Prop. 1979/80:145

Regeringens proposition 1979/80:145

om åtgärder för att främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan m. m.

beslutad den 20 mars 1980.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade uidrag av regeringsprotokoll för de åtgärder elter de iindamål som framgår av föredragandenas hemsiiillan.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÅLLDIN

BRITT MOGÄRD

Propositionens huvudsakliga innehåll

För atl siödja ungdomar under 18 år som efter avslutad grundskola varken genomgår utbildning eller har arbete skall kommunernas skolstyrelser enligt redan gällande beslämmelser bedriva uppföljande studie- och yrkesorientering i syfte all ge dessa ungdomar möjlighet lill arbele. praktik eller utbildning. Delta är vad som brukar kallas skolstyrelsernas uppföljningsansvar.

De ungdomar i åldern 16-17 år som söker sig ut i arbetslivet har ofta svårl alt finna sladigvarande sysselsällning där. En siarkt bidragande orsak till detta ar att de saknar yrkesutbildning.

Mot bakgrund av arbetsmarknadssituationen för ungdomar i den aktuella åldern och skolstyrelsernas uppföljningsansvar föreslås i propositionen olika ålgärder som syflar till att alla berörda 16-17-åringar skall kunna få en utbildning inom gymnasieskolan.

Utbildningsmöjligheterna avses bli förbättrade i försia hand genom ett tillskotl av intagningsplatser på gymnasieskolans reguljära yrkesinriklade linjer och specialkurser.

För ungdomar utan arbete i den akluella åldern som tröt: della inte direkt påbörjar en utbildning på linje eller specialkurs inom gymnasieskolan föreslås all de kommuner som har gymnasieskola skall kunna anordna introduktionsprogram för utbildning om högst fyra veckor. Dessutom föreslås en yrkesintroduktion om högst 40 veckor.

Introduktionsprogrammen skall syfta till atl skapa intresse för utbildning och kunskaper om olika utbildningsalternativ. Yrkesinlrodukiionen skall innehålla utbildningsmoment för ifrågavarande yrke och ges en så långt som

1 Riksdagen 1979/80. I snml. Nr 145

Prop. 1979/80:145 2

möjligt individuell ulformning. Den skall anordnas i samverkan med lörelag. inslilulioner m. m. och syfla lill alt ge erfarenheler och meriier för anslällning. För yrkesinlrodukiionen skall en verksamhelsplan upprällas efter samråd med de lokaln plancringsråden.

Inirodukiionsprogram och yrkesinlroduktion föreslås lills vidare få formen av försöksverksamhet som organisatoriskt knyts till gymnasieskolan.

Slalsbidrag föreslås ulgå med 1 500 kr. lör varje elev som dellar i inlroduktionsprograrn för utbildning. För yrkesintroduktion föreslås statsbidrag med 250 kr. per elev och vecka.

Elever som deltar i introduktionsprogram och yrkesinlroduktion föreslås få studiestöd enligt de regler som i allmiinhel giiller för elever i gymnasieskolan.

Som en följd av dessa förbättringar i utbildningsmöjligheterna föreslås att arbetsmarknadspoliliska åtgärder i form av beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning i framliden i princip inte skall komma i fråga för 16- och 17-åringar. Regeringen föreslås dock få möjlighel atl undanlagsvis medge all sådana åtgärder får vidlas för ungdom under 18 år på orler där gymnasieskolan inte kan erbjuda utbildning som svarar mot de behov som föreligger. Arbelsgivare som den sisla juni har ungdomar i åldrarna 1(S-17 är i beredskapsarbete och som ger dem fast anslällning föreslås kunna få 75 procenl av lönekostnaderna läckla i sex månader.

Ändringarna föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1980.

Prop. 1979/80:145

Uidrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssanimanlriide 1980-03-20

Närvarande: slatsminislern Fälldin. ordförande, och sialsråden Ullslen, Bohman, Mundebo, Wikslröm. Friggebo, Mogård. Dahlgren. Åsling. Söder, Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson. Boo. Winberg, Adelsohn, Danell och Petri.

Föredragande: statsråden Mogård och Wirtcn

Proposition om åtgärder för att främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan m. m.

Statsrådet Mogård anför.

Med stöd av beslul av riksdagen har kommunernas skolstyrelser genom bestämmelser som regeringen meddelat ålagts skyldighet atl bedriva uppföljande studie- och yrkesorientering för att stödja ungdomar som inte har fyllt 18 år och som efter avslutad grundskola varken genomgår utbildning eller har arbete. Denna uppföljande sludie- och yrkesorienlering - som brukar kallas uppföljningsansvar - skall bedrivas i syfte all ge dessa ungdomar möjlighet till arbete, praktik eller utbildning. Skolstyrelsen skall därför fortlöpande hålla sig underrättad om dessa ungdomars siluaiion, utröna deras inlresse för och möjligheter till fortsatt utbildning eller arbete samt lämna dem vägledning i sådana frågor. Studie- och yrkesorienteringen skall bedrivas i nära samverkan med berörda lokala statliga och kommunala organ, främst den offentliga arbetsförmedlingen och sociala centralnämnden eller motsvarande kommunala nämnd.

Över fyra femtedelar av 16-åringarna går f. n. i skolan, medan de övriga har sökt sig ut i arbetslivet.

Den grupp av 16- och 17-åringar som söker arbete har på senare år moll allt slörre svårigheler. Arbetslösheten bland 16- och 17-åringar ar större iin för någon annan åldersgrupp. Många ungdomar har fätl erbjudas beredskapsarbete i brist på varaktig sysselsättning.

De senaste årens utveckling har visat att antalet arbetstillfällen för ungdomar utan yrkesutbildning är ringa även i elt uppåtgående konjunktur-skede. Samtidigt kan konstaleras all många undomar efler nio ärs skolgång vill pröva någol annat än en reguljär skolgång.

Den del av gymnasieskolan som utgörs av linjer och till linjer hörande specialkurser beräknas för läsårel 1980/81 omfatta 123 950 intagningsplatser.

Prop. 1979/80:145 4

vilket motsvarar 100 procenl av anlalel 16-åringar.

För övriga specialkurser, dvs. för kurser som iir kortare iin ell är eller kurser som kriivcr lidigare gymnasial utbildning eller viss ålder för lilllriide. beräknas 30 331) årselevplalser under näsla läsår.

I budgelproposilionen har vidare angivits cn ram om 3 000 årselevplalser för s. k. korla yrkesinriktade kurser, kurser för invandrarungdom och lör specialkursen Studievägar och arbelsliv. orienteringskurs.

Mitlills har flertalet elever fiill sin yrkesutbildning i skolinstilulioncr. Förslag har förelagts riksdagen om föriindrade ekonomiska villkor tor inbyggd utbildning inom induslri och hanlverk samt handel och för lärlingsutbildning för att ge ell ökal anlal elever en viss del av sin utbildning i företag (prop. 1979/80:100 bil 12 s. 301). Genom att förlägga utbildningen delvis till skolinstitulion och delvis lill företag ges eleverna en bredare utbildning och ökad arbetslivserfarenhet. Härigenom frigörs utbildningsresurser i skolan som kan användas för alt öka yrkesulbildningcn i gymnasieskolan. Del nya slalsbidragel skall ulgå per individ vilket ger stor frihet i resursanvändningen.

Läriingsulbildningen ingår inte i dag i gymnasieskolan. Den skall emellerlid såsom försöksverksamhel fr. o. m. budgeläret 1980/81 utgöra en del av den gymnasiala utbildningen och ingå i den grupp av utbildningar som får det nya förbättrade statsbidraget. Företagens insatser vid lärlingsutbildningmåste i samband härmed ökas väsentligt. Eleverna ges vidare tillfälle all följa viss teoretisk undervisning i gymnasieskolan som ar av betydelse för kompetensen i yrket och för fortsatla studier.

Inom regeringskansliet har i augusli 1979 uppriiUats en promemoria benämnd Yrkesutbildning i förelag för lediga jobb. I denna föreslogs nya regler för företagsförlagd utbildning inom gymnasieskolans ram med syfte alt bekämpa ungdomsarbetslösheten och göra gymnasieskolan attraktiv för nya grupper. Promemorian har för yttrande remitterats till arbetsmarknadens parter.

På grundval av vad som framkommit bl. a. i samband med beredningen av promemorian och yttrandena däröver kommer chefen för arbetsmarknadsdepartementet och jag i det följande atl föreslå olika ålgärder som syftar lill atl alla berörda 16- och 17-åringar skall kunna få en utbildning inom gymnasieskolan.

Statsråden Wirtén och Mogård anmäler sina förslag. Anförandena och förslagen redovisas i underprolokollen för arbelsmarknadsdepartementet och ulbildningsdepartemenlel.

Statsrådet Mogärd hemställer all regeringen i en proposiiion förelägger riksdagen vad statsrådet Wirtén och hon har anförl för de ålgärder eller ändamål som de har hemställt om.

Prop. 1979/80:145 6

Bilaga I

Uidrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssanimanlriide 1980-03-2(1

Föredragande: slalsrådel Wirlén

Anmälan till proposition om åtgärder för att främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan in. m.

1 Ungdomens arbetsmarknadssituation l.l Ungdomsarbetslöshetens utveckling

Svårigheter för unga att finna arbete är ett problem som drabbat många länder. Enligt OECD var år 1979 11.3 % av alla ungdomar i åldrarna under 25 år arbetslösa i OECD-området. Del svarar mot drygt sex miljoner unga. Den högsia relativa arbelslöshelen fttnns i Italien (23.7 %) och Spanien (21.4 %). medan Japan (3.2 %). Sverige (4,9 %) och Nya Zeeland (3,6 %) redovisade Ibrhållandevis låga tal.

Utvecklingen under 1970-lalel visar belydande likheter i de olika länderna. Av figuren framgår alt flera länder upplevt sprängvisa ökningar i ungdomsarbetslösheten under de två senasle lågkonjunkturerna. Under uppgångskonjunkturerna vid mitten och slulel av decenniet inträdde en viss nedgång, men någon återgång till de låga arbetslöshetsnivåer som rådde vid 1970-talets början har inte skett. Under perioden som helhet har arbetslösheten således ökal i de berörda länderna trots att alla länder har satt in särskilda ålgärder för att stödja de unga på arbetsmarknaden. Ålgiirderna har till sin karaklär varil relativt likartade i de flesta länder, men omfattningen har skiftat starkt. Ekonomisk stimulans lill arbelsgivare som anslaller unga och olika utbildningsinsatser har dominerat. 1 några länder har delta kombinerats med slimulans av ekonomin.

