UU 1979/80:19

Utrikesutskottets betänkande
1979/80:19

med anledning av propositionen 1979/80:100, bilaga 6, i vad avser
vissa anslag m. m. för budgetåret 1980/81 inom utrikesdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner

I betänkandet behandlas regeringens framställning i budgetpropositionen
1979/80:100, bilaga 6 (utrikesdepartementet) avseende anslagsbehov m. m.
under littera A (Utrikesdepartementet m. m.), B (Bidrag till vissa internationella
organisationer), D (Information om Sverige i utlandet) och E
(Diverse).

Utrikesdepartementet m. m.

1. Utrikesförvaltningen m. fl. anslag (A l-A 12)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna A l-A 12 och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar

1. till Utrikesförvaltningen ett förslagsanslag av 497 610 000 kr.,

2. till Utlandstjänstemännens representation ett reservationsanslag
av 7 500 000 kr.,

3. till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för
utrikesrepresentationen ett reservationsanslag av 14 500 000
kr.,

4. till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat ett
reservationsanslag av 12 155 000 kr.,

5. till Kursdifferenser ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

6. till Ersättning åt o lönade konsuler ett förslagsanslag av
4 250 000 kr.,

7. till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell
organisation ett förslagsanslag av 21 325 000 kr.,

8. till Kostnader för vissa nämnder m. m. ett förslagsanslag av
200 000 kr.,

9. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 1 100 000
kr.,

10. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 380 000 kr.,

11. till Kostnader för officiella besök m. m. ett förslagsanslag av
3 500 000 kr.,

12. till Lån till personal inom utrikesförvaltningen m. m. ett
reservationsanslag av 6 000 000 kr.,

samt att riksdagen

1 Riksdagen 1979180. 9 sami. Nr 19

UU 1979/80:19

13. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbete m. m.
inom de kostnadsramar som förordats under avsnittet A 3 i
propositionen.

Bidrag till vissa internationella organisationer

2. Förenta Nationerna m. fl. anslag (B 1-B 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna B 1-B 5 och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar

1. till Förenta Nationerna ett förslagsanslag av 42 600 000 kr.,

2. till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) ett förslagsanslag av 19 500 000 kr.,

3. till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) ett förslagsanslag
av 7 400 000 kr.,

4. till Europarådet ett förslagsanslag av 10 100 000 kr.,

5. till Övriga internationella organisationer m. m. ett förslagsanslag
av 640 000 kr.

Information om Sverige i utlandet

3. Svenska institutet (D 1)

Propositionen

Som en följd av riksdagens ställningstagande till regeringens proposition
om informations- och kulturutbytet med utlandet har Svenska institutet för
innevarande budgetår tillförts ökade resurser för sin verksamhet (prop.
1978/79:147, UU 1978/79:31). Mot denna bakgrund och med hänsyn till det
ansträngda budgetläget förordar regeringen inte någon volymmässig ökning
av anslaget till Svenska institutet.

I propositionen föreslås att 28 880 000 kr. anslås till Svenska institutets
verksamhet budgetåret 1980/81, vilket innebär ett pris- och löneomräkningspåslag
om 1 930 000 kr.

Motioner

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels motionen 1979/80:808 av Helge Hagberg m. fl. (s), vari föreslås
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts angående behovet av utökade stipendiemedel för studerande vid
Manchesterskolan,

dels motionen 1979/80:1126 av Sture Ericson och Doris Håvik (båda s),
vari hemställs

att riksdagen som sin mening uttalar att Svenska institutet inom ramen för

UU 1979/80:19

det av regeringen föreslagna anslaget (Utrikesdepartementet D 1) bör verka
för att svenskundervisningen vid Harvard kan fortsätta även i framtiden.

Utskottet

I texten till motionen 808 föreslås att stipendiemedel för svenska deltagare
i den nordiska folkhögskolekursen i Manchester ställs till förfogande i den
omfattning som Svenska institutet föreslagit i sin anslagsframställning.

