Prop. 1979/80:175 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs all 6-8 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa' skall ha nedan angivna lydelse.

6 kap. Levande träd och andra levande växter; lökar, rötter, o.d.; avskurna blommor och prydnadsblad

Anmärkningar

1. Oella kapitel omfattar endast levande träd och varor (inbegripel köksväxtplan-lor) av sådana slag som vanligen levereras av trädgårdsmästare, plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsiindamål; kapitlet inbegriper dock ej potatis, ätbar lök och andra produkter enligi 7 kap.

2. Till nr 06.03 och 06.04 hänföres även buketter, blomsterkorgar, kransar och liknande artiklar, helt eller delvis tillverkade av i dessa nummer omnämnda varor, även om artiklarna är försedda med tillbehör av andra material.

06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila, un
der tillväxt eller i blomning:

A. inkommande utan jord:

1. med blommor eller blomknoppar 100 kg 350: —

2. andra slag:

a. gladiolus och liljekonvalje .............. fri

b. andra .................................... 100 kg 18: 70

B. inkommande med jord:

1. gladiolus och liljekonvalje ................. .............. fri

I 2. andra slag .......................................... 8 %

06.02 Andra levande växter, inbegripet träd, buskar, rötter,
sticklingar och ympkvistar:

A. al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok. ek, gran,

lind, lärk, lönn, poppel och tall ................. fri

B. azalea, erica, kamelia och rododendron .. fri

C. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd:

1. förädlade ............................................. 6 %

2. andra slag .......................................... 3 %

D. andra växter ............................................ 8 %

E. rötter, sticklingar och ympkvistar ............. fri

06.03 Avskurna blommor oeh blomknoppar av sådana slag
som är lämpliga lill buketter eller annat prydnadsända
mål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade el
ler på annat sätt preparerade:

A. friska:

1. mimosa, ljung och ginst ....................... fri

2. nejlikor:

a. under tiden I mars-30 november .. 100 kg 1000: —

b. under tiden 1 december-29 februari 100 kg 400; —

3. gladiolus:

a. under liden I maj-30 september ... 100 kg 300: —

b. under tiden 1 oktober-30 april ........ .............. fri

' Senasle lydelse 1979; 1188.

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar

Anmärkning

Ordet "köksväxter" i nr 07.01, 07.02 och 07.03 skall anses inbegripa ätbara svampar, tryffel, oliver, kapris, tomater, potatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika, fänkål, persilja, körvel, dragon, krasse, mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana), pepparrot och vitlök.

Nr 07.04 omfattar alla torkade, dehydratiserade eller evaporerade köksväxter av sädana slag som är hänföriiga till nr 07.01-07.03 andra än;

a. torkade spritade baljväxlfrön (nr 07.05);

b. målen sötpaprika (nr 09.04):

c. mjöl av torkade baljväxlfrön enligt nr 07.05 (nr 11.04);

d. mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda; A. kål:

1. blomkål;

10%

fri

10%

17%

20%

fri

20%

fri

20%

fri

a. under tiden I juni-.30 november .....

b. under tiden I december-31 maj ......

2. vilkål och rödkål;

a. under tiden I maj-30 november ......

b. under liden 1 december-30 april ....

3. grönkål och brysselkål;

a. under tiden 1 juni-31 december .....

b. under tiden I januari-31 maj ............

4. salladskål;

a. under liden 1 april-31 december ....

b. under liden I januari-31 mars ..........

5. annan:

a. under tiden 1 mars-31 december ...

b. under tiden 1 januari-29 februari ...

Prop. 1979/80: 175

B. gurkor;

1. slanggurkor:

a. under tiden 16 mars-31 maj .......... 20 %

b. under liden I juni-30 juni ................ 20%,

dock minst

50:—per

100 kg

c. under tiden I juli-30 september ...... ......... 20%,

dock minst

70: — per

100 kg

d. under tiden 1 oklober- 15 mars ....... fri

2. andra;

a. under tiden 16 juni-30 seplember . 20%

b. under tiden I oktober-15 juni ......... .............. fri

C. lök;

1. vitlök ................................................... .............. fri

2. purjolök, buntlök och gräslök:

a. under tiden I maj-30 november ...... ........... 10 %

b. under tiden 1 december-30 april .... fri

3. annan;

a. under tiden 16 juli-29 februari ........ 20%,

dock minst

25; — per

100 kg

b. under liden 1 mars-15 juli ............... .............. fri

D. potatis:

1. nyskördad, under tiden 6 juni-5 juli .... ......... 20%,

dock minst

25: — per

100 kg

2. annan .................................................. .............. fri

E. sparris;

1. under liden I maj-30 juni .................... 14 %

2. under liden 1 juli-30 april .................... fri

F. svampar och tryffel ................................ 10 %

G. tomater;

1. undertiden 16 april-15 maj ................... 10%

2. under liden 16 maj-30 juni ................. 17%

3. under tiden I juli-30 september .......... .......... 17%,

dock minst

70: — per

100 kg

4. under tiden 1 oktober-31 oklober ....... 17 %,

dock minst

50; —per

100 kg

5. under tiden I november-15 april ......... fri

H. sallad:

1. isbergssallad;

a. under tiden 1 april-30 april ..... 100 kg 30; —

b. under liden 1 maj-30 november ...... 11 %

c. under tiden 1 december-31 mars .... fri

Prop. 1979/80: 175 5

2. annan;

a. under tiden I mars- 15 december ... ........... 11 %

b. under tiden 16 december-29 februiiri fri

IJ. baljfrukter:

1. ärter:

fri

10%

fri

10%

fri

16%

10%

a. undertiden I mars-31 december .....

b. under tiden 1 januari-29 februari ...

2. andra;

a. under liden I mars-31 december ....

b. under tiden I januari-29 februari ....

K. sötpaprika .............................................

L. rotfrukter:

1. morötter ...............................................

2. pepparrot ............................................

I 3. andra ................................................

M. kronärtskockor:

I 1. under tiden I juli-30 november .........

2. under tiden 1 december-30 juni .........

N. andra slag:

I I. under tiden I maj-30 november .........

2. under liden I december-30 april .........

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:

A................................................................. morötter, ärter, bönor och spenat samt morötter
och ärter, blandade .................................

B. broccoli ....................................................

C. andra slag;

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högsl lullbelagda

07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, sva-
velsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösning
ar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion;

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst lullbelagda

07.04 Torkade, dehydratiserade eller evaporerade köks
växler, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulverise-
rade, men ej vidare beredda;

A. potatis ..................................................... fri

B. vitlök ....................................................... fri

C. andra slag ............................................... 3 %

07.05 Torkade spritade baljväxlfrön av sådana slag som an
vändes till människo- eller djurföda, även skalade eller

kluvna ......................................................... fri

07.06 Maniok-, arrow- och salepsrol, jordärtskockor, batater
(sötpolalis) och andra liknande rötter, stam- eller rot
knölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska

eller torkade, hela eller i bitar; märg av sagopalm .... fri

Prop. 1979/80:175 6

8 kap. Ätbara frukter och nötter; skal av meloner eller citrusfrukter

Anmärkningar

1. Detla kapitel omfaltar ej icke ätbara nötter och frukter.

2. Ordet "färska" skall även anses avse kylda varor.

08.01 Dadlar, bananer, kokosnötter, paranötler, kasjunötter,
ananas, avokadofrukter, mango, guava och mango-

slan, färska eller torkade, även skalade ..... fri

08.2 Citrusfrukter, färska eller torkade ................ fri

08.3 Fikon, färska eller torkade ............................. ............. fri

08.4 Vindruvor, färska eller torkade:

A. färska;

1. undertiden I juli-31 oktober ..... 100 kg 12:50

2. under tiden 1 november-30 juni .......... fri

B. torkade ................................................... .............. fri

08.5 Nötter och liknande frukter, andra än sådana som är hänförliga till nr 08.01, färska eller torkade, även skalade ........................................................... .............. fri

08.6 Äpplen, päron och kvitlenfrukter, färska:

A. äpplen;

25: —

fri

25; —

fri

5 %

fri

15%

fri

11 %

fri

14%

fri

18%

fri

1. under liden 16 juli-29 februari .. 100 kg

2. under liden 1 mars-15 juli ...................

B. päron och kvitlenfrukter:

1. under tiden 16 juli—31 december 100 kg

2. under tiden 1 januari-15 juli ...............

08.07 Stenfrukter, färska:

A. körsbär:
I 1. undertiden 16juni-31 juli ....................

2. under liden 1 augusti-15 juni ............

B. plommon;
I 1. under liden 16 juli-30 seplember ........

2. undertiden 1 oktober-15juli..................

C. andra .......................................................

08.08 Bär, ej hänföriiga till nr 08.07, färska;

A. hallon, krusbär och vinbär, andra än svarta vinbär;

1. under tiden 1 juni-31 augusli ..............

2. under liden 1 september-31 maj ........

B. svarta vinbär;

1. under liden I juni-31 augusti..................

2. under tiden 1 september-31 maj .......

C. jordgubbar:
I 1. under tiden 8 juni-31 augusti .............

2. undertiden 1 september-7juni ............

D. andra .......................................................

08.09 Andra färska frukter:

A. meloner:

1. under tiden 16 juni-30 september ......

2. under tiden I oklober-15 juni ..............

B. andra .......................................................

08.10 Frukter (även kokta), frysta, ulan tillsats av socker:

A. jordgubbar ..................................... 100 kg 50; —

Prop. 1979/80:175 8

Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-04-17

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Mundebo, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Johansson, Wirlén, Holm, Boo, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Krönmark

Proposition om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa, m. m.

1 Inledning

1974 års trädgårdsnäringsutredning' har den 18 december 1979 avlämnat en promemoria Skyddsåtgärder mot lågprisimport av trädgårdsprodukter. Promemorian torde fogas som bilaga I till protokollet.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, kommerskollegium, generaltullstyrelsen, slalens pris- och kartellnämnd (SPK), slatens industriverk. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Trädgårdsnäringens riksförbund (TRE), Svenska lantarbetareförbundet, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund. Kooperativa förbundet (KF), IC A-förbundet, Sveriges frukt- och grön-saksdistribulörers förening. Landsorganisationen i Sverige (LO) och imporikontorel för u-landsprodukler (IMPOD).

Kommerskollegium har bifogat yttranden av Stockholms handelskammare, Skånes handelskammare samt handelskammaren i Gävle.

Trädgårdsnäringens riksförbund har i särskild skrivelse framfört kompletterande synpunkter på trädgårdsnäringens svårigheter.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 2.

Med anledning av de ändringar i tulltaxan som beslutades av 1978/79 års riksmöie har omförhandlingar ägl rum beträffande ett antal produkler för vilka tullarna har varit bundna inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (the General Agreement on Tariffs and Trade. GATT). Sedan dessa förhandlingar numera avslutats får jag anmäla resultatet för riksdagens godkännande.

' Departementsrådet Rune Henriksson, ordförande, samt kommunalrådet Villiam Björk, f. riksdagsledamöterna Valdo Carlslröm och Anna-Lisa Nilsson och riksdagsledamoten Håkan Sirömberg.

Prop. 1979/80: 175 9

2 Föredragandens överväganden

1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974; 09) framlade i augusti 1978 i betänkandet (SOU 1978:51) Svensk trädgårdsnäring - Produktion, rationalisering och internationella förhållanden bl. a. förslag till förändringar av det svenska gränsskyddel på trädgårdsområdet. Ulredningens förslag, som omfattade kapitlen 6-8 i tulltaxan, innebar såväl tullhöjningar som tullsänkningar och ändringar av tullperioderna. I syfte alt värdesäkra tullnivåerna föreslogs en övergång frän vikttullar till värdetullar för vissa produkler. För vissa varupositioner borde enligt utredningen värdetullarna kompletteras med vikttullar. Vikltullarna skulle utgöra minimivikttullardå risken för lågprisimport för dessa varupositioner var särskilt stor.

Trädgårdsnäringsutredningen föreslog också införandet av elt system med importminimipriser för tomater och slanggurkor varigenom import av dessa varuslag inle skulle kunna ske till priser som underskrider vissa särskilt fastställda nivåer. Systemet med importminimipriser skulle sättas in genom regeringsbeslut, om lågprisimport som allvarligt stör avsättningen av svensk produktion pågår under en längre tid.

Tullskyddet för trädgårdsprodukter togs upp till behandling i regeringens proposiiion 1978/79; 136 om Irädgårdsnäringen. Regeringens förslag innebar en övergång från vikttull till värdetull för vissa produkler, höjningar och sänkningar av tullen saml vissa justeringar av tullperioderna. I propositionen framhöll dåvarande chefen för handelsdepartemenlet bl.a. följande.

"När det gäller utredningens förslag om en övergång till värdetullar är det nödvändigt att beakla alt Irädgårdsområdel är svårbemästrat från lulllaxerings- och konlrollsynpunkt. Priserna varierar slarki och fastställs många gånger först efler importtillfället. Fastställandet och kontrollen av vikt är mot denna bakgrund enklare än fastställandet och kontrollen av värden som deklareras. Jag har emellertid fäst stort avseende vid de av utredningen angivna skälen för en övergång lill värdetullar även på irädgårdsområdel, i likhei med vad som lidigare har sketl med tullarna i allmänhel i den svenska tulltaxan. En vidgad lillämpning av värdelullar innebär alt lullni-vån värdesäkras och att tullens skyddseffekt inle minskar i takt med inflationen. Det synes inle heller vara rationellt att bibehålla vikllullaroch tillämpa ett system med ålerkommande revideringar av tullarna, med hänsyn till ändringar i penningvärdet".

Beiräffande ulredningens förslag att för vissa varupositioner komplettera värdetullarna med minimivikllullar pekade dåvarande departementschefen på att kombinerade vikt- och värdetullar är mycket arbetskrävande framför allt när det rör sig om varor med växlande värde per kvanlitelsen-hel och borde enligt hans mening därför inte komma i fråga. Beträffande importminimipriser anförde departementschefen att han inte var beredd att föreslå någon form av permanenta ålgärder med åtföljande administrativa

Prop. 1979/80:175 10

belastning. I proposilionen pekades på att det dock kunde visa sig nödvändigt att i vissa fall närmare följa utvecklingen av importen, bl. a. för att få bättre underlag för alt pröva behovel av ålgärder i situationer med onormalt låg prissättning av importvaror. Det fick ankomma på regeringen att i sådana fall ge berörda myndigheter i uppdrag atl bevaka imporlutvecklingen och om situationen så kräver föreslå lämpliga åtgärder.

Propositionen om trädgårdsnäringen behandlades i riksdagen dels av jordbruksutskottet (JoU 1978/79:29), dels av skatteutskottet (SkU 1978/ 79:47).

Riksdagen biföll regeringens förslag om övergång till värdetullar (rskr 1978/79:400). Riksdagen gjorde dock vissa ändringar i tulltaxeförslagen. Bl. a. beslöts att höja de föreslagna värdelullarna för mallök under tiden 16 juli-29 februari och nyskördad potatis under tiden 6 juni-5 juli samt att införa minimivikttull för dessa produkler.

De av riksdagen beslutade ändringarna i tulltaxan skulle i huvudsak träda i kraft den dag regeringen besiämmer. Bakgrunden härtill var att vissa av ändringarna inle kunde genomföras ulan omförhandlingar i GATT.

I samband med alt regeringen i proposiiion 1979/80: 24 redovisade resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT konstaterades att de nödvändiga omförhandlingarna betr. Irädgårdspro-dukterna skulle komma att dra ut på liden. Med hänsyn härtill föreslogs all de av riksdagen beslutade ändringarna i 6—8 kap. tulltaxan där så var möjligt skulle sällas i kraft samtidigt som de svenska medgivandena på tullområdet i de multilaterala handelsförhandlingarna började genomföras. Därigenom skulle genomförandet av lullmedgivandena och uppställningen av tulltaxan förenklas. Undantag måsle emellerlid göras för de lullsatser som var bundna i GATT, varför lulltaxeförslaget innebar att viktlullar temporärt bibehölls i de undantagna fallen i avvaktan på atl omförhandlingarna i GATT kunde avslutas.

1 enlighel med riksdagens beslut (rskr 1979/80; 138) har ändringarna i 6-8 kap. tulltaxan trätt i kraft den 1 februari 1980.

Med anledning av propositionen 1978/79: 136 yrkades i molionen 1978/ 79:2473 bl.a. atl regeringen skyndsami skulle uiarbeta skyddsålgärder som omedelbart skulle kunna sättas i krafl i situationer med onormalt låg prissätlning av importvaror. Trädgårdsnäringsutredningen borde få i uppdrag atl omgående uiarbeta förslag till åtgärder mot sådan lågprisimport som blir särskilt besvärande genom att värdetullarna under vissa tider ger etl sämre gränsskydd än de dittills gällande vikltullarna.

Skatteutskottet delade motionärernas uppfattning alt förslag borde ularbelas snabbt och faslslällas av regeringen så all det vid behov skulle kunna tillämpas redan under 1980 års produklionssäsong.

Riksdagen biföll ulskotlets förslag alt begära alt regeringen skyndsamt skulle uiarbeta skyddsåtgärder mot lågprisimport i enlighet med vad som föreslagils i molionen.

Prop, 1979/80:175 II

Trädgårdsnäringsulredningen erhöll den 2 augusti 1979 i uppdrag av regeringen att före den 1 januari 1980 lämna förslag till skyddsålgärder av nämnda slag. Utredningens förslag redovisades den 18 december 1979 i promemorian Skyddsåtgärder mol lågprisimport av trädgårdsprodukter.

Utredningen redovisar i promemorian olika alternativ när det gäller alt ulforma syslem för skydd mot lågprisimport, nämligen utjämnings- eller antidumpinglullar, kombinalionslullar och importminimiprissystem. Det är enligt utredningen av stor betydelse att det system som väljs medger alt åtgärder kan sällas in snabbi. Systemet bör vidare vara lälladminislreral och överskådligt saml stå i överensslämmelse med Sveriges handelspolitiska åtaganden. Konsumenternas intressen måste också beaktas i sammanhanget.

Beträffande utjämnings- eller antidumpingtull anför ulredningen att sådana kräver en viss tidsåtgång innan beslut kan fattas om införande. Vederbörande myndighet skall först konstatera att subvenlionering eller dumping föreligger och att denna allvarligt skadar näringen i fråga samt därefler lägga fram förslag till regeringen, som slutligen fattar beslul. Della tillvägagångssätt är enligt ulredningen alltför omständligt för att passa i della sammanhang. Regeringens möjligheter att agera är dessutom begränsade genom all bestämmelserna i GATT:s subventionskod respektive anti-dumpingkod måsle iaklagas.

Utredningen menar att kombinationstullar (värdetull -\- minimivikttull) ger etl bäitre skydd mol lågprisimport än värdetullar och kan därför kompleltera det skydd som ges genom de nya värdetullarna. För att behålla sin skyddsverkan i en period av fortgående inflation måsle minimi-vikttullarna höjas med jämna mellanrum och anpassas till penningvärde-försämringen. Med hänsyn lill del administrativa merarbete som förorsakas bl. a. tullverket genom kombinalionslullar bör de enligt utredningens uppfallning begränsas till etl så litet antal varor som möjligt.

Etl importminimiprissystem innebär alt en utjämningsavgift tas ut som ell lillägg till lull så snart importpriset understiger ett fastställt referens-eller minimipris. Avgiften motsvarar skillnaden mellan referenspriset och importpriset. Utredningen anser att ett system med importminimipriser på ett mer effektivi sätt än kombinalionslullar kan lindra effeklerna av lågprisimport. En nackdel är dock den omfallande administrativa apparat som kan behöva byggas upp. En annan nackdel är svårighelerna atl fastställa lämpliga nivåer på importminimipriserna i förhållande till producenter, konsumenter och exportländer.

Utredningen har undersökt behovel av skydd mot lågprisimport för de trädgårdsprodukler som enligi riksdagens beslul skall omfattas av värde-tull. Utredningen har därvid funnil atl fem produkter f. n. är i behov av sådant skydd. Dessa, som samtliga är av väsentlig betydelse för svensk trädgårdsnäring, är morötter, vitkål, tomater, slanggurkor och sallad. Av de nämnda produkterna förekommer enligt utredningen såväl offerter som

Prop. 1979/80: 175 12

genomförd import lill så låga priser att prissättningen på den svenska marknaden störs. Utredningen föreslår därför för tre av dessa produkler, nämligen morötter, vitkål och sallad, att de nya värdetullarna kombineras med specifika minimivikllullar.

Beiräffande tomater och slanggurkor menar utredningen att ett syslem med minimivikllullar inle utgör ell tillräckligt effekiivt skydd mot lågprisimport. För dessa produkter bör därför enligt ulredningens mening ett importminimiprissystem införas. Vid ett sådant system bör importminimipriserna fastställas en gång varje år och avse kommande odlingssäsong.