Arbetslösheten bland de unga i Sverige har kunnat reduceras under år 1979. Den förbätlrade konjunkturen spelar har en väsentlig roll. men även de särskilda åtgärder som har vidtagits för att motverka ungdomsarbelslöshelen har bidragit till delta resultat, Trols nedgången ligger arbetslösheten dock fortfarande på en otillfredsställande hög nivå. En konjunkturuppgång löser endast delvis ungdomarnas arbetsmarknadsproblem. Detta beror på att andra fakiorer än konjunkturläget har slor betydelse för ungdomarnas

24 -22

16 H

14 12

2 O

1970

75 74 75

		, 24
		' 22
		'. °
		. 18
		. 16
		. 14
	••..	. 12
		. 10

—r-78

Prop. 1979/80:145 8

möjligheter atl fä sysscisiitliiing.

De slruklurella förändringarna på arbetsmarknaden har elimineral många sädana arbeten som förr fungerade som inkörspori lill arbetslivet. Andra arbeten har visserligen konimit i sliillet, men för att få dem måste man uppfylla andra villkor. Kravet på utbildning har skärpts även för vad som normall betecknas som enkla ingåiigsjobb.

Konjuiiklurutvccklingeii har nu varil på viig uppåt i snart två år. Uppgången har dock varit långsam och började dessutom från etl extremt dåligt utgångsläge. Fortfarande är anlalel lediga plaiser lägre än anlalel arbetslösa, och det råder stora obalanser mellan eflerfrågan och utbud på arbetskraft. Den geografiska obalansen mellan skogslimen och övriga delar av landel kvarstår också. Som framhålls i arets budgetproposition bcriiknas indusirins arbetskraflsefterfrågan fortsätta atl öka under första halvåret 1980, medan utvecklingen diirefter framslår som mera osiiker.

Eflerfrågan på arbetskraft giiller till övervägande del personer med yrkesutbildning. Inom industrin uppgav i december 1979 drygt 40 % av företagen lill konjunkturinstitutet atl de hade brisl på yrkesarbetare, och även i byggsektorn liksom inom vården och skolviisendel råder i stora delar av landel brisl på utbildad arbetskraft. Inom industrisektorn ar del framför alll verkstadsindustrin som behöver fler yrkesutbildade. För dem som saknar gångbar yrkesutbildning iir lägel forlfarande svårl på de flesta håll i synnerhet förde unga kvinnorna. Kvinnorna i åldrarna 16-19 år haren arbetslöshet som ligger flera procentenheter högre ån för männen i samma ålder.

Nuvarande svårigheler kommer att kvarstå om inle nya ålgärder vidtas för att inlressera de arbetssökande ungdomarna för yrkesutbildning. Del finns samlidigt uppenbara risker för atl den f. n. gynnsamma konjunkturutvecklingen liksom indusirins angelägna strukturella förnyelse bromsas av rekryleringssvårigheter i vissa förelag.

Som framgår av det föregående kan ungdomarnas svårigheter i huvudsak lillskrivas tre företeelser: strukturella förändringar på arbetsmarknaden, brist på yrkesutbildning och konjunkturutvecklingen. Därför har de siirskilda ungdomsinsatserna gällt i huvudsak tre områden; arbetsförmedling, utbildning och sysselsällningsskapande ålgärder.

1.2 Vidtagna åtgärder

7.2.7 Arbetsförmedling

Arbetsförmedlingen lägger ner slor möda på att stödja arbetslösa ungdomar som har otillräcklig utbildning. Detta förhållande, som även gäller andra utsatta grupper på arbetsmarknaden, t. ex. handikappade, är en av förklaringarna till alt statsmakterna under 1970-lalet satsat stora resurser på förmedlingsverksamheten. Arbetsförmedlingen har under 1970-talel sålunda förstärkts med drygt 2 100 nya tjänster. Ungdomarnas problem kan dock

Prop. 1979/80:145 9

inle lösas enban genom cn satsning på iörmedlingsverksamhei. Del äv ocksii angeliiget atl finna nya och mera effektiva vägar tor all slussa in ungdomarna i arbetslivet.

På många ftirmedlingar har särskilda ungdomsgrupper inriitiats. Särskilda informationskampanjer har genomförts för atl hl. a. informera arbetsgivare om de stödåtgärder som slår till huds for all anstiilla ungdomar. Nya former lör yrkesvägledning har prövats i form av vägicdningsgrupper. ALU-kurser (Arbelsliv och Utbildning), m. m. Finska yrkesviigicdare liar lånals in för all bistå de finska ungdomar som möter siirskilda svårigheler på den svenska arbetsmarknaden. Unga som får arbele ulanhir hemorten har beviljats två fria hemresor i månaden för an kunna hiilla konlaklen med hemorten.

1.2.2 Utbildning

1 årels budgetproposition har för budgetåret 1980/81 medel beräknats för 123 950 intagningsplatser i gymnasieskolans direkl grundskoleanknutna utbildningslinjer. Detla innebär all antalet budgelerade intagningsplalser moisvarar hela årskullen 16-åringar.

Samarbelel mellan skola, arbelsliv och arbelsmarknadsmyndighelerna har försliirkls organisaloriskl genom inrättande av lokala planeringsråd (SSA-råd).

Skolstyrelserna har med slöd av riksdagsbeslut ålagts etl uppföljningsansvar för alla ungdomar som slutar grundskolan. Detta ansvar innebär al! skolstyrelsen för alt stödja ungdom under 18 år soni efter avslulad grundskola varken genomgår utbildning eller har arbele skall bedriva uppföljande studie- och yrkesorientering i syfte att ge möjlighet till arbete, praktik eller utbildning.

Sedan ell par år har skolstyrelserna haft möjlighel atl erbjuda ungdomar som inte börjat gymnasieskolans linjer eller specialkurser s. k. kortkurser på mellan två och tio veckor. Syftet med dessa år i första hand atl slimulera intresset för fortsatt utbildning i gymnasieskolan. Kurserna ar främst all se som allmänt vägledande inför valet av yrke och utbildning. Inom arbetsmarknadsutbildningen har de s. k. ALU-kurserna. som ordnas för arbetslös ungdom, etl liknande innehåll. Såväl vid kortkursersom vid ALU-kurser har flertalel av eleverna kunnat få utbildningsbidrag enligi särskilda regler. ALU-kurserna har från den 1 januari 1980 organisatoriskt förts över till de nyinrättade arbetsmarknadsinstituten (AMI).

Olika åtgärder har vidtagits inom gymnasieskolan i syfte att stödja dem som slutar grundskolan. Fföstterminen 1979 ordnade flera kommuner kortkurser i form av särskilda introduktionskurser på fem veckor. Till dessa kallades ungdomar som våren 1979 slutade grundskolan och inte hade sökt eller inte hade fått plats i gymnasieskolan. Syftet var att fånga upp de ungdomar som under sommaruppehållet inle lyckats lösa sin ulbildnings-eller sysselsäiiningsfråga. På flera av de orler där kurserna anordnades har

r Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 145

Prop. 1979/80:145 K)

många ungdomar kunnal erbjudas plals inom gvmnasieskolans ordinarie kursutbud genom alt vakanser uppställ. Andia har fåll utbildning ulanför gymnasieskolan och ytterligare en grupp har genom samarbete med arbelsförmedlingarna kunnal beredas arbele på cijipna marknaden eller beredskapsarbete.

En del ungdomar uppfattar gymnasieskolan som alltlbr leorelisk. Mol den bakgrunden besluiade riksdagen 1978 om ftirsök med individualiserad gymnasial uibildning för vissa ungdomar, de s. k. KUB-försiiken. 1 dessa försök som pågår på 14 orler kombineras korta kurser och beredskapsarbeie i syfle atl ge yrkesutbildning. Också i en del kommuner som inle formelll omfallas av försöksverksamheten erbjuds olika former av varvad utbildning.

För att få tilliråde lill arbeismarknadsulbildning måsle man enligt huvudregeln ha fyllt 20 år. Undantag görs bl. a. för handikappade och ungdomar som har försörjningsplikt mol egel barn. Vidare får den som inte fyllt 20 år men som uppfyller villkoren för konlanl arbelsmarknadssiöd beviljas arbetsmarknadsutbildning vid särskilt ancudnade kurser. Under senare år har arbelsmarknadsuibildningens resurser alllmer kommit alt utnyttjas för arbelslösa ungdomar. Skolöverslyrelsen (SÖ) och arbelsmarknadsstyrelsen (AMS) har också kunnal köpa ulbildningsplaiser för arbetsmarknadsutbildning i niiringslivet för arbetslösa ungdomars behov.

1.2.3 Sysselsällningsskapande åtgärder

För de ungdomar som trots förmedlings- och utbildningsinsatser inle kunnal få etl stadigvarande arbele har arbetsförmedlingen sökl finna lämpliga beredskapsarbelen. Så långt som möjligi har arbetena valls så atl de skall ge yrkeserfarenhet och möjlighet till fortsalt arbeie. Arbelena år vanligen begränsade lill minsl tre och högst sex månader.

Regeringen har genom skilda beslut under de senaste åren förbätlral möjligheterna att anordna beredskapsarbeten för ungdomar och i synnerhet för dem under 20 är. Beredskapsarbeten för ungdomar har således kunnal anordnas inom alla sektorer av näringslivet - hos statliga myndigheter, kommuner, landsting, enskilda förelag och organisationer. Till kommunala huvudmän utgår slalsbidrag i allmänhet med 75 % av lönekostnaderna. Även till enskilda huvudmän - företag, organisationer m. fl. - har statsbidrag inom detla särskilda förmånssystem kunnal beviljas med 73 % av lönekostnaderna. För arbetshandikappade ungdomar har högre statsbidrag kunnal utgå. För att förbällra de kommunala beredskapsarbetena har etl siirskill statsbidrag getts för utbildnings- och handledarkostnader.

1.2.4 Åtgärdernas omfallning

Åtgärderna för arbetslös ungdom har haft stor omfattning. Som exempel kan nämnas att i april 1979 hade 44 000 ungdomar under 25 år beredskapsarbete och drygt 23 000 deltog i arbetsmarknadsutbildning. Totalt berördes således närmare 70 000 ungdomar av dessa insalser. Under hösten 1979 var konjunkturläget viisenlligt biiltre. och arbetslösheten bland de unga sjönk. Under augusli och seplember var arbetsmarknadsmyndigheterna därför återhållsamma med all ordna nya beredskapsarbelen. Under senhöslen ökade beredskapsarbetena åler i omtältning, dock inte lill samma höga nivå som nåddes vären 1979.

