Prop. 1979/80:101 Regeringens proposition
1979/80:101
med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80;
beslutad den 21 december 1979.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade uidrag av regeringsprolokoll för den ålgärd och del ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
INGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ulgifter m. m. på tilläggsbudget II lill slalsbudgeten för innevarande budgelår.
De anslag som begärs uppgår lill ca 688,6 milj, kr., varav ca 676,6 milj. kr. på driftbudgeten och 12,0 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen på driftbudgeten föreslås gå till arbetsmarknadsutbildning.
Del Slörsia anslaget på kapilalbudgelen föreslås gå lill lån lill teko-, sko-och garveriinduslrier.
\-Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 101
Prop. 1979/80:101
Uidrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-12-21
Närvarande: Slalsminislern Fälldin, ordförande, och sialsråden Ullslen, Bohman, Mundebo, Wikslröm, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell
Föredragande: sialsråden Wikslröm, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Burenstam Linder, Wirlén, Holm, Andersson, Boo, Winberg
Proposition med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80
Sialsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m. på lilläggsbudgel II lill slatsbudgelen för budgetårel 1979/80. Anförandena redovisas i underprolokollen för resp. depanemenl.
Slalsrådel Mundebo anför: De anslag som riksmölel har anvisat sedan slatsbudgelen för budgeiårei 1979/80 fastställdes har uppförts på tilläggsbudget 1 (prop. 1979/80:25, FiU 1979/80: 14, rskr 1979/80: 140),
1 prop. 1979/80: 75 har regeringen föreslagil alt 36,5 milj. kr. anvisas för kampanjkosinader m.m. inför den föreslående folkomröslningen i kärnkraftsfrågan. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen
att besluia om anslag m. m. pä lilläggsbudgel II till statsbudgeien för budgeiårei 1979/80 i enlighel med de förslag som föredragandena har lagl fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslular att genom proposiiion förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller del ändamål som föredragandena har hemslälll om.
Regeringen förordnar all de anföranden som redovisas i underprolokollen och en sammanslällning över de anslag som regeringen begär skall bifogas proposilionen som bilagor 1 — 10.
Prop. 1979/80:101
Bilaga I
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-12-21
Föredragande: slalsrådel Winberg
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser Justitiedepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ANDRA HUVUDTITELN
D. Domstolsväsendet m. m.
[1] D 5. Utrustning till dumstolar m.m. För budgeiårei 1979/80 har lill ulrustning lill domslolar m. m. anvisals ell reservalionsanslag av 8,7 milj. kr. Reservalionen från budgelåret 1979/80 uppgick lill 5 055 499 kr.
Från anslaget beslrids kosinader för inköp av ulrusining och inveniarier lill nya och ombyggda lokaler för myndigheler inom domslolsverkels förvaltningsområde, med undantag av de allmänna advokatbyråerna, och konsultkostnader i samband därmed samt kostnader för flyttning.
Sedan anslagsberäkningen för budgetåret 1979/80 gjordes har behov uppkommit av medel för inköp av utrustning oeh inveniarier lill länsräl-lerna i Göleborgs och Bohus län saml Kopparbergs län. Båda länsrätterna beräknas flytta till nya förhyrda lokaler strax efler sommaren 1980. Ulrusining och inventarier måsle därför beställas redan under innevarande budgelår. Kostnaderna härför beräknas till 2,1 milj. kr.
Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen
atl lill Utrustning lill domstolar m. m. på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetårel 1979/80 anvisa ell reservalionsanslag av 2 100000 kr.
E. Rättshjälp m. m.
[3] E 3 a. Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital. Någol anslag för della ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande budgelår. Jag har vid min anmälan lidigare denna dag av anslagen lill rättshjälp
Prop. 1979/80: 101 4
m.m. för budgelåret 1980/81 lagil upp frågan om fortsatta riktlinjer för verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Jag har därvid bl. a. behandlat byråernas behov av rörelsekapital och principerna för finansieringen av della samt förordal au byråerna får etl tillskotl av rörelsekapital över statsbudgeten. Medelsbehovei uppgår lill ca 11 milj. kr. Som jag framhöll vid min anmälan bör medlen anvisas redan under innevarande budgelår. Med hänvisning häriill hemsläller jag all regeringen föreslär riksdagen
all lill Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital på lilläggsbudgel II till statsbudgeten för budgeiårei 1979/80 anvisa elt anslag av 11000000 kr.
Prop. 1979/80:101 5
Bilaga 2
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-12-21
Föredragande: statsrådet Holm
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FEMTE HUVUDTITELN
G. Undervisningssjukhus m.m.
[ij G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisats etl förslagsanslag av 32 855 000 kr.
1 prop. 1978/79: 100 (bil. 8, SoU 1978/79:27, rskr 1978/79:232) anför föredragande slalsrådel vid sin anmälan av della anslag bl, a. au utgifterna för löner till sjukhusels personal - bortsett från läkarna - under budgelåret 1979/80 inle får överstiga ett belopp, som motsvarar en ram av 335 milj. kr. i 1979 års löneläge, lönekosinadspålägg inräknat. Denna löneram får endast räknas upp med anledning av nya löneavtal, som iräffas efler ulgången av november 1978. Föredragande statsrådet anför vidare, att hon vid bestämmandet av löneramen har räknat med all inga nya ijänster inrätlas för budgetårel 1979/80 utöver sådana tjänster, för vilka utrymme kan beredas genom omdisposiiion inom löneramen. Vidare bör omkostnaderna för sjukhusels verksamhel inle få översliga 110 milj. kr. under budgeiårei 1979/80.
Riksdagen har lämnal det anförda utan erinran.
Med anledning av all yllerligare löneavtal träffats har regeringen den 28 juni 1979 faslslälll löneramen till 348 milj. kr. (löneläge maj 1979).
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala
Ell förslag lill driftslal förbudgeiårei 1979/80 för akademiska sjukhuset i Uppsala har upprättats. Förslagel utgår från att sjukhusel skall bedriva en i stort sett oförändrad verksamhel. Lönekoslnaderna för sjukhusets perso-
Prop. 1979/80:101 6
nal - bortsett från läkarna - beräknas enligt förslaget komma att uppgå till inte fullt 361 milj. kr., vilket överskrider den ijuni 1979 fastsiällda ramen med 13 milj. kr.
Förslaget till driftslal innebär, förulom en omdisponering av lönemedel, vissa personalförstärkningar. Barnklinikernas inftyllning under höslen 1979 kräver sålunda all ca 20 nya ijänsler inrälias, bl, a. för städning av nytillkommande lokaler. Sammanlagi föreslås alt 40 nya tjänster tillkommer. De beräknas kosla drygt 4 milj. kr.
Omkosinaderna för sjukhusets verksamhel beräknas i slatförslagel lill 120,2 milj. kr.
Direklionen för sjukhusel hemställer all erforderliga föreskrifter meddelas, som medger all ifrågavarande lönekosinader får uppgå lill 361 milj. kr. och all medel får disponeras enligi slalförslaget.
Föredraganden
Direklionen för akademiska sjukhusel i Uppsala har beräknai all lönekostnaderna för personalen - bortsell från läkarna - kommer all uppgå lill ca 361 milj. kr, i lönelägel maj 1979 under budgeiårei 1979/80. Jag är beredd all nu med hänsyn lill omständigheterna godla denna lönekostnad. Härigenom uppslår uirymme inom löneramen för de Ijänsler, som direklionen lagil upp i silt driflstalsförslag. Beloppel för lönekosinader kan endasl behöva räknas upp med anledning av nya löneavtal, som träffas efler ulgången av november 1979.
Omkosinaderna för sjukhusels verksamhel beräknas enligt driftstaisförslagel komma atl uppgå lill 120,2 milj. kr. Jag anser alt de inle bör få översliga 115 milj. kr. under nämnda budgelår.
Mol denna bakgrund föreslår jag att — i stället för de skilda ramar för löner och omkosinader som lagits upp vid föredragande statsrådets anmälan av förevarande anslag för innevarande budgetår - en gemensam ram för utgifterna för ifrågavarande löner och omkosinader fastställs lill 476 milj. kr. Inom denna totalram bör sjukhuset ha möjlighet alt vid behov göra omdisponeringar mellan lönekostnader och omkostnader.
Jag förulsäller atl direklionen för akademiska sjukhusel nu vidlar kraftiga och verkningsfulla ålgärder för all i fortsättningen hålla utgifterna inom fastställda ramar och genomföra en stram kontroll över sjukhusets kosinader.
Regeringen bör underställa riksdagen detla förslag lill ny koslnadsram.
Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen
all besluta om ändrad medelsram för akademiska sjukhusel i Uppsala för budgetårel 1979/80 i enlighel med vad jag har förordal i det föregående.
Prop. 1979/80:101 7
Bilaga.?
Utdrag
Uf BILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-12-21
F(>rcdragande: slalsrådel Wikslröm såviil avser punklerna 1 och 3; slalsrådel Mogård såviil avser punklen 2
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
NIONDE HUVUDTITELN
B. Kulturändamål
[ij B 25. Stöd till dagspressen. Slöd lill dagspressen beviljas av presslödsnämnden enligt bestämmelserna i förordningen (1976: 336) om slalligl slöd lill dagsiidningar (ändrad 1977:524, 1977:1051, 1978:240 och 1979:269). För ändamålet har i slatsbudgelen för innevarande budgelår anvisals ell förslagsanslag av 308,5 milj. kr., varav förslagsvis 220,7 milj. kr lill produklionsbidrag lill dagsiidningar.
Reglerna för beviljande av produklionsbidrag innebär bl. a. följande.
Produklionsbidragei lill en flerdagarstidning - dvs. en dagstidning som utkommer med minsl fyra nummer per vecka - beräknas inom vissa ramar med ledning av pappersförbrukningen för redaklionell lexl under de tre senasle kalenderåren.
En fådagarslidning - dvs. en dagstidning som utkommer med högst tre nummer per vecka - erhåller om den är bidragsberälligad ell fast belopp i produklionsbidrag. För lokal eller regional tidning uppgår beloppel lill 750000 kr. per år medan del för rikslidning uppgår till högst 1,5 milj. kr. per år.
För fådagarslidning som övergår lill all bli flerdagarslidning och för nyelablerad flerdagarslidning gäller, all produktionsbidragets storlek beräknas med hjälp av uppgifter om pappersförbrukningen under den tidsperiod för vilken uppgifler kan erhållas, dock ej kortare period än sex månader.
En bestämmelse av sist nämnda innebörd är enligt min mening befogad
Prop. 1979/80:101 8
också för del fall en flerdagarstidning skulle öka anlalel utgivna nummer per vecka. I etl sädanl fall ger nämligen inle den genomsnittliga pappersförbrukningen under den senasle ireårsperioden ell rällvisande underlag och lidningen kan därför erhålla elt lägre produklionsbidrag än den borde få. Jag anser således alt de nu gällande bestämmelserna för beräkning av produktionsbidragels slorlek bör komplelteras med en regel som anger all bidragel också lill en flerdagarslidning som har ökat anlalet utgivna nummer per vecka bör beräknas med ledning av uppgifler om pappersförbrukning m.m. under den tidsperiod som ligger efler del all förändringen genomfördes.
Den nya bestämmelsen bör vara tillämplig vid beslul om produklionsbidrag med användande av medel som ställts lill presstödsnämndens förfogande fr. o. m. budgetårel 1979/80. Jag räknar inle med alt den föreslagna nya regeln föranleder behov av ökal anslag för produklionsbidrag under budgelåret.
Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen
atl godkänna den av mig förordade förändringen i grunderna för statligt stöd lill dagspressen.
