SoU 1979/80:11

Socialutskottets betänkande
1979/80:11

med anledning av dels propositionen 1978/79:118 om ändring i
läkemedelsförordningen m. m. jämte motioner, dels viss del av
propositionen 1978/79:202 om avgiftsuttaget till försäkringen för
tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen under åren 1980-1984,
m. m.

Propositionerna

I propositionen 1978/79:118 har regeringen (socialdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i läkemedelsförordningen (1962:701),

2. lag om ändring i lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsatta
läkemedel m. m. samt

3. lag om ändring i lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade
engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål.

Lagförslagen redovisas i bilaga 1-3 till betänkandet.

1 propositionen 1978/79:202 har regeringen (socialdepartementet), såvitt
här är i fråga (lagförslaget 4 delvis), föreslagit riksdagen att anta vid
propositionen fogat förslag till ändringar i 19 kap. 4 och 7 §§ lagen (1962:381)
om allmän försäkring.

Förslaget till dessa ändringar redovisas i bilaga 4 till betänkandet.

Propositionen har i här aktuell del överflyttats från socialförsäkringsutskottet
till socialutskottet.

I övrigt har propositionen 1978/79:202 behandlats av socialutskottet i
betänkandet SoU 1978/79:38 och av socialförsäkringsutskottet i betänkandet
SfU 1978/79:25.

I samband med propositionerna behandlar utskottet fem motioner.
Motionerna

Under den allmänna motionstiden dr 1979 väckta motioner

1 motionen 1978/79:1282 av Sten Svensson m. fl. (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder som kan nedbringa
ålderdomshemmens läkemedelskostnader i enlighet med vad i motionen
anförts.

1 motionen 1978/79:1821 av Rolf Clarkson (m) och Ingrid Sundberg (m)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om bestämmelser enligt
förslag av Nordiska läkemedelsnämndens expertgrupp angående registrering

1 Riksdagen 1979/80. 12 sami. Nr II

SoU 1979/80:11

av läkemedel och märkning av läkemedel som är olämpliga i samband med
förande av motorfordon.

I motionen 1978/79:1834 av Hans Nyhage m. fl. (m, s, c, fp, vpk, apk)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag, syftande till sådan
skärpning av läkemedelsförordningen som anges i motionen.

I motionen 1978/79:1836 av Maj Pehrsson (c) och Britta Hammarbacken (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. att de i betänkandet Läkemedel och trafik framlagda förslagen i fråga om
märkning av trafikfarliga läkemedel genomförs,

2. att regeringen redovisar möjligheterna till en ökad satsning på forskning,
utbildning och information när det gäller läkemedels trafikfarlighet.

Med anledning av propositionen 1978/79:118 väckt motion

I motionen 1979/80:19 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)
hemställs att riksdagen beslutar att vuxna skall jämställas med barn vad gäller
förmånen av prisnedsättning på specialdestinerade livsmedel.

Yttrande frän annat utskott

På hemställan av socialutskottet har socialförsäkringsutskottet avgivit
yttrande över dels propositionen 1978/79:118 om ändring i läkemedelsförordningen
m. m., såvitt avser förslag till lag om ändring i lagen (1954:519) om
kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m., jämte motionen 1979/80:19,
dels propositionen 1978/79:202 om avgiftsuttaget till försäkringen för
tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen under åren 1980-1984, m. m.,
såvitt avser ändringar i 19 kap. 4 och 7 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Yttrandet, SfU 1979/80:1 y, fogas vid betänkandet som bilaga
7.

Utskottet

I propositionen 1978/79:118 föreslås åtgärder för att göra läkemedelskontrollen
effektivare. Utskottet tillstyrker följande förslag som i detta syfte läggs
fram om ändringar i läkemedelsförordningen, nämligen förslag om att
registreringen av ett läkemedel i vissa fall skall kunna förbindas med
förbehåll, att möjligheterna att återkalla registreringen för läkemedel som har
visat sig icke vara ändamålsenliga skall förbättras samt att socialstyrelsen
skall ges ökade befogenheter vid tillsynen av läkemedelstillverkarna. Förslagen
innebär författningsmässigt ändringar i 15 och 18 §§ läkemedelsförordningen.
Utskottet har inte heller något att erinra mot förslag i propositionen
till ändring i 16 § läkemedelsförordningen och till en ny paragraf, 12 §, i lagen
om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårds -

SoU 1979/80:11

ändamål. Förslagen innebär att det i nämnda författningar tas in bemyndigande
för regeringen att bestämma avgifterna för kontrollen av läkemedel
m. m.

I propositionen föreslås också förenklade regler för tillhandahållande av
specialdestinerade livsmedel för barn under 16 år. Beträffande detta förslag
får utskottet anföra följande.

1 praxis har speciellt sammansatt kost, som skall ersätta normal föda vid
vissa sjukdomstillstånd, s. k. specialdestinerade livsmedel, förskrivits på
licens av socialstyrelsen till barn under 16 år. Livsmedlen i fråga har då
kunnat köpas till rabatterat pris på apotek på samma sätt som ordinerade
läkemedel. Licensen för specialdestinerade livsmedel har utfärdats för varje
expedition, som i regel avpassats för 2-3 månaders förbrukning.

Mot bakgrund av att socialstyrelsens läkemedelsavdelning f. n. har att
behandla ca 15 000 licensansökningar per år för specialdestinerade livsmedel
föreslås i propositionen att reglerna för tillhandahållande av sådana livsmedel
till barn under 16 år förenklas. Medlen skall enligt förslaget kunna försäljas
med prisnedsättning på i huvudsak samma sätt och samma villkor som gäller
för receptbelagda läkemedel. Förslaget påverkar inte försäkringens kostnader
för livsmedlen i fråga.

