelspraxis och all lillvägagångssäilel vid värdeberäkning skall ha allmän till­lämpning utan att skillnad görs mellan olika leveranskällor,

vilka erkänner att värdering inte skall an­vändas för all bekämpa dumping,

överenskommer härmed om följande:

 

PARTI

Rules on Customs Valuation

ARTICLE I

I. The customs value of imported goods shall be the transaction value, that is the price actually paid or payable for the goods when sold for export to the country of impor­tation adjusted in accordance with the provi­sions of Artide 8, provided:

(a) that there are no restrictions as to ihe

DELl

Regler för tullvärdeberäkning

ARTIKEL I

I. Tull värdet för importerad vara skall vara iransaklionsvärdel, del vill säga det pris som har betalats eller skall belalas för varan vid försäljning för export till importlandet, ju­sterat enligt bestämmelserna i artikel 8, och under förutsättning:

(a) atl inga begränsningar finns vad gäller

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

222

 

disposition or use of the goods by the buyer other than restrictions which:

(i) are imposed or required by law or by the public authorities in the counlry of im­portation;

(ii) limit the geographical area in which the goods may be resold; or

(iii) do nol substantially affecl the value of the goods;

(b)   that the sale or price is not subject lo some condition or consideration for which a value cannot be determined with respect to the goods being valued;

(c)   that no part of the proceeds of any subsequent resale, disposal or use of the goods by the buyer will accrue directly or indirectly to the seller, unless an appropriate adjuslment can be made in accordance with the provisions of Artide 8; and

(d) that the buyer and seller are not related,
or where the buyer and seller are related, that
the transaction value is acceptable for cus­
toms purposes under the provisions of para­
graph 2 of this Artide.

2. (a) In determining whether the transac­tion value is acceptable for the purposes of paragraph 1, the fact thal the buyer and the seller are related within the meaning of Arti­de 15 shall not in itself be grounds for regard­ing the transaction value as unacceptable.

In such case the circumstances surround-ing ihe sale shall be examined and the trans­action value shall be accepted provided that the relationship did not influence the price. If, in the light of information provided by the importer or otherwise, the customs adminis­tration has grounds for considering that the relationship influenced the price, it shall communicate its grounds to the importer and he shall be given a reasonable opportunity to respond. If the importer so requests, the communication of the grounds shall be in wriiing.

(b) ln a sale between related persons, the transaction value shall be accepted and the goods valued in accordance with the provi­sions of paragraph 1 whenever the importer demonstrales that such value closely ap-proximates to one of the following occurring al or about the same time:

(i) the transaction value in sales to unre-lated buyers of idenlical or similar goods for export lo the same counlry of importa­tion;

köparens   förfogande   eller   användning   av varan, andra än sådana

(i) som föreskrivs eller påbjuds i lag eller av offentlig myndighel i importlandet,

(ii) som begränsar det geografiska områ­de inom vilket varan får återförsäljas, eller

(iii) som inte väsentligt påverkar varans värde;

(b)  att försäljningen eller priset inte är be­roende av något villkor eller vederlag för vil­ket ett värde inte kan bestämmas med avse­ende på den vara som skall värderas;

(c)   att avkastningen vid en av köparen vid­tagen efterföljande försäljning, annan dispo­sition eller användning av varan inte till nå­gon del direkt eller indirekt tillfaller säljaren såvida inle vederbörlig juslering kan göras enligl bestämmelsema i artikel 8; och

(d) att köparen och säljaren är sinsemellan
oberoende eller, i de fall köparen och säljaren
är sinsemellan beroende, att transaktionsvär­
det är godtagbart för tulländamål enligl be­
stämmelsema i moment 2 i denna artikel.

2.(a) Vid avgörande om transaktionsvärdel kan godtas enligt moment 1 skall det förhål­landet att köparen och säljaren är sinsemellan beroende i den mening som avses i artikel 15 inte i och för sig utgöra skäl till att transak­tionsvärdet inte anses godtagbart. I sådanl fall skall omständigheterna kring försäljning­en undersökas och transaktionsvärdet godtas om beroendeförhållandet inte har påverkal priset. Om tullmyndigheten på grund av upp­gifter, som erhållits av importören eller på annat sätt, har skäl anse alt beroendeförhål­landet har påverkal prisei, skall tullmyndig­heten delge importören dessa skäl och denne skall ges skälig möjlighet att svara. Delgiv­ningen av skälen skall göras skriftligt om im­portören begär del.

(b) Vid försäljning mellan sinsemellan be­roende personer skall transaktionsvärdel godlas och varan värderas enligl beslämmel­serna i momenl 1 om importören visar att transaktionsvärdet nära överensstämmer med något av nedanstående värden vid sam­ma eller näraliggande tidpunkt;

(i) transaktionsvärdet vid försäljning lill oberoende köpare av idenlisk eller liknan­de vara för export lill samma importland;

 

Prop. 1979/80:24    Del B

223

 

(ii) the customs value of idenlical or similar goods as determined under the pro­visions of Artide 5;

(iii) the customs value of idenlical or similar goods as determined under the pro­visions of Artide 6;

(iv) the transaction value in sales to un-relaled buyers for export lo the same coun­try of importation of goods which would be idenlical to the imported goods except for having a different country of production provided thal the sellers in any two trans­actions being compared are not related.

In applying the foregoing tests, due ac­count shall be taken of demonstrated dif­ferences in commercial levels, quantity levels, the elements enumerated in Artide 8 and costs incurred by the seller in sales in which he and the buyer are not related that are not incurred by the seller in sales in which he and the buyer £U"e related.

(c) The tests set forth in paragraph 2(b) are to be used at the initiative of the importer and only for comparison purposes. Substitute values may not be established under the pro­visions of paragraph 2(b).

(ii) tullvärdet för identisk eller liknande vara faslslällt enligl beslämmelserna i arti­kel 5;

(iii) tullvärdet för idenlisk eller liknande vara faslslällt enligl bestämmelserna i arti­kel 6;

(iv) transaktionsvärdel vid försäljning lill oberoende köpare för expori till samma im­portland av vara, som, bortsett från atl den är producerad i annat land, är idenlisk med den importerade varan, dock under förut­sättning atl säljarna vid de båda transaktio­ner som jämförs inte är sinsemellan bero­ende.

Vid tillämpning av nämnda kriterier skall vederbörlig hänsyn tas lill påvisade skill­nader i fråga om handelsled, kvantitet, så­dana kostnadselemenl som anges i artikel 8 och sådana kostnader som säljaren svarar för vid försäljning där han och köparen är sins­emellan oberoende men som han inle svarar för vid försäljning där han och köparen är sinsemellan beroende.

(c) De kriterier som anges i moment 2(b) skall användas på importörens begäran och enbart i jämförande syfle. Värden får inle fastställas enligt bestämmelserna i moment 2(b).

 

ARTICLE 2

I. (a) If the customs value of the imported goods cannot be determined under the provi­sions of Artide 1, the customs value shaU be the transaction value of idenlical goods sold for export to the same country of importation and exported at or about the same time as the goods being valued.

(b) In applying this Artide, the transaction value of idenlical goods in a sale at the same commercial level and in substantially the same quantity as the goods being valued shall be used to determine the customs value. Where no such sale is found, the transaction value of idenlical goods sold at a different commercial level and/or in different quanti­ties, adjusted to take account of differences attributable to commercial level and/or to quantity shall be used, provided that such adjustments can be made on the basis of dem­onstrated evidence which clearly establishes the reasonableness and accuracy of the ad­juslment, whether the adjuslment leads to an increase or a decrease in the value.

ARTIKEL 2

l.(a) Om tullvärdet för den importerade varan inte kan fastställas enligt beslämmel­serna i artikel I skall tullvärdel vara transak­tionsvärdet för identisk vara vid försäljning för export till samma importland och export vid samma eller näraliggande lidpunkt som den vara som skall värderas.

(b) Vid tillämpning av denna artikel skall för fastställande av tullvärdel användas Iransaklionsvärdel för identisk vara vid för­säljning i samma handelsled och av i slort selt samma kvantitet som den vara som skall vär­deras. I avsaknad av sådan försäljning skall transaktionsvärdet för idenlisk vara vid för­säljning i annal handelsled och/eller i annan kvantilel användas, jusleral med hänsyn lill skillnader beroende av handelsled och/eller kvantitet, förutsatt atl justeringen kan göras med stöd av framlagda uppgifter av vilka klart framgår skälighelen och riktigheten av justeringen, oavsett om den innebär höjning eller sänkning av värdet.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

224

 

2.   Where the costs and charges referred lo in Artide 8.2 are induded in the transaction value, an adjuslment shall be made lo take account of significani differences in such costs and charges between the imported goods and the idenlical goods in question arising from differences in dislances and modes of transport.

3.   If, in applying this Artide, more than one transaction value of idenlical goods is found, Ihe lowest such value shall be used to determine ihe cusloms value of ihe imported goods.

2.   1 de fall koslnader som omnämns i arti­kel 8. 2 ingår i transaktionsvärdel skall juste­ring göras så att hänsyn las till betydande skillnader i fråga om sådana kostnader för den importerade varan och ifrågavarande identiska vara, vilka är en följd av olika trans­portavstånd och transportsätt.

3.   Om vid tillämpning av denna artikel mer än ett transaktionsvärde påträffas för idenlisk vara skall del lägsta av dessa värden använ­das för att fastställa tullvärdel för den impor­terade varan.

 

ARTICLE 3

1.  (a) If the customs value of the imported
goods cannot be determined under the provi­
sions of Artides 1 and 2, the customs value
shall be the transaction value of similar goods
sold for export to the same country of impor­
tation and exported at or about the same time
as the goods being valued.

(b) ln applying this Artide, the transaction value of similar goods in a sale at the same commercial level and in substantially the same quantity as the goods being valued shall be used to determine the customs value. Where no such sale is found, the transaction value of similar goods sold at a different com­mercial levd and/or in different quantities adjusted to take account of differences attrib­utable lo commercial level and/or to quantity shall be used, provided that such adjustments can be made on the basis of demonstrated evidence which clearly establishes the rea­sonableness and accuracy of the adjuslment, whether the adjuslment leads to an increase or a decrease in the value.

2. Where the cosls and charges referred to
in Artide 8.2 are induded in the transaction
value, an adjuslment shall be made to take
accounl of significani differences in such
costs and charges between the imported
goods and the similar goods in question aris­
ing from differences in dislances and modes
of transport.

3.   If, in applying this Artide, more than
one transaction value of similar goods is
found, the lowest such value shall be used to
determine the customs value of the imported
goods.

ARTIKEL 3

l.(a) Om tullvärdet för den importerade varan inle kan fastställas enligt bestämmel­serna i artiklarna 1 och 2 skall tullvärdel vara transaktionsvärdel för liknande vara vid för­säljning för export till samma importland och export vid samma eller näraliggande tidpunkt som den vara som skall värderas.

(b) Vid tillämpning av denna artikd skall för fastställande av tullvärdet användas transaktionsvärdet för liknande vara vid för­säljning i samma handdsied och av i stort sett samma kvantitet som den vara som skall vär­deras. 1 avsaknad av sådan försäljning skall transaktionsvärdet för liknande vara vid för­säljning i annat handelsled och/eller i annan kvantitet användas, justerat med hänsyn till skillnader beroende av handelsled och/eller kvantitet, förutsatt atl jusleringen kan göras med stöd av framlagda uppgifter av vilka klart framgår skäligheten och riktigheten av justeringen, oavsett om den innebär höjning eller sänkning av värdet.

2.   I de fall kostnader som omnämns i arti­kel 8. 2 ingår i transaktionsvärdet skall jusle­ring göras så att hänsyn tas till betydande skillnader i fråga om sådana kostnader för den importerade varan och ifrågavarande lik­nande vara, vilka är en följd av olika trans­portavstånd och transportsätt.

3.   Om vid tillämpning av denna artikel mer än ett transaktionsvärde pålräffas för liknan­de vara skall det lägsta av dessa värden an­vändas för alt fastställa tullvärdel för den importerade varan.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

225

 

ARTICLE 4

If the customs value of the imported goods cannot be determined under the provisions of Artides 1, 2 and 3, the customs value shall be determined under the provisions of Artide 5 or, when the customs value cannot be deter­mined under thal Artide, under the provi­sions of Artide 6 excepl that, at the request of the importer, the order of application of Artides 5 and 6 shall be reversed.

ARTIKEL 4

Om tullvärdel för den importerade varan inle kan fastslällas enligt bestämmelserna i artiklarna I. 2 och 3 skall tullvärdel faslsläl­las enligl bestämmelserna i ariikel 5 eller, om lullvärdel inle kan faslslällas enligl den arti­keln, enligl beslämmelserna i artikel 6. Om importören begär del skall dock ordningsfölj­den för tillämpning av artiklarna 5 och 6 vara omkastad.

 

ARTICLE 5

I. (a) If the imported goods or idenlical or similar imported goods are sold in the coun­try of importation in the condition as import­ed, the customs value of the imported goods under the provisions of this Artide shall be based on the unit price at which the imported goods or idenlical or similar imported goods are so sold in the grealest aggregate quantity, at or about the time of the importation of the goods being valued, to persons who are not related to the persons from whom they buy such goods, subject to deductions for the fol­lowing;

(i) either the commissions usually paid or agreed to be paid or the additions usually made for profit and general expenses in connection with sales in such country of imported goods of the same dass or kind;

(ii) the usual costs of transport and insur­ance and associated costs incurred within the country of importation;

(iii) where appropriate, the costs and charges referred to in Artide 8.2; and

(iv) the customs duties and other nation­al taxes payable in the country of importa­tion by reason of the importation or sale of the goods.

(b) If neither the imported goods nor idenli­cal nor similar imported goods are sold at or about the time of importation of the goods being valued, the customs value shall, sub­ject otherwise to the provisions of paragraph l(a) of this Artide, be based on the unit price at which the imported goods or idenlical or similar imported goods are sold in the coun­try of importation in the condition as import­ed at the earliest date after the importation of

ARTIKEL 5

l.(a) Om den importerade varan eller iden­tisk eller liknande importerad vara säljs i im­portlandet i det skick den importerats skall tullvärdet för den importerade varan enligl beslämmelserna i denna artikel grundas på det pris per enhel till vilket den importerade varan eller identisk eller liknande importerad vara säljs i största sammanlagd kvantitet, vid samma eller näraliggande tidpunkt som im­porten av den vara som skall värderas, till personer som inte slår i beroendeförhållande till de personer av vilka de köper varan, med följande avdrag:

(i) antingen den provision som vanligen betalas eller enligt överenskommelse skall betalas eller de tillägg som vanligen görs för vinst och allmänna omkostnader i sam­band med försäljning i importlandet av im­porterad vara av samma kategori eller slag; (ii) normala koslnader för transport och försäkring samt därmed sammanhängande koslnader i importlandet;

(iii) i tillämpliga delar sådana kostnader som omnämns i artikel 8.2; och

(iv) tullar och andra inhemska skatter som skall betalas i importlandet på grund av import eller försäljning av varan.

(b) Om varken den importerade varan eller identisk eller liknande importerad vara säljs vid samma eller näraliggande tidpunkt som importen av den vara som skall värderas skall tullvärdet, med tillämpning i övrigt av be­stämmelserna i moment l(a) i denna artikel, grundas på det pris per enhel till vilket den importerade varan eller identisk eller liknan­de importerad vara säljs i importlandet i del .skick den importerats, vid tidigaste tidpunkt

15    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 24. Del B

 

Prop. 1979/80:24    Del B

226

 

the goods being valued bul before the expira­lion of ninety days after such importation.

2. If neither the imported goods nor idenli­cal nor similar imported goods are sold in the country of importation in the condition as imported, then, if the importer so requests, the cusloms value shall be based on the unit price al which the imported goods, afler fur­ther processing. are sold in the grealest ag­gregate quantity lo persons in the country of importation who are not related lo the per­sons from whom they buy such goods, due allowance being made for the value added by such processing and the deductions provided for in paragraph Ka) of this Artide.

efter importen av den vara som skall värderas men inte senare än nittio dagar efler denna import.

2. Om varken den importerade varan eller identisk eller liknande importerad vara säljs i importlandet i det skick den importeras skall tullvärdet, om importören begär det, grundas på det pris per enhet till vilket den importera­de varan, efter vidare bearbetning, säljs i siörsta sammanlagd kvanlitet till personer i importlandet som inte står i beroendeförhål­lande till de personer av vilka de köper varan, varvid justering skall göras för det värde som tillförts genom bearbetningen och de avdrag som anges i momenl Ha) i denna artikel.

 

ARTICLE 6

1.   The customs value of imported goods
under the provisions of this Artide shall be
based on a computed value. Computed value
shall consist of the sum of

(a)   the cost or value of materials and fabri­cation or other processing employed in pro­ducing the imported goods;

(b)  an amount for profit and general ex­penses equal to that usually reflected in sales of goods of the same dass or kind as the goods being valued which are made by pro­ducers in the country of exportation for ex­port to the counlry of importation;

(c)   the cost or value of all other expenses necessary to reflect the valuation option cho-sen by the Party under Artide 8.2.

2.   No Party may require or compel any
person not resident in its own territory to
produce for examination, or to allow access
to, any account or other record for the pur­
poses of determining a computed value.
However, information supplied by the pro­
ducer of the goods for the purposes of deter­
mining the customs value under the provi­
sions of this Artide may be verified in an­
other counlry by the authorities of the coun­
try of importation with the agreement of the
producer and provided they give sufficient
advance notice to the govemment of the
country in question and the latter does not
object to the investigation.

ARTIKEL 6

1.  Tullvärdet för importerad vara enligt be­
stämmelsema i denna artikel skall baseras på
produktionsvärdet. Detta skall utgöra sum­
man av;

(a)    kostnader för eller värdet av material samt för produktion eller annan bearbetning vid framställning av den importerade varan;

(b)   ett belopp för vinst och aUmänna om­kostnader som motsvarar vad som normalt ingår i priset vid försäljning av sådan vara som är producerad i exportlandet för export till importlandet och som är av samma kate­gori eller slag som den vara som skall vär­deras;

(c)    kostnaden för eller värdet av alla övri­ga utgifter som tillkommer enligl det värde­ringsalternativ som valts av parten enligl arti­kel 8. 2.

2. Ingen part får ålägga eller tvinga person
som inte är bosatt inom partens område att
för kontroll tillhandahålla bokföringsmaterial
eller annan dokumentation i syfte att faststäl­
la produktionsvärdet. Uppgifter som lämnats
av varans producent för fastställande av tull­
värdet enligt bestämmelserna i denna artikel
fär dock enligt producentens medgivande
kontrolleras i annat land av importlandets
myndigheter förutsatt all dessa i god lid i
förväg lämnat meddelande härom till rege­
ringen i landel ifråga och att denna inte mot­
sätter sig undersökningen.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

227

 

ARTICLE 7

1.        If the cusloms value of the imported goods cannot be determined under the provi­sions of Artides 1 to 6, inclusive, the cus­toms value shall be determined using reason­able means consistent wilh the principles and general provisions of this Agreement and of Artide V11 of ihe General Agreemenl and on the basis of data available in the country of importation.

2.        No customs value shall be determined under the provisions of this Artide on the basis of:

 

(a)  the selling price in ihe counlry of impor­tation of goods produced in such country;

(b)  a system which provides for the accep­tance for customs purposes of the higher of iwo allemalive values;

(c)  the price of goods on the domeslic mär­ket of the counlry of exportation;

(d) the cost of production other than com­
puted values which have been determined for
idenlical or similar goods in accordance with
the provisions of Artide 6;

(e) the price of the goods for export to a
country other than the country of importa­
tion;

(O minimum customs values; or (g) arbitrary or ficliiious values.

3.   If he so requests, the importer shall be
informed in writing of the customs value de­
termined under the provisions of this Artide
and the method used to determine such val­
ue.

ARTIKEL 7

1. Om tullvärdet för den importerade varan inte kan fastställas enligl bestämmelserna i artiklarna 1-6, skall det fastställas på skäligl sätt enligt principerna och de allmänna be­slämmelserna i denna överenskommelse och i artikel VII i GATT och med slöd av upp­gifter som finns tillgängliga i importlandet.

2.  Tullvärdet enligt denna artikel får inte
faslslällas med slöd av;

(a)   försäljningspriset i importlandet för
vara producerad där;

(b)  en melod som innebär alt det högsla av två altemativa värden godtas för tullända­mål;

(c)  priset för vara på den inhemska mark­naden i exportlandet;

(d) produktionskostnaden, annan än sådant
produktionsvärde som fastställts för identisk
eller liknande vara enligt bestämmelsema i
artikel 6;

(e) priset för vara vid export till annat land
än importlandet;

(f)  minimiiullvärden; eller

(g) godtyckliga eller fingerade värden.

3.  Om importören begär det, skall han
skriftligen informeras om det tullvärde som
fastställts enligt bestämmelsema i denna arti­
kel och den metod som använts för atl fast­
ställa detta värde.

 

ARTICLE 8

1. In determining the customs value under the provisions of Artide I, there shall be added to the price actually paid or payable for the imported goods;

(a) the following, to the extent that they are incurred by the buyer but are not induded in the price actually paid or payable for the goods:

(i) commissions and brokerage, except buying commisions;

(ii) the cost of containers which are treat­ed as being one for customs purposes with the goods in question;

(iii) Ihe cost of packing whether for la­bour or materials;

ARTIKEL 8

I. Vid fastställande av tullvärde enligt be­stämmelserna i artikel 1 skall till det pris som har betalats eller skall betalas för den impor­terade varan läggas;

(a) följande kostnader, i den utsträckning de ulgör koslnader som köparen svarar för men som inte ingår i det pris som har betalats eller skall belalas för varan:

(i) provisioner och mäklararvoden med

undanlag av inköpsprovisioner; (ii) kostnader för sådan förpackning som

i tullhänseende behandlas gemensaml med

varan ifråga; (iii) koslnad för emballage och emballe-

ring;

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

228

 

(b)  the value, apportioned as appropriale,
of the following goods and services where
supplied directly or indirectly by the buyer
free of charge or at reduced cost for use in
connection wilh the production and sale for
export of the imported goods, to the extent
that such value has nol been induded in the
price actually paid or payable:

(i) materials, components, parts and similar items incorporated in the imported goods;

(ii) tools. dies, moulds and similar items used in the production of the imported goods;

(iii) materials consumed in the produc­tion of the imported goods;

(iv) engineering, development, artwork, design work, and plans and sketches un­dertaken elsewhere than in the country of importation and necessary for the produc­tion of the imported goods;

(c)  royalties and licence fees related to the
goods being valued thal the buyer must pay,
either directly or indirectly, as a condition of
sale of the goods being valued, to the extent
that such royalties and fees are not induded
in the price actually paid or payable;

(d)  the value of any part of the proceeds of
any subsequent resale, disposal or use of the
imported goods that accrues directly or indi­
rectly to the seller.

2.   In framing its legislation, each Party
shall provide for the inclusion in or the exdu­
sion from the customs value, in whole or in
part, of the following:

(a)  the cost of transport of the imported
goods to the port or place of importation;

(b)     loading, unloading and handling
charges associated with the transport of the
imported goods to the port or place of impor­
tation; and

(c)  the cost of insurance.

3.    Additions lo the price actually paid or payable shall be made under this Artide only on the basis of objeclive and quantifiable dala.

4.    No additions shall be made to the price actually paid or payable in determining the customs value excepl as provided in this Ar­tide.

(b)  värdel av följande varor och tjänster,
fördelat på vederbörligt säll, i de fall de till­
handahållits direkt eller indirekl av köparen
ulan kostnad eller lill reducerad koslnad för
alt användas i samband med produktion och
försäljning för export av den importerade
varan, i den utsträckning detla värde inle in­
går i del pris som har betalats eller skall beta­
las:

(i) material, komponenter, delar och lik­nande som ingår i den importerade varan;

(ii) verktyg, matriser, formar och liknan­de artiklar som använts vid produktion av den importerade varan;

(iii) material som förbrukats vid produk­tion av den importerade varan;

(iv) konstruktionsarbete, utvecklingsar­bete, konstnärligt arbete, formgivningsar­bete, ritningar och utkast utförda annorstä­des än i importlandet och nödvändiga för produktion av den importerade varan;

(c)  royalties och licensavgifter som avser
den vara som skall värderas och som köparen
måste betala, antingen direkt eller indirekt,
som ett villkor för köp av den vara som skall
värderas, i den utsträckning dessa royalties
och avgifter inle ingår i det pris som har beta­
lats eller skall betalas;

(d)  värdet av den del av avkastningen av en
efterföljande försäljning, annan disposition
eller användning av den importerade varan,
som direkl eller indirekt tillfaller säljaren.

2.   Vid utformningen av den egna lagstift­
ningen skall varje part föreskriva atl följande
kostnader helt eller delvis skall ingå eller inte
ingå i tullvärdet:

(a)   transportkostnad för den importerade varan fram till införselhamnen eller inför­selorten;

(b)  kostnader för lastning, lossning och hantering som hänför sig till transporten av den importerade varan fram till införselham­nen eller införselorten;

(c)   försäkringskostnad.

 

3.   Tillägg till det pris som har betalats eller skall betalas skall enligt denna artikel endast göras med stöd av objektiva och mätbara uppgifter.

4.   Vid fastställande av tullvärdet skall inga andra tillägg än sådana som föreskrivits i den­na artikel göras till det pris som har betalats eller skall betalas.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

229

 

ARTICLE 9

1.  Where the conversion of currency is nec­
essary for the determination of the cusloms
value, the rale of exchange lo be used shall
be thal duly published by the competent
authorities of the country of importation con­
cerned and shall reflect as effectively as pos­
sible, in respecl of the period covered by
each such document of publication, the cur­
renl value of such currency in commercial
transactions in terms of the currency of the
counlry of importation.

2.  The conversion rale lo be used shall be
that in effect at the time of exportation or the
time of importation, as provided by each Par­
ty-

ARTIKEL 9

I. I de fall omräkning av valuta måste göras vid fastställande av lullvärde, skall den väx­elkurs användas som i vederbörlig ordning publicerals av behörig myndighet i importlan­det ifråga och som så korrekt som möjligt, med hänsyn till den tidsperiod som varje så­dan publicering omfattar, motsvarar det i handelstransaktionen gällande värdet för denna valuta uttryckt i importlandets valuta.

2. Den växelkurs skall användas som gäller vid tiden för exporten eller importen enligt varje parts bestämmande.

 

ARTICLE 10

All information which is by nature confi­dential or which is provided on a confidential basis for the purposes of customs valuation shall be treated as strictly confidential by the authorities concerned who shall not disdose it without the specific permission of the per­son or government providing such informa­tion, except to the extent that it may toe re­quired to be disdosed in the context of judi-cal proceedings.

ARTIKEL 10

Alla uppgifter som är av konfidentiell ka­raktär eller som tillhandahållits konfidentieUt för beräkning av tullvärde skall behandlas strängt konfidentiellt av berörda myndigheter vilka inte fär röja uppgifterna utan särskilt tillstånd av den person eller den regering som tillhandahållit dem, annat än i den utsträck­ning det kan erfordras i samband med rätts­ligt förfarande.

 

ARTICLE 11

1.      The legislation of each Party shall pro­vide in regard to a determination of customs value for the right of appeal, without penaity, by the importer or any other person liable for the payment of the duty.

2.      An initial right of appeal without penaity may be to an authority within the customs administration or to an independent body, but the legislation of each Party shall provide for the right of appeal wilhoul penaity lo a judicial authority.

3.      Notice of the decision on appeal shall be given to the appellant and the reasons for such decision shall be provided in writing. He shall also be informed of his rights of any further appeal.

ARTIKEL 11

1.  Varje part skall i sin lagstiftning föreskri­
va rätt för importör eller annan person som är
betalningsskyldig för tullen att utan särskild
påföljd överklaga fastställande av tullvärde.

2.  Rätt att besvära sig utan särskild påföljd kan i lägsta instans avse besvär hos tullmyn­dighet eller organ utanför tullverket; varje part skall i sin lagstiftning föreskriva rätt att utan särskild påföljd överklaga hos rättslig instans.

3.      Beslut med anledning av överklagande skall delges den klagande och skälen för be­slutet skall lämnas skriftligt. Klaganden skall också upplysas om sin rätt till vidare överkla­gande.

 

ARTICLE 12

Laws. regulations, judicial decisions and administrative rulings of general application

ARTIKEL 12

Lagar, föreskrifter, rättsliga och admini­strativa beslul med allmän tillämplighet som

 

Prop. 1979/80:24    Del B

230

 

giving effecl to this Agreemenl shall be pub­lished in conformily with Artide X of the GATT by the country of importation con­cerned.

avser verkställigheten av denna överenskom­melse skall offentliggöras av importlandet ifråga i enlighet med artikel X i GATT.

 

ARTICLE 13

If, in the course of determining the cus­loms value of imported goods, it becomes necessary to delay the final determination of such cusloms value, the importer shall never­theiess be able to wilhdraw his goods from customs if, where so required, he provides sufficient guarantee in the form of a surely, a deposit or some other appropriale instm­ment, covering the ultimate payment of cus­toms duties for which the goods may be lia­ble. The legislation of each Party shall make provisions for such circumstances.

ARTIKEL 13

Om det i samband med fastställande av tullvärde för importerad vara blir nödvändigt att uppskjuta det slutliga beslutet skaU impor­tören om han begär det kunna fä ut varan från lullverkel under fömlsätlning att han lämnar garanti i form av säkerhet, deposition eUer annan förbindelse, som läcker den slulliga betalningen av de tullavgifter som kan ulgå för varan. Varje part skall i sin lagstiftning lämna föreskrift härom.

 

ARTICLE 14

The notes at Annex I to this Agreement form an integral part of this Agreement and the Artides of this Agreement are to be read and applied in conjunction with their respec­tive noles. Annexes II and III also form an integral part of this Agreement.

ARTIKEL 14

Anmärkningama i bilaga I till denna över­enskommelse utgör en integrerande del av överenskommelsen och artiklama i överens­kommelsen skall läsas och tillämpas lillsam­mans med respektive anmärkningar. Bila­gorna II och III utgör också en integrerande del av överenskommelsen.

 

ARTICLE 15

1.  In this Agreement;

(a)    "cusloms value of imported goods" means the value of goods for the purposes of levying ad valorem duties of customs on im­ported goods;

(b)   "country of importation" means coun­try or customs terriiory of importation; and

(c)    "produced" includes grown, manufac­lured and mined.

2.  (a) In this Agreement "idenlical goods"
means goods which are the same in all re­
spects, induding physical characteristics,
quality and reputation. Minor differences in
appearance would nol predude goods other­
wise conforming to the definition from being
regarded as idenlical.

(b) In this Agreement "similar goods" means goods which, although not alike in all respects, have like characteristics and like component materials which enable them to perform the same functions and to be com-

ARTIKEL 15

1. I denna överenskommelse:

(a)   avses med "tullvärde för importerad vara" det värde som används för att beräkna värdetull för importerad vara;

(b)   avses med "importland" land eller tull­område till vilket varan införs; och

(c)   inbegrips odlad, tillverkad och utvun­nen i "producerad".

2.(a) I denna överenskommelse avses med "identiska varor" varor som är lika i alla avseenden, däri inbegripet fysisk beskaffen­het, kvalitet och renommé. Mindre yttre olik­heler skall inle utesluta atl varor anses som identiska om de i övrigt överensstämmer med definitionen.

(b) I denna överenskommelse avses med "liknande varor" varor som, trots att de inte är lika i alla avseenden, har liknande egen­skaper och liknande sammansättning, så att de kan fylla samma funktion och atl de är

 

Prop. 1979/80:24    Del B

231

 

mercially interchangeable. The quality of the goods, their reputation and the exisience of a trademark are among the factors to be con­sidered in determining whether goods are similar.

(c)  The terms "idenlical goods" and "simi­
lar goods" do not include, as the case may
be, goods which incorporate or reflect engi­
neering, development, artwork, design work,
and plans and sketches for which no adjusl­
ment has been made under Artide 8.1(b)(iv)
because such elements were undertaken in
the country of importation.

(d) Goods shall nol be regarded as "idenli­
cal goods" Ol "similar goods" unless they
were produced in the same country as the
goods being valued.

(e)  Goods produced by a different person
shall be taken into account only when there
are no idenlical goods or similar goods, as the
case may be, produced by the same person as
the goods being valued.

3.   In this Agreement "goods of the same dass or kind" means goods which fall within a group or range of goods produced by a particular industry or industry sector, and includes idenlical or similar goods.

4.   For the puposes of this Agreement, per­sons shall be deemed to be related only if;

 

(a)   they are officers or directors of one another's businesses;

(b)  they are legally recognized partners in business;

(c)   they are employer and employee;

(d) any person directly or indirectly owns,
Controls or holds 5 per cent or more of the
outstanding voting stock or shares of both of
them;

(e)  one of them directly or indirectly con-
trols the other;

(f)  both of them are directly or indirectly
controlled by a third person;

(g)  logether they directly or indirectly con­
trol a third person; or

(h) they are members of the same family.

5.  Persons who are associated in business
with one another in that one is the sole agent,
sole distributör or sole concessionaire, how­
ever described, of the other shall be deemed
to be related for the purposes of this Agree­
ment if they fall within the criteria of para-

kommersidll utbytbara. Varornas kvalitel, deras renommé och förekomsten av varu­märke hör till de faktorer som skall beaklas vid fastställande av om varorna utgör liknan­de varor.

(c) Begreppen "idenlisk vara" och "liknan­
de vara" omfattar inte vara som inbegriper
eller återspeglar konstruktionsarbete, ut­
vecklingsarbele, konstnärligt arbete, form-
givningsarbete, ritningar och utkast som
gjorts i importlandet och för vilka därför
ingen juslering har gjorts enligt ariikel
8. I(b)(iv).

(d) Vara skall inte anses ulgöra "identisk
vara" eller "liknande vara" om den inle pro­
ducerats i samma land som den vara som
skall värderas.

(e) Hänsyn skall tas till vara som produce­
rats av annan person endast om del inle finns
idenlisk respektive liknande vara, som är
producerad av den person som producerat
den vara som skall värderas.

3.   Med "vara av samma kategori eller slag" avses i denna överenskommelse vara som ingår i en grupp eller klass av varor som produceras av en speciell näringsgren eller industrisektor; ultryckel inbegriper även identisk eller liknande vara.

4.   Vid tillämpning av denna överenskom­melse skall personer anses vara sinsemellan beroende endast om

 

(a)  de är tjänstemän eller styrelseledamöter i varandras företag;

(b)  de enligl gällande rätt är att anse som bolagsmän;

(c)  de är arbetsgivare och anställd;

(d)  någon direkt eller indirekt äger, kon­
trollerar eller innehar fem proceni eller mer
av röstvärdet för aktierna hos dem båda;

(e) den ene direkt eller indirekt kontrollerar
den andre;

(O båda direkt eller indirekt kontrolleras av en tredje person;

(g) de tillsammans direkl eller indirekt kon­trollerar en tredje person; eller

(h) de tillhör samma familj.

5.  Personer som har ekonomisk intressege­
menskap på så sätt att den ene är den andres
ensamagent, ensamdistributör eller ensam­
försäljare skall, oavsett hur detta beskrivs,
vid tillämpning av denna överenskommelse
anses vara sinsemellan beroende om de faller

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

graph 4 of ihis Artide.

232

inom  bestämmelserna  i  momenl 4 i denna artikel.

 

ARTICLE 16

Upon written request, the importer shall have the right lo an explanation in writing from the customs administration of the coun­try of importation as to how the customs value of his imported goods was determined.

ARTIKEL 16

På skriftlig begäran skall importören ha rätl till skriftlig förklaring från importlandets tull­myndighet om hur tullvärdet för hans import­vara har fastställts.

 

ARTICLE 17

Nothing in this Agreement shall be con­strued as restricting or calling into question the rights of customs adminislralion lo satisfy themselves as to the tmth or accuracy of any statement. document or declaration present­ed for customs valuation purposes.

ARTIKEL 17

Ingenting i denna överenskommelse skall innebära inskränkning i eller ifrågasättande av lullmyndighetemas rätt atl förvissa sig om äktheten eller riktigheten av uppgift, handling eller förklaring som har lämnats för beräk­ning av lullvärde.

 

PART II

Administration, Consultation and Dispute Set­tlement

Institutions

ARTICLE 18

There shall be established under this Agreement:

1.           A Committee on Customs Valuation (hereinafter referred to as "the Committee") composed of representatives from each of the Parties. The Committee shall elect its own Chairman and shall normally meet once a year, or as is otherwise envisaged by the relevant provisions of this Agreement, for the purpose of affording Parties the opportunity to consult on matters relating to the adminis­tration of the customs valuation system by any Party as it might affect the operation of this Agreement or the furtherance of its ob­jeclives and carrying out such other responsi­biliiies as may be assigned to it by the Par­ties. The GATT secrétariat shall act as the secrétariat to the Committee.

2.     A Technical Committee on Cusloms Valuation (hereinafter referred to as "the Technical Committee") under the auspices of the Customs Co-operation Council which shall carry out the responsibiliiies described in Annex II to this Agreement and shall oper­ate in accordance with the rules of procedure contained therein.

DEL II

Tillämpning, konsultationer och biläggande av tvister

Institutioner

ARTIKEL 18

Enligt denna överenskommelse skall upp­rättas:

1.      En kommitté för tuUvärde (hämedan be­nämnd "kommittén") sammansatt av repre­sentanter för var och en av partema. Kom­mittén skall utse sin egen ordförande och skall som regel sammanträda en gång om året eller enligt vad som annars framgår av tiU-lämpliga bestämmelser i denna överenskom­melse, i syfte dels att ge partema möjlighel att konsultera i frågor som hänför sig tiU en parts tiUämpning av tullvärdesystemet i den mån det kan påverka denna överenskom­melses funktion eller främjandet av dess syf­ten, dels att fullgöra sädana andra uppgifter som partema kan komma att ålägga kommit­tén. GATT-sekretariatet skall fungera som kommitténs sekretariat.

