Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1979/80:182 Regeringens proposition

1979/80:182

om elevers och föräldrars medinflytande i skolan;

beslutad den 5 juni 1980.

Regeringen föreslår riksdagen alt anta de förslag som har lagils upp i bi­fogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

BRITT MOGÅRD

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag som syftar lill all förstärka elevernas och föräldrarnas inflytande i grundskolan och gymnasieskolan. Bl. a. före­slås atl rektor skall ha viss skyldighet att informera och samråda med före­trädare för eleverna på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan samt företrädare för föräldrarna till eleverna på grundskolans samtliga sta­dier.

Vissa ändringar föreslås även i fråga om konferenser och samarbels­nämnder. De senare skall inte längre vara obligatoriska. Det föreslås ock­så atl skolstyrelsen eller utbildningsnämnden - i stället för som nu samar­betsnämnden i särskild sammansättning - skall avgöra ärenden om av­stängning eller förvisning av elev i gymnasieskolan.

Ändringarna föreslås gälla fr.o. m. den Ijuli 1981.

I    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 182

 

Prop. 1979/80:182                                                    2

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-06-05

Närvarande: slalsminislern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen, Bohman, Mundebo, Wikström, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Buren­slam Linder, Johansson, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Da­nell, Petri

Föredragande: statsrådet Mogård

Proposition om elevers och föräldrars medinflytande i skolan

1    Inledning

Riksdagen fattade år 1976 beslul om reformering av skolans inre arbete, den s.k. SIA-reformen (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76: 367).

SIA-reformen innebär bl.a. all slor vikt läggs vid samverkan mellan skolans personal, elever och föräldrar. På grundval av 1976 års beslul har betydande förändringar skett i skolans konferenssystem. Dessa föränd­ringar har bl. a. gett eleverna möjlighet till ett större inflytande över främsl frågor som rör den egna klassen eller arbetsenheten.

Utredningen om skolans inre arbete (SlA-ulredningen), vars betänkan­de (SOU 1974: 53) Skolans arbetsmiljö ligger lill grund för SIA-reformen, förordade inte bara ett bättre konferenssystem. Uiredningen föreslog ock­så att det i ledningen för ett rektorsområde eller en skolenhet inom grund­skolan och gymnasieskolan skulle finnas en s. k. bestyrelse med beslutsbe­fogenheter. Beslyrelsen skulle vara sammansatt av representanter för sko­lans personal, elever och föräldrar och ha rektor som ordförande.

I propositionen om SIA-reformen uttalades att elt lokall ledningsorgan bestående av elever och personal och i vissa fall även föräldrar borde kun­na inrättas. Innan del kunde ske måste dock visst ytteriigare berednings­arbete avvaktas. Riksdagen anslöt sig tili dessa uttalanden.

Frågan har sedan behandlats av en arbetsgrupp inom utbildningsdepar­tementet i promemorian (Ds U 1977:20) Medinflytande i skolan. Prome­morian innehåller ett principförslag om samråds- och ledningsorgan kalla­de skolnämnder. Dessa skulle i regel ha rektor som ordförande och i övrigi vara sammansatta av företrädare för personal, elever och föräldrar. Enligt arbetsgruppen gäller det främsl att tillgodose elevernas och föräldrarnas

 

Prop. 1979/80:182                                                                    3

anspråk på inflytande i frågor som rör eleverna och dei as arbetsförhållan­den i skolan, eftersom personalen i sin egenskap av arbetstagare genom bl.a. lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet har möjligheter till inflytande via sina fackliga organisationer i frågor som rör förhållandet till arbetsgivaren. Arbetsgruppen har vidareutvecklat sitt förslag i prome­morian (Ds U 1978:3) Skolnämnds beslutsområde m.m. Enligt förslaget skulle skolnämnderna kunna fatta beslut i vissa frågor, de flesta hämtade från vad som nu är rektors beslutsområde, och i övrigt ha uppgifter av samrådskaraklär. Promemoriorna har remissbehandlats.

Av skäl som Jag anger i del följande ärjag inte nu beredd att ta slutlig ställning till förslaget om skolnämnder. Jag anhåller emellertid om alt få la upp frågan om vissa förbättringar av elevernas och föräldrarnas möjlighe­ter till inflytande i grundskolan och gymnasieskolan såviti gäller förhållan­den som inte är begränsade lill klassen eller arbetsenheten.

Innan jag redovisar mina överväganden i frågan vill jag som bakgrund lämna vissa uppgifter om nuvarande förhållanden samt om utredningsför­slag som har framlagts under senare år och om utredningsarbete som f. n. pågår.

2   Nuvarande forhållanden

2.1 Skolans organisation i huvuddrag

En kommuns grundskola och gymnasieskola

Skolväsendets organisalion är i huvuddrag fastlagd i skollagen (1962: 319, ändrad senast 1979:721) och skolförordningen (1971:235, omtryckt 1979: 717, ändrad senasi 1980: 22).

Skolstyrelsen är den kommunala nämnd som är styrelse för kommunens grundskola och gymnasieskola. Enligt skollagen ankommer det på skol­styrelsen all ombesörja förvaltning och verkställighet i fråga om skolvä­sendet i kommunen. Undantag gäller bl. a om det i bestämmelser som rege­ringen meddelar föreskrivs all vissa sådana uppgifier tillkommer annan. Del finns bestämmelser som lägger vissa uppgifter på t.ex. skolchefen, rektor eller samarbelsnämnd.

Under år 1979 har riksdagen fattal vissa beslut som rör den kommunala förvaltningen i allmänhet och som därmed kan få betydelse även på sko­lans område.

Lagen (1979: 408) om vissa lokala organ i kommunerna (omlrycki 1979: 1167) gör det möjligt för kommunerna att fr. o. m. den I Januari 1980 bedri­va försöksverksamhet med politiskt valda lokala organ. För skolsektorns del innebär lagen att kommunfullmäktige på ett lokalt organ med en del av kommunen som verksamhetsområde får lägga uppgifter som enligt lag el­ler annan författning eller enligt en stadig förvaltningsmyndighets beslut

 

Prop. 1979/80:182                                                                  4

med stöd av författning ankommer på skolstyrelsen. En förutsättning är att uppgifterna på grund av sin anknytning till kommundelen och sin be­skaffenhet i övrigt lämpar sig för handläggning i etl lokalt organ. Del kan också nämnas att samma lokala organ får tilldelas uppgifter från såväl skolsektorn som exempelvis den sociala sektorn och kultur- och fritids­sektorerna.

Genom lagen (1979:409) om ändring i kommunallagen (1977: 179) har det fr. o. m. den 1 juli 1979 blivit möjligt för kommunfullmäktige atl inrätta partssammansaiia organ bestående av förelrädare för kommunen som ar­betsgivare och för arbetstagarna. Partssammansaiia organ kan svara för beredning, förvaltning och verkslällighet i ärenden som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Ett partssam­mansatt organ får inte tilldelas uppgifter som enligt specialförfattningar -till vilka skolförfattningarna hör - ankommer pä t. ex. viss nämnd eller tjänsteman (se prop. 1978/79: 188 s. 44 och 58). Ytlerligare begränsningar gäller i främst den politiska demokratins intresse.

Enligt skollagen skall del i varje kommun finnas en skolchef som när­masl under skolstyrelsen är ledare av skolväsendet i kommunen. Vissa uppgifter för skolchefen följer av skolförfattningarna. Häriill kommer atl skolstyrelsen i mån av befogenhet genom delegation kan uppdra åt skol­chefen atl fatta beslut på styrelsens vägnar.

För den omedelbara ledningen av gmndskolan och gymnasieskolan finns rektorer som förestår en eller flera skolenheter. I skolförordningen finns särskilda föreskrifier om rektors åligganden. Dessutom kan skolsty­relsen i mån av befogenhet genom delegation uppdra åt rektor att fatta be­slut på styrelsens vägnar. Motsvarande gäller elt lokalt organ enligt den nyss nämnda lagen om sådana organ.

Enligt skolförordningen skall det för varje skolenhet med gymnasiesko­la finnas en samarbetsnämnd i vilken bl.a. elever ingår. Samarbetsnämn­den är etl rådgivande organ, som emellertid i särskild sammansättning - i vilken eleverna inte ingår - har att avgöra frågor om avstängning eller för­visning av en elev.

Med stöd av särskilda föreskrifter bedrivs såväl inom gymnasieskolan som på grundskolans högstadium en omfattande försöksverksamhel med samarbelsnämnder i olika sammansättningar och med olika befogenheter.

Som organ för samverkan finns dessutom olika slags konferenser m.m. enligt bestämmelser i skolförordningen. I gmndskolan och gymnasiesko­lan finns personalkonferenser, klasskonferenser, elevvårdskonferenser och vissa andra konferenser saml klassråd. 1 grundskolan, där två eller flera klasser sammanförs i arbetsenheter, finns dessutom arbetsenhets­konferenser. I en del av dessa organ medverkar elever.

En landstingskommuns gymnasieskola

För en landstingskommuns gymnasieskola gäller med få undantag det-

 

Prop. 1979/80:182                                                                  5

samma som för en kommuns gymnasieskola. I stället för skolstyrelse har landstingskommunen en utbildningsnämnd som styrelse för skolan. Lagen om lokala organ gäller inte landstingskommunerna. En annan skillnad är alt föreskrifter om skolchef inte gäller för landstingskommuner. Inte heller förekommer i landstingskommunernas gymnasieskolor samarbelsnämnder inom försöksverksamhet ulan endasl samarbelsnämnder enligt skolför­ordningens bestämmelser.

2.2 Närmare om reguljära samverkansorgan m. m.

De grundläggande bestämmelserna om konferenser och andra samverk­ansorgan i grundskolan och gymnasieskolan finns i skolförordningen. Rertalet av bestämmelserna fick sitt nuvarande innehåll är 1978 som ett led i SIA-reformen. Då lades grunden till bl. a. en väsenllig förstärkning av elevinflylandel inom klassen och arbetsenheten.

Del fmns dels samverkansorgan i vilka endast personal ingår, dels organ där även elever medverkar i åtminstone vissa fall.

