Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1979/80:144 Regeringens proposition

1979/80:144

med förslag till nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar

m. m.

beslulad den 27 mars 1980.

Regeringen föreslår riksdagen alt anlaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

HÅKAN WINBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föresläs vissa ändringar i lagen om ekonomiska förening­ar. Enligt förslagel införs för de ekonomiska föreningarna redovisnings­regler som har samordnals med bokföringslagen och som i princip stämmer överens med vad som gäller för aktiebolagen. Vidare föreslås regler om koncernredovisning i koncerner med en ekonomisk förening som moder­förelag samt skärpta regler om revision. Även dessa regler stämmer i princip överens med molsvarande regler i akliebolagslagen.

Ändringarna i lagen om ekonomiska föreningar föranleder åtskilliga följdändringar i andra lagar som bl.a. gäller jordbrukskasserörelsen, bo­stadsrättsföreningar, understödsföreningar, arbetslöshetskassor och sam­bruksföreningar.

I ekonomiska föreningar fördelas överskollel på verksamhelen normalt i förhållande lill den omfattning i vilken medlemmarna har uinylljal för­eningens Ijänsler. Om utdelningen beräknas på annat säll gäller f. n, all den får fastställas till högst fem procent av inbetalda insatser. 1 proposilio­nen föresläs alt den högsia tillåtna insalsränlan skall molsvara gällande diskonto med ett tillägg av tre procenlenheler.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den I januari 1981.

1    Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 144


 


Prop. 1979/80: 144

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951; 308) om ekonomiska för­eningar

dds au 18, 38-47, 49-51, 57, 81, 105a, 110, 111 och ll7a§§ samt huvudmbriken närmast före 38 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels atl i lagen skall införas två nya paragrafer, I a och 24a§§, saml närmast före 38, 43 a och 44 §§ nya undermbriker av nedan angivna ly­delse.

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

la§

Äger en ekonomisk förening så många akiier eller andelar i en svensk eller ulländsk Juridisk per­son att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, är den ekonomiska för­eningen moderförening och den andra Juridiska personen dotter­företag. Åger ett dotterföretag eller äger en moderförening och ett eller fiera dotterföretag tillsammans el­ler äger fiera dotterförelag tillsam­mans aktier eller andelar i en juri­disk person i den omfattning som angivils nu, är även sisinämnda Ju­ridiska person dotterföretag till mo­derföreningen.

Har en ekonomisk förening i an­nat fall på grund av aktie- eller an­delsinnehav eller avtal ensamt ett besiämmande infiytande över en Juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksam­het, är den ekonomiska föreningen moderförening och den Juridiska personen dotterföretag.

Moderförening och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

18§'
Utdelning må ej ske av annat än
   Utdelning/år inte översliga vad

den   vinst,   som förefinnes  enligt     5ow/fastställd balansräkningoc/j, / fastställd balansräkning för 5iira rå-     fråga   om  moderförening,   i .fasl-

' Senaste lydelse 1967:621,


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse

kenskapsåret, / den mån vinsten icke skall avsättas till reservfon­den. Ej heller må utbetalning av gollgörelse, varom förmäles i 17 § 1 mom, och som icke inräknats i års­vinsten, äga rum i vidare mån än all föreskriven avsättning kan ske till reservfonden, I övrigt må utbetalning till medlemmarna av föreningens lillgångar ej verkställas annorledes än genom återbetalning av insatsbelopp enligt 16 § 1 mom. eller 16 a § eller i samband med ned­sättning av insatsernas belopp en­ligt 68 § sista stycket.

Utdelning, som beräknas annor­ledes än i förhållande till den om­fattning vari medlemmarna deltagit i föreningens verksamhel eller den­na eljesi tagits i anspråk, må fast­ställas till högst fem procent för är å inbetalda insatser.


Föreslagen lydelse

ställd koncembalansräkning för det senaste räkenskapsåret redovisas såsom föreningens eller koncer­nens nettovinst för året. balanse­rade vinst och fria fonder med av­drag för I. redovisad förlust, 2. be­lopp som enligt lag eller stadgar skall avsättas till bundet eget kapi­tal eller. Ifråga om moderförening, belopp som av det fria egna kapita­let i koncernen enligt årsredovis­ningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget ka­pital, 3. belopp som enligt stad­garna eljest skall användas för an­nat ändamål än uidelnin'] till med­lemmarna. Ej heller/år gollgörelse som avses i 17 § 1 mom. och som icke inräknats i årsvinsten betalas ut i vidare mån än all föreskriven avsättning kan ske till reservfon­den. I övrigt får utbetalning till medlemmarna av föreningens till­gångar ej verkställas på annat sätt än genom ålerbelalning av insalsbe­lopp enligt 16 § I mom. eller 16 a § eller i samband med nedsättning av insatsemas belopp enligt 68 § sista stycket.

Utdelning, som beräknas på an­nat sätl än i förhållande lill den om­fattning / vilken medlemmarna del­tagit i föreningens verksamhel eller / övrigt tagit denna i anspråk, får fastställas till högst en ränta för år på inbetalda insatser som motsva­rar det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid räken­skapsårets utgång med tillägg av tre procentenheter.

Vinstutdelning eller utbetalning i annan form av gollgörelse som avses i 17 § I mom. får inle ske med så stort belopp att utdelningen eller utbetalningen med hänsyn till för­eningens eller koncernens konsoli­deringsbehov, likviditet eller ställ­ning i övrigt står i strid mot god affärssed.


 


Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


24 a §

Om en förening har blivit moder­förening, skall styrelsen meddela detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall läm­na styrelsen för moderföreningen de upplysningar som behövs för be­räkningen av koncernens ställning och resultatet av koncernens verk­samhet.

Styrelsens årsredovisning

Redovisning

Årsredovisning m.m.

38 §

För varje räkenskapsår skall sty­relsen avge årsredovisning. Denna består av resultaträkning, balans­räkning och förvaltningsberättelse.

I fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (1976: 125) gäller, fömtom bestäm­melserna i nämnda lag, föreskrifter­na nedan om årsredovisning m. m. Dock tillämpas 39 § fjärde stycket och 40 § försia stycket endast pä årsredovisningen.

I årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräk­ningen för närmasl föregående rä­kenskapsår. Har under året ändring vidtagits beträffande specificering­en av posler i resultaträkningen och balansräkningen, skall uppgifterna frän den tidigare årsredovisningen sammanställas så att dessa kan jäm­föras med posterna i den senare årsredovisningen, om särskilt hinder inte möter.

Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamö­ter. Har beträffande årsredovis­ningen avvikande mening anteck­nats till styrelsens prolokoll, skall yttrandet fogas till redovisningen.

 Beträffande 38-44 a §§ anges endasl föreslagen lydelse. Senasle lydelse av 41 § 1 och 4 mom. 1967:538, av 43 § 1 mom. 1967:621, av 43a§ 1979:313 och av 44a§ 1975:1391,


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse

Minst en månad före ordinarie föreningsstämma skall årsredovis­ningshandlingarna för det förflutna räkenskapsåret avlämnas lill revi­sorerna.

Senast en månad efler del resul­taträkningen och balansräkningen blivit fastställda, skall avskrift av årsredovisning och revisionsberät­lelse hållas tillgängliga hos för­eningen för alla som är intresserade samt efter särskilt föreläggande av länsstyrelsen insändas dil. Sådant föreläggande utfärdas när någon be­gär det. Föreningar som avses i 46 § 4 mom, försia slycket är ulan särskilt föreläggande skyldiga atl insända nämnda handlingar lill länsstyrelsen.

På avskriften av årsredovisning­en skall en styrelseledamot teckna bevis om att resultaträkning och ba­lansräkning har fastställts. Uppgift skall ocksä lämnas om fastställelse-dagen. Beviset skall även innehålla uppgift om föreningsstämmans be­slut beträffande föreningens vinst eller förlust.

39 §

Utan hinder av vad som före­skrivs i 15 § fjärde stycket bokfö­ringslagen (1976: 125) om använd­ningen av belopp, varmed värdet av där avsedd anläggningstillgång upp­skrivs, får sådant belopp utnyttjas även till avsättning till en uppskriv­ningsfond, vilken fär tas i anspråk endast för ändamål som avses i nämnda lagmm i bokföringslagen.

Vid värdering av aktier eller an­delar som en moderförening äger i ett dotterföretag skall andelar som dotterföretaget äger i moderför­eningen inte anses ha någol värde.

Andelar i andra företag än aklie­bolag skall likställas med akiier som ägs av moderföreningen vid uppställningen av moderförening­ens resultaträkning och balansräk­ning saml vid specificering enligt 42 §,


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

I balansräkning och resultaträk­ning i årsredovisningen behöver storlek och förändringar av lagerre­serven uppges endast av föreningar som avses i 46§ 4 mom, försia stycket,

40 §

Om synnerliga skäl föreligger, får regeringen eller den myndighet som regeringen besiämmer medge att bmtloomsättningssumman inte be­höver anges i resultaträkningen i årsredovisningen.

I resultaträkningen skall utdel­ning pä aktier i dotterbolag las upp som en särskild intäklspost. Som en särskild kostnadspost skall tas upp gollgörelse som avses i 17 § I mom, och som inte har inräknats i årsvinsten,

41 §

1 balansräkningen skall akiier i dotterbolag tas upp som en särskild post bland tillgångarna.

En förenings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt egel kapital eller ansamlad för­lust. Under bundet eget kapital skall tas upp inbetalda insatser, re­servfond och uppskrivningsfond. Under fritt eget kapital eller ansam­lad förlust skall las upp fria fonder, var för sig, balanserad vinsl eller förlust saml nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad för­lust och förlust för räkenskapsåret las därvid upp som avdragsposter.

Fordran pä insats fär inte las upp som tillgång. Redovisningen av fullgjorda insatser fär ske så att i balansräkningen anges hela insats­kapitalet samt hur mycket härav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de betalda insatserna — utförs som en särskild post under eget kapital.

Om det i en fordrings- eller skuld­post enligt balansräkningen ingår en fordran hos eller skuld lill ett


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

dotterföretag eller en moderföre­ning, skall beloppet anges särskilt. Angivandel får ske inom linjen. Detsamma gäller i fräga om pant och därmed jämföriiga säkerheter eller ansvarsförbindelser till förmän för ett dotterföretag eller en moder­förening.

42 § Utöver vad som följer av bokfö­ringslagen (1976; 125) skall i resul­taträkningen och balansräkningen lämnas uppgifter och särskilda upp­lysningar i följande hänseenden:

1.   Akiier skall tas upp med angi­vande för varje bolag av dess namn, antalet aktier och dessas nominella värde och värde enligt balansräk­ningen. Understiger båda dessa värden för aktierna i ett bolag, som inte är dotterföretag, femtiotusen kronor eller det lägre belopp som motsvarar fem procent av förening­ens eget kapital enligt balansräk­ningen, får dock specifikation ute­lämnas. När det från allmän och en­skild synpunki är påkallat, får rege­ringen eller den myndighel som re­geringen bestämmer tillåta att ak­tier även i andra fall redovisas utan specifikation.

2.   Ändringar i beloppen av det egna kapitalets poster jämfört med föregående balansräkning skall spe­cificeras,

3.   För varje posl som upptas i balansräkningen som anläggnings­tillgång och där skepp eller maski­ner, inveniarier och dylikt eller byggnader ingår skall anges dels tillgångarnas anskaffningsvärde, dels det sammanlagda beloppet av de av- och nedskrivningar som har företagils på anskaffningsvärdet in­till balansdagen. Har sådana lill­gångar uppskrivits, skall även anges kvarstående oavskrivel be­lopp av uppskrivningen.

4.   För fastigheter som är an­
läggningstillgångar skall anges tax-


 


Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

eringsvärdet med fördelning på de tillgångar som har upplagils under särskilda poster i balansräkningen.

5.    Om del har förekommit sådan förändring i resultaträkning eller balansräkning beträffande posters gmppering eller eljest som väsent­ligt påverkar jämförbarhelen mel­lan åren, skall redogörelse lämnas för förändringen.

6.    Driver föreningen rörelse­grenar som är väsentligen oberoen­de av varandra, skall bruttoresulta­tet av varje sådan rörelsegren redo­visas särskilt.

De uppgifter och särskilda upp­lysningar som avses i första stycket får tas in i noter, om tydliga hänvis­ningar görs vid de poster i redovis­ningshandlingarna till vilka de hän­för sig.

43 §

Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakUagande av god redovisningssed.

I förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysning dels om sådana för bedömningen av föreningens verksamhetsresultat och ställning viktiga förhållanden, för vilka redo­visning inte skall lämnas i resul­taträkningen eller balansräkningen, dels om händelser av väsentlig be­tydelse för föreningen, som har in­träffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut. Förvaltningsberät­telsen skall vidare innehålla upp­gifter om väsentliga förändringar i medlemsantalet samt om sum­morna av insalsbelopp som skall återbetalas under nästa räken­skapsår dels enligt 16§ 1 mom., dels enligt 16a §.

1 förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet under räken­skapsåret anslällda personer såväl för förelaget i dess helhet som för varje arbetsställe med mer än tjugo anslällda. Vidare skall anges det sammanlagda beloppet av  råken-


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

skapsårets löner och ersättningar dels till slyrelsen och andra perso­ner i ledande ställning, dels till övri­ga anställda. Har föreningen an­ställda i flera länder, skall löner och ersättningar anges särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respeklive land.

Förvaltningsberättelsen skall in­nehålla förslag till dispositioner be­träffande föreningens vinst eller föriust.

För förening som avses i 46§ 4 mom, försia stycket skall till för­valtningsberättelsen fogas en finan­sieringsanalys, 1 finansieringsana­lysen skall redovisas föreningens fi­nansiering och kapitalinvesteringar under räkenskapsåret.

Koncernredovisning 43 a §

I en moderförening skall, utöver årsredovisning för moderförening­en, för varje räkenskapsår avges en koncernredovisning bestående av koncemresultaträkning och kon­cembalansräkning. Redovisningen skall hänföra sig till balansdagen för moderföreningen,

Beslämmelsema i 38 § fjärde-sjunde styckena lillämpas även på koncernredovisning och koncern­revisionsberättelse. Moderföre­ningen är dock utan särskilt föreläg­gande skyldig alt insända nämnda handlingar till länsstyrelsen.

Koncernresultaträkningen och koncembalansräkningen skall var för sig utgöra ett sammandrag av moderföreningens och dotterföreta­gens resultaträkningar och balans­räkningar. Sammandraget skall upprättas enligt god redovisnings­sed.

Koncernresulialräkningen skall utvisa koncernens årsresultat efter avdrag för redovisad vinstutdelning inom koncemen och efler avdrag eller tillägg för ökning eller minsk-


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

ning av inlernvinsl under räken­skapsårel. Koncernsbalansräkning­en skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller ansamlad förlust i kon­cernen efler avdrag för internvin­ster. Med internvinst avses pä moderföreningen belöpande andel av vinst pä överlåtelse av en till­gång inom koncernen, i den mån inte överlåtelse av tillgången däref­ter har skett till en köpare utanför koncernen eller förbmkning av till­gängen eller nedsättning av dess värde har ägt mm hos det förelag inom koncernen som har förvärvat tillgången.

Om det med hänsyn till koncer­nens sammansättning eller andra särskilda skäl är förenat med syn­nerliga svårigheter att vid koncern­redovisningen i visst hänseende till-lämpa tredje eller fjärde slycket, får de undantag göras som förhållan­dena kräver. För sådana undantag skall lämnas en motiverad redogö­relse i moderföreningens förvalt­ningsberättelse,

I förvaltningsberättelsen för en moderförening skall vidare lämnas sådana upplysningar om koncernen som avses i 43 § andra stycket förs­ta meningen och tredje stycket. Re­dogörelse skall lämnas om vilka meloder och värderingsprinciper som har använls vid uppgörande av koncernredovisningen. Därjämte skall uppges det belopp, som av det fria egna kapitalet i koncernen en­ligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bun­det eget kapital.

Ett dotterföretag skall i förvalt­ningsberättelsen eller, om företaget inte är skyldigt att upprätta förvalt­ningsberättelse, i en bilaga till sin balansräkning ange namnet på mo­derföreningen och i förekommande fall dennas moderförening. Moder­föreningen och dotterföretaget skall vidare ange hur stor andel av årets inköp och försäljningar som avser


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

annat   förelag   inom   samma  kon­cern.

Uppgifler om koncemens lager­reserv skall tas in i koncernredovis­ningen, om koncernen är av sådan storlek som avses i 46§ 4 mom. tredje stycket. I sådana fall skall till koncernredovisningen fogas en fi­nansieringsanalys för koncernen.

Delärsrapport 44 §

För förening som avses i 46*! 4 mom. första stycket och för moder­förening i koncern som avses i 46 § 4 mom. tredje stycket skall minst en gäng under varje räkenskapsår som omfattar mer än lio månader avges en särskild redovisning (del­ärsrapport). Rapporterna skall avse föreningens verksamhet från räken­skapsårets början, Minsl en rapport skall omfatta en period av minsl hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.

Delårsrapporterna avges av sty­relsen eller av den slyrelseledamol som styrelsen bestämmer. Rappor­terna skall hos föreningen hållas tillgängliga för envar och genast sändas till den medlem som begär det. Delårsrapporter som avses i första slycket tredje meningen skall senast tvä månader efter rapportpe­riodens utgång sändas in till läns­styrelsen.

44a§ I delårsrapporter skall översikt­ligt redogöras för verksamheten och resultatutvecklingen i denna samt för investeringar och föränd­ringar i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs ut­gång. Vidare skall lämnas belopps­uppgifter om omsättningen och re­sultatet före bokslulsdisposilioner och skatt under rapportperioden. Om särskilda skäl föreligger, får en ungefärlig beloppsuppgift beträf­fande  resultatet  lämnas.   Bestäm-


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


12


melserna i 40 § första slyckel och 43 § andra slycket första meningen gäller i tillämpliga delar i fråga om delårsrapport.

Om en koncern är av sådan stor­lek som anges i 46 § 4 mom. tredje stycket, skall moderföreningen i delärsrapporterna, utöver uppgifter för moderföreningen, lämna upp­gifter för koncernen motsvarande vad som sägs i försia stycket. Upp­gifter om omsättning och resultat skall avse beloppen efter avdrag för inlerna poster inom koncemen och med hänsyn tagen till inlernvinsieli­minering.

Om särskilda hinder inte möter, skall i anslulning lill uppgifter enligt första och andra styckena även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under det fö­regående räkenskapsåret.

Begrepp och termer skall i möjlig mån överensstämma med dem som har använts i den senast framlagda årsredovisningen.


45 §

Styrelsens förvaltning och för­eningens räkenskaper skola grans­kas av en dier fiera revisorer. Revi­sor utses å föreningsstämma, så­framt ej enligt stadgarna revisor skall tillsättas i annan ordning.

Revisorer skola utses för tid intill dess stämma som i 57 § 1 mom. sägs hållits och må icke ulses för längre tid än till och med den stäm­ma som skall äga rum under andra räkenskapsåret efler det de utsetts. Revisor må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända, skiljas frän uppdraget genom beslut av den som utsett honom. Om revisor, som är vald å för­eningsstämma, entledigas eller el­jest avgår eller avlider eller hinder, som i 46 § I mom. avses, alt vara revisor för honom uppkommer och

En eller fiera revisorer utses på föreningsstämma, om ej revisor en­ligt stadgarna skall tillsättas i annan ordning. Tillika kan en eller flera revisorssuppleanter utses. Bestäm­melserna i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga delar om sup­pleanter.

Revisorer skall utses för tiden tdl dess stämma som avses i 57 § 1 mom. har hållits. De får inte utses för längre tid än lill och med den stämma som skall äga mm under andra räkenskapsåret efter det de utsetts. Åven om den tid för vilken en revisor har blivit utsedd inle har gått till ända, får revisorn skiljas från uppdraget genom beslut av den som utsett honom. Om en revisor som är vald på föreningsstämma entledigas eller eljest avgår eller av­lider eller det uppkommer hinder för honom  enligt 46 §   1   eller 4


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse

suppleant ej finnes, åligger det sty­relsen alt ofördröjligen föranslalla om val av ny revisor.

Den som utsetts till revisor skall därom ofördröjligen underrättas, om han valts å föreningsstämma, genom styrelsens försorg och eljest av den som tillsalt honom.


Föreslagen lydelse

mom. att vara revisor och det ej finns någon suppleant, åligger det styrelsen att ofördröjligen föran­stalta om val av ny revisor.

Den som har utsetts till revisor skall ofördröjligen underrättas om det. Har han valls på förenings­stämma, sker underrättelse genom styrelsens försorg och eljest av den som tillsatt honom.


46 §


/ mom. Revisor skall vara myn­dig och, där ej för särskilt fall rege­ringen eller myndighet regeringen förordnar annat tillåter, här i rikel bosatl svensk medborgare. Revisor skall hava den erfarenhet beträf­fande bokföring och insikt i ekono­miska förhållanden, som med hän­syn till föreningens verksamhet er­fordras för uppdraget.


I mom. Revisorer skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inle regeringen eller den myndighet som regeringen be­stämmer tillåter annat för särskdl fall. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara revisor. Revi­sorer skall ha den Insikt i och erfa­renhet av redovisning och ekono­miska förhållanden som med hän­syn till arten och omfånget av för­eningens verksamhet fordras för fullgörande av uppdraget.

Till revisorer kan även ulses auk­toriserade eller godkända revi­sionsbolag. Vid tillämpning av be­stämmelserna om revision likställs auktoriserade revisionsbolag med auktoriserade revisorer och god­kända revisionsbolag med god­kända revisorer. Ett bolag som ulses till revisor skall lill förening­ens Slyrelse anmäla vem som är hu­vudansvarig för revisionen. I ett auktoriserat revisionsbolag skall den huvudansvarige vara auktori­serad revisor och i ett godkänt revi­sionsbolag skall han vara auktori­serad eller godkänd revisor. Be­stämmelserna i tredje och fiärde styckena samt 53 § tillämpas på den huvudansvarige. Om ell revi­sionsbolag har Ulsetls till revisor, skall ersättningsskyldighet som kan uppkomma vid fullgörande av revi­sionsuppdraget åligga revisionsbo­laget och den huvudansvarige.


' Senaste lydelse 1975:420.


 


Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

Ej må den vara revisor, som är befattningshavare hos föreningen eller under det sistförfiutna året handhaft bokföring eller medelsför­valtning för föreningen eller som intager en underordnad eller bero­ende ställning till styrelseledamot eller till befattningshavare hos för­eningen, åt vilken uppdragits atl ombesörja bokföringen eller me-delsför\'altningen eller kontrollen däröver, ej heller styrelseledamots eller sådan befattningshavares make eller den, som med honom är i rätt upp- eller nedstigande skyld-skap eller svågerlag eller är hans syskon eller med honom är i det svågerlag, att den ene är gift med den andres syskon.

2 mom. Finnes hos sammanslut­ning med ändamål att handhava ge­mensamma uppgifter för föreningar särskilt revisionsorgan inrättar må sammanslutningen eller, där revi­sionsorganet utgör juridisk person, denna kunna utses till revisor. Till revisionens förrättande skall sålun­da tillsatt revisor ulse för uppdraget lämpad person, och gälle i fräga om honom i tillämpliga delar vad i den­na lag stadgas om revisor. Ersätt­ningsskyldighet, som kan uppkom­ma för den som förrättat revi­sionen, skall åvila Jämväl den som utsett honom.


14

Föreslagen lydelse

Den kan inte vara revisor som

1.     är ledamot av styrelsen i för­
eningen eller dess dotterföretag el­
ler biträder vid föreningens bokfö­
ring eller medelsförvaltning eller
föreningens kontroll däröver,

2.     är anställd hos eller eljest in­
tar en underordnad eller beroende
ställning till föreningen eller någon
som avses under 1 eller är verksam
i samma företag som den som
yrkesmässigt biträder föreningen
vid grundbokföringen eller medels­
förvaltningen eller föreningens
kontroll däröver,

3.    är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhål­landen med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedsti­gande led till person som avses un­der I eller är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

4.    utöver vad som normalt sam­manhänger med medlemskap i för­eningen. Slår i låneskuld till för­eningen eller annat företag i sam­ma koncern eller har förpliktelser för vilka föreningen eller sådant fö­retag har ställt säkerhet.

 

1   ett dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt tredje stycket inte är behörig att vara revi­sor i moderföreningen.

2   mom. Om del hos en samman­slulning med ändamål att ha hand om gemensamma uppgifter för för­eningar/inn ett särskilt revisions­organ,/år sammanslutningen eller, om revisionsorganet utgör juridisk person, denna utses till revisor. Den som sålunda har tillsatts som revisor skall ulse en för uppdragel lämpad person att förrätta revi­sionen. I fråga om honom gäller i tillämpliga delar vad som i denna lag sägs om revisor. Om en sam­manslutning eller ett revisions­organ har utsetts till revisor, skall ersättningsskyldighet     som     kan


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


15


uppkomma för den som har förrät­tat revisionen åvila också den som har utsett honom.

Föreligger fall som avses i 4 mom. första eller tredje stycket, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om särskilda skäl föreligger, medge att en sammanslutning eller ett revi­sionsorgan utses till revisor trots att revisionen därmed inte kommer att förrättas av någon auktoriserad revisor.

3   mom. Till revisor i ett dotterfö­retag bör utses minst en av moder­föreningens revisorer, om det kan ske.

4   mom. Minst en revisor skall vara auktoriserad, om

 

1.    tillgångarnas nettovärde en­ligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det enligt lagen (1962:381) om allmän försäk­ring bestämda basbeloppet för den sista månaden av respektive räken­skapsår, eller

2.    antalet anställda hos för­eningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om förening som avses i för­sta stycket förordna att en viss god­känd revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana be­slut är giltiga i högst fem år.

Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en kon­cern, om nettovärdet av koncern­företagens tillgångar enligt fast­ställda koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger del gränsbelopp som anges i första stycket eller om anta­let anställda vid koncernföretagen under nämnda tid i medeltal har överstigit 200.

I andra föreningar än som avses i


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

första och tredje styckena skall en auktoriserad revisor eller en god­känd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma.


47 §"


Hava revisorer ej utsetts lill före­skrivet anlal eller hava revisorer ut­setts utan iakttagande av bestäm­melserna i 46 § I mom., åligger del styrelsen och styrelseledamot att ofördröjligen anmäla förhållandet för länsstyrelsen. Anmälan må gö­ras även av föreningsmedlem, röst­berättigad, som ej är medlem, eller borgenär.

På anmälan varom i första stycket sägs skall länsstyrelsen, i fall då revisorer icke utsetts till fö­reskrivet anlal, förordna revisorer. Är revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket bosatt svensk medborgare, utan vederbörligt till­stånd utsetts till revisor eller har någon utsetts till revisor i strid mot vad i 46 § 1 mom, andra stycket stadgas, skall på anmälan därom länsstyrelsen förklara honom entle­digad och förordna revisor i hans ställe. Förordnande av revisor skall avse tid till dess annan revisor blivit i föreskriven ordning utsedd.

Revisor, som utses enligt denna paragraf, vare berättigad atl av för­eningen erhålla skäligt arvode.


Har revisorer ej utsetts till före­skrivet antal eller har revisorer ut­setts utan iakttagande av bestäm­melserna i 46 § 1 eller 4 mom., ålig­ger det styrelsen och styrelseleda­mot att ofördröjligen anmäla förhål­landet för länsstyrelsen. Anmälan får göras även av föreningsmedlem, av röstberättigad, som ej är med­lem, eller av borgenär.

Har anmälan gjorts enligt första stycket, skall länsstyrelsen, i fall då revisorer inte har utsetts till före­skrivet antal, förordna revisorer. Är revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket bosatt svensk medborgare, utan vederbörligt till­stånd utsetts till revisor eller har någon utsetts till revisor i slrid mot 46 § 1 mom. tredje eller fiärde stycket eller 4 mom., skall på an­mälan därom länsstyrelsen förklara honom entledigad och förordna en ny revisor i hans slälle. Förord­nande av revisor skall avse tiden till dess en annan revisor har blivit ul­sedd i föreskriven ordning. Har för­eningsstämman underlåtit att på begäran enligt 46 § 4 mom. JJärde stycket utse en auktoriserad eller godkänd revisor och gör röstberät­tigad inom en månad från stämman framställning till länsstyrelsen, skall denna förordna sådan revisor.

Revisorer som ulses enligt denna paragraf har rätl till skäligt arvode av föreningen.


" Senasle lydelse 1971:603.


 


Prop. 1979/80:144


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


49 §'


Om det revisor åvilande gransk­ningsarbetet är av större omfall­ning, vare han berättigad alt därtill anlita hos honom för biträde i revi­sionsverksamhet anställd, lämplig person såsom medhjälpare efter vad med hänsyn till arbetets art får anses tillbörligt.

Revisor må med styrelsens sam­tycke även eljest anlita medhjälpa­re vid granskningen av styrelsens Jörvaltning och föreningens räken­skaper, såframt det för visst fall finnes erforderligt med hänsyn till omfaltningen av föreningens verk­samhet och andra på revisionsupp­dragets fullgörande inverkande omständigheter.

Lämnas ej samtycke, varom i andra stycket sägs, inom två vec­kor efter det revisor hos styrelsen begärt att få anlita medhjälpare, äger revisor hänskjuta frågan till länsstyrelsens avgörande.


En revisor Jår vid revisionen inte anlita någon som inle enligi 46 § 1 mom. tredje eller JJärde stycket är behörig all vara revisor. Har för­eningen eller moderföreningen en anställd i sin tjänsl med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen ha hand om föreningens interna revi­sion , får dock en sådan anställd an­lilas vid revisionen i den ulslräck­ning det är förenligt med god revi­sionssed.

Revisorn ansvarar för skada som uppsålligen eller av vårdslöshet vållas Jöreningen av hans medhjäl­pare.


50 §


Det åligger revisorerna att vid­taga de åtgärder som äro erforder­liga för ett behörigt fullgörande av revisionsuppdraget. Särskilt ålig­ger det revisorerna

att granska föreningens böcker och andra räkenskaper,

att verkställa inventering eller kontrollera verkställd inventering av föreningens kassa och övriga tillgångar,

att tillse huruvida föreningens bokföring och medelsförvaltning så ock kontrollen därav äro lillfreds­ställande.


En revisor skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska Jöreningens årsredovis­ning Jämle räkenskaperna samt sty­relsens förvaltning. År föreningen moderförening, skall revisorn även granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhål­landen i övrigt.


' Senaste lydelse 1971:603.

2    Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 144


 


Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

att taga del av prolokoll från för­eningsstämmor och andra sam­manträden, samt

att, sedan de årliga redovisnings­handlingarna avgivts, tillse att för­eningens tillgångar icke upptagils för högl och skulderna icke för lågl samt i övrigl granska nämnda redo­visningshandlingar.

Revisorerna hava atl ställa sig till efterrättelse de särskilda före­skrifter, som meddelas av för­eningsstämman och ej innefatta in­skränkning i deras i lag stadgade skyldigheter eller eljest strida mot lag eller JÖrfattning eller mot slad­garna.

Styrelsen skall giva revisor lill­gång till föreningens böcker, räken­skaper och andra handlingar samt i övrigt det biträde, som av honom påkallas för uppdraget. Av revisor begärd upplysning angående för­valtningen må ej av styrelsen våg­ras.


Föreslagen lydelse

Revisorn skall .följa de särskilda föreskrifter som meddelas av för­eningsstämman, om de inte strider mol lag, stadgarna eller god revi­sionssed.

Styrelsen skall bereda revisorn lillfälle att verkställa granskningen i den omfattning revisorn finner be­hövligt samt lämna de upplysning­ar och det biträde som han begär. Samma skyldighet åligger styrelsen och revisorn i en dotterförening gentemot revisorn i en moderfören­ing.

Sedan revisorn slutfört gransk­ningen, skall han teckna en hänvis­ning till revisionsberättelsen på årsredovisningen och i en moder­förening på koncernredovisningen. Finner revisorn att balansräkning­en eller resultaträkningen inte bör fastställas, skall han anteckna även detta. I en moderförening gäller detsamma i fråga om koncernba­lansräkningen och koncernresultat­räkningen.

Erinringar som revisorn fram­ställer till styrelsen skall han an­teckna i protokoll eller någon an­nan handling. Handlingen skall överlämnas till styrelsen och be­varas av denna på ett betryggande sätt.


51  §


Revisorerna skola för varje rä­kenskapsår avgiva en av dem un­dertecknad revisionsberättelse, som skall överlämnas lill styrelsen


Revisorerna skall för varje räken­skapsår avge en av dem underteck­nad revisionsberättelse, som skall överlämnas till styrelsen minst två


 


Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

minsl två veckor före den i 57 § I mom. omförmälda föreningsstäm­man. Revisorerna skola ock inom samma tid till slyrelsen ålerslälla de till dem överlämnade redovisnings­handlingarna.

Revisionsberättelsen skall inne­hålla redogörelse för residtatet av revisorernas granskning samt utta­lande, huruvida anledning till an­märkning i avseende å de till revi­sorerna överlämnade redovisnings­handlingarna, föreningens bokfö­ring eller inventeringen av dess till­gångar eller eljest beträffande för­valtningen av föreningens angelä­genheter föreligger eller icke. Före­ligger anledning till anmärkning, skall denna angivas i revisionsbe­rättelsen. Revisorerna äga ock i be­rättelsen meddela erinringar, som de anse böra komma till medlem­marnas kännedom.

Revisionsberättelse skall inne­hålla särskilt uttalande

angående fastställelse av balans­räkningen:

angående ansvarsfrihet för sty­relseledamöterna; samt

angående styrelsens förslag i an­ledning av föreningens vinsl eller förlust enligt balansräkningen, där­vid skall angivas huruvida förslaget omfattar stadgad avsätining till re­servfonden .

Revisor, som hyser från de i revi­sionsberättelsen gjorda uttalande­na skiljaktig mening eller eljest fin­ner särskilt ullalande påkallar äger till revisionsberättelsen foga yttrande därom, såframt han ej av­giver särskild revisionsberättelse.


Föreslagen lydelse

veckor före den i 57 § 1 mom. an­givna föreningsslämman. Reviso­rerna skall också inom samma tid lill styrelsen ålerslälla de redovis­ningshandlingar som har överläm­nats lill dem.

Revisionsberättelsen skall inne­hålla etl uttalande, huruvida årsre­dovisningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte årsredo­visningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag, skall revisorn ange della och lämna behövliga upplysningar i sin berät­telse, om det kan ske.

Har revisorn vid sin granskning funnil alt någon åtgärd eller för­summelse, som kan föranleda er­sättningsskyldighet, ligger en sty­relseledamot till last eller atl en sty­relseledamot på annat sätt har handlat i strid mot denna lag eller stadgarna, skall det anmärkas i be­rättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla etl uttalande i fråga om ansvarsfrihet Jör styrelse­ledamöterna. Revisorn kan i övrigl i berättelsen meddela upplysning­ar, som han önskar bt-inga till med­lemmarnas kännedom.

Revisionsberättelsen skall inne­hålla särskilda uttalanden om Jäst-ställande av balunsräkningen och resultaträkningen saml om del i förvaltningsberättelsen framställda förslaget till dispositioner beträj­jånde Jöreningens vinsl eller för­lust.

I en moderförening skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


20


beträffande koncernen. Härvid skall första—JJärde slyckena tilläm­pas.

57 §


/ mom. Inom sex månader eller den kortare tid, som kan vara be­stämd i stadgarna, efler ulgången av varje räkenskapsår skall hållas ordinarie föreningsstämma, å vil­ken styrelsen har att framlägga re­dovisningshandlingarna och revi­sionsberättelsen Jör det sistför­fiutna räkenskapsåret. De hand­lingar, som sålunda skola framläg­gas, skola under minst en vecka närmast före stämman hållas hos föreningen tillgängliga för medlem­marna,

Å denna föreningsstämma skola till avgörande företagas frågoma om fastställelse av balansräkningen med de ändringar eller tillägg, som må finnas erforderliga, saml om be­viljande av ansvarsfrihet äl styrel­seledamöterna för den tid redovis­ningen omfattar. Stämman skall ock fatta beslut i anledning av för­eningens vinsl eller föriusl enligt den fastställda balansräkningen.

Med beslut i nämnda frågor må anstå till fortsatt stämma å viss dag minst en och högst två månader därefter.

2 mom. Slyrelsen vare pliktig atl å den föreningsstämma varom i I mom. förmäles, i den mån det av medlem äskas och kan ske utan för­fång för Jöreningen, meddela till huds stående närmare upplysning­ar angående förhållanden, som kunna inverka på bedömandet av värdet av föreningens tillgångar, av dess ställning I övrigt och av resultatet av dess verksamhet samt av styrelsens förvaltning av för­eningens angelägenheler.

Det åligger styrelsen att Jämväl eljest å föreningsstämma giva med-


l mom. Inom sex månader eller den kortare tid, som kan vara bestämd i sladgarna, efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas ordinarie föreningsstämma, där slyrelsen skall lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt. moderförening. koncernredovis­ningen och koncernrevisionsberät­telsen. Handlingarna skall under minst en vecka närmast före stäm­man hållas hos föreningen tillgäng­liga för medlemmarna.

På denna föreningsstämma skall till avgörande företas frågorna om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, I moder­förening, koncernresulialräkningen och koncernbalansräkningen med de ändringar eller tilllägg, som kan behövas, samt om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelseledamö­terna för den tid redovisningen om­fattar. Stämman skall också besluta i anledning av föreningens vinsl el­ler förlust enligt den fastställda ba­lansräkningen.

Beslut i nämnda frågor får skju­tas upp till en fortsatll stämma som skall hållas minst en och högst tvä månader därefter.

2 mom. Styrelsen skall, om nå­gon medlem begär del och styrel­sen finner atl det kan ske utan vä­sentligt förfång för föreningen, på föreningsstämma    lämna   upplys­ningar angående förhållanden som kan inverka på bedömandet av för­eningens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ärende på stämman.   Ingår Jöreningen  i  en koncern, avser upplysningsplikten även föreningens jörhållande   lill annat koncernföretag och. om Jör­eningen   är   moderförening,   kon­cernredovisning samt sådana för-


 


Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

lem upplysning efler vad nu är sagt i avseende å ärende, som skall före­komma å stämman.


21

Föreslagen lydelse

hållanden beträjjånde dotterföreta­gen som avses i första meningen.

Kan en begärd upplysning läm­nas endasl med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga på stäm­man, skall upplysningen inom två veckor därefler hållas hos förening­en skriftligen tillgänglig Jör med­lemmarna samt översändas till var­je medlem som har begärt upplys­ningen.

Finner styrelsen atl en begärd upplysning inte kan lämnas till medlemmarna utan väsentligt för­fång Jör Jöreningen, skall upplys­ningen i stället på medlemmens be­gäran lämnas till föreningens revi­sorer inom två veckor därefler. Re­visorerna skall inom en månad ef­ler stämman till styrelsen avge skriftligt yttrande, huruvida den be­gärda upplysningen lämnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening bort föranleda ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande moderförening, kon­cernrevisionsberättelsen eller i öv­rigt ger anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller erinringen anges i yttrandet. Styrel­sen skall hålla revisorernas yttran­de tillgängligt för medlemmarna hos föreningen samt översända det i avskrift till varje medlem som har begärt upplysningen.


81  §


Då föreningen trätt i likvidation, åligger det styrelsen att ofördröjli­gen avgiva redovisning för sin för­valtning av föreningens angelägen­heter under tid, för vilken redovis­ningshandlingar ej förut framlagts å föreningsstämma.

Redovisningshandlingarna skola av likvidatorerna ofördröjligen i hu­vudskrift eller avskrift överlämnas till revisorerna, som hava att inom en månad avgiva revisionsberät­telse och återställa handlingarna. Redovisningshandlingarna och re-


Då föreningen har trätt i likvida­tion, skall slyrelsen ofördröjligen avge redovisning för sin förvaltning av föreningens angelägenheter un­der den tid för vilken redovisnings­handlingar inte tidigare har lagts fram på föreningsstämma.

Likvidatorerna skall ofördröjli­gen överlämna redovisningshand­lingarna i huvudskrifl eller avskrift till revisorerna, som inom en må­nad skall avge revisionsberättelse och återställa handlingarna. Likvi­datorerna skall så snart det kan ske


 


Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

visionsberättelsen skola av likvida­torerna så snart ske kan framläg­gas å föreningsstämma; och skall å stämman till behandling företagas frågan om beviljande av ansvarsfri­het ål styrelsens ledamöier för den tid redovisningen omfattar.

I fråga om styrelsens redovis­ning, om revisorernas granskning och revisionsberättelsen, om hand­lingars framläggande och tillhanda­hållande, om behandlingen av frå­gan om ansvarsfrihet samt om an­ställande av talan mot styrelseleda­mot skall i tillämpliga delar gälla vad i 3S-44 och 49-51 §§, 57 § 1 mom. samt 63—66 §§ är stadgat.


22 F(>reslagen lydelse

lägga fram redovisningshandlingar­na och revisionsberättelsen på för­eningsstämma. På stämman skall behandlas frågan om beviljande av ansvarsfrihet ät styrelsens leda­möter för den tid redovisningen omfattar.

I fråga om styrelsens redovis­ning, om revisorernas granskning och revisionsberättelsen, om hand­lingars framläggande och tillhanda­hållande, om behandlingen av frå­gan om ansvarsfrihet samt om an­ställande av talan mot styrelseleda­mot gäller i tillämpliga delar 3S-43 och 49-51 §§, 57 § 1 mom. samt 63-66 §§.


105 a §''


Mot beslut i tillståndsärende, vara 22, 29, 46 eller 76 § äger till­lämpning, föres talan hos regering­en genom besvär.

Den som icke åtnöjes med läns­styrelses beslut, varigenom ansö­kan om eller anmälan för registre­ring avskrivits eller registrering vägrats, må sist inom två månader från beslutets dag föra talan där­emot hos kammarrätten genom be­svär. I samma ordning föres talan mot beslut enligt 74 § och mot be­slut om sådan förklaring som avses i 103 § 2 mom.

Talan mot annal beslul av läns­styrelse enligt denna lag föres hos kammarrätten genom besvär.


Myndighets beslut I tillstånds­ärenden enligt 22, 29, 40, 42, 46 eller 76 § överklagas hos regering­en genom besvär.

Länsstyrelsens beslut, varige­nom ansökan om eller anmälan för registrering avskrivits eller registre­ring vägrats, överklagas hos kam­marrätten genom besvär inom två månader från beslutets dag. I sam­ma ordning överklagas beslul enligt 74 § och beslut om sådan förklaring som avses i 103 § 2 mom.

Länsstyrelsens beslut enhgt den­na lag överklagas i övriga fall hos kammarrällen genom besvär.


110 §"

Med dagsböter straffes              Till böter döms

1. styrelseledamot, likvidator eller annan, där han uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i anmälan eller ansökan till länsstyrelsen eller i handling som fogas därvid eller i uppgift varom förmäles i 10 §, så ock styrelseledamot eller likvidator, där han uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriklig eller vilseledande uppgift i handling, som hålles tillgänglig för medlemmar eller röstberätti­gade eller framlägges å föreningsstämma;

" Senaste lydelse 1975:420. ' Senaste lydelse 1974; 163.


 


Prop. 1979/80:144                                                                 23

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2,    styrelseledamot, där han vid   2. slyrelseledamol, där han vid
upprättande av balansräkning,
upprättande av balansräkning, re-
vinsl- och förlusträkning eller för-
sultairäkning eller förvallningsbe-
valtningsberältelse, som avses i 38
rättelse, som avses i 38 eller 81 §,
eller 81 §, uppsålligen eller av
uppsålligen eller av vårdslöshet för-
vårdslöshet förfar i strid mot be-
far i strid mot bestämmelserna i
stämmelserna i 40 §, 41 §2,3 och 4
                            38-43 §§:

mom., 42 § första stycket eller43 §;

3,    likvidalor, där han vid upprättande av balansräkning, likvidations­räkning eller förvaltningsberättelse, varom stadgas i 83, 86 eller 89 §, uppsålligen eller av vårdslöshet förfar i strid mot bestämmelser som avses i sagda lagmm;

4,    revisor eller likvidationsrevisor, där han i revisionsberättelse eller annan handling, som framlägges på föreningsstämma eller annorledes hålles lillgänglig för medlemmar eller röstberättigade, uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgifl rörande för­eningens angelägenheter eller uppsålligen eller av grov vårdslöshet under­låter att göra anmärkning beträffande förvaltningen, ändå att anledning därtill föreligger;

5,    styrelseledamot eller likvidator, där han uppsålligen eller av vårds­löshet i strid mot bestämmelserna i 18 § låter verkställa utdelning eller utbetalning till medlem eller annan;

6,    revisor, likvidationsrevisor eller revisors eller likvidalionsrevisors medhjälpare som, oaktat han insett eller bort inse atl skada därav kunnat följa, yppar något av vad vid verkställd granskning kommer till hans kännedom, utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande av hans uppdrag;

7,    den som bryter mot vad i 7 § fjärde stycket är stadgat,

111                                        §*•

Med dagsböter straffes ock                       Till böter döms också

1,    styrelseledamot eller likvida-    1, slyrelseledamol eller likvida­
tor, där han underlåter att iakttaga
lor, där han underiåler atl iakttaga
föreskrift som är meddelad i 10 §
föreskrift som är meddelad i 10 §
första eller andra stycket, 44 §, 50 §
första eller andra stycket, 38 § sjäi-
sista slycket, 80 § sisla stycket,
te stycket, 50 § tredje stycket, 80 §
jämfört med 50 § sista stycket, eller
sista stycket, jämfört med 50 §
81 § sista stycket jämfört med 50 §
tredje stycket, eller 81 § sista
sisla stycket;
                          stycket jämfört  med   50 §  tredje

stycket;

2,    styrelseledamot eller likvidator, där han underiåler att iakttaga före­skrifl som beträffande anmälan för regisirering är meddelad i 37, 68, 79, 90 eller 92 §;

3,    styrelseledamot eller likvida- 3, styrelseledamot eller likvida­tor, där han underlåter att till revi-     tor, där han underiåler att till revi­sorer eller likvidationsrevisorer av- sorer eller likvidationsrevisorer av­lämna handlingar enligt  vad  som lämna handlingar enligt vad som

* Senaste lydelse 1971:482.


 


Prop. 1979/80: 144                                                              24

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

stadgas i 38 § andra stycket, 81 §      stadgas i 38 § femte stycket, 81 §

andra stycket, 83 § sisla slycket,         andra stycket, 83 § sista stycket,

86 § sista stycket eller 89 § första      86 § sista stycket eller 89 § första

stycket;                                       stycket;

4.    styrelseledamot eller likvidator, som försummar alt fullgöra vad i 55 § sista stycket, 84 § sista stycket, jämfört med 55 § sista stycket, eller 86 § andra stycket sista punkten finnes stadgat eller som underlåter att iakttaga föreskrifl, som med avseende å framläggande av handlingar ä föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar viss tid före stämma är meddelad i 57 § 1 mom., 81 § andra eller sista slycket, 87 § andra slycket eller 89 § andra stycket;

5.    revisor, vilken underlåter att iakttaga föreskrift som meddelals i 51 § första stycket eller 81 § andra stycket, så ock likvidationsrevisor, som försummar att fullgöra vad i 87 § första stycket första punkten eller 89 § första stycket fjärde punkten finnes stadgat.

Den som har underlåtit att full­göra skyldighet, som omfattas av vilesföreläggande enligt denna lag, får inte dömas till straff för under­låtenheten.

117 a §'

Länsstyrelsen kan vid vite före-  Länsstyrelsen kan vid vite före-

lägga styrelseledamot att fullgöra lägga styrelseledamot alt fullgöra
skyldighet enligt 44 a § att till läns- skyldighet enligt 38 § sjätte stycket,
styrelsen insända årsredovisning 43 a § andra stycket eller 44 § and-
eller delårsrapport. Försuttet vite ra stycket att till länsstyrelsen in-
utdömes av länsstyrelsen.
            sända   behörig   redovisningshand-

ling, revisionsberättelse eller del­årsrapport. Försuttet vite utdöms av länsstyrelsen.

Länsstyrelsen kan även vid vite förelägga likvidator att fullgöra skyldighet enligt 81 § tredje stycket. Jämfört med 38 § sjätte stycket, atl till länsstyrelsen in­sända redovisningshandling och revisionsberättelse. Försuttet vite utdöms av länsstyrelsen.

1. Denna lag träder i krafl den I januari 1981.

2.    De nya beslämmelsema i 46 § 1 mom. tredje och fjärde slyckena och
4 mom. försia och tredje slyckena samt 49 § första stycket tillämpas från
och med första ordinarie föreningsstämma som hälls efter lagens ikraftträ­
dande. Till dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.

Beslut enligt 46 § 2 mom. andra stycket och 4 mom. andra slycket får meddelas före den 1 januari 1981.

' Paragrafen tillagd genom 1975; 1391.


 


Prop. 1979/80: 144                                                                25

3.    Årsredovisningar och koncernredovisningar skall efter ulgången av
är 1980 upprättas enligt lagen i dess nya lydelse. För räkenskapsår som har
börjat löpa före denna tidpunkt får sådan redovisning dock upprällas enligt
äldre bestämmelser.

I koncernredovisningar behöver inte tas med sammandrag av resultat­räkningar och balansräkningar för räkenskapsår som har påbörjals före ulgången av år 1980.

4.    Om det i 42 § första stycket 3 angivna anskaffningsvärdet för en
tillgång som har förvärvals före lagens ikraftlrädande inte kan utrönas med
hjälp av föreningens bevarade räkenskaper, skall som anskaffningsvärde
redovisas, beiräffande byggnad det vid 1965 års allmänna fastighetstaxe­
ring åsatta taxeringsvärdet (byggnadsvärdet) ökal med förbättringskost­
nader efter utgången av år 1964, samt beträffande annan lillgång del belopp
vartill anskaffningsvärdet skäligen kan uppskattas.

1 en not till balansräkningen skall anges om anskaffningsvärdet har uppskattats enligt första stycket.

2    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen

Härigenom föreskrivs alt 43-49 och 52 §§, 54 § 1 mom. saml 64, 71,74, 75, 84 och 86 §§ lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

43      §

Jämte vad i bokföringslagen fö- I fiåga om styrelsens årsredovis-

reskrives om inventarium, balans- ning gäller 38 § första och tredje—

räkning   samt   vinst-   och förlust- femte  styckena   lagen  (1951:308)

räkning skall i fråga om styrelsens om ekonomiska föreningar. Resul-

årsredovisning gälla vad i 38 och taträkning och balansräkning i års-

39 §§  lagen   om   ekonomiska för- redovisning och i årsbokslut enligt

eningar är stadgat samt i stället för bokföringslagen   (1976:125)   skall

bestämmelserna   i 40—44 §§  sist- upprättas enligt bestämmelserna i

nämnda  lag,   de föreskrifter som sistnämnda lag samt 44 och 45 §§

meddelas i 44—48 §§ nedan.                                           nedan.

44                                               §'
Kreditkassas t Utgångar må, så­
framt ej nedan annorlunda stad­
gas, icke upptagas vare sig över
verkliga värdet eller till högre be­
lopp än det vartill kostnaderna för
deras anskaffning uppgått.

Andra tillgångar än sådana, som Räntebärande obligation som
äro avsedda till stadigvarande bruk
avses i 34 § första stycket A 2 eller
för kassan, må såframt upplysning
B I får las upp till ett värde (medel-
om förhållandet lämnas i förvaU-
talsvärde) som grundas på medel-

' Senaste lydelse 1974:927.


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse

ningsberättdsen, upptagas lill hög­re belopp än som motsvarar kost­naderna för deras anskaffning, dock ej över verkliga värdet. Ränte­bärande obligation som avses i 34 § första stycket A 2 eller B 1 må dock upptagas till ett värde (medeltals­värde) som grundas på medelräntan under de senaste tio åren på obliga­tioner utfärdade av staten. Ko­nungariket Sveriges sladshypoleks­kassa och Sveriges allmänna hypo­ieksbank. Medeltalsvärdet fäst-ställes av tillsynsmyndigheten.

Hava under räkenskapsåret kost­
nader nedlagts för förbättring på
tillgång avsedd till stadigvarande
bruk för kassan eller hava sådana
kostnader balanserats från tidigare
räkenskapsår, må de inräknas i an­
skaffningskostnaderna. TUlgång
varom nu sagts må ej eljest uppta­
gas till högre belopp än det vartill
den var uppförd i närmast föregå­
ende balansräkning. Dock må till­
gång, vilken måste anses äga ett
bestående värde väsentligt översti­
gande nämnda belopp, upptagas
till högsl detta värde, såframt till­
synsmyndigheten
         medgivii
uppskrivningen. 1 fråga om fast
egendom må ej i något fall upp­
skrivning ske över senast fast­
ställda taxeringsvärdet.

Osäkra fordringar skola uppta­gas till det belopp varmed de beräk­nas komma att infiyta. Värdelösa fordringar må icke upptagas såsom tillgång.

Förvaltningskostnader må icke upptagas såsom lillgång.


26

Föreslagen lydelse

räntan under de senaste tio åren på obligationer utfärdade av staten. Konungariket Sveriges sladshypo­lekskassa och Sveriges allmänna hypoieksbank. Medellalsvärdel fastställs av tillsynsmyndigheten.

Anläggningstillgång, som har etl bestående värde som väsentligl överstiger det belopp vartill den är uppförd i närmast föregående ba­lansräkning, får tas upp till högst detta värde, om tillsynsmyndighe­ten har medgivit uppskrivningen. I fråga om fast egendom/år ej i någol fall uppskrivning ske över senasl fastställda taxeringsvärdet.

icke

Förvaltningskostnader får tas upp såsom tillgång.


45 V

I balansräkningen skola tillgång­ar och skulder fördelas i poster på sätt som må anses påkallat med hänsyn tUl verksamhetens art och allmänna bokföringsgrunder.

 Senasle lydelse 1967:543.


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse

Fordran på insats må icke uppta­gas såsom tillgång. Redovisningen av inbetalda insatser må ske sålun­da alt i balansräkningen hela insats­kapitalet anmärkes med angivande av vad härav icke är guldet samt skillnaden utföres såsom särskild skuldpost.

Inom linjen skall anmärkas sam­manlagda beloppet av kredit kas­sans borgens- och övriga ansvars­förbindelser, i den mån de icke upp­tagits bland skulderna. Tillika skall inom linjen upptagas av kassan ställda panters sammanlagda bok­förda värde.

Inom linjen skola ock angivas de pensionsåtaganden, som ej uppta­gits bland skulderna.


27

Föreslagen lydelse

1 balansräkningen får fordran på insats icke tas upp såsom tillgång. Redovisningen av fullgjorda insat­ser/ar ske ,vå att i balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur mycket härav som Icke betalats, varefter skillnaden - de betalda in­satserna — utförs som särskild post under eget kapital.


46 §


Vinst- och förlusträkning skall så uppställas att en tillfredsställande redovisning erhålles för huru vins­ten eller förlusten för räken­skapsåret uppkommit. Därvid skall iakttagas att intäkter och kostnader fördelas i lämpliga poster.


Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.


47 §


I förvaltningsberättelsen skall, / den mån det finnes kunna ske utan förfång för kreditkassan, upplys­ning lämnas om sådana för bedöm­ningen av kassans ställning och re­sultatet av dess verksamhet samt styrelsens förvaltning viktiga för­hållanden, vilka ej framgå av ba­lansräkningen eller vinst- och för­lusträkningen, så ock om händelser av väsentlig betydelse för kassan. Jämväl där de inträfiat efter räken­skapsårets slut.

Där medelantalet i kassans tjänst under räkenskapsåret anställda överstiger tio, skall i förvaltnings­berättelsen uppgivas medelantalet anställda. För sådant faU skaU ock, i den mån motsvarande uppgifter ej lämnas   i   vinst-   och   förlusträk-


1 förvaltningsberättelsen skall upplysning lämnas dels om sådana för bedömningen av kassans verk­samhetsresultat och städning vikli­ga förhållanden, för vilka redovis­ning ej skaU lämnas i resultaträk­ning eller balansräkning, dels om händelser av väsentlig betydelse för kassan, som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut.

I förvaltningsberättelsen skaU anges medelantalet under räken­skapsåret anställda personer såväl för kassan i dess helhet som för varje arbetsställe med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges det sammanlagda beloppet av räken-


 


Prop. 1979/80:144

Föreslagen lydelse

skapsårets löner och ersättningar dels till styrelsen och andra perso­ner i ledande ställning, dels till övri­ga befattningshavare hos kassan.

Nuvarande lydelse

ningen, I särskilda posler upplagas sammanlagda beloppel av utbe­talda löner och ersättningar under räkenskapsåret dels till slyrelsen och andra personer i ledande ställ­ning, dels ock lill övriga befall­ningshavare hos kassan.

Har uppskrivning av tillgång, av­sedd till sladigvarande bruk för kassan, verkställts för räkenskaps­året, skall redogörelse lämnas för grunden till uppskrivningen, för det belopp varmed uppskrivning skett och för användningen av beloppet. Att i förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysning, däresl andra tillgångar upptagits till högre be­lopp än kostnaderna för deras an­skaffning, stadgas i 44 § andra stycket.

Styrelsen skall i förvaltningsberättelsen framställa förslagom avsättning till reservfond, därest sådan avsättning skall ske, så ock i övrigt förslag i anledning av kassans vinst eller förlust enligt balansräkningen.

48 §


Styrelsen skall senasl sju måna­der efter räkenskapsårets utgång i huvudskrifl eller avskrift hålla re­dovisningshandlingarna för året Jämte revisionsberättelsen hos kas­san tillgängliga för envar som vill taga kännedom om desamma. Skulle stämmans beslut i anledning av den framlagda balansräkningen innebära ändring däri, skall Jämväl protokoll eller annan handling, som utvisar beslutet, hållas tillgängligt på sätt nyss sagts.

Centralkassas redovisningshand­lingar och revisionsberättelsen sko­la hållas lillgängliga såväl inom kas­sans och dess avdelningskontors som inom anslutna jordbmkskas-sors expeditionslokaler.


Senast en månad efter det resul­taträkningen och balansräkningen blivit fastställda, skall avskrifter av årsredovisning och revisionsberät­telse hållas tillgängliga hos kassan för alla som är intresserade saml efter särskilt föreläggande av till­synsmyndigheten insändas dit. Så­dant föreläggande utfärdas när nå­gon begär det. På avskriften av års­redovisningen skall styrelseleda­mot eller verkställande direktör teckna bevis om att resultaträkning och balansräkning har fastställts med uppgift om fastställdsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om stämmans beslut beträffande kassans vinst eller förlust.

Centralkassas redovisningshand­lingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga såväl inom kassans och dess avdelningskon­tors som inom anslutna jordbruks­kassors expeditionslokaler.


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


29


49 §


I fråga om revision av styrelsens förvaltning och kreditkassas räken­skaper skall i tillämpliga delar gälla vad i 45, 46 och 49 §§ lagen om ekonomiska föreningar är stadgat samt, i stället för bestämmelserna i 47, 48, 50 och 51 §§ nämnda lag, de föreskrifter som meddelas i 50-54 §§ nedan.


I fräga om revision av styrelsens förvallning och kredilkassas räken­skaper tillämpas 45 <>, 46 § I och 2 mom. och 49 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar samt, i släl­let för 47, 48, 50 och 51 §§ nämnda lag de föreskrifter som meddelas i 50-54 §§ nedan.


52 r


Det åligger revisorerna vid full­görandet av silt uppdrag

alt granska kassans böcker och andra räkenskaper:

att taga del av styrelsens och stämmans protokoll samt av de in­struktioner, anvisningar eller andra föreskrifter rörande kredilgivning­en, som utfärdals av styrelsen eller verkslällande direktören;

att verkställa inventering eller kontrollera verkställd invenlering av de hos kreditkassan innelig­gande kontanta medlen och övriga tillgångar;

att tillse huruvida kassans orga­nisation av och kontroll över bokfö­ringen och medelsförvaltningen är tillfredsställande; samt

att, sedan de årliga redovisnings­handlingarna avgivits, granska nämnda handlingar.

Minsl en gång varje halvår skola revisorerna

granska större krediter och andra slörre placeringar av kassans me­del;

granska av styrelsen vidlagna åt­gärder i fråga om förvaltning och avyttring av egendom, som kassan inköpt eller övertagil jämlikt 33 §;

taga del av de förelägganden och erinringar, som av tillsynsmyndig­heten kunna hava gjorts till kassan; saml


Revisorerna skall i den omfatt­ning som följer av god revisionssed granska kassans årsredovisning Jämte räkenskaperna samt styrel­sens och verkslällande direktörens Jörvaltning.

Minsl en gång varje halvår skaU revisorerna

granska slörre krediler och andra större placeringar av kassans me­del;

granska av styrelsen vidtagna ål­gärder i fräga om förvallning och avyttring av egendom, som kassan inköpt eller övertagit jämlikt 33 §;

1(1 del av de förelägganden och erinringar som tillsynsmyndigheten kan ha gjort lill kassan; saml


' Senasle lydelse 1968:603.


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse

taga del av rapporter över in­spektioner och undersökningar rö­rande kassan.

/ övrigt skola revisorerna vidtaga de åtgärder som må vara erforder­liga för ett behörigt fullgörande av revisionsuppdraget.


30

Föreslagen lydelse

ta del av rapporter över inspek­tioner och undersökningar rörande kassan.


54 §


/ mom. Revisorerna skola för varje räkenskapsår avgiva en av dem undertecknad revisonsberät-telse, som skall överlämnas till sty­relsen minst två veckor före kas­sans ordinarie stämma. Revisorer­na skola ock inom samma tid till slyrelsen återställa de till dem över­lämnade redovisningshandlingar­na.

Revisorerna i centralkassa skola därvid på balansräkningen samt vinst- och förlusträkningen hava tecknat påskrift med yttrande, hu­mvida dessa handlingar överens­stämma med kassans av dem grans­kade böcker eller icke, och skall påskriften i övrigt beträffande granskningen innefatta hänvisning till revisionsberättelsen.


/ mom. Revisorerna skall för var­je räkenskapsår avge en av dem un­dertecknad revisionsberättelse, som skall överlämnas till styrelsen minst två veckor före kassans ordi­narie stämma. Revisorerna skall också inom samma tid till slyrelsen återställa de redovisningshandling­ar som har överlämnats till dem.

Revisorerna i centralkassa skall därvid på balansräkningen samt re­sultaträkningen göra en påskrift med yttrande, huruvida dessa handlingar överensstämmer med kassans av dem granskade böcker eller icke. Påskriften skall i övrigt beträffande granskningen innefalla hänvisning lill revisionsberättelsen.


64 §


I inventarium och balansräkning för kreditkassa i likvidation skola upptagas kassans tillgångar och skulder, tillgångarna till verkliga värdel. Insatskapitalet skall i ba­lansräkningen upptagas inom lin­jen. I övrigt skall beträffande inven­tarium och balansräkning för kre­ditkassa i likvidation gälla vad i 7 och 8 §§ bokföringslagen är stad­gat.


I balansräkning för kreditkassa i likvidalion skall tas upp kassans tillgångar och skulder, liligångarna lill verkliga värdet. Insatskapitalet skall i balansräkningen tas upp inom linjen. I övrigt gäller beträf­fande balansräkning för kreditkassa i likvidalion bestämmelserna i bok­föringslagen (1976:125).


71  §


På anmälan varom sägs i 51 § skall tillsynsmyndigheten, i fall dä revisorer icke utsetts till föreskrivet antal, förordna revisor eller revi­sorer. Är revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket bosatt svensk medborgare, utan vederbör-


Har anmälan gjorts enligt 51 § skall tillsynsmyndigheten, i fall då revisorer icke utsetts till föreskrivet antal, förordna revisor eller revi­sorer. Är en revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket bo­salt svensk medborgare, utan ve-


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse

ligt tillstånd utsetts till revisor eller har någon utsetts till revisor i strid med vad i 46 § 1 mom. andra slycket lagen om ekonomiska för­eningar stadgas, skall pä anmälan därom tillsynsmyndigheten förklara honom entledigad och förordna re­visor i hans ställe. Har anmälan ej gjorts av kreditkassans styrelse, skall före besluts meddelande till­fälle beredas styrelsen att yttra sig i ärendet. Förordnande av revisor skall avse tid till dess annan revisor blivit i föreskriven ordning ulsedd.


31

Föreslagen lydelse

derbörligt tillstånd utsetts till revi­sor eller har någon utsetts till revi­sor i strid med 46 § 1 mom. tredje stycket lagen (1951:308) om ekono­miska föreningar, skall på anmälan därom tillsynsmyndigheten förklara honom entledigad och förordna en revisor i hans ställe. Har anmälan ej gjorts av kreditkassans styrelse, skall styrelsen beredas tillfälle atl ytlra sig i ärendet. Förordnande av revisor skall avse liden till dess an­nan revisor blivit utsedd i föreskri­ven ordning.


Tillsynsmyndigheten äger när som helst återkalla förordnandet och i stället utse ny revisor.

74 §"

Kreditkassans styrelse åligger

att när som helst för den befattningshavare hos tillsynsmyndigheten, som enligt av regeringen meddelade bestämmelser har att i sådant avseen­de företräda myndigheten, samt för den särskilda undersökning, regering­en kan finna för gott anställa, hålla de hos kreditkassan inneliggande kontanta medlen och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning, samt

att jämväl i övrigt tillhandahälla myndigheten eller sädan befattningsha­vare därstädes, som ovan sagts, de upplysningar rörande kassan som äskas.

Yppas anledning till anlagande att centralkassa gjort sådana förius­ter att kassans och de anslutna jord-bmkskassornas egel kapital icke svarar mot det belopp som fordras enligt 34 §, skall cenlralkassans styrelse ofördröjligen låta upprätta särskild balansräkning för utvi­sande av centralkassans ställning samt, därest balansräkningen be­kräftar anlagandel i fråga, ofördröj­ligen avsända meddelande härom lill tillsynmyndigheten.

Yppas anledning till antagande att centralkassa gjort sådana förlus­ter atl kassans och de anslutna jord-bmkskassornas egel kapital icke svarar mot det belopp som fordras enligt 34 §, skall cenlralkassans styrelse ofördröjligen låta upprätta särskild balansräkning enhgt 44 och 45 §§ för utvisande av centralkas­sans ställning samt, därest balans­räkningen bekräftar antagandet i fråga, ofördröjligen avsända med­delande härom till tillsynsmyndig­heten.

Centralkassas styrelse åligger därjämte atl på den tid och i den ordning tillsynsmyndigheten bestämmer tillhandahälla myndigheten de redovis­ningshandlingar, översikter och övriga handlingar, rörande kassans och de anslutna jordbrukskassornas ställning som av tillsynsmyndigheten äskas.

'Senaste lydelse 1975:229.


 


Prop. 1979/80: 144


2


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


75 §'


Har kreditkassas styrelse eller stämma fattat beslut, vilket står i strid med lag eller stadgarna, må tillsynsmyndigheten förbjuda verk­ställighet av beslutet. Myndigheten må ock förelägga styrelsen att, om beslut som nyss sagls gåll i verk-ställdighet, göra rättelse där så kan ske samt att fullgöra vad slyrelsen åligger enligt lag eller stadgarna. Sådant föreläggande må dock, utom vad angår innehållet av vinsi-och förlusträkning eller balansräk­ning, icke av myndigheten medde­las i fråga om i lag givna föreskrif­ter, vilkas överträdande är belagt med straff.


Har kreditkassas slyrelse eller stämma fattal beslut, vilket står i strid med lag eller stadgarna, kan tillsynsmyndigheten förbjuda verk­ställighet av beslulel. Myndigheten kan också förelägga slyrelsen all, om beslut som nyss nämnls gått i verkställighet, göra rättelse där så kan ske samt all fullgöra vad som åligger styrelsen enligt lag eller stadgarna. Sådant föreläggande /år dock, ulom vad angår innehållel av resultaträkning eller balansräkning, icke av myndighelen meddelas i fråga om i lag givna föreskrifier, vil­kas övertrådande är belagt med straff.


Ändå att avvikelse frän lag eller stadgar icke skett, äger tillsynsmyndig­heten meddela de erinringar beträffande kassans verksamhet, som myndig­heten kan finna påkallade.

Underlåter kassa alt ställa sig till efterrättelse av myndighelen meddelat förbud eller föreläggande eller handhar kassan eljest sina angelägenheter på sätt, som är ägnat atl mbba förtroendet till kassan, kan den som godkänt kassan återkalla godkännandet.

Tillsynsmyndigheten äger förelägga vite vid meddelande av föreskrift eller förbud enligt denna lag.


Till böter eller fängelse döms

I. styrelseledamot, vilken vid upprättande av förvaltningsberät­telse, balansräkning eller resultat­räkning som avses i 38 § lagen (1951:308) om ekonomiska för­eningar eller i 81 § samma lag, jäm­förd med 56 § denna lag, eller i 74 § andra stycket denna lag uppsålligen förfar i strid med bestämmelserna i 43-47 §§ denna lag;

84 Med   dagsböter   eller   fängelse straffes

1.     styrelseledamot, vilken vid
upprättande av förvaltningsberät­
telse, balansräkning eller vinst- och
förlusträkning som avses i 38 § la­
gen om ekonomiska föreningar eller
i 81 § samma lag, jämförd med 56 §
denna lag, eller i 74 § andra stycket
denna lag uppsålligen förfar i strid
med bestämmelserna i 43 §, 44 §,
45 § andra, tredje och fiärde styck­
ena, 46 § eller 47 § denna lag;

2.    likvidator, vilken vid upprättande av balansräkning, likvidationsräk­
ning eller förvaltningsberättelse som avses i 83 § första och iredje styckena
eller 86 § lagen om ekonomiska föreningar eller i 89 § samma lag, jämförd
med 56 § denna lag, eller i 64 § denna lag uppsålligen förfar i strid med
bestämmelser i sagda lagmm;

' Senasle lydelse 1970:723. " Senaste lydelse 1967:543.


 


Prop. 1979/80:144                                                                 33

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

3,    styrelseledamot, likvidator eller befattningshavare, vilken uppsålli­
gen eller av vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift vid
lämnande av upplysning som avses i 69, 74, 76 eller 79 § denna lag;

4.    revisor eller likvidalionsrevisor, vilken i revisionsberättelse eller an­
nan handling, som framlägges på stämma eller annorledes hålles lillgänglig
för medlemmar eller röstberättigade, eller i påskrift å sådan handling
uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriklig eller vilseledande
uppgift rörande kredilkassas angelägenheter eller uppsålligen eller av grov
vårdslöshet underlåter att göra anmärkning beträffande förvallningen,
ändå alt anledning därtill föreligger.

Har gärning som avses i första    Har gärning som avses i första

stycket 1 eller 2 skett av vårdslös-     stycket 1 eller 2 sketl av vårdslös­
het, är straffet dagsböter.
             het, döms lill böter.

86 §
Med dagsböter straffes ock
            Till böler döms också

1.    styrelseledamot eller likvida- 1. styrelseledamot eller likvida­
tor, vilken underlåter att iakttaga
tor, vilken underlåter att iakttaga
föreskrift som är meddelad i 10 §
föreskrift som är meddelad i 10 §
första eller andra stycket lagen om
första eller andra stycket lagen
ekonomiska föreningar eller i 48 §
(1951:308) om ekonomiska for­
eller 53 § andra stycket denna lag
eningar eller i 48 § eller 53 § andra
eller i 80 § sista stycket eller 81 §
stycket denna lag eller i 80 § sista
sista stycket förstnämnda lag, vart-
stycket eller 81 § sista slycket
dera lagmmmet jämfört med 53 §
förstnämnda lag, vartdera lagmm-
andra stycket och 56 § denna lag;
met jämfört med 53 § andra stycket

och 56 § denna lag;

2.    styrelseledamot eller likvidator, vilken underlåter att iakttaga före­skrift som beträffande anmälan för registrering är meddelad i 37, 68, 90 eller 92 § lagen om ekonomiska föreningar eller i 63 § denna lag;

3.    styrelseledamot eller likvida-   3. styrelseledamot eller likvida­lor, som underiåler all till revisor      tor, som underiåler atl lill revisor eller likvidationsrevisor avlämna eller likvidationsrevisor avlämna handlingar enligt vad som stadgas i       handlingar enligt vad som stadgas i 38 § andra stycket, 81 § andra       38 § femte stycket, 81 § andra stycket, 83 § sista stycket eller 86 §             stycket, 83 § sisla stycket eller 86 § sista stycket lagen om ekonomiska    sisla stycket lagen om ekonomiska föreningar eller i 89 § första stycket    föreningar eller i 89 § första stycket samma lag, jämfört med 56 § denna              samma lag, jämfört med 56 § denna lag;    lag;

4.    styrelseledamot eller likvidator, som försummar att fullgöra vad i 55 § sisla stycket, 84 § sista stycket, jämförl med 55 § sista slyckel, eller 86 § andra stycket sista punkten lagen om ekonomiska föreningar finnes stadgat eller som underlåter att iakttaga föreskrift, som med avseende på framläggande av handlingar på stämma eller tillhandahållande av handling­ar viss tid före stämma är meddelad i 57 § 1 mom., 81 § andra stycket, 87 § andra stycket eller 89 § andra stycket lagen om ekonomiska föreningar eller i 81 § sista stycket samma lag, jämförl med 56 § denna lag;

3    Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 144


 


Prop. 1979/80:144                                                                  34

5, revisor, vilken underlåter att iakttaga föreskrift som meddelats i 54 § I mom. denna lag eller i 81 § andra slyckel lagen om ekonomiska förening­ar, så ock likvidationsrevisor, som försummar att fullgöra vad i 87 § första stycket första punkten eller 89 § första stycket fjärde punkten sistnämnda lag finnes stadgat.

1.    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

2.    De nya bestämmelserna i 46 § 1 mom. tredje stycket samt 49 § första stycket lagen (1951; 308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om kreditkassa från och med första ordinarie stämma som hålls efter utgången av år 1980. Till dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.

3.    Årsredovisningar skall efter utgången av år 1980 upprättas enligt de nya bestämmelserna. För räkenskapsår som har börjat löpa före denna tidpunkt får årsredovisning dock upprättas enligt äldre bestämmelser.

3    Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom föreskrivs att 58 § bostadsrättslagen (1971:479) skall ha ne­dan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

58 §
Bestämmelserna i 38-51 §§ la-
   Beslämmelsema i 38-51 §§ la-

gen (1951; 308) om ekonomiska för- gen (1951; 308) om ekonomiska för­
eningar gäller i lillämpliga delar i eningar gäller i lillämpliga delar i
fråga om bostadsrättsförening. Vad fråga om bostadsrättsförening. Vad
som sägs där om insats skall beträf- som sägs där om insats skall beträf­
fande bostadsrättsförening i slället fande bostadsrättsförening i stället
gälla inträdesavgift, grundavgift gälla inträdesavgift, grundavgift
och upplåtelseavgifl.
                      och upplåtelseavgifl. Bostadsrätts-

föreningar är inte skyldiga att upp­rätta finansieringsanalys, koncern­redovisning eller delårsrapport el­ler att utse auktoriserad revisor.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

2,    De nya bestämmelserna i 46 § 1 mom, tredje stycket saml 49 § första
stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om
bostadsrättsförening från och med första ordinarie föreningsstämma som
hålls efter utgången av år 1980, Till dess tillämpas i slället motsvarande
äldre bestämmelser.

3.    Årsredovisningar skall efter ulgången av år 1980 upprättas enligt
lagen om ekonomiska föreningar i dess nya lydelse. För räkenskapsår som
har börjat löpa före denna tidpunkt får sådan redovisning dock upprättas
enligt äldre bestämmelser,

4,    Punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1980:000) om ändring i
lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar gälleräven i fråga om bostads­
rättsföreningar.


 


Prop. 1979/80:144


35


4   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs atl 29-31, 51 och 67 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


29 §


Bestämmelserna i 38 § och 44 § första stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger mot­svarande tillämpning på under­stödsförening.


Bestämmelserna i 38 första och
fiärde—sjätte styckena lagen
(1951:308) om ekonomiska för­
eningar tillämpas också på under­
stödsföreningar. Vad som sägs där
om skyldighet atl sända in hand­
lingar lill länssiyrelse gäller dock
ej. Resultairäkning och balansräk­
ning i årsredovisning och i årsbok­
slut
      enligt bokföringslagen
(1976:125) skall upprättas enligt
bestämmelserna i sistnämnda lag,
om annat inte följer av 30 § denna
lag eller avföreskrift som har med­
delats med stöd av nämnda para­
graf


30 §


Räkenskapsavslutning skall ske för kalenderår.

Försäkringsinspektionen får i fråga om understödsförenings rä­kenskaper och styrelsens årsredo­visning meddela särskilda föreskrif­ter, som skall gälla Jämte bokfö­ringslagen (1929:117). Räken­skapsavslutning skall ske för kalen­derår.

Har förening flera verksamhetsgrenar, skall intäkter och kostnader redo­visas särskilt för varje verksamhelsgren.