2.  En leknisk kommitté för lullvärde (här­nedan benämnd "tekniska kommittén") un­der tullsamarbetsrådel, vilken skall fullgöra de uppgifter som anges i bilaga II till denna överenskommelse och verka i enlighet med de procedurregler som anges där.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

233

 

Consultation ARTICLE 19

1.       If any Party considers that any benefil accruing to it, directly or indirectly, under this Agreement is being nullified or impaired, or that the achievement of any objeclive of this Agreement is being impeded as a result of the actions of another Party or of other Parlies. il may, wilh a view to reaching a mutually satisfactory solution of the matter, request consultations with the Party or Par­ties in question. Each Party shall afford sym­pathetic consideration to any request from another Party for consultations.

2.       The Parties concerned shall initiate re­quested consultations promptly.

3.       Parlies engaged in consultations on a particular matter affecting the operation of this Agreement shall attempt to condude such consultations within a reasonably short period of time. The Technical Commitiee shall provide, upon request, advice and assis­tance to Parties engaged in consultations.

Konsultationer ARTIKEL 19

1.         Om part anser att förmån som direkt eller indirekt tillkommer parten enligl denna överenskommelse upphävs eller minskas el­ler att uppnåendet av någol av överenskom­melsens syften hindras på grund av annan parts eller andra parters ålgärder, kan parten, i syfte att uppnå en ömsesidigl godtagbar lös­ning av frågan begära konsultationer med den andra parten eller de andra parterna. Part skall välvilligt beakta annan parts begäran om konsultationer.

2.    Berörda parter skall omedelbarl inleda begärda konsultationer.

3.    Parter som dellar i konsultationer i en särskild fråga, som påverkar tillämpningen av denna överenskommelse, skall siräva efter alt avsluta konsultationerna inom skälig tid. Tekniska kommittén skall på begäran ge råd och hjälp lill parter som deltar i konsulta­tioner.

 

Dispute settlement ARTICLE 20

1.      If no mutually satisfactory solution has been reached between the Parties concemed in consultations under Artide 19 above, the Committe shall meet at the request of any Party to the dispute, within thirty days of receipl of such a request, to investigate the malier, with a view to facilitating a mutually satisfactory solution.

2.  In investigating the matter and in select­ing ils procedures, the Committee shall take into account whether the issues in dispute reläte to commercial policy considerations or to questions requiring detailed technical con­sideration. The Committee may request on ils own initiative that the Technical Commit­tee carry out an examination, as provided in paragraph 4 below, of any question requiring technical consideralion. Upon the request of any Party to the dispute that considers the issues to reläte to questions of a technical nature, the Committee shall request the Technical Committee to carry out such an examination.

3.      During any phase of a dispute settlement

Biläggande av tvister ARTIKEL 20

1.  Om en ömsesidigt godlagbar lösning inte
har uppnåtts mellan berörda parter vid kon­
sultationer enligt artikel 19 ovan, skall kom­
mittén på begäran av någon av partema i
tvisten sammanträda inom trettio dagar efter
mottagandet av sådan begäran för att utreda
frågan i syfte att underlätta en ömsesidigt
godtagbar lösning.

2. Vid utredning av ärendet och vid val av
procedur skall kommittén ta hänsyn till om
de omtvistade problemen hänför sig till han­
delspolitiska överväganden eller till frågor
som fordrar detaljerade tekniska övervägan­
den. Kommittén kan på eget initiativ anmoda
tekniska kommittén atl företa sådan under­
sökning, som avses i moment 4 nedan, av
fråga, som kräver tekniska överväganden. På
begäran av part i tvisten, som anser atl ären­
det hänför sig till frågor av teknisk karaktär,
skall kommittén anmoda tekniska kommittén
alt företa sådan undersökning.

3. Under varje skede av en procedur för

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

234

 

procedure, competent bodies and experts in matters under consideration may be consult­ed; appropriate information and assistance may be requested from such bodies and ex­perts. The Committee shall lake into consid­eration the result of any work of the Techni­cal Committee that pertain lo the malier in dispute.

biläggande av tvister kan sakkunniga organ och experter på frågor som är under övervä­gande konsulteras; erforderliga upplysningar och hjälp kan begäras från sådana organ och experter. Kommittén skall la hänsyn till re­sultatet av arbete som utförts av tekniska kommittén och som berör den omtvistade frågan.

 

Technical issues

4. When the Technical Committee is re­quested under the provisions of paragraph 2 above, it shall examine the matter and report to the Committee no laler than three months from the date the technical issue was referred to it, unless the period is exlended by mutual agreement between the Parties to the dis­pute.

Tekniska problem

4. Efter anmodan enligt bestämmelsema i moment 2 ovan skall tekniska kommittén ut­reda ärendet och rapportera till kommittén inom tre månader efter det att del lekniska problemet överlämnades till den, såvida inte denna tid förlängs genom ömsesidig överens­kommelse mellan partema i tvisten.

 

Panel proceedings

5.  In cases where the matter is not referred to the Technical Committee, the Committee shall establish a panel upon the request of any Party lo the dispute if no mutually satis­factory solution has been reached within three months from the dale of the request to the Committee to investigate the malier. Where the matter is referred to the Technical Committee, the Committee shall establish a panel upon the request of any Party to the dispute if no mutually satisfactory solution has been reached within one month from the date when the Technical Committee presents its report to the Committee.

6.  (a) When a panel is established, il shall be governed by the procedures as set forth in Annex IH.

(b) If the Technical Commillee has made a report on the technical aspects of the matter in dispute, the panel shall use this report as the basis for ils consideralion of the technical aspects of the matter in dispute.

Panelförfarande

5. Om ärendet inte överlämnats till tek­niska kommittén och om en ömsesidigt god­tagbar lösning inte har uppnåtts inom tre må­nader efter begäran om undersökning av kommittén skall kommittén på begäran av någon av parterna i tvisten upprätta en panel. Har ärendet överlämnats till tekniska kom­mittén och har en ömsesidigt godtagbar lös­ning inte uppnåtts inom en månad från den dag då tekniska kommittén lämnade sin rap­port till kommittén skall en panel på begäran av någon av partema i tvisten upprättas av kommittén.

6.(a) När en panel har upprättats skall den verka enligl de procedurregler som anges i bilaga III.

(b) Om tekniska kommittén har lämnat en rapport om de tekniska aspekterna på den omtvistade frågan, skall panelen använda rapporten som underlag för sin bedömning av de tekniska aspektema på frågan.

 

Enforcement

1. After the investigation is completed or after the report of the Technical Committee or panel is presented to the Committee, the Committee shall give the matter prompt con­sideration. Wilh respecl to panel reports, the Committee shall take appropriate action nor-

Kommitténs åtgärder

1. När undersökningen har avslutats eller tekniska kommitténs eller panelens rapport har lagts fram för kommittén skall kommittén omedelbart behandla frågan. Vad gäller pa­nelrapporter skall kommittén som regel inom trettio dagar från mottagandet av rapporten

 

Prop. 1979/80:24   Del B

235

 

mally within thirty days of receipt of the re­port. Such action shall include:

(i) a statement concerning the facts of

the malier; and (ii)  recommendations  to one or more

Parties or any other ruiing which it deems

appropriate.

8. If a Party to which recommendations are addressed considers itself unable to imple­ment them, il should promptly furnish rea­sons in writing to the Committee. In that event. the Committee shall consider whal further action may be appropriate. ■ 9. If the Committee considers that the cir­cumstances are serious enough to justify such action. it may authorize one or more Parties lo suspend the application to any oth­er Party or Parties of such obligations under this Agreement as it determines to be appro­priate in the circumstances.

10.       The Committee shall keep under sur­veillance any matter on which it has made recommendations or given rulings.

11.       If a dispute arises between Parties re­lating to rights and obligations under this Agreement, Parties should complete the dis­pute settlement procedures under this Agree­ment before availing themselves of any rights which they have under the GATT, including invoking Artide XXIII thereof.

vidla lämpliga ålgärder. Ätgärdema skall be­stå av:

(i) en redogörelse för sakförhållandena; och

(ii) rekommendationer till en eller fiera parter eller annat utlåtande som kommittén finner lämpligt.

8.       Om någon part, till vilken rekommenda­tioner riktats, inte anser sig kunna följa dessa bör den omedelbart skriftligen informera kommittén om skälen till detta. 1 sådant fall skall kommittén överväga vilken ytterligare åtgärd som kan vara lämplig.

9.   Om kommittén anser att omständighe­terna är tillräckligt allvarliga för att berättiga till en sådan åtgärd kan den bemyndiga en eller flera parter att gentemot annan part eller andra parter upphäva tillämpningen av så­dana förpliktelser enligt denna överenskom­melse, som kommittén under föreliggande förhållanden anser lämpliga.

 

10.      Kommittén skall övervaka frågor be­träffande vilka den har lämnat rekommenda­tioner eller avgivit utlåtanden.

11.      Om tvister som rör rättigheter och för­pliktelser enligt denna överenskommelse uppstår mellan parter, bör parterna slutföra procedurerna för biläggande av tvister enligt denna överenskommelse innan de utnyttjar sina rättigheter enligt GATT inklusive åbero­pandet av artikel XXIII.

 

PART IU

Special and Differential Treatment

ARTICLE 21

1.       Developing country Parties may delay application of ils provisions for a period not exceeding five years from the date of entry into force of this Agreement for such coun­tries. Developing country Parties who choose to delay application of this Agreement shall notify the Director-General to the CON­TRACTING PARTIES to the GATT accord­ingly.

2.   In addition to paragraph 1 above, devel­oping country Parties may delay application of Artide 1.2(b)(iii) and Artide 6 for a period nol exceeding three years following their ap­plication ofall other provisions of this Agree-

DEL 111

Särskild och differentierad behandling

ARTIKEL 21

1. Part som är utvecklingsland får uppskju­
ta tillämpningen av överenskommelsens be­
stämmelser under en tidsrymd av högst fem
år från den tidpunkt då överenskommelsen
träder i kraft för landet ifråga. Part som är
utvecklingsland och som väljer att uppskjuta
tillämpningen av överenskommelsen skall
meddela generaldirektören hos de AV­
TALSSLUTANDE PARTERNA i GATT
härom.

2.   Förutom vad som anges i moment I
ovan får part, som är utvecklingsland, upp­
skjuta tillämpningen av artikel 1. 2(b)(iii) och
artikel 6 under en tidsrymd av högsl tre år
efler del att den börjat tillämpa alla övriga

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

236

 

ment. Developing country Parties that choose to delay application of the provisions specified in this paragraph shall notify the Direclor-General to the CONTRACTING PARTIES to the GATT accordingly.

3. Developed country Parties shall furnish, on mutually agreed terms, technical assis­tance to developing country Parties thal so request. On this basis developed country Par­ties shall draw up programmes of technical assistance which may include, inter alia, training of personnel, assistance in preparing implementation measures, access to sources of information regarding customs valuation methodology, and advice on the application of Ihe provisions of this Agreement.

bestämmelser i denna överenskommelse. Part som är utvecklingsland och som väljer atl uppskjuta tillämpningen av de bestämmel­ser som angivits i detta moment skall medde­la generaldirektören hos de AVTALSSLU­TANDE PARTERNA i GATT härom.

3. Part som är industriland skall, på ömse­sidigt överenskomna villkor, tiUhandahålla tekniskt bistånd till part som är utvecklings­land och som så begär. På denna gmndval skall part, som är industriland, göra upp pro­gram för tekniskt bistånd som bland annat kan omfatta utbildning av personal, hjälp med att utarbeta tillämpningsbestämmelser, tillgång till information om metodik för be­räkning av tullvärde och råd om tillämpning­en av bestämmelsema i denna överenskom­melse.

 

PART IV Final Provisions

Acceptance and accession ARTICLE 22

1.  This Agreement shall be open for accep­
tance by signature of otherwise by govem­
ments conlracting Parties to the GATT and
by the European Economic Communily.

2.  This Agreement shall be open for accep­
tance by signature or otherwise by govem­
ments having provisionally acceded to the
GATT. on terms related to the effeclive ap­
plication of rights and obligations under this
Agreement, which take into account rights
and obligations in the instruments providing
for their provisional accession.

3.      This Agreemenl shall be open to acces­sion by any other govemments on lerms re­lated to the effeclive applicalion of rights and obligations under this Agreement, to be agreed between thal government and the Par­ties, by the deposit with the Director-Gen­eral to the CONTRACTING PARTIES to the GATT of an instrument of accession which States the terms so agreed.

4.  In regard to acceptance, the provisions of Artide XXVI:5(a) and (b) of the General Agreement would be applicable.

DELFV Slutbestämmelser

Godkännande och anslutning ARTIKEL 22

1.   Denna överenskommelse skall vara öp­
pen för godkännande genom undertecknande
eller på annat sätt av regeringar som är av­
talsslutande parter i GATT samt av Europe­
iska ekonomiska gemenskapen.

2.        Denna överenskommelse skall vara öp­pen för godkännande genom undertecknande eller på annat sätt av regeringar som proviso­riskt har anslutit sig till GATT, på sådana villkor i fråga om den faktiska tillämpningen av rättigheter och förpliktelser enligt denna överenskommelse som fastställts under hän­synstagande till rättigheter och förpliktelser enligt de legala handlingar som reglerar dessa regeringars provisoriska anslutning.

3.   Denna överenskommelse skall vara öp­pen för anslutning av varje annan regering på villkor i fråga om den faktiska tillämpningen av rättigheter och förpliktelser enligt denna överenskommelse varom denna regering och parterna skall enas, genom deposition hos generaldirektören hos de AVTALSSLU­TANDE PARTERNA i GATT av en an­slutningshandling vari anges de sålunda över­enskomna villkoren.

4.   Vad beträffar godkännande gäller be­
stämmelsema i artiklarna XXVI: 5(a) och (b)
i GATT.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

237

 

Reservations

ARTICLE 23

Reservations may not be entered in respect of any of the provisions of this Agreement without the consent of the other Parties.

Förbehåll

ARTIKEL 23

Förbehåll får inte göras för någon av be­stämmelserna i denna överenskommelse ulan övriga parters medgivande.

 

Entry into force

ARTICLE 24

This Agreement shall enter into force on 1 January 1981 for the govemments* which have accepted or acceded to it by that date. For each other govemmenl it shall enter inlo force on the thirtieth day following the date of ils acceptance of accession to this Agree­ment.

Ikraftträdande

ARTIKEL 24

Denna överenskommelse skall träda i kraft den 1 januari 1981 för de regeringar* som har godkänt eller anslutit sig till den senasl denna dag. För varje annan regering skall den träda i kraft den trettionde dagen efter den dag då denna regering godkänt eller anslutit sig till överenskommelsen.

 

National legislation

ARTICLE 25

I. Each government accepling or acceding to this Agreement shall ensure, not laler than the date of entry into force of this Agreement for it, the conformity of its laws, regulations and administrative procedures with the pro­visions of this Agreement.

2. Each Party shall inform the Committee of any changes in its laws and regulations relevant to this Agreement and in the admin­istration of such laws and regulations.

Nationell lagstiftning ARTIKEL 25

1.  Varje regering som godkänt eller anslutit
sig till denna överenskommelse skall senast
dagen för denna överenskommelses ikraftträ­
dande för denna regering säkerställa att dess
lagar, förordningar och administrativa förfa­
randen överensstämmer med bestämmelser­
na i överenskommelsen, så som dessa är till­
lämpliga på parten i fråga.

2.   Varje part skall underrätta kommittén
om ändringar i sina lagar och förordningar
som har samband med denna överenskom­
melse samt om ändringar i tillämpningen av
dessa lagar och förordningar.

 

Review

ARTICLE 26

The Committee shall review annually the implementation and operation of this Agree­ment taking into account the objectives thereof The Committee shall annually in­form the CONTRACTING PARTIES to the GATT of devdopments during the period covered by such reviews.

Översyn

ARTIKEL 26

Kommittén skall årligen se över denna överenskommelses tillämpning och funktion under beaktande av dess syften. Kommittén skall årligen underrätta de AVTALSSLU­TANDE PARTERNA i GATT om utveck­lingen under den tid som översynen avsett.

 

* The term "govemments" is deemed lo include the competent authorities of the European Eco­nomic Community.

* Utrycket "regeringar" avses innefatta Europeis­ka ekonomiska gemenskapens behöriga myndighe­ter.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

238

 

Amendments

ARTICLE 27

The Parties may amend this Agreement, having regard, inter ullu, to the experience gained in its implementation. Such an amend­ment, once the Parties have concurred in ac­cordance with procedures established by the Committee, shall not come into force for any Party until it has been accepted by such Par­ty.

Andringar

ARTIKEL 27

Parterna kan ändra denna överenskom­melse med hänsyn lill bland annal de erfaren­heter som vunnits vid dess tillämpning. Se­dan parterna enats om en sådan ändring i enlighet med av kommittén fastställda proce­durer, skall den träda i kraft för en part först när den har godkänts av denna part.

 

Withdrawal

ARTICLE 28

Any Party may wilhdraw from this Agree­ment. The withdrawal shall take effect upon the expiralion of sixty days from the date on which written notice of withdrawal is re­ceived by the Director-General to the CON­TRACTING PARTIES to the GATT. Any Party may, upon the receipt of such notice, request an immediate meeting of the Commit­tee.

Frånträdande

ARTIKEL 28

Varje part kan frånträda denna överens­kommelse. Frånträdandet skall gälla efter ut­gången av 60 dagar från den dag då skriftligt meddelande om frånträdande mottagits av generaldirektören hos de AVTALSSLU­TANDE PARTERNA i GATT. Varje part kan efter sådant meddelande begära att kom­mittén omedelbart sammanträder.

 

Secretariut

ARTICLE 29

This Agreement shall be serviced by the GATT secrétariat except in regard to those responsibiliiies specifically assigned to the Technical Committee, which will be serviced by the secrétariat of the Customs Co-opera­tion Council.

Sekretariat

ARTIKEL 29

Sekretariatsgöromål beträffande denna överenskommelse skall handhas av GATT-sekretariatel utom vad gäller sådana upp­gifter som särskilt har tilldelats tekniska kom­mittén, vilka skall handhas av tullsamarbets-rådets sekretariat.

 

Deposit

ARTICLE 30

This Agreement shall be deposited wilh Ihe Director-General to the CONTRACTING PARTIES to the GATT, who shall promptly furnish lo each Party and each conlracting party to Ihe GATT a certified copy thereof and of each amendment thereto pursuant to Artide 27, and a notification of each accep­tance thereof or accession thereto pursuant to Artide 22 and of each withdrawal there­from pursuant to Artide 28.

Deposition

ARTIKEL 30

Denna överenskommelse skall deponeras hos generaldirektören hos de AVTALSSLU­TANDE PARTERNA i GATT vilken ome­delbart skall tillställa varje part och varje av­talsslulande part i GATT en bestyrkt kopia därav och av varje ändring däri enligt artikel 27 saml en notifikation om varje godkännan­de därav eller anslutning därtill enligt artikel 22 och om varje frånträdande enligt artikel 28.

 

Prop. 1979/80:24   Del B

239

 

Regislration ARTICLE 31

This Agreement shall be registered in ac­cordance with the provisions of Artide 102 of the Charter of the United Nations.

Done at Geneva this twelfth day of April nineleen hundred and seventy-nine in a single copy, in the English, French and Spanish languages, each text being authentic.

Regislrering ARTIKEL 31

Denna överenskommelse skall registreras enligt bestämmelsema i artikel 102 i Förenta Nationemas stadga.

Upprättat i Geneve den 12 april 1979 i ett enda exemplar på engelska, franska och spanska språken, där varje text äger samma gihighel.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

240

 

Annex I Interpretative Notes General Note

Sequeniial uppliculion of vuluution methods

1.      Artides I to 7, inclusive, define how the customs value of imported goods is to be determined under the provisions of this Agreemenl. The methods of valuation are set out in a sequeniial order of application. The primary method for customs valuation is de­fined in Artide 1 and imported goods are to be valued in accordance with the provisions of this Artide whenever the conditions pre­scribed therein are fulfilled.

2.      Where the customs value cannot be de­termined under the provisions of Artide I, it is to be determined by proceeding sequential-ly Ihrough the succeeding Artides to the first such Artide under which the customs value can be determined, Except as provided in Artide 4, it is only when the customs value cannot be determined under the provisions of a particular Artide that the provisions of the next Artide in the sequence can be used.

3.  If the importer does not request that the order of Artides 5 and 6 be reversed, the normal order of the sequence is to be fol­lowed. If Ihe importer does so request but it then proves impossible to determine the cus­toms value under the provisions of Artide 6, the customs value is to be determined under the provisions of Artide 5, if il can be so determined.

4.  Where the customs value cannot be de­termined under the provisions of Artides 1 lo 6, inclusive, it is to be determined under the provisions of Artide 7.

Bilugu I

Förklarande anmärkningar

Allmän anmärkning

Ordningsföljd vid tillämpning uv värderings­metoder

1.        Artiklarna 1-7 anger hur tullvärdel för importerad vara skaU faslslällas enligt be­stämmelsema i denna överenskommelse. Värderingsmetoderna är angivna i den ord­ningsföljd som de skall tillämpas. Den grund­läggande metoden för tullvärdeberäkning be­skrivs i artikel I och importerad vara skall värderas enligl bestämmelsema i denna arti­kel om däri föreskrivna villkor är uppfyllda.

2.   1 de fall tullvärdel inte kan fastställas enligt bestämmelserna i artikel I skall man fastställa tullvärdet genom att i tur och ord­ning gå igenom de efterföljande artiklama fram till den första av dessa artiklar enligt vilken tullvärdet kan fastställas. Med det un­dantag som anges i artikel 4, är det endast när tullvärdet inte kan fastställas enligt bestäm­melserna i en viss artikel, som bestämmelser­na i nästföljande artikd får användas.

3.   Om importören inte begär att ordnings­följden av artiklarna 5 och 6 skall kastas om skall den normala ordningsföljden tillämpas. Om importören begär omkastad ordnings­följd men del sedan visar sig omöjligt all fasl­slälla lullvärdel enligt beslämmelserna i arti­kel 6, skall tullvärdel fastställas enligt be­stämmelserna i ariikel 5, om detla är möjligt.

4.   Om tullvärdet inte kan fastställas enligt bestämmelserna i artiklarna 1-6 skall det fastställas enligt bestämmelserna i ariikel 7.

 

Use of generally accepted accounting princi­ples

1. "Generally accepted accounting princi­ples" refers to the recognized consensus or substantial authoritative support within a country at a particular time as to which eco­nomic resources and obligations should be recorded as assets and liabilities, which changes in assets and liabilities should be recorded, how the assets and liabilities and

Användning av allmänt aniagnu bokförings­principer

1. "Allmänt antagna bokföringsprinciper" syftar på erkänd praxis eller vad som auktori­serats av vederbörande myndigheter inom elt land vid en viss lidpunki beträffande vilka ekonomiska resurser och åtaganden som skall bokföras som lillgångar och skulder, vilka ändringar i tillgångar och skulder som skall   bokföras,   hur  tillgångarna  och   skul-

 

Prop. 1979/80:24    Del B

241

 

changes in them should be measured, whal information should be disdosed and how il should be disdosed, and which financial statements should be prepared. These stan­dards may be broad guidelines of general ap­plication as well as detailed praclices and procedures.

2. For the purposes of ihis Agreement, the customs adminislralion of each Party shall uiilize informalion prepared in a manner con-sislenl with generally accepted accounting principles in the country which is appropriate for the Artide in question. For example, the determination of usual profit and general ex­penses under the provisions of Artide 5 would be carried out utilizing information prepared in a manner consistent with general­ly accepted accounting principles of the country of importation. On the other hand, the determination of usual profil and general expenses under the provisions of Artide 6 would be carried oul utilizing information prepared in a manner consistent with general­ly accepted accounting principles of the counlry of production. As a further example, the determination of an element provided for in Artide 8.1(b)(ii) undertaken in the country of importation would be carried out utilizing information in a manner consistent with the generally accepted accounting principles of that country.

derna och förändringar av dem skall beräk­nas, vilka uppgifter som skall lämnas och hur detla skall ske samt vilka räkenskapshand­lingar som skall upprättas. Dessa normer kan avse allmänt tillämpliga rikllinjer lika väl som användning och tillvägagångssätt i detalj.

2. För de ändamål som avses i denna över­enskommelse skall parternas tullmyndigheter använda uppgifter som framtagits i enlighet med allmänt antagna bokföringsprinciper i det land som avses med föreskriften i den aktuella artikeln. Vinst och allmänna omkost­nader enligt bestämmelserna i artikel 5 skall exempelvis fastställas med användande av uppgifter som framtagits enligt allmänt an­lagna bokföringsprinciper i importlandet. Å andra sidan skall vinst och allmänna omkost­nader enligt bestämmelserna i artikel 6 fast­ställas med användande av uppgifter som framtagits enligt allmänt antagna bokförings-principer i produktionslandet. Ett annat ex­empel är att ett sådant kostnadselement, som avses i artikel 8.1 (b)(ii) och som uppkommit i importlandet, skall fastställas med användan­de av uppgifter enligt allmänt antagna bokfö­ringsprinciper i det landet.

 

Nttte to Artide I

Price actually paid or payable

The price actually paid or payable is the total payment made or to be made by the buyer to or for the benefit of the seller for the imported goods. The payment need not nec­essarily take the form of a transfer of money. Payment may be made by way of letters of credil or negotiable instmments. Payment may be made directly or indirectly. An exam­ple of an indirecl payment would be the set­tlement by the buyer, whether in whole or in part, of a debi owed by the seller.

Activities undertaken by the buyer on his own account, other than those for which an adjuslment is provided in Artide 8, are not considered to be an indirecl payment to the seller, even though they might be regarded as of benefit to the seller. The costs of such activities shall not, therefore, be added to the

Anmärkning till ariikel I

Pris som har betalats eller skull betalas

Det pris som har betalats eller skall betalas avser hela det belopp som köparen har eriagt eller skall erlägga för den importerade varan lill säljaren eller till säljarens förmån. Betal­ningen behöver inte nödvändigtvis ske ge­nom överföring av pengar. Betalning kan ske genom remburser eller dokument som kan överlålas. Betalning kan göras direkt eller in­direkt. Indirekt betalning kan exempelvis in­nebära att köparen helt eller delvis reglerar en skuld som säljaren har.

Åtgärder som köparen vidtar för egen räk­ning, andra än sådana för vilka justering före­skrivs i artikel 8, anses inte utgöra indirekt betalning till säljaren även om de kunde anses vara till förmån för denne. Kostnaderna för sådana åtgärder skall därför, vid fastställande av tullvärdel inle läggas till det pris som har

16   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 24. Del B

 

Prop. 1979/80:24    Del B

242

 

price actually paid or payable in determining the customs value.

The customs value shall nol include the following charges or costs, provided that they are distinguished from the price actually paid or payable for the imported goods:

(a)   charges for construction, erection, as­sembly, maintenance or technical assistance, underlaken afler importation on imported goods such as induslrial plant, machinery or equipment;

(b)   the cost of transport after importation;

(c)   duties and taxes of the country of im­portation.

The price actually paid or payable refers to the price for the imported goods. Thus the flow of dividends or other payments from the buyer lo Ihe seller ihal do nol relale to the imported goods are not part of the customs value.

belalals eller skall belalas.

Tullvärdel skall inle omfatta följande kost­nader om de kan särskiljas från det pris som har betalats eller skall belalas för den impor­terade varan:

(a)   kostnader för konstruktion, uppföran­de, montering, underhåll och teknisk assi­stans som efter införseln vidtas på sådana importerade varor som industriella anlägg­ningar, maskiner eller utrustningar;

(b)  kostnad för transport efler införseln;

(c)   tullar och skatter i importlandet.

Med det pris som har betalats eller skall betalas avses priset för den importerade varan. Överföring av sådan utdelning eller annan betalning från köparen till säljaren som inte avser den importerade varan skall såle­des inte ingå i tullvärdet.

 

Purugruph l(u)(iil)

Among restrictions which would not ren-der a price actually paid or payable unac­ceptable are restrictions which do not sub­stantially affect the value of the goods. An example of such restrictions would be the case where a seller requires a buyer of auto­mobiles not lo sell or exhibil ihem prior to a fixed dale which represents the beginning of a model year.

Moment 1 (u) (ill)

Till de begränsningar som inte medför att det pris som betalats eller skall belalas under­känns hör sådana begränsningar som endast obetydligt påverkar varans värde. Elt exem­pel på sådan begränsning är då en säljare kräver att en köpare av bilar inte säljer eller ställer ut dem före en bestämd dag då del nya moddlårel börjar.

 

Purugruph Ilb)

If Ihe sale or price is subject to some condi­tion or consideration for which a value can­not be determined with respecl to the goods being valued, the transaction value shall not be acceptable for customs purposes. Some examples of this include:

(a)   the seller establishes the price of the imported goods on condition that the buyer will also buy olher goods in specified quanti­ties:

(b)  Ihe price of the imported goods is de­pendent upon the price or prices at which the buyer of the imported goods sells other goods to the seller of the imported goods;

(c)   the price is established on the basis of a form of payment extraneous to the imported goods, such as where the imported goods are

Moment I (bj

Om försäljningen eller priset beror på vill­kor eller vederlag vars värde inte kan fastsläl­las med avseende på den vara som skall vär­deras skall transaktionsvärdet inte godlas för tulländamål. Exempel på detta är:

(a)   säljaren fastställer priset för den impor­terade varan med förbehåll för att köparen även köper andra varor i angiven mängd;

(b)  priset för den importerade varan är be­roende av det pris eller de priser till vilket eller vilka köparen av den importerade varan säljer annan vara lill säljaren av den importe­rade varan;

(c)   priset har fastställts med utgångspunkl från betalning som inte har samband med den importerade varan, till exempel om den im-

 

Prop. 1979/80:24    Del B

243

 

semi-finished goods which have been pro­vided by the seller on condition that he will receive a specified quantity of the finished goods.

However, conditions or considerations re­lating to the produclion or marketing of the imported goods shall nol resuli in rejeclion of the transaction value. For example, the fact thal the buyer furnishes the seller wilh engi­neering and plans undertaken in the country of importation shall not result in rejeclion of the transaction value for the purposes of Arti­de I. Likewise, if the buyer underlakes on his own accounl, even though by agreement wilh the seller, activities relaling lo Ihe mar­keting of the imported goods. the value of these activities is nol pari of Ihe cusloms value nor shall such activities result in rejec­lion of the transaction value.

porierade varan utgör halvfabrikat som säl­jaren lillhandahållii moi atl han erhåller en bestämd mängd av den färdigbearbetade varan.

Villkor eller vederiag, som hänför sig till produktion eller marknadsföring av den im­porterade varan, skall dock inte medföra alt transaktionsvärdet underkänns. Den omslän­digheten att köparen tillhandahåller säljaren konstruktionsarbete och ritningar som görs i imporllandel skall exempelvis inte medföra atl transaktionsvärdel enligl ariikel I under­känns. Om köparen för egen räkning vidtar ålgärder, som har all göra med marknadsfö­ring av den importerade varan, skall, även om della sker enligl överenskommelse med säljaren, värdel av dessa ålgärder inle ingå i lullvärdel och ålgärderna skall inte medföra atl transaktionsvärdel underkänns.

 

Purugruph 2

1.        Paragraphs 2(a) and 2(b) provide differ­ent means of eslablishing Ihe acceptability of a transaction value.

2.   Paragraph 2(a) provides that where the buyer and the seller are related, the circum­stances surrounding the sale shall be exam­ined and the transaction value shall be ac­cepted as the customs value provided that the relationship did not influence the price. It is not intended that there should be an examina­tion of the circumsances in all cases where the buyer and the seller are related. Such examination will only be required where there are doubls about the acceptability of the price. Where the customs administration have no doubls about the acceptability of the price, it should be accepted without request­ing further information from the importer. For example, the cusloms administration may have previously examined the relarion-ship, or it may already have detailed informa­tion conceming the buyer and the seller, and may already be satisfied from such examina­tion or information that the relationship did not influence the price.

3.  Where the cusloms administration is un­
able to accept Ihe Iransaclion value wilhoul
further inquiry. il should give ihe importer an
opportunity to supply such further detailed
information as may be necessary to enable it
10 examine the circumstances surrounding

Moment 2

1.   Momenten 2 (a) och 2 (b) anger olika sätt
att fastställa om ett transaklionsvärde kan
godtas.

2.   Momenl 2 (a) föreskriver att i de fall
köpare och säljare är sinsemellan beroende
skall omständigheterna kring försäljningen
undersökas och transaktionsvärdet godtas
som tullvärde om beroendeförhållandet irKe
har påverkat prisei. Avsiklen är inle all en
undersökning av omständigheterna alltid
skall göras när köparen och säljaren är sins­
emellan beroende. Sådan undersökning be­
höver endasi göras om del råder ivivel om
prisei kan godlas. I de fall lullmyndigheien
inte tvekar om att priset är godtagbart skall
det godtas utan atl yllerligare uppgifter in­
fordras från importören. Tullmyndigheten
kan exempelvis tidigare ha undersökl beroen­
deförhållandet eller redan ha ingående känne­
dom om köpare och säljare och kan på grund
därav ha fastställt att beroendeförhållandet
inte har påverkat priset.

3. I de fall tullmyndigheten inte kan godta transaktionsvärdel utan yllerligare utredning skall importören ges möjlighel alt inkomma med de ytterligare uppgifter som kan anses nödvändiga för att tullmyndigheten skall kun­na undersöka omständigheterna kring försälj-

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

244

 

the sale. In this context. ihe cusloms admin­istration should be prepared to examine rel­evanl aspects of Ihe transaction, including Ihe way in which the buyer and seller orga-nize Iheir commercial relations and the way in which Ihe price in queslion was arrived al, in order lo delermine whelher ihe rdalion-ship influenced the price. Where it can be shown thal ihe buyer and seller, although related under the provisions of Artide 15, buy from and sell to each other as if they were not related, this would demonstrale that the price had nol been influenced by the rela­tionship. As an example of this, if the price had been settled in a manner consistent with the normal pricing praclices of the induslry in queslion or wilh the way the seller sellies prices for sales lo buyers who are not related lo him. this would demonstrale that Ihe price had nol been influenced by the relationship. As a further example, where il is shown Ihal Ihe price is adequate lo ensure recovery ofall costs plus a profit which is represenlalive of the firm's overall profit realized över a repre­sentative period of time (e.g. on an annual basis) in sales of goods of the same dass or kind, this would demonstrale thal the price had not been influenced.

4. Paragraph 2(b) provides an opportunity for the importer to demonstrale that the transaction value closely approximates to a "test" value previously accepted by the cus­toms administration and is therefore accept­able under the provisions of Artide I. Where a tesl under paragraph 2(b) is met, il is not necessary to examine the question of influ­ence under paragraph 2(a). If ihe customs administration has already sufficient informa­tion to be satisfied, without further detailed inquires, thal one of the tests provided in paragraph 2(b) has been met, there is no rea­son for il to require the importer to demon­strale that the test can be met. In paragraph 2(b) the term "unrdated buyers" means buy­ers who are not related to the seller in any particular case.

ningen. För att fastställa om beroendeförhål­landet har påverkat prisei skall tullmyndighe­ten vara beredd all granska transaklionen ur de synvinklar som kan vara av belydelse, inbegripel del sätl på vilkel köpare och sälja­re reglerar sina affärsförhållanden och del sätl på vilkel man har kommil fram lill priset i fråga. I de fall det kan visas att köpare och säljare, trots alt de är sinsemellan beroende enligl bestämmelsema i artikel 15, köper från och säljer till varandra som om de var sins­emellan oberoende, får detta anses utvisa att prisei inte har påverkats av beroendeförhål­landet. Etl exempel på detta är att om priset har fastställts i överensstämmelse med den normala prissätlning som branschen ifråga tillämpar eller i överensstämmelse med sälja­rens priser vid försäljning till oberoende kö­pare, lär delta anses utvisa att prisei inte har påverkats av beroendeförhållandet. Etl annat exempel på detta är att om det visas att priset är tillräckligl för att täcka alla kostnader med tillägg av en vinst som motsvarar företagets hela vinst uppnådd under en representativ tidsperiod (t.ex. under ett år) vid försäljning av vara av samma kategori eller slag, får det­ta anses utvisa att priset inte har påverkals.

4. Moment 2 (b) ger möjlighet för importö­ren att bevisa att transaktionsvärdet nära överensstämmer med ett jämförelsevärde som tidigare har godtagits av tullmyndigheten och att det därför kan godlas enligt bestäm­melsema i artikel 1. Om ett av kriterierna i moment 2 (b) är uppfyllt behöver frågan om påverkan enligt moment 2 (a) inte undersö­kas. Om tullmyndigheten redan har tillräcklig kännedom för att utan ytterligare utredning fastställa att ett av de kriterier som anges i moment 2 (b) är uppfyUt, finns inte anledning begära att importören skall visa att kriteriet är uppfyllt. I moment 2 (b) skall med "obero­ende köpare" avses köpare som inte står i be­roendeförhållande till säljaren i något särskill avseende.

 

Purugruph 2(b)

A number of factors must be taken into consideration in determining whether one value "closely approximates" to another val­ue. These factors include the nature of the

Momenl 2 (b)

Vid fastställande av om ett värde "nära överensstämmer med" ett annat värde måste hänsyn tas till flera faktorer. Dessa faklorer omfattar den importerade varans slag, typen

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

245

 

imported goods, the nature of the industry ilself Ihe season in which the goods are im­ported, and, whether the difference in values is commercially significani. Since these fac­tors may vary from case to case, it would be impossible to apply a uniform standard such as a fixed percenlage, in each case. For ex­ample, a small difference in value in a case involving one type of goods could be unac­ceptable while a large difference in a case involving another type of goods mighl be ac­ceptable in determining whether the transac­tion value closely approximates to the "test" values set forth in Artide l.2(b).

av bransch, tid på årel när varan importeras och om skillnaderna i värdel har väsentlig ekonomisk betydelse. Eftersom dessa fakto­rer kan variera från fall till fall är det inte möjligt all för varje fall tillämpa en enhetlig norm, exempelvis en fast procentsats. En mindre skillnad i värdet kan till exempel i ett fall, som avser ett slags vara, inte godtas, medan en större skillnad i elt fall, som omfat­tar ett annal slags vara, kan godtas vid fast­ställande av om Iransaklionsvärdel nära överensstämmer med de "jämförelsevärden" som anges i artikel 1.2 (b).