Organ i vilka endast personal ingår är personalkonferenser och dev-vårdskonferenser. Det finns en personalkonferens för varje skolenhet med grundskola eller gymnasieskola. Belräffande elevvårdskonferenser finns en sådan för varje skolenhet med gymnasieskola och en för varje arbets­område för rektor vid gmndskolan, vilket omfattar ledningen av en eller flera skolenheter.

Det syslem med samverkansorgan och liknande som innefattar med­verkan av eleverna har klassråden som bas.

Klassråd

För varje klass i grundskolan och gymnasieskolan finns etl klassråd. Detta består av samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare. Klassrådet behandlar frågor om planering och uppföljning av klassens verksamhei, pedagogiska frågor av allmän karaktär och sådana frågor om skolmiljön som särskill berör klassens verksamhei. Klassrådet behandlar också frågor som handläggs av konferenser i vilkas överläggningar före­trädare för eleverna deltar samt övriga frågor som är av gemensamt intres­se för klassens elever.

Enligt anvisningar som skolöverstyrelsen har meddelat skall klassråds­arbetet stimulera viljan till medinflytande och medansvar. Det framhålls som väsentligt alt arbetet leder fram till förslag som av elevrepresentanter kan tas upp i l.ex. arbetsenhets- och klasskonferenser saml elevråd. Vidare bör lid anslås till informaiion till klassen om diskussioner och be­slut i sådana organ. Denna information bör om möjligt ges av elevrepre­sentanter. I anvisningarna eninras om all klassföreståndaren enligt skol­förordningen har det allmänna ansvarel för klassen och därmed också för atl klassrådsverksamheten kommer lill stånd och fungerar. Ledningen av

 

Prop. 1979/80:182                                                                    6

och formerna för verksamhelen får anpassas efler elevernas ålder och lidi­gare träning lill samverkan.

Arbetsenhetskonferenser och klasskonferenser

X både grundskolan och gymnasieskolan finns klasskonferenser. 1 grundskolan, där klasser sammanförs i arbetsenheter, finns också arbels-enhetskonferenser.

För varje arbetsenhet inom en skolenhet i grundskolan finns en arbels-enhetskonferens. Den handlägger bl.a. frågor om planering och uppfölj-rung av arbetsenhetens verksamhei, pedagogiska frågor av allmän karak­tär och sådana frågor om skolmiljön som särskill berör arbetsenhetens verksamhet. Arbetsenhetskonferensen består av rektor och den personal som stadigvarande tjänstgör inom arbetsenheten. När arbetsenhetskonfe­rensen behandlar frågor av nyss nämnda slag skall även förelrädare för eleverna i arbetsenheten kallas att della i konferensens överläggningar. Förelrädare för eleverna i en arbetsenhet på grundskolans högstadium får delta i besluten. Antalet företrädare för eleverna skall vara lika stort som antalet ledamöler i arbetsenhetskonferensen. Företrädare för eleverna ut­ses av eleverna i arbetsenheten i den ordning som styrelsen för skolan be­stämmer.

Om en fråga berör endast en klass i en arbetsenhet, behandlas frågan av en klasskonferens. Därvid gäller reglerna för arbetsenhelskonferens i till­lämpliga delar.

1 gymnasieskolan finns det för varje klass en klasskonferens med samma uppgifter som grundskolans motsvarande konferenser. Klasskonferensen består av rektor och den personal som tjänstgör i klassen samt, i vissa fall, biträdande rektor. Belräffande elevmedverkan gäller samma regler som för grundskolans högstadium.

Sammaiikimister om studie- och yrkesorientering

Lärare och andra arbetstagare, som tjänstgör vid en skolenhet med grundskola eller gymnasieskola och som skall medverka vid studie- och yrkesorientering, skall på kallelse av rektor sammanträda för atl överlägga om planering och samordning av verksamheten. Rektor skall kalla även företrädare för eleverna vid skolenheten att delta i sammanträdet. Antalet företrädare för eleverna skall vara lika slort som antalet arbetstagare. Fö­relrädare för eleverna ulses av eleverna vid skolenheten i den ordning som styrelsen för skolan besiämmer.

Vissa andra sammankomster

Ulöver vad som följer av bestämmelserna om personalkonferenser, ar­betsenhets- och klasskonferenser, klassråd och sammankomster om stu­die- och yrkesorientering, får rektor vid en skolenhet med grundskola eller gymnasieskola kalla arbetstagare som tjänstgör vid skolenheten för all

 

Prop. 1979/80:182                                                                   7

överlägga om frågor som rör skolenheten. Om del vid en sådan samman­komst behandlas pedagogiska frågor av allmän karaktär eller sådana frå­gor om skolmiljön som särskill berör skolenhetens verksamhet, skall rek­tor även kalla förelrädare för eleverna vid skolenheten att della i samman­trädet. Antalet förelrädare för eleverna skall vara lika stort som antalet arbetstagare. Företrädare för eleverna ulses av eleverna vid skolenheten i den ordning som styrelsen för skolan bestämmer.

Biblioteksnämnder

Vid en skolenhet med gymnasieskola kan finnas en biblioteksnämnd med uppgift att avge förslag lill bokinköp för skolenhetens bibliotek. Bib­lioteksnämnden består av rektor, som är nämndens ordförande, bibliote­karien och högst fyra lärare saml två elever. Ledamot som skall vara lära­re utses av lärarna i personalkonferensen, medan ledamol som skall vara elev ulses av eleverna i den ordning som styrelsen för skolan besläm.mer.

Samarbelsnämnder

Enligt skolförordningen skall det för varje skolenhet med gymnasiesko­la finnas en samarbelsnämnd som beslår av rektor, två lärare, två elever och två andra ledamöter.

De ledamöler som inte är självskrivna och suppleanter för dem utses för elt år i sänder. Ledamot som skall vara lärare utses av lärarna i personal­konferensen. Ledamol som skall vara elev ulses av eleverna i den ordning som styrelsen för skolan besiämmer. De återstående två ledamölerna ul­ses av styrelsen för skolan. Av dessa två ledamöter förordnar styrelsen den ene till ordförande och den andre lill vice ordförande i nämnden.

Samarbetsnämnden har alt som rådgivande organ främja etl gott samar­bete mellan alla som är verksamma inom skolenheten saml atl verka för alt eleverna iakttar god ordning och gott uppförande.

Undanlag från principen om samarbetsnämnden som rådgivande organ gäller i frågor om avstängning eller förvisning av en elev. Sådana frågor av­görs av samarbelsnämnden. I beslulel deltar dock endast rektor och de le­damöler som styrelsen för skolan har utsett.

Samarbelsnämnden sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta omsiändigheterna föranleder eller när två ledamöler begär del. Nämnden fär bereda representanter för annan personalgrupp än lärare och represen­tanter för elevernas föräldrar tillfälle alt della i nämndens överläggningar, dock inte i ärenden om avstängning eller förvisning.

Skolöverstyrelsen har meddelat anvisningar för verksamheten i samar­belsnämnder. Anvisningarna är avsedda som underlag för en arbetsord­ning som styrelsen för skolan fastställer for en samarbetsnämnd. I anvis­ningarna anges som samarbelsnämndens väsentligaste uppgift atl överläg­ga om frågor som rör trivsel, samarbete och regler för ordning och uppfö­rande inom skolenheten saml all i dessa avseenden verka för goda förhål-

 

Prop. 1979/80:182                                                                  8

landen i skolan. Vidare anges atl samarbelsnämnden skall avge yttrande över förslag till sådana ordningsföreskrifter som rektor meddelar. Samar­betsnämnden skall också samverka med skolans olika befattningshavare, elevernas föräldrar och inom kommunen befintiiga organ för barna- och ungdomsvård.

I anvisningarna framhålls att man inom nämnden kan föreslå och disku­tera åtgärder i syfte atl främja god ordning, gott uppförande, trivsel och samarbete. Sådana åtgärder kan gälla dispositionen av skolans lokaler, skolmåltidsverksamhelens uiformning, de gemensamma samlingarna, fri­luftsdagarnas planering, vissa slipendiefrågor och skolans medverkan vid elevernas fritidssysselsättningar. I anvisningarna uttalas att det även vid utarbetandet av skolans anslagsframställning lill styrelsen för skolan kan finnas goda skäl atl låta samarbetsnämnden medverka genom all lämna synpunkler och förslag i frågor som rör exempelvis elevvården, ekono­miskt eller annat stöd lill elev verksamhelen, lokalutformningen och hygie­niska förhållanden vid skolan.

2.3 Samarbelsnämnder inom rörsöksverksamhet

Såsom redan nämnts förekommer såväl inom gymnasieskolan som på gmndskolan högstadium en omfattande försöksverksamhel med samar­belsnämnder i olika sammansättningar och med olika befogenheter.

Det författningsmässiga stödet för försöksverksamheten är Kungl. Maj:ts ämbetsskrivelse den 13 april 1973 Ull skolöverstyrelsen angående försöksverksamhet med samarbelsnämnder. I ämbetsskrivelsen bemyndi­gas kommunernas skolstyrelser all under läsåren 1973/74-1975/76 bedri­va försöksverksamhet i fråga om samarbelsnämnder med iakttagande av vissa angivna föreskrifter. Giltighetstiden har flera gånger föriängls för ett läsår i sänder, senasi enligt förordning den 29 maj 1980 för läsåret 1980/81.

Enligt föreskrifterna ankommer det på skolstyrelsen att beslula om samarbelsnämndernas sammansättning och funktion. En samarbets­nämnd med försöksverksamhel får åläggas all fullgöra uppgifter som en­ligt gällande bestämmelser ankommer på biblioteksnämnd. Däremol får samarbetsnämnden inte åläggas alt fullgöra uppgifier som ankommer på skolstyrelsen eller på rektor eller annan skolledare eller tjänsteman hos kommunen med stöd av delegation från skolstyrelsen.