Regeringen eller, efler regering­ens bemyndigande, försäkringsin­spektionen får utfärda närmare fö­reskrifter om understödsförenings löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning saml därvid, om särskilda skäl föreligger, meddela regler som avviker från bokförings­lagen (1976:125).

31  §


Bestämmelserna i 45, 46 och 49-51 §§ lagen (1951:308) om ekono­miska föreningar gäller i tillämpliga


Bestämmelserna i 45 §, 46 § I och 2 mom. samt 49-51 §§ lagen (1951:308)   om   ekonomiska   för-


 


Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse

delar i fråga om understödsförening med följande avvikelser, nämligen

1.    att styrelsens förvaltning och
föreningens räkenskaper skall
granskas av minst tvä revisorer,

2.    att revisor får ulses för tid till
och med den ordinarie stämma som
skall äga mm under iredje eller, om
försäkringsinspektionen medgett
det, fjärde räkenskapsåret efter det
han utsetts.

Vid tillämpningen av 49 § skall iakttagas att vad där sägs om läns­styrelsen i stället skall avse försäk­ringsinspektionen.


36

Föreslagen lydelse

eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om understödsförening med följande avvikelser, nämligen

1,    alt styrelsens förvallning och
föreningens räkenskaper skall
granskas av minst två revisorer,

2.    att revisor fär ulses för tid till
och med den ordinarie stämma som
skall äga rum under tredje eller, om
försäkringsinspektionen medgett
det, fjärde räkenskapsårel efter del
han utsetts.


51  §


Bestämmelserna i 81 § lagen (1951:308) om ekonomiska för­eningar äger motsvarande till­lämpning på understödsförening med undantag av hänvisningen till 39—43 §§ och 44 § andra stycket.

Bestämmelserna i 30 § denna lag om årsredovisning äger motsvaran­de tillämpning pä slutredovisning.


Bestämmelserna i 81 § lagen (1951:308) om ekonomiska för­eningar tUlämpas också på under­stödsförening med undantag av hänvisningen till 38 § andra, tredje och sjunde slyckena saml till 39-43 §§.

Bestämmelserna i 30 § denna lag om årsredovisning tUlämpas också på slutredovisning.


67 §

Det åligger understödsförenings slyrelse att på tid och sätt som försäk­ringsinspektionen bestämmer

1. hälla föreningens kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenska­per och andra handlingar tillgängliga för granskning av inspektionen.


2, för varje räkenskapsår lill in­spektionen insända avskrift av dels förvaltningsberättelsen jämle vinst-och förlusträkning och balansräk­ning, dels revisionsberättelsen med tillhörande handlingar, dels proto­koll fört vid föreningsstämma över beslut i fråga om dessa berättelser, dels en redogörelse för föreningen och dess verksamhel.


2. för varje räkenskapsår till in­spektionen insända avskrift av dels förvaltningsberättelsen jämle resul­taträkning och balansräkning, dels revisionsberättelsen med tillhöran­de handlingar, dels protokoll fört vid föreningsstämma över beslut i fråga om dessa berättelser, dels en redogörelse för föreningen och dess verksamhet.


3. meddela de upplysningar och uppgifter i övrigl rörande föreningen som inspeklionen begär.

1.    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

2.    De nya bestämmelserna i 46 § I mom. tredje stycket samt 49 § första stycket lagen (1951; 308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om understödsförening från och med första ordinarie föreningsstämma som hålls efter ulgången av år 1980. Till dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.


 


Prop. 1979/80:144


37


5    Förslag till

Lagom ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs atl 60-62, 79 och 102 §§ lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


60 §


Bestämmelserna i 38 § och 44 § försia stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger mot­svarande tillämpning på erkänd ar­betslöshetskassa.


Bestämmelserna i 38 första och fiärde—sjätte styckena lagen (1951:308) om ekonomiska för­eningar lillämpas också på erkänd arbetslöshetskassa. Vad som sägs där om skyldighet atl sända in handlingar till lånsstyrelse gäller dock ej. Resultaträkning och ba­lansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (1976:125) skall upprättas enligt bestämmelserna i sistnämnda lag, om annat inte följer av 61 § denna lag eller avföreskrift som har med­delats med stöd av nämnda para­graf


Räkenskapsavslutning skall ske för kalenderår.

61 Arbetsmarknadsstyrelsen får i fråga om erkänd arbetslöshetskas­sas räkenskaper och styrelsens års­redovisning meddela särskilda fö­reskrifter, som skall gälla Jämte bokföringslagen (1929:117). Hand­lingar av betydelse för arbetslös­hetskassans verksamhet skall för­varas under den i bokföringslagen angivna tiden, om arbetsmarknads­styrelsen ej medger annat. Räken­skapsavslutning skall ske för kalen­derår.

1 balansräkningen skall som skuld upplagas etl belopp, som minsl mot­svarar det för kassan föreskrivna lägsta fondbeloppet.

Regeringen eller, efter reger­ingens bemyndigande, arbelsmark­nadsstyrelsen får utfärda närmare föreskrifter om arbetslöshetskassas löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning samt därvid, om särskilda skäl föreligger, meddela regler som avviker från bokförings­lagen (1976:125).


 


Prop. 1979/80:144                                                                 38

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

62 § Bestämmelserna 145 § och 46 § 1 mom, samt 49-51 §§ lagen (1951; 308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fräga om erkänd arbetslöshetskassa med följande avvikelser, nämligen

1,   atl styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper skall granskas av minst tvä revisorer,

2,   atl revisor får utses för tid till och med den ordinarie stämma som skall äga mm under tredje räkenskapsåret efler del han utsetts.

Vid tillämpningen av 49 § nämnda lag skall iakttagas alt vad där sägs om länsstyrelsen i stället skall avse arbetsmarknadsstyrel­sen.

79                                               §

Bestämmelserna i 81 § lagen       Bestämmelserna i 81 § lagen
(1951:308) om ekonomiska för-
(1951:308) om ekonomiska för­
eningar äger motsvarande till-
eningar tillämpas också på erkänd
lämpning pä erkänd arbetslöshets-
arbetslöshetskassa med undanlag
kassa med undantag av hänvisning-
av hänvisningen till 38 § andra,
en lill 39-43 §§ och 44 § andra
tredje och sjunde styckena samt till
stycket.
                                                                       39-43 §§,

Bestämmelserna i 61 § denna lag Bestämmelserna i 61 § denna lag

om årsredovisning äger motsvaran- om årsredovisning tUlämpas också

de tillämpning på slutredovisning.               pä slutredovisning.

102 §

Till böter dömes

1.    styrelseledamot, likvidator eller annan som i ansökan om eller anmä­lan för registrering eller i därvid fogade handlingar eller i annan enligt denna lag till arbetsmarknadsstyrelsen ingiven handling eller vid lämnande av begärd upplysning lill styrelsen uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriklig eller vilseledande uppgift,

2.    styrelseledamot eller likvidator som uppsålligen eller av grov vårds­löshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling som hålles tillgänglig för medlemmar eller röstberättigade eller framlägges på ombuds­möte,

3.    revisor eller likvidationsrevisor som i revisionsberättelse eller annan handling, som framlägges på ombudsmöte eller på annat sätt hålles till­gänglig för medlemmar eller röstberättigade, uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift om kassans angelä­genheter eller uppsålligen eller av grov vårdslöshet underlåter atl göra anmärkning beiräffande förvaltningen, fastän anledning därtill föreligger,

4.    revisor, likvidationsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors medhjälpare som, oaktat han insett eller bort inse att skada kunnal följa därav, yppar något som kommit till hans kännedom vid verkställd gransk­ning utan att del varil nödvändigt för alt fullgöra hans uppdrag,

5.    styrelseledamot, revisor, lik-        5, styrelseledamot, revisor, lik­vidator eller annan som ej iakttager     vidator eller annan som ej iakttar


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse

eller fullgör vad som åligger honom enligt 52 § försia stycket, 58 § så­vitt därigenom hänvisas till 37 § la­gen (1951: 308) om ekonomiska för­eningar, 60 § såvitt därigenom hän­visas till 38 § andra stycket nämnda lag, 62 § såvitt därigenom hänvisas till 50 § tredje slycket och 51 § förs­ta stycket samma lag, 63 § andra slycket, 64 § såvitt därigenom hän­visas till 55 § tredje stycket samma lag, 69 § första eller tredje stycket, 70 § andra stycket första punkten, 77 § såvitt därigenom hänvisas till 79 § första eller andra stycket sam­ma lag, 78 § första stycket såvitt därigenom hänvisas lill 80 § tredje stycket, jämfört med 50 § iredje stycket samma lag, 79 § första stycket såvitt därigenom hänvisas till 81 § andra stycket första punk­len samma lag, 80 § såviit därige­nom hänvisas till 89 § första stycket och 90 § försia stycket samma lag, 93 § eller 95 §,


39

Föreslagen lydelse

eller fullgör vad som åligger honom enligt 52 § första slycket, 58 § så­vitt därigenom hänvisas till 37 § la­gen (1951; 308) om ekonomiska för­eningar, 60 § såvitt därigenom hän­visas till 38  femte stycket nämnda lag, 62 § såvitt därigenom hänvisas till 50 § tredje stycket och 51 § förs­ta stycket samma lag, 63 § andra stycket, 64 § såvitt därigenom hän­visas till 55 § tredje stycket samma lag, 69 § första eller tredje stycket, 70 § andra stycket första punkten, 77 § såvitt därigenom hänvisas lill 79 § försia eller andra stycket sam­ma lag, 78 § första stycket såvitt därigenom hänvisas till 80 § Iredje stycket, jämfört med 50 § tredje stycket samma lag, 79 § första stycket såvitt därigenom hänvisas till 81 § andra stycket första punk­ten samma lag, 80 § såvitt därige­nom hänvisas till 89 § första stycket och 90 § första stycket samma lag, 93 § eller 95 §,


1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,

2.    De nya bestämmelserna i 46 § 1 mom. iredje stycket samt 49 § första
slyckel lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om
arbetslöshetskassa från och med försia ordinarie föreningsstämma som
hålls efter utgången av år 1980. Till dess tillämpas i stället motsvarande
äldre bestämmelser.

6    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1975:417) om sambmksföreningar skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


15 §


Beslämmelsema i 38-51 §§ la­gen (1951: 308) om ekonomiska för­eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambmksförening. Vad som i 43 § / mom. första stycket sägs om insatsbelopp skall i stället


Beslämmelsema i 38-51 §§ la­gen (1951: 308) om ekonomiska för­eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambmksförening. Vad som sägs i 43 § andra stycket om insatsbelopp skall i stället avse lö-


 


Prop. 1979/80:144                                                                  40

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

avse lösenbelopp för medlems an-      senbelopp för medlems andel. 5am-
del.
                                               bruksföreningar är inle skyldiga att

upprätta finansieringsanalys, kon­cernredovisning eller delårsrapport eller att utse auktoriserad revisor.

1.    Denna lag iräder i kraft den I januari 1981.

2.    De nya bestämmelserna i 46 § 1 mom. iredje stycket samt 49 § första stycket lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om sambmksförening från och med första ordinarie föreningsstämma som hålls efter utgången av år 1980. Till dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.

3.    Årsredovisningar skall efter utgången av år 1980 upprällas enligt lagen om ekonomiska föreningar i dess nya lydelse. För räkenskapsår som har börjat löpa före denna tidpunkt får sädan redovisning dock upprättas enligt äldre bestämmelser.

4.    Bestämmelserna i punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1980; 000) om ändring i lagen (1951; 308) om ekonomiska föreningar lilläm­pas även i fråga om sambruksföreningar.

7    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1976; 351) om slyrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

3 § Med förelag avses i denna lag aktiebolag eller ekonomisk förening, vara lagen är tillämplig.

Med koncem förstås i denna lag Med koncern förstås i denna lag
svenska juridiska personer som en-
svenska juridiska personer som en­
ligt bestämmelserna i 1 kap. 2 § ak-
ligt bestämmelserna i I kap. 2 § ak­
tiebolagslagen (1975:1385) eller,
tiebolagslagen (1975:1385) eller
såvitt avser ekonomiska förening-
1 a § lagen (1951:308) om ekono-
ar, vid en motsvarande tillämpning
miska föreningar är moderföretag
av dessa bestämmelser är moder-
och dotterföretag i förhållande till
företag och dotterföretag i förhål-
                              varandra,
lande till varandra.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981.


 


Prop. 1979/80:144                                                                 41

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET
                      PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1980-02-28

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen, Bohman, Mundebo, Mogård, Dahlgren. Äsling, Söder. Krönmark, Buren­stam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adel­sohn, Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Winberg

Lagrådsremiss med förslag till nya redovisningsregler för ekonomiska för­eningar m. m.

1   Inledning

Inom justitiedepartementet har upprättats en promemoria (Ds Ju 1979; 14) Nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m, m. Prome­morian, som bl.a. innehåller etl förslag lill ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar, har remissbehandlais.

Till prolokollet i detla ärende bör fogas dels promemorian som bilaga t, dels en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissytlrandena som bilaga 2.

1 en den 31 januari 1980 beslutad lagrådsremiss med förslag till ny lagsliflning om handelsbolag m. m. harjag bl. a. behandlat frågan om nya redovisningsregler för handelsbolag och enskilda näringsidkare.

2   Allmän motivering

2.1 Allmänna synpunkter

I en departementspromemoria (Ds Ju 1976:11) lades är 1976 fram ett förslag lill ny lag om ekonomiska föreningar som skulle ersätta gällande föreningslag från år 1951. Förslaget fick etl positivt mottagande av det övervägande antalet remissinstanser. Flera av remissinstanserna ansåg emellertid att resultatet av kooperalionsutredningens (1 1977:01) arbete borde avvaktas.


 


Prop. 1979/80:144                                                                 42

Kooperationsutredningen har lill uppgifl atl utreda övergripande frågor om kooperationen och dess roll i samhället. Också jag anser atl resultatet av Ulredningens arbete bör föreligga innan man tar ställning till en ny lagstiftning om ekonomiska föreningar. Förslaget till ny lag om ekonomis­ka föreningar bör därför inle genomföras f. n.

I den nu aktuella promemorian läggs fram förslag till ändringar i gällande föreningslag. I promemorian föreslås redovisningsregler för de ekonomis­ka föreningarna som har samordnats med bokföringslagen (1976:125) och som i princip stämmer överens med vad som gäller för aktiebolagen. Vidare föreslås regler om koncernredovisning i koncerner med en ekono­misk förening som moderföretag samt skärpta regler om revision. Även dessa regler stämmer i princip överens med motsvarande regler i aktiebo­lagslagen (1975:1385).

De i promemorian föreslagna bestämmelserna om årsredovisning, kon­cernredovisning och revision har fält ett positivt moltagande vid remissbe­handlingen. Bokföringsnämnden, som inte har någon erinran i sak mot de föreslagna bestämmelserna, förordar emellertid som ett lagtekniskl alter­nativ att en för alla näringsidkare gemensam lagstiftning om redovisning övervägs.

Enligt min mening är det angeläget att moderna redovisningsregler nu införs även för de ekonomiska föreningarna. Jag anser att promemorieför­slaget är väl ägnat att ligga till grund för lagsliftning. När det gäller frågan om en särskild redovisningslag får jag hånvisa lill vad jag har anfört härom i lagrådsremissen med förslag till ny lagstiftning om handelsbolag m. m. (se i specialmotiveringen lill förslaget till lag om årsredovisning m. m. i vissa företag). Mitt ställningstagande där innebär att redovisningsregler för de ekonomiska föreningarna även i fortsättningen bör ha sin plats i förenings­lagen,

I de följande avsnitten kommerjag att närmare behandla de olika prome­morieförslagen samt en av kooperationsulredningen aktualiserad fråga om den kooperativa insalsränlan,

2.2 Årsredovisning m. m.

Ekonomiska föreningar är skyldiga alt iaktta bestämmelserna i bokfö­ringslagen om löpande bokföring och om årsbokslut. Dessutom finns i för­eningslagen bestämmelser om årsredovisning. Årsredovisningen är i mot­sats till årsbokslutet offentlig. För större ekonomiska föreningar infördes vissa särskilda redovisningsregler (se 44 a §) i samband med fillkomsten av aktiebolagslagen, I övrigl har föreningslagen inte anpassats till aktiebolags­lagen eller bokföringslagen.

I överensstämmelse med vad som gäller för aktiebolagen bör förenings­lagens redovisningsavsnitt inte innehålla redovisningsregler som är gemen­samma för alla bokföringsskyldiga, utan i den delen bör bokföringslagen


 


Prop. 1979/80: 144                                                                43

vara tillämplig. De generella regler som inle längre bör återfinnas i för­eningslagen avser bl.a. räkenskapsårets omfattning, regler om värdering av olika slags lillgångar, uppställningsformer för balansräkning och resul­taträkning saml vissa tilläggsupplysningar bl. a. om värderingsgrunder och ändringar i dessa.

Syflel med årsredovisningen är att vid varje räkenskapsårs utgång lämna upplysningar om föreningens årsresullal, ekonomiska ställning och övriga förhållanden som är av betydelse för all bedöma föreningens utvecklings­möjligheter. Årsredovisningen har naturligtvis ett värde för föreningens styrelse. Dess främsta uppgift är dock atl verka som ett kommunikations­medel mellan företagsledning och olika intressenter. Till dessa hör med­lemmarna, anslällda, olika kategorier krediigivare. kunder, myndigheler, offentliga institutioner och massmedia.

Bestämmelserna om årsredovisning i ekonomiska föreningar bör i enlig­hel med promemorieförslagel utformas i huvudsaklig överensstämmelse med molsvarande bestämmelser för akliebolagen i 11 kap. akliebolagsla­gen. Det innebär bl. a. att det bör ställas längre gående krav på specifice­ring m. m. än vad som är fallet enligt bokföringslagen. Med hänsyn till all årsredovisningen blir offentlig bör det dock på några punkter finnas möjlig­heter att i årsredovisningen utelämna uppgifler som skall vara med i årsbokslutet.

Som jag redan har nämnl finns det f. n. vissa särbestämmelser för större ekonomiska föreningar. Härmed avses ekonomiska föreningar som under de två senaste räkenskapsåren i medeltal har haft mer än 200 anställda. Särbestämmelserna innebär att det skall göras en öppen redovisning av lagerreserv och atl det skall avges finansieringsanalys och delärsrapporter.

Dessa särbestämmelser motsvarar vad som gäller för aktiebolagen. Med större aktiebolag avses emellertid inte bara bolag med mer än 200 anställda utan även bolag i vilka tillgångarnas netlovärde enligt balansräkningar för de två senasle räkenskapsåren översiiger 1 000 basbelopp för den sisla månaden av respektive räkenskapsår.

I promemorian föreslås ett storlekskriterium som i enlighet med gällande föreningslag endast anknyter till antalet anställda. Detta har kritiserats av flera remissinstanser.

De slorlekskrilerier som nu diskuteras bör liksom hitlills ha betydelse för skyldighelen alt uppge lagerreserv samt att upprätta finansieringsana­lys och delärsrapporter. Dessutom bör de liksom för aktiebolagen vara avgörande för kravel pä auktoriserad revisor (se avsnitt 2.4).

När det gäller alt göra en differentiering mellan förelag av olika slorlek bör en utgångspunkt vara alt storiekskriterierna såviit möjligt stämmer överens mellan olika företagsformer. Enligt min mening finns del inte anledning att särbehandla de ekonomiska föreningarna. I stället talar över­vägande skäl för alt samma kriterier bör gälla för de ekonomiska förening­arna som för aktiebolagen (jfr ocksä 2 kap. 3 § förslagel till lag om årsredo-


 


Prop. 1979/80: 144                                                                44

visning m.m. i vissa förelag). Jag förordar alltså atl reglerna för större ekonomiska föreningar skall lillämpas av föreningar med mer än 200 an­ställda eller en balansomslutning som överstiger 1 000 basbelopp.

Storlekskriterierna har betydelse även för frågan om hur årsredovisning­en skall göras offentlig. Enligt gällande föreningslag skall redovisnings­handlingarna viss tid efter räkenskapsårets utgång hällas tillgängliga hos föreningen för alla som är intresserade. Endasl på anmodan av länsstyrel­sen skall handlingarna sändas in dit. De större föreningarna (enligt gällande definition) är dock alltid skyldiga att sända in sina redovisningshandlingar till länsstyrelsen.

I promemorian föreslås all nuvarande ordning bibehålls. Förslagel har lämnats ulan erinran av praktiskt taget samtliga remissinslanser.

För akliebolagen gäller att redovisningshandlingarna alllid skall sändas in till registreringsmyndighelen. TCO anser atl motsvarande bör gälla för de ekonomiska föreningarna.

Enligt min mening är det angeläget all företagare och myndigheler besparas onödigt besvär. Jag förordar därför att nuvarande ordning, som inle har medfört några olägenheter, i princip bibehålls. Endast de slörre föreningarna (enligt den nu föreslagna definitionen) bör alllsä vara skyldiga att utan föreläggande sända in handlingarna lill länsstyrelsen. I övriga föreningar bör liksom f. n. handlingarna bli offenlliga genom atl de hålls tillgängliga hos föreningen. Den som är intresserad av en årsredovisning kan alltså vända sig direkt till föreningen. Först om han av någon anledning vägras att ta del av handlingarna, behöver han vända sig till länsstyrelsen och begära elt föreläggande. Sådant föreläggande bör meddelas när någon begär det (jfr 2 kap. 4 § förslaget till lag om årsredovisning m. m. i vissa företag). Den enskilde skall alltså inte behöva anföra något skäl för sin begäran.

Jag övergår därefter till atl behandla några frågor av specielll förenings-rättslig karaktär.

Gällande föreningslag utgår från atl gotlgörelser som ulgår till medlem­marna i form av återbäring eller s.k. efterlikvid aniingen kan räknas in i vinstutdelningen eller också ulgå på annat säll än som vinsl. 1 promemo­rian föreslås inte någon ändring i detta avseende.

Frågan om hur ifrågavarande gotlgörelser skall karaktäriseras diskuleras inom kooperationen. Detta kommer till synes i några remissyttranden, där det ä ena sidan görs gällande att gotlgörelserna alltid är alt se som en del av vinsten och å andra sidan atl de aldrig är vinst utan alltid en kostnad för föreningen (se även tidskriften Balans 1980: 2 s. 29-35).

Enligt min mening är det inte lämpligt att i detta sammanhang göra nägon ändring av gällande rätt i det avseende som nu har diskuterats.

I promemorian föresläs emellertid att gotlgörelser som inte ingår i vins­ten skall tas upp som en kostnad i resultaträkningen. F. n. lämnas endasl en upplysning i förvaltningsberättelsen. Förslagel har godtagils av flertalet remissinstanser.


 


Prop. 1979/80: 144                                                                45

Jag förordar att delta förslag genomförs. Bokföringsnämnden får i sam­råd med företrädare för kooperationen överväga vad som med denna utgångspunkt är god redovisningssed i fråga om den närmare behandlingen av gotlgörelserna.

En annan fråga som har aklualiserals i della sammanhang rör använd­ningen av belopp som kommer fram genom uppskrivning av en anlägg­ningstillgängs värde. Kooperationsulredningen har i en särskild skrivelse (se bilaga 1:6) hemslälll alt föreningslagen ändras så att möjlighet skapas lill dels en permanent bindning av en anläggningstillgångs uppskrivna värde i en reservfond, en permanent uppskrivningsfond eller i annan form, dels en uppskrivningsfond för tillfällig bindning av en anläggningstillgångs uppskrivna värde.

1 promemorian föreslås regler om en uppskrivningsfond som endast får användas för nedskrivning av värdel på någon annan anläggningslillgång. Däremot avvisas pä anförda skäl tanken pä en permaneni bindning av uppskrivningsbelopp, l.ex. genom möjlighet till fondemission (jfr 11 kap. 4 § första stycket akliebolagslagen).

Enligt min mening bör frågan om en permaneni bindning av uppskriv­ningsbelopp lösas i elt slörre sammanhang. En av kooperationsutredning­ens viktigaste uppgifter är att överväga kooperationens kapitalförsörj­ningsproblem. Jag är alltså inle beredd all nu lägga fram något förslag i den delen. Däremoi förordar jag att promemorieförslagel om en uppskrivnings­fond genomförs.

2.3 Koncernredovisning

1 aktiebolagslagen regleras endasl koncerner där moderföretaget är etl svenskl aktiebolag (I kap. 2 § akliebolagslagen). Beslämmelser om redo­visning i sådana koncerner finns i 11 kap. 10 och 11 §8 aktiebolagslagen.

I den lidigare nämnda lagrådsremissen har förslag lagls fram lill bestäm­melser om redovisning i koncerner där moderförelagel är elt handelsbolag eller en enskild näringsidkare (se I kap. 1 § saml 3 kap. förslagel till lag om årsredovisning m. m. i vissa företag). Jag hänvisar lill vad jag i det sam­manhanget har anförl om värdet av koncernredovisningar.

I promemorian föreslås beslämmelser om redovisning i koncerner där moderförelaget aren ekonomisk förening. Bestämmelserna motsvarar vad som gäller för aktiebolagen.

Förslagel har i huvudsak lämnals utan erinran av remissinstanserna. Jag förordar alt det genomförs.

I etl avseende har jag dock funnil anledning all frångå promemorieför­slagel. 1 promemorian föreslås alt endast moderföreningar i slörre kon­cerner skall vara skyldiga alt ulan anmodan skicka in koncernredovis­ningshandlingarna till länsstyrelsen. Jag har när det gäller handelsbolagen föreslagit att koncernredovisningshandlingarna alllid skall sändas in lill


 


Prop. 1979/80: 144                                                                 46

länsstyrelsen (se 3 kap. 6 § förslagel till lag om årsredovisning m. m. i vissa förelag). Molsvarande bör enligt min mening gälla för de nu diskulerade koncernerna med en ekonomisk förening som moderföretag. Jag föreslår alllsä att moderföreningarna utan särskilt föreläggande skall vara skyldiga att sända in handlingarna.

Den föreslagna koncerndefinitionen med moderförening och dotterföre­tag tar sikte på klara koncernbildningar. Härmed avses att en ekonomisk förening står i ett visst ägandeförhållande till doUerföretagel eller att föreningen på annat säll har etl bestämmande inflylande över dotterföreta­get och en betydande andel i resultatet av dess verksamhel. Som har framhållits i några remissyttranden finns det emellertid andra grupperingar där ekonomiska föreningar ingår och som inte omfattas av koncernbegrep­pet. Om promemorieförslaget genomförs, kommer det inte all finnas några krav pä koncernredovisning i dessa förelagsgrupper.

De grupperingar som det är fråga om kan uppkomma genom att elt anlal ekonomiska föreningar önskar samarbeta i nägol avseende, lill exempel genom en inköps- eller försäljningsorganisation. För delta ändamål kan de bilda en ny ekonomisk förening, i vilken de ursprungliga föreningarna ingår som medlemmar. Den nya föreningen blir alltså ett samarbetsorgan. Sam­arbetsorganet utvecklas emellertid lätt lill etl ledande organ med en ganska självständig ställning och en viss makt över medlemmarna. Man kan då beteckna samarbeisorganet som en huvudförening och medlemmarna som underföreningar. Man kan också tala om primärförening i förhållande lill förbund eller riksorganisation. Det väsentliga är emellertid enligt min mening att i denna organisatoriska uppbyggnad åsyftas en hell annan situation än när del gäller en moderförening i förhållande till dotierför-eningar.

En gruppbildning av föreningar kan uppkomma även på etl annat sätl än del nyssnämnda, nämligen så atl huvudföreningen tar initiativ till all bilda underföreningar. En underförening bildas då av slyrelseledamöterna i hu­vudföreningen såsom ursprungliga medlemmar. 1 samband med bildandel binds underföreningen vid huvudföreningen. Därefter värvar man de med­lemmar som i fortsättningen skall bära upp underföreningen. Liksom en koncern kan en gruppbildning av nu behandlat slag sträcka sig genom flera led på så sätt att flera huvudföreningar ingår i en ny huvudförening av högre ordning, ett riksförbund e. d. Riksförbundet finns alltså i loppen och de särskilda underföreningarna i botten. Om man jämför denna bildning med en koncern finner man emellertid stora olikheter. Den grundläggande olikheten är att i en koncern ligger hela makten i pyramidens topp, hos moderföretaget, medan i en grupp av huvud- och underföreningar maklen principiellt ligger hos underföreningarna.

De föreningsrättsliga konstruktioner som jag nu har beskrivit bör inte anses som koncerner enligt de nya bestämmelserna. Jag vill emellerlid understryka att frågan om koncerndefinitionens förhållande till vissa för-


 


Prop. 1979/80:144                                                                 47

eningsrätlsliga samarbetsformer kan behöva las upp på nyll i samband med den fullständiga översyn av föreningslagen som kan bli aktuell när kooperationsulredningen har slutfört sitl arbele.

Några remissinstanser har i detla sammanhang tagit upp en fräga som gäller tillämpningen av det s. k. låneförbudel i 12 kap. 7 § akliebolagslagen. Läneförbudet gäller inte om gäldenären är företag i en koncern i vilken det långivande bolaget ingår. Med koncern avses här en akliebolagsrättslig koncern, dvs, moderföretaget måste vara etl akliebolag, Della undantag kan alltså inte åberopas för lån inom en föreningsrättslig koncern.

Från låneförbudet undantas emellertid även s. k. kommersiella lån. För tillämpning av detla undantag krävs alt gäldenären driver rörelse samt atl lånet betingas av affärsmässiga skäl och är avsett uteslutande för gäldenä­rens rörelse. Undantaget har utformats så att det skall möjliggöra legitima lånetransaktioner inom s.k. oäkta koncerner (prop. 1975:103 s. 492). Enligt min mening bör även legitima lån inom en föreningsrättslig koncern kunna ske med stöd av detta undantag. Jag anser alltså inte att det behövs någon ändring i aktiebolagslagen för alt möjliggöra sådana län.

2.4 Revision

I promemorian föreslås atl bestämmelserna om revision i föreningslagen ändras så att de i huvudsak stämmer överens med vad som gäller för aktiebolagen enligt 10 kap. aktiebolagslagen. De viktigaste nyheterna är krav på auktoriserad revisor i vissa fall samt en vidgad möjlighet att använda juridisk person som revisor.

Förslaget har i huvudsak lämnats utan erinran av remissinstanserna.

Även jag anser att förslaget bör genomföras. På ett par punkter harjag emellertid funnit anledning att frångå promemorieförslaget.

Auktoriserad revisor bör finnas i större ekonomiska föreningar. Somjag redan har anfört (se avsnitt 2.2) föreslår jag med ändring av promemorie­förslagel att inte bara antalet anslällda ulan även balansomslutningens slorlek skall kunna medföra atl reglerna för större föreningar blir till­lämpliga.

Kravet på en auktoriserad revisor i slörre föreningar kan medföra vissa komplikationer när del gäller de s. k. revisionsorgan som f n. finns inom kooperationen. Enligt gällande föreningslag är det möjligt atl till revisor i en ekonomisk förening utse en sammanslulning med ändamål alt ha hand om gemensamma uppgifler för föreningar, om sammanslutningen har ett särskilt revisionsorgan inrättat för uppgiflen. Om revisionsorganet utgör en särskild juridisk person utses denna till revisor.

I promemorian föreslås inte nägon ändring i de nu angivna bestämmel­serna. Inom revisionsorganet skall emellerlid ulses någon som är huvudan­svarig för revisionen och av promemorieförslaget följer att denne måste vara auktoriserad revisor om det är fräga om en större förening.


 


Prop. 1979/80:144                                                                 48

KF har i sill remissyttrande redogjort för hur de särskilda revisionsor­ganen fungerar och vilka problem som skulle uppstå om inle en dispens­möjlighet införs när del gäller kravel pä auktoriserad revisor. KF under­stryker särskilt vikten för den konsumentkooperativa rörelsen av atl etl eget sammanhållande revisionsorgan kan bibehållas.

Jag har förståelse för de synpunkier som KF har fört fram och föreslår att en dispensmöjlighet införs när det gäller kravet alt den huvudansvarige i etl revisionsorgan skall vara auktoriserad. Jag vill emellertid understryka att revisionsorganets och den huvudansvariges kvalifikationer och kompe­tens måste prövas noga i varje enskilt fall. Dispensmöjligheten får inte heller utnyttjas sä alt internrevisorer anlitas för extern revision.

Jag vill i detla sammanhang också framhålla att det vid vägrad dispens finns möjlighet all externt knyla en aukloriserad revisor lill del särskilda revisionsorganet för revision av den aktuella föreningen.

De nu föreslagna dispensärendena bör prövas av kommerskollegium.

2.5 Den kooperativa insatsräntan

I ekonomiska föreningar fördelas överskottet på verksamheten normalt i förhållande till den omfallning i vilken medlemmarna har utnyttjat för­eningens tjänster. Fördelningen av överskottet görs i form av återbäring eller s. k. efterlikvid. Utdelning som beräknas på annat sätt får enligt 18 § andra slyckel föreningslagen fastställas till högst fem procent av inbetalda insatser.

I promemorian föresläs inle någon ändring av denna bestämmelse,

Kooperationsulredningen, som bl.a. skall överväga kooperalionens ka­pilalförsörjningsproblem, har i sill remissyttrande hemslälll att begräns­ningen av insatsräntan ändras och görs rörlig genom en anknytning till ränteutvecklingen på kapitalmarknaden. Motsvarande önskemål framförs av LRF, KF, OK och HSB.

Enligt kooperationsutredningen är det från både kooperativ och samhäl­lelig synpunki angeläget atl kapitalbildningen stärks inom den kooperativa sektorn. En av vägarna är all öka insalskapitalet. Möjligheterna att anskaf­fa kapital genom alt höja insatserna ökas betydligt om föreningarna kan betala en ränta som ligger i nivå med de låneräntor som gäller i övrigt. Det finns enligt utredningen inte någol principielll hinder mol att höja den högsia tillåtna insalsränlan. En höjning slrider inte mol den svenska eller internationella kooperationens grundsatser och innebär inte heller att ko­operationens personassociaiiva karaktär ändras.

Det kan enligt utredningen givelvis ifrågasättas om det finns anledning för siatsmakterna atl över huvud tagel fastställa en högsta räntesats för kooperativa förelag. Ulredningen har dock funnit det värdefullt att den kooperativa särarten markeras bl. a. när del gäller överskottsfördelningen. Därför bör föreningslagen enligt utredningens mening även i fortsättningen innehålla regler om högsia insatsränla.


 


Prop. 1979/80:144                                                                 49

Frågan om den kooperativa insalsränlan har närmare belysls i en inom utredningen utarbetad promemoria (se bilaga 2:1).

Den nu gällande begränsningen till fem procent infördes vid föreningsla­gens tillkomst år 1951 (se prop. 1951: 34 s. 121). Riksbankens diskonto var vid årsskiftet 1950/51 tre procent, medan det f. n. är 10 procenl. Emissions­räntan för långa statslån är f n. 11,5 procent.

Jag ansluter mig till de synpunkter som har förts fram av kooperations-utredningen och förordar alltså all begränsningen av insatsräntan görs rörlig genom en anknytning till ränteutvecklingen på kapitalmarknaden.

Kooperationsutredningen föreslår att begränsningsregeln utformas så, atl insatsräntan högst får motsvara gällande emissionsränta för långa stats­lån. Enligt min mening talar emellertid prakliska skäl mol all knyta be­gränsningsregeln till detla räntebegrepp. Bl.a. är begreppet inle alldeles entydigt. En bättre lösning är enligt min mening att utgå från riksbankens diskonto. Bestämmelserna i räntelagen (1975:635) knyter an till detta. Upplysningar om ändringar i diskontot lämnas i massmedia och i Svensk författningssamling (se senast SFS 1980; 20). På varje bankkontor kan man få besked om gällande diskonto, medan man i princip torde få vända sig direkt till riksbanken för att få besked om räntan på långa lån.

Jag förordar därför atl insalsränlan knyts till riksbankens diskonto. En lämplig nivå torde enligt min mening uppnås, om man föreskriver att insatsräntan högst får motsvara del diskonto som gällde vid räkenskaps­årets utgång med tillägg av tre procentenheter.

2.6 Följdlagstiftning och ikraftträdande

Lagen om ekonomiska föreningar har inle bara belydelse för de ekono­miska föreningama i allmänhet. Genom mer eller mindre långtgående hänvisningar är lagens bestämmelser tillämpliga också på sådana samman­slutningar av ekonomisk förenings natur som i övrigt regleras i speciallag­stiftning. Detta gäller jordbrukskasserörelsen, bostadsrättsföreningar, un­derstödsföreningar, arbetslöshetskassor och sambmksföreningar.

I promemorian läggs fram förslag till den följdlagstiftning som behövs på grund av de nya reglerna om redovisning och revision i föreningslagen. Koncernreglerna föreslås inte i något fall bli tillämpliga.

Promemorieförslagen har i allt väsentligt godtagits av remissinstanserna och även jag anser att de bör kunna ligga till gmnd för lagstiftning. Jag återkommer till förslagen i specialmotiveringen.

Samtliga lagförslag bör träda i krafl den 1 januari 1981, dvs. samlidigt med förslaget till lag om årsredovisning m. m. i vissa företag.

4   Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 144


 


Prop. 1979/80: 144                                                              50

3    Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1.    lag om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar,

2.    lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen,

3.    lag om ändring i bostadsrättslagen (1971: 479),

4.    lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar,

5.    lag om ändring i lagen (1973; 370) om arbelslöshetsförsäkring,

6.    lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar,

7.    lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresenlalion för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.

De under 2 och 4 angivna förslagen har upprällals i samråd med chefen för ekonomidepartemenlet. förslagen under 5 och 7 i samråd med chefen för arbelsmarknadsdeparlemenlel och förslaget under 6 i samråd med chefen för jordbruksdepartementet.

Förslagen bör fogas till protokollet i delta ärende som hilaga 3'.

4    Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen om ekonomiska föreningar

1 a §

Äger en ekonomisk förening så många aktier eller andelar i en svensk eller utländsk Juridisk person att den har mer än hälften av rösterna Jör samtliga akiier eller andelar, är den ekonomiska föreningen moderfören­ing och den andra Juridiska personen dotterföretag. Äger ett dotterföretag eller äger en moderförening och ett eller flera dotterförelag tillsammans eller äger flera dotterföretag tUlsammans aktier eller andelar i en Juridisk person i den omfattning som angivits nu, är även sistnämnda Juridiska person dotterföretag till moderföreningen.

Har en ekonomisk förening i annat fall på grund av aktie- eller andelsin­nehav eller avtal ensamt ett bestämmande inflylande över en Juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är den ekonomiska föreningen modet-förening och den Juridiska personen dotter­företag.

Moderförening och dotteiföreiag utgör tillsammans en koncern.

Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av begreppel koncern i de fall moderföretaget utgörs av en ekonomisk förening. Bestämmelserna har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3).

Motsvarande koncerndefinition när moderföretaget är ett aktiebolag finns i 1 kap. 2 § akliebolagslagen. Vid ulformningen av andra stycket i förevarande paragraf har beakiats den ändring i aktiebolagslagen som har

' Bilagan har uleslulils här. Frånsell all III och 117 a SS lagen om ekonomiska föreningar har ändrals är förslagen likalydande med dem som ar fogade lill proposi­tionen. 1 fråga om nämnda paragrafer hänvisas lill den i specialnioliveringen inlagna laglexlen.


 


Prop. 1979/80: 144                                                                51

föreslagits i lagrådsremissen med förslag till ny lagstiftning om handelsbo­lag m.m. Ändringen (tillägg av ordet "ensamt") innebär alt s.k. 50/50-bolag inte skall omfattas av koncernbegreppet.

I nämnda lagrådsremiss har även föreslagils en molsvarande koncernde­finition när moderföretaget är ett handelsbolag eller enskild näringsidkare (se I kap. 1 § förslagel lill lag om årsredovisning m. m. i vissa företag).

18 §

Utdelning /år inle överstiga vad som i fastställd balansräkning och. i fråga om moderförening, i Jästslälld koncernbalansräkning för del senaste räkenskapsåret redovisas såsom föreningens eller koncernens nettovinst för året, balanserade vinsl och fria fonder med avdrag för 1. redovisad föifusl, 2. belopp som enligt lag eller stadgar skall avsättas till bundet eget kapital eller, i .fråga om moderförening, belopp som av del fria egna kapilalel i koncernen enligt årsredovisningarna Jör förelag inom denna skall överföras till bundel egel kapital. 3. belopp som enligi stadgarna eljesi skall användas för annat ändamål än utdelning lill medlemmarna. Ej heller /år gollgörelse som avses i 17 § 1 mom. och som icke inräknats i årsvinsten betalas ut i vidare mån än atl föreskriven avsättning kan ske lill reservfonden. I övrigl får utbetalning lill medlemmarna av föreningens tillgångar ej verkställas på annat sätt än genom återbetalning av insatsbe­lopp enligt 16 § 1 mom. eller 16 a § eller i samband med nedsältning av insatsernas belopp enligt 68 § sisla slycket.

Utdelning, som beräknas på annal sätt än i förhållande lill den omfatt­ning / vilken medlemmarna deltagit i föreningens verksamhel eller / övrigt lagit denna i anspråk, /år fastställas till högst en ränta för år på inbetalda insatser som motsvarar det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg av tre procentenheter.

Vinstutdelning eller utbetalning I annan form av gollgörelse som avses I 17 § 1 mom. får inte ske med så stort belopp att utdelningen eller utbetal­ningen med hänsyn tiU föreningens eller koncernens konsolldcringsbehov. likviditel eller ställning i övrigl står i strid mol god ajfärssed.

Paragrafen innehåller beslämmelser om vinstutdelning m.m. 1 den all­männa motiveringen (avsnill 2.2) harjag beröri frågan om vinsluidelning i förhållande lill sädana gotlgörelser som kan ulgå till föreningsmedlem­marna i form av efterlikvid eller återbäring. Somjag har anfört där föreslås inle nägon ändring av gällande rätl, som innebär all sådana gotlgörelser kan aniingen ingå i vinstutdelningen eller ulgå på annal säu än som vinsl.

Första stycket har kompletterats med bestämmelser för utdelning m. m. i moderföreningar. 1 enlighet med etl påpekande av Föreningen Auktorise­rade revisorer FAR har vidare bestämmelserna i försia meningen formule­rats om så all de bättre stämmer överens med de nya redovisningsbestäm­melsema (jfr också 12 kap. 2 § försia slyckel aktiebolagslagen).

Förutsättningen för att vinstutdelning skall få ske är alt en fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsårel ulvisar frill egel kapiial som överstiger evenluell redovisad föriusl. Innan vinsluidelning får ske skall dock från della överskott av frilt eget kapital dras av vad som enligt lag eller stadgar skall avsättas till bundet egel kapital. Beslämmelser om obligatorisk avsättning till en reservfond finns i 17 § I mom. Yllerligare


 


Prop. 1979/80:144                                                                 52

avsättningsskyldighet kan följa av stadgarna. Dessa kan ocksä t, ex, före­skriva att visst belopp av årels vinst skall avsällas lill annan fond, som därvid får anses vara bunden. Bestämmelser om innebörden av ullrycken bundet resp. fritt eget kapital finns i 41 § andra stycket.

En föruisättning för att utdelning skall kunna ske i en moderförening är att del inte bara föreligger en utdelningsbar vinst hos moderföreningen utan också hos koncernen i dess helhet. Koncernens vinst och vad som i övrigt finns utdelningsbart inom koncernen skall framgå av koncernbalans­räkningen. Vid beräkning av utdelningsbart belopp i en moderförening måsie alllsä avdrag göras för förlust som denna balansräkning utvisar. Dessutom skall avdrag göras för belopp som av det egna fria kapitalel i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall över­föras till bundel eget kapital. Upplysning i sistnämnda hänseende skall enligt 43 a § sjätte slycket sisla meningen lämnas i moderföreningens förvaltningsberättelse.

Andra stycket, som innehåller en beslämmelse om högsta tillåtna insats­ränla, har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2,5).

Tredje stycket, som är nytt, innehåller en generell regel om försiktighet i fräga om vinstutdelning m. m. (jfr 12 kap. 2 § andra stycket i aktiebolagsla­gen).

Genom bestämmelsen klargörs att föreningens konsolideringsbehov måste beaktas vid bedömningen av vilken vinstutdelning eller utbetalning av gollgörelse till medlemmarna som får ske. Normalt torde en ganska betydande reservering av vinstmedel vara påkallad, om föreningen skall kunna möta försämringar i föreningens lönsamhet som kan bli en följd av konjunkturnedgång, konkurrens eller andra förhållanden. En annan viktig faktor som mäste beaktas i detla sammanhang är föreningens likviditet. Till omständigheter som ocksä bör beaktas - och som täcks genom del i lagtexten använda uttrycket "ställning i övrigt" - hör förändringar i föreningens ställning som har inträffat efter räkenskapsårets slut (se prop. 1975: 103 s. 478).

Om sådan gollgörelse som avses i 17 S 1 mom. inte inräknas i vinslen och alltså inte visas som vinst i balansräkningen, skall den enligt 40 § andra stycket föras via resultaträkningen som kostnad och alltså i balansräk­ningen tas upp som skuld till medlemmarna.

Straffbestämmelsen i 110 § 5 avser även utdelning m. m. i strid med det nya tredje stycket.

24 a §

Om en förening har blivit moderförening, skall styrelsen meddela detta till dotterjöretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna styrd-sen Jör moderföreningen de upplysningar som behövs för beräkningen av koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet.

Paragrafen, som är ny, motsvarar 8 kap. 7 § akliebolagslagen och 3 kap. 11 § förslaget till lag om årsredovisning m. m. i vissa företag. Bestämmel-


 


Prop. 1979/80: 144                                                                53

serna riklar sig i vad avser dotterföretag även till andra företag än ekono­miska föreningar.

38—44 a § Redovisning

De nya redovisningsbestämmelserna har behandlats i den allmänna mo­tiveringen (avsnitt 2.2 och 2.3). Liksom i 11 kap. aktiebolagslagen har bestämmelserna delats upp i tre avsnitt, nämligen Årsredovisning m.m. (38-43 §§). Koncernredovisning (43 a §) saml Delårsrapport (44 och 44 a §§). 1 förslaget till lag om årsredovisning m. m. i vissa företag finns motsvarande bestämmelser i 2 och 3 kap.

Med hänsyn till att de nya bestämmelserna avviker från gällande före­ningslag både i fråga om innehåll och uppställning har jag inte funnit del meningsfullt att vid de olika paragraferna hänvisa lill evenluell motsvarig­het i gällande rätt,

I gällande föreningslag finns i 43 a § en erinran om lagen (1972: 175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m. m. Motsvarande be­stämmelse fanns i 1944 års aktiebolagslag men har inte fått någon motsva­righet i den nya aktiebolagslagen eller i den nya bokföringslagen (se prop, 1975; 103 s. 440 och prop. 1975; 104 s. 236), En särskild erinran om 1972 ärs lag, som nyligen ändrats (se SFS 1979: 313), behövs inte heller i förenings­lagen, 43 a § i gällande lydelse har alltså inte fått någon motsvarighet i de nya redovisningsbestämmelserna.

Årsredovisning m.m. 38 §

För varje räkenskapsår skall styrelsen avge årsredovisning. Denna be­står av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse.

I fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (1976: 125) gäller, förutom bestämmel­serna i nämnda lag, föreskrifterna nedan om årsredovisning m. m. Dock tillämpas 39 § fjärde stycket och 40 § första slyckel endasl på årsredovis­ningen.

1 årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår. Har under året ändring vidtagits beträffande specificeringen av posler i resultaträkningen och balansräk­ningen, skall uppgiflerna från den tidigare årsredovisningen sammanställas så att dessa kan jämföras med posterna i den senare årsredovisningen, om särskilt hinder inte möter.

Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter. Har beträffande årsredovisningen avvikande mening antecknats lill styrel­sens protokoll, skall yttrandet fogas till redovisningen.

Minst en månad före ordinarie föreningsstämma skall årsredovisnings-handlingarna för det förflutna räkenskapsårel avlämnas lill revisorerna.

Senast en månad efter det resultaträkningen och balansräkningen blivit fastställda, skall avskrift av årsredovisning och revisionsberättelse hållas tillgängliga hos föreningen för alla som är intresserade samt efter särskilt föreläggande av länsstyrelsen insändas dit. Sådant föreläggande utfärdas


 


Prop. 1979/80: 144                                                                 54

när någon begär det. Föreningar som avses i 46 § 4 mom. första stycket är ulan särskilt föreläggande skyldiga att insända nämnda handlingar lill länsstyrelsen.

På avskriften av årsredovisningen skall en styrelseledamot teckna bevis om atl resultaträkning och balansräkning har fastställts. Uppgift skall också lämnas om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgifl om föreningsstämmans beslut beiräffande föreningens vinst eller förlust.

Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om årsredovis­ningen.

Första stycket moisvarar 11 kap. 1 § försia slycket aktiebolagslagen.

Andra stycket motsvarar 11 kap. I § andra slyckel aktiebolagslagen. Resultaträkningen resp. balansräkningen skall i princip vara samma hand­ling oavsett om den hör till årsbokslutet eller till årsredovisningen. En ekonomisk förening skall alltså vid utformningen av årsredovisningen be­akta bokföringslagens bestämmelser om årsbokslut. Mellan årsbokslutet och årsredovisningen föreligger dock den skillnaden alt årsbokslutet är internt medan årsredovisningen är offentlig. Detla motiverar vissa skill­nader i bestämmelserna om årsbokslut resp, årsredovisning. Uppgifter om lagerreserven och bmttoomsättningssumman skall alltid lämnas i årsbok­slutet men kan i vissa fall utelämnas i årsredovisningen (se 39 § fjärde stycket och 40 § första stycket).

Tredje stycket motsvarar 11 kap. 2 § första stycket aktiebolagslagen. Om den tidigare årsredovisningen inle har kunnat omarbetas, bör det lämpligen anges för vilka posler jämförbarhet inle föreligger. Enligt 42 § första stycket 5 skall en särskild redogörelse lämnas för väsentliga förändringar mellan åren i resultaträkning och balansräkning beträffande posters gmp­pering eller på annat sätt.

Fjärde och femte styckena motsvarar 11 kap. 2 § andra stycket och 3 § första stycket aktiebolagslagen. Bestämmelserna gäller även vid koncern­redovisning (se 43 a § andra stycket).

Sjätte stycket, som motsvarar 11 kap. 3 § andra slyckel första meningen aktiebolagslagen, har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2,2), Som framgår av 57 § 1 mom, andra stycket skall i motsats lill gällande lag även resultaträkningen fastställas av den ordinarie föreningsstämman. Be­stämmelserna i förevarande stycke gälleräven vid koncernredovisning. En moderförening är dock utan särskilt föreläggande skyldig att sända in koncernens redovisningshandlingar till länsstyrelsen (se 43 a § andra stycket).

Sjunde stycket motsvarar 11 kap. 3 § andra stycket andra och tredje meningarna aktiebolagslagen. Bestämmelserna gäller även vid koncernre­dovisning (se 43 a § andra stycket).

39 §

Utan hinder av vad som föreskrivs i 15 § fjärde stycket bokföringslagen (1976; 125) om användningen av belopp, varmed värdet av där avsedd


 


Prop. 1979/80:144                                                                 55

anläggningstillgäng uppskrivs, får sådant belopp utnyttjas även till avsätt­ning till en uppskrivningsfond, vilken får las i anspråk endasl för ändamål som avses i nämnda lagrum i bokföringslagen.

Vid värdering av aktier eller andelar som en moderförening äger i ett dotterföretag skall andelar som dotterföretaget äger i moderföreningen inte anses ha något värde.

Andelar i andra förelag än aktiebolag skall likställas med aktier som ägs av moderföreningen vid uppställningen av moderföreningens resultaträk­ning och balansräkning samt vid specificering enligt 42 §.

1 balansräkning och resultaträkning i årsredovisningen behöver storlek och förändringar av lagerreserven uppges endast av föreningar som avses i 46 § 4 mom. första stycket.

Paragrafen innehåller tillägg till bokföringslagen i vad avser etl par grundläggande bestämmelser om värdering resp. innehåll i resultaträkning­en och balansräkningen.

Första stycket motsvarar 11 kap. 4§ försia stycket aktiebolagslagen. Enligt 15 § fjärde stycket bokföringslagen får uppskrivning under vissa förutsättningar ske, om uppskrivningsbeloppet används lill erforderiig nedskrivning av värdel pä andra anläggningstillgångar och särskilda skäl föreligger för en sådan utjämning. Enligt vad jag har anförl i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) bör emellertid ekonomiska föreningar i likhei med aktiebolag ocksä ha möjlighet att avsätta ett uppskrivningsbelopp till en uppskrivningsfond, hänförlig till föreningens bundna egna kapital. En bestämmelse härom har tagits in i förevarande stycke. Någol annat an­vändningssätt för fonden än som föreskrivs i bokföringslagen är dock inle tillåtet. Belopp som har avsatts till fonden skall alltså användas för behöv­lig nedskrivning av annan anläggningstillgäng. Dessutom skall det finnas särskilda skäl för en sådan utjämning.

Andra stycket motsvarar 11 kap. 4§ andra stycket aktiebolagslagen. Bestämmelsen avser alt förhindra atl i en förenings balansräkning las upp värdet av egna andelar indirekt via värdel av akiier eller andelar i ell dotterföretag. Bestämmelsen aktualiseras bl. a. om ett aktiebolag är med­lem i en ekonomisk förening som genom förvärv av akliebolagel blir dess moderförening.

Tredje stycket motsvarar 11 kap. 5 § första stycket aktiebolagslagen. Vad som avses är t. ex. andelar i handelsbolag och andra ekonomiska föreningar.

Fjärde stycket motsvarar 11 kap. 5 § andra stycket aktiebolagslagen. Alla ekonomiska föreningar är skyldiga att i årsbokslutet ta med uppgifter om lagerreserven (se vid 38 § andra stycket). Det har dock inte ansetts påkallat att föreskriva att alla ekonomiska föreningar (och aktiebolag) skall vara skyldiga att lämna sädana uppgifter även i den offentliga årsredovis­ningen (jfi dock LU 1975/76: 4 s. 95).


 


Prop. 1979/80: 144                                                  56

40 §

Om synneriiga skäl föreligger, får regeringen eller den myndighet som regeringen besiämmer medge alt bruttoomsättningssumman inle behöver anges i resultaträkningen i årsredovisningen.

1 resultaträkningen skall utdelning på aktier i dotterbolag tas upp som en särskild intäktspost. Som en särskild kostnadspost skall tas upp goll­görelse som avses i 17 § I mom. och som inte har inräknats i årsvinsten.

Paragrafen innehåller vissa särbestämmelser i fräga om innehållet i re­sultaträkningen.

Första stycket motsvarar 11 kap. 6§ första stycket aktiebolagslagen. Enligt bokföringslagen skall bmlloomsällningssumman anges som en sär­skild posl i den interna resultaträkningen. Enligt förevarande bestämmelse kan dispens ges när det gäller resultaträkningen i den offentliga årsredovis­ningen. Dispensmöjligheten är avsedd att tillämpas med stor försiktighet och tar närmast sikte på besvärande konkurrenssituationer som skulle kunna uppkomma för mindre företag (jfr prop. 1975; 103 s. 265).

Andra stycket första meningen motsvarar 11 kap. 6§ tredje stycket akliebolagslagen. Andra meningen i förevarande stycke, som saknar mot­svarighet i akliebolagslagen, har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2,2; jfr också vid 18 § iredje stycket). Somjag har anfört i den allmänna motiveringen får bokföringsnämnden i samråd med företrädare för kooperationen närmare överväga frågan om korrekt redovisning av gotlgörelser som inte har räknats in i årsvinsten,

11 kap, 6 § andra stycket aktiebolagslagen i nuvarande lydelse har fått en motsvarighet i 42 § första stycket 6,

41 §

I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild post bland tillgångama.

En förenings eget kapital skall delas upp i bundel eget kapital och fritt egel kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balan­serad vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsårel. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

Fordran på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av full­gjorda insatser får ske så atl i balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur myckel härav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de betalda insatserna - utförs som en särskild post under eget kapital.

Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en fordran hos eller skuld till ett dotterföretag eller en moderförening, skall beloppet anges särskilt. Angivandet får ske inom linjen. Detsamma gäller i fråga om panl och därmed jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till förmån för ett dotterföretag eller en moderförening.

Paragrafen innehåller vissa sårbestämmelser om balansräkningen.


 


Prop. 1979/80:144                                                                 57

Första stycket moisvarar 11 kap, 7 § försia stycket aktiebolagslagen. Bestämmelser om specifikation av aktieinnehavet finns i 42 § första slycket 1.

Andra stycket motsvarar 11 kap, 7§ andra stycket aktiebolagslagen. Med bundet eget kapital förstås sådana delar av det egna kapitalet som inle kan tas i anspråk för vinstutdelning. Hit räknas i försia hand inbetalda insatser (inklusive s, k, överinsatser), reservfond och uppskrivningsfond. Även andra fonder kan emellertid vara atl hänföra till föreningens bundna egna kapital, nämligen fonder till vilka på grund av föreskrift i sladgarna belopp skall avsättas av föreningens vinst. Med fritt eget kapital förstås fria fonder, balanserad vinst samt räkenskapsårets vinst. I överensstäm­melse med motsvarande regler i akliebolagslagen gäller atl förlustposterna skall ingå under fritt eget kapital och tas upp som avdragsposter (negativa poster).

Enligt Svenska revisorsamfundet bör även föreskrivas att vid insats­kapitalet skall anges antalet insatser och insatsernas nominella belopp (jfr 11 kap. 7§ tredje stycket aktiebolagslagen). Bakgmnden till all aktiebo­lagslagen innehåller en bestämmelse om att uppgift om antalet aktier och aktiernas nominella belopp skall tas upp vid aktiekapitalet är att man därigenom på ett enkelt sätl får underiag för atl beräkna vissa nyckeltal, t,ex, vinst per aktie. En sådan bestämmelse för aktiebolagens del är naturlig med hänsyn till aktiebolagens karaktär av kapitalassociation. Med hänsyn lill föreningarnas karaklär av personalassociation, där vinstintres­set inte skjuts i förgrunden, har jag inte funnit anledning att föreslä en motsvarande bestämmelse i föreningslagen.

Inte heller 11 kap. 7§ fjärde stycket aktiebolagslagen har fått någon motsvarighet i föreningslagen.

Tredje stycket motsvarar 11 kap. 7 § femte stycket aktiebolagslagen samt 41 § 2 mom, i gällande lydelse. I överensstämmelse med gällande rätl föreskrivs att fordran på insats inte får tas upp som tillgång. Detta gäller vare sig insatsen har förfallit lill belalning eller inte. Det ligger i sakens natur att en insats som inte har förfallit till betalning inte utgör någon tillgång för föreningen. Att redovisa ett sådant belopp som tillgång i balans­räkningen kan alltså inte göras, och beloppet kan följaktligen inte heller räknas in i insatskapitalet. En sådan redovisning är däremot tänkbar be­träffande insatser som har förfallit till betalning. Det får emellertid anses mindre lämpligt att räkna in förfallna men inte betalda insatser i det i balansräkningen utförda insatskapitalet. Förbudet häremot har därför bi­behållits.

Det kan i olika sammanhang vara en fördel att redovisa förhållandet mellan inbetalda insatser och hela del tecknade insatskapitalet. Andra meningen i förevarande stycke innehåller en föreskrift härom. Till skillnad från vad som gäller i dag anges det tydligt att det är de betalda insatserna som skall föras ut som en särskild post under eget kapital.


 


Prop. 1979/80:144                                                                 58

Fjärde stycket moisvarar 11 kap. 7 § sjätte stycket aktiebolagslagen och 3 kap. 2§ andra stycket förslaget till lag om årsredovisning m. m. i vissa företag. Bestämmelserna skall iakttas av både moderföretag och dotter­företag.

42 §

Utöver vad som följer av bokföringslagen (1976: 125) skall i resultat­räkningen och balansräkningen lämnas uppgifter och särskilda upplysning­ar i följande hänseenden:

1.    Aktier skall tas upp med angivande för varje bolag av dess namn,
antalet akiier och dessas nominella värde och värde enligt balansräk­
ningen. Understiger båda dessa värden för aktierna i ett bolag, som inte är
dotterföretag, femtiotusen kronor eller det lägre belopp som motsvarar
fem procent av föreningens eget kapital enligt balansräkningen, får dock
specifikation utelämnas. När det från allmän och enskild synpunkt är
påkallat, får regeringen eller den myndighel som regeringen besiämmer
tillåta att aktier även i andra fall redovisas utan specifikation.

2,    Ändringar i beloppen av det egna kapitalets poster jämfört med föregående balansräkning skall specificeras.

3,    För varje post som upptas i balansräkningen som anläggningstillgång och där skepp eller maskiner, inveniarier och dylikt eller byggnader ingär skall anges dels tillgångarnas anskaffningsvärde, dels det sammanlagda beloppel av de av- och nedskrivningar som har företagits på anskaffnings­värdet intill balansdagen. Har sädana tillgångar uppskrivits, skall även anges kvarstående oavskrivet belopp av uppskrivningen.

 

4.    För fastigheter som är anläggningstillgångar skall anges taxerings­värdet med fördelning på de tillgångar som har upptagits under särskilda poster i balansräkningen.

5.    Om det har förekommit sådan förändring i resultaträkning eller ba­lansräkning beträffande posters gruppering eller eljest som väsentligt på­verkar jämförbarheten mellan åren, skall redogörelse lämnas för föränd­ringen.

6,    Driver föreningen rörelsegrenar som är väsentligen oberoende av
varandra, skall bmttoresultatet av varje sådan rörelsegren redovisas sär­
skilt.

De uppgifter och särskilda upplysningar som avses i försia slycket får tas in i noter, om tydliga hänvisningar görs vid de poster i redovisnings­handlingarna till vilka de hänför sig.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet att lämna vissa till-läggsuppgifter och särskilda upplysningar i anslutning till resultaträkningen och balansräkningen.

Första Slyckel innehåller sex punkter.

Första punkten motsvarar II kap. 8§ försia stycket I akliebolagslagen. Bestämmelserna gäller inte bara aktier utan även andelar i andra företag än aktiebolag (se 39 § tredje stycket).

Det förekommer alt särskilt större ekonomiska föreningar äger mindre poster av aktier eller andelar i ekonomiska föreningar, I fråga om sådana posler saknar en offentlig specificering nämnvärt inlresse. Del medges


 


Prop. 1979/80: 144                                                                59

därför att sådana smärre innehav kan sammanföras i aktiespecifikationen i en gemensam post, som kan kallas "Diverse aktier (och andelar)". Förut­sättning härför är emellertid att såväl aktiernas nominella varde som deras värde enligt balansräkningen inte uppgår lill 50000 kr eller del lägre belopp som motsvarar 5 % av den aktieägande föreningens egna kapital. Det sagda kan belysas med följande exempel. Föreningen A har aktieposter i bolagen X, Y och Z, bokförda till sina nominella värden 42 000 kr, 27 000 kr resp. 52000 kr. I gemensam post fär dä upptagas 69000 kr (summan av Xoch Y) medan aktieposten i Z redovisas särskilt. Från 5%-regeln bortses i delta exempel.

Undantaget från specifikationskravet gäller inte för aktier eller andelar i dotterföretag. Detta är i linje med de allmänna krav som måsle slällas på fullgod insyn i koncernens uppbyggnad och förhållanden. Liksom enligt aktiebolagslagen kan dock dispens meddelas från kravet på specifikation av innehav av aktier eller andelar i dotterföretag och även andra innehav överskridande beloppsgränsen, om del är påkallat ur allmän och enskild synpunkt.

Bokföringsnämnden har utfärdat en anvisning om specifikalionsbestäm-melserna (KFS 1978:9, BFN; 9),

Andra punkten motsvarar 11 kap, 8 § första slyckel 3 akliebolagslagen.

Del egna kapitalels poster kan ändras på många sätt, bl, a. genom vinsldisposilion eller förlusttäckning, genom återbetalning av insalser, genom nedsättning av insatsernas belopp eller genom uppskrivning av anläggningstillgångar. För varje post som ändras skall anges slaget av ändring saml dennas belopp.

Av bestämmelsens karaktär framgår att specifikalionskravel inle gäller den post i huvudgmppen Egel kapital, som utgörs av nettovinst eller föriust för räkenskapsåret. Vad som upptas som sädan post i en balansräk­ning övergår ju omedelbart efter balansdagen till all utgöra balanserad vinsl eller förlust. Den automatiska överföring som skett i fråga om vinst eller förlust i den föregående balansräkningen behöver inle ingå i specifika­tionen. Består den enda ändringen i övrigt av det egna kapilalel däri att en utdelning beslutats, kommer denna sålunda atl redovisas som en föränd­ring av beloppet balanserad vinst.

Tredje punkten motsvarar 11 kap. 8§ första slyckel 6 aktiebolagslagen. Bokföringsnämnden har i en anvisning (KFS 1977:28, BFN: 7) behandlat frågan om framtagning av gamla anskaffningsvärden (jfr punkl 4 i över­gångsbestämmelserna).

Fjärde och femte punkterna motsvarar 11 kap, 8 § fösta stycket 7 och 8 akliebolagslagen. Punkten 5 har behandlats vid 38 § tredje stycket.

Sjätte punkten motsvarar 11 kap. 6 § andra stycket aktiebolagslagen i nuvarande lydelse. 1 lagrådsremissen med förslag till ny lagstiftning om handelsbolag m. m. har föreslagits atl nämnda bestämmelse i aktiebolags­lagen förs över till  11 kap, 8 § försia slycket 9. En följd härav är att


 


Prop. 1979/80:144                                                    60

uppgifterna enligt andra stycket i sistnämnda paragraf får las in i en not (jfr 2 kap. 7§ förslaget lill lag om årsredovisning m. m. i vissa företag). Mot­svarande gäller enligt andra stycket i förevarande paragraf för de ekono­miska föreningarna. I förhållande lill gällande lag (42 § andra stycket Al) innebär förevarande beslämmelse att uppgiftsskyldighelen inte längre kan modifieras genom åberopande av skada för föreningen. Andra stycket motsvarar 11 kap, 8 § andra stycket aktiebolagslagen.

43 §

Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovis­ningssed.

1 förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysning dels om sådana för bedömningen av föreningens verksamhetsresultat och ställning vikliga för­hållanden, för vilka redovisning inle skall lämnas i resultaträkningen eller balansräkningen, dels om händelser av väsentlig betydelse för föreningen, som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut. Förvaltnings­berättelsen skall vidare innehålla uppgifter om väsentliga förändringar i medlemsantalet samt om summorna av insatsbelopp som skall återbetalas Under nästa räkenskapsår dels enligt I6§ 1 mom., dels enligt 16a§.

I förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet under räkenskapsårel anställda personer såväl för förelaget i dess helhet som för varje arbets­ställe med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och ersättningar dels till styrelsen och andra personer i ledande ställning, dels lill övriga anslällda. Har förening­en anställda i flera länder, skall löner och ersättningar anges särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive land.

Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner beträf­fande föreningens vinst eller förlust.

För förening som avses i 46§ 4 mom. första stycket skall till förvalt­ningsberättelsen fogas en finansieringsanalys. I finansieringsanalysen skall redovisas föreningens finansiering och kapitalinvesteringar under räken­skapsåret.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förvaltningsberättelsen.

Första stycket motsvarar 11 kap. 1 § tredje stycket akliebolagslagen. Att god redovisningssed skall iaktlas även i fråga om resultaträkningen och balansräkningen följer av hänvisning i 38 § andra stycket till bokföringsla­gen.

Andra stycket första meningen motsvarar 11 kap. 9 § första stycket aktiebolagslagen. I motsats till gällande lag (43 § 1 mom. första stycket andra meningen) anges det inte i förevarande bestämmelse alt uppgifts­skyldigheten kan modifieras genom åberopande av skada för föreningen. Att det ändå finns visst utrymme för en sådan modifiering av uppgifts­skyldigheten framgår av vad lagrådet oemotsagt anfört i samband med motsvarande ändring för aktiebolagen (se prop. 1975; 103 s, 768 och 789).

Bestämmelserna gäller även vid koncernredovisning (se 43 a § själle stycket).

Andra stycket andra meningen, som saknar motsvarighet i aktiebolags-


 


Prop. 1979/80:144                                                                 61

lagen, överensstämmer med gällande föreningslag (43 § I mom. första slycket försia meningen). Enligt min mening bör föreningarna ha möjlighet alt lämna ifrågavarande information i en specificerande not till förvalt­ningsberättelsen, om det bidrar till alt öka läsbarheten och överskädlig­helen.

Enligt 40 § andra stycket skall vissa gotlgörelser redovisas i resultat­räkningen och alllsä inte som enligt gällande föreningslag i förvaltnings­berättelsen.

Tredje stycket motsvarar 11 kap. 9 § andra stycket aktiebolagslagen (jfr 43 § I mom. tredje stycket gällande föreningslag). Bestämmelserna gäller även vid koncernredovisning (se 43 a § sjätte stycket).

Enligt förevarande bestämmelse skall i en särskild post redovisas löner och ersättningar till slyrelsen och andra personer i ledande ställning. Motsvarande formulering används i gällande föreningslag medan aktie­bolagslagen har "styrelsen och verkställande direktör". Liksom enligt gällande rätt avses jämte styrelseledamöterna den molsvarighet som kan förekomma till verkslällande direklören.

Av det i lagtexten använda uttrycket räkenskapsårets löner och ersätt­ningar framgår att det är årets utgiftssumma, ej utbetalningssumma, av löner etc. som skall anges. Till ersättningar hör arvoden, provisioner, semesterersäliningar och andra belopp som ulgår direkt till vederbörande, däremot inte pensions- och socialförsäkringspremier o. dyl.

Bokföringsnämnden har utfärdat en anvisning om tillämpningen av 11 kap. 9 § andra stycket aktiebolagslagen (KFS 1978; 2, BFN: 8).

Fjärde stycket motsvarar 11 kap. 9 § tredje stycket akliebolagslagen (jfr

43        § 2 mom. tredje stycket gällande föreningslag).

Femte stycket motsvarar 11 kap. 9 § fjärde stycket aktiebolagslagen (jfr

44        a § andra stycket gällande föreningslag). I lagrådsremissen med förslag
till ny lagstiftning om handelsbolag m. m, har efler önskemål av bok­
föringsnämnden föreslagits en ändring av nämnda bestämmelse i akliebo­
lagslagen (jfr 2 kap. 8§ förslaget till lag om årsredovisning m.m. i vissa
företag). Avsiklen med ändringen är alt underiätta en önskvärd vidareut­
veckling av praxis beträffande utformningen av finansieringsanalyser. Vid
utformningen av förevarande stycke har den föreslagna ändringen beak­
tats.

Enligt 43 a § sista stycket skall finansieringsanalys i vissa fall upprällas även för koncerner.

Koncernredovisning

43a§

I en moderförening skall, uiöver årsredovisning för moderföreningen, för varje räkenskapsår avges en koncernredovisning bestående av kon­cernresullaträkning och koncernbalansräkning. Redovisningen skall hän­föra sig till balansdagen för moderföreningen.


 


Prop. 1979/80:144                                                                 62

Bestämmelserna i 38 § fjärde—sjunde slyckena tillämpas även på kon­cernredovisning och koncernrevisionsberättelse. Moderföreningen är dock utan särskilt föreläggande skyldig att insända nämnda handlingar lill länsstyrelsen,

Koncernresulialräkningen och koncernbalansräkningen skall var för sig uigöra ett sammandrag av modertoreningens och dolterföreiagens resultat­räkningar och balansräkningar. Sammandraget skall upprättas enligt god redovisningssed.

Koncernresultaträkningen skall utvisa koncernens årsresultat efler av­drag för redovisad vinstutdelning inom koncernen och efter avdrag eller tillägg för ökning eller minskning av inlernvinsl under räkenskapsåret. Koncernbalansräkningen skall utvisa beloppel av frill eget kapital eller ansamlad förlust i koncernen efler avdrag för inlernvinster. Med intern­vinst avses pä moderföreningen belöpande andel av vinst pä överlålelse av en tillgång inom koncernen, i den män inle överlåtelse av tillgången däref­ter har skett till en köpare utanför koncernen eller förbrukning av lillgång-en eller nedsättning av dess värde har ägt rum hos del företag inom koncernen som har förvärvat tillgången.

Om det med hänsyn till koncernens sammansättning eller andra särskil­da skäl är förenat med synnerliga svårigheler att vid koncernredovisningen i visst hänseende tillämpa iredje eller fjärde stycket, får de undanlag göras som förhållandena kräver. För sådana undanlag skall lämnas en moliverad redogörelse i moderföreningens förvaltningsberättelse.

I förvaltningsberättelsen för en moderförening skall vidare lämnas så­dana upplysningar om koncernen som avses i 43 § andra slycket försia meningen och tredje stycket. Redogörelse skall lämnas om vilka meloder och värderingsprinciper som har använts vid uppgörande av koncernredo­visningen. Därjämte skall uppges del belopp, som av det fria egna kapilalel i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall över­föras lill bundet egel kapital.

Ett dotterföretag skall i förvaltningsberältelsen eller, om företaget inte är skyldigt all upprätta förvaltningsberättelse, i en bilaga till sin balansräk­ning ange namnet på moderföreningen och i förekommande fall dennas moderförening. Moderföreningen och dotterföretaget skall vidare ange hur stor andel av årets inköp och försäljningar som avser annal förelag inom samma koncern.

Uppgifter om koncernens lagerreserv skall las in i koncernredovis­ningen, om koncernen är av sådan slorlek som avses i 46§ 4 mom. Iredje slyckel. I sådana fall skall lill koncernredovisningen fogas en finansierings­analys för koncernen.

Paragrafen innehåller grundläggande beslämmelser om koncernredovis­ningens omfattning och innehåll.

Försia stycket motsvarar II kap. 10§ försia slyckel aktiebolagslagen. Alla företag inom samma koncern skall enligt 12 § bokföringslagen ha samma räkenskapsår, om inte riksskatteverket på grund av synnerliga skäl medger annat.

Andra stycket första meningen motsvarar II kap. 10 § andra slycket aktiebolagslagen. I 57 § 1 mom. finns bestämmelser om behandlingen på föreningsstämman av koncernredovisningshandlingarna.


 


Prop. 1979/80:144                                                                 63

Andra stycket andra meningen, som saknar molsvarighet i akliebolags­lagen, har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3). 1 förhål­lande till promemorieförslagel har bestämmelsen ändrats så att koncern­redovisningshandlingarna alltid skall sändas in till länsstyrelsen och alltså inte bara av moderföreningar i större koncerner (jfr 3 kap. 6§ förslaget lill lag om årsredovisning m. m. i vissa företag). Handlingarna skall sändas in till länsstyrelsen i det län där moderföreningen har sill säle.

Tredje stycket motsvarar 11 kap. 11 § första slyckel akliebolagslagen (jfr 3 kap. 7§ försia stycket förslaget till lag om årsredovisning m.m. i vissa företag). Förevarande bestämmelse har formulerats i överensstämmelse med sisinämnda lagrum och jag hänvisar till vad jag har anfört i lagrådsre­missen med förslag lill ny lagstiftning om handelsbolag m. m.

Fjärde stycket motsvarar 11 kap. 11 § andra stycket aktiebolagslagen. Uttrycket "på moderföreningen belöpande andel" av vinsten innebär au vid uträkningen av internvinst avdrag får göras för den vinst som belöper pä minoritetsandelar i dotterföretaget. Endasl så slor del av vinsten som motsvarar moderföreningens andel i elt dotterbolags aktiekapital anses alltså utgöra internvinst.

Jag avser inte att här närmare uppehålla mig vid den tekniska utform­ningen av hur eliminering av olika transaktioner skall gå till. Denna fråga får överlämnas till praxis. I detta sammanhang vill jag också nämna alt Föreningen Auktoriserade revisorer FAR i sin ärliga medlemsmatrikel behandlar bl. a. metodproblem vid upprättande av koncernredovisning.

Femte stycket motsvarar 11 kap, 11 § tredje stycket aktiebolagslagen (se prop, 1975: 103 s, 469),

Sjätte stycket motsvarar 11 kap. 11 § fjärde stycket aktiebolagslagen (jfr bokföringsnämndens anvisning KFS 1978; 2, BFN: 8).

Sjunde stycket motsvarar 11 kap. 11 § femle slycket akliebolagslagen (jfr prop. 1975: 103 s. 283 samt bokföringsnämndens anvisning KFS 1978: 10, BFN 10).

Som framgår av paragrafen skall den iaktlas inle bara av moderföre­ningen utan även av dotterföretag (jfr 3 kap. 8§ förslaget lill lag om årsredovisning m. m. i vissa företag).

Åttonde slycket moisvarar 11 kap. 11 § sjätte stycket aktiebolagslagen.