C. Skolväsendet
[2] C 11. Bidrag till driften av grundskolor m. m. Ur anslagsposlen Bidrag lill enskilda skolor under detta anslag utgår statsbidrag till Hillelskolan i Stockholm. Bidragel ulgår enligt särskild förordning (SÖ-FS 1978: 175) med 99% av ell för varje redovisningsår av skolöverstyrelsen fastställt bidragsunderlag omfattande dels lönekostnaden för lärare och reklor, dels koslnaden för sociala avgifter för lärare och reklor med sammanlagi 28,7 % av lönekostnaden. Grunderna för slalsbidragel till de enskilda skolorna har 1977 godkänts av riksdagen (prop. 1976/77: 100 bil. 12 s. 272 f, UbU 1976/ 77: 16, rskr 1976/77: 157).
Slyrelsen för Hillelskolan har, under hänvisning lill att skolan befinner sig i en akut ekonomisk kris, anhållit om medelslillskotl för budgelåren 1979/80, 1980/81 och 1981/82 utöver vad som följer av nyss nämnda förordning. Därvid har styrelsen för budgetåret 1979/80 begärt sammanlagt 965000 kr. avseende ackumulerat underskoll (395000 kr.), brådskande reparationer av skollokaler (160000 kr.), lönekostnader för skolpsykolog och vaktmästare (15000 kr.), inredning av Judaica-rum (15000 kr,) samt beräknat underskoll för innevarande budgelår (380000 kr.). För budgelåren 1980/81 och 1981/82 har slyrelsen anhållit om medel utöver vad som utgår enligt förordningen med 785000 kr. resp, 835000 kr. Sammanlagt har slyrelsen för de tre budgetåren således begärt ca 2,5 milj. kr.
För egen del menar jag alt Hillelskolan intar en särställning i svenskl skolväsende. Den är avsedd för elever som lillhör en minoritet, vilken
Prop. 1979/80:101 9
parallellt med sin anpassning lill del svenska samhällel lyckais bevara en nationell och kuliurell idenlilel trols många gånger svåra yttre onisländig-heler. Statsbidrag har också iitgåll lill Hillelskolan under större delen av liden sedan dess tillkomst år 1955. Jag ser det som önskviiri att verksamheten vid skolan kan forisälla utan inskränkningar. För all detta skall vara mcijligl bedömer jag del som nödvändigt med ett vissi medelslillskoll lill Hillelskolan utöver vad som utgår för löner och sociala avgifter lill rektor och lärare. Jag är därvid dock endasl beredd all förorda eu engångsbidrag med 615 000 kr. under innevarande budgelår avseende ackiiniiilcral underskoU sedan tidigare verksamhetsår, brådskande reparationer av skolans lokaler saml viss del av del beräknade underskottet innevarande år. Jag har från företrädare för Hillelskolan erfarit atl skolan med del av mig förordade slalsbidragel kan klara sin ekonomi under budgelåren 1979/80 och 1980/81. Jag ulgår från alt samma förhållande gäller även för budgetåret 1981/82. Jag vill undersiryka all det nu aktuella förslagel om slalsbidrag skall ses som en engångsföreleelse. Varken Hillelskolan eller övriga enskilda skolor kan för framliden räkna med resurslillskoU uiöver vad som följer enligt generella regler.
Frågor rörande slalsbidrag lill enskilda skolor uireds f. n. av kommillén (U 1979: 13) för skolor med icke-offenllig huvudman.
Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen
all godkänna vad jag har förordal i fråga om slalsbidrag till Hillelskolan.
Kapitalbudgeten
11. STATENS ALLMÄNNA FASI IGHETSFOND
[3] 14. Byggnadsarbelen inom utbildningsdeparlementets verksanihetsomrä-
de. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisals elt investeringsanslag av 135 milj. kr. (prop. 1978/79:82, UbU 1978/79:43, rskr 1978/79:410). Under anslaget är uppförda två investeringsplaner, nämligen en plan för utbildning och forskning och en plan för kullurändamål m. m. Behållningen vid budgetårels början uppgick till 49 milj. kr. Någon medelsanvisning pä tilläggsbudget beräknas f.n. inle bli ertbrderlig. Däremoi bör följande objekl redovisas i detla sammanhang. Kostnaderna redovisas i del följande i prislägel den I april 1979.
Göleborg
Försörjningsåtgärder inom Chalmers tekniska högskolas område. Byggnadsslyrelsen har hos regeringen hemslälll all få ulföra och driva en I-Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 101
Prop. 1979/80:101
K)
torsöksanläggiiing för koleldning i ftiiidiserad bädd vid Chalmers lekniska hiigskolas kraftcentral. Anläggningen skall vara lämpad för forskning och undervisning och skall samtidigt kunna leverera energi kommersielll. Projektet föreskis finansieras dels med bidrag från nämnden för energiproduk-lionstorskning och slatens industriverk, dels genom anslag som står till byggnadsslyrelsens förfogande. För byggnadsslyrelsens del är kostnaden beräknad till 6765 000 kr., varav 3,1 milj. kr. föreslås bestridas från anslaget Byggnadsarbeten inom ulbildningsdepanemeniels verksamhelsområde.
I invesleringsplanen för utbildning och forskning är uppförd en kostnadsram av 3 milj. kr. för Försörjningsåigärder inom Chalmers lekniska högskolas omriide: Övriga ålgärder. Under årel har etl delprojekt med en koslnadsram av 500000 kr. slutredovisals varefter en ram av 2,5 milj. kr. återstår. Byggnadsslyrelsen föreslår att för ovan nämnl projekl koslnadsramen höjs lill (2,5-h3,1 = ) 5,6 milj. kr.
Utbyggnad uv Tjärnö marinbiologisku laboratorium. Regeringen uppdrog den 25 oklober 1979 ål byggnadsstyrelsen alt inomen kostnadsram av 6,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1978, molsvarande 7 150000 kr. i pi islägel den 1 april 1979, projeklera utbyggnad av Tjärnö marinbiologiska laboratoritini t,o,m. bygghandlingar. Ulbyggnaden omfallar nybyggnad av förläggning, malsal, tjänstebostad och sjöbod samt yttre arbelen lill en sammanlagd iiimsarea av ca 900 m°. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas under våren 1980.
Föredraganden
Med hänvisning till vad jag har anförl i det föregående bör i gällande investeringsplan föras upp följande koslnadsramar (1 OOO-tal kr.)
Kostnadsram |
Byggnadsobjekt
Medelsförbrukning
78-04.01 79-04-01 Faktisk Beräknad för t.o.m. 1979/80 79-06-30
Byggstart är-mfin
Färdigställande år-mån
Utbildning och forskning Göleborg
Försörjningsåtgärder inom Chalmers tekniska högskola.s område: Övriga åtgärder Utbyggnad av Tjärnö marinbiologiska laboratorium
3000
5 600
7 150
1656
337
1 000
3 000
successivt
80-04
81-03
Del redovisade behovel av utbyggnad av Tjärnö marinbiologiska laho-ratorium bör nu enligt min mening lillgodoses. Laboraloriel, som är en för universileien i Stockholm och Göleborg gemensam anläggning, bör efter ulbyggnaden kunna nylljas som en marinbiologisk ulbildnings- och forsk-
Prop. 1979/80: 101 11
iiingsiesiirs av också andra högskoleenheter. Jag ulgår från all verksamhelen vid laboraloriel planeras bl. a. med hänsyn härtill.
Jag förordar ;itt de ökade ingifter som hänger samman med här behantl-lade objekt får bestridas av lillgängliga medel under förevarande anslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all
1, bemyndiga regeringen all besluta
om byggnadsarbeten m.m.
inom utbildniiigsdeparteirienlets verksamhetsområde inom ile
kostnadsramar somjag har förordal i det föregående,
2. godkänna vad jag har förordal i
det föregående angående bestri
dande av utgifterna för vissa byggnadsarbelen inom utbildiiings-
ileparlementets verk samhet somräde.
Prop. 1979/80:101 13
Bilaga 4
Utdrag
JORDBRUKSDEPARFEMENTET PROIOKOLL
vid regeringssanimanlriide 1979-12-21
Fiiredragande: statsrådet Dahlgren
Anmälan till tilläggsbudget II till slatsbudgelen för budgetåret 1979/80 såviit avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TIONDE HUVUDTITELN
B. Jordbrukets rationalisering ni. m.
[1] B 6. Täckande av förluster pä grund av statlig kreditgaranti. På stats-hudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ell förslagsanslag av 1 milj. kr. Riksdagen har vidare förbudgeiårei medgivit all Slallig kredilgaranli får lämnas för lån till yttre raiionalisering, lån lill inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån och maskinlån med sammanlagt 513 milj. kr., för lån lill trädgårdsnäringens rationalisering m.m. med 35 milj. kr., för lån till rennäringens rationalisering m. m. med 2,5 milj. kr. saml för län till inköp av avelshäslar och ridhästar med 500000 kr.
Lantbruksslyrelsen
Ramen för länegarantier för jordbrukets rationalisering uppgår till 513 milj. kr. Behovet har av lantbruksnämnderna beräknats till 920 milj. kr., varav närmare 200 milj. kr. är eftersläpande behov från föregående budgetår som då inte kunde tillgodoses. Ramen föreslås ökad med 387 milj. kr. lill 900 milj. kr., vilkel är samma ram som begärs för budgetårel 1980/81. Som motivering anförs följande.
Kreditgarantierna avser främst lån för byggnadsåtgärder, täckdikning och anskaffning av inventarier, vilket i hög grad främjar rationaliseringen. Garantigivningen har också stor regionalpolilisk belydelse.
Av de under verksamhelsårel 1978/79 beviljade garanlierna lill jordbrukels raiionalisering gick 42 7r, till de norra skogslänen. Dessa läns andel av landels lolala åkerareal är 18% och av anlalel mjölkkor 21 %. Slalsverkels förluster på lånegarantierna är obetydliga, omkring en halv promille. Med
Prop. 1979/80: 101 14
hänsyn lill älgårdcrnas slora såväl rationaliserings- som regionalpoliliska belydelse vill styrelsen franihlilla angelägenhelen av att lånegarantibcho-vei tillgotloses.
Liinegaranlibchovel under såväl innevarande budgetår som påföljande påverkas av den ökatle fiirsäljiiingsverksamhet som följer av styrelsens förväiv av mark, främst skogsmark, från skogsindustrier och andra juridiska perst)ner. För dessa föivärv har en rörlig kredii av 200 milj. kr. ställts lill styrelsens förfogande atl disponeras till den 31 december 1981. Behovet av Ifuiegaraniier sammanhänger förutom med köparnas privala lånemöjligheter bl. a. med andelen avverkningsbar skog på ifrågavarande arealer. Då deniKi i allmänhet är låg på hillills förvärvade arealer bedömer slyrelsen atl en betydande del av försäljningsbeloppel behöver finansieras med hjälp av låiiegaranlier.
Slyrelsen har för all minska behovet av lånegarantier under det senasle årets brisisiiiiation genom olika ålgärder försökt utverka all en högre andel av kostnaden för de åtgärder, vartill statligt slöd sökes, finansieras med lån Ulan slallig garanii. Della krav har slarkasi kunnat hävdas i fråga om jordförviiivslän eftersom den av nämnden godkända köpeskillingen innebär atl driften beräknas ge brukaren etl tillfredsställande ekonomiskt resullal och säkerhet för lånet lämnas i faslighetsinteckning inom köpeskillingens belopp. Nämnda andel uppgår dock i fråga om jordförvärvslån lill i genomsnitl ca 55 '/c. vilket i de fiesta fall motsvarar minst 150% av 1975 års taxeringsvärde som ofta utgör grund för bankernas belåningsvärdering. Vid ratioiialiseringsåtgärtler faller andelen lill 30-40% och vid driftslån till endast 10-20'v. När det vid sistnämnda låneform gäller arrendatorer, som enilast kan erbjuda företagsinteckning som säkerhet, brukar endast en viss checkräkningskredit kunna finansieras utan statlig garanii. Styrelsen bedömer därför inle att ytterligare besparingar av nämnvärd betydelse kan uppnäs pä tletta sätt.
