Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1979/80:15 Regeringens proposition

1979/80:15

om alternativa timplaner på vissa linjer i gymnasieskolan m. m.

beslutad den 6 september 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

BIRGIT RODHE

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sedan läsåret 1973/74 har en försöksverksamhet med s. k. särskild sam­ordnad gymnasieskola (SSG) ägt rum inom elt antal regioner, där elevun­derlaget varit svagt eller vikande. Inom försöksverksamheten har revide­rade timplaner för de treåriga linjerna och den fyraåriga tekniska linjen (årskurserna 1 och 2) tillämpats för att öka möjlighelerna till samläsning mellan linjerna.

I propositionen föresläs att försöksverksamheten skal) avslutas med ut­gången av läsåret 1979/80 samt att de alternativa timplaner som har tilläm­pats inom försöksverksamheten i stället skall få tillämpas som en reguljär anordning vid vissa gymnasieskolor från läsåret 1980/81. Några mindre jämkningar föreslås i dessa timplaner. Bl. a. bör de skolor, som nu har års­kurserna 3 och 4 av teknisk linje, få anordna sådan undervisning även om de övergår till de alternativa timplanerna.

De nya alternativa timplanerna bör tillämpas när elevunderlaget stadig­varande understiger 400 16-åringar. Skolöverstyrelsen föreslås vidare få pröva om nya gymnasieorter med bl. a. treåriga linjer kan tillkomma med stöd av de nya alternativa limplanerna. För att så skall vara fallet bör dock krävas ett stadigvarande elevunderlag om minst 250-300 16-åringar.

1    Riksdagen 1979180. I .saml. Nr 15

 

Prop. 1979/80:15

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET          PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-09-06

Närvarande: statsministern Ullslen, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Cars, Tham, Bondestam.

Föredragande: statsrådet Rodhe

Proposition om alternativa timplaner på vissa linjer i gymnasieskolan m. m.

1    Inledning

Iprop. 1976/77: 150 (bil. 2 s. 12) med förslag till slutlig reglering av stats­budgeten för budgetåret 1977/78, m.m. (kompletteringsproposition) an­gavs bl. a. att regeringen avsåg att uppdra åt skolöverstyrelsen (SO) att till regeringen inkomma med förslag om övergång till s. k. särskild samordnad gymnasieskola (SSG) i gymnasieregioner med mindre än 500 16-åringar.

Regeringen uppdrog den 21 april 1977 åt SÖ att inkomma med ett sådant förslag. Enligt uppdraget skulle SÖ samtidigt överväga vilka kompletle­ringar av de nuvarande SSG-limplanerna som kunde visa sig erforderliga. Årskurserna 3 och 4 av fyraårig teknisk linje borde även i fortsättningen finnas vid de gymnasieskolor som f. n. har sådan ulbildning. Vid fullgöran­det av uppdraget borde SÖ också överväga de förenklingar av SSG-lim­planerna som SÖ bedömde vara angelägna. SÖ borde samtidigt redovisa förslag till de förändringar och kompletteringar av nuvarande bestämmel­ser som kunde visa sig erforderliga. Förändringar av behovel av lärare som ett genomförande av SÖ:s förslag skulle innebära borde även upp­märksammas och redovisas av SÖ.

Riksdagen har den 3 juni 1977 anmält sina beslut med anledning av pro­positionen med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78, m.m. (prop. 1976/77:150, FiU 1976/77:30, rskr 1976/77:341). Riksdagen gav härvid regeringen till känna all den förutsatte att komplette­ringen av försökstimplanerna för SSG skulle vara av sådan art att nuva-

 

Prop. 1979/80:15                                                                     3

rande utbildningsmöjligheter i berörda gymnasieregioner inte försämrades. Förslag till kompletterade limplaner samt om vilka gymnasieregioner som skulle komma i fråga borde redovisas för riksdagen innan beslut i ärendei fattades.

SÖ har den 5 oktober 1977 till regeringen redovisat sitt uppdrag. SÖ fö­reslog därvid bl. a. att ytteriigare 32 kommuner skulle övergå till SSG och att timplanerna skulle förändras så att ytteriigare valmöjligheter möjlig­gjordes för de studerande. Den årliga besparingen beräknades uppgå till ca

2,5 milj. kr. En sammanfattning av SÖ;s förslag bör fogas till protokollet i detta

ärende som bilagu I.

Efter remiss har yllranden över förslaget avgetts av länsskolnämnderno i Stockholms, Uppsulu, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kulmur, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvs­borgs, Värmlands, Västmanlands, Koppurbergs, Gävleborgs, Väster­norrlunds, Jämilunds, Väslerboltens och Norrbottens län, Nynäshamns, Tierps, Strängnäs, Finspångs, Eksjö, Nybro, Olofströms. Ronneby, Fal­kenbergs, Stenungsunds, Lysekils, Ulricehumns, Filipstuds, Högfors, Kristinehumns, Torsby, Fugersia, Hullstuhummur, Köpings, Arbogu, Su­la, Avesta, Hedemora. Ljusdals, Söderhamns, Härnösands, Kramfors, Sollefteå, Ange, Strömsunds, Lycksele, Vilhelmina, Bodens, Haparanda, Kalix och Gällivare kommuner samt Svenska kommunförbundet. Cen­tralorganisationen SACOISR, Lundsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens cenlralorgunisution (TCO).

Yttranden har även inkommit från professor Sven Lundström, Uppsala, ämnesföreträdarna för ämnet latin vid universiteten, läramas riksförbunds (LR) lokalavdelning i Filipstad, kollegiet vid Thomasgymnasiet i Sträng­näs, LR:s lokalförening vid Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn och rek­torn för Nordenbergsskolan i Olofström.

I ärendet har dessutom inkommit en skrivelse från skolstyrelsen i Kö­ping, en skrivelse från lärarkollegiet vid Gudlav Bilderskolan i Sollefteå samt en skrivelse från Sveriges Riksidrotlsförbund.

En sammanfattning av remissyllrandena bör fogas lill prolokollel i detla ärende som bilugu 2.

Regeringen uppdrog den 26 juni 1975 åt SÖ att senast den 1 april 1979 för regeringen redovisa erfarenhetema av försöksverksamheten med SSG.

SÖ har med skrivelse den 28 februari 1979 lill regeringen överiämnat en inom SÖ gjord utvärdering. SÖ hemställer därvid atl försöksverksamhe­ten med SSG avslutas och all samlidigl SSG-limplanerna för de tre- och fyraåriga linjerna får erbjudas som reguljära alternativ lill dem i Lgy 70. SÖ hemställer vidare att det skall ankomma på SÖ att besluta om i vilka kom­muner SSG-timplaner skall tillämpas. Enligt SÖ bör SSG-timplanerna va­ra det naturiiga alternativet i gymnasieregioner med ett stadigvarande elevunderlag under 400 16-åringar. ti    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 15

 

Prop. 1979/80:15                                                                     4

En inom SÖ utarbetad sammanfattning av utvärderingen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

2   Bakgrund till försöksverksamheten med SSG

De allmänna principerna för planeringen av det gymnasiala stadiets sko­lor fastlades genom beslut vid 1964 års riksdag (prop. 1964: 171, SäU 1964:1, rskr 1964:407) och 1968 års riksdag (prop. 1%8: 140, SU 1968: 195, rskr 1%8:404). Det senare beslutel innebar aU de lidigare for­merna av gymnasial utbildning - fackskola-gymnasium-yrkesskola -sammanfördes i en skolform, gymnasieskolan, som startade den I juli 1971.

För alt underlätta planeringen indelades landet i s. k. gymnasieregioner (g-regioner) av varierande storlek både vad beträffar area och folkmängd. Antalet sådana g-regioner är f.n. 131. Om elevernas ämnes- och kursval skulle kunna tillgodoses, borde det totala elevunderiagel inom varje g-region utgöras av minst 400 16-åringar enligt SÖrs bedömning inför ge­nomförandet av 1964 års gymnasiereform. År 1965 hade endast tre g-regioner i landet lägre elevunderlag än 400. En senare analys visade att tre fjärdedelar av åldersklassen i en region under vissa förutsättningar kunde få sina önskemål tillgodosedda av 14 studievägar, om elevunderiagel upp­gick till minst 700 16-åringar. Större fullständighet i utbudet av studievä­gar krävde ett snabbt stigande elevunderlag.

Resursskäl och önskan att erbjuda ungdomen ett representativt urval av studievägar talade för att den gymnasiala utbildningen inom varje g-region centraliserades till en gymnasieort (g-ort). De tidigare upprättade yrkes­skolorna på andra orter än g-orter borde dock enligt riksdagens mening kunna bibehållas i form av specialkurser så länge de hade en tillfredsstäl­lande elevtillströmning och det fanns ett klart avnämarintresse för utbild­ningen i fråga.