Delärsrapport

44 §

För förening som avses i 46 § 4 mom. första stycket och för moderföre­ning i koncern som avses i 46 § 4 mom. tredje stycket skall minst en gång under varje räkenskapsår som omfattar mer än lio månader avges en särskild redovisning (delärsrapport). Rapporterna skall avse föreningens verksamhet från räkenskapsårets början. Minst en rapporl skall omfalta en period av minst hälften och högsl tvä tredjedelar av räkenskapsåret.

Delårsrapporterna avges av slyrelsen eller av den styrelseledamot som slyrelsen bestämmer. Rapporterna skall hos föreningen hållas tillgängliga


 


Prop. 1979/80:144                                                                 64

för envar och genast sändas lill den medlem som begär det. Delårs­rapporter som avses i första stycket tredje meningen skall senast tvä månader efler rapportperiodens uigång sändas in till länsstyrelsen.

Paragrafen, som innehåller grundläggande bestämmelser om avgivande av delårsrapport, motsvarar 11 kap. 12 § aktiebolagslagen (jfr 44a § andra stycket gällande föreningslag). Skyldigheten att avge delårsrapporter åvi­lar de ekonomiska föreningar som måste ha auktoriserad revisor. I förhål­lande till promemorieförslaget har andra stycket i förevarande paragraf ändrats sä att styrelsen kan uppdra åt någon styrelseledamot att avge delårsrapporterna. Enligt akliebolagslagen kan molsvarande uppdrag läm­nas den verkställande direktören.

44 a §

I delärsrapporter skall översiktligt redogöras för verksamheten och re­sultatutvecklingen i denna samt för investeringar och förändringar i likvidi­tet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare skall lämnas beloppsuppgifter om omsättningen och resultatet före boksluts­dispositioner och skalt under rapportperioden. Om särskilda skäl förelig­ger, får en ungefärlig beloppsuppgift beträffande resultatet lämnas. Be­stämmelserna i 40 § första stycket och 43 § andra stycket första meningen gäller i tillämpliga delar i fräga om delärsrapport.

Om en koncern är av sådan storlek som anges i 46§ 4 mom. tredje stycket, skall moderföreningen i delårsrapporterna, utöver uppgifter för moderföreningen, lämna uppgifler för koncernen motsvarande vad som sägs i första stycket. Uppgifter om omsättning och resultat skall avse beloppen efter avdrag för inlerna posler inom koncernen och med hänsyn tagen till inlernvinsieliminering.

Om särskilda hinder inte möter, skall i anslutning till uppgifter enligt första och andra styckena även lämnas molsvarande uppgifter för samma rapportperiod under det föregående räkenskapsårel.

Begrepp och termer skall i möjlig män överensstämma med dem som har använts i den senast framlagda årsredovisningen.

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om innehållet i delårsrappor­terna, motsvarar 11 kap. 13 och 14 §§ aktiebolagslagen (jfr 44 a § andra stycket gällande föreningslag).

Revision

De nya revisionsbestämmelserna har behandlats i den allmänna motive­ringen (avsnitt 2.4). Bestämmelserna i 45-51 §§ överensstämmer i stort sett med vad som gäller enligt 10 kap. akliebolagslagen (jfr ocksä 4 kap. i förslaget till lag om årsredovisning m, m, i vissa företag),

45 §

En eller flera revisorer utses på föreningsstämma, om ej revisor enligt stadgarna skall tillsättas i annan ordning. Tillika kan en eller flera revisors-


 


Prop. 1979/80: 144                                                            65

suppleanter ulses. Bestämmelserna i denna lag om revisorer gäller I till­lämpliga delar om suppleanter.

Revisorer skall ulses för liden tiU dess stämma som avses i 57 § I mom. har hållits. De får inte utses för längre tid än till och med den stämma som skall äga mm under andra räkenskapsåret efler del de utsetts. Åven om den tid för vilken en revisor har blivit utsedd inte har gått lill ända, får revisorn skiljas från uppdragel genom beslul av den som utsett honom. Om en revisor som är vald på föreningsstämma entledigas eller eljesi avgår eller avlider eller det uppkommer hinder för honom enligt 46 § 1 eller 4 mom. att vara revisor och det ej flnns någon suppleant, åligger det slyrel­sen att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.

Den som har utsetts till revisor skall ofördröjligen underrättas om det. Har han valts på föreningsstämma, sker underrättelse genom styrelsens försorg och eljest av den som tillsatt honom.

Paragrafen innehåller bestämmelser om utseende av revisorer (jfr 10 kap. 1 § första-tredje slyckena aktiebolagslagen). En motsvarighet till första stycket första meningen i paragrafens gällande lydelse återfinns i 50 § första slyckel i departemenlsförslagel. 1 förhållande lill promemorie­förslaget har försia slyckel i förevarande paragraf kompletterats med be­slämmelser om revisorssuppleanter (jfr 10 kap. 1 § tredje stycket aktie­bolagslagen). Övriga ändringar i paragrafen är redaktionella,

46 §

/ mom. Revisorer skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer tillåter annat för särskilt fall. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara revisor. Revisorer skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av föreningens verksamhet fordras för fullgörande av uppdraget.

TiU revisorer kan även utses auktoriserade eller godkända revisionsbo­lag. Vid tillämpning av bestämmelserna om revision likställs auktorisera­de revisionsbolag med auktoriserade revisorer och godkända revisionsbo­lag med godkända revisorer. Ett bolag som utses tUl revisor skall till föreningens styrelse anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. I ett auktoriserat revisionsbolag skaU den huvudansvarige vara auktori­serad revisor och i ett godkänt revisionsbolag skall han vara auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i tredje och fiärde styckena samt 53 § tillämpas på den huvudansvarige. Om ett revisionsbolag har utsetts tUl revisor, skall ersättningsskyldighet som kan uppkomma vid fullgörande av revisionsuppdraget åligga revisionsbolaget och den huvudansvarige.

Den kan inte vara revisor som

1.    är ledamot av styrelsen i föreningen eller dess dotterföretag eller biträder vid föreningens bokföring eller medelsförvaltning eller förening­ens kontroll däröver,

2.    är anställd hos eller eljest intar en underordnad eller beroende ställ­ning till föreningen eller någon som avses under 1 eller är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder föreningen vid grund­bokföringen eller medelsförvaltningen eller föreningens kontroll däröver,

3.    är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhållan­den med eller är syskon eller släkting i rätl upp- eller nedstigande led till 5    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 144


 


Prop. 1979/80: 144                                                                66

person som avses under 1 eller år besvågrad med sådan person i rätt app­eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

4. utöver vad som normalt sammanhänger med medlemskap i förening­en, står i låneskuld till föreningen eller annat företag i samma koncern eller har förpliktelser för vilka föreningen eller sådant företag har ställt säkerhet.

1   ett dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt tredje stycket inte
är behörig att vara revisor i moderföreningen.

2    mom. Om det hos en sammanslutning med ändamål att ha hand om
gemensamma uppgifter för föreningar/7««i- ett särskilt re visionsorgan,/år
sammanslutningen eller, om revisionsorganet utgör juridisk person, denna
utses till revisor. Den som sålunda har tdlsatts som revisor skall utse en för
uppdraget lämpad person att förrätta revisionen. I fråga om honom gäller i
tillämpliga delar vad som i denna lag sägs om revisor. Om en sammanslut­
ning eller ett revisionsorgan har utsetts till revisor, skall ersättningsskyl­
dighet som kan uppkomma för den som har förrättat revisionen åvila också
den som har utsett honom.

Föreligger fall som avses i 4 mom. första eller tredje stycket, får rege­ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om särskilda skäl föreligger, medge att en sammanslutning eller ett revisionsorgan utses till revisor trots att revisionen därmed inte kommer att förrättas av någon auktoriserad revisor.

3   mom. Till revisor i ett dotterföretag bör utses minst en av moderföre­ningens revisorer, om del kan ske.

4   mom. Minst en revisor skall vara auktoriserad, om

1.    tUlgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar I 000
gånger det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring beslämda basbe­
loppet för den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller

2.    antalet anställda hos föreningen under vart och elt av de två senaste
räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan ifråga om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högst fem år.

Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en kon­cern, om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid koncernföretagen under nämnda tid i medeltal har överstigit 200.

I andra föreningar än som avses i första och tredje styckena skall en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor ulses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som kan utses till revisor och om jäv för revisorer.

/ mom. första stycket motsvarar 10 kap. 2§ första och andra styckca aktiebolagslagen. 1 förhållande till gällande rätt har den sakliga ändringen gjorts att revisorn inte får vara i konkurs.

/ mom. andra stycket motsvarar 10 kap. 2 § tredje stycket aktiebolagsla-


 


Prop. 1979/80:144                                                                 67

gen. Bestämmelserna om revisionsbolag innebär en uividgning i förhållan­de till gällande bestämmelser i 2 mom. om särskilda revisionsorgan. Sista meningen är ny i förhållande lill promemorieförslaget. Bestämmelsen, som moisvarar 15 kap. 2§ andra stycket aktiebolagslagen, innebär atl revisons-bolaget och den huvudansvarige solidariskt svarar för skadeståndsskyldig­het som kan uppkomma enligt 106- 109 §§ föreningslagen.

/ mom. tredje stycket, som ersätter del nuvarande andra slycket, mot­svarar 10 kap. 4 § första stycket akliebolagslagen. Bestämmelserna innebär en viss skärpning i förhållande till gällande rält. Kommerskollegium har utfärdai anvisningar som för aktiebolagens del närmare preciserar jävsbe­slämmelserna. Dessa beslämmelser återfinns i kommerskollegiets författ­ningssamling KFS 1977: 23.

En revisor får i princip inle stå i låneskuld till den förening han skall revidera. Med hänsyn till att det emellertid är ett normall led i en förenings verksamhet atl medlemmar till exempel åtnjuter kredii för varuinköp eller får en förenings borgen för produklionslån har jävsbestämmelsen under punkt 4 utformats så atl föreningsmedlemmar kan vid sidan om externa revisorer ställa upp som förtroenderevisorer i föreningsarbetet.

/ mom. fiärde stycket motsvarar 10 kap, 4 § andra stycket aktiebolagsla­gen.

2  mom., som saknar motsvarighet i aktiebolagslagen, innehåller bestäm­melser om särskilda revisionsorgan. I promemorian föreslogs inte någon ändring av dessa bestämmelser. Pä skäl som har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4) har bestämmelserna kompletterats med en dis­pensmöjlighet i fråga om kravet pä auktoriserad revisor.

3  mom. motsvarar 10 kap. 2§ fjärde slyckel aktiebolagslagen.

4  mom., som innehåller bestämmelser om krav på en auktoriserad revi­sor i vissa föreningar, motsvarar 10 kap. 3§ andra-femte styckena aktie­bolagslagen. Bestämmelserna utgör en nyhet i föreningslagen.

I promemorian föreslogs att endast antalet anställda skulle vara avgöran­de som storlekskriterium. På skäl som har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) har i överensstämmelse med aktiebolagslagen även balansomslutningens storlek tagits med som ett alternativt storleks-kriterium,

47 §

Har revisorer ej utsetts till föreskrivet antal eller har revisorer utsetts utan iakttagande av bestämmelserna i 46§ 1 eller 4 mom,, åligger del styrelsen och styrelseledamot att ofördröjligen anmäla förhållandel för länsstyrelsen. Anmälan/år göras även av föreningsmedlem, av röstberätti­gad som ej är medlem eller av borgenär.

Har anmälan gjorts enligt försia stycket, skall länsstyrelsen, i fall då revisorer inte har utsetts till föreskrivet antal, förordna revisorer. Är revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket bosatl svensk medborgare, utan vederbörligt tillstånd utsetts till revisor eller har någon utsetts till revisor i strid mot 46 § I mom. tredje eller fjärde stycket eUer4


 


Prop. 1979/80:144                                                                 68

mom., skall på anmälan därom länsstyrelsen förklara honom entledigad och förordna en ny revisor i hans ställe. Förordnande av revisor skall avse tiden till dess en annan revisor har blivil utsedd i föreskriven ordning. Har föreningsslämman underlåtit att på begäran enligt 46 § 4 mom. fiärde slycket utse en auktoriserad eller godkänd revisor och gör röstberättigad inom en månad från stämman framställning till länsstyrelsen, skall denna Jörordna sådan revisor.

Revisorer som utses enligt denna paragraf/lar rätt till skäligl arvode av föreningen.

Ändringarna utgör en konsekvens av de nya bestämmelserna i 46 §. Bestämmelserna i förevarande paragraf motsvarar i huvudsak 10 kap. 6§ aktiebolagslagen.

49 §

En revisor får vid revisionen inte anlita någon som inte enligt 46 § 1 mom. tredje eller fiärde slyckel är behörig att vara revisor. Har Jöreningen eller moderföreningen en anställd i sin tjänst med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen ha hand om föreningens interna revision, får dock en sådan anställd anlilas vid revisionen i den utsträckning det är förenligt med god revisonssed.

Revisorn ansvarar för skada som uppsålligen eller av vårdslöshet vållas föreningen av hans medhjälpare.

Paragrafen innehåller bestämmelser om revisionsmedhjälpare. Första stycket, som moisvarar 10 kap, 4 § tredje stycket aktiebolagslagen, ersätter paragrafens nu gällande tre stycken. Andra stycket motsvarar 15 kap. 2§ första slycket andra meningen aktiebolagslagen och utgör en nyhet i för­hållande till promemorieförslaget,

50 §

En revisor skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska föreningens årsredovisning Jämte räkenskaperna samt styrelsens förvall­ning. Är föreningen moderförening, skaU revisorn även granska koncern­redovisningen och koncernföretagens inbördes förehållanden i övrigt.

Revisorn skall följa de särskilda föreskrifter som meddelas av förenings­stämman, om de inte slrider mot lag, stadgarna eller god revisionssed.

Styrelsen skall bereda revisorn lillfälle att verkställa granskningen i den omfattning revisorn finner behövligt samt lämna de upplysningar och det biträde som han begär. Samma skyldighet åligger slyrelsen och revisorn i en dotterförening gentemot revisorn i en moderförening.

Sedan revisorn slutfört granskningen, skall han teckna en hänvisning till revisionsberättelsen på årsredovisningen och i en moderförening på kon­cernredovisningen. Finner revisorn att balansräkningen eUer resultaträk­ningen inte bör fastställas, skall han anteckna även delta. I en moderför­ening gäller detsamma ifråga om koncernbalansräkningen och koncernre­sultaträkningen.

Erinringar som revisorn framställer tUl slyrelsen skall han anteckna i protokoll eller någon annan handling. Handlingen skall överlämnas till styrelsen och bevaras av denna på elt betryggande sätt.


 


Prop. 1979/80:144                                                                 69

Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om en revisors åligganden och om styrelsens skyldighel att medverka vid och underlätta revisionen.

Första och andra styckena motsvarar 10 kap. 7 § aktiebolagslagen. Hän­visningen i första stycket fill god revisionssed medför att de nu gällande detaljerade bestämmelserna kan upphävas. Andra slycket innebär inte någon ändring i sak i förhållande till gällande bestämmelser.

Tredje stycket moisvarar 10 kap. 8 § aktiebolagslagen och innebär en ändring i förhållande till gällande bestämmelser endast i vad avser kon­cernförhållanden.

Fjärde stycket, som saknar motsvarighet i gällande föreningslag, mot­svarar 10 kap. 9§ aktiebolagslagen.

Femte stycket, som också saknar motsvarighet i gällande föreningslag, moisvarar 10 kap, 11 § aktiebolagslagen.

Enligt 51 § tredje slycket skall revisorn i revisionsberättelsen föra in upplysningar som han anser böra komma till föreningsmedlemmarnas kän­nedom. Förevarande bestämmelse avser sådana erinringar som revisorn gör till styrelsen men som han inte anser vara av den beskaffenheten att de bör bringas till medlemmarnas och allmänhetens kännedom. Anledningen härtill kan vara alt de är mindre betydelsefulla eller berör affärshemlig­heter e.d. Sådana erinringar bör göras skriftligen så att de för framtiden är tillgängliga för styrelsen och även för senare revisorer, vilket bidrar fill att ge kontinuitet ål revisionen. Med hänsyn till alt revisionsprotokollet inte är obligatoriskt föreskrivs att erinringar skall införas i protokoll eller annan handling. Revisorerna kan alltså ge sin erinran i en rapport eller i ell vanligt brev e, d. Dessa skriftliga erinringar i protokoll eller annan handling skall förvaras hos styrelsen pä betryggande sätt. De blir inte offentliga men är liksom föreningens handlingar i övrigt tillgängliga för senare revisorer.

51 §

Revisorerna skaU för varje räkenskapsår avge en av dem undertecknad revisionsberättelse, som skall överiämnas lill styrelsen minst tvä veckor före den i 57 § 1 mom. angivna föreningsstämman. Revisorerna skall också inom samma tid till styrelsen återställa de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredovis­ningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag, skall revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorn vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försum­melse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger en styrelseledamot till last eller att en styrelseledamot på annal sätt har handlat i slrid mot denna lag eller sladgarna, skall del anmärkas i berättelsen. Revisionsbe­rättelsen skall även innehålla etl uttalande i fråga om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. Revisorn kan i övrigt i berättelsen meddela upplys­ningar som han önskar bringa till medlemmarnas kännedom.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastsiäl-


 


Prop. 1979/80: 144                                                                70

lande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det i förvalt­ningsberältelsen framställda förslaget till dispositioner beträffande för­eningens vinsl eller förlust.

I en moderförening skall revisorn avge en särskild revisionsberätlelse beträffande koncernen. Härvid skaU försia—fjärde styckena tillämpas.

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om revisionsberättelsen, mot­svarar 10 kap. 10 § aktiebolagslagen. Bestämmelserna överensslämmer i huvudsak med nuvarande bestämmelser utom del nya femle stycket som avser koncerner.

Enligt andra stycket skall revisionsberättelsen innehålla ett uttalande, humvida årsredovisningen har gjorts upp enligt denna lag. Enligt 38 § andra stycket skall bestämmelserna om årsbokslut i bokföringslagen iakt­tas vid upprättande av årsredovisningen. Revisorns uttalande skall alltså göras med beaktande också av bestämmelserna i den lagen. Om revisorn pä någon punkl känner sig tveksam i fråga om redovisningens lagenlighet skall han i revisionsberättelsen ange detta.

Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som skall läm­nas enligt 38-43 §§, är revisorerna skyldiga atl ange detta. De skall i sådana fall lämna erforderliga tilläggsupplysningar, om det kan ske. Me­ningen är emellertid inte att de i revisionsberättelsen skall lämna sådana tilläggsuppgifler som föreningsledningen med hänsyn till förelagets intres­sen inle önskar och inte är skyldig att lämna ul.

Om revisorerna vid sin granskning har funnil att nägon åtgärd eller försummelse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger en styrelse­ledamot till last, skall det enligt tredje stycket anmärkas i berättelsen. Formuleringen avser att utmärka att revisorerna är skyldiga att göra an­märkning i revisionsberättelsen endast om de verkligen har funnil atl åtgärden eller försummelsen är av det slaget alt den kan medföra skade­ståndsskyldighet. Om revisorerna anser del mer eller mindre sannolikt att skadeslåndsskyldighel föreligger men inte är säkra på det, kan det vara lämpligt att i revisionsberättelsen ge ett i skadeslåndsfrågan neutralt utta­lande med uppgifl om resultatet av deras granskning i detta avseende.

Tredje stycket innehåller vidare en bestämmelse om att revisorerna skall anmärka, om de vid sin granskning har funnit all en styrelseledamot på något annat sätt har handlat i strid mot föreningslagen eller mol stadgarna. Denna beslämmelse är ett utiryck för all revisorerna även har att beakla bl.a. samhällets och utomståendes intressen.

Enligt 57 § 1 mom. skall ordinarie föreningsstämma besluta om ansvars­frihet för styrelseledamöterna. 1 enlighet härmed föreskrivs i andra me­ningen av förevarande stycke atl revisionsberättelsen även skall innehålla ett uttalande i fråga om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. Revisorerna bör i allmänhet tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet på angivna skäl. De har inte någon ovillkorlig skyldighel till detla utan kan i iveksamma fall begränsa sig till att ange skäl för eller emot ansvarsfrihet. Även om reviso-


 


Prop. 1979/80:144                                                                  71

rerna anmärker på en viss åtgärd som enligt deras mening kan föranleda skadeståndsskyldighet, är de oförhindrade att tillstyrka ansvarsfrihet för den som enligt deras anmärkning har gjort sig skyldig till en skadestånds­grundande handling, l. ex. om skadan och hans vårdslöshet är ringa och han kanske i stort seU har fullgjort sitt uppdrag på ett förtjänstfullt sätl.

Enligt sista meningen i tredje stycket kan revisorerna i övrigt i revisions­berättelsen meddela upplysningar som de önskar bringa till föreningsmed­lemmarnas kännedom. Eftersom revisionsberättelsen i princip blir offent­lig handling (se 38 § sjätle stycket), fär revisorerna räkna med att dess innehåll kommer till allmän kännedom. Naturiiglvis skall revisorerna här som annars noggrant hålla sig inom ramen för sill uppdrag. De får inle lämna upplysningar om t. ex. affärshemligheter vilkas yppande för allmän­heten kan vålla föreningen skada.

Enligt fiärde stycket skall revisionsberättelsen innehålla särskilda utta­landen om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om del framställda förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller föriust. Liksom f. n. kan revisorerna undantagsvis underlåta att direkl till- eller avstyrka fastställande av balansräkningen och i stället påpeka att föreningsledningens förslag rörande samma räkning i visst angivet avseen­de kan ge anledning till tvekan. Det är dock önskvärt att revisorerna i detta avseende ger stämman sä god och klar ledning som möjligt.

Beträffande styrelsens förslag i fråga om dispositioner rörande vinst eller förlust gäller liksom enligt gällande lag att revisorerna bör tillstyrka eller avstyrka förslaget och att de i varje fall skall uttala sig om det. De är givetvis skyldiga att göra anmärkning, om den föreslagna dispositionen inte står i överensstämmelse med lagens och stadgarnas bestämmelser. Delta gäller också, om det i föreningen har föreslagits en utdelning utan atl regeln i 18 § tredje stycket om hänsynstagande till god affärssed m, m. har iakttagits. Någon uttrycklig bestämmelse härom torde inte behövas.

Varje revisor är i princip ansvarig för hela den granskning som ingär i revisionsuppdraget, även om det inte sällan kan anses rimligt och praktiskt ofrånkomligt att en viss arbetsfördelning sker mellan revisorema, om det finns flera sådana. Eftersom skadeslåndsskyldighel för en revisor förutsäl­ter vårdshöshet, torde en arbetsfördelning i överensstämmelse med god revisionssed få beaktas vid bedömningen av skadeståndsfrågor.

Av revisorns individuella ställning i fråga om skyldighet och ansvar lorde det utan någon uttrycklig lagbestämmelse följa alt han liksom enligt gällande lag har rätt atl få en från medrevisorer avvikande mening uttryckt antingen genom att foga ett särskilt yttrande till revisionsberättelsen eller genom att avge en egen revisionsberättelse.

Enligt det nya femte stycket, som motsvarar 10 kap. 10 § femte stycket akfiebolagslagen, skall det i en moderförening avges en särskild revisions­berättelse beträffande koncernen. Föreningen Auktoriserade revisorer FAR anser del olämpligt att bibehålla en formulering som tyder på att två


 


Prop. 1979/80:144                                                                 72

skilda handlingar skall upprättas - revisionsberättelse och koncernrevi­sionsberättelse - när den praktiska lösning som har framkommit för aktie­bolagens del och som har godtagits av registreringsmyndigheten är att endast en handling (med två avsnitt) utfärdas. Enligt min mening utgör lagtexten inte något hinder mot den praxis som har utbildats. Det saknas därför skäl att ändra den frän aktiebolagslagen hämtade formuleringen.

57 §

/ mom. Inom sex månader eller den kortare tid, som kan vara bestämd i stadgama, efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas ordinarie fö-venjngstämma, där styrelsen skall lägga fram årsredovisningen och revi­sionsberättelsen samt, i moderförening, koncernredovisningen och kon­cernrevisionsberättelsen. Handlingarna skall under minst en vecka när­mast före stämman hållas hos föreningen tillgängliga för medlemmarna.

På denna föreningsstämma skall till avgörande företas frågorna om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moder­förening, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen med de ändringar eller tillägg som kan behövas samt om beviljande av ansvarsfri­het åt styrelseledamöterna för den tid redovisningen omfattar. Stämman skall också besluta i anledning av föreningens vinst eller förlust enligt den faslställda balansräkningen.

Beslut i nämnda frågor/år skjulas upp tUl en fortsatt stämma som skall hållas minst en och högst två månader därefter.

2 mom. Styrelsen skall, om någon medlem begär det och styrelsen finner att det kan ske utan väsenthgt förfång för föreningen, på föreningsstäm­man lämna upplysningar angående förhållanden som kan inverka på be­dömandet av föreningens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ärende på stämman. Ingår föreningen i en koncern, avser upplysningsplik­ten även föreningens förhållande tiU annat koncernföretag och, om för­eningen är moderförening, koncernredovisning samt sådana förhållanden beträffande dotterföretagen som avses i första meningen.

Kan en begärd upplysning lämnas endasl med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor däref­ter hållas hos föreningen skriftligen tillgänglig för medlemmarna samt översändas till varje medlem som har begärt upplysningen.

Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till medlem­marna utan väsentligt förfång för föreningen, skall upplysningen i stället på medlemmens begäran lämnas till föreningens revisorer inom två veckor därefter. Revisorerna skall inom en månad efter stämman liU styrelsen avge skriftligt yttrande, huruvida den begärda upplysningen lämnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening bort föranleda änd­ring i revisionsberättelsen eller, beträffande moderförening, koncernrevi­sionsberättelsen eller i övrigt ger anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller erinringen anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt för medlemmarna hos föreningen samt översända det i avskrift till varje medlem som har begärt upplysningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ordinarie föreningsstämma. / mom. har kompletterats med koncernbestämmelser och med en före­skrifl om att även resultaträkningen skall fastställas av föreningsstämman.


 


Prop. 1979/80:144                                                                 73

2 mom., som endast delvis har motsvarighet i gällande föreningslag, motsvarar 9 kap. 12 § första-tredje styckena aktiebolagslagen.

81  §

Då föreningen har trätt i likvidalion, skall styrelsen ofördröjligen avge redovisning för sin förvaltning av föreningens angelägenheter under den tid för vilken redovisningshandlingar inte tidigare har lagts fram på förenings­stämma.

Likvidatorerna skall ofördröjligen överlämna redovisningshandlingama i huvudskrift eller avskrift lill revisorerna, som inom en månad skall avge revisionsberättelse och återställa handlingarna, Likvidatorerna skall så snart det kan ske lägga fram redovisningshandlingarna och revisionsberät­telsen på föreningsstämma. På stämman skall behandlas frågan om bevil­jande av ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter för den tid redovisningen omfattar,

I fråga om styrelsens redovisning, om revisorernas granskning och revi­sionsberättelsen, om handlingars framläggande och tillhandahållande, om behandlingen av frågan om ansvarsfrihet saml om anställande av lalan mot styrelseledamot gäller i tillämpliga delar 3S—43 och 49-51 §§, 57 § 1 mom, samt 63-66 §§,

Paragrafen innehåller bestämmelser om bl, a, redovisning under likvida­tion. Ändringarna är redaktionella,

105 a §

Myndighets beslut i tiUståndsärenden enligt 22, 29, 40, 42, 46 eller 76 § överklagas hos regeringen genom besvär.

Länsstyrelsens beslut, varigenom ansökan om eller anmälan för registre­ring avskrivits eller registrering vägrats, överklagas hos kammarrätten genom besvär inom två månader från beslutets dag. I samma ordning överklagas beslut enligt 74 § och beslut om sådan förklaring som avses i 103 § 2 mom.

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag överklagas i övriga fall hos kammarrätten genom besvär.

Paragrafen innehåller besvärsbestämmelser.

Första stycket i gällande lydelse avser lillslåndsärenden enligt 22, 29, 46 eller 76§, Dessa lillslåndsärenden prövas av kommerskollegium enligt förordningen (1969: 228) om prövning av vissa ärenden rörande ekonomis­ka föreningar (i lydelse enligt SFS 1975: 1416),

Förevarande stycke har ändrats så atl det även avser lillslåndsärenden enligt 40 och 42§§. Nya lyper av lillslåndsärenden har dessutom tillkom­mit enligt 46 §. Samtliga tillståndsärenden bör prövas av kommerskolle­gium. Jag kommer att senare ta upp frågan om ändring av den nyss nämnda förordningen.

Ändringarna i andra och tredje styckena är redaktionella.


 


Prop. 1979/80:144                                                                 74

110     §

Till böter döms

1.  styrelseledamot, likvidator eller annan, där han uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i anmälan eller ansökan till länsstyrelsen eller i handling som fogas därvid eller i uppgifl varom förmäles i 10§, sä ock styrelseledamot eller likvidator, där han uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling, som hålles tillgänglig för medlemmar eller röstberätti­gade eller framlägges ä föreningsstämma;

2.  styrelseledamot, där han vid upprättande av balansräkning, resultat­räkning eller förvaltningsberättelse, som avses i 38 eller 81 §, uppsålligen eller av vårdslöshet förfar i strid mol bestämmelserna i 38-43 H:

3.  likvidator, där han vid upprättande av balansräkning, likvidations­räkning eller förvaltningsberättelse, varom stadgas i 83, 86 eller 89§, uppsålligen eller av vårdslöshet förfar i strid mol beslämmelser som avses i sagda lagmm;

4.  revisor eller likvidationsrevisor, där han i revisionsberättelse eller annan handling, som framlägges på föreningsstämma eller annoriedes hålles tillgänglig för medlemmar eller röstberättigade, uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift rörande för­eningens angelägenheter eller uppsålligen eller av grov vårdslöshet under­låter att göra anmärkning beträffande förvaltningen, ändå att anledning därtill föreligger;

5.  styrelseledamot eller likvidator, där han uppsålligen eller av vårdslös­het i strid mot bestämmelserna i 18 § låter verkställa utdelning eller utbe­talning till medlem eller annan;

 

6.   revisor, likvidationsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors medhjälpare som, oaktat han insett eller bort inse att skada därav kunnat följa, yppar något av vad vid verkställd granskning kommer till hans kännedom, utan atl del med nödvändighet erfordras för fullgörande av hans uppdrag;

7.   den som bryler mot vad i 7 § fjärde stycket är stadgat.

Paragrafen innehåller straffbestämmelser. Ändringarna är redaktionella, I enlighet med promemorieförslaget har de nya koncernbestämmelserna

i 43 a§ inte slraffsanktionerats (jfr prop, 1975: 103 s. 567). Ändringarna i 18 § medför en utvidgning av det straffbara området enligt

punkten 5 i förevarande paragraf.

111     §

TiU böter döms också

1.   styrelseledamot eller likvidator, där han underlåter att iakttaga före­skrift som är meddelad i 10§ första eller andra stycket, 38§ sjätte stycket, 50 § tredje stycket, 80 § sista stycket, jämfört med 50 § tredje stycket, eller 81 § sista stycket jämfört med 50 § tredje stycket;

2.   styrelseledamot eller likvidator, där han underiåler att iakttaga före­skrift som beträffande anmälan för registrering är meddelad i 37, 68, 79, 90 eller 92 §;

3.   styrelseledamot eller likvidator, där han underiåler att till revisorer eller likvidationsrevisorer avlämna handlingar enligt vad som stadgas i 38 §


 


Prop. 1979/80:144                                                   75

femte stycket, 81 § andra stycket, 83 § sista stycket, 86 § sista stycket eller 89 § första stycket;

4.    styrelseledamot eller likvidator, som försummar att fullgöra vad i 55 § sista stycket, 84 § sista stycket, jämfört med 55 § sista stycket, eller 86 § andra stycket sisla punkten finnes stadgal eller som underiåler att iakttaga föreskrift, som med avseende å framläggande av handlingar å föreningsstämma eller tillhandahällande av handlingar viss tid före stämma är meddelad i 57 § I mom,, 81 § andra eller sista stycket, 87 § andra stycket eller 89 § andra stycket;

5.    revisor, vilken underlåter att iakttaga föreskrift som meddelats i 51 § första stycket eller 81 § andra stycket, så ock likvidationsrevisor, som försummar alt fullgöra vad i 87 § första slyckel försia punklen eller 89 § försia stycket fjärde punkten finnes stadgat.

Paragrafen innehåller straffbestämmelser. Ändringarna är redaktionella.

En styrelseledamot i en dotterförening kan dömas till dagsböter enligt punklen 1, om han inte ger moderföreningens revisorer upplysningar om dotterförelaget enligt de nya bestämmelserna i 50 § tredje stycket.

117 a §

Länsstyrelsen kan vid vite förelägga styrelseledamot att fullgöra skyldig­het enligt 38 § sjätte stycket, 43 a § andra stycket eller 44 § andra stycket att till länsstyrelsen insända behörig redovisningshandling, revisionsbe­rättelse eller delårsrapport. Försuttet vite utdöms av länsstyrelsen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vitesförelägganden av länssty­relsen. Ändringama är redaktionella.

Övergångsbestämmelser

1.    Denna lag träder i kraft den I januari 1981.

2.    De nya bestämmelserna i 46 § 1 mom. tredje och fjärde styckena och 4 mom. första och tredje styckena samt 49 § första stycket tillämpas från och med första ordinarie föreningsstämma som hålls efter lagens ikraftträ­dande. Till dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.

Beslut enligt 46 § 2 mom, andra stycket och 4 mom, andra stycket far meddelas före den 1 januari 1981.

3.   Årsredovisningar och koncernredovisningar skall efter utgången av
år 1980 upprättas enligt lagen i dess nya lydelse. För räkenskapsår som har
börjat löpa före denna tidpunkt får sådan redovisning dock upprättas enligt
äldre beslämmelser.

I koncernredovisningar behöver inte tas med sammandrag av resultat­räkningar och balansräkningar för räkenskapsår som har påbörjals före ulgången av år 1980.

4.   Om del i 42 § första stycket 3 angivna anskaffningsvärdet för en
tillgång som har förvärvals före lagens ikraftträdande inte kan utrönas med
hjälp av föreningens bevarade räkenskaper, skall som anskaffningsvärde
redovisas, beiräffande byggnad det vid 1965 års allmänna fastighetstaxe­
ring åsatta taxeringsvärdet (byggnadsvärdet) ökat med förbättringskost­
nader efter utgången av år 1964, samt beträffande annan tillgång det belopp
vartill anskaffningsvärdet skäligen kan uppskattas.


 


Prop. 1979/80:144                                                                  76

1 en not till balansräkningen skall anges om anskaffningsvärdet har uppskattats enligt första stycket.

Andra punkten motsvarar 15 § första och andra styckena lagen (1975: 1386) om införande av aktiebolagslagen (1975: 1385), Bestämmelsen avser de delvis nya bestämmelserna om jäv för revisorer och om krav på en auktoriserad revisor.

Tredje punkten motsvarar 16 § lagen om införande av aktiebolagslagen. Bestämmelserna i första stycket innebär alt föreningarna har valrätt mellan gamla och nya bestämmelser, när det gäller ett räkenskapsår som har börjat löpa före den 1 januari 1981.

Fjärde punkten moisvarar 17 § lagen om införande av akliebolagslagen (se prop. 1975: 103 s. 721).

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen om jordbrukskasserörelsen

1 lagen om jordbmkskasserörelsen har gjorts ändringar, främst av redak­tionell art, som en följd av de nya bestämmelserna om redovisning och revision i föreningslagen. Däremot görs inte några hänvisningar tiil de nya koncembestämmelsema i föreningslagen.

43       §

Hänvisningen i paragrafens försia mening innebär atl vissa inledande bestämmelser om årsredovisning i föreningslagen blir tillämpliga också på kreditkassoma. Liksom enligt föreningslagen blir bokföringslagens regler om årsbokslut vägledande för hur resultaträkning och balansräkning i den offenlliga årsredovisningen skall upprättas. Vissa särbestämmelser i för­hållande till bokföringslagen tas emellertid upp i 44 och 45 §§.

44       och 45 §§

I paragrafema har lagits bort de bestämmelser som har en motsvarighet i bokföringslagen. 45 § har utformats efter mönsier av 41 § Iredje stycket föreningslagen.

46 §

De nuvarande bestämmelserna behövs inle, eftersom 18 § bokföringsla­ gen innehåller bestämmelser om hur resultaträkningen skall ställas upp. I paragrafen har i stället tagits in en bestämmelse om att förvaltningsberäl­telsen skall upprättas med iaktiagande av god redovisningssed (jfr 43 § första stycket föreningslagen).

47 §

Ändringarna i första och andra styckena har utformats efter mönster av de nya bestämmelserna i 43 § andra och tredje styckena föreningslagen.


 


Prop. 1979/80:144                                                                  77

Nuvarande tredje stycket har upphävis, eftersom bestämmelser om där avsedd upplysningsskyldighet finns i 20 § bokföringslagen. En faktisk skillnad föreligger emellertid mellan bestämmelserna. Enligt den upphävda bestämmelsen i förevarande lag skulle upplysningarna lämnas i förvalt­ningsberättelsen. Enligt bokföringslagen skall motsvarande upplysning lämnas direkt i balansräkningen eller i form av en notanteckning. Motsva­rande gäller i fråga om de upphävda bestämmelserna i 44 § andra stycket i gällande lydelse.

48 §

Bestämmelserna har utformats efter mönster av de nya beslämmelsema i 38 § själle och sjunde styckena föreningslagen,

49, 52, 54, 64, 71, 74, 75, 84 och 86 §§

Ändringama är i huvudsak redaktionella.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelserna har i tillämpliga delar utformats efter möns­ter av motsvarande bestämmelser för föreningslagen,

4.3 Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen

58 §

Förevarande paragraf i bosladsrätlslagen innehåller i sin gällande ly­delse en hänvisning till 38-51 §§ föreningslagen. Denna hänvisning behö­ver inte ändras.

Eftersom bostadsrättslagen inte föreslås innehålla någon hänvisning till koncerndefinilionen i 1 a § föreningslagen, blir föreningslagens koncern-bestämmelser inle lillämpliga i bostadsrättsföreningar. För tydlighels skull har i förevarande paragraf uttryckligen angells all koncernredovisning inle behöver upprättas.

Promemorieförslaget innebär atl en bostadsrättsförening med mer än 200 anställda skall utse en auktoriserad revisor. Det framhålls emellertid samtidigt att del i allmänhet endast finns ett fåtal anslällda, om ens någon, i här ifrågavarande föreningar,

1 fråga om ekonomiska föreningar innebär departemenlsförslagel den ändringen all aukloriserad revisor skall utses även om tillgångarnas netto­värde överstiger 1 000 basbelopp (se 46 § 4 mom, föreningslagen). Delta storlekskriterium skulle Ullämpat på bostadsrättsföreningarna innebära att en mycket stor andel av dessa skulle omfattas av kravel pä auktoriserad revisor. Detta är enligt min mening inte lämpligl med hänsyn bl, a, till den begränsade tillgången på kvalificerade revisorer. I förevarande paragraf har därför angetts att bostadsrättsföreningar inte är skyldiga atl ulse auk-


 


Prop. 1979/80:144                                                   78

toriserad revisor. I överensstämmelse med promemorieförslaget har vi­dare angetts atl bostadsrättsföreningar inte är skyldiga alt upprätta finan­sieringsanalyser eller delårsrapporter.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelserna har i tillämpliga delar utformats efter möns­ter av motsvarande bestämmelser för föreningslagen.

4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen om understödsföreningar

1 lagen om understödsföreningar har gjorts ändringar, främst av redak­tionell art, som en följd av de nya bestämmelserna om redovisning och revision i föreningslagen. Däremot görs inte några hänvisningar till de nya koncembestämmelsema i föreningslagen.

Enligt vad jag har inhämtat av chefen för ekonomidepartemenlet avses en översyn av lagen om understödsföreningar ske i samband med en eventuell ny lagstiftning om ekonomiska föreningar (jfr NU 1976/77:51, rskr 355).

29 §

Paragrafen i dess nya lydelse innehåller en hänvisning lill 38 § försia och fjärde-sjätte styckena föreningslagen, I förhållande till promemorieförsla­get har hänvisningen ändrats så att den inte omfattar 38 § iredje och sjunde styckena, I fråga om skälen härtill hänvisas till försäkringsinspektionens remissyttrande.

Hänvisningen till 38 § sjätte stycket innebär att redovisningshandlingar­na skall hållas tillgängliga hos föreningen för alla som är iniresserade. En understödsförening är enligt 67 § förevarande lag skyldig att sända in dessa handlingar till försäkringsinspektionen. 1 förevarande paragraf har därför gjorts etl lillägg som innebär all understödsföreningar inle skall sända in några handlingar till länsstyrelsen.

Genom ett lillägg klargörs vidare att bokföringslagens regler om års­bokslut är vägledande för hur resultaträkning och balansräkning i den offentliga årsredovisningen skall upprättas. Av 30 § följer vidare atl för­säkringsinspektionen kan meddela bestämmelser som avviker från bokfö­ringslagen.

30 §

Enligt försia stycket första meningen i gällande lydelse har försäkrings­inspeklionen rätl atl meddela särskilda föreskrifter. Bestämmelsen har ersatts av ett nytl iredje stycke. Den nya bestämmelsen överensslämmer i huvudsak med vad som föreskrivs i 286 a § lagen (1948:433) om försäk­ringsrörelse. Denna lag ses f n. över av en särskild kommitté (E 1977; 05), Frågan om utformningen av bemyndigandena i de båda lagarna får tas upp på nytt när kommittén har redovisal resultatet av sitt arbete.


 


Prop. 1979/80: 144                                                  79

31,51 och 67 §§

Ändringarna i dessa paragrafer är redaktionella. Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelserna har i tillämpliga delar utformats efter möns­ter av motsvarande bestämmelser i föreningslagen,

4.5      Förslaget till lag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring

Utredningen om en allmän arbetslöshetsförsäkring har lagt fram ett förslag lill lag om sådan försäkring (SOU 1978: 45), Förslaget, som bereds inom arbetsmarknadsdepartementet, innebär att arbetslöshetskassorna inte längre blir likställda med ekonomiska föreningar. En ny lag skulle alltså inle innehålla några hänvisningar till föreningslagen.

Förevarande ändringar, som främst är av redaktionell art, måsle emel­lertid genomföras samlidigt med de nu aktuella ändringarna i föreningsla­gen,

4.6      Förslaget till lag om ändring i lagen om sambruksföreningar

Ändringarna i 15 § lagen om sambruksföreningar motsvarar ändringama i 58 § bosladsrätlslagen (se avsnitt 4,3), Även övergångsbestämmelserna stämmer överens med motsvarande bestämmelser för bosladsrätlslagen,

4.7      Förslaget till lag om ändring i lagen om styrelserepresentation för de
anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

3 § styrelserepresentationslagen har ändrats som en följd av alt en koncemdefinition tas in i föreningslagen,

5    Hemställan

Jag hemsläller att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1, lag om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar,

2,    lag om ändring i lagen (1956.-216) om jordbmkskasserörelsen,

3,    lag om ändring i bosladsrätlslagen (1971:479),

4,    lag om ändring i lagen (1972; 262) om understödsföreningar,

5,    lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

6,    lag om ändring i lagen (1975; 417) om sambmksföreningar,

7,    lag om ändring i lagen (1976:351) om slyrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.

6   Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.


 


 


 


979l«0


\44


 


is?-

juni

1919


I9l9ai

 


SÖ


ml.N'-


144


Prop. 1979/80:144                                                             82

Innehållsförteckning

1 Lagförslag .......................................................

1.1............................................................ Förslag till lag om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska
föreningar   ................................................

1.2   Förslag till lag om ändring i lagen (1956: 216) om jordbmkskas­serörelsen       

1.3   Förslag till lag om ändring i bostadsrältslagen (1971:479)   ,...

1.4   Förslag lill lag om ändring i lagen (1972; 262) om understödsför­eningar          

1.5   Förslag till lag om ändring i lagen (1973; 370) om arbetslöshets­försäkring      

1.6   Förslag till lag om ändring i lagen (1975: 417) om sambmksför­eningar            

1.7   Förslag till lag om ändring i lagen (1976: 351) om styrelserepre­sentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska för­eningar    ..........................

 

2   Inledning

3   Överväganden

4   Upprättade lagförslag

5   Specialmotivering

 

5.1    Förslaget lill lag om ändring i lagen (1951; 308) om ekonomiska föreningar     

5.2    Förslaget lill lag om ändring i lagen (1956: 216) om jordbmks­kasserörelsen     

5.3    Förslaget till lagom ändring i bostadsrättslagen (1971:479) ...

5.4    Förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 262) om understöds­föreningar      

5.5    Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbelslös­hetsförsäkring   

5.6    Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:417) om sambmks­föreningar         

5.7    Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:351) om slyrelsere­presentation för de anslällda i akliebolag och ekonomiska för­eningar    ..........................

Bilaga 1—4'

Vissa delar av promemorian (Ds Ju  1976:11) Förslag till lag om

ekonomiska föreningar (se avsniu 2)    ....................

BUaga 5'

Sammanslällning av remissynpunkter beiräffande vissa delar av Ds Ju

1976:11   .........................................................

Bilaga 6

Skrivelse den 6 november 1978 från kooperationsutredningen (I

1977; 01) om vissa fondavsättningar......................

Bilaga 7'

Översikt över lagmmmen såvitt avser redovisning och revision i pro­
memorieförslaget och 1976 års förslag.....................

' Bilagorna 4, 5 och 7 har uteslutits här.


 


Prop. 1979/80:144 1    Lagförslag


83


1.] Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951; 308) om ekonomiska för­eningar

dds att 18, 38-47, 49-51, 57, 81, 105a, 110, 111 och 117a§§ samt huvudmbriken närmast före 38 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, la och 24a§§, samt närmast före 38, 43 a och 44 §§ nya underrubriker av nedan angivna ly­delse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


la§

Äger ekonomisk förening så många aktier eller andelar i svensk eller utländsk Juridisk person att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, är den ekonomiska föreningen moder­förening och den Juridiska perso­nen dotterföretag. Äger dotterföre­tag eller äger moderförening och dotterföretag eller flera dotterföre­tag tillsammans aktier eller andelar I Juridisk person i den omfattning som angivits nu, är även sist­nämnda Juridiska person dotter­företag till moderföreningen.

Har ekonomisk förening i annat fall på grund av aktie- eller andels-innehav eller avtal ett bestämman­de inflylande över Juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är den ekono­miska föreningen moderförening och den Juridiska personen dotter­företag.

Moderförening och dotterföretag utgör tUlsammans en koncern.


\i Utdelning må ej ske av annat än den  vinst,   som förefinnes  enligt fastställd balansräkning för sista rä-


Utdelning får ej ske av annal än den vinst för förening eller koncern som finns enligt fastställd balans-


Senasle lydelse 1967:621.


 


Prop. 1979/80: 144

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


84


kenskapsåret, i den män vinsten icke skall avsättas lill reservfon­den. Ej heller må utbetalning av gollgörelse, varom förmäles i 17§ I mom. och som icke inräknats i års­vinsten, äga rum i vidare män än att föreskriven avsätining kan ske till reservfonden. I övrigl må utbetal­ning till medlemmarna av förening­ens tillgångar ej verkställas annor­ledes än genom återbetalning av in­satsbelopp enligt 16 § I mom. eller 16 a § eller i samband med nedsätt­ning av insatsernas belopp enligt 68 § sista stycket.

räkning och, i fråga om moderför­ening, enhgt fastställd koncernba­lansräkning för det senasle räken­skapsåret, i den mån vinslen icke skall avsättas till reservfonden el­ler, i fråga om moderförening, en­Ugt årsredovisning för företag inom koncernen skall överföras lill bun­det eget kapiial. Ej heller/år utbe­talning av gollgörelse som avses i 17 § 1 mom. och som icke inräknats i årsvinsten äga rum i vidare mån än att föreskriven avsättning kan ske till reservfonden. I övrigl/år utbe­talning lill medlemmarna av för­eningens tillgångar ej verkställas på annat sätt än genom återbetalning av insatsbelopp enligt 16§ 1 mom. eller 16a § eller i samband med ned­sältning av insatsernas belopp en­ligt 68 § sista stycket.

Utdelning, som beräknas annorledes än i förhållande till den omfattning vari medlemmarna deltagit i föreningens verksamhet eller denna eljest tagits i anspråk, må fastställas till högst fem procent för år å inbetalda insatser.

Vinstutdelning eller utbetalning I annan form av gollgörelse som avses i 17§ I mom. får icke ske med så stort belopp att utdelningen eller utbetalningen med hänsyn till för­eningens eller koncernens konsoli­deringsbehov, likviditet eller ställ­ning i övrigt står i strid mot god ajfärssed.

24 a §

Om föreningen har blivit moder­förening, skall styrelsen meddela detta tUl dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall läm­na styrelsen för moderföreningen de upplysningar som fordras för be­räkningen av koncernens ställning och resultatet av koncernens verk­samhet.


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse Styrelsens årsredovisning


85

Föreslagen lydelse Redovisning

Årsredovisning m. m.

38 §

För varje räkenskapsår skall sty­relsen avge årsredovisning. Denna består av resultaträkning, balans­räkning och förvaltningsberättelse.

I fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (1976; 125) gäller, förutom bestäm­melserna i nämnda lag, föreskrifter­na nedan om årsredovisning m. m. Dock äger 39 § fjärde stycket och 40 § första slycket tillämpning en­dast på årsredovisningen.

1 årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräk­ningen för närmast föregående rä­kenskapsår. Har under året ändring vidtagits beiräffande specificering­en av poster i resultaträkningen och balansräkningen, skall, om särskil­da hinder ej möter, uppgifterna från den tidigare årsredovisningen sam­manställas sä att dessa kan jäm­föras med posterna i den senare årsredovisningen.

Årsredovisningen skall under­skrivas av samtliga styrelseledamö­ter. Har beträffande årsredovis­ningen avvikande mening anteck­nats till styrelsens protokoll, skall yttrandet fogas lill redovisningen.

Minst en månad före ordinarie föreningsstämma skall årsredovis-ningshandingarna för del förflutna räkenskapsåret avlämnas till revi­sorerna,

Senasl en månad efter det resul­taträkningen och balansräkningen blivil fastställda, skall avskrift av årsredovisning och revisionsberät­telse hållas tillgängliga för envar hos föreningen samt efter anmodan


- Beiräffande 38-44a§§ anges endasl föreslagen lydelse. Senaste lydelse av 41 § 1 och 4 mom. 1%7;538, av 43 § 1 mom. 1967:621, av 43a§ 1979:313 och av 44a§ 1975:1391,


 


Prop. 1979/80:144                                                                 86

Föreslagen lydelse

av länsstyrelsen insändas dil. An­modan skall ske på begäran av en­var. Förening som avses i 46§ 4 mom. första stycket är utan sär­skild anmodan skyldig alt insända nämnda handlingar till länsstyrel­sen.

På avskriften av årsredovisning­en skall styrelseledamot teckna be­vis om alt resultaträkning och ba­lansräkning fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om för­eningsstämmans beslul beträffande föreningens vinst eller föriusl.

39 §

Utan hinder av vad i 15 § fjärde stycket bokföringslagen (1976: 125) föreskrivs om användningen av be­lopp, varmed värdet av där avsedd anläggningstillgång uppskrivs, får sådanl belopp utnyttjas även till av­sättning till en uppskrivningsfond, vilken får tagas i anspråk endasl för ändamål som avses i nämnda lag­mm i bokföringslagen.

Vid värdering av moderförenings aktier eller andelar i dotterföretag skall andelar, vilka dotterföretaget äger i moderföreningen, ej anses ha något värde.

Andelar i andra företag än aktie­bolag skall likställas med av för­eningen ägda aktier vid uppställ­ning av resultaträkningen och ba­lansräkningen samt vid specifice­ring enligt 42 §,

I balansräkning och resultaträk­ning i årsredovisningen behöver storiek och förändring av lagerre­serv uppges endast av förening som avses i 46§ 4 mom. första slycket.

40 § Om synneriiga skäl föreligger, får regeringen eller myndighet som re­geringen bestämmer medge att bruttoomsättningssumman icke be­höver anges i resultaträkningen i årsredovisningen. Driver föreningen rörelsegrenar.


 


Prop. 1979/80:144                               .v                               87

Föreslagen lydelse som är väsentligen oberoende av varandra, skall brultoresultatet av varje sådan rörelsegren särskilt re­dovisas.

I resultaträkningen skall utdel­ning på aktier i dotterbolag las upp som en särskild intäklspost. Som en särskild kostnadspost skall upp­tas gollgörelse som avses i 17§ I mom. och som icke inräknats i års­vinsten.

41  §

I balansräkningen skall aktier i dollerbolag tas upp som en särskild post bland tillgångarna.

En förenings eget kapital skall uppdelas i bundel eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad för­lust. Under bundet eget kapital skall upptas inbetalda insatser, re­servfond och uppskrivningsfond. Under fritt eget kapital eller ansam­lad förlust skall upptas fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust saml nettovinst eller föriusl för räkenskapsåret. Balanserad för­lust och förlust för räkenskapsåret upptas därvid som avdragsposter.

Fordran på insats får ej upptas som tillgång. Redovisningen av fullgjorda insatser fär ske så att i balansräkningen anges hela insats­kapitalet samt hur mycket härav som icke fullgjorts, varefter skillna­den - de betalda insatserna - ut­förs som särskild post under eget kapital.

Ingår i fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen fordringar hos eller skulder till dotterföretag eller moderförening skall beloppen anges särskilt, vilkel fär ske inom linjen. Detsamma gäller i fråga om pant och därmed jämförliga säker­heter eller ansvarförbindelser till förmån för dotterförelag eller mo­derförening.

42  §

Utöver vad som följer av bokfö­ringslagen (1976: 125) skall i resul-


 


Prop. 1979/80:144


Föreslagen lydelse

taträkningen och balansräkningen lämnas uppgifler och särskilda upp­lysningar i följande hänseenden;

1.   Aktier skall upptas med angi­vande för varje bolag av dess namn, antalet aktier och dessas nominella värde och värde enligt balansräk­ningen. Understiger båda dessa värden för aktierna i ett bolag, som ej är dotterföretag, femtiolusen kronor eller del lägre belopp som motsvarar fem procent av förening­ens eget kapital enligt balansräk­ningen, får dock specifikation ute­ lämnas. När det är påkallal ur all­män och enskild synpunkt får rege­ringen eller myndighet som rege­ringen bestämmer tillåta att aktier även i annat fall redovisas utan spe­cifikation.

2.   Ändringar i beloppen av det egna kapitalets posler jämfört med föregående balansräkning skall spe­cificeras,

3.   För varje i balansräkningen som anläggningslillgång upptagen post, vari ingår skepp eller maski­ner, inventarier och dylikt eller byggnader, skall anges dels till­gångarnas anskaffningsvärde, dels det sammanlagda beloppet av de in­till balansdagen på anskaffningsvär­det företagna av- och nedskrivning­arna. Har sådana tillgångar upp­skrivits, skall även kvarstående oavskrivel belopp av uppskrivning­en anges.

 

4.    För fasligheler som är an­läggningstillgångar skall anges tax­eringsvärden med fördelning på de under särskilda poster i balansräk­ningen upptagna tillgångarna.

5.    Om del förekommit sådan för­ändring i resultaträkning eller ba­lansräkning beiräffande posters gruppering eller eljesi som väsent­ligt päverkar jämförbarheten mel­lan åren, skall redogörelse lämnas för förändringen.

De uppgifter och särskilda upp­lysningar som avses i första stycket las in i noter, om tydliga hänvis-


 


Prop. 1979/80: 144                                                                89

Föreslagen lydelse ningar görs vid de poster i redovis­ningshandlingarna till vilka de hän­för sig.

43 §

Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

1 förvaltningsberättelsen skall upplysning lämnas dels om sådana för bedömningen av föreningens verksamhetsresultat och ställning vikliga förhållanden, för vilka redo­visning ej skall lämnas i resultaträk­ning eller balansräkning, dels om händelser av väsentlig betydelse för föreningen, som inträffat under rä­kenskapsårel eller efter dettas slut. Förvaltningsberättelsen skall vi­dare innehålla uppgift om väsent­liga förändringar i medlemsantalet samt om summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår dels enligt 16 § I mom., dels enligt I6a§.

I förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet under räken­skapsåret anställda personer med angivande tillika av medelantalet för varje arbetsställe med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges sammanlagda beloppet av räken­skapsårets löner och ersättningar dels lill styrelsen och andra perso­ner i ledande ställning, dels till övri­ga anställda. Har föreningen an­ställda i flera länder, skall löner och ersättningar anges särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive land.

Förvaltningsberättelsen skall in­nehålla förslag till dispositioner be­träffande föreningens vinst eller föriust.

Förening som avses i 46 § 4 mom. första slycket skall lill förvaltnings­berättelsen foga en finansierings­analys. I denna skall redovisas för­eningens finansiering oeh kapitalin­vesteringar saml förändringen av rörelsekapitalet under räkenskaps­året.


 


Prop. 1979/80: 144                                                                 90

Föreslagen lydelse

Koncernredovisning 43 a §

I moderförening skall, utöver årsredovisning för moderförening­en, för varje räkenskapsår avges koncernredovisning bestående av koncernresultaträkning och kon­cernbalansräkning. Redovisningen skall hänföra sig till balansdagen för moderföreningen.

Bestämmelserna i 38 § fjärde-sjunde styckena tillämpas även på koncernredovisning och koncern­revisionsberättelse. Är koncernen av sådan storlek som avses i 46 § 4 mom. tredje stycket, skall moder­föreningen utan anmodan insända nämnda handlingar till länsstyrel­sen.

Koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen skall var för sig utgöra ett sammandrag av moderföreningens och dotterföreta­gens resultaträkningar och balans­räkningar, upprättat enligt god re­dovisningssed och med iakttagande i tillämpliga delar av 38 § tredje stycket, 39 § andra och tredje styckena samt 40-42 §§.

Koncernresultaträkningen skall utvisa koncernens årsresultat efter avdrag för redovisad vinstutdelning inom koncernen och avdrag eller tillägg för ökning eller minskning av internvinst under räkenskapsårel. Koncernsbalansräkningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller ansamlad förlust i koncernen efler avdrag för internvinster. Med internvinst avses på moderföre­ningen belöpande andel av vinst pä överlåtelse av tillgång inom koncer­nen, i den mån ej överlåtelse av tillgången därefter skett till köpare utanför koncernen eller förbmk­ning av tillgången eller nedsätlning av dess värde ägt mm hos det före­tag inom koncernen som förvärvat tillgången.

Om det med hänsyn till koncer­nens sammansättning eller andra särskilda skäl är förenal med syn-


 


Prop. 1979/80:144


Föreslagen lydelse nerliga svårigheter att vid koncern­redovisningen i visst hänseende till-lämpa tredje eller fjärde stycket, får de undantag göras som förhållan­dena kräver. För sådan avvikelse skall lämnas motiverad redogörelse i moderföreningens förvaltningsbe­rättelse.

I förvaltningsberättelsen för mo­derförening skall vidare lämnas så­dana upplysningar om koncernen som avses i 43 § andra slycket förs­ta meningen och tredje stycket. Re­dogörelse skall lämnas om vilka metoder och värderingsprinciper som använts vid uppgörande av koncernredovisningen. Därjämte skall uppges det belopp, som av det fria egna kapitalet i koncernen en­ligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bun­det eget kapital.

Förening som är dotterföretag skall i förvaltningsberättelsen ange namnel på moderföreningen och i förekommande fall dennas moder­förening. Moderförening och dot­terförening skall vidare ange hur stor andel av årets inköp och för­säljning som avser andra företag inom samma koncern.

Uppgifler om koncernens lager­reserv skall tas in i koncernredovis­ningen, om koncemen är av sådan storlek som avses i 46§ 4 mom. tredje slyckel. 1 sådant fall skall till koncemredovisningen fogas finan­sieringsanalys för koncernen.

Delärsrapport 44 §

Förening som avses i 46 § 4 mom. första eller tredje stycket skall minst en gång under räkenskapsår som omfattar mer än tio månader avge särskild redovisning (delårs­rapport). Rapporten skall avse för­eningens verksamhet från räken­skapsårets början. Minsl en rapport skall omfatta en period av minst hälflen och högst två Iredjedelar av räkenskapsåret.

Delårsrapport  avges  av  styrel-


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse


92

Föreslagen lydelse sen. Rapporten skall hos förening­en hällas tillgänglig för envar och genast sändas till medlem som be­gär det. Delårsrapport som avses i försia stycket iredje meningen skall senast två månader efter rapportperiodens utgång i avskrift insändas till länsstyrelsen.

44 a §

1 delärsrapport skall översiktligt redogöras för verksamheten och re­sultatutvecklingen i denna samt för investeringar och förändringar i lik­viditet och finansiering sedan före­gående räkenskapsårs utgång. Vi­dare skall lämnas beloppsuppgift om omsättningen och resultatet före bokslulsdisposilioner och skatt under rapporlperioden. Om särskil­da skäl föreligger, får en ungefärlig beloppsuppgift beträffande resulla­tet lämnas. Bestämmelserna i 40 § första stycket och 43 § andra stycket första meningen gäller i till­lämpliga delar för delårsrapport.

Är koncern av sådan storlek som avses i 46 § 4 mom. iredje stycket, skall moderföreningen i delårsrap­port, utöver uppgifter för moderför­eningen, lämna uppgifter för kon­cernen motsvarande vad som sägs i första stycket. Uppgift om omsätt­ning och resultat skall avse belopp efter avdrag för interna poster inom koncernen och med hänsyn lagen till internvinsteliminering.

Om särskilda hinder ej möter, skall i anslutning lill uppgifter enligt första och andra styckena även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under föregå­ende räkenskapsår.

Begrepp och termer i delärsrap­port skall i möjlig mån överens­stämma med dem som använts i se­nast framlagda årsredovisning.


45 §


Styrelsens förvaltning och för­eningens räkenskaper skola grans­kas av en eller flera revisorer. Revi-


Revisor ulses på föreningsstämma, om ej enligt stadgarna revisor skall tillsättas i annan ordning.


 


Prop. 1979/80:144                                ,                                93

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

sor utses å föreningsstämma, 5å-framt ej enligt stadgarna revisor skall tillsättas i annan ordning.

Revisorer skola utses för tid intill Revisor skall utses för tid intill
dess stämma som i 57 § 1 mom.
dess stämma som avses i 57 § 1
sägs hållits och må icke utses för
mom. /jar hållits. De/år icke ulses
längre tid än till och med den stäm-
för längre tid än till och med den
ma som skall äga rum under andra
stämma som skall äga rum under
räkenskapsårel efler det de utsetts.
andra räkenskapsårel efler det de
Revisor må, ändå att den tid för
utsetts. Även om den tid för vilken
vilken han blivit utsedd ej gått till
en revisor har blivit ulsedd ej gått
ända, skijas från uppdraget genom
till ända, får revisorn skiljas från
beslut av den som utsett honom.
uppdraget genom beslut av den som
Om revisor, som är vald å för-
utsett honom. Om en revisor som
eningsstämma, entledigas eller el-
är vald på föreningsstämma enlledi-
jest avgår eller avlider eller hinder,
gas eller eljest avgår eller avlider
som / 46 § I mom. avses, alt vara
eller det uppkommer hinder för ho­
revisor för honom uppkommer och
nom enligt 46 § 1 eUer 4 mom. att
suppleant ej finnes, åligger det sty-
vara revisor och det ej finns någon
relsen atl ofördröjligen föranstalta
suppleant, åligger det slyrelsen att
om val av ny revisor.
           ofördröjligen föranstalta om val av

ny revisor.

Den som utsetts till revisor skall därom ofördröjligen underrättas, om han valts å föreningsstämma, genom styrelsens försorg och eljest av den som tillsatt honom.

46 §

/ mom. Revisor skall vara myndig och, där ej för särskilt fall regeringen eller myndighet regeringen förordnar annat tillåter, här i riket bosatt svensk medborgare. Revisor skall hava den erfarenhet beträffande bokfö­ring och insikt i ekonomiska förhållanden, som med hänsyn till föreningens verksamhet erfordras för uppdraget.

TUl revisor kan även utses auk­toriserat eller godkänt revisionsbo­lag. Vid tillämpning av bestämmel­serna om revision likställs auktori­serat revisionsbolag med auktori­serad revisor och godkänt revi­sionsbolag med godkänd revisor. Bolag som utses till revisor skaU tiU föreningens styrelse anmäla vem som är huvudansvarig för revi­sionen. I auktoriserat revisionsbo­lag skall den huvudansvarige vara auktoriserad revisor och i godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i tredje och fiärde styckena samt 53 § tUlämpas på den huvudansva­rige.  Senaste lydelse 1975:420.


 


Prop. 1979/80:144


94


Nuvarande lydelse

EJ må den vara revisor, som är befattningshavare hos föreningen eller under det sistförflutna året handhaft bokföring eller medelsför­valtning för föreningen eller som intager en underordnad eller bero­ende ställning till styrelseledamot eller till befattningshavare hos för­eningen, åt vilken uppdragits alt ombesörja bokföringen eller me-' delsförvaltningen eller kontrollen däröver, ej heller styrelseledamots eller sådan befattningshavares make eller den, som med honom år i rätt upp- .eller nedstigande skyld-skap eller svågerlag eller är hans syskon eller med honom är i det svågerlag, att den ene är gift med den andres syskon.

Föreslagen lydelse

Den kan ej vara revisor som

1.    är ledamot av styrelsen i för­
eningen eller dess dotterföretag el­
ler biträder vid föreningens bokfö­
ring eller medelsförvaltning eller
föreningens kontroll däröver,

2.    är anställd hos eller eljest in­
tager en underordnad eller beroen­
de ställning till föreningen eller nå­
gon som avses under I eller är verk­
sam i samma företag som den som
yrkesmässigt biträder föreningen
vid grundbokföringen eller medels­
förvaltningen eller föreningens
kontroll däröver,

3.    är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhål­landen med eller är syskon eller släkting i rätl upp- eller nedsti­gande led tiU person som avses un­der I eller är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller,

4.    utöver vad som normalt sam­manhänger med medlemskap i för­eningen, står i låneskuld till för­eningen eller annat företag i sam­ma koncern eller har förpliktelser för vilka föreningen eller sådant fö­retag har ställt säkerhet.

I dotterföretag kan den ej vara revisor som enligt tredje stycket ej är behörig att vara revisor i moder­föreningen.

2 mom. Finnes hos sammanslutning med ändamål att handhava gemen­samma uppgifter för föreningar särskilt revisionsorgan inrättat, må sam­manslutningen eller, där revisionsorganet ulgör juridisk person, denna kunna ulses lill revisor. Till revisionens förrättande skall sålunda tillsatt revisor utse för uppdragel lämpad person, och gälle i fråga om honom i tillämpliga delar vad i denna lag stadgas om revisor. Ersättningsskyldighet, som kan uppkomma för den som förrättat revisionen, skall åvila jämväl den som utsett honom,

3   mom. TUl revisor i dotterföre­tag bör, om det kan ske, utses minst en av moderföreningens revi­sorer.

4   mom. Minst en revisor skall vara auktoriserad revisor, om anta­let anställda hos föreningen under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200.


 


Prop. 1979/80:144


95


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om viss förening, beträffande vil­ken den i första stycket angivna omständigheten föreligger, för­ordna att föreningen får ulse viss godkänd revisor i stället för auk­toriserad revisor. Sådanl beslul är giltigt i högst fem år.

Första och andra slyckena gäller även för moderförening i en kon­cern, om antalet anställda vid kon­cernföretagen under de två senaste räkenskapsåren i medeltal översti­git 200.

I annan förening än som avses i första och tredje styckena skall auktoriserad revisor eller godkänd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid föreningsstämma, där revi­sorsval skaU ske.


47 §"


Hava revisorer ej utsetts till före­skrivet antal eller hava revisorer ut­setts utan iakttagande av bestäm­melserna i 46 § I mom,, åligger det styrelsen och styrelseledamot atf ofördröjligen anmäla förhållandet för länsstyrelsen. Anmälan må gö­ras även av föreningsmedlem, röst­berättigad, som ej är medlem, eller borgenär.

På anmälan varom i första stycket sägs skall länsstyrelsen, i fall då revisorer icke utsetts till fö­reskrivet antal, förordna revisorer. Är revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket bosatt svensk medborgare, utan vederbörligt till­stånd utsetts till revisor eller har någon utsetts till revisor i strid mol vad i 46 § 1 mom. andra stycket stadgas, skall på anmälan därom länsstyrelsen förklara honom entle­digad och förordna revisor i hans ställe. Förordnande av revisor skall avse tid till dess annan revisor blivit i föreskriven ordning utsedd.

" Senaste lydelse 1971:603.


Har revisorer ej utsetts lill före­skrivet antal eller har revisorer ut­setts utan iakttagande av bestäm­melserna i 46 § 1 eller4 mom., ålig­ger det styrelsen och styrelseleda­mot att ofördröjligen anmäla förhål­landel för länsstyrelsen. Anmälan får göras även av föreningsmedlem, röstberättigad, som ej är medlem, eller borgenär.

Har anmälan gjorts enligt första stycket, skall länsstyrelsen, i fall då revisorer icke utsetts lill föreskrivet antal, förordna revisorer. Är revi­sor omyndig eller har nägon, som ej är här i riket bosatl svensk medbor­gare, utan vederbörligt tillstånd ut­setts till revisor eller har någon ut­setts till revisor i strid mot 46 § I mom. tredje eller fiärde slycket el­ler 4 mom., skall på anmälan därom länsstyrelsen förklara honom entle­digad och förordna en ny revisor i hans ställe. Förordnande av revisor skall avse tid till dess annan revisor blivit utsedd i föreskriven ordning.


 


Prop. 1979/80:144


96


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse Har föreningsstämman underlåtit atl på begäran enligt 46 § 4 mom. fiärde stycket utse aukloriserad el­ler godkänd revisor och gör röstbe­rättigad inom en månad från stäm­man framslällning till länsstyrel­sen, skall denna förordna sådan re-


Revisor, som utses enligt denna paragraf, vare berättigad all av för­eningen erhålla skäligt arvode.

49 §


Om del revisor åvilande gransk­ningsarbelel är av större omfatt­ning, vare han berättigad att därtUI anlita hos honom för biträde i revi­sionsverksamhet anställd, lämplig person såsom medhjälpare efter vad med hänsyn till arbetets arl får anses tUlbörligt.

Revisor må med styrelsens sam­tycke även eljest anlita medhjälpa­re vid granskningen av styrelsens förvaltning och föreningens räken­skaper, såframt det för visst fall finnes erforderligt med hänsyn till omfattningen av föreningens verk­samhel och andra på revisionsupp­dragels fullgörande inverkande omständigheter.

Lämnas ej samtycke, varom i andra stycket sägs, inom två vec­kor efter det revisor hos styrelsen begärt att få anlita medhjälpare, äger revisor hänskjuta frågan tUt länsstyrelsens avgörande.


Revisor får vid revisionen ej anli­ta någon som ej enligt 46 § I mom. tredje eller fiärde stycket är behörig atl vara revisor. Har föreningen el­ler moderföreningen i sin tjänst an­ställda med uppgift atl uteslutande eller huvudsakligen handha den in­terna revisionen, får revisor dock vid revisionen anlita sådana an­ställda i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.


50 §


Det åligger revisorerna att vid­taga de åtgärder som äro erforder­liga för ett behörigt fullgörande av revisionsuppdraget. Särskilt ålig­ger det revisorerna

att granska föreningens böcker och andra räkenskaper,

att verkställa inventering eller kontrollera   verkställd  inventering


Revisor skall i den omfattning god revisionssed bjuder granska föreningens årsredovisning Jämte räkenskaperna samt styrelsens för­valtning. År föreningen moderför­ening, skall revisor även granska koncernredovisningen och kon­cernföretagens inbördes förhållan­de i övrigt.


Senasle lydelse 1971:603.


 


Prop. 1979/80:144


97


 


Nuvarande lydelse

av föreningens kassa och övriga tillgångar,

att tillse huruvida föreningens bokföring och medelsförvaltning så ock kontrollen därav äro tUlfreds-ställande,

att taga del av protokoll från för­eningsstämmor och andra sam­manträden, samt

att, sedan de årliga redovisnings­handlingarna avgivts, tillse att för­eningens tillgångar icke upptagits för högt och skulderna icke för lågt samt i övrigt granska nämnda redo­visningshandlingar.

Revisorerna hava att ställa sig tUl efterrättelse de särskilda före­skrifter, som meddelas av för­eningsstämman och ej innefatta in­skränkning i deras i lag stadgade skyldigheter eller eljest strida mot lag eller författning eller mot stad­garna.

Styrelsen skall giva revisor till­gång till föreningens böcker, räken­skaper och andra handlingar samt i övrigt det biträde, som av honom påkallas för uppdraget. Av revisor begärd upplysning angående för­valtningen må ej av styrelsen väg­ras.


Föreslagen lydelse

Revisor skall följa de särskilda föreskrifter som meddelas av för­eningsstämma,    såvida    de    icke slrider mot lag, stadgarna eller god revisionssed.

Styrelsen skall bereda revisor till­fälle att verkställa granskningen i den omfattning revisorn finner er­forderlig samt lämna de upplys­ningar och det biträde som han be­gär. Samma skyldighet åligger sty­relsen och revisor i dotterförening gentemot revisor i moderförening.

Sedan revisor slutfört gransk­ningen, skall han på årsredovis­ningen och i moderförening på kon­cernredovisningen teckna hänvis­ning till revisionsberättelsen. Fin­ner revisor att balansräkningen el­ler resultaträkningen ej bör fast­ställas, skall han göra anteckning även om det. I moderförening gäl­ler detsamma i fråga om koncern­balansräkningen och koncernresul­taträkningen.

Erinringar som revisor framställt till styrelsen skall antecknas i pro­tokoll eller annan handling som skall överlämnas till styrelsen och av denna bevaras på betryggande sätl.


51  § Revisorema skola för varje räkenskapsår avgiva en av dem underteck­nad revisionsberättelse, som skall överlämnas Ull styrelsen minst två vec-

7    Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 144


 


Prop. 1979/80: 144


98


 


Nuvarande Ivdelsi


Föreslagen lydelse


kor före den i 57 § 1 mom. omförmälda föreningsstämman. Revisorerna skola ock inom samma lid till styrelsen återställa de lill dem överlämnade redovisningshandlingarna.


Revisionsberättelsen skall inne­hålla redogörelse för resultatet av revisorernas granskning samt utta­lande, huruvida anledning till an­märkning i avseende å de till revi­sorerna överlämnade redovisnings­handlingarna, föreningens bokfö­ring eller inventeringen av dess till­gångar eller eljest beiräffande för­valtningen av föreningens angelä­genheter JÖreligger eller icke. Före­ligger anledning till anmärkning, skall denna angivas i revisionsbe­rättelsen. Revisorerna äga ock I be­rättelsen meddela erinringar, som de anse böra komma till medlem­marnas kännedom.

Revisionsberätlelse skall inne­hålla särskilt uttalande

angående fastställelse av balans­räkningen;

angående ansvarsfrihet för sty-rdsdedamöterna; saml

angående styrelsens förslag i an­ledning av föreningens vinst eller förlust enligi balansräkningen, där­vid skall angivas huruvida förslaget omfallar stadgad avsättning till re­servfonden .

Revisor, som hyser från de i revi­sionsberättelsen gjorda uttalande­na skiljaktig mening eller eljest fin­ner särskilt uttalande påkallat, äger till revisionsberåttdsen foga yttrande därom, såframt han ej av­giver särskild revisionsberättelse.


Revisionsberättelsen skall inne­hålla uttalande, huruvida årsredo­visningen uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke lämnats upplysningar enligt 38— 43 §§ skall revisorerna ange detta och, om det kan ske, lämna erfor­derliga upplysningar i sin berättel­se.

Har revisorerna vid sin gransk­ning funnit alt åtgärd eller försum­melse, som kan föranleda ersätt­ningsskyldighet, ligger styrelsele­damot till last eller att styrelseleda­mot eljest handlat i strid mot denna lag eller stadgarna, skall det an­märkas i berättelsen. Revisionsbe­rättelsen skall även innehålla utta­lande angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen med­dela upplysningar, som de önskar bringa till medlemmarnas känne­dom.

Revisionsberättelsen skall inne­hålla särskilt uttalande angående fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt an­gående det i förvaltningsberättel­sen framställda förslagel lill dispo­sitioner beiräffande föreningens vinst eller förlust.


I moderförening skaU revi.,,jr avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Bestäm­melserna i första-fiärde styckena tUlämpas även på en sådan berät­telse.


 


Prop. 1979/80: 144


99


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


57 §


/ mom. Inom sex månader eller den kortare tid, som kan vara be­stämd i stadgarna, efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas ordinarie föreningsstämma, å vil­ken slyrelsen har att framlägga re­dovisningshandlingarna och revi­sionsberättelsen för det sistför­flutna räkenskapsåret. De handling­ar, som sålunda skola framläggas, skola under minst en vecka närmast före stämman hållas hos föreningen lillgängliga för medlemmarna.