1 följande tabell redovisas antalet ungdomar i arbetsmarknadsutbildning resp. beredskapsarbete vid årsskiftena 1978/79 och 1979/80.

		jan. -8(1	diirav kvinnor	dec. -79	diirav kvinnor	jan. -79	diirav kvinnor	dec. -78	diirav kvinnor
Beredskapsarbeten	16-17 är	7 938	4 289	8 391	4.S47	11 116	5 413	11 172	5 405
	18-19 år	11 552	7 842	12 2.37	8 155	18 196	10 748	18 030	10 266
	2()-24 år	7 649	4217	7 824	4 225	12 671	6 065	11 961	5 530
Arbeismarknads-
ulbildning	K1-I71 år	3 (1(18	1 504	2 504	1 .300	3 313	1 660	2 704	1 300
	I8-I91 är	2 601)	1 ,300	2 400	1 300	3 200	1 600	2 .SOO	1 700
	2l)-24 år	15 676	7 639	13 907	6 820	16 3.36	7 600	13 118	5 953
Summa	16-17 år	11)946	5 793	10 895	5 847	14 429	7 073	13 876	6 705
	18-iy år	14 152	9 142	14 637	9 455	21 .396	12.348	20 5.30	11 966
	2(>-24 år	2.3 .325	11 8.S6	21 731	11 045	29 007	13 665	25 079	11 483

Uppskallad fördelning inom åldersgruppen 16-19 år.

Fortfarande sysselsatls fler ungdomar under 20 år i beredskapsarbeten än i arbetsmarknadsutbildning. En förklaring härtill ar de restriktioner som gäller för ungdomar under 20 år att della i arbetsmarknadsutbildning.

Insatsernas storleksordning i ekonomiska termer kan belysas av ulfallel för budgelåret 1978/79. Under delta budgelår har statens kosinader för beredskapsarbelen i åldersgruppen under 20 år uppgått till ca 880 milj. kr. Härav torde ca 350 milj. kr. falla på åldrarna upp t. o. m. 17 år.

Vad gäller arbetsmarknadsuibildning (AMU) har under det senaste året i genomsnitt ca 8 000 ungdomar under 20 år (4 000 under 18 år) deltagit i utbildning. De totala kosinaderna för utbildningsbidrag har beräknats till ca 180 milj. kr. Härtill kommer kostnaderna för anordnande av utbildningen som är svårare att beräkna eftersom vissa utbildningar är förlagda lill det ordinarie utbildningsväsendet. Överslagsmässigi kan dessa kostnader för samhället totalt beräknas till drygt 150 milj. kr. (40 v. x 500 kr.lv. x 8 000 elever).

Prop. 1979/80:145 12

Statens totala kostnader imder 1978/79 (iir beredskapsarhelen och arbetsmarknadsutbildning för ungdomar under 20 år kan således sammanfattas enligt följande.

	-17 år		18-19 år
Beredskapsarbeie Arbetsmark nadsiitliildning	.3,S0 milj 16.S milj	. kr. . kr.	5.30 milj. 165 milj.	kr. kr.
Summa	515 milj	. kr.	695 milj.	kr.

fliirlill komniei också kostnader för arbetslösheisersåttning saml kommunernas och enskilda förelags koslnadsandel för beredskapsarbeten. Överslagsmässigi har kommunernas utgifter för beredskapsarbeten budgetårel 1978/79 uppgåll lill ca 200 milj. kr. för ungdomar under 2(1 år.

Inom ramen för arbelsmarknadspolitiska ålgiirder har således ca 500 milj. kr. i statliga medel lagts ned under budgelåret 1978/79 för arbelslösa ungdomar under IS år. Del bör diirvid observeras atl detta butlgetår präglades av slora arbeismarknadsproblem och diirmed behov av omfattande insalser.

2 Behovet av insatser för 16- och 17-åringar utan yrkesutbildning 2,1 Utgångspunkter

Ungdom utan yrkesutbildning har cn mycket svag sliillning på arbetsmarknaden. Anlalel lediga platser som slår lill buds på öppna marknaden för 16-och 17-åringar ulan uibildning och erfarenhet är vanligen liiet iiven på orter med förhållandevis god arbetsmarknad. För all få de lediga arbelen som finns måsle 16- och 17-åringarna konkurrera med äldre ungdomar med eller utan gymnasieskoleutbildning. De yngsta har härvid bl. a. av formella skiil (åldersgräns in. ni.) svårl all hiivda sig.

Erfarenhelerna visar dessulom atl de som på grund av brislfällig yrkesutbildning har svårigheter vid inträdet på arbeismarknaden också ofta har svårare ån andra att hävda sig där senare i livel. Om de l. ex. drabbas av uppsägning tenderar de atl ha svårare än andra att få ett nyll arbete och all därför bli arbetslösa längre tid. Övergången från skola till arbetsliv är således en avgörande punkt i varje människas liv. Samhället måsle vara berelt att stödja individen inför denna övergång. Behovet av slöd varierar från person till person: det ligger i sakens natur att en förhållandevis liten grupp ungdomar behöver ta i anspråk en stor del av resurserna för individuellt inriktade stödinsatser från både skolans och arbetsförmedlingens sida. Dessa insatser måste i hög grad göras innan ungdomarna söker sig ul på arbetsmarknaden och då främst i skolan. Ungdomarna måste få en adekvat förberedelse för arbetslivet.

Prop. 1979/80:145 13

Som slalsrådel Mogård senare kommer alt redovisa har gymnasieskolan under senare år gjort stt)i"a anstriingningar tor alt la emot flei' imgtlomar och ge dem en liimplig utbikliiing. Under 1979 genomfördes av bl. a. arbelsmarknadspolitiska skiil en avseviird ökning ;iv utbiklningskapaciteten på tle yrkesinriklade linjerna. Vakania ulbikliiingsplalser på olika linjer harockså i viss omfattning kunnat hesiittas med arbetslösa ungdomar som inte lidigare har kommit in och ibland inte ens sökt lill gymnasieskolan.

Samhiillels insalser för l(> och 17-åringar som saknar arbele bör enligi min mening i försia hand ske inom gymnasieskolans ram. För att delta skall vara möjliul kriivs för del försia alt gymnasieskolan biiltre anpassas till ungdomarnas önskemål och arbelsmarknadens behov. Framförallt behöver nya utbildningar utvecklas som ger möjlighel lill en relativt slark anknylning lill arbetslivet. Inom gymnasieskiilan pågår ett utvecklingsarbete med denna inrikining. För det andra måste de arbelsmarknadspolitiska åtgärderna ha en sådan iiilormning all de inle kan uppfällas som elt konkurrerande alternativ till gymnasial utbildning.

Arbetsförmedlingens insalser lör ungdom skall inriklas på att hjiilpa de sökande lill eil arbele. Förmedlingen har också gjort belydande insatser för att särskilt stödja de yngsta i detla syfte. Många ungdomar i l(-i-l7-årsåldern har på detta sått kunnat få elt arbele på öppna marknaden. Trols detla har del emellerlid imder senare år varil nödvändigt att vidta siirskilda insatser såsom beredskapsarbeie och arbetsmarknadsutbildning även för 16-17-åringar. Skolan har också genomfört specialåtgärder som t. ex. korlkurser. Dessa olika insatser har i många fall gjort del lättare för de berörda alt få sladigvarande arbete. Men jag anser iindå att anlalel 16- och 17-åringar i beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning under senare år har varit alltför slort sett mot bakgrund av min grundinställning alt ungdomarna i första hand behöver en gymnasieskoleutbildning. Den jämförelsevis förmånliga lönen vid beredskapsarbelen liksom ulbildningsbidragen vid arbetsmarknadsutbildning kan ha bidragit till atl en del ungdomar har avstått från att gå i gymnasieskola. Detla är en olycklig effekl med lanke på vad som på lång sikt kan förutsättas ligga i ungdomarnas intresse.

Även från rent arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter är det olyckligt att så många ungdomar har måst placeras i beredskapsarbeten undersenare år. Jag vill erinra om atl beredskapsarbelen skall beslå av arbetsuppgifter som annars skulle ha utförts vid en senare lidpunkt och som tidigareläggs av sysselsällningsskäl. Principiella skål talar enligt min mening slarki emot atl beredskapsarbeten utnyttjas på ett sådant sätt att de kan börja uppfattas som en mera permanent sysselsättningsmöjlighet för ungdom som inle går i gymnasieskolan. 1 den mån arbelsuppgifterna är av permaneni karaklär bör de i stället ulföras av personer som anställs på vanligl siitt.

Prop. 1979/80:145 14

2.2 Överläggningar med organisathmer på arbetsmarknaden

Under hösten 1979 har inom arbetsmarknads- och utbildningsdepartementen - både före och efter regcringsombildningen i oklober - övervägts i vad mån det är möjligt alt fiireslå sådana föriindringar av gymnasieskolan atl denna redan från hösllerminen 1980 kan erbjuda alternativ till beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning för dem som slutar grundskolan och inle får fast anställning. Överliiggningar har därvid förls med arbetsmarknadens parter om möjligheterna alt finna nya former för utbildning i förelag och på andra arbeisplalser inom gymnasieskolans ram.

Underlag för dessa överläggningar har varil en inom ulbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen i augusli 1979 uppräitad promemoria med titeln "Yrkesutbildning i företag för lediga jobb". 1 denna skisserades elt system för gymnasial utbildning som till sin huvuddel skulle vara förlagd lill ett eller flera förelag. De nuvarande statsbidragen till inbyggd utbildning och lärlingsutbildning föreslogs bli ersatta av väsentligl högre bidrag som beräknades enligt samma principer som gäller för slalens bidrag till kommunerna för lärare, materiel och lokaler i gymnasieskolan. Genom dessa högre bidrag bedömdes del bli möjligt att ställa väsenlligl högre krav än lidigare på utbildningens innehåll och kvalitet och dessulom öka tillgången på utbildningsplatser.

1 promemorian föreslogs vidare etl särskilt siudieslöd för elever i utbildning som förläggs lill företag. 1 promemorian föruisalles all överläggningarna med arbetsmarknadsparlerna skulle syfta till alt utröna möjligheterna att med ett system av detta slag erbjuda utbildning inom gymnasieskolan för upp lill 15 000 elever av varje årskull utöver dem som deltar i nuvarande gymnasiala uibildningar.

Överläggningarna med arbetsmarknadens parter har skett både i skriftlig och muntlig form. Skriftliga yttranden över den i augusti 1979 utsända promemorian har avgivils av Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR och SHIO-Familjeförelagen. Samtliga organisationer delar uppfattningen alt det är angeläget atl öka utbudet av utbildning på arbetsplatser inom ramen för gymnasieskolan i syfte atl göra denna attraktiv för alla ungdomar som slutar grundskolan.

Flera av organisationerna har samtidigt pekat på en rad problem som måste lösas för att detta skall kunna genomföras. LO förordade alt gymnasieutredningen och siudiestödsuiredningen skulle ges i uppdrag all med förtur behandla dessa frågor. Förslaget lill höjda statsbidrag för anordnande av företagsförlagd utbildning tillstyrktes eller lämnades ulan erinran av organisationerna. Flera av dem framhöll samtidigt det slora behovet av ökade resurser till skolan för tillsyn och medverkan i utbildningen. SAF ställde sig tveksam till möjligheterna att få fram så många platser som förutsattes i promemorian. Delta borde dock undersökas yllerligare.

