Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop.  1979/80:137

Regeringens proposition

1979/80:137

om beskattning vid uthyrning av fritidshus samt om vissa ändringar i taxeringslagen (1956:623)

beslulad den 13 mars 1980,

Regeringen föreslår riksdagen alt anlaga de förslag som har upptagils i bifogade uidrag av regeringsprotokoll.

På regeringens viignar

THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås en ändring i villabeskaltningen för alt underlätta uthyrning för främst fritidsändamål. F. n. bryts schablonbeskattningen vid sådan uthyrning om intäkten översiiger såväl 2 % av taxeringsvärdet som 2 400 kr. Del sisinämnda beloppel föreslås höjl till 4 000 kr. Vidare föreslås några smärre ändringar i taxeringslagen (1956:623), bl.a. rörande barns deklarationsskyldighet i vissa fall. De nya reglerna avses bli tillämpliga första gången vid 1981 års taxering.

1  Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 137


 


Prop.   1979/80:137                                                              2

I  Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (I928:.370)

Härigenom föreskrivs alt punkl 6 av ;invisniiig;iriia till 24 S koniimiiKil-skiittelagen (I92S:37()) skall h;i ned;in angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


Anvisningar

lill 24 S


6.' De i 24 S 2 mom. I'örst;i och andrii stycken;i meddelade besläm­melsema om upplagande av inläkl efter särskild grund äro lillämpliga även om fastigheten eller f;istiahels-delen, utöver utrvnimen för bostad


6. licsiämmclscrnii i 24 S 2 inom. lörslM och ;iiulr;i stvckeii;i om sär­skild inläkishcräkiiiiig lilläiuiuis iiven om f;istii:heteii eller fastighetsdelen, förutom utrvnimen för bostad ål en eller tvä familjer, innehåller n.ni;ot


ringa omfattning kan användas för annat ändamål än som bostad.

åt en eller två f;\miljer. innehåller      ensuikn   rum  för  uthyrning  eller

någol   enst;ik;i   rum   för   uthyrning eller i ringa omfattning kan använ­das  för  annat  ändamål  än såsom boslad. Till fasliehet, som i 24 § 2 mom.

Till fastinhet. som avses i 24 S 2

avses, är atl hänföra även fastighet    mom., hänförs även faslighet som

som nyttjas endast viss del av året     används endast viss del av året eller

eller tillfälligt, såsom sommarvilla,       lillfälligt. såsom sommarvilla, sporl-

att användas står till ägarens förfo­gande.

Genom regeln i 24 S 2 mom. sista stvcket första punkten undantas. under de förutsättnincar som anges

sporlstuga eller jaktstuga, eller som   sluga eller jaktstuga, eller som utan

utan atl användas slår lill ägarens förfogande.

Från lillämpningen av bestämmel­serna i 24 S 2 mom. försia och andra slyckena   bliva  genom   regeln   i   2

mom. sista stycket första punkten. där.fnin tillämpning av bestämmel-
under där angivna förulsältningar.
serna i 2 mom. första och andra
undantagna exempelvis fastigheter
styckena exempelvis fasligheter som
som under somrarna bruka uthyras
under somrarna brukar hyras ul lill
lill sommargäster men i öviigt bebos
sommargäster men i övrigt bebos av
av ägarna, sommarstugor som regel-
ägarna, sommarstugor som regel­
bundel uthyras under somrarna, fas-
bundet hyrs ut under somrarna, fas­
ligheler vilka lill viss del upplåtas för
ligheler som till viss del upplåls för
upplagsplats, för rörelse el. dyl.
upplagsplats, för rörelse eller dvlikt
saml fasligheler vilka utnyttjas för
saml fasligheter som utnyttjas för
odling eller tillgodogörande av alster
odling eller lillsiodogörande iiv alster
eller naturtillgångar från  fastighe-
eller n;ilurtillsiängar  från  fasiighe-

I Senaste Ivdelse \91>:259.


 


Prop.   1979/80:137

Nu varande lydehc

ten. En faslighel bör anses i allenast ringa omfallning utnyttjad för så­diint ändamål, som här avses, om den därigenom förvärvade årligii bruiioiniåkien uppgår till högst 2 400 kronor eller översiiger nämnda belopp men icke 2 procent av fastig­hetens liixeringsvärde. I brultolnläk-len skiill dock härvid icke Inräknas intäkt på grund av del i sanifiillig-het.

