SkU 1979/80:47

Skatteutskottets betänkande
1979/80:47

med anledning av propositionen 1979/80:109 om stöd till glesbygden
för vissa energikostnader såvitt propositionen hänvisats till skatteutskottet
jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1979/80:109
bilaga 1 att riksdagen antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring
i vägtrafikskattelagen (1973:601).

I propositionen föreslås bl. a. att den årliga fordonsskatten för personbil,
som ägs av den som är bosatt i kommun inom stödområde 5 eller 6, skall
sänkas med 120 kr. per år. De nya bestämmelserna föreslås gälla vid uppbörd
den 1 juli 1980 eller senare.

Författningsförslaget har följande lydelse

1 Riksdagen 1979/80. 6 sami. Nr 47

SkU 1979/80:47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1973:601)'

dels att 12 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 12 a §, och en ny bilaga, bilaga
3, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

Fordonsskatt utgår för skatteår Fordonsskatt utgår för skatteår
enligt bilaga 1 till denna lag. Skatten enligt bilaga 1 till denna lag, om inte

utgår för skatteperiod med en tred- annat följer av 12 a §. Skatten utgår

jedel, för kalendermånad med en för skatteperiod med en tredjedel,

tolftedel och för dag med 1/360 av för kalendermånad med en tolftedel

skatten för helt år. Överstiger for- och för dag med 1/360 av skatten för

donsskatten för ett fordon 1 500 helt år. Överstiger fordonsskatten

kronor för hela året utgår fordons- för ett fordon 1 500 kronor för helt år

skatt för skatteperiod. utgår fordonsskatt för skattepe riod.

Föreligger skatteplikt för fordon under del av kalendermånad, utgår
fordonsskatt för hela månaden. Vad nu sagts gäller dock icke i fråga om
fordon, för vilket fordonsskatten uppgår till minst 4 800 kronor för helt
skatteår, för den kalendermånad under vilken skatteplikt första gången
inträder för fordonet eller skatteplikt upphör av annan anledning än
avställning. Har sådant fordon varit avställt avräknas eller återbetalas
fordonsskatt för avställningstiden om denna omfattat minst 15 dagar eller om
fordonet övergått till ny ägare under avställningstiden.

Fordonsskatt erläggs före ingången av skatteår eller skatteperiod.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag
härifrån för grupp av fordon.

12 a §

Fordonsskatt för en personbil skall
utgå med ett 120 kronor lägre belopp
per år än som anges i bilaga 1 till
denna lag, om bilen hör hemma i en
kommun som anges i bilaga 3 till
denna lag.

En personbil anses höra hemma i
den kommun, där den skattskyldige
har sin adress enligt bilregistret vid

1 Lagen omtryckt 1979:280. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:869.

SkU 1979/80:47

den tidpunkt, som anges i 14 § första
eller andra stycket eller vid ingången
av den tid som anges i 14 § tredje
stycket. Saknas sådan adress galler i
stället den adress som borde vara
antecknad i bilregistret.

Den lägre fordonsskatten tillämpas
när fordonsskatt påförs för helt
skatteår eller hel skatteperiod, när
skatt påförs därför att skatteplikt
inträder för ett fordon eller vid efterbeskattning.

Bilaga 3 till vägtrafikskattelagen (19

Förteckning över kommuner som avses i

Värmlands län
Torsby

Kopparbergs län
Malung
Vansbro
Älvdalen

Gävleborgs län
Ljusdal

Västernorrlands län

Sollefteå

Ånge

Jämtlands län

Berg

Bräcke

Härjedalen

Krokom

Ragunda

Strömsund

Åre

Denna lag träder i kraft den 1
fordonsskatt efter ikraftträdandet.