Åren 1969 och 1970 tog regering och riksdag ställning i vissa regionalpo­litiska frägor, bl.a. i fråga om fortsatt regionalpolitisk stödverksamhet. Dessa ställningstaganden kunde innebära att vissa avsteg från de allmänna principerna för gymnasieskolans planering ibland måste göras. Det sjun­kande antalet 16-åringar kunde även komma alt försvaga gymnasiesko­lans underlag inom flera g-regioner.

Mot denna bakgrund uppdrog Kungl. Majrt den 30 juni 1971 åt SÖ att in­komma med förslag rörande den fortsatta planeringen av gymnasieskolan. SÖ borde därvid pröva frågan om utökning av antalet g-orter och möjlig­heten att inom en och samma g-region fördela linjerna inom gymnasiesko­lan på två skilda g-orter samt göra en mer samlad bedömning av i vilka for­mer de särskilda anordningarna för utbildning i glesbygd fortsättningsvis borde organiseras.

 

Prop. 1979/80:15                                                                     5

SÖ överiämnade med skrivelser den 7 juni 1972 och den 20 november 1972 förslag i ärendet. SÖ föreslog därvid att en försöksverksamhet med särskild organisation av gymnasieskolan skulle få starta på ett antal orter där elevunderlaget var vikande. SÖ gav den nya organisationsformen namnet särskild samordnad gymnasieskola (SSG). Förslaget innebar dess­utom en revidering av timplanerna för de treåriga linjerna och den fyraåri­ga tekniska linjen för att öka möjligheterna till samläsning mellan dessa linjer. De reviderade timplanerna byggde på en horisontell samordning av de treåriga ekonomiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna i samtliga årskurser och av den naturvetenskapliga och den fyraåriga tek­niska linjen i årskurserna 1 och 2. Årskurserna 3 och 4 av den sistnämnda linjen skulle inte anordnas på orter med SSG. Samläsning i årskurs 3 mel­lan å ena sidan de treåriga ekonomiska, humanistiska och samhällsveten­skapliga linjerna eller del därav och å andra sidan den naturvetenskapliga linjen skulle ske i den omfattning det var organisatoriskt möjligt.

1 prop. 1973: 77 om skolväsendets organisation i glesbygd m. m. godtogs i princip SÖ:s förslag. Departementschefen anförde därvid bl.a. att om elevunderlaget i en g-region understeg ca 400 16-åringar måste antalet stu­dievägar bli begränsat. Han konstaterade att antalet g-regioner med mind­re än 400 16-åringar vid tidpunkten för propositionen var ca 15. År 1980 beräknades antalet sådana g-regioner vara 21. Samtidigt fanns det och skulle det komma att finnas orter som kunde diskuteras som g-orter i nya regioner med samma elevunderlag som de svagare av de dåvarande g-regionerna. Antalet sådana områden beräknades uppgå till mellan fem och tio. Det skulle därför vara värdefullt för den fortsatta planeringen av gym­nasieskolan att utpröva en alternativ organisation av gymnasieskolan som skulle vara lämpad för ett elevunderlag av nämnda storleksordning. Den av SÖ föreslagna modellen (SSG) syntes vara ett sådant alternativ, som var både förenligt med de planeringsprinciper som lades fast genom beslu­ten av 1964 och 1968 års riksdagar och realistiskt från samhällsekonomisk synpunkt. En försöksverksamhet med SSG borde därför anordnas på ett antal orter i landet. Vid valet av dessa orter borde högst fem vara sådana där treåriga gymnasieskolelinjer inte tidigare funniis. Några g-orter med vikande elevunderlag borde dessutom kunna få ingå i försöksverksamhe­ten. Den närmare utformningen av timplanerna fick göras av SÖ i sam­band med att de orter utvaldes där försöksverksamheten skulle bedrivas. Tim- och kursplanerna borde anpassas lill de lokala förutsättningarna på resp. ort.

Riksdagen godkände de i propositionen angivna riktlinjerna för försöks­verksamheten. Riksdagen gav dock som sin mening Kungl. Maj:t till kän­na att ett oförändrat antal timmar skulle eftersträvas inom ämnel religions­kunskap jämfört med vad den reguljära gymnasieskolorganisalionen medgav (UbU 1973: 29, rskr 1973: 243).

Försöksverksamheten startade i Eksjö med början i årskurs 1 läsåret

 

Prop. 1979/80:15                                                                      6

1973/74. Läsåret 1974/75 utvidgades verksamheten till alt omfatta även gymnasieskolorna i Arboga, Strömsund och Ange.

Senare har även Nynäshamn, Olofström och Stenungsund samt fr. o. m. läsåret 1977/78 Lysekil tillkommit som försökskommuner. 1 Haparanda bedrivs sedan läsåret 1974/75 försöksverksamhel med partiell särskild samordnad gymnasieskola omfattande treårig ekonomisk, humanistisk och samhällsvetenskaplig linje.

För försöksverksamheten lillämpas följande av SÖ fastställda timpla­ner.

Timplaner för de tre- och fyraåriga linjerna i särskild samordnad gymnasieskola'

 

 

 

 

 

Ämne

Åk 1

 

Ak 2

 

 

 

 

Åk 3

 

 

 

 

EHS

NT"

E

H

S

N

V

E

H

S

N

Sv

3

3

3

3

3

3

3

4

4

4

3

En

3

3

3

3

3

3

y

2

2

2

2

B/C

3'

3»

3

3

3

3

3

-

4

4

4

As Hi

4

-

3

3

3

-

-

-

4 3 3

-

-

1

2

3

3

3

3

3

_

3

_

Re

-

-

-

-

-

-

-

2

3

3

2

Fs Ps

Sh

2 3

-

-

-

-

1

-

-

2

2

2

3

3

3

3

1

_

2

3

3-1-2

2

Km

-

-

-

2

2

2

-

-

-

-

-

Mu/Te

-

-

-

->

2

2

-

-

-

-

-

Ma

3

6

3

3

3

4

4

5

-

5

5

Nk

4

-

-

3

3

-

-

-

-

-

-

Fy

-

3

-

-

-

3.5

3,5

-

-

-

4

Ke

-

3,5

-

-

-

2,5

2.5-1-1

-

—

-

I

Bi

-

-

_

-

_

-1

-

—

-

—

3

TI

-

2.5'

-

-

-

-

8'

-

-

-

-

Fe

2

-

6

-

-

-

-

9

-

-

-

Rk

-

-

-

-

-

-

-

2

-

-

-

Ms

-

-

-)

-

—

-

-

2

—

-

-

Gy

3

3

0

3

3

2

2

2

2

2

2

Tlf

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

 

33

33

32

32

32

32

34

31

31

31

31

' Noterna till timplanerna för de tre- och fyraåriga linjerna i Läroplan för gymnasieskolan gäller i lillämpliga de­lar. Delsamma gäller Allmänna bestämmelser till timplanerna i Läroplan för gymnasieskolan, ' Utanför timplanen tillkommer 20 utr konlorsteknik,

' Utanför limplanen tillkommer sammanlagt 6 vtr praktik i skolverkslad i åk 1-2 T, dock minsl 2 vlr i vardera årskursen. Praktik i skolverkstad åk 1 N i samma omfattning som åk 1 T. < 1 vie har flyttals från åk 3 lill åk 2. = C-språk har 4 vir.

' På linjerna E och S alternativt socialkunskap med 3 vlr i vardera åk 1 och 2. Därvid gäller vissa begränsning­ar i antalet C-språk vid skolenhelen (SÖ 197.S-02-17),

' Vid konstruktionsövningar i teknologi skall klass eller grupp delas, om elevantalet är lägst 17, under 1 vte i åk 1 och under 3 vtr i åk 2.

 

Prop. 1979/80:15                                                                 7

3   Föredragandens överväganden

Den av SÖ med skrivelse den 28 februari 1979 redovisade utvärderingen av försöksverksamheten med SSG visar atl försöksverksamheten motta­gits väl av elever och lärare vid berörda skolor. Av utvärderingen framgår bl. a. att antalet studieavbrott är lägre än i riket i genomsnitt. Många elever har ansett det vara till stor fördel att det definitiva studievalet kunnat upp­skjutas ett år. Linjebylen efter årskurs 1 är mycket vanligare inom SSG än vad genomsnittet för rikel utvisar. Övergångar har skett från humanistisk och samhällsvetenskaplig linje till ekonomisk linje och i mindre utsträck­ning från naturvetenskaplig till fyraårig teknisk linje. Antalet övergångar från naturvetenskaplig till samhällsvetenskaplig linje har däremot varit mycket litet. Ett ökat antal flickor har valt fyraårig teknisk linje.

