NU 1979/80:66
Näringsutskottets betänkande
1979/80:66
med anledning av propositionerna 1978/79:170 och 1979/80:159 i vad
avser viss lagstiftning rörande finansbolag jämte motioner
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels propositionen 1978/79:170 med förslag till lag om finansbolag, m. m., i
vad avser
2. förslag till lag om ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga
avtalsvillkor,
3. förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),
dels två motioner- den ena delvis-som har väckts med anledning av denna
proposition,
dels propositionen 1979/80:159 med förslag till lag om ändring i lagen
(1974:922) om kreditpolitiska medel, m. m., i vad avser avsnittet Övriga
frågor (s. 109-122),
dels två motioner som har väckts med anledning av den sistnämnda
propositionen i angiven del.
I anslutning härtill framlägger utskottet på eget initiativ förslag till lag om
ändring i inkassolagen (1974:182).
En närmare redovisning av propositionerna lämnas i det följande (s. 2).
Därefter redovisas motionerna (s. 4 f.).
Vid inledande behandling hösten 1979 av den nu aktuella frågan om tillsyn
över finansbolag har, såsom redovisats i betänkandet NU 1979/80:23,
företrädare för ekonomidepartementet, bankinspektionen och konsumentverket
lämnat upplysningar inför utskottet. Från denna omgång av frågans
behandling föreligger en skrivelse från bankinspektionen rörande den i
propositionen föreslagna ändringen i kreditupplysningslagen, en promemoria
från konsumentverket om tillsyn över kontokortsföretag och tre
skrivelser från Finansieringsföretagens förening (numera Finansbolagens
förening). Organisationen har i april 1980 ingivit ytterligare tre skrivelser i
ärendet (se s. 5).
1 Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 66
NU 1979/80:66
2
Propositionen 1978/79:170
Lagförslag
Propositionen 1978/79:170 har i sin huvuddel, avseende förslag till lag om
finansbolag, behandlats av näringsutskottet i betänkandet NU 1979/80:23.
Enligt riksdagens beslut på grundval av detta betänkande har regeringen
utfärdat lagen (1980:2) om finansbolag, vilken i sin huvuddel träder i kraft
den 1 juli 1980.
De båda lagförslag i propositionen som behandlas i detta betänkande avser
följdlagstiftning till lagen om finansbolag och är av följande lydelse:
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor
Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga
avtalsvillkor skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Denna lag gäller ej i fråga om
verksamhet som står under tillsyn av
bankinspektionen eller försäkringsinspektionen.
Föreslagen lydelse
S
Denna lag gäller ej i fråga om
verksamhet som står under tillsyn av
bankinspektionen eller försäkringsinspektionen.
Lagen galler dock i
fråga ont verksamhet som drivs av
finansbolag enligt lagen 11979:000)
om finansbolag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.
3 Förslag till
Lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)
Härigenom föreskrivs att 1 § kreditupplysningslagen (1973:1173) skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Denna lag gäller yrkesmässigt
bedriven kreditupplysningsverksamhet.
Förmedling av upplysningar
mellan kreditinrättningar omfattas
dock ej av lagen, i den mån det är
fråga om Sveriges riksbank. Sveriges
investeringsbank AB eller kreditinrättning
under bankinspektionens
tillsyn. Ej heller gäller lagen förmed
-
Föreslageit lydelse
§
Denna lag gäller yrkesmässigt
bedriven kreditupplvsningsverksamhet.
Förmedling av upplysningar
mellan kreditinrättningar omfattas
dock ej av lagen, i den mån det är
fråga om Sveriges riksbank. Sveriges
investeringsbank AB eller annan
kreditinrättning under bankinspektionens
tillsyn än finansbolag enligt
NU 1979/80:66
3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ling av upplysningar mellan företag lagen (1979:000) om finansbolag. Ej
inom samma koncern. heller gäller lagen förmedling av
upplysningar mellan företag inom
samma koncern.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.
