SkU 1979/80:55
Skatteutskottets betänkande
1979/80:55
med anledning av propositionen 1979/80:108 om ändring i tullagen
(1973:670) jämte motion
Propositionen
Regeringen (handelsdepartementet) föreslår i propositionen 1979/80:108
att riksdagen antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i
tullagen (1973:670).
I propositionen föreslås vissa ändringar i tullagen (1973:670). Några av
dem tar sikte på en effektivare kontroll i fråga om bl. a. mervärdebeskattningen.
Förslaget innebär att tullmyndigheterna skall få lämna riksskatteverket
och länsstyrelserna uppgifter som rör import och export av varor. För
att genomföra detta och för att få ett bättre arkiveringssystem hos
tullmyndigheterna föreslås att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
generaltullstyrelsen skall kunna meddela föreskrifter om identifikationsuppgifter
i import- och exportanmälningar.
Vidare föreslås bl. a. sådana ändringar i tullagen som gör det möjligt att
medge räntegottgörelse vid återbetalning av tull med anledning av beslut om
tullfrihet för viss vara.
Författningsförslaget har följande lydelse
1 Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 55
SkU 1979/80:55
2
Förslag till
Lagom ändring i tullagen (1973:670)
Härigenom föreskrivs i Ii äga om tullagen 11973: 670)
dels att 22. 42 och 34 SS skall lia nedan angivna lydelse.
dels att i lagen skall inloras tvä nya paragrafer. 37 a och 34 a SS. av
nedan angivna lydelse.
Nm in unde lydelse Föreslagen lydelse
22 S1
Har tullskyldig inbetalat tull eller Har tullskyldig inbetalat tull eller
annan införselavgift med högre be- annan införselavgift med högre belopp
än han rätteligen har att er- lopp än han rätteligen har att erlägga.
återbetalas överskjutande lägga, återbetalas överskjutande
belopp. Motsvarande gäller när han belopp. Motsvarande gäller när han
inbetalat tull eller annan införselav- inbetalat tull eller annan införselavgift
trots att avgift ej skall utgå. Be- gift trots att avgift ej skall utgå. Ilar
lopp. som den tullskyldige kan dra med stod av 5 K tullförordningen
av enligt lagen (1968:430) om mer- <1975:979) meddelats förordnande
värdeskatt. återbetalas dock ej. nit lull inte skall utgå för vara av
visst slaf; återbetalas inbetalat tullbelopp.
Belopp, som den tullskyldige
kan dra av enligt lagen
(1968: 430) om mervärdeskatt, aterbetalas
dock ej.
På belopp som återbetalas utgår ränta. Ränta utgår även på ränta enligt
20 $ som återbetalas. Vid ränteberäkningen tillämpas bestämmelserna i
20 a § första stycket. Ränta utgår från utgången av den månad under vilken
beloppet erlagts till och med den månad då beloppet utbetalats.
Har beslut, som föranlett ränta enligt andra stycket, ändrats pa sådant
sätt att ränta icke skulle ha utgått eller skulle ha utgått med lägre belopp,
skall den tullskvldige återbetala vad han sålunda uppburit för mycket.
Bestämmelserna i denna lag om tull och annan införselavgift gäller därvid i
tillämpliga delar.
Vid återbetalning till den tullskyldige får avdrag göras för till betalning
förfallen tull eller avgift som den tullskyldige har att erlägga till tullverket.
37 a 8
Olli det beltövs för tullverkets kontrollverksamhet
eller för uppgiftslämnande
elilif;! 54 a $ får re gerinnen
eller, efter regeringens bemyndigande.
generaltullstyrelsen
föreskriva, att tullskyldig skall lämna
uppgift rörande organisationsnummer
eller personnummer nilivara
anges till förtnllning. samt att
den för vars räkning vara utförs inlandet
skall lämna sådan uppgift
när varan anmäls till utförsel.