Antalet svenska deltagare i folkhögskolekursen i Manchester har på grund
av kostnadsutvecklingen successivt sjunkit från 12 till ca 6. Av det skälet
föreslår Svenska institutet i sin anslagsframställning en ökning av budgeten
för ändamålet från 50 000 till 110 000 kr., vilket skulle förslå till 10
stipendiater.

Som framgår av budgetpropositionen beviljades Svenska institutet en
betydande anslagsökning när förra årets riksmöte antog propositionen om
informations- och kulturutbyte med utlandet. Då uppdrogs också vissa
allmänna riktlinjer och prioriteringar för institutets verksamhet. I årets
budgetproposition föreslås en höjning av institutets anslag som motsvaras av
pris- och löneomräkning. Regeringen har i propositionen inte tagit närmare
ställning till institutets utnyttjande av tillgängliga medel.

Utskottet ansluter sig till den bedömning regeringen gjort i propositionen
vad avser anslag till Svenska institutet. Motionen 808 avstyrks följaktligen.

I motionen 1126 föreslås att regeringen bör verka för att svenskundervisningen
vid Harvard kan fortsätta.

Svenska institutet samarbetar med över 400 institutioner världen över, där
undervisning i svenska bedrivs. Hälften av dessa är på universitetsnivå.
Stödet åt svenskundervisningen vid dessa institutioner utgår endast i form av
verksamhetsstöd såsom rese- och expensbidrag till lärare i svenska,
gåvoprenumerationer, bokgåvor, kurser i Sverige m. m. Bidrag till lärarlöner
utgår emellertid i princip inte, vilket motionärerna också framhåller.

I USA erhåller ca 50 högre läroanstalter verksamhetsstöd för svenskundervisningen
i de former som angivits ovan. I inget fall utgår något
lönebidrag.

Utskottet finner inte skäl att i detta fall frångå principen att lönebidrag inte
skall utgå vid stöd för svenskundervisning utomlands.

Som motionärerna påpekar har skandinaviska institutionen vid Harvard
upphört som självständig institution. Professuren i skandinaviska språk har
dragits in. Frågan gäller således inte enbart en lärartjänst i svenska
språket.

Enligt vad utskottet inhämtat är institutet emellertid berett att ge ett
utökat verksamhetsstöd åt undervisningen i svenska i Harvard om universitetets
ledning begär det.

UU 1979/80:19

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motionen
1126.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:100 till
Svenska institutet för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 28 880 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1979/80:808,

3. att riksdagen avslår motionen 1979/80:1126.

4. Sveriges Radios programverksamhet för utlandet (D 2)

Propositionen

I sin anslagsframställning pekar Sveriges Radio på de svårigheter som
nuvarande anslagskonstruktion innebär när det gäller att under löpande
budgetår få täckning för kostnadsutvecklingen. För att undanröja detta
problem föreslår regeringen att utlandsprogrammet inom Sveriges Radio
budgetåret 1980/81 anvisas ett reservationsanslag av samma slag som gäller
för utbildningsradion. Därigenom bör utlandsprogrammets budgetplanering
kunna underlättas väsentligt.

För nästkommande budgetår föreslås i propositionen att utlandsprogrammet
anvisas 23 884 000 kr.

Utskottet

Utskottet, som inte har någon erinran mot propositionens förslag vid
punkten D 2, hemställer

att riksdagen till Sveriges Radios programverksamhet för utlandet
anvisar ett reservationsanslag av 23 884 000 kr.

Motion

Till detta avsnitt har även hänförts motionen 1979/80:1132 av Gertrud
Sigurdsen m. fl. (s) om Sveriges Radios utlandsprogram. Denna motion, som
inte innehåller något anslagsyrkande, kommer utskottet att behandla
senare.

5. Övrig information om Sverige i utlandet (D 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkten D 3 och hemställer
att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 8 330 000
kr.