Socialförsäkringsutskottet har - från de synpunkter utskottet har att
företräda - i yttrande till socialutskottet uttalat att utskottet inget har att
erinra mot att socialutskottet tillstyrker bifall till propositionens förslag i nu
nämnd del. Även socialutskottet biträder propositionsförslaget.

1 motionen 1979/80:19 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)
hemställs att riksdagen skall besluta att vuxna skall jämställas med barn i vad
gäller förmånen av prisnedsättning på specialdestinerade livsmedel. Motionären
uppger att den största gruppen av patienter som har behov av
specialdestinerade livsmedel utgörs av personer med celiaki (glutenintolerans)
och att denna sjukdom inte innebär någon art- eller gradskillnad mellan
barn och vuxna. Enligt motionären bör patienterna stödjas även efter 16 års
ålder, och hon påpekar i anslutning härtill att läkemedelsrabatteringen inte i
något annat sammanhang beror på patientens ålder.

Socialförsäkringsutskottet, som även yttrat sig över motionen, har med en
utförlig motivering avstyrkt motionen (se bil. 7). Efter en redovisning förbi. a.
reglerna om handikappersättning hänvisar socialförsäkringsutskottet bl. a.
till att riksförsäkringsverket år 1978 fått i uppdrag att utreda frågan om vilka
merutgifter som bör beaktas vid prövningen av rätten till handikappersättning
på grund av olika sjukdomar och handikapp. Vidare anför utskottet
följande.

Utredningen bör bl. a. sikta till att få fram vissa schabloner, som kan tjäna
som underlag för bedömningen av merutgifterna i olika situationer och där så
är möjligt begränsa granskningen i det enskilda fallet till att främst avse
handikappets närmare beskaffenhet och vilka slag av merkostnader detta för
med sig. Utskottet förutsätter att även sjukdomar som medför behov av

SoU 1979/80:11

specialdestinerade livsmedel blir föremål för utredning och att därvid
klarläggs i vilken mån behov av ekonomisk hjälp föreligger som inte täcks av
handikappersättningen. Innan resultatet av utredningsarbetet föreligger
saknas det enligt utskottets mening anledning att föreslå riksdagen att vidta
några åtgärder till följd av motionen 1979/80:19.

Socialutskottet ansluter sig till vad socialförsäkringsutskottet anfört i sitt
yttrande. Socialutskottet, som vill understryka vikten av att den här aktuella
frågan utreds i nämnda sammanhang, avstyrker således motionen 1979/
80:19.

Enligt förslag i propositionen till ny lydelse av 5 § lagen (1954:519) om
kostnadfria och prisnedsatta läkemedel m. m. skall apotekens kostnader för
läkemedlen i fråga i fortsättningen ersättas centralt av den allmänna
försäkringen utan att först slås ut på de allmänna försäkringskassorna.
Förslaget föranleder vissa ändringar i 19 kap. 4 och 7 §§ lagen om allmän
försäkring. Förslag härom finns intaget i propositionen 1978/79:202 om
avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen
under åren 1980-1984, m. m. Propositionen 1978/79:202 har i denna
del överflyttats från socialförsäkringsutskottet. Därvid har sistnämnda
utskott uttalat att lagförslaget inte föranleder någon erinran från utskottets
sida. Även socialutskottet tillstyrker de angivna ändringarna.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även vissa motioner, som väckts
under den allmänna motionstiden och som avser läkemedelsfrågor.

Frågan om läkemedelskostnaderna inom åldringsvården tas upp i motionen
1978/79:1282 av Sten Svensson m. fl. (m).

Läkemedelsförsörjningen vid ålderdomshem kan antingen ske genom att
recept utfärdas för varje enskild pensionär eller genom gemensam rekvisition
för hemmets bruk. Motionärerna framhåller att reglerna om läkemedelsrabatt
gäller endast vid individuell förskrivning. Sådan förskrivning för emellertid
med sig betydande merarbete. För att man vid ålderdomshem inte av
kostnadsskäl skall tvingas tillgripa individuell receptförskrivning är det
angeläget, menar motionärerna, att man inför sådana regler, som möjliggör
kollektivt läkemedelsinköp som berättigar till den gängse läkemedelsrabatten
utan att individuella läkemedelsrecept måste företes.

Socialstyrelsen har år 1975 efter samarbete med Svenska kommunförbundet
utfärdat Råd och anvisningar om läkemedelsinköp på ålderdomshemmen.
Dessa ersätter Råd och anvisningar på området som gällt sedan år 1966.

I de nya anvisningarna rekommenderas med ändring av vad som tidigare gällt
att det i regel skall ske en individuell förskrivning av läkemedel.

Utskottet har tidigare med anledning av en motion behandlat den nu
aktualiserade frågan, nämligen hösten 1975. Därvid inhämtade utskottet
yttranden över motionen från riksförsäkringsverket, socialstyrelsen och
Svenska kommunförbundet. Utskottet anförde i sitt av riksdagen godkända
betänkande följande (SoU 1975/76:8).

SoU 1979/80:11

Som socialstyrelsen framhåller ligger tillämpningen av individuell receptförskrivning
vid ålderdomshemmen helt i linje med synsättet att ålderdomshem
bör vara en boendeform med individuellt anpassad service och
omvårdnad. Detta synsätt, som är ett uttryck för strävan att så långt möjligt
normalisera tillvaron för pensionärerna, delas helt av Kommunförbundet.
Utskottet har inte någon annan uppfattning i detta avseende. I fråga om den
kostnadsmässiga sidan av det genom motionen aktualiserade problemet vill
utskottet ansluta sig till vad socialstyrelsen anför, nämligen att en ekonomisk
jämförelse mellan de två alternativen för anskaffning av läkemedel knappast
kan göras utan att man samtidigt beaktar samtliga sociala och säkerhetsmässiga
aspekter. De ytterligare synpunkter socialstyrelsen anlägger i detta
avseende visar att det inte med fog torde kunna hävdas att det totalekonomiskt
sett blir några mer väsentliga skillnader mellan de båda metoderna
för anskaffning av läkemedel.

