Prop. 1979/80:20 Regeringens proposition

1979/80:20

med förslag till lag om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan, m. m.;

beslulad den 13 september 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att anlaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

SVEN ROMANUS

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås en särskild lag om lyslnadsplikl för präsl inom svenska kyrkan. Lagen ersäller den ålderdomliga beslämmelsen i kyrkolagen om präsis lyslnadsplikl vid bikt. Tystnadsplikten enligl den nya'lagen föreslås omfalla också vad som präsl har erfarit under själavårdande samlal. 1979 års allmänna kyrkomöte har för sin del godkänt lagförslaget.

Som en följd a v den nya lagen föresläs en ändring i rättegångsbalkens regler om förbud i vissa fall mot vittnesförhör med präsl inom annal trossamfund än svenska kyrkan.

De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 1980.

Prop. 1979/80:20 2

1 Förslag till

Lag om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan

Härigenom föreskrivs följande.

Den som är prästvigd i svenska kyrkan har tystnadsplikt i fråga om det som han har erfarit under enskilt skriftermål eller under själavårdande samtal i övrigl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Genom lagen upphävs beslämmelserna i 7 kap. 2 § kyrkolagen till den del dessa innehåller föreskrifter om tystnadsplikl.

2 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs atl 36 kap. 5 § rätlegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§'

Ej må någon höras som viitne angående något, som han enligt lag eller annan författning är pliktig att hemlighålla, med mindre den, lill vilkens förmån tystnadsplikten gäller, samtycker därtill.

Ej heller eljest må advokat, läkare, tandläkare, barnmorska, sjuksköterska, kuralor vid familjerådgivningsbyrå, som drives av kommun, landstingskommun, församling eller kyrklig samfällighet, eller deras biträden höras angående något, som på grund av denna deras slällning förtrolls dem eller de i samband därmed erfarit, med mindre det är i lag medgivet eller den, lill vilkens förmån tystnadsplikten gäller, samtycker därtill.

Rättegångsombud, biträde eller försvarare må ej höras som vitlne om vad som för uppdragels fullgörande förtrolls honom, med mindre parten medgiver, att det må yppas.

Ulan hinder av vad i andra eller Iredje stycket sägs vare annan än försvarare skyldig att avgiva utsaga i mål angående brott, för vilket icke är stadgat lindrigare straffan fängelse i två år.

Om tystnadsplikt för präst inom Om tystnadsplikt för präst inom

svenska kyrkan är särskilt stadgat, svenska kyrkan är särskill siadgat. Präst inom annat trossamfund än Präst inom annat trossamfund än svenska kyrkan eller den som i så- svenska kyrkan eller den som i sådant samfund intager motsvarande dant samfund inlager molsvarande

'Senaste lydelse 1977:1020. Paragrafen föreslås ändrad i prop. 1979/80:2.

slällning må icke hörus som vittne ställning må icke höras som viitne

om något, som han vid hemligl skrif- om någol som han vid enskill skrif

icrmål eller under därmed.iäniföriiga lermål eller under själavårdande

lÖrhåUanden erfaril. samtal i övrigt har erfaril.

All den som har lyslnadsplikl enligl 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 9 S radioansvarighelslagen (1966:756) i vissa fall må utan hinder därav höras som vitine om förhållande som lyslnadsplikten avser, därom stadgas i nämnda lagrum.

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1980.

Prop. 1979/80:20 4

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1979-09-13

Närvarande: stalsminislern Ullslen, ordförande, och siaisråden Sven Romanus, Mundebo, Wikslröm, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winlher, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondcsiam

Föredragande: suiisrådei Sven Romanus

Proposition med förslag till lag om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan, m. m.

Regeringen har i skrivelse lill 1979 års allmänna kyrkomöte (skr 1979:3) begärt kyrkomötets yttrande huruvida kyrkomötet för sin del godkände ett vid skrivelsen fogat förslag lill lag om lyslnadsplikl för präst inom svenska kyrkan. Regeringens skrivelse och det därtill fogade utdraget av regeringsprotokoll bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Kyrkomötet har i skrivelse till regeringen anmält sitt beslul i frågan (KLU 1979:1, kskr 1979:1). Kyrkomötets skrivelse och kyrkolagsuiskottets betänkande bör bifogas protokollet som bilaga 2.

Kyrkomötet har för sin del godkänt del lagförslag som har lagts fram i regeringens skrivelse med den ändringen atl lermen enskill skriftermål föreslås ersätta uttrycket hemligt skriftermål. Jag ansluter mig lill kyrkomö-leis förslag.

