UU 1979/80:9
Utrikesutskottets betänkande
1979/80: 9
med anledning av propositionen 1979/80:26 om avtal rörande handeln
mellan EFTA-länderna och Spanien, m. m.
Propositionen
Regeringen har i propositionen 1979/80: 26 föreslagit riksdagen att
1. godkänna avtalet mellan EFTA-länderna och Spanien med därtill
hörande handlingar samt godkänna avtalet angående handeln med jordbruksprodukter
mellan Sverige och Spanien enligt de till propositionen
fogade bilagorna 1-4,
2. godkänna avtalet om tillämpning av avtalet mellan EFTA-länderna
och Spanien i förhållande till Furstendömet Liechtenstein enligt den till
propositionen fogade bilagan 5,
3. antaga inom handelsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring
i tullförordningen (1973:979).
Allmänt
Frihandelssträvandena i Västeuropa har lett till uppkomsten av de europeiska
gemenskaperna (EG). Vidare har den europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA) bildats av Danmark, Norge, Portugal, Schweiz,
Storbritannien, Sverige och Österrike. Senare har Finland associerats till
EFTA och Island anslutits som medlem. Danmark och Storbritannien har
lämnat organisationen och anslutit sig till EG.
År 1972 slöts separata frihandelsavtal mellan EFTA-länderna och EG.
En stor europeisk marknad omfattande 16 länder bildades.
Riksdagen godkände Sveriges frihandelsavtal med EG i december 1972
på grundval av utrikesutskottets betänkande UU 1972: 20.
I propositionen redovisas bakgrunden till att Sverige och övriga EFTAländer
funnit det önskvärt att uppnå ett frihandelsavtal med Spanien.
Redan under 1960-talet började EG ingå handelsöverenskommelser med
vissa medelhavsländer, och detta har under 1970-talet fortsatt inom ramen
för EG:s s. k. medelhavspolitik. Numera har EG slutit mer eller mindre
långtgående avtal om handel och tullar med praktiskt taget samtliga länder
i denna region. Ett av dessa avtal var 1970 års frihandelsavtal med Spanien.
Genom avtalet fick EG-länderna en förmånligare behandling än
EFTA-länderna på den spanska marknaden. Med hänsyn till denna marknads
betydelse blev det naturligt för EFTA-länderna att i Spanien söka
uppnå handelsmässig likställighet med EG.
Förhandlingar härom inleddes år 1977. Enligt spansk mening borde
handelsarrangemanget med EFTA-länderna följa avtalet från år 1970 mellan
Spanien och EG i fråga om graden av tullavveckling samt varuomfatt
-
1 RiL-st/inoen IQ7QIX0 Q Knml Nr Q
UU 1979/80:9
2
ningen. Vidare ansåg Spanien att medgivanden från EFTA-länderna för
handeln med jordbruksvaror erfordrades eftersom Spanien var starkt beroende
av sin jordbruksexport och då koncessioner av EFTA-länderna enbart
på industrivaruområdet inte vägde upp motsvarande spanska medgivanden.
Härigenom aktualiserades på jordbruksområdet en serie bilaterala
avtal mellan EFTA-länderna och Spanien.
Från EFTA-ländemas sida hävdades att ett avtal måste fylla det allmänna
tull- och handelsavtalets (GATT) föreskrifter om upprättande av ett
frihandeIsområde, dvs. att handelshindren för praktiskt taget all handel
mellan de berörda länderna måste avskaffas. Enighet förelåg mellan parterna
redan inledningsvis om att syftet med avtalet var att åstadkomma en
fullständig handelsliberalisering. Spanien vidhöll dock att man i de konkreta
åtagandena gentemot EFTA-länderna inte kunde gå utöver avtalet med
EG eftersom man annars skulle diskriminera EG:s export till förmån för
EFTA-länderna, heter det i propositionen.
Förhandlingarna har resulterat i ett multilateralt frihandelsavtal mellan
EFTA-länderna och Spanien, undertecknat i Madrid den 26 juni 1979.
Avtalet skall för att bli gällande för Sverige godkännas av riksdagen.