Lagförslagens innebörd
Enligt lagen om förbud mot oskäliga avtalsvillkor (avtalsvillkorslagen) kan
marknadsdomstolen förbjuda näringsidkare att bl. a. vid erbjudande av
tjänster använda avtalsvillkor som är oskäliga mot konsumenterna. Det
ankommer på konsumentombudsmannen (KO) att övervaka marknaden, ta
upp förhandlingar och träffa överenskommelser med företrädare för
näringsidkarna och föra det allmännas talan inför marknadsdomstolen. I fall
som inte är av större vikt får KO utfärda förbudsföreläggande. Avtalsvillkorslagen
är enligt 2 § inte tillämplig i fråga om verksamhet som står under
tillsyn av bankinspektionen. Genom den föreslagna lagändringen kommer
finansbolagens verksamhet att alltjämt omfattas av avtalsvillkorslagen trots
att de står under bankinspektionens tillsyn.
Kreditupplysningslagen reglerar den yrkesmässigt bedrivna kreditupplysningsverksamheten.
Förmedling av kreditupplysningar mellan sådana
kreditinstitut, bl. a. bankerna, som står under bankinspektionens tillsyn har
undantagits från lagens tillämpningsområde. Upplysningscentralen UC
Aktiebolag, som ägs av affärsbankerna gemensamt, har ansetts såsom en
sådan kreditinrättning som inte omfattas av kreditupplysningslagen. Den
föreslagna lagändringen medför att förmedling av kreditupplysning till
finansbolag från annan kreditinrättning under bankinspektionens tillsyn inte
kommer att vara undantagen från kreditupplysningslagen, trots att även
finansbolagen står under bankinspektionens tillsyn.
Propositionen 1979/80:159
Det till näringsutskottet hänvisade avsnittet i propositionen 1979/80:159
innehåller av riksdagen begärt kompletterande beslutsunderlag rörande den
i propositionen 1978/79:170 föreslagna följdlagstiftningen till lagen om
finansbolag. Inledningsvis redogör föredraganden för framställningar från
Finansjeringsföretagens förening (numera Finansbolagens förening) rörande
rätten att använda beteckningen finansbolag och reglerna i fråga om
finansbolagens kapitaltäckning. Det berörda avsnittet i propositionen
utmynnar inte i någon hemställan.
NU 1979/80:66
4
Motionerna
Yrkanden
De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:170
och behandlas här är
1978/79:2487 av Anton Fågelsbo m. fl. (c), såvitt avser hemställan (4) att
riksdagen avslår förslaget till ändring i 2 § lagen om förbud mot oskäliga
avtalsvillkor,
1978/79:2529 av Ivan Svanström m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
avslår förslaget till lagom ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga
avtalsvillkor.
Motionen 1978/79:2487 har i övrigt behandlats av finansutskottet i
betänkandet FiU 1979/80:8 (yrkandet 1) och av näringsutskottet i betänkandet
NU 1979/80:23 (yrkandena 2, 3 och 5).
De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1979/80:159
och behandlas här är
1979/80:2008 av Rolf Andersson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
beslutar att begreppet finansbolag reserveras för de bolag som står under
bankinspektionens tillsyn,
1979/80:2009 av Bernt Ekinge (fp), vari hemställs att riksdagen med
anledning av vad som anförs i propositionen 1979/80:159 beslutar att
bestämmelsen i 2 § avtalsvillkorslagen, att lagen ej gäller i fråga om
verksamhet som står under tillsyn av bankinspektionen, skall avse även
sådan verksamhet som bedrivs av finansbolagen.
Motivering
Utgångspunkten för vad som i motionen 1979/80:2008 sägs om ensamrätt
till beteckningen finansbolag är att enligt bankinspektionens uppskattningar
ca 100 företag skulle komma att omfattas av lagen om finansbolag, medan ca
150 företag med motsvarande verksamhet ej skulle omfattas av lagen.
Motionärerna finner det uppenbart att långivare och kunder har bibragts
uppfattningen att alla finansföretag kommer att stå under tillsyn. En
utebliven ensamrätt till beteckningen finansbolag för de företag som
omfattas av lagen kommer, menar motionärerna, att medföra risk för
rättsliga och ekonomiska förluster för såväl långivare som låntagare till följd
av handlande från mindre seriösa finansföretag som ej står under tillsyn.
