Prop. 1979/80:106

Regeringens proposition 1979/80:106

om Stockholms internationella fredsforskningsinsfituts (SIPRI) organisation och verksamhetsformer, m. m.

beslutad den 6 mars 1980.

Regeringen förelägger riksdagen vad som upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgiird eller del ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

OLA ULLSTEN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas vissa smärre förändringar i SIPRLs organisation. Dessa syflar lill att underlätta en anpassning av institutets verksamhet lill de arbeisrättsliga förhållanden i Sverige som lillkommil sedan inslilutel grundades år 1966 och lill all bibehålla dess oberoende siällning och inlernationella karaklär. Vidare föresläs skaltefrihet för vissa kostnadsersättningar lill SIPRLs utländska forskare.

Bestämmelsen om skattefrihet avses träda i krafl den 1 januari 1981 och lillämpas första gången vid 1982 ärs laxering.

I Rik.sdagen 1979180. 1 saml. Nr 106

32 S

3 inoni. Såsom intäkt upptages icke vad som av slaien anvisats till bestridande av särskilda, med vissa tjiinster eller uppdrag förenade kostnader, säsom:

utlandslillägg och därmed likställda förmåner för utom riket stationerad personal vid utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet;

förvallningskostnadsbidrag och anslag till andra expenser;

ä slal uppförd hiist- och båilega;

lill beslällningshavare vid armén utgående hiistgottgörclse f()|- egna ijänstehiislar:

resekostnads- och tiaktamenlsersiiltning;

kostnadsersättning för vård av person i enskilt familjehem:

ägande i följd härav skatlskyldig icke göra avdrag för underskoU. som kan uppkomma därigenom, att sålunda anvisat anslag icke förslår till täckande av därmed avsedda utgifter.

Bestämmelserna i första stycket Bestämmelserna i första stycket

lillämpas även på motsvarande kost- lillämpas även på motsvarande kostnadsersättning som anvisats av kom- nadsersättning sum anvisats av kiim-mun eller skogsvårdsslyrelse eller mun eller skogsvärdsstyrelse eller som bekostas av Nordiska minister- som bekostas av Nordiska minislerrådel i samband med arbete inom rådet i samband med arbete inom ramen för det nordiska tjänsteman- ramen för det nordiska tjänsteman-naulbylel. Riksskatieverkel får ock- nautbytet. Besläminelseruu lilläin-så. när skäl föreligger, förklara att pas vidare - i den omfallning som reglerna i första stycket skall tilläm- anges i punkt 7 fjärde stycket av pas på molsvarande ersättning, som anvisningarna ~ på kosinadsersåii-anvisals av annan offentlig instilu- ningar som iinvisiils av styrelsen för tion. Sådant beslul får, när onistän- Stockholms inlernalionella freds-dighelernaföranlederdet, återkallas forskningsinstitut (SIPRI) till sådan av riksskaileverket. Mol beslul, som [ui bestämd lid konirakisan.siälld riksskatteverket meddelai enligi forskare vid SIPRI som år utländsk

medborgare och sam vid lidpunklen jör anställningen hos SIPRI inle iir bosall i Sverige. Riksskatieverkel får ocksä, nar skiil föreliecer, förklara

detla st veke, får talan inle föras.

I Senasle lydelse 1979:998,

Prop. 1979/80:106 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

all reglerna i första slyckel skall tilliimpas pä motsvarande ersättning, som anvisals av annan offentlig institution. Sådant beslut lär, när omsländighclerna föranleder det, återkallas av riksskatteverket. Mot beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, får talan inte föras. Förmånen av fri sjukvård eller fri land vård. sä ock av fri grupplivförsäkring upplages icke såsom inläkl, oavsell om förmånen ålnjulilspä grund av slallig eller på grund av kommunal eller enskild ijänsl. Har sådan förmån åtnjutits på grund av enskild tjänsl och utgått efter väsenlligl förmånligare grunder än som gälla för befattningshavare i slalens tjänsl, skall dock förmånen upplagas såsom inläkl lill den del den utgått efler förmånligare grunder än de för nämnda befattningshavare gällande. Förmän av fri gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer upplages ej säsom inläkl.

Såsom inläkl upplages ej heller förmån av mindre värde, som utgått i annat än penningar, därest förmånen kan antagas icke vara avsedd alt utgöra direkl vederlag för ulföri arbete.

Anvisningar

Ull .32 S

7.- Till ersättning, som anvisats av staten till bestridande av viss med tjänsten förenad koslnad och som följaklligen ej är underkaslad skalteplikl, räknas även den lill tjänsteman vid förflyttning från en ijänstgöringsorl lill en annan ulgående ersäitning för flyttningskostnad samt för den ökade utgift, som för honom må hava uppställ därigenom, alt han måst vidkännas kostnad för boslad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten.

Detsamma gäller i fråga om bidrag lill representationskostnader, som är vissa slalens Ijänslemän anslaget.

Såsom med utlandslillägg likställda förmåner anses för ulom rikel stationerad personal vid utrikesförvaltningen fri boslad med uppvärmning och belysning, bosladskostnadsersällning eller däremoi svarande förmån, bidrag för resa till Sverige för semesler, barniillägg, ulbildningsbidrag, barnresebidrag, ersällning för hällande av bil och förflyllningsbidrag samt för personal, som av sialen anställts för biståndsverksamhet, förmåner som molsvara de nu nämnda.

Senasle lydelse 1966:729.

Närvarande: slatsminislern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Mogård, Åsling, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Holm, Boo, Danell, Pelri,

Föredragande; statsrådet Ullsten

Proposition om Stockholms internationella fredsforskningsinstituts (SIPRI) organisation och verksamhetsformer, m. m.

1 Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande lillkallade dåvarande chefen för utrikesdepartementet den I seplember 1978 en särskild utredare' med uppdrag att uireda frågan om formerna för slifielsen Stockholms inlernalionella fredsforskningsinstiluts (SIPRI) framtida verksamhel. Den 25 seplember 1078 tillkallades vidare två sakkunniga och en expert att bistå den särskilde utredaren. Ytterligare tre experter tillkallades den 1 december 1978.

Utredningen, som anlog benämningen SlPRl-ulredningen. framlade i oktober 1979 betänkandet (Ds UD 1979:1) Stockholms internationella fredsforskningsinsiilut (SIPRI); Organisation och verksamheisformer. I betänkandt framförs elt anlal förslag lill ändringar i SIPRLs organisalion, främsl mol bakgrund av effeklerna på SIPRI och dess verksamheisformer av den nya arbeisrättsliga lagstiftningen i Sverige, Bl, a. föreslås en begränsning av mandalliden för inslilutels slyrelseledamöler och direktör samt inrättandet av elt rådgivande forskarkollegium.

Vidare föreslås i betänkandet att vissa kostnadsersätlningar till inslilutels ulländska, konlraklsanslällda forskare undantas från beskailning, Dessulom anges vissa skäl till att institutet, på kort och något längre sikt, skulle kunna erhålla förstärkta resurser genom höjda anslag över stalsbudgelen,

SlPRl-ulredningens belänkande bör fogas lill protokollet i della ärende som bilaga 1.

Efler remiss har yllranden över beiänkandei avgells av slalskonlorel, riksrevisionsverkei (RRV), riksskatieverkel (RSV), universileis- och hög-

Riksdniisledamoten Sven Andersson

Prop. 1979/80:106 6

skoleämbeiet (UHÄ), forskiiingsrädsniimnden (FRN), Stockholms internationella fredsforskningsinsiilut (SIPRI), TCO;s slalstjanslemannascklion (TCO-S), centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Vetenskapsakademien, Svenska freds- och skiljedomsföreningen och Svenska FN-förbundet,

Vidare har yllranden avgelts av universileien i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg, av vissa enskilda ledamöier av SIPRLs styrelse samt av Stalstjänsiemannaförbundet, som i likhet med TCO-S ställt sig bakom ell yttrande från Slalstjiinstemaniiaförbiindets avdelning 413 vid SIPRI,

Ingenjörsvelenskapsakademien, Utrikespoliliska inslilutel och Svenska sektionen av inlernalionella kvinnoförbundet för fred och frihei har avslåli från atl yttra sig i ärendel.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i della ärende som bilaga 2.

2 SIPRI:s roll och betydelse

Slifielsen Stockholms inlernalionella fredsforskningsinsiilut (Siockholm Inlernalional Peace Research Instilute, SIPRI) grundades efter beslut av riksdagen år 1966 (prop, 1966:76, SU 1966:88, rskr 1966:203), I propositionen uttalade departementschefen bl, a,; Den långvariga fredsperiod Sverige upplevt och vår strävan alt föra en konsekvent neutralitets- och fredspolitik gör det naluriigt alt vi söker bidraga lill belysningen av problemen hur inlernalionella konflikter uppstår, hur de skall kunna undgås och hur de skall kunna bilaggas pä fredlig vag. Vidare framhöll departementschefen all del nya fredsforskningsinstilulel skulle ha en internalionell karaklär - genom en inlernalionell rekrytering av forskare och ledning för institutet - och en självständig ställning i form av en stiftelse till vars verksamhet de svenska statsmakterna skulle lillskjuta rörelsekapilal. Del betonades särskilt alt svenska slalliga myndigheter inle borde få utöva någon påverkan på innehållet i inslilutels forskning.

Under de år som gått sedan institutet grundades har SIPRI gjori en viklig insals på del inlernalionella nedrustningsomrädet. Genom inslilutels rikhaltiga publikaiionsverksamhel har nedrustningsförhandlare och opinionsbilda-re på nedruslningsområdel i hela världen kunnal förses med fakla och analyser vars lillförlillighel och användbarhel har vunnii inlernationellt erkännande. Till särskilt slor nylla synes SIPRLs skrifter ha varil för små och medelstora slaler som å ena sidan hur elt vilall inlresse av att aklivi driva nedrustningsfrågorna men som å andra sidan saknar stormakternas resurser all själva skaffa fram del nödvändiga faklaunderlagel för nedruslningsför-handlingar. Följaklligen är del numera en vanlig föreleelse atl SIPRI-publikalioner och SlPRl-dala åberopas såväl i Förena Nationerna och nedruslningskommittén i Geneve som i många andra inlernationella

Prop. 1979/80:106 7

saiumanhaiig. Till grund for tiella ligger inle minsl SIPRLs strävan all upprällhålla elt vetenskapligt samaibete med länder i siiväl ösl som viist. Det forskarlag som bedriver inslilutels forskning beslår av experter som rekrvterals fiån öst och väst, nord och syd.

Det bör d;iriör vara ett starkt svenskt intresse alt SIPRI kan fortsatta sin verksamhet i enlighet med de liktliiijcr som ursprungligen avsetls. Genom alt ställa medel till förlogantle för institutets verksamhet, och samtidigt göra klart och iroviirdigt att iiistitutcl vad gäller forskniiigsinnchållet och forskningsinriktningen inte är föremål för påverkan av svenska statliga mvndigheter, gör Sverige en insats för del iiiternalionella ncdrusiningsarbe-Ict. Denna uppfaUning har kommit till uttryck i flera partimotioiier i riksdagen under innevaiande och tidigare riksmöten.

Under den tid som gått sedan SIPRI grundades har emellerlid vissa problem i institutels verksamhet uppstått. Ell huvutlproblem härvidlag har giilll frågan om hur institutets internationella karaklär och oberoende ställning skulle läla sig förenas med den nya lagslifiningen i Sverige på arbetsrättens omräde, friimst lagen (1974:12) om anslällningsskydd. Denna lag kunde framstå som svår all förena med de principer rörande forskarre-kryteringen till SIPRI som fastslogs i ovannämnda proposition, nämligen all rekryleringen skulle präglas av flexibilitet och all institutets styrelse skulle ges befogenhet alt avgöra forskarstabens lämpliga sammansättning.

Ett annal problem har gälll den svenska skattelagstiftningens inverkan på inslilutels möjligheter atl rekrytera högl kvalificerade forsKare från vissa länder lill en lillfällig tjänstgöring vid SIPRI.

Den särskilde uiredare som. på begäran av såväl SIPRLs slyrelse som dess personalorganisalion, lillkallades den 1 seplember 1978 för all enligi direkliven bl, a. pröva huruvida de organisaloriska former i vilka verksamhelen hitlills bedriviis och vilka fasllagts i inslilulels sladgar alltjämt är ändamålsenliga, har nu framlagt sitt betänkande. I belimkandel ges inledningsvisen kortfattad beskrivning av institutets hittillsvarande verksamhet, varvid dels konstaleras den vikliga roll som SIPRI kommii all spela, dels noteras vissa avvikelser i fråga om verksamhetens former och inriktning jämfört med de ursprungliga riktlinjerna. Enligt uiredarens mening skulle en viss breddning av forskningsinriktningen och ell ökal samarbete med den akademiska fredsforskningen i Sverige och övriga Norden i framliden kunna vara sakligt befogad.

Vidare framhålls i betänkandet att den nya arbeisrättsliga lagstiftningen i Sverige inte innebär något hinder för att även i framtiden vidmakthålla principen om SIPRLs internationella karaktär och oberoende ställning. Främsl hänvisas härvid till det kollektivavtal som slutils mellan SIPRI och Slalsljänstemannaförbundet och i vilket parterna utnyttjar sin rätt atl överenskomma om undantag från lagen om anslällningsskydd. Dessulom framläggs etl anlal förslag till ändringar i SIPRLs organisation samt vissa förslag om resursförslärkning för inslilutels del, inkl, förslag lill viss ändring i

Prop. 1979/80:106 8

skattelagstiftningen.

Som framgår av remissammanställningen har de olika remissinstanserna i allmiinhel valt att endasl yttra sig över vissa, för dem särskilt intressanta eller relevanla, delar av betänkandet. Sålunda har i, e\. UHA och universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg saml Svenska freds- och skiljedomsföreningen vall atl främst yttra sig över betänkandets inledande kapitel om verksamhetsformer och verksamhetsinriktning, medan statskontoret, FRN, SIPRLs slyrelse, personalorganisationen pä SIPRI (ST avd 413) och Svenska FN-förbundet främst yttrat sig över utredningens organisalionsförslag, RRV och RSV har valt att i stort sett enbart kommentera utrednings-förslagel om ändring i kommunalskallelagen (1028:370), medan organisationerna SACO/SR, LO och SAF förutom detta senare utredningsförslag även uppmärksammat vad som sägs i belänkandet om arbelsrätislagarna. De olika förslag som framläggs i beiänkandei godlas i allt väsentligt i yttrandena från FRN. TCO-S, SACO/SR och Vetenskapsakademien, Inte heller i yttrandena frän UHA och de olika universiteten förekommer några invändningar mot de viktigare utredningsförslagen. De flesta remissinstanserna ansluter sig lill ulredningens ståndpunkter beträffande den arbeisrättsliga lagstiftningen i förhållande till SIPRI (SAF framför dock invändningar på denna punkt, medan slatskonlorel i sitt yllrande efterlyser en öppenhet och beredskap atl vid behov pä nytt pröva inslilulels ställning). Erinringar mot utredningens förslag om ändringar i institutets organisalion framförs i första hand av SIPRLs styrelse och Svenska FN-förbundet. En del remissinslanser är iveksamma eller negaliva lill utredningsförslaget rörande viss skattebefrielse för de utländska kontraktsanslällda forskarna.

3 SIPRI:s ställning och karaktär

I SIPRI-ulredningens betänkande betonas vikten av all inslilutels inlernalionella karaklär och oberoende ställning bibehålls, även under den nya arbeisrättsliga lagstiftningen i värdlandet Sverige, Det faktum att SIPRI såsom svenskl rättssubjekt, en organisalion som tillkommit som resultat av ett svenskl riksdagsbeslut och inle elt mellanstalligi avtal, omfattas av svensk arbetsrätlslig lagstiftning utgör enligt ulredningen inle något hinder för att även fortsättningsvis bibehålla etl institut som till sin karaktär är internationellt och som i sin forskningsverksamhet är helt oberoende av svenska statliga myndigheler. Ulredningen hänvisar härvid lill del kollektivavtal som medger inslilutel rätlen atl visslidsanställda forskare liksom till det faktum all lagen (1976:680) om medbeslämmande i arbetslivet visserligen ålägger arbelsgivarsidan informalions- och förhandlingsskyldigheter men inte frän-tar SIPRl:s inlernalionella styrelse beslutanderätten i frågor rörande institutets forskning.

1 likhet med de flesla remissinslanser som yltrat sig i denna delfråga inslämmer jag i stort i det resonemang och de slulsalser som framförs i

Prop. 1979/80:106 O

betänkandet. Det kollektivavtal som i februari l07Sslols mellan .SIPRI och Statst jiinstemaniKiförbuiulel får anses utgöra en tillfrcdssliilhmdc kisniiig nar det giiller att säkerställa institutets möjligheter att visstids;iiist;ilkla forskare för konkreia forskningsuppgifter. Som utredningen påpekar ger kollektivavtalet som sådant utiryck for en beredskap hos arbetstagarsidan att gotlta SIPRLs siirskilda behov av alt utnyttja vissa möjligheter till avvikelser från lagen om anställningsskydd.

Det enligt min mening avgörande när det galler bibehällaiidet iiv SIPRLs internationella karaktiir och oberoende ställning iir att SIPRLs beslutande organ - styrelsen oeh institulsdirektören - rekryteras interiialioiielli. att forskarrekrvteringcn sker pä internationell basis och i balans mellan olika politiska och ekonomiska system, och att forskningsresulialen priiglas av objektivitet och hög velenskaplig nivå. 1 den män dessa mal rc;iliseras torde det faktum att det ocksä finns en administrativ och finansiell länk mellan insliiulel och värdlandei Sverige knappast vara någol som k:m skada SIPRLs trovärdiiihet i internationella sammanhana.

4 SlPRI:s organisation

SIPRl-utredningen konstaierar inledningsvis i delta avsnitt att ilen c] funnil skäl atl föreslä några genomgripande förändringar i insliUilels organisatoriska siruklur med etl rådgivande, internationellt sammansatt velenskapligl råd. en beslulande styrelse och en institutsdirektör som verkställande chef och under styrelsen ansvarig för den pågående forskningsverksamhelen. De förslag som framläggs är närmast avsedda alt förlvdliga regelsystemet och främja samarbetet inom institutet, detta mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits under de gångna årens verksamhet,

1 syfte all allmänt aktivera institutels vetenskapliga råd som sedan år 1066 endasl sammanträtt två gånger, föreslås att det i inslilutels sladgar fastställs, alt detla skall sammanträda i Stockholm minsl en gäng vart femte år. Flera remissinslanser, däribland slalskonlorel och FRN anser atl rådet bör sammanträda oftare än en gäng vart femle år om del skall fylla en meningsfull funkiion. Med hänsyn lill all vad som föresläs endast är elt visst minimum finner jag dock skäl all anslula mig lill ulredningsförslagel. Jag finner del likaså rimligl alt, såsom föreslås i betänkandet, rådet formellt ges ratten alt inkomma med namnförslag när vakanser uppstått eller förväntas uppslå i slyrelsen eller på direktörsposlen,

Beiräffande inslilulels styrelse och inslilulsdirekiören innebär utredningens viktigaste förslag atl mandalliden för dessa förordnanden begriinsas till högst tvä femårsperioder, Förslagel, som allmänl slöds i remissyllrandena, framförs mol bakgrund av ell resonemang om behovet av balans mellan värdel av konlinuitel och värdel av förnyelse och rotalion. Jag ansluier mig lill förslagel. Till skillnad mot utredningen men i likhei med Uppsala universitet, SIPRLs personalorganisalion och Svenska freds- och skilje-

Prop. 1979/80:106 in

domsföreningcii anser jag dock övervägande skiil lala för all bestämmelsen träder i kraft omedelbart, utan övergångsbestämmelser,

I anslutning härtill vill jag framhålla att det självklart torde var;ieu intresse för SIPRLs styrelse att kunna demonstrera för framtida kandidater till direktörsposten att institutet är berett att, inom ramen för sina resurser, känna ell malerielll ansvar under en övergångstid för en iiistitutstlirektor som avstått från karriärmöjligheter i hemlandet tor att under en längre tid tjänstgöra som chef för SIPRI,

När det gäller biträdande direktören vid SIPRI anser utrednignen skäl Uila för att denna posl ges en formell siällning som biillre nmisvarar den reella arbets-och ansvarsbördan. Sålunda föreslås bl. a. att tjänsten skall tlefinicr;is i institutets stadgar, alt biträdande direktören formelll skall ha ställning som inslitutsdireklörens ställföreträdare och atl regeringen, efter inhämtande av förslag av SI PRI: sstyrelse och personalorganisation, skall utse innehavare av tjänsten. Invändningar häremot har i första hand framförts i vttrandet frän SIPRLs slyrelse. som molsäller sig siadgeändringar enligi utredningens förslag i vad avser förordnande av biträdande direkiör liksom i vad avser direklörens slällförelrädare, medan personalorganisalionen vid SIPRI stöder förslaget. Jag anser mig böra tillstyrka utredningsförslaget som enligt min mening kommer atl innebära en bättre preciserad arbeisfördelning inom insliiulel.

Likaså finner jag skäl alt anslula mig till utredningstorslaget om inrättande av ett forskarkollegium med uppgift att bereda ärenden som rör planeringen och genomförandet av inslilutels forskning saml spridningen av forskningsresulialen. Av det särskilda kapitel som i betiinkandel agnas förslaget om elt forskarkollegium framgår klarl att ulredningen ser detta i första hand som ett organ för forskningssamarbete inom inslilutel. främst mellan forskarna och inslilulsdirekiören. Den föreslagna sladgeformuleringen får självfallel inle lolkas såsom innebärande alt styrelsen skulle åläggas en skyldighet alt alltid inhämla kollegiets mening innan beslut fattas i forskningsfrågor. SIPRLs slyrelse efterlyser i siu yltrande elt klarläggande på den punkten.