5:601)

2 a §

Västerbottens län

Dorotea

Lycksele

Norsjö

Sorsele

Storuman

Vilhelmina

Vindeln

Vännäs

Åsele

Norrbottens län

Arjeplog

Arvidsjaur

Gällivare

Haparanda

Jokkmokk

Kalix

Kiruna

Pajala

Älvsbyn

Överkalix

Övertorneå

i 1980 och tillämpas vid uppbörd av

1* Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 47

SkU 1979/80:47

Motionerna

I detta sammanhang behandlas

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1979/80:1943 av Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel Nilsson (s) vari
hemställs

1. att riksdagen beslutar att Gotlands kommun införs i bilaga 3 till
vägtrafikskattelagen (1973:601),

2. att riksdagen hos regeringen begär nya överväganden om systemet för
det fortsatta stödet till glesbygden för höga energikostnader innebärande att
stödet verkligen kommer glesbygdsbefolkningen till del,

1979/80:1944 av Sven Henricsson m. fl. (vpk) yrkandet 2 vari hemställs att
riksdagen med godkännande av propositionens förslag i denna del tills nytt
förslag utarbetats hos regeringen hemställer om nytt förslag till kompensation
för glesbygden för de höjda energiskatterna i enlighet med i motionen
angivna riktlinjer,

1979/80:1945 av Iris Mårtensson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar att lindringen av fordonsskatten skall gälla fr. o. m. den 1 januari
1980,

dels de vid allmänna motionstiden väckta motionerna

1979/80:153 av Börje Hörnlund m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att i enlighet med de i motionen angivna riktlinjerna förslag
snarast lämnas om hur de glesbygdsboende genom avdrag vid slutlig taxering
skall kompenseras för effekterna av den höjda bensinskatten,

1979/80:205 av Sten Svensson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om översyn av reglerna för handikappades möjligheter
till befrielse från vägtrafikskatt och därmed sammanhängande villkor för
bidrag till drivmedel,

1979/80:337 av Tage Adolfsson (m) vari med hänvisning till motionen 336
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om

1. att statsskatten inte skall tas ut på ersättningsbränslen under en
bestämd tidsperiod, tillräcklig för att starta produktion och distribution samt
därefter fem års försäljning,

2. att bilar som vid tillverkningen eller i efterhand anpassats till körning på
metanol-bensinblandning eller på ren metanol eller andra icke importerade
bränslen under en bestämd tidsperiod sedan dessa ersättningsbränslen blivit
allmänt tillgängliga, t. ex fem år, skall vara befriade från fordonsskatt,

1979/80:785 av Filip Johansson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att
licensierade yrkesfiskare skall erhålla restitution av bensinskatt för den
bensin som de förbrukar i det yrkesmässiga fisket.

SkU 1979/80:47

1979/80:1084 av Stina Eliasson (c) och Margit Odelsparr (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar om sådan ändring i vägtrafikskattelagen att gengasdrivet
fordon undantas från kilometerskatt,

1979/80:1087 av Erik Hovhammar (m) vari hemställs att riksdagen
anhåller att regeringen ser över skatten på drivmedel så att en övergång till
miljövänliga drivmedel gynnas,

1979/80:1103 av Erik Olsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att de ökade merkostnaderna för
transporter i Norrland kompenseras genom lägre bensin- och oljeskatt samt
att de högre anläggnings-, byggnads- och uppvärmningskostnaderna i
Norrland utjämnas genom fördelaktigare avskrivningsregler vid fastighetsbeskattningen,

1979/80:1539 av Bertil Jonasson m. fl. (c) vari under yrkandet 1 hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1537
anförts beträffande stimulansåtgärder för ökad användning av metanol m. fl.
inhemska bränslen,

1979/80:1580 av Märta Fredriksson (c) och Filip Johansson (c) vari
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att vägtrafikskatteutredningen
(1977:05) får i uppdrag att pröva frågan om ändrade beskattningsregler för
veteranbilar i enlighet med vad som anförts i motionen,

1979/80:1587 av Torkel Lindahl (fp) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till beskattning av motorbränslen så
konstruerat att bränsle med alkoholinblandning gynnas.

Skrivelse

Östersunds kommun har med anledning av propositionen sänt en skrivelse
till utskottet.

Utskottet

Regional bensins kattekompensation

I samband med den under hösten 1979 genomförda bensinskattehöjningen
utlovade regeringen ett förslag om viss kompensation till dem som bor i
glesbygd. Meningen var att de längre färdsträckorna i glesbygden inte genom
skattehöjningen skulle leda till att de där boende skulle få en i förhållande till
andra försämrad situation. Förslaget skulle enligt propositionen om höjd
bensinskatt ha lagts fram under hösten 1979. Med hänsyn till att regeringen
ansåg det lämpligt att samordna kompensationsfrågan med ett då föreliggande
utredningsförslag om utjämning av ortstilläggen på olja och bensin

SkU 1979/80:47

som inte var färdigbehandlat under hösten men som utgör grunden för den
del av den nu förevarande propositionen som hänvisats till näringsutskottet,
har förslaget om sådan kompensation kommit något senare än som
ursprungligen avsågs.

