Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1979/80:49

av Hans Alsén m. fl.

med anledning av propositionen 1979/80:6 om socialstyrelsens
uppgifter och organisation, m. m.

Inledning

I propositionen 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation,
m. m., preciseras socialstyrelsens framtida roll med avseende på bl. a. tillsyn
och planering inom sitt ansvarsområde. Därvid anges att styrelsen skall
kunna ta initiativ till forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet
men i princip inte själv bedriva egen sådan verksamhet. I enlighet härmed
förutsätts bl. a. att den forskningsverksamhet som socialstyrelsen bedriver
vid vårdcentralen i Dalby skall avvecklas. Föredraganden framhåller att
forskning beträffande öppen sjukvård och allmänläkarvård bör ske inom
universitetsorganisationen. Denna fråga - liksom frågan om de utvecklingsoch
försöksverksamheter som sedan början av 1970-talet bedrivs i Tierp och
Vilhelmina - bör enligt föredraganden prövas av en särskild arbetsgrupp
inom socialdepartementet.

Med anledning härav vill vi i vad gäller den utvecklings- och försöksverksamhet
som bedrivs i Tierp anföra följande.

Socialstyrelsen driver med medel från delegationen för social forskning ett
fältanknutet utvecklingsarbete i Tierps kommun i samarbete med kommunen
och Uppsala läns landsting. I projektet medverkar dessutom socialmedicinska
institutionen vid Uppsala universitet med forskningsinsatser huvudsakligen
finansierade av medicinska forskningsrådet.

Projektets syfte är att i försöksverksamhetens form tillämpa helhetsprincipen,
främst inom socialvården, hälso- och sjukvården, skolans elevvård
samt kultur- och fritidsverksamheten för att i så hög grad som möjligt uppnå
socialt, psykiskt och fysiskt välbefinnande för kommunens invånare. Genom
att i praktisk försöksverksamhet tillämpa helhetssynen i en utveckling av
socialt och medicinskt arbete erhålls också erfarenheter för utformningen av
den framtida hälso-, sjuk- och socialvården i en primärkommun av i första
hand det slag som Tierp representerar.

Tierpsprojektet har hittills finansierats genom årsvisa bidrag från socialdepartementets
anslag till forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
(A 3). För budgetåret 1978/79 uppgår bidraget därvid till 600 000 kr.
För innevarande budgetår (1979/80) har regeringen efter förslag av DSF
(delegationen för social forskning) beslutat anvisa endast 500 000 kr. till
Tierpsprojektet.

Anvisningen har också givits formen av ett slutanslag. Anledningen härtill
torde vara uttalanden i den rapport med förslag om socialstyrelsens framtida

Mot. 1979/80:49

organisation och arbetssätt m. m. som utarbetats av en arbetsgrupp inom
socialdepartementet och som legat till grund för förslagen i propositionen
1979/80:6. I denna rapport förutsattes att styrelsen inte längre skulle driva
försöks- och utvecklingsverksamheter av detta slag.

I anslutning till att DSF behandlade styrelsens anslagsframställning
uttalade delegationen dock det angelägna i att verksamheten även efter detta
stöds upphörande kunde bedrivas utan brist i kontinuitet.

Här skall översiktligt beskrivas bakgrunden och inriktningen av Tierpsprojektet
och det i anslutning därtill bedrivna forsknings- och utvecklingsarbetet.

Tierpsprojektets bakgrund och inriktning

Från statens sida har i olika sammanhang understrukits behovet av en
större satsning på mer öppna vårdformer och förebyggande arbete samt
närmare samordning mellan socialvården samt hälso- och sjukvården.
Kunskaperna om orsakerna till och sambandet mellan sociala och medicinska
problem har ökat. Den starka tillväxten inom såväl hälso- och sjukvården
som socialvården med åtföljande ekonomiska påfrestningar på stat och
kommun ligger också till grund för de tankegångar som utvecklats. Vidare
har betonats behovet av förebyggande insatser och en helhetssyn i arbetet
med sociala och medicinska problem.

