Prop. 1979/80:162 3

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-03-13

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen, Mundebo, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirlén, Holm, Andersson, Boo, Winberg. Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukier, m. m.

1 Inledning

Enligt riksdagens beslut våren 1978 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m, m. för tiden den I juli 1978 - den 30 juni 1981 (prop. 1977/78: 154. JoU 1977/78:34, rskr 1977/78:348) skall jusleringar av mill-priser, prisgränser och införselavgifier lör jordbruksprodukter ulom sockerbetor och socker göras dels halvårsvis på grundval av utvecklingen av kostnaderna inom jordbruket och viss uppsamling och förädling, dels den I juli varje år för att nå följsamhel för jordbrukarnas inkomster till inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper. Våren 1979 beslöt riksdagen (prop. 1978/79: 208. JoU 1978/79: 36. rskr 1978/79: 417) om prisregleringen för sockerbetor för tiden den I juli 1979 - den 30 juni 1982 och för socker för tiden den 1 juli 1979 - den 30 juni 1980.

Regeringen godkände den 21 juni och den 13 december 1979 förslag av statens jordbruksnämnd om kompensation lill jordbruket och viss livsmedelsindustri fr.o.m. den I juli 1979 resp. den I januari 1980 till följd av koslnadsulvecklingen, m. m. Förslagen hade lagls fram efier överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation.

1 skrivelse den 6 december 1979 har slalens jordbruksnämnd redovisal elt förslag till system för styrning av fiäskproduktionen. Nämnden anmäler atl i samband med de avslutade överiäggningarna inför den I januari 1980 mellan jordbruksnämndens konsumentdelegation och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har den senare delegalionen presenieral ell inom Lantbrukarnas riksförbund (LRF) utarbetat förslag. Nämnden framhåller att efiersom förslagen delvis har olika syften har parlerna enats om atl

Prop. 1979/80: 162 4

underslälla båda syslemen regeringens prövning. Utdrag ur jordbruksnämndens skrivelse bör fogas till protokollet i delta ärende som biluga 1.

Regeringen uppdrog den 25 oklober 1979 ål statens jordbruksnämnd all efier överläggningar med företrädare för sockerlillverkningen och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare ulformningen av prisregleringen för socker för tiden efter den 30 juni 1980. Regeringen uppdrog vidare åt nämnden att efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen saml konsumentdelegationen avge förslag om sockerbetsareal och arealbidrag för 1980 års odling samt kostnadskompensation lill betodlarna för liden den I juli 1980 - den 30 juni 1981. Förslagen skulle ulformas med utgångspunki i riksdagens beslut med anledning av proposition om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m. (prop. 1977/78: 19, JoU 1977/78: 10, rskr 1977/78: 103) samt riksdagens beslut med anledning av proposiiion om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. (prop. 1978/79:208. JoU 1978/79:36, rskr 1978/79:417). Vid överläggningarna skulle beaklas del avtal som den 4 juli 1979 träffats mellan regeringen. Svenska sockertäbriks AB och Sveriges betodlares cenlralförening angående fortsatt drift vid sockerbruket i Karpalund.

Den 25 oktober 1979 fick jordbruksnämnden även i uppdrag att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation avge de förslag som krävs för att genomföra prisregleringen pä jordbruksprodukter, med undantag för sockerbetor och socker, för liden den Ijuli 1980 - den 30 juni 1981. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut med anledning av proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämle motioner (prop. 1977/ 78: 154, JoU 1977/78; 34, rskr 1977/78: 348).

1 skrivelse lill regeringen den 24 januari 1980 bar jordbruksnämnden lagt fram förslag lill prisreglerande ålgärder på jordbrukets område efter den 30 juni 1980, m.m. med anledning av nämnda uppdrag. Nämnden har innan förslagen lagts fram haft överläggningar med och nått samförstånd med berörda parter. Vad gäller prisregleringen för jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker lämnas endasl förslag om införselavgifismedel och dessas disposition. Jordbruksnämndens förslag till prisreglerande ålgärder på jordbrukels område efter den 30 juni 1980. m. m. bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Jordbruksnämnden har den 28 februari 1980 överlämnat en rapport angående livsmedelssubventionernas effekter. Rapporlen bör fogas lill prolokollet i detla ärende som hilaga 3.

Regeringen uppdrog den 8 februari 1979 ål statens jordbruksnämnd att göra en översyn av prisstödet lill jordbruket i norra Sverige. Översynen skulle även omfatta frågan om stöd till äggproduktionen. Jordbruksnämnden fick vidare i uppdrag att samiidigi se över prisstödet till rennäringen. Nämnden skulle vid fullgörande av uppdragen samråda med lanlbruksstyrelsen.

Prop. 1979/80:162 5

Jordbruksnämnden har den 6 december 1979 med anledning av sistnämnda uppdrag lagt fram förslag angående prisstödet till jordbmkel i norra Sverige fr.o.m. den I juli 1980. Nämndens förslag bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 4.

Efter remiss har yttranden över förslagel avgelts av länsslyrelserna i Uppsala, Älvsborgs. Skaraborgs. Värmlands, Örebro. Västmanlands. Kopparbergs. Gävleborgs. Västernorrlands. Jämtlands. Väslerboliens och Norrboltens län samt LRF och Svenska samernas riksförbund (SSR). Härulöver har skrivelser inkommit från Sveriges geiuvelsförbund och Sveriges slakleriförbund.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill protokollet i deila ärende som bilaga 5.

1 skrivelse den 4 mars 1980 har lanlbruksstyrelsen hemslälll alt ramen för kreditgarantier lill irädgårdsnäringens rationalisering m. m. ökas med 5 milj. kr. lill 40 milj. kr. för innevarande budgelår.

1 skrivelse den 14 februari 1980 har 1974 ärs irädgårdsnäringsutredning hemställt om bemyndigande för lanlbruksstyrelsen all efter prövning i varje särskilt fall skriva av vissa lån till växthusföretag.

Efler remiss har yttranden över sistnämnda skrivelse avgells av riksrevisionsverkei, lantbruksslyrelsen och Trädgårdsnäringens riksförbund.

I prop. 1979/80: 100 (bil. 13 s. 41 och 47) har regeringen föreslagit riksdagen alt, i avvaktan på sårskild proposiiion i ämnel, lill Prisreglerande ålgärder på jordbrukels område för budgeiårei 1980/81 beräkna ell förslagsanslag av 3 837000000 kr. och lill Stöd lill jordbruket i norra Sverige för budgetårel 1980/81 beräkna etl förslagsanslag av 141000000 kr. Jag anhåller all nu få la upp dessa frågor.

2 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område den I juli 1979 — den 30 juni 1980

2.1 Justering av införselavgifter, m. m, den I juli 1979

Det belopp som enligt gällande regler lolall skulle tillerkännas jordbruket och viss livsmedelsindustri fr.o.m. den I juli 1979 utgjorde enligt jordbruksnämndens förslag 400 milj. kr. räknal per hell är. Av beloppel hänförde sig 346 milj. kr. till kostnadsutvecklingen inom jordbruket och 54 milj. kr. till kostnadsutvecklingen för viss uppsamling och förädling. In-komstförbällringen skulle uigöras av rationaliseringsvinsten inom jordbruket. Nägot särskilt belopp för inkomslföljsamhelen skulle dårför inle ulgä.

Fördelningen av lolalbeloppel på olika varuslag i form av pris- och avgiftshöjningar framgår av följande tablå.

Prop. 1979/80:162

	Höjning av pris	Beräknat belopp
	eller avgifi,	till jordbruket
	öre/kg (för	och viss livs-
	mjölk öre/I) i	medelsindustri,
	prisreglerings-	milj. kr.
	ledet
Vete	4'	18,00
Råg	4	4,40
Kom	2	1,26
Havre	2	2,50
Matpotalis	3	20,04
Potatisstärkelse	4	2,80
Oljeväxter	7	20,23
Summa vegetabilier		69,23
Konsumlionsmjölk vid mejeri
(utom nedan angivna slag)	8	104,24
Filmjölk	11	14,85
Kefir, långfil, kämmjölk	13	4,94
Konsumtionsmjölk utanför mejeri	8	3,92
Grädde	22	13,20
Smör	20 (+15)'	8,60
Ost	40	33,20
Mjölkpulver	30	6,30
Summa mjölk och mejeriprodukter		189,25
Nöt-, kalv- samt får- och lammkött	20	29,30
Rask	40	112,68
Summa kött och fläsk		141,98
Totalt		400,46

' Pristillägget för kvalitetsvete höjdes dämtöver med 2 öre/kg lill 6 öre/kg. Denna höjning finansierades av medel inom fördelningsplanen.

' Prisgränsema höjdes med 20 öre. Därutöver förutsattes en höjning av smörpriset med ytterligare 15 öre.

Regeringen godkände den 21 juni 1979 jordbruksnämndens förslag om ersällning lill jordbruket. Regeringen beslöl samlidigt att kosinaderna för forlsall prisstöd på broiler skulle finansieras genom en motsvarande minskning av subventionerna på kött och fiäsk. Införselavgifierna på kött och fiäsk höjdes i motsvarande mån. Regeringen fastställde i övrigl de av jordbruksnämnden föreslagna avgifisändringarna för de olika produklerna och därav föranledda ändringar i mitipriser och prisgränser.

Regeringen godkände vidare jordbruksnämndens förslag att införselavgiftsmedel från malt och från fodermedel för sällskapsdjur fr. o. m. regleringsårel 1978/79 inte skulle hänföras lill fodermedelsavgifterna utan föras ulanför fördelningsplanen. Regeringen godkände all ett beräknai belopp av 12 milj. kr. av dessa medel för regleringsårel 1978/79 skulle få las i anspråk för utbyteshandel med kött och fiäsk avseende andra länder än öststaterna.

Regeringen medgav vidare alt nämnden av den rörliga kredii på 120 milj. kr. som riksdagen ställt till förfogande under regleringsårel 1979/80 får disponera högst 15 milj. kr. för utbyteshandel med kött och fläsk avseende andra länder än öststaterna samt även att använda krediten för alt under

Prop. 1979/80:162 7

regleringsårel 1979/80 läcka ökade räntekostnader för säsongmässig lagring av smör och köttvaror i avvaktan på en slullig lösning av frågan hur nämnda räntekostnader skall täckas.

Regeringen godtog också nämndens förslag rörande den närmare ulformningen av slödel till vallfröodlingen. Enligt förslaget skall stödel i genomsnitl för en längre period lill minsl 50 % ulgå i form av arealbidrag. För enskilda grödor och enskilda år skall slödel emellerlid kunna ulgå i huvudsak i form av pristillägg. Pristillägg och arealbidrag skall, inom anvisad medelsram, varje regleringsår fastställas av Sveriges oljeväxlin-iressenler efler förslag av vallfrönämnden.

Regeringen bemyndigade vidare jordbruksnämnden alt genomföra vissa lekniska ändringar i prisregleringen för olika produkter.

2.2 Justering av införselavgifter, m. m. den 1 januari 1980

Det totala belopp som enligt gällande regler skulle ulgå lill jordbruket och viss livsmedelsindustri fr. o. m. den I januari 1980 uppgick lill 850 milj. kr. räknat per helt år. Av beloppet hänförde sig 646 milj. kr. lill kostnadsutvecklingen inom jordbruket. 71 milj. kr. till kostnadsutvecklingen för viss uppsamling och förädling samt 134 milj. kr. till inkomstföljsamheten för eget arbete och egel kapital. 1 sisinämnda belopp ingick ca 69 milj. kr. som ersättning för ändrade arbetsgivaravgifter och 65 milj. kr. för förtjänst/ löneulvecklingsgaraniin. Av det totala beloppel föreslog jordbruksnämnden alt 60 milj. kr. skulle avsättas för bl.a. utökad avbylarverksamhel. Detta belopp skulle enligt förslaget finansieras med prislilläggsmedel vilka ersätter uleblivna prishöjningar på grund av livsmedelssubventioner. Regeringen godkände den 13 december 1979 nämndens förslag. Fördelningen av del lolala beloppet på olika varuslag i form av pris- och avgiftshöjningar framgår av följande tablå.

Höjning av pris         Beräknai belopp
eller avgifi.      lill jordbruket
öre/kg (för      och viss livs
mjölk öre/Il i    medelsindusln.
prisreglerings-         milj. kr.
ledel

FeltvaruavgiOen 24' 26.01

Summa vegetabilier 26.01

Konsumtionsmjölk vid mejeri	17
Konsumtionsmjölk ulanför mejeri	17
Grädde, tjock	85
Grädde, tunn	55
Osl	85
Smör	60
Mjölkpulver	29

250.92 8.33 34.00 11.00 70.55 25.80 6.09

Summa mjölk och mejeriprodukter 406,69

Avgiften höjdes därutöver med 2 öre/kg på grund av ändrad omräkningskalkyl.

Prop. 1979/80: 162

	Höjning av pris eller avgift, öre/kg (för mjölk öre/I) i	Beräknat belopp till jordbruket och viss livsmedelsindustri.
	prisregleringsledet	milj. kr.
Nöl-, kalv- samt får- och lammkött	97	142.11
Fläsk	70	197.19
Broiler	65	24.25
Kalkon	KK)	1.60
Agg	50	52.00
Summa kött. fläsk, fjäderfä och ägg		417,15
Tolall		849,85

Regeringen bemyndigade vidare jordbruksnämnden alt forisällningsvis t. o. m. den 30 juni 1980 pröva ell modifierat prisgränssystem för kött och fiäsk.

2.3 Sammanfattning av mittpriser, subventioner, m. m. fr. o. m. den 1 januari 1980

Mittpriser, prisgränser och införsduvglfter (normulavgifter) fr.o. m. den 1 januuri 1980 (öre/kg. för mjölk öre/l).

	Nedre	Mitt-	l)vre	Införsel-
	pris-	pris'	prisgräns	avgifi i
	gräns			normalfallet
Vete		85		Röriig
Råg		79		Röriig
Korn		79		Rörlig
Havre		78		Röriig
Matpotalis
6/7 - 14/11	48	.S4.5	61	41.5
15/11 -30/11	52	58.5	65	44.5
1/12- 10/12	55.5	62	68.5	44.5
11/12-31/12	59	65.5	72	44.5
1/1 -20/1	61	67.5	74	44.5
21/1 - 15/2	62,5	69	75,5	44.5
16/2 - 10/3	64.5	71	77.5	47..5-
11/3 - 15/4	66.5	73	79.5	47.5
16/4 - 5/7	67	73.5	80	47.5
Potatisstärkelse	209	238	267	169
Oljeväxtfrö	147	160	173	290'
Kokärler				63
Bruna bönor				185
Konsumtionsmjölk
0.5%fetlhall			166.3- 166.8	109.14
Konsumlionsmjölk
3 % felthalt			169.3- 169.8	114.14
Grädde, tjock				884
Grädde, tunn				596
Smör	1004	1 032''	1231	557

För spannmål definiiivi inlösenpris. Normalavgiflen höjs den 1 mars lill 47,50 öre/kg. Fellvaruavgift. S. k. ingångspris.

Prop. 1979/80:162

	Nedre	Mitt-	Övre	Införsel-
	pns-	pris'	pnsgrans	avgift i
	gräns			normalfallet
Osl	1 141	1274	1407	941"
Mjölkpulver, magert	497	579	661	479
Miölkpulver. fett	680	779	878	509
Vasslepulver				163
Häslkötl				844
Nolkötl	1 175	1350	1 525	981
Kalvköll	1272	1496	1720	981
Fär- och lammkött	1019	1 194	1369	789
Fläsk	795	920	1 045	540"
Broiler'	951	1 035	1 119	597
Kalkon	1 188	1308	1428	772
Agg	624	683	742	369
Heläggmassa	703	810	917	556
Heläggpulver	2 943	3 324	3 705	2116
Aggulepulver	2913	3 284	3 657	1940

För s. k. mögelosl m. m. 1 203 öre/kg.

Avser hela och halva kroppar med huvud.

I höjningen ingår en leknisk justering av mittprisel med 37 öre/kg.

De direkta livsmedelssubventionernas storlek fr. o. m. den I Januari 1980 (dvs. den ersällning öretkg.för mjölk örelliter, som av budgetmedel utgår till jordbruket som kompensalion för uteblivna avgiftshöjningar och företagna prissänkningar för berörda varor).

Vara Subvention i prisregle-

ringsledel öre/kg (för mjölk öre/I) marknadsförd vara inom landel

Brödsäd
Vele		22
Råg		21
Konsumlionsmiölk vid meieri (ulom	miölk som
ingår i chokladmjölk och fruklyoghui	rl)
med 3 9? och 0.5% felthalt		127.36
med 0.05% felthalt		138.36
Färskosl och oslmassa av Ivp kvarg		250
Smällost och hårdosl		262
Miölkpulver		124
Nol- och häslkötl		358
Kalvköll		373
Fläsk		166.3
Broiler		ca 55

Förulom dessa subventionsbelopp ulgår viss ersällning lill jordbruket för genom prisstoppet förhindrade prishöjningar för kött. fläsk och ost, vilkas priser annars skulle ha höjls lill följd av siigande världsmarknadspriser. Denna form av subvention varierar under årel. För regleringsårel 1979/80 beräknas den uppgå till ca 25 öre per kg för fläsk och ca 55 öre per kg för ost.

Prop. 1979/80:162 10

3 Föredragandens överväganden

3.1 Prisregleringen på Jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker

Som jag redovisal i del föregående har regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande fastställt införselavgifier m. m. för liden fr. o. m. den I juli 1979 och liden fr.o.m. den I januari 1980 efler förslag av slatens jordbruksnämnd. Fr. o. m. den 1 juli 1979 tillerkändes jordbruket och viss livsmedelsindustri 400 milj. kr. och per den I januari 1980 850 milj. kr., räknal per hell år. Beloppen får tas ut i form av pris- och avgiftshöjningar.

Jag har i det föregående även redovisal de mitipriser, prisgränser och normalinförselavgifier som gäller fr.o.m. den I januari 1980 saml de fr.o.m. samma tidpunkt utgående livsmedelssubventionerna. Jag återkommer senare till beräkningen av kosinaderna för livsmedelssubventionerna vid behandlingen av anslaget Prisreglerande åtgärder pä jordbrukels område.

Jordbruksnämnden har forlsall sitl arbele med all karllägga och analysera livsmedelssubventionernas ejfekter för staten, konsumenterna och jordbruket (se bilaga 3). 1 rapporten redovisas en aktualisering av lidigare av nämnden utförda beräkningar av subventionernas effekter. Nämnden avser all fortsätta utredningsarbetet.

Jag vill med anledning härav erinra om att subventionema tillkommit som ett stöd till bamfamiljer och låginkomsttagare. Subventioner utgår också för sådana livsmedel som är av störst betydelse för dessa gmpper. Möjlighelema alt subventionera olika livsmedel är begränsade av bl. a. lekniska skäl, l.ex. spliltrad marknadsföring. Livsmedelssubvenlionerna har i huvudsak varit oförändrade sedan den 1 januari 1979.

Jordbruksnämnden har i sina redovisningar beskrivii subventionernas effekler med hjälp av tillgängligt maierial rörande konsumlion. priser m. m. När resultat framkommit från den av statistiska centralbyrån nyligen slutförda hushållsbudgeiundersökningen, bör ett ytterligare underlag kunna föreligga för bedömningar av subventionernas effekler för l.ex. olika hushållstyper.

Jag vill vidare erinra om det arbele som påbörjals i den beredning för livsmedels- och näringsfrågor som tillsattes år 1978. 1 beredningen ingår experter på områdel. Genom beredningens arbele kommer regeringen all fä ett bredare underlag för sina ställningstaganden till olika frågor inom livsmedelspolitiken, däribland vilka medel som kan användas för att styra konsumtionen med hänsyn till bl. a. kost- och näringsaspekler.

I anslutning lill alt riksdagen år 1977 beslutade om rikllinjer för jordbrukspolitiken beslutade riksdagen också om riktlinjer för styrning av animalieproduklionens utbyggnad (prop. 1977/78: 19, JoU 1977/78: 10, rskr 1977/78: 103).

I nåmnda proposiiion betonade jag vikten av alt jordbrukspolitiken fick en sådan inriktning att uppbyggandet och vidmakthållandet av effektiva

Prop. 1979/80:162 11

familjeföretag främjas. Som jag därvid framhöll förutsätter det i fiertalet fall alt någon form av animalieproduklion bedrivs vid förelagen. En begränsning av utbyggnaden av större företag med slaktsvins- och äggproduktion kan ge uirymme för en uiökad animalieproduklion vid ulvecklings-bara familjeförelag.

1 enlighet med regeringens förslag beslutade riksdagen all när överskott uppstår på fläsk och slakldjursavgift behöver las ul så skall avgiften eller motsvarande avräkning från prisstödet differenlieras efler besällningarnas storlek. Härigenom skall en rationell animalieproduklion kunna bedrivas på elt familjeförelag, ulan atl denna produklion i en överskollssilualion belastas med extra avgifter. 1 riksdagsbeslutet framhölls all avgifterna även kommer att medföra en inkomstomfördelning från slörre producenier lill familjejordbrukare och att detta ligger helt i linje med stråvan all nå en ökad uljämning av inkomsterna mellan olika jordbrukarkalegorier.

Även våren 1978 och våren 1979 behandlades frågan om system för slyrning av animalieproduktionens utbyggnad av riksdagen (prop. 1977/ 78: 154, JoU 1977/78:34, rskr 1977/78:348 och prop. 1978/79:208, JoU 1978/79:36, rskr 1978/79:417). 1 sistnämnda proposition redovisades bl.a. att jordbruksnämnden fr.o.m. den 1 januari 1979 infört ett syslem med differentierade avgifier inom äggproduktionen.

Jordbruksnämnden har nu redovisat dels ett inom nämnden utarbetat förslag till syslem för styrning av fiäskproduktionen, dels ell inom LRF utarbetat förslag framlagt av Lantbrukarnas förhandlingsdelegalion.

Del av nämnden utarbetade förslaget innebär all en differentierad pro-duklionsavgift skall tas ut för svin som levereras till slakt. Avgiften skall i första hand erläggas genom alt ell avdrag görs från det allmänna pristillägget vid avräkning lill producent. Enligt nämnden kommer lämpliga avgifter och gränser för differentieringen bl. a. atl vara beroende av den situation som råder när systemet sätts i krafl, varför del inle ansetts möjligt atl nu redovisa de avgifier som kommer alt tas ul.

LRF:s förslag innebär all ell differentierat pristillägg på fläsk införs i stället för en differentierad avgift. LRF föreslår all ett tillägg av 10 kr. per svin skall utgå upp lill 1 500 levererade svin per år. För svin däruiöver erhålls inget tillägg. I förslaget förutsätts att inga nya prisregleringsmedel tillförs. Enligt förslaget skulle nuvarande pristillägg komma all höjas med 2:50 kr. per svin vid leveranser upp till I 500 svin per år och sänkas med 7:50 kr. per svin vid leveranser utöver I 500 svin per år för atl åsladkomma den åsyftade skillnaden i pristillägg med 10 kr. per svin.

Jordbruksnämnden framhåller atl det inom nämnden utarbetade förslagel till differentierade avgifter ligger i linje med de riktlinjer till ell system för styrning av animalieproduktionen som nämnden redovisade vären 1978 och som i huvudsak godtogs av regering och riksdag. 1 fråga om LRF:s förslag framhåller nämnden atl del förutsätts bli permaneni och vara i krafl även när del inte råder något prislryckande överskoll på fläsk. Tyngdpunkten i LRF:s förslag är lagd vid att genom en inkomstomfördelning främja en rationell produktion inom familjejordbruket.

Prop. 1979/80: 162 12

Enligt min mening bör det system som införs vara sä beskaffat all de posiliva effekler som en styrning av slaklsvinsproduklionens uppbyggnad ger kan uppnås så snart som möjligt. Jag vill därvid särskilt framhålla det angelägna i atl ell utökat avsätlningsulrymme kan ulnylljas av de ulveck-lingsbara företagen. Statsmakterna godtog i 1977 ärs jordbrukspolitiska beslul 1972 ärs jordbruksulrednings bedömning all en ulbyggnad av svin-produktionen vid de utvecklingsbara förelagen är fördelaktigare från samhällels synpunkt än om molsvarande ulbyggnad skulle ske vid de myckel slora förelagen. En begränsning av de senares utbyggnad ger också fördelar frän miljöskydds- och djurhälsosynpunkler.

Kosinaderna för exporten av fläsk uppgår f. n. lill ca 70 milj. kr. räknal per år. Någon slakldjursavgift tas inte ul för all finansiera dessa kosinader. Medel för ändamålel avsalls i stället från det belopp som står lill förfogande för pristillägg. Exportkostnaderna sänker därmed avräkningspriserna för samtliga producenter med samma örestal per kg. 1 enlighel med vad riksdagen beslulat bör en större andel av exportkoslnaderna i fortsättningen belasta de slörre producenterna. Härigenom bör risken för en expansion som verkar sänkande pä avräkningspriserna kunna minskas. Genom en inläktsomfördelning från slörre producenier till familjelantbrukare kan den senare gruppen lättare få lillgång lill del marknadsutrymme som efler hand tillkommer.

1 jordbruksnämndens framslällning har redovisals tvä olika system för styrning av fläskproduktionen. Del ena sysiemel bygger på differentierade avgifter och del andra pä differentierade pristillägg. Enligi min mening år skillnaden mellan systemen av enbart leknisk natur. Båda systemen kan därför användas för att uppnå de avsedda syftena. Etl uteblivet pristillägg kan jämföras med en avgifi.

För egen del anser jag att etl system med differentierade pristillägg är all föredra som medel när del gäller att uppnå de mål somjag tidigare redovisat. De belopp som står till förfogande för pristillägg på fläsk bör därför fördelas så att de mindre producentema erhåller ett högre pristillägg än de större producenierna.

