Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1979/80:146

Regeringens proposition

1979/80:146

med förslag till skatteregisterlag

beslulad den 21 februari 1980.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fram förslag till lagreglering av registerföringen i det nya ADB-systemet för beskaltningen. Förslaget innebär i huvudsak följan­de. Registerföringen i fråga om inkomsi- och förmögenhetstaxeringen samt den därmed sammanhängande uppbörden, som hittills har grundat sig på föreskrifter meddelade av regeringen och riksskatteverket. regleras i en särskild lag som kallas skatteregisterlag. I lagen tas in bestämmelser om bl. a. registrens ändamål och innehåll samt om åtkomsten till registeruppgifterna och tiden för lagringen av dessa. Vidare föreskrivs att utlämnande på ADB-medium till annan myndighet av uppgifter från registren får ske endast i enlighet med lag, förordning eller särskilt beslut av regeringen. I propositionen redovisas också de särskilda åtgärder som vidtas i sekretess-och säkerhetssyfte.

1 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 146


 


Prop.  1979/80:146

1  Förslag till Skatteregisterlag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande beslämmelser

1 S För de ändamål som anges i denna paragraf skall ined hjålp av
automalisk databehandling föras etl cenirall skalleregisler för hela riket och
ett regionalt skalleregisler för varje län.

Regisiren skall anviindas vid beskattning för

1.    samordnad regislerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysiska
och juridiska personer,

2.    planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet,

3.    inkomst- och förmögenhetslaxering saml besiämmande av pensions­grundande inkomst,

4.    bestämmande och uppbörd av skalt enligt uppbördslagen (1953:272).

 

2  S Med beskattning avses i denna lag faslslällande av underlag för bestämmande av skatl, bestämmande och uppbörd av skalt samt bestäm­mande av pensionsgrundande inkomst.

3  § Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges

 

1.    skatt enligt uppbördslagen (1953: 272) och sjömansskatt,

2.    mervärdeskatt, annan indirekt skatt eller avgift för vilken riksskatte­verket är beskatiningsmyndighet ocb vägtrafikskalt,

3.    arbetsgivaravgift.

4.    skatte- och avgiftstillägg samt förseningsavgift.

5.    ränta och avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av skatt eller avgift enligt 1-4.

Med skatt enligt uppbördslagen avses, förutom skatt och avgift enligt i 1 § nämnda lag, även annan avgift och ränta som utgår enligt bestämmelserna i lagen,

4 § Riksskatteverket förfogar över del centrala skatteregistret. Länsstyrelse
och lokal skattemyndighet förfogar över det cenirala skatteregislret såvitt
gäller uppgifter som hänför sig till länet respektive fögderiei. Länsstyrelsen
förfogar över det regionala registret för länet.

Det cenirala skatteregistrets innehåll

5 § För fysisk person som är kyrkobokförd i riket skall i det centrala
skatteregistret anges


 


Prop.  1979/80:146                                                                  3

1.    personnummer, namn, adress, kyrkobokförings- och mantalsskriv­ningsförhållanden,

2.    registrering enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt, särskilt regi­strerings- och redovisningsnummer, organisationsnummer och firma,

3.    förhållanden som enligt lag eller förordning skall antecknas i skatte­längd,

4.    registrering i sjömansregisirel, tillhörighet till icke territoriell försam­ling, tillhörighet till svenska kyrkan,

5.    nationalitet, civilstånd, datum för civilståndsändring, antal hemmava­rande barn som inte har uppnått 16 eller 18 års ålder, personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person, personnummer för denne,

6.    slag av pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i den mån det behövs för att debitera socialförsäkringsavgift.

För person som inte har uppnått 18 års ålder skall också anges personnummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd.

För person som inte har uppnått 15 års ålder skall införas endast uppgift om personnummer, namn oeh adress samt personnummer för den hos vilken personen ar kyrkobokförd, om inte ytterligare uppgifter som avses i första stycket behövs för beskaltning.

För person som ej är kyrkobokförd här i riket skall uppgifter enligt försia, andra eller tredje stycket införas i den mån det behövs för beskattning här i riket.

6 § För juridisk person skall i det centrala skatteregistret anges organisa­tionsnummer, namn, firma, adress, hemortskommun, registrering enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatl, särskilt registrerings- och redovisnings­nummer samt förhållanden som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd. För dödsbo skall avcn dagen för dödsfallet anges.

7 S För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, del centrala skatteregislret innehålla följande uppgifter,

1.   Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fämansföreiag som avses i 25 § 8) taxenngslagen (1956: 623).

2.   Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxeringsbesök eller annat sammanträffande enligt 31 § 2 mom. tredje slycket taxeringslagen. För varje sådan ålgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.

3.   Uppgift om registrering av skyldighel att betala skatt, uppgifler som behövs för att bestämma skatt enligt uppbördslagen (1953: 272) samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådan skatt.


 


Prop.   1979/80:146                                                                 4

4.    Uppgifl om maskinelll framsliilll förslag lill sådanl beslul som enligi lag eller förordning skall anlecknas i skallelängd.

5.    Uppgift om beslut om ansiånd med avgivande av självdeklaration, dock ej skälen för beslulel saml uppgift om all laga förfall föreligger tor underlålenhel au fullgöra deklaralionsskyldighel.

6.    Administrativa oeh lekniska uppgifter som behövs för beskallning­en.

7.    Uppgifter som skall lämnas i självdeklaration i sammanstiillningarna för statlig och kommunal inkomstskatt samt i förmögenhetsredovisningen om skattepliktig förmögenhet.

8.    Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet, saml uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9.    Uppgift om alt fordran mol personen registrerats hos kronofogdemyn­dighet, uppgifl om beslut om ackord, likvidation eller konkurs samt uppgifl om betalningsinställelse.

 

10.   Uppgift om antal anställda och de anslälldas personnummer.

11.   Uppgift om telefonnummer samt särskild adress för skaitsedelsför-siindelse.

12.   Uppgifl från kontrolluppgift enligt 37 § 1-3, 3 b-3 f och 4 taxerings­lagen.

13.   Uppgifl om beleckning, taxeringsvärde, delvärde och beskattningsna­tur för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens slorlek om fastigheten har flera ägare saml sådan uppgifl om fastigheten som behövs för bedömning huruvida inkomst av fasligheten skall beräknas med tillämpning av 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) och uppgift om inläkl som har beräknats med tillämpning av nämnda lagrum.

14.   Uppgift om lid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatleslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat laxeringsbesök eller annat sammanträffande enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen.

15.   Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är närings­idkare.

16.   Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på olika kategorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och dennas fördelning på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena sidan och övriga kostnader å andra sidan.

17.   Uppgift angående omsättning, varulager, resultat av bruttovinstbe­räkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, nettoinläki eller underskott av förvärvskälla med angivande av den del därav som belöper på delägare, skönsmässig beräkning, belopp som under beskattningsåret har stått till förfogande för levnadskostnader, varuuttag, lotala bilkoslnader samt privat andel därav, bilförmån, bostadsförmån eller annan sådan förmån, avsättning till fond, investeringsreserv eller liknande, insättning på skogskonto   eller  liknande,   nedskrivning   av  fordringar  samt  av-   och


 


Prop.  1979/80:146                                                                  5

nedskrivning med högsta möjliga belopp, dock endast uppgift om all här angivei förhållande föreligger och om belopp, procenllal eller årial.

18. Uppgift från cenirala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

De regionala skaiicregisirens innehåll

8          § Regionala skatteregister får innehålla de uppgifter som anges i 5-7 §§ i
den mån de hänför sig lill länet.

Gemensamma beslämmelser

9          § Uppgifter som avses i 7 och 8 §S får las in i registren endasl i den
utsträckning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.

Regeringen får föreskriva mindre avvikelser från bestämmelserna om registerinnehåll i denna lag.

10        § Terminalåtkomst till uppgifter i register enligt denna lag fär finnas
endast för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning i övrigt som
anges i andra-fjärde slyckena.

Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får ha terminalålkomsl till uppgifter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6 samt de uppgifter däruiöver som behövs för utfärdande av skattsedel och duplettskaltsedel.

Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får vidare ha terminalålkomsl till uppgifler som avses i 7 S 7-15 och som hänför sig till länet.

Riksskatteverket får ha terminalålkomsl till uppgifter som avses i 5 och 6§§ saml 7§ 1-15.

11        § Uppgifter i register enligt denna lag får lämnas ut till annan myndighet
på medium för automatisk databehandling endasl om detta följer av lag eller
förordning eller regeringen har medgivit det. Regeringen får uppdra åt
datainspektionen att lämna sådant medgivande i fråga om uppgifter som inte
omfattas av sekretess. Talan mot beslut av datainspektionen förs hos
regeringen genom besvär.

Första slyckel gäller inte i fråga om utlämnande för beskattning. Med ullämnande lill annan myndighel jämställs ullämnande lill annan verksamhetsgren inom samma myndighet.

12       S Utan hinder av vad som är föreskrivet i annan lag får uppgift i register
enligt denna lag om registrerads namn, personnummer, adress, civilstånd
eller kyrkobokförings- och mantalsskrivningsförhållanden lämnas ut till
enskild om det inte av särskild anledning kan antas att den registrerade eller
någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.


 


Prop.  1979/80:146                                                                   6

13 S Uppgifter i regisler enligt denna lag som hänför sig till viss beskatt­ningsperiod och som inte skall tas upp i skattelängd får bevaras under högst sju är efter utgången av det kalenderår under vilkel perioden gick ut.

Uppgift om revision fär bevaras under högst tio år efter utgången av det år under vilkel revisionen avslutades.

Regeringen får föreskriva om förlängd bevaringstid för uppgifter som avses i första eller andra stycket.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.


 


Prop.  1979/80:146                                                              7

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att

utbekomma allmänna handlingar

Härigenom föreskrivs atl 17 a S lagen (1937:249) om inskriinkningar i rätten att utbekomma allm;inn;i handlingar' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

llaf Uppgifter i register, som förs med hjiilp av automatisk databehandling och som används i slalens verksamhel avseende taxering eller eljesi beskattning, angående enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden får inte ulan samtycke från den som registreringen avser utlämnas lill annan. Vad som nu har sagls gäller dock inle myndighets beslul om taxering eller eljest beskattning. Ärdet av synnerlig vikt att uppgifl i regislret angående planerad eller beslulad taxeringsrevision eller annan skaliekonlroll beiräffande skattskyldig inte kommer till dennes kännedom, får myndighet vägra atl lämna ul uppgiften. Under pågående taxeringskontroll beträffande skatl­skyldig gäller detsamma också registrets innehåll i övrigt.

Ulan hinder av bestämmelserna i försia Slyckel får uppgifl lämnas ul enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandel vid beskailning eller i skalleregisieriagen (1980:000).

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1          Lagen omlryckl 1976:611.

2          Senasle lydelse 1978:906.


 


Prop.   1979/80:146


8


 


BUDGETDEPARTEMENTET


Uidrag PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1980-02-21


Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Bohman, Mundebo, Friggebo, Dahlgren, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirlén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Pelri

Föredragande: statsrådet Mundebo Proposition med förslag till skatteregisterlag

1  Inledning

Riksskatteverket (RSV) och statskontoret har sedan år 1973 bedrivit utredningsarbete i ett gemensamt projekt, RS-projektet, Förslag på grund­val av rapporter frän RS-projeklet (i fortsättningen även kallat utredningen) har vid flera tillfällen framlagts för riksdagen, senast i prop, 1978/79: 161 om ändring i uppbördsförfarandet som antogs av riksdagen våren 1979 (SkU 1978/79: 50, rskr 1978/79: 379, SFS 1979: 489). Tidigare fattade nksdagsbe-slut har framför allt avseit taxeringsorganisationen i första insians och taxeringsnämndernas verksamhel. RS-projektet avvecklades den 1 juli 1979. Det fortsatta genomförandet av reformerna på taxerings- och uppbördsom­rådena ankommer därefter pä RSV inom ramen för verkets ordinarie organisation.

Ett viktigt inslag i reformerna är att skatteadministrationen skall effektiviseras genom etl förbättrat ADB-stöd. Vissa delar av del nya ADB-systemet togs i bruk vid ingången av år 1979. Det nya ADB-systemet bygger till stor del på en central regislerföring hos RSV med terminalåtkomst för länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna. I systemet ingår bl. a. ett ökat ADB-stöd för deklarationsgranskningen genom registrering av uppgifter i deklarationer och kontrolluppgifter. Huvudlinjerna i systemet har sålunda redan lagts fast av riksdagen. Däremot återstår detaljregleringen av bl. a. vilka uppgifter som skall ingå i ADB-registren och hur dessa uppgifter skall användas.

Utredningen har den 28 juni 1978 till budgetdepartemenlet överlämnat förslag till sådan detaljreglering i delrapporten (1978: 2) Förslag till skatteregisierlag m. m. Utredningens förslag lill skatteregisterlag bör fogas


 


Prop.   1979/80:146                                                                 9

som bilaga 1 lill della prolokoll.

Efter remiss har yllranden över rapporlen avgelts av justiliekanslern (JK), datainspektionen (Dl), riksförsäkringsverkel (RFV). siaiisiiska cenlralby­rån (SCB), riksrevisionsverkei (RRV), riksarkivel, bosladssiyrelsen, låns­styrelsernas organisalionsnämnd (LON), kammarräiierna i Siockholm och Göteborg, länsstyrelserna i Södermanlands, Malmöhus, Göleborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro saml Väslernorrlands län, daialagstiftningskom­miiién (DALK), Föreningen Aukloriserade revisorer (FAR), Landstings­förbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska arbetsgivareföre­ningen (SAF), Svenska företagares riksförbund. Svenska kommunförbun­det. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Svenska revisor­samfundet (SRS), Sveriges advokaisamfund, Sveriges hantverks- och industriorganisation-Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen), Sveriges industriförbund (SI), Sveriges redovisningskonsullers förbund och Tax­eringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR).

LRF har åberopat ett yttrande av lantbrukarnas skaltedelegation. SHIO-Familjeförelagen har anslutit sig till skattedelegationens yttrande. SAF och SI har avgetl gemensaml yttrande.

Riksarkivel har bifogat yttranden från landsarkivet i Lund och stadsarkivet i Stockholm. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har bifogat yttrande från lokala skattemyndigheten i Kungälvs fögderi.

Utredningen har också behandlat den närmare ulformningen och admi­nistrationen av ADB-systemet i delrapporterna (1977: 4: 1 oeh 1977: 4: 2) Uppbörd av direkt skatt. Förslagen i prop. 1978/79: 161 grundar sig på dessa rapporter.

Yttranden över dessa rapporter har avgetts av ett storl antal remissinstan­ser. De instanser som särskilt har yttrat sig över förslagen rörande ADB-systemet är bl. a. JK, DI, SCB, länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs. Örebro samt Västmanlands län. SAF. Svenska bankföreningen, Sveriges advokat­samfund och SI.

En sammanfattning av remissyttrandena över delrapporten 1978: 2 samt de delar av remissyttrandena över delrapporterna 1977: 4: 1 och 1977: 4: 2 som avser ADB-systemet bör fogas som bilaga 2 lill detta protokoll.

Utredningens förslag i rapporten 1978: 2 om sekretesskydd för uppgifler i ADB-registren har redan föranlett lagstiftning. Riksdagen har sålunda på grundval av förslag i prop. 1978/79: 51 beslutat om ändringar i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, den s. k. sekretesslagen, som innebär att uppgiflerna i ADB-registren är sekrelessbelagda med undantag för uppgifter om myndighels beslut om beskattning (KU 1978/79: 14, rskr 1978/79: 52, SFS 1978: 906).

Innan jag går in på utredningens förslag till skatteregisierlag m. m. skall jag i korthet teckna en bakgrund till förslagen. Jag skall sålunda i de närmast


 


Prop. 1979/80:146                                                                  10

följande avsnitten redogöra för den  hittillsvarande  registerföringen  på skatteområdet och för det ulbyggda ADB-stödet inom RS-systemet.

2 Hittillsvarande ADB-register och manuella register på skatte- och avgiftsområdet

Folkbokföringsregister (personhandet)

Enligt 74 § folkbokfönngskungörelsen (1967:495) skall länsstyrelse på magnetband föra register över befolkningen i lånet (personband). För varje person skall anges namn, personnummer, födelsehemort eller födelseort och kyrkobokföringsort samt de ytterligare uppgifter som RSV bestämmer,

I personbandet redovisas i enlighet härmed f. n. fullständiga kyrkobokfö­rings- och mantalsskrivningsuppgifter för befolkningen i länet, vissa uppgif­ter för skatteredovisning och allmänna val och vissa uppgifter som länsstyrelserna enligt författning har att lämna till myndigheter och offentliga register.

Register över fastigheter (fastighetsbandet)

Länsstyrelsen skall på magnetband föra register över fastigheterna i länet (fastighetsband). Bestämmelser härom finns i kungörelsen (1967: 497) om vissa register hos folkbokföringsmyndighet över fastigheter och skattskyldiga m. fl. (registerkungörelsen).

Enligt 1 § skall för varje fastighet eller särskilt redovisad del därav anges fastighetsbeteckning, identitetsnummer samt ägarens eller innehavarens namn och postadress.

RSV får enligt 7 S bestämma att register enligt kungörelsen skall innehålla andra uppgifter än dem som anges i 1 §. Med stöd härav innehåller registret också bl. a. uppgifter om fastigheternas areal och taxeringsvärden, andra uppgifter för taxering m. m. som redovisas i fastighelslängd samt uppgifter för statistiska ändamål (köpeskillingsstatistik m. m.).

Register över skattskyldiga m. fl. (skattebandet)

ADB-stödet vid taxeringen och uppbörden av direkt skatt har hitlills grundat sig på de s, k, skattebanden.

Enligt 3 § registerkungörelsen, som alltjämt gäller, skall länsstyrelse på magnetband föra register överskattskyldiga i länet (skatteband), I registret skall också ingå personer som inte är skattskyldiga men som är inskrivna i allmän försäkringskassa. För varje person skall anges vissa person- och identifikationsuppgifter samt uppgift om preliminär och slutlig skalt och om pensionsförhållanden.

RSV får även för detta register bestämma att ytterligare uppgifter skall ingå i registret.


 


Prop. 1979/80:146                                                                  11

Beträffande skattebandens användning och innehåll vill jag nämna följande.

Inför varje nytt inkomstår har länsstyrelsen framställt ett magnetbandsre-gister (skatteband) över presumtiva skattskyldiga inom länet.

Registret har kompletterats med uppgifl om debilerad B-skatl och därefter använts för utskrift av A- resp. B-skattesedlar,

Under inkomståret har skattebandet använts i huvudsak för bokföring av preliminär skalt och utskrift av uppbördslistor, restlängder för B-skatt m. m.

Under taxeringsåret har vissa kontrolluppgifter från statliga och kommu­nala myndigheter registrerats. Dessa uppgifter liksom vissa personuppgifter m. m. har tillhandahållits deklarationsgranskarna på en taxeringsavi. Vidare har taxeringsnämndens beslul om taxering registrerats på skattebandet som därefler använls för utskrift av inkomsi- och förmögenhetslängd. debitering av slutlig skatt och uträkning av kvarstående resp. överskjutande skatt. På skattebandet har också registrerats pensionsgrundande inkomst och olika avgifter som skall anges på debetsedel på slutlig skatt.

Skatlebandet har därefter använts för utskrift av debiteringslängd och . debetsedlar för slutlig skatt.

Slutligen har skatlebandet använts för bevakning av alt debiterad kvarstående skatt betalas och för kontroll och uppföljning av restitution av överskjutande skatt.

För tydlighets skull bör framhållas alt beteckningen "skatlebandet" inte betyder att all information finns registrerad på ett enda magnetband eller att alla uppgifter om viss skattskyldig finns registrerade på det sättet. Det rör sig i stället om flera magnetband med sinsemellan olika slags uppgifter. Genom samköming av olika band med "primäruppgifter" skapas speciella band för vissa bestämda ändamål t. ex. för preliminärskalteförfarandet, taxeringen eller debiteringen. Skatlebandet kan sålunda sägas inbegripa flera olika register eller registerdelar.

Skattebanden har fr. o. m. 1979 års taxering ersatts av del nya ADB-systemet för taxeringen och uppbörden. Jag återkommer i del närmast följande avsnittet med en redogörelse för utformningen av detta system.

Mervärdeskatteregister

Hos länsstyrelse skall enligt 21 § lagen (1968: 430) om mervärdeskatt, ML, föras regisler över personer som registreras till mervärdeskalt inom länet. Bl. a. RSV har utfärdai närmare föreskrifter om registerföringen. Denna sker med hjälp av ADB och innebär i huvudsak följande.

Registreringsanmälan lill mervärdeskatt regislreras på länsstyrelsens dataenhet. Magnetband med de registrerade uppgifterna översänds till postgirot.

Magnetbandet används för att aktualisera det beståndsregister över


 


Prop.  1979/80:146                                                                  12

mervärdeskattskyldiga som förs hos postgirot. Vidare används magnetban­det för all framslälla registreringsbevis till de skattskyldiga samt vissa arbetskort. avier och etiketter för aktualisering av de manuellt förda registren på liinsslyrelsernas merviirdeskaiteenheter. Förtryckta deklara­tionsblanketter framstiills av posigirol på grundval av de uppgifler som finns i beslåndsregislret.

Från inkomna inbeialningskort/deklarationer registrerar postgirot identi-fikationsuppgifter och inbetalt belopp och framställer på magnelband s. k. uppbördslistor med uppgifter om inbetalda belopp per skattskyldig.

Postgirot översänder uppbördslislor och inbetalningskort/deklarationer till länsslyrelserna som registrerar deklarationsuppgifterna och stämmer av dessa mot uppbördslisiornas uppgifter om inbetald skatt. Även vissa beslul m. m. framställs maskinelll.

Arbetsgivaravgifisregisier

Riksförsäkringsverkel har huvudansvaret för debitering och uppbörd av arbetsgivaravgift enligt lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. Fr. o. m. år 1975 har ADB-verksamheten avseende debitering och uppbörd av arbelsgivaravgifterna förls över lill RSV och länsstyrelserna enligt regeringens beslut den 29 juni 1973.

Länsstyrelsen i Stockholms län för ADB-regisler över arbetsgivares avgifter och utför huvuddelen av bearbetningarna avseende debitering och uppbörd.

Till grund för debiteringen ligger arbetsgivaruppgifterna, som skall lämnas till lokala skattemyndigheten. Skallemyndigheten kontrollerar atl uppgifts­skyldigheten fullgörs och all lämnade uppgifter är korrekta.

Efter kontroll sänds arbetsgivaruppgifterna till länsstyrelsen som registre­rar dem på magnelband och ulför vissa inledande ADB-bearbetningar. Banden sänds därefter till länsstyrelsen i Stockholms län, som framställer räkningar på slulliga och preliminära arbetsgivaravgifter.

Inbetalda avgifter redovisas av postgirot på magnetband till länsstyrelsen. Efter varje uppbörd framställer länsstyrelsen restlängder för kronofogde­myndigheterna.

Sjömansskalleregister

Uppbörden av sjömansskatt ombesörjs av sjömansskallekontoret i Göteborg, som ulgör en enhet inom RSV. Arbetet med bokföring, restitution, kontroll m. m. av sjömansskatt sker med hjälp av ADB (magnetbandsregister). Samtliga datorbearbetningar utförs hos länsstyrel­sen i Göteborgs och Bohus län.


 


Prop.   1979/80:146                                                                13

Punklskiillcrcgisier

RSV iir beskatiningsmyndighei för punktskatterna. För administrationen av dessa skatter används inte i någon del ADB utan endasl manuella regisler.

Övriga regisler

Uiöver de register som jag har berört i det föregående finns del hos skatlemyndighelerna elt stort antal register för olika ändamål. Jag skall hiir beröra några av dessa.

Över juridiska personer och vissa fysiska personer skall länsstyrelsen och den lokala skattemyndigheten föra regisler (4 § registerkungörelsen). Regisiren beslår av kort (J-avier) och innehåller uppgifter ur skatleban­det.

Enligt 5 S lagen (1974: 174) om idenlitetsbeteckning för juridiska personer m. fl. skall RSV föra register över tilldelade organisationsnummer. Sådant nummer skall tilldelas bolag, föreningar, vissa allmänna inrättningar, kommuner m, fl. Registret förs på magnetband.

För källskatteuppbörden finns förutom ADB-register för skaltebokföring-en m. m. även ett kortregisler, arbetsgivarregistret, som används vid källskaliekonlrollen.

1 arbetsgivarregistret registreras arbetsgivarens namn. adress och telefon­nummer, redovisningsnummer, genomsnittligt anlal anslällda saml uppgifter om redovisad och inbetalad skatl. Arbetsgivarregistret har hiuills förts huvudsakligen manuellt. Fr. o. m. år 1980 regislreras uppgiflerna i det nya ADB-systemet.

Även på övriga områden inom skatieväsendet finns motsvarande register för kontrolländamål.

För rörelsetaxeringen t. ex. förs sålunda på länsstyrelserna s. k. arbetskort för skattskyldiga, som taxeras i särskild taxeringsnämnd. På kortet samlas uppgifter ur deklarationer för företag och dess ägare för ett anlal år. Uppgifterna är av typ omsättning, bruttovinsiprocent, konlantöverskott. förmånsvärden och taxeringsnämndens andringar. I fråga om fämansföreiag finns dessutom uppgifter om delägarskap m. m. Kortet ger möjligheter till jämförelse med förhållandena för lidigare år saml med andra rörelser i samma bransch.

Arbetskorten fördes lidigare endast manuellt. Fr. o. m. 1978 års taxering förs uppgifterna in på magnetband (det s. k. arbetskortsregislrel) och arbetskorten framställs maskinellt. På magnetband förs också fr. o. m. 1978 års taxering ett s. k. referensregister med uppgifter om fåmansföretags delägare. Dessa magnetbandsregister ingår som en del i det nya ADB-svsiemet för taxeringen.


 


Prop. 1979/80:146                                                               14

3 Det nya ADB-systemet (RS-systemet)

Statsmakternas beslut

Riksdagen beslutade år 1975 om riktlinjer för en ny taxeringsorganisalion i första instans (prop. 1975: 87, SkU 1975: 31, rskr 1975: 229). Prtncipbeslutet innebär bl. a, att uppgifter i självdeklarationer oeh kontrolluppgifter skall ADB-registreras. Uppgifterna skall stämmas av maskinellt och resultatet redovisas på en taxeringsavi. På denna utskrivs vidare maskinelll åtskilliga andra uppgifter för taxeringen, bl. a. personuppgifter, fastighetsuppgifter och uppgifter om föregående års taxering. Maskinellt framställs också förslag till taxering och debitering liksom förslag till beräkning av pensionsgrundan­de inkomst och egenavgifter. Även underrättelse till de skattskyldiga om taxeringsnämndens beslut skall till slor del framställas med hjälp av ADB.

Vidare skall till stöd för främst företagsbeskattningen byggas upp ett organisationsregister som avses innehålla samtliga juridiska personer vilka driver rörelse eller annan verksamhet och samtliga fysiska personer som har någon anställd eller driver rörelse.

Riksdagen beslutade år 1975 ocksä om riktlinjer för ett fortsatt utveck­lingsarbete med det nya ADB-systemet för folkbokföring och beskaltning (prop. 1975: 57, SkU 1975: .32, rskr 1975: 230). Enligt beslulel skall systemet bygga på en blandad regional och central regislerföring. Faslighelsredovis-ningen skall ske regionalt i det nya systemet. När det gäller personredovis-ningen skall några mer genomgripande förändringar av ADB-syslemel inte vidtas i avvakian på bl. a. ställningstagandet till folkbokföringens framtida utformning och organisatoriska anknytning. Motsvarigheter lill det nuvaran­de personbandet skall även i fortsättningen föras regionall. Beträffande organisationsregistret innebär beslutet alt elt sådant register, jämsides med det organisationsnummerregister som RSV skall föra, kan medföra att behovet av det nuvarande registret över juridiska personer kan bortfalla men att länsstyrelserna vid behov kan föra ett aktuellt regionalt register över organisationer till relativt låg koslnad. Del s. k. skalleregistret skall såsom ett centralt arbetsregisler byggas upp från person- och organisationsregistren och komplelteras med uppgift om erlagda skatter m. m. för att i slutskedet lillföras uppgifler om taxeringsnämndernas beslut om åsätt laxering, debiterade skatter m. m.