Prop. 1979/80:145 15

framhöll SAF. Förslagel all införa ell särskili sliKlicsuid IVii- de berörda eleverna har avvisats av SACO/SR och iiuilts med större eller mindre tveksamhet av de övriga. Det önskviirda med en luigre ersiiltningsnivå har visserligen inte ifrågasatts, men organisalionerna har framhållit del angeliig-na i alt della ses i relatit)n lill sUitliesuidel for övriga elever i gymnasieskolan.

I detla sammanhang vill jag nämna atl sysselsiillningsiuretlningeii i sitl belänkande Sysselsättningspolitik för arbete ål alla (S(JU 1979:24) bl. a. behandlat ungdomars utbildningssituation. Diirvid har man betonat viklen av att gymnasieskolan ges sådan kapacitet att alla ungdomar kan få en minsl tvåårig gymnasieutbildning, som innehåller både teori och praktik. För elever som så behöver bör utbildningar kunna skriiddarsys diir sludie- och praktikperioder varvas. Utredningen har också behandlat bl. a. skolstyrelsens Ivååriga uppföljningsansvar, sludiestödel. behovel av praklikplalser och dessas arbetsrältsliga reglering.

2.3 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för 16- oeh 17-åringar

Statsrådet Mogård kommer senare i dag atl redovisa hur inan med hjiilp av bl. a. de ändrade statsbidragsreglerna för inbyggd utbildning inom industri, hantverk samt handel och lärlingsutbildning som föreslås i ärels budgelproposition kan erbjuda nya grupper av 16-och 17-åringar gymnasial utbildning. Hon kommer också atl lägga fram förslag om siirskilda inirodukiionsprogram för utbildning och individuell yrkesinlroduktion under högsl 40 veckor. Genom tillkomsten av denna individinriktade resurs skapas möjligheter att ta emot en mycket stor andel av de ungdomar som lämnar grundskolan.

Mina förslag i det följande utgår från atl gymnasieskolan redan fr. o. m. kommande hösttermin får resurser att i ökad utsträckning ta emot ungdomar i åldern 16-17 år som saknar arbele och erbjuda dem arbetsplalsanknulen utbildning. Det kan inte nog starki framhållas alt denna verksamhel om den skall bli framgångsrik måsle bygga på en förtroendefull samverkan mellan skola, arbetsförmedling och andra myndigheter, arbetsgivare och fackliga organisationer. För della finns redan i dag lämpliga samrådsorgan såsom SSA-råd. dislriklsarbetsnämnder. yrkesråd osv.

I denna proposition läggs fast målsätlningen alt gymnasieskolan fr. o. m. höstterminen 1980 skall kunna erbjuda lämplig utbildning åt alla arbelslösa ungdomar i den årskull som har slulal grundskolan på våren samma år. Del är min förhoppning atl denna målsättning skall kunna omsätlas i verklighet i flertalet kommuner redan höslen 1980. Det torde emellertid för vissa kommuner vara så att man trots ambitiösa ansträngningar inle hinner med de förberedelser som erfordras för atl förverkliga målel. Delta innebar atl det även under det kommande liisärel kan komina att finnas visst behov av arbelsmarknadspolitiska insatser såsom beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning. Omfattningen av dessa blir beroende av hur kommunerna

Prop. 1979/80:145 16

lyckas med olika slag av insalser inom ramen för gymnasieskolan. Vid planerini; av båtlc skolans och arbetsförmedlingarnas insalser iir del väsentligl alt ålgiirderna ulformas på sådanl siitt all de bidrar lill all friimja jämslälldhelsslravaiidena pä arbeismarknaden. De unga kvinnorna har mött siirskilda svårigheter i övergången mellan skola oeh arbete och insatserna måste anpassas härtill.

Behovel av beredskapsarbeten varierar metl konjunkturutvecklingen och från årstid till årstid. Arbetena skall kunna startas och avbrytas med kort varsel allt efler arbelsmarknadens utveckling. Beredskapsarbelen ulgör som jag nyss niimnde tillfälliga tidigareliiggningar och iir inle avsedda lör ulförande av permanenta arbelsuppgifter eller som cn normal insals lör atl ge sysselsiittning ål ungdomar som har slulal grundskolan.

Beredskapsarbeiena för ungdomar under 25 år ökade i omfallning uniler den senasle lågkonjunkluren för alt under våren 1979 omfalla niirmare 45 000 sysselsatta varav ca IIOOO 16- och 17-åringar. Huvuddelen av beredskapsarbeiena år offentliga arbeten, friimst kommunala, men en belydande andel har också ulgjorls av enskilda beredskapsarbelen vilka anordnas för ungdom enligi siirskilda besliimmelser som regeringen har utfärdat.

I och med atl l6-l7-åringariia i första hand skall beredas uibildning i gymnasieskolan bör som jag lidigare har framhållit beredskapsarbelen i fortsättningen inle utnyttjas som elt reguljiiri medel atl sysselsätta dessa grupper av ungdomar efter grundskolan. Jag förordar därför alt arbetsmarknadskungörelsen iindras så alt beredskapsarbelen normalt inte skall kunna erbjudas ungdomar under 18 år. Som jag tidigare framhållil kan gymnasieskolans kapacitet lokalt variera så att del trots samverkan med andra kommuner kan vara svårl att inom rimligt reseavstånd tillgodose del behov av utbildning som föreligger. I den mån en sådan siluaiion uppstår btir vissa begränsade möjligheter finnas atl erbjuda även 16- och 17-åringar arbelslivserfarenhel genom beredskapsarbeie i avvaktan på atl lämplig utbildning eller arbete kan erbjudas. Det bör ankomma på regeringen atl närmare ange under vilka förutsättningar dessa beredskapsarbeten skall förekomma och bedrivas.

Arbetsmarknadsutbildning och därmed rätten lill utbildningsbidrag ar f. n. i fråga om personer under 20 år förbehållen särskilt i arbelsmarknadskungörelsen närmare angivna grupper, nämligen flyktingar, handikappade och ungdomar med försörjningsbörda samt ungdomar som har riilt till ersättning från arbetslöshetskassa. Härutöver kan den som är under 20 år och är berättigad till kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) beviljas arbetsmarknadsutbildning vid särskilt anordnade kurser (AMU-kurser). Under budgetårel 1978/79 deltog genomsnittligt ca 4 000 ungdomar under 18 år i arbetsmarknadsutbildning.

Lagen om kontant arbetsmarknadsstöd ger rätt till sådanl stöd för den som underen framtid av tolv månader förvärvsarbetat i minst fem månader, men

Prop. 1979/80:145 17

också för den som i minst tre månatler i anslutning till att lian avslutat imgdonisutbildningstått till arbetsmarknadens ITiifogantle som arbetssökande genom den offentliga arbetsförmedlingen. Enligt Ibrarbeiena till lagen (prop. 1973:36 s. 211) förslås med imgdonisutbildning minsl genomgången grundskola jämle fullföljd gymnasial eller annan yrkesinrikiad utbikliiing. Efter individuell prövning och efter samråd med skolmyndighet kan dock undantag göras från kravel på all en gymnasial utbikliiing skall vara ftillföljd. Även den som geiiomgiitl grundskola och som siikt erhålla yrkesutbildning men inte kunnal komma i ålnjulande av föv vederbörande lämplig sådan kan få konlanl arbelsmarknadssiöd. Den senare imilanlagsregeln ar tillämplig i huvudsak på 16- och 17-åringar.

För ungdomar i åldern 16-17 år giiller således f. n. all KAS kan ulgå om man antingen förvärvsarbetat i minst fem månader (arbetsvillkoret), eller efter genomgången grundskola inte kunnat lä lämplig gymnasial utbildning och varit arbeissökande i minsl ire månader. Genom atl gymnasieskolans ulbildningsulbud. som föreslås, uiökas och varieras kommer anlalet ungdomar i åldrarna 16-17 år som uppfyller det sislniimnda av dessa båda villkor för KAS och diirmed också för arbetsmarknadsutbildning atl reduceras. 1 fortsättningen bör således KAS luivudsakligeii kunna ulgå lill två huvudgrupper av ungdomar; de som uppfyller arbetsvillkoret och de som efter fullföljd gymnasial eller annan yrkesinriktad utbildning har varit arbetssökande i minst tre månader.

1 enlighet med vad jag nu har anförl bör arbeismarknadsulbildning för 16-17-åringar förekomma endast i undantagsfall. DeUa bör komma lill ultryck i arbelsmarknadskungörelsen på det siittet att miijligheleii atl erhålla arbetsmarknadsutbildning för den som ar beriiiligad till KAS normall endasl bör gälla om vederbörande har fylll 18 år. För 16-17-åringav bör således galla att även om de är beriittigade lill KAS bör de endasl i undanlagsfall beviljas arbetsmarknadsutbildning, och då efter ingående prövning i samarbete med skolmyndigheterna. Även i dessa fall bör det ankomma på regeringen att utfärda närmare bestämmelser. Som grundregel för alla ungdomar under 20 år som uppfyller villkoren för KAS inkl. treniånadersvillkoret bör liksom nu gälla att de endasl kan beviljas arbeismarknadsulbildning vid särskili anordnad kurs. AMU-kurs. I den mån s. k. kortkurser anordnas i fortsättningen bör utbildningsbidrag således inle utgå till eleverna, undanlaget de elever som har inlagits i de s. k. KUB-försöken, vilka successivi avvecklas. För handikappade, flyktingar och ungdomar med försörjningsbörda bör dock alltjämt gälla att de har ratt till arbetsmarknadsutbildning iiven hos annan uibildningsanordnare. Likaså bör invandrarungdomar som genomgår särskild sommarkurs (introduktionskurs) för gymnasieskola åven i (ortsall-ningen kunna få siirskill tilläggsbidrag utöver studiehjiilp. I detta sammanhang vill jag erinra om all jag i arets budgetproposition föreslagit atl kommunerna på samma villkor som gäller för inbyggd utbildning skall kunna Ulnyllja ledig utbildningskapacitet inom arbetsmarknadsutbildningen. Den-

Prop. 1979/80:145 18

na möjlighet bcir som regel anviintlas för all bereda ungdomar som inle iir beriittigade (ill utbildningsbidrag utbikliiing inom AMU niir del finns vakaiila plaiser.