Den dubblering av kontrollen beträffande konsumentkrediter som blir
följden av förslaget till ändring i avtalsvillkorslagen står i strid med
statsmakternas strävan att minska krångel och byråkratisering, hävdas i
motionen 1978/79:2487. I motionen 1978/79:2529 betecknas det som "i hög
NU 1979/80:66
5
grad olämpligt” att finansbolagens verksamhet kan granskas i samma
avseende av olika myndigheter. Förslaget strider också mot den ståndpunkt
som lagutskottet och riksdagen intog i samband med att konsumentkreditlagen
(1977:981) antogs, menar motionärerna. De motsätter sig ”att man
genom lagstiftning inför en dubbelkompetens som öppnar vägen för
motstridiga avgöranden av olika myndigheter i samma sakförhållande”.
Samma förslag kommenteras i motionen 1979/80:2009 med hänvisning till
det kompletterande beslutsunderlaget i propositionen 1979/80:159. De
principiella synpunkter som föredraganden där anför bör enligt motionären
leda till att en annan lösning väljs. För de berörda finansbolagen måste det,
säger han, innebära en betydande omgång att ha att göra med två
tillsynsmyndigheter när det gäller närbesläktade frågor. Dessutom torde den
föreslagna gränsdragningen medföra avsevärda olägenheter för de båda
myndigheterna.
Skrivelser från Finansbolagens förening
Med anledning av vad som sägs under avsnittet ”Övriga frågor” i
propositionen 1979/80:159 har Finansbolagens förening riktat tre skrivelser
till näringsutskottet.
I en av dessa skrivelser begär föreningen att beteckningen finansbolag skall
förbehållas de bolag som omfattas av lagen (1980:2) om finansbolag. 1 en
annan skrivelse upprepar föreningen ett i andra sammanhang framfört krav
på ändrade kapitaltäckningsregler för finansbolagen.
Den tredje skrivelsen gäller tillsyn m. m. enligt avtalsvillkorslagen
(1971:112), konsumentkreditlagen (1977: 981) och kreditupplysningslagen
(1973:1173). Beträffande avtalsvillkorslagen anförs sammanfattningsvis att
det inte finns något skäl att finansbolagen i tillsynshänseende skall behandlas
annorlunda än andra kreditinstitut, i varje fall utan särskild utredning och
remissbehandling. Med ett utförligt resonemang ansluter sig föreningen till
regeringens ståndpunkt i fråga om tillsynen över att finansbolagen efterlever
konsumentkreditlagen. Detta sker i polemik mot den promemoria om tillsyn
över kontokortsföretagen som konsumentverket - enligt vad som meddelas i
inledningen till detta betänkande - har tillställt näringsutskottet. Föreningen
motsätter sig den föreslagna ändringen i kreditupplysningslagen. Den
hänvisar härvidlag till kravet på konkurrensneutral behandling av olika
kategorier av finansbolag. Samtidigt hävdas att en ändring av kreditupplysningslagen
på sådant sätt att alla finansbolag undantas från lagens
tillämpning kommer att ha betydelse endast i fråga om en begränsad del av
antalet nybeviljade kontokrediter och refinansierade lånehandlingar.
NU 1979/80:66
6
Utskottet
Inledning
Riksdagen beslöt i december 1979 efter beredning av näringsutskottet (NU
1979/80:23) att anta ett förslag till lag om finansbolag. Denna har utfärdats i
januari 1980 (1980:2). 1 sin huvuddel träder den i kraft den 1 juli 1980. I fråga
om lagens kapitaltäckningskrav ges i flertalet fall respit till årsskiftet
1982-1983. Bankinspektionen är tillsynsmyndighet över finansbolagen och
har i den egenskapen fått vissa befogenheter redan den 1 februari 1980.
Offentlig tillsyn över finansbolagen är ett bärande element i den nya
lagen.
Inom ramen för lagstiftningsärendet förekom vissa frågor om följdlagstiftning.
Det gällde att avgöra om finansbolagen skulle i allo likställas med andra
företag under bankinspektionens tillsyn vid tillämpningen av viss konsumenträttslig
och annan lagstiftning. Den mest svårlösta frågan i detta
sammanhang berörde kompetensfördelningen mellan å ena sidan bankinspektionen,
å andra sidan konsumentverket och konsumentombudsmannen
(KO). Regeringen angav i propositionen - genom förslag om lagändringar
resp. om bibehållande av vissa generella bestämmelser - en ordning som
visade sig delvis vara kontroversiell. Konsumentverket reagerade mot att
bankinspektionen skulle överta vissa befogenheter eniigt konsumentkreditlagen
(1977:981). Bankinspektionen var i sin tur negativ till att lagen
(1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor (avtalsvillkorslagen) skulle
fortsätta att gälla för finansbolagen med därav följande befogenheter för KO
och marknadsdomstolen. Beträffande den senare punkten påyrkades
ändring i två av de motioner som föranleddes av propositionen.