 

Nttte lo Artide 2

1.   In applying Artide 2, the customs ad­
ministration shall. wherever possible, use a
sale of idenlical goods at the same commer­
cial level and in substantially the same quan­
tities as the goods being valued. Where no
such sale is found, a sale of idenlical goods
thal lakes place under any one of ihe follow­
ing ihree condifions may be used:

(a)   a sale al the same commercial level but in different quantities;

(b)  a sale at a different commercial level but in substantially the same quantities; or

(c)   a sale at a different commercial level and in different quantities.

2.  Having found a sale under any one of
these three conditions adjustments will then
be made, as the case may be, for:

(a)  quantity factors only;

(b)  commercial level factors only; or

(c)  both commercial level and quantity fac­tors.

 

3.   The expression "and/or" allows the flexibility to use the sales and make the nec­essary adjustments in any one of the three conditions described above.

4.   For the purposes of Artide 2, the trans­action value of idenlical imported goods means a cusloms value, adjusted as provided for in paragraphs l(b) and 2 of this Artide, which has already been accepted under Arti­de I.

5.   A condition for adjuslment because of different commercial levels or different quan­tities is that such adjuslment, whether it leads lo an increase or a decrease in the value, be

Anmärkning till ariikel 2

1.   Vid tillämpning av artikel 2 skall tull­
myndigheten, i de fall det är möjligt, använda
en försäljning av identisk vara i samma han­
delsled och av i stort sett samma kvantitet
som den vara som skall värderas. Om ingen
sådan försäljning påträffas kan en försäljning
av identisk vara som äger rum under någon
av nedanstående tre förutsättningar använ­
das;

(a)   försäljning i samma handelsled men av annan kvantitet;

(b)   försäljning i annat handelsled men av i storl selt samma kvanlitet; eller

(c)   försäljning i annat handelsled och av annan kvantitet.

2.  Om försäljning under någon av de tre
förutsättningarna påträffas skall juslering,
allt efter omständigheterna, göras för:

(a)   kvantitetsfaktorer enbart;

(b)  handelsledsfaklorer enbart; eller

(c)   bäde handelsleds- och kvantitetsfak­
torer.

3.    Uttrycket "och/eller" ger möjlighet att utgå från försäljningarna och göra nödvän­digajusteringar enligl någon av ovannämnda tre förutsättningar.

4.    Vid tillämpning av artikel 2 skall med transaktionsvärdet för identisk importerad vara avses ett tullvärde, justerat enligl mo­menten I (b) och 2 i denna artikel, som redan har godiagiis enligt artikel I.

5.    Etl villkor för juslering på grund av an­nat handelsled eller annan kvantitet är alt justeringen, oavselt om den innebär höjning eller sänkning av värdet, görs enbart med

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

246

 

made only on the basis of demonstrated evi­dence that clearly establishes the reasonable­ness and accuracy of the adjuslment, e. g. valid price lists containing prices referring to different levels or different quantities. As an example of this, if the imported goods being valued consist of a shipment of 10 units and the only idenlical imported goods for which a transaction value exists involved a sale of 500 units, and il is recognized that the seller grants quantity discounts, the required ad­juslment may be accomplished by resorting to the seller's price lisl and using that price applicable to a sale of 10 units. This does not require Ihal a sale had lo have been made in quantities of 10 as long as the price list has been established as being bona fide through sales at other quantities. In the absence of such an objeclive measure, however, the de­termination of a customs value under the pro­visions of Artide 2 is not appropriate.

stöd av uppgifler av vilka skälighelen och rikligheten av justeringen klarl framgår, till exempel gällande prislistor som innehåller priser som avser olika handelsled eller olika kvantiteter. Etl exempel härpå är atl om den imponerade vara som skall värderas ulgör en sändning av tio enheler och den enda idenlis-ka importerade vara för vilken elt transak­lionsvärde föreligger ulgör en försäljning av 500 enheter och del är känt att säljaren läm­nar kvantitelsrabatter så kan erforderlig ju­stering verkställas genom atl tillämpa del pris i säljarens prislisla som avser en försäljning av tio enheler. Delta kräver inte att försälj­ning har skelt i kvantiteter om tio om det genom försäljningar i andra kvantiteter kan fastställas all prislislan är regelrält upprättad. Om emellertid sådan objektiv mätmetod sak­nas är bestämmelserna i artikel 2 inle lillämp­liga för fastställande av tullvärde.

 

Note to Artide 3

1.   In applying Artide 3, the customs ad­
minislralion shall, wherever possible, use a
sale of similar goods at the same commercial
level and in substantially Ihe same quantities
as the goods being valued. Where no such sale
is found, a sale of similar goods that takes
place under any one of the following three
conditions may be used:

(a)   a sale at the same commercial level but in different quantities;

(b)  a sale at a different commercial level but in substantially ihe same quantities; or

(c)   a sale at a different commercial level and in different quantities.

2.   Having found a sale under any one of
these three conditions adjustments will then
be made, as the case may be, for;

(a)   quantity factors only;

(b)  commercial level factors only; or

(c)   both commercial level and quantity fac­tors.

 

3.   The expression "and/or" allows the flexibility to use the sales and make the nec­essary adjustments in any one of the three conditions described above.

4.   For the purposes of Artide 3, the trans­action value of similar imported goods means a cusloms value, adjusted as provided for in

Anmärkning lill artikel 3

1.   Vid tillämpning av artikel 3 skall tull­
myndigheten, i de fall del är möjligi, använda
en försäljning av liknande vara i samma han­
delsled och av i slorl sett samma kvantitet
som den vara som skall värderas. Om ingen
sådan försäljning pålräffas kan en försäljning
av liknande vara som äger rum under någon
av nedanstående tre förulsältningar använ­
das:

(a)   försäljning i samma handelsled men av annan kvantilel;

(b)   försäljning i annat handelsled men av i slorl sell S'amma kvantitet; eller

(c)   försäljning i annat handelsled och av annan kvantitet.

2.  Om försäljning under någon av de tre
förutsättningarna påträffas skall justering,
allt efter omständigheterna, göras för;

(a)   kvantitetsfaklorer enbart;

(b)  handelsledsfaklorer enbart; eller

(c)   både handelsleds- och kvantitetsfak­
lorer.

3.   Uttrycket "och/eller" ger möjlighet att utgå från försäljningarna och göra nödvän­digajusteringar enligl någon av ovannämnda tre förutsättningar.

4.   Vid tillämpning av artikel 3 skall med transaktionsvärdet för liknande importerad vara avses ett tullvärde, justerat enligt mo-

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

247

 

paragraphs l(b) and 2 of ihis Artide, which has already been accepted under Artide I.

5. A condition for adjuslment because of different commercial levels or different quan­tities is thal such adjuslment. whether it leads lo an increase or a decrease in the value, be made only on the basis of demonstrated evi­dence thal clearly esiablishes the reasonable­ness and accuracy of the adjuslment, e. g. valid price lists containing prices referring to different levels or different quantities. As an example of this, if the imported goods being valued consist of a shipment of 10 units and the only similar imported goods for which a iransaclion value exisis involved a sale of 500 units, and il is recognized Ihal ihe seller granls quantity discounts, the required ad-juslmenl may be accomplished by resorting lo the seller's price list and using that price applicable to a sale of 10 unils. This does not require thal a sale had to have been made in quantities of 10 as long as the price list has been established as being bona fide through sales al other quantities. In the absence of such an objeclive measure, however, the de-terminaiion of a cusloms value under the pro­visions of Artide 3 is not appropriate.

Nole lo Artide 5

1.  The lerm "unit price at which . . . goods
are sold in the grealest aggregate quantity"
means the price at which the grealest number
of unils is sold in sales to persons who are not
related to the persons from whom they buy
such goods at the firsl commercial level after
importation at which such sales take place.

2.   As an example of this, goods are sold
from a price list which grants favourable unit
prices for purchases made in larger quanti­
ties.

Sale             Unit       Number of     Total quantity

quantity       price      sales              sold al each

price

menten I (b) och 2 i denna ariikel. som redan har godiagiis enligl ariikel I.

.5. Ett villkor för justering på grund av an­nal handdsied eller annan kvanlilet är alt jusleringen, oavsett om den innebär höjning eller sänkning av värdet, görs enbarl med stöd av uppgifter av vilka skälighelen och riktigheten av jusleringen klarl framgår, till exempel gällande prislistor som innehåller priser som avser olika handelsled eller olika kvanlileler. Eli exempel härpå år all om den importerade vara som skall värderas ut­gör en sändning av lio enheler och den enda liknande importerade vara för vilken ell Iransaklionsväide fördiggei uigör en försälj­ning av 500 enheler och del är känt atl säl­jaren lämnar kvantiielsrabalter så kan erfor­derlig juslering verksiällas genom alt tillämpa det pris i säljarens prislista som avser en föi-säljning av lio enheter. Della kräver inie all försäljning har skelt i kvanlileler om lio om det genom försäljningar i andra kvanlileler kan fastslällas all prislislan är regelrätt upp­rättad. Om emellertid sådan objektiv mätme­tod saknas är beslämmelserna i ariikel 3 inie tillämpliga för fastställande av tullvärde.

Anmärkning lill artikel 5

1.       Med uttrycket "pris per enhet till vilkel , . . vara säljs i största sammanlagd kvanti­tet" avses det pris till vilket det siörsta anta­let enheter säljs vid försäljning till personer, som inte står i beroendeförhållande till de personer som de köper varan av i det första handelsledet efter importen i vilket sådan för­säljning äger mm.

2.   Exempel härpå är att vara försäljs enligl en prislista som erbjuder förmånligt pris per enhet vid köp i större kvantiteter.

Försåld     Pris per Anlal                   Sammanlagd

kvantitet    enhet     försäljningar      kvantilel

försåld lill respektive pris

 

 

1-10

 

10 sales of

units

100

5 unils

5 sales of

3 units

11-25

 

5 sales of

unils

95

11 unils

över 25

 

1 sale of

unils

90

30 unils 1 sale of 50 units

65

55

80

 

1-10

100

10 försäljningar

65

enheter

 

av 5 enheter 5 försäljningar av 3 enheler

 

11-25

95

5 försäljningar

55

enheler

 

av 11 enheler

 

mer än 25

90

1 försäljning

80

enheler

 

av 30 enheler 1 försäljning av 50 enheler

 

 

Prop. 1979/80:24    Del B

248

 

The grealesi number of units sold at a price is 80; therefore, the unit price in the grealest aggregate quantity is 90.

3.   As another example of this, two sales occur. In the first sale 500 units are sold at a price of 95 currency units each. In the second sale 400 units are sold at a price of 90 curren­cy units each. In this example, the grealest number of units sold at a particular price is 500; therefore, the unit price in the grealest aggregate quantity is 95.

4.   A third example would be the following situation where various quantities are sold at various prices.

(a) Sales

Det största antalet enheter som har sålts till elt visst pris är 80; prisei per enhet i största sammanlagd kvantitet är därför 90.

3.        Ett annat exempel härpå är om två för­säljningar föreligger. Vid den första försälj­ningen har 500 enheter sålts till ett enhetspris av 95. Vid den andra försäljningen har 400 enheter sålts till ett enhetspris av 90. I detta exempel är det största antalet enheter som har sålts till ett visst pris 500, varför priset per enhet i största sammanlagd kvantitet är 95.

4.   Ett tredje exempel är följande, där olika kvantiteter säljs till varierande priser.

(a) Försäljningar

 

Sale quantity

40 unils 30 unils 15 unils 50 units 25 unils 35 units 5 unils

(b) Totals

Tolal quantity sold

65 50 60

25

Unil price

100

90 100

95 105

90 100

Unil price

90

95

100

105

 

Försåld kvanlilet

Pris per enhet

40 enheler

100

30 enheter

90

15 enheler

100

50 enheter

95

25 enheler

105

35 enheler

90

5 enheter

100

(b) Summa

 

Sammanlagd försåld

Pris per enhet

kvantitet

 

65

90

50

95

60

100

25

105

 

In ihis example, the grealest number of units sold at a particular price is 65; there­fore, the unit price in the grealest aggregate quantity is 90.

5.    Any sale in the importing country, as described in paragraph 1 above, to a person who supplies directly or indirectly free of charge or at reduced cost for use in connec­tion with the production and sale for export of the imported goods any of the elements specified in Artide 8.l(b), should not be taken inlo account in establishing the unit price for the purposes of Artide 5.

6.    It should be noted that "profit and gen­eral expenses" referred to in Artide 5.1 should be taken as a whole. The figure for the purposes of this deduction should be deter­mined on the basis ofinformation supplied by or on behalf of the importer unless his figures are inconsistenl wilh those obtaining in sales in the country of importation of imported goods of the same dass or kind. Where the

I detta exempel är det största antalet enhe­ter som har sålts lill ett visst pris 65, varför priset per enhet i största sammanlagd kvanti­tet är 90.

5.   Vid fastställande av priset per enhet en­ligt artikel 5 skall hänsyn inte tas till sådan försäljning i importlandet, som beskrivits i moment 1 ovan och som sker till person som direkt eller indirekt tillhandahåller varor eller tjänster som avses i artikel 8.1 (b) gratis eller till reducerat pris för att användas i samband med produktion eller försäljning för export av den importerade varan.

6.   Det bör observeras att "vinst och all­männa omkostnader" som anges i artikel 5.1 skall bedömas som en helhet. Avdraget skall faslslällas på grundval av uppgifter, som till­handahållits av importören eller för hans räk­ning, såvida uppgifterna inte avviker från vad som gäller vid försäljning i importlandet av importerad vara av samma kalegori och slag. Om importörens uppgifter inte överensstäm-

 

Prop. 1979/80: 24    Del B

249

 

importer's figures are inconsistenl wilh such figures, the amount for profil and general ex­penses may be based upon relevanl informa­tion other than that supplied by or on behalf of the importer.

7.   The "general expenses" include the di­rect and indirecl costs of marketing ihe goods in question.

8.   Local taxes payable by reason of the sale of the goods for which a deduction is not made under the provisions of Artide 5.l(a)(iv) shall be deducted under the provi­sions of Artide 5.l(a)(i).

9.   In determining eilher Ihe commissions or Ihe usual profils and general expenses un­der the provisions of Artide 5.1. the queslion whether certain goods are "of the same dass or kind" as other must be determined on a case-by-case basis by reference to the cir­cumstances involved. Sales in the country of importation of the narrowesl group or range of imported goods of the same dass or kind, which includes the goods being valued, for which the necessary information can be pro­vided, should be examined. For the purposes of Artide 5, "goods of the same dass or kind" includes goods imported from the same country as the goods being valued as well as goods imported from olher counlries.

 

10.      For the purposes of Artide 5. l(b), the "earliest date" shall be the dale by which sales of the imported goods or of idenlical or similar imported goods are made in sufficient quantity to establish the unit price.

11.      Where the method in Artide 5.2 is used, deductions made for the value added by fur­ther processing shall be based on objeclive and quantifiable data relating to the cost of such work. Accepted industry formulas, rec-ipes, methods of construction, and other in­dustry praclices would form the basis of the calculations.

12.      It is recognized that the method of valu­ation provided for in Artide 5.2 would nor­mally nol be applicable when, as a result of the further processing, the imported goods lose their identity. However, there can be inslances where, although the identity of the imported goods is losl, the value added by the processing can be determined accuratdy withoui unreasonable difficully. On the other hand, there can also be inslances where the

mer med sislnämnda uppgifler får beloppel för vinst och allmänna omkosinader baseras på andra uppgifler av belydelse än de som lillhandahållils av importören eller för hans räkning.

7.    "Allmänna omkosinader" omfaltar (' rekla och indirekta koslnader för marknads­föring av varan i fråga.

8.    Inhemska skatter, som skall belalas på grund av försäljning av vara och för vilka avdrag inte gjorts enligl beslämmelserna i ar­tikel 5.1 (a) (iv), skall dras av enligl besläm­melserna i ariikel 5.1 (a) (i).

9.    Vid faslslällande av såväl provisioner som normala vinsier och allmänna omkosi­nader enligt bestämmelserna i artikel 5.1. skall frägan huruvida en viss vara är "av samma kalegori eller slag" som en annan vara bedömas från fall till fall med hänsyn till föreliggande omständigheter. Försäljningar i importlandet av den minsla gruppen eller klassen av importerade varor av samma kate­gori eller slag för vilka nödvändiga uppgifter kan erhållas, inklusive den vara som skall värderas, skall undersökas. Vid tillämpning av artikel 5 skall "vara av samma kategori eller slag" omfatta såväl vara importerad från samma land som den vara som skall värderas som vara importerad från annat land.

 

10.      Vid tillämpning av ariikel 5.1 (b) skall "tidigaste lidpunkt" ulgöra den dag då den importerade varan eller identisk eller liknan­de importerad vara försålts i tillräcklig kvan­titet för att priset per enhel skall kunna fast­ställas.

11.      Om den melod som beskrivs i artikel 5.2 används, skall avdrag, som görs för värde som har tillförts genom vidarebearbetning, grundas på sakliga och mätbara uppgifter om kostnaderna för sådant arbete. Vedertagna industriella beskrivningar, recept, konstmk-tionsmetoder och annan industriell praxis skall utgöra grundval för beräkningarna.

12.      Givelvis kan den värderingsmetod som anges i artikel 5.2 som regel inte användas när den importerade varan genom vidare­bearbetning föriorar sin karaklär. Det finns emellertid tillfällen när del värde som tillförts genom bearbetningen utan större svårigheter kan fastslällas exakt, trols all varan mist sin karaktär. Å andra sidan kan del också finnas tillfällen när den importerade varan har kvar sin karaktär men utgör en så liten del av den

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

250

 

imported goods maintain Iheir idenlily bul form such a minor element in the goods sold in Ihe country of importation thal the use of this valuation method would be unjuslified. In view of the above. each situation of this lype must be considered on a case-by-case basis.

vara som försålts i importlandet, atl använd­ningen av denna värderingsmetod inte kan försvaras. Med anledning av vad som ovan angivits skall situationer av detta slag bedö­mas från fall till fall.

 

Ntne to Artide 6

1.      As a general rule, customs value is de­termined under this Agreemenl on ihe basis of informalion readily available in ihe coun­lry of imporaiion. In order lo delermine a compuled value, however, il may be neces­sary 10 examine the cosls of producing the goods being valued and other information which has to be obtained from outside the country of importation. Furthermore, in most cases the producer of the goods will be out­side the jurisdiction of the authorities of the counlry of importation. The use of the com­puled value method will generally be limited to those cases where the buyer and seller are related, and the producer is prepared to sup­ply to the authorities of the counlry of impor­tation the necessary costings and to provide facilities for any subsequent verification which may be necessary.

2.      The "cost or value" referred to in Arti­de 6. Ka) is lo be determined on the basis of information relating lo the production of the goods being valued supplied by or on behalf of the producer. It is to be based upon the commercial accounts of Ihe producer, pro­vided that such accounts are consistent with the generally accepted accounting principles applied in the country where the goods are produced.

3.  The "cost or value" shall include the cost of elements specified in Artide 8.1(a)(ii) and (iii). It shall also include the value, ap­portioned as appropriate under the provi­sions of the relevant note to Artide 8, of any element specified in Artide 8.1 (b) which has been supplied directly or indirectly by the buyer for use in connection with the produc­lion of Ihe imported goods. The value of the elements specified in Artide 8.1(b)(iv) which are undertaken in the country of importation shall be induded only to the extent that such elements are charged to the producer. It is to be understood that no cost or value of the

Anmärkning till artikel 6

1.      Som allmän regel gäller atl tullvärde en­ligt denna överenskommelse skall fastställas på grundval av sådana uppgifter som finns lätt tillgängliga i importlandet. För att fast­ställa ett produktionsvärde kan det emellertid bli nödvändigt atl undersöka produktions­kostnader för den vara som skall värderas och andra uppgifter som måste erhållas från annat håll än importlandet. Dessutom befin­ner sig producenten av varan i de flesta fall utanför importlandets myndigheters jurisdik­tion. Användning av metoden med produk­tionsvärde begränsas vanligtvis lill sådana fall då köpare och säljare sinsemellan är bero­ende och då producenten är beredd att till­handahålla importlandets myndigheter nöd­vändiga kostnadsberäkningar och ge möjlig­het till sådan efterföljande kontroll som kan vara nödvändig.

2.  "Koslnaden" eller "värdet" som anges i artikel 6.1 (a) skall fastställas på grundval av sådana uppgifter om produktionen av den vara som skall värderas, som tillhandahållits av producenten eller för hans räkning. Del skall baseras på producentens ekonomiska bokföring, fömlsatl alt bokföringen överens­stämmer med de allmänt antagna bokförings­principer som tillämpas i del land där varan producerats.

3.  "Kostnaden" eller "värdet" skall om­
fatta de kostnadselement som anges i artikel
8.1 (a) (ii) och (iii). Del skall också omfatta
värdet, fördelat enligt bestämmelsema i till-
lämplig anmärkning till artikel 8, av de kost­
nadselemenl, som angivits i artikel 8.1 (b)
och som lillhandahållils direkt eller indirekt
av köparen för att användas i samband med
produktionen av den importerade varan. Vär­
det av i artikel 8.1 (b) (iv) angivna kostnads-
element, som uppkommit i importlandet,
skall inräknas endast i den omfattning de de­
biteras producenten. Naturligtvis skall kost­
naden för eller värdet av de kostnadselemenl

 

Prop. 1979/80:24   Del B

251

 

elements referred to in this paragraph shall be counted twice in delermining the computed value.

4.   The "amounl for profil and general ex­penses" referred lo in Artide6.l(b) is to be determined on Ihe basis of information sup­plied by or on behalf of the producer unless his figures are inconsistent with those usually reflected in sales of goods of the same dass or kind as the goods being valued which are made by producers in the country of exporta­tion for export lo the counlry of importation.

5.        It should be noted in this contexl thal Ihe "amounl for profil and general expenses" has lo be laken as a whole. It follows that if, in any particular case, the producer's profil figure is low and his general expenses are high, his profit and general expenses taken togelher may nevertheiess be consistent with that usually reflected in sales of goods of the same dass or kind. Such a situation might occur, for example, if a product were being launched in the country of importation and the producer accepted a nil or low profit to offset high general expenses associaled with the launch. Where the producer can demon-stråte thal he is taking a low profit on his sales of the imported goods because of par­ticular commercial circumstances, his actual profil figures should be taken into account provided that he has valid commercial rea­sons lo justify them and his pricing policy reflecls usual pricing policies in the branch of induslry concerned. Such a situation might occur, for example, where producers have been forced to lower prices temporarily be­cause of an unforeseeable dröp in demand, or where they sell goods to complement a range of goods being produced in the country of importation and accept a low profit to main­tain competitivity. Where the producer's own figures for profit and general expenses are not consistent with those usually reflected in sales of goods of the same dass or kind as the goods being valued which are made by pro­ducers in the counlry of exportation for ex­port lo the country of importation, the amount for profil and general expenses may be based upon relevanl informalion other than that supplied by or on behalf of the producer of the goods.

6.   Where information other than that sup-

som anges i detta moment inte medräknas två gånger vid fastställande av produktionsvär­det.

4.    Det "belopp för vinst och allmänna om­kostnader" som anges i artikel 6.1 (b) skall fastställas på grundval av uppgifter som lill­handahållils av producenten eller för hans räkning, såvida uppgifterna inte strider mot vad som normalt påförs vid försäljning av vara av samma kalegori eller slag, som den vara som skall värderas och som görs av pro­ducenter i exportlandet vid export till import­landet.

5.    I detta sammanhang bör observeras atl "belopp för vinst och allmänna omkost­nader" skall bedömas som en helhet. Härav följer att, om i elt speciellt fall producentens vinst är låg och hans allmänna omkostnader höga, så kan de lillsammans ändå överens­stämma med vad som normalt påförs vid för­säljning av vara av samma kategori eller slag. Detta kan inträffa om till exempel en vara lanseras i importlandet och producenten inle har inräknat någon vinst eller endast en låg vinst i priset för att kompensera höga all­männa omkosinader i samband med lanse­ringen. Om producenten kan visa all han tar ut en låg vinst på sina försäljningar av den importerade varan på grund av särskilda kommersiella omständigheter, skall hänsyn tas till hans verkliga vinst, förutsatt att han har gilliga kommersiella skäl som bestyrker dem och hans prispolitik molsvarar normal prispolitik i den aktuella branschen. Detta kan till exempel inlräffa om producenter har tvingats tillfälligt sänka priserna på grund av oförutsedd minskning i efterfrågan eller om de säljer varor för att komplettera en varu­grupp som tillverkas i importlandet och ac­cepterar en låg vinst för att bibehålla sin kon­kurrensförmåga. Om producentens uppgifler om vinst och allmänna omkostnader inle överensstämmer med vad som normalt be­räknas av producenter i exportlandet vid för­säljning av vara av samma kategori eller slag för export till importlandet, som den vara som skall värderas, får beloppet för vinst och allmänna omkostnader baseras på andra upp­gifter av belydelse än de som tillhandahållits av producenten av varan eller för hans räk­ning.

6.    1 de fall då andra uppgifter än sådana

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

252

 

plied by or on behalf of the producer is used for the purposes'of delermining a computed value, the authorities of the importing coun­try shall inform ihe importer, if the latter so requests, of the source of such information, the data used and the calculations based upon such data, subjecl lo the provisions of Artide 10.

7.       The "general expenses" referred to in Artide 6.l(b) covers the direct and indirecl costs of producing and selling the goods for export which are not induded under Artide 6. Ka).

8.   Whether certain goods are "of the same dass or kind" as other goods must be deter­mined on a case-by-case basis with reference to the circumstances involved. In determin­ing the usual profits and general expenses under the provisions of Artide 6. sales for export to the country of importation of the narrowest group or range of goods, which includes the goods being valued, for which the necessary information can be provided, should be examined. For the purposes of Ar­tide 6, "goods of the same dass or kind" must be from the same country as the goods being valued.

som lillhandahållils av producenten eller för dennes räkning används för alt faslslälla pro­duktionsvärdet, skall myndighelerna i im­portlandet, med iaktiagande av beslämmel­serna i ariikel 10, på importörens begäran meddela honom varifrån uppgifterna erhål­lils, vilka uppgifter som använts och vilka beräkningar som gjorts med stöd av dessa uppgifter.

7.   De "allmänna omkosinader" som anges i artikel 6.1 (b) täcker de direkta och indirekta kostnader för produktion och försäljning av varan för export och som inte är uppiagna i artikel 6.1 (a).

8.   Huruvida en viss vara är "av samma kategori eller slag" som en annan vara måste fastställas från fall till fall beroende på före­liggande omständigheter. Vid fastställande av normala vinster och allmänna omkostnader enligt bestämmelsema i ariikel 6, skall under­sökning göras av försäljning för export till importlandet av minsta grupp eller klass av varor, som omfattar den vara som skall vär­deras och för vilka erforderliga uppgifter kan erhållas. Vid tillämpning av artikel 6 måste "vara av samma kalegori eller slag" komma från samma land som den vara som skall vär­deras.

 

Note to Artide 7

1.        Customs values determined under the provisions of Artide 7 should, to the grealest extent possible, be based on previously de­termined customs values.

2.   The methods of valuation lo be em­ployed under Artide 7 should be those laid down in Artides I to 6, inclusive, but a rea­sonable flexibility in the application of such methods would be in conformity with the aims and provisions of Artide 7.

3.   Some examples of reasonable flexibility are as follows:

(a) Idenlical goods - the requirement that the idenlical goods should be exported at or about the same time as the goods being val­ued could be fiexibly inlerpreted: idenlical imported goods produced in a country other than the country of exportation of the goods being valued could be the basis for customs valuation; customs values of idenlical im­ported goods already determined under the provisions of Artides 5 and 6 could be used.

Anmärkning till artikel 7

1.       Tullvärden som fastställs enligt bestäm­melserna i artikel 7 skall i största möjliga ulsträckning grundas på tidigare fastställda lullvärden.

2.   Vid tillämpning av artikel 7 får de vär­deringsmetoder som angivits i artiklarna 1—6 användas. Syftel och beslämmelserna i arti­kel 7 medger emellertid en viss flexibilitet när dessa meloder används.

3.       Exempel på viss flexibilitet är följande:

(a) Identisk varu - kravet på alt identisk vara skall exporteras vid samma eller näralig­gande tidpunkt som den vara som skall vär­deras kan ges en vid lolkning; idenlisk impor­terad vara producerad i annal land än export­landet för den vara, som skall värderas, kan utgöra grundval för tullvärdeberäkning; tull­värden för identisk importerad vara som re­dan har fastställts enligt beslämmelserna i ar-liklarna 5 och 6 kan användas.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

?53

 

(b)   Similar goods - ihe requirement that Ihe similar goods should be exported at or about the same time as the goods being val­ued could be fiexibly inlerpreted; similar im­ported goods produced in a country other than Ihe country of exportation of the goods being valued could be the basis for customs valuation; customs values of similar imported goods already determined under the provi­sions of Artides 5 and 6 could be used.

(c)   Deductive method - the requirement that the goods shall have been sold in the "condition as imported" in Artide 5.l(a) could be fiexibly inlerpreted; the "ninety days" requirement could be administered fiexibly.

(b)  Liknande varu - kravel på all liknande vara skall exporteras vid samma eller näralig­gande lidpunkt som den vara som skall vär­deras kan ges en vid tolkning; liknande im­porterad vara producerad i annat land än ex­portlandet för den vara som skall värderas kan utgöra grundval för tullvärdeberäkning; tullvärden för liknande importerad vara som redan har fastställts enligl beslämmelserna i artiklarna 5 och 6 kan användas.

(c)   Subiruktionsinetod - kravel atl varan skall ha sålts i det "skick den importerats" som anges i artikel 5.1 (a), kan ges en vid tolkning; "nitliodagarskravei" kan lillämpas flexibelt.

 

Nttte to Artide 8

Purugruph l(u)(ij

The lerm "buying commissions" means fees paid by an importer to his agent for the ser­vice of representing him abroad in the pur­chase of the goods being valued.

Anmärkning lill artikel 8

Moment I (a) (i)

Med "inköpsprovision" avses arvode som betalas av en importör lill hans ageni för ar­belel med all representera honom ulomlands vid inköpet av den vara som skall värderas.

 

Purugruph l(b)(ii)

1.        There are two factors involved in the apportionmenl of the elements specified in Artide 8.1(b)(ii) lo the imported goods - the value of the element itself and the way in which that value is to be apportioned to the imported goods. The apportionmenl of these elements should be made in a reasonable manner appropriate to the circumstances and in accordance with generally accepted ac­counting principles.

2.   Conceming the value of the element, if the importer acquires the element from a sell­er not related to him at a given cost, the value of the element is that cost. If the element was produced by the importer or by a person re­lated lo him, its value would be the cost of producing it. If the element had been pre­viously used by the importer, regardless of whether it had been aquired or produced by such importer, the original cost of acquisition or production would have to be adjusted downward to reflect its use in order to arrive al the value of the element.

3.        Once a value has been determined for

Moment I (b) (ii)

1.       Vid fördelning på den importerade varan av värdet på de artiklar som uppräknats i artikel 8.1 (b) (ii) skall hänsyn tas tiU två omständigheter, nämligen värdet av själva ar­tikeln samt hur stor del härav som skaU läg­gas till värdet på den importerade varan. För­delningen av dessa kostnadselement skall gö­ras på sätt som är skäligt med hänsyn till omständighetema och i överensstämmelse med allmänt antagna bokföringsprinciper.

2.   Ifräga om värdel av artikeln skall, om importören anskaffar den till en bestämd kostnad från en säljare, som inte står i be­roendeförhållande till honom, kostnaden anses utgöra artikelns värde. Om artikeln producerats av importören eller av person som slår i beroendeförhållande till honom skall produktionskostnaden anses utgöra arti­kelns värde. Om artikeln tidigare använls av importören, oavselt om den har anskaffats eller producerals av importören, skall den ursprungliga koslnaden för anskaffning eller produktion nedjusteras med hänsyn till dess användning.

3.   När ett värde på artikeln har faslställls.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

254

 

the element, il is necessary lo apportion that value lo the imported goods. Various possi­bilities exist. For example, the value might be apportioned lo the first shipment if the im­porter wishes to pay duly on the enlire value at one time. As another example, the import­er may request ihal the value be apportioned över the number of unils produced up to the lime of the first shipment. As a further exam­ple, he may requesi that the value be appor­tioned över the entire anticipated production where contracts or firm commitments exist for thal produclion. The method of appor­tionmenl used will depend upon the docu­meniaiion provided by the importer.

4. As an illustration of the above, an im­porter provides the producer with a mould to be used in the production of the imported goods and contracts with him to buy 10,000 units. By the time of arrival of the first ship­ment of 1,000 units, the producer has already produced 4,000 units. The importer may re­quesi Ihe cusloms adminislralion to appor­tion the value of the mould över 1,000 units, 4,000 unils or 10,000 units.

måste detta fördelas så att viss del faller på den importerade varan. Olika möjligheter fö­religger. Värdet kan till exempel påföras den försia sändningen om importören önskar be­tala tull på hela värdel på en gång. Importö­ren kan också till exempel begära att värdet fördelas på det antal enheter som producerats fram till tidpunklen för den första sändning­en. Ytterligare ett exempel är alt han kan begära att värdet fördelas på hela den beräk­nade produktionen om kontrakt eller bestäm­da åtaganden föreligger för produktionen. Vilken fördelningsmetod som skall användas beror på vilka handlingar importören till­handahållit.

4. Ovanstående kan illustreras med ett fall då en importör tillhandahåller producenten en gjutform för att användas vid produk­tionen av den importerade varan och sluter kontrakt med honom om att köpa 10.000 en­heter. När den första sändningen på 1.000 enheter ankommer har producenten redan producerat 4.000 enheter. Importören kan begära att tullmyndigheten fördelar formens värde på antingen 1.000 enheter, 4.000 enhe­ter eller 10.000 enheter.

 

Purugruph l(b)(iv)

1.       Additions for the elements specified in Artide 8.l(b)(iv) should be based on objec­live and quantifiable data. In order to mini-mize the burden for both the importer and cusloms administration in determining the values to be added, data readily available in the buyer's commercial record system should be used in so far as possible.

2.       For those elements supplied by the buy­er which were purchased or leased by the buyer, the addition would be Ihe cost of the purchase or the lease. No addition shall be made for those elements available in the pub­lic domain. other than the cost of obtaining copies of them.

3.   The ease with which il may be possible to calculate Ihe values to be added will de­pend on a particular firm's structure and management practice, as well as its account­ing methods.

4.   For example, it is possible thal a firm which imports a variety of products from sev­eral countries maintains the records of its design centre outside the country of importa-

Momeni 1 (b) (iv)

1.  Tillägg för de kostnadselement som upp­
räknats i artikel 8.1 (b) (iv) skall grundas på
objektiva och mätbara uppgifter. För att
minska belastningen för både importör och
tullmyndighet vid fastställande av vilka vär­
den som skall läggas till, skall uppgifter som
finns lätt tillgängliga i köparens affärsbok­
föring användas så långt möjligt.

2.   För de kostnadselemenl som tillhanda­
hålls av köparen och som köpts eller hyrts av
köparen, skall tillägget utgöras av koslnaden
för köpet eller hyran. För sådana kostnads­
element som finns allmänl tillgängliga skall
tillägg inte göras för annal än kostnaden för
att erhålla kopia av dem.

3.   Möjligheterna atl beräkna de värden
som skall läggas till beror såväl på det ak­
tuella företagets organisation och administra­
tion som dess bokföringsmetoder.

4.  Det inträffar till exempel atl ett företag,
som importerar olika varor från flera länder,
handhar bokföringen för sitl ritkontor, belä­
get i annat land än importlandet, på ell sådanl

 

Prop. 1979/80:24    Del B

255

 

tion in such a way as lo show accuratdy the costs attributable to a given product. In such cases. a direct adjuslmeni may appropriaidy be made under the provisions of Artide 8.

5.         In another case, a firm may carry Ihe cosi of the design centre outside ihe country of importaiion as a general overhead expense wilhoul allocation lo specific products. In this instance, an appropriale adjuslment could be made under the provisions of Artide 8 wilh respect to the imported goods by ap-portioning total design centre costs över total produclion benefiting from the design centre and adding such apportioned cost on a unil basis 10 imports.

6.    Variations in the above circumstances will, of course, require different factors lo be considered in delermining Ihe proper method of allocation.

7.         In cases where the produclion of the element in question involves a number of countries and över a period of lime, the ad­juslment should be limited to the value actu­ally added to ihal element outside the coun­try of importaiion.

säll all det exakt framgår vilka koslnader som hänför sig lill en viss vara. 1 sådanl fall kan lämpligen en direkl justering enligl be­stämmelsema i artikel 8 göras.

5.  Det kan även inträffa atl elt förelag bok­
för koslnaden för ett ritkontor som är beläget
i annat land ån imporllandel som ell allmänl
omkoslnadspålägg, som inle fördelas på sär­
skilda varor. I ell sädani fall kan värdel på
den imporlerade varan lämpligen jusleras en­
ligt beslämmelserna i artikel 8 genom att alla
ritkontorets koslnader fördelas på hela den
produktion för vilken ritkontoret ulnylljas
och genom all den sålunda fördelade kostna­
den läggs på importvaran i förhållande till
anlalel enheler.

6.       Andra omsländigheier kommer naiur­liglvis alt göra det nödvändigt alt hänsyn las till andra faktorer vid faslslällande av lämplig fördelningsmetod.

7.   I de fall då uppkomslen av kosinadsde-menlet i fråga härrör från flera länder under en viss lidsperiod skall jusleringen begränsas till att omfatta det värde som faktiskt tillförts kostnadselementet i annat land än importlan­det.

 

Paragraph l(c)

1. The royalties and licence fees referred lo
in Artide 8. l(c) may include, among other
things, payments in respecl lo patents, trade­
marks and copyrights. However, the charges
for the right to reproduce the imported goods
in the country of importation shall nol be
added to the price actually paid or payable
for the imported goods in determining the
customs value.

2.   Payments made by the buyer for the
right to distribute or resell the imported
goods shall not be added to the price actually
paid or payable for the imported goods if
such payments are not a condition of the sale
for export to the country of importation of
the imported goods.