UU 1979/80:19

Diverse

6. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. fl. anslag

(E 1-E 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna E 1-E 2 och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar

1. till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m.
ett förslagsanslag av 3 100 000 kr.,

2. till Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna
utsedda svenska stipendiater ett reservationsanslag av 35 000
kr.

7. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor

(E 3)

Propositionen

Under denna post föreslås bidrag till Utrikespolitiska institutet, Svenska
FN-förbundet, Svenska UNICEF-kommittén, Svenska sektionen av Internationella
kvinnoförbundet för fred och frihet. Svenska freds- och skiljedomsföreningen,
Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund, Svenska sektionen
av Amnesty International, Kristna fredsrörelsen och ett institut för
Europainformation.

För dessa organisationer föreslås ett anslag om sammanlagt 4 384 000 kr.,
en uppräkning med 434 000 kr. från föregående budgetår. Större delen av
anslaget belöper sig på Utrikespolitiska institutet och FN-förbundet.

Kristna fredsrörelsen är en ideell fredsorganisation med ca 1 200 medlemmar.
Den bedriver informationsverksamhet rörande bl. a. frågor om fred,
nedrustning och internationellt samarbete. Organisationen har inte tidigare
erhållit reguljärt bidrag av anslaget E 3 och föreslås för budgetåret erhålla
20 000 kr.

Institutet för Europainformation baserar sig på ett initiativ som tagits av
fyra organisationer- Kooperativa förbundet, Landsorganisationen, Sveriges
industriförbund och Tjänstemännens centralorganisation. Europainstitutet
skall inrikta sin verksamhet på information om utvecklingen inom skilda
områden i Europa. Huvudman skall bli Utrikespolitiska samfundet, som
även är huvudman för Utrikespolitiska institutet. I propositionen föreslås ett
anslag på 100 000 kr. till denna nya organisation. Det förutsätts att övriga
intressenter tillsammans skall bidra med ett ungefär lika stort belopp.

Motioner

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels motionen 1979/80:415 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkandet 7, vari

UU 1979/80:19

föreslås att riksdagen beslutar

7. att till propositionen 1979/80:100, bil. 6, under en ny punkt E 6 Bidrag
för information om internationell nedrustning och fred anvisa ett reservationsanslag
om 10 000 000 kr.,

dels motionen 1979/80:1129 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs
att riksdagen till Bidrag till information om internationell nedrustning
(Utrikesdepartementet) för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 4 000 000 kr.,
dels motionen 1979/80:1621 av Sture Korpås m. fl. (c), yrkandet 4, vari
hemställs

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande stöd till folkrörelserna för internationell verksamhet.

Utskottet

Såväl i motionen 415 som i motionen 1129 föreslås att ett särskilt fristående
anslag för information om internationell nedrustning inrättas vid sidan om
anslaget E 3. I motionen 415 föreslås att 10 000 000 kr. anvisas för detta
ändamål. I motionen 1129 heter det att det föreslagna anslaget stegvis bör
byggas upp till ett belopp motsvarande en promille av militärutgifterna och
att regeringen för nästkommande budgetår anvisar 4 000 000 kr.

Utskottet behandlade i sitt fjolårsbetänkande UU 1978/79:26 ett yrkande
av samma lydelse som det i motionen 1129. Utskottet fann det naturligt att
informationen om nedrustningsfrågorna ges en framträdande plats i det
utrikespolitiska informationsarbetet. Flera av de organisationer som erhåller
bidrag från det ordinarie E 3-anslaget ägnar sin informationsverksamhet åt
just nedrustningsfrågor. Budgetåret 1978/79 gav därutöver UD särskilda
bidrag till ett antal organisationer och folkrörelser med informationsuppgifter
på nedrustningsområdet.