1 Senasle lydelse 1974:982.
SkU 1979/80:55
3
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
42 8
Meddelar tullmyndighet med
stöd av denna lag eller bestämmelse.
som utfärdats med stöd av lagen,
föreläggande för tullskyldig eller
annan att vidta åtgärd som behövs
för förtullning eller för tullverkets
kontrollverksamhet, kan vite
föreläggas. Vite kan även föreläggas.
om någon underlåtit att lämna
uppgift eller handling enligt 7—9 88
eller 10 8 första stycket eller att
fullgöra skyldighet som föreskrives
i 36 8.
Meddelar tullmyndighet med
stöd av denna lag eller bestämmelse.
som utfärdats med stöd av lagen.
föreläggande för tullskyldig eller
annan att vidta åtgärd som behövs
för förtullning eller för tullverkets
kontrollverksamhet, kan vite
föreläggas. Vite kan även föreläggas.
om någon underlåtit att lämna
uppgift eller handling enligt 7-9 88
eller 10 8 första stycket eller att
fullgöra skyldighet som föreskrivs i
36 8 eller med stod <iv .17 a 8.
Vite skall bestämmas till belopp som med hänsyn till vederbörandes
ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt kan antagas förmå
honom att iakttaga föreläggandet, dock ej lägre än etthundra kronor eller
högre än femtusen kronor.
Försuttet vite ntdömes av generaltullstyrelsen.
Finns ändamålet
med vitet lia förfallit då fråga om
utdömande uppkommer får vitet ej
utdömas. Har vitesföreläggande
iakttagits först sedan fråga om utdömande
har uppkommit, skall ändamålet
med vitet icke anses ha förfallit
därigenom.
Försuttet vite aldinus av generaltullstyrelsen.
Om ändamålet med
vitet har förfallit dä fråga on. utdömande
uppkommer får vitet ej utdömas.
Har vitesföreläggande iakttagits
först sedan flaga om utdömande
har uppkommit, skall ändamålet
med vitet icke anses ha förfallit
därigenom.
54 8'
Innehållet i tulldeklaration eller
motsvarande handling eller handling
som avses i 10 8 får icke yppas
för annan än den som själv får taga
del av handlingen. Den som fullgjort
kontrollverksamhet enligt
denna lag får ej obehörigen yppa
vad han därvid erfarit.
54
Innehållet i tulldeklaration eller
motsvarande handling eller handling
som avses i 10 8 får icke röjås
för annan än den som själv får taga
del av handlingen. Den som fullgjort
kontrollverksamhet enligt
denna lag får ej obehörigen röja vad
han därvid erfarit. Inte heller får i
övrigt sådan uppgift <>m import eller
expor! av varor sorn rör enskilds
personliga eller ekonomiska förhållanden
obehörigen röjås.
Tullmyndighet skall på begäran
tillhandahålla liksskatteverket eller
lånsstyrelse uppgift som förekommer
hos tullmyndigheten oell sorn
rör import eller export av varor.
Denna lag träder i kraft den I juli 1980. Avser ett förordnande som
nämns i 22 8 första stycket tredje meningen en vara som har angetts till
förtullning före ikraftträdandet skall ränta enligt 22 8 andra stycket utgå
också för tid före ikraftträdandet.
2 Jfr prop. 1979/80: 80.
SkU 1979/80:55
4
Motionen
I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1979/80:227 av Hans
Petersson i Röstånga (fp) vari hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försäljning av
skattefria varor jämväl skall kunna ske på ankomstflygplatsen,
2. i andra hand att riksdagen anhåller att regeringen inom Customs
Cooperation Council arbetar för att rekommendera ankomstförsäljning i
stället för nuvarande system.
Yttrande
Över propositionen har konstitutionsutskottet avgivit yttrande, som fogas
som bilaga till betänkandet.