Avtalets huvudtext i engelsk version och svensk översättningjämte bilagor
har fogats till propositionen som bilaga 1. I anslutning till avtalet undertecknades
även ett bilateralt jordbruksavtal mellan Sverige och Spanien
(bilaga 2 till propositionen). Samtidigt undertecknades vissa överenskomna
tillämpnings- och tolkningsregler beträffande frihandelsavtalet. Vidare
har upprättats ett gemensamt protokoll. Reglerna och protokollet har
fogats till propositionen som bilaga 3 och 4. Slutligen undertecknades
samtidigt som frihandelsavtalet ett avtal om tillämpning av nämnda avtal i
förhållande till Furstendömet Liechtenstein. Avtalet har fogats till propositionen
som bilaga 5.
I juli 1977 lämnade Spanien in ansökan om medlemskap i EG, och
realförhandlingar inleddes i september 1979. Blir Spanien medlem av EG
kommer EFTA-ländemas handelsrelationer med Spanien att regleras av
varje EFTA-lands frihandelsavtal med EG. Det multilaterala avtalet mellan
EFTA-länderna och Spanien får då sägas upp med 6 månaders varsel
och särskilda övergångsarrangemang förhandlas fram.
Frihandelsavtalet mellan EFTA-länderna och Spanien
Genom det multilaterala frihandelsavtalet skapas ett frihandelsområde
bestående av Spanien och de sju EFTA-länderna, inom vilket på sikt alla
handelshinder skall avskaffas för i stort sett all handel. Varor från EFTAländerna
erhåller genom avtalet praktiskt taget likställighet med varor från
EG vid export till den spanska marknaden. Avtalet omfattar alla industrivaror
inom 25—99 kap. i tulltaxan utom, på EFTA-ländemas sida, ett fåtal
särskilt angivna produkter som är undantagna även i deras avtal med EG.
Avtalet omfattar därutöver vissa livsmedelsindustriprodukter, olika för
UU 1979/80:9
3
olika EFTA-länder och Spanien, främst inom 17-22 kap. samt vissa
spanska åtaganden rörande fisk och fiskprodukter inom 3, 5, 15, 16 och 23
kap. i tulltaxan.
Avtalets syfte är bl. a. att avskaffa alla tullar i handeln mellan EFTAländerna
och Spanien för de varor avtalet omfattar. Såsom en kompromiss
föranledd av Spaniens önskan om parallellitet i förhållande till avtalet med
EG regleras dock i avtalet endast vissa tullsänkningar i en första etapp
fram till år 1982. Till skillnad från vad som gäller enligt EFTA-konventionen
och EFTA-ländernas frihandelsavtal med EG föreskrivs i avtalet
inte någon fast tidtabell för borttagandet av tullarna. Parterna skall emellertid
årligen överväga vilka ytterligare tullsänkningar som kan göras och
senast år 1982 företaga en genomgripande översyn. Då kan man också
lättare överblicka läget i medlemskapsförhandlingarna mellan EG och
Spanien.
En följd av parallelliteten med avtalet mellan Spanien och EG är att i
denna första omgång ingen tullsänkning sker för s. k. CECA-varor (sådana
kol- och vissa stålvaror som omfattas av den europeiska kol- och stålunionen
inom EG:s ram). En annan följd är att Spanien i inledningsskedet
inte sänker tullarna mot EFTA på sådana ”känsliga” varor som Spanien
t. v. har undantagit även från tullsänkning gentemot EG. Detta gäller bl. a.
papper och papp, verktygsmaskiner och elektriska maskiner.
Totalt omfattas mellan 75 och 80 % av Sveriges export till Spanien av
den första etappens tullsänkningar.
Den första tullsänkningen sker på ett s.k. begynnelsedatum, 60 till 90
dagar efter avtalets ikraftträdande. Detta gäller såväl enligt huvudavtalet
som enligt de bilaterala jordbruksavtalen.
Spaniens tullsänkningar utgör för huvuddelen av berörda industrivaror
25 % och för ett mindre antal produkter 60 %. När det gäller livsmedelsindustriprodukter,
fisk och fiskprodukter sänker Spanien tullarna i stort sett
på samma sätt som gentemot EG, dvs. med i allmänhet 25 %.