Fråga huruvida faslighet skiill iinses inrättad till bostiid ål en eller Ivå fainiljer skiill bedömas med hän­syn till de förhållanden, som rått vid beskiittnincsårets ulszång.


Föresliigen lydelse

ten. En lastighet bör ;inses i endasl ringii omliittning iitnyttjiid för så­dant äiKliiniiil, som iivses här. om den årliga briilloinlåkl som förvärvas därvid uppgär till liiHisI 4 000 kronor eller överstiger r/c»r( belopp men inte 2 procent av tastighetens liixerings-viirde. I den bnilloinläkl. som del här är fråga om. skiill dock inte räknas i

Frågan huruvida fastighet skiill anses inrättad till hostad åt högsl två familjer skiill bcdömiis med hänsvn till de förhållanden, som rådde vid heskiittnincsårets utsiånc.


Denna lag träder i krafl dagen efler den dag. dä liigen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas försia gången vid 1981 års tiixering. Äldre besliimmelser skall dock tillämpas vid 1981 Ars tiixerini; om den skattskvldiue becär det.

1    Riksdagen I979H0. / sand. Nr 137


 


Prop.   1979/80:137                                                              4

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

llärigenom föreskrivs i frågii om taxeringslagen (1956:623)'

dels att i 25. 99. 116 d och 116 m SS ordet "debetseder" skall bytiis ut mot '"skiittsedel"".

dels all i 111 S ordet ""taxeringslängd"" skiill bytas ut mot "'skiitte-längd"",

dels att i rubriken niirniiist före 96 S ordet ""skatterälls"" skall bytiis ut mot ■"länsrätts"".

dels all 22 S I mom. skall ha nedan angivna Ivdelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


72 S


1 mom.- Nedannämnda skalt-skvldiga äro, dår ej annat följer av stadgandet i 3 mom., skyldiga alt utan anmaning till ledning för egen taxering avlämna deklaration (självdeklaration), nämli­gen:

1)   aktiebolag, ekonomisk före­ning och aktiefond ävensom sådan stiftelse, fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekono­miska iniressen.

2)   annan juridisk person, o/n (Ve55 bruttointäkter av en eller flera för­värvskällor under beskattningsåret uppgåll till sammanlagt minsl 100 kronor,

3)   fysisk person, vilkens bruttoin­täkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgåll. om


I m o m . Fö/yV(/Jf/f'skallskyldiga är skyldiga att utan iinmaning iivlämna deklaration till ledning för egen lax­ering (självdeklaration). om inte annat följer av 3 mom.

1)    aktiebolag, ekonomisk före­ning och aktiefond samt sådan slif­telse. fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgo­dose viss familjs, vissa familjers eller beslämda personers ekonomiska in­tressen.

2)    annan juridisk person, vars bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattnings­året har uppgåll lill sammanlagi minst 100 kronor,

3)   fysisk person, vars bruttointäk­
ter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret har uppgåll.


I Liigen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse iiv

25 S 1976:86

99 S 1979:175 111 S 1979:17.S 116dS 1979:175 lldm § 1979:175 lagens nibvik 1974:77.' - Senaste Ivdelse 1979:1080.


 


Prop.  1979/80:137


Nuvarande lydelse

han varit här i riket bosalt under hela beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskatt, lill sam­manlagt minst 6 000 kronor och c/y'M/ till sammanlagt minst 100 kronor.

4)    fysisk eller juridisk person, vil­kens tillgångar av den art, som angi­ves i }  1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskall, vid beskatt­ningsårels uigång haft ett värde överstigande 200 000 kronor eller. såvitt angår sådan juridisk person som avses i 6S 1 mom. b) nämnda lag. 15 000 kronor, saml

5)    fysisk eller juridisk person, för vilken garantibelopp för faslighel skall upptagas såsom skattepliktig inkomsi.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyl­dighet enligt punkterna 2)) skall hänsyn icke lagas till sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska personen Icke är skatlskyldig enligt kommunal­skattelagen, lagen om statlig in­komstskatt eller lagen om slallig förmögenhetsskatt.

Hava makar, som ingått äkten­skap före Ingången av beskattnings­året och levt tillsammans under slör­re delen därav, var för sig haft inkomsi eller förmögenhel. skall vardera makens deklarationsskyl­dighet bedömas med hänsyn till makarnas och boets sammanlagda inkomsi och förmögenhel.