Näringsutskottet behandlade de nu nämnda frågorna ingående, bl. a. med
hörande av representanter för de nämnda myndigheterna. Utskottet fann det
inte möjligt att komma fram till en bestämd och välgrundad mening i dessa
frågor på basis av det material som förelåg. Därför beslöt utskottet att låta
behandlingen av förslaget till ändring i avtalsvillkorslagen och av det
samtidigt framlagda förslaget till ändring i kreditupplysningslagen
(1973:1173) anstå t. v. På utskottets förslag uttalade riksdagen att det borde
ankomma på regeringen att under våren 1980 framlägga kompletterande
beslutsunderlag - om möjligt på basis av banklagsutredningens (Fi 1976:04)
arbete - i så god tid att den aktuella följdlagstiftningen efter ställningstagande
av utskottet och riksdagen kunde träda i kraft samtidigt med lagen om
finansbolag.
Det begärda beslutsunderlaget finns i avsnittet "Övriga frågor" i
propositionen 1979/80:159, vilken huvudsakligen gäller en kreditpolitisk
reglering av bl. a. finansbolagen. Denna proposition häri den angivna delen
- som inte innefattar någon hemställan - hänvisats till näringsutskottet. Med
anledning av denna del av propositionen har väckts ytterligare en motion
rörande den föreslagna ändringen i avtalsvillkorslagen och vidare en motion
NU 1979/80:66
7
som går ut på en ändring i lagen om finansbolag. Utskottet tar i det följande
upp först det senast nämnda förslaget och därefter frågorna om finansbolagens
relation till i tur och ordning avtalsvillkorslagen, konsumentkreditlagen,
inkassolagen (1974:182) och kreditupplysningslagen. När det gäller
dessa lagar anknyter utskottet till det kompletterande beslutsunderlaget i
propositionen 1979/80:159. Utskottet konstaterar att detta material ger en
god belysning av rättsläget men inte en så konkret bild som önskvärt vore av
de praktiska problem som möter vid lagarnas tillämpning.
Lagen om finansbolag
Ett företag som - till följd av arten av sin verksamhet och nettovärdet av
sina tillgångar samt, i vissa fall, ägarförhållandena - omfattas av lagen om
finansbolag kallas enligt 5 $ finansbolag. Det anses som sådant intill dess det
genom beslut av bankinspektionen har avförts ur den förteckning som
inspektionen skall föra över de företag som står under tillsyn enligt denna lag.
Ien motion hösten 1979 begärdes-i anslutning till det utredningsförslag som
låg till grund för propositionen - att endast de företag på vilka lagen är
tillämplig skulle ha rätt att i sin firmabeteckning använda ordet finansbolag.
Enligt lagförslaget i propositionen skulle denna beteckning få användas fritt.
Utskottet och riksdagen gick på regeringens linje. Huvudmotiveringen var
att det inte syntes skäligt att företag som redan hade etablerat sig under
beteckningen finansbolag skulle tvingas ändra firmabeteckning.
Förslaget om att endast sådana företag som omfattas av lagen om
finansbolag skall få använda det sistnämnda ordet i sin firmabeteckning har
nu återkommit i motionen 1979/80:2008. Finansbolagens förening (tidigare
Finansieringsföretagens förening) har gjort framställningar i denna sak till
regeringen - såsom redovisats i propositionen 1979/80:159 (s. 109 f.). - och
till utskottet. Regeringen vidhåller enligt vad som uttalas i den nu nämnda
propositionen (s. 110) sin tidigare ståndpunkt.