A denna föreningsstämma skola lill avgörande förelagas frågorna om fastställelse av balansräkningen med de ändringar eller tillägg, som må finnas erforderliga, saml om be­viljande av ansvarsfrihet ät styrel­seledamöterna för den tid redovis­ningen omfattar. Stämman skall ock fatta beslut i anledning av för­eningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen.

/ mom. Inom sex månader eller den kortare lid, som kan vara beslämd i sladgarna, efler ulgången av varje räkenskapsår skall hållas ordinarie föreningsstämma, där slyrelsen har alt framlägga årsredovisningen och revisionsberättelsen samt. i moder­förening, koncernredovisningen och koncernrevisionsherälielsen för det sistförflutna räkenskaps­året. De handlingar, som sålunda skall framläggas, skall under minsl en vecka närmasl före stämman hållas tillgängliga för medlemmarna hos föreningen.

På denna föreningsstämma skall
lill avgörande förelagas frågorna
om fastställelse av resultaträkning­
en och balansräkningen samt, i mo­
derförening,
      koncernresulial­
räkningen och koncernbalansräk­
ningen med de ändringar eller till-
lägg, som kan behövas,
samt om beviljande av ansvarsfri­
het åt slyrelseledamöterna för den
tid redovisningen omfattar. Stäm­
man skall också fatta beslut i anled­
ning av föreningens vinsl eller för­
lust enligi den fastställda balansräk­
ningen.

Med beslut i nämnda frågor må anslå lill fortsaU stämma å viss dag minst en och högsl tvä månader därefter.


2 mom. Styrelsen vare pliktig all å den föreningsstämma varom i I mom. förmäles, i den mån del av medlem äskas och kan ske utan för­fång för föreningen, meddela till buds slående närmare upplysning­ar angående förhållande, som kun­na inverka på bedömandet av vär­del av föreningens tillgångar, av dess ställning i övrigt och av resid­tatet av dess verksamhet samt av styrelsens förvaltning av förening­ens angelägenheter.

Det åligger styrelsen atl Jämväl eljest å föreningsstämma giva med­lem upplysning efter vad nu är sagt i avseende å ärende, som skall före­komma å stämman.


2 mom. Styrelsen skall, om med­lem begär det och styrelsen finner att del kan ske utan väsentligt för­fång för föreningen, på förenings­stämma lämna upplysningar an­gående förhållanden som kan in­verka på bedömandet av förening­ens årsredovisning och dess ställ­ning I övrigt eller av ärende på stämman. I koncernförening avser upplysningsplikten även förening­ens förhållande liU annat koncern­företag och, om föreningen är mo­derförening, koncernredovisning samt sådana förhållanden beträf­fande dotterföretagen som avses i Jörsla meningen.

Kan begärd upplysning lämnas endasl med stöd av uppgifter som


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande lydelse


100

Föreslagen lydelse ej är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor där­efler hållas skriftligen tillgänglig för medlemmarna hos föreningen saml översändas till medlem som begärt upplysningen.

Finner styrelsen alt begärd upp­lysning icke kan lämnas till med­lemmarna utan väsentligt förfång för föreningen, skall upplysningen i slället på medlems begäran lämnas till föreningens revisorer inom två veckor därefter. Revisorerna skall inom en månad efter stämman till styrelsen avge skriftligt yttrande, huruvida den begärda upplysning­en lämnats tiU dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening bort föranleda ändring i revisions­berättelsen, eller, beträffande mo­derförening, koncernrevisionsbe­rättelsen eller eljest ger anledning till erinran. Om så är fallet, skaU ändringen eller erinringen anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla revi­sorernas yttrande tillgängligt för medlemmarna hos föreningen samt översända det i avskrift till medlem som begäri upplysningen.


81 §

Då föreningen trätt i likvidalion, åligger det slyrelsen atl ofördröjligen avgiva redovisning för sin förvaltning av föreningens angelägenheter under tid, för vilken redovisningshandlingar ej förut framlagts å föreningsstäm­ma.

Redovisningshandlingarna skola av likvidatorerna ofördröjligen i hu­vudskrift eller avskrift överlämnas till revisorerna, som hava atl inom en månad avgiva revisionsberättelse och återställa handlingarna. Redovis­ningshandlingarna och revisionsberättelsen skola av likvidatorerna så snart ske kan framläggas å föreningsstämma; och skall å stämman till behandling företagas frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter för den tid redovisningen omfattar.


1 fråga om styrelsens redovis­ning, om revisorernas granskning och revisionsberättelsen, om hand­lingars framläggande och tillhanda­hållande, om behandlingen av frå­gan om ansvarsfrihet samt om an­ställande av lalan mol styrelseleda­mot skall i tillämpliga delar gälla vad i 38-44 och 49-51 §§, 57 § 1 mom. samt 63-66 §§ är stadgat.


I fråga om styrelsens redovis­ning, om revisorernas granskning och revisionsberättelsen, om hand­lingars framläggande och tillhanda­hållande, om behandlingen av frå­gan om ansvarsfrihet saml om an­ställande av talan mot styrelseleda­mot skall i tillämpliga delar gälla vad i 38-4J och 49-51 §§, 57 § 1 mom, samt 63-66 § är stadgal.


 


Prop. 1979/80: 144                                                                101

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

105 a §''

Mot beslul i lillståndsärende,     Mol beslut i lillståndsärende jw«
vara 22, 29, 46 eller 76 § äger till-
avses i 22, 29, 40. 42, 46 eller 76 §
lämpning, föres lalan hos regering-
    förs talan hos regeringen genom be­
en genom besvär.
                      svär.

Den som icke åtnöjes med länsstyrelses beslut, varigenom ansökan om eller anmälan för registrering avskrivits eller registrering vägrats, må sist inom två månader från beslutets dag föra talan däremot hos kammarrätten genom besvär. I samma ordning föres talan mot beslut enligt 74 § och mot beslul om sådan förklaring som avses i 103 § 2 mom.

Talan mot annat beslul av länsstyrelse enligt denna lag föres hos kam­marrätten genom besvär.

110 §'

Med dagsböter straffes

1.    styrelseledamot, likvidalor eller annan, där han uppsålligen eller av
grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgifl i anmälan eller
ansökan till länsstyrelsen eller i handling som fogas därvid eller i uppgifl
varom förmäles i 10 §, så ock styrelseledamot eller likvidator, där han
uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande
uppgifl i handling, som hålles tillgänglig för medlemmar eller röstberätti­
gade eller framlägges ä föreningsstämma;

2,    styrelseledamot, där han vid  2, styrelseledamot, där han vid
upprättande av balansräkning,
  upprättande av balansräkning, re-
vinst- och förlustråkning eller för-
sultairäkning eller förvaltningsbe-
vallningsberättelse, som avses i 38
rättelse, som avses i 38 eller 81 §,
eller 81 §, uppsålligen eller av
  uppsålligen eller av vårdslöshet för­
vårdslöshet förfar i strid mot be-
  far i strid mot bestämmelserna i
slämmelsema i 40 §, 41 §2,3 och 4
                             38-43 §§;

mom., 42 § första stycket eller 43 §;

3,    likvidator, där han vid upprättande av balansräkning, likvidations­
räkning eller förvaltningsberättelse, varom stadgas i 83, 86 eller 89 §,
uppsålligen eller av vårdslöshet förfar i slrid mot bestämmelser som avses i
sagda lagmm;

4.    revisor eller likvidationsrevisor, där han i revisionsberättelse eller
annan handling, som framlägges på föreningsstämma eller annorledes
hålles lillgänglig för medlemmar eller röstberättigade, uppsålligen eller av
grov vårdslöshet meddelar oriklig eller vilseledande uppgifl rörande för­
eningens angelägenheter eller uppsålligen eller av grov vårdslöshet under­
låter att göra anmärkning beträffande förvaltningen, ändå atl anledning
därtill föreligger;

5,    styrelseledamot eller likvidator, där han uppsålligen eller av vårds­
löshet i strid mot bestämmelserna i 18 § låter verkställa utdelning eller
utbetalning till medlem eller annan;

6.    revisor, likvidationsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors
medhjälpare som, oaktat han insett eller bort inse att skada därav kunnal
följa, yppar något av vad vid verkställd granskning kommer till hans

*■ Senaste lydelse 1975: 420. " Senaste ivdelse 1974: 16.1.


 


Prop. 1979/80:144

Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


102


kännedom, utan atl det med nödvändighet erfordras för fullgörande av

hans uppdrag;

7. den som bryler mol vad i 7 § fjärde stycket är stadgal.

111  r


Med dagsböter straffes ock I. slyrelseledamol eller likvida­tor, där han underlåter all iakttaga föreskrifl som är meddelad i 10 § försia eller andra slycket. 44 §, 50 § sista slycket, 80 § sisla stycket, jämförl med 50 § sista slyckel, eller 81 § sista slyckel jämförl med 50 § sista slycket;


Med dagsböter straffes ock I. slyrelseledamol eller likvida­tor, där han underiåler all iakttaga föreskrifl som är meddelad i 10 § försia eller andra stycket, 38 S .sjät­te stycket. 50 § tredje stycket, 80 § sista stycket, jämförl med 50 § tredje slyckel, eller 81 § sisla slyckel jämförl med 50 § tredje slyckel;


2, styrelseledamot eller likvidalor, där han underiåler att iakttaga före­skrift som beträffande anmälan för registrering är meddelad i 37, 68, 79, 90 eller 92 §;


3. styrelseledamot eller likvida­lor, där han underiåler att lill revi­sorer eller likvidationsrevisorer av­lämna handlingar enligt vad som stadgas i 38 § andra stycket, 81 § andra stycket, 83 § sisla slycket, 86 § sista stycket eller 89 § första stycket;


3. styrelseledamot eller likvida­tor, där han underiåler att lill revi­sorer eller likvidalionsrevisorer av­lämna handlingar enligt vad som stadgas i 38 § femte stycket, 81 § andra stycket, 83 § sista stycket, 86 § sista stycket eller 89 § försia stycket;


4.    styrelseledamot eller likvidator, som försummar att fullgöra vad i 55 § sista stycket, 84 § sista stycket, jämfört med 55 § sista stycket, eller 86 § andra slyckel sista punkten finnes stadgat eller som underiåler att iakttaga föreskrift, som med avseende ä framläggande av handlingar å föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar viss tid före stämma är meddelad i 57 § 1 mom., 81 § andra eller sisla stycket, 87 § andra stycket eller 89 § andra stycket;

5.    revisor, vilken underiåler att iakttaga föreskrift som meddelats i 51 § första stycket eller 81 § andra stycket, sä ock likvidationsrevisor, som försummar att fullgöra vad i 87 § första stycket första punkten eller 89 § första stycket fjärde punkten finnes stadgat.

117 a §''


Länsstyrelsen kan vid vite före­lägga styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt 44 a § att lill läns­styrelsen insända årsredovisning eller delårsrapport. Försuttet vite utdömes av länsstyrelsen.


Länsstyrelsen kan vid vite före­lägga styrelseledamot alt fullgöra skyldighet enligt 38 § sjätte stycket, 43 a § andra slycket eller 44 § and­ra stycket atl till länsstyrelsen in­sända behörig redovisningshand-Ung, revisionsberättelse eller del­årsrapport. Försuttet vite utdöms av länsstyrelsen.


' Senasle lydelse 1971:482.

' Paragrafen tillagd genom 1975: 1391.


 


Prop. 1979/80:144                                                                lOj

1.    Denna lag träder i krafl den 1 januari 1981.

2.    De nya bestämmelserna i 46 § 1 mom. tredje och fjärde styckena och 4 mom. första och tredje slyckena samt 49 § tillämpas från och med första ordinarie föreningsstämma som hålls efter lagens ikraftträdande. Intill dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.

Beslut enligt 46 § 4 mom. andra stycket får meddelas före den 1 januari 1981.

3.    Årsredovisning och koncernredovisning skall efter utgången av år
1980 upprättas enligt lagen i dess nya lydelse. För räkenskapsår som börjat
löpa före denna tidpunkt får sådan redovisning dock upprättas enligt äldre
bestämmelser.

1 koncernredovisning behöver ej medtagas koncernresultaträkning och koncernbalansräkning för räkenskapsår som påbörjals före utgången av år 1980.

4.    Om del i 42 § första slycket 3 angivna anskaffningsvärdet för tillgång,
som förvärvats före den 1 januari 1981, ej kan utrönas med hjälp av
föreningens bevarade räkenskaper, skall som anskaffningsvärde redovi­
sas, beiräffande byggnad det vid 1965 års allmänna fastighetstaxering
åsatta taxeringsvärdet (byggnadsvärdet) ökat med förbättringskostnader
under tiden efter utgången av år 1964, samt beträffande annan tillgång det
belopp vartill anskaffningsvärdet skäligen kan uppskattas.

1 nol lill balansräkningen skall anges om anskaffningsvärdet uppskattas enligt första stycket.

1.2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen

Härigenom föreskrivs aU 43-49 och 52 §§, 54 § 1 mom., samt 64, 71, 74, 75, 84 och 86 §§ lagen (1956:216) om jordbmkskasserörelsen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

43 §

Jämte vad i bokföringslagen fö- Ifråga om styrelsens årsredovis-

reskrives om inventarium, balans- ning gäller 38 § första och tredje —

räkning  samt   vinsl-  och förlust- femte  styckena  lagen   (1951:308)

räkning skall i fråga om styrelsens om ekonomiska föreningar. Resul-

årsredovisning gälla vad i 38 och laträkning och balansräkning i års-

39 §§  lagen  om  ekonomiska för- redovisning och i årsbokslut enligt

eningar är stadgat samt i stället för bokföringslagen   (1976:125)   skall

bestämmelserna   i 40-44 §§  sist- upprättas enligt bestämmelserna i

nämnda  lag,   de föreskrifter som sistnämnda lag samt 44 och 45 §§

meddelas 144-48 §§ nedan.                                             nedan.

44 §

Kreditkassas tillgångar må, så­framt ej nedan annorlunda slad-

' Senaste lydelse 1974:927.


 


Prop. 1979/80: 144


104


Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse gas,  icke upptagas  vare sig över verkliga värdet eller till högre be­lopp än det vartill kostnaderna för deras anskaffning uppgått.

Räniebärande obligation som avses i 34 § första stycket A 2 eller B 1 får tas upp till ett värde (medel­talsvärde) som grundas på medel-räntan under de senaste tio åren på obligationer utfärdade av staten. Konungariket Sveriges sladshypo­lekskassa och Sveriges allmänna hypoieksbank. Medeltalsvärdet fastställs av tillsynsmyndigheten.

Andra tUlgångar än sådana, som äro avsedda till stadigvarande bruk för kassan, må såframt upplysning om förhållandet lämnas i förvalt­ningsberättelsen, upptagas till hög­re belopp än som motsvarar kost­naderna för deras anskaffning, dock ej över verkliga värdet. Ränte­bärande obligation som avses i 34 § första stycket A 2 eller B I må dock upptagas till ett värde (medeltals­värde) som grundas på medelräntan under de senaste tio åren på obliga­tioner utfärdade av staten. Ko­nungariket Sveriges sladshypoleks­kassa och Sveriges allmänna hypo­ieksbank. Medeltalsvärdet fast­slälles av tillsynsmyndigheten.

Anläggningslillgång, som äger ett beslående värde som väsentligt överstiger det belopp vartill den är uppförd i närmast föregående ba­lansräkning, får tas upp till högsl detta värde, om tillsynsmyndighe­ten medgivii uppskrivningen. 1 frå­ga om fast egendom får ej i något fall uppskrivning ske över senast faslställda taxeringsvärdet.

Hava under räkenskapsårel kost­nader nedlagts för förbättring på tillgång avsedd till stadigvarande bruk för kassan eller hava sådana kostnader balanserats från tidigare räkenskapsår, må de inräknas i an­skaffningskostnaderna. Tillgång varom nu sagts må ej eljesi uppla­gas till högre belopp än det vartill den var uppförd i närmast föregå­ende balansräkning. Dock må till­gång, vilken måsle anses äga ett bestående värde väsenlligl översri-gande nämnda belopp, upptagas till högst detta värde, såframt tillsyns­myndigheten medgivit uppskriv­ningen, I fråga om fast egendom må ej i något fall uppskrivning ske över senast faslställda taxeringsvärdet.

Osäkra fordringar skola uppta­gas till det belopp varmed de beräk­nas komma att infiyta. Värdelösa fordringar må icke upptagas såsom tillgång.

Förvaltningskostnader må icke upplagas såsom tillgång.

45 / balansräkningen skola tillgång­ar och skulder fördelas i poster på

■ Senaste lydelse 1967: .S43.


 


Prop. 1979/80:144


105


 


Nuvarande lydelse sätt som må anses påkallat med hänsyn till verksamhelens art och allmänna bokföringsgrunder.

Fordran på insats må icke uppta­gas säsom tillgång. Redovisningen av inbetalda insatser må ske sålun­da att i balansräkningen hela insats­kapitalet anmärkes med angivande av vad härav icke är guldet samt skillnaden utföres såsom särskild skuldpost.

Inom linjen skall anmärkas sam­manlagda beloppet av kreditkas­sans borgens- och övi-iga ansvars­förbindelser, i den mån de icke upp­tagits bland skulderna. Tillika skall inom linjen upptagas av kassan ställda panters sammanlagda bok­förda värde.

Inom linjen skola ock angivas de pensionsåtaganden, som ej uppta­gits bland skulderna.


Föreslagen lydelse

I balansräkningen får fordran på insats icke tas upp såsom lillgång. Redovisningen av fullgjorda insat­ser/år ske så att i balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur mycket härav som icke fullgjorls. varefter skillnaden - de betalda in­satserna — utförs som särskild posl under eget kapital.


46


Vinst- och förlusträkning skall så uppställas att en tUlfredsställande redovisning erhålles för huru vins­ten eller förlusten för räken­skapsåret uppkommit. Därvid skall iakttagas att intäkter och kostnader fördelas i lämpliga poster.


Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.


47 §


I förvaltningsberättelsen skall, / den mån det finnes kunna ske utan förfång för kredilkassan, upplys­ning lämnas om sådana för bedöm­ningen av kassans ställning och re­sultatet av dess verksamhet samt styrdsens förvaltning viktiga för­hållanden, vilka ej framgå av ba­lansräkningen eller vinst- och för­lusträkningen, så ock om händelser av väsentlig belydelse för kassan, Jämväl där de inträffat efier räken­skapsårets slut.

Där medelantalet i kassans tjänst under räkenskapsåret anställda överstiger tio, skall i förvaltnings­berältelsen uppgivas medelantalet anställda. För sådant fall skall ock, i den mån motsvarande uppgifter ej


1 förvaltningsberättelsen skall upplysning lämnas dels om sådana för bedömningen av kassans verk­samhetsresultat och städning vikli­ga förhållanden, för vilka redovis­ning ej skall lämnas i resultaträk­ning eller balansräkning, dels om händelser av väsenllig betydelse för kassan, som inträffat under räken­skapsåret eller efter dettas slul.

I förvaltningsberättelsen skaU anges medelantalet under räken­skapsåret anställda personer med angivande tillika av medelanlalel för varje arbetssiälle med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges


 


Prop. 1979/80:144


106


Föreslagen lydelse sammanlagda beloppet av räken­skapsårets löner och ersättningar dels lill slyrelsen och andra perso­ner i ledande ställning, dels till övri­ga befattningshavare hos kassan.

Nuvarande lydelse lämnas i vinst- och förluslräk-ningen, i särskilda posler upptagas sammanlagda beloppel av utbe­talda löner och ersättningar under räkenskapsåret dels till styrelsen och andra personer i ledande ställ­ning, dels ock lill övriga befatt­ningshavare hos kassan.

Har uppskrivning av tillgång, av­sedd till stadigvarande bruk för kassan, verkställts för räkenskaps­året, skall redogörelse lämnas för grunden lill uppskrivningen, för del belopp varmed uppskrivning skelt och för användningen av beloppet. All i förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysning, därest andra tillgångar upptagits till högre be­lopp än kostnaderna för deras an­skaffning, stadgas i 44 § andra stycket.

Styrelsen skall i förvaltningsberättelsen framslälla förslag om avsättning till reservfond, därest sådan avsättning skall ske, så ock i övrigt förslag i anledning av kassans vinst eller förlust enligt balansräkningen.

48 §


Styrelsen skall senasl sju måna­der efter räkenskapsårets utgång i huvudskrifl eller avskrift hålla re­dovisningshandlingarna för året Jämte revisionsberättelsen hos kas­san tillgängliga för envar som vill taga kännedom om desamma. Skulle stämmans beslut i anledning av den framlagda balansräkningen innebära ändring däri, skall Jämväl protokoll eller annan handling, som utvisar beslutet, hållas tillgängligt på sätt nyss sagts.

Senast en månad efter det resul­taträkningen och balansräkningen blivit faslställda, skall avskrifier av årsredovisning och revisionsberät­telse hållas tillgängliga för envar hos kassan saml efter anmodan av tillsynsmyndigheten insändas du. Anmodan skall ske på begäran av envar. På avskriften av årsredovis­ningen skall styrelseledamot eller verkställande direktör teckna bevis om alt resultaträkning och balans­räkning fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om stäm­mans beslul beträffande kassans vinst eller förlust.

Centralkassas redovisningshandlingar och revisionsberättelsen skola hållas tillgängliga såväl inom kassans och dess avdelningskontors som inom anslutna jordbrukskassors expeditionslokaler.

49 §


I fråga om revision av styrelsens förvaltning och kreditkassas räken­skaper skall i tillämpliga delar gälla


I fråga om revision av styrelsens förvallning och kreditkassas räken­skaper tillämpas 45 §,46 § I och 2


 


Prop. 1979/80: 144


107


 


Nuvarande lydelse vad i 45, 46 och 49 §§ lagen om ekonomiska föreningar är stadgat samt, i stället för bestämmelserna i 47, 48, 50 och 51 §§ nämnda lag, de föreskrifter som meddelas i 50-54 §§ nedan.


Föreslagen lydelse mom. och 49 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar saml, i stäl­let för 47, 48, 50 och 51 §§ nämnda lag de föreskrifter som meddelas i 50-54 §§ nedan.


52 §'

Revisorerna skall i den omfatt­ning god revisionssed bjuder grans­ka kassans årsredovisning Jämle räkenskaperna saml styrelsens och verkställande direktörens Jörvalt­ning.

Det åligger revisorerna vid full­görandet av sill uppdrag

atl granska kassans böcker och andra räkenskaper:

att taga del av styrelsens och stämmans prolokoU samt av de in­struktioner, anvisningar eller andra föreskrifter rörande kredilgivning­en, som utfärdats av styrelsen eller verkställande direktören;

alt verkställa inventering eller kontrollera verkställd inventering av de hos kreditkassan innelig­gande kontanta medlen och övriga tillgångar;

att tillse huruvida kassans orga­nisation av och kontroU över bokfö­ringen och medelsförvaltningen är tillfredsställande; samt

alt, sedan de årliga redovisnings­handlingarna avgivits, granska nämnda handlingar.

Minst en gång varje halvår skola revisorerna

granska större krediter och andra större placeringar av kassans medel;

granska av slyrelsen vidlagna ålgärder i fråga om förvaltning och avytt­ring av egendom, som kassan inköpt eller övertagil jämlikt 33 §;

taga del av de förelägganden och erinringar, som av tillsynsmyndigheten kunna hava gjorts lill kassan; samt

taga del av rapporter över inspektioner och undersökningar rörande kassan,

/ övrigt skola revisorerna vidtaga de åtgärder som må vara erforder­liga för ett behörigt fullgörande av revisionsuppdraget.

54 § / mom. Revisorerna skola för varje räkenskapsår avgiva en av dem undertecknad revisonsberättelse, som skall överlämnas till styrelsen minst två veckor före kassans ordinarie stämma. Revisorerna skola ock inom samma lid till styrelsen ålerslälla de lill dem överlämnade redovisnings­handlingarna,

' Senaste lydelse 1968:605.


 


Prop. 1979/80:144


108


 


Nuvarande lydelse

Revisorerna i centralkassa skola därvid på balansräkningen samt vinst- och förlusträkningen hava tecknat påskrift med yttrande, hu­ruvida dessa handlingar överens­stämma med kassans av dem grans­kade böcker eller icke, och skall påskriften i övrigt beiräffande granskningen innefalla hänvisning till revisionsberättelsen.


Föreslagen lydelse

Revisorerna i cenlralkassa skalt därvid på balansräkningen saml re­sultaträkningen göra en påskrift med yllrande, huruvida dessa handlingar överensslämmer med kassans av dem granskade böcker eller icke. Påskriften skall i övrigl beiräffande granskningen innefatta hänvisning lill revisionsberättelsen.


64 §


I inventarium och balansräkning för kreditkassa i likvidation skola upplagas kassans tillgångar och skulder, tillgångarna till verkliga värdel. Insatskapitalet skall i ba­lansräkningen upptagas inom lin­jen. I övrigt skall beträffande inven­tarium och balansräkning för kre­ditkassa i likvidation gälla vad i 7 och 8 §§ bokföringslagen är stad­gat.


1 balansräkning för kreditkassa i likvidalion skall upptagas kassans tillgångar och skulder, tillgångarna till verkliga värdet. Insatskapitalet skall i balansräkningen upplagas inom linjen. I övrigl skall beträffan­de balansräkning för kreditkassa i likvidation gälla vad i bokföringsla­gen (7976.-125) är stadgat.


71  §


På anmälan varom sägs i 51 § skall tillsynsmyndigheten, i fall då revisorer icke utsetts till föreskrivet antal, förordna revisor eller revi­sorer. Är revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket bosatt svensk medborgare, utan vederbör­ligt tillstånd utsetts till revisor eller har någon utsetts till revisor i slrid med vad i 46 § 1 mom. andra stycket lagen om ekonomiska för­eningar stadgas, skall på anmälan därom tillsynsmyndigheten förklara honom entledigad och förordna re­visor i hans ställe. Har anmälan ej gjorts av kreditkassans styrelse, skall före besluts meddelande till­fälle beredas styrelsen att yttra sig i ärendel. Förordnande av revisor skall avse lid till dess annan revisor blivit i föreskriven ordning utsedd.


Har anmälan gjorts enligt 51 § skall tillsynsmyndigheten, i fall då revisorer icke utsetts till föreskrivet antal, förordna revisor eller revi­sorer. Är revisor omyndig eller har nägon, som ej är här i riket bosatl svensk medborgare, ulan vederbör­ligt tillstånd utsetts till revisor eller har någon ulsetls till revisor i strid med 46 § 1 mom. tredje slyckel la­gen (1951:308) om ekonomiska för­eningar, skall på anmälan därom tillsynsmyndigheten förklara ho­nom entledigad och förordna revi­sor i hans ställe. Har anmälan ej gjorts av kreditkassans styrelse, skall styrelsen beredas tillfälle att yttra sig i ärendet. Förordnande av revisor skall avse tid till dess annan revisor blivit ulsedd i föreskriven ordning.


Tillsynsmyndigheten äger när som helst återkalla förordnandet och i slället utse ny revisor.


 


Prop. 1979/80:144


109


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse 74 §■'


 


Kredilkassans styrelse åligger

att när som helst för den befattningshavare hos tillsynsmyndigheten, som enligt av regeringen meddelade bestämmelser har att i sådant avseen­de företräda myndigheten, samt för den särskilda undersökning, regering­en kan finna för gott anställa, hålla de hos kreditkassan inneliggande kontanta medlen och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar Ullgängliga för granskning, samt

att jämväl i övrigt tillhandahålla myndigheten eller sädan befattningsha­vare därstädes, som ovan sagts, de upplysningar rörande kassan som äskas.

Yppas anledning till anlagande att centralkassa gjort sädana förlus­ter att kassans och de anslutna jord­brukskassornas eget kapital icke svarar mot det belopp som fordras enligt 34 §, skall centralkassans styrelse ofördröjligen låta upprätta särskild balansräkning enligt 44 och 45 §§ för utvisande av centralkas­sans ställning samt, därest balans­räkningen bekräftar antagandet i fråga, ofördröjligen avsända med­delande härom till tillsynsmyndig­heten.


Yppas anledning till anlagande att centralkassa gjort sådana förlus­ter att kassans och de anslutna jord-bmkskassornas eget kapital icke svarar mot det belopp som fordras enligt 34 §, skall centralkassans styrelse ofördröjligen låta upprätta särskild balansräkning för utvi­sande av centralkassans ställning samt, därest balansräkningen be­kräftar antagandel i fråga, ofördröj­ligen avsända meddelande härom lill tillsynmyndigheten.


Centralkassas styrelse åligger därjämte all på den tid och i den ordning tillsynsmyndigheten bestämmer tillhandahålla myndigheten de redovis­ningshandlingar, översikter och övriga handlingar, rörande kassans och de anslutna jordbrukskassornas ställning som av tillsynsmyndigheten äskas.

75 §


Har kreditkassas styrelse eller stämma fattat beslul, vilkel slår i strid med lag eller sladgarna, må tillsynsmyndigheten förbjuda verk­ställighet av beslutet. Myndigheten må ock förelägga styrelsen att, om beslut som nyss sagts gåll i verk-ställdighet, göra rättelse där så kan ske samt att fullgöra vad slyrelsen åligger enligt lag eller stadgarna. Sådant föreläggande må dock, utom vad angår innehållet av vinsl-och förlusträkning eller balansräk­ning, icke av myndigheten medde­las i fråga om i lag givna föreskrif­ter, vilkas överträdande är belagt med straff.

■* Senaste lydelse 1975:229. ' Senasle lydelse 1970:723.


Har kreditkassas styrelse eller stämma fattat beslul, vilket slår i strid med lag eller sladgarna, kan tillsynsmyndigheten förbjuda verk­ställighet av beslutet, Myndighelen kan också förelägga styrelsen all, om beslut som nyss sagts gåll i verkställighet, göra rättelse där så kan ske samt atl fullgöra vad som åligger styrelsen enligt lag eller stadgama. Sådant föreläggande/år dock, utom vad angår innehållet av resultaträkning eller balansräkning, icke av myndigheten meddelas i fråga om i lag givna föreskrifter, vil­kas överträdande är belagt med straff.


 


Prop. 1979/80: 144                                                                110

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Ändå att avvikelse från lag eller sladgar icke sketl, äger tillsynsmyndig­heten meddela de erinringar beträffande kassans verksamhel, som myndig­heten kan finna påkallade.

Underlåter kassa atl ställa sig lill efterrättelse av myndigheten meddelat förbud eller föreläggande eller handhar kassan eljest sina angelägenheler på sätl, som är ägnat att rubba förtroende till kassan, kan den som godkänt kassan återkalla godkännandet.

Tillsynsmyndigheten äger förelägga vite vid meddelande av föreskrifl eller förbud enligt denna lag,

84 §'' Med dagsböter eller fängelse straffes

1.     styrelseledamot, vilken vid     i. styrelseledamot, vilken vid
upprättande av förvaltningsberät-
upprättande av förvaltningsberät­
telse, balansräkning eller vinst- och
telse, balansräkning eller resultat-
förlusträkning som avses i 38 § la-
räkning som avses i 38 § lagen om
gen om ekonomiska föreningar eller
ekonomiska föreningar eller i 81 §
i 81 § samma lag, jämförd med 56 §
samma lag, jämförd med 56 § denna
denna lag, eller i 74 § andra stycket
lag, eller i 74 § andra stycket denna
denna lag uppsålligen förtar i strid
lag uppsålligen förfar i strid med
med bestämmelserna i 43 §, 44 §,
bestämmelserna i 43-47 §§ denna
45 § andra, tredje och fiärde styck-
                                      lag;

ena, 46 § eller 47 § denna lag;

2.   likvidator, vilken vid upprättande av balansräkning, likvidaiionsräk-ning eller förvaltningsberättelse som avses i 83 § första och tredje slyckena eller 86 § lagen om ekonomiska föreningar eller i 89 § samma lag, jämförd med 56 § denna lag, eller i 64 § denna lag uppsålligen förfar i slrid med bestämmelser i sagda lagrum;

3.   styrelseledamot, likvidator eller befattningshavare, vilken uppsålli­gen eller av vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgifl vid lämnande av upplysning som avses i 69, 74, 76 eller 79 § denna lag;

4.    revisor eller likvidationsrevisor, vilken i revisionsberättelse eller an­
nan handling, som framlägges pä stämma eller annorledes hålles lillgänglig
för medlemmar eller röstberättigade, eller i påskrift å sådan handling
uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande
uppgift rörande kreditkassas angelägenheter eller uppsålligen eller av grov
vårdslöshet underlåter att göra anmärkning beträffande förvaltningen,
ändå all anledning därtill föreligger.

Har gärning som avses i försia stycket 1 eller 2 skett av vårdslöshet, är straffet dagsböter.

86 §

Med dagsböter straffes ock

1.   styrelseledamot eller likvidator, vilken underlåter atl iakttaga före­skrift som är meddelad i 10 § första eller andra stycket lagen om ekonomis­ka föreningar eller i 48 § eller 53 § andra stycket denna lag eller i 80 § sista stycket eller 81 § sisla stycket förstnämnda lag, vartdera lagrummet jäm­fört med 53 $ andra slycket och 56 § denna lag;

2.   slyrelseledamol eller likvidalor. vilken underiåler alt iakttaga före-

<" Senaste lydelse 1967:543.


 


Prop. 1979/80:144                                                                III

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

skrift som beiräffande anmälan för regisirering är meddelad i 37, 68, 90

eller 92 § lagen om ekonomiska föreningar eller i 63 S denna lag;

3.   styrelseledamot eller likvida- 3. styrelseledamot eller likvida­lor, som underiåler all lill revisor          lor, som underiåler all lill revisor eller likvidalionsrevisor avlämna eller likvidalionsrevisor avlämna handlingar enligt vad som stadgas i       handlingar enligt vad som stadgas i 38 § andra slycket, 81 § andra        38 § femte stycket, 81 § andra slycket, 83 § sista slyckel eller 86 § slycket, 83 § sisla slycket eller 86 § sisla slycket lagen om ekonomiska        sista stycket lagen om ekonomiska föreningar eller i 89 § första stycket föreningar eller i 89 § försia siyckei samma lag, jämförl med 56 § denna                         samma lag, jämförl med 56 § denna lag;         lag;

4.   slyrelseledamol eller likvidalor. som försummar all fullgöra vad i 55 § sisla slycket, 84 § sista slyckel, jämförl med 55 § sista slyckel, eller 86 § andra slycket sista punklen lagen om ekonomiska föreningar finnes stadgat eller som underlåter all iakttaga föreskrifl, som med avseende på framläggande av handlingar pä stämma eller tillhandahållande av handling­ar viss tid före stämma är meddelad i 57 § 1 mom., 81 § andra stycket, 87 § andra slycket eller 89 § andra stycket lagen om ekonomiska föreningar eller 181 § sista slycket samma lag, jämförl med 56 § denna lag;

5.   revisor, vilken underiåler atl iakttaga föreskrifl som meddelats i 54 § I mom. denna lag eller i 81 § andra stycket lagen om ekonomiska förening­ar, så ock likvidationsrevisor, som försummar atl fullgöra vad i 87 § första stycket första punkten eller 89 § försia slyckel fjärde punklen sisinämnda lag finnes stadgat.

 

1.   Denna lag träder i kraft den I januari 1981.

2.   De nya bestämmelserna i 46 § I mom. tredje och fjärde styckena saml 49 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om kreditkassa från och med första ordinarie stämma som hålles efter ulgång­en av år 1980. Inlill dess lillämpas i stället motsvarande äldre beslämmel­ser.

3.   Årsredovisning skall efter utgången av år 1980 upprällas enligt de nya bestämmelserna. För räkenskapsår som börjal löpa före denna lidpunkl får årsredovisning dock upprättas enligt äldre beslämmelser.

1.3 Förslag till

Lagom ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom föreskrivs att 58 § bostadsrättslagen (1971:479) skall ha ne­dan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                           Föreslagen lydelse

58                                                                                            §
Bestämmelserna i 38-51 §§ la-
   Bestämmelserna i 38-51 §§ la­
gen (1951: 308) om ekonomiska för-
gen (1951: 308) om ekonomiska för­
eningar gäller i tillämpliga delar i
eningar gäller i tillämpliga delar i
fråga om bostadsrättsförening. Vad
fråga om bostadsrättsförening. Vad
som sägs där om insats skall beträf-
som sägs där om insats skall beträf­
fande bostadsrättsförening i stället
fande bostadsrättsförening i stället


 


Prop. 1979/80:144


112


 


Nuvarande lydelse gälla    inträdesavgift, och upplåtelseavgift.


Föreslagen lydelse grundavgift gälla inträdesavgift, grundavgift och upplåtelseavgifl. Bostadsrätts­förening är icke skyldig att upprät­ta finansieringsanalys, koncernre­dovisning eller delårsrapport.


1.    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,

2.    De nya beslämmelsema i 46 § I mom. tredje och fjärde styckena och 4 mom. första och tredje styckena samt 49 § lagen (1951: 308) om ekono­miska föreningar tillämpas i fråga om bostadsrättsförening från och med första ordinarie föreningsstämma som hålles efter utgången av år 1980, Intill dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser,

Beslul enligt 46 § 4 mom. andra stycket lagen om ekonomiska föreningar får meddelas före den 1 januari 1981.

3.    Årsredovisning skall efter utgången av år 1980 upprättas enligt lagen om ekonomiska föreningar i dess nya lydelse. För räkenskapsår som börjat löpa före denna tidpunkt får sådan redovisning dock upprättas enligt äldre bestämmelser.

4.    Punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1979:000) om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller även i fråga om bostads­rättsförening.

1.4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att 29-31, 51 och 67 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


29 §


Bestämmelserna i 38 § och 44 § första stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger mot­svarande tillämpning på under­stödsförening.


Beslämmelsema i 38 första och tredje—sjunde styckena lagen (1951:308) om ekonomiska för­eningar äger molsvarande till­lämpning på understödsföreningar. Vad som sägs där om skyldighet att sända in handlingar till länsstyrelse gäller dock ej. Resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (1976:125) upprättas enhgt bestäm­melserna i sistnämnda lag, om an­nat icke följer av 30 § denna lag eller av föreskrift som meddelats med stöd av nämnda paragraf.


30


Försäkringsinspektionen får i fråga om understödsförenings rä­kenskaper och styrelsens årsredo-


Räkenskapsavslutning skall ske för kalenderår.


 


Prop. 1979/80:144


113


Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

visning meddela särskilda föreskrif­ter, som skall gälla jämte bokfö­ringslagen (1929:117). Räken­skapsavslutning skall ske för kalen­derår.

Har förening flera verksamhetsgrenar, skall intäkter och kostnader redo­visas särskilt för varje verksamhetsgren.

Försäkringsinspektionen får ut­färda närmare föreskrifier om un­derstödsförenings löpande bokfö­ring, årsbokslut och årsredovisning samt därvid meddela regler som avviker från bokföringslagen (1976:125).

31  §


Bestämmelserna i 45, 46 och 49-51 §§ lagen (1951:308) om ekono­miska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om understödsförening med följande avvikelser, nämligen

1.    att styrelsens förvaltning och
föreningens räkenskaper skall
granskas av minst två revisorer,

2,    all revisor får utses för tid lill
och med den ordinarie stämma som
skall äga mm under tredje eller, om
försäkringsinspektionen medgell
det, fjärde räkenskapsårel efter det
han utsetts.

Vid tUlämpningen av 49 § skall iakttagas att vad där sägs om läns­styrelsen i stället skall avse försäk­ringsinspeklionen .


Bestämmelserna i 45 §, 46 § 1 och 2 mom. samt 49-51 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska för­eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om understödsförening med följande avvikelser, nämligen

1.    atl styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skall granskas av minst två revisorer,

2.    alt revisor får ulses för lid lill och med den ordinarie stämma som skall äga rum under tredje eller, om försäkringsinspektionen medgett del, fjärde räkenskapsåret efter del han utsetts.


51 §


Bestämmelserna i 81 § lagen (1951:308) om ekonomiska för­eningar äger motsvarande till­lämpning på understödsförening med undantag av hänvisningen till 39-43 §§ och 44 § andra stycket.


Bestämmelserna i 81 § lagen (1951:308) om ekonomiska för­eningar äger motsvarande till­lämpning på understödsförening med undanlag av hänvisningen till 39-43 §§.


Bestämmelserna i 30 § denna lag om årsredovisning äger motsvarande tillämpning på slutredovisning.

67 §

Det åligger understödsförenings styrelse aft på tid och sätt som försäk­ringsinspeklionen bestämmer

I. hålla föreningens kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenska­per och andra handlingar lillgängliga för granskning av inspektionen.

8    Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 144


 


Prop. 1979/80: 144


14


Föreslagen lydelse

2. för varje räkenskapsår till in­spektionen insända avskrift av dels förvaltningsberättelsen jämte resul­taträkning och balansräkning, dels revisionsberättelsen med tillhöran­de handlingar, dels protokoll fört vid föreningsstämma över beslut i fråga om dessa berättelser, dels en redogörelse för föreningen och dess verksamhet,

Nuvarande lydelse

2.    för varje räkenskapsår till in­spektionen insända avskrift av dels förvaltningsberältelsen jämte vinst-och förlusträkning och balansräk­ning, dels revisionsberättelsen med tillhörande handlingar, dels proto­koll fört vid föreningsstämma över beslut i fråga om dessa berättelser, dels en redogörelse för föreningen och dess verksamhet,

3.    meddela de upplysningar och uppgifler i övrigl rörande föreningen som inspektionen begär.

 

1,    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,

2,    De nya bestämmelserna i 46 § 1 mom. Iredje och fjärde styckena samt 49 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om understödsförening från och med första ordinarie föreningsstämma som hålles efter utgången av år 1980. Intill dess tillämpas i slället motsvarande äldre bestämmelser.

1.5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs au 60-62, 79 och 102 §§ lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


60 §


Bestämmelserna i 38 § och 44 § första stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger mot­svarande fillämpning på erkänd ar­betslöshetskassa.


Beslämmelsema i 38 första och tredje-sjunde styckena lagen (1951:308) om ekonomiska för­eningar äger molsvarande till­lämpning på erkänd arbetslöshets­kassa. Vad som sägs där om skyl­dighet att sända in handlingar till länsstyrelse gäller dock ej. Resul­taträkning och balansräkning i års­redovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (1976:125) upprät­tas enligt bestämmelserna i sist­nämnda lag, om annat icke följer av 61 § denna lag eller av föreskrifl som meddelats med stöd av nämnda paragraf.


61  §


Arbetsmarknadsstyrelsen får i fråga om erkänd arbetslöshetskas­sas räkenskaper och styrelsens års-


Räkenskapsavslutning skall för kalenderår.


ske


 


Prop. 1979/80:144                                                                115

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

redovisning meddela särskilda fö­reskrifter, som skall gälla Jämte bokföringslagen (1929:117). Hand­lingar av betydelse för arbetslös­hetskassans verksamhet skaU för­varas under den i bokföringslagen angivna tiden, om arbetsmarknads­styrelsen ej medger annal. Räken­skapsavslutning skall ske för kalen­derår.

1 balansräkningen skall som skuld upptagas ell belopp, som minst mot­svarar del för kassan föreskrivna lägsta fondbeloppet.

Arbetsmarknadsstyrelsen får ut­färda närmare föreskrifter om ar­betslöshetskassas löpande bokfö­ring, årsbokslut och årsredovisning samt därvid meddela regler som avviker från bokföringslagen (1976:125).

62 § Bestämmelserna i 45 § och 46 § 1 mom, saml 49-51 §§ lagen (1951; 308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om erkänd arbetslöshetskassa med följande avvikelser, nämligen

1.    att styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper skall granskas av
minst två revisorer,

2.    alt revisor fär utses för tid lill och med den ordinarie stämma som
skall äga mm under tredje räkenskapsåret efler det han utsetts.

Vid tillämpningen av 49 § nämnda lag skaU iakttagas att vad där sägs om länsstyrelsen i stället skall avse arbetsmarknadsstyrel­sen.

79 §

Beslämmelsema i 81 § lagen          Bestämmelserna i 81 § lagen
(1951:308) om ekonomiska för-
  (1951:308) om ekonomiska för­
eningar äger molsvarande till-
         eningar äger motsvarande till­
lämpning på erkänd arbetslöshels-
lämpning på erkänd arbetslöshets­
kassa med undantag av hänvisning-
kassa med undantag av hänvisning­
en till 39-43 §§ och 44 § andra
                          en till 39-43 §§.
stycket.

Bestämmelserna i 61 § denna lag om årsredovisning äger molsvarande tillämpning på slutredovisning.

102 §

Till böler dömes

1. styrelseledamot, likvidator eller annan som i ansökan om eller anmä­lan för registrering eller i därvid fogade handlingar eller i annan enligt denna lag till arbetsmarknadsstyrelsen ingiven handling eller vid lämnande


 


Prop. 1979/80: 144


116


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


av begärd upplysning till slyrelsen uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgifl,

2.    styrelseledamot eller likvidator som uppsålligen eller av grov värds-löshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling som hålles tillgänglig för medlemmar eller röstberättigade eller framlägges på ombuds­möte,

3.    revisor eller likvidationsrevisor som i revisionsberättelse eller annan handling, som framlägges pä ombudsmöte eller på annal sätl hålles lill­gänglig för medlemmar eller röstberättigade, uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift om kassans angelä­genheter eller uppsålligen eller av grov vårdslöshet underlåter att göra anmärkning beträffande förvallningen, fastän anledning därtill föreligger,

4.    revisor, likvidafionsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors medhjälpare som, oaktat han insett eller bort inse atl skada kunnal följa därav, yppar något som kommit till hans kännedom vid verkställd gransk­ning ulan att del varil nödvändigt för att fullgöra hans uppdrag.


5. styrelseledamot, revisor, lik­vidalor eller annan som ej iakttager eller fullgör vad som åligger honom enligt 52 § första stycket, 58 § så­vitt därigenom hänvisas till 37 § la­gen (1951; 308) om ekonomiska för­eningar, 60 § såvitt därigenom hän­visas till 38 § andra stycket nämnda lag, 62 § såvitt därigenom hänvisas till 50 § tredje stycket och 51 § förs­ta slycket samma lag, 63 § andra stycket, 64 § såvitt därigenom hän­visas till 55 § iredje slyckel samma lag, 69 § första eller tredje stycket, 70 § andra stycket första punklen, 77 § såvitt därigenom hänvisas till 79 § första eller andra stycket sam­ma lag, 78 § försia stycket såvitt därigenom hänvisas till 80 § iredje stycket, jämfört med 50 § tredje stycket samma lag, 79 § försia stycket såvitt därigenom hänvisas till 81 § andra stycket första punk­ten samma lag, 80 § såvitt därige­nom hänvisas till 89 § försia stycket och 90 § försia stycket samma lag, 93 § eller 95 §,


5, styrelseledamot, revisor, lik­vidator eller annan som ej iakttager eller fullgör vad som åligger honom enligt 52 § första stycket, 58 § så­vitt därigenom hänvisas till 37 § la­gen (1951:308) om ekonomiska för­eningar, 60 § såviu därigenom hän­visas till 38  femte slycket nämnda lag, 62 § såviit därigenom hänvisas till 50 § tredje stycket och 51 § förs­ta stycket samma lag, 63 § andra stycket, 64 § såvitt därigenom hän­visas till 55 § iredje stycket samma lag, 69 § första eller tredje stycket, 70 § andra stycket första punkten, 77 § såvitt därigenom hänvisas till 79 § första eller andra slycket sam­ma lag, 78 § försia stycket såvitt därigenom hänvisas till 80 § tredje stycket, jämfört med 50 § tredje stycket samma lag, 79 § första stycket såvitt därigenom hänvisas till 81 § andra stycket första punk­ten samma lag, 80 § såvitt därige­nom hänvisas till 89 § försia slyckel och 90 § försia stycket samma lag, 93 § eller 95 §,


1, Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1981.

2.    De nya bestämmelserna i 46 8 1 mom. tredje och fjärde styckena saml
49 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om
arbetslöshetskassa från och med första ordinarie föreningsstämma som
hålles efter utgången av år 1980. Intill dess tillämpas i stället motsvarande
äldre bestämmelser.


 


Prop. 1979/80: 144                                                               117

1.6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1975:417) om sambruksföreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

15 §

Bestämmelserna i 38-51 §§ la-    Bestämmelserna i 38-51 §§ la-

gen (1951: 308) om ekonomiska för- gen (1951:308) om ekonomiska för­
eningar gäller i tillämpliga delar i eningar gäller i lillämpliga delar i
fråga om sambmksförening. Vad fråga om sambruksförening. Vad
som i 43 § / mom. första stycket som i 43 § andra stycket sägs om
sägs om insatsbelopp skall i stället insatsbelopp skall i slället avse lö-
avse lösenbelopp för medlems an- senbelopp för medlems andel, a/tj-
del.
                                               bruk.sförening är icke skyldig atl

upprätta finansieringsanalys, kon­cernredovisning eller delårsrap­port.

1,    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,

2,    De nya bestämmelserna i 46 § 1 mom, tredje och fjärde styckena och 4 mom, första och tredje styckena samt 49 § lagen (1951; 308) om ekono­miska föreningar tillämpas i fråga om sambruksförening frän och med första ordinarie föreningsstämma som hålles efter utgången av år 1980. Intill dess tillämpas i slället motsvarande äldre bestämmelser.

Beslul enligt 46 § 4 mom. andra slycket lagen om ekonomiska föreningar får meddelas före den 1 januari 1981,

3.    Årsredovisning skall efter utgången av år 1980 upprättas enligt lagen om ekonomiska föreningar i dess nya lydelse. För räkenskapsår som börjat före denna tidpunkt får sådan redovisning dock upprättas enligt äldre bestämmelser.

4.    Bestämmelserna i punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1979: 000) om ändring i lagen (1951; 308) om ekonomiska föreningar tilläm­pas även i fråga om sambruksförening.

1.7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs all 3 § lagen (1976: 351) om slyrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

3 § Med förelag avses i denna lag aktiebolag eller ekonomisk förening, vara

lagen är tillämplig.


 


Prop. 1979/80: 144                                                                118

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

Med koncern förstås i denna lag    Med koncern förstås i denna lag
svenska juridiska personer som en-
    svenska juridiska personer som en­
ligt bestämmelserna i 1 kap, 2 § ak-
    ligt bestämmelserna i I kap, 2 § ak­
tiebolagslagen (1975:1385) eller,
  tiebolagslagen (1975:1385) eller
såvitt avser ekonomiska förening-
1 a § lagen (1951:308) om ekono-
ar, vid en motsvarande tillämpning
      miska föreningar är moderförelag
av dessa bestämmelser är moder-
och dotterförelag i förhållande lill
förelag och dotterförelag i förhål-
   varandra,
lande lill varandra.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,

2    Inledning

Inom justitiedepartementet har upprättats en promemoria (Ds Ju 1976: 11) Förslag till lag om ekonomiska föreningar m. m. I promemorian läggs fram förslag till en ny lag om ekonomiska föreningar som skall ersälla lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar, Förslagel innefatlar närmasl en leknisk översyn av föreningslagstiftningen, framför alll föranledd av den nya aktiebolagslagen (1975; 1385). Den nya lagen innebär alltså inte några ändringar i de grundläggande reglerna pä föreningslagstiftningens omräde. Vissa betydelsefulla nyheter föresläs dock.

Inom justitiedepartementet har vidare upprättats en promemoria (Ds Ju 1976: 17) Följdlagstiftning till en ny föreningslag. Promemorian innehåller förslag till den följdlagstiftning som behövs.

Promemoriorna har remissbehandlais.

Förslaget till ny lag om ekonomiska föreningar har fått ett positivt mottagande av det övervägande antalet remissinstanser. Flera remissin­stanser avstyrker emellertid atl förslaget, i vart fall f. n., läggs till grund för lagstiftning. Lantbrukarnas riksförbund. Kooperativa förbundet och Olje­konsumenternas förbund anser att de ekonomiska föreningarnas förhållan­den borde ha tagits till utgångspunkt för en särskild utredning och atl översynen av lagstiftningen inte borde ha bedrivits från enbart lagleknisk synpunki. Flera av remissinstanserna erinrar om den i februari 1977 tillsat­ta kooperationsulredningen (1 1977:01) och för fram uppfattningen alt resultatet av denna utrednings arbete bör avvaktas innan en ny förenings-lagstiftning genomförs. Några av de remissinstanser som avstyrker försla­get anser dock att bestämmelserna om redovisning i 1951 års föreningslag snarast måste ses över och ersättas med nya bestämmelser.

Med hänsyn till vad som anförts vid remissbehandlingen har gjorts den bedömningen att förslaget till ny lag om ekonomiska föreningar inte bör genomföras f.n. Däremot bör bestämmelserna om redovisning m.m. ses över. 1 denna promemoria läggs fram förslag till nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m, m.

Följande delar av promemorian (Ds Ju 1976: 11) fogas som bilaga till denna promemoria,

1. Av förslaget lill lag om ekonomiska föreningar dels 7 kap. Revision och
särskild granskning dels 8 kap. Redovisning (s. 18-26),
     Bilaga 1

2. I fräga om gällande rätt dels avsnitt 4.8 Årsredovisning dels avsnitt 4,9
Koncerner (s. 63-70),
                                                       Bilaga 2


 


Prop. 1979/80:144                                                  119

3, 1 fråga om överväganden dels avsnitt 5.3 Revision dels avsnitt 5.4
Årsredovisning dels avsnitt 5.5 Koncerner (s. 75-84).
      Bilaga 3

4. Specialmotiveringen till 7 och 8 kap. (s. 145-176).       Bilaga 4'

Vidare fogas som bilaga till denna promemoria en förteckning över remiss­
instanserna samt en sammanslällning av remissynpunkterna i fråga om
revision, årsredovisning och koncerner samt i fråga om 7 och 8 kap.
förslaget lill ny lag om ekonomiska föreningar.
        BUaga 5'

De i Ds Ju 1976; 11 föreslagna ändringama i aktiebolagslagen (1975: 1385) och lagen (1919: 426) om flollning i allmän floltled har redan genomförts (se prop. 1977/78:41, LU 1977/78:8, rskr 1977/78:112, SFS 1977:1092 och 1093). De i Ds Ju 1977; 17 föreslagna ändringarna i 16 § bostadsrättslagen (1971:479) har också genomförts (se prop. 1977/78; 175, CU 1977/78:32, rskr 1977/78:347, SFS 1978:309).

Kooperationsulredningen har i skrivelse till regeringen den 6 november
1978 hemställt om ändring i lagen om ekonomiska föreningar för all möj­
liggöra vissa fondavsättningar. Skrivelsen fogas som bilaga till promemo­
rian.
                                                               BUaga6

3   Överväganden

Det år 1976 upprättade förslaget lill ny lag om ekonomiska föreningar innehåller bl. a. beslämmelser om revision och särskild granskning (7 kap.) samt om redovisning (8 kap.). I redovisningskapitlet finns särskilda be­stämmelser om koncemredovisning, som knyter an till en definition av begreppel koncern i de fall moderförelagel utgörs av en ekonomisk för­ening (se 1 kap. 3 §).

I fräga om revisionen föreslås all föreningar med fler än 200 anslällda skall bli skyldiga atl anlila kvalificerad revisor, dvs. auktoriserad eller i vissa fall godkänd revisor. Som revisor får även anlitas auktoriserat eller godkänt revisionsbolag.

Redovisningsbestämmelserna har samordnats med bokföringslagen (1976: 125). I förslaget har upptagits endast bestämmelser som uteslutande är lillämpliga på ekonomiska föreningar. I sak innebär förslagel krav på en öppnare redovisning.

En nyhet av stor betydelse är att regler om koncernredovisning införs. Sådan redovisning skall alltid upprättas av förening som är moderförening. Koncernredovisningen blir offentlig.

De föreslagna bestämmelserna om revision, årsredovisning och kon­cerner har fåll ett positivt mottagande vid remissbehandlingen. Det är angeläget att nya regler i dessa ämnen genomförs, även om man inte nu ser över föreningslagen i övrigt. Föreningslagens bestämmelser om årsredo­visning bör alltså ändras, samlidigt som koncernregler bör föras in i lagen. Vidare bör reglema om revision skärpas.

De ändringar som sålunda bör göras i föreningslagen föranleder vissa följdändringar i anslutande lagstiftning.

Bilagorna 4 och 5 har uleslulils här.


 


Prop. 1979/80: 144                                                               120

Vid utformningen av de nya bestämmelserna bör man i stor utsträckning kunna följa förslagen i 1976 års promemoria. Vissa ändringar bör dock göras med hänsyn till de synpunkter som har kommit fram vid remissbe­handlingen av promemorian. Det närmare innehållet i bestämmelserna kommer att behandlas i specialmotiveringen.

1974 års bolagskommitté har i delbetänkandet (SOU 1978:67) Nya bo­lagsregler m.m. bl.a. lagt fram förslag Ull en lag om årsredovisning, revision och koncerner. Betänkandet har remissbehandlais och övervägs f. n. inom justitiedepartementet. Vid utarbetandet av denna promemoria har hänsyn i viss utsträckning tagils till bolagskommitténs förslag.

Bolagskommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1979:46) Koncernbe­greppet m. m. behandlat vissa koncernfrågor. Belänkandet remissbehand­las f. n,

Kooperationsulredningen har hemställt (se bilaga 6) om sådan ändring i föreningslagen att föreningar får dels rätl till en permanent bindning av anläggningstillgångars uppskrivna värde i reservfond, i permanent upp­skrivningsfond eller i annan fond, dels rält till uppskrivningsfond för tillfäl­lig bindning av anläggningstillgångars uppskrivna värde till det egna kapita­let. Syftet med framställningen är i första hand atl skapa jämbördiga villkor mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar samt att i linje därmed för­bättra de ekonomiska föreningarnas kreditupptagningsförmåga.

Gmndläggande bestämmelser om uppskrivning av värdet på anlägg­ningstillgångar finns för alla företagsformer i 15 § fjärde stycket bokförings­lagen. Uppskrivning får ske, om det finns ett beslående väsentligt över­värde på viss anläggningstillgång i förhållande till det tidigare bokförda värdet. Fast egendom får inle skrivas upp till högre värde än taxeringsvär­det. Uppskrivningsbeloppet får användas bara för erforderlig nedskrivning av värdet på annan anläggningstillgång, men det mäste föreligga särskilda skäl för att en sädan utjämningsrätt skall tillåtas. Enligt 11 kap. 4 § aktiebo­lagslagen tillåts för aktiebolagen utöver nämnda användning att uppskriv­ningsbelopp kan utnyttjas till fondemission eller avsättas till en uppskriv­ningsfond. Sådan fond får användas bara för fondemission eller nedskriv­ning.

En uppskrivning av värdet på en anläggningslillgång innebär alt man lar fram en orealiserad värdestegring på tillgängen i fråga och alltså inte nägon vinst på förelagets verksamhet. Av denna anledning bör det vara i princip förbjudet att göra uppskrivningar. För alt möjliggöra en rällvisande balans­räkning genom att en anläggningstillgång tas upp till ett mer realistiskt värde än anskaffningsvärdet har emellerlid uppskrivning medgetts av bil­lighetsskäl. Från denna synpunkt föreligger likformiga villkor för olika företagsformer.

En annan sak är vad uppskrivningsbeloppet får användas till. Med hänsyn lill att det här inte är fräga om någon vinsl som får delas ut måsle uppskrivningsbeloppet på något sätt bindas i företagel, 1 akliebolagen går det bra, eflersom beloppet via fondemission kan tillföras aktiekapitalet, vilket i sig kringgärdas av bestämmelser som förhindrar atl detta kapital minskas hur som helst. Finns inget bundet kapital av sådan beskaffenhet, såsom är fallel i ekonomiska föreningar, handelsbolag och enskilda firmor, kan uppskrivningsbeloppet som nämnts användas bara till nedskrivning av värdel pä annan anläggningslillgång. För alt man skall få underlåta att koslnadsföra nedskrivningen i resultaträkningen måste dock utjämningen mot uppskrivningsbeloppet vara påkallad av särskilda skäl. I aktiebolagen finns dessutom som nämnts möjligheten till fondemission och avsätining


 


Prop. 1979/80:144                                                  121

till uppskrivningsfond. En sädan fond, som kan ges en mer eller mindre beslående karaklär, lorde vara motiverad främst av atl man genom den har möjlighet alt avvakla elt lämpligl Ullfälle - kanske i samband med nyemis­sion - för att överföra medlen till aktiekapitalet.

1 den tidigare promemorian föreslogs att också de ekonomiska förening­ama skulle få möjlighel lill uppskrivningsfond, vilken emellertid fick an­vändas bara för nedskrivning. Med hänsyn till karaktären av det bundna egna kapitalet i föreningarna (jfr kooperationsutredningens framställning) fanns ej anledning att diskutera fondemissionsanvändningen. 1 och för sig kan det också ifrågasättas om det över huvud laget är nödvändigt med en uppskrivningsfondsmöjlighel i ekonomiska föreningar, eftersom en för­ening lika gärna kan vänta med uppskrivningen tills ett nedskrivningsbe­hov föreligger.

Som framhållits tidigare upprätthålls likformigheten mellan olika före­tagsformer med avseende på möjligheten att visa verkliga värden på an­läggningstillgångar genom atl uppskrivning tillåts. Eftersom det traditio­nellt sett varit ett nedskrivningsbehov som aktualiserat uppskrivning, kan det bristande fondemissionsalternativel för föreningarnas del knappasl sägas mbba likformigheten. Förulom likformighetsaspekten har koopera­tionsutredningen som skäl för sin framställning åberopat att det för för­eningarnas del är viktigt att från kreditbedömningssynpunkt kunna uppvisa så stort bundet kapital som möjligt. En kreditbedömare torde emellertid knappast bedöma ett förelag med hänsyn till vad detta kan uppvisa säsom bundel kapital eller ej. Det väsenlliga vid en kreditbedömning lorde i stället vara alt se till förelagel i dess helhet, där förekomsten av dolda reserver likaväl som förväntningar på företaget spelar stor roll. En ut­ländsk kreditbedömare torde å andra sidan känna sig mer bunden i sin kreditbedömning av hur förelagets kreditvärdighet ter sig mot bakgmnd av relationema mellan eget och främmande kapital såsom det visas i balans­räkningen.

Resonemanget leder till att särskilda åtgärder inte bör vidtas för att i föreningama möjliggöra en permanent bindning av uppskrivningsbelopp till det bundna egna kapitalel. 1 sammanhanget bör beaktas att en bindning lill reservfond knappast är möjlig. Denna fond används för att täcka föriust i verksamheten. Skulle ell uppskrivningsbelopp föras lill reservfond inne­bär det att förbudet att använda beloppel för vinstutdelning skulle överträ­das. Genom att en förlust läcks via uppskrivningsbelopp som lillförs re­servfonden öppnas möjlighet till vinstutdelning av belopp som annars hade måst åtgå för förlusttäckningen.

En permanent bindning av uppskrivningsbelopp i uppskrivningsfond eller i någon annan, nyskapad fond torde medföra lagtekniska komplikatio­ner som inte uppvägs av det praktiska behovet. Uppskrivningsmedlen kan nämligen inte lagras i sådan permanent fond utan att på något sätl komma lill användning, då behov av fonden inle längre föreligger. Någon form av nedsättningsföreskrifier måste sålunda skapas.

Del anförda leder lill att utredningens framställning inte bör föranleda annan ändring i föreningslagen än att möjlighet införs till bindning av uppskrivningsbelopp i uppskrivningsfond enligt vad som föreslogs i den tidigare promemorian. Det bör i detta sammanhang understrykas alt en uppskrivningsfond kan komma att stå kvar under lång lid.

En bestämmelse om att uppskrivningsbelopp får användas också för avsättning till uppskrivningsfond bör tas in i 39 § föreningslagen.


 


Prop. 1979/80: 144                                                               122

4    Upprättade lagförslag

1 enlighel med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar,

2.    lag om ändring i lagen (1956: 216) om jordbmkskasserörelsen,

3.    lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),

4.    lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar,

5.    lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring,

6.    lag om ändring i lagen (1975: 417) om sambmksföreningar,

7.    lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresenlalion för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Samråd har skelt med ekonomidepartementet i fråga om förslagen under 2 och 4, med arbetsmarknadsdepartementet i fråga om förslagen under 5 och 7 samt med jordbmksdepartementet i fråga om förslaget under 6.

5    Specialmotivering

5,1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska för­eningar

Vid de olika paragraferna anges motsvarighet i det lidigare förslaget till ny lag om ekonomiska föreningar (se bilaga 1). I vissa fall redovisas även det tidigare förslagets innebörd (se bilaga 3 och 4) samt remissynpunkter (se bilaga 5),

1 a §

Paragrafen, som saknar motsvarighet i gällande lag, innehåller en defini­tion av begreppet koncern i de fall moderföretaget ulgörs av en ekonomisk förening. Bestämmelserna överensstämmer med 1 kap. 3 § i tidigare för­slag. Definitionen har kommenterats i de allmänna övervägandena i avsnitt 5.5 i den tidigare promemorian (se bilaga 3).

Anledning finns inte att nu närmare gå in på den kritik som från en del remissinstansers håll framförts mot koncerndefinitionen (se bilaga 5). 1974 års bolagskommitlé (Ju 1974:21) har haft i uppdrag att göra en allmän översyn av koncernbegreppet i I kap. 2 § aktiebolagslagen, bl.a. med hänsyn till uttalanden som har gjorts om s.k. 50/50-bolag. Kommitténs betänkande angående dessa frågor (SOU 1979:46) Koncernbegreppet m. m. remissbehandlas f- n. De eventuella ändringar av koncernbegreppet som kommitténs arbete kan föranleda för aktiebolagens del får beaktas även såvitt gäller ekonomiska föreningar. Därvid får hänsyn också tas till påpekanden som gjorts av bl. a. LRF om speciellt föreningsrätlsliga förhål­landen, innebärande bl. a. atl en överorganisalion aldrig skall kunna anses som dotterföretag. Detsamma gäller frågan om tillämpning inom en kon­cern av det s. k, låneförbudet i 12 kap, 7 8 akliebolagslagen.

18 §

Paragrafen, som i huvudsak motsvarar 9 kap. I och 2 §§ i tidigare förslag, innehåller bestämmelser om vinstutdelning m. m.

Första stycket har kompletterats med bestämmelser för utdelning m. m. i moderförening. En förutsättning för att utdelning skall kunna ske i en


 


Prop. 1979/80: 144                                                               123

moderförening är all det inle bara föreligger en utdelningsbar vinst hos moderföreningen ulan ocksä hos koncernen i dess helhel. Uppgift om koncernens vinsl och vad som i övrigt finns utdelningsbart inom koncer­nen skall framgå av koncernbalansräkningen. Vid beräkning av utdelnings­bart belopp i moderförening måste alltså avdrag göras för föriusl som denna balansräkning utvisar. Dessulom skall avdrag göras för belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget kapital. Upplysning i sist­nämnda hänseende skall enligt 43 a § sjätte stycket sista meningen lämnas i moderföreningens förvaltningsberättelse.

1 ell nytt tredje stycke upptas en generell regel om försikiighei i fråga om vinstutdelning m.m. Bestämmelsen motsvarar 9 kap. 2 § fjärde slycket i tidigare förslag samt 12 kap. 2 § andra slyckel akliebolagslagen.

Genom bestämmelsen klargörs alt föreningens konsolideringsbehov måste beaktas vid bedömningen av vilken vinstutdelning som skall ske. Normalt torde en ganska betydande reservering av vinstmedel vara påkal­lad, om föreningen skall kunna möla försämringar i föreningens lönsamhet, som kan bli en följd av konjunkturnedgång, konkurrens eller andra förhål­landen. En annan viktig faktor som mäste beaktas i detta sammanhang är föreningens likviditet. Till omständigheter som också bör beaktas - och som täcks genom del i lagtexten använda uttrycket "ställning i övrigt" -hör förändringar i föreningens ställning vilka inträffat efter räkenskaps­årets slut (se prop. 1975: 103 s. 478).

Lagtexten har med ändring av det tidigare förslagel formulerats så att del klart framgår alt utbetalning av gollgörelse i form av efterlikvider, återbäringar eller liknande kan ske aniingen i form av vinstutdelning eller på annat sätt. Om nämnda gollgörelse inte inräknas i vinsten och alltså inte visas såsom vinst i balansräkningen, skall den enligt 40 § tredje stycket i föreslagen lydelse föras via resultaträkningen som kostnad och alltså i balansräkningen tas upp som skuld till medlemmarna.

Enligt 110 § 5 är överträdelse av bestämmelserna i 18 § straffbara. En styrelseledamot eller likvidator kan alltså straffas med dagsböter, om han uppsålligen eller av vårdslöshet låter verkställa utdelning eller utbetalning till medlem eller annan i strid mot bestämmelserna i 18 §. Genom tillägget av den nyss diskulerade utdelningsbegränsningen vidgas del straffbara området, om ändring samtidigt inte föreslås i 110 8. 1 förhållande till lidigare promemorieförslag föreligger här en skillnad. Del lidigare förslagel innebar, i likhet med den nya aktiebolagslagen, en myckel omfallande avkriminalisering av olika förfaranden. Som närmare diskuleras vid 110 8 bör någon molsvarande begränsning av del straffbara områdel inle göras i delta sammanhang. Någon ändring av 110 § 5 föreslås alllsä inle.

24 a 8

Paragrafen, som saknar motsvarighet i gällande lag, innehåller besläm­melser om underrättelseskyldighet i koncernförhållanden. Bestämmelser­na överensstämmer med 5 kap. 7 8 i tidigare förslag.

Bestämmelserna innebär att, om en förening blivit moderförening, sty­relsen skall meddela detta till dotterförelagets ledning. Skyldigheten gäller oberoende av om dotterföretaget är ekonomisk förening eller ej. Dolierfö-retagets ledning är å sin sida skyldig atl lämna moderföreningens slyrelse de uppgifter som behövs för alt koncernredovisningen skall kunna fullgö­ras. Genom atl det finns en molsvarande bestämmelse i akliebolagslagen, 8 kap. 7 §, uppnås det resultatet att upplysningsskyldighel kommer alt före-


 


Prop. 1979/80: 144                                                                124

ligga mellan företagen i s, k, blandade koncerner, oavsett om moderföreta­get är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening.

En motsvarande bestämmelse för koncerner med andra moderföretag än aktiebolag och ekonomiska föreningar har föreslagits av 1974 års bolags­kommitté (SOU 1978; 67 s. 204).

38—44 a §§. Redovisning

De nya redovisningsreglerna innebär åtskilliga nyheter i förhållande till gällande rätt. De allmänna överväganden som ligger till gmnd för förslagel har redovisats i avsnitt 5.4 och 5.5 i den tidigare promemorian (se bilaga 3). Utgångspunkten för reformarbetet är som där anförts alt den nya bokfö­ringslagens bestämmelser om årsbokslut är grundläggande också för de uppgifter som skall framgå av de ekonomiska föreningarnas årsredovis­ning, 1 överensstämmelse med vad som gäller för aktiebolagen upptas i detla redovisningsavsnitt de bestämmelser som inle år allmänt tillämpliga på alla bokföringsskyldiga. De generella regler som inle längre kommer all återfinnas i föreningslagen utan har sin plals i bokföringslagen avser bl, a, räkenskapsårets omfattning, definitioner på och regler om värdering av olika slags tillgångar, uppställningsformer för balansräkning och resultat­räkning samt vissa tilläggsupplysningar bl. a. om värderingsgmnder och ändringar i dessa.

Efter mönster i 11 kap. aktiebolagslagen har de nya redovisningsbestäm­melsema delals upp i tre avsnitt, nåmligen Årsredovisning m. m. (38-43 §8), Koncernredovisning (43 a §) samt Delårsrapport (44 och 44 a §§). Bestämmelserna motsvarar 8 kap. i det tidigare förslaget.

För närmare motiveringar till de föreslagna bestämmelserna hänvisas till specialmotiveringen till kapitel 8 i det tidigare förslagel (se bilaga 4). Med hänsyn lill att de föreslagna bestämmelserna i förhållande till gällande föreningslag har avvikande uppställning och innehåll har del inte ansetts meningsfullt all under resp. paragraf hänvisa till motsvarigheten i gällande rätt.

Del bör nämnas atl bokföringslagen i samband med antagandet av en ny jordbmksbokföringslag (1979; 141) har ändrats så atl bestämmelserna om årsbokslut inte behöver lillämpas av enskild näringsidkare, om den årliga bmttoomsättningssumman normalt understiger 20 basbelopp. Lagändring­en träder i kraft den 1 januari 1980 men vissa övergångsbestämmelser finns förär 1979 (se SFS 1979; 142).

I gällande föreningslag finns i 43 a § en erinran om lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m. m. Motsvarande be­stämmelse fanns i 1944 ärs aktiebolagslag men har inte fält någon motsva­righet i den nya akliebolagslagen eller i den nya bokföringslagen (se prop. 1975: 103 s, 440 och prop, 1975: 104 s, 236), En särskild erinran om 1972 års lag, som nyligen ändrats (se SFS 1979: 313), behövs inte heller i förenings­lagen. 43 a 8 i gällande lydelse har alltså inte fått någon molsvarighet i de nya redovisningsbestämmelsema.

38 §

Paragrafen, som tar upp de grundläggande bestämmelserna om årsredo­visning, moisvarar 8 kap. 1 — 3 §8 i tidigare promemorieförslag. Den främ­sta redaktionella olikheten mellan de båda förslagen är att 8 kap. 1 8 Iredje slycket i lidigare förslag nu flyttats att utgöra ett första siycke i 43 §. I


 


Prop. 1979/80: 144                                                               125

övrigt motsvaras 8 kap. I § av 38 § första och andra slyckena. Tredje och fjärde styckena motsvarar 8 kap. 2 § samt femte-sjunde styckena 8 kap. 3 8.

Tdigare promemorieförslag har föranlett kommentarer vid remissbe­handlingen endast i ett avseende. Förslaget innehöll i 3 § andra stycket en med aktiebolagslagen överensstämmande föreskrift om alt alla föreningars redovisningshandlingar skulle göras offentligt lillgängliga genom alt sändas till registreringsmyndigheten. F. n. gäller denna offenflighetsregel bara i de störte föreningarna, dvs. föreningar som under de tvä senasle räken­skapsåren haft i medeltal mer än 200 anställda.

Som framhölls i avsnitt 5.4 i den tidigare promemorian (se bilaga 3) bör utgångspunkten vara atl största möjliga öppenhet skall eftersträvas i fräga om årsredovisningen. Mol den bakgrunden är del i och för sig olämpligt att årsredovisningen inle görs offentlig hos registreringsmyndigheten (länssty­relsen). Som några remissinstanser framhåller talar emellertid praktiska skäl mot att det tidigare förslaget genomförs. Det är uppenbart atl etl myckel slort merarbete skulle uppkomma för länsstyrelserna om de tving­ades att ta emot, kontrollera och bevara även de mest obetydliga redovis­ningshandlingar. Dessutom torde det i allmänhet förhälla sig så att de mindre föreningarnas intressenter knappasl har någon anledning att pri­märt vända sig till länsstyrelsen för atl få upplysningar om en viss förening. Övervägande skäl synes därför tala för att nuvarande ordning, som inte medfört några olägenheter, i huvudsak bibehålls.

I sjätte stycket föreskrivs på grund av det anförda att redovisningshand­lingarna skall hållas lillgängliga för alla hos föreningen. Skyldighel att till länsstyrelse insända avskrift av redovisningshandlingarna föreligger bara efter särskild anmodan av länsstyrelsen. Sådan anmodan bör ske, dels då enskild önskar ta del av en viss årsredovisning och dels då tillgång till handlingarna är påkallad av någol allmänl intresse. I enlighet med vad 1974 års bolagskommitté har föreslagit i motsvarande sammanhang (se SOU 1978:67 s. 163 och 188) föreskrivs att anmodan skall ske på begäran av envar. För de slörre föreningarna skall emellertid liksom f. n. gälla en obligatorisk skyldighet atl lill länsstyrelsen sända in handlingarna ulan särskild anmodan. För koncerner finns en särskild bestämmelse i 43 a 8 andra slycket andra meningen.

Att bestämmelserna i tredje-sjunde styckena skall lillämpas även i koncernsammanhang framgår av 43 a §.

39 §

Paragrafen motsvarar 8 kap. 4 och 5 §8 i det lidigare förslagel och innehåller lillägg till bokföringslagen i vad avser ett par gmndläggande bestämmelser om värdering resp. innehåll i resultaträkning och balansräk­ning.

\ första stycket, som motsvarar 8 kap. 4 § försia stycket tidigare förslag, anges alt belopp varmed uppskrivning av anläggningstillgång sker får an­vändas till avsättning till uppskrivningsfond. Bestämmelserna har behand­lats i avsnill 3 i anledning av kooperationsutredningens skrivelse om vissa fondavsättningar (se bilaga 6).

Andra stycket motsvarar 8 kap. 4 § andra stycket i lidigare förslag.