5/io//skatlskyldig enligt lagen om statlig förmögenhelsskalt taxeras för förmögenhet, som tillhör barn eller


Föreslagen lydelse

om han har varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret och under denna tid inic har erlagt sjö-mansskatl, till sammanlagi minst 6 000 kronor, och annars till sam­manlagt minsl 100 kronor,

4)  fysisk eller juridisk person, vars lillgångar av den art. som anges i 3 S 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, vid beskatt­ningsårets utgång har haft etl värde överstigande 200 000 kronor eller. ; fråga om sådan juridisk person som avses i 6 S 1 mom. b nämnda lag. 15 000 kronor.

5)  fysisk eller juridisk person, för vilken garantibelopp för fastighet skall tas upp som skattepliktig in­komst.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyl­dighet enligt punkterna 2-4 skall hänsyn inie las till sådan inkomsi eller förmögenhel. för vilken den fysiska eller juridiska personen inle är skallskyldig enligt kommunal­skattelagen (1928:370). lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhels­skalt.

Om makar, som har ingått äkten­skap före beskattningsårets Ingång och levt lillsammans under större delen av detta, var för sig har haft inkomsi eller förmögenhel. skall vardera makens deklarationsskyl­dighet bedömas med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomsi och förmögenhet.

Om skatlskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt skall lax­eras för förmögenhet, som lillhör


 


Prop.   1979/80:137


Nuvarande lydelse

annan, skall hänsyn dårtill lagas vid deklaralionssk yldiglietens bedöman­de.

Vid lillämpning av vad i försia stycket vid 3) är stadgat, skall svensk medborgare,   som   under   beskall­ningsårel tillhört svensk beskickning hos ulländsk makt. svensk perma­nent   delegation   hos   mellanslatlig organisation eller lönat svenskt kon­sulat eller beskickningens, delega­tionens eller konsulatels betjäning och som på grund av sin tjänst varil bosatl   utomlands,   anses  ha  varil bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make saml barn under 18 år. om de har varit svenska medborgare    och    har    bott    hos honom. Person, som under beskatt­ningsåret tillhört främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulalels betjäning och som icke varil  svensk   medborgare,  så  ock sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare, om de har bott hos honom och icke har varit svenska medborgare, anses däremoi vid  tillämpningen  av vad  i  första stvcket vid 3) år stadgat icke ha varil här i riket bosatta. I fråga om deklarationsskyldighet


Föreslagen lydelse

barn eller annan, skall deklarations­skyldigheten bedömas med hänsyn //// detta. För barn under 18 år, vars lill Slallig inkomslskall beräknade beskattningsbara inkomsi uppgår lill minst 100 kronor, bedöms deklara-tionsskyldighelen ined hänsvn även tdl sådan annan tillhörig förmögen­het som enligt lagen om slallig förmö­genhelsskalt skall sammanläggas med barnels vid gemensam beräk­ning av beskattningsbar förmögen­het.

Vid tillämpning av vad som sägs i första stycket punkl 3 skall svensk medborgare,   som   under   beskatt­ningsåret har tillhört svensk beskick­ning hos utländsk makt. svensk per­manent delegaiion hos mellanstallig organisalion eller lönat svenskt kon­sulat eller beskickningens, delega­tionens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst har varit   bosalt   utomlands,   anses  ha varil bosatt här i rikel.  Detsamma skall gälla sådan persons make saml barn under 18 år, om de har varil svenska medborgare och har boll hos   honom.   Person,   som   under beskattningsåret har tillhört främ­mande    makts    beskickning    eller lönade   konsulat   här  i  rikel  eller beskickningens eller konsulalels be­tjäning och som Inle har varit svensk medborgare,   saml   sådan   persons make. barn under 18 år och enskilda tjänare, om de har bott hos honom och inle har varil svenska medborga­re, anses däremot vid tillämpningen avvadsomsägs i försia stycket/7///(A7 3 inte ha varil bosatta här i riket. I fråga om deklarationsskyldighet


 


Prop.  1979/80:137

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

för oskifi dödsbo efter skuttskyldig.     för dödsbo efter skjiltskyldlg. som

som avlidit under beskatlningsiuet.     har avlidit under beskiitlningsiiret.

skall tillämpas vad som skolat gälla       skalltiWämpasvadsomskidtc ha gällt

för den avlidne.                           för den avlidne.