Som framgår av regeringens skrivelse lill kyrkomöiel var avsiklen atl förslaget till ändring i reglerna om prästs tystnadsplikt skulle föreläggas riksdagen tillsammans med förslag lill följdändringar med anledning av den nya sekretesslagen. I prop. 1979/80:2 föreslås atl sekretesslagen skall träda i kraft försl den 1 januari 1981. Tystnadsplikten för präst är emellertid undantagen från sekretesslagens tillämpningsområde. Det finns därför inte någol hinder mot att de nya beslämmelserna om präsis tystnadsplikt träder i kraft den 1 januari 1980 såsom har angetts i det av kyrkomötet godkända förslaget.

1 36 kap. 5 § femte styckel rättegångsbalken finns vissa bestämmelser om förbud mot vittnesförhör med präster. Beslämmelserna innebär såvitt gäller präster inom svenska kyrkan alt den för dessa särskilt stadgade tysinadsplik-

Prop. 1979/80:20 5

ten har eu ovillkoriigt företräde framför vittnesplikten. Hänvisningen i rätlegångsbalken lill vad som är särskill siadgai om lyslnadsplikl för präsl inom svenska kyrkan kommer framdeles atl avse den nya lagen. Härigenom kommer viitnesförbudet all omfatta också vad en präst har erfaril under själavårdande samtal vid sidan om bikten.

I fråga om präster inom andra trossamfund än svenska kyrkan gäller i dag förbud mol vittnesförhör om vad prästen har erfarit vid biki (hemligt skriftermål) eller under därmed jämförliga förhållanden. Beslämmelserna i rätlegångsbalken innebär f n. att präster inom svenska kyrkan och präster inom andra trossamfund behandlas lika i nu berört hänseende. Denna ordning bör inle frångås genom den nya lagen om prästs tystnadsplikt. Beslämmelserna om förbud mol vittnesförhör med präster utom svenska kyrkan bör därför ändras så atl förbudei gäller inle bara vad som har erfariis vid bikl Ulan också under själavårdande samlal i övrigl. Ultryckel enskill skriftermål såsom beteckning för bikten bör användas också i rätlegångsbalken.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen all anta

c/e/s det av kyrkomötet godkända förslaget lill lagom tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan,

rfe/5 inom juslitiedeparlementel uppräiial förslag lill lag om ändring i räliegångsbalken.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1979/80:20 6

Bilaga 1

Regeringens skrivelse till 1979 års allmänna kyrkomöte

1979:3

med förslag till lag om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan;

beslutad den 28 december 1978.

Regeringen överiämnar till kyrkomötet bifogade utdrag av regeringsprotokoll för det yttrande som föredraganden har hemställt om.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

SVEN ROMANUS

Prop. 1979/80:20 7

Förslag till

Lag om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan

Härigenom föreskrivs följande.

Den som är prästvigd i svenska kyrkan har lyslnadsplikl i fråga om det som han har erfarit under hemligt skriftermål eller under själavårdande samlal i övrigt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Genom lagen upphävs beslämmelserna i 7 kap. 2 § kyrkolagen lill den del dessa innehåller föreskrifter om tystnadsplikt.

Prop. 1979/80:20

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1978-12-28

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix,Cars,Gabriel Romanus, Tham, Bondeslam

Föredragande: statsrådet Sven Romanus

Skrivelse till 1979 års allmänna kyrkomöte med förslag till lag om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan

Bestämmelserom tystnadsplikt för präst i svenska kyrkan finns i 7 kap. 2 § kyrkolagen. Paragrafen innehåller ett stadgande som innebär att präst har tystnadsplikt i fråga om vad som har anförtrotts honom under hemligt skriftermål. Samtycke från den som har biktat sig anses inte kunna lösa prästen från hans lyslnadsplikl. Tystnadsplikten har enligl 36 kap. 5 § sista styckel rättegångsbalken ovillkorligt företräde framför vittnespliklen. Den har också företräde framför den s. k. meddelarfriheten enligt tryckfrihetsförordningen. Tystnadsplikten omfatlar inte vad som i övrigt har anförtrotts präst inom ramen för själavård.

1975 års allmänna kyrkomöte har hos regeringen hemställt om utredning med uppgift alt framlägga förslag till lagsliflning om präsis lyslnadsplikl (motion 1975:12, kyrkolagsutskottets betänkande 1975:12, kyrkomötets skrivelse 1975:11). I kyrkolagsutskottets betänkande framhölls bl. a. att den sedvanerättsligt grundade tystnadsplikten för präsl angående vad han erfarit i själavårdsärende inte lagligen kunde göras gällande efter den nya regeringsformens ikraftträdande den 1 januari 1975. Utskottet fann rättsläget synnerligen otillfredsställande och behovet av lagstiftning på områdel trängande. Utskottet ansåg att lagsladgad tystnadsplikl borde omfatta allt vad präst erfarit i samband med själavårdande samtal och bikt. Bestämmelsen borde enligt utskottet gälla alla prästvigda personer, oavsett om de uppehåller prästerlig ijänsl eller ej.