Föredraganden
Med hänvisning till vad jag har anfört i min anmälan lill budgelpropositionen 1980 Iprop. 1979/80: 100 bil. 13 punkten B 7) förordar jag all ramen för kredilgaraiiiier lill jordbruket ökas med 100 milj. kr. lill 613 milj. kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen
alt medge att för budgetåret 1979/80 slallig kredilgaranli lämnas för lån lill yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån och maskinlån med sammanlagt högst 613000000 kr., för lån lill irädgärdsnäringens rationalisering m. m. med högsl 35 000000 kr., för lån lill rennäringens rationalisering m.m. med högsl 2 500000 kr. samt för lån till inköp av avelshäslar och ridhästar med sammanlagi högsl 500000 kr.
Prop. 1979/80:101 15
[2] B 15. Särskilt sliid till jordbruk och skogsbruk, m. ni. i Norrbottens län.
På statsbudgeten för innevarande budgelår har under denna anslagsrubrik anvisats etl reservalionsanslag av 30 milj. kr. Efter samråd med Norrbot-icndelegalionen II 1976:04) beviljas bidrag av skogsvårdsstyrelsen i länel såviit avser skogsbruk och av lantbruksnämnden såvitt avser andra ändamål.
Länsstyrelsen I Norrbottens län
I skrivelse den 8 juni 1979 anför länsstyrelsen att riksdagen med anledning av prop. 1978/79: 127 om åtgärder för att främja sysselsätlningen i Norrbotlen hl.a. har besluta! om en extra ram på 175 milj, kr. för beredskapsarbelen och tidigareläggningar av invesleringar, m.m. Ramen har tilldelats länsarbetsnämnden för att efler samråd med länsstyrelsen fördelas på projekt inom länel.
Länsarbetsnämnden och länsstyrelsen har haft överläggningar om fördelningen av den anvisade medelsramen. Vid dessa överiäggningar har slåll i förgrunden den ständigt besvärliga arbetsmarknadssituationen i vissa av länels inlandskommuner. Länsstyrelsens och länsarbetsnämndens gemensamma uppfallning är atl extraordinära insalser måsle komma lill slånd för att i någon mån vända den hittills negativa utvecklingen i dessa länsdelar.
Det är angeläget atl de särskilda insalser som del s. k. Norrbotlenpake-tel öppnat vägen för, utväljs sä atl de bidrar bäde lill en snar förbällring av sysselsältningen och till atl skapa mer varaktiga arbetstilirällen. För framför alll glesbygdskommunerna gäller atl försörjningsmöjligheterna särskilt i jord- och skogsbruket måste tas till vara bättre. Möjligheterna att utöka den industriella sysselsätlningen i dessa kommuner är slarki begränsade, .åkerjorden är en resurs som lill en del ånyo måste las i bruk som produk-lionsunderlag. År 1956 var den odlade arealen i länel 88 000 ha för all år 1978 uppgå lill ungeFär 47 000 ha eller samma areal som år 1927.
Elt betydelsefullt investeringsprogram på jordbrukets område är utarbetat för dessa kommuner. Det har skett som en del av jordbruksprojekten inom Norrbottendelegaiionens verksamhel med sikle på genomförande åren 1979-1981. För genomförande av programmei har förulsälts dels ordinarie bidrag frän lantbruksnämndens raiionaliseringsanslag, dels kom-plelierande bidrag från Norrboliendelegalionens särskilda medel enligi de för dessa medel fastställda disposilionsföreskrifterna. Ifrågavarande jordbruksprogram i inlandskommunerna avser byggstart vid 56 jordbruksföretag under budgetåret 1979/80 samt vid 45 företag under budgetåret 1980/81.
Investeringarna under 1979/80 är i övervägande grad detaljplanerade redan nu för omedelbar igångsättning av arbelena. Dessa är kostnadsberäknade lill totalt 65,4 milj. kr. För atl genomföra åtgärderna beräknas åtgå 130 årsverken. Den bestående sysselsällningseffeklen av 1979/80 års investeringsprogram utgör elt lillskoli av drygt 80 årsarbeten.
Prop. 1979/80:101 16
Lantbruksnämnden har anmäll all invesleringsprogrammel endast i ringa grad kan ulföras som planeral då nämnden inle tilldelals bidragsmedel för ilessa särskilda salsningar och då övriga ordinarie jordbruksinves-leringar i länels kuslbygder rimligen inle får ävenlyras av ålgärderna i inlandet. Della innebär all programmets genomförande blir ulslräckl under en väsenlligl längre följd av år än planerat. Enligt länsstyrelsens och länsarbetsnämndens gemensamma uppfattning är det angelägel atl en sådan fördröjning av investeringarna förhindras. Etl genomförande så snart som möjligt är angeläget av både arbelsmarknadspolitiska och regionalpolitiska skäl. En tidigareläggning av investeringarna, jämfört med vad taklen i ordinarie medelslilldelning medger, möjliggörs om lantbruksnämndens raiionaliseringsanslag försiärks med de medel som erfordras för den del av jordbruksprogrammei som är avsedd alt genomföras budgeiårei 1979/80. Denna utökning av anslaget uppgår enligt lantbruksnämndens beräkning till 20 853 000 kr.
Länsstyrelsen hemställer att från del under tolfte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Sysselsällningsskapande åtgärder 20 milj. kr. förs över lill lanlbruksstyrelsen för atl disponeras av lantbruksnämnden i Norrboltens län.
Föredruganden
I slutet av år 1976 tillkallades Norrbotlendelegalionen (I 1976: 04) för all la sig an sysselsällningsproblemen i Norrbolten. Till delegationens uppgifter hör bl. a. atl lämna förslag lill ålgärder som främjar ulvecklingen inom andra näringsgrenar än induslrin främsl jordbruk och skogsbruk. För delegaiionens verksamhel på della område har under förevarande anslag anvisals sammanlagi 65 milj. kr. Medlen har i huvudsak använls för alt främja uppbyggnaden av bärkraftiga mindre företag av olika slag, främsl jordbruksförelag, i de inre delarna av Norrbollen.
Norrbotlendelegalionen beräknar all avslula sin verksamhet vid årsskiftel 1979/80 och i samband därmed redovisa de vunna erfarenheterna. Del är nu angelägel att medel ställs lill förfogande för alt slutföra den planerade verksamheten.
Som framgår av länsstyrelsens skrivelse saknar lantbruksnämnden medel för all inom ramen för ordinarie verksamhet kunna stödja alla företag som ingår i delegationens projekl. Den 30 augusli 1979 bemyndigade regeringen med anledning härav arbetsmarknadsstyrelsen att från del under tolfte huvudlileln uppförda reservationsanslaget Sysselsällningsskapande ålgärder beiala ut högst 8 milj. kr. lill lantbruksstyrelsen för sådana ålgärder inom jordbruket som omfattas av stöd enligt föreskrifterna för förevarande anslag. Härigenom har delegationens planerade verksamhel kunnat forlgå. Jag beräknar atl därutöver 8 milj. kr. erfordras för atl slutföra verksamhelen. Enligt min mening bör kostnaderna för delegaiionens jordbruksprojekt belasla förevarande anslag. För ändamålel bör därför nu
Prop. 1979/80:101 17
anvisas 16 milj. kr. Från anslaget bör täckas de kostnader som under innevarande budgelår belastat anslaget Sysselsällningsskapande ålgärder. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
au till Särskilt stöd lill jordbruk och skogsbruk, m. m. i Norrbottens län på tilläggsbudget II lill slalsbudgeten för budgeiårei 1979/80 anvisa ell reservalionsanslag av 16000000 kr.
D. Skogsbruk
[3] D 7. Tillfälligt bidrag till gallring. På slalsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisals ell reservalionsanslag av 150 milj. kr. Bidragsbesiämmelserna finns i förordningen (1979:486) om slalsbidrag för år 1979 lill gallring av skog.
Del tillfälliga bidragel lill skogsgallring som riksdagen beslutade om våren 1979 har positivt påverkal skogsvården och massaindustrins råvaruförsörjning. Inom vissa län har gallringarna emellertid inle fått den omfattning som bidragel i och för sig skulle ha kunnat medge. Detla kan bero på att avverkningsresurserna lill följd av andra vikliga skogsvårdsbehov inle har räckt till för gallring. För atl kunna avslula den salsning på skogsgallring som riksdagen sålunda har beslulal om föreslår jag all del tillfålliga gallringsbidraget får utgå även under tiden den I januari-den 30 juni 1980. Några ytterligare medel behöver inte anvisas för ändamålel.
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordal i fråga om lillfälligt bidrag lill gallring.
G. Utbildning och forskning
[4] G 1. Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader. På slatsbudgelen för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats etl förslagsanslag av 221 846000 kr.
1 prop. 1978/79: 100 (bil. 13 s. 89) föreslog regeringen riksdagen all lill Sveriges lantbruksuniversitet: Förvallningskoslnader för budgelåret 1979/ 80 anvisa elt förslagsanslag av 224 060000 kr. Vid behandlingen av prop. 1978/79: 100 biföll riksdagen ell förslag att lill Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader anvisa etl i förhållande till regeringens förslag med 2 214000 kr. minskal förslagsanslag. n-Riksdagen 1979180. I saml. Nr 101
Prop. 1979/80:101 18
Den beslutade reduklionen av anslaget har minskal utrymmel för löner med drygl 1 milj. kr., vilket föruisältcr alt lantbruksuniversitetet vakant-håller ell anlal lediga ijänsler. De ijänsler som här är i fråga på förvallningskosinadsanslaget är högre lärar- och forskarljänsler. DeUa innebär att vikliga ämnesområden vid uppkommande vakanser och på ell opla-neral säll blir ulan förelrädare för både forskning och utbildning, vilkel försämrar möjligheterna att bedriva dessa verksamheter. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen
alt till Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader på till-läggsbudget II till statsbudgeten förbudgeiårei 1979/80 anvisa ell förslagsanslag av 1 000000 kr.
I. Idrott
[5] I 2. Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m.m. På slalsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisals ett förslagsanslag av 39,1 milj. kr. Från anslaget lämnas bl. a. bidrag till mindre idrotis-och friluftsanläggningar enligt de rikllinjer som fastställdes av 1970 års riksdag (prop. 1970: 79, JoU 1970: 33, rskr 1970: 239) saml vissa på dessa rikllinjer grundade och av regeringen angivna normer.
Bidrag lill mindre idrolts- och friluftsanläggningar ulgick under budgetåret 1978/79 med ca 9 milj. kr., varav ca hälflen lill kommuner och hälften till föreningar o. d. Dessa bidrag behandlades av 1979 års kommunalekonomiska utredning (KEU 76) som föreslog att bidragen skulle överföras till skatleuljämningssy slemet.
Regeringens förslagom den kommunala ekonomin (prop. 1978/79:95 bil. 5, KrU 1978/79: 4y, FiU 1978/79:35, rskr 1978/79:335) innebar bl, a. aU bidragen till föreningar också fortsättningsvis skulle utgå förutsatt att anläggningen i fråga inte kunde anses vara ell kommunalt åtagande. Förslagen innebar atl kommunerna fr.o.m. den 1 januari 1980 helt skulle överta det finansiella ansvaret för invesleringar i anläggningar för idrott, friluftsliv, sluderandemolion eller sådan anläggning som inle är avsedd för den samlade idrollsrörelsens behov eller är av riksinlresse för rekreaiions-ändamål.