Den regionala delen av registerföringen förläggs till länsstyrelserna och den centrala till RSV.

Sammanfattningsvis skall alltså registerföringen lösas på följande sätt enligt 1975 års principbeslut.

-     regional regislerföring avseende faslighelsredovisningen

-     regional regislerföring avseende folkbokföringen

-     regional och cenlral regislerföring av juridiska personer som driver rörelse


 


Prop.  1979/80:146                                                             L5

eller annan verksamhet samt fysiska personer som driver rörelse eller har någon anställd (organisationsregister) - central regislerföring av arbetsregisler för beskattningen - omfattande samtliga skattskyldiga och med central skatteuträkning- med terminalåt­komst och med färdigställda skatteregister i regionerna.

Underdel fortsatta utvecklingsarbetet med ADB-systemet har utredning­en successivt redovisat förslag till regeringen i olika frågor rörande detta. I detta sammanhang skall jag nöja mig med att redovisa statsmakternas ställningstaganden till några av dessa spörsmål.

Riksdagen beslutade år 1976 om anlalel regionala ADB-anläggningar och placeringen av dessa anläggningar (prop. 1975/76: 100 bilaga 9, SkU 1975/76:35, rskr 1975/76:212). Beslutet innebär att samtliga län utom Gotlands, Blekinge och Jämtlands län får egna daiorer och all anlalel anläggningar således blir 21.

I delrapporten (1976: 4) Integritet och genomförande och i Dr:s yltrande över rapporten berörs bl. a. frågor om integrilel, sekretess och dala­skydd.

Med anledning av rapporlen och de synpunkier på säkerhetsfrågorna som i samband därmed fördes fram frän olika instanser uppdrog regeringen åt RSV att gemensaml med statskontoret och efter samråd med Dl redovisa förslag till hur säkerhetsorganisationen för utveckling och drift av ADB-systemet skall byggas upp. I uppdraget föreskrevs att dalainspeklionens synpunkter på delrapporten 1976: 4 skulle beaktas vid förslagets utformning. I prop. 1976/77: 138 om genomförandet av den nya taxeringsorganisationen fram­förde jag ytterligare synpunkter på ulvecklingen och införandet av ADB-systemet. Jag framhöll bl. a. att bland de inlegrilelsfrågor som bör studeras ingår möjligheterna att begränsa och kontrollera de fall, där man från terminal i etl län via det centrala skatteregislret kan hämta uppgifter oin individer och förelag i andra län.

RSV och statskontoret har den 31 mars 1977 till budgetdeparlementet lämnat en redovisning av hur verken avser att utforma organisationen för säkerhetsfrågor. Jag återkommer strax till detta.

Vissa frågor rörande ADB-systemet behandlades också i prop. 1977/ 78: 181 om ny taxeringsorganisation i försia instans, m. m. Jag framhöll däri bl. a. (s. 260) att den utökade kontrollverksamheten på skatteområdet kräver en samlad registrering av verksamheten sä all en samordning av denna kan ske. Jag påpekade vidare att en samordning kommer att underlättas betydligt om registrenng och datauttag i fortsättningen kan ske med hjälp av ADB och erinrade om att en sådan lösning planerades i RS-projektet. I nämnda proposition lades också fram förslag rörande granskningsformer och ambitionsnivå med utgångspunkt i det nya ADB-systemet. Vidare föreslogs införandet av en enhetlig och för ADB-behandling lämplig blankett för kontrolluppgift i inkomstslaget tjänsl. Förslagen har antagils av riksdagen (SkU 1977/78: 55, rskr 1977/78: 362).


 


Prop.   1979/80:146                                                                 ,5

1 prop. 1978/79: 161 föreslogs bl. a. att arbetsgivarnas redovisning på kontrolluppgifterna av innehållen preliminär A-skatl skall regislreras i ADB-syslemel och ligga till grund för skallebeloppens kreditering på arbetstagarna. Vidare föreslogs ADB-iegistreringav uppbördsdcklaralioner och maskinella kontroller av arbetsgivarnas uppbördsredovisning. Även dessa förslag har antagits av riksdagen (SkU 1978/79: 50, rskr 1978/ 79: 379).

Genomförda åndringar I ADB-stödet vid 1979 års taxering

Av den tidigare redogörelsen har framgålt all större delen av del nya ADB-stödet för laxeringen har införts fr. o. m. 1979 års taxering i enlighet med riksdagens beslut.

I det nya centrala skatteregislret har vid 1979 års laxering registrerats bl. a. identifieringsuppgifter rörande de skattskyldiga saml vissa uppgifter från självdeklarationerna och kontrolluppgifterna. Registreringen från självde­klarationerna har omfattat sammanställningarna lill statlig och kommunal inkomstskatt och uppgiften om skattepliktig förmögenhet på deklarations­blankettens första sida samt specifikationen av inkomst av tjänst. Från kontrolluppgifterna har registrerats löneuppgifter m. m. De registrerade uppgifterna har stämts av maskinelll och resultatet har redovisats på taxeringsavierna.

1 del centrala skalleregisirel har också till 1979 års taxering införts uppgifter om planerade, pågående och avslutade revisioner. Förutom uppgifl om vem revisionen avser innehåller revisionsregistrel uppgifl om vilken myndighet eller enhet som ulfört eller skall utföra revisionen, skatleslag samt datum för revisionen.

Till det nya ADB-systemet hör också som jag tidigare har nämnt två register som fr. o. m. 1978 ärs taxering har förls på magnetband nämligen referensregistret och arbetskorlsregistret. Fr. o.m. 1979 års taxering finns uppgifterna i referensregistret också i den centrala databasen, dvs. med terminalåtkomst. Dessa två register utgör delfunktioner eller delregister i det organisationsregister som enligt vad jag tidigare har sagl skall byggas upp.

Referensregistret innehåller uppgifter om fämansföreiag och deras delägare. Bl. a. anges för företagen uppgift om aktiekapital, antal aktier och anlal ägare saml för delägare uppgift om vilka förelag som ägs och ägarandelens storlek. Referensregistret skall användas bl. a. för administra­tion av den samordnade granskningen av fämansföreiag och delägare.

Arbetskortregistret innehåller taxeringsuppgifter om fysiska och juridiska personer som driver rörelse eller jordbruk. Bl. a. anges omsättning, varulagerreserv, bruttovinsiprocent, nettointäkt, konlantöverskott. varuut­tag. fordonsinnehav, naturaförmåner, avskrivningar och fondavsättningar. Med hjälp av regislret framställs som jag lidigare har nämnt arbetskort som


 


Prop.  1979/80:146                                                                '7

skall vara etl stöd vid deklaralionsgranskningen. Arbetskortel skall använ­das för jiimförelse med förhållandena vid tidigare ärs taxeringar och med andra företag inom samma bransch samt för kontroll av att vissa fondmedel o. d. tas i anspråk eller återförs till beskattning. Kortet skall också vara ett hjälpmedel vid föredragningen i taxeringsnämnden.

4 Föredragandens överväganden 4.1 Allmänna synpunkter

Det grundläggande syftet med den påbörjade reformen av taxeringsorga­nisation ar att höja kvaliteten på taxeringen i första instans för all därigenom få större likformighet och rällvisa vid laxeringen. Detla skall enligt riksdagens beslul ske genom bl. a. en fördjupad kontroll av de svårkontrol­lerade deklarationerna. En viktig målsällning i den nya taxeringsorganisa-tionen är vidare att förbättra och förenkla förfarandet för såväl myndigheter som enskilda.

För att uppnå dessa målsättningar krävs förutom en förändring av organisalionen också effektiva hjälpmedel. Della har man också lagil fasla på vid utformningen av de administrativa systemen i den nya organisalionen. Ett omfattande ADB-slöd utgör sålunda en av hörnpelarna i den nya skatteadministrationen.

Som har framgålt av min redogörelse för tidigare ordning är användningen av ADB ingen nyhet för skatteväsendet. Ett mycket omfattande ADB-slöd finns sedan länge på stora delar av skatteområdet. Del lidigare ADB-stödet var emellertid i huvudsak inriktat på uppbörden av skatt medan kontrollsi­dan var tillgodosedd i mindre utsträckning. ADB-stödet var vidare av sådan art atl s. k. direktåtkomst inte var möjlig. Vidare gäller alltjämt att uppgifterna för de olika skatteslagen är registrerade i skilda ADB-system.

Det nya ADB-systemet för beskattning innebär en ändring i dessa avseenden. Enligt 1975 års principbeslul är det sålunda i försia hand kontrollfunktionerna som skall byggas ul i systemet. Genom ADB-regisirering av löneuppgifterna i deklarationer och kontrolluppgifter skall kontrollen av löntagardeklarationerna underlättas. Den fördjupade kontrol­len av rörelsedeklarationerna skall ske bl. a. med stöd av ett organisations­register som ingår i ADB-systemet. 1975 års principbeslut innebär vidare en samordning och centralisering av ADB-registreringen. Det centrala skatte­registret hos RSV skall innehålla inte bara uppgifter som behövs för laxeringen och uppbörden av direkt skatt. I organisationsregislret som ingår i det centrala regislrel skall det också finnas uppgifter i fråga om olika skatte­och avgiftslag. Den centrala registerföringen skall vidare kombineras med terminalåtkomst på länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna.

Arbetet med atl utveckla och la i drifl det nya ADB-systemet har som jag

2 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 146


 


Prop.   1979/80:146                                                                18

lidigare har nämnl ankommil på RS-projekiel. I uppdraget har ingåtl atl utreda de inlegrilels- och sekrelessfrågor samt de övriga säkerhetsfrågor som är förknippade med användning av ADB inom skatleadministralionen. Utredningsarbetet har bedrivits i samråd med bl. a. Dl.

Utredningens förslag i de nu akluella rapporterna syflar också huvudsak­ligen lill alt tillgodose de olika skyddsintressen som finns i samband med utnyttjandet av ADB.

Ulredningens grundliiggande förslag år atl registerföringen inom ADB-syslemel skall lagregleras. Ulredningen anser sålunda att del är angelägel främst från inlegriletsskyddssynpunkt alt registerföringen klarl redovisas och avgränsas i författning. Regleringen bör enligt ulredningen så långl möjligt ske i lagform, dvs. beslutas av riksdagen, bl. a. med hänsyn till den stora betydelse som tillmäts frågan om central ADB-registrering.

I den nya lagen, som utredningen benämner skatteregisterlag, skall enligt utredningens förslag tas in beslämmelser avseende faslighelsredovisningen och beskatlningen. Folkbokföringsregislreringen bör enligt ulredningen tills vidare inte regleras i den nya lagen. Anledningen härtill är den osäkerhet som f. n. råder i fråga om huvudmannaskapel för registreringen på delta område!

Jag skall senare återkomma till utredningens förslag till skatleregisterlag. I detta sammanhang bör dock nämnas att lagen enligt förslaget skall ta upp bestämmelser om bl. a. registrens ändamål och innehåll, regisleransvar, terminalåtkomst och lagringstid. Del bör vidare redan nu framhållas alt enligt utredningens förslag skall i skalleregisieriagen i fråga om t. ex. registrens innehåll anges endasl den yttre ramen för registerföringen. Det skall sedan ankomma på regeringen eller RSV att närmare beslämma innehållet i registren oeh för vilka beskattningsändamål uppgiflerna skall användas. Lagen skall enligt förslaget också komplelteras med en förordning - skatteregislerförordningen - med föreskrifter om bl. a. utlämnande av uppgifter från registret till myndighel ulanför beskattningsomrädei. Utred­ningen föreslår vidare, som jag tidigare har nämnt, ändringar i sekretessla­gen.

Utredningen redovisar också hur man för den närmaste framtiden har tänkt sig registerföringen. I fråga om vissa av registrens användningsområ­den är förslagen detaljerade. På andra områden innefattar förslagen endast riktlinjer för det fortsatta uppbyggnadsarbetet.

Vid sidan av författningsförslagen redovisar utredningen också beslutade och planerade åtgärder i fråga om organisationen för säkerhetsfrågor inom ADB-systemet. Redovisningen bör som jag tidigare har sagl ses mot bakgrund av utredningens uppdrag att närmare uireda säkerhetsfrågorna med beaktande av DI:s synpunkter. Av redovisningen framgår sålunda bl. a. vilka åtgärder som utredningen har vidlagil eller avser att vidta inom vissa områden som är särskilt betydelsefulla från säkerhetssynpunkt. Det gäller säkerhetsorganisationen,  behörighelskonlroll,   kontroll   av  tillträdet   till


 


Prop.  1979/80:146                                                                 19

lokaler för ADB-anläggningar, förvaring och hantering av databärare, system för rekonstruktion av ADB-syslem, systemdokumentation i form av systemhandbok, programleslning oeh gallring.

Bland remissinstanserna är det stora flerlalel överens om alt skatteadmi­nistrationen behöver effektiviseras genom inrätlandel av bl.a. elt centralt skatteregister av i huvudsak den omfattning som ulredningen har föreslagil. Remissinstanserna understryker emellertid betydelsen av att det skapas etl hållbart säkerhetssystem till skydd mot bl. a. obehörig ålkomst. Vikten av att älgärder även i övrigt vidtas för atl stärka skyddet för den enskildes integritet i samband med ADB-användningen betonas också.

På de flesta håll godtas ulredningens förslag lill åtgärder på säkerhets- och integriteisområdel. Förslaget att registerföringen skall lagregleras får sålunda genomgående ett positivi moltagande.

Kriiiska rösier saknas emellertid inle. En del remissinslanser anser att lagförslagel inte motsvarar det uppsatta målet att registerföringen skall klarl redovisas och avgränsas i förfallning. Andra uttrycker farhågor för att de risker från bl. a. inlegritelssynpunkler som år förknippade med ADB-registrering inte kommer atl kunna bemästras. En uppfattning är att utredningen har drivit effektivitetskravet för långt på bekostnad av skyddsintressena. Bl. a. ifrågasätls om det är lämpligl att arbeta med register som omfattar hela skatte- och avgiftsområdet i stället för flera delregister vart och ett omfattande en begränsad del av området. Från några håll framhålls också att utgångspunkten bör vara all de sekrelessbelagda uppgifterna i självdeklarationer och liknande handlingar endast i yttersta undanlagsfall skall las in i regisler av det akluella slaget. Röster höjs också för stor restriktivitet när det gäller bl. a. åtkomsten till registeruppgifterna, använd­ningen av s. k. söknycklar och samköming med andra register.

För egen del vill jag till en början erinra om vad jag tidigare har sagt nämligen att större delen av det nya ADB-stödet för taxeringen har tagits i bruk fr. o. m. 1979 års taxering. På uppbördsområdet införs det nya ADB-systemet under är 1980. Den regislerföring som sålunda redan har införts eller som omedelbart förestår grundar sig på ett flertal riksdagsbeslul 30r" j2 tidigare har redogjort för (avsnitt 3). RSV har i enlighel härmed anmält det centrala skatteregistret till DI.

Vad det nu gäller att ta ställning till är således främst förslaget alt registerföringen skall lagregleras samt förslagen till fortsatt utbyggnad av registerföringen. I det sammanhanget kommer man också in på frågorna om hur kravet pä en effektivisering av skattekontrollen genom användningen av ADB skall förenas med kraven på sekretess och integritesskydd. Del finns anledning att här först uppehålla sig någol vid dessa frågor.

Jag vill då till en början peka på att den föreslagna ADB-registreringen delvis betingas av annat än kontrollhänsyn. De förslag lill effektivisering och förenkling av uppbördssystemet som jag har lagt fram i prop. 1978/79: 161 och som antagits av riksdagen bygger sålunda i stor utsträckning på de


 


Prop.  1979/80:146                                                                 20

möjligheter till rationalisering som öppnas genom det nya ADB-systemet. Det gäller bl. a. förslaget till enhelliga regler för arbetsgivares betalning och redovisning av anställdas skatter.

Det nya ADB-systemet skapar alltså förutsättningar inte bara för ett enkell informationsutbyte mellan skatteförvaltningens olika enheler och en effektivisering och god samordning av kontrollinslanserna. Del möjliggör också etl effektivt uppbördssyslem och lättnader i de enskildas och arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet.

Den ökade användningen av ADB släller emellerlid som jag nyss har antytt stora krav på skydd mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten. För egen del vill jag till en början peka på etl par fakiorer som bl. a. DI har berört i sitt yttrande över delrapporten 1976: 4 och som enligt min mening bör vara grundläggande när man diskuterar inlegriletsfrågorna i samband med det nya ADB-systemet pä skatteområdet. Man börsålunda för det första hålla i minnet att det inlegriletsskyddade området ytterst bestäms av omfattningen av dels skyldigheten att lämna uppgifter till ledning för beskattningen, dels rätten för skaltemyndighelerna att kontrollera atl denna uppgiftsskyldighet har fullgjorts. Det nya ADB-systemet innebär i och för sig inte någon ändring i dessa avseenden. Ändringen ligger bl. a. däri att kontrollen kan göras effektivare än hittills. Sådana kontroller som enligt statsmakternas beslut fär och skall äga rum men som pä grund av bristande manuella resurser hittills inte har kunnat ske i önskvärd utsträckning kan i det datoriserade systemet företas i större omfattning. En sådan utveckling ligger i linje med strävandena mot ökad rättvisa och likformighet vid taxeringen. Riksdagen har ocksä, som jag tidigare nämnt (avsnitt 3),uttryckligen tagit ställning för att kontrollen skall effektiviseras med stöd av ADB.

Den omständigheten alt man genom inTörandet av nya administrativa system gör det möjligt att vid beskaltningen på ett effektivare sätt än hittills utnyttja de uppgifter som har lämnats för beskattningsändamål kan sålunda i och för sig inte anses innebära något olillbörligt från iniegritelssynpunkt. Del måste tvärtom anses angelägel alt myndigheterna får bästa möjliga tekniska hjälpmedel för den beskattningskontroll som enligt riksdagens beslut skall utföras.

Det år emellerlid utomordentligt viktigt från inlegriletsskyddssynpunkt atl de nya systemen utformas så att man så långt möjligt eliminerar riskerna för att hemliga beskattningsuppgifter blir tillgängliga utanför den krets av myndigheler och tjänstemän som behöver dem för beskattningsverksamhe­ten. I detta avseende finns, som jag tidigare har antytt, vissa skillnader mellan tidigare administrativa system och det nya ADB-systemet.

Idel lidigare sysiemel fanns uppgifterna förutom i manuella register i s. k. magnetbandsregister. Registren fördes i princip särskilt för varje delfunktion inom skatteförvaltningen. Magnetbandsregistren användes i huvudsak för maskinella avstämningar, beräkningar och sammanställningar och för framställning av olika handlingar såsom kontrollförteckningar, taxenngsavi-


 


Prop.  1979/80:146                                                                 21

er och arbetskort. De kunde däremot inte användas som sökregister i del löpande kontrollarbetet. Det anförda innebär sålunda alt de beskattnings-uppgifter som enligt den tidigare ordningen infördes i ADB-registren var tillgängliga i huvudsak endasl i form av särskilda kontrollhandlingar. Dessa handlingar följer i princip det ursprungliga konirollmalerialel, dvs. de tillställs de tjänstemän som har alt granska deklarationerna eller motsvaran­de handlingar. Ett sådant ADB-system medför således i huvudsak inte några ökade möjligheter för obehöriga att komma ät beskattningsuppgifterna.

När det gäller det nya ADB-systemet är förhållandena annorlunda. Vad först beträffar själva innehållet i registren innebär visserligen den regisler­föring som har genomförls eller somf. n. planeras inte någon slörre skillnad i förhållande till tidigare system. Den väsentliga skillnaden ligger i stället däri att uppgifterna i det nya systemet samlas i ett centralt register och framför allt att det öppnas möjlighet all via terminaler få direkt åtkomst till dessa uppgifter. Det ligger i sakens nalur atl ett system med direktåtkomst till ett stort antal känsliga uppgifter kräver särskilda åtgärder från inlegrilets­skyddssynpunkt. Utredningen har utformat ett syslem som skall förhindra obehörig åtkomst. Jag skall strax redogöra för detta. Men jag vill redan nu framhålla atl det inte torde vara möjligt att begränsa den enskilde tjänstemannens terminalålkomsl till enbart sådana uppgifter som han behöver för silt arbete. Det är emellertid som jag ser del ytterst angelägel att man för varje kategori av uppgifter noga prövar behovet av direktåtkomst och väger detta mol den enskildes berättigade intresse av att tillgången till känsliga beskattningsuppgifler skall vara förbehållen en begränsad krets av tjänstemän som behöver dem för att kunna utföra sina arbetsuppgifier.

Diskussionen rörande skyddet för den personliga integriteten med anledning av det nya ADB-systemet bör sålunda enligt min mening inte i första hand gälla frågan om vilka uppgifter som bör få las in i de nya ADB-registren. I stället bör man inrikta sig på frågan om och i vilken utsträckning samt för vem uppgifterna bör få vara tillgängliga via terminal. Denna fråga bör som jag nyss har antytt i sin tur avgöras bl. a. mot bakgrund av behörighetssystemet rörande terminalåtkomsten och de övriga säkerhets­anordningar mot obehörig åtkomst som planeras för det nya systemet.

Andra viktiga faktorer från inlegriletsskyddssynpunkt är sekretesskyddet i övrigt för uppgiflerna i ADB-registren oeh därmed sammanhängande frågor. Det gäller förutom frågan om sekreless mot enskilda även frågan oni vilka myndigheter utanför skatteområdet som skall fä lillgång till registeruppgif­terna, t. ex. för samköming med andra ADB-register.

Innan jag går in på utredningens förslag med avseende på dessa frågor skall jag emellerlid mot bakgrund av vad jag nu har sagt ta upp utredningens förslag atl ADB-registren på skatteområdet skall lagregleras.

Beträffande de nu aktuella skatteregistren lillstyrker remissinstanserna -däribland DALK - förslagel att den huvudsakliga regleringen sker i lagform. Jag delar uppfattningen att beslut om förande och användning av sådana


 


Prop.  1979/80:146                                                                 22

ADB-register som bl. a. de nya skatteregistren, som innehåller en omfat­tande information om de enskilda medborgarnas privala förhållanden, bör tas in i en lag. Jag ansluter mig således lill förslagel och föreslår att bestämmelser om registerföringen tas in i en särskild lag som kallas skatteregisierlag. Av skiil som jag kommer alt ange senare (avsnill 4.4.1) bör dock fastighetstaxeringsregislrel inle regleras i skalleregisieriagen.

Jag återkommer till frågan om bestämmelsernas innehåll och ulformning. Som jag nyss har antytt bör man sålunda enligt min mening, innan man tar ställning till frågan om registrens innehåll och användning, först göra klart för sig hur frågorna om sekretess och säkerhet skall behandlas. Dessa frågor tar jag upp i det närmast följande avsnittet. Innan jag kommer in pä regleringen i skalleregisieriagen skall jag också redovisa min inställning till utredningens förslag rörande registrens innehåll och användning.

4.2 Sekretess och säkerhet

Frågan om sekretesskyddet för ADB-registrerade uppgifter intar som jag nyss har framhållil en framträdande plals från integritetsskyddssynpunkt. Utredningen föreslår att sekretesskydd införs för uppgifter som tas in i ADB-registren. Som jag tidigare har påpekal har förslag till sådan ändring i sekretesslagen redan antagits av riksdagen (prop. 1978/79:51, KU 1978/ 79: 14, rskr 1978/79: 52, SFS 1978: 906). De nya bestämmelserna i sekreless­lagen (17 a §) innebär bl. a. att uppgifter i register som förs med hjälp av ADB och som används i beskattningsverksamheten inte utan samtycke frän den som registreringen avser får lämnas lill annan. Myndighels beslut som finns intaget i registret är dock undantaget från sekreless.

Regeringen har nyligen lagt fram förslag om en ny sekretesslag som avses träda i kraft den 1 januari 1981 (prop. 1979/80: 2). Enligt lagförslagel behålls på skatteområdet den i princip absoluta sekretessen för bl. a. uppgifter i ADB-registren (9 kap. 1 §). Myndighets beslut är liksom f. n. i huvudsak undantagna frän sekretessen. Vidare får utan hinder av sekretessen uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning. Det bör påpekas atl sekretessen enligt lagförslaget innefaltar såväl handlingssekretess som tystnadsplikt.

De nu behandlade lagstiftningsåtgärderna kommer som synes att innebära att de ADB-registrerade skatteuppgifterna får eu mycket starkt sekretess­skydd när det gäller utlämnande till enskild. Någon försiärkning av detta sekretesskydd är enligt min mening inte påkallad. Tvärtom finns det skål att i ett par avseenden justera lagstiftningen i motsatt riktning. I 17 a § nuvarande sekretesslag bör sålunda tas in en föresknft om att uppgift utan hinder av sekretessen fär utlämnas enligt vad som föresknvs i lag om förfarandel vid beskattning eller i skatteregisterlagen. Genom hänvisningen lill lag om förfarandet vid beskattning klargörs att skattemyndigheterna får lämna uppgifter från ADB-registren enligt bestämmelserna i t. ex. laxeringslagen


 


Prop.  1979/80:146


23


och uppbördslagen (jfr 17 § nuvarande sekrelesslag resp. 9 kap. I ii förslaget till ny sekretesslag). Den nya föreskriften i 17 a S bör vidare kompletteras med cn beslämmelse i skalleregisterlagen som någol mjukar upp sekretessen för sådana uppgifter i skalteregislren som gäller registrerads namn, personnummer, adress, civilstånd, kyrkobokförings- och manlalsskrivnings-förhållanden. Den kompletterande bestämmelsen behövs bl. a. för att det skall bli möjligt all på etl enkelt sätl lillgodose arbetsgivarnas behov av information och service från skatteregislret med avseende på arbetslagarnas personnummer och adresser. Jag tänker främst på de förtryckta kontroll­uppgiftsförteckningar som i det nya uppbördssystemet skall framställas med hjälp av ADB och tillställas arbetsgivarna. Av praktiska skäl bör de ifrågavarande uppgifterna kunna lämnas ut även till annan enskild än en arbelsgivare. Del skulle sålunda i prakliken inte vara möjligt att i fråga om det stora antalet förfrågningar som riktas till skatlemyndighelerna i dessa avseenden göra någon skillnad mellan arbelsgivare och andra. Del innebär också en inle oväsenllig förenkling för berörda myndigheter och allmänheten om uppgifterna kan hämtas från del nya ADB-systemet och tas fram på lerminaler i stället för som f. n. från manuellt förda personaviregister. De uppgifter som här avses är inle heller i och för sig av integritelskänslig natur. Enligt förslaget till ny sekretesslag skall för motsvarande uppgifter i folkbokföringsverksamheten galla sekretess om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Det bör enligt min mening vara tillräckligt med samma sekretesskydd när uppgifterna förekommer i skatteregistren. Jag föreslår således efter samråd med statsrådet Petri att 17 a S i gällande sekretesslag ändras och att en komplelterande bestämmelse tas in i skalleregisieriagen i enlighet med det anförda. Även i den nya sekretesslagen bör tas in en föreskrift om atl utlämnande får ske enligt vad som föreskrivs i skatteregisterlagen. Förslag härom kommer all läggas fram i etl senare sammanhang.

Den nya sekretesslagen avses gälla i princip också i förhållandel mellan myndigheler och mellan verksamhetsgrenar inom en myndighet. 1 lagförsla­get har dock gjorts vissa undantag från sekretessen beträffande utlämnande till myndighel. Dessulom har inlagits en s. k. generalklausul, som innebär atl sekretessbelagd uppgift får lämnas till myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har förelräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Dessa undantagsbestämmelser innebär alt regle­ringen av uppgiftslämnandet mellan myndigheter nära ansluter till vad som i prakliken gäller f. n. Enligt lagförslaget finns del inle någol hinder mol att utbyte av uppgifter mellan myndigheter eller mellan en myndighets olika verksamhelsgrenar sker rulinmässigl även utan särskild författningsregle­ring. Lagförslagel bygger emellerlid på alt rutinmässigt uppgiflsulbyle i regel skall vara förfallningsreglerat. I den män författningsreglering sker gäller inle generalklausulen.


 


Prop.   1979/80:146                                                                24

Ulredningen föreslår atl del rutinmiissiga utlämnandel av sekrelessbelag­da uppgifter från ADB-syslemel till myndighel skall förfatlningsrcgleras. Enligt förslagel skall i skalleregisieriagen tas in en föreskrift om all regeringen får meddela beslämmelser om sädanl uppgiflsullåmnande. I skatteregislerförordningen skall anges vilka myndigheter och för vilka ändamål utlämnande får ske.