Bland de förslag som i övrigt framläggs i betiinkandel rörande SIPRLs organisalion kan, slutligen, särskilt nämnas förslaget alt SIPRLs vetenskapliga råd, slyrelse, forskarkollegium och personalorganisation formellt skall ges förslagsrätt vid regeringens förordnande av styrelseledamöter och institulsdireklör. Jag finner detta förslag välmotiverat och ansluter mig därtill.

Jag vill erinra om att det ankommer på regeringen atl besluta i dessa frågor.

5 SIPRI:s resursbehov

SlPRl-ulredningen nolerar i sitt betänkande, att en beredvillighet frän riksdagens sida atl genom höjda anslag tillse all SIPRLs verksamhel skall

kunna bibehållas och vidareutvecklas, kommit till uttryck i flera partimotioner den senaste tiden. Utredningen finner mot denna bakgrund skäl atl uppmärksamma vissa områden där institutet redan i nuläget torde vara i behov av resursförstärkning. Således nämns ett behov av viss personalförstärkning samt av ökade resurser för att förbällra situalionen för inslilutels ulländska forskare.

Ulredningen framhåller också all SIPRI i framliden kan komma all behöva göra anspråk på väsenlligl ulökade resurser i den man man söker realisera den breddning av forskningsverksamheten, som utredningen anser vara genomförbar på sikt.

Jag avser atl senare återkomma till regeringen i dessa frågor i samband med behandlingen av SIPRLs anslagsframställning för budgetåret 1981/ 82.

6 Skattefrihet för vissa kostnadsersättningar

SIPRLs ulländska forskare anslälls vanligen pä sådana villkor all de blir obegränsat skallskyldiga i Sverige. Förutom grundlön fär de ersällning med f. n. ungefär 1 000 kr./mån. för ökade levnadskostnader. De erhåller vidare fri bostad eller bostadskoslnadsersällning i Sverige. Dessutom kan ersättning utgå för barns skolgång saml för flyttningskosinader lill och från Stockholm. Nu nämnda ersättningar och förmåner är normall skattepliktiga. Till en del lorde dock avdrag kunna medges vid laxeringen för de kosinader som ersällningarna avser all läcka.

Av beiänkandei framgår all SIPRI hafl svårl all rekrylera sådana kvalificerade ulländska forskare som behövs för alt verksamheten skall kunna bedrivas på avseit säll. En slarki bidragande orsak häriill har varil den skallemässiga behandlingen av de nämnda koslnadsersällningarna. Enligt SlPRI-ulredningen skulle dessa problem bäst lösas genom en uttrycklig beslämmelse som undantog beloppen i fråga från skalleplikt. Förslaget har fåll ett delvis blandat mottagande. Bl. a. har man pekat pä riskerna för atl en sådan ändring skulle fä inte avsedda smiltoeffekter.

För egen del vill jag redovisa följande överväganden. Del som enligt min mening kan motivera en undantagsbestämmelse av nyss nämnt slag är den särställning som SIPRI intar. Såväl SIPRLs uppbyggnad som de närmare verksamhetsformerna gör atl inslilutel får sägas ha en sådan inlernalionell inrikining all del närmast är all jämföra med ell mellansiatligl organ. Jag vill vidare framhålla all betryggande garanlier finns mol elt eventuellt missbruk av skallefriheten för de angivna ersällningarna framför alll genom svenska slalens insyn i SIPRLs ekonomi. Del bör vidare påpekas all en undantagsbestämmelse av ifrågavarande slag i realiteten inte kommer all få alllför vittgående konsekvenser. Som nyss nämnts lorde ersättningarna delvis vara sådana all avdrag redan enligt nuvarande regler torde kunna påräknas vid laxeringen för de kostnader som avses bli ersatta. An vidare vill jag betona

Prop. 1979/80:106 12

;ill tle ili";igavara;ide beloppens storlek visserligen skall bestiimmas av SIPRLs styrelse men eller samriid metl företrädare liir biidgettlepartemen-tet.

Mot bakoniiKl av tlet aiiförtla vill jag efter samråd metl chefen lör budgeidepartemeniel föreslå atl de ovan angivna koslnadsersällningarna och IttrmaneiiKi som ulgår lill vissa av SIPRLs utländska forskare skall vara skattelria. Skattefriheten btir lämpligen ulformas eller samma miiiisler st>in gäller för molsvarande kostnadsersältningar vid ullandstjänstgtuing. En hesiiimmelse härom btir tas in i 32 S 3 mom. koiumunalskatielagen och punkt 7 av anvisningarna till detta lagrum. De nya bestämmelserna bör tillämpas tillstå gängen vid 1082 års taxering. I enlighet härmed har inom utrikesde-p:ii"temeiitet upprättats förslag till lag om iindring i komimmalskattelagen.

Med hänsyn till frågans begräiis:ide riickvidd anser jag del inle påkallat alt inhämta lagi;idets yttrande tiver förslagel.

7 Hemställan

Metl hänvisning till vad jag lui har anfört hemställer jag all regeringen dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört om

ändringar i SIPRLs organisation. dels föreslår riksdagen alt anlaga förslagel till lag om ändring i

kommunalskallelagen (1028:370).

8 Beslut

Regeringen ansluier sig till föredragandens överväganden och beslular all genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den ateärd och det ändamål som framsär av föredrasiandens hemställan.

Prop. 1979/80:106 15

Till Statsrådet och chefen för utrikesdepartementet

Genom beslut den I I maj 1078 bemyntligade regeringen dåvarande chefen för ulrikesdepartementet. statsrådet Söder, alt tillkalla en särskild uiredare med uppdrag att uireda frågan om formerna för stiftelsen Stockholms inlernaticmella fredsforskningsinstituts (SIPRI) framtida verksamhel och att besluia om sakkunniga, experter, sekreterare och aiinal biträde åt utredaren.

Med stöd av delta bemyndigantle tillkallades den 1 september 1078 som siirskild utredare riksdagsledamoten Sven Andersson. Den 2.S september 1078 lillkallades som sakkunniga deparlemenlsrådel Sven Hirdman. ulrikesdeparlementel. och hovrättsassessorn Svante Carlson, budgeldeparlemenlel. som expert ombudsmannen Tor Nitzelius. TCO-S. samt som sekreterare kanslisekreleraren Michael Sahlin, ulrikesdepartementet. Dessa har tagit del i ulredningsuppdragel som helhel.

Ulredningsuppdragel har fullgjorls under benämningen SlPRl-ulredningen.

Alt som experter bistå utredningen med skatteteknisk sakkunskap tillkallades den I december 1078 följande personer: deparlemenlsrådel Jan Francke. budgetdeparlementet, deparlemenlsrådel Bengt Waahler, ulrikesdeparlemenlet och avdelningschefen Nils Larsson, SIDA. Resultatet av det arbele som utförts av denna grupp redovisas i en promemoria, vilken närslutes lill detta belänkande som bilaga,

I en annan bilaga framläggs ft)rslag lill siadgeändringar, Ulredninen har stannat vid att ange ändringsförslag endast vad gäller de stadgeparagrafer som är föremål för ändringsförslag i sak. Följdändringar i övriga paragrafer i enlighet med giillande normer för språkdräkt och uppställning kommer att erfordras vid ell genomförande av utredningens förslag.

Utredningsarbetet, vilket i enlighet med direkliven utförts i nära samråd med SIPRLs styrelse och berörda personalorganisationer, har svflat lill au dels klargöra innebörden av den nya svenska arbetsrättsliga lagstiftningen i dess lillämpning pä SIPRI, dels föreslå lämpliga organisatoriska förändringar.

De förändringar som föreslås är avsedda att, med hänsyn till de nya rättsliga förutsäliningarna och mol bakgrund av erfarenhelen från en 13-årig verksamhel. underiälla ett bibehållande av den oberoende ställning och internationella karaklär som ursprungligen avsågs för inslilulels del. liksom all främja ell aktivi samarbele inom insliiulel. Till grund för ulredningens förslag ligger sålunda i hög grad de mäl som uppställdes och de ståndpunkler som inlogs av dåvarande chefen för ulrikesdeparlemenlet i proposiiion nr 76 år 1066 angående inrättande av elt inlernalionellt institut för freds- och konfiiklforskning i Sverige. Utredningen har även funnit anledning att i vissa fall åberopa den s. k. "fredsforskningsulredningens" betänkande, '"Inlernalionellt fredsforskningsinstitut i Sverige" (1966).

Prop. 1979/80:106 17
Innehåll

Förord Sid.

1. Utredningsuppdraget ............................................. ..... 18

2. Samnianfatlning ..................................................... ..... 18

3. SIPRLs verksamhel: en korl hislorik och karaklerislik 21

3.1 Ursprungliga överväganden och siällningsiaganden .... 21

3.2 Forskningsverksanihelens innehåll .................. .... 23

3.3 Forskningsverksamhetens former.................... ... 2.5

3.4 SIPRLs roll och betydelse ................................ .... 27

4................................................................................ SIPRLs karaktiir och ställning i ljuset av den nya arbetsrättsliga
lagstiftningen .......................................................... .... 28

4.1 SIPRLs karaktär och ställning ........................ 28

4.2 Lagen om anställningsskydd (LAS) .................. .... 31

4.3 Lagen om medbeslämmande i arbetslivet (MBL) 33

3. Institutets organisalion ........................................ .... 34

5.1 Allmänt ............................................................ .... 34

5.2 SIPRLs vetenskapliga råd ............................... .... 35

5.3 SIPRLs styrelse ............................................... .... 37

5.4 Institulsdirektören ........................................ 40

5.5 Biirädande direklören .................................... 42

6. Forskningssamarbete och beslutsordning: Forskarkollegium . . 45

6.1 Övrigt om samverkan och samråd .................. .... 48

6.2 Inlern arbetsordning......................................... .... 48

7. Sliftelsens ekonomi ................................................ .... 49

7.1 Finansieringsform .......................................... .... 40

7.2 Skäl för ulökade slalliga anslag ..................... .... 50

7.3 Förslag om viss skattebefrielse för ulländska forskare . . 51

BILAGA 1. Utredningens sladgeändringsförslag .......... 50

BILAGA 2. Promemoria ang. beskaltning av de kontraktsanslällda

ulländska forskarna vid SIPRI ....................................... 64

2 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 106

Prop. 1979/80:106 18

1. Utredningsuppdraget

Direktiven för utredningsarbetet innefattas i ett anförande lill stalsrätls-protokollei den 11 maj 1078 av chefen för ulrikesdeparlemenlet. Däri aiiftirs följande:

■"Stockholms internationella fredsforskningsinsiilut. Stockholms Inlernational Pcace Research Instilute, SIPRI. har under sin drygl tioåriga existens uppnått en i både väst och öst erkänd sliillning som ett högklassigt, oberoende institut pä freds- och konfliktforskningsomradct. Institutets insatser torde verksamt ha bidragit till alt öka medvetenheten och kunskapen om ruslningsproblemen hos regeringar och htis en inlernationell opinion.

Sedan SIPRI grundades ar 1066 (prop. 1966:76. SU 1966:88. rskr 1966:203) har emellertid de förhållanden under vilka det verkar föriindrats. framför allt i vad avser utvecklingen på arbetsrättens område i Sverige.

Med anledning härav har SIPRLs styrelse hemställt, att en utredning tillsätts för all undersöka hur SIPRLs karaktär av internaiionelll inslitui, vilkel, såsom avsågs vid dess inriitiande, ålnjuler oberoende i sin forskning och fiexibilitel att rekrytera forskare från olika geografiska regioner samt olika politiska och ekonomiska system, i denna nya situation bäsl kan vidmakthållas. Liknande önskemål har framförts från fackligl hall. Frågan har även uppmärksammals av riksdagen (UU 1977/78:11, rskr 1977/ 78:162),

Mol denna bakgrund finner jag del angeläget all pröva huruvida de organisaloriska former i vilka verksamheten hittills bedrivits och vilka fastlagts i institutets stadgar alltjämt ar ändamålsenliga.

Jag anser därför att en särskild utredare bör tillkallas lör att utreda dessa frågor och föreslå de förändringar som behövs för alt underlätta en anpassning till de delvis nya lorutsätlningarna. samtidigt som institutets karaklär bibehålls. Ulredningsarbelet bör bedrivas skyndsamt och i nära samråd med SIPRLs slyrelse och berörda personalorganisationer."

2. Sammanfattning

1 direkliven till denna utredning sägs atl de rällsliga förulsällningarna för SIPRLs verksamhel delvis förändrals genom tillkomsten av den nya arbeisrättsliga lagstiftningen i värdlandet Sverige. Lagstiftningen har givit upphov lill frågor rörande förenligheten mellan å ena sidan denna lagsliftning och ä andra sidan inslilutels oberoende ställning och internationella karaktär. Utredningsuppdraget formuleras i direkliven dels som ett uppdrag atl undersöka hur SIPRLs karaklär av inlernalionellt inslitui bäsl kan vidmakthållas under de nya rällsliga förulsällningarna, dels som elt uppdrag all föreslå sådana organisatoriska förändringar som, utan all ändra inslilulels karaklär, behövs för all underiälla en anpassning till de nya förutsättningarna. Det senare ledet formuleras på ell annat ställe som etl uppdrag att utreda frågan om formerna för SIPRLs framtida verksamhet.

De slutsatser och förslag soiu framläggs i detla beliinkande kan indelas i Ire kategorier: dels ett klarläggande av innebörden för SIPRLs del av den nya arbelsrätlsliga lagstiftningen, dels vissa förslag till organisaloriska föran-

Prop. 1979/80:106 10

öringar och dels vissa förslag som rör SIPRLs ekonomi. Förslagens sammanlagna innebtird och syfte är elt stärkande av de grundliiggande principer för institutets ställning och karaktär som en gång formulerades. En övergripande slutsats iir att det iiven under de delvis nya riittsliga förulsältningarna är önskvärt och i allt väsentligt miijligt alt inför framtiden bibehålla SIPRLs ursprungliga karaktär, della således ulan att åtgärder skall behöva övervägas för att genomföra en inlernationalisering i strikt och egentlig mening. Samtidigt föreslås dock att SIPRLs utländska, kontrakts-anställda forskare skall medges skattebefrielse vad galler de lilliigg utöver lönen som dessa nu erhåller. Innebörden av delta förslag är såväl elt erkännande av SIPRLs inlernationella karaklär som en strävan att stärka denna.

Med utgångspunkt från en inledande beskrivning av forskningsverksamhetens innehåll och former under de gångna aren konstateras atl en viss avvikelse ägl rum jämfört med de ursprungliga inlenlionerna, såsom dessa formulerades i 1966 års proposition och i institutets stadgar. Det sakligt motiverade i denna avvikelse understryks, samtidigt som frågan ställs om det inte i nulägel skulle vara önskvärt och möjligt all i viss utsträckning återknyta lill dessa ursprungsinlentioner,

I fråga om den arbelsrältsliga lagslifiningen konstaterar utredningen atl direkliven inle angell elt uppdrag alt överväga om särlagstiftning för SIPRLs del vore en framkomlig vag. Lllredningen har likviil ansell sig kunna konstatera alt SIPRLs ursprungliga karaktär och ställning kan bibehållas även i ell läge präglat av all arbelsrätislagarna (MBL och LAS) äger tillämplighet på SIPRI liksom på andra arbetsplatser i Sverige - och således även ulan en sådan särlagstiftning.

Vad belräffar Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) konslalerar utredningen att denna inte motverkar del för SIPRLs oberoende ställning och inlernalionella karaklär viktiga villkoret att det är den internationella styrelsen som har del slulliga avgörandel, även om lagen ålägger arbelsgivarsidan förhandlings- och informalionsskyldigheler, I betänkandet erinras också om den vikl som departementschefen i 1966 års proposiiion fäste vid att svenska slatliga myndigheler inle söker utöva påverkan på institutets arbele.

Etl annal vikligl villkor för bibehållandet av SIPRLs oberoende ställning och inlernalionella karaktär är rätlen atl visstidsanslällda forskare pä konlraklsbasis. Forskarrekryteringen måsle kunna präglas av flexibilitet med utgångspunkt från styrelsens beslul om forskningsprojeki. När del gäller Lagen om anställningsskydd (LAS) konstaterar utredningen att parlerna på SIPRI (d.v.s. SIPRI och berörd cenlral arbetstagarorganisation) utnyttjat den möjlighel som lagen anger all genom kolleklivavlal komma överens om undanlag från huvudprincipen om lillsvidareanställning. I kollektivavtalet accepleras SlPRL.s rätt all konlraklsanslällda forskare för viss tid, samiidigi som tre forskare ges lillsvidareanställning. Avlalet har

Prop. 1979/80:106 20

ovanligt läng uppsiigningslid. och Statstjiinsicmaiinaförbundet. som i kollektivavtalet representerar arbetstagarsidan, har klargjort för utredningen att man genom att inga avtalet visat alt man godtar principen att SIPRLs verksamhet och karaktär motiverar undantag frän nämnda huvudprincip. Utredningen anser atl SIPRLs rätt att kontraktsanställa forskare för viss tid diirigenom är tillfredsställande tryggad.

Beiräffande inslilulels organisation har utredningen inte funnil skäl alt föreslå ändringar i den grundliiggande strukturen. De framlagda förslagen uitrycker en strävan alt åstadkomma en anpassning av denna struktur till nulägets krav, mol bakgrund av de erfarenheler som gjorts under arens lopp. I konsekvens med förslagen om iindringar och preciseringar belriiffande inslilulels organisalion ftiresläs vissa sladgeiindringar.

Sådana siadgeändringar föranleds bl. a. av utredningens förslag beträffande dels ett forskarkollegium, dels biirädande direktörens ställning. Förslaget om elt formellt inrättande av ett rådgivande forskarkollegium återgår på ett liknande förslag i ""fredsforskningsulredningens"" betänkande och avser att tillgodose ett uppenbart behov av ett organ för forskningssamarbete inom inslilulet mellan insiitutslednirgen och forskarna. Ulredningen har vidare konstaterat etl behov av alt stärka biirädande direktörens ställning som ställföreträdande chef och ansvarig för löpande administrativa ärenden. Detla behov är bl. a. en konsekvens av den nya arbelsrätlsliga lagstiftningen och av behovel av all reducera inslitutsdireklörens administrativa åligganden till ell minimum. Förslagel om all slarka biirädande direktörens sliillning innebär dock inle någon ändring i del grundläggande förhällandet att den internationellt rekryterade direklören är institutels chef.

I fråga om såväl inslilulsdirekiören som styrelseledamöterna föreslås en precisering av maximal mandattid (sammanlagt högst 10 är) för att befrämja såväl kontinuitet som förnyelse. Vidare föreslås alt. vid regeringens utnämning av dessa posler, ett förslagsrällsförfarande införs, varigenom regeringen har atl (via slyrelseordföranden) inbegära evenluella förslag frän SIPRLs velenskapliga rad, slyrelse, forskarkollegium saml personalorganisalioner, Ulredningen förulser en jämförelsevis akliv roll för styrelseordftj-randens del och undersiryker viklen av alt ordföranden är bosatl och verksam i eller nära Siockholm, Värdet av direkla konlakler mellan styrelsen och de anslällda på SIPRI noteras likaledes.

För del velenskapliga rådets del innebär ulredningens förslag ell visst mått av aktivering. Främsl föreslås därvid en föreskrift i stadgarna om all radel skall sammaniräda i Siockholm minsl en gång vari femte år.

Slutligen underslryks i beiänkandei viklen av alt SIPRI erhåller tillräckliga resurser för all kunna bedriva och utveckla sin forskningsverksamhet som avsell. Den svenska slalens ansvar därvidlag poängleras. Med hänsyn lill SIPRLs siarkt internationella karaktär, och med lanke på de svårigheler institutet hafl att rekrylera högt kvalificerade forskare (särskilt från länder där sådana forskare erhåller mycket goda löneförmåner), föresläs att

Prop. 1979/80:106 21

institutets utländska kontraksanställda forskare skall metlges viss skattebefrielse. Utredningens förslag bygger pä resultatet av det arbete som för utredningens räkning utförts av en siirskild expertgrupp.

3. SlPRI:s verksamhet: En kort historik och karakteristik

3.1 Ursprungliga överväganden och ställningstaganden

I fredsforskningsulredningens bctiinkande (""Inteniationelll fredsforsk-ningsinstitut i Sverige"") förespråkades, mot bakgrund av en allmän diskussion kring begreppet och disciplinen freds- och konfliktforskning, att det nya institutet skulle inriktas på sådana forskningsområden inom freds-och konniktforskningeiis vida ram som i jiimförelsevis liten utstriickning var föremål för pågående forskning vitl befintliga nationella institutioner. En annan ulgångspunkl var atl den forskning som skulle bedrivas så vitl möjligt skulle eftersträva att ge ""väsentliga bidrag lill ftirståelsen av betingelserna för en stabil fred och för fredliga lösningar av mellanslalliga konflikter"". På grundval av dessa målsättningar förordade utretlningen alt det nya inslilutel i första hand skulle inrikta sitt forskningsarbete på nedrustnings- och rustningskontrollfrågorna. Som närmare molivering angavs alt man inom detla område skulle kunna göra ""väsentliga velenskapliga insatser . . . som har slor relevans för inlernalionella fredsslrävanden."" Inrikiningen på detla omräde sägs samtidigt som en profilskapande utgångspunkt, från vilken forskningsverksamheten gradvis skulle kunna utvidgas till andra studieområden inom disciplinen.