Del slatliga stödet till kommunerna för uppförande av mindre idrotis-och friluftsanläggningar skulle därmed upphöra den 1 januari 1980 och medlen överföras lill den kommunala skalteuljämningen. De finansiella konsekvenserna av regeringens förslag beaktades redan i samband med budgetpropositionen (prop. 1978/79:100 bil. 13 s. 138-139). Anslaget minskades då med 2,5 milj. kr., vilket motsvarar halvårseffektcn på statsbudgeten av den föreslagna förändringen. Förslagen i prop. 1978/79:95 (bil. 5) om den kommunala ekonomin ulgick därför från atl någon ändring
Prop. 1979/80:101 19
av medelsberäkningen för budgeiårei 1979/80 i förhällande lill 1979 års budgeiproposilion inle var nödvändig.
Riksdagens beslut (KrU 1978/79; 4y, FiU 1978/79:35, rskr 1978/79:335) innebar emellerlid alt bidragen till kommunala mindre idrottsanläggningar nu inle avvecklas samt atl en översyn borde göras bl. a. beiräffande normerna för slalsbidrag till föreningsdrivna idrotts- och friluftsanläggningar.
Föredraganden
Med hänsyn lill riksdagens beslul beiräffande stödel lill mindre anläggningar bör 2,5 milj. kr. nu lillföras anslaget Slöd lill idrollen: Anläggningsstöd m. m. i form av tilläggsbudget till innevarande års anslag. Frågan om formerna för avveckling av del nuvarande slödel lill mindre idrottsanläggningar bereds i regeringskansliet.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Slöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. på lilläggsbudgel II till statsbudgeien för budgeiårei 1979/80 anvisa ell reservalionsanslag av 2 500000 kr.
Prop. 1979/80:101
Bilaga 5
Uidrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-12-21
Föredragande: slalsrådel Burenslam Linder
Anmälan till tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ELFTE HUVUDTITELN
E. Patent- och registreringsverket m. m.
[I] E 1. Patent- och registreringsverket. I statsbudgeten för budgelåret 1979/80 är under denna rubrik uppförl ell förslagsanslag av 80069000 kr.
Kostnaderna för patent- och registreringsverkets verksamhel skall i princip läckas av de avgifter dess kunder erlägger (prop. 1978/79:100 bil. 14, NU 1978/79: 27, rskr 1978/79: 217).
År 1973 antogs den s.k. europeiska patentkonvenlionen (EPC) som Sverige har undertecknat lillsammans med 15 andra stater. Konventionen innebär bl. a. all ett europeiskl palentverk med säte i Miinchen skall kunna meddela palenl som blir gällande i alla eller vissa av de anslulna siatema. EPC trädde i kraft under år 1977. Del europeiska patenlverket öppnade sin verksamhet den Ijuli 1978. Sverige ratificerade EPC i februari 1978 efter riksdagens beslul (prop. 1977/78:1, LU 1977/78:10, rskr 1977/78:126).
Den som söker europeiskl patent för Sverige kan, då den europeiska palentansökan publicerats enligi EPC, erhålla provisoriskt skydd för sin uppfinning i Sverige, Skyddet erhålles genom all sökande till svenska patenlverket inger översättning av kraven i den europeiska ansökningen och att palentverket utfärdar kungörelse härom (88 patentlagen 1%7: 837),
F, n, utgår inte avgift för verkels befallning med ansökningen och kungörelsen. Vid införandet av ändringarna i patenllagsliflningen år 1978 förutsågs inte alt avgift för denna del av handläggningen kunde komma all införas och någon bestämmelse i detta syfle logs inle in i patentlagen.
Prop. 1979/80:101 22
Emellerlid har numera flera länder infört avgift för de kungörelser som fordras för provisoriskt skydd i vederbörande land.
Andelen ansökningar vid del europeiska patenlverket i vilka Sverige designerals uppgår f. n. lill ca 58%. Redan vid årsskiftel 1978-79 närmade sig anlalel ansökningar som är akluella för Sverige siffran 2000. Det kan därför befaras atl kungörelser av detla slag kommer all medföra elt icke ringa merarbeie för del svenska patenlverket.
Mol denna bakgrund och med hänsyn till det provisoriska skydd som erhålles saml den för verkel gällande koslnadsiäckningsprincipen bör också Sverige införa en avgift som täcker de kosinader som är förenade med kungörelseförfarandel.
Sådan översättning som avses i 88 S får rättas. Inkommer rättelse skall patenimyndigheten utfärda kungörelse därom. Sedan kungörelse utfärdats, gäller den rättade översättningen i stället för den tidigare ingivna (91 § andra slyckel). Om avgift införs som villkor för att kungörelse enligt 88 S skall utfärdas, bör givetvis avgift ulgå också för kungörelse om rättelse av översättning.
Jag föreslår efter samråd med chefen för justiliedeparlemenlel alt 88 § första stycket och 91 § andra stycket patentlagen (1967: 837) ändras så alt i båda paragraferna anges alt avgift skall erläggas innan palentverket utfärdar kungörelse. Del ankommer sedan på regeringen alt faslställa avgiftens storlek. Ändringarna föreslås träda i krafl den 1 juli 1980. Avgift bör dock inte tas ul för kungörelse om sådan översättning eller rättad översättning som ingivits före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967; 837) har upprättats inom handelsdepartemenlel. Förslagel bör fogas som bilaga 5.1 till detla protokoll.
Med hänvisning till vad jag anförl i del föregående hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen
att antaga förslagel till lag om ändring i patentlagen (1967: 837).
F. Ekonomiskt försvar
[2] F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. För delta ändamål disponerar överstyrelsen under innevarande budgelår 271 131 000 kr.
Åtgärder fär försörjningsberedskapen på skoområdet
Riksdagen beslöl höslen 1978 om ålgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet (prop. 1978/79:60, FöU 1978/79:18, rskr 1978/79:117). Enligt beslulel skall under perioden 1979-1981 ett program genomföras för effekiivisering och omslruklurering av läderskoinduslrin. Syftet är alt det produktionsmål som statsmakterna fastslagit av försörjningsberedskapsskäl, efler år 1981 skall kunna upprätthållas utan statliga ålgärder.
Prop. 1979/80: 101 23
Stödåtgärderna utgörs av investeringsstöd i form av avskrivningslån, försörjningsberedskapslån som ersäitning för upprätthållande av produktion och produklionskapacilel, skostrukturlån avsedda atl slimulera strukturförändringar inom branschen, statlig garanti för säsongskrediter samt stöd till det nybildade Skoinstitutet som skall utföra servicetjänster för branschen främsl på det produktionstekniska områdel samt då del gäller bl. a. produktulveckling, konsumentleknisk forskning, marknadsföring och designverksamhet.
I skrivelse till regeringen den 12 november 1979 har överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) hemställt bl. a. om att föreskrifterna rörande statlig kreditgaranti för säsongskrediler ändras så atl de medger stöd för tidsbegränsad lagring av beställda läderskor även för vår- och sommarsäsongen 1980 samt för höst- och vintersäsongen 1980-1981 och att en löpande garantiram för 17 milj. kr. får disponeras härför.
I skrivelsen har ÖEF vidare anmäll alt Skogruppen AB har inkommii med en ansökan om avskrivningslån på 17,5 milj. kr. Detla är 5,5 milj. kr. mer än vad Skodelegalionen i sin rapport beräknade för denna företagsgrupp. Kostnadsökningen beror enligt ÖEF på bl. a. prisökningar. För alt möjliggöra elt avtal med Skogruppen om avskrivningslån har ÖEF gjort omprioriteringar i handläggningen av inneliggande övriga ansökningar. För att kunna siödja Skogruppen krävs emellerlid ytterligare medel. ÖEF hemställer därför atl för budgetåret 1979/80 ramen för lån till teko-, sko-och garveriinduslrier höjs med 10 milj. kr. och att 10 milj. kr. tillförs i investeringsmedel.
Jag vill för egen del anföra följande.
Eriarenheterna är goda av all läderskoföretag fr. o. m. budgelåret 1977/ 78 kunnat erhålla statlig garanti för lån lill rörelsekapital som erfordras för all överbrygga säsongsvängningarna i företagen. Jag förordar att garanii skall kunna lämnas för vår- och sommarsäsongen 1980 saml för höst- och vinlersäsongen 1980- 1981 inom en sammanlagd ram av 17 milj. kr. Jag är däremoi inle beredd alt förorda alt en löpande garantiram skall slällas till regeringens förfogande.
För de avskrivningslån som ÖEF kan lämna för investeringar i maskiner och byggnader inom teko-, sko- och garveriinduslrier gäller en särskild av riksdagen beslulad investeringsram. Från år 1972, då siödformen infördes, har ramen successivt höjls och uppgår för budgeiårei 1979/80 till 285 milj. kr. Efter förslag av regeringen i prop. 1978/79: 60 om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet saml i budgelpropositionen för 1979 (prop. 1978/79: 100 bil. 14) har riksdagen beviljat 13 milj. kr. för avskrivningslån till läderskoinduslrin (FöU 1978/79: 18, rskr 1978/79: 117 och FöU 1978/79: 21, rskr 1978/79:237).
Enligi prop. 1978/79: 60 bör under perioden 1979-1981 effekliviseringen och omstruktureringen av skoindustrin tillsammans med de omfallande stödåtgärderna ha förbättrat skoinduslrins konkurrenssilualion, så au yllerligare siödinsaiser frän slatens sida inte erfordras.
Prop. 1979/80:101 24
De avskrivningslån Skogruppen AB ansökt om avses finansiera en del av invesleringskoslnaderna för uppförande av nya rationella fabriksbyggnader.
Förulsällningarna för all svensk skoindusiri efler år 1981 ulan försörjningsberedskapslån skall kunna konkurrera med importerade skor beror enligt min mening på i vilken utsträckning del svenska lönekoslnadsläget kan kompenseras med bl. a. hög produktivitet i tillverkningen. Det är mot denna bakgrund väsentligt att investeringsverksamheten i branschen kan hållas på en hög nivå. De avskrivningslån som ÖEF kan lämna har visal sig vara ett effektivt instrument för atl åstadkomma delta.
Mot denna bakgrund vill jag förorda att ÖEF ges ökad möjlighet atl lämna avskrivningslån.
Mot bakgrund av vad jag här har anförl hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen
alt medge atl den för säsongskrediler sammanlagda ramen om 17000000 kr. får utnyttjas enligt vad jag har förordat.
KAPITALBUDGETEN
V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[3] 8. Lån till teko-, sko- och garveriinduslrier. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisals ell investeringsanslag av 35 milj. kr. Avtal om lån får ingås inom en sammanlagd investeringsram av 285 milj. kr.
Med hänvisning lill vad jag har anförl i del föregående om avskrivningslån lill läderskoföretag hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen all
1. lill Lån till teko-, sko- och garveriinduslrier på lilläggsbudgel II lill statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa etl invesleringsanslag av 8000000 kr.,
2. medge att avtal om lån lill teko-, sko- och garveriinduslrier får ingås inom en sammanlagd investeringsram av 293000000 kr.
[4] 9. Försörjningsberedskapslån. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisals ett investeringsanslag av 85,4 milj. kr. Medel har därvid för programmet Kemiska produkter m. m. beräknals lill 1,5 milj. kr. På kapilalbudgelen har därutöver för programmet Kemiska produkter m. m. anvisats 10,5 milj. kr. under invesleringsanslagel Lagring för beredskapsändamål och vissa medel under invesleringsanslagel Förrådsanläggningar m.m.