Om försöksverksamhet anordnas skall sådan samarbetsnämnd som av­ses i skolförordningen inte fullgöra andra uppgifter än dem som ankommer på nämnden i fråga om avstängning och förvisning. Del finns möjlighet att låta en samarbelsnämnd med försöksverksamhel fullgöra uppgifter i fråga om avstängning och förvisning. I etl sådanl fall skall lillämpas samma reg­ler om särskild sammansättning m.m. som gäller för samarbelsnämnder enligt skolförordningen. Om en samarbetsnämnd med försöksverksamhet fullgör sådana uppgifter, skall samarbetsnämnd enligt skolförordningen inte finnas.

 

Prop. 1979/80:182                                                              "

2.4 Bestämmelser om yttranderätt m. m.

Utöver nyss berörda bestämmelser om samverkansorgan och samman­komster (se avsniti 2.2) finns i skolförordningen vissa bestämmelser om att elever och personal skall eller bör höras.

En sådan bestämmelse gäller ärende hos styrelsen för skolan om all­männa föreskrifier om ordningen vid skolenheterna. 1 beslämmelsen sägs atl personal och elever bör beredas tillfälle att yttra sig.

Enligt en annan beslämmelse skall skolchefen, om det behövs, överläg­ga med lärare, annan personal och elever.

Beträffande rektor föreskrivs för enstaka frågor en skyldighet att bereda elever och personal tillfälle att framföra synpunkter. Sålunda skall rektor innan han meddelar ordningsföreskrifter bereda personal och elever lillfäl­le alt ytlra sig. Vidare skall rektors förslag till styrelsen för skolan om an­tagande av läromedel avges efler hörande av berörda lärare och företräda­re för berörda elever. Därvid skall antalet företrädare för eleverna vara li­ka stort som antalet lärare. Företrädarna för eleverna utses av eleverna i den ordning som styrelsen för skolan bestämmer.

Vad föräldrarna beträffar finns inga liknande bestämmelser om skyldig­het alt höra dem. Det finns endasl allmänna föreskrifter om alt styrelsen för skolan, skolchefen och rektor skall främja samarbetet mellan hem och skola.

Del bör påpekas all här har talals endast om personal, elever och föräld­rar som kollekliv och således inte om bestämmelser rörande skyldighet att höra någon i en fråga som avser en enskild individ.

2.5 Elevinflytande med stöd av arbetsmiljölagen

Enligt arbelsmiljölagen (1977: 1160) skall vid lillämpning av vissa av la­gens bestämmelser med arbetstagare likställas den som genomgår utbild­ning, dock ej elev i lägre årskurs än årskurs 7 i grundskolan eller motsva­rande. De bestämmelser det gäller handlar om bl. a. arbetsmiljöns beskaf­fenhel och allmänna skyldigheter för arbetsgivare och arbetstagare.

Med angivna begränsningar gäller arbelsmiljölagen i princip allt prak­tiskt och teoretiskt arbete som utförs under utbildning. Bakgrunden till att elevarbete i stor utsträckning likställs med annat arbete är uppfattningen att likartade arbetsuppgifter bör omges av samma skyddsbestämmelser vare sig de utförs inom ramen för utbildning eller i förvärvslivet. Häri lig­ger också förklaringen till alt elever i grundskolans sex första årskurser inte omfattas av lagen (prop. 1976/77: 149 s. 201). I förarbetena sägs ut­tryckligen alt det i första hand är yrkesinriktad utbildning som arbetsmil­jölagen avses gälla på elevområdet (prop. s. 386).

Beträffande de bestämmelser som gäller även pä elevomrädel kan här nämnas följande. 11    Riksdagen 1979180. 1 samt. Nr 182

 

Prop. 1979/80:182                                                                   10

Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållande­na skall anpassas till människans förulsältningar i fysiskt och psykiskt av­seende. Det skall eftersträvas atl arbetet anordnas så. att arbetstagaren själv kan påverka sin arbetssituation.

Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren. Denne skall vidta alla ålgärder som behövs för alt förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Han skall ägna uppmärksamhet ål att arbetet planläggs och anordnas så, all en tillfredsställande arbetsmiljö skapas. Även de anställda åläggs emellertid etl skyddsansvar. En arbetstagare skall medverka lill alt åstadkomma en tillfredsställande arbetsmiljö. Han skall använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigi som behövs för alt förebygga ohälsa och olycksfall.

Arbelsmiljölagen innehåller en allmän regel om all arbetsgivare och ar­betstagare skall samverka för all åsladkomma en god arbetsmiljö. Den all­männa regeln gäller även på elevområdet. Däremot gäller inte lagens reg­ler om skyddsombud och skyddskommittéer. Del ansågs inte all dessa regler ulan vidare kunde föras över lill elevområdet. I förarbetena (prop. s. 202) uttalades alt regelsystemet behövde anpassas till elevernas ålder och erfarenhet och att skilda former kunde behövas för olika åldersgrup­per. I det sammanhanget uttalades också att det inte skulle vara i linje med samverkansreglerna alt låta föräldrarna direkt gå in i den lokala skyddsor­ganisationen. Däremot skulle det kunna vara värt att pröva syslemet all eleverna utser skyddsassislenler och adjungerade ledamöler i skyddskom­mitté. I propositionen aviserades ett uppdrag lill bl.a. skolöverstyrelsen att närmare utreda hithörande frågor. .Av propositionens uttalanden följer all man bör sträva efter all i så slor utsträckning som möjligt nå överens­slämmelse med arbelsmiljölagens principerför samverkan i skyddsfrågor.

Del i propositionen aviserade uppdraget har lämnais genom beslut av re­geringen den 16 februari 1978 (se vidare avsniti 3.2).

3   Utredningsförslag m.m.

3.1 Inledning

Under senare år har framlagts vissa utredningsförslag som rör bl. a. frå­gan om ökat inflytande för elever och föräldrar. Visst pågående utred­ningsarbete är också av intresse i detta sammanhang.

En del framlagda eller förväntade utredningsförslag är inriktade på skol­området, medan andra gäller den kommunala förvaltningen i allmänhet och därmed inbegriper skolområdet som en av många sektorer.

Till den förra kategorin hör förslag som framlagts om inlressentsamman-satla organ med vissa beslutsbefogenheter på rektorsområdes- och skol-enhelsnivå. först SlA-utredningens förslag om bestyrelser och sedan en ar-

 

Prop. 1979/80:182                                                                  "

betsgrupps förslag om skolnämnder. Dessutom pågår visst utredningsar­bete. Såsom redan framgått har bl. a. skolöverstyrelsen i uppdrag att utre­da elevernas medverkan i arbetet med skolans arbetsmiljö. Vidare finns en utredning (U 1979:01) om förstärkta kontakter mellan hem och skola.

Vad beträffar den kommunala förvaltningen i allmänhet pågar utred­ningsarbete med inriktning på den kommunala demokratin och på frågor om medinflytande för anställda och nyttjare av kommunal service sett i re­lation till den kommunala demokratin. Del är arbete som bedrivs av kom­munaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07) och kommittén (Kn 1978: 02) för medbestämmandefrågor.

3.2 Utredningsarbete på skolområdet

Förslag om inlressenlsammansatia organ

SIA-reformen som riksdagen fattade beslul om år 1976 innebär bl. a. alt slor vikt läggs vid samverkan mellan dem som närmast berörs av skolans verksamhet. I reformen ingår därför belydande förändringar i skolans konferenssystem, vilka bl. a. ger eleverna större möjligheter lill inflytande över främst frågor som rör den egna klassen eller arbetsenheten. Dessa förändringar trädde i kraft år 1978.

SIA-utredningen. vars belänkande (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö ligger till grund för SIA-reformen, föreslog utöver förbättringar i konfe­renssystemet att del i ledningen för elt rektorsområde eller en skcilenhet inom grundskolan och gymnasieskolan skulle finnas en s.k. besiyrdsc. Detta organ skulle vara sammansatt av representanter för skolans perso­nal, elever och föräldrar och i regel ha rektor som ordförande.

Enligt utredningens förslag skulle bestyreisen få beslutanderätt dels i frågor i vilka beslut enligt gällande bestämmelser skall fattas inom rektors­området eller skolenheten, dels i frågor som styrelsen för skolan delegerar lill bestyreisen. Undantagna från besiyrelsens besluiskompelens skulle endast vara frågor i vilka beslutanderätten uttryckligen förbehålls annan, främsl frågor som rör enskild tjänsteman eller elev samt val av stoff och metodik i undervisningsarbetet.

I propositionen (1975/76:39) om SIA-reformen uttalades att elt lokall ledningsorgan bestående av elever och personal och i vissa fall även för­äldrar borde kunna inrättas. Vissl ytterligare beredningsarbete mäste dock avvaktas. Riksdagen anslöt sig lill dessa uttalanden (UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367).

Frågan har sedan behandlats av en arbetsgrupp inom utbildningsdepar­tementet. Arbetsgruppen har i promemorian (Ds U 1977: 20) Medinflytan­de i skolan framlagt ett principförslag om samråds- och ledningsorgan pä rektorsområdes- eller skolenhetsnivå inom en kommuns grundskola och gymnasieskola samt en landstingskommuns gymnasieskola. Dessa organ skall enligt förslaget kallas skolnämnder. Arbetsgruppen har vidareut-

 

Prop. 1979/80:182                                                                 12

vecklat sitl principförslag i promemorian (Ds U 1978:3) Skolnämnds be­slutsområde m. m.

Enligt förslaget skall en skolnämnd i regel ha rektor som ordförande och i övrigt vara sammansatt av företrädare för personal, elever och föräldrar. Antalet förelrädare för personalen skall vara lika stort som antalet företrä­dare för de båda andra grupperna tillsammans. De som skall företräda per­sonalen utses av en församling bestående av dem som tjänstgör inom skol-nämndens verksamhetsområde. Belräffande elevförelrädare innebär för­slaget följande. Har elevorganisationer tillsammans såsom medlemmar mer än hälften av de elever som har rätt all bli företrädda genom ledamö­ter i en skolnämnd, tillkommer det elevorganisationerna all utse elevföre­trädare i nämnden. Saknas elevorganisationer med sådan medlemsanslut­ning, tillkommer det en för ändamålet bildad elektorsförsamling alt utse elevföreträdare. För utseende av föräldraföreträdare gäller i princip sam­ma regler som för utseende av elevföreträdare.

