Prop. 1979/80:169

Regeringens proposition

1979/80:169

om reglering av priserna på flsk m. m.;

beslutad den 10 april 1980.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upplagits i bifogade uidrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÅLLDIN

ANDERS DAHLGREN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag beträffande reglering av priserna på fisk under budgetåret 1980/81.1 anslutning härtill behandlas frågor rörande den praktiska tillämpningen av de nya riktlinjer för reglering av priserna på fisk som riksdagen tidigare har beslutat om.

1 proposilionen föreslås vidare vissa ändringar i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskels område.

1 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 169

Prop. 1979/80:169 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974: 226) om prisreglering på Fiskets område

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:226) om prisreglering på fiskels område

dels alt i 9, 19-21 och 23§§' ordet "förordningen" i olika böjningsformer skall bytas ul mot "lagen" i molsvarande form,

dels att 10 och 15 §§ samt rubriken närmasl före 1§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, I a och 23 aS§, av nedan angivna lydelse.

Prisregleringsavgift skall uiöver för vara som anges i 7 § erläggas för vara som anges i bilaga lill denna lag och som införes till landel och ej utgör svenskfångad fisk (importfisk), om sådan avgift utgår för svenskfångad fisk.

Avgift som avses i första slycket utgår ej för importfisk, om denna införes under sådana omständigheter som för tiUståndspliktig vara medför rätt till införsel utan lillslånd enligt 3 §.

Prisregleringsavgift skall utöver för varor som anges i 7 § erläggas för sådana varor som anges i bilaga till denna lag och som förs in till landet och inte utgör svenskfångad fisk (importfisk), om sådan avgift ulgår för svenskfångad fisk.

Avgift som avses i första slycket ulgår inte för imporlfisk, om denna förs in under sådana omständigheter som för tillståndspliktiga varor medför rätl till införsel utan lillslånd enligt 3 §.

Sådan avgift utgår inte heller om en vara förs in under sådana omständigheter som medför befrielse från tull enligt 5 a§ tullförordningen (1973:979).

Avgiftsskyldig skall erlägga ränta på oguldet avgiftsbelopp avseende avgift som uppbäres av statens jordbruksnämnd efler sju procent om året, dock minsl tio kronor. Räntan skall beräknas från den dag avgiftsbeloppet enligt beslut av jordbruksnämnden senast bort belalas. Ränla utgår till och med den dag då belalning sker, dock längst lill och med den dag då fordringen överlämnas till indrivning. Uppkommer öretal vid beräkning av ränla, skall ränlebeloppel jämnas lill närmast högre hela krontal.

Jordbruksnämnden får avslå från ränta, om dröjsmålet med betalningen är obetydligt eller särskilda skäl annars föranleder till det.

På framställning av jordbruks
nämnden skall avgift eller ränta,
som ej eriagls inom den utsatta ti
den, indrivas i den ordning somjö-
reskrives i uppbördslagen

(1953:272) om indrivning av restförd skatl. Därvid utgår restavgift enligt 58 § I mom. första slycket lagen.

Den som är avgijisskyldig skall erlägga ränla på oguldet avgiftsbelopp avseende avgifi som uppbärs av statens jordbruksnämnd efter en räntefot som för år moisvarar del av riksbanken fastställda vid varje tid gällande diskontot med tillägg av fyra procentenheter, dock minst lio kronor. Räntan skall beräknas från den dag avgiftsbeloppet enligt beslul av jordbruksnämnden senast bort betalas. Ränta utgår till och med den dag då betalning sker, dock längst lill och med den dag då fordringen överlämnas till indrivning. Uppkommer öretal vid beräkning av ränta, skall räntebeloppet jämnas till närmasl högre hela krontal.

Jordbruksnämnden får avstå från ränta, om dröjsmålet med betalningen är obetydligt eller särskilda skäl annars föranleder det.

På framslällning av jordbruks
nämnden skall avgift eller ränta,
som inte har eriagls inom den utsat
ta liden, indrivas i den ordning som
föreskrivs i uppbördslagen

(1953:272) om indrivning av restförd skatt. Därvid utgår restavgift enligt 58 § I mom. första stycket lagen.

Prop. 1979/80: 169 4

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-04-10

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Mundebo, Wikslröm, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark. Burenslam Linder. Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Proposition om reglering av priserna på fisk m. m.

1 Inledning

Regeringen uppdrog den 13 december 1979 åt slalens jordbruksnämnd alt, efter överläggningar med fiskels förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, avge förslag beträffande prisregleringen på fisk under budgetåret 1980/81. Förslaget skulle ulformas med utgångspunkt i de av riksdagen år 1978 beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken och riktlinjerna för prisregleringen på fisk samt med beaktande av det förslag som framlagts av arbetsgruppen för prisreglering på fisk m. m. Om nämnden efter överläggningar med de båda delegationerna skulle finna det lämpligt, kunde nämnden enligt uppdraget föreslå att de hittills lillämpade formerna för prisregleringen övergångsvis fick tillämpas längst t. o. m. den 31 december 1980. Om nämnden efler överläggningar skulle finna atl pristillägg borde utgå under övergångsperioden, borde förslaget även avse storleken av dessa. Nämnden borde även avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för att besirida kostnaderna för utsättning av laxfisk och ål.

Jordbruksnämnden har i skrivelse den 27 februari 1980 inkommit med sina förslag med anledning av uppdraget. Nämndens skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Arbelsgruppen för prisreglering på fisk m. m. överlämnade den 5 december 1979 till regeringen rapporten (Ds Jo 1979; 14) Prisregleringen på fisk -normprissystemets tekniska utformning.

I prop. 1979/80; 100 (bil. 13 s. 75) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnel, för budgetåret 1980/81 beräkna till Prisreglerande åtgärder på fiskels område ett förslagsanslag av I 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

Prop. 1979/80:169 5

2 Föredragandens överväganden

2.1 Reglering av priserna på fisk m. m.

De nuvarande formerna för prisregleringen på fisk innebär atl regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening, fastställer minimipriser på viktigare fiskslag. Den fisk som inle kan säljas lill lägsl minimipris överias av föreningen. För fisk som överlagils belalar föreningen ell garantipris som normalt är något lägre än minimiprisel.

Förutom genom minimi- och garanlipriser kan prisstöd lämnas i form av pristillägg, prisutjämningsbidrag och regionall fraklslöd.

Prisregleringen finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk. Till prisregleringskassan förs prisreglerings- samt införsel- och utförselavgifter på fisk m. m. Prisregleringsavgift tas ul på svenskfångad saltvattens-fisk och på importfisk av motsvarande slag med stöd av lagen (1974:226) om prisreglering på fiskels omräde. Avgiften är i regel 3 % av inköpspriset resp. av importvärdet.

Vidare utgår f. n. särskilda pristillägg på fisk. De särskilda pristilläggen har bekostats med budgetmedel. Enligt särskilt regeringsbeslut får under innevarande budgetår dessutom medel ur Svensk fisks konjunkturuijäm-ningsfond användas för alt bekosta de särskilda pristilläggen. Pristilläggens storlek fastställs av regeringen.

Riksdagen beslöt år 1978 om nya riktlinjer för prisregleringen på fisk (prop. 1977/78; 112. JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272). Enligt riksdagens beslut skulle de nya riktlinjerna för prisregleringen kunna tillämpas lidigasl fr.o.m. budgelåret 1979/80. En särskild arbetsgrupp (Arbetsgruppen för prisreglering på fisk m.m.) har avgett förslag till den närmare tekniska utformningen av det nya prisregleringssystemet. Jag återkommer senare till arbetsgruppens förslag.

Efter överiäggningar med berörda parter i enlighet med regeringsuppdraget har nu statens jordbruksnämnd lagt fram förslag om reglering av priserna på fisk m. m. under budgetåret 1980/81.

Det internationella marknadsläget för fisk försämrades något under år 1979jämfört med året innan. Priserna på framförallt sill visade en vikande tendens till följd av i första hand ökade fångster. För de fiskslag som har den största betydelsen för det svenska fiskets ekonomi, nämligen sill och torsk, sjönk priserna under föregående år med ca 10% under perioden januari-oktober jämfört med motsvarande period året innan. Det totala fångstvärdet ökade dock på grund av ökad fångstmängd av främst sill och torsk.

De senasle årens goda priser på sill är främst en följd av det sillfiskeförbud i Nordsjön som infördes den I januari 1977. Della förbud kvarstår under år 1980 men kan komma att upphävas år 1981 då fiske i myckel begränsad omfattning kan bli tillåtet. Etl ökat utbud av sill pä europamark-

Prop. 1979/80:169 6

nåden från vissa länder har skelt, vilket kan komma att påverka sillpriserna.

Vad gäller torskfisk tyder förhållandena på en något stabilare marknad. De svenska torskfångsterna har dock hitlills under år 1980 varit ovanligt stora, vilket inneburil vikande priser och ökande överskott. För foderfisken är marknadsutsikterna osäkra.

Regleringsekonomin är f. n. god. Behållningen i prisregleringskassan för fisk kan beräknas uppgå till ca 42 milj. kr. vid utgången av innevarande budgelår. Konjunkturuijämningsfondens behållning kan vid samma tidpunkt beräknas uppgå lill ca 48 milj. kr. Totalt tillgängliga medel vid ulgången av innevarande budgetår skulle således komma att uppgå till ca 90 milj. kr.

Jordbruksnämnden föreslår all de hittills lillämpade grunderna för prisreglering övergångsvis får tillämpas t. o. m. den 31 december 1980 samt all särskilda pristillägg får utgå även under denna period. Detla innebär således att tillämpningen av normprissystemet föreslås anstå till den I januari 1981. Nämnden avser att under hösten 1980 efter förnyade överläggningar med de båda delegationerna inkomma med förslag angående storleken av normpriser och normkvantiteter m. m. för perioden den 1 januari-den 30 juni 1981.

Jag biträder de förslag i fråga om prisregleringen på fisk under första hälften av budgetåret 1980/81 som jordbruksnämnden har lagt fram efter överläggningar med parterna. Del innebär att prisstöd bör få lämnas i form av minimi- och garantipriser, pristillägg, prisutjämningsbidrag och regionalt fraktstöd. Härutöver bör särskilda pristillägg få lämnas.

För den löpande verksamhelen i form av minimi- och garanliprisregle-ring m. m. bör Svensk fisk, ekonomisk förening, lillföras 8,5 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk. Härav får högsl I milj. kr. lämnas som bidrag till förstahandsmotlagare av fisk för alt bestrida engångskostnader som uppkommer i samband med övergäng till det nya prisregleringssystemet. Jag återkommer i det följande lill denna fråga.

Vid särskilda behov bör föreningen liksom hittills få disponera högsl en fjärdedel av behållningen i konjunkturutjämningsfonden för den löpande verksamheten. Fondens behållning bör dock inte utan regeringens särskilda medgivande få understiga 20 milj. kr. mot f. n. 10 milj. kr. Della är hell i linje med vad arbelsgruppen föreslagil och motiveras bl.a. av en anpassning till penningvärdets förändring. De medel som anslås för den löpande verksamheten bör föreningen få använda även för marknadsfrämjande åtgärder och upplysningsverksamhet under regleringsårel.

Jordbruksnämnden föreslår att ett totalbelopp av 13,5 milj. kr. får an-

,vändas för särskilda pristillägg för perioden den I juli-den 31 december

1980. Av beloppet föreslås att 10,5 milj. kr. utgår ur prisregleringskassan

för fisk och högst 3 milj. kr. ur Svensk fisks konjunkturuljämningsfond.

Jag biträder också jordbruksnämndens förslag om atl de särskilda pris-

Prop. 1979/80:169 7

tilläggen finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk och konjunkturutjämningsfonden.

Det ankommer på Svensk fisk atl inom ramen för direkliv som ges av jordbruksnämnden fastsiälla minimi- och garantipriser för fisk liksom att besluta om övriga stödåtgärder inom ramen för den löpande verksamheten. Det bör ankomma på jordbruksnämnden atl efter överläggningar med parterna faslställa slorieken av de särskilda pristilläggen. Regeringen, eller efter dess bemyndigande jordbruksnämnden, bör fä meddela de övriga beslämmelser som behövs.

Medel som anslagits ur prisregleringskassan för fisk till minimi- och garanliprisregleringen saml lill särskilda pristillägg och som inle las i anspråk under perioden bör fä lillföras Svensk fisks konjunkturuljämningsfond.

Till prisregleringskassan för fisk bör liksom under innevarande år föras över högst I milj. kr. av de fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja av inhemsk råvara, med avdrag för vad som beräknas restitueras vid export.

Medel ur prisregleringskassan för fisk bör även under näsla budgetår få användas för andra ändamål än som förut angetts, om regeringen anser del påkallat vid akuta svårigheler inom fisket.

Jordbruksnämnden föreslår att 2.5 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk, i likhet med vad som skett under budgetåret 1979/80. anslås för utsättning av laxfisk och ål under budgetårel 1980/81. Jag biträder förslagel. Den närmare användningen av medlen bör få beslutas av regeringen efter förslag av fiskeristyrelsen.

De förslag somjag här fört fram innebär att 19 milj. kr. las i anspråk ur prisregleringskassan för prisreglering under andra halvårel 1980 samt under budgetåret 1980/81 2,5 milj. kr. för utsättning av laxfisk och äl. Med den nuvarande avvägningen av prisregleringsavgiften kan inkomsterna av avgiftsmedel och räntor pä kassans medel beräknas uppgå lill högst 25 milj. kr. under ett hell budgelår. Mol denna bakgrund föreslår nämnden i samförstånd med delegationerna en höjning av prisregleringsavgiften motsvarande I %, vilket kan beräknas ge en inkomstförstärkning till prisregleringskassan med ca 7 milj. kr. per år. Prisregleringsavgiften skulle således enligt förslaget öka från högst 3% till högst 4% av inköpspriset resp. importvärdet eller till belopp i öre per kg som i stort sett svarar mot procentavgiften.