Det är angeläget alt skillnaden mellan del högsta och det lägsta pristillägget bestäms så att syftet med riksdagens beslul uppnås, som bl.a. är att effeklivl begränsa de slörre företagens utbyggnad. Enligt vad riksdagen uttalat bör differentieringen göras trappstegsformad. Om så bedöms mera lämpligl bör dock enligt min mening i ett inledningsskede kunna lillämpas endasl en gräns. Gränsen kan därvid lämpligen sättas vid leverans av 2000 slaktsvin per år. Graden av differentiering och prislilläggsskalan i övrigt bör efter hand bestämmas med hänsyn lill rådande läge. Om tillgängliga pristilläggsmedel inte räcker, bör avgifi kunna tas ul. Jag vill framhålla atl den möjlighel som sedan länge föreligger atl ta ut slaktdjursavgift för att finansiera bl. a. exportkostnader kvarstår.

Prop. 1979/80: 162 13

Mol bakgrund av vad jag tidigare anfört om kostnaderna för expon bör enligi min mening differentierade pristillägg i fortsättningen tillämpas när pristryckande överskott råder för atl åstadkomma den avsedda styrningen av svinproduktionen.

Det bör ankomma på slalens jordbruksnämnd alt med utgångspunkt i de av mig förordade riktlinjerna och efler överläggningar med nämndens konsumentdelegation och Lanibrukarnas förhandlingsdelegation fastställa differentierade pristillägg och besluta om de regler som skall gälla härför. Dessa bör dä lillämpas fr. o. m. den I januari 1981.

I bilaga 2 redovisas användningen av injörselavgiftsmedd m. m. under regleringsåret 1978/79 liksom också beräkningen av införselavgifismedel som inflyter under regleringsåren 1979/80 och 1980/81. Den huvudsakliga medelsdispositionen för regleringsårel 1978/79 framgår av tabell på s. 14. i vilken även den preliminära disposilionen för regleringsårel 1979/80 redovisas.

Förddningsplanen för regleringsåret 1979/80 utgör enligt riksdagens beslut 267,2 milj. kr. Härtill kommer inflytande avgifier för fodermedels-importen, f.n. beräknade lill 160 milj. kr., varvid fördelningsplanen blir 427.2 milj. kr. Jordbruksnämnden beräknar de disponibla inkomslerna av införselavgifier lill 539.2 milj. kr., vilket innebär ell beräknai överskott av 112 milj. kr. sedan medel avsatts till fördelningsplanen. Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1979/80 kan fastställas först efter ulgången av detta år.

De ändamål utanför fördelningsplanen som får läckas av införselavgifismedel beräknas för regleringsåret 1979/80 helt ta i anspråk det beräknade överskottet av 112 milj. kr.

Beräkningarna av medelsbehovet skiljer sig från de beräkningar som gjordes i prop. 1978/79:208 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. till följd av att ersättningen för utbyleshandel med nötkött med de s. k. öststaterna har höjts från 18 lill 25 milj. kr., prisåterbäringen till pälsdjursuppfödare har minskats med I milj. kr. och restilutionen av införselavgifier har ökats med 2 milj. kr. Stöd lill mallproduktionen har tagits upp med 2 milj. kr. i enlighet med regeringens beslut den 13 december 1979. Vidare har ersättningen för utbyleshandeln med kött och fläsk lagils upp med beräknade lillgängliga medel, 44,8 milj. kr. 1 den mån medel ulanför fördelningsplanen inte räcker till för att medge en utbetalning av 50 milj. kr. för utbyteshandeln med kött och fläsk får, enligt regeringens beslul, den rörliga krediten hos riksgäldskonlorel användas lill ell belopp av 15 milj. kr. för nämnda ersällning. Enligt jordbruksnämndens beräkningar behöver således 5,2 milj. kr. av den rörliga krediten utnyttjas.

Jordbruksnämnden framhåller att i den mån tillgängliga införselavgifismedel överstiger 112 milj. kr. bör dessa i första hand användas till att betala utbyteshandel med kött och fläsk upp till ett belopp av 50 milj. kr.

427 200

III 966

539 166

Uigifier

24 900	-
31 500	19 500
24 000	-
178252	199 700
53 588	10000
75 500-	47 500
5 000	-
5 000	12.500
5 000	5 000
8 500	8 5(K)
24 000	25 000
2 500	2 500
700	700
300	500
-	95 800

a) Av medel inom resp. regleringsårs fördelningsplan
Svensk spannmålshandel
Sveriges polalisinlressenter
Sveriges oljeväxlinlressenter
Föreningen för mejeriprodukter
Svensk kötthandel
Svensk ägghandel

Marknadsreglerande åtgärder för slaklkyckling Koslnadskompensalion mjölk, norra Sverige Regionall bidrag, köllregleringen Upplysningsverksamhel och utvecklingsarbete Djurhälsovård, kontrollverksamhet m. m. Slöd lill odling av konservärler och andra köksväxler

Slöd lill odling av bruna bönor Fonden för kollekliva åtgärder inom biodlingen Reserv lill jordbruksnämndens förfogande

438740

Summa

23 000	25 000
18911	44 846
12665	14 500
3 897	5 425
1995	1070
1950	2 050
475	475
281	300
4000	3 000
4000	4 000
300	300
6 143	9000
2000	2000

b) Ulanför fördelningsplanen
Ulbyteshandel. nötkött från öststaterna
Utbyleshandel, kött och fläsk, annan
Pristillägg för får- och lammkött
Svensk matpotatiskontroll
Sveriges ulsädesförening, potatisförädling
Sveriges potatisodlares riksförbund
Bidrag till Sliftelsen för ackordhäst-
organisalionens bevarande
Bidrag lill fraktkostnader för mjölk och grädde
Prisålerbäring till pälsdjursuppfödare
Stöd till odling av vallväxtfrö
Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen
Restitution av införselavgifier på slyck-
ningsdetaljer av kött och fläsk saml av
införselavgifier pä osl
Slöd till mallproduktionen

79617

Summa

c)Täckning av underskott frän föregående år I 070

Summa utgifter 519427

Saldo vid ulgången av resp. regleringsår O

' Inläktsräntor från föregående år.

- Härav 10 milj. kr. med återbelalningsskyldighet.

Prop. 1979/80:162 15

Därefter evenluelll kvarstående överskoll bör enligt nämnden användas till ändamål inom fördelningsplanen med hänsyn till att 31.1 milj. kr. för utbyteshandel med kött och fläsk i brist på medel utom fördelningsplanen togs från fördelningsplanen regleringsåret 1978/79. Jag har inle någon erinran mol vad jordbruksnämnden anfört rörande införselavgifismedlens disposiiion under regleringsåren 1978/79 och 1979/80.

Jordbruksnämnden beräknar all det under regleringsåret 1980/81 inflyter 560 milj. kr. i form av införselavgifismedel, inkl. ränlor från föregående år. Härav avser 160 milj. kr. fodermedel.

Jordbruksnämnden föreslår alt fördelningsplanen för regleringsårel 1980/81 bör omfatta 267,2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter, som beräknas till 160 milj. kr., eller lolalt 427 milj. kr. Jag bilräder nämndens förslag.

Med hånsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling lägger nämnden inte fram någon fullständig fördelningsplan för del preliminärt beråknade beloppet. Nämnden bör åierkomma med fullständigt förslag till preliminär fördelning i samband med förslaget till justering av införselavgifter m.m. fr.o.m. den 1 juli 1980. Nämnden bör liksom tidigare, efler hörande av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen, få jämka fördelningen av delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och även besluta om det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande.

Jag har inget alt erinra mot att Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införselavgifter för viss utbyleshandel med brödsäd. Vidare bör som hittills Sveriges oljeväxlinlressenter lillföras de avgiftsmedel som inflyter till följd av de höjningar av avgifter för fettvaror som har ägt rum fr. o. m. den 1 juli 1974 eller som kan komma att ske. Jag har heller inget att erinra mot att inflytande införselavgifter på vissa livsmedelsinduslripro-dukter (biandvaror) l.o.m. regleringsåret 1980/81 får fördelas till resp. produktområde i förhållande till utbetalda exportbidrag.

Medelsbehovet under regleringsårel 1980/81 för de åndamål utanför fördelningsplanen som jag anger i det följande bör i första hand täckas av införselavgifismedel.

De införselavgifter som inflyter till följd av s. k. ulbyteshandel med kött och fläsk har av nämnden beräknats komma atl uppgå lill 75 milj. kr. Av detla belopp skall 25 milj. kr., som avser utbyteshandel med öststaterna, föras över till Svensk kötthandel. Återstående 50 milj. kr., som avser utbyteshandel med andra länder, skall föras över till Svensk kötthandel i enlighet med de grunder som redovisades i prop. 1978/79; 208.

Kostnaderna för pristillägg Jör får- och lammkött av 530 öre per kg beslrids under regleringsåret 1979/80 med 11 milj. kr. från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och med 14,5 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Jordbruksnämnden beräknar

Prop. 1979/80: 162 16

koslnaden för pristilläggel till 25.5 milj. kr. under regleringsåret 1980/81. Jag loreslär att av pristillägget på får- och lammkött bekosias 10 milj. kr. från anslagei Prisreglerande åtgärder på jordbrukels område och reslerande belopp, 15,5 milj. kr., med införselavgifismedel utanför fördelningsplanen. Härulöver kan nämnas att regeringen har bemyndigal nämnden all under regleringsåret 1979/80, inom ramen för prisstoppet på kött av andra djurslag, utbetala pristillägg utöver 530 öre per kg inlill ell belopp av 11,5 milj. kr.

Till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har för regleringsårel 1979/80 reserverats högst I 015 000 kr. för upplysningsverksamhet på matpotaiis-området. För regleringsåret 1980/81 föreslås en höjning av beloppet lill högsl 1050000 kr. Ersällningen till SMAK för kontrollkostnuder i samband med kvalitetsmärkning av matpotatis föreslås sänkt från 4410000 kr. lill högst 3 375 000 kr. för regleringsåret 1980/81. Jag har ingel atl invända mot dessa förslag.

Jordbruksnämnden föreslår alt bidraget till Sveriges potatisodlares riksförbund för ejjektivisering av matpotatisodlingen höjs från 2050000 kr. till 2 200000 kr. för regleringsåret 1980/81. Jag har inget all erinra mot detta.

Vidare föreslås att nämnden under regleringsåret 1980/81 får disponera högst 4 milj. kr. av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen för återbäring till pälsdjursuppjödare av den del av priset pä inhemskt foder för pälsdjursuppfödning som är hänförlig lill införselavgifterna på fodermedel. Jag bilräder även detta förslag.

Stiftelsen Jör ackordhästorganisalionens bevarande bör i enlighet med nämndens förslag tillföras oförändrat 475 000 kr. under regleringsåret 1980/ 81.

Bidraget för att begränsa Jraktkostnaderna Jör mjölk och grädde till vissa områden i de nordligaste länen bör, som nämnden föreslagit, utgå med 300000 kr. under regleringsåret 1980/81.

För stöd lill valljröodlingen föreslår jordbruksnämnden för regleringsåret 1980/81 en ökning av stödet till 8 milj. kr., varav 2 milj. kr. tas av medel inom fördelningsplanen och 6 milj. kr. av medel utanför fördelningsplanen. Jag har inget att erinra mol delta förslag.

Till Jönden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har under regleringsårel 1979/80 förts 800000 kr., varav 500000 kr. inom och 300000 kr. ulom fördelningsplanen. Jordbruksnämnden föreslår att molsvarande belopp skall utgå under regleringsåret 1980/81. Jag har inget att invända mol delta under förutsättning att högst 300000 kr. anslås utom fördelningsplanen.

Kostnaderna för restitution av införselavgifter för slyckningsdetaljer av kört och fiäsk saml Jör ost beräknas av nämnden till 9 milj. kr. för regleringsåret 1980/81. Jag har inget alt erinra mol denna beräkning.

För stöd till maltpioduktionen bör enligt nämndens förslag högst 2 milj. kr. utgå under regleringsåret 1980/81. Jag biträder även detta förslag.

Prop. 1979/80: 162 17

Det förslag till fördelning av införselavgifter inom ocb utom fördelningsplanen somjag nu har lagt fram medför ett beräknat överskott i regleringsekonomin av 14,2 milj. kr.

Med hänsyn till ovissheten om den fakiiska avgiftsuppbörden föreslår jordbruksnämnden alt den rörliga krediten pä 120 milj. kr. farstå kvar åven under regleringsåret 1980/81 och atl den får användas för ändamål inom och utom fördelningsplanen saml för sockerregleringen. Nämnden föreslär även atl Sveriges polalisinlressenter, till följd av ell beräknai underskoll för stärkelseregleringen, uiöver tilldelal belopp inom fördelningsplanen får låna högst 15 milj. kr. av den rörliga krediten. Jag bilräder förslagel. Det bör ankomma på regeringen att närmare föreskriva hur kredilen får utnyttjas och villkoren för detta.

Riksdagen medgav våren 1979 atl statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av Jordbruksprodukier för budgetåret 1979/80 fär disponera en röriig kredii på högsl 175 milj. kr. i riksgäldskontoret. Jordbruksnämnden har föreslagit alt denna kredit höjs till 225 milj. kr. och atl den får utnyttjas för budgetårel 1980/81 främsl för uljämningslagring av smör och köttvaror. Även enligt min mening bör en höjning ske av den rörliga krediten. Höjningen bör dock nu begränsas till 20 milj. kr. Jag föreslår således att en rörlig kredit på högst 195 milj. kr. i riksgäldskontoret ställs lill nämndens förfogande för säsongmässig lagring av jordbruksprodukier för budgetåret 1980/81.

1 detta sammanhang villjag även nämna att regeringen den 13 september 1979 bemyndigade jordbruksnämnden atl beräkna införselavgift och exportbidrag för malt i enlighet med elt av nämnden lämnal förslag. Nämndens förslag föranleder även ändring av 8 § lagen (1967: 340) om prisreglering pä jordbrukets område. Enligt detta lagrum skall bl. a. den som driver kvarnrörelse erlägga avgift för lager av vissa slag av spannmål, om prisei på dessa höjs. Delsamma bör i fortsättningen också gälla den som driver mälteri. Förslag lill sådan lagändring har upprättats inom jordbruksdepartementet.

Slutligen vill jag ocksä nämna atl jag denna dag, mol bakgrund av riksdagens beslut våren 1979, fått regeringens bemyndigande att tillkalla en kommitté med uppdrag all utreda vissa frågor angående kapitalförändringarnas inverkan på lantbrukarnas inkomstförhällanden.

3.2 Sockerregleringen

För sockerbetsodlingen gäller f. n. en treårig prisregleringsperiod omfattande tiden den I juli 1979-den 30 juni 1982. Areal och belpris skall dock fastställas för varje regleringsår efter överläggningar. Gällande prisreglering för socker avser endast regleringsåret 1979/80 (prop. 1978/79: 208. JoU 1978/79:36, rskr 1978/79:417).

Genom beslut den 22 november 1979 medgav regeringen all sockerbola-2 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 162

Prop. 1979/80:162 18

get fick kompensation under innevarande regleringsår med ca 9 milj. kr. för iniräffade prishöjningar på eldningsolja.

Jordbruksnämnden lägger nu, efter överläggningar och i samförsiänd med konsumentdelegationen och betodlarnas cenlralförening, fram förslag angående sockerbetsareal och kompensalion lill betodlarna fr. o. m. den I juli 1980. Vidare föreslår nämnden efter överenskommelse med sockerbolaget och konsumentdelegationen en tvåårig prisregleringsperiod för socker omfattande liden den I juli 1980-den 30 juni 1982.

Vad gäller sockerbeisarealen för 1980 års odling föreslår nämnden all den hålls oförändrad vid 51 500 ha. Nämnden föreslår vidare all arealbi-dragel för 1980 års areal bör vara oförändrat 400 kr. per konlraklerad ha lill odlarna inom Mörbylångabrukels upptagningsområde och 500 kr. per ha lill odlarna på Gotland. Bidraget bör liksom hiuills finansieras med medel ur sockerregleringsfonden. I de fall arealen vid kontroll befinns vara mindre än den kontrakterade föreslås bidragel ulgå efler den uppmätta arealen.

Kostnadskompensationen till betodlarna har enligt förslaget beräknals till 36,3 milj. kr., vilket innebär att grundpriset för 1980 ärs betskörd bör höjas med 1:56 kr. till 19:46 kr. per 100 kg betor med en sockerhalt av 16 %. Höjningen av betpriset motsvarar en parliprishöjning för socker med 12:25 kr. per 100 kg.

Jag biträder nämndens förslag till sockerbetsareal, arealbidrag och kostnadskompensation till betodlarna. Det bör ankomma på regeringen atl fastställa areal, bidrag och kompensation under regleringsperioden.

Vad gäller kompensationen till sockerbolagei innebär förslaget all prisregleringen endasl avser strösocker. Av bolagets verksamhel vid raffinaderiet i Arlöv ingär i regleringen endast raffineringen av råsocker, såväl inhemskt som importerat. Detta innebär att bl.a. bilsocker- och sirapslillverkningen lämnas utanför regleringen. Även fodertillverkning lämnas utanför.

Förslagel innebär vidare att sockerpriset en gång per är. den I juli 1980 och den I juli 1981. bör jusleras på grund av ökade kosinader, andra än oljekoslnaderna. Korrigering av sockerpriset pä grund av ändringar i oljepriset bör ske den 1 juli 1980 med hänsyn till oljeprisels förändring sedan oktober 1979. Härvid skall basen vara 827 kr. per m (fobpris plus bikost-nader). Basen skall jämföras med det ovägda medeltalet av Rollerdamno-leringen under perioden den 15 maj-den 15 juni 1980 ökal med bikoslna-dernaperm'den 15 juni. Därefter bör enligt förslaget sockerpriset jusleras under prisregleringsperioden så snart oljepriset enligt löpande 30-dagars-genomsnitl av Rotterdamnoteringen ändrats med minst ±160 kr. per m'. En gång om året bör sockerpriset slutjusieras med hänsyn fill förändringar av sockerbolagels oljekostnader mellan två tolvmånaders jämfbrelseperio-der. Om sockerbolagels oljekostnader ökal väsentligt mer än vad utvecklingen på oljemarknaden motiverar, bör kostnadskompensalionen kunna reduceras.

Prop. 1979/80: 162 19

Jordbruksnämndens förslag innebår atl sockerbolagei för regleringsårel 1980/81 tillerkänns 28.6 milj. kr. för ökade kostnader i sockerproduktionen exkl. oljekoslnaderna. 1 koslnadskompensationen ingår viss ökad ersättning för merkostnaderna för bruken på Öland och Gotland. Tolall ulgör denna ersällning, inkl. lidigare beslutad ersättning. 10 milj. kr. Däruiöver erhåller bolagel 4.3 milj. kr. från sockerregleringsfonden som kompensalion för dessa merkoslnader.

Kostnadskompensationen om 28,6 milj. kr. innebär enligt nämnden en höjning av strösockerprisel (kvalilel K 5 i säck om 50 kg) med 9:70 kr. per 100 kg den 1 juli 1980. Däruiöver justeras sockerpriset för förändringar i oljepriserna från oktober 1979 till juni 1980. Tillsammans medför de föreslagna ökningarna av betpriset och sockerbolagets andel av partipriset på socker atl strösockerpriset siiger med sammanlagt 21:95 kr. per 100 kg till 293: 50 kr. per 100 kg. Nämnden begär att få genomföra prishöjningarna på sådanl säll att minsta möjliga störning uppslår på marknaden. Nämnden föreslår vidare all ersättningen för raffinering och lagring av importerat socker höjs för inträffade koslnadsökningar med utgångspunkt i den genomsnittliga koslnadsulvecklingen för strösockertillverkningen. Jord-bmksnämndens förslag i övrigt innebär inga förändringar i förhållande tiU vad som gäller under innevarande prisregleringsperiod.

Jag bilräder jordbruksnämndens förslag till reglering av sockerlillverkningen för liden den I juli 1980-den 30 juni 1982 saml förslaget lill ersällning till sockerbolaget under regleringsårel 1980/81. Del bör ankomma pä regeringen alt fastställa ersällning till sockerbolaget under regleringsperioden.

1 della sammanhang vill jag även nämna all jag denna dag. mol bakgrund av riksdagens beslul våren 1979, fåll regeringens bemyndigande all lillkalla en kommillé med uppdrag all uireda den svenska sockernäringens framtida omfallning. inriktning, organisation och siruktur.

3.3 Prisstödet till jordbruket i norra Sverige

Sårskilt slöd ulgår sedan länge lill jordbruket i norra Sverige. Genom beslul av 1971 ärs riksdag förstärktes prisstödel lill mjölkproduklionen där och prisstödel utvidgades till nya produkler. Ar 1973 utvidgades siödet lill all ocksä avse ren. En översyn av grunderna lör prisslödel företogs av 1972 ärs jordbruksulredning. På grundval härav beslutade riksdagen år 1977 (prop. 1977/78: 19. JoU 1977/78: 10, rskr 1977/78: 103) atl slödel liksom lidigare skulle ulgå i form av prislillågg på mjölk, koll och fläsk samt all slödel fr.o.m. den I juli 1978 skulle ulvidgas lill all omfalta åven smägrisproduklion och getskölsel. Syflel med prisslödel är alt höja lön-samhelen hos jordbrukel i norra Sverige lill en nivå som är jämförbar med den som uppnås vid del mellansvenska jordbrukel. Beiräffande prisslödel lill smågrisproduklionen och gelskölseln uttalade riksdagen all detla förbättrar sysselsättnings- och inkomslmöjlighelerna främsl vid mindre familjejordbruk. Stödet ulgär inom olika stödområden. För mjölk ulgår dessulom vissa personliga pristillägg. Bestämmelserna om prisstödel finns i

Prop. 1979/80: 162 20

förordningen (1978:472) om prisstöd lill vissa jordbruk (ändrad senasl 1979:913) och i kungörelsen (1973:508) om prisstöd till rennäringen (ändrad senast 1977: 171).

Kostnaderna för prisstödet lill jordbrukel i norra Sverige uppgick för budgelåret 1978/79 lill lolalt 139 milj. kr. Kosinaderna fördelar sig med 110.2 milj. kr. lill mjölk, varav 1,2 milj. kr. för de personliga pristilläggen. 24.0 milj. kr. till kött, 2.6 milj. kr. lill fläsk, 1,9 milj. kr. lill smågrisproduktionen samt 0.3 milj. kr. till gelskölseln. Härtill kommer 3.1 milj. kr. för prisstödet till rennäringen.

Enligt riksdagens beslut år 1977 skall prisstödel lill jordbrukel i norra Sverige ses över vart tredje år. Riksdagen uttalade även atl prisslödel lill rennäringen samiidigi skall ses över. Slalens jordbruksnämnd har nu företagit en sådan treårsöversyn och efter samråd med lantbruksslyrelsen lämnat förslag till vissa förändringar i prisstödet fr.o. m. den I juli 1980. Till nämndens förslag bar fogats en reservation från två av nämndens ledamöter.

Jordbruksnämnden har lämnal förslag lill nya stödnivåer för produkterna, varvid nämnden som utgångspunki hafl bl.a. lantbruksslyrelsens beräkningar avseende skillnader i produktionskostnad för mjölk och kött mellan norra och mellersta Sverige saml den allmånna kostnadsstegringen i lantbruket. Nämnden har vidare föreslagit vissa justeringar av områdesindelningen saml en utvidgning av siödet till flera produkter. Slutligen har nämnden tagit upp frågan om tätare översyner av siödet.

Nästan alla remissinstanserna har framfört förslag om ändringar av prisstödel som går utöver vad jordbruksnämnden föreslagit. Flerlalel remissinstanser framhåller det angelägna i att tätare översyner av prisslödel bör äga rum.

Innan jag tar ställning till de olika delarna i nämndens förslag vill jag betona den slora betydelse som jordbruket i norra Sverige har från inle minsl regionalpolitisk synpunkt. Som framgår av nämndens redovisning har prisstödet hafl avsedd effekl. Således har produktionsutvecklingen gått i positiv riktning. Det är angeläget att jordbruket i norra Sverige ges fortsatta möjligheter att i enlighet med gällande jordbrukspoliliska rikllinjer nå en med det mellansvenska jordbrukel jämförbar lönsamhel. Mot denna bakgrund finner jag jordbruksnämndens förslag i huvudsak väl avvägt.

I likhet med nämnden anser jag atl en uppräkning av slödnivåerna för mjölk bör ske enligt följande uppställning.

Område Nuvarande Förslag

stödbelopp
öre/kg öre/kg

1 27.2 }9.t)

2 22,0 27,6

3 19.4 24.0

4 11,2 16.0

5 4.6 6.8

Prop. 1979/80:162 21

Jag kan även biträda nämndens förslag till vissa ändringar i områdesindelningen för mjölk (se bilaga 4, s. 101 och 102).

Beiräffande de s. k. personliga pristilläggen på mjölk föreslår jag i enlighet med nämndens förslag alt en avveckling bör ske fr. o. m. den 1 juli 1980 genom att detta pristillägg för budgelåret 1980/81 minskasmed I öre/kg och under budgetåret 1981/82 med ytterligare I öre/kg för alt fr. o. m. den I juli 1982 helt upphöra all utgå.

Nämndens förslag till nya stödnivåer för kött och fläsk inom resp. område framgår av följande tablå. Jag har inget atl erinra mol detta förslag.

Omräde	Kött av	nölkrealur		Fårköll		Fläsk
	Nuvarande		Förslag	Nuvarande	Förslag	Nuvarande	Förslag
	slödbelopp			slödbelopp		slödbelopp
	öre/kg		öre/kg	öre/kg	öre/kg	öre/kg	öre/kg
1	175		223	175	223	39	50
-)	130		165	130	165	26	33
3	71		90	71	90	13	17
4	26		33	26	33	-	-

1 enlighet med nämndens förslag bör siödet till smågrisproduktionen ulgå med de belopp som framgår av följande tabell.

Prop. 1979/80: 162 22

Nämnden har vidare föreslagil alt ell driftsbidrag om 150000 kr. per år får Utgå tills vidare för all täcka vissa regionall betingade merkostnader för slakt av värphöns i Norrland. Jag kan godta della förslag.