ÖEF har i skrivelse lill regeringen den 9 juli 1979 med hänvisning lill risken för bortfall av den inhemska tillverkningen av vissa från försörj-ningsberedskapssynpunkt vikliga produkter inom kemiområdel lämnat
Prop. 1979/80:101
2.-)
förslag till åtgärder som syftar lill all vidmakthålla en acceptabel försörjningsberedskap.
För alt trygga tillgången på glykoler, elenoxid m. m. samt vissa tväiime-delrävaror har ÖEF Iräffal Ivå preliminära avtal med det i statsföretagsgruppen ingående Berol Kemi AB i Stenungsund. Avtalen innebär vissa kapacitets- och produktionsåtaganden från Berol Kemis sida. Avtalen gäller från den 1 januari 1980 för en fem- resp. lioårsperiod.
Del ena avtalel gäller ell försörjningsberedskapslån på 5 milj. kr. saml ell avskrivningslån på 2 250000 kr. Det andra avlalet gäller ett avskrivningslån på 18750000 kr. Avtalen medför således etl lolall medeisbehov av 26 milj. kr. Medelsbehovet fördelar sig på budgelåren 1979/80-1982/83. Medelsbehovet för budgelåret 1979/80 avser försörjningsberedskapslån på 2 milj. kr. och avskrivningslån på 9 milj. kr. Finansieringen därav har av ÖEF förulsälls ske genom att medel anslås på tilläggsbudget. Medelsbehoven för budgetåren 1980/81 - 1982/83 har av ÖEF inplanerats inom den av regeringen anvisade ramen för invesleringar för programplaneringen för perioden 1980/81-1984/85.
ÖEF har undersökt aliernalivet atl genom lagring tillgodose beredskaps-behovet av de produkler del här är fråga om. Lagringsallernalivel ställer sig betydligt dyrare än föreslagna stödåtgärder. Det medför dessutom lekniska svårigheler, minskad fiexibilitet och är riskfyllt.
Del är enligt min mening från försörjningsberedskapssynpunkl angelägel all trygga tillgången på de produkter som ÖEF angivit. Jag ansluter mig till ÖEF:s förslag all tillgången på produkterna bör säkras genom upprätthållande av en frän försörjningsberedskapssynpunkt tillräcklig produktionskapacitet inom landet. ÖEF bör därför erhålla medel som gör det möjligt att iräffa slulliga avtal med Berol Kemi AB.
Jag förordar atl medelsbehovet på 2 milj. kr. för försörjningsberedskaps-lån och 9 milj. kr. för avskrivningslån under budgetåret 1979/80 lillgodoses dels genom omprioriieringar inom ramen för redan anvisade investeringsmedel över statsbudgeten, dels genom atl reslerande medelsbehov rekvireras från oljelagringsfonden. Genom omprioriteringar inom programmet Kemiska produkler m. m. beräknarjag alt 4 milj. kr. som ställts till ÖEF:s förfogande för beredskapslagring av kemikalier under invesleringsanslagel Lagring för beredskapsändamål skall kunna frigöras. Av budgeilekniska skäl måsle nya anslag las upp på tilläggsbudget för försörjningsberedskapslån och lån till kemisk industri. Molsvarande belopp kommer inle att ulnylljas under anslaget för beredskapsändamäl. Det resterande medelsbehovet 7 milj. kr. bör kunna lillgodoses genom atl regeringen bemyndigar ÖEF all rekvirera motsvarande belopp från oljelagringsfonden.
Oljelagringsfonden inrättades genom beslut av regeringen den 26 juni 1975. Fonden är ränlelös och förvallas av riksgäldskonlorel. Till fonden förs huvuddelen av de avgifier som inflyter med anledning av bestämmelserna i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter.
Prop. 1979/80:101 26
Från oljelagringsfonden rekvirerar ÖEF medel för att genomföra av statsmakterna beslulad lageruppbyggnad av råolja och petrokemiska produkter i övrigl. Från oljelagringsfonden har hittills i huvudsak rekvirerats medel för investeringar i varor och anläggningar. Enligt min mening bör medel från oljelagringsfonden under budgeiårei 1979/80 få användas även för vissa invesleringar som avser induslrislöd i form av avskrivningslån för alt trygga försörjningen inom del petrokemiska varuområdet. Beredskapsålgärder i form av industristöd är elt alternativ till invesleringar i beredskapslager. Från kostnads- och beredskapssynpunkl kan industristöd i vissa fall vara fördelaktigt. Om medel från oljelagringsfonden skall kunna disponeras för induslrislöd inom del ekonomiska försvarei fordras riksdagens medgivande.
I enlighel med ÖEF:s förslag anser jag att medelsbehoven för budgelåren 1980/81 - 1982/83 skall tillgodoses inom de medelsramar som för resp. budgetår kommer att anvisas för investeringar över statsbudgeten.
Med hänvisning lill vad jag här har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen
atl lill Försörjningsberedskapslån på lilläggsbudgel 11 lill statsbudgeten för budgeiårei 1979/80 anvisa ell invesleringsanslag av 2 000000 kr.
[5] 10 a. Lån till kemisk industri. Med hänvisning lill vad jag anförl i del föregående om avskrivningslån lill Berol Kemi AB hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen all
1. lill Lån lill kemisk industri på lilläggsbudgel 11 lill stalsbudgelen för budgeiårei 1979/80 anvisa ell investeringsanslag av 2 000000 kr..
2. medge alt industristöd inom del petrokemiska området till ett belopp av 7000000 kr. budgetåret 1979/80 skall kunna finansieras över oljelagringsfonden.
Prop. 1979/80:101 27
Bilaga 5.1 Förslag till
Lag om ändring i patentlagen (1967:837)
Härigenom föreskrivs att 88 och 91 SS patentlagen (1967:837) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
88
Har europeisk palentansökan publicerats enligt den europeiska patentkonvenlionen och har över-säuning lill svenska av paienlkra-ven i den lydelse de publicerades ingivits till patenimyndigheten, skall palenimyndigheien utfärda kungörelse därom och hålla översättning lillgänglig för envar.
Föreslagen lydelse
S'
Har europeisk palentansökan publicerats enligt den europeiska patentkonvenlionen och har översättning till svenska av palenlkra-ven i den lydelse de publicerades ingivits lill patenimyndigheten samt fastställd avgift eriagls. skall patenimyndigheten utfärda kungörelse därom och hålla översättningen tillgänglig för envar.
Ulnylijar någon yrkesmässigl uppfinning som sökes skyddad i europeisk patentansökan efter del all kungörelse utfärdats enligt försia slyckel, äger vad som sägs om paientinirång motsvarande lillämpning om ansökningen leder till patent för Sverige. 1 sådant fall omfallar palentskyddet dock endast vad som framgår såväl av palenlkraven i den lydelse de publicerades som av patentkraven enligt palenl. Till siraff må ej dömas och ersättning för skada må beslämmas endast enligt 58 S andra stycket.
Bestämmelserna i 58 S Iredje stycket äga ej lillämpning, om ersättningstalan väckes senast ett år efter del tiden för invändningen mol del europeiska paienlel ulgåll eller, om invändning gjorts, senast etl år efter del all del europeiska palenlverket beslulat atl patentet skall upprällhållas.
91 S" Inkommer sökanden eller palenlhavaren lill palenimyndigheien med rätlelse av översältning som avses i 82 § och eriägger han fastställd avgift för tryckning av den rättade översättningen, gäller denna i slället för den lidigare. Rättad översättning skall hållas tillgänglig för envar, om den ursprungliga översättningen hålles tillgänglig. Har rätlelse inkommit och avgift eriagls och är den ursprungliga översättningen lillgänglig för envar, skall myndigheten utfärda kungörelse även om rättelsen. Så snarl ske kan skola tryckta exemplar av den rättade översättningen finnas all tillgå hos patenimyndigheten.
Inkommer sökanden med rättelse av översättning som avses i 88 S, skall patentmyndigheten utfärda kungörelse därom och hålla den rät-
inkommer sökanden med rätlelse av översättning som avses i 88 §, och erlägger han fastställd avgift, skall patenimyndigheten utfärda
' Senasle lydelse 1978:149. 2 Senasle lydelse 1978; 149.
Prop. 1979/80:101
Nuvarande Ivdelse
Föreslagen lydelse
28
lade översättningen tillgänglig för envar. Sedan kungörelsen utfärdats, gäller den rättade översättningen i stället för den tidigare. |
kungörelse därom och hålla den rättade översättningen tillgänglig för envar. Sedan kungörelsen utfärdats, gäller den rättade översättningen i slället för den lidigare.
Har någon, innan rättad översättning blev gällande, i god tro börjal utnyttja uppfinningen yrkesmässigl här i rikel på sätl som enligt tidigare översättning icke utgjorde intrång i sökandens eller palenlhavarens räll eller vidlagil väsentliga åtgärder därför, äger han den rätt som anges i 74 § andra och iredje styckena.
Denna lag träder i kraft den I juli 1980. Har översättning eller rättad översältning ingivits före ikraftträdandet lillämpas dock bestämmelserna i sin äldre lydelse.
Prop. 1979/80:101 29
Bilaga 6
Uidrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-12-21
Föredragande: statsrådet Wirtén såvitt avser punklerna 1. 2 och 3; statsrådet Andersson såvitt avser punkten 4
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TOLFTE HUVUDTITELN
B. Arbetsmarknad m. m.
[1] B 1. Arbetsmarknadsservice. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgelår förts upp etl förslagsanslag på 909061 000 kr, I staten för anslaget har en förslagsvis posl på 140 milj. kr. förls upp för flyllningsbidrag enligt bestämmelserna i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, ändrad senast 1978: 938).
I skrivelse den 15 juni 1979 har arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) hemställt alt skattefrihet införs för nytiningsbidrag i form av slarlhjälp, månadsresa och traktamenle vid dubbel bosättning. AMS hänvisar bl. a, lill beräkningar utförda av expertgruppen (In 1967:14) för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA), enligt vilka fiyltningsbidragen täcker endast ungefär hälfien av hushållens nyttningskostnader. Detta beror inle enbart på bidragens slorlek utan sammanhänger i försia hand med atl bidragen är skatleplikliga. För all kompensera hushållens fiyltningskostnader erfordras en höjning av flytiningsbidragen. Denna höjning kan erhållas antingen genom en höjning av bidragsnivån eller genom att skallefrihet för bidragen införs. I valel mellan dessa två möjligheter har AMS ansett att skatiefrihet är att föredra eftersom det ger etl vid flyttningstillfället säkerställt bidrag. Den enskilde skulle härigenom inte behöva la upp beloppel ifråga i sin självdeklaration och AMS skulle besparas del omfattande administrativa arbelel med all sända ul kontrolluppgifter.
Prop. 1979/80:101 30
Föredraganden
Ulvecklingen på arbeismarknaden under 1970-lalel har kännelecknals av ökade svårigheter att passa ihop arbetssökande och lediga plaiser. Detta är också fallet i den innevarande konjunkturuppgången, där den snabbt stigande efterfrågan på arbetskraft hittills endasl till en mindre del kunnat reducera antalet arbetslösa. Svårigheterna att rekrytera arbelskraft har i denna konjunkturuppgång blivit markerade på ett tidigare stadium än som förul varil vanligl. Trots de förbättringar av det regionalpoliliska stödet som riksdagen beslutade om under våren 1979 och de ytteriigare förbättringar av stödel som kan väntas i 1980 års budgetproposition är emellerlid en yrkesmässig och geografisk rörlighei nödvändig för alt den siigande efterfrågan på arbetskraft nu skall kunna mötas och arbetslöshetsnivån sänkas.