Utskottet avstyrkte den då aktuella motionen under hänvisning till det
anförda och med beaktande av att Svenska kommunförbundet hade för
avsikt att göra en inventering av den aktualiserade problematiken.

Enligt vad utskottet har inhämtat har en sådan inventering inte kommit till
stånd, vilket utskottet beklagar. Utskottet är likväl inte berett att tillstyrka
något riksdagens initiativ med anledning av motionen 1978/79:1282. Vid
denna bedömning beaktar utskottet bl. a. att utvecklingen mot en boendeform
med individuellt anpassad service och omvårdnad blivit alltmer
accentuerad. Ett genomförande av förslagen i propositionen 1979/80:1 om
socialtjänsten kommer att ytterligare driva på utvecklingen i angiven
riktning. Motionen 1978/79:1282 avstyrks således.

I flera motioner tas upp frågan om märkning av trafikfarliga läkemedel i
enlighet med vad som föreslagits i rapporten (A 1977:11) Läkemedel och
trafik (NU-serien). Rapporten har utarbetats av en expertgrupp inom nordiska
läkemedelsnämnden.

Enligt vad utskottet inhämtat har nordiska ministerrådet (social- och
hälsovårdsministrarnajden 17 augusti i år fattat beslut om att verka för att det
i de nordiska länderna införs ett nordiskt system för märkning av trafikfarliga
läkemedel senast den 1 januari 1983.

På grund av det anförda är det enligt utskottets mening inte erforderligt
med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1978/79:1821 av
Rolf Clarkson (m) och Ingrid Sundberg (m) och motionen 1978/79:1836
yrkandet 1 av Maj Pehrsson (c) och Britta Hammarbacken (c).

Inte heller ett yrkande i sistnämnda motion om ökad satsning på forskning,
utbildning och information beträffande läkemedels traflkfarlighet bör enligt
utskottets mening föranleda någon riksdagens åtgärd. Även dessa frågor
berörs i betänkandet. Det är uppenbart att de krav på dokumentation om ett
läkemedels traflkfarlighet som ett märkningssystem för med sig också kräver
ökad forskning på området. Likaledes måste naturligtvis utbildning och
information uppmärksammas i anslutning till införandet av ett märkningsystem.
Motionen 1978/79:1836 yrkandet 2 avstyrks således.

I en sexpartimotion, motionen 1978/79:1834 av Hans Nyhage m. fl. (m, s,

1* Riksdagen 1979/80. 12 sami. Nr 11

SoU 1979/80:11

c, fp, vpk, apk), tas upp en fråga som rör möjligheterna att ådöma påföljd
enligt läkemedelsförordningen i fall då läkemedel utlämnas som läkemedelsprov.

Enligt 5 § läkemedelsförordningen får socialstyrelsen meddela föreskrifter
rörande bl. a. utlämnande av läkemedel. Med stöd av denna bestämmelse har
socialstyrelsen i kungörelsen (MF 1969:20) om läkemedelsprover reglerat allt
kostnadsfritt utlämnande av läkemedel, som inte avser klinisk prövning. Det
saknas emellertid bestämmelser i läkemedelsförordningen om påföljd förden
som kostnadsfritt utlämnar läkemedel i strid mot bestämmelser som
utfärdats med stöd av 5 § i författningen. Denna brist bör enligt utskottets
mening rättas till. Utskottet förordar med anledning av motionen 1978/
79:1834 att detta sker genom en ändring av 20 § 2 mom. läkemedelsförordningen.
En motsvarande komplettering av förverkandereglerna i 21 § 1 mom.
i författningen bör göras.

Utskottet kommer i samband med behandlingen av propositionen 1979/
80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation m. m. att behandla bl. a.
motioner som har samband med verksamheten vid myndighetens läkemedelsavdelning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:118 och
motionen 1978/79:1834 antar det vid betänkandet som bilaga 5
framlagda förslaget till lag om ändring i läkemedelsförordningen
(1962:701),

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:118 och med
avslag på motionen 1979/80:19 antar det vid betänkandet som
bilaga 2 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1954:519)om
kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m.,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:118 antardet
vid betänkandet som bilaga 3 fogade förslaget till lag om ändring
i lagen(1975:187)om kontroll av fabrikssteriliseradeengångsartiklar
för hälso- och sjukvårdsändamål,

4. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:202
antar det vid betänkandet som bilaga 6 fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5. beträffande ålderdomshemmens läkemedelsinköp att riksdagen
avslår motionen 1978/79:1282,

6. beträffande märkning av trafikfarliga läkemedel m. m. att
riksdagen avslår motionen 1978/79:1821 och motionen 1978/
79:1836.

Stockholm den 13 november 1979

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

SoU 1979/80:11

Närvarande: Göran Karlsson (s), Karl Leuchovius (m), Rune Gustavsson (c),
Evert Svensson (s), Anna-Greta Skantz (s), Mårten Werner (m), John
Johnsson (s), Erik Larsson (c), Ivar Nordberg (s), Kjell Nilsson (s), Sven-Gösta
Signell (s), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m) och Karin Israelsson
(c).

SoU 1979/80:11

Bilaga I

Förslag till lagändring sorn framlagts i prop. 1978/79:118

(De i lagförslaget framlagda ändringarna har tillstyrkts av utskottet och

inarbetats i det av utskottet framlagda lagförslaget i bilaga 5)

1 Förslag till

Lag om ändring i läkemedelsförordningen (1962:701)

Härigenom föreskrivs att 15, 16 och 18 §§ läkemedelsförordningen
(1962:701) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Farmacevtisk specialitet må, om ej
annat särskilt stadgas, icke försäljas
utan att vara registrerad hos socialstyrelsen.
Farmacevtisk specialitet
må icke registreras med mindre den
befunnits ändamålsenlig och bestämmelserna
i 4-6 §§ i övrigt iakttagits.
Registrering må förbindas med
särskilda villkor till förebyggande av
skada.