Ulredningen föreslår inle några särskilda föreskrifier i skaltercgisterlagen i fråga om massuttag av uppgifter med hjälp av s. k. söknycklar eller i fråga om samköming med andra ADB-register. Enligt ulredningen finns del inte något behov av sådana föreskrifter. Utredningen anser sålunda att i försia hand sekretessreglerna ger tillräckligt skydd mot sådanl massullag med hjälp av söknycklar, som' kan anses medföra otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Utredningen påpekar vidare att DI enligt datalagen (1973: 289), DL, har rätt att begränsa myndighets rättsliga befogenhet att för egen del överföra data till läsbar form och härigenom också den allmänna tillgången till uppgifterna i databasen. Beträffande samköming pekar ulredningen bl. a. på atl en sådan ålgärd kräver Dl:s lillstånd.

Remissinstanserna godtar överlag de av utredningen förordade princi­perna för författningsregleringen av uppgiftsutlämnandet till annan myndig­het. DALK anför emellertid vissa principiella betänkligheter mot alt uppgifter som ursprungligen har samlats in för etl ändamål används också för andra syften. DALK förutsätier att utlämnande inte tillåts ske i andra fall än då behovel av utlämnande klart bedöms väga över risken för otillbörligt integritetsinlrång. I den mån uppgifterna skall användas för kontrollåtgärder hos den mottagande myndigheten bör enligt DALK:s mening uppgifternas tjänlighet för kontrolländamål också prövas närmare. Dessulom bör de registrerade informeras om sådan användning av uppgiflerna i skalteregi­slren. Liknande synpunkter anförs av DI, som också framhåller atl det bör ankomma på statsmakterna oeh inle på DI alt besluta om samköming av skatteregislret med annat register.

Utredningens förslag att man bör författningsreglera sådant utlämnande till myndighet av sekrelessbelagda uppgifter från skatteregistren som avses ske regelmässigt stär i överensstämmelse med de principer som ligger till grund för den nya sekretesslagen. Enligt min mening kan emellertid frågan om sådant utlämnande inte bedömas i sin helhet utan att man också lar ställning till regelmässigt utlämnande av andra sekrelessbelagda uppgifter hos beskattningsmyndigheter, t. ex. från deklarationer. Bestämmelser härom finns f. n. bl. a. i 50 § 1 och 3 mom. taxeringslagen (1956: 623), TL. Däri föreskrivs att självdeklaralioner och vissa andra handlingar skall tillhandahållas de myndigheter som i oeh för sin verksamhet bör erhålla del därav. Motsvarande bestämmelser för andra skatteområden finns i bl. a. 73 § uppbördslagen (1953: 272), UBL, och 25 § ML. En anpassning av dessa och andra bestämmelser i skattelagstiftningen till regleringen i sekretesslagen kräver ytterligare överväganden och bör tas upp i samband med övervägan-


 


Prop.  1979/80:146                                                                 25

dena rörande följdlagstiflning lill den nya sekrelesslagen. Jag vill erinra om alt regeringen uppdragit äl brottsförebyggande rådel atl se över beslämmel­sema om informationsutbyte och anmiilningsskyldighet mellan myndigheter vad gäller ekonomisk brottslighet och föreslå erforderliga lagstiftningsåtgär­der.

I detta sammanhang bör man enligt min mening begränsa sig lill alt införa bestämmelser om utlämnande av uppgifter på ADB-medium till andra myndigheter. 1 skalleregisieriagen bör i huvudsaklig överensstämmelse med vad som har förordats av utredningen och Dl slås fast att sådant ulliimnande i princip skall beslutas av statsmakterna, vare sig del gäller hemliga uppgifter eller offenlliga uppgifler. Också frågan om ell regelmässigt ulliimnande av offenlliga uppgifter på ADB-medium kan nämligen ibland rymma sådana avvägningar som det bör ankomma på statsmakterna och inte Dl alt falla beslul om. Jag tänker bl. a. på utlämnande för samköming med andra ADB-register i kontrollsyfte. Med hänsyn lill alt samma avvägning kan bli akluell i fråga om ullämnande till myndighel i enslaka fall av uppgifter på ADB-medium anser jag att regeringen i princip bör besluta i dessa fall. Vad jag nu har sagt gäller främst utlämnande på ADB-medium till myndigheler utanför skatteområdet. Som jag tidigare har nämnl skall de nya ADB-registren beijäna flera olika myndigheter inom skatteområdet. Innan man har tagil ställning till den allmänna regleringen av utbytet av skalteuppgifter mellan olika myndigheler bör man enligt min mening inle införa något krav på förfaltningsstöd för utbyte av ADB-information mellan de berörda skattemyndigheterna.

Jag föreslär således att det i skalleregisieriagen las in beslämmelser av innebörd alt uppgifler i skalteregislren inte får lämnas ut på ADB-medium lill annan myndighel för annal än beskaltningsändamäl om del inte följer av lag eller förordning eller regeringen har medgivit det. Möjlighet bör dock finnas alt låta DI medge utlämnande på ADB-medium såviu gäller inte sekrelessbelagda uppgifter. Bestämmelser härom bör också tas in i skatteregisterlagen. Jag återkommer till den närmare utformningen av bestämmelserna.

I fråga om utlämnande av uppgifler från skalleregistren i andra fall bör nuvarande ordning behållas tills vidare. Det innebär således alt vederböran­de myndighet i första hand beslutar om sådant utlämnande till andra myndigheter av sekrelessbelagda uppgifter som ej sker på ADB-medium vare sig det gäller regelmässigt utlämnande eller utlämnande i enstaka fall.

Som utredningen har föreslagit bör det åtminstone lills vidare i första hand ankomma på regeringen och inte på riksdagen alt närmare reglera frågan om lill vilka myndigheter ett regelmässigt utlämnande på ADB-medium skall ske samt vilka uppgifler och vilka ändamål som skall omfattas. Det finns emellerlid anledning att åierkomma lill denna fråga i samband med den mera övergripande regleringen av uppgiftsutbytel mellan myndigheter som enligt


 


Prop.  1979/80:146                                                                26

vad jag nyss har sagl avses ske i ell senare sammanhang. Med hänsyn till all frågan om uppgiflsulbyle mellan myndigheler för bl. a. samköming av olika ADB-register har en cenlral plats i integrilelsdebaltcn ser jag del emellerlid som angeläget all i delta sammanhang redovisa några synpunkter på dessa frågor.

Om man först ser på utlämnande av sekrelessbelagda skalteuppgifter i allmänhel mellan myndigheter år del enligt min mening naturligt atl ha skilda betraktelsesätt beroende på om uppgiflsulbyiet avses ske inom skatteområ­det eller mellan skatteområdet och annat verksamhelsområde.

I fråga om utbyle av uppgifler mellan myndigheter och verksamhetsgrenar inom skatteområdet bör ulgångspunklen vara atl ullämnande skall ske om uppgifterna behövs för verksamhelen. Detla bör alltså gälla även i fråga om uppgiflsulbyle mellan de vanliga skattemyndigheterna och t. ex. tullmyndig­heterna som administrerar bl. a. mervärdeskall vid införsel. Det är sålunda enligt min mening naturligt all även i detta avseende betrakta skatteområdet som en enhel. Som jag tidigare har påpekat är etl syfte med det nya ADB-syslemel att underlätta informationen mellan skatteförvaltningens olika enheter. 1 den nya laxeringsorganisalionen är det vidare meningen atl man i högre grad än f. n. skall granska flera olika skatter och avgifter vid ett och samma kontrolltillfälle. Detta förutsätier också elt omfattande informa­tionsutbyte mellan olika skallemyndigheter. De skallskyldiga torde också i allmänhel vara väl införstådda med all elt utbyle av informalion sker inom skalteförvaltningen.

Den omständigheten att verksamheten på skatteområdet är uppdelad på flera myndigheter och organisatoriska enheter bör alltså inte lägga hinder i vägen för etl uppgiflsulbyle som behövs för att verksamheten skall kunna bedrivas på etl rationellt och effekiivt sätt.

Indrivningen av skatter och avgifier hör också nära ihop med den direkta beskattningsverksamheten. Redan i dagsläget får kronofogdemyndigheterna en mängd uppgifter från skattemyndigheterna som behövs för indrivnings­verksamheten. Det är enligt min mening nalurligl att kronofogdemyndighe­terna i framtiden kan få lillgång även till uppgiflerna i de nya skalteregislren i den mån de behövs för indrivningsverksamheten.

Vad sedan gäller utbyte av uppgifler i övrigt mellan skalleområdel och annal verksamhelsområde bör ulgångspunkten vara en annan. De enskilda medborgarna bör normalt kunna utgå från atl uppgifter av känslig natur som lämnas för viss verksamhel inle används också för annan verksamhet. Etl uppgiftsutbyte i sådana fall skulle av många kunna upplevas som otillbörligt. Detta lalar för att man bör inta en restriktiv hållning när det gäller sådant uppgiftsutbyte. Å andra sidan måsle man beakta dels atl informationsutbyte mellan myndigheter kan minska den enskildes uppgiftslämnande och statsförvaltningens kostnader, dels atl sådanl ulbyte kan möjliggöra ange­lägna kontroller. Vid den intresseavvägning som således måste ske bör man som DALK har framhållit inle tillåta uppgiftsutbyte i andra fall än då


 


Prop.  1979/80:146                                                                 27

inlressel av ulliimnande klarl bedöms väga över risken för otillbörligt integriletsintrång. Diirvid måste man beakta bl. a. hur pass nära de ifrågavarande verksamhetsområdena ligger varandra, i vilken mån uppgif­terna år sekrelesskyddade hos den mottagande myndighelen saml om det finns möjlighet att i förväg underrätta de enskilda om uppgiftsutbytel.

I fråga om utlämnande av uppgifler från skatteregistren på ADB-medium föreslår ulredningen atl det skall ske för bl. a. statislikändamål till SCB och RRV. Redan i dagsläget utlämnas till dessa myndigheler från skatteområdet en stor mängd uppgifter för olika statistiska ändamål. Det sker med slöd av bl. a. bestämmelserna i 50 § TL och särskilda författningar om uppgiftsläm­nande för statistik, t. ex. kungörelsen (1967: 643) om uppgifter till den årliga inkomsi- oeh förmögenhelsstatistiken. Uppgifterna lämnas i viss utsträck­ning på ADB-medium.

Enligt min mening är del angeläget att de statliga slatistikproducenlerna för framtiden på etl enkell sätt kan förses med erforderliga uppgifter från skatteområdet. Det nya ADB-systemet skapar förutsättningar härför. Om uppgifterna kan hämias från skalteregislren blir del också möjligt alt minska de enskildas uppgiftslämnande för statistiska ändamål. Ett starkt sekretess­kydd gäller för uppgifter som lämnas för statistik. Mot denna bakgrund bör man enligt min mening i regel kunna godla atl uppgifter som behövs för den statliga statistiken utlämnas från de nya skalteregislren.

Utredningen föreslår också att från skalteregislren skall få utlämnas uppgifter som behövs för beslut i fråga om bostadsbidrag och sludiemedel. Mottagande myndigheler är kommunall förmedlingsorgan och RFV resp. centrala studieslödsnämnden.

I fråga om de statliga och statskommunala bostadsbidragen skall sökanden lämna vissa uppgifter om inkomsi och förmögenhel till bidragsorganen. För folkpensionärerna är ansökningsförfarandet samordnat med ansökan om kommunalt bostadstillägg för folkpensionärer. Årlig ansökan behövs inle. En årlig omprövning görs dock med ledning av uppgifter om taxerad inkomst som RFV får på magnetband från skattemyndigheterna.

För övriga bidragssökande - barnfamiljer samt andra hushåll utan barn än folkpensionärer - beviljas bidrag för högsl etl är i sänder pä grundval av årliga ansökningar. Under löpande inkomstår är den bidragsberättigade skyldig att anmäla sådan inkomständring som påverkar bidraget.

Kommunerna fär för behandlingen av denna bidragsverksamhel sedan lång lid lillbaka s. k. inkomstförteckningar på magnetband frän länsstyrel­serna. I förteckningarna som framställs fr. o. m. slutet av seplember månad redovisas vissa offentliga uppgifter, bl. a. taxerad inkomst och underskott i förvärvskälla. Kommunerna får också en förteckning över personer som har påförts förmögenhetsskatt. Magnetbanden används för maskinell utskrift av blanketter för ansökan om bosladsbidrag. Ansökningarna - med bl. a. förtryckta taxeringsuppgifter - tillställs presumtiva bidragsberättigade per­soner.   Bidragssökanden   skall   själv  ange   beräknad  bruttoinkomst   för


 


Prop.   1979/80:146                                                                28

bidragsårel saml förmögenhet. Efler bidragsårets utgång görs vissa efter-konlroller mot taxeringsuppgiflerna för påföljande år.

Regeringen har beslutat om en viss utvidgning av uppgiftslämnandet från skattemyndigheterna lill kommunerna fr. o. m. 1979 års taxering med hänsyn lill den förlängda taxeringsperioden. Beslutet grundar sig på ett förslag om ökat uppgiftslämnande som har lagts fram i en deparlementspromemoria (Ds Bo 1978: 2) Inkomstprövning av bostadsbidrag. Förslaget har anmälls av chefen för bosladsdeparlemenlel i 1979 års budgetproposition (prop. 1978/79: 100 bilaga 16). Beträffande den närmare innebörden av förslagel samt remissutfallet får jag hänvisa till budgetpropositionen (s. 21-34). 1 detla sammanhang vill jag framhålla följande.

1 promemorian pekas på de konsekvenser som den förlängda taxerings­perioden får för hanteringen av bostadsbidragen. För atl kalenderår skall kunna behållas som bidragsår måsle enligt promemorian uppgifter från såväl granskade som ogranskade deklaralioner föras över lill kommunerna vid i stort sett samma tidpunkt som hittills och i förekommande fall korrigeras efter taxeringsperiodens slut genom rältelseavisering per den 15 december. För att minska riskerna för integritetsinlrång föreslås atl inkomsiuppgifter o. d. redovisas endasl när inkomsterna understiger vissa gränsvärden för bostadsbidrag, som gäller för olika slag av hushåll. I promemorian föreslås också att kommunerna i samband med omläggningen härutöver skall erhålla uppgifter ur deklarationerna om förmögenhet, bruttoinkomst av ijänst och underskott i förvärvskälla för s. k. nolllaxerade personer.

Det påpekas i promemorian all de nya uppgifter som föreslås bli överförda till kommunerna är sekrelesskyddade hos skaltemyndighelerna. De hand­lingar hos kommunerna där dessa uppgifter ingår bör därför enligt promemorian sekrelesskyddas. Tystnadsplikt bör åläggas handläggare av bostadsbidragsärenden och övrig personal som får del av handlingar där uppgifterna ingår.

Det övervägande antalet remissinstanser förordar att kalenderår behålls som bidragsår och tillstyrker också atl kommunerna i samband med omläggningen skall få uppgifter om förmögenhet, bruttoinkomst av tjänsl m. m. ur självdeklarationerna.

För egen del får jag efler samråd med chefen för bostadsdepartementet saml statsrådet Petri anföra följande.

I fräga om fördelningen av såväl skatter som behovsprövade förmåner finns ett uppenbart och av statsmakterna klart uttalat krav på likformighet och rättvisa. Bidragsprövningen av nu ifrågavarande förmåner grundar sig som nyss har sagls delvis på uppgifler som också lämnas för den årliga taxeringen. Kontroller under senare är av uppgiven inkomst och förmögen­het i bostadsbidragssammanhang mol bl. a. skatleuppgifterna har visat all bostadsbidragen i inte obetydlig utsträckning har beräknats pä felaktiga underlag och till följd härav utbetalats med för höga belopp. Mot denna bakgrund bör det liksom f. n. finnas möjlighet att ADB-mässigt stämma av


 


Prop.  1979/80:146


29


de uppgifter som har lämnals för bidragsändamål mot skatleuppgifterna.

Regeringen har också som jag nyss har sagl beslulal om elt ökat utlämnande av uppgifler från skalleregislren för bosladsbidragsprövningen. Beslutet innebär bl. a. att bostadsbidragsorganen får tillgång till uppgifler om i deklarationerna uppgivna laxerade inkomster m. m. i den mån taxeringsniimnderna inle hunnit besluta om taxeringarna när inkomslför-leckningarna uppriiltas. Att bidragsorganen får del av dessa uppgifter har bedömis vara nödvändigt för att kalenderåret skall kunna behållas som bidragsår. Vidare skall bidragsorganen enligt beslutet få uppgifter om underskott för s. k. nolllaxerade personer.

Enligt promemorieförslaget skall bidragsorganen förutom de nu angivna uppgifterna även få uppgifter om förmögenhet och bruttoinkomst från deklarationerna.

Vad först beträffiir förmögenhetsuppgifterna är avsikten att dessa - i likhet med vad som f. n. tillämpas i fråga om uppgift om laxerad inkomst - skall förtryckas på ansökningsblanketterna. Förmögenheten ingår som en del av det inkomstbegrepp som läggs lill grund för beslul om bosladsbidrag. Enligt nu gällande regler skall en femtedel av den del av förmögenheten som överstiger 75 000 kr. läggas till den taxerade inkomsten när man besiämmer den bostadsbidragsgrundande inkomsten. Uppgift om förmögenhet har sålunda liksom uppgift om taxerad inkomst en direkt betydelse för beslut om bostadsbidrag. F. n. måste bidragsmyndigheterna skriva till skattemyndig­heterna om man vill ha exakta uppgifter om förmögenhet. En ordning med förtryckning av förmögenhetsuppgifterna på ansökningsblanketterna skulle minska arbetsbelastningen på såväl bidrags- som skattemyndigheterna. Mol denna bakgrund biträder jag förslaget om överföring av förmögenhetsupp­gifter.

När det sedan gäller uppgifterna om bruttoinkomst av tjänst avses dessa lillgodose främst kravet på förbättrad kontroll av bostadsbidragen. Jag vill i det sammanhanget erinra om att chefen för bostadsdepartementet nyligen har tillkallal en kommitté för att se över administrationen av bostadsbidra­gen. Kommittén skall bl. a. undersöka möjligheterna atl förenkla bidrags-prövningsreglerna. Vidare har regeringen uppdragit åt RFV att under åren 1979 och 1980 lillhandahålla kommunerna uppgifier om sjukpenninggrun­dande inkomst som väsentligt överstiger bidragsgrundande inkomsi saml föreskrivit bl. a. att de försäkrade skall informeras om den nya kontrollru­tinen. Regeringen har också uppdragit åt bosladssiyrelsen alt redovisa erfarenheterna under år 1979 av kontrollrutinens tillämpning. Den förbätt­rade konlrollrutinen bör som chefen för bostadsdepartementet har framhållit leda till alt felaktigt utbetalda bostadsbidrag minskar i omfattning. Vidare är att märka att de ifrågavarande uppgifterna är sekrelesskyddade hos skattemyndigheterna men alt de enligt gällande sekretesslagstiftning inle skulle omfattas av sekretess hos bostadsbidragsorganen om de överfördes dit.


 


Prop.   1979/80:146                                                                 .3(1

Mot bakgrund av del anförda iir jag inle beredd all f. n. förorda förslagel om ullämnande av uppgifler avseende brutloinkomst av tjänst. Denna fråga kan emellertid komma upp på nytl niir resultatet av det nyss niimnda utredningsarbetet föreligger.

I fråga om studiemedlen skall sökanden i ansökan liimna uppgifter om inkomsi och förmögenhel. Inkomstuppgiflerna kontrolleras av studieslöds-niimnden bl. a. genom samköming med ett av RSV lillhandahållei magnel­band med uppgifler om taxerad inkomst. Motsvarande kontroll sker av uppgifter i ansökningar om uppskov.

Vad jag tidigare har anfört om utlämnande av uppgifter om taxerad inkomsi m. m. lill bostadsbidragsmyndighelerna är i huvudsak tillämpligt även i detta sammanhang.

Jag har tidigare sagt att myndighet inom skatteområdet bör få ta del av de ADB-registrerade uppgiflerna i den mån uppgifterna behövs för verksam­heten. Detsamma bör också gälla i fråga om de enskilda ijänslemiinnens tillgång till registeruppgifterna. Av inlresse i detta sammanhang år friimst terminalåtkomslen lill uppgiflerna.

Ulredningen redovisar ett behörighetssysiein som innebär alt varje person som är behörig atl använda en terminal får elt personligt identitetskort som identifierar terminalanvändaren för systemet. Bl. a med hjälp av korten begränsas den enskilda tjänstemannens möjlighet att ställa frågor mot databaserna och göra uppdateringar av dessa. Såväl geografiska som funktionella begränsningar förekommer i systemet. Vidare införs etl s. k. loggningssystem som innebär att alla transaktioner märks med inmatarens identitet. Därigenom kan samtliga åtkomster till regislerinnehållel från terminal alltid spåras tillbaka till en enskild tjänsteman.

Remissinstanserna godtar i allmänhel utredningens förslag och åtgärder på säkerhetsområdet. Del gäller bl. a. Dl som framhåller att de redovisade åtgärderna är i överensstämmelse med inspektionens önskemål. Som jag tidigare har nämnl uttrycker dock några inslanser farhågor för atl obehöriga skall komma åt uppgiflerna.

Enligt min mening har ulredningen skapat goda förutsättningar för att trygga säkerheten i ADB-systemet och förhindra obehörig ålkomst. Som jag tidigare har påpekat ger dock systemet inte möjlighet att begränsa de enskilda tjänstemännens terminalåtkomst till enbart sådana uppgifter som behövs för verksamheten. Alt en uppgift är tillgänglig via terminal ökar således risken för att någon obehörigen tar del av den, något som i sin tur är ägnat att försvaga sekretesskyddet. Mot denna bakgrund bör man, som jag också tidigare har förutskickat, noga pröva behovet av terminalätkomst för de olika uppgifter som avses ingå i det centrala skatteregislret. Därvid bör för varje uppgift behovet atl ha uppgiflen snabbt tillgänglig i den prakliska verksamheten vägas mot risken för obehörig ålkomst och utlämnande. Dessa frågor bör bli föremål för riksdagens ställningstagande. Det bör sålunda anges i skalleregisieriagen dels i vilken mån uppgifterna får vara lillgängliga


 


Prop.  1979/80:146                                                                31

via terminal, dels lill vilka uppgifter riksålkomsi skall föreligga. Med riksåtkomst menar jag all uppgiften år lillgiinglig för alla liinsslyrelser och lokala skailemyndigheler och inle bara för dem lill vars område den niirmasl hänför sig. Jag avser atl i ell senare avsnitt redovisa min insliillning i dessa frågor.

Jag vill också framhålla att del för atl åstadkomma ett effektivi skydd i olika avseenden kriivs fortlöpande systematiska insatser. Det bör i första hand ankomma på RSV alt i samråd med Dl noga följa upp frågorna om integritets- och sekretesskydd, driftsäkerhet och fysiskt skydd.

4.3 De nya ADB-reglstrens innehåll och användning

4.3.1 Allmänl

Jag har lidigare redogjorl för huvuddragen i del nya ADB-syslemel enligt 1975 års principbeslut. Av redogörelsen har framgått all den centrala registerföringen skall omfatta bl. a. uppgifter för taxeringen och för debiteringen av direkl skalt samt elt organisationsregister lill stöd för bl. a. företagsbeskattningen. På regional nivå skall finnas register för faslighets-redovisningen och beskatlningen.

Utredningen har i sitt arbete med uppbyggnaden av det nya ADB-systemet prioriterat de delar av systemet som avser laxeringen och uppbörden av direkl skatt. ADB-systemet för taxeringen och debileringen har som nämnls delvis redan tagits i bruk. Systemet för uppbördsredovisningen skall börja tillämpas under år 1980.

1 fråga om registerföringen i övrigt befinner sig arbetet alltjämt på elt planerande eller förberedande sladium. Del gäller bl. a. de delar av det s. k. organisationsregistret som avser mervärdeskall och arbetsgivaravgifter. Ulredningens förslag i dessa delar innefattar i huvudsak endast riktlinjer för det fortsatta uppbyggnadsarbetet. Enligt utredningen torde arbetet kunna slutföras under början av 1980-talel.

Jag skall här enligt vad jag tidigare har sagt redovisa min inställning lill utredningens förslag rörande utbyggnaden av det nya ADB-systemet. Jag ulgår därvid frän den registrering som har skelt vid 1979 års laxering. På några punkter skall jag emellertid också kommentera den redan genomförda registerföringen.

Det finns emellertid anledning atl först saga några ord om hur det nya ADB-systemet har fungerat vid 1979 års taxering. Frän skilda håll - bl. a. i massmedia- har sålunda riktats kriiik mol sysiemel. Man har bl. a. ansett alt detta inle har gett de rationaliseringsvinster som man hoppats på. Några kritiker har gått längre och hävdat atl del nya sysiemel medfört en försämring av kvaliteten på taxerings- och debileringsarbelet jämfört med tidigare år.

Föregen del vill jag anföra följande. Del saknas ännu underlag för all göra. en helhetsbedömning av hur det nya ADB-systemet har fungerat under


 


Prop.  1979/80:146                                                                  32

genomförandeårel. De uppgifler som hillills föreligger ger emellerlid inle någol slöd för påståendet atl del nya ADB-systemet inneburil en försämring i förhållande lill lidigare ordning. I mänga avseenden har väsentliga förbäll­ringar skett. Det kan dock konstateras all del har förekommil förseningar och andra problem under det första året med del nya sysiemel. Niir man bedömer resultatet för genomförandeåret mäste man emellertid beakta atl det rör sig om genomgripande föriindringar av de administrativa rulinerna och alt de nya rulinerna inle alltid har kunnal prövas i förväg i den prakliska verksamheten. Det är också fråga om elt myckel omfattande deklarations-material som skall behandlas. Det iir mot denna bakgrund naturligt med vissa inkörningsproblem. Dessa har enligt vad jag har inhämtat i huvudsak kunnat lösas så att man inle skall behöva räkna med en upprepning vid årels taxering. Del finns därför enligi min mening goda föruisäiiningar all del nya ADB-systemet i framtiden verksamt kommer all bidra till den åsyftade rationaliseringen av skatteadministrationen. Jag följer givetvis noga den fortsatta utvecklingen av ADB-systemet och RS-reformen i övrigl. Visar del sig att det finns behov av ytterligare förbättringar i systemet kommer jag självfallel all verka för att sådana företas.

Innan jag går in på utredningens förslag lill utbyggnad av registren skall jag också beröra en terminologisk fråga som utredningen tar upp.

Utredningen konstaterar sålunda att de data i ADB-systemet som lagras centralt i RSV:s dalor och som avser beskattning bör anses uigöra etl enda regisler i DL:s mening. Registret bör kallas det centrala skatteregistret. Organisationsregistret bör således enligt utredningens mening ime betraktas som ett särskilt regisler ulan bör anses ingå i det centrala registret. De regionala registren för beskattningen och fastighetsredovisningen bör däremot enligt utredningens mening uppfattas som två skilda register. De bör benämnas regionalt skatteregister resp. regionall fastighetslaxeringsre-gister.

Jag ansluter mig i princip till utredningens synsätt. När man beskriver det centrala skaileregislrets innehåll och olika användningsområden kan det emellertid, som också utredningen har påpekal, vara lämpligl atl tala om olika delregister i det centrala registret. I enlighet härmed kommer jag att i den fortsatta redogörelsen för utredningens förslag först atl beröra register-fönngen för taxering och debitering. Därefter lar jag upp den samordnande registerfönngen av företagsskattedata inom organisationsregistret.

4.3.2 Regislerföring för laxering och debitering

Som jag tidigare har nämnt omfattade registrenngen på skattebandet personer som bedömdes vara skattskyldiga samt personer som var inskrivna i allmän försäkringskassa. Samma princip har tillämpats vid registrenngen i det nya centrala skatleregistret inför 1979 års taxering.

Utredningen föreslår att registreringen i det centrala skatteregistret skall


 


Prop.   1979/80:146                                                               33

omfatta inte bara personer som är skattskyldiga ulan också varje annan fysisk person i rikel. För ej skattskyldiga fysiska personer uniler 15 år skall dock införas endasl vissa identifikationsuppgifter såsom namn, adress, person­nummer etc.