Tredje och fiärde styckena motsvarar 8 kap. 5 8 i tidigare förslag.

En remissinstans har ifrågasatt om inte en medlem i en förening, oavsett storiek, normalt bör få den information om resultatet före bokslutsdisposi­tioner som följer med en öppen redovisning av storiek och förändring av


 


Prop. 1979/80: 144                                                               126

lagerreserv. Eftersom en öppen redovisning kan medföra skada bör emel­lertid en dispensregel finnas.

Med hänsyn till alt II kap. 5 § andra stycket aktiebolagslagen fn. har motsvarande uppdelning mellan slora och mindre förelag så att bara de stora företagen är underkastade offentlighet bör någon avvikande stånd­punkt inle intas i föreningslagen.

40 §

Paragrafen, som delvis hämtats från 8 kap. 6 8 i tidigare förslag, innehål­ler de särbestämmelser som behövs för ekonomiska föreningar när det gäller innehållet i resultaträkningen.

Första slycket har ingen motsvarighet i det tidigare förslaget. Enligt bokföringslagen skall bmtloomsättningssumman anges som en särskild post i den interna resultaträkningen. Enligt 11 kap. 6§ första stycket akliebolagslagen kan regeringen eller myndighel som regeringen bestäm­mer meddela dispens frän kravet på redovisning av brultoomsätlningen i årsredovisningen, dvs. i den offentliga redovisningen. Några remissinstan­ser, bl. a. Svea hovrätt och LRF, har ifrågasatt om inte också för förening­arnas del bl. a. hänsynen till konkurrenssituationer bör motivera en dis­pensmöjlighet. Det bör påpekas att för de större ekonomiska föreningarna som redan frän den 1 januari 1977 är skyldiga att visa brutloomsätlningssu-man finns i dag ingen dispensmöjlighel. Från likformighelssynpunkt före­slås dock nu en sådan regel. Lagförslaget innebär alllsä en uppmjukning, som emellertid med hänsyn till de stränga bedömningsnormerna inte lär få någon större praktisk betydelse. Självfallet bör kommerskollegium vara tillståndsmyndighet i detta hänseende också för de ekonomiska föreningar­na. Föreskrift härom kan utfärdas utan ändring i föreningslagen (se SFS 1975: 1416). Däremot krävs ett tillägg i 105 a 8 av innebörd att mot beslut i här ifrågavarande tillständsärenden talan skall föras hos regeringen genom besvär.

Bestämmelsen i andra stycket om särredovisning av rörelsegrenar över­ensstämmer med 8 kap. 6 § första stycket i det tidigare förslaget.

I tredje stycket upptas i enlighet med 8 kap. 6 § andra slyckel i lidigare förslag krav på särredovisning i resultaträkningen av utdelning på akiier i dotterbolag. Till skillnad från det tidigare förslaget upptas i stycket också en bestämmelse om redovisning av efterlikvider och återbäringar i visst fall. Den nya bestämmelsen har redan delvis behandlats vid 18 § tredje stycket. Enligt gällande föreningslag och enligt det tidigare promemorie­förslaget (se 8 kap. 9 § första stycket in fine) gavs i delta hänseende möjlighet till valfrihet, eftersom man kunde nöja sig med en uppgifl i förvaltningsberättelsen, om upplysning inte lämnades i balansräkningen eller resultaträkningen. Som påpekats av bl.a. Föreningen auktoriserade revisorer och Svenska revisorsamfundel hör ifrågavarande uppgifler up­penbarligen hemma i resultaträkningen.

Den nu föreslagna ändrade bestämmelsen tar sikte på sådan gollgörelse till medlemmar eller andra i form av efterlikvider och återbäring e. d. som inte inräknas i ärels vinsl och som alltså inle skall visas som vinst i balansräkningen. Det år här fråga om en utbetalning vid sidan om utdel­ningen. För att klargöra det belopp som skall utbetalas måste i resultaträk­ningen en kostnadspost införas. I sammanhanget bör noleras atl frågan om hur redovisningen i resultaträkningen skall se ul kompliceras av att här ifrågavarande återbäringar eller efterlikvider kan beslutas redan under pågående räkenskapsår på grundval av en preliminär beräkning av för-


 


Prop. 1979/80:144                                                   127

eningens årsresultat. För att inte låsa utvecklingen av en god redovis­ningssed på detta område bör i lagtext ej föreskrivas annat än alt här ifrågavarande gotlgörelser skall tas upp som särskild kostnadspost i resul­taträkningen. Utrymme finns härigenom att i annat sammanhang ta ställ­ning till hur - som bokslutsdisposition eller som kostnad under annan mbrik - såväl den slulliga som den preliminära goitgörelsen skall redovi­sas i resultaträkningen. Det bör ankomma på bokföringsnämnden att över­väga frågan om korrekt redovisning i dessa hänseenden.

41 8

Paragrafen, som moisvarar 8 kap. 7 § i tidigare förslag, innehåller erfor­derliga särbestämmelser om balansräkningen. Med hänsyn till framförd remisskritik har iredje slycket fått en i viss mån ändrad utformning i fråga om redovisningen av fullgjorda insatser.

42 §

Paragrafen, som överensstämmer med 8 kap. 8 § i tidigare förslag, innehåller bestämmelser om skyldighel att lämna vissa tilläggsuppgifter och särskilda upplysningar i anslutning till resultaträkning och balansräk­ning.

Efter förebild i 11 kap. 8 § aktiebolagslagen upptas under punkten I en föreskrift om specifikation av föreningens innehav av aktier och sådana andelar som enligt 39 § tredje stycket skall likställas med aktier. Specifika­tionskravet tar sikte på såväl aktier i dotterbolag som aktier i andra bolag. Aktierna skall specificeras sä att för varje bolag skall anges dess namn, antalet aktier och dessas nominella värde och värde enligt balansräkning­en. Eftersom specifikationen är en nedbrytning av de olika aklieUllgångs-posterna i balansräkningen, kan några indirekta aktieinnehav inte tas med i specifikationen.

1 enlighet med vad som föreskrivs i aktiebolagslagen medger också punkten 1 att specifikation får underlåtas i fråga om vissa mindre aktie- och andelsposter. Sådana smärre innehav kan alltså sammanföras till en ge­mensam post. Fömtsättning härför är emellertid att såväl aktiernas nomi­nella värde som deras värde enligt balansräkningen inle uppgår till 50000 kr. eller det lägre belopp som motsvarar 5 % av det aktieägande bolagets egna kapital. Del sagda kan belysas med följande exempel. Föreningen A har aktieposter i bolagen X, Y och Z, bokförda till sina nominella värden 42 000 kr, 27 000 kr resp 52 000 kr. 1 gemensam posl får då upplagas 69 000 kr (summan av X och Y) medan aktieposten i Z redovisas särskilt. Frän 5 %-regeln bortses i detta exempel.

Undantaget från specifikalionskravel gäller inte för aktier eller andelar i dotterföretag. Della är i linje med de allmänna krav som måste ställas på fullgod insyn i koncernens uppbyggnad och förhållanden. Liksom enligt aktiebolagslagen kan dock dispens meddelas från kravet på specifikation av innehav av akiier eller andelar i dotterföretag och även andra innehav överskridande beloppsgränsen, om det är påkallat ur allmän och enskild synpunkt. Dispensprövningen bör anförtros åt kommerskollegium. Detta medför en följdändring i 105 a § (jfr vad som anförts vid 40 § första stycket).

I fråga om tolkningen av bestämmelserna om specifikation av aktieinne­hav bör påpekas alt bokföringsnämnden har utfärdat en anvisning där också vissa rekommendationer lämnas (KFS 1978; 9, BFN; 9).

Punklen 3 ställer krav på uppgifter till ytteriigare belysning av maleriella


 


Prop. 1979/80: 144                                                               128

anläggningstillgångars värden. Bokföringsnämnden har i en anvisning (KFS 1977:28, BFN; 7) behandlat frågan om framtagning av gamla an­skaffningsvärden.

43 §

Paragrafen, som motsvarar 8 kap, 9 § i tidigare förslag, upptar bestäm­melser om förvaltningsberättelsens innehåll.

Som nämnls vid 38 § inleds den föreslagna 43 § med en föreskrift om att förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovis­ningssed. 1 tidigare förslag fanns motsvarande beslämmelse i 8 kap. I § iredje slycket.

I enlighel med vad som anförts vid 40 8 tredje stycket har i förhällande till tidigare promemorieförslag föreskriften om redovisning av vissa gotl­görelser flyttats från förvaltningsberätlelseparagrafen.

Till ledning för tolkningen av bestämmelsen i tredje stycket om redovis­ning av anställda och löner har bokföringsnämnden för aktiebolagens del utgeu en anvisning (KFS 1978: 2, BFN: 8),

43        a §

Paragrafen, som motsvarar 8 kap. 10 och 11 §§ i tidigare förslag, innehål­ler bestämmelser om koncernredovisning.

Bestämmelsen om räkenskapsår i koncern i 8 kap. 10 § andra stycket i lidigare förslag har inte fått nägon motsvarighet med hänsyn till den änd­ring som gjorts i 11 kap. 10 § aktiebolagslagen (se prop. 1976/77; 18 s. 17 samt SFS 1976:992).

Andra stycket andra meningen utgör en nyhet i förhållande till lidigare förslag. Tillägget motiveras av den ändring som diskuierats vid 38 § sjätte slyckel i fråga om skyldighel att skicka redovisningshandlingarna till läns­styrelsen.

44        och 44 a §

Paragraferna, som motsvarar 8 kap. 12-14 §§ i tidigare förslag, innehål­ler beslämmelser om delårsrapport. Genom en hänvisning i 44 a § första stycket till 40 § försia stycket klargörs alt omsättningssumman skall uppges bmtto i rapporten, såvida inte dispens medgetts i fråga om upplys­ning därom i årsredovisningen.

Bortsett frän 44 a 8 andra stycket, som behandlar delårsrapport i kon­cernförhållanden, överensstämmer den föreslagna regleringen med gällan­de lag. Enligt nu gällande 44 a § skall nämligen förening som under de två senaste räkenskapsåren i medeltal haft mer än 200 anställda upprätta delårsrapport och insända rapporten till länsstyrelsen.

45—51 §§. Revision

Bestämmelserna om revision motsvarar i stor utsträckning revisionsbe-slämmelserna i 7 kap. i det tidigare promemorieförslagel. Det förslaget överensstämde i sin tur nära med 10 kap. akliebolagslagen. Som närmare motiverats i de allmänna överväganden som låg lill grund för det tidigare förslaget, avsnittel 5.3 i lidigare promemoria (se bilaga 3), är de viktigaste nyheterna en vidgad möjlighet att utnyttja juridisk person som revisor samt krav på kvalificerad revisor i vissa fall.

I förhållande till tidigare förslag innebär del nu föreliggande förslaget en


 


Prop. 1979/80:144                                                               129

väsentlig förändring i ett avseende. 1 46 8 2 mom. finns f. n. beslämmelser om alt, om särskilt revisionsorgan finns inrättat hos sammanslutning med ändamål att handha gemensamma uppgifter för föreningar, sammanslut­ningen, eller, om revisionsorganet ulgör juridisk person, denna kan ulses till revisor. Då i det tidigare förslagel infördes bestämmelser om auktori­serad revisor i större föreningar föreskrevs samiidigi alt, om revisor utses enligt nyssnämnda 2 mom., det vid tillämpningen av föreningslagen skulle anses som om föreningen hade auktoriserad revisor (7 kap. 2 8 fjärde slycket). Sistnämnda bestämmelse om likställighet har kritiserals under remissbehandlingen av riksrevisionsverkei, kommerskollegium, etl par handelskammare. Svenska handelskammarförbundet, LRF, Sveriges ad­vokatsamfund. Föreningen aukloriserade revisorer samt Svenska revisor­samfundet. Nämnda instanser motsätter sig att en sammanslutning eller ett revisionsorgan av angivet slag utan vidare skall jämslällas med auklori­serad revisor.

Kommerskollegium, handelskamrarna och handelskammarförbundet menar att här ifrågavarande särskilda revisionsorgan bör jämställas med aukloriserad revisor bara efter särskild prövning. Man förordar alltså någon form av dispensgivning i likhet med vad som föreslagits gälla för att godkänd revisor skall kunna revidera en större förening. Revisorsamfun­det anför att, om de särskilda revisionsorganen utan vidare skall kunna revidera slörre förelag, så bör dispensprövningen avseende godkända revi­sorer ocksä slopas. Om så inte sker, yrkar samfundet att bara auktoriserad revisor skall kunna utses i sådana företag som enligt bestämmelser därom på gmnd av sin storlek kräver auktoriserad revisor. Föreningen auklorise­rade revisorer, som av principiella skäl är emot etl system med särskilda revisionsorgan, delar revisorsamfundets sist nämnda uppfattning.

Mot bakgmnd av den kritik som riktats mot den föreslagna bestämmel­sen om att särskilda revisionsorgan skall omedelbart jämställas med auk­toriserad revisor upptar nu föreliggande förslag inte någon bestämmelse härom. Genom att 46 § 2 mom. inte föresläs ändrad blir innebörden fort­sättningsvis att en revision som anförtros ett där avseit revisionsorgan skall förrättas av en för uppdragel lämpad person. I fråga om honom gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i föreningslagen om revisor. Krävs det enligt de bestämmelser som föresläs inlagna i 46 § 4 mom. atl auklori­serad revisor skall utses i föreningen, så skall också en sådan revisor utses av här berörda revisionsorgan.

Bestämmelserna om revision i 45-51 §§ har kompletterats och ändrats så all de moisvarar tidigare föreslagna 7 kap. 1-11 och 14 8§. 7 kap. 12 8 om revisors rätt att närvara vid föreningsstämma motsvarar nu gällande 53 §. I tidigare föreslagna 7 kap. 13 § upptogs bestämmelser om revisors tystnadsplikt resp. upplysningsskyldighet gentemot föreningsstämma. En motsvarighet lill dessa bestämmelser återfinns i gällande lag i 110 § 6, som innehåller en straffbestämmelse.

48 § i gällande lydelse, som innehåller bestämmelser om särskild gransk­ning, motsvarar i huvudsak 7 kap. 14 § i lidigare förslag och behöver inte ändras nu.

I fråga om revisionsbestämmelsernas närmare ulformning hänvisas lill specialmotiveringen lill kapitel 7 i lidigare promemoria (se bilaga 4).

45 §

Paragrafen innehåller bestämmelserom utseende av revisorer saml revi­sors uppdragstid.

9    Riksdagen 1979/SO. I .saml. Nr 144


 


Prop. 1979/80: 144                                                               130

Första stycket motsvarar 7 kap. 1 § första stycket i lidigare förslag. I förhållande till gällande lag innebär detta att den gmndläggande bestäm­melsen om att revisor skall granska styrelsens förvaltning m. m, överflyt­tas till 50 8,

I andra stycket, som moisvarar 7 kap, I § andra stycket och 7 kap, 5 § i tidigare förslag, har endast gjorts en redaktionell jämkning med hänsyn lill de nya bestämmelserna om auktoriserad revisor i 46 § 4 mom.

Tredje stycket är oförändrai och saknar motsvarighet i tidigare förslag.

46 8

Paragrafen, som motsvarar 7 kap. 2—4 §§ i lidigare förslag, innehåller bestämmelser om vem som kan utses till revisor och om jäv för revisor.

1   / mom. är första stycket oförändrai och motsvarar 7 kap. 2 § första och
andra styckena i lidigare förslag medan andra slycket är nyll och motsva­
rar 7 kap. 2 § tredje stycket i tidigare förslagel. Andra slyckel innehåller
beslämmelser om att auktoriserat eller godkänl revisionsbolag kan utses
lill revisor.

Tredje stycket i 1 mom, ersätter nuvarande andra stycket och motsvarar 7 kap. 4 8 första stycket i tidigare förslag. Med hänsyn lill framförd remisskritik har punklen 4 jämkats i förhållande till tidigare förslag. Flera remissinstanser, bl.a. LRF, Svenska revisorsamfundel och Skånes han­delskammare, har påpekat att det tidigare föreslagna revisorsjävet vid låneskuld m.m, i prakliken kan komma alt utestänga väl kvalificerade föreningsmedlemmar från revisorsuppdrag, även om de inte har andra än normala affärsförbindelser med föreningen. Med hänsyn till alt det torde vara etl normalt led i en förenings verksamhet att medlemmar l.ex. åtnju­ter kredii för varuinköp eller erhåller föreningens borgen för produklions­lån har bestämmelsen nu jämkats så att föreningsmedlemmar vid sidan om externa revisorer kan ställa upp som förtroenderevisorer i föreningsarbe­tet.

Fjärde stycket i 1 mom. är nytt och motsvarar 7 kap. 4 § andra stycket i tidigare förslag.

2  mom. är oförändrat och moisvarar 7 kap, 2 8 fjärde stycket i tidigare förslag. Den ändring som bestämmelserna innebär i förhållande till tidigare förslag har kommenterats i inledningen till detta avsnitt.

3  mom. är nytl och moisvarar 7 kap. 2 § femte stycket i lidigare förslag,

4  mom. är nytt och motsvarar 7 kap, 3 § i tidigare förslag. Förslagel innebär all auktoriserad revisor krävs i vissa fall, vilkel är en nyhet i förhållande till gällande föreningslag.

I avsnitt 5.3 i den tidigare promemorian (se bilaga 3) diskuterades vilka kriterier som bör uppställas för att en förening skall ha auktoriserad revi­sor, 1 enlighet med vad som i gällande 44 a § föreskrivs som kriterium för att förening skall iaktta vissa slrängare redovisningsbestämmelser, innebär förslaget alt skyldighelen skall inträda om antalet anställda hos föreningen under de senaste två räkenskapsåren i medeltal överstigit 200, Riksrevi­sionsverket, bankinspektionen och LRF ifrågasäller om anlalet anslällda är det lämpligaste kriteriet i detla sammanhang. Del påpekas atl balansom­slutningen och/eller antalet medlemmar kunde användas som alternativa eller kompletterande kriterier på föreningens storlek. Också andra omstän­digheter, t. ex. slorieken av föreningens egna kapital, framhålls kunna ha betydelse i sammanhanget. Vid ulformning av nu föreliggande förslag har anledning emellertid ej ansetts föreligga all frångå lidigare kriterium hän­föriigt enbart till antalet anställda.


 


Prop. 1979/80: 144                                                               131

47 §

Paragrafen, som i huvudsak motsvarar 7 kap. 6 § i lidigare förslag, innehåller bestämmelser om ingripande av länsstyrelsen i vissa fall då revisorerna inte har utsetts på vederbörligt sätt eller då revisorerna är obehöriga enligt vissa av de tidigare föreslagna bestämmelserna. Ändring­arna i första och andra styckena utgör en konsekvens av ändringarna i 46 §.

49 §

I paragrafen, som har fått hell ny lydelse, föreskrivs i enlighet med 7 kap. 4 8 tredje stycket i tidigare förslag all revisor vid revisionen inte fär anlila någon som omfattas av revisorsjäv.

50       §

Paragrafen, som motsvarar 7 kap. 7-9 samt 11 §§ i tidigare förslag, innehåller allmänna beslämmelser om en revisors åligganden och om sty­relsens skyldighet att medverka vid och underlätta revisionen,

Försia stycket, som moisvarar 7 kap. 7 8 första och andra styckena i tidigare förslag, innehåller en sammanfallande beskrivning av en revisors åligganden (se 10 kap. 7 8 aktiebolagslagen). Hänvisningen till god revi­sionssed innebär atl nu gällande detaljerade bestämmelser om revisors åligganden kan upphävas. Revisorernas granskning innebär inte bara att årsredovisningen skall revideras. De skall också i den utsträckning god revisionssed kräver utöva löpande kontroll under den lid deras uppdrag omfattar. I stycket upptas också en i förhållande till gällande lag ny beslämmelse om att en revisors uppgifler i moderförening också omfattar granskning av koncemredovisning och koncernföretagens inbördes förhål­landen i övrigt.

Andra stycket, som motsvarar 7 kap. 7 8 tredje stycket i lidigare förslag, innebär ingen ändring i sak i förhållande lill gällande bestämmelse.

Tredje stycket, som motsvarar 7 kap. 8 § i tidigare förslag, innebär i förhållande till gällande bestämmelser endasl den sakliga ändringen att slyrelse och revisor i dotterförening åläggs upplysningsskyldighet m. m. geniemot revisor i moderförening.

Det nya fiärde slycket, som motsvarar 7 kap. 9 8 i tidigare förslag, innehåller bestämmelser om skyldighet för revisor att göra påskrift på årsredovisningen sedan denna granskats. Samma skyldighet gäller i mo­derförening i fråga om koncernbalansräkning och koncernresullaträkning. Föreskrifterna, som är en nyhet i förhållande till gällande lag, torde redan för flera föreningars vidkommande vara uppfyllda säsom uiflöde av god reviosionssed.

Del nya femte stycket, som motsvarar 7 kap. 11 § i lidigare förslag, innehåller en bestämmelse om anteckning i protokoll eller annan handling av erinringar som revisor har framställt till slyrelsen. Bestämmelsen sak­nar motsvarighet i gällande föreningslag men överensslämmer med 10 kap. 11 8 akliebolagslagen.

51       8

Paragrafen, som motsvarar 7 kap. 10 8 i tidigare förslag, innehåller beslämmelser om revisionsberättelse.

Första slycket är oförändrat, I sak överensstämmer del med tidigare förslag.


 


Prop. 1979/80: 144                                                               132

Andra-fiärde styckena överensstämmer i huvudsak med gällande be­slämmelser (nuvarande andra och tredje styckena). Det nu gällande fjärde stycket, som innehåller atl revisor har rält att få en från medrevisor avvikande mening uttryckt på visst säll, får inte någon molsvarighei. Av en revisors självständiga ställning i fråga om skyldighel och ansvar följer även utan en uttrycklig lagbestämmelse att han har denna rätt.

Enligt det nya femle stycket skall revisor i moderförening avge en sårskild revisionsberätlelse beiräffande koncernen (se även 10 kap. 10 § femle stycket aktiebolagslagen). Föreningen auktoriserade revisorer anser att bestämmelsen redan har visat sig vara mindre lämplig i aktiebolagsla­gen. Föreningen förordar en återgång till den teknik som användes i 1944 års aktiebolagslag, nämligen att låta revisorerna i moderbolags revisions­berättelse ta in erforderliga uttalanden om koncernredovisningen.

Vid tillämpningen av den nya akliebolagslagen har den praxis uivecklals atl revisionsberättelsen för moderbolaget och revisionsberättelsen för kon­cernen tas in i en och samma handling. Samma praxis torde vara lämplig enligt föreningslagen. Del finns därför ingen anledning att frångå del med aktiebolagslagen överensstämmande promemorieförslaget.

57 8

Paragrafen innehåller bestämmelser om ordinarie föreningsstämma.

/ mom. har i överensstämmelse med vad som föreslogs i 6 kap. 5 § i det tidigare förslaget kompletterats med koncernbestämmelser och med en föreskrift om att även resultaträkningen skall fastställas (se även 9 kap. 5 § aktiebolagslagen i lydelse enligt SFS 1976: 992),

2 mom., som motsvarar 6 kap. 12 § i tidigare förslag, innehåller bestäm­melser om den enskilde medlemmens rätl alt få upplysningar av styrelsen vid föreningsstämma. Bestämmelserna, som endasl delvis har motsvarig­het i gällande föreningslag, har utformats efter mönster av 9 kap. 12 § aktiebolagslagen.

81 8

Paragrafen innehåller bestämmelser om bl. a. redovisning under likvida­tion. En redaklionell jämkning har gjorts i tredje slycket.

105 a §

Paragrafens första stycke innehåller bestämmelser om att beslut i till­ständsärenden överklagas genom besvär hos regeringen. De lillslåndsären­den som avses i gällande lydelse följer av 22, 29, 46 och 76 88. 1 förordning­en (1969; 228) om prövning av vissa ärenden rörande ekonomiska förening­ar (i lydelse enligt 1975: 1416) har föreskrivits att tillstånd som avses i de nämnda paragraferna skall prövas av kommerskollegium. Genom nu före­slagna bestämmelser förekommer tillståndsprövning också enligt 40 och 42 88 samt det nya fjärde momentet i 46 8. Den nämnda förordningen bör ändras så att också de nya dispensprövningarna tilläggs kommerskolle­gium. Den nu förevarande paragrafen har redaktionellt jämkats med hän­syn till det anförda.

llOoch 111  88

Paragrafen innehåller straffbestämmelser upptagna under 7 resp. 5 punk­ter. Den nya aktiebolagslagen har radikalt avskaffat en mängd straffbe­stämmelser bl. a. under åberopande av atl vissa av bestämmelserna täcks av brottsbalkens regler (se prop. 1975; 103 s. 567). På molsvarande sätt


 


Prop. 1979/80:144                                                                133

föreslogs i 15 kap. 1 § i tidigare promemoria förenklade straffbestämmelser för föreningarnas del. Enligt 117 a § har länsstyrelsen möjlighet atl både förelägga och utdöma vite om redovisningshandlingar inte sänds in. Denna omständighet leder till att man inte skulle behöva straffbelägga en del förfaranden som nu omnämns i 110 och 111 §§. A andra sidan har slraffka-talogen i såväl aktiebolagslagen som det tidigare promemorieförslaget ock­så gmndats på alt striktare regler om skadestånd införs. Med hänsyn till atl del synes olämpligt att i förevarande sammanhang mbba den nu existeran­de balansen på skadestånds- resp. straffområdet i föreningslagen bör de nu gällande straffbestämmelserna stå kvar. Anledning kan däremot ej anses föreligga att knyta någon straffsanktion till de nya bestämmelserna i 43 a 8 om koncernredovisning.

De nyss nämnda omständigheterna leder till all de ändringar som nu föreslås i 110 och 111 § är av rent redaktionell karaklär. Det kan emellertid påpekas att enligt 1118 1 inlräder ett vidgat straffansvar såtillvida atl styrelseledamot i dotterförening kan ådömas dagsböter, om han inte ger revisor i moderförening upplysningar om förhållanden i dotterförelaget. Detta följer av det tillägg som har gjorts i 50 § tredje stycket.

Som har behandlats vid 18 8 föreligger ett utvidgat straffansvar även enligt IIO §5.

117 a 8

Enligt denna paragraf kan länsstyrelsen förelägga styrelseledamot alt vid vite fullgöra skyldighet alt insända behörig redovisningshandling, revi­sionsberätlelse eller delårsrapport lill länsstyrelsen. Paragrafen har jäm­kats så all vitesföreläggande också kan omfatta handlingar avseende kon­cem.

Övergångsbestämmelser

Punkten 1. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1980.

Punkten 2. Promemorieförslaget innebär att i 46 8 1 och 4 mom. och 49 8 införs delvis nya bestämmelser om jäv för revisorer samt krav på kvalificerad revisor i vissa fall, Ulgångspunkten bör vara att de nya be­stämmelserna skall börja tillämpas så fort som möjligt. Regleringen här innebär att så skall ske fr, o, m, den första ordinarie stämman efter ikraft­trädande. Intill dess bör motsvarande äldre regler gälla,

I fråga om kvalificerad revisor ger dispensregeln i 46 § 4 mom. andra stycket rimliga garantier för att godkänd revisor skall - om del kan anses lämpligt - kunna fortsätta sin verksamhet i en viss förening, även om föreningen är så slor atl aukloriserad revisor egentligen skulle utses, Sädan dispens bör kunna meddelas före ikraftträdandet den 1 januari 1981, En bestämmelse härom finns i andra stycket av punklen 2,

Punkten 3. De nya redovisningsreglerna bör i princip tillämpas vid årsredovisning som upprättas efter ikraftträdandet av lagändringarna. En viss respittid är emellertid motiverad. Det föreskrivs sålunda här all för­eningen har valrätt mellan nya och gamla bestämmelser, när det gäller räkenskapsår som börjat löpa före den 1 januari 1981. 1 delta ligger natur­ligtvis att föreningen inte får kombinera nya och äldre bestämmelser.

Nu föreliggande förslag upptar nyheten att koncernredovisning skall avges av moderförening. Enligt hänvisningen i 43 a § tredje stycket till 38 § tredje stycket skall föregående års koncernresullaträkning och kon­cernbalansräkning tas in i koncernredovisningen. Eftersom nägon kon­cernredovisning normalt sett inte har upprättats innan lagen ställde krav


 


Prop. 1979/80:144                                                                 134

därom, kan det vara svårt för moderföreningen atl i efterhand få uppgifler om koncernen, I andra stycket av förevarande punkt föreskrivs därtor atl i koncernredovisning inte behöver las med koncernresullaträkning och kon­cernbalansräkning för räkenskapsår som päbönals före utgången av år 1980.

Punkten 4. Här upptas bestämmelser om vissa schablonberäkningar för atl få fram anskaffningsvärden för sådana anläggningstillgångar som enligt 42 § första stycket 3 skall specificeras. För tillämpning av bestämmelsen hänvisas till den i specialmotiveringen till nämnda föreskrift omtalade anvisningen från bokföringsnämnden.

5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1956: 216) om Jordbrukskasserörel­sen

Förslaget tar upp begränsade ändringar främst av redaktionell art till följd av de åndrade redovisnings- och revisionsbestämmelserna i för­eningslagen. Förslaget innehåller inle några beslämmelser som hänvisar till de i föreningslagen föreslagna koncernreglerna.

43       §

Hänvisningen i paragrafens första mening innebär att vissa inledande bestämmelser om årsredovisning i föreningslagen blir tillämpliga också på kreditkassoma. Liksom enligt föreningslagen blir bokföringslagens regler om årsbokslut vägledande för hur resultaträkning och balansräkning i den offentliga årsredovisningen skall upprättas. Vissa särbestämmelser i för­hållande till bokföringslagen upptas emellertid i 44 och 45 §§.

Den föreslagna lydelsen av paragrafen överensstämmer med vad som föreslogs i tidigare promemoria.

44       §

1 enlighet med vad som föreslogs i tidigare promemoria har i 44 § tagits bort bestämmelser, vilka har sin motsvarighet i bokföringslagen. Paragra­fen kommer alltså att innehålla endast särbestämmelser avseende värde­ring av obligationer i visst fall samt om atl uppskrivning av värde pä anläggningstillgångar förutsätter tillsynsmyndighetens medgivande,

45       §

Bestämmelserna i nuvarande första, tredje och fjärde styckena föreslås utgå, eftersom motsvarande bestämmelser finns i bokföringslagen. Änd­ringarna i nuvarande andra stycket är redaktionella. De överensstämmer med vad som i föreningslagens 41 § tredje stycket i föreslagna nya lydelsen föreskrivs angående redovisning av insatskapital.

46 §

Paragrafens nuvarande lydelse föreslås upphöra. Bestämmelserna som reglerar resultaträkningens uppställning behövs inte, eftersom molsvaran­de regler redan gäller enligt 18 § bokföringslagen. Paragrafen föreslås uppta en bestämmelse om att förvaltningsberättelsen skall upprättas med iaktiagande av god redovisningssed.


 


Prop. 1979/80:144                                                                 135

47        8

De föreslagna ändringarna i försia och andra slyckena är av redaklionell arl och överensstämmer med vad som föreslås i fråga om föreningslagen.

Till skillnad mot vad som föreslogs i tidigare promemoria upptas här inte något förslag om upplysningsskyldighet i fräga om uppskrivningsbelopp. Enligt 20 § bokföringslagen föreligger sådan upplysningsskyldighet. En faktisk skillnad uppkommer emellertid genom den föreslagna ändringen. Upplysningsskyldighet enligt bokföringslagen avser alt upplysning skall lämnas direkt i balansräkningen eller i form av en notanteckning. Bestäm­melsen i förutvarande 47 § tredje stycket föreskrev att upplysning skulle lämnas i förvaltningsberättelsen. Del bör påpekas att 44 8 andra stycket angående upplysning om uppskrivning av omsättningstillgång också utgår ur detta förslag, eftersom upplysningskyldighet föreskrivs i bokföringsla­gen.

48        §

Bestämmelserna i första stycket har anpassats till den nu föreslagna lydelsen av 38 8 sjätte och sjunde styckena föreningslagen.

49, 52, 54, 64, 71, 74, 75. 84 och 86 §8 Ändringarna i dessa paragrafer är i huvudsak redaktionella.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelsema har i tillämpliga delar utformats efter möns­ter av motsvarande beslämmelser för föreningslagen.

5.3 Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

58 8

Bosladsrätlslagen upptar i denna enda paragraf hänvisning till förenings­lagen som innebär atl dess regler om revision och redovisning i tillämpliga delar skall gälla i fråga om bostadsrättsförening. Koncembestämmelsema blir däremot inte tillämpliga, eftersom någon hänvisning till I a § för­eningslagen inte görs. För tydlighetens skull har det uttryckligen angetts genom tillägg i paragrafen alt koncernredovisning ej behöver upprättas. Vidare klargörs att bostadsrättsföreningar inle är skyldiga att lämna finan­sieringsanalys eller delärsrapport, även om de är så stora att auktoriserad revisor skall finnas. Undantaget sammanhänger med att det i allmänhet endasl finns elt fåtal anställda, om ens någon, i här ifrågavarande förening-

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelserna har utformats efter mönster av motsvarande beslämmelser för föreningslagen.

5.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsför­eningar

Förslaget upptar redaktionella jämkningar till följd av de nya redovis­ningsbestämmelserna i föreningslagen.


 


Prop. 1979/80:144                                                                136

29       §

Hänvisningarna i paragrafens försia mening är redaktionellt jämkade. Genom hänvisningen till 38 § sjätte stycket åläggs understödsföreningarna skyldighet att hålla sin redovisning tillgänglig för envar. Stycket innehåller emellertid också bestämmelser om att länsstyrelse kan anmoda förening alt offentliggöra redovisningshandlingar genom all sända dem till länssty­relsen. Understödsförening är skyldig att till försäkringsinspektionen sän­da in ifrågavarande handlingar på tid och sätt som inspektionen bestämmer (se 67 §), Del föreskrivs därför uttryckligen i andra meningen av paragra­fen att understödsförening inte skall sända in några handlingar till länssty­relse.

Genom tillägg av en ny tredje mening klargörs att bokföringslagens regler om årsbokslut är vägledande för hur resultaträkning och balansräk­ning i den offentliga årsredovisningen hos understödsföreningarna skall upprättas. Av 30 § följer vidare att försäkringsinspektionen kan meddela bl. a. bestämmelser som avviker från bokföringslagen.

30       §

Bestämmelsen i första stycket första meningen om försäkringsinspek­tionens möjligheter att utfärda föreskrifier utgår och ersätts av en ny bestämmelse i tredje stycket. Tredje stycket har utformats något annorlun­da än vad som föreslogs i tidigare promemoria. Förslaget avviker också från vad som föreskrivs i 286 a 8 lagen (1948:433) om försäkringsrörelse. Denna lag är emellertid f. n, föremål för översyn av en särskild utredning (E 1977:05). Det är nalurligl atl de båda lagarna sedermera får innehålla likalydande bemyndiganden för försäkringsinspektionen,

31,51 och 67 §§

Ändringama i dessa paragrafer är redaktionella.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelserna har i lillämpliga delar utformats efler möns-ler av motsvarande bestämmelser för föreningslagen.

5.5     Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäk­
ring

Utredningen om en allmän arbetslöshetsförsäkring har nyligen lagt fram förslag till lag om sådan försäkring (SOU 1978:45). Förslaget innebär, såvitt här är av inlresse, alt arbetslöshelskassorna i en framtid inte längre blir likställda med ekonomiska föreningar. Därmed skulle en ny lag om arbetslöshetsförsäkring inte komma att omfatta föreningsrättsliga bestäm­melser av den art som finns i föreningslagen. De ändringar som nu föreslås är främst av redaktionell art. Det hänvisas till vad som anförs under molsvarande paragrafer i lagen om understödsföreningar,

5.6     Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar

Beträffande ändringen i 15 8 kan hänvisas till vad som anförts vid motsvarande ändring i 58 § bosladsräUslagen, Även övergångsbestämmel­serna stämmer överens med vad som har föreslagits beträffande boslads­rätlslagen.


 


Prop. 1979/80: 144                                                               137

5.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresenta­tion för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

3 § ändras som en följd av att en koncerndefinition tas in i föreningsla­gen.


 


Prop. 1979/80:144                                                                138

BUaga 1:1 DsJu 1976: 11

Förslaget till

Lag om ekonomiska föreningar

7 kap. Revision och särskild granskning

1 §. Revisor väljes av föreningsstämman. Skall flera revisorer ulses, kan dock i stadgarna bestämmas all en eller flera av dem, dock icke alla, skall utses i annan ordning.

Revisors uppdrag gäller för lid som anges i stadgarna. Om uppdragel ej skall gälla tills vidare, skall uppdragstiden bestämmas så att uppdragel upphör vid slutet av ordinarie föreningsstämma på vilken revisorsval för­rättas,

Föreningsslämman kan utse en eller flera revisorssuppleanter. Vad i denna lag sägs om revisor skall i tillämpliga delar gälla om suppleant.

Förslag att hos länsstyrelsen påkalla tillsättande av en revisor alt med övriga revisorer deltaga i revisionen kan framställas på föreningsstämma där revisorsval skall ske eller förslaget enligt kallelsen till stämman skall behandlas. Biträdes förslaget av minst en tiondel av samtliga röstberätti­gade eller en tredjedel av de på stämman närvarande röstberättigade, skall länsstyrelsen på begäran av röstberättigad efler hörande av föreningens styrelse utse revisor för liden till och med ordinarie föreningsstämma under nästföljande räkenskapsår.

2§ Revisor skall vara svensk medborgare och bosall i Sverige, om ej regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer för särskilt fall tillåter annat. Den som är omyndig eller i konkurs kan ej vara revisor.

Revisor skall ha den insikl i och erfarenhet av redovisning och ekono­miska förhållanden, som med hänsyn lill arten och omfånget av förening­ens verksamhel fordras för uppdragels fullgörande.

Till revisor kan även utses auktoriserat eller godkänt revisionsbolag. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställes auktoriserat revi­sionsbolag med aukloriserad revisor och godkänt revisionsbolag med god­känd revisor. Bolag som utses till revisor skall till föreningens styrelse anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall vara i auktoriserat revisionsbolag auktoriserad revisor och i godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 4 och 12 §§ tillämpas på den huvudansvarige.

Finnes särskilt revisionsorgan inrättat hos sammanslutning med ända­mål att handha gemensamma uppgifter för föreningar, kan sammanslut­ningen eller, om revisionsorganet utgör juridisk person, denna utses till revisor. Tredja stycket tredje och femte meningarna äger därvid motsva­rande tillämpning. Har revisor utsetts enligt detta stycke, skall det vid tillämpningen av denna lag anses som om föreningen hade auktoriserad revisor.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, ulses minst en av moderföreningens revisorer.


 


Prop. 1979/80: 144                                                               139

3§ Minst en revisor skall vara aukloriserad revisor, om antalet anställda hos föreningen under de tvä senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om viss förening, beträffande vilken den i första stycket angivna omständighe­ten föreligger, förordna alt föreningen får utse viss godkänd revisor i stället för auktoriserad revisor. Sädanl beslut är giltigt i högsl fem år.

Vad i första och andra styckena föreskrives gäller även för moderför­ening i en koncern om anlalel anslällda vid koncernföretagen under de tvä senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200,

I annan förening än som avses i första och iredje styckena skall auktori­serad revisor eller godkänd revisor ulses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär del vid föreningsstämma, där revisorsval skall ske.

4§    Den kan ej vara revisor som

1.    är ledamot av styrelsen eller verkställande direktör i föreningen eller dess dotterföretag eller biträder vid föreningens bokföring eller medelsför­valtning eller föreningens kontroll däröver.

2.    är anställd hos eller eljest inlager en underordnad eller beroende ställning till föreningen eller någon som avses under 1 eller är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder föreningen vid grund­bokföringen eller medelsförvallningen eller föreningens kontroll däröver, eller

3.    är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden med eller är syskon eller släkung i rält upp- eller nedstigande led ull person som avses under 1 eller är besvågrad med sådan person i rält upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon,

4.    står i låneskuld till föreningen eller annal förelag i samma koncem eller har förpliktelser för vilka föreningen eller sådant företag har ställt säkerhet,

I dotterförening kan den ej vara revisor som enligt första stycket ej är behörig att vara revisor i moderföreningen.

Revisor får vid revisionen ej anlila någon som ej enligt första eller andra stycket är behörig att vara revisor. Har föreningen eller moderföreningen i sin Ijänst anställda med uppgift atl uteslutande eller huvudsakligen handha den interna revisionen, får revisor dock vid revisionen anlita sådana an­ställda i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.

5         §    Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor utsetts.

Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som utsett honom begär det. Anmälan härom skall göras hos styrelsen och, om revisor som ej är vald pä föreningsstämma vill avgå, hos den som tillsatt honom.

Upphör revisors uppdrag i förtid eller uppkommer för honom hinder enligt 2-4 §§ eller enligt stadgarna aU vara revisor och finnes ej suppleant, skall slyrelsen vidtaga åtgärd för att ny revisor för den återstående mandat­tiden tillsattes,

6         §   På anmälan skall länsstyrelsen förordna behörig revisor

1,    när auktoriserad revisor eller godkänd revisor ej är utsedd enligt 3 §
första-tredje styckena,

2,    när revisor är obehörig enligt 2§ försia slycket eller 4§ första eller
andra stycket, eller


 


Prop. 1979/80: 144                                                                140

3. när bestämmelse i stadgarna om antalet revisorer eller om revisors behörighet åsidosätts.

Anmälan enligt första stycket kan göras av envar. Slyrelsen är skyldig göra anmälan, om ej rättelse ulan dröjsmål sker genom den som utser revisor.

Har föreningsstämman underiåtit att på begäran enligt 3 § fjärde slycket utse auktoriserad eller godkänd revisor och gör röstberättigad inom en månad från stämman framställning till länsstyrelsen, skall denna förordna sådan revisor.

Förordnande enligt denna paragraf skall meddelas efter föreningens hörande och avse tid till dess annan revisor blivil i föreskriven ordning ulsedd. Vid förordnande enligt första stycket 2 skall länsstyrelsen entle­diga den obehörige revisorn.

7§ Revisor skall i den omfattning god revisionssed bjuder granska för­eningens årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verk­ställande direktörens förvaltning.

Är föreningen moderförening, skall revisor även granska koncemredo­visningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.

Revisor skall följa de särskilda föreskrifier, som meddelas av förenings­stämma, såvida de icke strider mot lag, stadgama eller god revisionssed.

8 § Styrelsen och verkställande direktör skall bereda revisor tillfälle att verkställa granskningen i den omfattning revisorn finner erforderiig samt lämna de upplysningar och det biträde som han begär. Samma skyldighet åligger styrelsen, verkslällande direktör och revisor i dotterförening gent­emot revisor i moderförening,

9§ Sedan revisor slutfört granskningen, skall han på årsredovisningen och i moderförening på koncernredovisningen teckna hänvisning till revi­sionsberättelsen. Finner revisor att balansräkningen eller resultaträk­ningen ej bör fastställas, skall han göra anteckning även om det. I moderförening gäller detsamma i fråga om koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen.

10 § Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast två veckor före ordinarie föreningsstämma.

Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande, humvida årsredovisning­en uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke lämnats sådana upplysningar som enligt 8 kap. skall lämnas, skall revisorema ange detta och, om det kan ske, lämna erforderliga upplysningar i sin berättelse.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger styrelseledamot eller verk­ställande direktör lill last eller att styrelseledamot eller verkställande di­rektör eljest handlat i strid mot denna lag eller stadgarna skall det anmär­kas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla uttalande an­gående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkslällande direktör. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar, som de önskar bringa till medlemmarnas kännedom.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilt uttalande angående faststäl­lande av balansräkningen och resultaträkningen samt angående det i för-


 


Prop. 1979/80:144                                                                141

valtningsberättelsen framställda förslaget lill dispositioner beträffande för­eningens vinst eller förlust.

I moderförening skall revisor avge en särskild revisionsberättelse beträf­fande koncernen. Bestämmelserna i försia-fjärde styckena äger molsva­rande lillämpning.

11 § Erinringar som revisor framställt till styrelsen eller verkställande direkiör skall antecknas i protokoll eller annan handling som skall över­lämnas till styrelsen och av denna bevaras på betryggande sätt.

12 § Revisor har rätt att närvara vid föreningsstämma, om det med hän­syn till ärendena kan anses påkallat.

13 § Revisor får ej till enskild medlem eller utomstående lämna upplys­ningar om sädana föreningens angelägenheter som han fält kännedom om vid fullgörande av sill uppdrag, om det kan lända till förfång för förening­en.

Revisom är skyldig alt till föreningsstämman lämna alla upplysningar som föreningsstämman begär, om det ej skulle lända till väsentligt förfång för föreningen.

14        § Föreningsmedlem kan väcka förslag om särskild granskning av för­
eningens förvaltning och räkenskaper under viss förfluten tid eller av vissa
åtgärder eller förhållanden i föreningen. Förslagel skall framställas på
ordinarie föreningsstämma eller på stämma där ärendet enligt kallelsen till
stämman skall behandlas. Biträdes förslaget av minst en tiondel av samtli­
ga röstberättigade eller en iredjedel av närvarande röstberättigade, skall
länsstyrelsen på begäran av röstberättigad efter hörande av föreningens
styrelse förordna en eller flera granskare.

Vad i 2§ första, tredje och fjärde styckena, 4, 8, 12 och 13 §8 detta kapitel samt 12 kap. 2 och 4-6 88 sägs om revisor äger motsvarande lillämpning i fråga om granskare.

Över granskningen skall yttrande avges till föreningsslämman. Yttran­det skall hällas tillgängligt för och sändas till medlem enligt 6 kap. 98 fjärde stycket saml läggas fram på stämman,

8 kap. Redovisning

Årsredovisning m.m.

I § För varje räkenskapsår skall avges årsredovisning. Denna består av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse.

I fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslul enligt bokföringslagen (1976; 125) gäller, förutom bestämmel­serna i nämnda lag, föreskrifterna nedan i detta kapitel. Dock äger 5 8 andra stycket detta kapitel tillämpning endast på resultaträkning eller balansräkning i årsredovisningen.

Även i fråga om förvaltningsberättelsen gäller atl den skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

2§ I årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräk­ningen för närmast föregående räkenskapsår. Har under året ändring vidta­gils beträffande specificeringen av poster i resultaträkningen och balans­räkningen skall, om särskilda hinder ej möter, uppgifterna från den tidigare


 


Prop. 1979/80: 144                                                               142

årsredovisningen sammanställas så att dessa kan jämföras med posterna i den senare årsredovisningen.

Årsredovisningen skall underskrivas av samiliga styrelseledamöter och verkställande direktör. Har beträffande årsredovisningen avvikande me­ning antecknats till styrelsens protokoll, skall yttrandet fogas lill redovis­ningen.

3§ Minsl en månad före ordinarie föreningsstämma skall årsredovis­ningshandlingarna för det förflutna räkenskapsårel avlämnas till revisorer­na.

Senast en månad efter det resultaträkningen och balansräkningen blivit fastställda, skall avskrift av årsredovisning och revisionsberättelse insän­das lill regislreringsmyndigheten. På avskriften av årsredovisningen skall styrelseledamot eller verkslällande direktör teckna bevis om att resultat­räkning och balansräkning fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset skatl även innehålla uppgift om föreningsstämmans beslul beträf­fande föreningens vinst eller föriusl.

4§ Utan hinder av vad i 15 § fjärde stycket bokföringslagen (1976; 125) föreskrives om användningen av belopp, varmed värdet av där avsedd anläggningstillgång uppskrives, får sådant belopp utnyttjas även till avsätt­ning till en uppskrivningsfond, vilken får tagas i anspråk endast för ända­mål som avses i nämnda lagrum i bokföringslagen.

Vid värdering av moderförenings akiier eller andelar i dotterföretag skall andelar, vilka dotterföretaget äger i moderföreningen, ej anses ha något värde.

5 § Andelar i andra företag än aktiebolag skall likställas med av förening­en ägda aktier vid uppställning av resultaträkningen och balansräkningen samt vid specificering enligt 8 §.

I balansräkning och resultaträkning i årsredovisningen behöver slorlek och förändring av lagerreserv uppges endast av förening som enligt 7 kap. 3 § försia stycket är skyldig atl ha auktoriserad revisor.

6§    Driver föreningen av varandra väsentligen oberoende rörelsegrenar, skall bmltoresullatet av varje sådan rörelsegren särskilt redovisas. Som särskild intäklspost skall upptagas utdelning på aktier i dotterbolag.

7§ I balansräkningen skall bland tillgångarna upptagas som särskild post aktier i dotterbolag.

Förenings eget kapital skall uppdelas i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall upptagas inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond. Under frilt egel kapital eller ansamlad förlust skall upptagas fria fonder, var för sig, balan­serad vinst eller förlust saml nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsårel upplages därvid som avdragsposter.

Fordran på insats får ej upptagas som lillgång. Redovisningen av inbe­talda insatser får ske så att i balansräkningen inom linjen anges hela insatskapitalet saml icke fullgjorda insalser, varefter skillnaden utföres som särskild skuldpost.

Ingår i fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen fordringar hos eller skulder till dotterföretag eller moderförening skall beloppen anges


 


Prop. 1979/80: 144                                                 143

särskilt, vilket får ske inom linjen. Detsamma gäller i fråga om pant och därmed jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser lill förmån för dot­terföretag eller moderförening.

8§ Utöver vad som följer av bokföringslagen (1976: 125) skall i resultat­räkningen och balansräkningen lämnas uppgifter och särskilda upplysning­ar i följande hänseenden:

1.    Aktier skall upptagas med angivande för vae bolag av dess namn, anlalet aktier och dessas nominella värde och värde enligt balansräk­ningen. Understiger båda dessa värden för aktierna i ell bolag, som ej är dotterföretag, femtiotusen kronor eller det lägre belopp, som motsvarar fem procent av föreningens eget kapital enligt balansräkningen, får dock specifikation utelämnas. När det ur allmän och enskild synpunkt är påkal­lat får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer tillåta att även eljest aktier redovisas utan specifikation,

2.    Ändringar i beloppen av del egna kapitalets poster jämfört med föregående balansräkning skall specificeras.

3.    För varje i balansräkningen som anläggningslillgång upptagen posl, vari ingår skepp eller maskiner, inventarier och dylikt eller byggnader, skall anges dels tillgångarnas anskaffningsvärde, dels det sammanlagda beloppet av de intill balansdagen på anskaffningsvärdet företagna av- och nedskrivningarna. Har sådana tillgångar uppskrivits, skall även anges kvarstående oavskrivet belopp av uppskrivningen.

4.    För fastigheter som är anläggningstillgångar skall anges taxeringsvär­den med fördelning på de under särskilda posler i balansräkningen upp­tagna tillgångarna.

5.    Om det förekommit sådan förändring i resultaträkning eller balans­räkning beträffande posters gmppering eller eljest som väsentligt påverkar jämförbarheten mellan åren, skall redogörelse lämnas för förändringen.

De uppgifter och särskilda upplysningar som avses i första slyckel får intagas i noter, om tydliga hänvisningar göres vid de poster i redovisnings­handlingarna till vilka de hänför sig.

9 § I förvaltningsberättelsen skall upplysning lämnas dels om sädana för bedömningen av föreningens verksamhetsresultat och ställning vikliga för­hållanden, för vilka redovisning ej skall lämnas i resultaträkning eller balansräkning, dels om händelser av väsentlig betydelse för föreningen, som inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut. Förvaltningsbe­rättelsen skall vidare innehålla uppgift om väsentliga förändringar i med­lemsantalet, om summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under näsla räkenskapsår dels enligt 4 kap. I 8, dels enligt 4 kap, 3 8 saml om sådana till medlemmar eller andra utgående efteriikvider, återbäringar eller liknande gotlgörelser som icke inräknats i årsvinsten,

I förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet under räkenskapsåret anslällda personer med angivande lillika av medelantalet för varje arbets­ställe med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges sammanlagda belop­pet av räkenskapsårets löner och ersättningar dels till styrelsen och verk­ställande direkiör, dels till övriga anställda. Har föreningen anställda i flera länder, skall löner och ersällningar anges särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive land.

Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner beträf­fande föreningens vinst eller föriust.

Förening som enligt 7 kap. 3 8 första stycket är skyldig att ha auktori-


 


Prop. 1979/80: 144                                                                144

serad revisor skall till förvaltningsberättelsen foga en finansieringsanalys. 1 denna skall redovisas föreningens finansiering och kapitalinvesteringar saml förändringen av rörelsekapitalet under räkenskapsåret.

Koncernredovisning

10        § I moderförening skall, utöver årsredovisning för moderföreningen,
för varje räkenskapsår avges koncernredovisning bestående av koncemre­
sultaträkning och koncembalansräkning. Redovisningen skall hänföra sig
till balansdagen för moderföreningen.

Företag, som hör till samma koncern, skall ha samma räkenskapsår, om ej synnerliga skäl föranleder annat.

Bestämmelserna i 3 8 äger motsvarande tillämpning på koncernredovis­ning och koncemrevisionsberättelse.

11        § Koncemresultalräkningen och koncernbalansräkningen skall var för
sig uigöra ett sammandrag av moderföreningens och dotterföretagens re­
sultaträkningar och balansräkningar, upprättat enligt god redovisningssed
och med iakttagande i tillämpliga delar av 2 § och 5-8 §§.

Koncemresultalräkningen skall utvisa koncernens årsresultat efler av­drag för redovisad vinstutdelning inom koncernen och avdrag eller tillägg för ökning eller minskning av internvinst under räkenskapsårel. Koncern-balansräkningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller ansamlad förlust i koncernen efler avdrag för inlernvinster. Med internvinst avses på moderföreningen belöpande andel av vinsl på överlåtelse av lillgång inom koncernen, i den mån ej överlåtelse av tillgången därefter skett till köpare utanför koncemen eller förbmkning av tillgången eller nedsättning av dess värde ägt rum hos del företag inom koncernen som förvärvat tillgången.

Om det med hänsyn till koncernens sammansällning eller andra särskil­da skäl är förenat med synnerliga svårigheter att vid koncernredovisningen i visst hänseende tillämpa första eller andra stycket får de undantag göras som förhållandena kräver. För sådan avvikelse skall lämnas motiverad redogörelse i moderföreningens förvaltningsberättelse.

1 förvaltningsberättelsen för moderförening skall vidare lämnas sådana upplysningar om koncernen som avses i 9 8 första stycket första meningen och andra stycket. Redogörelse skall lämnas om vilka metoder och värde­ringsprinciper som använls vid uppgörande av koncernredovisningen. Däriämte skall uppges del belopp, som av del fria egna kapilalel i koncer­nen enligt årsredovisningarna för förelag inom denna skall överföras till bundet eget kapital.

Förening som är dotterföretag skall i förvaltningsberättelsen ange nam­net på moderföreningen och i förekommande fall dennas moderförening. Moderförening och dotterförening skall vidare ange hur slor andel av årets inköp och försäljning som avser andra företag inom samma koncern.

Uppgifter om koncernens lagerreserv skall inlagas i koncernredovis­ningen, om koncernen är av säden storlek som anges i 7 kap. 3 § tredje stycket. I sådant fall skall till koncernredovisningen fogas finansierings­analys för koncernen.

Delårsrapport

12 § Förening som enligt 7 kap, 3 § första eller iredje slyckel är skyldig atl ha auktoriserad revisor skall minst en gång under räkenskapsår som omfat­tar mer än tio månader avge särskild redovisning (delärsrapport), Rappor­len skall avse föreningens verksamhet från räkenskapsårets början, Minsl


 


Prop. 1979/80:144                                                   145

en rapport skall omfatta en period av minsl hälften och högst tvä tredjede­lar av räkenskapsåret.

Delårsrapport avges av styrelsen eller, om styrelsen bestämmer del, av verkställande direktören. Rapporten skall hos föreningen hällas tillgänglig för envar och genast sändas lill medlem som begär det. Delårsrapport som avses i första stycket tredje meningen skall senast två månader efler rapportperiodens uigång i avskrift insändas till registreringsmyndigheten.

13      § I delårsrapport skall översiktligt redogöras för verksamheten och
resultatutvecklingen i denna samt för investeringar och förändringar i
likviditet och finansiering sedan föregäende räkenskapsårs utgång. Vidare
skall lämnas beloppsuppgift om omsättningen och resultatet före boksluts-
dispositioner och skatt under rapportperioden. Om särskilda skäl förelig­
ger, får en ungefärlig beloppsuppgift beiräffande resultatet lämnas. Be­
stämmelserna i 6 § första stycket och 9 8 försia stycket försia meningen
gäller i tillämpliga delar för delårsrapport.

Är koncern av sådan slorlek som avses i 7 kap. 3 § tredje slyckel, skall moderföreningen i delärsrapport, utöver uppgifter för moderföreningen, lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad i första stycket sägs. Uppgift om omsättning och resultat skall avse belopp efter avdrag för inlerna poster inom koncernen och med hänsyn tagen till inlernvinsieli­minering,

14      § Om särskilda hinder ej möter, skall i anslulning till uppgifler enligt
13 8 även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under
föregäende räkenskapsår.

Begrepp och termer i delårsrapport skall i möjlig män överensstämma med dem som använts i senast framlagda årsredovisning.

K)    Rik.sdagen 1979/80. I .saml. Nr 144


 


Prop. 1979/80: 144                                                               146

Bilaga 1:2 DsJu 1976: 11

4    Gällande rätt — huvudgrunder

4.8 Årsredovisning

4.8.1  Gällande föreningslag

För varje räkenskapsår är föreningens slyrelse skyldig all avge redovis­ning för förvallningen äv föreningens angelägenheler, årsredovisning. Reg­lerna om denna avser dels hur redovisningen skall ske, dels vilka redovis­ningshandlingar som skall avlämnas. Syftet med reglerna är all föreningens medlemmar och borgenärer liksom uiomslående skall få insyn i förelagel och alt felaktiga slutsatser angående föreningens ställning skall undvikas.

Årsredovisningen skall omfalla berättelse rörande förvaltningen under ärel (förvaltningsberättelse), redogörelse för föreningens ställning vid rä­kenskapsårets uigång (balansräkning) och redogörelse för intäkter och kostnader under året (vinsl- och förluslräkning). Handlingarna skall vara underskrivna av samtliga slyrelseledamöler. Räkenskapsår skall vara hell år. Huruvida räkenskapsårel skall sammanfalla med kalenderårel eller omfatta annan period anges i stadgarna. Redovisningshandlingarna skall läggas fram för fastställelse på ordinarie föreningsstämma som skall hållas inom sex månader från räkensapsårels utgång. Kortare lid kan vara be­slämd i sladgarna. Minsl en månad före slämman skall handlingarna över­lämnas lill föreningens revisorer som har all med ålerslällande av hand­lingarna avlämna revisionsberätlelse senasl tvä veckor före slämman. Senast sju månader efter räkenskapsårels utgång skall styrelsen hålla redovisningshandlingarna för årel, revisionsberättelsen och uppgifl om stämmans beslut med anledning av balansräkningen tillgängliga för alla som vill la del av dem. Ytterligare offentlighet kan ges åt handlingarna genom att styrelsen är skyldig att på anmodan av länsstyrelsen sända in avskrift av dem dit.

Årsredovisningen upprällas på grundval av föreningens bokföring. För denna gäller de allmänna reglerna om bokföring i bokföringslagen 1929; 117). Föreningslagen innehåller emellertid regler som kompletterar bokföringslagens bestämmelser.

Som framgår av del följande (avsnittet 4.8.3) träder en ny bokföringslag i krafl den 1 januari 1977.

Av avgörande betydelse för nyttan av balansräkningen är värderingen av föreningens tillgångar. Föreningslagens bestämmelser på denna punkl överensstämmer i stora drag med molsvarande regler i 1944 års aktiebo­lagslag- Målel för lagsiiftningen är inte i första hand all uireda förelagels värde som underlag för en försäljning eller likvidation utan all molverka alt företagets tillgångar tas upp till föi höga värden. Värderingen av tillgångar­na bör sålunda ske pä ell sådanl salt alt endast realiserad vinsl redovisas som vinst. Reglerna är därior utformade som maximivärderingsregler. Del finns med andra ord intel hinder mot alt tillgångarna undervärderas. Om tillgångarna undervärderas, blir resultatet atl förelagel har en bälire ställ­ning än balansräkningen utvisar. Man brukar då säga all föreningen haren dold reserv.


 


Prop. 1979/80:144                                                                147

Lagen skiljer mellan lillgångar som är avsedda lill stadigvarande bruk för föreningen (anläggningslillgångar) och andra lillgångar (omsälinmgslill-gångar).

Anläggningslillgångar fär enligt huvudregeln las upp ill högst det belopp vartill kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning uppgått (an­skaffnings- eller tillverkningsvärdet). Till delta värde fär läggas kosinadei för förbättring av lillgångama ifråga. Delta värde skall emellertid minskas med ärliga avskrivningar så all tillgången är hell avskriven när den inte längre kan användas i föreningens verksamhel. I slället för avskrivning kan motsvarande belopp föras upp bland skulderna på särskilt värdeminsk­ningskonto. Anläggningslillgångar som utgörs av aktier och andra andels-rättigheter samt obligationer och andra fordringar fär las upp lill högst det belopp som motsvarar anskaffningskostnaden. Även har skall avskrivning ske så atl tillgångens värde inte överskrids. För värdering av osäkra fordringar av anläggningstillgångs natur gäller särskilda regler.

En viklig regel för alt tillgodose kravet på konlinuilel i redovisningen är atl en anläggningslillgång inte får tas upp till högre varde an värdel i närmast föregående balansräkning. Undanlag från den regeln fär göras med hänsyn till vad som nyss sagls om förbällringskoslnader m. m. Även i elt annal fall är del tillätet all skriva upp värdel av en anläggningstillgång, nämligen om tillgängen har ett beslående värde som väsentligt överstiger det belopp vartill tillgången tagils upp i den föregående balansräkningen. Uppskrivningen får i så fall ske lill högst detta värde, för fast egendom dock högsl till taxeringsvärdet.

För atl förhindra utdelning av den bokföringsmässiga vinst som härige­nom uppkommer, föreskrivs att del belopp varmed uppskrivning sker skall användas lili nödvändig avskrivning pä andra anläggningslillgångar. Före­ligger intet avskrivningsbehov, kan uppskrivning alliså inle äga rum. På denna punkl föreligger en saklig skillnad i förhällande lill akliebolagslagen. Enligt den lagen får uppskrivningsmedel användas också för ökning av akliekapitalet genom s.k. fondemission. En molsvarande användning -för ökning av insatskapitalet - är inte tillåten enligt föreningslagen.

Omsäilningslillgångar, dvs. varor, råvaror, maierial föi rörelsens drift m. m,, värderas enligt den s. k. lägsta värdels princip. Sådana lillgångar fär sålunda inle las upp vare sig över försäljningsvärdel efter avdrag för försäljningskostnaderna eller till högre belopp än anskaffnings- resp. till­verkningskostnaderna. Avsiklen med regeln är alt förhindra utdelning av vinst som ännu inle realiserats.

Reglerna om värdering av omsäilningslillgångar har i praktiken störst belydelse vid värdering av varulager. Om varulagret åsäiis ett undervärde, bildas en reserv. Denna lagerreserv är alllsä skillnaden mellan å ena sidan lagrets bokförda värde och å andra sidan dess värde vid tillämpning av lägsta värdets princip. Vid redovisning av varulager krävs inle all reser­vens storiek visas öppet vare sig i balansräkning eller i förvaltningsberät­telse. Den utgör i stället en dold reserv. Evenluell förändring av reservens slorlek behöver inle heller uppges i vinsl- och förlusträkningen. En föränd­ring i sättet för värderingen återspeglas emellertid inle bara i del i balans­räkningen upptagna värdel utan framför allt i vinst- och föriuslrakningen. Kännedom om en sädan förändring är därmed av avgörande betydelse vid bedömning av ett förelags lönsamhet och vinstutveckling. I förvaltnings­berättelsen skall därför lämnas redogörelse för sådan ändring av omsätt­ningstillgångs värdering som i avsevärd mån påverkal årsresuliatei eller eljest ärav större vikl. Denna redogörelse behöver inte omläita beloppet av reservförändringen.


 


Prop. 1979/80:144                                                                 148

Tillgångarna och skulderna skall i balansräkningen specificeras enligt ett i lagen upplagd schema. Tillgångarna las upp i de två huvudgrupperna anläggningslillgångar och omsäilningslillgångar. På tillgångssidan redovi­sas också föriusl på föreningens verksamhel. Tillgångarna skall specifi­ceras i särskilda huvudposler. Anledningen härtill är atl lillgångama kan vara underkastade särskilda värderingsregler eller ha särskild betydelse för föreningens slållning och likviditel och atl redovisningen blir oklar, om inle specificering sker. Lagen släller f. ö. endasl upp minimikrav beträffan­de specificeringen. En mera detaljerad uppdelning är nödvändig i många fall. På skuldsidan skall långfristiga och kortfristiga skulder redovisas var för sig, främsl för bedömningen av föreningens likviditel och allmänna krediivärdighet. Vidare skall oguldna skaller som belöper på liden före räkenskapsårets uigång redovisas särskilt. Under rubriken eget kapital redovisas inbetalda insatser, reservfonden och andra fonder var för sig saml vinst på föreningens verksamhel. I anslulning till balansräknings-schemat ges regler om redovisningen av vissa slag av lillgångar och skulder, däribland pensionsförpliklelser, saml av föreningens borgens- och andra ansvarsförbindelser. Anmärkas bör alt fordran på insats inle får tas upp som tillgång. Däremot möler iniel hinder mol atl hela insatskapitalet och den del som uleslår ogulden anges inom linjen och atl skillnaden utförs som skuldpost.

Vinsl- och föriuslrakningen skall uppställas sä atl en med hänsyn lill föreningens förhållanden lillfredsställande redovisning erhålles för hur vinsten eller förlusten under räkenskapsåret uppkommil. Även posterna i vinsl- och förlusträkningen skall specificeras enligt etl i lagen upptaget schema som nära anknyler lill den dubbla bokföringens kontoform. Bland iniäkterna skall intäkten från den egentliga rörelsen redovisas skild frän andra inläkler. Dessa skall specificeras i skilda posler. såsom vinstutdel­ning på akiier eller andra andelar, räntor, vederlagsfria eller andra extraor­dinära fövärv m. m. Vissa kosinader för rörelsen, såsom avskrivningar på värdet av anläggningstillgångar, skuldräntor, skatter och allmänna förvall­ningskoslnader skall redovisas för sig på kostnadssidan. Della innebär atl övriga kosinader för rörelsen, såsom koslnaden för råvaror, lillverknings­och försäljningskostnader, kan dras av vid redovisningen på inläklssidan sä all de inle påverkar rörelsens omsällningssumma. Endasl skillnaden, nettot, behöver redovisas som intäkt av rörelsen. Skillnaden mellan in-täklsposlerna och kostnadsposterna i vinsl- och föriuslrakningen motsva­rar nellovinslen resp. ncttoförlusien under räkenskapsårel. De sisinämnda poslerna är idenliska med molsvarande posler i balansräkningen.

Förvallningsberätielsen skall innehålla upplysning om hela intäkten av föreningens rörelse under räkenskapsåret (omsältningssumman), om vä­senlliga förändringar i medlemsanlalel och om summorna av insalsbelopp som skall belalas lillbaka lill medlemmarna under del kommande räken­skapsårel. Därvid skall skillnad göras mellan belopp som återbetalas pä grund av medlems utträde och belopp som avser återbetalning av s. k. överinsalser. Vidare skall lämnas upplysning om efterlikvider, återbä­ringar eller liknande ersättningar som inle räknals in i årsvinsten. Om del kan ske ulan förfång för föreningen, skall förvaltningsberättelsen även innehålla upplysning om sådana för bedömning av föreningens ställning och resultatet av dess verksamhet saml styrelsens förvallning vikliga för­hållanden som inle framgår av övriga redovisningshandlingar. Också hän­delser som inträffat efler räkenskapsårets slul skall uppges, om de är av väsentlig belydelse för föreningen.  Uiöver förul  nämnda uppgifter till


 


Prop. 1979/80:144                                                                149

belysning av föreningens dolda reserver skall förvaltningsberättelsen vi­dare bl. a. ge upplysning om vissa anläggningstillgångars brandförsäkrings­belopp. Har anläggningslillgångar skrivits upp under räkenskapsårel. mås­te beloppel anges liksom även orsaker till uppskrivningen och uppgift om hur uppskrivningsbeloppel har använls. Har omsätlningslillgångar uppla­gils över anskaffnings- resp. tillverkningsvärdet, skall detta jämte orsaken därtill anmärkas. Vikligare förändringar i förhållande lill tidigare år i fråga om avskrivningar pä anläggningstillgångar skall anges. Har föreningen ändrat principerna för värdering av omsättningstillgångarna, skall detta också, som förut nämnts, anmärkas i förvallningsberäiielsen. Denna skall i vissa fall ocksä innehålla uppgifl om meddelantalet anställda hos förening­en och om löner och andra ersättningar som betalats ut under räkenskaps­året.

4.8.2    Bestämmelser om utvidgad redovisningsskyldighet för större ekono­
miska föreningar

Samarbetsutredningen och fondbörsulredningen har gemensamt i betän­kandena (SOU 1970:41) Företag och Samhälle resp. (SOU 1971:9) Slörre förelags offenlliga redovisning lagt fram förslag till lag med särskilda redovisningsbestämmelser för vissa akliebolag och ekonomiska förening­ar. Beslämmelser föranledda av nämnda utredningars förslag har för aktie­bolagens del lagils upp i den nya aktiebolagslagen (1975: 1385). Samtidigt med alt den nya akliebolagslagen antogs genomfördes ändringar i för­eningslagen i de avseenden som aktualiserats av samarbets- och fondbörs­utredningarna (prop. 1975:103, LU 1975/76:4, rskr 1975/76:114, SFS 1975; 1391). Anledningen härtill var att ändringarna i föreningslagen ansågs böra genomföras snarast möjligt och inte anslå till den nya lagsiiftningen om ekonomiska föreningar kan träda i kraft. Del har dock betonats atl reglerna bör ses som ett provisorium i avbidan pä resultatet av den inom justitiedepartementet pågående översynen av föreningslagen. Ändringarna i föreningslagen träder i kraft den I januari 1977 och innebär sammanfatt­ningsvis följande.

Ekonomiska föreningar, i vilka antalet anställda under de tvä senasle räkenskapsåren i medeltal överstigit 200. underkastas vidgad redovisnings-plikt. Sålunda skall sådana slörre föreningar i årsredovisningen ta med föregående års resultaträkning (vinst- och förlusträkning) och balansräk­ning. Vidare skall lämnas uppgift om lagerreserven, dvs. i princip skillna­den mellan lagrets bruttovärde och bokförda värde. Lagerreserven skall anges öppel i resultat- resp. balansräkningen med upplysning om vilken ändring eller minskning därav som förekommil under årel. Liksom slörre aktiebolag skall större ekonomiska föreningar till förvaltningsberättelsen foga finansieringsanalys saml avge delärsrapporter. Reglerna om publicitet för ekonomiska föreningars årsredovisning skärps därhän atl slörre för­eningar blir skyldiga att sända in årsredovisning (och delårsrapport) till länsstyrelsen utan särskild anmodan. De nya bestämmelserna sanktioneras av all länsstyrelsen ges möjlighet att vid vite ålägga styrelseledamot atl sända in årsredovisning och delärsrapport till myndighelen.

4.8.3    Den nya bokföringslagen

Föreningslagen innehåller - liksom 1944 års aktiebolagslag - utförliga bestämmelser om årsredovisning. 1929 års bokföringslag har i motsvaran­de frågor bara några få, mera allmänl hållna bestämmelser, varför för-


 


Prop. 1979/80: 144                                                               150

eningslagens hänvisning till bokföringslagen (se avsnitt 4.8.1) inle har någon slörre räckvidd i sak, 1 fråga om den löpande bokföringen gäller emellerlid bokföringslagens bestämmelser också för föreningarna.

Den 24 mars 1976 antog riksdagen en ny bokföringslag (prop. 1975: 104. LU 1975/76: 15, rskr 1975/76: 205, SFS 1976: 125). Lagen träder i kraft den 1 januari 1977. I lagen ges ulförliga beslämmelser om bäde löpande bokfö­ring och årsbokslut. Reglerna ligger väl i överensstämmelse med den utveckling som ägt rum på del redovisningslekniska området och även utbildats i bokförings- och redovisningspraxis.

Enligt bokföringslagen består löpande bokföring av både kronologisk bokföring (grundbokföring) och systematisk bokföring (huvudbokforing med sidoordnad redovisning). Alla i rörelsen förekommande affärshändel­ser skall bokföras. För varje sädan händelse skall bokföringen grundas på en verifikation, dvs. en handling som härrör frän affärshändelsen eller, om sådan handling inte finns, särskilt upprällas med uppgifler om denna.

Den nya lagen släller inga krav pä bundna bokföringsböcker. Bokföring­en skall sålunda ske i elt ordnat och betryggande system av böcker, korl, lösblad eller andra hjälpmedel.

I fräga om den löpande bokföringen ställs inte upp några särskilda tidsgränser i vidare män än atl kontanta in- och utbetalningar skall bok­föras senast dagen efter transaktionen. 1 övrigl skall bokföringen i princip ske så snarl det är möjligt.

Bokföringslagen innehåller också beslämmelser om bokföring med an­vändande av aulomalisk databehandling. Dessa beslämmelser innebär bl. a. att ursprungligl räkenskapsmalerial kan föreligga i mikroskrift, fram­ställd l.ex, genom s, k. COM-ieknik, eller i form av hålkort, hålremsa, magnetband o.d. med endasl maskinläsbara registreringar. Förutsättning för all annal än maierial i vanlig läsbar form skall få användas är att del är säkerslälll atl registreringarna är varaktiga, atl de registrerade uppgifterna är lätt åtkomliga och atl malerialel bevaras på ell betryggande säll.

1 fråga om räkenskapsårels förläggning i liden innebär den nya lagen vissa ändringar i förhållande lill gällande räll. Räkenskapsårel skall i princip sammanfalla med kalenderåret. Möjlighel ges dock lill s. k. brulel räkenskapsår. Brutet räkenskapsår skall sluta aniingen den 30 april, den 30 juni eller den 31 augusli. Andra perioder för brutet räkenskapsår är i princip inte tillåtna. Lagen begränsar möjligheterna också till omläggning av räkenskapsårel. Omläggning från brutet räkenskapsår lill kalenderår kan alltid ske, I annal fall krävs länsstyrelsens lillslånd lill omläggningen.

Enligt lagen består årsbokslutet av både resultaträkning och balansräk­ning. Schema för dessa räkningar finns i lagtexten. I företag med mer än lio anslällda skall resultaträkningen ställas upp i s.k. staffelform, dvs. en tilläggs-avdragsform, där resultatet av rörelsens verksamhel uppdelad i olika huvudavsnitt successivt kommer lill synes.

Utförliga regler ges om värdering av olika slag av tillgångar. Dessa beslämmelser är i huvudsak grundade på det förslag lill ny aktiebolagslag som aktiebolagsutredningen lade fram i beiänkandei (SOU 1971: 15) För­slag lill aktiebolagslag m. m.

Liksom tidigare är aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar bokföringsskyldiga oavsell om de bedriver näringsverksamhet.

En av tankarna bakom den nya bokföringslagen är alt den associalions­rältsliga lagstiftningen i fräga om offenllig redovisning skall kunna hänvisa till bokföringslagens regler om årsbokslut och i övrigt innehålla bara så­dana bestämmelser som behövs med hänsyn lill de olika förelagens särskil-


 


Prop. 1979/80:144                                                                151

da förhållanden (se prop. 1975: 103 s. 275 och prop. 1975; 104 s. 153). I överensstämmelse härmed är den nya aktiebolagslagen i fräga om redovis­ningsbestämmelserna direkt kopplad till bokföringslagen. Akliebolagsla­gen innehåller alltså endasl vissa särskilda regler om årsredovisning, vilka speciellt riktar sig till aktiebolag.

4.9 Koncerner

Bestämmelser om koncerner och koncernredovisning saknas i före­ningslagen. Frågan uppmärksammades dock vid lagens lillkomsi. Enligi direkliven för den ulredning som föregick föreningslagen skulle utredning­en nämligen beakta förhållandet mellan moder- och doUeriörelag (SOU 1949; 17 s. 60). Bakgrunden härtill var atl frågan om koncerner ägnats etl belydande utrymme i 1944 års aktiebolagslag. I den lagen ges en definiiion av vad som förstås med koncernbolag och meddelas åtskilliga bestämmel­ser angående bl.a. redovisningen och revisionen i sådana bolag. Utred­ningen konstaterade atl del också inom föreningsväsendel förekom sam­manslutningar som kunde sägas utgöra en koncern. Några beslämmelser om koncernbildningar pä föreningsområdel togs emellerlid inle upp i för­slagel. Som skäl härtill anförde utredningen bl. a. all de sammanslutningar som var akluella ofta bestod av en ekonomisk förening som moderförelag och aktiebolag som dotterförelag (s.k. blandade koncerner) saml att sä­dana koncerner inle kunde nås med bestämmelser om koncerner helt uppbyggda av ekonomiska föreningar. Utredningen anförde dessutom att koncernredovisningens principer ulan särskilda regler om del redan hade vunnii tillämpning i vissa föreningskoncerner av blandad typ.