Utvärderingen tyder således på att den nu aktuella alternativa organisa­tionen av gymnasieskolan som infördes på försök fr.o.m. läsåret 1973/74 visal sig vara framgångsrik. Försöksverksamheten har väsentligt bidragit lill all undervisning på treåriga linjer och i årskurserna 1 och 2 på fyraårig leknisk linje kunnat anordnas även på orter med mindre elevunderlag än 400 16-åringar, Det finns således enligt min mening främst pedagogiska skäl som talar för att verksamheten med SSG-timplaner ulvidgas till flera gymnasieskolor. Den gräns - 500 16-åringar - som lidigare diskuterats för tvingande övergång till SSG är dock enligt min mening för högt satt. Som jag kommer atl redovisa i del följande bör gränsen för övergång vara lägre.

1 likhet med SÖ bedömer jag det därför vara möjligt alt avslula försöks­verksamheten med SSG och att i stället tillämpa nu gällande timplaner för SSG som alternativ till timplanerna enligt 1970 års läroplan för gymnasie­skolan (Lgy 70). Regeringen bör kunna överiämna till SÖ alt besluta om i vilka kommuner de alternativa timplanerna skall tillämpas. De alternativa timplanerna bör vara det naturliga vid ett stadigvarande elevunderlag av mindre än 400 16-åringar. Vidare bör gymnasieskolor med ett elevunderlag över 400 16-åringar efter medgivande av SÖ (å tillämpa de alternativa timplanerna.

Jag övergår härefter till att behandla frågor rörande vissa komplettering­ar och ändringar i nu tillämpade SSG-timplaner.

SÖ föreslog, mot bakgrund av riksdagens uttalande, i sin skrivelse den 5 oktober 1977 om övergång till SSG i vissa kommuner lämligen omfattande förändringar i nu gällande timplaner. Från flera av de kommuner som re­dan har SSG har vid remissbehandlingen framkommit viss tveksamhet in­för SÖ:s förslag. Man finner att de föreslagna timplanerna är betydligt mera komplicerade än nu gällande främst genom att grenar och varianter införts. Jag har viss förslåelse för den kritik som riktats mot SÖrs förslag i detla avseende. De nu gällande SSG-limplanerna bör således tillämpas även i fortsättningen med endast vissa smärre justeringar och komplette­ringar. 12   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 15

 

Prop. 1979/80:15                                                       8

Både i Haparanda och Strömsund fanns, innan övergång till SSG ägde rum, årskurs 3 av teknisk linje. Denna årskurs av linjen ingår inte i SSG-organisationen. För Haparandas del tillämpas därför SSG-modellen enbart för den ekonomiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga sektorn. För Strömsunds del har regeringen genom skilda beslul medgivit att undervis­ning enligt årskurs 3 på teknisk linje får anordnas till och med läsåret 1979/80. Samläsning skall därvid ske i årskurs 3 med naturvetenskaplig linje i alla ämnen ulom de tekniska. Enligt min mening bör de skolor som nu har årskurserna 3 och 4 av teknisk linje få anordna sådan undervisning även efter övergång till de alternativa timplanerna om elevunderlaget så medger. Samläsning med årskurs 3 på naturvetenskaplig linje bör så långl som det är möjligt eftersträvas.

Nu gällande timplaner medger inte studier i ämnet latin. Nästan samtli­ga remissinstanser har förordat att limplanema för SSG kompletteras med detta ämne. Jag anser alt möjligheter bör skapas att välja latin som alterna-livämne i årskurserna 2 och 3 på humanistisk linje. Det bör kunna ske inom den av SÖ angivna ramen av sex veckotimmar i årskurs 2 och sex vecko­timmar i årskurs 3. Såsom gäller för studier enligt Lgy 70 bör ämnet kun­na erbjudas när minst fem elever anmäler inlresse härför.

Mot bakgrund av den gjorda utvärderingen finner jag det i övrigt inte motiverat med annat än smärre förändringar i gällande timplaner. Således bör en veckotimme kemi i årskurs 3 på den naturvetenskapliga linjen byta plats med en veckotimme psykologi i årskurs 2 varigenom förutsättningar skapas för maximal samläsning med fyraårig teknisk linje i ämnet kemi i årskurs 2. Av utvärderingen framgår även att ämnet kontorsteknik som lä­ses utanför timplanen under tjugo undervisningstimmar i årskurs 1 på ekonomiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga linjer inte mottagils väl av eleverna. Enligt min mening bör dessa timmar flyttas till högre års­kurs än årskurs 1 och samordnas med ämnet maskinskrivning så långt som det är möjligt. Ämnet bör studeras endast av elever på ekonomisk linje.

1 övriga delar bör de limplaner som nu gäller för SSG tillämpas även i fortsättningen.

Somjag tidigare har föreslagil bör försöksverksamheten med SSG upp­höra och de inom försöksverksamheten tillämpade timplanerna bli reguljä­ra alternativ till dem enligl Lgy 70. Mot denna bakgrund finns inget skäl att längre använda benämningen särskild samordnad gymnasieskola (SSG) för de skolor som tillämpar de alternativa timplanerna.

Elt viktigt skäl utöver dem som jag har anfört tidigare för all SSGrs timplaner nu bör bli ett reguljärt inslag i gymnasieskolan är att man därige­nom ökar möjligheterna att etablera gymnasieutbildning på nya orter.

Många undersökningar har visat all närhel lill utbildningen är en viktig förutsältning för att ungdomar med svag studiemotivation skall söka sig till gymnasieskolan. Det finns även undersökningsresultat som tyder på att lång skolväg ökar risken för studieavbrott.

 

Prop. 1979/80:15                                                                      9

Om man vill ge alla ungdomar gymnasieutbildning är del därför väsent­ligt att vi söker ge gymnasieskolan största möjliga geografiska spridning. Samtidigt bör man fortfarande eftersträva att de orter dit gymnasieskolan förläggs kan erbjuda ett allsidigt urval av studievägar.

De alternativa limplanerna bör möjliggöra en ökad spridning av ulbild­ning på de tre- och fyraåriga linjerna. Kravet på etl allsidigt ulbildningsul­bud kan tillgodoses genom atl även yrkesinriktad utbildning förläggs lill gymnasieskola med alternativa timplaner.

Det har hittills ankommit på regeringen att besluta i fråga om inrättande av SSG på nya orter. Regeringen bör nu överlämna lill SÖ att på sätt som gäller för etablering av gymnasieskola av konventionell typ besluta om yt­terligare g-orter, dvs. orter med treåriga linjer, i nya g-regioner som kan tillkomma genom de alternativa timplanerna.

För alt ny gymnasieskola med alternativa limplaner skall kunna inrättas bör krävas ett stadigvarande elevunderlag om minst 250-300 16-åringar. Elt sådant inrättande får dock inte medföra att elevunderlaget för redan uppbyggd gymnasieskola nämnvärt påverkas eller atl de totala kostnader­na för gymnasieskoleorganisationen i de berörda kommunerna kraftigt ökar.

Införandet av alternativa timplaner vid gymnasieskolor som idag följer Lgy 70 kan eventuellt i vissa fall medföra mindre bortfall av tjänstgörings­underlag för lärare. Ogynnsamma verkningar bör kunna mötas med insat­ser inom ramen för gällande irygghetsregler eller i enstaka fall med särskil­da ålgärder.

Simrishamns kommun har i skrivelse till regeringen anhållit om inrät­tande av SSG i Simrishamn. Ansökningen har remissbehandlats. 1 skrivel­se den 18 maj 1978 har riksdagen anmält sina beslut med anledning av mo­tioner om särskild samordnad gymnasieskola i Simrishamn (UbU l977/78r 26, rskr I977/78r 327). Riksdagen gav därvid regeringen till känna att konsekvenserna på både kort och lång sikt av ett inrättande av SSG i Simrishamn för Ystads gymnasieregion måste bedömas av SÖ och ytterst av regeringen mot bakgrund av alla relevanta omständigheter. Årendel har beretts inom regeringskansliet. Jag avser att inom kort återkomma till regeringen med förslag om atl gymnasieskola med treåriga linjer (SSG-modell) får inrättas i Simrishamn.

Avvecklingen av försöksverksamheten med SSG och övergången till de alternativa timplanerna bör på de hittillsvarande försöksorterna ske läsåret 1980/81 i alla årskurser. Övergång till de alternativa timplanerna i andra kommuner bör ske successivi med början i årskurs 1 läsåret 1980/81. Det ankommer på SÖ att utfärda erforderliga övergångsbeslämmelser.

 

Prop. 1979/80:15                                                                10

4   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat i fråga om alternativa timplaner på vissa linjer i gymnasieskolan m. m.

5   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredra­ganden har lagt fram.