Under 1950-talets hälso- och sjukvårdspolitiska debatt uppmärksammades
behovet av utvecklad forskningsverksamhet inriktad på vård i öppna former.
Den diskussion som därmed påbörjades ledde fram till att en forsknings- och
utbildningsenhet för öppen hälso-och sjukvård inrättades vid läkarstationen i
Dalby. Enheten togs i bruk 1968.

Inom socialstyrelsen utvecklades efter tillkomsten av den nya organisationen
1968 tankegångar att genom försöksverksamhet utveckla nya former för
såväl den öppna hälso- och sjukvårdens som socialvårdens bedrivande samt
för nya samarbetsformer mellan socialvård samt hälso- och sjukvård.
Socialstyrelsen tog mot denna bakgrund upp diskussioner med Uppsala läns
landsting och dåvarande primärkommuner i Tierps kommunblock om
möjligheterna att bedriva en utvecklings- och försöksverksamhet i Tierp.
Diskussionerna resulterade i att förberedelserna för Tierpsprojektet kunde
inledas under budgetåret 1970/71.

Förberedelserna innebar bl. a. att de i projektet medverkande parterna
enades om ett gemensamt synsätt och gemensamma handlingslinjer för
försöksverksamheten, att organisations- och samverkansformer utvecklades
samt att ett omfattande informations- och utbildningsprogram genomfördes.

Under år 1974 inträdde Tierpsprojektet i ett nytt skede. Då slogs
kommunblockets sju kommuner samman. Därmed skapades huvudförutsättningarna
för genomförandet av de planerade förändringarna. Under första

Mot. 1979/80:49

delen av 1974 färdigställdes också den byggnad i vilken hälsocentralen
inklusive socialförvaltningen nu är inrymd.

Inom Tierpsprojektets ram samordnas det arbete som bedrivs inom bl. a.
socialvården, hälso- och sjukvården, skolans elevvård samt fritidsverksamheten.
Dessa fyra områden representerar två olika huvudmän. Varje enhet
har sitt givna kompetensområde och sitt i lag reglerade ansvar.

I anslutning till försöksverksamheten bedrivs en relativt omfattande
forsknings- och utvecklingsverksamhet. Verksamheten syftar till att ge
underlag för utvärdering av de samverkansformer som tillämpas i Tierp, att
förbättra faktaunderlag för samhällsplaneringen i Tierp samt att ge underlag
för planering på riksnivå inom socialvårds-, hälso- och sjukvårds- samt
elevvårdsområdet.

Socialmedicinska institutionen bedriver fortlöpande studier av vårdkonsumtionen
i Tierp. Huvudsyftet med forskningen är

o att kartlägga vårdkonsumtionsmönstret hos befolkningen i Tierp och
därvid särskilt söka karakterisera grupper som kräver stora medicinska och
sociala vårdinsatser,
o att belysa konsekvenser av förändringar i vårdorganisationen, bl. a. med
avseende på patientflödet mellan olika vårdnivåer,
o att bedöma medicinska och sociala effekter av preventiva och kurativa
vårdinsatser,

o att bedöma värdet av intensifierad samverkan mellan hälso- och sjukvård
och socialvård.

Förutsättningar för fortsatt utvecklings- och forskningsverksamhet i
Tierp

Inom Tierpsprojektet finns ett betydande bakgrundsmaterial som belyser
kommunens näringsgeografiska och socioekonomiska förhållanden. Dessutom
har organisationsstudier genomförts. Bakgrundsinformation av detta
slag erfordras i många sammanhang.

I Tierp finnsdessutom ett unikt datamaterial som geren mycket god bild av
befolkningens hälsoläge och sjukvårdskonsumtion samt även information
om socialvårdsutnyttjandet. Det finns också etablerade former och väl
inövade rutiner för samarbete mellan forskningsinstitutioner och berörda
huvudmän.