Del ankommer på regeringen alt besluta i sistnämnda fråga. För riksdagens information vill jag emellertid nämna atl jag biträder förslaget om en höjning av prisregleringsavgiften till högst 4% och avser att föreslå regeringen alt besluta i enlighet härmed.

Prop. 1979/80:169 8

2.2 Nytt system för prisreglering på fisk

Somjag tidigare nämnt beslöl riksdagen år 1978 om nya rikllinjer för prisregleringen på fisk (prop. 1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/ 78; 272).

Jag vill särskilt erinra om riksdagens beslul om ell inkomstmål som innebär all man med slalliga insatser skall eftersträva sådana villkor för fiskel att de som är sysselsatta i elt rationellt bedrivet yrkesfiske kan uppnå en med jämförbara grupper likvärdig ekonomisk och social standard.

Riksdagsbeslulet innebär atl fiskels organisationer ges möjlighet all della i överläggningar med slalens jordbruksnämnd och dess konsumentdelegation om en prisnivå för fisk så avvägd att den i princip ger fisket kompensation för kostnadsstegringar och fiskarna en rimlig ersättning för sitt arbete. Härigenom skulle fisket få en ställning motsvarande den som jordbruket har hafl sedan långtid. Det nya prisregleringssyslemel - normprissystemet — innebär att normpriser och normkvantiteter för olika fiskslag fastställs av statsmakterna efter överläggningar mellan jordbruksnämnden och dess konsumentdelegation saml fiskets förhandlingsdelegation. Om marknadspriset till producent understiger normpriset skall pristillägg kunna ulgå. Normkvantileten anger för hur slora kvantiteter av resp. fiskslag pristillägg kan utgå men innebär ingen begränsning i fiskel. Normkvantiletens syfte är att förhindra atl prisstödel leder lill en sådan expansion av fisket alt avsättningsproblem uppslår. För all stödja prisbildningen på marknaden skall liksom f. n. upprällhållas ett lägsla pris. vilkel fastställs av regleringsföreningen Svensk fisk. Fisk som inte kan säljas lill detla pris skall övertas av Svensk fisk till ett i förväg fastställt s. k. överskottspris. Om marknadspriset överstiger normpriset för ett visst fiskslag skall med hänsyn lill konsumentintresset prisdämpande ålgärder kunna vidtas.

Den närmare lekniska utformningen av regleringen skulle enligt riksdagsbeslutet utarbetas av en av regeringen särskilt tillsalt arbetsgrupp. Arbetsgruppen har avgett rapporten (Ds Jo 1979; 14) Prisregleringen på fisk - normprissystemets tekniska utformning.

Innan jag går närmare in på det nya prisregleringssystemet villjag erinra om atl man ännu inte nått fram lill någon överenskommelse inom ramen för det nya prisregleringssyslemel. Överläggningarna kommer att återupptas till hösten. Jag räknar således med att åierkomma lill riksdagen med en redovisning av utfallet av överiäggningarna. I det följande redovisas arbetsgruppens förslag och de ställningstaganden som nu kan göras med utgångspunkt i riksdagens principbeslut år 1978.

Arbetsgruppen föreslår att regleringen av främst principiella skäl bör förläggas lill avräkningsprisledet, dvs. del led där fiskarens egen försäljning sker. För att ett korrekt pristillägg skall kunna beräknas måste bl.a. förstahandsmottagarna av fisk tillämpa avräkningspriser som är jämförbara sinsemellan och dessutom med normprisel.

Prop. 1979/80:169 9

Arbelsgruppen konstaterar atl de prisdefinilioner som nu tillämpas av förstahandsmottagarna i hög grad skiljer sig åt och därför inte är direkt användbara inom normprissystemet. Normprissystemet förutsälter således alt förstahandsmottagarna av fisk ändrar sina nuvarande avräkningsru-liner. Somjag tidigare har nämnl föreslår jordbruksnämnden att högsl I milj. kr. av de medel som föreslås bli tillförda Svensk fisk för den löpande regleringen under perioden den I juli-den 31 december 1980 skall kunna utgå som bidrag till förstahandsmotlagare för att besirida engångskostnader som uppstår vid övergången till ett nytl prisregleringssyslem.

För egen del harjag ingel att erinra mot dessa förslag. Jag utgår självfallet från att förstahandsmottagarna kommer att medverka till atl normprissystemet kan genomföras och att övergången kan ske så smidigt som möjligt. Vissa författningsändringar blir nödvändiga bl. a. för att ett korrekt underiagsmalerial skall kunna samlas in. Jag ålerkommer lill denna fråga i det följande. Vid tillämpningen av normprissystemet anser jag liksom arbelsgruppen atl jordbruksnämnden bör få göra vissa mindre tekniska justeringar som kan befinnas vara behövliga. Om större modifieringar av systemet skulle visa sig bli nödvändiga bör jordbruksnämnden efter överläggningar inkomma med förslag lill regeringen.

Arbetsgruppen föreslår att normprissystemet skall kunna omfatta viktigare slag av saltvaltensfisk för konsumiionsändamål, dvs. i princip sådan fisk som ingär i den nuvarande minimi- och garantiprisregleringen. Utanför regleringen skulle därmed i huvudsak falla i utlandet direktlandad svenskfångad fisk, fisk för annal än konsumtionsändamål samt sötvattensfisk. För fisk som landas utomlands skulle en tillämpning av regleringen enligt arbetsgruppen vara tekniskt svårbemästrad.

Jag biträder arbelsgruppens förslag om normprisregleringens omfattning. Jordbruksnämnden bör följa utvecklingen och inkomma med förslag till evenluella stödåtgärder också för de fiskslag som inte omfattas av normprisregleringen samt till finansieringen av dessa. Prisstöd till sölvat-tensfisket bör kunna utgå i samma former som hillills. Jag ulgär vidare frän atl jordbruksnämnden bevakar ullandslandningarnas eventuella inverkan på den svenska fiskprisregleringen liksom på försörjningen av fisk inom landet.

Avvägningen av normpriser och normkvantiteter skall enligt riksdagsbeslutel fastställas av statsmakterna efter överiäggningar mellan jordbruksnämnden och dess konsumentdelegation saml fiskets förhandlingsdelegation. 1 såväl proposilionen som i riksdagens beslut har särskilt framhållits all en avgörande fördel med ell normprissyslem för fisk är alt det ger fisket möjligheter att delta i överläggningar om en prisnivå för fisk så avvägd att den i princip ger fisket kompensation för koslnadsslegringar och fiskaren en rimlig ersättning för sitt arbete. Arbetsgruppen preciserar inte grunderna för avvägning av normprisernas nivå, ulan anser att denna fråga bör tas upp i samband med överläggningarna. Jag vill ansluta mig till arbetsgrup-

Prop. 1979/80:169 10

pens uppfattning alt det bör ankomma på parterna alt göra en närmare precisering av grunderna för avvägningen av normpriser. Däri ingår bl. a. frågan om vilka övriga grupper i samhällel som bör utgöra jämförelsenorm vad beträffar ekonomisk och social standard.

Pristilläggets storlek bör enligt arbelsgruppen beslutas av jordbruksnämnden för en regleringsperiod om fyra lill fem veckor. Vid sitt beslut har nämnden atl la hänsyn till uppnåll avräkningspris (s.k. jämförelsepris), som utgör ell genomsnili för hela landet, samt prisrörelser kring normprisel och de pristillägg som utgått under lidigare regleringsperioder. Jag vill ansluta mig till denna uppläggning, som bl.a. innebär alt mindre prisförändringar inte automatiskt bör leda till ändral pristillägg.

Enligt riksdagens beslut skall pristillägget till producent inte motsvara hela skillnaden mellan marknadspris och normpris. Arbetsgruppen anser att frågan om slorieken av den andel av skillnaden mellan normpris.och jämförelsepris som bör ulgå i pristillägg skall las upp i överläggningarna. Jag ansluter mig till detta förslag.

Normkvantitet skall enligt 1978 ärs riksdagsbeslul kunna fastställas i syfte all hindra att prisslödel leder till en alltför stor ökning av fisket efter vissa fiskslag. Arbetsgruppen anser för sin del alt en normkvanlitel f. n. endast bör fastställas för sill/strömming. Arbetsgruppen åberopar i detta sammanhang den fiskeplan som utarbetats av fiskeristyrelsen i nära samarbete med jordbruksnämnden och Sveriges fiskares riksförbund. Av planen framgår atl avsättningsutrymmet på längre sikt för sill/strömming bedöms uppgå lill 65 000-70000 ton per år. Fångsterna uppgår f. n. till ca 120000 ton per år. Planen revideras f.n. och fiskeristyrelsen avser dessutom all under årel redovisa en fiskeplan för den kommande femårsperioden.

Jag vill i delta sammanhang erinra om atl det i 1978 års riksdagsbeslut framhölls att den framtida produktionsplaneringen beträffande sillfisket borde ske med försiktighet eftersom avsättningsmöjligheterna på exportmarknaden på längre sikl ingav vissa farhågor. Utvecklingen sedan dess visar dock aU fisket i Nordsjön under de närmaste åren sannolikl blir av mindre omfattning eflersom ålerhätntningen av fiskbestånden kommer atl ta längre lid än vad man tidigare förutsatt. Del är därför viktigt all den planering som fiskeristyrelsen nu igångsatt fortsätter.

Arbetsgruppen har ocksä behandlat frågan om hur fördelningen av normkvantileten i tid och rum bör göras för all uppnå största möjliga rättvisa mellan olika fiskare/fiskelag. Jag anser liksom arbetsgruppen att del bör ankomma på parterna all ta upp dessa frågor vid överläggningarna. Åven frågan om överskotten och evenluella pristillägg för dessa har arbetsgruppen hänvisat till parternas överläggningar. Arbetsgruppen redovisar Ivä meloder för hur pristillägg skall kunna ulgä för överskoll. Enligi den första meloden skall pristillägg kunna utgå löpande under årel för överskott som ryms inom regleringsperiodens normkvantitet. Enligt den andra metoden skall pristillägg för överskott endasl kunna utgå om det

Prop. 1979/80:169 11

konstateras alt överskoll ryms inom den normkvanlitel som fastställs för hela året. Sisinämnda pristillägg skulle således utgå efter regleringsärels slut. Slorieken av pristillägget skulle i båda fallen fastställas efter överläggningar.

För egen del anser jag atl prisstödet lill fiskel i normprissystemel i försia hand skall ulgå genom atl normpriser fastställs för den kvantilel fisk som kan avsiittas pä marknaden. I den mån normpriser löpande skulle kunna innefatta överskottskvantileter går syftet med normkvantileten delvis förlorat. Däremot anser jag att pristillägg bör kunna ulgå på lämpligt säll för de överskott som ryms inom normkvantileten. Pä molsvarande sätt anser jag att pristillägg bör kunna ulgä för överskott för fiskslag utan normkvantitet.

Frågan om omfattningen av pristillägg för överskott fär tas upp vid överläggningarna mellan parterna. En sirävan vid lillämpningen av normprissystemet mäste dock vara att avsättningen av fisk på marknaden i största möjliga utsträckning främjas och att kostnaderna för prisregleringen blir så låga som möjligt. Normkvantitet skall i enlighet med riksdagens beslut är 1978 inte fastställas sä snävt alt den inte täcker de normala variationerna i fisket. Jag vill också undersiryka atl normkvantileten i sig inte innebär någon begränsning i fiskel utan endast anger för vilka kvantiteter prisstöd kan utgå.

Arbetsgruppen föreslår vidare att beräkning av jämförelsepris och utbetalning av pristillägg bör göras av Svensk fisk. Beslul om pristillägg bör fattas av jordbruksnämnden för en regleringsperiod (4-5 veckor) i sänder. Arbetsgruppen föreslär vidare alt uppgifter om avräkningspriser samlas in från större förstahandsmotlagare och alt ett vägt genomsnittligt avräkningspris för varje normprisreglerat fiskslag eller grupp av fiskslag beräknas för varje regleringsperiod. Pristillägg fastställs efter varje regleringsperiod och utbetalas direkt till fiskaren/fiskelaget för pristilläggsberälti-gade kvantiteter under regleringsperioden.

Jag ansluter mig i stort lill arbetsgruppens förslag lill rutiner för beräkning och utbetalning av pristilläggen. Jag vill samiidigi framhålla alt del nya prisregleringssyslemel måste tillämpas på etl sådant siitl att det inte blir administrativt betungande. En övergäng lill elt nylt prisregleringssystem är av naturliga skäl förenad med svårigheter. Förberedande åtgärder bör därför vidtas i god tid för att möjliggöra en smidig övergäng. Jordbruksnämnden framhåller i sin skrivelse atl elt införande av normprissystemet kräver en omfattande statistik. Nämnden genomför f. n. i samarbele med statistiska centralbyrån, fiskeristyrelsen. Svensk fisk och Sveriges fiskares riksförbund en utredning om ett informationssystem för fiskprisregleringen. Detta avses bli utformat på ell sådant säll atl olika slalislikbehov tillgodoses.

Konsumentintresset i normprissystemet tas lill vara främst genom att konsumentdelep.itir>nen deltar i överläggningarna. Prisdämpande åtgärder

Prop. 1979/80:169 12

skall enligt riksdagsbeslutet år 1978 kunna sättas in om priserna översiiger fastställt normpris. Arbetsgruppen anser alt uttag av exportavgift samt sänkning eller borttagande av prisreglerings- och införselavgifterna är de meloder som har störst praklisk betydelse vid sidan av kvantitativ reglering. I vissa lägen bör ocksä en produktionsavgift på fiskfiléer kunna tas ul. En sädan avgift sänker inte konsumentpriserna men skulle kunna ge en förstärkning av regleringsekonomin, vilket på sikl bör gynna konsumenterna. Ett uttag av produktionsavgift fordrar ändring i lagen om prisreglering på fiskets område. Jordbruksnämnden har i sin framställning lämnat förslag lill sådan ändring.