Utredningens förslag till skyddsålgärder mot låprisimporl har i huvudsak lillstyrkls av de remissinslanser som förelräder odlare saml anslällda inom näringen och av lantbruksstyrelsen. Från handelns och industrins sida har framförts åsikter av innebörd att det närmare bör utredas fömtsätiningarna för lillämpning av den nya subvenlionskoden och den reviderade anlidumpingkoden inom GATT.

Vissa remissinstanser anser att utredningen inte på ett tillräckligt ingående sätt analyserat begreppet lågprisimport och att utredningen föreslår åtgärder som kan leda till alt möjligheterna till en reell importkonkurrens utesluts. Flerlalel av de remissinstanser som avslyrker ulredningens förslag anser alt behovel av särskilda skyddsålgärder inte dokumenterats. Flera remissinstanser framhåller att utredningens förslag i alllför liten ulslräckning beaklar konsumenternas iniressen. Några remissinslanser anser att utredningen inte beaktat förslagets biståndspolitiska konsekvenser.

Flera remissinstanser anför alt ulredningens förslag atl införa kombinalionslullar för vissa produkler skulle leda till administrativt krångel och ökade administrativa kostnader för näringsliv och myndigheler. Del framhålls också att etl syslem med kombinalionslullar medför problem vid tullbehandlingen och skapar betydande kontrollsvårigheter.

Generallullslyrelsen redovisar de administrativa svårigheter och kontrollproblem som sammanhänger med värdetullar på trädgårdsområdet och som enligt slyrelsen blir mer svårbemästrade med kombinerade tullar. Slyrelsen anser all den mesl ändamålsenliga lösningen skulle vara alt återgå lill enbart viktlullar. Från handelns sida pekas också på möjligheten att återinföra vikttullar, om detla anses motiverat med hänsyn till skydd mot lågprisimport.

Ulredningens förslag om ett importminimiprissystem för tomater och slanggurkor avstyrks av handelns och industrins organisationer. Man pekar bl. a. på att ett flertal problem möler vid användningen av minimipriser, såsom risken för elt kringgående av systemet, svårigheterna alt genomföra en effektiv kontroll samt den krävande administrativa belaslningen.

Även statens jordbruksnämnd avvisar av nyssnämnda skäl lillämpning av importminimipriser. I valel mellan olika ålgärder som skydd mot låg-

Prop. 1979/80:175 13

prisimport förordar nämnden kombinerade värdetullar och vikttullar. Nämnden framhåller härvid som väsentligt att åtgärder vidtas för elt så begränsat antal varor som möjligt. Enligt nämndens mening bör minimi-viktlullarna anpassas efler behovet av skydd under den lid då svenska produktionen avsäits. Vikttullarna bör fastställas med beaktande jämväl av konsumenternas intresse av så låga priser som möjligt.

Kommerskollegium anser beträffande de problem som aktualiserats i samband med import av tomater från EG att dessa i första hand bör lösas genom tillämpning av GATT;s artikel VI angående aniidumping- och ul-jämningstullar. Om detta ej skulle visa sig vara en framkomlig väg anser kollegiet att en lösning får sökas genom tillämpning av andra handelspolitiskt vedertagna älgärder. Kollegiet vill härvid ej motsätta sig atl man som ett alternativ överväger ett system med minimivikllullar som skulle kunna säsonganpassas.

Skånes handelskammare lillstyrker ulredningens förslag att införa kombinalionslullar för vissa produkter.

Trädgårdsnäringens riksförbund framhåller att de kraftigt höjda oljepriserna i förening med import av trädgårdsprodukter lill onormalt låga priser har medfört atl den svenska trädgårdsnäringen har kommit i en mycket svär ekonomisk situation. Förbundet finner det därför angeläget att åtgärder snarast vidtas, som förbättrar trädgårdsnäringens situation. När det gäller lomalodlingen pekar förbundel på atl läget är ytlerst allvarligt genom alt EG under viss lid subventionerar sin export av tomater. Enligt förbundet kan della motverkas genom ett importminimiprissystem eller genom att värdetullen kombineras med en minimivikttull som inte får undersliga 1 krona per kg. Förbundet anser det vidare angeläget att för tomater liksom för övriga akluella produkter kombinationstull får gälla för hela tullperioden. Förbundel erinrar om att EG tillämpar såväl importminimiprissystem som kombinerade tullar för här berörda produkler.

För egen del villjag anföra följande.

Den övergång från viktlullar lill värdetullar på irädgårdsområdel som beslutades av 1978/79 års riksmöte syftade till all värdesäkra lullnivån och förhindra atl tullarnas skyddseffekt minskar i takt med inflationen. Riktpunkten var att allmänt sett inte höja tullnivån utöver genomsnittsnivån för åren 1975-1977.

I enlighel med riksdagens begäran har trädgårdsnäringsutredningen redovisal de olika möjligheter som föreligger när del gäller skyddsåtgärder mot lågprisimport som kan bli besvärande genom övergången till värdelullar.

Frågan om särskilda åtgärder för alt möla lågprisimport i allmänhet måsle enligt min uppfallning bedömas mol bakgrund av den svenska inslällningen alt så långt som möjligt främja ett fritt vamutbyte länderna emellan. Samiidigi bör konsumenternas inlresse av möjligheterna lill fritt val av olika produkter och så låga priser som möjligt beaktas. Del är därför

Prop. 1979/80:175 14

angelägel alt åtgärder vidtas endast i sådana fall då det finns risk för import av tillfälliga partier till särskilt låga priser som kan störa den normala handeln.

Möjligheterna att tillgripa skyddsåtgärder i situationer som avviker från vad som är att anse som normala regleras av Sveriges handelspolitiska åtaganden. Enligt GATT:s artikel VI kan sålunda under särskilda förutsättningar tillämpas antidumpingtull eller utjämningstull. Enligt artikel XIX i GATT, som avser nödfallsåtgärder beträffande import av särskilda varor, kan också åtgärder vidtas om ökad import av viss vara förorsakar eller hotar att förorsaka allvarlig skada på produktionen av en vara inom ett land. Även om dessa bestämmelser i allmänhet inte kan tillämpas utan omfattande undersökningar bör del enligt min uppfallning inte vara uteslutet att de i särskilda fall skall kunna tillämpas i fall av dumping eller subventioner eller på annan grund i enlighel med artikel XIX.

Ett syslem med importminimipriser skulle såsom ell flertal remissinstanser har framhållit vara administrativt betungande både för myndigheter och handeln. Betydande svårigheter föreligger atl kontrollera att mini-mipriserna lillämpas på avsett sätl. Stora möjligheter finns också alt kringgå systemet.

När det gäller valel av skydd mol s. k. lågprisimport torde elt system med kombinalion av minimivikttull och värdetull vara att föredra. Kombinerade tullar på Irädgårdsområdel medför dock administrativa svårigheter såväl för importörer sorn för tullverket och kan därför bli mycket arbetskrävande. Med hänsyn härtill ärjag inte beredd alt förorda införande av kombinerade tullar uiöver vad som kan anses nödvändigl med hänsyn lill den svenska produktionen.

När del gäller tomater visar tillgängliga importsiffror atl importpriserna under de senasle åren legal på en mycket låg nivå under månaderna juli-oktober, dvs. den från svensk produktionssynpunkt viktigaste tiden. Förhållandena har varil motsvarande för slanggurkor under tiden juni-seplember. För tomater gäller också att exportörer inom EG under denna lid har erhållil särskilt exportstöd, under det senaste året med ungefär 28 öre per kg.

Mot denna bakgrund förordar jag alt värdelullen för tomater kompletteras med en minimivikttull av 70 kr. per 100 kg under månaderna juli-september och 50 kr. per 100 kg under oktober månad. För slanggurkor föreslår jag atl värdetullen kompletteras med en minimivikttull av 50 kr. per 100 kg under juni månad och 70 kr. per 100 kg under månaderna juli-seplember. Såsom framgår av redogörelsen i det följande lägger de nya bindningarna av tullar som har överenskommits i omförhandlingarna inom GATT inga hinder i vägen för införande av de förordade minimiviktlul-larna.

Importsituationen för tomater och slanggurkor under andra tullperioder synes inte ha varit sådan atl tillräckliga skäl föreligger för införande av

Prop. 1979/80:175 15

minimivikllullar. Detsamma gäller för de övriga produkter beträffande vilka trädgårdsnäringsulredningen föreslagit införande av minimivikllullar, nämligen morötter, vitkål och sallad. Jag är därför inle beredd att nu förorda minimivikllullar för dessa produkter.

Det kan emellertid finnas skäl att för olika produkler på trädgårdsområdet närmare följa utvecklingen av importen, bl. a. för att kunna bedöma verkningarna av de nya värdetullarna och för att få bättre underlag alt pröva behovet av åtgärder i situationer med onormalt låg prissättning av importvaror. Det får ankomma på regeringen atl ge berörda myndigheler i uppdrag att bevaka imporlutvecklingen i sådana fall. Delta kan avse såväl de produkter beträffande vilka trädgårdsnäringsulredningen föreslagit särskilda ålgärder som andra produkter där det finns anledning att följa importutvecklingen. Beiräffande vitkål gäller speciella förhållanden som följd av de höga lagringskostnaderna. Myndigheterna bör därtör särskilt noga följa importprisutvecklingen för vitkål för att kunna bedöma behovel av minimivikttull för denna produkt.

Jag övergår till atl redovisa resullatet av de omförhandlingar som har ägt rum inom GATT;s ram med anledning av de ändringar i tulltaxan som har beslutats av 1978/79 års riksmöte.

Flera av tullarna på trädgårdsområdet är bundna i GATT. I den män höjningar av bundna lullar aktualiseras krävs omförhandlingar med berörda länder. Delta gäller även vid en övergång till värdetull i de fall bindningen avser en viktlull.

Bestämmelser om sådana omförhandlingar finns i artikel XXVIII i GATT. Enligt dessa bestämmelser lillkommer rätl atl påyrka förhandling varje avtalsslutande part med vilken ursprungligen förhandlades om medgivandena och med varje annan avtalsslutande part som bedöms ha ställning som huvudleverantör. Samråd skall också på begäran ske med varje annan avtalsslulande part som bedöms ha ett väsentligt intresse i medgivandena. Vid dessa omförhandlingar, som också kan avse kompensalion med avseende på andra varor, skall parlerna sträva efter att bibehålla en allmän nivå av reciproka och ömsesidigt fördelaktiga medgivanden som inte är mindre gynnsam än vad som gällde innan sådana förhandlingar ägt rum.

Sedan GATT nolifierats om önskemål om att omförhandla elt antal medgivanden på trädgårdsområdet inleddes förhandlingar under hösten

1979 med EG som på flertalet positioner på området har ställning som
huvudleverantör. Några andra avtalsslutande parter har inte begärt för
handling eller samråd.

Omförhandlingarna har nu slutförts, sedan Sverige och EG den 19 mars

1980 enats om förslag till överenskommelse. Överenskommelsen innebär
atl Sverige i fråga om flertalel produkter som har varit bundna i GATT
erbjuder återbindning vid de nya värdetullsatserna. Vidare erbjuds förbätt
ringar av vissa tidigare bindningar och ell antal nya bindningar, dock på en
nivå som motsvarar gällande tulltaxa.

Prop. 1979/80:175 16

Som kompensalion för återtagandet av de tidigare svenska tullbindningarna lämnas därutöver erbjudanden om vissa sänkningar av de av riksdagen beslutade tullarna. För tomater under tiden 16 april-15 maj lämnas en bindning av 10 % i stället för den beslutade tullen 17 % (f. n. gäller tullfrihet för denna lidsperiod). Bindning lämnas för jordgubbar under liden 1 juni-31 augusli vid 14 % (i stället för den beslutade tullen 15 %). Den nya bindningen för jordgubbar motsvarar i stort sett genomsnittet för nuvarande tull för åren 1976- 1978.

Bindningarna för tomater och slanggurkor innebär alt värdelullarna under vissa delar av året kombineras med minimitullar beräknade efter vikt. Minimivikllullarna skall kunna justeras i förhållande till utvecklingen av produktionskostnaderna för dessa produkter i Sverige. Denna justering får dock inte i något fall överskrida utvecklingen av levnadskostnadsindex i Sverige under samma tid.

En förteckning över de GATT-bindningar som ingår i förslaget till överenskommelse bör fogas till protokollet som bilaga 3.

Överenskommelsen innebär vidare atl Sverige enligt särskild skriftväxling åtar sig att bevilja EG vissa tullförmåner som tillägg till de förmåner som Sverige redan beviljat i skriftväxling i anslutning lill frihandelsavtalet 1972. Enligt skriftväxlingen 1972 beviljade Sverige bl. a. en nedsältning av tullen för vindmvor från kr. 12; 50 för 100 kg lill 6; 25 för 100 kg. Enligt den nu föreliggande överenskommelsen avskaffas den svenska tullen för vindruvor hell för varor med ursprung i gemenskapen. Det kan nämnas att tullfrihet för vindruvor gäller vid import från u-länderna i enlighet med det allmänna lullpreferenssystemet.

Enligt skriftväxlingen sänks också tullen för champinjoner från 10 % till 8 % vid import från EG.

Jag förordar alt regeringen föreslår riksdagen all godkänna den föreslagna överenskommelsen om GATT-bindningarna liksom förslagel om skriftväxling ang. tullförmåner betr. vindruvor och champinjoner.

Förslaget till ändring av lagen (1977; 975) med tulltaxa har utformats med beaktande av de åtaganden som överenskommelsen innebär för Sveriges del. I enlighel med vad jag lidigare har anfört föreslås kombinerade lullar för tomater under månaderna juli-oklober och för slanggurkor under månaderna juni-september. Förslaget lill ändringar i tulltaxan överensslämmer i övrigt med vad 1978/79 års riksmöie har beslulat med anledning av proposilionen om trädgårdsnäringen.

Genomförandet av de särskilda lullförmånerna betr. vindruvor och champinjoner kan ske med utnyttjande av de bemyndiganden som har lämnals regeringen enligt 4 § tullförordningen (1973:979). Jag finner del naturligt, atl ifrågavarande lullättnader - i likhet med som var fallet med de lullförmåner som lämnades enligt skriftväxlingen 1972 - skall kunna utsträckas att gälla även i förhållande till EFTA-länderna.

Jag förordar att ändringarna i tulltaxan iräder i kraft den 1 juli 1980.

Prop. 1979/80:175 21

IMEHIlL Sid.

1 Bakgrund 1

1.1 Trädgårdanäringsutredningens be
tänkande SOTJ 1978:51 1

1.2 Heaiasinatanaemaa yttranden över
betänkandet 2

1.3 Propositionen 1978/79-.136 om träd
gårdanäringen 5

1.4. Riksdagsbehandlingen av propositionen 4

2 titredningens uppdrag 5

3 Jlöjliga syatem för skydd mot lågprisimport 6

3.1 Särskild tull 6

3.2 Antidumping- eller utjämningstullar 6
3-5 Sombinationatullar T

5.4 Importmiaimipriaer T
3-5 kvantitativa restriktioner 9

4 Överväganden och förslag 11

4.1 Lågprisimport 11

4.2 Jämförelse mellan, olika system 13

4.3 ybrslag till skyddsåtgärder 15

4.4 Lågprisimport av fruktträd 21

Bilaga 24

Särskilt yttrande av experten

Holger JSlystrom 29

Prop. 1979/80: 175 24

det inte torde föreligga några formella hinder såvitt gäller hänsynen till våra åtaganden mot EPTA och EG för ett införande av ett sådant syatem. EG tillämpar ett eget importminimiprissystem och torde därför knappast kritisera en sådan åtgärd förutsatt att importminimipriserna endast har till syfte att skydda mot import till onormalt låga priaer. Statens jordbrukanämnd pekade bl.a. på avårietema att effektivt kontrollera att ett minimiprisayatem tillämpas på avsett sätt samt att avväga nivån för ett imporxminimipris.

J.. _i'S°£°äi.£S.'_''2.78/i9i.1l6_om t_rädgärd3näringen

I propositionen 1978/79:136 om trädgårdsnäringen framhöll chefen för handelsdepartementet bl.a. följande.

Här det gäller utredningens föralag om en övergång till väx-detullar är det nödvändigt att beakta att trädgårdsområdet är svårbemästrat från tulltaxeri ngs- och kontrollaynpunkt. Priserna varierar starkt och fastställs många gånger försx efter importtillfället . Fastställandet och kontrollen av vikt är mot denna bakgrund enklare än fastställandet och kontrollen av värden som deklareras.

Jag har emellertid fäst stort avseende vid de av utredningen angivna skälen for en övergång till växdetullar även på trädgårdsområdet, i likhei: med vad som tidigare har akett med tullarna i allmänhet i den svenska tulltaxan. Hii vidgad tillämpning av värdetullar innebär att tullnivån värdeaäkras och att tullens skyddseffekt inte minskar i takt aed inflationen. Bet synes inte heller vara rationellt att bibehålla vikttullar och tillämpa ett syatem med återkommande revideringar av tullarna, med hänsyn till ändringar i penningvärdet.

I syfte att värdesäkra tullnivån och förhindra att tullans skyddseffekt iji-i-aj- i takt med inflationen föreslog alltså regeringen en övergång från vikt- till värdetull för vissa trädgårdsprodukrter häiu'örliga till 7 kap. (köksväxter) i tulltaxan samt tulltaxenumren 06.01 (planterade blomsterlökar),

Prop. 1979/80:175 30

Kommisaionen förses dagligen med informationer rörande importprisar m.m. på de mest representativa grosaiatmaxknadema för frukt och grönsaker i EG:s medlemsländer så att priserna för importerade produkter av i allmänhet kvalitetaklaas I kan beräknas. Från dessa noteringar görs avdrag för utgående tull och eventuella avgifter varefter ett aärakilt importpria fastställa varje marknadsdag för varje land som till EG exporterar produkter, vilka ingår i referenaprissystemet.

En utjämningaavgift införa därefter i princip om det särskilda importpriaet för att exportland understiger referenspriset med mer än 0,50 kontoenheter (ke) per 100 kg under två på varandra följande marknadadagar. Utjämningsavgiften motavaxar skillnaden mellan gällande referenspris och genomsnittet för de senaste två dagarnas särskilda importpris för ifrågavarande

land. Avgiften för exportlandet, r fsåga appgår-ill sanma___

belopp oberoende av i vilket SG-land aom importen åker och utgår aom tillägg till gällande tull.

Införda utjämningaavgifter avskaffas när det särskilda im-Dort-prisex för exporxlandet uppgär till eller överstiger referenspriset under två på varandra följande naxknadsda-g3x. Utjämningaavgiften avakaffaa även när något pris för det aktuella exportlandet överhuvudtaget inte kunnat noteras för ifrågavarande produkt under sex på varandra följande marknadadagar.

i-l. _Kvan.titativa restriktikoner

Importen av vaxor till Sverige regleras med viasa undantag ge-aom kungörelsen (l974:82) angående allmänt importförbud. Enligt lenna kungörelae får import inte äga rum utan tillstånd av jord-jruksnämnden när det gäller jordbruksvaror och kommerskollegium L övrigt. Jordbruksnämnden hax frilistat nästan alla varor inom iitt område. Licenstvång gäller bl.a. för äpplen, päron (alla .änder) och potatis (öst ländema).

Prop. 1979/80:175 32

4. Överväganden och föralag

å-1 Lågpris import

Riksdagens beslut i maj 1979 om trädgårdanäringen (prop. 1978/79:136, JoU 1978/79:29, SkU 1978/79:47, rskr 1978/79:400) innebar en övergång från vikttullar till värdetullax för flertalet trädgåxdaprodukter. Införandet av växdetullai medför på sikt avsevärda förbättringar i tullskyddet. Framför allt blir tullskyddets storlek oförändrad vid förändringar i prisnivån.

En nackdel med värdetullax äx att de vid import till låga priser kan ge ett säoxe skydd än vikttullar. Den övergäng från vikttullar till värdetullax som riksdagen beslöt kan alltså innebära att tullskyddet försämras vid import till låga priser. Av denna anledning bar riksdagen begäxt skyddsåtgärder mot låg- _ prisimport i enlighet mod vad aom föreslås i motionen 1978/79: 2473.

Import till priser, som avsevärt understiger de priser som normalt gäller vid den ifrågavarande tidpunkten, förekommer för i stort sett alla trädgåxdaprodukter. Lågprisimporten kan avsa aå-väl atorre som mindre partier och förekomma under längre eller kortare tid. Importen kommer från olika delar av världen; det Iran Vara frän öststaterna. Medelhavsländerna, de västeuropeiska ländema eller '■""''•" del av världen. Ofta rör det sig om över-akottaproduktion som man önskar få avsatt i Sverige.

En bidragande orsak till att andra ländera överskottsproduktion på detta sätt avsätts på dan svenska marknäiien äx det förbållandet att Sverige under långa perioder av produktlonaaäaongen är den enda marknad i norra och västra Europa som varken äx stängd för import (såaom Morge och Finland) eller skyddas av importminl-mipriaer och kombi nationatullar (aåaom EG).

