UU 1979/80:25
Utrikesutskottets betänkande
1979/80:25
med anledning av propositionen 1979/80:130 om medlemskap i Afrikanska
utvecklingsbanken m. m.
I propositionen föreslås riksdagen godkänna svenskt medlemskap i
Afrikanska utvecklingsbanken. Vidare föreslås med anledning därav en
ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
I föreliggande betänkande behandlas de delar av propositionen som avser
medlemskap i banken. Förslaget om ändring i lagen om immunitet och
privilegier har hänvisats till justitieutskottet.
Propositionen
Allmänt om ADB
Afrikanska utvecklingsbanken (ADB) bildades år 1963 som ett uttryck för
de oberoende afrikanska ländernas önskan om ett närmare samarbete.
Överenskommelsen om ADB kom därför endast att medge medlemskap för
afrikanska stater. Syftet med bankens verksamhet var att medverka till
ekonomisk och social utveckling i Afrika. För att nå detta mål skulle ADB i
första hand lämna lån till afrikanska stater samt främja investeringar av
offentligt och privat kapital i Afrika. Bankens resurser har hittills främst
utgjorts av de afrikanska medlemsländernas inbetalade kapitalinsatser, men
också av medel som upplånats på de privata kapitalmarknaderna samt
krediter som lämnats av vissa länder, däribland Sverige.
Sverige har aktivt verkat för att stödja de afrikanska ländernas strävan att
bygga upp ADB till en stark regional institution. Detta har skett genom att
Sverige vid ett antal tillfällen under 1970-talet har lämnat banken finansiellt
stöd dels i form av tre krediter på totalt 53 milj. kr., dels genom bidrag på
totalt 4 milj. kr. för finansiering av förinvesteringsstudier.
Ända sedan bankens tillkomst i början av 1960-talet har frågan om att även
låta icke-regionala, dvs. icke-afrikanska, länder bli medlemmar i olika
omgångar diskuterats inom ADB. Parallellt med dessa överväganden fördes
förhandlingar om att upprätta en till ADB knuten fond, som skulle ha till
uppgift att lämna lån på mjuka villkor. Detta ledde till tillkomsten av
Afrikanska utvecklingsfonden (ADF) år 1972. ADF blev till skillnad från
ADB från början öppen för medlemskap även för icke-regionala länder.
F. n. är 21 icke-afrikanska länder, däribland Sverige, medlemmar i ADF.
År 1976 togs frågan om icke-regionalt medlemskap i ADB ånyo upp till
behandling. Vid ADB-styrelsens årsmöte år 1977 uppdrogs åt ADB:s
president att inleda förhandlingar med icke-regionala länder om formerna
1 Riksdagen 1979180. 9 sami. Nr 25
UU 1979/80:25
2
och villkoren för dessa länders inträde i ADB.
Inför förhandlingarna hade de afrikanska länderna som en viktig
gemensam utgångspunkt att bankens karaktär som en afrikansk institution
skulle bevaras också i framtiden. Detta skulle åstadkommas bl. a. genom att
2/3 av röststyrkan i banken reserverades för de afrikanska länderna och att
bankens president alltid skulle vara afrikan. Resultatet av förhandlingarna -en reviderad överenskommelse om upprättande av ADB - förelädes
ADB-styrelsen vid dess årsmöte år 1979 för godkännande. Beslutet var så
gott som enhälligt. Endast Libyen röstade mot och Algeriet reserverade sig
mot beslutet. Efter styrelsens positiva beslut kunde proceduren avseende
såväl de afrikanska som icke-regionala ländernas ratifikation av den
reviderade överenskommelsen om ADB inledas. Överenskommelsen om
Afrikanska utvecklingsbanken har fogats till propositionen som bilaga.
I kapitel 1 i överenskommelsen om ADB sägs att Afrikanska utvecklingsbankens
ändamål är att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen för
dess regionala, dvs. afrikanska, medlemmar. Detta skall ske genom
utnyttjande av bankens samlade resurser för finansiering av projekt och
program i dessa länder. Medlemskap skall vara öppet för varje afrikanskt
land som är en oberoende stat samt för de icke-regionala länder som är
medlemmar i Afrikanska utvecklingsfonden. ADB skall ha en styrelse, en
direktion, en president samt minst en vice president.
ADB-styrelsens årsmöte år 1979 beslöt att höja bankens kapital.
Höjningen, som sker i samband med de icke-regionala ländernas inträde i
ADB, görs från nuvarande 1 220 000 000 till 5 250 000 000 kontoenheter,
vilket efter omräkning motsvarar 6 333 337 500 US dollar. Av detta skall
högst 3 500 000 000 kontoenheter eller 4 222 225 000 US dollar avsättas för
de regionala ländernas och högst 1 750 000 000 kontoenheter eller
2 lil 112 500 US dollar avsättas för de icke-regionala ländernas teckning.
Fördelningen av de icke-regionala ländernas del av kapitalet har överenskommits
dem emellan. Av bankens kapital skall 25 procent inbetalas av
medlemmarna under fem år och i fem lika stora delar. För de icke-regionala
länderna skall inbetalningarna ske i konvertibel valuta. Resterande 75
procent av bankens kapital utgör garantikapital, vilket av ADB kan begäras
bli helt eller delvis inbetalt av medlemmarna i det hypotetiska fall bankens
övriga tillgångar inte skulle räcka för att betala bankens utestående och
förfallna skulder.