Jordbruksnämnden föreslår vidare all etl arealbidrag för potatis införs på försök fr. o. m. den I juli 1980 för atl motverka en ytterligare nedgång i odlingen. Jordbruksnämndens förslag om slöd lill potatisodlingen motiveras av den minskning av arealen som skelt under 1970-talel och syftar till alt motverka en yllerligare nedgång i odlingen. Jag är dock nu inte beredd att ta ställning till om och när elt sådant stöd till potatisodlingen bör införas.

De förslag till förbällring av prisstödet lill jordbrukel i norra Sverige och till rennäringen somjag nu lagl fram beräknas öka kosinaderna för siödet med sammanlagi 42,6 milj. kr. per är. Därtill kommer en kostnadsökning av 5 milj. kr. med hänsyn lill beräknad produklionsulveckling för budgetåret 1980/81.

Jordbruksnämnden har också lagil upp frågan om tätare översyner av stödet. Om kosinaderna för jordbruksproduktionen fortsättningsvis utvecklas i samma takt som under de senasle åren, anser nämnden alt nästa översyn bör ske inom två år.

För egen del villjag framhålla följande i denna fråga.

Prisstödet har under 1970-talet setts över vart tredje år. Om kostnadsutvecklingen inom jordbruket fortsätter på samma sätt som under senare delen av 1970-talel lorde detta, som också jordbruksnämnden framhåller, medföra all under en ireårsperiod stödets realvärde sjunker hastigare än vad som ursprungligen lorde ha varit länkl. Jordbruksnämnden föreslår därför översyn inom ivå år.

En allmän översyn av prisstödel bör enligt min mening som hittills ske vart tredje år. Riksdagen har fastställt atl etl huvudsyfle för jordbmkspoli-tiken skall vara atl lillförsäkra dem som är sysselsatta inom jordbmkel i alla delar av landel en ekonomisk och social slandard som är likvärdig med den som jämförbara grupper uppnår. Detla förulsäller enligt min mening atl prisstödets syfte inte urholkas under ireårsperioden. Under perioden bör därför, om produktionskostnaderna ulvecklas på ell ogynnsamt sätt, jusiering av prisslödel kunna ske så all dess syfte upprätthålls. En av utgångspunkterna för bedömningen bör därvid vara förändringama i del s. k. produklionsmedelsprisindex (PM-index).

Vid den allmänna översyn som bör ske av prisstödet inför utgången av Ireårsperioden bör det nu tillämpade prisstödet ulvärderas. Del får ankomma på regeringen alt besluta hur översyn bör ske.

3.4 Kreditgarantier lill trädgårdsnäringens rationalisering m. m.

Lantbruksslyrelsen hemställer att garantiramen för lån till trädgårdsnäringens raiionalisering m.m. ökas med 5 milj. kr. lill 40 milj. kr. för innevarande budgelår och all samtidigt molsvarande ram för län lill jordbrukets rationalisering minskas med samma belopp. Slyrelsen anför alt

Prop. 1979/80: 162 23

den ekonomiska situationen för IrädgårdslÖrelagen medfört atl eflerträgan på kredilgarantier ökat mer än vad som tidigare förutsetls. Bl. a. har inom yrkesfruklodlingen behov uppställ av driftslän för anskaffning av rörelsekapilal samt för kreditsanering lill följd av den gångna säsongens priser och avsätt ningsproblem.

För innevarande budgetår har riksdagen medgivit att statlig kreditgaranti får lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån och maskinlån med sammanlagi högst 613 milj. kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med högst 35 milj. kr., för lån till rennäringens rationalisering m. m. med högsl 2,5 milj. kr. saml för lån till inköp av avelshäslar och ridhästar med sammanlagt högsl 500000 kr. (prop. 1979/80: 101, JoU 1979/80:28, rskr 1979/80: 166).

Enligt min mening är del med hänsyn lill de nuvarande problemen inom trädgårdsnäringen angelägel atl kreditgarantier slår lill näringens förfogande i lillräcklig omfattning. Ifrågavarande ram bör dårför i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag för innevarande budgetår ökas med 5 milj. kr. till 40 milj. kr. Ramen för garanlier för lån lill jordbrukels raiionalisering bör som slyrelsen också föreslagil minskas i molsvarande mån.

Jag övergår härefter lill 1974 års trädgårdsnäringsulrednings förslag om bemyndigande för lantbruksstyrelsen att efter prövning i varje särskilt fall skriva av vissa lån till växthusjöretag.

Ulredningen anför all växlhusodlarna sedan den s. k. oljekrisen år 1974 haft lönsamhetsproblem lill följd av oljeprisökningar och olillfredsslällande prisulveckling för flerlalel produkler. Situalionen har uppmärksammats av statsmakterna och vid flera lillfällen har stödåtgärder satis in. vilka ocksä haft effekt. Sålunda beslutade 1975 ärs riksdag om etl temporärt stöd i form av lån och bidrag till förelag med odling i växthus och förelag med champinjonodling (prop. 1975:85, JoU 1975: 16, rskr 1975: 183). I samband härmed uttalade jordbruksulskollel alt del föruisaile all ulredningen i sitl fortsatta arbete med uppmärksamhet skulle följa utvecklingen av detla stöd till irädgårdsnäringen. Ulredningen skulle därvid bl.a. vara oförhindrad att även pröva möjligheten att - däresl så befanns moUveral - i förekommande fall slopa återbetalningsskyldigheten för lånen. Även år 1977 beslutade riksdagen om fortsatt slöd till företag med produktion av sniltblommor i växthus (prop. 1976/77: 100 bil. 13, JoU 1976/77; 13, rskr 1976/77; 182). Ar 1978 ändrades beslämmelsema så att slöd kunde utgå lill alla företag med produktion i växthus med uppvärmning (prop. 1977/ 78: 101, JoU 1977/78: 11, rskr 1977/78: 131). Sisinämnda siödform upphörde vid utgången av juni månad år 1979. Totall hade då 73 lån beviljats från anslaget Lån till irädgårdsnäringen under fonden för låneunderstöd på kapitalbudgeten med sammanlagi 13,2 milj. kr.

Av de företag som på dessa säll fäll slöd är enligi ulredningen mänga nu åler i ett svårl läge på grund av den ogynnsamma lönsamhelsuivecklingen i branschen. Till denna utveckling har bl.a. räntehöjningarna med 3.5 procentenheter sedan mitten av är 1979 starki medverkat, eftersom de företag del här år fråga om är högt skuldsalla. I januari 1980 sleg vidare oljepri-

Prop. 1979/80:162 24

serna med ytterligare 10%. Odlingen befinner sig f. n. i en akut ekonomisk kris. Under senare lid har enligt utredningen minsl tre större Iradgårdsföretag avvecklals och sex förelag inställt betalningarna eller gåll i konkurs. Utredningen anger att 13,2 milj. kr. har beviljats som lån enligt de med stöd av riksdagens nämnda beslut ulfärdade förordningarna (1975:545 och 1977: 174) om statligt stöd till vissa trädgårdsföretag. Härav återstår f. n. ca 7,4 milj. kr. att amortera. Reslerande del av lånen, ca 5, 8 milj. kr., har redan skrivits av i samband med ackord eller konkurser eller återbetalats då förelag lagls ned.

1 december 1979 beslutade riksdagen om ett temporärt lånestöd till sädana trädgårdsföretag som fått likviditetsproblem lill följd av den senasle tidens oljeprisökningar (prop. 1979/80:47, JoU 1979/80:23. rskr 1979/ 80: 83). Flera av de företag som ansöker om dessa nya lån är belastade med äldre lån från anslaget Lån till trädgårdsnäringen. För dessa företag är det enligt utredningen nödvändigt för atl öka kreditvärdighelen all få de äldre lånen hell eller delvis avskrivna. Ulredningen framhåller att avskrivning bör ske efler prövning i varje särskilt fall. Ett villkor skall vara att företaget har förutsättningar för rationell drift i framtiden.

Av remissinstanserna lillstyrker lantbruksstyrelsen och Trädgårdsnäringens riksförbund förslaget. Lantbruksslyrelsen anför samtidigt att förslagel i dagslägel inte är lillräckligl som slöd åt näringen, eftersom det är begränsat till dem som redan tidigare fått stöd i form av statliga lån. I samband med fullgörandet av regeringens uppdrag den 7 februari 1980 till styrelsen att kartlägga situationen för högl skuldsatta lantbrukare och trädgårdsföretagare kommer dock även andra kategoriers situation alt analyseras. Trädgårdsnäringens riksförbund framhåller att avskrivningarna bör ske på ett sådant sätt att de inle skapar snedvridna konkurrensför-håUanden och därmed skadar livskraftiga företag. Riksrevisionsverkei anser att man i första hand bör undersöka om anstånd med betalning av räntor och amorteringar kan säkra företagens fortbestånd eller om ansiånd bör beviljas med amortering och befrielse ges från alt beiala ränla under molsvarande tid. Med hänsyn till all nyssnämnda ålgärder i vissa fall inle kan vara tillräckliga för att företagen skall kunna fortsätta driflen vill verket inte motsätta sig att vederbörande myndighel bemyndigas atl efter ulredning och prövning i varje särskilt fall helt eller delvis medge befrielse från återbelalningsskyldighet.

För egen del vill jag anföra följande. Den ekonomiska och finansiella situationen för växthusföretagen har avsevärt försämrats under år 1979. Som nyss har nämnls beslutade riksdagen hösten 1979 om ell temporärt lånestöd till sådana trädgärdsförelag som fått likviditelsproblem till följd av oljeprisökningarna under året. Vidare har regeringen den 17 december 1979 bemyndigal lantbruksstyrelsen att efler prövning i varje särskilt fall besluta om ansiånd med betalning av räntor och amorteringar för lån som beviljats enligt förordningarna (1975: 545 och 1977: 174) om statligt stöd lill

Prop. 1979/80: 162 25

vissa trädgärdsförelag, om del är nödvändigl för förelagens fortbestånd. Förelagens ekonomiska situation har dock därefter ytterligare försämrals bl. a. på grund av höjd ränta och ökade oljepriser.

Enligt min mening är det nödvändigt all med hänsyn till rådande siluaiion förbällra de mesl utsatta företagens soliditet och kreditvärdighet. Del f. n. lämpligaste sättet för detla är enligt min mening atl ge möjlighet att efter prövning i varje särskilt fall helt eller delvis efterge län som har beviljals enligt förordningarna (1975: 545 och 1977: 174) om slalligl stöd till vissa trädgårdsföretag även i andra fall än dem som omfattas av riksdagens lidigare lämnade bemyndigande (prop. 1940:281, SU 1940:210, rskr 1940; 373). Elt villkor för eftergift bör vara alt förelaget bedöms ha fömtsättningar för rationell drift i framtiden. Vidare bör åtgärden vara nödvändig för företagets fortbestånd. Det bör ankomma på lantbmksstyrelsen att besluta om eftergift.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen dels alt

1. antaga förslaget lill lag om ändring i lagen (1967:340) om pris
reglering på jordbrukets område,

dels att

2. godkänna vad jag har förordat om slyrning av slaklsvinsproduklionens utbyggnad,

3. godkänna vad jag har förordat om regleringen av priser m. m. på sockerbetor,

4. godkänna vad jag har förordat om prisregleringen på socker för tiden den I juli 1980-den 30 juni 1982.

5. godkänna vad jag har förordal i fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1980/81 eller har influtit under tidigare regleringsår,

6. medge att den röriiga kredit på högst 120 milj. kr. som år 1973 ställdes lill statens jordbruksnämnds förfogande i riksgäldskontoret för ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgifismedel får under regleringsåret 1980/81 användas av regeringen eller, efier regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen.

7. medge att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter för budgeiårei 1980/81 får disponera en rörlig kredit på högst 195 000000 kr. i riksgäldskonlorel,

8. godkänna vad jag har förordal i fråga om prisstödet till jordbruket i norra Sverige,

Prop. 1979/80: 162 27

Statens Jordbruksnämnd

Från posten Prisutjämning beslrids kostnaderna för inlern prisuljämning lill livsmedelsindustrin. Frän poslen ulgår också kompensalion för den koslnadsfördyring som tullskyddet på vissa fettvaror medlor för livsmedelsindustrin och den lekniska industrin. För budgetårel 1980/81 beräknar nämnden kostnaderna lill sammanlagi 200 milj. kr.

Från poslen Ersäitning till .följd av livsmedelssiibventioner. prisstopp m.m. bestrids kosinaderna för ersättning till jordbrukel dels lill följd av uteblivna införsel- och förmalningsavgifishöjningar saml föreskrivna avgiftssänkningar på grund av livsmedelssubvenlionering och prisslopp, dels ersäitning till jordbrukel för genom prisstoppet förhindrade prishöjningar på varor, vilkas priser annars skulle ha höjls lill följd av siigande internationella priser.

Jordbruksnämnden beräknar - om prissloppel kommer atl gälla oförändrat samt om nu utgående subventioner och konsumtionsmönster består - ersättningsbeloppen för mejeri- och köttvaror lill ca 3 098 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Däruiöver tillkommer kosinader för broilerstödel med högst 20 milj. kr. Kosinaderna för den ålagda reduktionen av förmal-ningsavgiflerna kan beräknas uppgå lill ca 125 milj. kr. förbudgeiårei 1979/ 80.

Ersättningen lill jordbrukel lill följd av genom prissloppel förhindrade prishöjningar på varor, vars priser annars skulle ha höjls på grund av siigande inlernationella priser, beräknar nämnden lill 115 milj. kr. för budgetåret 1979/80.

Sammanlagi beräknar jordbruksnämnden sålunda medelsålgången för Ersättning till följd av livsmedelssubventioner, prisslopp m.m. lill 3 358 milj. kr. för budgelåret 1979/80.

Jordbruksnämnden kan inle förulse vilka förändringar i ulgäende subventioner och av prissloppet som kan komma att inlräffa under budgeiårei 1980/81. Jordbruksnämnden lar därtor reservationsvis upp en anslagspost om 3400 milj. kr. för budgelåret 1980/81.

Av anslagsposten lill Låginkomslsalsning m.m. inom Jordbruket får högsl 175 milj. kr. användas för att bestrida kostnaderna för leveranstillägg till mjölkproducenter, slöd lill smågrisproduktionen samt avbylarverksamhel inom jordbruket. Vidare får 5 milj. kr. användas för företagshälsovård inom jordbruket och 120 milj. kr. till socialförsäkringsskydd för lantbm-karna.

För leveranslilläggel för mjölk har anvisals 115 milj. kr. Slödel lill smågrisproduktionen har lagils upp lill 20 milj. kr. För avbylarverksamheten har avsatts 40 milj. kr. Liksom hillills skall besparingar resp. överskridanden av beloppel för leveranslillägg för mjölk eller slöd till smägrisproduklion tillföras resp. avgå från beloppet för avbylarverksamheten.

Jordbruksnämnden föreslår alt 300 milj. kr. anslås för budgeiårei 1980/ 81.

Prop. 1979/80:162 28

1 skrivelse den 6 december 1979 föreslog jordbruksnämnden att, av del totala beloppet som enligt gällande regler skulle ulgå till jordbruket och viss livsmedelsindustri fr.o.m. den I januari 1980, 60 milj. kr. skulle avsällas för låginkomslsalsning m.m. inom jordbruket. Beloppel fördelar sig med 10 milj. kr. lill leveranslillägg för mjölk, 5 milj. kr. till stöd åt smågrisproduklionen, 41 milj. kr. till avbylarverksamhel inom jordbruket och 4 milj. kr. lill företagshälsovård inom jordbruket. Nämnden föreslog att beloppet skulle finansieras med prislilläggsmedel, vilka ersätter uteblivna prishöjningar på grund av livsmedelssubventioneringen.

Anslagsposten på 66 milj. kr. för Ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen fördelar sig för budgetåret 1979/80 med 55 milj. kr. på kostnader för sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk och med 11 milj. kr. på kostnader för pristillägg för får- och lammkött. Anslagsposten för budgetåret 1979/80 innebår vad gäller får- och lammkött en sänkning med 1 milj. kr. jämfört med föregående år. Molsvarande belopp tas i stället från införselavgifter utanför fördelningsplanen. Detta har blivit möjligt genom att potatisförädlingen vid Sveriges utsädesförening fr. o. m. år 1980 inte längre finansieras med införselavgiftsmedel utan över statsbudgeten. Detta innebär att budgetåret 1980/81 ytterligare 1 milj. kr. av införselavgiftsmedel friställs som kan finansiera pristillägg på får- och lammkött. Anslagsposten föreslås därför sänkl med I milj. kr. till 65 milj. kr.

Anslagsposten Särskilda undersökningar har använts för elt antal angelägna projekt inom jordbruksnämndens verksamhetsområde. För budgetåret 1980/81 begär nämnden ett belopp av 850000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag tidigare har anfört beräknarjag anslaget till 3 966 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Prisreglerande åtgärder på Jordbrukets område för budgetårel 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 3 966000 000 kr.

C 6. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige

1978/79 Utgift '140671271

1979/80 Anslag '141000000 1980/81 Förslag 193 600000 ' Anslaget Stöd till jordbruket i norra Sverige.

Statens jordbruksnämnd disponerar anslaget för pristillägg enligt förordningen (1978:472) om prisstöd till vissa jordbmk (ändrad senast 1979:913) och enligt kungörelsen (1973:508) om prisstöd lill rennäringen (ändrad senast 1977:171).

Prop. 1979/80:162 29

Statens Jordbruksnämnd

Mjölkinvägningen vid mejeri har under budgetårel 1978/79 såväl i hela rikel som inom de områden i norra Sverige som uppbär exira mjölkpristill-lägg ökat med drygt 3% i förhållande lill föregående år. 1 fråga om slakl-djursproduktionen har någon större förändring inle inträffat.

Fr.o. m. den 1 juli 1979 genomfördes en ändrad områdesindelning, vilken beräknas medföra en ökad kostnad per år av ca I milj. kr. Med hänsyn till redovisade förändringar och till produktionsutvecklingen beräknar nämnden utgifterna för stödet till jordbruket i norra Sverige till 146 milj. kr. för budgetåret 1979/80.

De föreslagna ändringarna av prisslödel fr. o. m. den I juli 1980 beräknas öka kostnaderna för stödet med 44.9 milj. kr. Därtill kommer en kostnadsökning av 5 milj. kr. med hänsyn lill förväntad produktionsutveckling. Nämnden beräknar del sammanlagda medelsbehovei för budgetårel 1980/ 81 till 196 milj. kr.

Föredraganden

Jag har i det föregående lämnat förslag till förbättring av prisstödel till jordbmket i norra Sverige och till rennäringen. Med hänsyn härtill och till vad jag nu har anfört beräknar jag medelsbehovet på anslaget till 193,6 milj. kr. Jag förordar alt benämningen på anslaget ändras till Prisstöd till jordbmket i norra Sverige. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Prisstöd till Jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 193 600000 kr.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anlaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1979/80:162 32

4 System for styrning av fläskproduktionen

Statens jordbruksnäirind anmälde i skrivelse till regeringen den 8 juni 1979 att nämnden i enlighet med regeringens beslut hade fortsatt arbetet att ta fram ett system för avgiftsbeläggning av storproduktion av fläsk. Nämnden anförde härvid att den under hösten 1979 avsåg att till regeringen redovisa ett sådant system.

Det nu redovisade förslaget till avgiftssystem ligger i linje med de riktlinjer till ett system fbr styrning av animal ieproduktioner. som nämnden presenterade för regeringen i skrivelse den 13 mars 1978. I prop 1977/78:154 godtog departementschefen i huvudsak de av nämnden redovisade riktlinjerna till avgiftssystem.

I samband med de nu avslutade överläggningarna mellan jordbruksnämndens konsumentdelegation och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har den senare delegationen presenterat ett inom LRF utarbetat förslag till system för styrning av fläskproduktionen. ' Eftersom förslagen delvis har olika syften har parterna enats om att underställa båda systemen regeringens prövning.

4.1 Bakgrund

I 1972 års jordbruksutredning (SOU 1977:17) framhölls att en styrning av den totala slaktsvinproduktionen var nödvändig. Utredningen framhöll att "de större animalieproduktionsföretagen expanderar ofta genom att utöka samtliga sina resurser. Under en period med besvärande överskott kan det därför vara motiverat att begränsa de större företagens utbyggnad genom att låta dessa företag stå för en större andel av exportkostnaderna. Kostnaden för exporten bör liksom nu finansieras med en slaktdjursavgift rör att den totala produktionen skall kunna begränsas." Utredningen föreslog vidare att avgiften borde kunna differentieras med hänsyn till företagsstorlek.

1/ Jfr avsnitt 4.3

Prop. 1979/80:162 33

En differentiering av slaktdjursavgiften borde enligt utredningen "endast tillgripas då marknadssituationen för fläsk är sädan att det kan anses motiverat. De närmare villkoren för en differentiering bör utformas i samband med prisöverläggningarna varvid storleken på differentieringen och övriga villkor kommen att påverkas av den aktuella marknadssituationen." När marknadssituationen förbättras borde enligt utredningen differentieringen omprövas eller upphöra.

Jordbruksministern anslöt sig i prop 1977/78:19 till vad utredningen anförde om syftet med en sådan styrning och fortsatte:

"När pristryckande överskott föreligger inom fläsk- och äggproduktionen, bör som utredningen framhållit de större producentE'-" stå för en större andel av exportkostnaden. När överskott uppstår pä fläsk och slaktdjursavgift behöver tas ut skall därför avgifts.-. eller motsvarande avräkning från prisstödet differentieras efter besättningarnas storlek." Differentieringen borde enligt departementschefen utformas "sä att den blir ett effektivt instrument för att begränsa de större företagens utbyggnad. Det innebär bl a att det bör vara möjligt att bedriva en rationell animalie-produktion på ett familjejordbruk utan att denna produktion i er, överskottssituation belastas med extra avgifter. Differentieringe.n bör som utredningen framhållit göras trappstegsformad."

Jordbruksutskottet (JoU 1977/78:10) förklarade sig dela jordbruksministerns uppfattning om behovet av och syftet med att t vissa avseenden styra animalieproduktionen. Utskottet anförde vidare att "differentieringen bör som jordbruksministern har framhållit göras trappstegsformad. Avgifterna kommer därigenom förutom att påverka produktionens utbyggnad även att medföra en inkomstomfördelning från större producenter till familjejordbrukare. Som i propositionen anförs ligger detta helt i linje med strävan att nä en ökad utjämning av inkomsterna mellan olika jordbrukarkategorier."

Departementschefen har även i prop 1977/78:154 samt i prop 1978/79:208 anfört synpunkter pä systemet med avgiftsbeläggning

3 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 162

Prop. 1979/80: 162 34

av fläskproduktion. I den senare propositionen framhålls "att det är angeläget att arbetet med att ta fram ett effektivt fungerande system med differentierade avgifter inom fläskproduktionen bedrivs skyndsamt så att ett sådant system kan börja tillämpas vid, pristryckande överskott. Departementschefen utgår från "att systemet kan utformas på ett från bäde producent- och konsumentsynpunkt tillfredsställande sätt."

Jordbruksutskottet (JoU 1978/79:35) anslöt sig till vad departementschefen hade framfört: "Utskottet delar jordbruksministerns uppfattning att det är angeläget att arbetet med att ta fram ett effektivt fungerande system raed differentierade avgifter inom fläskproduktionen bedrivs skyndsamt, så att systemet kan träda i funktion när pristryckande överskott uppstår."

Jordbruksnämnden har i skrivelser till regeringen (13 mars 1978, 8 december 1978, 9 februari 1979 samt 8 juni 1979) lämnat redogörelser för arbetet med att ta fram ett system för styrning av slaktsvinproduktionen. Nämnden har härvid framhållit att det visat sig att de administrativa svårigheterna har varit större än vad man tidigare hade kunnat förutse. Nämnden har i skrivelsen den 8 juni 1979 redogjort för sin avsikt att under hösten 1979 i en särskild skrivelse till regeringen redovisa ett sådant system.

*-2 r°CSlä3.ti]l__sstem_med_en_differentierad_Droduktions;

Systemet innebär att avgift utgår för svin som levereras till slakt. Avgiften skall i första hand erläggas genom att ett avdrag görs frän det allmänna pristillägget vid avräkning till producent frän slakteri. I vissa fall är det nödvändigt att avgiften erläggs direkt till jordbruksnämnden.

Slakteriet blir skyldigt att alltid utta avgift -dvs ett avdrag frän pristillägget - för de producenter vilka under året har levererat över ett visst antal svin. Slakteriet rapporterar därefter månadsvis till jordbruksnämnden vilka avdrag som gjorts samt lämnar vissa andra uppgifter över de större producenterna. Producenter som levererat svin till flera slakterier kan för eriäggande av rätt avgift debiteras direkt av nämnden. Detta

Prop. 1979/80:162 35

kan ske genom att näranden sammanställer de leveransuppgifter över de större producenterna som erhålls från samtliga slakterier en gäng per månad.

4.2.1 Systemets innebörd avseende slakteriet

Varje slakteri skall fortlöpande följa upp de större slaktsvinproducenternas leveranser och varje månad rapportera dessa till jordbruksnämnden.

När leveranserna under ett är från en producent blir så stora att avgiftsskyldighet uppstår eller högre avgiftsgräns passeras, skall slakteriet på eget initiativ göra avdrag från pristillägget med vissa fastställda belopp.

I de fall producenten levererar svin till flera slakterier,har varje enskilt slakteri inte tillräcklig information för att debitera rätt avgift.

För att komma till rätta med detta problem kommer jordbruksnämnden på basis av de uppgifter som slakterierna lämnar att göra en saiman-ställning över de producenter som levererat till flera slakterier. Nämnden kommer därefter att meddela respektive slakteri om vilken avgift som skall tas ut. Om det i efterhand framgår att en producert betalat för liten avgift, kommer jordbruksnämnden att debitera resterande avgift direkt.

För varje redovisningsperiod för det statliga pristillägget (d v s i princip varje månad) skall slakteriet lämna uppgifter över debiterade proauktionsavgifter till jordbruksnämnden. Slakteriet skall även lämna uppgifter Över vilka producenter som har levererat mer än ett visst fastställt antal svin under periocen.