 

Prop. 1979/80:15

11

Bilaga I

Sammanfattning av skolöverstyrelsens förslag den 5 oktober 1977 om övergång till s. k. särskild samordnad gymnasieskola (SSG) i vis­sa kommuner

Urval av orter, aktuella för övergång till SSG

SÖ föreslår all ytterligare 32 kommuner, utöver de nio som redan om­fattas av försöksverksamheten, skall gå över till SSG. Till grund för vilka

Följande g-regioner bör enligt SÖ kommu i fråga för övergång till SSG-timplaner

 

 

 

Län

G-region

Antal 16-åringar'

 

 

1978

1985

 

 

1

2

3

C

Tierp

535

460

504

D

Strängnäs

322

310

328

E

Finspång

421

470

477

F

Nässjö

494

430

439

 

Tranås

361

360

374

G

Ljungby

442

430

442

 

Älmhull

417

370

404

H

Hultsfred

503

420

425

 

Nybro

490

510

486

K

Ronneby

402

460

473

N

Falkenberg

440

490

449

P

Ulricehamn

436

480

452

S

Filipstad

354

320

312

 

Hagfors

342

260

259

 

Kristinehamn

423

450

417

 

Torsby

350

280

310

U

Fagersta

400

350

347

 

Hallstahammar

479

460

483

 

Köping»

394

310

401

 

Sala

490

360

441

w

Avesta

385

340

336

 

Hedemora

355

280

300

X

Ljusdal

285

200

229

 

Söderhamn

445

380

394

Y

Härnösand

327

330

344

 

Kramfors

299

300

319

 

Sollefteå

350

250

296

AC

Lycksele

499

410

424

 

Vilhelmina

241

200

181

BD

Boden

406

400

411

 

Kalix

383

280

338

 

Gällivare

504

360

410

' Kolumn Ir Registret över totalbefolkningen (RTB) 1976-12-31. Fjortonåringar 1976 framskrivna två år ulan flyltningsantagande.

Kolumn 2: 1 samband med länsplanering 1974 har befolkningsramarna för länen för­delats på kommuner och åldersuppdelats.

Kolumn 3: RTB 1976-12-31. Sjuåringar 1976 framskrivna utan flyltningsantagande lill 1985.

» Huvuddelen av gymnasieeleverna från Kungsör i Arboga g-region är för närvaran­de inlagna i Köpings gymnasieskola varför elevunderiagel är större än antalet 16-åringar i g-regionen.

 

Prop. 1979/80:15                                                                     12

kommuner som bör komma i fråga har lagts antalet 16-åringar inom g-regionen åren 1978 och 1985. Större vikt har därvid fästs vid elevunderia­gel år 1985 än år 1978. Sålunda har de regioner som ligger klart under 500 16-åringar år 1985 tagits med. Däremot har regioner som ligger under gränsen år 1978 inle medtagits, om de ligger klart över gränsen år 1985.

Utöver ovan angivna kommuner har även två kommuner inom Stor­stockholmsområdet mindre än 500 16-åringar nämligen Danderyd och Sundbyberg. Dessa kommuner bör enligt SÖ inte gå över till SSG. Skälet härtill är främst att kommunema ingår i ett elevområde som är gemensamt för hela Storstockholmsområdet. Av skolorganisatoriska skäl måste visst utbyte ske mellan kommunerna inom elevområdet. Olika timplaner skulle försvåra intagningen av elever. Dessutom har en viss uppdelning av linje­organisationen skett mellan gymnasieskolorna i Sundbyberg och Solna. Hela organisationen inom della område måsle därför beaktas vid plane­ringen.

Kompletteringar och förenklingar av nu gällande SSG-läroplaner

SÖ föreslår följande förändringar i nu gällande SSG-timplaner.

-  Årskurserna 3 och 4 av T-linjen införs

-    Språklig gren av E-linjen införs i årskurs 3

-    Halvklassisk variant införs i årskurserna 2 och 3 av H-linjen, varvid äm­net latin föreslås fä nio veckotimmar. SÖ kan som ett alternativ även tänka sig alt latin erhåller sammanlagt 12 veckotimmar. I sådant fall får tre limmar tas ifrån ämnet naturkunskap i årskurs 2

-    Socialkunskap blir alternativämne i årskurserna 1 och 2 även för H-lin-jens elever

-    Dramatik eller musik, estetisk specialisering eller teckning, estetisk spe­cialisering kan efler medgivande från SÖ erhållas som alternativämne under fyra veckotimmar i årskurs 3 av E-, H- och S-linjerna

-    Grekiska kan efter medgivande från SÖ erhållas som altemativämne un­der fem veckotimmar i årskurs 3 av H-linjen

-    På N-Iinjen byter en veckotimme kemi i årskurs 3 plats med en vecko­timme psykologi i årskurs 2, vilket ger möjlighet till maximal samläs­ning med T-linjen i kemi i årskurs 2

-    På H-linjen tas i årskurs 3 en veckotimme från ämnet samhällskunskap och läggs till allmän språkkunskap.

 

Prop. 1979/80:15                                                                13

SÖ föreslår följande modifierade timplaner for de tre- och fyraåriga linjerna i särskild samordnad gymnasieskola'

 

 

 

Ämne

Åk 1

1

Åk:

)

 

 

 

 

Åk 3

1

 

 

 

 

 

Åk 4

 

EHS NT

E

H

Ha2

S

N

T

E

Sp»

W

Ha

S'

N

T

T

Sv

3

3

3

3

3

3

3

3

4

4

4

4

4

3

2

 

En

3

3

3

3

3

3

3

3

2

2

2

0

2

n

0

 

B/C

3

3

3

3

3

3

3

3

0

4

4

4

4

 

O

4

 

3

3

3

3

 

 

0

4

4

4

 

 

 

 

As

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

0

 

 

 

 

La

 

 

 

0

3/6

 

 

 

 

 

0

6

 

 

 

 

Hi

2

2

3

3

3

3

3

3

 

 

3

3

3

 

 

 

Re

 

 

 

 

 

 

 

 

2

2

3

3

3

2

2

 

Fs

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

2

2

2

 

 

Ps

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

Er

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

Sh

3

3

3

3

0

3

 

 

2

2

2

2

5

2

2

 

Km

 

 

 

2

2

2

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mu/Te

 

 

 

2

2

2

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ma

3

6

3

3

3

3

4

4

5

0

 

 

5

5

5

 

Nk'

4

 

 

3

3/0

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fy«

 

3

 

 

 

 

3,5

3,5

 

 

 

 

 

4

4

 

Ke«

 

3,5

 

 

 

 

3,5

3,5

 

 

 

 

 

 

 

 

Bi»

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

3

 

 

TI'

 

2,5

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

Övr te

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ämnen'

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

30

Fe

2

 

6

 

 

 

 

 

9

0

 

 

 

 

 

3

Rk»

 

 

 

 

 

 

 

 

2

2/0

 

 

 

 

 

 

Ms

 

 

2

 

 

 

 

 

2

2

 

 

 

 

 

 

Sg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

Se»

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0/2

 

 

 

 

 

 

Gy

3

3

2

3

3

3

2

2

2

2

2

2

2

2

1

 

Tlf

1

1

1

1

1

1

1

 

1

1

1

1

1

1

1

 

S:a

3310

33"

32

32

32

32

32

34"

31

31

31

31

31

31

2912

35

' Allmänna bestämmelser till timplanerna i Läroplan för gymnasieskolan gäller vad avser punklema 1, 4-6,

8, 10-12, 14-16 samt punkl 9 (de två första slyckena saml den sista meningen "Om ämneskonferensen ...

som här angivits"),

' För anordnande av halvklassisk variant av H4injen skall elevantalet vid undervisningens början vara lägst

fem.

I årskurs 3 kan på halvklassisk variant av H-linjen efler SÖrs medgivande erhållas grekiska som altemativ­ämne under fem vtr. Elevantalet skall vara lägst fem,

' 1 årskurs 3 kan på språklig gren av E-linjen saml på H- och S-linjema efter SÖrs medgivande erhållas drama­lik eller musik, estetisk specialisering eller teckning, estetisk specialisering som altemativämne under fyra vtr i utbyte mot B- eller C-språk.

* C-språk. 1 årskursema 1 och 2 av E-, H- och S-linjema kan C-språk utbytas mot socialkunskap som alter­nativämne under tre veckolimmar i vardera årskursen. Elever på H-linjen med socialkunskap i årskursema 1 och 2 har i årskurs 3 fem vlr samhällskunskap och två vtr rättskunskap.

Vid anordnande av socialkunskap begränsas antalet C-språk på följande sätt:

 

Prop. 1979/80:15                                                                14

Antal antagningsplatser på             Anlal C-språk i årskurs 1 om

tre- och fyraåriga linjer                    undervisning i socialkunskap

30

60

90

120

150

180

 

anordnas

inte anordnas

högst   2

högsl   2

2

3

3

4

3

4

4

4

4

4

I de fall där C-språkel i årskurs 3 på E-, H- och S-linjema är annal språk än tyska eller franska erhåller del fem vtr. Annat språk minskas därvid med en vte. ' Vid laboration delas klass eller grupp en vte i vardera årskursen, om elevantalet är lägst 17.

' Vid laboration i följande ämnen delas klass eller grupp, om elevantalet är lägst 17. Fysik (0,5 vte i åk 1, I vte i åk 2, 0,5 vte i åk 3). Kemi (0,5 vte i åk 1, 1 vte i åk 2). Biologi (0,5 vte i åk 2, 1 vte i åk 3).