Aktuella studier visar att kostnaderna för fiytlning i samband med arbetslöshet endasl lill en del täcks av de ekonomiska bidrag samhället erbjuder. Det innebär att den geografiska röriighet som medför ekonomiska vinster för samhällsekonomin i stort ofta medför en ekonomisk påfrestning för den enskilde. De kostnader som är förenade med fiytlning utgör alltså i många fall elt hinder för den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden.
Mot bakgrund av det anförda anser jag i likhet med AMS all del finns slarka skäl för all förbällra ftyiiningsbidragen. Jag vill emellertid f. n. inte förorda skaltefrihet. Den frågan är av sådan art alt den kräver ytteriigare ulredning. Emellerlid villjag redan nu förorda alt flyllningsbidrag i form av slarlhjälp höjs. Slarlhjälpen utgår för att täcka kostnader för uppehälle och personliga utgifler i avvaktan på den första avlöningen inkl. vissa ofrånkomliga koslnadsfördyringar i samband med omställningen. Slarlhjälp ulgår i dag med 2 500 kr. till arbetstagare vars hushåll i hemorten stadigvarande bestått av enbart arbetstagaren själv och med 5 000 kr. lill arbetstagare vars hushåll bestått av två eller fiera personer som följer med vid flyttningen. Vid anslällningar under sex månader ulgår inle slarlhjälp. Slarthjälpen är vidare skattepliktig inkomst och läggs på loppen av den övriga inkomsien. Marginalskatteeffekten får lill följd att större delen av bidragel gär lillbaka lill siaten i form av skall.
Mot denna bakgrund synes det väl motiverat all bättre anpassa slarthjälpen till de fakiiska kostnaderna för dem som av arbelsmarknadsskäl måsle byta bostadsort. Jag förordar därför all slarlhjälpen i fortsäUningen utgår med 6000 kr. lill hushåll med två eller fiera personer och med 3 000 kr. lill hushåll med en person. Kostnaderna för en sådan höjning kan beräknas till 12,6 milj. kr. för helt år. De nya slanhjälpsbeloppen bör träda i kraft så snart riksdagen fattat beslut i frågan. Under förutsättning alt riksdagens beslul föreligger före den I mars 1980 blir kostnaden 4,2 milj. kr. för ifrågavarande höjning för budgetårel 1979/80.
Prop. 1979/80:101 31
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen alt
1. godkänna de ändringar av
grunderna för fiytlningsbidrag som jag
har förordat,
2. till Arbelsmarknadsservice på
tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 4 200000 kr.
[2] B 2, Bidrag till arbetsmarknadsutbildning. I statsbudgeten för budgetåret 1979/SOharför Bidrag till arbetsmarknadsutbildning anvisals sammanlagt 2 138 668 000 kr. Medlen förs över lill arbetsmarknadsulbildningsfon-den, vilken däruiöver också lillförs medel från arbetsgivare i enlighel med lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen. Från fonden bestrids kosinaderna för delprogrammel Arbetsmarknadsutbildning inom programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet.
AMS har i skrivelse den 2 november 1979 anhållit att ytteriigare 800 milj. kr. skall anvisas på anslaget Bidrag lill arbetsmarknadsutbildning. AMS har därvid anförl bl. a. följande.
I seplember månad deltog ca 58 000 personer i arbetsmarknadsutbildning vilket är nära det deltagande som nåddes under försia kvartalet 1979. Utfallet för budgeiårei 1978/79 var ca 2 470000 elev veckor till en total kostnad av ca 3 850 milj. kr. Utbetalningarna från arbetsmarknadsulbild-ningsfonden uppgick lill 3 650 milj. kr. motsvarande hela behållningen på fonden.
Arbetsmarknadsulbildningen skall anpassas till de pågående förändringarna pä arbetsmarknaden. F. n. är läget bättre än för ett år sedan. Men med hänsyn lill målsätlningen all i okad ulslräckning erbjuda arbelslös ungdom uibildning som allernaliv iill beredskapsarbete, särskilt i form av kortare kurser, blir nedskärningen av den toiala omfaliningen relativt begränsad. Slyrelsen räknar med 2 315 000 utbildningsveckor under budgetåret 1979/ 80 till en total kostnad av 3 815 milj. kr., varav 200 milj. kr. avser överskjutande Ulbelalningar från budgetåret 1978/79. 1 arbetsmarknadsutbildnings-fonden beräknas finnas tillgängligt 3 037 milj. kr. Fonden behöver således tillföras 800 milj. kr.
Föredraganden
Som jag anförde i årels budgetproposition bör arbelsmarknadspolilikens tyngdpunkt läggas på att åstadkomma en anpassning mellan utbud och efterfrågan på arbelskrafl.
Denna principiella inrikining innebär alt arbelslösa så långl del är möjligt måste placeras i arbete på den öppna marknaden. Först när det är hell klariagl alt en person inle kan komma i fråga för någon av de lediga platser som finns bör andra åtgärder aklualiseras. Av de medel som då står till buds bör de föredras som långsiktigt stärker den enskildes ställning i
Prop. 1979/80:101 32
arbetslivet och är ägnade atl underlätta industrins strukturomvandling. Det innebär, som AMS anför, all arbetsmarknadsuibildning normalt är alt föredra framför beredskapsarbete.
Jag vill samtidigt erinra om att regeringen nyligen har tillsatt en kommitté med uppdrag att se över arbetsmarknadsulbildningen. En huvuduppgift för denna ulredning är all pröva i vad mån den nuvarande inrikiningen av arbetsmarknadsulbildningen svarar mol de av statsmakterna uppsatta målen för verksamheten. Delta innebär bl. a. analys av erforderliga ålgärder för all åstadkomma fiexibilitel i verksamhelen. Skolöverstyrelsen (SÖ), som jämte AMS är huvudman för verksamheten, svarar för ca hälflen av kostnaderna för denna. En rapport frän slalskonlorel har bl. a. visal alt elt utvecklat system för budgetplanering och budgetuppföljning saknas för arbelsmarknadsulbildningen. Kommillén har mot den bakgrunden fåll i uppdrag all med förtur pröva frågan om hur elt sådant system kan byggas upp. Jag har för avsikt all låla utfärda särskilda budgetanvisningar till SÖ i della hänseende.
Jag föreslår alt arbetsmarknadsutbildningen över anslaget tillförs 629 milj. kr. Av detla belopp är 200 milj. kr. avsedda att läcka den brisl som vid budgetårets ingång fanns i arbeismarknadsuibildningsfonden. Reslerande 429 milj. kr. utgör dels medel för att kompensera för höjda utbildningsbidrag (enligi nya regler den I juli 1979) för den arbetsmarknadsutbildning som riksdagen redan fattat beslut om på grundval av regeringens förslag i 1979 års budgelproposition, dels kosinader för en beräknad ökning av antalet utbildningsveckor.
Jag är däremot - mol bakgrund av vad jag nyss anfört i frågan - i avvaktan på ett bättre underlag för medelsberäkningen inte f. n. beredd atl tillstyrka ökade anslag lill SÖ.
Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning på lilläggsbudgel II till statsbudgeien för budgetåret 1979/80 anvisa etl anslag av 629000000 kr.
C. Arbetsmiljö
[3] Rörlig kredit för Stiftelsen Samhällsföretag. Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna för den nya organisalionen för skyddal arbele (prop. 1978/79: 139, AU 1978/79: 29, rskr 1978/79: 293) bör Stiftelsen Samhällsföretag för egen del och för de regionala sliftelsernas för skyddal arbete behov få utnyttja en gemensam rörlig kredii hos riksgäldskonlorel,
Samhällsföretag har i skrivelse den 19 september 1979 lagit upp vissa finsieringsfrågor för hela siiflelseorganisalionen. Samhällsföretag konstaterar bl. a. vid elt närmare studium av villkoren vid överlagandet av
Prop. 1979/80:101 33
tillgångar i samband med det ändrade huvudmannaskapel lör skyddade verkstäder m. ni., alt siiflelseorganisalionen kommer alt ha elt betydande behov av likvida medel utgörande normall rörelsekapilal omedelbart efter verksamhetens igångsättande den 1 januari 1980. Detla extra behov har inte beaktats i den lidigare preliminära beräkningen av anslagsmedel för verksamhelsårel 1979/80.
Sliftelsen har den 9 november 1979 ingell en reviderad beräkning av kostnaderna för verksamheten under budgelåret 1979/80. Behovet av driftbidrag har tagils upp med utgångspunkt i en beräknad resultaträkning upprättad enligt bokföringsmässiga grunder. Behovet av likvida medel för rörelsekapilaluppbyggnad ingår inte i beräkningen eftersom detla inte är någon kostnad enligt bokföringsmässiga principer. Likvida medel som behövs uiöver bidragel för att täcka den beräknade förlusten enligt resultaträkningen redovisas i en finansieringsanalys. Därutöver redovisas erforderligt invesieringsbidrag liksom behov av medel för rörelsekapital.
Sliftelsen har i skrivelsen i seplember 1979 i försia hand hemställt atl medlen för rörelsekapiialet beviljas som en separal post och betecknas som ägartillskoll. Om någol särskilt bidrag för uppbyggnaden av rörelsekapitalbehovet inte kan beviljas från statsmakternas sida återstår alternativet alt låna upp medlen. Samhällsföretag föreslår därför atl del i andra hand inrättas en s.k. rörlig kredit hos riksgäldskontoret. Slifielsen framhåller dock atl det är ganska extraordinärt att rörelsedrivande juridiska personer av den slorleksordning som siiflelseorganisalionen representerar startar sin verksamhet utan eget kapital. Vidare beräknas en upplåning av rörelsekapital atl bli tämligen belungande i den framtida verksamheten.
Samhällsföreiag anser det svårt atl beräkna rörelsekapiialbehovel. Sannolikt torde dock enligt stiftelsens beräkningar behovet ligga i närheten av halva årsförsäljningen, dvs. ca 500 milj. kr. Om särskilda medel för atl läcka behovel av rörelsekapilal inle kan beviljas föreslär Samhällsföreiag atl stiftelsen beviljas en rörlig kredii hos riksgäldskontoret på 500 milj. kr.
Riksrevision.sverket har anmodats all yllra sig över stiftelsens skrivelse. Verkel framhåller all man inle aulomaliskl bör jämföra Samhällsförelags kreditbehov med vad ell prival eller statligt aktiebolag av molsvarande omfallning kan länkas ha. Skillnaderna är i fråga om finansierings- och ägarförhållanden elc. alltför slora för alt en enkel jämförelse skall kunna göras. Riksrevisionsverket konstaterar att Samhällsföretag har behov av rörelsekapilal i form av bl. a. likvida medel. Det torde enligt verket inte vara orealistiskt atl räkna med en omsällningshastighel av fyra lili fem gånger per år för denna typ av kapital i ell förelag av Samhällsförelags slorlek. Med denna utgångspunkt borde enligt riksrevisionsverkei ell rörelsekapilal om 200-250 milj. kr. vara lillräckligt. Riksrevisionsverkei anser emellertid atl underlaget inte ger möjlighet att la en definitiv ställning. För all kunna göra en mer realistisk beräkning av kreditbehovet erfordras någon form av koncernbalansräkning för hela sliftelseorganisa-
Prop. 1979/80:101 34
tionen. En sådan beräkning bör bl. a. la hänsyn lill i vilken lakl siiflelseorganisalionen måsle infria sina förpliktelser gentemoi de tidigare huvudmännen. Detta lalar. enligt verket, för alt behovet av rörelsekapilal I. v. bör täckas av en röriig kredit hos riksgäldskontoret.