De samverkansformer mellan olika verksamhetsgrenar som skapats
gynnar forsknings- och utvecklingsarbete som bygger på helhetssynen. Den
lokala samverkansorganisationen i Tierp ligger väl i linje med den utveckling
som länge diskuterats i Sverige. Det är med andra ord en modellverksamhet
för samverkan som fortlöpande bör följas och studeras.

Mot. 1979/80:49

Utvecklingstendenser för medicinskt och socialt arbete i en kommun

Förverkligandet av principen om en helhetssyn på hälso- och sjukvårdsfrågorna
och ett vidgat samhällsansvar för människors hälsa och välbefinnande
får främst återverkningar på innehållet i och formerna för den framtida
primärvården.

Det närmaste decenniet kommer att karakteriseras av en fortsatt uppbyggnad
av denna. Landstingens arbete med enhetligt uppbyggda sjukvårdsplaner
ger utgångspunkter för denna utveckling. Genomförandet av dessa planer
ställer krav på ökade forskningsinsatser och ökat utvecklingsarbete. Vissa
delar av detta forsknings- och utvecklingsarbete kan bäst genomföras vid
fasta forskningsstationer inom den öppna vården.

Riksdagens uttalande i anslutning till behandlingen av propositionen
1978/79:178 om husläkarsystem inom hälso- och sjukvården m. m. (SoU
1978/79:47 rskr416)gernya utgångspunkter för denna utveckling. Riksdagen
har därvid förordat att de konkreta åtgärder som behövs för att stimulera
utvecklingen och utbyggnaden av primärvården skall föreläggas riksdagen,
sammanfattade i ett åtgärdsprogram. Utgångspunkter skall därvid vara de
riktlinjer för utbyggnaden av primärvården som getts i socialstyrelsens
principprogram Hälso- och sjukvård inför 1980-talet (HS 80). Riksdagens
ställningstagande innebär att utvecklingen av primärvården påskyndas.

För närvarande pågår en utredning om ny lagstiftning för hälso- och
sjukvården. Lagstiftningsarbetet skall enligt direktiven förankras i en
övergripande målsättning för hälso- och sjukvården. Enligt direktiven bör
utgångspunkten vara att alla skall ha rätt till hälso- och sjukvård på lika
villkor. Målen bör präglas av en social helhetssyn på hälso- och sjukvården
och därigenom vidga ramarna för samhällets totala insatser på detta område
och även innefatta förebyggande åtgärder. Inriktningen mot en aådan
offensiv hälsopolitik förutsätter en förändring inom hälso- och sjukvården
med en stark prioritering av insatser inom primärvård.

Det förslag till ny socialtjänstlag (prop. 1979/80:1) som nyligen framlagts
kommer att resultera i betydande förändringar när det gäller det sociala
arbetets inriktning, arbetsmetoder och organisation. Också här gäller att delar
av det förändrings- och utvecklingsarbete som krävs bäst kan genomföras vid
fasta forskningsstationer med en för ändamålet anpassad organisation och
med tillgång till basdata om befolkningsstruktur, näringsstruktur, sjukvårdsoch
socialvårdskonsumtion. Fasta forskningsstationer av denna karaktär kan
underlätta planeringssamverkan både på det regionalpolitiska området och
mellan landsting och primärkommuner.

Behov av forsknings- och utvecklingsarbete samt utbildning

Brister i den sociala forskningen har uppmärksammats, bl. a. i socialutredningen.
Utifrån varierande synpunkter har behovet av forskningsanknytning

Mot. 1979/80:49

i utbildningen diskuterats. Riksdagen fattade 1975 beslut om reformering av
den högre utbildningen. Det slogs fast att all grundläggande högskoleutbildning
bör ha anknytning till forskning/forskarutbildning. Det ansågs viktigt
att utveckla forskning inom yrkesinriktade utbildningar. En arbetsgrupp
tillsattes 1974 med uppgift att göra en allmän översyn av sociala linjens
utbildning (SLU).