1 proposiiion nr 76 år 1966 bilrädde departementschefen fredsforskningsulredningens förslag belriiffande den huvudsakliga forskningsinriktningen. Del faktum att forskningsarbetet i försia hand skulle inriktas på frågor rörande nedrustning och rustningskonlroll skulle dock, framhöll deparle-menlschefen, inle innebära alt ""huvudsakligen naturvetenskaplig forskning kommer all bedrivas vid institutet"', detla emedan det föreslagna specialområdet i hög grad lämpade sig för samhälls- och beleendevelenskapligi studium, ""Forskningen bör , , , belysa problemen kring rustningarnas betydelse för konflikter mellan slaler, möjligheter all reducera rustningsvolymen eller svårigheter av politisk, psykologisk, ekonomisk eller leknisk karaklär alt uppnå överenskommelser om nedrustning, m, m. Jag lägger vikl vid atl den konfliklproblemalik som finns lalenl i de underulvecklade ländernas ekonomiska och sociala förhållanden belyses genom inslilulels forskning,"'

I SIPRLs stadgar anges jämförelsevis vida ramar för institutels forskningsinriktning (§ 2); "Stiftelsen har till ändamål all , , , bedriva velenskaplig forskning i konflikl- och samarbeisfrägor av belydelse för inlernalionell fred och säkerhel i syfte alt söka ge bidrag till förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanslatliga konflikter och för en stabil fred,'"

Prop. 1979/80:106 22

Beiräffande inslilulels forskarpersonal betonades i fredsforskningsulredningens bctiinkande behovet av en välavviigd balans mellan olika kategorier av forskare och aiislällningsformer. Del gällde alt lill institutet söka rekrytera dels yngre forskare (på doklorandniva), dels högl kvalificerade, äldre forskare ('"professorer""). Del gällde vidare atl säkerstiilla flexibilitet och förnyelse genom att i första hand rekrytera forskare på tidsbegränsad konlraklsbasis, samiidigi som del underslröks all inslilulels forskarstab inle enbart borde bestå av korttids- och projekirekryteradc forskare: ""Den grupp fast anställda forskare som bör finnas kan utgöra en permanent kärna i insliiulel och genom sin sakkunskap på respeklive områden lämna avsevärd hjälp lill forskningschefen alt uppgöra förslag pä lämpliga projekl och kvalificerade forskare för dessa."' Tanken var alt det permanenta inslaget inom SIPRLs forskarstab skulle uigöras av ""forskare med erkänt höga kvalifikationer"". För all kunna rekrylera sådana forskare underslröks behovel av flexibilitet i lönesättningen.

Härtill kan läggas den vikl som i 1966 års proposition lades vid att institutets forskare rekryterades internationellt och alt instiuitet efierslrävade nära kontakter med internationella organisationer och forskningsinstitutioner i andra länder. Departementschefen betonade i sammanhanget särskilt atl ""samråd och samarbele bör elableras med de institutioner i de övriga nordiska länderna som ägnar sig ät forskning i freds- och konfliktproblem. Jag förutsälter också all en praktisk samverkan kommer till stånd med svenska institutioner pa näraliggande områden, t, ex. i fråga om biblioleksresurser". Denna senare målsättning fastslås i S 3 i inslilulels stadgar.

Ett flertal kriterier kom sålunda alt åberopas för den valda huvudinriktningen för forskningsverksamhelen på frågor rörande nedrustning och rustningskonlroll. Ett kriterium var behovel av att ge SIPRI en siälvsländig forskningsprofil, en inriktning på områden som inte redan var inmutade i den akademiska fredsforskningen i Sverige och andra länder. Iitt annat kriterium var det valda områdets politiska och vetenskapliga relevans för det inlernalionella fredsarbelet. Ell tredje var att just della område var väl lämpat för velenskapssamarbete mellan skilda kategorier av forskare (dels olika slags specialister, dels generalisier/""fredsforskare"") frän skilda nationella miljöer (ösl och väst, nord och syd). Som yueriigare ell kriterium kan cileras de formuleringar i proposilionen i vilka kraven pä ""atl forskningens internationella och strängt objektiva karaktär ej skall kunna ifrågasättas"" underslryks. Ett sådanl kriterium lorde ha varil svårl alt lillämpa på sådana timraden inom freds- och konfliktforskningen som sätter de stora värderingsfrågorna i förgrunden.

Samiidigi markerades dock, som nämnls, all den valda huvudinriktningen inte skulle innebära att det på SIPRI främst bedrevs naturvetenskaplig forskning. En innehållslig breddning av forskningsverksmheien förutsågs uiiryckligen. Utvidgningen skulle, enligt deparlemenlschefens anvisningar i

Prop. 1979/80:106 23

propt)sitio]ieii "i betraktaiitle av de resurser iiistilutet kommer att foiftiga över ske successivt, \arvitl självfallel letlning bör liämtas i iiistitulets erfarenheter av verksamhelen i inlediiingssketler'.

Det skall i del följantle konstateras att iiistitulets erfarenheter av verksamhelen i inledningsskedet kom att friimja en utveckling ;iv verksamheten som innebaren viss avvikelse fiän de iirs|iruiigliga inlenlionerna, såviil vad betriiffar forskningsinriktning och vetenskaplig metotlik som vad beträffar rekrvtering och forskarpersonakippsäuiiing. Som senare skall framgå iir det utredningens uppfallning atl denna avvikelse i alll viisenlligt varit sakligt motiveratl och ntidväntlig. även om iiistitiilels erfarenheter i nuläget aktualiserar frågan om inte en viss återanpassning till tle ursprungliga riktlinjerna vore genomlcirbar och sakligt befogad. SIPRI kan niimligen i dag lill sina erfarenheter från ett inledande etableringsskede lägga erfarenheterna frän ett därpå följande skede, kännetecknat av en allmiin konsolidering av den vunna positionen och profilen och av en verksamhetsinriktning som i allt väsenlligl baserats pä inledningsskedels erfarenheler,

3.2 Forskningsverksamhetens innehåll

Fredsforskningsulredningen bilade till silt betänkande fyra olika forsk-ningsprojektförslag, som tillsammans återspeglade den huvudinriktning men samtidigt den bredd man ville ge forskningsverksamheten. Ett förslag avsåg ""seismiska data och kiirnvapenprovslopp". ett annat "biologiska stridsmedel", ell tredje ""informationstckniskt studium av vissa lokaliserade internationella konflikter"" medan det fjärde förslaget avsäg "'internationella legala problem i samband med teknisk utveckling för ökad utvinning av vattenresurser,"" Av dessa förslag var del de två förstnämnda som kom att sätta sin prägel pä inslilutels forskningsverksamhet. Främst B-vapenprojekiet, som senare kom att expandera lill ett omfattande CBW-prtijekl (kemiska och biologiska vapen), verkade i inledningsskedet som en kalalvsator lör SIPRl-forskningen.

CBW-projektet, som så småningom avsatte inte mindre än sex separata volymer vilka numera inlernalionellt betraktas som standardverk på området, lorde ha hafl en slor belydelse för SIPRLs fortsalla verksamhel, bl, a, genom atl göra namnel SIPRI känt och respekterat och genom att bana väg för eu vetenskapligt samarbete mellan högl kvalificerade, i allmänhet tekniskl-nalurvelenskapligi orienterade, forskare från öst och väst.

Ytterligare tvä större forskningsprojekt i inledningsskedet kom att i hög grad bidra lill all SIPRLs verksamhel kanaliserades in i de fåror som sedan dess givit institutet dess speciella verksamhelsprofil. Llarmed åsyftas dels vapenhandelsprojektel, dels årsbokprojeklel.

Genom satsningen på vapenhandelsprojektel, vilkel så småningom bl, a. kom att avsätta Ivå separaia volymer (""The Arms Trade wiih ihe Third "World"" från 1971 resp. ""Arms Trade Registers, The Arms Trade with the

Prop. 1979/80:106 24

Third World"' från 1975), har SIPRI kommit att bli nägot av en internationell auktoritet pa ett alltmer uppmärksammat studieområde. Gruntlen för auktoriteten ulgörs friimst av den miingd data stim systematiskt samlats in under årens lopp och som numera årligen retlovisas i SIPRLs årsbok. Datavolymcn torde f. ö. vid del här lägel ha varit mvckci svårhanterlig om man inle. vilket nyligen skedde, hade genomfört ett dattiriseringsprogram. Satsningen på vapenhandelsprojcklet var ell vikligl led i den utveckling som SIPRI genomgått i riktning mot en huvudfunktion som databank eller dokumenlalionscenlrum på rustnings- och nedrustiiiiigsomrädel.

Beslutet att regelbundel utge en årsliok, sammanfaitande de viktigaste utvecklingsförloppen under året pa olika ruslningsomräden samt huvudinnehållet i pågående nedrustnings- och rustningskontrollförhandlingar, lorde dock ha betytt mest för all ulforma inslilulels verksamhelsprofil oeh internationella roll och anseende. Redan årsbokens slående tilel. "World Armaments and Disarmament"" anger vad som alltsedan inledningsskedet kommit alt bli SIPRLs helt dominerande arbetsuppgift: atl vetenskapligt insamla och sakligt och objektivt presenlera fakta och utvecklingstendenser på den pågående globala kapprustningens olika aktuella fronter och därigenom bygga upp ett faktaunderlag för nedrustningsförhandlare och opinionsbildare. SIPRLs årsbok, liksom andra slörre publikationer, distribueras f, ö. sedan liinge kostnadsfritt till en slor mottagarkreis av personer och organisationer med anknytning till det inlernationella iiedrustningsar-betel. Denna salsning har självfallel haft stor betydelse för atl ge SIPRLs datasamlingar och analyser en auktoritativ ställning.

SIPRLs årsbok, numera en imposant volym som pa 100-tals faktaspäckade sidor dokumenterar aktuella lendenser på rustningarnas, vapenhandelns och nedrustningsförhandlingarnas områden, har blivit flaggskeppet kring vilket mycket av institutets verksamhet kretsar, Uiöver årsboken har SIPRLs publikalionsverksamhet avsatt etl numera betydande antal separata volymer vilka behandlar sådana frågor som t, ex, inhumana vapen, miljökrigföring, kärnvapenspridning och kapprustningen i yttre rymden, förutom de etablerade områdena vapenhandel och CB'W,

Det är naturligt atl SIPRLs inriktning på nedrustnings- och rustningskontrollfrågorna har fåll lill följd all institutets forskningsverksamhet i hög grad kommii atl relateras lill del pågående internationella förhandlingsarbetet inom detta område. Sålunda har besluten om specifika SlPRl-projekl till en del beslämts av vilka särskilda ämnen som vid olika tillfällen slåll på dagordningen i multilaterala och bilaterala förhandlingsfora. Inte minsl härigenom har SIPRI kommit all bli något av en aklör i del inlernationella spelet om nedrustningen, en aklör som genom påpasslig publikalionsverksamhet, genom atl arrangera symposierom cenirala och aktuella ämnen och allt oftare genom att fysiskt närvara vid diverse konferenser, väcker inlernalionell respekl som varnare och pådrivare. Rollen som oberoende internalionell aklör i nedrustningens ijänsl har kommit att skärpa de krav

som fr;m boijan ställts på SIPRI att protluceia fakta tieh analyser vars opartiskhet och höga vetenskapliga iiiva inle skall kunna ilrägasiiltas vare sig pa politiska eller velenskapliga grunder.

De uppenbara fördelarna metl tlen sålunda beskrivna tilvecklingcn av SIPRLs verksamhel - den liimligen unika möjligheten atl spela en konkret och aktiv roll i de inlernalionella nedrusliiingssträvantleiias tjänst - kan sägas ha medfört vissa nackdelar. Del finns en viss risk att SIPRI skulle kunna utvecklas till något av ett utredningsinstitut styrt av FN-önskemal och FN-hänsyii. Om denna risk. som skulle bidra till att retliicera tlen vetenskapliga forskning i egentlig mening som betlrivs. ar man dock mycket medveten inom SIPRI, vars styrelse vitl flera tillfällen betonat vikten av att en viss bt)skillnad görs mellan institutets forskning och de piigåentle neUruslningsförhantllingama i New York tich Geneve.

Vidare har den valda inriktningen fått till följd att man avstått från att realisera andra, i proposiiion ocb stadgar mer eller mindre uttryckligen angivna, uppgifter såsom del ovan onmämnda niira samarbetet med den akademiska freds- oeh ktmfliktforskningen i Sverige och övriga Norden och den förutsedda successiva breddningen av forskningsverksamheten till områden och frågestiillningar som i första hantl liimpar sig för en samliiills-eller beleendevelenskapligi inrikiad analys. (Som undanlag från den regeln kan dock nämnas boken ""Southern Africa. The Escalalion of a Conflicf"). Generellt kan sägas att SIPRLs forskning endast i liten utsträckning izått ut på att lämna bidrag till kausanalys och teoribildning inom studieområdet. Man har valt att snarare dokumentera och beskriva den pågående kapprustningen i siffror och andra hårddata än söka förklara kapprustningsfenomenen utifrån t. ex. etl siikerhetspolitiskl perspektiv.

Med hänsyn till ovan refererade kriterier för SIPRLs forskningsinriktning och den erfarenhet som efter hand vunnits har, som redan framhållits, detla val visal sig vara klokt. Del finns dock i nuläget skäl atl tro alt SIPRI inför den närmaste framtiden skulle vinna pä just en sådan breddning av forskningsverksamheten som ursprungligen avsågs. Respekt för institutels saklighet och objektivitet har redan uppnålls i hög grad. 1 den mån SIPRI kommer att finna tiden mogen för en breddning av verksamheten in på områden som måhända framslår som mer teoretiski och även politiskt kontroversiella torde tiella vara en slor, ftir att inle säga unik, lillgång.

3.3 Forskningsverksamhetens former

Den utveckling vad gäller forskningsverksamhetens innehållsliga karaktår som ovan beskrivits har av naturliga skäl satt sin priigel på formerna lör verksamheten. En bidragande faktor har också varit de svårigheter som SIPRI hafl all lill sin medarbetarslab kontinuerligt rekrytera de högt kvalificerade forskare ('"professorer"") som ursprungligen avsågs bistå insliuitsdirektören i dennes forskningsledande uppgifter. Inriktningen på

Prop. 1979/80:106 21,

kvantitativa dala har vidare ställt ökande krav pa att till SIPRI kiivta en jämförelsevis stor stab av forskningsbitradaade personal. Den intensiva publikationsverksamlielen har skapat slora behov av en ktimpelent retlak-lionell personalstyrka.

Publikationsverksamlielen. liksom arrangerandet av svmptisier pii ht)g nivå. har varit SIPRLs friimsta verksamhetsform. Härtill kommer tle olika bidrag som SIPRl-forskare vid olika tillfiilleii kunnat lämna genom att tiella i allehanda nedrustnings- och fredsforskniiigskonlerenser samt informera och stimulera opinioner genom föredrag och artiklar baseratle på institutets samlade forskningsresultat.

De forskare som bidragil lill insliuuels olika prt>jekt h;ir rekrvterals pä skilda siitt, beroende på institutets konkreia behov vid varje tilllalle. Tvä principer för rekryteringen har ktimtuit att bli vägledande: att rekryleringen skall vara internationell och balanserad (dvs. Iiuvutlsakligen icke-sveiiskar från olika politiska och ekonomiska system) och att rekryteringen skall ske på lidsbegränsad konlraklsbasis för alt säkerställa en maximal flexibilitet. SIPRl-forskningen har således införts av konlraklsanslällda forskare som verkal på inslilulet under en eller flera ivåårsperioder, av gästforskare som under kort lid vistats på SIPRI samt av konsulter som lör SIPRLs räkning bedrivii forskning i sitt hemland. Proportionen mellan dessa anställningsformer har över tiden varierat med institutels konkreta behov och ktinkreta rekryleringsproblem. Värdet av all SIPRl-forskningen i huvutlsak bedrivs inom inslilulet lorde dock knappast behöva särskilt uiiderslrvkas.

Verksamhetens innehåll har, som nämnls, komniii alt salta sin pr:igel på verksamhelens former som härulöver har påverkats ticksä av den allmänna karaktär insliiulel fåll. Snarare än en fri forskningsinstitution av akademisk lyp. där forskare under egel ansvar bedriver en självständig forskning, har SIPRI blivit något av ell vetenskapligt utredningsinstitut i vilket den enskilde forskaren mer anonymt bidrar till en av institutets ledning fastställd kollektiv forskningsproduklion. Det har kommit alt bli SIPRLs policy att presentera inslilulels alla publikationer, även sådana som förfallats av en enda eller några fä forskare, som kollektiva produkler för vilkel insliiulel som helhet -dvs, erkannerligen institutels slyrelse och direkiör - har elt kolleklivi ansvar. Sålunda är regeln numera alt nanmet SIPRI anges på en publikalions omslag, alt styrelsemedlemmarna namnges på framträdande plats på en insida och att författaren tillkännages i ett av direktören skrivet förord.

Den uppenbara fördelen metl denna form för verksamhelen är att den möjliggjort för inslilutel all utåt framträda med elt samordnat och enhetligt budskap, samiidigi som enskilda publikationer och uttalanden ges tyngd av att synas representera inle en enskild forskares ulan inslilulels som helhet uppfaUning. Härigenom har SIPRI fäll möjlighet all spela en roll i inlernalionella nedrusiningssammanhang och samiidigi bygga upp ell förtroende i olika länder för SlPRl-forskningens sirävan lill objeklivitet och kvalilet.

Prop. 1979/80:106 27

Man kan dock iiile bortse ifrån alt tletta ariangemang ft)r verksamhelen, trols övervägande fördelar, måsle skapa vissa problem inom iiisiitutet. Ell prtiblem hiirvidlag giiller den internationella styrelsens reella möjliglieter att i den utstriickning som skulle vara tmskvärd ta det yttersta ansvaret lor SIPRLs publikationer. Ett annat problem giiller i vilken utstriickning och under vilka omstiindigheter som inslilulsdirekiören eller andra enskilda forskare skall kunna göra uttalanden, i den mån sådana iittälaiiden utåt framstår som gjorda i hela institutets namn. Ytterligare ett prolilem gäller tle konflikler som ibland måste uppstå mellan enskilda forskares personliga ambilitmer och kollekliviletsprincipcn. 1 delta senare inryms också ett rekryleringsproblem: en forskare som SIPRI önskar rekrytera kan tänkas avböja med hänsyn till alt en jämförelsevis anonym tjänstgöring på SIPRI skulle vara otillräckligt karriärbefrämjande.

Generelll lorde gälla att de problem som ilen rådande arbctsortlningen kan ge upphov till - och onekligen har givit upphov till under årens lopp - ställer krav på goll omdöme och elt nära samarbete mellan inslitutsledningen och forskarpersonalen. I den mån som den kollekliva arbetsformen i sista hand baseras pä etl viilutvecklal samarbete, snarare iin ensidig slyrning, torde ovannämnda problem inte kunna utveckla sig lill en sådan magnitud atl de övervägande fördelarna med den kollekliva arbetsformen ifrågasätls.

De frågor som här har berörts gäller inre förhållanden på SIPRI som närmasl lorde böra reglerna i en inlern arbetsordning. Lliltills gällande inlerna arbetsregler iir, enligt vad ulredningen erfarit, för närvarande föremål för förhandlingar inom institutet. Det ligger, som nedan skall understrykas, ulanför denna utrednings uppdrag att avge förslag gällande dessa interna frågor, detta av såväl principiella som praktiska skäl, även om de förslag till organisationsförändringar som i ett senare avsnitt skall framläggas torde kunna ge viss ledning härvidlag,

3.4 SIPRLs roll och betydelse

1 en tillvaro kännetecknad av en alllmer hotande kapprustning som hela tiden synes ligga flera steg före alla försök som ändå görs för all hejda och vända den, är del lätt att med pessimism se på möilighelerna för ett forskningsinstitut atl spela en roll i nedrustningens tjänst. Pessimismen må vara förståelig och i hög grad berättigad - den bör dock inle överdrivas. De många svårigheler som lagl hinder i vägen för de internationella nedrust-ningssträvandena hillills gör endasl nedruslningsarbeiel desto mer angeläget och nödvändigt. 1 avsaknad av alternativ lill nedrustning innebiir varje bakslag för nedrustningsstiävandena alt behovet av nya anstriingningar blir deslo större. SIPRLs forsknings- och publikationsverksamhet bidrar till att offentliggöra den kapprustning - och den vapenhandel - som faktiskt pågår och att i viss mån föregripa tänkbara, framtida rustningsspiraler. Under utövande av denna övervakningsuppgift begagnar sig institutet dock inte av

Prop. 1979/80:106 2S

heiiiliiia källor - all SIPRLs ftirskning baseras pä tippet material. Att en noggrann insamling och sakkunnig analys av öppen, tillgänglig information ända kan ge en tillräckligt insiktsfull bild av ilen pågående kapprustningen är en \ iklig erfarenhet av SIPRLs liiuillsvarantle arbete. Ilärigeiiom har SIPRI kunnat hjiilpa till att jämna ut den informatitMisassvmelri som länge funnits mellan kapprustningens och netlriistningens globala krafter. All SIPRLs arbele da och då viickt visst missiitije pa en del hall iir såletles fullt naturligt och IViljdriktigt.

SIPRI är en mötesplats för forskare från öst och väst. iitud och syd. och torde i den egenskapen sakna egentligt motstycke. Som mölesphit:: inrymmer institutet arbetande forskare under tilika aiislällningsformer och -lider, liksom ett stort anlal symposietleliagare samt en ständigl ökande besöksström. Arbetsspråket iir engelska oeh tlet gemensamma syftet med verksamheten är att sätta kunskapsinstiiimeiil i luiiiilerna på dem som i olika sammanhang och roller verkar IVir fred och nedruslning.

Del iir numera lätl all ange e.xempel på ullryck för inlernalionell uppskattning av den roll SIPRI innehar och del arbete som institutet utför. Del senaste exemplet hiirpå är det pris som institutet nyligen tilldelades av det franska ""Institut de Science de la Paix"" i Strasbourg. Vidare kan nämnas SIPRLs uppmärksammade framlriidande inför 1978 års exira FN-möte om nedrustning, såsom en av elt fåtal särskilt inbjudna icke-statliga organisationer.

SIPRLs karaktär av icke-stallig organisation - om än. vilket närmare skall diskuteras i närmast följande avsnitt, på olika siitt knuten till viirdlandel Sverige - ställer naturligtvis institutets ledning inför ständiga avvägnings- och trovärdighetsproblem. En klok ledning härunder åren förvisso krävts för att, genom en balanserad forskarrekrytering och en strängt objektiv forskningsproduktion, lösa dessa problem.