Jag är inle beredd att föreslä någon annan lösning av frågan om sliftelseorganisalionens rörelsekapitalbehov än den jag har förordat i prop. 1978/ 79: 139. Jag ansluter mig i slort till riksrevisionsverkets yltrande om rörlig kredit för siiflelseorganisalionen. Jag delar vidare Samhällsförelags uppfattning atl behovet av rörelsekapital år extra storl omedelbart efter verksamhetens slarl i början av är 1980. Mol den bakgrunden förordar jag att sliftelsen beviljas en rörlig kredit om 400 milj. kr. för all klara de likvidiietspåfrestningar som kan uppstå i verksamheten, främsl under första hälften av år 1980. Det bör vara möjligi all senare nedbringa behovel av rörlig kredii lill en slorlek molsvarande ungefärden som riksrevisionsverkei har angett.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen
all medge all Sliftelsen Samhällsföretag för egen del och för de regionala stiftelserna för skyddat arbete får disponera en rörlig kredii av 400 000000 kr. i riksgäldskontoret.
D. Invandring m. m.
[4] D 5. Särskilt bidrag till stiftelsen Finlands hus. I skrivelser den 25 augusli 1978 och den 29 augusli 1979 lill regeringen har sliftelsen Finlands hus anhållil all den svenska regeringen beviljar räntestöd till stiftelsen för kalenderåren 1978- 1980 om sammanlagt 1 090 000 kr.
Föredraganden
Stiftelsen Finlands hus har enligt sina sladgar lill syfle all verka för finska invandrare i Sverige och bland dem främja den kulturella samhörigheten saml främja samarbele mellan Finland och Sverige. För dessa ändamål köpte stiftelsen är 1970 en fastighet i Stockholm, vilken har kommit att bli ett centrum för finsk förenings- och kullurverksamhei framför alll i stockholmsområdet. Finska slaien har medverkai till finansieringen av Finlands hus genom bidrag av väsenllig omfattning och den svenska staten har främst medverkat på så sätt att ombyggnaden av fastigheten har skell som beredskapsarbeie. Sliftelsens kostnader för finansieringen av Finlands hus har emellertid blivit avsevärl högre än beräknat.
Stiftelsen har mot denna bakgrund hos Finlands och Sveriges regeringar ansökt om bidrag till belalning av sliftelsens låneräntor. Finlands regering har beviljat ränleslöd under förulsätining all ungefär molsvarande belopp Slälls lill stiftelsens förfogande av den svenska staten.
Prop. 1979/80:101 35
Finlands hus har elt stort värde som centrum för den finskspråkiga kulturen i Sverige. Verksamheten i Finlands hus bidrar lill alt främja de finska invandnirnas föreningsliv samt informations- och kultiirutbytel mellan Sverige och Finland. Del är väsenlligl alt verksamhelen i Finlands hus får forisälla. Det är därför angelägel att en översyn görs av stiftelsens ekonomi och atl stiftelsen utarbelar en plan för en rekonstruktion av ekonomin och verksamhetens finansiering. Stiftelsen har meddelat att den kommer atl la inilialiv iill en sådan översyn. 1 avvakian på att ekonomin ses över krävs dock ett tillfälligt stöd av statliga medel för alt verksamheten skall kunna bedrivas i oförändrad omfattning. Det svenska bidraget bör uppgå lill ungefär samma belopp som anvisats från finsk sida.
Med hänvisning lill vad jag har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen
att lill Särskili bidrag lill stiftelsen Finlands hus pä lilläggsbudgel 11 till statsbudgeten för budgelåret 1979/80 anvisa ell anslag av 1090000 kr.
Prop. l979/8<»: 101
37
Bilaga 7
BOSTADSDEPARTEMENTET
Uidrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-12-21
Föredragande: slalsrådel Friggebo
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
IRETJONDE HUVUDTITELN
A. Bostadsdepartementet m. m.
[1] A 2. Konimiltéer m.m. Till ändamålet har i slatsbudgelen för budgetåret 1979/80 anvisats ett reservationsanslag av 5 850000 kr. Vid ingången av budgetårel fanns på anslaget en reservalion av 2 952 698 kr.
För utredningsverksamheten beräknas för budgelåret 1979/80 ett ytterligare medelsbehov av 7 milj. kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. på lilläggsbudgel II lill slalsbudgeten för budgeiårei 1979/80 anvisa etl reservationsanslag av 7 000000 kr.
Prop. 1979/80:101
39
Biluga H
INDUSTRIDEPARTEMENTET
Uidrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde
1979-12-21
Föredragande: slalsrådel Åsling såvitt av.ser punklerna 1 och 4; statsrådet Petri såvitt avser punkterna 2 och 3
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetaret 1979/80 säviu avser industridepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FJORTONDE HUVUDTITELN
B. Industri m. m.
[I] B 13. Medelstillskott till regionala utvecklingsfonder. 1 statsbudgeten för budgetårel 1979/80 har under denna anslagsrubrik anvisals ell reservationsanslag av 300 milj. kr.
Riksdagen beslöl våren 1979 (NU 1978/79:59, rskr 1978/79:4151 alt bemyndiga regeringen all för budgeiårei 1979/80 ikläda staten garanlier för lån lill de regionala utvecklingsfonderna med sammanlagt högst 300 mil.i. kr. Syftet var all ge fondeina vidgade iillåningsmöjligheler. Regeringen föruisalles åierkomma lill riksdagen med redogörelse för utformningen av garantisyslemel och förslag om hur del skall utformas i forlsätiningen. Jag kommer nu atl redogöra för hur sysiemel enligi min mening i huvudsak bör Ulformas.
Jag anser all riksdagens syfle bäsl tillgodoses om fonderna själva får teckna garantier för län som lämnas till företagen av ordinarie kredilinstitul. På så säu kan fonderna genom egna beslut erbjuda företagen tre olika kreditfoimer. nämligen produklutvecklingslån, rörelselån och lånegarantier. Egna rörelselän och lånegarantier bör kunna ges för samma åndamål. Den för det akluella fallel bäsla formen kan därvid användas. Fonderna bör sträva efter en sådan fördelning av sin lån- och garanligivning alt projekl med högl lesp. lågt risklagande fördelas på ell balanserat sätl. Fonderna bör få bevilja rörelselån och/eller garanti på sammanlagt högst 500 000 kr. till elt och samma företag. Föi garantigivningen bör i tillämpliga
Prop. 1979/80:101 40
delar gälla sainma regler som gäller enligt förordningen (1978:507) om induslrigaianlilån.
Fondeinas garantigivning bör begränsas på så sätt atl varje fond får rält atl ställa garantier inom en ram av 20% av fondkapitalel. Som Ibndkapilal bi)r därvid gälla del belopp som enligi senasl lästställda och av revisorerna gudkiinda balansräkning iilgöi fondens egel kapital. Jag bedömer atl fondernas sammanlagda möjligheter till garanligivning t.o.m. nästa budgelår härigenom kommer atl uppgå lill ca 300 milj. kr. Eflersom utrymmet för garantiei med denna melod kommer all öka i samma lakl som fondkapila-lel ökar. riiknar jag med atl någon ändring av sätlel att fastsiälla fondernas möilighetcr lill garanligivning inle kommer alt bli akluelll under de närmaste åren.
Förhistiisken på fondernas garanligivning bör delas lika mellan resp. utvecklingsfond och staten. Jag förordar därför att fonder som tvingas infria garanlier årligen i efterskott får ersättning från siaten som moisvarar hälften av del infriade beloppel. På så säll åicruppiätlas en del av det lörloiade fondkapitalet. De statliga bidrag till förlusUäckning som därvid blir aktuella bör bekosias med medel från ell särskilt anslag. FörlusUäckning kan komma i fråga första gången under budgetårel 1980/81. Jag har lidigare förordat (prop. 1979/80: 100 bil. 17 punkt B 14) atl ell nylt anslag förs upp på statsbudgeten för della ändamål.
Med hänsyn lill atl bankerna i dessa fall inte löper någon förlustrisk bör de betala en avgift till garantigivaren, dvs. utvecklingsfonden. Storleken på garantiavgiften liksom räntan för lån som garanterats av fonderna bör anpassas efter vad som gäller för lån enligt förordningen (1978:507) om industrigaranlilån.
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
au godkänna de av mig förordade riktlinjerna för garanligivning hos de regionala utvecklingsfonderna.
E. Energihushållning
[2] E 5. Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. 1 slalsbudgeten för budgetåret 1979/80 har under denna rubrik anvisats ell reservationsanslag av 300 milj. kr.
Från detta anslag bestrids utgifler för statsbidrag bl. a. enligt förordningen 11975: 422) om slalsbidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet m.m. (omtryckt 1978:339, ändrad 1979:554). Enligi förordningen kan bidrag ulgå till bl. a. fiamtagande av prolotyper och demonstialionsanlägg-iiingar med inriktning på effeklivare energianvändning inom industrin eller inom transport och samfärdsel, återvinning av energikrävande varor eller energi ur avfall, användning av annat bränsle än olja eller effektivare tjäiiviiimedistribiition. Bidrag kan ingå också till ftamiagande av anlägg-
Prop. 1979/80:101 41
ning för energiprodukiion som innebär tillämpning av teknik som kan antagas komma atl bli lönsam.
Svensk Melanolutveckling AB (SMAB) är ett lill 90% statligt ägl bolag med uppgifl all bedriva utrednings- och ulvecklingsarbeie rörande användningen av bl. a. metanol som drivmedel. Bolagel har i en skrivelse den 29 augusti 1979 till regeringen anmält ett medelsbehov om ca 8 milj. kr. för vissa fältprov med distribution och användning av alkoholhaltiga drivmedel under perioden 1979-1981.
Framställningen avser både investerings- och driftkostnader. Till vissa forskningsinriktade projekt med anknytning lill fältproven har SMAB erhållit stöd från styrelsen för teknisk utveckling. Bolagel påpekar i sin skrivelse all bidrag för fältproven inte har erhållits från energiforsknings-anslaget eller anslaget för energibesparande ålgärder inom näringslivel m. m.
SMAB:s skrivelse har remiilerals lill slalens induslriverk, nämnden för energiproduktionsforskning och oljeersällningsdelegalionen (1 1979:01), vilka alla framhåller alt del är angelägel all projekten genomförs. Industriverket påpekar emellerlid att de aktuella proven delvis är av annan karaklär än de demonstrationsprojekt som verket normalt kan siödja med bidrag. Verket pekar därför på möjligheten att utvidga området för slöd till prototyper och demonslralionsanläggningar under förevarande anslag.
I en skrivelse den 16 november 1979 har industriverket bl. a. hemställt om ändring av anslagels användningsområde så all stöd kan ulgå lill ålgärd som avser införande av ny energiråvara inom induslrin, inom transport och samfärdsel eller inom övrigt näringsliv. Bidrag bör enligt industriverket kunna utgå för atl läcka driftunderskoli i sådan verksamhet under de första åren. Ändringsförslagen innebär atl siödet inle som nu begränsas lill framtagande av anläggning.
Jag delar induslriverkets uppfattning beträffande behovel av all kunna stödja ålgärder av delta slag. Del är angeliiget atl bl. a. prov med distribution och användning av syntetiska drivmedel genomförs för all ge underlag för framlida beslul om införande. Slalligl stöd lorde vara erforderiigl för all dylika prov skall komma till slånd. Åtgärder av detla slag rörande även andra energiråvaror bör kunna stödjas.
Jag finner mol denna bakgrund atl statsbidrag bör kunna utgå till demonslrationsålgärder som avser införande av energiråvaror som ersäller olja eller oljeprodukler inom induslrin, iransport och samfärdsel eller övrigt näringsliv. Bidraget bör i likhet med bidraget till prototyper och demonstrationsanläggningar ulgå med högst 50% av godkända kosinader.
Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen
all godkänna den av mig förordade ändringen av grunderna för bidrag till energibesparande ålgärder inom näringslivet.