Utskottet
De i propositionen föreslagna ändringarna av tullagen avser i första hand
att möjliggöra en bättre kontroll i frågor om mervärdebeskattningen genom
att riksskatteverket (RSV) och länsstyrelserna skall kunna få ADB-uppgifter
från tullmyndigheterna om import och export av varor. Uppgiftsskyldigheten
för tullmyndigheterna förutsätter att det decentraliserade arkiveringssystem
som tullverket börjat genomföra förses med identifikationsuppgifter i form
av organisations- eller personnummer, vilket i och för sig medför väsentliga
förbättringar av systemet som sådant. Vidare föreslås att ränta skall kunna
utgå när tull återbetalas till följd av beslut om tullfrihet för enskilda
varor.
Beträffande den föreslagna formen för ökad information från tullmyndigheterna
till RSV och länsstyrelser vill utskottet först konstatera att frågan
måste bedömas dels från skattetekniska utgångspunkter, dels med hänsyn till
kraven på sekretess. Enligt utskottets mening är det angeläget från
kontrollsynpunkt att mervärdeskatten kan granskas på ett mera effektivt sätt
än hittills även om det sker till priset av ett begränsat merarbete för
näringslivet. Värdet av den ökade informationen förstärks genom att den
också gör det möjligt att effektivisera kontrollen av direkt skatt och olika
punktskatter. Ser man frågan främst från mervärdeskattesynpunkt måste det
anses vara befogat att beskattningsmyndigheterna på ett och samma
skatteområde kan utbyta informationer om underlaget för deklarationerna.
Om en myndighet ensam svarat för hela mervärdeskattekontrollen skulle
den nu aktuella frågan aldrig ha uppkommit. Det gäller alltså en samordning
på grund av den organisatoriska form man valt för mervärdeskatteuppbörden,
som till två tredjedelar inlevereras av tullverket. Från rent skattemässiga
utgångspunkter finner utskottet således förslaget väl motiverat. När det
gäller hur frågan skall bedömas från bl. a. sekretessynpunkt har konstitu
-
SkU 1979/80:55
5
tionsutskottet i yttrande över propositionen inte funnit anledning till erinran
mot reglerna för den utvidgade informationen.
Såvitt skatteutskottet kan finna är de i propositionen föreslagna sekretessreglerna
helt i överensstämmelse med den av riksdagen i vår antagna nya
sekretesslagstiftningen.
Utskottet, som inte heller funnit anledning till erinran mot förslaget om
ökad räntegottgörelse, tillstyrker således bifall till propositionen.
I detta sammanhang behandlar utskottet ett motionsyrkande på tullområdet
som riksdagen tidigare avvisat. Hans Petersson i Röstånga (fp)
hemställer i motionen 1979/80:227 i första hand att riksdagen beslutar att
skattefria varor till flygpassagerarna skall kunna säljas på ankomstflygplatsen.
I andra hand begär motionären att regeringen inom tullsamarbetsrådet
(CCC) skall arbeta för att sådan försäljning rekommenderas.
När utskottet vid föregående riksmöte behandlade ett motsvarande
yrkande reagerade utskottet mot det synsätt som ligger bakom motionen,
nämligen att skattefriheten skulle vara ett privilegium som tillkommer var
och en som företagit en utrikes flygresa.
Utskottet ansåg vidare yrkandet strida mot principen för den skattefria
försäljningen, nämligen att utförseln motiverar skattefriheten och hänvisade
till våra internationella åtaganden och risken för irritation hos våra
grannländer. Dessa invändningar kvarstår enligt utskottets mening med
oförändrad styrka. Härtill kommer att riksdagen nyligen på utskottets
hemställan med anledning av motioner om förbud mot här avsedd införsel av
alkoholdrycker fäst regeringens uppmärksamhet på de alkoholpolitiska
problem och fiskala förluster som den obeskattade resandeinförseln medför.
Mot denna bakgrund och med hänvisning till utskottets tidigare ställningstagande
i frågan avstyrker utskottet bifall till motionen 227.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till proposition 1979/80:108 antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i tullagen
(1973:670)
2. att riksdagen avslår motion 1979/80:227,
Stockholm den 8 maj 1980
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s). Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s). Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s),Tage Sundkvist(c). Bo Lundgren
(m). Curt Boström (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s). Wilhelm
Gustafsson (fp), Egon Jacobsson (s) och Olle Grahn (fp).