Jag anser det värdefulll att konsumenterna genom normprissystemet fär ökade möjligheter att påverka prisnivån. Vid sidan av det självklara konsumentintresset att det på marknaden utbjuds fisk av hög kvalitet och att i goda marknadslägen motverka prisstegringar över vissa nivåer måsle konsumentintresset tillgodoses även i mera normala marknadslägen och i överskotlssituationer. Prisstödet till fisket finansieras i första hand genom uttag av en prisregleringsavgift, som bidrar lill atl höja konsumentpriserna. Avgiftens slorlek tas upp vid de överläggningar som föregår varje regleringsär och avvägs bl.a. med hänsyn till viss kostnadsram för prisregleringen. Utöver denna koslnadsram kan fonderade medel disponeras för prisstöd under regleringsäret. Del ankommer på Svensk fisk all sätta lägstapriserna på en sådan nivå att kostnaderna för prisregleringen blir så låga som möjligt. Konsumentintressena har sålunda anledning atl aktivt delta i arbelet med prisregleringen under löpande regleringsår. I likhei med arbelsgruppen anser jag atl ullag av exportavgifter samt sänkning eller borttagande av prisreglerings- och införselavgifierna är de metoder för prisdämpande ålgärder som har slörsl praklisk belydelse vid sidan av kvantitativ reglering. Även en produktionsavgifl på fiskfiléer anser jag i vissa lägen vara befogad. Jag avser att i ell annat sammanhang senare återkomma lill de förfatiningsändringar som krävs härior.

När det gäller dispositionen av de medel som ställs till Svensk fisks förfogande föreslår arbetsgruppen följande ordning. Statsmakterna bör. med ledning av den kostnadsberäkning som jordbruksnämnden skall redovisa i samband med sina förslag beiräffande grunderna för prisregleringen under ett regleringsår, fastställa en medelsram för prisregleringen under budgelåret. Jordbruksnämndens förslag till medelsram bör uiöver ramens totala storlek innefatta förslag om uttag av prisregleringsavgifi saml tilldelning av medel ur prisregleringskassan och konjunkturutjämningsfonden. Inom medelsramen bör Svensk fisk läcka de totala kostnaderna för regleringen, dvs. för pristillägg, inlösen av överskott saml för administration och upplysningsverksamhet. Uiöver den angivna medelsramen bör föreningen för att täcka de lolala kostnaderna för prisregleringen även få använda de räntor som flyter in pä föreningens och konjunkturuijämningsfondens medel. I den mån de medel som pä angivet sätt ställts lill förening-

Prop. 1979/80:169 13

ens förfogande inte förslär för att täcka kostnaderna för prisregleringen under etl regleringsår bör föreningen vid oförutsedda behov få ta i anspråk medel ur konjunkturutjämningsfonden inlill högsl en fjärdedel av fondens behållning. Jordbruksnämnden bör fä medge atl mer än en fjärdedel förbrukas.

Enligt arbetsgruppen bör vissa medel uiöver marknadsintäkterna få disponeras av Svensk fisk för inlösen av överskott. Ifrågavarande medel bör anges som en delram inom den lotala medelsramen och bör utgöra grund för föreningens överväganden om överskotlspriser under det kommande regleringsårel.

För egen del anser jag att arbelsgruppens förslag vad gäller ramarna för Svensk fisks medelsanvändning är i linje med del lidigare riksdagsbeslutel. Liksom vad som f. n. gäller bör de medel som ställts till förfogande för prisregleringen under ett regleringsär och som inte tas i anspråk få tillföras konjunkturutjämningsfonden. Somjag tidigare nämnt bör fondens behållning i fortsättningen inte utan regeringens medgivande få undersliga 20 milj. kr.

Sammanfattningsvis anser jag således atl arbetsgruppens förslag till teknisk utformning av normprissystemet i slort bör kunna ligga till grund för den framtida prisregleringen på fiskets omräde.

Somjag inledningsvis har nämnt färden närmare utformningen av normprissystemel anstå i avvaktan pä ytteriigare överläggningar mellan parterna avseende tiden efter den 31 december 1980. Regeringen bör bemyndigas att besluta om prisregleringen för fisk under första halvåret 1981 sedan jordbruksnämnden avgivit förslag härom efter överläggningar hösten 1980. Jag har för avsikt att ge riksdagen en redovisning av detla beslut i den proposition om prisregleringen under regleringsåret 1981/82 som kommer att föreläggas riksdagen våren 1981.

2.3 Förslag till ändring i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område

Jag har i del föregående redovisal arbelsgruppens förslag lill leknisk lösning av normprissystemets uppbyggnad. I delta sammanhang vill jag i fräga om lagen om prisreglering pä fiskets område även ta upp vissa ändringsförslag som har aktualiserats av jordbruksnämnden.

Nämnden framhåller atl vissa av de uppgifter som har anförtrotts regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening, innebär myndighelsulövning. Enligt 11 kap. 6§ regeringsformen krävs det slöd av lag för alt överlämna förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning lill bl.a. förening. De bemyndiganden till myndighetsutövning som Svensk fisk har i dag är enligt övergångsbestämmelserna till regeringsformen alltjämt gällande Irots att de inte har beslutats i lag. Däremot kan inle nägra nya uppgifler av myndighetsnatur läggas på föreningen. Mol bakgrund

Prop. 1979/80: 169 14

härav förordar jag i likhei med nämnden atl i inledningen lill lagen om prisreglering på fiskets område införs en ny paragraf, I a §, med ell bemyndigande för Svensk fisk att enligt de närmare föreskrifier som beslutas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, jordbruksnämnden inom ramen för prisregleringen på fiskets område pröva frågor om bidrag eller annat stöd i marknadsreglerande syfte. Införandet av den nya paragrafen kräver en justering av rubriken närmasl före 1 S.

Enligt nu gällande bestämmelser las någon införselavgifi inte ul för postförsändelser, om den sammanlagda tullen och införselavgifterna för varan understiger visst belopp, f. n. 50 kr. I likhet med jordbruksnämnden förordar jag att 10 § lagen om prisreglering på fiskets område tillförs etl nytt stycke som innebär att inte heller någon prisregleringsavgift tas ul för importfisk i sädana försändelser. Däruiöver förordar jag vissa redaktionella ändringar i paragrafen.

Vidare ansluter jag mig till jordbruksnämndens förslag om att räntebestämmelserna i 15 S lagen om prisreglering pä fiskets område bör i fråga om tillämplig räntefot för dröjsmålsränta bringas i överensstämmelse med 6 S räntelagen (1975; 635).

För att genomföra det nya prisregleringssystemet behövs en ändrad insamling av prisuppgifter m. m. Skyldighet att lämna uppgifter bör åvila den som yrkesmässigt köper och säljer varor som anges i bilagan lill lagen om prisreglering på fiskets område. På grund av reglerna i regeringsformen 8 kap. 3 § behövs som jordbruksnämnden anför riksdagens bemyndigande för all en förordning i ämnet skall kunna utfärdas. Jag förordar att ett sådant bemyndigande införs som en ny paragraf, 23 a S, i lagen om prisreglering på fiskets område. Med uttrycket "den som yrkesmässigt köper eller säljer" avses givetvis också den som köper eller säljer fisk för annans räkning som t. ex. är fallet med den som svarar för fiskauktioner.

Den lidigare förordningen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning har transformerats till lag. Della medför alt ordet förordning bör bytas ut mot lag i 9, 19-21 och 23 §§.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom jordbruksdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1974; 226) om prisreglering pä fiskets omräde.

Med hänsyn till alt de föreslagna lagändringarna är okomplicerade till sin utformning och i viss utsträckning av redaktionell natur är det enligt min mening inte motiverat att inhämta lagrådets yttrande.

Prop. 1979/80:169 15

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dds att antaga förslaget till

1. lag om ändring i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskels
område,

dels att

2. medge att för tiden intill den I januari 1981 reglering av priserna pä fisk m.m. jämle vad därmed hänger samman samt användningen av medel får ske enligt de grunder somjag har förordat i det föregående,

3. godkänna vad jag har förordat i fräga om prisregleringen på fisk efler den 31 december 1980.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

4 Anslagsfråga för budgetåret 1980/81

TIONDE HUVUDTITELN

E. Fiske

E 16. Prisreglerande åtgärder på fiskets område

1978/79 Utgift	22601718
1979/80 Anslag	20000000
1980/81 Förslag	1000

I det föregående harjag redovisat mina ställningstaganden till prisregleringen på fisk under budgetåret 1980/81. Dessa innebär att regleringen i sin helhet finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk och ur Svensk fisks konjunkturuljämningsfond. Anslaget bör föras upp med I 000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Prisreglerande åtgärder på Jiskets område för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1979/80:169 16

Bilaga

STATENS JORDBRUKSNÄMND

1980-02-27 301-1885/79

Regeringen Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksnämnd med förslag till reglering av
priserna pä fisk under budgetåret 1980/81 m m

3 bilagor

Nuvarande reglering

Prisregleringen på fiskets område liksom regleringen av importen och exporten av fisk m m grundas på beslut av 1968 års riksdag (prop 1968:59, JoU 1968:27, rskr 1968:216) och på därefter meddelade årliga beslut (senast prop 1978/79:146, JoU 1978/79:31, rskr 1978/79:355). Inom ramen för härvid meddelade allmänna riktlinjer har statens jordbruksnämnd utfärdat direktiv fbr prisregleringsfbre-ningen Svensk fisk, ekonomisk förening. Föreningen har hand om genomförandet av marknadsreglerande åtgärder för i Sverige ilandförd fisk.

Prisregleringen innebär att S"äller minimipriser på viktigare slag av saltvattensfisk. Minimipriser är de lägsta priser till vilka fisken fär säljas till konsumtion inom landet eller för export till sådana länder där införseln inte är centraliserad. Den fisk, som inte kan säljas till fastställda minimipriser, övertas av Svensk fisk. Den övertagna fisken säljs i huvudsak för export till länder med centraliserad införsel samt inom landet till djurföda eller beredning av fiskmjöl. Förentngen får dessutora under vissa förutsättningar till priser som understiger minimi-priset avsätta överskottskvantiteter även till andra länder än sådana som har centraliserad införsel. Om särskilda skäl föreligger, kan detta också tillfälligtvis ske vid avsättning på den inhemska marknaden. För fisk som övertagits av Svensk fisk utbetalas ett garantipris till fiskaren. Mini-raipriset skall normalt överstiga garantipriset. Föreningen har dock möjlighet att påverka marknadsutvecklingen genom att i vissa fall fastställa ett minimipris som understiger garantipriset. -

Förutom genora minimi- och garantipriser kan prisstöd lämnas genom pristillägg, prisutjämningsbidrag eller regionalt fraktstöd. Inora ramen av den ordinarie prisregleringen har under innevarande budgetär utgått, pristillägg för räka, prisutjämningsbidrag fbr torsk som avsätts för beredning av frysta filéer samt regionalt fraktstöd för ostkustströimiing.

Prop. 1979/80:169 17

För att förbättra lönsamheten inom fisket beslöt regeringen den 23 juni 1976, efter förslag av fiskerikormiittén, att införa särskilda pristillägg på svenskfångad fisk för konsumtion eller beredning inom landet. Genom regeringsbeslut den 2 september 1976 bemyndigades jordbruksnämnden att besluta om pristillägg även för fisk som exporteras. Systemet med särskilda pristillägg började tillämpas i september 1976. Som ett provisorium i avvaktan på mera långsiktiga lösningar har tillämpningen av pristilläggssystemet förlängts att gälla under budgetåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80. Pristilläggen, vars storlek för innevarande budgetär bestämts av regeringen, utgår enligt närmare bestämnelser som fastställts av jordbruksnämnden.

Enligt beslut av regeringen den 14 juni 1979           utgår under
budgetåret 1979/80 särskilt pristillägg även           på viss söt
vattensfisk i samma omfattning som gällt för          budgetåret
1978/79.

Prisregleringen finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk. Till kassan förs prisreglerings-, införsel- och utförselavgifter samt ränta pä innestående medel och - i förekommande fall - vissa fettvaruavgifter. För att möjliggöra okat prisstöd har under vissa regleringsår anvisats även budgetmedel.

Prisregleringsavgift tas ut på såväl svenskfångad saltvattens-fisk som importfisk av motsvarande slag. Pä västkusten utgår avgift på fiertalet fiskslag samt på räka. För fisk som i-landförs på sydkusten tas avgift ut på sill, torsk, horngädda, skrubba och rödspätta. Pä ostkusten tas prisregleringsavgift ut på strömming och torsk. I princip utgår inte avgift för fisk som säljs för annat ändamål än förbrukning till människoföda. På svenskfångad fisk utom sill/strömming och torsk utgår avgiften med 3 S av inköpspriset - lägst minimipriset - och på importerad fisk med Z % pi importvärdet. För saltad, sockersaltad eller kryddad sill som importeras eller bereds ombord på svensk fiskebåt är dock avgiften 0,2 ' och för importerade beredda filéer o d 2 av värdet. För större sill/strömming (storlekarna 00, O och 1) tas prisregleringsavgift ut med 7 öre per kg och för övrig si 11/strömming med 5 öre per kg. För torsk är avgiften 3 öre per kg. För svenskfångad fisk som beretts förs första försäljningen utgör avgiften 1 ,. pä värdet vid denna försäljning. För råräkor med skal utgår avgift Jied 20 öre per kg, för kokta räkor med skal med 40 öre per kg och för räkor utan skal med 66 öre per kg.

Prisregleringsavgift erläggs av förstahandsköpare resp importör. För viss import av filéad färsk, kyld eller fryst torsk, kolja, gräsej, vitling och kungsfisk utgår dessutom införselavgift. Under viss del av budgetåret 1978/79 utgick även utförselä.vgift pä färsk torsk. Avgifterna tas ut med stöd av lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets omräde.