Näringsutskottet har vid förnyad prövning av frågan kommit fram till att
övervägande skäl talar för att beteckningen finansbolag på angivet sätt
reserveras för de företag i branschen som står under bankinspektionens
tillsyn. Ett väsentligt argument för detta är enligt utskottets mening att sådan
näringsverksamhet som enligt lagens definition är finansieringsverksamhet
till alldeles övervägande del kommer att drivas av företag som står under
tillsyn. Det kan då anses mindre lämpligt att företag som är undantagna från
tillsyn får åtnjuta den fördel som det kan innebära att på marknaden få
uppträda under beteckningen finansbolag. Utskottet föreslår följaktligen att
lagen om finansbolag ändras så. att orden finansbolag och finansaktiebolag
skyddas på angivet sätt. Ändringen bör träda i kraft samtidigt med lagens
huvudbestämmelser, dvs. den 1 juli 1980.
Ett finansbolag vars nettotillgångar nedgår under ett belopp av 10 milj. kr.
skall enligt lagens bestämmelser avföras från den tidigare nämnda förteck
-
NU 1979/80:66
8
ningen och sålunda mista ställningen som finansbolag. Det synes inte skäligt
att en tillfällig förändring av bolagets omslutning, kanske föranledd av en
åtstramning inom kreditpolitiken, skall göra det nödvändigt för företaget att
ändra en firmabeteckning som bolaget inom kort åter kan bli berättigat till.
Utskottet föreslår för den skull att bankinspektionen på framställning av ett
bolag som är i denna situation får låta det anstå i högst två år med beslut att
bolaget skall avföras ur förteckningen.
Ett företag som vid lagens ikraftträdande använder beteckningen finansbolag
men ej kommer att omfattas av lagen synes böra få behålla denna
beteckning till nästa bolagsstämma och under någon tid därefter, under
vilken ny firmabeteckning kan marknadsföras. Den övergångsbestämmelse
som utskottet föreslår tillgodoser detta önskemål.
A vtalsvillkorslagen
Sådan verksamhet som avses i lagen om finansbolag faller f. n. i viss
utsträckning inom avtalsvillkorslagens tillämpningsområde. Från detta
undantas enligt 2 § verksamhet som står under bankinspektionens tillsyn.
När inspektionen nu skall få tillsyn över finansbolagen har i propositionen
1978/79:170 föreslagits en ändring i 2 § avtalsvillkorslagen som syftar till att
finansbolagens verksamhet även fortsättningsvis skall omfattas av denna lag.
KO kommer alltså att behålla sin befogenhet att ingripa mot finansbolags
avtalsvillkor. Enligt propositionen bör det emellertid i praktiken ankomma
på bankinspektionen att i samråd med konsumentverket övervaka att
finansbolagen inte använder sig av oskäliga avtalsvillkor. Banklagsutredningens
förslag beträffande gränsdragningen mellan bankinspektionens och
de konsumentpolitiska organens verksamhet kommer att ge underlag för en
förnyad prövning av frågan huruvida avtalsvillkorslagen skall gälla för
finansbolagens verksamhet. Liksom regeringen finner utskottet det mot här
angiven bakgrund lämpligt att den nuvarande kompetensfördelningen på
detta område mellan bankinspektionen och KO t. v. bibehålls. De yrkanden
av motsatt innebörd som framställs i motionerna 1978/79:2487, 1978/79:2529
och 1979/80:2009 avstyrks följaktligen.
Konsumentkreditlagen
Beträffande konsumentkreditlagen går regeringens förslag i annan riktning
än när det gäller avtalsvillkorslagen. Enligt redan gällande bestämmelse
i konsumentkreditlagen övertar bankinspektionen, när finansbolagen ställs
under dess allmänna tillsyn, också tillsynen över dessa bolags efterlevnad av
konsumentkreditlagen. Vid sin behandling av ämnet hösten 1979 övervägde
utskottet att föreslå en ändring i konsumentkreditlagen, varigenom konsumentverket
skulle på finansbolagens område få behålla den funktion som
eljest övergår på bankinspektionen. Därvid fäste utskottet särskilt vikt vid att
NU 1979/80:66
9
det skulle finnas möjligheter till en effektiv kontroll av kontokortsmarknaden,
inom vilken ju finansbolagen agerar i nära samverkan med detaljhandelsföretagen.
Utskottet har, om än med tvekan, stannat för att riksdagen
bör t. v. godta den kompetensfördelning mellan de berörda myndigheterna
som regeringen har förordat. Utskottet räknar även i detta fall med en
förnyad prövning av frågan på grundval av banklagsutredningens kommande
betänkande. Det är önskvärt att frågan i det sammanhanget blir belyst också
genom yttrande av den numera tillsatta utredningen om kontokort.