Några remissinstanser är kritiska mot förslagel alt skalleregislren skall innehålla uppgifter om alla personer i riket. De anser atl della inle slår i överensslämmelse med de ftittade principbeslulen och ifrågasiiller behovel av en registrering av personer under 15 år. Minderåriga borde, enligi dessa remissinstansers mening, registreras endast om de var skattskyldiga resp. skyldiga att avlämna självdeklaration.

För egen del anser jag att det år en naturlig och riklig utgångspunkt all registren inte skall omfatta andra personer ån vad som behövs för ändamålet med dem. Det är emellertid inte möjligt att i förväg avgöra vilka personer som behöver registreras. Uttrycket skattskyldig är inte heller entydigl i detta sammanhang. Det lorde - liksom vid en anknytning lill deklarationsskyldig-hel - förutsätta att en efterhandsbedömning sker.

Enligt min mening ar det från administrativ synpunki värdefulll att vissa basuppgifter får las in i regislret även för personer som vid en bedömning vid ingången av beskattningsåret kan antas inte komma alt uppbära skatleplik­liga inkomster. En del av dessa personer kommer sålunda att få inkomsler under året och det är viktigt att en snabb och säker registrering av inkomna kontrolluppgifter och deklarationer kan ske. Arbetet med sortering och registrering av kontrolluppgifter och deklarationer är omfallande och sker under lidspress. En ordning som innebär alt man måste söka ifrågavarande personer i andra register och lägga upp nya registerposter i det cenirala skatteregistret under det löpande arbetet skulle komplicera och försena detla. De uppgifter som enligt utredningen skall tas in i registret för dessa personer är inte heller av känslig natur. Mot denna bakgrund bilräder jag ulredningens förslag. En fullständigare regisirering av minderåriga skall givetvis ske om del behövs för beskattningen.

Några remissinstanser har ifrågasatt registreringen av uppgift om förmö­genhet som väsentligt understiger 200 000 kr. Därvid har påpekats att uppgifterna i vissa av dessa fall inte har underkastats någon egentlig granskning av taxeringsnämnden.

För egen del vill jag anföra följande. Uppgifter om förmögenhet i skatleregistret behövs uppenbartigen i de fall denna - ensam eller tillsam­mans med förmögenhet med vilken den skall sammanläggas vid beskattning­en - översiiger 200 000 kr. Av praktiska skäl bör i dessa fall registrering ske redan från deklarationerna. Även bortsett från sammanläggningsfallen kan en förmögenhet som understiger 200 000 kr. ha betydelse vid beskattningen, nämligen vid beräkning av avdrag för väsentligen nedsalt skalteförmåga. För folkpensionårer gäller att annars utgående extra avdrag jämkas om förmögenheten överstiger 75 000 kr. (i förekommande fall för makarna gemensamt). Härvid gäller vissa specialregler för värdering av bostadsfas-

3 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 146


 


Prop.  1979/80:146                                                                 .34

tighet. Enligt vad jag har inhämtat pågår arbete i syfte alt nå fram till möjligheier lill ADB-måssig beräkning av exira avdrag även i sådana fall då jiimkning skall ske på grund av förmögenhelsinnehav. Prakliska skiil talar således för registrering av deklarerad skaileplikiig förmögenhel i ålskilliga fall. Del framstår inte som praktiskt möjligt alt före registreringen unilersiJka i vilka fall uppgiflen behövs. Jag föreslår därför atl uppgiflen får registreras för samiliga personer.

4.3.3 Samordnad regislerföring av förctagsskaltedata (organisationsregis­ter)

I olika sammanhang har framhållils fördelarna med en samordning av företagsskattedata vad gäller insamling, regislerföring och utdalaproduk-tion. Enligt 1975 års principbeslul skall som jag lidigare har nämnt inrättas cll organisationsregister. Detta skall innehålla alla juridiska personer som driver rörelse eller annan verksamhel samt alla fysiska personer som har någon anställd eller driver rörelse. Registret skall skapa föruisäiiningar för ell enkelt informalionsulbyle mellan skatteförvaltningens olika enheler. Enligt principbeslutet skall regislrel lagras centralt och vara åtkomligt via terminal.

Utredningen har belriiffande organisationsregislret i första hand inriklal sig på atl utforma ett ADB-stöd för kontroll- och revisionsverksamheten vid den årliga taxeringen. ADB-stödet har som nämnls delvis lagits i bruk vid 1979 års taxering. Vidare har utredningen utarbetat ett syslem för ADB-mässig behandling av arbetsgivarnas inbetalning och redovisning av källskatter (arbetsgivarregister). Detla system tas i drifl under år 1980. Som jag tidigare har nämnl planerar utredningen också alt organisationsregislret på sikl skall omfatta även bl. a. mervärdeskalt och arbetsgivaravgifter.

Vad först beträffar ADB-stödet för kontroll- och revisionsverksamheten finns som tidigare bar nämnts tre delfunktioner eller delregister, nämligen referensregistret, revisionsregistrel och arbetskortsregislrel. Referensregi­stret innehåller uppgifter om fämansföreiag och deras delägare. Revisions­registret innehåller uppgifter om planerade, pågående och avslutade revisioner. Arbetskortregistret innehåller taxeringsuppgifter om fysiska och juridiska personer som driver rörelse eller jordbruk samt delägare i fämansföreiag.

Jag har tidigare angivii de uppgifter som f. n. ingär i de tre delregistren. Utredningen föreslär att registren skall fä lillföras ytterligare några kategorier av uppgifter. Bl. a. föreslås beträffande revisionsregistret att i fråga om avslutade revisioner skall få införas uppgifter om föreslagna beloppsmässiga ändringar, vad beloppen avser och hur de har beräknats. Flera remissinstanser anser i likhet med ett par reservanter i RSV:s slyrelse. att registrering inte bör få ske av vad granskningsman har föreslagil med anledning av  revision.   Dessa  remissinslanser anser all  anteckning om


 


Prop.  1979/80:146                                                                 35

revisionsresultatet bör begränsas lill all avse myndighets beslul. Även andra enskildheter i förslaget kriliseras frän några håll.

Enligt min mening skapar det föreslagna ADB-stödet goda förutsättningar för en samordnad och effektiv kontroll av företagens deklarationer. De invändningar som riklas mol förslagel från remissinslansernas sida tar främst sikte på atl vissa uppgifter inte motsvarar det kvalitetskrav som bör ställas på ADB-registrerade data. Jag har tidigare framhållit att det är angelägel från integritetsskyddssynpunkt att man tillser att de registrerade uppgiftema är riktiga oeh aktuella.

När det gäller uppgifter om revisionsresultat anser jag de invändningar som har framförts under remissbehandlingen lungl vägande. Uppgiflerna är i hög grad inlegrilelskänsliga. Starka krav bör därför ställas bäde på uppgifternas kvalitet och pä behovet av regisirering för att en sådan skall få ske. I det första avseendet är att beakta att fortsatt ulredning av beskattningsfrågan kan leda till att revisorns förslag inte längre framstår som välgrundat. Jag är å andra sidan medveten om all det för planeringen och uppföljningen av revisionsverksamheten, åtminstone i de större länen, är av stort värde att ha tillgång till registrerade uppgifter om revisionsresultaten. Enligt min mening innebär det en lämplig avvägning att tillåta registrering av revisionsresultaten endast såvitt avser myndighets beslut. Dessutom bör uppgift om huruvida bokföringsskyldigheten har fullgjorts få registreras.

Med detta undantag tillstyrker jag det av utredningen föreslagna ADB-stödet för revisions- oeh kontrollverksamheten.

När det sedan gäller ADB-registreringen i fråga om arbetsgivarnas inbetalning och redovisning av källskatter utgör denna en av grundvalarna för den reform av uppbördssyslemel som riksdagen har beslutat skall genomföras fr. o. m. år 1980. Jag har tidigare redogjort för arbetsgivarregi-strets huvudsakliga innehåll och användning. Jag skall här bara erinra om att registret avses omfatta alla arbelsgivare och tillföras uppgifter om bl. a. innehållen källskatl från uppbördsdeklarationer och kontrolluppgifter samt om erlagda skatter. Registret skall användas för bl. a. maskinell avstämning och bokföring av källskatter.

Vad slutligen angår registerföringen i övrigt inom ramen för organisations­registret innefattar utredningens förslag enligt vad jag tidigare har sagt i huvudsak endast riktlinjer för det fortsatla utvecklingsarbetet. Utredningen slår dock fast att organisationsregistret bör innehålla uppgifter i fråga om sjömansskatt, mervärdeskatt, punktskatter och arbetsgivaravgifter. Utred­ningen anser att den centrala registerföringen hos RSV på dessa områden bör omfatta i vart fall sådana uppgifler som behövs för atl skatteförvaltningens olika enheter skall kunna samarbeta på etl enkelt och effektivt sätt, bl. a. vid s. k. integrerade granskningar. Däremot tar utredningen inte nu ställning till frågan om man bör hänföra även ADB-verksamheten i fråga om fastställelse och uppbörd av sådana skatter och avgifier lill den centrala ADB-basen hos RSV. Utredningen förordar dock att även ADB-verksamheten i dessa


 


Prop.   1979/80:146                                                                 36

avseenden på sikl integreras med övrig regislerföring rörande företag i organisationsregislret.

Från denna ulgångspunkl föreslår ulredningen olika ålgiirder i syfte alt främja en samordnad regislerföring av förctagsskaltedata.

Bl. a. föreslås att företagen i princip skall redovisa alla skatter och avgifier på företagsnivå och under en gemensam idenlifikalionsbeleckning (person-eller organisationsnummer). Vidare föreslås atl all regisirering på sikt förs över till en enda myndighet. Ulredningen påpekar dock att registreringen av skattskyldiga till mervärdeskalt, som f. n. sköts av länsslyrelserna, intar en särstiillning i sammanhanget. Med ledning av uppgifterna i registreringsan­sökan skall sålunda bl. a. frågan om skattskyldighet prövas. Utredningen anser atl frågan om lämplig organisatorisk lösning av den samordnade registerföringen bör utredas vidare. Utredningen framhåller ocksä att man har utarbetat etl preliminärt förslag till en särskild registreringsansökan för företag och arbetsgivare. Denna avses ersälla nuvarande blankett för anmälan till mervardeskatleregistret och också innehålla uppgifter som behövs för uppbörden av källskatl och arbetsgivaravgifter.

Remissinstanserna ställer sig i allmänhet positiva till förslaget atl samordna insamlingen och registerföringen av företagsskattedaia. Många anser emellertid att bl. a. de organisaloriska frågorna behöver utredas vidare. Från några håll anförs betänkligheter från integritetssynpunkt mol en så stark koncentration av uppgifler till ett enda register.

För egen del får jag anföra följande. I nuvarande system insamlas och registreras företagsskatteinformation i stor utsträckning inom resp. skatte­och avgiftsområde. Detta medför i vissa fall onödigt dubbelarbete för skatteförvaltningen och företagarna. En samordning av insamling, regisler­föring och utdataproduktion av företagsskattedata skulle enligt min mening innebära fördelar både för det allmänna och för de enskilda uppgiflslämnar­na. En sädan samordning ligger också i linje med 1975 ärs principbeslut om organisationsregistret och med de åtgärder som i övrigt har vidtagits på senare tid i syfte att förenkla uppgiftslämnandet. Jag ansluter mig därför i princip till ulredningens förslag. Som både utredningen och flera remissin­stanser har påpekat behöver dock vissa frågor underkastas ytterligare utredning.

Det gäller bl. a. frågan om registerföringen av mervärdeskatteuppgifter. På detta område pågår för övrigt redan en översyn inom RSV. Jag återkommer till denna fråga når resultatet av översynen föreligger.

Det är enligt min mening också för tidigt att nu ta slullig ställning till den framtida registerföringen i fråga om arbetsgivaravgifter. Utredningen har sålunda inte utvecklat något system för debitering och uppbörd av sådana avgifter i del nya centrala skatteregistret. Härtill kommer att utformningen av det framtida ADB-systemet på detta område är beroende av ell par andra frågor som f. n. övervägs inom regeringskansliel. Jag tänker på pensions­kommitténs förslag om enhetligare och enklare regler för beräkning av


 


Prop.  1979/80:146                                                                 37

socialförsäkringsavgifter (SOU 1977: 46; Pensionsfrågor m. m.) och på RFV:s förslag om decentralisering av de manuella rulinerna på avgiftsom­rådet lill lokal skattemyndighet (den s. k. DEMA-rapporten 1978-05-12). Jag är således inte f. n. beredd att ta ställning till den slutliga omfattningen och utformningen av den samordnade registerföringen av företagsskatteda­ta. Som utredningen har föreslagil bör dock i organisationsregistret las in sådana uppgifter rörande företagen som behövs för samarbetet mellan skatteförvaltningens skilda enheter. Jag förordar vidare att det fortsatla utredningsarbetet inriktas på att åstadkomma ett samordningssystem i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som ulredningen har dragit upp.

4.4 Författningsregleringen

4.4.1 Allmänt

Ulredningen föreslår som jag lidigare har nämnt all bestämmelser om registerföringen i del nya ADB-systemet skall tas in i en ny lag, som kallas skatleregisterlag. Lagen avses reglera registerföringen i del centrala skatte­regislret samt i de regionala skatteregistren och de regionala fastighetstax­eringsregistren.

Samtidigt föreslår utredningen att nuvarande bestämmelser om fastighets-bandet, skallebandet och det ADB-mässigt förda mervärdeskatteregistret skall utgå. Det gäller bestämmelserna i 1 och 3 §§ registerkungörelsen samt 21 § ML. De s.k. J-aviregistren (kortregisler över juridiska och vissa fysiska personer) enligt 4 § registerkungörelsen och de kortregister avseende mervärdeskatt som förs med slöd av 21 § ML föreslås vara kvar tills vidare.

Utredningen framhåller emellertid att J-aviregistren bör ändras eller upphöra och avser all återkomma med förslag härom. Det nya ADB-systemet aktualiserar också frågan om avskaffande av det särskilda organisationsnummerregistret. Utredningen anser alt detla register bör avskaffas men att det tills vidare måste finnas kvar av tekniska skäl i samband med inkörningen av de nya registren. Som jag tidigare har framhållit föreslår utredningen inte heller någon ändring av nuvarande bestämmelser i 74 § folkbokföringskungörelsen om personbandet.

Jag skall mot bakgrund av de nu redovisade förslagen först ta upp frågan om avgränsningen av det centrala skatteregislret resp. de regionala registren mot annan regislerföring på skatteområdet. Jag har lidigare anslutit mig till utredningens ståndpunkt atl de uppgifter som lagras centralt hos RSV i den nya databasen lagtekniskl bör anses utgöra ett enda register, som kallas det centrala skatleregistret. Till detta register bör också räknas de magnetband som används för uppdatering av databasen liksom även sådana magnetband med uppgifter från databasen som lagras hos RSV.


 


Prop.  1979/80:146                                                                 38

Den regionala registerföringen omfaltar enligt ulredningens förslag två register, nämligen regionalt skalleregisler och regionall fasiigheisiaxerings-register. Vartdera registret avses bestå av flera olika magnetband eller andra ADB-medier. Till regionalt skalleregisler hör enligt förslagel i första hand sådana magnetband med uppgifler från det centrala skatteregislret som länsstyrelsen erhåller från RSV samt sådana magnelband som länsstyrelsen framställer genom bearbetning av de erhållna banden. Men även sådana magnetband som länsstyrelsen framställer för beskattningsändamål utan direkt samband med det centrala skatteregistret faller enligi lagförslaget i princip in under det regionala skatteregistret, t. ex. de nuvarande mervär­deskattebanden.

Som utredningen har påpekat kan det vara lämpligl alt betrakta hela system av magnetband o. d. som ett enda personregister i DL:s mening under förutsättning att systemet tekniskl och administrativt fungerar så att det är naturligt alt uppfatta det som en enhet. Mot denna bakgrund kan det ifrågasättas om t. ex. nuvarande mervärdeskatleregister i fortsättningen bör ingå i det regionala skatteregistret och således regleras i skatteregisterlagen. Som framgår av vad jag har anfört tidigare intar registreringen av skattskyldiga lill mervärdeskatl en viss särställning. Registerföringen på detta beskattningsområde utförs vidare av länsstyrelserna och postgirot i samarbete. Med hänsyn härtill bör enligt min mening det nuvarande mervardeskatleregistret f. n. inte ingå i det regionala skatteregistret. Inte heller bör del regionala skalleregistret inbegripa den regislerföring som länsstyrelserna ombesörjer på sjömansskatteområdet och arbetsgivaravgifts-området. Först sedan ytterligare utrednings- och utvecklingsarbete har slutförts angående samordnad regislerföring föreligger underlag för en bedömning om registerföringen på dessa områden bör ingå i de nu aktuella skatteregistren i slörre omfattning än vad som behövs för samordningen av kontrollverksamheten och samarbetet i övrigt inom skatteförvaltningen.

Fastighetsregistreringen hos länsstyrelserna sker f. n. på magnelband (fastighetsbanden). Ulredningen har inte redovisat några förslag till ändring­ar i registerföringen med hänsyn till alt frågan behandlas av fastighelstax-eringskommittén (Fi 1976: 05). Kommittén har numera lagt fram förslag i saken (SOU 1978: 32) och detta förslag har legat till grund för den lagstiftning om fastighetstaxering som nyligen har antagits av riksdagen (prop. 1979/80: 40, SkU 1979/80: 17, rskr 1979/80: 121). I prop. 1979/80: 40 har jag förordat (s. 185) att inte bara fastighetstaxeringsuppgifter utan också uppgifter för folk- och bostadsräkningen år 1980 (FoB 80) skall registreras i fastighetstaxeringsregistret. Förslaget skall ses mot bakgrund av riksdagens beslut tidigare om en samordning av uppgiftsinhämtandet vid den allmänna faslighelstaxeringen år 1981 och FoB 80 (prop. 1978/79:128, FiU 1978/ 79: 29, rskr 1978/79: 282). I prop. 1979/80: 40 har jag också uttalat mig för att även vissa uppgifter för energiplaneringen skall insamlas i samband med fastighetstaxeringen och registreras i fastighetstaxeringsregistret. Mot denna


 


Prop.   1979/80:146


39


bakgrund iir del enligt min mening inte lämpligl att i skalleregisieriagen reglera frågan om registerföringen i fastighelslaxeringsregislrel.

Det anförda innebiir atl jag förordar atl skalleregisieriagen skall reglera i huvudsak endasl regislerlbringen för inkomsi- och förmögenhelslaxeringen, den därmed sammanhängande uppbörden och beräkningen uv pensions­grundande inkomsi saml planeringen och samordningen av revisions- och annan kontrollverksamhet.

Vad jag nu har anfört avser den forllöpande registerföringen hos skallemyndighelerna. Däremot framslår det enligt min mening som varken naturligt eller liimplig! alt låta det cenirala eller de regionala skatteregistren omfatta även sådan specialinriklad regislerföring som kan behövas för ADB-bearbetningar i samband med särskilda kontrollaktioner. Sådana beslutas av RSV eller på regional nivå och avser vanligen viss bransch, vissa inkomster e. d. De olika behov av registrering som kan uppkomma i sådana sammanhang är nämligen inle möjliga att i förväg bedöma. I de fall man här behöver gå utanför de uppgifter som omfattas av den fortlöpande registre­ringen bör alltså särskilda regisler anses föreligga och skatteregisterlagen blir inte tillämplig.

Avslutningsvis vill jag påpeka atl skalteregislren givelvis inle heller omfattar sådan ADB-verksamhet ulan personorienierad information som RSV eller länsstyrelserna kan bedriva för statistiskt ändamål.

Jag skall i detta sammanhang beröra ytterligare en fråga av principiell betydelse för författningsregleringen. Utredningens förslag till reglering av innehållet i skatteregislren innebär all i skalleregisieriagen anges i huvudsak endast den yttre ramen för vilka uppgifler som får registreras. Regleringen föresläs sålunda ske så att bestämmelser ges om dels vilka uppgifter som skall införas i registren (obligatoriska uppgifler), dels vilka uppgifter som därutöver/år införas (fakultativa uppgifter). Enligt utredningens lagförslag skall det ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att avgöra vilka av de fakultativa uppgiflerna som skall las in i registren. Utredningen föreslår att RSV tilläggs bestämmanderätten genom en föreskrift i skatteregislerförordningen.

Flertalel remissinstanser har lämnat utan erinran förslaget att skalteregis-terlagen i detta avseende ges karaktären av en ramlagstiftning saml att rätlen atl bestämma vilka uppgifter som skall registreras skall delegeras till RSV. DI påpekar dock att förslaget ger en vidare ram i fråga om registrets innehåll än vad som normalt godtas i inspektionens beslut men framhåller atl detta torde vara ofrånkomligt i lagtext. Vidare anser DI all del inte enlydigl framgår hur förslaget kommer alt verka i förhållande till anmälningsplikten i 2 § DL saml atl RSV bör åläggas alt samråda med inspeklionen innan beslul fattas eller i vart fall underrätta inspektionen om besluten. Några remissin­slanser är emellertid kritiska mot förslaget. Dessa anser att registrens innehåll bör preciseras närmare i lagtexten samt att det i vart fall bör ankomma på regeringen eller DI att avgöra vilka uppgifter som skall införas i registren.


 


Prop.  1979/80:146                                                                 40

De omständigheter som har föranlett all skalteregislren har ansetts böra bli föremål för reglering i lag talar naturligtvis för atl registrens innehåll också så noggrant som möjligt anges i lagen. A andra sidan måsle beaklas atl det nya ADB-systemet befinner sig i elt uppbyggnadsskede. Av det föregående har framgått vilka uppgifter som enligi föreliggande förslag skall ingå i registren och vilka planer som f. n. finns rörande ytterligare regislerföring i framtiden. Man måsle räkna med atl föriindringar i registerföringen kommer att aktualiseras fortlöpande under uppbyggnadsskedet. Om innehållel i registren skall anges mera detaljerat i lagen måste man alltså räkna med att återkommande ändringar av lagen kan bli nödvändiga allteflersom erfaren­heter av registerföringen vinns. Vissa av dessa kan antas avse föga betydelsefulla ändringar.

En avvägning måste således göras mellan å ena sidan önskemålet alt registrets innehåll skall preciseras i lagen och å andra sidan risken att återkommande lagändringar kan visa sig bli nödvändiga. Enligt min mening är en precisering av innehållet i så hög grad angelägen att en sådan risk bör accepteras. Så långt detla är praktiskt möjligt bör registrens innehåll således anges i lagen. För att undvika att varje delaljbetonad ändring av innehållet skall behöva ske genom lagstiftning bör dock en möjlighet ges alt i administrativ ordning föreskriva mindre avvikelser från lagens bestämmelser i detta avseende liksom all ge närmare föreskrifier om innehållel.

Frågan är då om det skall ankomma på regeringen eller underlydande myndighet att meddela närmare beslämmelser om registerföringens omfatt­ning. Enligt min mening är det ofrånkomligt att man i vissa avseenden låter en myndighet beslämma vilka uppgifler som skall tas in i registren. Det gäller sålunda här att avgöra inte bara vilka typer av uppgifter som skall finnas i registren ulan ocksä om uppgifterna skall registreras bara för vissa kaiegorier skattskyldiga eller i vissa speciella fall. En författningsreglering som innebär att man exakt anger vilka uppgifter som skall registreras för olika kategorier eller i olika förekommande situationer skulle bli myckel omfattande och kräva ständiga justeringar. Ett visst fritt spelrum måste här finnas så atl registerföringen kan anpassas till de praktiska förhållandena. Del gäller särskilt i inledningsskedet. Jag vill betona att min ståndpunkt i fråga om författningsregleringen av registrets innehåll innebär att rätten alt meddela närmare föreskrifter blir av mycket begränsad räckvidd jämfört med utredningens förslag. Mot denna bakgrund anser jag, i likhet med utredningen, att rätten bör kunna delegeras till underlydande myndighet. Uppgiften bör i princip anförtros RSV. Verket bör enligt min mening samråda med Dl innan beslut fattas som innebär att nya typer av uppgifter förs in i registren.

Med anledning av påpekanden från DI om inspeklionens befogenheter i fråga om skatteregistren vill jag framhålla att inspeklionens skyldighet enligt 6 och 7 §§ DL att meddela föreskrifter om registerföringen i den mån det behövs för alt förebygga risk för otillbörligt intrång i personlig integrilel


 


Prop.  1979/80:146                                                                41

givelvis inte bortfaller genom lagregleringen i vidare mån iin fiireskrifter finns i lagen eller i förordning.

Ulredningens förslag lill skalleregisierlag innehåller 14 paragrafer och redovisas i fyra avdelningar.

Den första avdelningen, som omfattar 1-4 §S, innehåller inledande bestämmelser om vilka register som skall finnas och ändamålet med dessa samt om vilka myndigheter som förfogar över eller annars har lillgång till regisiren. Vidare innehåller försia avdelningen definitioner av vissa i lagen förekommande beteckningar.

I andra avdelningen, som utgörs av 5-9 S§, regleras det cenirala skutleregislrets innehåll.

I tredje avdelningen, som består av 10 och 11 SS, regleras de regionala registrens innehåll.

Fjärde avdelningen omfattar 12-14 S§. I denna avdelning ges gemensam­ma bestämmelser om regisirering av särskilt registreringsnummer saml om lagringstid och regelmässigt utlämnande av uppgifter till myndigheter. Vidare delegeras lill regeringen eller myndighel som regeringen besiiimmer rätten atl ge närmare föreskrifter om registerföringen.

I det följande behandlar jag i särskilda avsnitt frågorna om registrens ändamål och registeransvar, det centrala och de regionala registrens innehåll, åtkomst och utlämnande, lagringstid samt ikraftträdande.

4.4.2 Registrens ändamål m. in.

Enligt utredningens förslag skall i lagens inledande paragraf anges atl det för statens verksamhet i fråga om beskaltning skall finnas ett centralt skatteregister för hela rikel saml för varje län elt fastighelstaxeringsregisler och ett regionalt skatteregister samt atl registren skall föras med hjälp av ADB.

Begreppen beskattning och skatl definieras i 3 S. Med skatt avses skatt enligt UBL, sjömansskatt, mervärdeskalt, indirekt skatt eller avgift för vilken RSV är beskattningsmyndighet, vägtrafikskalt och arbetsgivaravgifter samt ränta och vissa avgifter som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av sådana skatter och avgifter. Med beskattning avses taxering, efterlaxering, kontroll, beräkning av pensionsgrundande inkomst, påföring. fastställelse, efterbeskattning och uppbörd i fråga om skatt.

Förslagel lämnas nästan genomgående utan erinran av remissinstanserna. DI påpekar emellertid, liksom i fråga om innehållet, att förslaget ger en vidare ram än vad som normalt godtas i inspektionens beslul.

Ändamålet med regisiren skall således enligt utredningens förslag anges vara beskaltning. Som jag lidigare har framhållil är avsikten att skatteregi­slren skall få en mängd olika funktioner på skilda områden inom beskaliningsväsendel. Som har framgålt av den tidigare redogörelsen avses den faktiska användningen under de närmaste åren bli mera begränsad.


 


Prop.   1979/80:146                                                                42

Enligt min mening bör, liksom i fråga om regislerinnehållel, författnings­regleringen närmare än enligt ulredningens förslag anslula till den använd­ning av registren, där utrednings-och utvecklingsarbetet har kommii så långl atl ett konkret underlag för ett ställningstagande nu föreligger. Detta innebär all en utvidgning av ändamålet senare kan behövas.

Ändamålet med registren bör således ges en mindre vidsträckt och mera preciserad utformning an utredningen har föreslagil. Regisiren skall enligt vad jag tidigare har sagt ha två huvudsakliga funktioner. För det första skall de vara ett hjälpmedel vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen saml vid bestämmande och uppbörd av inkomst- och förmögenhetsskatt m. fl. skatter och avgifier enligt UBL. Det gäller också vid bestammande av pensions­grundande inkomst. För del andra skall del underlätta planeringen, samordningen och uppföljningen av revisions- och kontrollverksamheten på i huvudsak hela beskatiningsområdet och tillhandahålla vissa basuppgifter m. m.. främst i fråga om företag. Jag föreslår atl bestämmelserom ändamålet med registret las in i 1 § och avfattas i enlighet med vad jag nu har anfört.

Bestämningen av vad som avses med beskattning bör tas in i 2 8. I stället för den föreslagna uppräkningen av olika led i beskattningsförfarandet bör det avsedda beskallningsbegreppet enligt min mening kunna anges genom uttrycket "fastställande av underlag för bestämmande av skatt, bestämman­de och uppbörd av skatl saml bestämmande av pensionsgrundande inkomst". Som utredningen påpekar bör i begreppel uppbörd anses ingå de förfaranden som anges i de olika underrubrikerna i UBL med undantag för indrivning.