Handeln med frukt och grönsaker sker ofta genom s.k. konsigna-tionsaffärer. Denna handel tillgår så att ett parti av t.ex.

Prop. 1979/80:175 33

slanggurka overlåtes till an svensk grossist utan att priset fastställts. Groaalaten aäljer aadan paxtiet till detaljbandela-ledet till det pris aom maxkaiaden vill betala. Däxefter erhåller leverantören i utlandet betalning efter det att grossisten dragit av ersättning för sina kostnader. Konalgnationahandeln kan sägaa utgöra en knimnisaionaf örsäl jning utan faistatällda priaer.

ihligt utredningens mening skapar detta alag av handel lättare förutaättnlngax för lågprisimport än andra haadalafoxmer..

Även om det är avart att apekulera cm den framtida marknadsutvecklingen är det mycket som talar för att konkurrensen på trädgäxdaområdet kommer att ytterligare öka i framtiden och därmed också risken för ökad avsättning av överskottspaxtier till låga priser. Taktorer som talar häfför är bl.a..det allt effektivare utnyttjandet av produktionspotentialen i Medelahavs-offlxådat, EG:3 förestående utvidgning med tre länder från detta område aamt många u-länders och östländers ökade satsning på export av trädgårdsprodtiktar.

Omfattningen av lågprisimporten är det svårt att redovisa. Den avenaka importstatistiken omfattar endast medelpriset per m'in'"1 för de olika trädgäxdsprodnktema. Någon redovisning för prissvängningarna mellan olika dagar förekommer inte i den officiella

atatiatiken. IVaH jaTHg-nä-rlnggnt-rnrfTi-ingon Van däxfÖX inte 1 ämnn

någon sådan redovianing, vilket bada vaxlt önskvärt.

Redan av månadamedeltalen framgår dock att importprisema för viaaa produkter tidvis är mycket låga. Srfäxenhetsmässigt kan dessutom konstateras att stora prisaklllnader föreligger vid aamma tidpunkt mellan olika importpartier. Storlekarna av desaa prisavängnlngax varierar för de olika produkterna.

Riksdagen har angett att övergången till värdetullax int* bör innebära att en växa beläggs med ett lägre tullbelopp per vikt-

3 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 175

Prop. 1979/80:175 34

enhet än nu utgående vikttullar medför. Enligt utredningens mening bör den av rikadagen sålunda angivna minimiskyddsnivån i allmänhat ge trädgåxdapxoduktema ett godtagbart skydd mot import till låga priser.

Inom BG definiaraa lågprisimport som sådan import som skar till priser som understiger särskilt fastställda referensnivåer. Dessa referenspriser fastställa i princip på grundval av de producentpriser som under näraaat föregående treårsperiod noterata på de viktigaste producantmaxknadama där priserna i allmänhet äx lagat, i vaxje medlemastat. BG:a definition är dock svår att tillämpa i Sverige med tanke på den svenska marknadens begränsade storlek och importens starka påverkan på den inhemska prisnivån.

Med lågprisimport avser utredningen i denna promemoria sådan import aom med växdetull ger ett lägre tullbe+opp per viktenhet än vad en motsvarande vikttull skulle innebära.

å'2. ■'É?'iP'LkS. meil_olika_33rst_em

De i avsnitt 3 tidigare redovisade systemen för skydd mot lågprisimport har vart och ett aina för- och nackdelar som får vägaa mot den grad av akydd man önskar få ut av systemet. Det system som väljs bör således ge att tillfredsställande skydd i olika avseenden mot lågprisimport. Samtidigt är det av stor betydelse att systemet medger att åtgärder kan sättas ln snabbt.

Systemet bör vidaxe vaia någorlunda lättarlmi nistrerat och överskådligt . Det bör stå i överensstämmelse med Sveriges handelspolitiska åtaganden. Konsumentemas intresse av att erhålla tillgång till grönsaker som är billiga men också av god kvalitet och med jämnt tillförsel måste också beaktas i aammanhanget.

Sveriges handelapolitiaka åtaganden förutsätter att tullarna för de produkter som ingår i systemet inte är bundna i GATT. I det fortsatta resonemanget utgår därför utredningen från att Sverige vid de förestående GATT-förhandli ngama lyckas frigöra tomaterna från bindningar och att tullarna för övriga här aktuella varor hålls fria från nya binriningax.

Prop. 1979/80:175 35

SäMkild_tull 2ch antid\impin£tull. Leveranserna med lågpris-varor kommer ofta oväntat. De kan också som tidigare framhållits upphöra after relativt kort tid. De åtgärder som akall sättas in måste färför kunna vidtas utan tidsutdräkt för att få effekt.

Den möjlighat regeringen har att införa särskild tull enligt 2 § tullförordningen Isxäver en visa tidaåtgång i nnan bealut kan fattas om tullens införande. Vederbörande myndighet akall förat konstatera att lågprisimport föreligger samt däxefter göra framställning till regeringen, som slutligen fattar beslut. Vid denna tidpunkt torde skadan redan växa skedd. Detta tillvägagångssätt äx därför alltför omständlgt för att passa i lågprla-aammaiibang. Detaamma gäller i än högre grad möjligheten att in föra antidimpingtull.

Kvantitativa_re3tri_ktioner är i handelspolitiska sammanhang ett. mycket grovt medel och i princip förbjudet. Det skulle heller knappast vara förenligt med artikel 15 i frihandelsavtalet mellan Sverige och EG. Utredningen anser därför inte att kvantitativa restriktioner bör komma ifråga som ett medel mot lågprisimport .

Kombinat i,onstullar. Som tidigare nämnts har riksdagen redan beslutat att kombinationstullar (värdetull + minimivikttull) skall införas under tullperiodema för matlök och nyskördad potatia.

Vikttullar ger som förut nämnts ett bättre skydd mot lågprisimport än värdetullax och kan därmed komplettexa det skydd som ges genom värdetullama. Vikttullen sätts automatiskt in mot inkommande lågprispaxtier och medför i det avseendet ett effektivt skydd. Eftersom vikttullar urholkas av inflationen bör de med jämna mellanriim, t.ex. vartannat år, sea över aå att de >an behålla sin skyddaeffekt. Med hänsyn till det administrativa merarbete aom förorsakas bl.a. tullverket genom kombinations-tullarna bör de begränsas till ett sä litet antal varor som möjligt, dvs. varor som ofta är utsatta för lågprisimport och som är av stor betydelse för den svenska produktionen.

Prop. 1979/80: 175 38

Sallat (bilagan sid. 26) omfattax isbergsaallat och vanlig sallat, som äx två helt skilda produkter. Prismässigt ligger isbergasallaten omkring-2 kr. lägre än vanlig sallat. 1978 åra genomsnittspriser vax vid import av isbergssallat 4,23 kr./kg och vid import av vanlig sallat 6,79 kr./kg.

De största exportländerna av isbergsaallat äx USA, Spanien och Italien. Vanlig sallat kommer till ca SO % från Holland. Import till lågpris uppträder tidvis vår och höst. Utredningen hax funnit att det är av väsentlig betydelse att låga priser inte alltför mycket får tillåtas reducera tullens skyddaaffekt och föreslär därför an kombinerad tull under resp. tullperiod med en värdetull på 11 % samt en minimivikttull på 45 kr./100 kg.

För att minlmivikttullaxna akall behålla aln akyudseffekt på längre sikt äx det väsentligt att de med jämna mellanrum, förslagsvis vartannat år, ses övar.

Utredningens föralag i fråga om kombiaationatullar frångår av tabell 1.

Tabell 1. Kombinationstullax enligt utredningens förslag samt import och svenak produktion

Produkt	Tärde-	Minimivikt-		Import	Sv. prod.
	tull	tull		1 000	1 OOÖ ton
	io	kr./lOO	'i«	ton
Morötter
1/7-50/4	10	10		9	44
Vitkål
1/5 -30/11 1/12-30/4	10 17	10 15		_}'	23
Sallat
Isberg 1/4-30/11	11	45		0	3
Vanlig 1/3-15/12	11	45		3	3

Bilaga 1 (5

MORÖTTER (7.01.211 och 219)

Medelim-oort-pris måaadsvla kr/kg

1976 1977 1978

Januari	o;93	1,72	1,11
Februari	1,27	1,91	1,27
Mars	1.51	1,95	1,36
April	1,32	1,99	1,58
Maj	1,38	2,19	1,61
Juni	1,36	2,08	2,16
Juli	1.31	1,36	2,15
Augusti	1,56	1,40	1,94
September	1,33	1,04	1,41
Oktober	1,20	1,10	1,37
November	1,38	1,00	1,29
December	1,42	1,04	1,34
	Imnort	månadsvis	i ton

Januari		993	358	523
Februari		860	395	786
Mara	1	250	1 186	944
April	1	199	1 034	1 425
-Maj		336	1 791	1 672
Juni.	1	067	1 138	1 184
Juli	1	281	598	907
Augusti		554	457	326
September		341	163	188
Oktober		147	90	227
November		136	161	263
December		216	281	319
Sunins	8	380	7 652	3 364
kr/kg		1,33	1,90	1,63

Svenak produktion ca 14 000 ton

VIT-_OCH_RÖrKlL (7.01.410)

Medelim-port-pris gånad.ivis kr/kg

1976 1977 1978

Januari	0,74	0,67	0,44
Febmari	0,84	0,78	0,41
Mara	0,95	0,87	0,38
April	1,31	1,57	0,49
Maj	1,90	2,05	1,22
Juni	1.98	1,56	1.25
Juli	1,38	1,09	1,10
Augusti	-	0,55	-
September	-	0,46	-
Oktober	-	0,45	-
November	-	0,45	0,46
December	0.79	0,35	0,53
	Imuort	månadsvis	i ton

Januari		871		280	598
Februari		440		903	1 128
Maxs		967	1	538	1 078
April		735	1	387	1 733
Maj		285	1	260	1 714
Juni		367	1	467	1 286
Juli		887		532	98
Augusti		12		481	1
September		2		428	-
Oktober		-		267	-
November		11		60	189
December		231		639	670
	9	308	9	251	3 475
kr/kg		1,28		1,16	0,74

Svensk produktion ca 23 000 ton

SAiLAT (7.01.851, 852. 853 och. 854)

Medelim-Dort-pria månadsvis kr/kg

1976 1977 1978

vanl. isbergs- vanl. isbergs- vanl. isbergssallat sallat sallat sallat sallat sallat

*Jaa-aaxi.*	4,25	2,94	7.71	3.31	6,01	4,27
Februari	6,45	3,29	7.32	3,97	7,25	6,59
Maxa	6,31	4.00	5,19	4,01	6,76	4,96
April	5,24	2,72	5,94	4,98	6,49	4,81
Maj	4,94	3.47	7.00	4,45	8,63	4,11
Juni	5,09	3,10	-	4.64	7,04	2,98
Juli	-	2,29	-	-	-	-
Augusti	-	-	-	-	-	-
September	-	-	-	-	-	5,62
Oktober	5,17	4,46	5,22	2,76	6,92	3,41
November	4,62	2,67	5,18	2,77	7,59	2,92
December	4,34 Imuort	2,61 månadavis	5,63 i ton	5,28	6,43	3.94
	1976 vanl. isberga-sallat sallat		1977 vanl. isbergsaallat aallat		1978 vanl. isberj /sallat sallai
Januari	897	165	338	611	424	777
Februari	453	462	351	606	369	488
Mara	450	416	456	716	494	670
April	507	522	323	639	253	735
Maj	207	346	34	432	73	903
Juni	100	567	23	319	25	623
Juli	16	230	42	28	55	32
Augusti	24	2	45	2	38	12
September	28	-	24	1	129	39
Oktober	64	79	87	356	225	455
November	263	521	327	491	298	578
December	352	418	404	453	352	424
	3 361	3 723	2 509	4 654	2 735	5 736
kr/kg	5.20	3.32	6,12	a,02	6,79	4.23
Svenak produktion isbergssallal vanl. sallat			: 2 ;00 3 300	ton ton

Prop. 1979/80:175 48

TOMAT (7.01.701 och 702)

Medelimnort-oris månadsvis kr/kg 1976 1977 1978

Januari	4,01	4,44	5,54
Februari	•4,42	4,93	5,74
Maxs	4,63	5,45	6.67
April	6,45	5,90	8,01
Maj	4,45	4,17	5.76
Juni	3,48	3,74	4,69
Juli	3,05	2.95	3,28
Augusti	2,88	2,56	3,16
September	2,03	2,74	2,78
Oktober	2,18	2,32	3,07
November	2,49	3,23	4,02
December	3,47	4,37	5.49
	Im-Dort	månartavia	i ton

1976 1977 1978

Januari	3 055	2 877	2 953
Februari	2 281	2 699	2 645
Mars	2 967	2 971	2 930
April	2 588	3 226	3 002
Maj	3 325	3 907	3 703
Juni	3 634	3 425	3 213
Juli	3 479	3 076	2 918
Augusti	2 924	3 070	2 .600
September	2 167	2 454	2 286
Oktober	2 217	2 325	3 165
November	3 190	4 110	3 644
December	3 144	2 875	2 916
	34 371	37 516	35 975
to/lcg	3,65	3,95	4.39

Svensk produktion sa 12 000 ton

Jani:axi	3.76	3,33	3,78
Februari	3,50	3,54	3,59
Maxs	3,40	3,05	4,53
April	2,61	3,36	5,46
Maj	2.23	2,74	2,88
Juni	2,22	2,54	3,33
Juli	2,10	2,38	2,70
Augusti	2,58	2,43	2,88
Septembex	2,67	2,14	2,75
Oktober	2,55	3,22	3,90
November	3,55	2,87	3,94
Deconbex	2,61	3,35	3,37
	Im-Dort	mänadavis	1 i ton
	1976	1977	1978
Januari	1 384	1 577	1 531
Februari	1 185	1 397	1 513
Maxs	1 649	1 952	1 857
April	1 420	1 566	1 393
Maj	1 063	1 096	•878
Juni	1 101	797	740
Juli	765	396	348
Augusti	410	441	240
September	473	868	1 033
Oktober	1 039	1 563	1 314
November	1 563	1 797 •	1 698
Dec ember	1 517	1 539	1 557
	13 569	14 989	14 602
kr/kg	2,91	3,05	3,62

Svenak produktion 12 000 ton 4 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 175

Prop. 1979/80:175 51

Alla frägor rörande import till låga priaer Innefattar intressemotsättningar mellan producent- och konaumentintresaen. Ägare och anställda i olika produktionsgrenar vill naturligtvis gärna öka vinster och lönsamhet genom högre priser, medan konsumenterna har intresse av låga priaer. Avvägningen av de båda intressena äLr svår men borde enligt min mani ng ha ägnats större uppmärksamhet av utredningen» Om man vill aätta ett golv för priserna, borde man t.ax. också bestämma ett tak för prisutvecklingen under perioder i början av säsongen, då de svenska odlarna kan ta ut mycket höga priser.

Utredningen förefaller ej heller ha tillräckligt beaktat det för mig självklara fäktimi, att det är det samlade resultatet för en hel odlingaaäsong, aom är det relevanta för bedömningen av skälig lönaamhat, inte enstaka företeelaer pä prisområdet, aom särskilt med hittillavaxande auktlonssystem >aTi vara att hänföra till en rad olika omständigheter varav impoirtpriset endast är en.

Utredningen föreslår kombinationstullax för ett antal produkter. Man anför, att sädana tullar bor begränsas till ett så litet antal varor aom möjligt, dva. varor som ofta är utsatta för vad man kallar lågpriaimport och aom är av ator betydelae för den svenska produktionen. I detta ligger att varorna också är viktiga frän konsumtionsaynpunkt. Det visar aig emellertid avart fär utredningen att statistiskt eller erfarenhetsmässigt belägga, att lågprisimport ofta akulle förekomma av de produkter, för vilka kombinerade tullar nu föreslås. Att i fråga om viaaa produkter import kan ake till låga priaer vid enataka tillfällen är ovedersägligt, men enahanda företeelser är inte ovanliga i internationell .handel. Även frän värt eget land blir ibland mottagarländer utsatta för lågprisimport.

Utredningens allmänna resonemang om förekomsten av lågprisimport stämmer knappast in på verkligheten. Utgångspunkt för sn seriös

Prop. 1979/80:175 54

Morötter importeras inte, i varje fall för konaumtionsändamål, om hållbar svensk vara erbjuds. .Medalpriset för importen enligt tullstatistiken äx under alla månader högre än det pris, vid vilket vikttull skulle uttas enligt Tdrslaget. Såsom, framhållits inom utredningen åker kompletterande import av vitkål, främst under vintern och våren, medan normalt svenak produktion svarar för behovet under höstmånaderna fram till december, då varan sparas för upplagring och senare försäljning. Införande av en minimivikttull förmodas knappast bli av större betydelse varken för odling eller import. Utredningens uppgift om att den ökade importen av vitkål frän Västtyskland skulle avse överskottspartier, aom inte gått åt vid surkålstillverkningen, ställer jag mig frågande till. Handeln hax i stor utsträckning under senare år skiftat över importen av vitkål från Holland till Tästtyskland beroende på att frakten är hälften så hög från Tästtyskland som från Holland och kvaliteterna desamma. Dan vitkål som importeras till Sverige frän Västtyskland köps till samma priaer aom gäller på den atora inhemska konsumtionsmarknaden i Tästtyskland. Vad gäller sallad kommer aom bekant någon svensk iabergsaallad inta i marknaden förrän under juni/juli. En minimivikttull kan därför av sakliga skäl knappast ifrågakomma förrän tidigast fr.o.m. den 1 juni. Att deaaförinnan införa en aådan tull om kr 45:-/• 100 kg innebär inte något annat än an extra konaumtionaakatt och en onödig prisfördyring, något som givetvia bör undvikas. Någon anmärkningsvärd lågprisimport av vanlig sallad äx inte känd av handeln och jag ifrågasätter uppgiften om att lågprisimport till kr 4:-/kg skall ha förekommit i någon omfattning av betydelse.

Sammantaget saknas mer väsentliga akäl till att på föreslaget aätt krångla till tullbehandlingen. Utredningen hax inte kunnat atödja aina förslag på framtagna fakta i atörre utsträckning. Skrivningen om offertemas betydelse äx knappast övertygande . Det kan därför med fog ifrågasättas, om den ökning av det allmännas atöd till odlingen som föreslås bli genomförd pä detta sätt är av sådan betydelse, att ölägenheterna av kombine-

Prop. 1979/80; 175 59

BUaga2

Sammanställning av remissyttranden över 1974 års trädgårdsnäringsutrednings promemoria 1979-12-18 Skyddsåtgärder mot lågprisimport av trädgårdsprodukter

1 Allmänna överväganden

Lantbruksslyrelsen instämmer i utredningens bedömning att speciella regler beträffande importskyddet är motiverat för morötter, vitkål, tomater, slanggurka och sallat samt anför vidare.

Enligt den av riksdagen fastlagda trädgårdsnäringspolitiken kommer den svenska produktionens omfattning liksom tidigare att bestämmas av den internationella konkurrenskraften. Dock bör subventionerade produkter eller dumping inte få inverka på produktionens omfattning. Riksdagsbeslutet innebar dock inga beslut om åtgärder som kunde förhindra eller mildra verkningarna av dumping eller annan lågprisimport.

De nu av trädgårdsnäringsutredningen framlagda förslagen synes kunna innebära vissa möjligheter härtill och därigenom ge förutsättning för stabilare förhållanden vid odling av de viktigare basprodukterna. I sin tur kan detta verka stabiliserande även för andra produktslag genom att minska tendenser till svängningar i odlingsarealerna.

Utredningen pekar på svårigheten att kvantitativt beräkna den lågprisimport av dumpingkaraktär som förekommer. Även om sådan import ej skulle vara av någon större omfattning i förhållande till den totala importvolymen kan dess inverkan på den inhemska prisnivån dock vara avsevärd. Lantbruksstyrelsen vill därför starkt understryka betydelsen av att ett system väljs som innebär att kriterierna för att åtgärder skall vidtas lätt kan konstateras och att åtgärder då också omedelbart kan sättas in. Utredningens förslag synes fylla detta krav. Sättet för att bestämma importminimipriser finner styrelsen ändamålsenligt och administrativt lätthanterligt.

Trädgårdsnäringens riksförbund anför i sitt yttrande över utredningens promemoria i denna del följande.

Tullarna på trädgårdsområdet har varit oförändrade under flera decennier. Det medför att inte bara penningvärdeförändringen utan även tekniska och odlingsmässiga förändringar motiverar, att man i någon mån återställer det gränsskydd, som statsmakterna tidigare ansett, att trädgårdsodlingen bör ha.