Vid riksdagsbehandlingen av förslagel lill lagom ekonomiska föreningar yttrade chefen för justitiedepartementet i denna fråga bl. a. följande (prop. 1951; 34 s. 141);

En koncernredovisning är oivivelaktigt till slor nylla främsl för företa­gen själva och torde ofta utgöra en förutsättning för en lillfredsställande skötsel av de i en koncern ingående förelagen. Aktiebolagslagens regler i detta ämne ha säkerligen varit av värde och man torde därför väl kunna ifrågasätta att upplaga liknande regler i föreningslagsliftningen. Det bör emellertid observeras dels atl med hänsyn till den olikartade strukturen av aktiebolag och föreningar regler om redovisning i koncerner måsle ges en annan utformning beträffande föreningar än akliebolag dels ock all man i vart fall för närvarande icke torde kunna gå längre än att uppställa vissa allmänna riktlinjer för en dylik redovisning. Mycket synes ej vara att vinna härmed, i synnerhet om koncernregler i föreningslagen endast skulle om­fatta företag som drivas i föreningsform. Atl i föreningslagen upptaga redovisningsregler även för blandade koncerner lärer icke böra ske utan en molsvarande ändring av aktiebolagslagens bestämmelser.

Med hänsyn till det anförda torde del icke vara lämpligt att tynga föreningslagstiftningen med tämligen komplicerade föreskrifter beträffan­de koncernföretag. Spörsmålel om redovisningen liksom om revisionen i koncernförhållanden synes, när förhållandena så påkalla, böra upplagas lill förnyad prövning i ett vidare sammanhang.

Den av departementschefen uttalade uppfatlningen godtogs av riksda­gen.

Frågan om föreskrifier beträffande koncernföretag inom föreningslivet har uppmärksammats inom riksdagen även efter lagens tillkomst. Sålunda


 


Prop. 1979/80: 144                                                  152

väcktes vid 1952 och 1954 års riksdagar moiioner. vari hemställdes om ulredning rörande redovisning och revision för blandade koncerner. Mo­tionerna föranledde emellertid inle någon riksdagens ålgärd (jfr ILU 1952: 7 och ILU 1954; 8). I båda fallen anfördes alt sädana omsiändig­heler inte inträffat alt en omprövning av riksdagens ställningslagande vid lagens tillkomst borde ske. Dessulom borde resultatet av en blivande aktiebolagsutredning avvaktas.


 


Prop. 1979/80:144                                                                153

BUaga 1:3 DsJu 1976; II

5   Överväganden

5.3 Revision

Den nya aktiebolagslagen kännetecknas bl.a. av att i framtiden högre krav kommer att ställas på aktiebolagens redovisning än f. n. I konsekvens härmed har också reglerna om revision skärpts genom ökade fordringar på revisorernas kompetens. Som framgår av avsnittet 4.8.2 har bestämmelser om utökad redovisningsskyldighet införts också i föreningslagen. Ytterli­gare skärpningar — främst regler om koncernredovisning - föreslås i del följande. Med hänsyn härtill och till att utvecklingen under senare år medfört att revisorernas uppgift blivit alltmera komplicerad bör övervägas att också i föreningslagstiftningen föra in bestämmelser som garanterar att revisionsuppdragen handhas av personer som har tillräcklig teoretisk sak­kunskap och praktisk erfarenhet för att utföra uppdragel på ell rikligt sätl.

Önskemålet att få till slånd en sakkunnig och vederhäftig revision erbju­der inle pä långt när samma problem pä föreningslagstiftningens omräde som inom aktiebolagsrätten.

Genom att medlemmarna i allmänhet har en stark personlig anknytning till sin förening har de ett alldeles särskilt intresse av aU se till att förening­en blir föremål för en sakkunnig revision. I allmänhet torde denna gå lill så alt en eller flera medlemmar utses att tillsammans med en yrkesrevisor genomföra revisionen. Föreningarna har dessutom sedan lång tid tillbaka haft möjligheten att som revisor anlila revisionsorgan som inrältals särskilt hos sammanslutning som har till ändamål att sköta gemensamma uppgifter för föreningar. Så t. ex. sköts revisionen inom de till KF anslulna förening­arna på detta sätt. Det torde därför kunna fömtsättas att revisionen av de ekonomiska föreningama f. n. sköts på ett tillfredsställande sätl.

Alt revisionen i de ekonomiska föreningarna sköts på etl tillfredsställan­de sätt utgör emellertid inte något skäl mol au frågan också får en tillfreds­ställande reglering i föreningslagen. På aktiebolagsrättens område har in­förts krav på kvalificerad revision i stora bolag med omfattande verksam­het. Anledningen härtill är givetvis att intresset av en sakkunnig gransk­ning av dessa bolag inte bara är koncentrerat till aktieägargmppen och företagels borgenärer. De åsyftade företagen har stor betydelse från eko­nomisk och social synpunkt, inte minst för arbetsmarknaden. Därför måste också det allmänna och de anställda i förelaget ha garanlier för att företa­get underkastas en sakkunnig revision. Som framgått av det föregående förekommer ålskilliga större förelag som drivs i den ekonomiska förening­ens form. Även här gör sig därför kravet på en kvalificerad revision gällande. Från allmän och enskild synpunkt är nämligen detta krav lika stort oavsett om företaget drivs i form av aktiebolag eller ekonomisk förening. Mot denna bakgmnd bör regler om kvalificerad revision tas upp också i lagen om ekonomiska föreningar. Härigenom vinns också den fördelen atl i viss mån överensstämmande regler kan åstadkommas i för­hållande till aktiebolagslagen, vilket bör vara en fördel inte minst med hänsyn till att reglerom koncernredovisning kommeralt föresläs ocksä för ekonomiska föreningar.


 


Prop. 1979/80:144                                                   154

Aktiebolag skall enligt den nya aktiebolagslagen ha auktoriserad revisor eller godkänd revisor, om bolagets bundna egna kapital överstiger en milj. kr. En liknande föreskrift kan givetvis vara motiverad även för föreningar­nas del. Hur många föreningar som har ett bundet eget kapital som när upp till denna summa är emellertid ovisst. Härtill kommer atl en anknytning lill det bundna kapitalet knappast är så lämpligt för föreningarnas del eflersom detta kapital kan växla mer än vad fallet är i aktiebolagen. En föreskrift av antytt slag bör därför inte genomföras. Däremot bör efter mönster i den nya aktiebolagslagen skärpta krav på revisorernas kompetens införas för föreningar med ett större antal anslällda. För aktiebolagen gäller alt minsl en revisor skall vara aukloriserad, om medelantalet anställda hos bolagel överstiger 200, Samma gräns bör gälla ocksä för ekonomiska föreningar. Härigenom uppnäs att frågan huruvida förening skall vara skyldig att utse verkställande direkiör, lämna utökad redovisning och ha kvalificerad revi­sor bedöms efter samma kriterium, F. n. finns omkring 90 föreningar som har mer än 200 anställda. Det kan fömtsättas att ätskilliga av dessa anlitar aukloriserad revisor eller revisionsföretag redan nu.

Genom den nya aktiebolagslagen öppnas möjlighet för aktiebolag att som revisor anlita auktoriserat eller godkänt revisionsbolag. Något skäl att inte ge föreningarna samma möjlighet i detla avseende som aktiebolagen föreligger inte. Tvärtom talar bl.a. önskemålen om en enhetlig revision inom koncerner - och då även blandade sådana - för all en sådan möjlighet öppnas. Reglerna om revision genom auktoriserat eller godkänt revisionsbolag innebär i huvudsak följande.

Auktorisation skall kunna meddelas svenskt aktiebolag eller svenskt handelsbolag. Fömtsättningen är att bolagel enligt bolagsordningen eller bolagsavtalet inte får driva annan verksamhet än yrkesmässig revision och därmed sammanhängande verksamhet. Flertalet av ledamöterna och sup­pleanterna i aktiebolags styrelse samt verkställande direktör skall vara aukloriserade revisorer. 1 fråga om handelsbolag fordras alt alla delägare skall vara sådana revisorer, om inte kommerskollegium medger annal. Aktiebolag och handelsbolag kan godkännas som revisionsbolag under samma fömlsätlningar som gäller för auklorisalion av bolaget med den modifikationen att kravet på aukloriserad revisor ersälts av krav på auk­toriserad revisor eller godkänd revisor. Auktorisation och godkännande gäller för en tid av fem är. Revisionsbolag skall för varje revisionsuppdrag som mottas utse en i bolaget verksam revisor som huvudansvarig för uppdraget. Han skall vara auktoriserad revisor eller, i godkänt bolag, sådan revisor eller godkänd revisor. Den huvudansvarige skall vara bosatl här i landet och ha rätt alt ensam eller i förening med annan teckna bolagets firma. Uppdragsgivaren skall underrättas om vem som utsetts till huvudansvarig. Revisionsberättelse skall undertecknas med bolagets firma av den huvudansvarige. Om undertecknandet sker i förening med annan, skall anges vem som är huvudansvarig.

Som tidigare anförts (avsnillet 4.6) finns f n. möjlighet för ekonomisk förening att som revisor anlita sammanslutning med ändamål att handha gemensamma uppgifter för föreningar. Förutsättningen är att det hos sam­manslutningen finns inrättat elt särskilt revisionsorgan. Om revisionsor­ganet utgör juridisk person, kan i slället denna utses till revisor. Denna form av revision förekommer bl, a, inom de till KF anslulna konsumenlför-eningama, där den visat sig fungera väl. Möjligheten att till revisor i ekonomisk förening utse revisionsorgan på sätt som är möjligt f. n. bör därför alltjämt stå öppen.


 


Prop. 1979/80:144                                                                155

Revisorernas uppgift bör vara densamma som enligt gällande lag. De bör således granska föreningens årsredovisning och räkenskaper. Vidare bör de granska styrelsens och, vilket blir en nyhet, verkställande direktörens förvaltning, s,k. förvaltningsrevision. Frågan om revisorernas uppgifter och innebörden av begreppel förvallningsrevision behandlas närmare i specialmotiveringen.

5.4 Årsredovisning

Syftet med styrelsens årsredovisning är att vid varje räkenskapsårs uigång lämna upplysningar om föreningens årsresultat, ekonomiska ställ­ning och övriga förhållanden som är av belydelse för att bedöma förening­ens utvecklingsmöjligheter. Årsredovisningen har naturligtvis värde för slyrelsen i och för planering och kontroll. Dess främsta uppgift är dock att verka som etl kommunikationsmedel mellan företagsledning och olika intressenter. Till dessa hör medlemmarna, anställda, olika kategorier kre­ditgivare, kunder, myndigheter, offentliga institutioner och massmedia.

F. n. gäller att årsredovisning i aktiebolag alltid blir offenllig genom alt den sänds in till palentverket. För de ekonomiska föreningarna gäller att årsredovisningen visserligen mäste hållas tillgänglig för envar hos för­eningen men all den inte offentliggörs med mindre den på begäran av länsstyrelsen sänds in dit. Fr, o, m. den 1 januari 1977 skall dock större ekonomiska föreningar - föreningar med minsl 200 anställda - alltid sända in årsredovisningen till länsstyrelsen (44 a 8 föreningslagen i dess lydelse enligt SFS 1975: 1391),

Utgångspunkten för reglerna om årsredovisning måste vara den. alt största möjliga öppenhet skall eftersträvas. Det är av central betydelse för bl.a. myndigheter, anställda och medlemmar att insynen i föreningens verksamhet är god. Mot den bakgmnden är det olämpligt alt årsredovis­ningen inte görs offenllig hos en myndighet. Lika väl som gäller för de minsta aktiebolagen bör för de ekonomiska föreningarna gälla att årsredo­visningen varje år skall sändas till registreringsmyndigheten, alltså länssty­relsen, så att den därmed blir offentlig.

Allmänl kan i fråga om de ekonomiska föreningarnas årsredovisning sägas att det i princip inle finns någon anledning atl ha andra regler än dem som gäller för aktiebolagens del. Utgångspunkten bör alltså vara den att reglerna i den nya aktiebolagslagen rörande årsredovisningen bör gälla även för de ekonomiska föreningarna.

Huvudprincipen i gällande lag är - i fråga om både aktiebolag och ekonomiska föreningar - att redovisningsbestämmelserna gäller alla bolag resp, föreningar oavsett storlek. Denna princip bör upprätthållas även i fortsättningen. För slörre ekonomiska föreningar, dvs, föreningar med mer än 200 anslällda, har emellertid nyligen införts vissa särskilda bestämmel­ser (SFS 1975:1391), 1 fråga om årsredovisningen innebår de nya reglerna, att föreningen måste redovisa slorlek och förändring av lagerreserven samt avge finansieringsanalys. Dessutom skall delårsrapport lämnas. Nägon ändring på dessa punkter bör självfallet inle göras nu. Vidare gäller alt större ekonomiska föreningar måste i årsredovisningen återge föregående års resultaträkning och balansräkning. Har under året ändringar gjorts beiräffande specificeringen av poster skall, om särskilda hinder inle möler, uppgifterna från de tidigare redovisningshandlingarna sammanställas sä att specificeringen stämmer överens med den för året tillämpade. Detsamma skall enligt den nya aktiebolagslagen gälla för alla aktiebolag oberoende av


 


Prop. 1979/80: 144                                                 156

storlek. När nu i denna promemoria föresläs atl alla ekonomiska förening­ar skall sända in årsredovisningen till registreringsmyndigheten möler inte längre något hinder att nyssnämnda bestämmelser får gälla alla ekonomis­ka föreningar. Bestämmelserna bör därför ges generell räckvidd.

Årsredovisningen bör bestå av balansräkning, resultaträkning - i gällan­de lag kallad vinst- och förlusträkning - förvaltningsberättelse och - i slörre föreningar - finansieringsanalys.

Föreningslagen innehåller regler om värdering av anläggnings- och om­sättningstillgångar, I den nya bokföringslagen har emellertid intagits gene­rella regler härom. Avsikten är att bokföringslagens regler i princip skall gälla alla företag (se härom prop. 1975; 103 s. 275 och prop. 1975: 104 s. 153), Under sådana omständigheter behövs inte några särskilda värde­ringsregler i föreningslagen.

Gällande föreningslag medger att uppskrivning av anläggningstillgång får ske, om tillgången måste anses äga ett bestående värde väsentligl översti­gande del belopp vartill den är upplagen i närmast föregående balansräk­ning. Uppskrivningsbeloppet får dock inte användas för vinstutdelning utan endast för erforderlig avskrivning på värdet av andra anläggningstill­gångar. Upplysning om uppskrivningen och redogörelse för hur beloppet använls skall lämnas i förvaltningsberättelsen.

Den rätt till uppskrivning av anläggningslillgångar som gällande lag medger bör behållas också i framtiden. Ett avskaffande av den rätten skulle nämligen kunna leda till obilliga resultat (se prop. 1975; 103 s. 259). För att motverka missbmk bör rätten till uppskrivning-nedskrivning emel­lertid inskränkas lill fall, där sådan utjämning är påkallad av särskilda omständigheter. Molsvarande regler har tagils upp i den nya akliebolagsla­gen. Beträffande användningen av uppskrivningsbelopp gäller som en ny­het i aktiebolagslagen att medlen fär avsättas till en särskild uppskrivnings­fond, hänförlig lill bolagets bundna egna kapital. En molsvarande möjlig­het bör införas också för ekonomiska föreningar. Därigenom behöver föreningen inte använda uppskrivningsbeloppel genast utan kan senare vid lämpligt tillfälle utnyttja medlen för erforderlig nedskrivning av annan anläggningstillgång. Fonden bör ingå i föreningens bundna egna kapital. Pä de uppskrivna värdena för tillgångar som är utsatta för värdeminskning bör givetvis göras avskrivningar enligt god redovisningssed. Bestämmelser motsvarande aktiebolagslagens reglerom användning av uppskrivningsbe­lopp för ökning av akliekapitalet genom fondemission har däremoi inte någon funktion atl fylla på föreningslagens område.

I enlighet med gällande lag bör i förvaltningsberättelsen lämnas sådana upplysningar som behövs för en riktig bedömning av en förenings ställning och resultatet av dess verksamhel samt styrelsens förvallning men som inte lämpligen kan lämnas i resultaträkningen eller balansräkningen. Även händelser av väsentlig betydelse för föreningen, som inträffat efter räken­skapsårets slut, bör anges. Enligt gällande lag kan slyrelsen undandra sig atl lämna kompletterande upplysningar i förvaltningsberättelsen, om upp­lysningen skulle kunna medföra skada för föreningen. En motsvarande regel finns i 1944 års aktiebolagslag. I den nya aktiebolagslagen har förfångsklausulen slopats med motiveringen att bolagsledningen utifrån en subjektiv uppfallning skulle kunna göra gållande atl en viss uppgift kan skada bolaget och på så sätt undanhålla viklig information. Av samma skäl bör förfängsklausulen beträffande ekonomisk förenings förvaltningsberät­telse slopas, så att även på föreningslagstiflningens område skapas fömt­sättningar för en öppen redovisning av alla sådana förhållanden som under­lättar bedömningen av föreningens resultat och ställning.


 


Prop. 1979/80:144                               ,                                157

Enligt gällande föreningslag skall, om föreningen haft mer än lio ansläll­da, i förvaltningsberättelsen anges antalet anställda i bolaget och löner lill dem. I likhet med vad som kommer att gälla för aktiebolag bör dessa uppgifter lämnas i fråga om alla föreningar oavsett storlek. Vidare bör sysselsättningen anges inte bara totalt för föreningen ulan också fördelat på eventuellt förekommande olika arbetsställen under förutsättning all arbetsställena i fråga har nägon betydelse från sysselsättningssynpunkt. I överensstämmelse med vad som gäller enligt den nya aktiebolagslagen bör fördelning på arbetsställen göras i fråga om sådana arbetsställen som sysselsätter mer än 20 personer.

I förvaltningsberättelsen skall enligt gällande lag upplysningar lämnas om bmltoomsätlningen, om väsentliga förändringar i medlemsantalet och om summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under näsla räken­skapsår. Vidare skall efterlikvider, återbäringar och liknande gotlgörelser som inle räknats in i årsvinsten anges, om uppgift därom inte lämnats i balans- eller resultaträkningen. Dessa bestämmelser synes kunna kvarstå i sak oförändrade.

Såväl gällande föreningslag som 1944 års aktiebolagslag innehåller be­slämmelser om skyldighet för företagen att redovisa intäkten av varandra väsentligen oberoende rörelsegrenar för sig. Uppgiftsskyldigheten modi­fieras dock i båda fallen av en förfängsklausul, 1 den nya aktiebolagslagen har kravet på särredovisning bibehållits, men förfångsklausulen har slopats med samma motivering som åberopats i frågan om förvaltningsberättelsen. Också för föreningarnas del bör kravet på särredovisning stå kvar och omfatta resultatet före avskrivningar. Förfångsklausulen bör dock slopas av samma skäl som nyss anförts beträffande ekonomisk förenings förvalt­ningsberättelse.

Den nya bokföringslagen innehåller vissa bestämmelser om avskrivning pä anläggningstillgångar. Som förut nämnls är avsiklen den att bokförings­lagens regler skall gälla alla slags företag. Några bestämmelser i ämnet bör alltså inte tas in i föreningslagen med ett undantag dock.

För atl i görligaste mån underlätta bedömningen av ett företags avskriv­ningsbehov och tillvaron av eventuella dolda reserver i anläggningstill­gångar uppkomna genom ackumulerade överavskrivningar har i fråga om akliebolag föreskrivits att för varje i balansräkningen som anläggningslill­gång upptagen post, vari ingår skepp eller maskiner, inventarier och dylikl eller byggnader, skall anges dels tillgångarnas anskaffningsvärde, dels sammanlagda beloppel av de på anskaffningskostnaden företagna av- och nedskrivningarna. Molsvarande regler bör las in i föreningslagen.

Slutligen bör nämnas att gällande föreningslag innehåller beslämmelser om vad balansräkning och resultaträkning skall innehålla. Vidare ges före­skrifter om räkenskapsåret. Motsvarande bestämmelser i den nya bokfö­ringslagen bör emellertid gälla också för de ekonomiska föreningarna. Det betyder att bestämmelserna skall utmönsiras ur föreningslagen.

Sammanfattningsvis innebär den föreslagna regleringen med en uppdel­ning av bestämmelserna mellan bokföringslagen och föreningslagen föl­jande. I bokföringslagens bestämmelser om årsbokslut finns ulförliga regler om bl.a. räkenskapsårets omfattning, vad som förstås med olika tillgångar, uppställning av resultaträkning och balansräkning, vissa kom­pletterande upplysningar till dessa handlingar samt värdering av omsätt­nings- resp. anläggningstillgångar. De bestämmelser som till komplettering av de generella stadgandena i bokföringslagen krävs för de ekonomiska föreningarnas del tas upp i föreningslagen. Hit hör regler om vilka hand-


 


Prop. 1979/80: 144                                                  158

lingar årsredovisningen — den offentliga redovisningen - omfattar, dessas underskrivande och offentliggörande, vissa tilläggsuppgifler som bör fin­nas i resultaträkning och balansräkning, vad som försläs med förenings egna kapital, hur icke fullgjorda insatser skall redovisas, uppskrivning av värdet på anläggningstillgångar m. m, samt innehållet i förvaltningsberät­telsen,

5.5 Koncerner

Frågan om koncerner och koncernredovisning på föreningslagstiflning­ens område har, som framgår av vad som har anförts i avsnittet 4.9, tidigare varit föremål för åtskillig uppmärksamhet. Såväl vid lagens till­komst som vid behandling av motioner till riksdagen därefter har behovel av koncernregler inom föreningsväsendet vitsordals. Inte minsl har som skäl för sådana regler anförts den nytta som förelagen själva skulle ha av koncernredovisning. Anledningen till att koncernregler alltjämt saknas i föreningslagen torde vara atl resultatet av aktiebolagsutredningens arbete och därav föranledd lagstiftning ansetts böra avvaktas. I prop, 1975: 103 med förslag till aktiebolagslag m. m. har framhållils (s. 278) alt goda skäl kan anföras för atl koncernredovisning bör avges också för företagsgmp­per där moderföretaget är en ekonomisk förening. 1 denna promemoria tas därför frågan upp till närmare behandling.

De skäl som anfördes mol att ta upp koncernregler i föreningslagen var dels att reglerna om redovisning i koncerner till följd av den olika stmktu-ren av aktiebolag och föreningar mäste ges en annan utformning beträffan­de föreningar än akliebolag, dels att man för tillfället inte kunde gå längre än atl ställa upp vissa allmänna riktlinjer för en sådan redovisning (se prop. 1951; 34 s. 139). Vidare ansåg man att i den blivande föreningslagen endasl skulle kunna tas upp regler som riktade sig till företag som drevs i för­eningsform. Att införa redovisningsregler för s.k. blandade koncerner i föreningslagen ansågs inte lämpligt, i vart fall inle ulan att molsvarande ändringar i aktiebolagslagen vidtogs. De angivna invändningarna lorde numera sakna bärkraft. Att fömtsättningarna ändrats sammanhänger i första hand med att koncernredovisningsreglerna i den nya akliebolagsla­gen gäller för blandade koncerner med aktiebolag som moderföretag.

Del kan förmodas atl de flesla människor förknippar begreppet koncern med i försia hand aktiebolag. Den vanligaste formen av koncernförhål­lande torde också vara del som råder mellan ett aktiebolag (moderbolaget) och ett eller flera andra aktiebolag (dollerbolag) som behärskas av moder­bolaget främst genom moderbolagets aktieinnehav i dotterbolagen. Även ekonomiska föreningar kan emellerlid bilda en koncern. Vanligast torde vara att koncernen är en blandad koncern, där en ekonomisk förening är moderföretag och ett eller flera aktiebolag är dotterföretag. Del kan också vara sä, att flera föreningar har gemensamma dotterföretag i form av aktiebolag och någon gäng ekonomiska föreningar. Mera sällan händer del atl en förening (moderförening) äger mer än hälften av andelarna i en eller flera andra föreningar (dotterföreningar).

Den maktkoncentration lill moderföreningen som uppstår i en koncern kan här likaväl som på aktiebolagsräliens område leda till missbruk. Till följd av moderföreningens inflytande öppnas nämligen möjlighel att genom sättet alt värdera dotterföretagens tillgångar och genom olika transaktioner mellan koncernföretagen fördela koncernresultatet på etl sätt som bäsl passar moderföretaget vid tidpunkten för redovisningen. Härigenom för-


 


Prop. 1979/80: 144                                                 159

dunklas redovisningen och öppnas möjligheter atl skapa vinsler hos mo­derföreningen som inle motsvaras av vinster för koncernen i dess helhet. Moderföreningen blir på så sätl i stånd att redovisa och dela ut ett över-skoU på sin verksamhet som är rent fiktivt. De möjligheter att manipulera med koncernföretagens ekonomi som här antytts medför sådana risker för bl, a. anställda, borgenärer och presumtiva medlemmar i koncernföretagen alt särskilda bestämmelser om koncernförhållanden bör införas även be­träffande ekonomiska föreningar. Sedan lång tid lillbaka förekommer ock­så atl koncerner inom föreningslivet frivilligt lämnar koncernredovisning.

Den nya akliebolagslagen överensstämmer med 1944 års lag bl. a, i det avseendet att koncernreglerna riklar sig till moderföretaget, som förutsätts vara aktiebolag som omfattas av aktiebolagslagen. En nyhet är däremoi att lagen innehåller bestämmelser som slår fast att dotterföretag kan vara svenska och ulländska juridiska personer, dvs, även andra företag än aktiebolag. Detla medför alt den nya akliebolagslagen kommer all bli lillämplig på blandade koncerner, där moderföretaget är aktiebolag. I konsekvens härmed bör koncernreglerna i lagen om ekonomiska förening­ar utformas så, att de riktar sig till moderföretag som är ekonomisk för­ening, samtidigt som det av koncerndefinitionen bör framgå att dotterföre­tag kan vara juridisk person av annat slag, t, ex, aktiebolag eller handelsbo­lag. Härigenom träffar koncernreglerna även blandade koncerner, där moderföretaget är ekonomisk förening. Detta stär också i överensstäm­melse med vad som uttalals i prop. 1975; 103 (s. 278),

Koncernbegreppet bör definieras på motsvarande sätt som skett i den nya aktiebolagslagen. Om en ekonomisk förening äger sä många aktier eller andelar i svensk eller utländsk juridisk person atl den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, bör den ekonomiska föreningen sålunda anses som moderförening och den juridiska personen som dotterföretag. Detsamma bör gälla om en ekonomisk förening annars pä grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal har ett bestämmande inflytande över juridisk person och en belydande del av resullatet av dess verksamhet.

Den föreslagna definitionen, som alltså korresponderar med den som finns i den nya aktiebolagslagen, lorde täcka alla situationer där ett kon­cernförhållande föreligger, Humvida sådanl förhållande är för handen får i sista hand avgöras med ledning av den ifrågasatta moderföreningens infly­tande över det eller de andra förelagen. Behärskar föreningen genom aktie-eller andelsinnehav eller på annat sätt de övriga förelagen, föreligger en koncern. En situation som lär vara förhållandevis vanlig på föreningslivels område är att två föreningar äger ett s. k. gemensamt dotterbolag. I den mån det avtal, som reglerar hur bestämmanderätten över detla bolag skall utövas, innebär att föreningarna endasl gemensamt kan besluta i dotterbo­lagels angelägenheter, bör båda parterna vid lillämpningen av koncernreg-lerna anses som moderföreningar. Båda moderföreningarna eller, om de är fler än två, alla moderföreningarna har därvid atl ta med dotterbolaget i koncernredovisningen. Motsvarande ståndpunkt har intagits i prop. 1975: 103 (s.279).

Det bör emellertid framhållas att åven andra gruppbildningar än kon­cerner förekommer. Särskilt inom föreningslivet är det vanligt alt flera föreningar bildar en huvudorganisation eller omvänl alt en existerande huvudorganisation lar iniliativ till bildandel av en ny förening. 1 bada fallen kan föreningarnas anknytning till huvudorganisationen manifesteras ge­nom förpliktelser gentemot denna i olika avseenden jämle ålagande att inte


 


Prop. 1979/80: 144                                                  160

ändra stadgarna utan huvudorganisationens godkännande. Denna typ av gmppbildning, där huvudorganisationen kan vara l.ex. ekonomisk eller ideell förening, skiljer sig från koncernen därigenom atl makten ytterst ligger hos de deltagande föreningarna under huvudorganisationen och inte som i koncernen hos huvud- eller moderorganisationen. För de gmppbild-ningar som här avses torde i allmänhel frågan om koncernredovisning inte bli akluell. Del är emellertid givet att skyldighet att upprätta koncernredo­visning inträder så snart gmppbildningen faller under den i lagen angivna koncerndefinilionen.

Av den tidigare framställningen framgår att ändamålet med en koncern­redovisning i första hand bör vara att klarlägga koncernens årsresultat. Koncernredovisningen har emellertid betydelse även i andra avseenden. För bl. a. de anställda och för borgenärer måste det vara ett vitalt intresse att få en så långt möjligt rättvisande bild av transaktioner inom en koncern och varje koncernföretags förhållande lill koncemen som helhet. I över­ensstämmelse med vad som kommer att gälla för aktiebolag bör därför, så snart en koncern enligt den tidigare nämnda definitionen föreligger, moder­föreningen avge koncernredovisning, bestående av koncernresullaträkning och koncernbalansräkning. Denna redovisning bör läggas fram på för­eningsstämma och, i överensstämmelse med vad som föreslås beträffande årsredovisningen, utan anmaning sändas in till registreringsmyndigheten. Genom den föreslagna regleringen kommer en bättre bedömning av moder­föreningen och varje enskilt dotterföretag att kunna ske med ledning av den sammanfattande koncemredovisningen. Denna bör innehålla uppgift om koncernens bmtloomsättningssumma, nettovinst och dess totala löne­summa. Om det skulle förhålla sig så att koncern i något fall bedriver verksamhet utomlands, bör anges hur lönesumman och sysselsättningen fördelar sig på Sverige resp. övriga skilda länder.

De regler om koncernredovisning m, m. som nu föreslås gälla för ekono­miska föreningar bör utformas i huvudsaklig överensstämmelse med mot­svarande bestämmelser i den nya akliebolagslagen (se prop. 1975: 103 s. 280-285), Reglerna behandlas närmare i specialmotiveringen. Samman­fattningsvis innebär de följande.

För atl underlätta insynen i koncerner skall dotterföretag, oavsett om det är ekonomisk förening eller annan juridisk person i förvaltningsberät­telsen uppge namnet på sin moderförening och i förekommande fall dennas moderförening. Vidare skall moderförening och dotterföretag ange den andel av årets inköp och försäljning som avser andra företag inom samma koncern. 1 konsekvens med vad som lidigare (avsnittet 5.4) föreslagits om skyldighet för vissa större föreningar atl redovisa lagerreservens storiek och förändring samt alt upprätta finansieringsanalys skall, om moderför­ening tillsammans med dotterföretag har sädan storlek, molsvarande upp­gifter tas in i koncernredovisningen. Koncernresultaträkningen och kon­cernbalansräkningen skall var för sig uigöra ett sammandrag av moderför­eningens och dotterföretagens resultat- resp. balansräkningar. Inom kon­cernen skall företagen tillämpa samma räkenskapsår, såvida inte synnerli­ga skäl föranleder hinder mot det. Ansvaret för koncernredovisningen skall vila på moderföreningens styrelse. Revisionen av moderföreningen skall avse - förutom föreningens egen årsredovisning och vad därtill hör -även koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt. Över denna revision skall upprättas särskild koncernrevisionsbe­rättelse som skall innehålla uttalande bl. a. humvida koncernredovisningen har upprättats i föreskriven ordning. Minst en av moderföreningens revi-


 


Prop. 1979/80:144                                                   161

sorer bör, om det kan ske, också vara revisor i dotterföretaget (-förening­en). För att ytteriigare underiätta revisionen är dotterföretagets (-förening­ens) ledning upplysningsskyldig genlemol moderföreningens revisorer. Vinstutdelning får inte göras i sådan omfattning att koncernens bundna kapital kan komma att tas i anspråk. Moderförening får sålunda inte såsom vinsl, återbäringar eller liknande dela ul mer än årsvinsten och övrigl friU eget kapital i koncernen efter avdrag för balanserad föriust och avsättning av belopp som skall avsättas till reservfond eller innehållas av annan anledning, alll i huvudsak gmndat på vad fastställd koncernbalansräkning utvisar. Styrelsens skyldighet att på begäran av föreningsmedlem på stäm­ma meddela upplysningar i vissa avseenden omfattar i koncernförhållan­den också föreningens förhållande till annat företag inom koncernen. Vissa särskilda regler gäller om likvidation och fusion i koncernförhållanden.

Vid upprättandet av koncernredovisningen bör beaktas samma regler som gäller för ekonomisk förenings årsredovisning i allmänhel. Är dotter­företag aktiebolag, bör givetvis de särskilda regler som gäller för sådana iakttas i de delar som avser detla dotterföretag. Särskilt viktigt är aU hänsyn tas lill interna mellanhavanden. Vad som härvid främst bör upp­märksammas är aU s. k. internvinster elimineras så att rättvisande upp­gifter om koncernens ställning och resultat kan erhållas. Med internvinst förstås vinst som uppkommit pä överlåtelse av tillgång inom koncernen, om tillgängen på balansdagen inte förbmkats inom koncernen eller försålts till köpare ulanför denna.

Skyldighet att avge fullständig koncernredovisning bör åvila alla kon­cerner med förening som moderförelag och redovisningen bör avse alla företag i koncernen. Liksom fallel är i fråga om aktiebolagen torde detta krav inte kunna upprätthållas strikt. Det för bolagen nämnda typfallet -svårigheter atl få fram meningsfulla uppgifter om ulländska dotterbolag -kan möjligen uppkomma ocksä på föreningssidan. Vad som där kan orsaka problem är t, ex, att olika värderingsprinciper kan omöjliggöra en rättvi­sande redovisning av koncernförhållandet, I de fall moderföreningen inte ser någon möjlighel alt lämna fullständig koncernredovisning, bör i moder­föreningens förvaltningsberättelse lämnas redogörelse för de avvikelser som gjorts och anledningen därtill.

11    Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 144


 


Prop. 1979/80: 144                                                           162

BUaga 1:6

Hemställan om tillägg till föreningslagen angående vissa fondavsätt­ningar

Kooperationsulredningen (1 1977:01), som har atl utreda kooperatio­nens roll i samhällel, ägnar kooperationens kapitalförsörjning stort inlres­se.

Därvid har bl.a. uppmärksammals, all de ekonomiska föreningarna saknar aktiebolagens möjligheter lill s. k. fondemissioner.

Enligt vad som ertärits pågår inom justitiedepartemenlel f. n. en översyn av föreningslagen, som skall kompletteras med beslämmelser i den nya bokföringslagen. Eflersom de i denna hemställan framlagda förslagen är av övervägande balansleknisk karaktär, torde del vara möjligt alt foga dessa lill gällande föreningslag ulan slörre svårigheler, Förslagel innebär möjlig­hel lill fondavsättningar, vars balanslekniska effekl moisvarar fondemis­sionens.

Syftet med kooperalionsutredningens förslag är i första hand alt härvid skapa jämbördiga villkor mellan akliebolag och ekonomiska föreningar samt all i linje därmed förbättra de ekonomiska föreningarnas kreditupp­tagningsförmåga.

Det tillägg till föreningslagen som här föreslås föregriper inle koopera­tionsutredningens kommande förslag, vilka beräknas kunna avlämnas un­der 1980.

Gällande lagstiftning

En balansteknisk uppskrivning av anläggningstillgångars varde regleras lika för aklitebolag och ekonomiska föreningar enligt bokföringslagens 15 8, fjärde slyckel. Där sägs;

"Anläggningslillgång, som äger elt bestående värde väsenlligl översti­gande del belopp vartill den är uppförd i närmasl föregående balansräk­ning, får upptagas lill högst detta värde, om det belopp varmed uppskriv­ning sker användes till erforderlig nedskrivning av värdel på andra an­läggningslillgångar och dä särskilda skäl föreligger för sädan utjämning. Fast egendom, som äsätls taxeringsvärde, får dock ej uppskrivas över taxeringsvärdet."

I aktiebolagslagens 11 kap., 4 8, kompletteras bokföringslagens besläm­melser om uppskrivning, paragrafen lyder som följer;

"Utan hinder av vad i 15 %, fjärde stycket bokföringslagen föreskrives om användningen av belopp, varmed värdet av där avsedd anläggningstill­gång uppskrives, fär sådanl belopp utnyttjas även lill fondemission eller avsättning till en uppskrivningsfond, vilken får lagas i anspråk endast för ändamål som avses i nämnda lagrum i bokföringslagen eller lor fondemis­sion."

Del anförda problemkomplexet rymmer tvä tekniska moment. Del ena består i en uppskrivning av anläggningstillgång, del andra syftar till att återställa balansräkningens jämvikt, dvs. reglera uppskrivningens använd­ningssätt. Detta kan göras pä ire sätl. nämligen

1   direkt nedskrivning av annan anläggningstillgång

2   fondemission

3   avsällning till uppskrivningsfond för senare nedskrivning eller fondemis­sion


 


Prop. 1979/80:144                                                               163

Akliebolag kan använda samtliga tre sällen. Ekonomiska föreningar endasl det försia.

De principiella moiiven för fondemissioners berältigande ålerfinns i propositionen om aktiebolagslagen (prop. 1975: 103, sid. 259). Departe­mentschefen anför därvid först:

"Del kan i många läll leda lill obilliga resullal om uppskrivning av värdel på anläggningslillgångar inle lilläls för aktiebolagens del. Typexemplet är om ett bolag, som äger stora naturtillgångar, börjat sin verksamhel under lider, då dessa lillgångar slod i myckel lågt pris, vilkel sedan under läng lid stadigt stigii. Del skulle då vara obilligl om bolaget skulle vara bundet vid ell lågl anskaffningsvärde, medan etl nybildat bolag med liknande naturtill­gångar kan lägga ell myckel högre anskaffningspris lill grund för värdering­en. Bolagels balansräkning blir i sädanl fall missvisande i fråga om bola­gels verkliga siällning. Del framslår därför som rimligt all del föreliggande övervärdet kan få komma lill ullryck genom en uppskrivning av anlägg-ningstillgången."

Depariemenlschefen säger därefler att uppskrivningsbeloppet skall bin­das i bolagel genom en ökning av aktiekapitalet genom fondemission.

Skälen för att göra en åtskillnad mellan de båda förelagsformerna aktie­bolag och ekonomiska föreningar åierilnns i proposilionen om bokförings­lagen (prop. 1975; 104, sid. 186). Depariemenlschefen anför:

"När del gäller aktiebolag möter inle några principiella beiänkligheler all lillåia uppskrivning om uppskrivningsbeloppel hänförs lill del bundna kapitalet såsom fallel är exempelvis när uppskrivningsbeloppet används för fondemission och läggs till aktiekapitalet. Det bundna kapitalel får nämligen inte delas ut som vinsl. För rörelser, som saknar bundel eget kapital måste i enlighet med vad som nyss anförts slutsatsen i princip bli att en uppskrivning av anläggningslillgångar inle kan lillålas eflersom del inle finns någon möjlighet atl binda uppskrivningsbeloppel i företaget genom att lägga det lill det bundna kapitalet,"

Del finns också anledning all erinra om frågans behandling i förslaget till ny föreningslag. Ds Ju 1976: 11.

1 kap. 5 "Överväganden" på sid. 78-79 sägs atl också ekonomiska föreningar bör åtnjuta rätl all använda uppskrivningsfond enligt samma regler som gäller för akliebolagen i nya aktiebolagslagen. Där sägs:

"Den räll lill uppskrivning av anläggningslillgångar som gällande lag medger bör behällas också i framtiden. Beträffande användningen av uppskrivningsbelopp gäller som en nyhet i aktiebolagslagen atl medlen får avsällas lill en särskild uppskrivningsfond, hänförlig lill bolagels bundna egna kapital. En molsvarande möjlighel bör införas också för ekonomiska föreningar. Därigenom behöver föreningen inte använda uppskrivningsbe­loppet genast ulan kan senare vid lämpligl lillfälle utnyttja medlen för erforderlig nedskrivning av annan anläggningslillgång. Fonden bör ingå i föreningens bundna egna kapital."

Samiidigi anförs följande:

"Beslämmelser molsvarande aktiebolagslagens regler om användning av uppskrivningsbelopp för ökning av akliekapiialel genom fondemission har däremoi inle någon funkiion att fylla på föreningslagens område."

I 1976 års förslag till ny föreningslag avvisas således motsvarigheten till akliebolagslagens fondemissioner, dvs. uppskrivning kombinerad med permanent bindning till reservfond eller på annat bundet sätl. Däremoi lillslyrks rälien lill lillfällig uppskrivningsfond. dvs. samma räu som lill­kommer akliebolagen enligi den nya akliebolagslagen.


 


Prop. 1979/80: 144                                                                164

Redovisade synpunkter

1 kooperationsutredningens arbete med kapilalfrågorna har de koopera­tiva organisationerna pekat på behovet av dels en permanent bindning av uppskrivna anläggningstillgångars värde på balansräkningens passivsida, dels en uppskrivningsfond.

Kooperativa förbundel anför följande:

"Införandel av möjligheter lill atl skriva upp del egna kapitalet genom upskrivningsfond har generelll sell en ganska begränsad belydelse för konsumentkooperationen. Delta hindrar inle alt del i enskilda förelag och vid särskilda lillfällen kan vara av slor betydelse atl denna möjlighel finns. KF ser ingen som helst anledning till alt ekonomiska föreningar inle skall jämslällas med akliebolagen i detta avseende, när inga lekniska eller prin­cipiella hinder kan anses föreligga."

Lanibrukarnas Riksförbund anför följande;

"För lanlbrukskooperationen finns inlresse för permaneni överföring lill del egna kapilalel av uppskrivet belopp. Någon olikhet i rättighet mellan akliebolag och ekonomiska föreningar bör ej föreligga. En uppskrivning skall dock på passivsidan föras lill del kollektiva egna kapitalet. Möjlighe­ter atl från uppskrivningsfond göra överföring lill insalser bör ej finnas."

Oljekonsumenlernas Förbund anför följande:

"Ekonomiska föreningar visar ofta mycket låga soliditelstal. Det ärav balansvärderingsskäl angeläget atl föreningslagen ger de ekonomiska för­eningarna möjligheter att visa en balansräkning som på etl realistiskl sätt redovisar del bundna kapitalets slorlek och på så sätt jämställer de ekono­miska föreningarna med akliebolagen vid en kreditbedömning.

Vi föreslår alt föreningslagen ändras och komplelleras så all de ekono­miska föreningarna får rält alt vid uppskrivning av anläggningstillgångar

1   öka reservfonden

2   öka en s. k. uppskrivningsfond

3   liksom nu direkl nedskriva andra anläggningslillgångar

4   använda uppskrivningsfonden lill nedskrivning av anläggningslillgångar då så erfordras

5   använda upskrivningsfonden lill ökning av reservfonden." Sveriges Slakleriförbund anför följande:

"Om likabehandling skall gälla mellan akliebolag och ekonomiska för­eningar .. . borde föreningslagen komplelleras med en beslämmelse som innebär dels att ekonomiska föreningar fär avsätta uppskrivningsmedel till bundet eget kapital i form av en "permanent" uppskrivningsfond molsva­rande en utökning av aktiekapitalet som etl aktiebolag gör vid fondemis­sion och dels lill en "rörlig' uppskrivningsfond frän vilken erforderliga nedskrivningar kan göras vid lämpligt lillfälle."

Slakieriförbundet anger ocksä alt ovanstående möjlighel skulle ge en klar skillnad i slakteriföreningarnas soliditelstal.

Kooperationsutredningens överväganden

Deparlemenlschefens molivering i prop. 1975: 103 för reglering av upp­skrivning/fondemission i aktiebolag utgår från atl bolagets balansräkning i annat fall blir missvisande i fråga om bolagels verkliga värde.

Kooperationsutredningen anser atl deparlemenlschefens motiv har prin­cipielll samma giltighet för ekonomiska föreningar som för akliebolag. Av detta följer att om lagstiftningen inte tillåter uppskrivning med rätt lill


 


Prop. 1979/80:144                                                                 165

bindning av uppskrivna värdel pä balansräkningens passivsida, så uppstår risken atl den ekonomiska föreningens balansräkning blir missvisande i fråga om förelagets verkliga värde.

Del principiella skäl som lalar för likformiga villkor för olika förelags­former försiärks således av det praktiska skälet all den ekonomiska för­eningens balansräkning kan bli missvisande.

Departementschefens slåndpunktstagande för en åtskillnad mellan ak­tiebolag och ekonomiska föreningar - enligt bokföringslagens motivering - grundas på alt ekonomiska föreningar saknar bundet eget kapital. Med bundel kapital avses sådant som inte kan utdelas som vinst.

Moliveringen antyder att den ekonomiska föreningen skulle sakna bun­det egel kapital. Så är emellerlid inle fallel. eftersom reservfonden måste betraklas som bundet egel kapital. Den får nämligen inte minskas genom vinstutdelning. Däremot saknar föreningen aktiebolagets möjlighet all lasl binda medel i ägarkapitalet.

I aktiebolaget är akliekapiialel ell bundel, dvs. icke utdelningsbart kapi­tal. I den ekonomiska föreningen beslår del finansiella ägartillskottet av insalser. Delta insatskapital är rörligt och utdelningsbart i den meningen att det - med vissa i föreningslagen angivna reslriklioner - i princip fortlöpande kan reduceras i samband med medlems avgång ur föreningen. Utdelning av vinst sker inle, men väl ålerbelalning av ursprunglig kapital­insats.

Konsekvensen av denna skillnad blir atl en "fondemission" i en ekono­misk förening skulle få delvis direkl molsatl effekl lill molsvarande ålgärd i etl akliebolag. Utdelningsbarheien av del uppskrivna kapilalel skulle vid dess bindning till insatsen nämligen öka i stället för att, som avsett är, minska. Föreningens kreditvärdighel skulle på sä vis snarare försvagas än förslärkas.

Reservfonden i ekonomisk förening får inle minskas genom vinstutdel­ning utan endast tagas i anspråk för att täcka förlust, som enligt fastställd balansräkning har uppslån på föreningens verksamhel i dess helhel och som inle kan ersättas av befintliga lill framtida förfogande avsatla medel (FL 17 8. I mom. Iredje slycket).

"Reservfonden fär aldrig minskas genom föreningsbeslul om ej förlust på rörelsen gör det nödvändigt."

"Till reservfonden skola alllid föras vissa andra belopp som lagstiftaren vill binda hos föreningen. Detla gäller insatser som förverkas vid medlems avgång . . ." (Professor Knut Rodhe, Föreningslagen, femle upplagan, sid. 84, 85).

En bindning av del uppskrivna beloppet till föreningens reservfond skulle således slå i samklang med lagsliftarens inlenlioner som de om­nämns enligt ovan. Denna kollekliva bindning av föreningsföretagels för-mögenhelsökning - tillhörig icke en enskild föreningsmedlem ulan samili­ga föreningsmedlemmar - överensstämmer också väl med allmänna ko­operativa principer saml med all annan lyp av värdeökning som den redan nu regleras i föreningslagen.

En permaneni bindning av del uppskrivna beloppel till reservfond eller lill permanent uppskrivningsfond eller lill annan fond av liknande inne­börd, bör kompletteras med räll till avsättning lill en uppskrivningsfond, enligt nya akliebolagslagens mening. Uppskrivningsmedel som avsäits till sådan fond bör ingå i föreningens bundna egna kapiial och vid lämpligl tillfälle kunna utnyttjas för permanent bindning enligt ovanstående förslag eller till erforderlig nedskrivning av värdel pä annan anläggningstillgång.


 


Prop. 1979/80: 144                                                               166

Akliebolagslagens reglering om uppskrivningsfond kan således i sin helhet principielll gälla också för de ekonomiska föreningarna.

Hemställan

Med anledning av det anförda får kooperationsulredningen hemslälla om atl regeringen vidtar ålgärder som leder till sädan ändring av föreningsla­gen all lagen medger

dds rätl till en permanent bindning av anläggningstillgångs uppskrivna värde i reservfond, i permaneni uppskrivningsfond eller i annan form. En evenluell bindning lill reservfonden bör självfallet inle begränsa skyldighe­len alt i annan ordning avsätta medel lill reservfonden

dds rätt till uppskrivningsfond för tillfällig bindning av anläggnings­tillgångs uppskrivna värde lill det egna kapitalet och reglerat enligt samma principer som gäller för akliebolagen i den nya akliebolagslagen.

Förslagel torde ulan slörre svårigheler kunna fogas lill justitiedeparte­mentets pågående översyn av föreningslagen, som skall kompletteras med bestämmelser i nya bokföringslagen.

1 kooperalionsutredningens beslul i detla ärende har ordföranden Lars Eliasson saml ledamöierna Hans Alsén, Sven Gustafson, Göran Kuylen­stjerna. Owe Lundevall. Lars Marcus. Sven Tägmark och Margaretha af Ugglas deltagit. Ärendel har föredragils av ulredningens expert Ulla Reinius.

Kooperationsulredningen Lars Eliasson

Ulla Reinius


 


Prop. 1979/80: 144                                                               167

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över promemorian

(DsJu 1979:14)

Nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m. m.

Efter remiss har yllranden över promemorian avgells av Svea hovräu, bokföringsnämnden, bankinspeklionen, försäkringsinspektionen, riksrevi­sionsverkei, riksskatteverket, kommerskollegium, länsstyrelserna i Stock­holms och Malmöhus län, länsstyrelsernas organisationsnämnd, koopera­tionsulredningen (I 1977:01), Svenska kommunförbundet. Svenska bank­föreningen, PK-banken, Sveriges föreningsbankers förbund. Lantbrukar­nas riksförbund (LRF), Kooperativa förbundet (KF), Oljekonsumenlernas förbund (OK). Sveriges slakleriförbund. Svenska handelskammartorbun­det, Sveriges industriförbund. Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjäns­temännens centralorganisation (TCO), Sveriges advokaisamfund. För­eningen Aukloriserade revisorer FAR, Svenska revisorsamfundet SRS, Sveriges redovisningskonsulters förbund. Svenska livförsäkringars riks­förbund. Arbetslöshetskassornas samorganisation, HSB:s riksfömnd. Svenska riksbyggen, Sparinslitutens pensionskassa och Pensionskassan SHB.

Kommerskollegium har till sitl yllrande fogal yllranden av Skånes han­delskammare och Stockholms handelskammare.

PK-banken har anslutit sig till Svenska bankföreningens yttrande. Sveri­ges föreningsbankers förbund och Sveriges slakteriförbund har anslutit sig till de synpunkter som har framförts av LRF.

Kooperationsulredningen har lill sill yttrande fogal en promemoria om den kooperativa insalsränlan. Promemorian las in som bilaga 2:1.

1    Allmänna synpunkter

Länsstyrelsernas organisalionsnämnd. Svenska komniunförbiindei och Sveriges advokatsamfund har ingel all erinra mot de förslag lill lagsliflning som framlagts i promemorian.

Svea hovrätt: 1 hovrättens yllrande över lidigare framlagl förslag lill ny lag om ekonomiska föreningar m.m. (Ds Ju 1976: II) anförde hovrällen bl. a. följande:

"Nu gällande föreningslag av år 1951 är, även efler de ändringar som genomfördes i syfte att förenkla lagen när den ersatte 1911 ärs lag, fortfa­rande förhållandevis svåröverskådlig och svårhanteriig. Del är därför an­geläget, framför allt för den praktiska tillämpningen, atl lagen om ekono­miska föreningar är överskådligt disponerad och atl lagtexten är utformad med användande av enkelt språkbruk. 1 den nya aktiebolagslagen har man sökt att så långt möjligt tillgodose sådana iniressen. När det gäller all i lämplig ulslräckning bringa föreningslagens bestämmelser i överensstäm­melse med molsvarande regler i aktiebolagslagen är del en fördel atl så sker inte bara i fräga om innehåll utan även beträffande disposition och språklig utformning. Om man begränsar sig lill att enbari göra ändringar i den nu gällande föreningslagen skulle denna bli än mer svåröverskådlig och svårtillgänglig. Det är därför enligt hovrättens mening lämpligast atl, såsom föreslagits, ersätta 1951 års lag med en helt ny lag."


 


Prop. 1979/80: 144                                                                168

Det nu remitterade förslaget innebär etl skrinläggande av tanken på alt ersälta 1951 års lag med en helt ny lag. I stället föreslås all man f.n. begränsar sig lill atl kompleltera 1951 års lag med nya regler om revision och redovisning samt om koncerner. Dessa regler svarar i huvudsak mol dem som fanns upplagna i 1 kap. 3 8 saml i 7 och 8 kap. i del lidigare remitterade lagförslagel, därvid hänsyn i viss omfallning dock lagits lill vad som anföris under remissbehandlingen av della förslag. Som skäl för atl inte fullfölja den ursprungliga avsikten all infora en hell ny lag åberopas bl.a. att flera remissinslanser under hänvisning lill den år 1977 lillsalla kooperationsulredningen (1 1977:01) gett ullryck åt upplänningen all re­sullatet av denna utrednings arbete bör avvaktas, innan en ny föreningslag-sliftning genomförs. Samiidigi framhålls alt några av de remissinstanser som avstyrkt förslagel till ny lag dock ansell alt bestämmelserna om redovisning i 1951 års lag snarast bör ses över och ersättas med nya bestämmelser. De närmare skälen för denna uppfattning redovisas dock inle.

Den stympning av det tidigare framlagda förslagel som sålunda skett rimmar uppenbarligen illa med hovrättens nyss återgivna ullalande röran­de betydelsen av en helhetslösning. Hovrätten slår fast vid den i uttalandet gjorda bedömningen och anser inte all del nu förcbragts sä starka skäl för en delreform i enlighet med del remitterade förslagel all en sådan bör genomföras trols de olägenheter som enligt hovrättens bedömning är för­enade därmed.

Förslaget lider enligt hovrättens mening dessutom av andra svagheter som lalar mol att det nu genomförs. Hovrätten syftar därvid främst på den föreslagna koncerndefinitionen (la§), som är av stor betydelse för till-lämpningen av en mängd regler om redovisning och revision. Bortsett från atl resultatet av bolagskommilléns arbete inte hunnit beaktas, har under remissbehandlingen av del tidigare framlagda förslaget framförls syn­punkter - särskilt av LRF och advokatsamfundet - på vissa speciella föreningsrättsliga förhållanden som förljänar alt närmare övervägas, innan man tar slullig ställning till utformningen av koncernreglerna i föreningsla­gen. Såvitt framgår av promemorian (s. 76) har man emellertid under departementsbehandlingen tills vidare skjutit dessa problem hell ål sidan. Detta har medfört atl förslaget i denna del ej kan sägas uppfylla det krav på genomarbetning som bör kunna slällas på civilrättslig lagsliftning.

Hovrätten avslyrker på anförda skäl en delreform i enlighet med de remitterade förslagen.

Bokföringsnämnden: BFN vill inledningsvis erinra om silt tidigare ställ­ningstagande i remissyttrande med anledning av förslag till ny handelsbo­lagslag m. m. i betänkande från 1974 års bolagskommitlé (SOU 1978: 67).

BFN konstaterar i detta yttrande att då likartade redovisningsregler för offentlig årsredovisning och koncernredovisning föreslås i princip skola gälla alla kaiegorier näringsidkare, det vore önskvärt med en samordnad och för alla associationsformer gemensam lagstiftning i dessa frägor. BFN ser uppenbara fördelar i en sådan samordning och vill därför föreslå all ell sådant alternativ övervägs vid den fortsatta behandlingen av förslaget avseende ekonomiska föreningar.

Riksskaileverket: Verket kan vid en bedömning ulifrån laxerings- och skallemässiga synpunkier inte finna någon anledning lill anmärkning mol de framlagda förslagen. En del smärre ändringar i föreslagen lagtext avse­ende lagen om ekonomiska föreningar bör dock övervägas.

Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen barden 7 mars 1977 avgett


 


Prop. 1979/80:144                                                                169

yltrande över de inom justitiedepartementet upprättade promemoriorna Ds Ju 1976; 11 och Ds Ju 1976: 17 med förslag lill ny lag om ekonomiska föreningar respektive följdlagstiftning lill en ny sädan lag.

Länsstyrelsen ställde sig i sitt yttrande posiliv till att en ny föreningslag infördes men påpekade samtidigt vissa fördelar med atl införa önskade ändringar i den gällande föreningslagen.

Som omnämns i promemorian Ds Ju 1979; 14 har dock, med hänsyn till vad som framförts från vissa remissinstanser, inom justiliedeparlemenlel gjorts den bedömningen att förslaget lill ny föreningslag inte bör genomfö­ras för närvarande. Däremot bör, enligt samma promemoria, bestämmel­serna om revision och redovisning ses över. Prememorian innehåller för­slag till nya sådana bestämmelser, vid vilkas utformning man i slor ut­sträckning ansell sig kunna följa förslagen i promemorian Ds Ju 1976; 11,

Del är bra all nya beslämmelser om revision och redovisning införs i föreningslagen. Länsstyrelsens yttrande av den 7 mars 1977 berörde till övervägande del dessa tvä ämnesområden.

Länsstyrelsen, som finner de föreslagna ändringarna i föreningslagen pä
det hela taget välmotiverade, konstaterar först atl översynen av förenings­
lagsliftningen närmast föranlells av den nya akliebolagslagen, och övergår
härefter till att granska de enskilda bestämmelserna i det föreliggande
förslaget,-----

IIO 8, 111 8, I promemorian Ds Ju 1976: II föreslogs att bland annat bestämmelsen i 111 8 föreningslagen om straff för styrelseledamot som underlåter att jämlikt 37 § samma lag för registrering göra anmälan om ändring beträffande de till styrelseledamöter eller styrelsesuppleanler ut­sedda personerna skulle utmönstras. Istället föreslogs etl viiesförfarande. Länsstyrelsen ansåg emellerlid att nämnda straffbestämmelse borde kvar­slå och anförde lill stöd härför, atl det i vissa lägen kunde vara förenal med slora svårigheler för registreringsmyndighelen atl utröna namnel på någon styrelseledamot, någol som krävdes för att kunna utfärda elt vilesföre­läggande, 1 den nu framlagda promemorian föreslås dock enbari smärre ändringar i 110 och III §§, i promemorian betecknade som renl redaktio­nella. Den ovan diskuterade siraffbcslämmelsen kvarslår således. Läns­styrelsen tillslyrker med hänsyn härtill den föreslagna lydelsen av 110 och 111 §8.

Kooperationsutredningen: Kooperationsulredningen har till uppgift att
uireda kooperalionen och dess roll i samhällel. Inom den ramen skall
ulredningen enligt direktiven bl.a. söka jämföra de villkor som olika före­
tagsformer arbetar under. En åtgärd härvidlag är att belysa de skillnader
som följer av reglerna i lagen om ekonomiska föreningar och aktiebolagsla­
gen. ----

Allmänt vill kooperationsulredningen från de synpunkter den har att beakta tillstyrka att nuvarande föreningslag anpassas lill de ändrade regler som gäller med anledning av den nya bokföringslagen. Beträffande ändra­de regler för revision och särskild granskning tar ulredningen inle ställning till de redovisade förslagen. Principielll vill emellertid utredningen under­stryka vikten av alt eventuella nya regler pä della område anpassas till kooperationens organisaloriska och funktionella struktur.

Genom den partiella revision av föreningslagen som föreslås erhålles rådrum för överväganden rörande en hell ny föreningslag. Det är emeller­lid angeläget att sådana ändringar redan nu vidtas som erfordras för alt kooperalionens successiva utveckling inte skall hindras och som kan antas inle försvåra en senare mer genompripande lagrevision.


 


Prop. 1979/80: 144                                                                170

LRF: LRF yttrade sig 1977 över förslag till ny lag om ekonomiska föreningar (DsJu 1976; 11). Förslaget innebar en längigående formell och i vikliga hänseenden reell anpassning till den nya akliebolagslagen. LRF hävdade häremol den ekonomiska föreningens karaklär av en hell själv­sländig. aktiebolaget sidoordnad associationsform. Den ekonomiska för­eningens egna förhållanden och speciella karaklär hade inle lillräckligl beaklals. Härtill kom riksdagens beslut om en särskild utredning om ko­operationens ställning i samhället. Mot denna bakgrund avstyrkte LRF att förslaget genomfördes ulan den samstämning och därav följande ålgärder som kooperalionsutredningens resultat kunde leda iill.

Beiräffande föreningslagens redovisningsregler konslalerade LRF atl ikraftlrädandel av den nya bokföringslagen kunde välla vissa problem. LRF fann del angelägel all nya, moderna redovisningsregler som var samordnade med den nya bokföringslagen infördes för föreningarna så snarl som möjligt utan all en hell ny föreningslag avvaktades. Det fram­hölls all LRF därvid i princip inle hade nägol emot all förslagels redovis­ningsregler lades lill grund för lagsliftning; detla gällde även förslagets koncernregler.

1 anslulning lill silt principyttrande lämnade LRF särskilda kanslisyn-punkter på förslagel. bl.a. koncerndefinilionen och redovisningsreglerna. I DsJu 1979: 14 (departementspromemorian) konstaleras atl med hänsyn lill vad som anföris vid remissbehandlingen av 1976 års förslag — LRFs bedömning delades av KF och andra kooperativa organisationer - borde någon ny föreningslag inle införas för tillfället. Detla gällde dock inte nya redovisningsregler m. m.

Departemenlspromemorians förslag innebär att föreningslagens regler om årsredovisning ändras och samordnas med bokföringslagen. Koncern­regler införes och reglerna om revision skarpes. I slor ulslräckning följer förslaget 1976 ärs förslag. Vikliga synpunkier från remissinstanserna har beaktats.

LRF kan i slort ansluta sig lill departementspromemorians förslag. Inom lanlbrukskooperationen tillämpas redan frivilligt i slor ulslräckning de

föreslagna redovisningsreglerna.-----

En följd av förslagets inarbelning i gällande föreningslag är all paragra­ferna blivit förhållandevis svåröverskådliga. LRF utgår ifrån atl en omdis­posiiion kommer all ske i samband med ularbetandel av en ny förenings­lag.

OK: Redan i vårt yltrande över Justitiedepartementets förslag lill ny föreningslag (DsJu 76: 11) anförde vi att förslaget, vars redovisningsdelar lill stor utsträckning överensstämde med de som föreslagits i nu framlagda förslag, väl anslöl till en utveckling som inom ålskilliga föreningar redan i praktiken hade ägt rum och alt redan det förslagel innefattade all utveck­lingen inom lagsiiftningen fördes mer i takt med den faktiska utvecklingen, vilkel i och för sig vore värdefullt. Vi framhöll ocksä del dåvarande deparlementsförslagets förtjänster framförallt i vad avsåg införandet av bl. a. koncernbegreppet i den föreningsrätlsliga lagstiftningen och den full­ständiga samordningen av föreningslagens redovisningsbestämmelser med nya bokföringslagen. Denna inslällning gäller också för del nu framlagda förslaget. Vi kan därför allmänt lilstyrka att lagförslaget genomföres.

KF: KF framhöll i sitt yttrande över promemorian (DsJu 1976; II) alt man i lagförslaget inte tillräckligt beaktat de ekonomiska föreningarnas speciella förutsättning och särart. Viktiga förändringar i en lagstiftning som reglerar verksamhetsformerna för folkrörelser borde hänskjutas lill en


 


Prop. 1979/80: 144                                                                171

utredning med pariamenlarisk förankring. Eftersom vidare riksdagen nyli­
gen lillsaii en särskild ulredning beiräffande kooperationens ställning i
näringslivet, ansåg KF all del fanns anledning avvakla och se om denna
ulredning medförde behov av mer genomgripande förändring av
föreningslagstiftningen. KF avslyrkie därför genomförandet av förslagel.
men gjorde undantag för avsnillel om årsredovisning, vilka regler med
anledning av nya bokföringslagen var i akut behov av all omarbelas. Ell
flertal andra remissinslanser var pä samma sätl som KF kritiska till atl vid
denna lidpunkl genomföra en hell ny lagsliflning. På grundval av remiss-
kriiiken avslod regeringen från all lägga fram propositionen om en hell ny
föreningslag och begränsade sig lill atl inom ramen för gällande förenings­
lag arbela om avsnitten om årsredovisning och revision.       

Sammanfallning

KF har inle någol atl invända mol atl koncernredovisningsregler tas in i föreningslagen med de jusleringar som KF här föreslagil. KF erinrar dock om behovet av alt ell förtydligande görs i akliebolagslagens låneförbudsre-gel som en följd av all koncembegreppei förs in i föreningslagen samt all ertbrderlig hänsyn tas till det reviderade koncernbegrepp som föreslås i bolagskommitténs slutbetänkande.

KF undersiryker vidare att begränsningen av insatsränla och gällande skattelagstiftning allvariigl försvårar en kooperativ kapitalbildning. För­ändringar av dessa förhållanden bör om möjligt ske vid etl och samma tillfälle och börenligt förbundels mening påskyndas.

KF föreslår slutligen atl de föreslagna reglerna om revision ändras så all den konsumenlkooperativa rörelsen även framdeles kan behålla en egen sammanhållen revisionsfunklion.

HSB:s riksförbund: HSB tillstyrker i princip all förslaget läggs lill grund för lagsliflning.

1 yllrande över departementspromemoriorna Ds Ju 1976: 11 och Ds Ju 1976: 17 med förslag till ny lag om ekonomiska föreningar och följdlag­stiftning härtill anförde HSB att förändringar av lagstiftningen för ekono­miska föreningar skall ske i sitt egel sammanhang och inte enbart som en följd av förändringar i annan associationsrätlslig lagsliftning. Förändring av föreningslagen borde därför inle genomföras ulan all representanter för de kooperaliva folkrörelserna får lillfälle atl dellaga i utarbelandel av sådana förslag.

Föreliggande förslag begränsas lill alt avse regler om koncernredovis­ning, samordning av redovisningsreglerna med bokföringslagen saml viss skärpning av revisionsreglerna, HSB förulsäller all den allmänna över­synen av föreningslagsliftningen sker genom kooperationsutredningen och lill följd av dess kommande förslag saml att del därvid också kan bli nödvändigl och lämpligl atl anpassa de nu föreslagna ändringarna i före­ningslagen m. m. lill nämnda slörre översyn.

Svenska bankföreningen: De i promemorian föreslagna lagändringarna syflar till att uppnå likformighet mellan akliebolag och ekonomiska för­eningar såvitt gäller reglerna för redovisning och revision. Bankföreningen lillslyrker förslagen men vill på några punkter göra en särskild kommentar.

Svenska handelskammarförbundel: I promemorian lämnas förslag lill ändringar i lagen om ekonomiska föreningar och vissa andra nära anslu­tande lagar. Ändringarna syftar lill all för ekonomiska föreningar m.fl. införa redovisningsregler som står i principiell överensslämmelse med motsvarande regler för akliebolag. Förslaget återspeglar den remisskritik som riktats mol ell tidigare framlagl förslag till ny lagsliftning rörande


 


Prop. 1979/80:144                                                                172

ekonomiska föreningar. Denna kriiik har lell lill all någol förslag om ny föreningslag inte nu kommer att läggas fram. Ell behov av nya redovis­ningsregler har emellertid, även del i överensslämmelse med remisskriti­ken, ansetts föreligga.

Mol nu angivna bakgrund nolerar Svenska handelskammarförbundet med tillfredsställelse att nägot förslag till ny föreningslag icke läggs fram liksom all justitiedepartementet presenterat föreliggande förslag till nya redovisningsregler. I överensslämmelse med sina tidigare ställningstagan­den lillslyrker således förbundet del nu föreliggande förslaget. I fråga om den tekniska utformningen ansluter förslaget nära lill ordalydelsen i aklie­bolagslagen. Della är enligt förbundet lämpligt. De ökade krav som i redovisningshänseenden slälls på de ekonomiska föreningarna lorde inte utgöra någon nämnvärd belastning för föreningar av beröri slag. Dessa lorde i många fall redan ha anpassal sig lill de regler som nu föreslås. Den närmare ulformningen av förslagel i övrigl föranleder ingen kommentar från förbundets sida.

Stockholms handelskammare: Handelskammaren konslalerar atl försla­gen står i överensslämmelse med av Handelskammaren i andra samman­hang framförda krav på ökad likställdhet mellan olika företagsformer. De föreslagna redovisningsreglerna lorde för övrigt redan i betydande ut­sträckning tillämpas av ekonomiska föreningar. Förslagen synes vara tek­niskt väl utformade.

Mol bakgrund av del ovan anförda fär Handelskammaren tillstyrka de i promemorian framlagda förslagen.

Skånes handelskammare: Handelskammaren noterar med tillfredstäl­lelse att något förslag till ny föreningslag icke läggs fram liksom all justilie­deparlementet presenterat föreliggande förslag till nya redovisningsregler. I överenstämmelse med sina tidigare ställningstaganden lillstyrker således Handelskammaren det nu föreliggande förslaget. I fråga om den tekniska utformningen ansluter förslaget nära till ordalydelsen i aktiebolagslagen, vilkel synes lämpligt. De ökade krav som i redovisningshänseenden slälls på de ekonomiska föreningarna torde inte utgöra nägon nämnvärd belasl­ning och föreningar av beröri slag har, såviu Handelskammaren erfarii, i många fall redan anpassat sig till de regler som nu föreslås. Den närmare utformningen av förslagel föranleder i övrigl ingen kommentar från Han­delskammarens sida.

Sveriges industriförbund: De i promemorian föreslagna lagändringarna syftar lill all nä likformighet mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar beträffande reglerna för revision och redovisning. Förbundet tillstyrker förslagen men vill göra några tillägg.

LO: 1 LOs yttrande över "Förslag lill lag om ekonomiska föreningar m.m." (Ds Ju 1976: 11) och "Följdlagstiftning lill en ny föreningslag" (Ds Ju 1976: 17) framhöll organisalionen det positiva i atl reglerna för ekono­miska föreningar harmoniseras med den nya akliebolagslagen specielll vad gäller revision, årsredovisningar och koncerner. I samma yttrande fram­hölls vidare alt detta sägs enbari som tekniska förändringar som snabbi skulle kunna genomföras men alt LOs gamla krav på en översyn av hela företagslagsliftningen med dess inskränkta parissyn slod kvar.

I föreliggande promemoria behandlas huvudsakligen de delområden som LO särskilt framhöll i sill tidigare yttrande. Däremot avslår man från atl lägga fram etl förslag till ny lag om ekonomiska föreningar bl.a. med moliveringen alt kooperationsutredningens arbele bör avvaktas.

Mot bakgrund av del anförda lillslyrker LO i princip ulredningens för-


 


Prop. 1979/80: 144                                                               173

slag ulan all i delalj ha granskat alla de konsekvensändringar på olika lagar som förslaget medför. 1 övrigl vill LO hänvisa lill silt tidigare nämnda yllrande av den 7 mars 1977 lill Justitiedepartementet.

TCO: Förslagel överensslämmer i huvudsak med de i den lidigare pro­memorian framlagda förslagen och TCO hänvisar på dessa punkter till sitl lidigare yttrande. - TCO vill föra fram vissa principiella synpunkier be­träffande den associalionsrältsliga lagstiftningen. Del är önskvärt atl en samordnad och för alla associationsformer gemensam lagsliflning om redo­visning kommer lill slånd. Detta bör vara möjligt då nu förslag om likartade redovisningsregler för offentlig årsredovisning och koncernredovisning fö­religger för alla kaiegorier näringsidkare. - TCO vill också erinra om behovet av alt den associalionsrältsliga lagsiiftningen görs till föremål för en förnyad översyn för alt bringas i överensslämmelse med intentionerna i Lag om medbeslämmande i arbetslivet.

Sveriges redovisningskonsullers jörbund: Under senare år har ökade krav slällls på bäitre information från företagen. Med hänsyn härtill hälsar vi med lillfredsslällelse alla ansträngningar alt göra redovisningsreglerna så likformiga som möjligt oavsett associationsform. Härigenom skapas ju onekligen bälire möjligheter lill jämförelser.

Emellerlid ligger del i sakens natur atl behov föreligger av närmare vägledning vid vissa reglers lolkning. Vi inslämmer därför i utredningens förslag, atl Bokföringsnämnden får i uppdrag all följa praxis och avge erforderliga anvisningar.

Slutligen vill vi komma med en synpunki av mera praklisk arl. När nu likartade redovisningsregler för offentlig årsredovisning och koncernredo­visning kommer att gälla alla kategorier näringsidkare, synes del oss vara mera praktiskt all sammanföra dessa redovisningsregler i en enda lag (kanske införd i Bokföringslagen), Sedan kan i de olika lagarna hänvisning ske lill denna samlade lag,

FAR: FAR beklagar alt den fullständiga omdaningen av lagen om ekono­miska föreningar har måst uppskjutas. Föreningen vill under dessa förhål­landen tillstyrka att den nu föreslagna delreformen i princip genomförs,

eflersom den är synnerligen angelägen.         Del noleras all elt antal av

de påpekanden, som FAR gjorde lill 1976 års förslag, lett till justeringar i del nu remillerade förslagel.

Svenska revisorsamjundel: SRS som med lillfredsslällelse nolerar, atl ell anlal av de påpekanden som samfundet gjorde i sill remissyttrande över föregående utredningsförslag (Ds Ju 1976: 11) beaklals i del nu föreliggan­de förslaget, tillstyrker att detta i princip lägges lill grund för ändring i lagen om ekonomiska föreningar.

2    Årsredovisning m. m.

Bokföringsnämnden: Nämnden konslalerar med lillfredsslällelse försla­gels sirävan all samordna redovisningsreglerna för ekonomiska föreningar med redan gällande regler och praxis i berörda frägor enligt bokföringsla­gen (BFL) och akliebolagslagen (ABL); någol som på sikl kommer att förenkla redovisnings- och kontrollarbete, öka jämförbarhelen mellan oli­ka kategorier näringsidkare och bidra lill att öka förståelsen för ekonomis­ka rapporter hos olika intressenlgrupper.

Med hänsyn lagen lill de olikheter i fråga om bundet kapiial som råder mellan olika associationsformer har reglerna för upp- och nedskrivning av


 


Prop. 1979/80: 144                                                                174

anläggningstillgångar i ekonomiska föreningar (39 8) anpassats lill bestäm­melserna i BFL och ABL. I fråga om upp- och nedskrivning av anlägg­ningslillgångar överväger BFN all i elt uttalande söka närmare precisera bl. a. vad som är "ertbrderlig nedskrivning" respeklive "särskilda skäl för uljämning". 1 ell sådanl uttalande kommer nämnden givelvis också all beakla förhållanden i ekonomiska föreningar som kan behöva klarläggas.

I 40 8 sägs bl. a. all "gollgörelse som avses i 17 8 1 mom och som icke inräknals i årsvinsten skall upptas som särskild kostnadspost i resultaträk­ningen". Nämnden har noterat vad som sägs i specialmotiveringen till 40 8 nämligen "att det bör ankomma på BFN atl överväga frågan om korrekt redovisning i dessa hänseenden". 1 anslulning lill lagens ikraftträdande avser nämnden atl lillsammans med berörda parler pröva frågan om en anvisning i ärendel och vid behov göra nödvändiga uttalanden.

BFN vill förorda atl alternativet med en för alla näringsidkare gemensam lagstiftning om redovisning övervägs vid den vidare behandlingen av lag­forslaget. Om så inte sker, har BFN ej nägon erinran ur redovisningssyn­punkt mol all förslaget i promemorian lill ändringar av lagen om ekonomis­ka föreningar i vad avser 38-44 a 88 genomförs lills vidare. Del är dock nämndens förhoppning alt i så läll frågan om en gemensam redovisningslag senare kan bli föremål för utredning.

Länsstyielsen i Malmöhus län: I likhet med redovisningsreglerna i aklie­bolagslagen bygger de föreslagna nya redovisningsreglerna i föreningsla­gen på bokföringslagen. Endasl de för ekonomiska föreningar specifika bestämmelserna återfinns i föreningslagen. De beslämmelser som föreslås bli införda i föreningslagen ansluter dessulom nära till ordalydelsen i aktiebolagslagen. Länsstyrelsen finner nämnda likformighet ändamålsen-lig.

Svenska Riksbyggen: Den i promemoria Ds Ju 1979: 14 föreslagna sam­ordningen av redovisningsreglerna för ekonomiska föreningar med mol­svarande beslämmelser för akliebolag lillslyrkes av oss.