Definitionen av skatl bör liimpligen tas in i 3 S. Jag ansluter mig till utredningens förslag i fråga om de skatleslag som bör ingå i definitionen. Uppräkningen av de olika skatterna och .Tvgifterna som ingår i begreppel skatt kan enligt min mening förenklas. Härigenom vinner man bl. a. den fördelen att ändringar i paragrafindelningen i olika skatteförfaltningar inle behöver föranleda justeringar av skalleregisieriagen. Jag föreslår alt 2 och 3 §§ utformas i enlighet med det anförda.

Utredningen föreslår att bestämmelser om registeransvar tas in i 2 §. Förslaget till bestämmelser om åtkomst i samma paragraf avser jag att ta upp i ett senare avsnitt.

Utredningen påpekar att enligt DL är myndighet registeransvarig i den män myndigheten förfogar över registret. Därmed förstås att myndigheten har rätt att tillföra registret uppgifter, ändra uppgifter i regislret och föra över uppgifterna i sådan form att de kan läsas, avlyssnas eller pä annat sätt uppfattas. Enligt utredningen kommer länsstyrelse och lokal skattemyndig­het att ha direkl terminalåtkomst till sådana uppgifter i det centrala skatteregislret som är hänförliga lill länet. Till viss del kommer länsstyrelse och lokal skattemyndighet också att ombesörja uppdateringen av det centrala skatteregistret.


 


Prop.  1979/80:146                                                                 43

Utredningen föreslår i enlighet härmed att det slås fast i 2 § atl förulom RSV även länsstyrelse och lokal skattemyndighet förfogar över det centrala skatteregislret till den del det innehåller uppgifter hänförliga till länet resp. fögderiei. Vidare föreslås en föreskrift om alt länsstyrelse förfogar över regionala regisler för länet.

Jag ansluter mig till utredningens förslag. Bestämmelserna bör tas in i 4§.

4.4.3 Registrens innehåll

Innehållet i det centrala skatteregistret skall enligt utredningens förslag regleras i 5-9 §§. I 5 och 6 *)§ föreslås regler om vilka uppgifter, som obligatoriskt skall införas för fysisk resp. juridisk person. 1 7-9 SS anges vilka uppgifter som därutöver fär införas i regislrel.

I 5 § skall enligi förslagel anges de uppgifter avseende fysisk person som alllid skall föras in i registret. Hit hör i första hand de vanliga identifika­tionsuppgifterna saml vissa andra uppgifter, t. ex. om civilstånd och nationalitet. Personnummer för bl. a. make och hemmavarande barn skall också anges, liksom uppgifter om pensionsförhållande och regisirering i sjömansregisirel. Vidare föreslås registrering av sådana uppgifter som enligt TL skall finnas i inkomsi- och förmögenhetslängd samt i beslut om debitering av slutlig, kvarstående eller tillkommande skatt enligt UBL.

Uppgifterna skall enligt utredningens förslag införas för varje fysisk person i riket och för annan fysisk person som är skattskyldig. För den som driver rörelse skall dessutom anges bl. a. organisalionsnummer och firma. För ej skatlskyldig person under 15 år behöver enligt förslaget införas endast uppgifler om personnummer, namn och adress saml personnummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd.

Utredningen föreslår att i 6 S skall anges de uppgifler som skall införas för juridisk person. Det är fråga om samma slags uppgifter som enligt 5 § skall registreras för fysisk person, dvs. vissa identifikationsuppgifter samt uppgifter som ingår i inkomsi- och förmögenhetslängd och i vissa debite­ringsbeslut.

Jag har tidigare (avsnitt 4.3.2) behandlat frågan om registrering av minderåriga. I övrigt har förslagen godtagits av remissinslanserna. Jag biträder också i allt väsentligt utredningens förslag men anser att vissa ändringar av närmast redaklionell natur bör göras.

Begreppet skattskyldig är inte entydigl och bör inte användas för att bestämma registreringens omfattning beträffande fysisk person som inle är bosatt i riket. 1 stället bör föreskrivas atl regisirering skall ske i den mån det behövs för beskattning här i riket. På motsvarande sätt bör anges i vilka fall en mera fullständig registrering av underårig bör ske.

Vid beskattningen används olika nummer för identifikation av personer eller verksamheter. För fysiska personer är det i första hand personnumret


 


Prop.  1979/80:146                                                                 44

som används och för juridiska personer organisationsnumret. För fysisk person som inte är bosatt eller stadigvarande vistas i riket används etl särskilt registreringsnummer. Sådant kommer också till användning då en fysisk person beskattas i annan kommun än hemortskommunen. Även för juridisk person används i vissa fall särskilt registreringsnummer. Arbelsgivare som skall inbetala innehållen skatl skall enligt det nya uppbördsförfarandel för framtiden i princip redovisa på företagsnivå och använda person- eller organisationsnumret. Enligt förslaget skall det dock alltjämt finnas möjlig­heter atl få redovisa särskilt för viss verksamhet och därvid använda ett särskilt redovisningsnummer. Enligt min mening bör samtliga nu nämnda identifikationsnummer anges i regislrel. De särskilda uppgifter som enligt utredningens förslag skall registreras för rörelseidkare bör registreras även för annan näringsidkare. Uppgiflerna bör vidare införas i registret även om de inte direkt kan anses knutna lill näringsidkarens person utan hänför sig till viss av honom bedriven verksamhel. Med hänsyn till de nya förenklade reglerna om beräkning av del kommunala skatteunderlaget (prop. 1979/ 80: 58. SkU 1979/80: 20. rskr 1979/80: 1.37) bör en särskild bestämmelse om angivande av viss sjukförsäkringsavgift inte tas in i paragrafen.

Slutligen bör avfattningen jämkas med hänsyn lill att inkomst-, förmögen­hets- och debiteringslängd numera har sammanförts till en längd, benämnd skattelängd (prop. 1978/79: 161, SkU 1978/79: 50, rskr 1978/79: 379).

Jag föreslår att 5 och 6 §§ avfattas i enlighet med vad jag nu har anfört.

Utöver de obligatoriska uppgifterna skall som jag tidigare har nämnt vissa uppgifler få registreras i den mån del beslutas av regeringen eller myndighel som regeringen besiämmer. Den informalion som sålunda skall få regislreras anger utredningen i 7-9 §§.

Enligt vad jag tidigare har sagt skall registrering ske från självdeklaratio­ner och kontrolluppgifter av bl. a. löneuppgifter. Från deklarationshandling­arna skall också registreras vissa uppgifter om fåmansförelag och deras delägare. För uppbörden av direkt skatt skall införas uppgifter i fråga om arbetsgivarnas redovisning och inbetalning av skatl. Häri ingår bl. a. uppgift om antal anställda och deras personnummer. Vidare får registrering ske av kontantberäkningar, bruttovinstberäkningar och andra beräkningar av relationstal eller liknande samt av vissa andra uppgifter som ingår i de maskinellt framställda arbetskorten för rörelsegranskningen. 1 fråga om andra skatte- och avgiftsslag bör enligt vad jag tidigare har sagt registrering ske av sådana uppgifter som behövs för att olika enheter inom skatteförvalt­ningen skall kunna samarbeta på etl smidigt sätl och samordna sina kontrollinsatser.

Bestämmelserna bör utformas enligt de riktlinjer som jag tidigare har angivit. Föreskriften all de sårskilt föreskrivna uppgifter som skall lämnas i självdeklaration enligt 22 § TL och i balansräkning m. m. som skall fogas till deklarationen får registreras bör således ersättas med bestämmelser som


 


Prop.  1979/80:146                                                                 45

direkt anger de uppgifler som avses bli regisirerade. De uppgifter angående mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter som utredningen har lagit upp i 7 S i lagförslagel kan utgå. 1 fråga om kontrolluppgifter bör hänvisningen till 39 S TL utgå och hänvisningen till 37 S TL begränsas lill I mom. punklerna 1-3, 3 b-3 f och 4. Vad avser beslut om beskattning bör anges atl skälen för beslutet inte får las in i registret. Detsamma bör gälla beträffande beslul om anstånd med avgivande av deklaration. 1 fråga om deklarationsavgivandet bör också få registreras atl laga förfall föreligger. Når det gäller ackord, likvidation och konkurs bör endast uppgift om beslut härom få registreras. Det bör också vara möjligt att i skatteregislret ta in uppgift om att fordran mol personen finns registrerad hos kronofogdemyndighet. Uppgiflen behövs för alt man på ett smidigt sått skall kunna klara det årliga avräknings- oeh utmälningsförfarandet med avseende på överskjutande slutlig skatl. En specifikation bör ske av de uppgifter frän centrala bilregistret som får las in i det centrala skatleregistret. Även uppgifterna angående fastighetsinnehav bör specificeras i lagen.

Utredningen har föreslagit en beslämmelse alt i regislret får las in de administrativa och tekniska uppgifter som behövs för alt föra inkomsilängd och förmögenhetslängd, för alt regelmässigt utlämna uppgifter samt för myndighets verksamhel i övrigt i fråga om beskattning.

Några remissinstanser anser atl uttrycket "administrativa och tekniska uppgifler" är oklart till sin innebörd och atl föreskriften bör ges en mera precis avfattning. Jag delar uppfattningen att det bör klargöras vilka uppgifler som skall räknas som lekniska och administrativa uppgifter. Som exempel på sådana uppgifter anger ulredningen bl. a. uppgift om var förelag redovisar och belalar skatt, slag av juridisk person, bransch, laxeringsbesök enligt 31 § TL saml planerade och beslutade revisioner. Utredningen föreslår vidare en särskild föreskrift att som teknisk eller administrativ uppgift anses inte uppgifl om samband med viss annan person (samhörighelsbeleck-ning).

Enligt min mening bör med tekniska och administrativa uppgifter förstås sådana uppgifter som i försia hand hänför sig till myndigheternas verksamhet och inte till den skattskyldige. Hit hör uppgifter om t. ex. laxeringsdistrikl, taxeringsnämnd, lokal skattemyndighet, granskare, deklarationsnummer, planerad eller verkställd behandling av ärende, kodnummer för registerfö­ringen, markering av alt tekniskt fel föreligger o, d. Men även uppgifter om sådan klassificering av de skattskyldiga som sker för verksamheten, t. ex. indelning i branscher, bör räknas till administrativ uppgift. En uppgift bör enligt min mening anses vara av leknisk eller administrativ natur endast om den från iniegritelssynpunkt framstår som väsentligen utan betydelse. Med denna utgångspunkt är det uppenbart att uppgift om samhörighetsbeteck­ning faller utanför och någon särskild föreskrift härom behövs enligt min mening inte.

Mot bakgrund av vad jag här har anfört bör det vara tillräckligt att i


 


Prop.  1979/80:146                                                                 46

laglexlen  ange  all  regisirering får ske  av  administrativa  och  tekniska uppgifter som behövs för beskatlningen.

I övrigt tillstyrker jag utredningens förslag rörande vilka uppgifter som får registreras i det centrala skatteregislret. Vissa redaktionella ändringar bör dock göras. Jag förordar sålunda bl. a. atl föreskrifterna samlas i en paragraf med punklindelning. Vissa omgrupperingar bör också företas i uppräkning­en av uppgifterna. Dessutom bör vissa uppgifter utgå eftersom de omfallas av andra uppgifter. Föreskrifterna bör las in i 7 S.

Med den av mig föreslagna avfattningen av bestämmelserna om registrets innehåll får uppdelningen i obligatoriska och fakultativa uppgifter mindre betydelse. Även de av mig föreslagna bestämmelserna omfattar emellertid uppgifler som inte alltid avses bli registrerade eller - i an högre grad - inte avses bli regisirerade för alla personer. Som exempel på den förra kategorin kan nämnas alt det varken torde vara praktiskt möjligt eller för verksamhe­len påkallat att registrera alla beslul om beskaltning. I den andra kategorin finns främsl uppgifter som avses bli registrerade i första hand för rörelsegranskningen och som därför inte skall regislreras för vanliga löntagare. Samtidigt finns det vissa basuppgifter som alltid skall registreras. Det är enligt min mening angeläget atl laglexlen lämnar upplysning om vilka dessa uppgifter är. Det bör emellertid vara tillräckligt att ange uppdelningen i obligatoriska resp. fakultativa uppgifter beiräffande det cenirala skatteregi­slret.

Enligt utredningens förslag skall i 10 § tas in bestämmelser om innehållel i fastighetstaxeringsregistret. Enligt vad jag tidigare har sagt bör fastighets­taxeringsregistret inte regleras i skatteregisterlagen och bestämmelserna härom utgår således.

I 11 § i utredningens förslag finns bestämmelser om de regionala skatieregistrens innehåll. Enligt dessa skall regisiren innehålla de obligato­riska uppgifterna i det centrala registret och får innehålla de fakultativa uppgifterna i detta. Enligt vad jag nyss har sagl bör det vara tillräckligt alt här ange att regionall skatteregister får innehålla de uppgifter som anges i 5-7 §§ i den mån de hänför sig till länet. Bestämmelserna bör tas in i 8 §.

Utredningen har föreslagit atl i 12 S första stycket föreskrivs att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om införing av uppgifter i register enligt skatteregisterlagen. Frågan om rambestämmelser och delegation har jag tidigare behandlat. Jag föreslår att bestämmelsen utformas så att den direkt hänvisar till de lagrum som innehåller rambestämmelserna, nämligen 7 och 8 SS, och tas in i 9 S. I paragrafen bör också som jag tidigare har anfört tas in etl bemyndigande för regeringen att föreskriva mindre avvikelser från bestämmelserna om registerinnehåll i lagen. Till mindre avvikelser bör främst räknas att en viss uppgifl ersätls med en annan av väsentligen samma innehåll. Men även slopandet av en eller annan obligatorisk uppgift bör enligt min mening anses som en mindre avvikelse, liksom tillägg av nägon enstaka uppgift av jnte integritelskänslig karaktär.


 


Prop.  1979/80:146                                                                 47

Avslutningsvis vill jag påpeka att milt förslag till reglering av registrens innehåll gör de av utredningen i 4 S försia slycket föreslagna definitionerna överflödiga. Jag anser det inte heller nödvändigt att i lagen ta in de definitioner som utredningen har föreslagit i andra slyckel av samma paragraf.

4.4.4 Åtkomst och utlämnande

Ulredningen har föreslagit att i 2 S tas in en delegationsbestämmelse som ger regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer rått alt föreskriva alt länsstyrelse och lokal skattemyndighet skall ha riksålkomsi lill vissa uppgifter i det cenirala skatteregislret. Det bör påpekas atl enligt utredning­ens förslag till skatleregisterförordning tilläggs RSV rätten att föreskriva om riksålkomsi.

Några remissinstanser kritiserar förslaget att RSV skall få frihet atl bestämma om riksålkomsi. Enligt DALK är möjligheterna lill riksåtkomst av sådan betydelse från integritetsskyddssynpunkt att skatteregisterlagen bör innehålla nägon form av riktlinjer för rätten till riksåtkomst.

Som jag lidigare har framhållit bör uppgifter vara tillgängliga via terminal endast om behovet att snabbi och enkelt få tillgång till uppgiften väger klart tyngre än den risk från integritetssynpunkt som terminalåtkomsten medför. Detta gäller särskilt i fråga om riksålkomsi.

De uppgifter som avses i 5 och 6 S§ är i huvudsak av mindre integntets-känslig natur. Samtidigt fyller det ett praktiskt behov all ha uppgifterna lätt tillgängliga. Något hinder mot att de får vara tillgängliga via terminal med riksätkomst kan dårför inte anses föreligga.

Beträffande åtskilliga av de uppgifter som avses i 7 S är skälen för åtkomst via terminal väsentligt svagare. Som exempel kan nämnas de uppgifler om rörelseidkare m. fl. som f. n. tillhandahälls granskarna i form av arbetskort. Samtidigt är många av uppgiflerna av integritelskänslig natur. För registrets samordningsfunktion krävs emellertid riksålkomsi via terminal till uppgif­lerna i punklerna 1 och 2. Praktiska skäl talar också för sådan åtkomst till uppgifterna om bl. a. preliminärskalteredovisningen i punkt 3 och uppgift om anstånd med avgivande av deklaration i punkt 5. Detsamma bör gälla i fråga om förslag till beslut om taxering (punkl 4) och de föga integritets-känsliga uppgifterna i punkt 6.

I punkterna 7-15 finns en rad uppgifter som används i den praktiska beskattningsverksamheten, t. ex. vid kontakter med skattskyldiga (telefon­nummer) oeh kontroll av inbetalningar och återbetalningar (bankgiro- och postgironummer). Vidare finns uppgifter som behövs för samordning av kontrollinsatser (punkt 14) och i ueii löpande granskningen (punkterna 7,10, 12 och 13). Här finns också vissa beslut som beskattningsmyndigheterna kan ha atl beakta, t. ex. om konkurs och utmätning (punkterna 8 oeh 9). En snabb och enkel tillgång lill dessa uppgifter är enligt min mening i sa hög grad


 


Prop.  1979/80:146                                                                 48

ägnad all underliitla beskattningsmyniligheternas arbele all dessa uppgifter bör fä vara tillgiingliga via terminal. Uppgifterna torde i första hand behövas av skattemyndighelerna i orten och någol större behov av riksålkomsi torde inle föreligga. Jag föreslår diirför alt dessa uppgifter skall vara lillgängliga endast länsvis. Nägon begriinsning lill ell fögderi är jag av prakliska skäl inle beredd all förorda.

Belriiffande uppgifterna i punklerna 1(>-18 iir behovel av ålkomst via terminal mindre. Jag föreslår diirför inte sådan åtkomst.

Av prakliska skäl bör särskilt föreskrivas att riksålkomsi via lerminal får föreligga till de uppgifter som behövs för uifärdande av skattsedel eller duplettskaltsedel.

Bestämmelserna om åtkomst föreslås fä sin plats i 10 S.

Ulredningen har föreslagit att i 14 S intas en bestämmelse att sekreless­belagda uppgifter från registren får regelmassii-t lämnas till annan myndighet enligt föreskrifier som meddelas av regeringen. Jag har tidigare behandlat frågan om ullämnande av uppgifter från registren.

Vad jag lidigare har förordal bör i lagen uttryckas så all uppgifter från registren får utlämnas till annan myndighet på medium för automatisk dalabehandling, endasl om detta följer av lag eller förordning eller regeringen har medgivit det. Vidare bör anges atl regeringen får uppdra ål datainspektionen att lämna sådant medgivande i fråga om uppgifter som inte omfattas av sekretess. Som medium för automatisk databehandling bör givetvis i första hand avses magnetband, skivminne o. d. Men även handling med visuellt läsbar text kan falla in under bestämmelsen om texten också är maskinläsbar och avsiklen är alt avläsning skall ske maskinellt.

Enligt vad jag tidigare har sagt bör också föreskrivas att bestämmelserna inte gäller utlämnande för beskattning. Undantaget kommer härigenom att gälla utlämnande till myndighet för sådant ändamål som enligt 2 och 3 SS hänförs till beskattning. Innebörden av undantaget är att nuvarande ordning skall tillämpas på sådant uppgiftsutlämnande. I den mån siatsmakterna inle har beslutat om uppgiftsutlämnandet ankommer det således på den utlämnande myndighelen att ta ställning till detta. Vidare krävs DI:s tillstånd förden mottagande myndigheten att inrätta ADB-registret. Med hänsyn till att de myndigheler som förfogar över registret även har andra verksamhets­områden än beskattning bör med utlämnande till annan myndighel jämslällas utlämnande till annan verksamhetsgren inom myndigheten. Bestämmelserna om utlämnande till andra myndigheter bör tas in i 11 S.

I 12 S bör tas in den av mig lidigare förordade bestämmelsen om sekretessen för uppgifler om registrerads namn, personnummer, adress, civilstånd samt kyrkobokförings- och mantalsskrivningsförhållanden. Som jag också tidigare har anförl bör vidare i 17 a S nuvarande sekrelesslag tas in en föreskrift om atl utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till annan enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandel vid beskaltning eller i skalleregisieriagen.


 


Prop.  1979/80:146                                                                49

4.4.5 Bevaringstid

Ulredningen föreslår alt i 13 S tas in besliimmelser om bevaringstid för uppgifter i registren. Medan integritets- och kostnadsskäl kan åberopas för kortast möjliga bevaringstid. lalar önskemål om alt kunna använda regislrel i besvärsmål och vid eflertaxering för en längre tid. Utredningen har vid sin avvägning mellan de motstående synpunkterna stannat för en längsta bevaringstid av fyra år. Bestämmelserna avser endast uppgifler som hänför sig lill beskattning för visst kalenderår eller annan tidsperiod. För uppgifter av stadigvarande arl, såsom personnummer, föreslås inle någon begränsning av lagringstiden, och inte heller för uppgifter som skall finnas i längd. För uppgift om revision föreslås en bevaringstid om lio år.

Endast etl fåtal remissinslanser har beröri förslaget. Bl. a. har från några håll förts fram önskemål om en längre bevaringstid med hänvisning till forskningens och statistikproduktionens krav.

För egen del vill jag till en början erinra om bestämmelserna i 50 S 2 och

3 mom. TL. Enligt 2 mom. gäller i fråga om självdeklaralioner att de skall
förstöras sedan sex år har förflutit efter taxeringsårets utgång, om inte
regeringen föreskriver annat. Enligt 3 mom. gäller detsamma i fråga om
andra uppgifter som avlämnats till ledning vid taxering och i fräga om
handlingar som upprättats av myndighel vid laxeringskonlroll. Regeringen
har med stöd av 2 mom. meddelat föreskrifter dels i 13 S taxeringskungö­
relsen (1957: 513) vari sägs atl deklaralioner m. m. frän svenskt akliebolag
eller svensk ekonomisk förening skall förstöras först sedan sex år har förflutil
från utgången av det år under vilket bolaget eller föreningen har upplösts,
dels genom särskilda cirkulär och kungörelser med avseende på vissa års
taxeringsmaterial (t. ex. kungörelsen (1972: 27) om bevarande av deklara­
tioner avgivna till ledning vid 1966 års taxering).

Mol bakgrund av beslämmelsema i 50 S TL är det angeläget alt också begränsa bevaringstiden för uppgifterna i de nya skalteregislren. Såväl integritetsskäl som kostnadsskäl talar härför. När man besiämmer bevarings­tiden måste man bl. a. ta hänsyn lill föreskrifterna i 14 § DL. Däri föreskrivs all, om myndighet använder sig av upptagning för automatisk databehand­ling för handläggning av mål eller ärende, upptagningen skall tillföras handlingarna i målet eller ärendet i läsbar form, om inle särskilda skäl föranleder annat.

Den pnncip som ligger bakom bestämmelserna i 14 § DL, nämligen atl det i efterhand skall vara möjligt att fastställa vilka omständigheter som har legal till grund för ett beslut, måste alltså beaktas vid en begränsning av bevaringstiden. Detta gäller naturligtvis i särskilt hög grad så länge beslutet kan bli föremål för omprövning i ordinär besvärsväg eller enligt de särskilda beslämmelser om extraordinära besvär och eflertaxering m. m. som gäller för beskattningen.

En begränsning av bevaringstiden på det sätt utredningen har föreslagit skulle således behöva förenas med undanlagsregler för uppgifter som har

4 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 146


 


Prop.  1979/80:146                                                                 50

använts vid handläggningen men inte tillförts handlingarna i läsbar form. Eftersom del endast är maximitiden för bevaringen som här skall regleras iir det enligt min mening lämpligl alt anpassa denna till den lid som i allmänhet gäller för bevarande av deklaralionshandlingar. Del får sedan på vanligl sått ankomma på dalainspektionen och riksarkivet att efler samråd med den registcransvariga myndigheten besluta om den kortare bevaringstid som kan vara motiverad i fråga om vissa uppgifler. Detsamma bör gälla beiräffande sådana uppgifter som inle omfattas av bestämmelserna i 13 S, t. ex. skatleliiiigdsuppgifterna.

Jag biträder utredningens förslag i fråga om bevaringstid för uppgifter om revision.

Jag förordar slutligen en särskild föreskrift som ger regeringen möjlighel atl förordna att vissa uppgifter skall bevaras på ADB-medium under längre lid än vad som följer av del föregående. Härigenom kan statistik- och forskningsintressena lillgodoses.

Jag föreslår att bestämmelserna utformas i enlighel med del anförda och tas in i 13 §

4.4.6 Ikraftlrädande m. m.

Enligt min mening är det av värde atl bestämmelserna kan träda i kraft snarast möjligt. I den mån den regislerföring som föreskrivs i lagen skiljer sig från den som har påbörjats vid liden för riksdagens beslut kan nalurliglvis en viss omställningstid av tekniska skäl bli nödvändig. Denna tid kan vara svår att beräkna i förväg. Jag föreslår därför alt regeringen bemyndigas besluta om tidpunkten för ikraftträdandet.

Slutligen vill jag påpeka att med min ståndpunkt i fråga om registrens avgränsning är någon ändring av ML inte påkallad.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta inom budgetdepartementet upprättade förslag till

1.   skatteregisierlag,

2.   lag om ändring i lagen (1937; 249) om inskränkningar i rätten alt utbekomma allmänna handlingar.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.


 


Prop.  1979/80:146                                                                 51

Bilaga I

Utredningens förslag till skatteregisterlag Inledande bestämmelser

1 S För slalens verksamhel i fråga om beskaltning skall finnas ett centralt
skalleregisler för hela rikel samt för varje lån ett fastighetstaxeringsregister
och ett regionalt skalleregisler (regionala register).

Registren skall föras med hjälp av automatisk databehandling.

2 S Riksskatteverket förfogar över det centrala skatleregistret. Länssytrelse
och lokal skattemyndighet förfogar över del centrala skatteregistret till den
del det innehåller uppgifter hänförliga till länet respektive fögderiei.

Länsstyrelse förfogar över regionalt register för länet.

Utöver vad i första stycket sägs har länsstyrelse och lokal skattemyndighet tillgång till uppgifter i det centrala skatteregistret i den omfattning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

3 § Med skatt avses i denna lag, om inle annat anges,

skatt enligt 1 § och avgift eller ränta enligt 27 S 3 mom., 32 §, 49 § 4 mom., 58 § 1 mom. eller 69 § 1 eller 2 mom. uppbördslagen (1953:272),

sjömansskatt enligt 1 § och avgifi eller ränta enligt 14 § 2 mom. eller 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt,

sådana arbetsgivaravgifter som uppbärs av riksförsäkringsverkel och nämns i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m,, lagen (1961:300) om avgift för sjöfolks pensionering, lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen, lagen (1975:358) om vuxenutbildningsavgift, lagen (1975:380) om delpen­sionsförsäkring och lagen (1976:381) om barnomsorg,

särskild avgift enligt 24 §, ränta enligt 24 a, 25, 26 eller 31 S, restavgift enligt 30 §, avgiftstillägg enligt 43 § och förseningsavgift enligt 44 § lagen om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring,

mervärdeskatt enligt 1 8 och avgift enligt 47, 64 a eller 64 e § lagen (1968:430) om mervärdeskatt samt

annan indirekl skatt eller avgifi för vilken riksskatteverket är beskattnings­myndighet, vägtrafikskatt enligt 1 8 vägtrafikskattelagen (1973:601) och avgifi eller ränta enligt 27,37 a eller 37 e 8 lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Uttrycket beskattning avser i denna lag laxering, eflertaxering, kontroll, beräkning av pensionsgrundande inkomst, påföring, fastställelse, efterbe­skattning och uppbörd i fråga om skatl,

4 § I 7 och 10 8§ nämnda särskilt föreskrivna uppgifter inbegriper inte
särskilda upplysningar och yrkanden i fråga om sjukdom, icke skattepliktiga"
inkomster och andra liknande förhållanden.


 


Prop.  1979/80:146                                                                 52

Beteckningarna taxeringsår, beskattningsår, hemmavarande barn och hemortskommun har i denna lag samma innebörd som i kommunalskatte­lagen (1928:.370).