' Vid konstruktionsövningar delas klass eller grupp, om elevantalet är lägst 17, un­der en vte i årskurs 1 och under tre vtr i årskurs 2. ' Övriga tekniska ämnen

-        Vid laborationer och konstmktionsövningar delas klass eller grupp, om elevanta­
let är lägst 17, enligt not 1 till limplanen för T-linjen i Lgy 70,

-1 årskurs 3 erhåller övriga tekniska ämnen tillsammans 0,5 vte mer än i Lgy 70. Denna överskjulande halva veckotimme får efler rektors bestämmande tillföras lämpligt tekniskt ämne.

-  I årskurs 4 gäller fordelningen av veckotimmar i Lgy 70.
• Val mellan rättskunskap och praktiskt sekreterararbete,

" Utanför timplanen tillkommer i årskurs 1 20 lektioner konlorsteknik för E-, H-och S-linjema.

" Utanför timplanen tillkommer sammanlagt sex vtr praktik i skolverkstad i årskur­sema 1 och 2 av T-linjen, dock minst två vtr i vardera årskursen.

1 årskurs 1 har elever på N-linjen praktik i skolverkstad i samma omfattning som eleverna på T-linjen. '• Tillkommer tio lektioner arbetsstudier i årskurs 3 på T-linjen.

Förändringar av nuvarande bestämmelser

SÖ föreslår att övergången lill SSG enligt nu föreslagna timplaner sker successivi med början i årskurs 1. De nya timplanerna bör lillämpas även för de kommuner som redan tillämpar de ursprungliga SSG-limplanema. Detta medför atl Haparanda skall lillämpa SSG-timplan även för N- och T-linjerna.

SÖ föreslår även att föreskriftema om att riket skall vara elevområde för försöksverksamheten i vissa kommuner upphävs.

Förändringar av lärarbehovet

SÖ har undersökt effekterna för timunderlaget av en övergång till de nya SSG-limplanerna. En jämförelse med nuvarande organisation och timplaner visar att en SSG-organisation innebär en minskning av antalet lärarveckotimmar med 3 ä 4%, i fakliska tal ca 450-550 eller ca 23-27 lä-rarvolymljänsler. Den årliga besparingen beräknas uppgå till ca 2,5 milj. kr.

 

Prop. 1979/80:15                                                      15

Om timtalet i latin ökas på sätt SÖ angivit i sill alternativa förslag med­för detta en merkostnad av ca 300000 kr.

Besparingarna har inte blivit så stora som förutselts. Detta beror främst på att halvklassisk variant på H-linjen och ekonomisk-språklig gren in­förts. Totalt innebär detta en ökning med ca 200 lärarveckotimmar jämfört med om nu gällande SSG-timplaner används.

I vissa fall leder de nya SSG-timplanema till ett ökat behov av lärarre­surser jämfört med Lgy 70. Delta är fallel i ämnet praktik i skolverkslad och ämnet teknologi (ca 170 lärarveckotimmar resp. ca 100 lärarveckotim­mar).

Minskning av timunderlaget jämfört med Lgy 70 kan redovisas för äm­nesgruppen moderna språk (ca 190 lärarveckotimmar), företagsekonomis­ka ämnen (ca 85 lärarveckotimmar) och ämnena latin, naturkunskap, ma­tematik och kemi (ca 85, 100, 100 resp. 40 lärarveckotimmar).

De nya timplanerna medför en tillfällig minskning av limunderlaget i ämnena konst- och musikhistoria samt musik och teckning i årskurs 1 un­der första året.

Samband mellan elevunderlag och organisation

SÖ finner att de ökade samläsningsmöjligheterna i SSG bäst utnytljas, då endast två klasser anordnas i årskurs 1 av de fem linjerna. En klass av vardera sektorn EHS resp. N och T blir då en lämplig organisation.

SÖ finner även att samläsningen är slörst och mest rationell inom EHS-sektorn och att därför en övergång till SSG inom denna sektor och inom de minsta av de berörda g-regionema är mest önskvärd. Härtill kommer dock vinster av pedagogisk art som bör vägas in i övrigl.

SÖ erinrar slutligen om atl vissa vanliga situationer där länsskolnämn­derna går in och ger dispens för att starta grupper bör kunna elimineras ge­nom en övergång till SSG.

 

Prop. 1979/80:15                                                      16

Bilaga 2

Remissyttranden över SÖ:s förslag den 5 oktober 1977 om övergång till s. k. särskild samordnad gymnasieskola (SSG) i vissa kommuner

AUmänna överväganden

Uppfattningarna i fråga om övergång till SSG i flera kommuner än vad som nu är fallet är delade.

Länsskolnämnden i Värmlands lån anser t. ex. att SSG inte är en nöd­lösning för gymnasieregioner i trångmål utan är en gymnasieskola som är fullt likvärdig med övriga och i vissa fall till och med överlägsen. 7"C0 fin­ner att erfarenhetema av försöksverksamheten med SSG ligger i linje med den utveckling av gymnasieskolan som TCO i andra sammanhang föror­dat. Hedemora kommun finner principen om att uppskjuta linje- och gren­valet ett år helt riktig. Samtidigt får emellertid inte samläsningen medföra ökade kostnader för kommunen eller sämre utbildningsmöjligheter i gym­nasieregionen. Vilhelmina kommun delar förslagels syn på atl de teoretis­ka linjerna kan samordnas mer än vad som nu sker. Del är dock på sin plats alt varna för allt för slark övertro på kostnadsbesparingar. Länsskol­nämnden i Västernorrlands län anser att en övergång till SSG garanterar elevema både lillgång till alla nuvarande ulbildningsvägar och möjligheter att få fullfölja sina ämnesval utan timreduceringar. SSG skulle sannolikt in­nebära en stabilare organisation och därmed ett jämnare underlag för tjänster. Rektorn för Nordenbergsskolan i Olofström anser att ett system med återkommande utbildning underlättas om en enkel struktur av gym­nasieskolan tillskapas. Svenska kommunförbundet ställer sig positiv "till en ökad samordning av de tre- och fyraåriga linjerna i gymnasieskolan. En övergång till SSG kan ge ökad flexibililei, etl rikare ulbud av studiealier-nativ och därmed en möjlighet att behålla bredare valalternativ inom gym­nasieregioner (g-regioner) med vikande elevunderlag."

Länsskolnämnden i Kopparbergs län anser att SSG innebär en för­enklad och möjligen något billigare gymnasial organisation än Lgy 70. Länsskolnämnden i Älvsborgs län finner att en övergång till SSG i g-regio­ner med 450-500 16-åringar är rimlig även om effekterna för timunderla­get är marginella.

Länsskolnämnden i Västmanlands län ser helst atl en mer allmän över­gång lill SSG finge anslå lill dess gymnasieutredningen hunnit utreda och lägga fram sitt principförslag om gymnasieskolans framtida organisation. De statliga besparingarna är alltför små för atl reformen skall brytas ut ur sitt större sammanhang. Åven Köping, Sala, Älmhults och Nässjö kom­muner finner att gymnasieutredningens förslag bör avvaklas. Länsskol­nämnden i Värmlands län är tveksam lill om ett system med olika gymna­sieskolor är en god lösning på sikt. Gymnasieutredningen förutsätts beak­ta detla problem i sitt förslag till framtida gymnasieskola. LR:s lokalför­ening i Ulricehamn anser att principen om att gymnasieskolorna i landet skall vara likvärdiga ej bör frångås och all samläsning medför negativa följder för lärare och elever i flertalet fall. Den ökade elevtillströmningen till treåriga linjer talar även emol övergång till SSG. Åven SACOISR befa­rar att ett genomförande av SÖrs förslag kan leda till olika utbildningsstan­dard i landet. Länsskolnämnden i Södermanlands län beklagar att försia-

 

Prop. 1979/80:15                                                                    17

get läggs fram innan utvärdering av försöksverksamhelen lagts fram. För­slaget har positiva effekter ur planeringssynpunkt. Strängnäs kommun finner att besparingseffekter lika väl kunnat erhållas genom allmän över­gång till nytt språkprogram och samläsning i årskurs 1 vid samtliga gymna­sieskolor. Ronneby kommun finner att förslaget om övergång till SSG i de angivna kommunerna inle bör genomföras. I stället bör vissa inslag i för­slaget läggas till grund för en snarast möjligt genomförd revision av läro­planen i hela landet. Länsskolnämnden i Gävleborgs län bedömer att den stora svårigheten för de små gymnasieorterna ligger på de tvååriga yrkes­inriktade linjema där utbudet blir torftigt, likaså på de tvååriga teoretiska linjerna. LR:s lokalavdelning i FiUpstad anser sig inte kunna acceptera förslag, vars enda klart angivna syfte är att skapa en billigare skola. Skol­slyrelsen i Tranås konstaterar att benämningen särskild samordnad gym­nasieskola är missvisande eftersom förändringarna endast berör de 3-åriga linjerna.