Regeringen har genom sårskill beslut bemyndigal AMS oeh SÖ all lör arbetsmarknadsutbildningens behov köpa uibildning i förelag för ungdomar. Denna verksamhet har inneburit alt ca 3 000 ungdomar har kunnat få en arbeisplaisförlagd utbildning. Verksamhelen har varil av viirde för de berörda men har ibland inneburit all en olycklig konkurrens om utbildningsplatser har uppstått mellan gymnasieskola och arbetsmarknadsutbildning. Hittills har gymnasieskolans möjligheter att köpa utbiklningskapacitel varil mer begränsade iin arbetsmarknadsutbildningens. De förbättrade slalsbidrag som slalsrådel Mogård föreslagil innebär atl gymnasieskolans möjligheter till köp av utbildning väsentligt förbättras. För all undvika konkurrens om plalsema bör regeringen föreskriva att SÖ får köpa arbetsmarknadsutbildning i företag för ungdomar endast i den mån som skolslyrelsen inle anser sig kunna inom ramen för gymnasieskolan erbjuda arbeisplaisförlagd utbildning eller annan utbildning inom yrkesområdet. En annan föruisälining bör vara alt utbildningsresurser saknas vid AMU-kurser samt att en prissättning tillämpas som inte överstiger vad komniun belalar för motsvarande utbildning. I sammanhanget vill jag undersiryka vikten av att man lokalt bedriver ett iniensivt samarbete mellan gymnasieskola, arbetsmarknadsutbildning och arbetsförmedling i dessa frågor.

I det nuvarande relativt gynnsamma konjunklurliigel är arbetsmarknadspolitiken inriktad på att placera så många som möjligt i arbete på öppna marknaden. Denna inrikining gäller även beiräffande 16- och 17-åringar. De insalser inom gymnasieskolan som slalsrådel Mogård föreslår skapar möjligheter för arbetsförmedlingen all koncentrera sina insalser för I(>-17-åringar till plaisförmedlande åtgärder. All hjälpa de arbetssökande lill ell arbele på öppna marknaden är arbetsförmedlingens primära uppgift oberoende av den sökandes ålder.

Som jag tidigare har framhållit bör permanenta arbetsuppgifter utföras av personal som anställs på vanligt sätt, medan beredskapsarbeten bara kan ses som en tillfällig lösning under t. ex. elt lågkonjunkturläge. Om konjunkturen i framtiden skulle försämras igen kan resurserna för all ordna beredskapsarbeten komma att behöva las i anspråk för vuxna arbelslösa. F. n. går arbetsmarknadsutvecklingen mot det båttre och anlalel beredskapsarbelen minskar. Del kan dock visa sig svårt alt omedelbart finna arbele på öppna marknaden förde 16-17-åringar som har beredskapsarbete den 30 juni 1980. Jag förordar därför att som en engångsåtgärd statsbidrag motsvarande vad som utgår vid beredskapsarbete får utgå under ytterligare sex månader för de beredskapsarbeten för 16- och 17-äringar som pågår den 30 juni 1980 förutsatt att arbelena fr. o. m. 1 juli 1980 omvandlas lill lillsvidareanslåll-ningar hos resp. huvudmän. Kostnaderna härför bör belasta del under tolfte

Prop. 1979/80:145 20

Bilaga 2

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENfET PROTOKOLL

vill regeringssam mani raile 1980-03-20

Föredragande: statsrådet Mogård

Anmälan till proposition tmi ålgärder lör att främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan m. m.

1 Skolans roll i uppfuljningsansvaret

Chefen för arbelsmarknadsdeparlemenlel har lidigare i dag redovisal ilel aktuella lågei i fråga om arbelslöshelen bland ungdomar och dess uiveckling under l97()-talet. Jag vill siirskill betona vad han har sagl om svårighelerna på arbetsmarknaden för de ungdomar som hell saknar yrkesutbildning och/eller arbetslivserfarenhet.

Insatserna mot ungdoiiisarbelslösheten har i hög grad byggl på samverkan mellan ulbildningspoliliken och arbelsmarknadspoliiiken. En sådan samverkan är nödviindig, men når del gäller insatser för ungdomar med enbart grundskoleutbildning bör enligt min mening ulbildningspoliliska ålgärder priorileras. Arbelsmarkiiadssiyrelsen (AMS) och skolöverslyrelsen (SÖ) framhöll i en gemensam skrivelse våren 1979 bl. a. att ett större ansvar borde läggas på utbildningsväsendet. Samma uppfallning kommer lill ullryek i den av uibildningsdepariementel och arbetsmarknadsdepartementet i augusli 1979 gemensamt framlagda promemorian Yrkesutbildning i företag för lediga jobb.

Jag delar den uppfattning som chefen för arbetsmarknadsdepariemeiitet har redovisat, nämligen atl beredskapsarbeten och arbelsmarknadsulbikl-ning för ungdomar under 18 år normalt endasl övergångsvis bör komma i fråga. Det kan inte heller uteslutas att del förhållandet alt 16-17-äringar kunnat få del av de relaiivi generösa förmåner som utgår vid beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning kan ha haft den olyckliga effeklen atl vissa ungdomar lockats att avstå från att söka sig lill gymnasieskolan.

Med anledning av propositionen om skolans inre arbete beslöt riksdagen våren 1976 alt skolstyrelsen i samarbele med den lokala arbelsförmedlingen och sociala mvndigheter skall bedriva en uppföljande studie- och yrkesorientering för all siödja unszdomar under IS år som efler smndskola varken

Prop. 1979/80:145 21

studerar eller har arbete (prop. 197.5/76: 39, UbU 1975/76: .30. rskr 1975/ 76: 367). Delta uppföljningsansvar för skolstyrelsen har efter förslag i propositionen om ny liiroplan fiir gruntlskolan utvidgals till alt bli iivergri-pande oeh omlätla alla ungdomar i den akluella åldern (prop. 1978/79: 180, UbU 1978/79: 45. rskr 1978/79: 422). En bestämmelse med denna innelxird harockså införts i skolförordningen. Skolstyrelsens uppkiljiiingsansvar för alla som slutar grundskolan iir grunden för atl förverkliga den ;iv regering och riksdag fastlagda målsättningen atl alla ungdomar skall garanteras erbjudande om uibildning, praktik eller arbele.

Om de ungdomar under 18 år som saknar arbete eller riskerar atl bli arbetslösa i försia hand bereds uibildning i gymnasieskolan, skapas förutsättningar atl krafligl begränsa arbelsmarknadspolitiska insatser såsom beredskapsarbete och arbeismarknadsulbildning för denna grupp. Detta måsle naturligtvis ske i den takt som gymnasieskolan klarar av atl la emoi den nya gruppen av ungdomar. Man bör därför vara medveten om att det kan behövas en övergångslid för all de lokala skolmyndighelerna skall hinna planera och förbereda de nya utbildningsinsatser som iir nödviindiga. Jag får hiir hänvisa lill vad chefen för arbelsmarknadsdeparlemenlel har anfört.

2 Förslag i årets budgetproposition

2.1 Gymnasieskolans dimensionering

Undersenare år har anlalet platser i gymnasieskolan ökat kraftigt. Antalet budgelerade elevplatser i årskurs I på linjer och i direkl grundskoleanknuina specialkurser om minst ett år (gymnasieskolans s. k. stora ram) utgjorde läsåret 1976/77 totalt 97 855. Av dessa fanns 29 848 på minst ireåriga linjer. 16 332 på tvååriga teoretiska linjer saml 51 675 på ivååriga yrkesinriklade linjer och därtill hörande specialkurser. Anlal budgeterade platser i relalion lill anlalel 16-åringar utgjorde 94.6 procenl. Innevarande läsår har för denna del av gymnasieskolan medel beriiknals för all kunna anordna 120 85(1 intagningsplatser. Av sålunda budgeterat antal intagningsplalser har ca 114 000 kunnat läggas ut i kommuner och landsting varav ca 58 000 på yrkesinriklade studievägar. Antalet 16-åringar ökar mycket kraftigt inför nästa läsår, från ca 114 200 lill ca 123 950. Jag har i budgetpropositionen räknat med att antalet inlagningsplatser inom den grundskoleanknuina delen av gymnasieskolan skall motsvara 100 procenl av anlalel 16-åringar under näsla läsår.

Gymnasieskolans s. k. lilla ram, dvs, elevplaiser i icke direkl grundskoleanknuina specialkurser och kurser kortare än ell år. har hållit sig lämligen konstant kring ca 30 000 årselevplalser fr. o. m. läsåret 1976/77 trols au ett slort anlal ulbildningsplaiser fr. o. m. läsårel 1977/78 förts över till kommunal högskoleutbildning, främst inom vårdområdet. För nästa läsår föreslås denna del av gymnasieskolan omfalta 30 330 årselevplalser.

Prop. 1979/80:145 22

Jag vill åven erinra om alt gymnasieskolan fr. o. m. låsåret 1977/78 tillförts ett slori antal utbildningsplatser i form av s. k. korta yrkesinriklade kurser om högsl 10 veckor, kurser för invandrarungdom och specialkursen Sludievägar och arbelsliv, orienteringskurs. För liisärel 1980/81 har 3 000 årselevplalser beräknats för dessa slag av utbildningar.

Jag har i budgetpropositionen begiirl all regeringen bemyndigas all - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar - öka del lolala anlalel elevplatser i gymnasieskolan.

2.2 Nyll Slalsbidrag lill Inbyggd utbildning och försöksverksamhel med nv lärlingsutbildning

Gymnasieskolans undervisning i arbelsleknik eller annan undervisning med samma syfte kan enligt nu gällande föreskrifter förläggas lill förelag eller annan institution än gymnasieskolan, varvid företag eller institution tillhandahåller lärare, lokaler och maleriel (inbyggd utbildning). Jag har i årets budgetproposition föreslagil vissa ändringar av bestämmelserna avseende inbyggd utbildning inom industri och hanlverk samt handel och en försöksverksamhel med ny lärlingsutbildning (prop. 1979/80:100 bil. 12 s. 301).

En utgångspunkt för förslaget är atl stalsbidragel lill inbyggd utbildning skall utgå per elev för del antal undervisningstimmar som skolstyrelsen inom ramen för limplanen för resp. sludieväg beslutar förlägga till arbetsställe utanför skolan. En annan utgångspunki är all statsbidraget för lönekosinader, maleriel- och lokalkoslnader i princip bör vara detsamma antingen skolstyrelsen förlägger utbildningen till förelag eller till skolinstitulion. Jag vill i delta sammanhang framhålla alt dessa bidragsvillkor inte avses bli påverkade av förslaget i propositionen om kommunalekonomiska frågor inför 1981 i vad gäller slopande av statsbidrag till kommuner för bl.a. förhyrning av lokaler till utbildning inom induslri och hanlverk (prop. 1979/80: 90).

Med elt reviderat statsbidragssystem byggt på dessa principer kommer statsbidraget för en utbildningsplats inom de mest frekventa utbildningarna att kunna uppgå till 5-10 kr. per timme och elev.