Utskottet bedömde det emellertid som orealistiskt att i ett slag finna
effektiv användning för ett så stort anslag enbart för nedrustningsinformation
som föreslogs i yrkandet. De organisationer som skulle kunna komma i fråga
för bidrag har i regel knappa administrativa resurser.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande även att det fanns ett uppenbart
samband mellan folkrörelsernas roll i nedrustningsinformationen och den
bl. a. av biståndspolitiska utredningen framförda tanken på att inrätta en
allmän beredning för information i internationella frågor. Eftersom regeringen
inte hade tagit ställning i denna fråga avstyrkte utskottet det då
aktuella yrkandet. Samtidigt ansåg utskottet i sitt fjolårsbetänkande att en
rad skäl talade för inrättandet av en dylik beredning.

Enligt utskottets mening måste emellertid de berörda folkrörelsernas och
organisationernas egen uppfattning vara avgörande när deras roll i informationen
kring nedrustningsarbetet utformas.

UU 1979/80:19

Som utskottet påpekade i förra årets betänkande (UU 1978/79:26) har
inom kommundepartementet ett utredningsarbete rörande folkrörelsernas
internationella verksamhet bedrivits. Detta utredningsarbete, som nu
avslutats, har avsatt två betänkanden rubricerade Bidrag till folkrörelser
(SOU 1979:60) och Folkrörelsernas internationella arbete (Ds Kn 1979:7).
Båda har remitterats för yttrande till berörda myndigheter och organisationer.
När remissinstansernas svar föreligger torde förutsättningar finnas för
regeringen att bedöma såväl behovet av en allmän informationsberedning
som möjligheterna att stärka folkrörelsernas roll i nedrustningsarbetet.

Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrks motionen 1129 och yrkandet 7
i motionen 415.

I motionen 1621, yrkandet 4, hemställs att regeringen ges till känna vad
som anförts i motionen beträffande stöd till folkrörelserna för internationell
verksamhet. I motionstexten sägs att en av förutsättningarna för att våra
nedrustningssträvanden skall få tyngd i internationella sammanhang är just
den breda förankringen. Folkrörelsernas insatser spelar en avgörande roll för
att informera och engagera såväl de egna medlemmarna som en bredare
allmänhet. Det är nödvändigt att folkrörelsernas behov av informationsmaterial
på detta område tillgodoses på ett tillfredsställande sätt och att
rustningsbegränsningar och sambandet mellan rustning och utveckling
prioriteras när regeringen tar ställning till hur stödet till folkrörelserna för
deras internationella verksamhet skall utformas, heter det vidare i motionen.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att folkrörelserna har en
betydelsefull uppgift i nedrustningssträvandena och det internationella
fredsarbetet. Det utredningsarbete som redovisats i det föregående är ett
uttryck för den vikt som folkrörelserna tillmäts i detta sammanhang.
Utskottet utgår från att synpunkter av det slag som avses i motionens yrkande
4 beaktas av regeringen i dess fortsatta överväganden om folkrörelsernas roll
i det internationella arbetet. Utskottet får därmed anse motionen 1621
besvarad i denna del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1979/80:415, yrkandet 7, och
motionen 1979/80:1129 angående ett nytt anslag för bidrag till
information om internationell nedrustning,

2. att riksdagen förklarar motionen 1979/80:1621, yrkandet 4,
besvarad med vad utskottet anfört,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:100 till
Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor för budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 4 384 000
kr.

UU 1979/80:19

8. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (E 4)
Propositionen

I propositionen föreslås ett anslag nästa budgetår till Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) av 9 880 000 kr. Det är en
ökning med 2 450 000 kr., varav 1 700 000 kr. utgör kostnader för flyttning av
SIPRI till nya lokaler och återstoden pris- och löneomräkning.

Föredraganden anmäler även i propositionen att utredningen om SIPRI:s
organisation och verksamhetsformer nu avslutat sitt arbete. En särskild
proposition avseende formerna för SIPRI: s framtida verksamhet kommer att
föreläggas riksdagen.