Skolstyrelsen i Tierp anser att en grundlig utvärdering av försöksverk­samheten först bör göras innan del beslutas om generell övergång till SSG i gymnasieregioner med mindre än 500 16-åringar. Lärarkollegiet vid Gud­lav Bilderskolan i Sollefteå finner att man ser alldeles för begränsat och kortsiktigt på detta med övergång till SSG. Det är föruiom en skolfråga även en fråga om arbetsmarknadspolitik och regionalpolilik, som bör ut­redas i ett större sammanhang.

Elevantalet 500 som gräns för övergång

Den i regeringens uppdrag till SÖ angivna gränsen 500 16-åringar i g-regionen för övergång lill SSG kommenteras i vissa remissyttranden. SA­COjSR framhåller att den övre gränsen för övergång till SSG bör sättas vid högst 400 16-åringar. Samma elevantal föreslås även av Strömsunds kommun. Kollegiet vid Thomasgymnasiet i Strängnäs, Ljusdals kommun, och länsskolnämnden i Gävleborgs län anser atl någon fixerad gräns ej bör sättas. I stället bör antalet behöriga sökanden till årskurs 1 på de tre-och fyraåriga linjerna vara riktmärket. Fulkenbergs kommun vill inle ha något fastställt elevantal utan det avgörande är om någon verklig besparing kan göras. Även Sula kommun finner att 500-gränsen kan diskuteras ur flera synpunkter i samband med syftena med övergången. Om antalet 16-åringar över huvud taget skall vara utslagsgivande bör detta antal vara be­tydligt lägre än 500.

Övergång till SSG i enskilda kommuner

Följande kommuner har inget att erinra mot att kommunens gymnasie­skola går över till SSGr Tranås, Hultsfred, Nybro. Fagersta, Avesta, He­demora, Kramfors, Lycksele, GålUvare och Kalix. Länsskolnämnderna i Södermanlands, Jönköpings, Älvsborgs, Västmanlands, Västerbotlens och Norrbottens län har ingenting att erinra mot att de av SÖ föreslagna kommunema i resp. län går över till SSG.

Länsskolnämnden i Stockholms län anser att gymnasieskolan i Nynäs­hamn borde behandlas på samma sätt som gymnasieskolan i Sundbyberg och Danderyd, dvs. ej vara SSG. Länsskolnämnden i Hallands län anser att den nuvarande organisationen för gymnasieskolan i Falkenberg funge­rar väl och att det därför inte finns skäl för övergång till SSG. Länsskol-

 

Prop. 1979/80:15                                                                     18

nämnden i Västmanlands län, som i princip anser att övergång till SSG bör anstå tills vidare, motsätter sig särskilt att gymnasieskolan i Köping omvandlas lill SSG. Mol bakgrund av alt 90% av eleverna i Kungsör ge­nomgår gymnasieskolan i Köping är elevantalet under aktuell period mer än 500. Länsskolnämnden i Gävleborgs län förordar att övergång till SSG blir frivillig för kommunerna. Köpings, Falkenbergs och Tierps kommu­ner godtar inle de beräkningar över antalet 16-åringar åren 1978 resp. 1985 som SÖ redovisat. Antalet 16-åringar inom dessa kommuners gymnasie­skolors elevområden uppgår till mer än 500.

Strängnäs, Älmhults, Ljungby, Ronneby, Sala, Filipstads, Hallstaham­mars, Ljusdals och Söderhamns kommuner samt LR:s lokalförening vid Tingsholmsgymnusiet i Ulricehumn avvisar samtliga förslaget att gymna­sieskolan i resp. kommun skall övergå till SSG. Den nuvarande gymnasie­skolan fungerar väl och några förändringar av här föreslagen art är ej moti­verade. SACOjSR anser all eflersom Finspång har gemensam intagning tillsammans med Norrköpings gymnasieregion bör här samma resone­mang föras som tillämpats för Danderyd och Sundbyberg.

SÖ:s förslag till nya timplaner för SSG

AUmänt

Eksjö kommun, som redan har SSG, är kritisk mot nu redovisade förslag till limplaner. De är mer komplicerade och den tidigare filosofin om ökade samläsningsmöjUgheter har fåll ge vika för införandet av enstaka grenar och varianter. Det bör allvarligt prövas om man inte inom ramen för den ursprungliga SSG-limplanen kan tillgodose utbildningsbehovet, grenar och varianter förutan. Strömsunds kommun, som likaså redan har SSG, anser att en återgång till den komplicerade struktur med grenar och varian­ter, som SÖ föreslagit, är ett steg i fel riktning. Rektorn för Nordenbergs-skolun i Olofström förordar ej heller att grenar och varianter införs och att antalet allernalivämnen ulökas. TCO har ingenting atl erinra mot de av SÖ framförda förslagen till förändringar. Principen om det uppskjutna stu­dievalet ett år mottas positivt av Nybro, Strängnäs, Söderhamns, Hults­freds och KuUx kommuner samt av länsskolnämnderna i Jönköpings, Gävleborgs och Väslernorrlands län. Länsskolnämnden i Västmanlands län finner det tillfredsställande att nuvarande timplaner för SSG kunnat korrigeras så att nuvarande utbildningsmöjligheter inte försämras, även om den organisatoriska enhelen delvis gått förlorad. Länsskolnämnden i Södermanlands län finner att de ursprungliga SSG-limplanerna är från pla­neringssynpunkt mer lätthanterliga. Länsskolnämnden i Värmlands län bedömer att det föreligger viss risk för att man återinför splittring i SSG-timplanerna i sin slrävan atl åstadkomma ett så stort utbildningsutbud som möjligt. Länsskolnämnderna i Stockholms, Östergötlands, Göte­borgs och Bohus, Kopparbergs, Jämtlands, Västerbotlens och Norrbot­tens län tillstyrker i huvudsak SÖ:s förslag till utformning av timplaner. LR:s lokalavdelning i FiUpstad anser däremot att SÖ:s förslag till timpla­ner i en rad ämnen är behäftade med allvarliga nackdelar och illa genom­tänkta.

 

Prop. 1979/80:15                                                                     19

Synpunkter på enskilda ämnen

SÖrs förslag till språkprogram mottas positivt av flertalet remissin­stanser. Sålunda konstaterar t.ex. Ronneby kommun att en omorganisa­tion av språktillvalen måste ske på gymnasieskolans 3- och 4-åriga linjer. Della gäller dock alla gymnasieskolor, inle bara de små. Länsskolnämn­den i Jönköpings län bedömer att det mera enhetliga språkprogrammet i SSG bidragii till att försöksverksamheten uppfatlats posilivt. Länsskol­nämnden 1 Södermanlands län anser alt det föreslagna språkprogrammet ger större stabilitet mellan årskurserna. Strängnäs kommun ser fördelar med det ändrade programmet genom alt eleven inte kan välja bort C-språk efler endast ett års sludier. Språkprogrammet tillstyrks även av länsskol­nämnderna i Östergötlunds län. Värmlunds län, Gävleborgs län och Väs­ternorrlands län samt av Nybro kommun. Ljungby och Söderhamns kom­muner är kritiska mot att valmöjligheterna reduceras.

Nästan samtliga remissinstanser ställer sig positiva till att hal v klas­sisk variant införs i SSG. Likaså tillstyrks SÖ:s altemativa förslag alt ämnet skall erhålla 12 veckotimmar och att ämnet naturkunskap minskas med 3 veckotimmar i årskurs 2. Länsskolnämnderna i Stockholms län. Värmlunds lån och Norrbottens län ställer sig tveksamma till att latinet i årskurs 2 skall få sex veckotimmar på bekostnad av tre timmar naturkun­skap. Sulu kommun föreslår att utökning av latin i årskurs 2 skall ske på bekostnad av ämnet matematik.

Frågor om införande av social variant redan från årskurs 1 på huma­nistisk, ekonomisk och samhällsvetenskaplig linje ifrågasätts av länsskol-nämndernu i Gävleborgs och Västernorrlunds län och av Fulkenbergs, Fagersta, Söderhamns och Vilhelminu kommuner. Eksjö kommun anser inte att socialkunskap skall kunna läsas i stället för C-språk i årskurs I på humanistisk hn}e. Länsskolnämnden 1 Norrbottens län anser att socialkun­skap inte bör väljas som alternativämne av den som väljer ekonomisk-språklig gren i årskurs 3.

De ekonomiska konsekvenserna av övergång till SSG

Falkenbergs, Ronneby, Ljungby, Älmhults, Sala och Söderhamns kom­muner ifrågasätter om ett införande av SSG skulle medföra några ekono­miska vinsier. Länsskolnämnden i Kronobergs län bedömer att den eko­nomiska vinsten vid en skolenhet med fyra intagningsklasser i årskurs 1 på dessa linjer är så liten att förslaget ej bör genomföras vid sådan skolenhet.