4 SIPRI:s karaktär och ställning i ljuset av den nya arbetsrättsliga lagstiftningen

4.1 SIPRLs karaklär och ställning

1 1066 års proposiiion faslslälls de grundläggande principerna för SIPRLs karaklär och ställning. Departementschefen framhåller där alt ""Den långvariga fredsperioden Sverige upplevt och vår strävan att föra en konsekvenl neutralitets- och fredspolilik gör del naturligt atl vi söker bidraga till belysningen av problemen hur inlernationella konflikter uppstår, hur de skall kunna undgås och hur de skall kunna bilaggas på fredlig väg."" Della svenska bidrag skulle göras genom upprättandel av etl inslitut i Sverige med internationell karaktär. Den inlernalionella karaklären skulle tillförsäkras genom internalionell rekrytering av såväl ledning som forskare, representerande olika poliliska och ekonomiska syslem. Det framhölls att ""etl särskilt

Prop. 1979/80:106 20

inslitut med internationell karaktär /kan/ ha stöire mojligheter iin andra ftjrskiiingsinstiuitioner att allsidigt belysa vissa problem och \inn:i gehör för vunna forskningsresultat.""

I propositionen understrtiks vitlare atl villkor bör skapas beträffande instiuiteis ställning och organisation så att ""forskningens iiiternalionella och siriingl objektiva karaktär ej skall kunna ifägasiitlas . . . Någtin påverkan från svenska statliga myndigheter på innehållet i institutets ftirskning . . . /borde/ ... ej förekomma."" Sålunda beslöts att institutet skulle ges en självstiindig ställning i form av en oberoende stiftelse, lill vars verksamhel den svenska stålen tillskjuler rtirclsekapilal. ""Vittgående befogenheter"' ansågs böra ges till institutets ledning och personal att besluta om verksamhelens inriktning, och en "betydande fiexibilitel" förutsågs komma atl prägla inslitutets uppgifler, organisation och personaluppsättning. "Det blir en uppgift för institutets ledning att mot bakgrunden av de beslut som fattas om studieprojekt och de rekryteriiigsförhällanden stim kan föreligga bestämma hur forskarstaben skall vara sammansatt. Inom en given budgetram och allmänna riktlinjer som dras upp bör vitlare nu)jlighet finnas till omdisponeringar för att nå största aktualitet och effektivitet i forskningsuppgifterna."

1 konsekvens härmed föreslogs att institutets forskare skulle anslällas på kontrakt med individuell lönesältning och au hithörande frågor skulle avgtiras av inslilutels slyrelse.

I institutets stadgar fastställs att svenska regeringen ulser styrelse, institulsdireklör och, i inledningsskedet, vissa ledamöier av institutets Vetenskapliga råd samt förordnar revisorer för årlig räkenskapsgranskning.

Av ovanstående principformuleringar framgår all Sveriges regering och riksdag, säsom ell uttryck för Sveriges långvariga fredsperiod och strävan att föra en aktiv och konsekvent neutralitetspolitik, velal skapa och underhålla ett fredsforskningsinsliuil, vars inlernalionella karakliir man velat tillförsäkra genom en internalionell rekrytering av såväl ledning som personal och vars oberoende gentemot svenska staten man velat garantera genom alt ge den inlemalionelll sammansalla styrelsen vida befogenheter att självständigt fastställa forskningsprojekt och rekrylera forskare.

Man har således vall alt inte knyla SIPRI till den svenska högskoleorganisalionen ulan föredragit alt konstituera inslilutel som en oberoende sliftelse. Man har vidare klarl markerat att SIPRI //;/e skall kunna betraktas som ett utrednings- och forskningsorgan avsett atl förse den svenska regeringen med material och underlag för officiell svensk nedrustningspolitik. Samtidigt har man dock Inte sökl upprätta SIPRI som elt i offentligrältslig mening internationellt institut, fristående från svensk jurisdiktion och med tjänstemän och övriga anställda med diplomatisk status och immunilel. Inlernalionella organisaiioner i egenllig mening lillkommer normalt som resultat av elt mellanslatlim avtal, lill skillnad mot SIPRI vars tillktimst är

Prop. 1979/80:106 30

resultatet av en stats, Sveriges, handlande.

Genom att medvetet undvika dessa lösningar har man således eftersträvat skapandet av ett internationellt fredsforskningsinstitut i Sverige som genom sin oberoende status, sin iiiieriintionella rekrytering och sin striivan att inom slyrelsen och forskarpersonalen ha represenlanler ftir ösl och väst, norti och syd, skulle kunna producera fakta och kunskaper vars objektivitet och opartiskhet ej skulle kunna ifrågasättas. Med tillgång till en sådan bas av fiikta och kunskaper skulle sedan pågående nedrustnings- och rustningskontrollförhandlingar kunna underlättas och påskyndas. En sådan tillgäng skulle vara av värde särskilt försmå och medelstora länder som i långt mindre grad än super- och stormakterna besitter en egen kapacitet alt få fram aktuella och relevanta data.

Utvecklingen under den tid som förflutit sedan SIPRI började sm verksamhet, da på basis av ovannämnda överväganden, har sell en uppenbar bekräftelse på det fruktbara i denna ursprungliga lanke. samtidigt som lillkomslen av de nya svenska arbelsrältslagarna på ett säu som knappast kunde förutses 2966 kommit att aktualisera den va/da konstruktionens karaktär av kompromiss mellan "renodlade" lösningar av ovannämnl slag. De nya arbelsrätislagarna ulirycker en allmän sirävan all med hjälp av lagstiftning dels öka de anställda möjligheter lill reellt inflytande över sin arbetssituation (lagen 1976:580 om medbestämmande i arbelslivei. MBL). dels öka de anslälldas anslällningslrygghel (lagen 1974:12 om anställningsskydd. LAS). Den fråga som därvid har uppstått för SIPRLs del. och som främst föranlett tillkomsten av denna utredning, gäller huruvida dessa lagar i prakliken är förenliga med principen om SIPRLs oberoende ställning och inlernalionella karaklär.

I utredningsdirektiven ges ulredningen i uppgifl att "undersöka hur SIPRLs karaklär av internationellt institut, vilket, såsom avsågs vid dess inrättande, ålnjuler oberoende i sin forskning och flexibilitet atl rekrytera forskare frän olika geografiska regioner samt olika poliliska och ekonomiska system, i denna nya situation bäsl kan vidmakthållas"", och att '"föreslä de förändringar som behövs för all underiälla en anpassning till de delvis nya rällsliga förulsältningarna. samlidigt som institutets karaktär bibehålles.""

Vissa synpunkier som har framförts till ulredningen vid hearings kan sammanfallas säsom innebärande all del delvis nya läge som uppställ i och med arbelsräiislagarna, och som kan sägas skärpa dislinktionen mellan ■"svenskt"" och ""icke-svenskl"", gör det svårl alt upprätthålla den ursprungliga ""kompromissen"' mellan ovannämnda renodlade lösningar, varför det rekommenderats all SIPRI bör omformas i riklning mol den ena eller den andra av dessa.

Efler atl ha tagit del av och tivervägl dessa synpunkter har utredningen dock funnit all det ar både önskvärt och i alll väsentligt möjligt atl även i del nya lägel och inför framliden bibehålla de principer rörande inslilulels siällning och karaklär som ursprungligen formulerades. Ulredningen föror-

Prop. 1979/80:106 31

darsålundä all SIPRI iiven forlsiiltniiigsvisbör beiraklas och fungera stmi elt i sin forskning helt obertientle institut, vars interiiatitniella karaktiir lillförsiikras genom en internationell rekrytering av ledning oeh forskarpersonal-samtidigt som inslilutel dock är ""svenskt"' i den meningen att svenska regeringen (efter inhämtande av forslag från instanser som ftireslås erhålla ftirmell förslagsrätt) utser styrelseledamöter, direktör och biträdande direkiör saml förordar revisorer, liksom i tlen meningen atl inslilulet såsom svenskt rätlssubjekl och i Sverige förlagd arbetsplals omfattas av bl. a. svenska arbelsrätislagar. Lläriill kommer, som närmare skäll framhållas i elt senare avsnitt, att SIPRI iir svenskt i betydelsen finansierat av den svenska staten (även om det i institutets stadgar sägs atl "Stiftelsen . . . består av medel, som Kungl. Maj:t eller annan anvisar . . .").

Ulredningen har inle funnil alt institutets hittillsvarande anknytning till Sverige i utländska ögon framstått såsom ett problem (gällande trovärdigheten i SIPRLs anspråk på oberoende) av sådan dignitet alt det överskuggar den positiva funktion som denna anknytning har. Med bibehållen anknytning till Sverige torde visserligen frågor rörande institutets ftirhållande till värdlandet med jämna mellanrum las upp till debatt, men del är samtidigt uppenbart att institutet måsle vara förankrat i en nationell miljö. Från flera häll har därvidlag framhållils atl SIPRLs inlernalionella renommé stärks av dess förankring i den svenska nationella miljön, detta med lanke på såväl den svenska neutralitetspolitiken som Sveriges internationellt framlriidande och pådrivande roll på nedruslningsområdel liksom i frågor rörande internationell rällvisa och uiveckling. Härtill kommer, som nämnls, att SIPRI inte tillkommit som ett resultat av ett mellanstalligi avtal utan som resultat av ett ensidigt svenskt riksdagsbeslut.

Utredningen har sålunda, med utgångspunkt i ovannämnda överväganden, funnit atl tillkomsten av den nya arbelsrätlsliga lagstiftningen inte bör anses föranleda någon omprövning av de grundläggande principerna för SIPRLs ställning och karaklär, (Nägon sådan omprövning förutses f. ö, inie heller i direkliven). Skälen härför är dels de övervägande fördelarna med all bibehålla den hittillsvarande, och för SIPRI lämligen unika, ""kompromissen" mellan renodlade alternaiivlösningar, dels all ulredningen inte anser all tillkomsten och existensen av arbelsräiislagarna pä någol väsenlligl sätt inverkar negativt på förutsättningarna för den hittillsvarande ordningen. Denna ståndpunkt från utredningens sida skall i det följande närmare motiveras.

4.2 Lagen om anslällningsskydd (LAS)

Av arbelsräiislagarna är del i första hand lagen om anslällningsskydd (LAS) som kan tänkas framslå. och frän vissa håll har framslällls, som ell hol mol SIPRLs oberoende ställning och inlernationella karaktär. Här stär uppenbarligen principen om den anställdes trygghet i anställningen mol

Prop. 1979/80:106 32

uppfattningen all bibehållandet av SIPRLs karaktiir förutsätter flexibilitet i forskarrekryteringen. Värdel av att SIPRLs styrelse ges befogenhet alt med utgångspunkt frän beslut om forskningsprojekt anställa forskare lor viss Iitl eller för vissi arbele betonades särskilt i 1966 års proptisition. Utredningen delar uppfattningen all denna fiexibilitel i rekryteringen iir av avgtirande betydelse för bibehållandet av SIPRLs karaktär, detta såviil med tanke på verksamhetens art som med hiinsyn till de komplikationer som annars skulle kunna uppstå vid rekrytering av forskare frän vissa länder,

A andra sidan har SIPRLs verksamhel numera kommii atl i hög grad priiglas av fasta årliga åtaganden (främst årsboken) som det torde bli svårl atl fullgöra ulan en viss permanens inom forskarpersonalen. Vidare medger LAS atl parlerna genom kollektivavtal kan enas om att avvikelse görs från lägen. 1 februari 1078 slöts ett sådant kollektivavtal på SIPRI (""Avtal om tidsbegränsning av anslällning för konlraklsanslällda forskare vid SIPRL"). 1 della avtal sägs att kontraklsanslällning avseende viss begränsad lid får ske, oeh all sådan anslällning inte medför företrädesräu lill ny anslällning. Avtalet innehåller dock tillägget att tre i ett tilläggsprotokoll namngivna forskare skall erhålla tillsvidareanstiillniiig. Det är utredningens mening att del övergripande intresset all SIPRLs karaklär bibehålles i lillräcklig grad tillgodoses genom detta kollektivavtal. Någol behov av särlagsliftning för att undanta SIPRI från lagens tillämpningsområde lorde således inle föreligga.

Ulredningen har kunnal konstatera all det föreligger en bred enighel inom SIPRI om all inslilulels slyrelse måsle kunna korllidsanslälla forskare för särskilda projekluppdrag men atl verksamhetens art numera gör det motiverat att tre forskare innehar tillsvidareanställning. Kollektivavtalets utformning är också sådan all det uttryckligen framgår att anställning av ytterligare forskare på lillsvidarebasis ej är akluell.

Från styrelsen har dtick uttryckts farhågor för alt detta kolleklivavlal -med tanke på möjligheten av uppsägning från arbelslagarpartcns sida - kan komma all uigöra en olillräcklig garanti för SIPRLs räll all konlraktanslälla forskare för begrimsad lid. Det har med viss oro kunnat framhållas atl kolleklivavtalels besländighet såsom garanii för denna räll blir beroende av arbetstagarsidans goda vilja.

Ulredningen har emellertid funnil atl kolleklivavlalel motsvarar rimliga anspråk när det gäller atl säkerställa SIPRLs räll och möjligheier alt korltidsanslälla fiirskare. Såväl avlalels innehåll och utformning som uppsägningstidens osedvanliga längd, 12 månader, får ses som utiryck för en beredskap från den centrala arbetstagarorganisationens sida all la sin del av ansvarei för all inslilulels verksamhel skall kunna forlgå som avseit. Genom att ingå avlalet har organisationen visal att den för sin del godtar principen att SIPRLs speciella karaktär moiiverar alt undanlag görs från full laglillamp-lighet. Ulredningen har. efler konlakler med den cenirala arbelslagarorga-nisalionen (Statstjänslemannalörbundel). inle funnil alt någon ändring i

Prop. 1979/80:106 33

denna grundläggande inslällning från organisalionens sida är atl förviinla. Mot denna bakgrund anser sig utredningen kunna konstatera att anstiill-ningsskyddslagens verkningar i SIPRLs fall inte är sådana att styrelsens handlingsfrihet-och därmed SIPRLs inlernalionella karaklär och oberoende :,lällning - påverkas negativt.

4.3 Lagen om medbeslämmande i arbelslivei (MBL)

Vad sedan gäller MBL har ulredningen skäl alt inledningsvis ånyo erinra om att dess direkliv varken förulser möjlighelen av en lagändring eller möjlighelen av en ändring i fråga om inslilulels siällning och karaklär. Uppgiflen är i stället atl föreslå sådana organisatoriska och andra förändringar som är ägnade all skapa slörre harmoni mellan de båda ""fasta" komponenterna, dvs, å ena sidan SIPRLs ställning och karaktär och å andra sidan existensen av de nya arbelsräiislagarna - inkl, MBL och den forlsaila MBL-processen i form av kollektivavialsförhandlingar syftande till särskilda medbeslämmandeavial.

Vad ulredningen, inom ramen för sina direktiv, därvid kan åstadkomma i fråga om MBL är för del försia alt konslalera alt - i avsaknad I, v, av särskilt medbestämmandeavtal inom SIPRI m, fl, s, k. allmänna inrättningar -denna lags generella beslämmelser beiräffande arbetsgivarsidans förhandlings- och informalionsskyldigheler m, m, äger full tillämplighet på SIPRI. För del andra ser ulredningen som sin upgifl all söka avge ell enkell klarläggande av lagens innebörd för SIPRLs vidkommande.

Främsl skall därvid understrykas all del ökade inflytande för arbetstagarsidan som är MBL:s grundläggande innebörd och syfle inle kan sägas innebära en förändring vare sig i fråga om institutets inlernalionella karaklär eller i fråga om dess oberoende siällning. Som en viklig beståndsdel i SIPRLs internationella karaktär ingår ju att även personalen - i synnerhet den forskande men även i viss män den administrativa - är inlernationellt rekryterad, och så torde förbli även i framliden. Sä lill vida torde ell ökal inflylande för personalens del snarast innebära en förstärkning av SIPRLs internationella karaklär, oavsett det faktum atl del särskilt i den administrativa personalen också finns svenska medborgare.

Vidare finns skäl alt undersiryka all MBL visserligen ålägger arbelsgivarsidan förhandlings- och informalionsskyldigheler, men samiidigi förutsätter en räll för arbelsgivaren att (om inle annal följer av ingånget kolleklivavlal) efler fullgjorda MBL-förpliklelser själv fatta de slulliga avgörandena, även om parlerna inle kunnal enas vid förhandlingama. Från arbelsgivarsynpunkt lorde detla f. ö, vara en fördelaktig situation, jämfört med de mer oreglerade förhållanden i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer som råder i mellanslatliga inlernalionella organisaiioner. Någon egentlig inskränkning i det för SIPRLs oberoende ställning viktiga förhållandet all styrelsen och inslitutsledningen skall kunna självständigt avgöra vikligare

3 Riksdagen 1979180. 1 sand. Nr 106

Prop. 1979/80:106 .4

frågor rörande forskningsinriktningen m. m. innebär således inte MBL. Av vikt är diiremot att MBL möjliggör att arbclslagarsitlans synpunkter kan vägas in i styrelsens och institulsledningens beslutsunderlag.

Ulredningen ulgär ifrån atl förhandlings- och informationsskyldigheterna enligt MBL inle konimer atl innebära nägon belaslning för styrelsens och inslitutsdireklörens del. För del försia lorde ansvaret alt fullgöra dessa skyldigheter väsentligen kunna delegeras till institutets biträdande direktör, och för det andra finns redan i nuläget former för och erfarenheter av samverkan mellan institulsledning och personalrepresentanter inom instilu-tct.

Ulredningen finner det således naturligt och ofrånkomligt att den arbclsplatsdemokratiska samhiillsulvecklingen i värdlandet Sverige återspeglas inom SIPRI. Utredningen har, som nämnls, ej funnil skäl atl dra slutsatsen all SIPRLs nuvarande anknytning till Sverige och det svenska samhällel i andra länder framslår som en faktor ägnad att minska institutels trovärdighet. Del väsenlliga förblir all inslilulels forskningsobjeklivitel och oberoende genlemol svenska offenlliga myndigheler äger irovärdighel i den inlernationella nedrustnings- och fredsforskningsmiljön. Av belydelse för uppnåendet och bibehållandet av en sådan trovärdighet är att det klargörs-säsom härmed har skell - atl det är SIPRLs internationella styrelse och internationellt rekryterade direkiör som har den avgörande beslutsbefogenheten. Ytterst lorde dock SlPRL.s forskningsresultat, kvaliteten på och balansen i strömmen av SlPRl-publikationer, komma atl avgöra graden av institutets trovärdighet som källa lill kunskap och idéer på området. Avgörande för della i sin lur torde vara den mån i vilken SIPRLs styrelse och ledning lyckas samarbeia med f)ch rekrytera högt kvalificerade forskare från såväl ösl och väst som nord och syd.

5 Institutets organisation

5.1 Allmänt

I anslulning till, och i ljuset av, de synpunkter och förslag som i det föregående avsnittet framlades beiräffande SIPRLs ställning och karaktär mot bakgrund av de nya arbelsräiislagarna skall i delta avsniu framläggas synpunkier och förslag till sådana ändringar i inslilutels organisalionsupp-byggnad som enligt utredningens mening är ägnade all underiälla en fortsatt verksamhet i enlighel med de en gång uppdragna riktlinjerna.

Det framstår som naluriigt att ell forskningsinstitut med SlPRl:s mycket speciella karaktär efler hand vinner erfarenheter vilka kan och bör ligga till grund för en förutsättningslös prövning av ändamålsenligheten i de former i vilka verksamhelen hitlills bedriviis.

Del har för ulredningen framstått som en självklar utgångspunki att drastiska och omfattande förändringar i SIPRLs organisalion ej är befogade.

Prop. 1979/80:106 35

Ulredningen har således ej funnil skäl att föreslå åndringar i den grundläggande organisationsstrukturen med ell rådgivande veicnskupligi råd, en beslutande styrelse och en institulsdireklör som verkställande chef och under styrelsen ansvarig för den pågående forskningsverksamheten. Utredningens förslag avseende dessa organ syftar närmasl lill en precisering - i ljuset av 13 års erfarenheler - av deras uppgifler och befogenheter. Mer långtgående är ulredningens förslag rörande den biirädande direktören och elt forskarkollegium. Ulredningens synpunkter och förslag i fråga om forskarkollegiet redovisas i ell särskilt avsnitt.

5.2 SIPRLs vetenskapliga råd

Fredsforskningsutredningen beskrev i sill belänkande SIPRLs vetenskapliga råd som ett råd- och idégivande organ vars sammansällning skulle ge insliiulel en bred inlernalionell anknylning. Tanken var alt rådet skulle spela en viklig roll vid planeringen av inslilulels forskning liksom vid granskningen av publicerade forskningsresullal. Rådels medlemmar förulsågs också kunna bistå inslilulet i samband med rekrytering av forskare och kontaktlagande med andra forskningsinstitutioner och relevanla myndigheter. Viklen av alt rådels sammansättning återspeglade en lämpligt avvägd balans dels mellan politiska och ekonomiska system i världen, dels mellan vetenskap och praklisk politik, betonades särskilt.

För alt rådel skulle kunna spela den roll som avsetls tänkte sig fredsforskningsulredningen vidare alt det borde sammaniräda en gång per år. Inledningsvis skulle regeringen ulse 2/3 av ledamöterna som därefter skulle ulse övriga medlemmar. Rådet självl skulle utse nya medlemmar när vakanser uppstod.