Motion

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 1979/80:415 av Lars
Werner m. fl. (vpk), yrkandet 6, vari föreslås att riksdagen beslutar

6. att till proposition 1979/80:100, bil. 6, punkten E4 Bidrag till
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut för budgetåret 1980/81
anvisa ett med 370 000 kr. till 10 250 000 kr. förhöjt belopp.

Utskottet

Utskottet tillstyrkte under förra riksmötet ett i motionen 1978/79:588 av
Olof Palme m. fl. (s) framställt yrkande om en höjning av anslaget till SIPRI
med 400 000 kr. i förhållande till budgetpropositionens förslag, vilket
beredde institutet möjlighet till en reell höjning av ambitionsnivån.

Mot bakgrund av årets budgetläge och föregående års anslagshöjning
finner utskottet inte anledning att ånyo föreslå en höjning av SIPRLs anslag
utöver det i bugetpropositionen förordade beloppet. Utskottet avstyrker
således motionen 1979/80:415 i vad avser yrkandet 6.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:415, yrkandet 6,
bifaller propositionen 1979/80:100 och till Bidrag till Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 9 880 000 kr.

9. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll (E 5)

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning
och kontroll anvisar 8 004 000 kr., vilket är en höjning med 2 834 000 kr.
från innevarande budgetår.

Anslaget disponeras av Försvarets forskningsanstalt (FOA). Av den

UU 1979/80:19

föreslagna anslagshöjningen utgör 384 000 kr. uppräkning för pris- och
lönestegringar och 1 300 000 kr. uppräkning för vissa administrationskostnader
m. m. för den verksamhet som FOA bedriver för utrikesdepartementets
räkning. Ifrågavarande kostnader har hittills täckts med medel som
anvisats över fjärde huvudtitelns förslagsanslag F 5. Gemensam försvarsforskning.
Regeringen föreslår att dessa kostnader fr. o. m. nästkommande
budgetår belastar anslaget III E 5. I budgetpropositionens bilaga 7 föreslås
att anslaget IV F 5. Gemensam försvarsforskning minskas med motsvarande
belopp för 1980/81.

Återstoden av höjningen utgör en reell förstärkning av FOA:s forskningskapacitet
på nedrustnings- och vapenkontrollområdet.

Vetenskaplig och teknologisk kompetens är en grundförutsättning för ett
trovärdigt svenskt agerande i internationella förhandlingar om nedrustning
och vapenkontroll, heter det i propositionen. För att stärka FOA:s
möjligheter att följa utvecklingen bl. a. på det kärnvapentekniska området
beräknar regeringen en reell förstärkning av FOA:s internprogram T 3 med
835 000 kr.

Även FOA:s verksamhet avseende seismisk övervakning och Hagforsstationens
verksamhet föreslås få en förstärkning genom att anslaget till
programmen T 1 och T 2 höjs med sammanlagt 315 000 kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkten E 5 och hemställer
att riksdagen till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och
kontroll för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
8 004 000 kr.

Stockholm den 19 februari 1980

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Gertrud
Sigurdsen (s), Torsten Bengtson (c), Sture Palm (s), Georg Åberg (fp),
Ingrid Sundberg (m), Mats Hellström (s), Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson
(s), Per-Olof Strindberg (m), Jan Bergqvist (s), Sture Korpås (c), Carl
Lidbom (s). Björn Molin (fp) och Axel Åndersson (s).