4.2.2 Systemets innebörd avseende producenten

Producenten skall avge deklaration till jordbruksnämnden när leveranserna under året uppgär till den nivå dä avgiftsskyldighet uppstår. Deklaration skall även avges om de totala leveranserna passerar någon ytterligare avgiftsgräns. Efter årets slut skall slutligen producenten avge deklaration över årets samlade leveranser

Prop. 1979/80:162 36

I deklarationerna skall anges dels hur många svin som levererats, dels till vilka slakterier detta har skett.

Producent som levererar svin till slakt genom ombud eller säljer till s k kreaturshandlare skall via denne överlämna en deklaration till slakteriet. I deklarationen skall intygas att svinen har uppfötts hos producenten i fråga.

Rven ombud eller kreaturshandlare som levererar svin till slakt kommer att få betala produktionsavgift,om avgiftspliktigt antal uppnås.

Den som har betalt avgift utan att ha producerat djuren kan i efterhand ansöka hos jordbruksnämnden om återbetalning. Sådan medges dock endast under förutsättning att intyg kan uppvisas som styrker att djuren har producerats av annan.

4.2.3 Kontrollåtgärder

Jordbruksnämnden avser att upprätta ett register över de större slaktsvinsproducenterna. Detta register kommer fortlöpande att hållas aktuellt med hjälp av dels uppgifter från slakterierna och producenterna över antalet levererade svin, dels vissa uppgifter frän lantbruksregistret och frän prövningar enligt miljöskyddskungörelsen.

För att systemet skall fungera på ett tillfredsställande sätt kommer det att vara nödvändigt att fortlöpande kontrollera verksamheten ute pä fältet, dvs hos producenterna och slakterierna.

Kostnaderna för en sådan kontroll kommer att bli beroende av var gränsen för avgiftsuttag sätts.

Jordbruksnämnden föreslår att systemets kostnader för uppbörd och kontroll finansieras av avgiftsmedel. Detta ligger helt i linje med vad som f n sker i fråga om produktionsavgiften på agg.

I regleringsbrev ang "Reglering av priserna pä vissa jordbruksprodukter, m m för regleringsåret 1979/80" har jordbruksnämnden

Prop. 1979/80:162 37

beträffande styrning av äggproduktionen erhållit ett sådant bemyndigande. Under avsnittet "Disposition av övriga avgiftsmedel" punkt 5, sägs att "de medel som inflyter genom upptagande av avgift för innehav av värphöns, skall av jordbruksnämnden - sedan därav täckts kostnader för uppbörd och kontroll - användas till prisreglerande åtgärder på äggproduktionens område".

4.2.4 Införande av systemet

Enligt vårens riksdagsbeslut (prop 1978/79:208, JoU 1978/79:36) skall systemet med differentierade slaktdjursavgifter införas när pristryckande överskott föreligger inom fläskproduktionen. Lämpliga avgifter och gränser för differentieringen kommer bl a att vara beroende av den situation som råder när systemet sätts i kraft. Det har därför inte ansetts möjligt att nu redovisa de avgifter som kommer att tas ut. I prop 1977/78:19 anförs att det bör ankomma på nämnden att efter överläggningar med delegationerna lämna förslag till hur denna differentiering skall ske.

'*•■' Eörslag_till_differentierat_gristi21ägg gä fläsk

LRF har i samband med överläggningarna föreslagit att ett differentierat pristillägg pä fläsk införs i stället för en differentierad produktionsavgift. Tillägget skall utgå per levererat svin till samtliga producenter upp till ett visst antal levererade svin per år. För leveranser däröver utgår inget tillägg.

LRF föreslär att tillägget blir 10 kr per svin upp till 1 500 svin per är. För svin levererade därutöver erhålls inget tillägg.

I förslaget förutsätts att inga nya medel tillförs från regleringskassan. Detta medför att pristilläggen kommer att ändras med följande belopp,om skillnaden mellan det högre och det lägre pristillägget skall uppgå till 10 kr:

+ 2,50 kr/svin för svin under 1 500 per år - 7,50 kr/svin för svin över 1 500 per är

Prop. 1979/80: 162 38

Brytpunkten uppstår vid leverans av 2 000 svin, dvs producenter som levererar mer än 2 000 svin kommer att få ett lägre totalt pristillägg än f n.

Det förslag som LRF har framfört skiljer sig något från riksdagens teslut bl a genom att systemet förutsätts bli permanent och vara i kraft även när det inte råder något pristryckande överskott på fläsk.

Tyngdpunkten i LRFs förslag är lagd vid att genom en inkomstfördelning främja en rationell produktion inom familjejordbruket.

Frän administrativ synpunkt kan det förslag som LRF lagt fram i huvudsak utformas enligt samma grunder sora förslaqet med differentierade avgifter.

Insamling och bearbetning av uppgifter angående slaktsvinsleveranser kommer att behöva ske i samma omfattning i båda systemen. Det blir således nödvändigt att även i ett system med differentierade pristillägg inhämta deklarationer från producenter och leveransuppgifter från slakterier och sammanställa detta material på jordbruksnämnden.

Kontroll av leveranser via ombud eller kreaturshandlare samt av leveranser från en producent till flera slakterier kommer att behöva utföras i båda systemen.

4.4 5dlI!i2l5rii2D5!i2§Jl}ä§I!.2£t!-fiD§!]§l§''iD9

Av administrativa skäl är det önskvärt att sätta gränsen för differentiering så högt som möjligt.

Kostnaderna för uppbörd och kontroll kan i ett system med differentierade slaktdjursavgifter finansieras av avgiftsmedel. Motsvarande sker f n i fräga om produktionsavgiften på ägg.

Prop. 1979/80:162 39

Finansiering av de administrativa kostnaderna i ett system med differentierade pristillägg enligt LRFs förslag mäste ske på annat sätt, t ex med budgetmedel eller regleringsmedel.

4.5 !S2Qiy5§!]5§l?3§i9G§[!5.ytta lande

Konsumentdelegationen har i fräga om lämpligt system för styrning av fläskproduktionen uttalat:

"Konsumentdelegationen har tidigare deklarerat sin tveksamhet till differentiering av slaktdjursavgifterna med hänvisning till de negativa konsekvenserna för rationaliseringsutvecklingen. Invändningen gäller även LRFs förslag om differentierade pristillägg. Delegationen vill starkt understryka att, vilket system som än fastställs av statsmakterna, bör detta vara i funktion bara om pristryckande överskott föreligger. Detta krav är i linje med riksdagens beslut 1978/79 (prop 1978/79:208, JoU 1978/79:36)."

1-6 i§§ly*.3y5§§G§.§5i§T§!]

Jordbruksnämnden har som tidigare nämnts fått statsmakternas principiella godkännande att genomföra ett avgiftssystem för styrning av storproduktion av fläsk (prop 1977/78:154, JoU 1977/78:34). Förslag till ett sådant system har redovisats i denna skrivelse.

Med hänsyn till att det av LRF föreslagna systemet ej synes primärt utgå från överskottsproblemet utan mera syftar till en permanent inkomstomfördelning från det större jordbruket till familjejordbruket, vill nämnden ånyo underställa regeringen frågan om val av system för prövning. Det bör enligt nämndens uppfattning ankomma på nämnden att efter hörande av delegationerna besluta om gränser och differentieringens storlek.

Nämnden vill i anslutning härtill nämna att den av lantbruksstyrelsen inhämtat synpunkter rörande den lämpliga omfattningen av en rationell fläskproduktion vid familjejordbruk. Härvid har framkommit att styrelsen förordar som riktlinje vid stöd till nyinvesteringar i fläskproduktion vid familjejordbruk ett högre antal producerade svin per är än de 1 500 svin som anges som gräns för erhållande av högre pristillägg i det av LRF föreslagna systemet.

Prop. 1979/80: 162 41

\t.r\ STATENS JORDB.RUKSNÄMND Bilaga 2

1980-01-24 409-85/80

Regeringen Jordbruksdepartem.entet

Statens jordbruksnämnd angående prisreglerande åtgärder

pä jordbrukets område efter den 30 juni 1980, m m

2 bilagor

Regeringen uppdrog den 25 oktober 1979 ät jordbruksnämnden att efter överläggningar med företrädare för sockertill-verkningen och nämndens konsumentdelegation före den 1 februari 1980 avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen för socker för tiden efter den 30 juni 1980.

Regeringen uppdrog samtidigt åt nämnden att efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockertill-verkningen samt konsumentdelegationen avge förslag om sockerbetsareal och arealbidrag för 1980 ärs odling samt kostnadskompensation till betodlarna för tiden den 1 juli 1980 - den 30 juni 1981.

Förslagen skulle enligt regeringens skrivelse utformas raed ' utgångspunkt i riksdagens beslut med anledning av proposition om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m m (prop 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103) samt riksdagens beslut med anledning av proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m m (prop 1978/79:208, JcU 1978/79:36, rskr 1978/79:417).

Vid överläggningarna skulle beaktas det avtal som den 4 juli 1979 träffades mellan staten. Svenska Sockerfabriks AB (SSA) och Sveriges betodlares centralförening (SBC) angående

Här uteslutna.

Av nedanstående samraanställning framgår de för fördelning disponibla avgiftsmedlen för de olika varuslagen (efter avdrag för restitutioner) för regleringsåret 1978/79-

( 1 000 kr)

'	071
7	567
5	083
15	736
27	027
89	172
196	769
1	331
313	762
171	510
1	125

Ärter och bönor (för människoföda)

Potatis

Stärkelse och stärkelseprodukter

Malt

Fettråvaror och fettvaror

Mjölk och mejeriprodukter

Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fjäderfä)

Ägg och äggprodukter m m

Summa införselavgifter exkl fodermedel

Fodermedel

Räntor från föregående år

Summa 519 127

Svensk spannmålshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtintressenter

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk kötthandel

Svensk ägghandel

Marknadsreglerande åtgärder för slaktkyckling

Kostnariskompensation mjölk, norra Sverige

Regionalt bidrag köttregleringen

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete

Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m

Stöd till odling av konservärter och andra

köksväxter

Stöd till odling av bruna bönor

Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen

21	900
31	500
21	000
178	252
53	588
75	500'
5	000
5	000
5	000
8	500
21	000
2	500
	700
	300

(1	OOC	) kr)
	23	000
	18	911
	12	665
	3	897
	1	995
	1	950

Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandel kött och fläsk Pristillägg får- och lamnkött Svensk matpotatiskontroll

6	113
2	000
1	070

Sveriges utsädesförening, potatisförädling
Sveriges potatisodlares riksförbund
Bidrag till Stiftelsen för ackordhäst-
organisationens bevarande                                    175
Bidrag till fraktkostnader för mjölk
och grädde                                                           281
Prisäterbäring till pälsdjursuppfödare       1 000
Stöd till odling av vallväxtfrö             1 000
Fonden för kollektiva åtgärder inom
biodlingen                                                            300
Restitution av införselavgifter på stycknings-
detaljer av kött och fläsk samt av införsel-
avgifter på ost
Stöd till maltproduktionen
Täckning av underskott 1977/78

Summa 80 687

Dispositionen av införselavgiftsmedel regleringsåret 1978/79 har sammanförts i tabell under avsnitt 2.1.

Ärter och bönor (för människofäda)

Potatis

Stärkelse och stärkelseprodukter

Malt

Fettråvaror och fettvaror

Mjölk och mejeriprodukter m m

Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fjäderfä)

Ägg och äggprodukter

Summa införselavgifter exkl fodermedel

Fodermedel

Räntor från förgående år

1	000
9	000
1	000
11	000
35	000
85	000
230	000
1	000
376	000
160	000
3	166

Svensk spannmålshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtintressenter

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk kötthandel

Svensk ägghandel

Kostnadskcopensation mjölk, norra Sverige

Regionalt bidrag, köttregleringen

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete m m

Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m

Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter

Stöd till odling av bruna bönor

Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen

Reserv till förfogande

	0
19	500
	0
199	700
10	000
17	500
12	500
5	000
8	500
25	000
2	500
	700
	500
95	800

Prop. 1979/80:162 49

Medelsbehovet under regleringsåret 1979/80 för sådana ändamål utanför fördelningsplanen som får täckas av införselavgiftsmedel beräknas till ca 112,0 milj kr i enlighet med följande sanman-ställning.

(1 000 kr)

25	000
11	816
11	500
5	125
1	070
2	050
	175
	300
3	000
1	000
	300

Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandel kött och fläsk Pristillägg får- och lamnkött Svensk matpotatiskontroll Sveriges utsädesförening, potatisförädling Sveriges potatisodlares riksförbund Bidrag till Stiftelsen för ackordhäst-organisationens bevarande

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde
Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare
Stöd till odling av vallväxtfrö
Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen
Restitution av införselavgifter på stycknings-
detaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter
pä ost 9 000

Stöd till maItproduktionen 2 000

Summa 111 966

Ovanstående samraanställning skiljer sig på några punkter från de beräkningar som lagts fram i prop 1978/79:208. Sålunda har utbyteshandel nötkött, öststaterna höjts från 18 till 25 milj kr, utbyteshandel kött och fläsk, angivet till 50 milj kr, har tagits upp med beräknade tillgängliga medel, 11,8 milj kr, prisäterbäring till pälsdjursuppfödare har minskats med 1 milj kr till 3 milj kr, restitution av införselavgifter ökats med 2 milj kr till 9 milj kr samt stöd till maltproduktionen tagits upp med 2 milj kr enligt regleringsbrev den 13 december 1979 s 5.

Till utbyteshandel kött och fläsk har i ovanstående prognos avsatts 11,8 milj kr. Enligt regeringsbeslut (regleringsbrev den 21 juni 1979) skall, i den mån medel utanför fördelningsplanen inte räcker till för att medge utbetalning av 50 milj kr för

4 Riksdagen 1979/80. I .saml. Nr 162

Prop. 1979/80:162 50

nämnda ändamål, resterande belopp, enligt prognosen 5,2 milj kr, upp till ett belopp pä 15 milj kr kunna finansieras av en rörlig kredit hos riksgäldskontoret.

Beräknade tillgängliga medel 112,0 milj kr (jfr s 8) går helt åt till ändamål utanför fördelningsplanen. I den män några överskott uppstår bör dessa i första hand användas till att betala utbyteshandel kött och fläsk upp till ett belopp pä 50 milj kr. Till detu beräknas för 1979/80 åtgå 50 milj kr ./. 11,8 milj kr =5,2 milj kr. Därefter ev kvarstående överskott bör användas till ändamål inom fördelningsplanen med hänsyn till att 31,1 milj kr för utbyteshandel kött och fläsk 1978/79 i brist på medel utom fördelningsplanen togs frän detta ärs fördelningsplan (jfr prop 1978/79:208 s 20).

Dispositionen av införselavgiftsmedel regleringsåret 1979/80 har sammanförts i tabell under avsnitt 2.1.

n£ö£se lavgi f t£med£l_m_m_f ör_ 1 £80/81

Storleken av de medel som inflyter genom upptagande av införselavgifter m m för regleringsåret 1980/81 blir beroende av importens storlek o<5h av de korrigeringar i avgiftssatserna som skall ske den 1 juli 1980 och den 1 januari I98I. Med utgångspunkt från de avgiftssatser som tillämpas f n kan inflytande medel till finansiering av fördelningsplanen och ändamål utanför fördelningsplanen inklusive räntor från föregäende är nu beräknas till ca 560 milj kr, varav 160 milj kr för fodermedel. Det slutliga utfallet kan emellertid komma att avvika väsentligt frän denna beräkning.

För stärkelseregleringen , dvs fabrikspotatissektionen inom föreningen Sveriges potatisintressenter , beräknas reglerings-

Stärkelseregleringen utreds f n av rävarukostnadutjämnlngs-kommittén (RAK).

Prop. 1979/80:162 51

året 1980/81 vid normal skörd medföra ett underskott på ca 12 milj kr. Vid överläggningarna har båda delegationerna tillstyrkt att Sveriges potatisintressenter, sedan föreningen tilldelats normalt belopp inom fördelningsplanen, vid behov får låna högst 15 milj kr av den rörliga kredit om 120 milj kr som tidigare årligen ställts till jordbruksnämndens förfogande. Utnyttjad del av krediten skall - om ej annat överenskoms - återbetalas av medel inom fördelningsplanen.

Med hänsyn härtill och till ovissheten om utfallet av avgifts-uppbörden föreslår Jordbruksnämnden att denna kredit får kvarstå även under regleringsåret 198O/81. Krediten skall, 1 den mån inflytande införselavgifter inte stär till förfogande, kunna användas för finansiering av ändamål inom och utom fördelningsplanen, för sockerregleringen samt för underskott i stärkelse-regleringen med högst 15 milj kr . Krediten torde ej utam regeringens särskilda medgivande få användas fUr finansiering av utbyteshandel med kött och fläsk.

Fördelningsplanen för 1980/81 föreslås uppta samma belopp som för 1979/80 eller 267,2 milj kr plus beloppet av inflytande avgifter för fodermedelsimporten, enligt ovan beräknade till 16O milj kr, alltså totalt 127 milj kr. Liksom hittills blir det definitiva beloppet beroende av de verkliga intäkterna av införselavgifter på fodermedel. Med hänsyn till ovissheten om den kommande utvecklingen av regleringsekonomin för de olika varuområdena har det inte ansetts möjligt att nu lägga fram någon fullständig plan för fördelning av det preliminärt beräknade beloppet.

Jordbruksnämnden avser att återkomma med ett utförligare förslag till preliminär fördelning i maj 198O. Ett sådant förslag kan då avges efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen i samband med förslag till avgiftsändringar fr o m den 1 juli 198O. Det förutsätts härvid att jordbruksnämnden liksom hittills

1979/80 fär krediten även användas för räntedifferens pä lån för tillfällig lagring av smör och köttvaror samt för utbyteshandel kött och fläsk med högst 15 milj kr.

(1 000 kr)
25 000
50 000	( +	5 151)
15 500	( +	1 000)
1 125	(-	1 000)
2 200	( +	150)

300
1 000	(+ 1 000)
6 000	(+ 2 000)

Utbyteshandel nötkött, öststaterna
Utbyteshandel kött och fläsk
Pristillägg får- och lammkött
Svensk matpotatiskontroll
Sveriges potatisodlares riksförbund
Bidrag till Stiftelsen för ackordhäst-
organisationens bevarande 175
Bidrag till fraktkostnader för mjölk
och grädde

Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom

biodlingen 300

Restitution av införselavgifter på
styckningsdetaljer av kött och fläsk
samt av införselavgifter på ost 9 000

Stöd till maltproduktionen Z 000

119 200

Prop. 1979/80: 162 53

Vid bedömningen av anslagskraven från Svensk matpotatiskontroll (SMAK) och Sveriges potatisodlares riksförbund har nämnden följt de anvisningar scm gäller för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1980/81.

Till SMAK har för 1979/80 av medel utanför fördelningsplanen reserverats högst 1 015 000 kr för upplysningsverksamhet på matpotatisomrädet. För 1980/81 har begärts en höjning av detta belopp till 1 100 000 kr p g a ökade kostnader (bilaga 1).

Fr o m regleringsåret 1977/78 har ersättning utgått till SMAK:s arbete med den officiella kvalitetskontrollen. Ar 1979/80 reserverades högst 4 110 000 kr för detta ändamål. För regleringsäret 1980/81 har SMAK begärt 3 650 000 kr. Minskningen beror enligt SMAK på gynnsam utveckling av kostnaderna för kontroll av kvalitetsmärkningen.

Nämnden föreslår efter samråd med lantbruksstyrelsen att SMAK av medel utanför fördelningsplanen tillförs erforderliga belopp för upplysningsarbete och för den officiella kontrollen med högst 1 050 000 kr resp högst 3 375 000 kr. I det senare beloppet ingår 100 000 kr för utvecklingsarbete. Vid beräkningen av beJcppen har lönehöjningarna hösten 1979 Pga förtjänst - och löneutvecklingsgarantin inte kunnat beaktas eftersan överläggningarna härom inte är klara. Jordbruksnämnden avser att återkomma rörande löneökningar fr o m hösten 1979.

Sveriges potatisodlares riksförbund har för 1979/80 erhållit ett belopp om 2 050 000 kr för förbundets verksamhet med effektivisering av matpotatisodlingen . För regleringsäret 1980/81 begärs en ökning av nämnda belopp med 350 000 kr med motivering att uppräkningen av anslaget under senare år ej motsvarar inflationstakten. Lantbruksstyrelsen tillstyrker framställningen (bilaga 2) .

Prop. 1979/80:162 54

Av de tillförda medlen förbrukas normalt ca 15 procent för instruktörsverksamhet och 55 procent för forskningsändamål pä matpotatisomrädet. Nämnden tillstyrker en uppräkning av anslaget med 7,1 procent till 2 200 000 kr. I uppräkningen ingår pris-och lönehöjningar under 1979. Jordbruksnämnden avser att återkomma rörande lönehöjningar 1980.

Jordbruksnämnden har bemyndigande att ta i anspråk medel utanför fördelningsplanen för återbäring till pälsdjursuppfödare av den del av priset för inhemskt foder för pälsdjursuppfödning som är hänförlig till införselavgifterna pä fodermedel. Jordbruksnämnden hemställer att 1980/81 få disponera högst 1 milj kr av medel utanför fördelningsplanen för ändamålet.

För stöd till vallfröodlingen har sedan 1971/75 utgått 1 milj kr per år av medel utanför fördelningsplanen. Utvecklingen på världsmarknaden har under de senaste åren medfört ökade möjligheter till billig import av frö, vilket försvårar möjligheterna att nå acceptabla odlarpriser för i synnerhet timotej. En förstärkning av resurserna för stödet erfordras därför. Parterna har enats om att föreslå att beloppet till vallfröstödet ökas till 8 milj kr samt att 2 milj kr tas av medel inom fördelningsplanen och 6 milj kr av medel utanför fördelningsplanen.

Till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har 1979/80 förts 800 000 kr, varav 300 000 kr utanför och 500 000 inom fördelningsplanen. Lantbruksstyrelsen har under hand föreslagit att fonden ig80/8l skall tillföras oförändrat 800 000 kr, vilket jordbruksnämnden tillstyrker.

För stöd till maltproduktionen har upptagits oförändrat högst 2 milj kr.

En preliminär disposition av införselavgiftsmedel regleringsåret 1980/81 har sammanförts i sammanställning nedan under 2.5.

Utgifter

a)Av medel inom resp regleringsärs fördelningsplan

Svensk spannmålshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtintressenter

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk kötthandel

Svensk ägghandel

Marknadsreglerande åtgärder för slaktkyckling

Kostnadskompensation mjölk, norra Sverige

Regionalt bidrag, köttregleringen

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete

Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m

Stöd till odling av konservärter och andra

köksväxter

Stöd till odling av bruna bönor

Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen

Reserv till jordbruksnämndens förfogande

Summa

21 900	-
31 500	19 500
21 000	-
178 252	199 700
53 588	10 000
75 5001	17 500
5 000	-
5 000	12 500
5 000	5 000
8 500	8 500
21 000	25 000
2 500	2 500
700	700
300	500
-	95 800

138 710

127 200

Prop. 1979/80: 162 56

c)Utanför fördelningsplanen

23 000	25 000
18 911	lil 816
12 665	11 500
3 897	5 125
1 995	1 070
1 950	2 050
175	175
281	300
1 000	3 000
1 000	1 000
300	300
6 113	9 000
2 000	2 000

Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandel kött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk matpotatiskontroll Sveriges utsädesförening, potatisförädling Sveriges potatisodlares riksförbund Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisa-tionens bevarande

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde Prisäterbäring till pälsdjursuppfödare Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Restitution av införselavgifter pä styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter på ost Stöd till maltproduktionen

Summa 79 617 111 966

Saldo vid utgången av resp regleringsår O O

Preliminär disposition av införselavgiftsmedel regleringsäret 196O/8I (1 OOOkr)

2979/80

1 000

9 000

1 000

11 000

35 000

85 000

230 000

1 000

376 000

160 000

3 166 539 166

2.5

Ärtor och bönor

Potatis

Stärkelse

Malt m m

Fettvaror (exkl del till SOI)

Mjölk m m

Slaktvaror

Ägg m m

Summa införselavgifter exkl fodermedel

Fodermedel

överskott från föregäende år

Räntor från föregående år

Summa

2980/82

1 000

9 000

1 000

11 000

50 000

95 000

220 000

1 000

391 000

160 000

9 587

560 587

Svensk spannmålshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtintressenter

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk kötthandel

Svensk ägghandel

Kostnadskompensation mjölk, norra Sverige

Regionalt bidrag, köttregleringen

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete

Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m

Stöd till odling av konservärter

och andra köksväxter

Stöd till odling av bruna bönor

Stöd till odling av vallväxtfrö

Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen

Reserv till förfogande

Summa

h) Täckning av underskott från föregäende år

Härefter kvarstående införselavgiftsmedel

0	0
19 500	19 500
0	0
199 700	167 000
10 000	0
17 500	17 500
12 500	7 500
5 000	5 000
8 500	8 .500
25 000	25 000
2 500	2 500
700	700
0	2 000
500	500
95 800	111 500
127 200	127 200
0	0
111 966	133 387

c) Beräknade kostnader för ändamål utanför fördelningsplan

25 000	25 000
11 816	50 000
11 500	15 500
5 125	1 125
1 070	0
2 050	2 200
175	175
300	300
3 000	1 000
1 000	6 000
300	300
9 000	9 000
2 000	2 000
ill 966	119 200

Utbyteshandel nötkött, öststaterna

Utbyteshandel kött och fläsk

Pristillägg rår- och lamnkött

Svensk matpotatiskontroll

Sveriges utsädesförening, potatisförädling

Sveriges potatisodlares riksförbund

Ackordhästorganisationen

Bidrag till fraktkostnader för mjölk o grädde

Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare

Stöd till odling av vallväxtfrö

Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen

Restitution av införselavgifter på

styckningsdetaljer kött och fläsk samt

IV införselavgifter på ost

Stöd till maltproduktionen

Summa

Prop. 1979/80:162 58

3 SOCKERBETOR OCH SOCKER

3.1 2."_l_ednj_n£

I enlighet med riksdagsbeslut angående jordbruksprisregleringen (prop 1977/78:19. JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103) gäller fr o m regleringsäret 1978/79 följande för prisregleringen pä sockerbetor och socker:

1 Den direkta anpassningen av bet- och sockerpriserna till de för
ändringar som äger rum inom EG har upphört. Vid bestämningen av

de svenska priserna skall dock förhållandena inom EG analyseras.