Fredsforskningsutredningens förslag följdes i allt väsentligt i propositionen och de stadgar som senare meddelades. Rådet har 24 ledamöter, vilka ganska jämnt fördelar sig pä kalegorierna "vetenskap"" och ""praktisk (nedrustnings-) politik". Della återspeglar väl vad som i SIPRLs stadgar sägs om att "Till ledamot får ulses endast den som har en velenskaplig kompelens eller praklisk erfarenhei från arbele med internationella poliliska frågor,"" Denspridningsmålsätlningsom formulerats! stadgarna (""Ledamöterna böra om möjligt tillhöra stater inom olika geografiska regioner och med olika politiska och ekonomiska system"") har ävenledes i hög grad uppnåtts. F. n. återfinns i rådel ledamöter från såväl ösl som väsl och Tredje världen, även om Europa av förståeliga skäl krafligl dominerar med 13 ledamöier, Endasl etl fålal rådsmedlemmar kommer i nulägel frän länderna i Tredje världen, någol som kan förtjäna atl framgenl uppmärksammas med hänsyn lill del ökande intresset i dessa länder för nedrustningsfrågorna,

SIPRLs vetenskapliga råd har dock långtifrån kommit all spela den aktiva rådgivande och granskande roll som ursprungligen länktes och som låg lill grund för fredsforskningsulredningens lanke all rådet som regel borde

Prop. 1979/80:106 36

sammaniräda en gång per år. I själva verkel har lill dags dato endast två sammanträden iigt rum. i maj 1967 och september 1071. Även om viss kontakt, per korrespondens och pä annat siitt. förekommit mellan SIPRLs ledning och individuella rådsledamtiter i olika rekryterings-och publicerings-ärenden har naturiiglvis följden av denna låga sammanlriidesfrckvens blivit att informatit)nsluckor uppsliitt såväl vad giiller relationer mellan de 24 htigt kvalificerade medlemmarna i rådet som vad giiller relationen mellan rådet som helhet och SIPRI. Rådet har därvid haft ökande svårigheter att i praktiken leva upp lill stadgebeslämmelsen atl nya medlemmar i rådet skall utses av rådet sjiilvl.

Utredningen har erfarii att den främsla orsaken lill den inakliva roll som velenskapliga rådel i prakliken kommii all spela är de prakliska svårigheter som måste bemäslras om del skall vara möjligt att samla 24 högl uppsatta personer frän hela världen till etl möle i Siockholm. Man har funnil skäl alt ifrägasiitla om de prakliska svårigheterna och de avsevårda kosinaderna står i rimlig prtiportion till nyttan för SIPRI av alt rådet samlas.

Utredningen anser dock att finansiella svårigheter inte bör få uigöra ett så storl hinder alt SIPRI inle skall kunna tillgodogtira sig den resurs som vetenskapliga rådet avsetls utgöra som idégivande och kontaktskapande organ. För alt rådsmedlemmar skall kunna föra SIPRLs talan i sina hemländer och förmedla kontakter och information torde del vara av stor vikl all rådet som helhel samlas i Siockholm med viss regelbundenhei. Med tanke på ovannämnda prakliska svårigheter bör i nulägel en sammantriides-frekvens om (minst) en gäng vart femle är vara en realistisk inriktning.

Till grund för utredningens förslag om en stadgeändring på denna punkl -lilläggel all rådet skall sammanträda "minsl en gäng var femte är"" - ligger således tanken alt rådel bör ha någol av den aktiva roll som ursprungligen avsågs. Ulredningen har berell de nuvarande ledamöierna lillfälle alt lämna synpunkier i frågan. Med ledning av de 12 svar som erhölls har ulredningen funnil alt detta moisvarar cll önskemål även från ledamöterna själva. I de skriflliga svaren uUrycktes i flera fall en akliv beredskap all i ökad grad ägna ""lid och arbele åt studium av inslilutels forskningsresultat och åt förberedelser för rådets diskussioner"", såsom målsättningen uttrycktes i fredsforskningsulredningens belänkande. För atl underlätta en aktiverad roll för vetenskapliga rådel bör SlPRL.s ledning kunna intensifiera den löpande informalionen till rådsmedlemrnarna uiöver all tillsända dessa exemplar av institutets publikationer.

Härutöver vill ulredningen föreslä att vetenskapliga rådet, vars samlade experlis i bl. a. personfrågor måsle betraktas som en slor lillgång, formelll ges behörighet atl lämna förslag rörande utnämningar av nya styrelsemedlemmar och inslilutsdireklör. Nedan skall föreslås all även slyrelsen, personalorganisaiionerna och det föreslagna forskarkollegiei på samma sätt ges formell ställning som insians med förslagsrätt. Delta innebär att regeringen vid utövande av sin utnämningsbefogenhel är skyldig all under

viss stipulerad tid inviiiita eventuella ftirslag från dessa instanser. Regeringen skall å andra sidan inle vara bunden av de angivna förslagen. För vetenskapliga rådels tlel btJr gången vara att SIPRLs styrelseordftirande per korrespondens informerar ledamöterna om uppstådd viikans inom styrel:;en eller på direktörsposlen, varefter det slår ledamtnerna fritt att individuellt eller som grupp, efter samråd, inkomma med förslag vilka sedan av slyrelseordföranden vidarebefordras lill regeringen. I sådana fall då vakans uppslår i nära anslutning till etl rådssammanlräde torde frågan om rådels samlade förslag vara en sjiilvklar dagordningspunkt vid sammanlriidet.

Diiremot vill ulredningen föreslå all SIPRLs styrelse i forlsiitlningen ges befogenheten att utse nya ledamöter av vetenskapliga rådet, detta som en formell anpassning till en ordning som länge lilliimpals i prakliken. Alt slyrelsen vid sill val av ny ledamoi i rådel fäster storl avseende vid evenluella förslag från de övriga ledamöterna, och I, o. m. aklivt samråder med vissa av dem, torde vara en sjiilvklarhet. Del bör dock, även med den aklivering av rådet som följer utredningens förslag, kunna anses rimligl all slyrelsen får överlä befogenheien all ulse nya rådsmedlemmar. Frågor rörande önskvärd balans i rådel - mellan regioner och poliliskl-ekonomiska syslem och mellan kalegorierna velenskapsmän och internationella politiker - torde mest kompelenl avgtiras av styrelsen.

Om ulredningen ändå skulle ge en synpunki på sammansällningen av rådet i della sammanhang, uiöver vad som ovan framhölls beiräffande represenlalion från Tredje världen, så skulle del vara följande. Del är länkbart all behovel av all i rådet ha företrädare för diverse inlernalionella poliliska institutioner har börjal minska i lakl med all SIPRI uppnåll del mått av inlernationell förankring som eftersträvades, Della skulle i så fall tala för all man i fortsättningen inriklade sig på alt i första hand söka rekrytera velenskapsmän till rådet.

5.3 SIPRLs styrelse

De formella beslämmelser som f. n. gäller för SIPRLs beslulande organ, styrelsen, är följande. För all balansera värdena bredd/representativitet och funktionsduglighet har man fastställt styrelseledamöternas antal lill älta, inkl, inslilulsdirekiören säsom självskriven ledamoi. Ledamöterna utses av regeringen för, som del heler i stadgarna, '"högst fem är'", I stadgarnas 9 S definieras styrelsens uppgift och befogenheier; "Av slyrelsen avgöras vikligare frågor rörande sliftelsens verksamhel, organisation och ekonomiska förvaltning,"' Övriga frågor - '"ärenden som icke skall avgöras av styrelsen'" - delegeras lill institulsdirektören,

I enlighel med fredsforskningsulredningens förslag har styrelsen rekryterats internationellt. Det helte i nämnda ulredning alt "'Av prakliska skäl lorde dock flera av ledamöterna hämias från Sverige samt från nordiska och andra europeiska länder", I praktiken har slyrelsen hell och hållet kommii

Prop. 1979/80:106 38

atl hämtas från denna länderkrels. Den nuvarande styrelsens ledamöier kommer från Sverige (2). England (2), Norge, Nederländema, Jugoslavien och Tjeckoslovakien, Ordförandeposten har alllsedan siarten innehafls av svenskar; 106C-67 Alva Myrdal, 1967-74 Gunnar Myrdal, 1074-78 Rolf Edberg, (1978 Lians Blix), 1978 - Karin Söder, En ledamot har av politiska skiil inte kunnat della i styrelsesammanträdena sedan 1070.

De nuvarande slyrelseledamöterna har under jämförelsevis läng tid varil knutna till SIPRI; Ivan Mälek och Bert Röling ulnämndes första gången år 1066. Gunnar Myrdal och Leo Males 1067, Robert Neild 1071 (direkiör sedan år 1066), Frank Barnaby 1971, samt Tim Greve 1976 och Karin Söder 1078. Som regel har tva styrelsesammanträden per år ägt rum under årens lopp, en praxisutveckling som kan jiimfiiras med fredsforskningsutredningens rekt)mmeiidation om 4-6 sammanlräden per år, "åtminstone i inledningsskedet"". Genom sammanträdenas gleshet har det blivit nödvändigl för slyrelsen all i hög grad utnyttja den möjlighet som lillhandahålles i stadgarna att delegera beslutsfunktioner till institulsdirektören.

Ulredningen har i etl inledande skede av sitt arbete lagit del av synpunkier med innebörden sammanfaUningsvis att slyrelsen borde kunna spela en mer aktiv roll än hittills och atl former för en direktkontakt mellan slyrelsen och personalen borde eftersträvas. Därvid har åberopats del faktum all slyrelsen genom sin låga sammanträdesfrekvens saknat inblick i institutets fortlöpande arbele och problem och all någon egenllig kontakt mellan slyrelseledamöler och forskare knappast förekommil.

Utredningen har dock på denna punkl kunnal konstatera all en utveckling i den efterlysta riktningen faktiskt ägl rum under del senasle ärel. Sålunda har slyrelsen nyligen beslulat all hädanefter sammaniräda tre gånger årligen, och i anslulning lill styrelsesammanträdena anordnas numera särskilda sammanlräden mellan slyrelsen och forskarna, uppenbarligen lill slor ömsesidig nytta. Med lanke pä dessa posiliva förändringar finner ulredningen inle några skäl alt avge några särskilda förslag. Del lorde vara tillfyllest all konslalera atl förändringarna innebär all en slörre överensslämmelse uppnäs med vad som i 1966 ars proposiiion förutsätts beiräffande styrelsens akliva roll och samverkan mellan styrelsen och forskarna. Av renl prakliska skäl kan dock förulses att styrelsen även i forlsållningen kommer atl ägna sig ål övergripande forskningsfrågor samt ekonomisk-administrativa frågor i den mån dessa är av särskilt viklig karaklär, medan ansvaret för den löpande verksamhelen överlåts på inslilutels verkslällande ledning.

Förden löpande kontakten mellan SIPRLs forskare och övrig personal, å ena sidan, och styrelsen å den andra är del av stor vikl alt slyrelseordföranden har möjligheter alt aktivt följa verksamhelen inom inslilutel och vara tillgänglig för konlaktlagande från personalens och inslilulsledningens sida. För att kunna spela denna akliva roll, och samtidigt upprällhålla för inslilutel värdefulla kontakter med relevanla organ i den svenska slalsförvaliningen, är del uppenbarligen lill slor hjälp om styrelseordföranden är bosall och

verksam i eller nära Stockholm. Utredningen förordar att regeringen även lörtsätlningsvis lar slor hiinsyn lill delta vid utniimniiig av ordförande, särskilt som institutsdirektören f;ir förutsiillas även forlsiittningsvis vara utlänning. Detta senare torde vara en nödvändig beståndsdel i principen om SIPRLs inlernalionella karaklär.

Det redan tmi/iämnda förslagsräftssystem vid utnämningar uv nya styrelseledamöter och inslitulsdirektörer som utredningen fiircslar förutsätter också en aktiv roll ftir styrelseordförandens del. Det bör således, vid uppstådd vakans, anktimma pa ordföranden alt anmäla vakansen till regeringen, att därpå invitera resp. inslanser med ftirslagsriill alt inkomma med fiirslag saml alt underrätta regeringen om inkomna förslag. Siyrelsens förslagsräll bör självfallel omfatta samtliga poster till vilka regeringen utnämner befattningshavare (nedan skall föreslås atl iiven biträdande direktören inräknas i denna kalegori).

Ulredningen vill inte ulesluia alt, i konsekvens med de förslag som här framlags, del kan komma atl framstå som moiiveral att styrelseordföranden uppbär elt arvode som stär i proportion till arbetsinsatserna.

För alla slags organisationer torde gälla att ett välavvägt mått av balans måste eftersträvas mellan värdena stabililei och kontinuiiet, å ena sidan, och rotation och förnyelse a den andra. Utan det förra riskerar man att förlora mycket av den trovärdighet och renommé som byggis upp. 1 avsaknad av det senare hotar stagnation och förslelning. Vad SIPRLs slyrelse belräffar måste en avvägning göras mellan värdet av bibehållen kompetens och erfarenhei inom styrelsen och behovel av all viss rotation och förnyelse kommer lill stånd, något som särskilt framhävs i inslilutels fjärde stadgeparagraf: ""Ordföranden och övriga ledamöier utses av Kungl. Maj:t för högst fem ar"'.

Denna stadgeformulering har hittills i prakliken tolkats såsom innebärande en räll för regeringen all ge en styrelseledamot, vars (femårs-) period utgått, förnyat förordnande (för ytterligare en eller t, o, m. flera femårsperioder). En sådan tolkning har självfallel i sak varit rimlig. Genom atl avslå från en snäv tolkning av stadgebeslämmelsen har man berells möjlighel all för längre perioder lill SIPRI och dess slyrelse knyla personer vars kunskaper och erfarenheler varii Ull uppenbar nylla för inslilulet. Behovel av konlinuilel har i hög grad kunnal lillgodoses.

Samlidigt har emellerfid viss oklarhet kommit alt uppslå beiräffande den maximala mandalliden för slyrelseledamöterna, en oklarhet som måste ses som en nackdel om ulgångspunkl las i värdet av rotation och förnyelse. Alt genom en stadgeändring införa en regel som uttryckligen och olvelydigt faslsläller en maximilid för ledamöierna har visserligen den nackdelen alt man frånhänder sig möjligheten atl i särskilt angelägna fall bibehålla en styrelseledamot för obegränsad lid. Ulan en sådan regel kvarslår dock oklarheten,

Ulredningen har i denna fråga funnit all en rimlig balans mellan

Prop. 1979/80:106 40

kontinuitet och förnyelse åstadkommes om en maximal mandattid för slyrelseledamöterna fastställs som dock ar tillräckligt väl tilltagen för atl konlinuilelsaspeklen skall tillgodoses, 1(1 år framstår mol denna bakgrund som en rimlig och realistisk maximitid. För att på etl otvetydigt sätt fastslå denna gräns bör en iindring i S 4 i institutets stadgar göras enligt följande. Till den hillillsvarande skrivningen ""Ordföranden och övriga ledamöier ulses av Kungl. Maj;l för högsl fem år" bör läggas "Förordnandet kan förliingas en gång med högst fem år"".

En viktig förutsättning för atl della förslag skall leda lill atl en liilfredsslällande balans mellan kontinuitet och förnyelse uppnås är självfallel atl förnyelsen inom styrelsen sker successivt, så all vid ett givet tillfälle balans råder i styrelsen mellan gammall och nyll, mellan erfarenhei och nya idéer. Som indirekl framgick av ovanstående beskrivning av den nuvarande styrelseuppsältningen saknas emellertid f. n. förutsättningar för en sådan balans, då mandattiden för majorileten av de nuvarande styrelseledamöterna ulgår inom en snäv lidsrymd kring 1081-82, Den omedelbara verkan av ulredningens förslag skulle i detta läge bli en alltför snabb och omfattande omsättning, en nackdel från kontinuiletssynpunkt. Övergångsbestämmelser lorde därför erfordras. Ulredningen vill i del sammanhanget allmänl peka pä den möjlighet som regeringen har alt t. ex. fastslå alt mandattid som har löpt ut före ikraftträdandet av den nya § 4 inle skall beaktas vid tillämpningen av denna.

5.4 Institulsdirektören

Det kan vara av inlresse all här inledningsvis erinra om det porträtt av inslilulsdirekiören som lecknades av fredsforskningsulredningen: ""Fordringarna på institulsdirektören, som blir en cenlralgeslall i inslilulet, mäsie slällas högt. Förulom en egen hög vetenskaplig kompelens och integrilel, bör denna person vara internationellt känd och ha goda internationella kontakter. De renl adminisiraliva uppgiflerna bör för institulsdirektören, som förutses ägna sig även åt egen forskning, reduceras lill ell minimum (genom inrättande av tjänsl sorn direktörsassisient underställd inslilulsdirekiören), Institulsdirektören skall med bistånd av direklörsassislenten svara för organisering och uppbyggnad av institutet, rekrylering av forskare, planering av studiearbetet, kontakter med och rapportering lill de styrande organen, förbindelser med inlernalionella organisaiioner och andra freds-och konfliktforskningsinstilulioner, finansiella arrangemang för inslilulels verksamhel, m, m, , , , Nära samarbete vid studieplanering och forskarrekrytering förutses också med forskarkollegiet,"

Inslitutsdireklörens befogenheier formulerades främsl som befogenheier vilka den i vikligare frägor beslutande slyrelsen delegerat till direklören. Sålunda heler del i fredsforskningsutredningens betänkande att styrelsen "har en allmän befogenhet att i den utsträckning som befinnes tjänlig

Prop. 1979/80:106 41

delegera sin beslutanderätt till iiislilulsdirekUiren." 1 stadgarna heler tlet atl '"ärende st)m icke skall avgtiras av styrelsen, avgtires av insliuitsdirektören.""

Institutsdireklören, som enligt institutets stadgar "utses av Kungl. Maj:t för högst fem år"", tänktes således åliiggas ett betydande ansvar för den pågående forskningsverksamheten, för projektplaneringen och för forskarrekryteringen, även om han i sådana frågor förutsågs nära samarbeta med etl forskarkollegium. Genom inrättandet av en tjiinst som tlirekttnsassisteiit (senare benämnd biirädande direktör) ftirutsågs ä andra sid;in direkttirens rent adniinisUativa uppgifter kunna reduceras till elt minimum. Som skall framgå i delta och senare avsnitt ligger dessa ursprungliga formuleringar i hög grad till grund för ulredningens synpunkier oeh ftirslag rörande institulsdirektören, biträdande direktören och ft)rskarkollegium - och relationen mellan dessa. Erfarenheten från de gångna årens verksamhet påvisar nåmligen elt klart behov av en bitrildande direktör som reellt kan avlasta direktörens alltmer ökande administrativa bördor och av ett formelll konstiluerat forskarkollegium i vilket samråd i forskningsfrågor kan ske mellan direktören och forskarna.

SIPRI har sedan starten 1966 hafl två inslitulsdirektörer, först ekonomen Robert Neild (1966-71) och därefler atomfysikern Frank Barnaby. Bada är engelsmän och båda har i kraft av sin personliga kompetens och sin framträdande ställning som insliuilsdirektör spelat en dominerande roll vid utformningen av SIPRLs profil under ca 13 framgångsrika år.

Väsentligen samma oklarhet och avvägningsproblem, som ovan nämndes beträffande styrelseledamöterna, gäller för institulsdirektören, alltså från-yart)n av en i stadgarna angiven maximitid och behovet av att göra en tillfredsställande avvägning mellan värdet av kontinuitet och värdet av förnyelse. Nar del gäller institutsdireklören tillkommer dock ett antal komplicerande omständigheter. Med tanke på den ledande roll och det slora ansvar som enligt ovan lillkommer institutsdirektören år det ofrånkomligt att en nyutnämnd direkiör behöver en jämförelsevis läng lid för alt växa in i sina uppgifler. Det faktum atl direktörerna hitlills varil, och i framtiden torde förbli, utlänningar vilka behöver lid för att lära sig operera utifrån svenska förhållanden, lillkommer som en förstärkande faktor, Ä andra sidan gäller atl ju längre lid en direktör verkar pä SIPRI, desto svårare blir del för honom alt efter tiden på SIPRI finna en adekvat, alternativ anslällning. Frågan om vilken grad av materiellt ansvar som inslilulet skall anses kunna och böra ta för en avgående institulsdireklör, som avslätl frän karriärmöjligheter i hemlandet för atl ägna kanske ålskilliga av sina bäsla år ål SlPRI-arbelel, den frågan slälls onekligen pä sin spets.

Man ställs således här inför flera svåra avvägningsproblem. Rekryterings-problemels vidd har omvittnats för ulredningen vid hearings med olika slyrelseledamöler. En framsiående internationellt etablerad vetenskapsman skulle säkerligen utan slörre svårigheter kunna rekryleras lill direklörspos-

Prop. 1979/80:106 42

len aniingen för en kort tid, under vilken personen i fråga kunde vara tjänstledig från sin ortlinarie befattning, eller fören mycket långtid, dvs. som en permanent befallning. Men en korl lid, dvs. ell eller två är, ttirde som sagl vara otillräckligt för att en direktör skall hinna växa in i de centrala uppgifter som erfordras. Och mol en permanent befattning talar behovet av rtMatitin t)ch förnyelse.

1 medvetande om alla dessa praktiska problem finner utredningen övervägande skäl lala för all institulsdireklörcns mandaitid bör maximeras på samma säu och på basis av samma grundl.äggande avvägniiigsresonemang som ovan framfördes bctriiffantle slyrelseledamöterna. En maximitid om tio är för institutsdirektören - form:iliserat genom en siadt;e;mdrini; varigenom lilläggsmeningen "'FtJrordnandet kan förlangas en gång med högst fem år" kvalificerar den nuvarande besiämmelsen "för högst fem är"" - torde pä elt rimligt sätt lillgodose såväl behtivet av konlinuilel på direklörsptislen som behtivel av viss rotation på denna inom institutet centrala befallning.

En formell regel som lidsbegransar direklörsbefaltningen har ivå fördelar och en nackdel. Den ena fördelen är all man får en garanti för alt rotation kommer all ske. Den andra all ingen osäkerhet på denna punkl kan råda: det bör vara till fördel både för styrelsen och direklören all med säkerhet veta alt tioårsgränsen gäller, och kunna planera (och förhandla) ulifrån detta.