Det centrala skatteregistrets innehåll

5 8 I del centrala skatteregistret införs för varje fysisk person i riket samt för
varje annan fysisk person som är skatlskyldig uppgifler om

personnummer, namn, adress, kyrkobokförings- och mantalsskrivnings­förhållanden.

civilstånd, datum för civilständsändring, nationalitet.

tillhörighet till icke territoriell församling, tillhörighet till svenska kyr­kan,

personnummer för person med vilken samtaxering sker och, för gift person som samtaxeras med annan än maken, personnummer för maken,

personnummer för hemmavarande barn som före ingången av året före taxeringsåret inle uppnår 18 års ålder.

slag av pensionsförmån den skattskyldige är berättigad till enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (pensionsförhällande),

registrering i sjömansregisirel samt

sådan sjukförsäkringsavgift som behövs för tillämpning av 2 S lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. - För fysisk person, som före ingången av årel före taxeringsåret inle uppnår 18 års ålder, införs även uppgifl om personummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd.

För fysisk person som före ingången av året före taxeringsåret inte uppnår 15 års älder och som inte är skatlskyldig, behöver endast införas uppgifter om personnummer, namn och adress samt personnummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd.

För fysisk person, som bedriver rörelse införs även lillämpliga uppgifter som enligt 6 8 första stycket skall införas för juridisk person.

I övrigt införs för fysisk person de ytterligare uppgifler som enligt 68 8 taxeringslagen (1956:623) skall finnas om denne i inkomstlängd och förmögenhetslängd samt vidare de uppgifter som skall finnas i beslut i fråga om debitering av slutlig, kvarstående eller tillkommande skall enligt uppbördslagen (1853:272).

6 § I det cenirala skatteregistret införs för juridisk person uppgifter om
organisationsnummer, namn, firma, adress, hemortskommun och datum
registrering eller avregistrering.

I övrigt införs för juridisk person motsvarande uppgifler som enligt 5 S sista stycket skall införas för fysisk person.


 


Prop.  1979/80:146                                                                 53

7 8 För fysisk eller juridisk person får, utöver de uppgifter som i 5 och 6 SS
sägs, i det centrala skatteregislret införas

de särskilt föreskrivna uppgifter som den fysiska eller juridiska personen utan anmaning skall lämna i självdeklaration enligt 22 S taxeringslagen (1956:623), arbelsgivaruppgift enligt 5 S lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.. registreringsanmälan enligt 19 § och deklaration enligt 22 S lagen (1968:430) om mervärdes­katt,

uppgifter i balansräkning, vinst- och förlusträkning och konto, som den fysiska eller juridiska personen enligt 30 S 1 mom. försia stycket laxerings­lagen i avsknft skall foga vid självdeklaration,

uppgift om ändring av särskilt föreskriven uppgift i registreringsanmälan enligt 19 8 lagen om mervärdeskatt,

uppgift om antal anställda och deras personnummer, datum för de två senaste boksluten, resullal av beräkning av hur stort belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för skatlskyldigs och hans familjs levnadskostnader,

uppgift om varulagerreserv, resultat av bruttovinstberäkning eller annan beräkning av relationstal eller liknande som skett med ledning av uppgifter i handlingar som nämns i denna paragraf saml

uppgift dels i vad mån förändring av skatt eller underlag för skatl föreslagits med anledning av revision, dels om belopp som ingår i förslaget, vad beloppen avser och hur de beräknals.

Vidare får i registret för fysisk eller juridisk person införas de uppgifter som beträffande denne skall lämnas i kontrolluppgift enligt 37 och 39 SS laxeringslagen och handling på vilken redare enligt 14 8 1 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt redovisar sådan skatt.

8 8 Det centrala skatteregislret får för fysisk eller juridisk person även
innehålla uppgifter om

myndighets eller skattechefs beslut i fråga om beskattning,

redovisning, inbetalning oeh återbetalning av skatt, utebliven inbetalning och redovisad skatt,

kronofogdemyndighets beslut om utmätning enligt 68 8 6 mom. uppbörds­lagen (1953:272) samt

ackord, betalningsinställelse, likvidation oeh konkurs.

I det centrala skatteregistret får vidare i den omfattning som behövs för beskallningen införas uppgifler från fastighelstaxeringsregisler enligt 10 8 och del centrala bilregistret.

9 § Utöver de uppgifter som i 5-8 8§ sägs får det centrala skatteregistret
även innehålla uppgifter om telefon-, postgiro- och bankgironummer.

Vidare får registret innehålla uppgift om registrerads skyldighet att erlägga skatt samt de administrativa och tekniska uppgifter som behövs för att föra


 


Prop.  1979/80:146                                                                  54

inkomstlängd och förmögenhetslängd enligt taxeringslagen (1956:623), för att regelmässigt utlämna uppgifler enligt vad därom särskilt föreskrivits samt för myndighets verksamhel i övngl i fråga om beskattning. Som administrativ eller leknisk uppgift anses inte uppgifl om samband med viss annan person (samhörighelsbeteckning)

De regionala registrens innehåll

10 § I fastighetstaxenngsregister införs uppgifter om fastigheterna i länet
och deras ägare eller innehavare.

För varje ägare eller innehavare anges personnummer eller organisations­nummer, namn och adress.

För varje fastighet eller särskilt redovisad del därav får anges uppgifter om förvärvsdag och lagfart samt de särskilt föreskrivna uppgifter som ägaren eller innehavaren är skyldig att lämna i allmän eller särskild fastighetsdekla­ration, dock inle sådana uppgifter för statistiskt ändamål som avser annat än fastighetstaxering.

I registret fär vidare anges de administrativa och lekniska uppgifter som behövs för att föra fastighetslängd enligt taxeringslagen (1956:623) och för atl utlämna uppgifter. Härutöver åger vad som sägs i 9 8 andra stycket motsvarande lillämpning.

11 § I regionall skatteregister införs de uppgifter som enligt 5 och 6 S§ skall
införas i det centrala skatteregistret och som är hänförliga till länet.

Utöver uppgifter som sägs i första stycket får regionalt skalleregisler innehålla uppgifter som enligt 7-9 SS får finnas i det centrala skatteregislret och som är hänförliga till länet.

Gemensamma bestämmelser

12 8 Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar
närmare föreskrifter om införing av uppgifter i register enligt denna lag.

Regeringen föreskriver att i vissa fall särskilt registreringsnummer skall anges i stället för personnummer eller organisationsnummer.

13 § Sädan uppgift i det centrala skatteregistret eller regionalt skalleregister
som avser beskattning hänförlig till visst kalenderår och som inte skall finnas i
inkomsilängd, förmögenhetslängd, debiteringslängd eller fastighetslängd får
lagras under högst fyra år efter detta års utgång, Uppgifl hänförlig till
beskattningsår, som inte sammanfaller med kalenderår, får dock lagras
under högst tre är efter taxenngsärets utgång.

Utan hinder av vad i första stycket sägs får uppgifl avseende revision lagras under högsl tio år efler ulgången av del år under vilket revisionen avslutades.


 


Prop.  1979/80:146                                                                 55

14 8 Från register enligt denna lag får sekrelessbelagda uppgifter regelmäs­sigt lämnas till annan myndighet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. Bestämmelserna i 5 8 såvitt avser registrering av fysisk person som före ingången av året före taxeringsåret inte uppnår 15 års ålder träder dock i kraft först den I januari 1980.


 


Prop.   1979/80:146                                                                 56

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttrandena

1  Remissyttranden över delrapporten 1978:2

Yttranden har avgivits av justitiekanslern (JK), datainspektionen (Dl), riksförsäkringsverkel (RFV), siaiisiiska cenlralbyrån (SCB). riksrevisions­verket (RRV), riksarkivet, bosladssiyrelsen, länsslyrelsernas organisalions­nämnd (LON), kammarrätterna i Stockholm och Göteborg, länsstyrelserna i Södermanlands. Malmöhus, Göleborgs och Bohus, Skaraborgs. Örebro saml Västernorrlands län, datalagsliftningskommitién (DALK). Föreningen Auktoriserade revisorer (FAR), Landstingsförbundet. Lantbrukarnas riks­förbund (LRF), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Svenska förelaga-res riksförbund. Svenska kommunförbundet. Svenska kyrkans församlings­och pastoratsförbund. Svenska revisorsamfundet (SRS). Sveriges advokat­samfund, Sveriges hantverks- och industriorganisation — Familjeföretagen (SHIO—Familjeföretagen), Sveriges industriförbund (SI), Sveriges redovis­ningskonsulters förbund och Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR),

LRF har åberopat yttrande av lantbrukarnas skaltedelegation. SHIO-Familjeföretagen har anslutit sig lill skattedelegationens yttrande. SAF och SI har avgett gemensamt yttrande.

Riksarkivel har bifogat yttranden från landsarkivet i Lund och stadsarkivet i Stockholm. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har bifogat yttrande från lokala skattemyndigheten i Kungälvs fögderi.

1.1 Allmänna synpunkter

Det slora flertalet remissinstanser godtar i huvudsak utredningens förslag lill skatteregisterlag. Länsstyrelserna i Skaraborgs och Örebro län tillstyrker förslaget utan anmärkningar. Kammarrätten i Göteborg, som har begränsat sin granskning till förslagets tekniska detaljer, lämnar förslagel utan erinran. Landstingsförbundet och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund har ingen erinran från de synpunkter förbunden företräder. TOR ansluter sig också i huvudsak lill utredningsförslaget.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anser det önskvärt atl lagens ikraftträ­dande föregås av en försöksverksamhet i mera begränsad omfattning. I avvaktan på resultatet härav och ytterligare utredningsarbete som länssty­relsen anser ofrånkomligt bör lagens ikraftträdande, åtminslone i vissa delar, skjutas upp t, v. Vidare framhåller länsstyrelsen all en väl fungerande skatteförvaltning förutsätter allmänhetens tillit lill och förtroende för skattesystem och tillämpande myndigheter. När del gäller de ADB-baserade registren på skatteområdet måste en ständig strävan vara att skapa bästa möjliga skydd för den personliga integriteten och företagens ekonomiska förhållanden. Länsstyrelsen utgår från att regisiren ulformas under medver­kan av DI. Från integritets- och säkerhetssynpunkt är det vidare värdefullt om inspektionen får i uppdrag att pröva registrens innehåll och omfattning


 


Prop.  1979/80:146                                                                S7

mot bakgrund av riksdagens beslut samt lorll()paiule konlrollera anviind­ningen härav.

Länsstyrelsen i Vasiernm-rlands län: Regisiren utgör nödvändiga hjiilpme-del för genomförande av den av riksdagen beslutade reformen "Rationali­sering av skatteadministrationen" och för all statens beskallningsverksam-het skall kunna utövas på avsell siitl. Skaiicregisirens föreslagna omfång är med hänsyn härtill val avvägt. Sekrelessreglerna i förslaget får anses ge elt betryggande skydd mot olillbörligt intrång i personlig integrilel.

LRF: Som förslaget utformats skall regisirering av uppgifter fiir beskatt­ning ske i två register nämligen i del centrala skattcregistrel och i niigoi regionalt skalleregisler. Motivet för denna dubbla registrering har inte närmare angells av utredningen. Förulom all delta måste medföra ell inle oväsentligt merarbete och diirav föranledda ökade kostnader föreligger risk för all innehållet i registren inte överensstämmer. 1 en sådan situation iir det inte klarlagt vilkel regislers innehåll som skall äga förelräde. Med hänsyn lill det som nu anföris anser sig delegalionen inle kunna tillstyrka att både centralt och regionala skalleregisler inrättas.

SAF och SI: 1 sina tidigare remissyttranden över RS-projeklel har organisationerna påuilat alt ADB-systembyggandet inom skalleadministra­tionen innebär risker för försämrade relationer mellan skattebetalare, uppbördsansvariga arbetsgivare och skatteförvaltning. Vi har diirvid berört frågor om företagens uppgiftsplikt och frågor om integritet och siikerhet för olika skatteobjekt. Den av RSV nu föreslagna skatteregislerlagen m. m. (SRL) har inte minskat våra lidigare anförda farhågor. Förslagen och det sålt på vilket de tillkommit visar på nödvändigheten av att riksdagen inte bara beslutar om beskallningens storlek ulan även i detalj beslular om reglerna kring del formella beskaliningsförfärandet. Det är givel atl vi behöver ett ändamålsenligt skatteadminislrativt system där skatleuppbörden, taxeringen och nödvändiga kontroller bedrivs rationellt. Men del är minsl lika viktigt alt del skalleadminislraliva systemet återspeglar den avsedda kompetensfördel­ningen mellan olika skattemyndigheter och andra intressenter. Denna kompetensfördelning bör f. ö. komma till uttryck redan i organisalionen av del administrativa utvecklingsarbetet. Så har inte skell beiräffande RS-projeklet och härigenom finns risk för atl statsförvaltningen blir beroende av ett skattesystem som inte alla iniressenler uppfattar sig som delaktiga i eller ansvariga för.

En aspekt som över huvud laget inte belysts i del remitterade beiänkandei är frågan hur kompensation skall ges till de personer som dras in i en skattekontroll. De skallskyldiga Ivingas ofta avsälla en avsevärd del av sin fritid för att tillgodose skattemyndigheternas behov av kontrolluppgifter. Ju större möjligheterna blir att skaffa fram uppgifter via olika dataregister, desto större blir riskerna för atl de skattskyldiga besväras utan atl de själva kan sägas ha vållat förfrågan. Den kan bero på alt regisiren inle innehåller de aktuella uppgifterna eller t. ex. alt använda definitioner inte överensstäm­mer etc. Dessvärre kan man knappast räkna med att skattemyndigheterna skall ålägga sig den självdisciplin som de i dag får lov att iaktta på grund av nödvändigheten av all begränsa sin egen arbetsinsais. Det finns uppenbara risker för att massinsatser kommer atl lillgripas i ökad omfattning. Även om de skattskyldiga i del allmännas intresse bör ha ett intresse av att medverka i rätl upplagda sädana aktioner kan man inte komma ifrån all många kommer alt drabbas hell orättfärdigt. Sammanfattningsvis anser organisationerna att del av RSV framlagda förslaget till skatteregisterlag saknar den precision


 


Prop.  1979/80:146                                                                 58

som iir nödvändig av hiinsyn lill de konsekvenser som uppslår genom all skatteadministrationen datoriseras. Organisationerna avstyrker alt förslagel i sitt nuvarande skick läggs till grund för lagstiftningsåtgärder.

Svenska företagares riksförbund: Förbundet har i samband med yttranden över lidigare delrapporter från RS-projektei och även i andra sammanhang uttalat sina farhågor för en utveckling mot ökad dalamässig registrering av allehanda uppgifler om enskilda. Förbundets synsält betingas inle av en vilja atl motarbeta förbällrad effektivitet i taxeringsmyndigheternas kontrollar­bete, även om det på sina håll uppfattals på det sättet. 1 stället ser Förbundet ell alllför ymnigt registrerande av medborgarna och deras förehavanden som etl inringande av den enskilde individen och ett undertryckande av hans personliga integritet. En utveckling åt detta håll bör inle få äga rum i tysthet på förslag av enstaka myndigheter, som genom tillskapandet av sådana register tror sig kunna bli effektivare i sitt arbele. Klivet in i dalaåldern är, såvitt avser personregistrering, en fråga av sådan jättelik betydelse för alla och envar, alt den bör bli föremål för minsl lika mycket uppmärksamhet oeh debatt som exempelvis kärnkraftsfrågan. Önskemålet atl lillskapa medel för en effektiv och smidig taxeringskontroll finns det i och för sig ingen invändning mot, men de medel som lillskapas måste naturligtvis stå i rimlig proportion lill de mål man vill nå. När det för en effektiv laxeringskonlroll måste inrättas dalabanker av del slag, som skisseras i rapporten, är del hög tid atl fråga sig om del inte är själva skattesystemet som bör angripas och omarbetas. Det är detta som är "roten lill det onda". Med etl förenklal skattesystem följer automatiskt en mindre komplicerad kontrollapparal. När ett skattesystem för kontrollen av efterlevnaden ställer krav på inrättandet av databanker av den föreslagna typen, med snart sagt alla typer av personliga uppgifler registrerade, måsle det stå klart för envar, att skattesystemet måste ses över. Vi kan inte låta ell skattesystem, infört för 50 år sedan under helt andra förhållanden än dem som råder i dag, bestämma utvecklingen på ell så viktigt område som det rapportförslaget beträder. Enligt förslaget skall registret i första hand innehålla vad som kan inhämtas ur den årliga allmänna självdeklarationen. Det kan handla om allt ifrån uppgifter om utbetalda bidrag till uiomäklenskapliga barn saml dessas namn och adress lill uppgifter om huruvida allmänna kommunikationsmedel eller egen bil begagnats för resor till och från arbetet. Vidare skall registreras bl. a. hur mycket pengar den skattskyldige förbrukat för silt dagliga uppehälle under beskattnings­året. Ur fastighetsdeklarationerna skall registreras uppgifler bl. a. om den skattskyldiges villa har kakel på väggarna i badrummet samt om garagepor­ten manövreras elektriskt eller manuellt. Detla är bara ett par små exempel på all den information regislret kommer att innehålla. Det finns redan i dag en mängd dataregister hos statliga och kommunala myndigheter. Det behövs inte mycket fantasi om framtiden för atl inse, att steget till samköming mellan olika sådana register inte är särskilt stort eller avlägset. Om kraven på effektivitet ges sådan prioritet som det föreliggande projektförslaget förutsätter kommer vi snart atl i samma databank, vid sidan av de nyssnämnda uppgifterna om människornas ekonomiska och materiella standard, ha information lagrad om storleken pä enskildas telefon-, el- och vatlenräkningar sami på deras dagshemsavgifler, omfattningen av deras lakar-, sjukhus-, tandläkar- och apoteksbesök, omfaltningen av besök på arbetsförmedlingar och sociala myndigheler, uppgifter ur polis- oeh krono­fogderegister, m. m. Med cll enkelt tryck på en knapp kan alltså en enskild människa "kläs av" helt och hållet.


 


Prop.  1979/80:146


59


Sveriges advokaisamfund: Samfundet godtar de skal som utredningen

anfört för det föreslagna cenirala skatteregislret.       Innan samfundet

närmare går in på förslaget vill samfundet särskilt undersiryka vikten av att kvalitet sätts före kvantilel vid bedömningen av vilkel maierial som bör tillföras skatteregistret saml att etl verkligt hållbart säkerhetssystem lillskapas för att undvika obehörig åtkomst men även för att undvika atl skatteregislret missbrukas av myndighet. Det skall framhållas att den fiskala sidan genom skatteregistret - i det berättigade syftet att arbela för likformighet och rättvisa vid taxenng - tillförs ett synnerligen effektivi medel. När så sker måste garantier tillskapas mot myndighets eller enskild tjänstemans missbruk av detta maktmedel till skada för medborgarna. Samfundet gör dessa i och för sig självklara påpekanden lill slöd för en angeingen strävan att försöka förena datatekniken med det viktiga allmänna intresset av rättssäkerhetens upprätthållande.

Sveriges redovisningskonsullers förbund: Vi vill först framhålla, alt vi med tillfredsställelse hälsar, att datatekniken tas i bruk för att uppnå en bälire adminislralion med ökad effektivitet inom kontrollsystemet ledande lill en totalt setl rättvisare beskattning. Användandet av datatekniken ger emeller­tid så gott som obegränsade möjligheter till en i vidare bemärkelse fullständig kartläggningav den enskilde skattskyldige. Stora krav måste därför ställas på atl skydda individens integritet i avseende mot obehörigt utnyttjande av registren. Vi instämmer därför tillfullo med vad utredningen skriver på sidan 7: "Framväxten av dessa tekniska möjligheter gör det emellertid nu nödvändigare än någonsin alt, som nyss antyddes, besluten om förutsätt­ningarna för skattekontrollen fattas av samma poliliska organ, som besiämmerom skatlesyslemei, dvs. av riksdagen". Klara regler måsle därför

lagstiftas om obehörig samköming mellan olika register.        Slutligen vill vi

starkt understryka betydelsen av en vaksam uppföljning av detta stora projekt i avseende pä hur det nyttjats. Viktigt är att ev. erforderliga korrigeringar snabbt vidtages i beslutade författningstexter.

1.2 Författningsregleringen

Åtskilliga remissinstanser uttrycker sin tillfredsställelse med atl skattere­gistren författningsregleras. Från några håll anförs emellertid att önskemål om mer preciserad reglering. Invändningar framställs särskilt mot RSV:s befogenheier i fråga öm registrens inne­håll.

JK: Såväl omfattningen av som innehållet i de data som kan regislreras i det centrala skatleregistret, fastighetstaxeringsregislrel och de regionala skatteregistren kräver enligt min mening lagform. Jag noterar därför med tillfredsställelse att utredningen föreslagit att författningsregleringen ges i lag.

Även SCB tillstyrker att registerföringen redovisas och avgränsas i författning.

Kammarrätten i Stockholm: Kammarrätten tillstyrker att bestämmelser om de föreslagna skatteregistren ges i lag. Den föreslagna ordningen med dels en lag innehållande de viktigaste bestämmelserna och dels en förordning avsedd för från principiell synpunkt mindre betydelsefulla föreskrifter inger vissa betänkligheter från rent praktisk synpunkt. Systemet med dubbla


 


Prop.  1979/80:146                                                                60

författningar av olika dignitet är förvisso icke någon nvhel. Det svnes emellertid ha blivil allt vanligare under senare år. Kammarrällen kan i sammanhängd inte underiåla atl påpeka de komplikationer som uppkom­mer vid lillämpningen när skilda författningstexter måsle sida vid sida granskas och analyseras. Kammarrälten finner, atl de praktiska fördelarna av att sammanföra alla ifrågavarande bestämmelser i en enda lag klart överväger de fördelar som av principiella skäl möjligen kan åberopas för en uppdelning på flera olika författningar. Om likväl den sistnämnda ordningen anses böra befästas, ifrågasäller kammarrätten dock om inle ålskilliga av de bestämmelser som nu återfinns i förordningen med fördel skulle kunna inarbetas i lagen.

DALK: Den föreslagna regleringen av registren överensslämmer princi­pielll sett med de riktlinjer DALK förordat i 4 kap., 6 kap. och 7 kap. i delbeiänkandel (SOU 1978:54) Personregister-Dalorer-lntegritel när del gäller mer omfattande [personregister, vilka inrätlas som ett led i myndighe­ternas administrativa verksamhet inom den offentliga sektorn. Enligt nämnda riktlinjer bör sädana register beslutas av riksdagen eller regeringen. I samband med beslutet bör också så långt möjligt meddelas uttömmande föreskrifter - företrädesvis i författning - i fråga om registerändamål, registeransvar och registerinnehåll liksom i övrigt rörande användningen av registret, t. ex. beiräffande rutinmässigt utlämnande av uppgifter till annan myndighet. Önskemål om mera belydande ändringar när det gäller framför allt registerändamålet och registerinnehållet, som därefter uppkommer, bör prövas av riksdagen eller regeringen i samma ordning. Frän denna utgångspunki är det alltså tillfredsställande att de nu aktuella registren förfaltningsregleras.

Sveriges advokatsamfund: Samfundet lillstyrker atl bestämmelserna om regislerföring ges i lag och så långt det år möjligt samlas i en och samma författning. Samfundet föreslär att bestämmelserna om folkbokföringsregis­ter införs i skalleregisterlagen när de i delrapporten angivna hindren inte längre föreligger.

Dl: 1 jämförelse med föreskrift meddelad av DI enligt 5 S datalagen (1973:289) om ändamål och om de personuppgifter som får ingå i register innebär lagförslaget en vidare ram än som normalt godtas i DI:s beslut, något som i och för sig torde vara ofrånkomligt i lagtext. Det kan i detta sammanhang förtjäna att nämnas att några länsstyrelser framfört farhågor att begreppen "beskattning" och "skalleområdel" skall efler hand komma att ges en sä vid tolkning vid uppbyggnad av det centrala skatteregislret alt statsmakternas intentioner angående avgränsning av regislerinnehållet m. m., som de beskrivits i besluten om centralt/regionalt fördelat ADB-system, inte skall komma lill uttryck. Sammanfattningsvis finner Dl alt författningsförslagel i stort fyller del syfte som eftersträvats och bör kunna godtagas, även om konsekvenserna i fråga om kompetensfördelning mellan DI och RSV och möjligheterna att nå samma grad av kontroll som i andra, ej författningsreglerade register inte är hell klar. Detla problem kan dock i princip lösas genom att regleringen utvidgas till atl omfalta även de regelbundna samkörningar som bör få äga rum.

Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen delar utredningens uppfatt­ning att det med hänsyn till slorieken och centraliseringen inom AFB-systemel är angelägel all regisiertoiingen klarl redoxi.s.is ocn avgränsas i författning. Det av utredningen lämnade författningsförslaget kan emellertid enligt länsstyrelsens mening inte anses helt uppfylla en sådan målsättning.


 


Prop.  1979/80:146                                                                f-l

Den vida yllre ramen med rcgisireringsriillen knuien lill alla de uppgifter som finns i deklaralionerna och vissa andra handlingar, med ell slort anlal "fakultativa" saml därutöver "administrativa oeh tekniska" uppgifter kan komma att inge allmiinhetcn en viss osiikerhei om registreringens omlatt­ning. Oron för integriletsintrång förstärks av atl del centrala skatleregistret i motsats lill nuvarande skalleregisler inte bara omfallar skailskyldiga ulan hela rikels befolkning. Av grundläggande belydelse för skaltemyndighcler-nas arbete år förtroende från allmänhetens sida. Detla förtroende är i hög grad knutet till allmänhetens möjligheier till insyn och kontroll gentemoi dem som har lillgång till ADB-teknikens resurser. Belydande svårigheler torde emellerlid uppslå för allmänheten atl på basis av författningsförslagel skapa sig en beslämd uppfattning om vilka uppgifter som i det enskilda fallet registrerats i det centrala skalleregisirel. Avsikten med det cenirala skatteregistret som elt internt arbetsregisler var att begränsa registreringens omfattning. Någon större återhållsamhet hiirvidlag avspeglar inte förfätl-ningsförslaget som i hög grad präglas av att låta registreringen omfalla niira nog alla de uppgifler på beskatlnings- och folkbokföringsområdet som del år ADB-lekniskt möjligt atl bearbela på riksskaltcverkcts centraldator. I ulredningen har inte heller närmare redovisats i vilken ulslräckning kraven på regislerinnehåll kommer från de huvudsakliga användarna, länsslyrelser­na och de lokala skaltemyndigheterna. Förslaget medför atl det centrala skatteregistret får en omfattning pä personalregistreringens område som är slörre än någol annal direklminneslagrai ADB-register i Sverige och iroligen i världen.

Länsstyrelsen i Göleborgs och Bohuslän: Länsstyrelsen delar ulredningens uppfattning atl registerföringen inom AFB-systemet bör klart redovisas och avgränsas i författning men finner att författningsförslagel inte motsvarar det uppställda målet. Del har sålunda inte klarl redovisals vilka uppgifter som skall finnas i registren och någon avgränsning har inle skell eftersom landets hela befolkning - således även icke skattskyldiga - skall ingå i registret.

5/lFoch SI: Mot själva grundprincipen, att i lag reglera registerföringen inom ADB-syslemel för folkbokföring och beskattning (AFB) finns ingel att erinra. En sådan reglering är nödvändig. Den föreslagna lagen innebär emellertid inte någon lillräcklig reglering av innehållet i eller användningen av ADB-registren inom den centrala eller regionala skalteadminislralio­nen.

SRS: SRS vill inledningsvis uttrycka sin tillfredsställelse över att register­föringen regleras i författningsform. Enligt samfundets mening har förslaget emellertid inte lillräckligt beaktat de skallskyldigas krav på rättssäkerhet och integrilel på vissa punkter. Detla gäller främst dels de uppgifter som får registreras och dels möjligheterna för andra än myndigheter att använda registren.

Dl: Genom bestämmelsen i 2 8 tredje stycket och 12 S förslaget till skatteregisterlag jämförda med 2 § och 3 S förslag till skatleregisterförord­ning ges RSV ensamt befogenhet att avgöra dels vilka personuppgifter som får ingå i registren dels om riksåtkomst. Denna konstruktion, som ger den registeransvariga myndighelen avsevärl större spelrum än vad som tidigare förekommil i registerlagar, se t. ex. lag (1963:197) om allmänl kriminalre-gisler och. i viss mån. även lag (1965:94) om polisregister, får till följd att föreskrifter enligt 5-7 88 datalagen inle blir tillämpliga i vad avser de personuppgifter som får ingå i registren.