2 Betprisets nivå skall avvägas med beaktande av kostnadsutvecklingen inom den inhemska odlingen och priserna på övriga vegetabilier. Nivån pä sockerindustrins ersättning för sockerframställningen bör av jordbruksnämnden analyseras med hjälp av särskild expertis.

3 Sockerbetsarealen skall fr o m 1978 års odling avpassas så att den vid normalskörd ger ett importutrynme av 10 - 15 procent av Sveriges totala sockerkonsumtion. Om detta pä grund av ökande arealavkastning eller vikande konsumtion leder till en minskning av arealen, får denna minskning inte inskränka sockerbetsodlingen pä Öland och Gotland, där odlingen bedöms ha störst betydelse ur sysselsättningssynpunkt.

Med hänsyn till dessa riktlinjer har nämnden dels analyserat kostnadsutvecklingen för betodlingen, dels med biständ av särskild expertis frän SPK granskat SSAs ekonomi och kostnadsutveckling. Vidare har konsumtionens storlek och utveckling analyserats. Utvecklingen inom EG har belysts.

Prop. 1979/80: 162 59

Med SBC nåddes 1979 överenskommelse om en treårig prisregleringsperiod omfattande regleringsären ' 1979/80 - l981/82.DverenskoiiiTiel-sen har sedermera godkänts av statsmakterna (prop 1978/79:208, JoU 1978/79:36, rskr 1978/79:417). Enligt överenskommelsen skall sockerbetsodlarna fä en årligen fastställd kompensation för ökningen av produktionsmedelspriserna samt i princip samma inkomstföljsamhet som tillerkänns jordbruket i övrigt. Erforderliga justeringar av betarealen skall göras i små steg.

Jordbruksnämnden har haft överläggningar med konsumentdelegationen och betodlarnas förhandlingsdelegation om kostnadskompensation och inkomstföljsamhet för betodlarna 1980/81. I samförstånd med delegationerna lägger nämnden härmed fram förslag angående kompensationen till betodlarna fr o m 1 juli 1980.

Efter överläggningar med SSA har överenskommelse nätts om en tvåårig prisregleringsperiod omfattande tiden 1 juli 1980 - 30 juni 1982. Även denna överenskommelse har biträtts av konsumentdelegationen.

3.2 trB?l °P!1. i''iii''lS.

Sockerkonsumtionen beräknas i genomsnitt under 1970-talet ha varit 338 000 ton. Aren 1977 och 1978 minskade den till 331 000 resp 323 000 ton. Ar 1979 ökade den åter till 342 000 ton. Med hänsyn till nedgången av sockerkonsumtionen minskades den överenskomna betarealen 1978 från 53 000 ha till 52 000 ha och 1979 till 51 500 ha. Parterna har enats om att arealen 1980 bör hällas oförändrad vid 51 500 ha.

Beträffande sockerbetsarealen inom sockerbrukens pä Oland och Gotland (öbruken) upptagningsomräden kan konstateras att denna under de senaste aren har varit i stort sett konstant inom Mbrbylängabrukets upptagningsområde. Pä Gotland har betarealen minskat alltsedan 1974. Ar 1979 höjdes arealbidraget till odlarna pä Gotland till 500 kr/ha. Arealminskningen förbyttes sauma år i en ökning med 75 ha. Mot bakgrund härav har parterna enats om att arealbidraget för 1980 ärs areal bör vara oförändrat

' regleringsår = budgetär

Prop. 1979/80:162 60

400 kr per kontrakterad ha till odlarna inom Mörbylångabrukets upptagningsområde (exkl Östergötland) och 500 kr/ha till odlarna på Gotland. I de fall arealen vid areal kontrollen befinns vara mindre än den kontrakterade, bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen.

3.3 jCompnsation_tj_l_l_ hetodla_rna_

Kompensationen till betodlarna för ökningen av produktionsmedelspriserna skall räknas fram med utgångspunkt från de del index som ingår i produktionsmedelsprisindex (PM-index) för jordbruket i övrigt. Vid sammanvägningen av indextalen för de olika delposterna skall kostnads-andelarna enligt en av jordbruksnämnden upprättad normkalkyl för sockerbetsodlingen användas som vikter. Denna index multipliceras sedan med totala kostnadsvolymen för förnödenheter, tjänster, kapital och lejt arbete i sockerbetsodlingen. Index registrerar inte förändringar i kost naderna för den lejda arbetskraften. Kostnadsökningen har enligt till-lämpad index varit 12,8 procent mellan oktober 1978 och oktober 1979. Under samma tid har kostnaderna för lejd arbetskraft inom sockerbetsodlingen ökat med 8,6 procent. Eftersom skillnaden har ansetts vara markant, har kostnadskompensationen för lejt arbete beräknats separat. Kostnadskompensationen fbr regleringsåret 1980/81 blir då för lejt arbete 3 505 500 kr och för övriga kostnader 33 588 100 kr.

Som en avdragspost skall upptas den merintäkt som odlarna har erhållit under 1979 genom att SSA har höjt ersättningen för den melass som boläf;Pt har köpt av odlarna. Parterna har enats om att härvid ta hänsyn även till värdeökningen pä melass som odlarna har återtagit. Kompensationsbeloppit minskar då med 4 532 000 kr till 32 561 600 kr.

Upprättade bidragskalkyler visar att den relativa lönsamheten (mätt genom täckningsbidraget) är högre inom sockerbetsodlingen än inom annan jämförbar vegetabilieproduktion. De speciella omständigheter scm f n är förknippade med sockerbetsodling motiverar emellertid en något högre lönsamhet för denna odling.

Betodlarna skall i princip ha lika stor procentuell ökning av arbetsoch kapitalinkomsterna i betodlingen som tillerkänns jordbruket i övrigt.

Prop. 1979/80: 162 61

Jordbruket i övrigt har under 1979 erhållit en ökning av inkomsterna for eget arbete och kapital med 4,3 procent. Tillämpat på betodlingen ger detta procenttal 3 705 500 kr. Totalt bör betodlarna således tillföras 36 267 200 kr enligt följande:

Kostnadskompensation

för lejt arbete 3 505 500

övriga kostnader 33 588 100

Inkomstförstärkning 3 705 600

Totalt 40 799 200

Avgår intäktsökningar

för biprodukter 4 532 000

Att tillföra betodlarna 36 267 200

Med utgångspunkt frän det nyss anförda bör grundpriset höjas med 1,56 kr per 100 kg betor med en sockerhalt av 16 procent, vilket motsvarar en partiprishöjning för socker raed 12,25 kr/100 kg.

3.4 J<omp£n£a_ti£n_t_i_ll_ so£k£r£oJ_a£e_t

3.4.1 Al Imänjö versk t

Parterna är eniga om att prisregleringen bör avse endast strösocker.

Av verksamheten vid raffinaderiet i Arlöv ingår raffineringen av såväl inhemskt som importerat råsocker samt konsumentförpackningen av strösocker, övrig verksamhet vid Arlöv lämnas utanför regleringen. Detta innebär att bl a bitsocker och sirapstillverkningen lämnas utanför regleringen. Även fodertillverkningen lämnas utanför sockerreglerincen men nämnden förbehåller sig rätten att beakta utfallet av densamma. De varor som faller utanför sockerprisregleringen omfattas dock av SPKs prisövervakning.

Parterna har enats om att SSA bör kompenseras för inträffade kostnadsökningar. Beräkningen av kostnadsändringarna baseras så längt möjligt på en generell branschkalkyl i stället för på förhållandena vid SSA.

Prop. 1979/80: 162 62

Alla beräkningar bygger på en normerad skördevolym och sockerhalt. För oljekostnaderna beräknas ändringen första gången för perioden oktober 1979 - maj/juni 1980 och därefter löpande med prisjusteringar när priset har ändrats med minst 160 kr/m3. Beträffande personalkostnaderna tas hänsyn till vid överläggningarna kring årsskiftet kända löneavtal. För övriga kostnader baseras beräkningarna på uppgifter för de närmast förflutna 12 månaderna med oktober som slutpunkt.

3.4.2 J<oj2r2ger2n£ iv_S£cJ<erpn£e_t £ £ £ £ndrj_n£a£ 2 2}iSrl.-.

3.4.2.1 A £0£t£-j_u£t£r2n£

Den 1 juli 1980 justeras sockerpriset med hänsyn till oljeprisets ändring sedan oktober 1979. Härvid skall basen vara 827 kr/m3 (fobpris 687 kr/m3 + bikostnader 140 kr/iTi3). Basen skall jämföras med det ovägda medeltalet av Rotterdamnoteringen under perioden 15 maj - 15 juni 1980 ökat med bikostnaderna per m3 den 15 juni. Prisändringen räknas fram i kr/m3 och multipliceras med den normala årsförbrukningen i den reglerade sektorn, 72 800 m3. Det så erhållna beloppet slås ut på den normala årsproduktionen socker, 295 000 ton. Därefter justeras sockerpriset under prisregleringsperioden så snart oljepriset enligt ett löpande 30-dagars-genomsnitt av Rotterdamnoteringen (inkl bikostnaderna) har ändrats med minst - 160 kr/m3.

3.4.2.2 ii"!!! J.'li'"i"S

En gång om året - vid utgången av jämförelseperioden - slutjusteras sockerpriset med hänsyn till förändringen av SSAs oljekostnader mellan två tolvmånaders jämförelseperioder. Den första slutjusteringen baseras på en jämförelse av SSAs normerade faktiska kostnader för eldningsolja under perioder 1 november 1979 - 31 oktober 1980 och kostnadsnivån i oktober 1979 beräknad som 827 kr/m3 multiplicerad med normal volymen. För efterföljande år jämförs perioderna 1 november - 31 oktober respektive år. Sockerpriset justeras för skillnaden mellan oljekostnaderna under de två perioderna uttryckt per kg socker och justerad för nettot av gjorda a conto prisändringar.

Prop. 1979/80: 162 63

Justeringsbeloppet fir påverka sockerpriset vid nästkommande sockerprisändring till följd av a conto-kompensationen eller ordinarie kostnadskompensation.

Om SSAs oljekostnader ökar väsentligt mer än utvecklingen på oljemarknaden motiverar, bör kostnadskompensationen enligt ovan kunna reduceras.

3.4.3 Korrigering av sockerpriset pga ändringar av övriga
J<o£t£ade£______________________________

Sockerpriset skall en gäng om året (1/7 1980 resp 1/7 1981) justeras pga ändringar i andra kostnader än oljekostnaderna enligt en överenskommen modell. Denna innebär att man första året utgår frän en normerad kostnadsvolym om totalt 320 694 000 kr. Andra året ökas volymen med erhållen kostnadskompensation första året om 28 612 000 kr liiinus 629 000 kr avseende engångsersättning enligt nedan och blir då 348 677 000 kr. Kostnadsändringen fastställs i procent genom jämförelse mellan produktionsmedelspriserna under oktober ett år och oktober ett år tidigare.. För personalkostnaderna beräknas emellertid ändringarna med utgångspunkt från tarifflöner och sociala kostnader inom den kemiska industrin och avser en vägd tidsjämförelse mellan tvä tolvmånadsperioder motsvarande SSAs verksamhetsår.

Ändringarna för de skilda kostnadsslagen vägs samman med respektive kostnadsvolymer som vikter. Vikterna behålls oförändrade under den aktuella tväärsoerioden. Den så beräknade genomsnittliga ändringen - uttryckr i procent - multipliceras med den totala kostnadsvolymen. För beräknad produktivitetsförbättring avdras 2 procent av kostnaderna för kollektivanställd personal. Det sålunda erhållna kompensationsbeloppet fördelas på den normerade sockerproduktionen. Kompensationen för kostnadsökningen oktober 1978 - oktober 1979 har - med undantag för oljekostnaderna -beräknats till 28 612 000 kr, vilket blir 9,7 öre/kg socker. Personalkostnaderna har i enlighet med ovanstående baserats på en jämförelse mellan vägda genomsnitt för SSAs verksamhetsår 1978/79 och 1979/80 med kostnadsnivån i januari 1980 som sista mätvärde. I kompensationsbeloppet ingår avskrivningar med 3 458 000 kr och i fråga om personc, kostnaderna dels kompensation för engångsersättningen hösten 1979 om

Prop. 1979/80: 162 64

629 000 kr, dels ersättning för en för SSA speciell arbetstidsförkortning, värderad till 930 000 kr.

3.4.4_____________________________________ Ersättning for merkostnaderna vid bruken på Öland och
oland____________________________________

Fbr merkostnader vid öbruken tillerkänns SSA för regleringsåret 1980/81 dels 3,41 kr/100 kg socker, vilket vid normal produktionsvolym blir 10 060 000 kr, dels 4 300 000 kr ur sockerfonden. I kostnadskompensaticnen ingår således viss ökad ersättning för merkostnaderna vid öbruken.

3.4.5 £r£ättning för_ra_f£i£eM£g_av 2m£0£t£r£t_rås£cke£

Ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker höjs för inträffade kostnadsökningar med utgångspunkt från den genomsnittliga kostnadsutvecklingen för strösockertillverkningen vilket innebär att den tidigare anknytningen till EG upphör. För 1980/81 har höjningen beräknats till 6,60 kr/100 kg.

3.5 Sammanfattning av förslag till prisreglering på sockerbetor
£c sockerJf'or-_req]sr\ngsékret_ j_98082__________

Jordbruksnämndens förslag till sockerreglering för perioden 1 juli 1980-30 juni 1981 har till alla delar biträtts av konsumentdelegationen. SBC har godtagit förslaget i de delar det rör betodlarnas villkor och SSA i de delar som avser bolaget. Förslaget kan sammanfattas i följande punkter;

1 Sockerbetsarealen för 1980 års odling får uppgå till 51 500 ha. Erforderlig kvotering av odlingen får inte utan nämndens medgivance drabba de områden som normalt levererar betor till öbruken.

2 Priset på sockerbetor skall uppgå till 19,46 kr/100 kg betor med en sockerhalt av 16 procent

3 Till de odlare i Småland och Blekinge samt öland som levererar bet' till bruket i Mörbylånga skall liksom föregående år utgå ett arealbidrag om 400 kr/ha kontrakterad areal. Till odlare på Gotland skal! utgå oförändrat 500 kr/ha. I de fall arealen vid arealkontrollen

Prop. 1979/80:162 6"

befinns vara mindre än den kontrakterade, skall bidraget utgå efter den uppmätta arealen. Bidraget skall finansieras med medel ur sockerregleringen.

4 SSAs nettopris för baskvaliteten i sortimentet, strösocker K5 i säck
om 50 kg, skall vid oljepriset 827 kr/m3 vara 293,50/100 kg. Priset
justeras den 1 juli 1980 för oljeprisändringar under perioden oktober
1979 - maj/juni 1980 samt därefter när oljepriset har ändrats med

i 160 kr/n3.

5 Gränsskyddet för socker skall utgöras av en införselavgift som skall
tas ut för importerade kvantiteter under perioder då världsmarknad.s-
priset understiger det fastställda avräkningspriset på socker ur
svenska betor. De uppburna medlen skall - liksom hittills - tillföras
sockerregleringsfonden. Som världsmarknadspris på färdigt socker skal I
därvid gälla Parisbörsens spot-notering för vitsocker. Denna noterino
skall ökas med 8,10 kr/100 kg, motsvarande dels kostnader för frak';

m m till svensk hamn och dels korrigeringar för kvalitetsskillnad mellan den svenska baskvaliteten och den kvalitet Paris-noteringen avser. Som mått på världsmarknadspriset på råsocker skall gälla den nominella London-noteringen på råsocker. Båda noteringarna skall omräknas till svensk valuta enligt den säljkurs som gäller noteringsdagen.

Införselavgiften för färdigt socker skall utgöra skillnaden mellan SSAs nettopris enligt punkt 4 och världsmarknadspriset pä färdigt socker, mätt på nyss angivet sätt.

Införselavgiften för räsocker skall anpassas så att svensk raffi-nerinosindustri, som köper in råsocker till gällande London-noterinc och säljer den raffinerade varan till SSAs nettopris enligt punkt 4, erhåller en ersättning för raffineringen som inklusive ersättning för säckkostnader och viss utfrakt samt lagringsbidrag uppgår till 47,60 kr/100 kg raffinad. Raffineringen skall härvid förutsättas medföra ett svinn om 8 procent.

Införselavgiften för sirap, sockerlösningar och sockerkulör bör liksom hittills motsvara avgiften för färdigt socker, varvid hänsyn ts.

5 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 162

Prop. 1979/80:162 66

till produktens sockerinnehåll.

Införselavgifterna skall utom vid prisändringar i princip justeras en gång varje månad samt dessutom vid större variationer i de utländska noteringarna.

6 Dä världsmarknadspriset för färdigt socker överstiger SSAs nettopris enligt punkt 4 skall jordbruksnämnden få ta ut en försäljningsavgift på allt socker som säljs inom landet. Därvid kommer det inhemska partipriset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De insamlade medlen skall användas för att subventionera sockerimporten. Under sådana perioder skall ersättningen för SSAs raffineringsverksamhet regleras enligt den s k garanti regeln. Denna innebär att man halvårsvis i efterhand gör en avräkning som beaktar skillnaden mellan de genomsnittliga världsmarknadspriserna på färdigt socker enligt Paris-noteringen och råsocker enligt London-noteringen. Skillnaden mellan dessa noteringar skall i princip ge utrymme för raffineringssvinn, raffineringsersättning och lagringsbidrag. Om den utvunna ersättningen fbr raffineringen avviker från den fastställda marginalen, bör avräkning kunna ske mellan SSA och regleringsfonden.

7 Sockerregleringsfonden skall, liksom hittills, bekosta dels frakt-subventioneringen till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 mkr samt dels fältmätning i erforderlig utsträckning av sockerbetsarealen. Fonden skall dessutom finansiera dels arealbidraget till de odlare som i enlighet med punkt 3 ovan levererar betor till öbruken till en beräknad kostnad av 3,5 - 4,0 mkr, dels den ersättning om 4,3 mkr som skall utgå fbr SSAs merkostnader för driften vid dessa bruk. Dessutom skall 1980 utgå 3,3 mkr och 1981 3,7 mkr som ersättninc för driften av Karpalunds bruk.

3 Föreslagna prisändringar skall i princip gälla fr o m ingången av ett regleringsår. När det gäller socker har erfarenheten visat att kännedom om prishöjningar resulterar i forcerade inköp under tiden n';r-mast före höjningen och motsvarande stark nedgång i inköpen under tiden närmast därefter. Jordbruksnämnden bör därför bemyndigas att medge att prisändringarna fördelas i tiden på ett sådant sätt, att minsta möjliga störning uppstår på marknaden. Systemet bör utformas

Prop. 1979/80: 162 70

1 Inledning

I denna rapport redovisas en aktualiering av tidigare beräkningar av subventionernas effekter. Av tidigare publicerade rapporter motsvaras denna närmast av "Livsmedelssubventionernas effekter", 1979-01-09. I rapporten "Livsmedelssubventionernas effekter för jordbruket, staten och konsumenterna", 1977-11-02, redovisas såväl beräkningsteknik som beräkningsunderlag i detalj.

Avsikten är att en mera genomarbetad genomgäng av problemområdet skall ske senare under året när mera definitiva uppgifter för 1979 kan erhållas. Vid denna genomgång kommer även underlaget för de statistiska analyserna att aktualiseras.

1.1 Bakgrund

Sedan läng tid tillbaka har priserna pä jordbruksbaserade livsmedel sprodukter i stort sett bestämts med ledning av jordbrukets kostnader för produktionen samt för viss förädling och marknadsföring. Härigenom följer prisutvecklingen på jordbruksbaserade livsmedelsprodukter i stora drag den allmänna lönekostnads- och prisutvecklingen i samhället.

Den allmänna prisutvecklingen var under 1960-talet relativt lugn. Under 1969 och 1970 inträffade dock en förändring varefter en perioa följde med kraftiga prishöjningar. För att bemästra den kraftiga prisutvecklingen under de följande åren infördes särskilda åtgärder i form av tillfälliga prisstopp och en intensifierad prisövervakning. Trots dessa åtgärder blev prishöjningarna under andra halvåret 1972 dock större än väntat.

Mot denna bakgrund beslöt regeringen att med verkan fr o m den 1 januari 1973 införa subventioner och prisstopp på vissa s k baslivsmedel. Detta innebar att de beslutade prishöjningarna för dessa produkter helt eller delvis kom att betalas med statliga budgetmedel i stället för med konsumentprishöjningar.

Motivet för detta beslut var enligt prop 1973:96 "att en ytterligare höjning av livsmedelspriserna på de viktigaste livsmedlen inte kunde godtas, särskilt med hänsyn till barnfamiljer och låginkomsttagare".

Prop. 1979/80: 162 71

Fr o m den 1 januari 1973 och toml juli 1978 har subventionerna successivt höjts för ett stort antal av de jordbruksprodukter som berörs av jordbruksregleringen. Således har prisstegringstakten för flera jordbruksbaserade livsmedelsprodukter kunnat dämpas genom att ersättning utgått till jordbruket i form av statliga medel.

De totala subventionerna uppgär iaag till ca 20 % av jordbrukets totala intäkter från produkter som berörs av jordbruksregleringen. Detta medför i sin tur att konsumentpriserna på dessa produkter i genomsnitt ligger pä en nivå ca 15 ? under den prisnivå som skulle gällt i ett läge utan subventioner.

1.2 Utredningsarbetets inriktning

1972 års jordbruksutredning gjorde i en delutredning en bedömning av framtida subventioners effekter för staten, konsumenterna och jordbruket. I denna iapport arbetade man med olika antaganden om kostnaasutvecklingen inom jordbruket och subventionernas storlek. Livsmedelssubventionernas effekter för staten bedömdes med ledning av de framtida subventionernas storlek enligt olika alternativ. En bedömning av konsumt-lons-utvecklingen för olika subventionsalternativ gjordes med leaninq av vissa uppgifter om hur konsumtionen förändras vid prisändringar.

I detta sammanhang studerades även livsmedelssubventionernas ekonomiska effekter för olika hushållstyper och konsumentgrupper. I utredningen gjordes ocksä försök att studera livemedel ssubventionernas effekter för jordbrukec samt för livsmedelsindustrin ocn handeln. Rapporten omfattade slutligen en bedömning av de regleringstekniska '<onsskvenserna av en fortsatt 1 ivsmedelssubventionering

1 "Livsmedelssubventioner". Promemoria avgiven av 1972 års jordbruksutredning (Ds Jo 1974:12).

Prop. 1979/80: 162 72

SPK och JN gjorde i en gemensam PM år 1975 en bedömning av livsmedelssubventionernas effekter. I denna PM berördes konsumtionseffekterna relativt översiktligt medan huvudvikten lades vid en utvärdering av de regleringstekniska konsekvenserna av subventioneringen.

Föreliggande studie är ett försök till utvärdering av i första hand subventionernas effekter för konsumenterna. Ur prop 1977/78:19 framgår att det är "angeläget att livsmedelssubventionernas effekter i olika avseenden blir kartlagda och analyserade, däribland deras inverkan pä avsättningen för svenska jordbruksprodukter". De produkter som studeras är k-mjölk, grädde, ost, fläsk, nöt- och kalvkött, fjäderfä och brödsäd. Oe faktiska förhållandena avseende konsumtionen m n under 1973-1979 jämförs med ett tänkt läge utan livsmedelssubventioner.

2 Livsmedelssubventioner

Statliga budgetmedel till jordbruket utgår i olika former. I detta arbete har intresset koncentrerats till sådana budgetmedel som brukar benämnas livsmedelssubventioner. I utredningen studeras effekterna av statens kostnader för o beslutade prishöjningar på prisstcppade produkter inom

jordbruksprisregleringen som kompenserats med buagetmeael , o regeringens stimulansåtgärder 1974, o ersättning för uteblivna prishöjningar inom ramen fbr de

fastställda prisgränserna, o sänkning av partipris på mjölk enligt beslut från 1967 samt o jordbrukets låginKomstsatsning.

Subventioner och prisstopp på vissa baslivsmedel, november 1975. Statens jordbruksnämnd och statens pris- och kartellnämnd.

Prop. 1979/80: 162 73

Det finns emellertid budgetmedel som utgår till jordbruket men som dock inte behandlas i detta sammanhang - pristillägg pä får- och lammkött. Norrlandsstödet, medel till skördeskade-skyddet och annat statligt ekonomiskt stöd till jordbruket.

De produkter som studeras är fläsk, nöt- och kalvkött, fjäderfä, k-mjölk, ost, grädde och brödsäd. Andra produkter som subventionerats, men sora inte studeras här är mjölkpulver (subventionerat frän januari 1974) och hästkött (subventionerat frän januari 1973). För potatis utgick importsubventioner under 1975/76.

Tabell 2.1 Statliga budgetmedel till jordbruket 1972-i978, '1kr
Ar Studerade produkter övriga Summa

budgetmedel

1972 55

1973 323 102

1974 1 450 67

1975 2 398 120

1976 2 785 143

1977 3 290 57

1978 3 423 77

Subven- Ersättn. till Summa
tioner följd av den in
ternationella
________ prisutvecki._______

=55	38	93
425	102	527
1 517	109	1 626
2 518	182	2 700
2 928	262	3 190
3 347	197	3 z4A
3 SCO	219	3 719

Subventionernas storlek för enskilda produkter ir 1978 framgås-av följande tabell.