De kraftigt höjda oljepriserna i förening med import av trädgårdsprodukter till onormalt låga priser har medfört, att den svenska trädgårdsnäringen kommit i en mycket svår ekonomisk situation. Allt fler och fler inser också de olägenheter, som en krympande trädgårdsnäring skulle medföra för sysselsättningen och konsumenterna.

Prop. 1979/80; 175 60

Vad vi ovan redovisat, visar trädgårdsnäringens svåra ekonomiska situation. Det visar också, atl detta är allmänt känt och har medfört stor oro även bland arbetstagare och konsumenter. Då lågprisimport och EG-sub-ventioner skapat stora problem, är det synnerligen angeläget, alt regering och riksdag redan i vår vidtager ålgärder, som förbättrar trädgårdsnäringens situation.

De svenska grönsakstullarna är vid en internationell jämförelse mycket låga. Det blir även fallet efter de måttliga höjningar, som för vissa produkter trädde i kraft den I februari i år. EG-staterna har inte bara högre värdetullar än de som beslutats och föreslagits som skydd för den svenska trädgårdsodlingen. Inom dessa länder har man ocks,å föv vissa pvoduklev värdetullen kombinerad med en vikttull för att fä skydd mot lågprisimport.

Riksdagsbeslutet om införande av värdetullar istället för vikttullar utgör på sikt en förbättring för den svenska trädgårdsproduktionen, eftersom tullen säkras mot inflationens inverkan. Däremot ger värdetullen ett sämre skydd mot lågprisimport.

I vetskap om detta införde fjolårets riksdag lågprisskydd för matlök och färskpotatis i form av en kombinerad värde- och vikttull.

När det gäller övriga produkter begärde en enhällig riksdag "att regeringen skyndsamt utarbetar skyddsåtgärder mot lågprisimport". Detta enhälliga riksdagsuttalande om ett utbyggt lågprisskydd var en viktig del av Qolårets riksdagsbeslut om trädgårdsnäringen. Det borde därför vara förpliktande för regeringen att utbygga lågprisskyddet och detta så snabbt, att det fungerar redan under denna produktionssäsong.

Svenska lantarbetareförbundet som erinrar om att situationen för den svenska trädgårdsnäringen har kraftigt försämrats under senare år vartill bidragit dels kostnadsstegringen på oljan, dels den konkurrens som importen från andra länder innebär, anför vidare.

Det beslut som riksdagen fattade i maj 1979 innebar för flertalet trädgårdsprodukter övergång från vikttullar till värdetullar. Detta innebär avsevärda förbättringar i tullskyddet, framförallt genom att skyddets storiek blir oförändrad vid svängningar i prisnivån.

Genom de generösa tullbestämmelser som Sverige tillämpar är den svenska marknaden den enda som under produktionssäsongen tillåter import och som heller inte har några speciella skyddsåtgärder mot import till mycket låga priser. Således orsakade lågprisimport av tomater under 1979 års svenska produktionssäsong stora avbräck för de svenska producenterna. De av riksdagen beslutade tullförändringarna är vid sådan import av föga värde. Förbundet finner det därtor ytterst angeläget att något skydd mot lågprisimport tillskapas som ett komplement till de tidigare beslutade förändringarna i tullsystemet. Det förslag som utredningen framlägger om ett system med importminimipriser på tomat och gurka bör därför genomföras snarast. Förbundet vill även tillstyrka att ett system med kombination av värdetullar och minimivikttullar genomföres för morötter, vitkål och sallat.

Statens industriverk säger sig inte ha haft möjlighet att göra någon mer ingående bedömning av förslagets tekniWdel och inte he\ier av dess konsekvenser för producent- och avnämarsida. Verket finner dock i princip inget

Prop. 1979/80:175 61

. r

att erinra mot utredningens förslag vad gäller teknikdelen. Beträffande konsekvenserna för eller påverkan på olika intressenter av de föreslagna skyddsnivåerna anför verket att dessa behandlas mycket summariskt av utredningen samt att det inte varit möjligt för industriverket att med utgångspunkt från utredningens förslag och dess redovisade överväganden bedöma dessa aspekter. Verket avstår därför från att ta ställning till de föreslagna skyddsnivåerna.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening har i sitt yttrande bl.a. anfört.

Det är förståeligt, att försök görs i det särskilda yttrandet alt anknyta till den diskussion om s. k. lågprisimport, som förekommit i andra sammanhang, för att definiera en import, som i ett eller annat avseende kan anses som "unfair" och därför bör kunna föranleda motåtgärder. I avsaknad av en klar definition hamnar man annars lätt i det läget att bli misstänkt för att vilja skydda inhemska produktionskostnader - alltså en ren proteklionism

- något som inte skulle vara i överensstämmelse med hittills tillämpade
riktlinjer för Sveriges handelspolitiska handlande.

Det är överhuvudtaget oklart vad utredningen menar med priser, som "normalt" gäller. 1 frukt- och grönsaksbranschen är det fråga om dagspriser pä marknaden, vilka påverkas av många omständigheter. Främst gäller det dock tillgång och efterfrågan vid ett visst tillfälle, eftersom det sällan är fråga om lagringsdugliga produkter. Dessa förhållanden avser priserna både utomlands och pä den svenska marknaden. Jämför auktionspriserna i Helsingborg med belydande variationer t. o. m. under en och samma dag! Några speciella, avsiktliga lågprisimportpartier förekommer knappast på vår marknad. Men priserna på exportmarknaderna rör sig upp och ned allt efter variationer i den akluella tillgången och efterfrågan. Har vädret t. ex. varil mycket varmt, kan en viss produkt gå fram i större kvantiteter än beräknat och tillgången överstiga eflerfrågan med fallande priser som följd. Regn eller kallare temperaturer än normalt kan föranleda knapphet med åtföljande väl hävdade priser etc. Detta är för branschen hell normala föreleelser. För odling liksom handel i denna bransch gäller och måste gälla både internationellt och i Sverige, att det är det samlade utfallet för en viss säsong eller för en viss slörre produkl som är del avgörande, inte enstaka, prismässigt dåliga dagar eller de tillfällen, då man uppnår toppriser.

En annan omsländighet av grundläggande belydelse är att den svenska odlingen är otillräcklig för atl möta konsumtionsbehovet av elt stort antal produkter även under den svenska högsäsongen. Sverige måsle därför ha och upprätthåller också traditionellt en betydande import även under denna lid. Eftersom flertalet europeiska länder producerar och säljer till lägre priser, blir importpriserna ofta lägre än de svenska.

Utredningen talar vidare om en överskottsproduktion som på detta sätl

- dvs. genom lågprisimport - avsätts på den svenska marknaden, som om
importen skulle vara någol slags irreguljär föreleelse av osund karaktär.
Det kan därför vara angeläget att komplettera skildringen ovan av impor
tens högst reguljära och nödvändiga natur med att peka på ytterligare ett
par omständigheter av betydelse.

Sverige är en liten marknad om drygt åtla miljoner konsumenter. Det

Prop. 1979/80:175 62

finns inget land, som lägger upp sin produktion med särskild tanke på alt exportera elt överskott till Sverige, som är av marginell betydelse i sammanhanget. Ett intresse för Sverige skulle möjligen kunna ligga däri, alt vi för bra kvaliteter ofta kan betala ett högre pris än mänga andra länder på grund av vår höga levnadsstandard. Men det rubbar inte vad nyss sagts om vår marknads marginella natur.

Ett annat förhållande av betydelse när man talar om den svenska marknadens försörjning med trädgårdsprodukter av olika slag är, att handeln lillämpar veckoprogram för sina inköp, det må gälla inhemska eller utländska produkter. Impulsvis uppdykande lågprispartier av utredningens modell har inte något att göra med en så planerad handel och förekomsten härav torde i huvudsak vara en teoretisk konstruktion. Ulredningen har heller inte kunnat belägga sina påståenden.

En annan sak är alt ej så sällan förseningar förekommer med järnvägen eller andra transportmedel och att varupartier därför anländer i inte fullvärdig kondition utan måste realiseras. Levererade storiekar stämmer inte alltid med den överenskomna specifikationen (t. ex. för mycket smått eller för mycket slort) med prisnedsättningar som följd. Trots de sorlerings-regler som finns kan också vid både in- och utländska leveranser förekomma, att sorteringen är mindre tillfredsställande och atl priset måste jämkas nedåt. Under en följd av år har Trädgärdshallen i Helsingborg haft för vana alt lill Jordbruksnämnden anmäla vad man ansett vara störande importpartier till för låga priser. I intet fall har anmälningarna efler undersökning föranlett någon åtgärd från Jordbruksnämndens sida och ej så sällan har de avsett just på grund av brislande kondition "nödlidande" partier.

Av svårförståeliga skäl ger sig utredningen i sammanhanget in på frågan om fasla köp eller konsignationshandel i branschen, en fråga som länge diskuterats i Europa med utgångspunkt från vilket som är fördelaktigast från odlarsynpunkt. Det gäller två traditionella, utomordentligt väl förankrade och allmänl respekterade försäljningssyslem med vart och ett sina förespråkare i den vetenskapliga och prakliska diskussionen. I debatten torde det vara en innovalion, när Trädgårdsnäringsutredningen påstår, atl konsignationssyslemet speciellt skulle främja låga priser. Experterna på området har i allmänhet hävdat motsatsen. Konsignalionshandeln, som alltså är en i branschen allmänl vedertagen och utbredd form för konlinuerliga affärer mellan för varandra väl kända leverantörer och importörer/ distributörer, anses genom det speciella förhållandet mellan affärsparterna ge producenten bättre garantier för att uppnå en högsta ersättning jämförl med fasta köp i en fri marknad, där importörens/distributörens ansvar gentemoi leverantören upphör i och med att köpesumman betalats och varan övertagits. Det brukar också hävdas från deras sida, som från odlarsynpunkt anser försäljning i kommission vara att föredra framför försäljning till fasta priser, att systemet bidrar lill större marknadsstabili-tel. Delta sägs bero på att kraven på effektiv marknadsföring av distributören skulle vara större vid kommissionsförsäljning på grund av det nära förhållandet mellan säljare och distributör än vid fast försäljning, där samma kontakt mellan parlerna enligt detta synsätt inte skulle föreligga.

Utredningen finner det vidare anmärkningsvärt, att stora prisskillnader kan föreligga vid samma tidpunkt mellan olika imporipartier. Om ulredningen närmare studerat förhållandena, hade den kunnal konstatera, att svenskproducerade trädgårdsprodukler säljs till starkt varierande priser varje dag på grund av t. ex. skillnader i kvalitet, försäljningsort och kvanti-

Prop. 1979/80:175 63

tet. Naturligtvis föreligger också prisskillnader mellan olika importpartier beroende på varierande kvalitet, varans kondition, noggrannhet i sortering, inköps- och försäljningssituationen, ankomstdag, frågor som sammanhänger med disposition av järnvägsvagn och många andra faktorer.

Vad gäller definitionen av lågprisimport måste den innebära, att som lågprisimport anses varje import som underskrider ett visst tänkt, acceptabelt svenskt minimipris alldeles oavsett hur del lägre imporlprisel uppnåtts. Man kommer då lätt fram till att om imporlprisel är lägre än svenska produktionskostnader, man skall ingripa, d. v. s. en effektiv importkonkurrens bör motverkas. Som tidigare nämnts skulle detta innebära ett mycket längre gående ingripande än man diskuterat beträffande tekoimporten. Inte heller vad gäller trädgårdsprodukter kan man bortse från det i den internationella diskussionen hävdade kravet, att ingrepp mot importen måste förutsätta en i något avseende "unfair" konkurrens.

1 avsnitt 4.2 behandlar utredningen olika system för åtgärder mot lågprisimport, av allt att döma utan alt beakta den omfattande diskussion om denna problematik, som förekommit hos olika myndigheter, departement och även i riksdagen i skilda sammanhang, främsl vad gäller beklädnadsområdel.

Utjämnings- och antidumpinglullar utmönstras snabbt med omdömet att de inte passar i lågprissammanhang. Man kan i så fall undra, när de skall användas, då de är konslruerade just för att möta internationellt inte godtagbara lågpriser. Som framhålls i det särskilda yttrandet har ju de internationella reglerna om subventioner, utjämnings- och antidumpinglullar nyss översens och att döma av proposilionen i ärendet gjorts mer effektiva samlidigt som kriterier fastställts för tillämpningen. Ingen har gjort gällande, alt dessa regler som de nu föreligger inte skulle vara operativa. Dock måste man vid omedelbara ingripanden senare kunna moiivera sina åtgärder och göra troligt, att skada vållats eller hotat och man måste se till alt vissa andra kriterier verkligen är uppfyllda. Den omständigheten att exportlandet på grund av en effektivare produktion kan hålla lägre priser än den inhemska produktionen är t. ex. inte något godtagbart skäl. Vill man ingripa mot en besvärande konkurrens, som enligt inlernationella regler inte kan betecknas som "unfair" i ett eller annat avseende, kan utredningens försök att skriva borl dessa instrument te sig mer förståeliga. Men då blir det fräga om ett i allmänhel förhöjt tullskydd, vilket är något annat än åtgärder mol lågprisimport. Del bör alltså vara uteslutet att ingripa l.ex. mol ett europeiskt marknadspris, som ligger under den svenska prisnivån, om inle aniidumping- eller subventionskoden medger detta. Annars är man hänvisad lill att ompröva det allmänna tullskyddet, om delta är möjligt med hänsyn lill internationella förpliktelser och handelspolitiska förhållanden.

Utredningen anser kombinationstullar vara lämpliga för alt motverka en lågprisimport. Det erinras om alt sådana lullar beslutats av riksdagen för matlök och färskpotatis liksom att de förekomner för enstaka andra produkler i tulltaxan.

Förulom alt kombinerade tullar är besvärliga från administrativ sypunkt för såväl näringslivet som tullmyndigheterna finns också vissa principiella erinringar atl anföra mot delta slags tullar. Föreligger nämligen en stor prisklyfta mellan importen och den inhemska produktionen, kan det vara svårt att med en rimlig värdelull uppnå en tillräckligt stor prisutjämnande effekt utan att också icke-lågprisvaror drabbas av en höjd tullbelastning. Det kan ifrågasättas om, i ett hårdare konkurrensläge med låga priser.

Prop. 1979/80:175 64

kombinalionslullar verkligen innebär etl effektivare skydd än minimivikt-lulldelen. Den för producenten intressanta skyddseffekten skulle i praktiken alltså kunna uppnås även med en ren vikttull. Eflersom det inie ovänlat visat sig att betydande praktiska svårigheler föreligger att pä ett rikligl säll lillämpa värdetullar på Irädgårdsområdel - EG har som bekant på väsentliga avsnitt nödgats tillgripa speciella hjälpregler - och vikttullar enligt all doktrin är effektivare vid imporl till låga priser, vill vi ifrågasätta, om man inte för de i promemorian berörda produkterna i stället borde faslställa lämpligt avvägda vikttullar. Tidigare framförda invändningar om all dessa med hänsyn lill den belydande inflationen måste överses med bestämda intervaller fäster ju utredningen numera inle något avseende vid, eftersom man yrkar på en sådan översyn av minimivikttullen vid kombinerade tullar.

Vid kombinerade tullsatser blir del besvärliga och svårkontrollerbara jämförelser mellan de båda alternativen för varje ingående enskild varupost i en sändning med hänsyn till dess specifika pris beroende på kvalitetsskillnader, varierande förpackningskostnader etc. Del föreligger vidare en uppenbar risk att minimivikllullarna så som de nu föreslås främst kommer att drabba varor, som av kondilionsskäl åsälts etl lägre pris och endasl sällan kommer att avse en import av fullvärdiga varor till anmärkningsvärt låga priser. Naturligtvis kan också risker föreligga för snedvridningar i konkurrensen beroende på atl vissa överföringar av delar av likvider sker mellan skilda sändningar under olika säsonger eller mellan olika produkter för all undvika en tillämpning av minimivikllullar. Den lojala handeln måste kräva, att möjligheter lill fiffel effektivt motverkas. Men frågan är om Tullverket har tillräckliga resurser för en förebyggande kontroll.

Ett alternativ till de framlagda förslagen om kombinerade tullar bör därför vara rena viktlullar. Eftersom det inte är möjligt atl finna sakliga grunder varför man inom berörda varuområde ibland fastställt värdetullar och i andra fall bibehållit vikttullar, kan principiella skäl inte anföras mot en återgång till vikttullar i dessa fall, om detla anses motiverat av att imporl lill låga priser bör tillmätas större avseende vid utmätningen av tullskyddel än som gjorls i och med övergången lill nya tullar den I februari 1980.

Sveriges grossistförbund instämmer i och hänvisar lill de synpunkier och förslag som framförs i yttrandet från Sveriges Frukt- och Grönsaksdi-slributörers Förening. Förbundet uttalar vidare:

Del är beklagligt, att utredningen inte gjort en klarare analys av importens struktur. Man har därför inle observerat den principiella skillnaden mellan en lågprisimport på grund av speciella förhållanden — som internationellt anses motivera motåtgärder t. ex. dumping - och en normal import av produkler till låga priser på grund av en effektiv produktion. I avsaknad av en klar och godlagbar definition av begreppet lågprisimport förefaller utredningen närmast åsyfta en allmän försiärkning på vissa punkter av det nyligen översedda tullskyddel inom kap. 6-8 i tulltaxan.

Vi vill också instämma i den kritik, som framförs i Sveriges Frukt- och Grönsaksdistributörers Förenings åberopade yttrande, mot utredningens starkt förenklade och onyanserade syn på den omfattande inlernationella handel med trädgårdsprodukler, i vilken Sverige traditionellt deltar. Vidare verkar som bekant Sverige genom Inlernational Trade Centre (ITC) i

Prop. 1979/80:175 65

Geneve och genom IMPOD för uppbyggande av en frukt- och grönsaksproduktion i flera u-länder och för en ökad import till Sverige av ifrågavarande produkter från sådana länder. Därför bör inte tillgripas några åtgärder som, i likhet med de föreslagna, försvårar införseln från u-länder, vilket skulle stå i strid med Sveriges allmänna u-landspolilik.

Vad gäller möjligheten att motverka speciella lågprisattacker mot den svenska marknaden - något som inte torde förekomma i större utsträckning och som inte närmare utretts av utredningen - bör reglerna i den nya koden om subventioner och utjämningstullar samt i den reviderade antidumpingkoden kunna komma till användning. Dessa koder möjliggör som bekant också snabba ingripanden men ställer krav på att vidlagna åtgärder senare skall kunna motiveras enligt de fastställda kriterierna.

ICA-förbundet ansluter sig i huvudsak till de synpunkter som framförts av Holger Nyström i dennes särskilda yttrande. Förbundet ställer sig också i princip bakom del remissyttrande som avgivits av Sveriges Frukt-och Grönsaksdistribulörer. Vidare vill förbundet i anslutning till dessa yttranden och med utgångspunkt från sin verksamhet och erfarenhet kring handeln med trädgårdsprodukter peka på några faktiska förhållanden. I del avseendet ullalar förbundet följande.

Genom olika ålgärder från bl. a. Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och också genom medverkan från handelns sida har konsumtionen av trädgårdsprodukter stadigt ökat under senaste 10-årsperioden. Detta har kunnal ske med ell ökat varuutbud som mer och mer fått årel-runt-karaktär och till för konsumenten rimliga priser. Detta har framförallt varit möjligt genom en mycket omfattande internationell handel med olika trädgårdsprodukler. Denna handel är av väsentlig belydelse för att täcka den svenska konsumentmarknadens behov. I detta sammanhang är det angelägel betona att handelns imporl är noga planerad lång lid i förväg. Detta gäller framförallt för kampanjaktiviteter. Inköpen kan därför inte baseras på uppdykande lågprispartier.

En annan omständighet av väsentlig betydelse är att den svenska odlingen - även under högsäsong - är otillräcklig för att möta efterfrågan på ett stort anlal produkter.

Enligt vår uppfattning finns en uppenbar risk för att elt genomförande av de föreslagna åtgärderna kan leda till elt sämre utbud och ett högre pris för konsumenterna. En sådan utveckling skulle motverka de strävanden som bl. a. gjorts för alt förbättra kostvanorna.

1 likhei med utredningen anser vi det angeläget att "konsumenternas intresse av att ehålla tillgång till grönsaker som är billiga men också av god kvalité och med jämn tillförsel måste också beaklas i sammanhanget".

Även om vi är medvetna om de svårigheler som måsle finnas i att göra en riktig avvägning mellan producent- och konsumentintressena förefaller dock de senare att ha kommit i bakgrunden. Det borde ha varit angeläget för utredningen atl ha ägnal konsumentintressena större uppmärksamhet.

Vi har ett långvarigt bretl och givande samarbele med de svenska odlarna av trädgårdsprodukler. Vi anser del angeläget att förutsättningen skapas för deras fortbestånd. Vid bedömningen av lönsamheten är det emellertid nödvändigt atl se på det samlade resultatet för en hel odlingssäsong snarare än enstaka föreleelser på prisområdet.