2 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 169

Prop. 1979/80:169 18

2 Regleringsekonomin m m 1978/79 och 1979/80

För att bestrida kostnaderna för prisregleringsverksamheten 1978/79 tillfördes Svensk fisk enligt riksdagens beslut 12 milj kr ur prisregleringskassan för fisk. Föreningen fick dessutom använda de ränteinkomster som under budgetåret uppkom hos föreningen eller dess konjunkturutjämningsfond. Dessa kom att uppgå till 4 milj kr. För budgetåret 1978/79 disponerade Svensk fisk således för den ordinarie prisregleringsverksamheten 16 milj kr. Föreningens kostnader uppgick till 14,4 milj kr.

För täckande av kostnaderna för de särskilda pristilläggen anslogs enligt riksdagens beslut 25 milj kr av budgetmedel. Kostnaderna för pristilläggen på saltvattensfisk kom att uppgå till 22,1 milj kr. I enlighet med regeringens beslut den 29 juni 1978 har vidare kostnaderna för pristillägg pä sötvattensfisk bestridits med medel ur detta anslag. Dessa kostnader uppgick till 350 000 kr.

Svensk fisks kostnader för samtliga regleringsåtgärder under budgetåret 1978/79 har således uppgått till 36,8 milj kr. Medel som anslagits för den löpande prisregleringsverksamheten och som inte tagits i anspråk skall tillföras Svensk fisks konjunkturutjämningsfond. Däremot tillförs fonden ej de medel sora anslagits för särskilda pristillägg under budgetåret 1978/79 och som ej tagits i anspråk. Efter att överskottet på årets verksamhet överförts till fonden utgjorde behållningen i fonden vid utgången av budgetåret 1978/79 57,2 milj kr.

Under verksamhetsåret 1978/79 övertog Svensk fisk ett överskott på ca 10 300 ton, vilket var en fördubbling jämfört med året innan. Ökningen hänför sig i huvudsak till öster-sjösill på syd- och ostkusten. Av överskottet utgjorde sill/strömraing 6 900 ton. I den totala överskotts kvantiteten ingår även makrill pä 2 000 ton som till största delen övertagits enligt särskilda regler från ringnotsfartyg.

Särskilda pristillägg på saltvattensfisk utbetalades under budgetåret 1978/79 för 106,2 milj kg mot 90,5 milj kg under 1977/78. På sötvattensfisk utgick pristillägg under 1978/79 för 0,9 milj kg mot 1 milj kg under 1977/78.

För den löpande prisregleringen budgetåret 1979/80 tillförs enligt riksdagens beslut Svensk fisk 12 milj kr från prisregleringskassan för fisk. Dessutom får föreningen för den löpande verksamheten använda de ränteinkomster sora under budgetåret uppkommer hos föreningen eller konjunkturutjämningsfonden, vilka f n beräknas till ca 5 milj kr. Enligt gällande direktiv får Svensk fisk vidare för den löpande verksamheten vid särskilda behov disponera upp till en fjärdedel av behällflingen i fonden eller 14,3 milj kr. Slutligen har för särskilda pristillägg pä fisk under budgetåret 1979/80 anvisats 20 milj kr av budgetmedel. Sedermera har emellertid regeringen genom beslut den 22 november 1979 medgett att även medel ur Svensk fisks konjunktur-utjämningsfond i mån av behov får tas i anspråk för att täcka kostnaderna för särskilda pristillägg på fisk.

Prop. 1979/80: 169 19

Svensk fisks kostnader under andra halvåret 1979 för den löpande prisregleringen uppgick till 8 milj kr och för de särskilda pristilläggen till 11 milj kr. Med beaktande av Svensk fisks kostnader under andra halvåret 1979 samt den förväntade marknadsutvecklingen under första halvåret 1980 kan' kostnaderna för den löpande prisregleringen under budgetåret 1979/80 beräknas till ca 20 milj kr och kostnaderna för de särskilda pristilläggen till ca 26 milj kr. Detta innebär i så fall att Svensk fisk skulle förbruka ca 3 milj kr utöver medelsanslaget och upplupna ränteinkomster för den löpande prisregleringen och ca 6 milj kr utöver anslagna budgetmedel för särskilda pristillägg. Behållningen i konjunkturutjämningsfonden kan således beräknas vid utgången av innevarande budgetår konma att uppgå till ca 48 milj kr.

Budgetåret 1978/79 uppgick inkomsterna i prisregleringskassan för fisk till totalt 22,9 milj kr. Av detta belopp svarade prisregleringsavgifter för 20,5 milj kr, varav 13,4 milj kr hänför sig till importen. I införsel- och utförselavgifter har influtit 0.2 milj kr och i ränteinkomster på medel innestående i kassan 2,2 milj kr. Behållningen i kassan var vid budgetårets utgång 34,6 milj kr. Inkomsterna i form av prisreglerings- och införselavgifter särat räntor under innevarande budgetär kan beräknas till ca 25 milj kr. Som tidigare nämnts skall Svensk fisk under innevarande regleringsär tillföras 12 milj kr ur kassan. Dessutom har enligt beslut av regeringen ställts 2,5 milj kr till fiskeristyrelsens förfogande för utsättning av laxfisk och ål, 2,0 milj kr överförts till Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa samt 0,3 milj kr utbetalats till Sveriges fiskares riksförbund för kostnader i samband med förbundets verksarahet. Av prisregleringsmedel finansieras vidare vissa kostnader för uppbörd och kontroll av regleringsavgifter, som kan beräknas till ca 0,5 milj kr. Behållningen i kassan vid utgången av innevarande budgetår kan därför beräknas till ca 42 milj kr.

3 Marknadsläget

Det internationella marknadsläget fbr fisk försämrades något under 1979 jämfört med året innan. Priserna på framför allt sill visade en vikande tendens till följd av i första hand ökade fångster. För svenskt vidkommande sjönk priserna under föregäende är för sill och torsk, da fiskslag som har den avgörande betydelsen för det svenska fiskets ekonomi, med ca 10 % under perioden januari-oktober jämfört med motsvarande period året innan. Däremot ökade det totala fängstvärdet pga ökad fångstmängd framför allt av sill och torsk.

De senaste arens goda priser pä sill är främst en följd av det sillfiskeförbud i Nordsjön som infördes den 1 januari 1977. Detta förbud kvarstår under 1980, vilket borde tala för en fortsatt relög nivå för sillpriserna. Man bör dock kunna räkna med att sillfisket i Nordsjön kommer att tillåtas frän den 1 januari 1981 om än i mycket begränsad omfattning. £n annan negativ faktor som man bör räkna med är påverkan av det allt mer ökande utbudet av sill från

Prop. 1979/80:169 20

Kanada och Finland på europamarknaden. Genora internationella överenskommelser har möjligheterna till ökade fängstuttag på sill för det svenska och danska fisket begränsats. Det ökade utbudet på sill som trots detta kan ske kan påverka priserna i nedåtgående riktning.

Vad gäller torskfiskar tyder förhållandena pä en nägot mer stabil marknad. Dock kan konstateras att de svenska torsk-fångsterna hittills i är varit ovanligt stora, vilket kan komma att innebära ett rikligt torskfiske även under fortsättningen av året med vikande priser och överskott sora följd, åtminstone under första halvåret 1980.

Förhandlingsuppdraget

Regeringen har i beslut den 13 december 1979 uppdragit åt jordbruksnämnden att efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation avge förslag beträffande prisregleringen pä fisk under budgetåret 1980/81. Förslaget skall utformas med utgångspunkt i de av riksdagen år 1978 beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken och riktlinjerna för prisregleringen på fisk samt med beaktande av det förslag som framlagts av arbetsgruppen för prisreglering på fisk m m (Ds Jo 1979:14).

Om nämnden efter överläggningar med de båda delegationerna finner det lämpligt kan näranden i enlighet med nyssnämnda regeringsdirektiv föreslå att hittills tillämpade former för prisregleringen övergångsvis tillämpas längst tom den 31 december 1980. Om nämnden efter överläggningar med de båda delegationerna finner att pristillägg bör utgå även under övergångsperioden bör förslaget även avse storleken av dessa.

Nämnden bör även avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan for fisk för att bestrida kostnaderna för utsättning av laxfisk och ål.

Jordbruksnämndens förslag beträffande prisregleringen
1 juli - 31 december 1980, m m____________

överläggningar med de båda delegationerna beträffande prisregleringen pä fisk under budgetåret 1980/81 har nu ägt rum. Näranden föreslår i samförstånd med de båda delegationerna att hittills tillämpade former för prisregleringen övergångsvis tillämpas to m den 31 december 1980 samt att särskilda pristillägg på fisk utgår även under denna period. Detta innebär således att tillärapningen av normprissystemet föresläs anstå till den.,.1 januari 1981. Nämnden avser att under hösten 1980 efter överläggningar med de båda delegationerna inkomma med förslag angående storleken av normpriser och normkvantiteter ra m för perioden 1 januari - 30 juni 1981.

Prop. 1979/80:169 21

Svensk fisk föreslås för den löpande prisregleringsverksamheten under tiden 1 juli - 31 december 1980 tillföras 8,5 milj kr ur prisregleringskassan.

Vidare har föreningen i enlighet med gällande direktiv rätt att vid särskilda behov använda en fjärdedel av behållningen i konjunkturutjämningsfonden. De medel som anslås för den löpande verksamheten bör föreningen fä använda även för marknadsfrämjande åtgärder och upplysningsverksamhet. Svensk fisk bör av de föreslagna medlen fä lämna bidrag med sammanlagt högst t milj kr för att bestrida engångskostnader som uppkoiTiJier hos berörda förstahandsmottagare av fisk inför och i samband med övergängen till ett nytt prisregleringssystem.

Särskilda pristillägg pä fisk föreslås få utgå även under perioden 1 juli - 31 december 1980. För finansiering av de särskilda pristilläggen bör Svensk fisk tillföras 10,5 milj kr ur prisregleringskassan för fisk. Föreningen bör dessutom för detta ändamål få förfoga över högst 3 milj kr ur föreningens konjunkturutjämningsfond, vilket beräknas i det närmaste motsvara ränteintäkterna från fonden under ovannämnda period. De sammanlagda kostnaderna för de särskilda pristilläggen under perioden bör således ej få överstiga 13,5 milj kr. Det bör ankomma på jordbruksnämnden att efter överläggningar med delegationerna besluta om pristill-läggsbeloppen i öre per kg.

Till den del de anvisade medlen inte behöver tas i anspråk överförs överskottet till föreningens konjunkturutjämningsfond.

Fiskets förhandlingsdelegation har upplyst att fiskarna är överens om att en mindre del av pristillägget bör utbetalas till Sveriges fiskares riksförbund (SFR) för täckning av förbundets förhandlingskostnader. Delegationen anser det praktiskt att regleringsföreningen Svensk fisk fär jordbruksnämndens bemyndigande att medverka vid avgiftsuppbörden genom att göra avdrag av pristillägget innan det utbetalas till medlemmen och inbetala det direkt till SFR. I sådant fall kommer fiskets organisationer att utverka de fullmakter som behövs som legal grund för i-frägavarande avdrag.

Jordbruksnämnden föreslår att ett anslag av 2,5 milj kr ur prisregleringskassan för fisk utgår för finansieringen av kostnader för utsättning av laxfisk och ål under budgetåret 1980/81.

Jordbruksnämndens kostnad för .uppbörd och kontroll av avgifter uppgår årligen till ca 0,5 milj kr, som tas frän prisregieringskassan.

Nämnden föreslår att i likhet med vad som tidigare fastställts högst 1 milj kr av de fettvaruavgifter sora tas ut vid härdning av sillolja av inhemskt ursprung med avdrag

Prop. 1979/80: 169

för vad som kan beräknas återbetalas vid export skall överföras till prisregleringskassan för fisk.

Jordbruksnämndens ovannämnda förslag innebär att av medel ur prisregleringskassan tas i anspråk 19 milj kr för prisreglering enbart under andra halvåret 1980. Därutöver föreslås att under budgetåret 1980/81 2,5 milj kr får användas för finansiering av kostnader fbr utsättning av laxfisk och ål. Sora ovan närants finansieras kostnad för uppbörd och kontroll av avgifter av medel ur prisregleringskassan och kan för budgetåret beräknas till ca 0,5 milj kr. Med den nuvarande avvägningen av prisregleringsavgiften kan inkomsterna av avgiftsmedel och räntor på kassans medel beräknas till ca 25 milj kr på ett helt budgetår. Mot denna bakgrund finner nämnden att det föreligger behov av en inkomstförstärkning av prisregleringsmedel. Jordbruksnämnden föreslår därför i samförstånd med delegationerna en höjning av prisregleringsavgiften motsvarande en procentenhet, vilket kan beräknas medföra en inkomstförstärkning till prisregleringskassan på ca 7 milj kr per år. Prisregleringsavgift på svenskfångad och importerad fisk bör således få uttas med fyra procent av inköpspriset resp importvärdet eller till belopp som i stort sett svarar mot procentavgiften. Jordbruksnämnden vill i detta sammanhang erinra om att förslag om en höjning av regleringsavgiften till fyra procent framlades redan av fiskerikommittén. Med anledning härav uttalade föredragande departementschefen i prop 1977/78:112 (sid 85) att beslut om ändrat uttag av prisregleringsavgift borde i princip anstå till dess frågan har tagits upp i överläggningar mellan jordbruksnäranden, konsumentdelegationen och fiskets förhandlingsdelegation. Under överläggningarna diskuterades även ett eventuellt införande av avgift på laxfisk och ål. Fiskets förhandlingsdelegation kommer åter att aktualisera denna fråga vid överläggningar hösten 1980.