I kapitel 3 i överenskommelsen om ADB regleras formerna för ADB:s
verksamhet. Den skall ske genom långivning antingen genom användande av
det av medlemmarna inbetalda kapitalet eller med medel som banken har
lånat upp. Vid sin långivning skall banken i första hand finansiera
kostnaderna i utländsk valuta för ett projekt, men den kan även under vissa
omständigheter finansiera de kostnader för ett projekt som uppstår lokalt.
ADB skall vid sin utlåning särskilt beakta projekt som omfattar flera länder.
Upphandling av varor och tjänster till av ADB finansierade projekt skall.
UU 1979/80:25
3
utom i vissa undantagsfall, göras i land som är medlem i banken.
Varje medlems röstetal baseras på storleken av dess andel av bankens
kapital. Fördelningen av kapitalet mellan den regionala och icke-regionala
gruppen innebär en samlad röststyrka på 66 2/3 procent för de regionala
länderna och 33 1/3 procent för de icke-regionala länderna.
Sveriges medlemsbidrag
Vid den fördelning av de icke-regionala ländernas del av kapitalet på
1 750 000 000 kontoenheter eller 2 111 112 500 US dollar som har överenskommits
fastställdes Sveriges andel därav till 3,95 procent motsvarande
69 120 000 kontoenheter eller 83 382 912 US dollar. Av detta utgör 75
procent eller 62 537 184 US dollar garantikapital, medan resterande 25
procent eller 20 845 728 US dollar skall inbetalas. Denna inbetalning sker i
svenska kronor baserat på en kurs om 4,345 kr. per dollar.
Det belopp som Sverige sålunda skall teckna i ADB:s kapital uppgår till
365 634 069 kr., varav 91 408 518 kr. skall inbetalas till banken. Inbetalningen
skall ske under fem år i fem lika stora delar. En första inbetalning skall ske
under budgetåret 1980/81. För detta ändamål har regeringen i proposition
1979/80:100 (bil. 6) under anslaget C 1. Bidrag till Internationella biståndsprogram,
posten Regionala utvecklingsbanker beräknat ett bidrag för
budgetåret 1980/81 till 18 281 704 kr.
Reglerna för upprätthållande av kapitalinsatsernas värde kommer tills
vidare inte att tillämpas. När så sker kan det komma att medföra förpliktelser
för samtliga medlemmar, däribland Sverige att, på grund av förändrade
kursrelationer, göra mindre fyllnadsinbetalningar för att upprätthålla värdet
på av medlemsländerna inbetalat kapital.
Regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna överenskommelsen om Afrikanska utvecklingsbanken,
sådan den reviderats den 17 maj 1979,
2. bemyndiga regeringen att teckna andelar i Afrikanska utvecklingsbankens
kapital för en summa om 69 120 000 kontoenheter, vilket f. n. svarar
mot 365 634 069 kr.,
3. bemyndiga regeringen att för en första inbetalning av tecknad andel i
Afrikanska utvecklingsbankens kapital ta i anspråk 18 281 704 kr., som för
detta ändamål har reserverats i budgeten för budgetåret 1980/81 (prop.
1979/80:100, bilaga 6, C 1).
Utskottet
I betänkandet UU 1979/80:20 har utskottet tillstyrkt regeringens förslag i
proposition 1979/80:100, bil. 6, att - med förbehåll för riksdagens senare
godkännande av nu föreliggande proposition 130 - anvisa 18 281 704 kr. som
UU 1979/80:25
4
en första inbetalning avseende budgetåret 1980/81 av Sveriges medlemsbidrag
i banken. Riksdagen har sedermera bifallit budgetpropositionen i detta
avseende.
Utskottet tillstyrker nu förslaget om svenskt medlemskap i Afrikanska
utvecklingsbanken och förordar därmed också att det i budgetproposition
1979/80:100, bil. 6, avsatta ovannämnda beloppet får utgöra första delinbetalning
av Sveriges medlemsbidrag i ADB.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. godkänner överenskommelsen om Afrikanska utvecklingsbanken,
sådan den reviderats den 17 maj 1979,
2. bemyndigar regeringen att teckna andelar i Afrikanska utvecklingsbankens
kapital för en summa om 69 120 000 kontoenheter,
vilket f. n. svarar mot 365 634 069 kr.,
3. bemyndigar regeringen att för en första inbetalning av tecknad
andel i Afrikanska utvecklingsbankens kapital ta i anspråk
18 281 704 kr., som för detta ändamål har reserverats i
budgeten för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100, bilaga 6,
Cl).
Stockholm den 30 april 1980
På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Gertrud
Sigurdsen (s), Torsten Bengtson (c), Sture Palm (s). Georg Åberg (fp), Olle
Göransson (s). Ingrid Sundberg (m), Mats Hellström (s), Sture Ericson (s),
Jan Bergqvist (s). Sture Korpås (c), Carl Lidbom (s). Björn Molin (fp). Pär
Granstedt (c) och Sten Sture Paterson (m).
GOTAB 65084 Stockholm 1980