Riksrevisionsverkei: 38 8 sjätle slyckel; I promemorian föreslås för del försia atl avskrift av årsredovisning och revisionsberätlelse skall hos den ekonomiska föreningen hällas lillgänglig för envar senasl en månad efter det resultaträkningen och balansräkningen blivil faslsiällda. För del andra föreslås att avskrift efter anmodan skall sändas in lill länsstyrelsen. Sådan anmodan skall ske på begäran av envar. För föreningar, vari anlalel anställda under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200. är insändande obligatorisk. Som framgår av deparlementspromemorian Ds Ju 1976; II "Förslag till lag om ekonomiska föreningar m.m." lorde deras anlal uppgå till omkring 90 stycken (sid. 50 labell 3). I silt yllrande över denna promemoria tillslyrkle också RRV all redovisningen skulle göras öppnare genom alt årsredovisningen alltid skulle sändas in till registre­ringsmyndigheten.

RRV har sedemera i sitl yllrande 1979-03-28 över bolagskommilléns delbelänkande "Nya bolagsregler m.m.", SOU 1978:67. beträffande där ifrågavarande lyper av rätlssubjekl framhållit att man så långt möjligt bör söka begränsa det allmännas kostnader för hantering av redovisningshand­lingarna. Redovisningshandlingarna torde kunna göras tillgängliga och där­med ges offentlighet även genom atl förelaget — eller som i detla fall föreningen - direkt åläggs alt lillhandahålla sin årsredovisning på begäran av envar. Pä så sätl skulle länsslyrelserna undgå atl drabbas av en kostsam och slentrianmässig administrativ rutin. Della framstår som särskilt ange­läget att undvika beträffande det slora anlalet mindre föreningar. Anled-


 


Prop. 1979/80: 144                                                               175

ning kan däremoi finnas att koppla in länsstyrelsen för etl vitesföreläg­gande om företaget inle fullgör sin skyldighel alt lillhandahälla årsredovis­ningen.

Svenska bankföreningen: 38 8 själle slyckel. I moiiven uttalas all be­siämmelsen utformats i enlighet med vad 1974 ärs bolagskommitlé har föreslagil i molsvarande sammanhang. Därmed lorde avses 3 8 i förslagel lill lag om årsredovisning, revision och koncerner, som framlagts i betän­kandet "Nya bolagsregler m.m." (SOU 1978:67). Bankföreningen har i sitl remissyttrande över sisinämnda belänkande ifrågasatt om anmodan via länsstyrelsen inte är en onödig omgång. Myndighet som önskar la del av årsredovisningen bör normall kunna vända sig lill företaget med sin begä­ran. Detsamma gäller varje enskild som har ell berälligal inlresse all få del av årsredovisningen, l.ex. en krediigivare. Endasl om en sädan begäran inle villfars. borde begäran om årsredovisningen via länsstyrelsen ifråga­komma. Bankföreningen har ansell all denna ordning bör avspeglas i laglexlen.

7CO.' I vissa enskildheter innebär de nu presenierade förslagen ändring­ar i jämförelse med 1976 års förslag. Det lidigare förslagel om all alla föreningars redovisningshandlingar skulle göras offenlligl tillgängliga ge­nom atl sändas in till registreringsmyndighelen (länsstyrelsen) har från­gåtts till förmån för ell bibehållande av nuvarande ordning, som innebär all offenllighetsregeln bara omfattar föreningar som under de två senaste räkenskapsåren haft i medeltal mer än 200 anslällda. TCO anser att det är angelägel att offentlighetsprincipen omfaltar alla föreningar. Skäl har inle påvisats som talar för alt intressenterna i mindre föreningar skulle sakna behov av all via registreringsmyndighelen kunna få insyn i och information om föreningarnas verksamhel. De praktiska skäl som enligt promemorian talar mot det tidigare förslaget är inte av sådan karaklär atl de förhindrar en helläckande offentlighetsregel.

Riksskatteverket: Den i 38 8 själle slyckel nämnda anmodan är riklad till länsstyrelsen och ulgör en uppmaning all ta in avskrifier av en mindre förenings redovisningshandlingar när någon önskar la del av dem. Del framgår emellerlid inle klarl av laglexlen all länsstyrelsen bör ha möjlighel all la in även en mindre förenings redovisningshandlingar på egel iniliativ, nämligen om det kan anias föreligga någol allmänl inlresse att la del av dem. Laglexlen bör därför formuleras om sä all den bälire moisvarar del som sägs i specialmotiveringen på s. 82. Följande lydelse föreslås. ... Anmodan skall ske på begäran av envar saml då lillgång till handlingarna är påkallad av någol allmänt intresse. . . .

1 41 8 andra slycket kan orden "eller ansamlad förlust" utelämnas ur försia och iredje meningarna eftersom uppkommet underskoU på en för­enings verksamhel inle ulgör någol egel kapital. Av fjärde meningen fram­går all balanserad föriusl saml föriusl för räkenskapsåret skall avräknas mot egel kapital. Stycket föreslås fä följande ändrade lydelse. "Förenings eget kapital skall uppdelas i bundet eget kapital och frilt egel kapital. Under bundel eget kapital skall upptas inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond. Under fritt eget kapital skall upptas fria fonder, var för sig. balanserad vinst eller förlust saml nettovinst eller förlust för räken­skapsårel. Balanserad föriusl och föriust för räkenskapsåret upptas därvid som avdragsposler."

Kommerskollegium: Kommerskollegium kan - med undantag för en erinran - tillstyrka förslagen till nya redovisningsregler. Kollegiels tvek­samhet gäller en lerminologifråga. nämligen begreppel "bundel egel kapi-


 


Prop. 1979/80: 144                                                               176

tal". Sålunda sägs 1418 1 förslagel alt "under bundel egel kapital skall upptas inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond". Ulredning­en har här strävat efter atl använda samma begrepp som i akliebolagsla­gen. Enligi 16 8 I mom. lag (1951:308) om ekonomiska föreningar har emellertid medlem räll all vid utträde återfå inbetalda insalser - såvida föreningens stadgar ej innehåller inskränkningar härom. Det kapital som föreningarna har i form av inbetalda insalser är således ej av samma beskaffenhel som aktiebolagens aktiekapital. Pä grund härav finner kolle­giet det i viss mån missvisande all beleckna inbetalda insatser som bundel eget kapital.

Länsstyrelsen i Stockholms län: 8 40 st. 3 (jfr 8 18). Enligt gällande föreningslag finns valfrihet i fråga om redovisning av efterlikvider och återbäringar mellan upplysning i balansräkning och resultaträkning eller uppgift i förvallningsberällelse. Förslagel innebär att som särskild kost-nadsposi skall upptas gotlgörelser vilka avses i 17 § I mom. föreningslagen och som inte inräknats i årsvinsten. - Länsstyrelsen, som finner resultat­räkningen vara det rätta stället för redovisning av ifrågavarande gotlgö­relser. vill särskilt framhålla betydelsen av all del i den blivande proposi­tionen angående den åsyftade regleringen uttalas atl gotlgörelserna. oav­sell om de inräknas i årsvinsten eller ej. utgör en form av vinstdisposition. Promemorian synes antyda alt gotlgörelserna rent definitionsmässigt kan betraklas som kostnader, vilken oklarhet bör undanröjas.

8 38 st. 6, (jfr 8 46 mom. 4 st. 1). 8 43 a st. 2, (jfr 8 46 mom. 4 st. 3). Bestämmelserna i förslaget rör förenings eller koncerns skyldighet att utan anmodan insända årsredovisningshandlingar och revisionsberättelse till länsstyrelsen. Skyldighelen knyts lill anlalel anslällda (översiigande i me­deltal 200 Under de två senaste räkenskapsåren) hos förening eller vid koncernföretag. Den ifrågavarande avgränsningen i fräga om slorlek har betydelse för berörda subjekt även då det gäller avlämnande av finansi­eringsanalys, uppgifter om lagerreserv, delårsrapport samt utseende av auktoriserad revisor. - Länsstyrelsen finner det välmotiverat atl det tidi­gare förslagel (Ds Ju 1976: 11) om samtliga föreningars och koncerners skyldighet au ulan anmodan inge årsredovisning och revisionsberättelse till länsstyrelse nu bortlagits. Förslaget skulle i fråga om mindre föreningar och koncemer ha medförl etl merarbete för regislreringsmyndigheten som sannolikt ej motsvarats av någon slörre förbättring i redovisnings- och revisionshänseende. — — -

§ 39 st. 1. Genom förslaget lillskapas möjlighel för avsättning av medel lill uppskrivningsfond. Kooperationsutredningen har hos regeringen hem­ställt om ändring i föreningslagen så alt ekonomiska föreningar får räll även till en permanent bindning av anläggningstillgångars uppskrivnings­värde. Ett av syftena härmed skulle vara all förbättra föreningarnas kredit­upptagningsförmåga. Säsom närmare anförts i promemorian lorde emeller­tid detta skäl ej vara bärande enär en icke permanent fond av den föreslag­na lypen kan fä molsvarande krediteffekl. Med hänsyn härtill och dä någon form av fondemission ej kan äga rum i ekonomiska föreningar lillstyrker länsstyrelsen del framlagda förslaget.

§ 40 st 1 (jfr § 43 a st 3). 8 44 a st I. Genom reglerna införes möjlighel atl erhålla dispens från kravet pä redovisning av brutloomsäliningssumma i resultaträkning och i delårsrapport. Härigenom uppnås likformighet med akliebolagslagens regler. Kommerskollegium blir lillsiåndsmyndighel. En­ligt promemorian kommer förslaget troligtvis ej att få nägon större praktisk betydelse eftersom praxis i fräga om dispenser kommer atl bli härd. Läns-


 


Prop. 1979/80:144                                                                177

slyrelsen ser emellertid förslaget som en belydelsefull förbättring i förhål­lande till gällande lag. Ur bl.a. konkurrenssynpunkt måste för ekonomiska föreningar, liksom för akliebolag, föreligga situationer då eu medgivande av dispens är berälligal.

Kooperationsutredningen: Kooperalionsuiredningen hemslällde i en skrivelse lill regeringen den 6 november 1978 all föreningslagen skulle ändras så atl möjlighel skapades till dels en permaneni bindning av an­läggningstillgångs uppskrivna värde i en reservfond, en permanent upp­skrivningsfond eller i annan form, dels en uppskrivningsfond för tillfällig bindning av anläggningstillgångs uppskrivna värde. - Skrivelsen behand­las i justitiedepartementets nu remitterade promemoria.

Som konstateras i såväl utredningens framslällning som i departements­promemorian finns del formelll likarlade villkor för olika förelagsformers uppskrivning av en anläggningslillgång. Då del emellertid pä användnings­sidan finns klara skillnader blir den reella möjligheten för ekonomiska föreningar att skriva upp anläggningsvärdet mindre än vad fallet är lör aktiebolag. Detla innebär alt möjligheterna för en ekonomisk förening all redovisa en rättvisande balansräkning är mindre än för aktiebolaget, Detla kan bl.a. negativt påverka kreditbedömares bedömning av den ekonomis­ka föreningens kreditvärdighet mol bakgrund av relationerna mellan eget och främmande kapital.

Del torde således inte kunna förnekas att den ekonomiska föreningen f.n. i vissa situationer är diskriminerad genom gällande bestämmelser.

Mol den bakgrunden hemställde utredningen all sädana regler skulle utarbetas att en permament bindning av del uppskrivna beloppet lill re­servfond, permanent uppskrivningsfond eller på annal säu görs möjlig. Dessulom föreslogs rätt till tillfällig bindning i uppskrivningsfond enligt det förslag som fanns med i 1976 års förslag till ny föreningslag.

Utredningen konstaterade själv atl en bindning till insatskapitalet mol­svarande fondemission i aktiebolaget inle är akluell för den ekonomiska föreningen. Beträffande bindning till reservfond underslröks särskilt atl delta inte skulle begränsa skyldigheten atl i annan ordning avsätta medel lill reservfonden. Den i departementspromemorian redovisade risken för att en sådan föreslagen avsättning skulle kunna leda till annars inle möjlig vinsluidelning bör kunna bemäslras genom preciseringar i föreningslagen. En bindning till annan permanent fond medför enligt uttalanden i prome­morian laglekniska komplikationer som inte uppvägs av del prakliska behovel.

Frågan om en permament bindning av uppskrivningsbelopp lorde inle ensam ha någon avgörande belydelse för kooperalionens kapitalförsörj­ning. Kooperalionsuiredningen ser frågan närmast som en del i ell slörre principielll och praktiskt sammanhang. 1 utredningens arbete ingår atl analysera de skilda villkor som på bl.a. kapitalomrädet gäller för olika företagsformer samt lägga fram förslag till åtgärder. 1 anslulning härtill har utredningen jämsides med mer övergripande studier om kooperalionens kapitalförsörjning lagit upp vissa delfrågor som inte kräver någon mera omfallande ulredning och som bör kunna behandlas med förtur. Åndringen av insatsräntans begränsning och möjligheten alt skriva upp anläggnings­tillgångar är två sådana frågor.

Utredningen bedömer atl kravel på jämbördiga villkor för akliebolag och ekonomiska föreningar klarl överväger de eventuella laglekniska svårighe­terna atl ulforma regler för en permament bindning av uppskrivningsbe­lopp i ekonomiska föreningar som åberopas i departementspromemorian.

12    Rik.sdagen 1979180. I saml. Nr 144


 


Prop. 1979/80:144                                                                 178

Därför bör redan i delta sammanhang, när andra redovisningsbesiäm-melser föresläs bli ändrade, åtgärder vidlas för en jusiering av även regler­na lör den ekonomiska föreningens fonderingsmöjligheter,

Mol den bakgrunden lillslyrker utredningen att möjlighet till lillfällig bindning av uppskrivningsbelopp införs för ekonomiska föreningar (398). Samiidigi vidhåller ulredningen den i skrivelsen den 6 november 1978 gjorda hemställan om sådana ändringar i föreningslagen atl även perma­nent bindning av uppskrivningsbelopp medges för de ekonomiska för­eningarna. Ulredningen finner således inle atl de invändningar mol ålgär­der på delta område som reses i departementspromemorian är överty­gande.

LRF: 188, som i huvudsak moisvarar 9 kap. I och 288 i lidigare förslag,
innehåller beslämmelser om vinstutdelning m.m. LRF kan godla ändring­
arna i försia st.---

Vad gäller 188 tredje st. (nytl) antyds - bl.a. genom uttrycket "i annan form" - alt gollgörelse enligt 178 år en form av vinstutdelning. Ett sådant synsätt delas inle av LRF. Efterlikvider och återbäringar är en kostnad och skall aldrig kunna ulgå "i form av" vinstutdelning. Laglexlen bör därior ändras så all ullryckel "i annan form" utgår. Genlemol uttalandel pä sid. 78 första st. vill LRF hävda atl utbetalning lill medlemmarna av balansräk­ningens vinsl inle är att betrakta som utbetalning av efterlikvid eller återbäring. De två senare termerna kan enligt kooperativ lerminologi en­dasl användas för alt beleckna tillägg till det pris, som föreningen ger sina medlemmar respeklive äterbelalning av del pris föreningen lar ut av sina medlemmar, Efterlikvider och återbäringar eller motsvarigheter under andra benämningar bör således alltid anses som kostnader.

LRF vill påpeka all praxis numera utvecklats så alt lerminologin vari­erar mellan branscherna. Del är önskvärt att en översyn av föreningsla­gens terminologi på denna punkl sker i samband med utarbetandet av en kommande ny föreningslag,

Se vidare 408 där frågan yllerligare ulvecklas och eflerlikvidens och återbäringens placering i årsredovisningen diskuteras.

I sista delen av 188 tredje st upptas en generell regel om försikiighei i fråga om vinstutdelning eller utbetalning av gollgörelse. Dispositioner som slrider mol god affärssed fär inte ske. Bestämmelsen har hämlats frän aktiebolagslagen. LRF tillstyrker bestämmelsen om att utdelningen eller utbetalningen skall ske på ett sådanl sätl att kraven på föreningens eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt blir lill­godosedda.

38   8, Paragrafen är lung med sina sju st. Ev. kan st. 4-7 bilda 38 a8. Hänvisningen framål i sjätle si. lill 468 4 mom. bör ersättas av en beskriv­ning: "Förening, där anlalet anställda under de tvä senaste räkenskaps­åren i medeltal överstigit 200, är utan etc". Vissa hänvisningsändringar blir nödvändiga.

39   8. LRF och KF har till kooperationsulredningen framfört alt några skillnader i rälien att använda uppskrivningsfond ej bör föreligga mellan ekonomiska föreningar och aktiebolag. Denna uppfattning framgår av ko­operalionsutredningens hemställan till regeringen (departementspromemo­rian, bilaga 6).

Enligt kooperalionsutredningens hemställan bör föreningslagen ändras så all möjligheter skapas till dels en permaneni bindning av anläggningstill­gångs uppskrivna värde i en reservfond, en permanent uppskrivningsfond eller annan form, dels en uppskrivningsfond för lillfällig bindning av an­läggningstillgångars uppskrivna värde.


 


Prop. 1979/80: 144                                                               179

I departementspromemorian föreslås endasl, i likhet med 1976 års för­slag, en uppskrivningsfond för lillfällig bindning av anläggningstillgångars uppskrivna värde. Däremot avvisas en permanent bindning av del upp­skrivna beloppet som kooperationsulredningen föreslår.

Del framhålles alt vid en kreditbedömning är det väsenlligl att se till företaget i dess helhet, där förekomslen av dolda reserver likväl som förvänlningar på företagel spelar slor roll. Del medges all ulländska kredil-bedömare dock mer ser på relalionen mellan egel och främmande kapiial. Kredilbedömningen måsle här vara länkl för långfrislig upplåning. Någon hänsyn synes ej ha lagits till den mer vanliga företagsbedömningen av en mångfald affärsförbindelser, som ej känner lill dolda reserver i anläggningstillgångar.

LRF anser all rält för ekonomisk förening atl bilda såväl lillfälligt som permaneni bunden uppskrivningsfond bör föreligga. I depariemenlsprome-morian anförs all då en föriusl kan läckas via permaneni uppskrivnings­fond öppnas möjligheier till vinsluidelning av belopp som annars måste åtgå för Ibrlusiläckningen. Deparlemenlspromemorians slutsats är all en uppskrivningsfond i en ekonomisk förening endasl bör kunna användas för nedskrivningar. LRF anser alt de laglekniska komplikationer som anföres i departemenispromemorian mol en permaneni uppskrivningsfond - någon form av nedsättningsföreskrifier måsle skapas - bör kunna lösas. LRF vill i anslulning härtill tillägga all disiinklionen mellan permaneni uppskriv­ningsfond och departementspromemorians angivande av att uppskriv­ningsfond kan komma all stå kvar under lång lid ej är tillfredsställande.

Kooperationsulredningen behandlar som nämnls olika möjligheier all stärka del egna kapilalel i ekonomiska föreningar. Ell försia steg är därvid all söka tillskapa samma möjligheter lill slöd för uppbyggnad av egel kapital för ekonomiska föreningar som för akliebolag. Den diskrimineran­de skillnad som finns mellan associationsformerna såviu avser möjlighe­terna all använda permaneni uppskrivningsfond bör undanröjas. LRF hemställer atl förslagel omarbetas i enlighel med denna uppfattning.

40 8. Till skillnad från 1976 ärs förslag upptas i iredje st. ocksä en bestämmelse om redovisning av efterlikvider och återbäringar i visst fall; jft 188.

Enligi gällande föreningslag och enligi 1976 ärs förslag gavs möjlighel lill valfrihet eftersom man kunde nöja sig med en uppgift i förvaltningsberät­telsen, om upplysning inle lämnades i balansräkningen eller resultaträkningen. Som påpekals av bl.a. Föreningen aukloriserade revi­sorer och Svenska revisorsamfundel hör ifrågavarande uppgifter uppen­barligen hemma i resultaträkningen.

Den nu föreslagna ändrade bestämmelsen tar sikle på sådan gollgörelse lill medlemmar eller andra i form av efterlikvider och återbäring e.d. som inle inräknas i årels vinsl och som alltså inle skall visas som vinsl i balansräkningen. Del är här fråga om en utbetalning vid sidan om utdel­ningen. I departementspromemorians specialmotivering anförs även: "För all inle låsa utvecklingen av en god redovisningssed på delta område bör i laglexl ej föreskrivas annat än all här ifrågavarande gotlgörelser skall tas upp som särskild kostnadspost i resultaträkningen. Uirymme finns härige­nom att i annat sammanhang la ställning lill hur - som bokslutsdisposilion eller som koslnad under annan rubrik - såväl den slutliga som den prelimi­nära goitgörelsen skall redovisas i resultaträkningen. Det bör ankomma på bokföringsnämnden all överväga frågan om korrekt redovisning i dessa hänseenden."


 


Prop. 1979/80: 144                                                               180

I 18 och 4088 anges all om gollgörelse inle inräknas i vinslen skall den föras via resulialräkningen som koslnad och i förekommande läll tas upp i balansräkningen som skuld lill medlemmarna. Au så sker är idag praxis inom lanlbrukskooperationen.

Med siigande precisering i redovisningsleknik och generell rekommen­dalion om atl efierlikvid/älerbäring inom lanlbrukskooperationen ej bör överstiga 2% av avräkningsvärdei, har efierlikvid/älerbäring kommii atl betraktas ej som ett renodlat överskott av en förenings verksamhel utan som en inom snäva ramar planerad del av ersällning lill medlemmarna för utförda prestationer. Avräknings- och efterlikvid kan lill viss del ersälta varandra och hänger således i den lanlbmkskooperaliva föreningen nära samman med varandra som en total ersällning för medlemmens leverans. Motsvarande förhållande gäller medlemmens inköp eller tjänsieuinyil-jande. Skillnaden mellan avräkningslikvid och tolal likvid är mer eller mindre slarki beroende pä respeklive branschs marknadssituation.

Avvikelser mol budgel under årel korrigeras mol löpande avräknings-pris, vilket medför all en förening söker hålla budgeterad efterlikvid. Som en skillnad geniemot aktiebolaget framstår alt variation mot budget fär utfall i första hand i form av högre/lägre pris och ej i form av större/mindre överskott. Slyrelsen i en lanlbrukskooperaiiv förening faslsläller avräk-ningspris och har befogenhel all, förutan stämmans hörande, faslställa efterlikvid, vilken, då den ej är utbetald, upptas i balansräkningen som en upplupen koslnad. under kortfristiga skulder.

Praxis inom lanlbrukskooperationen har utvecklats sä all efterlikvid i flertalet föreningar i resultaträkning redovisas lillsammans med avräk­ningslikvid bland rörelsens kosinader. före resullal före avskrivningar. Alt betrakta eflerlikviden som en rörelsekoslnad och som en del av den toiala ersättningen till medlemmen för utförda leveranser, hindrar ej all eflerlik­viden jämväl skall beaklas vid avsättning till reservfond.

LRF noterar att lagförslaget ej innehåller preciseringar om var i resultat­räkningen gotlgörelser skall las upp som särskild koslnadspost. Som god redovisningssed på delta område bör gälla rådande praxis inom lantbruks­kooperationen.

43 8. I andra st. talas om atl förvaltningsberättelsen skall innehålla uppgift om väsentliga förändringar i medlemsantalet saml om summorna av insalsbelopp som skall återbetalas under näsla räkenskapsår. Uppgif­lerna bör i stället kunna intas i noter lill balansräkningen, jfr 428 sisla st.

43   a §. I näst sisla st. talas om all moderförening och dolierförening skall ange hur stor del av årels inköp och försäljning som avser andra företag inom samma koncern. Ordet dolierförening synes här böra utbytas mot dotterföretag.

44   §. Paragrafen innehåller beslämmelser om delärsrapport. Andra st. innebär att delårsrapport skall avges av styrelsen. 1 lidigare förslag angavs atl delårsrapport kunde avges av verkslällande direktören om styrelsen bestämde det. Del nu aktuella lagförslaget upptar inle VD-reglering. LRF föreslår i avvaktan pä ny föreningslag att delärsrapport även får avges av styrelsens ordförande eller två styrelseledamöter, om slyrelsen så bestäm­mer.

HSB:s riksförbund: Årsredovisningsreglerna bör i en kommande total revision av föreningslagen ges en ny redaklionell översyn. De nu föreslag­na reglerna, mot vilka HSB i sak inte vill rikta några invändningar, har utformats pä etl sä kompakl sätt att de blir svårlästa för den som inte har belydande insikter i och kunskaper om redovisningsfrågor. De kooperaliva


 


Prop. 1979/80:144                                                                181

folkrörelserna kännetecknas av att del i stor utsträckning är förtroende­valda lekmän som leder föreningarna. Inom HSB-rörelsen är detta speci­ellt påtagligt inom de mer än 2.800 bostadsrättsföreningarna.

Med hänsyn till atl översynen endast är partiell kan dock förslaget accepteras för en begränsad lid. HSB förutsätter atl frågan ånyo las upp lill bedömning senasl i samband med alt kooperalionsutredningens slutliga förslag behandlas.

HSB lillslyrker förslaget till uppskrivningsfond med den begränsning del fått i förhällande lill kooperalionsutredningens ursprungliga framslällning. HSB delar emellerlid även i delta hänseende kooperalionsutredningens remissvis framförda synpunki alt frågan om permanent bindning av upp­skrivningsbelopp bör övervägas yllerligare.

OK: 8 39 Kooperationsutredningen, vilken, som lidigare anförts i stor utsträckning kommii all syssla med kapitalförsörjningsproblem för ekono­miska föreningar, har i en skrivelse som redovisals i promemorian hem­ställt om all anläggningstillgångars uppskrivna värde skulle kunna bindas i en permaneni uppskrivningsfond eller annan liknande fond.

Bakom Kooperalionsutredningens skrivelse ligger en önskan all likställa ekonomiska föreningar med aktiebolagen, som i dagsläget har mänga för­delar framför de ekonomiska föreningarna i vad gäller finansieringsmöj­ligheter och bindning av kapital. Bl.a. tilläts enligt aktiebolagslagen all akliebolagel får använda uppskrivningsbelopp enligi 15 8 bokföringslagen för avsättning till uppskrivningsfond eller lill fondemission.

Promemorian är delvis avvisande lill kooperationsulredningens förslag.

Del är givetvis angeläget all förslagels regler om alt uppskrivningsmedel får tillföras en uppskrivningsfond för all senare kunna användas för ned­skrivning godiages. Promemorians ifrågasättande om del över huvud taget vore nödvändigt med en uppskrivningsfond i ekonomiska föreningar efter­som dessa lika gärna kunde vänla med uppskrivning lills nedskrivningsbe­hov förelåg kunde väl med samma räu användas genlemol akliebolag, som alliså i dag har rätten. Ifrågasättandet är också orikligt. Det kan i mänga sammanhang vara vikligl att kunna visa på en uppskrivningsfond.

Del är väl också i och för sig rikligt atl en kreditbedömare inte bedömer företag enbari med hänsyn till vad detla kan visas som bundet kapital eller ej, utan också omsiändigheler som förvänlningar inför framliden, före­komsten av dolda reserver spelar en roll. Det kan dock icke bestridas att i den totalbild som en kreditbedömning ulgör förekomsten av bundna re­server är en utomordentligt belydelsefull faktor och alt detla i hög grad accentueras när del gäller kreditbedömningar gjorda av ulländska bankins­litul. Som del uttryckligen sägs i promemorian är ulländska krediigivare benägna att grunda sin bedömning på relalionen eget/främmande kapital. Syftet med alt binda uppskrivningsmedel är ju just all öka den bundna delen av egenkapilal och visa detla öppet.

Ur lagteknisk synpunkt kan hinder ej möta mol atl föreskriva sådana regler att uppskrivning kan användas för möjliggörande av vinstutdelning i förluslsituationer.

Vi vill därför undersiryka behovel av all de av kooperationsulredningen föreslagna ändringama vidtages inte bara ur likställighelssynpunkl utan också därför all elt reellt behov föreligger för inrättande av permanenta fonder av det slag som behandlas under avsnillet.

KF: Vad gäller bestämmelserna om årsredovisning i lagförslaget har funnits vissa redaktionella svårigheter genom atl antalet paragrafer måsle begränsa sig till 7 för att hålla sig inom utrymmel i nuvarande föreningslag


 


Prop. 1979/80: 144                                                                182

(88 38-44). I akliebolagslagen är dessa beslämmelser uppdelade på sam­manlagi 14 paragrafer. Del hade i och för sig varil ell önskemål all slörre överensslämmelse än som nu blir fallel uppnålls i redigeringen mellan aktiebolagslagen och föreningslagen, eflersom reglerna ofta är ordagranl likalydande. men KF ulgär från all sådana önskemål kan lillgodoses i en mer fullsländig omarbetning av föreningslagen, som enligt vad som lidigare sagls kan bli erforderlig i en nära framtid.

39 8. KF är positivi till förslaget all även ekonomiska föreningar skall fä möjlighel all göra uppskrivning av anläggningslillgångar genom bildande av uppskrivningslbnd och har heller inle något all erinra mol de begräns­ningar som lagen ger för användningen av sådan uppskrivningsfond. Andra slyckel i denna paragraf bör kunna ulgå (se avsnill 3).

40 8. 1 Iredje slyckel har tillfogats en mening (som hellre borde placeras som egel stycke) om skyldighel atl i resulialräkningen specificera gollgö­relse lill medlemmarna som moisvarar älerbäring/eflerlikvid men ulgåll före bokslulel. KF anser inle all sådan gollgörelse skall rubriceras kosl-nadsipost. eftersom det är fräga om en överskoltsuldelning. Vad gäller resultaträkningens uppställning borde mest riktigl vara alt placera sådana gollgörelser inle bland kosinader ulan på en egen rad efler exiraordinära posler före bokslulsdispostitioner.

41 8. Begreppet bundel kapiial kan i en ekonomisk förening vara mera svårdefinieral ån i akliebolag. sammanhängande med all en ekonomisk förening inle kan dela ul vinslmedel lika frilt som akliebolag. Även genom sladgebeslämmelser kan användandet av vissa fonder vara begränsat. Så är t. ex. fallet i konsumentföreningarna, där del i sladgarna finns förbud all använda disposilionsfond för utdelning lill medlemmarna. Även sädan fond blir därigenom bundel kapital. Följande komplellering bör därför göras lill definitionen av bundel kapital: "Under bundet egel kapital skall upptas inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond samt annan fond, som enligt sladgarna inte får användas för utdelning,"

44 8, 1 aktiebolagslag kan avgivandet av delårsrapport av styrelsen dele­geras lill verkslällande direklören och det är också allmän praxis atl så sker. 1 föreningslagen ger förslagel inle nägon molsvarande möjlighel, eftersom del i denna lag inle finns några regler om verkslällande direkiör. KF anser emellerlid atl det är önskvärt att motsvarande möjlighel lill delegering ges även ekonomisk förening.

FAR: Försia slyckel av denna paragraf om vinstutdelning har omredi­gerats med hänsyn lill behovel alt i förekommande fall beakla även kon­cernens förhållanden. En ytterligare omarbetning är emellertid nödvändig av den orsaken atl terminologin i slyckel ej längre överensslämmer med den som i förslaget använls i redovisningsavsniliei. Vad som i 18 §, med användande av äldre terminologi, kallas "vinsl enligt faslställd balansräk­ning", benämns i 41 § andra slyckel och 43 a 8 själle slycket "fritt egel kapital". En omformulering till närmare överensstämmelse med den paral­lella bestämmelsen i 12 kap. 2 8 akliebolagslagen är sålunda nödvändig.

40 8. Paragrafen handlar om resultaträkningen. I andra stycket före­skrivs atl om föreningen driver flera rörelsegrenar, som är väsentligen oberoende av varandra, skall brulloresullatet av varje sådan rörelsegren särskilt redovisas, Detla moisvarar stadgandet i II kap. 6 8 andra slyckel akliebolagslagen. Erfarenheterna av tillämpningen av della stadgande är den all del normalt är helt opraktiskt alt lämna denna specifikation i resultaträkningen. Den låter sig icke lämpligen inpassas i bokföringslagens resultaträkningsschema. I sin redovisningsrekommendalion nr I har FAR


 


Prop. 1979/80:144                                                                183

funnil sig föranledd atl uttala atl del synes "näslan oundgängligi" all göra
avsleg från föreskriften atl avge denna specifikation pä del i lagen före­
skrivna slällei, dvs. i resulialräkningen. 1 praxis lämnas därför uppgiften i
not lill resulialräkningen. I förslagel lill ny lydelse av föreningslagen bör
besiämmelsen därför intagas i 42 8. Del är dessulom önskvärt atl aktiebo­
lagslagen ändras, så all molsvarande sladgande flyllas från I I kap. 6 8 till
II kap. 8 8.----

43 8. FAR vill här erinra om vad föreningen anförde i sill remissvar rörande 8 kap., 9 8 i 1976 års förslag, nämligen nödvändigheten av ett uttalande, senasl i proposilionen, av samma innebörd som lagulskolleis uttalande i anslulning till 11 kap. 9 8 försia slyckel akliebolagslagen. Detta innehöll bl. a. "all god redovisningssed i allmänhel får anses kräva redogö­relse (i förvallniningsberättelsen) för alla sådana förändringar i lagerreser­ven som i avsevärd mån påverkal årsresullal eller eljesi är av slörre vikl". FAR anser att resultatpåverkan av lagerreservförändringar i sädana läll enligt god redovisningssed i försia hand bör framgå av resulialräkningen.

Svenska revisorsamfundet: 40 8 3:e st. Andra meningen har i del förelig­gande förslagel erhållil en annan ulformning än i 1976 års belänkande. Enligt SRS" uppfattning beaklar den föreslagna nya lydelsen på elt bälire sätl än i lidigare förslag god redovisningssed i sammanhängd. För all undvika iveksamhel och missförstånd borde dock sisla ledel i meningen ulgå och denna erhålla följande lydelse: "Som en särskild kostnadspost skall uppläs gollgörelse som avses i 17 8 I mom.".

41 § 2:a si. Efler mönster från akliebolagslagen 11 kap. 7 § bör följande mening inskjutas efler styckets försia mening; "Vid insatskapitalet skall anges anlalet insalser och insatsens nominella belopp".

43 8. I paragrafens tredje stycke har föreslagils all i förvaltningsberättel­sen skall anges sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och er­sällningar dels lill styrelsen och andra personer i ledande ställning, dels till övriga anslällda, SRS anser, all ullryckel "andra personer i ledande ställ­ning" är alllför vagt och bör konkreliseras. Enligt samfundets uppfattning bör specifikalionskravel uiöver slyrelseledamöler omfalta endast verksläl­lande direkiör.

Sveriges industriförbund: 1 remissyttrandet över förslagel lill lag om ekonomiska föreningar (Ds Ju 1976:11) framförde förbundet synpunkier pä förvaltningsberällelsens omfattning. Bl.a. nämndes all lagrådel vid sin genomgäng av akliebolagslagen gjorde värdefulla uttalanden om gränserna för uppgiflspliklen i förvaltningsberättelsen. Föredragande slalsrådel in­stämde sedan i lagrådels ullalande. Förbundel finner del betydelsefullt all molsvarande ståndpunkler kommer lill ullryck i den nu föreslagna lagstift­ningen om ekonomiska föreningar.

3   Koncerner

Svea Hovrätt: Vid ett genomförande av förslaget bör den av bolagskom­miltén föreslagna preciseringen av koncembegreppei laggas lill grund ock­så för molsvarande reglering i föreningslagen (I a 8) i den mån inle särskil­da föreningsrättsliga skäl föranleder annan bedömning.

Länsstyrelsen i Stockholms län: Koncerndefinilionen har utformats ef­ler förebild från I kap. 2 8 aktiebolagslagen. Vid remissbehandlingen av jusliliedepartemenlels lidigare promemoria Ds Ju 1976:11 riktades viss kriiik mol förslagel i vad avsåg dels den lill synes oklara bedömningen av


 


Prop. 1979/80:144                                                                184

förhållandet mellan föreningar och deras huvudorganisation, dels i prome­morian gjort ullalande som ulvidgade koncernbegreppet utöver vad lagtex­ten uttryckligen angav, dels ock bristen på regler vilka jämställde ekono­miska föreningar med aktiebolag i lånehänseende,

I föreliggande promemoria anges atl anledning inte finns alt för närva­rande bemöta den framförda kriliken enär koncernbegreppet i akliebolags­lagen behandlals av bolagskommiltén vars yllrande för närvarande remiss­behandlas.

Länsstyrelsen finner del angelägel alt låneförbudsregler för koncerner med ekonomisk förening som moderiöreiag om möjligt redan nu införes. Etl införande av dylika regler lorde närmasl vara av leknisk art varför ställningstagandet ej bör uppskjutas.

Länsstyrelsen i Malmöhus län: I a §. Paragrafens definition av begreppel koncern överensstämmer med aktiebolagslagens. 1 förslagel påpekas atl definitionen utsatts för viss kritik pä grund av atl den inte tar tillräcklig hänsyn till de speciella förhållanden som råder inom bland annat lantbruks­kooperationen. Åsyftad situtation är atl, när en förening äger andelar i en annan förening, sistnämnda förening ej nödvändigtvis har karaklären av ell dotterföretag. 1 stället kan sistnämnda förening vara atl anse som överor­ganisation.

1 promemorian Ds Ju 1976:11 sidan 83 sägs att för gruppbildningar av nyssnämnt slag "torde i allmänhel frågan om koncernredovisning inle bli akluell. Del är emellertid givel all skyldighel att upprätta koncernredo­visning inträder så snart gruppbildningen faller under den i lagen angivna koncerndefinitionen".

1 förslaget sägs all del inte finns anledning att nu närmare gå in på den kritik som framförls mol koncerndefinitionen beroende på all koncernbe­greppet i akliebolagslagen är föremål för översyn. Därvid skulle hänsyn få tas även lill den här ovan relaterade föreningsrätlsliga problematiken.

Länsstyrelsen ifrågasätter emellerlid om del inle är mest ändamålsenligt all redan i samband med införandet av nu föreslagna ändrade beslämmel­ser i föreningslagen precisera när överorganisalion skall anses föreligga och koncernredovisning således inle vara aktuell. En alllför vid koncern­definition på föreningsrättens område kan nämligen tänkas framtvinga omotiverade redovisningsåtgärder. Dessutom bör provisoriska bestäm­melser i görligasle mån undvikas.

18 §, 24 a 8. Paragraferna innehåller nya bestämmelser, aktuella vid kon­
cernförhållanden. Länsstyrelsen tillslyrker förslagen till begränsningar av
vinstutdelningen inom koncerner enligt 18 8, liksom den underrättelseskyl­
dighet inom koncerner som föreslås i 24a§.  

Länsstyrelsen ansåg i sitl yttrande den 7 mars 1977 atl de i promemorian Ds Ju 1976:11 föreslagna reglerna om koncernredovisning brast såtillvida, atl de inte innehöll några regler om formen och meloderna för hur koncern-resultaträkningen och koncernbalansräkningen skulle upprättas. Alt redo­görelse skulle lämnas för vilka metoder och värderingsprinciper som an­vänts vid uppgörande av koncernredovisningen fick dock anses uigöra viss kompensation.

Länsstyrelsen konstaterar all del inte heller i del nu framlagda förslagel intagits några regler av i föregäende siycke omnämnt slag. Även på denna punkl överensslämmer dock förslagel med förhållandena i akliebolagsla­gen. Skulle sådana regler uppställas borde de följaktligen införas i såväl akliebolagslagen som föreningslagen. Med hänsyn lill all praxis vad gäller koncernredovisning forlfarande är föremål för viss utveckling, exempelvis


 


Prop. 1979/80:144                                                                185

i form av en forllöpande övergång frän parivärdemeloden lill förvärvsvär-demeioden vid elimineringen av moderbolagels redovisade värde av akiier i dotterbolag, synes emellertid lämpligt att tills vidare avvakta med infö­randel av regler härför.

Sveriges indiislriförbund: Förbundel för i della sammanhang inle fram några synpunkier på koncernbegreppet. 1974 års bolagskommitlé har haft i uppdrag alt göra en översyn av koncernbegreppet. Belänkandet (SOU 1979:46) remissbehandlas för närvarande. Förbundel vill därför hänvisa lill sitt kommande yllrande över betänkandet och utgår från alt de ändring­ar av koncernbegreppet som är aktuella för akliebolagslagens del även beaktas nar del gäller ekonomiska föreningar.

Svcnsku bankföreningen: I a 8. Paragrafen innehåller definition av be­greppet koncern i de fall moderförelagel utgörs av en ekonomisk förening. 1974 års bolagskommitté har avgivit sitt slutbetänkande "Koncembegrep­pei m.m." (SOU 1979:46), vilkel för närvarande remissbehandlas. Bank­föreningen hänvisar lill silt yllrande över beiänkandei och lörulsäller atl de eventuella ändringarna av koncernbegreppet som kommilléns arbele kan föranleda i akliebolagslagen beaklas även såviu gäller ekonomiska föreningar.

FAR: I den nya I a 8 har intagits beslämmelser om koncernförhållanden, molsvarande 1 kap. 2 8 aktiebolagslagen.

Föreningen vill här erinra om del förslag lill ändringar av andra stycket i nämnda paragraf i aktiebolagslagen, som framlagts av 1974 års bolagskom­mitlé i beiänkandei SOU 1979: 46, Koncernbegreppet m. m. Della förslag, som avser alt klargöra situalionen beträffande s. k. 50/50-bolag, tillstyrkes av FAR i annan skrivelse. Föreningen finner det uppenbart all. om änd­ringen i aktiebolagslagen kommer till slånd, motsvarande ändring bör ske av lydelsen av den nu föreslagna I a8 i föreningslagen.

I anslutning lill denna paragraf vill FAR erinra om del behov av ändring av bestämmelserna om läneförbud i 12 kap. 7 8 aktiebolagslagen, som påtalats av en annan remissinstans (promemorian s. 179) och som uppen­barligen föreligger. Del undanlag från låneförbudel, som gäller för företag inom en koncern beslående av akliebolag, bör sålunda gälla även om moderföretaget är ekonomisk förening och dotterföretaget akliebolag. Motsvarigheten lill bestämmelsen i ABLs 12 kapitel om låneförbud finns för närvarande ej i föreningslagen.

Svenska revisorsamfundel: Definitionen av koncern, där ekonomisk förening är moderförening, har uppbyggts efter mönsier av aktiebolagsla­gens koncernbegrepp, 1974 ärs bolagskommitlé har nyligen i silt slutbetän­kande SOU 1979: 46. Koncernbegreppet m. m.. lagl fram förslag om tillägg till I kap. 2 8 akliebolagslagen. varigenom de s.k. 50/50-bolagens status i koncernsammanhang klargörs. SRS har i särskilt yllrande tillstyrkt della förslag. Samfundet undersiryker angelägenhelen av all - om ändring av akliebolagslagen sker. motsvarande ändring sker i den föreslagna Ia8 lagen om ekonomiska föreningar.

24a 8. Som en generell synpunki måsle framhållas svårighelerna alt definiera när etl koncernförhällande uppslår. Della mol bakgrund av att andelskapitalel inle är fixerat lill sill belopp ulan kan skifta. Det kan därför ifrägasäiias, om inte informationsskyldigheten borde läggas på dotterföre­taget i stället för pä moderföretaget. Ullryckel "dotierförelagels ledning" är enligt samfundets mening för obestämt. SRS föreslår att del ersattes av "dotlerfbrelagels slyrelse".

LRF: 1 förslagets I a 8, som saknar molsvarighet i gällande lag, införes


 


Prop. 1979/80: 144                                                               186

en definition av begreppel koncem i de fall moderföretaget ulgörs av ekonomisk förening. Förslagel är näslan idenliskl med akliebolagslagens koncerndefinition. Avsiklen ar dock, framhålls i deparlementspromemor­ian, alt de evenluella ändringar av koncernbegreppet som 1974 års bolags­kommitlés arbele ("Koncembegreppei m.m.". SOU 1979:46) kan föran­leda för aktiebolagens del skall beaklas även såviu gäller ekonomiska föreningar. Därvid, sägs del. fär ocksä hänsyn las lill påpekanden som gjorts av bl. a. LRF om speciellt föreningsrätlsliga förhållanden.

LRF remissbehandlar f n. även 1974 års bolagskommitlés belänkande om koncernbegreppet, se särskilt remissyttrande härom. 1 della belänkan­de, sid. 89. konstateras dock endasl all lagstiftningen om ekonomiska föreningar är föremål för en översyn inom jusliliedepariemeniel. Varken del s. k. 50/50-bolagets ställning i föreningslagsliftningen eller övriga frågor i samband med föreningsrättens koncernbegrepp övervägs därför särskilt. Detla innebär att föreningsrättens koncernbegrepp och problem i samband härmed över huvud tagel inle diskuleras vare sig i departementsprome­morian eller i 1974 års bolagskommitlés beiänkandei

LRF kan godta ell koncernbegrepp i föreningslagen som är i princip uppbyggt som aktiebolagslagens, dvs. där en ekonomisk förening ar all anse som moderförelag i egentlig mening. De speciella föreningsrätlsliga problemen måsle dock beaktas i koncerndefinitionen. Den föreslagna lag­lexlen kan vålla problem dä del gäller förhållandel föreningar emellan inom ramen för lanlbrukskooperationens organisatoriska uppbyggnad med primärföreningar, förbund, riksorganisationer och LRF. Se vidare härom nedan.

I sitt remissyttrande 1977 över förslaget till ny föreningslag tog LRF bl. a. upp dels den situalionen att etl bolag skulle anses ha flera moderför­eningar, dels den ovan berörda situationen atl föreningar ingär i lanlbruks­kooperationens organisatoriska uppbyggnad. I förslnämnda fall sker ell klarläggande genom 1974 års bolagskommill es slällningstagande all 50/50-bolag och därmed jämställda förelag ej skall innefattas under koncernbe­greppet då det gäller koncernredovisning, låneförbud m. m. i akliebolagsla­gen. LRF finner della vara en riklig ståndpunkt jämväl i föreningsrätten.

Då det gäller föreningslagens koncernbegrepp vill LRF bestämt ånyo undersiryka de synpunkter LRF framfört i sitl remissyttrande 1977 alt föreningar inom ramen för lanlbrukskooperationens organisatoriska upp­byggnad inte i några kombinationer skall anses bilda koncern i föreningsla­gens mening. En riksorganisation l.ex. skall aldrig kunna anses vara vare sig moderföretag eller dotterföretag i förhållande lill medlemsföreningar. Elt sådant koncernbegrepp strider mol de kooperaliva grundprinciperna.

Lantbrukskooperationen är en del av den folkrörelse som benämnes lanibrukarnas föreningsrörelse och som verkar på medlemsdemokraiisk grund. De enskilda lantbrukarna har slutit sig samman och bildat och äger primärföreningar, som i sin tur bildal och äger förbund saml branschför­eningar/riksorganisationer och LRF. Del är här fråga om en decenlralise­rad rörelse med en genomförd ralionell arbetsfördelning i olika led. 1 en koncern ligger "maklen" hos och fattas besluten för dollerförelagen av moderföretaget. I lantbrukskooperationen är förhållandet det omvända. Avgörandel ligger här i stället ytterst hos de enskilda medlemmarna och beslulen fattas i princip s. a. s. "underifrån" i de olika organisalionsleden i kooperativ samverkan. LRF vill understryka all moiiven som undantar lantbrukskooperationens organisatoriska uppbyggnad från koncernbegrep­pet måste vara hell entydiga på denna punkl. Del bön. o. m. övervagas om det är möjligt att göra klarläggandet direkl i laglexlen.


 


Prop. 1979/80: 144                                                               187

LRF ulgär ifrån alt koncernbegreppet måsle granskas ånyo i belysning av kooperalionsuiredningens resullal.

KF: En väsenllig nyhet i lagförslaget är skyldighel lör ekonomiska föreningar all avge koncernredovisning. Definitionen av koncernbegreppet är därvid direkl överförd från akliebolagslagen. Enligt KF;s mening kan hävdas all lagsiiftningen i detta sammanhang i slörre grad borde beaktade specifikt kooperativa ägartbrmerna. Del som karakteriserar organisalio­nen inom de kooperaliva rörelserna i landel är all lokala föreningar bildar och gemensamt äger en cenlralorganisalion. Mellan de lokala föreningarna och ccnlralorganisalionen finns en mer eller mindre stark iniegralion vad gäller inköp och försäljning, finansiering och andra funktioner av gemen­sam karaktär. I nuvarande lagsliftning (gäller även skattelagen) beaktas emellertid som regel inte det särpräglade organisationsmönster, som finns inom de kooperaliva rörelserna. KF är medvetet om atl del här gäller ett slort och övergripande problem, som inle kan lösas i samband med della begränsade lagförslag, men förulsäller samiidigi alt problemet las upp i den omarbetning av föreningslagen, som förulsälts bli akluell när koopera­lionsuiredningen fullgjorl sitl arbele.

När del gäller de koncernbildningar som finns inom kooperalionen av samma karaklär som i del privala näringslivel, har KF inle några invänd­ningar mol atl reglerna i akliebolagslagen om skyldighel all avge koncern­redovisning även las in i föreningslagen. Redan lidigare har KF som bekant i sin årsredovisning följl dessa regler. KF anser dock atl en viss modifiering av lagreglerna måsle ske beroende på all begreppel ekonomisk förening inte är hell entydig.

Som bekant är förhållandel, all del forlfarande finns ell belydande anlal föreningar, som är regisirerade inte enligt 1951 ärs lag ulan enligt äldre lag. Della innebär som regel all dessa föreningar saknar öppel medlemskap och därför inle heller represenlerar en kooperativ ägarform. Når det gäller dotterföretag (lill ekonomisk förening eller lill aktiebolag) inom en koncern lorde det undantagslöst vara fräga om sådana föreningar registrerade enligt äldre lag. När del däremot gäller moderförening torde det lika undantags­löst vara fråga om förening registrerad enligt 1951 års lag. Atl ett dotter­förelag skulle kunna vara medlem i en sådan kooperativ förening måsie anses strida mol ägarformens principer och kan därför uteslutas. Därför finns heller icke behov av alt från akliebolagslagen flytta över den bestäm­melsen (39 8, andra slyckel). som säger alt vid värdering av moderföre­nings akiier eller andelar i dotterföretag skall andelar som dotterföretaget äger i moderföreningen anses sakna värde. Denna bestämmelse i aktiebo­lagslagen är kopplad lill ell förbud all förvärva akiier i moderbolag liksom också lill en skyldighel för doUerföretagel atl snarasl avytira sådana ak­tier, som det kan ha i sin ägo innan del blev dotterföretag. Någon molsva­rande beslämmelse finns inle i föreningslagen och KF ifrågasäller behovel härav.

Låneförbudel enligt aktiebolagslagen. Enligt gällande lagtolkning har hillills ansetts all endast koncerner med ell aktiebolag som moderförelag har omfattats av akliebolagslagens koncernregler. I samband med stadgan­dena i 12 kap. 7 8 gällande förbud för ullåning till aktieägare m. fl. finns ett undanlag, som gäller lån från dotterföretag till moderföretag i koncerner, Della undantag har hillills inte ansetts vara tillämpligt för dotterbolag lill KF av den anledningen all KF som moderföretag är ekonomisk förening. KF vill framhålla behovet av ell förtydligande till akliebolagslagen i della avseende sä att ekonomiska föreningar som moderibrelag blir jämställda med akliebolag.


 


Prop. 1979/80: 144                                                               188

OK: OK finnerdet vara rikligt all beslämmelser innefattande definition av begreppet koncern införes för de ekonomiska föreningarna.

Som anfördes i vår remiss över 1976 ärs förslag till föreningslag vill vi undersiryka del väsentliga i alt reglerna om moderföretag/dotterföretag i koncerner där moderförelaget är ekonomisk förening samordnas med den akliebolagsrätlsliga lagstiftningen. Det framstår som angeläget, atl man i samband med all man nu inför lagregler om koncernbildningar med ekono­miska föreningar som moderföretag också samordna lagstiftningen om låneförbud så alt förhållandet blir detsamma oavsell om elt akliebolag eller en ekonomisk förening är moderföretag i en koncern.

HSB:s riksjörbund: Genom förslagel blir ekonomiska föreningar skyl­diga all avge koncernredovisning. Koncernbegreppet har därvid defini­tionsmässigt överförts direkt från akliebolagslagen. Della är enligt HSB:s mening en definiiion som inle hell passar för de kooperaliva företagen och den bör därför ytterligare överses. De specifikt kooperativa ägarformerna bör sålunda i slörre grad beaktas. Inom de kooperaliva folkrörelserna är del vanligl atl regionala självsländiga föreningar gemensaml bildal och genom medlemskap och insatskapital äger en centralförening såsom fallel är exempelvis med HSB-rörelsen. 75 regionala HSB-föreningar är med­lemmar i HSB:s Riksförbund, som enligt sina sladgar har att främja med­lemmarnas ekonomiska intressen genom all biträda dessa - HSB-för-eningarna - med tekniska, finansiella, juridiska m.fl. ijänsler. (HSB:s stadgar bifogas delta yttrande liksom även stadgarna för HSB-föreningar och bostadsrättsföreningar inom HSB.)

Nyproduktionen av bostäder inom HSB sker genom att HSB-förening av vederbörande kommun tilldelas mark för bostadsrällsbebyggelse. Den­na sker genom för ändamålel bildad bostadsrättsförening som därefler upplåter bostadsrätt till medlemmar i HSB-föreningen, vilka därvid blir medlemmar jämväl i bostadsrättsföreningen. Enligt HSB;s organisations­mönster är HSB-föreningen medlem i bostadsrättsföreningen och vice versa. Under skedet fram till dess att bostadsrättsföreningens bebyggelse färdigslälls är del HSB-föreningen och dess styrelseledamöter som är medlemmar i bostadsrättsföreningen. Efler del alt denna avlämnats till de boende är HSB-föreningen alltjämt medlem och har dessulom alt utse en ledamot av bostadsrättsföreningens styrelse. Varken HSB-föreningen eller stiftarna, dvs. HSB-föreningens styrelseledamöter tillskjuter något bundet eget kapital lill bostadsrättsföreningen. Detta beslår enbari av de grundav­gifter - insalser - som de boende tillskjuter när de träffar bosladsrättsav-tal med föreningen efter anvisning därom enligt de lurordningsregler som gäller för HSB-föreningen,

Enligt HSB:s mening är del felaktigt atl betrakta förhållandet mellan riksförbundet och dess medlemmar HSB-föreningarna som ett koncernför­hållande även om det i och för sig också förekommil att riksförbundet tecknat andelskapital i HSB-föreningar. Riksförbundel har inle och kom­mer aldrig atl kunna få röslmajoritet i någon HSB-förening och inte heller del molsätla förhållandel kan inträffa. I bostadsrättsförening har däremoi HSB-föreningen indirekl genom sin slyrelse etl avgörande inflylande un­der produktionsskedet, men ell koncernförhällande i associalionsrättslig bemärkelse är det inte heller här fråga om.

Den föreslagna I a § FL kan emellertid såsom den utformats leda lill tolkningssvårigheter, som bör undvikas genom en tydligare formulering.

För förhållanden av ren koncernkaraktär, exempelvis mellan HSB och dess dotterföretag, som i aktiebolagsform bedriver bland annat industrirö­relse, synes de föreslagna reglerna tillräckliga och lillslyrks.


 


Prop. 1979/80:144                                                               189

4    Revision

Riksrevisionsverket: 46 8 2 mom. Enligt förslaget skall på vissi säll beskaffad sammanslulning eller särskilt revisionsorgan som ulgör juridisk person kunna ulses till revisor. Sålunda ulsedd revisor skall lill revisionens förräliande ulse för uppdragel lämpad person, "och gälle ifråga om honom i lillämpliga delar vad i denna lag stadgas om revisor". RRV konstaierar all promemorian i sak på denna punkl tillmölesgåll den revisionskritik som i etl tidigare sammanhang framlbrsl bl.a. av RRV och tillstyrker det sålunda modifierade förslaget.

46 8 4 mom. Del i förslagel uppslällda kriieriet för all skyldighet all ulse minsl en aukloriserad revisor skall föreligga är all anlalet anställda hos föreningen under de två senasle räkenskapsåren i medeltal överstigit 200. Som redan tidigare framhållits lorde de ekonomiska föreningarna i denna storleksklass uppgå till elt nittiotal. RRV vidhåller sin lidigare redovisade uppfallning atl den allvarligaste invändningen mot antalet anslällda som enda kriterium i detla sammanhang är den, atl föreningar, som har avse­värd ekonomisk betydelse fastän de inte har 200 anställda, undgår alt omfattas av kravet på all ulse älminslone en auktoriserad revisor. RRV vill också peka på den mer nyanserade regleringen i 10 kap. 3 § akliebolagsla­gen (SFS 1975:580).

Lånssiyrelsen i Siockholms län: Länsstyrelsen anser det betänkligt all i
nu framlagda förslag såsom kriterium för storleksavgränsningen valls en­
dast anlalet anställda i föreningar och koncerner. Skillnaden mellan "slo­
ra" och "små" föreningar respeklive koncerner kommer enligt förslagel,
som länsstyrelsen ovan anfört, atl få betydelse i flera viktiga avseenden.
Av promemorian framgår att vid ulformningen av nu föreliggande lagför­
slag man har stannal för alt använda sig av ell kriterium som hänför sig
enbari lill antalet anslällda. Med hänsyn lill atl samhällels och andra
iniressenters behov av informalion och insyn i föreningar och koncerner
kan vara betydande oavsell anlalel anslällda däri anser länsstyrelsen del
vara av stor vikl all ett allernativi kriterium redan nu lillskapas i förenings­
lagen. Om del bundna kapitalel ej anses lämpligl såsom elt medel för
ändamålel bör islället kunna anknytas lill exempelvis omsättning eller
balansräknings omslutning. Länsstyrelsen vill i sammanhanget erinra om
atl bolagskommiilén i silt belänkande "Nya bolagsregler m.m." (SOU
1978:67) föreslagit såväl antalet anslällda som storleken av tillgångarnas
nettovärde i rörelsen såsom gräns för inträdet av skyldighet atl utan
anmaning insända redovisningshandlingar och revisionsberättelse lill läns­
styrelse saml skyldighet all ulse aukloriserad revisor.           

§46 mom. 4 st. I och 3. Reglerna avser skyldigel all utse kvalificerad revisor. Länssiyrelsen vill hänvisa till vad som i yilrandel lidigare anförts om behovel av etl allernativi storlekskriterium och undersiryka atl behov av kvalificerad revision självfallel föreligger i åtskilliga föreningar som har färre än 200 anställda. I den mån kvalificerad revision i dessa föreningar ej ändå kommer lill slånd lorde möjligheten att med stöd av 48 8 föreningsla­gen få sådan revisor ulsedd ej uigöra ell fullgott komplement.

§ 48. Ändring av gällande föreningslag föreslås ej i promemorian. Såsom skäl härför anförs atl behov av ändring ej föreligger nu. 1 promemorian Ds Ju 1976; 11 föreslogs, efler förebild från aktiebolagslagen, en regel om s. k. minorilelsrevisor i 7 kap. I § och regel om granskare i 7 kap 14 §. Gällande föreningslag § 48 har ej molsvarande lagtekniska ulformning. Länsstyrel­sen anser atl det lidigare förslagel är väl ägnal alt läggas lill grund för


 


Prop. 1979/80: 144                                                               190

lagstiftning. Beträffande viss anmärkning, se dock nedan. Gällande för­eningslag kan ej jämföras med de belydligl mer delaljerade reglerna i akliebolagslagen. Enligi § 48 lorde exempelvis vara oklart om ett förslag till utseende av sådan revisor som där omtalas kan väckas på ordinarie föreningsstämma ulan atl i kallelse till slämman ifrågavarande ärende anges, jfr 8 61 samma lag. - Vad beträffar del tidigare förslagel 7 kap 14 8 vill länsstyrelsen påpeka att uttrycklig regel om hur sädanl uppdrag skall bringas att upphöra i förtid saknas eftersom hänvisning i lagrummet ej gjorts till 8 5 i samma kapitel. Motsvarande förhällande gäller för 10 kap. 14 8 aktiebolagslagen.

Länssiyrelsen i Malmöhus lån: Länsstyrelsen noterar all de beslämmel­ser om revision som framläggs i förslaget i stor utsträckning moisvarar de bestämmelser som föreslogs i promemorian Ds Ju 1976: II, innebärande bland annal ökade fordringar på revisorns kompelens och krav alt denne skulle granska föreningens förvallning.

Länsstyrelsen hänvisar till sitl yttrande den 7 mars 1977, vari uttalades tillfredsställelse med de utökade kompetenskraven. Dock ifrågasattes, om inte en närmare avgränsning av vilka förhållanden förvaltningsrevisionen skulle avse och under vilka förutsättningar iakttagelser vid förvaltnings­revisionen skulle offentliggöras, kunde anses moliverad ur kontrollsyn­punkt.

Förslagel reglerar revisorns åligganden i 50 8. Paragrafen föreslås hänvi­sa till god revisionssed vad gäller omfaltningen av revisors granskning. Den nuvarande lagstiftningens delaljerade bestämmelser om revisorns åligganden löreslås således bli upphävda. Förslaget överensslämmer i detla avseende med del sätl varpå motsvarande paragraf i aktiebolagslagen utformats. Överensslämmelsen får anses ändamålsenlig, inle minsl med tanke på sådana koncerner, där del ingår bäde aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Någon avgränsning i lagtexten beiräffande förvaltningsrevisionen av del slag länsstyrelsen ifrågasatte i sitt ovannämnda yllrande föreslås alltså inte i den föreliggande promemorian. Möjligen kommer emellerlid begreppet god revisionssed alt utvecklas mot en fördjupad och ulvecklad förvall­ningsrevision, någol som då lorde komma att återspeglas i revisionsberät­telsen.

Svenska hankföreningen: I 46 8 4 mom. första slycket stadgas, all minst en revisor skall vara auktoriserad revisor, om antalet anställda hos för­eningen under de tvä senasle räkenskapsåren i medeltal översiiger 200,

Sådana föreningar betraklas som s. k. slörre föreningar för vilka gäller särskilda beslämmelser även i andra sammanhang. Bl.a. är föreningarna skyldiga all ulan anmodan insända redovisningshandlingar lill länsstyrel­sen. De är vidare skyldiga atl avge finansieringsanalys och lämna delårs­rapport.

I såväl akliebolagslagen som i 1974 års bolagskommitlés förslag lill lag om årsredovisning, revision och koncerner finns i motsvarande bestäm­melse ett alternativt kriterium för krav på aukloriserad revisor, om nämli­gen lillgångarnas netlovärde i rörelsen enligt balansräkningar för de tvä senasle räkenskapsåren överstiger elt gränsbelopp som moisvarar ettusen gånger del enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring bestämda basbe­loppet förden sisla månaden av respeklive räkenskapsår.

Bankföreningen anser, atl samma kriterium bör gälla för krav på auktori­serad revisor i ekonomisk förening som i akliebolagslagen och som före­slås i förslaget lill lag om årsredovisning, revision och koncerner.


 


Prop. 1979/80: 144                                                               191

LRF: 1 46 8 I mom. andra st. (nyll) föreslås all lill revisor kan även utses aukloriseral eller godkänl revisionsbolag. Della innebär en uividgning i förhållande lill 2 mom.

Paragrafens 2 mom. om särskilda revisionsorgan föreslås oförändrai. Enligt moiiven (sid. 90) blir dock innebörden fortsättningsvis atl den revision som anförlros ett där avsell revisionsorgan skall lörrällas av en för uppdragel lämpad person. I fråga om honom gäller i lillämpliga delar vad som föreskrivs i föreningslagen om revisor. Aukloriserad revisor skall således ulses av revisionsorganet om revisionen påkallar det.

LRF kan i huvudsak anslula sig lill förslagen men vill anföra följande.

Inom lanlbrukskooperationen finns i dag revisionsorgan med lång prak­lisk erfarenhei av föreningsrevision som tillämpar regeln i 2 mom. Upp­drag erhålles emellerlid även från bolag ulanför lanlbrukskooperationen. Införandel av möjlighelen i I mom. all lill revisor ulse även aukloriseral revisionsbolag innebär härvid en komplikaiion eftersom i etl auktoriserat revisionsbolag den huvudansvarige alltid skall vara aukloriserad revisor, vilkel ej är nödvändigt i del särskilda revisionsorganet. En auklorisalion av revisionsorganet - vilket med den nya regeln 1 mom. kan framslå som ändamålsenligt - skulle emellerlid med förslagels innebörd avskära revi-sionsorganet från all beiräffande föreningsrevision anlila godkända revi­sorer som huvudansvariga, vilket i det enskilda fallel kan vara tillfyllest. LRF får därtör hemslälla alt i del fall ell auktoriserat revisionsbolag jämväl är särskilt revisionsorgan enligt 2 mom. skall kraven på revisor i 2 mom., med beaklande av 4 mom., lillämpas såvitt avser huvudansvariga lör föreningsrevision utsedda av revisionsorganet.

LRF vill framhålla all del synes som om frågan om revisor och ansvars­frågorna inte är hell klariagda. 1 SOU 1971: 15 sid. 253-254 och 354 lalas bl.a. om "den huvudansvarige" och ersättningsskyldighet för bolagel jämle den huvudansvarige. Det synes som om nägon molsvarighet lill aktiebolagslagen 15 kap. 2 8 andra st. om ersällningsskyldighel för bola­gel. liksom om evenluelll ansvar för medhjälpare. 15 kap. 2 8 försia st. inte medtagits i förslaget. LRF vill även påpeka att dä etl revisionsbolag (eller särskilt revisionsorgan) "ulses" till revisor är del snarasl fräga om all bolagel (organel) bemyndigas ulse en egenllig revisor (den huvudansva­rige).

LRF nolerar vidare all LRFs i remissyllrandet 1977 framförda syn­punkier på jävsreglerna för revisor beaklals i förslagel (punkl 4).

KF: KF och konsumentföreningarna har alltid lagt slor vikl vid en kompelenl revision. Redan när KF började sin uppgifl som samordnare av föreningarnas verksamhel insåg man behovel av en effektiv koniroll och revision. Man var övertygad om atl en effekliv cenlral koniroll över föreningarnas skötsel var elt nödvändigt komplement till den organiserade grundval som skapals genom mönslerstadgarna. Därför inräUades en egen revisionsavdelning i KF 1917. Regler infördes i sladgarna som föreskrev en obligatorisk anslutning till förbundels revisionsväsen, en föreskrift som forlfarande gäller.

De av KF förordnade revisorema blev ofta konsulterade i förenings-ekonomiska och allmänl kooperativa frägor. Revisionsverksamheten präg­lades av rådgivning och upplysning, grundad på revisionsmässiga iaktta­gelser och erfarenheler. .Arbetssättet möjliggjordes av all man lill revisorer utvalde dukliga medarbetare med god kooperativ skolning och med erta­renhet av praktiskt arbete ofta från flera olika befallningar inom rörelsen.

Denna reella kompelens som krävts för ell förordnande som KF-revisor


 


Prop. 1979/80: 144                                                               192

har också varit en förulsältning för ell fullföljande av den Ibrvaltningsrevi-sionella inrikining som rörelsens revisionsväsen hafl sedan starten.

KF:s revisionsfunklion har vid sidan av del traditionella revisionsarbe­tet fungeral som ell av de vikligasle instrumenlen lör samordning och effekiivisering av den konsumenlkooperativa rörelsen.

Man har l.ex. bevakat en samordnad inköpsverksamhel. kanaliseral nödig experthjälp från KF lill föreningarna, medverkai vid samordning lill slörre enheter och allmänt sell haft den kooperativa helhetsbilden för ögonen vid fullgörandet av arbetsuppgifterna. Inom kooperationen har ansells all en väl fungerande revision skall kunna ge råd och lämna ijänsler även inom områden uiöver egentlig revision. Fä revisorer i vanliga revi­sionsbolag lorde i della avseende vara så väl förberedda och rusiade för siu arbete som en kooperativ revisor. Bäde bakgrund och del siöd han erhåller från KF ger honom en unik position geniemot föreningarna.

KF;s revisionsorgan fungerar idag efler del mönsier som har beskriviis. En anpassning lill förändringar i samhällel och lill ändrade arbetsförhållan­den i KF och föreningarna sker fortlöpande. Sålunda krävs numera vid nyanslällningar av revisorer, förulom praklisk kooperativ erfarenhet, teo­retisk kompelens på akademisk nivå. För slora föreningar med egen inlern revisionsenhel åligger det KF-revisorn, enligt sladgar och arbelsordning, atl utveckla och samordna dessa kontrollfunktioner så all en heltäckande revisionsinsats erhålls.

Sammanfattningsvis finner KF väsenlliga värden i en egen, sammanhål­len revisionsfunklion och vill i della sammanhang särskilt framhålla föl­jande omständigheter.

-     Konsumentkooperationen utgör en särskild företagsform med en mål­sättning som klarl avviker från företag inom näringslivet i övrigt. Mönslerstadgarna föreskriver därför att KF-revisorer skall som speciell uppgifl alt ur kooperaliva synpunkier granska föreningarnas skötsel.

-     Den erfarenheisinsamling och -spridning som sker genom KF:s revi­sionsenhel har verksami bidragil lill rörelsens uiveckling. Genom sina nära konlakler med verksamheier i olika föreningar och med del cen­trala arbelel i KF kan revisorerna förmedla impulser lill ett aklivt utvecklingsarbete. I de mindre föreningarna kan de också ofia fungera som rådgivare i praktiska frågor.

-     Genom sin bakgrund med praklisk erfarenhet är KF-revisorn kapabel all granska den löpande driften av butiker och varuhus. Denna förvalt-ningsrevisionella inrikining, vilken alltid varil ledstjärnan i kooperativ revision, bedömer KF som nödvändig för all revisionen även framgent skall bidra lill en utveckling av verksamhelen,

-     En kraftfull förvaltningsrevision kräver ett agerande utan rädsla för sanktioner beträffande revisionsuppdraget. Det är KF:s uppfattning, all stadgarnas föreskrifl om obligalorisk anslutning av föreningar till KF;s revision och revisorernas anställning i KF, skapar en unik förutsättning för revisorn atl med auktoritet genomföra sitt uppdrag,

KF nolerar, att man i Förslag till lag om ekonomiska föreningar (Ds Ju 1976; II) anser alt "revisionen i ekonomiska föreningar sköts på ell lill­fredsställande sätt". Som etl understrykande av delta kan ses förhållandet atl inga likvidationer förekommil bland konsumentföreningar, där skada uppståti för medlemmar eller iredje man.

Mol bakgrund av delta och de redovisade fördelarna med en egen. sammanhållande revisionsfunklion nolerar KF med tillfredsställelse alt lagförslaget innehåller en beslämmelse om rätl för sammanslulning med


 


Prop. 1979/80:144                                                                193

ändamål atl handha gemensamma uppgifler för föreningar, all ha egel revisionsorgan. Emellertid försvåras elt rationellt utnyttjande av denna rätl genom de formella kompetensregler som uppställs i 4 mom. Där krävs att minst en revisor skall vara auktoriserad revisor om anlalel anställda hos förening under de ivå senasle räkenskapsåren i medeltal överstigit 200.

Enligt gällande förordning om auklorisalion av revisorer fär auklori­serad revisor endast driva revisionsverksamhet i form av egen rörelse eller under form av bolag som uppfyller av kommerskollegium föreskrivna villkor. Auktoriserad revisor fär ej vara anställd hos annan än aukloriserad revisor eller auktoriserat revisionsbolag. Med bl.a. dessa bestämmelser försvåras elt inlemmande av auktoriserade revisorer i det av KF ägda och ledda revisionsorganet. Visseriigen finns numera dispensregler i revisions­förordningen, 8 10, men KF har erfarit atl dispensgivningen lillämpas myckel restriktivt av behörig myndighet. Svårigheler kan också uppslå för anslällda KF-revisorer att erhålla auklorisalion, eflersom de trots föreskri­ven teoretisk och praklisk kompelens t. ex. inle uppfyller kravel på minsl tre års praktik hos aukloriserad revisor. Även förhållandel alt KF;s revi­sionsenhet endasl arbelar inom föreningsområdet begränsar möjligheten lill auktorisation genom att erfarenhet saknas från revision av andra före­tagsformer.

Inom föreningsområdel finns idag etl par samorganisationer som föränd­rat sin revisionsorganisalion lill att nära ansluta sig lill lagförslaget. Sålun­da arbetar sparbanksrörelsen och lantbrukskooperationen med anställda auktoriserade revisorer. Man bör emellertid uppmärksamma att dessa organisationers revisionsbolag, till skillnad från konsumentkooperationens revisionsorgan, i väsenllig grad arbetar med revisionsuppdrag utanför re­spektive rörelse.

KF anser att det är av väsentlig vikt för den konsumentkooperativa rörelsens utveckling atl bibehålla ett eget sammanhållande revisionsorgan. Ell genomförande av lagförslaget skulle i så fall medföra en onödig dubble­ring av kvalificerade revisionsinsatser med ökade kostnader som följd. KF anser därför att regler måsle skapas som utan sådan dubblering ger rörel­sen möjlighet att även fortsättningsvis handha den kvalificerade revision som avses i 46 8 2 och 4 mom. genom en egen sammanhållen revisions­funktion.

KF acceplerar självfallel en prövning av förbundets revisionsorganisa­tion och föreslår därför atl lagförslaget omarbelas i enlighet med 1976 års lagförslag. 7 kap. 2 § med ell lillägg som medger en sådan prövning av sammanslutningens revisionsorganisation.

Den väsentliga invändningen från de till det tidigare förslaget kritiska remissinslanserna torde därmed ha undanröjts.

46 § 2 mom. kan efter omarbetningen förslagsvis lyda som följer;

Finns hos sammanslutning med ändamål att handhava gemensamma uppgifter för föreningar särskilt revisionsorgan inrättat, må sammanslut­ningen eller, om revisionsorganet utgör juridisk person, denna utses till revisor. Till revisionens förräUande skall sålunda filisatt revisor utse för uppdragel lämpad person, och gäller i fråga om honom i lillämpliga delar vad i denna lag stadgas om revisor. Har sammanslutning eller revisionsor­gan utsetts till revisor enligt della siycke, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge att det vid tillämpningen av denna lag skall anses som om föreningen hade aukloriserad revisor. Ersättningsskyl­dighet, som kan uppkomma för den som förrättat revisionen, skall åvila jämväl den som utsett honom.

13    Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 144


 


Prop. 1979/80:144                                                                I94

Lagförslaget innehåller f. ö. endast smärre förändringar gällande be­stämmelser om revision. Sålunda har i 8 50 intagits en regel om skyldighet all granska koncernredovisning. Bestämmelsen är en självklar konsekvens av de i lagförslaget intagna reglerna om koncernredovisning. 1 anslutning därtill har i § 51 föreskrivils att revisor i moderförening skall avge särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. KF anser att del ur praklisk synpunki är lämpligare atl i moderbolagets revisionsberätlelse ta in erfor­derliga uttalanden om koncernredovisningen.

I 8 50 har införts en beslämmelse atl revisor på årsredovisningen respek­tive koncernredovisningen skall teckna hänvisning lill revisionsberättel­sen. Regeln lillämpas redan av KF;s revisorer.

KF vill erinra om atl justitiedepartementet också berell KF möjlighet att ytlra sig över bolagskommilléns slutbetänkande (SOU 1979: 46) Koncern­begreppet m. m. I föreliggande promemoria framhålls, all de ändringar i koncernbegreppet som föreslås i nämnda betänkande får beaklas även såvitt gäller ekonomiska föreningar. KF utgår ifrån alt sä blir fallet.

OK: 1 46 8 4 mom. har föreslagits atl "minst en revisor skall vara aukloriserad revisor, om antalet anställda hos föreningen under de två senasle räkenskapsåren i medeltal överstigit 200".

OK-förbundet, som är centralorganisation för landets regionala - och lokala OK-föreningar, har sådant revisionsorgan som framgår av 46 § 2 mom. Revisionsorganet är juridisk person.

Den av revisionsorganet bedrivna verksamheten omfallar, förulom rä­kenskaps- och förvaltningsrevision, även rådgivande, samordnande och effektiviserande funktioner.

Detta arbetssätt kan fullföljas genom OK-förbundets krav på revisorer­nas teoreliska kompetens, prakliska erfarenhei samt kännedom om rörel­sen. Revisorernas anställningsförhållanden möjliggör även en orädd och kraftfull revisionsinsats.

Sammanfattningsvis föreslår därför OK-förbundet, att de föreslagna reg­lerna ändras så, all OK-rörelsen även framledes kan bibehålla en egen sammanhållande revisionsfunktion,

HSB:s riksjörbund: Förslagel till skärpta revisionsbestämmelser kan i princip lillslyrkas, HSB anser emellertid atl förslagel här går längre än vad som erfordras för att uppnå den skärpning som principielll eftersträvas. HSB anser sålunda att de revisionsorgan som finns hos exempelvis HSB och Kooperativa Förbundet uppfyller de krav som förslaget principiellt vill uppställa på mer kvalificerad revision i de större kooperativa förelagen. HSB instämmer sålunda i de synpunkter på revisionsfunktionens ulform­ning som KF framfört i sitt remissvar. Revisionsorganen hos exempelvis HSB och KF bör jämställas med auktoriserade revisorer i detta hänseen­de.