Kyrkomötets hemställan överlämnades av regeringen till tystnadsplikts-kommittén för beaktande. Kommittén föreslog i sitt betänkande (SOU 1975:102) en bestämmelse om tystnadsplikt för präst som tar emot bikt eller

Prop. 1979/80:20 9

dellar i själavårdande samlal. Beslämmelsen skulle ingå i en lag om offenlliga funktionärers lyslnadsplikl och skulle beröra endasi sådana präsier som innehar prästerlig tjänst. För att tillgodose behovet av tystnadsplikt för präsier som inie är anslällda inom svenska kyrkan föreslog kommilién alt en molsvarande beslämmelse skulle las in i 7 kap. 2 § kyrkolagen.

1 departementspromemorian (Ds Ju 1977:1 och 11) Handlingssekreless och lyslnadsplikl finns förslag lill en ny sekretesslag, som skall ersätta den nuvarande sekrelesslagen och som innehåller en gemensam reglering av handlingssekreless och lyslnadsplikl. Promemorieförslagel upptar inte någon bestämmelse om tystnadsplikt för präsl, utan i det hänseendel görs endast en hänvisning lill vad som är föreskrivel i kyrkolagen. Någon ändring i gällande regler föreslås inle. Som skäl för dessa slåndpunkler hänvisas bl. a. lill alt frågan om tyslnadsplikl för präsl som offenllig funktionär kan komma atl ha en i liden begränsad akiualitel med lanke på atl förhållandet mellan slaten och svenska kyrkan kan komma atl ändras som ett resullal av överläggningarna stat-kyrka.

Departementspromemorian har remissbehandlats. Regeringen har nyligen lill lagrådel remilierai eit förslag lill ny sekrelesslag som grundar sig på promemorieförslagel. Jag uttalade i det sammanhanget bl. a. följande.

För min del ansluler jag mig lill uppfattningen att frågan om tyslnadsplikl för präsl bör lämnas utanför sekretesslagen. Denna ordning synes mesl praktisk med lanke främsl på atl regler i ämnet kräver medverkan av allmänl kyrkomöte. Däremot anser jag all goda skäl talar för au en ändring i gällande regler genomförs i samband med alt en ny sekretesslag antas. Om ändrade relationer mellan staten och kyrkan kommer till stånd, för frågan givetvis Övervägas på nytt. Jag avser sålunda atl inom korl hemställa att regeringen inhämlar yttrande från 1979 års kyrkomöte över etl förslag lill vidgning av den tystnadsplikt som f n. gäller enligl kyrkolagen. Om förslagel godkänns, kan det föreläggas riksdagen tillsammans med förslag lill följdändringar med anledning av den nya sekretesslagen.

Del är uppenbarligen inle tillfredsställande atl gällande tyslnadsplikl för präsl numera är begränsad lill uppgiftersom lämnas i samband med bikt. Som tysinadspliklskommittén har föreslagil bör tystnadsplikten vidgas lill atl omfatta också sådant som präst har erfaril under själavårdande samlal vid sidan om bikten. De bestämmelser som behövs bör tas in i en särskild lag. Samlidigl bör beslämmelserna i 7 kap. 2 § kyrkolagen i vad de avser tyslnadsplikl upphävas. Övriga bestämmelser i detta lagrum föreslås däremot inte ändrade. Den nya tystnadsplikten bör liksom den nuvarande ha företräde framför meddelarfriheten enligl tryckfrihetsförordningen.

Liksom f n. bör tystnadsplikten gälla den som är prästvigd i svenska kyrkan, oavsett om han har slällning som offenllig funktionär eller inte.

Enligl punkl 9 i övergångsbestämmelserna till regeringsformen erfordras för lagsliflning av förevarande slag samiycke av allmänt kyrkomöte.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag, efler samråd med chefen för kommundepartementel, au regeringen inhämlar kyrkomötets

Prop. 1979/80:20 11

Bilaga 2

KYRKOMÖTETS SKRIVELSE

nr 1 1979-02-09

REGERINGEN

Kyrkolagsutskottets betänkande 1979:1 med anledningav regeringens skrivelse 1979:3 med förslag till lag om tystnadsplikt för präsl inom svenska kyrkan

Med överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla au kyrkomöiel den 8 februari 1979 har bifallil vad ulskollel hemsiälli.