För alt förbätta samverkan mellan skola och företag samt tillsynen och uppföljningen av undervisningen skall skolstyrelsen enligt det föreslagna bidragssystemet inom ramen för det samlade bidraget kunna disponera högst 10 procent av lönekostnadsdelen.

Det individrelalerade statsbidraget för inbyggd utbildning, inom induslri och hantverk samt handel, vilket även kan utnyttjas för mindre frekvent vrkesinriklad utbildning i gymnasieskolan, avses enligt förslaget även kunna användas för försöksverksamhel med ny lärlingsutbildning. Bidragel för lärlingsutbildningen skall utgå enligt i pnncip samma normer som gäller för jämförbar inbyggd utbildning i gymnasieskolan.

Prop. 1979/80:145 23

3 Ytterligare överväganden och förslag

3.1 Inbyggd utbildning på linjer och specialkurser inom induslri och hanlverk saml handel. Försöksverksamhel med ny lårtlngsiilbitdniiig

1 årets budgetproposition anförde jag atl de ulbildningsmöjligheler som kan erbjudas i företagen bör utnyttjas inom gvmnasieskolan i slörre utstriickning än vad som sker f. n. För della talar bl. a. att man diirigcnom kan erbjuda fler ungdomar utbildning ulan att tvingas till kostsamma investeringar i lokaler och utrustning.

Etl annat väsentligt skiil iir att gymnasieskolan hiirigenom kan erbjuda ell mer varieral uibud av utbildning och diirmed kan antas bli mer altrakliv för de ungdomar som i dag inle söker sig till gymnasieskolan. Skolmiljön lockar inle dessa ungdomar. De vill i siiillei ha elt arbele men della är ofta svårt att finna för dem som saknar yrkesutbildning. Jag år av den uppfattningen atl en utbildning som har anknytning till arbetsstiille utanför skolan skulle bli ett värdefullt alternativ för dessa ungdomar.

Genom alt ha sin utbildning förlagd till etl eller flera föreiag/instiliitioner får eleven en inblick i förhållandena inom arbetslivet och ges samiidigi ökade möjligheter alt meritera sig för en anstiillning efler genomgången utbildning. Gymnasieskolan kan då uiöver atl den ger yrkesutbildning också underliitla övergången mellan skola och arbelsliv. Del iir viisenlligt med hänsyn till att en av orsakerna lill ungdomens svårigheler på arbetsmarknaden iir all det i dag inte finns arbeten som på samma sall som tidigare kan fungera som en inkörspori lill arbetslivet.

De föreslagna nya statsbidragsreglerna för inbvggd utbildning och lärlingsutbildning öppnar nya möjligheter för samverkan mellan skola och arbetsliv samtidigt som hittills lillämpade undervisningsformer kan ulnylljas.

Vissa sludievägar har ett utbildningsinnehåll som krilver lokaler, utrustning och övningslillfällen som inte kan erbjudas i skolinsliiulionen. Dessa uibildningar skall som hillills och i enlighel med anvisningarna lill limplanen anordnas på arbelsstålle ulanför skolan i form av inbvggd utbildning.

För övriga sludievägar inom industri och hantverk har huvudregeln hillills varit att undervisningen anordnas i skolinstitulion. SÖ har dock möjlighel att medge alt undervisningen helt eller delvis får förläggas lill arbelsstålle ulanför skolan i form av inbyggd utbildning även om detta inte angivils i limplanen. Denna möjlighet har främsl ulnyttjats då skolans lokaler och utrustning inte räckl till för yllerligare klasser. Förutsättningen har givetvis varit att ett lillräckligt antal utbildningsplatser kunnal anskaffas i förelag. Vid elt utökal anlal klasser på viss sludieväg har della som regel medfört alt eleverna i den klass som lillkommil i inbyggd form fåu huvuddelen av sin yrkesinriktade utbildning i förelag, medan eleverna i övriga klasser på studievägen erhållit hela sin utbildning i skola (skolinstitulion).

Den inbveeda ulbildnineen har inom seklorn industri och hantverk fåll en

Prop. 1979/80:145 24

minskail andel sedan gymnasieskolan införiles. Under senare år har ea 10 procent av eleverna inom denna sektor deltagit i inbvggtl utbikliiing.

De i budgelpropositionen löreslagna bidragsreglerna mojliggiir nya anordningar diir utbildningen delvis föiliiggs lill skolinsiiuilion och delvis lill företag. Skola och företag kan då komplettera varandra och fler elever få arbetslivserftirenhet. Om t. ex. två klasser fiir sin utbildning helt i skolinstitulion och ytterligare en klass skall inråttas med utnylljandel av utbildningsplatser i företag, kan resurserna fördelas så atl eleverna i de ire klasserna får cn Iredjedel av sin utbildning i lörelag och ivå iredjedelar i skolinsliiuiion. Vid utökning från två till fyra klasser kan halva undervisningstiden förliiggas till företag och halva lill skolinstitulion. Givelvis kan iiven annan fördelning av tiden i skolinsliiuiion och i förelag viiljas.

Den redovisade ulbildningsmodellen ger lack vare del individrelalerade bidragel också möjlighel all inom ramen för giillande besliimmelser öka elevantalet med exempelvis en halv klass och skapar diirnied större möjligheter att anpassa utbildningen till akluell efterfrågan och lillgång på utbildningsplatser. Det bör också vara möjligt att erbjuda enslaka elever utbildning på exempelvis lågfrekventa studievägar. Huvuddelen av ulbildningen måsle då ske på arbelsslälle utanför skolan. Inom sektorn industri och hantverk samt handel finns kursplaner för ca 300 sludievägar i dag. Elt stort anlal av dessa sludievägar kan beiraklas som lågfrekvenla.

Skolslyrelsen bör efler samråd med dem som berörs av frågan lokall kunna bestämma i vilken omfattning undervisningen i yrkesinriktat iimne på sludievägar inom induslri och hantverk saml handel får anordnas som inbyggd utbildning. 1 budgetpropositionen utgick jag från atl skolstyrelsens beslul skulle grundas på bemvndigande från SÖ. Nu avser jag emellerlid föreslå regeringen atl skolstvrelsen. utan sådanl bemyndigande, i fråga om studieväg inom något av områdena induslri och hanlverk saml hantlel fär beslämma i vad mån undervisningen i vrkesinriktai ämne skall anordnas som inbyggd uibildning utöver vad limplanen kan föreskriva. Skolstyrelsens beslut bör inte få medföra atl personella och materiella resurser som finns för ulbildningen vid gymnasieskolan (skolinsliiuiion) inte blir uinylljade.

Den försöksverksamhet med ny läriingsulbildning som jag föreslagit i budgetpropositionen kommer i flera avseenden all uigöra ell komplemenl lill övrig utbildning i gymnasieskolan. Försöksverksamheten skall avse bl. a. frågor om kursplaner, intagning av elev, betyg och kompetens.

De reguljära studievägarna i gvmnasieskolan kan inle tillgodose utbildningsbehovet för verksamhetsområden där rekryteringsbehovet är förhållandevis lågt. Inom många yrken är rekryteringsbehovet så lågt all det, även om man ser lill hel region eller hela rikel. inle är tillräckligt för att på viss ort bilda underlag fören hel klass på en studieväg i gymnasieskolan. Detta gäller inte enbari traditionella hantverksyrken utan även etl slort antal yrken inom andra näringsgrenar. Under slutet av 1960-lalel och början av 1970-lalel utgick man allmänt från atl hantverksyrken oeh yrkesspecialiseringar i del

närmaste skulle försvinna som en fiiljd av den industriella utvecklingen. Gymnasieskolan skulle genom sin bredd tiicka det huvudsakliga utbildningsbehovet. Under senare år har man dock framfört krav på all skolan biiltre skall tillgodose uibildningsbehovel för hantverksyrken och liknande yrken. Vissa hantverksyrken riskerar alt hell försvinna på grund av all del inte funnits möjlighet alt ulbilda ungdomar för dessa. Det visar sig iiven all hell nya yrkesområden successivi utvecklas i samband med lillverkningstekiiiska innovationer och atl nya maierial och produklionssyslem kommer fram. Lärlingsutbildningen konimer således atl kunna omfatta både gamla och nya yrkesområden.

Lärlingsutbildningens individuella utformning, möjligheten till geografisk spridning av utbildningsplatserna och det förhållandet all intagning kan ske vid olika tidpunkter på året gör atl liirlingsutbildningen bör bli elt viirdeftillt komplement lill övriga sludieviigar i gymnasieskolan. Jag utgår från att den som genomgår lärlingsutbildning skall ges ledighet för atl kunna följa annan undervisning i gymnasieskolan eller annan uibildning som år av betydelse för elevens utveckling och kompetens i yrket och för fortsalla sludier. I exempelvis ämnena svenska och malemalik bör de som dellar i liirlingsul-bildning kunna bilda undervisningsgrupper lillsammans med elever på sludievägar som helt har sin undervisning i skola. Om lillriickligt elevuntler-lag finns är del också möjligt alt bilda särskilda undervisningsgrupper i dessa och liknande ämnen sammansatta av dem som dellar i lärlingsutbildning och inbyggd utbildning. Ämnena kan då även periodlasas. Detta kan visa sig nödvändigt om eleverna med tanke på reseavstånd o. dyl. skall kunna erbjudas undervisning i ifrågavarande ämnen.

SÖ har i uppdrag alt undersöka vilka av nuvarande yrkesinriklade högst tvååriga studievägar som kan utformas både som sammanhängande utbildning och som etappulbildning. SÖ har. såsom jag redovisat i budgetpropositionen (s. 301). planer på atl genomföra försök med det första årel som en försia etapp av några tvååriga studievägar i gymnasieskolan för all bl. a. sludera vilken effekl en etappuppbyggd utbildning har på intresset för en viss utbildning. Jag bedömer att dessa försök kan få slor betvdelse för arbetet med atl anpassa skolan till de förändrade behov som jag inledningsvis redovisat. Den nya liirlingsutbildningen inom gymnasieskolan öppnar också möjligheter att kombinera en eller flera etapper på viss studieväg med lärlingsutbildning. Jag utgår från au SÖ, efter samråd med arbetsmarknadens parter, prövar olika kombinationer av etappulbildning och lärlingsutbildning inom ramen för den försöksverksamhel som skall bedrivas.

Skolförordningens och läroplanens bestämmelser om grupp- och klasstor-lek skall självfallet gälla dä skolan anordnar undervisning i ämne (delar av ämne).