Registrerad farmacevtisk specialitet
skall fortlöpande kontrolleras
genom socialstyrelsens försorg.

Registrering må återkallas om förhållanden,
som legat till grund för
registreringen, icke längre äro för
handen. Återkallelse av registrering
må ock ske om villkor för specialitetens
tillhandahållande åsidosättes eller
om specialiteten är föiemål för
reklam som innefattar oriktig, starkt

Föreslagen lydelse
§'

Farmacevtisk specialitet må, om ej
annat särskilt stadgas, icke försäljas
utan att vara registrerad hos socialstyrelsen.
Farmacevtisk specialitet
må icke registreras med mindre den
befunnits ändamålsenlig och bestämmelserna
i 4-6 §§ i övrigt iakttagits.
Registrering kan dock göras beroende
av förbehåll. Registrering må
förbindas med särskilda villkor till
förebyggande av skada.

Registrerad farmacevtisk specialitet
skall fortlöpande kontrolleras
genom socialstyrelsens försorg. Uppstår
anledning att ifrågasätta en specialitets
ändamålsenlighet, får styrelsen
förelägga registreringshavaren att
visa att specialiteten är ändamålsenlig Registrering

må återkallas om förhållanden,
som legat till grund för
registreringen, icke längre äro för
handen eller om föreläggande enligt
andra stycket icke efterkommes. Återkallelse
av registrering må ock ske
om villkor för specialitetens tillhandahållande
åsidosättes eller om spe -

1 Senaste lydelse 1970:207.

SoU 1979/80:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

överdriven eller vilseledande uppgift
om specialitetens verkan eller egenskaper
i övrigt.

cialiteten är föremål för reklam som
innefattar oriktig, starkt överdriven
eller vilseledande uppgift om specialitetens
verkan eller egenskaper i
övrigt.

16 §

För att täcka statens kostnader för
kontrollen av farmacevtiska specialiteter
skall den som söker eller erhållit
registrering erlägga särskilda avgifter.

För att täcka statens kostnader för
kontrollen av farmacevtiska specialiteter
skall den som söker eller erhållit
registrering erlägga särskilda avgifter
sorn bestäms av regeringen. Motsvarande
galler ifråga om vara som avses i
1 § 3 mom. första stycket 2.

18 §2

Den som fullgör tillsynsverksamhet
skall, när helst han så påfordrar,
för tillsynen äga tillträde till lokal,
där läkemedel tillverkas eller hanteras,
ävensom rätt att där uttaga prov
av sådant medel och i övrigt företaga
undersökning, vartill hans tjänsteåligganden
giva anledning. För uttaget
prov utgår ej ersättning.

Den som fullgör tillsynsverksamhet
skall, när helst han så påfordrar,
för tillsynen äga tillträde till lokal,
där läkemedel tillverkas eller hanteras
eller där läkemedels egenskaper
prövas, ävensom rätt att där uttaga
prov av sådant medel och i övrigt
företaga undersökning, vartill hans
tjänsteåligganden giva anledning.
För uttaget prov utgår ej ersättning.
Om så påfördras skall undersökningsmaterial
som avser prövning av läkemedels
egenskaper tillhandahållas honom.

Den hos vilken prov tages är skyldig att lämna erforderligt biträde vid
provtagningen.

Vägras tillträde som avses i första Om det behövs för att tillsynsverk stycket

eller biträde som i andra samheten skall kunna fullgöras, äger

stycket sägs, äger socialstyrelsen före- socialstyrelsen förelägga lämpligt
lägga lämpligt vite. vite.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2 Senaste lydelse 1970:207.

SoU 1979/80:11

Bilaga 2

Förslag till lagändring som framlagts i prop. 1978/79:118 och som tillstyrkts

av utskottet

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsatta
läkemedel m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1954:519) om kostnadsfria och
prisnedsatta läkemedel m. m.1
dels att 5 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall inforas en ny paragraf, 3 c §, av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse

Kostnaden för tillhandahållande
av läkemedel enligt denna lag bestri -

Föreslagen lydelse

c §

/ den män regeringen så förordnar
skall barn, som ej fyllt sexton år och
som är omfattat av sjukförsäkring enligt
lagen om allmän försäkring, vid inköp
av livsmedel som avses i 20 # livsmedelslagen
(1971:511) och sorn förskrives
av läkare, åtnjuta nedsättning
av fastställt pris. Nedsättningen beräknas
på sätt som anges i 3 § första
stycket.

Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer fastställer villkor
för tillhandahållande av livsmedel
som nu har sagts till nedsatt pris. Vid
beräkning av prisnedsättning får kostnaden
för sådant livsmedel ej räknas
samman med kostnaden för läkemedel
som avses i 3 $ eller med kostnaden
för födelsekontrollerande
medel som avses i 3 a §.

§2

Kostnaden för tillhandahållande
av förmåner enligt denna lag ersätts

1 Lagen omtryckt 1962:405. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:224.

2 Senaste lydelse 1975:224.

SoU 1979/80:11

Nuvarande lydelse

des av de allmänna.försäkringskassorna
i förhållande till antalet inskrivna
försäkrade vid utgången av det år
kostnaden avser.