Moment I (c)

1.    De royalties och licensavgifter som
avses i artikel 8.1 (c) kan bland annal omfatta
belalning för patent, varumärke och copy­
right. Avgifter för rätten atl reproducera den
importerade varan i importlandet skall emel­
lertid inte läggas till det pris som har betalats
eller skall belalas för den importerade varan
vid fastställande av lullvärde.

2.  Belopp som köparen belalal för rälten alt
distribuera eller återförsälja den importerade
varan skall inte läggas lill del pris som har
betalats eller skall betalas för den importera­
de varan om beloppel inte utgör villkor för
försäljning för export till importlandet av den
importerade varan.

 

Paragraph 3

Where objeclive and quanlifiable dala do nol exist with regard to the additions required to be made under the provisions of Artide 8, the transaction value cannot be determined under the provisions of   Artide I. As an il-

Moment 3

Om objektiva och mätbara uppgifter inte föreligger i fråga om de tillägg som skall göras enligt bestämmelserna i artikel 8, kan trans­aktionsvärdel inte faslslällas enligl artikel 1. Detta kan illustreras av ett fall då en royalty

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

256

 

lusiralion of ihis. a royally is paid on ihe basis of ihe price in a sale in the importing counlry of a lilre of a particular producl that was imported by the kilogram and made up inlo a solution after importation. If the royal­ly is based parlially on ihe imported goods and parlially on other factors which have nothing to do with the imported goods (such as when the imported goods are mixed with domestic ingredients and are no longer sepa­rately identifiable. or when the royally can­not be distinguished from special financial arrangements belween the buyer and the sell­er), it would be inappropriate to allempl to make an addition for the royalty. However, if the amount of ihis royalty is based only on the imported goods and can be readily quanti-fied, an addition to Ihe price actually paid or payable can be made.

har betalats på grundval av priset vid försälj­ning i imporllandel för en liier av en viss produkt som införsddeklareras i kilogram och vidaiebearbelas lill en välska efter inför­seln. Om royaltyn har grundals delvis på den imporlerade varan och delvis på andra faklo­rer som inle har med den importerade varan att göra (till exempel om den importerade varan har blandats med inhemskl malerial och inle längre kan identifieras eller om royaltyn inte kan särskiljas från särskilda ekonomiska uppgörelser mellan köparen och säljaren) skulle del vara oriktigt att göra til­lägg för royaltyn. Om royaltybeloppei emel­lertid har grundats enbart på den importerade varan och lätt kan fastställas, kan ett tillägg göras lill det pris som har betalats eller skall betalas.

 

Nole to Artide 9

For the purposes of Artide 9. "lime of importation" may include the time of entry for customs purposes.

Anmärkning lill artikel 9

Vid tillämpning av" artikel 9 får "tiden för importen" anses innefatta tidpunkten för an­mälan av varan hos tullmyndighet.

 

Nole to Artide 11

1.  Artide 11 provides the importer with the
right to appeal against a valuation determina­
tion made by the cusloms administration for
the goods being valued. Appeal may first be
to a higher level in the customs administra­
tion, but the importer shall have the right in
the final instance to appeal to the judiciary.

2.      "Without penaity" means that the im­porter shall not be subject to a fine or threat of fine merely because he choses to exercise his right of appeal. Payment of normal court cosls and lawyers' fees shall not be consid­ered to be a fine.

3.  However, nothing in Artide 11 shall pre­vent a party form requiring full payment of assessed cusloms duties prior to an appeal.

Anmärkning till artikel 11

1.        Artikel II ger importören rätt att över­klaga värderingsbeslul som fattats av tull­myndigheten beträffande den vara som skall värderas. Besvärsinstans kan i första hand vara högre instans inom tullverket, men im­portören skall i sista instans ha rätt all över­klaga hos rättslig instans.

2.   "Utan särskild påföljd" innebär att im­portören inle skall utsättas för böter eller hot om böter enbart av det skäl att han väljer att använda sig av sin rätl atl överklaga. Betal­ning av normala rättegångskostnader och ad­vokatarvoden skall inle anses utgöra böler.

3.   Ingenting i artikel 11 skall emellertid
hindra part från att begära full betalning av
fastställda tullavgifter före överklagande.

 

Nole to Artide 15

Purugruph 4

For the purposes of this Artide, the term "persons" includes legal persons, where ap­propriate.

Anmärkning till uriikel 15

Momenl 4

Vid tillämpning av denna artikel skall be­greppet "personer" i tillämpliga delar omfat­ta även juridiska personer.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                                                             257

Paragraph 4(e)                                                                                                                             Moment 4 (e)

For the purposes of this Agreement, one                                  Vid   tillämpning  av   denna   överenskom-

person shall be deemed to control another                                      melse skall en person anses kontrollera en

when the former is legally or operationally in                               annan om den förre juridiskt eller praktiskt

a position to exercise reslraint or direction                                  har möjlighet att hindra eller styra den sena-

over the latter.                                                                                                                                                re.

17   Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 24. Del B

 

Prop. 1979/80:24   Del B

258

 

Annex 11

Technical Committee on Customs Valu­ation

Teknisk kommitté för tullvärde

Bilaga II

 

1.          In Accordance with Artide 18 of this Agreement, the Technical Committee shall be established under the auspices of the Cus­toms Co-operation Council with a view, at the technical level; towards uniformity in in­terpretation and applicalion of this Agree­ment.

2.    The responsibiliiies of the Technical Committee shall include the following:

(a) to examine specific technical problems arising in the day-to-day administration of the cusloms valuation system of Parties and to give advisory opinions on appropriate solu­tions based upon the facts presented;

(b)   to study, as requested, valuation laws, procedures and praclices as they reläte to this Agreement and lo prepare reports on the results of such studies;

(c)   to prepare and circulate annual reports on the technical aspects of the operation and status of this Agreement;

(d)  to fumish such information and advice
on any matters conceming the valuation of
imported goods for cusloms puposes as may
be requested by any Party to this Agreement
or the Committee. Such information and ad­
vice a may take the form of advisory opin­
ions, commentaries or explanatory notes;

(e)  to facilitate, as requested, lechnical as-
sistance to Parties with a view to furthering
the international acceptance of this Agree­
ment; and

(O to exercise such other responsibiliiies as the Committee may assign to it.

1.         1 enlighet med artikel 18 i denna över­enskommelse skall en teknisk kommitté upp­rättas under tullsamarbetsrådel för att på det tekniska planet åstadkomma likformighet vid tolkning och tillämpning av denna överens­kommelse.

2.    Tekniska kommitténs uppgifter skall omfatta följande:

 

(a)   atl undersöka sådana särskilda lekniska problem som uppstår i den dagliga tillämp­ningen av parternas tullvärdesystem samt att lämna rådgivande förslag till lämpliga lös­ningar på basis av framlagda fakta;

(b)  att på anmodan granska lagar, förfaran­den och tillämpning i fråga om värdering i den mån de berör denna överenskommelse och att utarbeta redogörelser för resultat av sådan granskning;

(c)   att utarbeta och distribuera årliga redo­görelser i fråga om de tekniska sidorna av överenskommelsens funktion och status;

(d)  att tillhandahålla sådana upplysningar
och anvisningar i fråga om värdering av im­
porterad vara för tulländamål som kan kom­
ma att begäras av någon part eller av kommit­
tén. Sådana upplysningar och anvisningar
kan utformas som råd, kommentarer eller
förklarande anmärkningar;

(e)   att på begäran tillhandahålla tekniskt
bistånd till parter för att främja det internatio­
nella godkännandet av denna överenskom­
melse; och

(O att fullgöra de övriga uppgifter som kommittén kan tilldela den.

 

General

3.    The Technical Committe shall attempt to condude its work on specific matters, es­pecially those referred to it by Parties to this Agreement or the Committee, in a reasonably short period of time.

4.    The Technical Committee shall be as-sisted as appropriate in its activities by the Secrétariat of the Customs Co-operation Council.

Allmänt

3.   Tekniska kommittén skall söka slutföra arbetet med ett visst ärende inom skälig tid, särskilt om ärendet överlämnats av parter el­ler av kommittén.

4.   Tekniska kommittén skall pä lämpligl sätt understödjas i sin verksamhet av tull-samarbetsrådets sekretariat.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

259

 

Representation

5.      Each Party shall have Ihe righl lo be represenled on the Technical Committee. Each Party may nominate one delegate and one or more alternates to be its representa­tives on the Technical Committee. Such a Party so represenled on the Technical Com­millee is hereinafter referred lo as a member of ihe Technical Commillee. Representatives of members of the Technical Commitiee may be assisled by advisers. The GATT secrétar­iat may also attend such meetings with ob­server status.

6.  Members of the Customs Co-operation Council who are nol Parties may be repre­sented at meetings of the Technical Commit­tee by one delegate and one or more alter­nates. Such representatives shall attend meetings of the Technical Committee as ob­servers.

7.  Subject to the approval of the Chairman of the Technical Committee, the Secretary-General of the Customs Co-operalion Coun­cil (hereinafter referred to as "the Secretary-General") may invite representatives of gov­emments which are neither Parties nor mem­bers of the Customs Co-operalion Council and representatives of international govem­mental and trade organizations to attend meetings of the Technical Committee as ob­servers.

8.  Nominations of delegates, alternates and advisers to meetings of the Technical Com­mittee shall be made to the Secretary-Gener­al.

Representation

5.  Varje part skall ha rätt att vara represen­
terad i tekniska kommittén.Varje part kan
utse en delegal och en eller flera suppleanter
att vara dess representanter i tekniska kom­
mittén. Part som på detta sätt är represen­
terad i den tekniska kommittén anses därmed
vara medlem av tekniska kommittén. Repre­
sentanter för medlemmar i tekniska kommit­
tén får assisteras av rådgivare. GATT-sekre­
tariatet kan ocksä delta i sådana sammanträ­
den med observatörsstatus.

6.    Medlemmar i tullsamarbetsrådel som
inte är parter får vid tekniska kommilléns
sammanträden representeras av en delegat
och en eller flera suppleanter. Dessa repre­
sentanter skall delta som observatörer i tek­
niska kommitténs sammanträden.

7.   Efter medgivande av ordföranden i lek­niska kommittén kan generalsekreteraren i tuUsamarbetsrådet (hämedan benämnd "ge­neralsekreteraren") inbjuda representanler för regeringar som varken är parter eller med­lemmar i tuUsamarbetsrådet samt represen­tanter för mellanstatliga organisationer och internationella handelsorganisationer att del­ta som observatörer i tekniska kommitténs sammanträden.

8.   Utsedda delegater, suppleanler och råd­givare för den tekniska kommitténs samman­lräden skall anmälas till generalsekreteraren.

 

Technical Committee meetings

9.  The Technical Committee shall meet as
necessary but al least two times a year. The
date of each meeting shall be fixed by the
Technical Committee at its preceding ses­
sion. The date of the meeting may be varied
either at the request of any member of the
Technical Commitiee concurred in by a sim­
ple majority of the members of the Technical
Commitiee or, in cases requiring urgent at­
tention, at the requesi of the Chairman.

10. The meetings of the Technical Commit­
tee shall be held at the headquarters of Ihe
Customs Co-operation Council unless other­
wise decided.

Tekniska kommitténs sammanträden

9.  Tekniska kommittén skall sammanträda
när della behövs, dock minst två gånger per
är. Tidpunkt för sammanträde skall faststäl­
las av tekniska kommittén vid dess närmast
föregående möte. Sammanträdesdagen kan
ändras antingen på begäran av någon medlem
av tekniska kommittén med instämmande av
en enkel majoritet av den tekniska kommit­
téns medlemmar eller, i fall som kräver
skyndsam behandling, på begäran av ordfö­
randen.

10.   Tekniska kommitténs sammanträden
skall hållas i tullsamarbetsrådets lokaler, så­
vida inte annat beslutas.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

260

 

11. The Secretary-General shall inform all members of the Technical Commitiee and those induded under paragraphs 6 and 7 at least thirty days in advance. excepl in urgent cases, of the opening date of each session of the Technical Committee.

II. Generalsekreteraren skall, ulom i brådskande fall, infomiera samtliga medlem­mar av tekniska kommittén och de som anges i momenten 6 och 7, minst trettio dagar i förväg om öppningsdagen för varje möte med den tekniska kommittén.

 

Agenda

12.        A Provisional agenda for each session shall be drawn up by the Secretary-General and circulaled to the members of the Techni­cal Committee and to those induded under paragraphs 6 and 7 at least thirty days in advance of the session, except in urgent cases. This agenda shall comprise all items whose inclusion has been approved by the Technical Committee during its preceding session, all items induded by the Chairman on his own initiative, and all items whose inclusion has been requested by the Secre­tary-General, by the Committee or by any member of the Technical Committee.

13.        The Technical Committee shall deter­mine its agenda at the opening of each ses­sion. During the session the agenda may be altered al any time by the Technical Commit­tee.

Dagordning

12.        En provisorisk dagordning för varje möte skall upprättas av generalsekreteraren och, utom i brådskande fall, distribueras till lekniska kommitténs medlemmar och till dem som anges i momenten 6 och 7 senast 30 dagar före mötet. Denna dagordning skall uppta alla punkter vilkas upptagande godkän­des vid närmast föregående möte av tekniska kommittén, alla punkter som medtagits av ordföranden på eget initiativ och alla punkter vars medtagande har begärts av generalsek­reteraren, av kommittén eller av någon med­lem av tekniska kommittén.

13.        Tekniska kommittén skall fastställa sin dagordning i början av varje möte. Under mölet får dagordningen när som helst ändras av tekniska kommittén.

 

Officers und conduct of business

14.      The Technical Committee shall elect from among the delegates of ils members a Chairman and one or more Vice-Chairmen. The Chairman and Vice-Chairmen shall each hold office for a period of one year. The retiring Chairman and Vice-Chairmen are eli­gible for re-dection. A Chairman or Vice-Chairmen who ceases to represen! a member of the Technical Committee shall automati­cally lose his mandale.

15.      If the Chairman is absent from any meeting or part thereof, a Vice-Chairman shall preside. In that event. the latter shall have the same powers and duties as the Chairman.

16.      The Chairman of the meeting shall par­ticipate in the proceedings of the Technical Committee as such and not as the represenla­live of a member of the Technical Commit­tee.

17.   In addition to exercising the powers
conferred upon him elsewhere by these rules,
the Chairman shall declare the opening and

Tjänstemän och odminisirution

14.         Tekniska kommittén skall bland sina medlemmars delegater utse en ordförande och en eller flera vice ordförande. Ordföran­de och vice ordförande skall var och en inne­ha sin post under ell år. Avgående ordföran­de och vice ordförande kan återväljas. Ordfö­rande eller vice ordförande som inte längre representerar medlem i tekniska kommittén skall automatiskt förlora sitl mandat.

15.         Om ordföranden är frånvarande från sammanträde eller del därav skall en vice ordförande vara ordförande. I sådant fall skall han ha samma befogenheter och skyl­digheter som ordföranden.

16.         Ordföranden för sammanträdet skall della i tekniska kommitténs förhandlingar i sin egenskap av ordförande och inte som re­presentant för medlem av tekniska kommit­tén.

17.         Förutom åligganden som ordföranden i övrigt har tilldelats enligt dessa bestämmelser skall han öppna och avsluta varje sammanträ-

 

Prop. 1979/80:24    Del B

261

 

closing of each meeting, direct the discus­sion, accord the righl to speak, and, pursuanl lo these rules, have control of the proceed­ings. The Chairman may also eall a speaker to order if his remarks are not relevant.

18.      During discussion of any matter a dele­gation may raise a point of order. In this event, the Chairman shall immediately state his ruiing. If this ruiing is challenged, the Chairman shall submit it to the meeting for decisions and it shall sland unless overruled.

19.      The Secretary-General, or officers of the Secreiariai designated by him, shall per­form the secreiariai work of meetings of the Technical Committee.

de, leda diskussionen, ge ordel och enligl dessa besiämmelser ha konlroll över för­handlingarna. Ordföranden kan också åler­kalla lalare lill ordningen om dennes yllran­den är ovidkommande.

18.        Under del alt en fråga diskuleras kan en delegation ställa en ordningsfråga. 1 så­dant fall skall ordföranden omedelbart till­kännage sitt beslul. Om invändningar görs mot beslutet skall ordföranden hänskjula del till sammanträdet för avgörande och beslutet skall slå fasl om det inte upphävs.

19.        Generalsekreteraren eller tjänstemän på sekretarialei som han ulser skall vara se­krelerare vid lekniska kommitténs samman­träden.

 

Quorum and voting

20.   Representatives of a simple majority of the members of the Technical Committee shall constitute a quorum.

21.        Each member of the Technical Com­mittee shall have one vote. A decision of the Technical Committee shall be taken by a ma­jority comprising al least two thirds of the members present. Regardless of the outcome of the vote on a particular matter, the Techni­cal Committee shall be free to make a full report to the Committee and lo the Customs Co-operation Council on that malier indicat-ing the different views expressed in the rel­evant discussions.

Beslutsmässighel och omröstning

20.   För beslut krävs alt representanter för en enkel majoritet av tekniska kommitténs medlemmar är närvarande.

21.   Varje medlem av tekniska kommittén skall ha en röst. Beslut av tekniska kommittén skall fattas av en majoritet bestående av minst två tredjedelar av antalet närvarande medlemmar. Oberoende av hur omröstningen utfallit i ett speciellt ärende skall det stå tek­niska kommittén fritt att avge en fullständig rapport till kommittén och till tullsamarbets­rådel i ärendet varav framgår vilka olika syn­punkter som framkommit vid diskussion av ärendet.

 

Languages and records

22. The official languages of the Technical Committee shall be English, French and Spanish. Speeches or statements made in any of these three languages shall be immediately translated into the other official languages unless all delegations agree to dispense with Iranslation. Speeches or statements made in any other language shall be translated into English, French and Spanish, subjecl to the same conditions, but in that event the delega­tion concemed shall provide the translation inlo English. French or Spanish. Only Eng­lish, French and Spanish shall be used for the official documents of the Technical Commit­tee. Memoranda and correspondence for the consideration of the Technical Committee must be presented in one of the official lan­guages.

Språk och prolokoll

22. Tekniska kommitténs officiella språk skall vara engelska, franska och spanska. Tal och redogörelser på ett av dessa tre språk skall omedelbart översättas till de andra offi­ciella språken, såvida inte samtliga delegatio­ner kommer överens om att översättning inte är nödvändig. Tal och redogörelser på något annat språk skall översättas till engelska, franska och spanska på samma villkor, men i sådant fall skall ifrågavarande delegation till­handahålla översättningen till engelska, franska eller spanska. Endast engelska, franska och spanska skall användas för tek­niska kommitténs officiella handlingar. Pro­memorior och brevväxling som föreläggs tek­niska kommittén måste framläggas på ett av de officiella språken.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

262

 

23. The Technical Committee shall draw up a report ofall its sessions and, if Ihe Chair­man considers it necessary, minutes or sum­mary records of its meetings. The Chairman or his designee shall report on the work of the Technical Committee at each meeting of the Committee and at each meeting of the Cus­toms Co-operation Council.

23. Tekniska kommittén skall upprätta rap­port om alla sina mölen och, om ordföranden anser det nödvändigt, protokoll eller kortfat­tad redogörelse för sina sammanträden. Ord­föranden eller den han utser skall rapportera om tekniska kommitténs arbete vid varje sammanträde med kommittén och vid varje sammanträde med tuUsamarbetsrådet.

 

Prop. 1979/80:24   Del B

263

 

Annex III

Bilugu III

 

Ad hoc panels

1.   Ad hoc panels established by the Com­
mittee under this Agreemenl shall have the
following responsibiliiies:

(a)   lo examine the matter referred to it by the Committee;

(b)  to consult with the Parties lo the dis­pute and give full opportunity for them to develop a mutually satisfactory solution;

(c)   to make a statement concerning the facis of the malier as Ihey reläte to the appli­cation of the provisions of this Agreement and, make such findings as will assist the Committee in making recommendations or giving rulings on the matter.

2.   In order to facilitate the constitution of
panels, the Chairman of the Committee shall
maintain an informal indicative list of govem­
menl officials knowledgeable in the area of
customs valuation and experienced in the
field of trade relations and economic devel­
opment. This list may also include persons
other than government officials. In this con­
nection, each Party shall be invited to indi­
cale at the beginning of every year to the
Chairman of the Committee the name(s) of
the one or two govemmental experts whom
the Parties would be willing to make available
for such work. When a panel is established,
the Chairman, after consultation with the
Parties concemed, shall, within seven days
of such establishment, propose the composi­
tion of the panel consisting of three or five
members and preferably govemment offi­
cials. The Parties directly concemed shall
react within seven working days to nomina­
tions of panel members by the Chairman and
shall not oppose nominations except for com­
pelling reasons.

Citizens of countries whose govemments are Parties to a dispute shall not be eligable for membership of the panel concemed with that dispute. Panel members shall serve in their individual capacities and not as govem­ment representatives, nor as representatives of any organization. Govemments or organi­zations shall therefore not give them instmc-tions with regard to matters before a panel.

3.  Each panel shall develop its own work­
ing procedures. All Parties having a substan-

Tiilfälliga paneler

1.   Tillfälliga paneler som upprättas av
kommittén enligt denna överenskommelse
skall ha följande uppgifter:

(a)   alt granska fråga som hänskjutits lill dem av kommittén;

(b)  att konsultera med partema i tvisten och ge dem alla möjligheter alt komma fram till en ömsesidigt godtagbar lösning; och

(c)   att lämna en redogörelse om sakförhål­landen i den mån de berör tillämpningen av överenskommelsens bestämmelser och dra sådana slutsatser, som kan vara till hjälp för kommittén när den utfärdar rekommendatio­ner eller avger utlåtanden i frågan.

2.   För att underlätta upprättandet av pa­
neler skall kommitténs ordförande föra en
informell lista med förslag över personer i
offentlig tjänst med kunskaper på tullvär-
deområdet och med erfarenhet av handelsfrå­
gor och ekonomisk utveckling. Listan får
även uppta personer som inte är i offenllig
tjänst. I detta sammanhang skall varje part
uppmanas att i början av varje år till kommit­
téns ordförande ange namn på den eller de
två experter i offentlig tjänst som man skulle
vara villig att ställa till förfogande för delta
arbete. När en panel upprättas, skall ordfö­
randen, efter att ha överlagt med berörda
parter, inom sju dagar efter upprättandet, fö­
reslå panelens sammansättning. Den skall be­
stå av tre eller fem medlemmar, helst perso­
ner i offentlig tjänst. De direkt berörda par­
tema skall inom sju arbetsdagar reagera på
ordförandens nominering av panelmedlem­
mar och skall inte motsätta sig nomineringar
utom av tvingande skäl.

Medborgare i länder, vars regeringar är parter i tvister, skall inte vara valbara till den panel som har att behandla tvisten i fråga. Panelmedlemmar skall verka i personlig ka­pacitet och inte som ombud för sina regering­ar eller för någon organisation. Regeringar eller organisationer skall därför inle ge dem instruktioner i fråga som skall behandlas i panelen.

3. Varje panel skall utforma sin egen ar­betsordning. Samtliga parter som har etl vä-

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

264

 

tial interest in the matter and having nolified this to the Commillee shall have an opportu­nity to be heard. Each panel may consult and seek information and technical advice from any source it deems appropriate. Before a panel seeks such information or lechnical ad­vice from a source within the jurisdiction ju­risdiction of a Party, it shall inform the gov­emment of that Party. Any Party shall re­spond promptly and fully to any request by a panel for such information as the panel con­siders necessary and appropriate. Confiden­tial information provided to the panel shall not be disdosed without the specific permis­sion of the person or govemment providing such information. Where such information is requested from the panel but released of such information by the panel is not authorized, a non-confidential summary of the informa­tion, authorized by the person or govemment providing the information, will be provided.

4.   Where the Parties to the dispute have failed to reach a satisfactory solution, the panel shall submit its findings in writing. The report of a panel should normally set out the rationale behind its findings. Where a settle­ment of the matter is reached between the Parties, the report of the panel may be con­fined to a brief descriplion of the dispute and to a statement that a solution has been reached.

5.   Panels shall use such report of the Tech­nical Committee as may have been issued under Artide 20.4 of this Agreement as the basis for their consideration of issues that involve questions of a technical nature.

6.   The time required by panels will vary with the particular case. They should aim to deliver their findings, and where appropriate, recommendations, to the Committee without without undue delay, normally within a peri­od of three months from the date that the panel was established.

7.   To encourage development of mutually satisfactory solutions between the Parties to a dispute and with a view to obtaining their comments, each panel should first submit the descriptive part of its report to the Parties concerned, and should subsequenlly submit to the Parties to the dispute its condusions, or an oulline ihereof, a reasonable period of time before they are circulaled to the Parties.

sentligt intresse i frågan och som har noti­fierat kommittén om detta skall ges tillfälle att bli hörda. Varje panel kan rådfråga och begära uppgifter och leknisk hjälp från de håll den bedömer lämpligl. Innan en panel begär uppgifter eller teknisk hjälp från instans inom en parts jurisdiktion skall den underrätta den­na parts regering. Partema skall utan dröjs­mål och fullständigt besvara varje begäran från en panel om sådana uppgifter som pane­len anser erforderliga och ändamålsenliga. Konfidentiella uppgifter som lämnas till pa­nelen får inte utlämnas utan särskilt tillstånd från den person eller den regering som lämnat uppgiftema. Då sådana uppgifter begärs från panelen men panelens utlämnande av uppgif­terna inte medges, skall en icke-konfidentiell sammanfattning, godkänd av den person eller den regering som lämnat uppgiftema, tiUhan-dahållas.

4.    I de fall partema i tvisten har misslyc­kats med att nä en godtagbar lösning skall panelen framlägga sina slutsatser skriftligt. Panelrapporter bör normalt redovisa skälen till de slutsatser som dras. Då en uppgörelse mellan partema nåtts i frågan, kan panelens rapport inskränkas till en kortfattad beskriv­ning av tvisten och meddelande om att en lösning har nåtts.

5.    Som grundval för sina överväganden av problem som berör frågor av teknisk natur skall panel använda sådan rapport av tek­niska kommittén, som kan ha utfärdats enligt artikel 20.4 i denna överenskommelse.

6.    Den tid som krävs för panelbehandling­en kommer att variera från fall till fall. En panel skall sträva efter att framlägga sina slutsatser och, när sä är ändamålsenligt, re­kommendationer för kommittén utan oskäligt dröjsmål, normalt inom tre månader från den dag då panelen upprättades.

7.   För att främja ömsesidigt godtagbara
lösningar mellan parterna och i syfte att er­
hålla deras kommentarer bör varje panel först
överlämna den beskrivande delen av sin rap­
port till de berörda parterna och bör sedan
överlämna sina slutsatser eller en samman­
fattning därav till partema i tvisten i rimlig tid
innan de delges parterna.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

265

 

Agreement  on  Import Licensing Procedures

Preamble

Having regard to the Multilateral Trade Negolialions, the Parties to ihis Agreement on Import Licensing Procedures (hereinafter referred to as "Parties" and "this Agree­ment");

Desiring to further the objectives of the General Agreement on Tariffs and Trade (hereinafter referred to as "General Agree­ment" or "GATT");

Taking into account the particular trade, development and financial needs of develop­ing countries;

Recognizing the usefulness of automatic import licensing for certain purposes and that such licensing should not be used to restrict trade;

Recognizing thal import licensing may be employed to administer measures such as those adopted pursuant to the relevant provi­sions of the GATT;

Recognizing also that the inappropriate use of import licensing procedures may impede the flow of intemational trade;

Desiring to simplify, and bring transpar­ency to, the administrative procedures and praclices used in intemational trade, and to ensure the fair and equitable application and administration of such procedures and prac­lices;

Desiring to provide for a consultative mechanism and the speedy, effeclive and equitable resolution of disputes arising under this Agreement;

Hereby agree as foUows:

Överenskommelse    om    importU­censprocedurer

Inledning

Partema i denna överenskommelse om im-portlicensprocedurer (härnedan benämnda "parterna" och "denna överenskom­melse"), vilku hur beaktat de multilaterala handelsförhandlingarna,

vilka önskur främja det allmänna tull- och handelsavtalets syften (hämedan benämnt "GATT"),

vilku beukiur utvecklingsländemas särskil­da handels- och utvecklingsmässiga samt fi­nansiella behov,

vilku erkänner nyttan av automatisk im­portlicensiering för vissa ändamål och att så­dan licensiering inte bör användas för att be­gränsa handeln,

vilka erkänner att importlicensiering får an­vändas för att administrera sådana ätgärder som vidtagits enligt tillämpliga bestämmelser i GATT,

vilka också erkänner atl en otillbörlig an­vändning av importUcensprocedurer kan vara till hinder för den intemationella handeln,

vilka önskar förenkla och skapa insyn i de administrativa procedurer och förfaranden som används i intemationell handel samt sä­kerställa en opartisk och rättvis tillämpning av sådana procedurer och förfaranden,

vilka önskar inrätta ett system för konsul­tationer och sörja för en snabb, effektiv och rättvis lösning av tvister som uppstår inom ramen för denna överenskommelse,

överenskommer härmed om följande:

 

ARTICLE I

General provisions

1. For the purpose of this Agreement, im­port licensing is defined as administrative procedures" used for the operation of import licensing regimes requiring the submission of an application or other documeniaiion (other

ARTIKEL 1

Allmänna bestämmelser

1. För denna överenskommelses ändamål definieras importlicensiering som administra­tiva procedurer' vilka används för att tilläm­pa importlicenssystem, som kräver att en an­sökan eller andra handlingar (andra än så-

 

' Those procedures referred to as "licensing" as well as other similar administralive procedures.

' Både de procedurer som benämns "licensiering" och andra liknande administrativa procedurer.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

266

 

Ihan that required for customs purposes) to the relevant administrative body as a prior condition for importation inlo the customs territory or the importing country.

2.  The Parties shall ensure thal the admin­
istrative procedures used lo implement im­
port licensing regimes are in conformily with
the relevant provisions of the GATT includ­
ing its annexes and prolocols, as inlerpreted
by this Agreement, with a view to preventing
trade disiortions that may arise from an inap­
propriate operation of those procedures, tak­
ing into account the economic development
purposes and financial and trade needs of
developing countries.

3.   The rules for import licensing proce­
dures shall be neutral in applicalion and ad­
ministered in a fair and equitable manner.

4.  The rules and all information conceming
procedures for the submission of applica­
tions, including the eligibility of persons,
firms and institutions to make such applica­
tions, and the lists of producls subjecl lo the
licensing requirement shall be published
promptly in such a manner as to enable gov­
emments and traders to become acquainted
with them. Any changes in either the mles
concerning licensing procedures or Ihe lisl of
producls subject to import licensing shall also
be promptly published in the same manner.
Copies of these publications shall also be
made available to the GATT Secrétariat.

5.   Application forms and, where applica­ble, renewal forms shall be as simple as pos­sible. Such documents and information as are considered strictly necessary for the proper functioning of the licensing regime may be required on application.

6.   Application procedures and, where ap­plicable, renewal procedures shall be as sim­ple as possible. Applicants shall have to ap­proach only one administrative body pre­viously specified in the rules referred lo in paragraph 4 above in connexion with an ap­plication and shall be allowed a reasonable period therefor. In cases where it is strictly indispensable that more than one administra­tive body is to be approached in connexion with an applicalion, these shall be kept to the minimum number possible.

7.   No application shall be refused for minor

dana som krävs vid förtullning) inlämnas till vederbörlig myndighet som ell förhandsvill­kor för införsel till importlandels tullområde.

2.  Parterna skall tillse att importlicenssys-
temens administrativa procedurer är i över­
ensstämmelse med tillämpliga bestämmelser i
GATT inklusive dess bilagor och protokoll,
såsom de tolkas i denna överenskommelse, i
syfte att hindra snedvridningar av handeln,
vilka kan uppkomma genom en otillbörlig till­
ämpning av dessa procedurer. Härvid skall
hänsyn tas till utvecklingsländemas mål för
sin ekonomiska utveckling samt deras finan­
siella och handelsmässiga behov.

3.    Reglerna för importUcensprocedurer
skall tillämpas neutralt och administreras på
ett opartiskt och rättvist sätl.

4.  Reglema och alla uppgifter som rör pro­
cedurer för inlämnande av ansökningar, in­
klusive möjlighetema för privatpersoner, fö­
retag och institutioner att göra sådana ansök­
ningar, samt förteckningar över licensbe­
lagda varor skall offentliggöras utan dröjsmål
pä ett sådant sätt att regeringar och affärsmän
ges möjlighel atl erhålla kännedom om dem.
Varje ändring, antingen i reglerna för licens­
procedurer eller i förteckningen över varor
för vilka importlicens krävs, skall ocksä utan
dröjsmål offentliggöras på samma sätt. Ko­
pior av dessa offentliga meddelanden skall
även göras tillgängliga för GATT-sekretaria­
tet.

5.    Ansökningsblanketter och i förekom­mande fall blanketter för atl fömya licensen skall vara så enkla som möjligt. Sådana hand­lingar och uppgifter som bedöms vara ound­gängligen nödvändiga för en korrekt till­lämpning av licenssystemet får infordras i samband med ansökan.

6.    Procedurer som rör ansökning och i fö­rekommande fall förnyelse av licenser skall vara så enkla som möjligt. Sökanden skall i samband med ansökan inte behöva vända sig till mer än en myndighet, vilken tidigare spe­cificerats i de regler som anges i moment 4 ovan och skall ges rimlig tid för detta. I de fall där det är hell oundgängligt att fler än en myndighet kontaktas i samband med ansö­kan, skall antalet myndigheter begränsas till minsta möjliga.

7.    Ingen ansökan skall avslås på grund av

 

Prop. 1979/80:24    Del B

267

 

documeniaiion errors which do nol aller ba­sic data contained therein. No penaity great­er than necessary to serve merely as a warn­ing shall be imposed in respect of any omis­sion or mistake in documeniaiion or proce­dures which is obviously made without fraud-ulent inlent or gross negligence.

8.      Licensed imports shall nol be refused for minor variations in value, quantity or weight from the amount designated on the licence due to differences occurring during shipment, differences incidental to bulk loading and other minor differences consistent with nor­mal commercial practice.

9.  The foreign exchange necessary lo pay for licensed imports shall be made available to licence holders on the same basis as to importers of goods not requiring import li-cences.

 

10.      With regard to security exceptions, the provisions of Artide XXI of the GATT ap­ply.

11.      The provisions of this Agreement shall not require any Party to disdose confidential informalion which would impede law en­forcement or otherwise be contrary to the public interest or would prejudice the legiti­mate commercial interests of particular en­lerprises, public or private.

smärre fel i ansökningshandlingarna, vilka inte ändrar väsenlliga uppgifter däri. Ingel straff strängare än som är nödvändigt för all tjäna endast som varning skall ådömas för sådana försummelser eller misstag i doku­ment eller procedurer vilka uppenbarligen gjorts utan bedrägligt uppsåt eller grov vårds­löshet.

8.   Licensbelagd import skall inle avvisas på grund av smärre avvikelser i värde, kvan­titet eller vikt från vad som angivits i licensen på grund av skillnader som uppstått under skeppningen, skillnader som kan uppträda vid bulklaster och andra smärre avvikelser i överenstämmelse med kommersiell praxis.

9.   Den utländska valuta som är nödvändig för betalning av licensbelagd import skall lill-handahållas licenshavare på samma grunder som den lillhandahålls importörer av varor som inte kräver licens.

 

10.      När det gäller undantag i säkerhetssyfte gäller beslämmelserna i GATT:s artikel XXI.

11.      Bestämmelserna i denna överenskom­melse skall inte ålägga någon part att lämna konfidentiella uppgifter, vilka skulle hindra lagarnas verksiällighei eller på annal sätl stri­da mot det allmännas intresse eller skada le­gitima kommersiella intressen hos enskilda förelag, offentliga eller privata.

 

ARTICLE 2

Automatic import licensing

1.      Automatic import licensing is defined as import licensing where approval of the appli­cation is freely granted.

2.      The following provisions, in addition to those in paragraphs I to 11 of Artide 1 and paragraph 1 of Artide 2 above, shall apply to automatic import licensing procedures:

ARTIKEL 2

Automatisk importlicensiering'

1.          Automatisk importlicensiering definie­ras som importlicensiering där ansökan bevil­jas utan begränsning.

2.    Följande bestämmelser' skall tillsam­mans med bestämmelserna i moment I lill 11 i artikel 1 och moment 1 i artikel 2 ovan gälla för automatiska importlicensprocedurer:

 

 Those import licensing procedures requiring a securily which have no restrictive effects on im­ports, are lo be considered as falling within the scope of paragraphs I and 2 of Artide 2 below. ' A developing country Party, which has specific difficulties wilh the requirements of sub-para­graphs (d) and (e) below may, upon notification to the Commillee referred lo in paragraph 1 of Artide 4, delay the application of these sub-paragraphs by not more than Iwo years from the dale of entry into force of Ihis Agreement for such Party.

' De importlicensprocedurer som kräver atl säker­het ställs och där säkerheien inle har någon begrän­sande inverkan på importen skall anses falla inom ramen för momenl 1 och 2 i artikel 2 nedan. ' Elt utvecklingsland, som är part i denna överens­kommelse och som har särskilda svårigheter all uppfylla kraven i punktema (d) och (e) nedan, kan, efter det atl kommittén som omtalas i moment I i artikel 4 notifierats, uppskjuta uppfyllandet av des­sa punkter högst två år från den tidpunkt då denna överenskommelse träder i krafl för landel i fråga.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

268

 

(a)    Automatic licensing procedures shall not be administered in a manner so as lo have resiricling effecls on imports subjecl lo auio-malic licensing;

(b)   Parlies recognize ihal automatic import licensing may be necessary whenever other appropriale procedures are not available. Automatic import licensing may be main­tained as long as the circumstances which gave rise to its introduction prevail or as long as its underlying administrative purposes cannot be achieved in a more appropriate way;

(c)    Any person, firm or inslilution which fulfils Ihe legal requiremenls of the importing country for engaging in import operations in­volving products subjecl to automatic licens­ing shall be equally eligible lo apply for and to obtain import licences;

(d)  Applications for licences may be sub­
mitted on any working day prior to the cus­
toms clearance of the goods;

(e)  Applications for licences when submit­
ted in appropriate and complete fonn shall be
approved immediately on receipt, to the ex­
tent administratively feasible, but within a
maximum of len working days.