 

Prop. 1979/80:15                                                                 20

Bilaga 3

Sammanfattning av SÖ:s utvärdering av försöksverksamheten med särskild samordnad gymnasieskola (SSG) under åren 1973—1978

1    Bakgrund

1.1  Gymnasiereformerna 1966 och 1971

Genom gymnasiereformen den 1 juli l%6 ersattes de tidigare fristående gymnasieformerna - det allmänna gymnasiet, det tekniska gymnasiet saml handelsgymnasiel - av en enda organisation — gymnasiet. Bakom denna nyordning låg bl.a. grundskolereformen, gymnasiets starka kvanti­tativa utveckling efter 1950 samt en önskan om ett samordnat skolsystem på det gymnasiala stadiet.

Denna samordning fullföljdes den I juli 1971 i och med att det nya gym­nasiet, fackskolan och yrkesskolan förenades under samma lak, gymna­sieskolan, med SÖ som central myndighet. En organisation med 22 linjer (varav en, tvåårig konsumtions- och vårdlinje, ännu inte upprältats), 56 grenar och 18 varianter hade skapats. Etl slort anlal specialkurser lades också inom gymnasieskolan.

1.2 Gymnasieregioner och utbildningsutbud

För att gymnasieskolplaneringen skall underlättas är Sverige indelat i elt antal gymnasieregioner (g-regioner), för närvarande 131 stycken. En analys har visat att tre fjärdedelar av åldersklassen i en g-region under vis­sa fömtsättningar kan få sina önskemål om gymnasial utbildning tillgodo­sedda av 14 studievägar, om elevunderlaget i g-regionen uppgår till minst 700 16-åringar. Större fullständighet i utbudet av studievägar kräver ett snaebt stigande elevunderlag.

För att etl representativt urval studievägar skall kunna erbjudas inom en g-region till rimligl resursutnyttjande borde denna ha ett elevunderlag av minst 400 16-åringar. Mellan 1965 och 1978 har antalet g-regioner med fårre än 400 16-åringar ökat från 3 lill 23.

1.3    SÖ:s planeringsarbete för utbildning i glesbygd

Vid den fortsatta planeringen för gymnasieskolan efter 1971 har SÖ bl.a. haft att bedöma i vilka former utbildningen i glesbygd i framtiden borde organiseras, inte minsl mot bakgrunden av det sjunkande antalet 16-åringar i flera g-regioner.

SÖ föreslog 1972 regeringen all en särskild organisation skulle skapas för g-regioner med mindre än 400 16-åringar. Organisationsförslaget upp­tog linjerna E, H, N, S, So, Ek, Dk, Et, Fo, Ko, Ve och en specialkurs el­ler annan linje, således 12 utbildningsvägar. För att kostnaderna skulle kunna hållas på en acceptabel nivå måste samläsningsmöjligheterna vidgas framför allt på treåriga men på sikt även på tvååriga linjer. Organisationen

 

Prop. 1979/80:15                                                                    21

fick beleckningen "särskild samordnad gymnasieskola", SSG. Ett förslag till limplaner för de treåriga linjerna utarbetades och presenterades för re­geringen 1972. Timplaneförslaget innefattade även de två första årskur­serna av T-linjen.

1.4 SSG — omfattning och några utmärkande drag

Efter beslut av riksdagen och medgivande av Kungl. Maj:t igångsattes försöksverksamhet med SSG höstterminen 1973 vid Eksjö gymnasieskola. Försöket har senare utvidgats till åtta andra orter. Läsåret 1978/79 läste 2% av rikets elever i årskurs 1 av tre- och fyraåriga linjer enligt SSG-tim­planerna.

Utmärkande drag för SSG-timplanerna är bl. a.

samläsning mellan E, H och S saml mellan N och T i årskurs 1, vilket in­nebär att eleverna kan skjuta upp sitt definitiva linjeval ett år,

ekonomiska ämnen (företagsekonomi och kontorsteknik) läses obligato­riskt av samtliga elever på E-, H- och S-linjerna i årskurs 1,

tekniska ämnen (teknologi och skolpraklik) läses obligatoriskt av samt­liga elever pä N- och T-linjerna i årskurs I,

språkprogrammet innehåller inga ettåriga studiegångar och ger möjlighel att undvika den besvärliga studiesituationen med två nybörjarspråk (C-språk),

grenar och varianter saknas i årskursema 2 och 3, samt

förstärkning av maskinskrivning och svenska på E-linjen.

2    Erfarenheter av försöksverksamheten

2.1 Linjebyten

De uivärderingar som gjorts av försöksverksamheten med SSG har vi­sat att linjebyten efter årskurs 1 är mycket vanligare inom SSG än vad ge­nomsnittet för riket utvisar. Tendensen har varit en övergång från H och S till E och, i mindre utsträckning, från N till T. Den i riket tämligen frek­venta övergången från N till S (en av elva som börjat på N byter till S, SÖ dnr P 76:610) har inom SSG varit i det närmaste obefintlig.

Huvudorsaken till del stora antalet linjebyten till E och T vid SSG lorde vara att eleverna på H och S resp. N under första årskursen fått stifta be­kantskap med ekonomiska och tekniska ämnen, vilka varit okända för dem från grundskolan, där de flesta haft spräk och inte ekonomi eller tek­nik som lillvalsåmne.

2.2 Studieavbrott

Studieavbrott har i SSG förekommit i mindre omfattning än vad genom­snittet för hela riket utvisar, bortsett från den första årskullen elever, för vilken avbrotten var markant högre.

Faktorer som ligger utanför försöksverksamheten, t.ex. den lokala ar­betsmarknadssituationen och förhållanden vid små skolor i allmänhet, har troligen inverkat här.

Orsak till den första årskullens höga avbrottsfrekvens synes ha varit sen

 

Prop. 1979/80:15                                                      22

och ofullständig information samt missnöje med att social variant inte kun­de väljas inom SSG. Båda dessa brister har sedermera avhjälpts: informa­tion såväl centralt som lokalt har blivit mer fullständig, och socialkunskap kan numera väljas som altemativ till det tredje språket på E- och S-linjer­na.

2.3 Det uppskjutna linjevalet

Det uppskjutna linjevalet anses genomgående vara en av de siörsta för­delarna med SSG. Denna uppfattning synes vara enhällig bland skolled­ningarna vid försöksskoloma och delas av nästan 90% av elevema.

Det uppskjutna linje valet medför fler informationstillfällen. SSG har därmed kommit att medföra ett visst merarbete för SYO-funktionärema. De behöver vara väl förtrogna med gymnasieskolans timplaner enligt både Lgy 70 och SSG. Likvärdigheten ifråga om kompelens mellan SSG och Lgy 70 måste också understrykas.

3    Allmänt om SSG som ett alternativ inom gymnasieskolan

Inte minst gymnasieinspektörernas rapporter har under flera år förmed­lat intrycket att flertalet gymnasister synes vara nöjda med det mesta i sin skolgång och anser den vara meningsfull. Varierande arbetsformer före­kommer normalt i vardagsmtinen. Trivsel i arbetet och full sysselsättning synes vara det normala, även om arbetsbelastningen ibland är i överkant.

Det är således inte förvånande att utvärderingarna av SSG ämnesvis mestadels har givit en klart positiv bild av verksamheten. Mest angeläget för SÖ har under försöksliden varil all spåra evenluella negaliva konse­kvenser av SSG-timplanerna för att snabbt kunna göra möjliga justeringar.

3.1 En ökad betoning av metodiska aspekter i försöksverksamheten

Det kan konstaleras atl försöksverksamhelen med SSG utvecklats lill något myckel mer än den rent organisatoriska förändring som var avsedd från början. Effekten av samläsningen i årskurs 1 med ett uppskjutet defi­nitivt linjeval har ovan berörts. De små justeringar som vidtagits i förhål­lande till Lgy 70-timplanerna har inte sällan letl till ett omfattande studie­plansarbete vid försöksskolorna, vilket påverkat gymnasieskolans inre ar­bete i klart posiliv riklning. Arbetsgrupper av lärare i ekonomiska och tek­niska ämnen med erfarenhet från samläsningen i årskurs 1 har utformat förslag lill studieplaner avsedda att användas inom SSG.

3.2 SSG-inslag i gymnasieskolan i stort

Flera av de för SSG-timplanerna utmärkande dragen har de senaste åren genomförts eller på försök prövats vid "Lgy 70-skoIor". Således har Lgy 70:s alternativa kurser i naturkunskap och i matematik generellt slopats fr.o.m. läsåret 1978/79. Försöksverksamhet bedrivs med sammanhållen NT-linje under de två första årskurserna och med kameral-distributiv gren i årskurs 3 av E-linjen.