Föreslagen lydelse

av den allmänna försäkringen.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

SoU 1979/80:11

Bilaga 3

Förslag till lagändring sorn framlagts i prop. 1978/79:118 och som tillstyrkts

av utskottet

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade
engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål

Härigenom föreskrivs att i lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade
engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål skall införas en ny
paragraf, 12 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

För att täcka statens kostnader för
kontrollen av fabrikssteriliserade engångsartiklar
skall tillverkaren eller
importören erlägga särskilda avgifter
som bestäms av regeringen.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

SoU 1979/80:11

Bilaga 4

Förslag till lagändring sorn framlagts i prop. 1978/79:202

(De i lagförslaget framlagda ändringarna av 19 kap. 4 och 7 §§ har tillstyrkts
av utskottet i Bilaga 6)

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 §, 11 kap. 2 § och 19 kap. 1, 4 och 7 §§
lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.

Avgift till sjukförsäkringen enligt

1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt

2 § skall utgå med tio och sex tiondels
procent av det belopp, varå
avgiften skall beräknas. För försäkrad
som på grund av undantagande
enligt 11 kap. 7 § ej omfattas av
sjukpenningförsäkringen eller för
vilken försäkringen enligt 3 kap. 11 §
gäller med karenstid, beräknas dock
avgift enligt 2 § efter den lägre procentsats
som regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, myndighet
fastställer med hänsyn till den
inverkan undantagandet eller karenstiden
bedömes få på försäkringens
utgifter. Influtna avgifter fördelas
mellan de allmänna försäkringskassorna
till täckande av deras
utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner,
inberäknat de utgifter
för läkemedel och kostnader enligt

Avgift till sjukförsäkringen enligt

1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt

' Lagen omtryckt 1977:630.
2 Senaste lydelse 1978:216.

SoU 1979/80:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ersättning för viss födelsekontrollerande
verksamhet m. m., som åvila
kassorna, samt för förvaltning, till
den del utgifterna icke täckas av
statsbidrag enligt 7 §. Influtna avgifter
skola även täcka de kostnader
som under året uppkommit för den
allmänna försäkringen för förmåner
enligt lagen (1954:519) om kostnadsfria
och prisnedsatta läkemedel
m. m. samt för centrala studiestödsnämnden
i anledning av att återbetalningspliktiga
studiemedel, som
belöpa på studerandes sjukperiod,
enligt studiestödslagen (1973:349)
icke skola återbetalas, till den del
kostnaderna icke skola täckas med
statliga medel enligt 7 § andra
stycket. För reglering av över- och
underskott skall finnas en fond,
benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden.
Regeringen
fastställer grunderna för överförandet
av medel till och från fonden.

Ifråga om sjöman som avses i 1 § 1 mom. första stycket lagen (1958:295)om
sjömansskatt beräknas avgiften till sjukförsäkringen enligt procentsats som
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer.
Procentsatsen skall för visst år utgöra bestämd andel av den i första stycket
angivna procentsatsen. Nämnda andel skall svara mot förhållandet mellan
antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i
medeltal för den 31 oktober under de tre år, som närmast föregått det år då
procentsatsen fastställes. Hänsyn tages härvid ej till fartyg med en bruttodräktighet
understigande trehundra registerton. Procentsatsen beräknas med
två decimaler.

lagen (1974:525) om ersättning för
viss födelsekontrollerande verksamhet
m. m., som åvila kassorna, samt
för förvaltning, till den del utgifterna
icke täckas av statsbidrag enligt 7 §.
Influtna avgifter skola även täcka de
kostnader som under året uppkommit
för centrala studiestödsnämnden
i anledning av att återbetalningspliktiga
studiemedel, som belöpa på studerandes
sjukperiod, enligt studiestödslagen
(1973:349) icke skola återbetalas,
till den del kor.tnaderna icke
skola täckas med statliga medel enligt
7 § andra stycket. För reglering
av över- och underskott skall finnas
en fond, benämnd allmänna
sjukförsäkringsfonden.
Regeringen fastställer grunderna för
överförandet av medel till och från
fonden.

Statsbidrag utgår för varje år
med femton procent av allmän försäkringskassas
utgifter för sjukförsäkringsförmåner,
inberäknat de
kostnader enligt lagen (1974:525) om
ersättning för viss födelsekontrolle -

SoU 1979/80:11

Nuvarande lydelse

för viss födelsekontrollerande verksamhet
m. m., som åvila kassan,
samt för förvaltning.

Statliga medel utgår vidare för
varje år med femton procent av de
kostnader som under året uppkommit
för centrala studiestödsnämnden
i anledning av att återbetalningspliktiga
studiemedel, som belöpa på studerandes
sjukperiod, enligt studiestödslagen
(1973:349) icke skola återbetalas.

Föreslagen lydelse

rande verksamhet m. m., som åvila
kassan, samt för förvaltning.

Statliga medel utgår vidare för
varje år med femton procent av de
kostnader som under året uppkommit
för den allmänna försäkringen för
förmåner enligt lagen (1954:519) om
kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel
m. m., samt för centrala studiestödsnämnden
i anledning av att
återbetalningspliktiga studiemedel,
som belöpa på studerandes sjukperiod,
enligt studiestödslagen (1973:
349) icke skola återbetalas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid
före ikraftträdandet.

SoU 1979/80:11

Bilaga 5

Förslag till lagändring som framlagts av utskottet

(Jfr Bilaga 1)

1 Förslag till

Lag om ändring i läkemedelsförordningen (1962:701)

Härigenom föreskrivs att 15, 16 och 18 §§ samt 20 § 2 mom. och 21 § 1
mom. läkemedelsförordningen (1962:701) skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse
15 §'

Nuvarande lydelse

Registrerad farmacevtisk specialitet
skall fortlöpande kontrolleras genom
socialstyrelsens försorg.

Farmacevtisk specialitet må, om ej
annat särskilt stadgas, icke försäljas
utan att vara registrerad hos socialstyrelsen.
Farmacevtisk specialitet
må icke registreras med mindre den
befunnits ändamålsenlig och bestämmelserna
i 4-6 §§ i övrigt iakttagits.
Registrering kan dock göras bero -ende av förbehåll. Registrering må
förbindas med särskilda villkor till
förebyggande av skada.