UU 1979/80:19

Reservationer

Gertrud Sigurdsen, Sture Palm, Mats Hellström, Sture Ericson, Jan
Bergqvist, Carl Lidbom och Axel Andersson (alla s) har avgivit följande två
reservationer under punkten 7 (Information om mellanfolkligt samarbete
och utrikespolitiska frågor):

1. Bidrag till information om internationell nedrustning

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
behandlade” och på s. 7 slutar med ”i motionen 415.” bort ha följande
lydelse:

Som utskottet påpekade i förra årets betänkande UU 1978/79:26 har inom
kommundepartementet ett utredningsarbete rörande folkrörelsernas internationella
verksamhet bedrivits. Detta utredningsarbete, som nu avslutats,
har avsatt två betänkanden rubricerade Bidrag till folkrörelser (SOU
1979:60) och Folkrörelsernas internationella arbete (Ds Kn 1979:7). Båda
har remitterats för yttrande till berörda myndigheter och organisationer.
Utskottet förutsätter att detta utredningsarbete så småningom resulterar i
förslag från regeringen. Det bör dock inte få lägga hinder i vägen för
omedelbara insatser för en synnerligen angelägen förstärkning av informationen
kring nedrustningsfrågorna.

Ett brett och aktivt folkligt engagemang i nedrustningsfrågorna är en viktig
förutsättning för effektiva svenska insatser vid de internationella nedrustningsförhandlingarna.
Våra stora folkrörelser och andra ideella organisationer
kan inom vårt land och internationellt göra betydelsefulla insatser i ett
sådant informationsarbete. För att stödja en sådan verksamhet krävs en
bättre statlig samordning av den allmänna utrikespolitiska informationsverksamheten
med särskild inriktning på nedrustningsproblematiken.

Även om några av de organisationer som engagerat sig i informationsarbete
kring nedrustningsfrågorna erhåller visst statsstöd via UD-anslaget E 3
är denna verksamhet av synnerligen blygsam omfattning. En breddning av
informationen förutsätter att de stora folkrörelserna deltar. De fackliga
organisationerna, kooperationen, de religiösa samfunden och de till dessa
knutna studieförbunden bör stimuleras att ägna nedrustningsfrågorna större
intresse.

Omfattningen av det statliga organisationsstödet i dessa frågor bör stegvis
byggas upp till ett belopp motsvarande en promille av militärutgifterna. Ett
särskilt anslag bör enligt utskottets mening i detta syfte föras upp på UD:s
huvudtitel, förslagsvis benämnt Bidrag till information om internationell
nedrustning.

För att få en effektiv användning av informationsresurserna inom
folkrörelserna krävs en god planering av kampanjer och andra aktiviteter.

UU 1979/80:19

Det kan därför vara rimligt att steget mot ett promilleanslag tas i etapper
under två eller tre budgetår. Mot bakgrund av det ovan anförda tillstyrker
utskottet motionen 1129. I konsekvens härmed avstyrks yrkandet 7 i
motionen 415.

dels att utskottets hemställan i momentet 1 (s. 7) bort ha följande
lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1129 och med
avslag på motionen 1979/80:415, yrkandet 7, till Bidrag till
information om internationell nedrustning för budgetåret 1980/
81 anvisar ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

2. Stöd till folkrörelserna för internationell verksamhet

Reservanterna anser vidare

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
utgår från att synpunkter” och slutar med ”besvarad i denna del.” bort ha
följande lydelse:

Utskottet bifaller därför yrkandet 4 i motionen 1621 och hemställer att
riksdagen ger regeringen tillkänna vad som anförts i motionen beträffande
stöd till folkrörelserna för internationell verksamhet.

dels att utskottets hemställan i momentet 2 (s. 7) bort ha följande
lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1621, yrkandet 4,
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande stöd till folkrörelserna för internationell
verksamhet.