Nackdelen har redan redovisats; den uppenbara svårigheten att för ""medellång"" lid rekrytera den erforderliga velenskapliga toppkraften. Härvidlag torde del även forisällningsvis bli en förhandlingsfråga i samband med anställningen, en fråga om att med hjälp av lillräckligt allraktiva löneförmåner kompensera den tilltänkte kandidaten för de uppenbara nackdelar i form av komplicerad karriärväg och uteliven pensionsgrund som SlPRI-tjänslgöringen mäste medföra, 1 sökandet efter lämplig kandidat lorde regeringen kunna ha slor hjälp och nytta av de inlernationella kontakter som SIPRI byggt upp under årens lopp,

Ulredningen föreslår slutligen atl SIPRLs vetenskapliga råd, slyrelse, forskarkollegium och personalorganislion formellt ges ställning som organ med förslagsrätt i fråga om utnämnandet av ny institulsdireklör. Innebörden i delta förfarande har angells ovan,

5.5 Biträdande direktören

Som framgålt ovan har utredningen ej funnit skäl att avge några förslag till ändringar i fråga om vetenskapliga rådets, styrelsens och inslilulsdireklörens grundläggande ställning och kompelens. Vad däremot biträdande direklören belräffar har ulredningen funnit att vissa förändringar är erforderliga för all skapa en större överensstämmelse mellan de efter hand ökande krav som kommit all slällas på innehavaren av denna befallning och biirädande direklörens formella ställning. Biirädande direktören har saknat formella befogenheier alt handlägga ärenden och problem vilka i praktiken måste

Prop. 1979/80:106 43

omhändertas av denne, som ju står i löpande kontakt metl institutets personal. Vidare har regler saknats vad giiller biträtlande direktörens rt)ll oeh ansvar vid iiistitutsdirektörens frånvaro. Bilriidande direklören har i prakliken koiumit all för jämförelsevis korla perioder rekryteras från UD. Möjligheten atl fä bedriva egen forskning inom SIPRLs sakområde har varit ell viktigt motiv för de UD-ljänslemän som låtit sig rekryteras lör några års tjänstgöring pä denna befattning. I takt med de ökande administrativa åliggandena har bilriidande direklören dock i alll mindre utsträckning kunnat agna tid ål forskning. Inle minsl har detta varit en följd av de tikade krav på informalion till och ftirhandlingar med arbetstagarsidan som de nya arbelsriiiislagarna stiiller.

Denna utveckling skall ställas i rclalitin till ovanciterade ullalande av fredsforskningsutredningen där det sägs alt ""De rent atlminislraliva uppgifterna bör för institulsdirektören, som förutses ägna sig även åt egen forskning, reduceras lill elt minimum (genom inriittande av tjänst som direktörsassisient underställd institulsdirektören)". Det kan f. ö, noteras atl redan den lileländring - lill biirädande direkiör - som via översättningen till engelska (assislanl director) efler hand kom all accepleras, ulirycker en insikl om denna befattnings belydelse.

Pä grundval av vad som vid hearings framförls lill utredningen har del kommii alt framstå som en nödvändig luålsällning för utredningen att avge förslag som - ulan all rubba den grundläggande interna organisalionsslruk-luren genom atl inskränka institutsdirektörens överordnade befogenheter och ansvar - är ägnade atl stärka biträdande direktörens ställning, såsom en anpassning till rådande realiteter. Syftet är all åsladkomma dels just en sådan avlastning av institutsdireklören rörande administrativa frågor som från början avsågs, dels en plattform för biträdande direklören från vilken denne kan föra reella förhandlingar med personalen i personal-adminislrativa frågor.

Utredningen föreslår, för del försia, atl beteckningen ""biträdande direktör"" bibehålls och formaliseras. Beteckningen ""administrativ direktör"", som lidigare föreslagils från personalorganisationens sida, har den svagheten att den kan lolkas som en inskränkning av vederbörandes ärendeområde och befogenheier lill enbart personal-administrativa frågor. På ett forskningsinstitut som SIPRI är del emellertid svårt alt i prakliken särskilja "rena" forskningsfrågor från "rent"" administrativa frägor. Vidare saknas genom en sådan beteckning etl klart angivande av vem som i direklörens frånvaro inlräder som chef i dennes ställe. Detta är en viktig fråga på SIPRI. eftersom institutsdireklören ofta befinner sig på tjänsteresa samlidigt som beslul måste fallas i en mängd ärenden och institutels beredskap för alt ta emot besökande grupper och individer måste hållas hög.

Beteckningen ""biträdande direktör"' är mol denna bakgrund liimplig. eflersom utredninijen anser alt behovet av en klarl anuiven ställföreträda-

Prop. 1979/80:106 44

refimktion bör fyllas av denna person.

Biträdande direktören bör således under styrelsen ocb institulsdirektören ansvara för administrativa frågor inom institutet och diirtill intriida sturi inslilulsdirekltirens ställföretrildare i dennes frånvaro. För att ftiriiiellt åsladkomma dctla föreslår utredningen följande ändring i stadgarnas 10 S. andra stycket: "Niir institulsdirektören år förhindrad att utöva sin tjiinst uttivas den av biträdande direktören, som i t)vrigt untler styrelsen och institulsdirektören ansvarar fin löpande administrativa ärenden, med uppgift alt föredra sådana iirenden inför styielsen. Biträdande direktliren är sekreterare vid styrelsens sammanträden.""

Genom alt således omniimna bilriidande direkltiren i stadgarna och allmänt tiefiniera hans arbetsuppgifter, genom att ange en ställförelrädar-funklion och en självständig ftiredragningsräti inför sivrelsen och dårtill formelll konsliuiera en roll som sekreterre vid styrelsesammanträdena (en roll som biträdande direktören f. ti. alltid innehaft de faclo), anser sig utredningen ha framlagt förslag som i tillriicklig grad tillgodoser kravet på en förslärkt ställning för biirädande direklörens del ulan atl för den skull principen om insilutsdireklörens överordnade ansvar och befogenheter ändras.

Ett betydande ansvar kommer i enlighet med utredningens förslag all åvila den biträdande direktören. Delta motiverar alt det forisällningsvis bör ankomma på regeringen - i slället för, som hiuills, SIPRLs styrelse - att utse denne befattningshavare. Redan i nuläget ligger f. ö. denna ijänsl pä en lönenivå (F23/F 25) där del normall i den svenska slalsförvaliningen ankommer på regeringen alt fatta utnämningsbeslut. Llärtill kommer den vikl som från personalorganisalionshåll av nalurliga skäl fäsles vid denna befallning inom inslilutel. Om regeringen övertar ansvaret att utse befallningshavare kan en förslagsrållsprocedur. motsvarande den som ovan föreslagits beiräffande styrelsen och inslilulsdirekiören, tillämpas. I fråga om biirädande direklören föreslår ulredningen dock all förslagsrallen inskränks lill SIPRLs slyrelse och personalorganisalioner.

Beiräffande rekrylering av lämplig kandidat lill den ansvarsfulla poslen som biirädande direkiör pä SIPRI förutsälter ulredningen atl regeringen vägledes av den speciella kombinalion av egenskaper och kvalifikationer som i enlighel med ulredningens förslag bör eflerslrävas: personal-adminislraliv erfarenhet, samarbetsförmåga, kännedom om budgetfrågor, om den svenska statsförvaltningens arbetssätt och om akluell arbetsrätlslig lagsliftning, förtrogenhet med inlernalionella frågor, språkkunnighel.

En annan konsekvens av ulredningens förslag blir, sluiligen, all biträdande direklören fortsätiningsvis ej kan antas komma alt bedriva egen forskning vid institutet, Della har också framställ som en faktisk konsekvens av biträdande direktörens siarkt ökade personal-administrativa arbetsbörda under de senasle åren. Härom biir dock ingen ivekan råda i samband med rekryteringen lill denna befattning.

Prop. 1979/80:106 45

I konsekvens med utredningens fiirslag torde inslilulels interna arbetsregler behöva omformuleras i syfte all närmare precisera bilriidande direkli)rens uppgifter, ansvar och befogenheter,

6 Forskningssamarbete och beslutsordning: forskarkollegium

Som niinindes ovan i samband med behandlingen av frågor rörande styrelsen har utredningen erfarit att önskemål föreligger om former for närmare kontakt och samarbete mellan institutets ledning och personal -forskande såväl som administrativ. Önskemålen har framförts inle minsl mot bakgrund av de delade meningar som under de senaste åren kommii till ullryck inom institutet beträffande förenligheten mellan å ena sidan SIPRLs oberoende ställning och internationella karaklär, a andra sidan de nya arbelsrätislagarna. Tvä olika frågor har härigenom kommit att sammankopplas på elt sätt som inle alllid varit fruktbart: å ena sidan frågan om institutets oberoende ställning och internationella karaktär, å andra sidan frågan om lämpliga samarbets- och beslutsformer. Arbetsriiltslagarna har från en utgångspunkt lett sig som inslrumenl för en förbiiltrad interndemokrati, från en annan utgångspunkt framstått som etl hot mot SIPRLs självständiga, internationella sialus,

Mol bakgrund av dessa förhållanden och vad stim i övrigl framförls lill ulredningen vid hearings vill ulredninen föreslå atl etl forskarkollegium formellt konstitueras på SIPRI. Utredningen anser alt det omviilnade behovel av former för forskningssamarbele och -samråd i hög grad skulle lillgodoses genom inrältandet av ett sådanl kollegium, detla särskilt med tanke pä de speciella omständigheter som känneiecknar della inslilul, nämligen/ö;- del första dess karaklär av forskningsinslilulion,/or del andra dess internationella rekrylering och för det tredje dess blandade och varierande personalsammansättning.

Vägledande för utredningens förslag har varit det allmänt hållna principresonemang som förs i 1966 års proposition där del bl, a. sägs alt ""vittgående befogenheier bör ges inslilulels ledning och personal . . ." Det framgår av propositionstexten all den slora frihet och de vittgående befogenheter som det vore angelägel alt ge ""institutet"" väsentligen skulle omfalta såväl institulsledning som personal.

Till grund för dessa formuleringar i proposilionen ligger det förslag om inrättande av elt forskarkollegium som framlades av fredsforskningsutredningen. Det heter i utredningsbetänkandet alt ""Utredningen vill förorda att ett forskarkollegium elableras inom institutet. Detta bör bestå av samtliga inslilutels äldre forskare saml represenlanler för forskningsassislenlerna. Inslilutsdirektören bör fungera som ordförande. Kollegiet diskulerar arbetsproblem av gemensamt intresse för forskarna och institutsledningen. 1 första hand gäller dessa planeringen av forskningsprogrammen men även andra frägor i institutets verksamhet kan behandlas.""

Prop. 1979/80:106 46

I betänkandet siigs också atl "'Forskarkollegiet är rådgivande till institutsdireklören vid forskningsplaneringen och i andra prciblcm av gemensaml intresse."

Ett förslag om ett formellt inriillande av ett forskarkollegium har sålunda en solid grund i inslitutets urkuntler, och anknyter också till en inom institutet redan i nuliigct förekommande procedur med regelbundet ålerkommande forskarmöten. Utredningen kan följaktligen genom åberopande av urkunderna föreslå alt dessa forskarmöten formaliseras.

Inrättandet av forskarkollegiet bör enligt ulredningens mening ske genom införande av en ny paragraf i stadgarna med lydelsen;

"'Hos sliftelsen finns etl forskarkollegium. Ledamöier av della iir institulsdirektören. biträdande direktören saml stiftelsens forskare och forskningsassistenter. Institulsdirektören eller, i dennes frånvaro, biträdande direktören är forskarkollcgiets ordförande,

Forskarkollegiet bereder ärenden som skall avgöras av styrelsen eller inslilutsdirektören och som rör planeringen och genomförandel av slillelsens forskning saml spridningen av forskningsresulialen."

Såsom framgår av denna formulering är det utredningens mening att forskarkollegiet bör fungera som en sambandscentral för den inom institutet fortgående forskningsprocessen, från planeringsstadiet till ulförande- och spridningsstadiel, medan övriga frågor inom inslilulet, personalärenden, administrativa ärenden, budgetfrågor etc. bör omhändertas i andra former. All utredningen därför förordar att kollegiet enbart omfattar sådan personal som direkl bedriver forskning innebär dock självfallet inle alt inle övrig personal - representanter för inslilulels redaktion, bibliotek, press- och dislribulionsavdelning m, fl, - skall kunna deltaga i kollegiets sammankomster i den mån behandlade sakfrågor särskilt motiverar detta. Som också framgår är det utredningens mening att forskarkollegiet formellt bör betraktas som rådgivande lill inslilutsdirektören, samiidigi som den vägledande principen bör vara alt direktören lar del av kollegiets uppfattning innan han fattar beslut i forskningsrelalerade frågor, liksom alt direklören i kollegiel redogör för fattade beslut. Genom detla förfarande lorde direklören erhålla etl brett underlag för sina beslul.

Del resonemang som förls inom ulredningen, och som föranlell förslagel om ell forskarkollegium, är följande,

1 ett läge, då SIPRI, efter en inledande elablerings- och konsolideringsperiod, lyckais uppnå en respekierad ställning inom sill område föreligger goda skäl för all inslilutel skall kunna la etl väsenlligl sleg i riklning mol en aktiverad roll för de anslällda forskarna. Med den allmänna Ivärvetenskap-lighet som känneiecknar disciplinen fredsforskning - även i den variani som har blivil SIPRLs- lorde del vara rimligl all specialiserade forskare avsäller viss lid för all i ett allmänt kollegium la del av och ge synpunkter pä angränsande ämnen. Varje forskare torde dessulom, vilket utvisas av erfarenhelerna frän redan föreliggande praxis, ha ell slori intresse av att

andra iin specialister pä ett visst specialiimne bereds tillfiille att granska och ge synpunkter pa en given synopsis eller ett givet utkast, i läsbarhetens och informationsspridningens intresse. 1 del perspektivet lortle forskarkollegiet ha en viktig funkiitin alt fylla.

Det viktigaste argumentet är dock behovet av en central för samråd, samarbele och kontakt mellan de akliva forskarna och inslitutsledningen. Utredningen finner det naturligt att tänka sig att det är i delta kollegium som planer för kommande forskningsprojeki tar form och successivt revideras - i ett samspel med styrelsen, det är i detla forum som institulsdirektören informerar om planerade beslut och planerade resor av belydelse för pågående och kommande forskningsverksamhet, det år har som manuskript granskas och ventileras, idéer testas och forskarrekryieringsbehovel diskuteras. Inför stundande styrelsesammanlriiden kan direkiör och forskare avge synpunkter och söka uppnå samstämmighet beiräffande innehållet i direktörens presenlation av pågående och planerad verksamhel. Likaså efler styrelsesammanträdena lillhandahåller kollegiel ell naluriigt forum för information och planeringsdiskussion.

Sammanfattningsvis lorde forskarkollegiet för forskarnas del kunna innebära å ena sidan etl ökal ansvar all i prakiiskl dellagande omsätta såväl principen om genuin tvärvetenskaplighet som principen om kollektivt författarskap, å andra sidan en möjlighel lill mer aktivt och meningsfulll deltagande i den successiva ulformningen av SIPRLs forskningsprofil och forskningsplanering.

Utredningen förulser sluiligen alt forskarkollegiet blir en naturlig plattform för konlakler mellan forskarna och slyrelsen och dess ordförande,

Ulredningen har kunnal konslalera den posiliva betydelse för kontakten mellan slyrelsen och forskarna som den nyligen införda ordningen med sammanträffanden mellan dessa i samband med stvrelsesammanlrädena uppenbarligen haft. Värdel av sådana regelbundel återkommande sammanträffanden torde kunna bli än större om styrelseledamöterna därvid kan ta del av idéer, uppslag och förslag som lagit form inom elt forskarkollegium.

Ett fungerande forskarkollegium torde enligt utredningens mening i det väsenlliga lillmölesgå de önskemål som framförts i fråga om ökad samverkan mellan SIPRLs ledningoch forskningspersonal. Utredningen finner del även naturligt att man inom forskarkollegiet från fall lill fall kan komma överens om all närmast berörda forskare får ansvarei atl inför styrelsen presentera elt projektförslag. I normalfallet torde det dock även i fortsättningen ankomma pä direktören alt. såsom verkställande chef. inför styrelsen föredra de projektplaner som tagit form under arbetets gäng inom institutet.

Det bör kunna förutsiillas alt institutsdirektören lill slyrelsen rapporterar de förslag och synpunkier som tagit form inom kollegiet, detta även i de fall dä skilda meningar (mellan direktören och kollegiet som helhet eller mellan grupper inom kollegiel) kommit till ultryck.

Prop. 1979/80:106 48

Utredningen föreslår alt forskarkollegiet, vid vakanser i styrelsen oeh på direktörsposlen, ges fiirslagsräti i den mening och form som redovisats i det föregående.

6.1 (Jvrigl om samverkan och samråd

Ovanstående synpunkter och förslag har koncentrerats kring det föreslagna forskarkollegiets roll i forskningsprocessen på SIPRI. Det är, som ovan framhölls, ulredningens mening atl delta förslag skulle kunna omhänderta det mest viisentliga när det gäller behovel av forskningssamarbele inom inslilutel. Utredningens förslag kan ocksä anses kompleltera redan föreliggande samverkansformer inom forskningen och närliggande frågor, såsom den löpande konlaklen mellan inslilulels olika projcklgrupper och instituls-direkliiren och den särskilda rekryleringskommiiié som är instilulsdirektt)-ren behjälplig med all granska den uppenbarligen stora slröm av ansökningar och förfrågningar som inkommer lill institutet. Även den speciella informationskommitté som enligt vad ulredningen erfarii håller på all ta form inom institutet torde kunna fylla en viktig funktion.

Vad slutligen gäller former för konlakt och samråd mellan institutsledning och administrativ personal - och mellan institulsledning och all personal rörande adminisiraliva frågor - vill ulredningen i första hand allmänl hänvisa lill de former och förfaringssätt som anges i gällande arbelsrätislagar.

6.2 Inlern arbetsordning

Det har, som lorde framgå av ovanslående förslag, varit utredningens målsättning alt föreslå sådana organisatoriska förändringar som, ulan att ändra de grundläggande principerna för SIPRLs ställning och verksamhet, är ägnade all underlätta samarbetet inom institutet och dess fortsatla verksamhet. Innebörden i förslagen är sammanfattningsvis dels en aktiverad roll för såväl forskarna som slyrelsen och velenskapliga rädel, dels etl försök till precisering av kompelens- och arbelsrelationerna mellan grupper och funklioner inom inslilutel, Utedningen har av såväl praktiska som principiella skäl avstått från att avge detaljerade förslag beiräffande den interna arbetsordningen inom institutet och de särskilda arbetsregler som f. n, är föremål för förhandlingar mellan inslilulels ledning och personal,

Ulredninen utgår dock ifrån att cll arbele nu kan la vid inom institutet för atl i samverkan mellan berörda parter - och med ledning av ulredningens förslag - omarbeia arbetsreglerna och ularbela en delaljerad intern arbelsordning, inkl, bl, a, arbetssättet inom det rådgivande forskarkollegiet.

Prop. 1979/80:106 40

7 Stiftelsens ekonomi

7. / Finansieringsform

Grundprincipen för finansieringen av SIPRLs verksamhet fastsläs i institutets stadgars 1 §: "Stiftelsen inlernalionella institutet för freds- och konfiiklforskning består av medel, som Kungl. Maj:l eller annan anvisar för det ändamål som anges i 2 S." Denna stadgeformulering återspelgar vad som på denna punkl framhålls i 1966 års proposition där departementschefen yttrar följande: "Som framhållils redan i direktiven för ulredningen är del av slor vikl all forskningens inlernalionella, slrängl objektiva inrikining inte kan ifrågasättas. Institutet torde under en sådan verksamhetsform vara oförhindrat atl söka och mottaga bidrag lill inslilutels arbele från andra iin slaien saml all förmedla och förvalla bidrag lill enskilda forskare som är knulna lill institutets verksamhet."

Del har emellertid kommii all bli SIPRLs styrelses policy all avstå från alt söka och mottaga bidrag från andra än svenska staten, varför de ärliga slatliga anslagen saml en viss mindre inkomsi från bokförsäljning utgör inslilutels enda inkomstkällor. Skälel för delta har varit atl man velal undvika en sådan bindning lill diverse länkbara finansieringskällor som skulle kunna kompromellera SIPRLs irovärdighel som oberoende forskningsinstitut. Alt beroendet av årliga svenska statliga anslag uppenbarligen inle ansells inverka menligl på inslilulels oberoende ställning är en liilfredsslällande slutsals som kan dras av ovannämnda förhållande.

Den svenska siaten bär härigenom ensam ansvarei för all SIPRI ges lillräckliga resurser för atl verksamheten skall kunna forlgå och ulvecklas som avseit. Samiidigi gäller, som lidigare framhållils, all siaismaklerna klarl deklarerat att någon påverkan på SIPRLs verksamhel från slatliga myndighelers sida ime får förekomma. Den svenska stålens ansvar för SIPRI har härigenom kommii all omfatta dels etl ekonomiskl ålagande. dels ell ansvar all värna om institutets oberoende ställning och inlernalionella karaklär. Till bilden hör atl inslilulels räkenskaper årligen granskas av revisorer som utsetts av regeringen.

I 1966 års proposition föreslog departementschefen att SIPRI skulle inrättas med hjälp av ell första anslag om 900 000 kr. Delvis som ett mått på en successiv tillväxt i institutels verksamhel har de ärliga slalliga anslagen gradvis ökat - senast beslutade anslag (1979/80) uppgick lill 7 430 000 kr. Härulöver har, för särskilda ändamål (t. ex. symposier), extra anslag medgivits. Ständigt ökande lönekostnader representerar den största utgiftsposten.