Av förslaget framgår inle entydigt hur de föreslagna författningarna


 


Prop.   1979/80:146                                                                (,2

kommer alt verka i förhållande lill anmälningsplikten enligt 2 $ datalagen och 1 S andra slycket datakungörelsen (1973:291). Det synes dock vara rimligl att - om förslaget godlas i denna del - RSV åläggs i första hand att samråda med Dl före beslut eller i vart fall underråtta Dl om vilka beslul RSV fattat avseende såväl riksåtkomst som vilka personuppgifter som skall ingå i registren. DI har behov av sådan information för såväl sin tillsyns- som informationsverksamhet.

Som niimnts i rapporten ger bestämmelsen i 2 kap. 3 8, andra slycket tryckfrihetsförordningen (TF) Dl möjlighet att oaktat den föreslagna förfatlningsregleringen, genom föreskrift enligt 6 S första slyckel punkl 6 dalalagen begränsa tillgången lill ADB-lagrade personuppgifter hos myn­digheten. Dl har genom en förfrågan till elt antal myndigheter, bl. a. RSV och samtliga länsstyrelser inhämtat myndigheternas bedömning i frågan om möjlighelen att ge någon föreskrift sålunda begränsa utlämnande av information enligt TF. Resultatet av enkäten visar att sådan föreskrift i vart fall vad avser planerad användning av RS-systemel endasl torde kunna tillämpas i begränsad omfattning. Dl kommer senare i år alt ta ställning till denna fråga.

Länssiyrelsen I Malmöhus län: Utredningen synes inte själv vara klar över vilka uppgifter som behöver registreras. Detla framgår av lagstiftningstekni­ken där man anknyter lill de särskilt föreskrivna uppgifter som utan anmaning skall lämnas i självdeklaration. I rapporten konstaleras alt antalet sådana uppgifler är mycket stort eftersom alla av RSV fastställda deklara­tionsbilagor ingår i begreppel självdeklaration. Det sägs vidare att efterhand får utrönas i vilken utsträckning behov finns alt registrera sådana uppgifter. Det kan ifrågasättas om en sådan lagstiftningsteknik med en vidsträckt yttre ram är lämplig i ett läge då farhågorna inför och motståndet mol omfattande centrala register har vuxit sig starka. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om inte regeringen i varje särskilt fall - efter DI:s hörande - skall avgöra vilka uppgifler utöver de obligatoriska som fär införas i del cenirala skatleregi­stret. Om den av utredningen förordade lösningen med vida ramar för vad registret får innehålla likväl antages, anser länsstyrelsen atl följande måste beaktas. De uppgifler som kan lillföras registret indelas i obligatoriska och icke obligatoriska. De olika länen uppvisar variationer ifråga om storlek, näringslivsstruktur m.m. och har därför olika önskemål om vilka av de icke obligatoriska som det är angelägel alt införa i ADB-registret. Det är också länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna som har erfarenheterna av det praktiska beskattningsarbetel och som därför bäst kan bedöma det egna länets behov. Med hänsyn härtill bör därför inom respektive län beslutas huruvida viss typ av icke obligatorisk uppgift skall införas i det regionala regislret eller ej.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Länsstyrelsen finner det ur integritets- och rättssäkerhetssynpunkt betänkligt, alt den myndighet som är driftsansvarig, registeransvarig och som har rätt att utfärda anvisningar inom skatteområdet tillika skall avgöra vilka uppgifter som skall införas i skatteregistret. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om inte denna uppgift i stallet bör åvila DI.

SAF och SI: Lagförslaget synes innebära att RSV ges en ställningsfullmakt atl för ett antal ospecificerade skalleadminislraliva ändamål registrera nära nog vilka uppgifter som helst. En sädan fullmakt står i uppenbar slrid med grundprinciperna bakom gällande datalag enligt vilken det skall finnas en klar ändamålsbeskrivning av varje registeranvändning. Användningen av


 


Prop.   1979/80:146                                                                63

ADB och annan informaiionsbehandlingsleknik har skapal intensiva debat­ter rörande integritet, sårbarhet, sekreless och säkerhet, uppgiftsliimnande m. m. Debatten har visat atl det saknas en mera medvelen och av samhiillei godtagen filosofi för anviindningen av ADB-teknik i offenllig förvaltning. I en sådan situation är det niirmast anmärkningsviirt att en myndighel för fram etl lagförslag som i viisenlliga avseenden går emot lagstiftarens lidigare klart uttalade inlenlioner och som i vissa stycken föreftiller avsett alt ersiiUa gällande datalagsliftning. Enligi 2 S datalagen skall Dl:s yttrande inhiimtas innan regering eller riksdag beslutar om inrättande av personregisler. Förslaget borde enligi vår mening ha prövals av DI redan innan del fcirts ul på allmän remiss. Endast därigenom får remissinstanserna erforderlig ledning av och möjlighet att även yttra sig över DI:s ställningslagande. Vi utgår ifrån att etl omarbetat förslag blir föremål för remissbehandling i angiven ordning. Vi förutsätter vidare atl frågan underställs lagrådel. I förslagel lill Skalleregisterlag har RSV givit sig själv rätten atl cenirall förfoga över alla skatteregister. Enligt organisationernas mening har RSV vad gäller uppbygg­nad, underhåll och drift av de skaiteadministrativa ADB-systemen huvud­sakligen en ställning av servicebyråfunktion. Att såsom föreslagits tilldela RSV ell överordnat regisleransvar för alla skalleregisler år en fråga som mäste bli föremål för riksdagens noggranna och allsidiga överviiganden. En huvudfråga blir därvid om det iir ändamålsenligl från administrativa utgångspunkter och lämpligl av inlegritetshänsyn atl arbela med ell register omfattande hela skatte- och avgiftsområdet i stället för flera delregister vart och ett omfattande en avgränsad del av området. Enligt vår uppfattning kan man inte ulan vidare på sålt som skett i den föreslagna 7 8 SRL överlåta frågorna vilka uppgifler som skall införas i regislrel till myndighet utan det bör i delalj - efler en noggrann genomgång och redovisning av tänkbara fördelar - redovisas för riksdagen. Det ar nödvändigt att riksdagen i varje särskilt fall får ta hänsyn till om kontrollfördelarna slår i rimlig proportion till riskerna med avseende på den personliga integriteten. Utgångspunkten bör därvid vara alt de sekrelesskyddade uppgifterna i självdeklarationen och liknande endast i yttersta undantagsfall skall tas in i regisler av denna art. Garanlier måste också till för all missbruk skall kunna undvikas och all ev. missbrukare skall kunna påträffas.

RFV tar upp frågan om avgränsningen av det centrala skalleregistret: RFV är för närvarande debiterings- och uppbördsmyndighet i fråga om arbelsgi­varavgifterna. Om del av RFV 1978-05-12 för regeringen framlagda decentraliseringsförslagel genomförs, kommer emellerlid debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter att inom några år övertas av länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna med RSV som tillsvnsmyndighet. De dalömaskinella rutiner som erfordras för debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter ombesörjs redan av RSV och länsstyrelserna.

RFV förutsätter att register för debitering och uppbörd av arbetsgivarav­gifter tills vidare kommer att ligga ulanför del centrala skatleregistret. RS-projektet har nämligen - enligt vad verkel har sig bekant - av flera anledningar ännu inte kunnat prioritera utvecklingen av ett ADB-system för debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter för drift i RSV:s och länsstyrelsernas nya dalasystem. Projektresurserna har i försia hand fått sättas in på utvecklingen av ADB-systemet för laxering och debitering av direkt skatt. Den närmare ulformningen av avgifissystemel kan vidare inte ske innan regering och riksdag tagit ställning till de av pensionskommittén i betänkandet "Pensionsfrågor m. m." (SOU 1977:46) framlagda förslagen


 


Prop.   1979/80:146                                                                64

om enhetligare oeh enklare regler för beriikning av sociailörsiikringsavgifter. Utformningen av ADB-sysiemei blir också beroende av niir den lidigare decentraliseringen blir genomförd och av hur avgiftsfunklioiierna diirvid kommer all fördelas mellan RSV. länsslyrelserna och de lokala skattemyn­dighelerna.

Med anledning av vad nu sagls utgår verket friin all de lislor och kortregisler över avgiftspliktiga arbetsgivare, som for iiiirvarande framslålls i samband med förtryckningen av arbetsgivaruppgiflsblankeller och som Ijänar som arbelsregistcr för de lokala skaliemyiuligheterna. tills vidare liir finnas kvar. Innan nämnda myndigheler lär lerminalålkomsl lill etl dalamaskinelll skalleregisler. som iiven omfallar arbelsgivaravgifterna. behövs ifrågavarande listor och kortregisler för granskningen av arbelsgi-varuppgifterna.

1.3 Säkerhel, sekretess oeh utlämnande

Länsstyrelsen I Södermanlands län och SRS betonar viklen av ålgiirder för att hindra missbruk och obehöriga ullag.

5'/lFoch 5/.- Det framgår inte av de föreslagna beslåmmelserna om det finns någon som helsl niöjligliel all få fram vilka som uinylljal de hemliga uppgifterna i registret. Erfarenhelen på andra områden visar all trois straffansvar etc. man inle kuniinl bemästra dessa problem. På förevarande område är integriletsproblemen belydligl känsligare än på många andra oeh riskerna därför större att missbruk kommeralt ske. Del är 1. ex. fulll möjligi alt den som har tillgång till registret beiräffande någon dår uppförd person ulan svårighet kan ta fram uppgifter om samboende personer och den skaltskyldiges släktingars inkomstförhållanden och familjeförhållanden. Det finns också risk för atl uppgifter från företag exempelvis som varulagerre­serv, bruttovinstberäkning och annat skulle kunna användas i obehörigt syfte och utlämnas till konkurrenter. Det är därför enligt vår uppfattning nödvändigt att ett ev. ullämnande av dylika hemliga uppgifter kan härledas, vilket gör det nödvändigt att på någol sått kunna kontrollera vem som utnyttjat regislrel liksom man i dag kan kontrollera vem som haft behörig tillgång till en hemlig självdeklaration.

Svenska företagares riksförbund: Projektgruppen har en niislan naiv övertro på vad införandet av olika författningsbestämmelser kan göra för atl hindra sekretessbrott samt obehörigt förfogande över regislerinnehållel. Del ligger i sakens nalur alt en mycket stor mängd tjänstemän och myndigheler kommer alt ha s. k. åtkomstrält till regislerinnehållet. Hur skall man kunna hindra, alt nyfikenheten hos dessa beträffande bekantas och s. k. kändisars privala förhållanden inle förleder dem atl då och då nyttja sin åikomslråll på etl obehörigt sätt. Del mesla av det regisirerade informationsmaterialet skall dessutom finnas samlat i såväl centrala som regionala register, dvs. på tvä skilda ställen. Projektgruppen tror atl diverse mer eller mindre osanklione­rade lagbestämmelser är lillräckligl avhållande. Själva existensen av ell samlat informationsmaterial av denna typ om enskilda människors förhål­landen i en mängd hänseenden måste uigöra en oemotståndlig lockelse även på personer som eljest inte ar särskilt nyfikna av sig. Därför måste den praktiska åtkomsten av det regisirerade materialet omöjliggöras för alla ulom ett extremt starki begränsat fåtal.

Tanken på faran för obehörig åtkomst kommer säkerligen atl medföra, att folk i gemen blir betydligt mer försikliga och knapphändiga vid uppgiftsläm-


 


Prop.   1979/80:146                                                               65

nande lill myndigheler i avsikl all därmed försöka minimera dessas informalion. Det kan också med fog befaras, atl inriillande av samlade dalabanker av della slag skulle leda till en växande misslänksamhel och ökande känsla av vanniakl genlemol myndighelsulövning. Rädslan hos den enskilde för all lämnade uppgifter kan komma att i framliden anviindas emot honom får inle underskattas.

Enligt Förbundets mening måste införandel av databanker av della slag föregås av betydligt mer undersökningar och utredningsarbete ån som föregått den nu framlagda rapporten. Förbundet kan därför inle lillsiyrka lagsliftning på grundval av del nu föreliggande materialet. En synnerligen angelägen fråga alt få besvarad år vilka erfarenheler man har i andra kinder av de här frågorna. Eller skall kanske Sverige vara ell föregångsland iiven i ell sådanl hår diskulabell hänseende? Elt förhaslal beslul i denna fråga kan få skadeverkningar, som visar sig omöjliga atl avhjälpa.

DALK: Del kan enligt DALK:s mening sättas i fråga huruvida den föreslagna lagtekniska konstruktionen niir del gäller riksålkomsi stämmer väl överens med reglerna om bemyndigande i 8 kap. regeringsformen. Bortsett från hur det förhåller sig med detla är enligt DALK:s mening möjligheterna till riksålkomsi av sådan belydelse från integritelsskyddssyn­punkl alt skalleregisterlagen bör innehålla någon form av riktlinjer för rätten till riksåtkomst, vilken enligt DALK:s mening är all belrakta som ett undanlag från huvudregeln alt länsstyrelse och lokal skattemyndighet förfogar över det centrala regislrel endast till den del del innehåller uppgifler hänförliga till länet respeklive fögderiei. Om möjligt bör dessulom 2 S skatteregislerförordningen innehålla en närmare precisering av dessa riktlinjer och RSV äga rätl atl inom de sålunda uppdragna ramarna beslämma tillgången till del cenirala skatleregistret. Uttalandet i special­motiveringen (s. 37), atl RSV:s föreskrifter om riksålkomsi inle bör vara mera vidsträckta än som klarl motiveras av praktiska hänsyn ges således enligt DALK:s mening inte tillräcklig ledning.Med hänsyn till 7 S datalagen (1973:289) synes också DI:s möjligheter till föreskrifier sakna betydelse i del nu berörda sammanhanget.

1 anslulning till frågan om riksåtkomst vill DALK betona vikten av del utredningsarbete, som enligt sida 9 i den remitterade rapporten nu pågår om säkerhetssystem och därmed sammanhängande behörighetsregler. Kommit­tén utgår från att beslul om riksåtkomst inle fattas innan säkerhetsfrågorna lösts på ett godtagbart sätl.

Länssiyrelsen i Malmöhus län: Lagförslagets 2 8 3 st stadgar att länssty­relse och lokal skattemyndighet - uiöver vad som framgår av första stycket nämnda paragraf- skall ha lillgång till uppgifter i det cenirala skatleregistret i den omfattning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Enligt vad utredningen uttalar bör riksåtkomst öppnas beträf­fande de uppgifter som skall finnas å skattskyldigs debetsedel på preliminär skatl. Ett av de skäl som anförts för ett centralt register har varit den utökade möjlighet till identifiering av inbetalningar som direkt av inbetalningshand­lingen inte kan hänföras till viss skattskyldig. Länsstyrelsen instämmer i utredningens ståndpunkt att föreskrifterna om riksålkomsi inle får vara mera vidsträckta än som klarl motiveras av praktiska skål men finner det synnerligen angeläget understryka vikten av att länsstyrelsen får nksåtkomst lill uppgifter för ovan nämnl ideniifieringsarbele. Länsstyrelsen anser således att riksåtkomst i detta avseende måste finnas och att lillgång till uppgifterna på debetsedeln är ett minimum.

5 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 146


 


Prop.  1979/80:146                                                                 66

Ätskilliga remissinslanser har uilalal sig i frågan om u 11 ii m n a n d e a v uppgifl  lill  annan  ni y n d i g Ii e t .

Dl: 1 7 § förslag till skalieregisierlörordning ftisisliills lill vilka myndig­heler uppgifler regelmiissigi får liimnas från skalleregisirel fiir angivna iindamål. Vilka uppgifter som iir eller anses vara erforderliga för alt nå ändamålen har ej angells. Dl har emellertid atl i dessa fall meddela erforderliga föreskrifter vid prövning av regisler som skall inriillas på grundval av uppgifter som inhiimtas från skalleregisirel. För siidana regisler, för vilka lillslånd redan meddelals, har Dl även - niir della iir erforderligt - möjlighet atl meddela kompletlerande föreskrifter. Om del är fråga om ell regisler som skall anviindas för kommersiella syften t. ex. direktreklam eller annan form av marknadsföring kan DI t. ex. meddela föreskrifl om all de regisirerade skall på lämpligl siilt informeras om alt uppgifter hiimlals från skatleregistret. På della sätl tärde regisirerade kunskap om hur uppgifterom dem används vilkel år myckel viktigt från iniegritelssynpunkt.

Bl. a. får de registrerade härigenom förbällrade möjligheter alt viinda sig lill den som för regislrel och begära uidrag enligi 10 8 datalagen. Dessa utdrag kan också medföra all evenluella felaktiga uppgifter i regislrel kan rättas till på eu från inlegriletssynpunkl lillfredssiiillande sätt.

RFV: 1 förslag lill skalleregisterförorilning har i 7 8 angivits vilka uppgifter från registren som får utlämnas lill andra myndigheter för olika ändamål. Bland dessa ingår inte beslut om avgiftsunderlag och arbetsgivar­avgifter. Så länge RFV svarar för debitering och uppbörd av arbetsgivarav­gifter är detta inte heller nödvändigl. Det bör dock observeras att arbelarskyddsstyrelsen framdeles kan komma atl behöva vissa uppgifter ur arbetsgivaruppgifterna för arbetsskadeslatistiken. som fr. o. m. 1979 över­förs till denna myndighel.

1 samma paragraf anges vidare vilka myndigheler, som regelmässigt får uppgifter frän register enligt skalleregisieriagen, och för vilket eller vilka ändamål uppgifterna lämnas. I paragrafen anges bl. a. alt RFV får uppgifter för beslut i fräga om bostadsbidrag, bevakning för krnv på återbetalning avseende utgivna bidragsförskott och beslut på grundval av pensionsgrun­dande inkomsi.

Det är i och för sig korrekt atl uppgiflerna i ADB-rulin lämnas till RFV men de lämnas sedan vidare till försäkringskassan, som fållar ovannämnda beslut och gör bevakningar. Verket föreslär därför att spalten för myndighel kompletteras för verkets del med "riksförsäkringsverket/försäkringskas­san".

SCB: I 7 § i förslagel till skatleregisterförordning föreslås atl olika myndigheler för vissa angivna ändamål regelmässigt skall erhålla sekretess-belagda uppgifler från register som omfattas av skalleregisieriagen. För SCB:s del anges alt ändamålet år den årliga inkomst- och förmögenhetssta­tistiken. Denna begränsning synes icke påkallad med hänsyn till författning­ens syfte och överensstämmer inte med den nuvarande användningen av uppgifterna i fråga. Exempelvis används uppgifterna även för fastighelslax-eringsstatistiken och kommer även framdeles att behövas härför. Även om det vore möjligt att restlöst räkna upp de ändamål för vilka SCB idag behöver uppgifter (för etablerade statistikprodukter) skulle en sådan uppräkning snabbt bli föråldrad, med ändringsbehov till följd. Data ur AFB-systemet kan på ett rationellt, enkelt och från integritetssynpunkt tillfredsställande sätt utnyttjas som underlag för statistikproduktion. SCB har av det skälet redan påbörjat ett utvecklingsarbete som i ett första sleg syftar till atl


 


Prop.   1979/80:146                                                                67

använda den försia generationen dalaregistrerade kontrolluppgifter under 1979 som underlag för olika försök all åstadkomma ny eller förbättrad statistik. Så snart beslut fatlats om den s. k. uppbördsdeklaralionens utformning avser SCB att på molsvarande sått också söka utnyttja denna (från 1980). Detla innebär au del idag inle är möjligi alt räkna upp de enskilda statistikprodukter som kan komma atl behöva underlag från skatteregislret. Detla iir inle heller nödvändigl från iniegritelssynpunkt så länge restriktionen i författningen för användningen klart utsäger att uppgifterna endast får användas för statistik. Mot denna bakgrund synes en ordning som skapar ständiga behov av förfatiningsändringar eller/och särskilda beslut från fall till fall för den statistiska användningen onödig och olämplig. SCB vill därför föreslå att ändamålet för SCB i berört avseende Ulformas så att det generellt täcker statistiska ändamål. Därmed skulle avses atl de utlämnade uppgifterna enbart skall utnyttjas som underlag för statistikproduktion främst inom inkomst-, lönesumme-, sysselsättnings-, lantbruks- och fastighetstaxeringssialistikens område. SCB har även behov av att utnyttja uppgifter från register som enligt förslaget blir omfattade av skatteregislerlagen för uppdatering av SCB:s centrala företagsregister och lantbrukets företagsregister. Verket föreslår därför att ändamålet för regelmässigt utlämnande av uppgifter lill SCB med hänsyn även till vad ovan sagts formuleras sålunda: "Statistiska ändamål samt uppdatering av SCB:s företagsregister". För att förfarandet vid regelmässiga utlämnanden av uppgifter från register enligt skatteregislerlagen lill SCB skall ske på elt för båda myndigheter ändamålsenligt sätt, borde enligt SCB:s uppfattning förfarandet regleras genom föreskrifter om verkslällighel, ulfärdade av RSV efter samråd med SCB. Utöver de uppgifter som enligt förslaget kommer atl finnas i regisler som omfattas av skatteregisterlagen erhåller SCB enligt gällande bestämmelser uppgifter rörande bl. a. fastighetspriser och under­lagssumma för mervärdeskatt. Förslaget innebär inte någon förändring i dessa avseenden. SCB utgår således ifrån att sådana uppgifter kommer atl delges SCB i samma omfattning som hittills.

RRV: Enligt 10 8 RRV:s instruktion äger verkel att få varje handling utlämnad och få de upplysningar och uppgifter som verket behöver för sin granskning. Den speciella reglering i den föreslagna skalleregisterförord-ningen som krävs för att lillgodose RRV:s behov av uppgifter för arbetet med prognoser för slatens skatteinkomster uppfattar RRV inle som en inskränk­ning av verkets nuvarande rätt att få tillgång till uppgifter för den förvaltningsrevisionella verksamhelen. Vad belräffar de uppgifler som behövs för att RRV skall kunna genomföra sin taxeringsstalisliska undersök­ning och fullgöra sina inslruklionsenliga åligganden avseende prognoser över statens skatteinkomster är det väsentligt atl verket får lillgång till de uppgifter som hittills har erhållits. RRV förutsätter således att de uppgifter verket lidigare erhållil från statistiska centralbyråns laxeringsband fortsätt­ningsvis kommer alt erhållas från det centrala skatteregistret. Det är en fördel att direkt från det centrala skatteregislret erhålla så många uppgifter som möjligt av dem som erfordras. På så sätt avlastas de lokala skattemyn­digheterna i sitt arbete i och med att antalet insamlade uppgifter minskar. RRV kommer snarast att tillsammans med RSV diskulera och precisera sina variabelkrav och förutsätter att den slutliga överenskommelsen mellan myndigheterna framgår i ett särskilt dokument.

Bostadsstyrelsen: Ur de intressen som bostadsmyndigheierna - härmed avses bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnderna och kommunernas formed-


 


Prop.   1979/80:146                                                                68

lingsorgan för handliiggning av bosladsbidrag - har all förelräda. lillslyrks Ibrslaget i 7 8 skaileregisterlbrordningeii all uppgifter frän regisler enligi denna lag regelmiissigi liimnas lill de komnumala Ibrmedlingsorganen för bostadsbidrag, för atl finnas atl tillgå i samband med prövning och beslul i fråga om bosladsbidrag.

Kammarrällen I Stockholm påpekar all uttrycket "sekrelessbelagda uppgifter" i lagförslagels 14 S inle år liimpligi vid reglering av uppgiflsul-lämnande till myndighet, eftersom luivaranile sekrelesslag inle avser dessa fall.

DALK: Enligi 14 8 förslaget lill skatteregisierlag får från regisler enligt lagen sekrelessbelagda uppgifter regelmiissigi lämnas till annan myndighel enligt föreskrifter som meddelas av regeringen. Dessa föreskrifier finns i 7 8 förslagel till skatleregislcrförordning. Denna paragraf synes inte innebiira någon begränsning av utlämnandet till sekrelessbelagda uppgifler. Paragra­fen innebiir vidare att uppgifter som ursprungligen samlats in forell ändamål, niimligen beskattningsverksamhet, används också för andra syflen, vilkel enligt DALK:s mening i princip får anses innebiira risk förolillbörligi intrång i de registrerades personliga integrilel. Såsom DALK ulvecklal närmare i kommilléns förut nämnda beliinkande (kapitel 6 och 7) bör detla i fråga om myndighelers register inte accepteras annat iin efter särskild prövning från riksdagens eller regeringens sida, varvid allmänintresset får vägas mot riskerna för otillbörligt integritetsinlrång. Vad som sagls nu torde i särskild grad gälla planerat ulliimnande till centrala sludieslödsnämnden. kommu­nall förmedlingsorgan för bosladsbidrag och riksförsäkringsverkel för beslut i fråga om bostadsbidrag. Någon motivering till det föreslagna utlämnandel finns inle i den remitterade rapporten och DALK kan därför inte för egen del bedöma behovet av ullämnande. Kommiitén kan dock inle acceptera atl 7 S skatteregislerförordningen i föreslagen lydelse godtas utan atl moiiven för det utlämnande av uppgifter som där sägs ingående prövas. Kommittén utgår från atl ullämnande därvid inte tillåts ske i andra fall än då behovet av ullämnande klarl bedöms väga över risken för olillbörligt integritetsinlrång. I den mån del planerade utlämnandet av uppgifter är avsett atl ligga lill grund för kontrollåtgärder hos den mottagande myndigheten bör enligt DALK:s mening uppgifternas tjänlighet för konirolländamål också prövas närmare. Dessutom bör de registrerade informeras om sådan användning av uppgif­terna i skatteregistren som - efter den av DALK förordade särskilda prövningen - tillåts ske för annal ändamål iin för statens verksamhet i fråga om beskattning.

DALK vill tillägga atl motsvarande synsätt som angetls nyss även gäller inhämtande av uppgifter lill skalleregisler från annal register, t. ex. från det cenirala bilregistret enligt 8 S förslaget till skalleregisterlag.

DALK vill här även erinra om vad kommillén i annal sammanhang anförl om vikten av att behovsprövade förmåner, såsom bostadsbidrag, utformas på sådanl sått atl kontroller av nyss berört slag inte behövs.

Slutligen vill DALK peka pä att 7 8 förslaget till skatleregisterförordning, med hänsyn till riksdagens beslut om del s. k. SPAR. synes böra komplel­teras med föreskrift om att uppgifter som behövs för SPAR får lämnas lill DAFA. Dessutom vill DALK tillägga all del bör framgå av paragrafen att närmare föreskrifter om tidpunkten för sådanl utlämnande av uppgifter, som tillåts ske enligt paragrafen, om omfattningen av utlämnandel samt om sättet för dess fullgörande får meddelas av RSV efter samråd med övriga berörda centrala myndigheter m. fl. DALK vill också på nytt erinra om alt sådana


 


Prop.  1979/80:146                                                                 69

föreskrifter, liksom den närmare utformningen av skalleregislren i övrigl. enligi I Sdatakungörelsen skall anmälas av RSV lill Dl och diirmed göras till föremål för inspektionens prövning.

5/lFoch SI: Genom förslaget lill skatleregisterförordning föreskrivs alt skattemyndigheterna centralt eller regionalt regelmässigt skall kunna samköra sina register med andra myndigheters register, bl. a. mol det på senare tid så omdiskuterade bostadsregistret. Skatte- och bidragsfusk skall självfallel kunna motarbetas, men samkörningsiekniken med ADB skapar en helt ny rättssituation för den enskilde medborgaren, när uppgifter avlämnade för skilda ändamål och till olika normsystem med olika ursprung kan ställas mot varandra. Organisationerna får på denna punkl hiinvisa till vad datalagsliftningskommitién (DALK) anfört om användning av person­information för annal ändamål än den ursprungligen var avsedd för.

I RSV:s förslag antyds en möjlighel att genom s. k. söknycklar eller andra urvalsbegrepp få fram vissa personer och t. ex. deras avdragsyrkanden eller något annat som de har gemensamt. Det bedöms vidare som rationellt för den framtida myndighetskontrollen av enskilda alt "genom objekl få fram subjekt". Förslaget berör - utan alt därför behandla dem - de synonyma problem som är förenade med det statliga samordnande person- och adressregistret (SPAR) och önskemålen om ell s. k. flaggregisier. Om lämpligheten av flaggregister har riksdagen redan uttalat som sin åsikl all del inle skall få förekomma i SPAR. 1 del här akluella fallel skulle etl flaggregister få ett helt annat djup och innehåll än del flaggregisier som sålunda ej har tillåtits.