(a)   Procedurer för automatisk licensiering skall inte administreras på sådanl säll all de har en begränsande inverkan på import som är underkastad automatisk licensiering;

(b)  Parlerna erkänner all auiomalisk im­portlicensiering kan vara nödvändig när and­ra lämpliga procedurer inte kan användas. Automatisk importlicensiering får upprätthål­las så länge som de omständigheter som led­de till dess införande består eller så länge som dess bakomliggande administrativa syften inte kan uppnås på lämpligare sätt;

(c)   Varje privatperson, företag eller institu­tion, som uppfyller importlandets legala krav för alt bedriva import som inbegriper varor som är underkastade automatisk licensiering, skall ha lika rätt att söka och erhålla importli­censer;

(d) Licensansökningar fär inlämnas alla ar­
betsdagar fram till varornas förtullning;

(e)  Licensansökningar som inlämnats rätt
och fullständigt ifyllda skall beviljas omedel­
bart efter mottagandet, i den mån det är möj­
ligt av administrativa skäl, men åtminstone
inom en tidsrymd av maximalt tio arbetsda­
gar.

 

ARTICLE 3

Non-auiomaiic Import licensing

The following provisions, in addition to those in paragraphs I to 11 of Artide I above, shall apply lo non-aulomaiic import licensing procedures, that is. import licensing proce­dures not falling under paragraphs I and 2 of Artide 2 above:

(a)    Licensing procedures adopled, and
praclices applied, in connexion with the issu­
ance of licences for the administration of
quotas and other import restrictions, shall
not have trade restrictive effects on imports
additional to those caused by the imposition
of the reslriction;

(b)   Parties shall provide, upon the request
of any Party having an interest in the trade in
the product concerned, all relevant informa­
tion concerning:

(i) the administration of the restrictions;

(ii) the import licences granted över a recent period;

(iii) the distribution of such licences among supplying countries;

ARTIKEL 3

Icke-automatisk licensiering

Följande bestämmelser skall tillsammans med bestämmelserna i moment 1 lill 11 i arti­kel I ovan gälla för icke-automatiska proce­durer för importlicensiering, dvs importli­censprocedurer som inte omfattas av mo­ment 1 och 2 i artikel 2 ovan:

(a)    Licensprocedurer som införts och för­faranden som gäller i samband med utfärdan­det av licenser för att administrera kvoter och andra importrestriktioner skall inte ha någon handelsbegränsande inverkan på importen utöver den som orsakas av restriktionerna i fråga;

(b)   Parterna skall, på begäran av annan part som har intresse av handeln med den berörda varan, lämna alla erforderliga upp­gifter om:

(i) restriktionemas adminislrering;

(ii) de importlicenser som beviljats under en nyligen förfluten lidsperiod;

(iii) fördelningen av sådana licenser bland leverantörländer;

 

Prop. 1979/80:24    Del B

269

 

(iv) where practicable, import statistics (i. e. value and/or volume) with respect to the products subject to import licensing. The developing countries would not be ex­pecled to take additional administrative or financial burdens on this accounl;

(c)  Parties administering quotas by means
of licensing shall publish the overall amount
of quotas to be applied by quantity and/or
value. the opening and closing dates of quo­
tas, and any change thereof;

(d)  In the case of quotas allocated among
supplying countries, the Party applying the
restrictions shall promptly inform all other
Parties having an interest in supplying the
producl concerned of the shares in the quota
currently allocated, by quantity or value, to
the various supplying countries and shall give
public notice thereof;

(e)  Where there is a specific opening date
for the submission of licensing applications,
the rules and producl lisis referred to in para­
graph 4 of Artide I shall be published as far
in advance as possible of such date, or imme­
diately after the announcement of the quota
or other measure involving an import licens­
ing requirement;

(O Any person, firm or institution which fulfils the legal requirements of the importing country shall be equally eligible to apply and to be considered for a licence. If the licence application is not approved, the applicant shall, on request, be given the reasons there­for and shall have a right of appeal or review in accordance with the domestic legislation or procedures of the importing country;

(g) The period for processing of applica­tions shall be as short as possible;

(h) The period of licence validily shall be of reasonable duration and not be so short as to predude imports. The period of licence va­lidily shall not predude imports from distant sources, except in special cases where im­ports are necessary to meet unforeseen short-term requirements;

(i) When administering quotas, Parties shall not prevent importation from being effected in accordance with the issued licences, and shall not discourage the full utilization of the quotas;

(j) When issuing licences, Parties shall take into accounl  ihe desirabiiity of issuing li-

(iv) när så är möjligt, importstatistik (dvs värde och/eller kvantitet) vad gäller de varor som är underkastade importlicensie­ring. Utvecklingsländerna förvänlas inte påta sig ylterligare administrativa eller fi­nansiella bördor i samband härmed;

(c)  Parter vilka administrerar kvoter genom
licensiering skall offentliggöra kvoternas lo-
lalbdopp vad avser kvanlilet och/eller värde,
datum för kvoternas ikraftträdande och upp­
hörande saml alla ändringar som görs;

(d) 1 fråga om kvoter som fördelats mellan
leveranlörländer skall den part som tillämpar
restriktionerna ulan dröjsmål underrätta
samtliga övriga parter som har intresse av att
leverera den berörda varan om de andelar av
kvoten, räknal efler kvantitet eller värde,
som för ifrågavarande period tilldelats de oli­
ka leverantörländerna, samt skall offentliggö­
ra detta;

(e)  När del finns en särskild öppningsdag
för inlämnande av licensansökningar skall de
regler och varuförteckningar som omnämns i
moment 4 i artikel 1 offentliggöras så långt
före denna dag som möjligt eller omedelbart
efter tillkännagivandet av kvoten eller annan
åtgärd som innebär importlicenskrav;

(O Varje privatperson, företag eller institu­tion som uppfyller importlandets legala krav skall ha lika rätt att söka licens och få den prövad. Om licensansökan inte beviljas skall den sökande på begäran erhålla skälen för detta samt ha rätt att överklaga eller begära förnyad prövning enligt importlandets in­hemska lagar eller procedurer;

(g) Tiden för behandlingen av ansökningar skall vara så kort som möjlig;

(h) Licensens giltighetstid skall vara skälig och inte så kort att den utesluter import. Li­censens giltighetstid skall inte utesluta import från avlägsna källor utom i särskilda fall när importen är nödvändig för att möta ofömt­sedda kortsiktiga behov;

(i) Vid administreringen av kvoter skall parterna inte hindra importen från atl äga rum i enlighet med de utfärdade licenserna och inte heller söka hindra att kvoterna ut­nyttjas lill fullo;

(j) Vid utfärdandet av licenser skall par­terna ta hänsyn lill önskvärdheten av atl ut-

 

Prop. 1979/80:24    Del B

270

 

cences for products in economic quantities:

(k) In allocating licences, Parties should consider the import performance of the appli­cant, including whether licences issued to the applicant have been fully utilized, during a recent representative period;

(I) Consideration shall be given to ensuring a reasonable distribution of licences lo new importers, taking inlo accounl the desirabii­ity of issuing licences for products in eco­nomic quantities. In this regard, special con­sideralion should be given to those importers importing products originating in developing countries and, in particular, the least-devel­oped countries;

(m) In the case of quotas administered through licences which are not allocated among supplying countries, the licence böld­ers'' shall be free to choose the sources of imports. In the case of quotas allocated among supplying countries, the licence shall clearly stipulate the country or countries;

(n) In applying paragraph 8 of Artide 1 above, compensaiing adjustments may be made in future licence allocations where im­ports exceeded a previous licence level.

färda dessa för varor i ekonomiska kvanti­teter;

(k) Vid fördelning av licenser bör parterna beakla den sökandes tidigare import under en näraliggande representativ period, inbegripet huruvida licenser som utfärdats åt den sökan­de har utnyttjats till fullo;

(1) Möjligheterna att tillförsäkra nya impor­törer en rimlig andel av licenserna skall beak­las varvid hänsyn bör tas lill önskvärdheten av atl utfärda licenser för varor i ekonomiska kvantiteter. I detta avseende bör särskild hänsyn tas till importörer av varor från ut­vecklingsländer, särskilt från de minst ut­vecklade länderna;

(m) I fråga om kvoter som administreras med hjälp av licenser och som inte fördelats bland leverantörländer, skall det stå licensin-nehavaren" fritt att välja importkälla. 1 fråga om kvoter som fördelats bland leverantör­länder skall licensen klart ange landet eller länderna;

(n) Vid tillämpningen av moment 8 i artikel 1 ovan, får utjämnande jusleringar göras i framtida licenstilldelningar i de fall importen överskridit en tidigare licensnivå.

 

ARTICLE 4

Insiiluiions, consuliailon und dispute settle­ment

1.       There shall be established under this Agreement a Committee on Import Licensing composed of representatives from each of the Parties (referred to in this Agreement as "the Committee"). The Committee shall elect its own Chairman and shall meet as necessary for the purpose of affording Parties the op­portunity of Consulting on any matters relat­ing to the operation of this Agreement or the furtherance of its objectives.

2.       Consultations and the settlement of dis­putes with respect to any matter affecting the operation of this Agreement, shall be subject to the procedures of Artides XXII and XXIII of the GATT.

ARTIKEL 4

Institutioner, konsultulioner och biläggunde UV tvister

1.       Enligt denna överenskommelse skall en kommitté för importlicensiering upprällas, sammansall av represenlanler för var och en av parterna (nedan benämnd "kommittén"). Kommittén skall utse sin egen ordförande och skall sammanträda när så erfordras för att bereda parterna tillfälle att konsultera i frågor som hänför sig till denna överenskom­melses tillämpning eller främjandet av dess syften.

2.   Konsultationer och biläggande av tvister beträffande frågor som rör tillämpningen av denna överenskommelse skall ske enligl arti­kel XXII och XXlll i GATT.

 

'' Somelimes referred to as "quota holders'

'' Ibland benämnd "kvotinnehavare'

 

Prop. 1979/80:24   Dd B

271

 

ARTICLE 5

Final provisions

I. Acceptance and accession

(a)   This Agreemenl shall be open for ac­ceptance by signature or otherwise, by gov­emments conlracting parties to the GATT and by the European Economic Community.

(b)  This Agreemenl shall be open for ac­ceptance by signature or otherwise by gov­emments having provisionally acceded to the GATT, on lerms relaied lo the effeclive ap­plication of rights and obligations under Ihis Agreemenl, which take into account rights and obligations in the instruments providing for their provisional accession.

(c) This Agreement shall be open to acces­sion by any other government on terms, re­lated to the effeclive application of rights and obligations under this Agreement, to be agreed belween that government and the Par­lies, by the deposit with Ihe Director-General to the CONTRACTING PARTIES to Ihe GATT of an instrument of accession which States the terms so agreed.

In regard to acceptance, the provisions of Artide XXVI:5 (a) and (b) of the General Agreement would be applicable.

ARTIKEL 5

Slulbeslämmelser

I. Godkännande och anslulning

(a)   Denna överenskommelse skall vara öp­pen för godkännande genom undertecknande eller pä annat sätt av regeringar som är av­talsslulande parter i GATT samt av Europe­iska ekonomiska gemenskapen.

(b)  Denna överenskommelse skall vara öp­pen för godkännande genom undertecknande eller på annat sätt, av regeringar som provi­soriskt har ansluiii sig till GATT, på sådana villkor i fråga om den faktiska tillämpningen av rältigheter och skyldigheter enligt denna överenskommelse som fastställts under hän­synstagande till rättigheter och skyldigheter enligt de legala handlingar som reglerar dessa regeringars provisoriska anslulning.

(c)   Denna överenskommelse skall vara öp­pen för anslutning av varje annan regering på villkor i fråga om den faktiska tillämpningen av rättigheter och skyldigheter enligt denna överenskommelse varom denna regering och parlerna skall enas, genom deposition hos generaldirektören hos GATT:s AVTALS­SLUTANDE PARTER av en anslulnings­handling, vari anges de sålunda överens­komna villkoren.

(d)   Vad beträffar godkännande gäller be­
stämmelsema i artikel XXVI: 5(a) och (b) i
GATT.

 

2. Reservations

Reservations may not be entered in respect of any of the provisions of this Agreement without the consent of the other Parties.

2. Förbehåll

Förbehåll får inte göras för någon av be­stämmelserna i denna överenskommelse utan de andra parternas medgivande.

 

3. Entry into force

This Agreemenl shall enter into force on 1 January 1980 for the govemments which have accepted or acceded to it by that date. For each other govemment it shall enter into force on the thirtieth day following the date of its acceptance or accession to this Agree­ment.

3. Ikraftträdande

Denna överenskommelse skall träda i kraft den 1 januari 1980 för de regeringar som har godkänt eller anslutit sig till den senast denna dag. För varje annan regering skall den träda i krafl den trettionde dagen efter den dag då denna regering godkänt eller anslutit sig till överenskommelsen.

 

 For the purpose of this Agreemenl, the term "govemments" is deemed lo include the compe­tent auihorilies of the European Economic Com­munity.

 För denna överenskommelses ändamål avses ul­lryckel "regeringar" innefalta Europeiska ekono­miska gemenskapens behöriga myndigheler.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

272

 

4. National legislation

(a)   Each government accepling or acceding to this Agreement shall ensure, not laler than the dale of entry into force of this Agreemenl for it, the conformity of its laws, regulations and administralive procedures with the pro­visions of this Agreemenl.

(b)   Each Party shall inform Ihe Committee of any changes in its laws and regulations relevanl to this Agreement and in the admin­istration of such laws and regulations.

4. Nationell lagstiftning

(a)  Varje regering som godkänl eller anslu­
tit sig till denna överenskommelse skall se­
nast dagen för denna överenskommelses
ikraftträdande säkerställa att dess lagar, för­
ordningar och administrativa förfaranden
överensstämmer med bestämmelsema i den­
na överenskommelse.

(b)  Varje part skall underrätta kommittén
om ändringar i dess lagar och förordningar
som har samband med denna överenskom­
melse samt om ändringar i tillämpningen av
dessa lagar och förordningar.

 

5. Review

The Commitiee shall review as necessary, but al least once every Iwo years, the imple­mentation and operation of this Agreement taking into account the objectives thereof and shall inform the CONTRACTING PARTIES to the GATT of devdopments during the pe­riod covered by such reviews.

5. Översyn

Kommittén skall när sä är nödvändigt, men åtminstone en gång vartannat år, se över den­na överenskommelses tillämpning och funk­tion, under beaktande av dess syften samt underrätta de AVTALSSLUTANDE PAR­TERNA i GATT om utvecklingen under den lid som översynen avsett.

 

6. Amendments

The Parties may amend this Agreement, having regard, inter alia, to the experience gained in its implementation. Such an amend­ment. once the Parties have concurred in ac­cordance with procedures established by the Committee, shall not come into force for any Party until it has been accepted by such Par­ty-

6. Ändringar

Partema kan ändra denna överenskom­melse med hänsyn till bland annat de erfaren­heter som vunnits vid dess tillämpning. Se­dan partema enats om en sådan ändring i enlighet med av kommittén fastställda proce­durer, skall den träda i kraft för en part först när den har godkänls av denna part.

 

7. Withdrawal

Any Party may wilhdraw from this Agree­ment. The withdrawal shall take effect upon the expiralion of sixty days from the day on which written notice of withdrawal is re­ceived by the Director-General to the CON­TRACTING PARTIES to the GATT. Any Party may upon such notification request an immediate meeting of the Commitiee.

7. Frånträdande

Varje part kan frånlräda denna överens­kommelse. Frånträdandet skall gälla efter ut­gången av 60 dagar från den dag då skriftligt meddelande om frånträdande mottagits av generaldirektören hos GA7T:s AVTALS­SLUTANDE PARTER. Varje part kan efter sådant meddelande begära att kommittén omedelbart sammanträder.

 

8.   Non-application  of this  Agreement  be­tween particular Parties

This Agreement shall not apply as between any two Parties if either of the Parties, at the time either accepts or accedes to this Agree­menl, does not consent to such application.

8.   Undanlag från  tillämpningen  av  denna överenskommelse mellan vissa parter

Denna överenskommelse skall inte tilläm­pas mellan två parter om någon av partema, då endera godkänner eller ansluter sig till denna överenskommelse, inte samtycker till sådan tillämpning.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

9. Secreiariai

This Agreement shall be serviced by the GATT secrétariat.

273

9, Sekretariat

Sekretarialsgöromäl belräffande denna överenskommelse skall handhas av GATT-sekretariatel.

 

10. Deposit

This Agreement shall be deposited with the Director-General to the CONTRACTING PARTIES to the GATT, who shall promptly furnish to each Party and each conlracling party to the GATT a certified copy thereof and of each amendment thereto pursuant to paragraph 6, and a notification of each accep­tance thereof or accession thereto pursuanl lo paragraph I and of each withdrawal there­from pursuant to paragraph 7 of this Artide.

10. Deposition

Denna överenskommelse skall deponeras hos generaldirektören hos GATT:s AV­TALSSLUTANDE PARTER, vilken ome­delbarl skall lillslälla varje pari och var och en av GATT: s avtalsslulande parter en be­styrkt kopia därav och av varje ändring däri enligt moment 6 samt en notifikation om var­je godkännande därav eller anslutning därtill enligl moment I och om varje frånträdande enligt denna artikels momenl 7.

 

11. Regislration

This Agreement shall be registered in ac­cordance with the provisions of Artide 102 of the Charter of the United Nations.

Done at Geneva this twelfth day of April, nineleen hundred and seventy-nine in a single copy, in the English, French and Spanish languages, each text being authentic.

11. Registrering

Denna överenskommelse skall registreras enligl bestämmelserna i artikel 102 i Förenta Nationernas stadga.

Upprättat i Geneve den 12 april 1979 i ett enda exemplar på engelska, franska och spanska språken, där varje text äger samma giltighet.

18   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 24. Del B

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

274

 

Agreement on Trade in Civil Air­craft

Preamble

Signatories' to the Agreement on Trade in Civil Aircraft, hereinafter referred to as "this Agreemenl";

Noting thal Ministers on 12—14 September 1973 agreed the Tokyo Round of Multilateral Trade Negolialions should achieve the ex­pansion and ever-greater liberalization of worid trade through, inter ullu, the progres­sive dismantling of obstacles to trade and the improvement of the intemational framework for the conduct of worid trade;

Desiring to achieve maximum freedom of worid trade in civil aircraft, parts and related equipment, including elimination of duties, and to the fullest extent possible, the reduc­lion or elimination of trade restricting or dis­torting effects;

Desiring to encourage the continued tech­nological development of the aeronautical in­dustry on a world-wide basis;

Desiring to provide fair and equal competi­tive opportunities for their civil aircraft ac­tivities and for their producers to participate in the expansion of the worid civil aircraft märket;

Being mindful of the importance in the civil aircraft sector of Iheir overall mutual eco­nomic and trade interests;

Recognizing that many Signatories view the aircraft sector as a particularly important component of economic and industrial poli­cy;

Seeking to eliminate adverse effects on trade in civil aircraft resulting from govern­mental support in civil aircraft development, produclion, and marketing while recognizing thal such governmental support, of itself, would not be deemed a distortion of trade;

Desiring that their civil aircraft activities operate on a commercially competitive basis, and recognizing that govemment-industry re-

Överenskommelse om handel med civila flygplan

Inledning

Signatärema' till överenskommelsen om handel med civila flygplan, här nedan kallad "denna överenskommelse",

vilka konstaterar att ministrama den 12-14 september 1973 enats om att de multi­laterala handelsförhandlingama inom ramen för Tokyoronden skulle åstadkomma en ut­vidgning och allt större liberalisering av väridshandeln genom bland annat successiv avveckling av handelshinder och förbättring av det intemationella system som reglerar världshandeln,

vilka önskar uppnå största möjliga frihet i världshandeln med civila flygplan, delar och därtill hörande utmstning, vari inbegripes av­skaffande av tuUar och i största möjliga ut­sträckning minskning eller avskaffande av verkningar som begränsar eller snedvrider handeln,

vilka önskar uppmuntra fortsatt teknisk ut­veckling av flygindustrin på världsomfat­tande grundval,

vilka önskar erbjuda rättvisa och lika kon­kurrensvillkor för sin civila flygindustriella verksamhel och för sina producenter i deras deltagande i utvidgningen av världsmarkna­den för civila flygplan,

vilka år medvetnu om de allmänna ömsesi­diga ekonomiska och kommersiella intres­senas betydelse för flygindustrisektorn,

vUku erkänner att många signatärer ser flyginduslrisektorn som en särskilt betydelse­full del av den ekonomiska och industriella politiken,

vilku eftersträvur att undanröja negativa verkningar på handeln med civila flygplan som är en följd av statligt stöd till utveckling, produktion och marknadsföring av civila flygplan, samtidigt som de erkänner att så­dant statligt stöd i sig inte skall bedömas som en snedvridning av handeln,

vdku önskur att deras civila flygindustriella verksamhel skall ulövas på en kommersiellt konkurrenskraftig grundval och erkänner all

 

' The lerm "Signalories" is hereinafter used lo mean Panies lo this Argeemenl.

' Uttrycket "signalärer" avser här nedan partema i denna överenskommelse.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

lationships differ widely among them;

Recognizing their obligations and rights under the General Agreement on Tariffs and Trade, hereinafter referred to as "the GATT", and under other multilateral agree­ments negotiated under the auspices of the GATT;

Recognizing the need to provide for inler­national notification, consultation, surveil­lance and dispute setllemenl procedures with a view lo ensuring a fair, prompt and effec­live enforcemenl of Ihe provisions of this Agreement and to maintain the balance of rights and obligalions among them;

Desiring to establish an inlernational framework governing conduct of trade in civ­il aircraft;

Hereby agree as follows:

275

relationerna mellan statsmakterna och indu­strin skiljer sig väsentligt dem emellan,

vilku erkänner sina förpliktelser och rättig­heter i enlighet med det allmänna tull-och handelsavtalet, härnedan benämnt "GATT", och i enlighet med andra multila­terala överenskommelser som ingåtts inom ramen för GATT,

vilku erkänner behovet av internationella procedurer för notifikation, konsultation, övervakning och biläggande av tvister i syfte att säkerställa ett rättvist, skyndsamt och ef­fektivt efterlevande av bestämmelsema i den­na överenskommelse och att sinsemellan bi­behålla jämvikten mellan rättigheter och skyldigheter,

vilku önskur upprätta ett inlernationellt system som reglerar handeln med civila flyg­plan,

överenskommer härmed om följande:

 

ARTICLE I Producl Coveruge

1.1   This Agreement applies to the follow­
ing products:

(a)  all civil aircraft,

(b)  all civil aircraft engines and their parts and components,

(c)  al) olher parts, components, and sub-assemblies of civil aircraft,

(d) all ground fiighi simulators and their
paris and components,

whelher used as original or replacement equipmenl in the manufacture, repair, main­tenance, rebuilding, modificalion or conver­sion of civil aircraft.

1.2   For the purposes of this Agreement
"civil aircraft" means

(a)  all aircraft other than military aircraft and

(b)  all other products sel out in Artide 1.1 above.

ARTIKEL 1.

Produkttäckning

1. 1 Denna överenskommelse skall lilläm­pas på följande produkter:

a)  alla civila flygplan,

b)  alla civila flygplansmotorer samt delar och komponenter därtill,

c)  alla andra delar, komponenter och del-syslem i civila flygplan,

d) alla markflygsimulatorer saml delar och
komponenter därtill,

oavsett de används som originalutmstning eller som reservdelar vid tillverkning, repara­tion, underhåll, ombyggnad, modifiering eller ändring av civila flygplan.

1.2 I denna överenskommelse avses med "civila flygplan"

(a)    alla andra flygplan än militära flygplan och

(b)   alla andra produkter enligt artikel   l.l ovan.

 

ARTICLE 2

Custtmis Duties und Other Churges

2.1 Signatories agree:

2.1.1 to eliminate by 1 January 1980, or by the date of entry inioforce of this Agreement,

ARTIKEL 2.

Tullur och undru uvgifier

2. I Signatärema överenskommer: 2.1.1 att den I januari 1980. eller det da­tum   då  denna   överenskommelse   iräder  i

 

Prop. 1979/80:24    Del B

276

 

all customs duties and olher charges' of any kind levied on, or in connexion wilh, the importation of products, dassified for cus­toms purposes under their respective tariff headings listed in the Annex, if such products are for use in a civil aircraft and incorport-alion therein, in the course of its manufac­ture, repair, maintenance, rebuilding, modi-fiction or conversion;

kraft, avskaffa alla tullar och andra avgifter' som tas ul vid eller i samband med importen av produkter, klassificerade under lulltaxe­nummer i bilagan, om dessa produkler skall användas i civila flygplan och ingär i sådana vid tillverkning, reparation, underhåll, om­byggnad, modifiering eller ändring;

 

2.1.2  to eliminate by 1 January 1980, or by
the date of entry into force of Ihis Agree­
ment, all customs duties and other charges 1
of any kind levied on repairs on civil aircraft;

2.1.3    10 incorporate in their respective
GATT Schedules by 1 January 1980, or by the
date of entry into force of this Agreement,
duty-free of duty-exempt treatment for all
products covered by Artide 2.1.1 above and
for all repairs covered by Artide 2.1.2 above.

2.2 Each Signatory shall: (a) adopt or adapt an end-use system of customs administration to give effect to its obligations under Artide 2.1 above; (b) ensure that its end-use system provides duty-free or duly-exempt treatment that is comparable to the treatment provided by other Signatories and is not an impedi­ment to trade; and (c) inform other Signator­ies of its procedures for administering the end-use system.

2.1.2    atl den I januari 1980, eller det da­tum då denna överenskommelse träder i kraft, avskaffa alla tullar och andra avgifter på reparationer av civila flygplan;

2.1.3    att den I januari 1980, eller det da­tum då denna överenskommelse träder i kraft, införa i sina respektive GATT-listor tullfri behandling av alla produkter som täcks av ariikel 2.1.1 ovan och av alla reparaiioner som täcks av artikel 2.1.2 ovan.

2.2 Varje signatär skall; (a) anta eller an­passa ett förtullningssystem baserat på va­rans slutliga användning (slutanvändnings­system) i syfle all uppfylla sina förpliktelser enligl artikel 2.1 ovan; (b) tillse att dess slu­tanvändningssystem medger tullfri behand­ling som är jämförbar med den behandling som andra signalärer medger och inte utgör något handelshinder; och (c) underrätta and­ra signatärer om sina förfaranden vid tillämp­ningen av slutanvändningssystemet.

 

ARTICLE 3

Technicul Burriers lo Trade

3.1 Signatories note that the provisions of the Argreement on Technical Barriers to Trade apply to trade in civil aircraft. In addi­tion, Singatories agree that civil aircraft certi­fication requirements and specifications on operating and maintenance procedures shall be govemed, as between Signatories, by the provisions of the Agreement on Technical Barriers to Trade.

ARTIKEL 3.

Tekniska hundelshinder

3.1 Signatärema konstaterar att bestäm­melserna i överenskommelsen om tekniska handelshinder är tillämpliga på handeln med civila flygplan. Dessutom överenskommer signatärema atl kraven på certifiering av civi­la flygplan och specifikationer för drifts- och underhållsförfaranden skall, signatärema emellan, vara underkastade bestämmelserna i överenskommelsen om tekniska handels­hinder.

 

' "Other charges" shall have Ihe same meaning as in Artide IIoflheGATT.

' "andra avgifter" skall ha samma innebörd som i artikel 11 i GATT.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

277

 

ARTICLE 4

Governitient-Directed Procurement, Manda­tory Sub-Conlracis und Inducements

4.1        Purchasers of civil aircraft should be free lo selecl suppliers on Ihe basis of com­mercial and lechnological factors.

4.2   Signatories shall not require airiines, aircraft manufacturers. or olher entities en­gaged in the purchase of civil aircraft, nor exert unreasonable pressure on them, to pro-cure civil aircraft from any particular source, which would create discrimination against suppliers from any Signatory.

4.3   Signatories agree that the purchase of products covered by this Agreement should be made only on a competitive price. quality and delivery basis. In conjunction with the approval or awarding of procurement con­tracts for products covered by this Agree­ment a Signatory may, however, require that its qualified firms be provided with access to business opportunities on a competitive basis and on terms no less favourable than those available to the qualified firms of other Signa­tories'.

4.4   Signatories agree to avoid altaching in­ducements of any kind to the sale or purchase of civil aircraft from any particular source which would create discrimination against suppliers from any Signatory.

ARTIKEL 4.

Statligt styrd upphandUng. tvingande under-leveruntörskontrukt och indluinenl

4.1   Köpare av civila flygplan bör ha frihet atl välja leverantörer på grundval av kom­mersiella och teknologiska faktorer.

4.2   Signatärema skall inte kräva av, och inte heller utöva orimliga påtryckningar på, flygbolag, flygplanstillverkare eller andra som köper civila flygplan att anskaffa sådana från någon särskild leverantör på etl säll som skulle medföra diskriminering av leverantö­rer från någon signatär.

4.3   Signatärema överenskommer att inköp av produkter som täcks av denna överens­kommelse bör göras endasi på grundval av konkurrenskraftiga pris-, kvalitets- och leve­ransvillkor. I samband med godkännande el­ler beviljande av upphandlingskontrakt för produkter som täcks av denna överenskom­melse kan en signatär emellertid fordra att dess kvalificerade företag ges tillgång till af­färsmöjligheter på konkurrensmässig gmnd och på villkor som inte är mindre gynnsamma än de som erbjuds andra signatärers kvalifi­cerade förelag.'

4.4   Signatärema överenskommer att und­vika att knyta varje slag av incitament till försäljning eller anskaffning av civila flygplan från någon särskild leverantör på elt sätt som skulle medföra diskriminering av leverantö­rer från någon signatär.

 

ARTICLE 5 Trade Restrictions

5.1        Signatories shall not apply quantitative restrictions (import quotas) or import licens­ing requirements to restrict imports of civil aircraft in a manner inconsistent with appli­cable provisions of the GATT. This does not predude import monitoring or licensing sys­tems consistent with the GATT.

5.2   Signatories shall nol apply quantitative restrictions or export licensing or other simi-

ARTIKEL5.

Handelsresirlkiloner

5.1   Signatärema skall inte tillämpa kvanti­tativa restriktioner (importkvoter) eller im­portlicenskrav för atl begränsa importen av civila flygplan på ett sätl som är oförenligt med tillämpliga bestämmelser i GATT. Delta utesluter inte system för importövervakning eller importlicensiering som är förenliga med GATT.

5.2   Signatärema skall inte tillämpa kvanti­tativa restriktioner eller exportlicensiering d-

 

' Use of Ihe phrase "access to business opportuni-tes...on terms no less favourable..." does nol mean that the amounl of contracts awarded lo the qualified firms of one Signalory entilies the quali­fied firms of olher Signalories lo contracts of a similar amount.

' Användning av uttrycket "lillgång lill affärsmöj­ligheter ... på villkor som inte är mindre gynnsam­ma ..." betyder inte att de kontrakterade belopp som beviljats en signatärs kvalificerade förelag be­rättigar andra signatärers kvalificerade förelag till kontrakt på molsvarande belopp.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

278

 

lar requirements lo restrict, for commercial or compelilive reasons, exports of civil air­craft lo other Signatories in a manner incon­sistent with applicable provisions of the GATT.

ler andra liknande krav för all av kommer­siella eller konkurrensmässiga skäl begränsa export av civila flygplan till andra signalärer på ett sätl som är oförenligl med tillämpliga bestämmelser i GATT.

 

ARTICLE 6

Governmenl  Support,  Expori  Credits,  und Aircruft Marketing

6.1   Signatories nole that the provisions of
the Agreemenl on Interpretation and Appli­
cation of Artides VI, XVI and XXIII of the
General Agreement on Tariffs and Trade
(Agreemenl on Subsidies and Countervailing
Measures) apply to trade in civil aircraft.
They affirm thal in their participation in, or
support of, civil aircraft programmes they
shall seek lo avoid adverse effecls on trade in
civil aircraft in the sense of Artides 8.3 and
8.4 of the Agreement on Subsidies and Coun­
tervailing Measures. They also shall take into
account the special factors which apply in the
aircraft sector, in particular the widespread
governmental support in and this area, their
international economic interesls, and the de­
sire of producers ofall Signatories to partici­
pate in the expansion of Ihe worid civil air­
craft markel.

6.2  Signalories agree thal pricing of civil
aircraft should be based on a reasonable ex-
peclation of recoupment ofall costs, includ­
ing non-recurring programme costs, identifi­
able and pro-rated costs of military research
and development on aircraft, components,
and systems thal are subsequenlly applied lo
the production of such civil aircraft, average
produclion cosls, and financial costs.

ARTIKEL 6.

Statligt slöd, exportkrediter och niarknud.fö-ring av fiygplun

6.1    Signatärema konstaterar att bestäm­melsema i Överenskommelsen om tolkning och tillämpning av artiklarna VI, XVI och XXIII i det allmänna tull- och handelsavtalet (överenskommelsen om subventioner och ul­jämningstullar) är tillämpliga på handeln med civila flygplan. De försäkrar alt de, i sitl del­tagande i eller stöd till civila flygplanspro­gram, skall söka undvika negativa verkningar på handeln med civila flygplan i den mening som avses i artiklama 8.3 och 8. 4 i överens­kommelsen om subventioner och utjämnings­tullar. De skall också ta hänsyn till de spe­ciella faktorer, som förekommer inom flygin­dustrisektorn, särskilt det utbredda statliga stödet på detta område, sina internationella ekonomiska inlressen och önskan hos alla signatärers producenter att della i utbyggna­den av världsmarknaden för civila flygplan.

6.2    Signatärema överenskommer att pris­sättningen på civila flygplan bör grundas på en rimlig förväntan om täckning av alla kost­nader, inklusive utvecklingskostnader av en­gångskaraktär, idenlifierbara och proportio­nella kostnader för militär forskning och ut­veckling av flygplan, komponenter och sy­stem som senare tillämpas på produktionen av civila flygplan, genomsnittliga produk­tionskostnader samt finansieringskostnader.

 

ARTICLE 7

Regional and Local Govemments

7.1 In addition to their other obligations under this Agreemenl, Signatories agree not to require or encourage. directly or indirect­ly, regional and local govemments and auth­orities, non-governmental bodies, and olher bodies to take action inconsistent with provi­sions of this Agreemenl.

ARTIKEL 7.

Regionulu och lokula styrelser

1.1 Föruiom sina övriga förpliktelser enligt denna överenskommelse enas signatärema om att varken direkt eller indirekt begära av eller uppmuntra regionala eller lokala styrel­ser och myndigheter, icke-statliga och andra organ atl vidta åtgärder som är oförenliga med bestämmelserna i denna överenskom­melse.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

279

 

ARTICLE 8

Surveillance, Review, Consultation, und Dis­pute Settlement

8.1       There shall be established a Commitiee on Trade in Civil Aircraft (hereinafter re­ferred lo as "the Committee") composed of representatives of all Signalories. The Com­mittee shall elect ils own Chairman. Il shall meet as necessary, but nol less than once a year, for the purpose of affording Signatories the opportunity to consult on any matters relaling lo ihe operalion of this Agreemenl, induding devdopments in the civil aircraft industry, lo determine whether amendments are required lo ensure continuance of free and undistorted trade, to examine any matter for which it has not been possible to find a satisfactory solution through bilateral consul­tations, and to carry oul such responsibiliiies as are assigned to it under this Agreemenl, or by the Signalories.

8.2  The Commillee shall review annually the implementation and operation of this Agreemenl taking into account the objectives thereof The Committee shall annually in­form Ihe CONTRACTING PARTIES lo the GATT of developments during the period covered by such review.

8.3  Not laler than the end of the third year from the entry into force of this Agreement and periodically thereafter, Signatories shall undertake further negotiations, with a view to broadening and improving this Agreement on the basis of mutual reciprocity.

8.4   The Committee may establish such
subsidiary bodies as may be appropriate to
keep under regluar review the application of
this Agreement to ensure a continueing bal­
ance of mutual advanlages. In particular it
shall establish an appropriate subsidiary
body in order to ensure a continuing balance
of mutual advanlages, reciprocity and equiv­
alent results with regard to the implementa­
tion of the provisions of Artide 2 above relat­
ed lo product coverage, the end-use systems,
customs duties and other charges.

8.5  Each Signatory shall afford sympathet­
ic consideration to and adequate opportunity
for prompt consultation regarding represen­
tations made by another Signatory with re­
spect to any matter affecting the operation of
this Agreement.

ARTIKELS.

Övervukning, översyn, konsultulioner och bi­läggunde UV tvister.

8.1        En kommitté för handel med civila flyg­plan (här nedan benämnd "kommittén") skall upprättas och beslå av represenlanler för alla signalärer. Kommilién skall ulse sin egen ordförande. Den skall sammanlräda när så är nödvändigl, dock minsl en gång om årel, i syfle all bereda signalärerna möjlighel all samråda i alla frågor som hänför sig lill tillämpningen av denna överenskommelse, inklusive ulvecklingen inom den civila flygin­duslrin, all beslula om ändringar krävs för all säkerslälla en forlsall fri och oslörd handel, atl undersöka varje fråga belräffande vilken det inle har varil möjligi au finna en lillfreds­slällande lösning genom bilaleiala konsulia-lioner och all fullgöra de uppgifler som ålagls den enligl denna överenskommelse eller av signalärerna.

8.2   Kommittén skall årligen se över denna överenskommelses liUämpning och funktion under beaklande av dess syften. Kommittén skall årligen underrätta de AVTALSSLU­TANDE PARTERNA i GATT om utveck­lingen under den tid som översynen avsett.

8.3   Signalärerna skall senasl vid utgången av det iredje årel från denna överenskom­melses ikraftträdande och därefter regelbun­det genomföra ytterligare förhandlingar i syf­te att utvidga och förbällra denna överens­kommelse på basis av inbördes ömsesidighet.