 

Prop. 1979/80:15                                                      23

Andra inslag i SSG-timplanerna vilka diskuteras i den allmänna debat­ten är följande;

-     praktiska inslag i den annars teoretiska studiegången på de treåriga lin­jerna (konlorsteknik för H och S, praktik i skolverkstad för N),

-     förstärkning av svenska och maskinskrivning på E-linjen,

-     arbetsmarknadsanpassning (övergång till E och T),

-     ett nytt språkprogram för gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer med möjlighet all undvika två nybörjarspråk i årskurs 1.

3.3 SSG och det begränsade utbildningsutbudet

Den reducerade valfriheten inom SSG, där grenar och varianter saknas, har inte föranlett särskilt många kommenlarer från elevhåll. Delta är i och för sig inte anmärkningsvärt. Vid skolor av den aktuella storleken är Lgy 70-timplanernas rika flora av valmöjligheter i många fall enbart teoretisk. På grund av bestämmelserna om minimiantal elever för bildande av under­visningsgrupp blir valfriheten där i realiteten kraftigt beskuren. Efter jus­teringen av försökstimplanerna fr. o. m. läsåret 1975/76 varvid socialkun­skap infördes, återstår endast önskemål från elever vid ett par av försöks­skolorna om alt få läsa latin.

3.4 Några enskilda ämnen i SSG

Justering av SSG-timplanerna har också önskats i ämnet samhällskun­skap, där samläsning mellan E, H och S i årskurs 3 med olika veckotimtal för linjerna är mycket svår. Berömvärda insalser har gjorts från lärarhåll, men varken lärarna själva eller eleverna är helt belåtna med resultatet. En justering kan nås med ökad gruppdelning, vilken innebär viss kostnadsök­ning.

Justering av timplanerna för SSG har vidare önskats för ämnena psyko­logi, kemi och gymnastik. Åven här behöver uppmärksammas konsekven­ser i fråga om koslnader (liksom för andra ämnen).

4   Erfarenhetsutbyte mellan SSG-enheterna och SÖ

Under försöksverksamheten med SSG har ett antal skolledar- och äm­neskonferenser hållits. Dessa har i regel förlagts till någon av försökssko­lorna och varit avsedda för utbyte av erfarenheter skolledare och lärare emellan. Vid samtliga konferenser har SÖ varit representerad. Konferen­serna har upplevts som givande och stimulerande och enhälliga önskemål föreligger om en fortsättning i flera av de berörda ämnena.

5   T-Iinjen i SSG

S.l Äk 3 av T-linjen

Ett problem vid de försöksskolor som tidigare tillämpat timplaner enligt Lgy 70 har varit årskurs 3 av T-linjen. Strömsund, som före övergången

 

Prop. 1979/80:15                                                     24

till SSG hade maskinteknisk gren i årskurs 3, har alltsedan 1976/77 begärt och beviljats dispens för att behålla denna utbildning. Haparanda har del­tagit i försöksverksamheten med SSG endast partiellt, med EHS-sektorn, för att kunna behålla tre årskurser på teknisk linje. En följd av detta har blivit att ingen av de sex språkgrupperna i årskurs 3 1978/79 (2 i B-språk, 4 i C-språk) uppfyller kravet på minsl åtta elever, varför man tvingats begä­ra och beviljats dispens av länsskolnämnden med reducerat antal lärarled­da undervisningstimmar som följd.

5.2 F. d. SSG-elevers syn på T-linjen i SSG

En enkät som höstterminen 1978 besvarats av elever i årskurs 3 och 4 av T-linjen som tidigare gått i SSG visar att även teknikerna anser att det uppskjutna linjevalet är den största fördelen med SSG. På den negaliva si­dan noterar teknikerna i SSG stor arbetsbörda i årskurs 2 och betygskon­kurrensen med naturvetarna.

6   Timunderlaget i SSG

Det genomsnittliga behovet av lärarveckotimmar är enligt SÖrs beräk­ningar mellan 9 och 10% mindre i en SSG-organisation. SSG har -jämfört med en Lgy 70-organisation - ett ökat timbehov i företagsekonomi, tekno­logi och praktik i skolverkstad. Dessa ämnen är gemensamma för hela EHS- resp. NT-sektorn i årskurs 1 och ligger till grund för det uppskjutna linjevalet. SSG har ett minskat timbehov i bl.a. modema språk, matema­tik och naturvetenskap samt samhällsorienterande ämnen.

7    Organisatoriska effekter av SSG

7.1 Allmänt

De organisatoriska effektema av att gymnasieskolor med SSG-timpla­ner för de tre- och fyraåriga linjerna tillkommit inom ramen för försöks­verksamhelen i Arboga, Nynäshamn, Olofström och Stenungsund har re­dovisats. Dessa effekter får förutsättas i försia hand bero på alt kommu­nen fått en egen allmän skolenhet. Att SSG-timplanerna kommit att an­vändas istället för Lgy 70rs timplaner har förmodligen organisatoriskt haft en relativt lilen effekl. Man kan dock inte hell bortse från den i så måtto att den entusiasm som de nya skolledningarna och övrig personal vid dessa nya skolor visar i sitt arbete till en del kan ha sin grund i övertygel­sen om de fördelar SSG-timplanema uppvisar. Detta sprider sig bland ele­ver och föräldrar och kan på så sätt påverka skolans organisation. Det är dock omöjligt att ens uppskatta den inverkan SSG-timplanerna haft i sam­manhanget. Ett exempel på detta är Bromölla kommun som tillhör Kris­tianslads g-region men nyligen begärt att få ingå i elevområdet för Olof­ströms SSG och som fått sin framställning beviljad av berörda länsskol­nämnder.

 

Prop. 1979/80:15                                                     25

7.2     Inverkan på näraliggande gymnasieskolor

Effekten av nya SSG-enheter på organisationen av de närliggande gym­nasieskolorna Köping, Haninge, Karlshamn och Kungälv har i regel varit marginell. Köping är den enda skola som fått en bestående reducering av sin organisation motsvarande 10-15% av elevantalet före starten av SSG i Arboga. Organisationen på de tre- och fyraåriga linjerna i Köping har dock minskat med endast en klass per årskurs, från fem till fyra parallel­ler. Den nybyggda gymnasieskolan i Köping projekterades med tanke på tillkomsten av Arbogas SSG och är dimensionerad därefter.

I Karishamn har organisationen i årskurs 1 trots tillkomsten av Olof­ströms SSG ökats med 15-20% jämfört med tiden före SSG.

För Haninge och Kungälv är organisationen 1978/79 i årskurs 1 ungefär lika slor som före tillkomsten av Nynäshamns resp. Stenungsunds SSG-enheter, efter att det första året efter SSG-starten ha varit mindre. Inrät­tandet av mera fullständiga gymnasieskolor i Nynäshamn och Stenung­sund har varit en förutsättning för att de ökade ungdomskullama inom Haninge-Nynäshamns- och Kungälv-Stenungsundsområdena skulle kunna beredas gymnasial utbildning.

Orsakerna till den måttliga effekt pä de näriiggande skoloma, för vars storlek åtminstone en av de berörda kommunema fmktat, är bland annat alt ca 20% av eleverna i årskurs I tillkommit på grund av ökad gymnasie­benägenhet i främst SSG-kommunen men även i närliggande kommuner med goda kommunikationer. Gymnasiebenägenheten är därvid definierad som kvoten mellan det totala antalet elever från kommunen som den 15 september finns i årskurs I på linje eller specialkurs vid gymnasieskola och kommunens antal 16-åringar. Den ökning av elevunderlaget som före­kommit under försökstiden har givit ett tillskott på ca 40%, och de återstå­ende 40 % motsvarar bortfallet frän moderskoloma. Regionala variationer förekommer givetvis.

7.3     Kommunikationernas betydelse for valet av gymnasieort

För närbelägna kommuner utan egen gymnasieskola synes kommunika­tionerna lill och från SSG-orlen eller "Lgy 70-orten" ha avgörande bely­delse för inställningen till den nya SSG. Om "Lgy 70-skolan" ligger kom-munikationsmässigt bättre till (Kungsör-Köping), väljer man den. Om kommunikationerna till SSG-orten är bättre eller förbättras, väljer man SSG (södra Orust—Stenungsund, Bromölla-Olofström). En mindre och trivsammare skola kan också utöva en viss attraktionskraft på elevema i en valsituation. Inget har framkommit som tyder på att elever skulle välja gymnasieskola på grund av all man föredrar vissa limplaner.

8   Slutord

Vid de i försöksverksamheten deltagande skolorna uppfattas SSG i dag som en permanent modell för gymnasial utbildning. Försökskaraktären är i det närmaste borta. Särskilt intressant är bedömningen från Stenungsund atl SSG fungerar utmärkt vid skolan, trots att denna är större än övriga försöksskolor (sex paralleller i årskurs 1 på tre- och fyraåriga linjer 1978/79). De nackdelar som redovisats i de gjorda utvärderingarna har i viss utsträckning redan kunnat åtgärdas inom försöksverksamhetens ram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979