Prop. 1979/80: 162 74

Tabell 2.2. Subventioner för studerade produkter är )nj\ ."kr

57 7

100

Procent

Ar			Subvention
K-mjblk			1 818
Ost			247
Nöt- och	kal	vkött	486
Fläsk			505
Fjäderfä			20
Brödsäd			121
Summa			3 197

Som framgår utgår merparten (2/3) av subventionsmedlen till mejeriprodukterna medan ca 1/3 utgår till kött och fläsk.

3 Allmänt om sambandet mellan subventioner, konsumtion och produktion

Livsmedelssubventionerna och prisstoppet som infördes 1973 har medfört att prisnivån pä subventionerade varor har stabiliserats eller sänkts. För statens del har subventionerna inneburit successivt ökade kostnader i form av subventionsmedel. Genom den lägre prisnivå som har förelegat jämfört med ett läge utan subventioner har staten också förlorat intäkter i form av mervärdeskatt.

I utredningen antas att statens medel för subventionerna inklusive förlorade intäkter av mervärdeskatt skulle tillfalla konsumenterna i ett läge utan subventioner i form av höjda disponibla inkomter (t ex lägre skatter, högre barnbidrag). Hur staten verkligen finansierat subventionerna kan dock ej fastställas. Förutom skattevägen kan den ocksä tänkas ha skett genom en ökad upplåning.

Som regel medför en sänkning av den reala prisnivån för en produkt att denna blir mer attraktiv för konsumenterna jämfört med andra produkter. Konsumtionen av den subventionerade varan bör därför öka. Denna konsumtionsökning kan dock motverkas av att konsumenternas inkomster är lägre i ett läge med subventioner än i ett läge utan eftersom subventionsmedlen i ett läge utan subventioner skulle återföras till konsumenterna. I praktiken är det dock inte bara pris och

1 Med subventioner avses här ersättning till följd av uteblivna prishöjningar -i- stimulanspaketet 1974 och ersättning fill följd av den internationella prisutvecklingen.

Prop. 1979/80: 162 75

inkomst som päverkar konsumtionens storlek utan ett stort antal faktorer spelar roll, t ex prisnivån för andra varor och förändringar i konsumtionsmönstret. Vid beräkning av priserna i ett läge utan subventioner har antagits att handelns öresmarginaler är oförändrade.

Förändrad konsumtion av en produkt kan medföra förändrad relation mellan export och import. I den mån exporten förändras påverkas jordbrukets exportkostnader och därmed regleringsföreningarnas ekonomi. Förändrad konsumtion av mejeriprodukter medför en viss omställning av produktionen vid mejerierna. Sådan omställning medför också att mejeriernas kostnader förändras. Under förutsättning att regleringsföreningarnas och förädlingsindustrins ekonomiska slutresultat skall vara detsamma såväl i ett läge med som i ett läge utan subventioner leder en förändring av konsumtionens och exportens storlek till förändrade avrakmngs-priser. Sådana förändringar kan.inverka på produktionens storlek, varvid Subventionernas effekter pä avräkningspriserna eventuellt dämoas något.

Om produktionen av subventionerade varor har ökat medför detta dels ökade intäkter inte bara fir jordbruket utan också för livsmeaelsindustrin, handeln samt t ex de företag, som förser jordbruket och förädlingsindustrin med produktionsmedel, dels förbättraa sysselsättning i dessa branscher. I pi-aktiken har livs-medelssubventionerna påverkat den allmänna prisnivån i samhället vilket kan ha fått återverkningar i hela den svenska ekonomin. Det framgår härav att en fullständig och rättvisande analys av livsmedelssubventionernas effekter berör ett vidsträckt område i samhället - och är i det närmaste omöjlig att genomföra.

4 Utvecklingen i stora drag

Under perioden 1972—1979 höjdes den allmänna prisnivin nud i genomsnitt ca 9 ', per år (mätt ired KPl). Motsvarande för åren 1968—1972 var 4 %. För jordbruksregierade varor var prisutvecklingen i genotsnitt Z % --er år för åren 196S—1972. Genom subvention-

Prop. 1979/80:162 76

erna kunde denna prisutveckling under åren 1972 — 1976 begränsas till 6 X per år medan utvecklingen för åren 1976--1979 uppgick till drygt 8 % per år.

De disponibla inkomsterna ökade under åren 1972--1976 med närtnare 70 %. Pä grund av den kraftiga prisstegringen under dessa år begränsades den reala inkomstökningen till 13 %. Detta var dock en starkare inkomstutveckling än för åren 1968—1972 då den blev endast 5 *. (realt). För åren 1976 — 1978 beräknas de reala disponibla inkomsterna ha minskat något.

Genom subventionerna har värdet av de subventionerade varorna i förhållande till den totala privata konsumtionen minskat frän i genomsnitt 8,2 % far åren 1968—1972 till 7,5 % för åren 1975-1979.

För samtliga subventionerade varor har konsumtionen ökat under 1970-taiet till följd av dels subventionerna, dels den allmänna standa-dstegringen. Samtidigt kan konstateras att konsumtionen av övriga livsmedelsvaror har ökat eller åtminstone varit relativt stabil under dessa år. :nte för någon större produkt har konsumtionen uppvisat markant minskning.

Den ökade konsumtic-nen av livsmedel har också påverkat kostens näringsinnehåll. Sålunda har under 1972--1979 intaget av energi per person ökat med ca 3 %, animal iskt protein n-ed 17 %., vegetabiliskt protein med 4 % och fett med 6 ■'• Däremot har kostens innehåll av kolhydrater minskat med drygt 1 %.

5 Subventionernas effekter på prisutvecklingen

I följande diagram redovisas prisutvecklingen med och utan subventioner för k-mjölk, ost, fläsk, nöt- och kalvkött, fjäderfä och vetemjöl. Priserna i ett läge utan subventioner har beräknats med ledning av rådande priser med tillägg ''ör subvention och mer-värdeskatt på subventionen.

Prop. 1979/80: 162 74

Under antagandet att vägningstalen i konsumentprisindex är desamma i ett läge med resp utan subventioner, medför subventionerna att utvecklingen av konsumentprisindex inte har varit så kraftig som den skulle ha varit i ett läge utan subventioner.

Tabell 5.1. Utvecklingen av KPl och livsmedelskomponenten i KPl i ett läge med resp utan subventioner (1972=100)

	Faktisk	KPl med Beräknad utan subventioner		Livsmedelskomponenten Faktisk med Beräknad utan subventioner
1972	100.0		100,0	100,0	100.0
1973	106.7		107,0	105.9	107.1
1974	117,3		118,9	112,5	118,7
1975	128.8		130,9	125.8	134.0
1975	142,0		144,5	141,8	151,9
1977	158,2		160,7	162,5	172,6
1978	173,9		176,4	177,9	188,0
1979	190,9		193,4	189.6	199,6

Som framgår beräknas konsunentrisindex varit ca 1 ,3 % högre år 1979 i ett läge utan subventioner. Motsvarande ökning för livs-medelskoraponenten är ca 5,3 % år 1979.

6 Subventionernas effekter på konsumtionen

6.1 Kotisuntionsmodel ler

De viktigare faktorerna för konsurationsutvecklingen sammanfattas nedan:

o utvecklingen av konsumentpriset för produkten i fråga.

o utvecklingen av konsumentpriserna för utbytbara

(substi tuerbara) produkter,
o prisutvecklingen för livsmedel jämfört med pris-

utvecklingen för andra produkter,
o den disponibla inkomstens storlek och förändring

(i viss mån ett uttryck för välståndsutvecklingen och befolkningens konsumtionsnivä),

Prop. 1979/80:162 80

o befolkningens storlek, struktur och förändring samt

0 marknadsföringsåtgärder och andra former av påverkan.

1 föreliggande arbete har det inte varit möjligt att beakta
alla faktorerna utan subventionernas påverkan på konsumtionen
har uppskattats med ledning av vissa modeller som tar hänsyn
till bl a priset på varan ifråga, inkomstutvecklingen samt i
vissa fall priserna på andra varor som kan stå i ett konkurrens
förhållande till den studerade varan. De modeller som använts har
anpassats till data över konsumtion, priser och inkomster för
perioden 1960--1977. I modellerna har också beaktats befolk
ningens storlek och den allmänna prisutvecklingen. Modellernas
utformning varierar frän produkt till produkt.

Med ledning av beräknade pris- och inkomstelasticiteter har subventionernas inverkan pä konsumtionen kunnat beräknas. En prissänkning för en produkt mätt i fasta priser medför att konsumtionen av ifrågavarande rrodukt "--.a- (negitiv priselastici tet . I dessa beräkningar har antagits att i ett läge utan subventioner skulle de utbetalda subventionsmedlen påverkat konsumenternas ekonomi genom lägre direkta skatter vilket skulle medfört att den disponibla inkomsten skulle varit större . Enligt modellerna medför en inkomstsänkning att konsumtionen minskar (positiv inkcrast-elasticitet) och motverkar således i viss mån ovan nämnda priseffekt, I dessa beräkningar redovisas endast beräkningar av suD-ventionernas effekter för den totala konsumtionen. Uppdelningen efter hushållstyp eller inkomstklass kan inte göras eftersom aktuellt bakgrundsmaterial av detta slag saknas.

I modellerna har det inte varit möjligt att beakta subventic.ernas och prisstoppets effekter för t ex olika styckningsdetaljer för kött eller andra produkter som ryms inoni de produktgrupper som här studeras. Det bör därför ytterligare understrykas att gjorda beräkningar resulterar i grova uppskattningar av subve.itionernas effekter pä konsumtionen.

1. Om man istället antar att subventionerna helt eller delvis

finansierats genom statlig upplåning blir resultaten nägot annorlunda.

Prop. 1979/80: 162 81

6.2 Konsumtionseffekter

För fläsk har subventionerna medfört en sänkning av priset med ca 10 % 1979 jämfört med ett läge utan subventioner. Detta har enligt beräkningarna medfört en konsumtionsökning med knappt 3 «. För nöt- och kalvkött är prisändringen något större än för fläsk. Enligt beräkningarna tycks dessa produkter ha en större pris- och inkomstkänslighet än fläsk. Subventionerna bedöms ha medfört drygt 5 % ökning av konsumtionen av nöt- och kalvkött.

Fjäderfä var ej subventionerat under åren 1973 - 1975. Det reala priset sjönk med ca 9 % under denna period. Jämfört med t ex fläsk var prisutvecklingen ogynnsammare ur konsumentsynpunkt. När subventioner infördes på fjäderfä 1976 sjönk det reala priset ytterligare ca 3 %. Till följd av konkurrensen till annat kött har livsmedelssubventionerna i viss mån motverkat konsumtionsutvecklingen för fjäderfä. I ett läge utan subventioner beräknas konsumtionen ha varit ca 1 % högre mellan 1974 och 1978. Under 1979 beräknas ökningen i ett läge utan subventioner uppgå till ca 0,5 %.

Subventioneringen har för k-mjölk medfört en sänkning av konsumentpriset med 40 % år 1979 jämfört med ett läge utan subventioner. Trots den kraftiga subventioneringen har - enligt beräkningarna -konsumtionen till följd av subventionerna ökat med endast drygt 9 %, vilket tyder på att mjölk är nästan helt okänslig för prisförändringar. Detta gäller åtminstone vid de prisnivåer som när studerats. För ost har subventionerna lett till en 10 % prissänkning är 1979 jämfört med ett läge utan subventioner. Konsumtionseffekten har emellertid uppgått till endast knappt 4 %.

6 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 162

Prop, 1979/80:162 83

Tabell 6.1 Konsumtionseffekter. Procentuell forändring

Produkt	1973	1974	1975	1976	1977	1978	1979
K-mjölk	3	8	11	n	11	10	9
Grädde	0	0	0	-0.5	-0,5	-0,5	-0,5
Ost	1	3	4	5	5	5	4
Nöt- och kalvkött	0	5	7	7	6	6	5
Fläsk	2	4	5	4	3	3	3
Fjäderfä	0	-1	-1	-1	-1	-1	-0,5
Brödsäd	-1	-2	-3	-3	-3	-3	-3

Konsurationseffekten för brödsäd iiar beräknats med ledning av en ef terf rågemodell där konsumtionen förklaras av, förutom hushållens inkomster, av sammanvägda priser för dels bröd och spannmålsprodukter, dels övriga subventionerade produkter. Orsaken till att en negativ konsumtionseffekt erhålles är att prisförändringarna för subventionerade produkter jämfört med ett läge utan subventioner, enligt beräkningarna påverkar konsumtionen av brödsäd me-a än subventionerna på brödsäd.

7 Subventionernas effekter för konsumenterna

7.1 Ekonomiska effekter för studerade produkter

Konsumenternas ekonomi har påverkats av 1 ivsmedelssubventionerna dels genom att priserna pä de subventionerade varorna inte har ökat i den takt de skulle ha gjort i ett läge utan Subventioner, dels genom att konsumtionen av subventionerade varor har ökat. Om subventionerna inte skulle ha påverkat konsumtionens storlek.

Prop. 1979/80: 162 '

hade konsumenternas utdifter minskat med utbetalt subventionsbelopp uppräknat raed mervärdeskatt. Sora framgått av avsnitt 6 bedöttis konsumtionen vara lägre i ett läge utan subventioner och härav blir utgiftsminskningen för de studerade varorna lägre än subventionsbeloppet (inkl mervärdeskatt).

Tabell 7.1 Konsumenternas utgifter för studerade produkter, Mkr

Ar	med subv	utan subv	Förändring	Utbetalda subventioner' inkl mervärdeskatt
1973	9 672	10 007	335	500
1974	10 574	11 811	1 237	1 756
1975	11 285	13 392	2 107	2 962
1976	12 893	15 368	2 474	3 445
1977	14 039	16 755	2 717	3 995
1978	15 579	18 179	2 fiOO	4 222
1979	17 293	19 994	2 701

Eftersom konsumtionen beräknas ha ökat till följd av subventionerna minskar konsumenternas utgifter för de studerade produkterna med mindre än utbetalat subventionsbelopp. Skillnaden mellan det totala subventicnsbeloppet och konsumenternas utgiftsminskning har gått till tidigare led i marknadskedjan som ersättning för ökad inhemsk försäljning.

Under åren 1969-1972 ökade de studerade animalieprodukternas andel av den totala privata konsumtionen från 8,0 till 5,6 ". Under de är som subventionerna utgått har denna andel minskat varje år till 7,5 % 1978. Enligt beräkningarna över konsumtionen i ett läge utan subventioner, skulle de studerade produkternas andel av den totala privata konsumtionen varit på en tämligen konstant nivå vid omkring 9 %.

1) Avser subventioner och ersättning till följd av den internationella prisutvecklingen för studerade produkter.

Prop. 1979/80: 162 86

per den 16 september 1974, och äe skatteskalor som använts avsir år 1975. Vidare har beräkningarna baserats pä konsumtionsmönstret inom olika hushållstyper enligt 1969 års hushållsbudgetundersök-ning. Eftersom det för närvarande inte föreligger någon ny hushåll sbudgetundersökning har inte heller några nya beräkningar gjorts vad gäller subventionernas effekter för olika hushållsgrupper.

Inkomsteffekternas storlek för olika hushäl Isgrupper har berai-nats för typhushåll med olika inkomstnivåer och barnantal. Bruttoinkomsteffektens storlek för ett hushåll beror på storleken ocn inriktningen av dess livsmedelskonsumtion. Nettoinkomsteffekten beräknas som skillnaden mellan bruttoinkomsteffekt och skattehöjning för resp hushåll. Den anger hur mycket resp hushällstyp skulle vinna eller förlora pä subventionerna.

I nedanstående tabell redovisas såväl brutto- som nettoinkomst-effekterna för några olika hushållstyper. Vidare anges också ncttoinkomsteffekten i förhållande till de beräknade totala årliga utgifterna för jordbruksbaserade 1 ivsmedeisvarcr i ett läqs utan subventioner.

Tabell 7.2 Bruttoinkomsteffekter och beräknade nettoinkomst-effekter för olika hushållstyper till följd av subventionerna. Kronor per hushåll och är.

inaa barn			tre barn
inkomstnivå låg	medel	hög	låg	medel	hög
Bruttoinkomsteffekt -1- 695	■ 650	+ 615	+] 395	■l 270	•-1 295
Nettoinkomsteffekt (inkomst-skattefinansiering) -f 480	- 50	-1 350	+ 1 180	+ 570	- 570
Beräknade totala årliga utgifter för jordbruksbaserade livsmedel (1975) 4 960	4 900	4 780	8 280	8 030	8 460
-inkl subv belopp 5 653	5 530	5 395	9 575	9 300	8 755
Procentuell nettoeffekt -t- 8,5	- 0,9	-25,0	-12,2	- Cl	- 7,7

Prop. 1979/80:162 88

Tabell 7.3. Subventionernas effekter fbr de studerade produkternas

näringsvärde. (Index 1972=100)________________________

Ar Energi Protein Fett

Faktisk utveckling____________________________________

1970	99,5	98,2
1971	99.5	98.6
1972	100,0	100.0
1973	101,2	100,9
1974	105,7	107,3
1975	107.9	111,3
1976	111,8	116,2
1977	113,3	117,1
1978	111.1	115.2
1979	113,1	117.6
I ett läge utan subventioner
1973	100,6	99,8
1974	104.0	104.0
1975	105.4	106,6
1976	109,2	111.2
1977	110.9	112.5
1978	109,0	110.9
1979	111,4	113.9

99,5 98,5 100,0 100.3 108,0 113,3 117,3 117,4 117,2 121.5

99,1 103,8 107,4 110.9 111.6 111,5 116,2

7.4 effekter på andra produkter

Effekter av subventionerna på andra produkter än de subventionerade kan antas föreligga eftersom dels inkomsterna är högre i ett läge utan subventioner och dels att prisutvecklingen för subventionerade och andra produkter inte är densamma. I detta saimianhang har i princip endast effekten av de högre inkomsterna i ett läge utan subventioner studerats.

För andra livsmedelsprodukter än de studerade produkterna beräknas konsumtionen i ett läge utan subventioner öka med 1 - 2 ". under 1976 och 1977. Detta motsvarar ett belopp om 300 - 600 Mkr.

Prop. 1979/80: 162 89

Enligt dessa beräkningar skulle därför merparten av de ökade inkomster konsumenterna skulle få i ett läge utan subventioner användas för konsumtion av livsmedel med eh förskjutning från de - idag - subventionerade produkterna till icke subventionerade varor.

8 Subventionernas effekter för jordbruket

Den annorlunda konsumtionsutveckling som skulle ha förelegat i ett läge utan subventioner skulle troligen ha påverkat handelsutbytet. För mejeriprodukter skulle en sänkt konsumtionsnivå ha påverkat produktionen vid mejerierna - mot ökad produktion av handelsvarorna smör och mjölkpulver. Den ökade exporten i ett läge utan subventioner skulle ha ökat jordbrukets export-kostnader, vilka i sin tur skulle ha fått negativ inverkan på jordbrukarnas avräkningspriser.

De lägre avräkningspriser som skulle ha gällt i ett läge utan subventioner skulle ha gjort produktionen i jordbrukarledet mindre lönsam. Effekten skulle ha blivit minskad produktion.

I ett läge utan subventioner har bedömts att produktionen av mjölk skulle ha varit ca 138 Mkg (4 ') lägre under 1577 ocn för nöt- och kalkött ca 1 milj kg lägre. För fläsk har ir.te några effekter på produktionen kunnat konstateras. En minsxning av produktionen skulle ha medfört ett minskat bidrag till jcrd-brukarnas inkomster av eget arbete och eget kapital.

Den totala nettoeffekten för jordbruket av ökade exportkostnader och minskad produktion i ett läge utan subventioner har beräknats leda till en minskning av jordbrukarnas inkomster av eget arbete och eget kapital som uppgår till ca 200 Mkr i genomsnitt per är under 1975-1977.

Prop. 1979/80: 162 90

Bilaga 4

2TATZ:;ö :onDBRUK2;.'XMNO 1S:9-12-C6 Dnr 15-394/75

Till regeringen Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksnämnd angående prisstödet till jordbruket i
norra Sverige fr o m den 1 juli 1980___________________

Regeringen har i beslut den 8 februari 1979 gett statens jordbruksnämnd i uppdrag att efter samråd med lantbruksstyrelsen inkomma med förslag med anledning av den i propositionen 1978/79:100 bil 13 nämnda treårsöversynen av prisstödet ti 11 jordbruket i norra Sverige, översynen skall även omfatta frågan om stöd till äggproduktionen. I uppdraget ingår ocksä att se över prisstödet till rennäringen.

1. Inledning

1 .1 ililt£rj_k_

De nuvarande formerna för prisstödet till jordbruket i norra Sverige tillkom efter beslut av 1971 års riksdag (prop 1971;7i Jou 1971:33, rskr 1971:149) och har tillämpats sedan den 1 juli 1971. Förslaget till riksdagen föregicks av en utredning "Jordbruket i norra Sverige" (SOU 1970:72). Enligt gällande bestäramelser (förordningen (1973:472) om prisstöd till vissa jordbruk, senast ändrad 1979:355) har jordbruksnämnden rätt att oesluta om mindre ändringar i gränsdragningen mellan stödområdena. Detta får ses mot bakgrund' av att utredningen fann det svårt att exakt bedöma var gränslinjen mellan stödområdena borde dras. Under tiden närmast efter det att stödet införts företog nämnden ett antal gräns-justeringar, vilka var föranledda av ett flertal framställningar. Nämnden har dock under de senaste åren ansett sig böra iaktta stor restriktivitet i fråga om gränsjusteringar och har inte sedan den 1 februari 1977 företagit några ändringar i omrädesgränserna. Tva församlingar i Västerbotten flyttades da upo till stödområde-1 i fräga om pristillägg på mjölk.

Enligt beslut av 1973 ärs riksdag utvidgades prisstödet fr o m den 1 juli 1973 att även omfatta ren.

Prop. 1979/80:162 91

En översyn av prisstödet företogs hösten 1973 och medförde v ändringar beträffande stödområden och en uppräkning av stödbe loppen med tillämpning från den 1 juli 1974.

En ny översyn företogs vären 1977 som medförde en uppräkning stödbeloppen från den 1 juli 1977 1 princip innebärande kompei sation för kostnadsutvecklingen under den gångna treärsperioc

I uppdraget till 1972 års jordbruksutredning ingick aet pröva grunderna för utformningen av stödet till jordbruket i norra Sverige. Utredningen lämnade den 11 november 1976 en promemor (Os Jo 1976:9) vari framhålls att utvecklingen tydde på att stödet hade haft avsedd effekt och varit väl avvägt i fräga o storlek, geografisk avgränsning och områdesindelning. Vidare föreslog utredningen att prisstödet skulls j-vidaas f-ill -mäor produktion ocn getskötsel.

I proposition 1977/78:19 lämnade regeringen förslag om att st skulle införas för smågrisar ocb getter, vilket godkändes av dagen. Stödet trädde i kraft den 1 juli 1978. Regeringen uppd vidare den 2 februari 1978 åt jordbruksnännden att eftar samr, med lantbruksstyrelsen och med beaktande av vad som anförts i position 1977/78:19 och förekommit under riksdagsbehandlingen över prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Med anledning härav lämnade jordbruksnämnden i skrivelse den 2 juli 1978 förslag till vissa gränsjusteringar, vilka trädde i kraft den 1 ji 1979.

1.2 t£det£ nuvarande om£att£i£g_o£h_f£rm

Prisstödet utgår i form av pristillägg på mjölk som levereras mejeri samt på kött av nötkreatur, fär eller svin som godkänt? vid besiktning enligt lagen (1959:99) om kozttesiktning a m, Rt stödet utgår i form av ett fast belopp per slaktad ren.

Stödet till getskötseln ges i form av ett ärligt belopp per t prcQucerande get. Det regionala stödet till smägrisproduktionei utgår med olika ärliga belopp per modersugga med hänsyn till p duktionens beläcenhet.

Prop. 1979/80: 162 92

De närmare bestämmelser som nu gäller återfinns i jordbruksnämndens kungörelser, för mjölk 1979:69, för kött och fläsk 1979:68, för rennäringen 1973:85, senast ändrad genom 1977:82, för getskötseln 1979:72 och för smågrisproduktionen i norra Sverige 1978:140.

Stödområden och stödbelopp framgår av nedanstående översikt.

1.2.1 Mjölk

Område öre/ka

1) Norrbottens läns och Västerbottens läns 27,2 inland, Jämtlands fjälltrakter, Härjedalen samt Särna och Idre församl inga;'- i Kopparbergs län

2) ,(or:--j'jtteiis läns och Västerbottens lans 22,0 kustland, östra Jämtland, inre delen av Ångermanland

3) Kustområdet av Ångermanland, ileaelpad ig,4 samt norra delen av Hälsingland

4) Södra delen av Hälsingland, mellersta 11.2 Dalarna samt nor-a och västra Värmland

5) Gästrikland, södra delen av Dalarna, södra 4,6 och sydöstra delen av Värmland, norra och norivästra delen av Örebro län samt norra

de en av Dalsland.

Oessutjm utgår tom det kalenderår dä vederbörande fyller 57 är person! i gt pri s"-i 1 lagj ti 11 fysi sk parson so.m vi J utgången av juni 1978 bedrev jordbruk i Uppsala, Skaraborg eller Västmanlands län eller 1 de delar av Ålvsborgs och öreoro län som inte ingår i stödområde 5 och som enligt äldre cestämmelser erhöll e/.tra mjölkpristi1 lägg.

Prop. 1979/80: 162 93

öre/ka

Område Kött av Farkött Fläsk

nötkreatur ______ _____

3) Av Gävleborgs län: 71 71 13
Hälsingland, Ockelbo kommun

samt Hamrånge församling i Gävle kommun

4) Värmlands och Kopparbergs 26 26
län samt av Gävleborgs län:

den del som ej ingår i område 3.

1.2.3 Rennäringen

Prisstödet till rennäringen utgår i form av ett pristillägg cm 100 kr per slaktad ren som godkänts vid oesiktning enl.gt lacen (1959:99) om köttbesiktning m m.

1.2.4 Getskötseln

Prisstödet till getskötseln utgår till företag med minst 10 mjölkproducerande getter i Norrbottens, Västarbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergsoch Värmlands län. Stödet utgår med ett belopp om 130 kr per mjölkproducerande djur och år, dock för högst 50 djur per företag.