5 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 175

Prop. 1979/80:175 66

Utredningen konstaterar att det varit önskvärt men inle möjligt au lämna en redovisning för omfaltningen av lågprisimporten. Della måste innebära att det ej varit möjligt faslställa den ekonomiska effekten för de svenska odlarna som "lågprisimporten" inneburil. Detta är en allvarlig brist då utredningen trots avsaknad av denna information föreslår åtgärder som kan leda till att möjligheterna lill en reell importkonkurrens uteslutes inom vissa produktområden. Åtgärder av detta slag av mer eller mindre protektionistiskt slag kan också få effekt på handelsutbytet inom andra varuområden.

Vi delar därför den uppfattning som kommer till uttryck avslutningsvis i experten Holger Nyströms särskilda yttrande:

"Systemets av utredningen uppgivna stora fördel för konsumenterna är mycket svår atl inse, eftersom de åsyftade jämna priserna riskerar ligga på en förhöjd genomsnittlig prisnivå".

I likhet med Holger Nyström vill vi avstyrka säväl föreslagna kombinalionslullar som imporlminimiprissystemel. Vi förordar, att man närmare utreder möjligheterna alt komma till rätta med enstaka, tillfälliga, särskilt låga priser genom tillämpning av den nya subventionskoden och den reviderade anlidumpingkoden inom GATT.

Kooperativa förbundet erinrar om att del i sill remissyttrande över betänkandet "Svensk trädgårdsnäring" (SOU 1978:51) framfört synpunkter på flera av trädgårdsnäringsulredningens förslag och ställningstaganden. Bl.a. framhöll KF därvid atl "man inle onödigtvis skall fördyra produkterna för konsumenterna och atl man i möjligaste mån skall beakta u-landsintressena". Vidare framhölls att utredningens genomgång av värdelullar och viktlullar var bristfällig och att KF av praktiska skäl förordade viktlullar bl.a. på grund av möjligheterna lill fusk vid användning av värdetullar. Vidare avstyrkte KF bestämt ett system med importminimipriser för lomat och gurka, bl. a. eftersom några negativa verkningar av s. k. lågprisimport inte kunnal påvisas. När nu trädgårdsnäringsutredningen föreslär införande av importminimipriser för tomater och gurka anser KF fortfarande atl etl sådant system är olämpligt av flera skäl: dels fördyrar det onödigtvis varorna för konsumenien, dels stämmer det illa överens med GATT:s tullvärdekod och vidare är det svårt att kontrollera, varför möjligheter finns att kringgå systemet som dessulom är administrativt krångligt. KF anför vidare.

Utredningens motiv lill införande av importminimipriser för tomater och gurka anges bl. a. vara att produktionen ävenlyras genom de ständigt återkommande importstörningarna. KF har bl. a. belydande praktisk erfarenhet beträffande förmedling av frukt och grönsaker och måste därför konstatera att utredningens antagande om importsiörningar och lågprisimport av s. k. överskottsproduktion är sällsynt dåligt underbyggt, eftersom det inte alls stämmer med verkligheten. Relativt låga priser har stundom förekommit, liksom även relativt höga, men ingalunda "under en längre tid".

Ulredningens föreställning om hur konsignalionshandeln fungerar i
praktiken är också verklighetsfrämmande och dess definiiion av begreppel
lågprisimport är för övrigt betecknande: " sådan import som med

Prop. 1979/80:175 67

värdetull ger ett lägre tullbelopp per viktenhet än vad en motsvarande viktlull skulle innebära". Det kan nämnas att riksdagen lidigare påförslag av trädgårdsnäringsutredningen infört värdetullar i stället för vikttullar för flera varor. Enligt KF;s uppfattning torde syftet med utredningens förslag således vara att skydda den inhemska produktionen på ett sätt som kommer atl motverka konsumentintresset genom att alltför mycket fördyra konsumentpriserna på tomater och gurka. Detta anser KF olyckligt, särskilt under sådana tider på året då svensk produktion är relativt dyr på grund av vårt klimat och beroende av oljeförbrukning, medan en import från varmare länder bättre utnyttjar solenergin. Flera u-länder visar ökat intresse för produktion av frukt och grönsaker och kan få viss hjälp härvid av bl.a. IMPOD (Importkontoret för u-landsprodukter) i Sverige. Ulredningens andra förslag att införa kombinalionslullar (värdetullar-l-minimi-vikttullar) för morötter, vitkål och .sallat anser KF vara direkt emot konsumenternas intressen och leder bl.a. till krångel och ökade administrativa kostnader. KF får slutligen erinra om de möjligheter som står till buds genom GATT:s artikel VI om antidumping- och uljämningstullar, som kan användas i sådant lågprissammanhang som t. ex. innebär skada eller hol om väsentlig skada för den svenska näringen.

Sammanfattningsvis avstyrker KF utredningens förslag angående skyddsåtgärder mot s.k. lågprisimport av trädgårdsprodukler främst av hänsyn lill konsumentintresset men även på grund av att utredningen enligt KF icke varil tillräckligt allsidig.

Statens pris- och kartellnämnd anför i silt yllrande i denna del följande.

Nämnden konslalerar alt endasl producenlernas intressen beaklas i utredningens nu framlagda förslag, medan konsumentintresset av valmöjlighet och så låga konsumentpriser som möjligt åsidosätts. Som exempel kan nämnas det föreslagna systemet med kombinalionslullar för vissa produkter, där utredningen föreslår minimivikttullar, vilka gynnar producenterna. Utredningen diskuterar inte ens en övre gräns för tullarnas storlek, vilket åtminslone i någon män skulle ha beaktat konsumentintresset.

Det förslag till kombinalionslullar för vissa produkter och till system med importminimipriser för tomater och slanggurka, som utredningen lade fram i betänkandet SOU 1978: 51, avvisades i regeringens proposition 1978/79:136. Vid remissbehandlingen av detta belänkande anförde slalens jordbruksnämnd att de fall av marknadsstörande import, som från trädgårdsnäringens sida vid enslaka lillfällen har påståtts förekomma, vid närmare granskning visat sig sakna större betydelse.

Något nyll sakmaterial har inte tillkommit i ulredningens nu framlagda promemoria. Utredningen anger att omfattningen av lågprisimporten är svår att redovisa och har inte i något fall kunnat kvanlifiera vilka ekonomiska skador de inhemska producenterna skulle ha åsamkats genom lågprisimport. Den tidigare analysen i betänkandet SOU 1978:51 av trädgårdsodlarnas ekonomiska situation visade all del var främst odlarna av snittblommor som hade ekonomiska svårigheter. Då det enligt nämndens mening fortfarande saknas ekonomiskl analysunderlag, som visar om trädgårdsnäringen är i behov av särskilda skyddsåtgärder mot lågprisimport, kan nämnden inte tillstyrka ulredningens förslag om skyddsålgärder mol lågprisimport av trädgårdsprodukter.

Prop. 1979/80:175 68

Under 1979 antog riksdagen en proposition om de multilaterala handelsförhandlingarna (prop. 1979/80: 24). Denna proposition innehåller bl. a. en överenskommelse om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och handelsavtalet - den reviderade s.k. anlidumpingkoden. Om lågprisimport av dumpingkaraktär skulle förekomma i framtiden - och skadeverkningarna därav inte skulle kunna undanröjas genom det multilaterala handelsavtalet ~ bör särskilda åtgärder kunna vidtagas i efterhand för att ersätta berörda producenter av trädgårdsprodukter för faktiskt påvisade ekonomiska skador. Åtgärderna skulle härigenom komma att begränsas till den grupp som lidit ekonomisk skada. En sådan ordning är ur konsumenternas synpunkt att föredra framför generellt konkurrenshämmande och prishöjande skyddsålgärder mot eventuellt uppkommande lågprisimport av trädgårdsprodukler.

Landsorganisationen i Sverige hänvisar till sitl yttrande över trädgärds-näringsutredningens belänkande "Svensk trädgårdsnäring - Produktion, Rationalisering, Internationella förhållanden" (SOU 1978:51). I det yttrandet uttalade organisationen mycket stor tveksamhet till ulredningens tankegångar och förslag. LO moliverade därvid sin avvisande hållning med såväl konsumentpoliliska som handelspolitiska och biståndspoliliska skäl. LO säger sig nu inle ha funnit anledning att ändra detla synsätt, ulan organisalionen vill avstyrka säväl det föreslagna imporlminimiprissystemel som de föreslagna kombinationslullarna.

IMPOD avslyrker såväl kombinationstullar som importminimipriser. I andra hand föreslår IMPOD att u-länderna undantas från de höjningar av importtullar, som skulle bli följden av alt ulredningens förslag genomförs. Till ytterligare utveckling av skälen för sitt ställningstagande i denna del anför IMPOD vidare.

I biståndspolitiska utredningen SOU 1977:13 diskuteras bl.a. Sveriges handel med u-länderna och en anpassad näringspolitik. En av slutsatserna är (6.5.4.) all "ett sysselsättnings-, regional- eller försörjningspolitiskt motiverat skydd för en inhemsk produktion så längt möjligt ges en sädan ulformning alt det inle motverkar Sveriges biståndspolitiska mäl. Delta innebär att åtgärderna inte bör ha karaktär av gränsskydd". 1 6.9. Anpassad näringspolitik sägs bl.a. följande: "Sveriges villighet till anpassning bör vara stor när det gäller import från u-länder". Det förefaller inte som om den föreliggande utredningen hade beaktat dessa synpunkter. U-länderna har överhuvudtaget inte nämnts i ulredningens förslag annat än i experten Holger Nyströms särskilda yttrande.

Den nuvarande importen från u-länder av sådana produkter som skulle drabbas av tuilökningar enligt utredningens förslag är visserligen obetydlig. Det är emellerlid elt område som u-länderna ställer stora förhoppningar på eftersom det här bör finnas naturliga förutsättningar. FN:s olika organ, inle minsl ITC, som Sverige ger betydande stöd, lägger stor vikt vid dessa produkler, speciellt för de minst utvecklade länder, som Sverige särskilt framhållil bör priorileras. Konsekvenserna av en tillämpning av Trädgårdsnäringsulredningens förslag skulle komma att framstå som hell stridande mol Sveriges officiella ställningstagande i biståndssammanhang.

De produktområden som här särskilt avses är tomater, isbergssallad och vanlig sallad. Morötter och vitkål torde på grund av fraklförhållanden

Prop. 1979/80:175 69

knappast bli aktuella som exportprodukter lill Sverige. De kombinerade tullarna skulle drabba nya länder, dvs. u-länder, mycket hårdare än länder som redan är elablerade på marknaden.

För att en importör skall ta risken med en import från ett nytt land, är det rimligt att man begär en ersättning för denna risk i form av ett lägre pris -som ofta pä grund av de högre riskerna inte slår igenom i konsumentpriset och därmed påverkar marknaden. Den föreslagna konstruktionen av ett lågprisimportskydd skulle alltså beröva u-länderna denna konkurrensmöjlighet genom att de hindras att lägga sina priser de erforderliga procenten under de etablerade exportörernas.

Sveriges Industriförbund, som i sitt yttrande över trädgårdsnärings-utredningens huvudbetänkande avstyrkte införandet av kombinerade vikl-och värdetullar, säger sig nu inte finna anledning att ändra denna uppfattning. Industriförbundet anför vidare.

Utredningens förslag till importminimipriser för tomater och slanggurkor är enligt förbundets mening sällsynt illa underbyggt. Redan dess hemmagjorda definiiion av begreppet lågprisimport är minsl sagt anmärkningsvärd. Vi anser ej heller all det faktiska behovel av särskilda skyddsålgärder för ifrågavarande produkter lillfredsställande dokumenterats.

Analysen av de olika alternativa åtgärder som kan komma i fråga för alt skydda den inhemska produktionen mot marknadsstörande imporl är dessutom synnerligen bristfällig. Industriförbundet vill därför bestämt avstyrka ell införande av ulredningens förslag lill importminimipriser. Vi vill i stället föreslå att hela frågan om eventuella skyddsåtgärder mot lågprisimport av trädgårdsprodukler blir föremål för förnyad ulredning - förslagsvis av expertis från Kommerskollegium, Jordbruksnämnden och Generallullslyrelsen. En sådan utredning bör bl. a. få lill uppgifl

- att prestera en mera adekvat och internationellt försvarbar definition av begreppel lågprisimport

- att fastlägga det reella behovet av särskilda skyddsåtgärder mot sådan import

- atl objektivt utvärdera olika tänkbara alternativ till skyddsåtgärder, varvid även de handelspolitiska aspekterna - inte minst med avseende på våra relationer till EG - bör beaktas

- att om ulredningen skulle ge vid handen att behov verkligen föreligger av ett mera permanent skydd mol lågprisimport av vissa produkter framlägga förslag som är godtagbara även ur handelspolitiska och konsumentpolitiska synpunkter.

Statens Jordbruksnämnd föreslår att man avstår frän att tillämpa importminimipriser och i stället väljer kombinerade värdetullar och viktlullar för att skydda mol lågprisimport. Dessa skyddsåtgärder bör enligt jordbruksnämnden vidtagas för ett så begränsat anlal varor som möjligt. Vidare föreslår nämnden att vikttullarna fastställs säsongmässigt för att skydda avsättningen av den svenska skörden samt med beaklande jämväl av konsumenternas inlresse av så låga priser som möjligt. Nämnden anför vidare:

Prop. 1979/80:175 70

I den av trädgårdsnäringen framlagda promemorian har begreppet lågprisimport getts följande definiiion: "Med lågprisimport avser utredningen sådan imporl som med värdelull ger ett lägre tullbelopp per viktenhet än vad motsvarande viktlull skulle innebära". Nämnden finner denna definition oklar men har utgått ifrån alt vad ulredningen avser med lågprisimport är en siluaiion då de nya värdelullarna ger ett lägre lullbelopp per viktenhet än de lidigare gällande vikttullarna.

Ulredningen har redovisat olika ålgärder som kan komma ifråga för alt motverka de skadeverkningar på den inhemska marknaden som en lågprisimport kan medföra. Därvid har behandlals särskild tull. antidumping- och uljämningstullar, kombinalionslullar, importminimipriser samt kvantitativa reslriktioner.

Nämnden har i sina överväganden rörande de förutnämnda till buds slående ätgärderna kommii till all en kombination av minimivikttull och värdetull är all föredra om man vill få lill stånd elt snabbt och effeklivl lägprisskydd utan alllför slora administrativa olägenheler.

Kombinalionslullar lillämpas redan i dag för vissa industrivaror (textilier m.m.) liksom för mallök och potatis. Enligt vad nämnden erfarit har systemet kunnat tillämpas på etl godtagbart sätt. Med hänsyn till del merarbete som dock förorsakas tullverket bör kombinationstullar pä irädgårdsområdel begränsas till så få varor som möjligt. Nödvändigheten av atl i framtiden kunna uppjuslera minimivikllullarna medför dessutom atl evenluella GATT-bindningar för berörda varor måste lösgöras, vilket ytterligare understryker vikten av att tillämpningen av kombinalionslullar inte blir alltför omfattande, della särskilt som ett stort antal trädgårdsprodukter bundits i GATT. Dessa synpunkier torde ha beaktats av ulredningen genom att förslaget lill åtgärder begränsats till fem varuslag. Vid tillämpningen av kombinationstullar för ovannämnda produkler bör enligt nämndens uppfattning olika lullperioder kunna fastställas med minimivikttlullarnas nivåer anpassade efler behovet av skydd under den lid då den svenska produklionen avsätts. För tomat och gurka bör således vikttulldelen vara högsl under juli —seplember, då normalt priserna på dessa produkler är som lägst i Europa. Nämnden vill dock i sammanhanget varna för alllför högt satta minimivikttullar, då man därigenom kan åstadkomma en omotiverad fördyring av de svenska varorna. Av konsumenthänsyn bör i viss utsträckning priser noterade hos traditionella grönsaksproducenter i Västeuropa tillåtas slä igenom på den svenska marknaden.

Nämnden anser ulredningens förslag lill minimivikttullar acceptabla dä dessa i huvudsak anknyler lill de gamla vikltullarna.

För atl minimivikllullarna skall behålla sin skyddseffekt på längre sikt anser ulredningen det väsenlligl att de med jämna mellanrum ses över. Nämnden menar att denna möjlighet bör stå till buds men atl tidsintervaller härför inle fastläggs. Vid en översyn är del naluriigt att produk-lionskostnadsutvecklingen i Sverige pä visst sätt beaklas. Frågan om en eventuell "indexering" bör dock även ses ur allmän GATT-synpunkl och bedömas i ljuset av den prejudicerande verkan elt sådant arrangemang kan få.

Generaltullstyrelsen anför i sitl yttrande.

Överväganden rörande importskydd mol lågprisimport inrymmer komplicerade frågeställningar rörande tullverkels handläggning och

Prop. 1979/80:175 71

kontroll av införseln. Delta är särskilt fallet ifråga om trädgårdsprodukter, för vilka kraven pä snabbhet i tullbehandlingen är stora, samtidigt som kontrollen av deklarerade kvantiteter och värden är besvärlig på grund av varornas karaktär och i många fall speciella leveransförhållanden. Administrations- och kontrollfrågor borde därför ha vägts in i utredningens överväganden om tullskydd tillsammans med exempelvis närings- och handelspolitiska aspekter. Generaltullstyrelsen finner del mot denna bakgrund anmärkningsvärt att kontakt inte tagits med slyrelsen under utredningens gång. Helst borde en lullexpert ha fått biträda vid fullgörandet av del särskilda uppdraget om skydd mot lågprisimport. Om inte annat hade härigenom förslaget kunnat ges en klarare utformning - bl.a. genom användandet av en adekvat terminologi.

Med lågprisimport avses i promemorian 1979-12-18 sådan import som med värdetull ger ett lägre tullbelopp per viktenhet än vad en motsvarande vikttull skulle innebära. Innebörden härav är oklar. Emellertid torde härmed avses vad som framgår av del särskilda yttrandet av experten Holger Nyström, nämligen att lågprisimport fär anses föreligga när de nya värdetullarna ger ett lägre tullbelopp än de ursprungliga vikltullarna - för varje enskild imporlsändning. Med en sädan utgångspunkt är det egentligen inte ell skydd mot lågprisimport som övervägs, utan snarare en förstärkning av de nyligen beslutade värdetullarna. Traditionellt avses nämligen med lågprisimport - i Sverige och i andra länder - en imporl som lill följd av låga priser (underpriser) förorsakar skada för inhemsk produktion. En ökad import som blir en följd av en allmän försämring av den svenska produktionens relativa konkurrensförutsättningar kan inle sägas utgöra en lågprisimport. Import från de med Sverige i koslnadsmässigi hänseende jämförliga länderna i Västeuropa och Nordamerika har i andra sammanhang i allmänhel inte ansetts utgöra lågprisimport som i stället närmasl gälll viss imporl från länder i exempelvis Ostasien och statshandelsländer. Självfallet förekommer fall av konkurrens till mycket låga priser även i vad avser import från med Sverige jämförliga länder. Sådana fall ger emellertid ingen allmän karakteristik av förhållandena i handeln mellan Sverige och dessa länder och måste därför lösas med speciella metoder (kommersiella motaktioner, förhandlingar, eventuellt antidumping- eller utjämningstullar). Att det förekommer enstaka imporipartier till mycket låga priser gäller för alla varuområden och är inte särskilt accentuerat för trädgårdsprodukler annat än när fråga är om varor vars kvalitet väsentligt avviker från normalkvalitel.

Utredningen har med utgångspunkt frän den officiella statistiken inte kunnal belägga förekomsten av "lågprisimport". Enligt utredningen hade det emellertid varit önskvärt att lämna en redovisning av prissvängningarna och därmed i vilken utsträckning som särskilt låga priser föreligger i imporlen. Statistik för sådan analys finns emellertid tillgänglig på generallullslyrelsen. Av importstatistiken för de försia nio månaderna under 1979 framgåratt trycket från lägprispartier inte kan ha varil särskih besvärande för avsättningen av motsvarande svenska produkter. Endasl en mycket liten del av importen har kilopriser som väsentligt understiger medelpriserna för de redovisade månaderna. Ytterligare kommenlarer härtill lämnas i anslutning lill synpunkterna i del följande avseende tullskyddet för enskilda produkter.

En förstärkning av tullskyddet på det sätl som anges i uppdraget lill utredningen kan givelvis övervägas från andra uigångspunkter än med

Prop. 1979/80: 175 72

syftet att skydda svensk trädgårdsnäring mot lågprisimport. Syftet kan vara att skydda näringen mot utländsk konkurrens över huvud taget eller mot en framtida försämring av konkurrensmöjligheterna. Sådana överväganden måste dock göras mer allmänt och med andra utgångspunkter än skydd mot lågprisimport.