Samma kvalitetskrav bör i princip gälla för utbildning i gvmnasieskola som förlagts till företag som för utbildning i skolinstitulion. Den utbildning som helt eller delvis ges i företag bör sålunda ha stor bredd och följa del innehåll

Prop. 1979/80:145 26

som anges i kursplanerna för resp. utbikliiing. Övnings- och arbelsupiigifter måsle också ges med ulgångspunkl i kursplanerna. Del bör ankomma på skolslyrelsen och den lokala skolledningen atl tillse atl kvalitetskraven upprätthålls. De ökade resurser for tillsyn, planering och uppföljning av företagsförlagd utbildning som löreslås i budgelpropositionen ger förutsiill-iiingar för att skolan skall kunna ulöva sitt tillsynsansvar mer aktivi iin hittills.

För atl uppnå den efierslriivade kvaliteten i utbildningen är det nödvändigt atl det finns personal inom företagen som år kompelenl all handleda och informera eleverna. Uppbyggandet av en sådan kompelens underiälias om del finns en långsikiighel i förelagens utbildningsåtaganden, dvs. att förelagen inle endasl under enslaka år ulan under en liingre tidsperiod släller utbildningsplatser lill skolans förfogande. Det är naturligtvis också angeläget att de som i företagen har ansvaret för elevernas utbildning ges möjlighet lill återkommande kontakter med skolans personal och kan ta del i den planeringsverksamhet som bedrivs i skolan. Behovel av fortbildning av berörd personal måsle också uppmiirksammas av såväl företag sorn kommun.

3.2 Introdukiion till uibildning och arbete

De föreslagna nya statsbidragsreglerna för inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handel och för lärlingsutbildning öppnar, som jag tidigare framhållit, nya möjligheier för samverkan mellan skola och arbetsliv samtidigt som hitlills lillämpade undervisningsformer kan utnyttjas. Del blir därmed möjligt atl öka inslaget av arbetsplalsanknulen utbildning i gymnasieskolan, vilket jag betraktar som en viktig förutsättning för alt skolan skall kunna förverkliga den målsättning beiräffande 16-17-åringar som jag tidigare redogjorl för.

1 de fall de föreslagna utbildningsåtgilrdernn inte ar tillräckliga och ungdomar trots insatser av arbetsförmedlingen inte lyckats få arbete kriivs ytterligare insatser. Jag föreslår därför atl kommuner med gymnasieskola genom statsbidrag ges möjlighel all anordna vad jag i del följande kallar inirodukiionsprogram för utbildning och individuell yrkesintroduktion.

Jag tar först upp frågan om Inirodukiionsprogram för uibildning.

De ungdomar i åldern 16-17 år som saknar sysselsättning bör inbjudas lill gymnasieskolan vid läsårets början och, om del anses lämpligl, även vid annan tidpunkt för introduktion till utbildning, praktik eller arbete. För dessa ungdomar bör introduktionsprogram för utbildning kunna anordnas.

Inirodukiionsprogram kan utformas på olika sått. Det är nalurligl atl man lokalt ges så stor frihet som möjligt i det avseendet. Jag utgår dock frän all man i många fall kommer atl bygga vidare på erfarenheterna av de s. k. kortkurserna och låta inirodukiionsinsatserna få denna form. Ell iniroduk-

lionsprogram skall dock alltid omfalta orientering om gymnasieskolan, informalion om vakanser på iiiijer och specialkurser och om andra uibildningsallernaiiv. Programmet skall vidare ges ett sådanl innehåll alt del förbereder för fortsatta sludier. Inlroduktionsprogrammet syftar lill all skapa intresse för utbildning och kunskaper om olika uibiklningsalternativ. Ett introduktionsprogram bör omfatta högst fyra veckor.

Från skolans sida bör man under tiden programmen pågår vidta erforderliga ålgärder för alt bereda ungdomarna utbildning. Därvidlag bör i försia hand vakanta platser på linjer och i specialkurser utnyttjas. Nya klasser bör även kunna inrätlas om förulsällningarna härför föreligger. Ledig utbildningskapacitet inom arbetsmarknadsulbildningen bör likaledes las till vara. Möjlighelen atl utnyttja det nya lärlingsutbildningssyslemet bör också uppmärksammas.

1 budgetpropositionen har jag beräknat medel för 3 000 årselevplalser i korta yrkesinriklade kurser m. fl. kurser. Med anledning av de förslag jag nu framlägger har jag funnit all, för att denna resurs skall kunna ulnylljas på ell flexibell sätt, bestämmelserna för denna bör iindras enligt följande.

Erforderligt anlal årselevplalser av denna resurs bör få omvandlas till etl statsbidrag per individ och därvid i bidragshänseende motsvara i 500 kr. per individ och fyraveckorsperiod. Bidragel utgår för hel period om fyra veckor, även om eleven placeras i annan utbildning efler kortare tid. Bidragel bör kunna rekvireras med utgångspunki i redovisat antal elever som deltagit minst en vecka i introduktionsprogramniet.

För elev som inle kunnat bli placerad i utbildning bör en yrkesinlroduktion kunna anordnas i samverkan med företag, institutioner m. m. i syfle att ge erfarenheter och meriter för anställning. Denna introduktion skall innehålla utbildningsmoment för ifrågavarande yrke och ges en så långt som möjligt individuell utformning. Den bör kunna omfatta högst 40 veckor. De som deltar i yrkesinlroduktion skall om de så önskar och utbildningsplats kan ställas till förfogande kunna följa undervisningen i allmänna ämnen i gymnasieskolan. För yrkesinlrodukiionen skall en verksamhelsplan upprättas efter samråd med de lokala planeringsråden. För planering, handledning, uppföljning o. dyl, föreslås ell nyll schabloniseral verksamhetsbidrag om 250 kr. per elevvecka (ca 40 limmar om 60 minuter) varav högsl 20 procenl får användas för skolledarkostnader, planering och uppföljning. Bidraget bör kunna rekvireras med utgångspunkt i redovisat antal elever och veckor.

Tills vidare bör introduktionsprogrammen och vrkesinirodukiionen anordnas som försöksverksamhel med slöd av beslämmelser som regeringen meddelar särskilt. Dessa beslämmelser bör bl. a. innebära all niimnda inirodukiionsprogram resp. yrkesinlroduktion organisatoriskt knvts lill gymnasieskolan.

Det bör få ankomma på SÖ atl noga följa verksamheten. Jag avser atl föreslå regeringen att ge SÖ i uppdrag atl före årsskiftel 19,81/82 lill regeringen komma in med en redovisning av hur inlroduklionsprogrammen

Prop. 1979/80:145 28

lör utbildning och vrkesiiitroduktion har utformats m. m. under liisåret 1980/81. Del bör då bli möjligi alt vid behov åierkomma i frågan till riksdagen under första halvåret 1982.

Jag bedömer att behovet av att anordna s. k. korta yrkesinriktade kurser och specialkursen Sludieviigar och arbelsliv. orienleringskurs, genom de nu föreslagna introduklionsåigiirderna kommer atl upphöra inom något år.

3.3 Dimensionering m. m.

Den kraftiga expansionen av gymnasieskolan - också setl i relalion till anlalel 16-åringar - har bidragit till att f. n. ca 80 procent av en årskull påbörjar gymnasial utbildning direkl efter gmndskolan. Av de övriga fåren del arbeten som år av den karaktären alt de får fast fot på arbetsmarknaden. Man kan dock beriikna alt 10-15 procent av årskullen 16-åringar varken genomgår utbildning i gymnasieskolan - annat än evenluelll i form av korlkurser- eller får en fasi ansliillning.

Om skolan skall kunna ta ell ökal ansvar för de ungdomar som f. n. inte får gymnasial utbildning inåste anlalel intagningsplatser på yrkesinriktade studievägar ytterligare ökas. Som jag lidigare niimnt (se avsnitt 2.1) har regeringen på min föredragning i budgctproposilionen begärt alt få riksdagens bemyndigande all - i den mån arbelsmarknadsskiil så påkallar -öka det totala antalet elevplaiser i gymnasieskolan.

Om denna begäran bifalls av riksdagen avser jag all senare föreslå regeringen alt öka den grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan om 123 950 intagningsplatser med 7 000 platser. Det ökade anlalet utbildningsplatser bör utnyttjas för yrkesinriktade studievägar och lärlingsutbildning. Möjligheten till inbyggd utbildning skall i första hand tillvaralas. Jag utgår från all SÖ i samma ordning som tidigare beslutar medge kommun att ulöka gvmnasieskolan med ytterligare nybörjarplatser inom den sålunda utökade ramen. Svfiet med denna vidgade dimensionering av gymnasieskolans yrkesinriktade sludievägar är alt öka möjligheterna alt bereda ungdomar under 18 år som är eller riskerar att bli arbelslösa utbildning i gymnasieskolan.

Ungdomar under 18 nr som är eller riskerar att bli arbetslösa och som inle kan placeras i utbildning kommer som jag redovisat i det föregående att kunna erbjudas en individuell yrkesinlroduktion om högst 40 veckor. Inom ramen för nyssnämnda bemyndigande beräknar jag atl ca 5 000 årselevplalser kommer att behövas för sådana inlroduktionsålgärder under niista budgelår. Antalet platser bör ej vara maximerat utan knutet till behovet.

Anlalel årselevplalser för korla yrkesinriktade kurser m. fl. kurser har. som tidigare redovisats, i budgelproposilionen angetls till 3 000. Inom denna ram bör även de föreslagna introduktionsprogrammen om högsl fyra veckor rvmmas.

Den vidsade dimensionering av ovmnasieskolan för budeelåret 1980/81

Prop. 1979/80:145 29

som jag nu förordat kan beräknas leda lili ökade kosinader på förslagsanslaget Driften av gymnasieskolor m. m. jåmfört med vad som beräknades i årets budgetproposition. Merkostnaderna kan för budgetåret 1980/81 beräknas till ca 120 milj. kr.

De föreslagna ålgärderna släller också krav på ökade kommunala insatser inom gymnasieskolan för de ungdomar under 18 år som iir eller riskerar bli arbelslösa. Chefen för budgeldeparlemenlel avseratt i årets kompletterings-proposition senare i vär redovisa överväganden om den kommunala verksamhetens volymutveckling under de närmaste åren. Därvid kommer även effeklerna av här föreslagna åtgärder atl tas upp till behandling.

Antalet kommuner i landel är f. n. 279. Av dessa är 133 gymnasieorls-kommuner(g-orl),dvs. de harel! allsidigl urval av såväl treåriga och tvååriga teoretiska linjer som tvååriga yrkesinriktade linjer. Gymnasieundervisning utanför g-ort - omfallande yrkesutbildning i form av specialkurser, försöksverksamhet med linjer på icke g-ort eller försöksverksamhel med särskild samordnad gymnasieskola B-form - finns i 72 kommuner. Dessutom finns landstingskommunal utbildning förlagd till primärkommun som i övrigl saknar gymnasieskola i 11 kommuner samt en korrespondensgymnasieskola i Torsås kommun. Totalt finns således någon form av gymnasial utbildning i 217 av 279 kommuner.