8.4   Kommittén kan upprätta sådana under­ordnade organ som kan vara lämpliga för att regelbundet se över tillämpningen av denna överenskommelse i syfte att säkerställa en fortsatt jämvikt mellan ömsesidiga fördelar. Den skall särskilt upprätta ell lämpligl under­ordnat organ för att säkerslälla en fortsatt jämvikt av ömsesidiga fördelar, reciprocilet och likvärdiga resultat när det gäller tillämp­ningen av bestämmelserna i artikel 2 ovan rörande produkttäckning, slutanvändnings-system, tullar och andra avgifter.

8.5  Varie signatär skall ge välvilligt beak­
tande åt och erbjuda fullgoda möjligheter till
skyndsamma konsultationer angående en an­
nan signatärs framställningar beträffande var­
je fråga som rör tillämpningen av denna över­
enskommelse.

 

Prop. 1979/80: 24    Dd B

280

 

8.6 Signalories recognize the desirabiiity of
consultations wilh other Signalories in the
Commillee in order to seek a mutually ac­
ceptable solution prior lo the initialion of an
investigation to determine the exisience, de­
gree and effecl of any alleged subsidy. In
those exceptional circumstances in which no
consultations occur before such domestic
procedures are iniliated, Signatories shall no­
tify the Committee immediately of initialion
of such procedures and enter into simulta­
neous consultations to seek a mutually
agreed solution thal would obviate the need
for countervailing measures.

8.7    Should a Signatory consider that its trade inlerests in civil aircraft manufacture, repair, maintenance, rebuilding, modification or conversion have been or are likely to be adversely affected by any action by another Signatory, it may request review of the mat-ler by the Committee. Upon such a request, the Committee shall convene within thirty days and shall review the matter as quickly as possible with a view to resolving the issues involved as promptly as possible and in par­ticular prior to final resolution of these issues elsewhere. In this connexion the Committee may issue such rulings or recommendations as may be appropriate. Such review shall be without prejudice to the rights of Signatories under the GATT or under instruments multi-laterally negotiated under the auspices of the GATT, as they affect trade in civil aircraft. For the purposes of aiding consideration of the issues involved, under the GATT and such instruments, the Committee may pro­vide such technical assistance as may be ap­propriate.

8.8    Signatories agree that, with respect lo any dispute related to amatter covered by this Agreement, but not covered by other instmments multi-Iaterally negotiated under the auspices of the GATT, the provisions of Artides XXII and XXIII of the General Agreement and the provisions of the Under­standing related to Notification, Consulta­tion, Dispute Settlement and SurveiUance shall be applied, mutatis mutundis, by the Signatories and the Committee for the pur­poses of seeking settlement of such dispute. These procedures shall also be applied for the settlement of any dispute related to a matter covered by this Agreement and by

8.6    Signalärerna erkänner önskvärdheten av konsultationer med andra signalärer i kommittén för att söka en ömsesidigt godtag­bar lösning innan en undersökning påbörjas för att fastställa förekomsten, graden och ef­fekten av en påstådd subvention. Vid sådana exceptionella omständigheter då konsulta­tioner inte förekommer innan sådana inhems­ka förfaranden påbörjas, skall signatärema omedelbart underrätta kommittén om att de påbörjats och samtidigt inleda konsultationer för atl söka en ömsesidigt godtagbar lösning som skulle undanröja behovet av utjämnings­tullar.

8.7    Om en signatär skulle anse alt dess handelsintressen rörande tillverkning, repa­ration, underhåll, ombyggnad, modifiering el­ler ändring av civila flygplan påverkats eller sannolikt kommer att påverkas negativt av annan signatärs åtgärd, kan den begära att kommittén granskar denna fråga. Efter en så­dan begäran skall kommittén sammankallas inom trettio dagar och skall snarast granska frågan i syfte att lösa de berörda problemen så fort som möjligt och framför allt innan dessa problem slutligt avgjorts på annat håll. I detta sammanhang kan kommittén utfärda lämpliga utlåtanden eller rekommendationer. En sådan granskning skall inte inskränka sig­natärers rättigheter enligt GATT eller enligt överenskommelser som förhandlats multila­teralt inom ramen för GATT lill den del de berör handeln med civila flygplan. I syfte att underlätta behandlingen av de berörda pro­blemen, inom ramen för GATT och dessa överenskommelser, kan kommittén tillhanda­hålla sådant tekniskt bislånd som kan anses påkallat.

8.8  Signalärerna överenskommer att, be­
träffande tvist hänförlig till enfråga som täcks
av denna överenskommelse men inte av and­
ra multilaterala överenskommelser som in­
gåtts inom ramen för GATT, bestämmelser­
na i artiklarna XXII och XXIII i GATT och
bestämmelserna i Överenskommelsen om no­
tifikation, konsultation, biläggande av tvister
och övervakning skall tillämpas, mutatis mu-
tandis, av signatärema och kommittén i syfte
att söka bilägga en sådan tvist. Dessa förfa­
randen skall också tillämpas för biläggande
av varje tvisl hänförlig till en fråga som täcks
av denna överenskommelse och av andra
multilaterala överenskommelser som ingålts

 

Prop. 1979/80:24    Del B

281

 

another instrument mullilalerally negotiated under ihe auspices of the GATT, should the parties lo the dispute so agree.

inom ramen för GATT, om parlerna i ivisien kommer överens om della.

 

ARTICLE 9 Final Provisions

9.1 Acceplance and Accession

9.1.1  This Agreement shall be open for ac­
ceplance by signalure or otherwise by gov­
emments CONTRACTING PARTIES to the
GATT and by the European Economic Com­
munity.

9.1.2  This Agreemenl shall be open for ac­
ceptance by signature or otherwise by gov­
emments having provisionally acceded to the
GATT. on terms related lo the effeclive ap­
plicalion of righls and obligalions under this
Agreemenl. which lake into account rights
and obligations in the instruments providing
for Iheir provisional accession.

9.1.3   This Agreement shall be open to ac­cession by any olhergovernmenl on lerms, related to the effeclive application of rights and obligalions under this Agreement, to be agreed between thal government and the Sig­natories, by the deposit with the Director-General to the CONTRACTING PARTIES lo ihe GATT of an instrument of accession which States the terms so agreed.

9.1.4   In regard to acceptance, the provi­sions of Artide XXVI:5 (a) and (b) of the General Agreement would be applicable.

9.2 Reservations

9.2.1 Reservations may not be entered in respect of any of the provisions of this Agree­menl without the consent of the olher Signa­lories.

9.3 Entry into Force

9.3.1 This Agreemenl shall enter into force
on I January 1980 for the govemments'
which have accepted or acceded to it by thal
date. For each other government it shall en­
ler inlo force on the thirtieth day following
the dale of its acceptance or accession to this
Agreement.                                                             ,

' For the purpose of this Agreement. the lerm "government" is deemed lo include Ihe competent authorities of Ihe European Economic Communi­ty-

ARTIKEL 9.

Slutbestämmelser

9.1  Godkännande och anslulning

9.1.1    Denna överenskommelse skall vara öppen för godkännande genom underteck­nande eller på annal säu av regeringar som är avtalsslutande parter i GATT saml av Euro­peiska ekonomiska gemenskapen.

9.1.2    Denna överenskommelse skall vara öppen för godkännande genom underteck­nande eller på annal sålt av regeringar som provisoriskt har anslutit sig till GATT, på sådana villkor i fråga om den faktiska tillämp­ningen av rältigheter och skyldigheter enligt denna överenskommelse som fastställts un­der hänsynstagande lill rättigheter och skyl­digheter enligt de legala handlingar som re­glerar dessa regeringars provisoriska anslut­ning.

9.1.3    Denna överenskommelse skall vara öppen för anslutning av varje annan regering på villkor i fråga om den faktiska tillämpning­en av rättigheter och skyldigheter enligl den­na överenskommelse varom denna regering och signalärerna skall enas. genom deposi­tion hos generaldirektören hos GATT:s AV­TALSSLUTANDE PARTER av en anslut­ningshandling vari anges de sålunda överens­komna villkoren.

9.1.4    Vad belräffar godkännande gälla be­slämmelserna i artikel XXVI:5 (a) och (b) i GATT.

9.2  Förbehåll

Förbehåll får inte göras för någon av be­stämmelserna i denna överenskommelse utan de andra signaläremas medgivande.

9.3  Ikraftträdande

9.3.1 Denna överenskommelse skall träda i kraft den 1 januari 1980 för de regeringar' som har godkänl eller ansluiii sig lill den se­nasl denna dag. För varje annan regering skall den träda i kraft den ireltionde dagen efler den dag då denna regering godkänl eller ansluiii sig till överenskommelsen.

' 1 denna överenskommelse avses med uttrycket "regeringar" även Europeiska ekonomiska gemen­skapens behöriga myndigheler.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

282

 

9.4 National Legi'slation

9.4.1   Each govemment accepling or acced­ing to this Agreement shall ensure, nol laler than the date of entry inioforce of this Agree­ment for it, the conformity of its laws, regula­tions and administrative procedures with the provisions of this Agreement.

9.4.2   Each Signalory shall inform the Com­mittee of any changes in its laws and regula­tions relevant to this Agreement and in the administration of such laws and regulations.

9.5 Amendments

9.5.1 The Signatories may amend this Agreemenl, having regard, inter alia, lo the experience gained in its implementation. Such amendment, once the Signatories have concurred in accordance with the procedures established by the Committee, shall not come into force for any Signatory until it has been jiccepted by such Signalory.

9.6 Withdrawal

9.6.1 Any Signatory may wilhdraw from this Agreement. The withdrawal shall take effect upon the expiralion of twelve months from the day on which written notice of with­drawal is received by the Director-General to the CONTRACTING PARTIES to the GATT. Any Signatory may upon such notifi­cation request an immediate meeting of the Committee.

9.7 Non-Application of this Agreement Be­
lween Particular Signatories

9.7.1 This Agreement shall not apply as between any two Signalories if either of the Signatories, at the lime either accepts or ac­cedes to this Agreement, does not consent to such application.

9.8 Annex

9.8.1 The Annex to this Agreemenl forms an integral part thereof

9.9 Secrétariat

9.9.1 This Agreement shall be serviced by the GATT secreiariai.

9.10 Deposit

9.10.1 This Agreement shall be deposited with the Director-General to the CON­TRACTING  PARTIES to the GATT who

9.4 Nationell lagstiftning

9.4.1    Varje regering som godkänt eller an­sluiii sig lill denna överenskommelse skall senast dagen för denna överenskommelses ikraftträdande för denna regering säkerslälla att dess lagar, förordningar och administrati­va förfaranden överensslämmer med besläm­melserna i överenskommelsen.

9.4.2    Varje signaiär skall underrätta kom­mittén om ändringar i dess lagar och förord­ningar som har samband med denna överens­kommelse samt om ändringar i tillämpningen av dessa lagar och förordningar.

9.5 Ändringar

9.5.1 Signalärerna kan ändra denna över­enskommelse med hänsyn till bland annat de erfarenheter som vunnits vid dess till­ämpning. Sedan signatärema enats om en så­dan ändring i enlighet med av kommittén fast­ställda procedurer, skall den träda i kraft för en signatär först när den har godkänts av denna signatär.

9.6 Frånträdande

9.6.1 Varje signatär kan frånträda denna överenskommelse. Frånträdandet skall gälla efter utgången av lolv månader från den dag då skriftligt meddelande om frånträdande mottagits av generaldirektören hos GATT:s AVTALSSLUTANDE PARTER. Varje sig­natär kan efter sådant meddelande begära atl kommittén omedelbart sammanträder.

9.7  Undantag från tillämpningen av denna
överenskommelse mellan vissa signatärer

9.7.1 Denna överenskommelse skall inte lillämpas mellan Ivå signalärer om någon av signalärerna, då endera godkänner eller an­sluter sig till denna överenskommelse, inte samtycker till sådan tillämpning.

9.8  Bilaga

9.8.1 Bilagan till denna överenskommelse utgör en integrerande del därav.

9.9  Sekretariat

9.9.1 Sekretariatsgöromål beträffande den­na överenskommelse skall handhas av GATT-sekretariatet.

9.10 Deposition

9.10.1 Denna överenskommelse skall de­poneras hos generaldirektören hos GATT:s AVTALSSLUTANDE     PARTER,     vilken

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

283

 

shall promptly furnish lo each Signalory and each conlracling party lo ihe GATT a certi­fied copy thereof and of each amendment therelo pursuanl to Artide 9.5 and a notifica­tion of each acceplance ihereof or accession iherelo pursuant lo Artide 9.1, or each with­drawal therefrom pursuant lo Artide 9.6.

omedelbarl skall tillställa varje signaiär och var och en av GATT:s avtalsslulande parter en bestyrkt kopia därav och av varje ändring däri enligl artikel 9. 5 saml en notifikation om varje godkännande därav eller anslulning därtill enligt artikel 9.1 eller om varje frånträ­dande enligt artikel 9.6.

 

9.11 Regisiralion

9.1 l.l This Agreemenl shall be registered in accordance wilh the provisions of Artide 102 of Ihe Charter of Ihe Uniled Nations.

9.11 Regislrering

9.1 l.l Denna överenskommelse skall regi-slreras enligl beslämmelserna i artikel 102 i Förenta nationernas siadga.

 

Done al Geneva this twelfth day of April nineleen hundred and sevenly-nine in a single copy, in ihe English and French languages, each lext being authentic, except as other­wise specified with respect to the various lists in the Annex.

Upprättat i Geneve den 12 april 1979 i etl enda exemplar på engelska och franska språ­ken, där varje text äger samma gillighel ulom då annal särskill angivils beträffande de olika listorna i bilagan.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

284

 

Annex

Bilugu

 

Product coverage

Signatories agree thal producls classifed for customs purposes under their respective tariff headings listed below shall be accorded duty-free or duly-exempl ireatment, if such producls are for use in a civil aircraft and incorporalion therein, in the course of ils manufacture, repair, maintenance. rebuild­ing, modificalion or conversion.

These producls shall nol include:

-     an incomplete or unfmished product, un­less il has Ihe essential characteristics of a complete or finished civil aircraft part, com­ponent, sub-assembly or item of equipmenl.'

-     materials in any form (e.g., sheels, plates, profile shapes, strips, bars. pipes, tubes, or olher shapes) unless they have been cul lo size or shape or shaped for incorportation in civil aircraft."

-     raw materials and consumable goods.

Produkttäckning

Signalärerna överenskommer atl pro­dukter, klassificerade under respektive tull­taxenummer enligt nedanstående lista, skall beviljas tullfrihet, om dessa produkter skall användas i civila flygplan och ingår däri vid deras tillverkning, reparation, underhäll, om­byggnad, modifiering eller ändring.

Till dessa produkter skall inte räknas:

-  ofullständiga eller inte slutbearbetade pro­
dukter, om de inte har de väsentliga känne­
tecknen hos fullständiga eller slutbearbe­
tade delar, komponenter, delsystem eller
utrustningsdetaljer för civila flygplan'.

-malerial i varje form (t.ex. plåt, profil­stång, band, stänger, rör eUer i andra former) om de inte tillskurits eller formats för att ingå i civila flygplan".

-  råvaror och konsumtionsvaror.

 

' Eg., an artide which has a civil aircraft manufac-lurer"s parts number.

' T.ex.  en artikel  som  bär tillverkningsnummer från en producent av civila flygplan.

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                   285

List of items from the Canadian tariff schedule

The following lisl is aulhenlic only in the English and French languages.

44060-1 Civil aircraft; aircraft engines for use in civil aircraft 44061-1  Flight simulator syslems; parts ihereof, n.o.p. 44062-1  Hinges entitled to entry under tariff ilems 35200-1, 35400-1 and 36215-1;

Furniture entitled to entry under tariff ilems 35400-1, 44603-1, 61800-1 and 93907-1;

Castings entitled to entry under tariff ilems 35400-1 and 39000-1;

Forgings entitled to entry under tariff item 39200-1;

Sealed-beam lamps entitled to entry under tariff item 44504-1;

Microphones entitled to entry under tariff ilem 44536-1;

Magnesium castings entitled lo entry under tariff item 71100-1;

Goods except parts, entitled to entry under tariff ilems 44028-1, 44300-1, 44514-1, 44538-1, 44540- land 46200-1;

Goods entitled to entry under tariff items 31200-1, 36800-1, 41417-1, 41417-2, 41505-1, 41505-2, 42400-1, 42405-1, 42700-1, 42701-1, 43005-1. 43300-1, 44053-1, 44057-1, 44059-1, 44500-1, 44502-1, 44516-1, 44524-1. 44532-1, 44533-1, 47100-1 and 61815-1;

All the foregoing when for use in the manufacture, repair, mainten­ance, rebuilding, modificalion or conversion of the goods enumeraied in tariff ilem 44060-1

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                     286

List of products based on CCCN (Customs Cooperation Council Nomencla-ture) headings

The following lisl is authentic only in the English and French languages.

Nole: For Ihe purpose of this list, "ex" means Ihat for each CCCN heading listed below, the corresponding named producls (or groups of producls) will be accorded duly-free or duty-exempt treatment, if they are for use in civil aircraft and incorpor­ation therein.'

ex 39.07 Piping and lubing, of plastic malerials, with atlached fitlings, suitable for conducting gases or liquids

ex

40.11

ex

40.16

ex

62.05

ex

68.13

ex

68.14

ex

70.08

ex

73.25

ex

73.38

ex

83.02

ex

83.07

ex

83.08

ex

84.06

ex

84.07

ex

84.08

ex

84.10

ex

84.11

ex 40.09     Piping and lubing, of unhardened vulcanized rubber, with at­tached fitlings, suitable for conducting gases or liquids Pneumatic tyres, of rubber

Piping and lubing of hardened rubber, with attached fitlings, suitable for conduding gases or liquids Escape chutes

Artides of asbestos, exduding thread and fabric Friction material (segments, discs, washers, slrips, sheels, plates, rolls and the like) of a kind suitable for brakes, for duiches or the like, with a basis of asbetos Windshidds of safety glass, not framed

Siranded wire, cables, cordage, ropes, plaited bands, slings and the like, of iron or steel wire, fitted with filtings, or made up into artides

Sanitary ware, exduding parts thereof, of iron or steel Base metal fitlings and mountings (including hinges) Lamps and lighting fitlings, and parts thereof, of base metal (exduding artides falling within chapter 85 except heading 85.22)

Flexible tubing and piping, of base metal, with attached fitlings Intemal combustion pislon engines, and parts thereof Hydraulic engines and motors, exduding parts ihereof Non pislon intemal combustion engines, and parts thereof; other engines and motors, exduding parts thereof Pumps for liquids, whether or not fitted with measuring de­vices, exduding paris Ihereof

Air pumps, vacuum pumps; air or gas compressors; fans, blow-ers and the like; the foregoing exduding parts thereof

ex 84.12 Air conditioning machines, self-contained, comprising a motor­driven fan and elements for changing the temperature and humidity of air; the foregoing exduding parts thereof

ex 84.15 Refrigerators and refrigerating equipment (electrical and oth­er), exduding parts thereof

ex 84.18 Centrifuges, filtering and purifying machinery and apparalus, for liquids or gases; the foregoing exduding parts thereof

ex 84.21     Fire exiinguishers (charged or not), exduding parts thereof

ex 84.22 Elevators (lifts), hoists, winches, cranes, jacks, pulley tackle, belt conveyors and other lifting, handling, loading or unloading machinery, and conveyors; the foregoing exduding parts there­of

' "Flight simulators and parts thereof: ex 88.05" are also induded, though they do not have to be incorporated.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                     287

ex 84.53     Automatic data processing machines

ex 84.59     Non-eleclric starter motors.

Propeller regulators, non-eleclric, Servo-mechanisms, non-eleclric, Windscreen wipers, non-eleclric, Hydraulic servo-motors, non-eleclric, Hydropneumatic spherical batteries, Pneumatic starters for jel-engines, Toilet units specially designed for aircraft, Mechanical actuators for thmst reversers; the foregoing ex­duding parts thereof

ex 84.63     Speed changers and gear boxes, exduding parts thereof

Pulleys and shaft couplings and parts of the foregoing, which are specially designed for installation in civil aircraft Torque converters and parts of the foregoing, which are spe­cially designed for installation in civil aircraft Chain sprockets, duiches and universal joints, exduding parts thereof

ex 85.01     Transformers, rated at I kVA or more, exduding parts thereof Electrical motors of 1 or more, but under 200 HP, exduding parts thereof

Generators, motor-generators, converters (rotary or slalic), rectifiers and rectifying apparalus, inductors; the foregoing, exduding parts thereof

ex 85.08 Electrical slarting and ignition equipment for intemal combus­tion engines (including ignition magnetos, magneto-dynamos, ignition coils, starter motors, sparking plugs and glow plugs); generators (dynamos and altemalors) and cut-outs for use in conjunction with such engines; the foregoing, exduding parts thereof

ex 85.12 Cooking stoves and ranges, dectric; furnaces, heaters, ovens, electric; food warmers, dectric; the foregoing, exduding parts thereof

ex 85.14 Microphones and stånds therefor; loudspeakers, audiofre-quency electric amplifiers; the foregoing, exduding parts there­of

ex 85.15 Solid-state (tubeless) radio receivers, exduding parts thereof Other radio-telegraphic and radio-telephonic transmission and reception apparalus, exduding parts thereof Radio navigational aid apparalus, radar apparalus and radio remote control apparalus; assemblies and sub-assemblies of such apparalus, consisting of two or more parts or pieces fastened or joined logether, specially designed for instaUation in civil aircraft

ex 85.17 Electric sound or visual signalling apparalus, exduding parts thereof

ex 85.20     Sealed beam lamps, exduding parts thereof

ex 85.22 Flight recorders and assemblies and sub-assemblies thereof, consisting of two or more parts or pieces fastened or joined logether, specially designed for installation in civil aircraft

ex 85.23 Ignition wiring sets and wiring sets designed for use in civil aircraft

ex 88.01     Balloons and airships

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                    288

ex 88.02     Gliders

Flying machines. including hdicopters

ex 88.03 Parts of balloons, airships, gliders, flying machines and hdi­copters

ex 88.05     Flight simulators and parts thereof

ex 90.14     Automatic pilots and parts thereof

Optical navigational instruments, exduding parts thereof Olher navigational instruments, and parts thereof Gyroscopic compasses and parts thereof Other compasses, exduding parts thereof

ex 90.18      Gas masks and similar respirators, exduding parts thereof

ex 90.23     Thermometers

ex 90.24 Instmments and apparalus for measuring, checking or auto­matically controlling the flow, depth, pressure or other vari-ables of liquids or gases, or for automatically controlling tem­perature

ex 90.27     Speed indicators and tachometers

ex 90.28     Automatic flight control instruments and apparalus

Olher eleclrical measuring, checking, analysing or automatical­ly controlling instruments and apparalus

ex 90.29     Parts of automatic flight control instmments and apparalus

ex 91.03 Instrument panel clocks and clocks of a similar type, with watch movements; or with dock movements measuring less than 1.77 inches in width

ex 91.08 Clock movements, assembled, without dials or hands, or with dials or hands whether or not assembled thereon; conslmcled or designed to operate for över 47 hours without rewinding, having över one jewel

ex 94.01 Chairs and other seals (except leather covered chairs and seals), exduding parts Ihereof

ex 94.03     Olher furniture, exduding parts thereof

Produktlista baserad på CCC-nomenklaturen

Följande lista är giltig endast på engelska och franska språken.

Anmärkning: Med ordel "ur" förslås i denna förteckning, att de produkter (eller grupper av produkter) som är omnämnda vid varie nedan angiven position i CCC-nomenklaiuren kommer atl beviljas tullfrihet eller lullbefrielse, om de är avsedda atl användas och ingå i civila luftfartyg.'

ur 39.07       Rör och slangar av plast försedda med kopplingar, lämpliga

som ledningar för gaser eller vätskor ur40.C9       Rör och slangar av mjukgummi försedda med kopplingar,

lämpliga som ledningar för gaser eller vätskor ur 40.11        Däck, ej massiva, av gummi ur 40.16       Rör och slangar av hårdgummi försedda med kopplingar,

lämpliga som ledningar för gaser eller vätskor ur 62.05       Evakueringsramper ur 68.13        Varor av asbest med undanlag av gam och vävnader

' "S.k. flighl-simulatorer saml delar därtill" ur 88.05 är inbegripna även om de inle är avsedda all ingå i civila luftfartyg.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                    289

ur 68.14 Friktionsmaierial (segment, skivor, ringar, band, plattor, rul­lar o.d.) av sådana slag som är lämpliga för bromsar, kopplingar e. d., på basis av asbest

ur 70.08        Vindrutor av härdal eller laminerat glas. ej inramade

ur 73.25 Tvinnad träd, kablar, linor, flätade band. slingor, o.d., av jäm- eller ståltråd, försedda med ändbeslag eller utformade till artiklar.

ur 73.38        Sanitetsgods, men ej delar därtill, av jäm eller stål

ur 83.02 Beslag och liknande lillbehör av oädel metall (inbegripet gång­järn)

ur 83.07 Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt delar därtill, av oädel metall (dock ej artiklar hänförliga till 85 kap. med undantag av nr 85.22)

ur 83.08 Böjliga slangar och rör av oädel metall, försedda med kopplingar

ur 8.06        Förbränningskolvmotorer samt delar därtill

ur 84.07        Hydrauliska motorer men ej delar därtill

ur 84.08 Förbränningsmotorer andra än förbränningskolvmotorer samt delar därtill; andra motorer men ej delar därtill

ur 84.10 Vätskepumpar, även försedda med mäianordningar. men ej delar därtill

ur 84.11 Luftpumpar, vakuumpumpar, kompressorer för luft eller and­ra gaser, fläktar, blåsmaskiner o. d. men ej delar därtill

ur 84.12 Luftkonditioneringsapparater bestående av motordriven fläkt och anordningar för reglering av luftens temperatur och fuk­tighet, allt hopbyggt till en enhet, men ej delar därtill

ur 84.15 Kylskåp, kylmaskiner och annan kylutmstning (elektriska och andra) men ej delar därtill

ur 84.18 Centrifuger, maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor eller gaser men ej delar därtill

ur 84.21        Brandsläckningsapparater (även laddade) men ej delar därtill

ur 84.22 Hissar, lyftblock, vinschar, lyftkranar, domkrafter, taljor, bandtransportörer och andra maskiner och apparater för lyft­ning eller annan hantering, lastning, lossning eller transport men ej delar därtill

ur 84.53        Automatiska databehandlingsmaskiner

ur 84.59 Icke elektriska startmotorer, propellerregulatorer, servome-kanismer, vindmletorkare och hydrauliska servomotorer samt hydropneumatiska sfäriska tryckackumulatorer, pneu­matiska startapparater för jetmotorer, toaletter, speciellt kon­stmerade för luftfartyg och mekaniska manövreringsorgan för dragkraftsreversering men ej delar därtill

ur 84.63 Haslighetsväxlar och växellådor men ej delar därtill; remski­vor och axelkopplingar samt sådana delar därtill som är speci­ellt konstmerade för montering i civila luftfartyg; momentom­vandlare och sådana delar därtill som är speciellt konstmera­de för montering i civila luftfartyg; kedjehjul, axelkopplingar och universalkopplingar men ej delar därtill

ur 85.01 Transformatorer med en effekt av minst IkVA men ej delar därtill; elektriska motorer med en effekt av minst 1 HP (746 W) men mindre än 200 HP (149,2 kW) men ej delar därtill; generatorer, motorgeneratorer, omformare (roterande eller statiska), likriklare och induklanspolar men ej delar därtill

19   Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 24. Del B

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                     290

ur 85.08        Elektrisk start- och tändningsutrustning förförbränningsmö-~ torer (inbegripet tändmagneter, tändgeneratorer, tändspolar, startmotorer, tändstift och glödtändstift), generatorer (för lik­ström eller växelström) och bakströmsreläer för användning tillsammans med förbränningsmotorer men ej delar därtill

ur 85.12 Elektriska kokhällar, spisar, ugnar och värmeapparater, inbe­gripet apparater för uppvärmning av mal. men ej delar därtill

ur 85.14 Mikrofoner och stativ därtill saml högtalare och tonfrekvens-förstärkare men ej delar därtill

ur 85.15 Radiomottagare med halvledarkomponenler (rörlösa) men ej delar därtill; andra apparater för sändning eller mottagning av radiotelefoni eller radiotelegrafi men ej delar därtill; apparater för radionavigering, radarapparater samt apparater för radio­manövrering, radiostyming e.d.; enheter och underenheter till sådana apparater, bestående av två eller flera med varand­ra hopsatta eiler hopfogade detaljer, speciellt avsedda för inmontering i civila luftfartyg

ur 85.17 Elektriska signalapparater, akustiska eller visuella, men ej delar därtill

ur 85.20        S. k. sealed beam lamps men ej delar därtill

ur 85.22 Färdskrivare samt enheter och underenheter därtill, beståen­de av två eller flera med varandra hopsatta eller hopfogade detaljer, speciellt avsedda för inmontering i civila luftfartyg

ur

88.01

ur

88.02

ur

88.03

ur

88.05

ur

90.14

ur 85.23        Tändstiftskabelsatser och andra kabelsatser, avsedda att an­vändas i civila luftfartyg Ballonger och luftskepp

ur

90.18

ur

90.23

ur

90.24

ur

90.27

ur

90.28

ur

90.29

ur

91.03

ur

91.08

ur

94.01

ur

94.03

Segel- och glidflygplan; flygmaskiner, inbegripet helikoptrar Delar till ballonger, luftskepp, segel- och glidflygplan, flyg­maskiner och helikoptrar S. k. flighl-simulatorer samt delar därtill Autopiloier och delar därtill; optiska navigationsinslrument men ej delar därtill; andra navigationsinsimmeni samt delar därtill; gyrokompasser samt delar därtill; andra kompasser m.en ej delar därtill Gasmasker o. d. men ej delar därtill Termometrar

Instrumenl och apparater för mätning, konlroll eller automa­tisk reglering av gasers eller välskors strömning, nivå, tryck e.d. eller för automatisk temperalurreglering Hastighetsmätare och takometrar

Kontrollinstmment och kontrollapparater för flygning med autopilot; andra elektriska instmment och apparater för mät­ning, kontroll, analys eller automatisk reglering Delar till kontrollinstmment eller kontrollapparater för flyg­ning med autopilot

Ur till instrumentbräden och liknande ur, försedda med fick­ursverk eller med annat urverk med en bredd av mindre än 1,77 tum

Urverk, sammansatta, med eller utan urtavla eller visare, med mer än en sten och en gångtid av mer än 47 timmar för varje uppdragning

Stolar och andra sittmöbler (utom läderöverklädda stolar och sittmöbler) men ej delar därtill Andra möbler men ej delar därtill

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                          -                                         291

List of items from the tariff schedules of the United States

The following lisl is authentic only in the English language.

TSUS      Descriplion

518.52      Artides NSPF, of asbesios, if certified for use in civil aircraft.

544.43      Windshidds, if certified for use in civil aircraft.

642.22     Strands, ropes, cables and cordage; all the foregoing, of wire,

fitted with filtings, or made up inlo artides, if certified for use in

civil aircrafl. 647.04     Hinges and filtings and mountings, NSPF, not coated or plated

with precious melal; all the foregoing of iron or steel, or alumi-

num, or zinc, if certified for use in civil aircrafl,

647.07      Hinges and fitlings and mountings,NSPF, not coated or plated
with precious melal, of base metal other than iron, steel, alumi-
num or zinc, if certified for use in civil aircraft.

652.11      Flexible metal hose or tubing, wilh fitlings, if certified for use in
civil aircraft.

653.41 Illuminaling artides and parts thereof, of base metal, if certified for use in civil aircraft.

653.96      Toilet and sanitary ware, if cerified for use in civil aircraft.
660.58      Internal-combustion engines, piston-type, other than compres-

sion-ignition engines, if certified for use in civil aircrafl.

660.61 Non-pislon type intemal combustion engines, if certified for use in civil aircraft.

660.69 Parts of piston-type engines other than compression-ignition en­gines, if certified for use in civil aircraft.

660.73 Parts of non-pislon type engines or compression-ignition, piston-type engines, if certified for use in civil aircraft.

660.87 Non-eleclric engines and motors, NSPF, if cerified for use in civil aircraft.

660.99 Pumps for liquids operated by any kind of power unit, if certified for use in civil aircrafl.

661.08         Fans and blowers, if certified for use in civil aircraft.
661.14       Compressors, if certified for use in civil aircraft.

661.17 Air pumps and vacuum pumps, if certified for use in civil air­craft.

661.22      Air-conditioning machines, if certified for use in civil aircraft.

661.37 Refrigerators and refrigerating equipment, if certified for use in civil aircraft.

661.91      Centrifuges, if certified for use in civil aircraft.

661.97      Filtering and purifying machinery and apparalus, for liquids or
gases, if certified for use in civil aircraft.

662.52     Fire exiinguishers, if certified for use in civil aircraft.

664.12      Elevators, hoists, winches, cranes, jacks, pulley tackle, belt
conveyors, and other lifting, handling, loading or unloading ma­
chinery and conveyors; all the foregoing, if certified for use in
civil aricraft.

676.16     Accounting, compuiing and other dala processing machines, if

certified for use in civil aircraft. 678.48     Flighl simulating machines and parts thereof 680.47     Gear boxes and other speed changers, other than those provided

for in items 680.43 and 680.44, if certified for use in civil aircraft.

 

Prop. 1979/80:24    Del B                                                                                    292

680.51 Pulleys, shaft couplings, and parts of the foregoing which are specially designed for installation in civil aircraft; all the forego­ing, if certified for use in civil aircraft.

680.57 Torque converters; and parts thereof which are specially de­signed for installation in civil aircraft; all Ihe foregoing, if certi­fied for use in civil aircraft.

680.59 Chain sprockets, duiches and universal joinls, if certified for use in civil aircraft.

682.08 Electrical transformers rated al 1 kVA or more, if certified for use in civil aircraft.

682.42 Electrical motors of I horsepower or more, but not över 20 horsepower, if certified for use in civil aircraft.

682.46 Electrical motors of över 20 but under 200 horsepower, if certi­fied for use in civil aircrafl.

682.61          Generators, motor-generators, converters (rotary or slalic), rec­tifiers and rectifying apparalus and inductors; all the foregoing which are electrical goods, if certified for use in civil aircraft.

683.61          Ignition magnetos, magneto-generators, ignition coils, starter motors, spark plugs, glow plugs, and other electrical slarting and ignition equipment for intemal combuslion engines, generalors and cut-outs for use in conjunction therewith; all the foregoing, if certified for use in civil aircraft.

684.26     Microwave ovens, if certified for use in civil aircraft.

684.31      Cooking stoves and ranges, if certified for use in civil aircraft.

684.42      Fumaces, heaters and ovens, if certified for use in civil aircraft.

684.51      Food warming devices, if certified for use in civil aircraft.

684.72 Microphones, loudspeakers, headphones, audio-frequency elec­tric amplifiers, electric sound amplifier sets comprised of the foregoing components; all the foregoing, if certified for use in civil aircraft.

685.25      Solid slale radio receivers. if certified for use in civil aircraft.

685.30 Other radiotdegraphic and radioidephonic transmission and re­ception apparalus, if certified for use in civil aircraft.

685.41 Tape recorders and dictation recording and transcribing ma­chines; assemblies and subassemblies of such machines, consist­ing of two or more parts or pieces fastened or joined togelher, specially designed for installation in civil aircraft; all the forego­ing, if certified for use in civil aircraft.

685.61      Radio navigational aid apparalus, radar apparalus, and radio
remote control apparalus; assemblies and subassemblies of such
apparalus, consisting of two or more parts or pieces fastened or
joined logether, specially designed for installation in civil air­
craft; all the foregoing, if certified for use in civil aircraft.

685.72      Bells, sirens, indicator panels, burglar and fire alarms, and other

sound or visual signalling apparalus; all the foregoing which are

eleclrical, if certified for use in civil aircraft. 686.21      Automatic voltage and vollage-current regulators designed for

use in a 6-volt, 12-volt or 24-volt syslem; f certified for use in

civil aircrafl. 686.25      Automatic voltage and voltage currenl regulators other than

those designed for use in a 6-volt, 12-volt or 24-volt system, if

certified for use in civil aircraft.

686.62      Sealed-beam lamps, if certified for use in civil aircraft.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B                                                                                    293

688.14

688.42

694.16

694.21

694.41

694.62

709.46

Ignition wiring sets, if certified for use in civil aircraft. Electrical synchros and transducers, if certified for use in civil aircraft.

Civil balloons and airships. Civil gliders.

Civil airplanes (including hdicopters).

Other parts of civil aircraft, if certified for use in civil aircraft. Gas masks and similar respirators, if certified for use in civil aircraft. 710.09     Optical instruments other than photogrammetrical instruments and rangefinders, if certified for use in civil aircraft.

710.15      Gyroscopic compasses and parts thereof, if certified for use in
civil aircraft.

710.17     Other compasses, if certified for use in civil aircraft. 710.31      Automatic pilots and parts ihereof, if certified for use in civil aircraft.

710.47      Other navigational instruments and parts thereof, if certified for
use in civil aircraft.

711.37 Liquid-filled thermometers other than clinical thermometers, if certified for use in civil aricraft.

711.39     Other thermometers, if certified for use in civil aircraft.

711.83 Flow meters, heat meters incorporating liquid supply meters, and anemometers; all the foregoing, if certified for use in civil aircr£ift.

711.87 Pressure gauges, thermostats and other instruments and appara­lus for measuring, checking, or automatically controlling the flow, depth, pressure, or other variables of liquids or gases, or for automatically controlling temperature; all the foregoing, if certified for use in civil aircraft.

711.97 Speedometers and tachometers, if certified for use in civil air­craft.

712.06 Electrical optical measuring, checking, analyzing or automalical-ly-controlling instmments, if certified for use in civil aircraft.

712.48      Eleclrical automatic flight control instruments and apparalus and
parts thereof; all the foregoing, if certified for se in civil aircraft.

712.52 Other electrical measuring, checking, analyzing or automalical-ly-controlling instmments and apparalus, if certified for use in civil aircraft.

715.16      Clocks with watch movements or with clock movements measur­
ing less than "1.77 inches in width, if certified for use in civil
aircraft.

720.09 Clock movements, assembled, without dials or hands, or wilh dials or hands whether or nol assembled thereon, constructed or designed to operate for över 47 hours without rewinding, having över one jewel, if certified for use in c ivil aircraft.