OLOF SUNDBY

/Bengt Törnell

Prop. 1979/80:20 12

Kyrkolagsutskottets betänkande

1979:1

Kyrkolagsutskottets betänkande i anledning av regeringens skrivelse med förslag till lag om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan

Regeringen har i skrivelse, beslulad den 28 december 1978, nr 3, till kyrkomötet överiämnal uldrag av regeringsprotokoll föratt inhämta kyrkomötets yurande huruvida kyrkomöiel för sin del godkänner vid skrivelsen fogat förslag till lag om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan. Skrivelsen har hänvisats till kyrkolagsutskotiet. Lagförslagel är av följande lydelse:

Förslag ttll

Lag om lystnadsplikt Jör präsl inom svenska kyrkan

Härigenom föreskrivs följande.

Den som är prästvigd i svenska kyrkan har tystnadsplikt i fråga om det som han har erfaril under hemligl skriftermål eller under själavårdande samtal i övrigt.

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1980.

Genom lagen upphävs bestämmelserna i 7 kap. 2 § kyrkolagen till den del dessa innehåller föreskrifter om tyslnadsplikl.

Ulskollel

1975 års kyrkomöte hemställde hos regeringen om ulredning med uppgift att framlägga förslag till lagsliflning om prästs tystnadsplikt. I det belänkande av kyrkolagsutskotlel,som låg lill grund för kyrkomötets slällningstagande, betecknades gällande rättsläge som synnerligen otillfredsställande. Detla sammanhängde främsl med all den lidigare sedvanerälisligl gällande tystnadsplikten för präst angående vad han erfaril i själavårdsärende efterden nya regeringsformens ikraftträdande icke kunde göras gällande, varför tystnadsplikten var inskränkt till uppgifter lämnade i samband med bikl, varvid den ålderdomliga bestämmelsen i 7 kap. 2 § kyrkolagen alltjämt var gällande.

Det framhölls dels att lagsladgad tyslnadsplikl borde omfalla alli vad präst erfaril i samband med själavårdande samtal och bikl, dels alt tystnadsplikten borde gälla även sådana prästvigda personer som ej uppehåller ijänsl inom svenska kyrkan.

Det av regeringen framlagda förslaget tillgodoser de önskemål 1975 års

Prop. 1979/80:20 13

kyrkomöte sålunda uttalat. Enligt skrivelsen skall den nya tystnadsplikten liksom den nuvarande ha föreiräde framför meddelarfrihelen enligl tryckfrihetsförordningen.

Enligt utskottets mening innebär det framlagda förslagel en lillfredsslällande lösning av frågorna om präsis lyslnadsplikl. Tysinadsplikiens avgränsning till vad priisien "erfaril under hemligl skriftermål eller under själavårdande samtal i övrigl" innebär försl och främst, att allt som säges under bikl är föremål för ovillkoriig tystnadsplikl. Reglerna om bikl återfanns i 1686 års kyrkolag i 7 kap. under rubriken "Om hemliga skriflermål". Detla ålderdomliga uttryck har i gällande kyrkohandbok ersatts med termen "enskilt skriflermål", vilken lerm enligt ulskollels mening är all föredraga. Ullrycket själavårdande samlal är vagt men avser all läcka alla upplysningar som präsl erhåller vid samlal med enskilda under sådana omständigheter, alt lysinad kan anses ha förutsatts av den som kommit i konlakt med priisien. På grund av vad sålunda anförls hemställer utskottet,

atl kyrkomötet måtte lill regeringen anmäla, alt kyrkomötet för sin del godkänl det vid skrivelsen nr 3 fogade förslagel till lag om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan med den ändring, som nedan angivits såsom "Ulskollels förslag".

Prop. 1979/80:20 14

Förslag till

Lag om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan

Härigenom föreskrivs följande

Regeringens skrivelse Ulskollels.förslag

Den som är prästvigd i svenska Den som är prästvigd i svenska

kyrkan har tystnadsplikt i fråga om kyrkan har tystnadsplikt i fråga om

del som han har erfaril under hemligl det som han har erfaril under enskih

skriftermål eller under själavårdande skriflermål eller under själavårdande

samtal i övrigt. samtal i övrigl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Genom lagen upphävs beslämmelserna i 7 kap. 2 S kyrkolagen till den del dessa innehåller föreskrifter om lyslnadsplikl.

Slockholm den 30 januari 1979

På kyrkolagsutskottets vägnar SIGVARD BALTER

/ dena ärendes sluibehandfmg inom utskottet har deltagit: Sigvard Balter, Carl Strandberg, biskop Helge Brattgård, Kari-Erik Johansson, biskop Sven Lindegård, Christina Odenberg, biskop Olof Herriin*, Iwan Eskel, Anders Svärd, Ruth Henriksson, Gunnar Johansson, Alvar Lundquist, Margareta Schwartz och Kerstin Bergman.

Ej närvarande vid belänkandeis juslering.