Det kan till en början noleras att den svenska produktionen av de akluella varorna fält tullskyddel omprövat helt nyligen och härvid förstärkt samtidigt som tullskyddet gjorts inflationsbeständigt genom övergången till värdetullar. Frågan är nu i vilken utsträckning de föreslagna minimitullarna ytterligare förstärker det samlade skyddet till förmån för svensk odling och om de minskar risken för egentlig lågprisimport, alternativt höjer priset frilt förlullat upp till mer "normala" priser.

Härom yttrar generaltullstyrelsen atl de föreslagna minimivikllullarna för morötter, vitkål, rödkål och sallat får en myckel liten skyddseffekt selt såväl från total skyddssynpunkt som från en isolerad lågprissyn-punkl. Eflersom vinslen i skyddseffekt för dessa produkter blir liten måste de administrativa problem och de kontrollsvårigheter som uppkommer, enligt generaltullstyrelsens mening, få stor betydelse i sammanhanget.

Kommerskollegium säger i sitt yttrande:

I det av utredningen framlagda förslagel lill skyddsåtgärder mol lågprisimport av trädgårdsprodukler definieras lågprisimport som sådan import som med värdetull ger elt lägre lullbelopp per viktenhet än vad motsvarande viktlull skulle göra. Härvid torde med "motsvarande viktlull" avses den före den 1 februari 1980 gällande vikttullen. Detta innebär att all import lill ell pris som ligger lägre än etl visst efler vikttullen fastställt pris skulle utgöra lågprisimport oberoende av om skillnader i kvalilel eller andra faktorer som påverkar prissättningen föreligger. Denna definition av lågprisimport tar dock inte hänsyn lill förhållandet atl ingripande mot sådan import normall förutsätter atl den förorsakar eller hotar att förorsaka skada för inhemsk produklion. Import från länder som i konkurrenshänseende är jämförbara med Sverige brukar ej heller klassificeras som lågprisimport även om imporlen i enslaka falt kan ske lill låga priser. Enligt kollegiets mening är därför utredningens definition av lågprisimport ej tillfredsställande från handelspolitisk synpunkt.

Vid valel av skyddsåtgärder mot lågprisimport säger utredningen sig ha beaktat Sveriges handelspolitiska åtaganden. Ulredningen förutsätter dock härvid bl. a. alt Sverige lyckas frigöra tomaterna från bindningen i GATT samt atl övriga här akluella produkter hålls fria från nya bindningar.

Möjligheten att i de nu aktuella fallen tillgripa skyddsåtgärder mot lågprisimport i situationer som avviker från vad som är alt anse som normala regleras av Sveriges handelspolitiska åtaganden, exempelvis GATT:s artiklar VI och XIX. Gemensaml för dessa är atl det slälls krav på alt skada eller hot om skada skall föreligga. Vidare skall åtgärderna vara av temporär natur. För åtgärder av mer permanent nalur av det slag som föreslås av ulredningen är det enligt kollegiel rimligl all slälla minst samma eller liknande krav på saklig motivering när det gäller atl bedöma behovet av skydd samt alt påvisa skadan.

Prop. 1979/80:175 73

Kollegiet vill i samband härmed erinra om att EG i särskilt hög grad kommer att beröras av de föreslagna åtgärderna. Även om Sveriges frihandelsavtal med EG formellt inte utgör något hinder mot att vidta de föreslagna åtgärderna kan dock EG komma att hävda att dessa inte står i överensstämmelse med åtagandet i artikel 15 i avtalel att främja en harmonisk utveckling av handeln med jordbruksprodukter. Kollegiet vill varna för att ett ensidigl införande av åtgärder som medför väsentligt minskade exporlmöjligheler för EG kan komma alt medföra motåtgärder frän EG:s sida l.ex. återtagande av koncessioner. Det är därför angeläget att man söker nå fram till en samförslåndslösning med EG, delta även mot bakgrund av svenska exportintressen på jordbruksområdet.

Stockholms handelskammare som avstyrker utredningens förslag till skyddsålgärder mol lågprisimport av trädgärdsprodukter, föreslår att jordbruksnämnden får i uppdrag atl noggrant följa importutvecklingen för de i utredningspromemorian berörda trädgårdsprodukterna för att möjliggöra atl i förväg utarbetade skyddsålgärder snabbt sätts in när import lill onormalt låga priser förekommer.

I yttrandet säger handelskammaren vidare.

I detta sammanhang bör erinras om att ett fritt varuutbyte med utlandet är en nödvändighet för elt så utrikeshandelsberoende land som Sverige. Förstärkning av gränsskydd måste därför föregås av noggranna överväganden. Vidare bör handelspolitiska skyddsåtgärder inte stå som alternativ till erforderlig anpassning av svensk produktion.

Ålgärder i andra länder t. ex. i form av dumping och exportsubventio-nering kan dock få till följd att tillfälliga ålgärder behöver vidtas mot importen lill Sverige. Härulöver lorde undanlagsvis få godlas att temporära skyddsåtgärder sätts in för att möjliggöra en smidig anpassning i produktionsstrukturen.

Utredningen har gjort den bedömningen all det i stort sett för alla trädgårdsprodukter förekommer import lill priser som avsevärt understiger de priser som normalt gäller vid den ifrågavarande tidpunkten. Ulredningen har emellertid inle kunnal lämna någon redovisning av lågprisimportens omfallning. Särskilda åtgärder mot lågprisimport behövs enligt utredningen i fråga om morötter, vitkål, tomater, slanggurka samt isbergs- och annan sallad.

Utredningens förslag innebär all skyddsåtgärderna träder i funkiion så snart importvarans pris går under viss nivå, oavsett skälet härtill. 1 ulredningens definition av begreppel lågprisimport finns inle heller någol om all importen i fråga skall anses skada svenskl näringsliv innan föreslagna åtgärder vidtas. Detta får anses i högsta grad betänkligt mol bakgrund bl. a. av de nyligen från svensk sida ratificerade överenskommelserna om subventioner och utjämningstullar saml antidumping.

Skånes handelskammare säger sig kunna hysa viss förståelse för önskemålen om atl införa kombinalionslullar för vissa produkter, syftande lill atl inte övergången till värdetullar i väsentlig mån ska urholka skyddet för den svenska produktionen i vissa situationer. Såviit handelskammaren kan bedöma torde inte de föreslagna åtgärderna få någon råvarukoslnadshö-jande effekt för industrin men om så skulle bli fallet kan kompensations-

Prop. 1979/80:175 74

krav för fördyringen förväntas från induslrin. Sammanlaget har Handelskammaren sålunda ingen erinran mot utredningens förslag. Handelskammaren anför vidare.

Handelskammaren vill emellerlid avslulningsvis erinra om det olämpliga i den ryckighet som präglat förändringarna på delta omräde. Det nu diskuterade förslaget är daterat dagen innan riksdagen fattade beslut om värdetullar för tre av de ifrågavarande produkterna. Redan innan riksdagen fatlat sitt beslut hade alltså den utredning som arbetat pä området kunnal konstalera att beslutet skulle bli felaktigt och behöva ändras. Om det fattade riksdagsbeslutel inle forcerats fram hade det varit möjligt alt samiidigi som systemet med värdetullar infördes ästadkomma de modifikationer i systemet som nu föreslås. Lagstiftningsarbetet har bedriviis på ett sätt som enligt Handelskammarens mening uppenbarligen inte framslår som föredömligt.

2 Kombinationstuilar på morötter, vitkål och sallat

Lantbruksstyrelsen ultalar att ulredningen förhoppningsvis har rätt i sin bedömning då man anser alt en kombinalion av vikl- och värdetull skall kunna vara tillfyllest beträffande morötter, vilkål och sallat. Lantbruksslyrelsen ifrågasäller dock om inte åtminslone för morötter och vilkål samma system för tomat och gurka borde kunna sättas in vid behov. Sådanl behov kan i vissa lägen med höga skördar säväl i exportländerna som i Sverige inle uteslutas. Möjligen kan del pris som skall utlösa lilläggel därvid sättas lägre än vad som enligt utredningens definiiion skall beiraktas som lågpris.

Lantbrukarnas riksförbund har ingenting att invända mot att systemet med kombinalionstull prövas på de produkler och med den lullnivä som föreslagits.

Trädgårdsnäringens riksförbund tillslyrker alt sysiemel med kombinalionstull införes för morötter, vitkäl och sallat. Förbundet kan i inledningsskedet tillstyrka de föreslagna minimivikllullarna trots att de enligt förbundel är låga. För att de skall bibehälla sin skyddseffekt på längre sikt, anser förbundet liksom ulredningen atl det är väsentligt atl de med jämna mellanrum ses över. Förbundet anser liksom utredningen, att detla bör ske vartannat år.

Sveriges grossistförbund anser att förslaget atl införa kombinerade tullar för morötter, vilkål och sallat strider mot konsumentintresset och leder till krångel och ökade administrativa kosinader för näringsliv och myndigheler. Anses inte värdetullarna fungera på önskat säll under vissa perioder, borde man i stället enligt förbundel överväga en åiergång till vikttullar i sådana eventuella fall. Tullsystemet på ifrågavarande varuområde uppvisar ju en sådan blandning av vikl- och värdelullar, att några principiella

Prop. 1979/80:175 75

grunder varför det ena eller det andra valts inte kan påvisas i det enskilda fallel, framhäller förbundet.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anför rörande utredningens förslag i denna del följande.

För morötter föreslär utredningen, att värdetullen om 10 % kombineras med en minimivikttull om 10 kr/100 kg. Som framhålls i det särskilda yttrandet importeras inte morötter, i varje fall för konsumiionsändamål, om hållbar svensk vara erbjuds. En kompletteringsimport sker från Danmark under svensk säsong på grund av lillfälliga kvalitetsvariationer. Under andra kvartalet importeras nyskördade morötter frän Italien, Israel och USA, när svensk vara börjar svikta kvalitets- och kvantitelsmässigt. Den svenska marknadsandelen för morötter har ökat under senare år och torde nu uppgå till 85 %. Också industrin kan ibland köpa morötter från utlandet, främst på grund av slränga krav pä särskild sloriekssorlering. Vidare är redovisade medelpriser för importen, med undanlag för januari månad 1976, högre än det pris, vid vilket vikttull skulle utgå enligt förslaget. Vi har inle hafl tillfälle undersöka förhållandena i januari 1976 men förmodar, att det finns särskilda skäl till denna prisbild. Av allt att döma kommer det föreslagna kombinerade systemet inte alt fä några större effekter men innebär, atl elt adminislralivi krångel lillkommer för näringsliv och myndigheter.

Vad sedan gäller vilkål förmodas införandel av minimivikttull (10 resp. 15 kr/IOO kg) i och för sig knappast bli av slörre betydelse för varken odlingen eller importen. Importen av vitkål sker till 55-60 % under andra kvartalet och som färsk, nyskördad kål från Polen, Ungern och Italien i juni. Under svensk huvudsäsong, dvs. tredje, fjärde och första kvartalen, utgör importen endasl 3 500—4000 ton och marknadsandelen för importerad vara uppgår till 13-14 %. De jämförelsevis låga priserna för tysk vilkål för några år sedan förekommer inle längre. Orsaken lill att Tyskland numer dominerar framför Holland som ulländsk leverantör av vitkål till den svenska marknaden är, atl odlingen till stor del är koncenlrerad till områden intill Danmark, varför fraktkostnaderna för tysk kål blir betydligt lägre än för holländsk. Kvaliteterna är likvärdiga. Någon överskoltsexporl sammanhängande med surkålslillverkningen är del inte fräga om ---.

De problem, som kan ha förekommit för vitkålsodlarna i Sverige, är i alll väsentligt inhemska till sin karaklär.

Beiräffande sallad föreslås, alt värdelullen om 11 % kombineras med en minimivikttull om 45 kr/lOO kg under tullperioden. Chefen för köksväxls-odlingsinstilulionen i Alnarp har nyligen bekräftat, all man inte får fram isbergssallad på friland i Sverige förrän i slulel av juni. Enligt svenskt medgivande i Tokyorundan kommer tullen att avskaffas i april månad. Någon minimivikttull kan givetvis inte ulgå under april i enlighel med gjorda överenskommelser. Tull bör vidare inle ifrågakomma i maj, eftersom det då inte finns någon svensk produktion att skydda, utan tullen är av rent fiskal natur. I försia hand bör tullen därför avskaffas under maj, då något giltigt motiv för dess införande inte föreligger. En minimivikttull under denna tid skulle givetvis falla på sin egen orimlighet, eftersom kombinerade tullar inle är tänkbara i avsaknad av skyddsmotiv. Under den svenska odlingssäsongen är importen obetydlig. Skälen för att introducera kombinerade tullar för isbergssallad är alltså synnerligen svaga.

Prop. 1979/80:175 76

Beträffande vanlig sallad uppger ulredningen, att import till lågpris skulle uppträda tidvis vår och höst. En tidigare i utredningen cirkulerande uppgift om alt lågprisimport skulle ha förekommit till etl pris av 4 kr/kg syns ha utgått i den remitterade versionen av utredningspromemorian. Vi tror, atl uppgifter skulle kunna lämnas från Tullverket om importen och alt man då knappast skulle få något underlag för att den kritiserade importen förekommit i någon omfattning av belydelse. Svårigheler för svenska salladsodlare beror på övergången till växlhusodlad vara, medan frilands-sallad inte längre lycks ha någon marknad oavsett priset. De presenterade månadsmedelvärdena syns ocksä vara sä höga, att viktlull knappasl blir aktuell. Några bärande moliv för införande av kombinalionslullar torde alltså inle föreligga.

Som framhålls i det särskilda yttrandet saknas alltså vad gäller de aktualiserade fallen väsenlliga skäl lill alt genom kombinalionslullar krångla lill lullbehandlingen, skapa administrativa problem och betydande kontroll-svårigheter. Vinsten i skyddseffekt blir däremoi ringa. Vi vill instämma i hr Nyströms uttalande att, om kombinerade tullar beslutas, samma regler bör gälla som för andra minimivikttullar i tulltaxan vad avser en eventuell framlida översyn av sådana tullar i anledning av en fortsall inflation.

Kommerskollegium vill slarki understryka att lillämpningen av etl system med kombinerade lullar är förenad med belydande administrativa olägenheler. Vidare kan del föreligga svårigheler alt avväga nivån för minimitul-len så all inte import till normalpris Iräffas. En annan nackdel är alt minimivikttullar inle bara träffar lågprisimport utan även lågkvalilativ import. Som följd av nyssnämnda olägenheter är anlalet tullar av denna typ myckel begränsai i den svenska tulltaxan. Enligt vad kollegiet erfarit kommer också de nyligen införda minimivikllullarna för bl.a. mallök att medföra stora administrativa svårigheter för lullverkel. Minimivikttullar bör därför enligt kollegiets mening endast komma i fråga i myckel begränsad omfattning och då uteslutande i fall där ett starki behov därav föreligger. En bedömning av det befogade i de föreslagna åtgärderna bör enligt kollegiels mening i första hand baseras på en utredning om det faktiska skyddsbehovet för den inhemska odlingen i fråga. De uppgifler i nämnda avseenden som lämnas av trädgårdsnäringsulredningen anser kollegiet ej vara lillräckliga för etl slutligt ställningslagande. Ytteriigare belysning är enligt kollegiets mening erforderlig. Bl.a. saknar kollegiet uppgifler som närmare belyser marknadsutvecklingen saml utvecklingen för den inhemska odlingen samt dess konkurrenssituation liksom även åtgärdernas effekter för konsumenterna. Om man enbart ser till tillgängliga uppgifter om importen och dess utveckling ger dessa enligt kollegiets uppfattning inte stöd för så långtgående och så administrativt betungande åtgärder som utredningen föreslår. Kollegiel anser sig mol den bakgrunden inle kunna tillstyrka de framlagda förslagen om införande av kombinerade tullar för morötter, vitkål och sallad.

Prop. 1979/80:175 77

Enligt Stockholms handelskammare mildrar minimivikttullen i en kom binerad tullsats marknadsstörningar till följd av lågprisimport. Handelskammaren anser att syslem med minimipriser (referenspriser) torde vara ett effeklivare skydd mot sådan import och erinrar om att såväl minimivikttullar som minimiprissystem är administrativt betungande för inblandade parter och att bl. a. av tulltekniska skäl man i största möjliga utsträckning har undvikit kombinationstullar i den svenska tulltaxan. Även fortsättningsvis bör enligt handelskammaren etl klart dokumenterat behov föreligga innan en ökad användning av sådana lullar övervägs. De skäl som trädgårdsnäringsutredningen anfört för införandet av permanenta skyddsåtgärder mol importen har inle övertygat Handelskammaren om behovet härför och framhåller all exiraordinära marknadsförhållanden inte bör läggas till grund för permanenla skyddsåtgärder.

Generaltullstyrelsen har i sitl yttrande anfört följande rörande förslaget om kombinationstullar på morötter, vilkål och sallat.

Del lägsta månadsmedelpriset för morötter under perioden januari 1978-september 1979 var 1:11 kr/kg. 10% härav ger lullbeloppet 11 öre, medan en minimivikttull skulle ge 10 öre per kg. Eftersom importposter med priser under I kr per kg är sällsynta blir en minimivikttull praktiskt tagel verkningslös från skyddssynpunkt medan den likväl alltid förorsakar administrativa besväriigheter. Härtill kommer atl Sverige genom skriftväxling den 21 juli 1972 med de europeiska gemenskapernas kommission förbundit sig atl för nyskördade morötter från Europeiska ekonomiska gemenskapen la ul en tull av (högst) 10 öre per kg under tiden 1 maj-30 juni. Slörre delen av imporlen synes komma just från detta omräde. Samma tullsatsbegränsning gäller för övrigl även för EFTA-området.

För vit- och rödkål däremot noteras månadsmedelpriser på 50 öre per kg och därunder och här skulle de föreslagna minimivikllullarna komma i tillämpning. Förstärkningen av tullskyddel blir dock marginell (omkring 5 ä 10 öre per kg) och verkningslös under den "billiga" perioden mot bakgrund av utredningens uppgift atl de svenska produktionskostnaderna uppgår till ca 1 kr per kg.

För isbergssallal får den föreslagna minimivikttullen en skyddseffekt endasl under den svenska odlingssäsongen, då emellertid importen är negligerbar.

När del gäller vanlig sallat ligger mänadsmedelvärdena sä högt alt den föreslagna minimivikttullen normalt aldrig kommer all utgå.

Tillsammantaget kan noteras alt de föreslagna minimivikttullarna för morötter, vilkål, rödkål och sallat får en mycket liten skyddseffekt sett såväl från total skyddssynpunkt som från en isolerad lågprissynpunkt. Eflersom vinsten i skyddseffekt för dessa produkler blir liten måste de administrativa problem och de kontrollsvårigheter som uppkommer få stor belydelse i sammanhanget.

1 yttrande den 27 september 1978 över Irädgårdsnäringens belänkande, anförde styrelsen bl. a. följande.

Trädgårds varuområdet är svårbemästrat från tulltaxerings- och kontrollsynpunkt - och detta oavsell vilken tullprocedur som lillämpas. Detla beror bl.a. på att importen i stor utsträckning äger rum utom ordinarie

Prop. 1979/80:175 78

tullklareringstid och ofta kräver en snabb behandling. Varusortimentet varierar i hög grad beroende pä bl.a. varornas art, kvalitet, odlings- och inköpsslälle m.m. Fastställande eller kontroll av vikt är mot denna bakgrund avsevärt lätlare än kontroll av uppgivna fakluravärden. Priset för varor inom irädgårdsområdel fastställs många gånger efler tidpunkten för införseln, vilket är administrativt och kontroltmässigl betungande för tullverket. En rimlighetskontroll av värden ter sig för en tulltjänsteman oftast mycket vansklig. Kontroll av uppgivna fakturavärden kan visserligen göras vid bokföringsgranskning hos importörerna men även en sådan kan inom trädgårdsvaruområdet mänga gånger inte ge tillfredsställande resultat av de skäl som framförs i yttrandet till handelsdepartementet. Beträffande värdetullar som är kombinerade med minimitullar beräknade efter vikt kan sägas alt de - under förutsättning alt vikttullen sätts tillräckligt högt - ger en bättre skyddseffekt mol prisbilliga varor än enbart värdetulldelen i en sådan kombinerad lullsals. Men samma verkan mot lågprisimport erhålles givelvis med enbari viktdelen. Kontrollproblemen för värdedelen i sådana kombinerade tullsatser blir självfallel lika besvärande som kontrollproblemen för rena värdetullar. Härtill kommer de särskilda svårighelerna i det praktiska handhavandel av kombinerade tullsatser när fräga är om sändningar med mänga olika slags varor. En bedömning av om vikt- eller värdetull skall utgå i sådana fall mäste göras för varje varuslag, ja, i vissa fall l.o.m. för varje enskild vara för sig, exempelvis då varorna - som levande växter med varierande vikt - säljs efler styckepris, men den specifika tullen beräknas efler vikt.