Prop. 1979/80:101 42
[3] E 12. Solmätning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
Någol anslag för detla ändamål finns inte upptaget i slalsbudgeten för budgelåret 1979/80.
Vid min anmälan till budgelpropositionen 1980 (prop. 1979/80: 100 bil. 17 punkt E 11) harjag tidigare denna dag angivii medelsbehovei för solmälning vid Sveriges meleorologiska och hydrologiska inslitut lill 2 667 000 kr. under budgeiårei 1979/80.
Med hänvisning lill min redogörelse i budgelproposilionen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen
alt till Solmätning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut på tilläggsbudget 11 till slalsbudgeten för budgetåret 1979/ 80 anvisa ell reservalionsanslag av 2 667000 kr.
F. Teknisk utveckling m. m.
[4] F 1. Styrelsen för Teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.
1 slatsbudgelen för budgeiårei 1979/80 har under denna rubrik anvisals etl reservationsanslag av 416 550000 kr.
Riksdagen har beslulal (NU 1978/79:59, rskr 1978/79:415) alt under detla anslag anvisa särskilda medel för stöd till sådant utvecklingsarbete som initieras av de anställda i fö retagen. Enligt riksdagens beslul skall regeringen förelägga riksdagen ell förslag lill utformning av en sådan stödform. Till grund för förslaget skall ligga de principer som anges i molion 1978/79:2020. Den nya siödformen syftar till att speciellt stödja utvecklingsarbete initierat av arbetstagare inom företagen för att få fram nya och förbällrade produkter liksom allernaliv produklion.
Genom Slyrelsen för leknisk uiveckling (STU) ges i dag slöd lill såväl förelags som enskilda uppfinnares utvecklingsarbete. Därigenom slöds i viss ulslräckning nu projekt av den lyp som avses i riksdagsbeslutet. Stödgivningen regleras genom förordningen 11978: 571) om slatligt stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet (ändrad 1979:605). Slöd till industriellt utvecklingsarbete lämnas som bidrag med villkorligt krav på ålerbelalning eller undanlagsvis som lån. Till uppfinnarverksamhet kan stöd lämnas också i annan lämplig form som genom stipendier eller pris.
Grundläggande krav för projektstödet är all det projekl som slöds skall vara förenat med en leknisk risk. Vid prövningen om stöd skall lämnas har STU alt beakta både de tekniska möjligheterna atl genomföra projekiel med åsyftat resullal och möjligheterna all nyltiggöra resultatet. Om projektet kan vänlas medföra ekonomiskt utbyte för en bidragsmotlagare förenas bidraget med villkorlig skyldighet atl återbetala beloppet. Slöd för
Prop. 1979/80:101 43
elt sädanl projekt får motsvara högst halva koslnaden för projektet. Del finns dock möjlighet all siödja enskilda personer och småförelag med slörre andel.
Ulformningen av del nya slödel bör enligi min mening nära anslula till de regler som gäller för STU:s stöd i allmänhet. Stödet bör således lämnas till projekt där det finns en teknisk osäkerhet men där etl lyckat genomförande bedöms vara ett slort tekniskl framsteg och skapa inlressanla utvecklingsmöjligheter för näringsliv och samhälle. Vidare bör utgångspunkten vara all slödel skall ulgå i samma form som STU:s slöd i övrigt kompleiteral med speciella bestämmelser för att lillgodose del särskilda syflel med slödel. nämligen alt främja utvecklingsarbete som är grundat på de anställdas direkta engagemang i att ta fram ny eller förbättrad teknik eller nya eller förbätlrade produkler. Jag ålerkommer till dessa särbestämmelser i det följande.
Somjag nyss har framhållil slöder STU redan i dag elt slort anlal projekt som bygger på idéer av anställda i företag. Sådana idéer kan emellerlid i vissa läll stöta på hinder för sitt förverkligande. Ett hinder är att idéer som inle härstammar från förelagens utvecklingsavdelningar kan ha svårl all vinna gehör vid prioriteringar inom företagen. Ett annat är att idéer kan vara oförenliga med förelagets produklfilosofi. Syftet med det nya stödel är alt fånga upp dessa idéer. På många håll finns ulan tvekan en önskan alt bättre la till vara den erfarenhet och de idéer som finns hos de anslällda. Flera företag har redan i dag tagit inilialiv i della syfle genom all bilda s. k. förslagskommilléer med represenlanler för såväl de anslällda som förelagsledning. De anslällda uppmunlras genom förslagslävlingar o.d. atl bidra till företagens utveckling. Del finns enligt min mening anledning att bredda denna typ av verksamhet för alt ytterligare slimulera sådanl utvecklingsarbete som initieras av de anställda i företagen. Förslagskommilléer kan öka möjlighelema all la hand om förslag fiån de anslällda. Från fiera förelag har emellerlid ftamhållits att det endast är förbättringsförslag vilka direkl kan utnyttjas i den löpande produktionen som anammas av kommittéerna. Förslag som kräver vidare utveckling kommer inle fram. För all den nya siödformen skall nå sina syften kan del krävas atl befintliga kanaler breddas och nya skapas. Hur detta bäst åstadkoms är dock en fråga som det ankommer på arbetstagare och företagsledning i resp. företag all avgöra.
Utmärkande för de idéer som det nya stödel lar sikle på är således att de har kommit fram på ell annal säll än i förelagets normala utvecklingsarbete. Idégivaren kan vara en anställd i vars arbelsuppgifler del inte ingår att utveckla produkler.
Centralt för den nya siödformen bör vara all skapa möjlighel för idégivaren att bli frikopplad från den löpande verksamheten i företagel och få tid och resurser att vidareutveckla sin idé i ell uivecklingsprojekl. All erfarenhet visar alt man inle bör skilja idé från idégivare för lidigl i innovationsprocessen.
Prop. 1979/80:101 44
Slödel bör även kunna utnyttjas för all läcka kosinader för bedömning av och slöd lill projekt inom företagel i former som företaget och de anställda kommer överens om.
Del är viktigt all förelagen finansierar en del av koslnaden för slödda projekl. Härigenom säkerställs all förelagen iror på projekten och är beredda all genomföra projekten även sedan STU har avslutat sill slöd. För all omsälla en idé i en innovalion räcker del inle med all del lekniska utvecklingsarbetet lyckas. Produklionsanpassning, marknadsföringsinsatser m.m. krävs och för dessa faser i innovalionsprocessen erfordras slora insalser frän förelagets sida.
Jag återkommer nu till de särskilda bestämmelser som bör gälla för del nya slödel.
För alt slimulera förelagen all salsa på arbetslagarinilierade projekt bör STU ges möjlighel alt inom anvisade ramar stödja sådana projekt med upp lill två Iredjedelar av projektkostnaden. Detla bör gälla oavsett företagels storlek och egna finansiella resurser eller projektels karaklär. Förelagel bör dokumentera sill inlresse för projektet genom all salsa minst en tredjedel. Förelagel bör i samråd med de anslällda inge del underlag som erfordras för STU:s ulvärdering och bedömning av projektet. Stödet bör utgå lill företaget.
STU bör handlägga dessa projekl enligt de ruiiner som lillämpas för övriga ulvecklingsprojekt. Innan beslul fallas i etl stödärende bör det åligga STU all inhämla yttrande från en särskild nämnd, som ulses av STLJ:s styrelse. Nämnden bör innehålla represenlanler för lönlagarna. Del ankommer på regeringen atl fastställa närmare riktlinjer för nämndens sammansällning.
Projektstöd bör lämnas med villkorlig återbelalningsskyldighet. Eftergift av ålerbelalningsskyldigheten bör medges om bidragsmotlagaren visar att projeklels resullal varken har getl eller kan väntas ge ekonomiskl uibyle av mer än begränsad omfattning.
Förslag som kommer fram inom ett förelag och bedöms vara inlressanla men som faller utanför det egna företagets intresse och kompelens bör kunna slussas vidare lill STU för eventuellt slöd till utvecklingsarbete. Förmedling till annal förelag kan göras på sedvanligt sätt, evenluelll med hjälp av STU.
Inom den offentliga seklorn och specielll inom kommunerna pågår omfattande aktiviteter för all entusiasmera de anställda all komma med förslag till ändamålsenlig ny teknik och nya meloder. Om del för alt genomföra sådana förslag finns behov av tekniskt/industriellt utvecklingsarbete bör även dessa kunna förmedlas av STU lill etl lämpligl förelag enligt ovan. Även i detla fall bör idégivaren på lämpligl sätt ges möjlighel all engagera sig i utvecklingsarbetet.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen
atl godkänna de rikllinjer som jag har förordat för slöd lill utvecklingsarbete som initieras av de anslällda i företagen.
Prop. 1979/80:101 45
Bilaga 9
Uidrag
KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-12-21
Föredragande: slalsrådel Boo
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser kommundepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FEMTONDE HUVUDTITELN
A. Kommundepartementet m. m.
[1] A 3. Extra utgifter. En överenskommelse om samarbete vid oljeförorening i Nordsjön, Bonn-överenskommelsen, undertecknades av Sverige utan förbehåll för ratifikation den 9 juni 1969. Överenskommelsen gäller mellan Belgien, Danmark, Frankrike, Nederiänderna, Norge, Slorbrilannien, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland och innebär att de fördragsslutande staterna på sätl som anges i överenskommelsen skall bistå varandra vid oljeförorening inom nordsjöområdet. Sveriges andel av sekrelariatskostnaderna för budgetåret 1979/80 beräknas uppgå lill 25 000 kr.
Jag anser del inte minst med hänsyn till den betydande oljeutvinning som förekommer i Nordsjön väsentligt atl del inlernationella samarbetet vid oljeförorening inom nordsjöområdet kan bedrivas effektivt. Jag förordar därför all medel anvisas för angivna ändamål.
Jag hemsläller mot denna bakgrund att regeringen föreslår riksdagen atl till Extra utgifter på tilläggsbudget II till slatsbudgelen för budgetåret 1979/80 anvisa elt reservalionsanslag av 25 000 kr.
Prop. 1979/80:101 47
Biluga 10
Förteckning
över av regeringen hos rik.sdagen i prop. 1979/80:101 begärda anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
//. J list i t iede part em en let
D 5 Utrustning till domstolar m. m.. reservationsanslag 2 100000
E 3 a Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapilal 11 000000
X. Jordbruksdepurtemenlel
B 15 Särskilt slöd lill jordbruk och skogsbruk, m.m. i
Norrboltens lån, reservationsanslag 160000(K)
G 1 Sveriges lantbruksuniversitet:
Förvaltningskost
nader, /iir?/fjJia/i.v/« 1 000000
I 2 Slöd lill idrollen: Anläggningsstöd m.m., reserva-
tionsun.slag 2 5000(X)
XII. Arbetsmarknadsdepartementet
B I /Krhetimarknadserviee,förslagsanslag 4200000
B 2 Bidrag till arbetsmarknadsutbildning 629000000
D 5 Särskilt bidrag lill stiftelsen Finlands hus 1090000
XIII. Bosladsdeparlemenlel
A 2 V-.omrr\\ttéeT. m.m.. reservalionsanslag 7000000
XIV. Induslrideparlemenlet
E 12 Solmätning vid Sveriges
meteorologiska och hydro
logiska institut, reservationsanslag 2667000
XV. Kommundepartementet
A 3 Extra ulgifter, reservationsanslag 25 000
Summa för driftbudgelen 676582000
KAPITALBUDGETEN
V. Fonden för läneunderstöd
Handelsdeparlemenlel
8 Lån lill leko-, sko-och garveriinduslrier 8000000
9 Försörjningsberedskapslån 2 000000
10 a Lån till kemisk induslri 2000000
Summa för kapilalbudgelen 12000000
Norstedts Trycken, Stockholm 1980