Samtidigt som verksamhelen på SIPRI under årens lopp har utvidgats har en stabilisering av verksamhetsinriktningen ägl rum. Ett flertal av de administrativa ijänsler som sålunda kommii alt utgöra permanenta inslag i verksamhelen och personaluppsättningen uppehålls dock forlfarande av arvodesanställd personal. En förändring i delta avseende, innebärande alt

4 Riksdagen 1979180. I snml. Nr 106

Prop. 1979/80:106 50

ett antal av dessa tjänster inrätlas som extra ordinarie tjänster, framstår i dag som rimlig.

SIPRI åren oberoende stiftelse som dock inle förfogar över ett eget kapital ulan för sin verksamhel är beroende av årliga slalliga anslag, vars användning årligen granskas av två av sialen utsedda revisorer. Verksamhetens art är samtidigt sådan alt åiagandena på ulgiftssidan ofta spänner över en tidrymd som iir betydligt liingre än ell budgetår. Här åsyftas sådant som t. ex. förseningar i fråga om planerad forskarrekrytering eller försenad manusleverans. Sådana oftirutsebara förseningar har ofta inneburit att elt redovisat överskoll vid ell revisionslillfälle balanserals av ell underskoll vid ell annal. SIPRI är därför för sin verksamhel beroende av all elt överskott från etl budgelår överförs till nästkommande som reservalionsanslag. Delta har också i prakliken medgivits inslilulet, varför del i della sammanhang är lill fyllesi att understryka viklen av atl sa sker även i framtiden.

Huvudsakligen två medel står till de svenska statsmakternas förfogande när del gäller alt fullgöra det finansiella ansvarei för SIPRLs forlsaila verksamhet. Del ena utgörs av ordinarie årliga resp. särskilda anslag ur statskassan. Det andra beslår i möjlighelen all medge viss skallebefrielse. I del följande skall framhållas dels atl vissa omständigheter och faktorer kan lala för all SIPRI i framliden, på korl och på någol längre sikl, bör erhålla ulökade anslag, dels att institutets ulländska konlraklsanslällda forskare bör komma i åtnjutande av viss skattebefrielse.

7.2 Skäl för ulökade slatliga anslag

En beredvillighel frän riksdagens sida att genom höjda anslag lillse atl SIPRLs verksamhel skall kunna bibehållas och vidareutvecklas kom lill ullryck under 1978/79 års riksmöie. Utredningen utgår därför ifrån all SIPRI kommer att kunna påräkna förståelse för siU behov av utökade resurser, bl, a, för att lillgodose behov av personalförstärkning pä vissa nyckelfunktioner inom inslilulet. En personalförstärkning kan i vissa fall, säsom t, ex, beträffande institutets redaktion, framslå som nödvändig med hänsyn lill radande arbetsbelastning, I andra fall kan en försiärkning betraktas som önskvärd med hänsyn lill en eftersträvad uividgning av verksamheten. Med della senare avses i första hand institutets biblioleks- och dokumentations-funktion, som med en lämplig personalförstärkning skulle kunna komma till ökad extern resp, intern nytta, till gagn för såväl forskningen inom institutet som institutets samarbete bl. a. med den pågående akademiska fredsforskningen i Sverige och övriga Norden.

Eu problem, vars lösning släller ytterligare krav på viss resursförstärkning genom slalliga anslag, gäller vidare vissa kontraktsanslällda forskares siluaiion. Härmed åsyftas de slora prakliska problem som vissa utländska, kontraktsanslällda forskare har alt ordna en liilfredsslällande anställning i hemlandet (eller något annal land) efter liden på SIPRL Svårigheterna synes

Prop. 1979/80:106 51

öka dels med avståndet till hemlandet, dels med anställningstiden på SIPRL De med avståndet lill hemlandet sammanhängande svårigheterna alt anordna allernaliv anslällning skapar givelvis nya incilamenl för vederbörande forskare alt söka yllerligare förlänga SlPRI-anställningen. För institutet som arbelsgivare är del ä andra sidan angelägel bäde all rolalionen inom forskarstaben fungerar med den önskvärda flexibiliteten och all forskare frän olika delar av världen kan rekryleras, för en tidsperiod som är rimlig med ulgångspunkl i gjorda projeklålaganden. Del är således enligt utredningens mening angelägel all SIPRI bereds finansiella möjligheter atl bistå vederbörande forskare i här diskulerade avseenden. Della torde vara av slor vikt både för den enskilde forskaren och för inslilulet. En lösning skulle kunna vara atl forskare, i fall som av institutets slyrelse bedöms vara särskilt angelägna, bereds möjlighet atl under uppbärande av fortsatt lön från SIPRI för viss begränsad tid ulföra arbelsuppgifter i hemlandet efler kontraktstidens utgång. En betald hemresa för de ulländska forskarna och deras familjer efler varje tvåårsperiods utgång skulle kunna tjäna samma angelägna syfte och förordas av ulredningen,

1 den mån forskningsverksamheten på SIPRI i framtiden kommer att breddas lill alt inkludera även problemområden av t, ex, säkerhetspolitisk nalur samt samhälls- och beleendevelenskapliga angreppssätt torde, slutligen, en väsentlig resursförstärkning komma att erfordras. Den specialinriktning som institutet hittills vall har varil möjlig all fullfölja med en jämförelsevis liten forskarstab, assisterad av en skicklig kåi av forsknings-biträdande personal. En fördjupning av analysen och en breddning av amtitionen kommer dock att på sikt ställa helt andra krav på SIPRLs egen forskningskapacilet, såväl kvantitativt (antalet till institutet långsiktigt knulna forskare) som kvalitativt. Även i etl sådanl läge är del dock självfallet angelägel att ambitionsnivån kan bibehållas hög när del gäller alt erbjuda forskarna all den service de kan behöva för alt under korl lid få fram goda forskningsresultat,

7.3 Förslag om viss skattebefrielse för utländska forskare

SIPRI ;s verksamhel har sedan länge tyngts av ett rekryleringsproblem som bottnar i skattetekniska omständigheter (i sin tur bottnande i del faktum att SIPRI såsom svenskl rättssubjekt omfallas av svenska skattelagar) och som gjort det svårt för institutet att realisera vissa målsättningar för verksamheten, Ulredningen skall i del följande närmare belysa detta rekryteringsproblem och därpå framlägga etl förslag till lösning, Detla förslag bygger på resultatet av det arbele som utförts av en särskilt utsedd arbetsgrupp, Arbelsgruppens promemoria återfinns som bilaga till detla belänkande.

Del är liilfredsslällande alt SIPRI numera tycks ha återvunnit förlorad terräng på forskarrekryteringssidan efler den nedgång under några år som var en direkl följd av en oklarhet rörande arbetsrättslagarnas (LAS) tillämplighet. Det mer permanenta rekryteringsproblemel återstår dock att

Prop. 1979/80:106 52

lösa. Problemet består, kort uttryckt, i svårighelen atl till SIPRI rekrytera högl kvalificerade forskare frän vissa länder. Svårigheten påverkar således uppfyllensen av två ursprungligen uppsatta mål i fråga om forskarrekryteringen: atl engagera vissa högl kvalificerade forskare ("professorer") och att forskarrekryteringen skall vara balanserad i förhållande lill skilda poliliska och ekonomiska syslem.

För alt kunna rekrytera en forskare från ell visst land måste SIPRI kunna konkurrera med detla land i fråga om löne- och andra förmåner. Som framgår av arbelsgruppens promemoria har inslilutel sökl hävda sig i konkurrensen med hjälp av olika typer av tillägg uiöver grundlönen. Dessa tillägg har dock enligt svensk skaltelag varil beskattningsbara varför nettolöneeffekten i de flesta fall varit ringa. Tilläggen har haft en begränsad belydelse när del gälll alt med hjälp av lillräckligl attraktiva löneförmåner söka rekrytera elablerade,forskare. Härtill bör givelvis läggas en annan aspekt på rekryteringsproblemel: svårighelen för elablerade forskare alt lösgöra sig frän sin ordinarie befattning för annat än en myckel begränsad period, på tjänslledighelsbasis. Ett längre engagemang på SIPRI kan således betraklas som etl karriärmässigl risklagande som reser krav på ekonomisk kompensalion.

Allmänt kan sägas all rekryteringsproblemel i första hand gäller i förhållande lill länder i vilka anställningsvillkoren för etablerade forskare är sådana all SIPRLs konkurrenskraft framstår som särskilt liten. Brullolöne-förhandlingar torde i sådana fall vara lämligen utsiktslösa. Men problemet är generelll till sin nalur och torde erfordra en i princip generell lösning som inkluderar alla ulländska, kontraktsanslällda forskare på SIPRI,

På grundval av de argument och överväganden som redovisas i arbelsgruppens promemoria - och i anslutning till dess konkreta förslag - föreslår ulredningen alt det ovan skisserade rekryteringsproblemel löses genom atl de olika lillägg som utländska, kontraktsanslällda forskare erhåller görs skattefria. Den sakliga moliveringen till detta förslag ulgörs av det redovisade rekryleringsproblemets art och grad. Den formella motiveringen är alt SIPRLs i hög grad internationella karaklär - och den svenska slalens ansvar alt värna om denna - gör del befogat alt institutet på denna punkl blir föremål för en särbehandling. Skattebefrielsens innebörd är all de ulländska SlPRI-forskarnas tillägg likställs med de tillägg som svenska slalsljänsleman i utlandstjänst uppbär. Den konkreia, lagtekniska innebörden i utredningens förslag blir sålunda all en ändring görs i 32 § 3 mom, kommunalskallelagen. Ändringen bör beslå i alt del i 3 mom. införs ell nytt tredje siycke innehållande att vad som sägs i första stycket (om utlandslillägg, elc. för statstjänstemän i utlandstjänst) skall lillämpas även beträffande motsvarande lillägg som av SIPRLs styrelse anvisats för utländska, konlraklsanslällda forskare, dvs. konlraklsanställd forskare vid SIPRI som är utländsk medborgare och som vid tidpunkten för anställningen inte varil bosalt i Sverige.

Prop. 1979/80:106 53

Som niirmare framgår av arbelsgruppens promemoria innebär förslaget att de hillillsvarande formerna av kostnadsersättningar bibehålls (lillägg lör fördyrade levnadskostnader, förmän av fri boslad eller bostadskoslnadsersällning samt ersättning för skolavgifter för barn och ersättning för flyttningskostnader). Vad däremot tilliiggens storlek beträffar förutsätter utredningen atl en omförhandling med vederbörande forskare kommer lill stånd.

Vidare anser ulredningen all SIPRLs slyrelse. i samråd med förelrädare för budgeldepartemenlet, bör kunna tillämpa viss individuell variation vid fastställandet av storleken på lilläggel för fördyrade levnadskosliiader så all hänsyn kan las dels lill den rekrylerade forskarens speciella ekonomiska siluaiion, dels till institutets egna rekrytcringsönskemål. Den givna ramen för sådana individuella variationer är dock alt de skaliefria tilläggen skall utgöra ersättning för fördyrade levnadskostnader i och med den tillfälliga SIPRl-anslällningen.

Det mä, slutligen, förtjäna alt särskilt betonas att förslagel om skattefria kostnadsersältningar avser ulländska forskare anslällda på tidsbegränsade kontrakt och således inle sädana forskare som erhållit tillsvidareanställning.

5 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 106

Stiftelsen har lill ändamål att i enlighel med de grunder för bidrag riksdagen godkänl med anledning av propositionen 1066:76 bedriva velenskaplig forskning i konflikt- och samarbeisfrägor av belydelse för inlernalionell fred och säkerhel i syfle all söka ge bidrag lill försiåelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanslalliga konflikter och för en stabil fred.

§3

Stiftelsen skall inom sitt verksamhelsområde samarbeta med myndigheter, organisationer, institutioner och enskilda såväl i de nordiska länderna som i andra länder.

§4

För stiftelsen finnes en slyrelse som bestar av ordföranden och sju andra ledamöier. Institutsdireklören är självskriven ledamoi av styrelsen. Ordföranden och övriga ledamöter ulses av Kungl. Maj:l för högst fem år. Slyrelsen ulser inom sig vice ordförande.

§4

Stiftelsen leds av en styrelse som beslår av en ordförande, institutsdireklören samt sex andra ledamöier, Slyrelsen ulser inom sig en vice ordförande. Ordföranden och andra slyrelseledamöler än institutsdireklören förordnas av regeringen för högsl fem år efler förslag av slyrelsen, det velenskapliga rådet, forskarkollegiet och arbelslagarorganisalionerna, Ell sådant förordnande kan förlängas en gång med högst fem år.

Prop. 1979/80:106

Nuvarande sladgar

§5

Slyrelsen har sill säie i Siockholm.

§6

Hos slifielsen finnes en institulsdireklör och andra Ijänslemän i enlighel med en personalförleckning som Kungl. Maj;l faslsläller. Sliftelsen äger anställa forskare och annan personal i män av behov och tillgång på medel.

§7

Inslilutsdirektören ulses av Kungl. Maj;l för högsl fem år. Annan personal anslälles av sliftelsen

Anställningsvillkoren för forskarna beslämmas i kontrakt. Anställningsvillkoren för tjänsten som institulsdireklör och övriga tjänster som uppförts på personalförteckningen faslslällas under medverkan av Kungl. Maj;l eller myndighel som Kungl. Maj;l bestämmer.

Forskarna böra rekryteras från olika geografiska regioner samt olika politiska och ekonomiska syslem.

.s.s

Sladgeändring.sförslag

§6

Hos slifielsen finns en institulsdireklör, som är inslilulels chef, och en biirädande direktör. Hos stiftelsen finns i övrigt personal enligt särskilda föreskrifter eller andra beslul som regeringen meddelar saml forskare och annan personal i män av behov och lillgång på medel,

§7

Institulsdirektören förordnas av regeringen för högst fem år efler förslag av styrelsen, det velenskapliga rådel, forskarkollegiet och arbelslagarorganisalionerna. Förordnandet kan förlängas en gång med högsl fem år. Tjänsten som biirädande direkiör tillsätts av regeringen efter förslag av slyrelsen och arbetstagarorganisationerna. Andra tjänster tillsätts och annan personal anslälls av stiftelsen.

Anställningsvillkoren för tjänsterna som institulsdireklör och biträdande direkiör saml för övriga av regeringen inrättade Ijänsler fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen besiämmer. Anställningsvillkoren för forskarna bestäms i kontrakt.

Forskarna bör rekryleras från olika geografiska regioner saml olika poliliska och ekonomiska syslem.

Prop. 1979/80:106

Nuvarande stadgar

§8

Hos stiftelsen finnes som rådgivande organ ett vetenskapligt rätl. Rådet beslår av 24 ledamöier. Ledamöterna böra imi möjligt tillhöra slaler inom olika geografiska regioner och med olika politiska och ekonomiska syslem.

Försia gången ulses sexton ledamöter av Kungl. Maj;t och de övriga alla ledamöierna av dem Kungl. Maj:l utsett. Avgår eller avlider ledamot ulses ny ledamoi av övriga ledamöter. Till ledamot får ulses endast den som har vetenskaplig kompelcns eller praklisk erfarenhet från arbele med inlernalionella politiska frågor.

§9

Av styrelsen avgöras vikligare frågor rörande sliftelsens verksamhel, organisalion och ekonomiska förvallning,

§ 10

Ärende, som icke skall avgöras av slyrelsen, avgöres av inslilulsdirekiören.

Vid hinder för inslilutsdirektören fullgöras dennes åligganden av den tjänsteman som inslilutsdirektören bestämmer, om slyrelsen ej beslutar annal.

Genom arbetsordning eller särskilt beslut kan överlämnas ål annan Ijänslemän än inslilutsdirektören alt avgöra ärende eller viss grupp av ärenden som ej är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på inslilutsdirektören.

Sladgeändring.sförslag

§8

Som rådgivande organ lill slyrelsen finns elt vetenskapligt rad. Rådet betar av 24 ledamöter. Avgår eller avlider en ledamot utses en ny ledamoi av styrelsen.

Rådels ledamöier bör lillhöra stater inom olika geografiska reginer ocb med olika politiska och ekonomiska system. Till ledamoi får ulses endast den som har velenskaplig kompelens eller praklisk erfarenhet från arbete med internationella frågor.

Radel sammanträder i Stockholm minsl en gäng vart femle år.

§ 10

Ärenden som inte skall avgöras av slyrelsen avgörs av inslilulsdirekiören ensam. När institutsdirektören är förhindrad all ulöva sin ijänst ulövas den av biträdande direktören, som i övrigt under slyrelsen och institulsdirektören ansvarar för löpande administrativa ärenden med uppgifl alt föredra sådana ärenden inför styrelsen. Biträdande direktören är sekrelerare vid siyrelsens sammanträden.

Prop. 1979/80:106

Nuvarande sladgar

57 Stadgeundring.sförslag

§ 10 a

Llos stiftelsen finns ett forskarkollegium. Lcdamiiter av detta är insli-tursdirektören, bilriidande direktören samt sliftelsens forskare och forskningsassislenler, Inslilulsdirekiören eller, i dennes frånvaro, biirädande direklören är forskarkol-legiets ordförande.

Forskarkollegiet bereder ärenden som skall avgöras av slyrelsen eller institutsdirektören och som rör planeringen och genomförandet av stiftelsens forskning samt spridningen av forskningsresultaten.

§ 11

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, när denne finner del lämpligl eller när minsl fyra ledamöier begär del.

Styrelsen är beslutför, niir ordföranden och minsl fyra andra ledamöter äro närvarande.

Som styrelsens beslut gäller den mening varom de flesta förena sig eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden bilräder.

§12

Vid styrelsens sammanträden föres prolokoll. Av delta skall framgå vilka som varil närvarande, styrelsens beslul och de skiljaktiga meningar som uttalats. Prolokollet justeras av ordföranden och ytterligare en ledamoi av slyrelsen.

§13

Stiftelsen räkenskapsår löper från den 1 juli t. o. m. den 30 juni nästa är.

Prop. 1979/80:106 58

Nuvarande sladgar Sladgcändringsförsliig

§ 14

För varje riikenskapsår skall verksamhelsberälielse upprättas.

§ 15

Styrelsens och institutsdirektörens förvaltning samt stiftelsens räkenskaper skola ärligen granskas av två revisorer. Revisorerna ulses av Kungl. Maj:t för fem räkenskapsår.

§ 16

Revisorerna skola årligen före utgången av seplember avlämna revisionsberätlelse till ulrikesdeparlementel.

§17

Sliftelsen är undantagen från tillsyn enligt lagen av den 24 maj 1929 (nr 116) om tillsyn över sliftelser.

Prop. 1979/80:106 ?9

1079-(J7-.'0

Jan Francke Nils Larsson Bengt Waahler

Biluga 2. Promemoria ang. beskattning av de koniivkisansiållda iiilåiulska forskarna vid SIPRI

A. Nuvarande förhållanden

Forskarnas löne- och anslållniiigsvillkor

I enlighet med uttalande i propositionen 1066:76 sker en internationell rekrylering av forskarna vid SIPRL Deras anlal uppgår f. n. till 11 personer, varav endasl 2 från Sverige. I propositionen fastslås all antalet bör uppgå till 15-25 personer, övervägande kvalificerade forskare. De anslälls på enskilda kontrakt som i normalfallet upprättas för ivåårsperioder. Anslällningsvill-koren fastställs av institutels styrelse, som ju också är internationellt sammansatt. Principen för lönesättningen är all forskaren skall erhålla samma levnadsstandard under sin tid i Sverige som motsvarande svenska forskare har. Lönesystemet baseras på tre elemenl, grundlön, tillägg för fördyrade levnadskostnader saml ersäitning för bosladskoslnader.

Grundlönen baseras på den slalliga F-löneskalan. Löneinplacering sker i princip på samma nivå som molsvarande forskartjänst i den svenska akademiska karriären med viss hänsyn till forskarens tidigare erfarenhei.

Tillägget för fördyrade levnadskostnader avser all täcka de merkoslnader som en utländsk forskare med så kortvarig anslällning som del här är fråga om måsle vidkännas vid sin Ijänslgöring i Sverige. Det utgår sedan SIPRLs start med i regel 1 000 kr. per månad.

SIPRI ersäller i princip bosladskoslnaden hell. Under de första två anställningsåren har forskarna i regel fri bostad i Wenner-Gren Center. Skulle kontraktstiden förlängas, måste forskaren själv hyra bostad på öppna marknaden. SIPRI bidrar i sådanl fall lill bostadskostnaden med ett belopp högsl molsvarande hyran för en likvärdig bostad i Wenner-Gren Center.

Utöver nämnda löneförmåner ulgår ersällning för barns skolavgifter saml för flyttningskostnader till och från Stockholm.

Beskattning av utgående förmåner

Eflersom forskarens vistelse i Sverige uppgår till åtminstone två år, anses han i beskattningshänseende bosall här vilkel medför all han beskallas som obegränsat skatlskyldig, dvs, i princip för all inkomsi (och förmögenhel), oavsett varifrån den förvärvas. Forskaren behandlas alltså på samma säu som andra här bosatta personer, Detla innebär atl han är skyldig alt beiala skall

Prop. 1979/80:106 oO

för alla de förmåner som ulgär på grund av anställningen vid SIPRL Utöver grundlönen beskattas forskaren därför för såväl den fria bostaden resp. bostadskoslnadsersätlningen som tilliiggel för de fördyrade levnadskostnaderna. Värdet av bostadsförmånen faststiills därvid efter sedvanliga normer och tillägget för de fördyrade leynadskostnaderna beskallas efter det avdrag för sådana kostnader som den skatiskyldige kan visa sig vara berättigad all åtnjuta enligt vanliga skatteregler.

Rekryteringssiluationen

Den utländske forskaren har i regel ekonomiska ålaganden i olika former i siu hemland, exempelvis ulgifter för boslad, avgifter för pensionering, underhåll av anhöriga och obligatoriska medlemsavgifter till olika organisationer. Vissa av dessa ålaganden kan forskaren med hänsyn lill den relativt kortvariga vistelsen i Sverige inte avveckla. Utgifterna är vidare av den arten atl avdrag ofta inle kan medges vid beskatlningen här. Då utgifterna sålunda skall läckas av beskaltade medel har man inle kunnal upprällhålla målsättningen alt de utländska forskarna skall ha samma levnadsstandard som molsvarande svenska forskare. Därtill kommer all lönenivån och många gånger levnadsstandarden är för denna grupp i många länder väsenlligl högre än den svenska. Anställningen vid SIPRI innebär ofta ell avbrott i hemmakarriären som icke kompenseras vid hemkomsten efler anställningen.