Styrelsen har nyligen - i enlighet med önskemål frän frukt- och grönsaksimporlörer — hafl en genomgång av importförfarandel med representanter för ett 40-tal importföretag i grönsaks- och fruklbranscherna. Genomgången har visal alt problemen när det gäller atl beräkna tullen för konsignationspartier av sådana varor som är belagda med värdetull eller alternativ värdetull/vikttull till och med blir större både för importörerna och lullverkel än vad som framgick av yttrandet den 27 september 1978. Motsvarande erfarenheter har gjorls i andra länder där - som i EG-länderna — avsteg görs frän de allmänl antagna reglerna för fastställande av tullvärde. En kombinalion av värdefull och minimivikttull gör problemen än mer svårbemästrade. Även om de föreslagna minimivikllullarna mer sällan kommer alt lillämpas, sä erfordras dock en jämförelse mellan alternativen värdetull och viktlull för varje enskild varupost. En importsändning innehållande varor i olika prislägen kan således inte bedömas som en enhet när alternativa tullsatser finns. Till detta kommer alt stora svårigheler föreligger att kontrollera att prisöverföringar inte görs i import-fakturor mellan olika säsonger eller olika produkter för att undvika att minimivikttullar tillämpas (exempelvis höjning av fakturerade värden för tullfria trädgårdsprodukter från samma leverantör).

Det bör noteras atl de angivna administrativa svärighelerna och kontrollproblemen inte föreligger vid en lillämpning av rena viktlullar. Även om det bedöms vara besvärande atl återgå till enbart vikttullar så vill styrelsen ändock påpeka att detta vore den mest ändamålsenliga lösningen för alla trädgårdsprodukter. Vikttullarna bör i sä fall anpassas lill del reella skyddsbehovet och kontinuerligt jusleras med hänsyn till bl.a. penning-värdeförsämringen. En sädan justering föresläs för övrigt av utredningen i samband med kombinerade tullsatser.

Prop. 1979/80:175 79

3 Importminimiprissystem på tomater och slanggurka

Lantbruksstyrelsen tillstyrker utredningens förslag och anför vidare:

Den nivå på importprisema som enligt förslagel skall nås för all reglerna om minimivikttull eller tilläggsavgift skall tillämpas innebär att åtminstone hitlills endast i undantagsfall det genomsnittliga importprisel legat under denna nivå. Systemet kommer därför knappast all fördyra imporlproduk-lerna i för konsumenterna märkbar grad. Däremot bör systemet ha förutsättningar att få en stabiliserande effekt pä den svenska prissättningen. Del kan därmed bidra lill tryggare förhållanden för de i näringen verksamma vilket ingår i målsättningen för trädgårdsnäringspolitiken.

Lantbrukarnas riksförbund erinrar om atl tomater och slanggurka odlas under glas och alt de är av stor belydelse för svensk handelsträdgårds-näring samt atl produktionen har drabbats mycket hårt av de snabbt stigande energipriserna varför ett effektivare skyddssysiem än vad kombinationslullarna ger krävs för all säkra fortsatt odling.

Då det inle förefaller helt klarl om tullen kommer atl räknas på faktiskt importpris eller minimiprisel vill riksförbundet deklarera sin uppfattning atl imporlpris inklusive tull bör uppgå till etl lägsta belopp om 3:50 för lomat och 3 kronor för slanggurka. Riksförbundet har inget atl invända mol de föreslagna importminimipriserna.

Enligt riksförbundet är importmlnimipriset den effektivare av de föreslagna skyddsåtgärderna. Riksförbundet skulle därför helst ha sell all den skyddsformen införts för samtliga produkter som f. n. är i behov av skydd. Nu bör islället efter en kort försöksperiod de båda skyddsmetodema ulvärderas. Pä grundval av resultaten bör sedan enligt riksförbundet för varje produkl införas ett så effektivt skydd som behovet påkallar. Dessulom bör möjlighelen skapas alt med kort varsel uividga skyddet till att omfatta flera produkler.

Riksförbundet anser vidare atl de föreslagna åtgärderna bör genomföras så snart som möjligt, helst före årets säsong. Eventuellt återstående GATT-förhandlingar för tomat bör inle hindra införandet av lågprisskydd för de övriga produkterna. Med relativt korla intervaller 2-3 år bör behovet av det särskilda lågprisskyddet sedan omprövas, såväl beiräffande vilka produkter som skall omfattas av det som den nivå skyddel skall ligga på.

Riksförbundet vill även framhålla behovet av en aktuell helst daglig importstatistik vilken skulle möjliggöra etl snabbare inrättande av kortvariga skyddsålgärder vilkel i sin lur skulle medge effeklivare skydd i den akuta situationen. Med en sådan statistik skulle enligt riksförbundet behovet av importskydd kunna utvärderas på ett helt annal sätt än vad nu är fallet.

Prop. 1979/80:175 80

Trädgårdsnäringens riksförbund instämmer med utredningen i alt tomater och slanggurka har en mycket stor betydelse inom den svenska Irädgårdsproduktionen och anser det därför ytterst angeläget all åsladkomma elt verkningsfullt skydd mol lågprisimport för dessa båda produkter. Alt kombinera de av riksdagen beslutade värdetullarna med importminimipriser anser förbundet vara del bästa skyddssystemet. De av utredningen föreslagna importminimipriserna är dock enligt förbundel myckel låga. Oavsett den tekniska lösningen är del därför angeläget att del sammanlagda gränsskyddel (imporlminimipris + tull) kommer att uppgå till minst 350 kr/IOO kg för tomater och 300 kr/IOO kg för gurka. Förbundet anser alt de föreslagna ätgärderna bör genomföras så snart som möjligt. Förbundet anför vidare.

För den svenska tomatodlingen är läget ytterst allvariigl genom atl EG under viss tid subventionerar sin exporl av tomater. Denna subvention, eller exportreslitution som EG benämner den, uppgick i fjol lill ungefär 28 öre per kg. Den svenska tomaltullen på 50 öre per kg reduceras därigenom nära 60%. Elt sådant förfaringssätt kan vi från den svenska trädgårdsnäringens sida inle acceptera. TRF kräver därför åtgärder från regeringens sida, som eliminerar reslilutionens skadliga effekter för den svenska lomatodlingen.

Trädgårdsnäringens Riksförbund begär därför, atl regeringen konstruerar elt lågprisskydd för tomater, som även eliminerar de skadliga effeklerna av EG-subventionen på denna produkl. Del kan ske genom del av trädgårdsnäringsutredningen föreslagna importmlnimipriset eller genom all värdetullen kombineras med en minimivikttull, som då inte får understiga 1 krona.

För tomater liksom för övriga aktuella produkler är det angelägel all man på samma sätt som riksdagen beslutat för matlök och potatis har kombinalionstull under hela tullperioden. Om man jämför flera år, visar del sig nämligen, att lågprisimport förekommer vid olika lidpunkter under tullperioden. Ofta döljs denna lågprisimport av ett högre medelpris under månaden. Då emellertid dessa lågprispartier är mycket marknadsslörande, bör kombinalionslullar finnas under hela lullperioden. Så är också EG:s lågprisskydd utformat.

Sveriges grossistförbund anser att importminimipriser för tomater och gurka skulle fördyra produklerna för konsumenterna och atl etl sådant system innebär en administrativt otymplig åtgärd som är alltför läll alt kringgå. På trädgårdsområdet bör enligt grossistförbundet prisavhängiga skyddssystem avvisas, såsom redan skelt på andra varuområden.

Grossistförbundel anför därutöver följande.

Frågan om prisavhängiga skyddssysiem har som bekant lidigare övervägts vid flera tillfällen, i första hand med lanke på tekoimporten. Del brukar då framhållas, alt sådana syslem ofta är svåra att administrera, bl.a. med hänsyn till uttaget av en varierande utjämningsavgift för atl uppnå ett faslslälll grundpris. Svårigheler föreligger också att fastställa etl

Prop. 1979/80:175 81

lämplig grundpris, eftersom man uppenbarligen snabbi möter starka producentkrav på en grundprisnivå, som skyddar de inhemska produktionskostnaderna. Importminimipriser kan endast vara motiverade för att motverka sådana marknadsslörningar, som för del egna landets produklion försvårar eller omöjliggör en successiv anpassning till på längre sikt ändrade konkurrensförhållanden eller för alt skydda en beredskapsproduktion. De kan däremot inte gärna tillgripas som etl ordinarie gränsskydd.

Som hr Nyström framhåller i det särskilda yttrandet har imporlminimiprissystemel av Trädgårdsnäringsulredningen getts en så generell utformning, alt del i princip kan avskärma införsel även i de fall, då elt lägre importpris än det fastställda minimipriset beror pä en effektivare produktion i exportlandet än i Sverige. Detta kan, som också sägs i yttrandet, inte vara godtagbart från allmänna synpunkier.

Vidare kan ifrågasättas, om ett importminimiprissystem är tillåtet enligt den nya lullvärdekoden, som för svensk del kommer atl tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1981. Tilläggslullen innebär också som ovan framhållils problem när det gäller att skilja på import av varor, som på grund av sin kvalitet eller kondition är lågl prissatta, och speciella lägprispartier.

Vid sidan av problem, som gäller faslslällande av grundpriset, finns uppenbara risker för etl kringgående av prisavhängiga älgärder genom en skenhöjning av prisnivån. Möjligheterna alt genomföra en kontroll av prissättningen är också begränsade genom del tillämpade tulldeklarations-förfarandet.

Den lojala handeln måste kräva sådan ålgärder, att man inte kan sätta eventuella lilläggstullar ur spel genom dubbelfakturering, kreditnotor etc. Hittills har man i Sverige avvisat importminimiprissystem främst med hänsyn till de stora frestelser att kringgå bestämmelserna som systemet innebär och att i prakliken transaktioner i sådant syfle är mycket svära att kontrollera. Trädgårdsnäringsutredningen har för sin del inte kunnat anföra några nya skäl, som ger anledning all frångå den hittillsvarande avvisande inställningen lill prisavhängiga skyddssystem i Sverige.

Föreningen vill slutligen undersiryka uttalandet i det särskilda yttrandet atl del är mycket svårt atl inse systemets av ulredningen uppgivna stora fördel för konsumenterna, eftersom de åsyftade jämna priserna av allt att döma kommer atl ligga på en förhöjd genomsnittlig prisnivå. Överhuvudtagel har såsom utvecklas i det särskilda yttrandet utredningen knappast gjort någon avvägning av sina förslag i förhållande till konsumentintresset.

Statens Jordbruksnämnd erinrar i detta sammanhang om de synpunkter som framfördes i nämndens yttrande av den 28 september 1979 (Dnr 409-665/78) över Irädgårdsnäringens betänkande (SOU 1978:51). Däri pekade nämnden på ett flertal problem som möter vid användningen av minimipriser, bl. a. svårigheterna att effektivi kontrollera att dessa tillämpas på avsett sätt, möjligheterna att kringgå systemet samt den krävande administrativa belastningen. Nämnden framhöll därvid dessutom att de fall av marknadsstörande import som av Irädgårdsnäringen vid enstaka tillfällen påståtts förekomma vid närmare granskning visat sig sakna större betydelse, varför införandet av ett importminimiprissystem skulle vara en alltför långtgående åtgärd.

Som motiv för sitt nu presenterade förslag till importminimipriser för

6 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 175

Prop. 1979/80:175 82

tomater och gurka lalar utredningen om risken för atl "produktionen skall ävenlyras genom de ständigt återkommande importslörningarna". Om man härvid har i åtanke möjlighelen av väsentlig skada eller hot om väsenllig skada för den svenska näringen till följd av dumping frän exportländernas sida — exempelvis genom etl myckel högt exportstöd i EG som åsidosätter effekten av en vikttull - vill nämnden erinra om de möjligheter som slår till buds genom GATT:s Artikel VI (antidumping- och utjämningstullar) och Artikel XIX (nödfallsåtgärder beträffande import av särskilda varor).

Kommerskollegium pekar på att förslaget i praktiken får samma effekt som en extra lull och dessulom under vissa förhållanden även kan jämslällas med kvantitativa restriktioner. Kollegiet anför vidare.

Om Sverige frigör sig från gällande lullbindning för tomater föreligger inget formelll hinder från GATT-synpunkt att införa sysiemel, givetvis under förulsältning att det ulformas så alt del inte i prakliken får samma effekl som ell importförbud (och atl lullberäkning sker i enlighet med GATT:s tullvärdekod - se nedan). Det kan dock noleras att importminimi-prissystemen tenderar att uppmärksammas internationellt i högre grad än tidigare. Bl. a. har inom EFTA på senare tid kriliken skärpts mol de länder som infört importminimipriser för industrivaror. Om alltfler länder tillgriper möjlighelen all införa minimiprissystem mot importen kan detta enligt kollegiels mening på sikl få långtgående negaliva återverkningar pä världshandelns utveckling, vilkel framför allt skulle drabba ett land som Sverige med dess slarka utrikeshandelsberoende. Därför bör som allmän princip dylika åtgärder tillämpas ytlerst restriktivt och endast i fall där skaderekvisitet är uppfyllt.

Kollegiet vill vidare erinra om den i MTN framförhandlade överenskommelsen om tillämpning av GATT:s artikel VII (den s. k. lullvärdekoden), vilken för svensk del kommer att tillämpas frän den 1 januari 1981. Enligt kodens huvudregel (artikel 1) skall tullvärdel vara varans transaktionsvärde, dvs. det pris som betalas för varan vid export lill det land där förtullningen skall ske. Alt såsom det tycks föresväva ulredningen basera lullvärdeberäkningen för tomater och gurka pä importpriset uppjusterat med en tilläggsavgift är därför inte förenligt med kodens bestämmelser. I kodens artikel 7 förbjuds dessutom uttryckligen användandet av minimi-tullvärden som bas för lullvärdeberäkningen.

Det system med importminimipriser som utredningen föreslår synes ha haft EG:s system med referenspriser för frukt och grönsaker som förebild. Ulredningen har emellertid funnit EG:s syslem vara alllför adminislralivt betungande och inte ägnat atl på etl nöjaktigt sätt kunna lösa behovet av ett svenskt skydd mot lågprisimport. Utredningen har därför konstruerat etl enklare syslem som man anser kunna fungera lill följd av den tullprocedur som tillämpas i Sverige. Det av utredningen föreslagna systemet skiljer sig från EG-systemet på en rad olika punkler. Bl. a. las i del svenska systemet inte hänsyn till säsongmässiga förändringar i prisnivåerna. Ej heller beaktas prisskillnader till följd av olika kvaliteter. Vidare redovisas ej i förslaget hur minimiprisnivåerna i fortsättningen skall fastställas. Eflersom utjämningsavgiften enligt ulredningsförslagel skall beslämmas på grundval av prisei på den individuella leveransen torde detla dessutom innebära atl de inhemska producenierna i praktiken kan omöjliggöra im-

Prop. 1979/80:175 83

port genom alt hålla priserna något under minimiprisnivån.

Även om ulredningens förslag således innehåller oklarheter säväl vad beträffar systemels utformning som tillämpning synes det dock i jämförelse med EG-systemet ge större utrymme för automatiska och godlyckliga ingripanden. Härigenom ökar givetvis risken för handelspolitiska komplikationer. Med hänsyn härtill och till del förhållandet alt utredningen enligt kollegiet inte heller här kunnat klart dokumentera behovet av så långtgående åtgärder som föreslås kan kollegiel ej tillstyrka förslaget vad avser importminimipriser för tomater och slanggurka.

Stockholms handelskammare ifrågasätter om inte utredningen har tagit alltför lätt på det merarbete ett sådant system medför då man anser atl ett minimiprissystem vid import kan utformas så att en omfattande administration undviks. Det torde enligt handelskammaren inte kunna genomföras utan ökade insatser från bl. a. tullmyndigheternas sida, vartill kommer den svåra avvägning som fastställandet av minimipriser innebär. För att vederbörlig hänsyn skall kunna tas till de olika parternas iniressen torde enligt handelskammaren inle kunna uteslutas behovet av särskilda förhandlingar.

Generaltullstyrelsen anför i sitt yttrande över utredningens förslag i denna del.

För tomater och slanggurka föreslår utredningen ett importminimiprissystem. Beskrivningen i utredningens promemoria ger inte någon klar bild av hur ett sådant system skulle fungera i praktiken. Påståendet alt "det sammanlagda skyddet (tilläggsavgift och tull)" för tomater kommer alt uppgå till 3,50 kr/kg kommer - med det av ulredningen föreslagna skydds-systemet - att gälla endast i tvä fall nämligen då importpriset pä tomater är antingen ell öre per kg eller nägot under 21 kr per kg. Del mest sannolika är mol denna bakgrund att ulredningen i själva verket menar atl lomatpriset "fritt förtullat" blir 3:50 kr per kg vid ett verkligt imporlpris av högst 3 kr per kg. Är inköpspriset högre blir däremot priset "fritt förtullat" högre. Det är vidare oklart vad ulredningen avser med ullrycken "genomsnittligt pris", "importprisel" och "prisnivån" i första och andra slyckena på sid. 20 i promemorian.

Det är sålunda svårt alt i delalj bedöma effeklerna i olika hänseenden av del föreslagna minimiprissystemet. 1 del följande lämnas dock vissa allmänna synpunkter på sådana syslem, främst med hänsyn lill tullverkels handläggnings- och kontrollproblem.

Till en början bör det fastsläs att det inle synes bli möjligt att tillämpa importminimiprissystem enligt den tullvärdekod som utarbetats inom ramen för de under år 1979 avslutade GATT-förhandlingarna. Enligt artikel 1 skall nämligen del pris som har betalats eller skall betalas för varan läggas till grund för lullvärdeberäkningen. I artikel 7, moment 2 (O och (g) föreskrivs för övriga fall uttryckligen atl tullvärde inte får fastställas med stöd av minimilullvärden eller godtyckliga eller fingerade värden. Sverige har accepterat koden, och de nya bestämmelserna kommer atl införas den 1 januari 1981.

Minimipriser har under lång tid övervägts för alt komma till rätta med lågprisimport av textil- och konfektionsvaror. Orsaken härtill är atl prisav-

Prop. 1979/80:175 84

hängiga skyddssystem lill sin verkan ålminstone teoretiskt ger ett effektivt skydd mot import av varor med exceptionellt låga priser. De medverkar inte till atl konsumentpriset trappas upp onödigtvis för dyrare varor eller högkvalilativa varor.

Trots dessa fördelar från konkurrenssynpunkt har några prisavhängiga syslem inle införts i Sverige. Detla har sin förklaring i alt sädana syslem är svära alt hantera i elt löpande importflöde och inrymmer stora kontrollproblem. Del gäller exempelvis att skilja "lågprisvaror" från lågkvalitativa varor, alt definiera dessa, allmänt och i tulltaxan, och alt fastställa jämförelsepriser som är normala med ulgångspunkl frän bl a. svenska produk-lionsförutsältningar. Vissa av dessa problem kan vara mindre på iräd-gårdsvaruområdet, exempelvis definitionsproblemen, medan andra är slörre, exempelvis det förhållandel att priserna varierar starkt även under relativt korta lidsperioder. De av utredningen föreslagna jämförelsepriserna för gurka och tomat är ej underbyggda med en analys i egentlig bemärkelse. Än mindre har berörts av vem och pä vad sätt jämförelsepriser fortlöpande skall fastställas. Svagheten hos prisavhängiga syslem är dock främst risken för skenhöjningar av fakturapriser. Mellanskillnader kan aniingen föras över på tullfria varor, som faktureras lill lägre priser än de överenskomna, eller föras över lill importören genom särskilda kreditnotor. Pengar kan också länkas föras över på importörens konlo i exportlandet eller i annat land. Sådana lendenser sägs ha förekommit exempelvis när vissa länder fillämpade minimipriser vid exporl av vissa frukter. Åtgärder av dessa slag är mycket svåra all komma lill rätla med. Givetvis bör man inle räkna med att oegentligheter skulle förekomma mer allmänt. I den mån de förekommer förorsakar de emellertid besvärande snedvridningar i konkurrensen. Det är i slor utsträckning detla skäl som gjort atl prisavhängiga skyddssysiem hittills inte har tillgripils av Sverige. Det kan för övrigt tilläggas att ett minimiprissystem av den föreslagna typen icke synes stå i överensslämmelse med konventionen den 15 december 1950 angående varors tull värde (jfr 6§ tullförordningen, SFS 1973: 979).

3.1 Tullen på tomater (07.01.701 och 702)

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anför i denna del följande.

För tomater föreslås, all värdetullen om 20% kombineras med elt minimipris om 3 kr/kg för tullperioden den 16 mars-30 september. Systemet är endast skisserat i promemorian och det är därför svårt att bedöma verkningarna mera i delalj. För tomater anger utredningen produktionskostnaderna 1979 till 7 kr/kg och förmodar, alt de 1980 kommer atl närma sig 8 kr/kg. Importpriset är i allmänhel lägst under seplember, men några speciella lågprissändningar torde knappast förekomma utan det är normalt fråga om genomgående jämförelsevis låga priser beroende på en effektiv produktion i vederbörande exportländer.