Den användning som för skattemyndigheten framstår som intressantast ar att kunna utnyttja skatteregistret för kontroll, ensamt eller tillsammans med andra register. Det är på denna punkt som de känsliga integriletsproblemen uppkommer och där riskerna uppstår för atl en mängd uppgifter kommer i orätta händer. Några garantier för att sä inte kommer att ske har inte givits i lagförslaget. Det torde vara ett misstag att tro alt arbetet med atl sammanställa uppgifterna kommer alt motsvaras av nämnvärda ytterligare konlrolleffekler i annat än i ett förhållandevis ringa antal fall.

Man kan vidare fråga sig hur 14 S i den föreslagna skatteregisterlagen förhäller sig lill sekretesslagen som i vart fall i nuvarande ulformning inle torde omfatta ullämnande till annan myndighet. Skulle lagstiftningen sättas i krafl i föreslaget skick, anservi det vara nödvändigl all en översyn skersedan de allmänna sekretessbestämmelserna fått sin ulformning. Därvid bör noga övervägas vilka uppgifter som överhuvud laget skall få utlämnas: inlill dess en allmän lagstiftning genomförts bör även myndigheterna och då inle minst myndigheter i främmande land behandlas såsom enskilda medborgare.

Svenska kommunförbundet: Enligt förslag till Skatteregisterlag 8 14 skall sekrelessbelagda uppgifter regelmässigt få lämnas till annan myndighel enligt föreskrifter som meddelas av regeringen. Enligt förslag till Skatlere­gisterförordning S 7 skall bl. a. uppgifter för beslut i fråga om bostadsbidrag regelmässigt få lämnas ur skatteregister till kommunalt förmedlingsorgan för bostadsbidrag. Styrelsen förutsätter att dessa lagförslag inte innebär någon inskränkning i det uppgiftslämnande som för närvarande förekommer från länsstyrelserna lill de kommunala förmedlingsorganen.

Sveriges advokaisamfund: Samfundet lillstyrker att utlämnandet regleras i författning och utgår därvid från att det regelmässiga utlämnande som på grund av föreslagna 17 8 tredje stycket sekrelesslagen får ske lill annan myndighel angiven i föreslagna 7 S skatleregisterförordningen sker på ett sätt som inte kan medföra ett äventyrande av integritetsskyddet.


 


Prop.  1979/80:146                                                                 70

Dl erinrar om att samköming mellan skatleregistret oeh andra register, som faller under dalalagen - i den män särskilda författningsregler saknas -skall prövas av DI och framhåller all denna prövning - som DALK har påpekat-kan medföra svåra awägningsproblem i frågor som enligt DALK:s mening det egentligen bör förbehållas statsmakterna atl avgöra.

Lokala skatlemyndighelen i Kungälvs fögderi, LRF. SRS och Sveriges advokatsamfund anser att stor restriktivitet behövs i fråga om massullag med s. k. söknycklar. Sveriges advokatsamfund anser att delta bör gälla också i fråga om samköming.

Några remissinstanser har berört frågan om underrättelse lill den registrerade. LRF anser atl de skattskyldiga skall underrättas i den mån registret innehåller andra uppgifter än sådana som framgår av preliminär-ochslulskattsedel. 5/1 Foch 5/anser atl andra meningen i 10 8 datalagen inte bör gälla ett sådant kontinuerligt förl register som skatleregistret. Svenska företagares riksförbund uttalar alt del naturligtvis får antas all den skatiskyldige utan kostnad och utan särskild framslällning tillställs uppgifter om vad som från tid till annan registreras beträffande honom.

Länsstyrelserna i Södermanlands saml Göleborgs och Bohus län. liksom lokala skattemyndigheten i Kungälvs fögderi framhåller att beslut om beskattning blir offentliga sä snart de införs i registren, medan laxerings-nämnds beslul med tidigare system har ansetts bli offentliga först sedan inkomstlängden hade justerats. Detta medför olägenheter dels genom atl beslut som inte är definitiva utan kan omprövas måste lämnas ut, dels genom att myndigheterna kan överhopas med förfrågningar.

Beträffande lagringstid anför SCB atl den föreslagna tidsfristen inte kan användas för till SCB överlämnade uppgifter som används för statistiskt ändamål eftersom dessa behövs under längre lid.

Riksarkivet anför att det i skatteregislret kan finnas uppgifter som inte tas upp i längder men som är av intresse för forskningen, t. ex. hos vilka arbetsgivare en person har varit anställd. Sådana uppgifter är svåra att finna på annat håll och har stort inlresse för arbetsmedicinsk forskning om bl. a. yrkesskador. Riksarkivet anser att skatteregislerlagen åtminstone f. n. ej bör innehålla några gallringsföreskrifter. Utredningsarbete för att få fram regler om gallring bedrivs av RSV och riksarkivel. Uppgiflerna bör las ut på magnetband och överlämnas till riksarkivet för långtidsförvaring när myndighelens administrativa behov av upptagningen har upphört. Använ­dande av informalionen bör sä långt det är möjligt begränsas till ändamål som vetenskaplig forskning, samhällsplanering och statistikproduktion. Vid varje lillfälle då bearbetning skall ske krävs tillstånd av DI.

1.4 Registrens innehåll

RRV: Utredningens förslag går något längre än riksdagens beslut vad avser omfattningen av registrering i ADB-systemet. Dels föreslås att registrering skall ske även i fråga om punktskatter, dels atl möjligheter ges till utökad regional regislerföring. Det är enligt RRV:s mening angeläget att de tekniska hjälpmedel som står till buds så långt möjligt utnyttjas för att förbättra effektiviteten i skattekontrollen. RRV tillstyrker därför föreslagen utökning av registreringen under förutsättning alt kostnaderna härför står i rimlig proportion lill angelägenhetsgraden och förväntade effektivitetsvinster,

Sveriges advokatsamfund: Utredningen har i förslaget utvidgat området för lagstiftningen i förhållande till riksdagens beslut till atl omfatta - förulom


 


Prop.  1979/80:146                                                                 7'

direkta skatter samt uppbörd och redovisning av arbetsgivaravgifter och merviirdeskatt - iiven punktskatterna. Vidare föreslås en uiökad regional regislerföring. Samfundet har ingen erinran mot den föreslagna utvidg­ningen, som bedöms vara praklisk mot bakgrund av syftet all öka samordningen inom konlrollverksamhelen.

Flera remissinstanser har beröri förslaget atl regislret skall o m falla he­la befolkningen.

Länsstyrelsen i Malmöhus län: Del cenirala skatleregistret föreslås omfatta hela rikets befolkning (framgår av lagtexten 5 8 första stycket). I sin allmänna molivering lämnar ulredningen en redogörelse över bakgrunden till författningsförslaget. Av denna redogörelse framgår att enligt riksdagens beslut skall till den regionala registerföringen hiinföras folkbokföring (totalbefolkningen) medan den centrala registerföringen skall omftilla skattskyldiga (i storl sell personer över 16 år). Ulredningens förslag avviker sålunda från riksdagens beslul om riktlinjerna för AFB-systemet. Några vägande skäl från skaltemyndigheternas sida atl i del centrala regislrel medta inte skattskyldiga personer under 16 år finns inle allra helst som personnum­mer för hemmavarande barn under 18 år redovisas hos huvudmannen. Ett av syftena med 3 a 8 dalalagen är enligt förarbelena alt begränsa antalet riksomfattande personregister och ge lagstöd ål den praxis som Dl ulvecklal vid tillståndsprövning. DI:s praxis kan uttryckas sä att inga personregister bör få innehålla uppgifter om andra fysiska personer än som svarar mol myndigheternas arbetsuppgifter och verksamhetsområden. Skattemyndig­heternas verksamhel omfallar enbari skattskyldiga och inrättande av ett register omfattande även andra personer vilka för niirvarande ej redovisas i skatteregister står enligt länsstyrelsens mening i strid mot såväl datalagens beslämmelser som riksdagens riktlinjer för det centrala skatleregistrets omfattning.

Länssiyrelsen i Göleborgs och Bohus län: Enligt riksdagens beslut 1975 skall det centrala ADB-registret vara etl arbetsregisler över skattskyldiga. I författningsförslagel har utredningen emellerlid gjort detta arbetsregisler lill ett centralt befolkningsregister. Del finns inle något vägande skäl alt ta in ej skattskyldiga personer under 16 år i regislret i synnerhet som personnummer for hemmavarande barn under 18 år redovisas hos huvudmannen.

Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Södermanlands län och lokala skattemyndigheten i Kungälvs fögderi.

Ålskilliga remissinstanser har också behandlat frågan om registrering av revisionsresultat samt av kontantberäkningar o. d. Flera remissinstanser har därvid anslutit sig till en reservation mot förslaget lill registrering av revisionsresultat som framfördes av två ledamöter av RSV:s styrelse. Bland dessa remissinstanser är JK. RFV i den mån förslaget avser de revisioner av arbetsgivares avgiftsunderlag, som f. n. företas för RFV:s räkning av de lokala skattemyndigheterna och länsstyrelserna, kammarrätten i Siockholm, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Sveriges redovisnings-konsulters förbund samt TOR. Även SAF och SI är negativa till försla­get.

LON: LON har utifrån de synpunkter som nämnden har att anlägga i princip inte något att invända mot förslaget. Enligt 7 8 i förslaget till skatteregisterlag skall bl. a. granskningsmans förslag i revisionspromemoria registreras. Utredningen moiiverar detla med alt denna uppgifl är nödvändig bl. a. för att kontinuerligt kunna följa upp och styra revisionsverksamheten. En sådan regisirering är enligt LON:s mening ur inlegriletssynpunkl mindre


 


Prop.  1979/80:146                                                                 72

lämplig. Effektivitetsskäl lalar emellerlid för en regisirering. En lämplig avvägning mellan integritets- och effekliviielssynpunkler är enligi LON att man i skatteregislret antecknar endast atl revision skell men ej ytterligare deialjuppgifier om revisionens resultat.

Länsstyrelsen i Södermanlands lån: Länsstyrelsen delar reservanternas åsikter atl notering i skalleregisler ska ske endasl av uppgifter som föregåtts av myndighets beslul och ansluter sig lill deras betänkligheter mol atl en uppgift, som förutsätier allvarliga brisier i en skatlskyldigs redovisning och/eller deklaration, förs in och under läng tid kvarslår i regislret även om den inle ens föranleder yrkande frän taxeringsintendeni. Uppgifler av detla slag kan vara till mer skada än nylla vid framtida planering av revisionsverk­samheten. Motsvarande betraktelsesätt bör läggas på anmälan enligt 10 8 skattebrottslagen, som också kan tillföras regislret. Uppgiflen ifråga bör tillföras registret tidigast när åklagare föranstaltat om förundersökning. Länsstyrelsen anser nödvändigl, att angivna frågor och hithörande problem utreds vidare innan beslut fattas om införande av revisionsregister. Härvid bör också beaktas att en del ytterligare oklarheter föreligger ifråga om regislrels innehåll. Exempelvis bör utredas om - och i sä fall i vilken utsträckning - uppgifter rörande taxeringsbesök bör lillföras revisionsregist­ret.

Även länsstyrelsen i Malmöhus län ansluter sig till reservanternas ståndpunkt och bemöter utredningens uttalande att uppgifter om revisions­resultatet är nödvändiga för att kontinuerligt kunna följa och styra revisionsverksamheten: Del framgår ej av rapporlen vilka sakskäl som motiverar detta påslående. Om påståendet är rikligt synes det ä ena sidan anmärkningsvärt atl uppgiflerna inte tillhör den kategori av informalion som obligatoriskt skall införas i det centrala registret. Å andra sidan innebär uttalandet att någon uppföljning och styrning av revisionsverksamheten hittills inte varit möjlig. Rent allmänl torde kunna påstås atl resultatet av en taxeringsrevision hos en skattskyldig i en viss bransch inte har nägon korrelation till resultatet av en taxeringsrevision hos en annan skatlskyldig i samma bransch. Om revisionsresultatet skulle lillmälas den betydelse för uppföljningoch styrning av revisionsverksamheten som utredningen vill göra gällande, borde det redovisade resultatet inte rimligen grunda sig på en revisionspromemoria ulan baseras på ett domstols- eller myndighetsbe-slut.

Länsstyrelsen I Väslernorrlands län: Granskningsmannens förslag i revi­sionspromemoria är av betydelse för planeringen av revisionsverksamheten. Länsstyrelsens bedömning år därför att regisirering bör ske. I vart fall bör i registret finnas uppgift om alt revision förelagils och om revisionens omfallning ifråga om perioder eller beskattningsår.

FAR: 1 förslag till skalleregisterlag 7 8 föreslås att i centrala skatteregistret fär införas bl. a. "resultat av beräkning av hur stort belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för skattskyldigs och hans familjs levnadskostnader" samt "resultat av brutlovinstberäkning eller annan beräkning av relationstal eller liknande...". FAR förutsätter atl dylika uppgifter ej får införas i registret utan att den skattskyldige haft lillfälle atl bemöta, korngera eller komplettera framräknade uppgifter. Det ligger i sakens natur att s. k. kontantberäkningar och relationstal kan bygga pä ofullständigt eller vilseledande underlag, varför det vore olyckligt att uppgifter distribueras som år skenbart korrekta. FAR föreslår att uttrycklig föreskrift införes i lagtexten att ifrågavarande uppgifter får införas endast


 


Prop.  1979/80:146                                                                 73

under förutsiitlning att den skatiskyldige informeras hiirom. Det föreslås vidare i samma paragraf att i centrala registret får införas "uppgifl dels i vad mån föriindring av skall eller underlag för skall föreslagils med anledning av revision, dels om beloppsom ingår i förslaget, vad beloppen avser och hur de beräknals". Förslagel är olämpligt från åtminslone två synpunkter. Regis­terföringen kommer alt belastas med etl avsevärl arbele utifrån vanligtvis mycket omfattande och detaljerade revisionspromemorior. Därtill kommer alt slutligt beslut efter den skallskyldiges bemötande regelmässigt avsevärl avviker från i revisionspromemoriorna framförda förslag. Motivet all "dessa uppgifler är nödvändiga för alt kontinuerligt kunna följa och styra revisionsverksamheten" är enligt FAR:s uppfattning helt otillräckligt. Den som ansvarar för eller utför revision har självfallet tillgång till all information i form av revisionspromemorior, bemötanden och korrespondens i anslul­ning lill dessa. En ensidig, cenlral regisirering - som möjligen innebär viss bekvämlighet men till orimlig kostnad - skulle tvärtom riskera att snedvrida revisionsverksamheten. FAR avser därför (i likhet med reservalionen i bilaga 2) att endasl uppgifter om myndlgheis beslut bör få intagas.

LRF: Utredningens förslag all i skalleregistret föra in resultatet av kontantberäkningar och förslag på grund av revisioner ler sig ur flera synpunkter betänkligt. Regislret kan dels innehålla uppgifler som den berörde inte alls är medveten om atl de registrerats och dels kan dessa uppgifter vara felaktiga. Det visar sig nämligen alllför ofta all kontant­beräkningar och förslag med anledning av förelagen revision måste revideras sedan förklaring och förtydligande upplysningar lämnats. Av dessa skål bör förslaget i denna del inte genomföras. Om registrering av uppgifter som nu berörts likväl kommer till stånd får delegationen som elt oeftergivligt krav framföra all den berörde skall underrättas om registreringen och dess innehåll.

SRS: Möjlighelen atl i registret införa uppgifl "dels i vad mån förändring av skalt eller underlag för skatt föreslagils med anledning av revision, dels om belopp som ingår i förslaget, vad beloppen avser och hur de beräknals" anser samfundet djupl otillfredsställande särskilt mot bakgrund av atl dessa inte har samma definitiva karaktär som de övriga uppgifter som får registreras. Vid en taxeringsrevision framkommer ofta förslag som icke lägges till grund för myndighets beslut. SRS anser, alt endast de senare skall registreras. Skäl har inle visats föreligga för registrering av sådana uppgifter i revisionspro­memorior eller yrkanden, som efler kommunikation med den skatiskyldige eller på annan grund icke ingär i underlaget för beslul. Vi instämmer på denna punkt således helt med reservanterna. Förslagel innebär även möjlighet atl i regislret införa resultatet av kontant- och bruttovinstberäk­ningar eller andra relationstal. Samfundet kan i och för sig acceptera atl dessa uppgifler införes men förutsätter å andra sidan alt inga registreringar av denna art fär ske utan att den skattskyldige givits tillfälle att bemöta och korrigera upprättade beräkningar. Erfarenhetsmässigt bygger dessa på så osäkert underlag att korrigeringar regelmässigt får göras. Okontrollerade uppgifter kan därför innebära betydande felkällor, som vid evenluell senare användning kan medföra uppenbar risk för felaktiga beslut. Samfundet anser på grund härav, att uppgifter av det slag som omtalas i 7 8 första slycket. fjärde-sjätte indraget, genom uttryckligt stadgande införes i registret först efter det atl den skattskyldige beretts tillfälle att bemöta de beräkningar som ligger till grund för uppgiflerna.

Sveriges advokatsamfund,   som  ansluter sig till  reservanternas åsikt:.


 


Prop.   1979/80:146                                                                74

Principen måsle enligi samfundels uppfallning vara atl i etl register av föreslagen lyp endasl uppgifler om myndighels beslul får inläs. Ulredningen har själv konslalerat (bl. a. på s. 16 och 43) att uppgifter ur revisionsprome­moria är särskilt integritelskiinsliga. Delsamma måste gälla levnadskostnads­kalkyler och liknande beriikningar. Samfundet anser del vara i högsia grad betänkligt att även sådana uppgifter och eventuellt andra utredningar oeh argumenteringar från den fiskala sidan - utan kontrollmöjlighet eller ens kännedom för berörd skallskyldig - skulle kunna intas i skatteregislret. Samfundet upprepar kvalitetskravet på införda uppgifter och avstyrker bestämt atl nyss nämnd art av maierial får införas. Om - mot samfundets uppfallning- sådana uppgifter ändå skulle få intas, skärps givetvis kraven på spärrar mot ullämnande.

Ett par remissinstanser lar upp förslaget all registret skall få innehålla administrativa och lekniska uppgifter.

Länsstyrelsen I Malmöhus län: 1 9 S stadgas alt det centrala skatteregistret får innehålla "de administrativa och tekniska uppgifler" som behövs "för myndighetsverksamhet i övrigt i fråga om beskattning". Specialmotivering­en till 9 § innehåller en exemplifiering av vad som är alt anse som administrativa och tekniska uppgifler. Länsstyrelsen vill påstå att begreppel "administrativa och tekniska uppgifter" till sin innebörd är oklart och inte klarl avgränsat varför lolkningslvister om vad uttrycket innefattar kan uppstå. På s. 16 uttalas följande. "Från en revisionspromemoria skall endasl få registreras siffermässiga uppgifter med förklaring vad de avser. Häri­genom avgränsas uppgifter av annal slag t ex i fråga om granskningsmannens iakttagelser vid revisionen." På föranstaltande av RSV har under hösten 1978 på revisionsenheten framtagits vissa uppgifler om avslutade revisioner som skall tillföras registret. Härvid har RSV medtagit uppgifter om dels huruvida brisier i räkenskaperna förelegat, dels om anmälan till åklagar­myndighet för misstanke om försvårande av skattekontroll sketl (10 8 skattebrottslagen). Fråga uppkommer om sådana uppgifter som inte härrör från siffermässiga upplysningar utan baseras på kvalitativa omdömen om räkenskapernas status i revisionspromemorian kan betecknas som "adminis­trativa och tekniska uppgifter" som får registreras. Om svaret är ja, torde många andra icke siffermässiga uppgifler i en revisionspromemoria kunna betecknas på samma sätt och bli föremål för registrering (jämför utredning­ens uttalande å s. 16, citerat härovan).

Länsstyrelsen   i   Göleborgs   och   Bohus   län:   Med   den   definiiion   av

"administrativa och tekniska uppgifter som behövs     för myndighets

verksamhet i övrigt i fråga om beskattning", som ges i specialmotiveringen, får registerföraren möjlighet att föra in så många och så varierande uppgifter atl lagstiftningens funktion av integritetsskydd kan urholkas. Länsstyrelsen anser därför att paragrafen fält en alllför vid ram och att denna bör göras snävare.

Även i vissa ytterligare avseenden har frågan om registrets innehåll föranlett påpekanden från remissinstanserna.

Länsstyrelsen i Väslernorrlands län: I de fall dä skattepliktig förmögenhet avsevärt understiger beloppet 200 000 kr. torde dock förmögenhetsuppgif­terna i deklarationen normalt inte bli föremal för egentlig granskning vid taxeringen beträffande skallskyldig som inle har jordbruksfastighet, hyres­fastighet eller rörelse. Registrering av ej granskade förmögenhetsuppgifter bör undvikas. LänsstyreLsen anser därför att registrering av förmögenhets­uppgifter i deklaration beträffande skattskyldiga som ej har jordbmksfastig-


 


Prop.  1979/80:146                                                                75

hel, hyresfastighet eller rörelse inle bör ske om laxering för beskattningsbar förmögenhet inle åsatts alternativt om redovisad behållen förmögenhet understiger LSO 000 kr.

SRS: Belriiffande de uppgifler som får regislreras anges i 7 S sista slyckel i förslaget atl uppgifter som skall lämnas, bl. a. enligt 37 och 39 SS taxeringslagen, skall kunna föras in i registren. Rörande 37 S, uppgifter som utan anmaning skall lämnas i kontrolluppgift, har vi intel alt erinra mot att regisirering därav sker. Med slöd av 39 8. som reglerar vilka uppgifter som skall lämnas efter anmaning, ges möjlighel för skallemyndighelerna atl införskaffa uppgifter om bl. a. skuldförhållanden och insiillningar samt uttag på ett visst bankkonto under en angiven period. Dessa uppgifter kan nalurliglvis vara av stort värde för atl åsätla en korrekt taxering, men delta kan ske utan att uppgifterna införes i det föreslagna registret. De evenluella fördelar ett införande av dessa uppgifter i etl skalleregisler skulle medföra måste starki vågas mol de stora risker ur inlegritelssynpunkl ett dylikt förfarande för med sig. SRS anser alt hänvisningen i 7 8 SRL till 39 S laxeringslagen bör utgå.

SCB: I specialmotiveringarna anges (s. 39) att samhörighetsbeteckningar för fåmansförelag och deras delägare inte gjorls till obligalorisk uppgift. SCB anser dock all denna informalion är viktig för arbetet med populationsav-gränsningar och har utgått ifrån all del förslag till referensregister som RS-projeklel utvecklat i detta syfte skulle ulnylljas i AFB-systemet. Enligt SCB:s uppfattning bör nämnda samhörighelsbeteckningar göras obliga­toriska. 110 8 tredje stycket i förslagel lill skatteregisterlagen sägs att sådana uppgifter för statistiskt ändamål som avser annat än fastighetstaxering inte skulle få förekomma i de regionala fastighetstaxeringsregistren även om det skulle föreligga skyldighet att lämna dylika uppgifter i allmän eller särskild fastighetsdeklaration. Enligt SCB:s uppfattning är denna inskränkning i lagform av möjligheterna lill arbets- och koslnadsbesparande utnyttjande av registren även för statistiska ändamål omotiverad och stridande mot statsmakternas strävan att begränsa uppgiftslämnarbelastningen och även i övrigl rationalisera den statliga verksamheten. SCB förslår därför att sista

ledet av sista meningen i 10 8 tredje slycket, "dock   fastighetstaxering."

utgår.

SAFoch SI: Uppgifter som lämnas med stöd av 37 8 TL torde endast avse i Svenge bosatta skattskyldiga och avges för deras taxering här i Sverige. I 37 S 4 a) förekommer emellertid uppgifter från VPC som möjligen även omfattar i utlandet bosalla. Om så skulle vara fallet bör uppgiflerna inte registreras utan en ändring göras i sisla slycket i 7 8 SRL.

1.5 Lagtextkommentar

RFV påpekar att allmän arbetsgivaravgift visserligen är slopad fr. o. m. den 1 juli 1978 men att slutreglering kommer atl ske först 1980, varför den borde nämnas i 3 8. Vidare påpekar verkel att avgiftstillägg kan ulgä enligt 43,43 a eller 43 b S lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. samt alt i definitionen på "beskattning" eventuellt borde ingå "bestämmande av avgiftsunderlag".

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län samt lokala skattemyndigheten i Kungälvs fögderi anser att i 3 S bör anges vad som förslås med myndighet i skatteregisterlagen.

Lokala skattemyndigheten i Kungälvs fögderi anser att 5 S sista stycket bör


 


Prop.   1979/80:146                                                                76

lyda   "--- skall   finnas   för   debitering   av   skatl   enligi   uppbördslagen

(1953:272)". eflersom den föreslagna lydelsen år oklar och inle läcker alla avgifter som ingår i slutlig skall, t. ex. annuiteter på avdikningslån. Vidare anser myndigheten atl i 1(1 8 iredje stycket bör finnas iiven uppgift om kiipeskilling.

2 Remissyttranden över delrapporterna 1978:4:1 och 1978:4:2 såvitt avser ADB-systemet

De remissinstanser som har yttrat sig i denna del iir bl. a. JK. Dl, SCB, länsstyrelserna i Siockholms. Kalmar. Gollands, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro samt Västmanlands län, SAF, Svenska bankföreningen, Sveriges advokatsamfund och SI.

Länsstyrelserna i Stockholms, Blekinge och Örebro län anser sig ha behov av uppgifler från arbelsgivarregislrel längre än den av ulredningen föreslag­na lagringstiden, ivå år. Länsstyrelsen i Blekinge län förutsätter alt uppgifter från längre tid tillbaka finns lätl tillgängliga på annat siitt i systemet bl. a. med hänsyn lill all inte alltför omfattande och lidskrävande uiredningar skall behövas för all viicka lalan enligt 77 a 8 uppbördslagen.

Dl uttalar atl del från inlegriletsskyddssynpunkt är viktigt alt lagringstiden för denna typ av uppgifter beträffande de arbelsgivare som är enskilda personer görs så korl som möjligt ulan att för den skull behov uppkommer att föra manuella "åtgiirdsregisler" som komplemenl till ADB-regisirel.

JK: Målsätlningen för det föreslagna behörighetssystemet har angivils i sex punkter. Som en av dessa punkler har upptagits loggning. 1 min tjänst som JK ingår alt jag enligt datalagen (1973:289) skall lillvarala allmänna iniressen. Jag har helt nyligen i yttrande till regeringen med anledning av en enskild persons besvär över dalainspeklionens beslut angående en myndighets sätt all fullgöra sin skyldighet enligt 10 S datalagen hafl alt la ställning bl. a. lill frågan huruvida den berörda myndighetens loggband utgör personregisler. Ärendet i fråga har gjort att jag blivil uppmärksammad på de problem som kan uppkomma vid loggning. Jag vill därför framhålla viklen av atl man vid uppbyggandel av det nu akluella systemet ägnar intresse ål olika frågor med anknytning till uppläggningen och bevarandet av loggbanden. Del är viktigt att man därvid tillser atl den kontrollfunktion som är grundsyftet med loggningen blir en realitet. Jag har i milt yttrande lill regeringen i det nyssnämnda ärendet förutsatt att frågor rörande loggning tas upp av DALK. Som framhållits i rapporten föredras samtliga förslag av slörre vikt för en sårskild referensgrupp, i vilken ingår företrädare för bl. a. datainspektionen. Jag utgår därför från all ulredningen beaktar de synpunkier på loggregister som kommit fram i det berörda ärendel.

SAF, Svenska bankföreningen och SI påpekar atl ulredningen inte har diskuterat vad en obehörig ålkomst av ekonomiska dala skulle kunna innebära för förelagens eller samhällels del och inte heller uppehållit sig vid de integritetsrisker som uppstår genom den nära koppling som särskilt i mindre företag finns mellan företagen och deras ägare. Organisationerna uttrycker från näringslivets sida oro över dessa förhållanden och påyrkar att säkerhetsfrågorna prövas särskilt och därefter tas till en ny utgångspunki för del fortsatta RS-arbetet.

Sveriges  advokatsamfund  framhåller  atl  det  är  av  yllersla  vikl   atl


 


Prop.   1979/80:146                                                                77

åtkomslen lill informalionen regleras på ell betryggande sålt. Samfuiiilel ifrågasiiller om inle behörighetsfrågorna bör handliiggas av ett särskilt siikerhetsorgan med representanter för- förutom skatteadministrationen -bl. a. Dl och personalorganisationerna.