I sak innebär kompensationsförslaget att bilägare som bor i kommun inom
stödområde 5 eller 6 får den årliga fordonsskatten sänkt med 120 kr. per år
vid uppbörd den 1 juli 1980 eller senare.

Propositionen i denna del har inte föranlett några motioner om avslag men
väl yrkanden om vissa ändringar. Sålunda begär Torsten Gustafsson (c) och
Per-Axel Nilsson (s) i motionen 1943 att också bilägare i Gotlands kommun,
som tillhör stödområde 4, skall få kompensation med hänsyn till kommunens
glesbygdskaraktär. På liknande grunder har Östersunds kommun i skrivelse
till utskottet begärt motsvarande ändring för bilägarna inom kommunen. I
motionen begärs vidare förnyade överväganden om ett stöd som verkligen
kommer glesbygdsbefolkningen till del.

Ungefär samma tankar kommer till uttryck i motionen 1944 av Sven
Henricsson m. fl. (vpk) där motionärerna ifrågasätter den geografiska
avgränsningen av stödet.

Den tidigare nämnda förseningen av kompensationsförslaget har föranlett
Iris Mårtensson m. fl. (s) att i motionen 1945 begära att kompensationen
skall utgå retroaktivt från och med den 1 januari 1980.

I samband med propositionen behandlar utskottet också den under
allmänna motionstiden väckta motionen 153 av Börje Hörnlund m. fl. (c) där
motionärerna med utgångspunkt i utfästelsen om glesbygdskompensation
för bensinskattehöjningen i stället förordar att befolkningen i glesbygderna
vid inkomsttaxeringen skall få göra vissa avdrag från den slutliga skatten.
Avdragsbeloppen vill motionärerna differentiera med hänsyn till avståndet
till affärer och serviceinrättningar.

Utskottet vill först i fråga om den föreslagna formen för kompensation
framhålla att regionala skattelättnader från rent tekniska utgångspunkter
endast bör komma i fråga i rena undantagsfall. Risken för att bestämmelser
av sådan art kan komma att missbrukas och leda till kontrollproblem och
konkurrenssnedvridningar är som utskottet tidigare framhållit uppenbar. I
och för sig kan även den nu föreslagna formen för regionala skattelättnader
missbrukas. Ingenting hindrar nämligen den som bor utanför kommunerna i
stödområde 5 och 6 att registrera om sin bil på släktingar eller bekanta inom
dessa stödområden. Å andra sidan måste risken för sådana manipulationer
bedömas som ringa med hänsyn till de obetydliga ekonomiska vinsterna.

Med hänsyn härtill och till att det föreslagna kompensationssystemet kan
anses vara förhållandevis enkelt att administrera finner utskottet inte skäl att
motsätta sig denna form för glesbygdsstöd. Denna ståndpunkt leder till att
utskottet avstyrker den komplicerade stödform som förordas i motionen
153.

Vad sedan gäller önskemålen om att stödet skall utgå till bilägare i vissa

SkU 1979/80:47

andra kommuner, om en bättre geografisk avgränsning och ett större
hänsynstagande till också annan glesbygdsbefolkning finner utskottet att det
är uppenbart att en så schablonartad åtgärd som den föreslagna alltid måste
inrymma vissa marginella orättvisor. Om man utvidgar stödet till vissa
kommuner inom stödområde 4 kan man räkna med att alla inom detta
stödområde kommer med samma krav. Det bör för övrigt observeras att
grunden för stödet är glesbygdsbegreppet i förening med långa körsträckor.
När motionärerna i motionen 1943 hänvisar till att befolkningen på Gotland
till stor del är glesbygdsboende bortser de från att de genomsnittliga
körsträckorna för personbilar på Gotland ligger strax under riksgenomsnittet
och att kommunen därför knappast kan anses missgynnad i detta sammanhang.
Utskottet finner således anledning förorda den enkla schablonen
framför en mera detalj reglerad form för kompensation som knappast kan
väntas bli invändningsfri.

