KrU 1979/80:8

Kulturutskottets betänkande
1979/80:8

med anledning av motion om ett forskningscentrum i anslutning till
Strindbergsmuseet

Motionen

I motionen 1978/79:1865, vars behandling på förslag av kulturutskottet i
betänkandet 1978/79:34 uppskjutits till riksmötet 1979/80, har Tore Nilsson
m. fl. (m, c, fp) yrkat att riksdagen hos regeringen begär utredning i frågan om
upprättandet av ett forskningscentrum i anslutning till Strindbergsmuseet
och med hänsyn till folkrörelsernas begränsade möjligheter att nu ställa
material till forskarnas förfogande.

I motionen redogörs för den kontakt August Strindberg redan i unga år fick
med väckelserörelsen och pietistskrifter genom att hans mor blev läserska.

Strindbergsforskarna har nu tillgång till de skrifter som fr. o. m. 1856 givits
ut av Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS). Materialet finns i EFS
förlagsarkiv, vilket är inrymt i en källarlokal. Arkivet måste emellertid flyttas
inom en snar framtid utan att man ännu vet var det kan placeras.

Motionärerna anser att det från både svensk och internationell synpunkt
vore värdefullt om det trånga Strindbergsmuseet i Blå tornet kunde
kompletteras med ett fristående folkrörelsearkiv beläget i museets närhet och
därmed också nära det nuvarande EFS-förlaget. I ett sådant folkrörelsearkiv
skulle EFS förlagsarkiv utgöra en del och samtidigt som det får sin lokalfråga
löst bli tillgängligt för forskningen. Motionärerna tänker sig ett bok-, bild- och
tidningsarkiv med läsesal, i vilket folkrörelserna utan ersättning kunde
deponera material av det slag som berörs i motionen. Sakkunnig personal
förutses komma att behövas för handledning, information och arkivvård.

Som en mer allmän motivering för yrkandet hävdas att man i vår folkliga
kulturs historia försummat den betydelse kyrkans och läsarrörelsens idéer
haft för omvandlingen och nyskapandet i vårt samhälle.

Strindbergsmuseet

Strindbergsmuseet är inrett i den fastighet, kallad Blå tornet och belägen
Drottninggatan 85 i Stockholm, där författaren August Strindberg hade sin
sista bostad. Museet omfattar den Strindbergska trerumsvåningen, som är
rekonstruerad efter foto och uppgifter från den tid Strindberg var bosatt där.
Möbler och andra föremål är nästan alla autentiska. I anslutning till våningen
ligger några rum med utställda föremål. Bl. a. finns brev och manuskript samt
föremål som illustrerar Strindbergs intresse för målarkonst, fotografering,

1 Riksdagen 1979/80. 13 sam!. Nr 8

KrU 1979/80:8

2

musik, teater och naturvetenskapliga experiment. Museet inrymmer också
en liten forskarbostad samt ytterligare ett rum i fastigheten, i vilket Strindberg
förvarade sitt bibliotek. Detta bibliotek finns nu på Nordiska museet men
kommer inom kort att överflyttas till Strindbergsmuseet.

I museets utåtriktade verksamhet ingår - utöver visningar - musikaftnar
och teaterföreställningar.

Strindbergsmuseet invigdes 1973 och drivs av en stiftelse i vars styrelse
ingår representanter för Stockholms kommun och museiområdet. För
kostnaderna svarar i huvudsak kommunen. Statligt bidrag utgår till kostnaderna
för en vetenskapligt inriktad föreståndartjänst.

Vissa upplysningar i anslutning till motionen

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens förlagsarkiv omfattar böcker och
annat tryckt material.

De svenska bestämmelserna om pliktleveranser av skrift går tillbaka till
1661 års kansliordning. Leveransskyldighet vilar huvudsakligen på tryckerierna.
Enligt uppgift från kungl, biblioteket har systemet med pliktleveranser
inte alltid fungerat perfekt. När det gäller EFS - förlagets tryck kan
luckor finnas i leveranserna. Kungl, biblioteket ärenligt uppgift berett ta emot
ett exemplar av de titlar (motsv.) som saknas i bibliotekets samlingar.

Stadsarkivet i Stockholm tar hand om folkrörelsearkiv som bildats i
Stockholms län med undantag av arbetarrörelsens arkivmaterial, vilket
lämnas till Arbetarrörelsens arkiv. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens arkivhandlingar
omhändertas således naturligen av Stadsarkivet. Tryckta skrifter
tas emellertid inte emot av Stadsarkivet utom såvitt avser tryck som ingår
som en integrerad del av övriga handlingar som arkiverats hos arkivbildaren.

Från riksarkivets anslag bestrids kostnader för arvode åt depåföreståndare
vid folkrörelsearkiven i Borlänge, Härnösand, Jönköping, Karlstad, Luleå,
Umeå och Örebro samt bidrag till andra arkivdepåer än läns- och landskapsdepåer.
Med hänsyn till ovan nämnda åtaganden från Stadsarkivet och
Arbetarrörelsens arkiv är det inte aktuellt med någon länsdepå för Stockholms
vidkommande.

Utskottet

Material av intresse för Strindbergsforskningen finns framför allt på kungl,
biblioteket. På Strindbergsmuseet förvaras en mindre del manuskript och
brev. Därtill kan i sammanhanget nämnas bl. a. de kommunala biblioteken i
Göteborg och Örebro.

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens (EFS) förlagsarkiv omfattar exemplar
av det tryck som kommit ut på förlaget sedan 1856, uppskattningsvis 50-75
hyllmeter. Med anledning av akuta lokalproblem har i motionen 1978/

KrU 1979/80:8

3

79:1865 väckts förslag om att detta förlagsarkiv inordnas i ett nytt, fristående
folkrörelsearkiv eller forskningscentrum.

Som framgår av det föregående tar varken riksarkivet eller Stadsarkivet i
Stockholm emot en samling tryckt material av det slag EFS förlagsarkiv
utgör. Kungl, biblioteket är enligt vad utskottet inhämtat i princip berett
komplettera sina samlingar med exemplar av de utgåvor som inte tidigare
lämnats lill biblioteket enligt bestämmelserna om pliktleveranser av skrift.
Därigenom uppnås emellertid inte det sammanhållande av samlingen som
motionärerna önskar.

Utskottet finner inte att det föreligger ett mera utbrett intresse för ett
folkrörelsearkiv eller forskningscentrum av det slag som auktaliseras i
motionen. Enligt utskottets mening har inte heller i motionen anförts
tillräckliga skäl för att inrätta en sådan fristående institution. Mot den angivna
bakgrunden vill utskottet inte förorda en utredning av frågan om upprättande
av ett forskningscentrum i anslutning till Strindbergsmuseet. Utskottet
avstyrker därför motionen 1978/79:1865.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1865.

Stockholm den 6 november 1979

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c). Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra Johansson (s), Ingrid
Diesen (m), Lars-Ingvar Sörenson (s), Olle Eriksson (c), Hans Alsén (s),
Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c), Bertil Hansson (fp). Elisabeth
Fleetwood (m), Ing-Marie Hansson (s) och Gunnel Liljegren (m).

GOTAB 62868 Stockholm 1979