På EFTA-sidan är tullsänkningsåtagandena mera komplicerade eftersom
hänsyn har fått tagas till de speciella tullsänkningstidtabeller som har
gällt för olika EFTA-länder i förhållandet till EG. För Sveriges del innebär
avtalet att tullarna i inledningsskedet sänks med 60 % för flertalet industrivaror.
Tullsänkningen för vissa tekovaror begränsas till 30 % vid begynnelsedatum
följt av en ytterligare sänkning med 10 % den 1 januari 1982. För
gummidäck, vissa läderarbeten och skor sänks tullen med 40 % i inledningsskedet
utan att vidare avtrappning har överenskommits.
Syftet att åstadkomma fortsatt tullavveckling samt att upprätthålla fortsatt
likabehandling med EG på den spanska marknaden har parterna säkerställt
i en särskild tolkningsregel, det s.k. dynamiska elementet. Parterna
är således överens om att Spanien skall bevilja EFTA-länderna samma
ytterligare liberaliseringar av handeln med industrivaror som man i framtiden
kommer att bevilja EG. EFTA-länderna å sin sida åtar sig att ge
UU 1979/80:9
4
Spanien samma tullsänkningar som EG kommer att medge Spanien, med
hänsyn tagen till de särskilda arrangemang för känsliga varor som avtalet
upptar.
I vilken utsträckning detta dynamiska element kommer att praktiskt
tillämpas blir framför allt beroende av utvecklingen av Spaniens medlemskapsförhandlingar
med EG. Om dessa skulle dra ut på tiden eller om av
andra skäl en utvidgning av 1970 års avtal blir aktuell kommer tillämpningen
av det dynamiska elementet att aktualiseras.
I en särskild bilaga till avtalet har angivits vilka ursprungsregler som
skall gälla för att en vara skall komma i åtnjutande av tullförmånerna enligt
avtalet.
I övrigt innehåller avtalet, i stort sett efter samma mönster som EFTAländernas
frihandelsavtal med EG, bestämmelser om löpande betalningar,
allmänna undantag, undantag i säkerhetssyfte, konkurrensregler, dumping
samt skyddsåtgärder vid svårigheter inom vissa sektorer och regioner eller
vid betalningsbalanssvårigheter.
Frihandelsavtalets tillämpning och ikraftträdande
För att administrera och övervaka tillämpningen av avtalet upprättas en
blandad kommitté bestående av en representant för varje avtalsslutande
land. Den blandade kommittén kan besluta om ändringar av avtalets bilagor
och listor. Beslutet måste dock vara enhälligt.
Avtalet kan träda i kraft under december 1979, förutsatt att samtliga
EFTA-länder och Spanien då har ratificerat det. De första tullsänkningarna
sker i så fall den 1 mars 1980. Skulle emellertid så ej bli fallet kan, under
förutsättning att Spanien har deponerat sitt ratifikationsinstrument, representanter
för de avtalsslutande parter, som också har ratificerat avtalet,
från och med januari 1980 besluta att avtalet skall träda i kraft i förhållandet
mellan dessa parter och Spanien. I sådant fall uppskjuts i motsvarande
mån tullsänkningarna.
Jordbruksavtalet mellan Sverige och Spanien
De bilaterala jordbruksförhandlingarna har resulterat i separata jordbruksavtal
mellan Spanien samt EFTA-länderna Sverige, Finland,
Schweiz och Österrike. Varuomfattningen liksom även tullsänkningarna
varierar i de fyra avtalen. Sverige har erbjudit Spanien tullsänkningar för
vissa av de produkter för vilka sådana tidigare har beviljats EG. De
svenska tullsänkningarna till förmån för Spanien är i paritet med dem som
gäller gentemot EG i fråga om vin, vindruvor, persikor och rosor. Vidare
ges tullsänkningar för fruktkonserver, kapris och oliver. Dessa är samtliga
viktiga varor i den spanska exporten till Sverige. Propositionen uppmärksammar
att, eftersom avtalet färdigförhandlades redan i december 1978,
koncessionerna avviker i någon mån från de tullar som anges i riksdagens
senare beslut rörande tullarna på trädgårdsområdet (prop. 1978/79: 136,
UU 1979/80:9
5
SkU 47, rskr 400, prop. 1978/79: 208, JoU 36, rskr 417, JoU 40, rskr 440).