För att uppnå de uppställda målen med fält- och forskningsanknytning
utarbetade arbetsgruppen ett förslag på tvärvetenskapligt profilämne, socialt
arbete, som skall inrymma både fält- och forskningsanknytning. Ämnet
socialt arbete kräver integrerad och problemorienterad utbildning samtidigt
som ämnet skall vara hjälpmedel att nå ”forskningsmedvetenhet”. Tre
professurer i socialt arbete har inrättats, vilka är placerade i Stockholm,
Göteborg och Umeå högskoleregion. Härutöver kan nämnas att tre professurer
i alkoholforskning också nyligen inrättats.

Etableringen av det forskningsbaserade ämnet socialt arbete ger viktiga
förutsättningar för möjligheterna att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete
vid fältstationer.

Här bör vidare erinras om de strävanden som pågår att bygga upp
forsknings- och utbildningsresurserna inom primärvården. Under de senaste
åren har olika försök gjorts - på anmodan av bl. a. socialdepartementets
sjukvårdsdelegation - att starkare inrikta grundutbildningen av läkare mot
öppen vård. En utgångspunkt har därvid varit att denna utbildning skall
förankras i en forskningsorganisation inom primärvården. I enlighet härmed
har från olika håll förslag framförts om inrättande av professurer i allmän
medicin.

1 diskussionerna om inriktningen av forskningen vid institutioner för
forsknings- och försöksverksamhet inom primärvården har bl. a. pekats på
följande frågeställningar:

O hälso- och sjukvårdsproblem inom den öppna vården som berör flera
specialiteter eller gränsområdet mellan medicin och andra närstående
områden, främst socialvård,

O orsaker till och risker för olika sjukdomar mot bakgrund av miljöförhållanden
etc, dvs. epidemiologiska frågeställningar,

O sambandet mellan sociala faktorer och hälsotillstånd,

O rehabilitering och omvårdnad av handikappade och äldre, främst mot
bakgrund av allmänläkarnas verksamhet inom bl. a. lokala sjukhem och
hemsjukvård,

o samverkan och samarbete mellan olika befattningshavare inom primärvården,

O utvärdering av diagnostiska och behandlande insatser inom primärvården.

För närvarande har allmänmedicin inte någon bestämd plats i forskningen
och utbildningen. I Dalby har dock en långt gående försöksverksamhet

Mot. 1979/80:49

förekommit. Vid flera högskolor är de socialmedicinska institutionerna
organisatoriskt ansvariga för den förekommande utbildningen i allmän
medicin.

En ny inriktning av samhällets vårdpolitik för med sig krav på ändringar
både av vårdutbildningars innehåll och av deras dimensionering. Utbildning
kan också betraktas som ett av de viktigaste instrumenten att förändra
vårdarbetet i enlighet med vårdpolitiska målsättningar.

För närvarande pågår omfattande förändringar av hälso- och sjukvårdsutbildningars
innehåll för att bättre svara mot de omstruktureringar som sker
inom såväl vårdorganisationen som utbildningsområdet.

Till grund för dessa förändringar ligger följande krav:

O ökad inriktning av vårdverksamheterna mot framför allt öppen vård,
långtidssjukvård och förebyggande insatser,

O ökat intresse för omvårdnadsaspekter utifrån en helhetssyn på människornas
problem; i konsekvens härmed en strävan att begränsa specialiseringen,

O samordning av utbildningar för olika kategorier med så långt möjligt
gemensamma basutbildningar och därefter successiva differentieringar kritik
riktas mot att dagens personal- och utbildningsstruktur inom
vårdområdet är för starkt splittrad,

O ökad samverkan mellan olika personalkategorier (vårdlag) både inom
hälso- och sjukvården och mellan denna och angränsande sektorer, i
första hand socialvården,

O omfördelning av arbetsuppgifter mellan olika personalkategorier, bl. a.
med hänsyn till de förändringar i personaltillgångarna som är att förvänta,
t. ex. som följd av gymnasieskolans utbyggnad.