Vad jag förordat om ökal utnyttjande av arbetsplatser ulanför skolan och annan institution än gymnasieskolan för utbildningsändamål innebär inte någon förändring av hittillsvarande principer för lokalisering av gymnasial utbildning. Jag förutsätter dock alt kommuner med gymnasieskola försöker utnyttja utbildningskapaciteten hos företag/institutioner i kommuner ulan egen gyinnasieskolulbildning i de fall del visar sig möjligi. Inom regeringskansliet pågår ett arbete om flexibel skolplanering, som också kan komma atl beröra frågan om lokalisering av gymnasial utbildning.

3.4 Elevs arbetsrältsliga ställning vid Inbyggd utbildning m. m.

En från flera synpunkter viktig fråga är om ungdomar som genomgår gymnasieutbildning som helt eller delvis är förlagd till företag skall vara anställda hos dessa förelag när de utbildas där eller om de hela tiden skall betraklas enbari som elever i gymnasieskolan. Hur man ställer sig till denna fråga har konsekvenser för bl. a. anställningsskyddslagens och annan arbetsrättslig lagstiftnings tillämplighet. Efter samråd med chefen för arbelsmarknadsdeparlemenlel får jag i denna fråga anföra följande.

1 dag ser man på frågan på olika sätt inom olika utbildningsområden. Inom vissa branscher, t. ex. inom verkstadsindustrin, finns del kollektivavtal om utbildningen som innebär att eleverna i de flesta fall skall vara anslällda i företagen. På andra utbildningsområden betraktar man inte elever som anställda nar utbildningen är förlagd lill en arbetsplals. Anställningsförhållande föreligger för elever i lärlingsutbildning.

Prop. 1979/80:145 30

Som jag tidigare redovisal ulgör den inbyggda ulbildningen en förhållandevis liten andel av den totala utbildningen inom induslri och hanlverk. nämligen ca lOprocent. Inte mer iin drygl hiilften av dessa lOprocent bedöms omfattas av anställningsavtal. På motsvarande sludievägar inom handel och vård har praktiskt tagel alla elever någon del - upp lill omkring halva liden -av sin utbildning i förelag eller institution. Inom dessa områden förekommer dock inle något anställningsavtal som avser utbildningsliden. Eleverna betraktas således inle som arbetstagare. De i budgelproposilionen föreslagna iindrade reglema för inbyggd utbildning innebar all utbildningen inom industri och hantverk mer kommer alt likna den inbyggda utbildning som i dag förekommer inom handel och vård. Avsikten år alt även inom induslri och hanlverk i princip ge alla elever viss del av deras utbildning i företag eller institution. Detta förhällande och kraven på ökad bredd och kvalitet i yrkesutbildningarna medför atl eleverna kommer atl vara i förelagen och institutionerna under förhållandevis korta perioder och behöva växla mellan olika arbetsplatser. Enligt min mening bör därför huvudregeln vara att anställningsförhållande inte skall föreligga för elever i gymnasieskolan som helt eller delvis får sin utbildning på arbetsställe utanför skolan.

Det kan uppnås om följande riktlinjer lillämpas.

Skolan ombesörjer antagningen av elever till ulbildningen och träffar överenskommelse om erforderligt antal utbildningsplatser med företag eller institutioner. Slalsbidrag utgår på det sått som jag tidigare har redovisal och skolan utövar tillsyn över utbildningen under hela utbildningstiden. Skolan placerar aktuellt antal elever hos företaget eller inslilutionen. Mellan förelaget och eleven Iräffas inle någol avtal. Studiestöd enligt nuvarande regler utgår till eleven under hela utbildningstiden. Eleven uppbär inle lön från förelaget. Skolan kan omplacera elev till ett annal företag eller till utbildning inom skolan under viss tid. Företaget har atl vända sig lill skolan och begära omflyttning av elev om så behövs. Däremot kan företagel inle genom uppsägning eller avskedande direkl i förhållande till eleven bestämma, att utbildningen inte skall fortsätta hos företaget. Utbildningen följer skolarbetsåret och eleven får ledighet i form av ferier och inle i form av semester.

Att eleverna kanske i viss utsträckning som ett led i utbildningen deltar i det produktiva arbetet och att deras dagliga vistelse på arbelsplalsen följer förelagets arbetstider, förändrar ingenting häri. Eleverna blir inle heller arbetstagare därför atl de på samma sätt som de anställda får följa vad som gäller i fråga om arbetsledning. De anvisningar och instruktioner som ges till eleverna kommer för övrigt snarare att ha karaklären av undervisning an av arbetsledning i egentlig mening.

En följd av all eleverna inte får ställning av arbetstagare blir att den arbetsrättsliga lagstiftningen, t. ex. anställningsskyddslagen och semeslerlagen, inte blir tillämplig på deras arbete eller på förhållandet mellan dem och företaget. I stället gäller de regler som bestäms genom överenskommelser

Prop. 1979/80:145 31

mellan förelag och skola, genom anvisningar för utbildningen som uifiirdas cenirall och lokall och genom samråd mellan skola, arbetstbrmcdling och andra myndigheler. förelagen och de fackliga organisalionerna.

Vad jag nu har sagl behöver dock inle utesluta all man besliunmer sig för en annan uppläggning på områden, där arbelsmarknadsparlerna och berörda myndigheter finner del önskvärt. Man kan i samråd mellan berörila myndigheter och parterna på arbelsgivarsidan och arbetstagarsidan finna atl eleverna bör anslällas redan under utbildningsliden. t. ex. för all underiälla övergången lill fasta anslällningar efter ulbildningen. Vill man uppnå delta bör anställningsavtal triiffas direkt mellan företag och elev. I sådana avtal reglerar man frågor om lön och andra anställningsvillkor på det siitt som iir brukligt på arbeismarknaden och som i övrigl bedöms behövligt. Till grund för anställningsavtalen ligger i allmiinhel, liksom på arbetsmarknaden i övrigl, kolleklivavlal mellan de berörda arbetsmarknadsparterna.

Träffar man anställningsavtal på detla satt och besiämmer man inte något annat, i kollektivavtal eller i avtalel mellan företaget och eleven, blir anställningen alt betrakta som praklikarbete i anslällningsskyddslagens mening. Del finns visserligen inte någon egentlig definiiion av begreppel praklikarbete i lagens förarbeten. Definitioner har däremot föreslagits i skilda sammanhang (se prop. 1977/78:164 s. 30). Sysselsältningsutredningen har t. ex. angett som kiinnetecken på en anställning för praktikarbete atl den är förenad med utbildning och föreskriven i läroplan/utbildningsplan eller godkänd av arbetsmarknadens parter, vidare atl den år handledd, galler för en viss bestämd tidsperiod och är förlagd utom skolan. Frågan om man bör fastställa en definition behandlas f. n. av anslällningsskyddskommittén (A 1977:01). Oavsett vad som blir följden av dess arbete ärdet emellertid enligt min mening klarl att anställningar inom ramen för sådan gvmnasial utbildning, som del här är fråga om, faller in under ansliillningsskyddslagens praktikarbctsbegrepp.

1 och med att det rör sig om praktikarbete kan enligt 5 S anställningsskyddslagen avtal träffas om tidsbegränsad anställning. Lagens regler om tidsbegränsade anställningar blir därmed lillämpliga. Den som slutar en sådan anställning vid den avtalade utbildningstidens uigång kan enligt min mening inte göra anspråk på sådan företrädesrätt lill ny anställning som behandlas i 25-28 §§ i lagen. Denna företrädesrätt förutsätter nämligen att anställningen har upphört på grund av arbetsbrist. Della hindrar naturiiglvis inle att del i och för sig kan vara en målsättning för alla berörda att praktikanställningen - särskilt om den är det sisla momeniet i utbildningen -skall vid utbildningens slut följas av en fast anställning. Rättsligt sett finns det inte heller någol hinder mot alt man redan från början väljer au avtala om en tillsvidareanställning. Det är önskvärt att det läggs fast en praxis för del berörda branschområdet genom kolleklivavlal mellan arbelsmarknadsparlerna. Man kan då närmare utforma regler för tillsvidareanställningen och behandla t. ex. vad som skall gälla om en elev inte vill fullfölja en påbörjad

Prop. 1979/80:145 32

utbildning eller om eleven inle fullfiiljer ulbildningen på del siilt som man har planerat.

Vad jag hittills har sagt om elevernas arbelsrältsliga siällning lar sikte på inbyggd utbildning på gymnasieskolans linjer och specialkurser saml på den yrkesintroduktion som jag förordal i del föregående. För liirlingsutbildning giiller all den bygger på all anstållningsavtal iriiffas mellan förelagel och lärlingen. Väljer man alt ansliilla lärlingar på del säll som hitlills har varil del vanliga är del angelaget med närmare besliimmelser i kollektivavtal, bl. a. därför att del kommer all bero av de niirmare omsländighclerna i vilken utsträckning anstiillningarna får tidsbegriinsas såsom anslällningar för praklikarbete.

3.5 Frågor om studiestöd

Vad gäller studiestöd får jag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet förorda följande.

De ungdomar som deltar i introduktionsprogram för utbildning eller yrkesintroduktion liksom i korla yrkesinriktade kurser samt specialkursen Sludievägar och arbetsliv, orienteringskurs, bör erhålla studiestöd enligt sludiestödslagen och sludieslödsförordningen under denna lid.

1 promemorian Yrkesutbildning i företag för lediga jobb föreslås all elt särskilt studiestöd skall införas och utgå lill arbelslösa ungdomar som deltar i utbildning i gymnasieskolan. Som skäl anförs all ett särskilt bidrag kan vara nödvändigl i vissa fall för all göra del lillräckligl altraktivt för arbelslösa ungdomar atl delta i utbildning inom gymnasieskolan.

Siudiestödsuiredningen kommer inom korl alt framlägga förslag om förbättringar av studiehjälpen, och förslagel om ett särskilt studiestöd för arbelslösa ungdomar bör prövas i samband med detla. Jag är mol denna bakgrund inte nu beredd att förorda all ett särskilt siudieslöd införs.

4 Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen dels föreslår riksdagen atl

1. godkänna vad jag har förordat om inirodukiionsprogram för utbildning
och statsbidrag för delta,

2. godkänna vad jag har förordat om yrkesintroduktion och slalsbidrag för denna.

3. godkänna vad jag har förordal om studiestöd lill ungdomar som deltar i introduktionsprogram för utbildning och yrkesinlroduktion.

dds bereder riksdagen lillfälle all la del av vad jag i övrigl har anförl om insatser för atl främja ungdomars utbildning.

GOTAB Sliickholm IWn