Som framhålls i det särskilda yttrandet var förhållandena för tomater av extra ordinär natur under augusti/september 1979 pä grund av en viss överproduktion i Holland och en samiidigi minskande efterfrågan från konsumenterna både ute i Europa och i Sverige. Om man fastställer en sådan ordning alt import ej ullåts lill priser under 3 kr/kg cif utan tilläggsavgift, fördyras en mycket stor del av importen under augusti/september. Skulle det anses nödvändigl atl öka gränsskyddel under denna period, bör

Prop, 1979/80:175 85

detta enligt vår mening inte ske genom elt importminimiprissystem utan i stället genom en lämpligt avvägd vikttull. Utredningens tal om "ständigt ålerkommande importstörningar" är egendomligt. Egentligen borde man väl lala om svensk produktions brislande förmåga att priskonkurrera med importvaror på grund av olikheter i kostnader, arealutbyte m. m. trots de betydande prisfavörer, som inhemska tomater har på marknaden. Som nämns i det särskilda yttrandet har emellertid förhållandena under 1979 i många avseenden varit speciella och det är knappast Iroligl, alt de kommer atl upprepas. I utredningen anförda uppgifter om svenska produktionskostnader upp mol 8 kr/kg innebär priser, som är helt orealisliska från konsumentsynpunkt och som måste leda till en vikande eflerfrågan. Svensk lomatodling syns därför stå inför belydande problem på grund av kostnadsutvecklingen.

Kommerskollegium ullalar beiräffande ulredningens förslag i denna del bl.a. följande.

För tomater (16/4-31/10) föreslår ulredningen elt minimipris som inledningsvis sätts till 3 kr/kg. Genomsnittspriset för importen av tomater har under 1979 för den lullbelagda perioden varierat mellan 2:20 kr/kg (september) och 4: 54 (juni). Det låga prisei under seplember månad 1979 får dock ses mot bakgrund av de exceptionella förhållanden som vid den tiden rådde på tomalmarknaden på grund av överproduktion i Nederiänderna. Till detta kommer EG:s system med exportsubventioner som för tomater under 1979 utgått med ca 28 öre/kg.

Frågan om åtgärder till följd av EG:s exportsubventioner har tidigare varit föremål för kollegiets prövning. I yttrande till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet så senl som 1979-09-10 (KK dnr 513/79) över en framslällning från Trädgårdsnäringens Riksförbund om utjämningslull för tomater avstyrkte kollegiel att sådana åtgärder vidtogs tills vidare. Kollegiet hade därvid på den korta lid som stått till buds inte hafl möjlighet alt närmare utreda om EG:s subventioner förorsakat eller hotade atl förorsaka sådan väsentlig skada som avses i GATT:s artikel VI och som utgör förutsättning för att utjämningstull skall kunna tas ut. Det föreföll också Iveksaml huruvida en utjämningslull under den korta tid som återstod av dåvarande säsong kunde uppväga den irritation på det handelspolitiska planel som en dylik åtgärd sannolikl skulle innebära. Kollegiet ansåg vidare det kunna vara svårt atl påvisa alt det just var EG-subvenlionerna som försatt de svenska odlarna i svårigheter.

Några nya uppgifter som ger anledning till ett ändrat ställningstagande anser kollegiet ej ha framkommit. Skulle det emellertid visa sig all del finns ett klart dokumenterat behov av åtgärder och att del därvid finns ett klart samband mellan EG:s subventioner och den svenska odlingens svårigheter vill kollegiel förorda alt problemet med importen av tomater i första hand löses genom en tillämpning av GATT:s artikel VI. Om detta inte skulle visa sig vara en framkomlig väg får andra handelspolitiskt vedertagna älgärder prövas. Kollegiet vill härvid inte motsätta sig att man som ett alternativ överväger elt system med minimivikttullar, som skulle kunna säsonganpassas.

Prop. 1979/80: 175 86

Generaltullstyrelsen -anför i sitl yltrande bl. a.

För tomater beräknas produktionskostnaden i Sverige år 1979 ha varit 7 kr per kg. Medelimportpriset varierade under tullskyddsperioden 1979 mellan 2:20 kr (seplember) och 4: 54 kr (juni) per kg. Medelpriset är som regel lägst under september månad vilket särskilt visade sig under år 1979, dä exceptionella förhållanden rådde på tomatmarknaden. Sändningar med priser markant under medelpriserna förekom emellerlid normalt inte för några betydande kvantiteter. De låga priserna för importen från Rumänien förklaras av alt dessa tomater har en annan kvalilel än exempelvis holländska och danska tomater. Prisbilden på importen lyder på att förslaget snarast innebär en förstärkning av tullskyddet till följd av en allmän kostnadsskillnad i förhållande till utlandet och inte ett skydd mot lågprisimport i egenllig mening.

Tullen uppgick under hela den undersökta perioden till 50 öre per kg. Det kan noleras alt importen, trols låga importpriser, likväl inte kraftigt stigit under sommarmånaderna. Detla lyder pä atl de inhemska produkterna - om än till pressade priser - kan avsättas. Atl detla skelt år efter år utan all svensk produktion i stor utsträckning slagits ul tyder på atl svenskodlade tomater genom kvalitetsförtjänsler och närheten till konsumenterna har konkurrensfördelar jämfört med de importerade vilket i viss mån kompenserar för prisskillanden. Denna fråga är givetvis intressant i sammanhanget och borde närmare ha analyserats av utredningen.

Ulredningens förslag leder teoretiskt till alt priset "frilt förlullat" pä importerade tomater blir lägsl 3:50 under den svenska odlingssäsongen. För alt uppnå della måsle importminimipriser tillämpas för nära nog alla imporlsändningar under seplember och iroligen ålskilliga under juli, augusli och oklober (1978 års siffror). Det kan noteras atl prisskillnaden jämfört med svenskodlade tomater ändock blir sä slor som 3: 50 kr per kg. En något bättre effekt mol "lågprisimport" kan uppnås med en ren viktlull på en krona per kg. Härigenom skulle importerade tomater med priser från något över 2: 50 kr per kg upp till ca 6 kr/kg komma atl belastas med högre tull än vad som blir följden om den lolala avgiften enligt utredningens förslag med minimiprissystem och 17% tull genomförs. Praktiskt tagel hela importen under skyddsperioden ligger inom dessa prisgränser. En sådan viktlull skulle innebära all man undvek atl konsumentpriset blev onödigt högl för dyra, ofta med flyg importerade tomater. Man undvek också de tullpolitiska, handelspolitiska, administrativa och kontrollmässiga problem som är förknippade ni'" importminimiprissystem.

3.2 Tullen på slanggurka (07.01.801 och 802)

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anför i sill yttrande över ulredningens förslag om alt värdetullen om 20% kombineras med etl importminimipris om 2:50 kr/kg för tullperioden den 16 mars-30 seplember följande.

Som framhålls i det särskilda yttrandet har under de senaste åren medelimportpriset inle någon månad varit så lågt, alt minimivikttullen skulle ha utlagits. Under senare är har importen lill Sverige av växthusgurka minskat, medan importpriserna stigit markant. Resultaten för de svenska odlarna har varit hell tillfredsställande, vilket också avspeglas i alt allt fler

Prop. 1979/80:175 87

odlare intresserar sig för produktion av gurka och anser, att den ger ett bra ekonomiskt utbyte. Ålgärder för atl ytteriigare skydda och stimulera denna odling kommer alt leda till en alltför stor produktion i landet. Vi delar den av hr Nyström framförda uppfatlningen, att vad som i första hand äventyrar lönsamheten för den inhemska gurkodlingen är den slora ökning av produklionen i Skäne, som enligt tillgängliga uppgifter planeras för nästa säsong och som riskerar överstiga konsumtionsutrymmel. En introduktion av ett importminimiprissystem syns inle heller befogad vad gäller slanggurka.

Generaltullstyrelsen anför i denna del.

Med en ren viktlull om 1 kr per kg kommer priset för importerad slanggurka "fritt förtullad" att i stort sett motsvara den svenska produktionskostnaden. Detla kan vara skäligt med hänsyn lill att svenskproducerade slanggurkor inte kan förutsättas ha lika starka kvalitetsfördelar som tomater jämfört med de importerade. — En viktlull bör även i della fall kunna justeras med hänsyn till bl.a. penningvärdeförsämringen.

Utredningen påpekar att förslagen om kombinalionslullar och minimiprissystem ställer krav på resurser inom tullverket men någon närmare analys härav har inte gjorts. Mot bakgrund bl. a. av att det är oklart hur skyddssystemen skall fungera i praktiken är del inte möjligt all nu precisera merbelaslningen. Enligt styrelsens mening är det emellertid - särskilt med hänsyn till nuvarande statsfinansiella läge - en brist att en analys inte har gjorts av kostnader för syslemen jämfört med kostnader för andra åtgärder som får motsvarande eller kanske starkare och mer ändamålsenlig effekt, nämligen rena vikttullar. Kosinaderna för adminislralion och kontroll måste i det akluella fallet vägas mot kostnaden för en revision av enbart vikttullar, exempelvis vartannat är.

Frågan om resurskrav kommer, om förslagen genmförs, all tas upp i tullverkets anslagsframställning.

4 Andra produkter

Trädgårdsnäringens riksförbund vill kraftigl undersiryka vad ulredningen säger om att lågprisproblem kan uppstå för nya produkler. Det är enligt förbundet angeläget att vederbörande myndigheter noggrant följer import-och prisutvecklingen, så att skyddsåtgärder kan vidtagas i tid. Enligt förbundets mening bör lågprisskyddet omprövas med korta intervaller såväl beträffande vilka produkler som skall omfattas av del som den nivä skyddet skall ligga på.

Förbundet vill även framhålla behovet av en aktuell, helst daglig importstatistik. En sådan skulle möjliggöra snabbare inrättande av kortvariga skyddsåtgärder, vilka skulle medge effektivare skydd i den akuta siluationen. Med en sådan statistik skulle även behovel av importskydd kunna utvärderas på ett helt annat sätt än vad nu är fallel.

Beträffande tullskyddet ifråga om blomkål, sallatskål och fruktträd har förbundet vidare anfört.

Prop. 1979/80:175 88

Blomkål är en belydelsefull produkl inom den svenska Irädgårdsproduktionen. Produktionsvärdet uppskattas till 20 miljoner kronor. Trädgårdsnäringsutredningens ställningslagande att blomkål lills vidare inle bör beläggas med kombinalionstull torde bygga på en sammanslällning av medelimportpriserna månadsvis under åren 1976-1978. En sådan sammanslällning redovisas i promemorian endast för de produkler för vilka utredningen föreslår omedelbara skyddsåtgärder mot lågprisimport. Under år 1979 har dock lågprisimport förekommit under den svenska produktionssäsongen. Kvantiteterna har visserligen varit smä, men även sådana är slörande i en prispressad marknadssituation.

Med denna bakgrund hemställer förbundet, att värdelullen kombineras med en minimivikttull på 30 kr./lOO kg.

Sallalskål är som ulredningen framhållit en relativt ny produkl som fått slor efterfrågan. Om elt lägprisskydd inte införes, är del dock mycket stor risk för atl handeln kommer att styra denna ökade efterfrågan lill importvaror. I nuvarande samhällsekonomiska läge borde man istället främja den svenska produklionen. Enligt senaste beräkningar odlas i landet ca 300 ha sallatskål till ett produktionsvärde av ca 35 miljoner kronor. Genom lillkomslen av nya sorter finns goda förutsättningar för att den svenska produktionen ytterligare skall öka.

Trädgårdsnäringsulredningen föreslog i sitt belänkande 1978:51 lullbe-läggning av sallalskål under liden 1 april-31 december. Enligt ulredningens förslag skulle lull ulgå med 50:- kr./lOO kg, om vikttullsystemel bibehålls och med 20% om värdetull infördes. I regeringens proposiiion föreslogs en värdetull på 20% under tiden 1 april-31 december och detta blev ocksä rikdagens beslul. Förbundel anser, att denna värdetull bör kombineras med en minimivikttull på 50: - kr./lOO kg.

I förbundets remissyttrande överTNU:s belänkande 1978:51 framhölls beträffande tullskyddet för fruktträd och grundstammar atl detta reducerats med mer än 50% under perioden 1970-77 samt all en lågprisimport från särskilt Polen utgör ett synnerligen allvarligt hol mot en bestående svensk produktion. Förbundet yrkade på en väsentlig förstärkning av tullskyddel. Vid riksdagens behandling av frågan förklarade man sig medveten om den besvärande lågprisimporten och all denna på sikt kan äventyra den svenska plantskolenäringens existens. Generella åtgärder som snabbi kan vidlas förordades.

Utredningen har i sina överväganden här givit ytterligare belysning äl denna lågpriskonkurrens. Elt ytterligare allvarligt hot utgör nu importen av fruktträd frän Ungern, vilken enligt vad förbundet erfar kommer alt öka i omfattning under våren 1980.

Mot denna bakgrund och med hänvisning till ulredningens klarl uttalade insikt om hotet mot fruktträdsproduklionens fortbestånd finner vi det mycket anmärkningsvärt att man inte velal föreslå ell rimligt importminimipris trots att man anger detta vara en lillämpbar åtgärd. Förbundel anser del idag inte kunna råda någon tvekan om tendensen i importutveckhngen. Att först avvakta utvecklingen ytterligare någol år är förbundet därför inte berett acceptera.

Dä importen från Ungern äger rum under våren, kan förbundet inse att en åtgärd som den nämnda inte skulle hinna sättas i kraft som skydd detla år. Förbundel kräver emellertid att så sker före säsongen 1981. Detta ger möjUghet att registrera importpriser m. m. under 1980.

Med hänsyn till att lågprisimporten från Polen sker under hösten anser förbundet atl i avvaktan på ovannämnda åtgärd skydd häremot ges genom

Prop. 1979/80:175 89

atl tullen för 06.02.002-003 höjs i enlighet med förbundels tidigare yrkande. Tullen bör därvid utgå med 8% i likhet med vad som nu gäller för övriga planlskoleväxter.

Svenska lantarbetareförbundet anser alt det redan nu föreligger skäl för införande av importminimipriser för fruktträd, med hänsyn till prisskillnaderna mellan importerade och inhemskt producerade alster. Förbundet hänvisar därvid lill att importen har stigii mycket krafligl under senare år. Prisei för importerade varor är i vissa fall endast en tiondel av priset pä inhemskt producerade fruktträd. Dessa prisdifferenser utgör enligt förbundel på sikl ett myckel allvarligt hot mot den svenska produktionen av fruktträd.

Statens Jordbruksnämnd anför i sitl yttrande över utredningens promemoria i denna del följande.

1 anslulning lill sitl förslag framhåller ulredningen att snabba förändringar kan uppstå beiräffande importen och alt lågprisproblem kan uppkomma för nya produkter, t. ex. champinjoner. Det bedöms därför "angeläget alt vederbörande myndigheter noggrant följer import- och prisutvecklingen så att skyddsåtgärder kan vidtas i tid". Det framgår inle av texten huruvida det här är fråga om ett förslag från utredningens sida beträffande omedelbara åtgärder eller om avsikten är att då import- och prisutvecklingen så motiverar beslut skall fattas angående importövervakning. Nämnden utgår emellertid från alt här avsedd övervakning införs först sedan man har grundad anledning befara atl skadevållande lågprisimport förekommer eller hotar att förekomma. I detta sammanhang vill nämnden erinra om den särskilda uppmärksamhet som ägnades importen av tomater från Danmark under perioden 1975-1977. Regeringen gav sålunda tullverket i uppdrag att särskilt registrera varje enskilt importparti med uppgifl om dels värde och kvantitet, dels importörens namn. Uppgifterna tillställdes jordbruksnämnden som därigenom erhöll ett underlag för bedömning av huruvida åtgärder mot importen var befogade. Vidare kan noteras att nämnden i samband med att Kungl. Maj:t den 15 september 1965 bemyndigade statens jordbruksnämnd att geniemot öststaterna villkorligt frilista sådana varor som omfattas av importförbudskungörelsen ålades att med uppmärksamhet följa importutveckligen för de i kapitlen 6-8 i tulltaxan upplagna varuslagen. Nämnden redovisar genom rapporter lill jordbruks- och handelsdepartementen årsvis (lidigare kvartalsvis) importen av nämnda varuslag från öststaterna.

Bilaga 3

I förhandlingarna med EG nytillkomna eller ändrade svenska tullmedgivanden inom GATT

Tulltaxe- Varu- Varuslag Tidigare Överenskomna

nummer nummer bindning medgivanden

J_______ 2______ 3_______________________________ 4_____ 5_________

06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer.
i vila, under tillväxt eller I blomning:

inkommande utan Jord:
002 med blommor eller blomknoppar ... 100 kg 500:- 350:-

inkommande med jord:
005 andra än gladiolus och liljekonvalje . 100 kg 50:- 8%

06.02 Andra levande växter, inbegripet träd,
buskar, rötter, sticklingar och ymp
kvistar:

prydnadsväxter, andra än azalea,
erica, kamelia och rododendron:
005 andra än krukväxter ................... ...... - 10%

06.03 Avskurna blommor och blomknoppar av
sådana slag som är lämpliga till bu
ketter eller annat prydnadsändamål,
friska, torkade, färgade, blekta,
impregnerade eller på annat sätt
preparerade:

friska rosor:
ur 012 under tiden 1 december-31 januari . 100 kg 500:- fri

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

rödbetor:

294 nyskördade under tiden

1 maj-30 juni ..................... 100 kg 20:- 5%

295 andra .................................. 100 kg 10:- 5%

304 lök:

puijolök, buntlök och gräslök: under tiden 1 maj-30 november ... I(X) kg 40:- 10% blomkål:

423 undertiden 1 december-30 april 100 kg 10:- fri

salladskål:

ur 496 under tiden 1 januari-29 februari ... - fri

kål, annan än vitkål och rödkål, blomkål, grönkål och brysselkål samt salladskål:

498 under tiden 1 mars-31 december .. - 20%

499 under tiden 1 januari-29 februari ... ...... - fri

tomater:

ur 702 under tiden 16 april-15 maj ........... fri 10% dock minst

50:-per 100 kg'
ur 701 undertiden 16 maj-30 juni ..... 100 kg 50:- 17% dock minst

50:- per 100 kg'
ur 701 under tiden Ijuli-30 september 100 kg 50:- 17% dock minst

70:- per 100 kg'
ur701 undertiden 1 oktober-31 oktober .. lOOkg 50:- 17%dock minst

50:- per 100 kg'

' Minimivikttullarna kan komma att Justeras i förhållande till utvecklingen av produktionskostnaderna för dessa produkter i Sverige. Denna justering får dock inte i något fall överskrida utvecklingen av levnadskostnadsindex i Sverige under samma tid.

07.02

07.04

08.07

08.08

08.09

610

751

ur 801 ur 801

ur 801

802

ur 806

904 ur 905

908

001 002 003 004 005 006

004, 005, 009

101 401

201, ur 202

103, 104

svampar och tryffel:

champinjoner .................... 100 kg 75: -

sparris:

under tiden 1 maj-30 juni .... 100 kg 100:-

gurkor:

slanggurkor:

under tiden 16 mars-30 april ........ -

under tiden I maj-30 juni .......... ...... -

under tiden 1 juli—30 september .... -

under tiden I oktober- 15 mars .... -

andra gurkor:

under tiden I oktober-15 maj ..... -

kronärtskockor:

under tiden I juli-30 november 100 kg 40:-

under tiden I maj-30 juni ..... 100 kg 40:-

andra köksväxter än potatis, rotfrukter, lök, kål, baljfrukter, tomater, svampar och tryffel, sparris, gurkor, sallad, sötpaprika och kronärtskockor:

under tiden 1 maj-30 november 100 kg 40:-

Köksväxter (även kokta), frysta:

morötter ......................................... -

ärter ............................................. -

morötter och ärter, blandade ........... ..... -

bönor ............................................ ..... -

spenat ............................................ ..... -

broccoli ......................................... ..... -

Torkade, dehydratiserade eller evaporerade
köksväxter, hela, i bitar, skivade, krossade
eller pulveriserade, men ej vidare beredda:
andra än vitlök och potatis ................. ...... -

Stenfrukter, färska: körsbär:

under tiden 16 juni-31 juli....... 100 kg 30:

plommon:

under tiden 16 juli-30 september ... 100 kg 35:

Bär, ej hänförliga till nr 08.07, färska: jordgubbar:

under tiden 1 juni-31 augusti . 100 kg 100:

Andra färska frukter:
meloner:
under tiden 16 juni—30 seplember .. ...... -

10%

14%

20%

20% dock minst

50:- per 100 kg'

20% dock minst

70:- per 100 kg'

fri

10% fri

10%

16% 16% 16% 16% 16% 10%

5% 15%

14% 18%