Under hänvisning till vad som nu anförts anhåller näranden om bemyndigande att i enlighet med vad ovan föreslagits besluta om att utbetala medel ur prisregleringskassan för att bestrida kostnadema för fiskprisregleringen samt för särskilda pristillägg under perioden 1 juli - 31 december 1980. De allmänna riktlinjerna för prisregleringen som fastställts av statsmakterna för innevarande budgetår bör gälla oförändrade under första hälften av budgetåret 1980/81. Nämnden bör således bemyndigas medge att prisstöd får utgå förutom genom minimi- och garantiprisregleringen även genom pristillägg, prisutjämningsbidrag och regionalt fraktstöd. Nämnden anhåller vidare ora bemyndigande att under budgetåret 1980/81 i enlighet raed vad ovan föreslagits ta upp prisregleringsavgifter på fisk.

Kungl Maj:t har den 7 juni 1974 bemyndigat jordbruksnäranden att fr o ra den 1 juli 1974 tills vidare för varor av de slag som anges i bi>>agan till lagen (1974:226) oro prisreglering pä fiskets omräde tillämpa licenstväng vid in-och utförsel. Vidare har jordbruksnämnden för samma tid bemyndigats medge Svensk fisk rätt att pä villkor sora jordbruksnäranden bestämmer ensam föra ut varor av de slag, som anges i bilagan till lagen, till länder med centraliserad import. Enligt Kungl Maj:ts beslut den 19 december 1969

Prop. 1979/80:169 23

gäller vidare importminiraipriser vid införsel av fryst filéad torsk och kolja. I enlighet med hittills gällande grunder skall importen av fisk - inom ramen för gällande internationella åtaganden- regleras i den omfattning, som är nödvändig för att upprätthälla prisregleringssystemet. Jordbruksnämnden föreslår att regleringen av importen och exporten under budgetåret 1980/81 fär ske i huvudsak pä saima sätt som under innevarande budgetår.

6 Normprissystemet

6.1 Riksdagsbeslutet

I 1978 års riksdagsbeslut ora nya riktlinjer för fiskeripolitiken (prop 1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272) ingår som en viktig del ett nytt prisregleringssystem för fisk, benämnt normprissystemet. Det av riksdagen antagna prisregleringssystemet innebär att s k normpriser och normkvantiteter för olika fiskslag skall fastställas av statsmakterna after överläggningar mellan jordbruksnäranden och dess konsumentdelegation samt fiskets förhandlingsdelegation. Om marknadspriset till producent understiger normpriset, skall pristillägg kunna utgå. Pristillägget skall dock inte motsvara hela skillnaden mellan marknadspris och nonnpris. Normkvantiteten anger för hur stora kvantiteter av resp fiskslag pristillägg kan utgå och innebär således ingen begränsning i fisket. För att stödja prisbildningen sKall sora i den nuvarande regleringen ett lägsta pris upprätthållas pä marknaden. Detta s k lägstapris skall fastställas av regleringsföreningen Svensk fisk. Msk som inte kan säljas till minst lägstapris skall övertas av regleringsföreningen till ett i förväg fastställt s k oyerskottspris. Om marknadspriset överstiger normpriset fbr ett visst fiskslag skall med hänsyn till konsumentintresset prisdämpande åtgärder kunna vidtas. Exerapel pä sådana åtgärder är exportavgifter och uppmjukning av kvantitativa begränsningar för importen.

Normprissystemet ställer ökade krav pä statistiskt underlag för fisket. I propositionen förutsätts att statens jordbruksnämnd i samarbete med SFR kan ta fram erforderligt underlagsmaterial för överläggningarna ora normpriser.

Riksdagsbeslutet angav huvudlinjerna för ett nytt prisregleringssystem för fisk. Den närmare tekniska utformningen av systemet skulle utarbetas av en av regeringen tillsatt särskild arbetsgrupp. Arbetsgruppen överlämnade till regeringen sitt förslag den 5 december 1979 kallat Prisregleringen på fisk - normprissystemets tekniska utformning (Ds Jo 197: l-l). I följande avsnitt lämnas en sammanfattning av arbetsgruppens förslag.

Prop. 1979/80:169 24

6.2 Arbetsgruppens förslag till teknisk lösning

6.2.1 Ya2et_av_grisregleringsled

Arbetsgruppen har övervägt frågan i vilket försäljningsled regleringen enligt normprissystemet bör förläggas. I första hand avses härmed i vilket led normpriset skall fastställas. Insamlingen av marknadspriser som skall järaföras med normpriset för att avgöra om pristillägg bör utgå, raåste givetvis ske i det led i vilket normpriset fastställs. Valet av prisregleringsled är således avgörande för den närmare tekniska utformningen av normprissystemet. Arbetsgruppen har övervägt tvä försäljningsled för regleringen, näraligen fiskelagets försäljning av fisken till förstahandsraottagare (avräkningsprisledet) resp förstahandsmottagarens försäljning av oberedd fisk till grossister etc (partiprisledet).

Vid arbetsgruppens genomgång av förstahandsmottagarnas av-räkningsmetoder har framkommit att de nuvarande avräkningspriserna inte är jämförbara mellan olika förstahandsmottagare. Ofta lämnar mottagarna en viss service till sina fiskare utöver själva omhändertagandet av fångsterna. Eftersom omfattningen av denna service varierar mellan olika mottagare och päverkar kostnaderna for mottagningen, blir de priser som avräknas fiskelagen inte jämförbara. I de flesta producentkooperativa föreningar fbrekoiimer vidare efterlikvider av varierande storlek, vilket innebär att det avräknade priset inte är ett definitivt pris.

Eftersom avräkningspriserna inte är beräknade enligt enhetliga grunder kan de avräkningspriser som f n insamlas av statistiska centralbyrån i samband med fångststatistiken inte läggas till grund för jämförelse med normpris.

Att förlägga regleringen till partiprisledet skulle enligt arbetsgruppen erbjuda vissa fördelar. De priser som samlas in blir definitiva priser och i stort jämförbara mellan olika mottagare. Att förlägga regleringen till partiprisledet innebär dock även vissa svårigheter. Uppgifterna om mottagarnas utförsäljningspriser kan endast avse oberedd fisk, trots att en inta obetydlig del av försäljningen frän vissa mottagare utgörs av på olika sätt beredd eller vidareförädlad fisk. Härigenom blir underlaget för prisregleringen mera begränsad än om regleringen förläggs i avräkningsprisledet, där all fisk är oberedd. Som en annan nackdel nämns bl a att prisregleringen i partiprisledet innebär att en ny typ av statistik mäste samlas in. Som ovan nämnts samlar statistiska centralbyrån f n in uppgifter endast om försäljningen i avräkningsprisledet.

Arbetsgruppen har funnit att regleringen blir svårhanterlig vilket prisreglerinsled som än väljs men har förordat avräkningsprisledet bl a med hänsyn till att starka principiella skäl talar för att regleringen förläggs sä nära fiskaren som möjligt. En rad villkor måste dock uppställas för att regleringen i avräkningsprisledet skall fungera på avsett sätt.

Prop. 1979/80:169

5.2.2 Villkgr_för_grisreglering_i_avrakningsBrisledet

Enligt arbetsgruppen bör för varje s k regleringsperiod, vilken omfattar fyra till fem veckor, ett sammanvägi avräkningspris beräknas. Detta pris kallar arbetsgruppen fbr jämförelsepris och skall järaföras med fastställt normpris fbr beräkning av pristillägg under regleringsperioden. De villkor för prisreglering i avräkningsprisledet, som arbetsgruppen angett, berör främst förstahandsmottagarna av fisk. Dessa mäste åta sig att tillämpa enhetliga avräk-ningsmetoder m m i enlighet med givna föreskrifter.

De villkor som arbetsgruppen uppställt kan sammanfattas enligt följande.

1) Avräkningspriset måste anges enligt enhetliga grunder.
Arbetsgruppen anser att jordbruksnämnden el Ter, efter dess
bemyndigande Svensk fisk, bör fastställa följande definition
av avräkningspris;

"Med avräkningspris avses priset för varan fritt uppställd pä förstahandsmottagarens mottagningsplats, vilken skall vara godkänd av jordbruksnämnden eller Svensk fisk. Priset för varan skall inkludera täckning för vissa klart definierade kostnadsposter som uppkotimer eller skall anses uppkomma för fiskaren före den första försäljningen, oavsett vem som i verkligheten svarar för dessa kostnader. Till de kostnader som anses uppkomma för fiskaren före första försäljningen hör kostnader för emballage, erforderlig isning, lossning, fartygets hamnavgifter och i förekonmande fall transport av fisken till godkänd mottagningsplats."

2) Berörda förstahandsmottagare mäste tillämpa jämförbara avräkningsperioder.

3) Berörda förstahandsmottagare måste äta sig att tillämpa avräkningspriser som står i rimlig proportion till partipriserna och andra i sammanhanget relevanta faktorer. Uppföljningen av partipriser samt kostnader och marginaler

i förstahandsledet bör fortlöpande ske genom statens pris-och kartell närands försorg.

4) Särskild av jordbruksnämnden eller Svensk fisk fastställd
avräkningsnota skall användas av förstahandsmottagarna. Om
fattningen av olika serviceåtaganden gentemot fiskaren lik
som kostnaderna härför skall av förstahandsmottagaren i
särskild ordning redovisas till jordbruksnämnden eller
Svensk fisk.

5) Dverskottskvantiteter och likvid for dessa skall särredo
visas på avräkningsnotan.

5) Efterlikvider eller andra gottgörelser vid sidan av avräkningspris skall beaktas vid framräkning av jämförelsepriset.

Prop. 1979/80: 169 26

7) Avsättning av råvara för intern beredning hos förstahandsmottagarna skall baseras på ett pris som motsvarar minst tillämpligt lägstapris.

8) För att inte dominerande företag pä resp kuststräcka skall fä avgörande inflytande pä avräkningsprisnivån bör jämförelsepris beräknas fbr hela landet.

Vid fördelning av likvid för fisk såld till olika avsättningsändamål används ofta metoder som är till fördel för mindre leverantörer. Enligt arbetsgruppens mening bör inte fä till-lämpas metoder som försvårar för vissa fiskelag att uppnå avsedd inkomstutveckling. Förstahandsmottagarna får dock aldrig tillämpa sådana fördelningsmetoder som påverkar beräkningen av det genomsnittliga avräkningspriset och därmed pristillägget. Mottagare sora inte använder proportionell metod för fördelning av fångst mellan olika avsättningsända-mäl bör underställa fördelningsmetoden jordbruksnämnden för godkännande.

Arbetsgruppen föreslår vidare att jordbruksnämnden efter överläggningar med konsumentdelegationen och fiskets förhandlingsdelegation bör föreslå de ytterligare villkor eller modifieringar av normprissystemet sora kan finnas behövliga. Eftersom normprissystemet är nytt, bör nämnden vid tillärapningen av systemet få göra vissa tekniska justeringar.

6.2.3 Prisregjeringens_omfattning

Prisregleringen pä fisk omfattar f n endast fisk som av svenska fiskefartyg förts i land här i landet. Detta gäller i princip oberoende av ora fisken är avsedd att efter första-handsförsäljningen avsättas pä den svenska marknaden eller exporteras.

Fisk sora av svenska fiskare direktlandas utomlands ( i huvudsak sker direktlandningarna i Danmark) omfattas inte av nuvarande prisreglering, vare sig försäljning sker pä auktion eller fisken säljs direkt till köpare i utlandet. Som allmän regel gäller vidare att prisstödet endast kan avse- fisk som förts i land för avsättning till människoföda (konsumtionsfisk) och för vilken prisregleringsavgift erläggs.

Arbetsgruppen har inte föreslagit att omfattningen av regleringen skall förändras jämfört med nuvarande förhållanden, åtminstone inte i inledningsskedet. Prisregleringen enligt normprissystemet skulle således i princip kunna omfatta viktigare slag av saltvattensfisk som förs i land i Sverige och säljs till svensk förstahandsraottagare för konsumtions-ändamål .

Prop. 1979/80:169 27

Vad beträffar direktlandningar i utlandet har arbetsgruppen konstaterat att fiskelagens möjligheter att genom val av landningsplats och försaljningssätt "välja" att låta sin fångst omfattas eller inte omfattas av prisregleringen päverkar denna reglering. Fbr vissa fartyg henmahörande främst på västkusten är det ekonomiska utbytet av ett visst landnings- och försäljningsalternativ avgörande för valet av landningsplats. I tider av goda priser i Danmark stimuleras således fiskelagen att landa sina fångster där varvid man även har fördelen av att fångsten ej belastas med regleringsavgift. Oetta kan leda till snedvridning av tillförseln till den svenska marknaden. Arbetsgruppen anser att prisregleringen i vissa situationer skulle underlättas om regleringsåtgärder kunde vidtas också fbr fisk som landas utomlands. Samtidigt har eraellertid arbetsgruppen funnit att regleringsåtgärder fbr utlandslandad fisk är tekniskt mycket svårbemästrade. Mot denna bakgrund har arbetsgruppen stannat för att föreslå att prisregleringen t v inte utvidgas till att omfatta fisk som av svenska fiskare landas utomlands.

6.2.4 Avvägningav _gri serj_gri s t i 12ägg_och_normkvant i teter

Nonnpris är den prisnivå som förutsätts ge fisket den med inkomstmålet avsedda lönsamheten och konsumenterna rimliga priser. Normpriser skall enligt riksdagsbeslutet fastställas av statsmakterna efter överläggningar. Enligt arbetsgruppens bedömning är det fbr de flesta fiskslag inte nödvändigt att fastställa särskilda nornpriser fbr de olika storlekssorteringarna. Av praktiska skäl bör i stället med undantag fbr sill ett normpris kunna fastställas för samtliga sorteringar av ett fiskslag. Vidare anser arbetsgruppen att för kvanti-tetsmässigt mindre viktiga fiskslag bör, när priser och övriga marknadsförhållanden inte gör det olämpligt, ett gemensamt norrapris kunna fastställas för flera fiskslag.