Behov av fortsättning på Tierpsprojektet

Som underlag för planering på lokal och regional nivå av socialt och
medicinskt arbete behövs studier som ger kunskaper och erfarenheter av den
samlade verksamheten i en kommun. Särskilt angeläget är studier av behovet
av och villkoren för att utveckla en samordnad verksamhet baserad på en
helhetssyn på invånarnas levnadsförhållanden och sociala och medicinska
problem.

Erfarenheterna från Tierpsprojektet har varit betydelsefulla för huvudmännens
verksamhet liksom för socialstyrelsens planering på riksnivå. Inom
projektet finns en omfattande kunskap på kommunnivå. Den kunskaps- och
datainsamling som skett om förhållandena i Tierp får sitt fulla värde först om
arbetet kan fortgå under lång tid.

Vi finner mot den bakgrunden det angeläget att Tierpsprojektet kan
fortsätta efter den 1 juni 1980 i de former som då kan visa sig lämpliga. Vi vill
därvid anföra följande särskilda motiv.

Mot. 1979/80:49

O Forsknings- och utvecklingsarbete måste starkare förankras i de socialpolitiska
utvecklingssträvandena i samhället. Utifrån denna utgångspunkt
är det nödvändigt att inrikta FoU-verksamheten inom hälso-, sjuk-och
socialvården mot bl. a. förebyggande aspekter, öppna decentraliserade
vårdformer och mot samverkansfrågor. Tierpsprojektet, som framför allt
baserats på utvecklings- och försöksverksamhet, ligger helt i linje med
dessa strävanden.

o Utvecklings- och försöksverksamhet av den typ som Tierpsprojektet
representerar har en långsiktig verkan. Utfallet kan inte mätas förrän efter
lång tid.

O Genom de forskningsinsatser som gjorts har på kommunnivå byggts upp
ett registersystem som tillåter uppföljning. Det är alltså möjligt att
utvärdera effekterna och att analysera mera kortsiktiga problem med
hjälp av detta basmaterial.

O En aktiv medverkan från olika utbildningsinstitutioners sida i forskningsoch
utvecklingsarbetet vid fältstationer bör vara betydelsefullt både för
utvecklingen av det sociala och medicinska arbetet i komunen och för
institutionernas möjligheter att fullfölja sin utbildningsfunktion.

Socialstyrelsen har i sin petitaframställning för budgetåret 1978/79 föreslagit
att försöksverksamheten i Tierp skall permanentas och att resurser
härför skall tillhandahållas. I anslagsframställningen skisserades en basorganisation,
svarande mot en årlig driftkostnad av 980 000 kr. För en permanentning
förutsattes vidare att en överenskommelse om lokaler m. m. skulle
kunna träffas mellan staten och vederbörande kommuner. Detta förslag harsom
tidigare angivits - inte vunnit statsmakternas bifall.

Universitets- och högskoleämbetet har i sin anslagsframställning för
budgetåret 1980/81 föreslagit att en professur i allmänmedicin skall inrättas
vid Uppsala universitet fr. o. m. budgetåret 1981/82 med sjukvårdsmässig
anknytning till hälsocentralen i Tierp. Ett realiserande av detta förslag
innebär emellertid tidsmässigt att en professor i allmänmedicin inte kan
påbörja sin verksamhet i Tierp förrän tidigast ett år efter det att verksamheten
upphört på grundval av de slutanslag som utgår för innevarande budgetår.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om behovet av att den utvecklings- och
försöksverksamhet som sedan början av 1970-talet gemensamt
bedrivits i Tierp av socialstyrelsen, Uppsala läns landsting och
Tierps kommun samt i samverkan med bl. a. Uppsala univer

Mot. 1979/80:49

sitet utan avbrott kan fortsätta även efter den ljuli 1980 i de nya
former som då kan visa sig lämpliga.

Stockholm den 11 oktober 1979
HANS ALSÉN (s)

NILS HJORTH (s) BIRGITTA DAHL (s)

ARNE GADD (s)

C;<)TAB 62693 Slockholm 1979