En skolnämnd skall enligt förslaget förmedla information, fungera som etl forum för överläggningar samt göra det möjligt för elever, föräldrar och personal alt gemensamt samråda med rektor, innan denne fattar beslul. I vissa frågor skall beslut kunna fattas av skolnämnden. Befogenheter och uppgifter i övrigt bör enligt arbetsgruppen vara koncentrerade till den dag­liga verksamheten och den gemensamma miljön.

Vad först gäller en skolnämnds möjligheter till inflytande i frågor som avgörs av styrelsen för skolan, innehåller förslagel en allmän regel om alt skolnämnd med vis.sa undantag skall beredas tillfälle att yttra sig innan styrelsen för skolan avgör viktigare ärende som rör viss skolenhet. Oavsett om del skulle följa av den allmänna regeln eller inte skall styrelsen för sko­lan i vissa särskill angivna frågor normalt inhämta yttrande, ibland förslag, från skolnämnd. Sålunda skall en skolnämnd för skolenheter inom silt verksamhetsområde avge budgetförslag lill styrelsen för skolan. Vidare skall beslut av styrelsen för skolan om antagande av läromedel föregås av förslag från skolnämnd. Ytterligare exempel är att skolnämnderna skall få yttra sig innan styrelsen för skolan beslutar om uppläggningen i stort av de fria aktiviteterna i grundskolan eller meddelar allmänna föreskrifier om ordningen vid skolenheterna.

Beträffande skolchefen föreslås all denne vid behov skall höra skol­nämnd.

Rektor föreslås bli skyldig att fortlöpande informera skolnämnd i vikti­gare frågor rörande skolverksamheten inom skolnämndens verksamhels-område. Beträffande frågor som avgörs av rektor föreslås vissa allmänna regler om samrådsskyldighet för rektor. Om hinder inte möler skall denne i frågor av stor belydelse för elevema självmant hålla samråd i skolnämn­den, innan han fattar sitl beslul. I andra frågor som rör eleverna skall samråd ske om skolnämndsledamol begär det. Oavsett om det skulle följa av de allmänna reglerna eller inte skall skolnämnd höras i vissa särskilt angivna frågor.

 

Prop. 1979/80:182                                                    13

Vad angår skolnämndens eget beslutsområde föreslår arbetsgruppen att en skolnämnd skall kunna få beslutanderätt i särskilt angivna slag av frå­gor på två vägar. Den ena är genom beslämmelse i lag eller i författning som regeringen meddelar med stöd av lag. Den andra är genom delegation från styrelsen för skolan. Arbetsgruppen tänker sig atl beslutsområdet hu­vudsakligen skall bestå av vissa av de frågor som f n. avgörs av rektor med stöd av författningsbestämmelse eller efter delegation från styrelsen för skolan på dess vägnar.

Som exempel på beslutanderätt med stöd av författningsbestämmelser kan nämnas alt en skolnämnd föreslås få beslula om indelningen i arbets­enheter, bestämma ordningen för utseende av elevföreträdare i arbelsen-helskonferenser och klasskonferenser, inrätta ej föreskrivna samverkans­organ med beredande och rådgivande funktioner samt meddela sådana ordningsföreskrifter som kompletterar dem som styrelsen för skolan utfär­dar. Ytterligare kan nämnas alt en skolnämnd föreslås få vissa på olika säll begränsade beslutsbefogenheter såsom att ge allmänna direktiv i fråga om den närmare utformningen av fria aktiviteter inom den enskilda skol­enheten och atl fastlägga principer för schemaläggningen, i båda fallen med möjlighet för rektor till vissa avsteg.

Delegation från styrelsen för skolan är beroende av atl styrelsen av full­mäktige har utrustats med delegationsbefogenhet och vill utnyttja den. Ar­betsgruppen anger som exempel på fall där del kan vara lämpligt med dele­gation bl. a. mindre reparationer o. d. av lokalerna, inköp av vissa slag av inventarier och utbildningsmateriel och vissa irivselfrämjande ålgärder, i samtliga fall inom ramen för vissl belopp.

Vissa frågor borde enligt arbetsgruppen hell undantas från behandling i skolnämnd. Del gäller främsl frågor som avser enskild individ.

Arbetsgruppens promemorior har remissbehandlats. Remisstiden ut­gick i början av hösten 1978. Remissyttrandena gav uttryck åt en allmän uppslutning kring tanken alt elever och föräldrar bör få ökade möjligheter lill medinflytande. I övrigi var remissbilden myckel splittrad.

En del remissinstanser ansåg atl förslagel inte ger skolnämnderna till­räckligt slora befogenheter. Andra menade att befogenheterna var för långtgående. Vissa remissinstanser kunde inte tänka sig skolnämnder med beslutsbefogenheter. En del ville över huvud taget inte atl elt ökat infly­tande för elever och föräldrar skulle utövas inom ramen för etl inlressent-sammansalt organ. I många remissyttranden uttalades obestämda farhå­gor om konflikter, åtminstone på sikt, med den politiska demokratin eller med fackliga intressen. Åtskilliga remissinstanser ville avvakta utveck­lingen inom den närmaste framtiden när det gäller den kommunala organi­sationen, medbestämmandeavtal och samverkan på arbelsmiljölagens gmnd.

I övrigt kan nämnas att flera remissinstanser ansåg att förslaget innehål­ler ell alllför omfattande och detaljerat regelsystem.

 

Prop. 1979/80:182                                                               14

Utredningen om jörstärkta kontakter mellan hem och skola

Utredningen (U 1979:01) om förstärkta kontakter mellan hem och skola har till uppgift att se över frågor som rör kontaktverksamheten mellan hemmen och skolan. 1 direktiven omnämns förslaget om skolnämnder. Det sägs att frågan bereds inom utbildningsdepartementet och atl utreda­ren bör följa behandlingen av frågan.

Elt betänkande från utredningen väntas inom kort.

Utredning angående elevmedverkan i arbctsmiljöfrågor

Såsom aviserades i den proposition som låg lill grund för arbelsmiljöla­gen har bl. a. skolöverstyrelsen fåll regeringens uppdrag att ulreda frågan om elevernas medverkan i arbetet med skolans arbetsmiljö (se avsniti 2.5).

Enligt uppgift kan uppdraget inte redovisas förrän tidigast sommaren 1980.

3.3   Utredningsarbete som rör den kommunala förvaltningen i allmänhet

Kommunaldemokratiska kommittén

Såsom tidigare nämnts (se avsnitt 2.1) har riksdagen under år 1979 fallat beslut som gör det möjligt för kommunerna all fr. o. m. den I januari 1980 bedriva försöksverksamhel med politiskt valda lokala organ.

Kommunaldemokraliska kommittén (Kn 1977:07) skall enligt sina di­rektiv (se Dir 1977: 96 och 1979:68) utreda bl. a. frågan om en permanent lagstiftning om lokala organ i kommuner och landstingskommuner. Vid tillkomsten av lagstiftningen om försöksverksamhet har förutsatts atl kommittén noga följer och utvärderar försöksverksamheten så att erfaren­heterna av denna kan las till vara i kommitténs arbete på en permanent lagstiftning.

Under arbetet med lagstiftningen om försöksverksamhel uppmärksam­mades all det finns författningsbestämmelser som lägger vissa uppgifter in­te på vederbörande kommunala nämnd ulan på t. ex. rektor och som där­för begränsar det möjliga uppgiflsområdet för ell lokall organ (Jfr bilaga lill prop. 1979/80: 54 om försöksverksamhel med lokala organ för specialreg­lerad förvaltning i kommunerna, s. 182). Kommittén har därför anledning atl i sitt arbete på en permanent lagsliftning se över sådana författnings­bestämmelser.

Till kommunaldemokraliska kommitténs uppdrag hör också all övervä­ga frågor om inflytande för dem som nyttjar kommunal service.

Det finns samband mellan kommunaldemokratiska kommitténs uppdrag och det uppdrag som har getts ål kommittén (1978:02) för medbestäm­mandefrågor. Sambanden gäller såväl de lokala organen och författnings­bestämmelser om beslutsfunktioner för bl.a. rektor som formerna för in­tressenters inflytande.

 

Prop. 1979/80:182                                                                 15

Komnuttén för medbestämmandefrågor

Efter 1976 års arbetsrätlsreform har utredningsarbete bedrivits kring frågor om medinflytande för de anställda sett i relation till den kommunala demokratin.

Hösten 1978 tillkallades kommittén (Kn 1978:02) för medbestämmande-frägor för att mot bakgrund av en lidigare utrednings förslag överväga frå­gor om bl.a. parissammansatta organ och rätl för personalförelrädare att närvara vid kommunala och landstingskommunala nämnders sammanträ­den. Direktiven för kommittén (se Dir 1978:63) har senare ändrats (se Dir 1978: 87 och 1979:54).

Frågan om möjligheten att inrätta partssammansatta organ löstes genom lagstiftningar 1979 (se avsniti 2.1). I kommitténs uppdrag ingår emellertid fortfarande att se över bl.a. författningsföreskrifter om chefstjänstemän­nens beslutsfunktioner. Till chefsljänstemännen hör t.ex. skolchef och rektor. I direktiven pekas på att föreskrifter om chefstjänslemännens be­fogenheter kan utgöra hinder för elt ökat personalinflytande. Vidare sägs i direktiven att det naturliga är all de politiska organen fortlöpande tar ställ­ning till vilken beslutanderätt som skall delegeras till chefstjänstemännen. Enligt direktiven bör kommittén också överväga behovet av andra änd­ringar i specialförfattningarna i syfte att klargöra förutsällningarna för överlämnande av förvaltnings- och verkställighetsuppgifler till partssam­mansaiia organ på de specialreglerade områdena.

Med stöd av lagen (1972:271) om närvarorätt vid sammanträde med kommunal eller landstingskommunal nämnd har sedan år 1973 pågått en försöksverksamhel med sådan närvarorätt för personalföreträdare. Kom­mittén skall följa den fortsatta försöksverksamheten och överväga frågan om närvarorätt med hänsyn lill bl.a. den kommunala demokratins krav och samspelet med medbestämmandelagen och parissammansatta organ.