727.49      Furniture of reinforced or laminated plastics, if certified for use
in civil aircraft.

727.51 Fumiture of other rubber or plastics, if certified for use in civil aircraft.

727.56 Furniture, of materials other than unspun fibrous vegetable ma­terials, wood, textile materials (excepl cotton), rubber or plas­tics, copper, or leather, if certified for use in civil aircraft.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

294

772.46      Pneumatic lires, of rubber or plastics. if certified for use in civil

aircraft. 772.67      Hose, pipe and tubing; all the foregoing NSPF, of rubber or

plastics, suitable for conducting gases or liquids, wilh attached

fitlings, if certified for use in civil aircraft.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

295

 

Agreement on Implementation of Artide VI of the General Agree­ment on Tariffs and Trade

Överensiiommeisé om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull-och handelsavtalet

 

The Parties to this Agreement (hereinafter referred loas "Parties"),

Recognizing thal anti-dumping praclices should nol constitute an unjustifiable impedi­ment to international trade and ihat anti­dumping duties may be applied againsl dump­ing only if such dumping causes or ihrealens malerial injury lo an established induslry or materially retards ihe establishment of an in­dustry;

Considering that il is desirable lo provide for equitable and open procedures as the ba­sis for a full examination of dumping cases;

Taking inlo accounl the particular trade, development and financial needs of develop­ing countries;

Desiring to interpret the provisions of Arti­de VI of Ihe General Agreemenl on Tariffs and Trade (hereinafler referred lo as "Gener­al Agreement" or "GATT") and to elaborate rules for their application in order to provide greater uniformity and cerlainty in their im­plementation; and

Desiring to provide for the speedy, effec­live and equitable settlement of disputes aris­ing under this Agreement;

Hereby ugree as follows:

Partema i denna överenskommelse (härne­dan benämnda "parterna"),

vilku erkänner att antidumpingåtgärder inte bör Ulgöra oberättigade hinder för inlernatio­nell handel och att aniidumpingiullar får lill-lämpas mot dumping endast om sådan dumpning förorsakar eller hotar all förorsaka väsenllig skada på en befinllig indusiri eller avsevärl försenar upprällandel av en indu­siri,

vilku unser del önskvärt atl skapa ett rätt­vist och öppet förfarande som grund för en fullständig undersökning av dumpingfall,

vilka beaktar utvecklingsländernas särskil­da handels- och utvecklingsmässiga samt fi­nansiella behov,

vilka önskur tolka bestämmelsema i artikel VI i det Allmänna tull- och handelsavtalet (härnedan benämt "GATT") och utarbeta regler för deras användning i syfte att skapa större enhetlighet och säkerhet i tillämpning­en, och

vilku önskur skapa förutsättningar för ett snabbt, effektivt och rättvist biläggande av tvister som uppstår inom ramen för denna överenskommelse,

överenskommer härmed om följande:

 

PARTI Anti-dumping code

ARTICLE 1

Principles

The imposition of an anti-dumping duty is a measure to be taken only under the circum­stances provided for in Artide VI of the Gen­eral Agreement and pursuant to investiga­tions iniliated' and conduded in accordance with the provisions of this Code. The follow­ing provisions govem the application of Arti­de VI of the General Agreement in so far as action is taken under anti-dumping legislation or regulations.

DEL I Antidumpingkod

ARTIKEL 1

Principer

Införande av anlidumpingtull är en åtgärd som får vidtas endast under de omständighe­ter som anges i artikel VI i GATT och som en följd av undersökningar vilka påbörjats' och genomförts i enlighet med bestämmelsema i denna kod. Följande bestämmelser gäHer för tillämpningen v artikel VI i GATT i den mån åtgärd vidtas enligt antidumpinglag eller anti-dumpingföreskrifier.

 

lan ler

' The term "iniliated" as used hereinafler means the procedural aclion by which a Party formally commences an investigation as provided in para­graph 6 of Artide 6.

' Ultryckel "päböoa" som det används hämed; avser förfarande med vilkel en part formelll inled en undersökning enligt moment 6 i artikel 6

 

Prop. 1979/80:24    Del B

296

 

ARTICLE 2 Determinulion of Dumping

1.  For the purpose of this Code a product is
to be considered as being dumped, i. e. intro­
duced into the commerce of another country
al less than its normal value, if the export
price of the product exported from one coun­
try to another, is less than the comparable
price, in ihe ordinary course ofirade, for the
like product when destined for consumption
in the exporting country.

2.   Throughout this Code the term "like producl" ("produil similaire") shall be inler­preted to mean a product which is idenlical, i. e. alike in all respects to the product under consideration, or in the absence of such a producl, another product which, although nol alike in all respecls, has characteristics closely resembling those of the product under consideration.

3.   In the case where products are not im­ported directly from the country of origin but are exported to the country of importation from an iniermediate country, the price at which the products are sold from the country of export to the country of importation shall normally be compared with the comparable price in the country of export. However, comparison may be made with the price in the counlry of origin, if, for example, the products are merely trans-shipped ihrough the country of export, or such products are not produced in the country of export, or there is no comparable price for them in the country of expori.

4.   When there are no sales of the like prod­uct in the ordinary course of trade in the domestic märket of the exporting country or when, because of the particular märket situa­tion, such sales do nol permit a proper com­parison, the margin of dumping shall be de­termined by comparison with a comparable price of ihe like product when exported to any third country which may be the highesl such export price but should be a representa­tive price, or with the cost of production in the country of origin plus a reasonable amounl for administrative, selling and any other costs and for profits. As a general rule, the addition for profit shall not exceed the profil normally realized on sales of products of the same general category in the domestic markel of the country of origin.

ARTIKEL 2

Fastställande av dumping

1.       Vid tillämpningen av denna kod skall en vara anses dumpad, dvs införd på marknaden i ett annal land till lägre pris än dess normala värde, om exportpriset pä varan när den ex­porteras från ett land till ett annat är mindre än det jämförbara pris som vara av samma slag betingar i den normala handeln när den är avsedd för konsumlion i exportlandet.

2.   I denna kod skall uttrycket "vara av samma slag" avse vara som är identisk med, dvs i alla avseenden lik, den undersökta varan, eller om sådan vara inte finns, en an­nan vara som, fastän inte lik i alla avseenden, har egenskaper som nära påminner om den undersökta varans egenskaper.

3. 1 fall då varan inte importeras direkt från ursprungslandet utan exporteras till import­landet från ett tredje land, skall i regel det pris till vilkel varan försäljs från exportlandet till importlandet jämföras med jämförbart pris i exportlandet. Emellertid fär jämförelse göras med priset i ursprungslandet om lex varan endasi transiteras genom exportlandet eller sådan vara inte tillverkas i exportlandet eller jämförbart pris för sådan vara saknas i exportlandet.

4. När försäljning av vara av samma slag inte förekommer i den normala handeln på hemmamarknaden i exportlandet eller när så­dan försäljning på gmnd av särskilda mark­nadsförhållanden inte medger en riktig jämfö­relse, skall dumpingmarginalen bestämmas genom jämförelse med jämförbart pris på vara av samma slag vid export tiH tredje land, vilket kan vara det högsta exportpriset men bör vara ett representativt pris, eller med produktionskostnaden i ursprungslandet med skäligt tillägg för administrationskostnader, försäljningskostnader och andra kostnader samt för vinst. 1 allmänhet skall tillägget för vinst inte överstiga den vinst som normalt erhålls vid försäljning av vara inom samma varuområde på hemmamarknaden i ur­sprungslandet.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

297

 

5.       In cases where there is no export price or where it appears to the authorities' con­cerned that the export price is unreliable be­cause of association or a compensatory ar­rangement between the exporter and the im­porter or a third party, the export price may be constructed on the basis of the price al which the imported products are firsl resold lo an independent buyer, or if the products are not resold lo an independent buyer, or not resold in the condition as imported, on such reasonable basis as the authorities may determine.

6.   In order to effect a fair comparison be­tween the export price and the domestic price in the exporting country (or the counlry of origin) or, if applicable, the price established pursuant to the provisions of Artide VI: l(b) of the General Agreement, the two prices shall be compared at the same level of trade, normally at the ex-factory level, and in re­specl of sales made at as nearly as possible the same time. Due allowance shall be made in each case, on its merits, for the differences in conditions and terms of sale, for the differ­ences in taxation, and for the other differ­ences affecting price comparability. In the cases referred to in paragraph 5 of Artide 2 allowance for costs, including duties and tax­es, incurred between importation and resale, and for profits accruing, should also be made.

7.   This Artide is without prejudice to the second Supplementary Provision to para­graph 1 of Artide VI in Annex 1 of the Gener­al Agreement.

5.       I fall då något exportpris inte finns eller berörda myndigheter anser all exportpriset är otillförlilligt på grund av särskilda förbin­delser eller kompensalionsarrangemang mel­lan exportör och importör eller tredje part, får ett exportpris framräknas på grundval av det pris till vilket den importerande varan första gången sålts vidare till oberoende kö­pare eller, om varan inte sålts vidare till obe­roende köpare eller inte sålts vidare i samma skick som den importerats, på sådana skäliga grunder som myndigheterna beslämmer.

6.   För att göra en riktig jämförelse mellan exportpriset och hemmamarknadsprisel i ex­portlandet (eller ursprungslandet) eller i före­kommande fall det pris som fastställts i enlig­het med bestämmelserna i artikel VI: I (b) i GATT, skall de två priserna jämföras i sam­ma handelsled, i allmänhet priset från fabrik, och avse försäljningar så nära varandra i ti­den som möjligt. Verderbörlig hänsyn skall efter prövning av omständighetema i varje särskilt fall tas till olikheter i försäljningsvill­kor, olikheter i beskattning samt andra olik­heter som kan påverka prisernas jämförbar­het. I det fall som nämns i moment 5 i artikel 2 bör hänsyn även tas till koslnader, inklusi­ve lullar och skaller, som uppställ mellan import och ålerförsäljning saml lill uppkom­men vinst.

7.   Denna artikel inskränker inte giltigheten av andra tilläggsbestämmelsen till momenl I av arfikel VI i Bilaga 1 till GATT.

 

ARTICLE 3

Determination of Injury

1. A determination of injury for purposes of Artide VI of the General Agreemenl shall be based on positive evidence and involve an objeclive examination of both (a) the volume

' When in this Code the term "authorities" is used, il shall be interpreied as meaning authorities al an appropriale, senior level.

' Under this Code the lerm "injury" shall, unless otherwise specified, be laken to mean malerial in­jury to a domeslic industry, threat of malerial in­jury lo a domeslic industry or material retardation of the eslablishmenl of such an industry and shall be interpreied in accordance with the provisions of this Artide.

ARTIKEL 3

Fastställande av skada

I. Fastställande av skada enligt artikel VI i GATT skall grundas på faktiska bevis och inbegripa en objektiv granskning av såväl (a) omfattningen av den dumpade importen och

 När uttrycket "myndigheter" används i denna kod, skall del avse myndigheler på tillböriig hög nivå.

 Enligl denna kod skall uttrycket "skada", om inte annat anges avse väsenllig skada på inhemsk industri, hot om väsentlig skada på inhemsk indu­stri eller avsevärd försening av upprällande av så­dan indusiri och skall lolkas i enlighel med denna artikels bestämmelser.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

298

 

of ihe dumped imports and their effecl on prices in the domeslic markel for like pro­ducts. and (b) the consequeni impact of these imports on domestic producers of such pro­ducls.

2.         Wilh regard lo volume of the dumped imports the invesligaling auihorilies shall consider whether there has been a significani increase in dumped imports, either in abso-lute lerms or relalive to production or con­sumption in the importing country. With re­gard to the effecl of the dumped imports on prices. the investigating authorities shall con­sider whelher there has been a significani price undercutting by the dumped imports as compared with the price of a like product of the importing country. or whelher the effect of such imports is otherwise to depress prices to a significani degree or prevenl price in­creases. which otherwise would have oc­curred, to a significani degree. No one or several of these factors can necessarily give decisive guidance.

3.    The examination of the impact on the industry concerned shall include an evalua­tion ofall relevant economic factors and indi­ces having a bearing on the state of Ihe indus­try such as actual and potential decline in output, sales, markel share, profils, produc­tivity, return on investments, or utilization of capacity; factors affecting domestic prices; actual and potential negative effecls on cash flow, inventories, employment, wages, growth, ability lo raise capital or invest­ments. This list is not exhauslive. nor can one or several of these factors necessarily give decisive guidance.

4. Il must be demonstrated that the dumped imports are, through the effects'' of dumping, causing injury within the meaning of this Code. There may be other factors* which at the same time are injuring the indus-

dess verkan på priserna på den inhemska marknaden för varor av samma slag. som (b) denna imports inverkan på inhemska produ­center av sådana varor.

2. Den undersökande myndigheten skall med hänsyn till den dumpade importens om­fattning pröva om det skett en betydande ök­ning av dumpad import antingen i absoluta tal eller i förhållande till produktion eller kon­sumtion i importlandet. Vad avser den dum­pade importens inverkan på prisema skall de undersökande myndigheterna pröva om de dumpade importvaroma sålts till betydligt lägre pris i jämförelse med priset på vara av samma slag i importlandet, eller om denna import på annat sätt har till effekt atl i bely­dande grad sänka prisema eller hindra pris­ökningar som annars skulle ha ägt mm. Ingen enskild eller flera av dessa faktorer kan nöd­vändigtvis ge avgörande vägledning.

3.      Granskningen av inverkan på den berör­da industrin skall innefatta en uppskattning av alla relevanta ekonomiska faktorer och index som har betydelse för industrins till­stånd, såsom faktisk och potentiell nedgång i produktion, försäljning, marknadsandel, vinsier, produktivitet, avkastning på investe­ringar eller kapacitetsutnyttjande; faktorer som påverkar inhemska priser; faktiska och potentiella negativa verkningar på penning­flödet, lagerhållning, sysselsättning, löner, tillväxt, förmåga atl anskaffa kapital eller investeringsmedel. Denna förteckning är inte uttömmande och inte heller kan en eller flera av dessa faktorer nödvändigtvis ge avgöran­de vägledning.

4.  Det måste visas alt den dumpade impor­ten genom dumpingens inverkan'" orsakar skada i denna överenskommelses mening. Det kan förekomma andra faktorer* som sam­tidigt skadar induslrin, och de skador som

 

■* As sel forth in paragraphs 2 and 3 of this Artide.  Such factors include, inler alia. the volume and prices of imports not sold al dumping prices, con­traction in demand or changes in the patlerns of consumption, trade restrictive praclices of and competition belween the foreign and domeslic pro­ducers, developments in technology and Ihe export performance and productivity of the domestic in­dustry.

■■ Som anges i momenl 2 och 3 i denna artikel. ' Sådana faktorer innefattar bland annat omfatt­ningen av och prisema pä importvaror som inle sålts lill dumpingpriser, minskning av efterfrågan eller förändringar i konsumlionsmönslren, han­delsbegränsande ålgärder vidtagna av och konkur­rens mellan de ulländska och inhemska producen­terna, utveckling inom teknologi och den inhemska industrins exportutveckling och produktivitet.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

299

 

iry, and the injuries caused by other factors must not be allributed to the dumped im­ports.

5.      The effect of the dumped imports shall be assessed in relation to the domestic pro­duction of the like product when available dala permit the separale identificalion of pro­duction in terms of such criteria as: the pro­duction process, the producers' realizations, profits. When the domestic production of the like product has no separale identity in these terms the effects of the dumped imports shall be assessed by the examination of the pro­duction of the narrowest group or range of products, which includes the like producl, for which the necessary information can be pro­vided.

6.      A determination of threat ofinjury shall be based on facts and not merely on allega-tion. conjecture or remote possibility. The change in circumstances which would create a situation in which the dumping would cause injury must be clearly foreseen and immi­nent.

7.  Wilh respect to cases where injury is
Ihreatened by dumped imports, the applica­
tion of anti-dumping measures shall bé stud-
ied and decided with special care.

orsakas av andra faktorer får inte tillskrivas den dumpade importen.

5.      Verkningarna av den dumpade importen skall bedömas i förhållande till den inhemska produktionen av vara av samma slag när till­gängliga uppgifter medger att viss produktion kan särskiljas enligt sådana kriterier som: till­verkningsprocessen, producenternas inläkter och vinster. Kan den inhemska produktionen av vara av samma slag inte särskiljas på så­dant sätt, skall verkningarna av den dumpade importen bedömas genom undersökning av produktionen av den minsta varugrupp, som innefattar vara av samma slag för vilken er­forderliga uppgifler kan erhållas.

6.  Fastställandet om hot om väsentlig ska­da skall grundas på fakta och inte enbart på påståenden, förmodanden eller avlägsna möj­ligheter. En förändring i förhållanden som skulle skapa ett läge där dumping skulle för­orsaka väsentlig skada måste klart kunna för­utses och vara överhängande.°

7.  I fall då väsentlig skada holar på grund av dumpad import skall införandet av anti­dumpingåtgärder övervägas och beslutas med särskild omsorg.

 

ARTICLE 4

Definition of Industry

I. In determining injury the term "domes­tic industry" shall be interpreied as referring to the domestic producers as a whole of the like products or to those of them whose col­leclive output of the products constitutes a major proportion of the total domestic pro­duction of those products, except that

(i) when producers are related' to the exporters or importers or are themselves importers of the allegedly dumped product, the industry may be interpreied as refer­ring to the rest of the producers;

(ii) in exceptional circumstances the ter­ritory of a Party may, for the production in

" One example, though not an exclusive one, is thal there is convincing reason lo believe thal there will be, in Ihe immediate future, substantially increased imponations of the product al dumped prices. ' An understanding among Parties should be devel­oped defming the word "related" as used in this Code.

ARTIKEL 4 Definition av indusiri

I. Vid fastställandet av skada skall termen "inhemsk industri" avse alla inhemska pro­ducenter av varor av samma slag eller de producenter vars sammanlagda produktion av varoma utgör en övervägande del av den totala inhemska produktionen av dessa varor, med följande undantag:

(i) när det finns producenter som är i eko­nomisk intressegemenskap' med exportörer eller importörer eller själva är importörer av den vara som påstås vara dumpad kan indu­strin begränsas att avse övriga producenter; (ii) i undantagsfall får en parts område

vad beträffar den aktuella produktionen i

* Ett exempel, fastän inle del enda, är all det finns övertygande skäl all tro atl importen av varan till dumpade priser kommer atl öka krafligl inom den omedelbara framliden.

' En överenskommelse mellan partema bör utarbe­tas som definierar uttrycket "i ekonomisk intresse­gemenskap" såsom det används i denna kod.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

300

 

question, be divided into two or more com­petitive markels and the producers within each märket may be regarded as a separale industry if (a) the producers within such märket sell all or almost all of their produc­tion of the product in question in that mär­ket, and (b) the demand in that märket is not to any substantial degree supplied by producers of the product in question locat­ed elsewhere in the territory. In such cir­cumstances, injury may be found to exist even where a major portion of the total domestic industry is nol injured provided there is a concentration of dumped imports into such an isolated markel and provided further that the dumped imports are caus­ing injury to the producers ofall or almost all of the production within such märket.

2.   When the industry has been inlerpreted
as referring to the producers in a certain area,
i. e. a markel as defined in paragraph l(ii),
anti-dumping duties shall be levied*" only on
the products in question consigned for final
consumption to that area. When the consiitu­
tional law of the importing country does not
permit the levying of anti-dumping duties on
such a basis, the importing Party may levy
the anti-dumping duties without limitation
only if (1) the exporters shall have been given
an opportunity to cease exporting at dumped
prices to the area concerned or otherwise
give assurances pursuant to Artide 7 of this
Code, and adequate assurances in this regard
have not been promptly given, and (2) such
duties cannot be levied on specific producers
which supply the area in question.

3.    Where two or more countries have
reached under the provisions of Artide
XXIV: 8(a) of the General Agreement such a
level of integration that they have the charac­
teristics of a single, unified märket, the indus­
lry in the enlire area of integration shall be
taken to be the industry referred to in para­
graph 1 above.

4.  The provisions of paragraph 5 of Artide
3 shall be applicable to this Artide.

konkurrenshänseende uppdelas i två eller fiera marknader och producenterna inom varje marknad får betraktas som en separat industri om (a) producenterna inom en så­dan marknad säljer hela eller nästan hela sin produktion av varan i fråga på denna marknad   och   (b)   efterfrågan   på   denna marknad inte i någon väsentlig utsträck­ning tillgodoses av producenter av varan i fråga som befinner sig annorstädes inom området.   Under   sådana   omständigheter kan skada befinnas föreligga även då en övervägande del av den lotala inhemska industrin inte är skadad, under förutsätt­ning att dumpad import koncentreras till denna   isolerade   marknad   och   förutsatt dessutom att den dumpade importen orsa­kar skada för hela eller nästan hela produk­tionen inom en sådan marknad. 2.När industrin tolkats som hänförlig till producenter inom en viss marknad, dvs en marknad enligt definitionen i moment 1 (ii) skall antidumpingtullar slutligt uttas* endast på de varor som är avsedda för slutlig för­brukning inom denna marknad. När import­landets författning inte tillåter att antidum­pingtullar uttas på sådan grund, kan den im­porterande   parten   slutligt   utta   antidum-pingtullama utan begränsning endast om (1) exportörema har getts möjlighet atl upphöra med dumpad export till den berörda markna­den, eller att på annal sätt avge åtaganden enligt artikel 7 i denna kod och tillräckliga åtaganden i detta avseende inte omedelbart har getts och om (2) sådana tullar inle kan uttas endast på varor från vissa producenter som levererar varor till marknaden i fråga.

3. Om två eller flera länder enligt bestäm­melserna i artikel XXIV:8 (a) i GATT har närt en sådan grad av integration att de kan betraktas som en enda enhetlig marknad, skall industrin i hela det integrerade området anses som industri enligt moment 1 ovan.

4. Bestämmelsema i moment 5 i artikel 3 skall vara lillämpliga på denna artikel.

 

* As used in this Code "levy" shall mean the de­finitive or final legal assessment or collection of a duty or tax.

* "Slutligt Ulla" ("levy") skall, som del används i denna kod, avse del definitiva eller slulliga lagliga fastställandet eller uppbärandet av tull eller skalt.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

301

 

ARTICLE 5

Initialion and Subsequent Invesligulion

1.   An investigation lo determine the exis­
ience. degree and effect of any alleged dump­
ing shall normally be iniliated upon a written
request by or on behalf of the industry' af­
fected. The requesi shall include sufficient
evidence of (a) dumping; (b) injury within the
meaning of Artide VI of the General Agree­
ment as inlerpreted by this Code and (c) a
causal link between the dumped imports and
the alleged injury. If in special circumstances
the authorities concemed decide to initiate an
investigation without having received such a
request, they shall proceed only if they have
sufficient evidence on all points under (a) to
(c) above.

2.  Upon initialion of an investigation and
thereafter, the evidence of bolh dumping and
injury caused thereby should be considered
simultaneously. In any event the evidence of
both dumping and injury shall be considered
simultaneously (a) in the decision whether or
nol to initiate an investigation, and (b) there­
after, during the course of the investigation,
starling on a date not laler than the earliest
date on which in accordance with the provi­
sions of this Code provisional measures may
be applied, except in the cases provided for
in paragraph 3 of Artide 10 in which the
authorities accept the request of the export­
ers.

3.    An application shall be rejected and an investigation shall be lerminated promptly as soon as the authorities concemed are satis­fied that there is nol sufficient evidence of either dumping or of injury to justify proceed­ing with the case. There should be immediate termination in cases where the margin of dumping or the volume of dumped imports, actual or potential, or the injury is negligible.

4.    An anti-dumping proceeding shall not hinder the procedures of customs clearance.

5.    Investigations shall, except in special circumstances, be conduded within one year after their initialion.

ARTIKEL 5

Puhörjunde och genomförunde uv undersök­ning

1. En undersökning för att fastställa före­komst, grad och verkan av påstådd dumping skall vanligtvis inledas efter skriftlig fram­slällning härom av den berörda industrin" el­ler dess ombud. Framställningen skall inne­hålla tillräcklig bevisning om (a) dumping; (b) skada enligt artikel VI i GATT såsom den tolkas i denna kod och (c) ett orsakssamband mellan den dumpade importen och den på­stådda skadan. Om de berörda myndigheter­na på grund av särskilda omständigheter be­slutar att påbörja en undersökning utan all ha mottagit en framställning härom, skall de fortsätta endasi om de har tillräcklig bevis­ning på alla punkter under (a) till (c) ovan.

2.När en undersökning påbörjas och däref­ter, bör bevis om dumping och skada orsakad därav prövas samtidigt. Under alla förhållan­den skall bevisningen om dumping och skada prövas samtidigt (a) då beslut fattas humvida en undersökning skall påbörjas eller inte samt (b) därefter, under undersökningens lopp, se­nast från den lidpunkt då provisoriska åtgär­der tidigast får tillämpas enligt denna kods bestämmelser med undantag för de fall som avses i moment 3 i artikel 10 när myndighe­terna godtar begäran från exportörerna.

3.   En ansökan skall tillbakavisas och en
undersökning omedelbart avslutas så snart
vederbörande myndigheter är övertygade om
att det inte finns tillräckliga bevis om vare sig
dumping eller skada för atl motivera en fort­
satt undersökning. Undersökningen bör ome­
delbart avslulas i fall då dumpingmarginalen
eller omfattningen av den faktiska eller po­
tentiella dumpade importen eller skadan är
försumbar.

4.    En dumpingundersökning skall inte
hindra tullklareringen.

5.   Undersökningar skall, utom under sär­
skilda omständigheter, avslutas inom ett år
efler det atl de har påbörjats.

 

' As defined in Artide 4.

Enligt definition i artikel 4.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

302

 

ARTICLE 6 Evidence

1.  The foreign suppliers and all other inter­
ested parties shall be given ample opportuni­
ty to present in wriiing all evidence that they
consider useful in respect lo the anti-dumping
investigation in question. They shall also
have the right, on justificalion, to present
evidence orally.

2.      The authorities concemed shall provide opportunities for the complainant and the im­porters and exporters known to be concemed and the govemments of the exporting coun­tries, to see all informalion that is relevant to the presentation of their cases, that is not confidential as defined in paragraph 3 below, and that is used by the authorities in an anti­dumping investigation, and to prepare pre­sentations on the basis of this information.

3.  Any information which is by nature con­fidential (for example, because its disdosure would be of significani competitive advan­tage to a competitor or because its disdosure would have a significanlly adverse effect upon a person supplying the information or upon a person from whom he acquired the information) or which is provided on a confi­dential basis by parties to an anti-dumping investigation shall, upon cause shown, be treated as such by the investigating author­ities. Such information shall not be disdosed without specific permission of the party sub­mitting it."" Parties providing confidential in­formation may be requested to fumish non-confidential summaries thereof In the event that such parties indicale that such informa­tion is not susceptible of summary, a state­ment of the reasons why summarization is not possible must be provided.

4.   However. if the authorities concemed
find thal a request for confidentiality is not
warranted and if the supplier is either unwill­
ing to make the informalion public or lo au­
thorize its disdosure in generalized or sum­
mary form, the authorities would be free to
disregard such information unless it can be
demonstrated to their salisfaction from ap-

ARTIKEL6 Bevisning

1.   De utländska leverantörema och alla
andra berörda parter skall ges fullt tillräckliga
möjligheter att skriftligen framlägga den be­
visning de anser lämplig för den aktuella
dumpingundersökningen. De skall också ha
rätt att, om motiverat, framlägga bevisning
muntligen.

2.   Vederbörande myndigheter skall bereda den klagande och de importörer och exportö­rer som man vet är berörda samt exportlän­demas regeringar tiUfälle att ta del av alla uppgifter som är av betydelse för deras fall, som inte är konfidentiella enligt moment 3 nedan och som används av myndighelema i en antidumpingundersökning samt att förbe­reda sin talan på grundval av dessa uppgifter.

3.   Varje uppgift som till sin natur är konfi­dentiell (t ex på gmnd av att dess avslöjande skulle innebära en betydande konkurrens­mässig fördel för en konkurrent eller en bety­dande negativ verkan på den som lämnat uppgiften eller på den från vilken uppgiften erhållits) eller som lämnats på konfidentiell basis av part i en dumpingundersökning, skall behandlas som sådan av de undersökande myndighelema när det visats att det finns grund för det. Sådana uppgifter skall inte ut­lämnas utan särskilt tillstånd av den part som lämnat dem.'" Parter som lämnat konfiden­tiella uppgifter kan anmodas att lämna icke­konfidentiella sammanfattningar därav. I de fall partema visar att sådana uppgifter inte kan sammanfattas, måste en redovisning läm­nas av skälen till varför en sammanfattning är omöjlig att göra.

4.   Om vederbörande myndigheter emeller­tid finner att en begäran om konfidentiell be­handling inte är motiverad och om uppgifls­lämnaren är ovillig all offentliggöra uppgif­terna eller att godkänna att de offentliggörs i allmän eller sammanfattad form, står det myndigheterna fritt att bortse från sådana uppgifter om del inle med slöd av lämpliga

 

'" Parlies are aware that in the territory of certain Parlies disdosure pursuanl to a narrowly drawn protective order may be required.

'" Parterna är medvetna om alt inom vissa parters områden utlämnande av uppgifter kan krävas enligt restriktivt utformade regler för dess skydd.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

303

 

propriale sources ihal ihe informalion is cor­rect."

5.       In order lo verify information provided or to obtain further details the authorities may carry out investigations in other coun­tries as required, provided they obtain the agreemenl of the firms concemed and pro­vided they notify ihe representatives of the governmenl of the country in queslion and unless the latter object to the investigation.

6.       When the competent authorities are sat­isfied that there is sufficient evidence to justi­fy initiating an anti-dumping investigation pursuant to Artide 5, the Party or Parties the products of which are subject to such investi­gation and the exporters and importers known to the investigating authorities to have an interesi therein and the complainanls shall be nolified and a public notice shall be given.

7.       Throughout the anti-dumping investiga­tion all parties shall have a full opportunity for the defence of their interests. To this end, the authorities concemed shall, on request. provide opportunities for all directly interest­ed parties to meet those parties with adverse inlerests, so that opposing views may be pre­sented and rebuttal arguments offered. Provi­sion of such opportunities must take account of the need to preserve confidentiality and of the convenience to the parties. There shall be no obligation on any party to attend a meet­ing and failure to do so shall not be prejudi-cial to that party's case.

8.   In cases in which any inleresled party refuses access to, or otherwise does not pro­vide, necessary information within a reason­able period or significanlly impedes the in­vestigation, preliminary and final findings", affirmative or negative, may be made on the basis of the facts available.

9.   The provisions of this Artide are nol intended to prevent the authorities of a Party from proceeding expeditiously with regard to initiating an investigation, reaching prelimi­nary or final findings. whelher affirmative or

" Panies agree Ihal requests for confidentiality should nol be arbilrarily rejected.

' Because of different lerms used under different systems in various countries the term "finding" is hereinafter used to mean a formål decision or de­termination.

källor tillfredsställande kan visas alt uppgif­ten är riktig."

5.       För att bestyrka erhållna uppgifler eller för att erhålla ytterligare detaljer får myndig­helerna när så krävs förelä undersökningar i andra länder, förulsall alt de erhåller berörda företags samiycke och förutsatt att de under­rättar representanterna för regeringarna i län­derna ifråga och dessa inte motsätter sig un­dersökningen.

6.       När vederbörande myndigheler har för­säkrat sig om att tillräcklig bevisning förelig­ger för au motivera atl en dumpingsunder-sökning påbörjas i enlighet med artikel 5, skall parlen eller parterna vars varor är före­mål för sådan undersökning och de exportö­rer och importörer som de undersökande myndigheterna vet har intresse i saken samt klagandena notifieras och meddelande härom offentliggöras.

7.    Under dumpingundersökningens lopp
skall alla parter ha full möjlighet att försvara
sina intressen. 1 della syfle skall de berörda
myndighelerna på begäran bereda alla parter
som har direkt inlresse i saken tillfälle att
sammanträffa med parter med motsatta
intressen, så att argumenl och motargument
kan framläggas. Därvid måste hänsyn las till
behovel av att upprätthålla sekretessen samt
till vad som passar parterna. Ingen part skall
vara skyldig att närvara vid elt möle och ett
uteblivande skall inte inverka menligt på den­
na parts fall.

8.   I de fall berörd part vägrar tillgång till eller pä annal sätt inte lämnar ut nödvändiga uppgifter inom en rimlig tid eller avsevärt hindrar undersökningen, kan preliminära och slutliga beslut', positiva eller negativa, grun­das på tillgängliga fakta.

9.        Denna artikels bestämmelser avser inte att hindra en parts myndigheter frän att förfa­ra skyndsamt när det gäller att inleda en un­dersökning, fatta preliminära eller slutliga be­slut, vare sig positiva eller negativa, eller från

" Parterna är överens om att framställningar om konfidentiell behandling inle bör avslås godtyck­ligt.

' Då olika ullryck används enligl olika system i skilda länder används lermen "beslul" hämedan i belydelsen formelll beslut eller avgörande.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

304

 

negative, or from applying provisional or fi­nal measures. in accordance with the rel­evant provisions of this Code.

att lillämpa provisoriska eller slutliga ålgär­der enligt relevanta besiämmelser i denna kod.

 

ARTICLE 7 Price Undertakings

1.      Proceedings may' be suspended or ler­minated without the imposition of provisional measures or anti-dumping duties upon re­ceipt of satisfactory voluntary undertakings from any exporter to revise its prices or to cease exports to the area in question at dumped prices so that the authorities are sat­isfied that the injurious effect of the dumping is eliminated. Price increases under such un­dertakings shall not be higher than necessary to eliminate the margin of dumping.

2.      Price undertakings shall nol be sought or accepted from exporters unless the author­ities of the importing country have iniliated an investigation in accordance with the provi­sions of Artide 5 of this Code. Undertakings offered need not be accepted if the author­ities consider their acceptance impractical, for example, if the number of actual or poten­tial exporters is too great, or for other rea­sons.

3.    If the undertakings are accepted, the
investigation of injury shall nevertheiess be
completed if the exporter so desires or the
authorities so decide. In such a case, if a
determination of no injury or threat thereof is
made, the undertaking shall automatically
lapse except in cases where a determination
of no threat ofinjury is due in large part to the
exisience of a price undertaking. In such
cases the authorities concerned may require
that an undertaking be maintained for a rea­
sonable period consistent with the provisions
of this Code.

4.  Price undertakings may be suggested by
the authorities of the importing country, bul
no exporter shall be forced lo enler inlo such
an undertaking. The fact that exporters do
not offer such undertakings, or do not accept
an invitation to do so, shall in no way preju­
dice the consideration of the case. However,
the authorities are free to determine that a

" The word "may" shall not be inlerpreted lo allow the simultaneous conlinuation of proceed­ings with the implementation of price undertakings except as provided in paragraph 3.

ARTIKEL 7 Prisåtugunden

1.       Undersökningar fär' avbrytas eller av­slutas ulan atl provisoriska åtgärder vidtas eller antidumpingtullar införs, om exportören på ett tillfredsställande sätt frivilligt åtar sig att ändra sina priser eller att upphöra med export till områdel ifråga till dumpade priser, så att myndighelema övertygas om att dum­pingens skadliga inverkan avlägsnas. Prishöj­ningar enligt dessa åtaganden skaU inte vara större än nödvändigt för att eliminera dum­pingmarginalen.

2.   FYisåtaganden av exportörer skall inte sökas eller godtas om inte importlandets myndigheter har påbörjat en undersökning enligt bestämmelsema i artikel 5 i denna kod. Åtaganden som erbjudits behöver inte godtas om myndighelema anser det praktiskt svårt att godta dem, lex om antalet faktiska eller möjliga exportörer är alltför stort eller av andra orsaker.

3.   Om åtagandena godlas, skall undersök­ningen angående skada ändå fullföljas om ex­portören så önskar eller myndighelema så beslutar. Om det i sådant fall fastställs atl skada eller hot därom inte förelegat, skall åtagandet automatiskt upphöra utom i de fall ett fastställande av att hot om skada inte före­ligger i slor utsträckning beror på förekoms­ten av ett prisåtagande. I dessa fall kan de berörda myndigheterna begära att etl åta­gande bibehålls under en skälig tidsperiod i enlighel med denna kods bestämmelser.

4.   Prisåtaganden kan föreslås av importlan­dets myndigheter, men ingen exportör skall Ivingas att göra etl sådant åtagande. Del fak­tum att exportörer inte erbjuder sådana åta­ganden eller avböjer förslag att göra det skall på intet sätt inverka menligt på ställningsta­gandena i fallel. Myndigheterna är emellertid oförhindrade att fastställa att hot om skada

' Ordet "får" skall inte lolkas så alt det medger atl undersökningar fortsätts samtidigt som prisåtagan­den lillämpas, med undantag av föreskrifterna i moment 3.

 

Prop. 1979/80:24   Dd B

305

 

threat ofinjury is more likely to be realized if the dumped imports continue.

5.      Authorities of an importing country may require any exporter from whom undertak­ings have been accepted to provide periodi­cally information relevant to the fulfilment of such undertakings, and to permit verification of pertinent data. In case of violation of un­dertakings, the authorities of the importing country may take, under this Code in confor­mity with its provisions, expeditious actions which may constitute immediate application of provisional measures using the best infor­mation available. In such cases definitive du­ties may be levied in accordance with this Code on goods entered for consumption not more than ninety days before the application of such provisional measures, except that any such retroactive assessment shall not ap­ply lo imports entered before the violation of the undertaking.

6.  Undertakings shall not remain in force any longer than anti-dumping duties could remain in force under this Code. The author­ities of an importing country shall review the need for the conlinuation of any price under­taking, where warranted, on their own initia­tive or if interested exporters or importers of the product in question so request and submit positive information substantiating the need for such review.

7.  Whenever an anti-dumping investigation is suspended or lerminated pursuant to the provisions of paragraph I above and when­ever an undertaking is lerminated, this fact shall be officially notified and must be pub­lished. Such notices shaH set forth at least the basic condusions and a summary of the rea­sons therefor.

med större sannolikhel förverkligas om den dumpade importen fortsätter.