Ett bifall till yrkandet om retroaktiv kompensation skulle enligt utskottets
mening leda till administrativa besvär som inte kan anses stå i proportion till
de kompensationsberättigades vinster. Den rullande skatteuppbörden medför
att hälften av bilägarna i de avsedda områdena inte heller får någon glädje
av ett sådant beslut.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
153, 1943, 1944 yrkandet 2 och 1945 och tillstyrker propositionen i den här
behandlade delen.

I samband med propositionen behandlar utskottet också de övriga
motioner rörande vägtrafikbeskattningen som väckts under den allmänna
motionstiden i år.

Regionala frågor i övrigt

I en av dessa motioner - 1103 - återkommer Erik Olsson m. fl. (m) med ett
ofta upprepat yrkande om en regional differentiering av bensin- och
oljebeskattningen till förmån för Norrlandslänen. Kravet kombineras nu
liksom förut med ett yrkande om förmånligare avskrivningsregler för
byggnader inom denna region.

Utskottet har vid tidigare behandling av motsvarande yrkanden hänvisat
till de allmänna invändningar mot regionala beskattningsregler som utskottet
redovisat i inledningen av detta yttrande och erinrat om att företagsskatteberedningen
funnit att det regionala stödet borde få andra former än
lättnader vid beskattningen. Det finns enligt utskottets mening inte
anledning att ompröva denna ståndpunkt. Utskottet är således inte berett att
förorda några regionala skattelättnader utöver vad som föreslås i den här
behandlade propositionen. Utskottet avstyrker bifall till motionen 1103.

SkU 1979/80:47

Drivmedelsbeskattningen

I en grupp motioner tas upp frågor rörande drivmedelsbeskattningen.
Gemensamt för dessa motioner är att motionärerna genom lättnader i
beskattningen vill stimulera produktionen av bränslen sorn kan ersätta olja
och bensin. Sålunda begär Tage Adolfsson (m) i motionen 337 temporär
skattebefrielse för ersättningsbränslen och för fordon anpassade till sådana
bränslen. Produktionen av motoralkoholer, i första hand etanol och
metanol, vill Bertil Jonasson m. fl. (c) i motionen 1539 yrkandet 1 och Torkel
Lindahl (fp) i motionen 1587 stimulera genom skattelättnader, medan Erik
Hovhammar (m) i motionen 1987 på motsvarande sätt av miljöskäl vill gynna
gasoldrift. I motionen 1084 av Stina Eliasson och Margit Odelsparr (båda c)
är det gengasen som motionärerna vill premiera genom skattefavörer.

Beträffande dessa yrkanden, som i flertalet fall avser utredning av de
framförda önskemålen, gäller att de faller inom uppdraget för energiskattekommittén.
Motionärernas önskemål kan således anses vara i huvudsak
tillgodosedda genom direktiven för denna utredning. I enlighet härmed
avstyrker utskottet bifall till motionerna 337,1084,1087,1539 yrkandet 1 och
1587.

Handikappades bilförmåner

Ett annat för utskottet välbekant motionsyrkande som gäller utvidgning av
de handikappades bilförmåner kan också anses tillgodosett. Sten Svensson
m. fl. (m) begär i motionen 205 att handikappade som åtnjutit särskilda
bilförmåner under den tid de varit yrkesverksamma skall få behålla dessa
förmåner också sedan de pensionerats. Då detta spörsmål skall tas upp av
den under förra året tillkallade bilstödsutredningen finner utskottet inte skäl
bifalla motionen 205.

Veteranbilar

Ett mera speciellt yrkande om skattelättnader av begränsad räckvidd
framförs av Märta Fredrikson och Filip Johansson (båda c) i motionen 1580.
Motionärerna begär att vägtrafikskatteutredningen får i uppdrag att pröva
frågan om ändrade beskattningsregler, varmed torde avses en sänkning av
fordonsskatten för veteranbilar.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att vägtrafikskatteutredningen
f. n. överväger frågan om att ersätta fordonsskatten för bensindrivna bilar
med höjd drivmedelsbeskattning. Något särskilt uppdrag för utredningen att
pröva frågan om veteranbilarna är därför inte erforderligt. Med det anförda
avstyrker utskottet motionen 1580.

SkU 1979/80:47

Bensinskatterestitution till vissa vinterfiskare

I motionen 785 av Filip Johansson (c) tas upp en tidigare oprövad fråga om
bensinskatterestitution. Motionären begär att vissa licensierade yrkesfiskare
som förbrukar bensin för skotrar och motorspel vid vinterfiske efter
Norrlandskusten skall få individuell bensinskatterestitution.