Till kommitléns uppgifter hör också alt överväga om och i vilken ut­sträckning inflytandeformerna facklig vetorätt och fackligt självbestäm­mande kan tillämpas inom den kommunala sektorn.

De lokala organen är kommunala nämnder och kommitténs uppdrag täcker därför också dem.

4   Föredragandens överväganden

4.1 Allmänna synpunkter

I skollagens inledande paragraf fastslås alt skolan i samarbete med hem­men skall främja elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.

I förordningen (1980:64) om mål och rikllinjer i 1980 års läroplan för grundskolan som regeringen utfärdade den 14 februari i år understryks att huvudansvaret för de ungas fostran alltid vilar på hemmet. 1 samarbete

 

Prop. 1979/80:182                                                                  16

med hemmen har dock skolan etl medansvar för alt barnen utvecklas till demokratiska och ansvarstagande människor. De vuxna i skolan skall stödja föräldrarna i deras uppgift att fostra. Skolan har å sin sida rätt alt förvänta att föräldrarna stöder dess arbete.

Skolans uppgifl all fostra innebär enligt läroplanens mål och riktlinjer att skolan aktivt och medvetet skall påverka och stimulera barn och ung­domar att vilja omfatta vår demokratis gmndläggande värderingar och lå­ta dessa komma lill ullryck i prakusk. vardaglig handling. Skolan skall därtör utveckla sådana egenskaper hos eleverna, som kan bära upp och förslärka demokratins principer om tolerans, samverkan och likaberätti­gande mellan människorna.

I departementspromemorian (Ds U 1977:20) Medinflytande i skolan (se avsnitt 3.2) anges som en utgångspunkt för de förslag som där framläggs atl det är ett vitall samhällsintresse att skolan utformas så alt den aktivt främjar elevernas sociala utveckling. Det är därför väsentligt all eleverna flir uppleva sig själva som medansvariga och inte endasl som föremål för påverkan. Detla kan endasl uppnås om eleverna tillerkänns ett reellt med­inflytande och medbestämmande i skolan.

Jag delar denna uppfattning. För all skolan skall kunna fullgöra de upp­gifter som här har angells krävs atl inte bara personalen utan också elever och föräldrar har etl medinflytande över skolverksamheten och därige­nom känner elt medansvar för denna. Jag vill även peka på alt skolan en­ligt målen i 1980 års läroplan för gmndskolan har skyldighel all ge elever­na ökat ansvar och medinflytande i takt med deras stigande ålder och mognad.

Av grundläggande betydelse är möjligheterna alt påverka den dagliga verksamhelen. För all kunna göra detla behövs i försia hand inflytande på klassnivå saml, i gmndskolan där två eller flera klasser bildar arbetsenhe­ter, också på arbetsenhelsnivå.

1 grundskolan och gymnasieskolan finns klassråd och klasskonferenser, i grundskolan dessutom arbetsenhetskonferenser. Dessa samverkansor­gan, av vilka Jag särskilt vill framhålla klassråden med deras ställning som bas för elevinflytandet (se avsnitt 2.2), kan ge eleverna goda möjligheter lill inflytande på klass- och arbetsenhelsnivåerna.

När del gäller föräldrarna är deras möjligheter till inflytande på klass-och arbetsenhetsnivåerna mer begränsade. Kontakterna mellan hem och skola - vilka på dessa nivåer bl.a. sker vid klassmöten - kan enligt min mening behöva förslärkas. Jag avser alt återkomma till denna fråga när ut­redningen (U 1979:01) om förstärkta kontakter mellan hem och skola har redovisat sitt uppdrag (se avsnitt 3.2).

Del räcker emellertid inte med möjligheter till inflytande inom klasserna och arbetsenheterna. Åtskilliga frågor som elever och föräldrar bör ha möjlighet atl påverka - inte minst för att bästa möjliga sakliga resultat skall kunna nås - är inte begränsade till en klass eller en arbetsenhet. En

 

Prop. 1979/80:182

17

del frågor kan röra hela skolenheten, ibland alla skolenheter inom ett rek­torsområde.

På sistnämnda nivåer fallas beslut normalt av rektor. Som Jag tidigare har redovisat (se avsnitt 2.4) föreskrivs bara för enstaka frågor skyldighet för rektor all bereda eleverna tillfälle att framföra synpunkter. Sådan skyl­dighel gäller innan rektor meddelar ordningsföreskrifter eller avger förslag lill styrelsen för skolan om antagande av läromedel. Vad föräldrarna be­träffar finns inga liknande föreskrifter om skyldighel för rektor att höra dem. Vad som finns är endast allmänna föreskrifier om skyldighet för rek­tor all främja samarbetet mellan hem och skola. Elever och ibland också föräldrar kan emellertid i en del frågor ulöva inflytande genom medverkan i de samarbelsnämnder som enligt skolförordningen eller särskilda före­skrifter om försöksverksamhet förekommer inom gymnasieskolan och pä grundskolans högstadium (se avsnitten 2.2 och 2.3). Det bör också näm­nas, att elevföreträdare har rält all medverka vid sammankomster om stu­die- och yrkesorientering och vid andra sammankomster för överläggning om vissa frågor som rör skolenheten, nämligen pedagogiska frågor av all­män karaktär och sådana frågor om skolmiljön som särskilt berör skolen-helens verksamhei (se avsnitt 2.2).

Denna reglering ger enligt min mening inte eleverna och föräldrarna till­räckliga möjligheter till inflytande på skolenhets- och reklorsområdesni-vå. Regleringen lar huvudsakligen sikte på eleverna och ger inte heller dem inflytande i mer än en del av de frågor som de kan ha berättigade an­språk på att kunna påverka. Dessulom vilar inte reglerna om de olika frå­gorna och formerna för inflytande på enhetliga principer. De bildar inte heller någol sammanhållet mönsier.

Del torde sedan länge vara en allmän uppfattning all en reform behövs. Däremol är del inte givet hur reformen bör utformas.

Hillills framlagda utredningsförslag bygger på tanken att samarbets­nämnderna skall ersättas med andra inlressenlsammansatia organ som har siörre befogenheter. Dessa utredningsförslag - SIA-utredningens för­slag om bestyrelser och det förslag som en arbetsgrupp inom utbildnings­departementet lade fram om skolnämnder - har jag lidigare redovisat i korthet (se avsnitt 3.2). I samband därmed har Jag också redogjort för re­missutfallet i slorl av arbetsgruppens förslag.

Innan jag ger min allmänna syn på vilket slags reform som kan och bör genomföras nu, villjag också erinra om att riksdagen nyligen har fattat be­slut som gör del möjligt alt i form av försöksverksamhet inrätta kommuna­la nämnder med etl lokall begränsat verksamhetområde (lokala organ). Möjlighet har också öppnats alt i kommuner och landstingskommuner in­rätta organ beslående av förelrädare för arbetsgivare och arbetstagare (partssammansaiia organ). Jag har i del föregående lämnat närmare upp­gifter om den nya lagstiftningen i dessa frågor (se avsnitt 2.1).

Som jag också har nämnt bedriver kommunaldemokratiska kommittén

 

Prop. 1979/80:182                                                                  18

och kommittén för medbestämmandefrågor utredningsarbete som avser den kommunala förvaltningen i allmänhet och som är inriktat på den kom­munala demokratin och på frågor om medinflytande för anställda och nytt­jare av kommunal service sett i relation lill den kommunala demokratin (se avsnitt 3.3).

I rådande läge med pågående utredningsarbete är jag inte beredd att ta ställning vare sig för eller emot förslaget om intressentsammansatta skol­nämnder med beslutsbefogenheter. Slullig ställning lill frågan om infly­tande för elever och föräldrar kan tas försl när klarhet vunnits i de frågor som nu är under ulredning. Della hindrar emellertid inte alt vissa föränd­ringar genomförs redan nu, en uppfattning som också har uttalats av che­fen för kommundepartementet i propositionen (1979/80:54) om försöks­verksamhet med lokala organ för specialreglerad förvaltning i kommuner­na (s. 15).

Som jag lidigare har nämnt (se avsnitt 3.2) gav remissyttrandena över skolnämndsförslaget uttryck åt en allmän uppslutning kring tanken att ele­ver och föräldrar bör få ökade möjligheter till inflytande. Jag är själv över­tygad om atl elev- och föräldrainflylandet måste förstärkas redan nu, inte minst med lanke på skolans fostrande roll. Problemen i skolan är slora. Samtidigt visar undersökningar att siörre inflytande och ansvar har en mycket positiv inverkan när det gäller alt komma till rätta med bl. a. bris­ter i skolans arbetsmiljö. Skolan intar i viss mån en särställning genom sin fostrande roll och det är därför motiverat alt låla elever och föräldrar få ett större inflytande än nyttjare av offentlig service i andra sammanhang till­erkänns. Så har i viss mån redan sketl genom samarbetsnämnderna och systemet med konferenser och klassråd. Fortsatt reformverksamhet pä detta område förutsätts i 1976 års SlA-beslut. Elever och föräldrar har länge fått vänta på förbäliringar. Dessa grupper har därför ett berättigat anspråk på all näsla steg nu tas.

I mina överväganden om vad som kan och bör göras nu har Jag tagit fas­ta på ell enligt min mening väsentligt inslag i förslaget om skolnämnder, nämligen principen om samrådsplikl för rektor. Åtskilliga för eleverna viktiga beslut fattas av rektor. Genom en samrådsplikt för rektor bör där­för möjligheterna till inflytande för elever och föräldrar kunna påtagligt förbättras.

Innan jag redovisar mitt förslag vill Jag nämna atl informella överlägg­ningar i saken har förekommit mellan förelrädare för utbildningsdeparte­mentet och representanter för Svenska kommunförbundets kansli. Riks­förbundet Hem och Skola, Sveriges Elevers Centralorganisation och Elevförbundet. Dessa representanter har därvid ställt sig positiva lill alt samrådsplikl för rektor införs.