Inkassolagen
Inkassolagen gäller för den yrkesmässigt bedrivna inkassoverksamheten.
Tillsynen över efterlevnaden av lagen tillkommer enligt 13 § datainspektionen.
För yrkesmässig inkassoverksamhet som avser indrivning av fordringar
för annans räkning eller fordringar som har övertagits för indrivning krävs
enligt 2 § tillstånd av datainspektionen. Från datainspektionens tillsyn och
tillståndsplikten undantas emellertid sådan inkassoverksamhet som bedrivs
av bl. a. kreditinrättning under bankinspektionens tillsyn.
I propositionen 1978/79:170 (s. 38 f.) har regeringen förordat att f. n. ingen
ändring görs i inkassolagen. Detta avses innebära att även finansbolagens
inkassoverksamhet undantas från datainspektionens tillsyn och från tillståndsplikten
enligt inkassolagen. Samma ståndpunkt har regeringen intagit i
propositionen 1979/80:159 (s. 122, jfr s. 117 f.).
Aven enligt utskottets mening bör, i och med att finansbolagen ställs under
bankinspektionens tillsyn, sådan inkassoverksamhet som bedrivs av finansbolagen
undantas från datainspektionens tillsyn och från tillståndsplikt. Det
bör således ankomma på bankinspektionen att utöva tillsyn också över att
finansbolagen iakttar bestämmelserna i inkassolagen. Som har framhållits i
propositionen 1978/79:170 (s. 38) bör givetvis samråd äga rum mellan
bankinspektionen och datainspektionen för att undvika oklarheter och
åstadkomma en likartad tillämpning av lagen.
I sammanhanget bör emellertid beaktas att lagrådet vid sin behandling av
förslaget till lag om finansbolag, m. m., ansåg det vara oklart huruvida alla
finansbolag omfattas i begreppet "kreditinrättning” i 2 och 13 §§ inkassolagen.
Denna oklarhet skulle enligt lagrådet undanröjas om ordet "kreditinrättning”
i de nämnda bestämmelserna ersätts av ”företag” (prop. 1978/
79:170 s. 139). Med anledning av lagrådets yttrande på denna punkt
framhölls i propositionen (s. 148 f.) att den av lagrådet väckta frågan
lämpligen borde prövas i samband med den översyn av bl. a. inkassolagen
som då hade inletts inom justitiedepartementet. Denna översyn har numera
lett till att regeringen den 24 april 1980 har till lagrådet remitterat ett förslag
om ändring i bl. a. inkassolagen. Med beaktande av det nyss redovisade
yttrandet av lagrådet har i lagrådsremissen föreslagits att 2 och 13
inkassolagen ändras bl. a. på så sätt att alla "företag" under bankinspektio
-
NU 1979/80:66
10
nens tillsyn undantas från tillståndsplikten och datainspektionens tillsyn
enligt lagen.
Den nu berörda lagändringen skall enligt lagrådsremissen träda i kraft den
1 juli 1981. En proposition på grundval av lagrådsremissen torde kunna
behandlas av riksdagen under hösten 1980. Utskottet finner det emellertid
angeläget att den oklarhet som lagrådet påtalade i sitt i propositionen
1978/79:170 återgivna yttrande undanröjs samtidigt med att lagen om
finansbolag träder i kraft. Utskottet föreslår därför att 2 och 13 88
inkassolagen redan fr. o. m. den 1 juli 1980 ändras så att uttrycket
”kreditinrättning under bankinspektionens tillsyn" ersätts av "företag under
bankinspektionens tillsyn". Samtidigt bör göras några redaktionella ändringar
i paragraferna.
Som framhålls i den nämnda lagrådsremissen omfattar uttrycket "företag
under bankinspektionens tillsyn" alla finansbolag enligt lagen om finansbolag.
Därutöver omfattas banker (bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker).
kreditaktiebolag, stads- och landshypoteksinstitutionerna samt
fondbolag enligt aktiefondslagen (1974:931). Bland de sist uppräknade
företagen torde det vara endast fondbolagen som inte faller under de
nuvarande undantagen i 2 och 13 88 inkassolagen för "kreditinrättning"
under bankinspektionens tillsyn.