1.2.5 Smågrisproduktionen

Prisstödet utgår i form av olika stödbelopp per sugga och ar Beroende pä produktionens belägenhet. Stödet litgar med följande belopp.

Område Stöd per sugga

1) Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län 300 kr

2) Västernorrlands län 200 "

3) Av GävleDorgs län: landskapet Hälsingland 150 "

4) Kopparbergs och Värmlands lan samt den del av 75 " GävleDorgs län som ints ingår i område 3

Stöd 'tgar för hog;: 53 Suggor per fUr-atag.

Prop. 1979/80:162 94

1.3 _Ko£t£ae£n£ _fÖ£ £t£d£t_u£der_r£gj_e£i£ig£å£et 1'LL ltii'"i-_

11	029
53	244
24	579
10	916
9	276

Mjölk Område 1

109 044 109 044

Personliga tillägg 1 162
Totalt 110 206

Kött

Område 1 16 178

2 3 742

3 1 880

4 2 168

23 968 23 968

Fläsk

Område 1 2 252

2 234

3 146

Prop. 1979/80: 162 95

1.4 Pr£dktion£Utv£ckl_i_n£e£

Sedan 1975/76 har produktionsutvecklingen för de viktigaste pro
dukterna utvecklats på följande sätt.

1.4.1 Mjölk (vid mejeriinvägd mjölk)

75/76 76/77 lPl pcp 77/78 'Hlpp 78/79 78/7975/75

Område Mkg Mkg » llkg ", Mkg %

1 38,0 38,5 101,3 39,4 103,7 40,5 105,6

2 234,9 235,2 100,1 231,7 98,ö 242,j ij3,0

3 119,3 120,6 101,1 122,2 102,4 126,7 106,2

4 87,7 89,5 102,1 93,7 106,3 97,5 111,2

5 183,7 186,9 101,7 191,9 104,5 201,7 109,8

Totalt 663,6 670,7 101,7 678,9 102,3 708,4 105,3

Hela 3119,1 3087,7 99,0 3111,3 55,7 3215,5 103,1
landet

1.4.2 Nötkreatur (besiktigad slakt)

75/76 76/77 76/77,,.,,, 77/78 77/78,-.,-,, 78/79 78/75,-:-,,,

//J//0 //:;//D /jD//o

Område	ton	ton	M	ton	%	ton	:/
1	8950	9306	104,0	9440	105,5	8895	99,4
2	2419	2699	111,6	2693	111 ,3	2675	110,6
3	2453	2542	103,0	2562	103,3	252Ö	102,4
4	7332	7249	98,9	7565	104,5	7953	108,5
Totalt	21159	21796	103,0	2235Ö	105,6	22054	104,2
Hela*	148491	147384	99,3	143696	100,1	148759	100,2
landet

* Inkluderar hemslakt

Prop. 1979/80: 162 96

1.4.3 Får och lamm (besiktigad slakt)

75/76 76/77 11' pip TTP '''''/lS/16 '''' ''/IS/lS

Område	ton	ton	0	ton	%	ton	%
1	286	340	118,9	357	124,8	350	122,4
2	142	196	138,0	205	144,4	203	143,0
3	109	127	116,5	126	115,6	122	111,9
4	368	390	106,0	392	106,5	381	103,5
Totalt	905	1053	116,4	1080	119,3	1055	116,7
Hela landet	4194	4576	100,1	4759	113,5	4654	111,0

1.4.4 Fläsk (besiktigad slakt)

''/75/76

,,,,, ,,,-,-, .,,,,., 77/78 77/78,-,-,-, 78/79 78/79,-,,,-,-
75//6 76/77 76/77,-,,-,, /7o//5 /75//o

Omräde	ton	ton	SI	ton	0!	ton	lO
1	4407	5533	126,7	5926	134,5	5775	131,0
2	753	773	102,7	8S7	115,1	901	119,7
3 4 Totalt	1056	1085	102,7	1051	99,5	1125	106,5
3 4 Totalt	6215	7441	119,7	7844	125,2	7802	125,5
Hela *	287495	303030	105,4	303570	105,6	312532	108,3

landet

* Inkluderar hemslakt

1.4.5 Av tabellerna under 1.4.1 - 1.4.4 framgår att produktionsutvecklingen med några undantag varit bättre och i några fall mycket bättre i stödområdena än i landet scm helhet.

Prop. 1979/80:162 97

1.5 xtra £e£i£n£l£ idrag_0£h_k£s_tn£d£tj_lj_ä£g_

I detta sammanhang vill nämnden erinra om att medel inom reglerings ekonomin numera omfördelas för att kompensera vissa områden belägna huvudsakligen i norra Sverige, för en i förhållande till övriga delar av landet oförmånlig utveckling av frakt- och driftskostnader vid mejerier och slakterier.

Redan innan nuvarande stödformer infördes omfördelades vissa medel inom utjämningssystemet för mjölk så att utjämningsbidraget för invägd mjölk utgick med högre belopp i norra Sverige. Denna anordning har behållits även sedan de nya stödformerna infördes den 1 juli 1971. I de områden där prisstöd utgår för mjölk erhåller mejerierna till förstärkning av avräkningspriset sålunda ett utjämningsbidrag som är 2 öre högre per kilogram invägd mjölk än i övriga landet.

Fr o m den 1 februari 1975 infördes ett extra regionalt tillägg för mjölk och fr o m den 3 mars samma år infördes ett kostnadstillägg för kött. Dessa stödformer har därefter blivit föremål för höjningar.

Fr o m den 1 juli 1979 utgår det regionala tillägget för mjölk med 3 öre per kg för mjölk invägd inom Nedre Norrlands Producentförening, Ångermanlands Mejeriförening, Norrmejerier, Norrbettens läns Producentförening, med 1,5 öre/kg inom Södra Hälsinglands mejeriförening och med 0,5 öre/kg för den mjölk som erhåller Statligt pristillägg inom Arla, Norra Dals mejeriförening. Västra Dals mejeriförening. Värmlandsmejerier, Dalarnas mejeriförening och Gefleortens Mejeriförening.

För nötkött utgår fr o m den 2 juli 1979 kostnadstillägget i Norrbottens län med 23 öre/kg för fläsk, med 50 öre/kg för kött av nötkreatur samt med 20 öre/kg för får- och lammkött. 1 Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands län samt Hälsingland utgör kost nadsti1 lägget 18 öre/kg för fläsk, 20 öre/kg för kött av nötkreatu- och 19 öre/kg för får- och lammkött. Koslnadsti1 lägget utgår i Gäst rikland samt Kopparbergs, Värmlands och Gotlands lan med 12 öre/kg för fläsk och 14 öre för kött av nötkreatur, får och lamm. I övrig; delar av Sverige med undantag av Skåne, Blekinge och Halland j:;;:-kostnadsti1 lägget med 4 öre/kg för fläsk ocn 5 öre/kg för kcct av nötkreatur, får och lamm.

7 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 162

Prop. 1979/80: 162 98

Oe medel som omfördelades genom extra regionala bidrag och kost-nadstillägg uppgick under 1978/79 till 8 resp 15 Mkr. Fr o m den 1 juli 1979 omfördelas ytterligare 5 Mkr vardera för extra regionala bidrag och kostnadstillägg.

1.6 Til_l_j£rdbjruks£amne£ 2.nkomn£ XÖ£sl_a£ £m_äridH]igar_av !ilJ£]il''.ll

- 1975-04-28 från Norrbottens läns producentförening angående överföring av Haparanda och Kalix kommuner till högre prisstödsområde.

1973-01-17 frän Lantbrukarnas länsförbund i Uppsala om att reglerna cm särskilt stöd till lantbrukare inomC , U, P, R och I län bibehålls och jtbygges så att samtliga brukare er-häller samma betalning.

1978-05-03 från Gefleortens mejerieförening angåenda norra Upplands stödområdestillhörighet.

1979-03-16 från länsstyrelsen i Uppsala län angåends statligt stod till jorabrukct i N:)rd.p:l5rd.

1979-08-15 från Gefleortans .nej er i förening samt Lantbrukarnas länsförbund i Gävleborg, Uopsala och Västmanland om att ett nytt område inrättas för statligt mjölkoristillägg i norra Uppland.

1979-33-15 från Värmlands mejerier angående höjd nivå och ändrade gränsdragningar inom Värmland.

1979-10-01 från lantbruksnämnden i Västernorrlands län om att jordbruksnämnden beaktar i skrivelsen framförda synpunkter i den förestående översynen av prisstödet till jordbruket i norra Sverige.

1979-10-10 från Norroottens läns producentförsning och Lantbrukarnas länsförbund i Norrbotten vari bl a yrkas att hela Norrbottens län förs till område 1 och att en fördubbling sker av stödbeloppen.

1979-11-15 frän Lantor;:karria5 prcviMsförDund i Angermanlanc resp Meaeipad vari bl a begärs att vrssa församlingar förs ti område I och att övriga delar av Västernorrlands län förs til" ornråde 2.

Prop. 1979/80: 162 99

1.7 Till jordbruksnämnden inkomna förslag rörande övriga_s_tö-_ former m_m

I vissa av de framställningar som redovisas i avsnitt 1.5 framförs också synpunkter rörande stöd till äggproduktion och potatisodling. Vidare har bl a förslag lämnats om tätare uppräkningar av norrlandsstödet.

2. Jämförande produktionskostnadskalkyler for mjölk- och kött-produktion i mellersta och norra Sverige 1979/80

1972 års jordbruksutredning utförde 1975/75 beräkningar för att belysa skillnader i produktionskostnader till följd av naturliga, produktionstekniska och marknadsmässiga olikheter mellan områden. Dessa beräkningar har av lantbruksstyrelsen förnyats hösten 1379. Samma beräkningsmetod har använts .medan ingående data ändrats till gällande nivå för resp år.

Beräkningama har utförts för ett antal typområden (2 till -i i varje län samt ett referensområde i vardera R och T län) som har valts ut i sararåd med resp lantbruksnämnd. Typområdena skall avspegla de olika länens varierande naturliga produktionsförutsättningar så som de lokalt kan avgränsas med resp lantbruksnämnds kännedom om dessa förhållanden.

2.1 £e£äjcn jngsmo£e2l£n_

Beräkningarna utförs på så sätt att arbetsersättningen i kr/timme beräknas för referensområdet med det aktuella mjölkpriset. Denna timersättning hålls sedan konstant för alla företag och man räknar fram vilket mjölkpris som erfordras i respektive område för att arbetsersättningen skall bli lika stor räknat i kr/tiimie. Ett företag med större arbetsbehov får således en större total arbetskostnad och kräver därmed ett högre mjölkpris.

Prisrelationerna mellan mjölk och kött ansluter mycket nära till förhållandet 1:10. Det gäller såväl 1975/75 som 1979. I beräkningsmodellen har därför gjorts approximationen att I kg kött motsvarar 10 kg :lijölk.

Prop. 1979/80: 162 KM)

Beräkningsmodellen är konstruerad för att belysa skillnader mel Is områden. Vid jämförelser mellan olika år masta man ta hänsyn till att det faktiska mjölkpriset i referensområdet styr arbetsersättningen. Ju högre mjölkpris och därmed arbetsersättning, desto större skillnader mellan områdena eftersom arbetsbehovet varierar

2.2 Resultat

Beräkningarna visar, med de givna förutsättningarna, att produk-tionskostnadsskilInaderna är betydande och att skillnaderna har ökat med tiden. 1976 var merkostnaderna för de undersökta områdena lägst 11 och högst 40 öre per kg mjölk. 1979 är motsvar;-. tal 15 resp 49 öre per kg. Timersättningen i kalkylen var 17,78 kr 1976 och är 19,24 kr 1979.

Oen genomsnittliga merkostnaden för typgårdarna i varje område jämfört med referensciträdet i R och T län för produktion av mjöl och kött 1976 och 1979 (förutsatt egen fodersäd) framgår av föl; tabell.

Omräde Merkostnad öre/kg mjölk, medeltal för respektive område

1976 1979 ökning 76 - 79

1 34 41 7

2 24 29 5

3 23 28 5

4 22 26 4

5 12 14 2

./. En mera ingående beskrivning av lantbruksstyrelsens beräkningar ges i bi 1 1.

Här utesluten.

Prop. 1979/80:162 102

Nämnden föreslår vidare att Norra och Södra Finnskoga samt Dalby församlingar i Värmlands län, Lima, Transtrands, Älvdalens, Värn-hus och norra delarna av Mora församlingar i Kopparbergs län flyttas från omräde 4 till område 3. Härigenom undviks att område 4 kommer att gränsa direkt till omräde 1. Dessa uppflyttningar är motiverade även ur produktionsteknisk synpunkt.

Kostnaderna for de föreslagna områdesförändringarna kan beräknas till ca 1 Mkr per år.

3.2 Kött och fläsk

Utgångspunkten för näit.ndens förslag har varit den allmänna kostnads
stegringen mätt med PM-index.

Förslag till nya stödnivåer inom respektive område framgår av nedanstående tablå.

Område Kött av Fårkött Fläsk
nötkreatur

Nuvarande Förslag Nuvarande "örslag Nuvarande Förslag

stödbelopp stödbelopp stödbeloop

öre/kg öre/kg öre/kg öre/kg öre/kg öre,/kg

1 175 223 175 223 39 50

2 130 165 130 165 26 33

3 71 90 71 90 13 17

4 26 33 26 33 -

Kostnaderna för denna uppräkning baserade på slakten under 1978/79 beräknas till 7,2 Mkr per år.

Prop. 1979/80:162 103

3.3 Smg ri spjodujt jo£e£

Nuvarande stödbelopp vilka utgår- sedan den 1 juli 1978 grundar sig på kostnadsläget under hösten 1977. Nämnden anser sig därför böra föreslå en uppräkning i stort sett motsvarande den allmänna produktionskostnadsstegringen i lantbruket (PM-index) under perioden oktober 1977 - oktober 1979 vilken uppgår till 16,3 procent.

Förslag till nya stödbelopp framgår av nedanstående tabell:

iråde	Nuvarande	Förslag
	stödbelopp
	kr/sugga	kr/sugga
1	300	345
2	200	230
3	150	175
4	75	85

Kostnaden för stödet beräknas med oförändrat antal suggor öka med 0,3 Mkr.

3.4 Ge_tsjcö_tS£l£

Då även denna stödform infördes fr o m den 1 juli 1978 föreslår nämnden här liksom för smågrisproduktionen en uppräkning i huvudsak motsvarande PM-index under den senaste tvåårsperioden. Stödbeloppet föreslås höjt från 130 kr till 150 kr per mjölkproducerande get. Kostnaden för stödet till getskötseln beräknas med oförändrat antal getter öka med 0,1 Mkr per år.

3.5 er)n£r2n£e£

Oetta stöd har tidigare ansetts böra följa utvecklingen för nbt-köttsstödet. I avvaktan på resultatet av den utredning som tillsatts rörande rennäringens ekonomiska förhållanden föreslår nämnden en uppräkning motsvarande PM-index innebärande att stödet bör höjas från 100 kr till 130 kr per slaktad ren. Kostnaden för stödet beräknas vid oförändrad slakt öka med 0,9 Mkr per år.

Prop. 1979/80: 162 104

4. 2__k_Pir£0£l2g£ £r£Sti l_l£g£e£

1 jordbruksnämndens skrivelse till regeringen den 2 juni 1978 an
gående prisstödet till jordbruket i norra Sverige föreslog nämnden
en avveckling av de s k personliga tilläggen. En plan för avveck
lingen skulle utarbetas och förslag skulle senare lämnas till
regeringen.

Nu gällande bestämmelser för de personliga pristilläggen redovisas på sid 3.

Antalet stödberättigade har sedan 1971 minskat från 937 till 533 3t. Minskningen har skett genom att från början berättigade leverantörer har upphört med mjölkproduktion eller passerat 57-årsgränsen.

Kostnaden för de personliga tilläggen var under 1978/79 ca 1,2 Mkr.

För den .-njölk för vilken det utgår statligt Dristilläqg på 3 öre/kg enligt bestämmelserna för personligt pristillägg betalas dessutom från Föreningen för mejeriprodukter ett med

2 öre förnöjt utjämningsbidrag enligt samma grunder som aaller
för de områden i norra Sverige där prisstöd utgår. Detta innebär
att den faktiska skillnaden i avräkningsprishänseende kan uppgå
till 5 öre. Det lär dock förekomma att mejerier fördelar två
öringen på all invägd mjölk varför skillnaden i praktiken inte
blir 5 öre utan ca 4 öre/kg.

En avveckling föreslås ske fr o m den 1 juli 1980 aenom att det statliga pristillägget för 1980/81 minskas med 1 öre/kg och under 1981/32 med ytterligare 1 öre/kg för att fr o m den I juli 1932 helt upohöra att utgå.

Kostnaden över budgeten för de personliga tilläggen beräknas här-;-genom uppgå till ca 0,3 Mkr under 1930/81.

Prop. 1979/80:162 105

5. Äggproduktionen

5.1 lliilnt

Norrland är i fråga om äggförsörjningen ett underskottsområde. Antalet värphöns i norrlandslänen och Kopparbergs län uppgår enligt uppgifter från lantbruksräkningen 1978 till ca 390 000, varav 90 % finns i ca 150 besättningar med mer än 200 höns.

Produktionen av ägg i nämnda län beräknas under 1978 till ca 6 000 ton. Detta innebär att ca 1/3 av de i Norrland konsumerade äggen också produceras där. De mindre äggproducerande företagen dvs företag med färre än 200 höns beräknas producera ca 500 ton. Av den totala produktionen 1978 levererades 2 800 ton till run-märkesberättigade packerier inom området. För 1979 beräknas in-vägningen till packerierna bli ca 2 500 ton. Viss del av produktionen levereras till packerier som ligger söder om nämnda område. I huvudsak gäller detta för den produktion inom Kopparbergs och Gävleborgs län som levereras till Svenska Ägghandelsförbundets packeri i Kungsängen. Enligt uppgift från ägghandelsförbundet beräknas dessa leveranser frän Kopparbergs och Gävleborgs län uppgå till ca 800 ton. Den totala invägningen till runmärkesberättigac-packerier av ägg producerade inom norrlandslänen uppskattas för 1979 således till ca 3 400 ton.

Slakten av värphöns sker i huvudsak vid Kronfågels slakteri i örn-sköldsvik. Antalet slaktade höns uppgick 1973 till 149 300.

5.2 _Pr£djjk_ni£n£k£S_tn£d£ski2l£ae£ £ch £llsr'£t£V£ £o£m£r_av l'£'_

I likhet med andra produktionsgrenar inom jordbruket är produktionskostnaden för ägg högre i norra Sverige. Enligt beräkningar utförda av Lantbrukets Utredningsinstitut (LUI) uppgår kostnadsdifferensen i jämföra!se med mellersta Sverige till 44 öre/kg i Norrbettens och Västerbottens län, till 32 öre/kg i Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län samt till 16 öre/kg i Kopparbergs län.

8 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 162

Prop. 1979/80: 162 106

Skillnaden i produktionskostnad är främst betingad av ett högre foderpris men är också beroende av byggnads- och uppvärmningskostnader. I första hand torde följande former för ett stöd till äggproduktionen kunna diskuteras:

1) Ett särskilt packeribidrag för ägg invägda vid runmärkesbe-rättigade packerier.

2) Bidrag direkt till producenten i relation till produktionens storlek.

3) Fraktbidrag för foder.

4) Helt eller delvis täckande av merkostnader som är regionalt betingade vid Kronfågels slakteri i Örnsköldsvik. Stödet kan utformas antingen som ett fast driftsbidrag eller göras beroende av den slaktade kvantiteten.

Nämnden har studerat de olika alternativen bl a ur administrativ synpunkt. Näranden har därvid funnit att om ett stöd skall införas bör detta utgå enligt 1 och 4 ovan.

5.3 l'£d£ts_ £t£r2ek

Med beaktande av de kostnadsskillnader som föreligger i jämförelse med mellersta Sverige cch med hänsyn tagen till norrlandsstödet för andra produktionsgrenar skulle ett stöd till äggproduktionen i norra Sverige av ca 1 Mkr per år vara motiverat.

5.4 £a£k£r£bj_d£a£

Om ett packeribidrag anses böra införas bör det lämpligen utgå med följande belopp för ägg som producerats inom resp områden.

Område öre/kg

1 Norrbottens och Västeroottan län 35

2 Västernorrlands, Jämtlands och Gävle- 25 borgs län

3 Kopparnergs län 10

Prop. 1979/80: 162 107

Kostnaden kan vid en volym motsvarande 1978 års invägning beräknas till ca 455 tkr i område 1, ca 325 tkr i område 2 och ca 80 tkr i område 3. Totalt således ca 860 tkr per år.

Produktionsutvecklingen inom äggnäringen har emellertid sedan några år tillbaka medfört betydande avsättningsproblem. Härigenom har regleringsföreningen Svensk ägghandel tvingats att vidta särskilda stödåtgärder, vilka tagit i anspråk regleringsmedel i en storleksordning som inte kan anses vara normalt för näringen.

Med hänsyn till föreliggande överskottssituation och då äggproduktionen inte är särskilt aröets in tans i v liar nämndens majoritet därför ställt sig tveksam till att nu införa ett särskilt packerioidrag för norra Sverige.

5.5 lt£d_ti_ll Ji'"£nf.ä£ej_s_s2ak.t£rj_ i_ r£sköj_d£V£k_

Kronfågels slakteri i Örnsköldsvik är det anda fjäderfäslaktariet i Norrland och drivs sedan några år med förlust, vilken under 1978 var 204 000 kr.

Slakteriet tillförs sedan den 1 juli 1977 ett driftsbidrag på 150 000 per år av regleringsmedel under förutsättning att ingen ersättning utgår för de inlevererade slakthönsen. Detta driftsbidrag motsvarar i stort sett skillnaden i intransportkostnader i jämförelse raed mellersta Sverige.

Om de medel som nu utgår som driftsbidrag i stället skulle ha tillförts slakteriet som ett bidrag per slaktad nöna, skulle detta bidrag ha utgjort ca en krona per nöna. Utslaget på äggproduktionen motsvarar detta ca fem öre per kg agg. Nämnden vill emellertid förorda att stöd fr o m den 1 juli 1980 t v får utgå i form av ett driftsbidrag om 150 tkr per år att bestridas med budgetmedel. Det är dock enligt nämnden angeläget att man söker finna alternativa former för omhändertaganas av siakthcnsen i Norrland.

Prop. 1979/80:162 108

6. Stöd till potatisodlingen i Norrland

LRF har i skrivelse den 19 oktober 1979 till jordbruksnämnden aktualiserat frågan om ett stöd till potatisodlingen och hemställt om att nämnden skulle ta upp frågan vid sin översyn. I skrivelsen ./. har förbundet bifogat en utredning (bil 2) vari föreslås att

stödet bör utgå som ett arealbidrag med 500 kr/ha i Gävleborgs län, med 1 000 kr/ha i Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län samt med 1 500 kr/ha i Norrbottens län. Enligt förslaget skall nägot stöd inte utgå för det första halva hektaret. För areal överstigande 15 ha föreslås stödet utgå med 60 procent.

Hot bakgrunden av den minskning som arealen för potatisodling i Norrland undergått på 1970-talet anser nämnden att det finns skäl för att gencm särskilda stödåtgärder söka motverka en ytterligare nedgång i odlingen. Nämnden vill därför föreslå att ett areal-baserat stöd införs på försök fr o m den 1 juli 1980. Härvid bör man kunna utgå från LRF:s förslag men detta bör modifieras något och likaså bör en mindre reducering i de föreslagna stödbeloppen företas. Nämnden föreslär att stödet utformas på följande sätt.

Arealbidrag bör utgå med 400 kr/ha i Gävleborgs län, 800 kr/ha i Västernorrland, Jämtlands och Västerbottens län och med 1 200 kr/ha i Norrbottens län. Nämnden anser em.ellertid att man bör undvika att potatisodlarna i Norrland mäste erlägga den arealavgift scm uttas vid odling av potatis genom en särskild inbetalning. Avgiften utgör f n 300 kr/ha. Vid odlingar understigande 0,5 ha utgår ingen avgift.

I likhet med LRF föreslår nämnden att något arealbidrag inte skall utgå för det första halva hektaret. Arealavgiften bör dock alltid kvittas mot utgående bidrag varför detta bör vara lägst lika med avgiften. Nämnden föreslår vidare att avtrappmngsgränser, sänks från 15 till 10 ha samtidigt som stöaprocenten sänks från 60 till 40 procent för den del av arealen som överstiger 10 ha.

Kostnaderna fÖr det föreslagna stödet blir givetvis beroende på produktionsutvecklingen men beräknas vid 1978 ärs arealfördelning medföra en kostnad av ca 2,3 Mkr/år.

Här ut e.»! lut en.

Prop. 1979/80: 162 109

7. Anslagsberäkning för budgetåret 1980/81

I regleringsbrevet för budgetåret 1979/30 har anvisats ett förslagsanslag av 141 Mkr för stöd till jordbruket i norra Sverige. I anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 har nämnden räknat upp utgifterna för stödet under 1979/80 till 146 Mkr med hänsyn till bl a den beräknade produktionsutvecklingen.

I årets anslagsframställning har nämnden beräknat medelbehovet 1980/81 för stödet till 149 Mkr. Nämnden har därvid inte tagit hänsyn till de kostnadsökningar som föreligganoe översyn kommer att leda till.

Oe i denna redovisning angivna förslagen till förändringar beräknas leda till följande ökningar av medelsbehovet för bucget-året 1980/81.

Animalieområdet			Mkr
Mjölk			+	33,3
" , områdesändri	ng		+	!,0
" , personliga t	ill	ägg	./.	0,4
Kött			+	6,5
Fläsk			+	0,7
Smågrisar			+	0,3
Getter			+	0,1
Ägg			+	0,2
Ren			+	3,3
Vegetabi1ieområdet			Mkr
Potatis			+	2,3
S:a			+	-4,9

Kostnadsökning med hänsyn

till beräknad oroduktions- + 5,0 utveckling 1980/81

Totalt + 49,9

Prop. 1979/80:162 110

Detta innebär att medelsbehovet för budgetåret 1980/81 med hänsyn till föreslagna förändringar och förväntad produktionsutveckling kan beräknas till 195,9 Mkr enligt följande.