1 Senaste lydelse 1970:207.

SoU 1979/80:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skaper i övrigt.

eller vilseledande uppgift om specialitetens
verkan eller egenskaper i
övrigt.

16 §

För att täcka statens kostnader för För att täcka statens kostnader för

kontrollen av farmacevtiska specialiteter
skall den som söker eller erhållit
registrering erlägga särskilda avgifter.

kontrollen av farmacevtiska specialiteter
skall den som söker eller erhållit
registrering erlägga särskilda avgifter
som bestäms av regeringen. Motsvarande
galler i fråga om vara som avses i
I § 3 mom. första stycket 2.

§2

Den som fullgör tillsynsverksamhet
skall, när helst han så påfordrar,
för tillsynen äga tillträde till lokal,
där läkemedel tillverkas eller hanteras
eller där läkemedels egenskaper
prövas, ävensom rätt att där uttaga
prov av sådant medel och i övrigt
företaga undersökning, vartill hans
tjänsteåligganden giva anledning.
För uttaget prov utgår ej ersättning.
Om så påfordras skall undersökningsmaterial
som avser prövning av läkemedels
egenskaper tillhandahållas honom.

Den hos vilken prov tages är skyldig att lämna erforderligt biträde vid
provtagningen.

Vägras tillträde som avses i första Om det behövs för att tillsynsverk stycket

eller biträde som i andra samheten skall kunna fullgöras, äger

stycket sägs, äger socialstyrelsen före- socialstyrelsen
lägga lämpligt vite. vite.

förelägga lämpligt

20 §3

2 mom. Till dagsböter dömes den
som

a) tillverkar, saluhåller eller försäljer
läkemedel utan att vara berättigad
därtill eller eljest i strid mot
15 § eller mot villkor, som gäller för

2 Senaste lydelse 1970:207.

3 Senaste lydelse 1977:570.

2 mom. Till dagsböter dömes den
som

a) tillverkar, saluhåller eller försäljer
läkemedel utan att vara berättigad
därtill eller eljest i strid mot
15 § eller mot villkor, som gäller för

SoU 1979/80:11

Nuvarande lydelse

åtnjutande av tillstånd till sådan
verksamhet;

b) i ansökan om registrering eller
tillstånd enligt denna förordning
lämnar oriktig uppgift rörande förhållande
av betydenhet;

c) bryter mot villkor, som föreskrivits
med stöd av 1 § 3 mom.
andra stycket, eller mot vad som
eljest föreskrivits rörande märkning; d)

åsidosätter nödig aktsamhet
vid hantering av läkemedel eller vid
handhavandet av emballage eller
redskap, som använts till läkemedel;
eller

e) åsidosätter i 1 § 3 mom. sista
stycket föreskriven skyldighet att
göra anmälan eller i anmälan lämnar
oriktig uppgift rörande förhållande
av betydenhet.

1 mom. Läkemedel som tillverkats,
saluhålles eller försålts i strid
mot bestämmelse i denna förordning
eller i anslutning därtill meddelad
föreskrift eller villkor eller som icke
märkts på föreskrivet sätt skall med
tillhörande emballage förklaras förverkat
till kronan; finnes egendomen
ej i behåll, skall i stället värdet förklaras
förverkat. Är påföljd som nu
sagts uppenbart obillig, må den helt
eller delvis eftergivas.

Föreslagen lydelse

åtnjutande av tillstånd till sådan
verksamhet;

b) i ansökan om registrering eller
tillstånd enligt denna förordning
lämnar oriktig uppgift rörande förhållande
av betydenhet;

c) bryter mot villkor, som föreskrivits
med stöd av 1 § 3 mom.
andra stycket, eller mot vad som
eljest föreskrivits rörande märkning; d)

åsidosätter nödig aktsamhet
vid hantering av läkemedel eller vid
handhavandet av emballage eller
redskap, som använts till läkemedel; e)

åsidosätter i 1 § 3 mom. sista
stycket föreskriven skyldighet att
göra anmälan eller i anmälan lämnar
oriktig uppgift rörande förhållande
av betydenhet; eller

f) bryter mot villkor, sorn föreskrivits
med stöd av 5 f rörande utlämnande
av läkemedel.

1 mom. Läkemedel som tillverkats,
utlämnats, saluhålles eller försålts
i strid mot bestämmelse i denna
förordning eller i anslutning därtill
meddelad föreskrift eller villkor eller
som icke märkts på föreskrivet sätt
skall med tillhörande emballage förklaras
förverkat till kronan; finnes
egendomen ej i behåll, skall i stället
värdet förklaras förverkat. Är påföljd
som nu sagts uppenbart obillig, må
den helt eller delvis eftergivas.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

4 Senaste lydelse 1970:207.

SoU 1979/80:11

Bilaga 6

Förslag till lagändring som framlagts av utskottet

(Jfr Bilaga 4)

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 19 kap. 4 och 7 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.

Avgift till sjukförsäkringen enligt

1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt

2 § skall utgå med tio och sex tiondels
procent av det belopp, varå
avgiften skall beräknas. För försäkrad
som på grund av undantagande
enligt 11 kap. 7 § ej omfattas av
sjukpenningförsäkringen eller för
vilken försäkringen enligt 3 kap. 11 §
gäller med karenstid, beräknas dock
avgift enligt 2 § efter den lägre procentsats
som regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, myndighet
fastställer med hänsyn till den
inverkan undantagandet eller karenstiden
bedömes få på försäkringens
utgifter. Influtna avgifter
fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna
till täckande av deras
utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner,
inberäknat de utgifter
för läkemedel och kostnader enligt
lagen (1974:525) om ersättning för
viss födelsekontrollerande verksamhet
m. m., som åvila kassorna, samt
för förvaltning, till den del utgifterna