Utskottet har med anledning av andra krav på bensinskatterestitution
erinrat om att det numera knappast finns någon grund för sådan skatteåterbäring
sedan riksdagen slopat specialdestinationen av automobilskattemedlen.
Så länge dessa skatter endast gick till vägväsendet kunde förbrukare av
bensin för andra ändamål än drift av motorfordon hävda viss rätt till
restitution. I dag kan situationen sägas vara omvänd på så sätt att riksdagen
på nyss angivna grunder uttalat sig för en avveckling av de befintliga
restitutionerna. Att under sådana förutsättningar vidga kretsen av restitutionsberättigade
får anses vara uteslutet, varför utskottet avstyrker bifall till
motionen 785.

Utskottet hemställer

1. beträffande regional bensinskattekompensation

a. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:1943,
1979/80:1944 yrkandet 2 och 1979/80:1945 och med bifall till
propositionen 1979/80:109 i denna del antar det vid propositionen
fogade förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen
(1973:601),

b. att riksdagen avslår motionen 1979/80:153,

2. beträffande regionala frågor i övrigt

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1103,

3. beträffande drivsmedelsbeskattningen
att riksdagen avslår

a. motionen 1979/80:337,

b. motionen 1979/80:1084,

c. motionen 1979/80:1087,

d. motionen 1979/80:1539 yrkandet 1,

e. motionen 1979/80:1587,

4. beträffande handikappades bilförmåner

att riksdagen avslår motionen 1979/80:205,

5. beträffande veteranbilar

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1580,

SkU 1979/80:47

6. beträffande bensinskatterestitution till vissa vinterfiskare
att riksdagen avslår motionen 1979/80:785.

Stockholm den 22 april 1980

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Rune Ångström (fp), Rune Carlstein (s),
förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s),
Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s)*, Ingemar Hallenius (c), Bo
Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp). Anita Johansson (s), Bo Södersten
(s), Bengt Wittbom (m), Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Ewy Möller
(m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Särskilt yttrande

av Erik Wärnberg, Rune Carlstein, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark,
Bo Forslund, Anita Johansson och Bo Södersten (alla s):

Under hösten 1979 beslutade riksdagen att höja bensinskatten med 25 öre
per liter. Vi yrkade då avslag på förslaget med motiveringen att vi inte ville
medverka till att finansiera en skatteomläggning som innebär sänkta
marginalskatter för ett fåtal, med höjda energipriser som hårdast drabbar
glesbygden, barnfamiljer och låginkomsttagare.

Den av regeringen utlovade kompensationen för glesbygden befarade vi
skulle stöta på administrativa hinder. Våra farhågor är nu besannade.

Den föreslagna fordonsskattesänkningen med 120 kr./år är en grov
uppskattning av de kostnader som drabbar människor i glesbygd. Skillnaderna
i körsträckor är mycket stora beroende på var man bor, arbetar och har
sin service.

Definitionen av begreppet glesbygd har tydligen också vållat bekymmer.
Regeringen har gjort det enkelt för sig genom att använda sig av den
regionala stödområdesindelningen och utpekat stödområde 5 och 6 som
område där kompensation skall utgå. Stödområdesindelningen bygger
emellertid inte primärt på glesheten mellan människor och lokala arbetsmarknader
utan också och kanske framför allt på förvärvsfrekvens,
sysselsättningsnivå, industrialiseringsgrad, arbetslöshet, m. m. Avgränsningen
av området där kompensation föreslås blir därför inte relevant.
Protester har redan rests från t. ex. Östersunds kommun som föreslås bli
undantagen som isolerad ”ö” från kompensationen. Likaså finns det många
från kustkommunerna som måste pendla till arbete och service upp till 6-10
mil men som enligt förslaget inte kommer att kompenseras för det.

Bensinskattehöjningen är nu genomförd. Då våra möjligheter att kon -

SkU 1979/80:47

struera en bättre verkande glesbygdskompensation är begränsade har vi valt
att nu inte motsätta oss propositionens förslag. Vi inskränker oss därför till
att peka på konsekvenserna av förra årets beslut att höja bensinskatten.

GOTAB 64939 Stockholm 1980