5. Importlandets myndigheter kan begära att exportör, från vilken ett åtagande godta­gits, regelbundet företer uppgifter som är re­levanta för sådana åtagandens uppfyllande, och tillåter kontroll av tillämpliga data. I fall där åtaganden bryts kan importlandets myn­digheter vidta skyndsamma åtgärder i enlig­het med denna kods bestämmelser, vilka kan utgöras av omedelbar tillämpning av proviso­riska ålgärder grundade på bästa tillgängliga uppgifter. I sådana fall kan slutgiltiga tullar uttas i enlighet med denna kod för varor som införts för konsumtion högst 90 dagar före tillämpningen av sådana provisoriska åtgär­der, utom att ett sådant retroaktivt uttagande inte skall ske för importvaror som införts in­nan åtagandet bröts.

6.   Åtaganden skall inte gälla längre än anti­dumpingtullar kan vara i krafl enligt denna kod. Importlandets myndigheter skall se över behovet av elt fortsatt prisåtagande, då så är motiverat, på eget initiativ eller om berörda exportörer eller importörer av varan i fråga begär det och framlägger faktiska uppgifter som dokumenterar behovet av en sådan över­syn.

7.   Närhelst en dumpingundersökning av­bryts eller avslutas enligt bestämmelsema i moment 1 ovan och närhelst ett åtagande upphör, skall ett meddelande om detta noti­fieras och måste offentliggöras. Sådana med­delanden skall ange åtminstone de grundläg­gande slutsatserna och en sammanfattning av skälen för dem.

 

ARTICLE 8

Imposition and Collection of Anti-Dumping Duties

I. The decision whether or not to impose an anti-dumping duty in cases where all re­quirements for the imposition have been ful­filled and the decision whether the amount of the anti-dumping duty to be imposed shall be the full margin of dumping or less, are deci­sions to be made by the authorities of the importing country or customs territory. It is desirable that the imposition be permissive in

ARTIKEL 8

Införande och uppbörd uv untldumpingtullur

I. Det ankommer på myndigheterna i det land eller tullområde dit importen sker att besluta dels om anlidumpingtull skall införas eller inte i de fall då alla krav uppfyllts för att utta sådan tull, dels om antidumpingtullens belopp skall motsvara hela dumpingmargina­len eller mindre. Det är önskvärt att införan­det av anlidumpingtull skall vara fakultativt i alla länder eller tullområden anslutna till den-

20   Riksdagen I979I80. I saml. Nr 24. Del B

 

Prop. 1979/80:24    Del B

306

 

all countries or customs lerritories Parties lo this Agreement, and that the duty be less than the margin, if such lesser duty would be adequate lo remove the injury to the domes­tic industry.

2. When an anti-dumping duty is imposed in
respect of any product, such anti-dumping
duty shall be collecled in the appropriate
amounts in each case, on a non-discrimina­
lory basis on imports of such product from all
sources found to be dumped and causing in­
jury, except as lo imports from those
sources, from which price undertakings un­
der the terms of this Code have been accept­
ed. The auihorilies shall name the supplier or
suppliers of the product concemed. If, how­
ever, several suppliers from the same coun­
try are involved, and it is impracticable lo
name all these suppliers, the authorities may
name the supplying country concemed. If
several suppliers from more than one country
are involved, the authorities may name either
all the suppliers involved, or, if this is im­
practicable, all the supplying countries in­
volved.

3.   The amount of the anti-dumping duty must not exceed the margin of dumping as established under Artide 2. Therefore, if subsequent to the application of the anti­dumping duty it is found that the duty so collecled exceeds the actual dumping margin, the amount in excess of the margin shall be reimbursed as quickly as possible.

4.   Within a basic price system the following rules shall apply, provided that their applica­tion is consistent with the other provisions of this Code:

If several suppliers from one or more coun­tries are involved, anti-dumping duties may be imposed on imports of the product in question found to have been dumped and to be causing injury from the country or coun­tries concerned, the duty being equivalent to the amount by which the export price is less than the basic price established for this pur­pose, not exceeding the lowest normal price in the supplying country or countries where normal conditions of competition are prevail­ing. It is understood that, for products which are sold below this already established basic price, a new anti-dumping investigation shall be carried out in each particular case, when so demanded by the interested parties and

na överenskommelse och att tullen uttas med mindre belopp än dumpingmarginalen, om sådan lägre tull är tillräcklig för att häva ska­dan på den inhemska industrin.

2. När en anlidumpingtull införs på en vara, skall sådan anlidumpingtull i varje sär­skilt fall uttas med vederbörligt belopp på ett icke-diskriminerande sätt för all import av sådan vara, oavsett ursprung, som befinns vara dumpad och förorsaka skada, utom för import från sådant håll där prisåtaganden godtagits enligt denna kods villkor. Myndig­heterna skall namnge leverantören eller leve­rantörema av den berörda varan. Om emel­lertid flera leverantörer från samma land be­rörs och det är ogöriigt att namnge alla får myndigheterna i stället namnge det berörda leverantöriandet. Om flera leverantörer från mer än ett land berörs, kan myndighelema antingen namnge alla berörda leverantörer, eller om detta är ogörligt, alla berörda leve­rantörsländer.

3.   Antidumpingtullens belopp får inte över­skrida dumpingmarginalen fastställd enligt artikel 2. Om det efter det antidumpingtuHen införts befinns att den tull som sålunda utta­gits överstiger den faktiska dumpingmargina­len, skall det belopp som överstiger dumping­marginalen återbetalas så snart som möjligt.

4.   I ett basprissystem skall följande regler gälla fömtsatt att deras tillämpning står i överensstämmelse med övriga bestämmelser i denna kod:

Om flera leverantörer från ett eller flera länder berörs, kan anlidumpingtull påläggas import från landet eller ländema ifråga av den vara som har befunnits dumpad och förorsa­ka skada,varvid tullen skall vara lika med det belopp varmed exportpriset understiger ett för detta ändamål fastställt baspris, som inte får överstiga det lägsta normala pris i det leverantöriand eller de leverantörländer där normala konkurrensförhållanden råder. För varor som säljs till ett pris under detta redan fastställda baspris skall ny dumpingunder­sökning företas i varje särskilt fall när så be­gärs av berörda parter och framställningen härom stöds med relevant bevisning. I fall där dumping inte befinns föreligga skall upp-

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

307

 

the demand is supported by relevant evi­dence. In cases where no dumping is found, anti-dumping duties collecled shall be reim­bursed as quickly as possible. Furthermore, if il can be found that the duty so collecled exceeds the aclual dumping margin, the amount in excess of the margin shall be reim­bursed as quickly as possible.

5. Public notice shall be given of any pre­liminary or final finding whether affirmative or negative and of the revocation of a finding. In the case of affirmative finding each such notice shall set forth the findings and condu­sions reached on all issues of fact and law considered material by the investigating auth­orities, and the reasons and basis therefor. In the case of a negative finding, each notice shall sel forth at least the basic condusions and a summary of the reasons therefor. All notices of finding shall be forwarded to the Party or Parties the products of which are subject to such finding and to the exporters known to have an interest therein.

buren anlidumpingtull ålerbeialas så snart som möjligt. Befinns det atl den lull som så­lunda uttagits överstiger den verkliga dum­pingmarginalen skall del belopp som över­stiger dumpingmarginalen återbetalas så snart som möjligt.

5. Meddelande skall offenlliggöras om var­je preliminärt eller slutligt beslut, antingen positivl eller negaiivi, och om upphävande av beslul. När det gäller positiva beslut skall i varje sådant meddelande anges de beslul och slutsatser som nåtts i alla sakliga och rättsliga frågor, vilka av de undersökande myndighe­terna anses väsenlliga samt skälen och grun­den för dessa. När det gäller negativa beslut skall i varje meddelande anges åtminstone de grundläggande slutsatserna saml en samman­fattning av skäl till dessa. Alla meddelanden om beslul skall översändas till den part eller de parter vars varor är föremål för sådant beslut samt till de exportörer som man vet har ett inlresse i saken.

 

ARTICLE 9

Durulion of Anti-Dumping Duties

1.         An anti-dumping duty shall remain in force only as long as, and to the extent neces­sary to counteract dumping which is causing injury.

2.         The investigating authorities shall re­view the need for the continued imposilion of the duly, where warranted, on their own ini­tiative or if any interested party so requests and submits positive information substantiat­ing the need for review.

ARTIKEL 9 Antidumplngtullurs giltighetstid

l.En anlidumpingtull skall endast gälla så länge och i den ulsträckning del är nödvän­digt för att molverka dumping som orsakar skada.

2. När så är befogat skall de undersökande myndighelema se över behovel av fortsatt uttagande av anlidumpingtull, på eget initia­tiv eller om berörd part så begär och lämnar faktiska upplysningar som dokumenlerar be­hovet av översyn.

 

ARTICLE 10

Provisional Measures

1.   Provisional measures may be taken only
after a preliminary affirmative finding has
been made that there is dumping and that
there is sufficient evidence of injury, as pro­
vided for in (a) to (c) of paragraph I of Artide
5. Provisional measures shall not be applied
unless the authorities concemed judge that
they are necessary to prevent injury being
caused during the period of investigation.

2.   Provisional measures may take the form

ARTIKEL 10 Provisoriska åtgärder

1.        Provisoriska åtgärder får vidtas först ef­ter det att ett preliminärt positivl beslut fat­tats om att dumping föreligger och atl till­räcklig bevisning om skada föreligger enligl (a) till (c) i moment 1 i artikel 5. Provisoriska åtgärder skall inte vidtas om inte berörda myndigheter bedömer att de är nödvändiga för att förhindra att skada orsakas under un­dersökningsperioden.

2.        Provisoriska åtgärder kan få formen av

 

Prop. 1979/80:24    Del B

308

 

of a provisional duly or, preferably, a securi­ty - by cash deposit or bond - equal to the amounl of Ihe anli-dumping duly provisional­ly estimated, being not greater than the provi­sionally estimated margin of dumping. With­holding of appraisement is an appropriate provisional measure, provided that the nor­mal duty and the estimated amounl of the anti-dumping duty be indicated and as long as the withholding of appraisement is subject to the same conditions as other provisional measures.

3.      The imposition of provisional measures shall be limited to as short a period as possi­ble, not exceeding four months or, on deci­sion of the authorities concemed, upon re­quest by exporters representing a significani percenlage of the trade involved to a period not exceeding six months.

4.  The relevant provisions of Artide 8 shall be followed in the application of provisional measures.

en provisorisk tull eller, helst, en garanti -genom kontantdeposition eller säkerhet - för etl belopp motsvarande den provisoriskt upp­skattade antidumpingtuHen, men inte översti­gande den provisoriskt uppskattade dum­pingmarginalen. Under förutsättning att den normala tullen och den uppskattade anti­dumpingtuHen anges, är uppskjuten tulltaxe­ring en berättigad provisorisk åtgärd så länge som uppskovet underkastas samma villkor som andra provisoriska ålgärder.

3.  Provisoriska åtgärder skall begränsas till så kort tidsperiod som möjligt, inte översti­gande fyra månader eller, efter beslut av ve­derbörande myndigheter på begäran av ex­portörer som representerar en betydande an­del av den berörda handeln, till en tidsperiod inte överstigande sex månader.

4.  Tillämpliga bestämmelser i artikel 8 skall följas vid tillämpningen av provisoriska åt­gärder.

 

ARTICLE 11

Reirouclivily

I. Anti-dumping duties and provisional measures shall only be applied to products which enler for consumption after the time when the decision taken under paragraph I of Artide 8 and paragraph 1 of Artide 10, re­spectivdy, enters into force. except that in cases:

(i) Where a final finding ofinjury (but not of a threat thereof or of a material retarda­tion of the establishment of an industry) is made or, in the case of a final finding of threat of injury, where the effect of the dumped imports would, in the absence of the provisional measures, have led to a finding of injury, anti-dumping duties may be levied retroactively for the period for which provisional measures, if any, have been applied.

If the anti-dumping duty fixed in the final decision is higher than the provisionally paid duty, the difference shall not be col­lecled. If the duty fixed in the final decision is lower than the provisionally paid duly or the amount estimated for the purpose of the securily, the difference shall be reim­bursed or the duty recalculaled, as the case may be.

ARTIKEL 11

Relrouktivltet

1. Antidumpingtullar och provisoriska ål­gärder skall endast tillämpas på varor som införs för konsumtion efter det att beslut en­ligt moment 1 i artikel 8 respektive moment 1 i artikel 10 trätt i kraft, utom i följande fall:

(i) När ett slutligt beslut om skada (men inte hot därom eller avsevärd försening vid upprättandet av en indusiri) fattats eller när det gäller elt slutligt beslut om hot om skada, där verkningarna av den dumpade importen i frånvaro av provisoriska åtgär­der skulle ha lett till ett beslut om skada, får antidumpingtullar uttas retroaktivt för den period under vilken eventuella provi­soriska åtgärder har tillämpats.

Om den anlidumpingtull som fastställts i del slutliga beslutel är högre än den provi­soriskt erlagda tullen, skall mellanskillna­den inte uttas. Om den slutligt fastställda tullen är lägre än den provisoriskt erlagda tullen eller det belopp som beräknats för garantin, skall skillnaden återbetalas eller tullen omräknas, allt efter omständigheter­na.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

309

 

(ii) Where for the dumped product in question the authorities delermine

(a)  either that there is a history of dump­ing which caused injury or that the impor­ter was, or should have been, aware that the exporter praclices dumping and that such dumping would cause injury, and

(b)  that the injury is caused by sporadic dumping (massive dumped imports of a product in a relatively short period) to such an extent that, in order to predude it recur­ring, it appears necessary to levy an anti­dumping duty retroactively on those im­ports, the duty may be levied on producls which were entered for consumption not more than 90 days prior to the date of ap­plicalion of provisional measures.

 

2.     Except as provided in paragraph I above where a finding of threat ofinjury or material retardation is made (but no injury has yet occurred) a definitive anti-dumping duty may be imposed only from the date of the finding of threat of injury or material retardation and any cash deposit made during the period of the application of provisional measures shall be refunded and any bonds released in an expeditious manner.

3.     Where a final finding is negative any cash deposit made during the period of the appli­cation of provisional measures shall be re­funded and any bonds released in an expedi­tious manner.

(ii) När myndighelema belräffande den dumpade varan bedömer

(a)   aniingen au dumping lidigare före­
kommit som förorsakat skada eller all im­
portören var eller borde ha varil medvelen
om att exportören dumpar och all sådan
dumping skulle orsaka skada, och

(b)   au skadan orsakas av sporadisk
dumping (dumpad import i slora mängder
av en vara inom en relalivi korl lidsperiod)
i sådan utsträckning alt det. för alt förhind­
ra ett upprepande, synes nödvändigl atl
retroaktivt utta en anlidumpingtull på den­
na import, får tullen uttas på varor som
införts för konsumtion högsl 90 dagar före
del dalum då provisoriska ålgärder vidlas.

2.   Förutom vad som gäller enligl momenl I ovan, får i de fall beslut om hot om skada eller avsevärd försening fattats (men ingen skada ännu har uppstått), en slutgiltig anli­dumpingtull påläggas endast från den dag då beslut om hot om skada eller avsevärd förse­ning föreligger. Varje kontantdeposition som gjorts under den tid provisoriska åtgärder till-lämpats skall återbetalas och varje säkerhet frigöras skyndsamt.

3.       När ett slutligt negativt beslut fattats, skall varje kontantdeposition som gjorts un­der den tid provisoriska åtgärder tillämpats återbetalas och varje säkerhet frigöras skynd­saml.

 

ARTICLEe 12

Anti-Dumping Action on behulf of u Third Country

1.      An application for anti-dumping action on behalf of a third country shall be made by the authorities of the third country requesting action.

2.  Such an application shall be supported by price information to show that the imports are being dumped and by detailed informa­tion to show that the alleged dumping is caus­ing injury to the domestic induslry concemed in the third counlry. The govemment of the third country shall afford all assistance to the authorities of the importing country lo obtain any further information which the latter may require.

3.      The authorities of the importing counlry

ARTIKEL 12

Antidumpingåtgärder till förmån för Iredje lund

1.        Ansökan om att antidumpingåtgärder skall vidtas till förmån för Iredje land skall göras av detta lands myndigheter.

2.   Sådan ansökan skall styrkas med pris­uppgifter som visar all importen dumpas och med detaljerade upplysningar som visar att den påstådda dumpingen orsakar skada för den berörda inhemska industrin i detta Iredje land. Regeringen i detta iredje land skall läm­na all hjälp till myndighelerna i importlandet för att få fram de ytterligare uppgifter som importlandet kan begära.

3.        Myndigheterna i imporllandel skall när

 

Prop. 1979/80:24    Del B

310

 

in considering such an application shall con­sider the effecls of the alleged dumping on Ihe industry concerned as a whole in the third counlry; Ihal is lo say Ihe injury shall nol be assessed in relalion only to the effect of Ihe alleged dumping on ihe industry's exports lo the importing country or even on the indus-lry"s total exports.

4. The decision whether or nol lo proceed wilh a case shall rest with Ihe importing country. If the importing country decides that it is prepared lo take action, the initialion of the approach to the CONTRACTING PARTIES seeking their approval for such ac­lion shall rest with the importing country.

de prövar en sådan ansökan bedöma verk­ningarna av den påstådda dumpingen på hela den berörda industrin i det tredje landet, dvs skadan skall inte fastställas endast i förhål­lande till verkan av den påstådda dumpingen på industrins export till importlandet eller ens till industrins totala export.

4. Beslutet huruvida man skall gå vidare med fallet eller inte tiUkommer importlandet. Om importlandet beslutar att det är berett att vidta ålgärd skall det ankomma på importlan­det att inleda kontakt med DE AVTALS­SLUTANDE PARTERNA för all begära deras godkännande av åtgärden.

 

ARTICLE 13

Developing Counlries

ll is recognized that special regard must be given by developed countries to the special situation of developing countries when con­sidering the application of anti-dumping mea­sures under this Code. Possibilities of con-structive remedies provided for by this Code shall be explored before applying anti-dump­ing duties where they would affect the essen­tial interests of developing countries.

ARTIKEL 13

Utvecklingsländer

Det erkänns att särskild hänsyn måsle tas till utvecklingsländemas särskilda situation närde utvecklade ländema överväger att vid­ta antidumpingåtgärder enligt denna kod. Möjlighetema till verksamma motmedel en­ligt denna kod skall undersökas innan anti­dumpingtullar tillgrips om de skulle påverka utvecklingsländers väsentliga intressen.

 

PART 11

ARTICLE 14

Committee on Anti-Dumping Pructices

1.        There shall be established under this Agreement a Committee on Anti-Dumping Praclices (hereinafler referred to as the "Committee") composed of representatives from each of the Parties. The Committee shall elect its own Chairman and shall meet not less than twice a year and otherwise as envisaged by relevant provisions of this Agreement at the request of any Party. The Committee shall carry out responsibiliiies as assigned to it under this Agreement or by the Parties and it shall afford Parties the opportu­nity of Consulting on any matters relating to the operalion of the Agreement or the fur­therance of its objectives. The GATT secré­tariat shall act as the secrétariat to the Com­mittee.

2.   The Committee may set up subsidiary bodies as appropriate.

DEL 11

ARTIKEL 14

Kommitté för untidumpingålgärder

1.      Enligt denna överenskommelse skall en kommitté för antidumpingåtgärder (hämedan benämnd "kommittén") upprättas, samman­satt av representanler för var och en av den­na överenskommelses parter. Kommittén skall utse sin egen ordförande och skall sam­manträda minst två gånger årligen, och an­nars på begäran av part i enlighet med vad som fömlses i tillämpliga bestämmelser i den­na överenskommelse. Kommittén skall full­göra de uppgifter som den är ansvarig för och som ålagts den enligt denna överenskom­melse eller av partema, och den skall bereda parter tillfälle att konsultera i alla frågor som hänför sig till överenskommelsens tillämp­ning eller främjandet av dess syften. GATT-sekretariatet skall fungera som kommitténs sekretariat.

2.      Kommittén kan upprätta underordnade organ om så är lämpligt.

 

Prop. 1979/80:24   Del B

311

 

3.   In carrying out their functions, the Com­mittee and any subsidiary bodies may consult with and seek informalion from any source they deem appropriate. However, before the Committee or a subsidiary body seeks such information from a source within the jurisdic­tion of a Party, it shall inform the Party in­volved. It shall obtain the consent of the Par­ty and any firm to be consulted.

4.   Parties shall report withoui delay lo the Commitiee all preliminary or final anti-dump­ing actions taken. Such reports will be avail­able in the GATT secreiariai for inspeciion by government representatives. The Parties shall also submit, on a semi-annual basis, reports of any anti-dumping actions taken within the preceding six months.

3.   Vid fullgörandet av sina åligganden kan kommittén och underordnade organ konsul­tera och införskaffa uppgifter från alla källor de finner lämpligt. Innan kommittén eller etl underordnat organ införskaffar sådana upp­gifter från en källa inom en parts jurisdiktion, skall den underrätta vederbörande part. Den skall erhålla samtycke från den part och de företag som skall konsulteras.

4.   Partema skall utan dröjsmål rapportera alla preliminära och slutliga antidumpingåt­gärder till kommittén. Dessa rapporter kom­mer att vara tillgängliga i GATT-sekretariatet för granskning av regeringsrepresentanter. Parterna skall även halvårsvis inlämna rap­porter om varje antidumpingålgärd som vid­lagits under den föregående sexmänaderspe­rioden.

 

ARTICLE 15'

Consultation, conciliation and dispute sett-lent

1.       Each Party shall afford sympathetic con­sideration lo, and shall afford adequate op­portunity for consultation regarding, repre­sentations made by another Party with re­spect to any matter affecting the operation of this Agreement.

2.   If any Party considers thal any benefit accruing to it, directly or indirectly, under this Agreement is being nullified or impaired, or that the achievement of any objeclive of the Agreement is being impeded, by another Party or Parties, it may, with a view to reach­ing a mutually satisfactory resolution of the matter, request in writing consultations with the Party or Parties in question. Each Party shall afford sympathetic consideralion to any request from another Party for consultation. The Parties concemed shall initiate consulta­tion promptly.

3.       If any Party considers that the consulta­tion pursuant to paragraph 2 has failed to achieve a mutually agreed solution and final action has been taken by the administering authorities of the importing country lo levy definitive anti-dumping duties or to accept

'■" If disputes arise belween Parties relating to righls and obligations under this Agreemenl, Parties should complete the dispute settlement procedures under this Agreemenl before availing themselves of any rights which Ihey have under the GATT.

ARTIKEL 15"

Konsultationer, förlikning och biläggande av tvister

1.  Varje part skall ge välvilligt beaktande åt
samt erbjuda fullgoda möjligheter till konsul­
tationer angående en annan parts framstäU-
ningar beträffande varje fråga som rör tiU-
lämpningen av denna överenskommelse.

2.  Om någon part anser att förmån som direkt eller indirekt tillkommer parten enligt denna överenskommelse upphävs eller mins­kas eller att uppnåendet av något av överens­kommelsens syften hindras av annan part, eller andra parter, kan den, i avsikt att uppnå en ömsesidigt godlagbar lösning av frågan in­komma med en skriftlig begäran om konsulta­tioner med parten eller parterna ifråga. Varje part skall ge välvilligt beaktande åt framstäU-ningar om konsultationer från annan part. De berörda partema skall ofördröjligen inleda konsultationer.

3.  Om en part anser att konsultationer en­ligt moment 2 inte lett till en ömsesidigt över­enskommen lösning och de administrerande myndighelema i importlandet fattat ett slut­ligt beslut att utta antidumpingtullar eller att acceptera prisåtaganden, kan den hänskjula

' Om tvister uppstår mellan parter som rör rättig­heter och skyldigheler enligl denna överenskom­melse, bör partema uttömma möjlighetema lill bi­läggande av Ivisler enligl denna överenskommelse innan de utnyttjar sina rättigheter enligt GATT.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

312

 

price undertakings, it may refer the malier to the Committee for conciliation. When a provi­sional measure has a significani impact and the Party considers the measure was taken contrary to the provisions of paragraph 1 of Artide 10 of this Agreement, a Party may also refer such matter to the Committee for conciliation. In cases where matters are re­ferred to the Committee for conciliation the Committee shall meet within thirty days to review the matter, and, through its good of­fices, shall encourage the Parties involved to develop a mutually acceptable solution."

4.   Parties shall make their best efforts to reach a mutually satisfactory solution throughout the period of conciliation.

5.   If no mutually agreed solution has been reached after detailed examination by the Committee under paragraph 3 within three months, the Committee shall, at the request of any party to the dispute, establish a panel to examine the matter, based upon:

 

(a)    a written statement of the Party making the request indicating how a benefit accming to it, directly or indirectly, under this Agree­ment has been nuUified or impaired, or that the achieving of the objectives of the Agree­ment is being impeded, and

(b)    the facts made available in conformity with appropriate domestic procedures to the authorities of the importing country.

6.  Confidential information provided to
the panel shall not be revealed without formål
authorization from the person or authority
providing the information. Where such infor­
mation is requested from the panel but re­
lease of such information by the panel is not
authorized, a non-confidential summary of
the informalion, authorized by the authority
or person providing the information, will be
provided.

7.  Further to paragraphs 1-6 the settle­
ment of disputes shall mutatis mutundis be
governed by the provisions of the Under­
standing regarding Notification, Consulta­
tion, Dispute Settlement and Surveillance.
Panel members shall have relevant exper­
ience and be selected from Parties not parties
to the dispute.

"■ ln this connection the Commitiee may draw Par­lies" attention lo those cases in which, in ils view, there are no reasonable bases supporting the alle­gations made.

frågan tili kommittén för förlikning. När en provisorisk ålgärd har betydande verkningar och parten anser att åtgärden vidtagits i strid med denna överenskommelses bestämmelser i moment I artikel 10 kan en part också hän­skjula frågan till kommittén för föriikning. I fall där frågor hänskjuts till kommittén för förlikning, skall kommittén mötas inom 30 dagar för att granska frågan och genom sina bona oficia uppmuntra de berörda partema atl nå en ömsesidigt godtagbar lösning."

4.   Partema skall under hela förlikningspe­rioden göra uppriktiga ansträngningar att nå en ömsesidigt godtagbar lösning.

5.   Om ingen ömsesidigt överenskommen lösning nåtts inom tre månader efter kommit­téns detaljerade granskning enligt moment 3, skall kommittén, på begäran av någon av par­tema i tvisten, upprätta en panel för att granska frågan på gmndval av;

(a)  en skriftlig redogörelse frän den part
som begärt upprättandet av panelen hur en
förmån som direkt eller indirekt tillkommer
den enligt denna överenskommelse har upp­
hävts eller minskats eller att uppnåendet av
denna överenskommelses syften hindrats,
och

(b) de fakta som enligt lillämpliga inhemska
förfaranden gjorts tillgängliga för importlan­
dets myndigheter.

6.  Konfidentiella uppgifter som lämnats till
en panel skall inte utlämnas utan formellt till­
stånd från den person eller myndighet som
lämnat uppgifterna. I de fall sådana uppgifter
begärs från panelen men panelen inte ges till­
stånd att utlämna uppgiftema kommer en
icke-konfidentiell sammanfattning att utläm­
nas efter tillstånd från den myndighet eller
person som lämnat uppgifterna.

7.   Ulöver vad som gäller enligl moment
1-6 skall biläggande av tvister, mutatis mu-
landis, regleras av bestämmelsema i över­
enskommelser om notifikation, konsultation,
biläggande av tvister och övervakning. Panel­
medlemmar skall ha lämplig erfarenhet och
utses hos parter som inte är parter i tvisten.

" I detta sammanhang kan kommittén fästa parter­nas uppmärksamhet på de fall där det enligl kom­milléns förmenande inte föreligger någon skälig grund till stöd för de framförda påståendena.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

313

 

PART III

ARTICLE 16

Final Provisions

1. No specific action against dumping of exports from another Party can be laken ex­cept in accordance with the provisions of the General Agreement, as inlerpreted by this Agreement."*

DEL III

ARTIKEL 16

Slutbestämmelser

1. Ingen särskild åtgärd kan vidtas mot an­nan parts dumpade export, utom i enlighel med bestämmelsema i GA.TT, så som de tol­kas i denna överenskommelse."'*

 

Acceptance and accession

2. (a) This Agreement shall be open for acceptance by signature or otherwise, by govemments conlracting parties lo the GATT and by the European Economic Com­munity.

(b) This Agreement shall be open for ac­ceptance by signature or otherwise by gov­emments having provisionally acceded to the GATT, on terms related to the effeclive ap­plication of rights and obligations under this Agreement, which take into account rights and obligations in the instruments providing for their provisional accession.

(c)  This Agreement shall be open to acces­
sion by any other govemment on terms, re­
lated to the effeclive application of rights and
obligations under this Agreement, to be
agreed between that govemment and the Par­
ties, by the deposit with the Director-General
to the CONTRACTING PARTIES to the
GATT of an instmment of accession which
States the terms so agreed.

(d)  In regard to acceptance, the provisions
of Artide XXVI: 5(a) and (b) of the General
Agreement would be applicable.

Godkännunde och unslutning

2. (a) Denna överenskommelse skall vara öppen för godkännande genom underteck­nande eller på annat sätl av regeringar som är avtalsslutande parter i GATT samt av Euro­peiska ekonomiska gemenskapen.

(b)  Denna överenskommelse skall vara öp­pen för godkännande genom undertecknande eller på annat sätt av regeringar som proviso­riskt har anslutit sig till GATT, på sådana villkor i fråga om den faktiska tillämpningen av rättigheter och förpliktelser enligt denna överenskommelse som fastställs under hän­synstagande till rättigheter och förpliktelser enligt de legala handlingar som reglerar dessa regeringars provisoriska anslutning.

(c)   Denna överenskommelse skall vara öp­pen för anslutning av varje annan regering på villkor i fråga om den faktiska tillämpningen av rättigheter och förpliktelser enligt denna

' överenskommelse, varom denna regering och parterna skall enas, genom deposition hos generaldirektören hos GATT: s AVTALS­SLUTANDE PARTER av en anslutnings­handling, vari anges de sålunda överens­komna villkoren.

(d)  Vad beträffar godkännande gäller be­
stämmelserna i artiklama XXVI:5(a) och (b) i
GATT.

 

Reservations

3. Reservations may not be entered in re­spect of any of the provisions of this Agree­ment without the consent of the other Par­ties.

Förbehåll

3. Förbehåll fär inte göras för någon av bestämmelserna i denna överenskommelse utan de andra partemas medgivande.

 

'* This is not iniended to predude aclion under other relevanl provisions of the General Agree­ment, as appropriale.

'* Delta är inte avsett atl hindra åtgärd enligt andra lillämpliga bestämmelser i GATT, där så är lämp­ligt.

 

Prop. 1979/80:24    Dd B

314

 

Entry inioforce

4. This Agreemenl shall enter into force on I January 1980 for the govemments" which have accepted or acceded to it by that date. For each other govemment it shall enter into force on the thirtieth day following the date of its acceptance or accession to this Agree­ment.

Ikraftträdande

4. Denna överenskommelse skall träda i kraft den I januari 1980 för de regeringar" som har godkänt eller anslutit sig till den se­nast denna dag. För varje annan regering skall den träda i kraft den trettionde dagen efter den dag då denna regering godkänt eller anslutit sig till överenskommelsen.

 

Denunciation of the 1967 Agreemenl

5. Acceptance of this Agreement shall car­ry denunciation of the Agreement on Imple­mentation of Artide VI of the General Agree­ment on Tariffs and Trade, done at Geneva on 30 June 1967, which entered into force on 1 July 1968, for Parties to the 1967 Agree­menl. Such denunciation shall take effect for each Party to this Agreement on the date of entry into force of this Agreement for each such Party.

Frånträdande av 1967 års överenskommelse

5. Godkännande av denna överenskom­melse skall för partema i 1967 års överens­kommelse innebära uppsägning av överens­kommelsen om tillämpning av artikel VI i det Allmänna tull- och handelsavtalet som träf­fades i Geneve den 30 juni 1967 och som trädde i kraft den 1 juU 1968. Denna uppsäg­ning skall för varje part i denna överenskom­melse träda i kraft den dag denna överens­kommelse träder i kraft för parten ifråga.

 

Nuiionul leglslution

6. (a) Each govemment accepling or acced­ing lo Ihis Agreemenl shall lake all necessary sleps, of a general or particular character, to ensure, not laler than the date of entry into force of this Agreemenl for it, the conformity of its laws, regulations and administrative procedures with the provisions of this Agree­menl as they may apply for the Party in ques­tion.

(b) Each Party shall inform the Committee of any changes in its laws and regulations relevant to this Agreement and in the admin­istration of such laws and regulations.

Notionell lagstiftning

6(a) Varje regering som godkänt eller an­slutit sig till denna överenskommelse skaU vidta alla nödvändiga åtgärder av allmänt el­ler särskilt slag för att senast dagen för denna överenskommelses ikraftträdande för denna regering säkerställa att dess lagar, förord­ningar och administrativa förfaranden över­ensstämmer med bestämmelsema i överens­kommelsen, sä som dessa är lillämpliga på parten i fråga.

(b)Varje part skall underrätta kommittén om ändringar i dess lagar och förordningar som har samband med denna överenskom­melse samt om ändringar i tillämpningen av dessa lagar och förordningar.

 

Review

1. The Committee shall review annually the implementation and operation of this Agreement taking into account the objectives thereof The Committee shall annually in­form the CONTRACTING PARTIES to the GATT of developments during the period covered by such reviews.

Översyn

1. Kommittén skall årligen se över denna överenskommelses tillämpning och funktion under beaktande av dess syften. Kommittén skall årligen underrätta de AVTALSSLU­TANDE PARTERNA i GATT om utveck­lingen under den tid som översynen avsett.

 

" The lerm "govemmenl" is deemed to include the competent authorities of the European Eco­nomic Communily.

" Uttrycket "regeringar" avses innefatta Europe­iska ekonomiska gemenskapens behöriga myndig­heter.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

315

 

Amendments

8. The Parties may amend this Agreement having regard, inler alia, to the experience gained in its implementation. Such an amend­ment. once the Parties have concurred in ac­cordance with procedures established by the Committee. shall not come into force for any Party until il has been accepted by such Par­ty-

Åndringar

8. Parlerna kan ändra denna överenskom­melse med hänsyn lill bland annal de erfaren­heter som vunnils vid dess tillämpning. Se­dan parlerna enats om en sådan ändring i enlighel med av kommittén faslslällda proce­durer, skall den träda i kraft för en part försl när den har godkänls av denna part.

 

Wlthdruwul

9. Any Party may wilhdraw from this Agreement. The withdrawal shall take effect upon the expiralion of sixty days from the day on which written notice of withdrawal is received by the Director-General to the CONTRACTING PARTIES to the GATT. Any Party may upon such notification re­quest an immediate meeting of the Commil­lee.

Frånträdande

9. Varje pari kan frånlräda denna överens­kommelse. Frånträdandet skall gälla efler ut­gången av 60 dagar från den dag då skriflligl meddelande om frånträdande mottagits av generaldirektören hos GATT:s AVTALS­SLUTANDE PARTER. Varje part kan efter sådanl meddelande begära att kommittén omedelbart sammanträder.

 

Non-uppllcution of this Agreemenl between purliculur Purlies

10. This Agreement shall not apply as be­tween any two Parties if either of the Parties, at the time either accepts or accedes to this Agreement, does not consent to such applica­tion.

Unduntug från tillämpningen uv dennu över­enskommelse mellun vissu purler

10. Denna överenskommelse skall inte till-lämpas mellan två parter om någon av par­terna, då endera godkänner eller ansluter sig till denna överenskommelse, inte samtycker till sådan tillämpning.

 

Secreturiut

11. This Agreement shall be serviced by the GATT secrétariat.

Sekreluriul

11. Sekretariatsgöromål beträffande denna överenskommelse skall handhas av GATT-sekretariatet.

 

Deposit

12. This Agreement shall be deposited with the Director-General to the CONTRACT­ING PARTIES to the GATT, who shall promptly fiimish to each Party and each con­lracting party to the GATT a certified copy thereof and of each amendment thereto pur­suant to paragraph 8, and a notification of each acceptance thereof or accession thereto pursuant to paragraph 2, and of each with­drawal therefrom pursuant to paragraph 9 of this Artide.

Deposition

12. Denna överenskommelse skall depone­ras hos generaldirektören hos GATT:s AV­TALSSLUTANDE PARTER, vilken ome­delbart skall tillställa varje part och var och en av GATT;s avtalsslutande parter en be­styrkt kopia därav och av varje ändring däri enligt moment 8 samt en notifikation om var­je godkännande därav eller anslutning därtill enligt moment 2 och om varje frånträdande enligl denna artikels moment 9.

 

Prop. 1979/80:24    Del B

316

 

Regislration

13. This Agreemenl shall be regislered in accordance wilh ihe provisions of Artide 102 of Ihe Charter of the United Nations.

Registrering

13. Denna överenskommelse skall registre­ras enligt bestämmelserna i artikel 102 i För­enta Nationernas siadga.

 

Done al Geneva Ihis twelfth day of April nineleen hundred and seventy-nine in a single copy, in the English, French and Spanish languages, each text being authentic.

Upprättat i Geneve den 12 april 1979 i ett enda exemplar på engelska, franska och spanska språken, där varje text äger samma gillighel.

 

Prop. 1979/80:24 Del B                                                                 317

Innehåll Bilaga 2

Överenskommelsema i de multilaterala handelsförhandlingarna eng­
elsk version jämte svensk översättning                                             1
1979.års Genéve-protokoll till GATT                                                 3
Överenskommelsen om lekniska handelshinder                                   6
Överenskommelsen om statlig upphandling                                       37
Överenskommelsen om tolkning och tillämpning av artiklama VI,
XVI och XXIII i GATT (den s. k. subventionskoden)                          130
Det intemationella nötköttsavtalet                                                   165
Det intemationella mejerivamavtalet                                                 173
Överenskommelsen om tillämpning av artikel VII i GATT (den s. k.
tuUvärdekoden)                                                                          221
Överenskommelsen om procedurer vid importlicensiering                   265
Överenskommelsen om handel inom den civila flygindustrisektom        274
Överenskommelsen om tillämpning av artikel VI i GATT (den s. k.
antidumpningkoden)                                                                    221

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979