Sverige har från spansk sida erbjudits samma medgivanden som Spanien
tidigare på olika sätt givit EG. De erbjudna spanska tullättnaderna berör
dock i mycket liten utsträckning aktuell svensk jordbruksvaruexport till
Spanien. Under förhandlingarna har därför från svensk sida eftersträvats
spanska koncessioner på jordbruksvaruområdet i annan form. Dessa
svenska strävanden har resulterat i att Spanien, i en särskild skriftväxling i
anslutning till avtalet, gjort vissa åtaganden till förmån för Sverige vad
gäller spansk import av smör och fläsk.
Avtalet är beträffande ursprungsregler, giltighetstid och ikraftträdande
m. m. kopplat till det multilaterala frihandelsavtalets regler och ingår sålunda
som en del av det totala förhandlingskomplexet.
Genomförandet av avtalen
Det multilaterala frihandelsavtalet liksom jordbruksavtalet förutsätter i
likhet med åtagandena inom EFTA och Sveriges avtal med EG bl. a. att
tullmyndigheterna kan medge tullnedsättning eller tullfrihet vid import av
varor som är berättigade därtill. Vidare kan framdeles förbud komma att
gälla mot tullrestitution. Bestämmelser om avvikelser från tulltaxan
(1977:975) och tullförordningen (1973:979) behöver därför utfärdas efter
bemyndigande av riksdagen. Bemyndigandet bör tas in i 4 § tullförordningen
och avse rätt för regeringen att förordna om nämnda avvikelser
med anledning av avtalet mellan EFTA-länderna och Spanien. Ett sådant
bemyndigande får också inrymma befogenhet att förordna om avvikelser
även till följd av det till frihandelsavtalet kopplade jordbruksavtalet. Liknande
förhållande föreligger redan f. n. beträffande 4 § tullförordningen,
bl. a. i fråga om svenska åtaganden vid sidan av Sveriges avtal med EG
(prop. 1972: 135 och 143).
Det ankommer på regeringen att fatta beslut om upphävande av nu
gällande restriktioner för importen av gummistövlar från Spanien. I fråga
om det straffansvar som skall finnas enligt avtalet avser regeringen återkomma
i annat sammanhang. De övriga regler som avtalen innehåller
innebär inte åtaganden utöver vad som gäller enligt EFTA-konventionen
och Sveriges avtal med EG. Särskilda lagstiftningsåtgärder krävs därför
inte (jfr prop. 1972: 135).
Eftersom de båda avtalen inte träder i kraft på viss i förväg bestämd dag
bör det ankomma på regeringen att bestämma dagen för ikraftträdandet av
ändringen i tullförordningen.
Det bör vidare ankomma på regeringen att godkänna de ändringar av de
nu träffade överenskommelserna som kan behöva vidtas och som inte är
av sådan beskaffenhet att frågan bör underställas riksdagen, heter det
slutligen i propositionen.
UU 1979/80:9
6
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag och hemställer
att riksdagen
1. godkänner avtalet mellan EFTA-länderna och Spanien med därtill
hörande handlingar samt godkänner avtalet angående handeln
med jordbruksprodukter mellan Sverige och Spanien enligt de till
propositionen fogade bilagorna 1 -4,
2. godkänner avtalet om tillämpningen av avtalet mellan EFTAländerna
och Spanien i förhållande till Furstendömet Liechtenstein
enligt den till propositionen fogade bilagan 5,
3. antar inom handelsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i tullförordningen (1973: 979).
Stockholm den 29 november 1979
På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Gertrud
Sigurdsen (s), Anders Ljunggren (c), Sture Palm (s), Olle Göransson (s),
Ingrid Sundberg (m), Mats Hellström (s), Per-Olof Strindberg (m). Jan
Bergqvist (s). Sture Korpås (c), Carl Lidbom (s). Björn Molin (fp). Axel
Andersson (s) och Paul Grabo (c).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979