FAR: 46 §. FAR har noterat att någon motsvarighet till ABLs föreskrift, (10 kap. 2 8 I st) alt till revisor ej får utses den som är försatt i konkurs, saknas i föreningslagen. Likformighet mellan de båda lagarna på denna punkt är önskvärd. Liksom i 1976 års förslag kvarstår regeln i gällande lag att om särskilt revisionsorgan finns inrättat hos sammanslutning med ända­mål alt handha gemensamma uppgifler för föreningar, kan sammanslut­ningen eller, om revisionsorganet utgör juridisk person, denna utses till revisor, I silt remissutlalande över 1976 års förslag uttalade FAR alt föreningen av principiella skäl är emot ett sädanl system, vilket enligt FARs mening stär i strid med bl. a, de krav på självsländighet som anges i auktorisationsförordningen (SFS 1976: 825, 6 §), Regeln i 1976 års förslag


 


Prop. 1979/80:144                                                                 195

att sådant organ skulle jämslällas med auktoriserad revisor, vilken hårt kritiserades av ålskilliga remissinslanser. har däremoi nu slopats, vilkel FAR med tillfredsställelse noterar.

50  §. Tredje stycket i denna paragraf, vilket motsvarar 10 kap, 8 8 aktiebolagslagen, ger revisor i moderförening räu lill insyn i dolierförening och biträde av dess styrelse. Som påpekades i FARs remissvar på 1976 års förslag är detta icke tillfredsställande, eftersom dotterföretagen i kon­cerner under moderföreningar i allmänhel är aktiebolag. En lösning av delta problem vid blandade koncerner ingår visserligen i förslaget lill en "lag om årsredovisning, revision och koncerner", som framlagts av 1974 ärs bolagskommitlé i betänkandet SOU 1978:67, nya bolagsregler m, m. Bestämmelserna i delta lagförslag är emellerlid ej avsedda all gälla för ekonomiska föreningar.

51  8. Bestämmelsen om "särskild revisionsberättelse beträffande kon­cernen" kvarstår från 1976 års förslag. I promemorian (s. 95) redogöres i sammandrag för de invändningar FAR framförde mol denna lagtekniska lösning - som även förefinnes i aktiebolagslagen - vid remissen av 1976 års förslag, men del ändringsförslag FAR då framförde avvisas. FAR kan emellerlid inte finna det annal än synneriigen olämpligt atl bibehålla en formulering i lagtexterna som tyder på att två skilda handlingar skall upprättas - revisionsberätlelse och koncernrevisionsberättelse - när den prakliska lösning som framkommit och som godtagits av regislreringsmyn­digheten är alt endast en handling (med två avsnitt) utfärdas. FAR bifogar för kännedom sin rekommenderade formulering av en ren revisionsberät­telse för ett moderbolag (se s. 154 i FAR;s ledamotsförleckning 1979) och hänvisar i övrigt till sitt remissvar på 1976 års förslag.

Svenska revisorsamjundel: SRS föreslår alt följande mening tillägges 45 8. "Föreningsstämman kan utse en eller flera revisorssuppleanter".

5    Insatsränta

Kooperationsutredningen: Enligt 18 8 andra slyckel som i förslaget kvarstår oförändrad från nu gällande lag föreskrivs att annan utdelning än återbäring och efterlikvid får utgå med högsl 5% av inbetalda insatser. Ifrågavarande regel infördes först i 1951 års föreningslag. 5% översieg vid denna tidpunkt i regel de allmänt gällande räntenivåerna. Sålunda uigjorde riksbankens diskonto vid årsskiftet 1950/1951 3%. Under senare år har diskontot legal mellan 5 1/2 och 8%. Även den långa låneräntan har stigit kraftigt under denna period och ligger nu för statslånen vid 10 1/2%.

Del är från såväl kooperaiiv som samhällelig synpunki angelägel all kapitalbildningen också inom den kooperativa sektorn stärks. En av vä­garna för detla är ökningen av insatskapitalet. Det kan knappast råda någol ivivel om atl möjligheterna all anskaffa kapital genom höjning av insatser­na ökas betydligt om föreningarna kan betala en ränla som ligger i nivå med de låneräntor som i övrigl gäller i samhället. Någol principiellt hinder mot en höjning av den högsia lillåtna insalsränlan finns inle. Höjningen slrider således inle mol vare sig den svenska eller inlernationella koopera­lionens grundsatser och innebär självfallet inle atl kooperationens person-associativa karaktär förändras.

Det kan givelvis ifrågasättas om del finns anledning för statsmakterna atl över huvud laget faslställa en högsta insatsränla för kooperativa före-


 


Prop. 1979/80:144                                                                196

tag. Överskottets fördelning är. inom de ramar samhället i övrigl sätter, i alll väsenlligl en fråga för organisalionerna själva. Kooperalionsuiredning­en har dock funnit det värdefullt atl den kooperativa särarten markeras bl a när det gäller överskotlsfördelningen. Därför bör föreningslagen även i fortsättningen innehålla regler om högsta insatsränla.

Kooperationsulredningen hemsläller därför all föreningslagens regler om begränsningen av insalsränlan lill högsl 5 % ändras. Ulredningen finner dock att - i överensstämmelse med internationell kooperativ praxis -även i forlsätiningen begränsande regler bör finnas i föreningslagen. Enligt de överväganden som sketl inom ulredningen bör begränsningen knylas till ränteutvecklingen på kapitalmarknaden. Utredningen hemsläller därför att begränsningen av insatsräntans maximala höjd knyts till gällande emis­sionsränta för långa statslån vid utgången av det räkenskapsår årsredovis­ningen avser.

För närmare belysning av frågan om insalsränlan hänvisas lill en prome­moria. Den kooperaliva insatsräntan, som utarbetats inom ulredningens sekretariat (se bilaga 2:1).

OK: Även föreliggande förslag har bibehållit den gamla regeln om atl vinstutdelning i annan form än återbäring får fastställas till högst 5% på inbetalda insatser. Vi vill i detta sammanhang hänvisa till de synpunkter som framfördes i vårt remissyttrande över 1976 års förslag, liksom också till kooperalionsutredningens synpunkter. Finansieringsfrågorna är idag en av de verkligt slora frågorna för den kooperaliva seklorn av näringslivet och har varit föremål för stort intresse inom kooperationsutredningen. Det torde framstå som alldeles uppenbart att den nuvarande begränsningen av insatsräntan till 5% är starkt begränsande för ekonomiska föreningars möjligheter att finansiera sig med insatskapital. Ett fasthållande vid denna gräns kan därför allvariigl äventyra de ekonomiska föreningarnas möjlig­heter alt framdeles försörja sig med riskvilligt insatskapital. Räntesatsen förefaller också godtyckligt vald, även om den, då den infördes, stod i en proportion lill den allmänna räntenivån i samhället som inte var orimlig och även korresponderade med räntesatser i annan civilrältslig lagstift­ning. I dagsläget saknas varje sådan anknytning.

I försia hand synes det vara möjligt att helt avstå från begränsningar med avseende på insalsränlan. Om etl sådant sleg inte skulle kunna tas, finner vi del rimligl all begränsa insalsränlan genom en anknylning på en hell annan nivå, förslagsvis till Riksbankens diskonto med någon marginal eller till den långa stalslåneräntan.

HSB:s riksförbund: HSB avslyrker förslaget att bibehålla uldelningsbe-gränsningarna i 18 8 FL.

För en tillfredsställande kapitalbildning på längre sikt lorde det vara nödvändigt att den nuvarande begränsningen ändras. HSB anser inte att begränsningen bör slopas helt, men gällande begränsningar till 5% som tillkommit under helt andra förutsättningar i fräga om allmänt ränteläge måste anpassas till nuvarande förhållanden,

Kooperationsulredningen har i sitt remissvar över förslagel anfört att begränsningen bör knytas till ränteutvecklingen på kapitalmarknaden. HSB ansluter sig till vad kooperationsulredningen anförl i della hänseen­de. HSB är dock Iveksam till om begreppet "emissionsräntan för långa statslån" kan anses tillräckligt definierat och föreslår att alternativ ytterli­gare övervägs och därvid exempelvis om inte en bindning i förhållande lill riksbankens diskonio kan vara lämpligl som begränsningsdefiniiion.

KF: De förändringar som föresläs i 8 18 gäller huvudsakligen en anpass-


 


Prop. 1979/80:144                                                                197

ning lill koncernbegreppet vid faslslällande av vinsten saml beslår i övrigl av språklig omarbetning i överensstämmelse med aktiebolagslagen. Jäm­fört med nuvarande lag föreslås bestämmelsen, som maximerar insalsrän­lan till 5 %, kvarslå oförändrad. KF vill här hänvisa lill de synpunkter, som kooperationsulredningen framfört om behovet av en uppmjukning av den­na regel, som lillkommil under en lid med hell andra ränlesalser än som gäller idag. Förbudet atl betala mer än 5% ränla gör det nu mycket svårt för ekonomiska föreningar atl finansiera sig med insatskapital. Sårskilt gäller detla om man i större grad skulle behöva begära kontanta inbetal­ningar av medlemmarna och inte som hitlills enbari låta insatskapitalet tillväxa genom kvarhållen återbäring/eflerlikvid jämte ränta. 1 prakliken är emellerlid nuvarande skallelag, som innebär dubbelbeskattning pä utdel­ningar, etl lika avgörande hinder och därför har KF lill kooperationsulred­ningen hemställt alt denna lar upp frågan om en översyn av såväl för­eningslag som skattelagar i ell sammanhang för atl ge föreningarna en tillfredsställande möjlighel alt finansiera sig med eget kapital. I avvakian härpå har KF inte några invändningar mol alt nuvarande begränsningsre­gel t v kvarstår.

LRF: 118 8 andra st föreslås oförändrai kvarstå föreskriften att utdelning på inbetalda insatser får fastställas till högst 5% per år.

Någon ränta pä insatskapitalet utgår f n ej inom lantbrukskooperationen. 1 det år 1979 antagna lantbrukskooperativa handlingsprogrammet, fjärde grundsatsen, anges: "Föreningens nytta av insatskapitalet tillgodogöres medlemmarna i form av högre produktpris och lägre förnödenhetspriser. Om ränta skall utgå på insatskapitalet bör slorieken begränsas." Denna grundsyn innebär att del för medlemmama är fördelaktigare att få ett högre löpande avräkningspris i kombination med efterlikvid än att få ränta pä insatskapitalet. Det primära hindret för räntebetalning är dock befintlig skattelagstiftning. Sker en ändring av nuvarande dubbelbeskattning upp­kommer anledning för lantbrukskooperationen att ompröva sitl ställnings­tagande i fråga om eriäggande av ränta på insatskapital.

Frågan om ränta på inbetalda insatser måsle ses i samband med stärkan­det av de kooperaliva förelagens egna kapital, där en av vägarna är en ökning av insatskapitalet. Kooperationsutredningen arbetar f n med hithö­rande frågor.

Ett skäl för all i lagen ange ränlemaximering har varit all markera den ekonomiska föreningens karaklär av personassociation i jämförelse med aktiebolag, som är en kapilalassociaiion med syfte alt ge högsta avkastning på akliekapitalet.

Det lanlbmkskooperaliva handlingsprogrammets formulering att ränta på insatskapital bör vara begränsad innebär i överensstämmelse med inler­nationell kooperativ praxis att viss maximinivå bör anges. Vid nuvarande inflationsnivå innebär räntenivån 5 % en negativ realränta före skalt. Enligt LRFs uppfattning bör räntan ligga på en nivå som står i paritet med vad som är normalt på kapitalmarknaden. Då gällande ränlemaximering 1951 fastställdes till 5 % var riksbankens diskonto av storleksordningen 3 %. En maximering av insalsränlan bör kvarstå men slarka skäl talar för atl bindningen ej bör göras absolut ulan knylas till utvecklingen på kapital­marknaden, främsl i form av den s k långa stalslåneräntan. Den genom­snittliga medlemsliden i lanlbmkskooperaliva föreningar översiiger 20 år. Del kan därför hävdas att de successivt inbetalda amorteringarna av en insatsskyldighel generelll sell är långfristigt bundna.


 


Prop. 1979/80: 144                                                                198

6    Följdlagstiftningen

6.1 Lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen

Bankinspektionen: I den föreslagna lagtexten har gjorts hänvisningar till lagen om ekonomiska föreningar och till bokföringslagen. Inspektionen anser det angeläget atl utformningen av de nya redovisningsreglerna i JKL samordnas med redovisningsreglerna för övriga bankgrupper. Som påpe­kats i bankinspektionens yttrande till regeringen 1977-02-25 över betänkan­den, upprättade inom justitiedepartementet, (Ds Ju 1976:11) Förslag lill lag om ekonomiska föreningar m m och (Ds Ju 1976:17) Följdlagstiftning till en ny föreningslag är det önskvärt atl på molsvarande sätl som gäller beträf­fande de övriga banklagarna sä långl som möjligt i JKL införa de nya bestämmelserna och inte hänvisa till bestämmelser i bokföringslagen.

1 den sittande banklagsutredningen är redovisningsreglerna f n föremål för ulredning. Inspektionen vill därför inte gå in närmare på de föreslagna ändringarna i JKL. Det kan emellerlid påpekas alt banklagarnas värde­ringsregler i vissa avseenden avviker från bokföringslagens. 1 fråga om t ex värdering av omsältningstillgängar krävs enligt banklagarna ej värdering enligt lägsta värdets princip.

Vidare har inspeklionen den principiella uppfattningen all ifråga om uppskrivning av anläggningslillgångar och aktivering av good-will och vissa andra immateriella tillgångar det även framdeles bör galla andra och restriktivare regler för banker än för andra företag.

Sveriges föreningsbankers förbund: Förbundet vill erinra om den på­gående ulredningen om banklagstiftningen. Enligt vad förbundet erfarii är avsiklen att skapa en fullsländig lag för föreningsbanksrörelsen och alt denna i nu berört hänseende kommer alt anpassas lill övriga banklagar. I avvaktan på denna lagstiftning har vi ingen erinran mol de föreslagna ändringarna i föreningslagen och lagen om jordbrukskasserörelsen, under förutsättning atl de av LRF anförda synpunkterna beaklas.

6.2 Bostadsrättslagen (1971:479)

Länsstyrelsen i Stockholms län: Länsstyrelsen vill i anslulning lill vad tidigare anföris om revisionsreglerna framhålla att kvalificerad revision med stöd av § 46 mom 4 st 1 förslaget till föreningslag överhuvudtaget ej torde komma att fä betydelse för bostadsrättsföreningar. Det är länsstyrel­sens uppfattning att i vissa bostadsrättsföreningar föreligger ett icke tillgo­dosett behov av kvalificerad revision. Av praktiska skäl torde detta behov för närvarande ej alltid kunna lillgodoses genom utseende av revisor enligt § 48 föreningslagen.

Punkten 4 i övergångsbestämmelserna bör ej återges som en hänvisning till övergångsbestämmelserna i lagen om ändring i lagen om ekonomiska föreningar utan sakinnehållet bör upptas här.

HSB:s riksförbund: Bestämmelserna i 38 8 sjätte stycket och 43 8 andra slyckel föreningslagen förefaller för bostadsrättsföreningarnas del onödigl betungande och avstyrks för dessas del. HSB föreslär därför att begräns­ning härvidlag sker genom atl en undantagsbestämmelse införs i boslads­rätlslagen.


 


Prop. 1979/80:144                                                                199

6.3 Lagen (1972:262) om understödsföreningar

Försäkringsinspektionen: Inspektionen, som begränsar sitt yttrande till frågor som rör UFL, tillslyrker i princip de ändringar som föreslås i denna lag. Inspektionen vill dock framföra några synpunkter i vissa frågor. Årsredovisningen (29 och 30 §8 UFL och 38 8 EFL)

Beslämmelser om styrelsens årsredovisning finns inlagna i 38-44 88 i EFL. Ändringar föresläs av samtliga dessa paragrafer. För understödsför­ening skall genom hänvisning i 29 8 U FL endast gälla de bestämmelser som föreslås i 38 § första och tredje-sjunde slyckena.

För understödsförenings årsredovisning gäller i övrigt bokföringslagen (BL) och de från BL avvikande föreskrifter som ulfärdas av försäk­ringsinspektionen med stöd av 30 8 UFL.

1 38 8 Iredje stycket EFL, som föreslås gälla för understödsförening, har intagits vissa föreskrifier beträffande de poster som skall las upp i resultat­räkningen och balansräkningen. Del kan ifrågasättas om inte hänvisningen i 29 8 UFL till nämnda stycke kan ulgå. Föreskrifier i förevarande avseen­de kan i stället lämpligen ingå i de närmare föreskrifter beiräffande årsre­dovisningen som utfärdas av försäkringsinspektionen med slöd av 30 § UFL.

I 38 8 sjunde slycket EFL, som även föresläs gälla för understödsföre­ning, har intagits föreskrift bl a om att styrelseledamot på avskrift av den årsredovisning, som skall hällas tillgänglig för envar hos föreningen, skall teckna bevis innehållande uppgift om föreningsstämmans beslut beträffan­de föreningens vinsl eller förlust.

För fondbildningen inom understödsförening gäller bestämmelserna i 23 8 UFL. Där föreskrivs att vid bokslut för varje verksamhetsgren till en försäkringsfond fördenna skall avsättas vad som av intäkterna ej åtgått för kostnader under räkenskapsåret. Avsättning av medel från försäkringsfon­den till s k fria fonder (återbäringsfonder) regleras av bestämmelser i föreningens stadgar.

Till skillnad från vad som gäller för ekonomiska föreningar gäller alltså för understödsföreningarna alt föreningsstämman inte fattar beslut om föreningens vinst eller förlust enligt årsredovisningen. Föreningsstämman inom understödsföreningarna fattar däremot regelmässigt beslut om dis-poneringen av de belopp som enligt bestämmelserna i stadgarna avsalls till fria fonder. Sådana beslut, som avser återbäring till medlemmarna, fattas i regel inle varje år utan endast i samband med försäkringsteknisk utred­ning, som förening enligt UFL skall låta verkställa minst vart 5:e år,

I 38 8 sjunde stycket EFL har även intagits en bestämmelse om att styrelseledamot på avskrift av årsredovisningen skall teckna bevis om att resultaträkning och balansräkning fastställts med uppgift om fastställelse­dagen. Något behov av en sådan bestämmelse för understödsförening torde inte föreligga mol bakgmnd av att alla understödsföreningar är skyldiga att årligen till försäkringsinspektionen insända avskrift av såväl årsredovisningen som av protokollet från den föreningsstämma där årsre­dovisningen blivit framlagd. De till inspektionen insända handlingarna utgör "offentliga handlingar" hos inspektionen.

Med hänvisning lill vad ovan anförts föreslår inspektionen all hänvis­ningen i 29 § UFL till 38 § sjunde stycket EFL utgår.

Revisionsberättelsen (31 § UFL och 51 8 EFL) Enligt hänvisning i 31 § UFL skall 51 8 EFL, som innehåller bestämmel-


 


Prop. 1979/80: 144                                                               200

ser om revisionsberällelsen, gälla i lillämpliga delar för understödsföre­ning.

Andra och tredje slyckena av 51 8 EFL innehåller föreskrifter om utta­landen som skall göras i revisionsberättelsen. 1 båda dessa stycken före­kommer uttrycket "denna lag". Revisionsberättelsen skall bl a innehålla ullalande, huruvida årsredovisningen uppgjorts enligt "denna lag". Del kan i klarhetens intresse ifrågasättas om inte ell förtydligande bör göras i UFL. Förslagsvis kan della ske genom etl tillägg till 31 8 UFL om alt vid lillämpningen av 51 8 EFL skall iakttagas alt när där talas om "denna lag" även avses UFL.

Övergångsbestämmelserna

I punkt 2 i förslagel lill övergångsbestämmelser lill UFL hänvisas lill 46 8 I mom iredje och fjärde styckena EFL. Hänvisningen till fjärde stycket kan utgå, eftersom begreppet "dolierförening" eller "dotterföre­tag" inte definieras i UFL, Något behov av att f n införa en sådan definition för understödsföreningarna föreligger inle.

Sammanfatining

Försäkringsinspektionen lillslyrker utredningens förslag till ändringar i UFL med följande undantag.

1.    Hänvisningen i 29 § UFL till 38 8 tredje och sjunde styckena EFL ulgår.

2.    1318 UFL görs etl tillägg som klarlägger atl med uttrycket "denna lag" 1518 EFL avses såväl UFL som EFL.

3.    Hänvisningen i övergångsbestämmelserna till UFL till 46 § mom. 1 fjärde stycket EFL utgår.

Svenska liyförsäkring.sföreningars riksjörbund och Pensionskassan SHB:

Allmänt

Av promemorian framgår, atl ny lag om ekonomiska föreningar inte skall genomföras f. n. Däremot läggs fram förslag till nya redovisnings­regler i lagen om ekonomiska föreningar (EFL). Härav föranlett förslag lill följdändringar i UFL har upprättats med bibehållande av hänvisningar till EFL,

Åberopande vårt yllrande 1977-02-22 rörande 1976 års förslag till ny EFL och till följdändringar i UFL får vi åter framföra vårt starka önskemål om att hänvisningar i UFL till annan lagstiftning undviks. Vi erinrar därvid om atl Näringsutskoitet i sitt belänkande 1976/77:51 hemställde om atl hänvisningar i UFL till EFL skulle tas borl, vilken hemställan bifallits av Riksdagen.

En helt ny lag om ekonomiska föreningar kommer måhända om ett par år. Vi utgår ifrån, atl en sådan lag inte kommer att ändra redovisningsreg­lerna eller andra bestämmelser för understödsföreningarna. Med nuvaran­de uppbyggnad av UFL krävs dock med en ny EFL formella ändringar av UFL. Sådana ändringar undviks dock om UFL redan nu omarbetas till en lag utan hänvisningar till EFL enligt Riksdagens nyssnämnda beslut.

Hänvisningen i 29 § UFL till 38 § sjunde stycket EFL

I 38 8 sjunde slycket EFL enligt förslaget skall visst bevis antecknas om fastslällelsen av resultaträkningen och balansräkningen saml om för­eningsstämmans beslut beiräffande vinsl eller förlust.


 


Prop. 1979/80:144                                                                201

Bestämmelser om fondbildning finns i 23 § UFL och i föreningarnas sladgar.

Resultaträkningens överskott eller underskott är normalt inle vinsl eller förlust för en understödsförening i samma mening som för en ekonomisk förening. Understödsföreningar bedriver försäkringsrörelse, som kräver särskilda, inte årligen återkommande bedömningar av redovisningens re­sultat. Många understödsföreningar måsle minsl vart 5;e år låta aktuarie upprätta försäkringsleknisk ulredning av föreningens ställning (21 8 UFL).

Av anförda skäl anser vi atl bestämmelserna i 38 § sjunde stycket EFL inte fyller nägol behov när del gäller understödsföreningar saml atl dessa bestämmelser dessutom är vilseledande för understödsföreningarna. Hän­visningen i 29 8 UFL till detla lagrum bör sålunda ulgå.

Hänvisningen i 31 § UFL till 51 8 EFL

1 51 § andra och tredje styckena EFL enligt förslagel föreskrivs alt revisorerna skall göra uttalande bl. a. om årsredovisningen upprättats "en­ligt denna lag" och när slyrelseledamol handlat i strid "mot denna lag". Enligt förslaget till 31 8 UFL skall dessa bestämmelser gälla i tillämpliga delar för understödsföreningarna. Del måsle för understödsföreningarna framstå som oklart om med "denna lag" avses EFL eller såväl EFL som UFL, Dä det senare torde vara avseit bör ell förtydligande intas 1318 UFL,

Sammanfatining

Vi anser atl UFL inle bör innehålla hänvisningar till EFL. Promemo­rians förslag till ändringar av UFL, som sålunda avstyrkes av formella skäl, bör ersättas med en ny UFL utan hänvisningar lill EFL,

I sak har vi intel att erinra de föreslagna ändringarna av UFL. Dock anser vi, att hänvisningen i 29 8 UFL lill 38 8 sjunde slycket EFL bör ulgå, saml att etl förtydligande av orden "denna lag" 1518 andra och tredje styckena EFL bör lämnas 1318 UFL.

Sparinstitutens pensionskassa: Sparinslitutens Pensionskassa, försäk­ringsförening, (SPK) har till syfte atl administrera ijänstepensionsförmå-nerna för de anställda inom spar- och föreningsbanksrörelserna. Till SPK var vid årsskiflet 181 arbetsgivare anslulna, anlalel medlemmar var 16927 varav 897 uppbar aniingen ålders- eller sjukpension. Dessulom utbetalas efterlevandepension till 177 personer. SPK:s avgiftsinkomst 1978 var drygl 79 miljoner kronor och de sammanlagda fonderna uppgick per ullimo 1978 till drygt 597 miljoner kronor,

SPK som har tagit del av rubricerade promemoria och vill med anledning härav framföra följande synpunkier. Lagen om understödsföreningar, UFL, är skriven med hänvisningar till lagen om ekonomiska föreningar (EFL). Detta förhållande anser SPK vara otillfredsställande. SPK anser således att UFL skall vara skriven som en självsländig lag utan några hänvisningar lill EFL. I della stöds vi även av Näringsulskottels yttrande 1976/77:51 i vilket man hemslällde att hänvisningar i UFL till EFL skulle las bort, vilken hemställan Riksdagen biföll.

1 29§ UFL hänvisas till 38 8 .sjunde stycket EFL. Denna hänvisning torde inte fylla nägot behov eftersom understödsföreningarnas överskoll eller underskott inte normall är vinst eller förlust för en understödsför­ening i samma mening som för en ekonomisk förening.

Sammanfattningsvis anser SPK att UFL inle bör innehålla hänvisningar lill EFL. SPK avstyrker därför förslaget lill ändringar i UFL och föreslår atl det i stället utarbetas en ny UFL utan hänvisningar till EFL.


 


Prop. 1979/80: 144                                                              202

6.4 Lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring

Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO): Med hänsyn till de iniressen SO har all företräda, finner SO inte anledning att ingå på någon granskning av den föreslagna nya lagen om ekonomiska föreningar.

Följdlagstiftningen i lagen om arbetslöshetsförsäkringen berör 60, 61, 62, 79 och 102 §§.

Då föreslagna ändringar till lag om arbetslöshetsförsäkring i Ds Ju 1979; 14 huvudsakligen är av redaktionell art och ej behöver föranleda att normalstadgarna för försäkringen behöva omarbetas, har SO ingen erinran mot föreslagna ändringar i lagen.


 


Prop. 1979/80:144                                                               203

BUaga 2:1 Bilaga till kooperationsutredningens yttrande över Nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m. m. (Ds Ju 1979:14)

Den kooperativa insatsräntan Disposiiion:

Bakgrund

Två principer

Terminologi

Ideologi

Historik

Föreningslagen

Beskattning

Kooperativa kapitalproblem

Kooperativ praxis Kooperativa grundsatser Konsumentkooperationen Lanlbrukskooperationen Utlandet

Överväganden Kooperativ svaghet Inflationen Ideologi

Sammanfattning

Förslag

Bilagor:

1    Några räntesatser

2    Långa kapitalräntan, en orientering

3    Diagram diskontot - långa räntan


 


Prop. 1979/80:144                                                                204

Den kooperativa insatsrantan

I 1951 års föreningslag (FL) infördes bestämmelsen om en begränsning av den kooperativa överskottsutdelningen. Begränsningen ålerfinns i 18 8 andra slycket och lyder:

"Utdelning, som beräknas annorledes än i förhållande till den omfall­ning vari medlemmarna deltagit i föreningens verksamhel eller denna eljesi lagils i anspråk, må fastställas lill högst fem procenl för år å inbetalda insalser."

1 justitiedepartementets promemoria DsJu 1979; 14 "Nya redovisnings­regler för ekonomiska föreningar m. m." upprepas bestämmelsen om den kooperativa vinstutdelningens begränsning. Formuleringen i den nya 18 8 är identisk med den i FL.

Kooperationsulredningen har funnit atl denna lagbestämmelses princi­piella innehåll bör kvarstå, men förordar att procentsatsen höjs och görs flexibel så atl den bättre överensslämmer med nuvarande och framlida räntenivå på kapitalmarknaden.

Bakgrund Två principer

I aktiebolag förekommer endast en form av vinstutdelning, nämligen utdelning på akiier. I ekonomiska föreningar finns två möjligheter att fördela överskottet, dels i form av älerbäring/eflerlikvid, dels i form av kapitalränta.

Dessa båda utdelningsformer bygger pä tvä skilda principer. Återbäring/ efterlikvid är en överskoltsuldelning som beräknas i proportion till den omfattning vari medlemmarna under året tagil föreningens ijänsler i an­språk. Kapitalräntan däremot ulgår i förhållande till medlemmens kapital­insats. Kapitalräntan är - tekniskt sett - kooperationens motsvarighet till bolagens aktieutdelning. Älerbäring/eflerlikvid är av renodlat kooperativ karaktär.

Terminologi

Termen "ränta" på insatser motsvaras av termen "utdelning" på aktier. Enligt gängse språkbruk är "ränta en kapitalersättning som långivaren betalar till låntagaren efter en i förväg avtalad räntesats. Den kooperativa kapitalräntan, i kooperationen ofta benämnd "insalsränlan", är dock lik­som aktieutdelningen en förräntning av ett riskbärande ägarkapiial. Insats-räntan ulgår först när verksamhetsårets ekonomiska resultat är känt. In­salsränlan är således villkorlig lill skillnad från traditionell ränta som är avtalad.

Terminologin i FL anknyter till språkbruket i bokförings- och aktiebo­lagslagarna och den kooperativa kapitalräntan betecknas i lagen som "vinstutdelning" pä insatser. Termen "insatsränta" däremot anknyter till internationellt kooperativt språkbruk och används fortsättningsvis i denna text.

Ideologi

Enligt kooperativ ideologi skall produktionsfaktorn kapital i ett koopera­tiv ha ingen eller begränsad ersättning. Den vikliga produktionsfaktorn i ett kooperativ anses vara medlemmarnas/ägarnas prestationer, dvs köp hos eller leverans lill föreningen eller dylikt. Det kooperativa företagets överskott uppstår framför allt genom medlemmarnas prestationer och


 


Prop. 1979/80:144                                                                205

överskottet Jörddas i kongruens härmed som älerbäring/eflerlikvid, dvs. med medlemmarnas prestationer som fördelningsnyckel.

De kooperaliva principerna har traditionellt en jordnära förankring. När del kooperativa företaget arbetar i en marknadsekonomi där kapilalel normalt tillerkänns en viss ersättning (ränla eller utdelning) så bör också det kooperaliva företaget ges denna möjlighel för alt tilldra sig nödvändigt kapital. Kooperatörerna accepterar kapitalränta inle som en genuin del av de kooperativa principerna utan som en nödvändighet. Mol det nödvän­diga men främmande inslaget krävs en vakthållning, och denna lar sig ullryck i kravet på kapitalräntans begränsning. Kapitalel skall fä en rimlig ersällning, men heller inte mer.

Della synsätt stadfästes i FL. Den som tillskjuter kapital till etl koopera­tivt företag bör tillerkännas rätlen till en rimlig kapitalersättning.

Historik

Den kooperativa traditionen alt begränsa ägarkapilalels ersäitning har sina rötter i 1800-talels engelska kooperation. Formelll överfördes denna praxis lill den svenska konsumentkooperationen i KF:s mönslerstadgar 1907.

År 1899 publicerade G H von Koch en skrift med liteln "Om arbetarnas konsumtionsföreningar i England" varvid han vid beskrivning av vinstens fördelning konstaterade atl "ränla betalas å medlemmarnas kapital efler 5 procenl". Denna skrivning kom alt påverka KF:s första mönsterstadgar från år 1907.

I E H Thörnbergs skrift 1907 "Den kooperaliva rörelsen" konstatera­des: "En annan utomordentligt viktig princip, hvilken utgör en ingående del af Rochdalesystemet sådant detta fullbordades af de tjugoåtta ylleväf-varna, är denna: Ingen utdelning å andelskapitalet, hvilket endast tillgo­doräknas en viss ränta. Affärens öfverskott fördelas bland medlemmarna i förhållande lill de af dem gjorda inköpen. Man anser till och med att man i delta sammanhang ej bör tala om vinstutdelning utan om återbetalning. De franska kooperatörerna använder uttrycket "ristourne", som egentligen betyder återgång,"

Redan i KF;s första mönsterstadgar som antogs är 1907 inskrevs princi­pen om begränsad kapitalränta och även nivån knöls direkl lill den om­nämnda engelska på fem procent. Formuleringen löd; "Övrig vinst förde­las med högst 5 procent på andelskapitalel".

Vid 1912 års upplaga av B-stadgarna konstaterade sekreteraren K Eriks­son i KF;s styrelse; "Genom denna begränsning av räntan skiljer sig den kooperativa föreningen på elt avgjort säll från de vanliga aktiebolagen som ha obegränsad utdelning på aktiekapitalet. Aktiebolaget är en kapitalföre­ning under del atl konsumtionsföreningen är personförening".

I den konsumentkooperativa ideologen Anders Örnes skrift om "De sju grundsatserna" (1919-1952) anförs följande; "Den uppål fixerade ränta på insatskapitalet, som föregångarna från Rochdale fastslogo som en av grundsatserna för sitt företag, hör med lill den kooperaliva föreningens väsentliga kännemärken. Det kooperativa förelaget bör betala sådan ränta på medlemmarnas insatser, att del i längden blir lika fördelaktigt för medlemmarna att placera sina medel hos detsamma som i exempelvis sparbankerna eller de vanliga affärsbankerna. Bäde atl betala högre och lägre är felaktigt".


 


Prop. 1979/80: 144                                                               206

Föreningslagen

I den ulredning som tillsattes 1945 för alt bereda en ny lagsliftning om ekonomiska föreningar ingick också Albin Johansson, KF:s verkslällande direktör 1924- 1957. Han lär där ha föreslagit atl bestämmelsen om högst 5 procents insatsränta skulle medtas i föreningslagen. Så blev också fallet.

I ulredningens överväganden ingick likaså en skrivelse frän KF:s styrel­se till regeringen angående förbättrad lagstiftning rörande kapitalbild­ningen inom ekonomiska föreningar och aktiebolag. I skrivelsen, daterad 1933, förordades atl "viss begränsning beträffande rätlen för etl företag att till sina delägare beiala ränta å gjorda insatser eller lämna utdelning skulle gälla inlill dess förelagets behov av eget kapital kunde anses fyllt".

Ulredningens (SOU 1949: 17) överväganden angående en maximering av insalsränlan är myckel kort. Där sägs; "Utredningen har funnit det önsk­värt all genom en lagbestämmelse maximera vinstutdelningen i förhållande till del inbetalda insatskapitalet lill 5 procent för år. Föreskrifl härom har upptagits i förevarande siycke. Det betyder uppenbarligen ej att i stad­garna mäste fixeras en viss räntesats för nu ifrågavarande utdelning. Ge­nom föreskriften understrykes alt föreningarna ej, såsom aktiebolagen, äro kapitalsammanslulningar".

Förslagel om en maximerad vinstutdelning lill fem procenl för år accep­terades på det slora hela av remissinstanserna (prop 1951:34). Vissa organisationer utanför kooperationen - l.ex. några handelskammare, Sveriges advokatsamfund - avstyrkte förslaget med hänvisning till att bärande skäl saknats för atl begränsa rätten lill vinstutdelning så länge konsolideringskravet tillgodosetls.

Flera remissorgan - länsstyrelsen i Malmöhus län. Skånska lantmän­nens cenlralförening upa och Föreningen skånska andelsslaklerier upa -erinrade om vissa vanskligheler bl. a. vad gällde fastställandet av ett fix­erat procenttal. "Därest en maximering av vinstutdelningen anses böra införas lorde i varje fall denna böra ske så, att högsta uldelningsprocenten göres rörlig i relalion lill ränteläget."

Departementschefens kommentar lill erinringarna om ett fixerat tak var följande "All ställa begränsningen av utdelningen å inbetalda insatser i relation lill det allmänna ränteläget torde knappast vara ändamålsenligt. Den av ulredningen föreslagna högsia procentsatsen, fem procent, synes vara lämpligt avvägd".

Beskattning

Överskollsfördelning som avser älerbäring/eflerlikvid är avdragsgill för föreningen. Insalsränlan är däremot inte avdragsgill.

Skatlelagsliftningen åtskiljer således dessa båda former av överskotts­fördelning. Den mer kooperativa och dominerande formen, dvs. återbä­ring/eflerlikvid, behandlas mildare än insatsräntan. Insatsräntan jämställs i beskattningshänseende med aktieutdelning och beskattas i princip både hos förening och medlem.

Principen om dubbelbeskattning genombryts i prakliken inom konsu­mentkooperationen. Insatskapitalets ringa slorlek (200 kronor) och den låga räntesatsen (fem procenl) gör atl ränteintäkten hos medlemmen ofta faller inom ramen för det s. k. sparavdraget (800 kronor för ogifta och I 600 kronor för äkta makar). Ränteintäkten blir därmed obeskattad.

Om fem procenl av insalskapitalet utdelades skulle lantbrukaren regel­mässigt bli beskattad för åtminslone en del av ränleinläkten. Av denna


 


Prop. 1979/80: 144                                                              207

anledning blir insalsränlan en dyr utdelningsform inom lanlbrukskoopera­tionen jämfört med älerbäring/eflerlikvid.

Kooperaliva kapitalproblem

Under 1978 och 1979 har KF och LRF vid ivå tillfällen särskilt uppmärk­sammal de kooperaliva kapitalproblemen och behovet av en snabb lösning av dessa inom kooperationsulredningens ram. 1 en KF-promemoria be­nämnd "Kooperativ kapitalbildning" (1979-02-20) och överlämnad till kooperationsulredningen sägs bl.a. följande:

"Av den ovan lämnade översikten har framgått atl soliditeten för koope­rationen undergått en allvarlig försämring på grund av inflation och dåliga konjunkturer. Den sedan år 1951 i föreningslagen föreskrivna maximering­en av insalsränlan lill högst 5 % utgör redan vid en årligen fortskridande försämring av penningvärdet med mer än 5 % en negativ realränta, och della alltså före skatt. Då insalsränlan dessulom är dubbelbeskatlad. är den siffermässiga maximeringen av denna i föreningslagen elt direkt hinder för konsumentföreningarnas anskaffning av egel kapital".

I en KF-promemoria "angående vissa punkter i justitiedepartementets förslag till ny lag om ekonomiska föreningar (Ds Ju 1976: II)" sägs bl.a. följande;

"Föreningarna måste - framför alll ur kapiialanskaffningssynpunkt -ha möjlighet att betala en rimlig ränta på det kapital som medlemmarna tillskjuler. En begränsad uividgning av ränleutdelningsrällen rubbar inte de kooperaliva principerna. Då räntan i 1951 ärs föreningslag låstes vid 5 procent, molsvarade detta en räntenivå som med tvä procentenheter över­steg gällande diskonto. Riksbankens diskonto, som alltsedan 1945-02-09 legat på 2 1/2 procent hade 1950-12-01 höjts till 3 procent.

Diskontot har de senaste fem åren fluktuerat mellan 5 1/2 och 7 procent, för att vid senaste ändringen, 1976-10-04, höjas lill 8 procenl. Mol bak­grund av räntenivåns utveckling sedan 1951 och med hänvisning till vad ovan anförts om en rimlig ränta på insatskapitalet föresläs all utrymmet för vinstutdelning i förhållande lill inbetalda insatser ökas. Ett tänkbart förslag är atl insatsräntan maximeras till en procentsats motsvarande riksbankens officiella diskonto vid utgången av det räkenskapsår årsredovisningen avser. Den enskilda föreningen får dä möjlighet alt inom det i lagen givna utrymmet fastställa en för föreningen lämplig räntefot".

Kooperativ praxis

Insatsränta förekommer iraditionelll enbart inom konsumentkoopera­tionen. Lanlbrukskooperationen har under överskådlig tid inte tillämpat denna typ av överskottsfördelning med hänvisning till gängse kooperativ uldelningspraxis i form av älerbäring/eflerlikvid.

Kooperativa grundsatser

Inom både konsument- och lanlbrukskooperationen regleras behand­lingen av insalsränlan i de kooperaliva grundsatserna, som är praktiska handlingsregler fotade på kooperaiiv ideologi.

Den inlernationella kooperaliva alliansen, IKA, som är de kooperativa organisationernas huvudorgan, föreskriver som villkor för medlemsskap (art 8, 3 8): "Insatskapitalet skall erhålla en begränsad ränta, om ränta överhuvudtaget skall utgå".

IKA-sladgarna har överförts till grundsatserna inom svensk koopera­tion, KF:s fjärde grundsals lyder: "Begränsad kapitalränta och återbäring i förhållande till gjorda köp".


 


Prop. 1979/80:144                                                                 208

1 lantbrukskooperationens handlingsprogram, anlaget av 1979 års riks­förbundsstämma, lyder fjärde grundsatsen: "Föreningens nytta av insats­kapitalet tillgodogörs medlemmarna i form av högre pi-oduktpriser och lägre förnödenhetspriser. Om ränta skall utgå på insatskapitalet skall storleken begränsas''.

Konsumentkooperationen

Inom konsumentkooperationen används insatsränta Iraditionelll som överskottsfördelning parallellt med återbäring. Kooperaliva förbundel för­delar dock överskottet till sina medlemsföreningar enbari i form av ränla på insatskapital. Under 1978 uppgick redovisat nettoöverskott i KF till 26,8 miljoner kronor varav 22.3 miljoner som insatsränla medan återstoden fonderades.

Bland konsumentföreningarna, fördelades överskottet (116 miljoner kro­nor 1978) i proportionerna 13 procenl (14 miljoner kronor) som insatsränla och 87 procent (92 miljoner kronor) som återbäring efter gjorda köp. Under 1977 betalade endast tre föreningar av samtliga 170 lägre ränta än fem procent medan 21 föreningar utdelade ingen alls. Den övervägande delen av konsumföreningar använder sig således av insatsränta och når också det lagfästa räntetaket.

Konsumentkooperationen har traditionellt hävdat alt familjesparandet inom kooperalionen är ett verktyg för kooperativ utveckling och för med­lemmen samtidig! ett främjande av sund hushållsekonomi, Sparmomentet har motiverat en rimlig ersättning till del sparade kapitalel.

Lantbrukskooperationen

Lantbrukskooperationen markerar i sitt handlingsprogram en principi­elll restriktiv hållning lill användningen av insatsränla. I prakliken brukas heller inle insalsränlan som överskollsfördelning av vare sig samverkans­organisationer eller föreningar.

Handlingsprogrammet utvecklar problemställningen genom bl.a. föl­jande kommentarer: "Under förulsältning att medlemmens insatsskyl­dighel så nära som möjligt ansluter till hans utnyttjande av föreningen talar både praktiska, ekonomiska och ideologiska skäl för att överskotten bäst fördelas genom prissättningen på levererade eller köpta produkter .... Till detla kommer elt skattetekniskt skäl. Eftersom ränta på insalser likställs med utdelning på aktier blir pengarna dubbelbeskattade. Dels fär förening­en betala skatt på sitt överskott, dels får medlemmarna, om de inte kan utnyttja avdragen för ränteinkomster, skatta för kapitalinkomsten ,... Lantbrukskooperationen har hittills inte givit någon ränta på insatser utan endast på lån som upptagils av medlemmarna. Sä länge nuvarande skatte­lagstiftning gäller bör denna linje lillämpas".

Utlandet

Den kooperativa principen om en begränsning av insatsräntan är fast
förankrad i inlernationell praxis. Enligt IKA skulle Sverige år 1977 ha det
lägsla taket av alla länder som alls tillämpar en begränsning av insatsrän­
tan. Räntetaket fördelade sig då enligt följande;
Sverige
                    5 procent

Frankrike                 6 procenl

Storbritannien          7,5 procent

USA-Kanada            8 procent

Indien                      9 procenl

Japan                      lOprocent


 


Prop. 1979/80:144                                                                209

Överväganden

Tre huvudskäl kan anses föreligga för alt höja den lagfästa maximering­en av insalsränlan.

Kooperaiiv svaghet

För det första: Kooperationens försörjning med egel kapital ulgör en svaghet i den kooperativa kapitalbildningen, vilken principiellt skiljer sig frän molsvarande problem i det enskilda näringslivet.

Det kan här räcka med konstaterandet alt den kooperaliva huvudprinci­pen för försörjning av riskkapilal bygger på självfinansiering, dvs. fortlö­pande återföring av rörelsegenererade överskottsmedel till individuell upp­byggnad av insatskapital och till kolleklivi fonderade medel. När så över­skotten uteblir påfylls heller inle det egna kapitalet.

Della leder automatiskt lill en försvagning av soliditeten. Eftersom kooperationen samtidigt är utestängd frän exierna kapilalkällor på kapital­marknaden - en självvald "isolering" för atl värna om kravet på koopera­tiv självständighet i enlighet med grundläggande kooperativ ideologi -markeras än mer hämningen i de kooperativa organisationernas rörelsefri­het vad gäller försörjningen med eget kapital.

Inflationen

För det andra: Inflationen har två effekter av belydelse för insatsräntans höjd.

- Siigande inflalionstal och sjunkande kapitalförränlning (lönsamhet) sänker företagens soliditet. Enligt kooperationsulredningens finansanaly­tiska karlläggning har de kooperaliva förelagens soliditet sjunkit i minsl samma takt som soliditeten för övrigt näringsliv under den senasle femårs­perioden.

En fortlöpande urholkning av förelagens soliditet påverkar negativt före­tagens finansiella motståndskraft, deras kreditkapaciiel och investerings­vilja. Att på nytt vända näringslivets soliditetskurva uppål har på senare år haft hög angelägenhetsgrad hos statsmakterna. Flera ålgärder har därvid vidtagits, nämligen bl.a, utvidgningen av Annell-lagsliftningen och infö­randel av en fjärde AP-fond saml det värdesäkra skaltesparandels aktie­fondsalternativ.

Gemensamt för dessa åtgärder har varit alt söka vidga företagens bas av riskkapital och pä så vis höja deras lånekapacilel och expansionsmöjlig­heter. Ingen av dessa ålgärder år vare sig tekniskt eller principiellt ome­delbart lillämpbai-a på kooperativa företag. Ett väsentligt hinder är därvid insatsräntans lagfästa maximering till fem procent.

- En andra inflationseffekt är atl senare års penningvärdeförsämring regelmässigt överstigit femprocentsgränsen och atl realräntan på insalser därmed blir siarkt negativ. Medlemmens sparkapital - som i detta fall ocksä bär viss risk - kompenseras inte ens med en räntenivå som ulgår på kooperaiiv sparkassa eller på sparkassekonlo i bank (bilaga I), Den lag­fästa maximeringsnivän urgröper således kapilalel snabbare än vad som är fallel lill och med på lägsta bankräkning.

Riksbankens officiella diskonto har traditionellt haft viss normgivande effekl pä kooperationens egen bedömning av rimliga ränlelak. Genom efterkrigstidens mer aktiva penningpolitik, del senasle decenniets starka inflationstakt och valulapoliliska oro har diskontot förändrats alll oftare. Skillnaden har accentuerats mellan å ena sidan penningmarknaden, dis-

14    Riksdagen 1979180. 1 .saml. Nr 144


 


Prop. 1979/80:144                                                                210

kontot och de korla ränterörelserna och å den andra sidan kapiialmarkna­den och dess lugnare ränlesältning.

När KF år 1907 inskrev en ränlemaximering på fem procent i sina stadgar pendlade diskontot mellan 6 och 7 procent. Under 1930-lalet sjönk diskontot under femprocenlsnivän, och 1949, dvs. vid ularbetandel av ny föreningslag var diskontot tre procent. Först 1957 nådde diskontot fempro­cenlsnivän och år 1966 genombröts denna för första gången efler kriget och sattes till 6 procent. År 1969 togs steget till 7 procents diskonto och 1976 till 8 procenl (se diagram bilaga 3).

Redan är 1957 tangerade således diskontot 1951 års lagfästa räntetak medan större delen av 1970-talel dominerats av en betydligt högre ränte­nivå. Även den länga låneräntan har sligil krafligl under denna period och ligger nu för statslånen vid 10 1/2 procent. (Se bilaga 2).

Ideologi

För det tredje: De kooperativa principerna var under 1960-lalel föremål för översyn inom en särskild IKA-kommitté. Begränsningen av den koope­rativa insatsräntan diskulerades då mot bakgrund av de kapitalförsörj­ningsproblem som inflalionen ger upphov till. En ökad flexibilitet av in­satsräntan och med anknytning till den allmänna räntesättningen i samhäl­let förordades av kommittén. Där ingick också Maurilz Bonow. KF. som skriver;

"De svårigheter som inflationsproblemet aktualiserar för hela kapitalfrå­gans lösning berörs indirekl på del sättet atl man förordar ell mer "elas­tiskt" system för begränsning av räntan. Enligt kommittén kan detta inte anses strida mot den grundläggande principen. Kommittén rekommende­rar att begränsningen skall anknytas till trenden för de långfristiga ränte­variationerna, alltså ej anpassas lill kortfristiga förändringar på penning­marknaden". *

Den kooperativa ideologin accepterar således att begränsningen av in­salsränlan görs flexibel för atl inte försvåra kooperativ kapitalbildning.

Sammanfattning

De kooperativa företagens anskaffning av riskkapital är föremål för speciellt intresse från kooperalionsutredningens sida. Sjunkande soliditet är allmänt förekommande i näringslivel men är inom kooperalionen ell problem av speciell dignitet. Den kooperaliva självfinansieringsprincipen sätts ur spel vid otillfredsställande lönsamhelsnivå och de kooperativa organisationernas institutionella miljö är annorlunda än de enskilda -börsnoterade — företagens eflersom en naturlig tillgäng saknas till en öppen riskkapitalmarknad, dvs. aktiebörs.

I syfle att underiätta försörjningen med riskkapital för de ekonomiska föreningarna överväger kooperationsulredningen åtgärder vilka skulle ge de kooperativa föreningarna likartade möjligheter med de enskilda företa­gen. Det gäller i första hand en anpassning av villkoren vad gäller Annell-lagsliftningen, del värdesäkra skattesparandets akliefondsallernaliv saml fjärde AP-fonden.

Syftet med utredningsarbetet är bl. a. att de kooperaliva förelagen skall ges lekniska möjligheter att införskaffa yllerligare riskkapilal. Dessa möj-

KF promemoria 1977: "Vad är kooperation'


 


Prop. 1979/80:144                                                                211

ligheler kan lätlare utnyttjas om företagen tillåts erbjuda en rimlig förränl­ning av insatskapitalet.

En sådan förräntning är inte möjlig genom räntetakel i FL på fem procenl och som föreslås ha fortsatt gillighel i jusiitiedepartemenlels pro­memorior Ds Ju 1976: 11 och Ds Ju 1979: 14. Därmed försvåras för koope­ralionen bl. a. en höjning av insatsskyldigheten.

Begränsningen av insatsräntan lill fem procent har också åberopats som skäl för att inte utvidga Annell-lagsliftningen lill atl också gälla ekonomis­ka föreningar (jfr prop. 1978/79: 50 s. 51).

Ett upphävande av lagbestämmelsen om etl femprocentigl insalstak synes därför starkt motiverad. Nuvarande begränsning bör ersättas av en ny begränsning. Del finns starka skäl atl redan nu la upp frågan om en ändring av gällande maximeringsnivå på insalsränlan eflersom denna di­rekt berörs i promemorian om Nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar.

Som ersättning till gällande maximering pä fem procenl föreslår koope­rationsulredningen att den nya nivån knyts lill emissionsräntan för långa statslån.

Den långsikliga bundenheten av del kooperativa insatskapitalet moti­verar alt dess förräntning knyts till marknaden för långa lån. Emissionsrän-lan för långa statslån har sedan 1971 varit ständigl stigande vilket bl.a. speglar riksbankens önskan om en inflationsanpassning av det långa kapi­talet. Samlidigt begränsas nivån uppåt genom industrins behov av en rimlig kostnad för investeringskapitalet.

Den länga räntan löper i lugnare takt än den korla penningräntan som styrs av diskontots förändringar. Den långsammare och mer stabila för­ändringstakten hos långa räntan överensstämmer med insatskapitalets långsiktiga karaktär. Det kooperativa insatskapitalets uppsägningstid är ett till fem år. Kapitalet är dock bundet lika länge som medlemmen önskar utnyttja föreningens tjänster, Sparkapitalel utfås först när medlemmen utträder ur föreningen.

Emissionsräntan för långa statslån uppgår f. n. till 10 1/2 procent, en nivå som överstiger diskontots med 2 1/2 procenl och räntan pä allmän spar­kassa med 3 1/4 procent (bilaga I). Nivån överensstämmer med räntan på KF:s femårsreverser.

Om den lagfästa maximeringen av insalsränlan kan sällas i nivå med långa räntan så ger detta en tillfredsställande takhöjd på räntesäitningen. Begränsningen existerar, men ger samlidigt en finansiell handlingsfrihet för föreningar med olika betalningsförmåga.

En anknytning av den lagfästa maximinivån på insalsränlan till räntan på långa statslän överensstämmer med IKA:s internationellt normgivna be­gränsning för kapitalräntan på kooperativa insaler.

Förslag

Som ersättning till den i föreningslagen inskrivna begränsningen på fem procent föreslår kooperationsulredningen att insatsräntans maximala höjd knyts till emissionsräntan för långa statslån vid ulgången av del räken­skapsår årsredovisningen avser.

Med denna anpassning av insatsräntans begränsning lill en rimlig ränte­nivå förändras inte den ekonomiska föreningens karaklär av personasso-ciation. Kooperationsutredningen anser att denna lagbestämmelses bibe­hållande har ett värde för att understryka den ekonomiska föreningens kooperaliva karaktär.


 


Prop. 1979/80:144                                                                212

Bilaga 2:1:1

Några räntesatser per 27/9 1979

 

Diskonto

=   8%

Sparkasseräkning

=   7 1/4%

Kapitalkonto

 

(12 mån. uppsägning)

=   8 1/2%

Tvåårsräkning

=   9 1/4%

Em. räntan långa lån

= 10 1/2%

KF:s femårsreverser

= 10 1/2%

Bilaga 2:1:2

Den långa kapitalräntan

En orientering grundad på bl. a. samtal med företiädare för riksbanken

Riksbanken fastställer den långa kapitalräntan med leknisk ulgångs­punkl i statsskuldens ränta, dvs. frän den länga stalsobligalionsräntan.

Den långa räntan löper i lugnare takt än den korla penningräntan. Den har sedan 1971 varit oavbrutet stigande.

Förändringar av den långa räntan görs oftast i samband med riksbankens diskonloförändringar, men sporadiskt sker förändringar också ulan sam­band med diskontoförändringar; inte sällan kvarstår nivån på långa räntan medan diskontot sänks.

Diskontot styr i huvudsak enbart den korla räntan på den s. k. penning­marknaden. Det innebär att den är normerande för bankernas ränlesält­ning vilken i princip är baserad på korl kredilgivning (ettårig löptid). Penningmarknadens förändringar har i sin tur ett nära samband med kon­junkturen; den är dels en effekt av konjunkturen men penningtillgången kan också bli styrande för konjunkturens fortsatla utveckling. Diskonto­förändringar används därför i konjunklurstyrande syfte och är därför till sin nalur korta och "hackiga".

Den långa kapitalmarknaden avser kapital som binds under längre tid, frän 10 är och upp lill 50-60 år. Räntenivån pä detta långa kapital binds dock under kortare tid; ränlejusteringsklausuler efter viss tid ingår l.ex. alltid vid obligationslån.

Under senare år har räntejusteringar lagts in i 5-årsinlervaller, jämförl med lidigare 10-årsintervaller. Delta speglar inflationens ökade föränd-ringstakl. Räntan pä långa kapitalmarknadslån löper med fast nivå under fem år; den tätare förändringen av statslåneräntan avser således bara räntesäitningen på nyemitterade lån plus all den slyr ovannämnda fem-årsklausul, dvs. gamla lån omsätts efter fem år till aktuell räntesats.

Den svenska kapitalmarknaden är av tradition mycket begränsad. Den utgörs på köparsidan av AP-fonderna, de stora försäkringsbolagen samt några större privala kapitalplacerare. Riksbanken har traditionellt reglerat denna ganska ofria (emissionskontroller etc.) marknad i syften som -förulom grundläggande marknadsmässiga krav - tidvis varil bostadspoli­tiskt betingade.

De långfristiga räntorna hölls i Sverige länge på en läg nivå, framför allt med tanke på del genomslag en höjning skulle få på boendekostnaderna. Sedan ett system med generella räntesubventioner för bostadsfinan­sieringen införts 1975, har det blivit möjligt atl höja den långa räntan till en


 


Prop. 1979/80:144                                                               213

mer marknadsmässig nivå. Därmed tillgodosågs ett sedan länge framfört önskemål om en bättre anpassning av den långa räntan lill inflalionen.

Del kan således noteras all vid tvä lillfällen under sjuttiotalet (1975 och 1978) har diskontot och den korta räntan sänkts trappsiegsvis av konjunk­lurstyrande skäl medan den långa räntan legal oförändrad.

Förutom av inflationen slyrs räntesäitningen pä den långa marknaden i dag av främst två faktorer, nämligen räntenivån i utlandet och del statliga upplåningsbehovet.

För atl också den privata utlandsupplåningen skall fungera - en kom­plettering till statens utlandsupplåning - måsle riksbanken etablera ett ränteläge som gör det attrakUvt för företagen att låna utomlands. Den svenska räntenivån kan därför inte läggas avsevärt under den utländska. I samma höjande riktning på ränteläget verkar del statliga upplåningsbeho­vet.

Den senaste diskonloförändringen (seplember 1979) markerar frikopp­lingen mellan diskontots kortare rörelser och den långa räntans längre. Diskontots höjning med en hel procentenhet är närmasl valulapolitiski moliverad och kan ses som en svensk uppföljning av den internationella ränteupplrappningen där dollarn gått i spetsen. Den långa räntan höjdes samtidigt endast en kvarts procenl - ett tillbakahållande som speglar riksbankens ansvar att hålla tillbaka koslnaden för industrins investering­ar.

Sammanfattning

-     Diskontot styr penningmarknadens korta ränterörelser,

-     Emissionsräntan för långa statslån är basen för räntesäitningen på den långa kapitalmarknaden.

-     Den långa räntan löper i lugnare takt än den korta penningräntan,

-     Den långa räntan har på senare år blivit mer marknadsslyrd, och speglar därför inflationen i samhället.

-     Den långa räntan kan periodvis vara föremål för viss politisk styrning (lägräntepolitik för bostadsfinansiering, industrins invesleringar elc).

-     Den långa räntan har i dag en genomsnittlig bindning på 5 är (uppsäg­ningsrätt efter 5 år). Insatskapitalets uppsägningstid är formellt 7-12 månader, men insatserna ligger i praktiken kvar under betydligt längre tid.


 


Prop. 1979/80:144                                                                214

Utdrag
LAGRÅDET
                                               PROTOKOLL

vid sammaniräde 1980-03-26

Närvarande: f d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Hilding, jusiiiierädel Vängby.

Enligi prolokoll vid regeringssammanträde den 28 februari 1980 har regeringen pä hemställan av statsrådet och chefen för justitiedepartemen­lel Winberg beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag lill

1. lag om åndring i lagen (1951; 308) om ekonomiska föreningar.

2.    lag om ändring i lagen (1956: 216) om jordbrukskasserörelsen,

3.    lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),

4.    lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar,

5.    lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring,

6.    lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar.

7.    lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresenlalion för de anslällda i akliebolag och ekonomiska föreningar.

Förslagen har inför lagrådel föredragits av departementsrådet Lars K. Beckman och hovrättsassessorn Ann-Chrisline Zachrisson. Förslagen föranleder följande yttranden.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar

1 a 8

Hilding anför för sin del:

Enligt den här föreslagna nya paragrafen skall en ekonomisk förening i fortsättningen kunna vara moderföretag i en koncern. Av departements­chefens uttalande i specialmotiveringen lill 43 a 8 framgår att avsikten synes vara att koncernbegreppet i 12 8 femle slyckel bokföringslagen (1976: 125) i fortsättningen skall innefatta även del ulvidgade koncernbe­grepp som här föreslås.

Vid tillkomsten av bokföringslagen uttalades i förarbelena (prop. 1976: 104, s, 152) att med koncern enligt dåvarande sisla meningen i 12 8 fjärde slyckel avsågs koncern enligt den definition som ges i aktiebolagsla­gen. I samband med lagändring (1976:991) bröts sista meningen i fjärde stycket ut till en fristående femle mening. I sak innebär bestämmelsen all företagen i en koncern, om inle särskilt undanlag medges, skall ha samma räkenskapsår.


 


Prop. 1979/80: 144                                                               215

Det synes inle slå i god överensslämmelse med gängse lagsiiftningsiek-nik all utan ändring i bokföringslagen uividga tillämpningsområdet för bestämmelsen i 12 8 femle slyckel nämnda lag till alt gälla även det koncernbegrepp som föreslås i den nu akluella lagsiiftningen. Jag delar i princip meningen all en sådan uividgning är önskvärd och föreslår därför alt en ändring görs i 12 8 femle stycket bokföringslagen för atl markera atl koncernbegreppet i fortsättningen kommer alt ha en annan innebörd än som förutsattes vid dess tillkomst.

1 en lagrådsremiss lidigare della år med förslag till bl. a. lag om årsredo­visning m. m. i vissa förelag har likaledes ell nytl koncernbegrepp introdu­cerats, innebärande all handelsbolag och enskilda näringsidkare skall kun­na vara moderförelag i en koncern. Även då förutsattes all del nya kon­cernbegreppet skulle gälla vid lillämpningen av 12 8 femle slycket bokfö­ringslagen. Jag föreslog därför i lagrådets yttrande över remissen atl be­stämmelsen förtydligades, så atl därav klarl framgick vad som avsägs med begreppet koncern.

Med hänvisning till vad jag nu anfört föreslår jag all 12 8 femle stycket bokföringslagen får följande lydelse: "Fjärde stycket äger molsvarande tillämpning på räkenskapsår inom koncern. Med koncern förstås koncern enligt 1 kap. 2 8 aktiebolagslagen (1975; 1385). 1 kap, I 8 lagen (1980:000) om årsredovisning m, m, i vissa förelag samt I a 8 lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar."

IIO. Ill och 117 a 88

Lagrådet: Vid tillkomsten av den nya aktiebolagslagen ansågs atl den tidigare gällande lagens straffbestämmelser var onödigt omfallande och att man borde kunna göra reglerna enklare och mer lättöverskådliga saml att en utgångspunkt därvid borde vara alt i akliebolagslagen inle behövs straffbestämmelser som läcks av brottsbalkens regler. Föredragande stats­rådet anförde vidare: Från principiell synpunkt bör straffsanktion använ­das endast om överträdelsen medför verklig skada eller fara för samhällel eller enskild och om frågan inte bättre regleras på annal sätt, l,ex. med skadestånd eller administrativ kontroll i förening med vitesföreläggande. Vid lillämpningen av akliebolagslagstiftningen bör sålunda skadestånd och andra sanklionsformer, bl, a, den vidgade rätten för registreringsmyndig­helen alt förelägga och utdöma vite (19 kap, 2 8), i slor utsträckning kunna få samma preventiva effekt som straffbestämmelser. En skärpt kontroll genom revisorer, registreringsmyndigheler m. fl. bör kunna förslärka den­na effekl. (Prop. 1975; 103 s. 567),

Bokföringslagen innehåller inte några självständiga straffbestämmelser. Den anses vara i lillfredsställande utsträckning sanklionerad genom olika föreskrifter i brottsbalken och skattebrottslagen. Vid den nya bokförings­lagens tillkomst anförde föredragande statsrådet att del finns begränsade möjligheter att ingripa mot överträdelser av lagen i andra fall än sådana när


 


Prop. 1979/80:144                                                                216

borgenärsinlressen har trätts för när eller skaliekonlroll försvårats och alt man också måste la i beaklande all anmälan om broll mol bokföringsla­gens beslämmelser kan medföra ganska mycket arbele för polis- och åklagarmyndigheter (prop. 1975; 104 s. 198 f).

Den omfattande förekomsten av straffbestämmelser i lagen om ekono­miska föreningar och därtill anknytande föreningslagstiftning står i ganska bjärt konlrast till den restriktivitet i fråga om straffsanktioner som sålunda iakttogs vid tillkomsten av akliebolagslagen och bokföringslagen. Bibehål­landet av gällande ordning kan självfallet försvaras med all nägon allmän översyn inte nu sker av föreningslagsliftningen. Det är dock Iveksaml om inle reformen till en del innebär en uividgning av del siraftbelagda områ­det. I gällande lydelse av lagen om ekonomiska föreningar föreskriver sålunda 110 § punkl 2 straff för brott mol bl. a. bestämmelserna 141 8 2. 3 och 4 mom. men inle förbrott mot 418 1 mom., som innehåller föreskrifter om specificering av olika poster i balansräkningen. I den föreslagna lydel­sen av samma punkt straffbeläggs bl. a. brott mol 38 8. Denna innehåller i andra stycket en allmän hänvisning till bokföringslagen, vars bestämmel­ser om specificering av olika poster i balansräkningen nu blir tillämpliga också för ekonomiska föreningar. Vad som nu sagts har motsvarande tillämpning beträffande lagen om jordbrukskasserörelsen (43 och 84 88) samt lill följd av hänvisningar lill lagen om ekonomiska föreningar också beträffande bostadsrättslagen (58 och 70 88) och lagen om sambruksför­eningar (15 och 24 88). Det skall dock medges, dels all rättsläget inle kan betraktas som helt klart, eftersom del inle kan anses alldeles otvivelaktigt all en straffsanktion beträffande ett förfarande som angivits genom gene­rella hänvisningar verkligen gäller varje detalj i förfarandet, dels att frågan på grund av att risken för anmälningar är liten lorde ha ringa praklisk belydelse, I andra hänseenden förhåller del sig så atl ett förtärande som är straffritt om det tillämpas i en enskild näringsidkares rörelse - och f. ö. också i etl akliebolag - kan bli straffbart om det lillämpas i en ekonomisk förening.

Om den påtalade bristande överensstämmelsen inie kan rättas lill nu -och med den valda lagstiftningstekniken såväl beträffande användningen av straffsanktioner i övrigt som beiräffande de generella hänvisningarna lill bokföringslagen skulle detta otvivelaktigt medföra vissa laglekniska svå­righeter - lalar del anförda ytterligare för angelägenheten av en snar revision av föreningslagstiftningen i dess helhet, varvid straffbestämmel­sernas omfattning kraftigt bör nedbringas.

På en punkt har dessutom den föreslagna reformen kommit att innebära atl enligt lagen om ekonomiska föreningar straffsanktion och vilessanklion kan tillämpas samtidigt, nämligen när det gäller föreläggande av länsstyrel­sen enligt 38 § sjätte stycket att dil insända redovisningshandlingar. Sådanl föreläggande kan enligt den föreslagna lydelsen av 117 a 8 förenas med vite. Underlåtenhet att efterkomma föreläggande synes emellerlid också


 


Prop. 1979/80:144                                                                217

kunna föranleda straff enligt 1118 punkl I. Även om man under senare år i viss omfattning godtagit all en och samma föreskrifl sanktioneras med såväl straff- som vilesbestämmelser, bör detla i princip inte få ske i fråga om förseelser av mindre belydelse (se lill diskussionen av frågan bl, a. prop. 1974:4 s. 188 f.. 283 f och 291 f. samt prop. 1978/79:9 s. 269 f. och 296 f.) Det riktiga synes vara att i fråga om underlålenhel att iaktta föreläggande tillämpa vitessankiion. Möjligheten att utverka länsstyrel­sens föreläggande vid vite är också tillräcklig sanktion för underlåtenhet alt iaklla den skyldighet att hålla redovisningshandlingarna lillgängliga för intresserade som likaledes föreskrivs i 38 8 .sjätte slyckel. I enlighel här­med vore det önskvärt att hänvisningen till 38 8 sjätte stycket fär ulgå ur 1118 punkt I. Delta medför dock behov av konsekvensändringar i andra lagförslag som också innehåller föreskrifl om skyldighet all insända redo­visningshandlingar till länsstyrelsen med därtill knuien straffsanktion men som inte upptar hänvisning till 117 a 8 lagen om ekonomiska föreningar (bosladsrätlslagen - 58 och 70 §8 - saml lagen om sambruksföreningar -15 och 24 88) eller vars vilesbestämmelser är så utformade all det är tveksamt om de kan anses omfatta föreläggande all insända redovisnings­handlingar (lagen om jordbrukskasserörelsen - 48 8 försia stycket, 75 8 sista stycket och 86 8 punkt 1),

Med hänsyn till vad senast anföris synes godtagbart alt låta anstå med sådana ändringar lill en mer genomgripande översyn av föreningslagstift­ningen. Emellertid bör efter mönster av lidigare lagsliflning, där straff­sanktion och vitessanktion använts samtidigt, likväl förhindras atl olika sanktioner tillämpas beträffande ett och samma förfarande. Så har skett beträffande bl.a. firmalagen (1974; 156 - 18 8), aktiefondslagen (1974:931 - 518), marknadsföringslagen (1975:1418 - 9 8), arbetsmiljölagen (1977:1160 - 8 kap. I §) och förfogandelagen (1978:262 - 52 8). En beslämmelse i ämnel kan lämpligen upptas som etl nytl andra stycke i 1118 och ges följande lydelse; "Den som har underlåtit all fullgöra skyl­dighet, som omfattas av vitesföreläggande enligt denna lag, får inle dömas lill straff för underlåtenheten,"

Möjlighet bör föreligga för länsstyrelse att förelägga likvidator vid vite att fullgöra sin skyldighet enligt 38 8 sjätte slyckel all insända redovis­ningshandlingar lill länsstyrelsen. Härför erfordras ett tillägg lill det före­slagna stadgandet i 117 a 8- Lagrådet föreslår att i paragrafen som en andra mening upptages en regel av följande lydelse: "Vid vite kan länsstyrelsen även förelägga likvidator att fullgöra skyldighet enligt 81 8 tredje stycket, jämfört med 38 § sjätte stycket, att till länsstyrelsen insända redovisnings­handlingar och revisionsberättelse".

Övriga lagförslag

Lagråder-Förslagen lämnas utan erinran.


 


Prop. 1979/80:144                                                                218

Uidrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET
                       PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1980-03-27

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Sö­der, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson. Boo. Winberg. Adelsohn. Danell. Pelri

Föredragande: statsrådet Winberg

Proposition med förslag till nya redovisningsregler för ekonomiska förening­ar m. m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

1.    lagom ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.

2.    lag om ändring i lagen (1956: 216) om jordbrukskasserörelsen.

3.    lag om ändring i bosladsrätlslagen (1971: 479).

4.    lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar.

5.    lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring.

6.    lag om ändring i lagen (1975: 417) om sambruksföreningar.

7.    lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresenlalion för de anslällda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Förslaget till lag om ändring i lagen om ekonomiska föreningar

I a 8

En av lagrådels ledamöter har föreslagit att en ändring görs 112 8 femte stycket bokföringslagen för att markera att koncernbegreppet i fortsätt­ningen kommer att ha en annan innebörd i sistnämnda lagrum än som förutsattes vid dess tillkomst.

Jag får i denna fråga hänvisa till vad jag har anfört i prop, 1979/80: 143 med förslag lill bl. a. lag om årsredovisning m. m. i vissa förelag (special­motiveringen till I kap. I § nämnda lag). Enligt min mening framgår del klart av remissprolokollet atl avsiklen är all koncembegreppei i 12 § femle stycket bokföringslagen i fortsättningen skall innefatta inle bara del aklie-

' Beslut om lagrådsremiss fallal vid regeringssammanliäde den 28 februari 1980.


 


Prop. 1979/80:144                                                               219

bolagsrättsliga koncembegreppei ulan även del koncernbegrepp som nu föreslås, liksom också koncernbegreppet enligt förslaget till lag om årsre­dovisning m. m. i vissa foretag. Jag anser inle all del är erforderligt alt särskilt markera detta förhållande genom en ändring i bokföringslagen.

IIO, III och 117 a 88

Lagrådel anser alt det - åtminstone i samband med en mer genomgri­pande översyn av föreningslagstiftningen - finns anledning att se över gällande bestämmelser om siraff och vite. Det finns dock enligt lagrådet skäl som talar för alt man inle i delta sammanhang gör en sådan översyn. Även jag anser atl en mera allmän översyn av straff- och vitesbeslämmel-serna i föreningslagstiftningen fär anstå. Jag tillslyrker emellertid lagrådels förslag atl man genom ett nytt andra siycke i 111 8 föreningslagen förhind­rar all både straff och vite kan användas samlidigt beiräffande ett och samma förfarande. Jag godtar också den föreslagna formuleringen.

Jag lillstyrker även lagrådets förslag atl det i etl nyll andra siycke i 117 a 8 las upp en bestämmelse om vitesföreläggande för likvidator.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslär riksdagen atl

antaga de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar.

Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens hemställan och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen atl anlaga de förslag som fördragan­den har lagl fram.


 


Prop. 1979/80:144                                                               220

Innehåll

Propositionen    ................................................................ ...... I

Propositionens huvudsakliga innehåll   .............................        I

Lagförslagen .....................................................................       2

1   Lag om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar ... . 2

2   Lag om ändring i lagen (1956: 216) om jordbrukskasserörelsen   ...           25

3   Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)   .........     34

4   Lag om ändring i lagen (1972: 262) om understödsföreningar                    35

5   Lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbelslöshetsförsäkring   ...            37

6   Lag om ändring i lagen (1975: 417) om sambruksföreningar                       39

7   Lag om ändring i lagen (1976; 351) om styrelserepresenlalion för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar    ...................................................................     40

Utdrag av protokoll vid regeringssammanlräde den 28 februari 1980 41

1    Inledning    .................................................................... ... 41

2    Allmän motivering........................................................... ... 41

 

2.1    Allmänna synpunkter   ............................................. ... 41

2.2    Årsredovisning m.m................................................... ... 42

2.3    Koncernredovisning   ...............................................     45

2.4    Revision ................................................................... ... 47

2.5    Den kooperativa insatsräntan   ............................... ... 48

2.6    Följdlagstiftning och ikraftträdande   ....................... ... 49

 

3    Upprättade lagförslag    ................................................ ... 50

4    Specialmotivering   .........................................................     50

 

4.1    Förslaget till lag om ändring i lagen om ekonomiska föreningar 50

4.2    Förslaget till lagom ändring i lagen om jordbrukskasserörelsen 76

4.3    Förslagel till lag om ändring i bostadsrältslagen   ....     77

4.4    Förslaget till lag om ändring i lagen om understödsföreningar   78

4.5    Förslaget till lag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring            79

4.6    Förslaget till lag om ändring i lagen om sambruksföreningar ..   79

4.7    Förslagel lill lag om ändring i lagen om styrelserepresenlalion

för de anslällda i aktiebolag och ekonomiska föreningar                        79

5    Hemställan   ...................................................................     79

6    Beslut   .......................................................................... ... 79

Bilaga 1. Departementspromemorian (Ds Ju 1979:14) Nya redovis­
ningsregler för ekonomiska föreningar m.m.........
    81

Innehållsförteckning    ........................................ ... 82

1   Lagförslag ........................................................ ... 83

2   Inledning    ...................................................... . 118

3   Överväganden   ............................................... . 119

4   Upprättade lagförslag    ................................... . 122

5   Specialmotivering   ........................................... . 122

Bilaga 1:1.  Ds Ju 1976; 11. Förslaget till lag om ekonomis­
ka föreningar   ....................................
138

Bilaga 1:2.  Ds Ju 1976: 11. 4 Gällande rätl - huvudgrunder            146

Bilaga 1:3.  Ds Ju 1976: 11. 5 Överväganden    .. 153

Bilaga 1:6.  Skrivelse den 6 november 1978 från koopera­
tionsutredningen om vissa fondavsättningar   .
   162


 


Prop. 1979/80:144                                                              221

Bilaga 2. Sammanslällning av remissyttranden över promemorian (Ds Ju 1979:14) Nya redovisningsregler för ekonomiska

föreningar m.m..................................................... 167

1   Allmänna synpunkier    ..................................... 167

2   Årsredovisning m.m........................................... 173

3   Koncerner......................................................... 183

4   Revision   ......................................................... 189

5   Insatsränla   .................................................... 195

6   Följdlagstiftningen............................................ 198

Bilaga 2:1.   Kooperalionsutredningens    promemoria    om

den kooperaliva insalsränlan    ........... 203

Bilaga 3. De remillerade förslagen (bilagan har uleslulils här)

Utdrag av lagrådets protokoll den 26 mars 1980   ........... 214

Utdrag av protokoll vid regeringssammanlräde den 27 mars 1980     218

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980