Enligt arbetsgruppen bör precisering av grunderna för avvägning av normprisernas nivå tas upp av parterna i saraband med överläggningarna. I överläggningarna bör också tas upp den närmare sammansättningen av grupper av olika fiskslag.

Pristilläggets storlek skall fastställas sedan ett repre-sentativt marknadspris har beräknats. Detta pris som arbetsgruppen kallat jämförelsepris bör utgöra en sammanvägning av priser för hela landet för resp normprisgrupp. Av praktiska skäl föreslär arbetsgruppen som tidigare nämnts att regleringsåret indelas i regleringsperioder om fyra till fem veckor och att jämförelsepris beräknas för varje sådan regleringsperiod. Underlaget fbr jämförelsepris bör normalt utgöras av avräkningsoriserna för de kvantiteter sora sålts till minst lägstapris. I vissa fall kan avräkningspriserna behöva justeras med hänsyn till efterlikvider m m. Om jämförelsepris fbr en regleringsperiod understiger motsvarande norrapris, bör pristillägg i princip utgå. Enligt arbetsgruppens mening bör man emellertid vid tillämpningen av normprissysteraet kunna bortse från mindre pris-

Prop. 1979/80:169 28

rörelser kring normpriset, om dessa prisrörelser bedöras koiTiiB att i stort sett ta ut varandra, sett över hela regleringsåret. Även från tillfälliga prisrbrelser kring normpriset under enstaka regleringsperioder bbr man pä sarama sätt kunna bortse. Oetta innebär att pristillägg inte automatiskt bbr utgå om jämförelsepriset för enstaka regleringsperioder understiger normpriset eller om jämförelse-priset under viss tid ligger obetydligt under normpriset. Arbetsgruppen anser att jordbruksnämnden för varje regleringsperiod har att besluta om pristilläggets storlek i öre per kg.

Arbetsgruppen anser att frågan om storleken av den andel av skillnaden mellan norrapris och jämförelsepris som bör utgå i pristillägg skall tas upp vid överläggningarna.

Lägstapriserna, som fastställs i partiprisledet, bör en-ligt arbetsgruppen användas för att stödja prisbildningen. Lägstapriserna bör således i princip avvägas så att avräkningspriserna och därmed jämförelsepriset så långt som möjligt överensstänmer raed motsvarande normpris samtidigt som avsättningen av fisk hålls på en sä hög nivä som möjligt och de av Svensk fisk övertagna kvantiteterna begränsas. Kostnaderna för regleringen bör raed lägstaprisavvägningen söka hällas sä låga sora raöjligt.

Beträffande avvägningen av överskottspris - som ocksä fastställs i partiprisledet - erinrar först arbetsgruppen om att stödet till fisket i normprissystemet ges i och med fastställandet av normpriser och normkvantiteter. Over-skottspriset torde mot bakgrund härav inte böra fastställas så att det i sig innebär en form av stöd eller kompensation till fisket vid sidan av det stöd som utgår genom avvägning av normpris. Ytterst avgörs överskottsprisernas nivå av de medel som Svensk fisk disponerar för denna verksamhet. För att överta fisk som inte har kunnat säljas till minst lägstapris bör Svensk fisk fä disponera dels marknadsintäkter från försäljning av till föreningen överlämnade kvantiteter, dels de medel som kan komma att vid överläggningarna tilldelas föreningen för detta ändamål.

Norrakvantitet skall enligt riksdagsbeslutet kunna fastställas 1 syfte att hindra att prisstödet leder till en alltför stor ökning av fisket efter vissa fiskslag. Arbetsgruppen har för sin del ansett att normkvantitet torde behöva fastställas för sil1/strömming men knappast för några andra fiskslag under närmaste regleringsär. Vilka fiskslag som bör ha normkvantitet är dock enligt riksdagsbeslutet en fräga som skall avgöras efter överläggningar.

Arbetsgruppen anser att avvägningen av norrapriser och norm-kvantiteter har stor betydelse för den totala produktionen inom fiskerinäringen liksom fbr strukturen i denna näring. Arbetsgruppen redovisar fbr fiskslagen sill/strbmming och torsk bedömningar av det framtida avsättningsutrymmet till ledning för fastställande av eventuella normkvantiteter.

Prop. 1979/80: 169 29

6.2.5 Normkvanti tetens_fördeln i ng_och_behandl i ng_av_öyerskgtt

Eftersom fångsterna inte är lika fördelade under året mellan exempelvis olika fiskelag mäste normkvantiteten fördelas på ett sådant sätt att största möjliga rättvisa uppnäs. Arbetsgruppen har därför förordat att normkvantiteten fördelas efter det säsongsmässiga fångst- och avsättningsförhållandet. Arbetsgruppen redovisar olika metoder som lärapligen kan tillämpas vid fördelning av normkvantitet mellan olika fiskelag.

Det bör ankoimia på parterna att ta ställning till vilken metod för fördelning av den totala normkvantiteten som bör tillämpas.

Frågan om hur överskotten skall behandlas ur pristilläggssynpunkt med hänsyn till fiskslag med eller utan normkvantitet har diskuterats av arbetsgruppen. Enligt arbetsgruppen bör denna fräga tas upp i överläggningarna.

6.2.6 Insamling av prisuppgifter samt beräkning och utbetalning
§v_gristillägg__________________________________

Som tidigare nämnts kräver normprissystemet att avräkningspriserna anges enligt enhetliga grunder hos förstahandsmottagarna. Arbetsgruppen anser därför att en s k standard-avräkningsnota i princip skall användas. Denna bör införas successivt redan under första halvåret 1980.

För beräkning av jämförelsepris anger arbetsgruppen två olika metoder. Den ena metoden gär ut pä att avräkningsnotor från större förstahandsmottagare samlas in kontinuerligt och när en regleringsperiod har passerat beräknas jämförelsepris. Denna metod förutsätter datamaskinen bearbetning. Den andra metoden innebär att de större mottagarna av fisk meddelar totala avräkningsvärden och kvantiteter, t ex per vecka. Regleringsföreningen Svensk fisk beräknar sedan på grundval av dessa uppgifter jämförelsepris fbr varje reglerat fiskslag för varje regleringsperiod. Arbetsgruppen anser att den första metoden sora bygger på datamaskinen bearbetning av avräkningsnotor bör tillämpas. Under en övergångsperiod, innan de dataraaskinella rutinerna hunnit intrimmas, måste emellertid den andra metoden användas.

I inledningsskedet måste dessutora - innan säkerhet vunnits om förstahandsmottagarnas rapportering - under en kortare period pristillägg fastställas i förväg för en regleringsperiod och utbetalas av förstahandsmottagarna i samband raed likviden. I det system som bygger pä datamaskinella rutiner bör regleringsföreningen utbetala pristilläggen direkt till fiskaren efter varje regleringsperiod. Pristilläggen fastställs i efterhand fbr varje regleringsperiod av jordbruksnämnden. Beräkningar av jämfbrelsepris handhas av Svensk fisk.

Prop. 1979/80:169 30

I fräga om auktionsförsäljning har arbetsgruppen endast undersökt möjligheterna att tekniskt inordna auktionsförsäljning av fisk i normprissystemet. Den tekniska lösning som redovisas får således inte tas som ett ställningstagande från arbetsgruppens sida för auktionsförsäljning. Priserna vid auktionsförsäljning varierar kraftigt från dag till dag. Det kan därför diskuteras om dessa priser bör vägas in tillsammans raed andra avräkningspriser vid beräkning av jämförelsepris. Arbetsgruppen har dock föreslagit att under de närmaste regleringsåren prövas ett system som innebär att priser för fisk sålda över auktion vägs saiman med priser för fisk mottagna av fiskförsäljningsföreningar eller privata mottagare. Jordbruksnäranden bör efter regle ringsåret 1981/82 utvärdera den här föreslagna ordningen och till regeringen inkomna med förslag beträffande de fortsatta formerna för prisreglering på auktionsförsåld fisk.

6.2.7 Konsument2ntresset

Arbetsgruppen anser att uttag av exportavgifter samt sänkning eller borttagande av prisreglerings- och infdrselavgifterna är de metoder för prisdämpande åtgärder som har störst praktisk betydelse vid sidan av kvantitativ reglering.

Vid sidan av det självklara konsumentintresset att i goda marknadslägen motverka prisstegringar över vissa nivåer finns ett konsumentintresse att tillgodose även i mera normala marknadslägen och i överskottssituationer. Prisstödet till fisket finansieras i första hand genom uttag av en prisregleringsavgift, som höjer konsumentpriserna. Avgiftens storlek tas upp vid de överläggningar som föregär varje regleringsår. Med utgångspunkt i bl a regleringsavgiftens storlek bestäras ocksä en total kostnadsram för prisstödet under kommande regleringsår. Utöver denna kostnadsram kan fonderade medel disponeras fbr prisstöd under regleringsåret. Det ankommer på Svensk fisk att sätta lägstapriserna pä en sädan nivä att kostnaderna för prisregleringen blir så låga som möjligt. Om lägstapriserna i normala eller pressade marknadssituationer sätts på en alltför låg nivä, kommer resurserna för prisstödet att urholkas till komnande regleringsår och krav pä ytterligare höjning av regleringsavgiften kan komma att uppställas.

Konsumentintressena har sålunda anledning att - oavsett vilket marknadsläge som råder - aktivt delta i arbetet raed prisregleringen under löpande regleringsår.

Arbetsgruppen utgår frän att utfallet av prisregleringen kommer att beaktas vid de överläggningar om normpriser och normkvantiteteii som hälls närmast efter utgången av ett regleringsär.

Prop. 1979/80: 169

6.2.8 Vissa_administrativa_frågor

Arbetsgruppen har utformat följande förslag beträffande administrationen av de medel som ställs till regleringsföreningen Svensk fisks förfogande.

Statsmakterna bör, med ledning av den kostnadsberäkning som jordbruksnämnden skall redovisa i saraband med sina förslag beträffande grunderna för prisregleringen under ett regleringsår, fastställa en medelsrara fbr prisregleringen under budgetåret. Jordbruksnämndens fbrslag till medelsram bör utöver raraens totala storlek även innefatta förslag om uttag av prisregleringsavgift samt tilldelning av medel ur prisregleringskassan och konjunkturutjämningsfonden. Från medelsramen bör Svensk fisk täcka de totala kostnaderna för regleringen, dvs för pristillägg, inlösen av överskott samt för administration och upplysningsverksamhet. Utöver den angivna medelsramen bör föreningen för att täcka de totala kostnaderna för prisregleringen även få använda de räntor som flyter in på föreningens och konjunkturutjämningsfondens medel.

Enligt arbetsgruppens förslag skall vissa medel utöver marknadsintäkterna kunna disponeras av Svensk fisk för övertagande av fisk som inte har kunnat säljas till minst lägstapris. Ifrågavarande medel bör anges som en särskild delram inom den i det föregäende angivna medelsramen och bör utgöra grund för föreningens överväganden om bverskottspriser under det kommande regleringsåret. Fbrslag om del ramens storlek bbr framläggas av jordbruksnämnden efter överläggningar med partema.

I den män de medel som på angivet sätt ställts till föreningens förfogande inte förslår för att täcka kostnaderna för prisregleringen under ett regleringsår bör föreningen vid oförutsedda behov fä ta i anspråk medel ur konjunktur-utjämningsfonden intill högst en fjärdedel av fondens behållning. Nämnden bör få medge att mer än en fjärdedel förbrukas. Fondens behållning bör dock inte utan regeringens särskilda medgivande fä understiga 20 milj kr (mot f n 10 milj kr). Härmed sker en anpassning till penningvärdets förändring. I den mån de medel som ställts till. förfogande för prisregleringen under ett regleringsär inte tas i anspråk, bör medlen få tillföras fonden.

Kostnaderna för Svensk fisks administration och kontrollverksamhet samt för marknadsfrämjande åtgärder och upplysningsverksamhet bör få täckas av de medel som ställs till föreningens förfogande inom den totala medelsram som statsmakterna beslutar och av föreningens eller fondens ränteinkomster.

Enligt arbetsgruppens bedömning medför normprissystemet ökade administrationskostnader för såväl jordbruksnämnden och Svensk fisk som för Sveriges fiskares riksförbund. Jordbruksnämnden bör för sin del ta upp frågan om behov av personal-

Prop. 1979/80: 169 32

förstärkning i särskild framställning. De kostnadsökningar som uppstår genom insamling av prisuppgifter bör enligt arbetsgruppens bedömning kunna begränsas genom samordning med statistiska centralbyråns uppgiftsinsamling.

De förslag som arbetsgruppen har lagt fram kan medföra behov av vissa författningsbestämmelser, t ex i fråga om uppgiftsskyldighet ra m. Även de förslag som jordbruksnämnden lämnar efter överläggningar med parterna kan medföra behov av nya eller ändrade författningsbestämmelser. Enligt arbetsgruppens mening bbr det ankomma på jordbruksnäranden att i samband med sina fbrslag ocksä redovisa de författningsförslag som bbr prövas av statsmakterna. Härvid bör även frågan om sanktioner tas upp vad gäller avgifts- och uppgiftsskyldighet m ra.

6.2.9 Färhandnngsunderlag_

Normprissystemet ställer ökade krav på statistiskt underlag för överläggningarna. Arbetsgruppen har redovisat exempel på visst material som bör kunna tjäna som underlag för överläggningarna. Det statistiska material som redovisas återfinns inom följande områden: inkomstutveckling enligt deklarationsundersökning för fiskare, inkorastutveckling för andra grupper, lönsamheten inom trålfisket 1978, avräkningspriser 1976-1973, kostnadsutvecklingen inom trålfisket samt fångsternas omfattning.

6.2.10 Särs ki U_ttrande

Fiskets representanter i arbetsgruppen har i särskilt yttrande anfört att frågan om behandling av överskottskvantiteter ur pristilläggssynpunkt i första hand är en teknisk fråga. Arbetsgruppen borde därför ha löst denna fräga på det sätt som fiskerikommittén angav i sitt betänkande.