Utskottet vill understryka att de föreslagna undantagen i 2 och 13 88
inkassolagen för företag under bankinspektionens tillsyn inte omfattar
inkassoverksamhet som bedrivs av ett sådant dotterföretag till de här
nämnda företagen som inte står under bankinspektionens tillsyn ( jfr prop.
1974:42 med förslag till inkassolag. s. 106).
Kreditupplysningslagen
Innebörden av den ändring i kreditupplysningslagen som föreslås i
propositionen 1978/79:170 framgår av det föregående (s. 3). I den lagrådsremiss
rörande bl. a. ändring i inkassolagen som har nämnts ovan ingår i
första hand ett förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen. På
grundval av departementspromemorian (Ds Ju 1979:8) Kreditupplysning
och inkasso samt remissyttranden över detta går justitieministern där
ytterligare igenom de skäl som talar för att finansbolagen i detta sammanhang
särshålls från andra kreditinrättningar under bankinspektionens tillsyn.
I lagrådsremissens version av 1 8 kreditupplysningslagen har bestämmelsen
beträffande finansbolagen i det nu aktuella lagförslaget arbetats in. Utskottet
tillstyrker den i propositionen 1978/79:170 föreslagna lagändringen, vilken
med hänsyn till förslaget i lagrådsremissen är att se som ett provisorium.
NU 1979/80:66
11
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande rätt att använda beteckningen finansbolag
att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:2008 antar
följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980:2) om Finansbolag
Härigenom föreskrivs att 5 och 24 §§ lagen (1980:2) om finansbolag skall
ha nedan angivna lydelse:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 S
enligt 2-4 gäller, skall vara aktiebolag. Sådant
Företag, för vilket lagen
kallas finansbolag.
Finansbolag skall genom beslut av
bankinspektionen införas i en särskild
förteckning hos inspektionen.
Omfattas bolag inte längre enligt
2-4 §§ av lagen, skall det genom
beslut av inspektionen avföras ur
förteckningen. Intill dess bolaget har
avförts ur förteckningen anses det
som finansbolag.
Annan än finansbolag får ej i sin
firma eller annars vid beteckning av
verksamhet använda ordet finansbolag
eller finansaktiebolag.
Finansbolag skall genom beslut av
bankinspektionen införas i en särskild
förteckning hos inspektionen.
Omfattas ett bolag inte längre enligt
2-4 §§ av lagen, skall det genom
beslut av inspektionen avföras ur
förteckningen. Om nettovärdet av ett
finansbolags tillgångar nedgår under
det belopp som anges i 2 $ första
stycket 2 får dock inspektionen på
framställning av bolaget under högst
två år låta anstå med sådant beslut.
Intill dess ett bolag har avförts ur
förteckningen anses det som finansbolag.
24 S
Styrelseledamot eller befattningshavare hos finansbolag som uppsåtligen
eller av oaktsamhet genom oriktig bokföring eller pä annat sätt lämnar
bankinspektionen felaktiga upplysningar om verksamheten döms. om
gärningen ej är ringa, till böter eller fängelse i högst ett är.
NU 1979/80:66
12
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Detsamma gäller den som med anledning av föreläggande enligt 20 § första
stycket uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar bankinspektionen felaktiga
upplysningar om verksamheten.
Den som bryter mot 5 § andra
stycket döms till böter.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.
Den som vid lagens ikraftträdande har ordet finansbolag eller finansaktiebolag
i sin firma och ej är finansbolag får utan hinder av 5 § andra stycket
använda denna firmabeteckning intill utgången av juni 1982 eller, om
ansökan om registrering av ny firma då har getts in, till dess ansökningen
slutligt har prövats.
2. beträffande ändring i avtalsvillkorslagen
att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:170 i
ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:2487
yrkandet 4 samt motionerna 1978/79:2529 och 1979/80:2009
antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring
i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor med
ändrad lydelse enligt utskottets förslag i det följande:
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga
avtalsvillkor skall ha nedan angivna lydelse:
Regeringens förslag
Denna lag gäller ej i fråga om
verksamhet som står under tillsyn av
bankinspektionen eller försäkringsinspektionen.
Lagen gäller dock i
fråga om verksamhet som drivs av
finansbolag enligt lagen (1979:000)
om finansbolag.