1 Lagen omtryckt 1977:630.

2 Senaste lydelse 1978:216.

Avgift till sjukförsäkringen enligt

1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt

2 § skall utgå med tio och sex tiondels
procent av det belopp, varå
avgiften skall beräknas. För försäkrad
som på grund av undantagande
enligt 11 kap. 7 § ej omfattas av
sjukpenningförsäkringen eller för
vilken försäkringen enligt 3 kap. 11 §
gäller med karenstid, beräknas dock
avgift enligt 2 § efter den lägre procentsats
som regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, myndighet
fastställer med hänsyn till den
inverkan undantagandet eller karenstiden
bedömes få på försäkringens
utgifter. Influtna avgifter
fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna
till täckande av deras
utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner,
inberäknat de kostnader
enligt lagen (1974:525) om
ersättning för viss födelsekontrollerande
verksamhet m. m., som åvila
kassorna, samt för förvaltning, till
den del utgifterna icke täckas av

SoU 1979/80:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

statsbidrag enligt 7 §. Influtna avgifter
skola även täcka de kostnader
som under året uppkommit för den
allmänna försäkringen för förmåner
enligt lagen (1^54:51^) om kostnadsfria
och prisnedsatta läkemedel
m. m., samt för centrala studiestödsnämnden
i anledning av att återbetalningspliktiga
studiemedel, som
belöpa på studerandes sjukperiod,
enligt studiestödslagen (1973:349)
icke skola återbetalas, till den del
kostnaderna icke skola täckas med
statliga medel enligt 7 § andra
stycket. För reglering av över- och
underskott skall finnas en fond,
benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden.
Regeringen
fastställer grunderna för överförandet
av medel till och från fonden.

Ifråga om sjöman som avses i 1 § 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om
sjömansskatt beräknas avgiften till sjukförsäkringen enligt procentsats som
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer.
Procentsatsen skall för visst år utgöra bestämd andel av den i första stycket
angivna procentsatsen. Nämnda andel skall svara mot förhållandet mellan
antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i
medeltal för den 31 oktober under de tre år, som närmast föregått det år då
procentsatsen fastställes. Hänsyn tages härvid ej till fartyg med en bruttodräktighet
understigande trehundra registerton. Procentsatsen beräknas med
två decimaler.

icke täckas av statsbidrag enligt 7 §.
Influtna avgifter skola även täcka de
kostnader som under året uppkommit
för centrala studiestödsnämnden
i anledning av att återbetalningspliktiga
studiemedel, som belöpa på studerandes
sjukperiod, enligt studiestödslagen
(1973:349) icke skola återbetalas,
till den del kostnaderna icke
skola täckas med statliga medel enligt
7 § andra stycket. För reglering
av över- och underskott skall finnas
en fond, benämnd allmänna
sjukförsäkringsfonden.
Regeringen fastställer grunderna för
överförandet av medel till och från
fonden.

Statsbidrag utgår för varje år
med femton procent av allmän försäkringskassas
utgifter för sjukförsäkringsförmåner,
inberäknat de utgifter
för läkemedel och kostnader
enligt lagen (1974:525) om ersättning
för viss födelsekontrollerande verksamhet
m. m., som åvila kassan,
samt för förvaltning.

Statliga medel utgår vidare för

SoU 1979/80:11

Nuvarande lydelse

varje år med femton procent av de
kostnader som under året uppkommit
för centrala studiestödsnämnden
i anledning av att återbetalningspliktiga
studiemedel, som belöpa på studerandes
sjukperiod, enligt studiestödslagen
(1973:349) icke skola återbetalas.

Föreslagen lydelse

varje år med femton procent av de
kostnader som under året uppkommit
för den allmänna försäkringen för
förmåner enligt lagen (1954:51b) om
kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel
m. m., samt för centrala studiestödsnämnden
i anledning av att
återbetalningspliktiga studiemedel,
som belöpa på studerandes sjukperiod,
enligt studiestödslagen (1973:
349) icke skola återbetalas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

SoU 1979/80:11

Bilaga 7

Socialförsäkringsutskottets yttrande
1979/80:1 y

över dels propositionen 1978/79:118 om ändring i läkemedelsförordningen
m. m., såvitt avser förslag till lag om ändring i lagen
(1954:519) om kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m., jämte
motion, dels propositionen 1978/79:202 om avgiftsuttaget till försäkringen
för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen under åren
1980-1984, m. m., såvitt avser ändringar i 19 kap. 4 och 7 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring

Till socialutskottet

Socialutskottet har genom beslut den 11 oktober 1979 hemställt om
socialförsäkringsutskottets yttrande över dels propositionen 1978/79:118,
såvitt avser förslag till lag om ändring i lagen (1954:519) om kostnadsfria och
prisnedsatta läkemedel m. m., dels den med anledning av propositionen
väckta motionen 1979/80:19 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson.
Socialförsäkringsutskottet får med anledning härav anföra följande.

1 sjukförsäkringens förmåner ingår bl. a. att försäkringen ersätter halva
kostnaden mellan 10 och 40 kr. och hela kostnaden över 40 kr. för läkemedel
som försäljs på apotek och ordinerats försäkrad vid sjukdom. Normalt måste
ett läkemedel vara registrerat för att få säljas. Även icke registrerade
läkemedel kan emellertid under vissa förutsättningar få säljas, om socialstyrelsen
beviljar en särskild licens. I praxis har även speciellt sammansatt kost,
som skall ersätta normal föda vid vissa sjukdomstillstånd, s. k. specialdestinerade
livsmedel, förskrivits på licens till barn under 16 år. Livsmedlen i fråga
har då kunnat köpas till rabatterat pris på apotek på samma sätt som
ordinerade läkemedel. Licens för specialdestinerade livsmedel har utfärdats
för varje expedition, som i regel avpassats för 2-3 månaders förbrukning.

