UU 1979/80:21
Utrikesutskottets betänkande
1979/80: 21
med anledning av proposition 1979/80:106 om Stockholms internationella
fredsforskningsinstituts (SIPRI) organisation och verksamhetsformer,
m. m.
Propositionen
Genom propositionen bereds riksdagen tillfälle att ta del av vissa förändringar
i SIPRI :s organisation samt föreslås skattefrihet för vissa kostnadsersättningar
till SIPRI:s utländska forskare.
I föreliggande betänkande behandlas endast propositionens förslag till
organisatoriska förändringar. De delar av propositionen som avser skattefriheten
har hänvisats till skatteutskottet.
Regeringens förslag har föregåtts av en utredning (Ds UD 1979: l)som är
fogad som bilaga till propositionen.
Stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Stockholm
International Peace Research Institute, SIPRI) grundades efter beslut av
riksdagen år 1966 (prop. 1966: 76, SU 1966: 88, rskr 1966: 203).
Under de år som gått sedan institutet grundades har SIPRI gjort en viktig
insats på det internationella nedrustningsområdet. Genom institutets rikhaltiga
publikationsverksamhet har nedrustningsförhandlare och opinionsbildare
i hela världen kunnat förses med fakta och analyser vars tillförlitlighet
och användbarhet har vunnit internationellt erkännande. Till särskilt
stor nytta synes SIPRI :s skrifter ha varit för små och medelstora stater,
som å ena sidan har ett vitalt intresse av att aktivt driva nedrustningsfrågorna
men som å andra sidan saknar stormakternas resurser att själva
skaffa fram det nödvändiga faktaunderlaget för nedrustningsförhandlingar.
Det bör därför vara ett starkt svenskt intresse att SIPRI kan fortsätta sin
verksamhet i enlighet med de riktlinjer som ursprungligen avsetts. Genom
att ställa medel till förfogande för institutets verksamhet, och samtidigt
göra klart och trovärdigt att institutet vad gäller forskningsinnehållet och
forskningsinriktningen inte är föremål för påverkan av svenska statliga
myndigheter, gör Sverige en insats för det internationella nedrustningsarbetet.
Denna uppfattning har kommit till uttryck i flera partimotioner i
riksdagen under innevarande och tidigare riksmöten, heter det i propositionen.
Sedan SIPRI grundades har emellertid vissa problem i institutets verksamhet
uppstått. Ett har gällt frågan om hur institutets internationella
karaktär och oberoende ställning skulle låta sig förenas med den nya
lagstiftningen i Sverige på arbetsrättens område, främst lagen (1974: 12)
om anställningsskydd. Denna lag kunde framstå som svår att förena med
1 Riksdagen 1979180. 9 sami. Nr 21
UU 1979/80:21
2
de principer rörande forskarrekryteringen till SIPRI sorn fastslogs i ovannämnda
proposition, nämligen att rekryteringen skulle präglas av flexibilitet
och att institutets styrelse skulle ges befogenhet att avgöra forskarstabens
lämpliga sammansättning.
SIPRl-utredningen betonar vikten av att institutets internationella karaktär
och oberoende ställning bibehålls, även under den nya arbetsrättsliga
lagstiftningen i värdlandet Sverige. Det faktum att SIPRI såsom
svenskt rättssubjekt, en organisation som tillkommit som resultat av ett
svenskt riksdagsbeslut och inte ett mellanstatligt avtal, omfattas av svensk
arbetsrättslig lagstiftning utgör enligt utredningen inte något hinder för att
även fortsättningsvis bibehålla ett institut som till sin karaktär är internationellt
och som i sin forskningsverksamhet är helt oberoende av svenska
statliga myndigheter. Utredningen hänvisar härvid till det kollektivavtal
som medger institutet rätten att visstidsanställa forskare liksom till det
faktum att lagen (1976: 680) om medbestämmande i arbetslivet visserligen
ålägger arbetsgivarsidan informations- och förhandlingsskyldigheter men
inte fråntar SIPRI:s internationella styrelse beslutanderätten i frågor rörande
institutets forskning.
I likhet med de flesta remissinstanser som yttrat sig i denna delfråga
instämmer föredraganden i stort i det resonemang och de slutsatser på det
arbetsrättsliga området som framförs i utredningen. Det kollektivavtal som
i februari 1978 slöts mellan SIPRI och Statstjänstemannaförbundet får
anses utgöra en tillfredsställande lösning när det gäller att säkerställa
institutets möjligheter att visstidsanställa forskare för konkreta forskningsuppgifter.
Som utredningen påpekar ger kollektivavtalet som sådant uttryck
för en beredskap hos arbetstagarsidan att godta SIPRI:s särskilda
behov av att utnyttja vissa möjligheter till avvikelser från lagen om anställningsskydd.
SIPRI-utredningen konstaterar att den inte heller i övrigt funnit skäl att
föreslå några genomgripande förändringar i institutets organisatoriska
struktur med ett rådgivande, internationellt sammansatt vetenskapligt råd,
en beslutande styrelse och en institutsdirektör som verkställande chef och
under styrelsen ansvarig för den pågående forskningsverksamheten.
I syfte att allmänt aktivera institutets vetenskapliga råd, som sedan år
1966 endast sammanträtt två gånger, föreslås att det i institutets stadgar
fastställs att detta skall sammanträda i Stockholm minst en gång vart femte
år. Regeringen ansluter sig även i detta stycke till utredningsförslaget.
Beträffande institutets styrelse och institutsdirektören innebär utredningens
viktigaste förslag att mandattiden för dessa förordnanden begränsas
till högst två femårsperioder. Regeringen ansluter sig till förslaget. Till
skillnad från utredningen anser dock regeringen övervägande skäl tala för
att bestämmelsen träder i kraft omedelbart, utan övergångsbestämmelser.
När det gäller biträdande direktören vid SIPRI anser utredningen skäl
tala för att denna post ges en formell ställning som bättre motsvarar den
UU 1979/80:21
3
reella arbets- och ansvarsbördan. Sålunda föreslås bl. a. att biträdande
direktören formellt skall ha ställning som institutsdirektörens ställföreträdare
och att regeringen, efter inhämtande av förslag av SIPRLs styrelse
och personalorganisation, skall utse innehavare av tjänsten. Regeringen
tillstyrker utredningsförslaget som enligt dess mening kommer att innebära
en bättre preciserad arbetsfördelning inom institutet.
Likaså finnér regeringen skäl att ansluta sig till utredningsförslaget om
inrättande av ett forskarkollegium inom institutet med uppgift att bereda
ärenden sorn rör planeringen och genomförandet av institutets forskning
samt spridningen av forskningsresultaten.
Av propositionen framgår vidare att regeringen avser återkomma till
frågan om SlPRI:s framtida resursbehov i samband med behandlingen av
SIPRLs anslagsframställning för budgetåret 1981/82.
Utskottet
Utskottet har inte något att erinra mot det som i propositionen anförs om
ändringar i SIPRLs organisation.
Utskottet hemställer
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
Stockholm den 15 april 1980
På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Gertrud
Sigurdsen (s), Torsten Bengtson (c). Sture Palm (s). Georg Åberg (fp). Olle
Göransson (s). Ingrid Sundberg (m). Mats Hellström (s). Sture Ericson (s),
Per-Olof Strindberg (m). Jan Bergqvist (s). Sture Korpås (c), Axel Andersson
(s) och Linnea Hörlén (fp).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980