Särskilda yttranden

Gertrud Sigurdsen, Sture Palm, Mats Hellström, Sture Ericson, Jan
Bergqvist, Carl Lidbom och Axel Andersson (alla s) har avgivit följande två
särskilda yttranden:

1. Stipendiater till Manchesterskolan

Som framhålls i motion 808 är möjligheterna till stipendier för studier i
utlandet för personer utan akademiska meriter ytterst blygsamma. Den
brittisk-nordiska folkhögskolan i Manchester har sedan 1950 erbjudit främst
fackligt aktiva ungdomar möjligheter att under 12 veckor öka sina kunskaper
i engelska språket och om engelskt samhällsliv. Antalet svenska deltagare
har på senare år sjunkit därför att stipendier inte kunnat erbjudas. Om
antalet deltagare i kurserna inte kan hållas uppe finns det risk för att denna
verksamhet, som startats av de nordiska ABF-organisationerna och deras

UU 1979/80:19

engelska motsvarighet, måste läggas ned. Regeringen har avvisat Svenska
institutets anslagsframställning om ökning med 60 000 kr. av stipendiesumman
för Manchesterskolan. Det är vår förhoppning att Svenska institutet för
nästa budgetår söker en positiv lösning inom ramen för givna anslag och att
det i framtiden skall ske en ökning av anslagen till stipendier för
Manchesterskolan.

2. Svenskundervisningen vid Harvard

Vi anser att riksdagen skall uttala att Svenska institutet bör verka för att
svenskundervisningen vid Harvard kan fortsätta även i framtiden. Som
framgår av utskottets skrivning är institutet berett att ge utökat verksamhetsstöd
åt undervisningen i svenska vid Harvard om universitetets ledning
begär det. Det är vår förhoppning att denna positiva inställning skall kunna
bidra till att undervisningen kan fortsätta.

Svenskundervisningen vid Harvard gäller mer än språkundervisningen
som sådan. Från svensk synpunkt är språkundervisningen bara första ledet
för att etablera betydelsefulla kontaktytor. Nästa steg är studier i svenska
samhällsförhållanden (area studies). Det tredje steget är att nå ledande
akademiker utan speciellt Sverigeintresse, men tongivande inom sina
områden.

Det tredje steget är svårast, men just där har Harvard och de fem andra
viktiga universiteten i Bostonområdet en stor potential. En skandinavisk
institution vid Harvard kan tjäna som replipunkt för att nå ut till viktiga
målgrupper. Till en sådan institution kan man sända informationsmaterial,
gästföreläsare, utställningar etc.

Det har vid föredragningar inför utskottet framkommit att en tänkbar
möjlighet för att kanske så småningom återupprätta Scandinavian Department
vid Harvard vore ett samnordiskt initiativ. I Nordiska rådets utredning
Norden i världen (NUA 1979:11) framhålls bl. a. följande av intresse i detta
sammanhang:

Den ”allmänkulturella” verksamheten spelar en särskild roll på orter som
ligger utanför huvudstadsområdena och ambassadernas räckvidd. Detta
förhållande bör särskilt beaktas när man överväger insatser för att stärka
utbyggda nordiska institutioner vid centrala universitet mot stöd till små
nordiska institutioner eller enstaka lektorat vid mindre och decentraliserade
högskolor.

En av utredningens allmänna slutsatser är att gemensamma nordiska
insatser i synnerhet bör inriktas på stöd till undervisningen i litteratur och
realia (historia, geografi, samhällskunskap, kultur). I ett sådant samarbete
kan även Finland delta. Det skulle också stödja utlandslektorerna och de
infödda universitetslärarnas mer informella informationsverksamhet när det
gäller de nordiska länderna. Eftersom Skandinavien eller Norden (inkl.
Finland och Island) i många länder är mer naturliga begrepp än Sverige,
Finland osv., är det också naturligt att man behandlar litteratur och realia i
ett nordiskt i stället för i ett nationellt perspektiv. En sådan strävan motiveras

UU 1979/80:19

ytterligare av att de nordiska länderna internationellt, t. ex. i UNESCOsammanhang,
ofta markerar en gemensam profil.

Vi anser att överväganden som dessa talar för speciella nordiska insatser
vid Harvard. Enligt vår mening bör Svenska institutet utöver erbjudandet om
ökat verksamhetsstöd vid Harvard undersöka möjligheterna till samnordiska
insatser.

GOTAB 64649 Stockholm 1980