Denna lag träder i kraft den I juli 1980 och tillämpas första gången vid 1981 års taxering.


 


Prop.  1979/80:137                                                                  8

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET
                        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-03-13

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten. Mundebo, Wikslröm, Friggebo. Dahlgren, Åsling, Söder. Krönmark. Burenslam Linder, Johansson, Wirtén. Holm. Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Pelri

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om beskattning vid uthyrning av fritidshus samt om vissa ändringar i taxeringslagen (1956:623)

1 Inledning

Ett flertal turistföreningar och andra organisationer (Gollands turistföre­ning, Kalmar läns turisttrafikförbund, Värmlands turisttrafikförbund, Dals­lands turisltrafikförening, Västergötlands turistlrafikförening, Sveriges tu­ristråd. Sydöstra Skånes samarbelskommilté, RESO Visby. RESO bok­ningscentral Växjö, Sverige Resor Väst samt Till Fjälls Resor) har gjort framställningar om viss ändring av de skatteregler som gäller vid lillfällig uthyrning för fritidsändamål av schablonlaxerade fasligheler. Jag avser alt nu ta upp denna fråga.

Vidare ämnar jag föreslå vissa ändringar i laxeringslagen (1956:623) som bl. a. rör barns deklarationsskyldighet i vissa fall.

De ändringar jag föreslår är av sådan beskaffenhel atl lagrådels hörande skulle sakna belydelse.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Beskattning vid uthyrning av villor och sommarstugor

Innehavare av egnahem beskallas enligt en schablonmelod. Som intäkt skall därvid redovisas viss procent av taxeringsvärdet enligt en progressiv skala. Schablonmetoden lillämpas inle bara för den egna bostaden ulan även för fritidsfasligheter. Den schablonmässiga intäklsberäkningen gäller även för villafasiigheler som hyrs ut lill sladigvarande boslad. Däremoi bryts schablonen om fasligheten brukar användas för tillfällig uthyrning i en


 


Prop.   1979/80:137                                                                 9

omfattning som inte är ringii. Beskattningen sker då enligt den konventio­nella metoden, varvid samtliga intiikter och kostnader skall redovisiis. 1 punkt 6 av anvisningarna till 24 S kontmunalskattelagen (1928:370) anges som gräns för att uthyrning skall anses som ringa att hyresintäkterna uppgår lill högst 2 400 kr. eller översiiger delta belopp men inte 2 % iiv fastighetens taxeringsvärde, om delta belopp är större.

Alllsediin tillkomsten av villaschablonen år 1953 har smärre lillfälliga hyresinkomster särbehandliils. Man har ansett atl sådana inkomster inte lämpligen bör bryta del förenklade deklarations- och taxeringsförfarande som schablonbeskattningen innebär. En övergång till beskiittning enligt konventionell metod skulle för dessa fall friimstå som onödigt komplicerad. Genom lagsliflning år 1961 bestämdes gränsbeloppet till 1 200 kr. År 1974 höjdes beloppet till 2 400 kr.

Nu har ell flertal luristlrafik- och reseorganisalioner begärt att belopps­gränsen ånyo höjs. Man har anförl all även sommarulhyrning i normal omfattning med den nuvarande gränsen kan föranleda alt beskattning skall ske enligt den konventionella meloden. Della medför alt intresset för uthyrning minskar kraftigt med därav följande svårigheter för turistnäringen. Jag har inhämtat alt fritidsboendekommitlén (Bo 1978:01) avser att belysa bl. a. frågan om hur man på olika säll kan öka intresset för uthyrning av fritidsbostäder.

Enligt min mening bör emellertid en uppjustering kunna ske redan nu så att schablonbeskattningen inle bryts i onödan. Jag föreslår därför att gränsbeloppet med hänsyn till prisulvecklingen höjs lill 4 000 kr. Förslaget föranleder ändring i punkl 6 av anvisningarna till 24 § kommunalskallelagen. Den nya bestämmelsen bör träda i krafl snarasl och lillämpas försia gången vid 1981 års laxering. Med hänsyn lill alt äldre bestämmelser i enslaka fall kan vara förmånligare för den skatiskyldige bör dock dessa lillämpas vid nämnda laxering om den skatiskyldige begär det.