Dessa omständigheter sammanlaget har medfört svårigheler all rekrylera forskare med sådana kvalifikationer som krävs för att institutet skall kunna hälla forskningsverksamhelen på en så kvalitativt hög nivå som förutsätts för atl inslilutel skall kunna förverkliga sina syflen. Della har särskilt varit fallet i fråga om rekrylering av högl kvalificerade forskare från vissa västländer. Della har i sin lur också försvårat institutets möjligheter all leva upp lill kravel på alt upprätthålla en forskningsverksamhel med inlernalionell prägel, dvs, med represenlalion av forskare från länder med olika poliliska system.

Teoretiskt sett skulle man kunna lösa problemet lönevägen genom all frångå anknytningen lill den slatliga F-löneskalan och i stället införa kontraktslön enligt modellen fri lönesältning, Ell sådanl lönesystem kan då begagnas lill atl höja bruttolönen till elt sädanl belopp atl nettot efler skatteoch eventuellt kostnadsavdrag blir så högl alt ersättningen blir konkurrenskraftig internationellt selt. Praktiskt är detla emellerlid av bl. a. ekonomiska, budgetära skäl inle möjligt.

Uppenbarligen torde därför åtgärder på skatteområdet vara nödvändiga för all lösa de rekryteringsproblem som föreligger.

Prop. 1979/80:106 61

B. Överväganden och förslag

Visserligen är SIPRI - ehuru till namnet internationell organisation -utformat som en svensk stiftelse och finansieras dess verksamhet till helt övervägande del med svenska statsmedel. Vid SIPRLs tillkomst poiingle-rades dock bl. a. kravel på all forskningens internationella och strängt objektiva karaktiir inte skulle ifrågasiittas. Man framhöll också SIPRLs slållning som siirskill inslitui med internalionell karaktär och dess självstiin-dighel gentemot Sverige och svenska myndigheter.

SIPRLs internationella karaklär kan sålunda inle ifrågasiittas. Internationella organisaiioner i egentlig mening åtnjuter regelmiissigt i värdlandet privilegier bl. a. i form av skallefrihet såväl för organisationen som dess personal. Sådana organisaiioner har dock vissa kiimieleckcn som SIPRI saknar. De har bildats av flera stater genom elt mellanstalligi avtal och de finansieras genom tillskott frän medlemsländerna. Skattebefrielsen i värdlandet motiveras med all della ej skall skaltemiissigl gynnas därför att organisationen lokaliserats dil. Beskaltning skulle ju innebära att en del av medlemsstaternas lillskotl las i anspråk som skalt i värdlandet.

Gemensamt för egenlliga inlernationella organisationer och SIPRI gäller dock vissa av de skäl som brukar åberopas för skattefrihet i värdlandet. Lliir avses exempelvis behovet av oberoende och självständighet i förhållande till värdlandet och dess myndigheter samt de prakliska problem såväl för skatteadministrationen i värdlandet som för den anställde som kan uppkomma på grund av den relativt kortvariga tjänstgöringen där.

Även om SIPRI sålunda saknar flera av en egentlig inlernationell organisations kännetecken kan det ändå mol den angivna bakgrunden finnas skäl att hävda all ålminstone de kontraklsansliillda forskarna borde i skattehänseende behandlas som internationella tjänstemän. Detta borde kunna ske ulan alt man för den skull behöver ta ställning lill frågan om SlPRL.s egen internationella status.

En lösning av här antydd art skulle kräva etl avtal mellan SIPRI och svenska siaten innehållande regler om skllebefrielse för forskarna. Della avtal skulle sedan införlivas med svensk lagsliflning efter riksdagsbehandling genom alt las in i lagen (1976:661) om immunilel och privilegier i vissa fall.

Emellerlid lorde inlernationella exempel saknas på all organisaiioner av SIPRLs lyp givils inlernationell status, generelll eller i begränsat avseende. Det är därför svärl all se den antydda lösningen som en framkomlig väg, detla bl. a. också mol bakgrund av att vissa andra organisaiioner med skäl som är lika vägande som SIPRLs skulle kunna begära en molsvarande behandling.

Som redovisals lidigare i denna promemoria hör del väsenlliga skaltepro-blemel samman med de ulländska forskarnas fördyrade levnadskostnader vid tjänstgöringen i Sverige. För att täcka dessa kosinader utgår ersällningar

Prop. 1979/80:106 62

st)m i vissa hänseenden är alt jiimföra med tle utlandslilliigg m. ni. som utgår till svenska statstjäiislemäii vid ullandsstalioiiering och som i dessas fall iir skattefria enligt 32 § 3 mom. kommunalskattelagen (1028:370). SlPRI-forskarnas ökade kosinader iir av samma slag som de kostnader som dessa utlandstillägg är avsedda all läcka. Det är fråga om kosinader som uppkommer på grund av att anställningen är tillfiillig och alt tjänstgöringen iir förlagd till annat land än hemlandet. Det är därför nalurligl om motsvarande ersättningar som utgår till SIPRLs ulliindska forskare behandlas på samma säu som stalsljänslemiinnens utlandslillägg i beskallningshän-seende.

Del förhållandel alt vissa kostnader uppkommer på grund av ansliillning-cns korlvarighel kan givelvis inle i sig uigöra lillräckligt skal för att införa skattebefrielse för ersättningarna i fråga. Man måste dock dessutom beakta det särskilda ansvar som svenska stålen har för SIPRLs verksamhet i allmänhet och alt forskningsverksamheten där hålls på en kvalificerad nivå. Med nuvarande skaltesilualion ar delta svårl. Vidare måsle man la hänsyn lill del väsenlliga kravet all forskarna skall kunna rekryleras från länder med olika politiska och ekonomiska system. Rekryteringen får inle påverkas av vilka ekonomiska åtaganden forskaren har i sill hemland och vilka konsekvenser detta kan ha för hans skaltesilualion i Sverige.

Efter en samlad bedömning av dessa fakiorer finns det enligt arbelsgruppens mening lillräckliga skäl för alt föreslä, alt de kostnadsersättningar som utgår lill en utländsk forskare vid SIPRI skall på samma sätl som lidigare nämnda uilandstillägg till svenska statstjänstemän vara skattefria.

Mol en sådan lösning kan hävdas alt utlandslilläggel ulgär direkl från svenska staten och alt de fastställs i en sådan ordning att staten har en betryggande kontroll över att dess storlek avpassas efter de kosinader som de är avsedda all täcka. Arbelsgruppen förulsäller all de kostnadsersättningar del här är fråga oiri skall fastställas av SIPRLs av regeringen utsedda slyrelse, efler samråd med budgetdeparlementet. Även SIPRLs revisorer ulses av regeringen. Föreskrivs dessutom, som nyss nämnts, atl samråd skall ske med budgeldeparlemenlel innan koslnadsersällningarna sluiligen besläms, lorde lillräckliga garanlier ha skapals för all förhindra alt del som i realiteten skall utgöra skattepliktig lön för forskaren omvandlas lill skaltefri kostnadsersättning.

Kostnadsersättning ulgår f, n, i form av lillägg för fördyrade levnadskostnader, fri bostad eller ersättning för bosladskoslnad samt ersällning för skolavgifter och för flyttningskosinader. Skolavgifter och fiyltningskostnader ersätts med fakliskl redovisade kostnader. Samtliga dessa ersättningar inkl. värdel av fri bostad bör omfattas av den särskilda regeln om skatiefrihet som arbelsgruppen förordar. Detla gäller dock givetvis endasl ersällning som utbetalas lill konlraklsanslälld utländsk forskare, dvs. forskare som är utländsk medborgare och som vid liden för anslällningen vid SIPRI inle är skallemässigl bosall i Sverige,

Prop. 1979/80:106 63

Arbetsgruppen förulsäller att lilläggel för fördyrade levnadskostnader ulgär efter generella grunder, Fi)rutsällning för förslaget om skällebefrielse för värdel av bosladsförmänen anser arbetsgruppen vidare vara att denna utgår efter samma normer som f. n,, dvs, såsom fri bostad i Wenner-Gren Cenler eller som ersättning med belopp högsl motsvarande hyran för en sådan boslad,

Lagtekniskl bör enligt arbetsgruppens mening frågan om skattebefrielse för SIPRI-ersällningarna lösas efter mönster av vad som gäller i fråga om ullandslilUiggen lill utlandsstalionerade svenska slalsljänsleman. Som anlytls lidigare är sådana lillägg frilagna från beskattning på grund av en regel i 32 § 3 mom. KL resp. 2 § lagen (1047:576) om statlig inkomstskatt (LSI).

1 enlighet härmed bör i 32 § 3 mom. KL införas etl nytt tredje stycke av innehåll atl vad som sägs i första stycket (om utlandslillägg och därmed likställda förmåner för ulom rikel stationerad personal vid utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet) skall lillämpas också i fråga om motsvarande kostnadsersältningar som anvisats av SIPRLs slyrelse lill konlraklsanställd forskare vid SIPRI som är ulländsk medborgare och som vid lidpunkten för anslällningen inle var bosall i Sverige.

I anvisningarna lill samma paragraf bör föreskrivas all de kostnadsersältningar som avses i del nya tredje stycket är lillägg för fördyrade levnadskostnader, förmån av fri boslad eller bosladskostnadsersällning saml ersällning för skolavgifter för barn och ersättning för flyttningskostnader.

Sammanfattningsvis föreslår arbelsgruppen sålunda i försia hand att de kostnadsersättningar som utbetalas lill de kontraklsanställda ulländska forskarna vid SIPRI frilas frän beskailning genom lillägg lill 32 § 3 mom. och dess anvisningar av angivei innehåll. En annan lösning vore all, som har antytts lidigare, i avial mellan svenska staten och SIPRI medge skattebefrielse hell eller delvis för ersällning som ulbeialas lill ulländsk forskare vid SIPRI. Med hänvisning lill tidigare angivna betänkligheter vill arbetsgruppen dock inte rekommendera en sådan lösning.

Prop. 1979/80:106 (i4

Bilaga 2

Sammanstullniiig av remissyttrandena (iver betånkandet (Ds Ul) 1979:1) Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI): organisation och verksamhetsformer

1. Alhniini

De olika remissinstanserna har i allmänhet valt atl entlast yttra sisi över vissa, fitr respektive remissorgan särskilt viktiga, tielar :iv betiinkandel oeh i övrigt avstå från all avge kommenlarer. UHA och universileien hart. ex. valt att i fiirsta h;ind kommentera vad som i betänkandet sägs beträffantle inslitulets verksamhetsinriktning och tiess samarbete med tlen akademiska fredsforskningen vid universiteven. Förslagen till andringar i SlPRL.s organisation har a andra sidan friimst kommenterats i vttrandeiia från SIPRLs Slyrelse och personalorganisalionen på SIPRI. De mvndigheter som avgivit yttrande har. i likhei med vissa fackliga organisationer. koncentrer;it sill yttrande till i första hand förslagel om ändring i kommunalskattelagen, i andra hand vad som i betänkandet sägs om den svenska arbetsriittsliga lagstiftningen.

De remissinstanser som helt eller i allt väsentligl ansett sig kunna lämna betänkandets olika förslag ulan erinran iir FRN, TCO-S. SACO/SR och Vetenskapsakademien. I yttrandet från UHA och universileien förekommer åtskilliga synpunkter på den problematik som diskuteras i betiinkandel men inte några inväntlningar mot de viktigare ulredningsförslagen.

Nedan redovisas huvuddragen i remissinstansernas svnpunkter på och kommenlarer till vart och ett av betänkandets kapitel.

2. SIPRLs verksumhet

UHÄ framhåller i sill yttrande all SIPRI i dag, enligt ämbelels mening, fungerar alllför avskilt från högskoleforskningen och förordar ell utökal samarbele mellan insliiulel och universileien, 1 konsekvens härmed fiireslår UHÄ alt en grupp med förelrädare för SIPRI och berörda högskolemyndigheter tillsiiUs för atl uireda frågan om elt inslilutionaliseral samarbete, säviu avser både forskning och utbildning.

Frågan om samarbelel mellan SIPRI och den akademiska fredsforskningen vid universileien sälis i vUrandena frän flera av universileien i samband med den i beiänkandei diskulerade frågan om den innehållsliga inrikiningen av SlPRL.s forskning. Sålunda framhåller i. ex. universiieiei i Stockholm atl en breddning av SIPRLs forskningsverksamhet skulle stärka skälen lör en närmare anknylning mellan insliiulel och högskoleforskningen. I fråga om

Prop. 1979/80:106 65

önskviirtlheieii :iv alt inslilulels forskningsvei ksimihet bretlthis har tlock imiveisiteten olika meningar. Enligt universiieiei i Uppsala är en såtkm breddning i sak angelägen, medan iiniversilcieii i Lund och Göteborg varnar för atl en breddning i analytisk/teoretisk riktning kan medföra risker för institutets inlernationella aiiseentle med hänsyn till kravet på objektivitet och oparliskhel.

3. SIPRLs karaklär och slållning i Ijuscl av den arhcisrållsliga lagslifining
en

I betiinkandel diskuteias frågan om fiirenlighelen mellan å ena sidan principen om SIPRLs inlernalionella karaktiir och oberoende ställning och å andra sidan existensen av den nya arbetsrättsliga lagstiftningen i värdlandet Sverige, särskilt lagen (1074:12) om anstiillningsskydd (LAS) och lagen (1076:5811) om medbestiimmande i arbetslivet (MBL). Den slutsats som dras i betänkandet är atl existensen av denna lagstiftning och del faktum alt även SIPRI såsom svenskt rättssubjekt omfattas av denna är förenlig med ett bibehållande av nåmnda principer.

Av remissinslanserna iir del på denna punkt endast slatskonioret och S,4F som anmäler erinringar. Statskontoret siiger sig i utredningen sakna en mer ingående genomgång av de formella förulsiittningarna för arbetsrättslagstiftningens tillämpning på en stiftelse av SIPRLs karaktär och efterlyser en öppenhet och beredskap att på nytt pröva institutets ställning om erfarenheten under de närmaste åren uppvisar problem som ej förutsetts av utredningen. SAF säger sig finna den utredning som ligger till grund för SIPRI-utredningens ställningstaganden vad gäller arbelsrätislagarna otillfredsställande och anser att betydelsen av MBL bagatelliseras. Likaså anser SAF att del kollektivavtal stim ingåtts mellan SIPRI oeh Stalsljäiisleman-naförbundet utgör en otillräcklig garanti för institutets möjligheter att visstidsanställa personal.

4. SIPRLs organisation

Över detta avsnitt i utredningsbetänkandet har följande remissinstanser yttrat sig; siaiskontoet. vissa universitet (särskilt universitetet i Uppsala). FRN. SIPRLs Slyrelse. TCO-S. Svenska freds- och sklljedomsföreniiigeii saml Svenska FN-förbundet.

Slalskonlorel ansluter sig till utredningsförslaget om att institutets vetenskapliga råd bör sammankallas men menar all detta bör ske oftare iin vad som föreslås i betänkandet ("minsl en gång vart femte år"). Om detta är ogörligt av praktiska skäl bör man enligt slalskontoret överväga att begriinsa antalet ledamöter i rådet eller avveckla del. Vidare slöder statskontoret förslaget om etl forskarkolleeium men anför atl inriiitandet av ett sådanl bör betraktas

Prop. 1979/80:106 66

som en inre administrativ åtgiird som inte bör formaliseras i institutets sladgar.

Även universiieiei i Uppsala anser ;ilt SIPRLs vetenskapliga råd htir sammanträda oftare än vad som föreslagits, och anftir vidare bl. a. alt förslagel om begränsad mandaitid liir inslilulels styrelsemedlemmar och direktör bör träda i krafl utan övergångsbcstiimmelser. Universiieiei i Göleborg vitsordar i silt ytlraiide allmiint behovet av att den bitrildande direktören ges möjlighet att reellt avlasta insliuitsdirektören de renl administrativa bördorna.

FRN anser i likhet med ovanciterade remissinstanser all institutets vetenskapliga råd bör sammanträda oftare än såsom föreslaget. Nämnden instämmer i ulredningsförslagel om en försiärkning av biträdande direklörens ställning, men anför att SIPRLs oberoende skulle stiirkas om en av SIPRLs internationellt rekryterade forskare utsågs till direktörens ställföreträdare. Om man på denna punkt följer utredningsförslaget (att den biirädande direktören inlriidersom institutsdirektörens ställföreträdare) bör man enligt FRN överväga en tidsbegränsning på denna posl. såsom föreslagits beträffande institutitinsdirektören.

SIPRLs styrelse framför i sill gemensamma yttrande en rad synpunkier på de i beliinkandel framförda förslagen lill ändringar i SIPRLs organisation. Sålunda anmäls erinringar mot förslaget alt sammankalla vetenskapliga rådet, förslagel att SIPRLs vetenskapliga råd, styrelse, forskarkollegium och personalorganisation skall ges formell förslagsrätt vid regeringens förordnande av direkiör resp. styrelseledamöter samt förslaget atl biträdande direktören skall förordnas av regeringen och formelll anges såsom direktörens ställföreträdare. Vidare framhåller SlPRL.s styrelse all möjlighelen all i den nya legala situalionen rekrytera en svensk direktör ej bör uteslutas.

SIPRLs Slyrelse efterlyser också i silt yllrande ell förtydligande vad gäller förslaget alt inrälla ell forskarkollegium. Del bör enligi slyrelsen i sladgarna klarl framgå all della kollegiums siällning är rådgivande. Beträffande förslaget att tidsbegränsa inslilulsdireklörens förordnande lill högsl två femårsperioder efterlyser styrelsen ett uttalande av regeringen av innebörd all en avgående direkiör ej skall åsamkas ""economic hardship as a resull of his employmenl wiih the Instilute"".

Även personalorganisationen vid SIPRI (Avd 413 ST-SI PRI), vars yllrande bilagls remissvar från Statsljänstemannaförbundel och TCO-S) framför etl flertal synpunkter på de föreslagna ändringarna i SIPR organisalion. Den viktigaste invändningen mol ulredningsförslagen avser den möjlighet som åberopas i betänkandet alt införa övergångsbestämmelser före genomförandel av den föreslagna begränsningen av slyrelseledamöter-nas och institulsdirektörens mandatlid. I övrigt anför personalorganisationen bl. a. atl det i stadgarna bör anges alt en slyrelseordförande bör stanna kvar för minsl en femårsperiod (medan a andra sidan en kortare period än fem är bör kunna accepteras för direktörens del), alt viss beslutanderätt bör

Prop. 1979/80:106 67

kunna delegeras till forskarkollegiet, att en representant tor forskarkollegiet bör ingå i institutets stvrelse saml att vissa arvodisttjänster inom institutet, enligt en föreslagen priorileringsordning, btir permanentas.

Avcn Svenska freds- och skiljedomsföreningen betonar i sitt yttrande att förslaget om begränsad mandattid för slyrelseledamöterna och direktören bör träda i kraft ulan övergångsbesliimmelser. Beträffande den föreslagna förslägsrättsproceduren anför föreningen att kretsen av förslagslämnare bör vidgas lill alt omfalla även de inlernationella fredsrörelserna. Vidare ifrågasätter föreningen om inte del vetenskapliga rådet kan ersättas av återkommande symposier. Svenska FN-förbundet framför för sin del flera siarkt kritiska synpunkter på utredningsförslaget. Bl. a. frågas om inte en handlingsförlamning kan bli resultatet av förslaget all regeringen skall förordna såväl institutsdirektör som biirädande direktör.

5. Beskaltningen av vi.ssa av SIPRfs ulländska forskare

Della förslag har i remissyllrandena erhållit etl blandal mottagande. En del av de remissinstanser som är kritiska till förslaget i denna del menar atl liknande krav på skatlebefrielse kan slällas även av andra inslilulioner och verksamheier. RRV anser att frågan av delta skål bör prövas i ett vidare sammanhang. RSV hyser också tveksamhet mol förslaget och främst av den anledningen all det skulle bli svart alt konlrollera eventuellt missbruk om förslaget ledde lill att ell slort antal sammanslutningar fick förmåner av det akluella slaget för sina anslällda. Universitetet I Lund och FRN är positiva lill förslagel men påpekar samiidigi all del flnns behov av liknande skatteregler även i andra forskningssammanhang. SIPRLs stvrelse vill att de föreslagna bestämmelserna om skattebefrielse skyndsamt iräder i kraft. 5/1Favslyrker förslagel med moliveringen all det diskriminerar svenska arbetsgivare och även SIPRLs svenska forskare. SACO/SR tillstyrker förslaget i avvakian på en mer genomgripande förändring av skallesyslemel. LO motsätter sig däremoi en skattebefrielse och menar att rekryleringsproblem bör lösas med medel som är förenliea med eällande svensk latisliftnina.

Prop. 1979/80:106 6S

Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehall.............................. 1

Förslag lill lag om ändring i kommimalskattelagen (1028:370) 2

Uidrag protokoll vid regeringssammanträde 108()-(I3-(16 5

1 Inledning................................................................... ..... 5

2 SlPRL.s roll och belydelse.......................................... 6

3 SIPRLs siällning oeh karaktär ................................... 8

4 SlPRL.s organisalion.................................................. ..... 9

5 SIPRLs resursbehov................................................... Ill

6 Skallefrihel för vissa koslnadsersättningar................ ..... 11

7 Hemsiällan ................................................................ ..... 12

8 Beslut........................................................................ ..... 12

Bilagal Betänkande (Ds UD 1070:1) avgivet av SlPRl-ulredning
en ....................................................................... 13

Bilaga 2 Remissammanställning....................................... .... 64

riOTAB M>9J SldcklMiIni l'Wll