6.3 Jordbruksnämndens förslag beträffande normprissystemet

Jordbruksnämnden utgår frän att ett normprissystem för fisk genomförs i huvudsaklig överensstämmelse med vad arbetsgruppen föreslagit. Som framgår av föregående avsnitt har arbetsgruppen i-vissa frågor inte tagit ställning utan föreslagit att dessa bör tas upp i de överläggningar som skall äga rum mellan jordbruksnämnden och dess konsumentdelegation samt fis-kets förhandlingsdelegation. De frågor som sålunda bör bli föremål för överläggningar är, förutom avvägningen av normpriser och normkvantiteter, främst metoderna för fördelning av normkvantitet mellan fiskelag, behandlingen av överskott i pristilläggssammanhang samt

Prop. 1979/80:169 33

avvägningen av andel av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris som skall kunna utgå i pristillägg.

Som tidigare nämnts (avsnitt 5) avser nämnden att i god tid före årsskiftet 1980/81 inkomma med fbrslag till normpriser och norrakvantiteter m ra för första halvåret 1981. Näranden kommer därvid även att redovisa förslag beträffande de övriga frägor som hänskjutits till överläggningar och förslag till de stödåtgärder vid sidan av normprissystemet som kan befinnas erforderliga samt till finansieringen av regleringen inkluderande Svensk fisks administrationskostnader.

För att normprissystemet skall kunna tillämpas från den 1 januari 1981 är det enligt nämndens mening en nbdvändig förutsättning att det informationssystem sora krävs för regleringen redan till vissa delar är igångsatt och prövat. Härmed avses bl a att enhetliga metoder för fastställande av avräkningspris måste ha tillämpats av förstahandsmottagarna av fisk under andra halvåret 1980. Nämnden genomför f n i samarbete med statistiska centralbyrån, fiskeristyrelsen, Svensk fisk och Sveriges fiskares riksförbund en utredning rörande utformningen av ett informationssystem fbr fiskprisregleringen. Meningen är att informationssysteraet skall utformas på ett sådant sätt att fleranvändning av statistiken uppnäs. Med hänsyn till att informationssysteraet bör komna igång så snart som möjligt har nämnden utarbetat förslag till författningar (se avsnitt 7 och bilagor) som skall möjliggöra bl a insamlandet av nödvändiga uppgifter. Författningarna bör i tillämpliga delar sättas i kraft redan från den 1 juli 1980.

Fbr att möjliggöra genomförandet av normprissystemet frän den 1 januari 1981 erfordras att regeringen bemyndigas besluta i fräga om prisregleringen pä fisk för första halvåret 1981.

3 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 169

Prop. 1979/80:169 34

7. Författningsbestämmelser

7.1 Inledning

Inora jordbruksnämnden har upprättats vissa författningsförslag (bilaga 1-3). Dessa är i första hand föranledda av det nya av statsmakterna beslutade norraprissystemet för fisk som kan förutses komna att tillämpas från årsskiftet 1980/81. Författningsförslagen har därvid upprättats med utgångspunkt från att de förslag som framlagts i promemorian (Ds Jo 1979:14), Prisregleringen på fisk, blir verklighet. Hänsyn har ocksä tagits till sädana avsnitt i promemorian, som inte direkt har formen av förslag, men där behov av författningsändringar ändå kan förutses uppkomna. Exempel pä detta är de förslag som nu läggs fram sä att en avgift på fiskmjöl kan tas ut. Med hänsyn till att de nya avgifterna kan komma att behöva införas med kort varsel, t ex beroende på marknadsförhållandena, är det angeläget att riksdagsbehandlingen av dem kan ske i samband raed behandlingen av övriga författningsförslag, även om avgiftsbestämmelsen inte omedelbart kommer att behöva sättas i til lämpning.

7.2 Ändring i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område
(bilaga 1)___________________________________

1 §

I denna paragraf görs det tillägget att det ankoramer pä regeringen, eller efter regeringens berayndigande jordbruksnäranden, att bestämma om avgift för fiskmjöl m m och för fiskfiléer (13 och 13 a §§) skall tas ut.

1 a §

Enligt regeringsformen 11 kap 6 § tredje stycket kan förvaltningsuppgift sora innefattar myndighetsutövning överlämnas till förening endast genom lag. Regleringsföreningen Svensk fisk fullgör redan idag vissa sädana förvaltningsuppgifter med stöd av övergångsbe-stärmelserna till regeringsformen. Nya sådana uppgifter kan emellertid inte överföras till föreningen utan lagändring. I det nya prisregleringssystemet har förutsatts att beslut om utbetalning m m av pristillägg till fiskare skall ankomma pi Svensk fisks Behov föreligger därför att kunna överlämna rätt till myndighetsutövning till Svensk fisk. (En motsvarande ändring vidtogs i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område genora SFS 1978:466.)

9 §

Nuvarande 9 § avser endast prisregleringsavgift. De regler som 9 § innehåller bör emellertid gälla även för avgift på fiskmjöl och fiskfiléer (13 och 13 a §§). Av systematiska skäl flyttas därför 9 § och fbresl.Js bli - något utökad - 14 a §.

Ändringen i nya 9 § innebär att ett nytt stycke tillförs paragrafen. Enligt nu gällande bestämmelser uttas inte införselavgift för post-försändelser om den samnanlagda tullen och införselavgifterna för varan understiger visst belopp, f n 50 kr. Jordbruksnämnden vill med denna ändring fä en överensstämmelse mellan införselavgiften och prisregleringsavgiften på importfisk.

Prop. 1979/80:169 35

Ny rubrik

Före de nya 13 och 13 a §§ införs en ny rubrik som anger att de nya avgifterna systematiskt skiljer sig frän nu gällande avgifter.

13 §

Fiskerikomnittén föreslog (SOU 1977:74) att prisregleringsavgift bör tas ut även pä foderfisk, dvs fisk som används för tillverkning av fiskmjöl. I statsmakternas beslut om riktlinjer för fiskeripolitiken (prop 1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272) har ställning inte tagits till denna fråga. Föredraganden har i propositionen anfört att beslut ora ändrat avgiftsuttag bör anstå till dess frågan har tagits upp i överläggningar mellan jordbruksnäranden, konsumentdelegationen och fiskets förhandlingsdelegation.

I sitt remissvar över fiskeri kommitténs betänkande ansåg jordbruksnämnden att prisregleringsavgift inte borde tas ut pä foderfisk. I stället borde avgift kunna utgå i form av tillverkningsavgift på svensktillverkat fiskmjöl. Motsvarande avgift borde tas ut pA importerat fiskmjöl.

Något förslag om uttagande av avgift pä fiskrajöl framlägger jordbruksnäranden inte nu. Däremot bör - som framhållits i inledningen till detta avsnitt - behövliga lagändringar nu göras så att en avgift kan tas ut med kort varsel. Om avgift skall tas ut pä fiskmjöl, bör den dock inte införas utan att överläggningar först har ägt rum med berörda exportländer. En sådan avgift får också effekter på jordbruksprisrealeringen. Avgift kan därför inte bli aktuell redan från den 1 juli 1980.

13 a §

Enligt riksdagsbeslutet om det nya prisregleringssystemet skall vissa prisdämpande åtgärder i konsumenternas intresse kunna vidtas när så behövs av marknadsskäl.

För fiskslag som det råder underskott pä kan den inhemska prisnivån i viss mån sänkas genom att man tar bort prisreglerings-och införsel avgifter som belastar importfisk eller såväl importfisk som svenskfångad fisk. Eftersom båda dessa avgifter är laga, blir emellertid effekten av deras borttagande pä prisnivån måttlig. I ett sådant läge bör därför en produktionsavgift kunna tas ut pä svenskfångad fisk. Avgiften skulle tillföras prisregleringskassan för att i ett senare skede göra behovet av prisregleringsmedel mindre. Detta skulle alltså komma konsumenten till godo i ett senare sammanhang. Behov av en produktionsavgift torde dock föreligga endast i fråga om fiskfiléer. För övriga varor torde konsumentintresset kunna tillgodoses genom höjda prisregleringsavgifter på svenskfångad fisk.

Inte heller      i fråga om produktionsavgiften föreligger något omedel
bart behov,    utan den föreslagna lagändringen får ses som en bered-
skapsätgärd   raed sikte på ett eventuellt snabbt uppkommande behov
av avgift.

14 a §

Till den nya 14 a § har sora tidigare nämnts av systematiska skäl

Prop. 1979/80:169 36

överförts reglerna i nuvarande 9 §. Därvid har tillagts att reglerna skall ha tillämpningen på de nya avgifterna på fiskmjöl ra m och fiskfiléer.

15 §•

Enligt gällande ordning skall avgiftsskyldig erlägga ränta på oguldet avgiftsbelopp avseende avgift som uppbärs av jordbruksnäranden efter sju procent om året, dock minst tio kronor. Enligt 6 § räntelagen (1975:635) beräknas, om betalningstiden försitts för fordran vars förfallodag är bestämd i förväg, ränta för år enligt en räntefot sora motsvarar det av riksbanken fastställda, vid varje tid gällande diskontot med tillägg av fyra procentenheter. Nu föreslås att prisregleringslagens bestämmelse ora fast räntefot bringas i överensstämmelse med räntelagens mer flexibla föreskrift. Den föreslagna ändringen överensstämner även med de räntebestämmelser som finns inora prisregleringen på jordbrukets område, (jfr 23 § lagen (1967:340) om prisreglering pä jordbrukets område, senaste lydelse 1978:466).

20 §

Denna paragraf innehåller hänvisning till de bestämmelser i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning som rör straff för den som underlåter att anmäla att han upptar avgifts-pliktig verksarahet och tystnadsplikt för den sora deltar i avgifts-kontrollen. Hänvisningen bör gälla även för de nya avgifterna på fiskrajöl och fiskfiléer.

21 §

Oe straffbestämmelser som f n gäller för den som är avgiftsskyldig för prisregleringsavgift bbr gälla även för dera som är avgiftsskyldiga för avgifterna pä fiskmjöl och fiskfiléer.

24 §

I förslaget till nytt prisregleringssystem har förutsatts en ny och ändrad insamling av prisuppgifter ra ra som grund för prisregleringen. Skyldighet att lämna uppgifter bör åvila näringsidkare, inkluderande den som driver fiskauktion. Jordbruksnämnden lägger därför fram ett förslag till förordning .i ämnet. Pä.grund av reglerna i regeringsformen 3 kap 3 § torde regeringen emellertid behöva riksdagens bemyndigande för att kunna utfärda den föreslagna förordningen. Nämnden föreslår att det behövliga bemyndigandet ges i form av ett andra stycke i 24 §.

7.3 Ändring i kungörelsen (1974:227) om prisreglering pä fiskets
område (bilaga 21______

9 §

Det framlagda förslaget om normprissystemet för fisk (Ds Jo 1979:14) innebär bl a ett nytt statligt prisstöd till fisket. Det har därvid förutsatts att året skall indelas i prisregleringsperioder, för vilka skall kunna gälla olika pristilläggsbelopp. Pristillägg har vidare förutsatts kunna utgå endast för vissa fastställda kvantiteter ilandförd fisk, s k norrakvantiteter. Det torde fä ankorama pä jordbruksnämnden att bestämma såväl prisregleringsperiodernas längd och deras förläggning i tiden som pristilläggens belopp och normkvantiteternas fördelning.

Prop. 1979/80: 169 38

7.4 Ny förordning ora uppgiftsskyldighet till fiskestatistiken och

för prisregleringen på fisk (bilaga 3)____________________

Allmänt

Som angetts i promemorian Prisreglering pä fisk (Ds Jo 1979:14) erfordras ett omfattande statistiskt material som grund för det av statsmakterna beslutade nya normprissystemet. Uppgifter komner därför att samlas in från dera som köper fisk direkt från fiskare, fiskauktioner samt sådana fiskare som själva bereder sin fångst fbr vidare försäljning eller avyttrar den direkt till konsument, näringsställe eller liknande. Fbrslag till bemyndigande fbr regeringen att samla in de behbvliga uppgifterna har jordbruksnämnden lämnat nedan (jfr 24 § lagfbrslaget bil 1).

De insamlade uppgifterna kommer efter bearbetning att användas dels i prisregleringssystemet, dels för statistiska centralbyråns fiskestatistik och dels för kontroll av fiskeristyrelsens loggboksuppgifter och uppgifter om yrkesmässigt fiske. Fbrslaget till förordning har upprättats i samråd med dessa båda myndigheter.

Inom ramen för det nya prisregleringssystemet skall de insamlade uppgifterna användas dels för beräkning av jämfbrelsepriser, dels för utbetalning av pristillägg. De skall ocksä användas för viss kontroll i samband med avgiftsuppbörden.

I fråga om fiskestatistiken kommer de uppgifter som inhämtas med stöd av den föreslagna förordningen i första hand att ersätta de uppgifter om fiske som nu inhämtas med stöd av kungörelsen (1966:37) om statistiska uppgifter frän rörelseidkare och ägare till flerfamiljshus (ändrad 1969:548, 1970:543, 1974:592, 1975:774). Statistiska centralbyrån avser att göra en särskild framställning till regeringen om de ändringar i kungörelsen sora föranleds av den nya grunden för inhämtande av uppgifter till fiskestatistiken.

Trots att det nya prisregleringssystemet kan väntas träda i tilllämpning tidigast den 1 januari 1981, måste förordningen träda i kraft den 1 juli 1980. Så bör ske med hänsyn dels till att vissa uppgifter behöver tas fram redan till överläggningarna hösten 1980, dels till att de insamlade uppgifterna ä.ven skall til-lgodose andra ändamål än fiskprisregleringen.