 

Prop. 1979/80:182                                                                  l*

4.2 Reformen i huvuddrag

Åtminstone tills vidare bör den reform rörande samrådsplikl för rektor som jag föreslår begränsas till kommunernas grundskolor och gymnasie­skolor saml landstingskommunernas gymnasieskolor. För andra skolfor­mer med jämföriig utbildning är det för dagen inte möjligt att ta ställning lill om förändringar av liknande slag bör genomföras. Till samordningen i fall där grundskola eller gymnasieskola bedrivs i samma skolenhet som en skolform utanför reformen återkommer Jag i det följande (se avsniu 4.3).

De ökade möjligheterna till inflytande för elever och föräldrar gäller allt­så beslul som fattas av rektor inom en kommuns grundskola eller gymna­sieskola eller en landstingskommuns gymnasieskola. För tydlighetens skull villjag påpeka, attjag avser endast sådan rektor som har den ome­delbara ledningen av en eller flera skolenheter.

Mina förslag om samrådsskyldighet för rektor avser eleverna på grund­skolans högstadium och i gymnasieskolan saml föräldrarna lill elever på gmndskolans samtliga stadier. Dessa grupper bör få utse förelrädare med vilka rektor skall samråda. Företrädare bör ulses lill del antal, för den tid och i den ordning som styrelsen för skolan besiämmer. När det gäller att bestämma hur förelrädare skall ulses vill Jag peka på alt styrelsen för sko­lan redan har en sådan uppgift beträffande elevrepresentanter i olika sam­verkansorgan inom skolan, l.ex. samarbelsnämnden (se avsnitt 2.2). Jag ser inte anledning all förorda någon viss metod för utseende av elev- och föräldraföreträdare men vill understryka viklen av all myckel slor hänsyn tas till de synpunkler och önskemål som elev- och föräldrakollektiven själva har i denna fråga. Det är självklart att de som utses måste vara representativa för de grupper som de företräder.

En del frågor gäller bara en skolenhet, medan andra berör kanske alla skolenheterna inom rektorsområdet. Som exempel på del senare fallet kan nämnas frågor om fördelning av resurser mellan rektorsområdets skolen­heter. Från bl. a. den synpunkten kan del vara lämpligl att företrädare ul­ses för varje skolenhet för sig och inte för hela rektorsområdet. Andra hänsyn kan dock tala för all förelrädare utses för hela rektorsområdet. Styrelsen för skolan bör få bestämma i denna sak efter vad styrelsen bedö­mer vara den lämpligaste lösningen.

För grundskolans låg- och mellanstadier innebär milt förslag, såsom re­dan framgått, atl rektor skall ha samrådsplikl endasl i förhållande till före­trädare för elevernas föräldrar. Till frägan om medverkan av eleverna i della sammanhang återkommer jag i del följande (se avsnitt 4.3). Jag be­handlar då också frågan om medverkan av föräldrarna lill elever i gymna­sieskolan.

Vad gäller samrådsskyldighelens omfattning och närmare innehåll för­ordar Jag följande.

Samrådsplikten bör kunna gälla oberoende av om rektors beslutsbefo­genheter grundar sig på en författningsbestämmelse eller på delegations-

 

Prop. 1979/80:182                                                                  20

uppdrag från styrelsen för skolan eller från elt lokall organ att fatta beslut på styrelsens eller det lokala organets vägnar. Som beslut av rektor bör räknas även förslag och yttranden som t. ex. styrelsen för skolan eller ett lokall organ infordrar från rektor.

I detta sammanhang bör också nämnas att det i varierande omfattning förekommer att rektor uppdrar åt t. ex. studierektor att fullgöra vissa upp­gifter inom rektors ansvarsområde. Den samrådsplikl för rektor som kan föreligga bör gälla även när ett sådant uppdrag har lämnais. Rektor bör då kunna låta även samrådsuppgiften fullgöras av den som har fått uppdra­get, men den fullgörs i sä fall på rektors ansvar.

Av naturliga skäl bör endasl frågor som har betydelse för eleverna om­fattas av samrådsplikien. Från samrådsplikten bör undantas frågor som är begränsade till klassen eller arbetsenheten. I sådana fall bestäms möjlighe­terna lill inflytande genom reglerna om samverkansorgan för en klass eller en arbetsenhet (Jfr avsnitten 2.2 och 4.1). Vidare bör undantas vissa andra frågor för vilka särskild handläggningsordning gäller (se avsnitt 4.3). Inte heller frågor som avser viss anställd, elev eller förälder bör omfattas av samrådsplikien. Ett och annat ytteriigare undantag kan behöva göras.

Om en fråga har slor betydelse för elevema, bör rektor vara skyldig att själv ta initiativ lill samråd, innan han fattar sitt beslul. I övriga frågor bör samrådsplikien kunna göras beroende av all elev- eller föräldraföreträdare begär samråd.

Till frågor som får anses har stor belydelse för eleverna hör i regel bl. a. budgetförslag lill styrelsen för skolan, fördelning av medel som anvisas rektorsområdet, schemaläggningen, den närmare utformningen av de fria aktiviteterna, anordnande av gemensamma samlingar, högiidlighållande av minnesdag, ordningsföreskrifter, friluftsverksamhetens innehåll och uiformning, bokinköp lill skolbiblioteket, hur lokalerna skall användas inom skolverksamheten, ändringar och reparationer av lokalerna, inköp av inventarier och utbildningsmateriel, åtgärder för jämställdhet mellan könen, formema för kontakter mellan hem och skola, samverkan mellan skolan och närsamhället, anordnande av årsavslulning och trivselfrämjan­de åtgärder.

Rektor bör också ha skyldighet att fortlöpande informera elev- och för-äldraföreträdarna om skolverksamheten. Viss information bör lämnas även om sådanl som elev- och föräldraföreträdarna inte kan begära sam­råd om, t. ex. därför att det inte hör till rektors beslutsområde.

Av praktiska skäl måste det finnas vissa begränsningar i samråds- och informaUonsplikten. Rektor bör t. ex. inte vara skyldig att hålla samråd in­nan han fattar beslul, om tidsnöd lägger hinder i vägen. Rektor bör inte heller vara skyldig att ställa upp för samråd och information med elev- och föräldraföreträdarna i obegränsad omfattning. Normall bör del för samråd på egel initiativ och på begäran saml för sådan information som lämnas muntligt kunna räcka med tillsammans fyra lillfällen per termin för varde­ra gruppens förelrädare.

 

Prop. 1979/80:182                                                                21

Bestämmelser om samråds- och informationsskyldighet bör meddelas enligt i huvudsak de riktlinjer som jag nu har förordat.

Milt förslag bör kunna genomföras utan ökade kostnader för vare sig slalen eller kommunema och landstingskommunerna. Jag vill i samman­hanget peka på alt del nuvarande systemet med samarbelsnämnder, när del fungerar väl, innebär betydande arbetsinsatser av rektor. Som framgår av det följande (se avsnitt 4.3) ersätts nu dessa arbetsuppgifter i princip av samrådsplikten. Jag vill också peka på alt rektorerna har tolalreglerad ar­betstid. Del innebär bl.a. alt de alltid måste överväga hur de lämpligen skall fördela sina arbetsuppgifter inom den givna tidsramen. Den av mig nu föreslagna samrådsplikten är en mycket viktig uppgifl för rektor och måste därför ges hög prioritet inom denna tidsram. Jag vill för övrigt näm­na att frågan om skolledarnas arbetsuppgifter i sin helhet är föremål för analys och översyn inom utbildningsdepartementet.

Det ökade inflytandet är till för dem som ingår i de representerade grup­perna och fär därför inte begränsas tili elev- och föräldraföreträdarna. Det bör i princip vara elevernas och föräldrarnas sak att se till detta. Viktigare frågor, som elev- och föräldraföreträdarna skall samråda med rektor om, kan genom företrädarnas försorg försl tas upp i klassråden och vid klass­möten.

En fråga som jag ännu inte har berört är i vilka former rektors skyldig­heter gentemot elev- och föräldraföreträdarna skall utövas. Frågan har många aspekter. Härtill kommer att förhållandena skiftar, liksom uppfatt­ningarna. Jag tror därför inte atl formerna för kontakterna bör bindas ge­nom föreskrifter som innebär all samma lösning skall lillämpas i alla fall.

1 första hand bör rektor och företrädarna gemensamt bestämma i vilka former kontakterna skall ske. De får då ta ställning till om kontakterna skall ske med vardera gruppens företrädare separat eller med de båda gmppernas företrädare tillsammans och vilka närmare regler som skall gälla för kontakterna. Om det någon gång inte är möjligt alt komma över­ens, bör styrelsen för skolan bestämma formerna för kontakterna.

En särskild fråga är vilka möjligheter som bör finnas alt välja en kon­taktform som innebär alt även personal inom skolverksamheten deltar.

Det kan givetvis vara av stort värde atl personal, elever och föräldrar har möjlighet atl gemensamt med rektor diskutera olika frågor. Enligt min mening finns det etl behov av att rektor kan kalla till en konferens med deltagare från alla grupperna. En sådan konferens skulle också kunna bli en naturlig beredande instans i förhållande till styrelsen för skolan och ell lokall organ. Som Jag redovisar närmare i det följande anserjag därför att del bör finnas regler om en sådan vad Jag vill kalla skolkonferens. Elev-och föräldraföreträdarna i skolkonferensen bör vara desamma som de fö­reträdare gentemot vilka rektor har samråds- och informationsskyldighet.

Rektor bör alltid kunna kalla lill skolkonferens, om han anser att en viss fråga bör diskuteras av personal, elever och föräldrar gemensamt. Det bör

 

Prop. 1979/80:182

11

också kunna tänkas alt regeringen för en fråga av särskilt angivet slag fö­reskriver att skolkonferensen skall höras. I sådana fall bör rektor inte dessutom vara skyldig alt ta upp frågan vid kontakter med elev- och för­äldraföreträdarna i annan form.