Denna lag träder i kraft den /
januari 1980.
Utskottets förslag
Denna lag gäller ej i fråga om
verksamhet som står under tillsyn av
bankinspektionen eller försäkringsinspektionen.
Lagen gäller dock i
fråga om verksamhet som drivs av
finansbolag enligt lagen (1980:2) om
finansbolag.
Denna lag träder i kraft den I juli
1980.
3. beträffande ändring i inkassolagen
att riksdagen antar följande av utskottet framlagda
NU 1979/80:66
13
Förslag tili
Lag om ändring i inkassolagen (1974:182)
Härigenom föreskrivs att 2 och 13 §§ inkassolagen (1974:182) skall ha
nedan angivna lydelse:
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §
Inkassoverksamhet, som avser indrivning av fordringar för annans räkning
eller fordringar som övertagits för indrivning, får bedrivas endast efter
tillstånd av datainspektionen.
Tillstånd behövs ej för inkassoverksamhet
som bedrives av Sveriges
riksbank. Sveriges investeringsbank
AB. kreditinrättning under bankinspektionens
tillsyn eller advokat.
Tillstånd behövs ej för inkassoverksamhet
som bedrivs av Sveriges
riksbank. Sveriges investeringsbank
AB, företag under bankinspektionens
tillsyn eller advokat.
13 §
Datainspektionen utövar tillsyn Datainspektionen utövar tillsyn
över efterlevnaden av denna lag. över efterlevnaden av denna lag.
Inspektionens tillsyn omfattar dock Inspektionens tillsyn omfattar dock
ej verksamhet som bedrives av Sve- ej verksamhet som bedrivs av Sveri
riges
riksbank. Sveriges investe- ges riksbank. Sveriges investerings
ringsbank
AB, kreditinrättning un- bank AB. företag under bankinspek
der
bankinspektionens tillsyn eller tionens tillsyn eller advokat,
advokat
Tillsynen skall utövas så, att den Tillsynen skall utövas så. att den
icke vållar större kostnad eller olä- inte vållar större kostnader eller olägenhet
än som är nödvändig. genheter än som är nödvändigt.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980
4. beträffande ändring i kreditupplysningslagen
att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:170 i
ifrågavarande del antar det i propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) med
ändrad lydelse enligt utskottets förslag i det följande:
Förslag till
Lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)
Härigenom föreskrivs att 1 $ kreditupplysningslagen (1973:1173) skall ha
nedan angivna lydelse:
Regeringens förslag
Denna lag gäller yrkesmässigt
bedriven kreditupplvsningsverksamhet.
Förmedling av upplvsningar
mellan kreditinrättningar omfattas
Utskottets förslag
Denna lag gäller yrkesmässigt
bedriven kreditupplvsningsverksamhet.
Förmedling av upplysningar
mellan kreditinrättningar omfattas
NU 1979/80:66
14
Nuvarande lydelse
dock ej av lagen, i den mån det är
fråga om Sveriges riksbank. Sveriges
investeringsbank AB eller annan
kreditinrättning under bankinspektionens
tillsyn än finansbolag enligt
lagen (1979:000) om finansbolag. Ej
heller gäller lagen förmedling av
upplysningar mellan företag inom
samma koncern.
Föreslagen lydelse
dock ej av lagen, i den mån det är
fråga om Sveriges riksbank. Sveriges
investeringsbank AB eller annan
kreditinrättning under bankinspektionens
tillsyn än finansbolag enligt
lagen (1980:2) om finansbolag. Ej
heller gäller lagen förmedling av
upplysningar mellan företag inom
samma koncern.
Denna lag träder i kraft den I Denna lag träder i kraft den I juli
januari 1980. 1980.
5. beträffande propositionen 1979180:159
att riksdagen lägger propositionen 1979/80:159 i här ifrågavarande
del (avsnittet "Övriga frågor", s. 109-122) till handlingarna.
Stockholm den 3 juni 1980
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c). Erik Hovhammar (m).
Hugo Bengtsson (s). Sven Andersson (fp). Nils Erik Wååg (s). Margaretha af
Ugglas (m). Birgitta Hambraeus (c). Bengt Sjönell (c). Lennart Pettersson
(s). Carl Tham (fp). Rune Jonsson (s) och Per Westerberg (m).
'