Mkr
Anvisat anslag för 1979/80 141,0
Kostnadsökning för 1979/80
med hänsyn till beräknad produk
tionsutveckling och de områdes-
förändringar som genomfördes
fr o m den 1 juli 1979. + 5,0

ökat medelsbehov för nu föreslagna ändringar av stödet -i- 44,9

Kostnadsökning för 1980/81
med hänsyn till produktions
utvecklingen - 5,0

Medelsbehov för 1980/81 195,9

Tätare översyner

I framställningar till jordbruksnämnden har vissa av LRF:s länsförbund påtalat att stödet till jordbruket i norra Sverige urholkas genom att uppräkning med hänsyn till kostnadsutvecklingen görs vart tredje år. Beträffande denna fråga vill nämnden framhålla att om kostnadsutvecklingen inom jordbruket fortsätter på samma sätt som under senare delen av 1970-talet, torde detta medföra att stödets realvärde sjunker hastigare än vad riksdagen ursprungligen torde ha tänkt sig när man uttalade sig för treåriga översyner.

Av administrativa skäl anser nämnden det emellertid olämpligt att göra alltför täta justeringar. Frågan har ocksä en kostnadsaspekt. En årlig uppräkning skulle således mea en kostnadsökning om 10 :; per år och oförändrad produktion för den närmaste tre-årsperiodan ge en ökad kostnad på 55 - 50 Mkr. Om kostnaden för jordbruksproduktionen fortsättningsvis utvecklas i samma takt som under da senaste åren, anser nämnden emellertid att nästa översyn oör ske inom tvä år.

Prop. 1979/80:162 112

RESERVATION

till statens jordbruksnämnds skrivelse angående
översynen av prisstödet i norra Sverige__________

Enligt 1977 års jordbrukspolitiska beslut bör ett huvudsyfte med denna politik vara att tillförsäkra dani som är sysselsatta inom jordbruket i alla delar av landet en ekoncinisk och social standard, som är likvärdig med den som jämförbara grupper uppnår. Utformningen av 1977 års beslut innebär också, att jordbrukens regionalpoiitiska betydelse star.kare än tidigare beaktats.

Vi har velat eri.ira om detta som bakgrund till att vi i vissa delar reserverar oss mot nämndmajoritetens ståndpunkt i vad gäller den översyn av prisstödet till jordbruket i norra Sverige som nämnden på regeringens uppdrag nu företagit.

Prisstödet överses f n vart tredje år, vil.ket vi anser vara helt otillfredsställande. Den bekymmer-samina ekoncniska situation i vilket jordbruket i norra Sverige nu befinner sig beror till stor del på att prisstödet inte uppräknats fortlöpande utan successivt urholkats. Mämndmajoritetsn har också funnit sig böra förorda, att i fortsättningen uppräkning sker efter två år. För vår del anser vi att skäl finns att justera prisstödet i norra Sverige halvårsvis. Av praktiska skäl synes dock en sådan justering kunna begränsas till en gång om året.

Nämndmajoritetens förslag innebär, att de totala kostnaderna för norrlandsprisstödet ökar med ca 50 mkr inkl antagen volymökning under 1980/81 som uppskattats öka kostnaderna med ca 5 mkr.

Under åberopande av 1977 års jordbrukspolitiska beslut om det norrländska jordbrukets stora regionalpolitiska betydelse och det svåra ekonomiska Laget för näringsutövarna i norra Sverige vill viför vår del föreslå, att nuvarande pristillägg uppräknas kraftigare än vad majoriteten i nämnden förordat eller med ytterligare 10 mkr. I detta sammanhang må anmärkas, att det norrländska jordbruket kan beräknas ha gått föriustigt ett belopp av storleksordningen 50 mkr under innevarande treårsperiod jämfört med om pristilläggen mera kontinuerligt justerats uppåt i enlighet med P.'-!-index utvecklina.

Prop. 1979/80:162 113

Vi har funnit de föreslagna ändringarna av områdesindelningen för mjölkpristilläggen välmotiverade. Vi har vidare funnit, att skäl föreligger för ytterligare områdesjusteringar. Det gäller här områdesändringar, som har förhållandevis små budgetmässiga konsekvenser. Vi förutsätter att sådana ändringar även i fortsättningen ligger inom nämndens befogenheter.

I nämndens skrivelse redovisas den tekniska utformningen av ett packeribidrag för ägg i norra Sverige. Nä.Tindens majoritet ställer sig emellertid tveksam till att nu införa ett särskilt packeribidrag i norra Sverige med hänvisning till bl a föreliggande överskottssituation inom äggproduktionen.

Enligt vär uppfattning måste riksdagens beslut i denna fråga tolkas som om ett prisstöd för äggpro-duktionen i norra Sverige skall införas. Vi vill också framhålla att norrlandsprisstcdet ej bör vara avhängigt variationer i den totala produktionen utan bör syfta till att eliminera kost.nadsskillnader inom densamma. Vi förordar därför att, vid sidan om det särskilda stödet till slakteriet i Örnsköldsvik som statens jordbruksnämnd förordar, ett packeribidrag .med den utformning som statens jordbruksnämnd presenterar i sin skrivelse aenomförs fr o m 1 juli 1960.

Vad gäller stöd till potatisodlingen i Norrland anser vi att de arealbidrag som LRF föreslagit är väl underbyggda och bör utgå fr o m 1 juli 1980. Vi kan däremot ansluta oss till nämndens förslag beträffande avtrappningsregler vid stigande areal och att bidraget skall lägst motsvara utgående arealavgift.

Nämnden föreslår vidare att de s k personliga pristilläggen för mjölk avvecklas med 1 öre UTider 1980/81 och med ytterligare 1 öre 1981/82 för att helt upphöra att utgå fr o m 1 juli 1982.

Om en avveckling av de personliga pristilläggen skall ske bör enligt vår uppfattning de härigenom friställda beloppen tillföras -lorrlandsprisstödet.

I jämförelse med nämndens majoritetsbeslut innebär värt förslag ökade kostnader för stödet till äggproduktionen och potatisodlingen med sammanlagt 1-2 mkr. Vi föreslår vidare att ett mindre belopp avsätts för vissa begränsade områdesjusteringar, som bör kunna handläggas av statens jordbruksnämnd. Resterande belopp upp till 10 mkr bör fördelas i

Prop. 1979/80: 162 11-"i

BUaga5

Sammanställning av remissyttranden över statens jordbruksnämnds förslag angående prisstödet till jordbruket i norra Sverige fr. o. m. den 1 juli 1980

Nästan alla remissinstanser föreslär vissa ändringar i statens jordbruksnämnds förslag i fråga om stödnivåer, gränser för stödområden och utvidgning av stödet till flera produkter. Flertalet remissinstanser förordar tätare översyner av stödet. Andringarna motiveras bl.a. av regionalpolitiska skäl. sociala skäl. de naturliga förutsättningarna för jordbruk, lönsamhets-och strukturförhållandena inom jordbruket, produktionsutvecklingen inom jordbruket, möjligheterna till sysselsättning inom andra näringar, kostnadsökningarna i norra Sverige sajnt problemen med de personliga pristill-läggen.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att även om jordbruksnämndens förslag innebär en påtaglig förbättring för område I är det ytlerst tveksamt om det föreslagna prisstödet medför en lönsamhet jämförbar med del mellansvenska jordbrukets.

Införandet av ett särskilt packeribidrag för ägg skulle enligt länsstyrelsen knappast medföra att överskottssituationen i landet förstärks genom tillkomsten av ny kapacitet. Även här bör gälla att de norrländska företagen kompenseras för produktionsmerkostnader.

Länsstyrelsen anser att Kalix och Haparanda kommuner bör föras till område I.

Länsstyrelsen I Västerbottens län anser att ytterligare medel bör ställas till förfogande för prisstödet och att de i första hand bör utgå till mjölk- och köttproducenterna.

Statens jordbruksnämnds förslag innebär enligt länsstyrelsen att mjölkproducenterna inte helt kompenseras och att dessutom ingen hänsyn tas till de kostnadsökningar som ägt rum efter beräkningarnas utförande. Länsstyrelsen förordar därför en ytterligare höjning med minst 2 öre/kg mjölk inom stödområde 2. Mot bakgrund av bl.a. kostnadsrelationerna mellan mjölk och kött anser länsstyrelsen att prisstödet till kött inom område I bör höjas väsentligt utöver statens jordbruksnämnds förslag.

Länsstyrelsen framhåller vidare att ett stöd till äggproduktionen är motiverat från regional synpunkt och förordar ett stöd till packerierna.

Länsstyrelsen understryker vikten av att ett arealbundet prisstöd bör utgå till potatisodlingen i Norrland. Enligt länsstyrelsen äremellertid lönsamhetsskillnaderna inte sådana att de motiverar att Västerbottens län kommer i ett område med lägre prisstöd än Norrbotten. Norrbotten och Västerbotten bör därför, i likhet med förhållandena inom animalieproduk-tionsgrenarna, ingå i samma prisstödområde.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anför vad gäller den föreslagna stödnivån för mjölk att det inte är möjligt att fastställa i hur stor omfattning den allmänna kostnadsstegringen och produktionsutvecklingen var för sig påverkat jordbruksnämndens förslag till prisstöd. Enligt länsstyrelsen borde de jämförande produktionskostnadsberäkningarna direkt påverka prisstödets storlek.

Prop. 1979/80:162 116

Beträffande det föreslagna prisstödet till kött och fläsk samt smågrisproduklionen framför länsstyrelsen liknande invändningar.

Vad gäller det föreslagna stödet till getskötseln anser länsstyrelsen att det är uppenbart att stödet till getskötseln är mycket lågt i förhållande till det som utgår till mjölkföretag. En analys av getskötselns lönsamhet i förhållande till mjölkproduktionens lönsamhet anses därför angelägen. I avvaktan på en sådan utredning om getskötselns ekonomiska förhållande kan enligt länsstyrelsen uppräkningen ske med ledning av PM-index.

Beträffande äggproduktionen anför länsstyrelsen att enligt beräkningar utgör kostnadsdifferensen för länets del 32 öre/kg. Med denna utgångspunkt borde därför prisstödet i första hand utgå med detta belopp. 1 andra hand förordar länsstyrelsen att prisstödet uppgår till de belopp som jordbruksnämnden anger.

Vad gäller potatisodlingen förordar länsstyrelsen att ett stöd i form av arealbidrag införs uppgående till minst I 0<K) kr./ha för Jämtlands län.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län föreslår vissa justeringar i områdesindelningen och förordar att Ramsele. Junsele och Haverö församlingar ingår i stödområde I. När det gäller övriga delar av länet anser länsstyrelsen att länet bör tillhöra stödområde 2 för mjölk och stödområde I för kött och fläsk. För den händelse det av kostnadsskäl bedöms ogenomförbart att överföra hela länet till stödområde 2 avseende mjölkproduktion anser länsstyrelsen att, utöver de församlingar som av statens Jordbruksnämnd föreslås ingå i detta område, åtminstone församlingarna Helgum, Gran-inge. Viksjö. Holm. Liden och Borgsjö hänförs till stödområde 2.

Länsstyrelsen ifrågasätter vidare riktigheten av att koppla samman överskottssituationen av ägg med frågan om prisstöd.

Beträffande potatisodlingen hälsar länsstyrelsen med tillfredsställelse jordbruksnämndens förslag att ett arealbidrag införs.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att jordbruksnämndens förslag missgynnar länet. Det är enligt länsstyrelsens uppfattning framför allt angeläget att mjölkproduktionen lämnas ett stöd som står i bättre relation till de verkliga produktionskostnaderna. Beträffande de mer utpräglade glesbygderna i länet bör speciell hänsyn tas. Länsstyrelsen föreslår att skördeområde 932, delen belägen inom Gävleborgs län, och Voxna församling förs till område 2 samt att prisstöd för mjölk utgår med 20 öre för område 4 och med 10 öre för område 5. Vad avser kött föreslås för område 3 ett prisstöd utgå med 120 öre och för område 4 med 50 öre. Prisstöd för fläsk föreslås utgå med 25 öre i område 3 och med 10 öre i område 4. Prisstödet för smågrisuppfödning bör enligt länsstyrelsen uppräknas i proportion till vad som gäller för kött och fläsk.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län kräver att kompensationen för merkostnaderna för mjölk höjs i främst områdena 4 och 5 så att lika ersättning relativt sett utgår i de fem stödområdena. Därefter bör en uppräkning ske efter produktionskostnadsutvecklingen de senaste åren enligt förslaget.

Vad gäller stödområdesindelningen för mjölk tillstyrker länsstyrelsen att de norra delarna av Kopparbergs län får ett högre prisstöd för mjölk än f. n. Länsstyrelsen föreslår dock vissa Justeringar så att område 3 kommer att omfatta även Ore församling samt Mora och Malungs kommuner i sin helhet. Vidare föreslås att Ludvika kommun och Norrbärke församling i Smedjebackens kommun förs från område 5 till område 4. Länsstyrelsen anser slutligen att ett införande av ett sjätte prisområde bör övervägas.

Prop. 1979/80:162 117

Beträffande områdesindelningen för kött anser länsstyrelsen att en uppdelning av Kopparbergs län bör ske så att den norra och mellersta delen av länet förs från stödområde 4 till stödområde 3. Områdesindelningen bör enligt länsstyrelsen i princip följa den som gäller för prisstödel till mjölk. Länsstyrelsen förordar vidare att stöd till fläskproduktionen utgår även i Kopparbergs län och atl områdesindelningen i princip följer den för prisstöd till mjölk.

Vad gäller äggproduktionen anför länsstyrelsen all den har förståelse för utredningens tveksamhet på denna punkt men yrkar ändå på all packeribi-draget införs. En överproduktion i södra Sverige riskerar annars att ytterligare slå ut äggproduklionen i norr.

Länsstyrelsen i Värmlands län föreslår att även församlingarna Nyskoga. Norra Ny, Lekvattnef och Bogen överförs till område 3 för mjölk eftersom det inte föreligger någon skillnad från odlings- och näringslivssynpunkt mellan dessa och de tre församlingar som enligt Jordbruksnämndens förslag bör överföras lill prisområde 3. Vidare bör församlingarna Ramen. Gåsborn, Nordmark. Värmskog och Munkfors överföras från område 5 lill område 4.

Enligt länsstyrelsen måste även prisstödel till kötl differentieras inom länel. Ett område som motsvarar mjölkens prisområde 3 och 4 bör ingå i del tredje köttprisområdet. Enligt länsstyrelsens mening bör vidare stöd utgå även till fläskproduklion ulanför mjölkprisomräde 5. Vad gäller stödets slorlek ansluter sig länsstyrelsen till Jordbruksnämndens förslag.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser all hela Färgelanda kommun bör ingå i område 5. Under alla omständigheter är del enligt länsstyrelsens mening oacceptabelt att de som redan har personligt prisstillägg skulle förlora del. Alternativt föreslär därför länsstyrelsen atl del personliga pristillägget i norra delen av Färgelanda kommun bibehålls. Länsstyrelsen föreslår vidare att socknarna Nössemark och Håbol i Dals Eds kommun och Torrskog, Vårvik. Laxarby och Ärlemark i Bengisfors kommun överföres från område 5 till område 4.

Länsstyrelsen i Örebro län ifrågasätter om inte prisstödet även i område 5 borde kunna höjas så atl del läcker en större del av den beräknade merkostnaden för mjölkproduktion.

Länsstyrelsen i Västmanlands län anser att flera skäl motiverar all elt generellt pristillägg för mjölk av samma slorleksordning som i södra Dalarna och Gästrikland utgår även i norra delen av Väslmanlands län. Bl.a. växlodlingssynpunkter och krav på Jämnare och baltre sysselsällning för de i Jordbruket sysselsatta lalar enligt länsstyrelsen för önskvärdheten av en utökad och effeklivare mjölkproduktion i länel och i synnerhet i norra länsdelen. Enligt länsstyrelsen bör stödområdet utökas med i första hand de områden av länet där pristillägg för mjölk utgick före den I Juli 1971 och därutöver med Skinnskattebergs och Fagersta kommuner. Möklinta församling av Sala kommun samt Enåkers församling av Heby kommun.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser förslagel om avveckling av de personliga pristilläggen för mjölk myckel otillfredsställande. En avveckling av det personliga pristilläggel är enligt länsstyrelsen i och för sig befogad, men enbart under förutsättning att det ersälts med generelll pristillägg. Läns-

Prop. 1979/80: 162 118

styrelsen föreslär att ett generellt pristillägg för mjölk och viss övrig animalieproduklion utgår till Jordbrukare i ett omräde i den norra delen av Uppsala län omfattande skördeområdena 13, 43, 44 och 53 dvs. hela Älvkarleby kommun. Västlands, Österlövsta, Hållnas och Tegelsmora församlingar saml öslra delen av Tierps församling och norra delen av Vendels församling i Tierps kommun. Forsmarks, Valö, Films, Danne-mora, Börstils, Öregrunds, Gräsö och Hargs församlingar i Östhammars kommun samt norra delen av Tensta församling i Uppsala kommun.

Länsstyrelsen I Skaraborgs län framhåller att endasl förslagel om avveckling av de personliga pristilläggen för mjölk berör länet och beträffande detta har länsstyrelsen inget att erinra mot förslagel om successiv avveckling.

Lantbrukarnas riksförbund anser att ett beslut i enlighet med reservanternas förslag innebär ett minimiprogram för den aktuella översynen av prisstödet i norra Sverige. LRF framhåller att en ökning av jordbruksproduktionen i norra Sverige är ett av huvudsyftena med det regionalpoliliskl motiverade prisstödet i norra Sverige. Det är därför inte hållbart enligt LRF att begränsa höjningarna av pristilläggen under åberopande av all produklionen av mjölk samt kött och lläsk sedan mitten av 1970-talel ökal mer i norra Sverige än i landet i dess helhet.

LRF har beträffande de utförda produktionskostnadskalkylerna som sädana inga erinringar att göra. Emellerlid vill LRF starkt ifrågasätta det principiellt riktiga i atl som nu sker jämföra etl företag med 15 kor i mellersta Sverige med ett företag med samma antal kor i norra Sverige. Medelkoantalet i besättningar i norrlandslänen är i allmänhet mindre än längre söderut i landet. Enligt LRF borde som underlag för ett regionalpolitiskt motiverat slöd Jämförelse göras för i olika bygder typiska familjejordbruk, så att Jämförelserna med utgångspunkt i de mellansvenska företagen med 15 kor kommer att avse företag med ett mindre koantal ju längre norrut man kommer.

LRF förordar atl mjölkprislilläggen yllerligare förstärks i enlighet med vad som föreslagils i reservationen och inom den ekonomiska ram som där angetts. Enligt LRF kan det inte för något pristilläggsområde accepleras att uppräkningen blir procentuellt mindre än vad som betingas av PM-index" uppgång.

LRF föreslår ocksä en del ytterligare ändringar i områdesindelningen för mjölk i flertalet län utöver vad jordbruksnämnden föreslagit. Vidare föreslår LRF att mjölkpristillägget bör ulgå per kg mjölk i slället för per kg mjölkfetl.

Beiräffande kötl och fläsk saml smågrisproduktion foruisätler LRF all uppräkning av pristilläggen lägsl sker med utgång från den allmänna kostnadsutvecklingen. Vad gäller pristilläggen för kött och fläsk anser LRF att såväl uppfödning som slakt mäste ske inom stödområdet för att pristilläggen skall ulgå. 1 fråga om getskötseln föreslår LRF att stödbeloppen fördubblas.

Beträffande de personliga pristilläggen för mjölk anser LRF att. om dessa pristillägg avvecklas, viss engångsersättning bör lämnas till berörda mjölkproducenter. LRF påpekar även att en avveckling av de personliga pristillläggen även påverkar utjämningsbidraget för mjölk.

Vad avser äggproduktionen förordar LRF att. förulom det stöd till fjäderfäslakteriet i Örnsköldsvik som föreslagits, även etl packeribidrag får

Prop. 1979/80:162 119

utgå. LRF anser att frågan om etl slöd till äggproduklionen inte får sammankopplas med den aktuella marknadssituationen i landel för ägg. Enligi LRF kan riksdagens beslul inte tolkas pä annat sätt än alt slöd till äggproduklionen skall införas, om della är tekniskt möjligt. LRF anser atl Jordbruksnämndens framställning inte kan tydas på annat sätl än atl det inte bereder tekniska svårigheter atl införa elt packeribidrag för ägg.

För stöd till potatisodlingen föreslär LRF alt högre arealbelopp tillämpas i enlighet med LRF:s tidigare förslag lill Jordbruksnämnden. Härvid bör emellertid beaktas att inte i nägot fall arealavgift ultas i stödomrädel. Merkostnaderna för denna ökning av prisstödel kvittas mot all siödet avlrappas redan från 10 ha och att reduceringen för slörre odling sker med 60%.

LRF föreslår en ökning av stödbeloppet uiöver vad jordbruksnämnden förordat med 10 milj. kr. Höjda kosinader för stödel till äggproduklionen och potatisodlingen beräknas uppgå till sammanlagt 1-2 milj. kr. Resterande belopp bör i första hand fördelas på mjölk, smågris-, kött- och Häskproduktionen. Härigenom borde enligt LRF möjliggöras att nämnda produkter inom samtliga områden erhåller en uppräkning motsvarande lägsl PM-index" uppgång.

LRF understryker att en tätare översyn av prisstödet är ulomordenlligl viktig och föreslår att prisstödet i fortsättningen uppräknas åtminstone en gång om året. De enligt Jordbruksnämnden beräknade kostnaderna för en ärlig översyn, 55-60 milj. kr., utgör enligt LRF etl mått på storleken av den inkomsteftersläpningJordbruket i norra Sverige kan väntas bli drabbat av, om översynen av prisstödet inte sker ålminstone en gång om året.

Svenska samernas riksförbund finner det inte möjligt atl hell mekaniskt lillämpa PM-index inom Jordbruket till grund för en höjning av prisstödet inom rennäringen. Närdet gälleraii finna mätbara faktorer och Jämförelsegrunder för en uppräkning av prisstödet ser SSR det rimligt all göra vissa allmänna Jämförelser med den ökning av slöd i annan form som lillförts jordbruket i norra Sverige. SSR erinrar om det kostnadstillägg som sedan år 1975 utgår för produktionen av bl.a. nötkött i norra Sverige. Med hänsyn till den av riksdagen beträffande prisstödet till rennäringen angivna medelslaktvikten skulle ett motsvarande stöd till renköttet enligt SSR innebära en uppräkning med ca 25 kr./ren. Eftersom del samtidigt är nödvändigt att utgå från att någon speciell ändring av slödformer riktade lill rennäringen inte kommer att genomföras under perioden finner SSR del skäligl att prisstödet uppräknas uiöver Jordbruksnämndens förslag med lägsl 25 kr. till totalt 155 kr./ren.

Sveriges getavelsförbund framhåller att getmjölksproduklionen erhåller knappl 25 % av vad komjölksproduktionen erhåller i slöd och kräver att slödel räknas upp så att det blir Jämförbart med vad koägarna erhåller.

Sveriges slakteriförbund hemställer atl halva den höjning av norrlandsslö-del för nötkreatur och får som föresläs ske den I Juli 1980 får utbetalas fr. o. m. den 2 Juni och resterande del fr. o. m. den 4 augusli 1980 i syfte alt utjämna tillförseln till slakterierna.

Prop. 1979/80:162 120

Innehåll

Proposition ........................................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ........................................ 1

Förslag till lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på

Jordbrukets område .................................................................. 2

1 Inledning ........................................................................... 3

2 Prisreglerande åtgärder pä Jordbrukets område den Ijuli 1979-den

30 Juni 1980 .................................................................... 5

2.1 Justering av införselavgifter, m. m. den I Juli 1979 ...... 5

2.2 Justering av införselavgifter, m. m. den I Januari 1980 ...... 7

2.3 Sammanfattning av mitipriser, subventioner, m.m. fr.o.m. den 1 Januari 1980 8

3 Föredragandens överväganden ........................................... 10

3.1 Prisregleringen på Jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker 10

3.2 Sockerregleringen .................................................... 17

3.3 Prisstödet till Jordbrukel i norra Sverige .......................... 19

3.4 Kreditgarantier till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. .. 22

4 Hemställan .................................................... .. 25

5 Anslagsfrågor för budgetåret 1980/81 ............................... 26

6 Beslut ............................................................................... 29

Bilaga I Transumt ur statens Jordbruksnämnds skrivelse angående

kompensation till Jordbruket och viss livsmedelsindustri
fr. o. m. den I Januari 1980 till följd av kostnadsutveckling
en, m.m................................................................. 30

Bilaga 2 Statens Jordbruksnämnds skrivelse angående prisreglerande
åtgärder på Jordbrukets område efler den 30Juni 1980, m. m.
............................................................................. 41

Bilaga 3 Statens Jordbruksnämnds rapport angående livsmedelssub
ventionernas effekter .......................................... 69

Bilaga 4 Stålens Jordbruksnämnds förslag angående prisstödel till

Jordbruket i norra Sverige fr. o. m. den I juli 1980 ... 90

Bilaga 5 Sammanställning av remissytlrandena över statens jord
bruksnämnds förslag angående prisstödet till Jordbruket i
norra Sverige fr. o. m. den I juli 1980 .................... 115

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

190 000 000	+	lOOOOOOO	-t- lOOOOOOO
3 280 000 000	*-h]*	20 000 000	-1-120000000
300000000		-	-
66000000	_	1000000	- 1000000
670 000	-■	180 000	-
3 837 000000	-1-129 000000		+ 129000000

135	644
1	152
1	887
	340
139	"033

Nuvarande stödbeloDp öre/kg	Förslag öre/kg
27,2	39,0
22.0	27,6
19,4	24,0
11.2	15,0
4,6	6,8