1 §

Uppgiftsskyldiga är de som yrkesmässigt köper fisk, kräftdjur eller blötdjur från fiskare, i första hand kooperativa fiskförsäljnings-föreningar och privata s k kustgrossister. Uppgiftsskyldiga är vidare de fiskare som själva bereder sin fisk, t ex genom rökning eller inläggning, före vidareförsäljning. Samma gäller den fiskare som avyttrar sin fångst direkt till konsument, näringsställe eller liknande eller som själv exporterar sin fångst efter det den landats i Sverige. Uppgiftsskyldig är också den som driver fiskauktion.

Av hänsyn till behovet av statistik omfattar uppgiftsskyldigheten enligt förordningen såväl saltvattens- som sötvattensfisket. Det bör fä ankomma på jordbruksnämnden och centralbyrån att med stöd av 2 § andra stycket och 6 § avgöra i vilken utsträckning uppqifter skall lämnas om sådant fiske som f n inte omfattas av prisregleringen. Erinras bör härvid om att fiskerikommittén i sitt betänkande

Prop. 1979/80:169 39

föreslog att prisregleringen genom avgiftsbeläggning skulle utvidgas till att omfatta även lax och äl. Denna fråga är ännu inte slutgiltigt avgjord.

2 §'

Första stycket innehåller en uppräkning av de uppgifter som behövs för beräkning av jämförelsepriser och för utbetalning av pristill-lägg.

Andra stycket möjliggör viss såväl minskning som utökning av upp-giftsskyldigheten efter beslut av jordbruksnämnden och centralbyrån. En motsvarande bestämmelse finns i förordningen (1968:111) ora uppgifter till lantbruksstatistiken, lantbrukets företagsregister och skördeskadeskyddei. Den torde vara en praktisk anordning för sådana järakningar i uppgiftsskyldigheten som kan komma att behövas. Ett exerapel på sådan jämkning utgör de undantag frän uppgiftsskyldighet som kan behöva göras för sötvattensfisket.

3 och 4 §§

Statistiska centralbyrån för redan i dag - med tillstånd enligt datalagen (1973:289) - ett register över fångstmottagare, vari också ingår flera av de andra uppgifter sora avses i 2 §. Uppgiftema till det nuvarande registret insamlas med stöd av kungörelsen (1966:37) om statistiska uppgifter frän rörelseidkare och ägare av flerfamiljshus. Avsikten är att de uppgifter som inhämtas med stöd av förordningen skall tillföras det redan upprättade och av datainspektionen godkända registret.

Jordbruksnämnden (alternativt Svensk fisk, ekonomisk förening,) avses enligt förslaget upprätta ett eget personregister i datalagens mening. Näranden anhåller därför om regeringens tillstånd enligt 2 § andra stycket datalagen att upprätta sådant register.

I 3 och 4 §§ preciseras vilka myndigheter som skall ta befattning med uppgifterna och i vilket syfte så skall ske. Utlämnandet av sekretessbelagda uppgifter till Svensk fisk, ekonomisk förening, avses ske raed förbehåll enligt 16 § tredje stycket sekretesslagen (1937:249).

7 §

Föreskrifter och anvisningar för tillämpningen av förordningen bör meddelas av jordbruksnämnden och statistiska centralbyrån gemensarat. Båda myndigheterna har ett sådant vitalt intresse av utformningen av tillämpningsföreskrifterna att det slutliga ansvaret härför inte bör läggas enbart på en av dem.

Detta ärende har;-på föredragning av avdelningsdirektören Holmberg och byrådirektören Sten, avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Brangmo, Eriksson, Hillbom, Kristiansson, Lindfors och Tiberg. Därvid har även avdelningscheferna Olsson och Wenker närvarit.

Ingvar Lindström

Roland Sten

Förslag till lag om ändring i lagen (1974:226) ora prisreglering på fiskets
område___________

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område

dels att i 19 och 23 §§ ' ordet "förordningen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "lagen" i motsvarande form,

dels att nuvarande 9 § skall betecknas 14 a § och nuvarande 10 - 13 §§ betecknas 9 - 12 §§,

dels att 1, 9, 11, 13, 14 a, 15, 20, 21 och 24 §§, bilagan särat rubriken närraast före 1 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 a och 13 a §§, samt närmast före 13 § en ny rubrik av nedan angivna lydelse.

Inledande bestämmelser

Enligt de närmare föreskrifter som beslutas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, av statens jordbruksnämnd får regleringsföreningen ;avensk fisk, ekonomisk förening, mom ramen för prisregleringen på fiskets område pröva frägor om bidrag eller annat stöd i markna"5s-reglerande syfte7

9§'

Prisregleringsavgift skall utöver för vara som anges i 7 § erläggas för vara som anges i bilaga till denna lag och som införes till landet och ej utgör svenskfångad fisk (importfisk), om sädan avgift utgår för svenskfångad fisk.

Avgift som avses i första stycket utgår ej för importfisk, om denna införes under sädana omständigheter sora för tiUståndspliktig vara medför rätt till införsel utan tillstånd enligt 3 §.

Sådan avgift utgår ej heller ora vara föres in under sädana omständigheter "som medför befrielse frän tul 1 "enlTgt bas tu I Iförordningen (1973:979).

3«na3tB lyd«l3e it 23 § 1974:866 "3.n«te lyd«l3« av M l?74:a6é ocH av 12 i ir?9:983

'SenMta lydtlla 1974:8éb

4 ,,

TidijarB :0 §

Införselavgift utgår ej, om varan införes under sådana omständigheter sora fbr tiUståndspliktig vara medför rätt till införsel utan tillstånd enligt 3 §. Sådan avgift utgår inte heller om vara föres in under sådana omständigheter sora medför befrielse frän tull enligt 5 a § tulIförordningen (1973:979).

Dvriga avgifter

13 §

Den som yrkesmässigt tillverkar fiskmjöl och mjöl av kräftdjur eller blöt-djur skall erlägga avgift i den ord-ning statens jordbruksnämnd bestämmer.

13 a §

Den som yrkesmässigt bereder fiskfiléer skall eriägga avgift i den ordnin'g statens jordbruksnämnd bestämmer.

14 a §

Bestämmelserna i 2 - 15, 17 - 24, 29-31, 40 och 50 §§ förordningen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning gäller ora avgift sora avses i 7 §, om ej statens jordbruksnämnd bestämner annat. Beskattningsmyndighet är jordbruksnämnden. Jordbruksnämnden får meddela föreskrift om anmälan enligt 3 § och om deklaration enligt 5 § nämnda förordning.

15 §'

Avgiftsskyldig skall erlägga ränta pä oguldet avgiftsbelopp avseende avgift som uppbäres av statens jordbruksnämnd efter sju procent om aret, dock minst tio kronor. Räntan skall beräknas från den dag avgiftsbeloppet enligt beslut av jordbruksnämnden senast bort betalas. Ränta utgår till och med (Jpn dag då betalning sker, dock längst till och raed den dag dä fordringen överlämnas till indrivning. Uppkommer

Bestämraelserna i 2 - 15, 17 - 24, 29-31, 40 och 50 §§ lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtions-beskattning gäller om avgift som avses i 7, 13 och 13 a §§, om ej statens jordbruksnämnd bestämmer annat. Beskatiningsmyndighet är jordbruksnämnden. Jordbruksnäranden fär meddela föreskrift om anmälan enligt 3 § och om deklaration enligt 5 § nämnda lag.

Avgiftsskyldig skall erlägga ränta pä oguldet avgiftsbelopp avseende avgift sora uppbäres av statens jordbruksnämnd efter en räntefot sora för år.motsvarar det av riksbanken fastställda vid varje tid gällande diskontot med tillägg av fyra procent-enheter, dock minst tio kronor. Räntan skall beräknas frän den dag avgiftsbeloppet enligt beslut av jordbruksnämnden senast bort betalas. Ränta

Nuvarande lydelse

öretal vid beräkning av ränta, skall räntebeloppet jämnas till närmast högre hela krontal.

Föreslagen lydelse

utgår till och med den dag dä betalning sker, dock längst till och med den dag dä fordringen överlämnas till indrivning. Uppkommer öretal vid beräkning av ränta, skall räntebeloppet jämnas till närmast högre hela krontal.

Jordbruksnäranden får avstå från ränta, om dröjsmålet med betalningen är obetydligt eller särskilda skäl annars föranleder till det.

Pä framställning av jordbruksnämnden skall avgift eller ränta, som ej erlagts inom den utsatta tiden, indrivas i den ordning som föreskrives i uppbördslagen (1953:272) om indrivning av restförd skatt. Därvid utgår restavgift enligt 58 § 1 mom första stycket lagen.

20 §

Bestäramelserna i 47 och 49 §§ lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning gäller i tilllämpliga delar i fräga ora avgift som avses i 7, 13 och 13a §§. Bestämmelserna i 49 S näranda lag gäller även i fräga om sådan kontroll som avses i 19 § denna lag.

Bestämmelserna i 47 och 49 §§ förordningen (1959:92) om förfarandet vid viss konsurationsbeskattning gäller i tillärapliga delar i fråga ora avgift som avses i 7 §. Bestämmelserna i 49 § nämnda förordning gäller även i fråga om sådan kontroll sora avses i 19 § denna lag.

21 §

Den sora till ledning vid fastställande av avgift uppsåtligen eller av grov oaktsamhet avger handling raed oriktig uppgift och därigenora föranleder fara för att avgift undandrages dömes till böter eller fängelse i högst två är, om ej gärningen är belagd med straff i lagen (1960:418) om straff för varu-smuggling.

Tulltaxenr ' Varuslag

03.	01
03.	02
03.	,03
ur 05,	.15
16	.04
16	.05

Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst

Fisk, saltad, torkad eller rökt (även varmrökt)

Kräftdjur och blbtdjur, raed eller utan skal, färska (levande eller dbda), kylda, frysta, saltade eller torkade; kräftdjur med skal, enbart kokta i vatten

Fisk (inbegripet lever, rom och rajölke därav), kräftdjur och blötdjur, döda, otjänliga till människoföda

Fisk, beredd eller konserverad, inbegripet kaviar och kaviarersättning

Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade

ur 23.02 Fiskmjöl särat mjöl av kräftdjur och blötdjur, otjänTTgt till människoföda

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980. Ränta sora avser tid före ikraftträdandet utgår enligt äldre bestämmelser.

Förslag till förordning om ändring i kungörelsen (1974:227) om prisregle-
ring på fiskels oraräde_______________________________________

Härigenom föreskrivs att 9 § kungörelsen (1974:227) ora prisreglering pä fiskets omräde skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

9 §

Ytterligare föreskrifter för tillämpning av lagen (1974:226) om prisreglering pä fiskets oraräde och denna kungörelse raeddelas av statens jord-bruksnärand. Näranden får också raeddela föreskrifter ora statligt prisstöd till fisket.

Nuvarande lydelse

9 §

Ytterligare föreskrifter för tilllämpning av lagen (1974:226) ora prisreglering på fiskets område och denna kungörelse meddelas av statens jordbruksnämnd.

Qenna.förgrdn2ng_träder_i_kraft_den_1_ju]j_2980i

Prop. 1979/80:169 46

Bilaga 3
STATENS JORDBRUKSNÄMND 1980-02-27 301-1885/79

Förslag till förordning ora uppgiftsskyldighet till fiskestati-
stiken och för prisregleringen på fisk___________________

1 § ■

Den som inom landet driver rörelse och därvid köper fisk, kräftdjur eller blötdjur direkt från fiskare eller använder egna fångster i annan rörelse än fiske skall lärana uppgifter enligt denna förordning. Samma gäller för den som driver fiskauktion eller liknande verksamhet.

2 §

Rörelseidkare som avses i 1 § skall utan anmaning lärana uppgifter ora

1 benämning under vilken rörelse bedrivs, hemvist och i förekommande fall, organisationsnummer

2 fiskarens namn, personnummer och hemvist, eller fbr fiskelag namn, personnummer och hemvist fbr den som utsetts att företräda laget, samt fiskefartygets distriktsbeteckning och igenkänningssignal

3 inköpta kvantiteter med uppdelning pä biologiska arter och sorteringar

4 inköpspris för fångst per art och sortering

5 raottagningsplats för inköpta fångster

6 datum för köp

Statistiska centralbyrån får i samråd med jordbruksnämnden inskränka uppgiftsskyldigheten eller bestämma att ytterligare uppgifter som behövs för fiskestatistiken och prisregleringen skall lämnas av den uppgiftsskyldige.

3 §

De enligt 2 § inhämtade uppgifterna skal.l ingå i det register över avräkningsnotor med tillhörande specifikationer som statens jordbruksnämnd eller, efter nämndens bemyndigande. Svensk fisk, ekonomisk förening, inrättar för automatisk databehandling inom ramen för prisregleringen på fiskets omräde. Uppgifterna skall också ingå i statistiska centralbyråns register över fängstraottagare. Fiskeristyrelsen får använda uppgifterna för kontroll av loggboksuppgifter och upjigifter om yrkesmässigt fiske.

4 §

Det av jordbruksnämnden eller, efter nämndens bemyndigande, av Svensk fisk inrättade registret utgör underlag fbr fastställande av pristillägg och fbr utbetalning av pristillägg till prisstöds-berättigade fiskare.

Prop. 1979/80:169 47

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1980-02-27 301-1885/79

5 §

Uppgifter enligt 2 § lämnas pä blankett för vilken jordbruksnämnden och'statistiska centralbyrån i samråd fastställer formulär. I samma ordning bestämmes tidpunkt då blankett senast skall lämnas och till vilken myndighet den skall inges. Myndigheterna skall tillse att den uppgiftsskyldige ej betungas onödigt.

6 §

Till böter dömes den som

1 underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt denna förordning

2 uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift, om gärningen ej är belagd med straff i brottsbalken.

7 §

Närmare föreskrifter och anvisningar för tillämpningen av denna förordning meddelas av statistiska centralbyrån i sararåd raed jordbruksnäranden.

Qenna_forgrdning_trader_i_kraft_den_]_juli_1980

Norstedts Tt7ckeri, Stockholm 1980