Mot bakgrunden av att socialstyrelsens läkemedelsavdelning f. n. har att
behandla ca 15 000 licensansökningar per år för specialdestinerade livsmedel
föreslås i propositionen att reglerna för tillhandahållande av sådana livsmedel
till barn under 16 år förenklas. Medlen skall enligt förslaget kunna försäljas
med prisnedsättning på i huvudsak samma sätt och samma villkor som gäller
för recept belagda läkemedel. Förslaget påverkar inte försäkringens kostnader
för livsmedlen i fråga.

Socialförsäkringsutskottet har - från de synpunkter utskottet har att
företräda - inget att erinra mot att socialutskottet tillstyrker bifall till
propositionens förslag i nu nämnd del.

I motionen 1979/80:19 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson
hemställs att riksdagen skall besluta att vuxna skall jämställas med barn i vad
gäller förmånen av prisnedsättning på specialdestinerade livsmedel. Motionären
uppger att den största gruppen av patienter som har behov av

Soll 1979/80:11

specialdestinerade livsmedel utgörs av personer med celiaki (glutenintolerans)och
att denna sjukdom inte innebär någon art-eller gradskillnad mellan
barn och vuxna. Enligt motionären bör patienterna stödjas även efter 16 års
ålder, och hon påpekar i anslutning härtill att läkemedelsrabatteringen inte i
något annat sammanhang beror på patientens ålder.

Socialförsäkringsutskottet finner det angeläget att understryka att specialdestinerade
livsmedel inte är att hänföra till läkemedel. Med hänsyn härtill
och till att de i varierande omfattning ersätter den föda som normalt måste
bekostas av var och en finner utskottet jämförelsen med reglerna för
prisnedsättning på läkemedel knappast rättvisande. Vad som främst bör
diskuteras är i vilken mån och på vilket sätt merkostnaderna för specialdestinerade
livsmedel kan ersättas genom samhällets försorg. För personer över
16 år som för avsevärd tid fått sin funktionsförmåga nedsatt i sådan
omfattning att de behöver vidkännas betydande merutgifter erbjuder handikappersättningen
inom den allmänna försäkringen ett ekonomiskt skydd.
Ersättning utgår alltefter hjälpbehovets omfattning och merutgifternas
storlek med sextio, fyrtiofem eller trettio procent av basbeloppet. Utskottet
har i tidigare sammanhang, då frågan väckts om att vid sidan av handikappersättning
utge bidrag från försäkringen för speciella utgifter som kan
förorsakas handikappade personer, hänvisat till att kostnaderna bör täckas
inom ramen för handikappersättningen. Utskottet vidhåller denna inställning
och vill i sammanhanget tillägga att det är en fördel för den försäkrade att
man kan ta hänsyn till samtliga merkostnader på grund av handikappet vid
beräkning av rätten till ersättning. Vid sidan om handikappersättningen finns
också, som påpekats i motionen, möjlighet att erhålla bidrag från landstingen
för utgifter för specialdestinerad kost.

Någon aktuell utredning om hur många vuxna personer som har ett mera
uttalat behov av specialdestinerad kost och vilka merutgifter detta medför
föreligger såvitt utskottet kunnat utröna inte. Utskottet håller det inte för
osannolikt att det finns ett behov av ekonomisk hjälp som inte blir
tillgodosett genom handikappersättningen eller landstingsbidrag. Riksförsäkringsverket
har emellertid år 1978 fått i uppdrag att utreda frågan om vilka
merutgifter som bör beaktas vid prövningen av rätten till handikappersättning
på grund av olika sjukdomar och handikapp. Utredningen bör bl. a. sikta
till att få fram vissa schabloner, som kan tjäna som underlag för bedömningen
av merutgifterna i olika situationer och där så är möjligt begränsa granskningen
i det enskilda fallet till att främst avse handikappets närmare
beskaffenhet och vilka slag av merkostnader detta för med sig. Utskottet
förutsätter att även sjukdomar som medför behov av specialdestinerade
livsmedel blir föremål för utredning och att därvid klarläggs i vilken mån
behov av ekonomisk hjälp föreligger som inte täcks av handikappersättningen.
Innan resultatet av utredningsarbetet föreligger saknas det enligt
utskottets mening anledning att föreslå riksdagen att vidta några åtgärder till
följd av motionen 1979/80:19.

SoU 1979/80:11

Enligt förslag i propositionen 1978/79:118 till ny lydelse av 5 § lagen
(1954:519)om kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m. skall apotekens
kostnader för läkemedlen i fråga i fortsättningen ersättas centralt av den
allmänna försäkringen utan att först slås ut på de allmänna försäkringskassorna.
Förslaget föranleder vissa ändringar i 19 kap. 4 och 7 §§ lagen om
allmän försäkring. Förslag härom finns intaget i propositionen 1978/79:202
om avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen
under åren 1980-1984, m. m. vilken hänvisats till socialförsäkringsutskottet.
Behandlingen av sistnämnda proposition har såvitt avser nämnda
lagförslag uppskjutits till innevarande riksmöte (SfU 1978/79:25, rskr 409).
Utskottet har, under förutsättning av socialutskottets medgivande, beslutat
att flytta över behandlingen av lagförslaget till socialutskottet. Lagförslaget
föranleder ingen erinran från socialförsäkringsutskottets sida.

Stockholm den 23 oktober 1979

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Maj Pehrsson (c), Helge Karlsson (s). Margareta
Andrén (fp), Allan Åkerlind (m), Börje Nilsson (s), Gösta Andersson (c),
Gullan Lindblad (m), Christer Nilsson (s), Elis Andersson (c), Lars-Åke
Larsson (s). Arne Lindberg (c). Siri Häggmark (m), Nils-Olof Gustafsson (s)
och Ulla Johansson (s).

GOTAB 62859 Stockholm 1979