Del bör finnas en möjlighel all välja skolkonferensen som den normala formen för kontakterna mellan rektor och elev- och föräldraföreträdarna. Eftersom även personalen berörs av elt sådant ställningstagande och sa­ken dessutom kan anses ha principiell betydelse, bör en sådan ordning kräva beslul av styrelsen för skolan på samma sätt som idag gäller för in­rättande av samarbelsnämnd med försöksverksamhet.

En skolkonferens är etl organ som i vissa avseenden kanjämföras med en samarbelsnämnd. Vad som bör ske med samarbetsnämnderna återkom­mer Jag till i del följande (se avsnitt 4.3).

Den nya ordningen bör gälla fr.o. m. den Ijuli 1981.

Det bör ankomma på regeringen atl meddela de bestämmelser som för­anleds av mitt förslag. Eftersom del inte är fråga om inflytande i form av beslutanderätt, bör man kunna nöja sig med ganska få och i en del avseen­den allmänt hållna regler.

4.3 Vissa särskilda frågor

Skolkonferensen

Jag har nyss talat om skolkonferensen. Denna bör beslå av rektor såsom ordförande, personal som representerar olika delar av skolverksamheten samt förelrädare för eleverna och föräldrarna.

Vad gäller företrädarna för eleverna och föräldrarna villjag hänvisa till vad jag nyss har anföri. Jag vill för tydlighetens skull tillägga följande. Om varken eleverna eller föräldrarna önskar utnyttja sin rätt att utse företrä­dare, får detla till följd inte bara atl rektors samrådsskyldighet bortfaller utan också att skolkonferens inte skall förekomma.

Representanterna för skolverksamheten bör ulses lill del anlal, för den lid och i den ordning som styrelsen för skolan besiämmer. Det bör finnas visst utrymme för olika uppsättningar av representanter beroende på vil­ket slags fråga del gäller.

1 fall där flera skolenheter ingår i etl rektorsområde, bör skolkonferen­sen kunna ges formen av antingen skolenhetskonferens eller reklorsområ-deskonferens beroende på frågans arl.

Som jag lidigare har nämnt bör rektor få kalla skolkonferensen, när han finner alt en viss fråga bör diskuteras gemensamt. Del bör som Jag också redan anföri dessutom kunna meddelas bestämmelser om att skolkonfe­rensen skall höras i viss särskilt angiven fråga. En sådan beslämmelse bör kunna gälla även elt ärende hos styrelsen för skolan, l.ex. ett ärende om ordningsföreskrifter som styrelsen utfärdar.

Liksom för andra konferenser inom skolan bör del för skolkonferensen

 

Prop. 1979/80:182

23

kunna meddelas vissa bestämmelser om arbetsformer m.m. Jag vill inte utesluta att del kan visa sig lämpligt med cn och annan regel som gäller ba­ra när skolkonferensen enligt särskild bestämmelse skall höras. En sådan regel bör också kunna innebära krav på viss sammansättning av skolkon­ferensen när ett ärende av delta slag behandlas.

Eleverna på låg- och mellanstadierna

Som framgår av vad Jag tidigare anfört (se avsnitt 4.2) skall rektor när del gäller grundskolans låg- och mellanstadier ha samrådsplikt endast gentemot företrädare för elevernas föräldrar. Företrädare för låg- och mellanstadieeleverna bör inte heller ingå i skolkonferensen. Detta betyder emellertid inte att låg- och mellanstadieeleverna måste hållas helt utanför i dessa sammanhang. I den mån rektor och föräldraföreträdarna så finner lämpligt, bör elever kunna delta i samråd mellan rektor och föräldraföre­trädarna. Likaså bör rektor efter samråd med föräldraföreträdarna kunna låla även förelrädare för eleverna delta i överläggning i skolkonferensen. Jag vill särskill peka på vikten av att man låter i försia hand mellanstadie­eleverna stegvis växa in i den roll som tillkommer dem när de blir högsta­dieelever.

Föräldrarna lill elever i gymnasieskolan

Jag har. såsom redan framgått (se avsnitt 4.2). inte föreslagit samråds­plikl för rektor gentemot företrädare för föräldrarna till elever i gymnasie­skolan. Mol bakgrund av dessa elevers ålder - åtskilliga av dem är myndi­ga - har jag funnit det vara naturligast alt reglerna om samrådsplikt för rektor begränsas lill företrädare för eleverna. Detta utesluter självfallet in­te medverkan av företrädare för elevernas föräldrar. I den mån rektor och elevföreträdarna så finner lämpligt, bör föräldrar kunna delta i överlägg­ningar mellan rektor och elevföreträdarna. Likaså bör rektor efter samråd med elevföreirädarna kunna låta även förelrädare för föräldrarna delta i överläggning i skolkonferens. Jag vill erinra om alt rektor enligt uttryckli­ga föreskrifter i skolförordningen redan i dag har en skyldighet alt främja samarbetet mellan hemmen och gymnasieskolan. Om en samrådsplikt i förhållande lill företrädare för eleverna införs, bör detla givetvis inte få till följd atl rektors samverkan med föräldrama försämras.

Samarbetsnämnderna

Mina förslag om dels samrådsskyldighet för rektor gentemot elev- och föräldraföreträdare, dels skolkonferens gör atl det inte längre finns behov av att som ett obligatoriskt organ ha en samarbetsnämnd med rådgivande funktion. Däremot kan det finnas skäl atl som icke obligatoriska organ till-låta rådgivande samarbelsnämnder enligt skolförordningens mönster (se avsnitt 2.2) liksom att alltjämt tillåta försöksverksamhet med samarbels­nämnder inom i huvudsak nuvarande ramar (se avsnitt 2.3), om styrelsen

 

Prop. 1979/80:182                                                   24

för skolan finner all en samarbelsnämnd kan och bör kombineras med den ordning som jag föreslår. En sådan kombinaUon får alltså inte innebära alt elev- och föräldraförelrädares möjligheter lill inflytande blir sämre än om samarbetsnämnd inte hade funnits. Kombinationsmöjlighet bör inte ute­slutas eftersom del ännu är för tidigt alt uttala sig i frågan om lämpligheten av att ha samarbelsnämnder i framliden. Dessutom kan det på vissa håU finnas en väl fungerande samarbelsnämnd som del är olyckligt alt avveck­la i nuvarande läge.

Enligt nu gällande bestämmelser avgörs ärenden om avstängning eller förvisning av elev i gymnasieskolan av samarbetsnämnd som avses i skol­förordningen eller samarbetsnämnd med försöksverksamhel. För grund­skolan, där inte förvisning men väl avstängning kan förekomma, är det styrelsen för skolan sorn beslutar. Jag anser all styrelsen för skolan i fort­sättningen bör avgöra även ärenden om avstängning eller förvisning av elev i gymnasieskolan. Talan mot ell beslut om avstängning eller förvis­ning av elev från gymnasieskolan bör liksom nu föras genom besvär hos länsskolnämnden.

Mitt förslag innebär alltså all samarbelsnämnder av del slag som avses i skolförordningen inte längre skall vara obligatoriska, att försöksverksam­het med samarbelsnämnder får bedrivas enligt i huvudsak nuvarande reg­ler samt att ärenden om avstängning eller förvisning skall avgöras av sty­relsen för skolan oavsett om samarbetsnämnd finns eller inte.

Belräffande landstingskommunerna fordras en särskild kommentar. Dessa omfattas inte av nuvarande regler om försöksverksamhel med sam­arbelsnämnder. Jag anser inte alt det finns skäl atl utvidga dessa reglers tillämpningsområde till all omfatta landstingskommunernas gymnasiesko­lor. Det bör räcka med möjligheten atl ha rådgivande samarbelsnämnder enligt skolförordningens modell.

Biblioteksnämnder

Enligt nuvarande bestämmelser kan det vid en skolenhet med gymnasie­skola finnas en biblioteksnämnd som beslår av rektor, som är nämndens ordförande, bibliotekarien och högsl fyra lärare saml två elever. Biblio­teksnämndens uppgift är all avge förslag lill bokinköp för skolenhetens bibliotek. Jag ser inte skäl all ha kvar särskilda bestämmelser om en biblio­teksnämnd. När det gäller förslag till bokinköp för biblioteket, i gymnasie­skolan eller grundskolan, bör rektor utan föreskrivna former kunna ta upp saken med elev- och föräldraföreträdarna, bibliotekarien och lärarperso­nalen.

Sammankomster om pedagogiska frågor av allmän karaktär

X skolförordningen finns föreskrifter om alt styrelsen för skolan beslular om antagande av läromedel efter förslag av rektor. Denne skall avge sill förslag efter hörande av berörda lärare och förelrädare för berörda elever.

 

Prop. 1979/80:182                                                                25

Vidare finns i skolförordningen föreskrifter om att rektor vid en skolenhet

- utöver vad som följer av reglema om bl. a. arbetsenhelskonferenser och
klasskonfcrenser - får kalla arbetstagare som tjänstgör vid skolenheten för
alt överlägga om bl.a. pedagogiska frågor av allmän karaktär. Vid be­
handling av sådana frågor som nu nämnts skall rektor även kalla förelrä­
dare för eleverna vid skolenheten att della i sammanträdet.

Det är naturiigast atl beträffande vilka som skall delta tillämpa i princip samma system som för klass- och arbetsenhelskonferenser när det gäller sädana pedagogiska frågor av allmän karaktär som inte är begränsade lill klassen eller arbetsenheten ulan rör t. ex. all undervisning i elt vissl ämne. Med samma system syftar jag på en ordning som innebär atl i princip all berörd personal medverkar och atl elevinflytande utövas genom företrä­dare för just de elever som berörs. Jag anser därför att det även i fortsätt­ningen bör finnas bestämmelser om all rektor för överiäggning i sådana pedagogiska frågor av allmän karaktär, som inte på grund av sin begräns­ning lill klassen eller arbetsenheten skall behandlas av klass- eller arbets­enhetskonferens, får kalla berörda arbetstagare och då också skall kalla fö­reträdare för berörda elever. Rektor är med andra ord inte skyldig alt ord­na en sammankomst, men om han gör det skall även förelrädare för berör­da elever kallas. Beträffande förslag om anlagande av läromedel bör emel­lertid rektor ha skyldighet att kalla till sammankomst. En fråga som be­handlas i den ordning som jag nu har beskrivit bör rektor inte vara skyldig all ta upp till samråd med elev- och föräldraföreträdarna enligt de allmän­na reglerna.