SkU 1979/80:55
6
Bilaga
Konstitutionsutskottets yttrande
1979/80:4 y
över proposition 1979/80:108 om ändring i tullagen (1973:670)
Till skatteutskottet
Genom protokollsutdrag den 10 april 1980 har skatteutskottet berett
konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över bl. a. prop. 1979/80:108 med
förslag till ändringar i tullagen (1873:670).
I propositionen föreslås vissa ändringar i tullagen (1973:670). Några av
dem tar sikte på en effektivare kontroll i fråga om bl. a. mervärdebeskattningen.
Förslaget innebär att tullmyndigheterna skall få lämna riksskatteverket
och länsstyrelserna uppgifter som rör import och export av varor. För
att genomföra detta och för att få ett bättre arkiveringssystem hos
tullmyndigheterna föreslås att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
generaltullstyrelsen skall kunna meddela föreskrifter om identifikationsuppgifter
i import- och exportanmälningar.
Vidare föreslås bl. a. sådana ändringar i tullagen som gör det möjligt att
medge räntegottgörelse vid återbetalning av tull med anledning av beslut om
tullfrihet för viss vara.
Av de föreslagna ändringarna är det i första hand den i 54 § föreslagna
tystnadspliktsregeln och uppgiftslämnande enligt 54 a § som berör utskottets
ämnesområde. Utskottet begränsar därför sitt yttrande till dessa frågor och
till frågan om lagrådets hörande över lagförslaget.
Den föreslagna tystnadspliktsregeln är enligt vad som anförs i propositionen
avsedd att gälla endast för tiden fram till det den nya sekretesslagen
(1980:100) träder i kraft den 1 januari 1981. För tiden därefter föreligger
sekretesskydd enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen. Bestämmelsen föranleder
mot denna bakgrund ingen erinran från utskottets sida.
Genom den nya 54 a § i tullagen har tullmyndigheten ålagts skyldighet att
på begäran tillhandahålla riksskatteverket eller länsstyrelse uppgift som
förekommer hos tullmyndigheten och som rör import eller export av varor. I
den mån det är fråga om hemliga uppgifter står denna regel i överensstämmelse
med undantagsregeln i 14 kap. 1 § i den nya sekretesslagen. Enligt
detta stadgande kan en hemlig uppgift lämnas till en annan myndighet bl. a.
om uppgiftsskyldighet föreligger enligt lag och förordning. Utskottet har
således ur lagteknisk synpunkt inget att erinra mot den föreslagna regeln.
Det materiella innehållet i lagen får ankomma på skatteutskottet att
pröva.
Lagförslaget rör åläggande för enskild och andra ingrepp i enskilds
SkU 1979/80:55
7
personliga eller ekonomiska förhållanden. Det är således fråga om sådan
lagstiftning som avses i 8 kap. 3 § RF. Enligt huvudregeln i 8 kap. 18 § RF
skall därför lagrådets yttrande inhämtas innan riksdagen fattar beslut. Detta
gäller dock inte, om lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av
frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så
att avsevärt men skulle uppkomma.
Lagrådet har inte hörts i ärendet vilket motiveras med att lagförslaget är
tekniskt okomplicerat och att förslaget även i övrigt är sådant att lagrådets
yttrande skulle sakna betydelse.
Ur formell synpunkt finns enligt utskottets mening ingen anledning till
erinran mot att lagrådets yttrande inte inhämtats.
Stockholm den 24 april 1980
På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ
Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Olle Svensson (s),
Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar
Biörck i Värmdö (m), Kurt Ove Johansson (s), Bengt Kindbom (c), Daniel
Tarschys (fp). Kerstin Nilsson (s). Britta Hammarbacken (c), Sture Thun (s),
Jan Prytz (m) och Eric Hägelmark (fp).
GOTAB 65086 Stockholm 1980