2.2 Vissa ändringar i taxeringslagen (1956:623)

Genom de vid föregående riksmöte fattade beslulen om höjning av deklarationspliktsgränsen från 4 500 kr. till 6 000 kr. (prop. 1978/79:111 bilaga 7. SkU 1979/80:9. rskr 1979/80:32, SFS 1979:1080) och slopande av grundavdraget vid laxeringen till slallig inkomstskatt (prop. 1979/80:58, SkU 1979/80:20, rskr 1979/80:137. SFS 1979:1156) har behov uppkommil av en följdändring i reglerna om deklarationsskyldighet. Ändringen rör skyldighe­ten för barn under 18 år att avlämna självdeklaration utan anmaning på grund av förmögenhelsinnehav.

Höjningen av deklarationspliktsgränsen medför atl barn under 18 år. som skall laxeras för förmögenhel och påföras förmögenhetsskatt, i vissa fall ändå inte är skyldiga alt avge deklaration enligt nuvarande regler. Även slopandet av grundavdraget vid laxeringen lill slallig inkomstskatt verkar i denna riktning.


 


Prop.   1979/80:137                                                                10

För en skiittskvldig som har hemiiiiiviiriinde biirn under 18 i°ir bestäms förmögenhetsskatten med hänsyn tiigen även till biiriiets förmiigenhel. Om biirnets till stiitlig inkomstskiitl beräkniide beskiittningsbiira inkomst inte uppgår till minst 100 kr. skall enligt SS liigen (1947:577) om stiitlig förmögenhelsskiilt biirnets torm(>genhet inräknas i förälderns. Denne liixeriis iilltsii i deltii lall även för biirnets tVirniögenhet. Om iläreniot biirnets inkomster är högre skiill enligt 12 S siiniiiiii liig biirnet självt liixeriis för sin förmögenhet. 1 detla fiill beriikniis emellertiti den beskiittiiiiigsbiirii förmö­genheten gemensiiml för föräldriir och biirn. Den samniiinliigclii huiiiögen-lietcn ligger till grund för beräkning iiv förniögenhelsskiitten. som sediin fördeliis på lämiljemedlemmarnii efter den förmögenhel som viir och en har taxeriits för.

Enligt 22 S 1 mom. laxeringslagen (1956:623), TL, är fysisk person - med vissa undantag - skyldig att iitiin anniiining iivlämna självdeklariition eiulast om någon :iv följande fönitsättningiir föreligger.

1.    Brullointäkterna av en eller flerii förvärvskällor h:ir under beskatt­ningsåret uppgått lill minsl 6 000 kr.

2.    De skiittepliktiga förmögenhelstillgängarnii har ett värde som översti­ger 200 000 kr.

3.    Garantibelopp för faslighet skall tas upp som skiittepliktig inkomst.

Efler anmaning föreligger dock alllid deklarationsskyldighet (22 S 2 mom. TL).

Om barnels inkomster och lillgångiir inte uppgår till de förut angivna beloppen, är det således inte deklarationsskvldigt utan anmaning, även om familjens sammanlagda förmögenhet uppgår lill mer än 20(1000 kr. och barnet har förmögenhet för vilken del självl skall taxeras. För makar som skall samtaxeras gäller atl deklarationsskyldigheten bedöms med hänsyn till deras sammanlagda inkomst och förmögenhel (22 S I mom. TL). men någon motsvarande regel finns inle i fråga om barn.

Med hänsyn till del anförda föreslår jag att i 22 S 1 mom. TL införs en regel av innebörd atl deklarationsskyldigheten för barn som självii skall laxeras för sin förmögenhel skall bedömas med hiinsyn till fiimiljens sammanlagda förmögenhet.

1 övrigt föreslår jag vissa redaktionella iindringar i TL, föriinledda av tidigare beslul av riksdagen.

3 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen all anlaga inom budgeldeparlemenlel upprättade förslag till

1.    lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2.    lag om ändring i laxeringslagen (1956:623).


 


Prop.   1979/80:137

4 Beslut

Regeringen iinskiler sig till föredragandens överviiganden och besliitiir att genom proposition föreski riksdiigen iitt iintiigii de torslag som ft)retlriigiin-den hiir liigt friini.


 


GÖTAR M7(i:    SliKkhiilm IWl