Sammankomster om studie- och yrkesorientering

I skolförordningen finns en föreskrift om att lärare och andra arbetsta­gare som tjänstgör vid en skolenhet med grundskola eller gymnasieskola och som skall medverka vid studie- och yrkesorientering skall sammanträ­da för att överlägga om planering och samordning av verksamheten. En­ligt huvudregeln är rektor ordförande. Rektor skall kalla även företrädare för eleverna atl delta i sammanträdel.

Jag anser inte att det behöver finnas kvar särskilda bestämmelser om sammankomster rörande studie- och yrkesorientering. Många av här aktu­ella frågor får sägas vara pedagogiska frågor av allmän karaktär. De bör därför omfattas av de bestämmelser som jag nyss förordade. I övrigi bör behovet av samverkan i frågor rörande studie- och yrkesorientering till­godoses genom de allmänna reglerna om samrådsskyldighet och möjlighel till skolkonferens.

Andra överläggningar m. m.

De nuvarande föreskrifter i skolförordningen som Jag delvis har redovi­sat innebär att rektor vid en skolenhet med grundskola eller gymnasieskola

-   utöver vad som följer av reglerna om personalkonferenser, arbetsen-

 

Prop. 1979/80:182                                                                  26

hetskonferenser, klasskonferenser och sammankomster om studie- och yr­kesorientering - får kalla arbetstagare som tjänstgör vid skolenheten för atl överlägga om frågor som rör skolenheten. Om det vid en sådan sam­mankomst behandlas frågor om skolmiljön som särskilt berör skolenhe­tens verksamhet, skall rektor även kalla företrädare för eleverna vid skol­enheten alt delta i sammanträdet. Detsamma gäller som jag redan nämnt när pedagogiska frågor av allmän karaktär behandlas.

Vad gäller pedagogiska frågor av allmän karaktär har jag nyss redovisat vilka bestämmelser som enligt min mening bör finnas för sådana frågor. Be­lräffande frågor om skolmiljön bör föreskrifterna om elevmedverkan ersät­tas av de allmänna reglerna om samrådsskyldighet gentemot elev- och för­äldraföreträdare samt möjlighet lill skolkonferens.

1 skolförordningen bör finnas föreskrifier om att rektor - utöver vad som följer av reglerna om personalkonferenser, arbetsenhelskonferenser, klasskonferenser och sammankomster i övrigi om pedagogiska frågor av allmän karaktär - får kalla arbetstagare för alt överlägga i andra frågor som rör skolenheten eller rektorsområdet. Föreskrifter av detta slag om överläggningar med enbari personal behövs, efiersom personalkonferen­sen, i vilken huvuddelen av personalen normalt ingår, inte alltid är etl väl avpassat forum för sådana överläggningar.

1 övrigi kan beträffande nuvarande bestämmelser nämnas att rektor in­nan han meddelar ordningsföreskrifter skall bereda eleverna, liksom per­sonalen, tillfälle att yttra sig. Sådana särskilda bestämmelser om skyldig­hel atl höra eleverna bör upphävas och ersättas av de regler som följer av mina förslag om samrådsskyldighet och skolkonferens.

YilerUgare samordningsfrågor m. ni.

Som framgår av min tidigare redovisning (se avsnitten 2.5 och 3.2) har bl.a. skolöverstyrelsen fått i uppdrag att utreda frågor om elevinflytande på arbetsmiljöområdet. Uppdraget har ännu inte redovisais. Mitt förslag om samrädsskyldighet m. m. innebär allmänna regler för elev- och föräld­rainflytande. Elevinflylandel på arbetsmiljölagens gmnd får karaktären av specialsyslem i förhållande till mitt förslag. Särskilda samordningsregler kan behövas, inte bara i förhållande till de nu av mig föreslagna reglerna ulan också i förhållande till vissa nuvarande regler som inte rubbas av mitt förslag. Till frågan om samordning på detla område avser Jag all återkom­ma, när uppdraget har redovisats.

Åtskilliga av de sakfrågor som omfattas av mitt förslag om samrådsskyl­dighet och skolkonferens är av den arten att förhandlingsskyldighet gente­mot en arbetstagarorganisation kan föreligga enligt 11-14 88 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. För tydlighetens skull vill Jag påpeka att intetdera syslemet - medbestämmandelagens eller det som Jag föreslår - avses få inkräkta på det andra. Mitt förslag skall alltså inte medföia någon begränsning av den förhandlingsskyldighet som följer av

 

Prop. 1979/80:182                                                    27

medbestämmandelagen. Ä andra sidan får inte förhandlingsskyldigheten enligt medbestämmandelagen eller medbestämmandeavtal som träffas på den lagens grund hindra tillämpningen av de bestämmelser som följer av milt förslag.

Förhandlingsskyldigheten enligt nämnda bestämmelser i medbestäm­mandelagen innebär i princip att förhandlingar skall las upp innan arbets­givaren kan sägas ha bestämt sig, så alt vad som kommer fram under för­handlingarna får ingå i beslulsunderiaget. Syftet med förhandlingarna är alt de om möjligt skall leda fram lill en uppgörelse mellan parterna om vil­ket beslut som skall fattas av arbetsgivaren. Mot denna bakgrund bör den samrädsskyldighet som Jag föreslår fullgöras innan förhandlingar enligt medbestämmandelagen kommer in i elt avgörande skede. Annars skulle samrådsskyldighelen kunna bli meningslös. Samråd skall hållas i så god tid, all vad elev- och föräldraföreträdarna anför verkligen kan beakias av rektor. När samråd hålls får rektor göra reservationen att den ståndpunkt han ger uttryck åt under samrådet endast är preliminär i avvaktan på syn­punkler från arbetstagarorganisationen och kan komma atl ändras i sam­band med förhandling enligt medbestämmandelagen.

Som Jag lidigare har uttalat (se avsnitt 4.2) avser mitt förslag endast kommunernas grundskolor och gymnasieskolor saml landstingskommu­nernas gymnasieskolor. En sådan begränsning gäller även när annan skol­form bedrivs i samma skolenhet. Detta hindrar naturligtvis inte aft det på frivillig gmnd och informell väg ordnas samråd över skolformsgränserna i gemensamma frågor. Tvärtom bör så ske. Del torde för övrigi förekomma redan med nuvarande ordning.

Beträffande vuxenutbildningen finner Jag, efler samråd med chefen för ulbildningsdeparlementel, anledning till etl par särskilda kommentarer.

För varje skolenhet med kommunal eller statlig vuxenutbildning finns en samarbetsnämnd. Den behandlar endast frågor som berör vuxenutbild­ningen. Om även gymnasieskola ingår i skolenheten, får styrelsen förord­na att del skall finnas en för vuxenutbildningen och gymnasieskolan ge­mensam samarbelsnämnd. Nu nämnda regler avser reguljära samarbels­nämnder. Liksom på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan före­kommer även inom vuxenutbildningen samarbelsnämnder inom försöks­verksamhet. Vid skolenhet med vuxenutbildning får också finnas en bib­lioteksnämnd enligt samma bestämmelser som gäller för gymnasieskola. Även belräffande samverkansorgan i övrigt gäller delvis samma regler för vuxenutbildningen och gymnasieskolan.

Som Jag lidigare har anfört bör samarbelsnämnder inom gymnasiesko­lan inte längre vara obligatoriska. Jag anser inte att man utanför försöks­verksamheten behöver ha kvar möjligheten lill en för vuxenutbildningen och gymnasieskolan gemensam samarbelsnämnd. Samverkan får ske på informell väg. 1 övrigt bör ingen ändring nu ske beträffande vuxenutbild­ningens samarbelsnämnder. Vad gäller biblioteksnämnd ser jag inte an-

 

Prop. 1979/80:182                                                   28

ledning att i det här lägel föreslå alt vuxenutbildningens regler om sädana organ skall avskaffas. Inte heller beträffande samverkansorgan i övrigt ser jag skäl att nu föreslå ändringar för vuxenutbildningens del.

Regleringen

Belräffande de särskilda frågor som jag har behandlat i detta avsnitt bör del ankomma på regeringen alt meddela erforderliga bestämmelser. Dessa bör i huvudsak överensstämma med vad jag här har förordat.

5   Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen alt

1.      godkänna vad Jag har förordat om informations- och samråds­
sky Idighel för rektor,

2.   godkänna vad jag har förordat angående skolkonferenser, sam­arbelsnämnder och andra samverkansorgan,

3.   godkänna all ärenden om avstängning eller förvisning av elev i gymnasieskolan skall avgöras av styrelsen för skolan.

6    Beslut

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslular atl genom proposition föreslå riksdagen atl anla de förslag som föredra­ganden har lagt fram.

 

Prop. 1979/80:182                                                           29

Innehåll

Proposition.........................................................     I

Propositionens huvudsakliga innehåll........................     I

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde 1980-06-05                   2

1    Inledning......................................................... ... 2

2    Nuvarande förhållanden...................................... ... 3

 

2.1    Skolans organisation i huvuddrag..................... ... 3

2.2    Närmare om reguljära samverkansorgan m.m ..... ... 5

2.3    Samarbelsnämnder inom försöksverksamhel........ ... 8

2.4    Bestämmelser om yttranderätt m.m.................. ... 9

2.5    Elevinflytande med stöd av arbelsmiljölagen.......     9

3 Utredningsförslag m.m........................................   10

3.1    Inledning.....................................................   10

3.2    Utredningsarbete på skolområdet.....................   11

3.3    Utredningsarbete som rör den kommunala förvaltningen i all­mänhet                14

4 Föredragandens överväganden............................ . 15

4.1    Allmänna synpunkter ....................................   15

4.2    Reformen i huvuddrag....................................   19

4.3    Vissa särskilda frågor.....................................   22

 

5       Hemställan......................................................   28

6       Beslul   .........................................................   28

Norstedts Trycken, Sfockhotm 1980